Kvartalsrapport Q2 2024

===== SIDA 1 =====

Halvårsrapport
JA NU A RI – JUNI 2024
Studentbostäder
Visby

===== SIDA 2 =====

Fortsatt stark orderingång under kvartalet
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 15 232 15 756 26 373 28 446 56 748 58 821
Rörelseresultat 619 1 090 513 934 1 432 1 853
Rörelsemarginal, % 4,1 6,9 1,9 3,3 2,5 3,2
Resultat före skatt 522 1 406 340 1 210 1 025 1 895
Periodens resultat 427 1 110 298 956 756 1 414
Resultat per aktie, kr 1,48 3,86 1,03 3,32 2,63 4,92
Räntabilitet på eget kapital, % 5,0 15,5 5,0 15,5 5,0 9,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,9 12,7 5,9 12,7 5,9 8,7
Nettoskuld 9 585 11 717 9 585 11 717 9 585 8 676
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,8 0,6 0,8 0,6 0,6
Soliditet, % 32,0 31,5 32,0 31,5 32,0 34,0
Kassaflöde före finansiering -95 -2 321 -313 -3 229 1 599 -1 317
Medeltal antal anställda 13 073 13 805 12 551 13 538 13 318 13 808
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 16 928 16 098 28 378 29 076 60 902 61 600
Rörelseresultat, IFRS 814 1 197 802 1 204 2 184 2 586
Resultat före skatt, IFRS 706 1 503 607 1 458 1 735 2 586
Periodens resultat, IFRS 596 1 188 540 1 153 1 375 1 988
Resultat per aktie, IFRS, kr 2,08 4,13 1,88 4,01 4,79 6,92
Nettoskuld, IFRS 13 154 19 743 13 154 19 743 13 154 14 537
Soliditet, IFRS, % 29,1 25,9 29,1 25,9 29,1 29,4
Kassaflöde före finansiering, IFRS 2 271 -1 373 2 252 -1 552 6 459 2 655
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
April-juni 2024
Nettoomsättning 15 232 Mkr (15 756)
Rörelseresultat 619 Mkr (1 090)
Rörelsemarginal 4,1 procent (6,9)
Resultat före skatt 522 Mkr (1 406)
Resultat per aktie 1,48 kr (3,86)
Orderingång 16 434 Mkr (12 505)
Kassaflöde före finansiering -95 Mkr (-2 321)
•
•
•
•
•
•
•
Januari-juni 2024
Nettoomsättning 26 373 Mkr (28 446)
Rörelseresultat 513 Mkr (934)
Rörelsemarginal 1,9 procent (3,3)
Resultat före skatt 340 Mkr (1 210)
Resultat per aktie 1,03 kr (3,32)
Orderingång 34 323 Mkr (23 547)
Orderstock 50 578 Mkr (43 638)
Kassaflöde före finansiering -313 Mkr (-3 229)
Nettoskuld 9 585 Mkr (11 717)
Nettoskuldsättningsgrad 0,6 (0,8)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Vår breda af färsmo dell gör att vi till va ra tar den ef ter frå gan som råder på mark na der na inom an lägg ning, be lägg ning och öv rigt hus byg gan de. Våra
verk sam he ter inom an lägg ning och be lägg ning fort sät ter växa med lön sam het. Or de rin gång en under det andra kvar ta let var fort satt hög och or der -
stoc ken över steg 50 mil jar der kro nor för förs ta gång en i Peabs histo ria.
Koncernens utveckling
Det förs ta halv å ret 2024 präg la des av fort satt va ri e rad ak ti vi tet på Peabs
olika mark na der. An lägg ning, be lägg ning och öv rigt hus byg gan de upp vi -
sa de en god ut veck ling medan ut veck ling en på bo stads mark na den i Nor -
den var fort satt svag. Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sju pro -
cent under det förs ta halv å ret och upp gick till 26 373 Mkr. Rö rel se re sul ta -
tet upp gick till 513 Mkr (934) och rö rel se mar gi na len upp gick till 1,9 pro -
cent (3,3). I jäm fö rel se pe ri o den ingick 400 Mkr som en följd av skil je do -
men av se en de Mall of Scan di na via. Net toskuld sätt nings gra den för bätt ra -
des till 0,6 (0,8) vid ut gång en av juni.
Or de rin gång en upp gick till 34 323 Mkr (23 547) under det förs ta halv å ret.
För andra kvar ta let i rad re do vi sar vi en hög or de rin gång, trots den svaga
ef ter frå gan på bo stads mark na den. Under kvar ta let er höll vi flera stör re
order inom af färs om rå de An lägg ning, där ibland bygg na tion av Bodø Nya
flyg plats till ett or der vär de på 3,3 mil jar der NOK. Vi fick även för tro en det
att ge nom fö ra andra typer av stör re an lägg nings pro jekt, såsom ut bygg -
nad av E20 mel lan Gö te ne och Ma ri estad samt bygg na tion av vägar och
järn vä gar i Boden. Detta in ne bär att vi för läng er vår or der stock som upp -
gick till re kord höga 50 578 Mkr (43 638). Ett annat an lägg nings pro jekt värt
att lyfta fram är åter stäl lan det av den skreddrab ba de delen av E6 vid
Stenungsund. Väg sträc kan, som fär dig ställ des ny li gen och nu har öpp nat
för tra fik igen, var klar långt före tid plan, vil ket jag är myc ket stolt över.
Som vi kon sta te rat ti di ga re del tar verk sam he ter na inom Bygg och An lägg -
ning allt of ta re i ti di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi
ser där för ett ökat in slag av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. Genom för av ta -
len kon trak te ras Peab för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad
pro dukt med rätt kva li tet samt att han te ra ris ker och osä ker he ter. Under
årets andra kvar tal över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket allt så in -
ne bär att de över gått till pro duk tion och att Peab där med er hål lit order för
dessa. Pro jek tet i Bodø är ett så dant ex em pel. Vi ser sam ti digt att fas 1
fyllts på med nya pro jekt, men också att något pro jekt fal lit bort. I nu lä get
upp går det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal från dessa för -
av tal till cirka 15 Mdkr inom de när mas te två åren (19 Mdkr 31 de cem ber
2023).
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de Bygg har net to om sätt ning en mins kat till följd av den
svaga bo stads mark na den men har till vissa delar kom pen se rats av fort satt
god ef ter frå gan på öv rigt hus byg gan de, fram för allt från of fent li ga be stäl -
la re. Rö rel se mar gi na len i Bygg har varit sta bil och upp gick till 1,8 pro cent
(2,0) under pe ri o den. Den star ka or de rin gång en inom af färs om rå de An -
lägg ning ge ne re rar en hög pro duk tions ni vå och under pe ri o den har rö rel -
se mar gi na len för bätt rats till 3,1 pro cent (2,9). Sam man ta get upp gick rö -
rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na under det förs ta halv å ret
till 2,3 pro cent (2,3).
Inom af färs om rå de In du stri har sä song en inom be lägg ning kom mit igång
med full kraft. Be lägg nings verk sam he ten ut veck las starkt med ett stort
antal upp drag run tom i Nor den, inte minst i Fin land. Verk sam he ter na
inom pre fab ri ce ra de byg ge le ment och ut hyr ning på ver kas av den svaga
bo stads mark na den och upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med det
förs ta halv å ret 2023. Rö rel se mar gi na len för af färs om rå det ökade och upp -
gick i kvar ta let till 7,4 pro cent (6,2).
Inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling är för sälj ning en av egen ut veck la de
bo stä der på fort satt låga ni vå er, men det är po si tivt att vi säl jer i en jämn
takt och no te rar fort satt ökat in tres se bland kö par na, fram för allt i de stör -
re stä der na i Sve ri ge. Ef ter frå gan på ny pro du ce ra de bo stä der med långt
kvar till in flytt ning är fort satt låg och vi star ta de inga nya bo stads pro jekt
under andra kvar ta let (185). För att ef ter frå gan ska åter kom ma be hö ver
rän tor na komma ned på lägre ni vå er samt pri ser na på andra hands mark -
na den fort sät ta uppåt.
Måluppfyllelse
Det här kvar ta let re do vi sar vi fyra av våra nio ex ter na mål: rö rel se mar gi -
nal, net toskuld sätt nings grad, at trak tiv ar bets gi va re (eNPS) och all var li ga
olyc kor.
Rö rel se mar gi na len upp gick till 2,5 pro cent be räk nat på rul lan de tolv må -
na der, jäm fört med målet om sex pro cent, och har på ver kats av ef fek ter av
den svaga bo stads mark na den. Net toskuld sätt nings gra den upp gick vid
andra kvar ta lets ut gång till 0,6, vil ket är inom målin ter val let 0,3-0,7.
I vå rens mät ning ökade eNPS- värdet med en punkt till 27 jäm fört med se -
nas te mät ning en hös ten 2023. Det är väl över nor disk bench mark inom
seg men tet in du stri och till verk ning. Sär skilt gläd jan de är att del ta gan det i
un der sök ning en upp gick till 90 pro cent. Det är ett kvit to på myc ket högt
med ar be ta ren ga ge mang.
Målet av se en de all var li ga olyc kor är en fal lan de trend och be räk nat på rul -
lan de 12 må na der upp gick an ta let all var li ga olyc kor till 44 per den 30 juni
2024 (48 per den 31 de cem ber 2023). Vi kan ald rig ac cep te ra att det sker
ar bets platso lyc kor och där för fort sät ter vårt ar be te för tryg ga ar bets plat -
ser med oför mins kad kraft.
Hållbarhet
Ett vik tigt fram steg i vårt håll bar hets ar be te var att Peab blev först i an lägg -
nings bran schen att an vän da pålar som pro du ce rats med SSAB Zero. Det
är ett ma te ri al som är ba se rat på åter vun net stålskrot och pro du ce rat med
fos sil fri el och bi o gas, vil ket mins kar kol di ox id ut släp pen med cirka 80 pro -
cent jäm fört med tra di tio nellt till ver kat stål. På lar na an vänds vid Port of
Skel l ef teå där vi byg ger en ny kaj för att bidra till att ut veck la hamn om rå -
det till att kunna ta emot fler och stör re trans por ter.
I slu tet av kvar ta let emit te ra de vi fram gångs rikt gröna ob li ga tio ner om to -
talt 1 500 Mkr, där 900 Mkr har en löp tid på tre år och 600 Mkr en löp tid på
4,5 år. Med len ska fi nan si e ra gröna in ve ste ring ar som bi drar till Peabs ar -
be te med att nå de upp sat ta kli mat må len.
Marknad och framtidsutsikter
Ut sik ter na för de nor dis ka bygg mark na der na är i stort oför änd ra de på
våra del mark na der sedan förra kvar ta let. An lägg nings mark na der na för -
vän tas vara fort satt sta bi la på höga ni vå er. Bo stads mark na der na för vän tas
vara svaga till dess att rän te sänk ning ar har sla git ige nom. Peab har en väl -
di men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen i Nor den och i av vak tan
på att mark na den åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt
inför fram ti da star ter.
När vi läg ger det förs ta halv å ret 2024 bakom oss, kan vi åter i gen kon sta te -
ra att Peabs fyra af färs om rå den och lo ka la för ank ring nära kun den tjä nar
oss väl. Vi ser hur denna af färsmo dell ger sta bi li tet i verk sam he ten, vil ket
inte minst det förs ta halv å rets fina or de rin gång vitt nar om. Vi står med
andra ord väl rus ta de oav sett mark nads lä ge.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
April – juni 2024
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med tre pro cent under andra kvar ta let
2024 och upp gick till 15 232 Mkr (15 756).
I af färs om rå de Bygg har net to om sätt ning en mins kat med 16 pro cent jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te -
ten av ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der. För af -
färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under kvar ta -
let och net to om sätt ning en ökade med tio pro cent jäm fört med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år. I af färs om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med 13
pro cent vil ket för kla ras av en ökad net to om sätt ning inom be lägg ning. I af färs om -
rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 54 pro cent och minsk -
ning en för kla ras av den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil -
ket har på ver kat ak ti vi te ten inom Bo stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet för andra kvar ta let 2024 upp gick till 619 Mkr (1 090) och rö rel se -
mar gi na len upp gick till 4,1 pro cent (6,9). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv
ef fekt om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Ex klu de rat ef fek ten av MoS upp gick rö rel se re sul ta tet i jäm fö rel se pe ri o den till 690
Mkr och rö rel se mar gi na len till 4,4 pro cent. För mer in for ma tion om skil je do men,
se av snitt Ris ker och osä ker hets fak to rer samt Års- och håll bar hets re do vis ning
2023.
I af färs om rå de Bygg var rö rel se mar gi na len oför änd rad på 1,9 pro cent (1,9 exkl.
MoS) och i af färs om rå de An lägg ning var rö rel se mar gi na len oför änd rad på 3,9
pro cent jäm fört med andra kvar ta let 2023. Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi -
na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,7 pro cent (2,6 exkl. MoS). I af färs om -
rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re sul ta tet till 449 Mkr (333) och rö rel se mar gi na -
len till 7,4 pro cent (6,2). Be lägg ning hade ett för bätt rat rö rel se re sul tat i jäm fö rel -
se med andra kvar ta let 2023 medan både pre fab verk sam he ten och ut hyr nings -
verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den, och upp vi sa de
lägre rö rel se re sul tat. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet
till -33 Mkr (114). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet re la te ras till Bo stads ut veck ling
där det inte har pro duk tionstar tats några egen ut veck la de bo stä der i kvar ta let och
där an ta let på gåen de bo stads pro jekt är få. I Fas tig hets ut veck ling på ver ka de re a li -
sa tions vins ter po si tivt med 17 Mkr (7). Våra de läg da bolag ge ne re ra de ett lägre
re sul tat bi drag i andra kvar ta let 2024 jäm fört med mot sva ran de kvar tal 2023.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under andra kvar ta let till -354 Mkr
(-349).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -6 Mkr (-16).
Fi nansnet tot upp gick till -97 Mkr (316) varav rän te net tot upp gick till -109 Mkr
(-103 exkl. MoS). I jäm fö rel se kvar ta let ingick en po si tiv ef fekt med 390 Mkr till
följd av skil je do men av se en de MoS.
Re sul tat före skatt upp gick till 522 Mkr (1 406). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 427
Mkr (1 110).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal exkl. MoS upp gick till 4,4 %. För mer in for ma tion om skil je dom av se en de
Mall of Scan di na via, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023
Mkr %
Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Silververket
Sala
4

