Kvartalsrapport Q3 2023

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JANUARI – SEPTEMBER 2023
Flerbostadshus
Vanda, Fin land

===== SIDA 2 =====

Marknaden fortsatt tudelad
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Jul-Sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 14 736 16 685 43 182 46 087 60 230 63 135
Rörelseresultat 786 993 1 720 1 888 2 573 2 741
Rörelsemarginal, % 5,3 6,0 4,0 4,1 4,3 4,3
Resultat före skatt 654 963 1 864 1 852 2 682 2 670
Periodens resultat 530 788 1 486 1 495 2 028 2 037
Resultat per aktie, kr 1,85 2,69 5,17 5,09 7,06 6,98
Räntabilitet på eget kapital, % 13,6 17,7 13,6 17,7 13,6 14,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,5 14,3 11,5 14,3 11,5 12,2
Nettoskuld 10 173 5 886 10 173 5 886 10 173 6 899
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,7 0,4 0,7 0,4 0,7 0,5
Soliditet, % 32,5 33,5 32,5 33,5 32,5 34,7
Kassaflöde före finansiering 450 805 -2 779 -1 058 -3 676 -1 955
Medeltal antal anställda 14 363 15 211 13 821 14 053 14 037 14 211
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 15 159 16 197 44 235 44 792 61 376 61 933
Rörelseresultat, IFRS 911 916 2 115 1 671 3 001 2 557
Resultat före skatt, IFRS 769 874 2 227 1 600 3 067 2 440
Periodens resultat, IFRS 624 711 1 777 1 273 2 335 1 831
Resultat per aktie, IFRS, kr 2,17 2,43 6,18 4,34 8,11 6,27
Nettoskuld, IFRS 17 740 15 789 17 740 15 789 17 740 16 681
Soliditet, IFRS, % 27,2 25,9 27,2 25,9 27,2 27,0
Kassaflöde före finansiering, IFRS 1 052 520 -500 -2 655 -1 004 -3 159
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
21 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv3-21Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
Juli-september 2023
Nettoomsättning 14 736 Mkr (16 685)
Rörelseresultat 786 Mkr (993)
Rörelsemarginal 5,3 procent (6,0)
Resultat före skatt 654 Mkr (963)
Resultat per aktie 1,85 kr (2,69)
Orderingång 11 034 Mkr (13 095)
Kassaflöde före finansiering 450 Mkr (805)
•
•
•
•
•
•
•
Januari-september 2023
Skiljedom meddelad avseende Mall of Scandinavia (MoS)
Nettoomsättning 43 182 Mkr (46 087)
Rörelseresultat 1 720 Mkr (1 888). Rörelseresultat exkl. MoS 1 320 Mkr
Rörelsemarginal 4,0 procent (4,1). Rörelsemarginal exkl. MoS 3,1 procent
Resultat före skatt 1 864 Mkr (1 852). Rörelseresultat före skatt exkl. MoS 1 074 Mkr
Resultat per aktie 5,17 kr (5,09). Resultat per aktie exkl. MoS 2,99 kr
Orderingång 34 581 Mkr (42 804)
Orderstock 41 669 Mkr (48 762)
Kassaflöde före finansiering -2 779 Mkr (-1 058)
Nettoskuld 10 173 Mkr (5 886)
Nettoskuldsättningsgrad 0,7 (0,4)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Tren den med den tu de la de mark na den hål ler i sig. Vi ser alltjämt en av stan nad bo stads mark nad som på ver kar bo stads byg gan det ne ga tivt, medan of fent ligt byg -
gan de upp vi sar en god mark nads ut veck ling. Peab har en bred verk sam het och under pe ri o den har vi en god ut veck ling bland annat inom An lägg ning och Be lägg -
ning.
Koncernens utveckling
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sex pro cent under årets förs ta nio
må na der och upp gick till 43 182 Mkr (46 087). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 1 720
Mkr (1 888) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,0 pro cent (4,1). Ex klu de rat ef fek -
ten av Mall of Scan di na via (MoS) upp gick rö rel se re sul ta tet till 1 320 Mkr och rö rel -
se mar gi na len till 3,1 pro cent. Den lägre ef ter frå gan på ny pro duk tion av bo stä der i
samt li ga våra verk sam hets län der på ver ka de oss fram för allt inom af färs om rå de -
na Pro jekt ut veck ling och Bygg. An lägg ning, Be lägg ning och of fent ligt hus byg gan -
de inom Bygg har haft en god ut veck ling men detta kom pen se rar inte fullt ut ef -
fek ten av det kraf tigt mins ka de bo stads byg gan det. Sam man ta get ger detta ef fekt
på både re sul tat ge ne re ring och skuld sätt ning och vi an pas sar fort lö pan de verk -
sam he ten till mark nads si tu a tio nen.
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de Bygg var net to om sätt ning en oför änd rad och inom An lägg ning
ökade om sätt ning en med en pro cent under de förs ta nio må na der na. Rö rel se -
mar gi na len i Bygg exkl. MoS upp gick till 1,9 pro cent (2,2) och i An lägg ning till 3,0
pro cent (3,0). Ar be te inom af färs om rå de Bygg pågår med att an pas sa verk sam he -
ten till en lägre ef ter frå gan på bo stads pro jekt. Sam man ta get upp gick rö rel se mar -
gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,3 pro cent (2,5).
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sex pro cent under
årets förs ta nio må na der. Rö rel se mar gi na len upp gick till 3,3 pro cent (2,9). Den
för bätt ra de rö rel se mar gi na len för kla ras i hu vud sak av ökad in tjä ning inom Be -
lägg ning. Inom in du stri verk sam he ter na har vi fort satt att han te ra på ver kan av de
höga energi-  och bräns le kost na der na i pris sätt ning en till kund samt genom an -
pass ning ar och ef fek ti vi se ring ar i verk sam he ten.
I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 36 pro cent
till följd av den låga ak ti vi te ten inom bo stads ut veck ling i hela Nor den. Få sålda
bo stä der och myc ket låg igång sätt ning av egen ut veck la de bo stads pro jekt bi drog
till det fort satt mins kan de rö rel se re sul ta tet inom Bo stads ut veck ling, som upp vi -
sa de en rö rel se mar gi nal på 5,8 pro cent (10,5). I Fas tig hets ut veck ling har det inte
skett några stör re trans ak tio ner under pe ri o den.
To talt antal igång sat ta egen ut veck la de bo stä der under pe ri o den ja nu a ri till sep -
tem ber var 648 (2 022), varav 121 (1 680) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och
527 (342) var bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. An ta let sålda bo -
stä der upp gick to talt till 604 (1 502), varav 341 (1 502) var bo stads rät ter/ägar lä -
gen he ter och 263 (–) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på -
gåen de pro jekt för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick per den 30 sep tem ber
2023 till 67 pro cent (72).
Orderläge
Or de rin gång en mins ka de under ja nu a ri till sep tem ber till 34,6 Mdkr (42,8). Minsk -
ning en för kla ras till störs ta delen av den svaga ef ter frå gan på bo stads pro jekt, vil -
ket på ver kar af färs om rå de na Pro jekt ut veck ling och Bygg. Vi har också varit mer
se lek ti va vid läm nan de av anbud inom be lägg nings verk sam he ten i Norge. Or de -
rin gång en från of fent li ga be stäl la re har varit god under pe ri o den. Or der stock kvar
att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den upp gick till 41,7 Mdkr (48,8).
Skiljedom till Peabs fördel
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab
vann fram gång. Uni bail Ro damco West fi eld har sedan dess yrkat att hov rät ten ska
upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan och sam ti digt har
domen in hi be rats. Det in ne bär att domen tills vi da re inte kan verk stäl las och att
tid punk ten för be tal ning skjuts fram. Peab gör ingen ny be döm ning av se en de de
ti di ga re kom mu ni ce ra de be döm da re sul ta tef fek ter na och ser inte att det fö re lig -
ger någon som helst grund för klan der.
Måluppfyllelse
Det här kvar ta let re do vi sar vi tre av våra nio ex ter na mål: all var li ga olyc kor, rö rel -
se mar gi nal och net toskuld sätt nings grad. An ta let all var li ga olyc kor upp gick, be -
räk nat på rul lan de 12 må na der, till 40 (48 per den 30 sep tem ber 2022), varav 26
avsåg egen per so nal och 14 un de rent re pre nö rer.
Det är po si tivt att vårt fokus på dessa frå gor fort sät ter att ge re sul tat och att tren -
den ut veck las åt rätt håll. Det fö re byg gan de ar bets mil jö ar be tet och åt gär der för
att för hind ra att olyc kor in träf far igen, lik som stän di ga in for ma tions in sat ser är
centralt för att mins ka ar bets platso lyc kor na.
Våra fi nan si el la mål är satta över tid och en nor mal kon junk tur. Ett av målen är att
ha en rö rel se mar gi nal som över sti ger sex pro cent. Be räk nat på rul lan de 12 må na -
der upp gick rö rel se mar gi na len ex klu si ve MoS efter det tred je kvar ta let till 3,6
pro cent. Rö rel se mar gi na len på ver kas tyd ligt av det för säm ra de mark nads lä get
på bo stads mark na den. Vårt andra fi nan si el la mål, net toskuld sätt nings gra den,
upp gick efter årets tred je kvar tal till 0,7, vil ket är in nan för målin ter val let 0,3-0,7.
Net toskul den har ökat till följd av ökad rö rel se ka pi tal bind ning främst inom af -
färs om rå de na Pro jekt ut veck ling och In du stri.
Marknad och framtidsutsikter
En ligt ex ter na be dö ma re pekar de sam la de nor dis ka mark nads ut sik ter na inom
bo stä der nedåt för 2023, medan ut veck ling en inom öv rigt hus byg gan de och an -
lägg ning för vän tas vara över vä gan de po si tiv. Det hand lar fram för allt om en star -
ka re ef ter frå gan inom of fent ligt hus byg gan de, an lägg ning och in ve ste ring ar
kopp la de till grön om ställ ning. När det gäl ler bo stä der star tas det för när va ran de
knappt några nya pro jekt på mark na den. De högre rän tor na och den höga in fla -
tio nen gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Även 2024 för vän tas en lägre in ve ste -
ringsni vå på den nor dis ka mark na den.
Det är inte bra att bo stads byg gan det mins kar så kraf tigt med tanke på att de un -
der lig gan de be ho ven i Nor den kvar står. Frå gan om hur den lång sik ti ga han te ring -
en av bo stads för sörj ning en bör se ut, fram för allt i Sve ri ge, är vik tig att bringa
klar het i. Sam ti digt kan vi för Peabs del kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad
bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den åter vän der
vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Vi fort sät ter nu att an pas sa verk sam he ten genom fort satt högt kost nads fo kus och
för sik tig het på in ve ste rings si dan i vän tan på att bo stads mark na den och öv rigt
pri vat byg gan de åter i gen tar fart.
Det är en styr ka för oss att vi har flera ben att stå på med vårt breda er bju dan de
till mark na den. Vi ser hur våra fyra sam ver kan de af färs om rå den, om fat tan de lo -
ka la när va ro i Nor den och våra kom pe ten ta med ar be ta re mins kar Peabs sår bar -
het i rå dan de mark nads lä ge. I det långa per spek ti vet finns goda för ut sätt ning ar
för till växt inom de seg ment och mark na der där vi ver kar.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat 
Juli – september 2023
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med tolv pro cent under tred je kvar ta let
2023 och upp gick till 14 736 Mkr (16 685).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning med åtta pro cent jäm fört med
tred je kvar ta let fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras i hu vud sak av lägre ef ter frå -
gan på ny pro duk tion av bo stä der i samt li ga län der, vil ket inte har kun nat kom -
pen se ras av andra typer av pro jekt. I af färs om rå de An lägg ning mins ka de om sätt -
ning en med tre pro cent och för kla ras av lägre ak ti vi tet inom In fra struk tur. I af färs -
om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med fyra pro cent i tred je kvar ta let
och minsk ning en är främst re la te rad till Be lägg ning och Be tong. I af färs om rå de
Pro jekt ut veck ling mins ka de om sätt ning en med 62 pro cent, vil ket till störs ta
delen re la te ras till Bo stads ut veck ling och den svaga ef ter frå gan på bo stä der i
hela Nor den.
Rö rel se re sul ta tet för tred je kvar ta let 2023 upp gick till 786 Mkr (993) och rö rel se -
mar gi na len upp gick till 5,3 pro cent (6,0).
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len till 1,7 pro cent jäm fört med 2,0
pro cent mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Ar be te inom af färs om rå de Bygg
pågår med att an pas sa verk sam he ten till en lägre ef ter frå gan på bo stads pro jekt. I
af färs om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 3,2 pro cent (3,3). Sam -
man ta get för ent re pre nad verk sam he ter na upp gick rö rel se mar gi na len till 2,2 pro -
cent (2,5). Det är fort satt en viss ut späd ning av rö rel se mar gi na len till följd av de
höga kost na der na för ma te ri al och ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet
i Ukrai na. I af färs om rå de In du stri upp gick rö rel se re sul ta tet till 588 Mkr (519) och
rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 8,7 pro cent (7,3). För bätt ring en för kla ras av
ökad in tjä ning inom Be lägg ning. Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling hade ett lägre
rö rel se re sul tat, vil ket är re la te rat till både Bo stads ut veck ling och Fas tig hets ut -
veck ling. Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der har in ne bu rit färre sålda bo -
stä der och få pro duk tions star ter av bo stads pro jekt för bo stads rät ter/ägar lä gen -
he ter, vil ket på ver kat rö rel se re sul ta tet ne ga tivt inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se -
mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 2,9 pro cent (9,0). I Fas tig hets ut veck -
ling var re sul tat bi drag från de läg da bolag något lägre jäm fört med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år. Inga fas tig hets trans ak tio ner har ge nom förts under kvar ta -
let. I jäm fö rel se pe ri o den på ver ka des Fas tig hets ut veck ling po si tivt med 61 Mkr
från fas tig hets trans ak tio ner.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under tred je kvar ta let till -358 Mkr
(-336).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -21 Mkr (-8). Eli mi ne ring ar na har
på ver kats av att vi har byggt fler hy res rät ter samt kon tor i egen regi.
Fi nansnet tot upp gick till -132 Mkr (-30) varav rän te net tot upp gick till -129 Mkr
(-33).
Re sul tat före skatt upp gick till 654 Mkr (963). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 530
Mkr (788).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal ex klu si ve ef fek ten av MoS upp gick till 4,4 %
Mkr %
Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia Rörelseresultat Rörelsemarginal
Byggåret 2023
4

