Kvartalsrapport Q4 2025

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

===== SIDA 1 =====

Bokslutskommuniké
JA NU A RI – DE CEM BER 2025
Olskroken, järnväg
Gö te borg

===== SIDA 2 =====

Stark avslutning på året
I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning -
en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti  di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings -
prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc -
kel tal och de fi ni tio ner.
Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning 
Koncernen
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Segmentsredovisning
Nettoomsättning 17 125 16 785 58 589 58 697
Rörelseresultat 996 1 255 2 626 2 763
Rörelsemarginal, % 5,8 7,5 4,5 4,7
Resultat före skatt 934 1 183 1 674 2 425
Periodens resultat 770 1 037 1 342 2 080
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,69 3,63 4,66 7,25
Räntabilitet på eget kapital, % 8,3 13,3 8,3 13,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,2 10,7 10,2 10,7
Nettoskuld 6 400 9 118 6 400 9 118
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,4 0,5 0,4 0,5
Soliditet, % 39,4 37,1 39,4 37,1
Kassaflöde före finansiering 2 250 1 719 4 119 2 601
Medeltal antal anställda 12 565 12 979 12 377 12 899
Redovisning enligt IFRS
Nettoomsättning, IFRS 17 335 17 185 58 581 61 283
Rörelseresultat, IFRS 1 067 1 369 2 693 3 163
Resultat före skatt, IFRS 994 1 285 1 695 2 780
Periodens resultat, IFRS 829 1 114 1 363 2 388
Resultat per aktie före och efter utspädning, IFRS, kr 2,90 3,90 4,74 8,32
Nettoskuld, IFRS 7 969 11 253 7 969 11 253
Soliditet, IFRS, % 37,0 34,6 37,0 34,6
Kassaflöde före finansiering, IFRS 3 015 3 046 4 895 6 744
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
Nettoomsättning
Mkr
Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
18 000
Rörelseresultat
Mkr
Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
Orderingång
Mkr
Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
16 000
18 000
20 000
Oktober – december 2025
Nettoomsättning 17 125 Mkr (16 785)
Rörelseresultat 996 Mkr (1 255)
Rörelsemarginal 5,8 procent (7,5)
Resultat före skatt 934 Mkr (1 183)
Resultat per aktie före och efter utspädning 2,69 kr (3,63)
Orderingång 14 947 Mkr (12 052)
Kassaflöde före finansiering 2 250 Mkr (1 719)
•
•
•
•
•
•
•
Januari – december 2025
Nettoomsättning 58 589 Mkr (58 697)
Rörelseresultat 2 626 Mkr (2 763)
Rörelsemarginal 4,5 procent (4,7)
Resultat före skatt 1 674 Mkr (2 425). Förlikning avseende Mall of Scandinavia
påverkade finansnettot med -611 Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning 4,66 kr (7,25)
Orderingång 54 927 Mkr (56 510)
Orderstock 48 544 Mkr (44 906)
Kassaflöde före finansiering 4 119 Mkr (2 601)
Nettoskuld 6 400 Mkr (9 118)
Nettoskuldsättningsgrad 0,4 (0,5)
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,30 kr (2,75) per aktie, uppdelat på två
utbetalningstillfällen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2

===== SIDA 3 =====

VDs kommentar
Peab av slu tar 2025 med fort satt ök ning av både om sätt ning och rö rel se mar gi nal inom ent re pre nad verk sam he ter na, lik som en stark ut veck ling av rö -
rel se mar gi na len inom Swerock/As falt. Peab går in i det nya året med ett sta bilt or der läge och en stark fi nan si ell ställ ning.
Koncernens utveckling
Kon cer nens net to om sätt ning upp gick till 58,6 Mdkr för 2025, vil ket är i
nivå med fö re gå en de år. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 2 626 Mkr (2  763)
och rö rel se mar gi na len till 4,5 pro cent (4,7). An lägg nings verk sam he ten, lo -
kal byg gan det samt stora delar av af färs om rå de In du stri hade en fort satt
stark ut veck ling, medan det låga bo stads byg gan det på ver ka de verk sam -
he ter na inom pro jekt ut veck ling och bygg sy stem. Kassa flö det före fi nan -
sie ring var starkt i kvar ta let och upp gick till 2,3 Mdkr (1,7). Net toskul den
var tyd ligt lägre jäm fört med vid ut gång en av 2024 och upp gick per den 31
de cem ber 2025 till 6,4 Mdkr (9,1), vil ket ger en net toskulds sätt nings grad
på 0,4 (0,5).
Or de rin gång en var hög under det fjär de kvar ta let, med bland annat en
stör re be ställ ning på fyra mil jar der kro nor från Tra fik ver ket inom af färs -
om rå de An lägg ning. För helå ret 2025 upp gick or de rin gång en till 54,9 Mdkr
(56,5). Per den 31 de cem ber 2025 hade or der stoc ken ökat med när ma re
fyra mil jar der kro nor och upp gick till 48,5 Mdkr (44,9). Vi hade också ett
fort satt in flö de av fas 1- uppdrag, som är för av tal innan möj li ga ef ter föl jan -
de ent re pre na dav tal. Det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal
upp gick efter årets sista kvar tal till cirka 17 Mdkr inom de när mas te två
åren (13 Mdkr 31 de cem ber 2024).
Affärsområdenas utveckling
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en mar gi nellt under 2025.
An de len bo stads byg gan de har mins kat medan lo kal byg gan det ökat. Rö -
rel se mar gi na len för bätt ra des under året till 2,2 pro cent (1,7). Under kvar -
ta let med de la de vi att bygg verk sam he ten bil dat ett ge men samt bolag
med KB Grup pen på Ve st lan det i Norge för att dra för del av såväl pro dukt -
mäs si ga som geo gra fis ka sy ner gi er. I af färs om rå de An lägg ning var ak ti vi -
te ten fort satt hög i både Sve ri ge och Norge. Net to om sätt ning en ökade
med sex pro cent och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,0 pro cent (3,0). I
flera nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de in fra struk tur sats -
ning ar inom såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der håll. Där till ge nom -
förs of fent li ga sats ning ar inom bland annat VA och kraft för sörj ning samt
in ve ste ring ar re la te rat till den på gåen de kli matom ställ ning en. Sam man ta -
get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,9
pro cent (2,3).
I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en för 2025 med sju
pro cent. Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till de fins ka och nors ka be -
lägg nings verk sam he ter na. Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den till
1 485 Mkr (1  415) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 7,4 pro cent (6,6).
Från och med denna rap port ökar vi trans pa ren sen inom af färs om rå de In -
du stri genom att sär re do vi sa de två un der lig gan de en he ter na Swerock/As -
falt re spek ti ve Bygg sy stem. Den först nämn da en he ten upp vi sa de en stark
rö rel se mar gi nal på 8,6 pro cent (6,9) för 2025, medan verk sam he ten inom
Bygg sy stem fort satt på ver kas av den svaga bo stads mark na den.
För 2025 upp gick net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling till 4 345 Mkr
(4 270). A f färs om rå de Pro jekt ut veck ling präglas fort satt av den lägre ef ter -
frå gan på bo stads mark na den i Nor den. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 238
Mkr (728) och rö rel se mar gi na len till 5,5 pro cent (17,0). Rö rel se mar gi na len
i Bo stads ut veck ling upp gick till 0,2 pro cent (-2,7).
Mark na den för ny pro duk tion av bo stä der har sta bi li se rats under 2025.
Lägre rän tor, för vän ta de lätt na der i bolå ne reg ler samt sta bi li se ra de pri ser
på andra hands mark na den hjäl per till. Dock är ut bu det på andra hands -
mark na den fort satt högt och kon su men ter na är av vak tan de, vil ket gör att
bil den va ri e rar på olika del mark na der. Mark na der na i stor stä der na och
bra mikro lä gen är bätt re än öv ri ga geo gra fi er. Vi ser en likar tad ut veck ling i
Sve ri ge, Norge och Fin land.
Som vi kom mu ni ce rat ti di ga re ar be tar vi med stra te gin att – givet våra fi -
nan si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans -
räk ning för att se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter. Att star ta pro jekt i
egen ba lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för för skjut na re sul -
ta tef fek ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te -
ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de
pro jekt.
Måluppfyllelse
Efter ut gång en av 2025 re do vi sar vi ut fal let av samt li ga våra nio ex ter na
mål. Rö rel se mar gi na len upp gick till 4,5 pro cent be räk nat på rul lan de tolv
må na der, vil ket ska jäm fö ras med målet om 6,0 pro cent. Net toskuld sätt -
nings gra den upp gick per 31 de cem ber till 0,4 (0,5), vil  ket är i det nedre
span net av målin ter val let 0,3-0,7. Såväl kun der na som med ar be tar na är
nöjda med Peab och ut fal let av både NKI och eNPS över sti ger mål ni vå er -
na. Tren den av se en de all var li ga ar bets platso lyc kor var fram till årets sista
kvar tal på en tyd ligt lägre nivå jäm fört med helå ret 2024, men ty värr
ökade an ta let olyc kor under årets sista kvar tal. Inom mål om rå det le dan de
inom sam hälls an svar fort sät ter jäm ställd hets må let och kli mat må let för
egen pro duk tion att ut veck las i rätt rikt ning, medan kli mat må let för in -
satsva ror och köpta tjäns ter är svå ra re att nå.
Marknad och framtidsutsikter
Trots fort sat ta geo po li tis ka spän ning ar har det mak ro e ko no mis ka läget
sta bi li se rats i Nor den. För u tom sta bi li se ring en av bo stads mark na den mär -
ker vi ef fek ter av de på gåen de in fra struk tu rin ve ste ring ar na och det fak tum
att re ge ring ar na i de nor dis ka län der na avi se rat om stora kom man de sats -
ning ar på både in ve ste ring ar och un der håll. To talt sett är ut sik ter na på de
nor dis ka bygg- och an lägg nings mark na der na po si ti va för 2026. P eab har
en verk sam het som i vissa delar gyn nas av osä ker he ten i om värl den och
de på gåen de sats ning ar na inom po li sen, kri mi nal vår den, de säkerhets- 
och för svars re la te ra de pro jek ten samt de till hö ran de in fra struk tur sats -
ning ar na.
Peab be fin ner sig i en gynn sam po si tion med 12 000 kom pe ten ta med ar -
be ta re som tar sig an de väx an de möj lig he ter som finns på våra mark na -
der. Med det star ka kassa flö det och lägre net toskuld har vi ett bra hand -
lings ut rym me.
Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till alla mina kol le gor för det
gång na året.
Förslag till utdelning
Med hän syn till kon cer nens re sul tat för 2025, fi nan si el la ställ ning och
fram ti da ka pi tal be hov fö re slår sty rel sen Peabs års stäm ma att be slu ta om
en ut del ning om 3,30 kro nor (2,75) per aktie, upp de lat på två ut be tal -
nings till fäl len. Be räk nat på antal ute stå en de ak ti er per 31 de cem ber 2025
mot sva rar det 70 pro cent (38) av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis -
ning en, vil ket är högre än vårt fi nan si el la mål om en ut del ning på mer än
50 pro cent av årets re sul tat.
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
3

===== SIDA 4 =====

Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2025
Kon cer nens net to om sätt ning ökade med två pro cent under fjär de kvar ta let 2025
och upp gick till 17 125 Mkr (16  785).
Af färs om rå de Bygg hade en hög ak ti vi tets ni vå i fram för allt Sve ri ge under fjär de
kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med tio pro cent jäm fört med mot sva ran -
de kvar tal fö re gå en de år. Även i af färs om rå de An lägg ning var det en hög ak ti vi -
tets ni vå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med sju pro cent. I af färs -
om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med åtta pro cent. Minsk ning en är i
hu vud sak re la te rad till Swerock/As falt med lägre vo ly mer inom be lägg ning i Fin -
land och Norge. I Pro jekt ut veck ling var net to om sätt ning en i nivå med mot sva ran -
de kvar tal fö re gå en de år.
Kon cer nens rö rel se re sul tat mins ka de under fjär de kvar ta let och upp gick till 996
Mkr (1 255). Under mo t sva ran de pe ri od fö re gå en de år ge nom för des en upp del -
ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur som på ver ka de
kon cer nen po si tivt med 400 Mkr, varav 367 Mkr i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling
och 33 Mkr som upp lös ning av in tern vins ter. Rö rel se mar gi na len upp gick till 5,8
pro cent (7,5).
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 2,1 pro cent (1,5) och i af -
färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 4,1 pro cent (2,9). Sam -
man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 2,9 pro -
cent (2,1). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 12,0 pro cent
(10,7). För bätt ring en kom mer från Swerock/As falt där rö rel se mar gi na len ökade
till 14,1 pro cent (10,0) medan Bygg sy stem fort satt på ver ka des av den svaga bo -
stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. Rö rel se mar gi na len i Bygg sy -
stem mins ka de till 2,4 pro cent (13,0). I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick
rö rel se re sul ta tet till 120 Mkr (521), varav fas tig hets trans ak tio ner inom Fas tig hets -
ut veck ling upp gick till 53 Mkr (169). Under fjär de kvar ta let 2024 ge nom för des en
upp del ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur där både
Peab och den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för vär va de mer par ten av
fas tig hets be stån det. Trans ak tio ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet i
Fas tig hets ut veck ling om 367 Mkr som re do vi sa des i re sul tat från joint ven tu re
bolag. I Bo stads ut veck ling har för sälj ning av bo stä der och kon ver te ring ar av bo -
stä der i egen ba lans räk ning till bo stads rätts pro jekt på ver kat po si tivt under kvar -
ta let. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 2,1 pro cent (-1,1).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under fjär de kvar ta let till
-390 Mkr (-433).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 20 Mkr (43).
Fi nansnet tot upp gick till -62 Mkr (-72) varav rän te net tot upp gick till -77 Mkr (-87).
Re sul tat före skatt upp gick till 934 Mkr (1 183). Kvar ta lets re sul tat upp gick till 770
Mkr (1 037).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal
Mkr %
Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25
-400
-200
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
Rörelseresultat Rörelsemarginal
Bodø Flygplats
Bodø, Norge
4

