Kvartalsrapport Q1 2023

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JANUARI – MARS 2023
Halden videregående skole
Hal den, Norge

===== SIDA 2 =====

Trenden med en tudelad marknad fortsätter
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 12 690 12 544 63 281 63 135
Rörelseresultat -156 10 2 575 2 741
Rörelsemarginal, % -1,2 0,1 4,1 4,3
Resultat före skatt -196 8 2 466 2 670
Periodens resultat -154 13 1 870 2 037
Resultat per aktie, kr -0,54 0,04 6,40 6,98
Räntabilitet på eget kapital, % 12,9 18,5 12,9 14,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,1 15,5 11,1 12,2
Nettoskuld 7 984 2 991 7 984 6 899
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,2 0,5 0,5
Soliditet, % 34,4 36,7 34,4 34,7
Kassaflöde före finansiering -908 -323 -2 540 -1 955
Medeltal antal anställda 13 267 12 950 14 528 14 211
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 12 978 12 137 62 774 61 933
Rörelseresultat, IFRS 7 -20 2 584 2 557
Resultat före skatt, IFRS -45 -35 2 430 2 440
Periodens resultat, IFRS -35 -28 1 824 1 831
Resultat per aktie, IFRS, kr -0,12 -0,10 6,25 6,27
Nettoskuld, IFRS 16 940 11 659 16 940 16 681
Soliditet, IFRS, % 27,4 29,2 27,4 27,0
Kassaflöde före finansiering, IFRS -179 -777 -2 561 -3 159
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv1-21Kv2-21Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
21 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv1-21Kv2-21Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2 000
Orderingång
Mkr
Kv1-21Kv2-21Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
Nettoomsättning 12 690 Mkr (12 544)
Rörelseresultat -156 Mkr (10)
Rörelsemarginal -1,2 procent (0,1)
Resultat före skatt -196 Mkr (8)
Resultat per aktie -0,54 kr (0,04)
•
•
•
•
•
Orderingång 11 042 Mkr (15 375)
Orderstock 44 595 Mkr (49 968)
Kassaflöde före finansiering -908 Mkr (-323)
Nettoskuld 7 984 Mkr (2 991)
Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,2)
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Tren den från det fjär de kvar ta let fort sät ter med en allt sva ga re bo stads mark nad. Där e mot är in ve ste ring ar kopp la de till fram för allt of fent lig verk sam het på en sta -
bil nivå. Or de rin gång en var lägre än förs ta kvar ta let i fjol men vår or der stock är på en fort satt god nivå.  
Koncernens utveckling
Kon cer nens net to om sätt ning ökade något under det förs ta kvar ta let 2023 och
upp gick till 12 690 Mkr (12 544). Rö rel se re sul ta tet upp gick till -156 Mkr (10) och
rö rel se mar gi na len till -1,2 pro cent (0,1). Förs ta kvar ta let är tyd ligt på ver kat av sä -
song, fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in led ning en på året präglas av
stora un der skott ef tersom be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta -
let. Där ut ö ver hade vi under kvar ta let en lägre ak ti vi tet inom af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling med färre sålda bo stä der och igång sätt ning ar av nya bo stads pro -
jekt. Kassa flö det före fi nan sie ring på ver ka des av stra te gis ka in ve ste ring ar samt
ökat rö rel se ka pi tal och upp gick till -908 Mkr (-323). Net toskul den ökade till 7 984
Mkr (2 991).
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning ökade net to om sätt ning en med tio re -
spek ti ve åtta pro cent under förs ta kvar ta let. En stor del av om sätt nings ök ning ar -
na för kla ras av de höga material-  och ener gi kost na der na. Sam man ta get upp gick
rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,1 pro cent (2,2) där vi
fort satt har en ut späd ning av rö rel se mar gi na len på grund av höga kost na der för
ma te ri al och ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na.
Af färs om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med åtta pro cent i förs ta kvar ta -
let. Ök ning en var tyd li gast inom Be lägg ning och Bygg sy stem. Rö rel se mar gi na len
var -15,7 pro cent (-15,4) och det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet är re la te rat till Be lägg -
ning då sä song en star tar först under andra kvar ta let. Inom in du stri verk sam he ter -
na har vi fort satt att han te ra på ver kan av de höga energi-  och bräns le kost na der na
i pris sätt ning en till kund samt genom an pass ning ar och ef fek ti vi se ring ar i verk -
sam he ten.
I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 25 pro cent
främst till följd av den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den. Färre sålda
bo stä der och igång sätt ning av egen ut veck la de bo stads pro jekt bi drog till det
lägre rö rel se re sul ta tet inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se mar gi na len inom Bo -
stads ut veck ling mins ka de till 7,3 pro cent (10,6). Vi ser en fort satt av vak tan de
mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti gan de rän tor och kon junk tu ro sä -
ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar na för pro duk tions star ter ne ga tivt fram ö -
ver.
To talt antal igång sat ta egen ut veck la de bo stä der under det förs ta kvar ta let var
298 en he ter (724), och in ne fat ta de 217 (–) bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba -
lans räk ning och 81 (724) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. För sälj nings gra den i på -
gåen de pro jekt för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick per den 31 mars 2023
till 68 pro cent (77).
”
”Or de rin gång en var lägre än förs ta kvar ta let i fjol
men vår or der stock är på en fort satt god nivå”
Orderläge
Or de rin gång en mins ka de under förs ta kvar ta let till 11,0 Mdkr (15,4). Minsk ning en
för kla ras till störs ta delen av den svaga ef ter frå gan på bo stads pro jekt. Vi har
också varit mer se lek ti va vid läm nan de av anbud inom be lägg nings verk sam he ten
i Norge. I or de rin gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Or -
der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den upp gick till 44,6 Mdkr
(50,0), vil ket är en fort satt god nivå.
Måluppfyllelse
Det här kvar ta let föl jer vi upp tre av våra nio ex ter na mål: all var li ga olyc kor, rö rel -
se mar gi nal och net toskuld sätt nings grad. All var li ga olyc kor lig ger ty värr fort satt
på en allt för hög nivå och be räk nat på rul lan de 12 må na der per den 31 mars 2023
upp gick de till 54 (34). Av dessa avsåg 33 egen per so nal och 21 un de rent re pre nö -
rer. Det är av gö ran de att vi fort sät ter ar be ta med sä ker hetskul tu ren och det fö re -
byg gan de ar bets mil jö ar be tet för att vända tren den. Det gör vi genom en rad åt -
gär der, såsom dju p ut red ning ar med ef ter föl jan de åt gär der och in for ma tions in -
sat ser till samt li ga med ar be ta re.
Ett av våra fi nan si el la mål är att över tid och en nor mal kon junk tur ha en rö rel se -
mar gi nal som över sti ger sex pro cent. Be räk nat på rul lan de tolv må na der upp gick
rö rel se mar gi na len efter förs ta kvar ta let till 4,1 pro cent. Den lägre rö rel se mar gi na -
len är en tyd lig följd av den höga kost nads in fla tio nen och det för säm ra de mark -
nads lä get. Vi fort sät ter att ef fek ti vi se ra och an pas sa or ga ni sa tio nen efter den ef -
ter frå gan som mark na den upp vi sar inom olika seg ment och geo gra fi er samt re -
du ce ra om kost na der och åt gär da en he ter med för låg lön sam het.
Vårt andra fi nan si el la mål, net toskuld sätt nings gra den, upp gick efter årets förs ta
kvar tal till 0,5, vil ket är inom målin ter val let 0,3-0,7. Vi har under året fort satt att
in ve ste ra i våra ka pi talin ten si va verk sam he ter inom In du stri och Pro jekt ut veck -
ling.
Marknad och framtidsutsikter
En ligt ex ter na be dö ma re är de sam la de nor dis ka mark nads ut sik ter na inom bygg
och an lägg ning, med un dan tag av Norge, yt ter li ga re ned ju ste ra de för 2023. Inom
om rå den som of fent ligt hus byg gan de, an lägg ning och in ve ste ring ar kopp la de till
grön om ställ ning för vän tas ef ter frå gan dock fort sät ta vara mer sta bil. De högre
rän tor na och den höga in fla tio nen gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. När det gäl -
ler bo stä der star tas det färre pro jekt av alla bo en de for mer. För oss som stor pro -
jekt ut veck la re och bo stads byg ga re i Sve ri ge, Norge och Fin land in ne bär det att vi
fullt ut inte kan kom pen se ra den mins ka de ef ter frå gan på bo stads mark na den
med andra typer av pro jekt. Det är inte bra att bo stads byg gan det mins kar så kraf -
tigt med tanke på att de un der lig gan de be ho ven i Nor den kvar står. Det ak tu a li se -
rar ännu en gång frå gan om hur den lång sik ti ga han te ring en av bo stads för sörj -
ning en ska se ut, fram för allt i Sve ri ge. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har
en väl di men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att
mark na den åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da
star ter.
Vi fort sät ter nu att han te ra kvar va ran de delar av kost nads ök ning ar na efter Ryss -
lands in va sion i Ukrai na. Med tanke på den höga pris press som råder på mark na -
den är det vik tigt att vi tar oss an pro jekt där pris sätt ning och risk ba lan se rar. I
vän tan på att bo stads mark na den och öv rigt pri vat byg gan de åter i gen tar fart an -
pas sar vi vår verk sam het genom fort satt högt kost nads fo kus och för sik tig het på
in ve ste rings si dan. Vi gör dock stra te gis ka sats ning ar. Inom Pro jekt ut veck ling har
vi star tat ett antal hy res rätts pro jekt i egna böc ker och inom In du stri för dubb lar vi
vår pro duk tions ka pa ci tet av be tong e le ment där vi in ve ste rar i kli mat för bätt rad
ECO- prefab vid ut bygg nad av an lägg ning ar na i Uck lum och Hall sta ham mar.
I det långa per spek ti vet finns det goda för ut sätt ning ar för till växt inom de seg -
ment och mark na der där vi ver kar. Med våra kom pe ten ta med ar be ta re, vår ge dig -
na af färsmo dell med fyra sam ver kan de af färs om rå den och om fat tan de lo ka la
när va ro i Nor den, står vi väl rus ta de även i sämre tider.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat 
Januari – mars 2023
Kon cer nens net to om sätt ning ökade med en pro cent under förs ta kvar ta let 2023
och upp gick till 12 690 Mkr (12 544). Även ju ste rat för för vär va de och avytt ra de
en he ter samt va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med en pro cent. För den
se nas te rul lan de 12 må na ders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 63 281
Mkr jäm fört med 63 135 Mkr för helår 2022. Av net to om sätt ning en be räk nat på
rul lan de 12 må na der har an de len till of fent li ga kun der ökat och stod för 44 pro -
cent (41) medan pri va ta kun der stod för 56 pro cent (59).
I af färs om rå de Bygg ökade net to om sätt ning en med tio pro cent med ök ning ar i
samt li ga län der. I af färs om rå de An lägg ning ökade net to om sätt ning en med åtta
pro cent och ök ning en är re la te rad till alla tre pro dukt om rå de na. I både af färs om -
rå de Bygg och An lägg ning för kla ras om sätt nings ök ning en till stor del av de fort -
satt höga kost na der na för ma te ri al och ener gi, vil ket har på ver kat pris sätt ning en
till kund. Af färs om rå de In du stri hade en om sätt nings ök ning på åtta pro cent i förs -
ta kvar ta let med ök ning ar i fler ta let av pro dukt om rå de na. I af färs om rå de Pro jekt -
ut veck ling mins ka de om sätt ning en med 25 pro cent. Den svaga ef ter frå gan på bo -
stä der i hela Nor den har på ver kat net to om sätt ning en inom Bo stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet för förs ta kvar ta let 2023 upp gick till -156 Mkr (10) och rö rel se -
mar gi na len upp gick till -1,2 pro cent (0,1). Förs ta kvar ta let är tyd ligt på ver kat av
sä song, fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in led ning en på året präglas
av stora un der skott ef tersom be lägg nings sä song en star tar först under andra
kvar ta let.
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len till 2,2 pro cent jäm fört med 2,4
pro cent mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. I af färs om rå de An lägg ning upp gick
rö rel se mar gi na len till 1,8 pro cent (1,7). Sam man ta get för ent re pre nad verk sam -
he ter na upp gick rö rel se mar gi na len till 2,1 pro cent (2,2). Det är fort satt en viss ut -
späd ning av rö rel se mar gi na len till följd av de höga kost na der na för ma te ri al och
ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na. I af färs om rå de In du stri,
som har ett tyd ligt sä songs möns ter inom främst be lägg nings verk sam he ten, upp -
gick rö rel se re sul ta tet till -435 Mkr (-396) och rö rel se mar gi na len till -15,7 pro cent
(-15,4). Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling hade ett lägre rö rel se re sul tat inom både
Bo stads ut veck ling och Fas tig hets ut veck ling. Den svaga ef ter frå gan på bo stä der
har in ne bu rit färre sålda bo stä der och igång sat ta bo stads pro jekt, vil ket på ver kat
rö rel se re sul ta tet ne ga tivt inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se mar gi na len inom Bo -
stads ut veck ling upp gick till 7,3 pro cent (10,6). I Fas tig hets ut veck ling var re sul tat -
bi drag från de läg da bolag något lägre jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå -
en de år. Re a li sa tions vins ter från fas tig hets trans ak tio ner har på ver kat Fas tig hets -
ut veck ling po si tivt med 1 Mkr (13).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under förs ta kvar ta let till -343 Mkr
(-320).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 4 Mkr (-25).
Fi nansnet tot upp gick till -40 Mkr (-2) varav rän te net tot upp gick till -68 Mkr (-12). I
fi nansnet tot har kurs dif fe ren ser på ver kat med -2 Mkr (0).
Re sul tat före skatt upp gick till -196 Mkr (8). Pe ri o dens re sul tat upp gick till -154
Mkr (13).
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas av
sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å ret. Nor -
malt är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12 månader
Mkr %
Kv1-21 Kv2-21 Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Mkr %
Kv1-21 Kv2-21 Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Brf Ängsträdgården
Karl stad
4

