Kvartalsrapport Q1 2026

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JA NU A RI – MARS 2026
Grand Central
Gö te borg

===== SIDA 2 =====

Högsta orderstocken i Peabs historia
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr-mar
2025/2026
Jan-dec
2025
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 10 771 10 925 58 435 58 589
Rörelseresultat -156 -278 2 748 2 626
Rörelsemarginal, % -1,4 -2,5 4,7 4,5
Resultat före skatt -230 -384 1 828 1 674
Periodens resultat -170 -351 1 523 1 342
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -0,60 -1,24 5,30 4,66
Räntabilitet på eget kapital, % 9,3 11,7 9,3 8,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,6 10,0 10,6 10,2
Nettoskuld 7 173 8 266 7 173 6 400
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,4 0,5 0,4 0,4
Soliditet, % 39,6 38,1 39,6 39,4
Kassaflöde före finansiering -608 -363 3 874 4 119
Medeltal antal anställda 11 050 11 573 12 247 12 377
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS
10 832 10 825 58 588 58 581
Rörelseresultat, IFRS -149 -282 2 826 2 693
Resultat före skatt, IFRS -234 -401 1 862 1 695
Periodens resultat, IFRS -173 -367 1 557 1 363
Resultat per aktie före och efter utspädning, IFRS, kr -0,61 -1,30 5,43 4,74
Nettoskuld, IFRS 9 218 10 523 9 218 7 969
Soliditet, IFRS, % 37,0 35,4 37,0 37,0
Kassaflöde före finansiering, IFRS -1 039 -485 4 341 4 895
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Orderingång
Mkr
Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Nettoomsättning 10 771 Mkr (10 925)
Rörelseresultat -156 Mkr (-278)
Rörelsemarginal -1,4 procent (-2,5)
Resultat före skatt -230 Mkr (-384)
Resultat per aktie före och efter utspädning -0,60 kr
(-1,24)
•
•
•
•
•
Orderingång 15 561 Mkr (16 574)
Orderstock 53 757 Mkr (51 955)
Kassaflöde före finansiering -608 Mkr (-363)
Nettoskuld 7 173 Mkr (8 266)
Nettoskuldsättningsgrad 0,4 (0,5)
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Peab in le der året starkt trots ökad oro i om värl den. Vi re do vi sar en fort -
satt sta bil or de rin gång, för bätt rat re sul tat och av slu tar kvar ta let med
den högs ta or der stoc ken i Peabs histo ria.
Ent re pre nad verk sam he ter na inom Bygg och An lägg ning växer med lön -
sam het. Mark nads ut veck ling en föl jer ti di ga re kvar tal där alla våra seg -
ment, för u tom bo stä der och kom mer si el la kon tor, upp vi sar fort satt god
ef ter frå gan. Under kvar ta let av ta la de vi om nya upp drag inom allt från
vat ten verk, nya upp ställ nings spår och kon trakt för vägun der håll inom af -
färs om rå de An lägg ning till sko lor, sjuk hus och ho tell inom af färs om rå de
Bygg. Vi ser också en god ef ter frå gan i våra fas 1- uppdrag med ett stort in -
flö de av pro jekt som går in i pro jek te rings fa sen.
På Ve st lan det i Norge sålde vi under kvar ta let vår bygg verk sam het inom K
Nor dang AS till ett ge men samägt bolag med KB Grup pen, med syf tet att
bätt re kunna ta till va ra ef ter frå gan inom ent re pre na der längs Nor ges
nord väst ra delar. Peabs äga ran del är 37,5 pro cent i det ge men samäg da
bo la get, vil ket in ne bär att det re do vi sas som ett in tres se bo lag inom af färs -
om rå de Bygg. Af fä ren gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet i Bygg
under förs ta kvar ta let 2026 om cirka 100 Mkr.
För In du stri verk sam he ter na in ne bär det förs ta kvar ta let all tid låg ak ti vi tet,
med tanke på att sä song en för be lägg nings verk sam he ten star tar först
under andra kvar ta let. Or de rin gång en var något lägre i kvar ta let, men re -
sul ta tet för bätt ra des. Förra året på bör ja de vi en över syn av del av verk -
sam he ten inom en he ten Swerock/As falt i Norge, vil ket be las ta de rö rel se -
re sul ta tet. Under detta kvar tal hade vi po si ti va ef fek ter från för sälj ning av
an lägg nings till gång ar samt po si ti va re sul ta tef fek ter från ter mins säk ring
av rå va ru kon trakt. Verk sam he ter na inom en he ten Bygg sy stem på ver kas
fort satt av den låga ef ter frå gan på bo stä der, men in led de året trots det
med en sta bil ut veck ling.
Inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling ge nom för de vi inga stör re fas tig -
hets trans ak tio ner under kvar ta let. Vi star ta de ett egen ut veck lat bo stads -
pro jekt om 46 bo stä der i Ålesund och kon ver te ra de ett annat om 63 bo stä -
der i Lund. Sam man ta get på ver kar den fort satt låga ak ti vi te ten or de rin -
gång och rö rel se re sul tat ne ga tivt.
Mark nads ut sik ter na för bo stä der är oför änd ra de jäm fört med förra kvar ta -
let, det vill säga mark na den har sta bi li se rats, men det skil jer sig åt mel lan
olika geo gra fi er. Stor stä der na och sär skil da mikro lä gen är bätt re än öv ri ga
mark na der som fort satt är svaga. Vi ser en likar tad ut veck ling i Sve ri ge,
Norge och Fin land. Under andra kvar ta let till trä der vi en bygg rätt i Oslo,
som är de talj pla ne rad för ut veck ling av om kring 130 bo stä der. Det stär ker
Peabs verk sam het i hu vud stads om rå det och är ett bra ex em pel på om rå -
de med hög ef ter frå gan på bo stä der. Vår stra te gi att från tid till annan
bygga i egen ba lans räk ning för att sedan kon ver te ra till bo stads rät ter,
med för en ökad ka pi tal bind ning och mer ojämn or de rin gång och re sul tat -
ge ne re ring.
Under 2024 och 2025 lan se ra de vi nya lång sik ti ga pre sta tions ak tie pro -
gram som löper över tre år. De är under upp bygg nad, vil ket in ne bär ökade
kost na der för kon cer nen. Pro gram men om fat tar cirka 500 med ar be ta re
och är vik ti ga för vår fort sat ta fram gång, för att be hål la och at tra he ra kom -
pe ten ta med ar be ta re samt för att öka kopp ling en mel lan be lö ning och ak -
tieä gar vär de.
Efter det förs ta kvar ta let 2026 re do vi sar vi tre av våra nio ex ter na mål: all -
var li ga olyc kor, rö rel se mar gi nal och net toskuld sätt nings grad. An ta let all -
var li ga olyc kor under förs ta kvar ta let är något lägre jäm fört med fö re gå en -
de kvar tal och vi ar be tar vi da re med högs ta fokus på säkra ar bets plat ser.
Rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,7 pro cent be räk nat på rul lan de 12
må na der och ska jäm fö ras med målet om en rö rel se mar gi nal över sti gan -
de 6 pro cent. Net toskuld sätt nings gra den upp gick efter det förs ta kvar ta let
till 0,4, vil ket är i den lägre delen av målin ter val let. Detta trots ett sä songs -
mäs sigt svagt kassa flö de under förs ta kvar ta let och efter ett slut fört åter -
köps pro gram om 500 Mkr. Under kvar ta let ingick vi ett avtal om en ny kre -
dit fa ci li tet på 8,0 mil jar der kro nor för att re fi nan si e ra den nu va ran de kre -
dit fa ci li te ten på 7,0 mil jar der kro nor. Sam man ta get ger det oss en sta bil fi -
nan si ell bas för fram ti den.
Trots den geo po li tis ka osä ker he ten med ris ker för läng re mak ro e ko no mis -
ka ef fek ter står Peab sta bilt och vi av slu tar kvar ta let med den högs ta or -
der stoc ken i Peabs histo ria upp gå en de till cirka 54 Mdkr.  Mark  nads ut sik -
ter na är på det stora hela oför änd ra de jäm fört med fö re gå en de rap port
med en fort satt god ef ter frå gan på bygg- och an lägg nings mark na der na i
Nor den.
Jesper Gö rans son
Vd och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Januari – mars 2026
Kon cer nens net to om sätt ning var något lägre under förs ta kvar ta let 2026 och upp -
gick till 10 771 Mkr (10 925). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp -
gick net to om sätt ning en till 58 435 Mkr jäm fört med 58 589 Mkr för helår 2025.
Upp drag åt of fent li ga be stäl la re är fort satt på en hög nivå och av net to om sätt -
ning en be räk nat på rul lan de 12 må na der stod of fent li ga kun der för 55 pro cent
(56) medan pri va ta kun der stod för 45 pro cent (44).
I af färs om rå de Bygg var net to om sätt ning en i nivå med förs ta kvar ta let 2025. I
Sve ri ge ökade net to om sätt ning en medan den mins ka de i Norge till följd av för -
sälj ning en av K Nor dang AS, som under kvar ta let har sålts till ett av Peab och KB
Grup pen samägt bolag. För af färs om rå de An lägg ning var det en hög ak ti vi tets ni -
vå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med elva pro cent. I af färs om rå -
de In du stri ökade net to om sätt ning en med åtta pro cent och ök ning en är re la te rad
till en he ten Bygg sy stem. I Pro jekt ut veck ling var net to om sätt ning en lägre jäm fört
med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år på grund av färre pro duk tions star ter av
egen ut veck la de bo stads pro jekt. Under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år pro -
duk tions star ta des bland annat två stör re bo stads pro jekt.
Kon cer nens rö rel se re sul tat för bätt ra des under förs ta kvar ta let och upp gick till
-156 Mkr (-278) och rö rel se mar gi na len upp gick till -1,4 pro cent (-2,5). Förs ta kvar -
ta let är tyd ligt på ver kat av sä song, fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in -
led ning en på året präglas av stora un der skott ef tersom be lägg nings sä song en
star tar först under andra kvar ta let. Inom Kon cern ge men samt re do vi sas kost na -
der för Peabs lång sik ti ga ak ti e spar pro gram, vilka är under upp bygg nad och om -
fat tar nyc kel per so ner i kon cer nen. Pro gram men ska bidra till att be hål la och at -
tra he ra kom pe tent per so nal samt att öka kopp ling en mel lan be lö ning och ak tieä -
gar vär de. Under förs ta kvar ta let har ökade kost na der för ak ti e spar pro gram men
bi dra git till ett lägre rö rel se re sul tat för Kon cern ge men samt. För den se nas te rul -
lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i kon cer nen till 4,7 pro -
cent jäm fört med 4,5 pro cent för helår 2025.
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 4,2 pro cent (2,1). För sälj -
ning en av K Nor dang AS till det samäg da bo la get gav en re a li sa tions vinst om 114
Mkr. I jäm fö rel se med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år in ne bar af fä ren en net -
to på ver kan med cirka 100 Mkr. I af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se -
mar gi na len till 3,6 pro cent (3,1). Flera av en he ter na inom An lägg ning i Sve ri ge har
haft en ökad in tjä ning under kvar ta let. Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len
för ent re pre nad verk sam he ter na till 3,9 pro cent (2,5). I af färs om rå de In du stri för -
bätt ra des rö rel se re sul ta tet och rö rel se mar gi na len upp gick till -16,7 pro cent
(-24,0). Under 2025 på bör ja des en över syn av del av den nors ka beläggnings-  och
bal last verk sam he ten till följd av låg lön sam het, vil ket in ne bar ökade kost na der. I
sam band med av veck ling av verk sam he ten har re a li sa tions vins ter från för sälj -
ning av an lägg nings till gång ar på ver kat po si tivt under förs ta kvar ta let 2026. Där -
ut ö ver har af färs om rå de In du stri haft po si ti va ef fek ter i kvar ta let från ter mins säk -
ring av rå va ru kon trakt. I en he ten Bygg sy stem inom af färs om rå de In du stri har en
ökad ak ti vi tet bi dra git till ett högre rö rel se re sul tat. I af färs om rå de Pro jekt ut veck -
ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 9 Mkr (83) och rö rel se mar gi na len till 1,8 pro cent
(8,4). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut veck ling
under kvar ta let. Under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år på ver ka de re a li sa -
tions vins ter från för sälj ning av fas tig he ter och an de lar i joint venture- bolag med
47 Mkr. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till -0,4 pro cent (3,6).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under förs ta kvar ta let till
-361 Mkr (-355).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -8 Mkr (19).
Fi nansnet tot upp gick till -74 Mkr (-106) varav rän te net tot upp gick till -75 Mkr
(-79).
Re sul tat före skatt upp gick till -230 Mkr (-384). Kvar ta lets re sul tat upp gick till -170
Mkr (-351).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Mkr %
Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Bostäder, projekt Trägården
Gö te borg
4