===== SIDA 5 =====

Januari – september 2023
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sex pro cent under januari- 
september 2023 och upp gick till 43 182 Mkr (46 087). Ju ste rat för för vär va de och
avytt ra de en he ter samt va luta kur sef fek ter mins ka de om sätt ning en med åtta pro -
cent. Av pe ri o dens net to om sätt ning avsåg 12 963 Mkr (13 959) för sälj ning och
pro duk tion ut förd ut an för Sve ri ge. För den se nas te rul lan de 12 må na ders pe ri o -
den upp gick net to om sätt ning en till 60 230 Mkr jäm fört med 63 135 Mkr för helår
2022. Av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na der har an de len till of -
fent li ga kun der ökat och stod för 47 pro cent (41) medan pri va ta kun der stod för
53 pro cent (59).
I af färs om rå de Bygg var net to om sätt ning en i nivå med mot sva ran de pe ri od fö re -
gå en de år. I net to om sätt ning en har an de len bo stä der mins kat som en följd av
den svaga ef ter frå gan på bo stads pro jekt, vil ket märks i samt li ga våra verk sam -
hets län der. I af färs om rå de An lägg ning var net to om sätt ning en något högre i jäm -
fö rel se med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. I af färs om rå de In du stri mins ka de
net to om sätt ning en med sex pro cent vil ket främst för kla ras av en lägre om sätt -
ning inom Be lägg ning och Be tong. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de
om sätt ning en med 36 pro cent och för kla ras i hu vud sak den svaga ef ter frå gan på
bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver kat net to om sätt ning en inom Bo stads ut -
veck ling.
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via (MoS) i Solna.
Domen in ne bar en po si tiv ef fekt i rö rel se re sul ta tet om 400 Mkr i andra kvar ta let
2023. Rö rel se re sul ta tet för januari- september 2023 exkl. MoS upp gick till 1 320
Mkr (1 888) och rö rel se mar gi na len exkl. MoS till 3,1 pro cent (4,1). Rö rel se re sul ta -
tet upp gick till 1 720 Mkr och rö rel se mar gi na len till 4,0 pro cent. För den se nas te
rul lan de 12 må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 4,3 pro cent, vil ket
var samma som för helår 2022.
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len exkl. MoS till 1,9 pro cent (2,2).
Den lägre ef ter frå gan på ny pro duk tion av bo stä der har inte kun nat kom pen se ras
fullt ut av andra typer av pro jekt. Ar be te pågår inom af färs om rå de Bygg med att
an pas sa verk sam he ten till en lägre ef ter frå gan på bo stads pro jekt. I af färs om rå de
An lägg ning var rö rel se mar gi na len oför änd rad på 3,0 pro cent (3,0). Sam man ta get
upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,3 pro cent (2,5).
Det är fort satt en viss ut späd ning av rö rel se mar gi na len till följd av de höga kost -
na der na för ma te ri al och ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na.
Af färs om rå de In du stri upp vi sa de en högre rö rel se mar gi nal under pe ri o den jäm -
fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år, vil ket till störs ta delen för kla ras av
ökad in tjä ning inom Be lägg ning. Rö rel se mar gi na len i In du stri för bätt ra des till 3,3
pro cent (2,9). I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling var rö rel se re sul ta tet lägre, vil ket
är re la te rat till både Bo stads ut veck ling och Fas tig hets ut veck ling. Den svaga ef ter -
frå gan på bo stä der har in ne bu rit färre sålda bo stä der och igång sat ta bo stads pro -
jekt, vil ket på ver kat rö rel se re sul ta tet ne ga tivt inom Bo stads ut veck ling.
Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 5,8 pro cent (10,5). I Fas tig -
hets ut veck ling var re sul tat bi drag från de läg da bolag lägre jäm fört med mot sva -
ran de pe ri od fö re gå en de år. Ned gång en för kla ras hu vud sak li gen av ökade rän te -
kost na der i de de läg da bo la gen. Re a li sa tions vins ter från fas tig hets trans ak tio ner
upp gick till 8 Mkr (83).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under pe ri o den till -1 050 Mkr (-984).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe -
ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -33 Mkr (-31).
Fi nansnet tot exkl. MoS upp gick till -246 Mkr (-36) varav rän te net tot upp gick till
-300 Mkr (-66). I fi nansnet tot ingick en po si tiv ef fekt om 390 Mkr till följd av skil je -
do men i Mall of Scan di na via. Fi nansnet tot upp gick till 144 Mkr.
Re sul tat före skatt exkl. MoS upp gick till 1 074 Mkr (1 852). Re sul tat före skatt upp -
gick till 1 864 Mkr.
Pe ri o dens re sul tat exkl. MoS upp gick till 859 Mkr (1 495). Pe ri o dens re sul tat upp -
gick till 1 486 Mkr.
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12 månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der ex klu si ve ef fek ten av MoS upp gick per 30 juni 2023 till
3,8% och per 30 sep tem ber 2023 till 3,6%.
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas av
sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å ret. Nor -
malt är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23*
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia Rörelseresultat Rörelsemarginal
Aktivitetshuset Hiukkavaara
Uleå borg, Fin land
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 sep tem ber
2023 till 46 911 Mkr (43 191). Eget ka pi tal upp gick till 15 239 Mkr (14 469), vil ket
gav en so li di tet på 32,5 pro cent (33,5).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 30 sep tem ber 2023 till 10 173 Mkr
(5 886). Den ökade net toskul den för kla ras av ökad rö rel se ka pi tal bind ning inom
främst af färs om rå de na Pro jekt ut veck ling och In du stri samt ökade in ve ste ring ar i
ma ski ner och pro duk tions an lägg ning ar. I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring
för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion.
Den osål da delen upp gick till 2 918 Mkr (1 768) och ök ning en för kla ras av en ökad
ka pi tal bind ning av osål da bo stä der i på gåen de pro duk tion jäm fört med mot sva -
ran de tid punkt fö re gå en de år. Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 2 655 Mkr
(1 407) och ök ning en för kla ras i hu vud sak av ka pital ford ran upp gå en de till 1 067
Mkr på Uni bail Ro damco West fi eld en ligt ut fall i skil je dom, vil ken med de la des
den 30 juni 2023. För mer in for ma tion av se en de skil je do men, se Öv ri ga upp lys -
ning ar. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen, in klu si ve rän te de ri vat, upp -
gick den 30 sep tem ber 2023 till 5,5 pro cent (2,4).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 5 325 Mkr jäm fört
med 7 640 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Som en kon se kvens av att Peab från och med 1 ja nu a ri 2020 kon so li de rar svens ka
bo stads rätts för e ning ar en ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads -
rätts för e ning ar under pro duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na
och bo stads rätts för e ning ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar
Peab upp bor genså ta gan den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett
ga ran tiå ta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
Kon cer nens even tu al för plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och
kom man dit bo lag, upp gick vid pe ri o dens ut gång till 2 634 Mkr jäm fört med 2 801
Mkr den 31 de cem ber 2022. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den
för kre di ter i bo stads rätts för e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en
128 Mkr jäm fört med 97 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 310 Mkr (505). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring ar
samt bygg na tion av pro duk tions an lägg ning ar för be tong e le ment inom af färs om -
rå de In du stri. Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under
januari- september 2023 net to in ve ste rats med 1 323 Mkr (1 322).
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to in ve ste rats med 545 Mkr (156). In ve ste ring ar na avser i hu -
vud sak bygg rät ter, bygg na tion av hy res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av
osål da lä gen he ter i våra egen ut veck la de bo stads pro jekt. Projekt-  och ex plo a te -
rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har under januari- september
2023 net to in ve ste rats med 2 028 Mkr (845).
Nettoskuld
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Banklån 6 385 3 498 4 075
Företagscertifikat 611 284 167
Obligationer 3 064 2 747 2 747
Finansiella leasingskulder 808 713 762
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 918 1 768 2 209
Övriga räntebärande skulder 47 67 62
Räntebärande fordringar -2 655 -1 407 -1 617
Likvida medel -1 005 -1 784 -1 506
Nettoskuld, segmentsredovisning 10 173 5 886 6 899
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 517 1 591 1 749
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 6 050 8 312 8 033
Nettoskuld, IFRS 17 740 15 789 16 681
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Brf Hyllie Homes
Malmö
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Juli – september 2023
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick till 678 Mkr (1 188). Kassa -
flö det har be las tats med ökade kost na der för rän tor. Kassa flö det från för änd ring -
ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -88 Mkr (140). I kassa flö det från rö rel se ka pital för -
änd ring ar ingår po si ti va ef fek ter från af färs om rå de na Bygg och An lägg ning
medan af färs om rå de Pro jekt ut veck ling har en ne ga tiv på ver kan genom ökade in -
ve ste ring ar i hy res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av osål da bo stä der i
våra egen ut veck la de pro jekt.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -228 Mkr (-383). In ve ste -
ring ar na i kvar ta let be stod av ma ski nin ve ste ring ar samt in ve ste ring ar i pro duk -
tions an lägg ning ar inom Bygg sy stem i af färs om rå de In du stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till 450 Mkr (805).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -809 Mkr (-338). Under
tred je kvar ta let 2022 ge nom för des åter köp av egna ak ti er med -293 Mkr.
Januari – september 2023
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick till -1 909 Mkr (-331). Kassa -
flö det har be las tats med ökade kost na der för rän tor. Kassa flö det från för änd ring -
ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -3 093 Mkr (-2 295). Det ne ga ti va kassa flö det från rö -
rel se ka pital för änd ring ar är främst re la te rat till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling
där ökade in ve ste ring ar i hy res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av osål da
bo stä der i egen ut veck la de bo stads pro jekt bin der myc ket rö rel se ka pi tal. Där ut ö -
ver har af färs om rå de In du stri en ökad rö rel se ka pi tal bind ning till följd av sä songs -
möns ter, vil ket på ver kat kassa flö det ne ga tivt.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -870 Mkr (-727). In ve ste -
ring ar na under pe ri o den be stod av ma ski nin ve ste ring ar samt in ve ste ring ar i pro -
duk tions an lägg ning ar inom Bygg sy stem i af färs om rå de In du stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -2 779 Mkr (-1 058).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 2 276 Mkr (-120), varav
be tald ut del ning upp gick till -1 150 Mkr (-1 475). Under januari- september 2022
ge nom för des åter köp av egna ak ti er med -418 Mkr.
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv3-21 Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Irsta skolan
Väs terås
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Juli – september 2023
Or de rin gång en för tred je kvar ta let 2023 upp gick till 11 034 Mkr (13 095). Den lägre
or de rin gång en är främst re la te rad till af färs om rå de na Bygg och Pro jekt ut veck -
ling. I jäm fö rel se pe ri o den ingick i af färs om rå de Bygg re no ve ring och om bygg na -
tion av södra delen av kvar te ret Sper ling ens Backe vid Stu re plan i cen tra la Stock -
holm om cirka 2 Mdkr. Den svaga ef ter frå gan på bo stä der har med fört färre pro -
duk tions star ter av bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, vil ket haft en ne ga tiv på ver kan
på or de rin gång en inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och af färs om rå de Bygg.
Af färs om rå de na An lägg ning och In du stri hade en ökad or de rin gång i kvar ta let.
Or de rin gång en från of fent li ga be stäl la re har varit fort satt god under kvar ta let.
Januari – september 2023
Or de rin gång en för januari- september 2023 mins ka de och upp gick till 34 581 Mkr
(42 804).
Minsk ning en är till störs ta delen är re la te rad till af färs om rå de na Bygg och Pro -
jekt ut veck ling där den svaga ef ter frå gan på bo stä der har haft en ne ga tiv på ver -
kan på or de rin gång en. Inom af färs om rå de In du stri har vi också varit mer se lek ti -
va vid läm nan de av anbud inom Be lägg ning i Norge. I kon cer nens or de rin gång är
det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den upp gick till 41 669 Mkr
jäm fört med 48 762 Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Av
total or der stock för vän tas 75 pro cent (77) att pro du ce ras efter 2023 (2022). Den
svens ka verk sam he ten sva ra de för 81 pro cent (78) av or der stoc ken.
Orderingång
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Bygg 5 577 8 490 16 944 21 411 23 265 27 732
Anläggning 3 483 2 618 11 816 11 973 14 720 14 877
Industri 2 914 2 212 8 762 9 661 11 889 12 788
Projektutveckling 84 1 541 287 5 566 740 6 019
Elimineringar -1 024 -1 766 -3 228 -5 807 -5 578 -8 157
Koncernen 11 034 13 095 34 581 42 804 45 036 53 259
Orderstock
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Bygg 25 702 31 052 29 064
Anläggning 15 118 15 485 13 939
Industri 4 327 4 325 4 273
Projektutveckling 2 362 6 505 5 447
Elimineringar -5 840 -8 605 -8 334
Koncernen 41 669 48 762 44 389
Projektstorlek i orderstock, 30 september 2023
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
< 200 Mkr, 50% (50) 201 – 500 Mkr, 30% (32)
501 – 1 000 Mkr, 12% (9) >1 000 Mkr, 8% (9)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
30 sep 2022 30 sep 2023
Swerock strandschaktning
Lomma
8

