Årsredovisning 2025

Styrning
GOV-1 Förvaltnings­, lednings­ och 
tillsynsorganens roll
Ambeas styrelse har det yttersta ansvaret för hållbar-
hets  arbetet och fastställer årligen hållbarhetsinriktnin-
gen i samband med affärsplanen. 
Revisionsutskottet samt kvalitets- och hållbarhetsut-
skottet, vilka båda rapporterar direkt till styrelsen, ans va-
rar för att säkerställa att Ambeas kvalitets- och hållbar-
hetsarbete bedrivs i enlighet med styrelsens beslut och 
fastställda policydokument. Kvalitets- och hållbarhets-
utskottet har det övergripande ansvaret för att initiera, 
följa upp och driva förbättringsarbete inom dessa områ-
den samt att vid behov vidta åtgärder vid upptäckta 
brister. I detta arbete ingår även att följa upp påverkan, 
risker och möjligheter som har identifierats genom den 
dubbla väsentlighetsbedömningen, vilken bygger på 
information från hela Ambea-koncernen och företagets 
värdekedja. Revisionsutskottet har vidare till uppgift att 
säkerställa att Ambeas hållbarhetsrapportering och 
riskhantering uppfyller gällande lagkrav, riktlinjer och 
koncernens policyer. Processen för den dubbla väsentlig-
hetsbedömningen beskrivs närmare i avsnitt IRO-1.
I Ambeas koncernledning ingår vd och kvalitets- och 
hållbarhetsdirektören. Vd har det övergripande ansvaret 
för hållbarhetsarbetet och kvalitet- och hållbarhetsdirek-
tören ansvarar för att identifiera och hantera Ambeas 
hållbarhetspåverkan. Kvalitets- och hållbarhetsdirektö-
ren ansvarar också för att utveckla och implementera 
hållbarhetsstrategi och mål, samt säkerställa att dessa 
integreras i verksamheten. Kvalitets- och hållbarhetsdi-
rektören rapporterar resultatet från detta arbete direkt 
till kvalitets- och hållbarhetsutskottet. Utskottet består 
av fyra styrelseledamöter (en kvinna och tre män), varav 
ingen har en verkställande roll i Ambea. Kvalitets- och 
hållbarhetsdirektören delegerar ansvaret för att driva 
hållbarhetsarbetet inom respektive affärsområde till 
affärsområdescheferna som i sin tur fördelar ansvaret ut 
i organisationen. För att möjliggöra ett nära samarbete 
mellan affärsområdena har Ambea även upprättat ett 
hållbarhetsråd. Rådet ansvarar för att samordna, följa 
upp och bereda hållbarhetsarbetet inom koncernen och 
agerar som en brygga mellan strategiska hållbarhets-
mål och konkreta åtgärder. Respektive ansvarsområde 
fastställs i Ambeas policy för hållbarhet. Uppföljning 
av hållbarhetsmål och -initiativ är integrerat i Ambeas 
ordinarie styrning genom Performance Review Meetings 
(PRM), som genomförs både på koncernnivå och för 
respektive affärsområde. Vid dessa möten deltar vd, 
HR-direktör, kvalitets- och hållbarhetsdirektör och chefer 
från affärsområdena. PRM genomförs alltid inför möten 
med Ambeas olika styrelseutskott och syftar till att sam-
la in väsentlig information till respektive utskott. Under 
2025 har PRM hållits kvartalsvis.
Styrelsen består av totalt 7 ledamöter, varav ingen 
har en verkställande roll i organisationen. Det inkluderar 
tre arbetstagarrepresentanter som alla är utvalda av 
aktuella fackförbund. Samtliga styrelseledamöter är 
oberoende. Ledamöterna i styrelsen har utsetts baserat 
på sina respektive kompetenser samt nuvarande och 
tidigare erfarenheter, där flera har bakgrund från hälso- 
och sjukvårdsbranschen i Norden. Detta ger styrelsen 
värdefull insikt i hur Ambea bör bedriva sin verksamhet 
samt en god förståelse för vilka hållbarhetsfrågor som är 
väsentliga för Ambea. Den nuvarande könsfördelningen 
i styrelsen är 29 procent kvinnor och 71 procent män, vil-
ket motsvarar en genomsnittlig kvot på 0,43 kvinnor per 
man. Motsvarande fördelning i ledningsgruppen är 67 
procent kvinnor och 33 procent män. Ledningsgruppen 
består utav nio medlemmar, varav alla nio har verkstäl-
lande roller. 
Ambeas styrelse har en bred erfarenhet inom 
affärsetik och bolagsstyrning, med särskilt fokus på att 
driva och utveckla företag enligt god affärssed. Även 
om det för närvarande inte finns någon uttalad expert 
inom miljö eller mänskliga rättigheter i styrelsen, byggs 
denna kompetens successivt upp i takt med det löpande 
hållbar hets arbetet på Ambea och genom implemente-
ringen av ESRS.
Process för framtagande, fastställande 
och uppföljning av policyer
Styrelsen har det yttersta ansvaret för Ambeas koncern-
övergripande policyer och fastställer dokumenten. Vd 
ansvarar för hållbarhetsarbetet i koncernen och att 
policyerna är kända av alla medarbetare och chefer. 
För verksamhetsspecifika policydokument kan policyn 
fastställas av en medlem i koncernledningen. Affärsom-
rådescheferna ansvarar för hållbarhetsarbetet inom 
sina respektive verksamheter och för att policyerna 
efter levs. Detta kan ske genom att respektive chef inom 
Ambea-koncernen varje år går igenom policydokument 
relaterade till arbetsmiljö med sin personalgrupp för att 
upplysa om att policyn finns och dess funktion. Kvalitets- 
och hållbarhetsrådet följer upp arbetet och rapporterar 
resultatet till styrelsen. 
Koncernövergripande policydokument samt de poli-
cyer som krävs för att uppfylla regelverken för börsnote-
rade bolag genomgår en årlig översyn. I tabell 1 listas de 
policyer med särskild påverkan på hållbarhetsarbetet, 
vem som beslutar om dokumenten, vem som ansva-
rar för innehållet och vilken del av organisationen som 
om fattas Ambeas policyer är generellt koncernövergri-
pande och gäller för hela organisationen. Vid behov 
kompletteras de dock med verksamhetsspecifika policyer 
eller liknande styrdokument i respektive land, anpassade 
efter den nationella lagstiftningen. Ett särskilt undantag 
är policyn för leverantörer och partners, där koncer-
nens inköpschef ansvarar för innehåll, implementering 
och relevans. I takt med att Validia stegvis integreras i 
Ambea-koncernen kommer verksamheten att omfattas 
av samma policydokument och processer som övriga 
affärsenheter, med målsättningen att detta arbete är 
fullt genomfört under 2026.
Policydokumenten förhandlas med avtalsbärande 
fackförbund i de länder detta är brukligt innan de slut-
ligen fastställs. Vid uppdateringar eller förändringar av 
policydokument informeras alltid de fackliga represen-
tanterna, och förändringarna kommuniceras tydligt 
ut till samtliga medarbetare. Om särskilda synpunkter 
från arbetstagarrepresentanter uppkommer tas dessa i 
beaktande när så är relevant. Vid revidering av policyer 
tas även hänsyn till resultat från undersökningar bland 
omsorgstagare och uppdragsgivare. På så sätt säker-
ställs att policydokumenten verkligen speglar verksam-
hetens behov samt intressenternas synpunkter och 
förväntningar.  
Alla policydokument finns samlade och är tillgängliga 
för medarbetarna på Ambeas intranät, vilket underlättar 
tillgången och förståelsen för gällande riktlinjer och ruti-
ner. För omsorgstagare och andra externa intressenter 
finns uppförandekoden publicerad på vår hemsida, vilket 
bidrar till öppenhet och transparens om våra värderingar 
och vårt förhållningssätt.
Överträdelser av uppförandekod och policyer 
Överträdelser av policyer betraktas som en form av miss-
skötsamhet och utreds alltid innan vidare åtgärder före-
slås. Våra rutiner föreskriver att ett misstänkt fall i första 
hand ska anmälas till närmaste chef. Därefter involveras 
HR-funktionen och en utredning inleds för att säkerställa 
en rättvis och korrekt hantering. Varje ärende utvärderas 
och hanteras individuellt, med hänsyn till de aktuella 
omständigheterna, för att säkerställa att åtgärderna 
som vidtas är anpassade och ändamålsenliga.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 55
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 56 =====

TABELL 1: PRESENTATION AV POLICYDOKUMENT
Policy  Beslutas av  Ansvarig  Omfattning 
Alkohol- och drogpolicy HR-direktör HR-direktör Samtliga affärsområden
Likabehandlingsplan  HR-chef HR-direktör Samtliga affärsområden
Medarbetarpolicy  Vd HR-direktör Samtliga affärsområden
Policy för arbetsmiljö Koncernledningen HR-direktör Samtliga affärsområden utom Validia
Policy för gåvor och förbindelser HR-chef HR-direktör Samtliga affärsområden
Policy för hållbarhet Styrelsen Kvalitets-och hållbarhetsdirektör Samtliga affärsområden
Policy för kvalitet Styrelsen Kvalitets-och hållbarhetsdirektör Samtliga affärsområden
Policy för skydd av personuppgifter Styrelsen Dataskyddsombud Samtliga affärsområden
Policy för visselblåsning Vd HR-direktör Samtliga affärsområden utom Validia
Policy mot kränkande särbehandling HR-chef HR-direktör Samtliga affärsområden utom Validia
Rehabiliteringspolicy HR-chef HR-chef Nytida och Vardaga
Resepolicy Inköpschef Chef Samtliga affärsområden
Uppförandekod Styrelsen HR-direktör Samtliga affärsområden
Uppförandekod för leverantörer och partners Inköpschef Inköpschef Samtliga affärsområden
GOV-2 Information som lämnas till och 
hållbarhetsfrågor som behandlas av Ambeas 
förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorgan
Kvalitets- och hållbarhetsutskottet sammanträder 
kvar  tals vis och blir informerade om utvecklingen inom 
våra väsentliga hållbarhetsområden och vilka effekter 
vid tagna åtgärder har resulterat i. Inför varje samman
-
komst genomförs ett PRM, där väsentlig information för 
utskottet sammanställs. Uppföljningen av varje hållbar
-
hetsområde är en central del i vårt systematiska arbete 
med tillbörlig aktsamhet. För mer utförlig information 
om denna process, se hänvisning till GOV-4 i hållbar-
hets rapporten, där det går att läsa mer om arbetet
. 
För att säkerställa ett brett och integrerat hållbar hets-
arbete samverkar kvalitets- och hållbarhetsdirektören 
tillsammans med tvärfunktionella arbetsgrupper där 
det finns representation från Kvalitet, Fastighet, Tillväxt, 
Kommunikation, Finans, HR, och samtliga affärsom
-
råden. Styrningen av verksamhetens hållbarhetsfrågor 
utgår från etablerade policyer, riktlinjer och rutiner. Det 
operativa ansvaret för att dessa efterlevs är delegerat 
till chefer med personalansvar samt särskilda specia
-
listroller inom organisationen. Vid förändringar i verk-
samhetens strategi och vid väsentliga investeringsbeslut 
beaktas alltid våra väsentliga hållbarhetsområden, där 
det primära fokuset är på hur en sådan förändring kan 
påverka omsorgstagare och deras närståendes upple
-
velse av våra omsorgstjänster.  
Under året har ett antal hållbarhetsrelaterade frågor 
behandlats i kvalitets- och hållbarhetsutskottet. Dessa är 
kategoriserade utifrån Ambeas väsentliga hållbarhets
-
områden i följande punktlista.  
Begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar
• Sätta vetenskapligt baserade mål i enlighet med  
Science Based Targets initiative (SBTi)
• Uppföljning av klimatmål
• Klimatdata och klimatrapportering för 2024
• Hållbarhetsrelaterade krav vid nybyggnation
Omsorgstagare och uppdragsgivare
• Resultat från undersökningar bland omsorgstagare 
och uppdragsgivare
Ansvarsfullt företagande
• Uppdatering av styrdokument
Övergripande hållbarhetsstyrning
• Implementation av ESRS-linjerad hållbarhets- 
rapportering
• Integration av Validias hållbarhetsarbete och 
rapportering 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 56
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 57 =====

GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade 
resultat i incitamentssystem
Ambea har ett bonussystem för koncernledningen där 
20 procent utgör individuella mål kopplat till hållbarhet 
och kvalitet. För att bonus ska utgå enligt parame-
tern hållbarhet och kvalitet, krävs dessutom ett högre 
resultat än föregående år av Ambeas kvalitetsindex, 
som även redovisas som mått under S4- Konsumenter 
och slutanvändare för att följa upp negativ påverkan 
inom området. Det totala bonusutfallet reduceras med 
10 procent om kvalitetsindex understiger 90 procent av 
föregående års resultat. Bonussystemet och dess utfall 
beslutas av styrelsen.
GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet
Tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet innebär att 
Ambea har etablerat processer för att identifiera, före-
bygga, begränsa och redovisa hur vi hanterar faktisk 
och potentiell negativ påverkan på människor och miljö. 
Påverkan kan uppstå både i vår egen verksamhet och i 
värdekedjan. 
Ambeas process för tillbörlig aktsamhet beskrivs i 
olika delar av hållbarhetsrapporten, se tabell 2.
TABELL 2: UPPLYSNINGSKRAV KOPPLADE TILL TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet  Upplysningskrav Sidnummer 
Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 
ESRS 2 SBM-3 
ESRS 2 SBM-3-E1 
ESRS 2 SBM-3-S1 
ESRS 2 SBM-3-S4 
56, 61–62, 77, 84–85, 92
Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV-2 
ESRS 2 SBM-2 
ESRS 2 IRO-1 
ESRS 2 MDR-P  
E1-1 
S1-1 
S4-1 
G1-1 
S1-2 
S4-2
56, 60–64, 76–77, 82–83, 89–90, 
94
Att identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO-1 
ESRS 2 SBM-3 
ESRS 2 SBM-3-E1 
ESRS 2 SBM-3-S1 
ESRS 2 SBM-3-S4 
61–64, 77, 84–85, 92
Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS 2 MDR-A 
E1-3 
S1-4 
S4-4
76–77, 84, 91–92
Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det ESRS 2 MDR-M 
E1-5  
E1-6 
S1- 6 
S1-9 
S1-10 
S1- 14 
S1-16 
S1-17 
S4 – MDR-M
78–79, 85–88, 92
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 57
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 58 =====

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över 
hållbarhetsrapportering
Vi har etablerat en koncernövergripande struktur för 
data insamling, kvalite tssäkring och rapportering i enlig-
het med gällande regelverk och interna styrdokument. 
Processen är anpassad till våra olika verksamhetsområ-
den, men följer gemensamma principer för styrning och 
kontroll i enlighet med policyn för hållbarhet. Struktu-
ren säkerställer att insamlad information är korrekt, 
kon  sekvent och spårbar, samt att det finns ett robust 
sys tem för intern kontroll och kvalitetssäkring i linje med 
ESRS krav.
Risker kopplade till hållbarhetsrapporteringen för 
2025 har identifierats och hanteras av styrgruppen för 
implementering av ESRS. Alla risker bedöms först utifrån 
en skala (låg, medel, hög) och presenteras därefter för 
styrgruppen som fattar beslut om vilka åtgärder som 
ska vidtas. Åtgärderna integreras sedan i relevanta 
processer, styrdokument och rutiner. Vid behov har 
håll barhetsrapporteringsriskerna lyfts till kvalitets- och 
hållbarhetsutskottet. Framöver kommer risker kopplat 
till hållbarhetsrapportering att integreras i vår övergri-
pande riskhanteringsprocess. För 2025 är den primära 
hållbarhetsrapporteringsrisken kopplad till Ambeas 
decentraliserade rapporteringsprocess där varje affärs-
område ansvarar för insamling av data och information 
och sedan rapporterar in till koncernen. Risken handlar 
om att metodiken för datainsamling kan variera mellan 
länder och att tillförlitligheten kan påverkas av kompe-
tensnivå och datatillgänglighet. För att minimera risken 
för felaktigheter finns dataansvariga i varje bolag som 
ansvarar för lokal kvalitetssäkring. Innan data aggrege-
ras till koncernnivå ansvarar respektive lokalt områdes-
ansvarig för den slutliga kvalitetsgranskningen, vilket 
innebär en tvåstegsprocess med både lokal och central 
kontroll.
För klimatdata används ett systemstöd som omfattar 
samtliga affärsområden vilket minskar risken för inkon-
sekvent rapportering. I systemet sker både insamling av 
data och sammanställning av klimatbokslut. Systemstö-
det säkerställer tydlig ansvarsfördelning, spårbarhet av 
ändringar samt dokumentation av kvalitetssäkring. 
Vi har även tagit fram koncerngemensamma tolk nin-
gar av numeriska datapunkter för att skapa enhetlighet 
i rapporteringen och minska risken för att indikatorer 
tolkas på olika sätt. Samtliga länder deltar dessutom i 
granskningen av innehållet innan hållbarhetsrapporten 
publiceras, vilket ytterligare stärker tillförlitligheten. Sty-
relse och ledningsgrupp informeras löpande om even-
tuella brister i rapporteringen samt om de risker som 
identifierats i processen för framtagande av koncernens 
års- och hållbarhetsredovisning. 
Strategi
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja
Ambea är det kunskapsledande omsorgsbolaget i 
Nor den. Vi har en hundraårig historia av att utveckla 
om sorgen i samhället. Vår verksamhet utgår alltid från 
om sorgstagarnas behov och vi är en viktig samarbets-
partner till den offentliga sektorn. På grund av en 
växan  de och åldrande bef olkning förväntas behovet 
av omsorg öka kraftigt de kommande åren. Denna 
ut veck ling ger oss goda möjlighet er att fortsätta förnya 
och förbättra omsorgen och skapa mervärde för både 
omsorgstagare och samhället i stort.
Vi fokuserar på kompetensutveckling, tydliga koncept 
och strukturerade ramverk inom våra affärsområden 
för att säkra förutsättningar för en omsorg som är både 
högkvalitativ, individanpassad och kostnadseffektiv. Vi 
satsar på utveckling och tillväxt inom områden där vi är 
starka, och väljer bort områden där det finns låg utveck-
lingspotential. För att möta samhällets behov arbetar vi 
utifrån fyra strategiska fokusområden: 
• Vi erbjuder omsorgstjänster med kunden i fokus 
• Vi levererar kvalitet genom kompetens
• Vi skapar tid för omsorg
• Vi accelererar innovation och välfärdsteknologi
Hållbarhetsarbetet är en central del i vårt uppdrag, där 
vi prioriterar våra väsentliga områden inom klimat, våra 
medarbetare, omsorgstagare och ett ansvarsfullt företa-
gande. Dessa områden är integrerade i vårt strategiska 
ramverk, med stort fokus på vårt kvalitetsarbete som 
omfattar och berör både medarbetare och omsorgsta-
gare. Våra omsorgstagare styr hur vi utvecklar våra 
tjäns ter och vi arbetar ständigt med att öka förståelsen 
för deras behov och önskemål.
Ambea har totalt 41 118 medarbetare och verksamhet 
i Sverige, Norge, Danmark och Finland, se S1-6 för geo-
grafisk fördelning av medarbetare. Ambea är verksamt 
inom branschen Vård och omsorg (med ESRS-sektorko-
den HHC) och koncernens nettoomsättning under 2025 
uppgick till 16 039 MSEK. Våra uppdragsgivare återfinns 
främst inom offentlig sektor och består av kommuner 
och regioner men även privata vård- och omsorgsaktörer 
samt friskolor. Genom dessa uppdragsgivare erbjuder vi 
omsorgstagare ett brett utbud av tjänster; äldreomsorg, 
omsorg inom funktionsnedsättning, stöd vid psykosocial 
problematik, bemanning och kompetensutveckling.  
Under 2025 förvärvades vårdbolaget Validia i Finland, 
som också tillhandahåller omsorgsrelaterade tjänster, 
liknande de tjänster som ingår i Ambeas övriga verksam-
heter.
Vi har satt upp ett antal hållbarhetsmål kopplade till 
våra väsentliga hållbarhetsområden. Målen omfattar 
hela koncernen, inklusive Validia som successivt kommer 
att integreras. Vårt klimatmål inkluderar även vår värde-
kedja och indirekta utsläpp, se avsnitt E1 för fullständig 
redovisning av utsläppskategorier. 
Vi utvärderar regelbundet hur våra tjänster och affärs-
om råden bidrar till att uppfylla våra hållbarhetsmål och 
anpassar strategin vid behov för att möta förändrade 
krav och förväntningar från intressenter. 
Ambeas nuvarande tjänster bedöms kunna utvecklas 
i linje med antagna hållbarhetsmål, som också är en vik-
tig del i att möta de behov som finns hos våra omsorgs-
tagare och andra nyckelintressenter. Vi har nyligen 
anta git vetenskapligt baserade klimatmål och anslutit 
oss till SBTi, vilket kommer kräva åtgärder och anpass-
ningar av vår verksamhet. När målen brutits ner på 
affärsområdesnivå kommer en bedömning göras i vilken 
omfattning det påverkar utformningen och utförandet 
av våra tjänster. Givet vår verksamhet och strategi har vi 
identifierat påverkan på klimatet, våra egna medarbe-
tare, omsorgstagare och hur vi bedriver vår verksamhet 
som våra väsentliga hållbarhetsområden. Se respektive 
tematiskt område för mer information. Vi bedömer att 
det i nuläget inte finns några kritiska utmaningar eller 
projekt i befintlig affärsstrategi som skulle hindra oss 
att uppnå antagna mål och fortsätta utvecklas inom 
hållbarhetsområdet.  
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 58
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 59 =====