===== SIDA 5 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 mars 2026
till 42 272 Mkr (42 722). Eget ka pi tal upp gick till 16 735 Mkr (16 285), vil ket gav en
so li di tet på 39,6 pro cent (38,1).
Rän te bä ran de net toskuld har mins kat och upp gick per den 31 mars 2026 till 7 173
Mkr (8 266). I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck -
la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick
vid ut gång en av kvar ta let till 1 818 Mkr (1 944). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick
till 566 Mkr (1 648). Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 31
mars 2026 till 4,1 pro cent (4,8).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 9 897 Mkr jäm fört
med 10 079 Mkr den 31 de cem ber 2025.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid pe ri o dens ut gång till 2 036 Mkr jäm fört med 1 929 Mkr den 31 de cem ber 2025.
Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för -
e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 304 Mkr jäm fört med 455 Mkr
den 31 de cem ber 2025.
Investeringar och avyttringar
Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar
upp gick under förs ta kvar ta let till 204 Mkr (153). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak
maskin-  och for don sin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma -
te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under förs ta kvar ta let till
65 Mkr (43).
Projekt- och exploateringsfastigheter
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp -
gick per den 31 mars 2026 till 16 615 Mkr jäm fört med 16 283 Mkr per den 31 de -
cem ber 2025. För änd ring en under kvar ta let upp gick netto till 332 Mkr (-108) och
ök ning en för kla ras i hu vud sak av fler fär dig ställ da och åter köp ta bo stä der.
Kassaflöde
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under förs ta kvar ta let 2026
till -343 Mkr (-430), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till
-10 Mkr (-134). Det ne ga ti va kassa flö det kom mer i hu vud sak från af färs om rå de In -
du stri där sä song en inte star tar för rän under andra kvar ta let.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -265 Mkr (67) och för kla -
ras till störs ta delen av ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Under
förs ta kvar ta let fö re gå en de år ingick po si tiv ef fekt från för sälj ning av an de lar i
joint ven tu re bolag re la te rat till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -608 Mkr (-363).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 319 Mkr (360) varav åter -
köp av egna ak ti er har be las tat med -85 Mkr (-). För änd ring av lån upp gick till 401
Mkr (360).
Nettoskuld
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Banklån 3 535 4 459 2 968
Företagscertifikat 370 608 97
Obligationer 4 114 3 667 4 098
Finansiella leasingskulder 741 700 758
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 1 818 1 944 2 131
Övriga räntebärande skulder 15 10 16
Räntebärande fordringar -566 -1 648 -523
Likvida medel -2 854 -1 474 -3 145
Nettoskuld, segmentsredovisning 7 173 8 266 6 400
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 291 1 378 1 335
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 754 879 234
Nettoskuld, IFRS 9 218 10 523 7 969
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Kassaflöde före finansiering
Mkr Ggr
Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Mkr
Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
5

===== SIDA 6 =====

Orderläge
Januari – mars 2026
Or de rin gång en var lägre i förs ta kvar ta let 2026 och upp gick till 15 561 Mkr
(16 574). Af färs om rå de An lägg ning hade en ökad or de rin gång i kvar ta let medan
af färs om rå de na Bygg, In du stri och Pro jekt ut veck ling hade lägre or de rin gång. En
stor del av or de rin gång en är fort satt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat till den högs ta
nivån nå gon sin och upp gick till 53 757 Mkr (51 955), trots en av gå en de volym från
för sälj ning en av K Nor dang med cirka 900 Mkr. Av total or der stock för vän tas 47
pro cent (47) att pro du ce ras efter 2026 (2025). Den svens ka verk sam he ten sva ra de
för 85 pro cent (78) av or der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di -
a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in -
ne bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad
pro dukt med rätt kva li tet samt han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024
kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för -
av tal.
Vid in gång en av 2026 var det po ten ti el la vär det cirka 17 Mdkr. Under pe ri o den
över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i
ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1
fyllts på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Under pe ri o den
har det fyllts på med flera nya pro jekt i båda af färs om rå de na men fram för allt i af -
färs om rå de Bygg. Vid ut gång en av mars upp gick vär det av ent re pre na dav tal från
dessa för av tal till cirka 20 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de
två åren.
Orderingång
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Bygg 6 742 8 784 23 256 25 298
Anläggning 6 385 4 870 21 534 20 019
Industri 2 940 3 835 12 351 13 246
Projektutveckling 466 1 276 2 055 2 865
Elimineringar -972 -2 191 -5 282 -6 501
Koncernen 15 561 16 574 53 914 54 927
Orderstock
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Bygg 25 764 26 685 25 134
Anläggning 24 542 21 129 22 201
Industri 7 563 7 417 5 390
Projektutveckling 1 696 1 975 1 702
Elimineringar -5 808 -5 251 -5 883
Koncernen 53 757 51 955 48 544
Projektstorlek i orderstock, 31 mars 2026
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
< 200 Mkr, 39% (44) 201 – 500 Mkr, 29% (29)
501 – 1 000 Mkr, 15% (13) >1 000 Mkr, 17% (14)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 mar 2025 31 mar 2026
Djupadalsskolan
Jön kö ping
6

===== SIDA 7 =====

Under första kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Byggnation av bostäder i Vestby. Beställare är Bakke &
Malling Vestby AS. Kontraktssumman uppgår till 342 MNOK.
Byggnation av ett nytt ytvattenverk vid Långasjön i
Karlshamns kommun. Beställare är Karlshamn Energi Vatten
AB. Kontraktssumman uppgår till 642 Mkr.
Uppdrag att genomföra två byggprojekt på
Skogomeanstalten i Göteborg. Beställare är
Specialfastigheter. Den sammanlagda kontraktssumman
uppgår till 322 Mkr.
Byggnation av ett nytt socialt nav i Uppsala som bland annat
ska innehålla hotell, kontor och restaurang. Beställare är
Vasakronan. Kontraktssumman uppgår till 700 Mkr.
Renovering av en kontorsbyggnad i Helsingfors. Beställare är
Helsingfors stad. Kontraktssumman uppgår till 20 MEUR.
Byggnation av en en lågstadieskola och förskola i S:t Karins.
Beställare är S:t Karins kommun. Kontraktssumman uppgår
till 13 MEUR.
Byggnation av nya lokaler för provning och slutkontroll åt
BAE Systems Hägglunds AB i Örnsköldsvik.
Kontraktssumman uppgår till 258 Mkr.
Uppdrag att anlägga nya överföringsledningar för
dricksvatten och tekniskt råvatten mellan riksväg 76 i
Skutskär och Älgsjövägen. Beställare är Gävle Vatten AB.
Kontraktssumman uppgår till 126 Mkr.
Byggnation av stormarknaden K-Citymarket i Uleåborg.
Beställare är Kesko Oyj. Kontraktssumman uppgår till 20
MEUR.
Byggnation av en ny råvattenledning till Ringsjöverket, som
producerar dricksvatten till stora delar av Skåne. Beställare
är Sydvatten. Kontraktssumman uppgår till 109 Mkr.
Om- och tillbyggnad av sjukhusbyggnaderna för
neonatalsjukvård, kvinnosjukvård och obstetrik samt
infektionssjukvård vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Beställare är Region Skåne, Regionfastigheter.
Kontraktssumman uppgår till 556 Mkr.
Uppdrag att bygga ut och höja dammar i Björkdalsgruvan
utanför Kåge i Västerbottens län. Beställare är
Björkdalsgruvan AB. Kontraktssumman uppgår till 155 Mkr.
Byggnation av en skola för årskurs 4 till 6 med idrottshall,
stadsdelsbibliotek, träffpunkt för seniorer samt kulturskola i
Lund. Beställare är Lunds kommun. Kontraktssumman
uppgår till 374 Mkr.
Uppdrag att förnya en vatten- och avloppsanläggning i
Trondheim. Beställare är Trondheim kommun.
Kontraktssumman uppgår till 136 MNOK.
Byggnation av bostäder för seniorer i Malmö. Beställare är
Södertorpsgården. Kontraktssumman uppgår till 275 Mkr.
Byggnation av nya uppställningsspår i området Pilekrogen i
Mölndal, strax söder om Göteborg. Beställare är Trafikverket.
Kontraktssumman uppgår till 580 Mkr.
Uppdrag att anlägga nya vattenledningar i Norsborg i
Botkyrka kommun. Beställare är Stockholm Vatten och Avfall
AB. Kontraktssumman uppgår till 330 Mkr.
Byggnation av ett multihus i Lund. Beställare är Dommura
Properties AB. Kontraktssumman uppgår till 411 Mkr.
Fyra nya driftkontrakt gällande vägunderhåll i driftområdena
Vilhelmina, Svenstavik, Arboga och Helsingborg. Beställare
är Trafikverket. Den totala kontraktssumman uppgår till 666
Mkr.
Genomförande av den första delen i produktionsfasen av
projektet Kustkaj 2.0 i Energihamnen i Göteborg. Beställare
är Göteborgs Hamn AB. Kontraktssumman uppgår till 400
Mkr. 
Om- och tillbyggnad av Östraboteatern och den anslutande
gymnasieskolans lokaler i Uddevalla. Beställare är Uddevalla
kommun. Kontraktssumman uppgår till 100 Mkr. 
Under första kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter
produktionsstartats eller konverterats och därmed orderanmälts, däribland:
Andra etappen av projektet Borgundfjorden Panorama i Ålesund som omfattar 46 bostäder. Fastigheten får genomtänkt drifts- och
underhållsplan samt hög energieffektivitet. Projektet beräknas vara klart sommaren 2027.
Brf Homely i Lund som omfattar 63 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen. Projektet konverterades från bostäder i egen
balansräkning till bostadsrätter och beräknas vara klart hösten 2027.
Under första kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Treårigt statligt kontrakt i Västernorrland på 141 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Dalsland på 61 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Örebro län på 58 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Norrbotten på 56 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Jämtland på 55 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Täby på 46 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Gävleborgs län på 45 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Örebro län på 45 Mkr.
Tvåårigt statligt kontrakt i Skåne på 44 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Södermanlands län på 41 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Troms på 60 MNOK.
Ettårigt statligt kontrakt i Hålogaland på 44 MNOK.
Ettårigt statligt kontrakt i Finnmark på 35 MNOK.
Ettårigt statligt kontrakt på Helsingfors flygplats på 4,1
MEUR.
Tvåårigt statligt kontrakt i Savolax-Karelen på 3,2 MEUR.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Uleåborg på 3,9 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Køge på 18 MDKK.
Ettårigt statligt kontrakt i Give på 18 MDKK.
7

