Årsredovisning 2025

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

Dokumentet är delat för att hålla varje sida lätt att hämta. Del 1 · Del 2 · Del 3

===== SIDA 1 =====

2025
 
ÅRSREDOVISNING 
 
POST & FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR

===== SIDA 2 =====

INNEHÅLL
3 VD har ordet 
4 Marknaderna och Bongs erbjudande 
5 Femårsöversikt 
6 Aktien 
7 Förvaltningsberättelse 
13 Hållbarhetsredovisning
44 Resultaträkningar för koncernen 
45 Balansräkning för koncernen 
46 Förändringar i eget kapital för koncenen 
47 Kassaflödesanalys för koncernen 
48 Resultaträkningar för moderbolaget 
49 Balansräkning för moderbolaget 
50 Förändringar i eget kapital för moderbolaget 
51 Kassaflödesanalys för moderbolaget 
52 Redovisningsprinciper 
56 Noter 
69 Styrelsens och VD:s underskrifter 
70 Revisionsberättelse
72 Granskningsberättelse hållbarhetsrapport
73 Definitioner 
73 Årsstämma 2026
74 Styrelse och ledning 
2025 I KORTHET
•Nettoomsättningen uppgick till 1 809 MSEK (1 914). 
•Rörelseresultatet uppgick till 16 MSEK (43). Det påverkades av 
en realisationsvinst om 3 MSEK (10). 
•Resultatet efter skatt uppgick till -29 MSEK (-13). 
•Resultatet per aktie uppgick till -0,14 SEK (-0,06). 
•Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 374 MSEK (456). 
•Soliditeten var vid årets slut 35 procent (37).
BONG PÅ 
EN MINUT
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även 
erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, 
reklamerbjudanden och lätta varor. 
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för 
detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. 
Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 
anställda i 13 länder. 
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa 
och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong 
är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small 
Cap).
NYCKELTAL 2025 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 2024 2023 2022 2021
Nettoomsättning, MSEK 1 809 467 435 419 488 1 914 2 088 2 165 1 804
Rörelseresultat, MSEK 16 13 -6 -4 14 43 44 98 46
Resultat efter skatt, MSEK -29 6 -18 -17 - -13 -7 43 3
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 105 54 4 25 22 71 63 72 60
Rörelsemarginal, %1 0,9 0,9 -1,4 -1,0 2,8 2,3 2,1 4,5 2,5
Medelantal anställda1 972 972 972 976 980 1 007 1 082 1 134 1 141
1 Avser tiden från årets början till periodens slut.
För definitioner av nyckeltal se sid 73
Denna årsredovisning består av en legal 
årsredovisning samt kompletterande 
information. Den legala årsredovisningen 
återfinns på sidorna 7-69 enligt ovan.

===== SIDA 3 =====

3
För definitioner av nyckeltal se sid 73.
MARKNADEN OCH BRANSCHEN
Under 2025 var de makroekonomiska 
förutsättningarna svåra på grund av politiska och 
ekonomiska osäkerheter. EU upplevde en långsam 
tillväxt samtidigt som Tyskland, EU:s största 
ekonomi, fortsatt har svårt att ta sig ur sin längsta 
recession någonsin. Utöver detta påverkas även 
kuvert av ett fortsatt starkt politiskt fokus på 
digitalisering, exempelvis genom krav på 
obligatorisk e-fakturering och en utveckling mot 
digitala marknadsföringskanaler. Priserna på våra 
produkter är fortsatt under press, särskilt i Europa 
där kuvertmarknaden drabbas av relativt låga 
priser på grund av överkapacitet. Vi måste aktivt 
kämpa för att behålla ordervolymer, försäljning 
och framför allt våra marginaler.
En positiv aspekt är att den europeiska e-
handeln fortsätter sin återhämtning: 
B2C‑försäljningen av fysiska varor ökade med 7 % 
2025 jämfört med 2024. Vi förväntar oss att denna 
positiva utveckling fortsätter under 2026.
Råvarupriserna förblev relativt oförändrade och 
leverantörerna, särskilt pappersbruken, har god 
kapacitet. Energipriserna ligger fortsatt på en 
relativt hög nivå.
LIGHT PACKAGING
Bongs valutajusterade försäljning av Light 
Packaging ökade med +9,6 % YTD 2025 jämfört 
med 2024. Detta är positivt med tanke på de 
nämnda marknadsutmaningarna, men ligger 
under vårt strategiska mål om fortsatt tvåsiffrig 
tillväxt för Light Packaging på vår resa att 
transformera Bong.
Våra viktigaste Light Packaging‑produkter för 
e‑handel – e‑Green, AirPro och AirPro Green – 
nådde en kombinerad tillväxt på 10,2 % YTD. 
Bongs bäst presterande produkter under 2025 var 
återigen papperskassar, med +17,1 % YTD, drivet 
främst av nya premiumprodukter.
KUVERTMARKNADEN
Enligt FEPE‑statistik minskade den europeiska 
kuvertmarknaden med –8 % 2025 jämfört med 
2024. Den totala kuvertmarknaden i Europa är 
fortfarande en massmarknad med en volym om 
cirka 32,5 miljarder kuvert.
Bongs egen kuvertförsäljning följer 
marknadsutvecklingen: Den valutajusterade 
utvecklingen 2025 var –8,0 % jämfört med 2024.
För Bong, som är en av de två största aktörerna 
i Europa, förblir kuvert en viktig del av 
verksamheten. Den nedåtgående trenden 
kommer att fortsätta de kommande åren, och vi 
anpassar vår kapacitet och våra fasta kostnader 
samt ställer delvis om fabriksyta och personal till 
Light Packaging.
RÖRELSERESULTAT
Koncernens valutajusterade försäljning minskade 
med –3 % jämfört med 2024. Bongs 
bruttomarginal har minskat jämfört med 2024. 
Rörelseresultatet minskade till 16 MSEK (43).
Rörelseresultatet för 2025 påverkades negativt 
av en mindre omstruktureringskostnad (0), 
samtidigt som maskinförsäljning hade en positiv 
påverkan på 3 MSEK (10).
STABILT KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD
NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA 
Kassaflödet från den löpande verksamheten 
uppgick till 105 MSEK (71). Justerad nettoskuld / 
justerad EBITDA enligt Bongs obligationslån 
uppgår till 0,80 (1,29), vilket uppfyller de 
covenanter som bolaget har för det utställda 
obligationslånet.
FOKUS OCH STRATEGI 
Bong fortsätter sin omställning till att bli ett Light 
Packaging‑företag med 50 % av försäljningen 
inom dessa produkter (nuvarande nivå 36 %). Vi 
kommer att minska och anpassa vår 
kuvertproduktion för att reducera fasta kostnader 
och förbli konkurrenskraftiga.
 
HÅLLBARHET 
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta 
prioriteringar. På Bong kommer vi att göra vårt 
yttersta för att utveckla förpackningsprodukter 
som är tillverkade av förnybara resurser eller 
återvunnet material och som är återvinningsbara 
eller återanvändbara. 
På alla våra produktionsanläggningar kommer vi 
att fortsätta våra ansträngningar för att minska 
utsläpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand 
med vårt fabrikseffektivitetsprogram.
TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AK-
TIEÄGARE 
Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och 
hårt arbetande medarbetare som kommer att få 
vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet 
samt våra intressenter och aktieägare för deras 
stöd.
Kristianstad i april 2026 
Kai Steigleder 
VD
VD HAR ORDET
” En positiv aspekt är fortsatt vår tillväxt inom 
Light Packaging, som ökade med +9,6 % YTD 
jämfört med 2024. Marknadsläget var fortsatt 
mycket tufft med kostnadsbesparingar och 
minskad efterfrågan på kuvert”, 
säger CEO Kai Steigleder

===== SIDA 4 =====

4
MARKNADERNA OCH BONGS ERBJUDANDE
Bong är en av de ledande leverantörerna av Light Packagning och Kuvert i Europa som erbjuder lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och 
reklammaterial.
MARKNADEN FÖR LIGHT PACKAGING 
Light packaging erbjuder skydd samtidigt som 
man minskar förpackningsmaterialet, vikten, 
volymen, storleken och förpackningsavfallet. 
Marknaden för Light Packaging är en 
fragmenterad marknad med en rad olika 
konkurrenter i varje undersegment.
E-handel 
Efter den Europa-omfattande nedgången 2022 och 
2023 såg e‑handelssektorn en viss återhämtning 
2024 som fortsatte 2025. Försäljningen av fysiska 
B2C‑varor ökade med 7 % jämfört med 2024 
(inflationsjusterat 4 %) 1. Den europeiska 
förpackningsindustrin gynnades dock endast 
delvis eftersom en ökande andel paket skickades 
från länder utanför EU. Antalet e‑handelspaket av 
lågt värde (mindre än 150 €) ökade till 5,8 
miljarder 2025, en ökning med 26 % från 
föregående år2.
En stor del av e‑handelssändningarna kräver 
inte ett robust emballage eftersom varorna inte är 
ömtåliga eller redan är förpackade. Dessa varor 
kan slås in i en flexibel och lätt 
förpackningslösning, vilket hjälper nätbutiker att 
minska volymen och vikten på förpackningen. 
Avsändare kan också spara på 
förpackningsmaterial och fraktkostnader jämfört 
med traditionella förpackningsprodukter som 
wellpapplådor.
Det finns olika typer av flexibla 
förpackningslösningar på marknaden, till exempel 
pappersprodukter, vadderade produkter och 
lösningar av plast. Baserat på en växande 
efterfrågan på hållbara lösningar fortsätter 
förpackningsindustrin att fokusera på förnybara 
och återvinningsbara material. 
”Förpacknings- och förpackningsavfalls-
förordningen” (PPWR), som ska tillämpas från 
augusti 2026, kommer ytterligare att påskynda 
omställningen till återvinningsbara och 
resurssnåla förpackningar såsom papperspåsar.
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE LIGHT 
PACKAGING
Bong erbjuder ett brett sortiment av light 
packagingprodukter för olika distributionskanaler 
och applikationer såsom e-handel och 
detaljhandel. Detta inkluderar expanderbara 
kuvert och påsar i olika material såsom 
kraftpapper, vadderade papperspåsar, 
bubbelpåsar, pappkuvert och wellförpackningar 
och flexibla förpackningar från DuPont™ Tyvek ®.
Väl anpassade förpackningar för e-
handel
Bong fortsätter att fokusera på 
e‑handelsförpackningar som erbjuder skydd och 
minskad miljöpåverkan. Under EU‑varumärket 
”e‑Green” producerar Bong kraftpapperspåsar 
tillverkade av 100 % starkt kraftpapper och 
FSC®‑certifierade. De är robusta, lätta, flexibla och 
kan enkelt återanvändas för returer tack vare två 
förslutningsremsor.
Bongs ”AirPro Green” produkter, som 
lanserades 2022, är en 100% pappersbaserad 
vadderad påse. Dessa utnyttjar styrkan hos präglat 
papper, därmed behövs ingen bubbelfilm. AirPro 
Green består av tre papperslager där mellanlagret 
är försett med ett stabilt bubbelmönster. Efter den 
är använd kan förpackningen enkelt slängas i 
pappersåtervinning, inga material behöver 
separeras.
Sedan 2025 finns dessa påsar även med två 
förslutningsremsor, och Bong har investerat i ny 
maskinutrustning för att möta den ökande 
efterfrågan.
Tilltalande förpackningar inom 
detaljhandel
Bong erbjuder ett brett sortiment av present- 
och bärkasselösningar som hjälper varumärken att 
stärka sin image, öka sin synlighet och förbättra 
kundernas shoppingupplevelse. Varumärken inom 
mode, skönhet, finmat och varuhus samarbetar 
med Bong för att dra nytta av hållbara och 
effektiva lösningar - alla skräddarsydda för att 
kommunicera kundernas varumärken och 
värderingar. Bongs bärkassar med vändbar topp är 
en särskild höjdpunkt.
Dessa påsar är tillverkade av premiumpapper, 
förstärkta med en kartonginsats och helt 
anpassningsbara med olika tryckeffekter. Utöver 
premiumpåsarna introducerade Bong ett 
standardsortiment av pappersbärkassar under 
varumärket ”h-Green”, som fokuserar på låg 
miljöpåverkan. För att möta den växande 
efterfrågan på bärkassar av papper investerade 
Bong i nya maskiner 2024.
DEN EUROPEISKA 
KUVERTMARKNADEN
Efter en viss återhämtning 2024 stod 
kuvertindustrin återigen inför stora utmaningar 
2025. Enligt FEPE (Federation for envelopes and for 
light and e-commerce packaging in Europe) 
minskade försäljningsvolymerna i Europa med 8 % 
och marknaden uppskattas till cirka 32,5 miljarder 
enheter.
Bong är klar marknadsledare i de nordiska 
länderna och är störst eller näst störst i nästan alla 
väst- och centraleuropeiska länder. 
I Västeuropa svarar affärspost för den största 
delen av kuvert-användningen med mer än 90 
procent av den totala kuvertkonsumtionen. 
Affärspost kan delas in i transaktionspost och 
direktreklam. 
Transaktionspost används för distribution av 
olika dokument som till exempel kontrakt, 
lönespecifikationer, pensionsbesked och fakturor. 
De största användarna av kuvert inom 
transaktionspost är företag inom till exempel 
telekom, bank, försäkring, finans, energi och 
vatten. Som en konsekvens av digitaliseringen har 
kuvertvolymerna för denna typ av användning 
minskat avsevärt. 
Direktreklam däremot är form av reklam som 
erbjuder högre träffsäkerhet inom målgruppen 
jämfört med reklam inom tv, radio och tidningar, 
och är därmed fortfarande av stort intresse för 
marknadsförare. Direktreklamskampanjer uppnår 
hög svarsfrekvens till en jämförelsevis låg 
kostnad, vilket gör tryckta kuvert till ett oumbärligt 
marknadsföringsverktyg.
BONGS KUVERTERBJUDANDE
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former 
och storlekar. Allt från standardiserade kuvert till 
kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, 
med eller utan kundanpassat tryck och prägling, 
tillverkade av en rad olika material och med 
många alternativ gällande färg och form.
1 Ecommerce Europe: European E-Commerce Report 2025
2 Ecommerce News

===== SIDA 5 =====

5
FEMÅRS-
ÖVERSIKT
NYCKELTAL 2025 2024 2023 2022 2021
Nettoomsättning, MSEK 1 809 1 914 2 088 2 165 1 804
Rörelseresultat, MSEK 16 43 44 98 46
Jämförelsestörande poster, MSEK - - -13 - -18
Resultat efter skatt, MSEK -29 -13 -7 43 3
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 105 71 83 111 67
Rörelsemarginal, % 0,9 2,3 2,1 4,5 2,5
Avkastning på eget kapital, % neg neg neg 8,7 5,2
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK 1 066 1 122 1 137 1 090 1004
Avkastning på sysselsatt kapital, % 1,6 4,1 4,0 9,1 6,4
Soliditet, % 35 37 35 34 31
Nettolåneskuld, MSEK 374 456 427 448 439
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,73 0,80 0,77 0,78 1,00
Nettoskuld/EBITDA, ggr 4,3 3,8 3,2 2,7 3,4
Medelantal anställda 972 1 007 1 082 1 134 1 141
Antal aktier
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058
Genomsnittligt antal aktier före utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058
Resultat per aktie
Före utspädning, SEK -0,14 -0,06 -0,02 0,21 0,02
Efter utspädning, SEK -0,14 -0,06 -0,02 0,21 0,02
Justerat resultat per aktie
Före utspädning, SEK -0,14 -0,06 0,04 0,21 0,11
Efter utspädning, SEK -0,14 -0,06 0,04 0,21 0,11
Eget kapital per aktie
Före utspädning, SEK 2,42 2,71 2,63 2,71 2,08
Efter utspädning, SEK 2,42 2,71 2,63 2,71 2,08
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie
Före utspädning, SEK 0,50 0,34 0,39 0,53 0,32
Efter utspädning, SEK 0,50 0,34 0,39 0,53 0,32
Övriga data per aktie
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK 0,7 0,8 0,9 1,1 0,9
P/E-tal, ggr neg neg neg 5,4 41,3
Justerat P/E-tal, ggr neg neg neg - 8,1
Börskurs/Eget kapital före utspädning, % 0,29 0,29 0,34 0,41 0,41
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % 0,29 0,29 0,34 0,41 0,41
För definitioner av nyckeltal se sidan 73

===== SIDA 6 =====

6
AKTIEN
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2025 uppgick antalet aktier i Bong AB till 
211 205 058. Bong AB har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rätt samt berättigar till en röst per aktie.
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Kursen för Bongaktien sjönk med 18 procent under 2025. Årets högsta betalkurs noterades den 8 januari 2025 och uppgick 
till 0,84 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,50 SEK och noterades den 19 december 2025.
OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) ökade med 8 
procent under 2025. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är 
jämförbara med Bong, ökade med 12 procent under året.
AKTIEÄGARE
Antalet aktieägare per den 30 december 2025 uppgick till 2 883 (3 032). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 
procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström den tredje 
största ägaren med 13,8 procent av röster och kapital.
Aktieägare Antal Aktier
Andel av 
röster och 
kapital, %
Holdham S.A. 52 850 282 25,0
Gomobile Nu AB 31 916 018 15,1
Stillström, Bengt 29 085 875 13,8
Avanza Pension 10 207 341 4,8
Jeansson, Theodor 10 000 000 4,7
Paulsson Advisory AB 9 299 026 4,4
Övriga 67 846 516 32,2
Totalt 211 205 058 100,0
År Händelse Förändring av antal aktier Totalt antal aktier Kvotvärde SEK 
2013 Nedsättning av aktiekapital - 17 480 995 1,5
2013 Företrädesemission 69 923 980 87 404 975 1,5
2013 Kvittningsemissioner 69 254 629 156 659 604 1,5
2016 Nedsättning av aktiekapital - 156 659 604 1,12
2016 Konvertering av konvertibler 27 272 727 183 932 331 1,12
2016 Kvittningsemission 27 272 727 211 205 058 1,12

