Kvartalsrapport Q4 2023

===== SIDA 1 =====

Bokslutskommuniké
JANUARI – DECEMBER 2023
Dädesjö skola
Växjö

===== SIDA 2 =====

Marknaden fortsatt tudelad
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 15 639 17 048 58 821 63 135
Rörelseresultat 133 853 1 853 2 741
Rörelsemarginal, % 0,9 5,0 3,2 4,3
Resultat före skatt 31 818 1 895 2 670
Periodens resultat -72 542 1 414 2 037
Resultat per aktie, kr -0,25 1,89 4,92 6,98
Räntabilitet på eget kapital, % 9,5 14,0 9,5 14,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,7 12,2 8,7 12,2
Nettoskuld 8 676 6 899 8 676 6 899
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,5 0,6 0,5
Soliditet, % 34,0 34,7 34,0 34,7
Kassaflöde före finansiering 1 462 -897 -1 317 -1 955
Medeltal antal anställda 13 771 14 675 13 808 14 211
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 17 365 17 141 61 600 61 933
Rörelseresultat, IFRS 471 886 2 586 2 557
Resultat före skatt, IFRS 359 840 2 586 2 440
Periodens resultat, IFRS 211 558 1 988 1 831
Resultat per aktie, IFRS, kr 0,74 1,93 6,92 6,27
Nettoskuld, IFRS 14 537 16 681 14 537 16 681
Soliditet, IFRS, % 29,4 27,0 29,4 27,0
Kassaflöde före finansiering, IFRS 3 155 -504 2 655 -3 159
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
21 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv4-21Kv1-22Kv2-22Kv3-22Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
Oktober-december 2023
Anpassning av verksamheten samt reserveringar, nedskrivningar
och omstruktureringar om totalt -525 Mkr
Nettoomsättning 15 639 Mkr (17 048)
Rörelseresultat 133 Mkr (853)
Rörelsemarginal 0,9 procent (5,0)
Resultat före skatt 31 Mkr (818)
Resultat per aktie -0,25 kr (1,89)
Orderingång 10 527 Mkr (10 455)
Kassaflöde före finansiering 1 462 Mkr (-897)
•
•
•
•
•
•
•
•
Januari-december 2023
Skiljedom meddelad avseende Mall of Scandinavia (MoS)
Nettoomsättning 58 821 Mkr (63 135)
Rörelseresultat 1 853 Mkr (2 741)
Rörelsemarginal 3,2 procent (4,3)
Resultat före skatt 1 895 Mkr (2 670)
Resultat per aktie 4,92 kr (6,98)
Orderingång 45 108 Mkr (53 259)
Orderstock 39 060 Mkr (44 389)
Kassaflöde före finansiering -1 317 Mkr (-1 955)
Nettoskuld 8 676 Mkr (6 899)
Nettoskuldsättningsgrad 0,6 (0,5)
Styrelsen föreslår en utdelning om 1,50 kr (4,00) per aktie
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
2023 kän ne teck na des av den tu de la de mark na den. Den kraf tigt för säm ra de bo stads mark na den på ver ka de Peabs bo stads byg gan de, sam ti digt som of fent ligt hus -
byg gan de, an lägg ning och be lägg ning fort sat te att upp vi sa en god ut veck ling. Det visar på styr kan i vår breda af färsmo dell med fyra af färs om rå den och lokal för -
ank ring nära kun den.
Koncernens utveckling
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sju pro cent 2023 och upp gick till
58 821 Mkr (63 135). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 1 853 Mkr (2 741) och rö rel se -
mar gi na len till 3,2 pro cent (4,3). Den kraf ti ga för säm ring en på bo stads mark na -
den i Nor den har på ver kat oss fram för allt inom af färs om rå de na Pro jekt ut veck -
ling och Bygg. An lägg ning, Be lägg ning och of fent ligt hus byg gan de inom Bygg har
haft en god ut veck ling, men det kom pen se rar inte fullt ut ef fek ten av det kraf tigt
mins ka de bo stads byg gan det. För att kunna möta den för säm ra de bo stads mark -
na den an pas sar vi verk sam he ten inom bygg pro duk tion, bo stads ut veck ling, ut -
hyr nings verk sam het samt cen tra la stöd funk tio ner. Det med för om struk tu re rings -
kost na der, men också sänk ta om kost na der fram ö ver. Inom af färs om rå de Bygg
har vi gjort pro jekt ned skriv ning ar av dels bo stads pro jekt som är er håll na före
krigs ut brot tet i Ukrai na som på ver kats av pri sök ning ar och nu när mar sig sitt slut,
dels av ett antal pro jekt i den nors ka verk sam he ten. Sam man ta get upp gick re ser -
ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk tu re rings kost na der till 525 Mkr, varav ned -
skriv ning av good will upp gick till 125 Mkr. Efter dessa åt gär der står vi väl rus ta de
att han te ra både en fort satt svag bo stads mark nad och att möta en upp åt gå en de
mark nad.
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de Bygg var net to om sätt ning en fyra pro cent lägre jäm fört med
fö re gå en de år. Den lägre ef ter frå gan på bo stads pro jekt har inte kun nat kom pen -
se ras fullt ut av andra pro jekt. Af färs om rå de An lägg ning har haft en fort satt hög
ak ti vi tet under året och om sätt ning en ökade något under 2023. Rö rel se mar gi na -
len i Bygg exkl. Mall of Scan di na via (MoS) upp gick till 0,1 pro cent (2,2) och i An -
lägg ning till 3,3 pro cent (3,3). Inom af färs om rå de Bygg pågår ar be tet med att stäl -
la om verk sam he ten från bo stads pro jekt till andra typer av bygg pro jekt. Sam -
man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na exkl. MoS
till 1,3 pro cent (2,6).
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sju pro cent, vil ket
främst för kla ras av lägre om sätt ning inom Be lägg ning och Be tong. Rö rel se mar gi -
na len för bätt ra des och upp gick till 4,8 pro cent (3,5), hu vud sak li gen till följd av
högre in tjä ning inom Be lägg ning.
I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 34 pro cent
till följd av den låga ak ti vi te ten inom bo stads ut veck ling i Nor den. Få sålda bo stä -
der och låg igång sätt ning av egen ut veck la de bo stads pro jekt bi drog till det fort -
satt mins kan de rö rel se re sul ta tet inom Bo stads ut veck ling, som upp vi sa de en rö -
rel se mar gi nal på 3,8 pro cent (11,5). I Fas tig hets ut veck ling bi drog fas tig hets trans -
ak tio ner po si tivt men re sul tat bi drag från de läg da bolag var lägre jäm fört med fö -
re gå en de år.
To talt antal igång sat ta egen ut veck la de bo stä der under 2023 var 727 (2 336), varav
121 (1 810) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 606 (526) var bo stä der i hy res -
rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. An ta let sålda bo stä der upp gick to talt till
934 (1 709), varav 542 (1 643) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 392 (66) var
bo stä der i hy res rätts pro jekt. To talt antal bo stä der i pro duk tion har mins kat till
3 694 (5 718) till följd av få igång sätt ning ar av pro jekt under året. För sälj nings gra -
den i på gåen de pro jekt för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick per den 31 de -
cem ber 2023 till 68 pro cent (69).
Orderläge
Or de rin gång en mins ka de under 2023 till 45,1 Mdkr (53,3). Minsk ning en för kla ras
till störs ta delen av den svaga ef ter frå gan på bo stads pro jekt, vil ket på ver kat af -
färs om rå de na Pro jekt ut veck ling och Bygg. Inom An lägg ning har or de rin gång en
ökat något under året. Or de rin gång en från of fent li ga be stäl la re har varit god
under året. Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av året upp gick till 39,1
Mdkr (44,4).
Skiljedom till Peabs fördel
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab
vann fram gång. Uni bail Ro damco West fi eld har sedan dess yrkat att hov rät ten ska
upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Under pro ces sen
är domen in hi be rad vil ket in ne bär att den inte kan verk stäl las och att tid punk ten
för be tal ning skjuts fram. Peab gör ingen ny be döm ning av se en de de ti di ga re
kom mu ni ce ra de be döm da re sul ta tef fek ter na och ser inte att det fö re lig ger någon
grund för klan der.
Marknad och framtidsutsikter
Ut sik ter na för de nor dis ka bygg mark na der na pekar på ned gång ar i Sve ri ge och
Fin land samt oför änd ra de ni vå er i Norge för 2024. Bo stads mark na der na vän tas
vara fort satt nedåt gå en de, medan an lägg nings mark na der na för vän tas vara sta bi -
la.
När det gäl ler bo stä der star tas det för när va ran de knappt några nya pro jekt på
mark na den. Det är inte bra att bo stads byg gan det mins kat så kraf tigt med tanke
på att de un der lig gan de be ho ven i Nor den kvar står. Frå gan om hur den lång sik ti -
ga han te ring en av bo stads för sörj ning en bör se ut, fram för allt i Sve ri ge, är vik tig
att bringa klar het i. Sam ti digt kan vi för Peabs del kon sta te ra att vi har en väl di -
men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den
åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Peabs af färsmo dell med fyra af färs om rå den och lokal för ank ring tjä nar oss väl
såväl i goda som i svå ra re tider. Vi ser hur våra fyra sam ver kan de af färs om rå den,
om fat tan de lo ka la när va ro i Nor den och våra kom pe ten ta med ar be ta re mins kar
Peabs sår bar het i rå dan de mark nads lä ge. I det långa per spek ti vet finns goda för -
ut sätt ning ar för till växt inom de seg ment och mark na der där vi ver kar.
Måluppfyllelse
Vi re do vi sar ut fal let av samt li ga våra nio ex ter na mål efter ut gång en av 2023.
Målupp fyll na den va ri e rar, och på ver kas av de mer ut ma nan de mark nads för ut -
sätt ning ar na. Vi lig ger över våra mål när det gäl ler Nöjd- kund-index, re kom men -
de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS) och målet om jäm ställd re kry te ring inom pro -
duk tionsnä ra tjäns ter. Vi når även målet av se en de all var li ga olyc kor för 2023,
även om nivån fort satt lig ger på en för hög nivå. Minsk ning en av kol di ox idin ten si -
te ten föl jer vår plan mot målen 2030. Den pro duk tion vi själ va har kon troll över är
vi på god väg att stäl la om, men ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra
ak tö rer för att sänka våra kol di ox i dav tryck.
När det gäl ler våra fi nan si el la mål är ett av målen att över tid ha en rö rel se mar gi -
nal över 6 pro cent. För 2023 upp gick mar gi na len till 3,2 pro cent till följd av det
för säm ra de mark nads lä get. Vårt andra fi nan si el la mål, net toskuld sätt nings gra -
den, upp gick vid årets ut gång till 0,6, vil ket är inom målin ter val let 0,3-0,7. Vi har
starkt fokus på kassa flö de och net toskuld, och upp vi sa de tyd li ga för bätt ring ar av
dessa i det fjär de kvar ta let 2023.
Förslag till utdelning
Sty rel sen fö re slår Peabs års stäm ma att be slu ta om en ut del ning på 1,50 kro nor
per aktie. Be räk nat på antal ute stå en de ak ti er mot sva rar det 30 pro cent av årets
re sul tat en ligt seg ments re do vis ning en, vil ket är lägre än vårt fi nan si el la mål om
en ut del ning på 50 pro cent av årets re sul tat. Ut del ning en be döms vara ba lan se -
rad ut i från or der si tu a tion, in tjä nings för må ga och fi nan si ell ställ ning.
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat 
Oktober – december 2023
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med åtta pro cent under fjär de kvar ta let
2023 och upp gick till 15 639 Mkr (17 048).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning med 16 pro cent jäm fört med fjär -
de kvar ta let fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras i hu vud sak av lägre ef ter frå gan
på ny pro duk tion av bo stä der i samt li ga län der, vil ket inte har kun nat kom pen se -
ras av andra typer av pro jekt. Ned gång en är tyd li gast i Norge och Fin land. I af färs -
om rå de An lägg ning var om sätt ning en något högre jäm fört med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år. I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med
elva pro cent och minsk ning en är främst re la te rad till Be lägg ning och Be tong men
även Ut hyr ning och Bygg sy stem hade en lägre om sätt ning under kvar ta let till
följd av en sva ga re bygg mark nad. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de
om sätt ning en med 27 pro cent och minsk ning en är re la te rad till Bo stads ut veck -
ling och den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den. I Fas tig hets ut veck ling
på ver ka des om sätt ning en po si tivt av för sälj ning av kon tors fas tig het i Malmö.
Rö rel se re sul ta tet för fjär de kvar ta let 2023 upp gick till 133 Mkr (853) och rö rel se -
mar gi na len upp gick till 0,9 pro cent (5,0). För att kunna möta den för säm ra de bo -
stads mark na den an pas sar vi verk sam he ten inom bygg pro duk tion, bo stads ut -
veck ling, ut hyr nings verk sam het samt cen tra la stöd funk tio ner. Det med för om -
struk tu re rings kost na der, men också sänk ta om kost na der fram ö ver. Inom af färs -
om rå de Bygg har vi gjort pro jekt ned skriv ning ar av dels bo stads pro jekt som är er -
håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na som på ver kats av pri sök ning ar och nu när mar
sig sitt slut, dels av ett antal pro jekt i den nors ka verk sam he ten. Sam man ta get
upp gick re ser ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk tu re rings kost na der till 525
Mkr, varav ned skriv ning av good will upp gick till 125 Mkr. Av to ta la be lop pet om
525 Mkr har 465 Mkr be las tat af färs om rå de Bygg och 60 Mkr Kon cern ge men samt.
Efter dessa åt gär der står vi väl rus ta de att han te ra både en fort satt svag bo stads -
mark nad och att möta en upp åt gå en de mark nad. Rö rel se mar gi na len upp gick i
af färs om rå de Bygg efter re ser ve ring ar och ned skriv ning ar till -5,1 pro cent (2,0). I
af färs om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 4,0 pro cent (4,0). I kvar -
ta let är det fort satt en viss ut späd ning av rö rel se mar gi na len till följd av de höga
kost na der na för ma te ri al och ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet i
Ukrai na. Sam man ta get för ent re pre nad verk sam he ter na upp gick rö rel se mar gi na -
len till -1,6 pro cent (2,7). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re sul ta tet till
476 Mkr (283) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 9,4 pro cent (5,0). För bätt -
ring en för kla ras främst av ökad in tjä ning inom Be lägg ning medan Ut hyr ning
hade en lägre in tjä ning i kvar ta let.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling hade ett lägre rö rel se re sul tat, vil ket är re la te rat
till Bo stads ut veck ling. Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der har in ne bu rit
färre sålda bo stä der och inga pro duk tions star ter av bo stads pro jekt för bo stads -
rät ter/ägar lä gen he ter under kvar ta let, vil ket på ver kat rö rel se re sul ta tet ne ga tivt
inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till -4,6
pro cent (14,7). I Fas tig hets ut veck ling på ver ka de re a li sa tions vins ter från fas tig -
hets trans ak tio ner po si tivt med 88 Mkr (2) medan re sul tat bi drag från de läg da
bolag var lägre jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under fjär de kvar ta let till -482 Mkr
(-365). I be lop pet ingår ned skriv ning av good will med -125 Mkr.
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -23 Mkr (-27).
Fi nansnet tot upp gick till -102 Mkr (-35) varav rän te net tot upp gick till -120 Mkr
(-54).
Re sul tat före skatt upp gick till 31 Mkr (818). Pe ri o dens re sul tat upp gick till -72 Mkr
(542).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal ex klu si ve ef fek ten av MoS upp gick till 4,4 %
Mkr %
Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia Rörelseresultat Rörelsemarginal
Filfabriken
Troll hät tan
4