===== SIDA 5 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 mars 2023
till 42 713 Mkr (40 309). Eget ka pi tal upp gick till 14 687 Mkr (14 812), vil ket gav en
so li di tet på 34,4 pro cent (36,7).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 31 mars 2023 till 7 984 Mkr (2 991). Den
ökade net toskul den för kla ras av ökad rö rel se ka pi tal bind ning samt ökade in ve -
ste ring ar i ma ski ner och verk sam he ter. I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring
för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion.
Den osål da delen upp gick till 2 612 Mkr (1 573) och ök ning en för kla ras av en lägre
andel sålda bo stä der i på gåen de pro duk tion jäm fört med mot sva ran de tid punkt
fö re gå en de år. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen, in klu si ve rän te de ri vat,
upp gick den 31 mars 2023 till 4,2 pro cent (1,5).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 7 409 Mkr jäm fört
med 7 640 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Som en kon se kvens av att Peab från och med 1 ja nu a ri 2020 kon so li de rar svens ka
bo stads rätts för e ning ar en ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads -
rätts för e ning ar under pro duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na
och bo stads rätts för e ning ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar
Peab upp bor genså ta gan den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett
ga ran tiå ta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
Kon cer nens even tu al för plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och
kom man dit bo lag, upp gick vid pe ri o dens ut gång till 2 828 Mkr jäm fört med 2 801
Mkr den 31 de cem ber 2022. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den
för kre di ter i bo stads rätts för e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en
147 Mkr jäm fört med 97 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 390 Mkr (337). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring ar
inom af färs om rå de In du stri.
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to in ve ste rats med 694 Mkr (267). In ve ste ring ar na avser i hu -
vud sak bygg na tion av hy res rätts pro jekt samt fler osål da lä gen he ter.
Kassaflöde
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick till -701 Mkr (-330), varav
kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -553 Mkr (-290). Det ne -
ga ti va kassa flö det från rö rel se ka pital för änd ring ar är främst hän för bart till af färs -
om rå de Pro jekt ut veck ling och för kla ras av ökade in ve ste ring ar i projekt-  och ex -
plo a te rings fas tig he ter i form av bygg na tion av hy res rätts pro jekt samt fler osål da
lä gen he ter.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -207 Mkr (7). In ve ste ring -
ar na i kvar ta let be stod främst av ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du -
stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -908 Mkr (-323).
Nettoskuld
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Banklån 4 758 1 325 4 075
Företagscertifikat 247 966 167
Obligationer 2 747 2 746 2 747
Finansiella leasingskulder 777 685 762
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 612 1 573 2 209
Övriga räntebärande skulder 82 10 62
Räntebärande fordringar -1 532 -1 344 -1 617
Likvida medel -1 707 -2 970 -1 506
Nettoskuld, segmentsredovisning 7 984 2 991 6 899
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 590 1 687 1 749
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 7 366 6 981 8 033
Nettoskuld, IFRS 16 940 11 659 16 681
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Kassaflöde före finansiering
Mkr Ggr
Kv1-21 Kv2-21 Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23
0
2 000
4 000
6 000
8 000
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Mkr
Kv1 -21 Kv2-21 Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
5

===== SIDA 6 =====

Orderläge
Or de rin gång en för förs ta kvar ta let 2023 mins ka de och upp gick till 11 042 Mkr
(15 375). Samt li ga af färs om rå den hade en lägre or de rin gång i jäm fö rel se med
förs ta kvar ta let 2022. Minsk ning en för kla ras till störs ta delen av en svag ef ter frå -
gan på bo stads pro jekt. Inom af färs om rå de In du stri har vi också varit mer se lek ti -
va vid läm nan de av anbud inom Be lägg ning i Norge. I or de rin gång en för förs ta
kvar ta let är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den upp gick till 44 595 Mkr
jäm fört med 49 968 Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Av
total or der stock för vän tas 42 pro cent (42) att pro du ce ras efter 2023 (2022). Den
svens ka verk sam he ten sva ra de för 79 pro cent (75) av or der stoc ken.
Orderingång
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Bygg 4 804 5 995 26 541 27 732
Anläggning 4 442 4 980 14 339 14 877
Industri 2 689 3 835 11 642 12 788
Projektutveckling 143 2 495 3 667 6 019
Elimineringar -1 036 -1 930 -7 263 -8 157
Koncernen 11 042 15 375 48 926 53 259
Orderstock
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Bygg 26 577 29 452 29 064
Anläggning 15 087 15 917 13 939
Industri 6 092 7 003 4 273
Projektutveckling 4 165 6 910 5 447
Elimineringar -7 326 -9 314 -8 334
Koncernen 44 595 49 968 44 389
Projektstorlek i orderstock, 31 mars 2023
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
< 200 Mkr, 52% (55) 201 – 500 Mkr, 30% (34)
501 – 1 000 Mkr, 9% (8) >1 000 Mkr, 9% (3)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 mar 2022 31 mar 2023
Lilla Lidingöbron
Li din gö
6

===== SIDA 7 =====

Under första kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Om- och nybyggnation av sträcka på väg 27 mellan Backaryd
och Hallabro. Beställare är Trafikverket. Kontraktssumman
uppgår till 354 Mkr.
Byggnation av 397 lägenheter i projektet Ekebäckshöjd i
Högsbohöjd. Beställare är Stena Fastigheter Göteborg AB.
Kontraktssumman uppgår till 565 Mkr.
Byggnation av ny simhall i Saltsjöbaden, söder om
Stockholm. Beställare är Nacka kommun. Kontraktssumman
uppgår till 265 Mkr.
Uppdrag att utföra bärighetsåtgärder av väg 745 mellan
Bjuråker och Nässviken i Hudiksvall kommun. Beställare är
Trafikverket. Kontraktssumman uppgår till 105 Mkr.
Uppdrag att sköta drift och underhåll av gata och park i
Österåker utanför Stockholm. Beställare är Österåker
kommun. Kontraktssumman uppgår till 100 Mkr.
Byggnation av en ny ishall, Mälarhöjdens IP , i Fruängen söder
om Stockholm. Beställare är fastighetskontoret vid
Stockholm stad. Kontraktssumman uppgår till 114 Mkr.
Byggnation av 165 hyreslägenheter i centrala Halmstad.
Beställare är Willhem AB. Kontraktssumman uppgår till 146
Mkr.
Två nya driftkontrakt gällande vägunderhåll för Trafikverket.
Totalt rör det sig om 300 mil statlig väg som kommer att
underhållas av Peab de kommande fyra åren med option på
ytterligare två år. Kontrakten har ett totalt värde om 360 Mkr.
Byggnation av ett nytt polishus i Malmö. Beställare är
Specialfastigheter. Kontraktssumman uppgår till 448 Mkr. 
Under första kvartalet har ett antal egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats, däribland:
Skeppsklockan i Vänersborg som omfattar 45 bostäder.
Fastigheten blir Svanenmärkt och har fokus på åtgärder för
energieffektivitet, miljömärkt el samt hållbara materialval.
Projektet beräknas ha tillträde sommaren 2024. Projektet
startade i oktober 2022 och konverterades från hyresrätter
till bostadsrätter under kvartalet. 
Sjöormen, etapp 2 och 3, i Västerås som totalt omfattar 86
bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med ECO-
Betong. Projektet beräknas vara klart under det fjärde
kvartalet 2024. Projektet ingår inte i orderingången då det
byggs i egen balansräkning. 
Kvibergs i Göteborg som omfattar 40 bostäder. Fastigheten
blir Svanenmärkt och husen byggs med ECO-Prefab där
armeringen görs av återvunnet stål och vid tillverkningen
används grön el. Projektet beräknas ha tillträde från och med
hösten/vintern 2024. Projektet ingår inte i orderingången då
det byggs i egen balansräkning.
Västra Vakten i Malmö som omfattar 91 bostäder. Fastigheten
blir Svanenmärkt och husen byggs med ECO-Betong,
återbruk, solceller och sedumtak. Projektet beräknas ha
tillträde under det fjärde kvartalet 2025. Projektet ingår inte i
orderingången då det byggs i egen balansräkning.
Under första kvartalet har ett antal statliga och kommunala beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt statligt kontrakt i Österbotten på 9,6 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Birkaland på 4,6 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i södra Österbotten på 3,5 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt för Finavia vid Helsingfors-Vanda
flygplats på 4,4 MEUR.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Vanda stad på 2,2 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Västra Götalands län på 55 Mkr.
Tvåårigt statligt kontrakt i Uppsala län på 38 Mkr.
Sexårigt kommunalt kontrakt i Tingsryds kommun på totalt
41 Mkr.
Fyraårigt kommunalt kontrakt i Sjöbo kommun på totalt 41
Mkr.
Fyraårigt kommunalt kontrakt i Östra Göinge kommun på
totalt 28 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Herning Kommun på totalt 29
MDKK.
7

