Kvartalsrapport Q4 2024

===== SIDA 1 =====

Bokslutskommuniké
JA NU A RI – DE CEM BER 2024
Säbybron
Åkers ber ga

===== SIDA 2 =====

Stark avslutning på året
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti  di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sammanfattning enligt segmentsredovisning
Koncernen
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 16 785 15 639 58 697 58 821
Rörelseresultat 1 255 133 2 763 1 853
Rörelsemarginal, % 7,5 0,9 4,7 3,2
Resultat före skatt 1 183 31 2 425 1 895
Periodens resultat 1 037 -72 2 080 1 414
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,63 -0,25 7,25 4,92
Räntabilitet på eget kapital, % 13,3 9,5 13,3 9,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,7 8,7 10,7 8,7
Nettoskuld 9 118 8 676 9 118 8 676
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,6 0,5 0,6
Soliditet, % 37,1 34,0 37,1 34,0
Kassaflöde före finansiering 1 719 1 462 2 601 -1 317
Medeltal antal anställda 12 979 13 771 12 899 13 808
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS
17 185 17 365 61 283 61 600
Rörelseresultat, IFRS 1 369 471 3 163 2 586
Resultat före skatt, IFRS 1 285 359 2 780 2 586
Periodens resultat, IFRS 1 114 211 2 388 1 988
Resultat per aktie före och efter utspädning IFRS, kr 3,90 0,74 8,32 6,92
Nettoskuld, IFRS 11 253 14 537 11 253 14 537
Soliditet, IFRS, % 34,6 29,4 34,6 29,4
Kassaflöde före finansiering, IFRS 3 046 3 155 6 744 2 655
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Effekt av Mall of Scandinavia
Orderingång
Mkr
Kv4-22Kv1-23Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Oktober- december 2024
Nettoomsättning 16 785 Mkr (15 639)
Rörelseresultat 1 255 Mkr (133)
Rörelsemarginal 7,5 procent (0,9)
Resultat före skatt 1 183 Mkr (31)
Resultat per aktie före och efter utspädning 3,63 kr (-0,25)
Orderingång 12 052 Mkr (10 527)
Kassaflöde före finansiering 1 719 Mkr (1 462)
•
•
•
•
•
•
•
Januari-december 2024
Nettoomsättning 58 697 Mkr (58 821)
Rörelseresultat 2 763 Mkr (1 853)
Rörelsemarginal 4,7 procent (3,2)
Resultat före skatt 2 425 Mkr (1 895)
Resultat per aktie före och efter utspädning 7,25 kr (4,92)
Orderingång 56 510 Mkr (45 108)
Orderstock 44 906 Mkr (39 060)
Kassaflöde före finansiering 2 601 Mkr (-1 317)
Nettoskuld 9 118 Mkr (8 676)
Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,6)
Styrelsen föreslår en utdelning om 2,75 kr (1,50) per aktie uppdelat på två
utbetalningstillfällen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Årets sista kvar tal var starkt och vi sa de på att vi åter är i till växt. Vi re do vi sar för bätt rat re sul tat, starkt kassa flö de och en ökad or de rin gång för både
årets sista kvar tal och helå ret 2024. Sär skild god ut veck ling har verk sam he ter na inom an lägg ning och be lägg ning visat under året och Peab som hel -
het be vi sar än en gång hur väl våra fyra af färs om rå den kom plet te rar varand ra.
Koncernens utveckling
2024 präg la des av va ri e rad ak ti vi tet på Peabs olika mark na der. Verk sam -
he ter na inom af färs om rå de An lägg ning och be lägg ning inom af färs om rå -
de In du stri upp vi sa de en stark ut veck ling och ökade om sätt ning en,
medan af färs om rå de na Bygg och Pro jekt ut veck ling hade en lägre om sätt -
ning. Kon cer nens net to om sätt ning var oför änd rad för 2024 på 58 697 Mkr
(58
 821). Eft er fal lan de om sätt ning under förs ta halv å ret har Peab upp vi -
sat till växt de se nas te två kvar ta len.
Rö rel se re sul ta tet ökade till 2 763 Mkr (1 853) och rö rel se mar gi na len för -
bätt ra des till 4,7 pro cent (3,2). Under året har vi inom af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling ge nom fört två stör re trans ak tio ner som bi drog till den po si -
ti va ut veck ling en. Fö re gå en de år be las ta des av re ser ve ring ar, ned skriv -
ning ar och om struk tu re rings kost na der om to talt 525 Mkr, sam ti digt som
det ingick en po si tiv ef fekt om 400 Mkr till följd av skil je do men av se en de
Mall of Scan di na via. Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des kraf tigt
under året och upp gick till 2 601 Mkr (-1  317), vil ket så le des bi drog till en
mins kad net toskuld sätt nings grad som vid ut gång en av 2024 upp gick till
0,5 (0,6).
Or de rin gång en var hög för året, sär skilt efter två re kord kvar tal under det
förs ta halv å ret och trots det svaga bo stads byg gan det. Under 2024 ök ade
or de rin gång en med 25 pro cent och upp gick till 56 510 Mkr (45  108). Det är
främst af färs om rå de An lägg ning, där stora pro jekt som att ut veck la Nya
Bodø flyg plats och att bygga en ny kaj i Skel l ef teå, bi drog till den ökade
or de rin gång en. Or de rin gång en ökade även inom In du stri och Pro jekt ut -
veck ling, där det förs ta af färs om rå det sär skilt gyn na des av fler be lägg -
nings upp drag, fram förallt i Fin land. Inom Pro jekt ut veck ling star ta de vi fler
nya bo stads pro jekt i Sve ri ge och Fin land. Den höga or de rin gång en har in -
ne bu rit att vi för längt vår or der stock som vid årets ut gång upp gick till
44 906 Mkr (39  060).
Som ti di ga re kon sta te rats del tar verk sam he ter na inom Bygg och An lägg -
ning allt of ta re i ti di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi
ser där för ett ökat in slag av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. I nu lä get upp -
går det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal från dessa för av tal
till cirka 13 Mdkr inom de när mas te två åren (19 Mdkr 31 de cem ber 2023).
Affärsområdenas utveckling
Inom af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en till följd av den
svaga bo stads mark na den som inte fullt ut har kun nat kom pen se ras av
andra typer av pro jekt. Ef ter frå gan på öv rigt hus byg gan de, fram för allt
från of fent li ga be stäl la re, är sam ti digt god och mot ver kar ef fek ten av de
färre bo stads pro jek ten. Rö rel se mar gi na len i Bygg upp gick till 1,7 pro cent
under året. För af färs om rå de An lägg ning, som gyn nats av många of fent li -
ga sats ning ar och hade en hög ak ti vi tets ni vå under 2024, upp gick rö rel se -
mar gi na len till 3,0 pro cent. Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för
ent re pre nad verk sam he ter na till 2,3 pro cent. Inom af färs om rå de In du stri
ökade re sul tat och mar gi nal kraf tigt till följd av den höga ak ti vi te ten inom
be lägg ning, fram förallt i Fin land kopp lat till den fins ka sta tens ex traanslag
till vägun der håll 2024. Rö rel se mar gi na len upp gick till 6,6 pro cent. Sam ti -
digt har verk sam he ter na inom be tong, pre fab och ut hyr ning på ver kats av
den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå er under
2024 jäm fört med 2023. Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling ökade rö rel se re -
sul tat och rö rel se mar gi nal till följd av re a li sa tions vins ter inom Fas tig hets -
ut veck ling efter för sälj ning av Peabs an de lar i joint v en tu re bo la get Tor net
Bo stads pro duk tion samt upp del ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get
Fas tig hets AB Cen tur. To talt upp gick dessa re sul ta tef fek ter till 620 Mkr. De
är inga år li gen åter kom man de trans ak tio ner, men visar på vår för må ga att
över tid bygga vär den inom Fas tig hets ut veck ling, såväl i egen ba lans räk -
ning som till sam mans med part ners i joint ven tu re bolag.
För sälj ning en av egen ut veck la de bo stä der var under året på fort satt låga
ni vå er, även om vi har sålt i jämn takt. Under fjär de kvar ta let star ta de vi
370 bo stä der varav 167 kon ver te ra des från hy res rätts pro jekt i egen ba -
lans räk ning till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Det visar på den fort sat ta
tren den att möj lig he ter na till för sälj ning ökar i takt med att pro jek ten när -
mar sig fär dig stäl lan de. Vi ar be tar där för vi da re med stra te gin att star ta
pro jekt i egen ba lans räk ning för att sedan kon ver te ra dem till bo stads rät -
ter.
Detta med för högre ka pi tal bind ning och för skjut na re sul ta tef fek ter jäm -
fört med vår tra di tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro -
duk tions start av egen ut veck la de pro jekt. Det finns ett un der lig gan de
behov av ny pro du ce ra de bo stä der, även om fak to rer som höga bygg kost -
na der och ned ju ste ra de pro gno ser för be folk nings till växt gör ef ter frå gan
svå ra re att ana ly se ra i det me del långa per spek ti vet.
Marknad och framtidsutsikter
Ut sik ter na på de nor dis ka bygg mark na der na är re la tivt oför änd ra de
sedan förra kvar ta let. Bo stads mark na der na för vän tas vända uppåt under
2025 i takt med att rän te sänk ning ar na slår ige nom, om än från låga ni vå er.
Ut veck ling en inom öv rigt hus byg gan de för vän tas bli något mer splitt rad,
även om in ve ste ring ar na to talt sett inom seg men tet är sta bi la. För 2025
vän tas an lägg nings in ve ste ring ar na vara fort satt sta bi la på höga ni vå er.
Peabs fyra af färs om rå den kom plet te rar varand ra väl och gör att vi kan till -
va ra ta den ef ter frå gan som finns inom de olika pro dukt seg men ten och de
geo gra fis ka mark na der na. Det vitt nar inte minst vår goda ut veck ling
under 2024 om.
Måluppfyllelse 2024
Målupp fyll na den för 2024 är god, med flera gläd jan de fram steg inom håll -
bar hets om rå det, trots de mer ut ma nan de mark nads för ut sätt ning ar na
som präg lat året. Sär skilt gläd jan de är den tyd ligt fal lan de tren den av se -
en de all var li ga ar bets platso lyc kor. För helå ret 2024 fort sat te dessa att
mins ka och upp gick till 33 (48 per den 31 de  cem ber 2023). Vi fort sät ter att
ar be ta för att den fal lan de tren den ska hålla i sig. Även ut veck ling en av
våra klimat-  och jäm ställd hets mål fort sät ter i rätt rikt ning, och inför 2025
höjer vi målet vad gäl ler re kry te ring av kvin nor till hant ver ka ryr ken. Såväl
kun der na som med ar be tar na är nöjda med Peab och ut fal let av både NKI
och eNPS över sti ger mål ni vå er na.
Vad gäl ler Peabs fi nan si el la mål, så tog rö rel se mar gi na len ett tyd ligt kliv
uppåt och upp gick till 4,7 pro cent (3,2) för 2024, jäm fört med målet om
sex pro cent. Net toskuld sätt nings gra den upp gick vid års skif tet till 0,5, vil -
ket är i mit ten av målin ter val let 0,3-0,7.
Förslag till utdelning
Med hän syn till kon cer nens re sul tat för 2024, fi nan si el la ställ ning och
fram ti da ka pi tal be hov fö re slår sty rel sen Peabs års stäm ma att be slu ta om
en ut del ning om 2,75 kro nor (1,50) per aktie upp de lat på två ut be tal nings -
till fäl len, ett i maj och ett i ok to ber. Be räk nat på antal ute stå en de ak ti er
mot sva rar det 38 pro cent av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning en,
vil ket är lägre än vårt fi nan si el la mål om en ut del ning på mer än 50 pro -
cent av årets re sul tat.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2024
Kon cer nens net to om sätt ning ökade med sju pro cent under fjär de kvar ta let 2024
och upp gick till 16 785 Mkr (15  639).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med sju pro cent jäm fört med
mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet
inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av
andra typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en
fort satt hög nivå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med tio pro cent.
Af färs om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med tio pro cent, vil ket i hu vud -
sak för kla ras av högre vo ly mer inom be lägg ning, fram förallt i Fin land. Ökade of -
fent li ga sats ning ar på in fra struk tur har haft en po si tiv på ver kan i både af färs om -
rå de An lägg ning och af färs om rå de In du stri. I Pro jekt ut veck ling ökade net to om -
sätt ning en med 19 pro cent där både Bo stads ut veck ling och Fas tig hets ut veck ling
hade en ökad net to om sätt ning.
Rö rel se re sul ta tet ökade under fjär de kvar ta let 2024 och upp gick till 1 255 Mkr
(133). Under kvar ta let har det g e nom förts en upp del ning av till gång ar na inom
joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur som på ver ka de kon cer nen po si tivt
med 400 Mkr. Rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 7,5 pro cent (0,9). Fjär de kvar ta -
let fö re gå en de år be las ta des med re ser ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk tu re -
rings kost na der om to talt 525 Mkr, varav ned skriv ning av good will upp gick till 125
Mkr. Av to ta la be lop pet om 525 Mkr be las ta des af färs om rå de Bygg med 465 Mkr
och Kon cern ge men samt med 60 Mkr.
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len till 1,5 pro cent (-5,1) och i af färs -
om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 2,9 pro cent (4,0). Sam man ta -
get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,1 pro cent
(-1,6). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re sul ta tet kraf tigt och rö rel se -
mar gi na len upp gick till 10,7 pro cent (9,4). Den för bätt ra de rö rel se mar gi na len för -
kla ras av en ökad in tjä ning inom be lägg ning, fram förallt i Fin land kopp lat till den
fins ka sta tens ex traanslag till vägun der håll 2024. I af färs om rå de Pro jekt ut veck -
ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 521 Mkr (17). Under fjär de kvar ta let ge nom för -
des en upp del ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur där
både Peab och den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för vär va de mer par ten
av fas tig hets be stån det. Trans ak tio ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet
i Fas tig hets ut veck ling om 367 Mkr som re do vi sa des i re sul tat från joint ven tu re
bolag. För mer in for ma tion, se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, av snitt Fas tig -
hets ut veck ling och Öv ri ga upp lys ning ar, Vä sent li ga hän del ser under rap port pe ri -
o den. Våra öv ri ga joint ven tu re bolag ge ne re ra de ett något högre re sul tat bi drag i
fjär de kvar ta let 2024 jäm fört med mot sva ran de kvar tal 2023.
Re a li sa tions re sul tat från fas tig hets för sälj ning ar upp gick i Fas tig hets ut veck ling
till 169 Mkr (88). Under kv ar ta let avytt ra des bland annat en lo gistik fas tig het i Sö -
der täl je. Rö rel se re sul ta tet i Bo stads ut veck ling upp gick till -12 Mkr (-46). Det ne ga -
ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras i hu vud sak av få bo stads pro jekt i på gåen de pro -
duk tion.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under fjär de kvar ta let till
-433 Mkr (-482).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 43 Mkr (-23), varav 33 Mkr var re la -
te ra de till trans ak tio ner na i Fas tig hets AB Cen tur.
Fi nansnet tot upp gick till -72 Mkr (-102) varav rän te net tot upp gick till -87 Mkr
(-120).
Re sul tat före skatt upp gick till 1 183 Mkr (31). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 1 037
Mkr (-72).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
* Rö rel se mar gi nal exkl. MoS upp gick till 4,4 %. För mer in for ma tion om skil je dom av se en de
Mall of Scan di na via, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023
Mkr %
Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Kesbergets förskola
Vår går da
4

