Kvartalsrapport Q1 2025

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JA NU A RI – MARS 2025
Gamlestads Smedja
Gö te borg

===== SIDA 2 =====

Stabil inledning på året
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti  di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr-mar
2024/2025
Jan-dec
2024
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 10 925 11 141 58 481 58 697
Rörelseresultat -278 -106 2 591 2 763
Rörelsemarginal, % -2,5 -1,0 4,4 4,7
Resultat före skatt -384 -182 2 223 2 425
Periodens resultat -351 -129 1 858 2 080
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -1,24 -0,45 6,46 7,25
Räntabilitet på eget kapital, % 11,7 9,6 11,7 13,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,0 8,9 10,0 10,7
Nettoskuld 8 266 9 139 8 266 9 118
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,6 0,5 0,5
Soliditet, % 38,1 34,1 38,1 37,1
Kassaflöde före finansiering -363 -218 2 456 2 601
Medeltal antal anställda 11 573 12 033 12 755 12 899
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS
10 825 11 450 60 658 61 283
Rörelseresultat, IFRS -282 -12 2 893 3 163
Resultat före skatt, IFRS -401 -99 2 478 2 780
Periodens resultat, IFRS -367 -56 2 077 2 388
Resultat per aktie före och efter utspädning IFRS, kr -1,30 -0,20 7,22 8,32
Nettoskuld, IFRS 10 523 14 929 10 523 11 253
Soliditet, IFRS, % 35,4 29,6 35,4 34,6
Kassaflöde före finansiering, IFRS -485 -19 6 278 6 744
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Nettoomsättning 10 925 Mkr (11 141)
Rörelseresultat -278 Mkr (-106)
Rörelsemarginal -2,5 procent (-1,0)
Resultat före skatt -384 Mkr (-182)
Resultat per aktie före och efter utspädning -1,24 kr
(-0,45)
•
•
•
•
•
Orderingång 16 574 Mkr (17 889)
Orderstock 51 955 Mkr (47 808)
Kassaflöde före finansiering -363 Mkr (-218)
Nettoskuld 8 266 Mkr (9 139)
Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,6)
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Årets förs ta kvar tal var sta bilt för Peab trots den stora osä ker he ten i om värl den. Vi re do vi sar en hög or de rin gång för kvar ta let och en nästin till oför -
änd rad om sätt ning. Verk sam he ten inom af färs om rå de An lägg ning vi sa de en god ut veck ling, sam ti digt som den av vak tan de mark na den inom ny pro -
duk tion av bo stä der fort satt på ver ka de af färs om rå de na Bygg och Pro jekt ut veck ling.
Koncernens utveckling
In led ning en av 2025 kän ne teck na des av fort satt va ri e rad ak ti vi tet på
Peabs olika mark na der, sam ti digt som det förs ta kvar ta let sä songs mäs sigt
in ne bär lägre ak ti vi tet till följd av vin ter vä der. Fram för allt gäl ler det af -
färs om rå de In du stri som präglas av stora un der skott då be lägg nings sä -
song en star tar först under andra kvar ta let. Kon cer nens net to om sätt ning
mins ka de mar gi nellt under kvar ta let och upp gick till 10 925 Mkr (11  141)
och rö rel se re sul ta tet upp gick till -278 Mkr (-106). Under förs ta kvar ta let fö -
re gå en de år ingick en re a li sa tions vinst om 220 Mkr till följd av för sälj ning -
en av an de lar na i joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Net -
toskul den upp gick till 8,3 Mdkr (9,1) med en net toskulds sätt nings grad på
0,5 (0,6). Ne t  toskul den har under kvar ta let på ver kats av en er hål len ut del -
ning från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr , vil ken kvit ta des mot rän te bä -
ran de skuld som upp kom i sam band med för värv av fas tig he ter från Fas -
tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024.
Or de rin gång en var fort satt hög under kvar ta let och upp gick till 16,6 Mdkr
(17,9). I af färs om rå de na Bygg, In du stri och Pro jekt ut veck ling ökade or de -
rin gång en, medan den mins ka de i af färs om rå de An lägg ning, som hade en
myc ket hög or de rin gång i jäm fö rel se pe ri o den. Af färs om rå de Bygg fort sät -
ter att ha en hög andel pro jekt från of fent li ga be stäl la re och va ri a tio nen
och den geo gra fis ka sprid ning en på de of fent li ga pro jek ten är stor. Inom
af färs om rå de In du stri var or de rin gång en god inom be lägg ning. I af färs om -
rå de Pro jekt ut veck ling pro duk tions star ta de vi fler bo stads rät ter/ägar lä -
gen he ter jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Den höga or de -
rin gång en in ne bär att or der stoc ken vid kvar ta lets ut gång upp gick till näs -
tan 52 Mdkr.
In sla get av så kal la de fas 1- avtal, som är för av tal innan möj li ga ef ter föl jan -
de ent re pre na dav tal, inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning in ne bar
efter det förs ta kvar ta let att det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na -
dav tal upp gick till cirka 16 Mdkr inom de när mas te två åren (13 Mdkr 31
de cem ber 2024). Det är fram för allt i af färs om rå de Bygg som det har fyllts
på med nya pro jekt under kvar ta let.
Affärsområdenas utveckling
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en till följd av lägre ak ti vi -
tet inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras
fullt ut av andra typer av pro jekt. Sam ti digt för bätt ra des rö rel se mar gi na -
len under förs ta kvar ta let till 2,1 pro cent (1,7). I af färs om rå de An lägg ning
fort sät ter ak ti vi te ten att vara på en hög nivå och rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,1 pro cent (2,2). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len
för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,5 pro cent (1,9).
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning och re sul tat till följd av
lägre ak ti vi tet inom verk sam he ter na bygg sy stem och ut hyr ning, som
också på ver kas av den svaga bo stads mark na den. För be lägg ning, där
förs ta kvar ta let in ne bär för be re del se inför den kom man de sä song en, var
rö rel se re sul ta tet i nivå med förs ta kvar ta let 2024. Inom den nors ka
beläggnings-   och bal last verk sam he ten pågår en över syn av del av verk -
sam he ten till följd av låg in tjä ning under en tid.
I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en, vil ket var
re la te rat till Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 83 Mkr (246)
där re a li sa tions vins ter från för sälj ning ar av fas tig he ter och an de lar i joint
venture- bolag i Fas tig hets ut veck ling bi drog med 47 Mkr. För sälj ning en av
egen ut veck la de bo stä der var på fort satt låga ni vå er, även om vi har sålt i
jämn takt. To talt pro duk tions star ta des 523 (137) e gen ut veck la de bo stä der
under kvar ta let. Av dessa var 336 (137) bo  stads rät ter/ägar lä gen he ter, där
40 var kon ver te ra de från bo stä der i egen ba lans räk ning. Två av bo stads -
pro jek ten star ta de vi i Stock holm, ett på Kvarn hol men i Nacka och ett i
Råsun da i Solna. Detta visar att det är möj ligt att star ta bo stad rätts pro jekt
i unika lägen. Tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten
när mar sig fär dig stäl lan de hål ler i sig och vi ar be tar där för vi da re med
stra te gin att star ta pro jekt i egen ba lans räk ning för att sedan kon ver te ra
dem till bo stads rät ter.
Det med för högre ka pi tal bind ning och för skjut na re sul ta tef fek ter, jäm fört
med vår tra di tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk -
tions start av egen ut veck la de pro jekt. Ett pro jekt vi star ta de i egen ba lans -
räk ning under kvar ta let var i Par til le Port, ett om rå de vi har ut veck lat
under flera år och där vi nu ut veck lar yt ter li ga re 116 bo stä der. Av sik ten är
att dessa fram ö ver ska kon ver te ras till bo stads rät ter.
Måluppfyllelse
Efter det förs ta kvar ta let 2025 re do vi sar vi tre av våra nio ex ter na mål: rö -
rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad och all var li ga olyc kor. Rö rel se -
mar gi na len upp gick till 4,4 pro cent be räk nat på rul lan de 12 må na der jäm -
fört med 4,7 pro cent för helå ret 2024. Det ska jäm fö ras med målet om sex
pro cent. Net toskuld sätt nings gra den upp gick vid mars må nads ut gång till
0,5 (0,6), vil  ket är i mit ten av målin ter val let 0,3-0,7.
Gläd jan de är att den tyd ligt fal lan de tren den av se en de all var li ga ar bets -
platso lyc kor hål ler i sig. Be räk nat på rul lan de 12 må na der per den 31 mars
2025 upp gick dessa till 28 (33 per den 31 de  cem ber 2024). Vi fort sät ter att
med oför mins kad kraft ar be ta för att den fal lan de tren den ska hålla i sig.
Marknad och framtidsutsikter
Den geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark nad och
osä ker het kring in ve ste ring ar. Sam ti digt har Peab en verk sam het som i
vissa av se en den kan gyn nas av osä ker he ten i om värl den, såsom ökade
an slag till säkerhets-  och för svars re la te ra de pro jekt.
Ut sik ter na på de nor dis ka bygg mark na der na är i stort oför änd ra de sedan
förra kvar ta let. Bo stads mark na der na för vän tas vända uppåt under 2025 i
takt med att rän te sänk ning ar na slår ige nom, möj li gen i en lång sam ma re
takt än vad man ti di ga re trott. Ut veck ling en för lo kal bygg na der visar på en
fort satt po si tiv mark nad, om än något mer splitt rad mel lan seg men ten.
För an lägg nings mark na den visar pro gno ser na för 2025 på god till växt.
Peabs fyra af färs om rå den kom plet te rar varand ra väl och gör att vi kan till -
va ra ta den ef ter frå gan som finns inom de olika pro dukt seg men ten och på
de geo gra fis ka mark na der na. Det är en styr ka för oss oav sett kon junk tur -
lä ge.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Januari – mars 2025
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de något under förs ta kvar ta let 2025 och
upp gick till 10 925 Mkr (11  141). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den
upp gick net to om sätt ning en till 58 481 Mkr jäm  fört med 58 697 Mkr för helår 2024.
Av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na der har an de len till of fent li -
ga kun der ökat och stod för 56 pro cent (50) medan pri va ta kun der stod för 44 pro -
cent (50) av net to om sätt ning en.
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med åtta pro cent jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet
inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en
fort satt hög nivå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med tre pro cent. I
af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med fem pro cent och minsk -
ning en för kla ras av lägre ak ti vi tet inom bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten
till följd av en svag bo stads mark nad. I Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt -
ning en något jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år och minsk ning en
är hän för lig till Bo stads ut veck ling.
Kon cer nens rö rel se re sul tat upp gick till -278 Mkr (-106) och rö rel se mar gi na len
upp gick till -2,5 pro cent (-1,0). Förs ta kvar ta let är tyd ligt på ver kat av sä song,
fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in led ning en på året präglas av stora
un der skott ef tersom be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta let.
Under förs ta kvar ta let fö re gå en de år ingick en po si tiv ef fekt i af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling om 220 Mkr till följd av för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re
bo la get Tor net Bo stads pro duk tion.
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len under förs ta kvar ta let till 2,1
pro cent (1,7) och i af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till
3,1 pro cent (2,2). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk -
sam he ter na till 2,5 pro cent (1,9). I af färs om rå de In du stri för säm ra des rö rel se re -
sul ta tet och rö rel se mar gi na len upp gick till -24,0 pro cent (-19,9). Be lägg ning hade
ett rö rel se re sul tat i nivå med förs ta kvar ta let 2024 men både bygg sy stem och ut -
hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp -
vi sa de lägre lön sam het jäm fört med förs ta kvar ta let fö re gå en de år. I af färs om rå -
de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 83 Mkr (246) där re a li sa tions -
vins ter från för sälj ning ar av fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag inom
Fas tig hets ut veck ling bi drog med 47 Mkr (258). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en re a -
li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re bo la get
Tor net Bo stads pro duk tion. I Bo stads ut veck ling en upp gick rö rel se mar gi na len till
3,6 pro cent (-1,5).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under förs ta kvar ta let till
-355 Mkr (-350).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 19 Mkr (7).
Fi nansnet tot upp gick till -106 Mkr (-76) varav rän te net tot upp gick till -79 Mkr
(-102).
Re sul tat före skatt upp gick till -384 Mkr (-182). Pe ri o dens re sul tat upp gick till -351
Mkr (-129).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal exkl. MoS upp gick till 4,4 %. För mer in for ma tion om skil je dom av se en de
Mall of Scan di na via, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2024
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der exkl. MoS upp gick per 30 juni 2023 till 3,8%, per 30
sep tem ber 2023 till 3,6%, per 31 de cem ber 2023 till 2,5 % och per 31 mars 2024 till 2,6%.
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Mkr %
Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23* Kv1-24* Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Styrmansbron
Malmö
4