Ambeas värdekedja
Vår påverkan genomsyrar hela värdekedjan 
och omfattar inte bara vår egen verksamhet, 
utan även både de uppströms och nedströms 
aktiviteter som vi är involverade i. Uppströms 
handlar det om samarbeten och relationer med 
våra direkta leverantörer, underleverantörer och 
övriga partners. Nedströms ligger fokus på vårt 
arbete gentemot uppdragsgivare – såsom kom
-
muner och regioner – samt omsorgstagare och 
deras närstående. På så sätt tar vi ett helhets
-
grepp om ansvaret i hela värdekedjan. För att 
säkerställa en relevant affärsmodell och strategi 
förs löpande dialoger med nyckelintressenter i 
hela värdekedjan. I vilka forum och kanaler som 
information samlas in redogörs i tabellen för 
intressentdialog i SBM-2.  
Uppströms 
Samarbete med leverantörer, för att  
minska klimatpåverkan och säkra god etik 
och ansvarstagande i hela värdekedjan 
Nyckelaktiviteter
 • Råvaror, jordbruk och djurhållning 
 • Mat och förbrukningsvaror 
 • Transporter 
 • Energi
Intressenter
 • Leverantörer 
 • Matproducenter 
 • Tillverkningsföretag
Väsentliga frågor
E1  Energi 
E1  Begränsning av klimatförändringar
Egen verksamhet 
Tillsammans skapar vi trygg och  
hållbar omsorg som räker till alla 
 
Nyckelaktiviteter
 • Omsorgstjänster för äldre och 
funktionsnedsatta 
 • Stöd vid psykosocial problematik 
 • Kompetens och bemanning I välfärden 
 • Kompetensutveckling och utbildning 
 • Boenden och kontor 
 • Fordon och transporter
Intressenter
 • Medarbetare 
 • Uppdragsgivare och kommuner 
 • Fackliga organisationer 
 • Ägare, investerare och banker 
 • Politiker och myndigheter 
 • Övriga intressenter
Väsentliga frågor
S1  Arbetsvillkor  
S1  Lika behandling och möjligheter för alla  
E1  Anpassning till klimatförändringar 
G1  Företagskultur
Nedströms 
Vi gör världen lite bättre  
en människa i taget 
 
Nyckelaktiviteter
 • Avfall och återvinning 
 • Pendlingsresor
Intressenter
 • Kunder och omsorgstagare 
 • Anhöriga och närstående 
 • Samhället
Väsentliga frågor
E1  Begränsning av klimatförändringar 
S4   Personlig säkerhet för konsumenter och 
slutanvändare 
S4   Informationsrelaterad konsekvenser för 
konsumenter och slutanvändare 
S4   Social inkludering av konsumenter och 
slutanvändare
Medarbetare Råvaror Leverantörer Transport Kunder och omsorgstagare Samhället
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 59
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 60 =====

Genom vår verksamhet skapar vi en tryggare vardag för 
våra omsorgstagare och tillhandahåller tjänster till kom-
muner och regioner för att möta behovet av omsorgs-
tjänster. För Ambeas investerare förväntas vår verksam-
het generera långsiktigt värde och vara en finansiellt 
attraktiv investering över tid.
Våra leverantörer och deras arbete är en viktig del i 
vår värdekedja. Vi väljer aktivt etablerade leverantörer av 
förbrukningsmaterial, livsmedel och andra nödvändiga 
varor och ställer krav på att de efterlever Ambeas grund
-
läggande värderingar och ställningstaganden kring 
ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i enlighet med 
vår uppförandekod. Innan vi skriver avtal med nya leve
-
rantörer kräver vi att de följer vår uppförandekod, eller 
har en egen kod med motsvarande krav. Vi vill också att 
de kan visa att de arbetar med kvalitet och miljö på ett 
systematiskt och effektivt sätt.
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
Vi värdesätter en nära och kontinuerlig dialog med våra  
huvudintressenter: omsorgstagare och närstående, upp
-
dragsgivare, medarbetare, investerare, leverantörer samt 
samhällsaktörer. För att kunna leverera omsorg av hög
-
sta kvalitet är det avgörande att vi och våra intressenter 
förstår varandras behov. Vi har etablerat en strukturerad 
och kontinuerlig dialog med våra intressenter, där de 
ges möjlighet att framföra sina synpunkter och idéer 
genom flera olika kanaler – exempelvis via kundombud 
för omsorgstagare och närstående, återkommande 
kvalitetsmätningar, avvikelserapportering samt samver
-
kansforum. Dessa forum och kanaler stärker samarbetet 
och skapar förutsättningar för ständig förbättring och 
utveckling av våra tjänster. Genom ökad transparens 
och ett tydligt ansvarstagande bygger vi långsiktigt 
förtroende. Samtidigt får vi värdefulla insikter om vilka 
hållbarhetsfrågor som intressenterna prioriterar och hur 
vårt arbete som omsorgsgivare uppfattas, vilket bidrar 
till att vi kan anpassa och utveckla vår verksamhet i linje 
med deras förväntningar.
Den kunskap vi får genom intressentdialogerna är 
ett centralt underlag för att vi ska kunna identifiera och 
bedöma vår påverkan på människor och miljö. Resulta-
ten används i utvecklingen av både affärsmodell och 
strategi, och integreras i koncernens kvalitets- och håll
-
barhetsledningssystem. På så sätt bidrar intressenternas 
perspektiv till förbättringsarbete på både operativ och 
strategisk nivå. 
Exempel på hur intressentdialog påverkat 
affärsmodellen och strategiska prioriteringar:
• Ökat fokus på digitalisering och välfärdsteknik för att 
möta behov från både omsorgstagare och med ar  be-
tare.
• Nya initiativ för att stärka personalhälsa och arbets-
miljö, som svar på återkommande synpunkter från 
medarbetarenkäter.
• Anpassningar i äldreomsorgens verksamhetsutveckling 
för att bättre möta kommuners efterfrågan på kost
-
nadseffektivitet och kvalitet.
Intressentdialogen utgör därmed ett strukturerat och 
effektivt verktyg som vi aktivt använder för att utveckla 
både vår affärsmodell och verksamhet. Genom syste-
ma tiska dialoger säkerställer vi att vår utveckling sker 
i takt med förväntningarna från kunder, samhälle och 
andra nyckelintressenter, vilket i sin tur bidrar till att 
skapa långsiktigt värde och förtroende. 
TABELL 3: INTRESSENTGRUPPER OCH KANALER
Intressegrupp Forum och kanal Frågor som diskuteras 
Omsorgstagare och närstående Mötesforum, dialog vid inflytt samt uppföljning under boendetiden Trygg och säker vård och omsorg av hög och jämn kvalitet
Uppdragsgivare, kommuner Upphandlingar, tillväxtdiskussioner, samverkansmöten samt avtalsuppföljningar Entreprenadkontrakt, nyetableringar samt utveckling, utbildning och föreläsningar
Övriga uppdragsgivare/kunder Upphandlingar, dialog och möten med beställare, workshops och utvecklingsgrupper, dialog med deltagare Utbildning och handledning, utmaningar och behov inom kompetensområdet, utveckling av arbetsplat-
ser, uppföljning av insatser, online och mobila arbetssätt
Medarbetare Mötesforum i grupp samt individuella möten Anställning, kompetens, utveckling samt arbetsmiljö
Fackliga organisationer Samverkan enligt kollektivavtal Villkor, avtal, organisationsförändrinar, utveckling
Ägare, investerare, analytiker och banker Årsstämma, års- samt kvartalsredovisning, investerarträffar Verksamhetens drift, utveckling och kvalitet
Leverantörer Avtal och uppförandekod Kvalitet, säkerhet och effektivitet i produktion, beställning och leverans, etiska och ansvarsfulla inköp
Utbildningsinstitutioner Samverkan och projekt för forskning och utveckling, praktik Utveckling och ökad kvalitet omsorgstjänster, praktik
Intresseorganisationer Samarbeten kring evenemang samt sponsring Synliggöra olika grupper samt motverka fördomar och okunskap
Politiker och myndigheter Möten, debatter, opinionsbildning, föreläsningar Verksametsinnehåll, kvalitet, samsyn samt att bidra till lösningar av välfärdsutmaningar
Media, journalister och allmänhet Intervjuer, debatt, opinionsbildning, föreläsningar Transparens, förmedla kunskap om vården och omsorgen
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 60
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 61 =====

Styrelsen och ledningsgruppen får löpande information 
om resultaten från våra intressentdialoger, där även 
in sikter från samtal med berörda intressentgrupper inklu
-
deras. Informationen förmedlas via våra olika utskott 
och ligger till grund för diskussioner kring eventuella 
stra tegiska förändringar samt för beslut om andra nöd-
vändiga åtgärder. På så vis säkerställs att viktiga syn-
punk ter från intressenter tas tillvara i företagets fortsatta 
utveckling.
Dialog med medarbetare
Våra medarbetare utgör ryggraden i vår verksamhet 
och är avgörande för vår långsiktiga framgång. För att 
säkerställa att deras perspektiv, intressen och rättigheter 
får genomslag, genomför vi strukturerade och återkom
-
mande dialoger – exempelvis individuella samtal med 
närmaste chef, avdelningsmöten och årliga medarbe
-
tarundersökningar. Genom att aktivt lyssna och ta vara 
på medarbetarnas synpunkter bidrar vi till att utveckla 
verksamheten och forma vår strategi så att den ligger i 
linje med både personalens och organisationens behov.
Dialog med omsorgstagare och närstående
För att säkerställa att våra tjänster möter omsorgstaga-
res behov och förväntningar genomför vi strukturerade 
dialoger, uppföljningar och återkommande undersök
-
ningar med särskilt fokus på trygghet och kvalitet i 
vår den. Den insamlade informationen utgör ett centralt 
underlag i vårt kvalitetsarbete och används systematiskt 
för att utveckla och förbättra våra tjänster samt för att 
säkerställa att omsorgstagares rättigheter respekteras 
och integreras i hur verksamheten utformas. 
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter och förhållandet till strategi 
och affärsmodell
Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen, 
som genomfördes under 2024 och uppdaterades under 
2025, utgör grunden för vårt strategiska hållbarhetsar
-
bete. Genom analysen har vi identifierat vår verksam-
hets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Dessa 
utgörs av: klimatförändringar (E1), våra medarbetare (S1 
Den egna arbetskraften), uppdragsgivare, omsorgsta
-
gare och närstående (S4 Konsumenter och slutanvän-
dare) samt ansvarsfullt företagande (G1), se tabellen 
nedan. Processen för den dubbla väsentlighetsbedöm
-
ningen beskrivs i avsnitt IRO-1. För mer information om 
hur de väsentliga hållbarhetsfrågorna förhåller sig till 
vår strategi och affärsmodell, se respektive hållbarhets
-
ämne.
ESRS­standard och väsentligt ämne Underämne Påverkan eller finansiell väsentlighets  Tidsaspekt Värdekedja
ESRS E1 Klimatförändringar • Anpassning till klimatförändringar
• Begränsningar av klimatförändringar
• Energi
Negativ faktisk påverkan Kort, medel, lång Hela värdekedjan
ESRS S1 Den egna arbetskraften • Arbetsvillkor
• Lika behandling och möjligheter för alla
Negativ och positiv potentiell påverkan
Finansiell risk
Kort, medel, lång Egen verksamhet
ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare • Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare
• Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare
• Social inkludering av konsumenter och/eller slutanvändare
Negativ och positiv potentiell påverkan
Finansiell möjlighet och risk
Kort, medel, lång Nedströms
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande • Företagskultur
• Korruption och mutor
• Skydd för visselblåsare
Negativ potentiell påverkan Kort, medel, lång Hela värdekedjan
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 61
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 62 =====

Affärsmodellens resiliens
Vår strategi och affärsmodell är utformade för att lång-
siktigt möta och hantera de mest väsentliga hållbarhets-
frågorna för verksamheten. Även om en särskild resiliens-
analys enligt ESRS-riktlinjer ännu inte har genomförts, 
visar våra befintliga risk- och väsentlighetsanalyser, 
till sammans med kontinuerliga intressentdialoger, att 
affärsmodellen är motståndskraftig mot de identifierade 
på verkan, risker och möjligheter. Detta ger oss en stabil 
grund för att proaktivt och systematiskt arbeta vidare 
med hållbarhetsfrågorna och stärka vår förmåga att 
hantera framtida utmaningar.
Två väsentliga hållbarhetsfrågor – den egna arbets-
kraften samt konsumenter och slutanvändare – bedöms 
potentiellt att kunna ha en hög finansiell effekt om inga 
förebyggande och riskreducerande åtgärder vidtas. Givet 
de åtgärder som redan genomförs, bedöms dessa dock 
i nuläget inte ha någon betydande finansiell effekt. För 
vidare beskrivning av hur påverkan, risker och möjlighe
-
ter hanteras och vilka åtgärder som vidtas, se respektive 
tematisk ESRS-standard. Se avsnitt IRO-1 för detaljerad 
information om hur den finansiella effekten av risker och 
möjligheter har bedömts.
Under kommande rapporteringscykler kommer vi 
vi dare utveckla vår resiliensanalys för att mer syste ma-
tiskt kunna kvantifiera och bedöma hur strategin och 
affärsmodellen står emot risker och möjligheter över 
olika tidshorisonter.
Eftersom detta är första gången som vi rapporterar 
enligt ESRS har det inte skett några förändringar i hur vi 
rapporterar påverkan, risker och möjligheter.
IRO­1 Påverkan, risker och möjligheter
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och 
be dö ma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Allmänt om processen
Under 2024 genomförde vi en dubbel väsentlighetsbe-
dömning i syfte att identifiera de hållbarhetsfrågor där 
vår verksamhet har störst påverkan på samhället och 
våra intressenter – omsorgstagare och närstående, 
medarbetare, uppdragsgivare, ägare, leverantörer och 
samhällsaktörer - samt hur vår verksamhet i sin tur 
påverkas av vår omvärld. Bedömningen kommer att 
ses över i samband med vår ordinarie årliga riskbedöm
-
ningsprocess och uppdateras vid behov, exempelvis vid 
förändringar i verksamheten. 
För att få en så komplett bild som möjligt av vår 
påverkan, risker och möjligheter har hela värdekedjan 
inkluderats i analysen – uppströms, vår egen verksam
-
het och nedströms. Bedömningarna har baserats på 
nyckelpersoners kunskap om verksamheten, interna 
styrdokument, intressentdialoger, marknadsrapporter 
och omvärldsanalyser. Externa konsulter har bistått i 
processen. Den dubbla väsentlighetsbedömningen ses 
också som ett värdefullt verktyg i vårt arbete med tillbör
-
lig aktsamhet då den informerar oss om var i värdeked-
jan vår mest väsentliga påverkan uppstår.
Förståelse för kontext 
Bedömningen inleddes med att vi noggrant definierade 
rapporteringskontexten och kartlade aktiviteterna i både 
vår värdekedja och affärsmodell. Syftet var att identi
-
fier a de mest kritiska och påverkningsbara nyckelaktivi-
teterna, och därigenom lyfta fram de hållbarhetsfrågor 
som är mest relevanta för vår dubbla väsentlighetsbe
-
dömning. Genom detta tillvägagångssätt säkerställde vi 
att analysen omfattade hela verksamhetens påverkan 
och att inget väsentligt område förbisågs.
Kartläggningen utgör också en viktig del i arbetet 
med tillbörlig aktsamhet för att säkerställa att vi inklude-
rar alla relevanta områden i bedömningen. Vår värde- 
kedja definieras i avsnitt SBM-1 Strategi, affärsmodell 
och värdekedja. Tidigare genomförd intressentanalys 
och intressentdialoger har utgjort viktiga underlag. En 
extern omvärldsanalys identifierade vilka hållbarhetsfrå
-
gor som branschorganisationer bedömer som väsentliga 
samt vilka relevanta regelverk som kan påverka vår 
verksamhet. Intressentdialogerna bidrog till att identi-
fie ra prioriterade hållbarhetsområden och hur dessa 
intressentgrupper påverkas av vår verksamhet. Baserat 
på denna information sammanställdes en bruttolista 
över hållbarhetsfrågor som grund för den fortsatta 
bedömningen.
Metodik för bedömning
Metodiken för den dubbla väsentlighetsbedömningen 
bygger på principerna och rapporteringskrav från ESRS. 
Bedömningen har baserats på kartläggning av värde
-
kedjan, nyckelpersoners kunskap om verksamheten, tidi-
gare väsentlighetsbedömningar, interna styrdokument, 
intressentdialoger, marknadsrapporter, omvärldsanaly
-
ser samt underlag från ämnesexperter.
Väsentlig påverkan
En hållbarhetsfråga bedöms som väsentlig ur ett så 
kallat påverkansperspektiv om den innebär faktisk eller 
potentiell, positiv eller negativ, påverkan på människor 
eller miljö på kort, medellång eller lång sikt. Bedömnin-
gen av påverkan omfattar både vår egen verksamhet 
och vår värdekedja, inklusive produkter, tjänster och 
affärsrelationer. I bedömningarna har vi haft ett extra 
stort fokus på vår kärnverksamhet eftersom vi tillhanda-
håller tjänster till personer som kan vara extra utsatta 
i samhället och/eller är i behov av stöd och omsorg. 
Påverkan har utvärderats på en femgradig skala utifrån 
allvarlighetsgrad och sannolikhet. Allvarlighetsgraden 
fastställs baserat på parametrarna skala, omfattning 
och återställbarhet. För bedömning av positiv påverkan 
inkluderades endast aspekter som förbättrar människors 
liv eller miljö. Åtgärder för att mildra negativa påverkan 
har inte beaktats.
Finansiell väsentlighet
Risker och möjligheter har identifierats utifrån resursbe-
roenden i värdekedjan, och verksamhetens karaktär. En 
hållbarhetsfråga är finansiellt väsentlig om den innebär, 
eller kan förväntas innebära, en väsentlig finansiell effekt 
på vår verksamhet på kort, medellång eller lång sikt. I 
bedömningen utvärderades risker och möjligheter på en 
femgradig skala baserat på storlek på finansiell effekt 
och sannolikhet för att risken eller möjligheten inträffar. 
En risk eller möjlighet har bedömts väsentlig om den 
bedöms kunna ha en finansiell effekt om 100–200 MSEK 
på EBITDA över tid. De identifierade hållbarhetsriskerna 
är bedömda utifrån dubbla väsentlighetsanalysen.
Tröskelvärden
Tröskelvärden för att fastställa väsentliga hållbarhets-
frågor baserades på en metodik framtagen av externa 
konsulter. För påverkansväsentlighet gav parametrarna 
skala, omfattning, återställbarhet och sannolikhet ett 
värde på en femgradig skala. För finansiell väsentlighet 
gav parametrarna finansiell effekt och sannolikhet ett 
värde på en femgradig skala. Tröskelvärdena för att 
identifiera de väsentliga hållbarhetsfrågorna bestämdes 
sedan utifrån en balans mellan påverkan på människor 
och miljö och finansiell effekt på vår verksamhet. Vid 
validering av resultaten från analyserna genomfördes en 
rimlighetskontroll för att säkerställa att tröskelvärden är 
relevanta ur ett helhetsperspektiv.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 62
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 63 =====