===== SIDA 5 =====

Januari – december 2024
Kon cer nens net to om sätt ning under 2024 upp gick till 58 697 Mkr (58 821). Av årets
net to om sätt ning har an de len till of fent li ga kun der fort satt att öka och stod för 56
pro cent (48) medan pri va ta kun der stod för 44 pro cent (52).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med 14 pro cent jäm fört med
fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av ny pro duk tion av
bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt, vil -
ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der. För af färs om rå de An lägg ning har
ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under året och net to om sätt ning en ökade
med nio pro cent. I af färs om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med åtta pro -
cent vil ket främst för kla ras av en ökad net to om sätt ning inom be lägg ning, fram -
förallt i Fin land. Ökade of fent li ga sats ning ar på in fra struk tur har haft en po si tiv
på ver kan i både af färs om rå de An lägg ning och af färs om rå de In du stri under året.
Be tong, pre fab och ut hyr ning har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och
upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med fö re gå en de år. I af färs om rå de Pro jekt -
ut veck ling mins ka de net to om sätt ning en med 25 pro cent och minsk ning en för -
kla ras av den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stä der i hela Nor den, vil ket har på -
ver kat om sätt ning en inom Bo stads ut veck ling.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 2 763 Mkr (1 853) och rö rel se mar gi na len upp gick till
4,7 pro cent (3,2). Under året har af färs om rå de Pro jekt ut veck ling ge nom fört två
stör re trans ak tio ner som sam man ta get bi drog med 620 Mkr i kon cer nen. Fjär de
kvar ta let fö re gå en de år be las ta des av re ser ve ring ar, ned skriv ning ar och om struk -
tu re rings kost na der med to talt 525 Mkr, varav ned skriv ning av good will upp gick
till 125 Mkr. Av to ta la be lop pet om 525 Mkr be las ta des af färs om rå de Bygg med
465 Mkr och Kon cern ge men samt med 60 Mkr. Under fö re gå en de år ingick en po -
si tiv ef fekt om 400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS).
Ex klu de rat ef fek ten av MoS upp gick rö rel se re sul ta tet under 2023 till 1 453 Mkr
och r
ö rel se mar gi na len till 2,5 pro cent.
I af färs om rå de Bygg upp gick rö rel se mar gi na len till 1,7 pro cent (0,1 exkl. MoS). I
af färs om rå de An lägg ning upp gick rö rel se mar gi na len till 3,0 pro cent (3,3). Sam -
man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,3 pro -
cent (1,3 exkl. MoS). Af färs om rå de In du stri upp vi sa de en högre rö rel se mar gi nal
under året upp gå en de till 6,6 pro cent (4,8). För bätt ring en för kla ras av ökad in tjä -
ning inom be lägg ning, fram för allt i Fin land kopp lat till den fins ka sta tens ex -
traanslag till vägun der håll 2024. Be tong, ut hyr ning och pre fab verk sam he ten upp -
vi sa de lägre rö rel se re sul tat till följd av den sva ga re bo stads mark na den. För In du -
stris öv ri ga pro dukt om rå den är det mind re re sul tat för änd ring ar under året. I af -
färs om rå de Pro jekt ut veck ling var rö rel se re sul ta tet högre och upp gick till 728 Mkr
(304). I rö rel se re sul ta tet ingick po si ti va ef fek ter från re a li sa tions vins ter inom Fas -
tig hets ut veck ling om 440 Mkr (96), varav för sälj ning av an de lar na i joint ven tu re
bo la get Tor net Bo stads pro duk tion bi drog med 220 Mkr. Under fjär de kvar ta let ge -
nom för des en upp del ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen -
tur där både Peab och den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för vär va de
mer par ten av fas tig hets be stån det. Trans ak tio ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel -
se re sul ta tet om 367 Mkr, vil ken är re do vi sad i Fas tig hets ut veck ling som re sul tat
från joint ven tu re bolag.
Bo stads ut veck ling hade ett ne ga tivt rö rel se re sul tat 2024 och rö rel se mar gi na len
upp gick till -2,7 pro cent (3,8). Det ne ga ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras av få pro -
duk tions star ter av egen ut veck la de bo stä der under året och färre antal bo stads -
pro jekt i på gåen de pro duk tion.
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick under året till -1 499 Mkr (-1 532).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe -
ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 46 Mkr (-56), varav 33 Mkr var re la te -
ra de till trans ak tio ner na i Fas tig hets AB Cen tur.
Fi nansnet tot upp gick till -338 Mkr (42) varav rän te net tot upp gick till -402 Mkr
(-420 exkl. MoS). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en po si tiv ef fekt om 390 Mkr till följd
av skil je do men i Mall of Scan di na via.
Re sul tat före skatt för bätt ra des till 2 425 Mkr (1 895). Årets skatt upp gick till -345
Mkr (-481) och mot sva rar en skatt om 14 pro cent (25). Den låga skat te sat sen för -
kla ras av re a li sa tions vins ter som inte är skat te plik ti ga och re sul tat från joint ven -
tu re bolag inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling.
Årets re sul tat upp gick till 2 080 Mkr (1 414).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
* Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der exkl. MoS upp gick per 30 juni 2023 till 3,8%, per 30
sep tem ber 2023 till 3,6%, per 31 de cem ber 2023 till 2,5 % och per 31 mars 2024 till 2,6%.
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23* Kv1-24* Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat
Rörelsemarginal
Slussen
Sö der täl je
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 de cem ber
2024 till 45 226 Mkr (44  295). Eget ka pi tal upp gick till 16 760 Mkr (15 082), vil ket
gav en so li di tet på 37,1 pro cent (34,0).
Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 31 de cem ber 2024 till 9 118 Mkr
(8 676). Under f jär de kvar ta let ge nom för des för värv av ett antal fas tig he ter i
Varvs sta den, Malmö, från joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur. Sam man ta -
get med för de trans ak tio ner na att net toskul den ökade med cirka 2 000 Mkr . Under
förs ta kvar ta let 2025 be räk nas net toskul den mins ka med en mil jard kro nor då det
sker en ut del ning från Fas tig hets AB Cen tur. Under året har ett för bätt rat re sul tat
och mins ka de in ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri haft en po si tiv på ver kan
på net toskul den. I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut -
veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp -
gick till 2 237 Mkr (2  685). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 1 643 Mkr (2  638). I
be lop pet ingår ka pital ford ran om 1 067 Mkr (1  067) på Unibail- Rodamco-
Westfield en ligt ut fall i skil je dom, vil ken med de la des den 30 juni 2023. För mer in -
for ma tion av se en de skil je do men, se av snitt Ris ker och osä ker hets fak to rer samt
Års- och håll bar hets re do vis ning 2023. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen,
in klu si ve rän te de ri vat, upp gick den 31 de cem ber 2024 till 5,1 pro cent (5,7).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid årets slut 8 822 Mkr jäm  fört med
6 410 Mkr den 31 de  cem ber 2023.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid årets ut gång till 2 179 Mkr jäm  fört med 2 428 Mkr den 31 de cem ber 2023. Av
even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för e -
ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 508 Mkr jäm fört med 328 Mkr
den 31 de cem ber 2023.
Investeringar och avyttringar
Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har under kvar ta let net to in ve -
ste rats med 242 Mkr (165). Ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar har
under 2024 net to in ve ste rats med 764 Mkr (1 488). In  ve ste ring ar na avser i hu vud -
sak ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Under fö re gå en de år ingick
även in ve ste ring ar av se en de bygg na tion av pro duk tions an lägg ning ar för pre fab -
verk sam he ten i af färs om rå de In du stri.
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, har
under kvar ta let net to in ve ste rats med 1 767 Mkr (ne t to a vytt rats med -420 Mkr).
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter har under 2024 net to in ve ste rats med 2 471
Mkr (1
 608). In  ve ste ring ar na ut gjor des bland annat av bygg rät ter i Nacka vilka till -
kom under förs ta kvar ta let genom för vär vet av Sick laön Bygg In vest AB. Under
fjär de kvar ta let för vär va des för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter i
Varvs sta den, Malmö om cirka 2 000 Mkr .
Nettoskuld
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Banklån 3 790 5 380
Företagscertifikat 642 523
Obligationer 3 722 3 047
Finansiella leasingskulder 733 837
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 237 2 685
Övriga räntebärande skulder 1 115 85
Räntebärande fordringar -1 643 -2 638
Likvida medel -1 478 -1 243
Nettoskuld, segmentsredovisning 9 118 8 676
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 460 1 420
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 675 4 441
Nettoskuld, IFRS 11 253 14 537
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
Gymnasieskola
Tromsø, Norge
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Oktober – december 2024
Kassa flö de från den lö pan de verk sam he ten upp gick under fjär de kvar ta let till 968
Mkr (1 853), v arav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -150
Mkr (736). Det lägre kassa flö det är i hu vud sak re la te rat till af färs om rå de Pro jekt -
ut veck ling där fas tig he ter i Varvs sta den, Malmö har för vär vats.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 751 Mkr (-391). Det för -
bätt ra de kassa flö det för kla ras av lägre ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de
In du stri samt åter be tal ning av rän te bä ran de ford ring ar inom af färs om rå de Pro -
jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 1 719 Mkr (1 462).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -1 091 Mkr (-1 225).
Januari – december 2024
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under året till 1 356 Mkr
(-56), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 617 Mkr
(-2
 357). De t för bätt ra de kassa flö det är re la te rat till af färs om rå de na In du stri och
Pro jekt ut veck ling. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling har kassa flö de från för änd -
ring ar i rö rel se ka pi tal på ver kats av för värv av bygg rät ter i bland annat Kvarn hol -
men, Nacka samt för värv av fas tig he ter i Varvs sta den i Malmö.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 1 245 Mkr (-1 261). Kassa -
flö det har på ver kats po si tivt genom avytt ring av an de lar na i joint ven tu re bo la get
Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling samt av åter be tal -
ning av rän te bä ran de ford ring ar från joint ven tu re bolag. Under året har nivån på
ma ski nin ve ste ring ar i af färs om rå de In du stri varit lägre jäm fört med fö re gå en de
år.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 2 601 Mkr (-1 317).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -2 375 Mkr (1 051). Under
året har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na med -431 Mkr (-1 150). Å ter be tal ning
av lån upp gick till -1 946 Mkr . Under fö re gå en de år upp togs lån på 2 201 Mkr.
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv4-22 Kv1-23 Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24
-2 500
-2 000
-1 500
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Asfaltsläggning
Fred rik shamn, Fin land
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Oktober – december 2024
Or de rin gång en ökade med 14 pro cent och upp gick under fjär de kvar ta let 2024 till
12 052 Mkr (10  527). Or de rin gång en ökade inom af färs om rå de na Bygg, In du stri
och Pro jekt ut veck ling. Den ökade or de rin gång en inom In du stri är främst hän för -
bar till be lägg ning i Fin land. Inom Pro jekt ut veck ling har vi pro duk tions star tat
flera pro jekt av bo stads rät ter/ägar lä gen he ter i Sve ri ge och Fin land, vil ket haft en
po si tiv på ver kan. För af färs om rå de An lägg ning var or de rin gång en på samma nivå
som mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år.
Januari – december 2024
Or de rin gång en ökade med 25 pro cent under 2024 och upp gick till 56 510 Mkr
(45 108). Or de  rin gång en har ökat inom främst af färs om rå de An lägg ning men
även inom In du stri och Pro jekt ut veck ling. I af färs om rå de An lägg ning ingår bland
annat upp dra get att ut veck la Nya Bodø flyg plats i Norge på 3,3 MdNOK, Väst län -
kens de le tapp Haga- Rosenlund i Gö te borg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå
om cirka 1,1 Mdkr samt drift-  och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr. I af färs -
om rå de In du stri är det en ökad or de rin gång av be lägg nings kon trakt, fram för allt i
Fin land. Inom Pro jekt ut veck ling har vi pro duk tions star tat flera pro jekt av bo -
stads rät ter/ägar lä gen he ter i Sve ri ge och Fin land, vil ket haft en po si tiv på ver kan.
Af färs om rå de Bygg har haft en något lägre or de rin gång under året. I Bygg ingår
bland annat nytt sim halls kvar ter i Par til le om cirka 1,3 Mdkr. Or de rin gång en från
of fent li ga be stäl la re har varit fort satt god under året.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av året har ökat och upp gick till
44 906 Mkr (39  060). Av total or der stock för vän tas 37 pro cent (35) att pro du ce ras
efter 2025 (2024). Den sv ens ka verk sam he ten sva ra de för 79 pro cent (82) av or -
der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar allt of ta re i ti -
di ga di a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt och vi ser där för ett ökat in slag
av för av tal, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in ne bär att Peab kon trak te ras för att
till sam mans med kund hitta en op ti me rad pro dukt med rätt kva li tet samt att han -
te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la
vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för av tal.
Vid in gång en av 2024 var det po ten ti el la vär det cirka 19 Mdkr. Under året över gick
flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i ent re -
pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1 fyllts
på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Vid ut gång en av de -
cem ber upp går vär det av ent re pre na dav tal från dessa för av tal till cirka 13 Mdkr,
med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två åren.
Orderingång
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Bygg 6 325 5 835 22 224 22 779
Anläggning 3 229 3 274 22 453 15 090
Industri 3 091 2 424 13 763 11 186
Projektutveckling 1 246 -151 2 213 136
Elimineringar -1 839 -855 -4 143 -4 083
Koncernen 12 052 10 527 56 510 45 108
Orderstock
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Bygg 23 188 24 469
Anläggning 19 853 13 905
Industri 4 282 3 954
Projektutveckling 1 536 1 620
Elimineringar -3 953 -4 888
Koncernen 44 906 39 060
Projektstorlek i orderstock, 31 december 2024
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
< 200 Mkr, 40% (47) 201 – 500 Mkr, 30% (33)
501 – 1 000 Mkr, 10% (12) >1 000 Mkr, 20% (8)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Kommande räkenskapsår Nästkommande
räkenskapsår
Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 dec 2023 31 dec 2024
8

