FULLTEXT DEL 2 AV 3
Årsredovisning 2025
35 Delämne Typ av påverkan Beskrivning av påverkan Värdekedja Tidshorisont E2- Luftföroreningar Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av luftutsläpp som uppstår vid produktion av massa och papper samt transporter av varor både uppströms och nedströms i värdekedjan. Luftföroreningar påverkas även av tjänsteresor. Vidare bidrar hantering och bortskaffande av papper till luftföroreningar, då förbränning eller kompostering av papper i vissa fall leder till utsläpp av koldioxid, medan nedbrytning av papper kan generera metan, vilket ytterligare bidrar till luftföroreningar. Uppströms och nedströms Samtliga tidshorisonter E2-1 Policys för att hantera föroreningsrelaterade påverkan, risker och möjligheter Mot bakgrund av att majoriteten av luftföroreningarna uppstår uppströms i värdekedjan har Bong implementerat riktade åtgärder för att begränsa denna påverkan. En central del av detta arbete är koncernens uppförandekod för leverantörer, vilken tydligt fastställer de minimikrav som samtliga leverantörer ska uppfylla vid samarbete med Bong. Ramverket går utöver lagstadgade krav och förutsätter efterlevnad inte bara av tillämpliga lagar, förordningar och branschstandarder, utan även av Bongs egna miljömässiga och etiska förväntningar. Samtliga leverantörer av råmaterial har undertecknat uppförandekoden, vilket understryker Bongs fortlöpande åtagande avseende ansvarsfull råvaruanskaffning och hållbara miljömässiga affärsmetoder. Uppförandekoden för leverantörer kräver att samtliga leverantörer aktivt minimerar miljöpåverkan och begränsar negativa effekter, samtidigt som åtgärder för miljöskydd stärks. Dessa åtaganden omfattar bland annat, men är inte begränsade till, minskning av avfall och utsläpp. Dokumentet utgör därmed en stabil grund för samarbete med leverantörer som delar ambitionen att minska miljöpåverkan. Nästa prioriterade steg för Bong är att följa upp uppströms utsläpp från leverantörer och säkerställa deras fulla efterlevnad av uppförandekoden. Detta arbete kommer att inledas i samband med att koncernen implementerar ett system för rapportering av växthusgasutsläpp, vilket möjliggör identifiering av leverantörer med betydande Scope 3‑utsläpp och etablering av en strukturerad uppföljnings‑ och kontrollprocess för verifiering av efterlevnad. Även om ämnen som inger betänklighet och särskilt farliga ämnen bedömdes som icke‑väsentliga i Bongs väsentlighetsbedömning, uppfyller samtliga leverantörer fullt ut de kemikalierestriktioner som fastställs av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) inom ramen för REACH‑förordningen. Koncernen förbehåller sig därutöver rätten att avsluta affärsrelationer och samarbeten med leverantörer som inte lever upp till kraven i uppförandekoden. Bong har identifierat föroreningar som väsentliga huvudsakligen uppströms i värdekedjan, medan bedömningen av den egna verksamheten visar att föroreningar inte är väsentliga på verksamhetsnivå. Mot denna bakgrund har Bong inte antagit någon separat intern föroreningspolicy för den egna verksamheten. Föroreningsrelaterade frågor hanteras i stället genom koncernens övergripande miljörättsliga efterlevnadsprocesser samt genom uppförandekoden för leverantörer, vilken fastställer tydliga förväntningar på leverantörers miljöansvar och juridiska efterlevnad. E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till föroreningar Även om Bong upprätthåller en robust uppförandekod, har inga ytterligare specifika åtgärder ännu vidtagits i syfte att begränsa luftföroreningar. Detta återspeglar den tidiga mognadsgraden i koncernens arbete inom detta område, där ytterligare analys av relevanta åtgärder, databehov och uppföljningsprocesser krävs. Det befintliga arbetet stöds för närvarande genom inköpsprocesser, dialog med leverantörer samt genom uppförandekoden för leverantörer. Eftersom föroreningar enligt den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades som väsentliga främst uppströms i värdekedjan, avser Bong att över tid ytterligare bedöma hur leverantörsrelaterade kontroller och uppföljningsmekanismer kan stärkas. Framåtblickande kommer strategin att fokusera på att säkerställa att samtliga tier 1‑leverantörer som samarbetar med Bong formellt har undertecknat uppförandekoden. Därutöver bedöms det nödvändigt att utveckla en heltäckande mekanism för verifiering av leverantörers efterlevnad av de miljökrav som fastställs i uppförandekoden, i enlighet med beskrivningen i avsnitt E2‑1. Detta tillvägagångssätt syftar till att ytterligare stärka och öka effektiviteten i Bongs befintliga policys relaterade till föroreningar. E2-3 Mål relaterade till föroreningar En genomförd utvärdering av Bongs egna verksamheter visar att dessa inte ger upphov till någon väsentlig påverkan på luftföroreningar. Även om Bong för närvarande inte följer upp eller redovisar specifika utsläppsnyckeltal för den egna verksamheten, har koncernen ett åtagande att effektivt hantera och minska luftföroreningar i den bredare värdekedjan. Bong har ännu inte fastställt några interna mål eller formaliserade processer för styrning eller uppföljning av luftföroreningar. Detta återspeglar den tidiga mognadsgraden i arbetet inom detta område samt behovet av vidare utveckling av relevanta data, processer och uppföljningsmekanismer, särskilt avseende uppströms påverkan. Över tid förväntar sig Bong att utvärdera införandet av mål kopplade till leverantörers efterlevnad av miljökrav samt bredare föroreningsrelaterad prestanda i värdekedjan. Detta arbete kommer att utforskas under kommande år i takt med att koncernens hållbarhetsstyrning och processer för leverantörsuppföljning vidareutvecklas. Implementeringen av tydligt definierade riktvärden och uppföljningsmekanismer, i linje med kommande mål för minskning av växthusgasutsläpp inom samtliga scopar, skulle möjliggöra för Bong att följa leverantörers prestation i relation till dessa mål. Detta skulle i sin tur stärka utvärderingen av framsteg och stödja en kontinuerlig förbättring av uppförandekoden för leverantörer samt tillhörande åtgärder. Bong avser att vidare utforska dessa utvecklingsområden under de kommande åren. ESRS E5: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI Förteckning över de påverkan, risker och möjligheter (IROs) som bedömts som väsentliga för Bong efter tillämpning av fastställda väsentlighetströsklar. Påverkan: ===== SIDA 36 ===== 36 Delämne Typ av påverkan Beskrivning av påverkan Värdekedja Tidshorisont E5- Avfall Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av höga mängder avfall som genereras inom massa‑ och pappersindustrin uppströms i värdekedjan samt i produktionsprocesser inom den egna verksamheten. Därutöver uppstår betydande avfallsmängder nedströms i värdekedjan, eftersom både papper och förpackningar i huvudsak är engångsprodukter. Genom hela värdekedjan Samtliga tidshorisonter E5- Resursinflöden, inklusive resursanvändning Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket medför ett betydande behov av resursinflöden. Dessa inflöden omfattar bland annat råmaterial, vatten och energi uppströms i värdekedjan, samt maskiner och reservdelar inom den egna verksamheten. Egen verksamhet Samtliga tidshorisonter E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på natur och människor till följd av att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket medför höga nivåer av resursutflöden i form av produkter och material som lämnar verksamheten och vidare genererar avfall nedströms i värdekedjan. Egen verksamhet Samtliga tidshorisonter Risker och möjligheter: Delämne Risk / Möjlighet Beskrivning av risk eller möjlighet Värdekedja Typ av finansiell effekt Tidshorisont E5- Resursinflöden, inklusive resursanvändning Risk Risk för intäktsbortfall till följd av störningar i leveranskedjan som orsakas av ett ökande behov av resursinflöden i kombination med otillräcklig tillgång på resurser som krävs för produktion av papper och förpackningar. Dessa störningar är kopplade till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, vilket kan begränsa tillgången på råmaterial och påverka produktionen negativt. Därutöver föreligger en risk för skadat varumärkesanseende relaterad till överutnyttjande av naturresurser, givet att Bong tillverkar engångsprodukter, vilket kan påverka intressenters förtroende och efterfrågan på företagets produkter. Egen verksamhet Finansiell prestation Medellång sikt (1–5 år) E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Risk Risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk och ökade krav på mer cirkulära processer, inklusive återanvändning och återvinning av material i tillverkningsprocessen. Egen verksamhet Kassaflöde Medellång sikt (1–5 år) E5-1 – Policys relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Även om Bong inte har någon fristående policy som enbart avser resursanvändning eller cirkulär ekonomi, är koncernens angreppssätt till dessa frågor integrerat i dess övergripande etiska riktlinjer. Uppförandekoden tydliggör förväntningar på ett ansvarsfullt resursutnyttjande i samtliga led, från anskaffning av skogsråvara och produktion av finpapper, via konvertering av material till kuvert och förpackningar, till återvinning eller sluthantering av produkter. Ett centralt fokus inom dessa riktlinjer är att uppmuntra medarbetare att beakta resurshushållning och effektiv användning genom hela produktens livscykel. Uppförandekoden främjar även medvetenhet om de miljöeffekter som är kopplade till logistik samt till produkters sluthantering, och betonar vikten av återvinning och cirkulära arbetssätt där detta är praktiskt genomförbart. Genom dessa principer eftersträvar Bong att integrera resurseffektivitet och hållbara metoder i den dagliga verksamheten och därigenom stärka en kultur präglad av kontinuerliga förbättringar i hur resurser anskaffas, används och förvaltas. Vidare, i likhet med vad som gäller för andra miljöområden, ställer Bongs uppförandekod för leverantörer krav på att leverantörer ska förbättra sina avfallshanteringsåtgärder. Bristande efterlevnad av dessa krav kan leda till uppsägning av avtal eller affärsrelation mellan Bong och leverantören. Detta understryker koncernens hållning avseende ansvarsfull upphandling och dess åtagande att upprätthålla höga hållbarhetsstandarder i leveranskedjan, samt att säkerställa att samtliga samarbetspartners aktivt bidrar till Bongs miljömål. Anledningen till att Bong ännu inte har antagit en fristående policy som specifikt omfattar resursanvändning och cirkulär ekonomi är att koncernen fortfarande befinner sig i processen att bedöma relevans och väsentlighet för dessa frågor inom den egna verksamheten och värdekedjan, samt att integrera cirkulära principer i bredare miljö‑ och verksamhetsstyrningsprocesser. E5-2 – Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Med utgångspunkt i värdefull återkoppling från kunder har Bong lagt ett ökat fokus på att tydliggöra hållbarhetsaspekterna i sitt produktutbud. Detta angreppssätt möjliggör effektiv kommunikation av produkternas positiva miljöpåverkan och stödjer kunder i att fatta välgrundade beslut. Genom att kontinuerligt anpassa sig till kundernas behov identifierar Bong möjligheter att öka produkternas återvinningsbarhet och minska resursförbrukningen. På så sätt förblir koncernens strategi för resursanvändning och cirkularitet både marknadsanpassad och i linje med föränderliga samhälleliga värderingar. Affärsenheter såsom Bong South Europe & Retail har visat ett starkt engagemang för att driva initiativ inom resursanvändning och cirkulär ekonomi på lokal nivå. En särskilt betydelsefull åtgärd är översynen av processen för hantering av färgslam, vilken nu möjliggör en mer effektiv separation av färgpigment från vatten och därmed resulterar i en väsentlig minskning av färgavfall. Därutöver har införandet av ett mer effektivt system för avfallsåtervinning vid produktionsanläggningar bidragit till att minska den totala volymen produktionsavfall. Innovation utgör en central del av strategin, särskilt vad gäller att minska beroendet av jungfruliga råvaror. Bong South Europe & Retail har introducerat vattenresistenta e‑handelsförpackningar och förpackningsprodukter som består av 95 procent återvunnet papper, utformade så att inget pappersspill uppstår vid maskinell formning. Under räkenskapsåret 2025 har inget ytterligare CAPEX eller OPEX avsatts för att genomföra de åtgärder som vidtagits på koncern‑ eller dotterbolagsnivå. Dessa åtgärder syftar till att hantera de väsentliga påverkan och risker som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, särskilt avseende användning av jungfruliga råmaterial, avfallsgenerering i produktionen samt ökade kund‑ och marknadsförväntningar på återvinningsbarhet och cirkulär produktdesign. Ansvaret för åtgärderna är integrerat i befintliga funktioner, främst inom produktutveckling, inköp, verksamhet samt lokal anläggningsledning. Genomförandet stöds av etablerade processer såsom ===== SIDA 37 ===== 37 insamling av kundfeedback, granskning av produktdesign, materialval, samt uppföljning av avfallshantering och återvinningsprocesser på anläggningsnivå. E5-3 – Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Även om Bong för närvarande inte har några formella koncerngemensamma mål avseende resursanvändning eller cirkulär ekonomi, följer bolaget aktivt upp effektiviteten i sin uppförandekod samt genomförda åtgärder genom lokal uppföljning och processer för kontinuerlig förbättring. Affärsenheter, särskilt Bong South Europe & Retail, genomför regelbundet analyser av operativa data och kundfeedback för att utvärdera effekterna av sina arbetssätt inom resursförvaltning. Detta inkluderar kvantitativ uppföljning av minskad materialanvändning, såsom den 9‑procentiga minskningen av pappersförbrukning som uppnåtts genom omarbetad produktdesign. Avfallsuppföljning genomförs även för att bedöma förbättringar i avfallsgenerering, vilket illustreras av en minskning av pappersspill från cirka 8 procent till 2 procent efter införandet av ny maskinteknik. Därtill följs förbättringar i avfallsbehandlingsprocesser, inklusive mer effektiv separering av komponenter i färgslam, över tid. Även leverantörers prestanda följs upp för att säkerställa efterlevnad av krav avseende avfallshantering och hållbarhet i enlighet med Bongs uppförandekod för leverantörer. Även om någon formell ambitionsnivå ännu inte har fastställts är Bongs kvalitativa målsättning att successivt förbättra resurseffektivitet och cirkularitet som svar på förändrade kundförväntningar och hållbarhetstrender. För att utvärdera framsteg används ett antal kvantitativa indikatorer, däribland minskad användning av råmaterial per produkt, minskad mängd produktionsavfall i relation till produktionsvolym, andelen återvunnet material i produkter (exempelvis 95 procent återvunnet papper i vissa förpackningsprodukter) samt leverantörers efterlevnadsgrad av fastställda krav avseende hållbarhet och avfallshantering. Bong har åtagit sig att utveckla formella mål kopplade till resursinflöden och resursutflöden, inklusive avfall, produkter och material. Dessa mål kommer att fokusera på att stärka cirkulär produktdesign, öka användningen av cirkulära material, minska konsumtionen av primära råvaror, främja hållbart nyttjande av förnybara resurser samt förbättra avfallshanteringen. Varje mål kommer att knytas till relevant nivå i avfallshierarkin och bidra till en förbättrad uppföljning och utveckling av bolagets prestation inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Anledningen till att Bong ännu inte har fastställt formella kvantitativa mål specifikt avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är att koncernen fortfarande befinner sig i en process där relevans och väsentlighet för dessa frågor analyseras i den egna verksamheten och värdekedjan. Parallellt pågår arbete med att förbättra tillgången till, kvaliteten på och