Kvartalsrapport Q3 2025

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

===== SIDA 1 =====

Delårsrapport
JA NU A RI – SEP TEM BER 2025
Bostäder
Åbo, Fin land

===== SIDA 2 =====

Resultatförbättring och starkt kassaflöde
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti  di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 15 602 15 539 41 464 41 912 58 249 58 697
Rörelseresultat 1 148 995 1 630 1 508 2 885 2 763
Rörelsemarginal, % 7,4 6,4 3,9 3,6 5,0 4,7
Resultat före skatt 1 067 902 740 1 242 1 923 2 425
Periodens resultat 865 745 572 1 043 1 609 2 080
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,01 2,59 1,97 3,62 5,60 7,25
Räntabilitet på eget kapital, % 9,9 6,4 9,9 6,4 9,9 13,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,1 6,8 11,1 6,8 11,1 10,7
Nettoskuld 7 991 8 439 7 991 8 439 7 991 9 118
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5
Soliditet, % 36,4 34,3 36,4 34,3 36,4 37,1
Kassaflöde före finansiering 2 792 1 195 1 869 882 3 588 2 601
Medeltal antal anställda 13 146 13 632 12 339 12 872 12 505 12 899
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 15 358 15 720 41 246 44 098 58 431 61 283
Rörelseresultat, IFRS 1 118 992 1 626 1 794 2 995 3 163
Resultat före skatt, IFRS 1 026 888 701 1 495 1 986 2 780
Periodens resultat, IFRS 829 734 534 1 274 1 648 2 388
Resultat per aktie före och efter utspädning,
IFRS, kr 2,89 2,54 1,84 4,42 5,74 8,32
Nettoskuld, IFRS 10 224 11 762 10 224 11 762 10 224 11 253
Soliditet, IFRS, % 33,9 31,2 33,9 31,2 33,9 34,6
Kassaflöde före finansiering, IFRS 2 349 1 446 1 880 3 698 4 926 6 744
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Orderingång
Mkr
Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Juli – september 2025
Nettoomsättning 15 602 Mkr (15 539)
Rörelseresultat 1 148 Mkr (995)
Rörelsemarginal 7,4 procent (6,4)
Resultat före skatt 1 067 Mkr (902)
Resultat per aktie före och efter utspädning 3,01 kr (2,59)
Orderingång 10 223 Mkr (10 135)
Kassaflöde före finansiering 2 792 Mkr (1 195)
•
•
•
•
•
•
•
Januari – september 2025
Nettoomsättning 41 464 Mkr (41 912)
Rörelseresultat 1 630 Mkr (1 508)
Rörelsemarginal 3,9 procent (3,6)
Resultat före skatt 740 Mkr (1 242). Förlikning avseende Mall of Scandinavia
påverkade finansnettot med -611 Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning 1,97 kr (3,62)
Orderingång 39 980 Mkr (44 458)
Orderstock 48 279 Mkr (47 026)
Kassaflöde före finansiering 1 869 Mkr (882)
Nettoskuld 7 991 Mkr (8 439)
Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,5)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Tren den från ti di ga re kvar tal hål ler i sig med en fort satt god ut veck ling inom anläggnings-  och be lägg nings verk sam he ter na samt lo kal byg gan det.
Peab re do vi sar i det tred je kvar ta let en något ökad om sätt ning, för bätt rad rö rel se mar gi nal och starkt kassa flö de.
Koncernens utveckling
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de något under pe ri o den ja nu a ri till
sep tem ber 2025 och upp gick till 41 464 Mkr (41  912). Rö rel se re sul ta tet
ökade till 1 630 Mkr (1  508) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 3,9 pro -
cent (3,6). An lägg nings verk sam he ten, lo kal byg gan det samt stora delar av
af färs om rå de In du stri hade en fort satt god ut veck ling, medan det låga bo -
stads byg gan det på ver ka de verk sam he ter na inom pro jekt ut veck ling,
bygg sy stem och kra nut hyr ning. Kassa flö det före fi nan sie ring var starkt i
kvar ta let och upp gick till 2,8 Mdkr (1,2). Under kvar ta let er höll Peab en
mil jard kro nor till följd av den slut li ga upp gö rel sen med Unibail- 
Rodamco-Westfield (URW) av se en de den lång va ri ga tvis ten om ent re pre -
na den Mall of Scan di na via i Solna. Upp gö rel sen in ne bar att vår till gäng li -
ga lik vi di tet ökade med mot sva ran de be lopp men att net toskul den var
oför änd rad. Net toskul den upp gick per den 30 sep tem ber 2025 till 8,0 Mdkr
(8,4) med en net toskulds sätt nings grad på 0,5 (0,5).
Or de rin gång en var på en fort satt sta bil nivå under det tred je kvar ta let,
med bland annat flera nya order inom af färs om rå de An lägg ning. För pe ri -
o den ja nu a ri till sep tem ber 2025 upp gick or de rin gång en till 40,0 Mdkr
(44,5). I jäm fö rel se pe ri o den ingick flera mil jard or der, där ibland ut veck -
ling en av Nya Bodø flyg plats på 3,3 mil jar der nors ka kro nor. Per den 30
sep tem ber 2025 hade or der stoc ken ökat och upp gick till 48,3 Mdkr (47,0).
Vi hade också en fort satt sta bil nivå av fas 1- uppdrag, som är för av tal
innan möj li ga ef ter föl jan de ent re pre na dav tal. Det po ten ti el la vär det av
slut li ga ent re pre na dav tal upp gick efter det tred je kvar ta let till cirka 17
Mdkr inom de när mas te två åren (13 Mdkr 31 de cem ber 2024).
Affärsområdenas utveckling
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en något under pe ri o den
ja nu a ri till sep tem ber 2025 till följd av lägre ak ti vi tet inom ny pro duk tion
av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av
pro jekt. I takt med att an de len bo stads byg gan de mins kat kraf tigt, har lo -
kal byg gan det till fram för allt of fent li ga be stäl la re ökat. Vi har även ett
antal stör re in du stri pro jekt i start gro par na, där ibland pro jekt i Lud vi ka
och Väs terås åt Hita chi. Rö rel se mar gi na len för bätt ra des under pe ri o den
till 2,2 pro cent (1,9).
I af färs om rå de An lägg ning fort sat te ak ti vi te ten att vara hög i både Sve ri ge
och Norge. I flera nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de stora
in fra struk tur sats ning ar inom såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der -
håll. Där ut ö ver ge nom förs of fent li ga sats ning ar inom bland annat VA och
kraft för sörj ning samt in ve ste ring ar re la te rat till den på gåen de kli matom -
ställ ning en. Net to om sätt ning en ökade med sex pro cent och rö rel se mar gi -
na len för bätt ra des till 3,9 pro cent (3,1).
Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter -
na till 2,9 pro cent (2,3).
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sju pro cent.
Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till den fins ka och nors ka be lägg -
nings verk sam he ten. Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den till 870 Mkr
(818) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 5,8 pro cent (5,1). Bal last och
be tong för bätt ra de rö rel se re sul ta tet under pe ri o den, medan bygg sy stem
och ut hyr nings verk sam he ten upp vi sa de lägre lön sam het. Be lägg ning
hade ett re la tivt oför änd rat rö rel se re sul tat under pe ri o den.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling präglas fort satt av lägre ef ter frå gan på bo -
stads mark na den i Nor den. Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling
upp gick under ja nu a ri till sep tem ber 2025 till 2 634 Mkr (2  533). Rö rel se re -
sul ta tet upp gick till 118 Mkr (207) och rö rel se mar gi na len till 4,5 pro cent
(8,2). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för -
sälj ning en av an de lar na i joint venture- bolaget Tor net Bo stads pro duk tion.
Låg nivå på an ta let pro duk tions star ter och få på gåen de bo stads pro jekt
under pro duk tion bi drog till att rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling
upp gick till -1,0 pro cent (-3,3).
Bo stads mark na den tycks ha eta ble rat sig på en ny nivå, vil ket in ne bär att
det under de se nas te åren pro duk tions star tats av se värt färre bo stä der än
ti di ga re. Vi an pas sar oss och finns där mark na den finns. Sam ti digt ser vi
att tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig
fär dig stäl lan de hål ler i sig.
Vi ar be tar sedan års skif tet med stra te gin att – givet våra fi nan si el la mål –
öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning för att
se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro jekt
i stor stads om rå de na. Under pe ri o den ja nu a ri till sep tem ber 2025 pro duk -
tions star ta de vi to talt 803 (245) e gen ut veck la de bo stä der. Av dessa var
555 (245) bo  stads rät ter/ägar lä gen he ter, där 236 var kon ver te ra de från bo -
stä der i egen ba lans räk ning. Under kvar ta let kon ver te ra de vi ett på gåen de
bo stads pro jekt i Gö te borg om 111 bo stä der. Att star ta pro jekt i egen ba -
lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för för skjut na re sul ta tef fek -
ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med
för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt.
Måluppfyllelse
Efter det tred je kvar ta let 2025 re do vi sar vi tre av våra nio ex ter na mål: rö -
rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad och all var li ga olyc kor. Rö rel se -
mar gi na len upp gick till 5,0 pro cent be räk nat på rul lan de 12 må na der, vil -
ket kan jäm fö ras med 4,7 för helå ret 2024 och målet om sex pro cent. Net -
toskuld sätt nings gra den upp gick vid sep tem ber må nads ut gång till
0,5 (0,5), vil  ket är i mit ten av målin ter val let 0,3-0,7. Tren den av se en de all -
var li ga ar bets platso lyc kor är på en lägre nivå jäm fört med helå ret 2024.
Be räk nat på rul lan de 12 må na der per den 30 sep tem ber 2025 upp gick
dessa till 29 (33 per den 31 dec 2024). Vi f ort sät ter att med oför mins kad
kraft ar be ta för att tren den av se en de all var li ga olyc kor ska fort sät ta vara
fal lan de.
Marknad och framtidsutsikter
Den geo po li tis ka osä ker he ten in ne bär en fort satt av vak tan de mark nad,
osä ker het kring in ve ste ring ar och åter håll sam ma kon su men ter. Den mak -
ro e ko no mis ka åter hämt ning en går där för lång sam ma re än ti di ga re vän -
tat, trots lägre in fla tion och rän tor samt re al lö ne till växt. Sam ti digt mär ker
vi ef fek ter av de på gåen de in fra struk tu rin ve ste ring ar na och det fak tum att
re ge ring ar na i de nor dis ka län der na avi se rat om stora kom man de sats -
ning ar på både in ve ste ring ar och un der håll.
Peab har en verk sam het som i vissa delar gyn nas av osä ker he ten i om värl -
den, såsom ökade an slag till polis, kri mi nal vård, säkerhets-  och för svars -
re la te ra de pro jekt samt de NATO- relaterade in fra struk tur sats ning ar na. To -
talt sett är ut sik ter na på de nor dis ka bygg- och an lägg nings mark na der na
po si ti va. Bo stads mark na der na för vän tas vända uppåt, även om det tar
läng re tid än vad man ti di ga re trott. Li kaså visar den för vän ta de ut veck -
ling en för lo kal bygg na der på en fort satt po si tiv mark nad, även om den är
mer splitt rad mel lan län der na. För an lägg nings mark na den för vän tas fort -
satt god till växt.
Omvärlds-  och mark nads ut veck ling en talar för Peab och vår breda af -
färsmo dell. Tack vare våra fyra af färs om rå den har vi en god för må ga att
till va ra ta den ef ter frå gan som finns inom de olika pro dukt seg men ten och
på de geo gra fis ka mark na der na där vi ver kar.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2025
Kon cer nens net to om sätt ning ökade något under tred je kvar ta let 2025 och upp -
gick till 15 602 Mkr (15  539).
I af färs om rå de Bygg ökade net to om sätt ning en med två pro cent jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Af färs om rå de An lägg ning har haft en hög
pro duk tions takt under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med elva pro cent.
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med åtta pro cent. Minsk -
ning en är i hu vud sak re la te rad till be lägg ning i Fin land, som mot sva ran de kvar tal
fö re gå en de år hade högre vo ly mer då fins ka sta tens ex traanslag på ver ka de po si -
tivt, samt till be lägg ning i Norge där en över syn av verk sam he ten har ge nom förts.
I Pro jekt ut veck ling ökade net to om sätt ning en något jäm fört med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år.
Kon cer nens rö rel se re sul tat ökade under tred je kvar ta let och upp gick till 1 148
Mkr (995). Rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 7,4 pro cent (6,4).
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 2,2 pro cent (1,9) och i af -
färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 4,0 pro cent (3,1). Sam -
man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 3,0 pro -
cent (2,4). I af färs om rå de In du stri ökade rö rel se re sul ta tet och rö rel se mar gi na len
för bätt ra des till 12,6 pro cent (11,3). Bal last och ut hyr nings verk sam he ten hade ett
högre rö rel se re sul tat jäm fört med tred je kvar ta let 2024. Be lägg ning hade ett
lägre rö rel se re sul tat då mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år på ver ka des po si tivt
av fins ka sta tens ex traanslag. Bygg sy stem har på ver kats av den svaga bo stads -
mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling
upp gick rö rel se re sul ta tet till 36 Mkr (-6) där ökat re sul tat bi drag från joint ven tu re -
bo lag i Fas tig hets ut veck ling på ver ka de po si tivt. Inga stör re fas tig hets trans ak tio -
ner har ge nom förts i Fas tig hets ut veck ling under kvar ta let, ej hel ler under mot -
sva ran de kvar tal fö re gå en de år. I Bo stads ut veck ling var ak ti vi te ten på en fort satt
låg nivå och rö rel se mar gi na len upp gick till -5,7 pro cent (-1,9).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under tred je kvar ta let till
-362 Mkr (-362).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 14 Mkr (2).
Fi nansnet tot upp gick till -81 Mkr (-93) varav rän te net tot upp gick till -94 Mkr
(-104).
Re sul tat före skatt upp gick till 1 067 Mkr (902). Kvar ta lets re sul tat upp gick till 865
Mkr (745).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
Mkr %
Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Brf Rödängs Hallon
Umeå
4