===== SIDA 9 =====

Under fjärde kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Uppdrag att utföra rivning och nybyggnation av
flerbostadshus i Visby. Beställare är Gotlandshem.
Kontraktssumman uppgår till 225 Mkr.
Byggnation av en grundskola i Munka Ljungby. Beställare är
AB Ängelholmslokaler. Kontraktssumman uppgår till 161
Mkr.
Byggnation av två flerbostadshus i Åggelby i Helsingfors.
Beställare är Helsingfors stad. Kontraktssumman uppgår till
13 MEUR.
Renovering av tolv bostadsfastigheter i Tromsø. Beställare är
Knausen bostadsrättsförening. Kontraktssumman uppgår till
141 MNOK.
Byggnation av ett nytt krematorium på Hovdestalund i
Västerås. Beställare är Svenska Kyrkan. Kontraktssumman
uppgår till 190 Mkr.
Byggnation av ett nytt särskilt boende i Grums. Beställare är
Stiftelsen Grums kommuns hyresbostäder.
Kontraktssumman uppgår till 123 Mkr.
Uppdrag att bygga LKAB:s demonstrationsanläggning för
kritiska mineral i Luleå. Kontraktssumman uppgår till 118
Mkr.
Byggnation av en kontorsbyggnad i Nørvevika i Ålesund.
Beställare är fastighetsbolaget Kolvika Brygge AS.
Kontraktssumman uppgår till 104 MNOK.
Byggnation av Överby vattenverk i Trollhättan. Beställare är
Trollhättan Energi AB. Kontraktssumman uppgår till 580 Mkr.
Byggnation av LKAB:s nya kontor i Kiruna. Beställare är
LKAB. Kontraktssumman uppgår till 459 Mkr.
Byggnation av hyreslägenheter i Trelleborg. Beställare är
Sjöormen AB. Kontraktssumman uppgår till 101 Mkr.
Utbyggnad och omläggning av underjordiska ledningar från
Luleälven till Bodens nya industriområde, Boden Industrial
Park. Beställare är Bodens kommun. Kontraktssumman
uppgår till 276 Mkr.
Byggnation av försvarsindustrianläggning i Jyväskylä.
Beställare är Jykia Oy. Kontraktssumman uppgår till 11
MEUR.
Byggnation av en ny pumpstation med tryckledningar till
Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna. Beställare är
Eskilstuna Energi och Miljö AB. Kontraktssumman uppgår till
335 Mkr. 
Byggnation av ett nytt länsarkiv i Nässjö. Beställare är
Regionfastigheter, Region Jönköpings län. Kontraktssumman
uppgår till 192 Mkr.
Uppdrag att flytta ett antal kulturbyggnader i Kiruna.
Beställare är LKAB. Kontraktssumman uppgår till 105 Mkr.
Byggnation av Björkåsskolan i Ulricehamn. Beställare är
Ulricehamns kommun. Kontraktssumman uppgår till 255
Mkr.
Under fjärde kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt produktionsstartats:
Brf Lunden i Lund som omfattar 77 bostäder. Fastigheten ska miljöcertifieras enligt Svanen, byggs i ECO-Betong och med solceller.
Projektet beräknas vara klart i oktober 2027.
Brf Ocean Wave i Varberg som omfattar 31 bostäder. Fastigheten ska miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med solceller och
sedumtak. Projektet beräknas vara klart i september 2026.
Brf Västra Vakten i Malmö som omfattar 96 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och husen byggs med ECO-Betong, återbruk,
solceller och sedumtak. Projektet beräknas vara klart i november 2025. Projektet konverterades från hyresrätter till bostadsrätter
under kvartalet.
Brf Bellevue Deux i Örebro som omfattar 31 bostäder. Fastigheten ska miljöcertifieras enligt Svanen. Projektet beräknas vara klart i
februari 2025. Projektet konverterades från hyresrätter till bostadsrätter under kvartalet.
Brf Skeppet i Västerås som omfattar 40 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med ECO-Betong. Projektet beräknas vara
klart i oktober 2025. Projektet konverterades från hyresrätter till bostadsrätter under kvartalet.
Asunto Oy Kalevanrinteen Vanamo i Tammerfors som omfattar 95 bostäder. Projektet byggs taxonomienligt, får energiklass A samt
certifieras enligt Breeam-In-Use. Projektet beräknas vara klart i januari 2027. 
Under fjärde kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Treårigt statligt kontrakt i södra och norra Skåne på 99 Mkr.
Treårigt kommunalt kontrakt i Helsingborg stad på 77 Mkr
med option på ytterligare ett år.
Tvåårigt statligt kontrakt i Skåne på 57 Mkr.
Fyraårigt kommunalt kontrakt i Lerum på 32 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i Svalöv på 24 Mkr.
Ettårigt statligt kontrakt i Österbotten på 2 MEUR med option
på ytterligare två år.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Bygg 6 541 7 029 23 817 27 780 96 -358 416 41
Anläggning 4 893 4 454 16 539 15 164 140 180 499 501
Industri 5 576 5 056 21 548 19 962 597 476 1 415 962
Projektutveckling 1 737 1 456 4 270 5 722 521 17 728 304
– varav Fastighetsutveckling 636 453 686 534 533 63 823 107
– varav Bostadsutveckling 1 101 1 003 3 584 5 188 -12 -46 -95 197
Koncerngemensamt 343 377 1 350 1 487 -142 -159 -341 -299
Elimineringar -2 305 -2 733 -8 827 -11 294 43 -23 46 -56
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 16 785 15 639 58 697 58 821 1 255 133 2 763 1 453
Bygg – effekt Mall of Scandinavia (MoS) 400
Koncernen, segmentsredovisning 16 785 15 639 58 697 58 821 1 255 133 2 763 1 853
Justering bostäder till IFRS 400 1 726 2 586 2 779 103 330 364 696
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 11 8 36 37
Koncernen, IFRS 17 185 17 365 61 283 61 600 1 369 471 3 163 2 586
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 11 434 11 483 40 356 42 944 236 -178 915 542
Rörelsemarginal
Procent
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Bygg 1,5 -5,1 1,7 0,1
Anläggning 2,9 4,0 3,0 3,3
Industri 10,7 9,4 6,6 4,8
Projektutveckling 30,0 1,2 17,0 5,3
– varav Fastighetsutveckling 83,8 13,9 120,0 20,0
– varav Bostadsutveckling -1,1 -4,6 -2,7 3,8
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 7,5 0,9 4,7 2,5
Koncernen, segmentsredovisning 7,5 0,9 4,7 3,2
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 8,0 2,7 5,2 4,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning exkl. MoS
(Bygg och Anläggning) 2,1 -1,6 2,3 1,3
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under fjär de kvar ta let 2024 med sju pro cent och
upp gick till 6 541 Mkr (7  029). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av
ny pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra
typer av pro jekt. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 96 Mkr (-358) och rö rel se mar gi na -
len upp gick till 1,5 pro cent (-5,1). Under fjär de kvar ta let för gå en de år be las ta des
rö rel se re sul ta tet med re ser ve ring ar och ned skriv ning ar om to talt -465 Mkr, varav
ned skriv ning av good will upp gick till -125 Mkr.
Januari – december 2024
Net to om sätt ning en mins ka de under 2024 med 14 pro cent och upp gick till 23 817
Mkr (27 780). Minsk  ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av ny pro duk tion av
bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt, vil -
ket märkts i samt li ga våra verk sam hets län der.
I net to om sätt ning en har an de len öv rigt hus byg gan de till fram för allt of fent li ga
be stäl la re ökat. Bo stä der stod för 27 pro cent (39) av net to om sätt ning en för helår
2024.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 416 Mkr (41 exkl. MoS) och rö rel se mar gi na len upp -
gick till 1,7 pro cent (0,1 exkl. MoS). Under för gå en de år be las ta des rö rel se re sul ta -
tet med re ser ve ring ar och ned skriv ning ar om to talt -465 Mkr, varav ned skriv ning
av good will upp gick till -125 Mkr. Under fö re gå en de år ingick en po si tiv ef fekt om
400 Mkr från ut fall i skil je dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna (MoS). Rö rel se re -
sul ta tet upp gick i jäm fö rel se pe ri o den till 441 Mkr och rö rel se mar gi na len till 1,6
pro cent.
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2024
Or de rin gång en ökade under fjär de kvar ta let och upp gick till 6 325 Mkr (5 835).
Januari – december 2024
Or de rin gång en upp gick under 2024 till 22 224 Mkr (22 779). I or de rin gång en
ingick bland annat nytt sim halls kvar ter med sim hall, bo stä der, lo ka ler och par ke -
rings an lägg ning i Par til le till ett värde om cirka 1,3 Mdkr samt bygg na tion av Gö -
te borgs nya sta tions hus om 870 Mkr. Där ut ö ver har or de rin gång en från of fent li ga
be stäl la re av se en de öv rigt hus byg gan de varit fort satt god.
Or der stoc ken upp gick per den 31 de cem ber 2024 till 23 188 Mkr (24 469). I or der -
stoc ken är det en stor andel öv rigt hus byg gan de till of fent li ga be stäl la re. An de len
bo stads pro jekt upp gick vid årets ut gång till 29 pro cent (32).
Nettoomsättning
per produktområde, 2024
Bostäder, 27% (39)
Byggservice, 8% (6)
Idrottsanläggningar, 6% (5)
Industri, 4% (5)
Kontor, 13% (9)
Logistik, 6% (2)
Service och handel, 2% (10)
Skola och utbildning, 13% (7)
Vård och omsorg, 9% (8)
Övrigt husbyggande, 12% (9)
per geografisk marknad, 2024
Sverige, 77% (73)
Norge, 12% (15)
Finland, 11% (12)
Orderstock per 31 december 2024
per produktområde
Bostäder, 29% (32)
Byggservice, 3% (2)
Idrottsanläggningar, 8% (7)
Industri, 6% (1)
Kontor, 16% (17)
Logistik, 7% (7)
Service och handel, 1% (1)
Skola och utbildning, 12% (12)
Vård och omsorg, 7% (11)
Övrigt husbyggande, 11% (10)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 37% (38) 201 – 500 Mkr, 41% (42)
501 – 1 000 Mkr, 8% (12) >1 000 Mkr, 14% (8)
Nyckeltal
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 6 541 7 029 23 817 27 780
Rörelseresultat exkl. MoS, Mkr 96 -358 416 41
Rörelsemarginal exkl. MoS, % 1,5 -5,1 1,7 0,1
Rörelseresultat, Mkr 96 -358 416 441
Rörelsemarginal, % 1,5 -5,1 1,7 1,6
Orderingång, Mkr 6 325 5 835 22 224 22 779
Orderstock, Mkr 23 188 24 469 23 188 24 469
Operativt kassaflöde, Mkr -93 86 -3 146
Medeltal antal anställda 4 356 4 911 4 477 5 067
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i sju geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning samt en rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom drift och un -
der håll. 
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led -
nings sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar,
broar, tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt
väg- och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- 
nät.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2024
Af färs om rå de An lägg ning har haft en hög ak ti vi tet under fjär de kvar ta let och net -
to om sätt ning en ökade med tio pro cent till 4 893 Mkr (4  454). Ök ning en är re la te -
rad till både den svens ka och nors ka verk sam he ten. Rö rel se re sul ta tet upp gick till
140 Mkr (180) och rö rel se mar gi na len upp gick till 2,9 pro cent (4,0).
Januari – december 2024
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under 2024 i både Sve ri ge och
Norge. Of fent li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk tur och VA samt
den på gåen de kli matom ställ ning en har haft en po si tiv på ver kan. Net to om sätt -
ning en ökade med nio pro cent till 16 539 Mkr (15  164). Ju ste rat för avytt rad verk -
sam het och va luta kur sef fek ter ökade net to om sätt ning en med tio pro cent.
Rö rel se re sul ta tet upp gick till 499 Mkr (501) och rö rel se mar gi na len var på en sta bil
nivå och upp gick till 3,0 pro cent (3,3).
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2024
Or de rin gång en under fjär de kvar ta let 2024 upp gick till 3 229 Mkr (3 274).
Januari – december 2024
Or de rin gång en har varit re kord hög under 2024 och upp gick till 22 453 Mkr
(15 090). Under år et ingick bland annat Väst län kens de le tapp Haga- Ro senlund i
Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr, drift-   och un -
der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flyg plats om 3,3 MdNOK.
Den höga or de rin gång en in ne bär att or der stoc ken för längs i tid. Per den 31 de -
cem ber 2024 upp gick or der stoc ken till 19 853 Mkr (13  905). Av or der stoc ken utgör
Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 38 pro cent (28).
Nettoomsättning
per produkt, 2024
Drift och underhåll, 18% (20)
Energi, 6% (6)
Gatu- och markarbete, 34% (33)
Hamn och sjö, 8% (7)
Industri, 5% (7)
Vägar och annan infrastruktur, 29% (27)
per geografisk marknad, 2024
Sverige, 88% (90)
Norge,12% (10)
Orderstock per 31 december 2024
per produkt
Drift och underhåll, 21% (24)
Energi, 5% (7)
Gatu- och markarbeten, 23% (26)
Hamn och sjö, 10% (13)
Industri, 3% (2)
Vägar och annan infrastruktur, 38% (28)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
< 200 Mkr, 34% (56) 201 – 500 Mkr, 24% (21)
501 – 1 000 Mkr, 13% (12) >1 000 Mkr, 29% (11)
Nyckeltal
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 4 893 4 454 16 539 15 164
Rörelseresultat, Mkr 140 180 499 501
Rörelsemarginal, % 2,9 4,0 3,0 3,3
Orderingång, Mkr 3 229 3 274 22 453 15 090
Orderstock, Mkr 19 853 13 905 19 853 13 905
Operativt kassaflöde, Mkr 252 339 697 698
Medeltal antal anställda 3 276 3 379 3 235 3 356
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me del till
be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och an -
lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na bal -
last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta -
let.
Oktober – december 2024
Net to om sätt ning en för fjär de kvar ta let 2024 ökade med tio pro cent och upp gick
till 5 576 Mkr (5  056). Om sätt nings ök ning en är främst re la te rad till be lägg ning,
fram för allt i Fin land. Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 597 Mkr (476) och
rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 10,7 pro cent (9,4). Den för bätt ra de rö rel se -
mar gi na len för kla ras av en ökad in tjä ning inom be lägg ning, fram för allt i Fin land
kopp lat till den fins ka sta tens ex traanslag till vägun der håll 2024.
Januari – december 2024
Net to om sätt ning en för 2024 ökade med åtta pro cent och upp gick till 21 548 Mkr
(19 962). Ök  ning en är främst re la te rad till be lägg ning, fram för allt i Fin land. Be -
tong, pre fab och ut hyr ning har på ver kats av den svaga bo stads mark na den, och
upp vi sa de lägre ak ti vi tets ni vå jäm fört med fö re gå en de år.
Rö rel se re sul ta tet ökade under året och upp gick till 1 415 Mkr (962). Rö rel se mar gi -
na len för bätt ra des till 6,6 pro cent (4,8). För bätt ring en för kla ras av ökad in tjä ning
inom be lägg ning, fram för allt i Fin land kopp lat till den fins ka sta tens ex traanslag
till vägun der håll 2024. Be tong, pre fab och ut hyr ning upp vi sa de lägre rö rel se re -
sul tat till följd av den sva ga re bo stads mark na den. För In du stris öv ri ga pro dukt -
om rå den är det mind re re sul tat för änd ring ar under året.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid årets slut till 9 920 Mkr jäm fört
med 10 699 Mkr vid ut g ång en av fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av lägre in -
ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2024
Or de rin gång en ökade under fjär de kvar ta let och upp gick till 3 091 Mkr (2 424).
Ök ning en är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land.
Januari – december 2024
Or de rin gång en ökade under 2024 och upp gick till 13 763 Mkr (11 186). Ök ning en
är främst re la te rad till be lägg nings kon trakt, fram för allt i Fin land. Or der stoc ken
upp gick per 31 de cem ber 2024 till 4 282 Mkr (3  954).
Nettoomsättning
per produktområde, 2024
Beläggning, 53% (49)
Betong, 10% (12)
Ballast, 14% (13)
Transport och Maskin, 8% (9)
Uthyrning, 8% (10)
Byggsystem, 7% (7)
per geografisk marknad, 2024
Sverige, 58% (61)
Norge, 7% (8)
Finland, 29% (25)
Danmark, 6% (6)
Nyckeltal
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 5 576 5 056 21 548 19 962
Rörelseresultat, Mkr 597 476 1 415 962
Rörelsemarginal, % 10,7 9,4 6,6 4,8
Orderingång, Mkr 3 091 2 424 13 763 11 186
Orderstock, Mkr 4 282 3 954 4 282 3 954
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 9 920 10 699 9 920 10 699
Operativt kassaflöde, Mkr 1 465 1 448 2 324 1 012
Medeltal antal anställda 4 641 4 620 4 441 4 485
Betong, tusentals m 261 255 916 1 104
Beläggning, tusentals ton 1 498 1 149 6 671 5 511
Ballast, tusentals ton 7 751 6 572 27 830 24 784
 Avser såld mängd
3 1)
1)
 1)
1)
13

