Kvartalsrapport Q3 2024

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JA NU A RI – SEP TEM BER 2024
Westerlundska gymnasiet
En kö ping

===== SIDA 2 =====

Starkt resultat och förbättrat kassaflöde
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sammanfattning enligt segmentsredovisning
Koncernen
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 15 539 14 736 41 912 43 182 57 551 58 821
Rörelseresultat 995 786 1 508 1 720 1 641 1 853
Rörelsemarginal, % 6,4 5,3 3,6 4,0 2,9 3,2
Resultat före skatt 902 654 1 242 1 864 1 273 1 895
Periodens resultat 745 530 1 043 1 486 971 1 414
Resultat per aktie, kr 2,59 1,85 3,62 5,17 3,37 4,92
Räntabilitet på eget kapital, % 6,4 13,6 6,4 13,6 6,4 9,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,8 11,5 6,8 11,5 6,8 8,7
Nettoskuld 8 439 10 173 8 439 10 173 8 439 8 676
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,7 0,5 0,7 0,5 0,6
Soliditet, % 34,3 32,5 34,3 32,5 34,3 34,0
Kassaflöde före finansiering 1 195 450 882 -2 779 2 344 -1 317
Medeltal antal anställda 13 632 14 363 12 872 13 821 13 102 13 808
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS
15 720 15 159 44 098 44 235 61 463 61 600
Rörelseresultat, IFRS 992 911 1 794 2 115 2 265 2 586
Resultat före skatt, IFRS 888 769 1 495 2 227 1 854 2 586
Periodens resultat, IFRS 734 624 1 274 1 777 1 485 1 988
Resultat per aktie, IFRS, kr 2,54 2,17 4,42 6,18 5,16 6,92
Nettoskuld, IFRS 11 762 17 740 11 762 17 740 11 762 14 537
Soliditet, IFRS, % 31,2 27,2 31,2 27,2 31,2 29,4
Kassaflöde före finansiering, IFRS 1 446 1 052 3 698 -500 6 853 2 655
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Juli- september 2024
Nettoomsättning 15 539 Mkr (14 736)
Rörelseresultat 995 Mkr (786)
Rörelsemarginal 6,4 procent (5,3)
Resultat före skatt 902 Mkr (654)
Resultat per aktie 2,59 kr (1,85)
Orderingång 10 135 Mkr (11 034)
Kassaflöde före finansiering 1 195 Mkr (450)
•
•
•
•
•
•
•
Januari-september 2024
Nettoomsättning 41 912 Mkr (43 182)
Rörelseresultat 1 508 Mkr (1 720)
Rörelsemarginal 3,6 procent (4,0)
Resultat före skatt 1 242 Mkr (1 864)
Resultat per aktie 3,62 kr (5,17)
Orderingång 44 458 Mkr (34 581)
Orderstock 47 026 Mkr (41 669)
Kassaflöde före finansiering 882 Mkr (-2 779)
Nettoskuld 8 439 Mkr (10 173)
Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,7)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Peab re do vi sar en ökad om sätt ning, ett starkt re sul tat och för bätt rat kassa flö de i tred je kvar ta let. Verk sam he ter na inom an lägg ning och be lägg ning
fort sät ter att växa med lön sam het. Vi visar än en gång att våra fyra af färs om rå den kom plet te rar varand ra väl och gör att vi till va ra tar den ef ter frå gan
som finns på mark na der na.
Koncernens utveckling
Pe ri o den ja nu a ri till sep tem ber 2024 präg la des av fort satt va ri e rad ak ti vi -
tet på Peabs olika mark na der. Verk sam he ter na inom An lägg ning och be -
lägg ning upp vi sa de en stark ut veck ling, medan Bygg och Pro jekt ut veck -
ling på ver ka des av den fort satt ut ma nan de mark na den för bo stads byg -
gan de och kon tor. Den se nas te ti dens rän te sänk ning ar är po si ti va, inte
minst för bo stads mark na den, även om det tar tid innan ut veck ling en vän -
der och in ve ste ring ar na tar fart.
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med tre pro cent under pe ri o den
ja nu a ri till sep tem ber och upp gick till 41 912 Mkr. Rö rel se re sul ta tet upp -
gick till 1 508 Mkr (1 720) och rö rel se mar gi na len till 3,6 pro cent (4,0). I jäm -
fö rel se pe ri o den ingick 400 Mkr som en följd av skil je do men av se en de Mall
of Scan di na via. Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des på tag ligt och
upp gick till 882 Mkr (-2 779), vil ket så le des mins ka de net toskul den. Vid ut -
gång en av sep tem ber 2024 upp gick net toskuld sätt nings gra den till
0,5 (0,7).
Or de rin gång en i kvar ta let var sta bil efter två re kord kvar tal. I tred je kvar ta -
let fick af färs om rå de Bygg för tro en det att ge nom fö ra bygg na tio nen av Gö -
te borgs nya sta tions hus, ett or der vär de på 870 Mkr. Sett till hela pe ri o den
ökade or de rin gång en till 44 458 Mkr (34 581). Fram för allt ökade den inom
af färs om rå de An lägg ning men även In du stri hade en högre or de rin gång.
Inom af färs om rå de An lägg ning har vi vun nit flera upp drag till följd av of -
fent li ga in ve ste ring ar i in fra struk tur och VA samt den på gåen de kli matom -
ställ ning en. Den höga or de rin gång en har in ne bu rit att vi för längt vår or -
der stock som vid pe ri o dens ut gång upp gick till 47 026 Mkr (41 669).
Som vi kon sta te rat ti di ga re del tar verk sam he ter na inom Bygg och An lägg -
ning allt of ta re i ti di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi
ser där för ett ökat in slag av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. I nu lä get upp -
går det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal från dessa för av tal
till cirka 14 Mdkr inom de när mas te två åren (19 Mdkr 31 de cem ber 2023).
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en till följd av den
svaga bo stads mark na den som inte fullt ut har kun nat kom pen se ras av
andra typer av pro jekt. Ef ter frå gan på öv rigt hus byg gan de, fram för allt
från of fent li ga be stäl la re, är sam ti digt god och bi drar till sta bi li tet i af färs -
om rå det. Rö rel se mar gi na len i Bygg var oför änd rad och upp gick till 1,9
pro cent under pe ri o den.
Den star ka or de rin gång en inom af färs om rå de An lägg ning ger en hög pro -
duk tions ni vå och under pe ri o den för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 3,1
pro cent (3,0). Sam man ta get var rö rel se mar gi na len oför änd rad på 2,3 pro -
cent för ent re pre nad verk sam he ter na under pe ri o den ja nu a ri till sep tem -
ber.
Inom af färs om rå de In du stri har verk sam he ten inom be lägg ning varit i full
pro duk tion med ett stort antal upp drag run tom i Nor den. Be lägg nings -
verk sam he ten ut veck la des starkt med god lön sam het, inte minst i Fin -
land. Verk sam he ter na inom pre fab ri ce ra de byg ge le ment och ut hyr ning
har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre ak ti -
vi tets ni vå jäm fört med mot sva ran de pe ri od 2023. Rö rel se mar gi na len för
af färs om rå det ökade kraf tigt och upp gick i pe ri o den till 5,1 pro cent (3,3).
Inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling är för sälj ning en av egen ut veck la de
bo stä der på fort satt låga ni vå er. Vi säl jer dock i en jämn takt och no te rar
fort satt ökat in tres se bland kö par na, fram för allt i de stör re stä der na i Sve -
ri ge. An ta let pro jektstar ter är fort satt på en låg nivå. Under kvar ta let star -
ta de vi två nya bo stads pro jekt, ett i Fin land och ett i Norge, om to talt 108
egen ut veck la de bo stä der. För att ef ter frå gan ska åter kom ma be hö ver rän -
tor na fort sät ta sjun ka, sam ti digt som be stån det av ny pro du ce ra de fär dig -
ställ da bo stä der måste mins ka.
Måluppfyllelse
Det här kvar ta let re do vi sar vi tre av våra nio ex ter na mål: rö rel se mar gi nal,
net toskuld sätt nings grad och all var li ga olyc kor.
Rö rel se mar gi na len upp gick till 2,9 pro cent be räk nat på rul lan de tolv må -
na der, jäm fört med målet om sex pro cent, och har på ver kats av ef fek ter av
den svaga bo stads mark na den. Net toskuld sätt nings gra den upp gick vid
tred je kvar ta lets ut gång till 0,5, vil ket är i mit ten av målin ter val let 0,3-0,7.
Målet av se en de all var li ga olyc kor är en fal lan de trend. Be räk nat på rul lan -
de 12 må na der fort sat te dessa att mins ka och upp gick per den 30 sep tem -
ber 2024 till 41 (48 per den 31 de cem ber 2023).
Hållbarhet
Under hös ten har vi star tat den andra om gång en av lär lings pro gram met
Byggå ret för kvin nor och Peabs trai nee pro gram 2024- 2025. Ini ti a ti ven är
vik ti ga för att säkra vår kom pe tens för sörj ning och för att öka jäm ställd he -
ten i kon cer nen. På temat sä ker het ge nom för de vi den år li ga ar bets mil jö -
vec kan där vi i år lade extra fokus på hur vi sam ver kar i våra ar bets lag.
Under kvar ta let lan se ra de vi yt ter li ga re ett ECO- erbjudande, ECO- 
byggarbetsplatsen, som är ett kon cept för bygg ar bets plat ser. Målet är att
mins ka av tryc ket på mil jön från en bygg ar bets plats genom styr me del för
såväl ener gi, av fall och vat ten han te ring som lo gistik och ar bets ma ski ner.
Marknad och framtidsutsikter
Ut sik ter na på de nor dis ka bygg mark na der na är re la tivt oför änd ra de
sedan förra kvar ta let. För 2025 vän tas an lägg nings mark na der na vara fort -
satt sta bi la på höga ni vå er. Bo stads mark na der na för vän tas vända svagt
uppåt nästa år i takt med att rän te sänk ning ar na slår ige nom, medan öv -
rigt hus byg gan de för blir sta bilt.
Peabs fyra af färs om rå den kom plet te rar varand ra väl och gör att vi kan till -
va ra ta den ef ter frå gan som finns på de olika mark na der na. Det vitt nar inte
minst vår goda ut veck ling under året om.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2024
Kon cer nens net to om sätt ning ökade med fem pro cent under tred je kvar ta let 2024
och upp gick till 15 539 Mkr (14 736).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med elva pro cent jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet av
ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt
hög nivå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med nio pro cent. Af färs -
om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med elva pro cent. Ökade of fent li ga
sats ning ar på in fra struk tur har haft en po si tiv på ver kan i både af färs om rå de An -
lägg ning och af färs om rå de In du stri. Ök ning en i af färs om rå de In du stri är främst
re la te rad till be lägg ning. I Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med
elva pro cent och minsk ning en för kla ras av den fort satt svaga ef ter frå gan på bo -
stä der i hela Nor den.
Rö rel se re sul ta tet ökade under tred je kvar ta let 2024 och upp gick till 995 Mkr
(786). Rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 6,4 pro cent (5,3).
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len till 1,9 pro cent (1,7) och i af färs -
om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 3,1 pro cent (3,2). Sam man ta -
get för bätt ra des rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,4 pro -
cent (2,2). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re sul ta tet kraf tigt och rö rel -
se mar gi na len upp gick till 11,3 pro cent (8,7). Den för bätt ra de rö rel se mar gi na len
för kla ras av en ökad in tjä ning inom be lägg ning, inte minst i Fin land. Både kran -
verk sam he ten och pre fab verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads -
mark na den, och upp vi sa de lägre rö rel se re sul tat jäm fört med mot sva ran de kvar -
tal 2023. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till -6 Mkr
(46). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet re la te ras till Bo stads ut veck ling där det en dast
är ett fåtal pro jektstar ter i kvar ta let och fort satt få bo stads pro jekt i på gåen de pro -
duk tion. I Fas tig hets ut veck ling har det inte skett några trans ak tio ner under kvar -
ta let. Våra de läg da joint ven tu re bolag ge ne re ra de ett något lägre re sul tat bi drag i
tred je kvar ta let 2024 jäm fört med mot sva ran de kvar tal 2023.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under tred je kvar ta let till -362 Mkr
(-358).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 2 Mkr (-21).
Fi nansnet tot upp gick till -93 Mkr (-132) varav rän te net tot upp gick till -104 Mkr
(-129).
Re sul tat före skatt upp gick till 902 Mkr (654). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 745
Mkr (530).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal exkl. MoS upp gick till 4,4 %. För mer in for ma tion om skil je dom av se en de
Mall of Scan di na via, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023
Mkr %
Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Flerbostadshus
Helsing fors, Fin land
4