Validering och godkännande av dubbel 
väsentlighetsbedömning
Processen för att fastställa våra väsentliga hållbarhets-
frågor genomfördes som en serie workshops för både 
påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. To talt 
genomfördes fyra workshops med representanter från 
våra affärsområden, koncernens ledningsgrupp samt 
HR, Kvalitet och Finans. Workshoparna leddes av externa 
konsulter som även dokumenterade processen. En avslu-
tande valideringsworkshop genomfördes med lednings-
gruppen för att bekräfta bedömningarna och fastställa 
resultatet av vilka hållbarhetsfrågor som identifierats som 
väsentliga för verksamheten. En slutlig intern kontroll av 
resultatet genomfördes av de personer som deltagit i 
respektive delmoment. Resultatet validerades av externa 
experter utifrån branschpraxis. Dubbla väsentlighetsana-
lysen godkändes slutligen av Ambeas styrelse.
Integration av resultat
Resultaten från den dubbla väsentlighetsbedömningen 
har integrerats i koncernens strategiska planering och 
kommer successivt att integreras i våra övriga riskhan-
teringsprocesser. Detta säkerställer att vi aktivt arbetar 
med vår påverkan och våra risker kopplade till klimat-
förändringar, våra medarbetare, omsorgstagare och 
ansvarsfullt företagande.
De identifierade riskerna har integrerats i vår koncern-
övergripande riskhantering och anpassats till vår eta b l e-
rade metodik för riskbedömning. Det innebär att kli  mat-
relaterade risker, risker kopplade till kompetens för sörj ning, 
samt risker inom kvalitet och affärsetik har analyserats 
och klassificerats utifrån sannolikhet, kon sekvens och 
tidshorisont. Dessa risker hanteras i en lig het med befintlig 
riskhanteringspolicy och rapporte ras till styrelsen, Revi-
sionsutskottet samt kvalitets- och hållbar hetsutskottet. 
Riskbedömningarna används som underlag i scenario-
analys, krisberedskap samt affärskontinuitet. 
Bedömningen har även tydliggjort möjligheter inom 
hållbarhetsområdet, särskilt kopplat till vår kärnverksam-
het och det ökade omsorgsbehovet i samhället. Den 
be kräftar vårt pågående arbete för att utveckla vår 
verk samhet, utöka vår kapacitet och stärka våra tjänster 
till personer i behov av omsorg, stöd och vård. Processer 
för att identifiera nya möjligheter kommer att integreras 
i våra affärsutvecklingsprocesser, där den dubbla väsent-
lighetsbedömningen utgör ett centralt verktyg. 
Vidare har den strategiska planeringen på koncern-
nivå uppdaterats för att inkludera hållbarhetsaspekter 
från väsentlighetsbedömningen. Vid affärsplanering och 
budgetering beaktas nu hållbarhetsrisker och affärsmöj-
ligheter på ett systematiskt sätt. Mått kopplade till prio-
riterade väsentliga ämnen har även börjat integreras i 
kvalitets- och hållbarhetsledningssystemet, vilket stärker 
rapporteringen framåt.
Förändringar under året
Under 2025 har inga väsentliga förändringar gjorts i 
processen för den dubbla väsentlighetsbedömningen 
förutom mindre uppdateringar och vidare förankring av 
resultatet inom organisationen.
Under året förvärvades det finska bolaget Validia, 
som har en liknande verksamhet som övriga affärsom-
råden inom koncernen. Valida har sedan tidigare ge -
nom fört en dubbel väsentlighetsbedömning och i sam-
band med förvärvet har resultatet av denna grans kats 
och bedömts vara förenligt med Ambeas resultat. För att 
tydliggöra vilka hållbarhetsområden och upplysnings-
krav som fortsatt är relevanta för Validia att rapportera 
på har ett integrationsprojekt av verksamheten och 
dess processer genomförts. Den koncernövergripande 
väsentlighetsbedömningen kvarstår därmed som giltig 
och fortsatt relevant för verksamheten.
IRO-1 E2-E5 Bedömning icke väsentliga 
hållbarhetsområden
Följande avsnitt beskriver hållbarhetsområden som inte 
har identifierats som väsentliga i den dubbla väsentlig-
hetsbedömningen. Bedömningarna har utgått från hela 
värdekedjan och genomfördes av vår interna arbets-
grupp med representanter från respektive affärsenhet 
samt med stöd av extern kompetens. Ingen särskild 
konsultation, riktade samråd eller dialog med potentiellt 
berörda samhällen har genomförts kopplade till områ-
dena miljöföroreningar, vatten och marina resurser, 
biologisk mångfald eller cirkulär ekonomi. Vi kommer 
att årligen se över och uppdatera våra bedömningar, 
samtidigt som vi kontinuerligt bevakar och anpassar 
oss efter förändringar i relevanta regelverk och gällande 
branschpraxis.
IRO-1 E2 Miljöföroreningar
Vi har bedömt potentiell och faktisk påverkan på män-
niskor och miljö relaterad till föroreningar, samt eventu-
ella risker och möjligheter inom området. Bedömningen 
omfattade hela värdekedjan, inklusive tillverkning av 
medicinskt material och engångsmaterial, transporter till 
och från verksamheterna samt hantering av kemikalier i 
den egna driften. Fokus låg på utsläpp och spridning till 
luft, vatten och mark samt rutiner för inköp, förvaring, 
användning och avfallshantering av kemiska produkter. 
Resultatet visade att vi inte har någon väsentlig påver-
kan, risker eller möjligheter kopplade till miljöförore-
ningar.  
IRO-1 E3 Vatten och marina resurser
Vi har bedömt potentiell och faktisk påverkan på män-
niskor och miljö relaterad till vatten och marina resurser, 
samt eventuella risker och möjligheter inom området. 
Bedömningen baserades på hela värdekedjan, vilket 
omfattar tillverkning av medicinskt förbrukningsmaterial, 
vattenanvändning i den egna verksamheten kopplat till 
den dagliga driften och inköp av marina resurser i form 
av måltider till omsorgstagare. 
Baserat på insamlade data och vår kärnverksamhet 
har ingen väsentlig påverkan, risker eller möjligheter 
identifierats.
IRO-1 E4 Biologisk mångfald
Bedömningen om påverkan, risker och möjligheter 
kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster 
baserades på hela värdekedjan och den verksamhet 
som bedrivs. En översiktlig screening genomfördes av 
vilka anläggningar som potentiellt kan påverka biologisk 
mångfald. Det har inte genomförts någon screening av 
viktiga påverkansfaktorer som kan leda till förlust av bio-
logisk mångfald (så som klimatförändringar, förändrad 
sötvattenanvändning eller invasiva arter och förore-
ningar). Påverkan kopplad till arters tillstånd, ekosystems 
omfattning och tillstånd och beroenden av ekosystem-
tjänster har inkluderats i den samlade bedömningen av 
biologisk mångfald. Denna bedömningsmetod motive-
ras av den typ av verksamhet som vi driver och för de 
geografier där vi är verksamma.  
Riskbedömningen inkluderade inte fysiska, omställ-
nings- eller systemrisker. Konsultation med berörda 
samhällen kopplat till användning av gemensamma bio-
logiska resurser och ekosystem har inte utförts. Utifrån 
genomförd bedömning har det framkommit att vi inte 
har några anläggningar i eller nära områden med käns-
lig biologisk mångfald. Negativ påverkan i värdekedjan 
kan dock inte uteslutas men bedöms vara begränsad 
givet vår verksamhet och geografiska läge. 
Resultatet av bedömningarna påvisar ingen väsent-
lig påverkan, risker eller möjligheter. Det har därför inte 
heller gjorts någon ytterligare utvärdering av behovet 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 63
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 64 =====

av att genomföra åtgärder för att begränsa förlusten av 
biologisk mångfald. 
IRO-1 E5 Resursanvändning av cirkulär 
ekonomi
Vi gjorde en översiktlig granskning av verksamheten för 
att bedöma påverkan, risker och möjligheter kopplade 
till cirkulär ekonomi och resursanvändning i hela värde-
kedjan. Bedömningen omfattade resursinflöden, resurs-
utflöden och avfall, inklusive plast-, mat- och medicinskt 
avfall samt skyddsutrustning. Ingen väsentlig påverkan, 
risker eller möjligheter relaterade till resursanvändning 
och cirkulär ekonomi identifierades. 
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder 
som omfattas företagets hållbarhetsrapport
Tabellerna nedan visar de upplysningskrav som ingår i 
vår hållbarhetsrapport 2025 och vilka upplysningskrav 
som kommer från annan EU-lagstiftning. Beskrivning 
av hur vi har identifierat och bedömt vilka upplysningar 
som ska ingå i rapporten återfinns i avsnittet IRO-1.
Upplysningskrav  Sidor 
ESRS 2 Allmänna upplysningar 
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 54
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 54
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 55
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 56
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 57
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 57
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 58
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 58
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 60
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 61
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 62–63
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 64–69
MDR-P
Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras
76, 82, 89, 
94–95
MDR-A
Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor
76, 84, 91–92, 
95
MDR-M
Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor
78–81, 86–88, 
92–93, 95
MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 77, 85, 92
ESRS E1 Klimatförändringar
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 77
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 76
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 76
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 77
E1-5 Energianvändning och energimix 78
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 79
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Ej relevant
E1-8 Intern koldioxidprissättning Ej relevant
E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 64
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 65 =====

Upplysningskrav  Sidor 
ESRS S1 Den egna arbe
tskraften
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 82
S1-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare och deras företrädare angående inverkningar 82–83
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 83–84
S1-4
Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna 
arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 84
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 85
S1-6 Uppgifter om företagets anställda 85–86
S1-7 Uppgifter om arbetstagare i företagets egen arbetskraft som inte är anställda Infasning
S1-8 Kollektivförhandlingarnas omfattning och social dialog 86
S1-9 Mångfaldsindikatorer 87
S1-10 Tillräckliga löner 88
S1-11 Socialt skydd Infasning
S1-12 Personer med funktionsnedsättning Infasning
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Infasning
S1-14 Mått för arbetsmiljö 88
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Infasning
S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 88
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 88
ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 89
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 89–90
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 90–91
S4-4
Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller 
konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 91
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 92
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 94–95
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 95
G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 95
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 65
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 66 =====

Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som icke-väsentliga.
Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/väsentlighet
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning
i styrelserna punkt 21 d
Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 
2020/1816 ( 5 ), bilaga II
 55
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence  
(tillbörlig aktsamhet) punkt 30
Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 57
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till 
fossila bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 
2022/2453 ( 6 ), tabell 1: Kvalitativ information 
om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ informa-
tion om sociala risker
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
Ej relevant
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till 
kemikalieproduktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med  
anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 
( 7 ), bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimat-
neutralitet senast 2050 punkt 14
Förordning (EU) 2021/1119, 
artikel 2.
77
ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referens-
värdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g
Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, 
kommissionens genomförandeförord-
ning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatförändrings-
relaterad omställningsrisk: Exponeringar-
nas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och 
återstående löptid
Delegerad förordning (EU) 77
ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser 
punkt 34
Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, 
kommissionens genomförandeförordning 
(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför 
handelslagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, 
artikel 6
77
ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad 
efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) 
punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej relevant
ESRS E1-5 Energi- förbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 78
ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksam-
heter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 
40–43
Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej relevant
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 66
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 67 =====

Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/väsentlighet
ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 
2, 3 punkt 44
Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, 
Kommissionens genomförandeförordning 
(EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför 
handelslagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet 
efter sektor, utsläpp och återstående löptid
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, 
artiklarna 5.1, 6 och 8.1
79
ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgas-
utsläpp punkterna 53–55
Indikator nr 3 tabell 1 i
bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 
Kommissionens genomförandeförordning 
(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför 
handelslagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: anpassningsmått
Delegerad förordning (EU) 2020/1818, 
artikel 8.1
80
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxid-
krediter punkt 56
Förordning (EU) 2021/1119, 
artikel 2.1
Ej relevant
ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimat-
relaterade fysiska risker punkt 66
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1818, bilaga II till delegerad förord
-
ning (EU) 2020/1816
Infasning
ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut 
och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för 
betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, 
punkt 66 c
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 
2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utan
-
för handelslagret – Klimatförändringsrelaterad 
fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk
Infasning
ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på 
sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser 
punkt 67 c
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, 
kommissionens genomförandeförordning 
(EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimat
-
omställningsrisk utanför handelslagret: Lån 
mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens 
energieffektivitet
Infasning
ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimat-
relaterade möjligheter punkt 69
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1818
Infasning
ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som för-
tecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt 
register över utsläpp och överföringar som släpps ut i 
luft, vatten och mark, punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 
Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1
Ej väsentlig
ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser  
punkt 9
Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga Ej väsentlig
ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga Ej väsentlig
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten 
punkt 28 c
Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 67
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 68 =====

Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/väsentlighet
ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per netto-
intäkter av egen verksamhet punkt 29
Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer 
punkt 24 b
Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i 
haven punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 
24 d
Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete 
punkt 14 f
Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga Ej relevant
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete 
punkt 14 g
Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej relevant
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 
punkt 20
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 82
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor 
som behandlas i Internationella arbetsorganisatio
-
nens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
94
ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra  
människohandel punkt 22
Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Ej relevant
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatso-
lyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 84–85
ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i  
samband med personalfrågor punkt 32 c
Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 83
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbets-
relaterade olyckor punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
88
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av  
skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Infasning
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 
97 a
Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
88
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 68
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 69 =====

Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/väsentlighet
ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 88
ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I 88
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter och 
OECD:s riktlinjer punkt 104 a
Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förord-
ning (EU) 2020/1818
88
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller 
tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 
punkt 17
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer 
punkt 19
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förord
-
ning (EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som 
behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) 
grundläggande konventioner 1–8, punkt 19
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall koppla-
de till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i 
bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer 
för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller 
OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förord
-
ning (EU) 2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter 
punkt 3
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer 
för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer 
punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förord
-
ning (EU) 2020/1818
89
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter 
punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 91
ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 94
ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga 83
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och 
mutor punkt 24 a
Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, 
bilaga
95
ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och 
mutor punkt 24 b
Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 95
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 69
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 70 =====

Miljöupplysningar 
Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning
EU:s Taxonomiförordning ska stödja finansiering av 
håll bara investeringar för att bidra till EU:s klimat- och 
energimål samt tillväxtstrategin, den Gröna Given. 
EU:s taxonomi är ett klassificeringssystem för miljö-
mässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Syftet är 
att guida investerare till att identifiera investeringar som 
bidrar till något av EU:s sex prioriterade miljömål: 
1. Begränsning av klimatförändringar. 
2. Anpassning till klimatförändringar. 
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina 
resurser. 
4. Övergång till en cirkulär ekonomi. 
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar. 
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och 
ekosystem. 
För att en verksamhet ska anses väsentligt bidra till ett 
miljömål måste de tekniska granskningskriterierna för 
aktuell ekonomisk aktivitet och det berörda målet vara 
uppfyllda. Dessutom får ingen betydande negativ påver-
kan ske på övriga miljömål, samtidigt som kraven på 
sociala minimiskyddsåtgärder måste tillgodoses.
Taxonomirapporteringens omfattning
För redovisningen av verksamhetsåret 2025 utgår vi 
från förordning 2020/852 och de delegerade akterna 
EU 2021/2139 och EU 2023/2486, gällande EU:s sex 
miljömål, samt redovisningsprinciperna angivna i EU 
2021/2178. 
Vi tillämpar även de förändringar som ges av delege-
rad akt EU 2026/73. Detta är en del av förändringspake-
tet Omnibus I och som syftar till att minska regelverks-
bördan för företag inom EU. Det innebär att vi tillämpar 
väsentlighetsprincipen om 10 procent och använder de 
nya tabellerna för rapportering av nyckeltal. 
Mot denna bakgrund omfattas vår verksamhet av 
miljömål ett och två – Begränsning av klimatföränd-
ringar och Anpassning till klimatförändringar. Följande 
verksamheter har bedömts vara tillämpliga: våra verk-
samheter inom vård och omsorg, sociala tjänster och 
utbildning, NACE-koderna Q87 och P85, vilka omfattas 
av taxonomins miljömål två – Anpassning till klimatför-
ändringar. Våra investeringar och utgifter relaterade till 
leasing av fordon och fastigheter samt underhåll och 
förvaltning av fastigheter omfattas av taxonomin under 
miljömål ett – Begränsning av klimatförändringar. 
I dagsläget bedriver vi ingen verksamhet som omfat-
tas av de resterande fyra klimatmålen och rapporterar 
därför inget under vare sig omfattning eller förenlighet 
för dessa.   
Sammanfattningsvis ser vi att 69 procent av våra 
kapitalutgifter omfattas av taxonomin. Av dessa har 
vi kapitalutgifter som bedöms vara icke väsentliga då 
dessa härrör från aktiviteter som tillsammans utgör cirka 
två procent. 87 procent av våra driftsutgifter har även 
identifierats att omfattas av taxonomin. Även kopplat 
till detta nyckeltal har vissa omfattade aktiviteter fallit ut 
som icke-väsentliga då de tillsammans utgör cirka nio 
procent av våra driftsutgifter. 
Resultatet i sin helhet presenteras i nedan.   
Omfattade verksamheter 
Våra huvudsakliga verksamheter består av vård och 
omsorg, bemanning inom vård och omsorg samt 
utbildning. Våra ekonomiska verksamheter omfattas i 
12.1 Vård och omsorg med boende samt 11. Utbildning. 
För att väsentlig bidra till miljömål 2 (klimatanpassning) 
krävs att de fastigheter vi använder är anpassade till 
klimatförändringar. Enligt rådande klimatscenarion ser 
vi en riskexponering som ökar på lång sikt om åtgärder 
inte införs för att anpassa fastigheterna till ett föränd-
rat klimat. Läs mer om vårt arbete med klimatrisk- och 
sårbarhetsanalyser inom ramen för klimatscenarioan-
alys, upprättad i enlighet med kraven i den delegerade 
akten EU 2021/2139 bilaga A, i avsnitt E1. Eftersom vi inte 
äger och förvaltar alla fastigheter, där verksamheten 
bedrivs, kan rådigheten över klimatanpassningsåtgär-
der bli begränsad. Våra affärsområden ställer krav på 
ändamålsenliga verksamhetslokaler som lever upp till de 
arbetsmiljökrav som krävs för att bedriva en säker och 
hälsosam verksamhet, även i ett förändrat klimat.  
Tillämpning av taxonomin 
Huvudsakliga verksamheter under miljömål 1: 
Begränsning av klimatförändringar
Vår huvudsakliga verksamhet omfattas inte under miljö-
mål 1. Trots det finns det andra sätt där vi engagerar oss 
och bidrar till begränsning av klimatförändring inom 
ramen för sin verksamhet, exempelvis genom åtagandet 
att arbeta efter vetenskapligt baserade klimatmål. Mer 
om det finns beskrivet i avsnittet E1.
Huvudsakliga verksamheter under miljömål 2: 
Anpassning till klimatförändringar. 
Under miljömål 2: anpassning till klimatförändring åter-
finns två av våra verksamheter, 12.1 Vård och omsorg 
med boende samt 11. Utbildning. Förutsättningarna för 
att rapportera omsättning, kapitalutgifter eller drifts-
utgifter under miljömål 2 skiljer sig åt för dessa två 
verksamheter beroende på om de utgör anpassnings-
verksamheter eller möjliggörande verksamheter. Såväl 11 
Utbildning som 12.1 Vård och omsorg med boende anses 
utgöra anpassningsverksamheter under taxonomiför-
ordningens miljömål 2. För anpassningsverksamheter är 
endast kapital- och driftutgifter för åtgärder som syftar 
till att öka verksamhetens motståndskraft mot fysiska 
och icke-fysiska risker kopplade till klimatförändringarna 
relevanta. Sådana åtgärder ska bygga på bland annat 
klimatrisk- och sårbarhetsanalys som står i proportion till 
verksamheten. Eftersom vi inte äger de fastigheter där vi 
bedriver äldreomsorg och utbildningsverksamhet, ligger 
ansvaret för att genomföra klimatrisk- och sårbarhetsa-
nalyser samt nödvändiga anpassningsåtgärder vanligt-
vis hos fastighetsägarna. Följaktligen är det inte aktuellt 
för Ambea att rapportera någon omsättning eller några 
kapital- eller driftsutgifter för sådana anpassningsverk-
samheter.
Övriga verksamheter under taxonomin 
Taxonomin erbjuder flera möjligheter att redovisa kapi-
tal- och driftsutgifter som hållbara. Förutom de utgifter 
som är direkt kopplade till våra kärnverksamheter – vård 
och omsorg, bemanning inom vård och omsorg samt 
utbildning – har vi även kartlagt följande områden:
• Kapital- och driftsutgifter som är en del av en plan för 
att utvidga andelen verksamheter som omfattas av 
taxonomin eller göra det möjligt för ekonomiska verk-
samheter som omfattas av taxonomin att bli förenliga 
med kraven i taxonomin inom fem år. 
• Inköp av produkter från ekonomiska verksamheter som 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 70
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 71 =====

omfattas av taxonomikraven samt enskilda åtgärder 
som gör det möjligt för verksamheterna att bli koldiox-
idsnåla eller minska växthusgasutsläpp. 
Verksamhet 7.7
Vi har identifierat väsentliga kapitalutgifter och driftsut-
gifter kopplade till 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. 
Kapitalutgifter består av tillkommande, avslutade och 
omvärderade leasingkontrakt av fastigheter. Driftsutgif
-
terna består av korttidsleasing. 
Verksamhet 7.3
Vi har identifierat väsentliga driftsutgifter kopplade 
till 7.3 Installation, underhåll och reparation av ener
-
gieffektiv utrustning (byte av fönster, dörrar, isolering, 
belysning, luftkonditionering, vattenuppvärmning, 
vattenkranar). Dessa utgifter består av reparation och 
underhåll av hyreslokaler under året, så som: fönster, 
dörrar, belysning, luftkonditionering, vattenuppvärmning 
och vattenkranar. 
Verksamheter som bedömts vara icke­
väsentliga
Utöver den ovan redovisade omfattningen som bedömts 
som väsentlig har vi även identifierat följande omfatt-
ning som bedömts som icke-väsentlig.  
Kapitalutgifter har identifierats som svarar mot verk-
samheterna 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar 
och lätta motorfordon, 7.3 Installation, underhåll och 
reparation av energieffektiv utrustning, 7.4 Installation, 
underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i 
byggnader samt 7.6 Installation, underhåll och repara
-
tion av tekniker för förnybar energi. Utgifterna avser dels 
laddstationer som under år 2025 installerats i anslutning 
till annans fastighet, dels utbyte av bergvärmepumpar 
i fastigheter där vi bedriver vår verksamhet. Åtgärderna 
bedöms svara mot beskrivningarna under verksamhets
-
koderna 6.5, 7.3, 7.4 och 7.6 i den delegerade förord-
ningen på klimatområdet och vår slutsats är därför att 
kapitalutgifterna omfattas av taxonomin. Då dessa 
utgifter kumulativt endast utgör två procent av Ambeas 
kapitalutgifter har verksamheterna inte bedömts vara 
väsentliga att vidare upplysa om.   
Vidare har även driftsutgifter som svarar mot verk-
samhetskoderna 6.5, 7.4, 7.5, 7.6 och 9.3 identifierats då 
utgifterna bedöms svara mot beskrivningen under den 
aktuella verksamhetskoden i den delegerade förordnin-
gen på klimatområdet. Driftutgifterna kopplade till 
dessa koder avser bland annat kortsiktigt leasingkontrakt 
för fordon, underhåll och driftkostnader för laddstatio
-
ner samt konsulttjänster för energirelaterade åtgärder i 
annans fastighet. Dessa utgifter utgör kumulativt endast 
nio procent av Ambeas totala driftsutgifter enligt taxo-
nomins definition och har därmed inte bedömts vara 
väsentliga att vidare upplysa om. 
Bedömning av taxonomiförenlighet 
För de utgifter som har identifierats bedömer vi att 
det inte går att fastställa förenlighet med taxonomin i 
nu läget. Eftersom våra kapitalutgifter inom taxonomin 
främst avser inköp av produkter och leasing kopplat till 
verksamheter som omfattas av taxonomin, är Ambea 
beroende av information från leverantörer och hyresvär
-
dar för att kunna avgöra taxonomiförenlighet. Då dessa 
parter inte har kunnat tillhandahålla tillräckliga uppgifter 
om hur deras verksamheter uppfyller de tekniska gransk
-
ningskriterierna, har vi inte haft möjlighet att göra en 
sådan bedömning inför årets rapportering.
Redovisningsprinciper 
Omsättning 
De redovisade beloppen avser koncernens totala netto-
omsättning och är beräknade enligt de redovisningsprin
-
ciper som tillämpas i vår årsredovisning för 2025. Dessa 
belopp motsvarar posten nettoomsättning i koncernens 
resultaträkning, som återfinns i den finansiella redo vis  -
 