===== SIDA 5 =====

Januari – juni 2024
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sju pro cent under förs ta halv å ret
2024 och upp gick till 26 373 Mkr (28 446). Minsk ning en för kla ras av den svaga ef -
ter frå gan på bo stads mark na den. Även ju ste rat för avytt ra de en he ter samt va luta -
kur sef fek ter mins ka de om sätt ning en med sju pro cent. För den se nas te rul lan de
12 må na ders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 56 748 Mkr jäm fört med
58 821 Mkr för helår 2023. Av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na -
der har an de len till of fent li ga kun der fort satt att öka och stod för 53 pro cent (46)
medan pri va ta kun der stod för 47 pro cent (54).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med 19 pro cent jäm fört med
mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te -
ten av ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der. För af -
färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under pe ri o -
den och net to om sätt ning en ökade med nio pro cent. I af färs om rå de In du stri
ökade net to om sätt ning en med fyra pro cent vil ket främst för kla ras av en ökad
net to om sätt ning inom be lägg ning. Både pre fab verk sam he ten och ut hyr nings -
verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den, och upp vi sa de
lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med förs ta halv å ret fö re gå en de år. I af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 48 pro cent och för kla ras av den
fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver kat om sätt -
ning en inom Bo stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet för förs ta halv å ret 2024 upp gick till 513 Mkr (934) och rö rel se -
mar gi na len upp gick till 1,9 pro cent (3,3). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv
ef fekt om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Ex klu de rat ef fek ten av MoS upp gick rö rel se re sul ta tet i jäm fö rel se pe ri o den till 534
Mkr och rö rel se mar gi na len till 1,9 pro cent. För den se nas te rul lan de 12 må na ders
pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 2,5 pro cent jäm fört med 3,2 pro cent för
helår 2023 (2,5 pro cent exkl. MoS).
I af färs om rå de Bygg mins ka de rö rel se mar gi na len till 1,8 pro cent (2,0 exkl. MoS)
medan rö rel se mar gi na len i af färs om rå de An lägg ning ökade till 3,1 pro cent (2,9).
Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,3
pro cent (2,3 exkl. MoS). I af färs om rå de In du stri, som har ett tyd ligt sä songs möns -
ter inom främst be lägg nings verk sam he ten där förs ta kvar ta let präglas av stora
un der skott, upp gick rö rel se re sul ta tet till -30 Mkr (-102) och rö rel se mar gi na len till
-0,4 pro cent (-1,3). Inom be lägg ning för bätt ra des rö rel se re sul ta tet under pe ri o -
den medan både pre fab verk sam he ten och ut hyr nings verk sam he ten upp vi sa de
lägre rö rel se re sul tat till följd av den sva ga re bo stads mark na den. I af färs om rå de
Pro jekt ut veck ling var rö rel se re sul ta tet lägre och upp gick till 213 Mkr (241). I rö rel -
se re sul ta tet ingick po si ti va ef fek ter från re a li sa tions vins ter inom Fas tig hets ut -
veck ling om 275 Mkr (8), varav för sälj ning av an de lar na i det de läg da bo la get Tor -
net Bo stads pro duk tion bi drog med 220 Mkr. Bo stads ut veck ling en hade ett ne ga -
tivt rö rel se re sul tat och rö rel se mar gi na len upp gick till -4,0 pro cent (6,5). Det ne ga -
ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras av få pro duk tions star ter av egen ut veck la de bo stä -
der under pe ri o den och färre antal bo stads pro jekt i på gåen de pro duk tion.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under förs ta halv å ret till -704 Mkr
(-692).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe -
ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 1 Mkr (-12).
Fi nansnet tot upp gick till -173 Mkr (276) varav rän te net tot upp gick till -211 Mkr
(-171 exkl. MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt med 390 Mkr till
följd av skil je do men i Mall of Scan di na via.
Re sul tat före skatt upp gick till 340 Mkr (1 210). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 298
Mkr (956).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der exkl. MoS upp gick per 30 juni 2023 till 3,8%, per 30
sep tem ber 2023 till 3,6%, per 31 de cem ber 2023 till 2,5 % och per 31 mars 2024 till 2,6%.
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23* Kv1-24* Kv2-24
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Rimnersvallen
Ud de val la
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 juni 2024 till
46 840 Mkr (46 886). Eget ka pi tal upp gick till 14 992 Mkr (14 770), vil ket gav en so -
li di tet på 32,0 pro cent (31,5).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 30 juni 2024 till 9 585 Mkr (11 717). Den
mins ka de net toskul den för kla ras av mins kad rö rel se ka pi tal bind ning samt lägre
in ve ste ring ar i af färs om rå de In du stri. I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för
osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion.
Den osål da delen upp gick till 2 272 Mkr (2 868). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick
till 2 652 Mkr (1 552) och ök ning en för kla ras i hu vud sak av ka pital ford ran upp gå -
en de till 1 067 Mkr på Unibail- Rodamco-Westfield en ligt ut fall i skil je dom, vil ken
med de la des den 30 juni 2023. För mer in for ma tion av se en de skil je do men, se av -
snitt Ris ker och osä ker hets fak to rer samt Års- och håll bar hets re do vis ning 2023.
Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen, in klu si ve rän te de ri vat, upp gick den
30 juni 2024 till 5,7 pro cent (5,0).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 6 605 Mkr jäm fört
med 6 410 Mkr den 31 de cem ber 2023.
Som en kon se kvens av att Peab från och med 1 ja nu a ri 2020 kon so li de rar svens ka
bo stads rätts för e ning ar en ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads -
rätts för e ning ar under pro duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na
och bo stads rätts för e ning ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar
Peab upp bor genså ta gan den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett
ga ran tiå ta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
Kon cer nens even tu al för plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och
kom man dit bo lag, upp gick vid pe ri o dens ut gång till 2 534 Mkr jäm fört med 2 428
Mkr den 31 de cem ber 2023. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den
för kre di ter i bo stads rätts för e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en
518 Mkr jäm fört med 328 Mkr den 31 de cem ber 2023.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 108 Mkr (623). Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har
under januari- juni 2024 net to in ve ste rats med 444 Mkr (1 013). In ve ste ring ar na
avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. I jäm fö rel se -
pe ri o den ingick även in ve ste ring ar av se en de bygg na tion av pro duk tions an lägg -
ning ar för pre fab verk sam he ten i af färs om rå de In du stri.
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to in ve ste rats med 45 Mkr (789). Projekt-  och ex plo a te rings fas -
tig he ter har under pe ri o den januari- juni 2024 net to in ve ste rats med 931 Mkr
(1 483). Mer par ten av in ve ste ring ar na avser bygg rät ter i Nacka vilka till kom
genom för vär vet av Sick laön Bygg In vest AB, som ge nom för des under förs ta kvar -
ta let.
Nettoskuld
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Banklån 5 668 7 474 5 380
Företagscertifikat 474 202 523
Obligationer 4 406 3 277 3 047
Finansiella leasingskulder 781 769 837
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 272 2 868 2 685
Övriga räntebärande skulder 126 46 85
Räntebärande fordringar -2 652 -1 552 -2 638
Likvida medel -1 490 -1 367 -1 243
Nettoskuld, segmentsredovisning 9 585 11 717 8 676
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 516 1 482 1 420
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 2 053 6 544 4 441
Nettoskuld, IFRS 13 154 19 743 14 537
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Bostadsprojekt
Uleå borg, Fin land
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
April – juni 2024
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick i andra kvar ta let till 62 Mkr
(-1 886). Kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -732 Mkr
(-2 452). Det ne ga ti va kassa flö det kom mer fram för allt från af färs om rå de In du stri
där be lägg nings sä song en star tat under andra kvar ta let, vil ket in ne bär upp bygg -
nad av rö rel se ka pi tal.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -157 Mkr (-435). In ve ste -
ring ar na be stod av ma ski ner och for don i af färs om rå de In du stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -95 Mkr (-2 321).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 556 Mkr (1 974). Under
kvar ta let har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na om -431 Mkr (-1 150).
Januari – juni 2024
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under pe ri o den till -812 Mkr
(-2 587). Kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 120 Mkr
(-3 005). Det ne ga ti va kassa flö det kom mer främst från för värv av bygg rät ter i af -
färs om rå de Pro jekt ut veck ling samt upp bygg nad av rö rel se ka pi tal i af färs om rå de
In du stri där be lägg nings sä song en star tat under andra kvar ta let.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 499 Mkr (-642). Kassa flö -
det har på ver kats po si tivt genom avytt ring av an de lar na i det de läg da bo la get
Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Kassa flö det har be -
las tats av in ve ste ring ar i ma ski ner och for don i af färs om rå de In du stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -313 Mkr (-3 229).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 553 Mkr (3 085). Under
andra kvar ta let har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na om -431 Mkr (-1 150). Upp -
tag na lån upp gick till 982 Mkr (4 235).
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Tingstadstunneln
Gö te borg
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
April – juni 2024
Or de rin gång en var hög under andra kvar ta let 2024 och upp gick till 16 434 Mkr
(12 505). Or de rin gång en har ökat inom af färs om rå de na An lägg ning och In du stri. I
An lägg ning ingår bland annat upp dra get att ut veck la Nya Bodø flyg plats i Norge
när pro jek tet går från ut veck lings fas till im ple men te rings fas. Be stäl la re är Avinor
och kon trakts sum man upp går till 3,3 MdNOK. I af färs om rå de In du stri är det en
ökad or de rin gång av be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land.
Januari – juni 2024
Or de rin gång en ökade under förs ta halv å ret och upp gick till 34 323 Mkr (23 547).
Or de rin gång en har ökat inom alla af färs om rå den men fram för allt inom af färs -
om rå de na An lägg ning och In du stri. I An lägg ning ingår bland annat upp dra get att
ut veck la Nya Bodø flyg plats i Norge på 3,3 MdNOK, Väst län kens de le tapp Haga- 
Rosenlund i Gö te borg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr
samt drift-  och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr. I Bygg ingår bland annat
nytt sim halls kvar ter i Par til le om cirka 1,3 Mdkr. I af färs om rå de In du stri är det en
ökad or de rin gång av  be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land. Or de rin gång en
från of fent li ga be stäl la re har varit fort satt god under pe ri o den.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat och upp gick till
50 578 Mkr jäm fört med 43 638 Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå -
en de år. Or der stoc ken har ökat främst av se en de pro duk tion som ska ut fö ras
kom man de år och där ef ter. Av total or der stock för vän tas 60 pro cent (56) att pro -
du ce ras efter 2024 (2023). Den svens ka verk sam he ten sva ra de för 75 pro cent (79)
av or der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar allt of ta re i ti -
di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi ser där för ett ökat in slag
av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in ne bär att Peab kon trak te ras för att
till sam mans med kund hitta en op ti me rad pro dukt med rätt kva li tet samt att han -
te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la
vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för av tal.
Vid in gång en av 2024 var det po ten ti el la vär det cirka 19 Mdkr. Under förs ta halv å -
ret över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över -
gått i ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att
fas 1 fyllts på med nya pro jekt, men också att något pro jekt fal lit bort. Vid ut gång -
en av juni upp går vär det av ent re pre na dav tal från dessa för av tal till cirka 15 Mdkr,
med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två åren.
Orderingång
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 4 756 6 563 11 410 11 367 22 822 22 779
Anläggning 7 985 3 891 16 173 8 333 22 930 15 090
Industri 4 495 3 159 7 427 5 848 12 765 11 186
Projektutveckling 13 60 640 203 573 136
Elimineringar -815 -1 168 -1 327 -2 204 -3 206 -4 083
Koncernen 16 434 12 505 34 323 23 547 55 884 45 108
Orderstock
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Bygg 23 870 25 848 24 469
Anläggning 22 296 15 075 13 905
Industri 6 798 6 077 3 954
Projektutveckling 1 213 3 080 1 620
Elimineringar -3 599 -6 442 -4 888
Koncernen 50 578 43 638 39 060
Projektstorlek i orderstock, 30 juni 2024
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
< 200 Mkr, 42% (50) 201 – 500 Mkr, 29% (29)
501 – 1 000 Mkr, 9% (13) >1 000 Mkr, 20% (8)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
30 jun 2023 30 jun 2024
Styrmansbron
Malmö
8