===== SIDA 5 =====

Januari – december 2023
Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de med sju pro cent under 2023 och upp gick
till 58 821 Mkr (63 135). Ju ste rat för för vär va de och avytt ra de en he ter samt va -
luta kur sef fek ter mins ka de om sätt ning en med åtta pro cent. Av årets net to om sätt -
ning avsåg 16 740 Mkr (18 892) för sälj ning och pro duk tion ut förd ut an för Sve ri ge.
Av net to om sätt ning en har an de len till of fent li ga kun der ökat och stod för 48 pro -
cent (43) medan pri va ta kun der stod för 52 pro cent (57).
I af färs om rå de Bygg har net to om sätt ning en mins kat med fyra pro cent jäm fört
med fö re gå en de år. Den lägre ef ter frå gan på ny pro duk tion av bo stä der har inte
kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga
våra verk sam hets län der. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en
fort satt hög nivå under året och net to om sätt ning en ökade något i jäm fö rel se
med fö re gå en de år. I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sju
pro cent vil ket främst för kla ras av en lägre om sätt ning inom Be lägg ning och Be -
tong. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 34 pro -
cent och för kla ras av den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har
på ver kat om sätt ning en inom Bo stads ut veck ling.
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via (MoS) i Solna.
Domen in ne bar en po si tiv ef fekt i rö rel se re sul ta tet om 400 Mkr i andra kvar ta let
2023.
Rö rel se re sul ta tet för 2023 upp gick till 1 853 Mkr (2 741) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 3,2 pro cent (4,3). För att kunna möta den för säm ra de bo stads mark na -
den an pas sar vi verk sam he ten inom bygg pro duk tion, bo stads ut veck ling, ut hyr -
nings verk sam het samt cen tra la stöd funk tio ner. Det med för om struk tu re rings -
kost na der, men också sänk ta om kost na der fram ö ver. Inom af färs om rå de Bygg
har vi gjort pro jekt ned skriv ning ar av dels bo stads pro jekt som är er håll na före
krigs ut brot tet i Ukrai na som på ver kats av pri sök ning ar och nu när mar sig sitt slut,
dels av ett antal pro jekt i den nors ka verk sam he ten. Sam man ta get upp går re ser -
ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk tu re rings kost na der till 525 Mkr, varav ned -
skriv ning av good will upp gick till 125 Mkr. Av to ta la be lop pet om 525 Mkr har 465
Mkr be las tat af färs om rå de Bygg och 60 Mkr Kon cern ge men samt. Efter dessa åt -
gär der står vi väl rus ta de att han te ra både en fort satt svag bo stads mark nad och
att möta en upp åt gå en de mark nad. I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na -
len exkl. MoS till 0,1 pro cent (2,2). I af färs om rå de An lägg ning var rö rel se mar gi na -
len oför änd rad på 3,3 pro cent (3,3). Trots på ver kan av de höga kost na der na för
ma te ri al och ener gi på kon trakt er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na, upp vi sa de
An lägg ning en hög och sta bil rö rel se mar gi nal. Sam man ta get upp gick rö rel se mar -
gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 1,3 pro cent (2,6). I af färs om rå de In du -
stri var rö rel se mar gi na len högre under året och upp gick till 4,8 pro cent (3,5), vil -
ket i hu vud sak för kla ras av ökad in tjä ning inom Be lägg ning. Ut hyr ning hade ett
lägre rö rel se re sul tat under året till följd av en sva ga re bygg mark nad. I af färs om -
rå de Pro jekt ut veck ling var rö rel se re sul ta tet vä sent ligt lägre på grund av den
svaga ef ter frå gan på bo stä der. Inom Bo stads ut veck ling har färre sålda bo stä der
och igång sat ta bo stads pro jekt på ver kat rö rel se re sul ta tet ne ga tivt.
Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 3,8 pro cent (11,5). I Fas tig -
hets ut veck ling var re sul tat bi drag från de läg da bolag lägre jäm fört med fö re gå en -
de år. Ned gång en för kla ras hu vud sak li gen av ökade rän te kost na der i de de läg da
bo la gen. Re a li sa tions vins ter från fas tig hets trans ak tio ner upp gick till 96 Mkr (85).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under pe ri o den till -1 532 Mkr (-1 349).
I be lop pet ingår ned skriv ning av good will med -125 Mkr.
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
året på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -56 Mkr (-58).
Fi nansnet tot upp gick till 42 Mkr (-71) varav rän te net tot upp gick till -30 Mkr (-120).
En högre net toskulds ni vå och högre rän tor har haft en ne ga tiv på ver kan på rän te -
net tot under året. I rän te net tot ingick en po si tiv ef fekt om 390 Mkr till följd av skil -
je do men i Mall of Scan di na via.
Re sul tat före skatt upp gick till 1 895 Mkr (2 670). Årets skatt upp gick till -481 Mkr
(-633) och mot sva rar en skatt om 25 pro cent (24). Den höga skat te sat sen för kla ras
främst av ej ak ti ve ra de un der skott.
Årets re sul tat upp gick till 1 414 Mkr (2 037).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12 månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der ex klu si ve ef fek ten av MoS upp gick per 30 juni 2023 till
3,8%, per 30 sep tem ber 2023 till 3,6% och per 31 de cem ber 2023 till 2,5 %
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23*
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia Rörelseresultat Rörelsemarginal
Förskolan Nygården
Nybro
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 de cem ber
2023 till 44 295 Mkr (43 220). Eget ka pi tal upp gick till 15 082 Mkr (14 978), vil ket
gav en so li di tet på 34,0 pro cent (34,7).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 31 de cem ber 2023 till 8 676 Mkr
(6 899). Den ökade net toskul den för kla ras av ökad rö rel se ka pi tal bind ning inom
främst af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring
för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion.
Den osål da delen upp gick till 2 685 Mkr (2 209). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick
till 2 638 Mkr (1 617) och ök ning en för kla ras i hu vud sak av ka pital ford ran upp gå -
en de till 1 067 Mkr på Uni bail Ro damco West fi eld en ligt ut fall i skil je dom, vil ken
med de la des den 30 juni 2023. För mer in for ma tion av se en de skil je do men, se Öv -
ri ga upp lys ning ar. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen, in klu si ve rän te de ri -
vat, upp gick den 31 de cem ber 2023 till 5,7 pro cent (3,3).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid årets slut 6 410 Mkr jäm fört med
7 640 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Som en kon se kvens av att Peab från och med 1 ja nu a ri 2020 kon so li de rar svens ka
bo stads rätts för e ning ar en ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads -
rätts för e ning ar under pro duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na
och bo stads rätts för e ning ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar
Peab upp bor genså ta gan den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett
ga ran tiå ta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
Kon cer nens even tu al för plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och
kom man dit bo lag, upp gick vid årets ut gång till 2 428 Mkr jäm fört med 2 801 Mkr
den 31 de cem ber 2022. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för
kre di ter i bo stads rätts för e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 328
Mkr jäm fört med 97 Mkr den 31 de cem ber 2022.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 165 Mkr (830). Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har
under året net to in ve ste rats med 1 488 Mkr (2 152). In ve ste ring ar na avser i hu vud -
sak ma ski nin ve ste ring ar samt bygg na tion av pro duk tions an lägg ning ar för be -
tong e le ment inom af färs om rå de In du stri.
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to a vytt rats med -420 Mkr (net to in ve ste rats med 1 423). Avytt -
ring ar na be stod bland annat av kon tors fas tig he ten The Cor ner i Malmö samt hy -
res rätts pro jekt inom Bo stads ut veck ling. Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter,
vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har under året net to in ve ste rats med 1 608
Mkr (2 268). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak bygg rät ter, bygg na tion av hy res -
rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av osål da lä gen he ter i våra egen ut veck la -
de bo stads pro jekt.
Nettoskuld
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Banklån 5 380 4 075
Företagscertifikat 523 167
Obligationer 3 047 2 747
Finansiella leasingskulder 837 762
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 685 2 209
Övriga räntebärande skulder 85 62
Räntebärande fordringar -2 638 -1 617
Likvida medel -1 243 -1 506
Nettoskuld, segmentsredovisning 8 676 6 899
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 420 1 749
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 4 441 8 033
Nettoskuld, IFRS 14 537 16 681
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Oktober – december 2023
Vårt ar be te med att mins ka rö rel se ka pi ta let har varit fram gångs rikt och lett till
för bätt rat kassa flö de. Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick till
1 853 Mkr (-21) i fjär de kvar ta let. I kassa flö det ingick ökade kost na der för rän tor.
Ut del ning från de läg da bolag på ver ka de po si tivt med 68 Mkr (165). Kassa flö det
från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till 736 Mkr (-1 226) och det po si ti va
kassa flö det kom mer fram för allt från af färs om rå de In du stri. I af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling har för sälj ning av fas tig he ter på ver kat po si tivt men in ve ste ring ar i
hy res rätts pro jekt samt ka pi tal bind ning i osål da bo stä der i egen ut veck la de bo -
stads pro jekt bin der fort satt myc ket rö rel se ka pi tal.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -391 Mkr (-876). In ve ste -
ring ar na i kvar ta let be stod av ma ski nin ve ste ring ar och in ve ste ring ar i pro duk -
tions an lägg ning ar inom Bygg sy stem i af färs om rå de In du stri samt ut lå ning till de -
läg da bolag inom Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des och upp gick till 1 462 Mkr (-897).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 225 Mkr (603). Under
fjär de kvar ta let 2022 ge nom för des åter köp av egna ak ti er med -82 Mkr.
Januari – december 2023
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick till -56 Mkr (-352). Kassa flö -
det har be las tats med ökade kost na der för rän tor. Ut del ning från de läg da bolag
på ver ka de po si tivt med 84 Mkr (185). Kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi -
tal upp gick till -2 357 Mkr (-3 521). Det ne ga ti va kassa flö det från rö rel se ka pital för -
änd ring ar är främst re la te rat till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling där ökade in ve -
ste ring ar i hy res rätts pro jekt samt ökad ka pi tal bind ning av osål da bo stä der i
egen ut veck la de bo stads pro jekt bin der myc ket rö rel se ka pi tal.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -1 261 Mkr (-1 603). In ve -
ste ring ar na be stod under året i hu vud sak av ma ski nin ve ste ring ar och in ve ste ring -
ar i pro duk tions an lägg ning ar inom Bygg sy stem i af färs om rå de In du stri, samt
ökat en ga ge mang och ut lå ning till de läg da bolag inom Pro jekt ut veck ling. Under
fö re gå en de år ingick, för u tom in ve ste ring ar i ma ski ner och pro duk tions an lägg -
ning ar inom In du stri, även rö rel se för värv inom An lägg ning samt ökat en ga ge -
mang och ut lå ning till de läg da bolag inom Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -1 317 Mkr (-1 955).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 1 051 Mkr (483), varav be -
tald ut del ning upp gick till -1 150 Mkr (-1 475) samt upp ta gan de av lån med 2 201
Mkr (2 458). Under fö re gå en de år ge nom för des åter köp av egna ak ti er med -500
Mkr.
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv4-21 Kv1-22 Kv2-22 Kv3-22 Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Blåljushus
Em ma bo da
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Oktober – december 2023
Or de rin gång en för fjär de kvar ta let 2023 upp gick till 10 527 Mkr (10 455). Inom af -
färs om rå de An lägg ning har or de rin gång en ökat i jäm fö rel se med mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år medan or de rin gång en mins kat i af färs om rå de In du stri. Den
svaga ef ter frå gan på bo stä der har med fört färre pro duk tions star ter av bo stads rät -
ter/ägar lä gen he ter, vil ket haft en ne ga tiv på ver kan på or de rin gång en inom af färs -
om rå de Pro jekt ut veck ling och af färs om rå de Bygg. Or de rin gång en från of fent li ga
be stäl la re har varit fort satt god under kvar ta let.
Januari – december 2023
Or de rin gång en för 2023 mins ka de och upp gick till 45 108 Mkr (53 259).
Minsk ning en är till störs ta delen re la te rad till af färs om rå de na Bygg och Pro jekt ut -
veck ling där den svaga ef ter frå gan på bo stä der har haft en ne ga tiv på ver kan på
or de rin gång en. Inom af färs om rå de In du stri har vi också varit mer se lek ti va vid
läm nan de av anbud inom Be lägg ning i Norge. I af färs om rå de An lägg ning har or -
de rin gång en ökat något under året. I kon cer nens or de rin gång är det en stor andel
pro jekt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av året upp gick till 39 060 Mkr jäm -
fört med 44 389 Mkr vid ut gång en av fö re gå en de år. Av total or der stock för vän tas
35 pro cent (35) att pro du ce ras efter 2024 (2023). Den svens ka verk sam he ten sva -
ra de för 82 pro cent (78) av or der stoc ken.
Orderingång
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Bygg 5 835 6 321 22 779 27 732
Anläggning 3 274 2 904 15 090 14 877
Industri 2 424 3 127 11 186 12 788
Projektutveckling -151 453 136 6 019
Elimineringar -855 -2 350 -4 083 -8 157
Koncernen 10 527 10 455 45 108 53 259
Orderstock
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Bygg 24 469 29 064
Anläggning 13 905 13 939
Industri 3 954 4 273
Projektutveckling 1 620 5 447
Elimineringar -4 888 -8 334
Koncernen 39 060 44 389
Projektstorlek i orderstock, 31 december 2023
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
< 200 Mkr, 47% (49) 201 – 500 Mkr, 33% (32)
501 – 1 000 Mkr, 12% (10) >1 000 Mkr, 8% (9)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Kommande räkenskapsår Nästkommande
räkenskapsår
Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 dec 2022 31 dec 2023
Flerbostadshus
Nå den dal, Fin land
8