===== SIDA 7 =====

7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge års- och koncernredovisning för verksamhetsåret 1 
januari 2025 – 31 december 2025 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”). 
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för 
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 1,8 miljarder kronor och har omkring 970 anställda i 13 länder. 
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. För koncernens nyckeltal och femårsöversikt se sidan 5.
MARKNADEN 
På grund av politisk och makroekonomisk osäkerhet var 
marknadsförhållandena i Europa fortsatt svåra även under 2025. Tillväxten i EU 
är långsam, samtidigt som Tyskland, Europas största ekonomi, kämpar för att 
ta sig ur den längsta recessionen i landets historia. Till detta kommer det 
oförminskade politiska fokuset på digitalisering, såsom obligatorisk e-
fakturering och trenden mot digitala reklamkanaler. Priserna på våra produkter 
är fortsatt pressade. Särskilt den europeiska kuvertmarknaden lider av relativt 
låga priser på grund av överkapacitet. Vi måste kämpa för att behålla vår order- 
och försäljningsnivå och framför allt för att hålla våra marginaler stabila.
Råvarupriserna var relativt oförändrade och leverantörerna, särskilt 
pappersfabrikerna, har tillräcklig kapacitet. Energipriserna ligger fortfarande på 
en relativt hög nivå.
LIGHT PACKAGING 
Under 2025 ökade vår valutajusterade försäljning av Light Packaging med 9,6 
% jämfört med 2024. Även om detta är bättre än den övergripande 
marknadsutvecklingen ligger det under vårt strategiska mål att uppnå fortsatt 
tvåsiffrig tillväxt inom Light Packaging på vår väg mot att omvandla Bong.
Våra viktigaste Light Packaging-produkter för e-handel, e-Green®, 
AirPro® och AirPro Green®, uppnådde en sammanlagd tillväxt på +10,2 % 
hittills i år. Bongs bäst presterande produkter under 2025 var återigen våra 
pappersbärkassar med +17,1%, främst tack vare våra högkvalitativa produkter.
KUVERT 
Enligt statistik från FEPE minskade den europeiska kuvertmarknaden med 6,9 
% under fjärde kvartalet 2025 jämfört med fjärde kvartalet 2024. Detta var 
något bättre än under de tre första kvartalen. Under hela året 2025 minskade 
marknaden med 8 % jämfört med 2024. Den årliga genomsnittliga nedgången 
under de senaste tio åren var -5,8 %. Den totala marknaden för kuvert i Europa 
är fortfarande en stor marknad med en volym på cirka 32,5 miljarder kuvert. 
Bongs egen försäljning av kuvert följer marknadens nedgång.
För Bong, som är en av de två största aktörerna i Europa, är kuvert 
fortfarande en viktig faktor i verksamheten. Den nedåtgående trenden för 
kuvert kommer att fortsätta under de kommande åren, och vi anpassar vår 
kapacitet och våra fasta kostnader och flyttar delvis fabriksutrymmen och 
anställda till Light Packaging.
OMSÄTTNING OCH RESULTAT 
Koncernens omsättning under året uppgick till 1 809 MSEK (1 914). 
Valutakursförändringar påverkade omsättningen negativt under året med -55 
MSEK (9) jämfört med 2024.
Rörelseresultatet minskade till 16 MSEK (43). Koncernens bruttomarginal 
är något lägre jämfört med föregående år. Under året har rörelseresultatet 
påverkats positivt av realisationsvinst om 3 MSEK (10) hänförligt till försäljning 
av maskiner. Valutakursförändringar hade en mindre påverkan på 
rörelseresultatet under året. 
Finansnettot under året uppgick till -38 MSEK (-39). Resultatet före skatt 
uppgick till -22 MSEK (4) och det redovisade resultatet efter skatt blev -29 MSEK 
(-13). 
Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 640 MSEK (602). 
Valutakursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen negativt med -
19 MSEK (3) jämfört med motsvarande period 2024.
Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1 134 MSEK (1 270). 
Valutakursförändringar påverkade kuvertförsäljningen negativt med -37 (6) 
jämfört med motsvarande period 2024. 
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR 
Kassaflödet efter investeringsverksamhet förbättrades jämfört med fjolåret och 
uppgick till 91 MSEK (38). Kassaflödet från den löpande verksamheten före 
förändringen av rörelsekapitalet blev 39 MSEK (57). Rörelsekapitalet påverkade 
kassaflödet positivt med 66 MSEK (13). 
Strukturkostnader hade en mindre påverkan på kassaflödet under året (0). 
FINANSIELL STÄLLNING 
Likvida medel uppgick den 31 december 2025 till 112 MSEK (104 MSEK per 31 
december 2024). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 14 
MSEK (8). Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 126 MSEK (112 MSEK 
per 31 december 2024). Vid utgången av december 2025 uppgick koncernens 
eget kapital till  512 MSEK ( 573 MSEK den 31 december 2024)). Omräkning till 
svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering 
av pensionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument minskade 
koncernens eget kapital med -32 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden 
uppgick till 374 MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 151 MSEK och IFRS 
16 Leasingkontrakt uppgår till 197 MSEK (456 MSEK den 31 december 2024 
varav pensionsavsättningar 163 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 
219 MSEK). 
INVESTERINGAR 
Årets nettoinvesteringar påverkade kassaflödet negativt om -14 MSEK (-32). 
Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, 
produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.
PERSONAL 
Medelantalet anställda uppgick under året till 972 (1 007). Vid utgången av 
december 2025 var antalet anställda 977 (973). Bong har
arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen
till rådande marknadssituation.
MILJÖ
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slut-
produkter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att 
förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, 
sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt 
genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. 
Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att 
påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så 
att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras. 
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla 
anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna 
i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i 
Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade. 
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning 
är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment. 
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som 
främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt 
bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen och Torgau i 
Tyskland, Kristianstad i Sverige, Milton Keynes och Derby i Storbritannien, 
Angoulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC®-
certifierade.

===== SIDA 8 =====

8
FORSKNING OCH UTVECKLING 
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom 
bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas 
behov av olika kuvert och förpackningslösningar. 
MODERBOLAGET 
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande
dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till
4,5 MSEK (2,4) och årets resultat före skatt uppgick till 10 MSEK (5).
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE 
BEFATTNINGSHAVARE 
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken 
för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef 
Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, 
affärsenhetschef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och 
Nordafrika, även affärsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska 
tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan 
avtalade ersättningar. Riktlinjerna antogs av årsstämman 2024, och styrelsen 
föreslår att riktlinjerna är oförändrade inför nästa är. Riktlinjerna omfattar inte 
ersättningar som beslutas av bolagsstämman. 
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFFÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA 
INTRESSEN OCH HÅLLBARHET 
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande 
kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och 
paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga 
tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-
handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett 
hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där 
anställda behandlas lika samt hög affärsetik. 
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och 
tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, 
förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För 
detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa 
riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens-
kraftig totalersättning. 
Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att 
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll-
barhet.
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: 
fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra 
förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – 
besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. 
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska 
kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får 
uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen. 
För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför-
säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara 
pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå 
till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befatt-
ningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premie-
bestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension 
enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska 
vara pensionsgrundande i den mån så följer av tvingande 
kollektivavtalsbestämmelser som är tillämpliga på befattningshavaren. 
Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent 
av den fasta årliga kontantlönen. 
Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och 
bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får 
sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen. 
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga 
anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, 
varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2025, inga 
ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden 
till ledande befattningshavare. 
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING 
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv 
månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får 
sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen 
för två år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande 
befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får 
uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. 
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar 
ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa 
riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. 
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M.
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och 
mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också 
utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska 
vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga 
intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig 
koppling till affärsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga 
utveckling. Tillämpade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före 
skatt och tillväxtmål för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens 
affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett 
hållbarhetsarbete som syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där 
anställda behandlas lika samt hög affärsetik. 
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig 
kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning 
kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt 
avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig 
kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande 
direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen 
baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. 
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA 
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och 
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om 
anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens 
ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och 
styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och 
de begränsningar som följer av dessa. 
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA 
RIKTLINJERNA 
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att 
bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone 
vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna 
ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. 
Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga er-
sättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till 
ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och 
ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i 
ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra 
personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. 
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA 
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i 
ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att 
tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att 
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i 
ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, 
vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG
Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att 
ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska 
bolagets aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. 
Anledningen till detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen 
gick ut, är att kunna stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa 
förutsättningar att ta tillvara på strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna 
syftar till att optimera Bongs kapitalstruktur och skapa handlingsfrihet att 
snabbt kunna genomföra strategiska initiativ som kan stärka bolagets 
marknadsposition och långsiktiga värdeskapande. Bong har noterat ett tydligt 
intresse från investerare att delta i en eventuell riktad nyemission, vilket 
speglar ett ökat förtroende för bolagets strategi och framtidsutsikter. Vidare är 
det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier som vederlag vid eventuella 
diskussioner med parter som ett led i branschkonsolideringen. Styrelsen har 
ännu inte fattat något beslut om att genomföra en nyemission men vill genom

===== SIDA 9 =====

9
förslagen till bolagsstämman säkerställa att bolaget har den flexibilitet som 
krävs för att agera snabbt om attraktiva möjligheter uppstår.
Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman 
beslutade att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska 
bolaget aktiekapital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande.
ÄGARFÖRHÅLLANDE 
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och 
kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU 
AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström är den 
tredje största med 13,8 procent av röster och kapital. Det totala antalet aktier 
uppgick per den 31 december 2025 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma 
rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till 
följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om 
förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar 
i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande 
utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs 
resultat eller ställning.
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT 
ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN 
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. 
Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första års-
stämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan 
ändras vid årsstämma eller bolagsstämma. 
MÖJLIGHETER OCH RISKER 
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. 
Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.
Det pågående kriget i Ukraina, negativt investeringsklimat, stigande 
arbetslöshet och höga energikostnader påverkar bolaget. Däremot är detta inte 
något som enbart påverkar Bong utan hela Europa. Bong har ingen produktion 
i Ukraina eller Ryssland.
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER 
MARKNADSUTVECKLING 
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska 
utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den 
informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering. 
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. 
Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en 
marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt 
adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken 
tenderar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten 
som helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som 
en del av digitaliseringen och internets utbredning. 
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och 
traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt 
inom sitt förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet 
för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom 
förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer 
utvecklingen noga och är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa 
kontinuerlig tillväxt. 
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM 
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och 
postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk-
ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. 
Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från 
vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och 
ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar. 
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS 
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en 
konsolideringsfas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent 
av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande 
tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i 
branschen har minskat något. 
PAPPERSPRISER 
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden 
för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under 
normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss 
eftersläpning. 
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER 
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från 
tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna 
skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har 
Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens 
beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 
procent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 44 
procent av den totala försäljningen. 
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR 
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma 
produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effekti-
vitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. 
Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad 
avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas 
långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra 
sidan leder det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. 
Maskinparken bestod vid årsskiftet av cirka 85 kuvertmaskiner, cirka 45 
tilltryckspressar samt 45 övriga maskiner för t.ex bärkassar, bubbelpålpåsar och 
övriga produkter samt bearbetning. Investeringsbehovet är begränsat de 
närmaste åren och understiger koncernens avskrivningskostnader.
FINANSIELL RISKHANTERING 
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante-
ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, 
ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1. 
TVISTER 
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
MILJÖ 
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ 
av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong 
säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns 
inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras 
på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning 
eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav. 
KÄNSLIGHETSANALYS 
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är 
volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, 
papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen 
nedan redovisas hur Bongs resultat under 2025 skulle ha påverkats vid en 
förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade 
effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto 
skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter. 
Parameter Förändring
Påverkan resultat efter 
finansnetto, MSEK
Pris +/- 1% 18 +/-
Volym +/- 1% 1 +/-
Papperspriser +/- 1% 9 -/+
Lönekostnader +/- 1% 6 -/+
Räntenivå upplåning +/- 1%-enhet 2 -/+
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos 
Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde 
i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet 
underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt 
att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. 
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN 
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket 
för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste 
versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i december 
2023 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2024. Bong

===== SIDA 10 =====

10
tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler 
redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. 
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq 
Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 2 883 aktieägare. 
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på 
bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, 
andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade 
bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. 
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning 
mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan. 
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2025 
ÄGARINFLYTANDE 
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande 
direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman. 
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också 
bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om 
disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för 
styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer. 
Vid Bongs årsstämma den 14 Maj 2025 i Stockholm var av det totala 
antalet aktier och röster i bolaget, 20% representerat. Vid stämman var 
styrelseordförande och en styrelseledamot samt bolagets revisorer närvarande 
eller representerade. Aktieägare med andel större än 10% kan ses på sidan 6.
STYRELSE 
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt 
förvärv och avyttring av företag och fast egendom. 
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, 
bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. 
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio 
ledamöter. Bongs styrelse bestod sedan årsstämman 2025  av fyra 
stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt en arbetstagarledamot utan 
suppleant. Styrelsens ordförande är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. 
Styrelsens övriga ledamöter var Stéphane Hamelin, Eric Joan samt Christian 
Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett 
ersättningsutskott. 
STYRELSENS ERSÄTTNING 
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2025 (350). Beloppet 
utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för 
arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. 
Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. 
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av 
årsstämman 2025 finns i not 5.
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER 
Per Åhlgren 
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan 
2020. Ledamot i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i 
Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-
bataljonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för 
Salomon Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB. 
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum 
AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB. 
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt 
styrelseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory. 
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag.
Christian Paulsson 
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i 
ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: VD Bluefish Pharmaceuticals AB. Tidigare 
erfarenheter inkluderar CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway AB, 
CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD Formar 
Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och  EVP M&A för 
affärssystemföretaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget 
Bankirfirman Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland 
annat Mangold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och 
Booz & Co. Bachelor of Business Administration, European University Bruxelles
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i BoostCap AB, Finly AB, Huntway 
AB, Paulsson Advisory AB samt ett antal dotterbolag i Bluefish Pharmaceuticals-
koncernen.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): -
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB.
Stéphane Hamelin 
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare Verkställande direktör för Bong 
AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. 
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Supervisory Bord i Holdham 
S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. 
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A. 
Eric Joan 
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique 
Universitaire de Lille och Harvard Business School. 
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för Management Board samt 
Verkställande direktör för Hamelin Group. 
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. 
Innehav: –. 
ARBETSTAGARLEDAMÖTER 
Mats Persson 
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. 
Representant för Grafiska Personalklubben. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB. 
Andra pågående uppdrag: –. 
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –. 
Innehav: –. 
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 74 i 
denna rapport.
STYRELSENS ARBETSORDNING 
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga 
instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande 
direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska 
erhålla. 
Under verksamhetsåret 2025 avhöll styrelsen 7 sammanträden utöver det 
konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD 
styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om 
viktiga händelser i bolagets verksamhet. 
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstitu-
erande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av 
koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna 
enhet. 
Under 2025 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor: 
•12 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna 
•14 maj Delårsbokslut Q1
•14 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2025
•15 juli Halvårsbokslut Q2 
•5 november Delårsbokslut Q3 
•10 december Budget 2026 
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2025  
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i 
förhållande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i 
förhållande till större aktieägare. Mot bakgrund av strategiska och operationella 
utmaningar är valberedningens uppfattning att bolaget behöver en mindre 
styrelse för att möjliggöra kortare beslutsvägar. Vidare är nuvarande styrelse 
ledamöter som kan bolaget sedan tidigare.
Oberoende till 
bolaget¹
Oberoende till 
större 
aktieägare¹
Närvaro 
styrelse-
sammanträden
Per Åhlgren Ja Nej 7 st
Christian Paulsson Ja Ja 6 st
Stephane Hamelin Ja Nej 8 st
Eric Joan Ja Nej 8 st
¹Bedömningen av styrelseledamoternas har utförts i enlighet med Koden.

===== SIDA 11 =====

11
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR 
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många 
röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. 
VALBEREDNING 
Årsstämman beslutar gällande valberedning som har till uppgift att inför 
årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens 
sammansättning. I enlighet med årsstämmans beslut ska Bongs valberedning 
bestå av 3 ledamöter. Valberedningens ledamöter ska utses genom att 
styrelsens ordförande kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna per den 
30 september varje år, som vardera ges möjlighet att utse en person att vara 
ledamot i bolagets valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts.
Valberedningen inför årsstämman 2026 består av Stéphane Hamelin 
(Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Bengt Stillström. Per 
Åhlgren utsågs till valberedningens ordförande. 
Två av medlemmarna i valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och 
styrelsemedlemmar innehar därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker 
från kodens regler om bolagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största 
ägarna är representerade i valberedningen. Valberedningen har behandlat de 
frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. 
Utvärderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god 
funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan 
löpande kontakt. 
ERSÄTTNINGSUTSKOTT 
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, 
ordförande, och Stéphane Hamelin. 
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer 
angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar 
till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, 
ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av 
styrelsen. 
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som 
omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. 
Ersättningsutskottet har under 2025 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga 
ledamöter deltog.
REVISIONSUTSKOTT 
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, 
ordförande, och Per Åhlgren. 
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas 
med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt 
särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och 
självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller 
bolaget andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna 
alla tillåtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte-och 
värderingstjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte 
överstiger 70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet 
och självständighet. 70%-regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte 
får överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga 
revisionsarvode. 
Revisionsutskottet har under 2025 sammanträtt tre gånger varvid samtliga 
ledamöter deltog. 
EXTERNA REVISORER 
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 
2025 valdes revisionsbolaget Grant Thornton Sweden AB, för en mandatperiod 
om ett år. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och 
kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet 
av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs 
på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till 
styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid 
samtliga utskottsmöten. 
VD OCH KONCERNLEDNING 
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer 
och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att 
styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD 
håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om 
koncernens utveckling. 
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet 
samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat 
samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2025 bestått av 
fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal 
dotterbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker 
löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av 
medlemmar ur Bongs företagsledning. 
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING 
Årsstämman 2024 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast 
grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga 
ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt 
förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av 
individuella prestationer och bolagets redovisade resultat. 
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den 
ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga 
ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara 
marknadsmässig. 
INTERN KONTROLL 
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och 
riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att 
arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i 
företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och 
ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt 
instruktioner för attesträtter. 
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL 
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste 
inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den 
finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden. 
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN 
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i 
syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella 
rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i 
överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och 
förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna 
kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll 
avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med 
följande ramverk. 
KONTROLLMILJÖ 
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och 
ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, 
uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i 
intern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den 
finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, 
beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats 
i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt 
befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan 
nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell 
rapportering, informationspolicy och attestinstruktion. 
KONTROLLAKTIVITETER 
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, 
avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. 
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och 
avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner 
utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med 
syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett 
standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa 
konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell 
rapportering. 
RISKBEDÖMNING 
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. 
Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för 
informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är 
definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål. 
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av 
affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering 
och prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och 
riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att 
säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, 
uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.

===== SIDA 12 =====

12
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, 
krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att 
relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom 
respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och 
arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt 
form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och 
komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy. 
UPPFÖLJNING 
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de 
riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av 
koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras 
månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska 
rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. 
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det 
genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera 
och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll 
och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen 
i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild 
granskningsfunktion i form av internrevision.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr, 
balanseras i ny räkning. Se not 35
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra 
lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2025 lämnas 
till moderbolagets aktieägare. För år 2024 lämnades ingen utdelning.