===== SIDA 9 =====

Under tredje kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Byggnation av 176 hyreslägenheter, vårdcentral och lokaler i
Linköping. Beställare är AB Stångåstaden. Kontraktssumman
uppgår till 346 Mkr.
Byggnation av ett nytt polishus i Göteborgsområdet.
Beställare är Specialfastigheter. Kontraktssumman uppgår
till 207 Mkr.
Om- och tillbyggnad av Förvaltningsrättens lokaler i centrala
Göteborg. Fastighetsägare och beställare är Skandia
Fastigheter och Domstolsverket är hyresgäst.
Kontraktssumman uppgår till 110 Mkr.
Byggnation av lägenhetshotell i Inre hamnen i Norrköping.
Beställare är Mannersons Fastighets AB. Kontraktssumman
uppgår till 101 Mkr.
Byggnation av ny grundskola i Höllviken i Vellinge kommun.
Beställare är Vellinge kommun. Kontraktssumman uppgår till
281 Mkr.
Byggnation av ny bussterminal vid Tromsö flygplats i
Tromsö. Beställare är Statens vegvesen. Kontraktssumman
uppgår till 130 MNOK.
Uppdrag att göra en stomentreprenad vid byggnation av
hyreslägenheter på Södermalm i Stockholm. Beställare är
Stockholmshem. Kontraktssumman uppgår till 143 Mkr.
Uppdrag att förstärka väg 953 mellan Östgranvåg och
Forsmo i Sollefteå kommun. Beställare är Trafikverket.
Kontraktssumman uppgår till 115 Mkr.
Byggnation av rättspsykiatriskt sjukhus med 48 vårdplatser i
Vasa. Beställare är Senatfastigheter. Kontraktssumman
uppgår till 26 MEUR.
Uppdrag att bygga om gator och lägga om vattenledningar i
Kirseberg i Malmö. Beställare är VA Syd och Malmö Stad.
Kontraktssumman uppgår till 110 Mkr.
Uppdrag att anlägga en kaj i Orrskärs hamn i Söderhamns
kommun. Beställare är Söderhamns kommun.
Kontraktssumman uppgår till 170 Mkr.
Byggnation av nytt badhus i Hässleholm. Beställare är
Hässleholms kommun. Kontraktssumman uppgår till 376
Mkr.
Byggnation av nya växthus och besökscentrum i Göteborgs
botaniska trädgård i Göteborg. Beställare är Västra
Götalandsregionen och Västfastigheter bygg och förvaltning.
Kontraktssumman uppgår till 346 Mkr.
Byggnation av särskilt boende omfattande 108 bostäder.
Beställare är Orsa kommun. Kontraktssumman uppgår till
337 Mkr.
Byggnation av två flerbostadshus och en
parkeringsanläggning i Verkkosaari i Helsingfors. Beställare
är Helsingin kaupungin asunnot Oy. Kontraktssumman
uppgår till 15 MEUR.
Utbyggnad av en grundskola i Lempäälä. Beställare är
Lempäälä kommun. Kontraktssumman uppgår till 15 MEUR.
Under tredje kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats:
Vårdboende i Karlskoga som omfattar 80 bostäder. Den
färdiga byggnaden kommer certifieras enligt Miljöbyggnad
brons. Bjälklag och bärande stomme utförs i grön betong,
ytterväggar i trä. Parkeringar kommer förses med
laddmöjlighet för elfordon. Projektet beräknas vara klart
under det fjärde kvartalet 2025. Projektet ingår inte i
orderingången då det byggs i egen balansräkning med
upplåtelseform hyresrätter.
Mariehöjd etapp 8 i Umeå som omfattar 40 bostäder.
Fastigheten byggs i joint venture-bolaget Stadsliden, som
samägs av Peab och HSB i Umeå. Byggnaden certifieras
enligt Miljöbyggnad silver och förses med solceller på taket.
Projektet beräknas vara klart under det tredje kvartalet 2025.
Projektet ingår inte i orderingången då det byggs i joint
venture bolag.
Under tredje kvartalet har ett antal statliga och kommunala beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt kommunalt kontrakt i Helsingfors på 1,7 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Mellersta Finland på 1,8 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Egentliga Finland på 1,2 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Österbotten på 1,2 MEUR.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Drammen på 19 MNOK.
Ettårigt statligt kontrakt i Arnøya på 24 MNOK.
Ettårigt statligt kontrakt i Vestfold på 12 MNOK.
Tvåårigt kommunalt kontrakt i Vejle Kommun på 6,5 MDKK.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) samt
Peab Ut veck ling AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Bygg 5 789 6 306 20 751 20 669 29 081 28 999 96 126 399 463 565 629
Anläggning 3 491 3 584 10 710 10 560 15 115 14 965 110 118 321 319 496 494
Industri 6 780 7 096 14 906 15 775 20 564 21 433 588 519 486 464 769 747
Projektutveckling 856 2 234 4 266 6 675 6 252 8 661 46 265 287 818 596 1 127
– varav
Fastighetsutveckling 7 304 81 483 92 494 21 91 44 168 63 187
– varav
Bostadsutveckling 849 1 930 4 185 6 192 6 160 8 167 25 174 243 650 533 940
Koncerngemensamt 343 380 1 110 1 123 1 519 1 532 -33 -27 -140 -145 -193 -198
Elimineringar -2 523 -2 915 -8 561 -8 715 -12 301 -12 455 -21 -8 -33 -31 -60 -58
Koncernen,
segmentsredovisning
exkl. MoS
14 736 16 685 43 182 46 087 60 230 63 135 786 993 1 320 1 888 2 173 2 741
Bygg – effekt Mall of
Scandinavia (MoS) 400 400
Koncernen,
segmentsredovisning
14 736 16 685 43 182 46 087 60 230 63 135 786 993 1 720 1 888 2 573 2 741
Justering bostäder till
IFRS 423 -488
1 053 -1 295 1 146 -1 202 115 -86 366 -244 391 -219
IFRS 16, tillkommande
leasingavtal – – – – – – 10 9 29 27 37 35
Koncernen, IFRS
15 159 16 197 44 235 44 792 61 376 61 933 911 916 2 115 1 671 3 001 2 557
Varav
entreprenadverksamhet
enligt
segmentsredovisning
exkl. MoS
(Bygg och Anläggning)
9 280 9 890 31 461 31 229 44 196 43 964 206 244 720 782 1 061 1 123
Rörelsemarginal
Procent
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Bygg 1,7 2,0 1,9 2,2 1,9 2,2
Anläggning 3,2 3,3 3,0 3,0 3,3 3,3
Industri 8,7 7,3 3,3 2,9 3,7 3,5
Projektutveckling 5,4 11,9 6,7 12,3 9,5 13,0
– varav Fastighetsutveckling 300,0 29,9 54,3 34,8 68,5 37,9
– varav Bostadsutveckling 2,9 9,0 5,8 10,5 8,7 11,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 5,3 6,0 3,1 4,1 3,6 4,3
Koncernen, segmentsredovisning 5,3 6,0 4,0 4,1 4,3 4,3
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,0 5,7 4,8 3,7 4,9 4,1
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 2,2 2,5 2,3 2,5 2,4 2,6
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i tolv re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stor stads om rå de na. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av
bygg pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2023
Net to om sätt ning en för tred je kvar ta let 2023 mins ka de med åtta pro cent och upp -
gick till 5 789 Mkr (6 306). Minsk ning en för kla ras i hu vud sak av lägre ef ter frå gan
på ny pro duk tion av bo stä der i samt li ga län der, vil ket inte har kun nat kom pen se -
ras av andra typer av pro jekt. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 96 Mkr (126) och rö rel -
se mar gi na len upp gick till 1,7 pro cent (2,0).
Januari – september 2023
Net to om sätt ning för januari- september 2023 upp gick till 20 751 Mkr (20 669). Bo -
stä der står för den störs ta an de len av net to om sätt ning en med 42 pro cent (42) be -
räk nat på rul lan de 12 må na der.
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Domen in ne bar en po si tiv ef fekt i rö rel se re sul ta tet om 400 Mkr i andra kvar ta let.
För mer in for ma tion se Öv ri ga upp lys ning ar. Rö rel se re sul ta tet exkl. MoS upp gick
till 399 Mkr (463) och rö rel se mar gi na len till 1,9 pro cent (2,2). Ar be te pågår med
att an pas sa verk sam he ten till en lägre ef ter frå gan på bo stads pro jekt. För den se -
nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 1,9 pro cent
jäm fört med 2,2 pro cent för helår 2022. De höga material-  och ener gi kost na der na
på kon trakt tagna före krigs ut brot tet i Ukrai na har in ne bu rit en ut späd ning av rö -
rel se mar gi na len i samt li ga våra län der. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 799 Mkr och
rö rel se mar gi na len till 3,9 pro cent.
Orderingång och orderstock
Juli – September 2023
Or de rin gång en mins ka de under tred je kvar ta let och upp gick till 5 577 Mkr (8 490).
I jäm fö rel se pe ri o den ingick om bygg nad och re no ve ring av södra delen av kvar te -
ret Sper ling ens Backe vid Stu re plan i cen tra la Stock holm om cirka 2 Mdkr. I or de -
rin gång en är det en lägre andel bo stads pro jekt. Or de rin gång en från of fent li ga be -
stäl la re har varit fort satt god under kvar ta let.
Januari – september 2023
Or de rin gång en för januari- september 2023 upp gick till 16 944 Mkr (21 411). I or -
de rin gång en är det en ökad andel öv rigt hus byg gan de och lägre andel bo stads -
pro jekt. Or der stoc ken upp gick per den 30 sep tem ber 2023 till 25 702 Mkr (31 052).
An de len bo stads pro jekt i or der stoc ken har mins kat och stod för 34 pro cent (46).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 42% (42)
Byggservice, 6% (7)
Idrottsanläggningar, 5% (4)
Industri, 4% (5)
Kontor, 9% (11)
Logistik, 2% (2)
Service och handel, 4% (3)
Skola och utbildning, 12% (11)
Vård och omsorg, 7% (6)
Övrigt husbyggande, 9% (9)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 71% (73)
Norge, 16% (15)
Finland, 13% (12)
Orderstock per 30 september 2023
per produktområde
Bostäder, 34% (46)
Byggservice, 2% (2)
Idrottsanläggningar, 8% (5)
Industri, 2% (3)
Kontor, 17% (12)
Logistik, 5% (1)
Service och handel, 1% (3)
Skola och utbildning, 12% (12)
Vård och omsorg, 9% (7)
Övrigt husbyggande, 10% (9)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
< 200 Mkr, 41% (48) 201 – 500 Mkr, 36% (37)
501 – 1 000 Mkr, 15% (8) >1 000 Mkr, 8% (7)
Nyckeltal
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 5 789 6 306 20 751 20 669 29 081 28 999
Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr 96 126 399 463 565 629
Rörelsemarginal exkl. MoS, % 1,7 2,0 1,9 2,2 1,9 2,2
Rörelseresultat, Mkr 96 126 799 463 965 629
Rörelsemarginal, % 1,7 2,0 3,9 2,2 3,3 2,2
Orderingång, Mkr 5 577 8 490 16 944 21 411 23 265 27 732
Orderstock, Mkr 25 702 31 052 25 702 31 052 25 702 29 064
Operativt kassaflöde, Mkr 296 102 60 -65 46 -79
Medeltal antal anställda 5 066 5 359 5 121 5 192 5 174 5 227
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i geo gra fis ka re gi o ner och de spe -
ci a li se ra de pro dukt om rå de na Lokal mark nad, In fra struk tur och tung an lägg -
ning samt Drift och un der håll.
På Lokal mark nad ut förs mark och led nings ar be ten, grund lägg ning och bygg na -
tion av olika typer av an lägg ning ar samt er bju der tjäns ter inom kraft-  och el dis tri -
bu tion. Inom In fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar,
tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg-
och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2023
Net to om sätt ning en för tred je kvar ta let 2023 mins ka de med tre pro cent och upp -
gick till 3 491 Mkr (3 584). Minsk ning en är re la te rad till lägre ak ti vi tet inom In fra -
struk tur. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 110 Mkr (118) och rö rel se mar gi na len upp -
gick till 3,2 pro cent (3,3).
Januari – september 2023
Net to om sätt ning en var något högre i jäm fö rel se med mot sva ran de pe ri od fö re gå -
en de år och upp gick till 10 710 Mkr (10 560). Ju ste rat för för vär vad verk sam het
och va luta kur sef fek ter mins ka de net to om sätt ning en med en pro cent.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 321 Mkr (319) och rö rel se mar gi na len till 3,0 pro cent
(3,0). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len
till 3,3 pro cent, vil ket var oför änd rat jäm fört med helår 2022.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2023
Or de rin gång en ökade med 33 pro cent och upp gick till 3 483 Mkr (2 618).
Januari – september 2023
Or de rin gång en upp gick under pe ri o den till 11 816 Mkr jäm fört med 11 973 Mkr
mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Or der stoc ken per 30 sep tem ber 2023 upp gick
till 15 118 Mkr (15 485). Av or der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur 31
pro cent (40) och Gatu- och mark ar be ten 30 pro cent (21).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 19% (17)
Energi, 6% (7)
Gatu- och markarbete, 35% (35)
Hamn och sjö, 5% (7)
Industri, 7% (6)
Vägar och annan infrastruktur, 28% (28)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 90% (89)
Norge,10% (11)
Orderstock per 30 september 2023
per produkt
Drift och underhåll, 24% (23)
Energi, 7% (8)
Gatu- och markarbeten, 30% (21)
Hamn och sjö, 4% (3)
Industri, 4% (5)
Vägar och annan infrastruktur, 31% (40)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 59% (59) 201 – 500 Mkr, 21% (18)
501 – 1 000 Mkr, 9% (9) >1 000 Mkr, 11% (14)
Nyckeltal
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 3 491 3 584 10 710 10 560 15 115 14 965
Rörelseresultat, Mkr 110 118 321 319 496 494
Rörelsemarginal, % 3,2 3,3 3,0 3,0 3,3 3,3
Orderingång, Mkr 3 483 2 618 11 816 11 973 14 720 14 877
Orderstock, Mkr 15 118 15 485 15 118 15 485 15 118 13 939
Operativt kassaflöde, Mkr 302 241 359 97 148 -114
Medeltal antal anställda 3 424 3 383 3 348 3 286 3 342 3 296
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter som be hövs för
ett mer håll bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg -
nings pro jekt på den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag
i både stor och liten skala. 
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från grus- och berg ma te ri al, be tong, be lägg -
ning och till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment. Af färs om rå det bi står även
med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till be ton gin -
du strin, trans por ter samt åter vin ning av byg gav fall och schakt mas sor. Verk sam -
he ten be drivs genom sex pro dukt om rå den; Bal last, Be lägg ning, Be tong, Trans -
port och Ma skin, Ut hyr ning samt Bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då sä song en bör jar under andra kvar ta let.
Juli – september 2023
Net to om sätt ning en mins ka de med fyra pro cent och upp gick till 6 780 Mkr (7 096).
Minsk ning en är främst re la te rad till Be lägg ning och Be tong. Rö rel se re sul ta tet
upp gick till 588 Mkr (519) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 8,7 pro cent
(7,3). För bätt ring en för kla ras av ökad in tjä ning inom Be lägg ning.
Januari – september 2023
Net to om sätt ning en mins ka de med sex pro cent under pe ri o den och upp gick till
14 906 Mkr (15 775). Minsk ning en är re la te rad till pro dukt om rå de na Be lägg ning
och Be tong. Ju ste rat för för vär va de en he ter och va luta kur sef fek ter mins ka de om -
sätt ning en med åtta pro cent.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 486 Mkr (464) och rö rel se mar gi na len upp gick till 3,3
pro cent (2,9). Den för bätt ra de rö rel se mar gi na len för kla ras i hu vud sak av en ökad
in tjä ning inom Be lägg ning. De fort satt höga energi-  och bräns le kost na der na har
han te rats i pris sätt ning en till kund samt genom an pass ning ar och ef fek ti vi se ring -
ar i verk sam he ten. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö -
rel se mar gi na len till 3,7 pro cent jäm fört med 3,5 pro cent för helår 2022.
Sys sel satt ka pi tal upp gick vid pe ri o dens slut till 11 805 Mkr jäm fört med 10 957
Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Ök ning en för kla ras av in -
ve ste ring ar i ma ski ner och pro duk tions an lägg ning ar inom Bygg sy stem samt ökat
rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2023
Or de rin gång en under tred je kvar ta let ökade och upp gick till 2 914 Mkr (2 212).
Januari – september 2023
Or de rin gång en mins ka de under pe ri o den till 8 762 Mkr (9 661). Minsk ning en för -
kla ras i hu vud sak av att vi inom Be lägg ning i Norge har varit mer se lek ti va vid
läm nan de av anbud. Or der stoc ken upp gick per den 30 sep tem ber 2023 till 4 327
Mkr (4 325).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 49% (49)
Betong, 12% (13)
Ballast, 13% (13)
Transport och Maskin, 9% (8)
Uthyrning, 10% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 61% (61)
Norge, 8% (11)
Finland, 25% (23)
Danmark, 6% (5)
Nyckeltal
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 6 780 7 096 14 906 15 775 20 564 21 433
Rörelseresultat, Mkr 588 519 486 464 769 747
Rörelsemarginal, % 8,7 7,3 3,3 2,9 3,7 3,5
Orderingång, Mkr 2 914 2 212 8 762 9 661 11 889 12 788
Orderstock, Mkr 4 327 4 325 4 327 4 325 4 327 4 273
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 11 805 10 957 11 805 10 957 11 805 10 807
Operativt kassaflöde, Mkr 557 452 -436 -1 016 62 -518
Medeltal antal anställda 4 991 5 535 4 438 4 663 4 595 4 761
Betong, tusentals m 272 385 849 1 008 1 190 1 349
Beläggning, tusentals ton 2 636 3 283 4 362 5 598 5 949 7 185
Ballast, tusentals ton 7 463 7 416 18 212 21 452 25 707 28 947
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. 
Af färs om rå det an sva rar för kon cer nens för värv och avytt ring av fas tig he ter
samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der till öv ri ga af färs om rå -
den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar be te med part ners
via joint ven tu res. Peabs hu vud sak li ga am bi tion är att be dri va ut veck lings -
pro jekt i egen ba lans räk ning. Sam ar be te med andra part ners via joint ven tu -
res kan ske vid olika tid punk ter under ett pro jekt. Målet är att skapa ett ka pi -
ta lef fek tivt ut veck lings ar be te med part ners som för stär ker af fä rer na och där -
med lön sam he ten.
Bo stads ut veck ling ut veck lar alla typer av bo stä der på den nor dis ka bo stads -
mark na den såsom fler fa miljs hus i bostadsrätts- , äganderätts-  och hy res rätts -
form samt små hus.
Fas tig hets ut veck ling för äd lar och ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela
stads de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är
hu vud sak li gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2023
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under kvar ta let och
upp gick till 856 Mkr (2 234). Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till Bo stads -
ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 46 Mkr (265) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 5,4 pro cent (11,9).
Januari – september 2023
Under pe ri o den mins ka de net to om sätt ning en med 36 pro cent inom Pro jekt -
ut veck ling och upp gick till 4 266 Mkr (6 675). Minsk ning en är hän för bar både
till Bo stads ut veck ling och Fas tig hets ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till
287 Mkr (818) och rö rel se mar gi na len upp gick till 6,7 pro cent (12,3).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 18 017
Mkr (14 173). Ök ning en för kla ras främst av in ve ste ring ar i bygg rät ter och i hy -
res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av osål da lä gen he ter i våra egen -
ut veck la de bo stads pro jekt.
Sysselsatt kapital
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Driftsfastigheter 149 55 83
Förvaltningsfastigheter 36 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 15 068 11 545 12 943
varav bostadsbyggrätter 7 767 6 669 7 246
varav kommersiella byggrätter 902 710 739
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 2 755 1 971 2 493
varav pågående hyresrättsprojekt 1 752 1 246 1 422
varav pågående kommersiella projekt 393 447 462
varav färdigställda fastigheter 409 129 173
varav övrigt 1 090 373 408
Andelar i joint ventures 2 700 2 581 2 573
Utlåning till joint ventures 1 519 1 285 1 494
Rörelsekapital och övrigt -1 455 -1 329 -1 497
Summa 18 017 14 173 15 632
varav Fastighetsutveckling 5 188 4 415 4 585
varav Bostadsutveckling 12 829 9 758 11 047
Nyckeltal
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 856 2 234 4 266 6 675 6 252 8 661
varav Fastighetsutveckling 7 304 81 483 92 494
varav Bostadsutveckling 849 1 930 4 185 6 192 6 160 8 167
Rörelseresultat, Mkr 46 265 287 818 596 1 127
varav Fastighetsutveckling 21 91 44 168 63 187
varav Bostadsutveckling 25 174 243 650 533 940
Rörelsemarginal, % 5,4 11,9 6,7 12,3 9,5 13,0
varav Fastighetsutveckling 300,0 29,9 54,3 34,8 68,5 37,9
varav Bostadsutveckling 2,9 9,0 5,8 10,5 8,7 11,5
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 017 14 173 18 017 14 173 18 017 15 632
Orderingång, Mkr 84 1 541 287 5 566 740 6 019
Orderstock, Mkr 2 362 6 505 2 362 6 505 2 362 5 447
Operativt kassaflöde, Mkr -672 55 -2 041 397 -3 128 -690
Medeltal antal anställda 211 246 230 241 235 243
14