===== SIDA 14 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der
till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar -
be te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling ökade med 19 pro cent under fjär -
de kvar ta let och upp gick till 1 737 Mkr (1  456). Rö rel se re sul ta tet upp gick till
521 Mkr (17) och rö rel se mar gi na len upp gick till 30,0 pro cent (1,2).
Januari – december 2024
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling mins ka de under 2024 och upp -
gick till 4 270 Mkr (5  722). Minsk ning en är re la te rad till Bo stads ut veck ling. Rö -
rel se re sul ta tet upp gick till 728 Mkr (304) och rö rel se mar gi na len upp gick till
17,0 pro cent (5,3).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid årets slut till 19 767 Mkr
(18 093).
Sysselsatt kapital
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Driftsfastigheter 34 146
Förvaltningsfastigheter 36 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 017 14 603
varav bostadsbyggrätter 9 344 7 981
varav kommersiella byggrätter 1 671 901
varav osåld del av pågående bostadsprojekt 1 979 2 461
varav pågående hyresrättsprojekt 761 1 712
varav pågående kommersiella projekt 115 489
varav färdigställda fastigheter 2 212 165
varav övrigt 935 894
Andelar i joint ventures 2 880 2 820
Utlåning till joint ventures 484 1 498
Rörelsekapital och övrigt -684 -1 010
Summa 19 767 18 093
varav Fastighetsutveckling 6 165 5 034
varav Bostadsutveckling 13 602 13 059
Nyckeltal
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning, Mkr 1 737 1 456 4 270 5 722
varav Fastighetsutveckling 636 453 686 534
varav Bostadsutveckling 1 101 1 003 3 584 5 188
Rörelseresultat, Mkr 521 17 728 304
varav Fastighetsutveckling 533 63 823 107
varav Bostadsutveckling -12 -46 -95 197
Rörelsemarginal, % 30,0 1,2 17,0 5,3
varav Fastighetsutveckling 83,8 13,9 120,0 20,0
varav Bostadsutveckling -1,1 -4,6 -2,7 3,8
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 19 767 18 093 19 767 18 093
Orderingång, Mkr 1 246 -151 2 213 136
Orderstock, Mkr 1 536 1 620 1 536 1 620
Operativt kassaflöde, Mkr 204 -213 422 -2 254
Medeltal antal anställda 139 199 155 222
14

===== SIDA 15 =====

Bostadsutveckling
Oktober – december 2024
Net to om sätt ning en upp gick under kvar ta let till 1 101 Mkr (1 003). Rö rel se re sul ta -
tet upp gick till -12 Mkr (-46) och rö rel se mar gi na len till -1,1 pro cent (-4,6). Det ne -
ga ti va rö rel se re sul ta tet för kla ras i hu vud sak av att det är få bo stads pro jekt i på -
gåen de pro duk tion.
Ef ter frå gan på ny pro du ce ra de bo stä der med långt kvar till in flytt ning är fort satt
låg. Under fjär de kvar ta let pro duk tions star ta des sam man ta get 370 (79) e gen ut -
veck la de bo stä der där samt li ga var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Av dessa var
167 kon ver te ra de från hy res rät ter. Under fö re gå en de år pro duk tion star ta des 79
bo stä der i hy res rätts pro jekt. Antal sålda bo stä der upp gick to talt till 267 (330) där
samt
 li ga var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter (201). Under fö re gå en de år sål des
även 129 bo stä der i hy res rätts pro jekt.
Januari – december 2024
Den fort satt svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i hela Nor den har märkts
tyd ligt inom Bo stads ut veck ling. Net to om sätt ning en mins ka de till 3 584 Mkr
(5
 188). R ö rel se re sul ta tet upp gick till -95 Mkr (197) och rö rel se mar gi na len till -2,7
pro cent (3,8).
To talt star ta des 615 (727) egen ut veck la de bo stä der under året, samt li ga av dessa
var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där 167 var kon ver te ra de från hy res rät ter.
Under fö re gå en de år pro duk tions star ta des 121 bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där
85 var kon ver te ra de från hy res rät ter, och 606 var bo stä der i hy res rätts pro jekt i
egen ba lans räk ning. An ta let sålda bo stä der upp gick till 1 008  (934) varav
710 (542) v ar bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 298 (392) var bo stä der i hy res -
rätts pro jekt.
To talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid årets ut gång till 1 550 (3 694), varav
1 056  (2 392) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 494 (1 302) var bo stä der i hy -
res rätts pro jekt. För sälj nings gra den i på gåen de pro duk tion för bo stads rät ter/ägar -
lä gen he ter upp gick till 45 pro cent (68). An ta let åter köp ta bo stä der per 31 de cem -
ber 2024 upp gick till 224 (252), v arav cirka hälf ten var i Fin land.
Pro duk tions star ter och för sälj ning ar av egen ut veck la de bo stä der var under året
på fort satt låga ni vå er, även om vi säl jer i jämn takt. Under fjär de kvar ta let både
star ta de vi nya pro jekt och kon ver te ra de hy res rätts pro jekt från egen ba lans räk -
ning till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Det visar på den fort sat ta tren den att möj -
lig he ter na till för sälj ning ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl lan de.
Vi ar be tar där för vi da re med stra te gin att star ta pro jekt i egen ba lans räk ning för
att sedan kon ver te ra dem till bo stads rät ter, vil ket med för högre ka pi tal bind ning
och för skjut na re sul ta tef fek ter jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med för -
hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt.
Det finns ett un der lig gan de behov av ny pro du ce ra de bo stä der, även om fak to rer
som höga bygg kost na der och ned ju ste ra de pro gno ser för be folk nings till växt gör
ef ter frå gan svå ra re att ana ly se ra i det me del långa per spek ti vet. För Peabs del kan
vi kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen
och i av vak tan på att mark na den åter vän der vi da re ut veck lar och för be re der vi
pro jekt inför fram ti da star ter.
Sys sel satt ka pi tal har ökat och upp gick till 13 602 Mkr (13 059) vid ut gång en av
året. Ök ning en beror främst på in ve ste ring ar i bygg rät ter i bland annat Kvarn hol -
men i Nacka samt Varvs sta den i Malmö.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att för vär va Folk sams ak ti er i Sick laön
Bygg In vest AB som hel- och de lä ger bygg rät ter på Kvarn hol men i Nacka. För vär -
vet slut för des under ja nu a ri 2024 och in ne bar att Peab ökade sin äga ran del från
50 till 100 pro cent. Peab har ut veck lat bo stä der på Kvarn hol men sedan 2013.
Sick laön Bygg In vest AB har drygt 270 de talj pla ne lag da heläg da bygg rät ter om
26 000 kv adrat me ter brut to a rea. Dess utom äger bo la get 50 pro cent av ak ti er na i
Kvarn hol men Ut veck ling AB som har en på gåen de de talj pla ne pro cess om drygt
120 000 kv adrat me ter bo stads bygg rät ter där hälf ten av dessa kom mer att till fö ras
Peab.
Under fjär de kvar ta let för vär va de Peab bland annat ex plo a te rings fas tig he ter med
cirka 280 000 kv adrat me ter pla ne ra de bygg rät ter i Malmö från joint ven tu re bo la -
get Fas tig hets AB Cen tur, vil ket in ne bar att an ta let bo stads bygg rät ter i egen ba -
lans räk ning ökade med cirka 1 700. F ör mer in for ma tion, se av snitt Fas tig hets ut -
veck ling nedan.
Nettoomsättning
per geografisk marknad, 2024
Sverige, 75% (73)
Norge, 10% (7)
Finland, 15% (20)
Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
31 dec
2024
31 dec
2023
Byggrätter i egen balansräkning 24 000 22 000
Byggrätter via joint ventures 3 700 4 700
Byggrätter via optioner m.m. 7 400 7 400
Totalt 35 100 34 100
Egenutvecklad bostadsproduktion Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Bostadsrätter, ägarlägenheter och bostadsaktiebolag
Antal under perioden produktionsstartade bostäder 370 – 615 121 
Antal under perioden sålda bostäder 267 201 710 542
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 1 056 2 392 1 056 2 392
Andel sålda bostäder i produktion, vid periodens slut 45% 68% 45% 68%
Antal återköpta bostäder i egen balansräkning, vid periodens slut 224 252 224 252
Hyresrätter
Antal under perioden produktionsstartade bostäder – 79 – 606
Antal under perioden sålda bostäder – 129 298 392
Antal under perioden konverterade till bostadsrätter 167 – 167 85
Totalt antal bostäder i produktion, vid periodens slut 494
1 302 494 1 302 
Antal färdigställda bostäder, vid periodens slut 306 – 306 –
 In klu de rar 167 (–) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 In klu de rar 167 (85) bo stä der som har kon ver te rats från hy res rät ter
 Varav 80 (365), mot sva ran de 16 (28) pro cent, är av ta la de om för sälj ning vid fär dig stäl lan de
1) 2) 2)
3) 3)
1)
2)
3)
15