===== SIDA 13 =====

13
HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ALLMÄN INFORMATION
ESRS 2 – Allmänna upplysningar
BP-1 ALLMÄN GRUND FÖR UTARBETANDET AV 
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGEN
Bongs hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2025 har upprättats på 
koncernnivå och omfattar samma företag som den finansiella 
rapporteringen för räkenskapsåret 2025. De dotterföretag som ingår i 
koncernredovisningen är undantagna från kravet på individuell 
hållbarhetsrapportering i enlighet med artikel 19a.9 respektive artikel 29a.8 
i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.
Hållbarhetsrapporten omfattar den egna verksamheten samt 
information om koncernens värdekedja i såväl uppströms‑ som 
nedströmsled och inkluderar indirekta affärsrelationer inom värdekedjan 
samt de väsentliga faktiska och potentiella påverkningar, risker och 
möjligheter som identifierats. Uppströmsledet omfattar inköp av råvaror, 
tjänster, leasade tillgångar samt transporter. Nedströmsledet omfattar 
försäljning till företagskunder och slutkunder, distribution samt 
avfallshantering. Kartläggningen av värdekedjan utgör ett centralt underlag 
för koncernens dubbla väsentlighetsanalys och har använts för att identifiera 
väsentliga aktiviteter, berörda intressenter, geografisk omfattning samt 
relevanta sektorer.
De policys, åtgärder och mål som redovisas för väsentliga delområden 
inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning gäller för hela den 
konsoliderade koncernen. Uppgifter från uppströms‑ och nedströmsled 
används särskilt i relation till väsentliga nyckeltal avseende miljörelaterade 
frågor. I de fall där det bedömts relevant har uppskattningar och antaganden 
använts, vilka beskrivs närmare i respektive metodavsnitt.
Vid upprättandet av hållbarhetsrapporten har Bong valt att utelämna 
viss klassificerad information avseende immateriella rättigheter och 
innovation kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi, i enlighet 
med ESRS 1, avsnitt 7.7. Den utelämnade informationen avser upplysningar 
om strategi och affärsmodell inom ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär 
ekonomi.
Bong bedriver huvudsakligen verksamhet inom adresserade kuvert‑ 
och förpackningslösningar inom Europeiska unionens medlemsstater. Enligt 
artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU finns möjlighet att 
undanta upplysningar om överhängande utvecklingar eller frågor som är 
föremål för pågående förhandlingar. Bolaget har inte tillämpat detta 
undantag.
BP‑2 UPPLYSNINGAR MED AVSEENDE PÅ SÄRSKILDA 
OMSTÄNDIGHETER
Tidsramar
Koncernen tillämpar definitionerna av tidsramar enligt ESRS 1 § 6.4. Med 
kort sikt avses upp till ett år, medellång sikt avser mellan ett och fem år och 
lång sikt avser mer än fem år.
Uppskattningar i värdekedjan
Vid sammanställningen av hållbarhetsrelaterade nyckeltal för 
räkenskapsåret 2025 har koncernen i huvudsak använt fakturor och interna 
informationssystem. I vissa fall, särskilt avseende energi‑ och utsläppsdata, 
har primärdata inte varit tillgänglig. I dessa fall har uppskattningar gjorts 
baserade på exempelvis genomsnittliga landsspecifika data eller 
uppskattade transportavstånd. För ytterligare information om tillämpade 
uppskattningar hänvisas till metodavsnitten under ESRS E1‑5 och ESRS E1‑6.
Källor till osäkerhet i uppskattningar
Även om merparten av rapporterade uppgifter baseras på primärdata har 
uppskattningar använts där sådan data inte varit tillgänglig, i enlighet med 
vad som beskrivs ovan. Dessa uppskattningar avser främst delar av 
utsläppsrapporteringen inom ESRS E1‑6, särskilt för vissa Scope 3‑kategorier 
där aktivitets‑ eller kostnadsbaserad information saknats. Koncernen avser 
att successivt förbättra tillgången till mer detaljerad aktivitets‑ och 
kostnadsdata för att minska beroendet av uppskattningar i framtida 
rapporteringsperioder.
Införlivande genom hänvisning
För att komplettera rapporteringskraven enligt ESRS har vissa upplysningar 
inkluderats genom hänvisning. En sammanställning av tillämpliga 
upplysningskrav och motsvarande hänvisningar redovisas i rapportens 
CSRD‑innehållsförteckning.
Upplysningskrav Referens Sida
ESRS 2 SBM-1 - Strategi, affärsmodell och värdekedja ESRS 2 SBM‑1 punkt 40 a (i) och (ii) samt ESRS 2 SBM‑1 punkt 40 b 14
ESRS E5 – Resursutflöden ESRS E5 punkt 35 22
ESRS G1 GOV-1 - Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll ESRS 2 GOV‑1 punkt 5 a och b 19
Tillämpning av övergångsbestämmelser (phase‑in) i enlighet med bilaga C till ESRS 1

===== SIDA 14 =====

14
Bong har identifierat följande som väsentliga. 
Koncernen integrerar identifierade väsentliga påverkningar, risker och 
möjligheter i sin strategi och affärsmodell genom att använda insikter från 
den dubbla väsentlighetsanalysen i samband med årliga möten samt i andra 
lednings‑ och beslutsprocesser.
Koncernen har tillämpat övergångsbestämmelser avseende 
värdekedjan samt infasningsregler i enlighet med bilaga C till ESRS 1, 
inklusive efterföljande ändringar enligt den delegerade så kallade ”quick 
fix”-akten från den 11 juli 2025. Under räkenskapsåret 2025 har koncernen 
valt att utelämna upplysningar uppgifter om medarbetare i den egna 
arbetskraften som inte är anställda enligt ESRS S1 Den egna arbetskraften 
samt ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan. Inom det miljömässiga området 
har koncernen vidare valt att utelämna upplysningar enligt ESRS E1‑9 
Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker, 
omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter samt 
ESRS E5‑6 Förväntade finansiella effekter från väsentliga risker och 
möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi.
Bong har identifierat Arbetsförhållanden som det enda väsentliga 
delområdet inom fokusområdet Arbetstagare i värdekedjan (S2). Detta 
baseras på potentiell negativ påverkan på arbetstagare i koncernens 
uppströms värdekedja, som omfattar skogsbruk, massa‑ och trävaruindustri 
samt transportsektorn. Dessa sektorer kännetecknas av längre arbetstider 
och en förhöjd risk för arbetsplatsolyckor till följd av arbetets inneboende 
risker.
Trots att skogsbruket och närliggande industrier omfattas av 
omfattande reglering har ökad efterfrågan på koncernens produkter bidragit 
till längre arbetstider. Användning av farlig utrustning och fysiskt krävande 
arbetsmoment ökar risken för arbetsrelaterade olyckor, vilket understryker 
vikten av ett strukturerat och systematiskt arbete med arbetsförhållanden i 
värdekedjan.
För att hantera dessa utmaningar har koncernen under det första 
rapporteringsåret tillämpat övergångsbestämmelser (quick fix) med syfte 
att stärka strategi‑ och styrningsstrukturer inom detta område. För 
närvarande har koncernen en övergripande policy som direkt relaterar till 
denna väsentliga påverkan, nämligen uppförandekoden för leverantörer. 
Formaliserade åtgärder, detaljerade handlingsplaner och 
prestationsindikatorer för att förbättra arbetsförhållanden i värdekedjan är 
under utveckling.
Det enda mål som har fastställts inom detta område avser krav på 
undertecknande av uppförandekoden för leverantörer. Samtliga 
leverantörer är skyldiga att underteckna koden, och vid 
rapporteringstillfället hade majoriteten undertecknat. Koncernen avser att 
successivt vidareutveckla arbetet inom detta område och rapportera om 
framsteg i kommande hållbarhetsredovisningar.
Koncernen har ett antal övergripande policys som reglerar 
hållbarhetsfrågor, inklusive sådana som omfattas av 
övergångsbestämmelser. Följande policys reglerar väsentliga 
hållbarhetsfrågor som fasats in under räkenskapsåret:
•Uppförandekod
•Uppförandekod för leverantörer till Bong
•Policy för jämlikhet och mångfald
•Visselblåsarpolicy
•Integritetspolicy
Faktisk negativ påverkan hanteras genom koncernens 
visselblåsarkanaler med stöd av de klagomåls‑ och åtgärdsprocesser som 
beskrivs under ESRS G1 Ansvarsfullt företagande. Under räkenskapsåret har 
ingen väsentlig negativ påverkan identifierats via visselblåsarkanalen som 
krävt ytterligare åtgärder.
Som deltagare i FN:s Global Compact har koncernen åtagit sig att att 
integrera Global Compacts tio principer i sin strategi och organisationskultur. 
Detta åtagande återspeglas i koncernens policydokument som omfattar ett 
flertal relevanta områden och delområden. Principerna grundar sig på 
internationellt erkända ramverk, däribland FN:s allmänna förklaring om de 
mänskliga rättigheterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och 
rättigheter i arbetslivet, Rio‑deklarationen om miljö och utveckling samt 
FN:s konvention mot korruption.
Koncernen stödjer aktivt skyddet av internationellt erkända mänskliga 
rättigheter och säkerställer att verksamheten inte medverkar till någon form 
av övergrepp. Följande grundläggande principer är särskilt vägledande för 
arbetet inom ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan:
•Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända 
mänskliga rättigheter samt säkerställa att verksamheten inte 
medverkar till kränkningar.
•Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva 
förhandlingar.
•Motverka alla former av tvångs‑ eller obligatoriskt arbete.
•Verka för avskaffande av barnarbete.
•Motverka diskriminering i anställning och yrkesutövning.
Ansvarstagande för dessa åtaganden säkerställs genom årlig 
rapportering inom ramen för Communication on Progress (UN Global 
Compact), där genomförda initiativ samt samverkan med intressenter för 
utveckling och spridning av god praxis redovisas.
Företag, affärsmodell och intressentdialog
SBM‑1 STRATEGI, AFFÄRSMODELL OCH VÄRDEKEDJA
Koncernen bedriver huvudsakligen verksamhet inom tillverkning av kuvert 
och förpackningslösningar, och produkterna erbjuds på marknaden för lätta 
förpackningar. Ytterligare information om produkter samt förändringar i 
sortimentet, inklusive nya eller avvecklade produkter, återfinns i 
Årsredovisning 2025 under avsnittet ”Marknaderna och Bongs erbjudande” 
samt på bolagets webbplats.
Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret uppgick till MSEK 1 
809. Upplysningar om intäkterna och dess fördelning per geografiskt 
område redovisas i Årsredovisning 2025 under ”Resultaträkning och rapport 
över totalresultat för koncernen” samt i tillhörande noter, bland annat 
”Not 2 – Geografisk fördelning av nettoomsättning och 
anläggningstillgångar”. 
Koncernens huvudsakliga marknader och kunder är koncentrerade till 
Europa och omfattar bland annat aktörer inom e‑handel, detaljhandel samt 
företag med behov av affärskuvert och transportförpackningar. Ytterligare 
information om väsentliga marknadssegment redovisas i Årsredovisning 
2025 under ”Marknaderna och Bongs erbjudande” samt på bolagets 
webbplats.
Det genomsnittliga antalet anställda uppgick till 972 under 
räkenskapsåret. Upplysningar om fördelningen av anställda per geografiskt 
område redovisas i Årsredovisning 2025 i notavsnittet under ”Not 5 - 
Anställda samt löner och ersättningar”.
Koncernen fokuserar på att möta efterfrågan på hållbara 
förpackningslösningar genom löpande investeringar i cirkulära lösningar och 
minskade utsläpp. Strategin är inriktad på avfallsminimering och 
resurseffektivitet, bland annat genom utveckling av återvinningsbara kuvert 
i kraftpapper, vadderade pappersbaserade förpackningslösningar som 
alternativ till plast samt detaljhandelsförpackningar tillverkade av 
återvunnet kraftpapper.
Bong har sitt säte i en EU‑medlemsstat som medger undantag från 
upplysningskravet enligt artikel 18.1 a i direktiv 2013/34/EU. Bolaget har 
utnyttjat detta undantag och har därför valt att inte redovisa en uppdelning 
av nettoomsättningen per väsentlig ESRS‑sektor enligt punkt 40 b.
ESRS‑ämne ESRS‑delämne
E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar
E1  Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar
E1  Klimatförändringar Energianvändning
E2 Föroreningar Luftföroreningar
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Avfall
S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor – Hälsa och säkerhet
S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor
G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur

===== SIDA 15 =====

15
Beskrivning av affärsmodell och värdekedja
Koncernen producerar kuvert och förpackningslösningar av certifierat högkvalitativt papper och prioriterar hållbarhet genom fokus på säkerhet, ansvarsfull anskaffning, energieffektivitet, minimering av resursanvändning, minskning av avfall samt 
etiskt företagande.
De huvudsakliga insatsvarorna i produktionsprocessen utgörs av papper, plast och pappersmassa. Koncernen arbetar kontinuerligt med kvalitetskontroller samt med att säkerställa att dessa insatsvaror anskaffas från leverantörer som uppfyller 
både sociala och miljömässiga hållbarhetskrav. En hållbar inköpsstrategi bidrar till att minska risken för störningar i leveranskedjan som kan påverka leveranssäkerheten gentemot kunder, reducera affärsrelaterade risker samt stödja omställningen mot 
en mer klimatneutral verksamhet. Arbetet är även förenligt med ambitionerna i EU:s gröna giv och bidrar till att främja hållbara investeringar.
De huvudsakliga dragen i koncernens värdekedja i uppströmsledet, den egna verksamheten och nedströmsledet, avseende centrala aktiviteter, resurser, distributionskanaler och kundsegment, beskrivs på efterföljande sida.

===== SIDA 16 =====

16
UPPSTRÖMS  EGEN VERKSAMHET NEDSTRÖMS
Nyckel
aktivitet  Inköp: Råmaterial Inköp: Tjänster och 
produkter Leasing Transporter Tillverkning Koncernadminist
ration
Förvaltning av 
anläggningar
Försäljning 
– kunder 
(B2B)
Produktanvändning 
– slutanvändare Distribution Avfallshantering
Affärspartne
rs och 
leverantörer
Bong har >2000 
leverantörer, varav 
cirka 100 leverantörer 
står för mer än 
80 procent av den 
totala inköpsvolymen. 
Uppförandekoden för 
leverantörer har 
undertecknats av 
majoriteten av 
råvaruleverantörerna. 
Koncernens insikter 
om leverantörsledet är 
i huvudsak 
koncentrerade till 
Tier 1‑ leverantörer.
Uppförandekoden 
för leverantörer har 
undertecknats av 
majoriteten av 
leverantörer av 
färdiga produkter. 
Koncernens insikter 
om 
leverantörsledet är 
i huvudsak 
koncentrerade till 
Tier 1‑leverantörer.
  
Bong köper maskiner 
och utrustning från 
Kina samt från andra 
länder för användning 
i den egna 
verksamheten.
     Stena Recycling
Geografisk 
plats (land 
eller region)
Den största delen av 
verksamheten, 
motsvarande 
>90 procent, är 
lokaliserad i Europa, 
medan resterande 
andel är fördelad 
mellan Mellanöstern, 
Östasien och 
Nordamerika.
Den största delen 
av verksamheten, 
motsvarande 
>90 procent, är 
lokaliserad i Europa, 
medan resterande 
andel är fördelad 
mellan 
Mellanöstern, 
Östasien och 
Nordamerika.
Den största delen 
av verksamheten, 
motsvarande 
>90 procent, är 
lokaliserad i 
Europa, medan 
resterande andel 
är fördelad mellan 
Mellanöstern, 
Östasien och 
Nordamerika.
Internationellt
Angouleme, Evreux, 
Frankrike; Derby, 
Milton Keynes, 
London, UK; Solingen, 
Torgau, Erlangen, 
Gesthofen, Tyskland; 
Kristianstad, Sverige; 
Poznan, Krakow, 
Polen. 
Sverige, 
Tyskland, 
Belgien, Polen, 
Frankrike, 
Danmark, 
Finland, 
Storbritannien, 
Italien, Norge, 
Spanien, 
Rumänien och 
Tunisien.
Sverige, 
Tyskland, 
Belgien, Polen, 
Frankrike, 
Danmark, 
Finland, 
Storbritannien, 
Italien, Norge, 
Spanien, 
Rumänien och 
Tunisien.
Europa Europa Europa Europa
Sektorgrupp 
eller 
sektorer
Skogsbruk, energi och 
tillverkning
---------------------------
Pappersleverantörer 
~50%, Övriga 
råmaterial, inklusive 
färdiga 
produkter,~20%, 
Transporter, energi 
och underleverantörer 
~15%
Tjänster, 
Tillverkning
------------------------ 
Pappersleverantöre
r ~50%, Övriga 
råmateri-al, 
inklusive färdiga 
produkter,~20%, 
Transporter, energi 
och 
underleverantörer 
~15%
Tjänster Logistik Tillverkning Tjänster Fastigheter
Grossister, 
Statliga 
myndighet
er, 
Industriför
etag, 
distributör
er
 Transport Avfallshanteringsf
öretag
Påverkade 
intressenter
Leverantörer
Natur (miljö och 
ekosystem)
Arbetstagare inom 
skogsindustrin
Inköpsmedarbetare
Tillsyns‑ och 
regleringsmyndigheter
Inköpsmedarbetare
Leverantörer
Arbetstagare inom 
tjänstesektorn
Inköpsmedarbetar
e,
Leverantörer 
Leverantörer,
Natur,
Arbetstagare 
inom 
transportsektor
n
Natur,
Tillverkningsmedarbet
are,
Närliggande 
samhällen,
Investerare,
Tillsyns‑ och 
regleringsmyndigheter
Anställda,
Icke‑statliga 
organisationer 
(NGO:er) 
Anställda,
Natur 
Kunder
Anställda
 