===== SIDA 8 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Bygg 5 299 5 317 23 665 23 683 222 111 623 512
Anläggning 4 062 3 668 18 001 17 607 147 114 737 704
Industri 2 462 2 283 20 216 20 037 -412 -549 1 622 1 485
 – varav Swerock/Asfalt 1 507 1 504 16 773 16 770 -440 -558 1 558 1 440
 – varav Byggsystem 1 047 854 3 865 3 672 28 9 64 45
 – varav eliminering -92 -75 -422 -405 – – – –
Projektutveckling 492 991 3 846 4 345 9 83 164 238
 – varav Fastighetsutveckling 31 57 140 166 11 49 190 228
 – varav Bostadsutveckling 461 934 3 706 4 179 -2 34 -26 10
Koncerngemensamt 350 346 1 432 1 428 -114 -56 -421 -363
Elimineringar -1 894 -1 680 -8 725 -8 511 -8 19 23 50
Koncernen, segmentsredovisning 10 771 10 925 58 435 58 589 -156 -278 2 748 2 626
Justering bostäder till IFRS 61 -100 153 -8 -6 -16 34 24
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 13 12 44 43
Koncernen, IFRS 10 832 10 825 58 588 58 581 -149 -282 2 826 2 693
Varav entreprenadverksamhet enligt
segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 9 361 8 985 41 666 41 290 369 225 1 360 1 216
Rörelsemarginal
Procent
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Bygg 4,2 2,1 2,6 2,2
Anläggning 3,6 3,1 4,1 4,0
Industri -16,7 -24,0 8,0 7,4
 – varav Swerock/Asfalt -29,2 -37,1 9,3 8,6
 – varav Byggsystem 2,7 1,1 1,7 1,2
Projektutveckling 1,8 8,4 4,3 5,5
 – varav Fastighetsutveckling 35,5 86,0 135,7 137,3
 – varav Bostadsutveckling -0,4 3,6 -0,7 0,2
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning -1,4 -2,5 4,7 4,5
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS -1,4 -2,6 4,8 4,6
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 3,9 2,5 3,3 2,9
8

===== SIDA 9 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2026 var i nivå med förs ta kvar ta let fö re gå -
en de år och upp gick till 5 299 Mkr (5 317). I Sve ri ge ökade net to om sätt ning en
medan den mins ka de i Norge till följd av för sälj ning en av K Nor dang AS, som
under kvar ta let har sålts till ett av Peab och KB Grup pen samägt bolag. En stor
del av net to om sätt ning en under kvar ta let ut gjor des av olika typer av lo kal byg -
gan de till of fent li ga be stäl la re.
Rö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 222 Mkr (111) och rö rel -
se mar gi na len för bätt ra des till 4,2 pro cent (2,1). För sälj ning en av K Nor dang AS till
det samäg da bo la get gav en re a li sa tions vinst om 114 Mkr. I jäm fö rel se med mot -
sva ran de kvar tal fö re gå en de år in ne bar af fä ren en net to på ver kan med cirka 100
Mkr.
Det nya ge men sam ma bo la get ägs av KB Grup pen till 62,5 pro cent och av Peab
till 37,5 pro cent. I det samäg da bo la get ingår, för u tom K Nor dang, även Christie &
Op sahl, som också är verk sam på Ve st lan det i Norge. Det samäg da bo la get re do -
vi sas som ett in tres se bo lag inom af färs om rå de Bygg. För den se nas te rul lan de
12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i Bygg till 2,6 pro cent jäm fört
med 2,2 pro cent för helår 2025.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var lägre under kvar ta let och upp gick till 6 742 Mkr (8 784). I or de -
rin gång en är det fort satt en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Be räk nat
på rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 98 pro cent av net to om sätt -
ning en.
Or der stoc ken upp gick per den 31 mars 2026 till 25 764 Mkr (26 685). För sälj ning en
av K Nor dang under förs ta kvar ta let in ne bar en re du ce ring av or der stoc ken med
cirka 900 Mkr. An de len bo stads pro jekt upp gick vid pe ri o dens ut gång till 30 pro -
cent (29).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 24% (26)
Byggservice, 7% (8)
Idrottsanläggningar, 6% (6)
Industri, 11% (5)
Kontor, 12% (13)
Logistik, 4% (6)
Service och handel, 2% (2)
Skola och utbildning, 12% (13)
Vård och omsorg, 8% (9)
Övrigt husbyggande, 14% (12)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 78% (77)
Norge, 11% (12)
Finland, 11% (11)
Orderstock per 31 mars 2026
per produktområde
Bostäder, 30% (29)
Byggservice, 2% (2)
Idrottsanläggningar, 4% (6)
Industri, 11% (8)
Kontor, 13% (14)
Logistik, 4% (5)
Service och handel, 4% (0)
Skola och utbildning, 12% (13)
Vård och omsorg, 8% (9)
Övrigt husbyggande, 12% (14)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 29% (37) 201 – 500 Mkr, 38% (38)
501 – 1 000 Mkr, 20% (13) >1 000 Mkr, 13% (12)
Nyckeltal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning, Mkr 5 299 5 317 23 665 23 683
Rörelseresultat, Mkr 222 111 623 512
Rörelsemarginal, % 4,2 2,1 2.6 2,2
Orderingång, Mkr 6 742 8 784 23 256 25 298
Orderingång/nettoomsättning, % 127 165 98 107
Orderstock, Mkr 25 764 26 685 25 764 25 134
Operativt kassaflöde, Mkr -17 287 1 272 1 576
Medeltal antal anställda 3 894 4 181 4 094 4 163
9

===== SIDA 10 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur, utför bygg na tion av
vatten-  och led nings sy stem samt utför grund lägg nings ar be ten. Verk sam he ten
är or ga ni se rad i geo gra fis ka re gi o ner, en re gi on för grund lägg ning och från och
med 2026 även en re gi on för stör re in fra struk turupp drag. 
Nettoomsättning och resultat
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under förs ta kvar ta let 2026. I flera
nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de stora in fra struk tur sats ning ar inom
såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der håll. Där ut ö ver ge nom förs of fent li ga sats -
ning ar inom bland annat VA och kraft för sörj ning samt in ve ste ring ar re la te rat till den
på gåen de kli matom ställ ning en. Net to om sätt ning en ökade med elva pro cent och
upp gick till 4 062 Mkr (3 668). Även ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef -
fek ter ökade om sätt ning en med elva pro cent. 
Rö rel se re sul ta tet ökade till 147 Mkr (114) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till
3,6 pro cent (3,1). Flera av en he ter na i Sve ri ge har haft en ökad in tjä ning under
kvar ta let. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi -
na len till 4,1 pro cent jäm fört med 4,0 pro cent för helår 2025.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var högre under förs ta kvar ta let 2026 och upp gick till 6 385 Mkr
(4 870). Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 120 pro cent
av net to om sätt ning en.
Or der stoc ken har ökat och upp gick per den 31 mars 2026 till 24 542 Mkr (21 129).
Av or der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 45
pro cent (36).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 17% (18)
Energi, 4% (5)
Gatu- och markarbete, 33% (35)
Hamn och sjö, 11% (8)
Industri, 6% (5)
Vägar och annan infrastruktur, 29% (29)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 90% (87)
Norge,10% (13)
Orderstock per 31 mars 2026
per produkt
Drift och underhåll, 19% (19)
Energi, 8% (5)
Gatu- och markarbeten, 19% (27)
Hamn och sjö, 5% (10)
Industri, 4% (3)
Vägar och annan infrastruktur, 45% (36)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 39% (38) 201 – 500 Mkr, 22% (26)
501 – 1 000 Mkr, 15% (15) >1 000 Mkr, 24% (21)
Nyckeltal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning, Mkr 4 062 3 668 18 001 17 607
Rörelseresultat, Mkr 147 114 737 704
Rörelsemarginal, % 3,6 3,1 4,1 4,0
Orderingång, Mkr 6 385 4 870 21 534 20 019
Orderingång/nettoomsättning, % 157 133 120 114
Orderstock, Mkr 24 542 21 129 24 542 22 201
Operativt kassaflöde, Mkr 415 226 1 089 900
Medeltal antal anställda 2 970 3 082 3 113 3 140
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der. Verk sam he ten be drivs i de två en he ter na Swerock/As falt
och Bygg sy stem. Inom Swerock/As falt ingår pro dukt om rå de na bal last, be lägg -
ning, be tong samt trans port och ma skin. Inom Bygg sy stem ingår pro dukt om rå -
de na pre fab och ut hyr ning. Samt li ga har en in rikt ning mot den nor dis ka bygg-
och an lägg nings mark na den.  
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta -
let.
Net to om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2026 ökade med åtta pro cent och upp gick
till 2 462 Mkr (2 283). Ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter
ökade om sätt ning en med nio pro cent. Ök ning en är re la te rad till en he ten Bygg sy -
stem.
Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des under förs ta kvar ta let och upp gick till -412 Mkr
(-549) och rö rel se mar gi na len upp gick till -16,7 pro cent (-24,0). Under 2025 på bör -
ja des en över syn av del av den nors ka beläggnings-   och bal last verk sam he ten
inom en he ten Swerock/As falt till följd av låg lön sam het, vil ket in ne bar ökade
kost na der.
I sam band med av veck ling av verk sam he ten har re a li sa tions vins ter från för sälj -
ning av an lägg nings till gång ar på ver kat po si tivt under förs ta kvar ta let 2026. Där -
ut ö ver har det under kvar ta let varit po si ti va ef fek ter från ter mins säk ring av rå va -
ru kon trakt. I en he ten Bygg sy stem har en ökad ak ti vi tet bi dra git till ett högre rö -
rel se re sul tat. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se -
mar gi na len i af färs om rå de In du stri till 8,0 pro cent jäm fört med 7,4 pro cent för
helår 2025, varav i en he ten Swerock/As falt upp gick rö rel se mar gi na len till 9,3 pro -
cent (8,6 för 2025) och i en he ten Bygg sy stem upp gick rö rel se mar gi na len till 1,7
pro cent (1,2 för 2025).
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens ut gång till 9 269 Mkr
jäm fört med 9 735 Mkr vid ut gång en av mars 2025.
Orderingång och orderstock
Or de rin gång en var något lägre under förs ta kvar ta let och upp gick till 2 940 Mkr
(3 835). Den mins ka de or de rin gång en är re la te rad till Swerock/As falt och den
fins ka och nors ka be lägg nings verk sam he ten. Bygg sy stem hade en ökad or de rin -
gång under kvar ta let. Or der stoc ken för af färs om rå det upp gick per den 31 mars
2026 till 7 563 Mkr (7 417).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 50% (54)
Betong, 11% (10)
Ballast, 14% (14)
Transport och Maskin, 7% (8)
Uthyrning, 11% (8)
Prefab, 7% (6)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 61% (57)
Norge, 6% (7)
Finland, 26% (29)
Danmark, 7% (7)
XX
XX
11