===== SIDA 5 =====

Januari – december 2025
Kon cer nens net to om sätt ning var re la tivt oför änd rad under 2025 och upp gick till
58 589 Mkr (58  697). Av årets net to om sätt ning upp gick an de len till of fent li ga kun -
der till 55 pro cent (56) medan pri va ta kun der stod för 45 pro cent (44).
I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en något jäm fört med fö re gå en de
år. I net to om sätt ning en är det en ökad andel av se en de in du stri pro jekt medan an -
de len för bo stä der mins ka de. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit
på en hög nivå under året och net to om sätt ning en ökade med sex pro cent. En stor
del av ök ning en är re la te rad till pro dukt om rå de na gatu- och mark om rå den samt
hamn och sjö. I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sju pro -
cent. Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till Swerock/As falt med lägre vo ly mer
inom be lägg ning i Fin land och Norge. Det har även varit en lägre ak ti vi tet inom
en he ten Bygg sy stem till följd av den svaga mark na den för ny pro duk tion av bo stä -
der. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling ökade net to om sätt ning en med två pro cent.
Bo stads ut veck ling hade en högre net to om sätt ning, till följd av fler pro duk tions -
star ter av bo stads rätts pro jekt och fler sålda bo stä der, medan Fas tig hets ut veck -
ling hade en lägre net to om sätt ning.
Kon cer nens rö rel se re sul tat upp gick till 2 626 Mkr (2 763) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 4,5 pro cent (4,7). I flera av våra verk sam he ter har vi haft en ökad in tjä -
ning under året. Under fö re gå en de år ge nom för des två stör re trans ak tio ner inom
af färs om rå de Pro jekt ut veck ling som sam man ta get bi drog med 620 Mkr i kon cer -
nen.
I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len under året till 2,2 pro cent
(1,7) och i af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 4,0 pro -
cent (3,0). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he -
ter na till 2,9 pro cent (2,3). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se mar gi na len
till 7,4 pro cent (6,6). I en he ten Swerock/As falt för bätt ra des rö rel se mar gi na len till
8,6 pro cent (6,9) med ökad in tjä ning i flera av verk sam he ter na. För en he ten Bygg -
sy stem mins ka de rö rel se mar gi na len till 1,2 pro cent (4,6), vil ket för kla ras av en
fort satt svag mark nad för ny pro duk tion av bo stä der. I af färs om rå de Pro jekt ut -
veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 238 Mkr (728) och rö rel se mar gi na len till 5,5
pro cent (17,0). Re a li sa tions vins ter från för sälj ning ar av fas tig he ter och an de lar i
joint ven tu re bolag inom Fas tig hets ut veck ling bi drog med 117 Mkr (440). I jäm fö -
rel se pe ri o den ingick bland annat po si ti va ef fek ter från för sälj ning av an de lar na i
joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion med 220 Mkr. Re sul tat bi drag från
joint ven tu re bolag inom Fas tig hets ut veck ling upp gick under året till 163 Mkr
(441). Under fjär de kvar ta let 2024 ge nom för des en upp del ning av till gång ar i joint
ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur där både Peab och den andre de lä ga ren,
Fas tig hets AB Bal der, för vär va de mer par ten av fas tig hets be stån det. Trans ak tio -
ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet om 367 Mkr, vil ken är re do vi sad i
Fas tig hets ut veck ling som re sul tat från joint ven tu re bolag. Under året har fler
sålda bo stä der och pro duk tions star ter i Bo stads ut veck ling på ver kat po si tivt även
om ak ti vi te ten fort satt är på en låg nivå. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling
upp gick till 0,2 pro cent (-2,7).
Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under året till -1 461 Mkr
(-1 499).
Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under
året på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 50 Mkr (46).
Fi nansnet tot upp gick till -952 Mkr (-338) varav rän te net tot upp gick till -335 Mkr
(-402). Ef fekt från för lik ning av se en de Mall of Scan di na via på ver ka de fi nansnet tot
med -611 Mkr. För mer in for ma tion om för lik ning en se av snitt Öv ri ga upp lys ning -
ar.
Re sul tat före skatt upp gick till 1 674 Mkr (2 425). Årets skatt upp gick till -332 Mkr
(-345) och mot sva rar en skatt om 20 pro cent (14).
Årets re sul tat upp gick till 1 342 Mkr (2 080).
Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12
månader
Säsongseffekter
Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor -
malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å -
ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året.
Mkr %
Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25
0
1 000
2 000
3 000
4 000
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
Rörelseresultat Rörelsemarginal
5

===== SIDA 6 =====

Finansiell ställning och kassaflöde
Finansiell ställning
Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 31 de cem ber
2025 till 42 472 Mkr (45  226). Eget ka pi tal upp gick till 16 716 Mkr (16 760), vil ket
gav en so li di tet på 39,4 pro cent (37,1).
Rän te bä ran de net toskuld har mins kat och upp gick per den 31 de cem ber 2025 till
6 400 Mkr (9  118). I bör jan av året er hölls ut del ning från Fas tig hets AB Cen tur om
1 100 Mkr , vil ken kvit ta des mot rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band med
för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024. I net -
toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro -
jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick vid ut gång en av
året till 2 131 Mkr (2  237). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 523 Mkr (1 643). I
jäm fö rel se pe ri o den ingick bland annat rän te bä ran de ford ran på Unibail- 
Rodamco-Westfield av se en de Mall of Scan di na via på 1 067 Mkr . Tvis ten för li ka des
under andra kvar ta let 2025 och Peab er höll be tal ning den 2 juli 2025. För mer in -
for ma tion av se en de för lik ning Mall of Scan di na via, se av snitt Öv ri ga upp lys ning -
ar. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 31 de cem ber 2025 till
4,4 pro cent (5,1).
Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf -
ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid årets slut 10 079 Mkr jäm  fört med
8 822 Mkr den 31 de  cem ber 2024.
Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en -
ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro -
duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning -
ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan -
den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär -
va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för -
plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels-  och kom man dit bo lag, upp gick
vid årets ut gång till 1 973 Mkr jäm  fört med 2 193 Mkr den 31 de cem ber 2024. Av
even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för e -
ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 455 Mkr jäm fört med 508 Mkr
den 31 de cem ber 2024.
Investeringar och avyttringar
Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar
upp gick under fjär de kvar ta let till 207 Mkr (133). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak
maskin-  och for don sin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Kon cer nens in ve -
ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under 2025
till 900 Mkr (596). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak maskin- , for don och kra nin ve -
ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma te ri el la och im ma te ri el la
an lägg nings till gång ar upp gick under fjär de kvar ta let till 66 Mkr (23). Avytt ring ar
av ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under 2025 till 240
Mkr (245).
Projekt- och exploateringsfastigheter
Projekt-  och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp -
gick per den 31 de cem ber 2025 till 16 283 Mkr jäm  fört med 16 828 Mkr per den 31
de cem ber 2024. För änd ring en under 2025 upp gick netto till -545 Mkr (2 432) och
minsk
 ning en för kla ras i hu vud sak av fler sålda hy res rätts pro jekt. För änd ring en
under fö re gå en de år för kla ras till störs ta delen av för värv av bygg rät ter i Nacka
genom köp av Sick laön Bygg In vest AB och för värv av fas tig he ter i Varvs sta den,
Malmö.
Nettoskuld
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Banklån 2 968 3 790
Företagscertifikat 97 642
Obligationer 4 098 3 722
Finansiella leasingskulder 758 733
Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 2 131 2 237
Övriga räntebärande skulder 16 1 115
Räntebärande fordringar -523 -1 643
Likvida medel -3 145 -1 478
Nettoskuld, segmentsredovisning 6 400 9 118
Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 335 1 460
Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 234 675
Nettoskuld, IFRS 7 969 11 253
Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad
Mkr Ggr
Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad
6

===== SIDA 7 =====

Kassaflöde
Oktober – december 2025
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten var starkt och upp gick under fjär de
kvar ta let 2025 till 2 012 Mkr (968), v arav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka -
pi tal upp gick till 771 Mkr (-150). Det po si ti va kassa flö det kom mer i hu vud sak från
af färs om rå de na In du stri och Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten var po si tivt och upp gick till 238 Mkr
(751). Låg nivå på in ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri och för sälj ning av an -
de lar i joint ven tu re bolag inom Pro jekt ut veck ling för kla rar det po si ti va kassa flö -
det. Under fjär de kvar ta let fö re gå en de år åter be ta la des rän te bä ran de ford ring ar
från joint ven tu re bolag inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 2 250 Mkr (1 719).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -945 Mkr (-1 091) varav
ut del ning läm nats till ak tieä gar na om -357 Mkr (-) och åter köp av egna ak ti er har
be las tat med -255 Mkr (-). Åter be tal ning av lån upp gick till -332 Mkr (-1 091).
Januari – december 2025
Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten för bätt ra des under året och upp gick
till 3 148 Mkr (1  356), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick
till -21 Mkr (-1 617). De t för bätt ra de kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal
kom mer till störs ta delen från af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Under fö re gå en de
år be las ta des kassa flö det i Pro jekt ut veck ling av för värv av bygg rät ter i bland
annat Kvarn hol men, Nacka samt av för värv av fas tig he ter i Varvs sta den i Malmö.
Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till 971 Mkr (1 245) där be tal -
ning av rän te bä ran de ford ran av se en de för lik ning Mall of Scan di na via på ver ka de
po si tivt med 1 000 Mkr . Sam ti digt har även för sälj ning av an de lar i joint ven tu re
bolag inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling på ver kat kassa flö det po si tivt. In ve -
ste ring ar na har ökat i jäm fö rel se med fö re gå en de år och be stod i hu vud sak av
ma ski ner, kra nar och for don i af färs om rå de In du stri. Under fö re gå en de år på ver -
ka des kassa flö det po si tivt av för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re bo la get
Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling samt av åter be tal -
ning av rän te bä ran de ford ring ar från joint ven tu re bolag.
Kassa flö de före fi nan sie ring för bätt ra des till 4 119 Mkr (2 601).
Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -2 455 Mkr (-2 375) varav
ut del ning har be ta lats till ak tieä gar na om -788 Mkr (-431) och åter köp av egna ak -
ti er har gjorts till ett värde av -415 Mkr (-). Åter be tal ning av lån upp gick till -1 248
Mkr (-1
 946).
Kassaflöde före finansiering
Mkr
Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25
-1 000
-500
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
Haparanda Simhall
Ha pa ran da
7

===== SIDA 8 =====

Orderläge
Oktober – december 2025
Or de rin gång en var hög i fjär de kvar ta let 2025 och upp gick till 14 947 Mkr (12 052).
Af färs om rå de na An lägg ning och In du stri hade en ökad or de rin gång i kvar ta let
medan af färs om rå de na Bygg och Pro jekt ut veck ling hade lägre or de rin gång. I af -
färs om rå de An lägg nings or de rin gång ingår cirka 4 Mdkr av se en de fort sätt ning av
Väst län kens etapp Haga- Rosenlund i Gö te borg på upp drag av Tra fik ver ket.
Januari – december 2025
Or de rin gång en under 2025 var på en hög nivå och upp gick till 54 927 Mkr
(56 510). A f färs om rå de Bygg hade en ökad or de rin gång under året med bra sprid -
ning i geo gra fi och mel lan pro dukt om rå den. En stor del av or de rin gång en är till
of fent li ga be stäl la re. I af färs om rå de An lägg ning var or de rin gång en lägre under
året. I or de rin gång en ingår cirka 4 Mdkr av se en de fort sätt ning av Väst län kens
etapp Haga- Rosenlund i Gö te borg på upp drag av Tra fik ver ket. Under fö re gå en de
år ingick flera stora mil jard pro jekt, bland annat Nya Bodø flyg plats i Norge om 3,3
MdNOK, Väst län kens de le tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en
ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr, drift-     och un der hålls kon trakt på cirka 1,1
Mdkr. I af färs om rå de In du stri var or de rin gång en något lägre men fort fa ran de på
en hög nivå. Inom In du stri hade Swerock/As falt en lägre or de rin gång i Fin land
och Norge medan Bygg sy stem hade en högre or de rin gång. Af färs om rå de Pro jekt -
ut veck ling har pro duk tions star tat fler bo stads rät ter/ägar lä gen he ter jäm fört med
fö re gå en de år vil ket på ver ka de or de rin gång en po si tivt. I kon cer nens or de rin gång
är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re.
Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av året har ökat och upp gick till
48 544 Mkr (44  906). Av total or der stock för vän tas 38 pro cent (37) att pro du ce ras
efter 2026 (2025). Den sv ens ka verk sam he ten sva ra de för 86 pro cent (79) av or -
der stoc ken.
Föravtal
Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di -
a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in -
ne bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad
pro dukt med rätt kva li tet samt att han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med
2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av
dessa för av tal.
Vid in gång en av 2025 var det po ten ti el la vär det cirka 13 Mdkr. Under pe ri o den
över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i
ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1
fyllts på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Under pe ri o den
har det fyllts på med flera nya pro jekt i båda af färs om rå de na men fram för allt i af -
färs om rå de Bygg. Vid ut gång en av de cem ber upp gick vär det av ent re pre na dav tal
från dessa för av tal till cirka 17 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom -
man de två åren.
Orderingång
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Bygg 5 918 6 325 25 298 22 224
Anläggning 6 682 3 229 20 019 22 453
Industri 3 341 3 091 13 246 13 763
Projektutveckling 928 1 246 2 865 2 213
Elimineringar -1 922 -1 839 -6 501 -4 143
Koncernen 14 947 12 052 54 927 56 510
Orderstock
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Bygg 25 134 23 188
Anläggning 22 201 19 853
Industri 5 390 4 282
Projektutveckling 1 702 1 536
Elimineringar -5 883 -3 953
Koncernen 48 544 44 906
Projektstorlek i orderstock, 31 december 2025
Mkr
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
< 200 Mkr, 38% (40) 201 – 500 Mkr, 27% (30)
501 – 1 000 Mkr, 14% (10) >1 000 Mkr, 21% (20)
Orderstock fördelad över tiden
Mkr
Kommande räkenskapsår Nästkommande
räkenskapsår
Därefter
0
4 000
8 000
12 000
16 000
20 000
24 000
28 000
32 000
31 dec 2024 31 dec 2025
Grand Central
Gö te borg
8