===== SIDA 9 =====

Under fjärde kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Byggnation av ännu en etapp om 117 hyresrätter i projektet
Trägården i Askim, Göteborg åt Stena Fastigheter Göteborg
AB. Kontraktssumman uppgår till 135 Mkr.
Byggnation av en ny räddningsstation i Norrköping.
Beställare är Norrköpings kommun. Kontraktssumman
uppgår till 132 Mkr.
Byggnation av Fremmerholens nya vattenreningsverk i
Ålesund. Beställare är Ålesunds kommun. Kontraktssumman
uppgår till 202 MNOK.
Om- och tillbyggnad av Värnamo sjukhus. Beställare är
Regionsfastigheter i Jönköping Län. Kontraktssumman
uppgår till 214 Mkr.
Byggnation av hyreslägenheter i Malmö. Beställare är MKB
Fastighets AB. Kontraktssumman uppgår till 408 Mkr.
Byggnation av ett nytt äldreboende i Norrköping. Beställare
är Norrköpings kommun. Kontraktssumman uppgår till 210
Mkr.
Ombyggnation av Vaxholms kajer. Beställare är Vaxholms
stad. Kontraktssumman uppgår till 116 Mkr.
Byggnation av ny huvudvattenledning i Lillestrøm. Beställare
är Nedre Romerike Vann- og Avløpsselskap.
Kontraktssumman uppgår till 144 MNOK.
Uppdrag att rusta upp Svedala station och bygga en
gångtunnel. Beställare är Trafikverket. Kontraktssumman
uppgår till 106 Mkr.
Byggnation av den åttonde etappen på Mariehöjd i Umeå
med 79 nya bostadsrätter och två gemensamma utrymmen.
Beställare är Mariehöjd Produktion AB. Kontraktssumman
uppgår till 133 Mkr.
Byggnation av ett fryslager i Hyllinge nordöst om
Helsingborg. Beställare är Evolv Frysen 1 AB.
Kontraktssumman uppgår till 111 Mkr.
Renovering av ett hotell i Vanda utanför Helsingfors.
Uppdragsgivare är Kiinteistö OY Haukipurontie (Keva).
Kontraktssumman uppgår till 13 MEUR.
Byggnation av en ny brandstation med tillhörande
övningsfält på Eriksberg i Hallstahammar. Beställare är
Räddningstjänsten Mälardalen. Kontraktssumman uppgår
till 140 Mkr.
Byggnation av ett äldreboende i Stenungsund. Beställare är
Stenungsunds kommun. Kontraktssumman uppgår till 188
Mkr.
Byggnation av den första etappen av Ullevileden i Linköping.
Beställare är Linköpings kommun. Kontraktssumman uppgår
till 160 Mkr.
Byggnation av Norra Hallsås skola i Lerum. Beställare är
Lerums kommun. Kontraktssumman uppgår till 390 Mkr.
Byggnation av tre bostadshus för hyreslägenheter i
Tammerfors. Beställare är Tampereen Vuokra-asunnot Oy
(TVA). Kontraktssumman uppgår till 24 MEUR.
Byggnation av anpassade bostäder och dagcenter i Harstad.
Beställare är Harstads kommun. Kontraktssumman uppgår
till 114 MNOK.
Ombyggnation av E22 Trafikplats Lund Södra samt väg 108
mellan Staffanstorp och Lund. Beställare är Trafikverket.
Kontraktssumman uppgår till 533 Mkr.
Byggnation av ett nytt badhus i Leknes. Beställare är
Vestvågøy kommun och kontraktssumman uppgår till 262
MNOK.
Under fjärde kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats:
Kombinerat projekt av bostäder och mobilitetshus i Helsingborg som omfattar 79 bostäder och 127 parkeringsplatser. Bostäderna
byggs i ett naturnära område med närhet till kollektivtrafik. Den färdiga byggnaden kommer att certifieras enligt Svanen och
parkeringar kommer att förses med laddmöjligheter för elfordon. Projektet beräknas vara klart under det fjärde kvartalet 2025.
Projektet ingår inte i orderingången då det byggs i egen balansräkning.
Under fjärde kvartalet har ett antal statliga och kommunala beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt statligt kontrakt i Kuopio på 7 MEUR.
Ettårigt privat kontrakt för beläggning av tunnlar i Tromsø på
39 MNOK. 
Ettårigt statligt kontrakt på motorvägen vid Kliplev på 15
MDKK.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Hallsbergs kommun på 13 Mkr.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) samt
Peab Ut veck ling AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Bygg 7 029 8 330 27 780 28 999 -358 166 41 629
Anläggning 4 454 4 405 15 164 14 965 180 175 501 494
Industri 5 056 5 658 19 962 21 433 476 283 962 747
Projektutveckling 1 456 1 986 5 722 8 661 17 309 304 1 127
– varav Fastighetsutveckling 453 11 534 494 63 19 107 187
– varav Bostadsutveckling 1 003 1 975 5 188 8 167 -46 290 197 940
Koncerngemensamt 377 409 1 487 1 532 -159 -53 -299 -198
Elimineringar -2 733 -3 740 -11 294 -12 455 -23 -27 -56 -58
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 15 639 17 048 58 821 63 135 133 853 1 453 2 741
Bygg – effekt Mall of Scandinavia (MoS) 400
Koncernen, segmentsredovisning 15 639 17 048 58 821 63 135 133 853 1 853 2 741
Justering bostäder till IFRS 1 726 93 2 779 -1 202 330 25 696 -219
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 8 8 37 35
Koncernen, IFRS 17 365 17 141 61 600 61 933 471 886 2 586 2 557
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 11 483 12 735 42 944 43 964 -178 341 542 1 123
Rörelsemarginal
Procent
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Bygg -5,1 2,0 0,1 2,2
Anläggning 4,0 4,0 3,3 3,3
Industri 9,4 5,0 4,8 3,5
Projektutveckling 1,2 15,6 5,3 13,0
– varav Fastighetsutveckling 13,9 172,7 20,0 37,9
– varav Bostadsutveckling -4,6 14,7 3,8 11,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 0,9 5,0 2,5 4,3
Koncernen, segmentsredovisning 0,9 5,0 3,2 4,3
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 2,7 5,2 4,2 4,1
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) -1,6 2,7 1,3 2,6
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i tolv re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stor stads om rå de na. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av
bygg pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2023
Net to om sätt ning en för fjär de kvar ta let 2023 mins ka de med 16 pro cent och upp -
gick till 7 029 Mkr (8 330). Minsk ning en för kla ras i hu vud sak av lägre ef ter frå gan
på ny pro duk tion av bo stä der i samt li ga län der. Minsk ning en är tyd li gast i Norge
och Fin land.
För att kunna möta den för säm ra de bo stads mark na den an pas sar vi verk sam he -
ten inom bygg pro duk tion och stäl ler om till andra typer av pro jekt. Under kvar ta -
let har en över syn ge nom förts, vil ken har re sul te rat i re ser ve ring ar och ned skriv -
ning ar av dels bo stads pro jekt som är er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na som
på ver kats av pri sök ning ar och nu när mar sig sitt slut, dels av ett antal pro jekt i
den nors ka verk sam he ten. Sam man ta get har detta be las tat af färs om rå de Bygg
med -465 Mkr, varav ned skriv ning av good will i den nors ka bygg verk sam he ten
utgör -125 Mkr. Rö rel se re sul ta tet upp gick till -358 Mkr (166) och rö rel se mar gi na -
len upp gick till -5,1 pro cent (2,0).
Januari – december 2023
Net to om sätt ning för 2023 upp gick till 27 780 Mkr (28 999).
Den lägre ef ter frå gan på ny pro duk tion av bo stä der har inte kun nat kom pen se ras
fullt ut av andra typer av pro jekt, vil ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der.
Bo stä der står för den störs ta an de len av net to om sätt ning en med 39 pro cent (43).
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro -
damco West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Domen in ne bar en po si tiv ef fekt i rö rel se re sul ta tet om 400 Mkr i andra kvar ta let.
För mer in for ma tion se Öv ri ga upp lys ning ar.
För att kunna möta den för säm ra de bo stads mark na den an pas sar vi verk sam he -
ten inom bygg pro duk tion och stäl ler om till andra typer av pro jekt. Under fjär de
kvar ta let har en över syn ge nom förts, vil ken har re sul te rat i re ser ve ring ar och
ned skriv ning ar av dels bo stads pro jekt som är er håll na före krigs ut brot tet i Ukrai -
na som på ver kats av pri sök ning ar och nu när mar sig sitt slut, dels av ett antal
pro jekt i den nors ka verk sam he ten. Sam man ta get har detta be las tat af färs om rå -
de Bygg med -465 Mkr, varav ned skriv ning av good will i den nors ka bygg verk sam -
he ten utgör -125 Mkr. Rö rel se re sul ta tet exkl. MoS upp gick till 41 Mkr (629) och rö -
rel se mar gi na len till 0,1 pro cent. (2,2). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 441 Mkr och
rö rel se mar gi na len till 1,6 pro cent.
Orderingång och orderstock
Oktober – December 2023
Or de rin gång en mins ka de under fjär de kvar ta let och upp gick till 5 835 Mkr (6 321).
I or de rin gång en är det en lägre andel bo stads pro jekt. Or de rin gång en från of fent -
li ga be stäl la re har varit fort satt god under kvar ta let.
Januari – december 2023
Or de rin gång en för 2023 upp gick till 22 779 Mkr (27 732). I or de rin gång en är det en
ökad andel öv rigt hus byg gan de och lägre andel bo stads pro jekt. Or der stoc ken
upp gick per den 31 de cem ber 2023 till 24 469 Mkr (29 064). An de len bo stads pro -
jekt i or der stoc ken har mins kat och stod för 32 pro cent (45).
Klockaregårdens förskola
Kungs bac ka
11