===== SIDA 16 =====

Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
 Avser svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag
Antal bostäder
Kv1 – 25 Kv2 – 25 Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv1 – 26 Kv2 – 26 Kv3 – 26 Kv1 – 27 Kv4 – 27
0
100
200
300
400
Sverige 1) Norge 1) Finland 1) Hyresrätter
1)
Hyresfastighet Bara Centrum
Sve da la
16

===== SIDA 17 =====

Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från joint ven tu re
bolag samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i
joint ven tu re bolag.
Oktober – december 2024
Under fjär de kvar ta let 2024 upp gick net to om sätt ning en till 636 Mkr (453) och rö -
rel se re sul ta tet till 533 Mkr (63). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för säj l ning ar
upp gick till 169 Mkr (88). Under kvar ta let avytt ra des bland annat en lo gistik fas tig -
het i Sö der täl je. Re sul tat bi drag från joint v en tu re bolag upp gick till 385 Mkr jäm -
fört med 7 Mkr mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år, varav re sul tat bi drag från Fas -
tig hets AB Cen tur upp gick till 375 Mkr.
Under fjär de kvar ta let för vär va de Peab fyra för valt nings fas tig he ter i Varvs sta den,
Malmö, med ett driftsnet to på 43 Mkr, för 784 Mkr och ex plo a te rings fas tig he ter
med cirka 280 000 kv adrat me ter pla ne ra de bygg rät ter i Malmö för 1 239 Mkr från
joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur. I för vär vet ingick också ett på gåen de
ut veck lings pro jekt, Hall 259 med 11 000 kv adrat me ter ut hyr nings bar yta samt
550 p- platser, som fär dig ställs 2027. Peab för vär va de dess utom en för valt nings -
fas tig het i om rå det Kirseberg- Östervärn i Malmö för 68 Mkr. De talj pla ne pro cess
pågår med am bi tio nen att ut veck la cirka 55 000 kv adrat me ter bygg rätt för såväl
bo stä der som kon tor på om rå det. Sam man ta get upp gick för vär ven till 2 091 Mkr .
Sam ti digt avytt ra de Fas tig hets AB Cen tur för valt nings fas tig he ter till den andre
de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för to talt 5 228 Mkr . Trans ak tio ner na gav en po si -
tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet om 367 Mkr och är in klu de rad i joint ven tu re re sul -
tat från Fas tig hets AB Cen tur. Peab har under flera år ut veck lat bo stä der och kon -
tor i Varvs sta den och kom mer att be dri va verk sam het i om rå det under lång tid
fram ö ver.
Januari – december 2024
Under 2024 upp gick net to om sätt ning en till 686 Mkr (534) och rö rel se re sul ta tet till
823 Mkr (107). Re a li sa tions vins ter från fas tig hets för sälj ning ar upp gick to talt
till 440 Mkr (96), v arav för sälj ning av an de lar na i Tor net Bo stads pro duk tion bi -
drog med 220 Mkr. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag upp gick till 441 Mkr
jäm fört med 77 Mkr fö re gå en de år, varav re sul tat bi drag från Fas tig hets AB Cen tur
upp gick till 417 Mkr.
Peab teck na de i de cem ber 2023 avtal om att avytt ra sin äga ran del om 33,3 pro -
cent i Tor net Bo stads pro duk tion till de två andra de lä gar na Folk sam och Fas tig -
hets AB Bal der. Peab har varit de lä ga re i Tor net Bo stads pro duk tion sedan 2009.
Bo la get äger och för val tar cirka 2 200 hy  reslä gen he ter och har cirka 650 hy reslä -
gen he ter i pro duk tion i ett antal stä der i Sve ri ge. Af fä ren slut för des i ja nu a ri 2024
och in ne bar ett re a li sa tions re sul tat på 220 Mkr.
Trans ak tio ner na av se en de Tor net Bo stads pro duk tion och Fas tig hets AB Cen tur
in ne bar stör re re sul ta tef fek ter under 2024. De är inga år li gen åter kom man de
trans ak tio ner, men visar på vår för må ga att över tid bygga vär den inom Fas tig -
hets ut veck ling, såväl i egen ba lans räk ning som till sam mans med part ners i joint
ven tu re bolag.
Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 6 165 Mkr (5 034) vid ut -
gång en av 2024. Ök ning en för kla ras av för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB
Cen tur. En stor del av det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i joint ven tu re
bolag samt ut lå ning till joint ven tu re bolag.
Nedan stå en de ta bell visar stör re fas tig hets pro jekt per 31 de cem ber 2024.
Fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Pågående 
Handel, kontor och parkering Malmö 11 000 13 79 592 Q3-2027 13
Färdigställda
Kontor Göteborg 12 900 40 532
Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 138
Kontor Malmö 2 500 100 145
Kontor Malmö 3 600 100 135
Kontor Malmö 4 900 100 267
2
17

===== SIDA 18 =====

Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB Cen tur, Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck -
las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för
såväl kommersiella-  som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel -
se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. Tid punk ten för när mark nads vär de ring ar na sker kan skil ja sig mel lan bo la gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i
joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB Centur
Äga, för val ta och ut veck la kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der. Under no vem ber 2024 har Peab och den andra äga ren, Fas tig -
hets AB Bal der, för vär vat mer par ten av det be fint li ga fas tig hets be stån det från Cen tur. Kvar i Fas tig hets AB Cen tur efter detta är
en dast ett fåtal fas tig he ter. Efter trans ak tio ner na är inte Fas tig hets AB Cen tur klas si fi ce rat som ett vä sent ligt joint ven tu re bolag i
Peab. För mer in for ma tion se Fas tig hets ut veck ling ovan samt av snitt Öv ri ga upp lys ning ar, Vä sent li ga hän del ser under rap port pe -
ri o den.
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2024: 1 840 Mkr (1 890)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Ut veck la, äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point samt äga och för val ta ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty
Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2024: 1 344 Mkr (1 379)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2024 : 2 157 Mkr (2 149)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 59 Mkr (40)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
1)
1)
1)
18

===== SIDA 19 =====

Byggmarknaden
Sverige
Svensk BNP vän tas ha vuxit med 0,7 pro cent under 2024 och för 2025 upp skat tas
till väx ten öka med drygt 2 pro cent. Riks ban ken har suc ces sivt sänkt styr rän tan
från 4,0 till 2,25 pro cent. Svensk eko no mi kom mer san no likt att be fin na sig i låg -
kon junk tur till och med 2026. Hus hål len som ska agera drag lok i åter hämt ning en
är fort satt för sik ti ga. Bo stads byg gan det mins ka de 2024 där små hus byg gan det
för vän tas ha haft en vä sent lig ned gång medan fler bo stads hus byg gan det tro li gen
pla na de ut. Under 2025 be räk nas bo stads byg gan det växa, men från en låg nivå.
Inom öv rigt hus byg gan de ser det pri va ta och of fent li ga lo kal byg gan det, in klu si ve
in du strins hus byg gan de, ut att ha vuxit under fjol å ret. Till väx ten vän tas fort sät ta
2025, men i lägre takt. Hus bygg nads in ve ste ring ar na på ver kas po si tivt av en in -
brom sad in fla tion, lägre rän te ni vå er och en ex pan siv fi nans po li tik, men däm pas
av ar bets lös he ten och flera år av kraf tigt höjda bygg kost na der. An lägg nings byg -
gan det ser ut att ha vuxit på bred front 2024 och till väx ten vän tas fort sät ta 2025.
Norge
Nor ges fast landse ko no mi pres sa des 2024 av hög ränta, högt kost nads lä ge och
låg in ter na tio nell ef ter frå gan. Norsk BNP be räk nas öka med 0,8 pro cent 2024 och
1,7 pro cent 2025. Brut to in ve ste ring ar na har fal lit, medan hus hål lens kon sum tion
ser ut att ha ökat. Bo stads byg gan det vän tas ha mins kat 2024, men ser ut att
kunna växa 2025 med stöd av rän te sänk ning ar. Inom öv rigt hus byg gan de vän tas
de pri va ta in ve ste ring ar na ha fal lit förra året, medan of fent lig sek tor ser ut att ha
ökat. Det sam la de lo kal byg gan det, in klu si ve in du stri, har mins kat 2024, men vän -
tas växa 2025 i takt med att eko no min åter häm tar sig. An lägg nings byg gan det be -
räk nas ha vuxit svagt 2024, tack vare en åter hämt ning inom vägar och järn vä gar,
och ser ut att få en i stort sett oför änd rad in ve ste rings vo lym 2025.
Finland
Finsk BNP vän tas ha krympt med 0,5 pro cent 2024. Fal lan de in fla tion, ökad pri vat
kon sum tion och en grad vis ök ning av ex por t ef ter frå gan för vän tas stöd ja den eko -
no mis ka till väx ten 2025 som upp skat tas bli 1,7 pro cent. Såväl ar bets lös het som
rän te ni vån nådde tro li gen sin topp förra året och en ned gång av båda vän tas
2025. Bo stads byg gan det krymp te något 2024 till följd av mins kat fler bo stads hus -
byg gan de. 2025 spås både små hus och fler bo stads hus ut veck las po si tivt. Inom
öv rigt hus byg gan de är ut veck ling en splitt rad. Under 2024 sjönk in ve ste ring ar na
inom kon tor och han del, medan in du stri och of fent lig sek tor ökade. Sam man ta -
get för vän tas in ve ste ring ar na ha varit på en oför änd rad nivå 2024. I år be räk nas
en viss ned gång till följd av in du strin som san no likt ut veck las ne ga tivt, medan
öv ri ga seg ment spås växa svagt. An lägg nings byg gan det vän tas ha bac kat 2024 till
följd av mins ka de järn vägsin ve ste ring ar, men för 2025 kan an lägg nings byg gan det
öka svagt.
Bostäder
2024 2025 2026
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad
Källa: Navet
Övrigt husbyggande
2024 2025 2026
Sverige
  
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de öv ri ga hus bygg nads in ve ste ring ar, ny- och om bygg nad (In du stri, kon tor/han del, mm och
of fent li ga lo ka ler)
Källa: Navet
Anläggning
2024 2025 2026
Sverige
 –
Norge
 –
Finland
 –
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Källa: Navet
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förskola
Jy vä skylä, Fin land
19