===== SIDA 5 =====

Januari – september 2025
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med en pro cent under januari- 
september 2025 och upp gick till 41 464 Mkr (41  912). För den se nas te rul lan de 12- 
månaders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 58 249 Mkr jäm  fört med
58 697 Mkr f ör helår 2024. Av net  to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na -
der har an de len till of fent li ga kun der ökat och stod för 56 pro cent (54) medan pri -
va ta kun der stod för 44 pro cent (46) av net to om sätt ning en.
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med fyra pro cent jäm fört med
mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet
inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en
fort satt hög nivå under pe ri o den och net to om sätt ning en ökade med sex pro cent.
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sju pro cent. Minsk -
ning en är i hu vud sak re la te rad till be lägg ning i Fin land som mot sva ran de pe ri od
fö re gå en de år hade högre vo ly mer då fins ka sta tens ex traanslag på ver ka de po si -
tivt samt till be lägg ning i Norge där en över syn av verk sam he ten har ge nom förts.
Där ut ö ver har det varit en lägre ak ti vi tet inom bygg sy stem till följd av den svaga
bo stads mark nad. I Pro jekt ut veck ling ökade net to om sätt ning en med fyra pro cent
och ök ning en är hän för bar till Fas tig hets ut veck ling.
Kon cer nens rö rel se re sul tat ökade till 1 630 Mkr (1 508) och rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,9 pro cent (3,6). I flera av våra verk sam he ter har vi en ökad in tjä -
ning under pe ri o den. Under förs ta kvar ta let fö re gå en de år ingick en po si tiv ef fekt
i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling om 220 Mkr till följd av för sälj ning en av an de lar -
na i joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion.
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len under pe ri o den till 2,2 pro -
cent (1,9) och i af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 3,9
pro cent (3,1). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam -
he ter na till 2,9 pro cent (2,3). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se mar gi na -
len till 5,8 pro cent (5,1). Bal last och be tong hade ett för bätt rat rö rel se re sul tat
under pe ri o den medan både bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten har på -
ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. Be lägg -
ning hade ett re la tivt oför änd rat rö rel se re sul tat i jäm fö rel se med mot sva ran de
pe ri od fö re gå en de år. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet
till 118 Mkr (207) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,5 pro cent (8,2). Re a li sa -
tions vins ter från för sälj ning ar av fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag
inom Fas tig hets ut veck ling bi drog med 64 Mkr (271). I jäm fö rel se pe ri o den ingick
en re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re
bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag har
ökat och upp gick till 116 Mkr (56). Under pe ri o den har ett antal pro duk tions star -
ter i Bo stads ut veck ling på ver kat po si tivt även om ak ti vi te ten fort satt är på en låg
nivå. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till -1,0 pro cent (-3,3).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under pe ri o den till -1 071
Mkr (-1 066).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe -
ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 30 Mkr (3).
Fi nansnet tot upp gick till -890 Mkr (-266) varav rän te net tot upp gick till -258 Mkr
(-315). Ef fekt från för lik ning av se en de Mall of Scan di na via på ver ka de fi nansnet tot
med -611 Mkr. För mer in for ma tion om för lik ning en se av snitt Öv ri ga upp lys ning -
ar.
Re sul tat före skatt upp gick till 740 Mkr (1 242). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 572
Mkr (1 043).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Lekplats samt cykelväg
Stock holm
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 sep tem ber
2025 till 44 791 Mkr (45  677). Eget ka pi tal upp gick till 16 296 Mkr (15 650), vil ket
gav en so li di tet på 36,4 pro cent (34,3).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 30 sep tem ber 2025 till 7 991 Mkr
(8 439). Under pe  ri o den har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om
1 100 Mkr , vil ken har kvit tats mot rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band
med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024. I
net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck la de bo stads -
pro jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick vid ut gång en
av pe ri o den till 1 823 Mkr (2  042). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 566 Mkr
(2 604). I jäm  fö rel se pe ri o den ingick bland annat rän te bä ran de ford ran på Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de Mall of Scan di na via på 1 067 Mkr . Tvis ten för li ka des
under andra kvar ta let 2025 och Peab er höll be tal ning den 2 juli 2025. För mer in -
for ma tion av se en de för lik ning Mall of Scan di na via, se av snitt Öv ri ga upp lys ning -
ar. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 30 sep tem ber 2025 till
4,5 pro cent (5,6).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 8 921 Mkr jäm  fört
med 8 822 Mkr den 31 de  cem ber 2024.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid pe ri o dens ut gång till 1 578 Mkr jäm  fört med 2 193 Mkr den 31 de  cem ber 2024.
Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för -
e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 269 Mkr jäm fört med 508 Mkr
den 31 de cem ber 2024.
Investeringar och avyttringar
Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar
upp gick under tred je kvar ta let till 286 Mkr (74). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak
maskin-  och kra nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Kon cer nens in ve ste -
ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under januari- 
september till 693 Mkr (463). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring -
ar inom af färs om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg -
nings till gång ar upp gick under kvar ta let till 58 Mkr (19). Avytt ring ar av ma te ri el la
och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under januari- september till 174
Mkr (222).
Projekt- och exploateringsfastigheter
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp -
gick per den 30 sep tem ber 2025 till 17 205 Mkr jäm  fört med 16 828 Mkr per den 31
de cem ber 2024. För änd ring en under pe ri o den ja nu a ri – sep tem ber 2025 upp gick
netto till 377 Mkr (682) och för kla ras främst av ökad ka pi tal bind ning av bo stads -
pro jekt i på gåen de pro duk tion. För änd ring en under mot sva ran de pe ri od fö re gå -
en de år för kla ras till störs ta delen av för värv av bygg rät ter i Nacka genom köp av
Sick laön Bygg In vest AB.
Nettoskuld
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Banklån 3 550 4 713 3 790
Företagscertifikat 99 623 642
Obligationer 4 128 3 705 3 722
Finansiella leasingskulder 776 752 733
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 1 823 2 042 2 237
Övriga räntebärande skulder 17 52 1 115
Räntebärande fordringar -566 -2 604 -1 643
Likvida medel -1 836 -844 -1 478
Nettoskuld, segmentsredovisning 7 991 8 439 9 118
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 319 1 441 1 460
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 914 1 882 675
Nettoskuld, IFRS 10 224 11 762 11 253
Mkr Ggr
Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Förskola
Kaa ri na, Fin land
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Juli – september 2025
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten var starkt och upp gick under tred je
kvar ta let 2025 till 1 957 Mkr (1  200), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se -
ka pi tal upp gick till 577 Mkr (-347). Samt li ga af färs om rå den bi drar till det po si ti va
kassa flö det i kvar ta let även om det till störs ta delen kom mer från af färs om rå de
In du stri.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten var po si tivt och upp gick till 835 Mkr
(-5) där be tal ning av rän te bä ran de ford ran av se en de för lik ning Mall of Scan di na -
via på ver ka de med 979 Mkr. In ve ste ring ar na under kvar ta let be stod i hu vud sak av
ma ski ner, kra nar och for don i af färs om rå de In du stri.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 2 792 Mkr (1 195).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 407 Mkr (-1 837) varav
åter köp av egna ak ti er upp gick till -160 Mkr (-) och åter be tal ning av lån upp gick
till -1 247 Mkr (-1  837).
Januari – september 2025
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten för bätt ra des under pe ri o den och
upp gick till 1 136 Mkr (388), v arav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal
upp gick till -792 Mkr (-1 467). De t ne ga ti va kassa flö det från för änd ring i rö rel se ka -
pi tal är re la te rat till af färs om rå de na In du stri och Pro jekt ut veck ling. För af färs om -
rå de Pro jekt ut veck ling har ökad ka pi tal bind ning av bo stads pro jekt i på gåen de
pro duk tion be las tat kassa flö det.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 733 Mkr (494) där be tal -
ning av rän te bä ran de ford ran av se en de för lik ning Mall of Scan di na via på ver ka de
po si tivt med 1 000 Mkr . Sam ti digt har även för sälj ning av an de lar i joint ven tu re
bolag inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling på ver kat kassa flö det po si tivt. In ve -
ste ring ar na har ökat i jäm fö rel se med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år och be -
stod i hu vud sak av ma ski ner, kra nar och for don i af färs om rå de In du stri. Under fö -
re gå en de år på ver ka des kassa flö det po si tivt av för sälj ning en av an de lar na i joint
ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 1 869 Mkr (882).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 510 Mkr (-1 284) varav
ut del ning har be ta lats till ak tieä gar na om -431 Mkr (-431) och åter köp av egna ak -
ti er har gjorts till ett värde av -160 Mkr (-). Åter be tal ning av lån upp gick till -916
Mkr (-855).
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Juli – september 2025
Or de rin gång en var sta bil under tred je kvar ta let 2025 och upp gick till 10 223 Mkr
(10 135). A f färs om rå de An lägg ning hade en ökad or de rin gång i kvar ta let medan
af färs om rå de na Bygg och In du stri hade lägre or de rin gång.
Januari – september 2025
Or de rin gång en under pe ri o den januari- september 2025 upp gick till 39 980 Mkr
(44 458). A f färs om rå de Bygg hade en ökad or de rin gång under pe ri o den medan
af färs om rå de An lägg ning hade en lägre or de rin gång. Af färs om rå de An lägg ning
hade en hög or de rin gång i jäm fö rel se pe ri o den då flera stora mil jard pro jekt or de -
ran mäl des, bland annat Nya Bodø flyg plats i Norge om 3,3 MdNOK, Väst län kens
de le tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om
cirka 1,1 Mdkr samt drift-   och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr. I af färs om rå -
de In du stri var or de rin gång en något lägre men fort fa ran de på en hög nivå. Af färs -
om rå de Pro jekt ut veck ling har pro duk tions star tat fler bo stads rät ter/ägar lä gen he -
ter jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år vil ket på ver ka de or de rin gång -
en po si tivt. I kon cer nens or de rin gång är det en stor andel pro jekt till of fent li ga
be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat och upp gick till
48 279 Mkr (47  026). Av total or der stock för vän tas 77 pro cent (77) att pro du ce ras
efter 2025 (2024). Den sv ens ka verk sam he ten sva ra de för 82 pro cent (79) av or -
der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di -
a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in -
ne bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad
pro dukt med rätt kva li tet samt att han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med
2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av
dessa för av tal.
Vid in gång en av 2025 var det po ten ti el la vär det cirka 13 Mdkr. Under pe ri o den
över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i
ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1
fyllts på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Under pe ri o den
har det fyllts på med flera nya pro jekt i båda af färs om rå de na men fram för allt i af -
färs om rå de Bygg. Vid ut gång en av sep tem ber upp gick vär det av ent re pre na dav -
tal från dessa för av tal till cirka 17 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom -
man de två åren.
Orderingång
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Bygg 3 994 4 489 19 380 15 899 25 705 22 224
Anläggning 4 384 3 051 13 337 19 224 16 566 22 453
Industri 2 440 3 245 9 905 10 672 12 996 13 763
Projektutveckling 339 327 1 937 967 3 183 2 213
Elimineringar -934 -977 -4 579 -2 304 -6 418 -4 143
Koncernen 10 223 10 135 39 980 44 458 52 032 56 510
Orderstock
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Bygg 26 211 23 154 23 188
Anläggning 20 855 21 596 19 853
Industri 4 907 4 460 4 282
Projektutveckling 1 631 1 217 1 536
Elimineringar -5 325 -3 401 -3 953
Koncernen 48 279 47 026 44 906
Projektstorlek i orderstock, 30 september 2025
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
< 200 Mkr, 43% (40) 201 – 500 Mkr, 28% (28)
501 – 1 000 Mkr, 13% (12) >1 000 Mkr, 16% (20)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Innevarande
räkenskapsår
Kommande räkenskapsår Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
30 sep 2024 30 sep 2025
Volvo Truck Center
Gö te borg
8