===== SIDA 5 =====

Januari – september 2024
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med tre pro cent under januari- 
september 2024 och upp gick till 41 912 Mkr (43 182). Minsk ning en för kla ras av
den svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den. Ju ste rat för avytt ra de en he ter samt
va luta kur sef fek ter mins ka de om sätt ning en med två pro cent. För den se nas te rul -
lan de 12 må na ders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 57 551 Mkr jäm fört
med 58 821 Mkr för helår 2023. Av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12
må na der har an de len till of fent li ga kun der fort satt att öka och stod för 54 pro cent
(47) medan pri va ta kun der stod för 46 pro cent (53).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med 17 pro cent jäm fört med
mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te -
ten av ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der. För af -
färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under pe ri o -
den och net to om sätt ning en ökade med nio pro cent. I af färs om rå de In du stri
ökade net to om sätt ning en med sju pro cent vil ket främst för kla ras av en ökad net -
to om sätt ning inom be lägg ning. Be tong, ut hyr ning och pre fab verk sam he ten har
på ver kats av den svaga bo stads mark na den, och upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå
jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling
mins ka de net to om sätt ning en med 41 pro cent och för kla ras av den fort satt svaga
ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver kat om sätt ning en inom Bo -
stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet för januari- september 2024 upp gick till 1 508 Mkr (1 720) och rö -
rel se mar gi na len upp gick till 3,6 pro cent (4,0). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po -
si tiv ef fekt om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Ex klu de rat ef fek ten av MoS upp gick rö rel se re sul ta tet i jäm fö rel se pe ri o den till
1 320 Mkr och rö rel se mar gi na len till 3,1 pro cent. För den se nas te rul lan de 12 må -
na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 2,9 pro cent jäm fört med 3,2 pro -
cent för helår 2023 (2,5 pro cent exkl. MoS).
I af färs om rå de Bygg var rö rel se mar gi na len oför änd rad på 1,9 pro cent (1,9 exkl.
MoS). I af färs om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 3,1 pro cent (3,0).
Sam man ta get var rö rel se mar gi na len oför änd rad för ent re pre nad verk sam he ter na
på 2,3 pro cent (2,3 exkl. MoS). Af färs om rå de In du stri upp vi sa de en högre rö rel se -
mar gi nal under pe ri o den om 5,1 pro cent (3,3). För bätt ring en för kla ras främst av
ökad in tjä ning inom be lägg ning, inte minst i Fin land. Både ut hyr ning och pre fab -
verk sam he ten upp vi sa de lägre rö rel se re sul tat till följd av den sva ga re bo stads -
mark na den. För In du stris öv ri ga pro dukt om rå den är det mind re re sul tat för änd -
ring ar under pe ri o den. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling var rö rel se re sul ta tet
lägre och upp gick till 207 Mkr (287). I rö rel se re sul ta tet ingick po si ti va ef fek ter från
re a li sa tions vins ter inom Fas tig hets ut veck ling om 271 Mkr (8), varav för sälj ning av
an de lar na i det de läg da bo la get Tor net Bo stads pro duk tion bi drog med 220 Mkr.
Bo stads ut veck ling hade ett ne ga tivt rö rel se re sul tat och rö rel se mar gi na len upp -
gick till -3,3 pro cent (5,8). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras av få pro duk -
tions star ter av egen ut veck la de bo stä der under pe ri o den och färre antal bo stads -
pro jekt i på gåen de pro duk tion.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under pe ri o den till -1 066 Mkr (-1 050).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe -
ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 3 Mkr (-33).
Fi nansnet tot upp gick till -266 Mkr (144) varav rän te net tot upp gick till -315 Mkr
(-300 exkl. MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt om 390 Mkr till följd
av skil je do men i Mall of Scan di na via.
Re sul tat före skatt upp gick till 1 242 Mkr (1 864). Pe ri o dens re sul tat upp gick till
1 043 Mkr (1 486).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der exkl. MoS upp gick per 30 juni 2023 till 3,8%, per 30
sep tem ber 2023 till 3,6%, per 31 de cem ber 2023 till 2,5 % och per 31 mars 2024 till 2,6%.
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23* Kv1-24* Kv2-24 Kv3-24
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Tullgarnsbron
Upp sa la
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 sep tem ber
2024 till 45 677 Mkr (46 911). Eget ka pi tal upp gick till 15 650 Mkr (15 239), vil ket
gav en so li di tet på 34,3 pro cent (32,5).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 30 sep tem ber 2024 till 8 439 Mkr
(10 173). Den mins ka de net toskul den för kla ras av mins kad rö rel se ka pi tal bind -
ning samt lägre in ve ste ring ar i af färs om rå de In du stri. I net toskul den ingår pro -
jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är
under pro duk tion. Den osål da delen upp gick till 2 042 Mkr (2 918). Rän te bä ran de
ford ring ar upp gick till 2 604 Mkr (2 655). I be lop pet ingår ka pital ford ran om 1 067
Mkr (1 067) på Unibail- Rodamco-Westfield en ligt ut fall i skil je dom, vil ken med de -
la des den 30 juni 2023. För mer in for ma tion av se en de skil je do men, se av snitt Ris -
ker och osä ker hets fak to rer samt Års- och håll bar hets re do vis ning 2023. Den ge -
nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen, in klu si ve rän te de ri vat, upp gick den 30 sep -
tem ber 2024 till 5,6 pro cent (5,5).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 6 712 Mkr jäm fört
med 6 410 Mkr den 31 de cem ber 2023.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid pe ri o dens ut gång till 2 459 Mkr jäm fört med 2 428 Mkr den 31 de cem ber 2023.
Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för -
e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 464 Mkr jäm fört med 328 Mkr
den 31 de cem ber 2023.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 78 Mkr (310). Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har
under januari- september 2024 net to in ve ste rats med 522 Mkr (1 323). In ve ste ring -
ar na avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. I jäm fö -
rel se pe ri o den ingick även in ve ste ring ar av se en de bygg na tion av pro duk tions an -
lägg ning ar för pre fab verk sam he ten i af färs om rå de In du stri.
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to a vytt rats med 227 Mkr (net to in ve ste rats med 545 Mkr). I
tred je kvar ta let har bland annat två hy res rätts pro jekt avytt rats. Projekt-  och ex -
plo a te rings fas tig he ter har under pe ri o den januari- september 2024 net to in ve ste -
rats med 704 Mkr (2 028). Mer par ten av in ve ste ring ar na avser bygg rät ter i Nacka
vilka till kom under förs ta kvar ta let genom för vär vet av Sick laön Bygg In vest AB.
Nettoskuld
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Banklån 4 713 6 385 5 380
Företagscertifikat 623 611 523
Obligationer 3 705 3 064 3 047
Finansiella leasingskulder 752 808 837
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 042 2 918 2 685
Övriga räntebärande skulder 52 47 85
Räntebärande fordringar -2 604 -2 655 -2 638
Likvida medel -844 -1 005 -1 243
Nettoskuld, segmentsredovisning 8 439 10 173 8 676
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 441 1 517 1 420
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 1 882 6 050 4 441
Nettoskuld, IFRS 11 762 17 740 14 537
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Juli – september 2024
Kassa flö de från den lö pan de verk sam he ten har för bätt rats under tred je kvar ta let
och upp gick till 1 200 Mkr (678), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi -
tal upp gick till -347 Mkr (-88). Det för bätt ra de kassa flö det är i hu vud sak re la te rat
till af färs om rå de na In du stri och Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -5 Mkr (-228). Det för bätt -
ra de kassa flö det för kla ras av lägre ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du -
stri samt åter be tal ning av rän te bä ran de ford ring ar inom af färs om rå de Pro jekt ut -
veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 1 195 Mkr (450).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 837 Mkr (-809).
Januari – september 2024
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under pe ri o den till 388 Mkr
(-1 909), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 467 Mkr
(-3 093). Det för bätt ra de kassa flö det är i hu vud sak re la te rat till af färs om rå de na
In du stri och Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 494 Mkr (-870). Kassa flö -
det har på ver kats po si tivt genom avytt ring av an de lar na i det de läg da bo la get
Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Under pe ri o den har
nivån på ma ski nin ve ste ring ar i af färs om rå de In du stri varit lägre jäm fört med
mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 882 Mkr (-2 779).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 284 Mkr (2 276). Under
pe ri o den har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na med -431 Mkr (-1 150). Åter be tal -
ning av lån upp gick till -855 Mkr. Under mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år upp -
togs lån på 3 426 Mkr.
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Universitetslokaler
Vasa, Fin land
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Juli – september 2024
Or de rin gång en upp gick under tred je kvar ta let 2024 till 10 135 Mkr (11 034). Or de -
rin gång en har mins kat inom både af färs om rå de na Bygg och An lägg ning medan
af färs om rå de In du stri och Pro jekt ut veck ling har haft en ökad or de rin gång.
Januari – september 2024
Or de rin gång en ökade under januari- september 2024 och upp gick till 44 458 Mkr
(34 581). Or de rin gång en har ökat inom främst af färs om rå de An lägg ning men
även inom In du stri och Pro jekt ut veck ling. I af färs om rå de An lägg ning ingår bland
annat upp dra get att ut veck la Nya Bodø flyg plats i Norge på 3,3 MdNOK, Väst län -
kens de le tapp Haga- Rosenlund i Gö te borg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå
om cirka 1,1 Mdkr samt drift-  och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr. I af färs -
om rå de In du stri är det en ökad or de rin gång av be lägg nings kon trakt, fram för allt i
Fin land. Af färs om rå de Bygg har haft en lägre or de rin gång under pe ri o den. I Bygg
ingår bland annat nytt sim halls kvar ter i Par til le om cirka 1,3 Mdkr. Or de rin gång en
från of fent li ga be stäl la re har varit fort satt god under pe ri o den.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat och upp gick till
47 026 Mkr (41 669). Or der stoc ken har ökat främst av se en de pro duk tion som ska
ut fö ras kom man de år och där ef ter. Av total or der stock för vän tas 77 pro cent (75)
att pro du ce ras efter 2024 (2023). Den svens ka verk sam he ten sva ra de för 79 pro -
cent (81) av or der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar allt of ta re i ti -
di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi ser där för ett ökat in slag
av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in ne bär att Peab kon trak te ras för att
till sam mans med kund hitta en op ti me rad pro dukt med rätt kva li tet samt att han -
te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la
vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för av tal.
Vid in gång en av 2024 var det po ten ti el la vär det cirka 19 Mdkr. Under pe ri o den
januari- september över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro -
jek ten har över gått i ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser
sam ti digt att fas 1 fyllts på med nya pro jekt, men också att något pro jekt fal lit
bort. Vid ut gång en av sep tem ber upp går vär det av ent re pre na dav tal från dessa
för av tal till cirka 14 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två
åren.
Orderingång
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 4 489 5 577 15 899 16 944 21 734 22 779
Anläggning 3 051 3 483 19 224 11 816 22 498 15 090
Industri 3 245 2 914 10 672 8 762 13 096 11 186
Projektutveckling 327 84 967 287 816 136
Elimineringar -977 -1 024 -2 304 -3 228 -3 159 -4 083
Koncernen 10 135 11 034 44 458 34 581 54 985 45 108
Orderstock
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Bygg 23 154 25 702 24 469
Anläggning 21 596 15 118 13 905
Industri 4 460 4 327 3 954
Projektutveckling 1 217 2 362 1 620
Elimineringar -3 401 -5 840 -4 888
Koncernen 47 026 41 669 39 060
Projektstorlek i orderstock, 30 september 2024
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
< 200 Mkr, 40% (50) 201 – 500 Mkr, 28% (30)
501 – 1 000 Mkr, 12% (12) >1 000 Mkr, 20% (8)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
30 sep 2023 30 sep 2024
8