===== SIDA 8 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) samt
Peab Ut veck ling AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Bygg 7 422 6 735 29 686 28 999 162 160 631 629
Anläggning 3 328 3 083 15 210 14 965 59 53 500 494
Industri 2 779 2 571 21 641 21 433 -435 -396 708 747
Projektutveckling 1 841 2 464 8 038 8 661 127 289 965 1 127
– varav Fastighetsutveckling 9 59 444 494 -6 34 147 187
– varav Bostadsutveckling 1 832 2 405 7 594 8 167 133 255 818 940
Koncerngemensamt 377 358 1 551 1 532 -73 -71 -200 -198
Elimineringar -3 057 -2 667 -12 845 -12 455 4 -25 -29 -58
Koncernen, segmentsredovisning 12 690 12 544 63 281 63 135 -156 10 2 575 2 741
Justering bostäder till IFRS 288 -407 -507 -1 202 153 -39 -27 -219
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 10 9 36 35
Koncernen, IFRS 12 978 12 137 62 774 61 933 7 -20 2 584 2 557
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning
(Bygg och Anläggning) 10 750 9 818 44 896 43 964 221 213 1 131 1 123
Rörelsemarginal
Procent
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Bygg 2,2 2,4 2,1 2,2
Anläggning 1,8 1,7 3,3 3,3
Industri -15,7 -15,4 3,3 3,5
Projektutveckling 6,9 11,7 12,0 13,0
– varav Fastighetsutveckling -66,7 57,6 33,1 37,9
– varav Bostadsutveckling 7,3 10,6 10,8 11,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning -1,2 0,1 4,1 4,3
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 0,1 -0,2 4,1 4,1
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning
(Bygg och Anläggning) 2,1 2,2 2,5 2,6
8

===== SIDA 9 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i tolv re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stor stads om rå de na. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av
bygg pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2023 ökade med tio pro cent och upp gick
till 7 422 Mkr (6 735). Ök ning en är hän för bar till samt li ga län der och beror till stor
del på de fort satt höga kost na der na för ma te ri al och ener gi, vil ket har på ver kat
pris sätt ning en till kund. Bo stä der stod för den störs ta an de len av net to om sätt -
ning en med 43 pro cent (39) be räk nat på rul lan de 12 må na der.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 162 Mkr (160) och rö rel se mar gi na len till 2,2 pro cent
(2,4). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len
till 2,1 pro cent jäm fört med 2,2 pro cent för helår 2022. De höga material-  och
ener gi kost na der na på kon trakt tagna före krigs ut brot tet i Ukrai na har in ne bu rit
en ut späd ning av rö rel se mar gi na len i samt li ga våra län der.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var lägre under förs ta kvar ta let 2023 och upp gick till 4 804 Mkr
(5 995). I or de rin gång en är det en stör re andel bygg pro jekt till of fent li ga be stäl la -
re jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år.
Or der stoc ken per den 31 mars 2023 upp gick till 26 577 Mkr (29 452). An de len bo -
stads pro jekt i or der stoc ken har mins kat och stod för 42 pro cent jäm fört med 52
pro cent vid ut gång en av förs ta kvar ta let 2022. Istäl let har olika typer av of fent li ga
pro jekt samt kon tors pro jekt ökat.
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 43% (39)
Byggservice, 7% (7)
Idrottsanläggningar, 4% (5)
Industri, 4% (5)
Kontor, 9% (14)
Logistik, 2% (1)
Service och handel, 4% (4)
Skola och utbildning, 12% (10)
Vård och omsorg, 6% (8)
Övrigt husbyggande, 9% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 71% (73)
Norge, 16% (15)
Finland, 13% (12)
Orderstock per 31 mars 2023
per produktområde
Bostäder, 42% (52)
Byggservice, 2% (2)
Idrottsanläggningar, 7% (5)
Industri, 3% (4)
Kontor, 14% (7)
Logistik, 2% (1)
Service och handel, 2% (2)
Skola och utbildning, 12% (14)
Vård och omsorg, 7% (6)
Övrigt husbyggande, 9% (7)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
< 200 Mkr, 44% (53) 201 – 500 Mkr, 37% (40)
501 – 1 000 Mkr, 11% (5) >1 000 Mkr, 8% (2)
Nyckeltal
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 7 422 6 735 29 686 28 999
Rörelseresultat, Mkr 162 160 631 629
Rörelsemarginal, % 2,2 2,4 2,1 2,2
Orderingång, Mkr 4 804 5 995 26 541 27 732
Orderstock, Mkr 26 577 29 452 26 577 29 064
Operativt kassaflöde, Mkr 225 181 -35 -79
Medeltal antal anställda 5 214 5 010 5 431 5 227
9

===== SIDA 10 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och är en av de stör re
ak tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i geo gra fis ka re gi o ner och de spe -
ci a li se ra de pro dukt om rå de na Lokal mark nad, In fra struk tur och tung an lägg -
ning samt Drift och un der håll.
På Lokal mark nad ut förs mark och led nings ar be ten, grund lägg ning och bygg na -
tion av olika typer av an lägg ning ar samt er bju der tjäns ter inom kraft-  och el dis tri -
bu tion. Inom In fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar,
tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg-
och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en ökade med åtta pro cent för förs ta kvar ta let 2023 upp gick till
3 328 Mkr (3 083). Ju ste rat för för vär vad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade
net to om sätt ning en med sex pro cent. Ök ning en är re la te rad till alla tre pro dukt -
om rå de na. En stor del av ök ning en för kla ras av de fort satt höga kost na der na för
ma te ri al och ener gi, vil ket har på ver kat pris sätt ning en till kund.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 59 Mkr (53) och rö rel se mar gi na len till 1,8 pro cent
(1,7). För den se nas te 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 3,3
pro cent, vil ket var oför änd rat jäm fört med helår 2022. De höga material-   och
ener gi kost na der na på kon trakt tagna före krigs ut brot tet i Ukrai na har till viss del
in ne bu rit en ut späd ning av rö rel se mar gi na len.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en har mins kat under förs ta kvar ta let 2023 och upp gick till 4 442 Mkr
(4 980). I jäm fö rel se pe ri o den ingick i or de rin gång en ett fler tal drifts kon trakt gäl -
lan de vägun der håll till Tra fik ver ket om 1,3 Mdkr. Or der stoc ken upp gick per 31
mars 2023 till 15 087 Mkr (15 917).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 17% (17)
Energi, 6% (9)
Gatu- och markarbete, 35% (33)
Hamn och sjö, 6% (7)
Industri, 7% (7)
Vägar och annan infrastruktur, 29% (27)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 89% (89)
Norge,11% (11)
Orderstock per 31 mars 2023
per produkt
Drift och underhåll, 26% (25)
Energi, 9% (8)
Gatu- och markarbeten, 21% (22)
Hamn och sjö, 4% (4)
Industri, 4% (5)
Vägar och annan infrastruktur, 36% (36)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 59% (56) 201 – 500 Mkr, 22% (28)
501 – 1 000 Mkr, 6% (10) >1 000 Mkr, 13% (6)
Nyckeltal
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 3 328 3 083 15 210 14 965
Rörelseresultat, Mkr 59 53 500 494
Rörelsemarginal, % 1,8 1,7 3,3 3,3
Orderingång, Mkr 4 442 4 980 14 339 14 877
Orderstock, Mkr 15 087 15 917 15 087 13 939
Operativt kassaflöde, Mkr 140 16 10 -114
Medeltal antal anställda 3 294 3 179 3 411 3 296
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter som be hövs för
ett mer håll bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg -
nings pro jekt på den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag
i både stor och liten skala. 
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från grus- och berg ma te ri al, be tong, be lägg -
ning och till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment. Af färs om rå det bi står även
med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till be ton gin -
du strin, trans por ter samt åter vin ning av byg gav fall och schakt mas sor. Verk sam -
he ten be drivs genom sex pro dukt om rå den; Bal last, Be lägg ning, Be tong, Trans -
port och Ma skin, Ut hyr ning samt Bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let präglas
av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta let.
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2023 ökade med åtta pro cent och upp gick
till 2 779 Mkr (2 571). Även ju ste rat för för vär va de och avytt ra de en he ter samt va -
luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med åtta pro cent. Mer par ten av pro dukt -
om rå de na hade en ökad net to om sätt ning i förs ta kvar ta let jäm fört med mot sva -
ran de kvar tal fö re gå en de år.
Rö rel se re sul ta tet för förs ta kvar ta let upp gick till -435 Mkr (-396) och rö rel se mar gi -
na len upp gick till -15,7 pro cent (-15,4). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet är re la te rat
till Be lägg ning då verk sam he ten under förs ta kvar ta let till stor del för be re der för
sä song en genom att un der hål la ma ski ner och as falt verk. De fort satt höga energi-  
och bräns le kost na der na har han te rats i pris sätt ning en till kund samt genom an -
pass ning ar och ef fek ti vi se ring ar i verk sam he ten. För den se nas te rul lan de 12- må -
na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 3,3 pro cent jäm fört med 3,5 pro -
cent för helår 2022.
Sys sel satt ka pi tal upp gick vid pe ri o dens slut till 10 762 Mkr jäm fört med 9 376
Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Ök ning en för kla ras av in -
ve ste ring ar i ma ski ner och pro duk tions an lägg ning ar samt ökat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var lägre och upp gick till 2 689 Mkr (3 835). Minsk ning en för kla ras
i hu vud sak av att vi inom Be lägg ning i Norge har varit mer se lek ti va vid läm nan de
av anbud. Or der stoc ken per 31 mars 2023 upp gick till 6 092 Mkr (7 003).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 49% (47)
Betong, 13% (14)
Ballast, 13% (14)
Transport och Maskin, 8% (8)
Uthyrning, 10% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 62% (64)
Norge, 10% (10)
Finland, 23% (22)
Danmark, 5% (4)
Nyckeltal
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 2 779 2 571 21 641 21 433
Rörelseresultat, Mkr -435 -396 708 747
Rörelsemarginal, % -15,7 -15,4 3,3 3,5
Orderingång, Mkr 2 689 3 835 11 642 12 788
Orderstock, Mkr 6 092 7 003 6 092 4 273
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 762 9 376 10 762 10 807
Operativt kassaflöde, Mkr -390 -442 -466 -518
Medeltal antal anställda 3 814 3 881 4 694 4 761
Betong, tusentals m 263 276 1 336 1 349
Beläggning, tusentals ton 120 100 7 205 7 185
Ballast, tusentals ton 4 230 5 074 28 103 28 947
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. 
Af färs om rå det an sva rar för kon cer nens för värv och avytt ring av fas tig he ter
samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der till öv ri ga af färs om rå -
den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar be te med part ners
via joint ven tu res. Peabs hu vud sak li ga am bi tion är att be dri va ut veck lings -
pro jekt i egen ba lans räk ning. Sam ar be te med andra part ners via joint ven tu -
res kan ske vid olika tid punk ter under ett pro jekt. Målet är att skapa ett ka pi -
ta lef fek tivt ut veck lings ar be te med part ners som för stär ker af fä rer na och där -
med lön sam he ten.
Bo stads ut veck ling ut veck lar alla typer av bo stä der på den nor dis ka bo stads -
mark na den såsom fler fa miljs hus i bostadsrätts- , äganderätts-  och hy res rätts -
form samt små hus.
Fas tig hets ut veck ling för äd lar och ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela
stads de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är
hu vud sak li gen fo ku se rad till stor stads om rå den i hela Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under förs ta kvar ta let
2023 och upp gick till 1 841 Mkr (2 464). Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad
till Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 127 Mkr (289) med en rö -
rel se mar gi nal på 6,9 pro cent (11,7).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 16 226
Mkr (13 624). Ök ning en för kla ras främst av ökade in ve ste ring ar i projekt-  och
ex plo a te rings fas tig he ter.
Sysselsatt kapital
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Driftsfastigheter 116 53 83
Förvaltningsfastigheter 36 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 13 662 10 919 12 943
varav bostadsbyggrätter 7 293 6 489 7 246
varav kommersiella byggrätter 770 558 739
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 2 532 1 954 2 493
varav pågående hyresrättsprojekt 1 469 794 1 422
varav pågående kommersiella projekt 544 575 462
varav färdigställda fastigheter 178 124 173
varav övrigt 876 425 408
Andelar i joint ventures 2 543 2 442 2 573
Utlåning till joint ventures 1 452 1 193 1 494
Rörelsekapital och övrigt -1 583 -1 019 -1 497
Summa 16 226 13 624 15 632
varav Fastighetsutveckling 4 712 4 312 4 585
varav Bostadsutveckling 11 514 9 312 11 047
Nyckeltal
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 1 841 2 464 8 038 8 661
varav Fastighetsutveckling 9 59 444 494
varav Bostadsutveckling 1 832 2 405 7 594 8 167
Rörelseresultat, Mkr 127 289 965 1 127
varav Fastighetsutveckling -6 34 147 187
varav Bostadsutveckling 133 255 818 940
Rörelsemarginal, % 6,9 11,7 12,0 13,0
varav Fastighetsutveckling -66,7 57,6 33,1 37,9
varav Bostadsutveckling 7,3 10,6 10,8 11,5
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 16 226 13 624 16 226 15 632
Orderingång, Mkr 143 2 495 3 667 6 019
Orderstock, Mkr 4 165 6 910 4 165 5 447
Operativt kassaflöde, Mkr -508 342 -1 540 -690
Medeltal antal anställda 249 236 256 243
Brf Traversen
Troll hät tan
12