ningen not K2.  Eftersom Ambea inte har någon om sät-
tning som omfattas av EU:s taxonomi, har ingen del 
av nettoomsättningen kunnat kopplas till någon av 
verk samheterna enligt de delegerade förordningarna för 
miljömål 1 till 6.
Kapitalutgifter 
De redovisade beloppen avser förvärv av materiella och 
immateriella anläggningstillgångar under 2025, innan 
eventuella avskrivningar, omvärderingar eller nedskriv
-
ningar, och exklusive justeringar för förändringar i verkligt 
värde. I dessa belopp ingår aktiverade leasingavtal, 
rörelseförvärv samt övriga förvärv som genomförts under 
räkenskapsåret, dock exklusive goodwill. Mer utförlig 
information om investeringarna återfinns i not K7, K13 
och K14 i den finansiella redovisningen. Beloppen har 
allokerats utifrån konton och fakturor som är kopplade till 
projekt som omfattas av taxonomin. För verksamhet 7.7 
har belopp hämtats från leasingredovisningssystemet. 
Den betydande ökningen av kapitalutgifter som 
omfattas av aktivitet 7.7 förklaras av nya leasingavtal 
som har aktiverats i samband med förvärv.
Föregående års omfattning av redovisade kapitalut-
gifter under kod 6.5 var ej att vänta under innehavande 
räkenskapsår. Under räkenskapsåren 2023–2024 genom
-
fördes betydande investeringar i att byta ut fordonsflot-
tan. Innevarande räkenskapsår ligger i slutet av denna 
satsning och vi ser därmed en betydligt mindre andel 
kapitalutgifter under kod 6.5 för räkenskapsåret 2025.
Driftsutgifter 
Taxonomins definition av driftsutgifter skiljer sig från den 
definition som används i övrig finansiell rapportering. De 
redovisade beloppen för 2025 avser utgifter för underhåll 
och reparation av teknisk utrustning, vårdutrustning 
samt övriga inventarier och anläggningstillgångar som 
är nödvändiga för verksamhetens löpande drift. Därut-
över inkluderas kostnader för byggnadsunderhåll och 
kortsiktiga leasingavtal för fastigheter som har kostnads
-
förts under året. 
Räkenskapsårets kostnader för kortfristiga leasingav-
tal för fastigheter utgör en del av driftsutgifterna, dock 
ej leasing av lågt värde. För information om kortfristiga 
leasingavtal, se not K7 i den finansiella redovisningen. 
Beloppen har tillskrivits genom konton samt fakturor 
hänförliga till projekt som tillfaller under taxonomin. 
Tabellerna på nästa sida visar en sammanfattning 
och redovisning av Capex respektive Opex. Aktiviteterna 
som redovisas i tabellen är de som fallit ut som väsent
-
liga, enligt ovan resonemang.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 71
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 72 =====

SAMMANFATTADE CENTRALA RESULTATINDIKATORER 
Räkenskapsår 2025
KPI (1) Totalt (2)
Andel verksamhet 
som omfattas av 
taxonomikrav (3)
Verksamheter 
förenliga med 
taxonomikrav (4)
Andel verksamhet 
förenliga med 
taxonomikrav (5)
Fördelning av taxonomi­
förenliga verksamheter 
per miljömål
Andel möjliggöran­
de verksamhet (12)
Andel omställnings­
verksamhet (13)
Verksamheter som 
inte har bedömts 
då de ansetts vara 
icke–väsentliga (14)
Verksamheter förenliga 
med taxonomin under 
föregående räkenskaps­
år (2024) (15)
Andel verk–samheter 
förenliga med taxono­
min under föregående 
räkenskapsår (2024) (16)
Begränsning av klimatförändringar (6)
Anpassning till klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %
Omsättning 16 039 0% – – – – – – – – – – – – –
Kapitalutgifter (CapEx) 2 450 66% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% – – 2,3% 0 0%
Driftsutgifter (OpEx) 253 78% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% – – 8,7% 0 0%
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 72
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 73 =====

CAPEX 
Rapporterad KPI Kapitalutgifter
Räkenskapsår 2025
KPI (1) Kod (2)
Taxonomiomfattad KPI 
(andel taxonomiomfat­
tade kapitalutgifter) (3)
Taxonomiförenlig KPI 
(monetärt värde av  
kapitalutgifter) (4) 
Taxonomiförenlig 
KPI (andel av   
kapitalutgifter) (5) 
Mijlömål för taxonomi­
förenliga ekonomiska 
verksamheter
Möjliggörande 
verksamhet (12)
Omställnings­
verksamhet (13)
Andel taxonomiförenlig­
het i rapporterad taxo­
nomiomfattning (14) 
Begränsning av klimatförändringar (6)
Anpassning till klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Text  % MSEK % % % % % % % (E där så är  
tillämpligt)
(T där så är  
tillämpligt) %
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 66% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% – – 0%
Summa förenlighet per miljömål    – – – – – –    
Total KPI (kapitalutgifter) 66% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% – – 0%
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 73
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 74 =====

OPEX 
Rapporterad KPI Driftsutgifter
Räkenskapsår 2025
KPI (1) Kod (2)
Taxonomiomfattad KPI 
(andel taxonomiomfat­
tade driftsutgifter) (3)
Taxonomiförenlig KPI 
(monetärt värde av 
driftsutgifter) (4) 
Taxonomifören­
lig KPI (andel av 
driftsutgifter) (5) 
Mijlömål för taxonomi­
förenliga ekonomiska 
verksamheter
Möjliggörande 
verksamhet (12)
Omställnings­
verksamhet (13)
Andel taxonomiförenlig­
het i rapporterad taxono­
miomfattning (14) 
Begränsning av klimatförändringar (6)
Anpassning till klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Text  % MSEK % % % % % % % (E där så är  
tillämpligt)
(T där så är  
tillämpligt) %
7.3 Installation, underhåll och 
reparation av energieffektiv 
utrustning 
CCM 7.3 20% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - - 0%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 58% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - - 0%
Summa förenlighet per miljömål     - - - - - -    
Total KPI (driftsutgifter) 78% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - - 0%
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 74
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 75 =====

ESRS E1 Klimatförändringar
Ambeas verksamhet är värderingsstyrd med en 
kultur som bygger på regelefterlevnad och en 
transparent dialog. När det gäller miljö anpassar 
vi verksamheten till klimatförändringar och stäl-
ler om till fossilfritt. För att nå våra klimatmål är 
samarbeten med uppdragsgivare, myndigheter, 
leverantörer, företag och fackliga organisationer 
viktiga. Lika viktig är vår egen innovationsför-
måga och starka ambition att minimera påver-
kan på planetens resurser. 
IRO­1 E1 Påverkan, risker och möjligheter
Den dubbla väsentlighetsbedömningen har tydligt visat 
att vår verksamhet påverkar klimatet på flera sätt: dels 
genom de växthusgasutsläpp som uppstår i vår dagliga 
drift och inköp av varor och tjänster, dels genom behovet 
av att anpassa våra verksamhetslokaler till ett föränder-
ligt klimat. Dessutom bidrar vår energianvändning till 
klimatpåverkan, vilket gör att vi kontinuerligt behöver se 
över och utveckla våra rutiner för att minska vår klimat-
påverkan och öka energieffektiviteten. För närmare 
be skriv ning av metodik och process för den dubbla 
väsent lighetsbedömningen, se avsnitt IRO-1.  
Vår verksamhet bidrar negativt till klimatförändring-
ar na genom de växthusgasutsläpp som uppkommer 
såväl från vår egen drift som från hela värdekedjan. 
Efter som vi bedriver verksamhet i ett stort antal fastighe-
ter leder det sammantaget till betydande energianvänd-
ning och därmed ökade utsläpp av växthusgaser. Utöver 
detta tillkommer utsläpp från transporter relaterade till 
omsorgsinsatser, inköp av varor och tjänster samt från 
avfallshantering. Om vi inte anpassar verksamheten 
till stigande temperaturer riskerar våra omsorgstagare, 
särskilt äldre, att drabbas av negativa hälsoeffekter vid 
exempelvis värmeböljor. 
Bedömningen av Ambeas påverkan på klimatföränd-
ringar baserades på interna dialoger med fastighetsför-
valtning, inköp och HR, samt externa källor som Ener gi- 
 myn digheten och relevanta forskningsrapporter. Våra 
klimatberäkningar följer Greenhouse Gas Protocol 
(GHG-protokollet) med operativ kontroll som konsolide-
ringsansats och marknadsbaserad beräkningsmetod 
för Scope 2. För mer detaljer om dessa beräkningar och 
utsläpp, se avsnitt E1-6.
Klimatscenarioanalys
För att förstå hur risker och möjligheter kan utvecklas i 
framtiden genomförde vi en klimatscenarioanalys under 
2025. Två tänkbara scenarier har använts i analysen där 
det ena berättar en framtid när världen lyckas uppnå 
Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen 
till under 2 °C till år 2100. Det andra är ett scenario 
där världen fortsätter förbränna stora mängder fossila 
bränslen och den globala medeltemperaturen kan öka 
med över 3 °C till år 2100. 
Klimatscenarioanalysen följer Task Force on Climate- 
related Financial Disclosures (TCFD) riktlinjer och upplys-
ningskraven i ESRS. Analysen har genomförts i tre steg: 
exponerings-, sårbarhets- och resiliensanalys. Expone-
ringsanalysen omfattar både akuta och kroniska fysiska 
klimatrisker på landnivå för verksamheten i Sverige, Dan-
mark och Norge, samt omställningsrisker och möjlighe-
ter på koncernnivå. Det finska nyförvärvet Validia ingick 
inte i analysen. Analysen har fokuserat på vår egen 
verk samhet, även om värdekedjan beaktats avseende 
fastighetsförvaltning och inköpta varor och tjänster.
De två utsläppsscenarier som använts följer de så 
kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP):
• SSP5­8.5: Ett högt utsläppsscenario som representerar 
en ”fossilbaserad utveckling”, och klimatförändringar-
nas effekter blir mer påtagliga och allvarliga. Analysen 
av fysiska klimatrisker har genomförts utifrån detta 
scenario. 
• SSP1­2.6: Ett lågt utsläppsscenario där omställnings-
relaterade risker och möjligheter som förändrade regel-
verk, marknadstrender och tekniska innovationer blir 
mer relevanta. 
Analysen använde tre tidshorisonter för att kunna fånga 
in klimatförändringarnas långtgående effekter.
• Kort sikt (2030)
• Medellång sikt (2050)
• Lång sikt (2070)
För att tydligt kartlägga hur exponerad Ambeas verk-
sam het och tjänster är för olika fysiska klimathot har vi 
använt data från World Bank Climate Change Know-
led ge Portal samt IPCC:s AR6-projektioner. Analysen 
pe kar ut värmeböljor, kustöversvämningar och ökad 
nederbörd som de mest betydande fysiska riskerna i 
de geografiska områden där vi är verksamma. För att 
identifiera exponeringen mot omställningsrisker och 
möjligheter har vi kombinerat tidigare riskanalyser med 
en aktuell omvärldsanalys. Resultatet visar att Ambea 
är exponerad för flera risker och möjligheter kopplade till 
förändringar inom rykte, teknologi och regelverk. Vi har 
också stärkt relevansen för både fysiska klimathot och 
omställningsrisker genom att ta del av klimatriskanalyser 
utförda av några av Ambeas största hyresvärdar.
För de risker och möjligheter där exponeringen 
bedömdes som störst, genomförde vi en sårbarhetsana-
lys. I sårbarhetsanalysen poängsattes riskerna och möj  - 
ligheternas på en skala från 1–5 baserat på potentiell 
finansiell påverkan och sannolikhet för de tre tidshorison-
terna. Poängen på skalan motsvarar en procentandel av 
EBITA för Ambeas respektive affärsområden och för att 
en sårbarhet skulle bedömas som väsentlig behövde den 
uppskattas till en trea eller mer på poängskalan. 
Flest antal verksamhetslokaler finns i Sverige och 
be drivs av Nytida och Vardaga. Därför avgränsades sår-
barhetsbedömningen för fysiska klimathot till dessa två 
affärsområden. 
Fysiska risker 
Ihållande värmeböljor utgör den största fysiska risken för 
både Nytida och Vardaga, där sårbarheten förväntas 
vara betydande för Nytidas äldre fastigheter redan 2050 
och mycket hög för båda bolagen 2070. Sådana värme-
böljor kan leda till ökad risk för driftstörningar, ökade 
anpassningskostnader, brist på personal samt ställa 
krav på förändrade arbetsrutiner och utökad beredskap. 
För att effektivt hantera riskerna med extremvärme och 
långvariga värmeböljor är det avgörande att affärsom-
rådena upprätthåller en nära och kontinuerlig dialog 
med sina fastighetsägare kring klimatrisker. Detta skapar 
bättre förutsättningar för förebyggande åtgärder i fastig-
heternas klimatskal samtidigt som Nytida och Vardaga 
kan stärka sin planering och beredskap inför extrema 
väderhändelser.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 75
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 76 =====

Klimatrelaterad risk  Riskdrivare Tidshorisont 
Extremväder och ihållande värmeböljor Vid slutet av århundradet väntas Sverige, Norge och Danmark få betydligt 
fler och intensivare värmeböljor samt en kraftig ökning av antal sommarda-
gar. Detta innebär hög exponering för både akuta och kroniska värmerisker, 
vilket kan leda till ökade kostnader för komfortkyla, hälsoutmaningar för 
omsorgstagare och personal samt ökad risk för driftstörningar under som
-
marens högsäsong.
Kort till lång sikt
Kustöversvämningar Fastigheter i lågt belägna områden, särskilt kring Köpenhamn, Malmö/Lund 
och Oslofjorden, har medelhög översvämningsrisk på grund av stigande 
havsnivåer och kraftigare stormfloder. Danmark och södra Sverige har nå
-
got högre exponering, men den totala risken är densamma i hela regionen.
Kort till lång sikt
Nederbördsförändringar Akuta kraftiga regnfall väntas öka, men förändringarna i årlig nederbörd 
är små. 
Kort till lång sikt
Omställningsrisker 
I lågutsläppsscenariot identifierades exponering mot 
varumärkesskada, investerarförlust och ökade kostnader 
för teknikskifte, rapportering och energieffektivisering. 
Möjligheter inkluderar stärkt marknadsposition, tillgång 
till kapital, billigare förnybar energi och ökad efterfrå
-
gan på omsorgstjänster. Sårbarhetsanalysen visar att 
vi är sårbara för omställningsrisken kopplad till ökade 
kostnader för energieffektiviseringsåtgärder på kort sikt. 
Trotsatt vi i stor utsträckning hyr våra verksamhetslokaler 
påverkas både bolaget och dess fastighetsägare av det 
kommande EU-direktivet om byggnaders energipres-
tanda (EPBD). Om detta direktiv implementeras i sin 
nuvarande form kan det innebära omfattande krav på 
energieffektivisering för fastighetsägare. Framför allt 
kan det påverka Nytidas verksamhet eftersom de utövar 
sin verksamma i ett äldre fastighetsbestånd. Även om 
denna risk kan innebära operativa störningar i verksam
-
heten bedöms den inte utgöra något hinder för att vi 
ska nå våra klimatmål. Tvärtom kan det leda till att de 
fastigheter vi hyr kan bli ännu mer energieffektiva och 
hjälpa oss nå våra mål. 
För att säkerställa att vår strategi och affärsmodell 
effektivt hanterar klimatrelaterade risker har vi genom-
fört en resiliensanalys. I denna analys gjorde vi en kvali-
tativ bedömning av hur väl våra befintliga åtgärder kan 
minska identifierade sårbarheter. Varje risk har utvär
-
derats utifrån dess resiliensnivå: inte mildrande, delvis 
mildrande eller fullt mildrande. För de fall där åtgärder 
saknas har vi tagit fram konkreta förslag på aktiviteter 
som kan stärka vår motståndskraft. I följande strategi-
avsnitt beskriver vi vår plan för att hantera dessa utma
-
ningar och säkerställa långsiktig hållbarhet.    
E1-2 Policyer för begränsning av och 
anpassning till klimatförändringar
Ambea har följande policyer för att hantera väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter kopplat till klimatför
-
ändringar:
• Policy för hållbarhet
• Resepolicyn
Policyn för hållbarhet beskriver de mål och åtgärder 
som vi ska fokusera på för att minska våra växthusgasut
-
släpp. Det handlar till exempel om att ställa klimatkrav 
vid inköp och samarbete med leverantörer, effektivisera 
energianvändningen och öka andelen förnybar energi. 
Detta är några av de aktiviteter vi genomför för att 
främja en långsiktigt hållbar omsorgsverksamhet. 
I Resepolicyn beskrivs våra riktlinjer för hur vi ska resa 
för att minska våra tjänsteresors klimatpåverkan. Till 
exempel ska vi ifrågasätta om en resa faktiskt är nöd
-
vändig eller om det finns möjlighet till ett digitalt möte. 
Om resan är befogad ska kollektivtrafik och tåg utnyttjas 
framför bil och flyg. 
GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat 
i incitamentssystem
För information om klimatrelaterade utfall är integre-
rade i Ambeas incitamentssystem, se ESRS 2 GOV-3.
E1-3 Åtgärder avseende väsentlig påverkan, 
risker och möjligheter
För att nå våra klimatmål är samarbeten med uppdrags-
givare, myndigheter, leverantörer, företag och fackliga 
organisationer viktiga. Lika viktig är vår egen inno va-
tions förmåga och starka ambition. Som del av vårt 
kli mat arbete har vi sedan 2024 implementerat ett 
sys temstöd för att mer frekvent kunna mäta och följa 
upp prestationen för varje affärsområde. Vi utvärderar 
våra åtgärder kontinuerligt med våra avdelningar och 
affärsområden och justerar dessa efter behov och ända
-
målsenlighet. Under 2026 kommer vi fortsätta arbeta 
med att effektivisera våra processer kring uppföljning av 
vårt klimatarbete. 
Under året har vi fastställt nya, vetenskapligt baserade 
klimatmål, vilket beskrivs mer ingående i avsnitt E1-4. 
För att möjliggöra att vi når dessa mål genomför vi en 
rad operativa åtgärder och insatser i hela värdekedjan 
som adresserar utsläpp inom Scope 1, Scope 2 och Scope 
3. Dessa åtgärder omfattar både interna processer, 
verksamhetsrutiner och aktiviteter i samarbetet med 
leverantörer och vid inköp, allt med syftet att säkerställa 
en systematisk och långsiktig minskning av vår totala kli
-
matpåverkan. Åtgärderna är inte exakt tidsatta men ska 
genomföras under den period som klimatmålen gäller. 
Samtliga insatser återspeglas i vår hållbarhetspolicy och i 
de dagliga operativa besluten, samt följs löpande upp av 
koncernledningen och kvalitets- och hållbarhetsutskottet.
Prioriterade åtgärder:
• Energieffektiva byggnader: Nya byggprojekt och 
renoveringsprojekt utformas med fokus på förbättrad 
energiprestanda, inklusive isolering, ventilation och 
belysningsuppgraderingar.
• Elektrifiering av transporter: Tjänstebilar som drivs 
med fossila bränslen ersätts gradvis med elfordon, med 
stöd av en utbyggnad av laddningsinfrastrukturen.
• Hållbar upphandling av förbrukningsvaror och 
mat: Utsläpp från inköpta varor och tjänster hanteras 
genom att prioritera produkter och material med lägre 
miljöpåverkan och gynna leverantörer med erkända 
certifieringar. Utsläpp från mat hanteras genom 
menyplanering som tar hänsyn till minskade utsläpp 
utan att göra avkall på näring och kvalitet. 
• Minskning av utsläpp från affärsresor: Vi minskar 
utsläppen från affärsresor genom interna resepolicyer, 
ökad användning av digitala mötesverktyg och en 
övergång till kollektivtrafik där det är möjligt.
• Lågemissionspendling för anställda: Vi uppmuntrar 
aktivt medarbetare att välja klimatsmarta pendlings
-
alternativ genom riktade informationsinsatser och 
kampanjer, system för resestöd, samt genom att ta 
hänsyn till pendlingsmöjligheter när nya arbetsplatser 
planeras och anpassas. 
• Utsläppsuppföljning: Vi fortsätter effektivisera pro-
cesserna för uppföljning av klimatutsläppen.
Vi övervakar åtgärdernas utfall genom interna nyckel-
tal och processer för leverantörsengagemang. Vi har 
också en ambition om att öka vår datakvalitet i Scope 
3 för att öka transparensen och för att bättre kunna 
följa utsläppsminskningar över tid. Vidare har ett arbete 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 76
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 77 =====