===== SIDA 5 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 mars 2025
till 42 722 Mkr (43  949). Eget ka pi tal upp gick till 16 285 Mkr (14 976), vil ket gav en
so li di tet på 38,1 pro cent (34,1).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 31 mars 2025 till 8 266 Mkr (9 139).
Under kvar ta let har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr ,
vil ken har kvit tats mot rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band med för värv
av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024. I net toskul -
den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så
länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick till 1 944 Mkr (2  649).
Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 1 648 Mkr (2  583). I be lop pet ingår ka pital -
ford ran om 1 067 Mkr (1  067) på Unibail- Rodamco-Westfield en ligt ut fall i skil je -
dom, vil ken med de la des den 30 juni 2023. För mer in for ma tion av se en de skil je -
do men, se av snitt Ris ker och osä ker hets fak to rer samt Års- och håll bar hets re do -
vis ning 2024. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 31 mars
2025 till 4,8 pro cent (5,8).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 8 159 Mkr jäm  fört
med 8 822 Mkr den 31 de  cem ber 2024.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid pe ri o dens ut gång till 1 819 Mkr jäm  fört med 2 179 Mkr den 31 de  cem ber 2024.
Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för -
e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 240 Mkr jäm fört med 508 Mkr
den 31 de cem ber 2024.
Investeringar och avyttringar
Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar
upp gick under kvar ta let till 153 Mkr (179). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak ma -
ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma te ri el la och im -
ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under kvar ta let till 43 Mkr (44).
Projekt- och exploateringsfastigheter
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp -
gick per den 31 mars 2025 till 16 720 Mkr jäm  fört med 16 828 Mkr per den 31 de -
cem ber 2024. För änd ring en under kvar ta let upp gick netto till -108 Mkr (879). Ök -
ning en under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år för kla ras av för värv av bygg rät -
ter i Nacka genom köp av Sick laön Bygg In vest AB.
Kassaflöde
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under förs ta kvar ta let 2025
till -430 Mkr (-874), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till
-134 Mkr (-388). Det ne ga ti va kassa flö det är i hu vud sak re la te rat till af färs om rå de
In du stri där sä song en inte star tar för rän under andra kvar ta let.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 67 Mkr (656). Det po si ti va
kassa flö det är re la te rat till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och för sälj ning av an -
de lar i joint ven tu re bolag. Sam ti digt har nivån på ma ski nin ve ste ring ar i af färs -
om rå de In du stri varit lägre jäm fört med förs ta kvar ta let 2024. Under fö re gå en de
år på ver ka des kassa flö det po si tivt av för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re
bo la get Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -363 Mkr (-218).
 
Nettoskuld
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Banklån 4 459 5 775 3 790
Företagscertifikat 608 369 642
Obligationer 3 667 3 067 3 722
Finansiella leasingskulder 700 820 733
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 1 944 2 649 2 237
Övriga räntebärande skulder 10 65 1 115
Räntebärande fordringar -1 648 -2 583 -1 643
Likvida medel -1 474 -1 023 -1 478
Nettoskuld, segmentsredovisning 8 266 9 139 9 118
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 378 1 458 1 460
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 879 4 332 675
Nettoskuld, IFRS 10 523 14 929 11 253
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Kassaflöde före finansiering
Mkr Ggr
Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Mkr
Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
5

===== SIDA 6 =====

Orderläge
Januari – mars 2025
Or de rin gång en var fort satt hög under förs ta kvar ta let 2025 och upp gick till 16 574
Mkr (17 889). I af  färs om rå de na Bygg, In du stri och Pro jekt ut veck ling ökade or de -
rin gång en medan den mins ka de i af färs om rå de An lägg ning, som hade en väl digt
hög or de rin gång i jäm fö rel se pe ri o den. I af färs om rå de In du stri är det en ökad or -
de rin gång av be lägg nings kon trakt i både Sve ri ge och Fin land. Af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling har pro duk tions star tat fler bo stads rät ter/ägar lä gen he ter jäm fört
med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år vil ket på ver ka de or de rin gång en po si tivt.
I kon cer nens or de rin gång är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat och upp gick till
51 955 Mkr (47  808). Av total or der stock för vän tas 47 pro cent (46) att pro du ce ras
efter 2025 (2024). Den sv ens ka verk sam he ten sva ra de för 78 pro cent (81) av or -
der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di -
a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in -
ne bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad
pro dukt med rätt kva li tet samt att han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med
2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av
dessa för av tal.
Vid in gång en av 2025 var det po ten ti el la vär det cirka 13 Mdkr. Under pe ri o den
över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i
ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1
fyllts på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Under kvar ta let
är det fram för allt i af färs om rå de Bygg som det har fyllts på med nya pro jekt. Vid
ut gång en av mars upp gick vär det av ent re pre na dav tal från dessa för av tal till
cirka 16 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två åren.
Orderingång
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Bygg 8 784 6 654 24 354 22 224
Anläggning 4 870 8 188 19 135 22 453
Industri 3 835 2 932 14 666 13 763
Projektutveckling 1 276 627 2 862 2 213
Elimineringar -2 191 -512 -5 822 -4 143
Koncernen 16 574 17 889 55 195 56 510
Orderstock
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Bygg 26 685 25 483 23 188
Anläggning 21 129 18 623 19 853
Industri 7 417 6 211 4 282
Projektutveckling 1 975 1 709 1 536
Elimineringar -5 251 -4 218 -3 953
Koncernen 51 955 47 808 44 906
Projektstorlek i orderstock, 31 mars 2025
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
< 200 Mkr, 44% (45) 201 – 500 Mkr, 29% (31)
501 – 1 000 Mkr, 13% (8) >1 000 Mkr, 14% (16)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 mar 2024 31 mar 2025
Sörgårdens Förskola
Gisla ved
6