===== SIDA 9 =====

Under fjärde kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland:
Fortsättning av Västlänkens etapp Haga-Rosenlund på
uppdrag åt Trafikverket. Uppdraget uppgår totalt till 5,5 Mdkr
varav 4 Mdkr orderanmäldes under fjärde kvartalet 2025 och
1,5 Mdkr orderanmäldes under 2024.
Byggnation av 109 bostäder i Limhamn i Malmö. Beställare är
HSB Projekt i Malmö AB. Kontraktssumman uppgår till 254
Mkr.
Renovering av Högdalens vattenreservoar i södra Stockholm.
Beställare är Stockholm Vatten och Avfall. Kontraktssumman
uppgår till 159 Mkr.
Byggnation av en ny skola i Huvudsta i Solna. Beställare är
Solna stad. Kontraktssumman uppgår till 438 Mkr.
Uppdrag att utveckla Hyndevads vattenverk i Eskilstuna
genom att bygga nya processteg som kompletterar den
befintliga anläggningen. Beställare är Eskilstuna Strängnäs
Energi o Miljö AB. Kontraktssumman uppgår till 326 Mkr.
Uppdrag att genomföra en ny anläggningsentreprenad i
Slakthusområdet i södra Stockholm. Beställare är
Stockholms stad. Kontraktssumman uppgår till 113 Mkr.
Byggnation av ett nytt äldreboende i Falun. Beställare är
Sehlhall. Kontraktssumman uppgår till 177 Mkr.
Förlängt förtroende på ytterligare två driftkontrakt gällande
vägunderhåll för Trafikverket genom att tvååriga optioner
lösts ut. Kontrakten har ett totalt värde om 240 Mkr.
Renovering av Taserudsgymnasiet i Arvika. Beställare är
Arvika Fastighets AB. Kontraktssumman uppgår till 256 Mkr.
Byggnation av bostäder i Lund. Beställare är Lunds
Kommuns Fastighets AB (LKF). Kontraktssumman uppgår till
130 Mkr.
Uppdrag avseende grundläggning och resning av stomme för
nya laborationslokaler på Norrlands Universitetssjukhus i
Umeå. Beställare är Region Västerbotten. Kontraktssumman
uppgår till 180 Mkr.
Uppdrag att utveckla en kontorsfastighet i centrala Karlstad
genom att uppföra två nya våningsplan och totalrenovera tre
befintliga våningsplan. Beställare är Erna Fastigheter.
Kontraktssumman uppgår till 150 Mkr.
Uppdrag att bygga om och till en kontorsfastighet i centrala
Skövde för att skapa ett nytt häkte. Beställare är Lorentzon
Våmb AB. Kontraktssumman uppgår till 763 Mkr.
Byggnation av en ny bad- och friskvårdsanläggning i Skurup.
Beställare är Kunskapsporten Magistern AB.
Kontraktssumman uppgår till 155 Mkr.
Under fjärde kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter
produktionsstartats eller konverterats och därmed orderanmälts, däribland:
Brf Ängahusen i Vellinge som omfattar 67 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong. Projektet
konverterades från bostäder i egen balansräkning till bostadsrätter och beräknas vara klart våren 2027.
Brf Kajutsikten i Karlstad som omfattar 65 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen. Projektet konverterades från bostäder
i egen balansräkning till bostadsrätter och är färdigställt och klart för inflyttning.
Brf Skutan i Västerås som omfattar 46 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen. Projektet konverterades från bostäder i
egen balansräkning till bostadsrätter och är färdigställt och klart för inflyttning.
Under fjärde kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland:
Ettårigt statligt kontrakt i Stockholmsregionen på 77 Mkr.
Ettårigt kommunalt kontrakt i södra Jylland på 17 MDKK. 
Treårigt statligt kontrakt i Östergötland på 67 Mkr.
9

===== SIDA 10 =====

Översikt affärsområden
Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och
Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa
dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der -
bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB.
För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do -
vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3.
Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde
Nettoomsättning Rörelseresultat
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Bygg 7 169 6 541 23 683 23 817 148 96 512 416
Anläggning 5 258 4 893 17 607 16 539 217 140 704 499
Industri 5 123 5 576 20 037 21 548 615 597 1 485 1 415
 – varav Swerock/Asfalt 4 192 4 611 16 770 17 974 590 461 1 440 1 238
 – varav Byggsystem 1 063 1 050 3 672 3 875 25 136 45 177
 – varav eliminering -132 -85 -405 -301 – – – –
Projektutveckling 1 711 1 737 4 345 4 270 120 521 238 728
 – varav Fastighetsutveckling 25 636 166 686 84 533 228 823
 – varav Bostadsutveckling 1 686 1 101 4 179 3 584 36 -12 10 -95
Koncerngemensamt 371 343 1 428 1 350 -124 -142 -363 -341
Elimineringar -2 507 -2 305 -8 511 -8 827 20 43 50 46
Koncernen, segmentsredovisning 17 125 16 785 58 589 58 697 996 1 255 2 626 2 763
Justering bostäder till IFRS 210 400 -8 2 586 61 103 24 364
IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – 10 11 43 36
Koncernen, IFRS 17 335 17 185 58 581 61 283 1 067 1 369 2 693 3 163
Varav entreprenadverksamhet enligt
segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 12 427 11 434 41 290 40 356 365 236 1 216 915
Rörelsemarginal
Procent
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Bygg 2,1 1,5 2,2 1,7
Anläggning 4,1 2,9 4,0 3,0
Industri 12,0 10,7 7,4 6,6
 – varav Swerock/Asfalt 14,1 10,0 8,6 6,9
 – varav Byggsystem 2,4 13,0 1,2 4,6
Projektutveckling 7,0 30,0 5,5 17,0
 – varav Fastighetsutveckling 336,0 83,8 137,3 120,0
 – varav Bostadsutveckling 2,1 -1,1 0,2 -2,7
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning 5,8 7,5 4,5 4,7
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,2 8,0 4,6 5,2
Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 2,9 2,1 2,9 2,3
10

===== SIDA 11 =====

Affärsområde Bygg
Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt
både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk -
tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om-
och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter.
Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i
Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci -
a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och
Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i
Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg -
pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2025
Af färs om rå de Bygg hade en hög ak ti vi tets ni vå i fram fö ra allt Sve ri ge under fjär de
kvar ta let. Net to om sätt ning en ökade med tio pro cent och upp gick till 7 169 Mkr
(6
 541). R ö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 148 Mkr (96) och
rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 2,1 pro cent (1,5).
Januari – december 2025
Net to om sätt ning en för 2025 mins ka de något och upp gick till 23 683 Mkr (23 817).
I net to om sätt ning en är det en ökad andel av se en de in du stri pro jekt medan an de -
len för bo stads byg gan de mins ka de. En stor del av net to om sätt ning en under 2025
ut gjor des av olika typer av lo kal byg gan de till of fent li ga be stäl la re.
Rö rel se re sul ta tet ökade under året och upp gick till 512 Mkr (416) och rö rel se mar -
gi na len för bätt ra des till 2,2 pro cent (1,7).
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2025
Or de rin gång en under fjär de kvar ta let upp gick till 5 918 Mkr (6 325).
Januari – december 2025
Or de rin gång en ökade under året och upp gick till 25 298 Mkr (22 224). I or de rin -
gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. I årets or de rin gång
ingår bygg na tion av Hita chi Ener gys nya ar bets plats på Finnslät ten i Väs terås om
1,1 Mdkr. I jäm fö rel se pe ri o den ingick bland annat nytt sim halls kvar ter med sim -
hall, bo stä der, lo ka ler och par ke rings an lägg ning i Par til le till ett värde om cirka
1,3 Mdkr samt bygg na tion av Gö te borgs nya sta tions hus om 870 Mkr. Or de rin -
gång en upp gick till 107 pro cent (93) av net to om sätt ning en för helår 2025.
Or der stoc ken upp gick per den 31 de cem ber 2025 till 25 134 Mkr (23 188). An de len
bo stads pro jekt upp gick vid årets ut gång till 31 pro cent (29).
Samordning av verksamheter på Vestlandet i
Norge
Peab och KB Grup pen har be slu tat att sam ord na sina verk sam he ter i bo la gen K.
Nor dang och Christie & Op sahl som båda är verk sam ma på Ve st lan det i Norge. De
båda bo la gen be räk nas till sam mans om sät ta cirka 1,9 MdNOK 2025. To talt antal
an ställ da i de två bo la gen upp går till 350 med ar be ta re. Det nya ge men sam ma bo -
la get kom mer att ägas av KB Grup pen till 62,5 pro cent och av Peab till 37,5 pro -
cent. Peab kom mer fram ö ver att re do vi sa bo la get som ett in tres se bo lag inom af -
färs om rå de Bygg. K Nor dang AS om sat te cirka 800 MNOK 2025. För sälj ning en av
K. Nor dang AS in i in tres se bo la get sker till mark nads vär de och be räk nas ge en
po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet under förs ta kvar ta let 2026 om cirka 100 MNOK.
Trans ak tio nen är god känd av kon kur rensmyn dig he ter na och till trä de be räk nas
ske under förs ta kvar ta let 2026.
Nettoomsättning
per produktområde
Bostäder, 24% (27)
Byggservice, 8% (8)
Idrottsanläggningar, 6% (6)
Industri, 10% (4)
Kontor, 12% (13)
Logistik, 5% (6)
Service och handel, 2% (2)
Skola och utbildning, 12% (13)
Vård och omsorg, 8% (9)
Övrigt husbyggande, 13% (12)
per geografisk marknad
Sverige, 76% (77)
Norge, 12% (12)
Finland, 12% (11)
Orderstock per 31 december 2025
per produktområde
Bostäder, 31% (29)
Byggservice, 2% (3)
Idrottsanläggningar, 5% (8)
Industri, 13% (6)
Kontor, 12% (16)
Logistik, 4% (7)
Service och handel, 1% (1)
Skola och utbildning, 12% (12)
Vård och omsorg, 6% (7)
Övrigt husbyggande, 14% (11)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 33% (37) 201 – 500 Mkr, 32% (41)
501 – 1 000 Mkr, 20% (8) >1 000 Mkr, 15% (14)
Nyckeltal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 7 169 6 541 23 683 23 817
Rörelseresultat, Mkr 148 96 512 416
Rörelsemarginal, % 2,1 1,5 2,2 1,7
Orderingång, Mkr 5 918 6 325 25 298 22 224
Orderingång/nettoomsättning, % 83 97 107 93
Orderstock, Mkr 25 134 23 188 25 134 23 188
Operativt kassaflöde, Mkr -73 -93  1 576 -3
Medeltal antal anställda 4 124 4 356 4 163 4 477
11

===== SIDA 12 =====

Affärsområde Anläggning
Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak -
tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un -
der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg -
nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i fem geo gra fis ka re gi o ner, en re gi -
on för grund lägg ning och en spe ci a li se rad rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom
drift och un der håll.
Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och
bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten-   och led nings -
sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar, tunn lar
och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg- och ga tu nät,
sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2025
Af färs om rå de An lägg ning hade en hög ak ti vi tets ni vå under fjär de kvar ta let 2025.
Net to om sätt ning en ökade med sju pro cent och upp gick till 5 258 Mkr (4  893). Rö -
rel se re sul ta tet ökade till 217 Mkr (140) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,1
pro cent (2,9).
Januari – december 2025
I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under 2025 i både Sve ri ge och
Norge. I flera nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de stora in fra struk tur sats -
ning ar inom såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der håll. Där ut ö ver ge nom förs of -
fent li ga sats ning ar inom bland annat VA och kraft för sörj ning samt in ve ste ring ar re la -
te rat till den på gåen de kli matom ställ ning en.
Net to om sätt ning en ökade med sex pro cent under året och upp gick till 17 607 Mkr
(16 539). Ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning -
en med sju pro cent.
Rö rel se re sul ta tet ökade till 704 Mkr (499) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till
4,0 pro cent (3,0).
Orderingång och orderstock
Oktober- december 2025
Or de rin gång en ökade kraf tigt under fjär de kvar ta let 2025 och upp gick till 6 682
Mkr (3 229). I or de  rin gång en ingår fort sätt ning av Väst län kens etapp Haga- Ro -
senlund i Gö te borg på upp drag av Tra fik ver ket. Upp dra get upp går to talt till 5,5
Mdkr varav 4 Mdkr or de ran mäl des under fjär de kvar ta let 2025 och 1,5 Mdkr or de -
ran mäl des under 2024.
Januari – december 2025
Or de rin gång en var lägre under 2025 och upp gick till 20 019 Mkr (22 453). Or de rin -
gång en i jäm fö rel se pe ri o den var hög där det bland annat ingick Väst län kens de le -
tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka
1,1 Mdkr, drift-    och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flyg plats
om 3,3 MdNOK. Or de rin gång en upp gick till 114 pro cent (136) av net to om sätt -
ning en för helår 2025.
Per den 31 de cem ber 2025 upp gick or der stoc ken till 22 201 Mkr (19 853). Av or -
der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 47 pro -
cent (38).
Nettoomsättning
per produkt
Drift och underhåll, 17% (18)
Energi, 4% (6)
Gatu- och markarbete, 35% (34)
Hamn och sjö, 11% (8)
Industri, 6% (5)
Vägar och annan infrastruktur, 27% (29)
per geografisk marknad
Sverige, 89% (88)
Norge,11% (12)
Orderstock per 31 december 2025
per produkt
Drift och underhåll, 18% (21)
Energi, 9% (5)
Gatu- och markarbeten, 17% (23)
Hamn och sjö, 6% (10)
Industri, 3% (3)
Vägar och annan infrastruktur, 47% (38)
per projektstorlek
Mkr
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
< 200 Mkr, 36% (34) 201 – 500 Mkr, 24% (24)
501 – 1 000 Mkr, 11% (13) >1 000 Mkr, 29% (29)
Nyckeltal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 5 258 4 893 17 607 16 539
Rörelseresultat, Mkr 217 140 704 499
Rörelsemarginal, % 4,1 2,9 4,0 3,0
Orderingång, Mkr 6 682 3 229 20 019 22 453
Orderingång/nettoomsättning, % 127 66 114 136
Orderstock, Mkr 22 201 19 853 22 201 19 853
Operativt kassaflöde, Mkr 86 252 900 697
Medeltal antal anställda 3 156 3 276 3 140 3 235
12