konsistensen i underliggande data, fastställa lämpliga indikatorer, baslinjer och metodiker för målformulering samt integrera cirkulära principer i bredare miljö‑ och verksamhetsstyrningsprocesser. Mot denna bakgrund bedömer bolaget att ett införande av formella mål i nuläget skulle kunna innebära en risk för att baseras på ofullständiga data eller otillräckligt mogna metoder. Bong avser därför att fortsätta utveckla sitt arbetssätt och utvärdera införandet av en formell policy och mätbara mål när datamognad, metodik och styrning bedöms vara tillräckligt väl utvecklade. E5-4 – Resursinflöden Bongs huvudsakliga resursinflöden består av råvaror, energi samt tillhörande insatsfaktorer som används i koncernens tillverkningsprocesser och uppströms i värdekedjan. Råvaror svarar för cirka två tredjedelar av koncernens totala inköp, där leverantörer av finpapper utgör omkring 75 procent av den totala råvaruanskaffningen. Övriga råvaror omfattar bland annat fönsterfilm, tryckfärg, lim, silikonpapper och wellpapp. I den mån det är möjligt används återvunnet papper för att främja koncernens strategi för cirkulära produkter. Inköp av energi utgör även ett betydande inflöde och stödjer såväl tillverkningsverksamheten som övriga operativa aktiviteter inom koncernen. Utöver råvaror anskaffar Bong maskiner, reservdelar, färdiga produkter, konsult‑ och städtjänster, samt kontorsutrustning och förbrukningsmaterial som är nödvändiga för verksamheten. Koncernen samarbetar huvudsakligen med välrenommerade och etablerade leverantörer, vilka i de flesta fall är större organisationer än Bong. Dessa affärsrelationer gynnas av de höga regulatoriska krav som ställs på pappersindustrin inom Europeiska unionen. Med hänsyn till immaterialrättsliga (IP) överväganden kan följande information inte offentliggöras: (a)Den sammanlagda totala vikten av produkter samt tekniska och biologiska material som används. (b)Andelen hållbart anskaffade biologiska material och biobränslen som används för andra ändamål än energiproduktion. Samtliga sekundära komponenter som används i Bongs tillverkningsprocesser klassificeras som återvunnet material, då koncernen inte återanvänder material. Nedanstående tabell ger en sammanfattande översikt över de absoluta vikterna och andelarna av återvunnet material som ingår i produktionen av bolagets produkter och förpackningar. Värde i ton Vikten, i både absolut värde och procent, av sekundära återvunna komponenter, sekundära intermediära produkter och sekundära material som används vid tillverkning av företagets produkter och tjänster (inklusive förpackningar) 1 239 E5-5 – Resursutflöden De huvudsakliga produkter som lämnar Bongs produktionsanläggningar utgörs av pappersbaserade engångsprodukter. För mer detaljerad information avseende resursutflöden och avfallsgenerering som uppstår i samband med dessa processer hänvisas till E5.IRO‑1. Då Bongs produkter klassificeras som engångsprodukter lämnar koncernen inga upplysningar avseende (a) produkternas förväntade livslängd i relation till branschgenomsnitt, eller (b) reparerbarhet, eftersom dessa aspekter inte bedöms vara tillämpliga för produktkategorin. Även om Bongs produkter huvudsakligen klassificeras som engångsartiklar är de utformade för att vara återvinningsbara. Återvinningsbarheten för vissa produkter, såsom kuvert, är beroende av pappersbruks tekniska förmåga att hantera återvunnet papper som innehåller fönsterfilm och limrester. Trots dessa tekniska begränsningar är koncernens hela sortiment av förpackningsprodukter utformat för att möjliggöra enkel återvinning. Nedan presenteras en sammanställning av information avseende den totala mängden avfall som genereras i den egna verksamheten, uppdelat på: (a) den totala mängden genererat avfall, (b) den totala mängden avfall, uttryckt i vikt, som avleds från deponi, med uppdelning mellan farligt och icke‑farligt avfall samt per typ av återvinnings‑ eller återvinningsåtgärd, och (c) den mängd avfall, uttryckt i vikt, som går till bortskaffande, uppdelad efter avfallsbehandlingsmetod samt den sammanlagda mängden för samtliga behandlingsformer, med särredovisning av farligt respektive icke‑farligt avfall. Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton Den totala mängden genererat avfall 10 090 Farligt avfall Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom förberedelse för återanvändning 16 Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom återvinning 11 Farligt avfall som avleds från bortskaffande genom andra återvinnings‑ eller återvinningsåtgärder 0 Farligt avfall som avleds från bortskaffande 27 Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom förbränning 1 Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom deponering 5 Farligt avfall som skickas till bortskaffande genom andra bortskaffningsåtgärder 176 Farligt avfall som skickas till bortskaffande 182 Icke‑farligt avfall Information om den totala mängden avfall från den egna verksamheten, i ton Icke‑farligt avfall som avleds från bortskaffande genom förberedelse för återanvändning 0 Icke‑farligt avfall som avleds från bortskaffande genom återvinning 9 277 Icke‑farligt avfall som avleds från bortskaffande genom andra återvinningsåtgärder 41 Icke‑farligt avfall som avleds från bortskaffande 9 318 Icke‑farligt avfall som skickas till bortskaffande genom förbränning 191 Icke‑farligt avfall som skickas till bortskaffande genom deponering 0 Icke‑farligt avfall som skickas till bortskaffande genom andra bortskaffningsåtgärder 372 Icke‑farligt avfall som skickas till bortskaffande 563 ===== SIDA 38 ===== 38 För att ge en fördjupad förståelse för hur avfall genereras i koncernens verksamhet redovisas nedan sammansättningen av de relevanta avfallsströmmarna. Bong har identifierat de avfallsströmmar som är typiska för sektorn för pappersbaserade produkter, vilka omfattar pappersavfall (spill, kasserade produkter), förpackningsavfall (exempelvis spill från wellpapp), rester av tryckfärg eller beläggningar, samt icke‑återvinningsbart avfall (kontaminerat papper, silikonrester). Koncernens avfall består av följande material: (a)Biomassa: Träbaserade fibrer som utgör cirka 92 procent av avfallet mätt i vikt. (b)Plast och syntetiska beläggningar: Mindre än 2 procent, huvudsakligen från silikonbeläggningar och plastfilmer. (c)Tryckfärger och tillsatsämnen: Cirka 5 procent, inklusive pigment och andra kemiska rester. (d)Övriga material: Mindre mängder lim samt icke‑metalliska mineraler. Bong genererar 209 ton farligt avfall och genererar inget radioaktivt avfall. Koncernen följer kraven i artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom. Metod: Data avseende återvunnet material och avfall hämtas i huvudsak från fakturor och interna system, med ett mycket begränsat inslag av antaganden eller uppskattningar. De redovisade uppgifterna verifieras inte av någon extern part utöver den oberoende granskare som utgör översiktlig granskning. Rapportering enligt EU‑taxonomin Bakgrund Förordning (EU) 2020/852 (EU‑taxonomiförordningen) syftar till att stödja omställningen av EU:s ekonomi för att uppnå målen i Europeiska gröna given, inklusive målet om klimatneutralitet senast 2050. Taxonomiförordningen fastställer sex miljömål, vilka närmare definieras i de delegerade akter som antagits enligt förordningen. I detta avsnitt redovisar Bong, i egenskap av moderföretag enligt CSRD, andelen av koncernens omsättning, kapitalutgifter (Capex) och rörelsekostnader (Opex) för räkenskapsåret 2025 som är hänförliga till ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU‑taxonomin, samt relaterade aktiviteter kopplade till de sex miljömålen. Ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin Samtliga ekonomiska aktiviteter som omfattas av de delegerade akterna enligt EU‑taxonomiförordningen har analyserats utifrån Bongs verksamhet som producent av kuvert och lättare förpackningar. Tillverkning av kuvert och lättare pappersförpackningar utgör koncernens kärnverksamhet. Analysen visar att koncernens kärnverksamheter inte omfattas av de delegerade akterna enligt taxonomiförordningen och därmed inte klassificeras som taxonomiberättigade aktiviteter. Med hänvisning till bilaga XII i den delegerade akten avseende kärnenergi och fossila gasbränslen kan vidare konstateras att Bong inte bedriver någon verksamhet relaterad till kärnenergi eller fossilgas. Nyckeltal De nyckeltal som redovisas omfattar omsättning, kapitalutgifter (Capex) och rörelsekostnader (Opex). För rapporteringsåret 2025 ska dessa nyckeltal redovisas med avseende på taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter, det vill säga aktiviteter som omfattas av taxonomin och är kopplade till ett eller flera av de sex fastställda miljömålen, såsom klimatförändringar, vatten‑ och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar samt biologisk mångfald och ekosystem. Kapital‑ och rörelsekostnader avser inköp av produkter och tjänster från ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomins krav, samt vissa individuella åtgärder som möjliggör att verksamheter blir lågutsläppsverksamheter eller leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Analys av om ekonomiska aktiviteter omfattas av och är förenliga med taxonomin En ekonomisk aktivitet anses omfattas av taxonomin när den beskrivs i en relevant delegerad akt, oavsett om aktiviteten uppfyller samtliga tekniska granskningskriterier. Eftersom Bongs ekonomiska aktiviteter inte omfattas av någon delegerad akt enligt EU‑taxonomiförordningen uppgår andelen av koncernens totala omsättning som är taxonomiberättigad eller taxonomiförenlig till 0 procent. Följaktligen uppgår även andelen relaterade Capex och Opex till 0 procent. Koncernen har inte haft möjlighet att verifiera leverantörers taxonomiförenlighet. För att en verksamhet ska klassificeras som taxonomiförenlig krävs att den uppfyller de tekniska granskningskriterierna, det vill säga att verksamheten: bidrar väsentligt till minst ett av de sex miljömålen, inte orsakar betydande skada (DNSH) på något av de övriga miljömålen, samt uppfyller minimikrav avseende grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, antikorruption, skatteefterlevnad och rättvis konkurrens. Räkenskapsår (2025) Fördelning per miljömål av taxonomiförenliga verksamheter KPI Total Andel taxonomiberättiga de verksamheter Taxonomiförenliga verksamheter Andel taxonomiförenliga verksamheter Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar biologisk mångfald Andel möjliggörande verksamheter Andel övergångsverksamheter Ej bedömda verksamheter som bedöms vara icke‑väsentliga Taxonomiförenliga verksamheter under föregående räkenskapsår (2024) Andel taxonomiförenliga verksamheter under föregående räkenskapsår (2024) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Turnover 1 809 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1 914 0% CapEx 37 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 86 0% OpEx 52 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 44 0% ===== SIDA 39 ===== 39 Social information ESRS S1: DEN EGNA ARBETSKRAFTEN ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Bongs strategi och affärsmodell är anpassade till de väsentliga påverkan, risker och möjligheter som har identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, vilken vägleder koncernens prioriteringar och åtgärder. Tabellen nedan visar hur Bongs väsentliga arbetsstyrkerelaterade risker och möjligheter kopplas till koncernens strategi och affärsmodell. Koncernen omfattar samtliga individer i den egna arbetsstyrkan som kan bli väsentligt påverkade av verksamheten, inklusive anställda och icke‑anställda i enlighet med definitionerna i ESRS S1. Under innevarande räkenskapsår utgörs merparten av arbetsstyrkan av tillsvidareanställda, samtidigt som även icke‑anställda beaktas inom analysens omfattning. Bong har identifierat en faktisk negativ påverkan som klassificeras som systemisk inom branschen, samt en faktisk negativ påverkan som bedöms vara ett isolerat fall. För det aktuella räkenskapsåret har inga väsentliga finansiella risker eller möjligheter identifierats kopplade till den egna arbetsstyrkan. Vidare har inga väsentliga påverkan på arbetstagare identifierats som kan uppstå till följd av koncernens omställningsarbete för att minska negativ miljöpåverkan och uppnå mer klimatsmarta och klimatneutrala verksamheter. Del- ämne Typ av påverkan Beskrivning av påverkan Värde- kedja Tids- horisont S1 Egen arbets- styrka Faktisk negativ påverkan Faktisk negativ påverkan på människor till följd av att hantering av kuvertmaskiner innebär riskfyllda arbetsmoment, vilket kan leda till allvarliga arbetsolyckor inom den egna verksamheten. Upp- ströms Samtliga tids- horisonter För att identifiera kategorier av arbetstagare som potentiellt kan exponeras för negativ påverkan från verksamheten har Bong genomfört en bedömning av risker relaterade till tvångs‑ och obligatoriskt arbete. Mot bakgrund av att hela den egna arbetsstyrkan är verksam uteslutande inom Europeiska unionen, bedöms dessa risker som icke‑väsentliga i koncernens kontext. Eftersom samtliga anställda i de jurisdiktioner där Bong är verksamt omfattas av socialt skydd, kollektivavtal och social dialog, har även risker kopplade till barnarbete och tvångsarbete bedömts som icke‑väsentliga. Bong bedriver uteslutande verksamhet inom EU‑medlemsstater, där riskerna för diskriminering och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter bedöms vara låga eller försumbara. Koncernen har inga icke‑anställda arbetstagare, varför rapportering avseende egenskaper hos icke‑anställda inte är tillämplig. Inga väsentliga risker identifierades under rapporteringsperioden. Den dubbla väsentlighetsanalysen visade dock att arbetsuppgifter som innefattar hantering av maskiner för kuverthantering medför inneboende arbetsmiljörisker. Dessa risker, liksom risker kopplade till generell kuverthantering, hanteras systematiskt genom obligatoriska utbildningsprogram och efterlevnad av tillämpliga arbetsmiljö‑ och säkerhetsföreskrifter, vilket väsentligt reducerar deras betydelse. Dessa åtgärder beskrivs närmare under avsnittet ”Hantering av påverkan, risker och möjligheter”. Hantering av påverkan, risker och möjligheter S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan Redan före införandet av CSRD‑ramverket hade Bong etablerat policys för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Koncernens åtaganden avseende mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan regleras genom uppförandekoden, policyn för jämställdhet och mångfald, visselblåsarpolicyn samt genom efterlevnad av FN:s Global Compact. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att dessa policys implementeras och efterlevs. Uppförandekoden integrerar följande principer från FN:s Global Compact, vilka bedöms vara relevanta för ESRS S1 – Den egna arbetskraften: •Stödja och respektera de mänskliga rättigheterna •Säkerställa att koncernen inte medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter •Upphålla föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar •Avskaffa tvångsarbete och barnarbete •Eliminera diskriminering i arbetslivet Koncernen åtar sig även att följa internationella och nationella ramverk och standarder, inklusive FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s Global Compact. Dessa principer utgör grunden för koncernens etiska normer och syftar till att säkerställa en säker, rättvis och hälsosam arbetsmiljö. Visselblåsarpolicyn tillhandahåller en anonym rapporteringsmekanism för misstänkta överträdelser av uppförandekoden och säkerställer skydd i enlighet med tillämplig visselblåsarlagstiftning och dataskyddsreglering. Policyn beskriver rapporteringskanaler samt rutiner för hantering av inkomna ärenden. Ytterligare information om visselblåsarpolicyn återfinns i avsnitt om ansvarsfullt företagande. Policyn för jämställdhet och mångfald tydliggör Bongs åtagande avseende mångfald, likabehandling, balans mellan arbete och privatliv samt jämställdhetsintegrerade arbetssätt. Policyn främjar lika möjligheter för såväl arbetssökande som anställda och adresserar diskriminering baserad på kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnicitet, facklig tillhörighet, politiska åsikter eller funktionsnedsättning. Även om Bong inte har ytterligare koncerngemensamma inkluderingspolicys specifikt riktade till sårbara grupper, agerar koncernen aktivt för att förebygga och hantera risker för övergrepp, trakasserier eller hot genom riskbedömningar och löpande uppföljning. Implementeringen av uppförandekoden samt policyn för jämställdhet och mångfald sker genom koncernens etablerade bolagsstyrningsmekanismer, vilka beskrivs under avsnittet ”Styrning och affärspraxis” i kapitlet ESRS 2 – Allmän information. De kanaler och processer som säkerställer att diskriminering förebyggs, begränsas och hanteras när den identifieras, utöver visselblåsarfunktionen, redovisas under avsnittet ”Hantering av påverkan, risker och möjligheter”. Koncernens policys avseende hälsa och säkerhet på koncernnivå regleras i huvudsak genom uppförandekoden samt uppförandekoden för leverantörer. Hälsa‑ och säkerhetskraven i uppförandekoden omfattar efterlevnad av globala standarder, obligatorisk säkerhetsutbildning innan arbetets påbörjande, skyldighet att ingripa vid identifierade säkerhetsrisker, efterlevnad av – eller krav som överstiger – gällande hälso‑ och säkerhetsföreskrifter, samt nolltolerans mot övergrepp, hot och fysisk eller psykisk trakasseri på arbetsplatsen. Bong har för närvarande ingen separat, koncerngemensam policy för olycksförebyggande arbete, då styrningen av hälsa och säkerhet är integrerad i ett ledningssystem i linje med ISO 45001, vilket utgör det operativa ramverket för riskbedömning, förebyggande åtgärder, utbildning, rapportering och incidenthantering. Koncernen kommer fortlöpande att utvärdera behovet av en fristående policy inom ramen för den fortsatta utvecklingen av det koncerngemensamma styrningsramverket för hälsa och säkerhet. Ledningssystemet för hälsa och säkerhet implementerar riskkontroller för att minska arbetsrelaterade skador, sjukdomar och olyckor, säkerställa regelefterlevnad, samt etablera rutiner för beredskap och respons vid nödsituationer. Systemet fungerar därmed som en plattform för koncerngemensam tillämpning av organisatorisk policy, mål, planering, genomförande, drift och uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Policys och rutiner finns även på dotterbolagsnivå för specifika åtaganden enligt uppförandekoden, inklusive metoder för riskbedömning och incidentrapportering, förebyggande åtgärder för fysisk och psykisk hälsa, tillgång till företagshälsovård, ergonomi‑ och stresshanteringstjänster, tillhandahållande av relevant personlig skyddsutrustning, rutiner för nödsituationer, rapportering av tillbud och avvikelser samt efterföljande åtgärder och deltagande i arbetsmiljökommittéer. Genom visselblåsarpolicyn ges medlemmar av den egna arbetsstyrkan möjlighet att, även anonymt, rapportera arbetsmiljö‑ och säkerhetsrisker, vilket beskrivs närmare i G1 – Ansvarsfullt företagande, under avsnittet ” Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” s.43). S1-2 Processer för dialog med den egna arbetsstyrkan och arbetstagarnas företrädare avseende påverkan Bong beaktar den egna arbetsstyrkans perspektiv i hanteringen av väsentliga påverkan, risker och möjligheter genom bestämmelser i uppförandekoder, styrnings‑ och bolagsstyrningsregler samt policys för hälsa och säkerhet, vilka är tillämpliga för samtliga styrelseledamöter, medlemmar av ledningen, anställda, leverantörer, affärspartners, konsulter och praktikanter. Det övergripande ansvaret för dialog och engagemang med den egna arbetsstyrkan och dess företrädare vilar på koncernens verkställande direktör. Inom ramen för koncernens FSC Chain of Custody‑certifiering (FSC‑C012738) rapporterar Bong även om socialt ansvar, jämställdhet och arbetsvillkor i linje med FSC:s principer, även i de fall där dialogen inte sker direkt med arbetstagarnas representanter. Koncernen uppmuntrar och möjliggör även anonym återkoppling genom visselblåsarkanalen, där anställda kan rapportera allvarliga misstänkta förhållanden anonymt. Information om visselblåsarfunktionen och dess styrning genom visselblåsarpolicyn återfinns under avsnittet ” Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt företagande. ===== SIDA 40 ===== 40 Bong har flera processer för dialog med anställda, vilka är decentraliserade, varierar mellan olika regioner och implementeras av lokal ledning. Det finns i nuläget ingen formaliserad, koncerngemensam process för intressentdialog specifikt avseende hantering av väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Dialog med anställda och fackliga företrädare sker dock regelbundet under räkenskapsåret genom olika kommunikationskanaler anpassade per region. I Sverige sker strukturerad dialog med anställda genom MBL‑förhandlingar, i enlighet med svensk arbetsrätt, samt genom månatliga Town Hall‑möten. Koncernen inhämtar löpande återkoppling från anställda i olika former inom hela företagsgruppen, vilket används för att informera den löpande verksamheten. Återkoppling i frågor som rör hälsa och säkerhet används särskilt som underlag för riskreducerande åtgärder. Exempelvis inhämtas vid en av de svenska produktionsanläggningarna insikter från anställda och arbetstagarföreträdare genom dagliga så kallade ”pulsmöten”, vilka följs upp veckovis i ledningsgruppen och behandlas i månatliga samordningsmöten med skyddsombud och chefer. Därutöver genomförs kvartalsvisa uppföljningar inom arbetsmiljökommittén, samt dialog genom formella möten med fackliga organisationer. Formella medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år, där frågor såsom kompetensutveckling, utbildningsbehov samt mjuka värden som välbefinnande, samarbete och psykisk hälsa diskuteras. Utöver visselblåsarkanalen genomförs även en anonym medarbetarundersökning vartannat år. Återkopplingen från denna undersökning utgör ett direkt underlag för koncernens framtida handlingsplaner. S1-3 Processer för att avhjälpa negativa påverkan samt kanaler för den egna arbetsstyrkan att framföra klagomål och synpunkter Eftersom Bong huvudsakligen bedriver verksamhet inom EU‑medlemsstater bidrar kollektivavtal med fackliga organisationer samt en stark arbetsrättslig och social lagstiftning till att systematiskt stärka koncernens förmåga att agera proaktivt för att avhjälpa faktiska negativa påverkan som uppstår och begränsa potentiella negativa påverkan som kan påverka den egna arbetsstyrkan. Perspektiv från den egna arbetsstyrkan inhämtas främst genom formaliserade processer för klagomålshantering via interna och externa visselblåsarkanaler samt genom löpande dialog och uppföljning med fackliga företrädare, vilka kontinuerligt följer upp hur koncernen säkerställer hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan. Anställda, arbetssökande, volontärer och praktikanter samt icke‑anställda har möjlighet att rapportera misstänkta missförhållanden via koncernens visselblåsarsystem. Bong har etablerade processer för både intern och extern visselblåsning. Ytterligare information om visselblåsarkanalen samt de underliggande processerna för att avhjälpa negativa påverkan och framföra klagomål återfinns under avsnittet ” Ansvarsfullt företagande, styrdokument och företagskultur” i kapitlet G1 – Ansvarsfullt företagande. Bongs visselblåsarmekanism möjliggör för anställda och andra arbetsrelaterade intressenter att rapportera missförhållanden av allmänintresse, antingen internt (till närmaste chef eller till den särskilt utsedda bedömningskommittén) eller anonymt via extern juridisk rådgivare. Rapportering kan ske muntligen, exempelvis per telefon, och visselblåsaren kan även begära ett fysiskt möte. Rapportering kan också ske skriftligen, exempelvis via e‑post till bedömningskommittén eller till extern juridisk rådgivare. Samtliga rapporter bekräftas, i tillämpliga fall och med beaktande av krav på konfidentialitet, och genomgår en inledande granskning av bedömningskommittén, som beslutar om och hur ärendet ska utredas vidare. Utredningar genomförs så skyndsamt som möjligt och utan obehörigt röjande av information. Därefter beslutar bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören eller annan behörig företrädare, om lämpliga korrigerande och avhjälpande åtgärder. Dessa kan inkludera förändringar i arbetsrutiner, disciplinära åtgärder, anmälan till rättsvårdande myndigheter eller genomförande av en oberoende extern utredning. Visselblåsare informeras, muntligen eller skriftligen, om hur ärendet har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits, samtidigt som skyddet för berörda individers identitet och integritet säkerställs. I nuläget har Bong ännu inte etablerat någon formaliserad process för att bedöma effektiviteten i sina klagomåls‑ och visselblåsarmekanismer. Detta beror huvudsakligen på att koncernen befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede vad gäller strukturering av hållbarhets‑, styrnings‑ och rapporteringsprocesser kopplade till CSRD. Framöver avser Bong att utveckla ett mer systematiskt angreppssätt för att utvärdera mekanismernas tillgänglighet, användning, handläggning och utfall, som en del av den fortsatta utvecklingen av koncernens CSRD‑arbete. Detta kommer bland annat att omfatta överväganden av relevanta indikatorer, rapporteringsrutiner och ansvarsfördelning inom styrningen. Bong tillhandahåller regelbunden utbildning för anställda samt introduktionsutbildning för nyanställda, där information ges om de officiella visselblåsarkanalerna och hur dessa kan användas. För närvarande finns ingen särskild process för att systematiskt samla in återkoppling om i vilken utsträckning medlemmar av den egna arbetsstyrkan har förtroende för dessa strukturer och processer för att framföra klagomål eller behov och få dem hanterade. Under tidigare räkenskapsår har dock klagomål inkommit via koncernens visselblåsarsystem, vilket indikerar att det finns ett faktiskt förtroende för mekanismen. S1-4 – Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan på den egna arbetsstyrkan samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och tillvarata väsentliga möjligheter kopplade till den egna arbetsstyrkan, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder Bong tillämpar ett heltäckande angreppssätt för hälsa och säkerhet, vilket är integrerat i koncernens ISO‑certifierade ledningssystem, genom vilket samtliga löpande åtgärder för att hantera olyckor och incidenter genomförs, i samråd med statliga tillsynsmyndigheter, medicinsk expertis och fackliga företrädare. Genom detta tillvägagångssätt tydliggörs koncernens organisatoriska åtagande att stärka arbetsmiljö och säkerhet samt att säkerställa transparens och ansvarstagande i arbetet med avhjälpande åtgärder. Bong har inga ytterligare planerade koncerngemensamma åtgärder avseende hälsa och säkerhet, då faktiska negativa påverkan hanteras och begränsas genom åtgärder som redan implementerats inom ramen för det ISO‑certifierade ledningssystemet. Koncernen kommer årligen att ompröva behovet av nya åtgärder baserat på uppföljning av resultat och utveckling inom området. Under året har Bong genomfört särskilda åtgärder för att hantera väsentliga faktiska negativa påverkan på de egna medarbetarna avseende säkerhet och inkludering vid de svenska produktionsanläggningarna. Investeringar har genomförts i bland annat takmonterade ljudabsorbenter och förbättrat hörselskydd, obligatoriska medicinska undersökningar för relevanta befattningar samt förbättringar av arbetslokaler, inklusive förbättrad belysning, ventilation, ergonomi och arbetsplatsutformning. Pågående åtgärder för att förebygga och begränsa negativa effekter på hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan i Sverige omfattar bland annat arbetsplatsinspektioner och skyddsronder, med korrigerande åtgärder och uppföljning genom arbetsmiljökommittén inom de svenska verksamheterna. Medarbetare har även tillgång till stöd från medicinsk expertis och myndigheter med specialisering inom ergonomi och arbetsmiljö. Detta stöd tillhandahålls både förebyggande och reaktivt, i syfte att identifiera och åtgärda arbetsrelaterade hälsoproblem samt motverka återkommande incidenter. Vidare genomförs egeninspektioner av anläggningar, årliga brandövningar samt månatliga platsbesök av sjuksköterska och fysioterapeut vid produktionsanläggningarna. Dessa insatser syftar till att stödja rehabilitering, ge ergonomisk rådgivning och genomföra medicinska bedömningar i situationer där hälsobesvär misstänks vara arbetsrelaterade. De utbildningsprogram som genomförs löpande i syfte att förebygga faktiska negativa påverkan och risker inom säkerhet omfattar bland annat årlig säkerhetsutbildning i Sverige, med fokus på generell arbetsplatssäkerhet och befattningsspecifika risker. Därutöver genomförs utbildning i kris‑ och nödlägesberedskap vartannat år, där personal på plats får grundläggande utbildning i brandskydd och första hjälpen. Exempel på initiativ som särskilt syftar till positiv påverkan på medarbetares välbefinnande inkluderar idrotts‑ och friskvårdsinitiativ, vilka finansieras inom ramen för medarbetarnas sjukvårdsförsäkring. Koncernen erbjuder även friskvårdsbidrag, budget för gemensamma aktiviteter såsom sommar‑ och julfiranden samt andra lokalt anpassade initiativ vid anläggningar och kontor. Bong planerar att höja friskvårdsbidraget för medarbetare i Sverige från 3 000 kronor till 5 000 kronor under kommande räkenskapsår. Uppföljning av effektiviteten i avhjälpande åtgärder: Hanteringen av väsentliga påverkan inom koncernen sker genom en formellt etablerad delegationskedja, där ansvar för arbetsmiljöfrågor tydliggörs genom undertecknande av arbetsmiljödelegationer. Det övergripande ansvaret vilar hos verkställande direktören. Bong följer upp och bedömer effektiviteten i vidtagna åtgärder och initiativ genom metoder som varierar mellan regioner i utförande, men som alla syftar till att uppnå gemensamma ambitioner avseende arbetsmiljö och säkerhet. För närvarande sker uppföljning inte genom mål kopplade till policys och åtgärder. Strukturerad dokumentation och prestationsindikatorer är integrerade i det ISO‑certifierade ledningssystemet och tillämpas enhetligt inom dotterbolagen. Hälsa‑ och säkerhetsprestanda följs upp löpande i ledningsmöten samt formellt en gång per år i samband med ledningsgruppsmöten. Incidentrapportering, sjukfrånvarodata och resultat från inspektioner följs upp kvartalsvis av arbetsmiljökommittén, där dessa data granskas och används som underlag för fortsatta förebyggande och korrigerande åtgärder. Effektiviteten i vidtagna åtgärder bedöms med hjälp av centrala indikatorer, såsom olycksfrekvens och incidentkvoter, vilka följs upp ===== SIDA 41 ===== 41 konsekvent vid samtliga Bong‑anläggningar i Europa. Dessa indikatorer ger insikt i huruvida risker kopplade till hälsa och säkerhet hanteras effektivt samt om arbetsmiljöförhållandena förbättras eller fortsatt hålls under kontroll. Det är av särskild vikt att dessa nyckeltal följs upp gemensamt av både fackliga företrädare och ledningen, vilket säkerställer transparens och ansvarstagande i uppföljningsarbetet. Baserat på dessa genomgångar vidtas uppföljande åtgärder i syfte att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön och säkerheten. Bong vidtar relevanta riskhanteringsåtgärder för att säkerställa att den egna verksamheten inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa påverkan. Åtgärderna omfattar bland annat regelbundna digitala inspektioner och fysiska skydds‑ och säkerhetsbesök vid koncernens produktionsanläggningar. Iakttagelser från dessa inspektioner ligger till grund för korrigerande åtgärder, vilka dokumenteras och följs upp i koncernens digitala system. Eventuella