===== SIDA 9 =====

Under tredje kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Nybyggnation och ombyggnation av Sunnerbyskolan i
Sunnerby i Nynäshamns kommun. Beställare är Nynäshamns
kommun. Kontraktssumman uppgår till 197 Mkr.
Förnyat förtroende avseende ramavtal för lokalnättjänster av
E.ON Energidistribution AB. Avtalet löper under fem år med
option på ett års förlängning. Kontraktssumman uppgår till
1 150 Mkr.
Byggnation av ett vårdboende i Helsingborg. Beställare är
Helsingborgshem Fyra AB. Kontraktssumman uppgår till 173
Mkr.
Byggnation av 72 hyreslägenheter i Kalmar. Beställare är PPE
Fastigheter. Kontraktssumman uppgår till 112 Mkr.
Byggnation av Hitachi Energys nya arbetsplats på Finnslätten
i Västerås. Beställare är Hitachi Energy. Kontraktssumman
uppgår till 1,1 miljarder kronor.
Byggnation av nya huvudledningar för dricksvatten och
avlopp mellan Ramundberget och Bruksvallarna i
Härjedalen. Beställare är Vatten och Miljöresurs.
Kontraktssumman uppgår till 100 Mkr.
Renovering och utbyggnad av en kontorsbyggnad i
Helsingfors. Beställare är S-Pankki Kiinteistövarainhoito.
Kontraktssumman uppgår till 24 MEUR.
Förlängt förtroende på fem driftkontrakt gällande
vägunderhåll för Trafikverket genom att tvååriga optioner
lösts ut. Kontrakten har ett totalt värde om cirka 660 Mkr. 
Under tredje kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter
produktionsstartats eller konverterats och därmed orderanmälts, däribland:
Brf Indigo i Göteborg som omfattar 111 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med fokus på naturmaterial och lösningar
som ger bättre klimatprestanda. Projektet konverterades från bostäder i egen balansräkning till bostadsrätter och beräknas bli
färdigställt sommaren 2027.
Under tredje kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Tvåårigt statligt kontrakt i Region Øst för förlängning av
motorvägen i Hillerød på 82 MDKK.
Tvåårigt kommunalt kontrakt i Danderyd på 26 Mkr.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Bygg 5 238 5 130 16 514 17 276 23 055 23 817 116 96 364 320 460 416
Anläggning 4 248 3 810 12 349 11 646 17 242 16 539 169 117 487 359 627 499
Industri 6 953 7 528 14 914 15 972 20 490 21 548 875 848 870 818 1 467 1 415
Projektutveckling 892 758 2 634 2 533 4 371 4 270 36 -6 118 207 639 728
– varav
Fastighetsutveckling 48 6 141 50 777 686 84 8 144 290 677 823
– varav
Bostadsutveckling 844 752 2 493 2 483 3 594 3 584 -48 -14 -26 -83 -38 -95
Koncerngemensamt 349 333 1 057 1 007 1 400 1 350 -62 -62 -239 -199 -381 -341
Elimineringar -2 078 -2 020 -6 004 -6 522 -8 309 -8 827 14 2 30 3 73 46
Koncernen,
segmentsredovisning
15 602 15 539 41 464 41 912 58 249 58 697 1 148 995 1 630 1 508 2 885 2 763
Justering bostäder till
IFRS -244 181 -218 2 186 182 2 586 -41 -14 -37 261 66 364
IFRS 16, tillkommande
leasingavtal – – – – – – 11 11 33 25 44 36
Koncernen, IFRS 15 358 15 720 41 246 44 098 58 431 61 283 1 118 992 1 626 1 794 2 995 3 163
Varav
entreprenadverksamhet
enligt
segmentsredovisning
(Bygg och Anläggning)
9 486 8 940 28 863 28 922 40 297 40 356 285 213 851 679 1 087 915
Rörelsemarginal
Procent
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Bygg 2,2 1,9 2,2 1,9 2,0 1,7
Anläggning 4,0 3,1 3,9 3,1 3,6 3,0
Industri 12,6 11,3 5,8 5,1 7,2 6,6
Projektutveckling 4,0 -0,8 4,5 8,2 14,6 17,0
– varav Fastighetsutveckling 175,0 133,3 102,1 580,0 87,1 120,0
– varav Bostadsutveckling -5,7 -1,9 -1,0 -3,3 -1,1 -2,7
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning 7,4 6,4 3,9 3,6 5,0 4,7
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 7,3 6,3 3,9 4,1 5,1 5,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 3,0 2,4 2,9 2,3 2,7 2,3
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2025
Net to om sätt ning en för tred je kvar ta let 2025 ökade med två pro cent och upp gick
till 5 238 Mkr (5  130). Rö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 116
Mkr (96) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 2,2 pro cent (1,9).
Januari – september 2025
Net to om sätt ning en för januari- september 2025 mins ka de med fyra pro cent och
upp gick till 16 514 Mkr (17  276). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt.
I net to om sätt ning en har an de len bo stads byg gan de mins kat kraf tigt medan lo kal -
byg gan de till fram för allt of fent li ga be stäl la re ökat. Be räk nat på rul lan de 12 må -
na der per 30 sep tem ber 2025 stod bo stä der för 24 pro cent (29) av net to om sätt -
ning en.
Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den och upp gick till 364 Mkr (320) och rö rel -
se mar gi na len för bätt ra des till 2,2 pro cent (1,9). För den se nas te rul lan de 12- 
månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 2,0 pro cent jäm fört med 1,7
pro cent för helår 2024.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2025
Or de rin gång en under tred je kvar ta let upp gick till 3 994 Mkr (4 489). I kvar ta lets
or de rin gång ingår bygg na tion av Hita chi Ener gys nya ar bets plats på Finnslät ten i
Väs terås om 1,1 Mdkr.
Januari – september 2025
Or de rin gång en ökade under pe ri o den och upp gick till 19 380 Mkr (15 899). I or de -
rin gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Be räk nat på rul -
lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 111 pro cent av net to om sätt ning en.
Or der stoc ken upp gick per den 30 sep tem ber 2025 till 26 211 Mkr (23 154). An de -
len bo stads pro jekt upp gick vid pe ri o dens ut gång till 29 pro cent (27).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Bostäder, 24% (29)
Byggservice, 8% (8)
Idrottsanläggningar, 6% (7)
Industri, 8% (4)
Kontor, 12% (12)
Logistik, 6% (5)
Service och handel, 2% (3)
Skola och utbildning, 12% (14)
Vård och omsorg, 9% (8)
Övrigt husbyggande, 13% (10)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 76% (77)
Norge, 12% (13)
Finland, 12% (10)
Orderstock per 30 september 2025
per produktområde
Bostäder, 29% (27)
Byggservice, 2% (3)
Idrottsanläggningar, 6% (8)
Industri, 14% (4)
Kontor, 14% (16)
Logistik, 4% (8)
Service och handel, 1% (1)
Skola och utbildning, 11% (12)
Vård och omsorg, 6% (9)
Övrigt husbyggande, 13% (12)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
< 200 Mkr, 37% (37) 201 – 500 Mkr, 32% (39)
501 – 1 000 Mkr, 15% (10) >1 000 Mkr, 16% (14)
Nyckeltal
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 5 238 5 130 16 514 17 276 23 055 23 817
Rörelseresultat, Mkr 116 96 364 320 460 416
Rörelsemarginal, % 2,2 1,9 2,2 1,9 2,0 1,7
Orderingång, Mkr 3 994 4 489 19 380 15 899 25 705 22 224
Orderingång/nettoomsättning, % 76 88 117 92 111 93
Orderstock, Mkr 26 211 23 154 26 211 23 154 26 211 23 188
Operativt kassaflöde, Mkr 1 343 -74 1 649 90 1 556 -3
Medeltal antal anställda 4 192 4 476 4 184 4 519 4 228 4 477
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i fem geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning och en spe ci a li se rad rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom
drift och un der håll.
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led nings -
sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar, tunn lar
och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg- och ga tu nät,
sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2025
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under tred je kvar ta let 2025 i
både Sve ri ge och Norge. Net to om sätt ning en ökade med elva pro cent och upp -
gick till 4 248 Mkr (3  810). Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 169 Mkr (117)
och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,0 pro cent (3,1).
Januari – september 2025
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under januari- september 2025 i
både Sve ri ge och Norge. I flera nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de stora
in fra struk tur sats ning ar inom såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der håll. Där ut ö ver
ge nom förs of fent li ga sats ning ar inom bland annat VA och kraft för sörj ning samt in ve -
ste ring ar re la te rat till den på gåen de kli matom ställ ning en.
Net to om sätt ning en ökade med sex pro cent och upp gick till 12 349 Mkr (11 646). Ju -
ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med sju
pro cent.
Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 487 Mkr (359) och rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 3,9 pro cent (3,1). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den
upp gick rö rel se mar gi na len till 3,6 pro cent jäm fört med 3,0 pro cent för helår 2024.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2025
Or de rin gång en ökade under tred je kvar ta let 2025 och upp gick till 4 384 Mkr
(3 051). I kv ar ta lets or de rin gång ingår ra mav tal för lo kal nät tjäns ter åt E.ON Ener -
gi dis tri bu tion AB om 1 150 Mkr . Av ta let löper under fem år med op tion på ett års
för läng ning.
Januari – september 2025
Or de rin gång en var lägre under januari- september 2025 och upp gick till 13 337
Mkr (19 224). Or de  rin gång en i jäm fö rel se pe ri o den var hög där det bland annat
ingick Väst län kens de le tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny
kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr, drift-    och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr
samt Nya Bodø flyg plats om 3,3 MdNOK. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp -
gick or de rin gång en till 96 pro cent av net to om sätt ning en.
Per den 30 sep tem ber 2025 upp gick or der stoc ken till 20 855 Mkr (21 596). Av or -
der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 37 pro -
cent (45).
Nettoomsättning
per produkt, rullande 12 månader
Drift och underhåll, 17% (19)
Energi, 5% (6)
Gatu- och markarbete, 35% (36)
Hamn och sjö, 10% (9)
Industri, 6% (4)
Vägar och annan infrastruktur, 27% (26)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 88% (89)
Norge,12% (11)
Orderstock per 30 september 2025
per produkt
Drift och underhåll, 20% (20)
Energi, 9% (5)
Gatu- och markarbeten, 21% (18)
Hamn och sjö, 9% (10)
Industri, 4% (2)
Vägar och annan infrastruktur, 37% (45)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 43% (36) 201 – 500 Mkr, 26% (20)
501 – 1 000 Mkr, 15% (14) >1 000 Mkr, 16% (30)
Nyckeltal
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 4 248 3 810 12 349 11 646 17 242 16 539
Rörelseresultat, Mkr 169 117 487 359 627 499
Rörelsemarginal, % 4,0 3,1 3,9 3,1 3,6 3,0
Orderingång, Mkr 4 384 3 051 13 337 19 224 16 566 22 453
Orderingång/nettoomsättning, % 103 80 108 165 96 136
Orderstock, Mkr 20 855 21 596 20 855 21 596 20 855 19 853
Operativt kassaflöde, Mkr 295 -48 814 445 1 066 697
Medeltal antal anställda 3 199 3 291 3 139 3 221 3 175 3 235
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar, bodar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me -
del till be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och
an lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na
bal last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta let.
Juli – september 2025
Net to om sätt ning en för tred je kvar ta let 2025 mins ka de med åtta pro cent och upp -
gick till 6 953 Mkr (7  528). Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till be lägg ning i
Fin land som mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år hade högre vo ly mer då fins ka
sta tens ex traanslag på ver ka de po si tivt samt till be lägg ning i Norge där en över -
syn av verk sam he ten har ge nom förts till följd av låg in tjä ning under en tid.
Rö rel se re sul ta tet ökade under tred je kvar ta let och upp gick till 875 Mkr (848) och
rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 12,6 pro cent (11,3). Bal last och ut hyr nings -
verk sam he ten hade ett högre rö rel se re sul tat jäm fört med tred je kvar ta let 2024.
Be lägg ning hade ett lägre rö rel se re sul tat då mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år
på ver ka des po si tivt av fins ka sta tens ex traanslag till vägun der håll. Bygg sy stem
har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het.
Januari – september 2025
Net to om sätt ning en för januari- september 2025 mins ka de med sju pro cent och
upp gick till 14 914 Mkr (15  972).
Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till be lägg ning i Fin land som mot sva ran de
pe ri od fö re gå en de år hade högre vo ly mer då fins ka sta tens ex traanslag på ver ka -
de po si tivt samt till be lägg ning i Norge där en över syn av verk sam he ten har ge -
nom förts. Där ut ö ver har det varit en lägre ak ti vi tet inom bygg sy stem till följd av
den svaga bo stads mark nad.
Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den och upp gick till 870 Mkr (818) och rö rel -
se mar gi na len för bätt ra des till 5,8 pro cent (5,1). Bal last och be tong hade ett för -
bätt rat rö rel se re sul tat under pe ri o den medan både bygg sy stem och ut hyr nings -
verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de
lägre lön sam het. Be lägg ning hade ett re la tivt oför änd rat rö rel se re sul tat i jäm fö -
rel se med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. För den se nas te rul lan de 12- må na -
ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len för af färs om rå det till 7,2 pro cent jäm -
fört med 6,6 pro cent för helår 2024.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens slut till 10 034 Mkr jäm -
fört med 10 688 Mkr vid ut g ång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk -
ning en för kla ras främst av för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Juli – september 2025
Or de rin gång en mins ka de under tred je kvar ta let och upp gick till 2 440 Mkr (3 245).
Minsk ning en i kvar ta let är re la te rad till den fins ka och svens ka be lägg nings verk -
sam he ten.
Januari – september 2025
Or de rin gång en var något lägre under pe ri o den och upp gick till 9 905 Mkr (10 672).
Den mins ka de or de rin gång en är re la te rad till den fins ka och nors ka be lägg nings -
verk sam he ten. Or der stoc ken upp gick per den 30 sep tem ber 2025 till 4 907 Mkr
(4
 460).
Nettoomsättning
per produktområde, rullande 12 månader
Beläggning, 52% (53)
Betong, 11% (10)
Ballast, 14% (13)
Transport och Maskin, 9% (8)
Uthyrning, 8% (9)
Byggsystem, 6% (7)
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 59% (58)
Norge, 7% (7)
Finland, 27% (29)
Danmark, 7% (6)
Nyckeltal
 Avser såld mängd
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 6 953 7 528 14 914 15 972 20 490 21 548
Rörelseresultat, Mkr 875 848 870 818 1 467 1 415
Rörelsemarginal, % 12,6 11,3 5,8 5,1 7,2 6,6
Orderingång, Mkr 2 440 3 245 9 905 10 672 12 996 13 763
Orderstock, Mkr 4 907 4 460 4 907 4 460 4 907 4 282
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 034 10 688 10 034 10 688 10 034 9 920
Operativt kassaflöde, Mkr 1 209 1 436 592 859 2 057 2 324
Medeltal antal anställda 5 063 5 148 4 324 4 372 4 406 4 441
Betong, tusentals m 231 225 646 655 907 916
Beläggning, tusentals ton 2 823 3 058 4 853 5 173 6 351 6 671
Ballast, tusentals ton 7 353 7 522 18 267 20 079 26 018 27 830
3 1)
1)
 1)
1)
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der
till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar -
be te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Juli – september 2025
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling upp gick under tred je kvar ta let
2025  till 892 Mkr (758). R ö rel se re sul ta tet upp gick till 36 Mkr (-6) och rö rel se -
mar gi na len för bätt ra des till 4,0 pro cent (-0,8).
Januari – september 2025
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling upp gick under januari- 
september 2025 till 2 634 Mkr (2  533). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 118 Mkr
(207) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,5 pro cent (8,2).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 19 138
Mkr (18 229).
Sysselsatt kapital
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Driftsfastigheter 33 41 34
Förvaltningsfastigheter 35 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 437 15 323 17 017
varav bostadsbyggrätter 9 176 8 718 9 344
varav kommersiella byggrätter 1 573 1 053 1 671
varav pågående bostadsprojekt 3 335 2 903 2 740
varav pågående kommersiella projekt 303 869 115
varav färdigställda och återköpta bostäder 1 754 866 1 895
varav färdigställda kommersiella fastigheter 1 296 914 1 252
Andelar i joint ventures 1 716 2 325 2 880
Utlåning till joint ventures 500 1 410 484
Rörelsekapital och övrigt -583 -906 -684
Summa 19 138 18 229 19 767
varav Fastighetsutveckling 4 538 4 859 6 165
varav Bostadsutveckling 14 600 13 370 13 602
Nyckeltal
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 892 758 2 634 2 533 4 371 4 270
varav Fastighetsutveckling 48 6 141 50 777 686
varav Bostadsutveckling 844 752 2 493 2 483 3 594 3 584
Rörelseresultat, Mkr 36 -6 118 207 639 728
varav Fastighetsutveckling 84 8 144 290 677 823
varav Bostadsutveckling -48 -14 -26 -83 -38 -95
Rörelsemarginal, % 4,0 -0,8 4,5 8,2 14,6 17,0
varav Fastighetsutveckling 175,0 133,3 102,1 580,0 87,1 120,0
varav Bostadsutveckling -5,7 -1,9 -1,0 -3,3 -1,1 -2,7
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 19 138 18 229 19 138 18 229 19 138 19 767
Orderingång, Mkr 339 327 1 937 967 3 183 2 213
Orderstock, Mkr 1 631 1 217 1 631 1 217 1 631 1 536
Operativt kassaflöde, Mkr 77 174 -370 218 -165 423
Medeltal antal anställda 123 142 128 161 131 155
14