===== SIDA 7 =====

Under första kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Renovering av en kontorsfastighet i Helsingfors. Beställare är
Nordisk Renting. Kontraktssumman uppgår till 10 MEUR.
Byggnation av en ny kasernbyggnad i Visby på Gotland.
Beställare är Fortifikationsverket. Kontraktssumman uppgår
till 207 Mkr.
Byggnation av Björkåsskolan i Ulricehamn. Beställare är
Ulricehamns kommun. Kontraktssumman uppgår till 255
Mkr.
Byggnation av ett nytt centralkök för Palvelukeskus Helsinki i
Vanda. Beställare är Kiinteistö Oy AB Pakkalantie 30.
Kontraktssumman uppgår till 35 MEUR.
Tillbyggnad av Hjärupslundsskolan i Hjärup. Beställare är
Staffanstorps kommunfastigheter AB. Kontraktssumman
uppgår till 109 Mkr.
Byggnation av nya sysselsättningslokaler på Skenäsanstalten
utanför Norrköping. Beställare är Specialfastigheter.
Kontraktssumman uppgår till 135 Mkr.
Uppdrag att bygga ut Skjetten grundskola i Lillestrøm.
Beställare är Lillestrøm kommun. Kontraktssumman uppgår
till 113 MNOK.
Uppdrag att göra en lokalanpassning av Lundenskolan i
Göteborg. Beställare är Göteborgs Stads
Stadsfastighetsförvaltning. Kontraktssumman uppgår till 275
Mkr.
Ombyggnad av avloppsreningsverket i Henriksdal i
Stockholm. Beställare är Stockholm Vatten och Avfall.
Kontraktssumman uppgår till 368 Mkr.
Byggnation av ett nytt skol- och hälsocenter i Karasjok.
Beställare är Karasjok kommun. Kontraktssumman uppgår
till 543 MNOK.
Byggnation av nya Vigraskolan i Giske. Beställare är Giske
kommun. Kontrakstsumman uppgår till 159 MNOK.
Byggnation av nytt bostadsprojektet Fagertun i Ulsteinvik.
Beställare är Ulsmo. Kontraktssumman uppgår till 176
MNOK.
Byggnation av en bussdepå i Lockarp i Malmö. Beställare är
Region Skåne. Kontraktssumman uppgår till 339 Mkr.
Byggnation av ett nytt badhus i Götene. Beställare är Götene
kommun. Kontraktssumman uppgår till 250 Mkr.
Byggnation av bostäder i Luthagen i Uppsala. Beställare är
HSB Uppsala. Kontraktssumman uppgår till 151 Mkr.
Byggnation av nya provhallar och kontor i Örnsköldsvik.
Beställare är BAE Systems Hägglunds. Kontraktssumman
uppgår till 280 Mkr.
Uppdrag att fortsätta bygga om E22:an i Lund. Beställare är
Trafikverket. Kontraktssumman uppgår till 335 Mkr.
Byggnation av ett nytt vård- och omsorgsboende i Vårgårda.
Beställare är Vårgårda kommun. Kontraktssumman uppgår
till 268 Mkr.
Byggnation av ett nytt särskilt boende och förskola i Varberg.
Beställare är Varbergs Fastighets AB. Kontraktssumman
uppgår till 200 Mkr.
Uppdrag att färdigställa byggnationen av Handelshögskolan
i Göteborg. Beställare är Akademiska hus. Kontraktssumman
uppgår till 350 Mkr.
Byggnation av nya semesterbostadskomplexet Trysil Suites i
Trysil. Beställare är Skiab. Kontraktssumman uppgår till 194
MNOK.
Byggnation av ett kraftvärmeverk i Örtofta. Beställare är
Kraftringen Energi. Kontraktssumman uppgår till 388 Mkr.
Uppdrag att bygga ut smoltanläggningen på Sævareid i
Bjørnafjorden. Beställare är Artec Aqua AS.
Kontraktssumman uppgår till 116 MNOK.
Under första kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter
produktionsstartats:
Brf Kvarnholmshöjden i Nacka som omfattar 105 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-
Betong, sedumtak och solceller. Projektet beräknas vara klart i juni 2027.
Brf Mittfältaren i Solna som omfattar 141 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong och
solceller. Projektet beräknas vara klart i december 2027.
Brf Solgårdsbacken i Stenungsund som omfattar 50 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen. Projektet beräknas vara klart
i december 2026.
Under första kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Treårigt statligt kontrakt i Uppsala län på 122 Mkr.
Treårigt statligt kontrakt i Dalarnas län på 75 Mkr.
Tvåårigt statligt kontrakt i Värmlands län på 69 Mkr.
Tvåårigt statligt kontrakt i Bohuslän och Dalsland på 62 Mkr.
Treårigt statligt kontrakt i Bohuslän och Dalsland på 59 Mkr.
Tvåårigt statligt kontrakt i Värmlands län på 55 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 11,4 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Egentliga Finland på 10,6 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Södra Karelen på 10,1 MEUR.
Fyraårigt kommunalt kontrakt i Lahti på 9,5 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Södra Savolax på 8,8 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Norra Karelen på 8,1 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Södra Österbotten på 7,9 MEUR.
Ettårigt privat kontrakt vid Tromsø flygplats på 77 MNOK.
Ettårigt privat kontrakt vid Bergen flygplats på 60 MNOK.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Herning på 39 MDKK.
7

===== SIDA 8 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Bygg 5 317 5 788 23 346 23 817 111 101 426 416
Anläggning 3 668 3 558 16 649 16 539 114 77 536 499
Industri 2 283 2 411 21 420 21 548 -549 -479 1 345 1 415
Projektutveckling 991 1 055 4 206 4 270 83 246 565 728
– varav Fastighetsutveckling 57 23 720 686 49 261 611 823
– varav Bostadsutveckling 934 1 032 3 486 3 584 34 -15 -46 -95
Koncerngemensamt 346 329 1 367 1 350 -56 -58 -339 -341
Elimineringar -1 680 -2 000 -8 507 -8 827 19 7 58 46
Koncernen, segmentsredovisning 10 925 11 141 58 481 58 697 -278 -106 2 591 2 763
Justering bostäder till IFRS -100 309 2 177 2 586 -16 85 263 364
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 12 9 39 36
Koncernen, IFRS 10 825 11 450 60 658 61 283 -282 -12 2 893 3 163
Varav entreprenadverksamhet enligt
segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 8 985 9 346 39 995 40 356 225 178 962 915
Rörelsemarginal
Procent
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Bygg 2,1 1,7 1,8 1,7
Anläggning 3,1 2,2 3,2 3,0
Industri -24,0 -19,9 6,3 6,6
Projektutveckling 8,4 23,3 13,4 17,0
– varav Fastighetsutveckling 86,0 1 134,8 84,9 120,0
– varav Bostadsutveckling 3,6 -1,5 -1,3 -2,7
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning -2,5 -1,0 4,4 4,7
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS -2,6 -0,1 4,8 5,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 2,5 1,9 2,4 2,3
8

===== SIDA 9 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2025 mins ka de med åtta pro cent och upp -
gick till 5 317 Mkr (5  788). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av ny pro -
duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av
pro jekt.
I net to om sätt ning en har an de len bo stads byg gan de mins kat kraf tigt medan lo kal -
byg gan de till fram för allt of fent li ga be stäl la re ökat. Be räk nat på rul lan de 12 må -
na der per 31 mars 2025 stod bo stä der för 26 pro cent (36) av net to om sätt ning en.
Rö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 111 Mkr (101) och rö rel -
se mar gi na len för bätt ra des till 2,1 pro cent (1,7). För den se nas te rul lan de 12- 
månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 1,8 pro cent jäm fört med 1,7
pro cent för helår 2024.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en ökade under förs ta kvar ta let och upp gick till 8 784 Mkr (6 654). I
or de rin gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Be räk nat på
rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 104 pro cent av net to om sätt ning -
en.
Or der stoc ken upp gick per den 31 mars 2025 till 26 685 Mkr (25 483). An de len bo -
stads pro jekt upp gick vid pe ri o dens ut gång till 29 pro cent (29).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 26% (36)
Byggservice, 8% (7)
Idrottsanläggningar, 6% (6)
Industri, 5% (5)
Kontor, 13% (9)
Logistik, 6% (3)
Service och handel, 2% (10)
Skola och utbildning, 13% (7)
Vård och omsorg, 9% (8)
Övrigt husbyggande, 12% (9)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 77% (75)
Norge, 12% (14)
Finland, 11% (11)
Orderstock per 31 mars 2025
per produktområde
Bostäder, 29% (29)
Byggservice, 2% (2)
Idrottsanläggningar, 6% (9)
Industri, 8% (2)
Kontor, 14% (17)
Logistik, 5% (7)
Service och handel, 0% (1)
Skola och utbildning, 13% (12)
Vård och omsorg, 9% (11)
Övrigt husbyggande, 14% (10)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
< 200 Mkr, 37% (37) 201 – 500 Mkr, 38% (40)
501 – 1 000 Mkr, 13% (8) >1 000 Mkr, 12% (15)
Nyckeltal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 5 317 5 788 23 346 23 817
Rörelseresultat, Mkr 111 101 426 416
Rörelsemarginal, % 2,1 1,7 1,8 1,7
Orderingång, Mkr 8 784 6 654 24 354 22 224
Orderingång/nettoomsättning, % 165 115 104 93
Orderstock, Mkr 26 685 25 483 26 685 23 188
Operativt kassaflöde, Mkr 287 162 122 -3
Medeltal antal anställda 4 181 4 554 4 373 4 477
9