påbörjats under året för att kvantifiera effekterna av 
Ambeas klimatåtgärder, arbetet förväntas slutföras 
under 2026. Resultatet från årets åtgärder återspeglas i 
klimatbokslutet, under E1-6 och i utfallet av våra klimat-
mål som redovisas under E1-4. 
Vi har i dagsläget ingen separat investeringsplan med 
särskilt avsatta medel för klimatarbetet. Våra insatser är 
integrerade i den löpande verksamheten, vilket innebär 
att klimatrelaterade kostnader inte redovisas separat. 
Som en del av omställningsplanens utveckling kommer 
vi arbeta för att kunna identifiera och följa upp klimat-
relaterade investeringar och kostnader i den finansiella 
rapporteringen
. 
Strategi 
SBM-3, E1-1  Omställningsplan och väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter och 
förhållande till strategi och affärsmodeller
Vi är medvetna om vikten av att minska vårt klimatav-
tryck genom hela värdekedjan. Både scenarioanalys och 
resultat från den dubbla väsentlighetsbedömningen visar 
att vår verksamhet är sårbar mot framtida stigande tem-
peraturer och ökade krav på energieffektivisering vilket 
skapar starka incitament för oss att arbeta aktivt med 
dessa frågor. Under 2025 har vi därför fastställt veten-
skapligt baserade klimatmål för att reducera våra växt-
husgasutsläpp i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. 
Vår omställningsplan kommer fastställas av styrelsen i 
början av 2026, men redan nu utgör våra vetenskap ligt 
baserade klimatmål en stabil grund för både det pågå-
ende och det framtida omställningsarbetet.
Under 2025 identifierade vi ett antal centrala fokus-
områden för att uppfylla våra mål. Bland annat att 
utveckla mer energieffektiva vårdinrättningar genom 
att ställa krav på miljöcertifiering av fastigheter och 
användning av fossilfri el, elektrifiering av våra transpor-
ter samt säkerställande av en mer hållbar upphandling 
av förbrukningsvaror och mat. Arbetet med fokusområ-
dena sker genom ett antal åtgärder i både värdeked-
jan och den egna verksamheten med syfte att stödja 
arbetet för att nå klimatmålen och att successivt fasa 
ut fossila bränslen. Vi har även påbörjat arbetet med att 
implementera våra klimatmål i samtliga verksamheter. 
Mått och mål
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning 
till klimatförändringar
Vi har sedan 2019 beräknat våra växthusgasutsläpp 
både i vår egen verksamhet och värdekedja. Syftet har 
varit att skapa en förståelse för var i verksamheten de 
största utsläppen uppstår och därmed kunna sätta rele-
vanta mål och styra mot effektiva åtgärder. 
Ambea har sedan tidigare två klimatmål med basår 
2019 och målår 2025:
• Minst 90 procent av Ambeas cirka 1 200 verksamhets- 
och tjänstebilar är eldrivna i slutet av 2025.
• Minska utsläppsintensiteten med 50 procent i Scope 
1, Scope 2 och de relevanta Scope 3-kategorierna 
inköpta varor och tjänster, kapitalvaror och tjänsteresor 
till 2025 (mätt i tCO
2e per MSEK intäkter). 
(Notera att dessa mål inte omfattar Validia, eftersom 
bolaget förvärvades under 2025). 
Fram till 2025 har 75 procent av Ambeas totala for-
donsflotta ställts om till eldrivna fordon, vilket inkluderar 
både verksamhets- och tjänstebilar. Det innebär att vi 
inte nådde målet om att minst 90 procent av fordons-
flottan skulle vara eldriven till 2025. Detta beror främst 
på begränsningar i laddinfrastruktur och elfordonens 
räckvidd, då behoven i vissa verksamheter innebär 
snabba insatser och längre körsträckor. Det finns därför 
vissa tekniska hinder som begränsat omställningen av 
fordonsflottan. Samtliga tjänstebilar har ställts om till 
eldrivna fordon, vilket visar på en tydlig ambition att 
fortsätta omställningen i takt med att tekniken och 
infrastrukturen utvecklas. 
Under 2025 uppgick den totala utsläppsintensiteten 
inom Scope 1, 2 och utvalda kategorier i Scope 3 till 1,83 
tCO
2e/MSEK, vilket är en minskning med 46 procent i 
jämförelse med basåret 2019. Resultatet innebär dock 
att vi inte nådde den önskade målnivån om en minsk-
ning med 50 procent.
Våra tidigare klimatmål löper ut under 2025 och 
därför har vi nu tagit nästa steg i klimatarbetet genom 
att fastställa vetenskapligt baserade klimatmål som 
blivit godkända av Science Based Targets Initiative 
(SBTi). Målen är förenliga med 1,5-gradersmålet enligt 
Parisavtalet och EU:s klimatmål. De har validerats som 
förenliga med det mest ambitiösa målsättningsscena-
riot enligt SBTi:s klassificeringssystem. SBTi:s ramverk för 
målsättning bygger på den senaste klimatforskningen 
från IPCC och översätter den globala växthusgasbudge-
ten till tydliga utsläppsminskningsmål för olika sektorer.
Målen möjliggör effektiv uppföljning av vår håll-
barhetspolicy och speglar vårt åtagande att minska 
växthusgasutsläppen från både den direkta verksam-
heten och värdekedjan. Avgränsningar för målen anges 
genom de scope och utsläppskategorier som inkluderats. 
Basåret har fastställts utifrån ett normalår med normal 
verksamhetsnivå och inkluderar förvärvet av Validia 
som gjordes under 2025. Detta säkerställer att basåret 
är representativt för hela Ambea. Vi har valt att sätta 
endast ett intensitetsmål för Scope 3 eftersom vi bedömt 
detta som mest rättvisande tillvägagångssättet för vår 
snabbt växande verksamhet.  
De nya klimatmålen, med basår 2024 och målår 2034, 
är följande:
• Scope 1: Absolut utsläppsminskning på 58,8 procent 
till 2034
• Scope 2: Absolut utsläppsminskning på 58,8 procent 
till 2034 (marknadsbaserad metod)
• Scope 3: Minskning av utsläppsintensiteten med 63,8 
procent (mätt i tCO₂e per MSEK intäkter) till 2034 för 
inköpta varor och tjänster (3.1), kapitalvaror (3.2), tjäns-
teresor (3.6) och pendling (3.7)
Resultat för basår och innevarande år redovisas i tabell 4 
på nästa sida.
Våra intressenter har inte varit direkt delaktiga i fram-
tagandet av målen, men deras intressen har utgjort 
ett viktigt underlag i vårt beslut att skärpa och förnya 
målen. De åtgärder som vi presenterar i avsnitt E1-3 är 
centrala för att uppfylla målen och för fasa ut fossila 
bränslen. Under 2026 kommer vi beräkna och förtydliga 
respektive åtgärds förväntade effekt. I dagsläget har 
åtgärderna inte utformats baserat på resultatet från 
klimatscenario- och resiliensanalysen, men vi kan redan 
nu se att det finns tydliga synergieffekter. 
Uppföljningen av klimatmålen sker årligen i samband 
med klimatbokslutet, där resultat och framsteg från 
genomförda åtgärder rapporteras till koncernledningen. 
För att stärka återkopplingen till affärsområdena och 
öka tempot i klimatarbetet är vår målsättning att, från 
och med 2026, övergå till kvartalsvisa uppföljningar. 
Med det nya systemstödet för klimatberäkningar får vi 
möjlighet till tätare och mer regelbunden uppföljning, 
vilket ger affärsområdena bättre insyn och snabbare 
återkoppling i klimatarbetet. 
Inom Scope 1 har utsläppen minskat med 35 procent  
i jämförelse med basåret 2024. Detta beror främst på en 
lägre användning av fossila bränslen för både uppvärm-
ning och den egna fordonsflottan. Minskningen visar att 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 77
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 78 =====

strategin att successivt ställa om till eldrivna fordon, i 
kombination med ett kontinuerligt arbete med energi­
effektivisering och övergång till alternativa uppvärm­
ningslösningar, ger tydliga resultat. Även inom Scope 2 
har utsläppen minskat jämfört med basåret, med cirka 
sex procent. Minskningen kan härledas till genomförda 
energieffektiviseringsåtgärder, såsom byte till LED­belys­
ning samt energieffektivare vitvaror. 
Under 2025 visar tre av våra Scope 3­kategorier en 
tydlig förändring jämfört med basåret 2024. Kategori 
3.1 Inköpta varor och tjänster ökade med tre procent 
jämfört med 2024. Detta beror delvis på ökad volym av 
inköp och att produkterna som köpts in har ett högre 
klimatavtryck. Samtidigt har beräkningsmetodiken 
utvecklats under 2025, där kopplingen mellan inköp och 
utsläppsfaktorer stärkts och kvaliteten för insamlade 
data förbättrats.
Vidare har kategori 3.2 Kapitalvaror minskat med 48 
procent jämfört med 2024. Den främsta drivkraften är 
en lägre investeringsnivå som varit under 2025. Under 
2024 genomfördes bland annat en större IT­inv este­
ring som inte återkom 2025, vilket tydligt avspeglas i 
utsläppsresultatet. Detta är en kategori som för många 
verksamheter kan variera kraftigt mellan år eftersom 
större investeringar inte nödvändigtvis görs årligen.
Kategori 3.6 Tjänsteresor visar ett väsentligt lägre 
utfall 2025, då det skett en minskning på 41 procent i 
jämförelse med föregående år vilket främst är kopplat 
till förändringar i beräkningsmetodik och förbättrad 
datakvalitet. Genom tillgång till mer detaljerade och 
tillförlitliga underlag samt uppdaterade utsläppsfaktorer 
har beräkningarna förfinats, vilket har resulterat i lägre 
redovisade utsläpp jämfört med 2024.
Sammantaget resulterar dessa förändringar i en 
utsläppsintensitet på 2,9 tCOe per MSEK nettointäkt, 
vilket är en minskning på 4,8 procent i jämförelse med 
basåret 2024.  
E1-5 Energianvändning och energimix
I tabellen redovisas den totala energikonsumtionen från Ambeas egen verksamhet.
Tabell 4
Energianvändning och energimix, MWh  2025 2024 
Total användning av fossil energi 21 411 26 119 
Andel fossila källor i total energianvändning, %  22,5  26,2
Användning från kärnenergikällor  14 186  18 175
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning %  14,9  18,2
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor ink biomassa  1 120  1 059
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kylning från förnybara källor  58 328  54 418
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke­bränsleenergi  0 0
Total användning av förnybar energi 59 448 55 477
Andel förnybara källor i total energianvändning, % 62,5  55,6
Total energianvändning 95 045 99 771
Ambeas energianvändning för 2025 visar att den totala 
energianvändningen minskade med 4,7 procent, vilket är 
ett resultat av de energieffektiviseringsåtgärder som har 
genomförts under året. Resultatet speglar även Ambeas 
ambitioner om att öka andelen förnybar energi i den 
egna verksamheten, där andel förnybar energi uppgår 
till 62,5 procent under 2025 vilket är en ökning med 7 
procent från 2024. Andel fossil energi har i sin tur mins­
kat med 15,7 procent. 
För mer information om redovisningsprinciper för 
energianvändning och elmix, se scope 1, scope 2 under 
kapitel Redovisningsprinciper nedan.  
Ambea AB (publ) org.nr. 556468­435 4 Årsredovisning med kvalitets­ oc h hållbarhetsrapport 2025 | 78
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 79 =====

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
I tabellen redovisas Ambeas utsläpp i Scope 1, 2 och 3 (år för delmål och mål)  
Retroaktivt År för delmål och mål
Bruttoväxthusutsläpp Basår och föregående år 2024 2025 Förändring, % 2025 2030 2050 Förändring, %
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1 (tCO2e) 2 224 1440 –35 N/A N/A  N/A N/A
Procentandel Scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem, % N/A N/A N/A N/A N/A N/A N/A
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2e) 2 572  2 477 –4  N/A  N/A  N/A N/A 
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2 (tCO2e) 8 679  7 847 –10  N/A  N/A  N/A N/A 
Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp i relevanta Scope 3-kategorier (tCO2e) 51 447 49 328    –4 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 1: Inköp av varor och tjänster 35 187 35 635 1 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 2: Inköp av kapitalvaror 3 206  1 656 –48 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 3: Bränsle-och energirelaterade aktiviteter 2 826  2 246 –21 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 4: Uppströms transporter 324 314 –3 N/A N/A  N/A N/A 
Kategori 5: Avfall 164 341 108 N/A N/A  N/A N/A 
Kategori 6: Tjänsteresor 1 118  663 –41 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 7: Anställdas pendling 8 621  8 473 –2 N/A N/A  N/A N/A
Kategori 8: Tillgångar som leasas i tidigare led N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 9: Nedströms transporter N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 11: Användning av sålda produkter
N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 13: Tillgångar som leasas i senare led N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 14: Franchise N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Kategori 15: Investeringar N/A N/A  N/A N/A N/A  N/A N/A
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 56 242 53 246 –5 N/A N/A  N/A N/A
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 62 349    58 615 –6 N/A N/A  N/A N/A
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 79
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 80 =====

Utsläppsintensitet per nettointäkt 2025   2024 Förändring, %
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2 e/MSEK nettoointäkter)  3,32 3,96 –16
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2 e/MSEK nettoointäkter)  3,65 4,39 –17
Utsläppen i Scope 3, kategori 3.5 (Avfall), ökade med 
108 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror 
främst på att underlaget för 2025 till största del beräk-
nats med hjälp av utgiftsbaserad metod, istället för 
aktivitetsbaserad. För mer detaljerad information om för-
ändringarna inom respektive väsentlig kategori, se E1-4.
Utsläppsintensiteten per nettointäkt har under 2025 
minskat med 16 respektive 17 procent. Resultatet är en 
effekt av de åtgärderna som genomförts under året till-
sammans med förbättrad beräkningsmetodik. Utsläpp-
sintensiteten har beräknats baserat på Ambeas totala 
utsläpp av växthusgaser och koncernens totala nettoin-
täkter 2025, som uppgår till 16 039 MSEK och finns angi-
vet i resultat räkningen i den finansiella r apporteringen. 
Redovisningsprinciper
Klimatredovisningen är upprättad i enlighet med GHG-  
Protokollet, den internationella standarden för beräknin-
gar av växthusgasutsläpp. Utsläppen redovisas i kol - 
dio xid ekvivalenter (CO2e) och omfattar samtliga rele-
vanta växthusgaser:  koldioxid (CO₂), metan (CH₄), 
lustgas (N₂O), samt fluorerade gaser (HFC, PFC, SF₆ och 
NF₃). Beräkningarna baseras på de senaste värdena för 
Global Warming Potential enligt IPCC, med en 100-års 
tidsperiod, vilket möjliggör jämförbarhet mellan olika 
växthusgaser över tid. Klimatbokslutet beräknas utifrån 
operationell kontroll. 
För beräkningar av våra växthusgasutsläpp används i 
första hand aktivitetsbaserade data i kombination med 
utsläppsfaktorer från erkända databaser. När sådan 
data inte är tillgänglig kompletteras beräkningarna med 
kostnadsbaserade metoder och branschdata. Aktivitets-
baserad metod har prioriterats, eftersom det ger en 
högre noggrannhet, medan kostnadsbaserade metod 
säkerställer att rimliga uppskattningar görs i de fall där 
mer detaljerade data saknas.
Årsspecifika data från första januari till sista novem-
ber har använts för årets bokslut. För december har vissa 
antaganden behövt göras eftersom fullständig informa-
tion saknades. För bolagen i Sverige, Danmark och Norge   
har data från december 2024 använts som representativ 
månad för december 2025, medan data för verksamhe-
ten i Finland har baserats på ett genomsnitt av årets 
övriga månader. För ett fåtal aktiviteter där fullständiga 
data funnits över hela perioden har denna använts. 
Scope 1
Scope 1 omfattar våra direkta utsläpp från källor som ägs 
eller kontrolleras av koncernen. Detta inkluderar utsläpp 
från fordon, direkt uppvärmning av lokaler samt läckage 
av köldmedier. 
Utsläpp från fordon beräknas huvudsakligen utifrån 
faktiska utsläppsdata eller literförbrukning, men är i ett 
fåtal fall baserat på uppgifter om körsträckor. I ett fåtal 
lokaler används naturgas, eldningsolja eller biobaserade 
bränslen för uppvärmning. Beräkningarna för dessa 
bygger i första hand på faktiska utsläppsdata eller liter-
förbrukning, men har kompletterats med uppskattningar 
baserat på kostnad där sådana uppgifter inte finns till-
gängliga.  
Källor för Scope 1: Department for Energy Security and 
Net Zero (DESNZ) (2025)
Scope 2
Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från inköpt el, värme 
och kyla. I vår redovisning inkluderas även elförbrukning 
från elbilar som vi äger eller kontrollerar. Utsläppen har i 
första hand beräknats utifrån faktisk användning (kWh), 
och kompletterats med uppskattningar baserade på 
lokalarea. 
I enlighet med GHG-Protokollet redovisas utsläppen i 
Scope 2 med både marknadsbaserad och platsbaserad 
beräkningsmetod.
Marknadsbaserad metod 
Den marknadsbaserade metoden för Scope 2 tar hänsyn 
till specifika elavtal som företag kan teckna, exempel-
vis avtal om fossilfri el. Utsläppsfaktorer reflekterar då 
produktspecificerad el. Om företaget inte har avtal om 
produktspecificerad el används i stället residualmixen, 
vilket representerar den el som återstår i systemet efter 
att specifika avtal beaktats. Under 2025 utgjorde el 
från gröna elcertifikat 38,5 procent av Ambeas totala 
elanvändning (kWh). 100 procent av dessa certifikat är 
baserade på handel med fristående instrument. 
Platsbaserad metod 
När den platsbaserade metoden används reflekterar 
utsläppsfaktorer den genomsnittliga elproduktionen 
inom det geografiska kraftnätet där energin konsumeras. 
Den platsbaserade metoden tar därför inte hänsyn till 
elcertifikat. 
Källor för Scope 2: Association of Issuing Bodies (AIB) 
(2024), DESNZ (2024), Energistyrelsen (2024).  
Scope 3
Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp i uppströms 
och nedströms värdekedja. I vår redovisning exkluderas 
följande kategorier som inte är tillämpliga för vår verk-
samhet:
 
3.8 – Uppströms leasade tillgångar 
3.9 – Nedströms transporter
3.10 – Bearbetning av sålda produkter
3.11 – Användning av sålda produkter
3.12 – Sluthantering av sålda produkter 
3.13 – Nedströms leasade tillgångar
3.14 – Franchise
3.15 – Investeringar. 
För rapporteringsåret 2025 kommer 16 procent av den 
insamlade datan direkt från Ambeas leverantörer. Reste-
rande data baseras på aktivitetsdata (46 procent) och 
utgiftsbaserade data (39 procent).
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 80
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 81 =====

3.1 Inköpta varor och tjänster 
Kategorin omfattar utsläpp från produktion och föräd-
ling av varor och tjänster som köps in för att stödja 
verksamheten. Det inkluderar framför allt medicinsk 
utrustning, läkemedel, förbrukningsmaterial, livsmedel 
och andra varor för måltidsverksamhet, samt tjänster 
kopplade till fastighetsdrift, IT och administration. 
Beräkningarna har gjorts baserat på leverantörsspeci-
fika data, samt viktbaserad metod i så hög utsträckning 
som möjligt. En utgiftsbaserad metod har använts i de 
fall där mer detaljerade data saknas. 
Källor för Scope 3.1: AIB (2024), Agribalyse (3.2), 
(Exiobase (3.8.2), Concito (1.2), DESNZ (2025), Ecoinvent 
(3.12), Idemat (2023, och Normative.
3.2 Kapitalvaror 
Kategorin omfattar större bygg- och underhållsprojekt, 
inköp av maskiner, installationer för drift, IT- och kom-
munikationsutrustning, samt möbler och andra inven
-
tarier. 
Beräkningarna utgår från en utgiftsbaserad metod. 
Källor för Scope 3.2: Exiobase (3.8.2) och Ecoinvent 
(3.12) 
3.3 Energi- och bränslerelaterade utsläpp
Kategorin omfattar uppströms produktion av inköpt 
energi och bränsle som används i verksamheten (pro
-
duktion av energi och bränsle som redovisas i Scope 1 
och 2).  
Beräkningarna utgår i första hand från information 
om faktisk förbrukning av bränsle i liter och energi i kWh. 
Detta har kompletterats med uppskattningar baserat 
på kostnad och lokalarea i de fall där mer detaljerade 
uppgifter inte finns tillgängliga. 
Källor för Scope 3.3: DESNZ (2025) och AIB (2024) 
3.4 Uppströms transporter 
Kategorin omfattar transporter av varor och material 
som transporteras till vår verksamhet.
Beräkningarna utgår från en utgiftsbaserad metod. 
Källor för Scope 3.4: Exiobase (3.8.2)
3.5 Avfall 
Kategorin omfattar utsläpp från hantering av det avfall 
som uppstår i verksamheten. Återvinningsbara metall- 
och elektronikavfall, papper, kartong och andra förpack
-
ningar, plast, organiskt avfall samt övrigt blandat avfall. 
Beräkningarna utgår från aktivitetsbaserad metod, 
där data om avfallets vikt använts. I de fall där data om 
vikt saknats har beräkningarna kompletterats med en 
utgiftsbaserad metod. 
Källor för Scope 3.5: Exiobase (3.8.2), DESNZ, Eco-
invent (3.10)
3.6 Tjänsteresor 
Kategorin omfattar tjänsteresor med hyrbil, taxi, tåg, 
samt flyg. 
Beräkningarna utgår delvis från utsläppsdata direkt 
från resebyrå och delvis från utgiftsbaserad information. 
Källor för Scope 3.6: Exiobase (3.8.2), DESNZ
3.7 Medarbetarnas pendling
Kategorin omfattar pendlingsresor med bil, tåg och buss. 
Beräkningarna baseras på en pendlingsenkät som 
utgått till våra medarbetare, där de fått besvara frågor 
om typ av transportmedel och distans. 
Källor för Scope 3.7: DESNZ 
Biogena utsläpp
I tabellen redovisas biogena utsläpp av koldioxid som 
uppstår från förbränning eller nedbrytning av biomassa. 
Biogena utsläpp omfattar både direkta utsläpp i den 
egna verksamheten (Scope 1), indirekta utsläpp från 
inköpt energi (Scope 2), samt relevanta utsläpp i leveran
-
törsledet (Scope 3). 
2025
Biogena utsläpp i Scope 1, tCO₂e 378 
Biogena utsläpp i Scope 2, tCO₂e 1 171
Biogena utsläpp i Scope 3 , tCO₂e 530
Upplysning E1-7och E1-8 exkluderas från rapporteringen 
då dessa inte är relevanta för Ambea. Under verksam-
hetsåret har vi inte brukat koldioxidkrediter eller tillämpat 
intern koldioxidprissättning. Vi nyttjar infasningsbestäm-
melserna för E1-9 och exkluderar därmed upplysnings-
kravet från denna rapportering. 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 81
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 82 =====