===== SIDA 9 =====

Under tredje kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Byggnation av en restaurang på P 18 regementsområde på
Tofta, Gotland. Beställare är Fortifikationsverket.
Kontraktssumman uppgår till 126 Mkr.
Totalrenovering av den öppningsbara väg- och järnvägsbron
Norra Danviksbron i Stockholm. Beställare är AB
Storstockholms Lokaltrafik och Trafikkontoret, Stockholms
stad. Kontraktssumman uppgår till 299 Mkr.
Byggnation av Göteborgs nya stationshus som blir den
största av tre uppgångar för Västlänkens station Centralen.
Beställare är Jernhusen. Kontraktssumman uppgår till 870
Mkr.
Renovering av 146 bostäder i Tromsø. Beställare är
Rundvannet borettslag. Kontraktssumman uppgår till 109
MNOK.
Byggnation av låg- och mellanstadieskola i Staffanstorp.
Beställare är Staffanstorps kommunfastigheter AB.
Kontraktssumman uppgår till 239 Mkr.
Uppdrag att genomföra vatten- och avloppsprojektet
Søråsen etapp fyra i Bærum. Beställare är Bærums kommun.
Kontraktssumman uppgår till 127 MNOK.
Om- och tillbyggnad av den gamla svets- och
pannverkstaden ”Hall 259” i Varvsstaden i Malmö. Beställare
är Varvsstaden AB. Kontraktssumman uppgår till 454 Mkr.
Byggnation av Djupadalsskolan i Jönköping. Beställare är
Jönköpings kommun. Kontraktssumman uppgår till 160 Mkr.
Förnyat förtroende som huvudentreprenör för elnätstjänster
genom tecknande av ramavtal med Vattenfall Eldistribution
AB i Mellannorrland. Avtalet löper under tre år och
kontraktssumman uppgår till 105 Mkr.
Byggnation av nytt mobilitetshus med parkeringsytor i
Sundsvall. Beställare är Urban Hub AB. Kontraktssumman
uppgår till 109 Mkr.
Under tredje kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats:
Turun Station North i Åbo som omfattar 64 bostäder. Fastigheten byggs enligt riktlinjerna i EU-taxonomin, får energiklass A och för
byggprocessen används endast grön el. Projektet beräknas vara klart under det första kvartalet 2026.
Viriktunet i Sandefjord som omfattar 44 bostäder. Projektet beräknas vara klart under det första kvartalet 2026.
Under tredje kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt kommunalt kontrakt i Göteborg på 23 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Stockholmsregionen på 20 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Staffanstorp på 12 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Vejle på 52 MDKK.
Ettårigt regionalt kontrakt nära Ringstedt på 11 MDKK.
Ettårigt statligt kontrakt i Egentliga Finland på 8,5 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Mellersta Finland på 2,0 MEUR.
Ettårigt statligt kontrakt i Nyland på 1,7 MEUR.
Asfalteringsuppdrag från Skanska vid utbyggnationen av E10
Hålogalandsvegen mellan Nordland och Troms på 256
MNOK.
Asfalteringsuppdrag från Syltern vid utbyggnationen av E6
Lille Majavaten mellan Trøndelag och Majahaugen på 44
MNOK.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 5 130 5 789 17 276 20 751 24 305 27 780 96 96 320 399 -38 41
Anläggning 3 810 3 491 11 646 10 710 16 100 15 164 117 110 359 321 539 501
Industri 7 528 6 780 15 972 14 906 21 028 19 962 848 588 818 486 1 294 962
Projektutveckling 758 856 2 533 4 266 3 989 5 722 -6 46 207 287 224 304
– varav
Fastighetsutveckling 6 7 50 81 503 534 8 21 290 44 353 107
– varav
Bostadsutveckling 752 849 2 483 4 185 3 486 5 188 -14 25 -83 243 -129 197
Koncerngemensamt 333 343 1 007 1 110 1 384 1 487 -62 -33 -199 -140 -358 -299
Elimineringar -2 020 -2 523 -6 522 -8 561 -9 255 -11 294 2 -21 3 -33 -20 -56
Koncernen,
segmentsredovisning
exkl. MoS
15 539 14 736 41 912 43 182 57 551 58 821 995 786 1 508 1 320 1 641 1 453
Bygg – effekt Mall of
Scandinavia (MoS) 400 400
Koncernen,
segmentsredovisning
15 539 14 736 41 912 43 182 57 551 58 821 995 786 1 508 1 720 1 641 1 853
Justering bostäder till
IFRS 181 423
2 186 1 053 3 912 2 779 -14 115 261 366 591 696
IFRS 16, tillkommande
leasingavtal – – – – – – 11 10 25 29 33 37
Koncernen, IFRS
15 720 15 159 44 098 44 235 61 463 61 600 992 911 1 794 2 115 2 265 2 586
Varav
entreprenadverksamhet
enligt
segmentsredovisning
exkl. MoS
(Bygg och Anläggning)
8 940 9 280 28 922 31 461 40 405 42 944 213 206 679 720 501 542
Rörelsemarginal
Procent
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Bygg 1,9 1,7 1,9 1,9 -0,2 0,1
Anläggning 3,1 3,2 3,1 3,0 3,3 3,3
Industri 11,3 8,7 5,1 3,3 6,2 4,8
Projektutveckling -0,8 5,4 8,2 6,7 5,6 5,3
– varav Fastighetsutveckling 133,3 300,0 580,0 54,3 70,2 20,0
– varav Bostadsutveckling -1,9 2,9 -3,3 5,8 -3,7 3,8
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 6,4 5,3 3,6 3,1 2,9 2,5
Koncernen, segmentsredovisning 6,4 5,3 3,6 4,0 2,9 3,2
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,3 6,0 4,1 4,8 3,7 4,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 2,4 2,2 2,3 2,3 1,2 1,3
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under tred je kvar ta let 2024 med elva pro cent och
upp gick till 5 130 Mkr (5 789). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt. Rö rel se re sul ta tet var oför änd rat och upp gick till 96 Mkr jäm fört
med samma kvar tal fö re gå en de år. Rö rel se mar gi na len för bätt ra des och upp gick
till 1,9 pro cent (1,7).
Januari – september 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under januari- september 2024 med 17 pro cent och
upp gick till 17 276 Mkr (20 751). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der.
I net to om sätt ning en har an de len öv rigt hus byg gan de till fram för allt of fent li ga
be stäl la re ökat medan an de len bo stä der fort satt att mins ka. Be räk nat på rul lan de
12 må na der per 30 sep tem ber 2024 stod bo stä der för 29 pro cent (42) av net to om -
sätt ning en.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 320 Mkr (399 exkl. MoS) och rö rel se mar gi na len upp -
gick till 1,9 pro cent (1,9 exkl. MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt
om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS). Rö rel se re -
sul ta tet upp gick i jäm fö rel se pe ri o den till 799 Mkr och rö rel se mar gi na len till 3,9
pro cent. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi -
na len till -0,2 pro cent jäm fört med 0,1 pro cent för helår 2023 ex klu de rat ef fekt av
MoS.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2024
Or de rin gång en mins ka de under tred je kvar ta let och upp gick till 4 489 Mkr (5 577).
Under kvar ta let ingår bland annat upp drag att bygga Gö te borgs nya sta tions hus
om 870 Mkr.
Januari – september 2024
Or de rin gång en under januari- september upp gick till 15 899 Mkr (16 944). Under
pe ri o den ingår bland annat nytt sim halls kvar ter med sim hall, bo stä der, lo ka ler
och par ke rings an lägg ning i Par til le till ett värde om cirka 1,3 Mdkr samt bygg na -
tion av Gö te borgs nya sta tions hus om 870 Mkr. Där ut ö ver har or de rin gång en från
of fent li ga be stäl la re av se en de öv rigt hus byg gan de varit fort satt god.
Or der stoc ken upp gick per den 30 sep tem ber 2024 till 23 154 Mkr (25 702). I or der -
stoc ken har an de len öv rigt hus byg gan de fort satt att öka medan an de len bo stads -
pro jekt mins kat.
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 29% (42)
Byggservice, 8% (6)
Idrottsanläggningar, 7% (5)
Industri, 4% (4)
Kontor, 12% (9)
Logistik, 5% (2)
Service och handel, 3% (4)
Skola och utbildning, 14% (12)
Vård och omsorg, 8% (7)
Övrigt husbyggande, 10% (9)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 77% (71)
Norge, 13% (16)
Finland, 10% (13)
Orderstock per 30 september 2024
per produktområde
Bostäder, 27% (34)
Byggservice, 3% (2)
Idrottsanläggningar, 8% (8)
Industri, 4% (2)
Kontor, 16% (17)
Logistik, 8% (5)
Service och handel, 1% (1)
Skola och utbildning, 12% (12)
Vård och omsorg, 9% (9)
Övrigt husbyggande, 12% (10)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 37% (41) 201 – 500 Mkr, 39% (36)
501 – 1 000 Mkr, 10% (15) >1 000 Mkr, 14% (8)
Nyckeltal
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 5 130 5 789 17 276 20 751 24 305 27 780
Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr 96 96 320 399 -38 41
Rörelsemarginal exkl. MoS, % 1,9 1,7 1,9 1,9 -0,2 0,1
Rörelseresultat, Mkr 96 96 320 799 -38 441
Rörelsemarginal, % 1,9 1,7 1,9 3,9 -0,2 1,6
Orderingång, Mkr 4 489 5 577 15 899 16 944 21 734 22 779
Orderstock, Mkr 23 154 25 702 23 154 25 702 23 154 24 469
Operativt kassaflöde, Mkr -74 296 90 60 176 146
Medeltal antal anställda 4 476 5 066 4 519 5 121 4 619 5 067
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i sju geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning samt en rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom drift och un -
der håll. 
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led -
nings sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar,
broar, tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt
väg- och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- 
nät.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2024
Af färs om rå de An lägg ning har haft en hög ak ti vi tet under tred je kvar ta let och net -
to om sätt ning en ökade med nio pro cent till 3 810 Mkr (3 491). Rö rel se re sul ta tet
upp gick till 117 Mkr (110) och rö rel se mar gi na len upp gick till 3,1 pro cent (3,2).
Januari – september 2024
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under januari- september
2024. Of fent li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk tur och VA samt den
på gåen de kli matom ställ ning en har haft en po si tiv på ver kan. Net to om sätt ning en
ökade med nio pro cent till 11 646 Mkr (10 710). Även ju ste rat för avytt rad verk -
sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med nio pro cent.
Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 359 Mkr (321). Rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,1 pro cent (3,0). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den
upp gick rö rel se mar gi na len till 3,3 pro cent vil ket var oför änd rat jäm fört med helår
2023.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2024
Or de rin gång en under tred je kvar ta let 2024 upp gick till 3 051 Mkr (3 483).
Januari – september 2024
Or de rin gång en har varit hög under januari- september 2024 och upp gick till
19 224 Mkr (11 816). Under pe ri o den ingick bland annat Väst län kens de le tapp
Haga- Ro senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1
Mdkr, drift-   och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flyg plats om
3,3 MdNOK.
Den höga or de rin gång en in ne bär att vi för läng er or der stoc ken i tid. Per den 30
sep tem ber 2024 upp gick or der stoc ken till 21 596 Mkr (15 118). Av or der stoc ken
utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 45 pro cent (31).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 19% (19)
Energi, 6% (6)
Gatu- och markarbete, 36% (35)
Hamn och sjö, 9% (5)
Industri, 4% (7)
Vägar och annan infrastruktur, 26% (28)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 89% (90)
Norge,11% (10)
Orderstock per 30 september 2024
per produkt
Drift och underhåll, 20% (24)
Energi, 5% (7)
Gatu- och markarbeten, 18% (30)
Hamn och sjö, 10% (4)
Industri, 2% (4)
Vägar och annan infrastruktur, 45% (31)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
< 200 Mkr, 36% (59) 201 – 500 Mkr, 20% (21)
501 – 1 000 Mkr, 14% (9) >1 000 Mkr, 30% (11)
Nyckeltal
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 3 810 3 491 11 646 10 710 16 100 15 164
Rörelseresultat, Mkr 117 110 359 321 539 501
Rörelsemarginal, % 3,1 3,2 3,1 3,0 3,3 3,3
Orderingång, Mkr 3 051 3 483 19 224 11 816 22 498 15 090
Orderstock, Mkr 21 596 15 118 21 596 15 118 21 596 13 905
Operativt kassaflöde, Mkr -48 302 445 359 784 698
Medeltal antal anställda 3 291 3 424 3 221 3 348 3 261 3 356
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till
be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och an -
lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na bal -
last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta -
let.
Juli – september 2024
Net to om sätt ning en för tred je kvar ta let 2024 ökade med elva pro cent och upp gick
till 7 528 Mkr (6 780). Om sätt nings ök ning en är främst re la te rad till be lägg ning.
Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des och upp gick till 848 Mkr (588) och rö rel se mar gi na -
len för bätt ra des till 11,3 pro cent (8,7). Den för bätt ra de rö rel se mar gi na len för kla -
ras av en ökad in tjä ning inom be lägg ning, inte minst i Fin land.
Januari – september 2024
Net to om sätt ning en för januari- september 2024 ökade med sju pro cent och upp -
gick till 15 972 Mkr (14 906). Ök ning en är främst re la te rad till be lägg ning. Be tong,
ut hyr ning och pre fab verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na -
den, och upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå -
en de år.
Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den och upp gick till 818 Mkr (486). Rö rel se -
mar gi na len för bätt ra des till 5,1 pro cent (3,3), vil ket främst för kla ras av en ökad
in tjä ning inom be lägg ning, inte minst i Fin land. Både ut hyr ning och pre fab verk -
sam he ten upp vi sa de lägre rö rel se re sul tat jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re -
gå en de år. För af färs om rå dets öv ri ga pro dukt om rå den är det mind re re sul tat för -
änd ring ar under pe ri o den. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den för -
bätt ra des rö rel se mar gi na len i af färs om rå det till 6,2 pro cent jäm fört med 4,8 pro -
cent för helår 2023.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens slut till 10 688 Mkr jäm -
fört med 11 805 Mkr vid ut gång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk -
ning en för kla ras av lägre in ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2024
Or de rin gång en ökade under tred je kvar ta let och upp gick till 3 245 Mkr (2 914).
Ök ning en är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land och
Dan mark.
Januari – september 2024
Or de rin gång en ökade under januari- september 2024 och upp gick till 10 672 Mkr
(8 762). Ök ning en är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin -
land. Or der stoc ken upp gick per 30 sep tem ber 2024 till 4 460 Mkr (4 327).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 53% (49)
Betong, 10% (12)
Ballast, 13% (13)
Transport och Maskin, 8% (9)
Uthyrning, 9% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 58% (61)
Norge, 7% (8)
Finland, 29% (25)
Danmark, 6% (6)
Nyckeltal
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 7 528 6 780 15 972 14 906 21 028 19 962
Rörelseresultat, Mkr 848 588 818 486 1 294 962
Rörelsemarginal, % 11,3 8,7 5,1 3,3 6,2 4,8
Orderingång, Mkr 3 245 2 914 10 672 8 762 13 096 11 186
Orderstock, Mkr 4 460 4 327 4 460 4 327 4 460 3 954
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 688 11 805 10 688 11 805 10 688 10 699
Operativt kassaflöde, Mkr 1 436 557 859 -436 2 307 1 012
Medeltal antal anställda 5 148 4 991 4 372 4 438 4 435 4 485
Betong, tusentals m 225 272 655 849 910 1 104
Beläggning, tusentals ton 3 058 2 636 5 173 4 362 6 322 5 511
Ballast, tusentals ton 7 522 7 463 20 079 18 212 26 651 24 784
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der
till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar -
be te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de med elva pro cent
under tred je kvar ta let och upp gick till 758 Mkr (856). Minsk ning en för kla ras
av den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver -
kat ak ti vi te ten inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till -6 Mkr
(46) och rö rel se mar gi na len upp gick till -0,8 pro cent (5,4).
Januari – september 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under januari- 
september 2024 och upp gick till 2 533 Mkr (4 266). Minsk ning en är re la te rad
till Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 207 Mkr (287) och rö rel -
se mar gi na len upp gick till 8,2 pro cent (6,7).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 18 229
Mkr (18 017).
Sysselsatt kapital
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Driftsfastigheter 41 149 146
Förvaltningsfastigheter 36 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 15 323 15 068 14 603
varav bostadsbyggrätter 8 718 7 767 7 981
varav kommersiella byggrätter 1 053 902 901
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 1 871 2 755 2 461
varav pågående hyresrättsprojekt 1 032 1 752 1 712
varav pågående kommersiella projekt 869 393 489
varav färdigställda fastigheter 866 409 165
varav övrigt 914 1 090 894
Andelar i joint ventures 2 325 2 700 2 820
Utlåning till joint ventures 1 410 1 519 1 498
Rörelsekapital och övrigt -906 -1 455 -1 010
Summa 18 229 18 017 18 093
varav Fastighetsutveckling 4 859 5 188 5 034
varav Bostadsutveckling 13 370 12 829 13 059
Nyckeltal
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 758 856 2 533 4 266 3 989 5 722
varav Fastighetsutveckling 6 7 50 81 503 534
varav Bostadsutveckling 752 849 2 483 4 185 3 486 5 188
Rörelseresultat, Mkr -6 46 207 287 224 304
varav Fastighetsutveckling 8 21 290 44 353 107
varav Bostadsutveckling -14 25 -83 243 -129 197
Rörelsemarginal, % -0,8 5,4 8,2 6,7 5,6 5,3
varav Fastighetsutveckling 133,3 300,0 580,0 54,3 70,2 20,0
varav Bostadsutveckling -1,9 2,9 -3,3 5,8 -3,7 3,8
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 229 18 017 18 229 18 017 18 229 18 093
Orderingång, Mkr 327 84 967 287 816 136
Orderstock, Mkr 1 217 2 362 1 217 2 362 1 217 1 620
Operativt kassaflöde, Mkr 174 -672 218 -2 041 5 -2 254
Medeltal antal anställda 142 211 161 230 171 222
14