===== SIDA 9 =====

Under andra kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Byggnation av en ny dricksvattenreservoar i Lunds kommun i
västra Skåne. Beställare är Sydvatten och kontraktssumman
uppgår till 136 Mkr.
Byggnation av nya huvudvatten- och avloppsledningar i
Nittedal. Beställare är Nittedals kommun. Kontraktssumman
uppgår till 296 MNOK.
Byggnation av en ny transformatorstation i Kanstadbotn i
Lødingen kommun. Beställare är Statnett och
kontraktssumman uppgår till 127 MNOK.
Om- och tillbyggnation av Lucerna reningsverk i Västervik.
Beställare är Västervik Miljö och Energi AB.
Kontraktssumman uppgår till 248 Mkr.
Uppdrag att utveckla Nya Bodø flygplats när projektet går
från utvecklingsfas till implementeringsfas. Beställare är
Avinor. Kontraktssumman uppgår till 3 300 MNOK.
Byggnation av en industribyggnad i Malmö. Beställare är
Wihlborgs fastigheter. Kontraktssumman uppgår till 166 Mkr.
Ombyggnation av kommunhuset i Strängnäs. Beställare är
Strängnäs Fastighets AB. Kontraktssumman uppgår till 240
Mkr.
Utbyggnad av E20 vid Mariestad till mötesfri väg. Beställare
är Trafikverket och kontraktssumman uppgår till 848 Mkr.
Renovering av Finlands äldsta simhall i Helsingfors.
Beställare är Helsingfors stad. Kontraktssumman uppgår till
12 MEUR.
Byggnation av väg och järnväg till Boden Industrial Park i
Boden. Beställare är Polar Structure AB och Bodens
kommun. Kontraktssumman uppgår till 812 Mkr.
Byggnation av kompetenscentret Arctic Center of Energy
(ACE) i Skellefteå. Beställare är Skellefteå kommun.
Kontraktssumman uppgår till 390 Mkr.
Uppdrag kopplat till det pågående infrastrukturprojektet i
Nittedal där en helt ny avloppsledning byggs och
huvudledningen uppgraderas. Beställare är Nittedals
kommun. Kontraktssumman uppgår till 106 MNOK.
Byggnation av tre flerbostadshus, ett parkeringshus och
innergårdar i Esbo. Beställare är Espoon Asunnot Oy.
Kontraktssumman uppgår till 19 MEUR. 
Byggnation av skola för årskurs F-6 i Burlöv. Beställare är
Burlövs kommun. Kontraktssumman uppgår till 374 Mkr. 
Byggnation av nytt teknikhus i Hagfors. Beställare är Hagfors
kommun och kontraktssumman uppgår till 199 Mkr.
Byggnation av det nya häktet i Borås. Beställare är
Specialfastigheter. Kontraktssumman uppgår till 499 Mkr. 
Under andra kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats:
Inga egen ut veck la de bo stads pro jekt har star tats under kvar ta let.
Under andra kvartalet har ett antal statliga och kommunala beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 15,5 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Kajanaland på 9,8 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Kajanaland och Norra Karelen på
8,9 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 8,9 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 7,3 MEUR.
Ettårigt regionalt kontrakt i Gudbrandsdalen/Valdres på 65
MNOK.
Ettårigt regionalt kontrakt i Innlandet fylke på 53 MNOK.
Ettårigt regionalt kontrakt i Mjøsområdet på 50 MNOK.
Ettårigt regionalt kontrakt i Tromsø på 44 MNOK.
Tvåårigt kommunalt kontrakt i Ronneby på 40 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Hjallerup på 21 MDKK.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 6 358 7 540 12 146 14 962 24 964 27 780 123 141 224 303 -38 41
Anläggning 4 278 3 891 7 836 7 219 15 781 15 164 165 152 242 211 532 501
Industri 6 033 5 347 8 444 8 126 20 280 19 962 449 333 -30 -102 1 034 962
Projektutveckling 720 1 569 1 775 3 410 4 087 5 722 -33 114 213 241 276 304
– varav
Fastighetsutveckling 21 65 44 74 504 534 21  29 282 23 366 107
– varav
Bostadsutveckling 699 1 504 1 731 3 336 3 583 5 188 -54  85 -69 218 -90 197
Koncerngemensamt 345 390 674 767 1 394 1 487 -79 -34 -137 -107 -329 -299
Elimineringar -2 502 -2 981 -4 502 -6 038 -9 758 -11 294 -6 -16 1 -12 -43 -56
Koncernen,
segmentsredovisning
exkl. MoS
15 232 15 756 26 373 28 446 56 748 58 821 619 690 513 534 1 432 1 453
Bygg – effekt Mall of
Scandinavia (MoS) 400 400 400
Koncernen,
segmentsredovisning
15 232 15 756 26 373 28 446 56 748 58 821 619 1 090 513 934 1 432 1 853
Justering bostäder till
IFRS
1 696 342 2 005 630 4 154 2 779 190 98 275 251 720 696
IFRS 16, tillkommande
leasingavtal – – – – – – 5 9 14 19 32 37
Koncernen, IFRS
16 928 16 098 28 378 29 076 60 902 61 600 814 1 197 802 1 204 2 184 2 586
Varav
entreprenadverksamhet
enligt
segmentsredovisning
exkl. MoS
(Bygg och Anläggning)
10 636  11 431 19 982 22 181 40 745 42 944 288  293 466 514 494 542
Rörelsemarginal
Procent
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 1,9 1,9 1,8 2,0 -0,2 0,1
Anläggning 3,9 3,9 3,1 2,9 3,4 3,3
Industri 7,4 6,2 -0,4 -1,3 5,1 4,8
Projektutveckling -4,6 7,3 12,0 7,1 6,8 5,3
– varav Fastighetsutveckling 100,0 44,6 640,9 31,1 72,6 20,0
– varav Bostadsutveckling -7,7 5,7 -4,0 6,5 -2,5 3,8
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 4,1 4,4 1,9 1,9 2,5 2,5
Koncernen, segmentsredovisning 4,1 6,9 1,9 3,3 2,5 3,2
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 4,8 7,4 2,8 4,1 3,6 4,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 2,7 2,6 2,3 2,3 1,2 1,3
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
April – juni 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under andra kvar ta let 2024 med 16 pro cent och
upp gick till 6 358 Mkr (7 540). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der. Rö rel se re sul ta -
tet upp gick till 123 Mkr (141 exkl. MoS) och rö rel se mar gi na len upp gick till 1,9 pro -
cent (1,9 exkl.MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt om 400 Mkr från
ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-Westfield av se en de
ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS). Rö rel se re sul ta tet upp gick i jäm -
fö rel se pe ri o den till 541 Mkr och rö rel se mar gi na len till 7,2 pro cent. För mer in for -
ma tion om skil je do men, se av snitt Ris ker och osä ker hets fak to rer samt Års- och
håll bar hets re do vis ning 2023.
Januari – juni 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under förs ta halv å ret 2024 med 19 pro cent och
upp gick till 12 146 Mkr (14 962). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der.
I net to om sätt ning en har an de len öv rigt hus byg gan de till fram för allt of fent li ga
be stäl la re ökat medan an de len bo stä der fort satt att mins ka. Be räk nat på rul lan de
12 må na der per 30 juni 2024 stod bo stä der för 32 pro cent (43) av net to om sätt -
ning en.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 224 Mkr (303 exkl. MoS) och rö rel se mar gi na len upp -
gick till 1,8 pro cent (2,0 exkl. MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt
om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS). Rö rel se re -
sul ta tet upp gick i jäm fö rel se pe ri o den till 703 Mkr och rö rel se mar gi na len till 4,7
pro cent. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi -
na len till -0,2 pro cent jäm fört med 0,1 pro cent för helår 2023 ex klu de rat ef fekt av
MoS.
Orderingång och orderstock
April – juni 2024
Or de rin gång en mins ka de under andra kvar ta let och upp gick till 4 756 Mkr (6 563).
Or de rin gång en från of fent li ga be stäl la re av se en de öv rigt hus byg gan de har varit
fort satt god under kvar ta let.
Januari – juni 2024
Or de rin gång en under förs ta halv å ret upp gick till 11 410 Mkr (11 367). Under pe ri -
o den ingår bland annat nytt sim halls kvar ter med sim hall, bo stä der, lo ka ler och
par ke rings an lägg ning i Par til le till ett värde om cirka 1,3 Mdkr. Där ut ö ver har or -
de rin gång en från of fent li ga be stäl la re av se en de öv rigt hus byg gan de varit fort satt
god.
Or der stoc ken upp gick per den 30 juni 2024 till 23 870 Mkr (25 848). I or der stoc ken
har an de len öv rigt hus byg gan de fort satt att öka medan an de len bo stads pro jekt
mins kat.
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 32% (43)
Byggservice, 7% (6)
Idrottsanläggningar, 6% (4)
Industri, 4% (4)
Kontor, 11% (9)
Logistik, 4% (2)
Service och handel, 4% (4)
Skola och utbildning, 14% (12)
Vård och omsorg, 8% (7)
Övrigt husbyggande, 10% (9)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 77% (71)
Norge, 13% (16)
Finland, 10% (13)
Orderstock per 30 juni 2024
per produktområde
Bostäder, 27% (37)
Byggservice, 2% (2)
Idrottsanläggningar, 10% (7)
Industri, 4% (3)
Kontor, 17% (17)
Logistik, 6% (4)
Service och handel, 1% (1)
Skola och utbildning, 12% (13)
Vård och omsorg, 10% (8)
Övrigt husbyggande, 11% (8)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
< 200 Mkr, 38% (41) 201 – 500 Mkr, 42% (36)
501 – 1 000 Mkr, 6% (15) >1 000 Mkr, 14% (8)
Nyckeltal
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 6 358 7 540 12 146 14 962 24 964 27 780
Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr 123 141 224 303 -38 41
Rörelsemarginal exkl. MoS, % 1,9 1,9 1,8 2,0 -0,2 0,1
Rörelseresultat, Mkr 123 541 224 703 -38 441
Rörelsemarginal, % 1,9 7,2 1,8 4,7 -0,2 1,6
Orderingång, Mkr 4 756 6 563 11 410 11 367 22 822 22 779
Orderstock, Mkr 23 870 25 848 23 870 25 848 23 870 24 469
Operativt kassaflöde, Mkr 2 -461 164 -236 546 146
Medeltal antal anställda 4 585 5 087 4 568 5 150 4 767 5 067
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i sju geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning samt en rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom drift och un -
der håll. 