===== SIDA 15 =====

Bostadsutveckling
Juli – september 2025
Net to om sätt ning en upp gick under tred je kvar ta let till 844 Mkr (752). Rö rel se re -
sul ta tet upp gick till -48 Mkr (-14) och rö rel se mar gi na len till -5,7 pro cent (-1,9).
Från och med 2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri -
er: Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där om sätt ning och re sul tat i seg ments re do vis -
ning en suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. För denna bo -
stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. Hy res rät ter, som byggs i
egen ba lans räk ning, där om sätt ning och re sul tat tas fram vid en tid punkt, vil ket
sker vid från trä de av fas tig he ten då Peab sålt till ex tern part. Bo stä der i egen ba -
lans räk ning är pro jekt som pro duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning
och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som
hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas fram först då bo stads pro jek tet om klass fi -
ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt
med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och från träds som hy res rät ter.
Under kvar ta let pro duk tions star ta des 111 (108) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där
samt li ga har kon ver te rats från bo stä der i egen ba lans räk ning, vil ket in ne bär att
netto har det inte star tats några nya bo stads pro jekt under tred je kvar ta let. Under
tred je kvar ta let fö re gå en de år var samt li ga 108 nya pro duk tions star ter. An ta let
sålda bo stä der upp gick under kvar ta let till 301 (300) v arav 91 (141) var bo stads -
rät ter/ägar lä gen he ter, 191 (159) hy  res rät ter och 19 (–) var bo stä der i egen ba lans -
räk ning under pro duk tion.
Januari – september 2025
De se nas te årens svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i Nor den märks tyd ligt
inom Bo stads ut veck ling. Net to om sätt ning en var re la tivt oför änd rad och upp gick
under pe ri o den till 2 493 Mkr (2  483). Rö rel se re sul ta tet upp gick till -26 Mkr (-83)
och rö rel se mar gi na len till -1,0 pro cent (-3,3). För den se nas te rul lan de 12- må na -
ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till -1,1 pro cent jäm fört med -2,7 pro -
cent för helår 2024.
To talt pro duk tions star ta des 803 (245) egen ut veck la de bo stä der under pe ri o den.
Av dessa var 555 (245) bo  stads rät ter/ägar lä gen he ter där 236 var kon ver te ra de
från bo stä der i egen ba lans räk ning. Två av de nya bo stads pro jek ten star ta des i
Stock holm, ett på Kvarn hol men i Nacka och ett i Råsun da i Solna. Detta visar att
det är möj ligt att star ta bo stad rätts pro jekt med för hands för sälj ning i unika lägen.
Som hy res rät ter pro duk tions star ta des 190 (–). Som ny a bo stads pro jekt i egen ba -
lans räk ning pro duk tions star ta des 58 (–) bo  stä der. To talt antal sålda bo stä der
upp gick under pe ri o den till 904 (741) v arav 467 (443) var bo stads rät ter/ägar lä gen -
he ter, 357 (298) v ar hy res rät ter och 80 (–) var bo stä der i egen ba lans räk ning under
pro duk tion.
To talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 1 990 (1 754),
varav 1 226  (1 051) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 270 (80) var bo stä der i hy -
res rätts pro jekt och 494 (623) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning. För sälj nings gra -
den för to talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 42
pro cent (33). För sälj nings gra den för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 45
pro cent (55). To talt antal fär dig ställ da och åter köp ta bo stä der upp gick till
543 (532), v arav 347 (226) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 196 (306) var hy -
res rät ter.
För sälj ning en av egen ut veck la de bo stä der har under pe ri o den varit på en fort satt
låg nivå, även om vi säl jer i jämn takt. Bo stads mark na den tycks ha eta ble rat sig
på en ny nivå, vil ket in ne bär att det under de se nas te åren pro duk tions star tats av -
se värt färre bo stä der än vad vi har varit vana vid. Vi an pas sar oss och finns där
mark na den finns. Sam ti digt ser vi att tren den med att för sälj ning en ökar i takt
med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl lan de hål ler i sig. Vi ar be tar sedan års skif -
tet där för med stra te gin att – givet våra fi nan si el la mål – öka vår egen ut veck la de
bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning för att se na re kon ver te ra dem till bo -
stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro jekt i stor stads om rå de na. Att star ta pro -
jekt i egen ba lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för för skjut na re sul ta -
tef fek ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med
för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt.
Det finns ett un der lig gan de behov av ny pro du ce ra de bo stä der, även om fak to rer
som höga bygg kost na der och ned ju ste ra de pro gno ser för be folk nings till växt gör
ef ter frå gan svå ra re att ana ly se ra i det me del långa per spek ti vet.
Sys sel satt ka pi tal upp gick till 14 600 Mkr (13 370) vid ut gång en av pe ri o den.
Peab utvecklar och bygger vård- och omsorgsboende i Stockholm
Peab ska till sam mans med Heba i det ny bil da de bo la get Villa Pri mus AB ut veck la
ett vård- och om sorgs bo en de på Lilla Es sing en i Stock holm. Ett äldre bo en de
kom mer att ha plats för 160 bo en de en he ter och ett LSS- boende får sex plat ser.
Pro jek tet bi drar till Stock holms väx an de behov av mo der na och tryg ga bo en den
för äldre. Fas tig he ten om fat tar 12 000 kvadrat me ter BTA, drygt 10 000 kv adrat me -
ter ut hyr nings bar yta och ut for mas med stort fokus på funk tio na li tet, till gäng lig -
het och håll bar het. Till trä de av Hebas andel i det ge men sam ma bo la get be räk nas
ske under hös ten 2025. Bo la get kom mer att äga pro jek tet fram till fär dig stäl lan -
de, vil ket be räk nas ske under 2028. Där ef ter ska Heba för vär va vård- och om -
sorgs bo en det. Både äldre bo en det och LSS- boendet är fullt ut hyr da på 20- åriga
hy res av tal till om sorgs kon cer nen Ambea. Villa Pri mus kom mer att cer ti fie ras en -
ligt Mil jö bygg nad Sil ver 4.0 och uppnå ener gi klass B eller bätt re. Bygg na den kom -
mer att upp fö ras med kli mat för bätt rad be tong och taket kom mer för ses med
sedum och sol cel ler för att yt ter li ga re mins ka energi-  och kli matav tryc ket.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, rullande 12 månader
Sverige, 77% (73)
Norge, 12% (6)
Finland, 11% (21)
Brf Bellevue
Öre bro
15

===== SIDA 16 =====

Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Byggrätter i egen balansräkning 23 300 22 200 24 000
Byggrätter via joint ventures 4 900 4 000 3 700
Byggrätter via optioner m.m. 5 500 6 700 7 400
Totalt 33 700 32 900 35 100
Antal sålda bostäder
Antal
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 91 141 467 443 734 710
Hyresrätter 191 159 357 298 357 298
Bostäder i
egen
balansräkning
19 – 80 – 103 23
Totalt antal
bostäder 301 300 904 741
1 194 1 031
Antal produktionsstartade bostäder
Antal
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 111 108 555 245 967 657
 – varav
konvertering
från bostäder i
egen
balansräkning
111 – 236 – 445 209
Hyresrätter – – 190 – 190 –
Bostäder i
egen
balansräkning
-111 – 58 – -129 -187
 – varav
konvertering
till
bostadsrätter/
ägarlägenheter
-111 – -236 – -445 -209
Totalt antal
bostäder 0 108 803 245
1 028 470
Antal bostäder i pågående produktion
Antal färdigställda och återköpta bostäder
Antal
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter 1 226 1 051 1 056
 – varav såld andel 45% 55% 45%
Hyresrätter 270 80 80
 – varav såld andel 91% 0% 100%
Bostäder i egen balansräkning 494 623 436
 – varav såld andel 8% 0% 4%
Totalt antal bostäder 1 990 1 754 1 572
– varav såld andel 42% 33% 37%
Antal
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Bostadsrätter och ägarlägenheter 347 226 266
Hyresrätter 196 306 306
Totalt antal bostäder 543 532 572
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
Antal bostäder
Kv4 – 25 Kv1 – 26 Kv2 – 26 Kv3 – 26 Kv4 – 26 Kv1 – 27 Kv2 – 27 Kv3 – 27 Kv4 – 27 Kv2 – 28 Kv4 – 28
0
100
200
300
400
500
Bostadsrätter/ägarlägenheter Hyresrätter Bostäder i egen balansräkning
16

