FULLTEXT DEL 2 AV 3
Årsredovisning 2025
Bravida är i hög grad beroende av andra aktörer i värdekedjan för att minska sina utsläpp i Scope 3. Det beror på att Bravida oftast behöver köpa just de produkter som kunderna väljer. Det beror också på att Bravida inte producerar sina egna produkter och därför har svårt att påverka produktionsprocesserna av de produkter som bidrar till Bravidas största utsläpp. Installationsbranschen är en förhållandevis omogen bransch när det kommer till datainformation på produktnivå, detta gäller både klimatdata och övriga data där viktinformation inte alltid är tillgänglig. Därför planerar Bravida att fortsätta medverka i bransch gemensamma dialoger och forskningsprojekt för att öka transparens och datatillgänglighet i bran- schen. Detta ser vi som en viktig möjliggörare för att kunna minska utsläppen i Scope 3. I det korta perspektivet kommer Bravida fokusera på att reducera de utsläpp vi har rådighet över (Scope 1 och 2) med 42 procent i absoluta tal från basåret 2023. Då tillgången på produktspecifika klimatdata inom installationsbranschen är begränsad, om än försiktigt på uppgång, har Bravida valt att sätta engagemangsmål för våra leverantörer. Bravida uppskattar att detta i förlängningen kommer bidra till bättre datainsamling och också möjlighet att styra inköpen mot mindre klimatintensiva produkter. Det är också viktigt för Bravida att arbeta tillsammans med engagerade kunder och leverantörer för att på så vis skapa samarbete i hela värdekedjan och gemensamt arbeta för att uppnå uppsatta klimatmål. På längre sikt kommer ökad användning av cirkulära material, mindre klimatintensiva produkter och en kontinuerlig minskning av energi och bränslen vara de främsta nyckelfaktorerna till att Bravida når de uppsatta klimatmålen till 2045. I dagsläget har Bravida inga uttalade och specifika mål gällande andelen taxonomiförenliga aktiviteter. Investeringar för implementering De investeringar som krävs av Bravida för att genom- föra klimatomställningsplanen är i nuläget beräknat som de ökade leasingkostnader (CapEx) som över- gången till elbilar medför. Kostnaderna är uppskat- tade till 40 000 000 SEK. Övriga kostnader som kan tillkomma är investeringar i förnybar el och energi i våra lokaler och åtgärder för energieffektivitet. Återkopplingsmekanism Kvartalsvis rapporterar Bravida utveckling för Scope 1 och övriga Scope rapporteras årligen i årsredovis- ningen samt på Bravidas hemsida. Bravida planerar att årligen rapportera om framsteg i klimatomställ- ningsplanen och kommer kontinuerligt se över och utveckla planen i takt med förbättrade data och nya lärdomar. Detta inkluderar både mål, aktiviteter och investeringar som detta medför. E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Grunden för vårt hållbarhetsarbete är integrerad i vår övergripande affärsstrategi, och den hållbarhets- policy som formulerats med utgångspunkt i FN:s globala mål. Bravidas policy är styrdokument för hantering av klimatarbetet och är godkänd av Bravidas koncernledning. Policyn omfattar samtliga medarbetare inom Bravidakoncernen. Policyn berör även våra leverantörer och samarbetspartners genom hänvisning till Bravidas Supplier Code of Conduct. I hållbarhetspolicyn åtar Bravida sig att: • Arbeta för att begränsa klimatpåverkande utsläpp i enlighet med Parisavtalet • Stärka samhällets förmåga att möta och anpassas efter klimatförändringar • Säkerställa effektiv resursanvändning • Minska avfallsmängder och utsläpp av miljögifter i samhället Under 2026 kommer Bravida genomföra ett större arbete med att linjera policyer med CSDDD och då kommer även hållbarhetspolicyn ses över. Idag hanterar policyn inte klimatrisker, varken fysiska eller omställningsrisker och därför kommer arbetet, som genomförs 2026 med att se över policyn, fokusera på risker och riskhantering kopplat till klimatet. E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sedan 2021 har Bravida successivt arbetat med att byta ut den egna fordonsflottan från fossilt bränsle till el. Exempelvis har Bravida Danmark genomfört en order på 500 nya eldrivna servicebilar. Ordern är en del av Bravidas satsning på moderniseringen av fordonsflottan. Vid utgången av 2025 uppgick antalet elfordon till 45 procent. Vad gäller utsläpp genererat från Bravidas elför- brukning pågår arbetet fortsatt med att ansluta lokala kontor till respektive centralt avtal på nationell nivå för att säkerställa el från förnybara källor. Målen för Scope 3 till 2029 är engagemangsmål och innebär att aktiviteterna inte är kvantifierade ännu. Senast 2030 kommer Bravida sätta klimat- minskningsmål för utsläpp i värdekedjan och då kommer kvantifiering göras. Fram till 2029 kommer ett fokusområde för Bravida vara att förbättra data- kvaliteten, vilket är viktigt då en stor del av Scope 3 data baseras på schabloner. För att kunna sätta fak- tiska klimatminskningsmål och följa upp progression mot dessa krävs bättre indata. Samtliga mål för Scope 1, 2 och 3 återfinns i Bravidas klimatomställningsplan som godkändes under 2025. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 70 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 71 ===== E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Bravidas ambition är att bidra till världens åtagande om att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det vill vi göra både genom vårt kunderbjudande och i vår egen verksam- het. Det långsiktiga målet, vilket beskrivs i Bravidas hållbarhetspolicy, är att vara klimatneutrala genom hela vår värdekedja senast år 2045, för att våra kun- der också ska kunna vara det. Bravidas klimatmål för Scope 1, 2 och 3 blev under 2025 godkända av SBTi. Målen är godkända av koncernledning och styrelse på Bravida, se avsnitt E1-1. Se avsnitt E1-1 och E1-3 för målen i Bravidas klimatomställningsplan och beskrivning av hur kunderna och leverantörernas val och förmåga påverkar utfallet i Scope 3. Basåret för Bravidas klimatmål, som är godkända av SBTi, är satt till 2023. Året är valt som basår på grund av att det var första året som Bravida gjorde en fullständig utsläppsinventering av sin värdekedja. Bravida har tagit fram en rutin för basårsjustering som används då utsläppen ändras till följd av större verk- samhetsförändringar, för att undvika felrapportering. Mellan 2020 och 2025 hade Bravida ett tidigare fastställt mål att minska sina utsläpp från Scope 1 med 30 procent. Målet gäller för Bravidas CO2e utsläpp enligt Scope 1 och Scope 3.3 Bränsle- och energi relaterade verksamheter. Utsläpp i Scope 1 och 3.3¹ år 2020 (ton CO2) Utsläpp Scope 1 och 3.3¹ år 2025 (ton CO2) Förändring i % 28 873 15 654 -46 1 Avser de utsläpp i kategori 3.3 som hör till Scope 1. Det tidigare uppsatta målet till år 2025 har uppnåtts. En stor anledning till att målet uppnåtts är bytet från fordon som drivs av fossila drivmedel till antingen hybrid eller elfordon. ENERGIANVÄNDNING OCH ENERGIMIX (kWh) 2025 Koncern Danmark Finland Norge Sverige 2025 2024 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 30 498 360 2 991 298 6 337 365 27 105 631 66 932 656 - Bränsleförbrukning från naturgas 153 990 - - 30 205 184 196 - Bränsleförbrukning från andra fossila källor - - - - - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor 2 016 567 321 444 82 040 876 152 3 296 201 - Total användning av fossil energi 32 668 916 3 312 742 6 419 405 28 011 988 70 413 052 - Andel fossila källor i total energianvändning (%) 86 70 63 70 75 - Användning från kärnenergikällor - 224 300 - 1 272 427 1 496 727 - Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0 5 0 3 2 - Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) - - - - - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 5 506 089 1 165 058 3 764 560 10 956 739 21 392 447 - Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi - - - - - - Total användning av förnybar energi 5 506 089 1 165 058 3 764 560 10 956 739 21 392 447 - Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 14 25 37 27 23 - Total energianvändning (kWh) 38 175 006 4 702 100 10 183 966 40 241 154 93 302 225 - E1-5 Energianvändning och energimix All energiförbrukning som redovisas nedan kommer från Bravidas verksamhet inklusive helägda dotter- bolag. Samtliga verksamheter inom Bravida verkar inom en ”high climate sector” enligt REGULATION (EC) No 1893/2006. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 71 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 72 ===== Bravida är ett decentraliserat bolag med över 350 kontor utspridda över hela Norden. En del kontor har Bravida själva full rådighet över rörande vilka kontrakt som finns med el-, värme- och eventuella kylleveran- törer. På andra orter sitter Bravida i lokaler med en hyresvärd som styr över dessa kontrakt. Där förbruk- ningsdata inte finns tillgänglig beräknas en schablon- förbrukning baserat på antalet kvadrat meter. Detta görs i Bravidas rapporteringsplattform. E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,2,3 och totala växthusgasutsläpp Nedan följer en beskrivning av Bravidas växthus- gasutsläpp. Utsläppen har beräknats i enlighet med GHG-protokollet och omfattar Bravidas hela verk- samhet inklusive helägda dotterbolag. Då Bravida inte har några utsläpp i kategorierna 3.9, 3.10 samt 3.13–3.15 har dessa utelämnats. BRAVIDAS VÄXTHUSGASUTSLÄPP Retroaktivt År för delmål och mål Scope Basår Jämförande år Innevarande period % Förändring föregående år 2029 2045 Årligt mål i %/Basår Scope 1- växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 18 466 15 876 12 662 -26 10 710 1 847 68 Procentandel scope 1- växthusgasutsläpp från reglerande utsläppshandelssystem (%) - - - - - - - Scope 2- växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 983 524 463 12 570 98 47 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e) 3 467 4 908 5 657 15 2 011 347 163 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e) 1. Inköpta varor och tjänster 313 291 296 008 258 104 15 181 709 31 329 82 2. Kapitalvaror 1 105 529 1 707 69 641 111 154 3. Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 4 924 4 873 3 973 18 2 856 492 81 4. Transport och distribution i tidigare led 3 414 3 062 2 836 7 1 980 341 83 5. Avfall genererat i verksamheter 178 192 107 44 103 18 60 6. Tjänsteresor 4 075 4 430 806 82 2 364 408 20 7. Anställdas pendling 5 606 3 643 3 548 3 3 251 561 63 8. Tillgångar som leasas i tidigare led 73 0 18 n/a 42 7 25 9. Transport i senare led - - - - - - - 10. Bearbetning av sålda produkter - - - - - - - 11. Användning av sålda produkter 181 800 110 606 131 365 19 105 444 18 180 72 12. Slutbehandling av sålda produkter 26 686 25 077 20 424 19 15 478 2 669 77 13. Tillgångar som leasas i senare led - - - - - - - 14. Franchiseavtal - - - - - - - 15. Investeringar - - - - - - - Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 560 601 465 820 435 997 7 325 149 56 060 78 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 563 085 470 204 441 191 6 326 589 56 309 78 VÄXTHUSGASINTENSITET Växthusgasintensitet per nettointäkt 2025 2024 Förändring föregående år Totala utsläpp av växthus- gaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/SEK) 15,5 15,7 -2 Totala utsläpp av växthus- gaser (marknads baserade) per nettointäkt (ton CO2e/SEK) 15,6 15,9 -1 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 72 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 73 ===== Utsläppsdata för scope 3 i värdekedjan har beräknats med hjälp av modeller. Bravida köper 100 000-tals produkter varje år. Vi har valt ut 70–80 nyckelartiklar inom el, vs och ventilation som är ekonomiskt bety- dande och ofta används i våra uppdrag. För dessa artiklar har vi hämtat klimatdata från EPD:er (miljö varu- deklarationer), som sedan använts för att uppskatta den totala klimatpåverkan för alla koncernens inköp. Mellan 2023, vilket var första året Bravida rappor- terade sina fullständiga klimatutsläpp, och 2024 förbättrades beräkningsmetoden genom förbättringar av interna rutiner. Detta ledde till en högre träffsäker- het i inrapporteringen vilket också resulterade i ökade rapporterade utsläpp inom Scope 2. För kontor där faktisk data saknas har en schablonfaktor per konto- rets kvadratmeter använts. För Bravidas utfall 2025 har följande noteringar gjorts: Gällande Scope 2 har de emissionsfaktorer som användes för 2023 uppdaterats jämfört med år 2025. Det får konsekvensen att utsläppen för 2025 är högre än 2023. Ökningen beror även på en ökad elförbruk- ning för år 2025. Gällande Scope 3.4 har den emissionsfaktor som används från Upphandlingsmyndigheten uppdate- rats, vilket har fått stor påverkan på utfallet. Bravidas klimatutsläppsberäkningar följer Greenhouse Gas Protocols (GHG Protokollets) anvisningar och metodik. En screening av väsentliga kategorier inom Scope 3 genomfördes år 2023. Ingen väsentlig för- ändring av verksamheten har skett år 2025 och därför anses tidigare genomförd screening fortsatt aktuell. Scope 1 – Avser utsläpp från fordon som antingen är leasade eller ägda av bolag i koncernen och inklu- derar både servicebilar och tjänstebilar. Emissions- faktorer för bensin, diesel, fordonsgas och HVO100 (Tank to Wheel) baseras på data från svenska E nergi- myndigheten. Fördelningen mellan Scope 1 och 3 baseras på DEFRA. Scope 1 baseras på faktisk data. Scope 2 – Avser utsläpp från koncernens energi- användning, el samt värme. Beräkning baseras på följande emissionsfaktorer: • Utsläppsfaktorer elektricitet: AIB (2024) • Utsläppsfaktorer fjärrvärme: Danmark: IEA (2022) Finland: Finnish Energy (2020) Norge: Norsk Fjernvarme based on 2020 data calculated by The Governance Group (2021) Sverige: Energiföretagen (2021) Europeisk schablon som används vid ej angiven källa för värme: Fors A/S (2021) • Utsläppsfaktorer biogas, naturgas, eldningsolja: DEFRA (2024) Scope 2 baseras på 51 procent schabloniserad data och 49 procent faktisk data. Scope 3.1 – Beräkningarna för direkt material base- ras på utvalda nyckelprodukter i Bravidas största inköpskategorier. Klimatdata har samlats in i form av EPD:er och enklare materialbaserade beräkningar. Dessa nyckelprodukter har sedan använts för att extrapolera utsläppen för tillverkning av övriga inköpsvolymen. För indirekt material har utsläppen beräknats via schablon samt data från specifika leverantörer. Scope 3.1 baseras i övervägande majo- ritet på schabloniserad data. Scope 3.2 – Utsläpp från kapitalvaror baseras på utgifter och emissionsfaktorer från Exiobase 3.9. Scope 3.2 baseras på faktisk data. Scope 3.3 – Beräkningen för kategori 3.3 baseras på följande emissionsfaktorer: • Utsläppsfaktorer elektricitet: IEA (2022) • Utsläppsfaktorer bilar: Energimyndigheten (2022, 2023) • Utsläppsfaktorer fjärrvärme, biogas, naturgas, eldningsolja: DEFRA (2022, 2024), Energiföretagen (2023) Scope 3.3 baseras på faktisk data från de utsläpp som härrör från Scope 1 (Well to Tank). För scope 2 baseras 49 procent på faktisk data. Rapporterad data 2023 respektive 2024 har justerats till följd av uppdateringar i energirapporteringen. Scope 3.4 – Emissionsfaktor baseras på genom- snittsdata från utvalda leverantörer multiplicerat med total transportkostnad. Scope 3.4 baseras på schabloni serad data. Scope 3.5 – Utsläpp från avfall baseras på avfallsdata från Bravidas lokaler. För Danmark, Finland och Norge används data från avfallsentreprenör. Estimering av Sveriges avfall görs genom att dividera övriga nor- diska länders faktiska data med antal medarbetare i Danmark, Finland och Norge. Snittet avfall/med- arbetare multipliceras sedan med antal medarbetare i Sverige. Emissionsfaktorer som används kommer från DEFRA (2024). Scope 3.5 baseras på 42 procent schabloniserad data (Sverige) och 58 procent faktisk data (Danmark, Finland, Norge). BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 73 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 74 ===== Scope 3.6 – Utsläppsdata baseras delvis på faktisk data från Amex samt utgiftsbaserad beräkning med emissionsfaktor från Upphandlingsmyndighetens Miljö spendanalys (2022). Scope 3.6 baseras på 12 procent faktisk data och 88 procent schabloni- serad data. Scope 3.7 – Baseras på intern enkät från 2024 för resesätt och emissionsfaktorer från NTMCalc. Advanced 4.0 och DEFRA (2024). Antal sysselsatta uppdateras årligen. Scope 3.7 baseras på 25 procent faktisk data och 75 procent schabloniserad data. Scope 3.8 – Baseras på inrapporterade köldmedie- läckage från hyrda fastigheter. GWP-värden (Global Warming Potential) från Naturvårdsverket (2022). Scope 3.8 baseras på faktisk data. Scope 3.11 och 3.12 – Beräkningarna för direkt mate- rial baseras på utvalda nyckelprodukter i Bravidas största inköpskategorier. Klimatdata har samlats in i form av EPD:er och enklare materialbaserade beräk- ningar. Dessa nyckelprodukter har sedan använts för att extrapolera utsläppen för användning (3.11) respektive end-of-life (3.12) för övriga inköpsvolymer. Scope 3.11 och 3.12 baseras i övervägande majoritet på schabloniserad data. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 74 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 75 ===== Inköpt material till kundprojekt står för den största miljö- och klimatpåverkan i Bravidas värdekedja. Vi kan minska Bravidas påverkan i hela värdekedjan genom att välja rätt produkter, minimera avfall och spill, återvinna samt återbruka. ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 75 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 76 ===== VÄSENTLIG PÅVERKAN Underämne Väsentlig IRO Positiv/ Negativ Faktisk / potentiell Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Resursutflöde relaterat till produkter och service Genom att använda återanvända komponenter och återvunnet material i installationsarbete och produktion kan Bravida ha en positiv påverkan på miljön och vidare hjälpa kunder att utöka sin egen användning av återanvända produkter och material. Positiv Potentiell Resursinflöde, inklusive resursanvändning Bravida har en negativ miljöpåverkan genom val av produkter och komponenter baserat på material och råvaror. Negativ Faktisk Avfall Bravida har en negativ påverkan på miljön genom avfall från produktion och tillverkning. Negativ Faktisk FINANSIELL VÄSENTLIGHET Underämne Väsentlig IRO Risk / Möjlighet Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Resursinflöde, inklusive resursanvändning Risker förknippade med ökade kostnader för naturresurser, såsom råvaror eller energi, som är viktiga för verksamheten. Risk Det finns osäkerheter i branschen gällande garantier vid återbruk av material och komponenter. Detta kan utgöra en risk eftersom efterfrågan på återanvänt material i produkter ökar. Risk ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentlig påverkan och väsentliga risker har identifie- rats utifrån resursinflöden, resursutflöden och avfall. Samtliga enheter och affärsenheter är inkluderade. För mer information, se sida 56–57 under ESRS 2. Ja Nej BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 76 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 77 ===== E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi I Bravidas hållbarhetspolicy lyfts att vi strävar mot en hållbar användning av planetens resurser genom att säkerställa en effektiv resursanvändning och minska avfallsmängder. Bravida har inte utarbetat en specifik policy för resursanvändning och cirkulär ekonomi. För rapporteringsåret 2025 kommer Bravida därför ha en begränsad rapportering av denna standard. Under 2026 kommer en affärsplan för år 2027–2029 med tillhörande strategiska beslut tas fram. Bravida kommer under nästkommande år att utvärdera arbe- tet med hur verksamheten konkret kan bidra till en cirkulär ekonomi. Utmaningen Bravida står inför är tillgängligheten på data från leverantörer och att Bravida årligen instal- lerar 100 000-tals produkter från olika leverantörer. Vi ser positivt på utvecklingen framåt. Då efterfrågan på produktinformation på granulär nivå har ökat kraftigt de senaste åren har Bravida startat interna dialoger och förberedelser i nuvarande inköpssystem för att begära in materialinformation och viktdata från våra leverantörer. Denna information saknas idag. Inköpt material står för den största delen av Bravidas negativa påverkan på klimat och miljö i form av växthusgasutsläpp. Frågan kommer vara fortsatt väsentlig och omfattningen av arbetet och tillhörande rapportering kommer kontinuerligt förbättras. Vad gäller avfall har Bravida under lång tid arbetat med frågorna på projektnivå och har därför etable- rade rutiner för hantering av avfall och farligt avfall. Bravida har tagit fram en obligatorisk miljöutbildning för medarbetare som kommer i kontakt med dessa frågor som en del av sitt arbete. Likt påverkan från inköpt material saknas en koncerngemensam strategi för minskning av avfall. E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Idag förekommer arbete med återbruk genom förstu- dier och enskilda projekt. För att belysa arbetet i ett bredare perspektiv behöver en översyn av strategin göras och relevanta mål tas fram och förankras i organisationen. E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi För 2025 finns inga mål framtagna inom denna ämnesstandard då nuvarande affärsplan fastställdes 2023 och innehåller andra prioriterade områden med tillhörande mål för verksamheten att arbeta mot. Det finns för närvarande inget beslut om mål kommer kommer tas fram. E5-4: Resursinflöden Se information under E5-1. Bravida är medvetna om att det krävs naturresurser för förädling av råvaror och i tillverkningsprocessen. Processen ger även upphov till utsläpp av växthus- gaser. Bravida har ingen direkt påverkan eller styrning i produktionsprocessen, eller för den avfallsström som uppstår i samband med produktion varpå ingen data finns tillgänglig. E5-5: Resursutflöden Avfall 2025 2024 Avfallsmängd, ton1 5 111 5 392 varav farligt avfall 75 8 Avfallsmängd till förbränning 1 399 - Avfallsmängd till deponi 93 - Avfallsmängd till återvinning 3 446 - Data hämtas från Bravidas avfallsentreprenörer i Danmark, Finland och Norge. Då ett centralt avfalls- avtal tecknades med en aktör i Sverige under 2025 finns inte tillräcklig mängd data vid årsskiftet. Bravida har därför valt att använda ett genomsnitt av avfalls- mängden i respektive övrigt nordiskt land och skala upp mot antalet medarbetare i Sverige. Osäkerheten som uppkommer är att Sveriges avfallsmängd inte återspeglar övriga länders. Genom välplanerade inköp och åtgärder som förlänger installationernas livslängd minskar vi mate- rialanvändning och spill. Trots det uppkommer olika typer av avfall i vår verksamhet, exempelvis förpack- ningar, utbytta komponenter och spillmaterial. Våra gemensamma arbetssätt beskriver hur avfall ska tas om hand i enlighet med avfallshierarkin och gällande lagkrav. Vid installationsprojekt ser huvudentrepre- nören till att det finns avfallshanteringssystem som Bravida och andra entreprenörer kan använda. I de fall Bravida agerar huvudentreprenör har vi ansvar att kontraktera en etablerad avfallsaktör för det aktuella projektet. Inom serviceverksamheten har Bravida bolagsstyrda transporttillstånd för att själva kunna transportera det avfall uppdragen genererar. Våra kontor har avtal med avfallsföretag för hämtning av kontorsavfall och verksamhetsavfall som tas med och sorteras vid kontoren. I de fall Bravida hanterar farligt avfall som till exempel batterier och glykol reglerar vi i avtalet att avfallsföretaget utför obligatorisk rappor- tering av uppgifter om avfallet. Eftersom det tecknades ett centralt avfallsavtal i Sverige under 2025 är nu samtliga länder inom koncernen anslutna till centrala avtal. De svenska kontoren kommer successivt övergå till det nya avtalet beroende på befintliga kontraktslängder. 