Kunder
Anställda 
 
Kunder
Natur
 
Avfallshanterings
aktörer 
Natur
Kunder

===== SIDA 17 =====

17
Koncernens viktigaste direkta affärsrelationer finns med leverantörer av 
produktionsinsatsvaror, i synnerhet olika typer av pappersprodukter såsom 
kartong, kraftpapper, wellpapp och kartongpapper. I nedströmsledet utgörs 
de huvudsakliga affärsrelationerna av B2B‑kunder, främst e‑handelsaktörer 
samt andra företag med behov av profilerade förpackningslösningar. Det 
värde som skapas genom den egna verksamheten består i flexibiliteten i 
kuvert‑ och förpackningslösningar vad gäller format, materialval och 
funktioner, vilka tillgodoser kundernas behov inom områden såsom 
affärskommunikation, e‑handel, arkivering och transport.
Verksamhet inom tillverkningsindustrin, särskilt inom pappers‑, 
kontorsmaterial‑ och förpackningssektorn, medför ett antal branschspecifika 
påverkningar, risker och möjligheter som påverkar koncernens egna 
väsentliga hållbarhetsfrågor. Koncernens verksamhet är kopplad till 
användning av insatsvaror som kan vara anskaffade från leverantörer med 
varierande mognadsgrad avseende hållbarhets‑ och ESG‑arbete. Detta kan 
medföra negativ påverkan, särskilt relaterat till klimatförändringar, 
markanvändning, resursknapphet, konflikter i leverantörsled samt 
mänskliga rättigheter för arbetstagare i värdekedjan.
Branschen står vidare inför krav på att minimera avfallsgenerering och 
därmed begränsa negativa miljöeffekter. Ineffektiv förpackningsdesign kan 
leda till ökade kostnader för inköp och logistik, vilket utgör en affärsrisk för 
företag verksamma inom sektorn. Därtill är tillverkningsprocesserna 
förknippade med negativ miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser 
och andra föroreningar, vilket kan ge upphov till betydande 
produktionskostnader.
SBM-2 INTRESSENTERS INTRESSEN OCH SYNPUNKTER
Kartläggning av värdekedjan identifierar leverantörer, kunder, medarbetare 
och styrelseledamöter som huvudsakliga intressentgrupper. Dialog med 
intressenter sker i enlighet med koncernens uppförandekod samt åtagandet 
till FN:s Global Compact. Under 2024 genomfördes en strukturerad 
intressentdialog genom att kontakta leverantörer, kunder och medarbetare 
via detaljerade frågeformulär distribuerade per e‑post. Syftet var att 
fördjupa förståelsen för koncernens affärsmodell och värdekedja samt att 
stödja identifiering och bedömning av påverkningar, risker och möjligheter 
inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet av den dubbla 
väsentlighetsanalysen presenterades därefter för styrelsen, vars 
återkoppling var avgörande för den slutliga bedömningen av koncernens 
väsentliga påverkningar, risker och möjligheter. Koncernens dialogkanaler 
gentemot berörda intressenter är organiserade enligt följande: 
Påverkade intressenter Dialog‑/engagemangskanal Viktiga resultat av dialoger
Leverantörer Enkätutskick via 
inköpsrepresentanter
Kunder Enkätutskick via säljrepresentanter 
inom detaljhandeln
Anställda
Enkät utskickad till medarbetare i 
samtliga funktioner, inklusive 
arbetstagarföreträdare/fackliga 
organisationer, lokaliserade i 
Frankrike, Sverige, Tyskland och 
Belgien.
Dubbel väsentlighetsanalys 
(DMA)‑workshops, där sex 
medarbetare som ingick i Bongs 
CSRD‑projektgrupp deltog i en 
serie strukturerade arbetsmöten
De mest väsentliga ämnen som lyftes av intressenter inom miljöområdet (E) var, i prioriterad 
ordning, energi, avfall samt begränsning av klimatförändringar. Inom det sociala området (S) 
identifierade intressenterna arbetsvillkor inom den egna arbetsstyrkan som den mest 
relevanta påverkan. Därefter följde likabehandling och lika möjligheter för den egna 
arbetsstyrkan, tillsammans med arbetsvillkor i värdekedjan. Även likabehandling och lika 
möjligheter för arbetstagare i värdekedjan lyftes fram som ett centralt område. Dessa teman 
representerar de områden där bolaget har den mest betydande påverkan på sina intressenter.
Inom styrningsområdet (G) framhölls hantering av leverantörsrelationer samt 
företagskultur som särskilt framträdande frågor. Sammantaget var intressenternas synpunkter 
helt i linje med resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen som genomförts av Bong, 
vilket visar på en hög grad av överensstämmelse samt en tydlig förståelse för intressenternas 
förväntningar.
Det enda ämne som lyftes av intressenter men som inte bedömdes vara väsentligt i den 
dubbla väsentlighetsanalysen avsåg hantering av leverantörsrelationer, inklusive 
betalningspraxis. Eftersom detta behandlas ur ett socialt perspektiv inom ESRS S2 – 
Arbetstagare i värdekedjan, och där analyseras mer ingående, bedömdes betalningspraxis 
inom Ansvarsfullt företagande (ESRS G1) inte uppnå samma väsentlighetsnivå och 
inkluderades därför inte bland de mest väsentliga frågorna inom styrningsområdet.
Återkoppling från dialogen med deltagare visade en övergripande samstämmighet med 
utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket indikerar att de identifierade påverkan, 
riskerna och möjligheterna (IROs) kvarstår oförändrade. Inga ytterligare enhetsspecifika 
ämnen föreslogs av intressenterna. Detta bidrog till att bekräfta bolagets strategiska inriktning 
och att stärka förtroendet för att strategin är i linje med intressenternas förväntningar.
Utöver intressentdialog genom enkäter deltog en CSRD‑projektgrupp bestående av sex 
medarbetare – finansdirektören (CFO), Head of CFO Office, Director of Purchasing & Logistics, 
Director of Sales (Europe), Managing Director & CFO samt Communication, Marketing & CSR 
Manager – i en serie DMA‑workshops och bidrog med direkt återkoppling under hela processen 
för den dubbla väsentlighetsanalysen.
Koncernen beaktar utfallet av intressentdialogen genom att justera 
beskrivningar och bedömningar av påverkningar, risker och möjligheter 
samt tillhörande poängsättning, efter att centrala insikter från dialogen har 
delgivits styrelsen och beslut fattats om eventuella justeringar.
Koncernen är marknadsdriven och följer kontinuerligt kundernas 
återkoppling i syfte att anpassa produkter och tjänster efter förändrade 
behov. Det finns tydliga indikationer på att kunder efterfrågar hållbart 
producerade förpacknings‑ och kuvertlösningar, och koncernen använder 
nyckeltal för att följa upp dessa förväntningar. Som en del av den strategiska 
responsen på denna efterfrågan arbetar koncernen fortlöpande med att 
utveckla och erbjuda mer hållbara alternativ till sina huvudsakliga produkter.
Koncernen samråder med medarbetare och fackliga organisationer i 
arbetet med att utforma strategiska inriktningar och vägleds av 
internationella ramverk såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag 
och FN:s Global Compact. Verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga 
nationella lagar samt ISO 45001, och koncernen inhämtar regelbundet 
återkoppling från medarbetare. Koncernens policyramverk omfattar bland 
annat hälsa och säkerhet, mångfald och likabehandling, ansvarsfullt 
företagande, substansbruk, visselblåsning och miljö, kompletterat med 
regionala rutiner för samarbete, krishantering, riskhantering och 
incidentrapportering.
För närvarande finns inga ytterligare planer på att integrera ytterligare 
insikter från intressentdialogen i koncernens strategi eller affärsmodell. 
Ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office granskar löpande 
återkoppling och delar slutsatser med företagsledning och tillsynsorgan 
genom workshops och kvartalsvisa möten.
SBM‑3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH 
DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL
Koncernens första dubbla väsentlighetsanalys, genomförd under räkenskapsåret, 
bygger i stor utsträckning vidare på tidigare arbete inom områdena klimat, 
cirkularitet, arbetsmiljö och hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan, 
arbetsvillkor i värdekedjan samt ansvarsfullt företagande. Resultatet av analysen 
ger fördjupade insikter i de påverkningar, risker och möjligheter som bedöms 
kräva särskild uppmärksamhet under kommande räkenskapsår.
Koncernens åtagande inom FN:s Global Compact samt tillämpning av 
internationella standarder och riktlinjer, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag, har bidragit till att stärka koncernens motståndskraft och förmåga att 
hantera identifierade negativa påverkningar och risker på ett strukturerat sätt. 
Under räkenskapsåret har koncernen identifierat och bedömt följande som de 
mest väsentliga påverkningarna, riskerna och möjligheterna:

===== SIDA 18 =====

18
Förekomst i värdekedjan
Väsentligt ämne Typ Beskrivning Faktisk/
Potentiell
Tids-
horisont
Typ av finansiell 
effekt Upp-
ströms
Egen 
verksamhet
Ned-
ströms
Negativ 
påverkan
E1 Begränsning av klimatförändringar: Negativ påverkan på natur och människor till följd av utsläpp av växthusgaser (GHG) 
som uppstår vid tillverkning av massa‑ och pappersprodukter samt transporter av varor uppströms i värdekedjan, vid 
tillverkning av kuvert och förpackningar inom den egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i 
värdekedjan.
Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √ √ √
Negativ 
påverkan
E1 Energi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av beroende av fossilbaserade energikällor samt 
energiintensiva processer kopplade till råvaror, transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt den 
egna verksamheten.
Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √ √ √
Risk E1 Begränsning av klimatförändringar (utsläpp av växthusgaser): Risk för ökade råvarupriser till följd av strängare regleringar 
av utsläppsintensiva industrier, såsom höjda koldioxidskatter, uppströms i värdekedjan. N/A Medellång Kassaflöden √ √ √
Risk
E1 Energi: Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet på energimarknaderna. Fluktuationer inom energisektorn, såsom 
förändringar i bränslekostnader eller störningar i energiförsörjningen, kan medföra ökade kostnader uppströms i värdekedjan (genom 
högre råvarupriser), inom den egna verksamheten, samt nedströms i värdekedjan (genom ökade transportkostnader).
N/A Medellång Kassaflöden √
Risk
E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökad sårbarhet hos skogar för skogsbränder, vilket kan leda till begränsad 
tillgång till råmaterial samt ökade råvarupriser. Detta kan i sin tur medföra störningar i leveranskedjan och förlust av 
försäljning.
N/A Medellång Finansiell 
prestation √
Risk E1 Anpassning till klimatförändringar: Risk för ökade temperaturer och högre luftfuktighet till följd av klimatförändringar, 
vilket kan påverka produktionsprocesser negativt och i sin tur leda till försämrad produktkvalitet. N/A Medellång
Tillgång till 
finansiering eller 
kapitalkostnad
√
E1 
Klimatförändringar
Möjlighet
E1 Energi: Möjlighet för företaget att uppnå kostnadsbesparingar genom att prioritera energieffektiviserande åtgärder inom 
den egna verksamheten. Genom att fokusera på mer hållbara arbetssätt, såsom optimering av energianvändning och 
införande av energieffektiv teknik, kan företaget väsentligt minska sina operativa kostnader.
N/A Medellång Kassaflöden √
E2 Föroreningar Negativ 
påverkan
E2 Luftföroreningar: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av luftutsläpp som uppstår vid produktion av massa och 
papper samt transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan. Luftföroreningar påverkas även genom tjänsteresor. 
Vidare bidrar hantering och bortskaffande av papper till luftföroreningar, då förbränning eller kompostering av papper kan leda till 
utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper kan generera metan, vilket ytterligare bidrar till luftföroreningar.
Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √ √ √
Negativ 
påverkan
E5 Avfall: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av höga avfallsmängder som genereras inom massa‑ och 
pappersindustrin uppströms i värdekedjan samt i produktionsprocesser inom den egna verksamheten. Därtill uppstår 
betydande mängder avfall nedströms i värdekedjan, då både papper och förpackningar i huvudsak är engångsprodukter.
Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √ √ √
Negativ 
påverkan
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar 
engångsprodukter, vilket medför ett betydande behov av resursinflöden. Detta omfattar bland annat råmaterial, vatten och 
energi uppströms i värdekedjan, samt maskiner och reservdelar inom den egna verksamheten.
Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √
Negativ 
påverkan
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar 
engångsprodukter, vilket i sin tur resulterar i betydande resursutflöden. Faktisk Lång √
Risk
E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning: Risk för intäktsbortfall till följd av störningar i leveranskedjan som orsakas av ett 
ökande behov av resursinflöden i kombination med otillräcklig tillgång på råvaror för produktion av papper och förpackningar. Dessa 
störningar är kopplade till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, vilket kan begränsa tillgången till nödvändiga resurser. 
Därtill föreligger en risk för skadat varumärkesanseende relaterad till överutnyttjande av naturresurser, givet att Bong producerar 
engångsprodukter, vilket kan påverka intressenters förtroende och efterfrågan på bolagets produkter.
N/A Medellång Finansiell 
prestation √
E5 
Resursanvändning 
och cirkulär 
ekonomi
Risk
E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster: Risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk och ökade krav 
på mer cirkulära processer, inklusive återanvändning och återvinning av material i tillverkningsprocessen. Sådana 
regulatoriska krav kan medföra behov av ytterligare investeringar, anpassning av produktionsprocesser och förändrade 
materialflöden, vilket kan påverka företagets kostnadsstruktur och lönsamhet.
N/A Medellång Kassaflöden √
S1 Den egna 
arbetskraften
Negativ 
påverkan
S1 Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet: Faktisk negativ påverkan på människor till följd av att hantering av kuvertmaskiner 
innebär riskfyllda arbetsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor. Faktisk
Kort, 
medellång
, lång
N/A √
S2 Arbetstagare i 
värdekedjan
Negativ 
påverkan
S2 Arbetsvillkor: Potentiell negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan, då Bongs värdekedja uppströms omfattar 
skogsbruk, massa‑ och träindustrier samt transportsektorn. Dessa sektorer kännetecknas av långa arbetstider och en förhöjd 
olycksrisk till följd av arbetets natur, vilket kan medföra negativa konsekvenser för hälsa, säkerhet och arbetsvillkor för 
berörda arbetstagare.
Potentiell
Kort, 
medellång
, lång
N/A √
G1 Ansvarsfullt 
företagande
Positiv 
påverkan
G1 Företagskultur: Potentiell positiv påverkan på Bongs egna arbetskraft genom att främja en samarbetsinriktad och stödjande 
arbetsmiljö som vilar på gemensamma värderingar och transparenta affärsmetoder. Detta uppnås genom att etablera tydliga riktlinjer, 
policys och förväntade beteenden, formaliserade i företagets uppförandekod, vilket bidrar till ökat medarbetarengagemang och 
ansvarstagande i hela organisationen.
Potentiell Medellång N/A √

===== SIDA 19 =====

19
Styrning och ansvarsfullt företagande
GOV-1 FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGANENS ROLL
Kompletterande information till detta avsnitt återfinns i 
bolagsstyrningsrapporten på sidan 10-12.
Koncernens tillsynsorgan utgörs av styrelsen. Styrelsen består av fyra 
stämmovalda ledamöter och en arbetstagarrepresentant. Bolagets 
ledningsorgan utgörs av en ledningsgrupp bestående av sex personer. Det 
administrativa organet består av två personer, varav en även ingår i 
ledningsgruppen. Mats Persson är den enda representanten för de anställda 
inom dessa organ. Ytterligare information om bolagsstyrningsstrukturen 
återfinns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 10-12.
För närvarande finns ingen särskild hållbarhetskommitté, 
hållbarhetsavdelning eller dedikerad hållbarhetscontroller inom koncernen. 
Ansvaret för styrning och uppföljning av hållbarhetsfrågor och väsentliga 
hållbarhetsområden åligger ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO 
Office, där styrningen är integrerad i finansfunktionen. Head of CFO Office 
fungerar även som koncernens Sustainability Controller med ansvar för 
insamling, konsolidering och verifiering av hållbarhetsdata.
Årliga genomgångar av den dubbla väsentlighetsanalysen, inklusive 
omprövning av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter, genomförs 
av CSRD‑projektgruppen. Projektgruppen består av sex befattningshavare: 
Ekonomidirektör (CFO), Head of CFO Office, Direktör för inköp, Director Sales 
Europe, Managing Director & CFO (Sydeuropa) samt Communication, 
Marketing & CSR Manager. Resultaten från arbetet presenteras för styrelsen.
Koncernens CFO har det övergripande ansvaret för att övervaka, hantera 
och följa upp identifierade påverkningar, risker och möjligheter samt för att 
rapportera och diskutera dessa frågor med styrelsen och revisionsutskottet 
vid kvartalsvisa möten. Styrelsen förlitar sig på CFO:s beredning och löpande 
hantering av dessa frågor och samarbetar med ledningen i bedömningarna. 
Eventuella åtgärder eller beslut som kräver styrelsens godkännande lyfts av 
CFO i samband med dessa möten. Styrelsens huvudsakliga tillsynsansvar 
avser att godkänna och bedöma väsentligheten i identifierade 
påverkningar, risker och möjligheter.
Information om tillsynsorganens kompetens avseende ansvarsfullt 
företagande återfinns i Årsredovisningen under avsnittet 
”Förvaltningsberättelse”, sida 7-12.
GOV‑2 INFORMATION SOM LÄMNAS TILL OCH 
HÅLLBARHETSFRÅGOR SOM BEHANDLAS AV FÖRETAGETS 
FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGAN
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att utöva tillsyn över bolagets 
hållbarhetsarbete, fastställa den övergripande inriktningen för 
hållbarhetsarbetet samt godkänna innehållet i bolagets hållbarhetspolicys. 
I linje med detta ansvar godkände styrelsen den dubbla 
väsentlighetsanalysen (DMA) i slutet av 2025, utan ändringar av de 
identifierade väsentliga hållbarhetsfrågorna.
Hållbarhetsrelaterade frågor, inklusive implementeringen och 
vidareutvecklingen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), 
har varit återkommande ärenden vid revisionsutskottets möten under de 
senaste tre åren. Även om hållbarhet ännu inte utgör en fast punkt på 
dagordningen vid samtliga styrelsemöten, behandlar styrelsen 
hållbarhetsfrågor löpande i takt med att de aktualiseras, där väsentliga 
utvecklingar och beslut hanteras som separata dagordningspunkter.
Samtliga policys genomgår dessutom en formell årlig översyns‑ och 
omgodkännandeprocess, vilket säkerställer att bolagets styrningsramverk 
hålls uppdaterat och i linje med förändrade regelverk och 
intressentförväntningar. Detta arbetssätt bidrar till en strukturerad tillsyn 
och tydlig ansvarsfördelning på ledningsnivå samt stärker kopplingen 
mellan styrning och bolagets hållbarhetsmål i takt med att transparens och 
prestation vidareutvecklas.
Ekonomidirektören (CFO) och Head of CFO Office rapporterar väsentliga 
påverkningar, risker och möjligheter till bolagsledning och tillsynsorgan vid 
årliga möten. 
Kommunikation till styrelsen
Styrelsen behandlar hållbarhetsfrågor minst en gång per år, med möjlighet 
till ytterligare behandling vid behov. Under räkenskapsåret erhöll styrelsen 
strategiska uppdateringar vid ett möte, vilka inkluderade uppföljning av 
genomfört hållbarhetsarbete kopplat till bolagets huvudsakliga 
påverkningar, klimat, föroreningar, cirkularitet, arbetsförhållanden och 
ansvarsfullt företagande. Presentationerna av väsentliga hållbarhetsfrågor 
leddes huvudsakligen av ekonomidirektören (CFO).
Kommunikation till revisionsutskottet
Revisionsutskottet har löpande under året informerats om framstegen i 
implementeringen av CSRD vid samtliga utskottsmöten. Därutöver har 
utskottet informerats om samtliga identifierade påverkningar, risker och 
möjligheter (IROs) kopplade till hållbarhetsrapporteringen, i enlighet med 
den dubbla väsentlighetsanalysen. Mot bakgrund av denna rapportering har 
revisionsutskottet tagit formella ställningstaganden i dessa frågor. Både 
revisionsutskottet och styrelsen utövar tillsyn över arbetet med väsentliga 
hållbarhetsfrågor i samband med upprättandet av års‑ och 
hållbarhetsredovisningen.
Kommunikation till koncernledningen 
Hållbarhetsfrågor har under året varit återkommande inslag vid 
koncernledningens möten. Medlemmar i koncernledningen samt 
CSRD‑projektgruppen har haft en aktiv roll i genomförandet av 
hållbarhetsinitiativ, inklusive implementering av CSRD‑krav, arbete med 
anpassning till Science Based Targets initiative (SBTi) samt framtagande av 
relaterade policys, åtgärder och mål. Koncernledningen har löpande