===== SIDA 13 =====

Affärsområde Industri
Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll -
bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på
den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na
och in ter na kun der.
Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och
till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi -
står även med ut hyr ning av kra nar, bodar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me -
del till be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och
an lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs i de två en he ter na Swerock/As falt
och Bygg sy stem. Inom Swerock/As falt ingår pro dukt om rå de na bal last, be lägg -
ning, be tong samt trans port och ma skin. Inom Bygg sy stem ingår pro dukt om rå -
de na pre fab och ut hyr ning.
Nettoomsättning och resultat
Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let
präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta let.
Oktober – december 2025
Net to om sätt ning en för fjär de kvar ta let 2025 mins ka de med åtta pro cent och upp -
gick till 5 123 Mkr (5  576). Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till Swerock/As falt
med lägre vo ly mer inom be lägg ning i Fin land och Norge.
Rö rel se re sul ta tet ökade under fjär de kvar ta let och upp gick till 615 Mkr (597) och
rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 12,0 pro cent (10,7). För bätt ring en kom mer
från Swerock/As falt där rö rel se mar gi na len ökade till 14,1 pro cent (10,0) medan
Bygg sy stem fort satt på ver ka des av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de
lägre lön sam het. Rö rel se mar gi na len i Bygg sy stem mins ka de till 2,4 pro cent
(13,0).
Januari – december 2025
Net to om sätt ning en för 2025 mins ka de med sju pro cent och upp gick till 20 037
Mkr (21 548). Ju  ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter mins ka de
om sätt ning en med sex pro cent. Minsk ning en är i hu vud sak re la te rad till
Swerock/As falts be lägg nings verk sam het i Fin land som fö re gå en de år hade högre
vo ly mer då fins ka sta tens ex traanslag på ver ka de po si tivt. Även i den nors ka be -
lägg nings verk sam he ten har det varit lägre vo ly mer under året då en över syn har
ge nom förts till följd av låg in tjä ning under en tid. Där ut ö ver har det varit en lägre
ak ti vi tet inom Bygg sy stem till följd av den svaga mark na den för ny pro duk tion av
bo stä der.
Rö rel se re sul ta tet ökade under året och upp gick till 1 485 Mkr (1 415) och rö rel se -
mar gi na len för bätt ra des till 7,4 pro cent (6,6). I en he ten Swerock/As falt för bätt ra -
des rö rel se mar gi na len till 8,6 pro cent (6,9) med ökad in tjä ning i flera av verk sam -
he ter na. För en he ten Bygg sy stem mins ka de rö rel se mar gi na len till 1,2 pro cent
(4,6), vil ket för kla ras av en fort satt svag mark nad för ny pro duk tion av bo stä der.
Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid årets slut till 9 198 Mkr jäm fört
med 9 920 Mkr vid ut g ång en av fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras främst av
lägre in ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal.
Orderingång och orderstock
Oktober – december 2025
Or de rin gång en ökade under fjär de kvar ta let och upp gick till 3 341 Mkr (3 091).
Bygg sy stem hade en högre or de rin gång i kvar ta let medan Swerock/As falt hade
en lägre.
Januari – december 2025
Or de rin gång en var något lägre under året och upp gick till 13 246 Mkr (13 763).
Den mins ka de or de rin gång en är re la te rad till Swerock/As falt och den fins ka och
nors ka be lägg nings verk sam he ten. Bygg sy stem hade en ökad or de rin gång under
året. Or der stoc ken upp gick per den 31 de cem ber 2025 till 5 390 Mkr (4  282).
Nettoomsättning
per produktområde
Beläggning, 51% (53)
Betong, 11% (10)
Ballast, 14% (14)
Transport och Maskin, 7% (6)
Uthyrning, 11% (10)
Prefab, 6% (7)
per geografisk marknad
Sverige, 60% (58)
Norge, 6% (7)
Finland, 27% (29)
Danmark, 7% (6)
13

===== SIDA 14 =====

Nyckeltal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 5 123 5 576 20 037 21 548
  varav Swerock/Asfalt 4 192 4 611 16 770 17 974
  varav Byggsystem 1 063 1 050 3 672 3 875
  varav eliminering -132 -85 -405 -301
Rörelseresultat, Mkr 615 597 1 485 1 415
  varav Swerock/Asfalt 590 461 1 440 1 238
  varav Byggsystem 25 136 45 177
Rörelsemarginal, % 12,0 10,7 7,4 6,6
  varav Swerock/Asfalt 14,1 10,0 8,6 6,9
  varav Byggsystem 2,4 13,0 1,2 4,6
Orderingång, Mkr 3 341 3 091 13 246 13 763
  varav Swerock/Asfalt 2 492 2 778 11 430 12 469
  varav Byggsystem 849 313 1 816 1 267
Orderstock, Mkr 5 390 4 282 5 390 4 282
  varav Swerock/Asfalt 3 824 3 286 3 824 3 286
  varav Byggsystem 1 566 996 1 566 996
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 9 198 9 920 9 198 9 920
  varav Swerock/Asfalt 6 443 7 092 6 443 7 092
  varav Byggsystem 2 755 2 828 2 755 2 828
Operativt kassaflöde, Mkr 1 359 1 465 1 951 2 324
Medeltal antal anställda 4 592 4 641 4 382 4 441
Volymer Swerock/Asfalt
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Betong, tusentals m  256 261 902 916
Beläggning, tusentals ton 1 306 1 498 6 159 6 671
Ballast, tusentals ton 7 096 7 751 25 363 27 830
 Avser såld mängd
3 1)
1)
1)
1)
14

===== SIDA 15 =====

Affärsområde Projektutveckling
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas -
tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl
bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter.
Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt -
ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der
till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar -
be te med part ners via joint ven tu res.
Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i
form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och
hy res rätt.
Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i
sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li -
gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den.
Nettoomsättning och resultat
Oktober – december 2025
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling upp gick under fjär de kvar ta let
2025 till 1 711 Mkr (1  737). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 120 Mkr (521) och rö -
rel se mar gi na len till 7,0 pro cent (30,0).
Januari – december 2025
Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling upp gick under 2025 till 4 345 Mkr
(4 270). R ö rel se re sul ta tet upp gick till 238 Mkr (728) och rö rel se mar gi na len
upp gick till 5,5 pro cent (17,0).
Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid årets slut till 18 220 Mkr
(19 767).
Sysselsatt kapital
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Driftsfastigheter 31 34
Förvaltningsfastigheter 35 36
Projekt- och exploateringsfastigheter 16 477 17 017
varav bostadsbyggrätter 8 689 9 344
varav kommersiella byggrätter 1 575 1 671
varav pågående bostadsprojekt 3 114 2 740
varav pågående kommersiella projekt 454 115
varav färdigställda och återköpta bostäder 1 348 1 895
varav färdigställda kommersiella fastigheter 1 297 1 252
Andelar i joint ventures 1 613 2 880
Utlåning till joint ventures 492 484
Rörelsekapital och övrigt -428 -684
Summa 18 220 19 767
varav Fastighetsutveckling 4 585 6 165
varav Bostadsutveckling 13 635 13 602
Nyckeltal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning, Mkr 1 711 1 737 4 345 4 270
varav Fastighetsutveckling 25 636 166 686
varav Bostadsutveckling 1 686 1 101 4 179 3 584
Rörelseresultat, Mkr 120 521 238 728
varav Fastighetsutveckling 84 533 228 823
varav Bostadsutveckling 36 -12 10 -95
Rörelsemarginal, % 7,0 30,0 5,5 17,0
varav Fastighetsutveckling 336,0 83,8 137,3 120,0
varav Bostadsutveckling 2,1 -1,1 0,2 -2,7
Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 220 19 767 18 220 19 767
Orderingång, Mkr 928 1 246 2 865 2 213
Orderstock, Mkr 1 702 1 536 1 702 1 536
Operativt kassaflöde, Mkr 922 204 552 423
Medeltal antal anställda 120 139 126 155
15

===== SIDA 16 =====

Bostadsutveckling
Oktober – december 2025
Net to om sätt ning en upp gick under fjär de kvar ta let till 1 686 Mkr (1 101). Rö rel se -
re sul ta tet upp gick till 36 Mkr (-12) och rö rel se mar gi na len till 2,1 pro cent (-1,1).
Från och med 2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri -
er: Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där om sätt ning och re sul tat i seg ments re do vis -
ning en suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. För denna bo -
stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. Hy res rät ter, som byggs i
egen ba lans räk ning, där om sätt ning och re sul tat tas fram vid en tid punkt, vil ket
sker vid från trä de av fas tig he ten då Peab sålt till ex tern part. Bo stä der i egen ba -
lans räk ning är pro jekt som pro duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning
och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som
hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas fram först då bo stads pro jek tet om klass fi -
ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt
med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och från träds som hy res rät ter.
Under kvar ta let pro duk tions star ta des to talt 358 (225) bo stä der varav 178 var bo -
stads rät ter/ägar lä gen he ter där samt li ga har kon ver te rats från bo stä der i egen ba -
lans räk ning, 102 (–) v ar bo stä der i hy res rätts pro jekt och 78 var bo stä der i egen
ba lans räk ning. Under fjär de kvar ta let fö re gå en de år var 209 kon ver te ra de från
bo stä der i egen ba lans räk ning. An ta let sålda bo stä der upp gick under kvar ta let till
344 (290) v arav 108 (267) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 211 (–) var bo stä der i
hy res rätts pro jekt och 25 (23) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning under pro duk -
tion.
Januari – december 2025
Net to om sätt ning en ökade med 17 pro cent och upp gick under året till 4 179 Mkr
(3 584). R ö rel se re sul ta tet upp gick till 10 Mkr (-95) och rö rel se mar gi na len till 0,2
pro cent (-2,7).
To talt pro duk tions star ta des 1 161 (470) egen ut veck la de bo stä der under året. Av
dessa var 733 (657) bo  stads rät ter/ägar lä gen he ter där 414 (209) var kon ver te ra de
från bo stä der i egen ba lans räk ning. Två av de nya bo stads pro jek ten star ta des i
Stock holm, ett på Kvarn hol men i Nacka och ett i Råsun da i Solna. Detta visar att
det är möj ligt att star ta bo stad rätts pro jekt med för hands för sälj ning i unika lägen.
Som hy res rät ter pro duk tions star ta des 292 (–). Som ny a bo stads pro jekt i egen ba -
lans räk ning pro duk tions star ta des netto 136 (-187) bo  stä der. To talt antal sålda
bo stä der upp gick under året till 1 248  (1 031) varav 575 (710) var bo stads rät ter/
ägar lä gen he ter, 568 (298) v ar bo stä der i hy res rätts pro jekt och 105 (23) var bo stä -
der i egen ba lans räk ning under pro duk tion.
To talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid årets ut gång till 2 006 (1 572), varav
1 225  (1 056) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 209 (80) var bo stä der i hy res rätts -
pro jekt och 572 (436) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning. För sälj nings gra den för
to talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid årets ut gång till 37 pro cent vil ket
var samma som vid ut gång en av 2024. För sälj nings gra den för bo stads rät ter/ägar -
lä gen he ter upp gick till 44 pro cent (45). To talt antal fär dig ställ da och åter köp ta
bo stä der upp gick till 370 (572), v arav 364 (266) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter
och 6 (306) v ar bo stä der i hy res rätts pro jekt.
Bo stads mark na den tycks ha eta ble rat sig på en ny nivå, vil ket in ne bär att det
under de se nas te åren pro duk tions star tats av se värt färre bo stä der än vad vi har
varit vana vid. Vi an pas sar oss och finns där mark na den finns. Sam ti digt ser vi att
tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl -
lan de hål ler i sig. Vi ar be tar sedan års skif tet där för med stra te gin att – givet våra
fi nan si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning
för att se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter.
Detta gäl ler fö re trä des vis pro jekt i stor stads om rå de na. Att star ta pro jekt i egen
ba lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för för skjut na re sul ta tef fek ter i
seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med för hands -
för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt.
Mark na den för ny pro duk tion av bo stä der har sta bi li se rats under 2025. Lägre rän -
tor, för slag om lätt na der i bolå ne reg ler samt sta bi li se ra de pri ser på andra hands -
mark na den hjäl per till. Dock är ut bu det på andra hands mark na den fort satt högt
vil ket, till sam mans med för sik tig het hos kon su men ter, gör att mark nads bil den
ser olika ut. Mark na der na i stor stä der na och bra mikro lä gen är bätt re än öv ri ga
delar som fort satt är svagt. Vi ser en likar tad ut veck ling i Sve ri ge, Norge och Fin -
land.
Sys sel satt ka pi tal upp gick till 13 635 Mkr (13 602) vid ut gång en av pe ri o den.
Peab utvecklar och bygger vård- och omsorgsboende i Stockholm
Peab ska till sam mans med Heba i det ny bil da de bo la get Villa Pri mus AB ut veck la
ett vård- och om sorgs bo en de på Lilla Es sing en i Stock holm. Ett äldre bo en de
kom mer att ha plats för 160 bo en de en he ter och ett LSS- boende får sex plat ser.
Pro jek tet bi drar till Stock holms väx an de behov av mo der na och tryg ga bo en den
för äldre. Fas tig he ten om fat tar 12 000 kvadrat me ter BTA, drygt 10 000 kv adrat me -
ter ut hyr nings bar yta och ut for mas med stort fokus på funk tio na li tet, till gäng lig -
het och håll bar het. Hebas till träd de sin andel i det ge men sam ma bo la get under
fjär de kvar ta let 2025. Bo la get kom mer att äga pro jek tet fram till fär dig stäl lan de,
vil ket be räk nas ske under 2028. Där ef ter ska Heba för vär va vård- och om sorgs bo -
en det. Både äldre bo en det och LSS- boendet är fullt ut hyr da på 20- åriga hy res av -
tal till om sorgs kon cer nen Ambea. Villa Pri mus kom mer att cer ti fie ras en ligt Mil jö -
bygg nad Sil ver 4.0 och uppnå ener gi klass B eller bätt re. Bygg na den kom mer att
upp fö ras med kli mat för bätt rad be tong och taket kom mer för ses med sedum och
sol cel ler för att yt ter li ga re mins ka energi-  och kli matav tryc ket.
Peab har avtalat om försäljning av hyresrätter i Vellinge
Peab har teck nat avtal om för sälj ning av ett hy res rätts pro jekt om 260 Mkr i Vel -
linge till Folk sam grup pen. Hy res rät ter na be räk nas fär dig stäl las och från trä das vid
års skif tet 2027/2028. Bo stads pro jekt Vall mo val len är be lä get i cen tra la Vel linge,
inom det så kal la de Cam pus om rå det, där Peab har varit aktiv i ut veck ling en
sedan 2022. Pro jek tet om fat tar 102 bo stads lä gen he ter i va ri e ran de stor lek samt
en kom mer si ell lokal om to talt drygt 6 000 m . Bygg na der na ska cer ti fie ras en ligt
Mil jö bygg nad Sil ver.
Nettoomsättning
per geografisk marknad
2
Sverige, 85% (75)
Norge, 9% (10)
Finland, 6% (15)
Brf Lojobacken
Stock holm
16