===== SIDA 10 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i fem geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning och en spe ci a li se rad rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom
drift och un der håll.
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led -
nings sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar,
broar, tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt
väg- och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- 
nät.
Nettoomsättning och resultat
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under förs ta kvar ta let 2025 i
både Sve ri ge och Norge. Of fent li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk -
tur och VA samt den på gåen de kli matom ställ ning en på ver kar po si tivt. Net to om -
sätt ning en ökade med tre pro cent och upp gick till 3 668 Mkr (3  558).
Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 114 Mkr (77) och rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,1 pro cent (2,2). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den
upp gick rö rel se mar gi na len till 3,2 pro cent jäm fört med 3,0 pro cent för helår 2024.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var lägre under förs ta kvar ta let 2025 och upp gick till 4 870 Mkr
(8 188). Or de  rin gång en i jäm fö rel se pe ri o den var väl digt hög där det ingick ett par
stora in fra struk tur pro jekt samt drifts-  och un der hålls kon trakt över sti gan de en
mil jard kro nor. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 115
pro cent av net to om sätt ning en.
Per den 31 mars 2025 upp gick or der stoc ken till 21 129 Mkr (18 623). Av or der stoc -
ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 36 pro cent (31).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 18% (20)
Energi, 5% (6)
Gatu- och markarbete, 35% (35)
Hamn och sjö, 8% (8)
Industri, 5% (6)
Vägar och annan infrastruktur, 29% (25)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 87% (90)
Norge,13% (10)
Orderstock per 31 mars 2025
per produkt
Drift och underhåll, 19% (25)
Energi, 5% (6)
Gatu- och markarbeten, 27% (21)
Hamn och sjö, 10% (15)
Industri, 3% (2)
Vägar och annan infrastruktur, 36% (31)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 38% (45) 201 – 500 Mkr, 26% (26)
501 – 1 000 Mkr, 15% (8) >1 000 Mkr, 21% (21)
Nyckeltal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 3 668 3 558 16 649 16 539
Rörelseresultat, Mkr 114 77 536 499
Rörelsemarginal, % 3,1 2,2 3,2 3,0
Orderingång, Mkr 4 870 8 188 19 135 22 453
Orderingång/nettoomsättning, % 133 230 115 136
Orderstock, Mkr 21 129 18 623 21 129 19 853
Operativt kassaflöde, Mkr 226 299 624 697
Medeltal antal anställda 3 082 3 120 3 216 3 235
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar, bodar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me -
del till be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och
an lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na
bal last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta -
let.
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2025 mins ka de med fem pro cent och upp -
gick till 2 283 Mkr (2  411). Minsk ning en är re la te rad till bygg sy stem och ut hyr ning
till följd av en svag bo stads mark nad.
Rö rel se re sul ta tet för säm ra des under förs ta kvar ta let och upp gick till -549 Mkr
(-479) och rö rel se mar gi na len upp gick till -24,0 pro cent (-19,9).
Bal last och be tong hade en något för bätt rad in tjä ning i kvar ta let jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. För be lägg ning, där förs ta kvar ta let in ne bär
för be re del se inför kom man de sä song, var rö rel se re sul ta tet i nivå med förs ta kvar -
ta let 2024. Inom den nors ka beläggnings-  och bal last verk sam he ten pågår en
över syn av del av verk sam he ten till följd av låg in tjä ning under en tid. Både bygg -
sy stem och ut hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na -
den och upp vi sa de lägre lön sam het jäm fört med förs ta kvar ta let fö re gå en de år.
För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len för
af färs om rå det till 6,3 pro cent jäm fört med 6,6 pro cent för helår 2024.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens slut till 9 735 Mkr jäm -
fört med 10 806 Mkr vid ut g ång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk -
ning en för kla ras av lägre in ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en ökade under förs ta kvar ta let och upp gick till 3 835 Mkr (2 932).
Ök ning en är re la te rad till be lägg nings kon trakt i både Sve ri ge och Fin land.
Or der stoc ken upp gick per 31 mars 2025 till 7 417 Mkr (6 211).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 54% (49)
Betong, 10% (11)
Ballast, 14% (14)
Transport och Maskin, 8% (9)
Uthyrning, 8% (10)
Byggsystem, 6% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 57% (61)
Norge, 7% (8)
Finland, 29% (25)
Danmark, 7% (6)
Nyckeltal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 2 283 2 411 21 420 21 548
Rörelseresultat, Mkr -549 -479 1 345 1 415
Rörelsemarginal, % -24,0 -19,9 6,3 6,6
Orderingång, Mkr 3 835 2 932 14 666 13 763
Orderstock, Mkr 7 417 6 211 7 417 4 282
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 9 735 10 806 9 735 9 920
Operativt kassaflöde, Mkr -611 -536 2 249 2 324
Medeltal antal anställda 3 616 3 560 4 448 4 441
Betong, tusentals m 163 187 892 916
Beläggning, tusentals ton 135 111 6 695 6 671
Ballast, tusentals ton 3 999 4 426 27 403 27 830
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der
till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar -
be te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under förs ta kvar ta let
2025 och upp gick till 991 Mkr (1 055). Minsk  ning en är re la te rad till Bo stads ut -
veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 83 Mkr (246) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 8,4 pro cent (23,3).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 18 435
Mkr (18 334).
Sysselsatt kapital
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Driftsfastigheter 33 145 34
Förvaltningsfastigheter 35 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 16 937 15 496 17 017
varav bostadsbyggrätter 8 869 8 793 9 344
varav kommersiella byggrätter 1 682 960 1 671
varav pågående bostadsprojekt 2 832 3 414 2 740
varav pågående kommersiella projekt 160 614 115
varav färdigställda och återköpta bostäder 2 155 1 679 1 895
varav färdigställda kommersiella fastigheter 1 239 36 1 252
Andelar i joint ventures 1 619 2 362 2 880
Utlåning till joint ventures 491 1 434 484
Rörelsekapital och övrigt -680 -1 139 -684
Summa 18 435 18 334 19 767
varav Fastighetsutveckling 5 015 4 590 6 165
varav Bostadsutveckling 13 420 13 744 13 602
Nyckeltal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 991 1 055 4 206 4 270
varav Fastighetsutveckling 57 23 720 686
varav Bostadsutveckling 934 1 032 3 486 3 584
Rörelseresultat, Mkr 83 246 565 728
varav Fastighetsutveckling 49 261 611 823
varav Bostadsutveckling 34 -15 -46 -95
Rörelsemarginal, % 8,4 23,3 13,4 17,0
varav Fastighetsutveckling 86,0 1 134,8 84,9 120,0
varav Bostadsutveckling 3,6 -1,5 -1,3 -2,7
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 435 18 334 18 435 19 767
Orderingång, Mkr 1 276 627 2 862 2 213
Orderstock, Mkr 1 975 1 709 1 975 1 536
Operativt kassaflöde, Mkr 269 151 540 422
Medeltal antal anställda 131 182 142 155
12

===== SIDA 13 =====

Bostadsutveckling
De se nas te årens svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i Nor den märks tyd ligt
inom Bo stads ut veck ling. I förs ta kvar ta let 2025 upp gick net to om sätt ning en till
934 Mkr (1 032). Den låg a net to om sätt ning en för kla ras av få pro duk tions star ter
och få på gåen de bo stads pro jekt av bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Rö rel se re sul ta -
tet upp gick till 34 Mkr (-15) och rö rel se mar gi na len till 3,6 pro cent (-1,5). För den
se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till -1,3 pro -
cent jäm fört med -2,7 pro cent för helår 2024.
Från och med 2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri -
er: Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där om sätt ning och re sul tat i seg ments re do vis -
ning en suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. För denna bo -
stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. Hy res rät ter, som byggs i
egen ba lans räk ning, där om sätt ning och re sul tat tas fram vid en tid punkt, vil ket
sker vid från trä de av fas tig he ten då Peab sålt till ex tern part. Bo stä der i egen ba -
lans räk ning är pro jekt som pro duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning
och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som
hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas fram först då bo stads pro jek tet om klass fi -
ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt
med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och från träds som hy res rät ter.
To talt pro duk tions star ta des 523 (137) egen ut veck la de bo stä der under kvar ta let.
Av dessa var 336 (137) bo  stads rät ter/ägar lä gen he ter där 40 var kon ver te ra de från
bo stä der i egen ba lans räk ning. Två av bo stads pro jek ten star ta des i Stock holm,
ett på Kvarn hol men i Nacka och ett i Råsun da i Solna. Detta visar att det är möj -
ligt att star ta bo stad rätts pro jekt i unika lägen. Som nya bo stads pro jekt i egen ba -
lans räk ning pro duk tions star ta des 187 (-) bo  stä der. An ta let sålda bo stä der upp -
gick under kvar ta let till 272 (305) v arav 226 (166) var bo stads rät ter/ägar lä gen he -
ter och 46 (-) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning under pro duk tion. Under förs ta
kvar ta let fö re gå en de år sål des även 139 bo stä der i hy res rätts pro jekt.
To talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 1 910 (2 810),
varav 1 207  (1 866) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 80 (320) var bo stä der i hy -
res rätts pro jekt och 623 (624) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning. För sälj nings gra -
den för to talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 35
pro cent (45). För sälj nings gra den för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 43
pro cent (61). To talt antal fär dig ställ da och åter köp ta bo stä der upp gick till
678 (479), v arav mer par ten var i Sve ri ge.
För sälj ning en av egen ut veck la de bo stä der har under kvar ta let varit på en fort satt
låg nivå, även om vi säl jer i jämn takt. Tren den med att möj lig he ter na till för sälj -
ning ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl lan de hål ler i sig och vi ar -
be tar där för vi da re med stra te gin att star ta fler pro jekt i egen ba lans räk ning.
Detta för att sedan kon ver te ra dem till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, vil ket med -
för högre ka pi tal bind ning och för skjut na re sul ta tef fek ter jäm fört med vår tra di -
tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut -
veck la de pro jekt, eller för att sälja dem som hy res rät ter.
Det finns ett un der lig gan de behov av ny pro du ce ra de bo stä der, även om fak to rer
som höga bygg kost na der och ned ju ste ra de pro gno ser för be folk nings till växt gör
ef ter frå gan svå ra re att ana ly se ra i det me del långa per spek ti vet. För Peabs del kan
vi kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen
och i av vak tan på att mark na den åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi
pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick till 13 420 Mkr (13 744) vid ut gång en
av pe ri o den.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 79% (72)
Norge, 10% (7)
Finland, 11% (21)
Antal produktionsstartade bostäder
Antal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 336 137 856 657
 – varav konvertering från
bostäder i egen
balansräkning
40 – 249 209
Hyresrätter – – – –
Bostäder i egen
balansräkning 187 –
  – -187
 – varav konvertering till
bostadsrätter/
ägarlägenheter
-40 – -249 -209
Totalt antal bostäder 523 137 856 470
Antal bostäder i pågående produktion
Antal
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter 1 207 1 866 1 056
 – varav såld andel 43% 61% 45%
Hyresrätter 80 320 80
 – varav såld andel 100% 36% 100%
Bostäder i egen balansräkning 623 624 436
 – varav såld andel 9% 0% 4%
Totalt antal bostäder 1 910 2 810 1 572
– varav såld andel 35% 45% 37%
Antal sålda bostäder
Antal
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 226 166 770 710
Hyresrätter – 139 159 298
Bostäder i egen
balansräkning 46 – 69 23
Totalt antal bostäder 272 305 998
1 031
Antal färdigställda och återköpta bostäder
Antal
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Bostadsrätter och ägarlägenheter 372 254 266
Hyresrätter 306 225 306
Totalt antal bostäder 678 479 572
13