===== SIDA 20 =====

20
behandlat samtliga identifierade påverkningar, risker och möjligheter 
kopplade till hållbarhet.
Verkställande direktören (VD) ansvarar för att väsentliga 
hållbarhetsfrågor integreras i bolagets strategiska och operativa styrning 
samt, tillsammans med ekonomidirektören (CFO) och relevanta medlemmar 
av koncernledningen, för att vid behov eskalera väsentliga frågor till 
styrelsen och revisionsutskottet. 
Följande förteckning över väsentliga hållbarhetsfrågor omfattas av tillsyn 
från bolagets administrativa, ledande och kontrollerande organ:
ESRS E1 Klimatförändringar
ESRS E2 Föroreningar
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
ESRS S1 Den egna arbetskraften
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
Inga specifika hållbarhetsrelaterade frågor har eskalerats till styrelsen 
under räkenskapsåret. Den information som lämnas till styrelsen och 
revisionsutskottet avser huvudsakligen uppdateringar om 
implementeringen av CSRD, utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen, 
identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt 
utvecklingen av hållbarhetsrelaterade policys, åtgärder och mål, liksom 
relevanta regulatoriska förändringar.
Styrelsen ansvarar för den övergripande inriktningen och tillsynen av 
hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av väsentlighetsbedömningar 
och centrala policys. Revisionsutskottet bistår styrelsen genom en mer 
detaljerad granskning av hållbarhetsrapporteringen, implementeringen av 
CSRD samt relaterade interna processer och kontroller.
Uppföljning av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och 
möjligheter sker genom befintliga processer för ledningsgenomgångar, 
operativ uppföljning samt den årliga uppdateringen av den dubbla 
väsentlighetsanalysen. Relevanta medlemmar av koncernledningen 
ansvarar för den löpande integreringen av hållbarhetsfrågor i 
affärsprocesserna, för framtagande av besluts‑ och rapporteringsunderlag 
samt för att vid behov eskalera väsentliga frågor till revisionsutskottet och 
styrelsen.
GOV‑3 INTEGRATION AV HÅLLBARHETSRELATERADE RESULTAT I 
INCITAMENTSSYSTEM
Bolaget tillämpar inga incitamentsprogram för medlemmar av de 
administrativa, ledande eller kontrollerande organen som är kopplade till 
några hållbarhetsrelaterade frågor.
Riskhantering och interna kontrollsystem
GOV-4 FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET
Bolaget stödjer och tillämpar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga 
rättigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om 
grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag, FN:s Global Compact samt bolagets egna 
kärnvärden som vägledning för arbetet med tillbörlig aktsamhet (due 
diligence) inom hållbarhetsområdet.
Bolagets process för due diligence avseende hållbarhetsfrågor genomförs 
för närvarande genom befintliga processer för ledning, riskhantering och 
hållbarhet, snarare än genom ett enskilt formaliserat due 
diligence‑ramverk. Identifiering av väsentliga påverkningar, risker och 
möjligheter sker huvudsakligen inom ramen för den dubbla 
väsentlighetsanalysen och stöds av intern datainsamling, ledningens 
bedömningar samt dialog med intressenter. Resultatet används för att 
prioritera relevanta hållbarhetsfrågor, informera beslut om åtgärder och 
styrning samt möjliggöra uppföljning genom befintliga processer för 
ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal och årlig omprövning.
Effektiviteten i detta arbetssätt följs för närvarande upp genom löpande 
ledningsövervakning och regelbundna uppdateringar av den dubbla 
väsentlighetsanalysen. Ytterligare formalisering av due diligence‑processen 
planeras som en del av bolagets fortsatta implementering av CSRD.
Nedan redovisas hur och var de huvudsakliga stegen och komponenterna 
i due diligence‑processen återspeglas i hållbarhetsrapporten:
Kärnelement i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsredovisningen
a) Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell
•GOV‑1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
•GOV‑2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
•GOV‑3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
•GOV‑4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet
•SBM‑3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
b) Dialog med påverkade intressenter i samtliga centrala steg av tillbörlig 
aktsamhet
“Intressenternas intressen och engagemang”
•GOV‑2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
•SBM‑2 – Intressenters intressen och synpunkter
•IRO‑1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IROs)
•S1‑2 – Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende påverkan
c) Identifiering och bedömning av negativa påverkan •IRO‑1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IROs)
•SBM‑3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
d) Vidta åtgärder för att hantera dessa negativa påverkan
•E1‑1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar
•E1‑3 – Åtgärder och resurser kopplade till policys för begränsning av och anpassning till klimatförändringar
•E2‑2 – Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar
•E5‑2 – Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
•S1‑4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga 
möjligheter kopplade till den egna arbetsstyrkan, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder
e) Uppföljning av åtgärdernas effektivitet och kommunikation •ESRS 2 MDR-M, MDR-T

===== SIDA 21 =====

21
GOV-5 RISKHANTERING OCH INTERN KONTROLL ÖVER 
HÅLLBARHETSRAPPORTERING
Bolaget har i nuläget inga särskilda riskhanterings‑ och interna 
kontrollsystem som är specifikt inriktade på hållbarhetsrapportering. 
Hållbarhetsaspekter integreras dock successivt i befintliga processer och 
kontroller för den finansiella rapporteringen.
Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen granskas av 
koncernledningen och utgör underlag för handlingsplanering, prioritering av 
hållbarhetsfrågor samt relaterade diskussioner med styrelsen. Väsentliga 
påverkningar, risker och möjligheter följs för närvarande upp genom 
befintliga processer för ledningsgenomgångar, operativa nyckeltal samt den 
årliga uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen. Ett mer 
formaliserat ramverk för uppföljning och intern kontroll avseende 
hållbarhetsrapporteringen förväntas utvecklas som en del av bolagets 
fortsatta implementering av CSRD.
Väsentlighetsanalys och resultat enligt konceptet dubbel 
väsentlighet
IRO- 1 BESKRIVNING AV ARBETSGÅNGEN FÖR ATT FASTSTÄLLA OCH 
BEDÖMA VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER
Koncernens dubbla väsentlighetsanalys har genomförts i enlighet med den 
process som fastställs i CSRD i syfte att identifiera, bedöma, prioritera och 
följa upp såväl faktisk som potentiell påverkan på människor och miljö, samt 
risker och möjligheter som kan få finansiell påverkan på bolaget.
Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattade följande huvudsteg: 
1. Skapa förståelse för verksamhetens art genom
a. Kartläggning av värdekedjan
b. Översikt av Bongs affärsmodell
c. Analys av marknad och bransch
d. Identifiering av berörda intressenter längs värdekedjan
2. Identifiering av påverkningar, risker och möjligheter
3. Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter genom en 
kvantitativ poängsättningsmodell
4. Fastställande av tröskelvärden för att identifiera vilka 
påverkningar, risker och möjligheter som ska betraktas som 
väsentliga samt de därav följande väsentliga hållbarhetsfrågorna
Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes inom ramen för 
respektive tematiskt ESRS‑standard avseende miljö, sociala frågor och 
bolagsstyrning, i enlighet med vägledningen i ESRS 1 Allmänna principer och 
ESRS 2 Allmänna upplysningar. Som kompletterande vägledning användes 
EFRAG:s dokument “Implementation guidance for the materiality 
assessment” samt “Implementation guidance for the value chain analysis”, 
publicerade i juni 2024.
En CSRD‑projektgrupp bestående av interna medarbetare etablerades 
för att samla in direkt intressentinput. Ett antal workshops genomfördes 
med projektgruppen, som bestod av sex befattningshavare: Chief Financial 
Officer, Head of CFO Office, Director Purchasing & Logistics, Director of Sales 
(Europe), Managing Director & CFO samt Communication, Marketing & CSR 
Manager. Projektgruppen omfattar representanter från flera länder för att 
spegla olika perspektiv från koncernens affärsenheter. Eftersom analysen 
utfördes på koncernnivå prioriterades input från samtliga verksamheter och 
geografier. På detta sätt integrerades intressenternas synpunkter direkt i 
identifiering, bedömning och fastställande av påverkningar, risker och 
möjligheter.
Då detta är koncernens första dubbla väsentlighetsanalys låg fokus på 
att etablera en koncernövergripande baslinje och utveckla en heltäckande 
bild av koncernens påverkningar, risker och möjligheter (IROs) i samtliga 
verksamheter och geografier, snarare än att rikta analysen mot enskilda 
högriskaktiviteter eller regioner.
Följande moment var centrala för metodik och antaganden i den dubbla 
väsentlighetsanalysen:
1.Förståelse av affärsmodell och värdekedja
oKartläggning av centrala aktiviteter i uppströmsledet, den 
egna verksamheten och nedströmsledet
oIdentifiering av den geografiska räckvidden för dessa 
aktiviteter
oBedömning av sannolikheten för att påverkan uppstår längs 
värdekedjan för att identifiera potentiella fokusområden
2.Identifiering av relevanta påverkningar, risker och möjligheter
oIdentifiering och definition av relevanta väsentliga 
hållbarhetsfrågor samt tillhörande påverkningar, risker och 
möjligheter baserat på ESRS, tidigare rapportering, interna 
dokument, externa källor samt input från interna intressenter
3.Bedömning av påverkningar, risker och möjligheter
oEn kvantitativ poängsättningsmodell med en skala från 1 till 5 
användes som grund för bedömningen
oModellen är anpassad till koncernens befintliga ansats 
gällande risk  och påverkan och använder samma risknivåer 
som den övergripande affärsriskbedömningen (mycket 
låg = 1, mycket hög = 5)
oFör påverkningar bedömdes omfattning, räckvidd, 
irreversibilitet (samlad allvarlighetsgrad) samt sannolikhet
oFör att minska risken för snedvridning involverades flera 
interna intressenter i bedömningen
4.Fastställande av tröskelvärden för väsentlighet
oTröskelvärdet för påverkans väsentlighet fastställdes till 3,3
oTröskelvärdet för risker och möjligheter fastställdes till 3,5
oTröskelvärdena baserades på rimliga antaganden och 
tillgängligt beslutsunderlag
I praktiken omfattade den dubbla väsentlighetsanalysen bland annat 
följande aktiviteter:
Koncernens värdekedjeaktiviteter i uppströmsledet, den egna 
verksamheten och nedströmsledet kartlades för att identifiera områden 
med förhöjd risk för negativa påverkningar. Genom att bryta ned 
aktiviteterna identifierades de delar av värdekedjan där koncernen har mest 
direkt interaktion med intressenter. Exempelvis gav uppdelningen mellan 
inköp av råvaror och tjänster bättre förståelse för geografiska områden med 
viktiga leverantörsgrupper. Detta ledde till identifiering av centrala berörda 
intressentgrupper, såsom leverantörer, skogsarbetare, inköpspersonal, 
miljöintressen och tillsynsmyndigheter.
Som en del av den interna kartläggningen av värdekedjan 
identifierades tillverkningsverksamheten som en kärnaktivitet, med 
produktion av kuvert och lättförpackningar vid 11 fabriker med cirka 120 
maskiner. Miljödokumentationen för de två största 
produktionsanläggningarna baseras bland annat på certifieringar enligt 
ISO 14001 och ISO 9001. Analysen visade att tillverkningsverksamheten är 
energikrävande, vilket ledde till att ESRS E1 Klimatförändringar, särskilt 
ESRS E1‑5 Energiförbrukning och energimix, identifierades som ett väsentligt 
hållbarhetsområde. Koncernens exponering mot pappers‑ och 
massaindustrin medförde vidare att ESRS E2 Föroreningar, ESRS S1 Den egna 
arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan samt ESRS G1 Ansvarsfullt 
företagande bedömdes vara väsentliga områden att inkludera i analysen. I 
bedömningen beaktades även att koncernen är mer exponerad för risker 
kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i uppströmsledet av 
värdekedjan, där inköp av papper och andra insatsvaror tidigare skett från 
leverantörer i bland annat Kina och Sydamerika.
Efter att väsentliga påverkningar, risker och möjligheter relaterade till 
de väsentliga hållbarhetsområdena identifierats och bedömts tillsammans 
med CSRD‑projektgruppen genomfördes en riktad dialog med berörda 
intressenter. Totalt konsulterades 10 leverantörer, 20 kunder och 30 
medarbetare genom enkätundersökningar som distribuerades via e‑post, i 
syfte att bedöma i vilken utsträckning deras uppfattning om väsentliga 
påverkningar, risker och möjligheter överensstämde med koncernens egen 
bedömning. Även om berörda lokalsamhällen inte har konsulterats som en 
separat intressentgrupp, har relevanta interna och externa källor, såsom 
publicerade rapporter, samt pågående regulatoriska utvecklingar beaktats 
inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet av enkäterna 
användes för att verifiera riktigheten i identifieringen och poängsättningen 
av påverkningar, risker och möjligheter.
Frågeformulären utformades som flervalsfrågor baserade på en 
Likert‑skala, vilket möjliggjorde bedömningar från ”instämmer helt” till 
”instämmer inte alls” av poängsättningen för samtliga väsentliga områden 
och delområden. Respondenterna hade även möjlighet att lämna 
kortfattade kommentarer för att förtydliga sina bedömningar. Efter 
genomgång av enkätresultaten genomfördes inga väsentliga justeringar av 
den slutliga dubbla väsentlighetsanalysen eller poängsättningen, då utfallet 
i allt väsentligt bekräftade koncernens ursprungliga bedömning.
Koncernen har även anlitat externa hållbarhetsrådgivare, inklusive PwC 
Sverige, för att säkerställa en regelmässigt korrekt och ändamålsenlig 
implementering av CSRD i verksamhet och rapportering.
Identifierade påverkningar har kategoriserats som faktiska eller 
potentiella samt som positiva eller negativa, med hjälp av fördefinierade 
poängsättningsmekanismer. En kvantitativ skala från 1 till 5 tillämpades 
konsekvent för bedömning av omfattning, räckvidd, irreversibilitet (samlad 
allvarlighetsgrad) samt sannolikhet. Allvarlighetsgraden fastställdes som ett 
genomsnitt av omfattning, räckvidd och irreversibilitet, och kombinerades 
därefter med sannolikhet, vilken sattes till 5 för faktiska påverkningar. Detta 
användes för att beräkna ett inneboende påverkningsvärde. Vid slutlig 
bedömning av en påverkans väsentlighet gavs allvarlighetsgrad företräde 
framför sannolikhet. Tröskelvärdet för väsentliga påverkningar fastställdes 
till 3,3. Inga potentiella negativa påverkningar avseende mänskliga 
rättigheter identifierades inom ramen för analysen. 
Koncernen utvärderar hur verksamhetens åtgärder är beroende av 
naturkapital, humankapital och socialt kapital i syfte att identifiera och följa 
upp finansiella risker och möjligheter som påverkar verksamheten. 
Identifiering av påverkan genomfördes före den finansiella 
väsentlighetsbedömningen, vilket möjliggjorde kopplingar mellan påverkan 
och beroenden vid identifiering av risker och möjligheter.
Den finansiella väsentlighetsbedömningen tar inte hänsyn till befintliga 
internprissättningsavtal utan baseras på ett genomsnitt av bedömningarna 
av omfattning och sannolikhet. Detta har bedömts vara det mest 
ändamålsenliga sättet att anpassa den finansiella 
väsentlighetsbedömningen till koncernens befintliga processer för 
riskbedömning. Mot bakgrund av tillgängligt beslutsunderlag samt