ESRS S1 Den egna arbetskraften
Medarbetarna utgör kärnan i vår verksamhet  
– de ger vård, omtanke och skapar trygghet för 
våra omsorgstagare varje dag. För att möjlig-
göra detta krävs att de har goda arbetsförhål-
landen, trivs, känner sig trygga och har möjlig-
het att växa och utvecklas. Ambea arbetar 
där för systematiskt med arbetsmiljö frågor, 
kompetensutveckling och ledarskapsstöd. 
Detta minskar risken för sjukfrånvaro, minskar 
personalomsättningen samt rekryteringskost
-
nader, samtidigt som det stärker kvaliteten i 
omsorgen. 
Påverkan, risker och möjligheter
I vår dubbla väsentlighetsbedömning har vi identifierat 
arbetsvillkor och likabehandling som särskilt väsentliga 
områden. Dessa frågor är avgörande för vår förmåga att 
bedriva en hållbar och effektiv omsorgsverksamhet. Bris
-
ter kan leda till betydande social påverkan, men också 
få konsekvenser för verksamheten i stort och därmed 
få finansiella påverkan. Arbetsvillkor bedöms kunna ha 
både potentiell negativ och positiv påverkan med kopp
-
ling till finansiella risker relaterade till exempelvis anställ-
ningstrygghet, arbetstider, social dialog, kollektivavtal 
samt hälsa och säkerhet. Att behandla medarbetare 
olika – diskriminering – har potentiell negativ påverkan 
och våra satsningar på utbildning, kompetensutveck
-
ling och ökad mångfald syftar till att minska den risken. 
Ingen negativ påverkan eller risk kopplad till tvångsar
-
bete eller barnarbete har identifierats.
S1-1 Policyer relaterat till den egna 
arbetskraften
De mest relevanta policyerna för våra medarbetare är 
• uppförandekod
• medarbetarpolicy
• policy för arbetsmiljö 
• policy för hållbarhet
• policy för visselblåsning
• rehabiliteringspolicy
• likabehandlingsplan
• policy mot kränkande särbehandling 
• alkohol- och drogpolicy.
Samtliga policydokument har ett definierat syfte och är 
kopplade till vårt arbete med att säkerställa en trygg, 
inkluderande och hållbar arbetsmiljö. Policydokumenten 
gäller samtliga medarbetare inom koncernen, inklusive 
timanställda, konsulter och inhyrd personal. 
Mer information om processen för antagande och 
implementation av policy, finns i avsnitt GOV-1 och om 
forum och kanaler för kontakt med medarbetare och 
dess representanter går det att läsa mer om i avsnitt S1-2. 
Beskrivning av policydokumenten 
Uppförandekoden förtydligar att vi förväntar oss att 
alla medarbetare möter och behandlar varandra uti
-
från principen om att mänskliga rättigheter alltid ska 
res pekte ras och att varje person ska behandlas med 
res pekt, värdighet och omtanke. Efterlevnaden av upp-
förandekodens principer följs upp genom utbildningar, 
interna revisioner och dialog med omsorgstagare och 
medarbetare. Se avsnitt G1-1 för mer information om 
Ambeas uppförandekod. 
Medarbetarpolicyn innehåller vår grundläggande syn på 
medarbetarskap och syftar till att förklara vad medarbe
-
tare kan ha för förväntningar på arbetsgivaren samt vad 
arbetsgivaren har för förväntningar på medarbetarna. 
Policyn för arbetsmiljö syftar till att förebygga arbets-
relaterade skador och ohälsa samt att främja en trygg, 
hälsosam och långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Den lägger 
särskild vikt vid att förebygga hot, våld och belastnings
-
skador. Genom policyn vill vi säkerställa att alla medar-
betare erbjuds en säker och välfungerande arbetsmiljö. 
Här uttrycker vi även våra mål kopplat till arbetsmiljö
-
frågorna. Policy för arbetsmiljö finns för verksamheter i 
Sverige, Norge och Danmark. I Finland finns en hand
-
lingsplan som utarbetats tillsammans med representan-
ter från medarbetarna. 
Policyn för hållbarhet redogör för hur vi säkerställer en 
effektiv och systematisk styrning av hållbarhetsarbete 
i hela koncernen. Den beskriver hur vi ska bedriva vår 
verksamhet relaterat till medarbetarnas välmående, 
mångfald och inkludering samt integration och likabe
-
handling. Policyn beskriver också de nyckeltal som följs 
upp för att få indikation på medarbetarnas välmående. 
Policyn för visselblåsning reglerar hanteringen av de 
anmälningar som inkommer via koncernens visselblåsar-
funktion. Policyn syftar till att säkerställa ett företags-
klimat där medarbetare tryggt och utan rädsla för 
ne  ga ti va konsekvenser kan rapportera missförhållanden, 
som oegentligheter, trakasserier eller brott mot interna 
riktlinjer. 
Rehabiliteringspolicyn beskriver vårt ansvar och våra 
rutiner för att stödja medarbetare vid sjukdom eller ned-
satt arbetsförmåga. Policyn syftar till att tydliggöra vårt 
ställningstagande och informera om förväntningar och 
skyldigheter för arbetsgivare, medarbetare och andra 
involverade parter. I enlighet med gällande lagstiftning 
och arbetsmiljöprinciper är målet att främja en återgång 
till arbetet på ett sätt som är hållbart för individen och 
verksamheten. 
Likabehandlingsplanen bygger på diskrimineringsla-
gen och fastslår att alla medarbetare har ett lika värde 
och ska behandlas utifrån sina individuella förutsättnin-
gar och möjligheter. Planen omfattar samtliga sju disk-
rimineringsgrunder – kön, könsöverskridande identitet 
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan 
tros uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning 
eller ålder. Den syftar till att säkerställa lika möjligheter 
i arbetslivet och förebygga diskriminering och exklude
-
ring. Vi har inte identifierat några grupper av arbetsta-
gare som särskilt sårbara, och därmed omfattas inga 
grupper av särskilda åtaganden i policydokumenten.
Policyn mot kränkande särbehandling omfattar 
samtliga sju diskrimineringsgrunder enligt nationell 
diskrimine ringslagstiftning och fastslår att varje chef är 
ansvarig för att omgående vidta åtgärder för att hantera 
och följa upp fall av kränkande behandling, trakasserier 
eller sexuella trakasserier. 
Alkohol- och drogpolicyn fastställer vår syn, regler 
och rutiner kring bruk av alkohol och droger i arbetslivet. 
Policyn syftar till att skapa en trygg, säker och hälsosam 
arbetsmiljö fri från droger och alkoholpåverkan.
S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare 
och deras företrädare angående påverkan
Vi ger alla medarbetare möjlighet att vara delaktiga och 
påverka sin arbetssituation genom kontinuerliga dialoger 
via etablerade kontaktvägar. Dessa kan vara individuella 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 82
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 83 =====

utvecklingssamtal, arbetsplatsmöten där arbetsmiljö är 
en stående punkt, månadsvis uppföljning av kvalitets-
index, återkommande pulsmätningar samt årliga 
risk be döm ningar kopplat till den fysiska, organisatoriska 
och psykosociala arbetsmiljön. Det sker även individuella 
riskbedömningar som chef eller säkerhetsansvarig ans-
varar för i samarbete med medarbetare. 
Fackförbunden fungerar som medarbetarnas röst och 
är delaktiga i alla betydande beslut som berör medarbe-
tare inom organisationen. Våra chefer samverkar med 
medarbetare och skyddsombud för att säkerställa bred 
delaktighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet på alla 
nivåer.
Teambarometern är ett digitalt pulsmätningsverktyg 
som används för att inhämta synpunkter från alla med-
arbetare inom Ambea-koncernen, inklusive aktiva timav-
lönade, och genomförs sex gånger per år. I våra pulsmät-
ningar utvärderar och mäter vi ledarskapet två gånger 
per år. Målet är att prestera bättre än 80 (skala 0–100) på 
koncernens pulsmätningar avseende ledarskap. 
Vi genomför regelbundna arbetsplatsmöten på varje 
arbetsplats och som leds av arbetsplatsens chef. Utveck-
lingssamtal eller medarbetarsamtal sker regelbundet 
mellan medarbetare och chef där de diskuterar plane-
ring av mål eller arbetsuppgifter samt utvecklingsbehov- 
och möjligheter. Det sker inte personliga utvecklings-
samtal med timanställda medarbetare inom koncernen, 
men dessa medarbetare ingår ofta i arbetsplatsträffar 
där resultat från pulsmätningar presenteras och disku-
teras. Inom dessa träffar kan timanställda uttrycka sina 
perspektiv och åsikter genom samtal med chefer och 
kollegor. Det operativa ansvaret för att säkerställa att 
arbetsplatsmöten och medarbetarsamtal utförs ligger 
hos respektive chef. HR-ansvariga i respektive land har 
ansvar för att samordna processerna medan koncern-
ledningen, där HR-direktören ingår, har det yttersta och 
övergripande ansvaret. 
Lojalitet och engagemang mäts två gånger per år 
genom Employee Net Promoter Score (eNPS), där 
med arbetare och chefer får svara på om de kan 
re kom mendera Ambea som arbetsgivare. Resulta-
ten visar att andelen medarbetare som uppger att 
de skulle rekommendera Ambea har ökat för varje år 
se dan mätningen startade för över fem år sedan. År 
2025 var koncernens eNPS +26 i snitt över året. Målet 
är ett eNPS över 20. 
Medarbetarnas perspektiv är integrerade i vår intres-
sentdialog genom att resultat från pulsmätningar och 
eNPS regelbundet analyseras och ligger till grund för 
konkreta åtgärder och handlingsplaner. Syftet med detta 
är att snabbt identifiera och minska eventuell negativ 
påverkan på medarbetarna samt att skapa en arbets-
miljö där deras synpunkter faktiskt leder till förbättringar 
och utveckling inom organisationen. Se avsnitt SBM-2 
för mer information om hur medarbetare har inkluderats 
i vår intressentdialog.
Vi har nolltolerans mot kränkande särbehandling och 
diskriminering. Om någon har utsatts för eller bevittnat 
trakasserier, diskriminering eller kränkande särbehand-
ling ska detta anmälas och följas upp i enskilda samtal 
med medarbetarens chef. Ärenden om kränkande sär-
behandling följs upp i utvecklingssamtal i Sverige medan 
det i Norge rapporteras genom Aktivitets- och redogö-
relseplikten. I Danmark hanteras det inom arbetsmiljö-
processen.
Utvärdering av kontaktvägar 
Att kontinuerligt utvärdera hur väl våra kontaktvägar till 
medarbetarna fungerar är en del av både våra puls-
mätningar, utvecklingssamtal och arbetsplatsmöten. 
Dessutom har vi en löpande dialog med fackliga rep-
re sen
 tanter som företräder medarbetarnas intressen, 
vilket säkerställer att olika perspektiv fångas upp och tas 
tillvara i organisationen. 
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ 
påverkan samt kanaler där egna 
medarbetare kan uppmärksamma problem
Vi har etablerade rutiner för att uppmärksamma prob-
lem. Som medarbetare kan man rapportera problem 
direkt till närmaste chef, chefens chef eller HR-avdelnin-
gen. Om problemen innefattar misstankar om brott mot 
lagstiftning eller ett allmänintresse finns möjligheten att 
använda vår externa visselblåsarfunktion som möjliggör 
anonym och konfidentiell rapportering. Alla medarbe-
ta re har även möjlighet att själva vända sig till polis eller 
tillsynsmyndighet om brottsmisstankar uppstår. 
Ambeas visselblåsarfunktion
Vi har en koncernövergripande visselblåsarfunktion som 
är och tillgänglig i samtliga länder förutom i Finland. 
Vårt finska bolag Validia har än så länge en egen vissel-
blåsarfunktion som de upprättat sedan tidigare innan 
de var en del av Ambea. Den koncernövergripande 
visselblåsarfunktionen, inklusive Validias, administreras 
av en oberoende och extern aktör. Den kompletteras av 
en policy som beskriver funktionens syfte, tillgänglighet 
och hantering. Information om visselblåsning ingår i 
uppförandekoden. Alla chefer ska årligen informera om 
funktionen och under 2025 har vi satt upp affischer 
med information om visselblåsarkanalen inom alla våra 
verksamheter i Sverige. Informationen finns även på 
vårt intranät. Genom dessa aktiviteter säkerställer vi att 
alla medarbetare känner till och har tillgång till funktio-
nen. Fackförbunden kan även uppmärksamma brister 
kopplade till visselblåsarfunktionen om sådana skulle 
uppstå. Exempel på brister kan vara om medarbetare 
upplever att funktionen inte är känd eller om den inte 
upplevs som pålitlig. I dagsläget finns ingen formell 
process eller policy på plats för att utvärdera i vilken 
utsträckning våra medarbetare anser att visselblåsarka-
nalen är pålitlig, men vi har inte fått några indikationer 
på att så skulle vara fallet i våra etablerade kanaler.  
Anmälningar via visselblåsarfunktionen kan göras 
via webbformulär, telefon, e-post eller brev beroende på 
land. Funktionen är tillgänglig dygnet runt alla dagar 
i veckan. Anmälningarna hanteras av en begränsad 
krets personer som lyder under strikt sekretessåtagande. 
I gruppen ingår särskilt behöriga personer från den 
externa partnern samt Ambeas visselblåsarkommitté. I 
kommittén ingår personer från koncernledningen som 
tar vidare informationen till styrelsen vid behov. Ärenden 
hanteras av handläggarna inom sju dagar från det att 
anmälan inkommit. Processen präglas av stor respekt 
och sekretess, där hänsyn tas till alla berörda personers 
integritet. Beslut om eventuella åtgärder fattas så snart 
som möjligt, alltid med rättssäkerheten i fokus. Den som 
gjort en anmälan får alltid återkoppling – oavsett om 
ärendet bedöms som kvalificerat eller inte. För kvalifice-
rade fall ges dessutom en fördjupad återkoppling senast 
tre månader efter att anmälan registrerats. Anmälningar 
kan göras helt anonymt, och det finns möjlighet till 
fortsatt dialog utan att anonymiteten eller sekretessen 
äventyras. Vi är tydliga med att visselblåsarfunktionen 
hanteras av en oberoende extern part, vilket garanterar 
att anonymiteten respekteras till fullo. Vi arbetar aktivt 
för att alla medarbetare ska känna sig trygga med att 
använda funktionen och våga lyfta frågor eller problem 
utan oro för repressalier.
Under 2025 har 72 fall av visselblåsning registrerats 
inom koncernen, varav 26 kvalificerade. Eftersom kon-
cernen verkar inom vård och omsorg, där kvalitetsbrister 
kan innebära risk för liv eller hälsa och därmed beröra 
allmänintresset, klassas många visselblåsarärenden som 
kvalificerade för att säkerställa en noggrann och rätts-
säker utredning.    
Vi säkerställer att nationell lagstiftning efterlevs, 
tillämpar kollektivavtal och har ett nära samarbete med 
fackliga organisationer. Därmed garanteras att medar-
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 83
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 84 =====

betare får korrekt och skälig ersättning när sådana krav 
uppkommer och bekräftas. 
Vid misstanke om allvarliga oegentligheter eller brott 
mot lagstiftning kan Ambea, utöver interna utredningar, 
även göra polisanmälan eller anmälan till relevant 
tillsynsmyndighet. Medarbetare har alltid rätt att själva 
vända sig direkt till polis eller tillsynsmyndighet om de 
misstänker brott.
S1-4 Risker och möjligheter
Vi genomför årliga åtgärder för att minska negativ 
på ver kan och finansiella risker för medarbetare. Samt-
liga åtgärder syftar till att främja en god arbetsmiljö, vil-
ket är avgörande för vår kärnverksamhet. Uppföljning av 
åtgärdernas effektivitet görs kvartalsvis genom systema-
tiska riskbedömningar, avvikelsehantering, regelbundna 
pulsmätningar, utvärdering vid avslutad anställning och 
intern rapportering. 
Inom vår HR-avdelning finns en verksamhetsplan för 
alla HR-ansvariga som beskriver vilka åtgärder och akti-
viteter alla chefer inom koncernen ska genomföra och 
säkerställa under varje månad under året. Åtgärderna 
syftar till att tidigt identifiera och hantera potentiella 
risker för att förebygga brister i arbetsmiljön. Resultat 
analyseras löpande genom egenkontroll samt kvalitets-
tillsyn och ligger till grund för utbildningsinsatser, för-
bättringsarbete och stödåtgärder från HR och säkerhets-
funktioner. Alla avvikelser inom arbetsmiljö, som tillbud 
och olycka, ska rapporteras i ett IT-stöd för avvikelser. 
Avvikelser följs upp och analyseras centralt och åtgärder 
dokumenteras i systemet.
För att avgöra vilka åtgärder som ska prioriteras och 
genomföras, använder vi den strukturerade uppfölj-
nings processen ”Full koll”. Här följer regionchef och 
verk samhetschef upp ekonomi-, HR- och kvalitetsfrå-
gor månadsvis och relevanta frågor lyfts därefter vidare 
två nivåer upp i organisationen tillsammans med 
HR-ansvarig. Genom hela processen ackumuleras data 
för att skapa en tydlig röd tråd. På kvartalsbasis hålls 
dessutom ett Performance Review Meeting (PRM) med 
koncernchef, HR-direktör, kvalitetsdirektör och andra 
nyckelpersoner, där det samlade underlaget analyseras 
och beslut om åtgärder fattas. Risker eller brister som 
kräver övergripande insatser lyfts vidare till kvalitets- och 
hållbarhetsutskottet.
Åtgärder under verksamhetsåret
Under året har vi inlett en rad åtgärder i syfte att minska 
risker och utnyttja möjligheter kopplade till våra medar-
betare. Åtgärderna har genomförts med redan avsatta 
resurser – både i form av tid och ekonomiska medel – 
och har följaktligen inte inneburit några, ur koncernpers-
pektiv, betydande investeringar.
Arbetsmiljöutbildning för chefer. Utbildningen 
utgår från vår arbetsmiljöpolicy med syfte att skapa en 
hälsosam, säker och hållbar arbetsmiljö för alla medar-
betare. Samtliga chefer och arbetsplatsombud i Sverige 
har genomgått den nya utbildningen under 2025 och 
motsvarande arbetsmiljöutbildningar erbjuds i koncer-
nens övriga länder.
Framtagande av ledarskapsplattform inom 
Ambea­koncernen. Vi lanserade ledarskapsplattformen 
2025 för att uppfylla ambitionerna i medarbetarpolicyn, 
med fokus på ett aktivt och värdebaserat ledarskap. 
Plattformen omfattar samtliga chefer inom koncernen 
och erbjuder program som är anpassade efter chefsnivå 
och typ av ansvar.
Slumpmässiga drog­ och alkoholtester i Sverige. 
Testerna, som är oannonserade och slumpmässiga, 
genomförs som en åtgärd kopplad till vår alkohol- och 
drogpolicy. Testerna genomförs året runt, de görs oan-
nonserat och slumpmässigt, och omfattar alla medar-
betare i Sverige som är i tjänst oavsett roll. I koncernens 
övriga länder genomförs inte motsvarande tester, på 
grund av avsaknad av lagstöd.
Implementering av projekt i Norge för att före­
byg ga ohälsa. Under 2025 deltog Ambea i Norge 
tillsammans med forskare i ett projekt som syftar till 
att undersöka hur aktiva, hälsofrämjande åtgärder kan 
minska sjukfrånvaro. Åtgärden syftar till att stödja medar-
betarpolicyns fokus på välmående och arbetsmiljö. 
Jobb och integration. Vi driver flera projekt för att 
erbjuda praktik, utbildning och möjlighet till anställning 
för nyanlända. Vi samarbetar med ett brett nätverk av 
aktörer inom offentlig sektor och civilsamhället för att 
driva dessa initiativ framåt. 
För att öka tillgängligheten och effektiviteten utveck-
lar vi kontinuerligt prioriterade utbildningar på anpassad 
svenska. Syftet med projekten är att hitta värdefulla 
medarbetare till våra verksamheter och samtidigt bidra 
till integrationen i samhället. 
Vi är övertygade om att olika erfarenheter och pers-
pektiv är avgörande för vår långsiktiga framgång. Sedan 
starten av vårt första integrationsprojekt våren 2016 har 
över 2 500 nyanlända gjort praktik eller haft anställning 
inom koncernen. Under 2025 har 186 nyanlända fått 
praktik, anställning, arbetsträning eller kunnat delta i ett 
traineeprogram. 
Uppföljning av åtgärdernas resultat
Uppföljning av genomförda initiativ och åtgärder sker 
genom de pulsmätningar, utvecklingssamtal och arbets-
platsmöten som beskrivs i avsnitt S1-2. Genom dessa 
processer säkerställer vi att identifierade risker och nega-
tiv påverkan kopplat till bemanning, schemaläggning 
och anställningsform kan hanteras och åtgärdas.
Våra chefer följer regelbundet upp arbetsmiljön i 
utvecklingssamtal med våra medarbetare. Olyckor 
eller skador rapporteras i kvalitetsledningssystemet och 
anmäls till relevanta myndigheter beroende på skadans 
allvarlighetsgrad. Ersättning till medarbetare säkerställs 
genom företagets arbetsrelaterade försäkringar, där 
bedömningen av ärenden görs av försäkringsbolaget.
Strategi
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter och förhållandet till strategi och 
affärsmodell
Vi satsar på kompetensutveckling för olika yrkesroller 
genom skräddarsydda utbildningsprogram och möjlig-
heter till karriärväxling, även för ledarpositioner. Vår 
ambition är att rekrytera så många chefer som möjligt 
internt, vilket gör att vi kan ta vara på den värdefulla 
erfarenhet och kunskap som redan finns inom verksam-
heten. På så sätt bygger vi långsiktigt starka team och 
säkerställer att verksamhetskompetensen stannar kvar 
och kommer till nytta i organisationen.
Utöver omsorgsverksamheten arbetar våra medar-
betare även med kompetensförsörjning, bemannings-
lösningar samt utbildning, exempelvis genom våra 
dotterbolag som tillhandahåller specialistkompetens och 
stöd till andra vårdgivare. Hos oss arbetar vårdbiträden, 
undersköterskor, sjuksköterskor, socionomer, pedagoger, 
specialister och även många andra yrkesgrupper. Våra 
medarbetare är antingen anställda direkt av Ambea 
eller dess dotterbolag via våra egna bemanningsbolag 
och även till viss del via andra bemanningsbolag och 
konsultbolag. 
Arbetsvillkor 
Medarbetare inom omsorgen riskerar både fysiska och 
psykiska skador till följd av bristande arbetsförhållanden. 
Tunga lyft och stundtals stressig arbetsmiljö kan leda till 
långvariga belastningsskador. Den dagliga kontakten 
med omsorgstagare, däribland personer med riskbete-
enden och utåtagerande beteenden, kan innebära 
ut ma nande situationer där medarbetare kan utsättas för 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 84
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 85 =====