===== SIDA 14 =====

Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
Antal bostäder
Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv1 – 26 Kv3 – 26 Kv4 – 26 Kv1 – 27 Kv3 – 27 Kv4 – 27 Kv4 – 28
0
100
200
300
400
Bostadsrätter/ägarlägenheter Hyresrätter Bostäder i egen balansräkning
Bostadsprojekt, Bankløkka
Hor ten, Norge
14

===== SIDA 15 =====

Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling, drift och för valt ning av
heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från joint ven tu re bolag samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di -
ga fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag.
Under förs ta kvar ta let 2025 upp gick net to om sätt ning en till 57 Mkr (23) och rö rel se re sul ta tet till 49 Mkr (261).
Re a li sa tions vins ter från för sälj ning av fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag upp gick to talt till 47 Mkr
(258). I jäm fö rel se pe ri o den ingick re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning av an de lar na i joint ven tu re bo -
la get Tor net Bo stads pro duk tion. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag upp gick till 18 Mkr (19).
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 5 015 Mkr (4 590) vid ut gång en av pe ri o den. En stor
del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i joint ven tu re bolag samt ut lå ning till joint ven tu re bolag.
Under kvar ta let har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr , vil ken har kvit tats mot en rän -
te bä ran de skuld som upp kom i sam band med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de
kvar ta let 2024.
Nedan stå en de ta bell visar stör re fas tig hets pro jekt per 31 mars 2025.
Fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Pågående 
Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 114 592* Q3-2027 19
Färdigställda
Kontor Göteborg 12 900 40 536
Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 137
Kontor Malmö 2 500 100 140
Kontor Malmö 3 600 100 131
Kontor Malmö 4 900 100 260
*  I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser
2
Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck las väl och via dessa
har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kom mer si el la
som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän -
tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen
in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2025: 1 828 Mkr (1 878)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point och ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2025: 1 335 Mkr (1 370)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 31 mars 2025 : 2 125 Mkr (2 154)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 65 Mkr (46)
Stör re på gåen de pro jekt: 37 se mester lägen he ter, Try sil Su i tes, i Try sil
1)
1)
1)
15

===== SIDA 16 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för oss en stra te gisk fråga
som fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i kärn vär -
den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de vä sent li ga håll bar hets a -
spek ter. Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de
inom sam hälls an svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I
denna rap port re do vi sar vi ut fal let av tre av dessa mål: rö rel se mar gi nal, net -
toskuld sätt nings grad och målet av se en de noll vi sion och fal lan de trend för all var -
li ga ar bets platso lyc kor.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Vår år li ga kun d un der sök ning är både en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter kun der nas för vänt ning ar och en väg vi sa re till stän di ga för bätt ring ar.
I vår mät me tod för Nöjd- Kund- Index (NKI) mot sva rar vart och ett av våra fyra af -
färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- re sul tat. För
2024 upp gick NKI till 78, vil ket är ett fort satt bra re sul tat och en bit över målet om
minst 75.
I sam band med NKI- undersökningen frå gar vi även kun der na hur de upp fat tar
Peab ut i från ett antal fak to rer. Såväl privat-  som fö re tagskun der na ger per so na len
det högs ta be ty get, sam ti digt som på lit lig het ökar mest. An ta let kun der som del -
tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 400.  Nu fort sät ter vi att sam ar be ta
med kun der na – och verka för ti di ga och nära di a lo ger – för högs ta möj li ga kund -
nyt ta och kund be tyg.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Med ar be tar na kan göra skill -
nad genom att bygga det lo ka la sam häl let på de orter run tom i Nor den där de bor
och ver kar. Varje med ar be ta re har ett stort eget an svar och ska mötas av såväl
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter som av säkra och in klu de -
ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de
ar bets platso lyc kor. Vi ut veck lar kon ti nu er ligt våra kva li tets säk ra de ar bets me to -
der och ut bil dar med ar be tar na för att stär ka sä ker hetskul tu ren. Fokus lig ger på
det fö re byg gan de ar be tet med åt gär dan de och lä ran de av in rap por te ra de hän -
del ser och riskob ser va tio ner.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på våra
ar bets plat ser. Ut veck ling en av all var li ga ar bets platso lyc kor har fort satt att gå i en
nedåt gå en de rikt ning, från 33 för helår 2024 till 28 all var li ga olyc kor över rul lan de
tolv må na der per 31 mars 2025. Under det förs ta kvar ta let 2025 in träf fa de åtta all -
var li ga olyc kor, varav fem avsåg egen per so nal och tre un de rent re pre nö rer.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets förs ta kvar tal
mins ka de L TI4 till 25 (37 under f jär de kvar ta let 2024) och fre kven sen L TIF4 per rul -
lan de 12 må na der upp gick till 5,7 (5,9 eft er fjär de kvar ta let 2024). Nu ar be tar vi vi -
da re med oför mins kad kraft för att an ta let olyc kor ska fort sät ta att mins ka.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om
året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om vil lig he ten att
re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av
våra nio ex ter na mål, som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över
bench mark i bran schen in du stri och till verk ning.
I hös tens mät ning var eNPS- vär det fort satt långt över nor disk bench mark. Vi
ökade med en punkt till 28 (27), tr ots att det gång na året präg la des av en ut ma -
nan de om värld. Sam ti digt sjönk bench mark med tre punk ter till 17 (20). eNP S- 
vär det ökade sär skilt för yr kes ar be tan de kvin nor. I un der sök ning en lyf ter med ar -
be tar na fram sam ar be te med kol le gor, ge men skap och kärn vär de na som några
av de främs ta styr kor na med Peab. Den trend som bac kar avser be last ning. Svars -
fre kven sen blev den högs ta hit tills i Peabs histo ria och upp gick till 90,2 (89,9) pr o -
cent. Det visar på stort en ga ge mang hos med ar be tar na för att bidra till ut veck -
ling en av verk sam he ten.
Nästa målupp da te ring sker efter det andra kvar ta let i halv års rap por ten 2025.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står i våra vär de ked jor upp ströms och ned ströms. Verk -
sam he ten ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av
olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de
käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter.
Det är där för inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för att mins ka ut -
släp pen finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt
kli mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till
ex em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un -
der lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam -
he ten och tar an svar för att både stäl la och möta kli mat krav i vär de ked jan. Vi har
en för del i att vi kan förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut -
veck lar med in satsva ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss
bätt re möj lig he ter att styra verk sam he ten mot mins ka de kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas -
å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och
2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst 50
pro cent. Ut fal let efter 2024 visar att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i olika
grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 50 pro -
cent. Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter, vars om fatt ning
och täck ning av rap por te ra de data f ör bätt rats under 2024, har mins kat med 12
pro cent sedan 2015. Högre andel EC O- pro duk ter i verk sam he ten och återbruks-  
och åter vin nings grad i av fal let bi drar till minsk ning en, sam ti digt som den po si ti -
va ef fek ten däm pas av den i Sve ri ge från och med 2024 för änd ra de re duk tions -
plik ten. Det kan även fin nas viss ef ter släp ning av re vi de ring av emis sions fak to rer
till följd av den änd ra de re duk tions plik ten på våra bräns le re la te ra de pro duk ter.
För 2024 upp gick Scope 1 i ab so lu ta tal (tCO2e) till 176 000, Sc ope 2 (mar ket
based) till 14 500 samt Sc ope 3 till 910 000. Dessa siff ror visar att den pro duk tion
vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la om, medan ut ma ning en är
stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka våra kol di ox i dav tryck.
Där för är det av gö ran de att vi till sam mans med våra kun der fort sät ter att stäl la
tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp -
pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka kva li te ten i våra mät ning ar av ut släpp av växt -
hus ga ser, inte minst i Scope 3- re do vis ning en, och vi har också ökat om fatt ning en
av rap por te ra de data under 2024.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
Jämställd rekrytering
Bygg- och an lägg nings bran schen har en vik tig upp gift i att ta till va ra hela den
kom pe tens bas som sam häl let er bju der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg -
ga re vill vi bidra till att skapa en för flytt ning i hela bran schen. An de len kvin nor
som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak tis ka ut bild ning ar i Nor den har ökat
till om kring åtta pro cent, från ti di ga re sex pro cent. Vårt mål är att an de len kvin -
nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga an -
de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na der. För
2025 har vi där för höjt målet till minst 8,0 pro cent. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten -
ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som pro duk tions led ning och pro duk -
tions stöd (tjäns te män).
Vid ut gång en av 2024 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 10,6 pro cent
inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 6,0 pro cent. För re kry -
te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd ökade an de len till 39,1 pro -
cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent. Med an led ning av rå dan de mark -
nads lä ge har an ta let re kry te ring ar varit re la tivt få under det gång na året.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
 