===== SIDA 20 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för Peab en stra te gisk fråga
som i prak ti ken fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i
kärn vär den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de vä sent li ga håll bar hets a -
spek ter. Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de
inom sam hälls an svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I
denna rap port re do vi sar vi ut fal let av samt li ga nio mål.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Vår år li ga kun d un der sök ning är en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi möter
våra kun ders för vänt ning ar och sam ti digt en väg vi sa re till för bätt rings po ten ti al.
Från och med 2024 re do vi sar vi en ligt en änd rad mät me tod för Nöjd- Kund-Index
(NKI), vil ken in ne bär att vi låter vart och ett av våra fyra af färs om rå den mot sva ra
25 pro cent av vär det för kon cer nens sam la de NKI- resultat. För 2024 upp gick NKI
till 78, vil ket är ett fort satt bra re sul tat och en bit över målet om minst 75. En ligt
den ti di ga re mät me to den med en annan vikt ning av af färs om rå de na hade NKI
för bli vit oför änd rat på 80.
I sam band med NKI- undersökningen frå gar vi även kun der na hur de upp fat tar
Peab ut i från ett antal fak to rer. Såväl privat-  som fö re tagskun der na ger per so na len
det högs ta be ty get, sam ti digt som på lit lig het ökar mest. An ta let kun der som del -
tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 400.  Nu fort sät ter vi att sam ar be ta
med kun der na – och verka för ti di ga och nära di a lo ger – för högs ta möj li ga kund -
nyt ta och kund be tyg.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Med ar be tar na kan göra skill -
nad genom att bygga det lo ka la sam häl let på de orter run tom i Nor den där de bor
och ver kar. Varje med ar be ta re har ett stort eget an svar och ska mötas av såväl
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter som av säkra och in klu de -
ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets -
plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det
finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de
ar bets platso lyc kor. Vi ut veck lar kon ti nu er ligt våra kva li tets säk ra de ar bets me to -
der och ut bil dar med ar be tar na för att stär ka sä ker hetskul tu ren. Fokus lig ger på
det fö re byg gan de ar be tet med åt gär dan de och lä ran de av in rap por te ra de hän -
del ser och riskob ser va tio ner.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på våra
ar bets plat ser. Ut veck ling en av all var li ga ar bets platso lyc kor har under 2024 gått i
nedåt gå en de rikt ning, vil ket är gläd jan de. Under årets fjär de kvar tal in träf fa de
sex all var li ga olyc kor, varav tre avsåg egen per so nal och tre un de rent re pre nö rer.
An ta let all var li ga olyc kor upp gick för helå ret 2024 till 33 (48), v arav 20 avsåg egen
per so nal och 13 un de rent re pre nö rer.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets fjär de kvar tal
upp gick an ta let L TI4 till 37 (34 under tr ed je kvar ta let 2024) och fre kven sen L TIF4
per rul lan de 12 må na der för blev 5,9 (5,9 eft er tred je kvar ta let 2024). Nu ar be tar vi
vi da re med oför mins kad kraft för att an ta let olyc kor ska fort sät ta att mins ka.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om
året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om att re kom men -
de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av våra nio ex ter -
na mål, som vi re do vi sar en gång i halv å ret och som ska ligga över bench mark i
bran schen in du stri och till verk ning.
I hös tens mät ning var eNPS- värdet fort satt långt över nor disk bench mark. Vi
ökade med en punkt till 28 (27), tr ots att det gång na året präg la des av en ut ma -
nan de om värld. Sam ti digt sjönk bench mark med tre punk ter till 17 (20). eNP S- 
värdet ökade sär skilt för yr kes ar be tan de kvin nor. I un der sök ning en lyf ter med ar -
be tar na fram sam ar be te med kol le gor, ge men skap och kärn vär de na som några
av de främs ta styr kor na med Peab. Den trend som bac kar avser be last ning. Svars -
fre kven sen blev den högs ta hit tills i Peabs histo ria och upp gick till 90,2 (89,9) pr o -
cent. Det visar på stort en ga ge mang hos med ar be tar na för att bidra till ut veck -
ling en av verk sam he ten.
To talt antal an ställ da upp gick per den 31 de cem ber 2024 till 13 383 (14 107). Me -
del tal antal an ställ da* för helår 2024 upp gick till 12 899 jäm  fört med 13 808 för
helå ret 2023.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Klimatmål för koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens be ty dan de kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta -
let krä ver. Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och
genom den på ver kan som upp står i våra vär de ked jor upp ströms och ned ströms.
Verk sam he ten ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av
olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de
käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter.
Det är där för inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för mins ka de ut -
släpp finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli -
mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till ex -
em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der -
lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Vi har livscy kel per spek tiv i verk sam he -
ten och tar an svar för att både stäl la och möta kli mat krav i vär de ked jan. Vi har en
för del i att vi kan förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut -
veck lar med in satsva ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss
bätt re möj lig he ter att styra mot lägre kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att mins ka kol -
di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro -
cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst hal ve ra den ut i från
bas å ret 2015. Ut fal let efter 2024 visar att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i
olika grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 50
pro cent sedan bas å ret 2015. Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta
tjäns ter, vars om fatt ning och täck ning av rap por te ra de data f ör bätt rats under
2024, har mins kat med 12 pro cent sedan 2015. Högre andel EC O- produkter i verk -
sam he ten och återbruks-  och åter vin nings grad i av fal let bi drar till minsk ning en,
sam ti digt som den po si ti va ef fek ten däm pas av den i Sve ri ge från och med 2024
för änd ra de re duk tions plik ten. Det kan även fin nas viss ef ter släp ning av re vi de -
ring av emis sions fak to rer till följd av den änd ra de re duk tions plik ten på våra
bräns le re la te ra de pro duk ter. För 2024 upp gick i ab so lu ta tal (tCO2e) Scope 1 till
176 000, Sc ope 2 (mar ket based) till 14 500 samt Scope 3 till 910 000. Dessa siff ror
visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la om,
medan ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka
våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi till sam mans med våra kun -
der fort sät ter att stäl la tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär -
der för att få ned ut släp pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka kva li te ten i våra mät -
ning ar av ut släpp av växt hus ga ser, inte minst i Scope 3- redovisningen, och vi har
också ökat om fatt ning en av rap por te ra de data under 2024.
Jämställd rekrytering
Bygg- och an lägg nings bran schen har en stor upp gift i att ta till va ra hela den kom -
pe tens bas som sam häl let er bju der. An de len kvin nor som ex a mi ne ras från för
Peab re le van ta prak tis ka ut bild ning ar i Nor den har ökat till om kring åtta pro cent,
från ti di ga re fem till sex pro cent. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg ga re har
vi ett an svar att skapa för flytt ning i hela bran schen. Där för är vårt mål att an de len
kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga
an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na der. Vi
fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som pro -
duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män).
Vid ut gång en av 2024 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 10,6 pro cent
inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 6,0 pro cent. För 2025
har vi höjt målet till minst 8,0 pro cent. För re kry te ring inom pro duk tions led ning
och pro duk tions stöd ökade an de len till 39,1 pro cent, jäm fört med målet om
minst 30,0 pro cent. Med an led ning av rå dan de mark nads lä ge har an ta let re kry te -
ring ar varit re la tivt få under det gång na året.
 
 
20

===== SIDA 21 =====

Aktiviteter under fjärde kvartalet
Peab förberedde för ändringar i hanteringen av underentreprenörer under
kvartalet. Huvudprincipen är att underentreprenörer från och med 2025 ska
begränsas till två led. Bakgrunden till förändringen är Peabs arbete med att
öka möjligheten till spårbarhet och uppföljning i värdekedjan för att främja
en hållbar byggbransch.
Peab lanserade ett nytt koncept för byggarbetsplatser – ECO-
Byggarbetsplatsen – med krav på lägre energiförbrukning och
miljöbelastning. Målet är att genom styrmedel och riktlinjer för avfall,
vattenförbrukning, logistik och arbetsmaskiner minska avtrycket på miljön
från ett bygge. I ett standardprojekt beräknar vi kunna minska
energiförbrukningen med cirka 25 procent.
I samverkan med Castellum arbetar Peab i Västerås med att elektrifiera
fastighetsskötseln och göra den mer klimateffektiv. Parterna har sett över
maskinparken och bytt ut flera maskiner mot elektriska maskiner, fordon
och handredskap. Elektrifieringen lyfter även arbetsmiljön till följd av
mindre vibrationer och buller.
I byggnationen av det nya stationshuset Göteborg Grand Central arbetar
Peab och Jernhusen aktivt med att implementera hållbara initiativ. Det
innefattar att man uteslutande använder ECO-Betong i projektet, gjutning
med cirkulär betong samt återbruk och återvinning av betong. Därtill har
den första återbrukade stålbalken monterats.
Peab blev först i Norden att utveckla och testa en helelektrisk asfaltläggare,
med nettonoll i utsläpp, efter ett utvecklingsarbete med tillverkaren
Volvo/Ammann. Nu testas den helelektriska asfaltläggaren i flera av Peabs
projekt.
Byggelement lanserade ytterligare en klimatförbättrad produkt i sitt utbud
av prefabricerade element. Det är plattbärlag i ECO 60, som används som
bjälklag i alla typer av byggprojekt, och är i den högsta möjliga ECO-klassen
enligt nuvarande standard. Produkten sänker koldioxidutsläppen med 25
procent jämfört med motsvarande plattbärlag i ECO 30. Nu pågår arbetet
med att ta fram en miljövarudeklaration (Environmental Product
Declaration) för ECO 60.
Under hösten genomförde Peab den årliga medarbetarundersökningen
Handslaget som undersöker hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö.
Den fokuserar på arbetslaget och hur vi gemensamt kan förbättra
arbetsmiljön i organisationen. Mätningens svarsfrekvens blev den högsta
hittills med 90,2 procent (89,9).
I Finland vann Peab utmärkelsen som den mest ansvarsfulla arbetsgivaren
för sommarjobb 2024 (V
 astuullinen kesäduuni 2024) i klassen företag med
fler än 1 000 ans tällda. Peab utmärkte sig särskilt när det gäller att orientera
och vägleda sina sommarjobbare.
Peab är fortsatt nyckelpartner till Sverige för FN:s flyktingorgan UNHCR och
skänkte årets julgåva till organisationens viktiga arbete för människor på
flykt.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Flerbostadshus
Åbo, Fin land
21

===== SIDA 22 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en fal lan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
22

===== SIDA 23 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal
4,5 % e xkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr).
*** Rö rel se mar gi nal 2,5 % e xkl Mall of Scan di na via (400 Mkr).
%
4,4 4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2
4,7
4,5
2,5
2016*2017*2018* 20192020** 2021 2022
2023***
2024
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi.
Ggr
0,2
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5
2016*2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 2024
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2016- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
**** Sty rel sens för slag till års stäm man.
%
61 58 59
97
67
59 56
30
38
2016*2017*2018*2019**2020***
2021 2022 2023
2024****
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån,
all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
32 30 30 28
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
33
Jan-
21
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
Dec
24
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27 28
8 10
15
20 22 21 19 20
17
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
78
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -50% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -12% per 241231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
39,1
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9
14,2 10,6
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
23

===== SIDA 24 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för såväl ope ra ti va och fi nan si el la ris ker som ef ter lev -
nads ris ker samt omvärlds-   och mark nads ris ker. Ris ker nas på ver kan på Peabs re -
sul tat och ställ ning av görs till stor del av hur väl vi be dri ver den dag li ga verk sam -
he ten. Omvärlds-   och mark nads ris ker är hän del ser som lig ger ut an för Peab, men
som på ver kar för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon -
junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling en, kund be te en den, kli mat på ver kan och po li -
tis ka be slut.
Han te ring en av de ope ra ti va ris ker na är en stän digt på gåen de pro cess med tanke
på verk sam he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. De
ope ra ti va ris ker na han te ras i lin je or ga ni sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de
med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Verk sam he ten i
Peab är till stor del pro jekt re la te rad och be rörs av en mängd olika kon trakts for -
mer där ris kni vån va ri e rar be ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan
oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor följt av tvist med be -
stäl la re.
Den 30 juni 2023 med de la des dom i målet mel lan Peab och Unibail- Rodamco-
Westfield av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna där Peab vann
fram gång. Under au gusti månad yr ka de Unibail- Rodamco-Westfield att hov rät ten
skul le upp hä va skil je do men i dess hel het i en så kal lad klan der ta lan. Efter en
grund lig ju ri disk pröv ning under näs tan sju års tid genom ett skil je för fa ran de ser
Peab inte att det fö re lig ger några grun der för klan der. Peab kom mer i den vi da re
pro ces sen att be mö ta klan der ta lan. Under pro ces sen är skil je do men in hi be rad,
vil ket in ne bär att den inte är verk ställ bar och där med skjuts tid punk ten för be tal -
ning fram. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023.
De fi nan si el la ris ker na är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi -
tal bind ning och till gång till fi nan sie ring. De fi nan si el la ris ker na han te ras på kon -
cern ni vå.
De se nas te åren har det skett kraf ti ga pri sök ning ar på ma te ri al och ener gi. Vi har
under det se nas te året dock no te rat att ma te ri alpri ser na har stag ne rat och även
no te rat en viss pris ned gång främst på ener gi. Vi föl jer ut veck ling en nog grant och
ar be tar stän digt med att an pas sa och ef fek ti vi se ra pro duk tio nen, men får sam ti -
digt räkna med fort satt höga bygg kost na der. Höga bygg kost na der gör det svå ra re
att få ihop kal ky ler, vil ket häm mar ef ter frå gan på bygg mark na den i hela Nor den.
Sedan Ryss land in va de ra de Ukrai na i feb ru a ri 2022 har läget för änd rats i om värl -
den. Ut ö ver den oer hör da tra ge di som kri get in ne bär för de män ni skor som be -
rörs, ris ke rar si tu a tio nen att yt ter li ga re dämpa den mak ro e ko no mis ka till väx ten i
om värl den. Bygg bran schen på ver kas av ökad osä ker het och för sik tig het när det
kom mer till in ve ste ring ar, bi be håll na höga pri ser på ma te ri al och ener gi. Peab har
ingen di rekt ex po ne ring mot Ryss land, Ukrai na eller Be la rus men kan even tu ellt
in di rekt på ver kas via ma te ri al le ve ran tö rer. Vi föl jer ut veck ling en noga för att kon -
ti nu er ligt kunna be dö ma even tu ell på ver kan på Peab.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2023.
24