===== SIDA 12 =====

Nyckeltal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning, Mkr 2 462 2 283 20 216 20 037
  varav Swerock/Asfalt 1 507 1 504 16 773 16 770
  varav Byggsystem 1 047 854 3 865 3 672
  varav eliminering -92 -75 -422 -405
Rörelseresultat, Mkr -412 -549 1 622 1 485
  varav Swerock/Asfalt -440 -558 1 558 1 440
  varav Byggsystem 28 9 64 45
Rörelsemarginal, % -16,7 -24,0 8,0 7,4
  varav Swerock/Asfalt -29,2 -37,1 9,3 8,6
  varav Byggsystem 2,7 1,1 1,7 1,2
Orderingång, Mkr 2 940 3 835 12 351 13 246
  varav Swerock/Asfalt 2 541 3 515 10 456 11 430
  varav Byggsystem 399 320 1 895 1 816
Orderstock, Mkr 7 563 7 417 7 563 5 390
  varav Swerock/Asfalt 6 087 6 393 6 087 3 824
  varav Byggsystem 1 476 1 024 1 476 1 566
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 9 269 9 735 9 269 9 198
  varav Swerock/Asfalt 6 587 6 941 6 587 6 443
  varav Byggsystem 2 682 2 794 2 682 2 755
Operativt kassaflöde, Mkr -338 -611 2 224 1 951
Medeltal antal anställda 3 497 3 616 4 351 4 382
Volymer Swerock/Asfalt
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Betong, tusentals m  180 163 919 902
Beläggning, tusentals ton 79 135 6 103 6 159
Ballast, tusentals ton 4 581 3 999 25 945 25 363
 Avser såld mängd
3 1)
1)
1)
1)
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. Bo stads -
ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i form av
fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och hy res -
rätt. Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads -
de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners.  
Nettoomsättning och resultat
Net to om sätt ning en mins ka de under förs ta kvar ta let 2026 och upp gick till 492
Mkr (991). Minsk ning en är re la te rad till en he ten Bo stads ut veck ling där det
har varit färre pro duk tions star ter i kvar ta let jäm fört med mot sva ran de kvar tal
fö re gå en de år då bland annat två stör re bo stads pro jekt pro duk tions star ta -
des.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 9 Mkr (83) och rö rel se mar gi na len upp gick till 1,8
pro cent (8,4). Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till -0,4 pro cent
(3,6). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut veck ling
under kvar ta let. Under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år på ver ka de re a li sa -
tions vins ter från för sälj ning av fas tig he ter och an de lar i joint venture-  bolag
med 47 Mkr. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se -
mar gi na len i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling till 4,3 pro cent jäm fört med 5,5
pro cent för helår 2025, varav rö rel se mar gi na len i Fas tig hets ut veck ling upp -
gick till 135,7 pro cent (137,3 för 2025) och i Bo stads ut veck ling till -0,7 pro cent
(0,2 för 2025).
Sys sel satt ka pi tal upp gick vid ut gång en av mars 2026 till 18 634 Mkr (18 435).
Under kvar ta let pro duk tions star ta des to talt 132 (523) bo stä der varav
109 (336) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där 63 (40) kon ver te rats från bo -
stä der i egen ba lans räk ning och 86 (–) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. Under
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år star ta des även 187 bo stä der i egen ba -
lans räk ning. An ta let sålda bo stä der upp gick under kvar ta let till 115 (272)
varav 103 (226) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 12 (46) var bo stä der i
egen ba lans räk ning.
Tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär -
dig stäl lan de hål ler i sig. Vi ar be tar där för med stra te gin att – givet våra fi nan -
si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning
för att se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro -
jekt i stor stads om rå de na.
Att star ta pro jekt i egen ba lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för
för skjut na re sul ta tef fek ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di -
tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen -
ut veck la de pro jekt.
Mark na den för ny pro duk tion av bo stä der har sta bi li se rats och lägre rän tor,
lätt na der i bolå ne reg ler samt sta bi li se ra de pri ser på andra hands mark na den
hjäl per till. Dock är ut bu det på andra hands mark na den fort satt högt vil ket,
till sam mans med för sik tig het hos kon su men ter, gör att mark nads bil den ser
olika ut. Mark na der na i stor stä der na och bra mikro lä gen är bätt re än öv ri ga
delar som fort satt är svagt. Vi ser en likar tad ut veck ling i Sve ri ge, Norge och
Fin land.
Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag ut görs av Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie
Hol ding AB och Skiab In vest AB. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i
joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut -
lå ning. För mer in for ma tion om joint ven tu re bolag, se av snitt Af färs om rå de
Pro jekt ut veck ling samt not 18 i Års- och håll bar hets re do vis ning en 2025.
Nettoomsättning
per geografiskt område, rullande 12 månader
Sverige, 85% (82)
Norge, 8% (9)
Finland, 7% (9)
Kontorsfastighet
Gö te borg
13

===== SIDA 14 =====

Nyckeltal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning, Mkr 492 991 3 846 4 345
varav Fastighetsutveckling 31 57 140 166
varav Bostadsutveckling 461 934 3 706 4 179
Rörelseresultat, Mkr 9 83 164 238
varav Fastighetsutveckling 11 49 190 228
varav Bostadsutveckling -2 34 -26 10
Rörelsemarginal, % 1,8 8,4 4,3 5,5
varav Fastighetsutveckling 35,5 86,0 135,7 137,3
varav Bostadsutveckling -0,4 3,6 -0,7 0,2
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 634 18 435 18 634 18 220
Orderingång, Mkr 466 1 276 2 055 2 865
Orderstock, Mkr 1 696 1 975 1 696 1 702
Operativt kassaflöde, Mkr -183 269 100 552
Medeltal antal anställda 116 131 122 126
Sysselsatt kapital
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Driftsfastigheter 30 33 31
Förvaltningsfastigheter 35 35 35
Projekt- och exploateringsfastigheter 16 799 16 937 16 477
varav bostadsbyggrätter  8 720 8 869 8 689
varav kommersiella byggrätter  1 593 1 682 1 575
varav pågående bostadsprojekt  2 726 2 832 3 114
varav pågående kommersiella projekt  529 160 454
varav färdigställda och återköpta bostäder  1 933 2 155 1 348
varav färdigställda kommersiella fastigheter  1 298 1 239 1 297
Andelar i joint ventures 1 667 1 619 1 613
Utlåning till joint ventures 496 491 492
Rörelsekapital och övrigt -393 -680 -428
Summa 18 634 18 435 18 220
varav Fastighetsutveckling  4 688 5 015 4 585
varav Bostadsutveckling  13 946 13 420 13 635
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Byggrätter i egen balansräkning 22 500 23 100 22 900
Byggrätter via joint ventures 4 900 4 900 4 900
Byggrätter via optioner m.m. 5 200 6 200 5 200
Totalt 32 600 34 200 33 000
14

===== SIDA 15 =====

Antal produktionsstartade bostäder
Antal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 109 336 506 733
 – varav konvertering från
bostäder i egen
balansräkning
63 40 437 414
Hyresrätter 86 – 378 292
Bostäder i egen
balansräkning -63 187 -114 136
 – varav konvertering till
bostadsrätter/
ägarlägenheter
-63 -40 -437 -414
Totalt antal bostäder 132 523 770 1 161
Antal sålda bostäder
Antal
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 103 226 452 575
Hyresrätter – – 568 568
Bostäder i egen
balansräkning 12 46 71 105
Totalt antal bostäder 115 272
1 091 1 248
Antal färdigställda och återköpta bostäder
Antal
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Bostadsrätter och ägarlägenheter 543 372 364
Hyresrätter 6 306 6
Totalt antal bostäder 549 678 370
Antal bostäder i pågående produktion
Antal
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Bostadsrätter/ägarlägenheter 923 1 207 1 225
 – varav såld andel  46% 43% 44%
Hyresrätter 295 80 209
 – varav såld andel  63% 100% 89%
Bostäder i egen balansräkning 429 623 572
 – varav såld andel  0% 9% 3%
Totalt antal bostäder 1 647 1 910 2 006
– varav såld andel  37% 35% 37%
Fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Pågående 
Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 348 592* Q3-2027 59
Handel Malmö 8 600 100 122 164 Q4-2026 75
Förskola Upplands
Väsby
1 200 100 30 59 Q4-2026 50
Färdigställda
Kontor Göteborg 13 000 69 568
Lägenhetshotell Malmö 4 300 100 135
Kontor Malmö 2 500 100 137
Kontor Malmö 3 600 81 126
Kontor Malmö 4 900 100 254
*  I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser
2
15