16

===== SIDA 17 =====

Aktiviteter under första kvartalet
Swerock lanserade den nya betongprodukten ECO SweKem, speciellt
framtagen för krävande miljöer i främst reningsverk, inom lantbruk och
tung kemisk industri. ECO SweKem finns i både steg 3 och 4, de högsta
nivåerna av ECO-Betong.
Ansökan till Byggåret, Peabs ettåriga lärlingsprogram för kvinnor, öppnade
för tredje gången. Byggåret startade första gången 2023 som ett svar på att
jämställdhetsarbetet går för långsamt i bygg- och anläggningsbranschen. I
höst kommer en tredje kull lärlingar att ta plats i byggprojekt på ett 15-tal
orter över hela landet.
Peab är partner i utvecklingsprojektet CleanCon II, som syftar till att
accelerera övergången till förnybar energi inom bygg- och
anläggningsbranschen och därmed uppnå klimatneutrala transporter. I
projektet testar och utvärderar Peab större eldrivna, emissionsfria maskiner
i befintliga entreprenader i Norge, Sverige och Danmark. Projektet omfattar
kommuner, entreprenörer, energileverantörer inom batteri- och
vätgasteknik, maskinleverantörer och forskningsinstitut.
Lambertsson har utvecklat en energibesparande tornkran, ECO-kranen,
som testades på en byggarbetsplats för flerbostadshus i Jyväskylä i Finland.
Tornkranen utnyttjar bromsenergin och matar tillbaka den till elnätet för
återanvändning. Resultatet på byggarbetsplatsen i Jyväskylä blev en
energibesparing på 27 procent.
Projektet Peder Holmsgatan i Ronneby vann Årets Bygge 2025 i kategorin
renovering. Peab renoverade ett flerfamiljshus från 50-talet på uppdrag av
Ronnebyhus som blev Sveriges första Svanencertifierade
renoveringsprojekt.
•
•
•
•
•
17

===== SIDA 18 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en fal lan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
18

===== SIDA 19 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
4,5 % e xkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr).
*** Rö rel se mar gi nal 2,5 % e xkl Mall of Scan di na via (400 Mkr). ****
Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 31 mars 2025.
%
4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2
4,7 4,4
4,5
2,5
2017*2018* 20192020** 2021 2022
2023***
2024
2025****
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 31 mars 2025.
Ggr
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5 0,5
2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 20242025**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
**** Sty rel sens för slag till års stäm man.
%
58 59
97
67
59 56
30
38
2017* 2018*2019**2020***
2021 2022 2023
2024****
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån,
all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
33
28
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
Jan-
25
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27 28
8 10
15
20 22 21 19 20
17
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
78
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -50% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -12% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
39,1
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2 10,6
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
19

===== SIDA 20 =====

Byggmarknaden
Sverige
Svensk BNP växte svagt under 2024 och för 2025 vän tas en BNP- tillväxt på 1,7 pro -
cent. Den glo ba la tur bu len sen och de på gåen de han dels po li tis ka skif te na som in -
led de 2025 gör det svårt att be dö ma hur rän te lä get ut veck las fram ö ver, men ut -
gångs punk ten är att styr rän tan lig ger kvar på 2,25 pro cent under pro gnospe ri o -
den. Givet att in fla tio nen sta bi li se ras kring två pro cent ska pas för ut sätt ning ar för
hus hål lens köp kraft och eko no misk åter hämt ning. Trots den ökade osä ker he ten i
bör jan av året vän tas åter hämt ning en i bo stads byg gan det fort sät ta under 2025,
om än i något lång sam ma re takt. Pro gno sen för ny bygg da lo ka ler ju ste ras ned
mar gi nellt för 2025 äv en om byg gan det vän tas vara över det hi sto ris ka ge nom -
snit tet. Sam ti digt som in du stri sats ning ar har brom sats upp un der stöd jer po li tiskt
driv na in ve ste ring ar i ut bygg nad av rätts vä sen det och för sva ret bygg na tio nen av
nya lo ka ler. Li kaså vän tas åter hämt ning en inom re no ve rings mark na den för både
bo stä der och lo ka ler ta fart under 2025. För de to ta la an lägg nings in ve ste ring ar na
för vän tas ök nings tak ten växla upp jäm fört med 2024 och be räk nas öka med fem
pro cent. Det är fram för allt ut bygg nad av el nä ten samt en ök ning av in ve ste ring ar
i vägar och järn vä gar som bi drar, men även in ve ste ring ar i ham nar och far le der
vän tas öka.
Norge
I Norge vän tas fastlands- BNP öka med 1,2 pro cent under 2025. Nor ges Bank be -
slu ta de i mars 2025 att hålla rän tan oför änd rad och rän tened gång en be räk nas
dröja läng re än vad ti di ga re pro gno ser visat. Re al lö ne till växt och låg ar bets lös het
vän tas öka köp kraf ten och gynna ut veck ling en på bygg mark na den. För sälj ning en
av ny pro du ce ra de bo stä der vän tas öka grad vis under 2025, även om de för se na -
de rän te sänk ning ar na och höga bygg kost na der gör att det tar läng re tid innan ny -
pro duk tio nen nor ma li se ras. För lo kal bygg na der har pro gno ser na ju ste rats ned
för 2025, men visar fort satt på en mer po si tiv mark nad än de två fö re gå en de åren.
Ökade för svars in ve ste ring ar och god ut veck ling inom delar av in du strin sta bi li se -
rar ut veck ling en, medan kom mer si el la fas tig he ter, kon tors bygg na der och ut bild -
nings bygg na der ut veck las sva ga re i år. För re no ve rings mark na den för vän tas en
till växt under 2025. Pro gno ser na för 2025 visar på god till växt i an lägg nings mark -
na den efter en ned gång 2024. Den vik ti gas te till växt dri va ren för vän tas vara ök -
ning en inom kraft-  och ener gi an lägg ning ar, men även ma ri tim in fra struk tur och
kom mu nal tek nis ka an lägg ning ar vän tas växa. För 2025 be räk nas till väx ten för an -
lägg nings in ve ste ring ar uppgå till 2,4 pro cent.
Finland
Fram tids tron bland kon su men ter och fö re tag på den fins ka eko no min har bör jat
att för bätt ras. Efter en ne ga tiv BNP- utveckling 2024, vän tas BNP åter växa under
2025 och upp skat tas uppgå till 0,8 pro cent. In fla tio nen i Fin land antas vara fort -
satt låg och ligga kvar under två pro cent under 2025. Även om rän tor na fort sät ter
att sjun ka, så är nivån ännu så pass hög att den häm mar den fort sat ta till väx ten.
Åter hämt ning en i bo stads byg gan det har in letts under 2025 med stöd av sjun kan -
de rän tor och låg in fla tion, men den går lång samt. I takt med att för sälj ning en av
bo stä der på andra hands mark na den tar fart för vän tas för sälj ning en av nya bo stä -
der följa efter, vil ket grad vis leder till att nya bo stads pro jekt kan på bör jas. Byg -
gan det av lo ka ler vän tas öka under 2025, vil ket drivs av kom mer si el la, kontors- 
och in du stri bygg na der samt da ta cen ter och för svars pro jekt. Även gröna in ve ste -
ring ar bi drar till ökat lo kal byg gan de. Re no ve ring ar av bo stä der för vän tas ut veck -
las svagt under året, sam ti digt som an ta let re no ve ring ar inom den kom mer si el la
mark na den ökar främst dri vet av ener gi re no ve ring ar. Efter flera år av ned gång
för vän tas in ve ste ring ar na inom an lägg ning börja växa 2025, fram för allt till följd
av ökade in fra struk tu rin ve ste ring ar. Drift och un der håll upp skat tas visa noll till -
växt under 2025.
Bostäder
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Lokalinvesteringar
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Anläggning
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
 
Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na -
tion in de  las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de
(nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in ne  fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der
och lant bruks  bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och
un der  håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de
pro gnos.
Förklaring Symbol
Ökning med mer än 10%
Ökning med 3-10 %
Oförändrat ± 2%
Minskning med 3-10%
Minskning med mer än 10%
20

===== SIDA 21 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den
har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der
och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut -
an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va
verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te -
en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt
på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är
fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni -
sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner,
pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti -
va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker.
Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han -
te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam -
he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt -
verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be -
ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor
leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re.
Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal -
bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni -
vå.
Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår
stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark -
nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck -
ling. Bygg bran schen på ver kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste -
ring ar och hur pri ser och till gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela
tiden med att ut veck la med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg -
ma te ri al för att kunna möta mark na dens behov.
Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag -
stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in -
bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte
bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser
av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de miss lyc ka de pro jekt
och ute slut ning från upp hand ling ar.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Där ef ter yr ka de Unibail- Rodamco-Westfield att hov rät ten skul le upp -
hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Efter en grund lig ju ri -
disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de ser Peab inte att
det fö re lig ger några grun der för klan der. Peab kom mer i den vi da re pro ces sen att
be mö ta klan der ta lan. Under pro ces sen är skil je do men in hi be rad, vil ket in ne bär
att den inte är verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal ning fram. Svea
Hov rätt för vän tas med de la dom av se en de klan der ta lan under andra kvar ta let
2025.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer samt om skil je do -
men Mall of Scan di na via, se Års- och håll bar hets re do vis ning en för 2024.
21

===== SIDA 22 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de en grön ob li ga tion den 11 mars 2025 till ett to talt värde om 500
Mkr. Ob li ga tio nen har en löp tid på 3 år , med en rör lig ränta om 3- månaders Sti bor
plus 1,50 pro cen ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra
in ve ste ring ar inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och
pro duk tions pro ces ser, håll ba ra trans por ter samt vat ten han te ring och åt gär der
för att fö re byg ga och be grän sa för ore ning ar. Emis  sio nen av den gröna ob li ga tio -
nen gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- program och ram ver ket för grön
fi nan sie ring.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2025 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
förs ta kvar ta let 2025.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2024, not 36. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra
nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta kvar ta let 2025.
22