1 I totala avfall ingår även 52 ton från Bravida Danmark som kategoriserats som annat förfarande. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 77 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 78 ===== Rapportering avseende EU:s T axonomi för gröna investeringar Bravida rapporterar i vilken utsträckning verksam- heten är förenlig med de kriterier som definieras inom ramen för EU-taxonomin. Rapporteringen inkluderar omsättning från ekonomiska verksamheter enligt den delegerade akten, bilaga 1 avseende tekniska gransk- ningskriterier som väsentligt kan bidra till begräns- ning av klimatförändringar (CCM). Bravida rapporterar för år 2025 i enlighet med delegerade akten för den uppdaterade och förenklade EU-taxonomin. Bedömning av omfattning Bravida har identifierat vilka ekonomiska verksam- heter som omfattas för år 2025: Metod för beräkning av nyckeltal KPI för omsättning Absolut omsättning ingår i beräkningen och återfinns på sidan 112 i resultaträkningen för 2025, detaljer om vår redovisningsprincip återfinns i not 1 på sidan 122. I ekonomiska verksamheter med tekniska gransk- ningskriterier på produktnivå (CCM 7 .3 och CCM 7 .6) beräknas omsättningen utifrån inköpsvolymer och en konverteringsfaktor mellan inköp och omsättning. Omsättning kopplat till belysning inom CCM 7 .3 defi- nieras av Bravida som ljuskällor. Vattenvärmesystem samt ventilation inom CCM 7 .3 definieras enbart som de produktkategorier som omfattas av EU:s energi- märkning. I övriga ekonomiska verksamheter utan sådana tekniska granskningskriterier utgår vi från redovisad omsättning i specificerade projekt, detta gäller för CCM 4.9, CCM 6.14 och CCM 7 .5. Av Bravidas verksamhet 2025 omfattas 17 (15) procent av omsättningen av Taxonomin, varav 15 (13) procent av den totala omsättningen är miljömässigt hållbar. Se utfallet för taxonomiförenlig andel på sidan 80. Metod för beräkning av nyckeltal KPI för kapitalutgifter (CapEx) Bravida nyttjar finansiell och operationell leasing för fordonsflottan och beräkningen genom underlag från redovisningen sker i enlighet med IFRS 16 leasing. Absoluta kapitalutgifter som ingår som nämnare i beräkningen avser anskaffningar under året, se mer under not 12 och 13 på sidan 139. Andel av kapital- utgifter avser investeringar i fordon som nyttjas för produktion inom taxonomiberättigad omsättning. Bravidas fordon för produktion används i samtliga verksamheter inom den taxonomiberättigade omsätt- ningen varför andel av kapitalutgifter har fördelats ut pro rata. Bravida har inte kunnat verifiera att andelen av kapitalutgifter uppfyller kriterierna varför taxo- nomiförenlig andel uppgår till 0 (0) procent 2025. Metod för beräkning av nyckeltal KPI för driftutgifter (OpEx) Absoluta driftsutgifter avser underhålls och repara- tionskostnader av vår fordonsflotta för produktion. Andel av driftsutgifter har beräknats som en genom- snittlig kostnad för de fordon som bedöms ha nyttjats i den taxonomiberättigade omsättningen, 1 Ekonomiska aktiviteter inom taxonomi som överstiger 1 % av Bravidas omsättning. Verksamheter som omfattas¹ Beskrivning CCM 4.9: Överföring och distribution av el Bravida genomför installationer kopplat till hög- och mellanspänning samt transformatorer. CCM 6.14: Infrastruktur för järnvägstransport Bravida genomför installationer kopplat till signalsystem för järnvägstransport. CCM 7.3: Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning Bravida genomför installationer kopplat till belysning (ljuskällor), vattenvärmesystem, blandare, ventilationsaggregat och fjärrvärmesystem. CCM 7.5: Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda Bravida genomför installationer kopplat till utrustning för byggnadsautomation. CCM 7.6: Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi Bravida genomför installationer kopplat till solceller, värmeväxlare och värmepumpar. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 78 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 79 ===== likt beräkningen för kapitalutgifter. Bravida har utöver underhållet av fordonsflottan, som är hänförlig till taxonomiberättigad omsättning, inget annat underhåll som är av sådant slag att det är taxonomiberättigat i sig självt. Bravida har inte kunnat verifiera uppfyllnad av kriterier varför taxonomiförenlig andel uppgår till 0 (0) procent 2025. Bedömning av kriterier för väsentligt bidrag Bravida har deltagit i ett flertal branschdiskussioner med producentledet för att inhämta produktdata för exempelvis energiklasser till beräkning av CCM 7 .3. Detta kombinerat med egen inköpsdata har varit basen för vår bedömning av kriterier för väsentligt bidrag. Bedömning av kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) För verksamheterna CCM 4.9, CCM 6.14, CCM 7 .3, CCM 7 .5 och CCM 7 .6 genomfördes under 2022 en bedömning av kriterierna avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH). Bedömningen har setts över under 2025 men inte justerats, då samma bedömning kvarstår. För DNSH-kriterier relaterade till Anpassning till klimatförändringar (CCA) använ- des Bravidas klimatrisk- och sårbarhetsanalys på koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 IRO-1. Kriterierna anses uppfyllas genom denna analys som inkluderar hela värdekedjan och använder tre olika klimatscenarion (lågutsläpp-, medelutsläpp- och högutsläppsscenario). För DNSH-kriterier relaterade till Hållbar använd- ning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), som är relevanta för verksamhet CCM 6.14 gjordes en bedömning för att säkerställa att kraven uppfylls. Bravidas tolkning är att kravet uppfylls genom att genom föra miljökonsekvensanalyser och det ans- varet ligger på byggherren och inte på Bravida som installationsentreprenör. Denna tolkning har gjorts gemensamt med branschorganisationen Installatörs- företagen. För DNSH-kriterier relaterade till Omställning till cirkulär ekonomi (CE), relevanta för verksam- heterna CCM 4.9 och CCM 6.14, gjordes ytterligare en bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på att Bravida har instruktioner för hur avfall ska sorteras enligt avfallshierarkin, miljöutbildning för alla med- arbetare samt en 5-punktslista för att säkerställa att miljölagar följs på byggarbetsplatsen. DNSH-kriterier relaterade till Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) är relevanta för verksamheterna CCM 4.9, CCM 6.14 och CCM 7 .3. De olika verksamheterna har olika krav och därför har separata bedömningar genomförts. För CCM 4.9 bedöms kraven uppfyllas genom att det finns lagkrav på elsäkerhet i de länder där vi verkar. Vid arbete följer Bravida alltid lokala lagar och förordningar, inklusive när det gäller installationer av transformatorer samt hög-, mellanspänningsarbeten. För CCM 6.14 bedöms kraven för begränsning av buller och vibrationer uppfyllas genom att det arbete som Bravida genomför kopplat till infrastruktur för järnvägstransport är installation av signalsystem, vilket inte bidrar till buller eller vibrationer. För CCM 7 .3 består kravet av två delar. Den första delen som handlar om hantering av asbest uppfylls genom att Bravida inte hanterar asbest i sin verksamhet. Den andra delen av kravet handlar om att undvika skadliga ämnen i byggnadselement och byggnadsmaterial och för detta krav har en tolkning tillsammans med branschorganisationen Installatörs- företagen gjorts att installationsmaterial inte ingår i definitionen av byggnadselement eller byggnads- material i andra delar av taxonomin och därför inte heller gör det i detta fall. För DNSH-kriterier relaterade till Biologisk mångfald och ekosystem (BIO), relevanta för CCM 4.9 och CCM 6.14 anses kraven uppfyllas genom att genomföra miljökonsekvensanalyser och det ansvaret ligger på byggherren och inte på Bravida som installationsent- reprenör. Denna tolkning har gjorts gemensamt med branschorganisationen Installatörsföretagen. Minimiskyddsåtgärder Bravida genomförde år 2022 en kartläggning av pro- cesser för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med riktlinjer från ”OECD Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct” , och ”UN Guiding Principles for Business and Human Rights” i hela värdekedjan. I arbetet såg Bravida över due diligenceprocessen kopplat till mänskliga rättigheter, beskattning, rättvis konkurrens samt antikorruption. Utifrån kartläggningen anser Bravida att det finns processer på plats för att säkerhetsställa att verksamheten uppfyller kraven för Minimiskydds- åtgärder. Bedömningen har setts över under 2025 men inte justerats, då samma bedömning kvarstår. Bravida arbetar och styrs utifrån policyer och dess åtaganden för interna samt externa parter. Samtliga policyer finns beskrivna under S1-1 och S2. Bravida arbetar med att identifiera och bedöma påverkan samt genomföra åtgärder för att förhindra och begränsa prioriterad identifierad påverkan. Identifiering sker via klagomålsmekanismer som visselblåsarkanal samt risk- hanteringsprocesser. Uppföljning sker främst genom leverantörsbedömning vid koncernavtal, revision och åtgärdsplaner. Läs mer hur vi arbetar med upp- förande och affärsetik under avsnitt ”Styrning” . BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 79 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 80 ===== Taxonomitabeller Översikt 1 januari – 31 december 2025 Central resultatindikator Totalt Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjliggörande verksamhet Andel av omställningsverksamhet Icke bedömda verksamheter som anses vara icke väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räkenskapsår (2024) Andel av verksamheter som ärförenliga med taxonomi- kraven under föregående räkenskapsår (2024) Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald MSEK % MSEK % % – – – – – % % % MSEK % Omsättning 28 208 17 4 364 15 15 – – – – – 100 0 1 3 773 13 Kapitalutgifter 1 570 6 0 0 – – – – – – – – – 0 0 Driftsutgifter 37 6 0 0 – – – – – – – – – 0 0 Omsättning 1 januari – 31 december 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andelar av omsättning) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andelar) av taxonomiförenlig omsättning Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställnings verksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % E T % Överföring och distribution av el CCM 4.9 5 1 484 5 5 – – – – – E – 100 Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 2 633 2 2 – – – – – E – 100 Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning CCM 7 .3 4 754 3 3 – – – – – E – 70 Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda CCM 7 .5 4 1 170 4 4 – – – – – E – 100 Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi CCM 7 .6 2 323 1 1 – – – – – E – 53 Summan av förenligheten per mål 15 – – – – – Centrala resultatindikatorer totalt (omsättning) 17 4 364 15 15 – – – – – 15 – 85 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 80 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 81 ===== Våra medarbetares kompetens, engagemang och motivation är grunden för vårt värde- skapande. På Bravida arbetar vi ständigt för en säker och hälsosam arbetsmiljö. Bravida genom för en betydande andel material inköp, även arbetsvillkoren för anställda i vår värdekedja har identifierats som väsentligt. Socialt BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 