===== SIDA 15 =====

Bostadsutveckling
Juli – september 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under kvar ta let och upp gick till 752 Mkr (849). Rö -
rel se re sul ta tet upp gick till -14 Mkr (25) och rö rel se mar gi na len till -1,9 pro cent
(2,9). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras i hu vud sak av få pro duk tions star ter
under kvar ta let samt att det är få bo stads pro jekt i på gåen de pro duk tion. Två hy -
res rätts pro jekt har avytt rats under kvar ta let med en mind re re a li sa tions vinst.
Ef ter frå gan på ny pro du ce ra de bo stä der med långt kvar till in flytt ning är fort satt
låg. Under tred je kvar ta let pro duk tions star ta des två bo stads pro jekt med sam -
man ta get 108 (165) egen tu veck la de bo stä der. Antal sålda bo stä der upp gick till
300 (153) varav 141 (153) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 159 (–) var bo stä -
der i hy res rätts pro jekt.
Januari – september 2024
Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i hela Nor den märks tyd ligt
inom Bo stads ut veck ling. Net to om sätt ning en mins ka de till 2 483 Mkr (4 185). Rö -
rel se re sul ta tet upp gick till -83 Mkr (243) och rö rel se mar gi na len till -3,3 pro cent
(5,8). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len
till -3,7 pro cent jäm fört med 3,8 pro cent för helår 2023.
För sälj ning en av våra egen ut veck la de bo stä der är på fort satt låga ni vå er, men po -
si tivt är att vi säl jer i en jämn takt och har no te rat ett visst ökat in tres se under
året, fram för allt i stör re stä der i Sve ri ge. Under pe ri o den star ta de vi fem bo stads -
pro jekt: ett i Sve ri ge, två i Norge och två i Fin land. To talt star ta des 245 (648) egen -
ut veck la de bo stä der under pe ri o den, samt li ga av dessa var bo stads rät ter/ägar lä -
gen he ter. Under mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år pro duk tions star ta des 121 bo -
stads rät ter/ägar lä gen he ter och 527 bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk -
ning. An ta let sålda bo stä der upp gick till 741 (604) varav 443 (341) var bo stads rät -
ter/ägar lä gen he ter och 298 (263) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. To talt antal bo -
stä der i pro duk tion vid pe ri o dens ut gång upp gick till 1 754 (4 237), varav
1 051 (2 879) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 703 (1 358) bo stä der i hy res rätts -
pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de pro duk tion för bo stads rät ter/ägar lä gen -
he ter upp gick till 55 pro cent (67). An ta let åter köp ta bo stä der per 30 sep tem ber
2024 upp gick till 226 (301), varav mer par ten var i Fin land.
Be ho vet av bo stä der be döms vara stort i Nor den men höga rän tor och höga bygg -
kost na der gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Med sjun kan de in fla tion och för -
vänt ning ar om lägre rän te ni vå er fram åt för bätt ras för ut sätt ning ar na för pro duk -
tions star ter av bo stä der, även om åter hämt ning en tar tid. Dess utom be hö ver be -
stån det av ny pro du ce ra de fär dig ställ da bo stä der i mark na den mins ka.
För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad bygg rättsport följ i
at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den åter vän der vi da re ut veck lar och
för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat vid ut gång en av pe ri o den och upp gick till 13 370 Mkr
(12 829). Ök ning en beror främst på in ve ste ring ar i bygg rät ter.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att för vär va Folk sams ak ti er i Sick laön
Bygg In vest AB som hel- och de lä ger bygg rät ter på Kvarn hol men i Nacka. För vär -
vet slut för des under ja nu a ri 2024 och in ne bar att Peab ökade sin äga ran del från
50 till 100 pro cent. Peab har ut veck lat bo stä der på Kvarn hol men sedan 2013.
Sick laön Bygg In vest AB har drygt 270 de talj pla ne lag da heläg da bygg rät ter om
26 000 kvadrat me ter brut to a rea. Dess utom äger bo la get 50 pro cent av ak ti er na i
Kvarn hol men Ut veck ling AB som har en på gåen de de talj pla ne pro cess om drygt
120 000 kvadrat me ter bo stads bygg rät ter där hälf ten av dessa kom mer att till fö ras
Peab.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Byggrätter i egen balansräkning 22 200 21 700 22 000
Byggrätter via joint ventures 4 000 4 600 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 6 700 8 200 7 400
Totalt 32 900 34 500 34 100
Sverige, 73% (72)
Norge, 6% (10)
Finland, 21% (18)
Egenutvecklad bostadsproduktion Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 108 40 245 121 245 121
Antal under perioden sålda bostäder 141 153 443 341 644 542
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 1 051 2 879 1 051 2 879 1 051 2 392
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 55% 67% 55% 67% 55% 68%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 226 301 226 301 226 252
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder – 125 – 527 79 606
Antal under perioden sålda bostäder 159 – 298 263 427 392
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter – 40 – 85 – 85
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 703
1 358 703 1 358 703 1 302
Antal färdigställda bostäder, vid periodens slut 306 – 306 – 306 –
 In klu de rar 40 bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 In klu de rar 85 bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 603, mot sva ran de 44 pro cent, var av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
1) 2)
3) 3)
1)
2)
3)
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv4 – 24 Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv1 – 26 Kv2 – 26 Kv1 – 27
0
200
400
600
800
Sverige 1) Norge 1) Finland 1) Hyresrätter
1)
15