===== SIDA 23 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under förs ta kvar ta let 2025 till 10 825 Mkr (11 450). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den
på ver ka de net to om sätt ning en med -100 Mkr (309).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för förs ta kvar ta let 2025 till -282 Mkr (-12) och rö rel se mar gi na len upp gick till -2,6 pro cent (-0,1). Ju ste ring av egen ut veck la de bo -
stads pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med -16 Mkr (85).
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 10 825 11 450 60 658 61 283
Kostnader för produktion -10 415 -11 008 -54 809 -55 402
Bruttoresultat 410 442 5 849 5 881
Försäljnings- och administrationskostnader -783 -759 -3 213 -3 189
Övriga rörelseintäkter 114 329 267 482
Övriga rörelsekostnader -23 -24 -10 -11
Rörelseresultat -282 -12 2 893 3 163
Finansiella intäkter 54 68 245 259
Finansiella kostnader -173 -155 -660 -642
Finansnetto -119 -87 -415 -383
Resultat före skatt -401 -99 2 478 2 780
Skatt 34 43 -401 -392
Periodens resultat -367 -56 2 077 2 388
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -373 -57 2 076 2 392
Innehav utan bestämmande inflytande 6 1 1 -4
Periodens resultat -367 -56 2 077 2 388
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -1,30 -0,20 7,22 8,32
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,2 9,2 10,2 10,8
Räntabilitet på eget kapital, % 13,3 13,8 13,3 15,7
1)
1)
1)
23

===== SIDA 24 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Periodens resultat -367 -56 2 077 2 388
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -146 54 -159 41
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -1 13 -1 13
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat 2 0 -6 -8
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 0 -3 0 -3
Periodens övrigt totalresultat -145 64 -166 43
Periodens totalresultat -512 8 1 911 2 431
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -518 7 1 910 2 435
Innehav utan bestämmande inflytande 6 1 1 -4
Periodens totalresultat -512 8 1 911 2 431
24

===== SIDA 25 =====

Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 mars 2025 till 45 219 Mkr (48 890). Eget ka pi tal upp gick till 16 001 Mkr (14 481), vil ket gav en so li di tet på 35,4 pro cent (29,6).
 
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 613 3 830 3 727
Materiella anläggningstillgångar 7 397 8 266 7 653
Förvaltningsfastigheter 59 59 59
Räntebärande långfristiga fordringar 529 1 457 516
Övriga finansiella tillgångar 1 619 2 272 2 889
Uppskjuten skattefordran 52 95 48
Summa anläggningstillgångar 13 269 15 979 14 892
Projekt- och exploateringsfastigheter 18 173 19 087 18 342
Varulager 2 115 2 227 1 612
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 119 1 126 1 127
Övriga kortfristiga fordringar 9 069 9 448 10 317
Likvida medel 1 474 1 023 1 478
Summa omsättningstillgångar 31 950 32 911 32 876
Summa tillgångar 45 219 48 890 47 768
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 15 973 14 461 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande 28 20 22
Summa eget kapital 16 001 14 481 16 504
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder
6 689 6 738 6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 11 170 53
Uppskjuten skatteskuld 513 618 544
Övriga långfristiga skulder 1 687 1 704 1 657
Summa långfristiga skulder 8 900 9 230 8 348
Räntebärande kortfristiga skulder 4 133 4 816 5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 812 6 811 2 859
Övriga kortfristiga skulder 13 373 13 552 14 689
Summa kortfristiga skulder 20 318 25 179 22 916
Summa skulder 29 218 34 409 31 264
Summa eget kapital och skulder 45 219 48 890 47 768
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital
29 646 33 016 30 878
Soliditet, % 35,4 29,6 34,6
Nettoskuld 10 523 14 929 11 253
Eget kapital per aktie, kr 55,57 50,31 57,34
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5 287,5
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 16 482 14 453 14 453
Periodens resultat -373 -57 2 392
Periodens övrigt totalresultat -145 64 43
Periodens totalresultat -518 7 2 435
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -1 1 -1
Skatt på kassaflödessäkring 0 – 0
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 10 – 26
Utdelning kontant – – -431
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare 10 – -405
Utgående eget kapital 15 973 14 461 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 22 17 17
Periodens totalresultat 6 1 -4
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Nyemission – 2 9
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare – 2 9
Utgående eget kapital 28 20 22
Totalt utgående eget kapital
16 001 14 481 16 504
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital -220 -318 3 761 3 663
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -31 -758 1 911 1 184
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -569 -468 13 114
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 268 869 -63 538
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -332 -357 1 861 1 836
Kassaflöde från den löpande verksamheten -552 -675 5 622 5 499
Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – 28 – 28
Förvärv av anläggningstillgångar -196 -331 -797 -932
Avyttring av anläggningstillgångar 263 959 1 453 2 149
Kassaflöde från investeringsverksamheten 67 656 656 1 245
Kassaflöde före finansiering -485 -19 6 278 6 744
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – 2 – 2
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder 566 -38 -1 258 -1 862
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -84 -166 -4 145 -4 227
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare – – -431 -431
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 482 -202 -5 834 -6 518
Periodens kassaflöde -3 -221 444 226
Likvida medel vid periodens början 1 478 1 243 1 023 1 243
Valutakursdifferens i likvida medel -1 1 7 9
Likvida medel vid periodens slut 1 474 1 023 1 474 1 478
27

===== SIDA 28 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2025 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 248 Mkr (179) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp -
gick till -17 Mkr (-5).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 339 Mkr (10 433). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 13 345 Mkr
(11 804). Mo  der bo la get har under pe ri o den re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 10 Mkr.
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Jan-mar
2025
Jan-mar
2024
Apr 2024-
mar 2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 248 179 979 910
Administrationskostnader -308 -229 -1 245 -1 166
Övriga rörelseintäkter 0 1 -1 0
Rörelseresultat -60 -49 -267 -256
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 822 822
Övriga finansiella poster 38 43 176 181
Resultat efter finansiella poster -22 -6 731 747
Bokslutsdispositioner – – 1 452 1 452
Resultat före skatt -22 -6 2 183 2 199
Skatt 5 1 -247 -251
Periodens resultat -17 -5 1 936 1 948
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
28

===== SIDA 29 =====

Balansräkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 mar
2025
31 mar
2024
31 dec
2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 283 351 300
Materiella anläggningstillgångar 45 36 48
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 339 10 433 10 339
Fordringar koncernföretag 32 – 23
Uppskjuten skattefordran 106 85 106
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 477 10 518 10 468
Summa anläggningstillgångar 10 805 10 905 10 816
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
5 360 3 846 5 734
Övriga fordringar 254 219 61
Summa kortfristiga fordringar 5 614 4 065 5 795
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 5 614 4 065 5 795
Summa tillgångar 16 419 14 970 16 611
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital 1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 11 461 9 920 11 468
Summa eget kapital 13 345 11 804 13 352
 
Obeskattade reserver 2 798 2 919 2 798
Avsättningar
Övriga avsättningar 45 44 44
Summa avsättningar 45 44 44
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 10 8 112
Aktuella skatteskulder 20 – 89
Övriga skulder 201 195 216
Summa kortfristiga skulder 231 203 417
Summa skulder 276 203 417
Summa eget kapital och skulder
16 419 14 970 16 611
29

===== SIDA 30 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
30

===== SIDA 31 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-mar 2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
4 851 3 435 1 641 985 13 10 925 -100 10 825
Intern försäljning 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per land
Sverige
4 094 3 219 1 798 826 272 -1 483 8 726 -115 8 611
Norge 651 449 58 99 37 -105 1 189 36 1 225
Finland 572 273 66 37 -92 856 -21 835
Danmark 151 151 151
Övrigt 3 3 3
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 3 063 2 642 263 36 11 6 015 6 015
Privata kunder 1 788 793 1 378 949 2 4 910 -100 4 810
Interna kunder 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 14 3 1 130 118 13 -217 1 061 753 1 814
Över tid 5 301 3 661 676 833 275 -1 102 9 644 -853 8 791
Hyresintäkter 2 4 477 40 58 -361 220 220
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 5 301 3 661 676 833 9 -836 9 644 -853 8 791
Försäljning av varor 879 -150 729 729
Försäljning av
fastighetsprojekt 108 108 753 861
Transporttjänster 217 -59 158 158
Administrativa tjänster 266 -266 – –
Hyresintäkter 2 4 477 40 58 -361 220 220
Övrigt 14 3 34 10 13 -8 66 66
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
31

===== SIDA 32 =====

Koncernen
Jan-mar 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 5 087 3 340 1 650 1 049 15 11 141 309 11 450
Intern försäljning 701 218 761 6 314 -2 000 – –
Summa 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
Fördelning per land
Sverige
4 580 3 217 1 921 739 266 -1 806 8 917 -19 8 898
Norge 686 341 102 106 30 -127 1 138 315 1 453
Finland 522 249 210 33 -67 947 13 960
Danmark 137 137 137
Övrigt 2 2 2
Summa 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 2 858 2 579 257 3 12 5 709 -2 5 707
Privata kunder 2 229 761 1 393 1 046 3 5 432 311 5 743
Interna kunder 701 218 761 6 314 -2 000 – –
Summa 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 17 5 1 179 513 14 -239 1 489 890 2 379
Över tid 5 767 3 549 724 513 257 -1 362 9 448 -581 8 867
Hyresintäkter 4 4 508 29 58 -399 204 204
Summa 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 5 767 3 549 724 513 10 -1 115 9 448 -581 8 867
Försäljning av varor 896 -169 727 727
Försäljning av
fastighetsprojekt 510 510 890 1 400
Transporttjänster 249 -61 188 188
Administrativa tjänster 247 -247 – –
Hyresintäkter 4 4 508 29 58 -399 204 204
Övrigt 17 5 34 3 14 -9 64 64
Summa 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
32