öppna åtgärdspunkter från inspektioner diskuteras i etablerade forum, såsom kvartalsvisa möten i arbetsmiljökommittén. Vidare genomförs riskbedömningar inom ramen för förändringsledning, exempelvis vid omorganisationer, förändringar av arbetsuppgifter eller vid införande av ny maskinutrustning och teknik. Hälsa och säkerhet bedöms utgöra ett väsentligt område för Bong, och förebyggande åtgärder vidtas för att motverka negativa påverkan såsom arbetsskador. Detta inkluderar tillhandahållande av personlig skyddsutrustning, såsom arbetskläder och skyddsskor, till samtliga berörda medarbetare. Avseende resurser har styrelseledamöterna det övergripande ansvaret för att säkerställa efterlevnad av åtagandena i uppförandekoden vid hantering av påverkan relaterad till ESRS S1 – Den egna arbetskraften. Många bolag inom industri‑ och tillverkningssektorn exponeras för potentiella negativa påverkan på arbetstagare till följd av omställningen till en grönare och klimatneutral ekonomi. Även om Bong inte identifierat någon väsentlig potentiell negativ påverkan i detta avseende, pågår arbete med att utvärdera processer för att förbereda medarbetare för framtida behov av kompetensutveckling, omskolning eller omställning, parallellt med bolagets framtida klimatrelaterade anpassningsåtgärder. Bongs arbete och kommunikation gentemot medarbetare i detta avseende omfattar både utbildningsinsatser och överväganden kring hur arbetstagare kan vidareutbildas eller stödjas i en övergång till andra arbetsuppgifter eller arbetsgivare, i linje med långsiktiga hållbarhets‑ och omställningsambitioner. Mått och mål S1‑5 – Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa påverkan, främjande av positiva påverkan samt hantering av väsentliga risker och möjligheter Bong har ännu inte fastställt tidsbundna och resultatorienterade mål på koncernnivå avseende hälsa och säkerhet, även om vissa mål förekommer på dotterbolagsnivå. Som en följd av detta följs effektiviteten i åtgärder för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter i nuläget inte upp på ett formellt och heltäckande sätt på koncernnivå. Koncernen befinner sig fortfarande i utveckling av det ramverk som krävs för centraliserad uppföljning och övervakning. Under tiden följs framsteg upp genom befintliga mål på dotterbolagsnivå samt genom lokala uppföljnings‑ och kontrollrutiner. Metrics S1-6 – Den rapporterande enhetens anställda – egenskaper Tabellen nedan ger en samlad översikt över det totala antalet anställda, uppdelat efter kön och land. Uppdelningen omfattar specifikt de länder där koncernen har 50 eller fler anställda, vilket motsvarar minst 10 procent av den totala arbetsstyrkan. Personaldata hämtas från koncernens HR‑system, där samtliga uppgifter rapporteras på månadsbasis. Beräkningarna har genomförts baserat på årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga med dem som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna omfattar 100 procent av samtliga anställda i alla juridiska enheter som ingår i konsolideringskretsen. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som utför säkerställandet enligt CSRD År Kön Danmark Sverige Rumänien UK Tyskland Spanien Frankrike Norge Polen Belgien Finland Kvinna 2 26 2 36 96 5 62 2 101 6 5 Man 1 49 3 76 225 6 179 2 110 5 2 Annat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ej rapporterat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2025 Total 3 75 5 112 321 11 241 4 211 11 7 Tabellen nedan illustrerar det totala antalet anställda uttryckt i antal personer (headcount), uppdelat på följande kategorier: tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda samt anställda med icke‑garanterad arbetstid, med ytterligare uppdelning efter kön och region. Beräkningarna har genomförts baserat på årsbokslutsdata, med tillämpning av bokslutsprocesser som är förenliga med dem som används i den finansiella rapporteringen. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD. Antal Anställda År Kön Tillsvidare Tidsbegränsad Icke‑garanterade arbetstimmar Totalt antal anställda Kvinna 315 28 0 Man 636 23 0 Mångfald 0 0 0 Ej rapporterat 0 0 0 2025 Total 950 51 0 1 001 ===== SIDA 42 ===== 42 Personalomsättningen under rapporteringsperioden uppgick till 8,26 procent, motsvarande 85 individer som har lämnat koncernen under året. Uppgifterna redovisas i termer av totalt antal anställda (headcount) baserat på årsskiftesdata för rapporteringsperioden. Koncernen har för närvarande inga anställda med icke‑garanterad arbetstid inom den egna arbetsstyrkan. Majoriteten av arbetsstyrkan består av tillsvidareanställda, medan tidsbegränsat anställda huvudsakligen utgörs av deltidsanställda vid koncernens produktionsanläggningar. Med hänsyn till branschens karaktär har Bong en högre andel manliga än kvinnliga anställda. Detta återspeglas även i rekryteringsprocesserna, där ett större antal manliga sökande visar intresse för såväl tillsvidareanställningar som tidsbegränsade anställningar. Beräkningarna har genomförts baserat på uppgifter vid räkenskapsårets slut, med tillämpning av bokslutsprocesser som är konsekventa med de processer som används i den finansiella rapporteringen. S1-14 – Nyckeltal avseende hälsa och säkerhet Antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor beräknas i enlighet med definitionen av arbetsrelaterade olyckor som leder till dödsfall, frånvaro från arbetet, begränsad arbetsförmåga eller omplacering, medicinsk behandling utöver första hjälpen, samt medvetslöshet. Olyckor som inträffar under pendling med transportmedel som inte tillhandahålls av Bong eller olyckor som enbart kräver första hjälpen inkluderas inte i detta mått. Frekvensen av rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor har beräknats genom att dividera det totala antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor, identifierade inom koncernens ledningssystem för hälsa och säkerhet för den egna arbetsstyrkan, med det totala antalet faktiskt arbetade timmar, och därefter multiplicera resultatet med 1 000 000 arbetade timmar. Uppgifterna omfattar 100 procent av samtliga anställda inom Bongs konsolideringsperimeter. Inga uppskattningar har använts vid beräkningen av vare sig antalet arbetade timmar eller antalet olyckor. Dessa nyckeltal har inte verifierats av någon extern part utöver den oberoende granskare som tillhandahåller säkerställandet enligt CSRD. Danmark Sverige Rumänien UK Tyskland Spanien Frankrike Norge Polen Belgien Finland Kön FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT FT PT Kvinna 2 0 26 0 2 0 32 4 82 14 3 2 61 1 2 0 99 2 4 2 5 0 Man 1 0 48 1 3 0 76 0 215 10 6 0 178 1 2 0 110 0 5 0 2 0 Annat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ej rapporterat 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2025 Total 3 0 74 1 5 0 108 4 297 24 9 2 239 2 4 0 209 2 9 2 7 0 * FT avser heltidsanställda. PT avser deltidsanställda. Andel av den egna arbetsstyrkan som omfattas av företagets ledningssystem för hälsa och säkerhet* 99,90% Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad sjukdom 0 Antal och frekvens av arbetsrelaterade olyckor 23 * Ledningssystemet har inte genomgått intern revision och har inte heller granskats eller certifierats av extern part. Andel av den egna arbetsstyrkan som omfattas av ett sådant system uppgår till 17,69 % ===== SIDA 43 ===== 43 Styrningsinformation ESRS G1: ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Delämne Typ av påverkan Beskrivning av påverkan Värdekedja Tidshorisont G1 Ansvarsfullt företagande Potentiell positiv påverkan Potentiell positiv påverkan på Bongs egen arbetskraft genom att främja en samarbetsinriktad och stödjande arbetsmiljö som vilar på gemensamma värderingar och transparenta affärsmetoder. Detta uppnås genom att etablera tydliga riktlinjer, policys och förväntade beteenden, formaliserade i företagets uppförandekod, vilket bidrar till ökat medarbetarengagemang och ansvarstagande i hela organisationen. Egen verksamhet Medellång sikt G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Bong etablerar, utvecklar, kommunicerar och utvärderar sin företagskultur genom en tydlig och effektiv bolagsstyrning, där uppförandekoden utgör det centrala styrdokumentet. Ledarskaps‑ och styrningskulturen är av avgörande betydelse för den interna kontrollmiljön. Mot denna bakgrund samarbetar styrelsen, revisionsutskottet och ersättningsutskottet för att fastställa mål, strategier, styrning och kontrollmekanismer, vilka implementeras av verkställande direktören (VD) och koncernledningen inom respektive affärsenhet. Effektiviteten i dessa mål, strategier och kontrollmekanismer rapporteras tillbaka till styrelsen samt till revisions‑ och ersättningsutskotten genom etablerade rapporterings‑ och uppföljningsprocesser. Koncernens visselblåsarmekanism, som omfattar både interna och externa visselblåsarkanaler, utgör ett centralt instrument för att identifiera, rapportera och utreda misstänkta fall av olagligt beteende eller beteenden som strider mot uppförandekoden. Formaliserade processer finns för att hantera klagomål via både interna och tredjepartsbaserade visselblåsarkanaler. Visselblåsarmekanismen regleras genom visselblåsarpolicyn. Bong har i nuläget inga ytterligare koncerngemensamma policys specifikt avseende ansvarsfullt företagande, då den befintliga uppförandekoden och visselblåsarpolicyn bedöms tillhandahålla tillräckliga kontroller, styrning och tillsyn. Dessa mekanismer fungerar för närvarande som ersättning för mer detaljerade policys. Behovet av ytterligare policyutveckling kommer att omprövas i takt med att koncernens styrningsramverk vidareutvecklas. Koncernen tar emot klagomål och rapporter via visselblåsarsystemet från anställda, arbetssökande, volontärer, praktikanter, icke‑anställda, personer som ingår i eller är valbara till Bongs administrativa, ledande eller övervakande organ, samt från aktieägare som är eller kan bli aktiva inom koncernen. Visselblåsarpolicyn beskriver den mekanism genom vilken individer anonymt kan rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekoden till koncernledningen. Policyn har utformats i enlighet med visselblåsarlagstiftningen och säkerställer att visselblåsare, inklusive medlemmar av den egna arbetsstyrkan, omfattas av det skydd som följer av tillämplig lagstiftning samt av krav på skydd av personuppgifter. Eftersom visselblåsarpolicyn i huvudsak implementerar lagkrav har inga ytterligare åtgärder vidtagits för att särskilt anpassa policyn efter specifika intressentgrupper. Tidigare ärenden som rapporterats via visselblåsarkanalerna indikerar dock att det finns ett förtroende för mekanismen. Liksom uppförandekoden är ansvaret för visselblåsarpolicyn och dess tillämpning ytterst styrelsens ansvar. Ytterligare information om koncernens bolagsstyrningsstruktur finns tillgänglig på bolagets webbplats. Bongs visselblåsarkanaler kommuniceras via visselblåsarpolicyn och innebär att medarbetare i första hand uppmanas att rapportera misstänkta oegentligheter till närmsta chef, till bedömningskommittén eller anonymt till en extern, oberoende part via e‑postadressen codeviolation@bong.com. Bedömningskommittén består av verkställande direktören och finansdirektören (CFO). Koncernens policys avseende antikorruption och mutor utgår från principerna i FN:s Global Compact, även om de inte uttryckligen är utformade i enlighet med FN:s konvention mot korruption. Följande formella kanaler finns tillgängliga för såväl anställda som icke‑anställda för att framföra klagomål eller synpunkter, vilka sammantaget betraktas som koncernens officiella mekanismer för hantering av klagomål och missförhållanden relaterade till arbetsrelaterade frågor: •Direkt kontakt med närmaste chef •E‑post till bedömningskommittén •Anonym rapportering till extern, oberoende part via codeviolation@bong.com Genom koncernens interna rapporteringskanal vidarebefordras visselblåsarrapporter som lämnas till närmaste chef till bedömningskommittén, bestående av verkställande direktören (VD) och finansdirektören (CFO). Visselblåsarrapporter som lämnas anonymt hanteras initialt av koncernens externa juridiska rådgivare, som är en oberoende tredje part, och rapporteras därefter till bedömningskommittén. Rapportering kan ske muntligen eller skriftligen. Mottagaren av rapporten bekräftar mottagandet till visselblåsaren. Om rapporten innehåller anklagelser riktade mot en person inom Bong informeras den berörda personen, utan att visselblåsarens identitet röjs. Visselblåsarens identitet kan i vissa fall hållas hemlig under en begränsad tid för att säkerställa insamling och säkring av bevis. Bedömningskommittén genomför därefter en inledande granskning för att avgöra om och hur ärendet ska utredas vidare. Efter denna bedömning fattar bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören, beslut om lämpligt handlingssätt. När utredningen har slutförts informerar bedömningskommittén visselblåsaren, muntligen eller skriftligen, om hur ärendet har hanterats och vilka åtgärder som vidtagits till följd av utredningen. Visselblåsare har även möjlighet att vända sig till behöriga myndigheter som alternativ till Bongs interna visselblåsarsystem och åtnjuter i sådana fall samma skydd som vid intern rapportering. Vid extern rapportering omfattas visselblåsaren av skydd mot ansvar, hindrande åtgärder och repressalier på motsvarande sätt som vid intern rapportering. Visselblåsarpolicyn innehåller även krav avseende hur personuppgifter behandlas. Bong säkerställer att visselblåsarsystemet är ändamålsenligt och kontinuerligt utvecklas vid behov genom etablerade styrningskanaler, i enlighet med visselblåsarpolicyn. Policyn är anpassad till gällande regelverk och standarder, inklusive visselblåsarlagen (2021:890). Policyn säkerställer att visselblåsare omfattas av det skydd som följer av lagen, vilket innebär att visselblåsaren inte kan hållas ansvarig för att ha brutit mot sekretess eller för att ha inhämtat information i samband med rapporteringen. Styrelsen och verkställande direktören har det yttersta ansvaret för övergripande tillsyn och implementering av visselblåsarpolicyn samt för att säkerställa att de personer som omfattas av policyn också informeras om dess innehåll. Medarbetare genomgår obligatorisk årlig utbildning samt introduktionsutbildning för nyanställda, där information ges om de officiella visselblåsarkanalerna och hur dessa används. Att klagomål har inkommit via visselblåsarsystemet under tidigare räkenskapsår indikerar att det finns ett förtroende för mekanismen. Bong har inga särskilda, fristående procedurer för utredning av incidenter kopplade till ansvarsfullt företagande utöver de generella mekanismer för klagomålshantering som fastställs i visselblåsarpolicyn. Koncernen följer dock sitt åtagande i uppförandekoden att motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor, i enlighet med en av principerna i FN:s Global Compact. Visselblåsarpolicyn anger exempel på missförhållanden av allmänintresse, såsom brottsliga handlingar, oegentligheter i redovisning och revision, korruption och mutor, trakasserier och diskriminering samt brister i arbetsmiljösäkerhet. Koncernen har inga särskilda bestämmelser som identifierar funktioner med förhöjd risk för korruption eller mutor. Bedömningskommittén, i samråd med verkställande direktören, bedömer i stället allvarlighetsgraden i varje rapporterat ärende och beslutar om lämpliga åtgärder. Bong har i nuläget ingen särskild policy för utbildning inom ansvarsfullt företagande, inklusive målgrupp, frekvens eller omfattning. Bong har inte fastställt några tidsbundna mål kopplade till ESRS G1, då uppföljning av efterlevnad av uppförandekoden, visselblåsarordningen och antikorruptionsåtaganden sker löpande genom koncernens generella regelefterlevnads‑ och rapporteringsmekanismer samt interna kontrollprocesser. För närvarande finns inga planer på att införa tidsbundna mål inom detta område under kommande år. ===== SIDA 44 ===== 