===== SIDA 13 =====

Bostadsutveckling
Den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den bi drog till färre sålda bo stä der
och igång sätt ning ar av egen ut veck la de bo stads pro jekt under förs ta kvar ta let
2023. Net to om sätt ning en mins ka de och upp gick till 1 832 Mkr (2 405) och minsk -
ning en är re la te rad till samt li ga län der. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 133 Mkr
(255) och rö rel se mar gi na len till 7,3 pro cent (10,6). För den se nas te rul lan de 12- 
må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 10,8 pro cent jäm fört med 11,5
pro cent för helår 2022.
Vi ser en fort satt av vak tan de mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti -
gan de rän tor och kon junk tu ro sä ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar na för pro -
duk tions star ter ne ga tivt. I Fin land har vi no te rat en tyd lig för säm ring under kvar -
ta let. To talt har vi pro duk tions star tat 298 (724) egen ut veck la de bo stä der under
förs ta kvar ta let varav 81 (724) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, där 36 (577) var
ny pro duk tion och 45 (147) var kon ver te ring från ti di ga re på bör ja de hy res rät ter,
och 217 (–) var bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. An ta let sålda
bo stä der upp gick to talt till 245 (800) varav 101 (800) var bo stads rät ter/ägar lä gen -
he ter och 144 (–) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. Av de sålda bo stä der na i hy res -
rätts pro jekt ingick ett pro jekt med 60 bo stä der i Malmö som avytt rats till An ne -
hem Fas tig he ter.
To talt antal egen ut veck la de bo stä der i pro duk tion vid pe ri o dens ut gång upp gick
till 5 061 (5 606) varav 3 854 (4 831) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 1 207 (775)
bo stä der i hy res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de pro duk tion för bo -
stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 68 pro cent (77). An ta let åter köp ta bo stä -
der per 31 mars 2023 upp gick till 238 (134), varav mer par ten var i Fin land.
Be ho vet av bo stä der be döms vara stort i hela Nor den men de högre rän tor na och
hög in fla tion gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Vi ser ett fort satt in tres se för våra
egen ut veck la de bo stä der men höga bygg kost na der, rän te upp gång ar och en all -
män kon junk tu ro ro gör den fort sat ta ut veck ling en svår be dömd, spe ci ellt i pro -
jekt med lång tid till in flytt ning. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di -
men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den
åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat vid ut gång en av pe ri o den och upp gick till 11 514 Mkr
(9 312). Ök ning en beror främst på fler hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning och
en högre andel osål da bo stä der i på gåen de bo stads pro jekt jäm fört med ut gång -
en av förs ta kvar ta let 2022.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Byggrätter i egen balansräkning 21 500 20 100 21 800
Byggrätter via joint ventures 4 700 4 600 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 8 600 9 900 8 900
Totalt 34 800 34 600 35 400
Sverige, 67% (67)
Norge, 9% (9)
Finland, 24% (24)
Egenutvecklad bostadsproduktion
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 81 724 1 167 1 810 
Antal under perioden sålda bostäder 101 800 944 1 643
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 3 854 4 831 3 854 4 539
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 68% 77% 68% 69%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 238 134 238 105
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 217 – 743 526
Antal under perioden sålda bostäder 144 – 210 66
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter 45 147 101 203
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 1 207 775 1 207 1 179
 In klu de rar 45 (147) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 In klu de rar 203 bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 722 (638), mot sva ran de 60 pro cent (82), är av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
1) 1) 2)
3)  3)
1)
2)
3)
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv2 – 23 Kv3 – 23 Kv4 – 23 Kv1 – 24 Kv2 – 24 Kv3 – 24 Kv4 – 24 Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv4 – 25
0
200
400
600
800
1 000
Sverige 1) Norge1) Finland1) Hyresrätter
1)
13

===== SIDA 14 =====

Bersgård
Halm stad
Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från de läg da bolag
samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i de läg da
bolag.
Under förs ta kvar ta let 2023 upp gick om sätt ning en till 9 Mkr (59) och rö rel se re sul -
ta tet till -6 Mkr (34). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar upp gick till 1
Mkr (13). Re sul tat bi drag från de läg da bolag var lägre jäm fört med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år och upp gick till 10 Mkr (33).
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 4 712 Mkr (4 312). En stor
del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i de läg da bolag och ut lå ning till
de läg da bolag.
Nedan stå en de ta bell visar på gåen de fas tig hets pro jekt per 31 mars 2023.
Pågående fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Kontor Malmö 7 400 55 257 331 Q2-2023 78
Kontor Jönköping 3 200 100 50 103 Q4-2023 49
Kontor Göteborg 13 100 4 287 535 Q3-2024 54
Summa 594
2
14

===== SIDA 15 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB, Skiab In vest AB och Tor net
Bo stads pro duk tion AB ut veck las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och
ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu -
res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på -
ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2023 : 7 908 Mkr (7 612)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt :  629 Mkr (591)
Stör re på gåen de pro jekt: Varvs sta den, Malmö, om bygg nad av Snic ke ri et om cirka 2 500 m  (hy res gäst Lin dahls)
1)
1)
2
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2023 : 1 929 Mkr (1 964)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2023: 1 399 Mkr (1 388)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2023 : 2 491 Mkr (2 249)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 63 Mkr (27)
Stör re på gåen de pro jekt: Sa del byn 7 med 42 Brf lä gen he ter i Åre och 20 Brf lä gen he ter i Tim mer byn, Lind val len i Sälen
1)
1)
Tornet Bostadsproduktion AB
Ut veck la, äga och för val ta at trak ti va och mil jö vän li ga hy res rät ter i de stör re stä der na i Sve ri ge.
Peabs andel: 33 pro cent
Part ner: Folk sam och Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2023 : 5 883 Mkr (5 850)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 371 Mkr (420)
Stör re på gåen de pro jekt: LP Par ken, Gö te borg 6 500 m ut hyr nings bar yta, Tall bo hov, Jär fäl la 5 700 m ut hyr nings bar yta, Ta ma -
rin den, Öre bro med 11 000 m  ut hyr nings bar yta, Rödängs Träd går dar, Umeå med 12 600 m  ut hyr nings bar yta samt yt ter li ga re
hy res rätts pro jekt i Helsing borg och Lund
1)
1)
2 2 
2 2
1)
15