===== SIDA 16 =====

Lundbyskolan
Gö te borg
Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från de läg da bolag
samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i de läg da
bolag.
Juli – september 2024
Under tred je kvar ta let 2024 upp gick net to om sätt ning en till 6 Mkr (7) och rö rel se -
re sul ta tet till 8 Mkr (21). Inga fas tig hets trans ak tio ner har ge nom förts under kvar -
ta let, ej hel ler under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Re sul tat bi drag från de -
läg da bolag upp gick till 22 Mkr jäm fört med 27 Mkr mot sva ran de kvar tal fö re gå -
en de år.
Januari – september 2024
Under januari- september 2024 upp gick net to om sätt ning en till 50 Mkr (81) och rö -
rel se re sul ta tet till 290 Mkr (44). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar
upp gick to talt till 271 Mkr (8), varav för sälj ning av an de lar na i Tor net Bo stads pro -
duk tion bi drog med 220 Mkr. Re sul tat bi drag från de läg da bolag upp gick till 56
Mkr jäm fört med 70 Mkr mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år.
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 4 859 Mkr (5 188) vid ut -
gång en av tred je kvar ta let 2024. En stor del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av
an de lar i de läg da bolag samt ut lå ning till de läg da bolag.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att avytt ra sin äga ran del om 33,3 pro -
cent i Tor net Bo stads pro duk tion till de två andra de lä gar na Folk sam och Fas tig -
hets AB Bal der. Peab har varit de lä ga re i Tor net Bo stads pro duk tion sedan 2009.
Bo la get äger och för val tar cirka 2 200 hy reslä gen he ter och har cirka 650 hy reslä -
gen he ter i pro duk tion i ett antal stä der i Sve ri ge. Af fä ren slut för des i ja nu a ri 2024
och in ne bar ett re a li sa tions re sul tat på 220 Mkr.
Nedan stå en de ta bell visar på gåen de fas tig hets pro jekt per 30 sep tem ber 2024.
Lo gistik fas tig he ten i Sö der täl je är såld till ex tern part och be räk nas från trä das
under fjär de kvar ta let 2024.
Pågående fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Kontor Göteborg 12 900 23 517 568 Q4-2024 91
Logistikfastighet Södertälje 23 900 − 322 379 Q4-2024 85
Övrigt 30
Summa 869
2
16

===== SIDA 17 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck -
las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för
såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel -
se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. Tid punk ten för när mark nads vär de ring ar na sker kan skil ja sig mel lan bo la gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2024 : 8 197 Mkr (7 991)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt :  547 Mkr (613)
Stör re på gåen de pro jekt: Hall 259, 11 000 m ut hyr nings bar yta samt 550 p- platser, Varvs sta den, Malmö
1)
1)
2 
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2024: 1 855 Mkr (1 904)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2024: 1 352 Mkr (1 388)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2024 : 2 140 Mkr (2 204)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 53 Mkr (34)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
1)
17

===== SIDA 18 =====

Byggmarknaden
Sverige
Bil den av kon junk tu ren har ljus nat. BNP vän tas öka med cirka en pro cent i år.
Bak grun den är det mins ka de kost nads tryc ket som in ne bu rit att Riks ban ken hit -
tills ge nom fört tre rän te sänk ning ar i år och vän tas ge nom fö ra yt ter li ga re fyra
under det kom man de dryga halv å ret. Bo stads byg gan det vän tas fort sät ta mins ka i
år innan tren den vän der 2025 till följd av en åter hämt ning i eko no min, lägre fi -
nan sie rings kost na der och igång sätt ning av ti di ga re fram skjut na in ve ste ring ar.
Det pri va ta och of fent li ga lo kal byg gan det, in klu si ve in du strins hus byg gan de, ser
ut att kunna växa något i år trots det svaga kon junk tur lä get i kom mu ner och nä -
rings liv. An lägg nings byg gan det vän tas röra sig ho ri son tellt i år följt av en ök ning
under 2025.
Norge
Rän te höj ning ar, hög in fla tion och låg in ter na tio nell ef ter frå gan däm par Nor ges
till växt och eko no min vän tas växa med 0,7 pro cent 2024. In fla tio nen vän tas dock
falla till ba ka och rän tan kan börja sän kas under förs ta halv å ret 2025. Bo stads byg -
gan det vän tas krym pa i år för att växa 2025 med stöd av rän te sänk ning ar och en
star ka re till växt i eko no min. Inom övrig hus bygg nad vän tas to talt sett en kraf ti ga -
re till växt i år jäm fört med ti di ga re pro gno ser. In du strin och of fent lig sek tor dri ver
till väx ten, sam ti digt som kon tor/han del vän tas krym pa. De pri va ta lo kalin ve ste -
ring ar na vän tas backa 2025 medan det of fent li ga ser ut att fort sät ta växa. An lägg -
nings byg gan det be räk nas växa svagt i år och plana ut 2025.
Finland
Finsk BNP vän tas krym pa med 0,5 pro cent 2024. Brut to in ve ste ring ar na ser ut att
krym pa kraf tigt för andra året i rad och hus hål lens kon sum tion lig ger i stort sett
kvar på 2023 års nivå. In fla tio nen fal ler dock till ba ka och under nästa år vän tas
rän te sänk ning ar, vil ket ger stöd för till väx ten, som vän tas uppgå till om kring 1,7
pro cent. Ak ti vi te ten för på bör jat bo stads byg gan de ser något mer po si tiv ut för
året än ti di ga re pro gnos, dock sker det från en väl digt låg nivå. För nästa år spås
en till växt bland annat tack vare lägre in fla tion och lägre ar bets lös het. Inom öv -
rigt hus byg gan de är ut veck ling en splitt rad, med väx an de of fent li ga in ve ste ring ar,
noll till växt inom in du strin och krym pan de kon tor och han del. Nästa år vän tas de
pri va ta in ve ste ring ar na falla till ba ka och de of fent li ga växa svagt. An lägg nings -
byg gan det vän tas backa 2024 för att sedan öka svagt 2025.
Bostäder
2024 2025 2026
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2024 2025 2026
Sverige
  
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2024 2025 2026
Sverige
 –
Norge
 –
Finland
 –
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Asfaltsläggning
Fred rik shamn, Fin land
18

===== SIDA 19 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk fråga
som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i
kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de vä sent li ga håll bar hets a -
spek ter. Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de
inom sam hälls an svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I
denna rap port re do vi sas våra två fi nan si el la mål av se en de rö rel se mar gi nal och
net toskuld sätt nings grad samt målet om mins kan de trend av se en de all var li ga
olyc kor.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Där för är vår år li ga kun d un der sök ning en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po -
ten ti al. Vår se nas te Nöjd- Kund-Index (NKI) för 2023 för blev 80 (80), vil ket är ett
fort satt gott re sul tat och en bit över målet om 75. De om rå den som ökade i värde
var fram för allt kun der nas upp fatt ning om Peabs pris värd het samt pla ne rings för -
må ga. När det gäl ler af färs om rå de na ökade Bygg och An lägg ning sina NKI- 
resultat.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Vi finns i stora och små orter
över hela Nor den. Med ar be tar na kan göra skill nad genom att bygga det lo ka la
sam häl let på de orter där de bor och ver kar. Varje med ar be ta re har ett stort eget
an svar, och ska mötas av såväl goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he -
ter som av säkra och in klu de ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de
ar bets platso lyc kor. För att fö re byg ga olyc kor och till bud på ar bets plat ser na ut -
veck lar vi kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar med ar be tar na. Fokus lig -
ger på det fö re byg gan de ar be tet och åt gär dan de av in rap por te ra de hän del ser
och riskob ser va tio ner. Det hand lar om att pla ne ra och be dö ma ris ker i pro jek ten,
samt att främ ja ett kon ti nu er ligt lä ran de. Genom att ut re da till bud och olyc kor
kan vi också för bätt ra sä ker he ten. Målet är att stän digt ut veck la en stark sä ker -
hetskul tur.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en mins kan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på
våra ar bets plat ser. Under årets tred je kvar tal in träf fa de 6 all var li ga olyc kor, alla
bland egna med ar be ta re. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick an ta let all -
var li ga olyc kor till 41 per den 30 sep tem ber 2024 (44 per den 30 juni 2024), varav
26 avsåg egen per so nal och 15 un de rent re pre nö rer. Vi fort sät ter att med oför -
mins kad kraft fo ku se ra på det fö re byg gan de ar bets mil jö ar be tet för att an ta let
olyc kor ska mins ka.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets tred je kvar tal
upp gick an ta let L TI4 till 34 (33 under andra kvar ta let 2024) och fre kven sen L TIF4
per rul lan de 12 må na der var 5,9 (5,7 efter andra kvar ta let 2024).
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Två gång er om året ge nom för vi med ar be tar un der sök ning en Handsla -
get för att kon ti nu er ligt kunna ut veck las som med ar be ta re och ar bets lag. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om att re kom men -
de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av våra nio mål,
som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över bench mark i bran -
schen (in du stri och till verk ning).
I vå rens mät ning ökade eNPS- värdet med en punkt till 27 från hös tens mät ning,
som upp gick till 26. Det är väl över nor disk bench mark i bran schen in du stri och
till verk ning, som lig ger på 20 (19 i hös tens mät ning). Störst po si tiv för änd ring har
skett bland yr kes ar be tar na i våra verk sam he ter i Fin land. Vå rens med ar be tar un -
der sök ning hade det högs ta del ta gan det hit tills på 89,9 pro cent (87,3 pro cent vid
hös tens mät ning). Det visar på ett stort en ga ge mang bland med ar be tar na.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
To talt antal an ställ da upp gick per den 30 sep tem ber 2024 till 13 993 (14 932). Me -
del tal antal an ställ da* per rul lan de 12 må na der upp gick till 13 102 jäm fört med
13 808 för helå ret 2023.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta -
let krä ver. Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och
genom den på ver kan som upp står hos le ve ran tö rer och kun der. Verk sam he ten
ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika ma te ri al i
vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl lor till kol di -
ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det är där för
inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för mins ka de ut släpp finns.
Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli mat ar be te och
ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, vil ket till ex em pel
hand lar om so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der lät -
tar för män ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam he ten
och tar an svar för att både stäl la och möta kli mat krav i vär de ked jan. Vi har en för -
del i att vi kan förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar
med in satsva ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj -
lig he ter att styra mot lägre kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och att för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2023 vi sa de att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 49
pro cent sedan bas å ret 2015 och med 9 pro cent för in satsva ror och köpta tjäns ter.
Det visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la
om, sam ti digt som ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för
att sänka våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi fort sät ter att stäl la
tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp -
pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka full stän dig he ten i våra mät ning ar av kol di ox -
idin ten si tet vil ket är sär skilt ut ma nan de i Scope 3- redovisningen.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
Jämställd rekrytering
En dast om kring fem pro cent av de som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak -
tis ka ut bild ning ar är kvin nor. Det be ty der att bygg- och an lägg nings bran schen
har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju -
der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har vi ett an svar att skapa för -
flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål in led nings vis att ar be ta för att an de -
len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över -
sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na -
der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som
pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män).
Efter ut gång en av 2023 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 14,2 pro -
cent inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 5,0 pro cent. För
2024 har vi höjt målet till minst 6,0 pro cent. För re kry te ring inom pro duk tions led -
ning och pro duk tions stöd sjönk an de len till 18,8 pro cent, jäm fört med målet om
minst 30,0 pro cent. Or sa ken till ned gång en var de få re kry te ring ar na som gjor des
under året med an led ning av rå dan de mark nads lä ge.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i sam band med pre sen ta tio -
nen av bok sluts kom mu nikén 2024.
19