81 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 82 ===== Vår vision är att varje medarbetare ska komma hem oskadd och frisk till sina nära och kära, varje dag. En god arbetsmiljö handlar, förutom att förebygga olyckor och arbetsskador, om att skapa en sund kultur där medarbetare trivs, mår bra och har förut- sättningar för att göra ett bra jobb. En god arbetsmiljö är en viktig drivkraft för bättre lönsamhet, kund- samarbeten, medarbetarnöjdhet och stolthet i den egna organisationen. Bravida har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är väl integrerat i våra processer och rutiner. Grunden är vårt ledningssystem Bravida Way som säkerställer att hela organisationen använder gemensamma arbetssätt, system och verktyg. Bravidas mest prioriterade områden är arbetsmiljö och jämställdhet samt medarbetarutveckling. ESRS S1 Den egna arbetskraften BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 82 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 83 ===== VÄSENTLIG PÅVERKAN Underämne Väsentlig IRO Positiv/ Negativ Faktisk / potentiell Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Arbetsvillkor Bravida har negativa effekter på både den psykosociala och fysiska arbetsmiljön för anställda relaterade till arbetstid samt hälsa och säkerhet. Negativ Faktisk Likabehandling och lika möjligheter för alla Bravida har låg mångfald vad gäller könsfördelning inom verksamheten. Negativ Faktisk FINANSIELL VÄSENTLIGHET Underämne Väsentlig IRO Risk / Möjlighet Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Arbetsvillkor Bravida arbetar enligt kollektivavtal och har väletablerade processer och rutiner för att säkerställa trygga anställningsvillkor. Dessutom strävar Bravida efter att erbjuda möjligheter till professionell utveckling och flera karriärvägar för sina anställda. Genom att fokusera på dessa områden bidrar Bravida till att behålla kompetensen inom organisationen, attrahera nya talanger och stärka sitt rykte som en attraktiv arbetsgivare. Möjlighet Det finns både psykosociala och fysiska arbetsmiljörisker för anställda. Otillräcklig hantering av arbetsförhållanden kan utgöra en risk för personalomsättningen och även för företagets varumärke som arbetsgivare och i förlängningen möjligheterna att attrahera rätt kompetens. Risk ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Samtliga medarbetare är inkluderade och berörs av identifierad påverkan, risker och möjligheter. Eftersom Bravida verkar inom Norden har risken för tvångs- eller barnarbete bedömts vara låg. För mer information, se sidan 57 under ESRS 2. Ja Nej BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 83 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 84 ===== S1-1: Policyer för den egna arbetskraften Bravida arbetar med att säkerställa en trygg arbets- miljö, mänskliga rättigheter, förebygga diskriminering och främja jämställdhet inom hela organisationen. Våra policyer beskriver tillsammans hur vi hanterar IRO:er. Bravida har policyer såsom: • Code of Conduct • Hållbarhetspolicy, Arbetsmiljöpolicy • Policy mot trakasserier och kränkande särbehandling • Policy för lika rättigheter och möjligheter Samtliga policyer finns tillgängliga för våra medarbe- tare på Bravidas intranät. Vid utformningen av policyer, som omfattar våra medarbetare, följer vi alltid den gällande nationella lagstiftningen och förhandlar med våra fackliga repre- sentanter. Bravida har inlett ett större arbete mellan koncern HR och verksamhetsstyrning med syfte att utveckla processen för uppföljning av policyer. Arbetet förväntas vara färdigställt under 2026. Code of Conduct och Hållbarhetspolicy Vår uppförandekod tillsammans med vår hållbarhets- policy är centrala i vårt arbete med mänskliga rättig- heter. I enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter jobbar vi utifrån att: • Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter och visa nolltolerans av sådana kränk- ningar • Upprätthålla föreningsfrihet och organisations- frihet för alla medarbetare samt erkänna rätten till kollektivavtal • Förhindra tvångsarbete och barnarbete så att inga arbetsmetoder begränsar medarbetares fria rörlighet Principerna är fundamentala för vårt arbete och återspeglar våra värderingar och långsiktiga mål för en hållbar och ansvarsfull verksamhet. Nämnda dokument beskriver våra värderingar och hur dessa ska hjälpa oss att arbeta mot gemen- samma mål och en gemensam kultur, både internt och externt. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grund- läggande principer och rättigheter i arbetslivet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag ligger till grund för vår hållbarhetspolicy. Det finns för tillfället inga etablerade processer avseende gottgörelse för Bravidas medarbetare då risk för kränkningar av mänskliga rättigheter inte identifierats. Arbetsmiljöpolicy Våra medarbetare ska trivas med sitt arbete, komma välmående och friska till nästa arbetsdag. Vår vision är att ingen medarbetare i Bravida ska drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av sitt arbete. Vårt arbetsmiljöarbete bedrivs integrerat och systematiskt med ständiga förbättringar och enligt de krav som lagar, avtal och myndigheter ställer. Genom att planera och ha ordning och reda i allt vi gör skapar vi en tryggare och mer förutsägbar arbetsmiljö. Vi tar hänsyn till hela människan och dess omgivning vid riskbedömning, planering och genomförande. Bravida använder ett ledningssystem för förebyggande av arbetsplatsolyckor, vilket är en central del i företagets arbetsmiljöarbete. Policy mot trakasserier och kränkande särbehandling Bravida har nolltolerans mot all form av kränkande särbehandling. Grunden för vår människosyn är respekt för varje människas unika och lika värde. Vi strävar efter att eliminera diskriminering och skapa lika möjligheter för alla. Vår policy omfattar kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, hudfärg, politisk åsikt och ålder, i enlighet med EU:s regler och nationell lagstiftning. På Bravida arbetar vi med att förebygga och hantera diskriminering för att främja mångfald och inkludering. I de fall diskriminering har kommit Bravida till känne- dom, antingen via visselblåsarkanalen eller via vårt incidenthanteringssystem (BIA), har vi vedertagna rutiner om hur detta ska hanteras. En strukturerad rekryteringsprocess med regler och begränsningar för en diskrimineringsfri tillsättning av utannonserade tjänster är ett viktigt redskap för att arbeta förebyg- gande. Inom ramen för vårt engagemang för Diversity, Equity & Inclusion (DEI) följer vi upp att rekryterings- processen följs. Som ett led i att främja mångfald på Bravida har vi satt som mål att nå 14 procent andel kvinnliga ledare, vilket följs upp årsvis. Policy för lika rättigheter och möjligheter Bravidas policy för lika rättigheter och möjligheter slår fast att rätten till lika behandling är en grundläggande rättighet inom företaget. Policyn omfattar samtliga medarbetare, och i vissa fall inkluderas även tillfälliga medarbetare. I vårt arbete för lika rättigheter och möjligheter har vi satt upp ett mål om nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling. Våra medarbetare har möjlighet att rapportera in avvikelser, både i vårt incidentrapporteringssystem (BIA) samt anonymt via visselblåsarfunktionen. I de återkommande medarbetarundersökningarna kan våra medarbetare även framföra åsikter. Utfallet från medarbetarunder- sökningarna följs upp och planer sätts för att åtgärda eventuella brister. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 84 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 85 ===== S1-2: Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädande angående påverkan Code of Conduct och policyer genomsyrar hela orga- nisationen och omfattar alla medarbetare, oavsett om de är medlemmar i en fackförening eller vilken typ av anställning de har. Samverkan med den egna arbetskraften sker främst genom: • Fackföreningar och medarbetarrepresentanter • Medarbetarundersökningar och medarbetarsamtal Fackföreningar och medarbetarrepresentanter Bravida har fackliga avtal i samtliga nordiska länder och vi håller ett mycket gott samarbete med dem. På landsnivå sker dialog i form av gemensamma möten mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentant, vanligen fyra gånger per år. Utöver dessa möten kallar vi till förhandling i de fall vi enligt lagar, regler och överenskommelser behöver göra det. Utöver landspecifikt samarbete med fackförbund har Bravida även ett avtal med vårt eget EWC-råd (European Works Council), som stärker dialogen på en övergripande nivå inom hela företaget. EWC-rådet består av fackliga företrädare från alla länder, olika fackförbund och olika yrkesgrupper samt represen- tant från Bravidas HR organisation. På de halvårsvisa mötena närvarar även representant från företags- ledningen. Styrelsen och koncernledningen har det över- gripande ansvaret för att fackligt engagemang tillåts. Koncernledningen tar del av resultatet och använder det för att bestämma kommande fokus för Bravida. På nationell nivå har varje land en ansvarig för fackliga frågor på högsta nivå. I det dagliga arbetet hanteras förhandlingar av chefer, HR-chefer och HR Business Partners som representerar Bravida. Medarbetarundersökningar och medarbetarsamtal Vi genomför återkommande medarbetarundersök- ningar (Bravidakompassen) inom hela Bravida. Det övergripande resultatet från dessa presenteras på intranätet. På varje lokal enhet går man igenom det egna resultatet i detalj och sätter upp handlingspla- ner. Utöver dessa undersökningar genomför vi också så kallade PULS-undersökningar. Dessa påminner om medarbetarundersökningen, men med färre frågor. PULS-undersökningar syftar till att stämma av att arbetet som görs mellan de återkommande större medarbetarundersökningarna får önskad effekt. Utöver medarbetarundersökningarna genomförs årliga medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och avstämningsmöten, både med chefer och dagliga arbetsledare. Vidare är det även möjligt för våra med- arbetare att ge feedback på andra sätt, exempelvis genom samtal med närmsta chef/arbetsledare/HR. Bravida engagerar sina medarbetare i frågan om klimatomställning genom att uppmuntra till resor med lägre utsläpp utifrån företagets Resepolicy samt genom att premiera digitala möten. Vidare har Bravida en hållbarhetsutbildning för nyanställda samt minimerar medarbetarnas direkta utsläpp genom att ställa om bilflottan till eldrivna fordon. S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa kon- sekvenser och kanaler genom vilka de egna med arbetarna kan uppmärksamma problem Möjligheter för medarbetare att uttrycka oro och ge feedback Bravida erbjuder flera sätt och kanaler för medarbe- tare att uttrycka oro eller ge feedback. Syftet med dessa kanaler är att säkerställa att medarbetarnas behov och oro tas på allvar och hanteras. De kanaler vi erbjuder kan sammanfattas enligt nedan: • Chef: Medarbetare uppmuntras i första hand vända sig till sin chef för att framföra behov/åsikt. • Andra chefer: Om det behövs kan medarbetare även kontakta andra chefer i organisationen. • HR-funktion: HR-avdelningen finns tillgänglig som stöd och samtalspartner, liksom fackförbunden. • BIA-systemet: Ett system där medarbetare kan rapportera incidenter och ge feedback. • Bravidakompassen: En intern medarbetarunder- sökning som genomförs återkommande, där medarbetare kan ge feedback om företaget och ledarskapet. • PULS-undersökningar: Regelbundna kortare undersökningar för att samla in synpunkter från medarbetarna. • Visselblåsarsystem: En anonym kanal för medar- betare att rapportera känsliga frågor eller allvarliga händelser. För mer information, se G1. De återkommande interna undersökningarna Bravida- kompassen och de mer frekventa PULS-under- sökningar, skapar förutsättningar för Bravidas med- arbetare att ge sin syn på Bravida som arbetsgivare, på chefer och ledarskapet i stort. Undersökningarna erbjuder även möjligheten att lämna fritextsvar. Bravidas målsättning är att uppgifter och problem ska kunna lösas direkt inom avdelningen. Men om detta inte är möjligt används BIA-systemet som första instans för att rapportera incidenter inklusive trakasserier. Systemet är utformat för att hantera individuella ärenden och är tänkt att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö. Vill man som upp- giftslämnare säkra full anonymitet erbjuds även ett visselblåsarsystem där anonymitet garanteras. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 85 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 86 ===== S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsent- liga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Arbetsmiljö Syftet med Bravidas arbetsmiljöarbete är att skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för alla medarbetare. Under 2025 inträffade de flesta arbetsrelaterade olyckorna bland yrkesarbetare inom installation och service. Elektriker, vs-tekniker och rörläggare stod tillsammans för cirka 90 procent av alla olycksfall. Det speglar den fysiska exponering som präglar dessa yrken. När det gäller hälsa och säkerhet arbetar vi enligt fastställda arbetssätt och vidtar flertalet förebyg- gande åtgärder. Ett viktigt verktyg är skyddsronder för att upptäcka risker på arbetsplatsen tillsammans med våra checklistor för att bedöma risker i vardagen. Vidare bygger arbetet på analys av händelsedata, dialog och uppföljning av återkommande risktyper. Bravidas förebyggande arbete fokuserar inte på yrkeskategorier utan på de risktyper som uppträder mest frekvent. Genom vårt avvikelsehanterings- system analyseras gemensamma riskmönster som ligger till grund för koncerngemensamma åtgärder. De vanligaste skadeorsakerna under 2025 var skär- skador, fall och klämskador. I de fall vi identifierar riskmönster som enbart är nationella, finns en dialog inom det nordiska samarbetet kring vad övriga länder gör annorlunda som ger ett annat mönster. Ett tydligt exempel på detta är beslutet i Sverige att medarbetare inte får bära kniv på kroppen. Ett och ett halvt år efter införandet av beslutet syns en markant minskning av relaterade olycksfall. Beslutet har ökat både säkerheten och medvetenheten om hur verktyg används i arbetet. Processer som Bravida använder för att identifiera vilka åtgärder som behövs och är lämpliga vid faktisk eller potentiell negativ påverkan på medarbetarna: • Kollektiva fackliga avtal: 2025 täcktes samtliga medarbetare av kollektivavtal, förutom Danmark där vissa medarbetare omfattas av ”Funktionærloven” . • STOPP-metoden: En arbetsmetod där medarbetare uppmuntras att Stanna upp, Tänka, Observera och Planera innan de Påbörjar sitt arbete. Den används för att minimera risker och främja säkerhet. • Arbetsmiljöveckan: En årlig vecka där medarbetare och chefer lägger extra fokus på hälsa och arbets- miljöfrågor. • Utbildning: Vi utbildar våra medarbetare i arbets- miljöfrågor och säkerhet i form av obligatoriska utbildningar. Att förstärka säkra beteenden är centralt för att skapa en stark säkerhetskultur. Vi utbildar både chefer och medarbetare för att stärka den interna kompetensen i organisationen. Arbetsmiljöveckan 2025 hade temat ”Hur hanterar du din risk?” med fokus på hur varje medarbetare aktivt kan bidra till säkerhet genom kunskap, planering och korrekt utförande. STOPP-metoden betonades som ett av Bravidas viktigaste verktyg. STOPP-metoden tydliggör att vi alla har rätt och skyldighet att avbryta arbete som innebär en ohanterad risk samt att vi alla utgör det sista skyddet mot en möjlig olycka. Inför 2026 fortsätter utvecklingen av Bravidas analys- förmåga. Genom att använda AI i hanteringen av data från avvikelsesystemet kan nya samband och orsaker till olyckor identifieras. Denna fördjupade analys ska ge mer träffsäkra förebyggande åtgärder. Bravidas koncernmål att nå en L TIFR under 5,5 vid utgången av 2025 har uppnåtts. Resultatet visar att de långsiktiga och systematiska satsningarna på säkerhet, utbildning och kulturutveckling ger effekt. Jämställdhet och medarbetarutveckling Jämställdhet och medarbetarutveckling är i stor utsträckning en ledarskapsfråga. I Bravidas affärsplan definieras fyra viktiga områden: • bra ledarskap • bästa laget och rätt organisation • enastående medarbetarupplevelse • vinnande Bravida-kultur som syftar till att stärka vår jämställdhet och säker- ställa att våra medarbetare får möjlighet till konti- nuerlig utveckling för att på bästa sätt kunna bidra till verksamheten. I samband med Bravidas strategi- och verksam- hetsplanering arbetas det med jämställdhets- och medarbetarutvecklingsfrågor. Bravida har både lärlingsprogram och traineeprogram som syftar till REDOVISNING AV MÅL OCH UTFALL Målområde Mål Utfall Kommentar Arbetsmiljö LTIFR <5.5 4,9 (5,9) Målet är satt till 5,5 Arbetsmiljö Oönskad personalomsättning -1 %/år 12,1 (11,8 %) Målsättningen är att minska denna med en procentenhet per år Jämställdhet Öka andelen kvinnliga ledare till 14 procent av totalt antal ledare 10,6 (11,7 %) Målet är satt till 14 %, till år 2027 Medarbetare eNPS >20 14 (11) Målsättningen är att komma upp över 20 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 86 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 87 ===== medarbetarutveckling. När det gäller jämställdhets- frågor, arbetar Bravida exempelvis med överrepre- sentation vid rekrytering till något av ovanstående program. Det innebär att fokus ligger på att hitta lämpliga kandidater av det underrepresenterade könet. Denna metod är kommunicerad till varje land, där lokalt ansvar ligger för att säkerställa jämställd- hets- och medarbetarutvecklingsfrågor samt att säkerställa resurstillsättning och hur sådana resurser används. S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Målstyrningen utgår från organisationens vision, strategi och långsiktiga affärsplan och syftar till att hantera såväl negativ påverkan som positiv påverkan samt hantera risker och möjligheter kopplade till den egna arbetskraften. Koncernledning eller högsta ledning fastställer övergripande och i förekommande fall tidsbundna mål inom områden såsom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt medarbetarengagemang. Uppföljning av målen baseras på etablerade interna datakällor, exempelvis HR-system, arbets- miljö- och säkerhetsrapportering samt medarbetar- undersökningar. Datainsamling sker huvudsakligen på lokal nivå och konsolideras på koncernnivå enligt gemensamma definitioner och processer. Vid fastställande av mål hämtar vi input från andra jämförbara företag/branscher och ’best-practice’ samt lagar och regler. Vid uppföljning av mål görs antaganden avseende datakvalitet och jämförbarhet mellan länder och affärsenheter. Det kan förekomma osäkerheter kopplade till skillnader i lokala rappor- teringsrutiner, tillgång till data samt regulatoriska förutsättningar, vilket kan påverka jämförbarheten över tid. Efterlevnad av gällande lagstiftning och interna styrdokument säkerställs genom att varje affärsenhet anpassar och konkretiserar målen utifrån sina för- utsättningar, med tydligt ansvar för uppföljning och rapportering. REDOVISNING AV ANTAL ANSTÄLLDA EFTER KÖN Antal anställda (antal personer) Män Kvinnor Annat¹ Ej angivet Totalt Danmark 2 702 258 - - 2 960 Finland 970 63 - - 1 033 Norge 3 122 285 - - 3 407 Sverige 5 855 577 - - 6 432 Övriga länder - - - - - Totalt antal anställda 12 649 1 183 - - 13 832 1 Kön som specificeras av de anställda själva. Bravida samlar för närvarande inte in denna uppgift. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 87 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 88 ===== ANSTÄLLDA EFTER AVTALSTYP UPPDELAT I MÄN OCH KVINNOR (I ANTAL ANSTÄLLDA ) Antal anställda (antal personer) Män Kvinnor Annat¹ Ej angivet Totalt Antal anställda 12 649 1 183 - - 13 832 Antal tillsvidareanställda 11 990 1 091 - - 13 081 Antal tillfälligt anställda 619 84 - - 703 Antal behovsanställda (timmar) 40 8 - - 48 1 Kön som specificeras av de anställda själva. Bravida samlar för närvarande inte in denna uppgift. S1-6: Uppgifter om företagets anställda En uppdelning av de anställda per land ger god insyn i hur verksamheten är fördelad mellan länder. Bravida redovisar två mått på personalomsättning, dels total personalomsättning, dels personalomsätt- ning på egen begäran. Den totala personalomsätt- ningen inbegriper alla anledningar till att medarbetare lämnar Bravida. Egen begäran avser de medarbetare som själva väljer att säga upp sin anställning hos Bravida. Den totala personalomsättningen uppgick till 20,4 procent och den på egen begäran uppgick till 12,1 procent. Totalt lämnade 2 826 medarbetare Bravida under året. Personer som flyttar mellan Bravidas juridiska enheter ingår inte då de inte lämnar koncernen. Beskrivning av metodik Beräkning av personalomsättning har utförts på följande sätt: • Respektive land tar fram information om antalet medarbetare (Headcount). Antalet medarbetare beräknas som alla aktiva medarbetare, oavsett anställningsform. Vi beräknar antalet medarbetare per första januari, och antalet medarbetare per sista december, dividerar med siffran två för att få genomsnittligt antal medarbetare. • Slutligen dividerar vi antalet som har lämnat bola- get med genomsnittligt antal medarbetare, detta för att få fram en procentsats. ANSTÄLLDA EFTER AVTALSTYP UPPDELAT I MÄN OCH KVINNOR PER REGION (I ANTAL ANSTÄLLDA ) Sverige Norge Danmark Finland Totalt Tillsvidareanställda 6 272 2 880 2 945 984 13 081 Män 5 722 2 655 2 687 926 11 990 Kvinnor 550 225 258 58 1 091 Andel 48 % 22 % 23 % 8 % 100 % Tillfälligt anställda 160 500 15 28 703 Män 133 445 15 26 619 Kvinnor 27 55 0 2 84 Andel 23 % 71 % 2 % 4 % 100 % Behovsanställda 0 27 0 21 48 Män 0 22 0 18 40 Kvinnor 0 5 0 3 8 Andel 0 % 56 % 0 % 44 % 100 % BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 88 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 89 ===== S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog Rätten att välja facklig representation inom ramen för kollektiva förhandlingar gäller alla medarbetare, oav- sett anställningsform eller geografisk placering. Att utöva denna rätt ska aldrig leda till diskriminering. Bravida följer upp hur stor andel av de anställda som omfattas av kollektivavtal. Bravida respekterar medarbetarnas rätt att ansluta sig till fackföreningar eller att inte göra det, och rätten till kollektivförhand- lingar. Dessa rättigheter är en del av internationella konventioner. 2025 täcktes samtliga medarbetare av kollektivavtal, förutom i Danmark där ca 750 tjänste- män istället omfattas av ”Funktionærloven” , vilket är en lag i Danmark som reglerar anställningsvillkor för vissa typer av tjänstemän. Om kollektivavtal saknas tillämpar Bravida avtal som är i linje med kollektivavtal. KOLLEKTIVAVTALSTÄCKNING OCH SOCIAL DIALOG Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Anställda EES Anställda ej EES Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) För länder med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda. Uppskattning för regioner med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda. För länder med >50 anställda som representerar >10 % av det totala antalet anställda. 