===== SIDA 16 =====

Byggmarknaden
Sverige
Svensk BNP ökade pre li mi närt med 2,7 pro cent 2022. 2023 be räk nas eko no min
krym pa på grund av fort satt sti gan de rän tor, mins kad kon sum tion och fal lan de
in ve ste ring ar. Ny pro duk tio nen av bo stä der föll 2022 och pro gno ser na har ju ste -
rats ned på tag ligt för 2023. Hus hål lens pres sa de si tu a tion i kom bi na tion med fal -
lan de bo stads pri ser och sti gan de rän tor får stor in ver kan på ef ter frå gan. Tro li gen
är det fler bo stads hus byg gan det som sva rar för den störs ta ned gång en 2023. Den
pri va ta delen av öv rigt hus byg gan de steg mar gi nellt 2022, dri vet av väx an de in ve -
ste ring ar inom kon tor och han del, men 2023 vän tas svagt sjun kan de hus bygg -
nads vo ly mer. När det gäl ler of fent li ga in ve ste ring ar sked de det en ned gång förra
året och 2023 däm par kon junk tu ren ut veck ling en, men ned gång en vän tas bli
mar gi nell. An lägg nings in ve ste ring ar na be räk nas 2022 ha legat kvar på 2021 års
nivå. Ut veck ling en var splitt rad med mins ka de vo ly mer inom vägar och järn vä gar
och kraf tigt ökade in ve ste ring ar inom ener gi sek torn. Under in ne va ran de år däm -
par rän te upp gång en och de höga ma te ri alpri ser na ut veck ling en och in ve ste rings -
vo ly men fal ler san no likt svagt till ba ka.
Norge
Norsk eko no mi växte pre li mi närt med 3,7 pro cent 2022, tack vare kraf tigt ökad
hus hålls kon sum tion, fal lan de ar bets lös het och sti gan de brut to in ve ste ring ar. För
2023 vän tas BNP ha noll till växt, svagt sti gan de ar bets lös het och oför änd ra de
brut to in ve ste ring ar. Ny pro duk tio nen av bo stä der höll sig i prin cip oför änd rad
2022, men läget var splitt rat med ökat fler bo stads hus byg gan de och krym pan de
in ve ste ring ar inom små hus. 2023 be räk nas en ned gång inom båda sek to rer na.
Den pri va ta delen av öv rigt hus byg gan de sjönk under 2022 på grund av mins kad
ak ti vi tet inom kon tor och han del. För in ne va ran de år pekar pro gno sen på en po -
si tiv ut veck ling. Även det of fent li ga lo kal byg gan det sjönk och ned gång en var
dess utom kraf tig, men för 2023 vän tas en po si tiv rekyl. An lägg nings byg gan det
be räk nas ha vuxit kraf tigt 2022. Till väx ten kan komma att fort sät ta även 2023,
men i mind re om fatt ning.
Finland
Fin lands eko no mi be räk nas ha vuxit med när ma re 2,0 pro cent 2022 och under in -
ne va ran de år går lan det san no likt in i en mild re ces sion. Såväl pri vat kon sum tion
som brut to in ve ste ring ar vän tas ligga nära noll till växt. Småhus-  och fler bo stads -
hus byg gan det mins ka de under 2022 och den ne ga ti va ut veck ling en kom mer tro -
li gen att bestå 2023, till följd av sti gan de rän tor och svagt kon junk tur lä ge. Det
sked de en tyd lig ned gång inom öv rigt hus byg gan de för både pri va ta och of fent li -
ga in ve ste ring ar. Inom den pri va ta sek torn gick dock kon tor och han del mot
ström men och ökade, medan in du strins hus byg gan de föll till ba ka. För 2023 vän -
tas en bred ned gång för såväl pri va ta som of fent li ga in ve ste ring ar. An lägg nings -
byg gan det vän tas ha ut veck lats i sid led under 2022 och tren den kom mer tro li gen
att bestå under 2023.
Bostäder
2023 2024 2025
Sverige  
Norge  
Finland  
  
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2023 2024 2025
Sverige
  
Norge
  
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2023 2024 2025
Sverige  
Norge
Finland
  
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Asfaltering Ljungbyhed flygplats
Ljung by hed
16

===== SIDA 17 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
I mer än 60 år har Peab bi dra git till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tat för
att för bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom
att bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för en håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk
fråga som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs -
punkt i kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö -
ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de håll bar hets frå gor (Bästa
ar bets plat sen och Le dan de inom sam hälls an svar). Vi föl jer upp målen kvar tals vis,
halv års vis eller års vis. I sam band med bok sluts kom mu nikén re do vi sar vi ut fal let
av samt li ga nio mål.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Där för är vår år li ga kun d un der sök ning en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po -
ten ti al. Vår se nas te Nöjd- Kund-Index (NKI) för 2022 sum me ra de till 80 (81), vil ket
är ett fort satt gott re sul tat och en bit över målet om 75. Kun der nas upp fatt ning
om Peabs med ar be ta re, er bju dan de och etik är tre om rå den som ut veck las starkt
i den se nas te un der sök ning en, och när det gäl ler af färs om rå de na ut mär ker sig af -
färs om rå de Bygg med ett för bätt rat NKI- resultat jäm fört med året innan.
I bör jan av 2023 kom Pro gno scent rets år li ga mät ning av kund nöjd het bland Sve -
ri ges bo stads kö pa re. Peab Bo stad fick högs ta betyg inom kund nöjd het två år
efter in flytt ning, det man kal lar ga ran ti fa sen. Un der sök ning en vi sa de också att
Peab Bo stad lig ger långt över bransch snit tet inom kva li tets fak torn på lit lig het. I
Fin land kom EPSI- Ratings bransch un der sök ning om kund nöjd het av ny bygg na -
tion av lä gen he ter. Mät ning en vi sa de att Peab för femte gång en får högst betyg av
sina kun der och stic ker ut från kon kur ren ter na inom kri te ri er na på lit lig och so ci -
alt an svars full. Kun der na i Fin land upp le ver också att de blir väl om hän der tag na
under hela resan fram till in flytt ning.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
Bästa arbetsplatsen
Peabs med ar be ta re ar be tar lo kalt nära kun der na runt om i Nor den. To talt antal
an ställ da per 31 mars 2023 upp gick till 15 134 (15 077). Me del tal antal an ställ da
per rul lan de 12 må na der upp gick till 14 528 jäm fört med 14 211 för helår 2022.
Be räk ning en av me del tal antal an ställ da har änd rats från 1 ja nu a ri 2023 och ba se -
ras på sum man av ar be ta de tim mar. För de fi ni tion av be räk ning se Al ter na ti va
nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. För att fö re byg ga olyc kor och till -
bud på ar bets plat ser na ut veck lar vi kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar
med ar be tar na. Fokus lig ger på pla ne ring och risk be döm ning i pro jek ten, åt gär der
samt lä ran de från in rap por te ra de riskob ser va tio ner, till bud och olyc kor.
Vårt mål om en mins kan de trend för all var li ga olyc kor* om fat tar alla som vis tas
på våra ar bets plat ser. Under årets förs ta kvar tal upp gick an ta let all var li ga olyc kor
till 18, varav 11 avsåg egna med ar be ta re och 7 avsåg un de rent re pre nö rer. Be räk -
nat på rul lan de 12 må na der upp gick an ta let till 54 per den 31 mars 2023 (34 per
den 31 mars 2022), varav 33 avsåg egen per so nal och 21 un de rent re pre nö rer.
Det är be klag ligt med en olyck s t rend som ut veck lats åt fel håll och det visar på
vik ten av ett stän digt ar be te med sä ker hetskul tu ren. För att vända tren den har vi
där för in ten si fi e rat vårt fö re byg gan de ar bets mil jö ar be te. Vi ar be tar med dju p ut -
red ning ar och vid tar åt gär der för att lik nan de olyc kor inte ska in träf fa igen. Vi
fort sät ter också med vår in for ma tions se rie till samt li ga med ar be ta re där vi delar
goda ex em pel, råd kring ar bets mil jö och sä ker het samt in for ma tion om det ak tu -
el la läget i bran schen.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets förs ta kvar tal
upp gick an ta let till 44 (40 fjär de kvar ta let 2022) och fre kven sen L TIF4 per rul lan de
tolv må na der var 5,8 (5,8 efter det fjär de kvar ta let 2022).
Varje risk som åt gär das in ne bär en po ten ti ell olyc ka mind re. Där för har vi högs ta
fokus på det fö re byg gan de ar be tet och upp följ ning av åt gär der av in rap por te ra de
hän del ser. Under det förs ta kvar ta let 2023 rap por te ra de or ga ni sa tio nen in cirka
16 700 riskob ser va tio ner*.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet för den
som vill ar be ta i vår bransch. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de
ar bets plat ser med goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter. Två
gång er om året ge nom för vi med ar be tar un der sök ning en Handsla get för att kon ti -
nu er ligt kunna ut veck las och för bätt ras som med ar be ta re och ar bets lag. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om med ar be tar na
är be red da att re kom men de ra Peab som ar bets gi va re till vän ner och be kan ta
(eNPS). Det sist nämn da är också ett av våra nio mål och som vi re do vi sar en gång
i halv å ret och som ska ligga över bench mark i bran schen (in du stri och till verk -
ning). I den se nas te mät ning en gick kon cer nens eNPS- värde upp med en punkt
till 29, jäm fört med 28 i vå rens mät ning. Det är väl över nor disk bench mark som
lig ger på 22. I prin cip samt li ga om rå den ut veck la des fort satt starkt och med ar be -
tar na fort sät ter att tri vas på job bet, trots en mer pres sad mark nads si tu a tion. Det
som sär skilt kunde no te ras är att nöjd he ten bland grup pen yr kes ar be ta re fort sat -
te att stiga på de fles ta håll i or ga ni sa tio nen och de störs ta po si ti va för änd ring ar -
na sked de i Norge.
Nästa målupp da te ring sker efter det andra kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av halv års rap por ten 2023.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Under de se nas te åren har Peabs miljö-  och kli mat ar be te bli vit allt mer om fat tan -
de och våra mål och mä te tal skar pa re. Som Nor dens sam hälls byg ga re har vi ett
stort an svar för att bygg- och an lägg nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan
ska mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står hos till ex em pel le ve ran tö rer och kun der. Vår verk -
sam het ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika
ma te ri al i vår pro duk tion, såsom be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl -
lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det
är där för inom ramen för dessa om rå den våra pri o ri te ra de ut släpps mins kan de
ak ti vi te ter finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt
kli mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, vil ket
till ex em pel hand lar om so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar, eller att bygga så
att vi un der lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i
verk sam he ten och tar an svar för att både stäl la och möta krav i vär de ked jan
gente mot le ve ran tö rer och kun der. Vi har också en för del i att vi kan förse vår ent -
re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva ror och rå va -
ror genom af färs om rå de In du stri, vil ket ger oss bätt re möj lig he ter att ak tivt styra
mot lägre kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och att för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2022 vi sa de att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 43
pro cent sedan bas å ret 2015 och med två pro cent för in satsva ror och köpta tjäns -
ter. Det visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl -
la om, men ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka
våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi fort sät ter att stäl la tyd li ga
och hårda krav samt att visa på olika kli mat för bätt ran de väg val för att få ned ut -
släp pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka full stän dig he ten i våra mät ning ar av kol di -
ox idin ten si tet, vil ket är sär skilt ut ma nan de i Scope 3- redovisningen.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
Jämställd rekrytering
En dast om kring fem pro cent av de som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak -
tis ka ut bild ning ar är kvin nor. Det be ty der att bygg- och an lägg nings bran schen
har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju -
der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har vi ett an svar att skapa en
för flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål in led nings vis att ar be ta för att an -
de len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska
över sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark -
na der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re)
som pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män). Efter ut gång en av
2022 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 7,9 pro cent inom pro duk tion
och för äd ling gente mot målet om över sti gan de 5,0 pro cent och till 45,3 pro cent
inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd gente mot målet om över sti gan de
30,0 pro cent.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
17