===== SIDA 17 =====

Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från joint ven tu re
bolag samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i
joint ven tu re bolag.
Juli – september 2025
Net to om sätt ning en upp gick under tred je kvar ta let till 48 Mkr (6) och rö rel se re sul -
ta tet upp gick till 84 Mkr (8). Inga stör re fas tig hets trans ak tio ner har skett under
kvar ta let, ej hel ler under mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Re sul tat bi drag från
joint ven tu re bolag upp gick till 81 Mkr (22).
Januari – september 2025
Net to om sätt ning en upp gick under januari- september till 141 Mkr (50) och rö rel -
se re sul ta tet upp gick till 144 Mkr (290). Re a li sa tions vins ter från för sälj ning av fas -
tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag upp gick to talt till 64 Mkr (271). I jäm fö -
rel se pe ri o den ingick re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning av an de lar na i
joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Re sul tat bi drag från joint ven tu re
bolag har ökat och upp gick till 116 Mkr (56).
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 4 538 Mkr (4 859) vid ut -
gång en av pe ri o den. Det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i joint ven tu re
bolag, ut lå ning till joint ven tu re bolag samt på gåen de och fär dig ställ da fas tig -
hets pro jekt. Under pe ri o den har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om
1 100 Mkr , vil ken har kvit tats mot en rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band
med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024.
Nedan stå en de ta bell visar stör re fas tig hets pro jekt per 30 sep tem ber 2025.
Fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Pågående 
Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 212 592* Q3-2027 36
Handel Malmö 8 600 100 52 164 Q4-2026 32
Förskola Upplands
Väsby 1 200 100 21 67 Q4-2026 31
Färdigställda
Kontor Göteborg 12 900 69 556
Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 136
Kontor Malmö 2 500 100 139
Kontor Malmö 3 600 100 129
Kontor Malmö 4 900 100 257
*  I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser
2
Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck las väl och via dessa
har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kom mer si el la
som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän -
tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen
in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2025: 1 803 Mkr (1 855)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point och ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2025: 1 317 Mkr (1 352)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 30 sep tem ber 2025 : 2 260 Mkr (2 140)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 87 Mkr (53)
Stör re på gåen de pro jekt: 37 ägar lä gen he ter, Try sil Su i tes i Try sil, 100 lä gen he ter, Wa sakö len i Lind val len, Sälen
1)
1)
1)
17

===== SIDA 18 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för oss en stra te gisk fråga
som fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i kärn vär -
den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra vä sent li ga håll bar hets a spek ter. Dessa
åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de inom sam hälls an -
svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port re do vi -
sar vi ut fal let av tre av dessa mål: rö rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad samt
målet av se en de noll vi sion och fal lan de trend för all var li ga ar bets platso lyc kor.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Vår år li ga kun d un der sök ning är både en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter kun der nas för vänt ning ar och en väg vi sa re till stän di ga för bätt ring ar.
I vår mät me tod för Nöjd- Kund-Index (NKI) mot sva rar vart och ett av våra fyra af -
färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- resultat. För
2024 upp gick NKI till 78, vil ket är ett fort satt bra re sul tat och en bit över målet om
minst 75.
I sam band med NKI- undersökningen frå gar vi även kun der na hur de upp fat tar
Peab ut i från ett antal fak to rer. Såväl privat-  som fö re tagskun der na ger per so na len
det högs ta be ty get, sam ti digt som på lit lig het ökar mest. An ta let kun der som del -
tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 400. Nu f ort sät ter vi att sam ar be ta
med kun der na – och verka för ti di ga och nära di a lo ger – för högs ta möj li ga kund -
nyt ta och kund be tyg.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Med ar be tar na kan göra skill -
nad genom att bygga det lo ka la sam häl let på de orter där de bor och ver kar, run -
tom i Nor den. Varje med ar be ta re har ett stort eget an svar och ska mötas av såväl
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter som av säkra och in klu de -
ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de
ar bets platso lyc kor. Vi ut veck lar kon ti nu er ligt våra kva li tets säk ra de ar bets me to -
der och ut bil dar med ar be tar na för att stär ka sä ker hetskul tu ren. Fokus lig ger på
det fö re byg gan de ar be tet med åt gär dan de och lä ran de av in rap por te ra de hän -
del ser och riskob ser va tio ner.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på våra
ar bets plat ser. Ut veck ling en av all var li ga ar bets platso lyc kor är på en fort satt lägre
nivå jäm fört med 2023 och 2024 och an ta let all var li ga olyc kor upp gick till 29 ö ver
rul lan de tolv må na der per 30 sep tem ber 2025, vil ket kan jäm fö ras med 33 för
helå ret 2024. Under det tred je kvar ta let 2025 in träf fa de sex all var li ga olyc kor,
varav två avsåg egen per so nal och fyra un de rent re pre nö rer.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets tred je kvar tal
upp gick L TI4 till 28 (30 under andr a kvar ta let 2025) och fre kven sen L TIF4 per rul -
lan de 12 må na der upp gick till 5,5 (5,9 f ör helå ret 2024). Vi ar be tar vi da re med
oför mins kad kraft för att an ta let olyc kor ska fort sät ta att mins ka.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om
året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om vil lig he ten att
re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av
våra nio ex ter na mål, som ska ligga över bench mark i bran schen in du stri och till -
verk ning.
I vå rens mät ning ökade eNPS- värdet tyd ligt och var fort satt långt över nor disk
bench mark. Vi gick upp med fyra punk ter till 32 (28), tr ots att det gång na året
präg la des av en ut ma nan de om värld. Sam ti digt ökade bench mark med en punkt
till 18 (17). eNP S- värdet ökade bland yr kes ar be ta re i samt li ga våra fyra län der. I
un der sök ning en lyf ter med ar be tar na fram sam ar be te med kol le gor, ge men skap
och kärn vär de na som några av de främs ta styr kor na med Peab. Den trend som
bac kar avser be last ning. Svars fre kven sen blev än en gång den högs ta hit tills i
Peabs histo ria och upp gick till 90,9 pro cent (90,2). Det visar på re kord stort en ga -
ge mang hos med ar be tar na för att bidra till ut veck ling en av verk sam he ten.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står i våra vär de ked jor upp ströms och ned ströms. Verk -
sam he ten ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av
olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de
käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter.
Det är där för inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för att mins ka ut -
släp pen finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt
kli mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till
ex em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un -
der lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Det är en för del att vi kan förse vår
ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva ror och
rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he ter att styra
verk sam he ten mot mins ka de kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas -
å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och
2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst 50
pro cent. Ut fal let efter 2024 visar att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i olika
grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 50 pro -
cent. Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter, vars om fatt ning
och täck ning av rap por te ra de data för bätt rats under 2024, har mins kat med 12
pro cent sedan 2015. Högre andel ECO- produkter i verk sam he ten och återbruks- 
och åter vin nings grad i av fal let bi drar till minsk ning en, sam ti digt som den po si ti -
va ef fek ten däm pas av den i Sve ri ge från och med 2024 för änd ra de re duk tions -
plik ten. Det kan även fin nas viss ef ter släp ning av re vi de ring av emis sions fak to rer
till följd av den änd ra de re duk tions plik ten på våra bräns le re la te ra de pro duk ter.
För 2024 upp gick Scope 1 i ab so lu ta tal (tCO2e) till 176 000, Sc ope 2 (mar ket
based) till 14 500 samt Sc ope 3 till 910 000. Dessa siff ror visar att den pro duk tion
vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la om, medan ut ma ning en är
stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka våra kol di ox i dav tryck.
Där för är det av gö ran de att vi till sam mans med våra kun der fort sät ter att stäl la
tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp -
pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka kva li te ten i våra mät ning ar av ut släpp av växt -
hus ga ser, inte minst i Scope 3- redovisningen, och vi har också ökat om fatt ning en
av rap por te ra de data under 2024.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
Jämställd rekrytering
Bygg- och an lägg nings bran schen har en vik tig upp gift i att ta till va ra hela den
kom pe tens bas som sam häl let er bju der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg -
ga re vill vi bidra till att skapa en för flytt ning i hela bran schen. An de len kvin nor
som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak tis ka ut bild ning ar i Nor den har ökat
till om kring åtta pro cent, från ti di ga re sex pro cent. Vårt mål är att an de len kvin -
nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga an -
de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na der. För
2025 har vi där för höjt målet till minst 8,0 pro cent. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten -
ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som pro duk tions led ning och pro duk -
tions stöd (tjäns te män).
Vid ut gång en av 2024 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 10,6 pro cent
inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 6,0 pro cent. För re kry -
te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd ökade an de len till 39,1 pro -
cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent. Med an led ning av rå dan de mark -
nads lä ge har an ta let re kry te ring ar varit re la tivt få under det gång na året.
Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025.
 
18

===== SIDA 19 =====

Aktiviteter under tredje kvartalet
Peab deltog vid första spadtaget för byggnationen av SSAB:s nya fossilfria
stålverk i Luleå, där Peab ska bygga stålverkets kallvalsningsanläggning om
cirka elva hektar. Det nya stålverket blir ett elektrostålverk, som ska bestå av
två ljusbågsugnar, varmvalsverk och kallvalsningsanläggning. Projektet
möjliggör för en av Sveriges främsta industrier att drastiskt minska sina
klimatutsläpp. När det nya stålverket tas i bruk år 2029 beräknas Sveriges
totala utsläpp att minska med sju procent.
Peab Asfalt introducerade sitt första helt elektrifierade maskinlag för att
ytterligare stärka hållbarheten i produktionskedjan. Det helt utsläppsfria
maskinlaget är det första i sitt slag i Sverige och i laget ingår en larvgående
asfaltläggare, en vibrovält, en elpadda, en mindre vibrovält och inom kort
även en elektrisk klistermoped. Maskiner med nollutsläpp är viktiga för
uppdragsgivare som strävar mot egna klimatmål.
Lambertsson fortsätter att ställa om maskinparken och tog i bruk en ny
eldriven kran. Den 160 ton stora kranen drivs av ett batteripaket, som på en
laddning kan köra i fyra till sex timmar.
Swerock lanserade världens första helelektriska betongpump i Sverige.
Betongpumpen är tyst och avgasfri och är framtagen i samarbete med
Volvo Lastvagnar och Putzmeister.
Peab Asfalt och Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT inledde ett
nytt forskningssamarbete för att utveckla råvaror, teknologier och
processer inom asfalttillverkningen i en än mer hållbar inriktning.
Peabs årliga arbetsmiljövecka arrangerades och hade i år temat trygghet
och hur vi tillsammans skapar tryggare arbetsplatser. Under
arbetsmiljöveckan anordnades en rad aktiviteter runtom i den svenska
organisationen.
Peab deltar i en forskningsstudie från Karolinska Institutet som undersöker
den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i byggbranschen, med särskilt
fokus på psykisk ohälsa. Resultaten kommer att användas för att utveckla
bättre riktlinjer för arbetet med den organisatoriska och sociala
arbetsmiljön samt ligga till grund för exempelvis förbättrade nationella
regelverk och riktlinjer från Arbetsmiljöverket. Förutom deltagande från
branschkollegor är Arbetsmiljöverket, Byggnads, Ledarna, Byggföretagen
och Håll Nollan partners i studien.
Peab publicerade en investerarrapport avseende de gröna obligationer till
ett totalt värde om 2,0 miljarder kronor som bolaget hade utestående vid
utgången av 2024. Rapporten beskriver projekt som finansierats genom
obligationerna samt hur tillgångarna fördelats till dem. Finansieringen med
gröna obligationer är en viktig del i vårt arbete med att ställa om
verksamheten till att bli klimatneutral.
•
•
•
•
•
•
•
•
Sædalen kyrka
Ber gen, Norge
19

===== SIDA 20 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en fal lan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
20