===== SIDA 15 =====

Bostadsutveckling
Juli – september 2023
Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den bi drog till få sålda bo stä der
och igång sätt ning ar av egen ut veck la de bo stads pro jekt under tred je kvar ta let
2023. Net to om sätt ning en mins ka de och upp gick till 849 Mkr (1 930). Rö rel se re sul -
ta tet upp gick till 25 Mkr (174) och rö rel se mar gi na len till 2,9 pro cent (9,0).
Vi ser en fort satt av vak tan de mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti -
gan de rän tor, in fla tion och kon junk tu ro sä ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar -
na för pro duk tions star ter ne ga tivt. To talt pro duk tions star ta des 165 (470) egen ut -
veck la de bo stä der under tred je kvar ta let. Av pro duk tions star ter na ut gjor de
40 (428) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, varav 40 (56) kon ver te rats från hy res rät ter,
och 125 (42) ut gjor de bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. An ta let
sålda bo stä der upp gick to talt till 153 (257) där samt li ga var bo stads rät ter/ägar lä -
gen he ter. Under kvar ta let sål des inga bo stä der i hy res rätts pro jekt. Inte hel ler i
jäm fö rel se kvar ta let sål des några bo stä der i hy res rätts pro jekt.
Januari – september 2023
Den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den bi drog till färre sålda bo stä der
och igång sätt ning ar av egen ut veck la de bo stads pro jekt under pe ri o den. Net to -
om sätt ning en mins ka de och upp gick under pe ri o den till 4 185 Mkr (6 192), minsk -
ning en är re la te rad till samt li ga län der. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 243 Mkr
(650) och rö rel se mar gi na len upp gick till 5,8 pro cent (10,5).
Vi ser en fort satt av vak tan de mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti -
gan de rän tor, in fla tion och kon junk tu ro sä ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar -
na för pro duk tions star ter ne ga tivt. I Fin land har vi no te rat en tyd lig för säm ring
under pe ri o den. To talt har vi pro duk tions star tat 648 (2 022) egen ut veck la de bo -
stä der. Av pro duk tions star ter na var 121 (1 680) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, där
36 (1 477) var ny pro duk tion och 85 (203) var kon ver te ring från ti di ga re på bör ja de
hy res rät ter, och 527 (342) var bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning.
An ta let sålda bo stä der upp gick to talt till 604 (1 502) varav 341 (1 502) var bo stads -
rät ter/ägar lä gen he ter och 263 (–) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. Av de sålda bo -
stä der na i hy res rätts pro jekt ingick ett pro jekt med 60 bo stä der i Malmö som
avytt rats till An ne hem Fas tig he ter.
To talt antal egen ut veck la de bo stä der i pro duk tion vid pe ri o dens ut gång upp gick
till 4 237 (6 107) varav 2 879 (5 046) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och
1 358 (1 061) bo stä der i hy res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de pro duk -
tion för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 67 pro cent (72). An ta let åter -
köp ta bo stä der per 30 sep tem ber 2023 upp gick till 301 (103), varav mer par ten var
i Fin land.
Be ho vet av bo stä der be döms vara stort i Nor den men de högre rän tor na och hög
in fla tion gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Vi ser ett fort satt in tres se för våra
egen ut veck la de bo stä der men höga bygg kost na der, rän te upp gång ar och en all -
män kon junk tu ro ro gör den fort sat ta ut veck ling en svår be dömd, spe ci ellt i pro -
jekt med lång tid till in flytt ning. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di -
men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den
åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat vid ut gång en av pe ri o den jäm fört med mot sva ran de
tid punkt 2022 och upp gick till 12 829 Mkr (9 758). Ök ning en beror främst på in ve -
ste ring ar i bygg rät ter, bygg na tion av fler hy res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind -
ning av osål da lä gen he ter i våra egen ut veck la de bo stads pro jekt.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Byggrätter i egen balansräkning 21 700 21 400 21 800
Byggrätter via joint ventures 4 600 4 500 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 8 200 9 000 8 900
Totalt 34 500 34 900 35 400
Sverige, 72% (69)
Norge, 10% (9)
Finland, 18% (22)
Egenutvecklad bostadsproduktion
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 40 428 121 1 680 251 1 810
Antal under perioden sålda bostäder 153 257 341 1 502 482 1 643
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 2 879 5 046 2 879 5 046 2 879 4 539
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 67% 72% 67% 72% 67% 69%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 301 103 301 103 301 105
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 125 42 527 342 711 526
Antal under perioden sålda bostäder – – 263 – 329 66
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter 40 56 85 203 85 203
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut
1 358 1 061 1 358 1 061 1 358 1 179
 In klu de rar 40 (56) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 In klu de rar 85 (203) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 603 (932), mot sva ran de 44 pro cent (88), är av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
 
1) 1) 2) 2)
3) 3)
1)
2)
3)
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv4 – 23 Kv1 – 24 Kv2 – 24 Kv3 – 24 Kv4 – 24 Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv2 – 26
0
200
400
600
800
1 000
Sverige 1) Norge1) Finland1) Hyresrätter
1)
15