===== SIDA 17 =====

Bostadsbyggrätter
Antal, cirka
31 dec
2025
31 dec
2024
Byggrätter i egen balansräkning 22 900 24 000
Byggrätter via joint ventures 4 900 3 700
Byggrätter via optioner m.m. 5 200 7 400
Totalt 33 000 35 100
Antal sålda bostäder
Antal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 108 267 575 710
Hyresrätter 211 – 568 298
Bostäder i egen
balansräkning 25 23 105 23
Totalt antal bostäder 344 290
1 248 1 031
Antal produktionsstartade bostäder
Antal
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Bostadsrätter/
ägarlägenheter 178 412 733 657
 – varav konvertering från
bostäder i egen
balansräkning
178 209 414 209
Hyresrätter 102 – 292 –
Bostäder i egen
balansräkning 78 -187 136 -187
 – varav konvertering till
bostadsrätter/
ägarlägenheter
-178 -209 -414 -209
Totalt antal bostäder 358 225 1 161 470
Antal bostäder i pågående produktion
Antal
31 dec
2025
31 dec
2024
Bostadsrätter/ägarlägenheter 1 225 1 056
 – varav såld andel 44% 45%
Hyresrätter 209 80
 – varav såld andel 89% 100%
Bostäder i egen balansräkning 572 436
 – varav såld andel 3% 4%
Totalt antal bostäder 2 006 1 572
– varav såld andel 37% 37%
Antal färdigställda och återköpta bostäder
Antal
31 dec
2025
31 dec
2024
Bostadsrätter och ägarlägenheter 364 266
Hyresrätter 6 306
Totalt antal bostäder 370 572
Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt
Antal bostäder
Kv1 – 26 Kv2 – 26 Kv4 – 26 Kv1 – 27 Kv2 – 27 Kv3 – 27 Kv4 – 27 Kv1 – 28 Kv2 – 28 Kv4 – 28 Kv2 – 29
0
100
200
300
400
Bostadsrätter/ägarlägenheter Hyresrätter Bostäder i egen balansräkning
17

===== SIDA 18 =====

Fastighetsutveckling
Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling,
drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från joint ven tu re
bolag samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i
joint ven tu re bolag.
Oktober – december 2025
Net to om sätt ning en upp gick under fjär de kvar ta let till 25 Mkr (636) och rö rel se re -
sul ta tet upp gick till 84 Mkr (533). Re a li sa tions vins ter från för sälj ning av fas tig he -
ter och an de lar i joint ven tu re bolag upp gick till 53 Mkr (169). Re sul tat bi drag från
joint ven tu re bolag upp gick till 47 Mkr (385). Under fjär de kvar ta let 2024 ge nom -
för des en upp del ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur
där både Peab och den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för vär va de mer -
par ten av fas tig hets be stån det. Trans ak tio ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re -
sul ta tet i Fas tig hets ut veck ling om 367 Mkr som re do vi sa des i re sul tat från joint
ven tu re bolag.
Januari – december 2025
Net to om sätt ning en upp gick under 2025 till 166 Mkr (686) och rö rel se re sul ta tet
upp gick till 228 Mkr (823). Re a li sa tions vins ter från för sälj ning av fas tig he ter och
an de lar i joint ven tu re bolag upp gick to talt till 117 Mkr (440). I jäm fö rel se pe ri o -
den ingick re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning av an de lar na i joint ven -
tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag
upp gick till 163 Mkr (441). Under fjär de kvar ta let 2024 ge nom för des en upp del -
ning av till gång ar i joint ven tu re bo la get Fas tig hets AB Cen tur där både Peab och
den andre de lä ga ren, Fas tig hets AB Bal der, för vär va de mer par ten av fas tig hets -
be stån det. Trans ak tio ner na gav en po si tiv ef fekt på rö rel se re sul ta tet i Fas tig hets -
ut veck ling om 367 Mkr som re do vi sa des i re sul tat från joint ven tu re bolag.
Sys sel satt ka pi tal upp gick till 4 585 Mkr (6 165) vid ut gång en av året. Det sys sel -
sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i joint ven tu re bolag, ut lå ning till joint ven tu re
bolag samt på gåen de och fär dig ställ da fas tig hets pro jekt. I bör jan av året er hölls
ut del ning från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr , vil ken kvit ta des mot en rän te -
bä ran de skuld som upp kom i sam band med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets
AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024.
Nedan stå en de ta bell visar stör re fas tig hets pro jekt per 31 de cem ber 2025.
Fastighetsprojekt
Typ av projekt Ort
Uthyrningsbar
yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr
Beslutad
investering, Mkr
Tidpunkt
färdigställande
Färdigställande-
grad, %
Pågående 
Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 300 592* Q3-2027 51
Handel Malmö 8 600 100 99 164 Q4-2026 60
Förskola Upplands
Väsby 1 200 100 30 67 Q4-2026 45
Färdigställda
Kontor Göteborg 12 900 69 563
Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 135
Kontor Malmö 2 500 100 138
Kontor Malmö 3 600 100 127
Kontor Malmö 4 900 100 255
*  I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser
2
Väsentliga joint ventures
Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck las väl och via dessa
har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kom mer si el la
som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän -
tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen
in klu de ras inte i Peabs re do vis ning.
 Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. 
Fastighets AB ML4
Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Wihl borgs
Geo gra fi: Lund
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2025: 1 791 Mkr (1 840)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Point Hyllie Holding AB
Äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point och ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty Hotel View).
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: Vo li to
Geo gra fi: Hyl lie, Malmö
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2025: 1 308 Mkr (1 344)
Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt
Skiab Invest AB
Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den.
Peabs andel: 50 pro cent
Part ner: SkiS tar
Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den
Bok fört värde fas tig he ter per 31 de cem ber 2025 : 2 341 Mkr (2 157)
Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 93 Mkr (59)
Stör re på gåen de pro jekt: 37 ägar lä gen he ter, Try sil Su i tes i Try sil, 100 lä gen he ter, Wa sakö len i Lind val len, Sälen
1)
1)
1)
18

===== SIDA 19 =====

Icke-finansiella mål och hållbarhet
Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för -
bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att
bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och
annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för oss en stra te gisk fråga
som fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i kärn vär -
den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod.
Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- 
finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra vä sent li ga håll bar hets a spek ter. Dessa
åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de inom sam hälls an -
svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port re do vi -
sar vi ut fal let av samt li ga nio mål.
Nöjdaste kunderna
Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt
håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö -
ra oss. Vår år li ga kun d un der sök ning är en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi möter
kun der nas för vänt ning ar samt en väg vi sa re till stän di ga för bätt ring ar.
I vår mät me tod för Nöjd- Kund-Index (NKI) mot sva rar vart och ett av våra fyra af -
färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- resultat. För
2025 upp gick NKI till 80 (78), vil  ket är en tyd lig ök ning och en bit över målet om
minst 75. Gläd jan de är att alla våra fyra af färs om rå den för bätt rar sina NKI- siffror. I
sam band med NKI- undersökningen frå gar vi även kun der na hur de upp fat tar
Peab ut i från ett antal fak to rer. Per so na len får det högs ta be ty get och fort sät ter att
öka, sam ti digt som siff ror na för på lit lig het och pris värd het är fort satt höga. An ta -
let kun der som del tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 100. Nu f ort sät ter vi
att sam ar be ta med kun der na – och verka för ti di ga och nära di a lo ger – för högs ta
möj li ga kund nyt ta och kund be tyg.
Bästa arbetsplatsen
Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Med ar be tar na kan göra skill -
nad genom att bygga det lo ka la sam häl let på de orter där de bor och ver kar, run -
tom i Nor den. Varje med ar be ta re har ett stort eget an svar och ska mötas av såväl
goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter som av säkra och in klu de -
ran de ar bets plat ser.
Allvarliga olyckor
En säker och häl so sam ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas
på våra ar bets plat ser ska kunna göra det under tryg ga, säkra och häl so sam ma
för hål lan den, trots att det finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab
har en noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor. Vi ut veck lar kon ti nu er ligt våra
kva li tets säk ra de ar bets me to der och ut bil dar med ar be tar na och le dar na för att
stär ka sä ker hetskul tu ren. Fokus lig ger på det fö re byg gan de ar be tet med åt gär -
dan de och lä ran de av in rap por te ra de hän del ser, riskob ser va tio ner och från det
fjär de kvar ta let po si ti va ob ser va tio ner.
För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål
om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på våra
ar bets plat ser. An ta let all var li ga ar bets platso lyc kor ökade under årets sista kvar tal
efter flera kvar tal med tyd ligt färre olyc kor. An ta let upp gick till 49 för helår 2025.
Det kan jäm fö ras med 33 för 2024. Under det sista kvar ta let 2025 in träf fa de 26 all -
var li ga olyc kor, främst inom delar av bygg verk sam he ten. 15 av dessa avsåg egen
per so nal och 11 avsåg un de rent re pre nö rer. Det pågår ut red ning ar och ana ly ser i
syfte att bryta den ne ga ti va ut veck ling en.
Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si -
ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil -
jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets fjär de kvar tal
upp gick L TI4 till 41 (29 under tr ed je kvar ta let 2025) och fre kven sen L TIF4 för 2025
upp gick till 5,6 (5,9 f ör helå ret 2024). Under kvar ta let in träf fa de även en tra gisk
olyc ka där en un de rent re pre nör till Peab för o lyc ka des vid en av kon cer nens täk -
ter.
Attraktiv arbetsgivare (eNPS)
Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar -
bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om
året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. Frå gor -
na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om vil lig he ten att
re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av
våra nio ex ter na mål, som ska ligga över bench mark i bran schen in du stri och till -
verk ning.
I hös tens mät ning upp gick eNPS- värdet till 31 (32), vil ket är fort satt tyd ligt över
nor disk bench mark som upp gick till 17 (18). T yd li gas te ök ning en av eNPS- värdet
no te ra des bland yr kes ar be tan de kvin nor. I un der sök ning en fort sät ter med ar be -
tar na att lyfta fram sam ar be te med kol le gor och ge men skap, sam ti digt som
många med ar be ta re i kom men ta rer na visa upp skatt ning för Peabs vär de grund.
Svars fre kven sen var fort satt hög med 88,6 pro cent (90,9), om än inte lika hög som
re kord del ta gan det i fö re gå en de mät ning. Det visar på ett högt en ga ge mang hos
med ar be tar na för att bidra till ut veck ling en av verk sam he ten.
* För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
Ledande inom samhällsansvar
Koldioxidintensitet
Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg -
nings bran schens kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver.
Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom
den på ver kan som upp står i våra vär de ked jor upp ströms och ned ströms. Verk -
sam he ten ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av
olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de
käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter.
Det är där för inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för att mins ka ut -
släp pen finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt
kli mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till
ex em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un -
der lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Det är en för del att vi kan förse vår
ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva ror och
rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he ter att styra
verk sam he ten mot mins ka de kol di ox id ut släpp.
År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas -
å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och
2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3 upp -
ströms) minst 50 pro cent.
Ut fal let för 2025 visar att kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten, som
avser bräns le och ener gi, har mins kat med 58 pro cent sedan 2015. Om ställ ning en
till grön ener gi bi drar po si tivt, sam ti digt som den i Sve ri ge mins ka de re duk tions -
plik ten har mot ver kan de ef fekt. Vi är nu nära att nå målet om en minsk ning med
60 pro cent före 2030.
Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter om fat tar be tong, ce -
ment, as falt/bi tu men, stål, av fall, transport-  och ar bets ma skin tjäns ter och tjäns -
te re sor. 2025 har kol di ox idin ten si te ten mins kat med sju pro cent sedan 2015. Ut -
fal let för året på ver kas av jäm fö rel se stö ran de pos ter, hu vud sak li gen till följd av
att emis sions fak torn för bi tu men har höjts kraf tigt samt att vi från och med 2025
in klu de rar fler in satsva ror i målupp följ ning en, såsom bin de me del för grund för -
stärk ning. Även ökade in köpsvo ly mer av bi tu men på ver kar ut fal let. Peab ar be tar i
nära di a log med le ve ran tö rer, kun der och andra part ners för att sänka kol di ox i -
dav tryc ket inom Scope 3.
Vi har ar be tat ak tivt med att öka om fatt ning och kva li tet i våra mät ning ar av ut -
släpp av växt hus ga ser och 2025 år s rap por te ra de data åter speg lar också detta.
Jämställd rekrytering
Bygg- och an lägg nings bran schen har en vik tig upp gift i att ta till va ra hela den
kom pe tens bas som sam häl let er bju der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg -
ga re vill vi bidra till att skapa en för flytt ning i hela bran schen. An de len kvin nor
som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak tis ka ut bild ning ar i Nor den är om -
kring åtta pro cent. Vårt mål är att an de len kvin nor som re kry te ras till Peab inom
våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för
oss re le van ta ut bild nings mark na der. För 2025 var målet där för minst 8,0 pro cent.
Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som pro -
duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män).
Vid ut gång en av 2025 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 13,7 (10,6)
pro cent inom pro duk tion och för äd ling. För re kry te ring inom pro duk tions led ning
och pro duk tions stöd ökade an de len till 43,8 (39,1) pr o cent, jäm fört med målet
om minst 30,0 pro cent. Med an led ning av rå dan de mark nads lä ge har an ta let re -
kry te ring ar varit re la tivt få under det gång na året.
19

===== SIDA 20 =====

Aktiviteter under fjärde kvartalet
Byggelement tog nästa steg i utvecklingen av klimatförbättrade
prefabprodukter och påbörjade gjutningar med ECO 70. Det innebär att
Peab nu kan ersätta 70 procent av cementen med alternativa bindemedel i
en del av sina produkter, vilket blivit möjligt efter att en ny branschstandard
för betong trätt i kraft. En viktig förklaring till att denna utveckling är möjlig
är Peabs omfattande investeringar i sina fabriker i Ucklum och
Hallstahammar. Hittills har ECO 70 använts för plattbärlag, massivväggar
och halvsandwichväggar.
Under kvartalet fick samtliga medarbetare genomgå Peabkoncernens
interaktiva uppförandekodsutbildning. Utbildningen ska genomföras
vartannat år för att medarbetarna ska hålla sina kunskaper uppdaterade.
Uppförandekoden styr hur vi agerar i vardagen och är viktig för Peab som
ett ansvarsfullt företag.
Peab uppdaterade sitt system för hantering av arbetsmiljö- och
miljöhändelser för att spegla ett gemensamt nordiskt arbetssätt och
lanserade det i början av 2026. I systemet registreras händelser på våra
arbetsplatser samt hanteras och följs upp. Systemet förbättrar
möjligheterna till enhetliga analyser och jämförelser mellan länderna samt
gör det möjligt även för externa användare, såsom underentreprenörer, att
registrera ärenden.
Med anledning av fackförbundet Byggnads årliga arbetsmiljövecka
genomförde förbundets skyddsombud och handläggare för
arbetsmiljöfrågor extrakontroller på våra arbetsplatser i den svenska
verksamheten. Kontrollerna fokuserade i år på fallolyckor och vårt arbete
för att förebygga dessa.
Peab skänker årligen en julgåva till FN:s flyktingorgan UNHCR. 2025 startade
julkampanjen redan i november eftersom Peab valde att dubblera
månadsgåvor från alla som blev nya månadsgivare.
•
•
•
•
•
Bostäder
Helsing fors, Fin land
20