===== SIDA 25 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Peab upprepade sina externa mål på kapitalmarknadsdag
I sam band med Peabs ka pi tal mark nads dag i feb ru a ri 2024 kom mu ni ce ra des att
de nio ex ter na målen som fast slogs 2021 är f ort satt re le van ta och lig ger där för
fast. Målen är både fi nan si el la och icke- finansiella och ka te go ri se ras under de
stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na i bran schen, Mest lön sam ma fö re ta -
get i bran schen, Bästa ar bets plat sen i bran schen samt Le dan de inom sam hälls -
an svar i bran schen. Peabs vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och Peabs öv ri -
ga kon cern led ning pre sen te ra de en upp da te ring av verk sam he tens läge och stra -
te gis ka in rikt ning fram åt. Sam ti digt re dogjor de Peab också för en po ten ti ell or de -
rin gång om to talt cirka 19 Mdkr de när mas te två åren med an led ning av det
ökade in sla get av för av tal, så kal la de fas 1- avtal, inom ent re pre nad verk sam he -
ten.
Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier
På års stäm man den 6 maj 2024 be slu ta des att god kän na sty rel sens för slag om
Pre sta tions ak tie pro gram 2024 samt över lå tel se av max i malt 2 785  324 B- aktier.
Pre sta tions ak tie pro gram met syf tar till att knyta nyc kel per so ners be lö ning ar när -
ma re bo la gets lång sik ti ga resultat-  och vär de ut veck ling.
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de den 13 juni 2024 ob li ga tio ner till ett to talt värde om 1 500 Mkr.
Ob li ga tio ner na har en löp tid på 3 år r e spek ti ve 4,5 år. På 3 år emit te ra des 900 Mkr
med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,30 pro cen ten he ter. På 4,5 år
emit t
e ra des 600 Mkr med en rör lig ränta om 3 må na ders Sti bor plus 2,70 pro cen -
ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra in ve ste ring ar
inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och pro duk tions -
pro ces ser, rena trans por ter samt vat ten han te ring och han te ring av för ore ning ar.
Emis sio nen av gröna ob li ga tio ner gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- 
program och det ny li gen upp da te ra de ram ver ket för grön fi nan sie ring.
Peab förvärvade fastigheter och byggrätter i Malmö samt avyttrade
delägda förvaltningsfastigheter
Peab för vär va de den 1 no vem ber 2024 fyra för valt nings fas tig he ter i Varvs sta den,
Malmö, med ett drift net to på 43 Mkr för 784 Mkr samt cirka 280 000 kv adrat me ter
pla ne ra de bygg rät ter för 1 239 Mkr . I trans ak tio nen ingick också ett på gåen de ut -
veck lings pro jekt, Hall 259 med 11 000 kv adrat me ter ut hyr nings bar yta samt 550
p- platser, som fär dig ställs 2027. Peab har under flera år ut veck lat bo stä der och
kon tor i Varvs sta den och kom mer att be dri va verk sam het i om rå det under lång
tid fram ö ver.
Peab för vär va de dess utom en för valt nings fas tig het i om rå det Kirseberg- 
Östervärn i Malmö för 68 Mkr. De talj pla ne pro cess pågår med am bi tio nen att ut -
veck la cirka 55 000 kv adrat me ter bygg rätt för såväl bo stä der som kon tor på om -
rå det.
Sam ti digt avytt ra de Fas tig hets AB Cen tur mer par ten av för valt nings fas tig he ter na
till den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för 5 228 Mkr . Kvar i Cen tur efter
detta är ett fåtal fas tig he ter med sam man lagt bok fört värde om cirka 600 Mkr. Af -
fä ren gav en po si tiv re sul ta tef fekt i Peab under fjär de kvar ta let 2024 på 400 Mkr,
varav 367 Mkr i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och 33 Mkr som en po si tiv ef fekt
på eli mi ne ring ar.
Trans ak tio ner na in ne bar att Peabs net toskuld ökade med cirka 2 Mdkr under fjär -
de kvar ta let 2024 och be räk nas mins ka med cirka 1 Mdkr under förs ta kvar ta let
2025 då det sker en ut del ning från Fas tig hets AB Cen tur. Sam man ta get ökade net -
toskul den genom trans ak tio ner na över åren med cirka 1 Mdkr.
Trans ak tio ner na in ne bar att Peab avytt ra de de läg da fär dig ställ da fas tig he ter som
är i för valt nings ske de och in ve ste ra de i bygg rät ter för fram ti da ut veck ling samt
ett antal fär dig ställ da fas tig he ter inom Varvs sta den.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2024 till 8 597 984 B- aktier,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under
2024.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2023, not 41. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling samt av snitt
ovan, Vä sent li ga hän del ser under rap port pe ri o den. Inga andra nya be ty dan de
trans ak tio ner har skett under 2024.
Utdelningsförslag
För år 2024 fö re slår sty rel sen en kon tant ut del ning med 2,75 kr (1,50) per aktie
upp de lat på två ut be tal nings till fäl len. Ex klu de rat de 8 597  984 ak ti er som in ne has
av Peab AB den 6 feb ru a ri 2025, som ej be rät ti gar till ut del ning, in ne bär den fö re -
slag na ut del ning en ett to talt ut del nings be lopp om 790 Mkr (431). Be räk nat som
andel av kon cer nens re do vi sa de re sul tat efter skatt en ligt seg ments re do vis ning
upp går fö re sla gen ut del ning till 38 pro cent (30). Ut del nings för sla get mot sva rar en
di rektav kast ning på 3,4 pro cent ba se rat på slut kur sen den 5 feb ru a ri 2025. För -
slag till av stäm nings dag för den förs ta ut be tal ning en upp gå en de till 1,50 kr per
aktie fö reslås bli den 8 maj 2025. För slag till av stäm nings dag för den andra ut be -
tal ning en upp gå en de till 1,25 kr per aktie fö reslås bli den 28 ok to ber 2025.
Årsstämma
Peabs års stäm ma äger rum den 6 maj 2025. For mer na för års stäm man kom mer
att be slu tas av sty rel sen se nast i sam band med kal lel se till års stäm man.
Valberedning
I en lig het med de på Peabs års stäm mas be slut den 6 maj 2024 an tag na ”Prin ci per
för val be red ning ens till sätt ning och in struk tion för val be red ning en” ska val be red -
ning ens le da mö ter bestå av le da mö ter ut sed da av de tre till rös te ta let störs ta ak -
tieä gar na i bo la get per den sista bank da gen i juni, d v s den 28 juni 2024, som
öns kar utse en le da mot i val be red ning en samt sty rel sens ord fö ran de. Om någon
av de tre störs ta ak tieä gar na av står från att utse en le da mot till val be red ning en,
ska rät ten att utse en le da mot er bju das den ak tieä ga re som, ba se rat på rös te ta -
let, står näst i tur. Denna pro cess ska fort sät ta tills val be red ning en be står av tre
ak tieä ga re samt sty rel sens ord fö ran de.
De två störs ta ak tieä gar na i Peab per den 28 juni  2024, Ek ha ga Ut veck ling AB och
AB Axel Granlund, har tac kat ja till att utse le da mot till Peabs val be red ning. Mats
och Fred rik Pa uls son med fa mil jer, Peabs Vins tan dels stif tel se, Van gu ard och Fa -
mil jen Kamprads stif tel se som den 28 juni 2024 var de till rös te ta let tred je till sjät -
te störs ta ak tieä gar na i Peab, har på för frå gan upp gett att de inte öns kar utse le -
da mot till val be red ning en inför års stäm man 2025. Han dels ban ken Fon der som
var den här ef ter störs ta ak tieä ga ren har tac kat ja till att ingå i val be red ning en.
Peabs val be red ning en har där för inför års stäm man 2025 föl jan de sam man sätt -
ning:
Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB
Ulf Liljedahl, AB Axel Granlund
Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder
Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB
Val be red ning en har ut sett An ders Sund ström till val be red ning ens ord fö ran de.
•
•
•
•
25

===== SIDA 26 =====

Rapport över resultat för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under 2024 till 61 283 Mkr (61 600). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net -
to om sätt ning en med 2 586 Mkr (2  779).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för 2024 till 3 163 Mkr (2 586) och rö rel se mar gi na len upp gick till 5,2 pro cent (4,2). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads pro jekt till fär -
dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 364 Mkr (696).
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 17 185 17 365 61 283 61 600
Kostnader för produktion -14 939 -16 139 -55 402 -56 183
Bruttoresultat 2 246 1 226 5 881 5 417
Försäljnings- och administrationskostnader -932 -843 -3 189 -3 164
Övriga rörelseintäkter 47 91 482 357
Övriga rörelsekostnader 8 -3 -11 -24
Rörelseresultat 1 369 471 3 163 2 586
Finansiella intäkter 66 61 259 584
Finansiella kostnader -150 -173 -642 -584
Finansnetto -84 -112 -383 0
Resultat före skatt 1 285 359 2 780 2 586
Skatt -171 -148 -392 -598
Periodens resultat 1 114 211 2 388 1 988
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 1 121 211 2 392 1 988
Innehav utan bestämmande inflytande -7 0 -4 0
Periodens resultat 1 114 211 2 388 1 988
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,90 0,74 8,32 6,92
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,8 9,1 10,8 9,1
Räntabilitet på eget kapital, % 15,7 14,1 15,7 14,1
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Periodens resultat 1 114 211 2 388 1 988
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 53 -123 41 -145
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 15 -10 13 18
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -1 -7 -8 -4
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat -3 2 -3 -4
Periodens övrigt totalresultat 64 -138 43 -135
Periodens totalresultat 1 178 73 2 431 1 853
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 1 185 74 2 435 1 854
Innehav utan bestämmande inflytande -7 -1 -4 -1
Periodens totalresultat 1 178 73 2 431 1 853
27

===== SIDA 28 =====

Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 de cem ber 2024 till 47 768 Mkr (49 176). Eget ka pi tal upp gick till 16 504 Mkr (14 470), vil ket gav en so li di tet på 34,6 pro cent
(29,4). Under 2024 har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 431 Mkr (1 150).
 
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 727 3 789
Materiella anläggningstillgångar 7 653 8 333
Förvaltningsfastigheter 59 61
Räntebärande långfristiga fordringar 516 1 293
Övriga finansiella tillgångar 2 889 2 857
Uppskjuten skattefordran 48 97
Summa anläggningstillgångar 14 892 16 430
Projekt- och exploateringsfastigheter 18 342 18 061
Varulager 1 612 1 705
Räntebärande kortfristiga fordringar 1 127 1 345
Övriga kortfristiga fordringar 10 317 10 392
Likvida medel 1 478 1 243
Summa omsättningstillgångar 32 876 32 746
Summa tillgångar 47 768 49 176
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 16 482 14 453
Innehav utan bestämmande inflytande 22 17
Summa eget kapital 16 504 14 470
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder
6 094 7 046
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 53 193
Uppskjuten skatteskuld 544 623
Övriga långfristiga skulder 1 657 2 005
Summa långfristiga skulder 8 348 9 867
Räntebärande kortfristiga skulder 5 368 4 246
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 859 6 933
Övriga kortfristiga skulder 14 689 13 660
Summa kortfristiga skulder 22 916 24 839
Summa skulder 31 264 34 706
Summa eget kapital och skulder 47 768 49 176
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital
30 878 32 888
Soliditet, % 34,6 29,4
Nettoskuld 11 253 14 537
Eget kapital per aktie, kr 57,34 50,28
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5
28

===== SIDA 29 =====

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 14 453 13 768
Periodens resultat 2 392 1 988
Periodens övrigt totalresultat 43 -134
Periodens totalresultat 2 435 1 854
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -1 -24
Skatt på kassaflödessäkring 0 5
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 26 –
Utdelning kontant -431 -1 150
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -405 -1 150
Utgående eget kapital 16 482 14 453
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 17 18
Periodens totalresultat -4 -1
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Nyemission 9 –
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare 9 –
Utgående eget kapital 22 17
Totalt utgående eget kapital
16 504 14 470
29

===== SIDA 30 =====

Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1 301 1 503 3 663 3 285
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 263 1 279 1 184 862
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 248 189 114 -152
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 483 575 538 -79
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 994 2 043 1 836 631
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 295 3 546 5 499 3 916
Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – – 28 50
Förvärv av anläggningstillgångar -174 -493 -932 -1 720
Avyttring av anläggningstillgångar 925 102 2 149 409
Kassaflöde från investeringsverksamheten 751 -391 1 245 -1 261
Kassaflöde före finansiering 3 046 3 155 6 744 2 655
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – 2 –
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -1 400 -1 115 -1 862 1 338
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -1 018 -1 803 -4 227 -3 109
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare – – -431 -1 150
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 418 -2 918 -6 518 -2 921
Periodens kassaflöde 628 237 226 -266
Likvida medel vid periodens början 844 1 005 1 243 1 506
Valutakursdifferens i likvida medel 6 1 9 3
Likvida medel vid periodens slut 1 478 1 243 1 478 1 243
30

===== SIDA 31 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för 2024 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 910 Mkr (267) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Årets re sul tat upp gick till 1 948 Mkr
(4 207). I år ets re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 990 Mkr (3 165).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 339 Mkr (10 433). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 13 352 Mkr
(11 809). Under år et har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 431 Mkr (1 150). Mo der bo la get har under året re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med
26 Mkr. För yt ter li ga re in for ma tion om ak ti e re la te ra de er sätt ning ar, se Vä sent li ga hän del ser under rap port pe ri o den.
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Okt-dec
2024
Okt-dec
2023
Jan-dec
2024
Jan-dec
2023
Nettoomsättning 244 64 910 267
Administrationskostnader -364 -128 -1 166 -494
Övriga rörelseintäkter -1 2 0 3
Rörelseresultat -121 -62 -256 -224
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag -168 145 822 3 310
Övriga finansiella poster 44 33 181 23
Resultat efter finansiella poster -245 116 747 3 109
Bokslutsdispositioner 1 452 1 367 1 452 1 367
Resultat före skatt 1 207 1 483 2 199 4 476
Skatt -249 -304 -251 -269
Periodens resultat 958 1 179 1 948 4 207
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
31