===== SIDA 16 =====

Brf Varvsporten
Malmö
Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från de läg da bolag
samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i de läg da
bolag.
Juli – september 2023
Net to om sätt ning en upp gick under tred je kvar ta let till 7 Mkr (304) och rö rel se re -
sul ta tet till 21 Mkr (91). Under kvar ta let har inga fas tig hets för sälj ning ar ge nom -
förts. Under tred je kvar ta let fö re gå en de år upp gick re a li sa tions vins ter från fas tig -
hets för sälj ning ar till 61 Mkr.  Re sul tat bi drag från de läg da bolag upp gick till 27 Mkr
jäm fört med 38 Mkr mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Ned gång en för kla ras hu -
vud sak li gen av ökade rän te kost na der i de de läg da bo la gen.
Januari – september 2023
Net to om sätt ning en upp gick under pe ri o den januari- september till 81 Mkr (483)
och rö rel se re sul ta tet till 44 Mkr (168). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj -
ning ar upp gick till 8 Mkr (83). Under jäm fö rel se pe ri o den avytt ra des bland annat
en lo gisti kan lägg ning i Sö der täl je till An ne hem Fas tig he ter. Re sul tat bi drag från
de läg da bolag mins ka de och upp gick till 70 Mkr jäm fört med 109 Mkr mot sva ran -
de pe ri od fö re gå en de år. Ned gång en för kla ras hu vud sak li gen av ökade rän te kost -
na der i de de läg da bo la gen.
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 5 188 Mkr (4 415) vid ut -
gång en av tred je kvar ta let 2023. En stor del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av
an de lar i de läg da bolag samt ut lå ning till de läg da bolag.
Nedan stå en de ta bell visar på gåen de fas tig hets pro jekt per 30 sep tem ber 2023.
Under tred je kvar ta let har vi pro duk tions star tat en lo gistik fas tig het på 23 900 m i
Sö der täl je. Fas tig he ten är såld till ex tern part och från trä de kom mer att ske under
fjär de kvar ta let 2024. Under andra kvar ta let 2023 fär dig ställ des en kon tors fas tig -
het i Malmö med 7 400 m ut hyr nings bar yta.
2 
2 
Pågående fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Kontor Malmö 7 400 76 288 341 Färdigställd 84
Kontor Jönköping 3 200 100 88 103 Q4-2023 86
Kontor Göteborg 13 100 11 360 555 Q3-2024 65
Logistikfastighet Södertälje 23 900 0 33 360 Q4-2024 9
Summa 769
2
16

===== SIDA 17 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB, Skiab In vest AB och Tor net
Bo stads pro duk tion AB ut veck las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och
ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu -
res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på -
ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. Tid punk ten för när mark nads vär de ring ar na sker kan skil ja sig mel lan bo la gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2023 : 7 991 Mkr (7 866)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt :  613 Mkr (656)
Stör re på gåen de pro jekt: Varvs sta den, Malmö, om bygg nad av Snic ke ri et om cirka 2 500 m  (hy res gäst Lin dahls)
1)
1)
2
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2023 : 1 904 Mkr (1 952)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2023: 1 388 Mkr (1 397)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2023 : 2 204 Mkr (2 494)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 34 Mkr (50)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
Tornet Bostadsproduktion AB
Ut veck la, äga och för val ta at trak ti va och mil jö vän li ga hy res rät ter i de stör re stä der na i Sve ri ge.
Peabs andel: 33 pro cent
Part ner: Folk sam och Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2023 : 6 248 Mkr (6 142)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 421 Mkr (432)
Stör re på gåen de pro jekt: Ta ma rin den, Öre bro med 11 000 m  ut hyr nings bar yta, Rödängs Träd går dar, Umeå med 12 600 m  ut -
hyr nings bar yta samt yt ter li ga re hy res rätts pro jekt i Helsing borg och Lund
1)
1)
2 2
1)
17

===== SIDA 18 =====

Byggmarknaden
Sverige
Även om in fla tio nen i Sve ri ge är på nedåt gå en de och lig ger klart lägre än vid in -
led ning en av året, är den fort fa ran de för hög re la te rat till in fla tions må let. Riks -
ban ken har ny li gen höjt re po rän tan till 4,0 pro cent och yt ter li ga re en höj ning med
25 punk ter för vän tas. Det höga kost nads lä get in ver kar ne ga tivt på både kon sum -
tion och in ve ste ring ar, vil ket leder till att BNP be räk nas krym pa med 0,7 pro cent
2023. I år vän tas en kraf tig ned gång för bo stads byg gan det till följd av det höga
kost nads lä get, de sti gan de rän tor na och de fal lan de bo stads pri ser na, vil ket mins -
kar in ve ste rings be nä gen he ten och hus hål lens fi nan sie rings möj lig he ter. Inom öv -
rigt hus byg gan de på ver kas san no likt också pri vat och of fent ligt lo kal byg gan de av
det högre kost nads lä get och den vi kan de kon junk tu ren. I år vän tas en bred och
kraf tig ned gång för de sam la de hus bygg nads in ve ste ring ar na. Den ne ga ti va ut -
veck ling en vän tas fort sät ta även 2024, men i mind re om fatt ning. An lägg nings byg -
gan det visar ten dens till att krym pa svagt i år, för att sedan växa sta bilt kom man -
de tvåårs pe ri od. På läng re sikt är för ut sätt ning ar na på bygg mark na den goda med
gröna in ve ste ring ar och en ut ö kad na tio nell plan för trans por tin fra struk tur.
Norge
I Norge vän tas BNP för 2023 visa en till växt på strax över en pro cent. Efter flera
rän te höj ning ar är in fla tio nen på väg ner och rän te top pen nära. Ar bets lös he ten är
låg men sys sel sätt nings till väx ten har stan nat av. Bo stads byg gan det mins kar och
den mest ne ga ti va ut veck ling en på bygg mark na den i år vän tas ny pro duk tio nen
av fler bo stads hus svara för. Inom öv rigt hus byg gan de sker en starkt po si tiv ut -
veck ling för pri va ta lo ka ler, men sam ti digt råder en ne ga tiv trend för of fent li ga in -
ve ste ring ar. Den sam la de vo ly men hus bygg nads in ve ste ring ar tyder på en mar gi -
nell minsk ning under både 2023 och 2024. An lägg nings byg gan det be räk nas växa
såväl 2023 som 2024.
Finland
Finsk BNP vän tas krym pa med om kring en halv pro cent 2023. Eko no min ut ma nas
av det sva ga re om världs lä get, de sti gan de rän tor na och det höjda kost nads lä get,
vil ket slår brett mot hus hål lens och nä rings li vets kon sum tion och in ve ste ring ar.
Fal lan de hus pri ser har dess utom krympt för mö gen he ter na hos många bo stads ä -
ga re. Ar bets lös he ten hål ler emot gans ka väl, men nivån är hi sto riskt hög. På
bygg mark na den är det bo stads byg gan det, med små hus i spet sen, som sva rar för
den ne ga ti va ut veck ling en, medan öv rigt hus byg gan de med pri va ta och of fent li -
ga lo ka ler ser ut att växa efter fjol å rets ned gång. De to ta la hus bygg nads in ve ste -
ring ar na vän tas mins ka såväl 2023 som 2024. Nästa år blir ned gång en på hus -
bygg nads mark na den bre da re och berör för mod li gen både bo stä der och lo ka ler.
An lägg nings byg gan det vän tas ut veck las i sid led under 2023, följt av en svag upp -
gång 2024.
Bostäder
2023 2024 2025
Sverige  
Norge  
Finland  
  
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2023 2024 2025
Sverige
  
Norge
  
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2023 2024 2025
Sverige  
Norge
Finland
  
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Peab Asfalt
Kungs hamn
18

===== SIDA 19 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar sedan mer än 60 år till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för
att för bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom
att bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk fråga
som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i
kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de håll bar hets frå gor (Bästa
ar bets plat sen och Le dan de inom sam hälls an svar). Vi föl jer upp målen kvar tals vis,
halv års vis eller års vis. I sam band med bok sluts kom mu nikén re do vi sar vi ut fal let
av samt li ga nio mål.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Där för är vår år li ga kun d un der sök ning en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po -
ten ti al. Vår se nas te Nöjd- Kund-Index (NKI) för 2022 sum me ra de till 80 (81), vil ket
är ett fort satt gott re sul tat och en bit över målet om 75. Kun der nas upp fatt ning
om Peabs med ar be ta re, er bju dan de och etik är tre om rå den som ut veck las starkt
i den se nas te un der sök ning en, och när det gäl ler af färs om rå de na ut mär ker sig af -
färs om rå de Bygg med ett för bätt rat NKI- resultat jäm fört med året innan.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
Bästa arbetsplatsen
Peabs med ar be ta re ar be tar lo kalt nära kun der na runt om i Nor den. To talt antal
an ställ da per 30 sep tem ber upp gick till 14 932 (15 891). Me del tal antal an ställ da
per rul lan de 12 må na der upp gick till 14 037 jäm fört med 14 211 för helå ret 2022.
Be räk ning en av me del tal antal an ställ da har änd rats från 1 ja nu a ri 2023 och ba se -
ras på sum man av ar be ta de tim mar. *
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. För att fö re byg ga olyc kor och till -
bud på ar bets plat ser na ut veck lar vi kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar
med ar be tar na. Fokus lig ger på pla ne ring och risk be döm ning i pro jek ten, åt gär der
samt lä ran de från in rap por te ra de riskob ser va tio ner, till bud och olyc kor.
Vår noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor och målet om en mins kan de trend för
all var li ga olyc kor* om fat tar alla som vis tas på våra ar bets plat ser. Under årets
tred je kvar tal upp gick an ta let all var li ga olyc kor till 9, varav 6 avsåg egna med ar -
be ta re och 3 avsåg un de rent re pre nö rer. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp -
gick an ta let till 40 per den 30 sep tem ber 2023 (48 per den 30 sep tem ber 2022),
varav 26 avsåg egen per so nal och 14 un de rent re pre nö rer.
Det är po si tivt att vårt fokus på dessa frå gor fort sät ter att ge re sul tat och att tren -
den ut veck las åt rätt håll. Det fö re byg gan de ar bets mil jö ar be tet och åt gär der för
att för hind ra att olyc kor in träf far igen, lik som stän di ga in for ma tions in sat ser är
centralt för att mins ka ar bets platso lyc kor na.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets tred je kvar tal
upp gick an ta let L TI4 till 30 (26 andra kvar ta let 2023) och fre kven sen L TIF4 per rul -
lan de 12 må na der var 5,5 (5,3 efter andra kvar ta let 2023), vil ket är en liten för -
säm ring i den po si ti va trend vi sett under en läng re tid till följd av att an ta let ar -
bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro ökade i sep tem ber.
Varje risk som åt gär das in ne bär en po ten ti ell olyc ka mind re. Där för har vi högs ta
fokus på det fö re byg gan de ar be tet och upp följ ning av åt gär der av in rap por te ra de
hän del ser. Under de förs ta nio må na der na 2023 rap por te ra de or ga ni sa tio nen in
drygt 45 000 riskob ser va tio ner*. Sett över rul lan de 12 må na der lig ger an ta let
riskob ser va tio ner på drygt 60 000. Det är en sta bil hög siff ra, vil ket är po si tivt.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de ar bets plat ser med
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter. Två gång er om året ge nom -
för vi med ar be tar un der sök ning en Handsla get för att kon ti nu er ligt kunna ut veck -
las som med ar be ta re och ar bets lag. Frå gor na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi -
tet, la gets håll bar het och om med ar be tar na är be red da att re kom men de ra Peab
som ar bets gi va re till vän ner och be kan ta (eNPS). Det sist nämn da är också ett av
våra nio mål, som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över bench -
mark i bran schen (in du stri och till verk ning). I vå rens mät ning mins ka de eNPS- 
värdet med två punk ter till 27 (29). Det är ett gott re sul tat trots en pres sad mark -
nads si tu a tion och väl över nor disk bench mark som lig ger på 21 (22). Med ar be tar -
na fort sät ter att tri vas på job bet och bland grup pen yr kes ar be ta re har nöjd he ten
fort satt att stiga på de fles ta håll, med störst po si tiv för änd ring i verk sam he ten i
Dan mark. Vå rens med ar be tar un der sök ning hade ett del ta gan de på 86,3 pro cent,
vil ket är det högs ta hit tills.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Under de se nas te åren har Peabs miljö och kli mat ar be te bli vit allt mer om fat tan de
och våra mål och mä te tal skar pa re. Som Nor dens sam hälls byg ga re har vi ett stort
an svar för att bygg- och an lägg nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan ska
mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står hos le ve ran tö rer och kun der. Vår verk sam het ger upp -
hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika ma te ri al i vår
pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl lor till kol di ox id -
ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det är där för inom
dessa om rå den våra pri o ri te ra de ut släpps mins kan de ak ti vi te ter finns. Som sam -
hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli mat ar be te och ver kar
för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, vil ket till ex em pel hand lar om
so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der lät tar för män -
ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam he ten och tar an -
svar för att både stäl la och möta krav i vär de ked jan. Vi har en för del i att vi kan
förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva -
ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he ter att
styra mot lägre koldioxid- utsläpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och att för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2022 vi sa de att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 43
pro cent sedan bas å ret 2015 och med två pro cent för in satsva ror och köpta tjäns -
ter. Det visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl -
la om, men ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka
våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi fort sät ter att stäl la tyd li ga
och hårda krav samt att visa på olika kli mat för bätt ran de väg val för att få ned ut -
släp pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka full stän dig he ten i våra mät ning ar av kol di -
ox idin ten si tet, vil ket är sär skilt ut ma nan de i Scope 3- redovisningen.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
Jämställd rekrytering
En dast om kring fem pro cent av de som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak -
tis ka ut bild ning ar är kvin nor. Det be ty der att bygg- och an lägg nings bran schen
har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju -
der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har vi ett an svar att skapa för -
flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål in led nings vis att ar be ta för att an de -
len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över -
sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na -
der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som
pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män). Efter ut gång en av 2022
upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 7,9 pro cent inom pro duk tion och
för äd ling gente mot målet om över sti gan de 5,0 pro cent och till 45,3 pro cent inom
pro duk tions led ning och pro duk tions stöd gente mot målet om över sti gan de 30,0
pro cent.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2023.
19