===== SIDA 21 =====

Sammanfattning externa mål
För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och
ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg -
ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I
bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026.
Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get,
Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök
www.peab.se/mal.
Nöjdaste kunderna
Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den.
Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på
rätt plats är en fram gångs fak tor.
>75
NKI all tid över 75
Bästa arbetsplatsen
Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark
fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be -
tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser
till sam mans.
eNPS all tid över bench mark
Nollvision
all var li ga olyc kor
Genom en fal lan de trend
Mest lönsamma företaget
Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar
en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av
egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi
drar för del av vår stor lek och er fa ren het.
>6% Rö rel se mar gi nal
0,3–0,7 Net toskuld sätt nings -
grad
Ut del ning >50% av årets
resultat
Ledande inom samhällsansvar
Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det
gäl ler miljö-  och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har
bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för
en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig
aktör i lo kal sam häl let.
-60% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från egen pro -
duk tion till 2030 (Scope 1+2).
-50% Kol di ox idin ten si tet
Re duk tion av ut släpp från in satsva ror
och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3).
Jämställd rekrytering
Andel kvin nor all tid över ut bild nings -
mark na den
21

===== SIDA 22 =====

Mål och måluppfyllelse
Mest lön sam ma fö re ta get
Rörelsemarginal
Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
* Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi.
%
4,8 4,9 4,7
6,2
5,2
4,3
3,2
4,7 4,5
2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
-2
0
2
4
6
8
Rörelsemarginal Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Nettoskuldsättningsgrad
Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas kvar tals vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi.
Ggr
0,1
0,3
0,6
0,3
0,2
0,5
0,6
0,5
0,4
2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Nettoskuldsättningsgrad Mål
Mest lön sam ma fö re ta get
Utdelning
Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning
(re do vi sas års vis)
*Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis -
nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats.
Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del -
nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019.
*** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt
om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter.
**** Sty rel sens för slag till års stäm man.
%
58 59
97
67
59 56
30
38
70
2017*2018*2019**2020***
2021 2022 2023 2024
2025****
0
20
40
60
80
100
Utdelning Mål
Bästa ar bets plat sen
Allvarliga olyckor
Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån,
all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis)
Antal
34
48 48 49
54
43 40
48
43 44 41
33
28 29 29
49
Jan-
22
Jan-
23
Jan-
24
Jan-
25
Dec
25
0
10
20
30
40
50
60
70
Egen personal UE Total
Bästa ar bets plat sen
eNPS
Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis)
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar -
be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100.
18 18
24
28 29 27 26 27 28
32 31
8 10
15
20 22 21 19 20
17 18 17
2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q42025 Q22025 Q4
0
10
20
30
40
eNPS Benchmark
Nöj das te kun der na
Nöjd-kund-index (NKI)
Mål: > 75 (re do vi sas års vis)
NKI
NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun -
der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100.
73
75 75
78
80
81
80 80
78
80
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
70
75
80
85
Nöjd-kund-index (NKI) Mål
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för egen produktion
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton
CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len
och ener gi i vår egen pro duk tion.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -58% per 251231
Le dan de inom sam hälls an svar
Koldioxidintensitet: Klimatmål
för insatsvaror och köpta
tjänster
Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton
CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis)
* In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport-  och ar bets -
ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor.
2
%
2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029
0
20
40
60
80
100
120
Mål Nuläge, -7% per 251231
Le dan de inom sam hälls an svar
Jämställd rekrytering
Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den
(re do vi sas års vis)
Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), %
Produktion och förädling (Y A), %
45,0
34,9
45,3
18,8
39,1 43,8
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24 Dec-25
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
Utfall Mål
8,3 6,8 7,9 14,2 10,6
13,7
Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24 Dec-25
0,0
5,0
10,0
15,0
Utfall Mål
22

===== SIDA 23 =====

Byggmarknaden
Sverige
Trots fort sat ta geo po li tis ka spän ning ar har det mak ro e ko no mis ka läget sta bi li se -
rats. Hus hål lens för tro en de har stärkts och flera kon junk turin di ka to rer har vänt
uppåt. Rän te lä get har för bätt rats i takt med de grad vi sa sänk ning ar na av styr rän -
tan, som vän tas ligga kvar under 2026 på nu va ran de ni vå er.
Bo stads byg gan det vän tas fort sät ta sin grad vi sa åter hämt ning under 2026, om än
från låga ni vå er. Lägre rän tor, för vän ta de lätt na der i bolå ne reg ler samt sta bi li se -
ra de pri ser på andra hands mark na den vän tas öka ef ter frå gan. De höga bygg kost -
na der na och det höga ut bu det av be fint li ga bo stä der är dock två vik ti ga fak to rer
som hål ler till ba ka en star ka re ut veck ling av ny pro duk tio nen.
In ve ste ring ar i lo kal bygg na der vän tas öka 2026 efter några år av ned gång. Fram -
för allt kom mer po li tiskt driv na in ve ste ring ar i rätts vä sen det och total för sva ret att
stöd ja ut veck ling en, lik som sats ning ar på da ta cen ter. Ut veck ling en på re no ve -
rings mark na den upp skat tas bli svagt po si tiv för bo stä der och något för sik ti ga re
för lo ka ler, med re no ve rings be hov inom sko lor och vård bygg na der samt väx an de
ef ter frå gan på ener gi re no ve ring ar.
De to ta la an lägg nings in ve ste ring ar na för vän tas fort sät ta växa under 2026. Den
nya na tio nel la pla nen för trans por tin fra struk tu ren åren 2026- 2037 med ökade in -
ve ste ring ar i järn vä gar och vägun der håll, el näts ut bygg na den, in ve ste ring ar i VA- 
systemet samt ökade för svars sats ning ar ger en bred till växt på an lägg nings mark -
na den.
Norge
Ak ti vi te ten i norsk eko no mi för vän tas öka något och Nor ges central bank räk nar
med en till växt på 1,5 pro cent 2026. Central ban ken sänk te rän tan två gång er
under hös ten 2025, med målet att bidra till lägre in fla tion utan att dämpa till väx -
tut sik ter na. Re al lö ne till växt och låg ar bets lös het vän tas öka köp kraf ten och
gynna ut veck ling en på bygg mark na den. Men trots de se nas te två rän te sänk ning -
ar na är rän te ni vån fort fa ran de hög, vil ket in ne bär att rän te bör dan däm par hus -
hål lens ef ter frå gan på bo stads mark na den.
Bo stads byg gan det vän tas öka grad vis under 2026, även om bygg kost na der na och
rän te ni vån bi drar till att åter hämt ning en tar läng re tid. Re no ve ring ar inom bo stä -
der vän tas visa på fort satt sta bil till växt.
Bygg star ter av lo ka ler lig ger fort fa ran de på en låg nivå, men pro gno sen för in ve -
ste ring ar na 2026 pekar uppåt. De fort satt höga bygg kost na der na samt rän te ni vån
på ver kar även lo kal byg gan det. Där till vän tas de ökade för svars sats ning ar na bidra
till ut veck ling en inom lo kal mark na den, även om ef fek ter na ännu inte är på tag li -
ga. Det stora be fint li ga bygg nads be stån det be hö ver dock un der hål las och byg gas
om, vil ket grad vis ökar be ho vet av re no ve ring ar som vän tas växa 2026.
An lägg nings mark na den vän tas bli något star ka re 2026, jäm fört med 2025. Den
främs ta till väx ten för in ve ste ring ar antas ske inom kraft-  och ener gi an lägg ning ar,
järnvägs-  och spår vägs an lägg ning ar samt kom mu nal tek nis ka an lägg ning ar. Pro -
gno ser na för drift och un der håll är mått li ga 2026, men till väx ten kom mer att ta
fart igen under 2027.
Finland
In fla tio nen i Fin land vän tas fort sät ta ligga under två pro cent fram ö ver, vil ket till -
sam mans med lö neök ning ar och fal lan de rän tor för bätt rar kon su men ter nas köp -
kraft de kom man de åren. Sam ti digt hålls till väx ten till ba ka av den glo ba la osä -
ker he ten och ar bets lös hets ni vån i lan det.
Bo stads byg gan det för vän tas åter häm ta sig under 2026 från låga ni vå er, även om
mark na den är fort satt av vak tan de och däm pas av över ut bud och fort satt trög bo -
stads för sälj ning.
Trots osä ker he ten vän tas även byg gan det av lo ka ler öka fram ö ver och driva ny -
bygg na tio nen i bygg bran schen. Driv kraf ter na är fram för allt kontors-  och in du -
stri bygg na der, da ta cen ter och inte minst försvars-  och in fra struk tur pro jekt. Re no -
ve ring ar na har ut veck lats svagt de se nas te åren och under 2026 för vän tas ef ter -
frå gan bli däm pad till följd av höga re no ve rings kost na der, även om det finns
både behov och po ten ti al för till växt.
In ve ste ring ar na inom an lägg ning vän tas fort sät ta öka för sik tigt 2026, fram för allt
till följd av ökade in fra struk tu rin ve ste ring ar. Drift och un der håll upp skat tas visa
noll till växt, även om be ho ven är stora.
Bostäder
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
  
Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Lokalinvesteringar
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar
Anläggning
2025 2026 2027
Sverige
Norge
Finland
Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar
Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport
 
Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na -
tion in de  las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de
(nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in ne  fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der
och lant bruks  bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och
un der  håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de
pro gnos.
Förklaring Symbol
Ökning med mer än 10%
Ökning med 3-10%
Oförändrat ± 2%
Minskning med 3-10%
Minskning med mer än 10%
23

===== SIDA 24 =====

Risker och osäkerhetsfaktorer
Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den
har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der
och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut -
an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va
verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te -
en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt
på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är
fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni -
sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner,
pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti -
va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker.
Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han -
te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam -
he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt -
verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be -
ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor
leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re.
Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal -
bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni -
vå.
Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår
stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark -
nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck -
ling. Bygg bran schen på ver kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste -
ring ar och hur pri ser och till gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela
tiden med att ut veck la med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg -
ma te ri al för att kunna möta mark na dens behov.
Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag -
stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in -
bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte
bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser
av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de, miss lyc ka de pro jekt
och ute slut ning från upp hand ling ar.
För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar -
hets re do vis ning en för 2024.
Uddebo avloppsreningsverk
Luleå
24