hot eller våld. De medarbetare som arbetar i verksamhe-
ter där det kan förekomma utmanande beteenden från 
omsorgstagare löper därmed en större risk att påverkas 
negativt på arbetsplatsen. 
Utöver de fysiska riskerna kan bristande organisato-
riskt stöd, begränsade möjligheter att påverka sin 
arbets situation, otydliga förväntningar samt ensam
-
arbe te bidra till psykisk ohälsa. För att hantera dessa 
risker har vi etablerat policyer, rutiner och mål för 
arbetsmiljöarbetet. Konsekvent efterlevnad och uppfölj
-
ning är avgörande och säkerställs genom systematiska 
riskbedömningar, avvikelsehantering och regelbundna 
pulsmätningar. 
Ett antal av våra medarbetare är timanställda inom 
koncernen. Risker med en hög andel timanställda kan 
vara kopplade till både kundperspektivet och medarbe
-
tarnas perspektiv. Det kan främst handla om att med-
arbetare inte känner lika stor samhörighet och lojalitet 
till Ambea som arbetsgivare men även att de inte är 
lika insatta i verksamheten och dess rutiner då de inte 
arbetar kontinuerligt. Det innebär en risk för vår strategi 
att leverera kvalitet genom kompetens. 
Vi har identifierat ovan påverkan och risker för medar-
betarna genom den dubbla väsentlighetsbedömningen. 
Slutsatsen baseras även på tidigare riskanalyser samt 
insikter från intressentdialoger med medarbetare. Vi 
säkerställer efterlevnad av policyer och rutiner genom 
riktade insatser via cheferna under året. Kommunikation 
sker på arbetsplatsträffar och via intranätet. Det följs 
sedan upp i egenkontroll och kvalitetstillsyn. 
Bristande arbetsmiljö inom hela Ambea-koncernen 
kan leda till ökade kostnader, på grund av sjukfrånvaro, 
anpassningar, försäkringar och hög personalomsätt
-
ning som innebär ökade rekryteringsbehov. Genom ett 
kontinuerligt arbete med att säkerställa trygga och goda 
arbetsvillkor skapar vi förutsättningar för medarbetarna 
att utföra sina uppdrag på bästa sätt, vilket i sin tur är 
avgörande för verksamhetens kvalitet och långsiktiga 
framgång.
Likabehandling och mångfald 
Ambea verkar inom en kvinnodominerad bransch och 
bedriver ett aktivt arbete för jämställdhet. Trots att 
mycket har hänt på jämställdhetsområdet kvarstår 
löne skillnader, och kvinnor tjänar fortfarande i genom
-
snitt mindre än män för likvärdigt arbete, vilket märks 
även i vår bransch. Det riskerar att påverka arbetsmiljön 
negativt genom lägre status, ojämlika villkor, diskrimine
-
ring, svårigheter att rekrytera och behålla personal samt 
ökad arbetsbelastning och stress. Eftersom kvinnor utgör 
majoriteten av medarbetarna inom omsorgsverksam
-
heten är detta särskilt relevant för oss.
För att förebygga och hantera dessa risker finns poli-
cyer och riktlinjer på plats, men effekten är beroende av 
konsekvent efterlevnad och systematisk uppföljning.
Sedan 2016 har vi genomfört flera projekt för att 
erbju da praktik, utbildning och anställning till nyan-
län da. Dessa initiativ är en del av ett systematiskt arbete 
som idag omfattar alla länder där vi är verksamma, med 
syftet att underlätta för nyanlända att etablera sig på 
arbetsmarknaden inom omsorgen. Genom att målmed-
vetet inkludera nyanlända i verksamheten, bland 
an nat genom riktade utbildningsinsatser och stöd från 
språkombud, stärker vi både vår kompetensförsörjning 
och främjar en levande mångfald i organisationen. Det 
här arbetet är avgörande för att möta framtida rekryte
-
ringsutmaningar och säkerställa att vi fortsatt levererar 
omsorg av hög kvalitet.
Kompetensutveckling
Vi prioriterar kontinuerlig kompetensutveckling för 
medarbetarna som en strategisk insats för att säkerställa 
kvalitet i omsorgen och stärka medarbetarnas yrkeskom
-
petens. Våra medarbetare erbjuds vidareutbildning inom 
områden som demensvård, lågaffektivt bemötande 
och andra evidensbaserade metoder. Detta bidrar till 
ökad trygghet och professionalism i det dagliga arbetet. 
Utöver formell utbildning ges medarbetarna möjlighet 
att delta i olika forum och nätverk för erfarenhetsutbyte 
och kompetensspridning.
Mått och mål
S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan 
ska hanteras, positiv påverkan stärkas och 
väsentliga risker och möjligheter hanteras
För oss är det viktigt att skapa en inkluderande arbets-
miljö som bidrar till trygghet och långsiktig anställning. 
Det är också en förutsättning för vår förmåga att 
leverera högkvalitativ omsorg. För att kunna följa upp 
detta har koncernen satt upp mätbara mål kopplade till 
medarbetarengagemang och nöjdhet. Målen bygger på 
resultat från vårt koncernövergripande pulsmätnings-
verktyg, Teambarometern. Målen har fastslagits av sty
-
relsen och följs upp på styrelsemöten tillsammans med 
fackliga representanter. Utöver styrelsen har inga andra 
intressentgrupper engagerats vid målsättning, uppfölj
-
ning eller utvärdering av målen. 
Utöver engagemang, följs vårt systematiska arbets-
miljöarbete upp genom kvantitativa mått och mål 
kopplade till sjukfrånvaro, antal allvarliga arbetsmiljö-
avvikelser samt incidenter relaterade till kränkande 
särbehandling och diskriminering. Vi följer utvecklingen 
av måtten och målen genom bland annat Teambaro-
metern, där vi strävar efter en positiv trend över tid. 
Målen för arbetsmiljöarbetet finns tillgängliga för alla 
medarbetare och syftar till att uppfylla riktlinjerna i vår 
policy för arbetsmiljö. 
Mätbara, utfallsinriktade och  
tidsbundna mål 
Målen omfattar alla medarbetare i hela Ambea-koncer-
nen och målens utfall inkluderar alla verksamheter. 
Målen är inte tidsbundna men utvärderas årligen inom 
koncernen. Utfallet jämförs mot basåret 2023 och även 
föregående år i tabellen nedan. Vårt nyförvärv Validia 
har räknats in i utfallet från andra halvåret 2025. 
S1-6 Uppgifter om företagets anställda
Beräkningsmetod för avsnittet: Samtliga mått som 
presenteras i tabellerna omfattar medarbetare inom 
Ambea-koncernen. Antalet medelanställda (Head 
count) avser det totala antalet personer som är anställda 
i koncernen under rapporteringsperioden som sträcker 
sig från december 2024 till november 2025. Informatio
-
nen hämtas från interna HR-system, lönesystem, och 
Mål  Mål Utfall
2025 2025 2024 2023
Upplevda medarbetarnöjdheten ska vara mer än 75 (skala 0–100) >75 72,8 73 73
Ledarskapsindex ska vara högre än 80 (skala 0–100) på koncernens pulsmätningar >80 77 78 77
Medarbetarlojaliteten eNPS ska vara högre än +20 >+20 26 +26 +21
Mindre än 3,5 % kort sjukfrånvaro hos våra medarbetare <3,5% 3,75% 3,80% 4,0%
Inga faktiska fall av incidenter kopplade till kränkande särbehandling eller diskriminering 0 0 0 0
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 85
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 86 =====

datakvaliteten säkerställs genom kontroller av uppgifter­
nas fullständighet samt jämförelser med tidigare rappor­
tering som sträcker sig från 1 januari 2025 till 31 januari 
2025. 
Under 2025 var medelantalet anställda (head count
1) 
hos Ambea 28 658, med en könsfördelning på 70 pro­
cent kvinnor och 30 procent män (se tabell 5). Totalt 
antal unika anställda under året, inkluderat alla anställ­
ningstyper, uppgick till 41 118 och totalt antal helårsan­
ställda (FTE) uppgick till 16 586. 
Vi har anställda i Sverige, Norge, Danmark och Fin­
land (se tabell 6) med olika typer av anställningsformer 
(se tabell 7). Under 2025 uppgick personalomsättning 
till cirka 14 procent inom koncernen, baserat på antal 
anställda som frivilligt lämnat Ambea, vilket är en ökning 
med en procentenhet från föregående år. 
TABELL 5: REDOVISNING AV UPPGIFTER OM MEDEL­
ANTALET ANSTÄLLDA UPPDELAT I MÄN OCH KVINNOR
Anställda per kön
(Redovisat i Head count)  2025 2024
Könstillhörighet  
Män 8 523 7 259
K
vinnor 20 135 15 965
Annat N/A N/A
Ej angivet N/A N/A
Totalt anställda 28 658 23 224
1 Medelantalet anställda per land 
TABELL 6: MEDELANTALET ANSTÄLLDA PER LAND
Anställda per land
(Redovisat i head count)  2025 2024
Land
 
Sv
erige 18 909 17 077
Norge 4 914 4 733
Danmark 1 749 1 414
Finland 3 086 N/A
TABELL 8: PERSONALOMSÄTTNINGEN INOM AMBEA 
Personalomsättning (%)  2025
Antal egen begäran, uppsägning, pension och 
dödsfall, tillsvidareanställda 2 849
Andel egenbegäran, tillsvidareanställda 14,1 
Andel egen begäran, uppsägning, pension 
och dödsfall, tillsvidareanställda 18,3
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog
Vi strävar efter att ha en god facklig samverkan i alla 
länder och har slutit kollektivavtal med fackförbund för 
alla anställda på sina respektive marknader. Koncern­
ledningen är den enda gruppen inom Ambea som inte 
omfattas av kollektivavtal. Detta innebär att alla med­
arbetare inom koncernen, förutom koncernledningen, i 
respektive länder företräds av fackliga arbetstagarrepre­
sentanter. Vi har inga anställda utanför det Europeiska 
ekonomiska samarbetsrådet (EES). Inom koncernen har 
vi inga avtal med våra medarbetare om representation i 
ett europeiskt företagsråd eller företagsråd i Europabolag 
eller Europakooperativ. 
 
TABEL
L 7: REDOVISNING AV ANSTÄLLDA EFTER REGION OCH AVTALSTYP UPPDELAT I MEDELANTAL FÖR MÄN OCH KVINNOR
Koncernövergripande 
(Head count) 
Sverige   
(Head count)
Norge  
(Head count)
Danmark  
(Head count)
Finland  
(Head count)
Anställda per avtalstyp,
kön och land  Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
År 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Antal anställda 19 774 15 965 8 435 7 259 13 886 12 461 5 023 4 616 2 654 2 572 2 260 2 161 1 134 932 615 482 2 461 N/A 625 N/A
Antal tillsvidareanställda 11 116 N/A 4 466 N/A 7 661 N/A 2 491 N/A 1636 N/A 1355 N/A 706 N/A 368 N/A 1 113 N/A 254 N/A
Antal tillfälligt anställda 1 778 N/A 799 N/A 592 N/A 211 N/A 221 N/A 251 N/A 0 N/A 0 N/A 912 N/A 342 N/A
Antal behovsanställda 7 735 5 878 3 462 2 895 5 633 4 561 2 321 1 955 826 734 655 626 428 619 247 278 849 N/A 291 N/A
Antal heltidsanställda 6 195 5 060 2 941 2 606 3 778 3 551 1 369 1 313 1 078 1 046 1 063 1 005 366 459 257 293 1 252 N/A 252 N/A
Antal deltidsanställda 5 844 5 543 2 032 1 848 4 475 4 272 1 333 1 205 750 707 542 472 340 603 111 132 279 N/A 46 N/A
Ambea AB (publ) org.nr. 556468­4354 Årsredovisning med kvalitets­ och håll barhetsrapport 2025 | 86
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 87 =====

TABELL 9: ANDEL MEDELANSTÄLLDA (HEAD COUNT) MED KOLLEKTIVAVTAL OCH SOCIAL DIALOG.
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täckningsgrad Medarbetare – ESS Medarbetare – Icke-ESS Företrädare på arbetsplatsen – ESS
0 – – –
1–19% – – –
20–39% – – –
40–59% – – –
60–79% – – –
80–100% Sverige, Norge, Finland, Danmark N/A Sverige, Norge, Finland, Danmark
S1-9 Mångfaldsindikatorer
Den åldersgrupp som är störst bland våra medarbetare är 30–50 år 
som motsvarar 48 procent (se tabell 10). Koncernledningen består till 
största delen av kvinnor, vilket skiljer sig åt från styrelsen där majoriteten 
av medlemmarna är män (se tabell 11). Metoden för resultaten nedan 
bygger på totalt antal anställda per den 31 december 2025. 
TABELL 10: ANSTÄLLDA DEN 31 DECEMBER 2025 
2025 2024
Åldersgrupp Antal Andel %  Antal Andel %
<30 år 6 450 23% N/A N/A
30–50 år 13 235 48% N/A N/A
>50 år 8 160 29% N/A N/A
Totalt 27 845    100%  N/A N/A 
TABELL 11: KÖNSFÖRDELNING PÅ FÖRETAGSLEDNINGSNIVÅ
2025 2024
Antal
(Head count)
Andel %  Antal
(Head count)
Andel %
Könstillhörighet för koncernledning
Kvinnor 6 67 5 63
Män 3 33 3 37
Totalt 9 100 8 100
Könstillhörighet för styrelse
Kvinnor 2 29 3 33
Män 5 71 6 67 
Totalt 7 100 9 100  
Se avsnitt SBM-1 och GOV-1 i ESRS 2 för vidare beskrivning och definition  
av styrelse och koncernledning.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 87
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 88 =====

S1-10 Tillräckliga löner
Vi är verksamma i Sverige, Norge, Danmark och Finland 
där kollektivavtal säkerställer skäliga löner i enlighet med 
gällande avtal och arbetsmarknadens riktlinjer i respek
-
tive land. Vi genomför regelbundna lönekartläggningar 
för att säkerställa att lönerna är rättvisa och att inga 
grupper står utanför avtalsregleringen.  
S1-14 Mått för arbetsmiljö
Företagets anställda som omfattas av 
arbetsmiljösystem  
Vi har ett koncernövergripande arbetsmiljöarbete base-
rat på gällande regelverk och lagar, där arbetsmiljörisker 
kontinuerligt undersöks, riskbedöms, åtgärdas och följs 
upp enligt fastställda rutiner. Arbetet sker i nära samver
-
kan med medarbetare och fackliga organisationer. Dock 
omfattas inte medarbetare inom Ambea-koncernen av 
ett formellt arbetsmiljösystem.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet bygger på 
regelbundna skyddsronder för att kartlägga den fysiska 
miljön, samt på en kombination av medarbetarunder
-
sökningar, utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar 
för att fånga upp sociala och organisatoriska aspekter. 
Riskbedömningar och handlingsplaner dokumenteras 
och följs upp inom organisationen för att säkerställa att 
åtgärder genomförs och ger önskad effekt.
Antalet och frekvensen av registreringsbara 
arbetsrelaterade olyckor
Under 2025 rapporterades 1 453 arbetsrelaterade olyckor 
och 0 dödsfall orsakade av arbetsrelaterade skador och 
ohälsa. 
1 Baserat på genomsnittlig månadslön
TABELL 12: ARBETSRELATERADE OLYCKOR 
Registrerbara arbetsrelaterade olyckor  2025 2024
Antal  1 453 1 224
Frekvens  48 N/A
S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader 
och total ersättning)
Nedan redovisas två ersättningsrelaterade mått för 
koncernen. 
1. Löneskillnad:  Den procentuella skillnaden i genom-
snittlig grundlön mellan kvinnors och mäns löner, 
även kallad löneklyfta.
2. Ersättningskvot: Förhållandet mellan den totala 
ersättningen (inklusive förmåner) till den högst 
betalda medarbetaren och medianersättningen för 
samtliga anställda inom koncernen. 
TABELL 13: LÖNESKILLNAD MELLAN KÖNEN I PROCENT
Löneskillnad mellan könen i %  2025
Sverige  0,70
Norge -2,96 
Danmark -2,08
Finland1 -4,55
Totalt inom koncernen ­0,67
TABELL 14: TOTAL ERSÄTTNINGSKVOT
Total ersättningskvot, koncernchef jämfört med 
medarbetare 2025
Ambea koncernen 18,5
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig 
påverkan relaterat till mänskliga rättigheter
Under 2025 rapporterades inga incidenter inom kon-
cernen som rör negativ påverkan på mänskliga rättig-
heter. Det innebär att inga anmälningar eller ärenden 
har registrerats som gäller exempelvis diskriminering, 
bristande arbetsvillkor eller andra överträdelser av 
grundläggande rättigheter. Följaktligen har inga böter, 
viten eller ersättningar behövt betalas ut till följd av 
överträdelser av mänskliga rättigheter. Med mänskliga 
rättigheter avses i detta sammanhang, rättigheter som 
rör individens värdighet och säkerhet i arbetslivet, som 
rätten till likabehandling, skydd mot diskriminering, 
föreningsfrihet, rättvisa arbetsvillkor och rätten till 
privatliv. 
Uppgifterna baseras på information från vår HR-avdel-
ning samt ärenden inkomna via vår visselblåsarkanal. 
TABELL 15: DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ALLVARLIGA MÄNNISKO RÄTTSINCIDENTER
Kategori Antal fall
Antal klagomål via  
interna/externa kanaler
Böter, viten, skadestånd 
(SEK)
2025 2024 2025 2024 2025 2024
Diskriminering 0 0 0 0 0 0
Trakasserier 5 9 5 9 0
Övriga allvarliga människorättsincidenter 0 N/A 0 N/A 0 N/A
Totalt 5 9 5 9 0 0
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 88
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 89 =====