===== SIDA 20 =====

Aktiviteter under tredje kvartalet
Peab genomförde den årliga arbetsmiljöveckan där medarbetarna
fokuserade särskilt på frågor kring förberedelser och planering inför
arbetsdagen, vilket är viktigt för att eliminera risker och förebygga
arbetsplatsolyckor. Under veckan genomfördes en rad aktiviteter, såsom
övningar inom riskbedömning, introduktion av nya medarbetare på
arbetsplatsen, personlig skyddsutrustning och hur Peabs värdegrund kan
integreras mer i det dagliga arbetet.
Efter månader av förberedelser körde den första omgången av det
rikstäckande lärlingsprogrammet för kvinnor – Byggåret – i gång. Omkring
40 lärlingar, från Kiruna i norr till Helsingborg i söder, ska under ett år arbeta
som hantverkare och samtidigt genomgå en teoretisk utbildning.
Peabs ettåriga traineeprogram startade med 19 högskole- och
civilingenjörer från hela Sverige som påbörjade sin resa inom affärsområde
Anläggning. Årets traineer utgörs av 13 kvinnor och 6 män, som under
programperioden får grundläggande kunskaper av branschen med
inriktning på arbetsledning och produktionsplanering. De kommer att få en
ledarskapsutbildning, prova på olika arbetsplatser, projekt och arbetslag
samt få olika typer av vidareutbildning- och utvecklingsmöjligheter.
Peab Asfalt var först i Sverige med att utföra asfaltläggning med enbart
eldrivna maskiner. Det helelektriska projektet genomfördes i Järfälla norr
om Stockholm med eldriven asfaltläggare, elvält och eldriven vibroplatta i
kombination med eldrivna lastbilar. Förutom lägre koldioxidutsläpp
förbättras arbetsmiljön och underhållskostnaderna minskar.
Byggelement fortsatte utvecklingen av klimatförbättrade prefabricerade
element genom att lansera en skalvägg i ECO 50. Produkten är en
vidareutveckling av den tidigare motsvarigheten i ECO 30, där nu 50 procent
av cementen ersätts av det alternativa bindemedlet Merit och därmed
ytterligare minska utsläppet av koldioxid. Skalväggar är en av Byggelements
mest efterfrågade produkter och används som bärande väggar i främst
bostadshus.
Peab deltog i firandet av Göteborgs 400-årsjubileum som partner till staden.
Genom olika aktiviteter visade Peab upp hela sin verksamhetsbredd,
inklusive byggmaterial, och spred kunskap om hållbart byggande och
stadsutveckling.
I utbyggnaden av E22 mellan Lösen och Jämjö i Blekinge uppnåddes en
milstolpe då hälften av de totalt 23 broarna nu är färdiggjutna. Det
omfattande infrastrukturprojektet är viktig för regionen och möjliggör ökad
framkomlighet, samtidigt som boendemiljön förbättras då
genomfartstrafiken flyttas ut från samhällena. Swerock har levererat 9 000
kubikmeter ECO-Betong till byggprojektet, vilket ger projektet en
klimatbesparing på omkring 10 procent i jämförelse med traditionell
betong. Betongen används bland annat till att gjuta bottenplattor, ramben
och överbyggnad på de 23 broarna.
Peabs verksamhet i Norge har varit drivande i Sentralregisterets lansering
av K-REG, ett digitalt nationellt kompetensregister som samlar
medarbetares alla certifikat, säkerhetskurser och utbildningar.
Arbetsplatsen kan enkelt följa upp att medarbetaren har rätt kompetens för
sina arbetsuppgifter. Systemet är nu branschstandard i Norge.
•
•
•
•
•
•
•
•
Huvudgatan Skårersletta
Oslo, Norge
20

===== SIDA 21 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de har Peab upp da te rat sina mål sätt ning ar – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och ex ter na fi nan si el -
la och icke- finansiella mål. Från och med 2021 rap por te rar vi ex ternt verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på
seg ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi ska vara en kom plett sam hälls byg ga re som er bju der hel hets lös ning ar. Genom kom pen ten ta och
en ga ge ra de med ar be ta re ska par vi vär den för våra kun der.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi ska vara det själv kla ra valet för de som vill jobba i vår
bransch. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de ar -
bets plat ser med goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj -
lig he ter.
eNPS
all tid över
bench mark
NOLLVISION
all var li ga olyc kor
Genom en mins kan de trend
Mest lönsamma
företaget
Med våra en ga ge ra de med ar -
be ta re sä ker stäl ler vi pro duk -
ti vi tet och kva li tet. Genom
lokal när va ro, sam ti digt som
vi drar nytta av vår stor lek
och verk sam hets mix, blir vi
det mest lön sam ma fö re ta -
get.
>6%
Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7
Net toskuld sätt nings grad
>50% av årets
resultat
Ut del ning
Ledande inom
samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg -
ga re med lokal när va ro tar vi
an svar genom in no va tio ner
och krav ställ ning av se en de
kli mat och miljö, ord ning och
reda i bran schen samt jäm -
ställd het. Ett ak tivt so ci alt
en ga ge mang i sam häl let
samt fokus på ungas ut bild -
ning är en del av vår vär de -
grund.
-60%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp
från egen pro duk tion
till 2030 (Scope 1+2).
-50%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från
in satsva ror och köpta tjäns -
ter till 2030 (Scope 3).
JÄMSTÄLLD
REKRYTERING
Andel kvin nor all tid över ut -
bild nings mark na den
21

===== SIDA 22 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
exkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr). ***Be -
räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 sep tem ber 2023. Rö rel se mar -
gi nal exkl Mall of Scan di na via (400 Mkr).
%
4,4 4,8 4,9 4,7 4,5
5,2
4,3
3,6
2016* 2017* 2018* 2019 2020** 2021 2022
2023***
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 30 sep tem ber
2023.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,7
2016* 2017* 2018* 2019 2020 2021 20222023**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
%
61 58 59
97
67
59 56
2016* 2017* 2018* 2019**2020***
2021 2022
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt mins kan de trend, rul lan de 12
mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
43 40
Mar-
21
Jun-
21
Sep-
21
Dec-
21
Mar-
22
Jun-
22
Sep-
22
Dec-
22
Mar-
23
Jun-
23
Sep-
23
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
13
18 18 19
24
28 29 27
8 8 10 10
15
20 22 21
2018 Q42019 Q42020 Q42021 Q22021 Q42022 Q22022 Q42023 Q2
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73 73
75 75
78
80
81
80
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -43% per 221231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
insatsvaror och köpta tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -2% per 221231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (YA), %
45,0
34,9
45,3
Dec-20 Dec-21 Dec-22
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
Dec-20 Dec-21 Dec-22
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
22

===== SIDA 23 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro damco
West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Under au gusti
månad yr ka de Uni bail Ro damco West fi eld att hov rät ten ska upp hä va skil je do men
i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. I sam band där med in läm na des även en
be gä ran om in hi bi tion, vil ken också be vil ja des. Det in ne bär att domen tills vi da re
inte kan verk stäl las och att Peab inte har er hål lit be tal ning i tred je kvar ta let. Efter
en grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de
ser Peab inte att det fö re lig ger några som helst grun der för klan der. Peab kom mer
i den vi da re pro ces sen att be mö ta klan der ta lan och även be gä ra att Svea hov rätt
om prö var sitt be slut om in hi bi tion. Så länge skil je do men är in hi be rad är den inte
verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal ning fram. För mer in for ma -
tion, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå. För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och
håll bar hets re do vis ning en för 2022.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi ar -
be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti digt
räkna med fort satt höga bygg kost na der om inte tren den av se en de material-   och
ener gipri ser vän der. Höga bygg kost na der till sam mans med högre rän tor gör det
svå ra re att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan på bygg mark na den i hela
Nor den.
Rän tor na har fort satt att stiga och central ban ker na har höjt sina styr rän tor vid
flera till fäl len det se nas te året. Höjda rän tor för vän tas mins ka in ve ste rings vil jan
och dämpa ef ter frå gan.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi. Peab har
ingen di rekt ex po ne ring mot Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt
in di rekt på ver kas via ma te ri al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon -
ti nu er ligt kunna be dö ma even tu ell på ver kan på Peab.
Betongpumpbil
Helsing fors, Fin land
23

===== SIDA 24 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Peab har ingått avtal om nya kreditfaciliteter på totalt 7,4 Mdkr
Peab har in gått avtal om nya kre dit fa ci li te ter för de la de på två avtal. Den ena är en
treå rig kre dit fa ci li tet om to talt 7,0 Mdkr och den andra en 18 må na ders kre dit fa ci -
li tet om 400 Mkr. Kre dit fa ci li te ten om 7,0 Mdkr löper till den 15 juni 2026 med
möj lig het till för läng ning med ett plus ett år. I trans ak tio nen del tar de fyra ban -
ker na Nor dea, Swed bank, SEB och Han dels ban ken. Trans ak tio nen ko or di ne ras
av Nor dea. Peab har även in gått avtal om en bi la te ral kre dit fa ci li tet med Nor dea
om 400 Mkr. Av ta lets löp tid är 18 må na der och för fal ler den 15 de cem ber 2024
med möj lig het till för läng ning med ett år. Kre ditav ta len avser re fi nan si e ra bo la -
gets be fint li ga kre dit fa ci li tet och är för be red da för håll bar hets länk ning. Lå ne av -
ta len utgör Peabs lång fris ti ga grund fi nan sie ring som kom plet te ras med ka pi tal -
mark nads fi nan sie ring, andra typer av kort fris tig rö rel se fi nan sie ring samt pro jekt -
re la te ra de kre di ter.
Skiljedom i målet Mall of Scandinavia
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro damco
West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Domen in ne bar
att Peabs rö rel se re sul tat på ver ka des po si tivt med 400 Mkr i andra kvar ta let. Re -
sul ta tef fek ten före skatt blev 790 Mkr i andra kvar ta let. Kassa flö det skul le ha på -
ver kats po si tivt med cirka 1 400 Mkr i tred je kvar ta let, vil ket inte har skett.
Under au gusti månad yr ka de Uni bail Ro damco West fi eld att hov rät ten ska upp -
hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. I sam band där med in -
läm na des även en be gä ran om in hi bi tion, vil ken också be vil ja des. Det in ne bär att
domen tills vi da re inte kan verk stäl las och att Peab inte har er hål lit be tal ning i
tred je kvar ta let. Peab har där för fort satt ute stå en de ford ran om cirka 1 400 Mkr
på Uni bail Ro damco West fi eld.
Peab gör ingen ny be döm ning av se en de de ovanstå en de re sul ta tef fek ter na. Efter
en grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de
ser Peab inte att det fö re lig ger några som helst grun der för klan der. Peab kom mer
i den vi da re pro ces sen att be mö ta klan der ta lan och även be gä ra att Svea hov rätt
om prö var sitt be slut om in hi bi tion. Så länge skil je do men är in hi be rad är den inte
verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal ning fram.
Peab er höll ent re pre na den att bygga Mall of Scan di na via i de cem ber 2010 och
an lägg ning en stod klar för in vig ning i no vem ber 2015. Peab ansåg sig ha rätt till
er sätt ning för de för dy ring ar som om fat tan de änd ring ar av pro jek tet under pro -
duk tions fa sen in ne bar. Par ter na kunde inte enas om ute stå en de krav och mel lan -
ha van den och skil je för fa ran de in led des under 2017.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2023 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
pe ri o den januari- september 2023.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning en 2022, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio -
ner med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga
andra nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under pe ri o den januari- september
2023.
Anläggning Marin
Båls ta
24