===== SIDA 32 =====

Balansräkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 dec
2024
31 dec
2023
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 300 2
Materiella anläggningstillgångar 48 2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 339 10 433
Fordringar koncernföretag 23 –
Uppskjuten skattefordran 106 83
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 468 10 516
Summa anläggningstillgångar 10 816 10 520
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
5 734 4 940
Övriga fordringar 61 70
Summa kortfristiga fordringar 5 795 5 010
Kassa och bank 0 0
Summa omsättningstillgångar 5 795 5 010
Summa tillgångar 16 611 15 530
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital 1 884 1 884
Fritt eget kapital 11 468 9 925
Summa eget kapital 13 352 11 809
 
Obeskattade reserver 2 798 2 919
Avsättningar
Övriga avsättningar 44 43
Summa avsättningar 44 43
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 112 645
Aktuella skatteskulder 89 21
Övriga skulder 216 93
Summa kortfristiga skulder 417 759
Summa skulder 417 759
Summa eget kapital och skulder
16 611 15 530
32

===== SIDA 33 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
Ändrad uppställning av moderbolagets finansiella rapporter
Från och med bok sluts kom mu nikén 2024 har mo der bo la gets upp ställ ning för rap port över fi nan si ell ställ ning änd rats. Detta in ne bär att pos ter na kund ford ring ar, öv ri ga
ford ring ar samt för ut be tal da kost na der och upp lup na in täk ter sla gits sam man till pos ten öv ri ga ford ring ar. Änd ring en in ne bär även att pos ter na le ve ran törs skul der, öv -
ri ga skul der samt upp lup na kost na der och för ut be tal da in täk ter sla gits sam man till pos ten öv ri ga skul der. Denna änd ring kom mer även att tilläm pas i års re do vis ning en
för 2024.
33

===== SIDA 34 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-dec 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per land
Sverige
18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843
Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820
Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170
Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438
Övrigt 12 12 12
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 – 8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578
Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705
Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962
Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486
Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700
Transporttjänster 1 218 -290 928 928
Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – –
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per land
Sverige
20 250 13 692 12 272 4 331 1 169 -9 633 42 081 857 42 938
Norge 4 236 1 472 1 588 357 159 -749 7 063 261 7 324
Finland 3 294 4 934 1 034 158 -910 8 510 1 661 10 171
Danmark 1 145 1 -2 1 144 1 144
Övrigt 23 23 23
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 047 10 847 5 475 47 47 28 463 -32 28 431
Privata kunder 11 148 2 939 10 611 5 648 12 30 358 2 811 33 169
Interna kunder 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 51 20 6 387 1 785 84 -1 129 7 198 6 807 14 005
Över tid 27 717 15 131 11 392 3 820 1 193 -8 490 50 763 -4 028 46 735
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 27 717 15 131 11 392 3 820 77 -7 374 50 763 -4 028 46 735
Försäljning av varor 5 036 -790 4 246 4 246
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 743 1 743 6 807 8 550
Transporttjänster 1 205 -273 932 932
Administrativa tjänster 1 116 -1 116 – –
Hyresintäkter 12 13 2 183 117 210 -1 675 860 860
Övrigt 51 20 146 42 84 -66 277 277
Summa 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-dec
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163
Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2
Finansiella intäkter 259 259
Finansiella kostnader -597 -45 -642
Finansnetto -338 -45 -383
Resultat före skatt 2 425 355 2 780
Skatt -345 -47 -392
Årets resultat 2 080 308 2 388
Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 28 999 1 879 30 878
Balansomslutning 45 226 2 542 47 768
Eget kapital 16 760 -256 16 504
Soliditet, % 37,1 34,6
Nettoskuld 9 118 2 135 11 253
Kassaflöde före
finansiering -3 697 2 324 423 -840 2 601 4 143 6 744
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -45 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 411 Mkr samt bo stads pro jekt 1 131 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-dec
2023
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 23 195 13 786 16 086 5 695 59 58 821 2 779 61 600
Intern försäljning 4 585 1 378 3 876 27 1 428 -11 294 – –
Summa intäkter 27 780 15 164 19 962 5 722 1 487 -11 294 58 821 2 779 61 600
Rörelseresultat 441 501 962 304 -299 -56 1 853 733 2 586
Rörelsemarginal, % 1,6 3,3 4,8 5,3 3,2 4,2
Finansiella intäkter 584 584
Finansiella kostnader -542 -42 -584
Finansnetto 42 -42 0
Resultat före skatt 1 895 691 2 586
Skatt -481 -117 -598
Årets resultat 1 414 574 1 988
Sysselsatt kapital (UB) -985 -173 10 699 18 093 5 27 639 5 249 32 888
Balansomslutning 44 295 4 881 49 176
Eget kapital 15 082 -612 14 470
Soliditet, % 34,0 29,4
Nettoskuld 8 676 5 861 14 537
Kassaflöde före
finansiering 146 698 1 012 -2 254 -919 -1 317 3 972 2 655
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -42 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 386 Mkr samt bo stads pro jekt 3 495 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
 5) 5)  5)  5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
5) 5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2023, not 35. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 dec 2024 31 dec 2023
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 46 46
Varav onoterade fonder 4 4 5 5
Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 10 10 10 10
Varav råvarusäkring med termin 9 9 9 9
Varav valutaderivat 1 1 1 1
Summa finansiella tillgångar 10 45 55 10 46 56
Finansiella skulder
Övriga kortfristiga skulder 1 1 16 6 22
Varav valutaderivat – 3 3
Varav råvarusäkring med termin 1 1 13 13
Varav villkorad köpeskilling – 6 6
Summa finansiella skulder 1 – 1 16 6 22
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023
Ingående balans 5 26 41 41
Investeringar 5
Försäljningar -1
Erhållen utdelning -1
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) 1
Finansnetto -26
Utgående balans 4 5 41 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr  31 dec 2024 31 dec 2023
Ingående balans 6 20
Periodens utbetalningar -6
Redovisat i periodens resultat
Övriga rörelsekostnader (+)/övriga rörelseintäkter (-) -13
Redovisat i övrigt totalresultat -1
Utgående balans – 6
37

===== SIDA 38 =====

Kommande information
Års- och hållbarhetsredovisning 2024 April 2025
Rapport för första kvartalet 2025 samt årsstämma 6 maj 2025
Rapport för andra kvartalet 2025 15 juli 2025
Rapport för tredje kvartalet 2025 24 oktober 2025
Bokslutskommuniké 2025 4 februari 2026
Förs löv den 6 feb ru a ri 2025
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tors da gen den 6 feb ru a ri kloc kan 09.00 av
vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://app.vi de o sync.fi/web- studio/675c27aa17f3e59e8e903c9b?code=jDfN9axTIZ&role=spea ker
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://fi nan ci al he a rings.com/event/49854
 
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In f or ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon -
takt per sons f örsorg, för of fent lig gö ran de den 6 feb ru a ri 2025, kl. 08.00 CET .
•
•
•
•
•
38

===== SIDA 39 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Nettoomsättning 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141
Kostnader för produktion -14 939 -14 174 -15 281 -11 008 -16 139 -13 765 -14 141 -12 138 -15 466
Bruttoresultat 2 246 1 546 1 647 442 1 226 1 394 1 957 840 1 675
Försäljnings- och administrationskostnader -932 -613 -885 -759 -843 -600 -867 -854 -851
Övriga rörelseintäkter 47 46 60 329 91 100 124 42 72
Övriga rörelsekostnader 8 13 -8 -24 -3 17 -17 -21 -10
Rörelseresultat 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 7 886
Finansiella intäkter 66 66 59 68 61 56 431 36 39
Finansiella kostnader -150 -170 -167 -155 -173 -198 -125 -88 -85
Finansnetto -84 -104 -108 -87 -112 -142 306 -52 -46
Resultat före skatt 1 285 888 706 -99 359 769 1 503 -45 840
Skatt -171 -154 -110 43 -148 -145 -315 10 -282
Periodens resultat 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 -35 558
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 1 121 732 596 -57 211 623 1 189 -35 559
Innehav utan bestämmande inflytande -7 2 0 1 0 1 -1 0 -1
Periodens resultat 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 -35 558
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,90 2,54 2,08 -0,20 0,74 2,17 4,13 -0,12 1,93
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 288,0
Sysselsatt kapital (UB)
30 878 30 526 31 962 33 016 32 888 35 805 36 442 33 831 33 590
Eget kapital (UB) 16 504 15 316 14 666 14 481 14 470 14 405 13 780 13 652 13 786
39

===== SIDA 40 =====

Af färs om rå den
Mkr
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Okt-dec
2023
Jul-sep
2023
Apr-jun
2023
Jan-mar
2023
Okt-dec
2022
Nettoomsättning
Bygg 6 541 5 130 6 358 5 788 7 029 5 789 7 540 7 422 8 330
Anläggning 4 893 3 810 4 278 3 558 4 454 3 491 3 891 3 328 4 405
Industri 5 576 7 528 6 033 2 411 5 056 6 780 5 347 2 779 5 658
Projektutveckling 1 737 758 720 1 055 1 456 856 1 569 1 841 1 986
– varav Fastighetsutveckling 636 6 21 23 453 7 65 9 11
– varav Bostadsutveckling 1 101 752 699 1 032 1 003 849 1 504 1 832 1 975
Koncerngemensamt 343 333 345 329 377 343 390 377 409
Elimineringar -2 305 -2 020 -2 502 -2 000 -2 733 -2 523 -2 981 -3 057 -3 740
Koncernen, segmentsredovisning 16 785 15 539 15 232 11 141 15 639 14 736 15 756 12 690 17 048
Justering bostäder till IFRS 400 181 1 696 309 1 726 423 342 288 93
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 12 978 17 141
Rörelseresultat
Bygg 96 96 123 101 -358 96 141 162 166
Anläggning 140 117 165 77 180 110 152 59 175
Industri 597 848 449 -479 476 588 333 -435 283
Projektutveckling 521 -6 -33 246 17 46 114 127 309
– varav Fastighetsutveckling 533 8 21 261 63 21 29 -6 19
– varav Bostadsutveckling -12 -14 -54 -15 -46 25 85 133 290
Koncerngemensamt -142 -62 -79 -58 -159 -33 -34 -73 -53
Elimineringar 43 2 -6 7 -23 -21 -16 4 -27
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 1 255 995 619 -106 133 786 690 -156 853
Bygg – effekt MoS 400
Koncernen, segmentsredovisning 1 255 995 619 -106 133 786 1 090 -156 853
Justering bostäder till IFRS 103 -14 190 85 330 115 98 153 25
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 11 11 5 9 8 10 9 10 8
Koncernen, IFRS 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 7 886
Rörelsemarginal, %
Bygg 1,5 1,9 1,9 1,7 -5,1 1,7 1,9 2,2 2,0
Anläggning 2,9 3,1 3,9 2,2 4,0 3,2 3,9 1,8 4,0
Industri 10,7 11,3 7,4 -19,9 9,4 8,7 6,2 -15,7 5,0
Projektutveckling 30,0 -0,8 -4,6 23,3 1,2 5,4 7,3 6,9 15,6
– varav Fastighetsutveckling 83,8 133,3 100,0 1 134,8 13,9 300,0 44,6 -66,7 172,7
– varav Bostadsutveckling -1,1 -1,9 -7,7 -1,5 -4,6 2,9 5,7 7,3 14,7
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 4,4 -1,2 5,0
Koncernen, segmentsredovisning 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 6,9 -1,2 5,0
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 8,0 6,3 4,8 -0,1 2,7 6,0 7,4 0,1 5,2
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning
exkl. MoS, kr 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 1,68 -0,54 1,89
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 3,86 -0,54 1,89
Sysselsatt kapital (UB)
28 999 27 537 28 719 27 721 27 639 29 072 29 406 25 910 25 000
Eget kapital (UB) 16 760 15 650 14 992 14 976 15 082 15 239 14 770 14 687 14 978
Orderingång 12 052 10 135 16 434 17 889 10 527 11 034 12 505 11 042 10 455
Orderstock vid periodens utgång 44 906 47 026 50 578 47 808 39 060 41 669 43 638 44 595 44 389
40

===== SIDA 41 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs hem si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoinvesteringar
Pe ri o dens för änd ring av ak tu ell till gångs re do vi sa de värde (UB-IB) med tillägg
för av skriv ning ar och ned skriv ning ar. Visar hur stora net to in ve ste ring ar som
görs.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS, före och efter utspädning
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat
per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av se en de Mall
of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis ning en 2023.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av -
se en de Mall of Scan di na via. För mer in for ma tion, se Års- och håll bar hets re do vis -
ning en 2023.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
41

===== SIDA 42 =====

Affärsområde Bygg
 Affärsområde Anläggning
 Affärsområde Industri
 Affärsområde
Projektutveckling
Fo to gra fer: An ni ka Pers son, Björn Fors berg, Fi li ip Isacs son, Ku va to i misto Kuvio Oy, Samu el Unéus, Stu dio Tomi Park ko nen och Örjan Mara katt Ber tel sen.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina
liv. Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af -
färs om rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan -
mark. Till sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus,
sim hal lar, musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti -
den. Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
59 Mdkr
Antal anställda, cirka
13 000
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 13 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 59 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se