===== SIDA 16 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peabs verk sam het syf tar till att för bätt ra var da gen där män ni skor lever sina liv och att bygga håll ba ra sam häl len. Att bygga allt från bo stä der, sko lor, äldre bo -
en den och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och annan in fra struk tur är kär nan i vårt håll bar hets ar be te. Sam ver kan mel lan af färs om rå de na i för äd lings ked -
jan och lokal när va ro är två hörn ste nar i vår af färsmo dell som ska par kund nyt ta, främ jar an svars fullt fö re ta gan de och so ci alt an svar samt hjäl per oss att mins -
ka miljö-  och kli mat på ver kan.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg ments re do vis ning och sex är icke- fi nan si el la mål. Såväl de ex ter na som de
in ter na fi nan si el la och icke- fi nan si el la målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get, Bästa ar bets plat sen samt
Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port re do vi sar vi ut fal let av de tre
målen av se en de rö rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad och all var li ga olyc kor.
Nöjdaste kunderna
MÅL: Nöjd- kund-index (NKI) all tid över 75
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. Vår år li ga kun d un der sök ning visar hur väl vi möter kun der nas för -
vänt ning ar. I vår mät me tod för Nöjd- Kund- Index (NKI) mot sva rar vart och ett av
våra fyra af färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- re sul -
tat. För 2025 upp gick NKI till 80 (78), vil ket är en tyd lig ök ning och en bit över
målet om ett NKI- resultat all tid över 75. Gläd jan de är att alla våra fyra af färs om rå -
den för bätt rade sina NKI- siff ror. I sam band med NKI- un der sök ning en frå gade vi
även kun der na hur de upp fat tar Peab ut i från ett antal fak to rer. Per so na len fick
det högs ta be ty get, sam ti digt som siff ror na för på lit lig het och pris värd het var
fort satt höga. An ta let kun der som del tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan
2 100.
Bästa arbetsplatsen
All var li ga olyc kor
MÅL: Noll vi sion och fal lan de trend all var li ga olyc kor
En säker och häl so sam ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas
på våra ar bets plat ser ska kunna göra det under tryg ga, säkra och häl so sam ma
för hål lan den, trots att det finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab
har en noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor. För att kunna närma oss den har vi
ett mål om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor som vi föl jer upp kvar tals vis
och som om fat tar alla som vis tas på våra ar bets plat ser.
An ta let all var li ga ar bets platso lyc kor upp gick efter årets förs ta kvar tal till 48 för
den se nas te tolv må na ders pe ri o den, vil ket kan jäm fö ras med 49 efter ut gång en av
2025. Under det förs ta kvar ta let 2026 in träf fa de sju all var li ga olyc kor, varav fyra
avsåg egen per so nal och tre avsåg un de rent re pre nö rer. Vi ar be tar vi da re med
högs ta fokus på säkra ar bets plat ser.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets förs ta kvar tal
upp gick L TI4 till 30 (41 under fjär de kvar ta let 2025) och fre kven sen L TIF4 be räk nat
på rul lan de 12 må na der upp gick till 6,0 (5,6 för helå r 2025).
At trak tiv ar bets gi va re (eNPS)
MÅL: eNPS all tid över bench mark
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om
året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. I den
finns frå gan om vil lig he ten att re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS), där
målet är att eNPS- värdet ska ligga över bench mark i bran schen in du stri och till -
verk ning.
I hös tens mät ning upp gick eNPS- vär det till 31 (32), vil ket är fort satt tyd ligt över
nor disk bench mark som upp gick till 17 (18). Tyd li gas te ök ning en av eNPS- vär det
no te ra des bland yr kes ar be tan de kvin nor. I un der sök ning en fort sät ter med ar be -
tar na att lyfta fram sam ar be te med kol le gor och ge men skap, sam ti digt som
många med ar be ta re i kom men ta rer na visar upp skatt ning för Peabs vär de grund.
Svars fre kven sen var fort satt hög med 88,6 pro cent (90,9), om än inte lika hög som
re kord del ta gan det i fö re gå en de mät ning. Det visar på ett högt en ga ge mang hos
med ar be tar na för att bidra till ut veck ling en av verk sam he ten.
Ledande inom samhällsansvar
Kol di ox idin ten si tet
MÅL 2030:
Scope 1+2: -60% kol di ox idin ten si tet (egen pro duk tion)
Scope 3: -50% kol di ox idin ten si tet (in satsva ror och köpta tjäns ter)
Peabs verk sam he t ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd -
ning av olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be -
ty dan de käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och
trans por ter. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli -
mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till ex -
em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der -
lät tar för män ni skor att leva mer håll bart.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas -
å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och
2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3 upp -
ströms) minst 50 pro cent.
Ut fal let för 2025 visar att kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten, som
avser bräns le och ener gi, har mins kat med 58 pro cent sedan 2015. Om ställ ning en
till grön ener gi bi drar po si tivt, sam ti digt som den i Sve ri ge mins ka de re duk tions -
plik ten har mot ver kan de ef fekt.
Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter om fat tar be tong, ce -
ment, as falt/bi tu men, stål, av fall, transport-   och ar bets ma skin tjäns ter samt tjäns -
te re sor. Vid ut gång en av 2025 har kol di ox idin ten si te ten mins kat med sju pro cent
sedan 2015. Ut fal let för helår 2025 på ver kas av jäm fö rel se stö ran de pos ter, hu vud -
sak li gen till följd av att emis sions fak torn för bi tu men har höjts kraf tigt samt att vi
från och med 2025 in klu de rar fler in satsva ror i målupp följ ning en, såsom bin de -
me del för grund för stärk ning. Även ökade in köp svo ly mer av bi tu men på ver kar ut -
fal let. Peab ar be tar i nära di a log med le ve ran tö rer, kun der och andra part ners för
att sänka kol di ox i dav tryc ket inom Scope 3.
Vi har ar be tat ak tivt med att öka om fatt ning och kva li tet i våra mät ning ar av ut -
släpp av växt hus ga ser och 2025 års rap por te ra de data åter speg lar också detta.
Jäm ställd re kry te ring
MÅL: Jäm ställd re kry te ring, yr kes ar be ta re och tjäns te män
Andel re kry te ra de kvin nor i pro duk tionsnä ra tjäns ter all tid över ut bild nings -
mark na den
Peab vill ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju der och bidra till
att skapa en för flytt ning inom jäm ställd re kry te ring i hela bran schen. Vårt mål är
att an de len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid
ska över sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings -
mark na der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be -
ta re) som pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män).
Vid ut gång en av 2025 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 13,7 (10,6)
pro cent inom pro duk tion och för äd ling. För 2025 var målet minst 8,0 pro cent. För
re kry te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd ökade an de len till
43,8 (39,1) pro cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent.
16

===== SIDA 17 =====

Aktiviteter under det första kvartalet
Peab införde digital föranmälan för underentreprenörer och deras
entreprenörer (två UE-led) för att ytterligare främja ordning och reda. Det
handlar till exempel om att efterleva olika baskrav. Förändringen ökar vår
UE-kontroll, motverkar fusk och ekonomisk brottslighet samt främjar rättvis
konkurrens.
Peab antogs som medlem i Transparency International Sveriges Business
Integrity Forum. Forumet samlar företag för erfarenhetsutbyte inom
antikorruptionsarbete med syftet att bidra till ordning och reda i branschen,
och stärka förtroendet för näringslivet och samhället i stort.
Ansökan till det ettåriga lärlingsprogrammet Byggåret för unga kvinnor
öppnade för fjärde året i rad. Byggåret startade 2023 som ett svar på att
jämställdhetsarbetet går för långsamt i byggbranschen. Intresset för
programmet är rekordstort med över tusen ansökningar.
Lambertsson genomförde en rikstäckande utbildningssatsning avseende
tillsyn av lyftredskap och lyftanordningar för att stärka kompetensen hos
medarbetarna och verka för att uthyrning till kund alltid sker säkert.
Peab förenklade och förtydligade arbetssätten avseende medicinska
kontroller för att förebygga ohälsa och att skapa en trygg och hållbar
arbetsmiljö för alla. En medicinsk kontroll är en hälsoundersökning som
utförs av företagshälsovården för medarbetare som har arbetsuppgifter
som medför särskilda risker för hälsa eller säkerhet.
•
•
•
•
•
Broarbete E45
Dan mark
17

===== SIDA 18 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 31 mars 2026.
%
6,2
5,2
4,3
3,2
4,7 4,5 4,7
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026*
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Per 31 mars 2026.
Ggr
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5
0,4 0,4
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026*
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt om
952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter. **
Sty rel sens för slag till års stäm man.
%
67
59 56
30
38
70
2020* 2021 2022 2023 2024 2025**
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån,
all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
33
28 29 29
49 48
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
Jan-
25
Jan-
26
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18
24
28 29 27 26 27 28
32 31
10
15
20 22 21 19 20
17 18 17
2020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q42025 Q22025 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
80
81
80 80
78
80
2020 2021 2022 2023 2024 2025
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -58% per 251231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -7% per 251231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
39,1 43,8
2020 2021 2022 2023 2024 2025
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2 10,6 13,7
2020 2021 2022 2023 2024 2025
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
18

===== SIDA 19 =====

Byggmarknaden
Sverige
Trots fort sat ta geo po li tis ka spän ning ar för vän tas det mak ro e ko no mis ka läget för -
bätt ras i Sve ri ge under året. Hus hål lens för tro en de har stärkts och flera kon junk -
turin di ka to rer har vänt uppåt. Sam ti digt har kri get i Mel la nöstern ökat ris ker na
för ener gikris och in fla tions ut veck ling som kan leda till pen ning po li tis ka åtstram -
ning ar. För när va ran de be döms dock in fla tio nen vara under kon troll och styr rän -
tan ligga kvar på nu va ran de nivå.
Bo stads byg gan det vän tas fort sät ta sin grad vi sa åter hämt ning under 2026, om än
från låga ni vå er. Lägre rän tor, lätt na der i bolå ne reg ler samt sta bi li se ra de pri ser på
andra hands mark na den vän tas öka ef ter frå gan, medan hus hål lens av vak tan de
be te en de och höga bygg kost na der har en däm pan de ef fekt.
In ve ste ring ar i lo kal bygg na der vän tas öka något 2026 efter några år av ned gång.
Fram för allt kom mer den kraf ti ga ut bygg na den av rätts vä sen det och för sva ret,
sats ning ar på da ta cen ter samt fort satt god bygg na tion inom in du strin att ut mär -
ka 2026 och fram åt. Ut veck ling en på re no ve rings mark na den drivs fram för allt av
re no ve rings be hov inom sko lor och vård bygg na der samt väx an de ef ter frå gan på
ener gi re no ve ring ar.
De to ta la an lägg nings in ve ste ring ar na för vän tas fort sät ta växa under 2026. Den
nya na tio nel la pla nen för trans por tin fra struk tu ren åren 2026–2037 med ökade in -
ve ste ring ar i järn vä gar och vägun der håll, el näts ut bygg na den, in ve ste ring ar i VA- 
systemet samt ökade för svars sats ning ar ger en bred till växt på an lägg nings mark -
na den.
Norge
De mak ro e ko no mis ka driv kraf ter na är fort fa ran de däm pa de med höga rän tor och
höga bygg kost na der, sam ti digt som be folk nings till väx ten mins kar. Den geo po li -
tis ka oron med krig spär på osä ker he ten. Nor ges central bank har re vi de rat upp
rän te ba nan och sig na le rat om en rän te höj ning under 2026 på grund av den ihål -
lan de in fla tio nen och de högre ener gipri ser na.
Bo stads byg gan det vän tas öka grad vis under 2026, även om de höga bygg kost na -
der na och rän te ni vån bi drar till att åter hämt ning en tar tid. Re no ve ring ar inom
bo stä der vän tas visa på fort satt till växt, om än i något lång sam ma re takt än vad
ti di ga re pro gno ser pekat på.
Bygg star ter av lo ka ler lig ger fort fa ran de på en låg nivå, men pro gno sen för in ve -
ste ring ar na 2026 pekar uppåt. Där till vän tas de ökade för svars sats ning ar na bidra
till ut veck ling en inom lo kal mark na den, även om ef fek ter na ännu inte är på tag li -
ga. Det stora be fint li ga bygg nads be stån det be hö ver dock un der hål las och byg gas
om, vil ket grad vis ökar be ho vet av re no ve ring ar under 2026.
An lägg nings mark na den vän tas ut veck las i nivå med 2025. Den främs ta till väx ten
för in ve ste ring ar antas ske inom kraft-  och ener gi an lägg ning ar samt kom mu nal -
tek nis ka an lägg ning ar. Även flera stora väg pro jekt kom mer att bidra till en sta bil
pro duk tion under 2026. Pro gno ser na för drift och un der håll är mått li ga 2026,
men till väx ten för vän tas ta fart igen under 2027.
Finland
In fla tio nen i Fin land vän tas, trots ökad osä ker het på grund av si tu a tio nen i Mel la -
nöstern, fort sät ta att ligga under två pro cent. Till sam mans med lö neök ning ar och
fal lan de rän tor för bätt ras kon su men ter nas köp kraft de kom man de åren. Sam ti -
digt hålls till väx ten till ba ka av den glo ba la osä ker he ten och ar bets lös hets ni vån i
lan det.
Bo stads byg gan det för vän tas åter häm ta sig under 2026 från låga ni vå er, även om
mark na den är fort satt av vak tan de och däm pas av över ut bud och fort satt trög bo -
stads för sälj ning.
Trots osä ker he ten vän tas även byg gan det av lo ka ler öka fram ö ver och driva ny -
bygg na tio nen i bygg bran schen. Driv kraf ter na är fram för allt kontors-  och in du -
stri bygg na der, da ta cen ter och inte minst försvars-  och in fra struk tur pro jekt. Re no -
ve ring ar na har ut veck lats svagt de se nas te åren och under 2026 vän tas ef ter frå -
gan bli däm pad till följd av höga re no ve rings kost na der, även om det finns både
behov och po ten ti al för till växt.
In ve ste ring ar na inom an lägg ning vän tas fort sät ta öka för sik tigt under 2026, fram -
för allt till följd av ökade in fra struk tu rin ve ste ring ar. Drift och un der håll upp skat -
tas visa noll till växt, även om be ho ven är stora.
Bostäder
2026 2027 2028
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Lokalinvesteringar
2026 2027 2028
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Anläggning
2026 2027 2028
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
 
Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na -
tion in  de las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de
(nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in  ne fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der
och lant  bruks bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och
un  der håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de
pro gnos.
Förklaring Symbol
Ökning med mer än 10%
Ökning med 3-10%
Oförändrat ± 2%
Minskning med 3-10%
Minskning med mer än 10%
19

===== SIDA 20 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den
har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der
och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut -
an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va
verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te -
en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt
på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är
fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni -
sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner,
pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti -
va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker.
Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han -
te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam -
he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt -
verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be -
ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor
leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re.
Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal -
bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni -
vå.
Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår
stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark -
nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck -
ling. Kon flik ten i Mel la nöstern på ver kar till gång en till olja och na tur gas och hela
den geo po li tis ka osä ker he ten dri ver upp ener gipri ser na. Bygg bran schen på ver -
kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste ring ar och hur pri ser och till -
gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela tiden med att ut veck la
med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg ma te ri al för att kunna
möta mark na dens behov.
Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag -
stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in -
bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte
bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser
av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de, miss lyc ka de pro jekt
och ute slut ning från upp hand ling ar.
Konkurrens-   och kon su ment ver ket i Fin land har under maj 2025 in lett en så kal -
lad kon kur rens rätts lig ut red ning av flera fö re tag ak ti va på as falts be lägg nings -
mark na den i Fin land, där ibland Peabs dot ter bo lag Peab In du stri Oy. Peab sam ar -
be tar fullt ut med myn dig he ten. Att myn dig he ten har in lett en ut red ning in ne bär i
sig inte att Peab In du stri Oy har gjort sig skyl digt till kon kur rens be grän san de age -
ran de eller att re sul ta tet av ut red ning en kan fö re gri pas. Inom Pe ab kon cer nen
råder noll to le rans mot alla for mer av oe gent lig he ter.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2025.
Gamlestads smedja, kontor
Gö te borg
20

===== SIDA 21 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB
Peab AB har den 10 feb ru a ri 2026 un der rät tats av bo la gets val be red ning om dess
för slag till års stäm man 2026 av se en de sty rel sens sam man sätt ning. Val be red ning -
en avser att fö re slå Carl Mel lan der som ny sty rel se le da mot samt omval av föl jan -
de sty rel se le da mö ter: An ders Ru ne vad, Malin Pers son, Mag da le na Ger ger, Li se lott
Ki laas, Kerstin Lin dell, Fred rik Pa uls son och Lars Sköld. Val be red ning en avser vi -
da re att fö re slå omval av An ders Ru ne vad som sty rel sens ord fö ran de.
Carl Mel lan der har om fat tan de er fa ren het från le dan de fi nan si el la be fatt ning ar i
glo ba la börsno te ra de bolag, bland annat som Group CFO för Er ics son. Han har en
bred bak grund inom fi nan si ell styr ning, ka pi tal mark nads frå gor, M&A, risk och re -
gel ef ter lev nad samt in ter na tio nell verk sam hets styr ning. I dag är han verk sam
som sty rel se le da mot och råd gi va re i flera bolag. Val be red ning ens för slag in ne bär
att sty rel sen, för tiden in till slu tet av nästa års stäm ma, ska bestå av åtta sty rel se -
le da mö ter. Val be red ning en fort sät ter sitt ar be te och det full stän di ga för sla get till
års stäm man 2026 har med de lats i sam band med kal lel sen till års stäm man.
Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av
återköp av egna aktier
I en lig het med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om han del med fi nan si el la in stru -
ment, har Peab AB den 11 mars 2026 för vär vat 25 000 egna B- aktier, vil ket in ne -
bar att Peabs in ne hav av egna ak ti er över skred gräns vär det om fem pro cent av
samt li ga ak ti er i Peab. Peabs sam man lag da in ne hav av egna ak ti er upp gick per
den 11 mars 2026 till 14 822 984 B- aktier, vil ket mot sva rar 5,01 pro cent av det to -
ta la an ta let ak ti er.
Peab har avslutat återköp av egna aktier
Peab AB har åter köpt to talt 6 237 280 B- aktier om cirka 500 Mkr mel lan den 25 juli
2025 och den 12 mars 2026. Åter kö pen har skett efter sty rel se be slut och med stöd
av be myn di gan det från års stäm man den 6 maj 2025.
Peab har ingått avtal om ny kreditfacilitet på 8 miljarder kronor
Peab har in gått avtal om en ny kre dit fa ci li tet på to talt 8,0 mil jar der kro nor för att
re fi nan si e ra den nu va ran de kre dit fa ci li te ten på 7,0 mil jar der kro nor med för fall i
juni 2028. Kre dit fa ci li te ten på 8,0 mil jar der kro nor löper till den 20 mars 2029
med möj lig het till för läng ning med ett plus ett år. I trans ak tio nen del tar de fyra
ban ker na Nor dea, Swed bank, SEB och Han dels ban ken. Trans ak tio nen ko or di ne -
ras av Nor dea. Kre ditav ta let avser att re fi nan si e ra bo la gets be fint li ga kre dit fa ci li -
tet som för fal ler i juni 2028. Lå ne av ta let utgör Peabs lång fris ti ga grund fi nan sie -
ring som kom plet te ras med ka pi tal mark nads fi nan sie ring, andra typer av kort fris -
tig rö rel se fi nan sie ring samt pro jekt re la te ra de kre di ter.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav och återköp av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2026 till 14 117 984 B- ak ti -
er, mot sva ran de 4,8 pro cent av to talt antal ak ti er. Med stöd av be myn di gan det
från års stäm man den 6 maj 2025 fat ta de Peabs sty rel se be slut om att åter kö pa
egna ak ti er lö pan de fram till års stäm man 2026. Syf tet med åter kö pen är att möj -
lig gö ra säk ring av kost na der och le ve rans av bo la gets lång sik ti ga pre sta tions ak -
tie pro gram samt att kunna an vän das vid fi nan sie ring av för värv. Åter kö pen ska
ske med be ak tan de av bo la gets fi nan si el la ställ ning och ka pi tal struk tur. Åter kö -
pen har gjorts på Nas daq Stock holm i en lig het med Nor dic Main Mar ket Ru le book
for Is su ers of Sha res – NAS DAQ Stock holm (Sup ple ment D) och i en lig het med Eu -
ro pa par la men tets och rå dets för ord ning (EU) nr 596/2014 om mark nads miss bruk
(MAR). Åter kö pen har en dast fått ske till ett pris per aktie inom det på Nas daq
Stock holm vid var tid gäl lan de kursin ter val let, var med avses in ter val let mel lan
gäl lan de högs ta köp kurs och lägs ta sälj kurs som pub li ce ras lö pan de av Nas daq
Stock holm. En ligt sty rel se be slu tet fick åter köp ge nom fö ras under pe ri o den till ett
be lopp upp gå en de till max i malt 500 mil jo ner kro nor och in ne ha vet av egna ak ti -
er fick inte över sti ga tio pro cent av to talt antal ute stå en de ak ti er i bo la get. Be tal -
ning för för vär va de ak ti er skul le er läg gas kon tant. Under 2025 har 5 374 000 B- ak -
ti er åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 415 Mkr. Under förs ta kvar ta let 2026
har 717 280 B- aktier åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 85 Mkr. Per den 12
mars 2026 av slu ta des åter köp av egna ak ti er då max i malt be lopp om 500 mil jo -
ner kro nor upp nåd des. Efter åter kö pet in ne har Peab 14 835 264 egna B- ak ti er
mot sva ran de 5,0 pro cent av to talt antal ak ti er.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning en för 2025, not 36. Under kvar ta let har för sälj ning en
av K Nor dang till Peabs in tres se bo lag ge nom förts. För mer in for ma tion, se av snitt
Af färs om rå de Bygg. Inga andra be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta
kvar ta let 2026.
Simhall
Helsing fors, Fin land
21

===== SIDA 22 =====

Resultaträkning för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under förs ta kvar ta let 2026 till 10 832 Mkr (10 825). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den
på ver ka de net to om sätt ning en med 61 Mkr (-100).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för förs ta kvar ta let 2026 till -149 Mkr (-282) och rö rel se mar gi na len upp gick till -1,4 pro cent (-2,6). Ju ste ring av egen ut veck la de bo -
stads pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med -6 Mkr (-16).
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning 10 832 10 825 58 588 58 581
Kostnader för produktion -10 390 -10 415 -53 028 -53 053
Bruttoresultat 442 410 5 560 5 528
Försäljnings- och administrationskostnader -814 -783 -3 268 -3 237
Övriga rörelseintäkter 226 114 548 436
Övriga rörelsekostnader -3 -23 -14 -34
Rörelseresultat -149 -282 2 826 2 693
Finansiella intäkter 28 54 120 146
Finansiella kostnader -113 -173 -1 084 -1 144
Finansnetto -85 -119 -964 -998
Resultat före skatt -234 -401 1 862 1 695
Skatt 61 34 -305 -332
Periodens resultat -173 -367 1 557 1 363
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -172 -373 1 558 1 357
Innehav utan bestämmande inflytande -1 6 -1 6
Periodens resultat -173 -367 1 557 1 363
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -0,61 -1,30 5,43 4,74
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 281,6 287,5 285,0 286,4
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,3 10,2 10,3 9,9
Räntabilitet på eget kapital, % 9,7 13,3 9,7 8,5
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
22

===== SIDA 23 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Periodens resultat -173 -367 1 557 1 363
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 114 -146 36 -224
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 78 -1 60 -19
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -1 2 -4 -1
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat -16 0 -12 4
Periodens övrigt totalresultat 175 -145 80 -240
Periodens totalresultat 2 -512 1 637 1 123
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 3 -518 1 638 1 117
Innehav utan bestämmande inflytande -1 6 -1 6
Periodens totalresultat 2 -512 1 637 1 123
23