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led -
nings sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar,
broar, tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt
väg- och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- 
nät.
Nettoomsättning och resultat
April – juni 2024
Af färs om rå de An lägg ning har haft en fort satt hög ak ti vi tet under andra kvar ta let
och net to om sätt ning en ökade med tio pro cent till 4 278 Mkr (3 891). Rö rel se re sul -
ta tet ökade och upp gick till 165 Mkr (152). Rö rel se mar gi na len var oför änd rad på
3,9 pro cent (3,9).
Januari – juni 2024
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under förs ta halv å ret. Of fent -
li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk tur och VA samt den på gåen de
kli matom ställ ning en har haft en po si tiv på ver kan. Net to om sätt ning en ökade
med nio pro cent till 7 836 Mkr (7 219). Även ju ste rat för avytt rad verk sam het och
va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med nio pro cent.
Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 242 Mkr (211). Rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,1 pro cent (2,9). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den
upp gick rö rel se mar gi na len till 3,4 pro cent jäm fört med 3,3 pro cent för helår 2023.
Orderingång och orderstock
April – juni 2024
Or de rin gång en var hög även under andra kvar ta let 2024 och upp gick till 7 985
Mkr (3 891). Under kvar ta let ingick bland annat upp dra get att ut veck la Nya Bodø
flyg plats i Norge när pro jek tet går från ut veck lings fas till im ple men te rings fas. Be -
stäl la re är Avinor och kon trakts sum man upp går till 3,3 MdNOK. 
Januari – juni 2024
Or de rin gång en har varit hög under förs ta halv å ret 2024 och upp gick till 16 173
Mkr (8 333). Under pe ri o den ingick bland annat Väst län kens de le tapp Haga- Ro -
senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr,
drift-   och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flyg plats om 3,3
MdNOK.
Or der stoc ken har ökat och upp gick per 30 juni 2024 till 22 296 Mkr (15 075). Av or -
der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 44 pro -
cent (37).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 19% (18)
Energi, 6% (6)
Gatu- och markarbete, 36% (34)
Hamn och sjö, 9% (6)
Industri, 4% (7)
Vägar och annan infrastruktur, 26% (29)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 89% (90)
Norge,11% (10)
Orderstock per 30 juni 2024
per produkt
Drift och underhåll, 20% (25)
Energi, 5% (8)
Gatu- och markarbeten, 18% (23)
Hamn och sjö, 11% (3)
Industri, 2% (4)
Vägar och annan infrastruktur, 44% (37)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 34% (56) 201 – 500 Mkr, 21% (22)
501 – 1 000 Mkr, 13% (11) >1 000 Mkr, 32% (11)
Nyckeltal
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 4 278 3 891 7 836 7 219 15 781 15 164
Rörelseresultat, Mkr 165 152 242 211 532 501
Rörelsemarginal, % 3,9 3,9 3,1 2,9 3,4 3,3
Orderingång, Mkr 7 985 3 891 16 173 8 333 22 930 15 090
Orderstock, Mkr 22 296 15 075 22 296 15 075 22 296 13 905
Operativt kassaflöde, Mkr 194 -83 493 57 1 134 698
Medeltal antal anställda 3 301 3 322 3 208 3 308 3 295 3 356
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till
be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och an -
lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na bal -
last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta -
let.
April – juni 2024
Net to om sätt ning en för andra kvar ta let 2024 ökade med 13 pro cent och upp gick
till 6 033 Mkr (5 347). Om sätt nings ök ning en är främst re la te rad till be lägg ning.
Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des och upp gick till 449 Mkr (333) och rö rel se mar gi na -
len för bätt ra des till 7,4 pro cent (6,2). Be lägg ning hade ett för bätt rat rö rel se re sul -
tat i jäm fö rel se med andra kvar ta let 2023 medan både pre fab verk sam he ten och
ut hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den, och
upp vi sa de lägre rö rel se re sul tat.
Januari – juni 2024
Net to om sätt ning en för förs ta halv å ret 2024 ökade med fyra pro cent och upp gick
till 8 444 Mkr (8 126). Ök ning en är främst re la te rad till be lägg ning. Både pre fab -
verk sam he ten och ut hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads -
mark na den, och upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med förs ta halv å ret fö re -
gå en de år.
Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des och upp gick till -30 Mkr (-102). Rö rel se mar gi na len
upp gick till -0,4 pro cent (-1,3). Be lägg ning, som har ett tyd ligt sä songs möns ter då
sä song en star tar först under andra kvar ta let, hade ett för bätt rat rö rel se re sul ta tet
under pe ri o den medan både pre fab verk sam he ten och ut hyr nings verk sam he ten
upp vi sa de lägre rö rel se re sul tat till följd av den sva ga re bo stads mark na den. För
den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den för bätt ra des rö rel se mar gi na len i af -
färs om rå det till 5,1 pro cent jäm fört med 4,8 pro cent för helår 2023.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens slut till 11 339 Mkr jäm -
fört med 11 885 Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk -
ning en för kla ras av lägre in ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
April – juni 2024
Or de rin gång en ökade under andra kvar ta let och upp gick till 4 495 Mkr (3 159).
Ök ning en är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land.
Januari – juni 2024
Or de rin gång en ökade under förs ta halv å ret och upp gick till 7 427 Mkr (5 848). Ök -
ning en är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land. Or der -
stoc ken upp gick per 30 juni 2024 till 6 798 Mkr (6 077).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 51% (49)
Betong, 10% (13)
Ballast, 14% (13)
Transport och Maskin, 9% (8)
Uthyrning, 9% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 59% (62)
Norge, 8% (9)
Finland, 27% (24)
Danmark, 6% (5)
Nyckeltal
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 6 033 5 347 8 444 8 126 20 280 19 962
Rörelseresultat, Mkr 449 333 -30 -102 1 034 962
Rörelsemarginal, % 7,4 6,2 -0,4 -1,3 5,1 4,8
Orderingång, Mkr 4 495 3 159 7 427 5 848 12 765 11 186
Orderstock, Mkr 6 798 6 077 6 798 6 077 6 798 3 954
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 11 339 11 885 11 339 11 885 11 339 10 699
Operativt kassaflöde, Mkr -41 -603 -577 -993 1 428 1 012
Medeltal antal anställda 4 411 4 480 3 987 4 149 4 424 4 485
Betong, tusentals m 243 314 430 577 957 1 104
Beläggning, tusentals ton 2 004 1 606 2 115 1 726 5 900 5 511
Ballast, tusentals ton 8 131 6 519 12 557 10 749 26 592 24 784
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der till
öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar be -
te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
April – juni 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de med 54 pro cent under
andra kvar ta let och upp gick till 720 Mkr (1 569). Minsk ning en för kla ras av den
fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver kat ak ti -
vi te ten inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till -33 Mkr (114)
och rö rel se mar gi na len upp gick till -4,6 pro cent (7,3).
Januari – juni 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under förs ta halv å ret
och upp gick till 1 775 Mkr (3 410). Minsk ning en är re la te rad till Bo stads ut -
veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 213 Mkr (241) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 12,0 pro cent (7,1).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 18 408
Mkr (17 351). Ök ning en för kla ras främst av in ve ste ring ar i bo stads bygg rät ter.
Sysselsatt kapital
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Driftsfastigheter 41 138 146
Förvaltningsfastigheter 36 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 15 524 14 499 14 603
varav bostadsbyggrätter 8 714 7 642 7 981
varav kommersiella byggrätter 1 011 830 901
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 2 003 2 758 2 461
varav pågående hyresrättsprojekt 1 066 1 502 1 712
varav pågående kommersiella projekt 761 323 489
varav färdigställda fastigheter 869 399 165
varav övrigt 1 100 1 045 894
Andelar i joint ventures 2 407 2 660 2 820
Utlåning till joint ventures 1 433 1 484 1 498
Rörelsekapital och övrigt -1 033 -1 466 -1 010
Summa 18 408 17 351 18 093
varav Fastighetsutveckling 4 703 4 952 5 034
varav Bostadsutveckling 13 705 12 399 13 059
Nyckeltal
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 720 1 569 1 775 3 410 4 087 5 722
varav Fastighetsutveckling 21  65 44 74 504 534
varav Bostadsutveckling 699  1 504 1 731 3 336 3 583 5 188
Rörelseresultat, Mkr -33 114 213 241 276 304
varav Fastighetsutveckling 21  29 282 23 366 107
varav Bostadsutveckling -54  85 -69 218 -90 197
Rörelsemarginal, % -4,6 7,3 12,0 7,1 6,8 5,3
varav Fastighetsutveckling 100,0  44,6 640,9 31,1 72,6 20,0
varav Bostadsutveckling -7,7  5,7 -4,0 6,5 -2,5 3,8
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 408 17 351 18 408 17 351 18 408 18 093
Orderingång, Mkr 13 60 640 203 573 136
Orderstock, Mkr 1 213 3 080 1 213 3 080 1 213 1 620
Operativt kassaflöde, Mkr -107 -861 44 -1 369 -841 -2 254
Medeltal antal anställda 161 232 171 240 189 222
14