===== SIDA 21 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
4,5 % e xkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr). 
*** Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 sep tem ber 2025.
%
4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2
4,7 5,0
4,5
2017*2018* 20192020** 2021 2022 2023 2024
2025***
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 30 sep tem ber
2025.
Ggr
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5 0,5
2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 20242025**
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
%
58 59
97
67
59 56
30
38
2017* 2018*2019**2020***
2021 2022 2023 2024
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån,
all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
33
28 29 29
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
Jan-
25
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27 28
32
8 10
15
20 22 21 19 20
17 18
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q42025 Q2
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
78
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -50% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -12% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
39,1
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2 10,6
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
21

===== SIDA 22 =====

Byggmarknaden
Sverige
Det mak ro e ko no mis ka läget präglas av fort sat ta geo po li tis ka spän ning ar, han -
dels re la te ra de frå gor och ett svagt stäm nings lä ge bland hus hål len. Hus hål lens
av vak tan de för håll nings sätt på grund av osä ker he ten i om värl den hål ler för till -
fäl let till ba ka en star ka re ut veck ling, trots att den dis po nib la in koms ten ökat när
rän tor och skat ter gått ned och löner gått upp.
Åter hämt ning en i bo stads byg gan det vän tas fort sät ta, om än från låga ni vå er och i
något lång sam ma re takt än vad ti di ga re pro gno ser pekat på. För ny bygg da lo ka -
ler pekar pro gno sen uppåt för 2026. Även om vissa in du stri sats ning ar ute bli vit,
un der stöds byg gan det av nya lo ka ler genom po li tiskt driv na in ve ste ring ar i rätts -
vä sen det och total för sva ret. Li kaså vän tas den sam man väg da ut veck ling en inom
re no ve rings mark na den vara svagt po si tiv för bo stä der och sta bilt väx an de för lo -
ka ler.
De to ta la an lägg nings in ve ste ring ar na för vän tas fort sät ta växa under 2026. Det är
fram för allt ut bygg nad av el nä ten, såväl lokal-  och re gi on nä ten som trans mis -
sions nä tet, samt ökat vägun der håll och in ve ste ring ar i järn vä gar som bi drar, men
även in ve ste ring ar i för svars an lägg ning ar, ham nar och far le der vän tas vara hi sto -
riskt höga fram ö ver.
Norge
Ak ti vi te ten i norsk eko no mi för vän tas öka, del vis på dri vet av den över ras kan de
rän te sänk ning en i juni. Re al lö ne till växt och låg ar bets lös het vän tas öka köp kraf -
ten och gynna ut veck ling en på bygg mark na den.
Bo stads byg gan det vän tas öka grad vis, även om en något högre bygg kost nads ök -
ning än vän tat gör att åter hämt ning en tar läng re tid. Re no ve ring ar inom bo stä der
vän tas växa starkt efter flera år av svag ut veck ling.
De fort satt höga finansierings-  och bygg kost na der na samt ut ma ning ar på ut -
buds si dan vän tas på kort sikt på ver ka lo kal byg gan det. Det stora be fint li ga bygg -
nads be stån det be hö ver dock un der hål las och byg gas om, vil ket grad vis ökar be -
ho vet av re no ve ring ar som  vän tas växa 2026. Ökade för svars sats ning ar och god
ut veck ling i vissa delar av bran schen bi drar också till ut veck ling en inom lo kal -
mark na den.
An lägg nings mark na den vän tas åter i gen vända uppåt 2026. Den främs ta till väx ten
för in ve ste ring ar för vän tas ske inom kraft-  och ener gi an lägg ning ar, järnvägs-  och
spår vägs an lägg ning ar samt kom mu nal tek nis ka an lägg ning ar.
Finland
In fla tio nen i Fin land antas fort sät ta ligga tyd ligt under två pro cent fram ö ver, vil -
ket till sam mans med lö neök ning ar och fort satt fal lan de rän tor för vän tas för bätt -
ra kon su men ter nas köp kraft de kom man de åren. BNP vän tas växa för sik tigt, men
hålls till ba ka av en lång sam ma re eko no misk till växt, den glo ba la osä ker he ten
och ar bets lös hets ni vån. Det är den pri va ta kon sum tio nen, in ve ste ring ar inom in -
du strin och tjäns te sek torn, in klu si ve bygg bran schen, samt ex por ten som bi drar
till BNP- tillväxten.
Åter hämt ning en i bo stads byg gan det har ännu inte bör jat på all var och det däm -
pas av över ut bud och fort satt trög bo stads för sälj ning. Byg gan det av lo ka ler vän -
tas öka fram ö ver och dri ver ny bygg na tio nen i bygg bran schen. Driv kraf ter na är
kontors-  och in du stri bygg na der samt da ta cen ter och för svars pro jekt. Även gröna
in ve ste ring ar bi drar till det ökade lo kal byg gan det. Re no ve ring ar na har ut veck lats
svagt de se nas te åren och vän tas växa något, sär skilt av se en de bo stä der, i takt
med att re no ve rings be ho ven växer.
Efter flera år av ned gång växer åter i gen in ve ste ring ar na inom an lägg ning, fram för
allt till följd av ökade in fra struk tu rin ve ste ring ar. Drift och un der håll upp skat tas
visa noll till växt, även om be ho ven är stora.
Bostäder
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Lokalinvesteringar
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Anläggning
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
 
Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na -
tion in de  las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de
(nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in ne  fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der
och lant bruks  bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och
un der  håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de
pro gnos.
Förklaring Symbol
Ökning med mer än 10%
Ökning med 3-10 %
Oförändrat ± 2%
Minskning med 3-10%
Minskning med mer än 10%
22

===== SIDA 23 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den
har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der
och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut -
an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va
verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te -
en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt
på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är
fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni -
sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner,
pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti -
va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker.
Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han -
te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam -
he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt -
verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be -
ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor
leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re.
Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal -
bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni -
vå.
Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår
stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark -
nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck -
ling. Bygg bran schen på ver kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste -
ring ar och hur pri ser och till gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela
tiden med att ut veck la med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg -
ma te ri al för att kunna möta mark na dens behov.
Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag -
stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in -
bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte
bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser
av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de, miss lyc ka de pro jekt
och ute slut ning från upp hand ling ar.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2024.
Brf Åblicken
Nykö ping
23

===== SIDA 24 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de en grön ob li ga tion den 11 mars 2025 till ett to talt värde om 500
Mkr. Ob li ga tio nen har en löp tid på 3 år , med en rör lig ränta om 3- månaders Sti bor
plus 1,50 pro cen ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra
in ve ste ring ar inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och
pro duk tions pro ces ser, håll ba ra trans por ter samt vat ten han te ring och åt gär der
för att fö re byg ga och be grän sa för ore ning ar. Emis  sio nen av den gröna ob li ga tio -
nen gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- program och ram ver ket för grön
fi nan sie ring.
Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och
konsumentverket i pågående utredning
Konkurrens-  och kon su ment ver ket i Fin land har under maj 2025 in lett en så kal -
lad kon kur rens rätts lig ut red ning av flera fö re tag ak ti va på as falts be lägg nings -
mark na den i Fin land, där ibland Peabs dot ter bo lag Peab In du stri Oy. Peab sam ar -
be tar fullt ut med myn dig he ten. Att myn dig he ten har in lett en ut red ning in ne bär i
sig inte att Peab In du stri Oy har gjort sig skyl digt till kon kur rens be grän san de age -
ran de eller att re sul ta tet av ut red ning en kan fö re gri pas. Inom Pe ab kon cer nen
råder noll to le rans mot alla for mer av oe gent lig he ter.
Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia
Peab och Unibail- Rodamco-Westfield (URW) har i ett för lik nings av tal enats om en
slut lig re gle ring av mel lan ha van den av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via
i Solna. Upp gö rel sen in ne bar att Peabs till gäng li ga lik vi di tet ökade med en mil -
jard kro nor i tred je kvar ta let 2025, att fi nansnet tot i andra kvar ta let be las ta des
med 611 mil jo ner kro nor och att net toskul den var oför änd rad.
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet om ent re pre na den Mall of Scan -
di na via. Skil je nämn den gav Peab rätt i sina krav på er sätt ning för de för dy ring ar
som om fat tan de änd ring ar av pro jek tet under pro duk tions fa sen in ne bar och slog
fast att Peab hade rätt till kom pen sa tion upp gå en de till cirka en mil jard kro nor
för ent re pre nad kost na der samt dröjsmåls rän tor upp gå en de till 390 mil jo ner kro -
nor. URW kland ra de där ef ter domen till Svea hov rätt som den 28 maj 2025 med -
de la de dom in ne bä ran de att Peabs krav av se en de ändrings-  och tilläggs ar be ten
samt rubb ning och stör ning fast ställ des. Skil je do men av se en de URW:s krav på lo -
kal vi ten och Peabs krav på rät te gångs kost na der upp häv des.
Då be tal ning inte er hölls i en lig het med domen så in led de Peab kon kurs för fa ran -
de mot pro jekt bo la get Ro damco Pro jekt AB för att kunna ut krä va be tal ning. URW
med de la de den 3 juni 2025 att de avsåg att in le da nytt skil je för fa ran de av se en de
krav på lo kal vi ten. Peab avsåg att in le da skil je för fa ran de av se en de rät te gångs -
kost na der.
Den 22 juni 2025 ena des par ter na om en för lik ning in ne bä ran de be tal ning om en
mil jard kro nor från URW till Peab, vil ken var be tald den 2 juli 2025. För lik ning en
in ne bar vi da re att re spek ti ve part åter kal la de samt li ga pro ces ser, att ent re pre na -
den anses slut ligt re gle rad och att par ter na inte har några krav mot varand ra,
även in ne fat tan de ga ran ti an svar. För lik ning en in ne bär där med att det inte kvar -
står några ris ker för Peab av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via.
Utökad ram för MTN-program
Peab har ett MTN- program med en ur sprung lig ram om 5 mil jar der kro nor. Under
juni 2025 har pro gram met ut ö kats med 2,5 mil jar der kro nor till 7,5 mil jar der kro -
nor. Mer in for ma tion om lå ne pro gram met finns på Peabs webb si da.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav och återköp av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2025 till 8 597 984 B- ak ti er,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Sty rel sen i Peab AB har med stöd
av be myn di gan det från års stäm man den 6 maj 2025 fat tat be slut om att åter kö pa
egna ak ti er. Åter kö pen ge nom förs lö pan de fram till års stäm man 2026. Syf tet med
åter kö pen är att möj lig gö ra säk ring av kost na der och le ve rans av bo la gets lång -
sik ti ga pre sta tions ak tie pro gram samt att kunna an vän das vid fi nan sie ring av för -
värv. Åter kö pen sker med be ak tan de av bo la gets fi nan si el la ställ ning och ka pi tal -
struk tur. Åter kö pen ska göras på Nas daq Stock holm i en lig het med Nor dic Main
Mar ket Ru le book for Is su ers of Sha res – NAS DAQ Stock holm (Sup ple ment D) och
ge nom fö ras i en lig het med Eu ro pa par la men tets och rå dets för ord ning (EU) nr
596/2014 om mark nads miss bruk (MAR). En ligt sty rel se be slu tet får åter köp ge -
nom fö ras under pe ri o den till ett be lopp upp gå en de till max i malt 500 mil jo ner
kro nor och får inte in ne bä ra att in ne ha vet av egna ak ti er kom mer att över sti ga tio
pro cent av to talt antal ute stå en de ak ti er i bo la get. Åter köp får en dast ske till ett
pris per aktie inom det på Nas daq Stock holm vid var tid gäl lan de kursin ter val let,
var med avses in ter val let mel lan gäl lan de högs ta köp kurs och lägs ta sälj kurs som
pub li ce ras lö pan de av Nas daq Stock holm. Be tal ning för för vär va de ak ti er ska er -
läg gas kon tant. Under pe ri o den fram till den 30 sep tem ber 2025 har 2 115  000 B- 
aktier åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 160 Mkr. Efter åter kö pet in ne har
Peab 10 712  984 egna B- ak ti er mot sva ran de 3,6 pro cent av to talt antal ak ti er.
Utdelning
På Peabs års stäm ma den 6 maj 2025 be slu ta de stäm man om en total ut del ning
till ak tieä gar na för verk sam hets å ret 2024 på 2,75 kro nor per aktie upp de lat på två
ut be tal nings till fäl len. Vid det förs ta ut be tal nings till fäl let, som var i maj 2025, be -
ta la des det ut 1,50 kro nor per aktie. Vid det andra ut be tal nings till fäl let, som har
av stäm nings dag tis da gen den 28 ok to ber 2025, ska det be ta las ut 1,25 kro nor per
aktie. Ut del ning en för det andra till fäl let för vän tas skic kas ut av Eu roclear fre da -
gen den 31 ok to ber 2025.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2024, not 36. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra
nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under pe ri o den januari- september 2025.
Breddning cykelbana i Gamla stan
Stock holm
24