===== SIDA 25 =====

Övriga upplysningar
Väsentliga händelser under rapportperioden
Emission av gröna obligationer
Peab emit te ra de en grön ob li ga tion den 11 mars 2025 till ett to talt värde om 500
Mkr. Ob li ga tio nen har en löp tid på 3 år , med en rör lig ränta om 3- månaders Sti bor
plus 1,50 pro cen ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra
in ve ste ring ar inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och
pro duk tions pro ces ser, håll ba ra trans por ter samt vat ten han te ring och åt gär der
för att fö re byg ga och be grän sa för ore ning ar. Emis  sio nen av den gröna ob li ga tio -
nen gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- program och ram ver ket för grön
fi nan sie ring.
Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och
konsumentverket i pågående utredning
Konkurrens-  och kon su ment ver ket i Fin land har under maj 2025 in lett en så kal -
lad kon kur rens rätts lig ut red ning av flera fö re tag ak ti va på as falts be lägg nings -
mark na den i Fin land, där ibland Peabs dot ter bo lag Peab In du stri Oy. Peab sam ar -
be tar fullt ut med myn dig he ten. Att myn dig he ten har in lett en ut red ning in ne bär i
sig inte att Peab In du stri Oy har gjort sig skyl digt till kon kur rens be grän san de age -
ran de eller att re sul ta tet av ut red ning en kan fö re gri pas. Inom Pe ab kon cer nen
råder noll to le rans mot alla for mer av oe gent lig he ter.
Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia
Peab och Unibail- Rodamco-Westfield (URW) har i ett för lik nings av tal enats om en
slut lig re gle ring av mel lan ha van den av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via
i Solna. Upp gö rel sen in ne bar att Peabs till gäng li ga lik vi di tet ökade med en mil -
jard kro nor i tred je kvar ta let 2025, att fi nansnet tot i andra kvar ta let be las ta des
med 611 mil jo ner kro nor och att net toskul den var oför änd rad.
Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet om ent re pre na den Mall of Scan -
di na via. Skil je nämn den gav Peab rätt i sina krav på er sätt ning för de för dy ring ar
som om fat tan de änd ring ar av pro jek tet under pro duk tions fa sen in ne bar och slog
fast att Peab hade rätt till kom pen sa tion upp gå en de till cirka en mil jard kro nor
för ent re pre nad kost na der samt dröjsmåls rän tor upp gå en de till 390 mil jo ner kro -
nor. URW kland ra de där ef ter domen till Svea hov rätt som den 28 maj 2025 med -
de la de dom in ne bä ran de att Peabs krav av se en de ändrings-  och tilläggs ar be ten
samt rubb ning och stör ning fast ställ des. Skil je do men av se en de URW:s krav på lo -
kal vi ten och Peabs krav på rät te gångs kost na der upp häv des.
Då be tal ning inte er hölls i en lig het med domen så in led de Peab kon kurs för fa ran -
de mot pro jekt bo la get Ro damco Pro jekt AB för att kunna ut krä va be tal ning. URW
med de la de den 3 juni 2025 att de avsåg att in le da nytt skil je för fa ran de av se en de
krav på lo kal vi ten. Peab avsåg att in le da skil je för fa ran de av se en de rät te gångs -
kost na der.
Den 22 juni 2025 ena des par ter na om en för lik ning in ne bä ran de be tal ning om en
mil jard kro nor från URW till Peab, vil ken var be tald den 2 juli 2025. För lik ning en
in ne bar vi da re att re spek ti ve part åter kal la de samt li ga pro ces ser, att ent re pre na -
den anses slut ligt re gle rad och att par ter na inte har några krav mot varand ra,
även in ne fat tan de ga ran ti an svar. För lik ning en in ne bär där med att det inte kvar -
står några ris ker för Peab av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via.
Utökad ram för MTN-program
Peab har ett MTN- program med en ur sprung lig ram om 5 mil jar der kro nor. Under
juni 2025 har pro gram met ut ö kats med 2,5 mil jar der kro nor till 7,5 mil jar der kro -
nor. Mer in for ma tion om lå ne pro gram met finns på Peabs webb si da.
Peab bildar gemensamt bolag med KB Gruppen på Vestlandet i
Norge
Peab och KB Grup pen har be slu tat att sam ord na sina verk sam he ter i bo la gen K.
Nor dang och Christie & Op sahl som båda är verk sam ma på Ve st lan det i Norge.
Bo la gen är verk sam ma inom ny bygg na tion, re no ve ring och be tong ar be ten. Sam -
ord ning en be döms leda till sy ner gi er då bo la gen kom plet te rar varand ra såväl
pro dukt mäs sigt som geo gra fiskt. De båda bo la gen be räk nas till sam mans om sät -
ta cirka 1,9 mil jar der nors ka kro nor 2025. To talt antal an ställ da i de två bo la gen
upp går till 350 med ar be ta re.
Det nya ge men sam ma bo la get kom mer att ägas av KB Grup pen till 62,5 pro cent
och av Peab till 37,5 pro cent. Peab kom mer fram ö ver att re do vi sa bo la get som ett
in tres se bo lag inom af färs om rå de Bygg. K Nor dang AS om sat te cirka 800 mil jo ner
nors ka kro nor 2025. För sälj ning en av K. Nor dang AS in i in tres se bo la get sker till
mark nads vär de och be räk nas ge en ef fekt på rö rel se re sul ta tet under förs ta kvar -
ta let 2026 upp gå en de till cirka 100 mil jo ner nors ka kro nor. Trans ak tio nen är god -
känd av kon kur rensmyn dig he ter na och till trä de be räk nas ske under förs ta kvar -
ta let 2026.
Väsentliga händelser efter rapportperioden
Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång.
Innehav och återköp av egna aktier
Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2025 till 8 597 984 B- ak ti er,
mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Sty rel sen i Peab AB har med stöd
av be myn di gan det från års stäm man den 6 maj 2025 fat tat be slut om att åter kö pa
egna ak ti er. Åter kö pen ge nom förs lö pan de fram till års stäm man 2026. Syf tet med
åter kö pen är att möj lig gö ra säk ring av kost na der och le ve rans av bo la gets lång -
sik ti ga pre sta tions ak tie pro gram samt att kunna an vän das vid fi nan sie ring av för -
värv. Åter kö pen sker med be ak tan de av bo la gets fi nan si el la ställ ning och ka pi tal -
struk tur. Åter kö pen ska göras på Nas daq Stock holm i en lig het med Nor dic Main
Mar ket Ru le book for Is su ers of Sha res – NAS DAQ Stock holm (Sup ple ment D) och
ge nom fö ras i en lig het med Eu ro pa par la men tets och rå dets för ord ning (EU) nr
596/2014 om mark nads miss bruk (MAR). En ligt sty rel se be slu tet får åter köp ge -
nom fö ras under pe ri o den till ett be lopp upp gå en de till max i malt 500 mil jo ner
kro nor och får inte in ne bä ra att in ne ha vet av egna ak ti er kom mer att över sti ga tio
pro cent av to talt antal ute stå en de ak ti er i bo la get. Åter köp får en dast ske till ett
pris per aktie inom det på Nas daq Stock holm vid var tid gäl lan de kursin ter val let,
var med avses in ter val let mel lan gäl lan de högs ta köp kurs och lägs ta sälj kurs som
pub li ce ras lö pan de av Nas daq Stock holm. Be tal ning för för vär va de ak ti er ska er -
läg gas kon tant. Under 2025 har 5 374  000 B-  aktier åter köpts till ett sam man lagt
be lopp om 415 Mkr. Efter åter kö pet in ne har Peab 13 971  984 egna B- ak ti er mot -
sva ran de 4,7 pro cent av to talt antal ak ti er.
Närstående
Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års-
och håll bar hets re do vis ning 2024, not 36. För mer in for ma tion om trans ak tio ner
med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra
nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under 2025.
Utdelningsförslag
För år 2025 fö re slår sty rel sen en kon tant ut del ning med 3,30 kr (2,75) per aktie
upp de lat på två ut be tal nings till fäl len. Ex klu de rat de 13 971  984 ak ti er som in ne -
has av Peab AB den 31 de cem ber 2025, som ej be rät ti gar till ut del ning, in ne bär
den fö re slag na ut del ning en ett to talt ut del nings be lopp om 931 Mkr (788). Be räk -
nat som andel av kon cer nens re do vi sa de re sul tat efter skatt en ligt seg ments re do -
vis ning upp går fö re sla gen ut del ning till 70 pro cent (38). Ut del nings för sla get mot -
sva rar en di rektav kast ning på 3,7 pro cent ba se rat på slut kur sen den 3 feb ru a ri
2026. För slag till av stäm nings dag för den förs ta ut be tal ning en upp gå en de till 1,80
kr per aktie fö reslås bli den 4 maj 2026. För slag till av stäm nings dag för den andra
ut be tal ning en upp gå en de till 1,50 kr per aktie fö reslås bli den 30 ok to ber 2026.
Årsstämma
Peabs års stäm ma äger rum den 29 april 2026. For mer na för års stäm man kom mer
att be slu tas av sty rel sen se nast i sam band med kal lel se till års stäm man.
Valberedning
Val be red ning en i Peab AB har kon sti tu e rats i en lig het med de av års stäm man
fast ställ da prin ci per na för val be red ning ens till sätt ning. Val be red ning en ba se ras
på de störs ta ak tieä gar na per den sista bank da gen i juni 2025 som öns kat utse le -
da mot. Ulf Lil je dahl, ut sedd av AB Axel Granlund, har ut trätt ur val be red ning en
inför års stäm man 2026. Ci ce ro Fon der är ny re pre sen te rad ak tieä ga re i årets val -
be red ning.
Föl jan de per so ner har ut setts till le da mö ter i val be red ning en inför års stäm man
2026:
Anders Sundström, utsedd av Ekhaga Utveckling AB
Suzanne Sandler, utsedd av Handelsbanken Fonder
Christer Sterndahlen, utsedd av Cicero Fonder
Anders Runevad, styrelsens ordförande i Peab AB
Val be red ning en har vid sitt kon sti tu e ran de möte ut sett An ders Sund ström till
ord fö ran de. Val be red ning en har på bör jat sitt ar be te med för slag av se en de, bland
annat, sty rel se, re vi sor och ar vo den.
•
•
•
•
25

===== SIDA 26 =====

Resultaträkning för koncernen, IFRS
Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under 2025 till 58 581 Mkr (61 283). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net -
to om sätt ning en med -8 Mkr (2 586).
Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick 2025 till 2 693 Mkr (3 163) och rö rel se mar gi na len upp gick till 4,6 pro cent (5,2). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads pro jekt till fär dig -
stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 24 Mkr (364).
Under året har Peab och Unibail- Rodamco-Westfield för li kats av se en de Mall of Scan di nia via, vil ket på ver ka de fi nansnet tot med -611 Mkr. För mer in for ma tion, se av snitt
Öv ri ga upp lys ning ar.
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 17 335 17 185 58 581 61 283
Kostnader för produktion -15 622 -14 939 -53 053 -55 402
Bruttoresultat 1 713 2 246 5 528 5 881
Försäljnings- och administrationskostnader -801 -932 -3 237 -3 189
Övriga rörelseintäkter 151 47 436 482
Övriga rörelsekostnader 4 8 -34 -11
Rörelseresultat 1 067 1 369 2 693 3 163
Finansiella intäkter 33 66 146 259
Finansiella kostnader -106 -150 -1 144 -642
Finansnetto -73 -84 -998 -383
Resultat före skatt 994 1 285 1 695 2 780
Skatt -165 -171 -332 -392
Periodens resultat 829 1 114 1 363 2 388
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 829 1 121 1 357 2 392
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -7 6 -4
Periodens resultat 829 1 114 1 363 2 388
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,90 3,90 4,74 8,32
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 284,1 287,5 286,4 287,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,9 10,8 9,9 10,8
Räntabilitet på eget kapital, % 8,5 15,7 8,5 15,7
 Be räk nat på rul lan de 12 må na der
1)
1)
1)
26

===== SIDA 27 =====

Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag,
IFRS
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Periodens resultat 829 1 114 1 363 2 388
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -91 53 -224 41
Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -2 15 -19 13
Andelar i joint ventures övrigt totalresultat 1 -1 -1 -8
Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 1 -3 4 -3
Periodens övrigt totalresultat -91 64 -240 43
Periodens totalresultat 738 1 178 1 123 2 431
Periodens totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 738 1 185 1 117 2 435
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -7 6 -4
Periodens totalresultat 738 1 178 1 123 2 431
27

===== SIDA 28 =====

Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS
Ba lansom slut ning en upp gick per den 31 de cem ber 2025 till 44 543 Mkr (47 768). Eget ka pi tal upp gick till 16 479 Mkr (16 504), vil ket gav en so li di tet på 37,0 pro cent
(34,6). Under 2025 har ut del ning läm nats med 788 Mkr (431) och åter köp av egna ak ti er har skett med 415 Mkr (–).
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 3 509 3 727
Materiella anläggningstillgångar 7 377 7 653
Förvaltningsfastigheter 59 59
Räntebärande långfristiga fordringar 503 516
Övriga långfristiga fordringar 1 573 2 889
Uppskjutna skattefordringar 49 48
Summa anläggningstillgångar 13 070 14 892
Projekt- och exploateringsfastigheter 17 451 18 342
Varulager 1 520 1 612
Räntebärande kortfristiga fordringar 20 1 127
Övriga kortfristiga fordringar 9 337 10 317
Likvida medel 3 145 1 478
Summa omsättningstillgångar 31 473 32 876
Summa tillgångar 44 543 47 768
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 16 455 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande 24 22
Summa eget kapital 16 479 16 504
Skulder
Räntebärande långfristiga skulder
5 853 6 094
Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 5 53
Uppskjutna skatteskulder 394 544
Övriga långfristiga skulder 1 660 1 657
Summa långfristiga skulder 7 912 8 348
Räntebärande kortfristiga skulder 3 419 5 368
Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 360 2 859
Övriga kortfristiga skulder 14 373 14 689
Summa kortfristiga skulder 20 152 22 916
Summa skulder 28 064 31 264
Summa eget kapital och skulder 44 543 47 768
Nyckeltal, IFRS
Sysselsatt kapital
28 116 30 878
Soliditet, % 37,0 34,6
Nettoskuld 7 969 11 253
Eget kapital per aktie, kr 58,34 57,34
Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 282,1 287,5
28

===== SIDA 29 =====

Förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
Ingående eget kapital den 1 januari 16 482 14 453
Periodens resultat 1 357 2 392
Periodens övrigt totalresultat -240 43
Periodens totalresultat 1 117 2 435
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager 4 -1
Skatt på kassaflödessäkring -1 0
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 56 26
Återköp av aktier -415 –
Utdelning kontant -788 -431
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -1 147 -405
Utgående eget kapital 16 455 16 482
Innehav utan bestämmande inflytande
Ingående eget kapital den 1 januari 22 17
Periodens totalresultat 6 -4
Tillskott från och värdeöverföringar till ägare
Utdelning kontant -4 –
Nyemission – 9
Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -4 9
Utgående eget kapital 24 22
Totalt utgående eget kapital 16 479 16 504
29

===== SIDA 30 =====

Kassaflödesanalys för koncernen i sammandrag, IFRS
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1 350 1 301 3 532 3 663
Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 876 263 309 1 184
Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 259 248 38 114
Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder 292 483 45 538
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 1 427 994 392 1 836
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 777 2 295 3 924 5 499
Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel 268 – 279 28
Förvärv av anläggningstillgångar -233 -174 -1 032 -932
Avyttring av anläggningstillgångar 203 925 1 724 2 149
Kassaflöde från investeringsverksamheten 238 751 971 1 245
Kassaflöde före finansiering 3 015 3 046 4 895 6 744
Återköp av egna aktier -255 – -415 –
Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – – 2
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -739 -1 400 -1 513 -1 862
Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -358 -1 018 -511 -4 227
Utbetald utdelning till moderbolagets ägare -357 – -788 -431
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -1 – -4 –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 710 -2 418 -3 231 -6 518
Periodens kassaflöde 1 305 628 1 664 226
Likvida medel vid periodens början 1 836 844 1 478 1 243
Valutakursdifferens i likvida medel 4 6 3 9
Likvida medel vid periodens slut 3 145 1 478 3 145 1 478
30

===== SIDA 31 =====

Moderbolaget
Om sätt ning en för 2025 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 1 047 Mkr (910) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Årets re sul tat upp gick till 1 796 Mkr
(1 948). I år ets re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 700 Mkr (990).
Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 350 Mkr (10 339). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 14 001 Mkr
(13 352). Under år et har ut del ning till ak tieä gar na läm nats med 788 Mkr (431). Mo der bo la get har under året re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 56
Mkr (26) och åter köp av egna ak ti er med 415 Mkr (–).
Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar
att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB.
Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer.
Resultaträkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
Okt-dec
2025
Okt-dec
2024
Jan-dec
2025
Jan-dec
2024
Nettoomsättning 273 244 1 047 910
Administrationskostnader -383 -364 -1 327 -1 166
Övriga rörelseintäkter 0 -1 0 0
Rörelseresultat -110 -121 -280 -256
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag – -168 700 822
Övriga finansiella poster 24 44 141 181
Resultat efter finansiella poster -86 -245 561 747
Bokslutsdispositioner 1 496 1 452 1 496 1 452
Resultat före skatt 1 410 1 207 2 057 2 199
Skatt -272 -249 -261 -251
Periodens resultat 1 138 958 1 796 1 948
 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat
1)
1)
31

===== SIDA 32 =====

Balansräkning för moderbolaget i sammandrag
Mkr
31 dec
2025
31 dec
2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 231 300
Materiella anläggningstillgångar 49 48
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 10 350 10 339
Fordringar koncernföretag 69 23
Uppskjuten skattefordran 116 106
Summa finansiella anläggningstillgångar 10 535 10 468
Summa anläggningstillgångar 10 815 10 816
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar koncernföretag
6 189 5 734
Övriga fordringar 89 61
Summa kortfristiga fordringar 6 278 5 795
Kassa och bank 0 0
Summa omsättningstillgångar 6 278 5 795
Summa tillgångar 17 093 16 611
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital 1 884 1 884
Fritt eget kapital 12 117 11 468
Summa eget kapital 14 001 13 352
 
Obeskattade reserver 2 314 2 798
Avsättningar
Övriga avsättningar 51 44
Summa avsättningar 51 44
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 474 112
Aktuella skatteskulder 23 89
Övriga skulder 230 216
Summa kortfristiga skulder 727 417
Summa skulder 727 417
Summa eget kapital och skulder
17 093 16 611
32

===== SIDA 33 =====

Not 1 – Redovisningsprinciper
Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen
har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en -
lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be -
räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en.
Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten.
Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS
Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning -
en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he -
ten.
För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om -
rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt
fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt
IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut -
veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS.
Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la -
get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS.
I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra -
tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing -
till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en -
ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16.
Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling
I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro -
jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både
ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning
av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs
vid avytt ring.
Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning
För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt-   och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för -
sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter
eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i
både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS.
Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen
Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat
per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan -
sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de.
33