===== SIDA 15 =====

Bostadsutveckling
April – juni 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under kvar ta let och upp gick till 699 Mkr (1 504).
Minsk ning en är tyd lig i alla våra verk sam hets län der. Rö rel se re sul ta tet upp gick till
-54 Mkr (85) och rö rel se mar gi na len till -7,7 pro cent (5,7). Det ne ga ti va rö rel se re -
sul ta tet för kla ras av att det inte har varit några pro duk tions star ter under kvar ta let
samt att det är få bo stads pro jekt i på gåen de pro duk tion.
Ef ter frå gan på ny pro du ce ra de bo stä der med långt kvar till in flytt ning är fort satt
låg och vi star ta de inga nya bo stads pro jekt under andra kvar ta let. Under mot sva -
ran de kvar tal fö re gå en de år pro duk tions star ta des 185 bo stä der i hy res rätts pro -
jekt i egen ba lans räk ning. Antal sålda bo stä der upp gick till 136 (206) varav samt li -
ga var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Av to talt 206 sålda bo stä der under andra
kvar ta let 2023 var 87 bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 119 var bo stä der i hy res -
rätts pro jekt.
Januari – juni 2024
Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i hela Nor den märks tyd ligt
inom Bo stads ut veck ling. Net to om sätt ning en mins ka de till 1 731 Mkr (3 336). Rö -
rel se re sul ta tet upp gick till -69 Mkr (218) och rö rel se mar gi na len till -4,0 pro cent
(6,5). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len
till -2,5 pro cent jäm fört med 3,8 pro cent för helår 2023.
För sälj ning en av våra egen ut veck la de bo stä der är på fort satt låga ni vå er, men po -
si tivt är att vi säl jer i en jämn takt och har no te rat ett visst ökat in tres se under in -
led ning en av året, fram för allt i stör re stä der i Sve ri ge. Under pe ri o den star ta de vi
tre bo stads pro jekt: ett i Sve ri ge, ett i Norge och ett i Fin land. To talt star ta des
137 (483) egen ut veck la de bo stä der under pe ri o den. Samt li ga av dessa 137 (81)
var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Under mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år pro -
duk tions star ta des även 402 bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. An -
ta let sålda bo stä der upp gick till 441 (451) varav 302 (188) var bo stads rät ter/ägar -
lä gen he ter och 139 (263) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. To talt antal bo stä der i
pro duk tion upp gick till 2 366 (4 665), varav 1 504 (3 392) bo stads rät ter/ägar lä gen -
he ter och 862 (1 273) bo stä der i hy res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de
pro duk tion för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 61 pro cent (67). An ta let
åter köp ta bo stä der per 30 juni 2024 upp gick till 266 (266), varav mer par ten var i
Fin land.
Be ho vet av bo stä der be döms vara stort i Nor den men de högre rän tor na och höga
bygg kost na der gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Vi ser ett fort satt in tres se för
våra egen ut veck la de bo stä der men högre rän tor och en all män kon junk tu ro ro
gör den fort sat ta ut veck ling en svår be dömd, spe ci ellt i pro jekt med lång tid till in -
flytt ning.
Med sjun kan de in fla tion och för vänt ning ar om lägre rän te ni vå er fram åt för bätt ras
för ut sätt ning ar na för pro duk tions star ter av bo stä der, även om åter hämt ning en
tar tid. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad bygg -
rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den åter vän der vi da re -
ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat vid ut gång en av pe ri o den och upp gick till 13 705 Mkr
(12 399). Ök ning en beror främst på in ve ste ring ar i bygg rät ter.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att för vär va Folk sams ak ti er i Sick laön
Bygg In vest AB som hel- och de lä ger bygg rät ter på Kvarn hol men i Nacka. För vär -
vet slut för des under ja nu a ri 2024 och in ne bar att Peab ökade sin äga ran del från
50 till 100 pro cent. Peab har ut veck lat bo stä der på Kvarn hol men sedan 2013.
Sick laön Bygg In vest AB har drygt 270 de talj pla ne lag da heläg da bygg rät ter om
26 000 kvadrat me ter brut to a rea. Dess utom äger bo la get 50 pro cent av ak ti er na i
Kvarn hol men Ut veck ling AB som har en på gåen de de talj pla ne pro cess om drygt
120 000 kvadrat me ter bo stads bygg rät ter där hälf ten av dessa kom mer att till fö ras
Peab.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Byggrätter i egen balansräkning 21 800 21 700 22 000
Byggrätter via joint ventures 4 000 4 600 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 6 900 8 500 7 400
Totalt 32 700 34 800 34 100
Sverige, 72% (71)
Norge, 7% (9)
Finland, 21% (20)
Egenutvecklad bostadsproduktion Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder – – 137 81 177 121 
Antal under perioden sålda bostäder 136 87 302 188 656 542
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 1 504 3 392 1 504 3 392 1 504 2 392
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 61% 67% 61% 67% 61% 68%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 266 266 266 266 266 252
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder – 185 – 402 204 606
Antal under perioden sålda bostäder – 119 139 263 268 392
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter – – – 45 40 85
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 862
1 273 862 1 273 862 1 302
Antal färdigställda bostäder, vid periodens slut 306 – 306 – 306 –
 In klu de rar 45 bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 In klu de rar 85 bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 116 (603), mot sva ran de 13 pro cent (47), är av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
1) 2)
3) 3)
1)
2)
3)
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv3 – 24 Kv4 – 24 Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv2 – 26 Kv1 – 27
0
200
400
600
800
Sverige 1) Norge 1) Finland 1) Hyresrätter
1)
15

===== SIDA 16 =====

Första spadtag, Brf Havtornet
Tjörn
Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från de läg da bolag
samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i de läg da
bolag.
April – juni 2024
Under andra kvar ta let 2024 upp gick net to om sätt ning en till 21 Mkr (65) och rö rel -
se re sul ta tet till 21 Mkr (29). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar upp -
gick to talt till 17 Mkr (7). Under kvar ta let avytt ra des bland annat en kon tors fas tig -
het i Jön kö ping. Re sul tat bi drag från de läg da bolag upp gick till 15 Mkr jäm fört
med 33 Mkr mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år.
Januari – juni 2024
Under förs ta halv å ret 2024 upp gick net to om sätt ning en till 44 Mkr (74) och rö rel -
se re sul ta tet till 282 Mkr (23). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar upp -
gick to talt till 275 Mkr (8), varav för sälj ning av an de lar na i Tor net Bo stads pro duk -
tion bi drog med 220 Mkr. Re sul tat bi drag från de läg da bolag upp gick till 34 Mkr
jäm fört med 43 Mkr mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år.
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 4 703 Mkr (4 952) vid ut -
gång en av andra kvar ta let 2024. En stor del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av
an de lar i de läg da bolag samt ut lå ning till de läg da bolag.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att avytt ra sin äga ran del om 33,3 pro -
cent i Tor net Bo stads pro duk tion till de två andra de lä gar na Folk sam och Fas tig -
hets AB Bal der. Peab har varit de lä ga re i Tor net Bo stads pro duk tion sedan 2009.
Bo la get äger och för val tar cirka 2 200 hy reslä gen he ter och har cirka 650 hy reslä -
gen he ter i pro duk tion i ett antal stä der i Sve ri ge. Af fä ren slut för des i ja nu a ri 2024
och in ne bar ett re a li sa tions re sul tat på 220 Mkr.
Nedan stå en de ta bell visar på gåen de fas tig hets pro jekt per 30 juni 2024. Lo gistik -
fas tig he ten i Sö der täl je är såld till ex tern part och be räk nas från trä das under fjär -
de kvar ta let 2024.
Pågående fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Kontor Göteborg 12 900 23 489 568 Q3-2024 86
Logistikfastighet Södertälje 23 900 − 253 379 Q4-2024 67
Övrigt 19
Summa 761
2
16

===== SIDA 17 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck -
las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för
såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel -
se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. Tid punk ten för när mark nads vär de ring ar na sker kan skil ja sig mel lan bo la gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2024 : 8 148 Mkr (7 957)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt :  555 Mkr (626)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2024 : 1 868 Mkr (1 918)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2024: 1 361 Mkr (1 396)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2024 : 2 184 Mkr (2 304)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 52 Mkr (69)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
1)
17

===== SIDA 18 =====

Byggmarknaden
Sverige
Till väx ten vän tas be grän sas till 0,5 pro cent 2024. Kost nads lä get är högt och ar -
bets lös he ten vän tas öka kraf tigt i år, vil ket hål ler till ba ka kon sum tio nen. Bo stads -
byg gan det, som hal ve ra des 2023, vän tas fort sät ta mins ka 2024 innan tren den
vän der 2025. Tak ten på rän te sänk ning ar na har stor in ver kan på ut veck ling en på
bo stads in ve ste ring ar na. Det pri va ta och of fent li ga lo kal byg gan det krym per san -
no likt även i år till följd av ut ma ning ar i den of fent li ga eko no min och svaga in ve -
ste rings sig na ler från tjäns te sek torn och han deln. Ned gång en vän tas plana ut
2025. In du strins hus bygg nads in ve ste ring ar vän tas växa med några pro cen ten he -
ter per år under 2024 och 2025. För an lägg nings byg gan det, som upp vi sa de en ök -
ning under 2023, för vän tas en ut pla ning 2024 för att sedan åter visa till växt under
2025.
Norge
Till väx ten i fast landse ko no min ser ut att hamna strax under en pro cent 2024, följt
av en upp väx ling 2025. In fla tion och höga rän tor in ver kar ne ga tivt. En re la tivt
svag norsk krona bi drar dock till en po si tiv by tes ba lans. Den in hems ka kon sum -
tio nen pressas av en ne ga tiv re al lö ne ut veck ling och högre bolå ne ut gif ter. Bo -
stads byg gan det, som sjönk kraf tigt 2023, vän tas krym pa svagt i år följt av till växt
2025. Inom övrig hus bygg nad vän tas en till växt under 2024 med in du strin och of -
fent lig sek tor som mo to rer. Den tren den ser ut att fort sät ta 2025. Hus bygg nads -
vo ly men som hel het in di ke rar till växt såväl 2024 som 2025. An lägg nings byg gan -
det be räk nas ha ökat 2023 och den po si ti va ut veck ling en ser ut att fort sät ta 2024,
följt av en ut pla ning 2025.
Finland
Finsk eko no mi vän tas växa med 0,5 pro cent 2024. Till väx ten ut ma nas av fort satt
mins kat bo stads byg gan de och en tjäns te sek tor som pressas av re strik ti va hus -
håll. Ak ti vi te ten däm pas av sti gan de ar bets lös het och högre rän te lä ge. Till väx ten
i eko no min kom mer san no likt att öka under 2025 och vän tas hamna på drygt 1,5
pro cent. Bo stads byg gan det föll kraf tigt 2023 och den ne ga ti va ut veck ling en för -
vän tas bestå 2024 för att san no likt vända uppåt 2025. Inom öv rigt hus byg gan de
vän tas en ne ga tiv ut veck ling 2024 och det gäl ler både in du strin samt de pri va ta
och of fent li ga lo kalin ve ste ring ar na. För 2025 är tren den något mer po si tiv och en
ut pla ning vän tas. An lägg nings byg gan det be räk nas mins ka 2024 för att 2025 åter i -
gen visa på en upp gång.
Bostäder
2024 2025 2026
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2024 2025 2026
Sverige
  
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2024 2025 2026
Sverige
 –
Norge
 –
Finland
  
 –
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Asfaltering Samfällighet
Yt ter by
18