===== SIDA 25 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under pe ri o den januari- september 2025 till 41 246 Mkr (44 098). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl -
lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med -218  Mkr (2  186).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för pe ri o den januari- september 2025 till 1 626 Mkr (1 794) och rö rel se mar gi na len upp gick till 3,9 pro cent (4,1). Ju ste ring av egen ut -
veck la de bo stads pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med -37 Mkr (261).
Under pe ri o den har Peab och Unibail- Rodamco-Westfield för li kats av se en de Mall of Scan di nia via, vil ket på ver ka de fi nansnet tot med -611 Mkr. För mer in for ma tion, se
av snitt Öv ri ga upp lys ning ar.
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 15 358 15 720 41 246 44 098 58 431 61 283
Kostnader för produktion -13 647 -14 174 -37 431 -40 463 -52 370 -55 402
Bruttoresultat 1 711 1 546 3 815 3 635 6 061 5 881
Försäljnings- och administrationskostnader -668 -613 -2 436 -2 257 -3 368 -3 189
Övriga rörelseintäkter 83 46 285 435 332 482
Övriga rörelsekostnader -8 13 -38 -19 -30 -11
Rörelseresultat 1 118 992 1 626 1 794 2 995 3 163
Finansiella intäkter 20 66 113 193 179 259
Finansiella kostnader -112 -170 -1 038 -492 -1 188 -642
Finansnetto -92 -104 -925 -299 -1 009 -383
Resultat före skatt 1 026 888 701 1 495 1 986 2 780
Skatt -197 -154 -167 -221 -338 -392
Periodens resultat 829 734 534 1 274 1 648 2 388
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 829 732 528 1 271 1 649 2 392
Innehav utan bestämmande inflytande 0 2 6 3 -1 -4
Periodens resultat 829 734 534 1 274 1 648 2 388
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,89 2,54 1,84 4,42 5,74 8,32
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 286,6 287,5 287,2 287,5 287,2 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,8 7,8 10,8 7,8 10,8 10,8
Räntabilitet på eget kapital, % 10,3 10,1 10,3 10,1 10,3 15,7
1)
1)
1)
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Periodens resultat 829 734 534 1 274 1 648 2 388
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska
verksamheter -14 -74 -133 -12 -80 41
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -2 -16 -17 -2 -2 13
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -3 -6 -2 -7 -3 -8
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens
resultat 0 3 3 0 0 -3
Periodens övrigt totalresultat -19 -93 -149 -21 -85 43
Periodens totalresultat 810 641 385
1 253 1 563 2 431
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 810 639 379 1 250 1 564 2 435
Innehav utan bestämmande inflytande 0 2 6 3 -1 -4
Periodens totalresultat 810 641 385 1 253 1 563 2 431
26

===== SIDA 27 =====

Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 sep tem ber 2025 till 47 168 Mkr (49 129). Eget ka pi tal upp gick till 15 993 Mkr (15 316), vil ket gav en so li di tet på 33,9 pro cent
(31,2). På bo lags stäm man den 6 maj 2025 be slu ta des om ett to talt ut del nings be lopp till ak tieä gar na om 790 Mkr. Under andra kvar ta let har ut del ning läm nats med 431
Mkr (431) och res te ran de be lopp, 357 Mkr, kom mer att ut be ta las under det fjär de kvar ta let. Under kvar ta let har åter köp av egna ak ti er skett med 160 Mkr (–).
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 581 3 754 3 727
Materiella anläggningstillgångar 7 471 7 783 7 653
Förvaltningsfastigheter 59 59 59
Räntebärande långfristiga fordringar 539 1 448 516
Övriga långfristiga fordringar 1 669 2 265 2 889
Uppskjutna skattefordringar 48 78 48
Summa anläggningstillgångar 13 367 15 387 14 892
Projekt- och exploateringsfastigheter 18 713 17 342 18 342
Varulager 1 799 1 845 1 612
Räntebärande kortfristiga fordringar 27 1 156 1 127
Övriga kortfristiga fordringar 11 426 12 555 10 317
Likvida medel 1 836 844 1 478
Summa omsättningstillgångar 33 801 33 742 32 876
Summa tillgångar 47 168 49 129 47 768
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 15 968 15 287 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande 25 29 22
Summa eget kapital 15 993 15 316 16 504
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder
6 320 7 685 6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 5 15 53
Uppskjutna skatteskulder 518 576 544
Övriga långfristiga skulder 1 672 1 983 1 657
Summa långfristiga skulder 8 515 10 259 8 348
Räntebärande kortfristiga skulder 3 569 3 601 5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 732 3 909 2 859
Övriga kortfristiga skulder 16 359 16 044 14 689
Summa kortfristiga skulder 22 660 23 554 22 916
Summa skulder 31 175 33 813 31 264
Summa eget kapital och skulder 47 168 49 129 47 768
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital
28 619 30 526 30 878
Soliditet, % 33,9 31,2 34,6
Nettoskuld 10 224 11 762 11 253
Eget kapital per aktie, kr 55,96 53,18 57,34
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 285,3 287,5 287,5
27

===== SIDA 28 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 16 482 14 453 14 453
Periodens resultat 528 1 271 2 392
Periodens övrigt totalresultat -149 -21 43
Periodens totalresultat 379 1 250 2 435
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager 2 -1 -1
Skatt på kassaflödessäkring 0 1 0
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 53 15 26
Återköp av aktier -160 – –
Lämnade utdelningar -788 -431 -431
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -895 -416 -405
Utgående eget kapital 15 968 15 287 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 22 17 17
Periodens totalresultat 6 3 -4
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Lämnade utdelningar -3 – –
Nyemission – 9 9
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -3 9 9
Utgående eget kapital 25 29 22
Totalt utgående eget kapital 15 993 15 316 16 504
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i
rörelsekapital 1 443 1 623 2 182 2 362 3 483 3 663
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -99 201 -567 921 -304 1 184
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 271 220 -221 -134 27 114
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder -101 -593 -247 55 236 538
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 71 -172 -1 035 842 -41 1 836
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 514 1 451 1 147 3 204 3 442 5 499
Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel 11 – 11 28 11 28
Förvärv av anläggningstillgångar -314 -90 -799 -758 -973 -932
Avyttring av anläggningstillgångar 1 138 85 1 521 1 224 2 446 2 149
Kassaflöde från investeringsverksamheten 835 -5 733 494 1 484 1 245
Kassaflöde före finansiering 2 349 1 446 1 880 3 698 4 926 6 744
Återköp av egna aktier -160 – -160 – -160 –
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – – 2 – 2
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -1 245 -1 697 -774 -462 -2 174 -1 862
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering 441 -391 -153 -3 209 -1 171 -4 227
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare – – -431 -431 -431 -431
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – -3 – -3 –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -964 -2 088 -1 521 -4 100 -3 939 -6 518
Periodens kassaflöde 1 385 -642 359 -402 987 226
Likvida medel vid periodens början 453 1 490 1 478 1 243 844 1 243
Valutakursdifferens i likvida medel -2 -4 -1 3 5 9
Likvida medel vid periodens slut 1 836 844 1 836 844 1 836 1 478
29

===== SIDA 30 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för pe ri o den januari- september 2025 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 774 Mkr (666) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens
re sul tat upp gick till 658 Mkr (990). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 700 Mkr (990).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 339 Mkr (10 433). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 13 115 Mkr
(12 383). Mo  der bo la get har under pe ri o den re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 53 Mkr (15) och åter köp av egna ak ti er med 160 Mkr (–).
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
Mkr
Jul-sep
2025
Jul-sep
2024
Jan-sep
2025
Jan-sep
2024
Okt-sep
2024/2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 253 238 774 666 1 018 910
Administrationskostnader -286 -259 -944 -802 -1 308 -1 166
Övriga rörelseintäkter 0 0 0 1 -1 0
Rörelseresultat -33 -21 -170 -135 -291 -256
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – – 700 990 532 822
Övriga finansiella poster 39 50 117 137 161 181
Resultat efter finansiella poster 6 29 647 992 402 747
Bokslutsdispositioner – – – – 1 452 1 452
Resultat före skatt 6 29 647 992 1 854 2 199
Skatt -1 -7 11 -2 -238 -251
Periodens resultat 5 22 658 990 1 616 1 9481)
1)
30

===== SIDA 31 =====

Balansräkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
30 sep
2025
30 sep
2024
31 dec
2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 249 328 300
Materiella anläggningstillgångar 49 37 48
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 339 10 433 10 339
Fordringar koncernföretag 67 14 23
Uppskjuten skattefordran 109 86 106
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 515 10 533 10 468
Summa anläggningstillgångar 10 813 10 898 10 816
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
5 411 4 420 5 734
Aktuella skattefordringar 127 146 –
Övriga fordringar 171 73 61
Summa kortfristiga fordringar 5 709 4 639 5 795
Kassa och bank 0 0 0
Summa omsättningstillgångar 5 709 4 639 5 795
Summa tillgångar 16 522 15 537 16 611
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884 1 884
Fritt eget kapital 11 231 10 499 11 468
Summa eget kapital 13 115 12 383 13 352
 
Obeskattade reserver 2 798 2 919 2 798
Avsättningar
Övriga avsättningar 48 46 44
Summa avsättningar 48 46 44
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 7 3 112
Aktuella skatteskulder – – 89
Övriga skulder 554 186 216
Summa kortfristiga skulder 561 189 417
Summa skulder 561 189 417
Summa eget kapital och skulder
16 522 15 537 16 611
31

===== SIDA 32 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
32

===== SIDA 33 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
Koncernen
Jan-sep 2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
14 932 11 468 12 402 2 621 41 41 464 -218 41 246
Intern försäljning 1 582 881 2 512 13 1 016 -6 004 – –
Summa 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
Fördelning per land
Sverige
12 581 10 915 8 606 2 038 838 -5 369 29 609 -129 29 480
Norge 1 957 1 434 962 379 105 -308 4 529 -48 4 481
Finland 1 976 4 258 217 110 -322 6 239 -41 6 198
Danmark 1 071 4 -5 1 070 1 070
Övrigt 17 17 17
Summa 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 9 193 9 058 4 705 41 32 23 029 23 029
Privata kunder 5 739 2 410 7 697 2 580 9 18 435 -218 18 217
Interna kunder 1 582 881 2 512 13 1 016 -6 004 – –
Summa 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 51 7 4 364 603 38 -761 4 302 1 611 5 913
Över tid 16 453 12 330 9 091 1 904 846 -4 150 36 474 -1 829 34 645
Hyresintäkter 10 12 1 459 127 173 -1 093 688 688
Summa 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 16 453 12 330 9 091 1 904 17 -3 321 36 474 -1 829 34 645
Försäljning av varor 3 533 -400 3 133 3 133
Försäljning av
fastighetsprojekt 546 546 1 611 2 157
Transporttjänster 730 -337 393 393
Administrativa tjänster 829 -829 – –
Hyresintäkter 10 12 1 459 127 173 -1 093 688 688
Övrigt 51 7 101 57 38 -24 230 230
Summa 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
1)
2)
 2)
1)
2)
33