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
Ambeas kunder utgörs av omsorgstagare och 
deras närstående samt våra uppdragsgivare. 
Våra slutanvändare är de omsorgstagare som 
varje dag tar del av våra omvårdstjänster i 
Norden, däribland äldre personer på särskilda 
boenden samt individer med funktionsnedsätt-
ning eller psykosocial problematik som har 
behov av vård och omsorg. Vi erbjuder även 
utbildning och kompetensutveckling för socialt 
arbete, omsorg, hälsa- och sjukvård, skola och 
behandling till extern personal som arbetar inom 
branschen. Alla som på olika sätt tar del av våra 
tjänster kan påverkas både negativt och positivt 
av vår verksamhet och utgör en central kompo-
nent i hur vi utvecklar vårt arbete framåt.
Påverkan, risker och möjligheter
En betydande del av våra omsorgstagare tillhör några av 
samhällets mest sårbara grupper med ett omfattande 
behov av stöd och omsorg. Vår uppgift är att ge varje 
omsorgstagare ett tryggt, inkluderande bemötande och 
säkerställa att de skyddas mot hälsorisker, diskrimine-
ring, integritetsintrång och andra negativa konsekvenser.  
S4-1 Policyer för konsumenter och 
slutanvändare
Vi har ett heltäckande ramverk av styrande policydo-
ku ment för att hantera identifierad påverkan, risker 
och möjligheter kopplade till våra omsorgstagare, som 
bristande integritetsskydd, diskriminering, otillräcklig 
information eller bristande kvalitet i omsorgen. Beskriv-
ning av vår policyprocess finns i avsnitt GOV-1. 
De mest relevanta policyerna med avseende på 
omsorgstagare är 
• uppförandekod
• policy för skydd av personuppgifter
• policy för hållbarhet 
• policy för kvalitet.
Vid framtagning, uppdateringar och antagande av 
policydokument, används insikter från undersökningar 
bland omsorgstagare och uppdragsgivare samt från 
kundombuden för att säkerställa att omsorgstagarnas 
perspektiv beaktas. Denna kontakt med omsorgstagare 
är central för att våra policydokument ska vara relevanta 
och anpassade utifrån deras behov och krav. Se SBM-2 
för ytterligare information om hur intressentdialoger 
genomförs.
Uppförandekoden redogör för hur vi förväntar oss 
att alla medarbetare bemöter och behandlar våra 
omsorgstagare, med ett grundläggande antagande 
om att mänskliga rättigheter alltid ska respekteras och 
att varje individ ska bemötas med värdighet, omtanke 
och respekt. Hantering av eventuella brister beskrivs 
under S4-4 och för information om uppförandekoden, se 
avsnitt G1-1. 
Policyn för skydd av personuppgifter beskriver 
hur vi ska hantera omsorgstagares personuppgifter 
och annan känslig information. Policyn anger tydligt 
hur vi arbetar för att följa lagkrav som GDPR och hur vi 
skyddar omsorgstagarnas integritet och rätt till trygg 
informationshantering. 
Policyn för hållbarhet redogör för hur vi säkerställer en 
effektiv och systematisk styrning av hållbarhetsarbete 
i hela koncernen. Den beskriver bland annat hur vi ska 
bedriva vår verksamhet för att säkerställa omsorgstagar-
nas välmående. Detta följs upp genom nyckeltal för 
kvalitet och upplevd nöjdhet. 
Policyn för kvalitet beskriver hur vi förväntas skapa 
trygg och säker omsorg med individen i centrum. Den 
definierar vad kvalitet innebär för oss, hur kvalitetsarbe-
tet styrs och vilka processer och metoder som används 
för att nå utsatta mål. Policyn följs upp systematiskt 
genom kvalitetsindex, avvikelserapporter och interna 
kontroller. Kvalitets- och kundombud har i uppdrag att 
ta emot klagomål samt vidarebefordra dessa, liksom 
att samla in förslag och önskemål om förbättringar från 
både medarbetare, omsorgstagare och närstående. I 
policyn beskrivs även hur omsorgstagare förväntas gott-
göras vid incidenter och hur vi arbetar för att inciden-
ter na inte ska upprepas. I avsnitt S4-3 finns en mer 
utförlig beskrivning av vårt arbetssätt för att hantera 
avvikelser och incidenter. 
Kvalitetsavdelningens roll
Kvalitetsavdelningen är en central stödfunktion som 
stödjer ledningsgrupperna i varje affärsområde. Avdel-
ningens ansvar är att säkerställa att rutiner och styrdo-
kument är uppdaterade och följer myndighetskrav samt 
gällande lagstiftning inom kvalitet och arbetsmiljö. Varje 
år genomför kvalitetsavdelningen cirka 250 kvalitetstill-
synstillfällen i våra verksamheter för att säkerställa att 
processer, rutiner och lagstiftning efterlevs. Avdelningen 
arbetar även operativt inom alla länder med rapporte-
ring av relevanta nyckeltal, så som antal tillsynstillfällen, 
avvikelser, allvarlighetsgrad och -kategori för att se till 
att vårt arbete ständigt utvecklas och förbättras. 
Kvalitet­ och hållbarhetsutskott 
För att säkerställa en kontinuerlig utveckling av kvalitets-
systemet och stärka hållbarhetsarbetet har Ambeas 
styrelse ett Kvalitets- och hållbarhetsutskott. I utskottets 
arbete deltar koncernchef, kvalitets- och hållbarhetsdi-
rektör samt vid behov ytterligare representanter från 
affärsverksamheten. Utskottet ansvarar även för att 
säkerställa att vi följer aktuella lagar och regler inom 
respektive verksamhetsland.
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter 
och slutanvändare angående påverkan
För oss är det avgörande att våra omsorgstagare får 
uppleva en trygg, meningsfull och säker vardag. Därför 
har vi tydliga rutiner och flera kommunikationskanaler 
där vi regelbundet tar del av synpunkter och erfarenhe-
ter från både omsorgstagare och deras närstående. 
Exempel på dessa kanaler är vårt svenska kundombud, 
den direkta dialogen mellan chef, medarbetare och 
omsorgstagare, återkommande undersökningar bland 
såväl omsorgstagare som uppdragsgivare i verksamhe-
terna samt vår visselblåsarfunktion. På så vis får vi en 
bred och kontinuerlig bild av hur våra tjänster upplevs 
och kan snabbt identifiera förbättringsområden.
Kundombuden utgör en viktig kanal för de omsorgs-
tagare som av olika anledningar inte har möjlighet att 
nyttja våra digitala kommunikationsvägar. Respektive 
affärsområde har en kvalitetsansvarig som ansvarar för 
att säkerställa tillgången till och tillförlitligheten av dessa 
kanaler. Den centrala kvalitetsavdelningen, där kundom-
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 89
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 90 =====

budet ingår, finns tillgänglig som en koncernövergri-
pan de stödfunktion. 
Resultatet av våra insatser följs årligen upp med hjälp 
av vårt kvalitetsindex, som är ett viktigt verktyg i kontak-
ten med våra omsorgstagare. Via kvalitetsindexet kan 
relevanta åtgärder och utvecklingsområden identifieras. 
Vi bedömer att en löpande dialog med våra omsorgsta-
gare via dessa kanaler, kompletterad med olika uppföl-
jande undersökningar, är ett effektivt sätt att säkerställa 
att de känner sig hörda och att vi kontinuerligt kan 
utveckla vårt arbete.
Varje år genomför vi undersökningar bland våra 
om sorgs tagare inom Altiden, Stendi, Vardaga och 
Ny ti da. Detta görs i den dagliga verksamheten hos de 
om sorgstagare som tar del av våra olika tjänster. Där-
utöver gör vi närståendeundersökningar inom Altiden, 
Stendi, Vardaga samt inom entreprenadverksamheter i 
Nytida. Validia tar fram kvartalsvisa självutvärderings-
rapporter som baseras på information från bland annat 
undersökningar från omsorgstagare och resultat från 
kvalitetsindexet. På det viset kan vi ta del av hur omsorgs-
tagare upplever våra tjänster och vidareutveckla dem för 
att öka tryggheten och förebygga negativ påverkan.
I Sverige genomför Socialstyrelsen en brukarunder-
sökning inom äldreomsorgen och Sveriges Kommuner 
och Regioner genomför en undersökning inom den 
sociala omsorgen. För att öka transparensen redovisar 
vi resultaten från de nationella brukarundersökningarna 
på webbplatserna för Vardaga och Nytida. Resultaten 
integreras även i vårt kvalitetsindex och används i vårt 
systematiska förbättringsarbete. Dessa undersökningar 
är mycket värdefulla för att kunna vidareutveckla och 
anpassa våra tjänster utifrån omsorgstagarnas behov. 
I Sverige gör Socialstyrelsen dessutom en enhetsun-
dersökning, där verksamheterna får besvara frågor om 
bland annat individens delaktighet, medarbetarnas 
kompetensutveckling och verksamhetens rutiner. 
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativ 
påverkan samt kanaler där konsumenter och 
slutanvändare kan uppmärksamma problem
Utifrån de synpunkter och resultat som framkommer 
via tidigare beskrivna kanaler arbetar vi kontinuer-
ligt för att förbättra eller bibehålla god kvalitet i våra 
tjäns ter. Alla åtgärder som vidtas dokumenteras i en 
handlingsplan som vår kvalitets- och hållbarhetsdi-
rektör är ytterst ansvarig för. Vi lägger stor vikt vid att 
analysera resultaten från samtliga undersökningar 
bland omsorgstagare. 
Alla våra medarbetare har ett tydligt ansvar att ome-
delbart rapportera allvarliga missförhållanden, vårdska-
dor eller risker för sådana, i enlighet med den lagstiftning 
som gäller i det land där verksamheten bedrivs – exem-
pelvis lex Maria och lex Sarah i Sverige. Våra verksam-
hets- och enhetschefer ansvarar för att ta emot rappor-
ter och säkerställa att rutiner följs. Varje anmälan utreds 
och åtgärder vidtas för att förhindra att liknande händel-
ser upprepas. Om det finns omedelbara hälsorisker för 
omsorgstagaren gör den ansvariga chefen en bedöm-
ning av situationen för att kunna vidta de nödvändiga 
åtgärder som behövs för att skydda individen. I de fall 
gottgörelse krävs hanteras det enligt gällande lagkrav 
och kan, vid allvarliga fall, leda till skadestånd. 
Baserat på antalet inrapporterade fall gör vi bedöm-
ningen att våra omsorgstagare och närstående kän-
ner sig trygga att rapportera incidenter och ge oss 
återkop pling på hur de upplever våra omvårdstjänster. 
De inrapporterade fallen gör också att vi får tillgång 
till värdefull information för fortsatt utveckling av vårt 
kvalitetsarbete. 
Hantering av datasäkerhet
Ambea har tydliga rutiner för att identifiera, dokumen-
tera och rapportera avvikelser och risker kopplat till 
informationssäkerhet och behandling av personuppgif-
ter. Genom att arbeta systematiskt med avvikelser på 
koncernnivå minimeras risken att allvarliga händelser 
inträffar. Det svenska dataskyddsombudet har gjort 18 
anmälningar till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) 
under 2025. I de flesta fall har relevanta åtgärder kunnat 
vidtas omgående för att förhindra återupprepning. Res-
terande incidenter anses ha orsakats av organisatoriska 
och tekniska brister inom systemförvaltning. Åtgärder 
har till viss del genomförts i direkt anslutning till inci-
denterna, men det finns ett fortsatt behov av löpande 
arbete för att säkerställa att samtliga personuppgifts-
behandlingar följer dataskyddslagstiftning. Av de beslut 
som vi fått med anledning av våra anmälningar har IMY 
inte vidtagit några ytterligare åtgärder med anledning 
av vår anmälan. Altiden har anmält totalt tre inciden-
ter till Datainspektionen och inväntar återkoppling för 
dessa. Stendi har inte anmält några incidenter till Data-
inspektionen medan Validia har anmält två.
Kundombud och visselblåsarfunktion – 
synpunkter, klagomål och förbättringar 
I samtliga länder har vi en synpunkts- och klagomåls-
process, där omsorgstagare och deras närstående 
uppmuntras att dela sina erfarenheter och synpunkter. 
I Sverige finns dessutom ett kundombud som fungerar 
som en lättillgänglig kanal för omsorgstagare och när-
stående att föra fram sina åsikter till. 
Vid inflyttning eller vårdtillfälle, ska omsorgstagaren 
informeras om kundombudet och hur de kan ta kontakt. 
Fakta myndighetstillsyner 
IVO (Inspektionen för vård och omsorg): IVO är 
en statlig tillsynsmyndighet som ansvarar för att 
granska vård och omsorg i Sverige, inklusive hälso- 
och sjukvård samt socialtjänst. Deras uppdrag är att 
säkerställa att vården och omsorgen bedrivs enligt 
lagstiftning och med hög kvalitet. Myndigheten han-
terar även tillståndsfrågor för privata vårdgivare. 
Lex Sarah: En anmälningsskyldighet inom social-
tjänsten och LSS (lagen om stöd och service till vissa 
funktionshindrade) som innebär att personalen är 
skyldig att rapportera allvarliga missförhållanden 
eller risker för sådana. Detta görs till IVO, i syfte att 
förbättra kvaliteten i verksamheten och skydda indi-
videns rättigheter. 
Lex Maria: En anmälningsskyldighet inom hälso- 
och sjukvården som kräver att vårdgivare rapporterar 
händelser som har medfört eller kunnat medföra 
allvarlig vårdskada. Detta görs till IVO, och syftar 
till att förebygga vårdskador genom systematiskt 
förbättringsarbete.
IMY (Integritetsskyddsmyndigheten): IMY över-
vakar och säkerställer efterlevnaden av regler för 
dataskydd, inklusive GDPR. Myndigheten arbetar 
med frågor som rör personuppgiftsskydd och har 
som uppdrag att stärka individers rätt till integritet i 
digitala miljöer.
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 90
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 91 =====

Kundombudet är en del av kvalitetsavdelningen och 
kompletterar men ersätter inte verksamhetens ansvar 
att ta emot och hantera synpunkter och klagomål. Det 
finns till som ett komplement om omsorgstagare eller 
närstående vill prata med någon oberoende den egna 
verksamheten. Alla inkomna synpunkter och klagomål 
via kundombudet dokumenteras i vårt kvalitetslednings-
system. 
Genom vår externa visselblåsarkanal kan våra med-
arbetare, och i vissa fall leverantörer, anonymt och kon-
fidentiellt rapportera misstankar om missförhållanden 
eller om de upptäcker konkreta händelser på arbetsplat-
sen som bryter mot våra etiska riktlinjer eller innebär 
kränkande särbehandling. Kanalen finns tillgänglig på 
vår webbplats. Validia har en egen visselblåsarfunktion 
som bygger på samma riktlinjer som den koncernöver-
gripande kanalen. Läs mer om vår visselblåsarfunktion 
under avsnitt S1-3.
Uppföljning av uppdragsgivare och 
myndighetstillsyner 
Vår verksamhet spänner över fyra länder, ofta med krav 
på tillstånd, certifiering eller godkännande från olika 
myndigheter. Tillstånden är vanligtvis kopplade till den 
enskilda enheten. Varje kvartal genomförs cirka sextio-
fem externa granskningar av våra verksamheter, utförda 
av våra uppdragsgivare och myndigheter. Vi ser dessa 
granskningar som viktiga möjligheter att utveckla och 
förbättra verksamheten och resultaten redovisas öppet i 
våra kvartalsrapporter.
S4-4 Risker och möjligheter
I vårt systematiska kvalitetsarbete ser vi löpande över 
våra arbetsprocesser och rutiner. Detta möjliggör att 
vi kan identifiera brister, följa upp incidenter och fast-
stäl la relevanta åtgärder för att minimera den negativa 
på verkan på våra omsorgstagare. Vårt kvalitetsarbete 
säkerställer att rutiner för gottgörelse finns på plats och 
att vi följer lagen. 
Kvalitetsledningssystem som 
strategiskt verktyg
Vårt kvalitetsledningssystem används av verksamhets-
cheferna för att styra, leda och följa upp verksamheten, 
samt för att säkerställa att vi arbetar enligt lagar och 
interna regler. Två gånger om året genomför varje verk-
samhet en egenkontroll bestående av cirka 200 frågor 
som rör lagstiftningen inom vård- och omsorgsverksam-
het, Ambeas koncept, policydokument och rutiner. Även 
Validia gör dessa kontroller, men i mindre omfattning. 
Egenkontrollen hjälper oss att identifiera förbättrings-
områden och att upprätta handlingsplaner. Handlings-
planerna följs sedan upp varje månad. Resultaten från 
egenkontrollen ingår i vårt kvalitetsindex. År 2025 blev 
resultatet för egenkontrollen 1,87 av 2, vilket är i linje med 
föregående år. 
Även eventuella brister eller kränkningar av mänskliga 
rättigheter hanteras enligt processerna i vårt kvalitets-
led ningssystem, med undantag för Validia som ännu 
saknar denna typ av uppföljningsmöjligheter. Under 
2025 har det inte inkommit några incidenter som inne-
bär kränkningar av mänskliga rättigheter eller som går 
emot internationella ramverk så som FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter.
Gottgörelse för negativ påverkan
I dagsläget saknar vi koncernövergripande riktlinjer för 
hur våra omsorgstagare ska gottgöras om de har påver-
kats negativt. Hur gottgörelsen ska ske är något som 
bedöms baserat på varje individuellt fall och gällande 
lagkrav i det landet. Under året har inga ytterligare 
åt gär der vidtagits utöver de rutiner som redan finns 
etablerade för att hantera negativ påverkan och gottgö-
relse. Vidare har vi inga ytterligare planerade åtgärder 
utan arbetar systematiskt för att minimera vår negativa 
påverkan.  
Vi följer upp och kontrollerar vårt kvalitetsarbete genom 
kvalitetsindex, se avsnitt S4-5 för definition av index och 
resultat för året. Det inkluderar uppföljning av löpande 
åtgärder och specifika insatser som gjorts under året. 
Implementering av nytt kvalitetslednings­
system
Under 2025 har vi startat implementeringen av ett nytt 
koncernöver gripande kvalitetsledningssystem, Projekt 
Q, som om fattar alla affärsområden, vilket är en för-
ut sättning för ett enhetligt kvalitetsarbete över hela 
koncernen. Systemet förväntas bidra till ett mer struktu-
rerat arbetssätt, bättre beslutsfattande samt underlätta 
etablering av gemensamma och goda arbetssätt. Sys-
temet stödjer flera viktiga delar av vårt kvalitetsarbete, 
till exempel hante ring av avvikelser, förbättringsförslag, 
egenkont roller och intern tillsyn, riskbedömningar, ären-
den från externa parter samt tillgång till styrande doku-
ment, både på koncern-, affärsområde-, och lokal nivå. 
Sedan sys temet testades i november 2025 i Vardaga, 
pågår en implemen tering av systemet som planeras 
vara fullföljd i alla verksamheter under 2026. 
Integritet och informationssäkerhet
Att hantera känslig information, inklusive personuppgif-
ter och särskilt känsliga uppgifter om omsorgstaga res 
hälsa, på ett säkert sätt är avgörande för vår verk-
sam  het. Vi arbetar systematiskt och riskbaserat för att 
upp rätthålla förtroendet. Arbetet leds av en informa-
tions säkerhetskommitté med nyckelpersoner från kon-
cern ledningen och andra centrala funktioner. En infor-
mationssäkerhetssamordnare och ett dataskyddsombud 
rap porterar regelbundet till kommittén om vad som fung-
erar bra, identifierade risker samt behov av förändringar 
eller nya initiativ. Samordnare och ombud säkerställer 
även att verksamheten har rätt utbildningar, styrande 
dokument och rutiner. De följer också upp att riktlinjer och 
rutiner efterlevs genom återkommande kontroller. 
Under 2024 inledde vi arbetet med att införa ett 
informationssäkerhetssystem som följer gällande data-
skyddslagstiftning och relevanta EU-direktiv. Arbetet 
fortsatte under 2025 och syftar till att möta skärpta krav 
på säkerhet inom samhällsviktiga verksamheter, bland 
annat nya skyldigheter för rapportering av incidenter och 
hantering av risker.
Social inkludering 
Under året vi inte vidtagit några specifika åtgärder kopp-
lat till social inkludering, utöver det löpande arbetet att 
stärka den digitala inkluderingen för våra omsorgstagare 
som pågår inom ramen för vårt kvalitetsarbete. 
Kvalitetspris som driver utveckling 
Varje år delar vi ut Ambeas kvalitetspris för att uppmärk-
samma verksamheter som utmärker sig genom ett sys-
tematiskt kvalitetsarbete. Priset inspirerar till utveckling 
och stärker kvaliteten inom hela organisationen. 
Ökat omsorgsbehov
Behovet av omsorg förväntas öka kraftigt kommande år 
och för oss innebär det en möjlighet att växa och stärka 
vår närvaro runt om i Norden. Vi skapar tillväxt genom 
att öppna nya boenden, genom kompletterande förvärv, 
vunna upphandlingar och att utveckla nya omsorgs-
tjänster. Givet vår tillväxtstrategi kan vi tillgodose beho-
vet hos både nuvarande och framtida omsorgstagare 
och samtidigt säkerställa högkvalitativ välfärd i Norden. 
Finansiella resurser 
Kvalitetsarbetet är en integrerad del av vår kärnverksam-
het. Vi avsätter finansiella resurser för att säkerställa att 
processer, system och kompetensutveckling håller hög 
Ambea AB (publ) org.nr. 556468-4354 Årsredovisning med kvalitets- och hållbarhetsrapport 2025 | 91
Om Ambea Strategi och värdeskapande Vår verksamhet Styrning och rapportering Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 92 =====