===== SIDA 20 =====

Aktiviteter under tredje kvartalet
Den skreddrabbade delen av E6 i Stenungsund öppnade igen för trafik i juli,
vilket var tidigare än beräknat. Totalt transporterades cirka 90 000 ton
massor och 8 000 ton asfalt bort från området och själva skredsäkringen
pågick i tre månader innan den 400 meter långa nya och samhällsviktiga
vägen kunde byggas upp igen.
Peabs nya koncept för byggarbetsplatser – ECO-byggarbetsplatsen –
lanserades under kvartalet. Målet är att minska avtrycket på miljön från en
byggarbetsplats genom styrmedel och riktlinjer för såväl energi, avfall och
vattenhantering som logistik och arbetsmaskiner. ECO-byggarbetsplatsen
är en tilläggstjänst som i projekteringsskedet går att arbeta in i Peabs alla
bygg- och anläggningsprojekt.
Swerock genomförde vid sin fabrik i Malmö den första gjutningen av
fabriksbetong med ett nära noll utsläpp av koldioxid med hjälp av
Cemvisions cirkulära bindemedel från restprodukter. Gjutningen i Malmö
föregicks av en lång tid av laboratorietester för att hitta rätt betongrecept
som bland annat säkerställer betongens färska egenskaper och
hållfasthetstillväxt över tid. Peab är delägare i Cemvision.
Swerock har utvecklat tio nya, tredjepartsgranskade miljövarudeklarationer
(EPD:er, Environmental Product Declaration) för ballastverksamheten, som
erbjuder en öppen redogörelse för produkternas miljöpåverkan ur ett
livscykelperspektiv.
Arbetsmiljöveckan gick av stapeln i koncernen. Årets tema lade extra fokus
på laget genom en gemensam diskussionsövning om hur vi samverkar och
samarbetar i våra arbetslag. Varje projekt och arbetsplats organiserade
även utifrån sin verksamhet egna övningar kopplat till hälsa och säkerhet,
såsom räddningsövningar på vatten, brandövningar, kontroller av
hjärtstartare och stretching.
Lärlingsprogrammet Byggåret startade sin andra omgång när 19 nya
lärlingar samlades i Stockholm för en introduktion till Peab och
byggbranschen.
22 högskole- och civilingenjörer påbörjade Peabs traineeprogram 2024–
2025. Traineerna, som är utspridda i hela landet, kommer att få lära sig mer
om arbetsledning, delta i en omfattande ledarskapsutbildning och få
praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser inom koncernen.
•
•
•
•
•
•
•
Kraftnät
Åkers ber ga
20

===== SIDA 21 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en mins kan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
21

===== SIDA 22 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
4,5 % exkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr).
*** Rö rel se mar gi nal 2,5 % exkl Mall of Scan di na via (400 Mkr). ****
Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 sep tem ber 2024.
%
4,4 4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2 2,94,5
2,5
2016*2017*2018* 20192020** 2021 2022
2023***2024****
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 30 sep tem ber
2024.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5
2016*2017*2018* 2019 2020 2021 2022 20232024**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
%
61 58 59
97
67
59 56
30
2016* 2017* 2018*2019**2020***
2021 2022 2023
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt mins kan de trend, rul lan de 12
mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
Jan-
21
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27
8 10
15
20 22 21 19 20
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q2
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -49% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -9% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
22

===== SIDA 23 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Under au gusti månad yr ka de Unibail- Rodamco-Westfield att hov rät ten
skul le upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Efter en
grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de ser
Peab inte att det fö re lig ger några grun der för klan der. Peab kom mer i den vi da re
pro ces sen att be mö ta klan der ta lan. Under pro ces sen är skil je do men in hi be rad,
vil ket in ne bär att den inte är verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal -
ning fram. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi har
under det se nas te året dock no te rat att ma te ri alpri ser na har stag ne rat och även
no te rat en viss pris ned gång främst på ener gi. Vi föl jer ut veck ling en nog grant och
ar be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti -
digt räkna med fort satt höga bygg kost na der. Höga bygg kost na der och höga rän -
tor gör det svå ra re att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan på bygg mark na -
den i hela Nor den.
Central ban ker na har höjt sina styr rän tor vid flera till fäl len det se nas te åren och
rän tor na är fort satt på höga ni vå er, även om rän te sänk ning ar har in letts. Fort satt
höga rän tor kan mins ka in ve ste rings vil jan och dämpa ef ter frå gan.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi. Peab har
ingen di rekt ex po ne ring mot Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt
in di rekt på ver kas via ma te ri al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon -
ti nu er ligt kunna be dö ma even tu ell på ver kan på Peab.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2023.
Brf Ekan
Karl stad
23

===== SIDA 24 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Peab upprepade sina externa mål på kapitalmarknadsdag
I sam band med Peabs ka pi tal mark nads dag i feb ru a ri 2024 kom mu ni ce ra des att
de nio ex ter na målen som fast slogs 2021 är fort satt re le van ta och lig ger där för
fast. Målen är både fi nan si el la och icke- finansiella och ka te go ri se ras under de
stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na i bran schen, Mest lön sam ma fö re ta -
get i bran schen, Bästa ar bets plat sen i bran schen samt Le dan de inom sam hälls -
an svar i bran schen. Peabs vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och Peabs öv ri -
ga kon cern led ning pre sen te ra de en upp da te ring av verk sam he tens läge och stra -
te gis ka in rikt ning fram åt. Sam ti digt re dogjor de Peab också för en po ten ti ell or de -
rin gång om to talt cirka 19 Mdkr de när mas te två åren med an led ning av det
ökade in sla get av för av tal, så kal la de fas 1- avtal, inom ent re pre nad verk sam he -
ten.
Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier
På års stäm man den 6 maj 2024 be slu ta des att god kän na sty rel sens för slag om
Pre sta tions ak tie pro gram 2024 samt över lå tel se av max i malt 2 785 324 B- aktier.
Pre sta tions ak tie pro gram met syf tar till att knyta nyc kel per so ners be lö ning ar när -
ma re bo la gets lång sik ti ga resultat-  och vär de ut veck ling.
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de den 13 juni 2024 ob li ga tio ner till ett to talt värde om 1 500 Mkr.
Ob li ga tio ner na har en löp tid på 3 år re spek ti ve 4,5 år. På 3 år emit te ra des 900 Mkr
med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,30 pro cen ten he ter. På 4,5 år
emit te ra des 600 Mkr med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,70 pro cen -
ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra in ve ste ring ar
inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och pro duk tions -
pro ces ser, rena trans por ter samt vat ten han te ring och han te ring av för ore ning ar.
Emis sio nen av gröna ob li ga tio ner gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- 
program och det ny li gen upp da te ra de ram ver ket för grön fi nan sie ring.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2024 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
pe ri o den januari- september 2024.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2023, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra
nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under pe ri o den januari- september 2024.
Bostäder, Per Gynt Toppen
Moss, Norge
24

===== SIDA 25 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under pe ri o den januari- september 2024 till 44 098 Mkr (44 235). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl -
lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med 2 186 Mkr (1 053).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för januari- september 2024 till 1 794 Mkr (2 115) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,1 pro cent (4,8). Ju ste ring av egen ut veck la de
bo stads pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 261 Mkr (366).
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 15 720 15 159 44 098 44 235 61 463 61 600
Kostnader för produktion -14 174 -13 765 -40 463 -40 044 -56 602 -56 183
Bruttoresultat 1 546 1 394 3 635 4 191 4 861 5 417
Försäljnings- och administrationskostnader -613 -600 -2 257 -2 321 -3 100 -3 164
Övriga rörelseintäkter 46 100 435 266 526 357
Övriga rörelsekostnader 13 17 -19 -21 -22 -24
Rörelseresultat 992 911 1 794 2 115 2 265 2 586
Finansiella intäkter 66 56 193 523 254 584
Finansiella kostnader -170 -198 -492 -411 -665 -584
Finansnetto -104 -142 -299 112 -411 0
Resultat före skatt 888 769 1 495 2 227 1 854 2 586
Skatt -154 -145 -221 -450 -369 -598
Periodens resultat 734 624 1 274 1 777 1 485 1 988
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 732 623 1 271 1 777 1 482 1 988
Innehav utan bestämmande inflytande 2 1 3 0 3 0
Periodens resultat 734 624 1 274 1 777 1 485 1 988
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,54 2,17 4,42 6,18 5,16 6,92
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,8 10,2 7,8 10,2 7,8 9,1
Räntabilitet på eget kapital, % 10,1 16,8 10,1 16,8 10,1 14,1
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Periodens resultat 734 624 1 274 1 777 1 485 1 988
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska
verksamheter -74 -6 -12 -22 -135 -145
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -16 22 -2 28 -12 18
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -6 4 -7 3 -14 -4
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens
resultat 3 -5 0 -6 2 -4
Periodens övrigt totalresultat -93 15 -21 3 -159 -135
Periodens totalresultat 641 639
1 253 1 780 1 326 1 853
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 639 638 1 250 1 780 1 324 1 854
Innehav utan bestämmande inflytande 2 1 3 0 2 -1
Periodens totalresultat 641 639 1 253 1 780 1 326 1 853
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över finansiell ställning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 sep tem ber 2024 till 49 129 Mkr (52 916). Eget ka pi tal upp gick till 15 316 Mkr (14 405), vil ket gav en so li di tet på 31,2 pro cent
(27,2). Under andra kvar ta let har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 431 Mkr (1 150).
 