===== SIDA 22 =====

22
förståelse för externa intressenters synsätt har koncernen fastställt ett 
tröskelvärde för finansiell väsentlighet för risker och möjligheter om 3,5.
Beslutsprocessen för den finansiella bedömningen har omfattat en 
inledande poängsättning, genomgång och återkoppling från interna 
intressenter samt integrering av synpunkter från ett urval av berörda 
externa intressenter, baserat på svar inkomna via enkätundersökningar.
Även om bedömningen av hållbarhetsrelaterade risker har inspirerats 
av koncernens befintliga processer för Enterprise Risk Management (ERM), 
prioriteras hållbarhetsrelaterade risker för närvarande inte formellt i relation 
till andra risktyper. Vidare har hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterade 
risker och möjligheter ännu inte integrerats fullt ut i koncernens 
övergripande styr‑ och ledningsprocesser. För räkenskapsåret finns därför 
inga särskilda åtgärder eller uppföljningar avseende hantering av väsentliga 
risker och möjligheter att rapportera.
Den finansiella bedömningen har baserats på relevanta databaser samt 
ledningens samlade expertis längs värdekedjan. Initiala poängsättningar av 
risker och möjligheter, framtagna inom ramen för befintliga ERM‑processer, 
delades med intressenter via enkäter för återkoppling. Därefter fastställdes 
slutliga poängsättningar och tröskelvärden tillämpades för att identifiera 
finansiellt väsentliga risker och möjligheter.
Detta är koncernens första hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet 
med CSRD samt den första dubbla väsentlighetsanalysen. Det finns därför 
inga väsentliga förändringar att rapportera i jämförelse med föregående 
rapporteringsperiod.
Underlaget till den dubbla väsentlighetsanalysen har inkluderat SASB:s 
materialitetskarta, MSCI:s branschspecifika materialitetsramverk samt 
jämförelser med jämförbara bolag inom liknande verksamhet, vilka har 
använts för att informera val och viktning av hållbarhetsfrågor. Inga 
väsentliga begränsningar eller osäkerheter har identifierats som bedömts 
påverka analysens genomförande. Även om koncernen ännu inte har 
fastställt en tidsatt förbättringsplan för utveckling av nyckeltal, är 
ambitionen att successivt höja kvaliteten i rapporteringen, med särskilt 
fokus på att utöka och förbättra datainsamling och täckning i värdekedjan.
Ämnesspecifika upplysningskrav kopplade till ESRS 2 IRO‑1
E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) utgjorde det inledande steget i 
Bongs arbete med att identifiera klimatrelaterade påverkan, risker och 
möjligheter (IROs) inom den egna verksamheten samt uppströms‑ och 
nedströms i värdekedjan. Inom ramen för analysen genomförde koncernen 
en omfattande kartläggning av hela sin värdekedja, förde dialog med 
relevanta intressenter och fastställde tydliga väsentlighetströsklar för att 
avgöra vad som utgör väsentlig påverkan, risk eller möjlighet.
Resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen har gett viktiga insikter 
som ligger till grund för Bongs strategiska inriktning och säkerställer att 
både finansiell och påverkanrelaterad väsentlighet avseende 
klimatförändringar integreras i koncernens övergripande hållbarhetsarbete 
på kort, medellång och lång sikt.
Påverkansbedömning:
Avseende väsentliga påverkan har Bong identifierat att utsläpp av 
växthusgaser (GHG) uppstår i flera delar av värdekedjan. Utsläpp genereras 
vid tillverkning av massa‑ och pappersprodukter samt transporter av varor 
uppströms i värdekedjan, vid kuvert‑ och förpackningstillverkning inom den 
egna verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i värdekedjan.
Även om tillverkningen av kuvert inom den egna verksamheten inte är 
särskilt utsläppsintensiv, bidrar den uppströms massa‑ och pappersindustrin 
i betydande utsträckning till koncernens totala klimatpåverkan. Därutöver 
utgör transportrelaterade aktiviteter en väsentlig källa till utsläpp av 
växthusgaser. Omställningen till elektrifierade transportsystem innebär 
fortsatt strukturella och teknologiska utmaningar på global nivå, vilket i 
nuläget begränsar möjligheten att minska utsläppen.
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser är i stor utsträckning 
nära sammankopplade. Bong har identifierat negativ påverkan kopplad till 
beroendet av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer 
avseende råvaruförädling, tillverkning och transporter av varor, både 
uppströms‑ och nedströms i värdekedjan samt inom den egna 
verksamheten. Dessa processer är i huvudsak beroende av fossila bränslen 
och medför därmed negativ klimatpåverkan.
Mot bakgrund av denna påverkan är koncernen medveten om att 
minskad energiförbrukning, förbättrad energieffektivitet och en övergång 
till förnybara energikällor är avgörande åtgärder för att begränsa dess 
klimatpåverkan.
Koncernen noterar att vissa nyckeltal, särskilt avseende beräkningar av 
Scope 3‑utsläpp, är föremål för osäkerhet i data till följd av beroende av 
information från tredjepartsleverantörer och aktörer i värdekedjan.
Riskbedömning:
Bong befinner sig i ett tidigt skede av sitt hållbarhetsarbete. Under 
räkenskapsåret 2025 låg huvudfokus på att färdigställa identifieringen och 
bedömningen av väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter genom 
den dubbla väsentlighetsanalysen. Som en följd av detta har koncernen 
ännu inte gått vidare till efterföljande steg, såsom genomförandet av en 
klimatrelaterad scenarioanalys för att på ett heltäckande sätt bedöma 
identifierade fysiska risker och omställningsrisker.
Bong planerar att genomföra en scenarioanalys under perioden 2026–
2027, där olika utsläpps‑ och omställningsscenarier kommer att analyseras, 
i linje med kraven i ESRS E1.
Den dubbla väsentlighetsanalysen har trots detta varit avgörande för 
att identifiera ett brett spektrum av väsentliga fysiska risker och 
omställningsrisker relaterade till klimatförändringar. Detta utgör en stabil 
grund för den kommande scenarioanalysen och bidrar till bedömningen av 
huruvida dessa risker kvarstår som väsentliga under olika klimatscenarier. 
Ytterligare information om identifierade risker och möjligheter återfinns i 
avsnittet ”Finansiell väsentlighet – risker och möjligheter” i tematisk 
standard E1.
E2: FÖRORENINGAR
Efter att ha genomfört en omfattande kartläggning av värdekedjan och en 
systematisk genomlysning av samtliga anläggningar har koncernen 
identifierat ett flertal påverkan, risker och möjligheter (IROs) inom samtliga 
delämnen i E2. Vid tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar 
bedömdes dock endast den påverkan som härrör från luftföroreningar vara 
väsentlig uppströms‑ och nedströms i värdekedjan.
Luftföroreningar har identifierats som en betydande negativ påverkan 
i hela Bongs värdekedja. Denna påverkan uppstår huvudsakligen genom 
utsläpp i samband med produktion av massa och papper samt genom 
transporter av varor, både uppströms och nedströms. Även tjänsteresor 
bidrar till påverkan. Vidare förstärks luftkvalitetsproblemen genom 
hantering av pappersavfall, där förbränning eller kompostering av papper 
leder till utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper genererar 
metan, vilka båda är skadliga ur miljösynpunkt.
Massa‑ och pappersbruk på samtliga geografiska marknader släpper ut 
luftföroreningar såsom svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx) och partiklar 
(PM). På motsvarande sätt bidrar fartyg och lastbilar som används för 
transport av varor till försämrad luftkvalitet genom utsläpp av samma typer 
av föroreningar.
Mot bakgrund av värdekedjeanalysen och identifieringen av påverkan 
är det tydligt att luftföroreningar huvudsakligen uppstår uppströms i leden 
av Bongs verksamhet. Koncernen är specialiserad på produktion av kuvert 
och lättare pappersbaserade förpackningar vid elva fabriker. Som följd av 
detta är den totala volymen och intensiteten av luftutsläpp avsevärt lägre 
än de som genereras av större massa‑ och pappersbruk, även om vissa 
utsläpp fortfarande förekommer.
Ett antal av dessa produktionsanläggningar är belägna inom ett avstånd 
om 1 till 10 kilometer från bostadsområden. Hittills har ingen direkt dialog 
förts med de lokala samhällen som är belägna i närheten av 
verksamheterna. Under det senaste året har Bong fokuserat på att 
identifiera koncernens väsentliga områden, och efter denna identifiering 
och bedömning kommer ytterligare åtgärder, såsom dialog med lokala 
samhällen, att behöva genomföras under kommande år.
Trots detta följer Bong strikt samtliga tillämpliga miljölagar, tillstånd 
och standarder, i syfte att säkerställa att närliggande samhällen inte 
påverkas negativt av koncernens verksamhet.
E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Den DMA‑metodologi som beskrivs under ESRS 2 IRO‑1 har tillämpats 
konsekvent på samtliga ämnen, inklusive ESRS E5 (Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi). Genom denna kartläggning av värdekedjan kunde Bong 
följa resursflöden, identifiera avfallsströmmar samt uppmärksamma 
utmaningar kopplade till hantering av återvunnet papper med fönsterfilm 
och limrester. Kartläggningen genomfördes genom dialog med interna 
intressenter inom Bong och utan användning av antaganden eller externa 
verktyg.
Efter genomförande av de fyra huvudsakliga stegen i den dubbla 
väsentlighetsanalysen (förståelse, identifiering, bedömning och 
fastställande) bedömdes de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som 
uppnådde poäng över fastställda väsentlighetströsklar som väsentliga (3,3 
för påverkanrelaterad väsentlighet och 3,5 för finansiell väsentlighet).
Påverkansbedömning:
Massa‑ och pappersindustrin kännetecknas av betydande avfallsgenerering 
både uppströms i försörjningskedjorna och i produktionsprocesserna inom 
Bongs egen verksamhet. Därutöver uppstår betydande mängder avfall 
nedströms i värdekedjan, då både papper och förpackningar vanligtvis är 
engångsprodukter.
Över 90 procent av det totala avfall som genereras vid Bongs 
produktionsanläggningar går till materialåtervinning, medan resterande 
andel hanteras genom förbränning eller deponi i enlighet med gällande 
regelverk. Farligt avfall lagras inte på plats. Mätningar vid anläggningarna 
visar att mängden avfall per producerad enhet var 9 procent lägre under 
2024 jämfört med 2023, vilket förklaras av ett ökat fokus på 
avfallsminskning genom effektivare maskinpark och mer miljöanpassad 
produktdesign. Samtliga kemikalier som används i produktionen

===== SIDA 23 =====

23
omhändertas i enlighet med regulatoriska krav, och restfärg samlas 
systematiskt in och återvinns.
Resursinflödet påverkas av papperets engångskaraktär, vilken kräver 
omfattande tillförsel av råvaror och resurser i tillverkningsprocessen. Bongs 
verksamhet är i hög grad beroende av dessa resurser, där inköp av finpapper 
uppskattas utgöra cirka 75 procent av koncernens totala kostnader. Detta 
beroende understryker vikten av effektiv resurshantering samt belyser både 
miljömässiga och ekonomiska aspekter kopplade till anskaffning och 
användning av centrala insatsvaror.
Produkternas engångsdesign påverkar även resursutflödet. Även om 
kuvert tekniskt sett är återvinningsbara, saknar vissa pappersbruk som 
hanterar återvunnet papper möjlighet att behandla material som innehåller 
fönsterfilm och limrester. I dessa fall rekommenderas att sådana kuvert 
hanteras som brännbart avfall. Majoriteten av Bongs förpackningsprodukter 
kan dock återvinnas som pappersförpackningar.
Riskbedömning: 
Mot bakgrund av det ökade globala fokuset på resursbevarande och det 
växande stödet för skydd av biologisk mångfald i lagstiftning bedömer Bong 
att koncernens affärsmodell är fortsatt robust, givet produkternas 
specialiserade karaktär. Samtidigt identifieras en risk för förseningar i 
tillgången till väsentliga råvaror, vilket kan leda till betydande störningar i 
leveranskedjan. Sådana störningar kan ha en negativ finansiell påverkan om 
koncernen inte kan uppfylla leveransåtaganden, med potentiella 
konsekvenser för relationer och anseende gentemot kunder.
Därutöver kan ökade regulatoriska krav på cirkulär produktion medföra 
behov av ytterligare investeringar för att integrera cirkulära processer i 
verksamheten. Även om den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort en 
viktig grund för identifiering av hållbarhetsrelaterade finansiella risker, 
behöver arbetet intensifieras under kommande år för att säkerställa 
koncernens långsiktiga motståndskraft.
Dialog med viktiga intressenter och påverkade samhällen:
Dialog med intressenter och påverkade samhällen sker huvudsakligen på 
lokal nivå och utgör en integrerad del av identifieringsprocessen. 
Synpunkter som inhämtas genom denna dialog bidrar till utformningen av 
koncernens miljöstrategier och produktutveckling, i syfte att säkerställa att 
resurshanteringen är förenlig med lokalsamhällens förväntningar och 
övergripande hållbarhetsmål.
Exempel på detta är återvinningssamarbeten med kunder i Sverige 
samt medarbetardrivna avfallsinitiativ i Belgien, vilka illustrerar hur 
intressentdialog omsätts i praktiska tillämpningar inom den cirkulära 
ekonomin.
Vidare återspeglar certifieringar såsom PEFC®, FSC®, Svanen, Der Blaue 
Engel och NF Environnement koncernens åtagande avseende ansvarsfull 
råvaruanskaffning och hållbar produktdesign, som ett resultat av dessa 
dialog‑ och engagemangsprocesser.
G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE OCH ANSVARSFULLT 
FÖRETAGANDE
Identifieringen av påverkan, risker och möjligheter (IROs) avseende 
ansvarsfullt företagande och ansvarsfullt företagande har genomförts med 
samma kriterier och processer som tillämpats inom ramen för den 
övergripande dubbla väsentlighetsanalysen. Kartläggningen av värdekedjan 
användes för att avgränsa den egna verksamheten, samt uppströms‑ och 
nedströms aktiviteter, och för att identifiera centrala påverkade 
intressenter, i syfte att fastställa var i värdekedjan påverkan på ansvarsfullt 
företagande uppstår.
För att identifiera relevanta påverkan, risker och möjligheter 
genomfördes intervjuer och workshops med interna medarbetare. Vidare 
inhämtades återkoppling från ett urval av påverkade intressenter för att 
verifiera bedömningen av väsentlighet av de identifierade påverkan, 
riskerna och möjligheterna.
IRO-2 UPPLYSNINGSKRAV I ESRS-STANDARDER SOM OMFATTAS AV 
FÖRETAGETS HÅLLBARHETSFÖRKLARING
Bong har iakttagit de upplysningskrav (Disclosure Requirements) som anges 
i ESRS, vilka redovisas i innehållsindexet på sidan 26-28. Där inkluderas även 
en förteckning över samtliga datapunkter som härrör från annan 
EU‑lagstiftning, i enlighet med vad som anges i Bilaga B till ESRS 2.
Inom ramen för väsentlighetsbedömningen har koncernen fastställt att 
ESRS E3, E4, S3 och S4 inte utgör väsentliga ämnen. Följaktligen har inga 
upplysningskrav från de tillhörande tematiska standarderna inkluderats i 
hållbarhetsrapporten. Den dubbla väsentlighetsanalysen har genomförts i 
enlighet med ESRS 1, avsnitt 3.2, där samtliga identifierade påverkan, risker 
och möjligheter bedömts avseende både påverkanrelaterad väsentlighet 
och finansiell väsentlighet. Resultaten för ESRS E3, E4, S3 och S4 understeg 
fastställda tröskelvärden om 3,3 respektive 3,5, i enlighet med den metodik 
och de kriterier som beskrivs under avsnittet ”Beskrivning av processer för 
att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och möjligheter”.
De upplysningskrav enligt ESRS som har beaktats vid upprättandet av 
hållbarhetsrapporten redovisas i dokumentets CSRD‑innehållsindex. 
Innehållsindexet nedan anger de avsnitt där respektive upplysningskrav 
återfinns.

===== SIDA 24 =====

24
Upplysningskrav och tillhörande datapunkt SFDR9 referens Pillar 324
referens Referensvärdesförordningen
EU Climate 
Law11 
referens
Sida 
ESRS 2 GOV-1 
Styrelsens könsfördelning (punkt 21 d)
Indikator nr 13, 
Tabell #1, Bilaga 1
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 19
ESRS 2 GOV-1
Andel oberoende styrelseledamöter (punkt 21 e)
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 19
ESRS 2 GOV-4
Förklaring om tillbörlig aktsamhet (punkt 30)
Indikator nr 10,
Tabell #3, Bilaga 1 20
ESRS 2 SBM-1
Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen 
(punkt 40 (d) (i)
Indikator nr 4, Tabell #1, 
Bilaga 1
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Tabell 1 – Kvalitativ information om 
miljörisker, Tabell 2 – Kvalitativ information om sociala risker
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 14
ESRS 2 SBM-1
Deltagande i verksamhet relaterad till fossila bränslen 
(punkt 40 (d) (i)
Indikator nr 9,
Tabell #2, Bilaga 1
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 14
ESRS 2 SBM-1
Deltagande i verksamhet relaterad till kontroversiella vapen 
(punkt 40 (d) (iii)
Indikator nr 14, Tabell #1, 
Bilaga 1
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 12.
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II
14
ESRS 2 SBM-1
Deltagande i verksamhet relaterad till odling och produktion 
av tobak (punkt 40 (d) (iv)
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 12.1
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II
14
ESRS E1-1
Omställningsplan för att nå klimatneutralitet senast 2050 
(punkt 14)
Förordning (EU) 
2021/1119, 
artikel 2.1
30
ESRS E1-1
Företag som är undantagna från Paris‑anpassade riktmärken 
(punkt 16 (g)
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför 
handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Kreditkvalitet för 
exponeringar per sektor, utsläpp och återstående löptid
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 12.1 (d)–(g) 
samt artikel 12.2
30
ESRS E1-4
Mål för minskning av utsläpp av växthusgaser (punkt 34)
Indikator nr 4, 
Tabell #2, Bilaga 1
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 2022/2453 mall 3: Verksamhet utanför 
handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 6 30
ESRS E1-5
Energianvändning från fossila energikällor, uppdelad per 
energikälla (endast sektorer med hög klimatpåverkan) 
(punkt 38)
Indikator nr 5,
Tabell #1 och
Indikator nr 5 Tabell
#2, Bilaga 1
31
ESRS E1-5 
Energianvändning och energimix (punkt 37)
Indikator nr 5,
Tabell #1, Bilaga 1 31
ESRS E1-5
Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer 
med hög klimatpåverkan (punkterna 40–43)
Indikator nr 6,
Tabell #1, Bilaga 1 31
ESRS E1-6
Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och 
Scope 3 samt totalt (punkt 44)
Indikator nr 1 och 2 Tabell 
#1, Bilaga 1
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 1 – Verksamhet utanför 
handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Kreditkvalitet för 
exponeringar per sektor, utsläpp och återstående löptid
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 5.1, artikel 6 
samt artikel 8.1
31-33

===== SIDA 25 =====

25
Upplysningskrav och tillhörande datapunkt SFDR9 referens Pillar 324
referens Referensvärdesförordningen
EU Climate 
Law11 
referens
Sida 
ESRS E1-6
Bruttointensitet för utsläpp av växthusgaser (punkterna 53–
55)
Indikator nr 3,
Tabell #1, Bilaga 1
Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 2022/2453 Mall 3: Verksamhet utanför 
handelslagret – Klimatrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1818, artikel 8.1 31-33
ESRS E5-5
Icke‑återvunnet avfall (punkt 37 (d))
Indikator nr 13,
Tabell #2, Bilaga 1 37-38
ESRS E5-5
Farligt avfall och radioaktivt avfall (punkt 39)
Indikator nr 9,
Tabell #1, Bilaga 1 37-38
ESRS 2- SBM3 - S1
Risk för förekomst av tvångsarbete (punkt 14 (f))
Indikator nr 13,
Tabell #3, Bilaga I 39
ESRS 2- SBM3 - S1
Risk för förekomst av barnarbete (punkt 14 (g))
Indikator nr 12,
Tabell #3, Bilaga I 39
ESRS S1-1
Åtaganden avseende policys för mänskliga rättigheter 
(punkt 20)
Indikator nr 9,
Tabell #3 och Indikator 
nr 11, Tabell #1, Bilaga I
39
ESRS S1-1
Policys för tillbörlig aktsamhet avseende frågor som omfattas 
av ILO:s åtta grundläggande konventioner (punkt 21)
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 39
ESRS S1-1
Processer och åtgärder för att förebygga människohandel 
(punkt 22)
Indikator nr 11,
Tabell #3, Bilaga I 39
ESRS S1-1
Policy eller ledningssystem för förebyggande av 
arbetsolyckor (punkt 23)
Indikator nr 1,
Tabell #3 Bilaga I 39
ESRS S1-3
Mekanismer för hantering av klagomål och missförhållanden 
(punkt 32 (c)
Indikator nr 5,
Tabell #3 Bilaga I 40
ESRS S1-14
Antal dödsfall samt antal och frekvens av arbetsrelaterade 
olyckor (punkt 88 (b) och (c)
Indikator nr 2,
Tabell #3, Bilaga I
Kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2020/1816, bilaga II 42
ESRS S1-14
Antal förlorade arbetsdagar till följd av skador, olyckor, 
dödsfall eller sjukdom (punkt 88 (e)
Indikator nr 3,
Tabell #3, Bilaga I 42
ESRS G1-1
Åtaganden i förhållande till Förenta nationernas konvention 
mot korruption (punkt 10 (b)
Indikator nr 15,
Tabell #3, Bilaga 1 43
ESRS G1-1
Skydd av visselblåsare (punkt 10 (d))
Indikator nr 6,
Tabell #3, Bilaga 1 43

===== SIDA 26 =====

26
Förteckning över upplysningskrav – Innehållsindex
# Standard Tvärgående / Ämne No. Rapporteringsområde Beteckning av upplysningskrav Sida
1 ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmänt Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 13
2 ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-2 Allmänt Upplysningar avseende särskilda omständigheter 13-14
3 ESRS 2 Allmänna upplysningar GOV-1 Styrning (GOV) Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll 19
4 ESRS 2 Allmänna upplysningar GOV-2 Styrning (GOV) Information som tillhandahålls till samt hållbarhetsfrågor som behandlas av den rapporterande 
enhetens administrativa, ledande och övervakande organ 19-20
5 ESRS 2 Allmänna upplysningar GOV-3 Styrning (GOV) Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 20
6 ESRS 2 Allmänna upplysningar GOV-4 Styrning (GOV) Förklaring om tillbörlig aktsamhet 20
7 ESRS 2 Allmänna upplysningar GOV-5 Styrning (GOV) Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 21
8 ESRS 2 Allmänna upplysningar SBM-1 Strategi och affärsmodell (SBM) Strategi, affärsmodell och värdekedja 14-17
9 ESRS 2 Allmänna upplysningar SBM-2 Strategi och affärsmodell (SBM) Intressenters intressen och synpunkter 17
10 ESRS 2 Allmänna upplysningar SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell 17-18
11 ESRS 2 Allmänna upplysningar IRO-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter 21-23
12 ESRS 2 Allmänna upplysningar IRO-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 23-28
17 ESRS E1 Klimatförändringar GOV-3 Styrning (GOV) Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 20
18 ESRS E1 Klimatförändringar E1-1 Strategi och affärsmodell (SBM) Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar 30
19 ESRS E1 Klimatförändringar SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell 30
20 ESRS E1 Klimatförändringar IRO-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga klimatrelaterade påverkan, 
risker och möjligheter 22
21 ESRS E1 Klimatförändringar E1-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar 30
22 ESRS E1 Klimatförändringar E1-3 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Åtgärder och resurser kopplade till policys för begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar 30
23 ESRS E1 Klimatförändringar E1-4 Mått och mål (MT) Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar 30
24 ESRS E1 Klimatförändringar E1-5 Mått och mål (MT) Energianvändning och energimix
Energianvändning och energimix – energiintensitet baserad på nettoomsättning 31
25 ESRS E1 Klimatförändringar E1-6 Mått och mål (MT) Brutto‑utsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 samt totalt
Intensitet för utsläpp av växthusgaser baserad på nettoomsättninge 31-34