===== SIDA 33 =====

Koncernen
Jan-dec 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per land
Sverige
18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843
Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820
Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170
Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438
Övrigt 12 12 12
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 – 8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578
Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705
Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962
Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486
Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700
Transporttjänster 1 218 -290 928 928
Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – –
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-mar
2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 4 851 3 435 1 641 985 13 10 925 -100 10 825
Intern försäljning 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa intäkter 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Rörelseresultat 111 114 -549 83 -56 19 -278 -4 -282
Rörelsemarginal, % 2,1 3,1 -24,0 8,4 -2,5 -2,6
Finansiella intäkter 54 54
Finansiella kostnader -160 -13 -173
Finansnetto -106 -13 -119
Resultat före skatt -384 -17 -401
Skatt 33 1 34
Periodens resultat -351 -16 -367
Sysselsatt kapital (UB) -333 -485 9 735 18 435 321 27 673 1 973 29 646
Balansomslutning 42 722 2 497 45 219
Eget kapital 16 285 -284 16 001
Soliditet, % 38,1 35,4
Nettoskuld 8 266 2 257 10 523
Kassaflöde före
finansiering 287 226 -611 269 -534 -363 -122 -485
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -13 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 329 Mkr samt bo stads pro jekt 1 168 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-mar
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 5 087 3 340 1 650 1 049 15 11 141 309 11 450
Intern försäljning 701 218 761 6 314 -2 000 – –
Summa intäkter 5 788 3 558 2 411 1 055 329 -2 000 11 141 309 11 450
Rörelseresultat 101 77 -479 246 -58 7 -106 94 -12
Rörelsemarginal, % 1,7 2,2 -19,9 23,3 -1,0 -0,1
Finansiella intäkter 68 68
Finansiella kostnader -145 -10 -155
Finansnetto -77 -10 -87
Resultat före skatt -182 83 -99
Skatt 53 -10 43
Periodens resultat -129 73 -56
Sysselsatt kapital (UB) -986 -394 10 806 18 334 -39 27 721 5 295 33 016
Balansomslutning 43 949 4 941 48 890
Eget kapital 14 976 -495 14 481
Soliditet, % 34,1 29,6
Nettoskuld 9 139 5 790 14 929
Kassaflöde före
finansiering 162 299 -536 151 -294 -218 199 -19
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -10 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 424 Mkr samt bo stads pro jekt 3 517 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2) 
3)
4)
5)  5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5)  5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen Jan-dec
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163
Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2
Finansiella intäkter 259 259
Finansiella kostnader -597 -45 -642
Finansnetto -338 -45 -383
Resultat före skatt 2 425 355 2 780
Skatt -345 -47 -392
Årets resultat 2 080 308 2 388
Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 28 999 1 879 30 878
Balansomslutning 45 226 2 542 47 768
Eget kapital 16 760 -256 16 504
Soliditet, % 37,1 34,6
Nettoskuld 9 118 2 135 11 253
Kassaflöde före
finansiering -3 697 2 324 423 -840 2 601 4 143 6 744
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -45 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 411 Mkr samt bo stads pro jekt 1 131 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
 5) 5)  5)  5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
35

===== SIDA 36 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2024, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 mar 2025 31 mar 2024 31 dec 2024
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 45 45 45 45
Varav onoterade fonder 4 4 4 4 4 4
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 27 27 18 18 10 10
Varav råvarusäkring med termin 27 27 16 16 9 9
Varav valutaderivat – 2 2 1 1
Summa finansiella tillgångar 27 45 72 18 45 63 10 45 55
Finansiella skulder
Övriga kortfristiga skulder 10 10 40 40 1 1
Varav valutaderivat 6 6 1 1 –
Varav råvarusäkring med termin 4 4 39 39 1 1
Summa finansiella skulder 10 – 10 40 – 40 1 – 1
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 mar 2025 31 mar 2024 31 dec 2024 31 mar 2025 31 mar 2024 31 dec 2024
Ingående balans 4 5 5 41 41 41
Investeringar 1
Erhållen utdelning -1 -1  -1
Utgående balans 4 4 4 41 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr 31 mar 2025 31 mar 2024 31 dec 2024
Ingående balans – 6 6
Periodens utbetalningar  -6  -6
Utgående balans – – –
36

===== SIDA 37 =====

Kommande information
Rapport för andra kvartalet 2025 15 juli 2025
Rapport för tredje kvartalet 2025 24 oktober 2025
Bokslutskommuniké 2025 4 februari 2026
Års- och hållbarhetsredovisning 2025 April 2026
Förs löv den 6 maj 2025
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tis da gen den 6 maj kloc kan 14.00 av vd och
kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://peab.events.in de res.com/q1- report-2025
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://fi nan ci al he a rings.com/event/51889
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning. In f or ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de
den 6 maj 2025, kl. 13.00 CET .
•
•
•
•
37

===== SIDA 38 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Nettoomsättning 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978
Kostnader för produktion -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 -11 008 -16 139 -13 765 -14 141 -12 138
Bruttoresultat 410 2 246 1 546 1 647 442 1 226 1 394 1 957 840
Försäljnings- och administrationskostnader -783 -932 -613 -885 -759 -843 -600 -867 -854
Övriga rörelseintäkter 114 47 46 60 329 91 100 124 42
Övriga rörelsekostnader -23 8 13 -8 -24 -3 17 -17 -21
Rörelseresultat -282 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 7
Finansiella intäkter 54 66 66 59 68 61 56 431 36
Finansiella kostnader -173 -150 -170 -167 -155 -173 -198 -125 -88
Finansnetto -119 -84 -104 -108 -87 -112 -142 306 -52
Resultat före skatt -401 1 285 888 706 -99 359 769 1 503 -45
Skatt 34 -171 -154 -110 43 -148 -145 -315 10
Periodens resultat -367 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 -35
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -373 1 121 732 596 -57 211 623 1 189 -35
Innehav utan bestämmande inflytande 6 -7 2 0 1 0 1 -1 0
Periodens resultat -367 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 -35
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -1,30 3,90 2,54 2,08 -0,20 0,74 2,17 4,13 -0,12
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Sysselsatt kapital (UB)
29 646 30 878 30 526 31 962 33 016 32 888 35 805 36 442 33 831
Eget kapital (UB) 16 001 16 504 15 316 14 666 14 481 14 470 14 405 13 780 13 652
38

===== SIDA 39 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Nettoomsättning
Bygg 5 317 6 541 5 130 6 358 5 788 7 029 5 789 7 540 7 422
Anläggning 3 668 4 893 3 810 4 278 3 558 4 454 3 491 3 891 3 328
Industri 2 283 5 576 7 528 6 033 2 411 5 056 6 780 5 347 2 779
Projektutveckling 991 1 737 758 720 1 055 1 456 856 1 569 1 841
– varav Fastighetsutveckling 57 636 6 21 23 453 7 65 9
– varav Bostadsutveckling 934 1 101 752 699 1 032 1 003 849 1 504 1 832
Koncerngemensamt 346 343 333 345 329 377 343 390 377
Elimineringar -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 -2 000 -2 733 -2 523 -2 981 -3 057
Koncernen, segmentsredovisning 10 925 16 785 15 539 15 232 11 141 15 639 14 736 15 756 12 690
Justering bostäder till IFRS -100 400 181 1 696 309 1 726 423 342 288
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978
Rörelseresultat
Bygg 111 96 96 123 101 -358 96 141 162
Anläggning 114 140 117 165 77 180 110 152 59
Industri -549 597 848 449 -479 476 588 333 -435
Projektutveckling 83 521 -6 -33 246 17 46 114 127
– varav Fastighetsutveckling 49 533 8 21 261 63 21 29 -6
– varav Bostadsutveckling 34 -12 -14 -54 -15 -46 25 85 133
Koncerngemensamt -56 -142 -62 -79 -58 -159 -33 -34 -73
Elimineringar 19 43 2 -6 7 -23 -21 -16 4
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS -278 1 255 995 619 -106 133 786 690 -156
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning -278 1 255 995 619 -106 133 786 1 090 -156
Justering bostäder till IFRS -16 103 -14 190 85 330 115 98 153
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 12 11 11 5 9 8 10 9 10
Koncernen, IFRS -282 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 7
Rörelsemarginal, %
Bygg 2,1 1,5 1,9 1,9 1,7 -5,1 1,7 1,9 2,2
Anläggning 3,1 2,9 3,1 3,9 2,2 4,0 3,2 3,9 1,8
Industri -24,0 10,7 11,3 7,4 -19,9 9,4 8,7 6,2 -15,7
Projektutveckling 8,4 30,0 -0,8 -4,6 23,3 1,2 5,4 7,3 6,9
– varav Fastighetsutveckling 86,0 83,8 133,3 100,0 1 134,8 13,9 300,0 44,6 -66,7
– varav Bostadsutveckling 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 -1,5 -4,6 2,9 5,7 7,3
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 4,4 -1,2
Koncernen, segmentsredovisning -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 6,9 -1,2
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS -2,6 8,0 6,3 4,8 -0,1 2,7 6,0 7,4 0,1
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning
exkl. MoS, kr -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 1,68 -0,54
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 3,86 -0,54
Sysselsatt kapital (UB)
27 673 28 999 27 537 28 719 27 721 27 639 29 072 29 406 25 910
Eget kapital (UB) 16 285 16 760 15 650 14 992 14 976 15 082 15 239 14 770 14 687
Orderingång 16 574 12 052 10 135 16 434 17 889 10 527 11 034 12 505 11 042
Orderstock vid periodens utgång 51 955 44 906 47 026 50 578 47 808 39 060 41 669 43 638 44 595
39

===== SIDA 40 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS, före och efter utspädning
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2024.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis -
ning en 2024.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
40

===== SIDA 41 =====

Fo to gra fer: Bert Le an ders son, Johan Marklund, Jo han nes Myl lymä ki, Mats Bak ken, Samu el Unéus, Semren Måns son och Sofia Hafström.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv.
Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om -
rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Till -
sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar,
musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler
vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti den.
Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
58 Mdkr
Antal anställda, cirka
13 000
Fyra
Af färs om rå den
Bygg
 Anläggning
 Industri
 Projektutveckling
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 13 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 58 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se