===== SIDA 34 =====

Not 2 – Uppdelning av intäkter
Koncernen
Jan-dec 2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning
21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581
Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per land
Sverige
18 165 15 622 12 029 3 692 1 133 -7 695 42 946 -96 42 850
Norge 2 780 1 985 1 215 364 142 -383 6 103 129 6 232
Finland 2 738 5 300 289 147 -426 8 048 -41 8 007
Danmark 1 467 6 -7 1 466 1 466
Övrigt 26 26 26
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 13 051 12 967 6 294 53 43 32 408 32 408
Privata kunder 8 392 3 364 10 140 4 274 11 26 181 -8 26 173
Interna kunder 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 78 10 6 115 1 519 55 -1 085 6 692 2 530 9 222
Över tid 23 589 17 580 11 930 2 655 1 145 -5 940 50 959 -2 538 48 421
Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 589 17 580 11 930 2 655 23 -4 818 50 959 -2 538 48 421
Försäljning av varor 4 982 -569 4 413 4 413
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 480 1 480 2 530 4 010
Transporttjänster 1 011 -478 533 533
Administrativa tjänster 1 122 -1 122 – –
Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938
Övrigt 78 10 122 39 55 -38 266 266
Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
34

===== SIDA 35 =====

Koncernen
Jan-dec 2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Fördelning av intäkter
– externt/internt
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per land
Sverige
18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843
Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820
Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170
Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438
Övrigt 12 12 12
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
kundtyp
Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578
Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705
Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning per
tidpunkt
Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962
Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Fördelning typ av
intäkt
Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486
Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073
Försäljning av
fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700
Transporttjänster 1 218 -290 928 928
Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – –
Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835
Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261
Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk -
ten.
 Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16.
1)
2)
 2)
1)
2)
35

===== SIDA 36 =====

Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och
IFRS
Koncernen Jan-dec
2025
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581
Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – –
Summa intäkter 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581
Rörelseresultat 512 704 1 485 238 -363 50 2 626 67 2 693
Rörelsemarginal, % 2,2 4,0 7,4 5,5 4,5 4,6
Finansiella intäkter 146 146
Finansiella kostnader -1 098 -46 -1 144
Finansnetto -952 -46 -998
Resultat före skatt 1 674 21 1 695
Skatt -332 -332
Periodens resultat 1 342 21 1 363
Sysselsatt kapital (UB) -1 830 -568 9 198 18 220 1 764 26 784 1 332 28 116
Balansomslutning 42 472 2 071 44 543
Eget kapital 16 716 -237 16 479
Soliditet, % 39,4 37,0
Nettoskuld 6 400 1 569 7 969
Kassaflöde före
finansiering 1 576 900 1 951 552 -860 4 119 776 4 895
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 285 Mkr samt bo stads pro jekt 786 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
Koncernen Jan-dec
2024
Mkr Bygg Anläggning Industri
Projekt-
utveckling
Koncern-
gemensamt Eliminering
Koncernen
Segment
Skillnader i
redovisnings-
principer 
Koncernen
IFRS
Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283
Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – –
Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283
Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163
Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2
Finansiella intäkter 259 259
Finansiella kostnader -597 -45 -642
Finansnetto -338 -45 -383
Resultat före skatt 2 425 355 2 780
Skatt -345 -47 -392
Årets resultat 2 080 308 2 388
Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 28 999 1 879 30 878
Balansomslutning 45 226 2 542 47 768
Eget kapital 16 760 -256 16 504
Soliditet, % 37,1 34,6
Nettoskuld 9 118 2 135 11 253
Kassaflöde före
finansiering -3 697 2 324 423 -840 2 601 4 143 6 744
 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts-  och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den.
 Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -45 Mkr.
 Ej för de lat sys sel satt ka pi tal.
 För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 411 Mkr samt bo stads pro jekt 1 131 Mkr.
Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner.
 Ej för de lat kassa flö de.
1)
2)
3)
4)
5)  5) 5) 5) 6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
1)
2)
3)
4)
 5) 5)  5)
 5)  6)
1)
2)
3)
4)
5) 
6)
36

===== SIDA 37 =====

Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp -
del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er;
Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment.
Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1.
Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den.
För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2024, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas
till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den.
Koncernen 31 dec 2025 31 dec 2024
Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 45 45
Varav onoterade fonder – 4 4
Varav onoterade aktier och andelar 45 45 41 41
Övriga kortfristiga fordringar 7 7 10 10
Varav råvarusäkring med termin 7 7 9 9
Varav valutaderivat – 1 1
Summa finansiella tillgångar 7 45 52 10 45 55
Finansiella skulder
Övriga långfristiga skulder 1 1 –
Varav råvarusäkring med termin 1 1 –
Övriga kortfristiga skulder 17 17 1 1
Varav valutaderivat 3 3 –
Varav råvarusäkring med termin 14 14 1 1
Summa finansiella skulder 18 – 18 1 – 1
I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3.
Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav
Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar
Mkr 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024
Ingående balans 4 5 41 41
Investeringar 1
Erhållen utdelning -3  -1
Redovisat i periodens resultat
Finansnetto -2 4
Utgående balans 0 4 45 41
Koncernen Villkorad köpeskilling
Mkr 31 dec 2025 31 dec 2024
Ingående balans – 6
Periodens utbetalningar  -6
Utgående balans – –
37

===== SIDA 38 =====

Kommande information
Års- och hållbarhetsredovisning 2025 April 2026
Rapport för första kvartalet samt årsstämma 2026 29 april 2026
Rapport för andra kvartalet 2026 14 juli 2026
Rapport för tredje kvartalet 2026 28 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026 3 februari 2027
Förs löv den 4 feb ru a ri 2026
 
Jesper Gö rans son
Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef
 
Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer.
Presentation av delårsrapport
Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens ons da gen den 4 feb ru a ri kloc kan 09.00 av
vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via
https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re.
Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen.
Delta i webb sänd ning en:
https://peab.events.in de res.com/q4- report-2025
Delta via te le fon kon fe ren sen:
https://con fe rence.in de res.com/te le con fe rence/?id=5002163
För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta:
Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45
Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss -
bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In f or ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon -
takt per sons f örsorg, för of fent lig gö ran de den 4 feb ru a ri 2026, kl. 08.00 CET .
•
•
•
•
•
38

===== SIDA 39 =====

Kvartalsuppgifter
Kon cer nen, IFRS
Mkr
Okt-dec
2025
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Nettoomsättning 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450
Kostnader för produktion -15 622 -13 647 -13 369 -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 -11 008
Bruttoresultat 1 713 1 711 1 694 410 2 246 1 546 1 647 442
Försäljnings- och administrationskostnader -801 -668 -985 -783 -932 -613 -885 -759
Övriga rörelseintäkter 151 83 88 114 47 46 60 329
Övriga rörelsekostnader 4 -8 -7 -23 8 13 -8 -24
Rörelseresultat 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12
Finansiella intäkter 33 20 39 54 66 66 59 68
Finansiella kostnader -106 -112 -753 -173 -150 -170 -167 -155
Finansnetto -73 -92 -714 -119 -84 -104 -108 -87
Resultat före skatt 994 1 026 76 -401 1 285 888 706 -99
Skatt -165 -197 -4 34 -171 -154 -110 43
Periodens resultat 829 829 72 -367 1 114 734 596 -56
Periodens resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 829 829 72 -373 1 121 732 596 -57
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 0 6 -7 2 0 1
Periodens resultat 829 829 72 -367 1 114 734 596 -56
Nyckeltal, IFRS
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,90 2,89 0,25 -1,30 3,90 2,54 2,08 -0,20
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 284,1 286,6 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5
Sysselsatt kapital (UB)
28 116 28 619 28 644 29 646 30 878 30 526 31 962 33 016
Eget kapital (UB) 16 479 15 993 15 316 16 001 16 504 15 316 14 666 14 481
39

===== SIDA 40 =====

Af färs om rå den
Mkr
Okt-dec
2025
Jul-sep
2025
Apr-jun
2025
Jan-mar
2025
Okt-dec
2024
Jul-sep
2024
Apr-jun
2024
Jan-mar
2024
Nettoomsättning
Bygg 7 169 5 238 5 959 5 317 6 541 5 130 6 358 5 788
Anläggning 5 258 4 248 4 433 3 668 4 893 3 810 4 278 3 558
Industri 5 123 6 953 5 678 2 283 5 576 7 528 6 033 2 411
– varav Swerock/Asfalt 4 192 6 194 4 880 1 504 4 611 6 734 5 137 1 492
– varav Byggsystem 1 063 855 900 854 1 050 865 976 984
– varav elimineringar -132 -96 -102 -75 -85 -71 -80 -65
Projektutveckling 1 711 892 751 991 1 737 758 720 1 055
– varav Fastighetsutveckling 25 48 36 57 636 6 21 23
– varav Bostadsutveckling 1 686 844 715 934 1 101 752 699 1 032
Koncerngemensamt 371 349 362 346 343 333 345 329
Elimineringar -2 507 -2 078 -2 246 -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 -2 000
Koncernen, segmentsredovisning 17 125 15 602 14 937 10 925 16 785 15 539 15 232 11 141
Justering bostäder till IFRS 210 -244 126 -100 400 181 1 696 309
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450
Rörelseresultat
Bygg 148 116 137 111 96 96 123 101
Anläggning 217 169 204 114 140 117 165 77
Industri 615 875 544 -549 597 848 449 -479
– varav Swerock/Asfalt 590 875 533 -558 461 892 461 -576
– varav Byggsystem 25 0 11 9 136 -44 -12 97
Projektutveckling 120 36 -1 83 521 -6 -33 246
– varav Fastighetsutveckling 84 84 11 49 533 8 21 261
– varav Bostadsutveckling 36 -48 -12 34 -12 -14 -54 -15
Koncerngemensamt -124 -62 -121 -56 -142 -62 -79 -58
Elimineringar 20 14 -3 19 43 2 -6 7
Koncernen, segmentsredovisning 996 1 148 760 -278 1 255 995 619 -106
Justering bostäder till IFRS 61 -41 20 -16 103 -14 190 85
IFRS 16, tillkommande leasingavtal 10 11 10 12 11 11 5 9
Koncernen, IFRS 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 -12
Rörelsemarginal, %
Bygg 2,1 2,2 2,3 2,1 1,5 1,9 1,9 1,7
Anläggning 4,1 4,0 4,6 3,1 2,9 3,1 3,9 2,2
Industri 12,0 12,6 9,6 -24,0 10,7 11,3 7,4 -19,9
– varav Swerock/Asfalt 14,1 14,1 10,9 -37,1 10,0 13,2 9,0 -38,6
– varav Byggsystem 2,4 0,0 1,2 1,1 13,0 -5,1 -1,2 9,9
Projektutveckling 7,0 4,0 -0,1 8,4 30,0 -0,8 -4,6 23,3
– varav Fastighetsutveckling 336,0 175,0 30,6 86,0 83,8 133,3 100,0
1 134,8
– varav Bostadsutveckling 2,1 -5,7 -1,7 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 -1,5
Koncerngemensamt
Elimineringar
Koncernen, segmentsredovisning 5,8 7,4 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0
Justering bostäder till IFRS
IFRS 16, tillkommande leasingavtal
Koncernen, IFRS 6,2 7,3 5,2 -2,6 8,0 6,3 4,8 -0,1
Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,69 3,01 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45
Sysselsatt kapital (UB)
26 784 26 689 27 104 27 673 28 999 27 537 28 719 27 721
Eget kapital (UB) 16 716 16 296 15 572 16 285 16 760 15 650 14 992 14 976
Orderingång 14 947 10 223 13 183 16 574 12 052 10 135 16 434 17 889
Orderstock vid periodens utgång 48 544 48 279 51 757 51 955 44 906 47 026 50 578 47 808
40

===== SIDA 41 =====

Alternativa nyckeltal och definitioner
Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för
att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re -
gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo -
la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi -
nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple -
ment.
Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer
ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per
för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i
seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina
bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav -
gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par -
ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis -
ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re -
do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a -
singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS
får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För
nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re -
do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se
Peabs webb si da www.peab.se/alternativa-  nyc kel tal.
Finansiella definitioner
Disponibel likviditet
Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu -
si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet.
Eget kapital per aktie
Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de
ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie.
Nettoskuld
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion.
Nettoskuld, segmentsredovisning
Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi -
da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en -
de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar
fi nan si ell po si tion för seg ment.
Nettoskuldsättningsgrad
Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion.
Operativt kassaflöde
Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej
er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till
af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be -
las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt
kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge -
ne re ras per af färs om rå de.
Orderingång
Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order
er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo -
stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re.
Orderstock
Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er -
håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg -
ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver.
Resultat per aktie, före och efter utspädning
Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom -
snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie.
Räntabilitet på eget kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di -
vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till
mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och
en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar -
nas ka pi tal.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la
kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal.
Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya
in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring.
Rörelsemarginal
Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he -
ten.
Soliditet
Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell
po si tion.
Sysselsatt kapital för koncernen
Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses -
kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet.
Sysselsatt kapital för affärsområdena
Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp -
skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi -
nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt -
tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en -
dast som en net to sum ma per af färs om rå de.
Icke-finansiella definitioner
Allvarliga olyckor
Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka
där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt
i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i
krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor,
skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor
som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion.
eNPS
eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang.
Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be -
tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän
eller be kant?”
L TI4 och L TIF4
L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an -
ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de
tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry.
Medeltal antal anställda
Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar -
bets tid.
NKI
NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett
sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2)
För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör.
Projekt- och exploateringsfastighet
In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da
fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs
nor ma la verk sam hetscy kel.
Riskobservationer
Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk
eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka.
41

===== SIDA 42 =====

Fo to gra fer: Bert Le an ders son, Ku va to i misto Kuvio Oy, Mette Ot tos son, Samu el Unéus, Semren Måns son, Tor O. Iver sen och Yan nick Lag her.
Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio -
nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt
gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land.
Nordens samhällsbyggare
Lokalt nära kunden
Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv.
Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om -
rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Till -
sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar,
musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler
vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer.
Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år.
Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti den.
Och för bätt rar var da gen där livet levs.
Nettoomsättning, cirka
59 Mdkr
Antal anställda, cirka
12 000
Fyra
Af färs om rå den
Bygg
 Anläggning
 Industri
 Projektutveckling
Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 12 000 an -
ställ da och en om sätt ning om cirka 59 mil jar der kro nor.
Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge,
Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get
i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad
vid Nas daq Stock holm.
Kon takt
Peab AB (publ)
Mar gre te torps vä gen 84
269 73 Förs löv
Tfn 0431- 890 00
peab.se