===== SIDA 25 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS mins ka de med en pro cent och upp gick under januari- september 2023 till 44 235 Mkr (44 792). Ju ste rat för för vär va de och
avytt ra de en he ter samt va luta kur sef fek ter ökade net to om sätt ning en med tre pro cent. Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net -
to om sätt ning en med 1 053 Mkr (-1 295).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS för januari- september 2023 upp gick till 2 115 Mkr (1 671) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,8 pro cent (3,7). Ju ste ring av egen ut veck la de
bo stads pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 366 Mkr (-244). Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Domen in ne bar en po si tiv ef fekt på re sul tat före skatt om 790 Mkr i andra kvar ta let, varav 400 Mkr
i rö rel se re sul ta tet och 390 Mkr i fi nan si el la in täk ter.
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 15 159 16 197 44 235 44 792 61 376 61 933
Kostnader för produktion -13 765 -14 730 -40 044 -40 879 -55 510 -56 345
Bruttoresultat 1 394 1 467 4 191 3 913 5 866 5 588
Försäljnings- och administrationskostnader -600 -640 -2 321 -2 435 -3 172 -3 286
Övriga rörelseintäkter 100 81 266 207 338 279
Övriga rörelsekostnader 17 8 -21 -14 -31 -24
Rörelseresultat 911 916 2 115 1 671 3 001 2 557
Finansiella intäkter 56 18 523 64 562 103
Finansiella kostnader -198 -60 -411 -135 -496 -220
Finansnetto -142 -42 112 -71 66 -117
Resultat före skatt 769 874 2 227 1 600 3 067 2 440
Skatt -145 -163 -450 -327 -732 -609
Periodens resultat 624 711 1 777 1 273 2 335 1 831
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 623 711 1 777 1 273 2 336 1 832
Innehav utan bestämmande inflytande 1 0 0 0 -1 -1
Periodens resultat 624 711 1 777 1 273 2 335 1 831
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,17 2,43 6,18 4,34 8,11 6,27
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 291,3 287,5 293,5 287,6 292,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,2 10,1 10,2 10,1 10,2 8,4
Räntabilitet på eget kapital, % 16,8 17,9 16,8 17,9 16,8 13,7
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Periodens resultat 624 711 1 777 1 273 2 335 1 831
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska
verksamheter -6 69 -22 160 28 210
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 22 – 28 2 28 2
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat 4 18 3 18 4 19
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens
resultat -5 – -6 -1 -6 -1
Periodens övrigt totalresultat 15 87 3 179 54 230
Periodens totalresultat 639 798
1 780 1 452 2 389 2 061
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 638 798 1 780 1 452 2 390 2 062
Innehav utan bestämmande inflytande 1 0 0 0 -1 -1
Periodens totalresultat 639 798 1 780 1 452 2 389 2 061
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över finansiell ställning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 sep tem ber 2023 till 52 916 Mkr (51 186). Eget ka pi tal upp gick till 14 405 Mkr (13 250), vil ket gav en so li di tet på 27,2 pro cent
(25,9). Under 2023 har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 1 150 Mkr (1 475). Under pe ri o den januari- september 2022 sked de åter köp av egna ak ti er med 418 Mkr.
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 998 3 863 3 976
Materiella anläggningstillgångar 8 460 7 788 8 310
Förvaltningsfastigheter 62 56 57
Räntebärande långfristiga fordringar 1 286 1 268 1 233
Övriga finansiella tillgångar 2 735 2 646 2 599
Uppskjuten skattefordran 136 243 180
Summa anläggningstillgångar 16 677 15 864 16 355
Projekt- och exploateringsfastigheter 19 521 18 240 19 178
Varulager 1 925 1 591 1 541
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 369 139 384
Övriga kortfristiga fordringar 12 419 13 568 12 047
Likvida medel 1 005 1 784 1 506
Summa omsättningstillgångar 36 239 35 322 34 656
Summa tillgångar 52 916 51 186 51 011
Eget kapital och skulder
Eget kapital 14 405 13 250 13 786
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder 7 298 6 754 7 665
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 126 537 440
Uppskjuten skatteskuld 740 317 487
Övriga långfristiga skulder 1 335 1 553 1 503
Summa långfristiga skulder 9 499 9 161 10 095
Räntebärande kortfristiga skulder 5 134 2 146 1 897
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 8 842 9 543 9 802
Övriga kortfristiga skulder 15 036 17 086 15 431
Summa kortfristiga skulder 29 012 28 775 27 130
Summa skulder 38 511 37 936 37 225
Summa eget kapital och skulder 52 916 51 186 51 011
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital 35 805 32 230 33 590
Soliditet, % 27,2 25,9 27,0
Nettoskuld 17 740 15 789 16 681
Eget kapital per aktie, kr 50,05 45,84 47,90
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 288,8 287,5
27

===== SIDA 28 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 13 768 13 681 13 681
Periodens resultat 1 777 1 273 1 832
Periodens övrigt totalresultat 3 179 230
Periodens totalresultat 1 780 1 452 2 062
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -13 – –
Skatt på kassaflödessäkring 2 – –
Kontant utdelning -1 150 -1 475 -1 475
Återköp av egna aktier – -418 -500
Utgående eget kapital 14 387 13 240 13 768
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 18 1 1
Periodens totalresultat 0 0 -1
Förvärv av delägda bolag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare – 9 18
Utgående eget kapital 18 10 18
Totalt utgående eget kapital 14 405 13 250 13 786
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i
rörelsekapital 961 1 065 1 782 2 035 3 111 3 364
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -187 -374 -417 -1 717 -1 284 -2 584
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 129 188 -341 -226 -278 -163
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 377 24 -654 -2 020 -807 -2 173
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 319 -162 -1 412 -3 963 -2 369 -4 920
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 280 903 370 -1 928 742 -1 556
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel – -30 – -30 -102 -132
Försäljning av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel 50 – 50 43 53 46
Förvärv av anläggningstillgångar -333 -441 -1 227 -1 214 -2 083 -2 070
Försäljning av anläggningstillgångar 55 88 307 474 386 553
Kassaflöde från investeringsverksamheten -228 -383 -870 -727 -1 746 -1 603
Kassaflöde före finansiering 1 052 520 -500 -2 655 -1 004 -3 159
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -986 -178 2 453 740 2 628 915
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -424 418 -1 306 2 630 -1 189 2 747
Kontant utdelning – – -1 150 -1 475 -1 150 -1 475
Återköp av egna aktier – -293 – -418 -82 -500
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 410 -53 -3 1 477 207 1 687
Periodens kassaflöde -358 467 -503 -1 178 -797 -1 472
Likvida medel vid periodens början 1 367 1 319 1 506 2 951 1 784 2 951
Valutakursdifferens i likvida medel -4 -2 2 11 18 27
Likvida medel vid periodens slut 1 005 1 784 1 005 1 784 1 005 1 506
29

===== SIDA 30 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för pe ri o den januari- september 2023 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 203 Mkr (227) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens
re sul tat upp gick till 3 028 Mkr (890). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 3 165 Mkr (1 024).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 11 749 Mkr (11 728). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 10 630 Mkr (7 251).
Under fö re gå en de år fanns lång fris ti ga skul der till kon cern fö re tag upp gå en de till 1 500 Mkr. Under 2023 har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 1 150 Mkr (1 475).
Under pe ri o den januari- september 2022 ge nom för des åter köp av egna ak ti er med 418 Mkr.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Jul-sep
2023
Jul-sep
2022
Jan-sep
2023
Jan-sep
2022
Okt-sep
2022/2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 59 75 203 227 280 304
Administrationskostnader -107 -104 -366 -371 -515 -520
Övriga rörelseintäkter 0 0 1 1 1 1
Rörelseresultat -48 -29 -162 -143 -234 -215
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 3 165 1 024 3 165 1 024
Övriga finansiella poster 16 -9 -10 -25 -25 -40
Resultat efter finansiella poster -32 -38 2 993 856 2 906 769
Bokslutsdispositioner – – – – 2 138 2 138
Resultat före skatt -32 -38 2 993 856 5 044 2 907
Skatt 7 8 35 34 -433 -434
Periodens resultat -25 -30 3 028 890 4 611 2 473
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
30

===== SIDA 31 =====

Rapport över finansiell ställning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
30 sep
2023
30 sep
2022
31 dec
2022
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 4 3
Materiella anläggningstillgångar 2 1 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 11 749 11 728 11 749
Fordringar koncernföretag 1 800 – –
Uppskjuten skattefordran 96 134 94
Summa finansiella anläggningstillgångar 13 645 11 862 11 843
Summa anläggningstillgångar 13 650 11 867 11 848
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 0 0 1
Fordringar koncernföretag 137 0
2 274
Aktuella skattefordringar 204 288 –
Övriga fordringar 56 1 3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 8 11
Summa kortfristiga fordringar 404 297 2 289
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 404 297 2 289
Summa tillgångar 14 054 12 164 14 137
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 8 746 5 367 6 868
Summa eget kapital 10 630 7 251 8 752
 
Obeskattade reserver 3 292 3 190 3 292
Avsättningar
Övriga avsättningar 44 55 43
Summa avsättningar 44 55 43
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag –
1 500 1 500
Summa långfristiga skulder – 1 500 1 500
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 10 15 20
Skulder till koncernföretag 5 66 375
Aktuella skatteskulder – – 81
Övriga skulder 10 18 8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 63 69 66
Summa kortfristiga skulder 88 168 550
Summa skulder 88
1 668 2 050
Summa eget kapital och skulder 14 054 12 164 14 137
31

===== SIDA 32 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) och Peab Ut veck ling AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg -
ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
32

===== SIDA 33 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-sep 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
17 114 9 741 12 035 4 248 44 43 182 1 053 44 235
Intern försäljning 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per land
Sverige
14 793 9 678 8 914 3 161 865 -7 192 30 219 288 30 507
Norge 3 318 1 031 1 178 464 120 -586 5 525 -221 5 304
Finland 2 640 1 3 964 641 124 -781 6 589 986 7 575
Danmark 836 1 -2 835 835
Övrigt 14 14 14
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 8 625 7 688 4 052 36 33 20 434 -27 20 407
Privata kunder 8 489 2 053 7 983 4 212 11 22 748 1 080 23 828
Interna kunder 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 33 10 4 730 822 59 -830 4 824 4 509 9 333
Över tid 20 709 10 690 8 575 3 356 894 -6 509 37 715 -3 456 34 259
Hyresintäkter 9 10 1 601 88 157 -1 222 643 643
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 20 709 10 690 8 575 3 356 59 -5 677 37 712 -3 456 34 256
Försäljning av varor 3 741 -591 3 150 3 150
Försäljning av
fastighetsprojekt 817 817 4 509 5 326
Transporttjänster 877 -191 686 686
Administrativa tjänster 835 -832 3 3
Hyresintäkter 9 10 1 601 88 157 -1 222 643 643
Övrigt 33 10 112 5 59 -48 171 171
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Koncernen Jan-sep
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 16 784 9 578 13 020 6 658 47 46 087 -1 295 44 792
Intern försäljning 3 885 982 2 755 17 1 076 -8 715 – –
Summa 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
Fördelning per land
Sverige
14 936 9 371 9 412 4 493 883 -6 967 32 128 -1 595 30 533
Norge 3 238 1 189 1 737 562 123 -592 6 257 491 6 748
Finland 2 495 3 881 1 620 116 -1 155 6 957 -191 6 766
Danmark 732 1 -1 732 732
Övrigt 13 13 13
Summa 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 7 140 7 243 4 564 4 33 18 984 18 984
Privata kunder 9 644 2 335 8 456 6 654 14 27 103 -1 295 25 808
Interna kunder 3 885 982 2 755 17 1 076 -8 715 – –
Summa 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 17 8 4 989 985 49 -847 5 201 4 126 9 327
Över tid 20 640 10 546 9 230 5 622 936 -6 695 40 279 -5 421 34 858
Hyresintäkter 12 6 1 556 68 138 -1 173 607 607
Summa 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 20 640 10 546 9 230 5 622 66 -5 825 40 279 -5 421 34 858
Försäljning av varor 3 873 -596 3 277 3 277
Försäljning av
fastighetsprojekt 5 969 974 4 126 5 100
Transporttjänster 967 -204 763 763
Administrativa tjänster 870 -870 – –
Hyresintäkter 12 6 1 556 68 138 -1 173 607 607
Övrigt 12 8 149 16 49 -47 187 187
Summa 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per land
Sverige
20 846 13 309 13 099 5 924 1 204 -10 139 44 243 -1 297 42 946
Norge 4 545 1 656 2 262 739 173 -802 8 573 392 8 965
Finland 3 608 5 042 1 998 154 -1 512 9 290 -297 8 993
Danmark 1 015 1 -2 1 014 1 014
Övrigt 15 15 15
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 10 102 10 363 6 377 17 46 26 905 26 905
Privata kunder 13 333 3 173 11 088 8 621 15 36 230 -1 202 35 028
Interna kunder 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 26 15 6 915 1 373 70 -1 221 7 178 5 566 12 744
Över tid 28 957 14 940 12 338 7 195 1 277 -9 580 55 127 -6 768 48 359
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 28 957 14 940 12 338 7 195 97 -8 400 55 127 -6 768 48 359
Försäljning av varor 5 393 -873 4 520 4 520
Försäljning av
fastighetsprojekt 5 1 343 1 348 5 566 6 914
Transporttjänster 1 327 -281 1 046 1 046
Administrativa tjänster 1 180 -1 180 – –
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Övrigt 21 15 195 30 70 -67 264 264
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-sep
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 17 114 9 741 12 035 4 248 44 43 182 1 053 44 235
Intern försäljning 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa intäkter 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Rörelseresultat 799 321 486 287 -140 -33 1 720 395 2 115
Rörelsemarginal, % 3,9 3,0 3,3 6,7 4,0 4,8
Finansiella intäkter 523 523
Finansiella kostnader -379 -32 -411
Finansnetto 144 -32 112
Resultat före skatt 1 864 363 2 227
Skatt -378 -72 -450
Periodens resultat 1 486 291 1 777
Sysselsatt kapital (UB) -586 -7 11 805 18 017 -157 29 072 6 733 35 805
Balansomslutning 46 911 6 005 52 916
Eget kapital 15 239 -834 14 405
Soliditet, % 32,5 27,2
Nettoskuld 10 173 7 567 17 740
Kassaflöde före
finansiering 60 359 -436 -2 041 -721 -2 779 2 279 -500
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -32 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 484 Mkr samt bo stads pro jekt 4 521 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-sep
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 16 784 9 578 13 020 6 658 47 46 087 -1 295 44 792
Intern försäljning 3 885 982 2 755 17 1 076 -8 715 – –
Summa intäkter 20 669 10 560 15 775 6 675 1 123 -8 715 46 087 -1 295 44 792
Rörelseresultat 463 319 464 818 -145 -31 1 888 -217 1 671
Rörelsemarginal, % 2,2 3,0 2,9 12,3 4,1 3,7
Finansiella intäkter 64 64
Finansiella kostnader -100 -35 -135
Finansnetto -36 -35 -71
Resultat före skatt 1 852 -252 1 600
Skatt -357 30 -327
Periodens resultat 1 495 -222 1 273
Sysselsatt kapital (UB) -1 891 -420 10 957 14 173 727 23 546 8 684 32 230
Balansomslutning 43 191 7 995 51 186
Eget kapital 14 469 -1 219 13 250
Soliditet, % 33,5 25,9
Nettoskuld 5 886 9 903 15 789
Kassaflöde före
finansiering -65 97 -1 016 397 -471 -1 058 -1 597 -2 655
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -35 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 563 Mkr samt bo stads pro jekt 6 432 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Koncernen Jan-dec
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa intäkter 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Rörelseresultat 629 494 747 1 127 -198 -58 2 741 -184 2 557
Rörelsemarginal, % 2,2 3,3 3,5 13,0 4,3 4,1
Finansiella intäkter 103 103
Finansiella kostnader -174 -46 -220
Finansnetto -71 -46 -117
Resultat före skatt 2 670 -230 2 440
Skatt -633 24 -609
Årets resultat 2 037 -206 1 831
Sysselsatt kapital (UB) -1 746 54 10 807 15 632 253 25 000 8 590 33 590
Balansomslutning 43 220 7 791 51 011
Eget kapital 14 978 -1 192 13 786
Soliditet, % 34,7 27,0
Nettoskuld 6 899 9 782 16 681
Kassaflöde före
finansiering -79 -114 -518 -690 -554 -1 955 -1 204 -3 159
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 719 Mkr samt bo stads pro jekt 6 072 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
37