===== SIDA 12 =====

Nettoomsättning
per produktområde, 2023
Bostäder, 39% (43)
Byggservice, 6% (7)
Idrottsanläggningar, 5% (4)
Industri, 5% (4)
Kontor, 9% (10)
Logistik, 2% (2)
Service och handel, 10% (3)
Skola och utbildning, 7% (12)
Vård och omsorg, 8% (6)
Övrigt husbyggande, 9% (9)
per geografisk marknad, 2023
Sverige, 73% (72)
Norge, 15% (16)
Finland, 12% (12)
Orderstock per 31 december 2023
per produktområde
Bostäder, 32% (45)
Byggservice, 2% (1)
Idrottsanläggningar, 7% (5)
Industri, 1% (3)
Kontor, 17% (12)
Logistik, 7% (2)
Service och handel, 1% (3)
Skola och utbildning, 12% (13)
Vård och omsorg, 11% (7)
Övrigt husbyggande, 10% (9)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
< 200 Mkr, 38% (45) 201 – 500 Mkr, 42% (37)
501 – 1 000 Mkr, 12% (11) >1 000 Mkr, 8% (7)
Nyckeltal
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 7 029 8 330 27 780 28 999
Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr -358 166 41 629
Rörelsemarginal exkl. MoS, % -5,1 2,0 0,1 2,2
Rörelseresultat, Mkr -358 166 441 629
Rörelsemarginal, % -5,1 2,0 1,6 2,2
Orderingång, Mkr 5 835 6 321 22 779 27 732
Orderstock, Mkr 24 469 29 064 24 469 29 064
Operativt kassaflöde, Mkr 86 -14 146 -79
Medeltal antal anställda 4 911 5 330 5 067 5 227
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i geo gra fis ka re gi o ner och de spe -
ci a li se ra de pro dukt om rå de na Lokal mark nad, In fra struk tur och tung an lägg -
ning samt Drift och un der håll.
På Lokal mark nad ut förs mark och led nings ar be ten, grund lägg ning och bygg na -
tion av olika typer av an lägg ning ar samt er bju der tjäns ter inom kraft-  och el dis tri -
bu tion. Inom In fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar,
tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg-
och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2023
Net to om sätt ning en för fjär de kvar ta let 2023 var fort satt hög och upp gick till 4 454
Mkr (4 405). Lokal mark nad och Drift och Un der håll hade en något högre om sätt -
ning medan In fra struk tur hade en lägre om sätt ning jäm fört med fjär de kvar ta let
fö re gå en de år. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 180 Mkr (175) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 4,0 pro cent (4,0).
Januari – december 2023
För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under
året. Net to om sätt ning en ökade något i jäm fö rel se med fö re gå en de år och upp -
gick till 15 164 Mkr (14 965). Ju ste rat för för vär vad verk sam het och va luta kur sef -
fek ter mins ka de net to om sätt ning en med en pro cent.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 501 Mkr (494) och rö rel se mar gi na len till 3,3 pro cent
(3,3). Trots på ver kan av höga kost na der för ma te ri al och ener gi på kon trakt er -
håll na före krigs ut brot tet i Ukrai na, upp vi sa de An lägg ning en hög och sta bil rö rel -
se mar gi nal.
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2023
Or de rin gång en ökade med 13 pro cent och upp gick till 3 274 Mkr (2 904).
Januari – december 2023
Or de rin gång en upp gick under året till 15 090 Mkr jäm fört med 14 877 Mkr fö re gå -
en de år. Or der stoc ken per 31 de cem ber 2023 upp gick till 13 905 Mkr (13 939). Av
or der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur 28 pro cent (30).
Nettoomsättning
per produkt, 2023
Drift och underhåll, 20% (17)
Energi, 6% (6)
Gatu- och markarbete, 33% (35)
Hamn och sjö, 7% (6)
Industri, 7% (7)
Vägar och annan infrastruktur, 27% (29)
per geografisk marknad, 2023
Sverige, 90% (89)
Norge,10% (11)
Orderstock per 31 december 2023
per produkt
Drift och underhåll, 24% (23)
Energi, 7% (8)
Gatu- och markarbeten, 26% (21)
Hamn och sjö, 13% (13)
Industri, 2% (5)
Vägar och annan infrastruktur, 28% (30)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 56% (58) 201 – 500 Mkr, 21% (20)
501 – 1 000 Mkr, 12% (8) >1 000 Mkr, 11% (14)
Nyckeltal
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 4 454 4 405 15 164 14 965
Rörelseresultat, Mkr 180 175 501 494
Rörelsemarginal, % 4,0 4,0 3,3 3,3
Orderingång, Mkr 3 274 2 904 15 090 14 877
Orderstock, Mkr 13 905 13 939 13 905 13 939
Operativt kassaflöde, Mkr 339 -211 698 -114
Medeltal antal anställda 3 379 3 322 3 356 3 296
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter som be hövs för
ett mer håll bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg -
nings pro jekt på den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag
i både stor och liten skala. 
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från grus- och berg ma te ri al, be tong, be lägg -
ning och till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment. Af färs om rå det bi står även
med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till be ton gin -
du strin, trans por ter samt åter vin ning av byg gav fall och schakt mas sor. Verk sam -
he ten be drivs genom sex pro dukt om rå den; Bal last, Be lägg ning, Be tong, Trans -
port och Ma skin, Ut hyr ning samt Bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då sä song en bör jar under andra kvar ta let.
Oktober – december 2023
Net to om sätt ning en mins ka de med elva pro cent och upp gick till 5 056 Mkr (5 658).
Minsk ning en är främst re la te rad till pro dukt om rå de na Be lägg ning och Be tong
men även Ut hyr ning och Bygg sy stem hade en lägre om sätt ning under kvar ta let
till följd av en sva ga re bygg mark nad. Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des och upp gick
till 476 Mkr (283) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 9,4 pro cent (5,0). För -
bätt ring en för kla ras främst av ökad in tjä ning inom Be lägg ning medan Ut hyr ning
hade en lägre in tjä ning i kvar ta let.
Januari – december 2023
Net to om sätt ning en mins ka de med sju pro cent under året och upp gick till 19 962
Mkr (21 433). Minsk ning en är re la te rad till pro dukt om rå de na Be lägg ning och Be -
tong. Ju ste rat för för vär va de en he ter och va luta kur sef fek ter mins ka de om sätt -
ning en med åtta pro cent.
Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des och upp gick till 962 Mkr (747) och rö rel se mar gi na -
len upp gick till 4,8 pro cent (3,5). Den för bätt ra de rö rel se mar gi na len för kla ras i
hu vud sak av en ökad in tjä ning inom Be lägg ning. De fort satt höga energi-  och
bräns le kost na der na har han te rats i pris sätt ning en till kund samt genom an pass -
ning ar och ef fek ti vi se ring ar i verk sam he ten. Ut hyr ning hade ett lägre rö rel se re -
sul tat under året till följd av en sva ga re bygg mark nad.
Sys sel satt ka pi tal upp gick vid årets slut till 10 699 Mkr jäm fört med 10 807 Mkr vid
ut gång en av fö re gå en de år.
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2023
Or de rin gång en under fjär de kvar ta let upp gick till 2 424 Mkr (3 127).
Januari – december 2023
Or de rin gång en mins ka de under året till 11 186 Mkr (12 788). Minsk ning en för kla -
ras i hu vud sak av att vi inom Be lägg ning i Norge har varit mer se lek ti va vid läm -
nan de av anbud. Or der stoc ken upp gick per den 31 de cem ber 2023 till 3 954 Mkr
(4 273).
Nettoomsättning
per produktområde, 2023
Beläggning, 49% (49)
Betong, 12% (14)
Ballast, 13% (12)
Transport och Maskin, 9% (8)
Uthyrning, 10% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, 2023
Sverige, 61% (61)
Norge, 8% (11)
Finland, 25% (23)
Danmark, 6% (5)
Nyckeltal
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 5 056 5 658 19 962 21 433
Rörelseresultat, Mkr 476 283 962 747
Rörelsemarginal, % 9,4 5,0 4,8 3,5
Orderingång, Mkr 2 424 3 127 11 186 12 788
Orderstock, Mkr 3 954 4 273 3 954 4 273
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 699 10 807 10 699 10 807
Operativt kassaflöde, Mkr 1 448 498 1 012 -518
Medeltal antal anställda 4 620 5 050 4 485 4 761
Betong, tusentals m 255 341 1 104 1 349
Beläggning, tusentals ton 1 149 1 587 5 511 7 185
Ballast, tusentals ton 6 572 7 495 24 784 28 947
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
14

===== SIDA 15 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. 
Af färs om rå det an sva rar för kon cer nens för värv och avytt ring av fas tig he ter
samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der till öv ri ga af färs om rå -
den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar be te med part ners
via joint ven tu res. Peabs hu vud sak li ga am bi tion är att be dri va ut veck lings -
pro jekt i egen ba lans räk ning. Sam ar be te med andra part ners via joint ven tu -
res kan ske vid olika tid punk ter under ett pro jekt. Målet är att skapa ett ka pi -
ta lef fek tivt ut veck lings ar be te med part ners som för stär ker af fä rer na och där -
med lön sam he ten.
Bo stads ut veck ling ut veck lar alla typer av bo stä der på den nor dis ka bo stads -
mark na den såsom fler fa miljs hus i bostadsrätts- , äganderätts-  och hy res rätts -
form samt små hus.
Fas tig hets ut veck ling för äd lar och ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela
stads de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är
hu vud sak li gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2023
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under kvar ta let och
upp gick till 1 456 Mkr (1 986). Minsk ning en är re la te rad till Bo stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 17 Mkr (309) och rö rel se mar gi na len upp gick till
1,2 pro cent (15,6).
Januari – december 2023
Under året mins ka de net to om sätt ning en med 34 pro cent inom Pro jekt ut -
veck ling och upp gick till 5 722 Mkr (8 661). Minsk ning en för kla ras av den
svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på ver kat om sätt ning -
en inom Bo stads ut veck ling. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 304 Mkr (1 127) och
rö rel se mar gi na len upp gick till 5,3 pro cent (13,0).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid årets slut till 18 093 Mkr
(15 632). Ök ning en för kla ras främst av in ve ste ring ar i bygg rät ter och i hy res -
rätts pro jekt samt i osål da lä gen he ter i våra egen ut veck la de bo stads pro jekt.
Sysselsatt kapital
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Driftsfastigheter 146 83
Förvaltningsfastigheter 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 14 603 12 943
varav bostadsbyggrätter 7 981 7 246
varav kommersiella byggrätter 901 739
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 2 461 2 493
varav pågående hyresrättsprojekt 1 712 1 422
varav pågående kommersiella projekt 489 462
varav färdigställda fastigheter 165 173
varav övrigt 894 408
Andelar i joint ventures 2 820 2 573
Utlåning till joint ventures 1 498 1 494
Rörelsekapital och övrigt -1 010 -1 497
Summa 18 093 15 632
varav Fastighetsutveckling 5 034 4 585
varav Bostadsutveckling 13 059 11 047
Nyckeltal
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning, Mkr 1 456 1 986 5 722 8 661
varav Fastighetsutveckling 453 11 534 494
varav Bostadsutveckling 1 003 1 975 5 188 8 167
Rörelseresultat, Mkr 17 309 304 1 127
varav Fastighetsutveckling 63 19 107 187
varav Bostadsutveckling -46 290 197 940
Rörelsemarginal, % 1,2 15,6 5,3 13,0
varav Fastighetsutveckling 13,9 172,7 20,0 37,9
varav Bostadsutveckling -4,6 14,7 3,8 11,5
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 093 15 632 18 093 15 632
Orderingång, Mkr -151 453 136 6 019
Orderstock, Mkr 1 620 5 447 1 620 5 447
Operativt kassaflöde, Mkr -213 -1 087 -2 254 -690
Medeltal antal anställda 199 248 222 243
15

===== SIDA 16 =====

Bostadsutveckling
Oktober – december 2023
Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den bi drog till färre sålda bo stä -
der under fjär de kvar ta let och få igång sätt ning ar av nya bo stads pro jekt. Net to -
om sätt ning en mins ka de och upp gick till 1 003 Mkr (1 975). I om sätt ning en på ver -
ka de för sälj ning av hy res rätts pro jekt po si tivt. Rö rel se re sul ta tet upp gick till -46
Mkr (290) och rö rel se mar gi na len till -4,6 pro cent (14,7). Den lägre ak ti vi tets ni vån
av på gåen de egen ut veck la de pro jekt bi drog till ett lägre rö rel se re sul ta tet. Re sul -
tat från för sälj ning av hy res rätts pro jekt hade mar gi nell på ver kan på rö rel se re sul -
ta tet i kvar ta let.
Vi ser en fort satt av vak tan de mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti -
gan de rän tor, in fla tion och kon junk tu ro sä ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar -
na för pro duk tions star ter ne ga tivt. To talt pro duk tions star ta des 79 (314) egen ut -
veck la de bo stä der under fjär de kvar ta let. Av pro duk tions star ter na ut gjor de
79 (184) bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning. Under mot sva ran de
kvar tal fö re gå en de år pro duk tions star ta des 130 bo stads rät ter/ägar lä gen he ter.
An ta let sålda bo stä der upp gick to talt till 330 (207) varav 201 (141) var bo stads rät -
ter/ägar lä gen he ter och 129 (66) var bo stä der i hy res rätts pro jekt.
Januari – december 2023
Den svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den bi drog till färre sålda bo stä der
och igång sätt ning ar av egen ut veck la de bo stads pro jekt under året. Net to om sätt -
ning en mins ka de och upp gick under året till 5 188 Mkr (8 167). Minsk ning en är re -
la te rad till samt li ga län der. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 197 Mkr (940) och rö rel -
se mar gi na len upp gick till 3,8 pro cent (11,5).
Vi ser en fort satt av vak tan de mark nad för alla typer av bo stä der till följd av sti -
gan de rän tor, in fla tion och kon junk tu ro sä ker het, vil ket på ver kar för ut sätt ning ar -
na för pro duk tions star ter ne ga tivt. I Fin land har vi no te rat en tyd lig för säm ring
under året. To talt har vi pro duk tions star tat 727 (2 336) egen ut veck la de bo stä der.
Av pro duk tions star ter na var 121 (1 810) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, där
36 (1 607) var ny pro duk tion och 85 (203) var kon ver te ring från ti di ga re på bör ja de
hy res rät ter, och 606 (526) var bo stä der i hy res rätts pro jekt i egen ba lans räk ning.
An ta let sålda bo stä der upp gick to talt till 934 (1 709) varav 542 (1 643) var bo stads -
rät ter/ägar lä gen he ter och 392 (66) var bo stä der i hy res rätts pro jekt.
To talt antal egen ut veck la de bo stä der i pro duk tion upp gick vid årets ut gång till
3 694 (5 718) varav 2 392 (4 539) vara bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och
1 302 (1 179) var bo stä der i hy res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de pro -
duk tion för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 68 pro cent (69). An ta let
åter köp ta bo stä der per 31 de cem ber 2023 upp gick till 252 (105), varav mer par ten
var i Fin land.
Be ho vet av bo stä der be döms vara stort i Nor den men de högre rän tor na och hög
in fla tion gör det svå ra re att få ihop kal ky ler. Vi ser ett fort satt in tres se för våra
egen ut veck la de bo stä der men höga bygg kost na der, rän te upp gång ar och en all -
män kon junk tu ro ro gör den fort sat ta ut veck ling en svår be dömd, spe ci ellt i pro -
jekt med lång tid till in flytt ning. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di -
men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och i av vak tan på att mark na den
åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat vid ut gång en av året jäm fört med 2022 och upp gick till
13 059 Mkr (11 047). Ök ning en beror främst på in ve ste ring ar i bygg rät ter, bygg na -
tion av fler hy res rätts pro jekt samt osål da lä gen he ter i våra egen ut veck la de bo -
stads pro jekt.
Peab teck na de i de cem ber avtal om att för vär va Folk sams ak ti er i Sick laön In vest
AB som hel- och de lä ger bygg rät ter på Kvarn hol men i Nacka. För vär vet slut för des
under ja nu a ri 2024 och in ne bar att Peab ökade sin äga ran del från 50 till 100 pro -
cent. Peab har ut veck lat bo stä der på Kvarn hol men sedan 2013. Sick laön In vest
AB har drygt 270 de talj pla ne lag da heläg da bygg rät ter om 26 000 kvadrat me ter
brut to a rea. Dess utom äger bo la get 50 pro cent av ak ti er na i Kvarn hol men Ut veck -
ling AB som har en på gåen de de talj pla ne pro cess om drygt 120 000 kvadrat me ter
bo stads bygg rät ter där hälf ten av dessa kom mer att till fö ras Peab.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, 2023
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
31 dec
2023
31 dec
2022
Byggrätter i egen balansräkning 22 000 21 800
Byggrätter via joint ventures 4 700 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 7 400 8 900
Totalt 34 100 35 400
Sverige, 73% (67)
Norge, 7% (9)
Finland, 20% (24)
Egenutvecklad bostadsproduktion Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder – 130 121 1 810 
Antal under perioden sålda bostäder 201 141 542 1 643
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 2 392 4 539 2 392 4 539
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 68% 69% 68% 69%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 252 105 252 105
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 79 184 606 526
Antal under perioden sålda bostäder 129 66 392 66
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter – – 85 203
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 1 302 1 179 1 302 1 179 
 In klu de rar 85 (203) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 365 (866), mot sva ran de 28 pro cent (73), är av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
1) 1)
2) 2)
1)
2)
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv1 – 24 Kv2 – 24 Kv3 – 24 Kv4 – 24 Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv2 – 26
0
200
400
600
800
1 000
Sverige 1) Norge1) Finland1) Hyresrätter
1)
16