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 754 3 998 3 789
Materiella anläggningstillgångar 7 783 8 460 8 333
Förvaltningsfastigheter 59 62 61
Räntebärande långfristiga fordringar 1 448 1 286 1 293
Övriga finansiella tillgångar 2 265 2 735 2 857
Uppskjuten skattefordran 78 136 97
Summa anläggningstillgångar 15 387 16 677 16 430
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 342 19 521 18 061
Varulager 1 845 1 925 1 705
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 156 1 369 1 345
Övriga kortfristiga fordringar 12 555 12 419 10 392
Likvida medel 844 1 005 1 243
Summa omsättningstillgångar 33 742 36 239 32 746
Summa tillgångar 49 129 52 916 49 176
Eget kapital och skulder
Eget kapital 15 316 14 405 14 470
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder 7 685 7 298 7 046
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 15 126 193
Uppskjuten skatteskuld 576 740 623
Övriga långfristiga skulder 1 983 1 335 2 005
Summa långfristiga skulder 10 259 9 499 9 867
Räntebärande kortfristiga skulder 3 601 5 134 4 246
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 3 909 8 842 6 933
Övriga kortfristiga skulder 16 044 15 036 13 660
Summa kortfristiga skulder 23 554 29 012 24 839
Summa skulder 33 813 38 511 34 706
Summa eget kapital och skulder 49 129 52 916 49 176
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital 30 526 35 805 32 888
Soliditet, % 31,2 27,2 29,4
Nettoskuld 11 762 17 740 14 537
Eget kapital per aktie, kr 53,18 50,05 50,28
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5 287,5
27

===== SIDA 28 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 14 453 13 768 13 768
Periodens resultat 1 271 1 777 1 988
Periodens övrigt totalresultat -21 3 -134
Periodens totalresultat 1 250 1 780 1 854
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -1 -13 -24
Skatt på kassaflödessäkring 1 2 5
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 15 – –
Kontant utdelning -431 -1 150 -1 150
Utgående eget kapital 15 287 14 387 14 453
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 17 18 18
Periodens totalresultat 3 0 -1
Nyemission 9 – –
Utgående eget kapital 29 18 17
Totalt utgående eget kapital 15 316 14 405 14 470
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i
rörelsekapital 1 623 961 2 362 1 782 3 865 3 285
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 201 -187 921 -417 2 200 862
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 220 129 -134 -341 55 -152
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder -593 377 55 -654 630 -79
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -172 319 842 -1 412 2 885 631
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 451 1 280 3 204 370 6 750 3 916
Försäljning av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – 50 28 50 28 50
Förvärv av anläggningstillgångar -90 -333 -758 -1 227 -1 251 -1 720
Försäljning av anläggningstillgångar 85 55 1 224 307 1 326 409
Kassaflöde från investeringsverksamheten -5 -228 494 -870 103 -1 261
Kassaflöde före finansiering 1 446 1 052 3 698 -500 6 853 2 655
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – 2 – 2 –
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -1 697 -986 -462 2 453 -1 577 1 338
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -391 -424 -3 209 -1 306 -5 012 -3 109
Kontant utdelning – – -431 -1 150 -431 -1 150
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 088 -1 410 -4 100 -3 -7 018 -2 921
Periodens kassaflöde -642 -358 -402 -503 -165 -266
Likvida medel vid periodens början 1 490 1 367 1 243 1 506 1 005 1 506
Valutakursdifferens i likvida medel -4 -4 3 2 4 3
Likvida medel vid periodens slut 844 1 005 844 1 005 844 1 243
29

===== SIDA 30 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för pe ri o den januari- september 2024 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 666 Mkr (203) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens
re sul tat upp gick till 990 Mkr (3 028). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 990 Mkr (3 165).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 433 Mkr (11 749). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 12 383 Mkr
(10 630). Under andra kvar ta let har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 431 Mkr (1 150). Mo der bo la get har under pe ri o den januari- september re do vi sat i eget ka pi tal
ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 15 Mkr. För yt ter li ga re in for ma tion om ak ti e re la te ra de er sätt ning ar, se Vä sent li ga hän del ser under rap port pe ri o den.
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Jul-sep
2024
Jul-sep
2023
Jan-sep
2024
Jan-sep
2023
Okt-sep
2023/2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 238 59 666 203 730 267
Administrationskostnader -259 -107 -802 -366 -930 -494
Övriga rörelseintäkter 0 0 1 1 3 3
Rörelseresultat -21 -48 -135 -162 -197 -224
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 990 3 165 1 135 3 310
Övriga finansiella poster 50 16 137 -10 170 23
Resultat efter finansiella poster 29 -32 992 2 993 1 108 3 109
Bokslutsdispositioner – – – – 1 367 1 367
Resultat före skatt 29 -32 992 2 993 2 475 4 476
Skatt -7 7 -2 35 -306 -269
Periodens resultat 22 -25 990 3 028 2 169 4 207
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
30

===== SIDA 31 =====

Rapport över finansiell ställning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
30 sep
2024
30 sep
2023
31 dec
2023
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 328 3 2
Materiella anläggningstillgångar 37 2 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 433 11 749 10 433
Fordringar koncernföretag 14 1 800 –
Uppskjuten skattefordran 86 96 83
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 533 13 645 10 516
Summa anläggningstillgångar 10 898 13 650 10 520
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 1 0 0
Fordringar koncernföretag
4 420 137 4 940
Aktuella skattefordringar 146 204 –
Övriga fordringar 2 56 57
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 70 7 13
Summa kortfristiga fordringar 4 639 404 5 010
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 4 639 404 5 010
Summa tillgångar 15 537 14 054 15 530
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 10 499 8 746 9 925
Summa eget kapital 12 383 10 630 11 809
 
Obeskattade reserver 2 919 3 292 2 919
Avsättningar
Övriga avsättningar 46 44 43
Summa avsättningar 46 44 43
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 44 10 19
Skulder till koncernföretag 3 5 645
Aktuella skatteskulder – – 21
Övriga skulder 26 10 8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 116 63 66
Summa kortfristiga skulder 189 88 759
Summa skulder 189 88 759
Summa eget kapital och skulder
15 537 14 054 15 530
31

===== SIDA 32 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
32

===== SIDA 33 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-sep 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 15 330 10 801 13 226 2 513 42 41 912 2 186 44 098
Intern försäljning 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per land
Sverige
13 354 10 322 8 770 1 869 804 -5 911 29 208 1 621 30 829
Norge 2 104 1 324 1 173 336 97 -396 4 638 378 5 016
Finland 1 818 5 040 328 106 -214 7 078 187 7 265
Danmark 985 -1 984 984
Övrigt 4 4 4
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 9 116 8 618 5 488 9 34 23 266 23 266
Privata kunder 6 214 2 183 7 738 2 504 8 18 646 2 186 20 832
Interna kunder 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 38 15 4 419 1 043 41 -802 4 754 3 733 8 487
Över tid 17 227 11 620 10 061 1 412 796 -4 565 36 551 -1 547 35 004
Hyresintäkter 11 11 1 492 78 170 -1 155 607 607
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 17 227 11 620 10 061 1 412 29 -3 799 36 550 -1 547 35 003
Försäljning av varor 3 471 -577 2 894 2 894
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 024 1 024 3 733 4 757
Transporttjänster 865 -203 662 662
Administrativa tjänster 767 -766 1 1
Hyresintäkter 11 11 1 492 78 170 -1 155 607 607
Övrigt 38 15 83 19 41 -22 174 174
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Koncernen
Jan-sep 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 17 114 9 741 12 035 4 248 44 43 182 1 053 44 235
Intern försäljning 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per land
Sverige
14 793 9 678 8 914 3 161 865 -7 192 30 219 288 30 507
Norge 3 318 1 031 1 178 464 120 -586 5 525 -221 5 304
Finland 2 640 1 3 964 641 124 -781 6 589 986 7 575
Danmark 836 1 -2 835 835
Övrigt 14 14 14
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 8 625 7 688 4 052 36 33 20 434 -27 20 407
Privata kunder 8 489 2 053 7 983 4 212 11 22 748 1 080 23 828
Interna kunder 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 33 10 4 730 822 59 -830 4 824 4 509 9 333
Över tid 20 709 10 690 8 575 3 356 894 -6 509 37 715 -3 456 34 259
Hyresintäkter 9 10 1 601 88 157 -1 222 643 643
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 20 709 10 690 8 575 3 356 59 -5 677 37 712 -3 456 34 256
Försäljning av varor 3 741 -591 3 150 3 150
Försäljning av
fastighetsprojekt 817 817 4 509 5 326
Transporttjänster 877 -191 686 686
Administrativa tjänster 835 -832 3 3
Hyresintäkter 9 10 1 601 88 157 -1 222 643 643
Övrigt 33 10 112 5 59 -48 171 171
Summa 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per land
Sverige
20 250 13 692 12 272 4 331 1 169 -9 633 42 081 857 42 938
Norge 4 236 1 472 1 588 357 159 -749 7 063 261 7 324
Finland 3 294 4 934 1 034 158 -910 8 510 1 661 10 171
Danmark 1 145 1 -2 1 144 1 144
Övrigt 23 23 23
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 047 10 847 5 475 47 47 28 463 -32 28 431
Privata kunder 11 148 2 939 10 611 5 648 12 30 358 2 811 33 169
Interna kunder 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 51 20 6 387 1 785 84 -1 129 7 198 6 807 14 005
Över tid 27 717 15 131 11 392 3 820 1 193 -8 490 50 763 -4 028 46 735
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 27 717 15 131 11 392 3 820 77 -7 374 50 763 -4 028 46 735
Försäljning av varor 5 036 -790 4 246 4 246
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 743 1 743 6 807 8 550
Transporttjänster 1 205 -273 932 932
Administrativa tjänster 1 116 -1 116 – –
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Övrigt 51 20 146 42 84 -66 277 277
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-sep
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 15 330 10 801 13 226 2 513 42 41 912 2 186 44 098
Intern försäljning 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa intäkter 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Rörelseresultat 320 359 818 207 -199 3 1 508 286 1 794
Rörelsemarginal, % 1,9 3,1 5,1 8,2 3,6 4,1
Finansiella intäkter 193 193
Finansiella kostnader -459 -33 -492
Finansnetto -266 -33 -299
Resultat före skatt 1 242 -253 1 495
Skatt -199 -22 -221
Periodens resultat 1 043 231 1 274
Sysselsatt kapital (UB) -498 -263 10 688 18 229 -619 27 537 2 989 30 526
Balansomslutning 45 677 3 452 49 129
Eget kapital 15 650 -334 15 316
Soliditet, % 34,3 31,2
Nettoskuld 8 439 3 323 11 762
Kassaflöde före
finansiering 90 445 859 218 -730 882 2 816 3 698
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -33 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 399 Mkr samt bo stads pro jekt 2 053 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-sep
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 17 114 9 741 12 035 4 248 44 43 182 1 053 44 235
Intern försäljning 3 637 969 2 871 18 1 066 -8 561 – –
Summa intäkter 20 751 10 710 14 906 4 266 1 110 -8 561 43 182 1 053 44 235
Rörelseresultat 799 321 486 287 -140 -33 1 720 395 2 115
Rörelsemarginal, % 3,9 3,0 3,3 6,7 4,0 4,8
Finansiella intäkter 523 523
Finansiella kostnader -379 -32 -411
Finansnetto 144 -32 112
Resultat före skatt 1 864 363 2 227
Skatt -378 -72 -450
Periodens resultat 1 486 291 1 777
Sysselsatt kapital (UB) -586 -7 11 805 18 017 -157 29 072 6 733 35 805
Balansomslutning 46 911 6 005 52 916
Eget kapital 15 239 -834 14 405
Soliditet, % 32,5 27,2
Nettoskuld 10 173 7 567 17 740
Kassaflöde före
finansiering 60 359 -436 -2 041 -721 -2 779 2 279 -500
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -32 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 484 Mkr samt bo stads pro jekt 4 521 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
 2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)
 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Koncernen Jan-dec
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa intäkter 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Rörelseresultat 441 501 962 304 -299 -56 1 853 733 2 586
Rörelsemarginal, % 1,6 3,3 4,8 5,3 3,2 4,2
Finansiella intäkter 584 584
Finansiella kostnader -542 -42 -584
Finansnetto 42 -42 0
Resultat före skatt 1 895 691 2 586
Skatt -481 -117 -598
Årets resultat 1 414 574 1 988
Sysselsatt kapital (UB) -985 -173 10 699 18 093 5 27 639 5 249 32 888
Balansomslutning 44 295 4 881 49 176
Eget kapital 15 082 -612 14 470
Soliditet, % 34,0 29,4
Nettoskuld 8 676 5 861 14 537
Kassaflöde före
finansiering 146 698 1 012 -2 254 -919 -1 317 3 972 2 655
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -42 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 386 Mkr samt bo stads pro jekt 3 495 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
37