===== SIDA 38 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2022, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 30 sep 2023 30 sep 2022 31 dec 2022
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 54 54 76 76 67 67
Varav onoterade fonder 13 13 35 35 26 26
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41
Andra långfristiga fordringar – 1 1 1 1
Varav råvarusäkring med termin – 1 1 1 1
Övriga kortfristiga fordringar 30 30 12 12 13 13
Varav råvarusäkring med termin 26 26 7 7 4 4
Varav valutaderivat 4 4 5 5 9 9
Summa finansiella tillgångar 30 54 84 13 76 89 14 67 81
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder 18 18 – 19 19
Varav villkorad köpeskilling 18 18 – 19 19
Övriga kortfristiga skulder 7 7 15 1 16 6 1 7
Varav valutaderivat 1 1 1 1
 –
Varav råvarusäkring med termin 6 6 14 14 6 6
Varav villkorad köpeskilling – 1 1 1 1
Summa finansiella skulder 7 18 25 15 1 16 6 20 26
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 30 sep 2023 30 sep 2022 31 dec 2022 30 sep 2023 30 sep 2022 31 dec 2022
Ingående balans 26 32 32 41 23 23
Investeringar 5 2 2 18 18
Försäljningar -1
Erhållen utdelning -10
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) 1
Finansnetto -18 1 2
Utgående balans 13 35 26 41 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr  30 sep 2023  30 sep 2022 31 dec 2022
Ingående balans 20 2 2
Periodens förvärv 19
Periodens utbetalningar -1 -1
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) -1
Redovisat i övrigt totalresultat -1
Utgående balans 18 1 20
Villkorad köpeskilling utgår till tidigare ägare baserad på andel av resultat samt utfall av vissa specificerade projekt. Den villkorade köpeskillingen bedöms uppgå till
cirka 18 Mkr. I förvärvsavtal finns inte angivet något högsta eller lägsta utfall.
38

===== SIDA 39 =====

Kommande information
Bokslutskommuniké 2023 2 februari 2024
Års- och hållbarhetsredovisning 2023 April 2024
Rapport för första kvartalet 2024 samt årsstämma 6 maj 2024
Rapport för andra kvartalet 2024 16 juli 2024
Rapport för tredje kvartalet 2024 25 oktober 2024
Förs löv den 27 ok to ber 2023
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens fre da gen den
27 ok to ber 2023 kloc kan 09.00 av vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO
Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via https://peab.se/om- 
peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://ir.fi nan ci al he a rings.com/peab- q3-2023
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.fi nan ci al he a rings.com/te le con fe rence/?id=5006452
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef
Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra
en ligt EUs mark nads miss bruks för ord ning. In for ma tio nen läm na des, genom
ovanstå en de kon takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 27 ok to ber 2023, kl.
08.00 CET .
•
•
•
•
•
Granskningsrapport
Vi har ut fört en över sikt lig gransk ning av den fi nan si el la delårs in for ma tio nen i
sam man drag (delårs rap por ten) för Peab AB (publ) per 30 sep tem ber 2023 och
den ni omå na ders pe ri od som slu ta de per detta datum. Det är sty rel sen och verk -
stäl lan de di rek tö ren som har an sva ret för att upp rät ta och pre sen te ra denna
delårs rap port i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen. Vårt an svar är att
ut ta la en slut sats om denna delårs rap port grun dad på vår över sikt li ga gransk -
ning.
Vi har ut fört vår över sikt li ga gransk ning i en lig het med In ter na tio nal Stan dard on
Re vi ew En ga ge ments ISRE 2410 Över sikt lig gransk ning av fi nan si ell delårs in for -
ma tion ut förd av fö re ta gets valda re vi sor. En över sikt lig gransk ning be står av att
göra för fråg ning ar, i förs ta hand till per so ner som är an sva ri ga för fi nan si el la frå -
gor och re do vis nings frå gor, att ut fö ra ana ly tisk gransk ning och att vidta andra
över sikt li ga gransk nings åt gär der. En över sikt lig gransk ning har en annan in rikt -
ning och en be tyd ligt mind re om fatt ning jäm fört med den in rikt ning och om fatt -
ning som en re vi sion en ligt In ter na tio nal Stan dards on Au di ting och god re vi -
sions sed i öv rigt har.
De gransk nings åt gär der som vid tas vid en över sikt lig gransk ning gör det inte möj -
ligt för oss att skaf fa oss en sådan sä ker het att vi blir med vet na om alla vik ti ga
om stän dig he ter som skul le kunna ha bli vit iden ti fi e ra de om en re vi sion ut förts.
Den ut ta la de slut sat sen grun dad på en över sikt lig gransk ning har där för inte den
sä ker het som en ut ta lad slut sats grun dad på en re vi sion har.
Grun dat på vår över sikt li ga gransk ning har det inte kom mit fram några om stän -
dig he ter som ger oss an led ning att anse att delårs rap por ten inte, i allt vä sent ligt,
är upp rät tad för kon cer nens del i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen
samt för mo der bo la gets del i en lig het med års re do vis nings la gen.
Förs löv den 27 ok to ber 2023
Ernst & Young AB
 
Jonas Svens son
Auk to ri se rad re vi sor
39

===== SIDA 40 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Jul-sep
2021
Nettoomsättning 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504 15 488
Kostnader för produktion -13 765 -14 141 -12 138 -15 466 -14 730 -14 845 -11 304 -15 495 -13 868
Bruttoresultat 1 394 1 957 840 1 675 1 467 1 613 833 2 009 1 620
Försäljnings- och administrationskostnader -600 -867 -854 -851 -640 -929 -866 -923 -673
Övriga rörelseintäkter 100 124 42 72 81 94 32 235 67
Övriga rörelsekostnader 17 -17 -21 -10 8 -3 -19 -12 11
Rörelseresultat 911 1 197 7 886 916 775 -20 1 309 1 025
Finansiella intäkter 56 431 36 39 18 22 24 20 29
Finansiella kostnader -198 -125 -88 -85 -60 -36 -39 -38 -48
Finansnetto -142 306 -52 -46 -42 -14 -15 -18 -19
Resultat före skatt 769 1 503 -45 840 874 761 -35 1 291 1 006
Skatt -145 -315 10 -282 -163 -171 7 -170 -226
Periodens resultat 624 1 188 -35 558 711 590 -28 1 121 780
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 623 1 189 -35 559 711 590 -28 1 121 780
Innehav utan bestämmande inflytande 1 -1 0 -1 0 0 0 0 0
Periodens resultat 624 1 188 -35 558 711 590 -28 1 121 780
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie, kr 2,17 4,13 -0,12 1,93 2,43 2,01 -0,10 3,80 2,65
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 288,0 291,3 294,4 295,0 295,0 295,0
Sysselsatt kapital (UB)
35 805 36 442 33 831 33 590 32 230 31 232 29 765 28 698 26 840
Eget kapital (UB) 14 405 13 780 13 652 13 786 13 250 12 736 13 792 13 682 12 500
40

===== SIDA 41 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Jul-sep
2021
Nettoomsättning
Bygg 5 789 7 540 7 422 8 330 6 306 7 628 6 735 8 147 5 989
Anläggning 3 491 3 891 3 328 4 405 3 584 3 893 3 083 4 062 3 285
Industri 6 780 5 347 2 779 5 658 7 096 6 108 2 571 5 138 6 198
Projektutveckling 856 1 569 1 841 1 986 2 234 1 977 2 464 3 117 2 741
– varav Fastighetsutveckling 7 65 9 11 304 120 59 425 33
– varav Bostadsutveckling 849 1 504 1 832 1 975 1 930 1 857 2 405 2 692 2 708
Koncerngemensamt 343 390 377 409 380 385 358 368 318
Elimineringar -2 523 -2 981 -3 057 -3 740 -2 915 -3 133 -2 667 -3 312 -2 410
Koncernen, segmentsredovisning 14 736 15 756 12 690 17 048 16 685 16 858 12 544 17 520 16 121
Justering bostäder till IFRS 423 342 288 93 -488 -400 -407 -16 -633
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504 15 488
Rörelseresultat
Bygg 96 141 162 166 126 177 160 209 164
Anläggning 110 152 59 175 118 148 53 164 109
Industri 588 333 -435 283 519 341 -396 420 576
Projektutveckling 46 114 127 309 265 264 289 446 326
– varav Fastighetsutveckling 21 29 -6 19 91 43 34 122 70
– varav Bostadsutveckling 25 85 133 290 174 221 255 324 256
Koncerngemensamt -33 -34 -73 -53 -27 -47 -71 13 -64
Elimineringar -21 -16 4 -27 -8 2 -25 -6 -10
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 786 690 -156 853 993 885 10 1 246 1 101
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning 786 1 090 -156 853 993 885 10 1 246 1 101
Justering bostäder till IFRS 115 98 153 25 -86 -119 -39 52 -86
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 10 9 10 8 9 9 9 11 10
Koncernen, IFRS 911 1 197 7 886 916 775 -20 1 309 1 025
Rörelsemarginal, %
Bygg 1,7 1,9 2,2 2,0 2,0 2,3 2,4 2,6 2,7
Anläggning 3,2 3,9 1,8 4,0 3,3 3,8 1,7 4,0 3,3
Industri 8,7 6,2 -15,7 5,0 7,3 5,6 -15,4 8,2 9,3
Projektutveckling 5,4 7,3 6,9 15,6 11,9 13,4 11,7 14,3 11,9
– varav Fastighetsutveckling 300,0 44,6 -66,7 172,7 29,9 35,8 57,6 28,7 212,1
– varav Bostadsutveckling 2,9 5,7 7,3 14,7 9,0 11,9 10,6 12,0 9,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 5,3 4,4 -1,2 5,0 6,0 5,2 0,1 7,1 6,8
Koncernen, segmentsredovisning 5,3 6,9 -1,2 5,0 6,0 5,2 0,1 7,1 6,8
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,0 7,4 0,1 5,2 5,7 4,7 -0,2 7,5 6,6
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie exkl. MoS, kr 1,85 1,68 -0,54 1,89 2,69 2,36 0,04 3,62 2,89
Resultat per aktie, kr 1,85 3,86 -0,54 1,89 2,69 2,36 0,04 3,62 2,89
Sysselsatt kapital (UB)
29 072 29 406 25 910 25 000 23 546 22 828 22 117 21 561 20 691
Eget kapital (UB) 15 239 14 770 14 687 14 978 14 469 13 868 14 812 14 656 13 556
Orderingång 11 034 12 505 11 042 10 455 13 095 14 334 15 375 14 443 13 865
Orderstock vid periodens utgång 41 669 43 638 44 595 44 389 48 762 49 899 49 968 45 318 46 280
41

===== SIDA 42 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Öv ri ga upp lys ning ar.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Öv ri ga upp lys ning ar.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
42

===== SIDA 43 =====

Peabs fyra målområden
Nöjdaste kunderna
 Bästa
arbetsplatsen
Mest lönsamma
företaget
Ledande inom
samhällsansvar
Fo to gra fer: Anna- Karin Svan tes son, An ni ka Pers son, Björn Fors berg, Ca mil la Hed ström, Hen rik Nor dell, Kuivo Oy, Peter Steen, Samu el Unéus, The re se Pet ters son samt in ternt tagna bil der från Peab.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio nellt och på
vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt gäl lan de krav för ak tu ell
verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Om Peab
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv. Varje dag bi drar våra 15 000
med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land
och Dan mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar, musé er, kon -
tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket
mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år. Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt
och an svars fullt tar vi sats för fram ti den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
60 Mdkr
Antal anställda, cirka
15 000
Affärsmodell
Värde genom samverkande
affärsområden
Vår verk sam het vilar på de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut -
veck ling. Vart och ett av dem står på egna ben och har sina kun der. Men styr kan i vår af -
färsmo dell – och där med möj lig he ter na för oss att nå våra mål – ökar när de sam ver kar med
varand ra i för äd lings ked jan. Det här är kär nan i vår mo dell och det som gör oss unika. Det är
när pro du ce rat sam hälls byg ge i hela Nor den.
Lokalt nära kunden
Våra 15 000 med ar be ta re ar be tar nära kun der na i det lo ka la sam häl -
let och tar så långt som möj ligt vara på lo ka la re sur ser i form av egen
per so nal, egna in satsva ror och lo ka la un de rent re pre nö rer. Till sam -
mans med vårt lo ka la sam hälls en ga ge mang och in te gre ra de klimat-  
och mil jö ar be te utgör detta grun den för det vi menar är ett när pro -
du ce rat sam hälls byg ge.