===== SIDA 19 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk fråga
som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i
kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de håll bar hets a spek ter.
Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de inom sam -
hälls an svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port
re do vi sas våra två fi nan si el la mål av se en de rö rel se mar gi nal och net toskuld sätt -
nings grad samt målen av se en de all var li ga olyc kor och at trak tiv ar bets gi va re
(eNPS).
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Där för är vår år li ga kun d un der sök ning en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po -
ten ti al. Vår se nas te Nöjd- Kund-Index (NKI) för 2023 för blev 80 (80), vil ket är ett
fort satt gott re sul tat och en bit över målet om 75. De om rå den som ökade i värde
var fram för allt kun der nas upp fatt ning om Peabs pris värd het samt pla ne rings för -
må ga. När det gäl ler af färs om rå de na ökade Bygg och An lägg ning sina NKI- 
resultat.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Vi finns i stora och små orter
över hela Nor den. Med ar be tar na kan göra skill nad genom att bygga det lo ka la
sam häl let på de orter där de bor och ver kar. Varje med ar be ta re har ett stort eget
an svar, och ska mötas av såväl goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he -
ter som av säkra och in klu de ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da mo ment i ar be tet. Peab har där för en noll vi sion av se en de ar bets -
platso lyc kor. För att fö re byg ga olyc kor och till bud på ar bets plat ser na ut veck lar vi
kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar med ar be tar na. Fokus lig ger på det
fö re byg gan de ar be tet och åt gär dan de av in rap por te ra de hän del ser och riskob -
ser va tio ner. Det hand lar om pla ne ring och risk be döm ning i pro jek ten, kon ti nu er -
ligt lä ran de samt från ut red ning ar av till bud och olyc kor.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en mins kan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på
våra ar bets plat ser. Under årets andra kvar tal upp gick an ta let all var li ga olyc kor till
8, varav 6 avsåg egna med ar be ta re och 2 avsåg un de rent re pre nö rer. Be räk nat på
rul lan de 12 må na der upp gick an ta let till 44 per den 30 juni 2024 (48 per den 31
de cem ber 2023), varav 26 avsåg egen per so nal och 18 un de rent re pre nö rer. Jäm -
fört med fö re gå en de kvar tal ser vi en liten ök ning av all var li ga olyc kor bland egna
med ar be ta re. Vi fort sät ter att med oför mins kad kraft fo ku se ra på det fö re byg gan -
de ar bets mil jö ar be tet för att an ta let olyc kor ska mins ka.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets andra kvar tal
upp gick an ta let L TI4 till 33 (32 förs ta kvar ta let 2024) och fre kven sen L TIF4 per rul -
lan de 12 må na der var 5,7 (5,4 efter förs ta kvar ta let 2024).
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Två gång er om året ge nom för vi med ar be tar un der sök ning en Handsla -
get för att kon ti nu er ligt kunna ut veck las som med ar be ta re och ar bets lag. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om att re kom men -
de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av våra nio mål,
som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över bench mark i bran -
schen (in du stri och till verk ning).
I vå rens mät ning ökade eNPS- värdet med en punkt till 27 från hös tens mät ning,
som upp gick till 26. Det är väl över nor disk bench mark inom seg men tet in du stri
och till verk ning, som lig ger på 20 (19 i hös tens mät ning). Störst po si tiv för änd ring
har skett bland yr kes ar be tar na i våra verk sam he ter i Fin land. Vå rens med ar be tar -
un der sök ning hade det högs ta del ta gan det hit tills på 89,9 pro cent (87,3 pro cent
vid hös tens mät ning). Det visar på ett stort en ga ge mang bland med ar be tar na.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
To talt antal an ställ da upp gick per den 30 juni 2024 till 14 068 (15 490). Me del tal
antal an ställ da* per rul lan de 12 må na der upp gick till 13 318 jäm fört med 13 808
för helå ret 2023.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta -
let krä ver. Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och
genom den på ver kan som upp står hos le ve ran tö rer och kun der. Verk sam he ten
ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika ma te ri al i
vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl lor till kol di -
ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det är där för
inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för mins ka de ut släpp finns.
Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli mat ar be te och
ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, vil ket till ex em pel
hand lar om so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der lät -
tar för män ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam he ten
och tar an svar för att både stäl la och möta krav i vär de ked jan. Vi har en för del i att
vi kan förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in -
satsva ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he -
ter att styra mot lägre kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och att för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2023 vi sa de att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 49
pro cent sedan bas å ret 2015 och med 9 pro cent för in satsva ror och köpta tjäns ter.
Det visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la
om, sam ti digt som ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för
att sänka våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi fort sät ter att stäl la
tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp -
pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka full stän dig he ten i våra mät ning ar av kol di ox -
idin ten si tet vil ket är sär skilt ut ma nan de i Scope 3- redovisningen.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
Jämställd rekrytering
En dast om kring fem pro cent av de som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak -
tis ka ut bild ning ar är kvin nor. Det be ty der att bygg- och an lägg nings bran schen
har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju -
der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har vi ett an svar att skapa för -
flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål in led nings vis att ar be ta för att an de -
len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över -
sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na -
der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som
pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män).
Efter ut gång en av 2023 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 14,2 pro -
cent inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 5,0 pro cent. För
2024 höjer vi målet till minst 6,0 pro cent. För re kry te ring inom pro duk tions led -
ning och pro duk tions stöd sjönk an de len till 18,8 pro cent, jäm fört med målet om
minst 30,0 pro cent. Or sa ken till ned gång en var de få re kry te ring ar na som gjor des
under året med an led ning av rå dan de mark nads lä ge.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
19

===== SIDA 20 =====

Aktiviteter under andra kvartalet
Peab blev först i anläggningsbranschen att använda pålar som producerats
med SSAB Zero, ett material baserat på återvunnet stålskrot och producerat
med fossilfri el och biogas. Materialvalet minskar koldioxidutsläppen med
cirka 80 procent, jämfört med om samma pålar hade tillverkats med
traditionellt stål. Pålarna används vid Port of Skellefteå där Peab bygger en
ny kaj för att bidra till att utveckla hamnområdet till att kunna ta emot fler
och större transporter.
Byggelements nya prefabfabrik i Hallstahammar invigdes. Här bedrivs nu en
kostnadseffektiv och storskalig klimatförbättrad tillverkning av, förutom
bjälklag, väggar med minst halverad mängd cement. Produkter i ECO 50,
alltså ECO-Prefab med minst 50 procent alternativa bindemedel, blir
standard i fabriken.
Byggelement fortsatte utvecklingen av mer klimatförbättrade
prefabricerade element genom lanseringen av massiva väggar i ECO 60.
Massiva väggar är en av de produkter som beställs i störst mängd hos
Byggelement och som nu minskar sitt koldioxidutsläpp avsevärt.
Boende i Borås flyttade in i Peabs 50:e Svanenmärkta egenutvecklade
bostadsfastighet. Peab började Svanenmärka sina egenutvecklade
flerbostadshus 2017 för att ge kunderna ett kvitto från tredje part på att
bostaden och byggnaden de flyttar in i uppfyller hårt ställda miljökrav på
allt från innehåll i inbyggda material till lägre energianvändning.
Swerock tog ytterligare steg i elektrifieringen av sin fordonsflotta genom att
sätta två nya ellastbilar i drift i Göteborg och Skåne. Det innebär minskat
buller och lägre utsläpp av växthusgaser. Lastbilarna kommer att
transportera hyrliftar och de laddas under natten och kan även
snabbladdas dagtid vid behov.
Lambertsson Kran investerade i en 50 tons mobilkran, där kranen körs på el.
Detta är den första i Sverige i sitt slag och ytterligare ett steg i att elektrifiera
bolagets fordonsflotta. Motorn som används för att flytta kranen går på HVO
och hydraulsystemet drivs med biologisk miljöolja.
Peab slutförde en omfattande kartläggning av sin påverkan på den
biologiska mångfalden samt presenterade grunden till en färdplan för att
kunna identifiera och prioritera systematiska insatser för att skydda och
stärka den biologiska mångfalden.
Peabkoncernen genomförde den årliga Säkerhetsdagen med temat ”Laget
framför allt” . Det är en gemensam arbetsmiljöaktivitet som syftar till att
samtliga medarbetare funderar särskilt över hur de kan bidra till hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen.
•
•
•
•
•
•
•
•
Asfaltspumpbil
Mar ka ryd
20

===== SIDA 21 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en mins kan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
21

===== SIDA 22 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
4,5 % exkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr).
*** Rö rel se mar gi nal 2,5 % exkl Mall of Scan di na via (400 Mkr). ****
Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 juni 2024.
%
4,4 4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2
2,54,5
2,5
2016*2017*2018* 20192020** 2021 2022
2023***2024****
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 30 juni 2024.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6 0,6
2016*2017*2018* 2019 2020 2021 2022 20232024**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
%
61 58 59
97
67
59 56
30
2016* 2017* 2018*2019**2020***
2021 2022 2023
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt mins kan de trend, rul lan de 12
mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44
Jan-
21
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27
8 10
15
20 22 21 19 20
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q2
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -49% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -9% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
22

===== SIDA 23 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Under au gusti månad yr ka de Unibail- Rodamco-Westfield att hov rät ten
skul le upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Efter en
grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de ser
Peab inte att det fö re lig ger några grun der för klan der. Peab kom mer i den vi da re
pro ces sen att be mö ta klan der ta lan. Under pro ces sen är skil je do men in hi be rad,
vil ket in ne bär att den inte är verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal -
ning fram. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi har
under det se nas te året dock no te rat att ma te ri alpri ser na har stag ne rat och även
no te rat en viss pris ned gång främst på ener gi. Vi föl jer ut veck ling en nog grant och
ar be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti -
digt räkna med fort satt höga bygg kost na der. Höga bygg kost na der till sam mans
med högre rän tor gör det svå ra re att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan
på bygg mark na den i hela Nor den.
Central ban ker na har höjt sina styr rän tor vid flera till fäl len det se nas te åren och
rän tor na är fort satt på höga ni vå er, även om rän te sänk ning ar har in letts. Fort satt
höga rän tor kan mins ka in ve ste rings vil jan och dämpa ef ter frå gan.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi. Peab har
ingen di rekt ex po ne ring mot Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt
in di rekt på ver kas via ma te ri al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon -
ti nu er ligt kunna be dö ma even tu ell på ver kan på Peab.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2023.
Port of Skellefteå
Skel l ef teå
23

===== SIDA 24 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Peab upprepade sina externa mål på kapitalmarknadsdag
I sam band med Peabs ka pi tal mark nads dag i feb ru a ri 2024 kom mu ni ce ra des att
de nio ex ter na målen som fast slogs 2021 är fort satt re le van ta och lig ger där för
fast. Målen är både fi nan si el la och icke- finansiella och ka te go ri se ras under de
stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na i bran schen, Mest lön sam ma fö re ta -
get i bran schen, Bästa ar bets plat sen i bran schen samt Le dan de inom sam hälls -
an svar i bran schen. Peabs vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och Peabs öv ri -
ga kon cern led ning pre sen te ra de en upp da te ring av verk sam he tens läge och stra -
te gis ka in rikt ning fram åt. Sam ti digt re dogjor de Peab också för en po ten ti ell or de -
rin gång om to talt cirka 19 Mdkr de när mas te två åren med an led ning av det
ökade in sla get av för av tal, så kal la de fas 1- avtal, inom ent re pre nad verk sam he -
ten.
Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier
På års stäm man den 6 maj 2024 be slu ta des att god kän na sty rel sens för slag om
Pre sta tions ak tie pro gram 2024 samt över lå tel se av max i malt 2 785 324 B- aktier.
Pre sta tions ak tie pro gram met syf tar till att knyta nyc kel per so ners be lö ning ar när -
ma re bo la gets lång sik ti ga resultat-  och vär de ut veck ling.
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de den 13 juni 2024 ob li ga tio ner till ett to talt värde om 1 500 Mkr.
Ob li ga tio ner na har en löp tid på 3 år re spek ti ve 4,5 år. På 3 år emit te ra des 900 Mkr
med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,30 pro cen ten he ter. På 4,5 år
emit te ra des 600 Mkr med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,70 pro cen -
ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra in ve ste ring ar
inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och pro duk tions -
pro ces ser, rena trans por ter samt vat ten han te ring och han te ring av för ore ning ar.
Emis sio nen av gröna ob li ga tio ner gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- 
program och det ny li gen upp da te ra de ram ver ket för grön fi nan sie ring.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2024 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
förs ta halv å ret 2024.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2023, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra
nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta halv å ret 2024.
E6 Stenungsund
Stenungsund
24