===== SIDA 17 =====

Postterminal
Stok ke, Norge
Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från de läg da bolag
samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i de läg da
bolag.
Oktober – december 2023
Net to om sätt ning en upp gick under fjär de kvar ta let till 453 Mkr (11) och rö rel se re -
sul ta tet till 63 Mkr (19). Om sätt ning och rö rel se re sul tat på ver ka des po si tivt av för -
sälj ning av kon tors fas tig het i Malmö till An ne hem Fas tig he ter. Re a li sa tions vins ter
från fas tig hets för sälj ning ar upp gick to talt till 87 Mkr (2). Re sul tat bi drag från de -
läg da bolag upp gick till 7 Mkr jäm fört med 25 Mkr mot sva ran de kvar tal fö re gå en -
de år. Ned gång en för kla ras hu vud sak li gen av ökade rän te kost na der i de de läg da
bo la gen.
Januari – december 2023
Net to om sätt ning en upp gick under året till 534 Mkr (494) och rö rel se re sul ta tet till
107 Mkr (187). Om sätt ning och rö rel se re sul tat på ver ka des po si tivt av för sälj ning
av kon tors fas tig het i Malmö till An ne hem Fas tig he ter under fjär de kvar ta let. Re a -
li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar upp gick under året till 96 Mkr (85). Re -
sul tat bi drag från de läg da bolag mins ka de och upp gick till 77 Mkr jäm fört med
134 Mkr fö re gå en de år. Ned gång en för kla ras hu vud sak li gen av ökade rän te kost -
na der i de de läg da bo la gen.
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 5 034 Mkr (4 585) vid ut -
gång en 2023. En stor del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i de läg da
bolag samt ut lå ning till de läg da bolag.
Nedan stå en de ta bell visar på gåen de fas tig hets pro jekt per 31 de cem ber 2023.
Under tred je kvar ta let har vi pro duk tions star tat en lo gistik fas tig het på 23 900 m i
Sö der täl je. Fas tig he ten är såld till ex tern part och från trä de kom mer att ske under
fjär de kvar ta let 2024.
Peab teck na de i de cem ber avtal om att avytt ra sin äga ran del om 33,3 pro cent i
Tor net Bo stads pro duk tion till de två andra de lä gar na Folk sam och Fas tig hets AB
Bal der. Peab har varit de lä ga re i Tor net Bo stads pro duk tion sedan 2009. Bo la get
äger och för val tar cirka 2 200 hy reslä gen he ter och har cirka 650 hy reslä gen he ter i
pro duk tion i ett antal stä der i Sve ri ge. Af fä ren slut för des i ja nu a ri 2024 och in ne -
bar ett re a li sa tions re sul tat på 220 Mkr.
2 
Pågående fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Kontor Jönköping 3 200 100 104 106 Färdigställd 98
Kontor Göteborg 13 100 11 410 557 Q3-2024 74
Logistikfastighet Södertälje 23 900 0 77 372 Q4-2024 21
Summa 591
2
17

===== SIDA 18 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB, Skiab In vest AB och Tor net
Bo stads pro duk tion AB ut veck las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och
ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu -
res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på -
ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. Tid punk ten för när mark nads vär de ring ar na sker kan skil ja sig mel lan bo la gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2023 : 7 889 Mkr (7 872)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt :  519 Mkr (653)
Stör re på gåen de pro jekt: Varvs sta den, Malmö, om bygg nad av Snic ke ri et om cirka 2 500 m  (hy res gäst Lin dahls)
1)
1)
2
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2023 : 1 890 Mkr (1 940)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2023: 1 379 Mkr (1 403)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2023 : 2 149 Mkr (2 526)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 40 Mkr (56)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
Tornet Bostadsproduktion AB
Ut veck la, äga och för val ta at trak ti va och mil jö vän li ga hy res rät ter i de stör re stä der na i Sve ri ge. Under de cem ber 2023 teck na des
avtal om att avytt ra Peabs andel i Tor net Bo stads pro duk tion AB till de andra de lä gar na. Af fä ren slut för des i ja nu a ri 2024.
Peabs andel: 33 pro cent
Part ner: Folk sam och Bal der
Geo gra fi: Stock holm, Mä lar da len, Gö te borg och Öresunds re gi o nen
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2023 : 6 258 Mkr (5 748)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 365 Mkr (350)
Stör re på gåen de pro jekt: Ta ma rin den, Öre bro med 11 000 m  ut hyr nings bar yta, Rödängs Träd går dar, Umeå med 12 600 m  ut -
hyr nings bar yta samt yt ter li ga re hy res rätts pro jekt i Helsing borg och Lund
1)
1)
2 2
1)
18

===== SIDA 19 =====

Byggmarknaden
Sverige
In fla tio nen fort sat te att däm pas under hös ten 2023. De fles ta eko no mis ka be dö -
ma re tycks över ens om att rän te top pen är nådd i och med Riks ban kens se nas te
höj ning till 4,0 pro cent. Riks ban ken pro gno sti se rar att re po rän tan kom mer att
ligga kvar på oför änd rad nivå under 2024, medan mark na den för vän tar sig en
förs ta sänk ning redan under förs ta halv å ret i år. Det höga kost nads lä get pres sar
kon sum tion och in ve ste ring ar och BNP be räk nas ha krympt med 0,8 pro cent
2023 för att sedan 2024 hamna kring noll till växt. 2023 in ne bar en kraf tig ned gång
för bo stads byg gan det till följd av det höga kostnads-  och rän te lä get och hus hål -
lens krym pan de dis po nib la in koms ter. Ned gång en fort sät ter san no likt även
under 2024, men i på tag ligt lägre takt. Det pri va ta och of fent li ga lo kal byg gan det
på ver kas san no likt också ne ga tivt av det högre kost nads lä get och den vi kan de
kon junk tu ren, men in du strins hus bygg nads in ve ste ring ar för vän tas visa till växt.
2023 in ne bar en bred ned gång för öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar. Den ne ga ti va
ut veck ling en vän tas fort sät ta 2024, men i lug na re takt. An lägg nings byg gan det be -
räk nas ha ökat under 2023 genom väx an de pri va ta in ve ste ring ar inom VA och
ener gi. Under 2024 spås till väx ten plana ut.
Norge
Nor ges BNP har re do vi sat noll till växt tre kvar tal i rad. En ligt pro gno sen för vän tas
den nors ka fast landse ko no min växa med cirka en pro cent per år 2023 och 2024,
med of fent lig kon sum tion och in ve ste ring ar samt fast lands ex port som främs ta
driv kraf ter. In fla tio nen har fal lit till ba ka och rän tan nådde tro li gen sin topp 2023.
Ar bets lös he ten är låg, men sys sel sätt nings till väx ten har stan nat av. Inom bo -
stads byg gan det har ny pro duk tio nen av fler bo stads hus mins kat kraf tigt och även
små hus byg gan det krym per. När det gäl ler öv rigt hus byg gan de har det skett en
starkt po si tiv ut veck ling inom in du strin, och även kon tor och han del ser ut att ha
vuxit 2023. Det råder dock en ne ga tiv trend för of fent li ga in ve ste ring ar. Den sam -
la de vo ly men hus bygg nads in ve ste ring ar in di ke rar noll till växt 2023 och en svag
minsk ning 2024. An lägg nings byg gan det be räk nas växa såväl 2023 som 2024
Finland
Finsk BNP vän tas landa kring noll strec ket 2023. Brut to in ve ste ring ar och pri vat -
kon sum tion har på ver kats ne ga tivt av det svaga om världs lä get, det höga kost -
nads lä get och den höjda rän tan. Hus hål lens köp kraft har för sva gats och fal lan de
hus pri ser har krympt för mö gen he ter na. Under 2024 be räk nas BNP växa med om -
kring en halv pro cent. Bo stads byg gan det be räk nas ha mins kat kraf tigt 2023 och
det gäl ler såväl små hus som fler bo stads hus. Inom öv rigt hus byg gan de är ut veck -
ling en splitt rad. Medan in du strins och den of fent li ga sek torns hus bygg nads in ve -
ste ring ar ser ut att ha vuxit 2023, ut veck las kon tor och han del i mot satt rikt ning.
De to ta la hus bygg nads in ve ste ring ar na vän tas ha mins kat 2023 och vän tas fort -
sät ta att mins ka 2024. Under 2024 blir ned gång en på hus bygg nads mark na den
san no likt bred ba se rad och det höga kost nads lä get och sti gan de ar bets lös het in -
ver kar ne ga tivt på för ut sätt ning ar na. An lägg nings byg gan det be räk nas ha ut veck -
lats i sid led under 2023 men för 2024 vän tas en viss ned gång.
Bostäder
2023 2024 2025
Sverige  
Norge  
Finland  
  
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2023 2024 2025
Sverige
  
Norge
  
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2023 2024 2025
Sverige  
Norge
Finland
  
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
19

===== SIDA 20 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar sedan mer än 60 år till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för
att för bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom
att bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk fråga
som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i
kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de håll bar hets a spek ter.
Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de inom sam -
hälls an svar. Vi föl jer upp målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I sam band med
denna bok sluts kom mu niké re do vi sar vi ut fal let av samt li ga nio mål för 2023.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Där för är vår år li ga kun d un der sök ning en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi
möter våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po -
ten ti al. Vår se nas te Nöjd- Kund-Index (NKI) för 2023 för blev 80 (80), vil ket är ett
fort satt gott re sul tat och en bit över målet om 75. De om rå den som ökade i värde
var fram för allt kun der nas upp fatt ning om Peabs pris värd het samt pla ne rings för -
må ga. När det gäl ler af färs om rå de na ökade Bygg och An lägg ning sina NKI- 
resultat jäm fört med 2022.
Bästa arbetsplatsen
Peabs med ar be ta re ar be tar lo kalt nära kun der na runt om i Nor den. To talt antal
an ställ da per den 31 de cem ber upp gick till 14 107 (15 040). Me del tal antal an ställ -
da för helå ret 2023 upp gick till 13 808 jäm fört med 14 211 för helå ret 2022. Be räk -
ning en av me del tal antal an ställ da har änd rats från 1 ja nu a ri 2023 och ba se ras på
sum man av ar be ta de tim mar. *
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da mo ment i ar be tet. För att fö re byg ga olyc kor och till bud på ar bets -
plat ser na ut veck lar vi kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar med ar be tar -
na. Fokus lig ger på pla ne ring och risk be döm ning i pro jek ten, åt gär der samt lä ran -
de från in rap por te ra de riskob ser va tio ner, till bud och olyc kor.
Vår noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor och målet om en mins kan de trend för
all var li ga olyc kor* om fat tar alla som vis tas på våra ar bets plat ser. Under årets fjär -
de kvar tal upp gick an ta let all var li ga olyc kor till 14, varav 9 avsåg egna med ar be -
ta re och 5 avsåg un de rent re pre nö rer. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick
an ta let till 48 per den 31 de cem ber 2023 (49 per den 31 de cem ber 2022), varav 30
avsåg egen per so nal och 18 un de rent re pre nö rer. Vi be fin ner oss fort fa ran de på en
för hög olycks ni vå och fort sät ter oför tru tet att fo ku se ra på dessa frå gor för att
tren den ska vara mins kan de. Det fö re byg gan de ar bets mil jö ar be tet och åt gär der
för att för hind ra att olyc kor in träf far igen, lik som stän di ga in for ma tions in sat ser,
är centralt för att mins ka ar bets platso lyc kor na.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets fjär de kvar tal
upp gick an ta let L TI4 till 39 (30 tred je kvar ta let 2023) och fre kven sen L TIF4 per rul -
lan de 12 må na der var 5,9 (5,7 efter tred je kvar ta let 2023), vil ket är en för säm ring i
för hål lan de till den po si ti va tren den vi sett under en läng re tid.
Varje risk som åt gär das in ne bär en po ten ti ell olyc ka mind re. Där för har vi högs ta
fokus på det fö re byg gan de ar be tet och upp följ ning av åt gär der av in rap por te ra de
hän del ser. Under 2023 rap por te ra de or ga ni sa tio nen in to talt cirka 55 000 riskob -
ser va tio ner*. Sedan ok to ber har vi i den svens ka bygg verk sam he ten skif tat fokus
från att mäta riskob ser va tio ner till att med ar be tar na ge men samt ska ge nom fö ra
ar bets be red ning ar innan ar be tet på bör jas. I ar bets be red ning ar na ska sär skilt
fokus ligga på ris ke li mi ne ring, det vill säga att iden ti fi e ra ris ker och åt gär der, för
att öka sä ker he ten på våra ar bets plat ser med färre olyc kor och till bud. Det in ne -
bär att an ta let riskob ser va tio ner vän tas mins ka till en lägre nivå.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de ar bets plat ser med
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter. Två gång er om året ge nom -
för vi med ar be tar un der sök ning en Handsla get för att kon ti nu er ligt kunna ut veck -
las som med ar be ta re och ar bets lag. Frå gor na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi -
tet, la gets håll bar het och om med ar be tar na är be red da att re kom men de ra Peab
som ar bets gi va re till vän ner och be kan ta (eNPS). Det sist nämn da är också ett av
våra nio mål, som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över bench -
mark i bran schen (in du stri och till verk ning). I hös tens mät ning gick nöjd hets gra -
den eNPS ner något, från 27 till 26, men re sul ta ten är i stort sett samma som
under vå rens mät ning trots den tuf fa re mark nads si tu a tio nen. Bench mark i bran -
schen har sjun kit från 21 till 19. Ut mär kan de i hös tens mät ning var att nöjd he ten
bland kvin nor som ar be tar som yr kes ar be ta re har sti git or dent ligt, lik som inom
af färs om rå de An lägg ning som inte är lika drab bat av den rå dan de svå ra re mark -
nads si tu a tio nen. Hös tens med ar be tar un der sök ning hade ett del ta gan de på 87,3
pro cent, vil ket är det högs ta hit tills.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta -
let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står hos le ve ran tö rer och kun der. Vår verk sam het ger upp -
hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika ma te ri al i vår
pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl lor till kol di ox id -
ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det är där för inom
dessa om rå den våra pri o ri te ra de ut släpps mins kan de ak ti vi te ter finns. Som sam -
hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli mat ar be te och ver kar
för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, vil ket till ex em pel hand lar om
so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der lät tar för män -
ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam he ten och tar an -
svar för att både stäl la och möta krav i vär de ked jan. Vi har en för del i att vi kan
förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva -
ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he ter att
styra mot lägre kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och att för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2023 vi sa de att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 49
pro cent sedan bas å ret 2015 och med 9 pro cent för in satsva ror och köpta tjäns ter.
Det visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la
om, sam ti digt som ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för
att sänka våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi fort sät ter att stäl la
tyd li ga och hårda krav på olika kli mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp -
pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka full stän dig he ten i våra mät ning ar av kol di ox -
idin ten si tet, vil ket är sär skilt ut ma nan de i Scope 3- redovisningen.
Jämställd rekrytering
En dast om kring fem pro cent av de som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak -
tis ka ut bild ning ar är kvin nor. Det be ty der att bygg- och an lägg nings bran schen
har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju -
der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har vi ett an svar att skapa för -
flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål in led nings vis att ar be ta för att an de -
len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över -
sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na -
der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som
pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män). Efter ut gång en av 2023
upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 14,2 pro cent inom pro duk tion och
för äd ling gente mot målet om minst 5,0 pro cent. För 2024 höjer vi målet till minst
6,0 pro cent. För re kry te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd sjönk
an de len till 18,8 pro cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent. Or sa ken till
ned gång en var de få re kry te ring ar na som gjor des under året med an led ning av
rå dan de mark nads lä ge.
20