===== SIDA 18 =====

Aktiviteter under första kvartalet
Peab lanserade Byggåret i Sverige, som är ett betalt lärlingsår där kvinnor
kan prova på hur det är att arbeta som hantverkare. Programmet sträcker
sig från Kiruna i norr till Malmö i söder och antalet lärlingsplatser är
omkring 50 på totalt 18 orter i landet. Den första omgången startar i
september 2023.
Peabs likabehandlingsplan, med handlingsplan mot diskriminering och
kränkande särbehandling, har uppdaterats för 2023. Till nyheterna hör ett
fördjupat ställningstagande kring nolltolerans samt ett förtydligande kring
vad likabehandlingsarbetet på Peab ska säkerställa.
I slutet av förra året och under första kvartalet arbetade vi med en rad
insatser för att minska elförbrukningen i verksamheten. Vi genomförde en
kampanj i syfte att medvetandegöra hur vi kan minska vår
energianvändning, allt från tips till enkla instruktioner.
Som en del av ett pågående projekt för att utveckla hanteringen av
miljödata lanserade vi en energiapplikation i Sverige som gör det möjligt för
våra verksamheter att följa sin användning av elektricitet och fjärrvärme
ända ner på projektnivå, i form av kWh och CO2e-utsläpp. Appen hjälper till
att se trender i förbrukningen och att anpassa verksamheten för att minska
både miljöavtryck och kostnader.
Peab Asfalt har vunnit ett antal upphandlingar och fått både nya uppdrag
och förnyat förtroende i befintliga uppdrag, däribland i Linköpings kommun
och Eskilstuna kommun. Dessa uppdrag använder ECO-Asfalt, vilket
minskar klimatpåverkan. För Peab Asfalts arbete med
underhållsbeläggningar i Årjängs kommun, där ECO-Asfalt och mer än 30
procent returasfalt använts, erhöll bolaget en klimatbonus.
Byggelement har gjort tester som visar att håldäck med återvunnen betong
håller samma kvalitet som vid traditionell produktion. Vid de lyckade
provgjutningarna ersattes tio procent av ballasten med krossad betong som
återvunnits från spill som uppstått i produktionen.
Byggelement lanserade även Sandwichvägg ECO 60/30 med
miljövarudeklaration. I denna yttervägg gjuts innerskivan med mer än 60
procent slagginblandning samt ytterskivan med 30 procents
slagginblandning. Resultatet är en vägg med som med god marginal klarar
branschens lägsta referensvärde för en klimatförbättrad produkt.
I Norge har affärsområdena Bygg och Anläggning beslutat att all el ska
köpas med ursprungsgaranti, som garanterar att elen är producerad genom
förnybar produktion. Peab har ramavtal med Fjordkraft om elförbrukning.
•
•
•
•
•
•
•
•
18

===== SIDA 19 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de har Peab upp da te rat sina mål sätt ning ar – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och ex ter na fi nan si el -
la och icke- finansiella mål. Från och med 2021 rap por te rar vi ex ternt verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på
seg ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi ska vara en kom plett sam hälls byg ga re som er bju der hel hets lös ning ar. Genom kom pen ten ta och
en ga ge ra de med ar be ta re ska par vi vär den för våra kun der.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi ska vara det själv kla ra valet för de som vill jobba i vår
bransch. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de ar -
bets plat ser med goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj -
lig he ter.
eNPS
all tid över
bench mark
NOLLVISION
all var li ga olyc kor
Genom en mins kan de trend
Mest lönsamma
företaget
Med våra en ga ge ra de med ar -
be ta re sä ker stäl ler vi pro duk -
ti vi tet och kva li tet. Genom
lokal när va ro, sam ti digt som
vi drar nytta av vår stor lek
och verk sam hets mix, blir vi
det mest lön sam ma fö re ta -
get.
>6%
Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7
Net toskuld sätt nings grad
>50% av årets
resultat
Ut del ning
Ledande inom
samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg -
ga re med lokal när va ro tar vi
an svar genom in no va tio ner
och krav ställ ning av se en de
kli mat och miljö, ord ning och
reda i bran schen samt jäm -
ställd het. Ett ak tivt so ci alt
en ga ge mang i sam häl let
samt fokus på ungas ut bild -
ning är en del av vår vär de -
grund.
-60%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp
från egen pro duk tion
till 2030 (Scope 1+2).
-50%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från
in satsva ror och köpta tjäns -
ter till 2030 (Scope 3).
JÄMSTÄLLD
REKRYTERING
Andel kvin nor all tid över ut -
bild nings mark na den
19

===== SIDA 20 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal ex -
klu si ve ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr).
***Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 31 mars 2023.
%
4,4 4,8 4,9 4,7 4,5
5,2
4,3 4,1
2016* 2017* 2018* 2019 2020** 2021 2022
2023***
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 31 mars 2023.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5 0,5
2016* 2017* 2018* 2019 2020 2021 20222023**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
****Sty rel sens för slag till års stäm man. Ba se ras på antal ute stå en de
ak ti er.
%
61 58 59
97
67
59 56
2016* 2017* 2018* 2019**2020***
2021
2022****
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt mins kan de trend, rul lan de 12
mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
Mar-
21
Jun-
21
Sep-
21
Dec-
21
Mar-
22
Jun-
22
Sep-
22
Dec-
22
Mar-
23
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
13
18 18 19
24
28 29
8 8 10 10
15
20 22
2018 Q42019 Q42020 Q42021 Q22021 Q42022 Q22022 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73 73
75 75
78
80
81
80
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -43% per 221231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
insatsvaror och köpta tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -2% per 221231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (YA), %
45,0
34,9
45,3
Dec-20 Dec-21 Dec-22
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
Dec-20 Dec-21 Dec-22
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
20

===== SIDA 21 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå. För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och
håll bar hets re do vis ning en för 2022.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi ar -
be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti digt
räkna med fort satt höga bygg kost na der om inte tren den av se en de material-   och
ener gipri ser vän der. Höga bygg kost na der na till sam mans med högre rän tor gör
det svå ra re att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan på bygg mark na den i
hela Nor den.
Rän tor na har fort satt att stiga och i Sve ri ge har Riks ban ken höjt styr rän tan vid
flera till fäl len det se nas te året. In fla tio nen har fått fäste runt om i värl den och
flera central ban ker sig na le rar om yt ter li ga re rän te höj ning ar. Höjda rän tor för vän -
tas mins ka in ve ste rings vil jan och dämpa ef ter frå gan.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi samt
fort satt ma te ri al brist och le ve rans pro blem. Peab har ingen di rekt ex po ne ring mot
Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt in di rekt på ver kas via ma te ri -
al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon ti nu er ligt kunna be dö ma
even tu ell på ver kan på Peab.
Stridsbergsbron
Troll hät tan
21

===== SIDA 22 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat under rap port pe ri o den.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2023 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
förs ta kvar ta let 2023.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning en 2022, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio -
ner med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga
andra nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta kvar ta let 2023.
Niam LSC1
Esbo, Fin land
22

===== SIDA 23 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS ökade med sju pro cent och upp gick under januari- mars 2023 till 12 978 Mkr (12 137). Ju ste rat för för vär va de och avytt ra de en -
he ter samt va luta kur sef fek ter ökade net to om sätt ning en med sex pro cent. Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net to om sätt -
ning en med 288 Mkr (-407).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS för januari- mars 2023 upp gick till 7 Mkr (-20) och rö rel se mar gi na len upp gick till 0,1 pro cent (-0,2). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads pro -
jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 153 Mkr (-39).
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 12 978 12 137 62 774 61 933
Kostnader för produktion -12 138 -11 304 -57 179 -56 345
Bruttoresultat 840 833 5 595 5 588
Försäljnings- och administrationskostnader -854 -866 -3 274 -3 286
Övriga rörelseintäkter 42 32 289 279
Övriga rörelsekostnader -21 -19 -26 -24
Rörelseresultat 7 -20 2 584 2 557
Finansiella intäkter 36 24 115 103
Finansiella kostnader -88 -39 -269 -220
Finansnetto -52 -15 -154 -117
Resultat före skatt -45 -35 2 430 2 440
Skatt 10 7 -606 -609
Periodens resultat -35 -28 1 824 1 831
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -35 -28 1 825 1 832
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 -1 -1
Periodens resultat -35 -28 1 824 1 831
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -0,12 -0,10 6,25 6,27
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 295,0 290,3 292,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 
8,2 11,4 8,2 8,4
Räntabilitet på eget kapital, % 13,7 18,9 13,7 13,7
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1) 1) 1)
1) 1)  1)
1)
23

===== SIDA 24 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Periodens resultat -35 -28 1 824 1 831
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -98 137 -25 210
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -3 2 -3 2
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat 2 – 21 19
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 0 -1 0 -1
Periodens övrigt totalresultat -99 138 -7 230
Periodens totalresultat -134 110 1 817 2 061
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -133 110
1 819 2 062
Innehav utan bestämmande inflytande -1 0 -2 -1
Periodens totalresultat -134 110 1 817 2 061
24