44 RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN TSEK Not 2025 2024 TSEK Not 2025 2024 RESULTATRÄKNING RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Nettoomsättning 2-3 1 809 289 1 914 269 Årets resultat -29 043 -12 642 Kostnad för sålda varor 4-5, 7 -1 531 315 -1 603 408 Övrigt totalresultat Bruttoresultat 277 974 310 861 Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt: Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning 2 791 9 002 Försäljningskostnader 4-5, 7 -144 175 -157 188 2 791 9 002 Administrationskostnader 4-7 -120 782 -126 496 Övriga rörelseintäkter 8-12 66 590 54 401 Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt: Övriga rörelsekostnader 8-12 -63 752 -38 182 Omräkningsdifferenser -34 746 22 259 Rörelseresultat 15 855 43 396 Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt -31 955 31 261 SUMMA TOTALRESULTAT -60 998 18 619 Finansiella intäkter 9, 12 1 246 2 983 Finansiella kostnader 10, 12 -39 406 -42 175 Hänförligt till: Summa finansiella intäkter och kostnader -38 160 -39 193 Moderbolagets aktieägare -61 171 19 149 Innehav utan bestämmande inflytande 197 -530 Resultat före skatt -22 305 4 204 Inkomstskatt 11 -6 738 -16 846 ÅRETS RESULTAT -29 043 -12 642 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare -29 202 -12 061 Innehav utan bestämmande inflytande 159 -581 Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbolagets aktieägare 13 -0,14 -0,06 Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster 13 -0,14 -0,06 För definitioner av nyckeltal se sidan 73 ===== SIDA 45 ===== 45 BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN TSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar 2 Egel kapital Immateriella tillgångar Aktiekapital 32 236 549 236 549 Goodwill 14 468 817 492 849 Övrigt tillskjutet kapital 796 845 796 845 Övriga immateriella tillgångar 15 1 582 416 Reserver 31 59 748 94 532 Summa 470 399 493 265 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat -580 221 -553 809 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 512 921 574 117 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggning 16 44 180 49 371 Innehav utan bestämmande inflytande -761 -732 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 78 581 109 942 Summa eget kapital 512 160 573 385 Inventarier, verktyg och installationer 16 19 682 23 490 Pågående nyanläggningar inklusive förskott 18 10 831 1 099 Långfristiga skulder Nyttjanderätter 17 194 542 207 894 Upplåning 26,33 122 254 149 835 Summa 347 816 391 796 Uppskjutna skatteskulder 20 11 975 12 877 Pensionsförpliktelser 27 150 741 162 564 Övriga anläggningstillgångar Övriga avsättningar 28 7 484 8 797 Uppskjutna skattefordringar 20 81 517 89 089 Övriga långfristiga skulder 26,33 137 694 163 315 Övriga långfristiga fordringar 9 889 10 233 Summa långfristiga skulder 430 148 497 388 Summa 91 406 99 322 Summa anläggningstillgångar 909 621 984 383 Kortfristiga skulder Upplåning 26,33 38 113 47 472 Omsättningstillgångar Leverantörsskulder 182 578 157 753 Varulager m m 21 Aktuell skatteskuld 725 3 291 Råvaror och förnödenheter 95 975 113 401 Övriga kortfristiga skulder 23,26,33 82 175 84 853 Varor under tillverkning 3 113 4 160 Övriga avsättningar 28 17 600 17 958 Färdiga varor och handelsvaror 94 553 108 780 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 183 005 186 063 Summa 193 641 226 341 Summa kortfristiga skulder 504 196 497 390 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 446 504 1 568 164 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 22 129 782 158 867 Aktuell skattefordran 2 857 5 314 Övriga kortfristiga fordringar 23 30 252 30 739 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 68 602 58 950 Summa 231 493 253 870 Likvida medel 25 111 749 103 570 Summa omsättningstillgångar 536 883 583 781 SUMMA TILLGÅNGAR 1 446 504 1 568 164 ===== SIDA 46 ===== 46 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN Hänförligt till moderbolagets aktieägare TSEK Not Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 236 549 796 845 72 324 -550 750 -202 554 766 Totalresultat Årets resultat -12 061 -581 -12 642 Övrigt totalresultat Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt 9 002 9 002 9 002 9 002 Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser 22 208 51 22 259 Summa övrigt totalresultat 22 208 9 002 51 31 261 Summa totalresultat 22 208 -3 059 -530 18 619 Transaktioner med aktieägare UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024 31, 32 236 549 796 845 94 532 -553 809 -732 573 385 Ingående balans per 1 januari 2025 236 549 796 845 94 532 -553 809 -732 573 385 Totalresultat Årets resultat -29 202 159 -29 043 Övrigt totalresultat Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt 2 791 2 791 2 791 - 2 791 Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser -34 784 - 38 -34 746 Summa övrigt totalresultat -34 784 2 791 38 -31 955 Summa totalresultat -34 784 -26 411 197 -60 998 Transaktioner med aktieägare Utdelning -226 -226 Summa transaktioner med aktieägare - -226 -226 UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2025 31, 32 236 549 796 845 59 748 -580 221 -761 512 160 ===== SIDA 47 ===== 47 KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN TSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 15 855 43 396 Avskrivningar och nedskrivningar 72 004 75 734 Erhållna räntor 272 1 702 Erlagda räntor -30 396 -34 363 Erlagda finansiella kostnader -5 007 -4 773 Skatt, betald -5 910 -16 260 Övriga ej likviditetspåverkande poster 33 -7 768 -8 293 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 39 050 57 142 Förändring av rörelsekapital Varulager 20 340 7 070 Kortfristiga fordringar 1 017 63 559 Kortfristiga rörelseskulder 44 495 -57 204 Kassaflöde från löpande verksamhet 104 902 70 567 INVESTERINGSVERKSAMHET Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer -35 768 -46 085 Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 21 442 13 774 Kassaflöde från investeringsverksamhet -14 326 -32 311 Kassaflöde efter investeringsverksamhet 90 576 38 256 FINANSIERINGSVERKSAMHET Upptagning av långfristiga skulder - 76 740 Amortering av långfristiga skulder -35 158 -91 738 Amortering av leaseskulder -39 681 -52 543 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 33 -74 839 -67 541 Årets kassaflöde 15 737 -29 285 Likvida medel vid årets början 103 570 129 363 Kursdifferens i likvida medel -7 558 3 492 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 25 111 749 103 570 ===== SIDA 48 ===== 48 RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN TSEK Not 2025 2024 TSEK Not 2025 2024 RESULTATRÄKNING RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Nettoomsättning 38 4 502 2 391 Årets resultat 6 570 4 601 Administrationskostnader 38 -10 130 -8 353 Övrigt totalresultat Övriga rörelseintäkter 8 153 23 Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat - - Övriga rörelsekostnader 8 -14 -40 Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt - - Rörelseresultat -5 489 -5 979 SUMMA TOTALRESULTAT 6 570 4 601 Resultat från andelar i dotterbolag 39 -15 000 4 000 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 48 347 31 683 Räntekostnader och liknande resultatposter 10 -17 718 -25 103 Summa finansiella intäkter och kostnader 15 629 10 580 Resultat före skatt 10 140 4 601 Skatt på årets resultat 11 -3 570 - ÅRETS RESULTAT 6 570 4 601 ===== SIDA 49 ===== 49 BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET TSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Anläggningstillgångar Eget kapital 32 Finansiella anläggningstillgångar Bundet eget kapital Andelar i dotterbolag 19 401 388 401 388 Aktiekapital 236 549 236 549 Uppskjutna skattefordringar 10 300 13 870 Fritt eget kapital Fordringar hos dotterbolag 210 553 297 079 Fri överkursfond 383 264 383 264 Summa anläggningstillgångar 622 241 712 337 Balanserad vinst -215 442 -220 043 Årets resultat 6 570 4 601 Omsättningstillgångar Summa fritt eget kapital 174 392 167 822 Kortfristiga fordringar Summa eget kapital 410 941 404 371 Fordringar hos dotterföretag 2 269 2 136 Övriga kortfristiga fordringar 23 128 71 Upplåning 26 52 000 52 000 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 569 264 Skulder till dotterbolag 83 380 213 137 Summa 2 966 2 471 Summa långfristiga skulder 135 380 265 137 Kassa och bank 25 132 136 Kortfristiga skulder Summa omsättningstillgångar 3 098 2 607 Upplåning 26 - - SUMMA TILLGÅNGAR 625 339 714 944 Leverantörsskulder 911 140 Skulder till dotterbolag 75 782 42 911 Övriga kortfristiga skulder 23 111 114 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 2 214 2 271 Summa kortfristiga skulder 79 018 45 436 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 625 339 714 944 ===== SIDA 50 ===== 50 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET Bundet eget kapital Fritt eget kapital TSEK Not Aktiekapital Fri överkursfond Balanserad vinst inkl. årets resultat Summa Ingående balans per 1 januari 2024 236 549 383 264 -220 043 399 770 Totalresultat Årets resultat 4 601 4 601 Summa totalresultat 4 601 4 601 Transaktioner med aktieägare UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024 32 236 549 383 264 -215 442 404 371 Ingående balans per 1 januari 2025 236 549 383 264 -215 442 404 371 Totalresultat Årets resultat 6 570 6 570 Summa totalresultat 6 570 6 570 UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2025 32 236 549 383 264 -208 872 410 941 ===== SIDA 51 ===== 51 KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET TSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat -5 489 -5 979 Erhållna räntor 11 15 Erlagda räntor -6 586 -14 800 Erlagda finansiella kostnader -128 -365 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital -12 192 -21 129 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar -429 225 Kortfristiga rörelseskulder 12 617 20 875 Kassaflöde från löpande verksamhet -4 -29 INVESTERINGSVERKSAMHET Kassaflöde efter investeringsverksamhet -4 -29 FINANSIERINGSVERKSAMHET Upptagning av långfristiga skulder - 58 076 Amortering av långfristiga skulder - -58 000 Kassaflöde från finansieringsverksamhet - 76 Årets kassaflöde -4 47 Likvida medel vid årets början 136 89 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 132 136 ===== SIDA 52 ===== 52 REDOVISNINGSPRINCIPER Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Rumänien och Italien. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelse och VD den 22 april 2026 för offentliggörande. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde. .Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pensionsförpliktelser. Goodwill är ett område med hög grad av bedömning där det finns betydande risk för väsentlig justering av redovisat värde inom de närmaste 12 månaderna. Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siffrorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritmetiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande standarder och redovisningsprinciper se not 41. KONCERNREDOVISNING DOTTERFÖRETAG Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. ”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IFRS9 i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet. INTRESSEFÖRETAG Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt total- resultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen. SEGMENTSRAPPORTERING Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapporteringsvaluta. TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar ===== SIDA 53 ===== 53 som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. KONCERNFÖRETAG Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på utlandsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av nettoinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid avyttring av nettoinvesteringen. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS: Byggnader 25–33 år Markanläggningar 20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5–14 år Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR GOODWILL Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen, samt vid indikation på nedskrivningsbehov, för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3). PROGRAMVAROR Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader. NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller föränd- ringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är åter- vinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörsskulder, övriga skulder samt derivat. KLASSIFICERING OCH VÄRDERING Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karaktären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansiella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa tillgångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finansiella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument. Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats som säkringsinstrument. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovis- ningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på derivatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovis- ning”. För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Tillgångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument. FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt belopp. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obliga- toriskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett säkringsinstrument. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINsVÄRDE Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktions- kostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. ===== SIDA 54 ===== 54 NEDSKRIVNINGAR Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för ned- skrivningsreglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade modellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående löptid från den dag då de första gången redovisas. De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betalningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska förluster justeras sedan för att ta hänsyn till nuvarande och framåtblickande information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möjligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsnivån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som relevanta faktorer. Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären misslyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt bedöms som substantiellt försenade. Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kreditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen. REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och risk- hanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital. KASSAFLÖDESSÄKRINGAR De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. VARULAGER Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverk- ningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. EGET KAPITAL Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. UPPLÅNING Skulder till kreditinstitut, obligationslån och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen. INKOMSTSKATTER Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra fram- tida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA PENSIONER Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pensionsförpliktelser. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den ===== SIDA 55 ===== 55 period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång. BONUSPLANER Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. INTÄKTSREDOVISNING Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad ersättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse av kontroll till de produkter som levererats till motpart. Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs ofta med individuella rabatt- eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig förväntad löptid som överstiger 12 månader, varför upplysning om kontrakterade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings- intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. LEASING Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till anskaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av- och nedskrivningar, justerade för eventuella omvärderingar av leasingskulden. Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen har i dessa fall valt att inte separera leasing- och icke-leasingkomponenter utan redovisa dessa som en enda leasingkomponent. Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade leasingavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella låneränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskonteringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsriskpremie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasingskulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekommande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av avtalet respektive uppsägning är sannolikt. De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader för sålda varor, försäljningskostnader och administrativa kostnader beroende på kostnadens karaktär över leasingperioden. FORSKNING OCH UTVECKLING Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp- kommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen. KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. UTDELNING Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare. MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. UPPSTÄLLNINGSFORMER Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar. AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern- bidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag. ===== SIDA 56 ===== 56 NOTER Samtliga värden i TSEK om inget annat anges, belopp inom parantes anger föregående år. NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna. Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn. MARKNADSRISK Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor. (A) VALUTARISK Under 2025 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 90 (89) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 64 (66) procent i EUR, 17 (16) procent i GBP, 10 (10) procent i SEK, samt 9 (8) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan under Transaktionsexponering). (i)Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder förändras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden. Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs enheter, externa inköp och försäljningar i utländsk valuta. Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt. Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som 2025, förändrats med +10/-10 MSEK (+11/-11) exklusive valutasäkringar. 10% förändring Exponering (EUR) EUR SEK EUR/NOK - - - EUR/SEK 684 68,4 757,4 EUR/GBP 6 833 683,3 7 561,5 EUR/PLN 1 674 167,4 1 852,2 EUR/RON 265 26,5 293,7 Totalt 9 456 946 10 465 Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring/förbättring av resultatet med 0,5 MSEK (0,4) till följd av förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder. Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. (ii) Omräkningsexponering Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen. Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen per 31 december 2025, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens finansiella resultat förändrats med +1,7/-1,7 MSEK (+0,3/-0,3), som en följd av omvärdering av dotterbolagens in- och utlåning i Bong International AB. Motsvarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital med +47,5/-47,5 MSEK (+48,9/-48,9) till följd av vinster/ förluster vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med -0,1/+0,1 MSEK (+0,3/-0,3) och eget kapital skulle öka/ minska med +0,2/-0,2 MSEK (+2,0/-2,0). (B) RÄNTERISK Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligationer till ett belopp om 52 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 och förlängdes 2024 med 5 års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober. Utöver detta finns upplåning i en lokal bank i Tyskland som togs upp i syfte att reducera obligationslånet. Upplåning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattning. Skulle räntenivån för upplåningen förändras med en procentenhet skulle detta påverka resultat efter finansnetto med 2 MSEK på årsbasis. KREDITRISK Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk. Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 31 procent (30) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 12 procent (13). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder. I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska franska, polska och engelska bolag. För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys- ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende. Under 2025 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till cirka 0,01 procent (0,19) Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22 Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Avseende likvida medel bedöms kreditrisken vara låg då endast välrenommerade banker med hög kreditvärdighet används. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 112 MSEK, hänförligt till likvida medel (104 MSEK per 31 december 2024). LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassamedel. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen. ===== SIDA 57 ===== 57 Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centraliseringen av likviditet har påverkats något. Bongs emitterade säkerställda obligationer om 52 MSEK har en femårig löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26. Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 14 MSEK (8). Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens låne- behov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal. HANTERING AV KAPITAL Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapital- struktur som minimerar kostnaderna för kapital. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall: Nyckeltal 2025 2024 Soliditet, % 35 37 Nettolåneskuld, MSEK 374 456 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0.73 0.80 Nettoskuld/EBITDA, ggr 4.26 3.84 Koncernen har seniort säkerställd obligation samt banklån som extern finansiering. För dessa finns där avtal innehållande kovenanter som måste uppfyllas på kvartals- och årsbasis. Dessa kovenanter är gällande följande: - Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,0 - Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,5 (Bong GmbH banklån) - Mimimumlikviditet om 50 MSEK Koncernens kovenanter har uppfyllts under året och bedöms även uppfyllas kommande år. Justerad räntebärande nettolåneskuld 2025-12-31 2024-12-31 Räntebärande lån, långfristiga 400,6 465,1 Räntebärande lån, kortfristiga 85,5 94,9 Likvida medel -111,7 -103,6 Nettolåneskuld 374,4 456,4 Pensionsförpliktelser -150,7 -162,6 Leasing kontrakt - IFRS 16 -197,3 -218,6 Justerad nettolåneskuld 26,4 75,3 Justerad EBITDA rullande 12 månader 2025-12-31 2024-12-31 Resultat efter skatt -29,0 -12,6 Finansiella intäkter och kostnader 38,2 39,0 Skatt 6,7 16,8 Avskrivningar 72,0 75,7 Strukturkostnader 0,3 0,3 Transaktionskostnader - 0,1 Innehav utan bestämmande inflytande -0,2 0,6 IFRS 16, leasingbetalningar -55,1 -61,9 Justerat rörelseresultat före avskrivningar 32,9 58,1 Justerad Räntebärande nettolåneskuld/Justerad EBITDA 0,80 1,29 NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2025 2024 Netto- omsättning Kuvert Förp. IFRS Just. Kuvert Förp. IFRS Just. Sverige 82 707 54 495 4 527 91 165 49 850 7 655 Norden och Baltikum 85 425 36 558 653 93 910 42 688 - Central- europa 455 128 254 505 18 267 531 485 245 984 20 708 Södra Europa 271 051 120 498 9 495 289 618 113 101 10 494 UK 185 765 124 968 1 914 202 062 109 650 3 107 Övriga 54 706 48 627 - 62 525 40 267 - Totalt 1 134 782 639 651 34 856 1 270 765 601 540 41 964 Anläggningstillgångar 2025 2024 Sverige 118 139 111 019 Norden och Baltikum 3 485 4 486 Centraleuropa 420 910 455 220 Södra Europa 239 317 269 641 Storbritannien 35 363 43 693 Övriga 1 001 1 002 Totalt 818 215 885 061 . NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING RÖRELSESEGMENT Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören/ koncernchef. FORTS. NOT 1 Per 31 december 2025 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Upplåning (exkl. skulder avseende leasing) 37 892 102 862 Upplåning med anledning av Covid-19 7 203 4 139 Skulder avseende leasing 51 760 132 736 49 196 Leverantörsskulder och andra skulder 411 055 Per 31 december 2024 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år Upplåning (exkl. skulder avseende leasing) 20 465 138 950 Upplåning med anledning av Covid-19 8 966 13 972 876 Skulder avseende finansiell leasing 52 647 135 227 67 386 Leverantörsskulder och andra skulder 383 826 . ===== SIDA 58 ===== 58 Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före strukturkostnader. SEGMENTINFORMATION Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som visas nedan. Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna redovisas posterna som omsättning. Centraleuropa Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, och Rumänien. Södra Europa och norra Afrika Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien. Norden Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Storbritannien Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien. IFRS justeringar IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningar redovisas posterna som omsättning. NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG 2025 2024 Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) 72 004 75 734 Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5) 543 271 567 196 Förändringar i lager av färdiga varor och produkter i arbete 2 969 -2 397 Råmaterial 831 117 884 041 Transportkostnader 104 100 105 492 Övriga kostnader 242 811 257 026 Summa kostnader för sålda varor, försäljnings- och administrationskostnader 1 796 272 1 887 092 NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR 2025 2024 Medeltal anställda Antal anställda varav män Antal anställda varav män Sverige 74 50 81 54 Tyskland 293 219 305 173 Frankrike 241 182 242 180 Storbritannien 114 76 127 76 Polen 204 110 195 108 Finland 8 2 9 3 Norge 5 2 5 3 Danmark 3 1 5 2 Spanien 8 6 8 7 Belgien 12 5 12 4 Rumänien 5 3 4 3 Tunisien 4 4 13 12 Italien 1 - 1 - Totalt 972 660 1 007 625 . Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Totalt varav män Totalt varav män Totalt varav män Totalt varav män Styrelseledamöter 12 11 20 16 5 5 5 5 VD och andra ledande befattningshavare 17 15 16 15 1 1 1 1 . Löner, ersättningar och sociala kostnader Koncernen 2025 2024 Löner och ersättningar Sociala kostnader Varav pensions- kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Varav pensions- kostnader 426 149 117 122 14 577 444 545 122 651 14 869 . Moderbolaget 2025 2024 Löner och ersättningar Sociala kostnader Varav pensions- kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Varav pensions- kostnader 3 562 203 - 2 613 165 - FORTS. NOT 3 Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment 2025 2024 Segment Externa intäkter IFRS justeringar Intäkter från andra segment Totalt EBITDA Externa intäkter IFRS justeringar Intäkter från andra segment Totalt EBITDA Centraleuropa 696 307 18 267 105 663 820 237 49 530 765 805 20 680 65 916 852 401 62 931 Södra Europa och norra Afrika 563 019 9 495 30 866 603 380 30 122 566 044 10 494 28 320 604 858 21 972 Norden 225 089 5 180 189 230 458 14 884 242 868 7 655 218 250 741 20 146 Storbritannien 290 018 1 914 - 291 932 351 297 616 3 107 365 301 088 9 903 Konsolidering och eliminering - - -136 718 -136 718 -6 689 - - -94 819 -94 819 4 473 Totalt 1 774 433 34 856 - 1 809 289 88 198 1 872 333 41 936 - 1 914 269 119 425 Omstruktureringskostnader -339 -296 Avskrivningar och nedskrivningar -72 004 -75 734 Finansiella intäkter 1 246 2 983 Finansiella kostnader -39 406 -42 175 Resultat före skatt -22 305 4 204 Inkomstskatt -6 738 -16 846 Årets resultat -29 043 -12 643 IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA ===== SIDA 59 ===== 59 Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda Moderbolaget 2025 2024 Styrelse och VD Övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Totala ersättningar 3 562 1 650 2 613 932 LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR STYRELSENS ORDFÖRANDE Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK I arvode för 2025 (350). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2025 utgått med sammanlagt 550 TSEK (550). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (250). Beloppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskottet. Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera (150). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresentanterna. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF För år 2025 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för semester om 4 316 TSEK (4 469) samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 64 TSEK (66). Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Centraleuropa. Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 553 TSEK avseende år 2024 (573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Pensionsåldern är 67 år. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verställande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader. ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har under 2025 utgått en sammanlagd fast lön om 9 777 TSEK (10 324) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 184 TSEK (338) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 2025 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). Under året har utbetalats rörlig ersättning avseende 2024 om 168 TSEK (573). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2025 har pensionspremie utgått med 132 TSEK (113). Under året har utbetalts övriga ersättningar och förmåner om 1 984 (540). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader. BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och de som rapporterar direkt till VD. NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA Koncernen Moderbolaget Grant Thornton 2025 2024 2025 2024 Revisionsuppdrag 1) 3 484 3 258 1 022 884 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 44 - - - Övriga tjänster - - - - Totalt 3 528 3 258 1 022 884 PwC Revisionsuppdrag - 1 158 - 1 077 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - 116 - 93 Skatterådgivning Övriga tjänster 1 000 360 1 000 360 Totalt 1 000 1 634 1 000 1 530 KPMG Revisionsuppdrag - 114 - - Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 55 57 - - Skatterådgivning - 57 Övriga tjänster - - - - Totalt 55 228 - - Övriga Revisionsuppdrag 1 289 895 - - Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - - - - Skatterådgivning 133 151 Övriga tjänster 766 432 677 329 Totalt 2 188 1 478 677 329 1) Varav 1 299 (1 154) avser Grant Thornton Sverige . NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Fördelade per anläggningstillgång 2025 2024 Nedskrivning goodwill - - Övriga immateriella tillgångar 1 331 -1 824 Byggnader och markanläggningar 33 950 39 233 Maskiner och tekniska anläggningar 26 787 28 788 Inventarier, verktyg och installationer 9 936 9 537 Totalt 72 004 75 734 Fördelade per funktion 2025 2024 Kostnad för sålda varor 61 397 68 172 Försäljningskostnader 7 498 5 598 Administrationskostnader 3 110 1 964 Totalt 72 004 75 734 . NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER Koncernen Moderbolaget Rörelseintäkter 2025 2024 2025 2024 Valutakursvinster på operativa fordringar och skulder 60 654 32 152 153 23 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 5 936 21 944 - - Övrigt - 305 - - Totalt 66 590 54 401 153 23 . Koncernen Moderbolaget Rörelsekostnader 2025 2024 2025 2024 Strukturkostnader och övriga avsättningar -339 -296 - - Valutakursförluster på operativa fordringar och skulder -61 001 -28 905 -14 -40 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar -1 960 -8 979 - - Övrigt -452 -2 - - Totalt -63 752 -38 182 -14 -40 NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Ränteintäkter 272 1 370 11 15 Valutakursvinster på finansiella poster 708 1 190 - - Finansiella intäkter, koncernföretag 266 423 48 336 31 668 Totalt 1 246 2 983 48 347 31 683 NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Räntekostnader, övriga -33 691 -36 188 -17 590 -22 675 Valutakursdifferenser på finansiella poster -537 -677 - -1 917 Övriga finansiella kostnader -5 178 -5 310 -128 -511 Totalt -39 406 -42 175 -17 718 -25 103 ===== SIDA 60 ===== 60 NOT 11 - SKATT Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Aktuell skatt -5 777 -8 150 - - Uppskjuten skatt -961 -8 696 -3 570 - Totalt -6 738 -16 846 -3 570 - . Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande. Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Resultat före skatt -22 305 4 204 10 140 4 601 Beräknad svensk inkomstskatt, 20,6% 4 595 -866 -2 089 -948 Skillnad utländska skattesatser -1 340 11 656 - - Ej avdragsgill kostnad/skattefri inkomst -449 -11 928 1 781 1 852 Skatteeffekter från tidigare år -109 2 853 - - Skatteeffekter på grund av förändringar i skattesatser/lagar - -50 - - Ökning av outnyttjade skattemässiga underskott utan matchande aktivering av uppskjuten skatt -10 320 -19 850 308 - Utnyttjande av tidigare ej aktiverade outnyttjade skattemässiga underskott 885 1 339 -3 570 -904 Värdejusteringar på uppskjuten skatt - - - - Redovisning av tidigare oredovisade förluster - - - - Skatt enligt resultaträkningen -6 738 -16 846 -3 570 - NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/-FÖRLUSTER - NETTO Valutakursvinster/-förluster har redovisats i resultaträkningen enligt följande 2025 2024 Övriga rörelseintäkter 60 654 32 152 Övriga rörelsekostnader -61 001 -28 905 Finansiella intäkter 708 1 190 Finansiella kostnader -537 -677 Totalt -176 3 760 NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE RESULTAT PER AKTIE Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden. 2025 2024 Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare -29 202 -12 061 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) 211 205 211 205 Resultat per aktie , SEK -0,14 -0,06 RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER De jämförelsestörande posterna består av nedskrivning av goodwill. Under 2025 hade Bong inga jämförelsestörande poster (0). Jämförelsestörandeposter definieras på sidan 73. 2025 2024 Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare -29 202 -12 061 Jämförelsestörande poster - - Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster -29 202 -12 061 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) 211 205 211 205 Resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster, SEK -0,14 -0,06 NOT 14 - GOODWILL 2025-12-31 2024-12-31 Ingående balans 492 849 475 511 Valutakursdifferenser -24 032 17 338 Utgående balans 468 817 492 849 FÖRDELNING AV GOODWILL Centraleuropa 267 201 282 705 Södra Europa och norra Afrika 41 295 43 728 Norden 56 880 56 880 Övrigt 103 441 109 536 PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet) fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen. Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,6 procent efter skatt (10,4 procent före skatt) för samtliga affärsenheter. Använd tillväxttakt är positiv under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt 5,2 procent (7,9 procent föregående år) och i genomsnitt 6,8 procent (8,8 procent föregående år) för de sista två åren baserat på en fortsatt minskande kuvertmarknad och växande marknad för Light Packaging. En uthållig årlig tillväxttakt om 1,0 procent (1,0 procent föregående) år har antagits för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,4 procent (11,4 procent före skatt) för affärsenhet Nordic samt Centraleuropa medan 10,8 procent efter skatt (11,6 procent före skatt) har använts för Södra Europa och Norra Afrika samt övriga. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling. KÄNSLIGHETSANALYS Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. KGE Tillväxt 0,5 procentenheter lägre Tillväxt 1,0 procentenheter lägre Break-even scenario i procent Centraleuropa - - -1,3 Sydeuropa och Nordafrika - - -1,1 Norden - - -3,1 Övrigt - - -7,1 Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 0 MSEK. Vidare om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en nedskrivning om 47 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om fasta kostnader i förhållande till omsättning där återvinningsvärdet varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. ===== SIDA 61 ===== 61 KGE Kostnad 0,5 procentenheter högre Kostnad 1,0 procentenheter högre Break-even scenario i procent Centraleuropa - 31 0,6 Sydeuropa och Nordafrika - 13 0,6 Norden - 3 0,9 Övrigt - - 2,2 Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre skulle det innebära en nedskrivning om 55 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. KGE Bruttomarginal 1 procentenhet lägre Break-even scenario i procent Centraleuropa 31,0 -0,6 Sydeuropa och Nordafrika 21 -0,4 Norden 3 -0,9 Övrigt - -2,7 Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet med 168 MSEK beräknat på samtliga KGE. KGE Break-even scenario i procent för WACC efter skatt Centraleuropa 12,0 Sydeuropa och Nordafrika 12,0 Norden 13,2 Övrigt 14,7 NOT 15 - övriga immateriella tillgångar NOT 15- ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR NOT 15 - övriga immateriella tillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 51 193 49 027 Inköp 863 160 Försäljning/utrangering -496 -560 Omklassificeringar 310 503 Valutakursdifferenser -3 090 2 063 Utgående 48 780 51 193 2025 2024 Ingående ackumulerade avskrivningar -50 777 -46 339 Försäljningar/utrangeringar 487 560 Valutakursdifferenser 4 423 -6 822 Årets avskrivningar -1 331 1 824 Utgående ackumulerade avskrivningar -47 198 -50 777 Utgående planenligt restvärde 1 582 416 Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror. NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader, mark och markanläggning 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 181 038 174 639 Inköp 89 526 Försäljning/utrangering -44 - Omklassificeringar - 171 Valutakursdifferenser -9 932 5 702 Utgående anskaffningsvärden 171 151 181 038 Ingående ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -131 666 -124 522 Försäljningar/utrangeringar 44 - Valutakursdifferenser 7 218 -4 082 Årets avskrivningar/nedskrivningar -2 567 -3 062 Utgående ackumulerade avskrivningar -126 971 -131 666 Utgående planenligt restvärde 44 180 49 372 Varav mark 9 469 10 027 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 706 314 722 061 Inköp 9 419 22 301 Försäljning/utrangering -39 228 -68 485 Omklassificeringar -4 597 -15 463 Valutakursdifferenser -73 186 45 900 Utgående anskaffningsvärden 598 722 706 314 Ingående ackumulerade avskrivningar -596 372 -644 014 Försäljningar/utrangeringar 24 213 62 375 Omklassificeringar 632 47 606 Valutakursdifferenser 67 767 -42 264 Årets avskrivningar -16 381 -20 075 Utgående ackumulerade avskrivningar -520 141 -596 372 Utgående planenligt restvärde 78 581 109 942 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 167 892 169 403 Inköp 1 331 4 550 Försäljning/utrangering -2 472 -13 091 Omklassificeringar -150 112 Valutakursdifferenser -10 916 6 918 Utgående anskaffningsvärden 155 685 167 892 Ingående ackumulerade avskrivningar -144 402 -148 457 Försäljningar/utrangeringar 1 830 12 912 Valutakursdifferenser 11 484 -4 963 Omklassificeringar 337 - Årets avskrivningar -5 252 -3 894 Utgående ackumulerade avskrivningar -136 003 -144 402 Utgående planenligt restvärde 19 682 23 490 NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal. Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 283 629 269 603 Nya hyreskontrakt 1 094 37 302 Ändring leasingkontrakt 12 916 30 982 Avslutade hyreskontrakt -1 971 -65 878 Valutakursdifferenser -17 256 12 035 Utgående anskaffningsvärden 278 412 283 629 Ingående ackumulerade avskrivningar -123 072 -133 324 Avslutade hyreskontrakt 1 971 52 671 Valutakursdifferenser 7 508 -6 248 Årets avskrivningar -31 383 -36 171 Utgående ackumulerade avskrivningar -144 976 -123 072 Utgående planenligt restvärde 133 434 160 556 Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 126 603 59 042 Nya hyreskontrakt 24 112 20 797 Ändring leasingkontrakt 6 993 1 651 Omklassificering 5 670 47 606 Avslutade hyreskontrakt -8 841 -12 571 Valutakursdifferenser -6 898 10 078 Utgående anskaffningsvärden 147 639 126 603 Ingående ackumulerade avskrivningar -79 265 -20 983 Avslutade hyreskontrakt 6 097 11 811 Omklassificeringar -969 -47 606 Valutakursdifferenser 2 693 -8 131 Årets avskrivningar -15 088 -14 357 Utgående ackumulerade avskrivningar -86 532 -79 265 Utgående planenligt restvärde 61 107 47 338 ===== SIDA 62 ===== 62 Leasingskulder 2025-12-31 2024-12-31 Ingående skulder 210 779 180 300 Nya hyreskontrakt 10 927 56 320 Ändring leasingkontrakt 19 922 32 625 Avslutade hyreskontrakt -137 -15 858 Ränta 10 411 9 376 Valutakursdifferenser -12 115 7 343 Hyresbetalningar -54 620 -59 326 Utgående skulder, not 23 och not 26 185 167 210 779 Redovisade belopp i resultaträkningen. I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal: Avskrivningar på nyttjanderätter 2025 2024 Fastigheter -31 383 -36 171 Övriga -15 088 -14 356 Summa -46 471 -50 527 Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader) -10 412 -9 377 Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal -513 -255 Utgifter hänförliga till leasingavtal med underliggande lågt värde som inte är korttidsleasingavtal -829 -476 Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -39 681 ( -52 543). NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 099 18 365 Under året nedlagda kostnader 11 671 15 790 Omklassificeringar -1 233 -33 284 Försäljning/utrangering -498 Valutakursdifferenser -208 228 Utgående balans 10 831 1 099 NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 401 388 401 388 Aktieägartillskott 15 000 Nedskrivning -15 000 - Utgående balans 401 388 401 388 Ovan utgående balans består av Bong ABs bokförda värde på andelar i dotterbolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124 932 (124 932) är i Bong International. NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad uppgår till: Uppskjuten skattefordran 2025-12-31 2024-12-31 Förlustavdrag 37 092 40 181 Immateriella anläggningstillgångar - - Materiella anläggningstillgångar 7 612 8 016 Pensioner 20 648 20 556 Nyttjanderätter 3 390 3 026 Räntebärande skulder 25 586 28 766 Övriga temporära skillnader 13 264 13 874 Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar -26 075 -25 330 Totalt 81 517 89 089 Uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Immateriella anläggningstillgångar 5 6 Materiella anläggningstillgångar 14 940 15 722 Pensioner 18 004 18 683 Övriga temporära skillnader 5 101 3 796 Kvittning av uppskjutna skattefordringar i enlighet med kvittningsavsättningar -26 075 -25 330 Totalt 11 975 12 877 Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda. Totala inrullade underskott uppgår till 587 128 TSEK (599 231) och är inte tidsbegränsade. FORTS. NOT 19 Bolag Organisationsnummer Säte Antal aktier Andel av kapital, % Bong International AB 556044-3573 Kristianstad, Sweden 1 501 200 100 Bong GmbH HRB 1646 Solingen, Germany 1 100 Bong Sverige AB 556016-5606 Kristianstad, Sweden 804 000 100 Bong UK Ltd 3895897 Milton Keynes, Great Britain 7 000 000 100 IPC SAS 327 956 199 Angoulème, France 15 000 100 Bong SAS 775 695 299 Saint Sébastien de Morsent, France 100 000 100 Pflueger Lober Kuvert GmbH HRB 9534 Erlangen, Germany 1 100 Bong Packaging S.R.L. 3774701209 Bologna, Italy 10 000 85 Bong Belgium SA 0453.235.963 Kortrijk, Belgium 25 696 100 Bong Denmark A/S 58154717 Høje-Taastrup, Denmark 5 000 100 Bong Envelo SRL 296556/06.08.2015 Bukarest, Romania 100 100 Bong Africa Sarl 1620893G Tunis, Tunisia 322 036 85 CADIX SAS 518971866 Saint Sébastien de Morsent, France 7 203 512 100 BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o. KRS 286281 Poznan, Poland 8 000 100 Bong S.a.r.l. 329200570 Paris, France 1 000 100 Envel Europa SA ES-A25422015 Barcelona, Spain 8 000 100 Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) HRB 8789 Solingen, Germany 1 100 Bong Retail Solutions AB 556296-3115 Kristianstad, Sweden 10 000 100 Bong Norge AS 931080687 Vear, Norway 40 000 100 Bong Polska Sp. zo. o. KRS 45327 Krakow, Poland 2 300 100 Bong Retail Solutions NV 0826.223.234 Kortrijk, Belgium 4 000 100 Bong Suomi Oy 1487663-6 Pirkkala, Finland 20 050 100 Packaging First Ltd 3838039 Essex, Great Britain 100 90 ¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen. ===== SIDA 63 ===== 63 Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande: Förlustavdrag 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 40 181 43 094 Valutakursdifferenser -1 459 901 Redovisning i resultaträkningen -1 630 -3 814 Vid årets slut 37 092 40 181 Materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början -7 706 -1 047 Valutakursdifferenser 569 -2 913 Omklassificeringar - - Redovisning i resultaträkningen -191 -3 746 Vid årets slut -7 328 -7 706 Pensioner 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 1 873 6 966 Valutakursdifferenser -115 -2 500 Omklassificeringar - - Redovisning i resultaträkningen 1 964 -287 Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning -1 078 -2 306 Vid årets slut 2 644 1 873 Immateriella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början -6 -382 Valutakursdifferenser 1 -24 Omklassificeringar - - Redovisning i resultaträkningen - 400 Vid årets slut -5 -6 Nyttjanderätter 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 3 026 3 372 Valutakursdifferenser -196 159 Redovisning i resultaträkningen 560 -505 Vid årets slut 3 390 3 026 Övriga temporära skillnader 2025-12-31 2024-12-31 Vid årets början 38 844 37 358 Valutakursdifferenser -251 153 Redovisning i resultaträkningen -1 664 -744 Omklassificeringar - - Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat -3 180 2 077 Vid årets slut 33 749 38 844 . . NOT 21 - VARULAGER Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 831 117 TSEK (884 041). Av varulagervärdet har 0 TSEK (0) värderats till nettoförsäljningsvärde. NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 139 971 167 984 Reserv för förväntade kundförluster -10 189 -9 117 Kundfordringar – netto 129 782 158 867 Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 SEK 7 132 14 841 EUR 34 914 55 952 GBP 67 475 57 739 Andra valutor 20 261 30 335 Summa 129 782 158 867 Geografisk fördelning av kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 Sverige 11 036 18 966 Övriga Norden och Baltikum 4 599 4 939 Centraleuropa 21 599 45 535 Frankrike och Spanien 25 073 31 688 Storbritannien 67 475 57 739 Summa 129 782 158 867 Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 Per 1 januari 9 117 9 689 Reservering för osäkra fordringar 1 423 2 542 Fordringar som har skrivits bort under året som ej indrivningsbara (–) 198 -3 349 Återförda outnyttjade belopp -9 -243 Valutakursdifferens -540 478 Per 31 december 10 189 9 117 Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik. Betalningshistorik motparter 2025-12-31 2024-12-31 Grupp 1 nya kunder 213 2 025 Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser 137 671 164 349 Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar där alla uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut 2 087 1 610 Summa kundfordringar 139 971 167 984 Per 31 december 2025 var kundfordringar uppgående till 24 730 TSEK (28 795) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: Åldersanalys: 2025-12-31 2024-12-31 Mindre än 3 månader 24 730 28 795 3 till 6 månader 2 610 3 105 Mer än 6 månader 7 579 660 Summa 34 919 32 560 För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde. Kundfördringar som är förfallna mer än 3 månader har reserverats fullt ut NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Koncernen Moderbolaget Övriga kortfristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Övriga kortfristiga fordringar 30 252 30 739 128 71 Totalt 30 252 30 739 128 71 Koncernen Moderbolaget Övriga kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kortfristiga hyreskontrakt IFRS 16 47 427 47 434 - - Moms 10 558 17 464 - - Övriga kortfristiga skulder 24 190 19 955 111 114 Totalt 82 175 84 853 111 114 ===== SIDA 64 ===== 64 NOT 24 - UPPLUPNA KOSTNADER/INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER/KOSTNADER Koncernen Moderbolaget Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Övriga förutbetalda kostnader 4 407 5 492 569 264 Upplupna leverantörsbonusar 4 266 2 431 - - Övriga upplupna intäkter 59 929 51 027 - - Totalt 68 602 58 950 569 264 Koncernen Moderbolaget Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Lönerelaterade upplupna kostnader 54 123 62 480 - 93 Upplupna räntor 1 392 1 527 1 338 1 470 Upplupna kundbonusar 27 855 33 358 - - Övriga upplupna kostnader 99 635 88 698 876 708 Totalt 183 005 186 063 2 214 2 271 NOT 25 - LIKVIDA MEDEL Koncernen Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel 111 452 102 647 132 136 Varav på spärrat konto 297 923 - - Summa 111 749 103 570 132 136 NOT 26 - UPPLÅNING Koncernen Moderbolaget Långfristiga lån 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Leasingkontrakt - IFRS 16 m m 149 857 163 315 - - Obligationslån 52 000 52 000 52 000 52 000 Covid- och övriga lån 58 091 97 835 - - Total 259 948 313 150 52 000 52 000 Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK med förfall i oktober 2024 slutfördes under föregående år. Bong signerade då kontrakt med en tysk bank som en del av refinansieringsprocessen till ett belopp av 7 miljoner euro och lånet kommer amorteras fram till december 2028. Återstående belopp kommer fortsatt vara finansierat genom säkertställda obligationer om 52 MSEK. Dessa obligationer har förfall i december 2028. Koncernen Moderbolaget Kortfristiga lån 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Covid- och övriga lån 38 113 47 472 - - Leasingkontrakt - IFRS 16 47 427 47 434 - - Total 85 540 94 906 - - Summa upplåning 345 487 408 057 52 000 52 000 Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer: Koncernen Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Mellan 1 och 2 år 61 526 68 583 - - Mellan 2 och 5 år 160 821 184 428 52 000 52 000 Mer än 5 år 37 601 60 139 - - Total 259 948 313 150 52 000 52 000 Effektiv ränta på balansdagen var som följer: 2025-12-31 2024-12-31 Checkräkningskredit 3,37% 0,00% Annan upplåning 8,73% 9,74% Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, räntebindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/EBITDA. Redovisade belopp, per valuta, är som följer: 2025-12-31 2024-12-31 SEK 69 430 65 232 EUR 133 238 188 936 GBP 32 204 38 606 Andra valutor 25 076 20 376 Summa 259 948 313 150 Koncernen har följande ej utnyttjade checkräkningskrediter: 2025-12-31 2024-12-31 Rörlig ränta: 13 575 8 022 NOT 27 - PENSIONSFÖRPLIKTELSER Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen De mest omfattande planerna finns i Sverige (86,6 MSEK) och Tyskland (47,4 MSEK), vilka representerar 89% av den total pensionsskulden. Pensionsplanerna i Tyskland, Belgien och Norge stängdes för nya åtaganden för många år sedan, vilket innebär att de gradvis kommer fasas ut. Pensionsplanen i Sverige är fortfarande öppen för anställda födda innan 1980. Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna, förutom Frankrike, innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder. Den genomsnittliga åldern för pensionärerna är 78. Specifikation av pensionsförpliktelser i balansräkningen 2025-12-31 2024-12-31 Nuvärdet av fonderade förpliktelser 4 185 4 319 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -3 347 -3 428 Underskott i fonderade planer 838 891 Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 149 903 161 673 Utgående balans pensionsskuld 150 741 162 564 Sammansättning av förvaltningstillgångar: 2025-12-31 2024-12-31 Försäkringsbrev (onoterade) 3 347 3 428 Summa 3 347 3 428 Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2026 uppgå till 11 MSEK. Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 11 år. ===== SIDA 65 ===== 65 PENSIONSFÖRSÄKRING I ALECTA Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,6 mkr. Koncernen står för en oväsentlig del av planen. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 175 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 175 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162 procent). KÄNSLIGHETSANALYS PENSIONSFÖRPLIKTELSER Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde. Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskoteringsräntan. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-0,5 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka 8 MSEK lägre respektive 8 MSEK högre än det faktiska redovisade värdet. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan 2025 Sverige Tyskland Frankrike Norge Övriga Summa Nuvärdet av förpliktelsen 86 629 47 416 15 009 849 4 185 154 088 Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - - - -3 347 -3 347 Summa 86 629 47 416 15 009 849 838 150 741 2024 Sverige Tyskland Frankrike Norge Övriga Summa Nuvärdet av förpliktelsen 88 715 55 497 15 963 1 498 4 319 165 992 Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - - - -3 428 -3 428 Summa 88 715 55 497 15 963 1 498 891 162 564 Viktiga aktuariella antaganden 2025 Sverige Tyskland Frankrike Norge Övriga Diskonteringsränta (%) 3,8 3,9 3,9 4,0 3,9 Inflation (%) 2,0 N/A N/A 2,3 N/A Löneökningar (%) 3,0 1,0 2,2 N/A N/A Förväntad livslängd vid 65, män 23 21 N/A N/A N/A Förväntad livslängd vid 65, kvinnor 24 24 N/A 25 N/A 2024 Sverige Tyskland Frankrike Norge Övriga Diskonteringsränta (%) 3,5 3,4 3,4 3,9 3,4 Inflation (%) 2,0 N/A N/A 2,3 N/A Löneökningar (%) 3,0 1,0 2,2 N/A N/A Förväntad livslängd vid 65, män 22 21 N/A N/A N/A Förväntad livslängd vid 65, kvinnor 24 24 N/A 25 N/A ===== SIDA 66 ===== 66 NOT 28- ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 2025-12-31 2024-12-31 Per 1 januari 26 755 32 050 Omstrukturering – tillkommande avsättningar 339 296 Utnyttjat under året -697 -2 112 Övrigt – tillkommande avsättningar 2 922 2 326 Utnyttjat under året -3 996 -5 887 Valutakursdifferens -239 82 Per 31 december 25 084 26 755 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig del 7 484 8 797 Kortfristig del 17 600 17 958 Totalt 25 084 26 755 NOT 29- STÄLLDA SÄKERHETER Koncernen ModerbolagetAvseende pensionsförpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Företagsinteckningar 57 825 57 825 - - Avseende övriga skulder Aktier i dotterbolag - - 124 932 124 932 Företagsinteckningar 23 555 17 555 - - Fordran på dotterbolag - - 52 000 52 000 Omsättningstillgångar 138 877 155 284 - - Totalt 220 257 230 664 176 932 176 932 . . NOTE 30- ANSVARSFÖRBINDELSER Koncernen Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Ansvarighet FPG 1 492 1 598 - - Bankgaranti - - - - Övriga ansvarsförbindelser - - 6 000 - Totalt 1 492 1 598 6 000 - FORTS. NOT 27 Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande Nuvärdet av förpliktelsen Verkligt värde på förvaltningstillgångar Summa Per 1 januari 2024 180 406 3 215 177 191 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1 731 - 1 731 Räntekostnader/(intäkter) 5 671 108 5 563 Kostnader för tjänstgöring under tidigare år - - - Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) - - - - (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden -4 483 - -4 483 - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden 26 - 26 - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster -7 031 - -7 031 Valutakursdifferenser 2 107 105 2 002 Avgifter: - Arbetsgivaren - 12 435 -12 435 - Anställda som omfattas av planen - - - Utbetalningar från planen - - - - Utbetalda ersättningar -12 435 -12 435 - Regleringar - - - Per 31 december 2024 165 992 3 428 162 564 Per 1 januari 2025 165 992 3 428 162 564 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1 821 - 1 821 Räntekostnader/(intäkter) 5 386 112 5 274 Kostnader för tjänstgöring under tidigare år - - - Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostnader/(intäkter) - - - - (Vinst)/förlust till följd förändrade demografiska antaganden -4 736 - -4 736 - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden - - - - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster 1 444 - 1 444 Valutakursdifferenser -4 046 -193 -3 853 Avgifter: - Arbetsgivaren - 11 773 -11 773 - Anställda som omfattas av planen - - - Utbetalningar från planen - - - - Utbetalda ersättningar -11 773 -11 773 - Regleringar - - - Per 31 december 2025 154 088 3 347 150 741 ===== SIDA 67 ===== 67 . . NOT 33 - ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER I KASSAFLÖDESANALYSER Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar -2 958 -7 292 - - Förändring avsättningar -5 344 -5 741 - - Valutakursdifferenser och övrigt 534 4 740 - - Totalt -7 768 -8 293 - - NOT 34 – FÖRETAGSFÖRVÄRV Under året har inga företagsförvärv ägt rum. NOT 35 – UTDELNING Vid årsstämman den 14 maj 2025 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2024. På årsstämman 2026 kommer inte någon utdelning avseende 2025 att föreslås. NOT 36 – UPPGIFTER OM BONG AB Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Bredbandsvägen 4, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap). NOT 37 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A. vilka räknas som närstående då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB. 2025 2024 Försäljning under året 42 838 46 188 Inköp under året 1 151 755 Kortfristiga fordringar på balansdagen 526 7 860 Bolaget bedömer att det inte föreligger osäkerhet i fordringarna. Samtliga transaktioner sker till marknadsmässiga villkor NOT 38 - INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2025 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 4 502 TSEK (2 391). Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 5 025 TSEK (2 765). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser. NOT 31 - RESERVER Omräkningsreserv Summa reserver Ingående balans 1 januari 2024 72 324 72 324 Effekt av utökad av nettoinvestering -10 081 -10 081 Valutakursdifferens 30 212 30 212 Skatteeffekt 2 077 2 077 Utgående balans 31 december 2024 94 532 94 532 Ingående balans 1 januari 2025 94 532 94 532 Effekt av utökad av nettoinvestering 15 436 15 436 Valutakursdifferens -47 040 -47 040 Skatteeffekt -3 180 -3 180 Utgående balans 31 december 2025 59 748 59 748 NOT 32 - AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL AKTIER Antalet aktier uppgick vid utgången av 2025 till 211 205 058 (2024: 211 205 058) med ett kvotvärde av 1,12 kronor per aktie (2024: 1,12 kronor per aktie). Antal aktier (tusental) Aktiekapital Övrigt tillskjutet kaptal Summa Per 1 januari 2024 211 205 236 549 796 845 1 033 394 Per 31 december 2024 211 205 236 549 796 845 1 033 394 Per 1 januari 2025 211 205 236 549 796 845 1 033 394 Per 31 december 2025 211 205 236 549 796 845 1 033 394 FORTS. NOT 33 FINANSIELLA SKULDER 1 Januari 2024 Kassaflöde Värdeförändring/nya leasingkontrakt Valutakursförändringar 31 December 2024 Upplåning 199 826 -14 998 -837 13 316 197 307 IFRS 16 - Leasingskulder 180 257 -49 950 73 099 7 343 210 749 Summa 380 083 -64 948 72 262 20 659 408 056 1 Januari 2025 Kassaflöde Värdeförändring/nya leasingkontrakt Valutakursförändringar 31 December 2025 Upplåning 197 307 -35 158 - -13 945 148 204 IFRS 16 - Leasingskulder 210 749 -39 681 38 531 -12 315 197 284 Summa 408 056 -74 839 38 531 -26 260 345 488 ===== SIDA 68 ===== 68 NOT 39 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG Moderbolaget 2025 2024 Koncernbidrag 10 000 4 000 Nedskrivning av aktier i dotterföretag -15 000 Totalt -5 000 4 000 . NOT 40 – INFÖRANDE AV NYA REDOVISNINGSPRINCIPER (A) NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN Ett antal ändringar och förbättringar trädde i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2025. Dessa har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. (B) NYA STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR AV BEFINTLIGA STANDARDER SOM INTE HAR TILLÄMPATS I FÖRTID AV KONCERNEN Ett antal ändringar och förbättringar kommer träda i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2026 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Ingen av dessa förväntas ha någon inverkan på de konsoliderade finansiella rapporterna för koncernen med undantag för följande: IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter IFRS 18 ersätter IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, och medför nya krav med fokus på att uppnå jämförbarhet av den finansiella utvecklingen i liknande företag samt erbjuda mer relevant information och transparens. IFRS 18 kommer inte påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna men förväntas påverka på presentation och upplysningar i de finansiella rapporterna inom följande områden: • Struktur på resultaträkningen för koncernen, inklusive klassificering och presentation av poster inom intäkter och kostnader, samt nya totalsummor i resultaträkningen. • Definition av och upplysningar om företagsledningens egendefinierade resultatmått • Sammanställning och fördelning av information i de finansiella rapporterna. • Klassificering av kassaflöden från utdelning och räntor i kassaflödesanalysen. • Den separata presentationen av goodwill i balansräkningen. Ledningen utvärderar för närvarande mer i detalj följderna av att tillämpa den nya standarden på koncernens finansiella rapporter. Den nya standarden träder i kraft den 1 januari 2027, och det kommer att krävas retroaktiv tillämpning. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. NOT 41 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG Den 10 mars 2026 kallade Bong AB till en extra bolagsstämma med förslag att ändra bolagsordningen gällande Aktiekapital och antalet aktier, minska bolagets aktiekapital samt ge styrelsen ett emissionsbemyndigande. Anledningen till detta, vilket bolaget också pressmeddelande innan kallelsen gick ut, är att kunna stärka bolagets finansiella flexibilitet och skapa förutsättningar att ta tillvara på strategiska tillväxtmöjligheter. Åtgärderna syftar till att optimera Bongs kapitalstruktur och skapa handlingsfrihet att snabbt kunna genomföra strategiska initiativ som kan stärka bolagets marknadsposition och långsiktiga värdeskapande. Bong har noterat ett tydligt intresse från investerare att delta i en eventuell riktad nyemission, vilket speglar ett ökat förtroende för bolagets strategi och framtidsutsikter. Vidare är det viktigt för Bong att kunna erbjuda aktier som vederlag vid eventuella diskussioner med parter som ett led i branschkonsolideringen. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om att genomföra en nyemission men vill genom förslagen till bolagsstämman säkerställa att bolaget har den flexibilitet som krävs för att agera snabbt om attraktiva möjligheter uppstår. Den 10 april 2026 hölls den extra bolagsstämman varpå stämman beslutade att godkänna förslaget till ändring av bolagsordningen, minska bolaget aktiekapital samt att ge styrelsen ett emmissionsbemyndigande. NOT 42 – FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 174 392 108,82 kr, balanseras i ny räkning, se not 35. ===== SIDA 69 ===== 69 Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2026 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningens innehåll godkändes av styrelsen den 22 april 2026 Per Åhlgren Styrelseordförande Stéphane Hamelin Ledamot Eric Joan Ledamot Christian Paulsson Ledamot Mats Persson Ledamot Arbetstagarrepresentant Kai Steigleder Verkställande Direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 april 2026 Grant Thornton Sweden AB Camilla Nilsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor ===== SIDA 70 =====