===== SIDA 38 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 30 sep 2024 30 sep 2023 31 dec 2023
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 54 54 46 46
Varav onoterade fonder 4 4 13 13 5 5
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 1 1 30 30 10 10
Varav råvarusäkring med termin 1 1 26 26 9 9
Varav valutaderivat – 4 4 1 1
Summa finansiella tillgångar 1 45 46 30 54 84 10 46 56
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder – 18 18 –
Varav villkorad köpeskilling – 18 18 –
Övriga kortfristiga skulder 17 17 7 7 16 6 22
Varav valutaderivat 1 1 1 1 3 3
Varav råvarusäkring med termin 16 16 6 6 13 13
Varav villkorad köpeskilling – – 6 6
Summa finansiella skulder 17 – 17 7 18 25 16 6 22
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 30 sep 2024 30 sep 2023 31 dec 2023 30 sep 2024 30 sep 2023 31 dec 2023
Ingående balans 5 26 26 41 41 41
Investeringar 5 5
Försäljningar -1 -1
Erhållen utdelning -1
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) 1 1
Finansnetto -18 -26
Utgående balans 4 13 5 41 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr  30 sep 2024  30 sep 2023 31 dec 2023
Ingående balans 6 20 20
Periodens utbetalningar -6
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) -1 -13
Redovisat i övrigt totalresultat -1 -1
Utgående balans – 18 6
38

===== SIDA 39 =====

Kommande information
Bokslutskommuniké 2024 6 februari 2025
Års- och hållbarhetsredovisning 2024 April 2025
Rapport för första kvartalet 2025 samt årsstämma 6 maj 2025
Rapport för andra kvartalet 2025 15 juli 2025
Rapport för tredje kvartalet 2025 24 oktober 2025
Förs löv den 25 ok to ber 2024
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens fre da gen den
25 ok to ber kloc kan 09.30 av vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO
Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via https://peab.se/om- 
peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://ir.fi nan ci al he a rings.com/peab- q3-report-2024
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.fi nan ci al he a rings.com/te le con fe rence/?id=50048730
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef
Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra
en ligt EUs mark nads miss bruks för ord ning. In for ma tio nen läm na des, genom
ovanstå en de kon takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 25 ok to ber 2024, kl.
08.00 CET .
•
•
•
•
•
Granskningsrapport
Vi har ut fört en över sikt lig gransk ning av den fi nan si el la delårs in for ma tio nen i
sam man drag (delårs rap por ten) för Peab AB (publ) per 30 sep tem ber 2024 och
den ni omå na ders pe ri od som slu ta de per detta datum. Det är sty rel sen och verk -
stäl lan de di rek tö ren som har an sva ret för att upp rät ta och pre sen te ra denna
delårs rap port i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen. Vårt an svar är att
ut ta la en slut sats om denna delårs rap port grun dad på vår över sikt li ga gransk -
ning.
Vi har ut fört vår över sikt li ga gransk ning i en lig het med In ter na tio nal Stan dard on
Re vi ew En ga ge ments ISRE 2410 Över sikt lig gransk ning av fi nan si ell delårs in for -
ma tion ut förd av fö re ta gets valda re vi sor. En över sikt lig gransk ning be står av att
göra för fråg ning ar, i förs ta hand till per so ner som är an sva ri ga för fi nan si el la frå -
gor och re do vis nings frå gor, att ut fö ra ana ly tisk gransk ning och att vidta andra
över sikt li ga gransk nings åt gär der. En över sikt lig gransk ning har en annan in rikt -
ning och en be tyd ligt mind re om fatt ning jäm fört med den in rikt ning och om fatt -
ning som en re vi sion en ligt In ter na tio nal Stan dards on Au di ting och god re vi -
sions sed i öv rigt har.
De gransk nings åt gär der som vid tas vid en över sikt lig gransk ning gör det inte möj -
ligt för oss att skaf fa oss en sådan sä ker het att vi blir med vet na om alla vik ti ga
om stän dig he ter som skul le kunna ha bli vit iden ti fi e ra de om en re vi sion ut förts.
Den ut ta la de slut sat sen grun dad på en över sikt lig gransk ning har där för inte den
sä ker het som en ut ta lad slut sats grun dad på en re vi sion har.
Grun dat på vår över sikt li ga gransk ning har det inte kom mit fram några om stän -
dig he ter som ger oss an led ning att anse att delårs rap por ten inte, i allt vä sent ligt,
är upp rät tad för kon cer nens del i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen
samt för mo der bo la gets del i en lig het med års re do vis nings la gen.
 
Förs löv den 25 ok to ber 2024
Ernst & Young AB
 
Jonas Svens son
Auk to ri se rad re vi sor
39

===== SIDA 40 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Nettoomsättning 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197
Kostnader för produktion -14 174 -15 281 -11 008 -16 139 -13 765 -14 141 -12 138 -15 466 -14 730
Bruttoresultat 1 546 1 647 442 1 226 1 394 1 957 840 1 675 1 467
Försäljnings- och administrationskostnader -613 -885 -759 -843 -600 -867 -854 -851 -640
Övriga rörelseintäkter 46 60 329 91 100 124 42 72 81
Övriga rörelsekostnader 13 -8 -24 -3 17 -17 -21 -10 8
Rörelseresultat 992 814 -12 471 911 1 197 7 886 916
Finansiella intäkter 66 59 68 61 56 431 36 39 18
Finansiella kostnader -170 -167 -155 -173 -198 -125 -88 -85 -60
Finansnetto -104 -108 -87 -112 -142 306 -52 -46 -42
Resultat före skatt 888 706 -99 359 769 1 503 -45 840 874
Skatt -154 -110 43 -148 -145 -315 10 -282 -163
Periodens resultat 734 596 -56 211 624 1 188 -35 558 711
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 732 596 -57 211 623 1 189 -35 559 711
Innehav utan bestämmande inflytande 2 0 1 0 1 -1 0 -1 0
Periodens resultat 734 596 -56 211 624 1 188 -35 558 711
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie, kr 2,54 2,08 -0,20 0,74 2,17 4,13 -0,12 1,93 2,43
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 288,0 291,3
Sysselsatt kapital (UB)
30 526 31 962 33 016 32 888 35 805 36 442 33 831 33 590 32 230
Eget kapital (UB) 15 316 14 666 14 481 14 470 14 405 13 780 13 652 13 786 13 250
40

===== SIDA 41 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Nettoomsättning
Bygg 5 130 6 358 5 788 7 029 5 789 7 540 7 422 8 330 6 306
Anläggning 3 810 4 278 3 558 4 454 3 491 3 891 3 328 4 405 3 584
Industri 7 528 6 033 2 411 5 056 6 780 5 347 2 779 5 658 7 096
Projektutveckling 758 720 1 055 1 456 856 1 569 1 841 1 986 2 234
– varav Fastighetsutveckling 6 21 23 453 7 65 9 11 304
– varav Bostadsutveckling 752 699 1 032 1 003 849 1 504 1 832 1 975 1 930
Koncerngemensamt 333 345 329 377 343 390 377 409 380
Elimineringar -2 020 -2 502 -2 000 -2 733 -2 523 -2 981 -3 057 -3 740 -2 915
Koncernen, segmentsredovisning 15 539 15 232 11 141 15 639 14 736 15 756 12 690 17 048 16 685
Justering bostäder till IFRS 181 1 696 309 1 726 423 342 288 93 -488
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197
Rörelseresultat
Bygg 96 123 101 -358 96 141 162 166 126
Anläggning 117 165 77 180 110 152 59 175 118
Industri 848 449 -479 476 588 333 -435 283 519
Projektutveckling -6 -33 246 17 46 114 127 309 265
– varav Fastighetsutveckling 8 21 261 63 21 29 -6 19 91
– varav Bostadsutveckling -14 -54 -15 -46 25 85 133 290 174
Koncerngemensamt -62 -79 -58 -159 -33 -34 -73 -53 -27
Elimineringar 2 -6 7 -23 -21 -16 4 -27 -8
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 995 619 -106 133 786 690 -156 853 993
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning 995 619 -106 133 786 1 090 -156 853 993
Justering bostäder till IFRS -14 190 85 330 115 98 153 25 -86
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 11 5 9 8 10 9 10 8 9
Koncernen, IFRS 992 814 -12 471 911 1 197 7 886 916
Rörelsemarginal, %
Bygg 1,9 1,9 1,7 -5,1 1,7 1,9 2,2 2,0 2,0
Anläggning 3,1 3,9 2,2 4,0 3,2 3,9 1,8 4,0 3,3
Industri 11,3 7,4 -19,9 9,4 8,7 6,2 -15,7 5,0 7,3
Projektutveckling -0,8 -4,6 23,3 1,2 5,4 7,3 6,9 15,6 11,9
– varav Fastighetsutveckling 133,3 100,0 1 134,8 13,9 300,0 44,6 -66,7 172,7 29,9
– varav Bostadsutveckling -1,9 -7,7 -1,5 -4,6 2,9 5,7 7,3 14,7 9,0
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 4,4 -1,2 5,0 6,0
Koncernen, segmentsredovisning 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 6,9 -1,2 5,0 6,0
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,3 4,8 -0,1 2,7 6,0 7,4 0,1 5,2 5,7
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie exkl. MoS, kr 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 1,68 -0,54 1,89 2,69
Resultat per aktie, kr 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 3,86 -0,54 1,89 2,69
Sysselsatt kapital (UB)
27 537 28 719 27 721 27 639 29 072 29 406 25 910 25 000 23 546
Eget kapital (UB) 15 650 14 992 14 976 15 082 15 239 14 770 14 687 14 978 14 469
Orderingång 10 135 16 434 17 889 10 527 11 034 12 505 11 042 10 455 13 095
Orderstock vid periodens utgång 47 026 50 578 47 808 39 060 41 669 43 638 44 595 44 389 48 762
41

===== SIDA 42 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis -
ning en 2023.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
42

===== SIDA 43 =====

Affärsområde Bygg
 Affärsområde Anläggning
 Affärsområde Industri
 Affärsområde
Projektutveckling
Fo to gra fer: An ni ka Pers son, Ce ci lia Hed ström, Kop par Com mu ni ca tion, Ku va to i misto Kuvio Oy, Mar kus Es sel mark, Mats Bak ken, Mi kael Tap per, Peter Steen, Pro gress Media Lab, Stu dio Tomi Park ko nen och The re se
Pet ters son.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina
liv. Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af -
färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan -
mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus,
sim hal lar, musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti -
den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
58 Mdkr
Antal anställda, cirka
14 000
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 14 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 58 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se