===== SIDA 25 =====

Rapport över finansiell ställning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 mars 2023 till 49 782 Mkr (47 313). Eget ka pi tal upp gick till 13 652 Mkr (13 792), vil ket gav en so li di tet på 27,4 pro cent (29,2).
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 968 3 787 3 976
Materiella anläggningstillgångar 8 271 7 635 8 310
Förvaltningsfastigheter 59 55 57
Räntebärande långfristiga fordringar 1 226 1 213 1 233
Övriga finansiella tillgångar 2 532 2 547 2 599
Uppskjuten skattefordran 189 215 180
Summa anläggningstillgångar 16 245 15 452 16 355
Projekt- och exploateringsfastigheter 19 217 16 670 19 178
Varulager 2 009 1 704 1 541
Räntebärande kortfristiga fordringar 306 131 384
Övriga kortfristiga fordringar 10 298 10 386 12 047
Likvida medel 1 707 2 970 1 506
Summa omsättningstillgångar 33 537 31 861 34 656
Summa tillgångar 49 782 47 313 51 011
Eget kapital och skulder
Eget kapital 13 652 13 792 13 786
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder 7 505 4 968 7 665
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 27 469 440
Uppskjuten skatteskuld 485 275 487
Övriga långfristiga skulder 1 377 1 575 1 503
Summa långfristiga skulder 9 394 7 287 10 095
Räntebärande kortfristiga skulder 2 696 2 451 1 897
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 9 951 8 085 9 802
Övriga kortfristiga skulder 14 089 15 698 15 431
Summa kortfristiga skulder 26 736 26 234 27 130
Summa skulder 36 130 33 521 37 225
Summa eget kapital och skulder 49 782 47 313 51 011
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital 33 831 29 765 33 590
Soliditet, % 27,4 29,2 27,0
Nettoskuld 16 940 11 659 16 681
Eget kapital per aktie, kr 47,43 46,76 47,90
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 295,0 287,5
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 13 768 13 681 13 681
Periodens resultat -35 -28 1 832
Periodens övrigt totalresultat -98 138 230
Periodens totalresultat -133 110 2 062
Kontant utdelning – – -1 475
Återköp av egna aktier – – -500
Utgående eget kapital 13 635 13 791 13 768
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 18 1 1
Periodens totalresultat -1 0 -1
Förvärv av delägda bolag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare – – 18
Utgående eget kapital 17 1 18
Totalt utgående eget kapital 13 652 13 792 13 786
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 85 17 3 432 3 364
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -174 -289 -2 469 -2 584
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -472 -372 -263 -163
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 589 -140 -1 444 -2 173
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -57 -801 -4 176 -4 920
Kassaflöde från den löpande verksamheten 28 -784 -744 -1 556
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel – – -132 -132
Försäljning av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – – 46 46
Förvärv av anläggningstillgångar -356 -263 -2 163 -2 070
Försäljning av anläggningstillgångar 149 270 432 553
Kassaflöde från investeringsverksamheten -207 7 -1 817 -1 603
Kassaflöde före finansiering -179 -777 -2 561 -3 159
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder 625 -397 1 937 915
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -243 1 158 1 346 2 747
Kontant utdelning – – -1 475 -1 475
Återköp av egna aktier – – -500 -500
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 382 761 1 308 1 687
Periodens kassaflöde 203 -16 -1 253 -1 472
Likvida medel vid periodens början 1 506 2 951 2 970 2 951
Valutakursdifferens i likvida medel -2 35 -10 27
Likvida medel vid periodens slut 1 707 2 970 1 707 1 506
27

===== SIDA 28 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2023 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 72 Mkr (75) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp gick
till -59 Mkr (-46).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 11 749 Mkr (11 728). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 8 693 Mkr (8 207)
och lång fris ti ga skul der till kon cern fö re tag upp gå en de till 1 500 Mkr (1 000).
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Jan-mar
2023
Jan-mar
2022
Apr 2022-
mar 2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 72 75 301 304
Administrationskostnader -129 -125 -524 -520
Övriga rörelseintäkter 1 1 1 1
Rörelseresultat -56 -49 -222 -215
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 1 024 1 024
Övriga finansiella poster -19 -9 -50 -40
Resultat efter finansiella poster -75 -58 752 769
Bokslutsdispositioner – – 2 138 2 138
Resultat före skatt -75 -58 2 890 2 907
Skatt 16 12 -430 -434
Periodens resultat -59 -46 2 460 2 473
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över finansiell ställning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 mar
2023
31 mar
2022
31 dec
2022
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 4 3
Materiella anläggningstillgångar 2 1 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 11 749 11 728 11 749
Uppskjuten skattefordran 95 140 94
Summa finansiella anläggningstillgångar 11 844 11 868 11 843
Summa anläggningstillgångar 11 849 11 873 11 848
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 0 1 1
Fordringar koncernföretag
1 722 532 2 274
Aktuella skattefordringar 17 92 –
Övriga fordringar 33 51 3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 10 11
Summa kortfristiga fordringar 1 784 686 2 289
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 1 784 686 2 289
Summa tillgångar 13 633 12 559 14 137
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 6 809 6 323 6 868
Summa eget kapital 8 693 8 207 8 752
 
Obeskattade reserver 3 292 3 190 3 292
Avsättningar
Övriga avsättningar 44 46 43
Summa avsättningar 44 46 43
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 1 500 1 000 1 500
Summa långfristiga skulder 1 500 1 000 1 500
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 15 14 20
Skulder till koncernföretag 16 2 375
Aktuella skatteskulder – – 81
Övriga skulder 8 7 8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 65 93 66
Summa kortfristiga skulder 104 116 550
Summa skulder
1 604 1 116 2 050
Summa eget kapital och skulder 13 633 12 559 14 137
29

===== SIDA 30 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) och Peab Ut veck ling AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg -
ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
30

===== SIDA 31 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-mar 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
5 956 3 022 1 864 1 835 13 12 690 288 12 978
Intern försäljning 1 466 306 915 6 364 -3 057 – –
Summa 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
Fördelning per land
Sverige
5 146 3 005 2 218 1 365 290 -2 490 9 534 -158 9 376
Norge 1 239 322 106 139 44 -178 1 672 -133 1 539
Finland 1 037 1 319 337 43 -388 1 349 579 1 928
Danmark 135 -1 134 134
Övrigt 1 1 1
Summa 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 2 679 2 372 236 13 10 5 310 -11 5 299
Privata kunder 3 277 650 1 628 1 822 3 7 380 299 7 679
Interna kunder 1 466 306 915 6 364 -3 057 – –
Summa 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 1 3 1 376 403 18 -290 1 511 1 687 3 198
Över tid 7 419 3 322 830 1 410 308 -2 329 10 960 -1 399 9 561
Hyresintäkter 2 3 573 28 51 -438 219 219
Summa 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 7 419 3 322 830 1 410 21 -2 043 10 959 -1 399 9 560
Försäljning av varor 1 058 -213 845 845
Försäljning av
fastighetsprojekt 400 400 1 687 2 087
Transporttjänster 274 -65 209 209
Administrativa tjänster 286 -286 – –
Hyresintäkter 2 3 573 28 51 -438 219 219
Övrigt 1 3 44 3 19 -12 58 58
Summa 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
31

===== SIDA 32 =====

Koncernen
Jan-mar 2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 5 468 2 780 1 819 2 459 18 12 544 -407 12 137
Intern försäljning 1 267 303 752 5 340 -2 667 – –
Summa 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
Fördelning per land
Sverige
4 908 2 772 2 015 1 744 287 -2 139 9 587 -578 9 009
Norge 1 072 311 148 189 36 -184 1 572 233 1 805
Finland 755 313 531 35 -344 1 290 -62 1 228
Danmark 93 93 93
Övrigt 2 2 2
Summa 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 2 307 2 045 197 1 11 4 561 4 561
Privata kunder 3 161 735 1 622 2 458 7 7 983 -407 7 576
Interna kunder 1 267 303 752 5 340 -2 667 – –
Summa 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 3 1 1 313 302 13 -258 1 374 1 597 2 971
Över tid 6 728 3 080 741 2 141 299 -2 018 10 971 -2 004 8 967
Hyresintäkter 4 2 517 21 46 -391 199 199
Summa 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 6 728 3 080 741 2 141 20 -1 740 10 970 -2 004 8 966
Försäljning av varor 994 -188 806 806
Försäljning av
fastighetsprojekt 291 291 1 597 1 888
Transporttjänster 270 -62 208 208
Administrativa tjänster 279 -278 1 1
Hyresintäkter 4 2 517 21 46 -391 199 199
Övrigt 3 1 49 11 13 -8 69 69
Summa 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
32

===== SIDA 33 =====

Koncernen
Jan-dec 2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per land
Sverige
20 846 13 309 13 099 5 924 1 204 -10 139 44 243 -1 297 42 946
Norge 4 545 1 656 2 262 739 173 -802 8 573 392 8 965
Finland 3 608 5 042 1 998 154 -1 512 9 290 -297 8 993
Danmark 1 015 1 -2 1 014 1 014
Övrigt 15 15 15
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 10 102 10 363 6 377 17 46 26 905 26 905
Privata kunder 13 333 3 173 11 088 8 621 15 36 230 -1 202 35 028
Interna kunder 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 26 15 6 915 1 373 70 -1 221 7 178 5 566 12 744
Över tid 28 957 14 940 12 338 7 195 1 277 -9 580 55 127 -6 768 48 359
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 28 957 14 940 12 338 7 195 97 -8 400 55 127 -6 768 48 359
Försäljning av varor 5 393 -873 4 520 4 520
Försäljning av
fastighetsprojekt 5 1 343 1 348 5 566 6 914
Transporttjänster 1 327 -281 1 046 1 046
Administrativa tjänster 1 180 -1 180 – –
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Övrigt 21 15 195 30 70 -67 264 264
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-mar
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 5 956 3 022 1 864 1 835 13 12 690 288 12 978
Intern försäljning 1 466 306 915 6 364 -3 057 – –
Summa intäkter 7 422 3 328 2 779 1 841 377 -3 057 12 690 288 12 978
Rörelseresultat 162 59 -435 127 -73 4 -156 163 7
Rörelsemarginal, % 2,2 1,8 -15,7 6,9 -1,2 0,1
Finansiella intäkter 36 36
Finansiella kostnader -76 -12 -88
Finansnetto -40 -12 -52
Resultat före skatt -196 151 -45
Skatt 42 -32 10
Periodens resultat -154 119 -35
Sysselsatt kapital (UB) -1 820 -56 10 762 16 226 798 25 910 7 921 33 831
Balansomslutning 42 713 7 069 49 782
Eget kapital 14 687 -1 035 13 652
Soliditet, % 34,4 27,4
Nettoskuld 7 984 8 956 16 940
Kassaflöde före
finansiering 225 140 -390 -508 -375 -908 729 -179
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -12 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 559 Mkr samt bo stads pro jekt 5 510 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-mar
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 5 468 2 780 1 819 2 459 18 12 544 -407 12 137
Intern försäljning 1 267 303 752 5 340 -2 667 – –
Summa intäkter 6 735 3 083 2 571 2 464 358 -2 667 12 544 -407 12 137
Rörelseresultat 160 53 -396 289 -71 -25 10 -30 -20
Rörelsemarginal, % 2,4 1,7 -15,4 11,7 0,1 -0,2
Finansiella intäkter 24 24
Finansiella kostnader -26 -13 -39
Finansnetto -2 -13 -15
Resultat före skatt 8 -43 -35
Skatt 5 2 7
Periodens resultat 13 -41 -28
Sysselsatt kapital (UB) -2 475 -604 9 376 13 624 2 196 22 117 7 648 29 765
Balansomslutning 40 309 7 004 47 313
Eget kapital 14 812 -1 020 13 792
Soliditet, % 36,7 29,2
Nettoskuld 2 991 8 668 11 659
Kassaflöde före
finansiering 181  16  -442  342  -420 -323 -454 -777
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -13 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 663 Mkr samt bo stads pro jekt 5 341 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
 2)
3)
4)
 5)  5)  5)  5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2) 3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen Jan-dec
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa intäkter 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Rörelseresultat 629 494 747 1 127 -198 -58 2 741 -184 2 557
Rörelsemarginal, % 2,2 3,3 3,5 13,0 4,3 4,1
Finansiella intäkter 103 103
Finansiella kostnader -174 -46 -220
Finansnetto -71 -46 -117
Resultat före skatt 2 670 -230 2 440
Skatt -633 24 -609
Årets resultat 2 037 -206 1 831
Sysselsatt kapital (UB) -1 746 54 10 807 15 632 253 25 000 8 590 33 590
Balansomslutning 43 220 7 791 51 011
Eget kapital 14 978 -1 192 13 786
Soliditet, % 34,7 27,0
Nettoskuld 6 899 9 782 16 681
Kassaflöde före
finansiering -79 -114 -518 -690 -554 -1 955 -1 204 -3 159
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 719 Mkr samt bo stads pro jekt 6 072 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
35