===== SIDA 25 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under förs ta halv å ret 2024 till 28 378 Mkr (29 076). Ju ste rat för avytt ra de en he ter samt va luta kur sef fek ter mins ka de
net to om sätt ning en med två pro cent. Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med 2 005 Mkr (630).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för förs ta halv å ret 2024 till 802 Mkr (1 204) och rö rel se mar gi na len upp gick till 2,8 pro cent (4,1). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads -
pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 275 Mkr (251).
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 16 928 16 098 28 378 29 076 60 902 61 600
Kostnader för produktion -15 281 -14 141 -26 289 -26 279 -56 193 -56 183
Bruttoresultat 1 647 1 957 2 089 2 797 4 709 5 417
Försäljnings- och administrationskostnader -885 -867 -1 644 -1 721 -3 087 -3 164
Övriga rörelseintäkter 60 124 389 166 580 357
Övriga rörelsekostnader -8 -17 -32 -38 -18 -24
Rörelseresultat 814 1 197 802 1 204 2 184 2 586
Finansiella intäkter 59 431 127 467 244 584
Finansiella kostnader -167 -125 -322 -213 -693 -584
Finansnetto -108 306 -195 254 -449 0
Resultat före skatt 706  1 503 607 1 458 1 735 2 586
Skatt -110 -315 -67 -305 -360 -598
Periodens resultat 596 1 188 540 1 153 1 375 1 988
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 596 1 189 539 1 154 1 373 1 988
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -1 1 -1 2 0
Periodens resultat 596 1 188 540  1 153 1 375 1 988
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,08 4,13 1,88 4,01 4,79 6,92
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,3 10,4 7,3 10,4 7,3 9,1
Räntabilitet på eget kapital, % 9,5 17,8 9,5 17,8 9,5 14,1
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Periodens resultat 596  1 188 540 1 153 1 375 1 988
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska
verksamheter 8 82 62 -16 -67 -145
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 1 9 14 6 26 18
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -1 -3 -1 -1 -4 -4
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens
resultat 0 -1 -3 -1 -6 -4
Periodens övrigt totalresultat 8 87 72 -12 -51 -135
Periodens totalresultat 604
1 275 612 1 141 1 324 1 853
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 604 1 275 611 1 142 1 323 1 854
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 1 -1 1 -1
Periodens totalresultat 604 1 275 612 1 141 1 324 1 853
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över finansiell ställning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 juni 2024 till 50 372 Mkr (53 297). Eget ka pi tal upp gick till 14 666 Mkr (13 780), vil ket gav en so li di tet på 29,1 pro cent (25,9).
Under andra kvar ta let har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 431 Mkr (1 150).
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 792 4 035 3 789
Materiella anläggningstillgångar 8 090 8 457 8 333
Förvaltningsfastigheter 59 61 61
Räntebärande långfristiga fordringar 1 467 1 255 1 293
Övriga finansiella tillgångar 2 328 2 654 2 857
Uppskjuten skattefordran 80 160 97
Summa anläggningstillgångar 15 816 16 622 16 430
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 616 19 375 18 061
Varulager 2 086 2 073 1 705
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 185 297 1 345
Övriga kortfristiga fordringar 12 179 13 563 10 392
Likvida medel 1 490 1 367 1 243
Summa omsättningstillgångar 34 556 36 675 32 746
Summa tillgångar 50 372 53 297 49 176
Eget kapital och skulder
Eget kapital 14 666 13 780 14 470
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder 8 227 8 573 7 046
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 14 71 193
Uppskjuten skatteskuld 631 668 623
Övriga långfristiga skulder 1 751 1 343 2 005
Summa långfristiga skulder 10 623 10 655 9 867
Räntebärande kortfristiga skulder 4 744 4 677 4 246
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 4 311 9 341 6 933
Övriga kortfristiga skulder 16 028 14 844 13 660
Summa kortfristiga skulder 25 083 28 862 24 839
Summa skulder 35 706 39 517 34 706
Summa eget kapital och skulder 50 372 53 297 49 176
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital 31 962 36 442 32 888
Soliditet, % 29,1 25,9 29,4
Nettoskuld 13 154 19 743 14 537
Eget kapital per aktie, kr 50,93 47,88 50,28
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5 287,5
27

===== SIDA 28 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 14 453 13 768 13 768
Periodens resultat 539 1 154 1 988
Periodens övrigt totalresultat 72 -12 -134
Periodens totalresultat 611 1 142 1 854
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager 0 4 -24
Skatt på kassaflödessäkring 0 -1 5
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 6 – –
Kontant utdelning -431 -1 150 -1 150
Utgående eget kapital 14 639 13 763 14 453
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 17 18 18
Periodens totalresultat 1 -1 -1
Nyemission 9 – –
Utgående eget kapital 27 17 17
Totalt utgående eget kapital 14 666 13 780 14 470
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i
rörelsekapital 1 057  736 739 821 3 203 3 285
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 1 478 -56 720 -230 1 812 862
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 114 2 -354 -470 -36 -152
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder -221 -1 620 648 -1 031 1 600 -79
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 1 371 -1 674 1 014 -1 731 3 376 631
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 428 -938 1 753 -910 6 579 3 916
Försäljning av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – – 28 – 78 50
Förvärv av anläggningstillgångar -337 -538 -668 -894 -1 494 -1 720
Försäljning av anläggningstillgångar 180 103 1 139 252 1 296 409
Kassaflöde från investeringsverksamheten -157 -435 499 -642 -120 -1 261
Kassaflöde före finansiering 2 271 -1 373 2 252 -1 552 6 459 2 655
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – 2 – 2 –
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder 1 273 2 814 1 235 3 439 -866 1 338
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -2 652 -639 -2 818 -882 -5 045 -3 109
Kontant utdelning -431 -1 150 -431 -1 150 -431 -1 150
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 810 1 025 -2 012 1 407 -6 340 -2 921
Periodens kassaflöde 461 -348 240 -145 119 -266
Likvida medel vid periodens början 1 023 1 707 1 243 1 506 1 367 1 506
Valutakursdifferens i likvida medel 6 8 7 6 4 3
Likvida medel vid periodens slut 1 490 1 367 1 490 1 367 1 490 1 243
29

===== SIDA 30 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för förs ta halv å ret 2024 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 428 Mkr (144) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp gick
till 968 Mkr (3 053). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 990 Mkr (3 165).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 433 Mkr (11 749). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 12 352 Mkr
(10 655). Under fö re gå en de år fanns lång fris ti ga skul der till kon cern fö re tag upp gå en de till 1 100 Mkr. Under andra kvar ta let har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med
431 Mkr (1 150). Mo der bo la get har under andra kvar ta let re do vi sat ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 6 Mkr. För yt ter li ga re in for ma tion om ak ti e re la te ra de er sätt ning ar,
se Vä sent li ga hän del ser under rap port pe ri o den.
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Apr-jun
2024
Apr-jun
2023
Jan-jun
2024
Jan-jun
2023
Jul-jun
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 249 72 428 144 551 267
Administrationskostnader -314 -130 -543 -259 -778 -494
Övriga rörelseintäkter 0 0 1 1 3 3
Rörelseresultat -65 -58 -114 -114 -224 -224
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag 990 3 165 990 3 165 1 135 3 310
Övriga finansiella poster 44 -7 87 -26 136 23
Resultat efter finansiella poster 969 3 100 963 3 025 1 047 3 109
Bokslutsdispositioner – – – – 1 367 1 367
Resultat före skatt 969 3 100 963 3 025 2 414 4 476
Skatt 4 12 5 28 -292 -269
Periodens resultat 973 3 112 968 3 053 2 122 4 207
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
30

===== SIDA 31 =====

Rapport över finansiell ställning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
30 jun
2024
30 jun
2023
31 dec
2023
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 344 3 2
Materiella anläggningstillgångar 40 2 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 433 11 749 10 433
Fordringar koncernföretag 6 – –
Uppskjuten skattefordran 86 96 83
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 525 11 845 10 516
Summa anläggningstillgångar 10 909 11 850 10 520
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 1 – 0
Fordringar koncernföretag
4 430 3 159 4 940
Aktuella skattefordringar 102 112 –
Övriga fordringar 2 56 57
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 92 8 13
Summa kortfristiga fordringar 4 627 3 335 5 010
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 4 627 3 335 5 010
Summa tillgångar 15 536 15 185 15 530
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 10 468 8 771 9 925
Summa eget kapital 12 352 10 655 11 809
 
Obeskattade reserver 2 919 3 292 2 919
Avsättningar
Övriga avsättningar 45 44 43
Summa avsättningar 45 44 43
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag –
1 100 –
Summa långfristiga skulder – 1 100 –
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 55 10 19
Skulder till koncernföretag 3 2 645
Aktuella skatteskulder – – 21
Övriga skulder 31 14 8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 131 68 66
Summa kortfristiga skulder 220 94 759
Summa skulder 220
1 194 759
Summa eget kapital och skulder 15 536 15 185 15 530
31

===== SIDA 32 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
32

===== SIDA 33 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-jun 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 10 706 7 270 6 610 1 760 27 26 373 2 005 28 378
Intern försäljning 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – –
Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
Fördelning per land
Sverige
9 548 7 006 5 326 1 305 539 -4 101 19 623 1 390 21 013
Norge 1 458 830 533 200 66 -263 2 824 450 3 274
Finland 1 140 2 016 270 69 -138 3 357 165 3 522
Danmark 566 566 566
Övrigt 3 3 3
Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 6 255 5 781 2 364 5 22 14 427 14 427
Privata kunder 4 451 1 489 4 246 1 755 5 11 946 2 005 13 951
Interna kunder 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – –
Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 29 7 2 856 665 27 -541 3 043 3 172 6 215
Över tid 12 109 7 821 4 573 1 052 534 -3 163 22 926 -1 167 21 759
Hyresintäkter 8 8 1 015 58 113 -798 404 404
Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 12 109 7 821 4 573 1 052 20 -2 650 22 925 -1 167 21 758
Försäljning av varor 2 224 -384 1 840 1 840
Försäljning av
fastighetsprojekt 652 652 3 172 3 824
Transporttjänster 573 -137 436 436
Administrativa tjänster 514 -513 1 1
Hyresintäkter 8 8 1 015 58 113 -798 404 404
Övrigt 29 7 59 13 27 -20 115 115
Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Koncernen
Jan-jun 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 12 251 6 556 6 211 3 397 31 28 446 630 29 076
Intern försäljning 2 711 663 1 915 13 736 -6 038 – –
Summa 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
Fördelning per land
Sverige
10 645 6 607 5 564 2 557 596 -5 050 20 919 124 21 043
Norge 2 370 611 504 311 84 -365 3 515 -169 3 346
Finland 1 947 1 1 568 542 86 -622 3 522 675 4 197
Danmark 485 1 -1 485 485
Övrigt 5 5 5
Summa 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 5 912 5 225 1 647 23 23 12 830 -17 12 813
Privata kunder 6 339 1 331 4 564 3 374 8 15 616 647 16 263
Interna kunder 2 711 663 1 915 13 736 -6 038 – –
Summa 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 23 4 3 096 790 38 -590 3 361 3 243 6 604
Över tid 14 933 7 209 3 906 2 566 624 -4 582 24 656 -2 613 22 043
Hyresintäkter 6 6 1 124 54 105 -866 429 429
Summa 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 14 933 7 209 3 906 2 566 45 -4 004 24 655 -2 613 22 042
Försäljning av varor 2 427 -425 2 002 2 002
Försäljning av
fastighetsprojekt 782 782 3 243 4 025
Transporttjänster 591 -134 457 457
Administrativa tjänster 579 -578 1 1
Hyresintäkter 6 6 1 124 54 105 -866 429 429
Övrigt 23 4 78 8 38 -31 120 120
Summa 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per land
Sverige
20 250 13 692 12 272 4 331 1 169 -9 633 42 081 857 42 938
Norge 4 236 1 472 1 588 357 159 -749 7 063 261 7 324
Finland 3 294 4 934 1 034 158 -910 8 510 1 661 10 171
Danmark 1 145 1 -2 1 144 1 144
Övrigt 23 23 23
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 047 10 847 5 475 47 47 28 463 -32 28 431
Privata kunder 11 148 2 939 10 611 5 648 12 30 358 2 811 33 169
Interna kunder 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 51 20 6 387 1 785 84 -1 129 7 198 6 807 14 005
Över tid 27 717 15 131 11 392 3 820 1 193 -8 490 50 763 -4 028 46 735
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 27 717 15 131 11 392 3 820 77 -7 374 50 763 -4 028 46 735
Försäljning av varor 5 036 -790 4 246 4 246
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 743 1 743 6 807 8 550
Transporttjänster 1 205 -273 932 932
Administrativa tjänster 1 116 -1 116 – –
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Övrigt 51 20 146 42 84 -66 277 277
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-jun
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 10 706 7 270 6 610 1 760 27 26 373 2 005 28 378
Intern försäljning 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – –
Summa intäkter 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378
Rörelseresultat 224 242 -30 213 -137 1 513 289 802
Rörelsemarginal, % 1,8 3,1 -0,4 12,0 1,9 2,8
Finansiella intäkter 127 127
Finansiella kostnader -300 -22 -322
Finansnetto -173 -22 -195
Resultat före skatt 340 267 607
Skatt -42 -25 -67
Periodens resultat 298 242 540
Sysselsatt kapital (UB) -897 -420 11 339 18 408 289 28 719 3 243 31 962
Balansomslutning 46 840 3 532 50 372
Eget kapital 14 992 -326 14 666
Soliditet, % 32,0 29,1
Nettoskuld 9 585 3 569 13 154
Kassaflöde före
finansiering 164 493 -577 44 -437 -313 2 565 2 252
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -22 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 476 Mkr samt bo stads pro jekt 2 056 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-jun
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 12 251 6 556 6 211 3 397 31 28 446 630 29 076
Intern försäljning 2 711 663 1 915 13 736 -6 038 – –
Summa intäkter 14 962 7 219 8 126 3 410 767 -6 038 28 446 630 29 076
Rörelseresultat 703 211 -102 241 -107 -12 934 270 1 204
Rörelsemarginal, % 4,7 2,9 -1,3 7,1 3,3 4,1
Finansiella intäkter 467 467
Finansiella kostnader -191 -22 -213
Finansnetto 276 -22 254
Resultat före skatt 1 210 248 1 458
Skatt -254 -51 -305
Periodens resultat 956 197 1 153
Sysselsatt kapital (UB) -429 184 11 885 17 351 415 29 406 7 036 36 442
Balansomslutning 46 886 6 411 53 297
Eget kapital 14 770 -990 13 780
Soliditet, % 31,5 25,9
Nettoskuld 11 717 8 026 19 743
Kassaflöde före
finansiering -236 57 -993 -1 369 -688 -3 229 1 677 -1 552
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -22 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 450 Mkr samt bo stads pro jekt 4 961 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
 4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5)  5)  5)
 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Koncernen Jan-dec
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa intäkter 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Rörelseresultat 441 501 962 304 -299 -56 1 853 733 2 586
Rörelsemarginal, % 1,6 3,3 4,8 5,3 3,2 4,2
Finansiella intäkter 584 584
Finansiella kostnader -542 -42 -584
Finansnetto 42 -42 0
Resultat före skatt 1 895 691 2 586
Skatt -481 -117 -598
Årets resultat 1 414 574 1 988
Sysselsatt kapital (UB) -985 -173 10 699 18 093 5 27 639 5 249 32 888
Balansomslutning 44 295 4 881 49 176
Eget kapital 15 082 -612 14 470
Soliditet, % 34,0 29,4
Nettoskuld 8 676 5 861 14 537
Kassaflöde före
finansiering 146 698 1 012 -2 254 -919 -1 317 3 972 2 655
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -42 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 719 Mkr samt bo stads pro jekt 6 072 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
37