===== SIDA 27 =====

27
# Standard Tvärgående / Ämne No. Rapporteringsområde Beteckning av upplysningskrav Sida
27 ESRS E1 Klimatförändringar E1-7 Mått och mål (MT) Avskiljning av växthusgaser samt begränsningsprojekt finansierade genom koldioxidkrediter 34
26 ESRS E1 Klimatförändringar E1-8 Mått och mål (MT) Intern koldioxidprissättning 34
28 ESRS E1 Klimatförändringar E1-9 Mått och mål (MT) Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt 
potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning
29 ESRS E2 Föroreningar IRO-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga föroreningsrelaterade 
påverkan, risker och möjligheter 22
30 ESRS E2 Föroreningar E2-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys relaterade till föroreningar 35
31 ESRS E2 Föroreningar E2-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar 35
32 ESRS E2 Föroreningar E2-3 Mått och mål (MT) Mål relaterade till föroreningar 35
50 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi IRO-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 22
51 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 36
52 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 36
53 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-3 Mått och mål (MT) Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 37
54 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-4 Mått och mål (MT) Resursinflöden 37
55 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-5 Mått och mål (MT) Resursutflöden, Resursutflöden – Produkter och material, Resursutflöden – Avfall 37
56 ESRS E5 Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi E5-6 Mått och mål (MT) Förväntade finansiella effekter av väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till 
resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning
57 ESRS S1 Den egna arbetskraften SBM-2 Strategi och affärsmodell (SBM) Intressenters intressen och synpunkter 17
58 ESRS S1 Den egna arbetskraften SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell 39
59 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan 39
60 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende 
påverkan 39-40
61 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-3 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för den egna arbetsstyrkan att 
framföra klagomål och synpunkter 40
62 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-4 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt 
för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna 
arbetsstyrkan, inklusive effektiviteten av dessa åtgärder
40-41
63 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-5 Mått och mål (MT) Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan 
samt hantering av väsentliga risker och möjligheter 41
64 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-6 Mått och mål (MT) Uppgifter om företagets anställda 41

===== SIDA 28 =====

28
# Standard Tvärgående / Ämne No. Rapporteringsområde Beteckning av upplysningskrav Sida
65 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-7 Mått och mål (MT) Egenskaper hos icke‑anställda arbetstagare inom den egna arbetsstyrkan Infasning
72 ESRS S1 Den egna arbetskraften S1-14 Mått och mål (MT) Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet 42
76 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan SBM-2 Strategi och affärsmodell (SBM) Intressenters intressen och synpunkter Infasning
77 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan SBM-3 Strategi och affärsmodell (SBM) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell Infasning
78 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan Infasning
79 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-2 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan Infasning
80 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-3 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för arbetstagare i värdekedjan att 
framföra klagomål och synpunkter Infasning
81 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-4 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan samt 
tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter, inklusive 
effektiviteten i dessa åtgärder
Infasning
82 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-5 Mått och mål (MT) Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan 
samt hantering av väsentliga risker och möjligheter Infasning
97 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande GOV-1 Styrning (GOV) Förvaltnings, lednings- och tillsynsorganens roll 19
98 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande IRO-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO)
Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter 23
99 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande G1-1 Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter (IRO) Policys för ansvarsfullt företagande och företagskultur 43

===== SIDA 29 =====

29
Miljöinformation
Inledning:
Bong bedriver verksamhet vid elva produktionsanläggningar i Västra och 
Centraleuropa, där kuvert och lättare förpackningar produceras. De 
tillverkningsaktiviteter som bedrivs inom koncernens egen verksamhet är 
inte föremål för krav på miljötillstånd enligt tillämplig lokal lagstiftning. Den 
miljöpåverkan som härrör från den egna verksamheten är relativt 
begränsad i jämförelse med tidigare led i värdekedjan, såsom skogsbruk, 
produktion av finpapper samt elproduktion för papperskonvertering.
Bong strävar efter att minska energiförbrukning, materialanvändning 
och avfallsgenerering i sina tillverkningsprocesser. De största möjligheterna 
till miljöförbättring identifieras i inköp av finpapper från etablerade och 
ansedda leverantörer i Norden och övriga delar av EU, samt genom fortsatta 
insatser för att minska energianvändning och avfall vid 
produktionsanläggningarna.
Koncernens största produktionsenheter är certifierade enligt ISO 14001 
och ISO 9001, vilket säkerställer att miljörelaterade arbetssätt är väl 
strukturerade, dokumenterade, uppföljda och utvärderade. ISO 9001 är en 
internationellt erkänd standard för kvalitetsledningssystem.
Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har möjliggjort för koncernen att 
identifiera och förstå de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som är 
kopplade till klimatförändringar. Analysen utgör grunden för att rikta Bongs 
strategiska insatser mot de klimatrelaterade områden där koncernen har 
störst möjlighet att påverka.
ESRS E1: KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter som bedömts som 
väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar.
Påverkansväsentlighet:
Delämne Typ av påverkan Beskrivning av påverkan Värdekedja Tidshorisont
E1- Begränsning av 
klimatförändringar Faktisk negativ påverkan
Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av direkta utsläpp av växthusgaser (GHG) som uppstår vid tillverkning av massa‑ och 
pappersprodukter samt transporter av varor uppströms i värdekedjan, vid tillverkning av kuvert och förpackningar inom den egna 
verksamheten, samt vid distribution av varor nedströms i värdekedjan, genom hela värdekedjan.
Genom hela 
värdekedjan
Samtliga 
tidshorisonter
E1- Energi Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av beroende av fossilbaserade energikällor samt energiintensiva processer kopplade 
till råmaterial, transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt energiförbrukning inom den egna verksamheten.
Genom hela 
värdekedjan
Samtliga 
tidshorisonter
Finansiell väsentlighet – risker och möjligheter
Delämne Risk / Möjlighet Beskrivning av risk eller möjlighet Fysisk risk / 
Omställningsrisk Värde-kedja Typ av finansiell 
effekt Tidshorisont
E1- Energi Risk
Risk för ökade energipriser till följd av volatilitet inom energisektorn. Fluktuationer på energimarknaderna, 
såsom förändringar i bränslekostnader eller störningar i energiförsörjningen, kan leda till ökade kostnader 
uppströms i värdekedjan (genom högre råvarupriser), inom den egna verksamheten, samt nedströms i 
värdekedjan (genom ökade transportkostnader).
Omställning Uppströms Kassaflöde Medellång sikt 
(1–5 år)
E1- Begränsning av 
klimatförändringar Risk
Risk för ökade råvarupriser till följd av strängare regleringar av utsläppsintensiva industrier, såsom höjda 
koldioxidskatter, uppströms i värdekedjan. Skärpta klimat‑ och miljökrav kan leda till ökade 
produktionskostnader hos leverantörer, vilka kan föras vidare till företaget genom högre inköpspriser på 
råmaterial.
Omställning Genom hela 
värdekedjan Kassaflöde Medellång sikt 
(1–5 år)
E1- Anpassning till 
klimatförändringar Risk
Risk för ökade temperaturer och högre luftfuktighet till följd av klimatförändringar, vilket kan negativt 
påverka produktionsprocesser inom den egna verksamheten. Förändrade klimatförhållanden kan leda till 
försämrad produktkvalitet, ökade omarbetningsbehov och därmed negativa effekter på effektivitet och 
leveransförmåga.
Fysisk Egen 
verksamhet
Tillgång till 
finansiering eller 
kapitalkostnad
Medellång sikt 
(1–5 år)
E1- Anpassning till 
klimatförändringar Risk
Risk för ökad sårbarhet hos skogar för skogsbränder till följd av klimatförändringar, vilket kan begränsa 
tillgången till råmaterial och leda till ökade råvarupriser. Detta kan i sin tur medföra störningar i 
leveranskedjan samt förlust av försäljning till följd av bristande råvarutillgång och leveransförmåga.
Fysisk Uppströms Finansiell 
prestation
Medellång sikt 
(1–5 år)
E1- Energi Möjlighet
Möjlighet för företaget att uppnå kostnadsbesparingar genom att prioritera energieffektiviserande åtgärder 
inom den egna verksamheten. Genom att fokusera på mer hållbara arbetssätt, såsom optimering av 
energianvändning och införande av energieffektiv teknik, kan företaget väsentligt minska sina operativa 
kostnader.
Omställning Egen verksam-
het Kassaflöde Medellång sikt 
(1–5 år)

===== SIDA 30 =====

30
E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar:
Bong har för närvarande ingen formell omställningsplan för att begränsa 
klimatförändringar. Koncernen är dock medveten om vikten av att etablera 
ett strukturerat angreppssätt för att hantera klimatrelaterade utmaningar 
och har åtagit sig att utveckla en sådan plan. Arbetet med att ta fram och 
implementera en heltäckande omställningsplan planeras att inledas under 
2026. Under denna period avser Bong att påbörja anpassningen av sitt 
klimatarbete till vetenskapligt baserade mål, för att säkerställa att strategier 
och mål ligger i linje med den senaste vetenskapliga vägledningen.
Bolaget betraktar detta som ett avgörande steg för att uppnå långsiktig 
hållbarhet och för att möta intressenters förväntningar avseende 
klimatarbete.
Eftersom klimatförändringar identifierades som ett väsentligt ämne i den 
dubbla väsentlighetsanalysen adresseras klimatrelaterade frågeställningar i 
nuläget genom koncernens övergripande hållbarhetsarbete. Detta omfattar 
bland annat utveckling av rapportering av växthusgasutsläpp, dialog och 
samarbete med leverantörer samt det pågående arbetet med att etablera 
ett klimatramsverk i linje med SBTi. Detta arbete förväntas stödja en gradvis 
integrering av omställningsplanering i bolagets strategi och beslutsfattande, 
inklusive framtida målformulering och genomförande.
E1.ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Bong har ännu inte genomfört någon resiliensanalys eller 
klimatscenarioanalys för att identifiera klimatrelaterade fysiska risker och 
omställningsrisker. Den dubbla väsentlighetsanalysen har utgjort grunden 
för identifieringen av dessa risker, men ytterligare analys genom en mer 
omfattande scenarioanalys bedöms vara nödvändig framöver.
På grund av tidsmässiga begränsningar och föränderliga regulatoriska 
krav prioriterade koncernen under året en korrekt beräkning av utsläpp av 
växthusgaser (GHG) samt implementering av tillhörande mjukvarulösningar 
framför genomförandet av en klimatscenarioanalys. Med beaktande av 
betydelsen av en sådan analys planerar Bong att genomföra denna under 
nästkommande år, med ambitionen att fördjupa förståelsen för processen 
och vid behov anlita extern expertis. Detta tillvägagångssätt är i linje med 
koncernens åtaganden inom Science Based Targets initiative (SBTi) och 
återspeglar fokus på att stärka kärnan i utsläppsrapporteringen som grund 
för framtida klimatarbete avseende resiliens.
Samtliga produktionsanläggningar som förvaltas av Bong har dock 
genomgått en riskbedömning utförd av Aon, ett ledande bolag inom 
riskrådgivning och försäkringsförmedling. Baserat på resultaten från dessa 
externa bedömningar uppfattas koncernen för närvarande inte vara 
exponerad för väsentliga risker kopplade till naturkatastrofer eller andra 
miljörelaterade faror vid sina produktionsanläggningar. Detta 
tillvägagångssätt säkerställer att Bong har kännedom om potentiella 
riskexponeringar även i avsaknad av en intern klimatscenarioanalys.
Samtidigt kvarstår behovet av löpande uppföljning och proaktiv 
riskhantering, särskilt i takt med att klimatrelaterade risker fortsätter att 
utvecklas och tillmäts ökad betydelse av såväl intressenter som 
tillsynsmyndigheter.
Vid nuläget har inget specifikt omfattnings‑ eller genomförandeupplägg 
fastställts för en framtida scenarioanalys. Detta återspeglar den tidiga 
mognadsgraden i koncernens klimatrelaterade arbete. Klimatrelaterad 
riskhantering sker därför för närvarande på en övergripande nivå genom 
bredare hållbarhets‑ och verksamhetsstyrning, snarare än genom 
scenariobaserade analyser av motståndskraft under olika klimatbanor.
E1-2 – Strategier och styrdokument avseende begränsning av och 
anpassning till klimatförändringar
Bong har ännu inte implementerat några särskilda interna styrdokument 
eller policys som specifikt adresserar begränsning av klimatförändringar, 
klimatanpassning, energieffektivisering eller användning av förnybar 
energi. Koncernen planerar dock att etablera sådana policys inom en snar 
framtid, i linje med det pågående arbetet inom Science Based Targets 
initiative (SBTi).
Bolagets övergripande uppförandekod, som bygger på principerna i 
FN:s Global Compact, främjar aktivt åtgärder för förbättrat miljöansvar och 
uppmuntrar till utforskning och införande av miljömässigt hållbara tekniker 
inom organisationen.
Även om en samlad hållbarhetsrapport tas fram för hela koncernen har 
vissa affärsregioner och affärsenheter, såsom Bong South Europe & Retail, 
gått längre genom att publicera egna anpassade hållbarhetsrapporter. 
Dessa rapporter delar praktiska erfarenheter och exempel på framgångsrika 
regionala hållbarhetsinitiativ och bidrar till att stödja koncernens 
övergripande hållbarhetsstrategi samt vägleda framtida policy‑ och 
strategiarbete på koncernnivå. Exempelvis inkluderar CSR‑policyn som har 
utvecklats av Bong South Europe & Retail specifika mål kopplade till 
begränsning av klimatförändringar och energieffektivitet. Ytterligare 
information om dessa mål och tillhörande initiativ återfinns i avsnitt E1‑4: 
Mål relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar.
Specifika klimatpolicys har ännu inte antagits på koncernnivå, då bolaget 
fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas vad gäller klimatstyrning och 
utveckling av de SBTi‑anpassade processer som krävs för ett formellt 
policyantagande.
E1-3 – Åtgärder och resurser kopplade till klimatrelaterade policys
Bong avser att fastställa de specifika åtgärder som krävs för att hantera 
begränsning av klimatförändringar först efter att vetenskapligt baserade 
mål för minskning av växthusgasutsläpp har etablerats under 2026. Detta 
tillvägagångssätt syftar till att säkerställa att åtgärderna är väl anpassade 
till aktuell vetenskaplig vägledning och effektivt bidrar till långsiktiga 
hållbarhetsmål.
På liknande sätt som för klimatpolicys har Bong South Europe & Retail 
initierat lokala insatser inom inköp, transporter och energi i syfte att minska 
sitt koldioxidavtryck, vilket stödjer koncernens övergripande miljömål.
Koncernen har ännu inte definierat några koncerngemensamma 
åtgärder för klimatomställning, då ramverket för klimatarbetet fortfarande 
är under utveckling och framtida åtgärder avses anpassas till de 
vetenskapligt baserade mål som planeras att fastställas under 2026.
Fram till dess bedrivs klimatrelaterat arbete med stöd av befintliga resurser, 
inklusive CSRD‑projektgruppen (främst CFO och Head of CFO Office), 
insamling av GHG‑data, lokala operativa initiativ samt övergripande ledning 
och uppföljning. Dessa arrangemang används i nuläget för att hantera 
klimatrelaterade risker på en generell nivå och för att stödja identifieringen 
av framtida åtgärder.
E1-4 – Mål relaterade till begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar
Utöver det pågående arbetet med att färdigställa vetenskapligt baserade 
mål för minskning av utsläpp av växthusgaser (GHG) inom samtliga tre 
scopar under 2026 har Bong ännu inte fastställt några ytterligare 
klimatrelaterade mål inom specifika områden såsom användning av 
förnybar energi, energieffektivisering eller andra indikatorer för 
miljöprestanda. Koncernens fokus ligger i nuläget på att etablera en robust 
grund för klimatstrategin, med avsikten att successivt införa ytterligare mål 
inom närliggande områden när de övergripande GHG‑målen är på plats och 
operativ erfarenhet har uppnåtts.
När Bong formellt har fastställt sina policys och åtgärder avser 
koncernen att följa upp och utvärdera deras effektivitet i förhållande till 
hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. För närvarande 
saknas särskilda processer för att systematiskt följa upp effektiviteten i 
policys och åtgärder kopplade till väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter enligt ESRS E1, utöver den årliga översynen och 
återgodkännandet av samtliga policys av styrelsen.
Inom Bong South Europe & Retail, i linje med den övergripande 
ansatsen till policys och åtgärder, har ett ambitiöst mål satts att minska 
elförbrukningen med 50 procent vid den största produktionsanläggningen 
mellan 2021 och 2023. Genom en rad interna initiativ, inklusive identifiering 
och tätning av läckage i tryckluftssystem, sänkning av tryck i 
vakuumanläggningar, investeringar i mer energieffektiv maskinutrustning, 
anpassning av arbetstider samt alternativa lösningar för transporter av 
spillpapper, uppnåddes en minskning av elanvändningen om 46 procent 
under perioden. Resultatet innebar att verksamheten kom mycket nära det 
uppsatta målet och illustrerar värdet av riktade lokala åtgärder, samt visar 
att betydande framsteg kan göras även innan koncerngemensamma policys 
har etablerats.
Bong har ännu inte fastställt några formella klimatrelaterade mål på 
koncernnivå, då bolaget fortsatt befinner sig i utveckling av sitt 
klimatramsverk och de SBTi‑anpassade processer som krävs för strukturerad 
målformulering. I avsaknad av formella mål följs utvecklingen i nuläget upp 
på en övergripande nivå genom utbyggnad av GHG‑rapportering, intern 
styrning och lokala klimatrelaterade initiativ.
Över tid förväntar sig Bong att införa vetenskapligt baserade 
utsläppsminskningsmål samt tillhörande operativa mål för att stödja 
genomförandet. När klimatrelaterade åtgärder och policys har etablerats 
förväntas deras effektivitet följas upp genom utsläppsdata, uppföljning av 
genomförande samt styrnings‑ och uppföljningsprocesser kopplade till 
koncernens övergripande hållbarhetsstyrning.