===== SIDA 36 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2022, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 mar 2023 31 mar 2022 31 dec 2022
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 57 57 58 58 67 67
Varav onoterade fonder 16 16 35 35 26 26
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 23 23 41 41
Andra långfristiga fordringar – 3 3 1 1
Varav råvarusäkring med termin – 3 3 1 1
Övriga kortfristiga fordringar 17 17 25 25 13 13
Varav råvarusäkring med termin 9 9 23 23 4 4
Varav valutaderivat 8 8 2 2 9 9
Summa finansiella tillgångar 17 57 74 28 58 86 14 67 81
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder 18 18 – 19 19
Varav villkorad köpeskilling 18 18 – 19 19
Övriga kortfristiga skulder 30 1 31 39 2 41 6 1 7
Varav valutaderivat 1 1 2 2 –
Varav råvarusäkring med termin 29 29 37 37 6 6
Varav villkorad köpeskilling 1 1 2 2 1 1
Summa finansiella skulder 30 19 49 39 2 41 6 20 26
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 mar 2023 31 mar 2022 31 dec 2022 31 mar 2023 31 mar 2022 31 dec 2022
Ingående balans 26 32 32 41 23 23
Investeringar 2 2 2 18
Erhållen utdelning -10
Redovisat i periodens resultat
Finansnetto -12 1 2
Utgående balans 16 35 26 41 23 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr 31 mar 2023 31 mar 2022 31 dec 2022
Ingående balans 20 2 2
Periodens förvärv 19
Periodens utbetalningar -1
Redovisat i övrigt totalresultat -1
Utgående balans 19 2 20
Villkorad köpeskilling utgår till tidigare ägare baserad på andel av resultat samt utfall av vissa specificerade projekt. Den villkorade köpeskillingen bedöms uppgå till
cirka 19 Mkr.
36

===== SIDA 37 =====

Kommande information
Rapport för andra kvartalet 2023 14 juli 2023
Rapport för tredje kvartalet 2023 27 oktober 2023
Bokslutskommuniké 2023 2 februari 2024
Års- och hållbarhetsredovisning 2023 April 2024
Förs löv den 4 maj 2023
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tors da gen den 4 maj 2023 kloc kan 14.00 av
vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://ir.fi nan ci al he a rings.com/peab- q1-2023
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.fi nan ci al he a rings.com/te le con fe rence/?id=200727
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning. In for ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de
den 4 maj 2023, kl. 13.00 CET .
•
•
•
•
37

===== SIDA 38 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Jul-sep
2021
Apr-jun
2021
Jan-mar
2021
Nettoomsättning 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504 15 488 14 807 11 124
Kostnader för produktion -12 138 -15 466 -14 730 -14 845 -11 304 -15 495 -13 868 -13 219 -10 440
Bruttoresultat 840 1 675 1 467 1 613 833 2 009 1 620 1 588 684
Försäljnings- och administrationskostnader -854 -851 -640 -929 -866 -923 -673 -884 -820
Övriga rörelseintäkter 42 72 81 94 32 235 67 51 38
Övriga rörelsekostnader -21 -10 8 -3 -19 -12 11 0 -16
Rörelseresultat 7 886 916 775 -20 1 309 1 025 755 -114
Finansiella intäkter 36 39 18 22 24 20 29 15 30
Finansiella kostnader -88 -85 -60 -36 -39 -38 -48 -43 -38
Finansnetto -52 -46 -42 -14 -15 -18 -19 -28 -8
Resultat före skatt -45 840 874 761 -35 1 291 1 006 727 -122
Skatt 10 -282 -163 -171 7 -170 -226 -152 23
Periodens resultat -35 558 711 590 -28 1 121 780 575 -99
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -35 559 711 590 -28 1 121 780 575 -99
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -1 0 0 0 0 0 0 0
Periodens resultat -35 558 711 590 -28 1 121 780 575 -99
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie, kr -0,12 1,93 2,43 2,01 -0,10 3,80 2,65 1,95 -0,34
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 288,0 291,3 294,4 295,0 295,0 295,0 295,0 295,0
Sysselsatt kapital (UB)
33 831 33 590 32 230 31 232 29 765 28 698 26 840 25 849 25 019
Eget kapital (UB) 13 652 13 786 13 250 12 736 13 792 13 682 12 500 11 694 12 517
38

===== SIDA 39 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Jul-sep
2021
Apr-jun
2021
Jan-mar
2021
Nettoomsättning
Bygg 7 422 8 330 6 306 7 628 6 735 8 147 5 989 6 648 6 196
Anläggning 3 328 4 405 3 584 3 893 3 083 4 062 3 285 3 743 3 090
Industri 2 779 5 658 7 096 6 108 2 571 5 138 6 198 5 247 2 204
Projektutveckling 1 841 1 986 2 234 1 977 2 464 3 117 2 741 1 929 1 710
– varav Fastighetsutveckling 9 11 304 120 59 425 33 33 30
– varav Bostadsutveckling 1 832 1 975 1 930 1 857 2 405 2 692 2 708 1 896 1 680
Koncerngemensamt 377 409 380 385 358 368 318 327 301
Elimineringar -3 057 -3 740 -2 915 -3 133 -2 667 -3 312 -2 410 -2 725 -2 285
Koncernen, segmentsredovisning 12 690 17 048 16 685 16 858 12 544 17 520 16 121 15 169 11 216
Justering bostäder till IFRS 288 93 -488 -400 -407 -16 -633 -362 -92
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504 15 488 14 807 11 124
Rörelseresultat
Bygg 162 166 126 177 160 209 164 187 151
Anläggning 59 175 118 148 53 164 109 146 52
Industri -435 283 519 341 -396 420 576 339 -397
Projektutveckling 127 309 265 264 289 446 326 252 213
– varav Fastighetsutveckling -6 19 91 43 34 122 70 29 10
– varav Bostadsutveckling 133 290 174 221 255 324 256 223 203
Koncerngemensamt -73 -53 -27 -47 -71 13 -64 -95 -82
Elimineringar 4 -27 -8 2 -25 -6 -10 -5 -10
Koncernen, segmentsredovisning -156 853 993 885 10 1 246 1 101 824 -73
Justering bostäder till IFRS 153 25 -86 -119 -39 52 -86 -69 -49
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 10 8 9 9 9 11 10 0 8
Koncernen, IFRS 7 886 916 775 -20 1 309 1 025 755 -114
Rörelsemarginal, %
Bygg 2,2 2,0 2,0 2,3 2,4 2,6 2,7 2,8 2,4
Anläggning 1,8 4,0 3,3 3,8 1,7 4,0 3,3 3,9 1,7
Industri -15,7 5,0 7,3 5,6 -15,4 8,2 9,3 6,5 -18,0
Projektutveckling 6,9 15,6 11,9 13,4 11,7 14,3 11,9 13,1 12,5
– varav Fastighetsutveckling -66,7 172,7 29,9 35,8 57,6 28,7 212,1 87,9 33,3
– varav Bostadsutveckling 7,3 14,7 9,0 11,9 10,6 12,0 9,5 11,8 12,1
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning -1,2 5,0 6,0 5,2 0,1 7,1 6,8 5,4 -0,7
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 0,1 5,2 5,7 4,7 -0,2 7,5 6,6 5,1 -1,0
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie, kr -0,54 1,89 2,69 2,36 0,04 3,62 2,89 2,18 -0,19
Sysselsatt kapital (UB)
25 910 25 000 23 546 22 828 22 117 21 561 20 691 19 867 19 659
Eget kapital (UB) 14 687 14 978 14 469 13 868 14 812 14 656 13 556 12 654 13 408
Orderingång 11 042 10 455 13 095 14 334 15 375 14 443 13 865 13 094 14 446
Orderstock vid periodens utgång 44 595 44 389 48 762 49 899 49 968 45 318 46 280 46 684 47 286
39

===== SIDA 40 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
40

===== SIDA 41 =====

Peabs fyra målområden
Nöjdaste kunderna
 Bästa
arbetsplatsen
Mest lönsamma
företaget
Ledande inom
samhällsansvar
Fo to gra fer: Andre as Svens son, An ni ka Pers son, Hen rik Nor dell, Jo han na Myl lymä ki, Kop par com mu ni ca tion, Mag nus Pa uls son, Mats Bak ken, Peter Steen, Samu el Unéus och Se basti an La mot te.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio nellt och på
vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt gäl lan de krav för ak tu ell
verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Om Peab
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv. Varje dag bi drar våra 15 000
med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land
och Dan mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar, musé er, kon -
tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket
mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år. Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt
och an svars fullt tar vi sats för fram ti den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
63 Mdkr
Antal anställda, cirka
15 000
Affärsmodell
Värde genom samverkande
affärsområden
Vår verk sam het vilar på de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut -
veck ling. Vart och ett av dem står på egna ben och har sina kun der. Men styr kan i vår af -
färsmo dell – och där med möj lig he ter na för oss att nå våra mål – ökar när de sam ver kar med
varand ra i för äd lings ked jan. Det här är kär nan i vår mo dell och det som gör oss unika. Det är
när pro du ce rat sam hälls byg ge i hela Nor den.
Lokalt nära kunden
Våra 15 000 med ar be ta re ar be tar nära kun der na i det lo ka la sam häl -
let och tar så långt som möj ligt vara på lo ka la re sur ser i form av egen
per so nal, egna in satsva ror och lo ka la un de rent re pre nö rer. Till sam -
mans med vårt lo ka la sam hälls en ga ge mang och in te gre ra de klimat-  
och mil jö ar be te utgör detta grun den för det vi menar är ett när pro -
du ce rat sam hälls byg ge.