===== SIDA 21 =====

Aktiviteter under fjärde kvartalet
Peab presenterade världens första byggnad som använt stål som tillverkats
fossilfritt. Händelsen är startskottet för omställningen inom stålsegmentet
för hela Sveriges byggbransch och markerar nästa steg i Peabs
branschunika partnerskap med SSAB kring det fossilfria stålet.
Partnerskapet säkrar Peabs tillgång till det fossilfritt tillverkade stålet från
och med år 2026.
Byggelements nya fabrik i Ucklum utanför Stenungsund färdigställdes.
Anläggningen har därmed marknadens mest högteknologiska och
industrialiserade process för att kunna tillgodose den växande efterfrågan
på betongelement med minskad klimatpåverkan. Fabriken är därmed en
komplett leverantör av högindustrialiserade produkter för ett större
geografiskt område.
I april invigdes det nya betonglaboratoriet i Danderyd där Swerock testar
och analyserar betong och ballast som används i betongtillverkning och
forskar kring framtidens betong. Nu har laboratoriet blivit ackrediterat av
Swedac enligt ISO 17025 för fyra olika metodstandarder, som beskriver hur
processen med testningen ska gå till. På sikt kommer laboratoriet att
ackreditera sig för fler metoder.
Swerock har byggt en toppmodern moräntvätt i Blentarp, vilket gör bolaget
självförsörjande på högkvalitativ betongsand till två av sina närliggande
betongfabriker. Det är en fördel att kunna använda egna resurser till
betongtillverkningen i stället för att importera, vilket inte minst minskar
transporterna.
Byggelement utökade sitt sortiment av ECO-Prefab med den nya produkten
halvsandwichvägg i ECO 60, som pressar ned behovet av cement med 60
procent och möjliggör minskade utsläpp med upp till 60 procent.
Projektet Sundsvall Logistikpark blev Peabs och hela Sveriges första att
hållbarhetscertifieras enligt BREEAM Infrastructure (tidigare Ceequal), som
används för mark- och anläggningsprojekt i hela världen.
Swerock testade en eldriven lastväxlare i Malmö genom att under två
dagars provkörning använda lastväxlaren under samma förutsättningar
som de vanliga dieseldrivna fordonen. Den eldrivna lastväxlaren gjorde
därmed en insats både för miljön och arbetsmiljön, samtidigt som testet
gav en uppfattning om hur mycket el som går åt vid de olika momenten för
körning, lastning och lossning.
Swerock har i ett projekt med Göteborgs stad börjat använda en av de första
eldrivna schaktlastbilarna i Sverige. Den eldrivna schaktlastbilen minskar
utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, förbättrar luftkvaliteten och
bidrar till lägre trafikbuller i staden. Lägre ljudnivå gör också att
arbetsmiljön för de som kör lastbilen och arbetar intill blir bättre och
tystare.
Svanens kriterier för nyproduktion av byggnader uppdaterades under 2023
och från och med 2024 arbetar Peab med de nya kriterierna, som bland
annat innehåller krav på klimatförbättrad betong, bättre energiprestanda i
färdig byggnad och ökad biologisk mångfald. I Svanens nya kriterier är
också delar av EU-Taxonomins kriterier inarbetade.
Under hösten genomförde vi arbetsmiljömätningen Handslaget som
undersöker hur Peabs medarbetare upplever sin arbetsmiljö. Den fokuserar
på arbetslaget och hur vi gemensamt kan förbättra arbetsmiljön i
organisationen.
I samband med Byggnads årliga arbetsmiljövecka gjorde fackföreningens
skyddsombud och handläggare för arbetsmiljöfrågor extra kontroller på
våra arbetsplatser med fokus på riskbedömningar i planeringsarbetet.
I Finland var Lambertsson först i EU med att testa en så kallad Skyline
Cockpit, som möjliggör fjärrstyrning av en tornkran via internet eller satellit
och med hjälp av kameror. Kranförarnas arbetsmiljö och arbetssituation
förbättras avseende säkerheten och kommunikationen på
byggarbetsplatserna.
Peab genomförde en ny, obligatorisk uppförandekodsutbildning för
samtliga medarbetare. Utbildningen berör ämnen som arbetsmiljö,
informationssäkerhet, inkludering, visselblåsning, antikorruption och miljö.
Utbildningen har tagits fram i ett interaktivt format.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
The Corner
Malmö
21

===== SIDA 22 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi ska vara en kom plett sam hälls byg ga re som er bju der hel hets lös ning ar. Genom kom pen ten ta och
en ga ge ra de med ar be ta re ska par vi vär den för våra kun der.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi ska vara det själv kla ra valet för de som vill jobba i vår
bransch. Hos oss ska alla mötas av säkra och in klu de ran de ar -
bets plat ser med goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj -
lig he ter.
eNPS
all tid över
bench mark
NOLLVISION
all var li ga olyc kor
Genom en mins kan de trend
Mest lönsamma
företaget
Med våra en ga ge ra de med ar -
be ta re sä ker stäl ler vi pro duk -
ti vi tet och kva li tet. Genom
lokal när va ro, sam ti digt som
vi drar nytta av vår stor lek
och verk sam hets mix, blir vi
det mest lön sam ma fö re ta -
get.
>6%
Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7
Net toskuld sätt nings grad
>50% av årets
resultat
Ut del ning
Ledande inom
samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg -
ga re med lokal när va ro tar vi
an svar genom in no va tio ner
och krav ställ ning av se en de
kli mat och miljö, ord ning och
reda i bran schen samt jäm -
ställd het. Ett ak tivt so ci alt
en ga ge mang i sam häl let
samt fokus på ungas ut bild -
ning är en del av vår vär de -
grund.
-60%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp
från egen pro duk tion
till 2030 (Scope 1+2).
-50%
Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från
in satsva ror och köpta tjäns -
ter till 2030 (Scope 3).
JÄMSTÄLLD
REKRYTERING
Andel kvin nor all tid över ut -
bild nings mark na den
22

===== SIDA 23 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
exkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr). *** Rö -
rel se mar gi nal exkl Mall of Scan di na via (400 Mkr).
%
4,4 4,8 4,9 4,7 4,5
5,2
4,3
2,5
2016* 2017* 2018* 2019 2020** 2021 2022
2023***
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
2016* 2017* 2018* 2019 2020 2021 2022 2023
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
**** Sty rel sens för slag till års stäm man.
%
61 58 59
97
67
59 56
30
2016* 2017* 2018*2019**2020***
2021 2022
2023****
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt mins kan de trend, rul lan de 12
mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
43 40
48
Mar-
21
Jun-
21
Sep-
21
Dec-
21
Mar-
22
Jun-
22
Sep-
22
Dec-
22
Mar-
23
Jun-
23
Sep-
23
Dec
23
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
13
18 18 19
24
28 29 27 26
8 8 10 10
15
20 22 21 19
2018 Q42019 Q42020 Q42021 Q22021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73 73
75 75
78
80
81
80 80
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -49% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål för
insatsvaror och köpta tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -9% per 231231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (YA), %
45,0
34,9
45,3
18,8
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
23

===== SIDA 24 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro damco
West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Under au gusti månad yr ka de Uni bail Ro damco West fi eld att hov rät ten
skul le upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Efter en
grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de ser
Peab inte att det fö re lig ger några grun der för klan der. Peab kom mer i den vi da re
pro ces sen att be mö ta klan der ta lan. Under pro ces sen är skil je do men in hi be rad,
vil ket in ne bär att den inte är verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal -
ning fram. För mer in for ma tion, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi har
under det se nas te året dock no te rat att ma te ri alpri ser na har stag ne rat och även
no te rat en viss pris ned gång främst på ener gi. Vi föl jer ut veck ling en nog grant och
ar be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti -
digt räkna med fort satt höga bygg kost na der. Höga bygg kost na der till sam mans
med högre rän tor gör det svå ra re att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan
på bygg mark na den i hela Nor den.
Rän tor na har fort satt att stiga och central ban ker na har höjt sina styr rän tor vid
flera till fäl len det se nas te året. Höjda rän tor för vän tas mins ka in ve ste rings vil jan
och dämpa ef ter frå gan.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi. Peab har
ingen di rekt ex po ne ring mot Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt
in di rekt på ver kas via ma te ri al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon -
ti nu er ligt kunna be dö ma even tu ell på ver kan på Peab.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2022.
Brf Bergslussen
Lin kö ping
24