===== SIDA 34 =====

Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
Koncernen
Jan-sep 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 15 330 10 801 13 226 2 513 42 41 912 2 186 44 098
Intern försäljning 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per land
Sverige
13 354 10 322 8 770 1 869 804 -5 911 29 208 1 621 30 829
Norge 2 104 1 324 1 173 336 97 -396 4 638 378 5 016
Finland 1 818 5 040 328 106 -214 7 078 187 7 265
Danmark 985 -1 984 984
Övrigt 4 4 4
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 9 116 8 618 5 488 9 34 23 266 23 266
Privata kunder 6 214 2 183 7 738 2 504 8 18 646 2 186 20 832
Interna kunder 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 38 15 4 419 1 043 41 -802 4 754 3 733 8 487
Över tid 17 227 11 620 10 061 1 412 796 -4 565 36 551 -1 547 35 004
Hyresintäkter 11 11 1 492 78 170 -1 155 607 607
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 17 227 11 620 10 061 1 412 29 -3 799 36 550 -1 547 35 003
Försäljning av varor 3 471 -577 2 894 2 894
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 024 1 024 3 733 4 757
Transporttjänster 865 -203 662 662
Administrativa tjänster 767 -766 1 1
Hyresintäkter 11 11 1 492 78 170 -1 155 607 607
Övrigt 38 15 83 19 41 -22 174 174
Summa 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per land
Sverige
18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843
Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820
Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170
Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438
Övrigt 12 12 12
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578
Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705
Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962
Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486
Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700
Transporttjänster 1 218 -290 928 928
Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – –
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -35 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 269 Mkr samt bo stads pro jekt 1 108 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -33 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 399 Mkr samt bo stads pro jekt 2 053 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-sep
2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 14 932 11 468 12 402 2 621 41 41 464 -218 41 246
Intern försäljning 1 582 881 2 512 13 1 016 -6 004 – –
Summa intäkter 16 514 12 349 14 914 2 634 1 057 -6 004 41 464 -218 41 246
Rörelseresultat 364 487 870 118 -239 30 1 630 -4 1 626
Rörelsemarginal, % 2,2 3,9 5,8 4,5 3,9 3,9
Finansiella intäkter 113 113
Finansiella kostnader -1 003 -35 -1 038
Finansnetto -890 -35 -925
Resultat före skatt 740 -39 701
Skatt -168 1 -167
Periodens resultat 572 -38 534
Sysselsatt kapital (UB) -2 065 -695 10 034 19 138 277 26 689 1 930 28 619
Balansomslutning 44 791 2 377 47 168
Eget kapital 16 296 -303 15 993
Soliditet, % 36,4 33,9
Nettoskuld 7 991 10 224
Kassaflöde före
finansiering 1 649 814 592 -370 -816 1 869 11 1 880
1)
2)
3)
4)
 5)  5) 5)  5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
Koncernen Jan-sep
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning
15 330 10 801 13 226 2 513 42 41 912 2 186 44 098
Intern försäljning 1 946 845 2 746 20 965 -6 522 – –
Summa intäkter 17 276 11 646 15 972 2 533 1 007 -6 522 41 912 2 186 44 098
Rörelseresultat 320 359 818 207 -199 3 1 508 286 1 794
Rörelsemarginal, % 1,9 3,1 5,1 8,2 3,6 4,1
Finansiella intäkter 193 193
Finansiella kostnader -459 -33 -492
Finansnetto -266 -33 -299
Resultat före skatt 1 242 -253 1 495
Skatt -199 -22 -221
Periodens resultat 1 043 231 1 274
Sysselsatt kapital (UB) -498 -263 10 688 18 229 -619 27 537 2 989 30 526
Balansomslutning 45 677 3 452 49 129
Eget kapital 15 650 -334 15 316
Soliditet, % 34,3 31,2
Nettoskuld 8 439 3 323 11 762
Kassaflöde före
finansiering 90 445 859 218 -730 882 2 816 3 698
1)
 2)
3)
4)
5) 5) 5) 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Koncernen Jan-dec
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163
Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2
Finansiella intäkter 259 259
Finansiella kostnader -597 -45 -642
Finansnetto -338 -45 -383
Resultat före skatt 2 425 355 2 780
Skatt -345 -47 -392
Årets resultat 2 080 308 2 388
Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 28 999 1 879 30 878
Balansomslutning 45 226 2 542 47 768
Eget kapital 16 760 -256 16 504
Soliditet, % 37,1 34,6
Nettoskuld 9 118 2 135 11 253
Kassaflöde före
finansiering -3 697 2 324 423 -840 2 601 4 143 6 744
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -45 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 411 Mkr samt bo stads pro jekt 1 131 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
 5) 5)  5)  5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
37

===== SIDA 38 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2024, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen 30 sep 2025 30 sep 2024 31 dec 2024
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 42 42 45 45 45 45
Varav onoterade fonder 1 1 4 4 4 4
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 3 3 1 1 10 10
Varav råvarusäkring med termin 2 2 1 1 9 9
Varav valutaderivat 1 1 – 1 1
Summa finansiella tillgångar 3 42 45 1 45 46 10 45 55
Finansiella skulder
Övriga kortfristiga skulder 14 14 17 17 1 1
Varav valutaderivat 1 1 1 1 –
Varav råvarusäkring med termin 13 13 16 16 1 1
Summa finansiella skulder 14 – 14 17 – 17 1 – 1
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 30 sep 2025 30 sep 2024 31 dec 2024 30 sep 2025 30 sep 2024 31 dec 2024
Ingående balans 4 5 5 41 41 41
Investeringar 1
Erhållen utdelning -2 -1  -1
Redovisat i periodens resultat
Finansnetto -2
Utgående balans 1 4 4 41 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr  30 sep 2025  30 sep 2024 31 dec 2024
Ingående balans – 6 6
Periodens utbetalningar -6  -6
Utgående balans – – –
38

===== SIDA 39 =====

Kommande information
Kapitalmarknadsuppdatering 25 november 2025
Bokslutskommuniké 2025 4 februari 2026
Års- och hållbarhetsredovisning 2025 April 2026
Rapport för första kvartalet samt årsstämma 2026 29 april 2026
Rapport för andra kvartalet 2026 14 juli 2026
Rapport för tredje kvartalet 2026 28 oktober 2026
Förs löv den 24 ok to ber 2025
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens fre da gen den
24 ok to ber kloc kan 09.00 av vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO
Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via https://peab.se/om- 
peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://peab.events.in de res.com/q3- report-2025
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.in de res.com/te le con fe rence/?id=5008775
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef
Peab, 0725 33  31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra
en ligt EUs mark  nads miss bruks för ord ning. In for ma tio nen läm na des, genom
ovanstå en de k on takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 24 ok to ber 2025, kl.
08.00 CET .
•
•
•
•
•
•
Granskningsrapport
Vi har ut fört en över sikt lig gransk ning av den fi nan si el la delårs in for ma tio nen i
sam man drag (delårs rap por ten) för Peab AB (publ) per 30 sep tem ber 2025 och
den ni omå na ders pe ri od som slu ta de per detta datum. Det är sty rel sen och verk -
stäl lan de di rek tö ren som har an sva ret för att upp rät ta och pre sen te ra denna
delårs rap port i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen. Vårt an svar är att
ut ta la en slut sats om denna delårs rap port grun dad på vår över sikt li ga gransk -
ning.
Vi har ut fört vår över sikt li ga gransk ning i en lig het med In ter na tio nal Stan dard on
Re vi ew En ga ge ments ISRE 2410 Över sikt lig gransk ning av fi nan si ell delårs in for -
ma tion ut f örd av fö re ta gets valda re vi sor. En över sikt lig gransk ning be står av att
göra för fråg ning ar, i förs ta hand till per so ner som är an sva ri ga för fi nan si el la frå -
gor och re do vis nings frå gor, att ut fö ra ana ly tisk gransk ning och att vidta andra
över sikt li ga gransk nings åt gär der. En över sikt lig gransk ning har en annan in rikt -
ning och en be tyd ligt mind re om fatt ning jäm fört med den in rikt ning och om fatt -
ning som en re vi sion en ligt In ter na tio nal Stan dards on Au di ting och god re vi -
sions sed i öv rigt har.
De gransk nings åt gär der som vid tas vid en över sikt lig gransk ning gör det inte möj -
ligt för oss att skaf fa oss en sådan sä ker het att vi blir med vet na om alla vik ti ga
om stän dig he ter som skul le kunna ha bli vit iden ti fi e ra de om en re vi sion ut förts.
Den ut ta la de slut sat sen grun dad på en över sikt lig gransk ning har där för inte den
sä ker het som en ut ta lad slut sats grun dad på en re vi sion har.
Grun dat på vår över sikt li ga gransk ning har det inte kom mit fram några om stän -
dig he ter som ger oss an led ning att anse att delårs rap por ten inte, i allt vä sent ligt,
är upp rät tad för kon cer nens del i en lig het med IAS 34 och års re do vis nings la gen
samt för mo der bo la gets del i en lig het med års re do vis nings la gen.
 
Förs löv den 24 ok to ber 2025
Ernst & Young AB
 
Jonas Svens son
Auk to ri se rad re vi sor
39

===== SIDA 40 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Nettoomsättning 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159
Kostnader för produktion -13 647 -13 369 -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 -11 008 -16 139 -13 765
Bruttoresultat 1 711 1 694 410 2 246 1 546 1 647 442 1 226 1 394
Försäljnings- och administrationskostnader -668 -985 -783 -932 -613 -885 -759 -843 -600
Övriga rörelseintäkter 83 88 114 47 46 60 329 91 100
Övriga rörelsekostnader -8 -7 -23 8 13 -8 -24 -3 17
Rörelseresultat 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12 471 911
Finansiella intäkter 20 39 54 66 66 59 68 61 56
Finansiella kostnader -112 -753 -173 -150 -170 -167 -155 -173 -198
Finansnetto -92 -714 -119 -84 -104 -108 -87 -112 -142
Resultat före skatt 1 026 76 -401 1 285 888 706 -99 359 769
Skatt -197 -4 34 -171 -154 -110 43 -148 -145
Periodens resultat 829 72 -367 1 114 734 596 -56 211 624
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 829 72 -373 1 121 732 596 -57 211 623
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 6 -7 2 0 1 0 1
Periodens resultat 829 72 -367 1 114 734 596 -56 211 624
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,89 0,25 -1,30 3,90 2,54 2,08 -0,20 0,74 2,17
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 286,6 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Sysselsatt kapital (UB)
28 619 28 644 29 646 30 878 30 526 31 962 33 016 32 888 35 805
Eget kapital (UB) 15 993 15 316 16 001 16 504 15 316 14 666 14 481 14 470 14 405
40

===== SIDA 41 =====

Af färs om rå den
Mkr
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Nettoomsättning
Bygg 5 238 5 959 5 317 6 541 5 130 6 358 5 788 7 029 5 789
Anläggning 4 248 4 433 3 668 4 893 3 810 4 278 3 558 4 454 3 491
Industri 6 953 5 678 2 283 5 576 7 528 6 033 2 411 5 056 6 780
Projektutveckling 892 751 991 1 737 758 720 1 055 1 456 856
– varav Fastighetsutveckling 48 36 57 636 6 21 23 453 7
– varav Bostadsutveckling 844 715 934 1 101 752 699 1 032 1 003 849
Koncerngemensamt 349 362 346 343 333 345 329 377 343
Elimineringar -2 078 -2 246 -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 -2 000 -2 733 -2 523
Koncernen, segmentsredovisning 15 602 14 937 10 925 16 785 15 539 15 232 11 141 15 639 14 736
Justering bostäder till IFRS -244 126 -100 400 181 1 696 309 1 726 423
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159
Rörelseresultat
Bygg 116 137 111 96 96 123 101 -358 96
Anläggning 169 204 114 140 117 165 77 180 110
Industri 875 544 -549 597 848 449 -479 476 588
Projektutveckling 36 -1 83 521 -6 -33 246 17 46
– varav Fastighetsutveckling 84 11 49 533 8 21 261 63 21
– varav Bostadsutveckling -48 -12 34 -12 -14 -54 -15 -46 25
Koncerngemensamt -62 -121 -56 -142 -62 -79 -58 -159 -33
Elimineringar 14 -3 19 43 2 -6 7 -23 -21
Koncernen, segmentsredovisning 1 148 760 -278 1 255 995 619 -106 133 786
Justering bostäder till IFRS -41 20 -16 103 -14 190 85 330 115
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 11 10 12 11 11 5 9 8 10
Koncernen, IFRS 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12 471 911
Rörelsemarginal, %
Bygg 2,2 2,3 2,1 1,5 1,9 1,9 1,7 -5,1 1,7
Anläggning 4,0 4,6 3,1 2,9 3,1 3,9 2,2 4,0 3,2
Industri 12,6 9,6 -24,0 10,7 11,3 7,4 -19,9 9,4 8,7
Projektutveckling 4,0 -0,1 8,4 30,0 -0,8 -4,6 23,3 1,2 5,4
– varav Fastighetsutveckling 175,0 30,6 86,0 83,8 133,3 100,0
1 134,8 13,9 300,0
– varav Bostadsutveckling -5,7 -1,7 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 -1,5 -4,6 2,9
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning 7,4 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 7,3 5,2 -2,6 8,0 6,3 4,8 -0,1 2,7 6,0
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,01 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85
Sysselsatt kapital (UB)
26 689 27 104 27 673 28 999 27 537 28 719 27 721 27 639 29 072
Eget kapital (UB) 16 296 15 572 16 285 16 760 15 650 14 992 14 976 15 082 15 239
Orderingång 10 223 13 183 16 574 12 052 10 135 16 434 17 889 10 527 11 034
Orderstock vid periodens utgång 48 279 51 757 51 955 44 906 47 026 50 578 47 808 39 060 41 669
41

===== SIDA 42 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs webb si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie, före och efter utspädning
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
42

===== SIDA 43 =====

Fo to gra fer: Andre as Lind gren, Erik Bodén, Inger Ber tils dot ter, Johan Marklund, Ku va to i misto Kuvio Oy, Lars Ar dav re, Mette Ot tos son, Samu el Unéus, Semren Måns son och Thurston Emp son.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv.
Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om -
rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Till -
sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar,
musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler
vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti den.
Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
58 Mdkr
Antal anställda, cirka
13 000
Fyra
Af färs om rå den
Bygg
 Anläggning
 Industri
 Projektutveckling
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 13 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 58 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se