===== SIDA 38 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 30 jun 2024 30 jun 2023 31 dec 2023
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 58 58 46 46
Varav onoterade fonder 4 4 17 17 5 5
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 20 20 27 27 10 10
Varav råvarusäkring med termin 19 19 15 15 9 9
Varav valutaderivat 1 1 12 12 1 1
Summa finansiella tillgångar 20 45 65 27 58 85 10 46 56
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder – 18 18 –
Varav villkorad köpeskilling – 18 18 –
Övriga kortfristiga skulder 17 17 25 25 16 6 22
Varav valutaderivat 1 1 – 3 3
Varav råvarusäkring med termin 16 16 25 25 13 13
Varav villkorad köpeskilling – – 6 6
Summa finansiella skulder 17 – 17 25 18 43 16 6 22
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 30 jun 2024 30 jun 2023 31 dec 2023 30 jun 2024 30 jun 2023 31 dec 2023
Ingående balans 5 26 26 41 41 41
Investeringar 2 5
Försäljningar -1 -1
Erhållen utdelning -1
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) 1 1
Finansnetto -11 -26
Utgående balans 4 17 5 41 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr  30 jun 2024  30 jun 2023 31 dec 2023
Ingående balans 6 20 20
Periodens utbetalningar -6
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) -1 -13
Redovisat i övrigt totalresultat -1 -1
Utgående balans – 18 6
38

===== SIDA 39 =====

Kommande information
Rapport för tredje kvartalet 2024 25 oktober 2024
Bokslutskommuniké 2024 6 februari 2025
Års- och hållbarhetsredovisning 2024 April 2025
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tis da gen den 16 juli kloc kan 13.00 av vd
och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://ir.fi nan ci al he a rings.com/peab- q2-report-2024
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.fi nan ci al he a rings.com/te le con fe rence/?id=50048729
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In for ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon -
takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 16 juli 2024, kl. 11.00 CET .
•
•
•
Sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren för säk rar att halv års rap por ten ger en rätt vi san de över sikt av mo der bo -
la gets och kon cer nens verk sam het, ställ ning och re sul tat samt be skri ver vä sent li ga ris ker och osä ker hets fak -
to rer som mo der bo la get och de fö re tag som ingår i kon cer nen står inför.
Förs löv den 16 juli 2024
Anders Runevad
Styrelseordförande
Karl-Axel Granlund
Styrelseledamot
Fredrik Paulsson
Styrelseledamot
Kerstin Lindell
Styrelseledamot
Lars Sköld
Styrelseledamot
Liselott Kilaas
Styrelseledamot
Malin Persson
Styrelseledamot
Magdalena Gerger
Styrelseledamot
Kim Thomsen
Styrelseledamot
Patrik Svensson
Styrelseledamot
Maria Doberck
Styrelseledamot
Jesper Göransson
VD och koncernchef
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
39

===== SIDA 40 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Nettoomsättning 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458
Kostnader för produktion -15 281 -11 008 -16 139 -13 765 -14 141 -12 138 -15 466 -14 730 -14 845
Bruttoresultat 1 647 442 1 226 1 394 1 957 840 1 675 1 467 1 613
Försäljnings- och administrationskostnader -885 -759 -843 -600 -867 -854 -851 -640 -929
Övriga rörelseintäkter 60 329 91 100 124 42 72 81 94
Övriga rörelsekostnader -8 -24 -3 17 -17 -21 -10 8 -3
Rörelseresultat 814 -12 471 911 1 197 7 886 916 775
Finansiella intäkter 59 68 61 56 431 36 39 18 22
Finansiella kostnader -167 -155 -173 -198 -125 -88 -85 -60 -36
Finansnetto -108 -87 -112 -142 306 -52 -46 -42 -14
Resultat före skatt 706 -99 359 769 1 503 -45 840 874 761
Skatt -110 43 -148 -145 -315 10 -282 -163 -171
Periodens resultat 596 -56 211 624 1 188 -35 558 711 590
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 596 -57 211 623 1 189 -35 559 711 590
Innehav utan bestämmande inflytande 0 1 0 1 -1 0 -1 0 0
Periodens resultat 596 -56 211 624 1 188 -35 558 711 590
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie, kr 2,08 -0,20 0,74 2,17 4,13 -0,12 1,93 2,43 2,01
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 288,0 291,3 294,4
Sysselsatt kapital (UB)
31 962 33 016 32 888 35 805 36 442 33 831 33 590 32 230 31 232
Eget kapital (UB) 14 666 14 481 14 470 14 405 13 780 13 652 13 786 13 250 12 736
40

===== SIDA 41 =====

Af färs om rå den
Mkr
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Nettoomsättning
Bygg 6 358 5 788 7 029 5 789 7 540 7 422 8 330 6 306 7 628
Anläggning 4 278 3 558 4 454 3 491 3 891 3 328 4 405 3 584 3 893
Industri 6 033 2 411 5 056 6 780 5 347 2 779 5 658 7 096 6 108
Projektutveckling 720 1 055 1 456 856 1 569 1 841 1 986 2 234 1 977
– varav Fastighetsutveckling 21 23 453 7 65 9 11 304 120
– varav Bostadsutveckling 699 1 032 1 003 849 1 504 1 832 1 975 1 930 1 857
Koncerngemensamt 345 329 377 343 390 377 409 380 385
Elimineringar -2 502 -2 000 -2 733 -2 523 -2 981 -3 057 -3 740 -2 915 -3 133
Koncernen, segmentsredovisning 15 232 11 141 15 639 14 736 15 756 12 690 17 048 16 685 16 858
Justering bostäder till IFRS 1 696 309 1 726 423 342 288 93 -488 -400
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458
Rörelseresultat
Bygg 123 101 -358 96 141 162 166 126 177
Anläggning 165 77 180 110 152 59 175 118 148
Industri 449 -479 476 588 333 -435 283 519 341
Projektutveckling -33 246 17 46 114 127 309 265 264
– varav Fastighetsutveckling 21 261 63 21 29 -6 19 91 43
– varav Bostadsutveckling -54 -15 -46 25 85 133 290 174 221
Koncerngemensamt -79 -58 -159 -33 -34 -73 -53 -27 -47
Elimineringar -6 7 -23 -21 -16 4 -27 -8 2
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 619 -106 133 786 690 -156 853 993 885
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning 619 -106 133 786 1 090 -156 853 993 885
Justering bostäder till IFRS 190 85 330 115 98 153 25 -86 -119
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 5 9 8 10 9 10 8 9 9
Koncernen, IFRS 814 -12 471 911 1 197 7 886 916 775
Rörelsemarginal, %
Bygg 1,9 1,7 -5,1 1,7 1,9 2,2 2,0 2,0 2,3
Anläggning 3,9 2,2 4,0 3,2 3,9 1,8 4,0 3,3 3,8
Industri 7,4 -19,9 9,4 8,7 6,2 -15,7 5,0 7,3 5,6
Projektutveckling -4,6 23,3 1,2 5,4 7,3 6,9 15,6 11,9 13,4
– varav Fastighetsutveckling 100,0 1 134,8 13,9 300,0 44,6 -66,7 172,7 29,9 35,8
– varav Bostadsutveckling -7,7 -1,5 -4,6 2,9 5,7 7,3 14,7 9,0 11,9
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 4,1 -1,0 0,9 5,3 4,4 -1,2 5,0 6,0 5,2
Koncernen, segmentsredovisning 4,1 -1,0 0,9 5,3 6,9 -1,2 5,0 6,0 5,2
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 4,8 -0,1 2,7 6,0 7,4 0,1 5,2 5,7 4,7
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie exkl. MoS, kr 1,48 -0,45 -0,25 1,85 1,68 -0,54 1,89 2,69 2,36
Resultat per aktie, kr 1,48 -0,45 -0,25 1,85 3,86 -0,54 1,89 2,69 2,36
Sysselsatt kapital (UB)
28 719 27 721 27 639 29 072 29 406 25 910 25 000 23 546 22 828
Eget kapital (UB) 14 992 14 976 15 082 15 239 14 770 14 687 14 978 14 469 13 868
Orderingång 16 434 17 889 10 527 11 034 12 505 11 042 10 455 13 095 14 334
Orderstock vid periodens utgång 50 578 47 808 39 060 41 669 43 638 44 595 44 389 48 762 49 899
41

===== SIDA 42 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis -
ning en 2023.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
42

===== SIDA 43 =====

Affärsområde Bygg
 Affärsområde Anläggning
 Affärsområde Industri
 Affärsområde
Projektutveckling
Fo to gra fer: Anna- Karin Svan tes son, An ni ka Pers son, Ce ci lia Hed ström, Hen rik Nor dell, Ku va to i misto Kuvio Oy, Mar kus Es sel mark, Se basti an La mot te och The re se Pet ters son.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina
liv. Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af -
färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan -
mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus,
sim hal lar, musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti -
den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
57 Mdkr
Antal anställda, cirka
14 000
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 14 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 57 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se