===== SIDA 24 =====

Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 mars 2026 till 44 382 Mkr (45 219). Eget ka pi tal upp gick till 16 423 Mkr (16 001), vil ket gav en so li di tet på 37,0 pro cent (35,4).
Under förs ta kvar ta let 2026 har åter köp av egna ak ti er skett med 85 Mkr (–).
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 478 3 613 3 509
Materiella anläggningstillgångar 7 302 7 397 7 377
Förvaltningsfastigheter 54 59 59
Räntebärande långfristiga fordringar 507 529 503
Övriga långfristiga fordringar 1 718 1 619 1 573
Uppskjutna skattefordringar 52 52 49
Summa anläggningstillgångar 13 111 13 269 13 070
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 801 18 173 17 451
Varulager 2 022 2 115 1 520
Räntebärande kortfristiga fordringar 59 1 119 20
Övriga kortfristiga fordringar 8 535 9 069 9 337
Likvida medel 2 854 1 474 3 145
Summa omsättningstillgångar 31 271 31 950 31 473
Summa tillgångar 44 382 45 219 44 543
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 16 397 15 973 16 455
Innehav utan bestämmande inflytande 26 28 24
Summa eget kapital 16 423 16 001 16 479
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder
6 067 6 689 5 853
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 2 11 5
Uppskjutna skatteskulder 420 513 394
Övriga långfristiga skulder 1 658 1 687 1 660
Summa långfristiga skulder 8 147 8 900 7 912
Räntebärande kortfristiga skulder 3 999 4 133 3 419
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 570 2 812 2 360
Övriga kortfristiga skulder 13 243 13 373 14 373
Summa kortfristiga skulder 19 812 20 318 20 152
Summa skulder 27 959 29 218 28 064
Summa eget kapital och skulder 44 382 45 219 44 543
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital
29 061 29 646 28 116
Soliditet, % 37,0 35,4 37,0
Nettoskuld 9 218 10 523 7 969
Eget kapital per aktie, kr 58,31 55,57 58,34
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 281,2 287,5 282,1
24

===== SIDA 25 =====

Förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 16 455 16 482 16 482
Periodens resultat -172 -373 1 357
Periodens övrigt totalresultat 175 -145 -240
Periodens totalresultat 3 -518 1 117
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -6 -1 4
Skatt på kassaflödessäkring 1 0 -1
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 29 10 56
Återköp av aktier -85 – -415
Utdelning kontant – – -788
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -56 10 -1 147
Utgående eget kapital 16 397 15 973 16 455
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 24 22 22
Periodens totalresultat -1 6 6
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant – – -4
Nyemission innehav utan bestämmande inflytande 3 – –
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare 3 – -4
Utgående eget kapital 26 28 24
Totalt utgående eget kapital 16 423 16 001 16 479
25

===== SIDA 26 =====

Kassaflödesanalys för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital -242 -220 3 510 3 532
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -282 -31 58 309
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -321 -569 286 38
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 71 268 -152 45
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -532 -332 192 392
Kassaflöde från den löpande verksamheten -774 -552 3 702 3 924
Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel 24 – 303 279
Förvärv av anläggningstillgångar -354 -196 -1 190 -1 032
Avyttring av anläggningstillgångar 65 263 1 526 1 724
Kassaflöde från investeringsverksamheten -265 67 639 971
Kassaflöde före finansiering -1 039 -485 4 341 4 895
Återköp av egna aktier -85 – -500 -415
Nyemission innehav utan bestämmande inflytande 3 – 3 –
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder 638 566 -1 441 -1 513
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering 194 -84 -233 -511
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare – – -788 -788
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – -4 -4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 750 482 -2 963 -3 231
Periodens kassaflöde -289 -3 1 378 1 664
Likvida medel vid periodens början 3 145 1 478 1 474 1 478
Valutakursdifferens i likvida medel -2 -1 2 3
Likvida medel vid periodens slut 2 854 1 474 2 854 3 145
26

===== SIDA 27 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för förs ta kvar ta let 2026 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 257 Mkr (248) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp -
gick till -32 Mkr (-17).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 350 Mkr (10 339). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 13 913 Mkr
(13 345). Mo der bo la get har under pe ri o den re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 29 Mkr (10) och åter köp av egna ak ti er med 85 Mkr (–).
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Resultaträkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Jan-mar
2026
Jan-mar
2025
Apr 2025-
mar 2026
Jan-dec
2025
Nettoomsättning 257 248 1 056 1 047
Administrationskostnader -332 -308 -1 351 -1 327
Övriga rörelseintäkter 0 0 0 0
Rörelseresultat -75 -60 -295 -280
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 700 700
Övriga finansiella poster 34 38 137 141
Resultat efter finansiella poster -41 -22 542 561
Bokslutsdispositioner – – 1 496 1 496
Resultat före skatt -41 -22 2 038 2 057
Skatt 9 5 -257 -261
Periodens resultat -32 -17 1 781 1 796
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
27

===== SIDA 28 =====

Balansräkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 mar
2026
31 mar
2025
31 dec
2025
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 215 283 231
Materiella anläggningstillgångar 55 45 49
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 350 10 339 10 350
Fordringar koncernföretag 93 32 69
Uppskjuten skattefordran 117 106 116
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 560 10 477 10 535
Summa anläggningstillgångar 10 830 10 805 10 815
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
5 404 5 360 6 189
Aktuell skattefordran 57 – –
Övriga fordringar 228 254 89
Summa kortfristiga fordringar 5 689 5 614 6 278
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 5 700 5 614 6 278
Summa tillgångar 16 519 16 419 17 093
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 885 1 884 1 884
Fritt eget kapital 12 028 11 461 12 117
Summa eget kapital 13 913 13 345 14 001
 
Obeskattade reserver 2 314 2 798 2 314
Avsättningar
Övriga avsättningar 54 45 51
Summa avsättningar 54 45 51
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 5 10 474
Aktuella skatteskulder – 20 23
Övriga skulder 233 201 230
Summa kortfristiga skulder 238 231 727
Summa skulder 238 276 727
Summa eget kapital och skulder
16 519 16 419 17 093
28

===== SIDA 29 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Bo stads ut veck ling skil jer sig re do vis ning en mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. Från och med
2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri er och re do vi sas en ligt föl jan de i seg ments re do vis ning en: För Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter tas om -
sätt ning och re sul tat suc ces sivt fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä -
gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. För denna bo stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. För hy res rät ter, som byggs i egen ba lans räk ning, tas om -
sätt ning och re sul tat fram vid en tid punkt, vil ket sker vid från trä de av fas tig he ten då kon trol len över går till kun den. Bo stä der i egen ba lans räk ning är pro jekt som pro -
duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas
fram först då bo stads pro jek tet om klass fi ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och
från träds som hy res rät ter. I re do vis ning en en ligt IFRS re do vi sas om sätt ning och re sul tat för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter vid den tid punkt då de slut li ga kö par na till trä -
der sina lä gen he ter och för hy res rät ter vid från trä de av fas tig he ten. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat
vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len, re do vi sad över tid för bo stads rät ter/
ägar lä gen he ter och re do vi sad vid en tid punkt av se en de hy res rät ter. In tern om sätt ning av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af -
färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
29

===== SIDA 30 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-mar 2026
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
4 780 3 852 1 635 488 16 10 771 61 10 832
Intern försäljning 519 210 827 4 334 -1 894 – –
Summa 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
Fördelning per land
Sverige
4 363 3 709 1 982 392 285 -1 762 8 969 -6 8 963
Norge 421 353 120 43 31 -56 912 79 991
Finland 515 246 57 32 -74 776 -12 764
Danmark 109 2 -2 109 109
Övrigt 5 5 5
Summa 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 2 499 3 124 167 5 11 5 806 5 806
Privata kunder 2 281 728 1 468 483 5 4 965 61 5 026
Interna kunder 519 210 827 4 334 -1 894 – –
Summa 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 17 2 1 243 63 14 -236 1 103 424 1 527
Över tid 5 280 4 056 731 386 278 -1 283 9 448 -363 9 085
Hyresintäkter 2 4 488 43 58 -375 220 220
Summa 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 5 280 4 056 731 386 8 -1 013 9 448 -363 9 085
Försäljning av varor 1 024 -148 876 876
Försäljning av
fastighetsprojekt 55 55 424 479
Transporttjänster 194 -80 114 114
Administrativa tjänster 270 -270 – –
Hyresintäkter 2 4 488 43 58 -375 220 220
Övrigt 17 2 25 8 14 -8 58 58
Summa 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
30

===== SIDA 31 =====

Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
Koncernen
Jan-mar 2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 4 851 3 435 1 641 985 13 10 925 -100 10 825
Intern försäljning 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per land
Sverige
4 094 3 219 1 798 826 272 -1 483 8 726 -115 8 611
Norge 651 449 58 99 37 -105 1 189 36 1 225
Finland 572 273 66 37 -92 856 -21 835
Danmark 151 151 151
Övrigt 3 3 3
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 3 063 2 642 263 36 11 6 015 6 015
Privata kunder 1 788 793 1 378 949 2 4 910 -100 4 810
Interna kunder 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 14 3 1 130 118 13 -217 1 061 753 1 814
Över tid 5 301 3 661 676 833 275 -1 102 9 644 -853 8 791
Hyresintäkter 2 4 477 40 58 -361 220 220
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 5 301 3 661 676 833 9 -836 9 644 -853 8 791
Försäljning av varor 879 -150 729 729
Försäljning av
fastighetsprojekt 108 108 753 861
Transporttjänster 217 -59 158 158
Administrativa tjänster 266 -266 – –
Hyresintäkter 2 4 477 40 58 -361 220 220
Övrigt 14 3 34 10 13 -8 66 66
Summa 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
1)
2)
 2)
1)
2)
31

===== SIDA 32 =====

Koncernen
Jan-dec 2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581
Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per land
Sverige
18 165 15 622 12 029 3 692 1 133 -7 695 42 946 -96 42 850
Norge 2 780 1 985 1 215 364 142 -383 6 103 129 6 232
Finland 2 738 5 300 289 147 -426 8 048 -41 8 007
Danmark 1 467 6 -7 1 466 1 466
Övrigt 26 26 26
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 13 051 12 967 6 294 53 43 32 408 32 408
Privata kunder 8 392 3 364 10 140 4 274 11 26 181 -8 26 173
Interna kunder 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 78 10 6 115 1 519 55 -1 085 6 692 2 530 9 222
Över tid 23 589 17 580 11 930 2 655 1 145 -5 940 50 959 -2 538 48 421
Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 589 17 580 11 930 2 655 23 -4 818 50 959 -2 538 48 421
Försäljning av varor 4 982 -569 4 413 4 413
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 480 1 480 2 530 4 010
Transporttjänster 1 011 -478 533 533
Administrativa tjänster 1 122 -1 122 – –
Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938
Övrigt 78 10 122 39 55 -38 266 266
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
32