===== SIDA 25 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Peab har ingått avtal om nya kreditfaciliteter på totalt 7,4 Mdkr
Peab har in gått avtal om nya kre dit fa ci li te ter för de la de på två avtal. Den ena är en
treå rig kre dit fa ci li tet om to talt 7,0 Mdkr och den andra en 18 må na ders kre dit fa ci -
li tet om 400 Mkr. Kre dit fa ci li te ten om 7,0 Mdkr löper till den 15 juni 2026 med
möj lig het till för läng ning med ett plus ett år. I trans ak tio nen del tar de fyra ban -
ker na Nor dea, Swed bank, SEB och Han dels ban ken. Trans ak tio nen ko or di ne ras
av Nor dea. Peab har även in gått avtal om en bi la te ral kre dit fa ci li tet med Nor dea
om 400 Mkr. Av ta lets löp tid är 18 må na der och för fal ler den 15 de cem ber 2024
med möj lig het till för läng ning med ett år. Kre ditav ta len avser re fi nan si e ra bo la -
gets be fint li ga kre dit fa ci li tet och är för be red da för håll bar hets länk ning. Lå ne av -
ta len utgör Peabs lång fris ti ga grund fi nan sie ring som kom plet te ras med ka pi tal -
mark nads fi nan sie ring, andra typer av kort fris tig rö rel se fi nan sie ring samt pro jekt -
re la te ra de kre di ter.
Skiljedom i målet Mall of Scandinavia
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro damco
West fi eld av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Domen in ne bar att Peabs rö rel se re sul tat på ver ka des po si tivt med 400
Mkr i andra kvar ta let. Re sul ta tef fek ten före skatt blev 790 Mkr i andra kvar ta let.
Kassa flö det skul le ha på ver kats po si tivt med cirka 1 400 Mkr i tred je kvar ta let, vil -
ket inte har skett.
Under au gusti månad yr ka de Uni bail Ro damco West fi eld att hov rät ten skul le
upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Under pro ces sen
är skil je do men in hi be rad, vil ket in ne bär att den inte är verk ställ bar och där med
skjuts tid punk ten för be tal ning fram. Peab har fort satt ute stå en de ford ran om
cirka 1 400 Mkr på Uni bail Ro damco West fi eld.
Peab gör ingen ny be döm ning av se en de de ovanstå en de re sul ta tef fek ter na. Efter
en grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de
ser Peab inte att det fö re lig ger några som helst grun der för klan der. Peab kom mer
i den vi da re pro ces sen att be mö ta klan der ta lan.
Peab er höll ent re pre na den att bygga Mall of Scan di na via i de cem ber 2010 och
an lägg ning en stod klar för in vig ning i no vem ber 2015. Peab ansåg sig ha rätt till
er sätt ning för de för dy ring ar som om fat tan de änd ring ar av pro jek tet under pro -
duk tions fa sen in ne bar. Par ter na kunde inte enas om ute stå en de krav och mel lan -
ha van den och skil je för fa ran de in led des under 2017.
Hållbarhetsmål till befintlig kreditfacilitet
I juni 2023 för ny a de Peab sin grund fi nan sie ring, då den be fint li ga kre dit fa ci li te ten
skul le löpa ut. Nu har den treå ri ga kre dit fa ci li te ten på 7,0 Mdkr även län kats till
kon cer nens håll bar hets mål. Där med stär ker Peab yt ter li ga re sitt fokus på håll bar -
hets ar be tet. Kre dit fa ci li te ten på 7,0 Mdkr löper till juni 2026 med möj lig het till
för läng ning med ett plus ett år. Den län kas nu till Peabs håll bar hets mål inom kli -
mat om rå det. Dessa mål är att till år 2030 mins ka ut släp pet av växt hus ga ser för
egen pro duk tion med 60 pro cent (scope 1+2, ton CO2e/Mkr) och för in satsva ror
och köpta tjäns ter med 50 pro cent (scope 3, ton CO2e/Mkr). Rän te mar gi na len för
kre dit fa ci li te ten är kopp lad till be stäm da ni vå er på år li ga ut släpps minsk ning ar.
Basår för båda målen är 2015.
Förvärv av byggrätter
Peab teck na de den 22 de cem ber 2023 avtal om att för vär va Folk sams ak ti er i
Sick laön In vest AB som hel- och de lä ger bygg rät ter på Kvarn hol men i Nacka.
Peab ökar där med sin äga ran del från 50 till 100 pro cent. Peab teck na de sam ti digt
avtal om att avytt ra sin äga ran del om 33,3 pro cent i Tor net Bo stads pro duk tion till
de två andra de lä gar na Folk sam och Fas tig hets AB Bal der. Båda af fä rer na slut för -
des under ja nu a ri 2024 och in ne bar sam man ta get en oför änd rad net toskuld samt
ett re a li sa tions re sul tat på 220 Mkr. Genom de två af fä rer na avytt ra de Peab fär dig -
ställ da fas tig he ter som är i för valt nings ske de och an vän de det fri gjor da ka pi ta let
till att in ve ste ra i bygg rät ter för fram ti da ut veck ling.
Peab har ut veck lat bo stä der på Kvarn hol men sedan 2013. Sick laön In vest AB har
drygt 270 de talj pla ne lag da heläg da bygg rät ter om 26 000 kvadrat me ter brut to a -
rea. Dess utom äger bo la get 50 pro cent av ak ti er na i Kvarn hol men Ut veck ling AB
som har en på gåen de de talj pla ne pro cess om drygt 120 000 kvadrat me ter bo -
stads bygg rät ter. Hälf ten av dessa kom mer att till fö ras Peab.
Peab har varit de lä ga re i Tor net Bo stads pro duk tion sedan 2009. Bo la get äger och
för val tar cirka 2 200 hy reslä gen he ter och har cirka 650 hy reslä gen he ter i pro duk -
tion i ett antal stä der i Sve ri ge. Peab har som byg gent re pre nör under åren le ve re -
rat ett fler tal bo stads pro jekt till Tor net. Det har varit en styr ka att vara de lä ga re
och vär de ut veck ling en har varit po si tiv, vil ket in ne bar att avytt ring en gav ett po -
si tivt re a li sa tions re sul tat.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2023 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
2023.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning en 2022, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio -
ner med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga
andra nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under 2023.
Utdelningsförslag
För år 2023 fö re slår sty rel sen en kon tant ut del ning med 1,50 kr (4,00) per aktie.
Ex klu de rat de 8 597 984 ak ti er som in ne has av Peab AB den 2 feb ru a ri 2024, som
ej be rät ti gar till ut del ning, in ne bär den fö re slag na ut del ning en ett to talt ut del -
nings be lopp om 431 Mkr (1 150). Be räk nat som andel av kon cer nens re do vi sa de
re sul tat efter skatt en ligt seg ments re do vis ning upp går fö re sla gen ut del ning till 30
pro cent (56). Ut del nings för sla get mot sva rar en di rektav kast ning på 2,9 pro cent
ba se rat på slut kur sen den 1 feb ru a ri 2024.
Årsstämma
Peabs års stäm ma äger rum den 6 maj 2024. For mer na för års stäm man kom mer
att be slu tas av sty rel sen se nast i sam band med kal lel se till års stäm man.
Valberedning
I en lig het med de på Peabs års stäm mas be slut den 4 maj 2023 an tag na ”Prin ci per
för val be red ning ens till sätt ning och in struk tion för val be red ning en” ska val be red -
ning ens le da mö ter utses av de tre till rös te ta let störs ta ak tieä gar na i bo la get per
den sista bank da gen i au gusti 2023, dvs den 31 au gusti 2023, som öns kar utse en
le da mot i val be red ning en samt sty rel sens ord fö ran de. Om någon eller några av
dessa tre störs ta ak tieä gar na av står från att utse en le da mot i val be red ning en, ska
sty rel sens ord fö ran de er bju da den ak tieä ga re som sett till rös te ta let står näst i
tur, att utse en le da mot i val be red ning en och så vi da re, till dess val be red ning en
be står av tre ak tieä ga re jämte sty rel sens ord fö ran de.
De två störs ta ak tieä gar na i Peab per den 31 au gusti  2023, Ek ha ga Ut veck ling AB
och AB Axel Granlund, har tac kat ja till att utse le da mot till Peabs val be red ning.
Mats Pa uls son och Peabs Vinstan dels stif tel se stif tel se som den 31 au gusti 2023
var de till rös te ta let tred je och fjär de störs ta ak tieä gar na i Peab, har på för frå gan
upp gett att de inte öns kar utse le da mot till val be red ning en inför års stäm man
2024. State Stre et Bank and Trust Co, W9 State som vid samma tid punkt var no te -
rat som den till rös te ta let femte störs ta ak tieä ga ren i bo la get har inte sva rat på
för frå gan. Fa mil jen Kamprads stif tel se som var den till rös te ta let sjät te störs ta ak -
tieä ga ren har upp gett att de inte öns kar utse le da mot till val be red ning en. Ci ce ro
Fon der som var den här ef ter störs ta ak tieä ga ren har tac kat ja till att ingå i val be -
red ning en.
Peabs val be red ning en har där för inför års stäm man 2024 föl jan de sam man sätt -
ning:
Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB
Ulf Liljedahl, AB Axel Granlund
Christer Sterndahlen, Cicero Fonder
Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB
Val be red ning en har ut sett Ulf Lil je dahl till val be red ning ens ord fö ran de.
•
•
•
•
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under 2023 till 61 600 Mkr (61 933). Ju ste rat för för vär va de och avytt ra de en he ter samt va luta kur sef fek ter mins ka de
net to om sätt ning en med två pro cent. Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med 2 779 Mkr (-1 202).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för 2023 till 2 586 Mkr (2 557) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,2 pro cent (4,1). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads pro jekt till fär -
dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 696 Mkr (-219). Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet mel lan Peab och Uni bail Ro damco West fi eld av se -
en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Domen in ne bar en po si tiv ef fekt på re sul tat före skatt om 790 Mkr i andra kvar ta let, varav 400 Mkr i rö rel se re sul ta tet
och 390 Mkr i fi nan si el la in täk ter. För att möta den för säm ra de bo stads mark na den ge nom för des en över syn av verk sam he ten under fjär de kvar ta let vil ken re sul te ra de i
re ser ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk tu re rings kost na der om to talt -525 Mkr, varav ned skriv ning av good will upp gick till -125 Mkr.
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 17 365 17 141 61 600 61 933
Kostnader för produktion -16 139 -15 466 -56 183 -56 345
Bruttoresultat 1 226 1 675 5 417 5 588
Försäljnings- och administrationskostnader -843 -851 -3 164 -3 286
Övriga rörelseintäkter 91 72 357 279
Övriga rörelsekostnader -3 -10 -24 -24
Rörelseresultat 471 886 2 586 2 557
Finansiella intäkter 61 39 584 103
Finansiella kostnader -173 -85 -584 -220
Finansnetto -112 -46 0 -117
Resultat före skatt 359 840 2 586 2 440
Skatt -148 -282 -598 -609
Periodens resultat 211 558 1 988 1 831
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 211 559 1 988 1 832
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -1 0 -1
Periodens resultat 211 558 1 988 1 831
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 0,74 1,93 6,92 6,27
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 288,0 287,5 292,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,1 8,4 9,1 8,4
Räntabilitet på eget kapital, % 14,1 13,7 14,1 13,7
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Periodens resultat 211 558 1 988 1 831
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -123 50 -145 210
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -10 – 18 2
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -7 1 -4 19
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 2 – -4 -1
Periodens övrigt totalresultat -138 51 -135 230
Periodens totalresultat 73 609 1 853 2 061
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 74 610
1 854 2 062
Innehav utan bestämmande inflytande -1 -1 -1 -1
Periodens totalresultat 73 609 1 853 2 061
27

===== SIDA 28 =====

Rapport över finansiell ställning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 de cem ber 2023 till 49 176 Mkr (51 011). Eget ka pi tal upp gick till 14 470 Mkr (13 786), vil ket gav en so li di tet på 29,4 pro cent
(27,0). Under 2023 har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 1 150 Mkr (1 475). Under 2022 sked de åter köp av egna ak ti er med 500 Mkr.
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 789 3 976
Materiella anläggningstillgångar 8 333 8 310
Förvaltningsfastigheter 61 57
Räntebärande långfristiga fordringar 1 293 1 233
Övriga finansiella tillgångar 2 857 2 599
Uppskjuten skattefordran 97 180
Summa anläggningstillgångar 16 430 16 355
Projekt- och exploateringsfastigheter 18 061 19 178
Varulager 1 705 1 541
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 345 384
Övriga kortfristiga fordringar 10 392 12 047
Likvida medel 1 243 1 506
Summa omsättningstillgångar 32 746 34 656
Summa tillgångar 49 176 51 011
Eget kapital och skulder
Eget kapital 14 470 13 786
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder 7 046 7 665
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 193 440
Uppskjuten skatteskuld 623 487
Övriga långfristiga skulder 2 005 1 503
Summa långfristiga skulder 9 867 10 095
Räntebärande kortfristiga skulder 4 246 1 897
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 6 933 9 802
Övriga kortfristiga skulder 13 660 15 431
Summa kortfristiga skulder 24 839 27 130
Summa skulder 34 706 37 225
Summa eget kapital och skulder 49 176 51 011
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital 32 888 33 590
Soliditet, % 29,4 27,0
Nettoskuld 14 537 16 681
Eget kapital per aktie, kr 50,28 47,90
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 13 768 13 681
Periodens resultat 1 988 1 832
Periodens övrigt totalresultat -134 230
Periodens totalresultat 1 854 2 062
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -24 –
Skatt på kassaflödessäkring 5 –
Kontant utdelning -1 150 -1 475
Återköp av egna aktier – -500
Utgående eget kapital 14 453 13 768
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 18 1
Periodens totalresultat -1 -1
Förvärv av delägda bolag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare – 18
Utgående eget kapital 17 18
Totalt utgående eget kapital 14 470 13 786
29

===== SIDA 30 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1 503 1 329 3 285 3 364
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 1 279 -867 862 -2 584
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 189 63 -152 -163
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 575 -153 -79 -2 173
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 2 043 -957 631 -4 920
Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 546 372 3 916 -1 556
Förvärv av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel – -102 – -132
Försäljning av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – 3 50 46
Förvärv av anläggningstillgångar -493 -856 -1 720 -2 070
Försäljning av anläggningstillgångar 102 79 409 553
Kassaflöde från investeringsverksamheten -391 -876 -1 261 -1 603
Kassaflöde före finansiering 3 155 -504 2 655 -3 159
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -1 115 175 1 338 915
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -1 803 117 -3 109 2 747
Kontant utdelning – – -1 150 -1 475
Återköp av egna aktier – -82 – -500
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 918 210 -2 921 1 687
Periodens kassaflöde 237 -294 -266 -1 472
Likvida medel vid periodens början 1 005 1 784 1 506 2 951
Valutakursdifferens i likvida medel 1 16 3 27
Likvida medel vid periodens slut 1 243 1 506 1 243 1 506
30

===== SIDA 31 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för 2023 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 267 Mkr (304) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Årets re sul tat upp gick till 4 207 Mkr
(2 473). I årets re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 3 165 Mkr (1 024).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 433 Mkr (11 749). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 11 809 Mkr (8 752).
Under fö re gå en de år fanns lång fris ti ga skul der till kon cern fö re tag upp gå en de till 1 500 Mkr. Under 2023 har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 1 150 Mkr (1 475).
Under 2022 ge nom för des åter köp av egna ak ti er med 500 Mkr.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Okt-dec
2023
Okt-dec
2022
Jan-dec
2023
Jan-dec
2022
Nettoomsättning 64 77 267 304
Administrationskostnader -128 -149 -494 -520
Övriga rörelseintäkter 2 0 3 1
Rörelseresultat -62 -72 -224 -215
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag 145 – 3 310 1 024
Övriga finansiella poster 33 -15 23 -40
Resultat efter finansiella poster 116 -87 3 109 769
Bokslutsdispositioner 1 367 2 138 1 367 2 138
Resultat före skatt 1 483 2 051 4 476 2 907
Skatt -304 -468 -269 -434
Periodens resultat 1 179 1 583 4 207 2 473
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
31

===== SIDA 32 =====

Rapport över finansiell ställning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 dec
2023
31 dec
2022
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 2 3
Materiella anläggningstillgångar 2 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 433 11 749
Uppskjuten skattefordran 83 94
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 516 11 843
Summa anläggningstillgångar 10 520 11 848
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 0 1
Fordringar koncernföretag
4 940 2 274
Övriga fordringar 57 3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 11
Summa kortfristiga fordringar 5 010 2 289
Kassa och bank 0 0
Summa omsättningstillgångar 5 010 2 289
Summa tillgångar 15 530 14 137
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
1 884 1 884
Fritt eget kapital 9 925 6 868
Summa eget kapital 11 809 8 752
 
Obeskattade reserver 2 919 3 292
Avsättningar
Övriga avsättningar 43 43
Summa avsättningar 43 43
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag –
1 500
Summa långfristiga skulder – 1 500
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 19 20
Skulder till koncernföretag 645 375
Aktuella skatteskulder 21 81
Övriga skulder 8 8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 66 66
Summa kortfristiga skulder 759 550
Summa skulder 759 2 050
Summa eget kapital och skulder 15 530 14 137
32

===== SIDA 33 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter (OECD:s Pillar Two-regler)
I de cem ber 2021 pub li ce ra de OECD ett ram verk (Pil lar Two): In clu si ve Fram ework on BEPS. Dessa reg ler är ut for ma de för att sä ker stäl la att stora mul ti na tio nel la kon cer -
ner inom ramen för reg ler na be ta lar en mi ni miskatt på in koms ter som upp kom mer under en viss pe ri od i varje ju ris dik tion där de är verk sam ma. Ett EU- direktiv ba se rat
på mo dell reg ler na an togs i de cem ber 2022 och har in för li vats i Sve ri ge. Reg ler na om tilläggs skatt trä der i kraft för rä ken skaps år som på bör jas efter den 31 de cem ber
2023. Dessa nya reg ler har med fört änd ring ar i IAS 12 som skall tilläm pas redan för rä ken skaps år som på bör jas den 1 ja nu a ri 2023 eller se na re. Änd ring ar na i IAS 12 in -
klu de rar bland annat ett ob li ga to riskt till fäl ligt un dan tag för att re do vi sa och lämna upp lys ning ar om upp skjut na skat te ford ring ar och skul der re la te ra de till in komst -
skat ter en ligt Pil lar Two. Kon cer nen tilläm par un dan ta get att re do vi sa och lämna upp lys ning ar om upp skjut na skat te ford ring ar och skul der re la te ra de till in komst skat -
ter en ligt Pil lar Two.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB, Peab Fi nans AB, Peab Sup port (Sha red Ser vice Cen ter) och Peab Ut veck ling AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg -
ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
33