===== SIDA 31 =====

31
E1-5 – Energianvändning och energimix
Energianvändning och energimix (DR E1-5) Enhet 2025
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) MWh 0
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) MWh 731
(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) MWh 2 988
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) MWh 0
(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) MWh 24 048
(6) Total fossil energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 1–5) MWh 27 767
Andel fossila energikällor av den totala energiförbrukningen (%) % 96,28
(7) Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) MWh 1 072
Andel kärnkraft av den totala energiförbrukningen (%) % 3,72
(8) Bränsleförbrukning från förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriellt och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas m.m.) (MWh) MWh 0
(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh) MWh 0
(10) Förbrukning av egenproducerad icke‑bränslebaserad förnybar energi (MWh) MWh 0
(11) Total förnybar energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 8–10) MWh 0
Andel förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen (%) % 0
Total energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av posterna 6 och 7) MWh 28 838
Mot bakgrund av att tillverkning utgör en central del av koncernens 
verksamhet identifierades energiförbrukning som ett betydande område för 
miljöpåverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). Under kommande 
år åtar sig Bong att uppnå en högre grad av transparens och precision i 
rapporteringen av energianvändning. Ett av de huvudsakliga målen är att 
tillhandahålla en tydligare uppdelning av användningen av förnybar energi, 
så att intressenter kan särskilja mellan energi som används som bränsle, 
energi som köps in från externa leverantörer samt energi som 
egenproduceras genom icke‑bränslebaserade förnybara energikällor.
Genom detta mer detaljerade angreppssätt avser koncernen att 
tydliggöra de specifika bidragen och rollerna för olika former av förnybar 
energi inom den egna verksamheten, vilket i sin tur förväntas stärka 
kvaliteten och tillförlitligheten i koncernens hållbarhetsrapportering.
Då tillverkningsverksamhet ingår i en sektor med hög klimatpåverkan 
har Bong redovisat sin energiintensitet, vilken beräknas genom att dividera 
den totala energiförbrukningen med koncernens nettoomsättning. Detta 
nyckeltal ger intressenter en tydlig bild av hur effektivt energi används i 
förhållande till det ekonomiska utfallet och fungerar som ett jämförelsetal 
för att följa förbättringar i energiprestanda över tid.
Energiintensitet per nettoomsättning Intensitet
Total energiförbrukning från verksamheter inom 
sektorer med hög klimatpåverkan per nettoomsättning 
från verksamheter inom sektorer med hög 
klimatpåverkan (MWh/MSEK)
 15,94
Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av 
koncernens nettoomsättning.
Koncernen producerar ingen fossilbaserad energi vid någon av sina 
produktionsanläggningar, vilket ytterligare understryker Bongs åtagande 
om en mer hållbar och ren energiprofil. På grund av avsaknad av 
avtalsmässiga instrument rapporteras ingen användning av förnybar energi 
för räkenskapsåret 2025. Framåtblickande överväger bolaget aktivt 
installation av solpaneler även vid övriga produktionsanläggningar. Detta 
initiativ syftar till att möjliggöra en smidigare övergång till hållbara 
energikällor, samtidigt som koncernens energioberoende stärks.
Metod: 
Data avseende energiförbrukning inhämtas i huvudsak från 
leverantörsfakturor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av 
antaganden eller uppskattningar. Elförbrukning registreras baserat på 
fakturerade uppgifter. I de fall detaljerad information saknas fördelas 
förbrukningen med utgångspunkt i genomsnittliga värden per leverantör 
eller per land.
För mindre, hyrda kontorslokaler där el ingår i hyran används 
landsspecifika genomsnittsvärden för elförbrukning. Dessa fall bedöms vara 
av begränsad omfattning och har därför obetydlig påverkan på den 
övergripande rapporteringen. Utöver dessa fördelningar görs inga 
väsentliga antaganden i beräkningen av energidata.
E1-6 – Bruttoutsläpp av växthusgaser inom Scope 1, Scope 2, Scope 3 samt 
totalt
Bong har lagt grunden för att kunna fullständigt rapportera sina 
koldioxidutsläpp (CO₂) inom samtliga utsläppsscope av växthusgaser (GHG) 
från och med räkenskapsåret 2025. För att uppnå detta mål har koncernen 
under det senaste året fokuserat på att utveckla en ändamålsenlig och 
robust metodik för utsläppsrapportering. Arbetet har krävt nära samarbete 
och aktivt engagemang från samtliga produktionsanläggningar och 
kontorsenheter globalt, i takt med att nödvändiga data har samlats in och 
harmoniserats för att möjliggöra en korrekt, jämförbar och transparent 
rapportering.
En central del i detta arbete har varit etableringen av ett centraliserat 
rapporteringssystem. Systemet är utformat för att effektivt stödja koncernen

===== SIDA 32 =====

32
i att insamla, konsolidera och validera data avseende CO₂‑utsläpp från ett 
flertal olika källor, genom att sammanföra all information i en gemensam 
plattform. Under innevarande räkenskapsår har fokus legat på att 
implementera och vidareutveckla detta system för att säkerställa att 
rapporteringsprocesserna är tillförlitliga, spårbara och skalbara, i takt med 
att koncernens hållbarhetsarbete utvecklas.
Parallellt har Bong påbörjat insamling av ursprungsgarantier för 
förnybar el (Renewable Energy Certificates, RECs) vid anläggningar som 
köper in förnybar elektricitet. Detta kommer att möjliggöra en mer korrekt 
rapportering samt en tydlig åtskillnad mellan platsbaserade och 
marknadsbaserade utsläpp inom Scope 2, i enlighet med gällande 
rapporteringspraxis.
För att säkerställa att rapporteringen är förenlig med internationellt 
erkända bästa praxis och för att tydligt visa koncernens åtagande för 
klimatansvar har Bong även fattat beslut om att ansluta sig till vetenskapligt 
baserade mål (Science Based Targets, SBTs) för sina CO₂‑utsläpp. Dessa mål 
kommer att fungera som vägledning för koncernens 
dekarboniseringsstrategi och säkerställa att utsläppsminskningsinsatserna 
är i linje med globalt etablerade ambitioner för att begränsa den globala 
uppvärmningen.
Genom dessa åtgärder stärker Bong sin ställning som en transparent 
och ansvarsfull aktör inom tillverkningssektorn, visar beredskap att möta 
ökade krav från intressenter och bidrar på ett meningsfullt sätt till det 
globala arbetet för att motverka klimatförändringar.
Koncernens utsläpp inom samtliga tre scopar för räkenskapsåret 2025 
redovisas nedan:

===== SIDA 33 =====

33
Retrospektiv Delmål och målår
Basår 2025 Utfall 2025 2025 2030 -2050 Årligt procentuellt mål / 
Basår
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto Scope 1 utsläpp av växthusgaser (tCO2eq) 803  803 803,37 inga mål satta än inga mål satta än -
Andel av Scope 1 utsläpp av växthusgaser som omfattas av reglerade 
utsläppshandelssystem (%) 0% 0% 0% - - -
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod (tCO2eq) 5 646 5 646 5 645,95 - -
Brutto Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod 
(tCO2eq) 10 977 10 977 10 977,47 inga mål satta än inga mål satta än -
Väsentliga scope 3 utsläpp av växthusgaser
Totala brutto indirekta utsläpp av växthusgaser, Scope 3 (tCO2eq) 162 154 162 154  162 154,27 inga mål satta än inga mål satta än -
1. Inköpta varor och tjänster 135 144 135 144 135 143,63 - - -
2. Kapitalvaror 1 445 1 445 1 445,07 - - -
3. Bränsle‑ och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i Scope 1 eller 
Scope 2) 873 873 872,81 - - -
4. Uppströms transporter och distribution 6 675 6 675 6 675,25 - - -
5. Avfall som genereras i verksamheten 180 180 180,45 - - -
6. Tjänsteresor 0 0 0 - - -
7. Medarbetarnas pendling 684 684 683,84 - - -
8. Uppströms leasade tillgångar 0 0 0 - - -
9. Nedströms transporter och distribution 9 9 8,80 - - -
10. Bearbetning av sålda produkter 0 0 0 - - -
11. Användning av sålda produkter 0 0 0 - - -
12. Hantering vid livscykelns slut av sålda produkter 17 144 17 144 17 144,42 - - -
13. Nedströms leasade tillgångar 0 0 0 - - -
14. Franchiser 0 0 0 - - -
15. Investeringar 0 0 0 - - -
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserad metod) (tCO2eq) 168 604 168 604 168 603,59 - - -
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad metod) (tCO2eq) 173 935 173 935 173 935,11 inga mål satta än inga mål satta än -
Datakvalitet Scope 1 & 2 Scope 3 Scope 1 and 2% % Scope 3
Primärdata 17 000,63 137 614,65 98% 85%
Sekundärdata 415,53 24 578,60 2% 15%
100% 100%

===== SIDA 34 =====

34
Utsläppsintensitet:
Total platsbaserad utsläppsintensitet av växthusgaser 
(tCO2eq/MSEK) 93.2
Total marknadsbaserad utsläppsintensitet av 
växthusgaser (tCO2eq/MSEK) 96.1
Not: Bongs årsredovisning innehåller en detaljerad uppdelning av 
koncernens nettoomsättning.
metodbegränsningar:
Metoden organisatorisk kontroll har valts för att fastställa de organisatoriska 
systemgränserna. Valet baseras på att Bong har operativ kontroll över de 
enheter som inkluderas i den finansiella rapporteringen och att koncernen 
inte har investeringar, såsom ägarandelar, i andra bolag utanför den 
finansiella rapporteringskretsen. Totalt har 24 bolag identifierats som 
stående under Bongs operativa kontroll.
Samtliga kategorier inom Scope 1 och Scope 2 har bedömts vara väsentliga 
för Bong. Inom Scope 3 har kategorierna 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5, 3.7, 3.9 och 
3.12 bedömts som väsentliga. Scope 3.6 har identifierats som relevant för 
verksamheten men bedömts som icke‑väsentlig på grund av den 
begränsade aktivitetsnivån. Kategorierna 3.8, 3.10, 3.11, 3.13, 3.14 och 3.15 
har bedömts som icke‑väsentliga till följd av avsaknad av hänförliga 
aktiviteter inom Bong‑koncernen.
Metod:
Scope 1- Utsläpp inom Scope 1 omfattar utsläpp från köldmedier, 
bränsleförbrukning i fordon, dieseldrivna maskiner samt användning av 
naturgas för uppvärmning.
Naturgas för uppvärmning (stationär förbränning) - Energiförbrukning 
har rapporterats i kWh per enhet. Två bolag – i Belgien respektive 
Storbritannien – rapporterade kostnadsbaserade data, vilka inte direkt 
kunde omräknas till aktivitetsdata. För dessa enheter har 
energiförbrukningen i kWh estimerats genom att tillämpa energiintensitet 
(kWh/m²) från jämförbara kontorslokaler multiplicerat med den hyrda 
kontorsytan. Utsläppen har därefter beräknats med hjälp av utsläppsfaktorer 
från DEFRA, baserat på den uppskattade energiförbrukningen.
Dieseldrivna maskiner (stationär förbränning) - Aktivitetsdata i form av 
förbrukade liter diesel har rapporterats för två kontor med dieseldrivna 
maskiner. För att beräkna utsläppen har en genomsnittlig utsläppsfaktor för 
biobränsleblandning från DEFRA tillämpats.
Tjänstebilar (mobil förbränning) - Tjänstebilar som drivs med fossilt 
bränsle redovisas inom Scope 1, medan elbilar redovisas inom Scope 2. Data 
har samlats in baserat på bränsleförbrukning, körsträcka eller 
kostnadsuppgifter. Utsläpp från bränsleförbrukning har beräknats med 
DEFRA‑utsläppsfaktorer specifika för respektive bränsletyp. När 
körsträckedata har använts har motsvarande emissionsfaktorer prioriterats. 
Om bränsletyp saknades antogs diesel av försiktighetsskäl. Vid 
kostnadsbaserade data har genomsnittliga lokala bränslepriser analyserats 
för att uppskatta inköpta liter, med samma konservativa antagande om 
diesel vid okänd bränsletyp.
Köldmedier (flyktiga utsläpp) - Data avseende påfyllning av köldmedier 
från år 2020 har använts för två produktionsanläggningar i Tyskland.
Scope 2- Scope 2 omfattar utsläpp från inköpt elektricitet, värme och 
kyla.
Inköpt elektricitet för kontor och anläggningar - Elförbrukning har 
rapporterats i MWh för samtliga enheter, med undantag för två platser i 
Italien och Storbritannien där konsumtionen estimerades via 
energiintensitet (kWh/m²) för jämförbara kontorslokaler multiplicerat med 
hyrd yta. Utsläppen har beräknats med AIB‑utsläppsfaktorer för 2025, enligt 
både platsbaserad och marknadsbaserad metod. Vid avsaknad av 
avtalsbaserade instrument har respektive lands residualmix tillämpats.
Inköpt värme - Bong köper värme i form av fjärrvärme för ett fåtal 
enheter. Majoriteten av enheterna erhåller uppvärmning via elektricitet, 
vilket redovisas under inköpt elektricitet. Värmedata rapporterades i kWh, 
med tillämpning av en genomsnittlig utsläppsfaktor för fjärrvärme. För den 
belgiska enheten estimerades energiförbrukningen genom skalning av 
energi per m² från ett jämförbart kontor. DEFRA‑utsläppsfaktorer användes.
Fjärrkyla - Den italienska enheten köper fjärrkyla. Då tillförlitliga 
emissionsfaktorer för fjärrkyla i Italien är svåråtkomliga och generellt 
mycket låga, har WTT‑utsläpp från residualmixen för elektricitet använts 
som lämplig proxy.
Elbilar (EV) - Förbrukning från elbilar har rapporterats både i kWh och i 
km. För kWh‑data har både plats‑ och marknadsbaserade metoder 
tillämpats. För marknadsbaserad metod användes residualfaktorn. En enhet 
rapporterade körsträcka, varpå en generell DEFRA‑utsläppsfaktor 
tillämpades. 
Scope 3
Scope 3.1 Inköpta varor och tjänster - En kombination av aktivitetsbaserad 
data och kostnadsbaserad data har använts. Utsläppsfaktorer har tillämpats 
med hjälp av en kombination av DEFRA, kostnadsbaserade utsläppsfaktorer 
från U.S. Environmental Protection Agency (EPA) och den brittiska 
regeringen, samt särskilt framtagna och forskningsbaserade 
utsläppsfaktorer för nischinköp (exempelvis lim och tryckfärg).
Scope 3.2 Kapitalvaror - Scope 3.2 har beräknats med kostnadsbaserad 
metod, med tillämpning av kostnadsbaserade utsläppsfaktorer från den 
brittiska regeringen.
Scope 3.3 Bränsle‑ och energirelaterade aktiviteter - Scope 3.3 har 
beräknats baserat på bränsle‑ och energianvändning som redovisas inom 
Scope 1 och Scope 2, med utsläppsfaktorer hämtade från DEFRA och AIB.
Scope 3.4 Uppströms transporter och distribution - Utsläpp från 
transporter och distribution har beräknats med en kombination av 
primärdata och antagandebaserade data.
Inkommande logistik baseras på primärdata i form av inköpta ton 
material, där körda kilometer har estimerats genom en AI‑baserad analys 
av avstånd mellan leverantörens geografiska placering och den inköpande 
enhetens plats. För både vägtransport och sjötransport har konservativa 
utsläppsfaktorer tillämpats. De estimerade avstånden multiplicerades med 
total vikt för att beräkna tonkilometer.
Antagandet är att överlandstransporter sker med lastbil och att 
internationella transporter sker med sjöfart. Dessa antaganden baseras på 
resultatet av väsentlighetsanalysen samt kompletterande intervjuer med 
logistikansvariga inom Bong. För både väg‑ och sjötransporter har de mest 
konservativa utsläppsfaktorerna tillämpats, inklusive de tyngsta lastbilarna 
med full lastkapacitet (100 %).
Vissa logistikkedjor omfattar både väg‑ och sjötransporter. I dessa fall 
har den totala transportsträckan delats upp mellan respektive transportslag. 
Metoden innefattar beräkning av avstånd från leverantör till närmaste hamn 
via vägtransport, därefter avståndet mellan ursprungshamn och 
mottagande hamn, samt slutligen avståndet mellan mottagande hamn och 
slutdestination.
För utgående logistik organiseras majoriteten av transporterna av 
Bong, och fraktbolagen bekostas av koncernen. På grund av bristande 
datatillgång och kunskapsgap har ett schablonantagande använts för att 
beräkna genomsnittlig utgående logistik. Eftersom Bong huvudsakligen 
säljer inom Europa har en analys från Europeiska kommissionen (2024) av 
europeiska logistikkedjor tillämpats. Vikter har estimerats baserat på inköpt 
papper. Allt inköpt papper antas bli färdiga produkter och levereras till 
kunder.
Pappersspill från produktionen utgör en värdefull biprodukt och säljs till 
återvinningsföretag som organiserar och bekostar transporterna. Dessa 
utsläpp redovisas därför i Scope 3.9 Nedströms transporter och distribution.
Scope 3.5 Avfall genererat i den egna verksamheten - Avfallsdata 
konsolideras på koncernnivå. Informationen samlas in baserat på 
avfallshanteringsmetod, med begränsad insyn i materialens 
sammansättning. DEFRA‑utsläppsfaktorer har använts för att estimera 
utsläppen. Då återvinningsgrader inte kunnat bekräftas eller verifieras har 
återvunnet avfall, av försiktighetsskäl, räknats som deponi.
Papper har exkluderats från Scope 3.5 eftersom det har ett ekonomiskt 
värde och säljs till återvinningsföretag. Det har därför betraktats som en såld 
produkt, och avfallsscenariot inkluderas i Scope 3.12 Sluthantering av sålda 
produkter.
Scope 3.7 Arbetspendling - Primärdata i form av antal anställda för 
2025 har samlats in på koncernnivå. Antaganden kring pendlingsmönster 
baseras på en studie från Trafikanalys. Väsentlighetsanalysen visade att 
anställda med tjänstebil använder dessa för arbetspendling. För att undvika 
dubbelräkning har dessa anställda exkluderats ur beräkningen. Antalet 
anställda med tjänstebil har definierats baserat på antal tjänstebilar.
Scope 3.9 Nedströms transporter och distribution - Nedströms 
transporter och distribution har beräknats baserat på statistik för 
avfallspapper. Avfallspapper har ett ekonomiskt värde och betraktas därför 
som en såld produkt. Hämtning och distribution organiseras och bekostas av 
kunden och redovisas därmed inom Scope 3.9.
Scope 3.12 Sluthantering av sålda produkter - Sluthantering av sålda 
produkter har beräknats med hjälp av genomsnittliga avfallsscenarier för 
papper, plast och plastfilm.
 E1-7 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som 
finansieras genom koldioxidkrediter & E1‑8 – Intern 
koldioxidprissättning
Bong har inga avskiljningar av växthusgaser (GHG‑removals) eller 
begränsningsprojekt finansierade genom koldioxidkrediter, och koncernen 
tillämpar inte heller någon intern koldioxidprissättning.
E1-9 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och 
omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter
Bong avser att implementera samtliga upplysningskrav avseende 
förväntade finansiella effekter och kommer att rapportera dessa inom en 
tvåårsperiod.
ESRS E2: FÖRORENINGAR
Förteckning över påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts som 
väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar 
presenteras i nedan tabell.

===== SIDA 35 =====