===== SIDA 33 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-mar
2026
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 4 780 3 852 1 635 488 16 10 771 61 10 832
Intern försäljning 519 210 827 4 334 -1 894 – –
Summa intäkter 5 299 4 062 2 462 492 350 -1 894 10 771 61 10 832
Rörelseresultat 222 147 -412 9 -114 -8 -156 7 -149
Rörelsemarginal, % 4,2 3,6 -16,7 1,8 -1,4 -1,4
Finansiella intäkter 28 28
Finansiella kostnader -102 -11 -113
Finansnetto -74 -11 -85
Resultat före skatt -230 -4 -234
Skatt 60 1 61
Periodens resultat -170 -3 -173
Sysselsatt kapital (UB) -1 681 -821 9 269 18 634 1 927 27 328 1 733 29 061
Balansomslutning 42 272 2 110 44 382
Eget kapital 16 735 -312 16 423
Soliditet, % 39,6 37,0
Nettoskuld 7 173 2 045 9 218
Kassaflöde före
finansiering -17 415 -338 -183 -485 -608 -431 -1 039
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -11 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 242 Mkr samt bo stads pro jekt 868 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-mar
2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 4 851 3 435 1 641 985 13 10 925 -100 10 825
Intern försäljning 466 233 642 6 333 -1 680 – –
Summa intäkter 5 317 3 668 2 283 991 346 -1 680 10 925 -100 10 825
Rörelseresultat 111 114 -549 83 -56 19 -278 -4 -282
Rörelsemarginal, % 2,1 3,1 -24,0 8,4 -2,5 -2,6
Finansiella intäkter 54 54
Finansiella kostnader -160 -13 -173
Finansnetto -106 -13 -119
Resultat före skatt -384 -17 -401
Skatt 33 1 34
Periodens resultat -351 -16 -367
Sysselsatt kapital (UB) -333 -485 9 735 18 435 321 27 673 1 973 29 646
Balansomslutning 42 722 2 497 45 219
Eget kapital 16 285 -284 16 001
Soliditet, % 38,1 35,4
Nettoskuld 8 266 2 257 10 523
Kassaflöde före
finansiering 287 226 -611 269 -534 -363 -122 -485
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -13 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 329 Mkr samt bo stads pro jekt 1 168 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
 3)
4)
5)  5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2) 
3)
4)
5)  5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
33

===== SIDA 34 =====

För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 285 Mkr samt bo stads pro jekt 786 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-dec
2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581
Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa intäkter 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Rörelseresultat 512 704 1 485 238 -363 50 2 626 67 2 693
Rörelsemarginal, % 2,2 4,0 7,4 5,5 4,5 4,6
Finansiella intäkter 146 146
Finansiella kostnader -1 098 -46 -1 144
Finansnetto -952 -46 -998
Resultat före skatt 1 674 21 1 695
Skatt -332 -332
Periodens resultat 1 342 21 1 363
Sysselsatt kapital (UB) -1 830 -568 9 198 18 220 1 764 26 784 1 332 28 116
Balansomslutning 42 472 2 071 44 543
Eget kapital 16 716 -237 16 479
Soliditet, % 39,4 37,0
Nettoskuld 6 400 1 569 7 969
Kassaflöde före
finansiering 1 576 900 1 951 552 -860 4 119 776 4 895
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
34

===== SIDA 35 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2025, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 mar 2026 31 mar 2025 31 dec 2025
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 45 45 45 45
Varav onoterade fonder 0 0 4 4 0 0
Varav onoterade aktier och andelar 45 45 41 41 45 45
Övriga långfristiga fordringar 4 4 – –
Varav råvarusäkring med termin 4 4 – –
Övriga kortfristiga fordringar 102 102 27 27 7 7
Varav råvarusäkring med termin 100 100 27 27 7 7
Varav valutaderivat 2 2 – –
Summa finansiella tillgångar 106 45 151 27 45 72 7 45 52
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder – – 1 1
Varav råvarusäkring med termin – – 1 1
Övriga kortfristiga skulder 174 174 10 10 17 17
Varav valutaderivat 1 1 6 6 3 3
Varav råvarusäkring med termin 173 173 4 4 14 14
Summa finansiella skulder 174 – 174 10 – 10 18 – 18
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 mar 2026 31 mar 2025 31 dec 2025 31 mar 2026 31 mar 2025 31 dec 2025
Ingående balans 0 4 4 45 41 41
Investeringar 1 1
Erhållen utdelning -1 -3
Redovisat i periodens resultat
Finansnetto -2 4
Utgående balans 0 4 0 45 41 45
35

===== SIDA 36 =====

Kommande information
Rapport för andra kvartalet 2026 14 juli 2026
Rapport för tredje kvartalet 2026 28 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026 3 februari 2027
Års- och hållbarhetsredovisning 2026 April 2027
Förs löv den 29 april 2026
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens ons da gen den 29 april kloc kan 14.00 av vd
och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://peab.events.in de res.com/q1- report-2026
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://events.in de res.com/peab/q1- report-2026/dial- in
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning. In  for ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de
den 29 april 2026, kl. 13.00 CET .
•
•
•
•
36

===== SIDA 37 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jan-mar
2026
Okt-dec
2025
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Nettoomsättning 10 832 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450
Kostnader för produktion -10 390 -15 622 -13 647 -13 369 -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 -11 008
Bruttoresultat 442 1 713 1 711 1 694 410 2 246 1 546 1 647 442
Försäljnings- och administrationskostnader -814 -801 -668 -985 -783 -932 -613 -885 -759
Övriga rörelseintäkter 226 151 83 88 114 47 46 60 329
Övriga rörelsekostnader -3 4 -8 -7 -23 8 13 -8 -24
Rörelseresultat -149 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12
Finansiella intäkter 28 33 20 39 54 66 66 59 68
Finansiella kostnader -113 -106 -112 -753 -173 -150 -170 -167 -155
Finansnetto -85 -73 -92 -714 -119 -84 -104 -108 -87
Resultat före skatt -234 994 1 026 76 -401 1 285 888 706 -99
Skatt 61 -165 -197 -4 34 -171 -154 -110 43
Periodens resultat -173 829 829 72 -367 1 114 734 596 -56
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -172 829 829 72 -373 1 121 732 596 -57
Innehav utan bestämmande inflytande -1 0 0 0 6 -7 2 0 1
Periodens resultat -173 829 829 72 -367 1 114 734 596 -56
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -0,61 2,90 2,89 0,25 -1,30 3,90 2,54 2,08 -0,20
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 281,6 284,1 286,6 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Sysselsatt kapital (UB)
29 061 28 116 28 619 28 644 29 646 30 878 30 526 31 962 33 016
Eget kapital (UB) 16 423 16 479 15 993 15 316 16 001 16 504 15 316 14 666 14 481
37

===== SIDA 38 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jan-mar
2026
Okt-dec
2025
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Nettoomsättning
Bygg 5 299 7 169 5 238 5 959 5 317 6 541 5 130 6 358 5 788
Anläggning 4 062 5 258 4 248 4 433 3 668 4 893 3 810 4 278 3 558
Industri 2 462 5 123 6 953 5 678 2 283 5 576 7 528 6 033 2 411
– varav Swerock/Asfalt 1 507 4 192 6 194 4 880 1 504 4 611 6 734 5 137 1 492
– varav Byggsystem 1 047 1 063 855 900 854 1 050 865 976 984
– varav elimineringar -92 -132 -96 -102 -75 -85 -71 -80 -65
Projektutveckling 492 1 711 892 751 991 1 737 758 720 1 055
– varav Fastighetsutveckling 31 25 48 36 57 636 6 21 23
– varav Bostadsutveckling 461 1 686 844 715 934 1 101 752 699 1 032
Koncerngemensamt 350 371 349 362 346 343 333 345 329
Elimineringar -1 894 -2 507 -2 078 -2 246 -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 -2 000
Koncernen, segmentsredovisning 10 771 17 125 15 602 14 937 10 925 16 785 15 539 15 232 11 141
Justering bostäder till IFRS 61 210 -244 126 -100 400 181 1 696 309
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 10 832 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450
Rörelseresultat
Bygg 222 148 116 137 111 96 96 123 101
Anläggning 147 217 169 204 114 140 117 165 77
Industri -412 615 875 544 -549 597 848 449 -479
– varav Swerock/Asfalt -440 590 875 533 -558 461 892 461 -576
– varav Byggsystem 28 25 0 11 9 136 -44 -12 97
Projektutveckling 9 120 36 -1 83 521 -6 -33 246
– varav Fastighetsutveckling 11 84 84 11 49 533 8 21 261
– varav Bostadsutveckling -2 36 -48 -12 34 -12 -14 -54 -15
Koncerngemensamt -114 -124 -62 -121 -56 -142 -62 -79 -58
Elimineringar -8 20 14 -3 19 43 2 -6 7
Koncernen, segmentsredovisning -156 996 1 148 760 -278 1 255 995 619 -106
Justering bostäder till IFRS -6 61 -41 20 -16 103 -14 190 85
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 13 10 11 10 12 11 11 5 9
Koncernen, IFRS -149 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12
Rörelsemarginal, %
Bygg 4,2 2,1 2,2 2,3 2,1 1,5 1,9 1,9 1,7
Anläggning 3,6 4,1 4,0 4,6 3,1 2,9 3,1 3,9 2,2
Industri -16,7 12,0 12,6 9,6 -24,0 10,7 11,3 7,4 -19,9
– varav Swerock/Asfalt
-29,2 14,1 14,1 10,9 -37,1 10,0 13,2 9,0 -38,6
– varav Byggsystem 2,7 2,4 0,0 1,2 1,1 13,0 -5,1 -1,2 9,9
Projektutveckling 1,8 7,0 4,0 -0,1 8,4 30,0 -0,8 -4,6 23,3
– varav Fastighetsutveckling 35,5 336,0 175,0 30,6 86,0 83,8 133,3 100,0 1 134,8
– varav Bostadsutveckling -0,4 2,1 -5,7 -1,7 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 -1,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning -1,4 5,8 7,4 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS -1,4 6,2 7,3 5,2 -2,6 8,0 6,3 4,8 -0,1
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr -0,60 2,69 3,01 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45
Sysselsatt kapital (UB)
27 328 26 784 26 689 27 104 27 673 28 999 27 537 28 719 27 721
Eget kapital (UB) 16 735 16 716 16 296 15 572 16 285 16 760 15 650 14 992 14 976
Orderingång 15 561 14 947 10 223 13 183 16 574 12 052 10 135 16 434 17 889
Orderstock vid periodens utgång 53 757 48 544 48 279 51 757 51 955 44 906 47 026 50 578 47 808
38

===== SIDA 39 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs webb si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Projekt- och exploateringsfastigheter
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Resultat per aktie, före och efter utspädning
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
Scope 1
Di rek ta växt hus gas ut släpp från käl lor som Peab själv kon trol le rar, ex em pel vis för -
brän ning av bräns le i egna for don och ma ski ner.
Scope 2
In di rek ta ut släpp från pro duk tio nen av den ener gi Peab köper, såsom elekt ri ci tet,
fjärr vär me eller fjärr ky la.
Scope 3
Alla åter stå en de in di rek ta ut släpp i vär de ked jan, både upp ströms och ned ströms,
såsom ut släpp från köpta ma te ri al, trans por ter, av fall, tjäns te re sor och pend -
lings re sor.
39

===== SIDA 40 =====

Fo to gra fer: Bert Le an ders son, Filip Isacs son, Ku va to i misto Kuvio Oy, Mar kus Es sel mark, Mette Ot tos son, Per Bille, Samu el Unéus, Sofia Hafström och Ørjan Mara katt Ber tel sen.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Mission:
Vi för bätt rar var da gen
där livet levs.
Våra kärnvärden:
Jordnära
Utvecklande
Personliga
Pålitliga
•
•
•
•
Nettoomsättning, cirka
58 Mdkr
Antal anställda, cirka
13 000
Fyra
Af färs om rå den
Bygg
 Anläggning
 Industri
 Projektutveckling
Peab är Nor dens sam hälls byg ga re med cirka 13 000
an ställ da och en om sätt ning om cirka 58 mil jar der
kro nor. Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i
Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret
är be lä get i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är
börsno te rad vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se