===== SIDA 34 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-dec 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per land
Sverige
20 250 13 692 12 272 4 331 1 169 -9 633 42 081 857 42 938
Norge 4 236 1 472 1 588 357 159 -749 7 063 261 7 324
Finland 3 294 4 934 1 034 158 -910 8 510 1 661 10 171
Danmark 1 145 1 -2 1 144 1 144
Övrigt 23 23 23
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 047 10 847 5 475 47 47 28 463 -32 28 431
Privata kunder 11 148 2 939 10 611 5 648 12 30 358 2 811 33 169
Interna kunder 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 51 20 6 387 1 785 84 -1 129 7 198 6 807 14 005
Över tid 27 717 15 131 11 392 3 820 1 193 -8 490 50 763 -4 028 46 735
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 27 717 15 131 11 392 3 820 77 -7 374 50 763 -4 028 46 735
Försäljning av varor 5 036 -790 4 246 4 246
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 743 1 743 6 807 8 550
Transporttjänster 1 205 -273 932 932
Administrativa tjänster 1 116 -1 116 – –
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Övrigt 51 20 146 42 84 -66 277 277
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per land
Sverige
20 846 13 309 13 099 5 924 1 204 -10 139 44 243 -1 297 42 946
Norge 4 545 1 656 2 262 739 173 -802 8 573 392 8 965
Finland 3 608 5 042 1 998 154 -1 512 9 290 -297 8 993
Danmark 1 015 1 -2 1 014 1 014
Övrigt 15 15 15
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 10 102 10 363 6 377 17 46 26 905 26 905
Privata kunder 13 333 3 173 11 088 8 621 15 36 230 -1 202 35 028
Interna kunder 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 26 15 6 915 1 373 70 -1 221 7 178 5 566 12 744
Över tid 28 957 14 940 12 338 7 195 1 277 -9 580 55 127 -6 768 48 359
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 28 957 14 940 12 338 7 195 97 -8 400 55 127 -6 768 48 359
Försäljning av varor 5 393 -873 4 520 4 520
Försäljning av
fastighetsprojekt 5 1 343 1 348 5 566 6 914
Transporttjänster 1 327 -281 1 046 1 046
Administrativa tjänster 1 180 -1 180 – –
Hyresintäkter 16 10 2 180 93 185 -1 654 830 830
Övrigt 21 15 195 30 70 -67 264 264
Summa 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-dec
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa intäkter 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Rörelseresultat 441 501 962 304 -299 -56 1 853 733 2 586
Rörelsemarginal, % 1,6 3,3 4,8 5,3 3,2 4,2
Finansiella intäkter 584 584
Finansiella kostnader -542 -42 -584
Finansnetto 42 -42 0
Resultat före skatt 1 895 691 2 586
Skatt -481 -117 -598
Årets resultat 1 414 574 1 988
Sysselsatt kapital (UB) -985 -173 10 699 18 093 5 27 639 5 249 32 888
Balansomslutning 44 295 4 881 49 176
Eget kapital 15 082 -612 14 470
Soliditet, % 34,0 29,4
Nettoskuld 8 676 5 861 14 537
Kassaflöde före
finansiering 146 698 1 012 – 2 254 -919 -1 317 3 972 2 655
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -42 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 386 Mkr samt bo stads pro jekt 3 495 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-dec
2022
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 435 13 536 17 465 8 638 61 63 135 -1 202 61 933
Intern försäljning 5 564 1 429 3 968 23 1 471 -12 455 – –
Summa intäkter 28 999 14 965 21 433 8 661 1 532 -12 455 63 135 -1 202 61 933
Rörelseresultat 629 494 747 1 127 -198 -58 2 741 -184 2 557
Rörelsemarginal, % 2,2 3,3 3,5 13,0 4,3 4,1
Finansiella intäkter 103 103
Finansiella kostnader -174 -46 -220
Finansnetto -71 -46 -117
Resultat före skatt 2 670 -230 2 440
Skatt -633 24 -609
Årets resultat 2 037 -206 1 831
Sysselsatt kapital (UB) -1 746 54 10 807 15 632 253 25 000 8 590 33 590
Balansomslutning 43 220 7 791 51 011
Eget kapital 14 978 -1 192 13 786
Soliditet, % 34,7 27,0
Nettoskuld 6 899 9 782 16 681
Kassaflöde före
finansiering -79 -114 -518 -690 -554 -1 955 -1 204 -3 159
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 719 Mkr samt bo stads pro jekt 6 072 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2022, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 dec 2023 31 dec 2022
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 46 46 67 67
Varav onoterade fonder 5 5 26 26
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41
Andra långfristiga fordringar – 1 1
Varav råvarusäkring med termin – 1 1
Övriga kortfristiga fordringar 10 10 13 13
Varav råvarusäkring med termin 9 9 4 4
Varav valutaderivat 1 1 9 9
Summa finansiella tillgångar 10 46 56 14 67 81
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder – 19 19
Varav villkorad köpeskilling – 19 19
Övriga kortfristiga skulder 16 6 22 6 1 7
Varav valutaderivat 3 3
 –
Varav råvarusäkring med termin 13 13 6 6
Varav villkorad köpeskilling 6 6 1 1
Summa finansiella skulder 16 6 22 6 20 26
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 dec 2023 31 dec 2022 31 dec 2023 31 dec 2022
Ingående balans 26 32 41 23
Investeringar 5 2 18
Försäljningar -1
Erhållen utdelning -10
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) 1
Finansnetto -26 2
Utgående balans 5 26 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr 31 dec 2023 31 dec 2022
Ingående balans 20 2
Periodens förvärv 19
Periodens utbetalningar -1
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) -13
Redovisat i övrigt totalresultat -1
Utgående balans 6 20
Villkorad köpeskilling utgår till tidigare ägare baserad på andel av resultat samt utfall av vissa specificerade projekt. Överenskommelse har nåtts med tidigare ägare och
uppgår till 6 Mkr.
37

===== SIDA 38 =====

Kommande information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023 April 2024
Rapport för första kvartalet 2024 samt årsstämma 6 maj 2024
Rapport för andra kvartalet 2024 16 juli 2024
Rapport för tredje kvartalet 2024 25 oktober 2024
Bokslutskommuniké 2024 6 februari 2025
Förs löv den 2 feb ru a ri 2024
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens fre da gen den 2 feb ru a ri kloc kan 09.00 av
vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://ir.fi nan ci al he a rings.com/peab- q4-2023
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.fi nan ci al he a rings.com/te le con fe rence/?id=46742
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In for ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon -
takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 2 feb ru a ri 2024, kl. 08.00 CET .
•
•
•
•
•
38

===== SIDA 39 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Nettoomsättning 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504
Kostnader för produktion -16 139 -13 765 -14 141 -12 138 -15 466 -14 730 -14 845 -11 304 -15 495
Bruttoresultat 1 226 1 394 1 957 840 1 675 1 467 1 613 833 2 009
Försäljnings- och administrationskostnader -843 -600 -867 -854 -851 -640 -929 -866 -923
Övriga rörelseintäkter 91 100 124 42 72 81 94 32 235
Övriga rörelsekostnader -3 17 -17 -21 -10 8 -3 -19 -12
Rörelseresultat 471 911 1 197 7 886 916 775 -20 1 309
Finansiella intäkter 61 56 431 36 39 18 22 24 20
Finansiella kostnader -173 -198 -125 -88 -85 -60 -36 -39 -38
Finansnetto -112 -142 306 -52 -46 -42 -14 -15 -18
Resultat före skatt 359 769 1 503 -45 840 874 761 -35 1 291
Skatt -148 -145 -315 10 -282 -163 -171 7 -170
Periodens resultat 211 624 1 188 -35 558 711 590 -28 1 121
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 211 623 1 189 -35 559 711 590 -28 1 121
Innehav utan bestämmande inflytande 0 1 -1 0 -1 0 0 0 0
Periodens resultat 211 624 1 188 -35 558 711 590 -28 1 121
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie, kr 0,74 2,17 4,13 -0,12 1,93 2,43 2,01 -0,10 3,80
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 288,0 291,3 294,4 295,0 295,0
Sysselsatt kapital (UB)
32 888 35 805 36 442 33 831 33 590 32 230 31 232 29 765 28 698
Eget kapital (UB) 14 470 14 405 13 780 13 652 13 786 13 250 12 736 13 792 13 682
39

===== SIDA 40 =====

Af färs om rå den
Mkr
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Jul-sep
2022
Apr-jun
2022
Jan-mar
2022
Okt-dec
2021
Nettoomsättning
Bygg 7 029 5 789 7 540 7 422 8 330 6 306 7 628 6 735 8 147
Anläggning 4 454 3 491 3 891 3 328 4 405 3 584 3 893 3 083 4 062
Industri 5 056 6 780 5 347 2 779 5 658 7 096 6 108 2 571 5 138
Projektutveckling 1 456 856 1 569 1 841 1 986 2 234 1 977 2 464 3 117
– varav Fastighetsutveckling 453 7 65 9 11 304 120 59 425
– varav Bostadsutveckling 1 003 849 1 504 1 832 1 975 1 930 1 857 2 405 2 692
Koncerngemensamt 377 343 390 377 409 380 385 358 368
Elimineringar -2 733 -2 523 -2 981 -3 057 -3 740 -2 915 -3 133 -2 667 -3 312
Koncernen, segmentsredovisning 15 639 14 736 15 756 12 690 17 048 16 685 16 858 12 544 17 520
Justering bostäder till IFRS 1 726 423 342 288 93 -488 -400 -407 -16
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141 16 197 16 458 12 137 17 504
Rörelseresultat
Bygg -358 96 141 162 166 126 177 160 209
Anläggning 180 110 152 59 175 118 148 53 164
Industri 476 588 333 -435 283 519 341 -396 420
Projektutveckling 17 46 114 127 309 265 264 289 446
– varav Fastighetsutveckling 63 21 29 -6 19 91 43 34 122
– varav Bostadsutveckling -46 25 85 133 290 174 221 255 324
Koncerngemensamt -159 -33 -34 -73 -53 -27 -47 -71 13
Elimineringar -23 -21 -16 4 -27 -8 2 -25 -6
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 133 786 690 -156 853 993 885 10 1 246
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning 133 786 1 090 -156 853 993 885 10 1 246
Justering bostäder till IFRS 330 115 98 153 25 -86 -119 -39 52
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 8 10 9 10 8 9 9 9 11
Koncernen, IFRS 471 911 1 197 7 886 916 775 -20 1 309
Rörelsemarginal, %
Bygg -5,1 1,7 1,9 2,2 2,0 2,0 2,3 2,4 2,6
Anläggning 4,0 3,2 3,9 1,8 4,0 3,3 3,8 1,7 4,0
Industri 9,4 8,7 6,2 -15,7 5,0 7,3 5,6 -15,4 8,2
Projektutveckling 1,2 5,4 7,3 6,9 15,6 11,9 13,4 11,7 14,3
– varav Fastighetsutveckling 13,9 300,0 44,6 -66,7 172,7 29,9 35,8 57,6 28,7
– varav Bostadsutveckling -4,6 2,9 5,7 7,3 14,7 9,0 11,9 10,6 12,0
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 0,9 5,3 4,4 -1,2 5,0 6,0 5,2 0,1 7,1
Koncernen, segmentsredovisning 0,9 5,3 6,9 -1,2 5,0 6,0 5,2 0,1 7,1
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 2,7 6,0 7,4 0,1 5,2 5,7 4,7 -0,2 7,5
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie exkl. MoS, kr -0,25 1,85 1,68 -0,54 1,89 2,69 2,36 0,04 3,62
Resultat per aktie, kr -0,25 1,85 3,86 -0,54 1,89 2,69 2,36 0,04 3,62
Sysselsatt kapital (UB)
27 639 29 072 29 406 25 910 25 000 23 546 22 828 22 117 21 561
Eget kapital (UB) 15 082 15 239 14 770 14 687 14 978 14 469 13 868 14 812 14 656
Orderingång 10 527 11 034 12 505 11 042 10 455 13 095 14 334 15 375 14 443
Orderstock vid periodens utgång 39 060 41 669 43 638 44 595 44 389 48 762 49 899 49 968 45 318
40

===== SIDA 41 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Öv ri ga upp lys ning ar.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Öv ri ga upp lys ning ar.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
41

===== SIDA 42 =====

Peabs fyra målområden
Nöjdaste kunderna
 Bästa
arbetsplatsen
Mest lönsamma
företaget
Ledande inom
samhällsansvar
Fo to gra fer: Adam Afze li us, An ni ka Pers son, Ca mil la Hed ström, El i nor Jacobs son, Jenni Virta, Ku va to i misto Kuvio Oy, Maria Sve den man, Mats Bak ken och Sofia Hafström.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio nellt och på
vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt gäl lan de krav för ak tu ell
verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Om Peab
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv. Varje dag bi drar våra 14 000
med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land
och Dan mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar, musé er, kon -
tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket
mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år. Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt
och an svars fullt tar vi sats för fram ti den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
59 Mdkr
Antal anställda, cirka
14 000
Affärsmodell
Värde genom samverkande
affärsområden
Vår verk sam het vilar på de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut -
veck ling. Vart och ett av dem står på egna ben och har sina kun der. Men styr kan i vår af -
färsmo dell – och där med möj lig he ter na för oss att nå våra mål – ökar när de sam ver kar med
varand ra i för äd lings ked jan. Det här är kär nan i vår mo dell och det som gör oss unika. Det är
när pro du ce rat sam hälls byg ge i hela Nor den.
Lokalt nära kunden
Våra 14 000 med ar be ta re ar be tar nära kun der na i det lo ka la sam häl -
let och tar så långt som möj ligt vara på lo ka la re sur ser i form av egen
per so nal, egna in satsva ror och lo ka la un de rent re pre nö rer. Till sam -
mans med vårt lo ka la sam hälls en ga ge mang och in te gre ra de klimat-  
och mil jö ar be te utgör detta grun den för det vi menar är ett när pro -
du ce rat sam hälls byg ge.