0–19 % - - - 20–39 % - - - 40–59 % - - - 60–79 % Danmark - - 80–100 % Finland, Norge, Sverige - Danmark, Finland, Norge, Sverige Informationen har hämtats från respektive HR Manager i de olika länderna. S1-9: Mångfaldsindikatorer Installationsbranschen är av tradition mycket mans- dominerad, men vi strävar efter en bättre balans mellan män och kvinnor på våra arbetsplatser. Bravida har stort fokus på att rekrytera kvinnor till vår verksamhet som till exempel servicetekniker, installatörer och projektledare. Koncernledningen i Bravida består av vd, divisions- cheferna samt cheferna för de koncerngemensamma staberna. För mer information om verkställande direktören och ledningsgruppen, hänvisas till sidorna 49–50. Andel kvinnor i styrelsen, 50 procent (43) procent. Åldersstruktur, % Män Kvinnor Totalt koncern Över 61 år 8,3 (7,6) 0,7 (0,7) 9,0 (8,3) 51–61 17,0 (17,3) 1,9 (1,9) 18,9 (19,2) 41–50 17,2 (16,9) 1,3 (1,4) 18,6 (18,4) 31–40 23,3 (23,0) 2,3 (2,2) 25,5 (25,2) 21–30 20,9 (21,4) 1,9 (1,8) 22,8 (23,2) < 21 4,7 (5,3) 0,5 (0,5) 5,2 (5,8) Siffrorna i tabellen ovan avser antal medarbetare per 31/12 2025. Underlaget till siffrorna i tabellen ovan hämtas från respektive lands HR-system eller lönesystem. S1-10: Tillräckliga löner Bravida erbjuder medarbetare en tillräcklig och kon- kurrenskraftig lön som är väl i nivå med referenslöner. Bravida respekterar alltid den lagstadgade minimi- lönen och kollektivavtalen. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 89 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 90 ===== S1-11: Socialt skydd Våra medarbetare, både anställda och icke-anställda, omfattas och stöds i dessa frågor genom de sociala skydd som tillhandahålls av respektive lands lag- stiftning samt tecknade kollektivavtal. Det sociala skyddet innefattar skydd vid sjukdom, skador, dödsfall, pension, föräldraledighet och ersättning under uppsägning av anställning. Personal som är uppsagd ansvarar själv för sin försörjning vid en eventuell arbetslöshet. Information om socialt skydd för icke-anställda härrörande från annat land än de nordiska, saknas. S1-14: Mått för arbetsmiljö En god arbetsmiljö handlar inte bara om att förbygga olyckor och arbetsskador. Det handlar också om att skapa en sund kultur där medarbetare trivs, mår bra och har förutsättningar att göra ett bra jobb. Bravida har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är integrerat i våra processer och rutiner. Samtliga medarbetare omfattas av ledningssystemet Bravida Way, i linje med kraven enligt ISO 45001. Bravida Way är certifierat mot ISO 45001 (arbetsmiljö) i Danmark och Finland. Om det finns en negativ påverkan är den baserad på individuella incidenter. Mätetal Utfall LTIFR¹ 4,9 (5,9) Olyckor med dödlig utgång 0 (0) Totalt antal olyckor 1 385 (1 571) Antal Safety walks 1 571 (2 026) Antal Riskobservationer 8 187 (6 921) 1 Antal arbetsskador som leder till minst en dags sjukfrånvaro per miljon arbetstimmar. Rapporteringen avser Bravidas medarbetare, det vill säga icke-anställda är exkluderade. Definitionen för arbetsskador följer initiativet ”Håll nollan” . Bravida särredovisar inte arbetsrelaterad ohälsa. Bravida kan för 2025 inte redovisa antal förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade olyckor. Bravida har historiskt valt att inte rapportera på TRIFR. Istället har vi valt att förlita oss på mått som L TIFR. Det finns inget beslut på om TRIFR kommer mätas framöver, diskussion kommer föras kommande år. S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Följande definitioner gäller som ersättningsmått: a) Löneklyftan mellan könen: skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå b) Den årliga totala ersättningsgraden för den högst betalda personen i förhållande till medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen) Bravida har inte systematiskt kartlagt löneskillnader för hela koncernen, vilket förklaras av att koncernen saknar systemstöd för att kunna genomföra kart- läggningen effektivt och korrekt. Bravida planerar att genomföra årliga lönekartläggningar i linje med Pay Transparency Directive med början Q2 2026. År 2025 har Bravida beräknat löneklyftan till 0,13 procent och ersättningsgraden till 15,9. Bravida har initierat arbetet med att implementera ett nytt globalt HR-system som kommer underlätta att ta fram underlag och sammanställningar på ett effektivt och korrekt sätt. S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Bravida har en visselblåsarfunktion enligt EU:s vissel blåsardirektiv. I visselblåsarfunktionen kan medarbetare anonymt rapportera avvikelser mot Code of Conduct och Bravidas rutiner. I vissel- blåsarfunktionen mottogs 30 (32) ärenden under 2025 varav 1 (1) avser ärenden som omfattas av lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Utöver visselblåsarverktyget använder sig Bravida även av BIA-systemet i vilket medarbetare, skyddsombud och chefer kan och ska rapportera in incidenter. Det gäller såväl fysiska incidenter, oavsett nivå av ”skada” , som psykosociala händelser, vilka kan och ska rapporteras i verktyget. Under året har vi inte noterat några fall av diskri- minering eller incidenter, och inga böter, viten eller ersättningar har aktualiserats. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 90 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 91 ===== Inköpt material och produktionstjänster står för en betydande del av Bravidas omsättning. En mycket stor andel av materialinköpen kommer från ett fåtal stora grossistföretag i Norden. Bravidas underentre- prenörer är ofta mindre lokala aktörer med både svensk och utländsk bemanning. Utmaningen Bravida står inför är långa leverantörs- kedjor, innehållande tusentals leverantörer, där insynen och påverkansmöjligheten är begränsad. Det gör inte dessa hållbarhetsfrågor mindre väsent- liga men kräver, en för Bravida, ny strategisk inriktning med tillhörande resursallokering som vid utgången av 2025 inte fanns på plats. Bravida har därför valt att nyttja infasningsreglerna i enlighet med ”Quick fix” som berör hela ESRS S2. ESRS S2 Arbetare i värdekedjan BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 91 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 92 ===== VÄSENTLIG PÅVERKAN Underämne Väsentlig IRO Positiv/ Negativ Faktisk / potentiell Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Arbetsvillkor Genom hela Bravidas uppströms värdekedja, särskilt inom leverantörsverksamheten, kan det finnas en brist på tillfredsställande arbetsvillkor som levnadslöner och rätten att delta i fackliga aktiviteter. Negativ Potentiell Bravida kan ha en negativ påverkan på arbetsförhållanden, såsom hälsa, tillräckliga löner och säkerhet i värdekedjan, särskilt för underleverantörer. Negativ Potentiell Likabehandling och lika möjligheter för alla Genom hela Bravidas uppströms värdekedja kan det förekomma olika former av diskriminering. Negativ Potentiell Andra arbetsrelaterade rättigheter Bravidas verksamhet kan bidra till negativa konsekvenser på arbetstagare, inklusive problem relaterade till barnarbete, tvångsarbete, otillräckliga bostäder och begränsningar av den fria rörligheten. Negativ Potentiell FINANSIELL VÄSENTLIGHET Underämne Väsentlig IRO Risk / Möjlighet Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter Bravida har ett stort antal produktleverantörer. Om man inte proaktivt upptäcker potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter i värdekedjan och proaktivt anpassar sig till ny lagstiftning om mänskliga rättigheter, utgör det en risk för bristande efterlevnad och negativt varumärkesrykte. Risk Ja Nej BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 92 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 93 ===== Affärsmodell Genom vår väsentlighetsbedömning och process för att identifiera påverkan, risker och möjligheter har Bravida identifierat följande arbetsrelaterade frågor för vår verksamhet och leverantörskedja; arbets- villkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Dessa frågor är nära kopplade till Bravidas affärs- modell där leverantörssamarbeten utgör en central del av värdeskapandet. Bravidas strategi bygger på långsiktiga och ansvarsfulla relationer där vi säker- ställer att våra leverantörer delar våra värderingar och krav. Samtliga leverantörer ska acceptera Bravidas Supplier Code of Conduct som omfattar krav på mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, jämlikhet och arbetstagarens rättigheter. Efterlevnaden följs upp genom en självskattning av centrala ramavtals- leverantörer. Resultatet klassificeras i tre nivåer (grön, gul och röd) och avvikelser hanteras genom åtgärdsplaner som följs upp av ansvarig inköpare. Om avvikelser inte hanteras enligt plan kan det leda till uppsägning av befintligt avtal. Dessutom genomförs årliga stickprovsrevisioner, baserat på ett slumpmäs- sigt urval, för att verifiera att leverantörernas svar stämmer överens med utfallet. Under 2025 genom- fördes revision av en leverantör. Utfallet blev att två avvikelser identifierades med rekommendation om lämpliga åtgärder. Mål Bravida har 2023 satt upp ett mål där 80 procent av våra avtalsleverantörer ska vara godkända i vår leverantörsbedömning och accepterat vår Supplier Code of Conduct. Målet är utan tidsbegränsning och fastställt av koncernledningen. Policy Bravidas Supplier Code of Conduct, som är i linje med vår interna Code of Conduct, omfattar åtagan- den för att respektera arbetstagarnas mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter i värdekedjan. Leverantörerna måste säkerställa att deras arbets- tagare har föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar. Tvångsarbete och barnarbete är inte tillåtet. Dessutom får arbetstagare inte utsättas för diskriminering eller trakasserier på arbetsplatsen. Leverantörer som samarbetar med Bravida ska också garantera att deras arbetstagare arbetar i en säker och trygg arbetsmiljö. Åtgärder Bravida ställer tydliga krav på avtalsleverantörer gällande deras arbetstagares mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Vi förväntar oss också att leverantörerna vidareförmedlar dessa krav till sina underleverantörer. Kraven kommuniceras genom vår Supplier Code of Conduct, leverantörsbedömningar och revisioner. Dokumentet är publicerad på Bravidas intranät och vår externa hemsida. Våra avtalsleveran- törer ska acceptera att följa vår Supplier Code of Conduct och ska signera den i vår leverantörsbedöm- ning. Bravida arbetar i största möjliga mån med ett styrande inköpsarbetssätt som prioriterar användning av godkända och avtalade leverantörer. Genom pro- cesser, systemstöd och utbildning av medarbetare främjas riskmedvetna inköpsbeslut och minskad användning av icke-avtalade leverantörer. Bravidas visselblåsarfunktion kan användas av arbetstagare i värdekedjan för att meddela Bravida om brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor. Mått 2025 hade 63 (62) procent av våra avtalsleverantörer accepterat Supplier Code of Conduct och var god- kända i genomförd leverantörsbedömning. Metod för insamling av enkäter har uppdaterats under året med syfte att skapa bättre överblick. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 93 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 94 ===== Styrning Både Bravida och våra leverantörer ska agera på ett ansvars- fullt sätt. Bravidas värderingar och Code of Conduct är vår gemensamma kompass för vårt agerande. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 94 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 95 ===== Bravida har som mål att alltid vara en trovärdig och ansvarsfull aktör, en bra affärspartner och marknadsledare inom affärsetik. Vi förväntar oss ett ansvarsfullt beteende, både från varandra och från våra leverantörer. ESRS G1 Ansvarsfullt företagande BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 95 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 96 ===== VÄSENTLIG PÅVERKAN Underämne Väsentlig IRO Positiv/ Negativ Faktisk / potentiell Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Skydd för visselblåsare Om Bravida misslyckas med att skydda medarbetare kan det få negativa konsekvenser för visselblåsarna. Negativ Potentiell Korruption och mutor Förekomst av korruption och misskötsel bland leverantörer och underleverantörer i högriskländer där lagstiftning saknas och regler inte följs. Negativ Potentiell FINANSIELL VÄSENTLIGHET Underämne Väsentlig IRO Risk / Möjlighet Plats i värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Korruption och mutor Risken för anseendeskada och bristande efterlevnad av Bravidas uppförandekod kan öka med striktare lagstiftning om Human rights due diligence och ett ökat intresse för detta område från investerare och andra intressenter. Anseendeskada och bristande efterlevnad kan påverka eventuella framtida investeringar. Risk Skydd för visselblåsare Potentiell ryktesrisk om Bravida inte skyddar visselblåsare, vilket kan påverka eventuella framtida investeringar. Risk Företagskultur Att inte uppfylla kraven i GDPR kan resultera i höga böter och skada varumärket. Risk ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Väsentliga påverkan, risker och möjligheter har identifierats utifrån affärsetiska frågor. För mer information, se sida 56–57 under ESRS 2. Ja Nej BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 96 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 97 ===== G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur Bravida vill uppfattas som ett pålitligt och ansvars- fullt företag. Vi ska vara en god affärspartner och en marknadsledare inom affärsetik. Vi tror på fri och rättvis konkurrens och på att alla beslut ska bygga på affärsmässighet utan personlig vinning för de inblandade. För att säkerställa detta, arbetar vi med en rad förebyggande åtgärder. Bravidas Code of Conduct Bravidas Code of Conduct är det primärt styrande dokument som ger vägledning i hur våra medarbe- tare ska agera ansvarsfullt och fatta korrekta beslut i vardagen i mötet med kunder, affärspartners, underleverantörer och kollegor. För att säkerställa att den efterlevs, arbetar vi med ett antal åtgärder. Bravidas Code of Conduct grundar sig på våra värderingar, gällande lagar, regler och rekommen- dationer och tydliggör varje medarbetares ansvar och åtaganden i etiska frågor. Målet är att bygga långsiktiga, förtroendefulla relationer. Uppförande- koden fastställs av Bravidas styrelse och inkluderar bland annat följande områden: • Främjande av jämställdhet och mångfald • Nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling • Tydlig attestordning som reglerar behörighet att vidta affärshändelser • Antikorruption Bravidas Code of Conduct bygger på de tio princi- perna i FN:s Global Compact. Bravidas koncernled- ning har det yttersta ansvaret för implementeringen av koncernens policyer, inklusive uppförandekod. Innehållet i policyer, utbildning och aktiviteter relaterade till affärsetik utvärderas kontinuerligt i förhållande till Bravidas riskbedömningsprocess, förändringar i lag stiftning, externa intressenters synpunkter med mera. Bravidas Code of Conduct innehåller tydliga hänvisningar till Bravidas nolltolerans mot oetiskt beteende och policyn betonar att alla medarbetare har en skyldighet att rapportera överträdelser – även om det innebär förlorade affärsmöjligheter eller lägre vinst för Bravida. Rapporter om misstänkt oegentlighet hanteras konfidentiellt, effektivt och i enlighet med bolagets värderingar och gällande lagstiftning. Alla rapporterade ärenden som rör potentiell korruption eller mutor utreds under över- inseende av Bravidas chefsjurist för att säkerställa att ärendet hanteras snabbt, oberoende och objek- tivt. Code of Conduct finns att tillgå i båda interna och externa kommunikationskanaler. Utöver Code of Conduct styrs beteenden inom specifika områden av flera andra policydokument, till exempel Arbetsmiljöpolicy, Visselblåsarpolicy, Policy mot trakasserier och kränkande särbe- handling, Informations- och dataskyddspolicy samt Skattepolicy. För att minska risken för mutor, korruption eller annan form av oacceptabel affärsetik via leverantörskedjan kräver Bravida att alla leverantörer följer Bravidas Supplier Code of Conduct för leverantörer. G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer Bravida strävar ständigt efter att effektivisera och optimera sina inköp i syfte att stärka bolagets erbju- dande. Detta görs samtidigt inom ramen för bolagets värderingar som bland annat inkluderar att bolaget ska hålla överenskommelser träffade med affärs- partners inklusive infria avtalade betalningsvillkor, ta ansvar för miljön, samhället och berörda människor. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 97 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 98 ===== Transparens i värdekedjan Bravida har ett stort antal leverantörer och vår målsättning är att de ska följa vår Supplier Code of Conduct. Nedan beskrivs den process som gäller för utvärdering av Bravidas avtalsleverantörer: 1. Supplier Code of Conduct: Alla leverantörer som ingår ett avtal med Bravida skall acceptera och sig- nera vår kod. Supplier Code of Conduct beskriver våra krav och förväntningar på våra leverantörers hållbarhetsarbete kopplat till sociala förhållanden, miljö, klimat och antikorruption. 2. Utvärdering: Samtliga centrala avtalsleveran- törer ska genomföra en självskattning för att visa hur kraven i Supplier Code of Conduct efterlevs i praktiken. Självskattningen består av ett antal frågor kopplade till områdena; mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, miljö samt affärsetik. 3. Bedömning och klassificering: Leverantörens svar från självskattningen bedöms och poängsätts enligt en tregradig skala: • Grön: Leverantören uppfyller Bravidas krav. • Gul: Leverantören uppfyller delvis kraven eller visar förbättringsbehov. • Röd: Leverantören uppfyller inte kraven eller har allvarliga avvikelser. 4. Uppföljning och åtgärdsplan: För leverantörer som klassas som gula eller röda ansvarar respektive inköpare att följa upp resultatet. En åtgärdsplan tas fram tillsammans med leverantören för att hantera identifierade brister inom en angiven tidsram. 5. Revision: För att säkerställa att leverantörens uppgifter/svar i självskattningen är sanningsenliga genomförs årligen stickprovsbaserade revisioner. Syftet är att verifiera att leverantörens svar mot- svarar faktisk efterlevnad. G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Bravida har ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och upptäcka korruption, bedrägeri och mutor. I syfte att förhindra överträdelser av bolagets Code of Conduct föreskriver bolagets attestinstruktion en rad förutsättningar som måste uppfyllas inför varje affärstransaktions genomför- ande. Beloppsbegränsningar tillämpas beroende av transaktionens syfte och ansvariges roll. Alla affärstransaktioner måste också godkännas/under- tecknas av minst två personer. Inom ramen för bolagets affärssystem görs också automatiserade screenings av affärspartners i syfte att säkerställa att dessa inte förekommer i sanktionsregister, är närstående till bolagets anställda m.m. Bravida omfattas av lagstiftning som implemen- terar Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar överträdelser av unionsrätten. Bravida har därför etablerat en visselblåsarfunktion i enlighet med nämnda lagstiftning samt gällande regler om dataskydd. Misstankar kring olagligt beteende eller brott mot Code of Conduct kan också rapporteras via visselblåsarfunktionen. Visselblåsarfunktionen och Bravidas visselblåsarpolicy marknadsförs på alla interna plattformar samt på den externa webbplatsen. Bravidas chefsjurist ansvarar för och övervakar hanteringen av alla ärenden som tas upp via visselblåsarfunktionen för att säkerställa korrekt hantering och att medarbetare inte utsätts för repressalier för att ha rapporterat ett ärende via visselblåsarkanalen. Kanalen säkerställer att vissel- blåsare kan välja att vara helt anonyma. Bravida bedömer att alla tjänstemän har viktiga roller i arbetet med att minska risken för korruption och mutor. Därför måste alla tjänstemän genomgå utbildning avseende risker kopplade till korruption och mutor. Utbildningen är baserad på Bravidas Code of Conduct och omfattar grundläggande regler och riktlinjer inom affärsetik samt typiska riskscenarier. Vidare omfattar utbildningen både internt och externt oetiskt beteende och/eller brottsliga handlingar. För närvarande har 93 procent av alla tjänstemän genomfört den obligatoriska utbildningen. Vanligtvis betraktas alla chefsposi- tioner som ”riskutsatta” och genomgår ytterligare utbildning som en del av introduktionsprocessen. Det med anledning att Bravidas attestordning undertecknas av två linjechefer. Risken för affärs- etiska brister kopplat till korruption, bedrägeri och konkurrensrätten är nära förknippad till lämnande av anbud och ingående av avtal. Därav bedöms dessa funktioner vara riskutsatta. G1-4: Fall av korruption och mutor Det har inte rapporterats några incidenter med korruption, mutor eller brott mot konkurrenslag- stiftning 2025. Bolaget har inte betalt några sank- tionsavgifter och ingen av bolagets anställda har dömts för överträdelser av lagstiftning avseende korruption, bestickning eller mutbrott. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 98 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 99 ===== ESRS INDEX Redovisningskrav Sida Övrig information ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhets- rapporterna 52 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 52 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 62 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 63 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 63 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 63 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 64 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 52-54 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 55 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 57 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 56-57 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 62 Redovisningskrav Sida Övrig information E1 Klimatförändringar ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 63 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimat- förändringarna 69-70 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 67 ESRS 2, IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter 67 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 70 E1-3 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 70 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimat- förändringarna 71 E1-5 Energianvändning och energimix 71-72 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 72-74 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxid- krediter n/a Ej väsentligt E1-8 Intern koldioxidprissättning n/a Ej väsentligt E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter n/a Infasning E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 76 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 77 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 77 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 77 E5-4 Resursinflöden 77 E5-5 Resursutflöden 77 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 99 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 100 ===== Redovisningskrav Sida Övrig information E5-6 Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning n/a Infasning S1 Den egna arbetskraften ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 83 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 84 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående påverkan 85 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsek- venser och kanaler genom vilka de egna med- arbetarna kan uppmärksamma problem 85 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamåls- enlighet 86-87 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 87 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 88 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbets- kraften som inte är anställda n/a Förenklad rapportering i enlighet med ”Quick fix”. Bravida har inte möjlighet att rapportera på medarbetare som inte är anställda. Bravidas mål är att investera i ett HR-system som möjliggör rappor- tering inom 5 år. S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 89 S1-9 Mångfaldsindikatorer 89 S1-10 Tillräckliga löner 89 S1-11 Socialt skydd 90 S1-12 Personer med funktionsnedsättning n/a Denna upplysning är inte tillämplig på grund av regler i den allmänna dataskyddsförordningen GDPR. Vi varken mäter eller samlar in infor- mation om funktionsnedsättningar. S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling n/a Infasning S1-14 Mått för arbetsmiljö 90 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid n/a Infasning Redovisningskrav Sida Övrig information S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 90 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekven- ser relaterade till mänskliga rättigheter 90 S2 Medarbetare i värdekedjan ESRS S2 91-93 Förenklad rapportering i enlighet med ”Quick fix”. G1 Ansvarsfullt företagande ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 96 ESRS 2, GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 35-41, 47-48 Bolagsstyrningsrapport och styrelse G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 97 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 97-98 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 98 G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 98 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet n/a Ej väsentligt G1-6 Betalningspraxis n/a Ej väsentligt ESRS INDEX , forts. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 100 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 101 ===== TILLÄGG B : FÖRTECKNING ÖVER DATAPUNKTER I ÖVERGRIPANDE OCH TEMATISKA STANDARDER SOM HÄRRÖR FRÅN ANNAN EU -LAGSTIFTNING Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referenser i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes förordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/ Icke-väsentligt ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d X X 62 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e X 62 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 X 63 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i X X X Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii X X Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii X X Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv X Icke-väsentligt ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 X 69-70 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g X X n/a ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 X X X 69 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 X 71 ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 X 71 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 X n/a ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 X X X 72 ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 X X X 72 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 X Icke-väsentligt ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 X Icke-väsentligt ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c. X Icke-väsentligt ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energi- effektivitetsklasser punkt 67 c. X Icke-väsentligt ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 X Icke-väsentligt BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 101 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 102 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referenser i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes förordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/ Icke-väsentligt ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 X Icke-väsentligt ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 X Icke-väsentligt ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 X Icke-väsentligt ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 X Icke-väsentligt ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c X Icke-väsentligt ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m³ per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 X Icke-väsentligt ESRS 2- SBM 3- E4 punkt 16 a i X Icke-väsentligt ESRS 2- SBM 3- E4 punkt 16 b X Icke-väsentligt ESRS 2- SBM 3- E4 punkt 16 c X Icke-väsentligt ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/- policyer punkt 24 b X Icke-väsentligt ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c X Icke-väsentligt ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d X Icke-väsentligt ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d X 77 ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 X 77 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f X 83 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g X 83 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 X 84 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande X 84 ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 X n/a ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 X 84 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c X 85 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c X X 90 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e X 90 ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a X X 90 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 102 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 103 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referenser i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes förordningen Referens i EU:s klimatlag Sidhänvisning/ Icke-väsentligt ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b X 90 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a X 90 ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a X X n/a ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barn arbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b X Infasning ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 X 93 ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 X 93 ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 X X 79, 84 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 X Infasning ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 X Infasning+? ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 X Icke-väsentligt ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 X X Icke-väsentligt ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 X Icke-väsentligt ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 X Icke-väsentligt ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 X X Icke-väsentligt ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 X Icke-väsentligt ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b X 98 ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d X 97-98 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a X X 98 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b X 98 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 103 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Bilaga Finansiella rapporter + Övrig information + ===== SIDA 104 ===== Finansiella rapporter BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 104 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 105 ===== Förvaltningsberättelse Koncernen i korthet MSEK, om ej annat anges 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 28 208 29 653 29 423 26 303 21 876 Rörelseresultat 1 668 1 534 1 725 1 696 1 512 Rörelsemarginal, % 5,9 5,2 5,9 6,4 6,9 EBITA 1 668 1 534 1 726 1 697 1 512 EBITA-marginal 5,9 5,2 5,9 6,5 6,9 Resultat efter skatt 1 234 1 065 1 242 1 283 1 138 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 453 1 896 1 417 1 592 1 437 Räntetäckningsgrad, ggr 10,7 8,5 10,0 25,2 29,5 Kassagenerering, % 79 105 73 87 83 Nettoskuldsättning / just. EBITDA, 12 m 1,1 1,0 0,9 0,6 0,5 Orderingång 28 929 27 428 29 355 25 803 24 237 Orderstock 15 325 14 929 17 000 16 881 16 519 Genomsnittligt antal anställda 13 397 13 756 13 833 13 078 11 864 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 105 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 106 ===== Verksamheten Bravida är en av Nordens ledande teknikpartner för el, värme, sanitet, ventilation och andra tekniska funktioner i fastigheter och anläggningar. Bravidas huvudsakliga verksamhet är teknisk service och installation av el, värme & sanitet (vs) och ventilation. Bravida erbjuder även service och installation inom säkerhet, sprinkler, kyla, kraft samt tjänster inom fastig- hetsautomation, teknisk Facility Management, avbrottsfri kraftförsörjning och projektledning. Inom energilösningar för samhällets omställning erbjuds bland annat elbilsladdning, Energy Manage ment, GreenHub fossilfri service och sol- paneler. Bravida erbjuder helhetslösningar inom våra olika områden då vi verkar över hela processen – från rådgivning och projektledning till installation och service. Verksamheten är organiserad i fyra länder, Sverige, Norge, Danmark och Finland och finns på drygt ett 200-tal orter. Koncernens huvud kontor är placerat i Stockholm med gemensamma centrala stödfunktioner inom ekonomi och finans, förvärv, HR, inköp, IT, juridik, kommunikation samt verksamhetsutveckling. Installation innebär ny- och ombyggnation av tekniska system i fastigheter, anläggningar och infrastruktur. Bravida samordnar tekniker och montörer från våra teknikområden och ger kunden tillgång till en partner som framgångsrikt kan koordinera och ta ett ansvar för helheten. Service omfattar uppdrag för drift och underhåll samt mindre ombyggnadsarbeten av tekniska installationer. Väsentliga händelser under året • Den svaga byggkonjunkturen har påverkat nettoomsätt- ningen i Sverige, Norge och Finland negativt. • EBITA och EBITA-marginalen förbättrades genom framför allt en ökning av lönsamheten i Danmark. EBITA-margina- len uppgick till 5,9 (5,2) procent. • Sjukfrånvaro på grund av arbetsskador minskade L TIFR 4,9 (5,9). • Andelen eldrivna fordon ökar och våra utsläpp från fordonsflottan minskade med drygt 20 procent. Verksamheten under året Nettoomsättningen minskade med 5 procent varav -5 pro- cent organiskt och 2 procent genom förvärv samt -2 procent genom valutaförändringar. Nettoomsättningen ökade i Danmark samtidigt som den minskade i övriga länder. Nettoomsättningen minskade med 6 procent i installations- verksamheten och med 4 procent i serviceverksamheten. EBITA-resultatet uppgick till 1 668 (1 534) MSEK och EBITA-marginalen ökade och uppgick till 5,9 (5,2) procent. Ökningen av EBITA är hänförbar till Danmark, medan övriga länder rapporterade en minskad EBITA. EBITA-marginalen ökade i Danmark och Norge men minskade i Sverige och Finland. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 453 (1 896) MSEK. Förändringen av rörelsekapitalet uppgick till -359 (34) MSEK. Den negativa utvecklingen av rörelsekapitalet förklaras i huvudsak av förändringar i nettot mellan avtalstillgångar samt avtalsskulder och även av minskade leverantörsskulder. Kassagenereringen minskade och uppgick till 79 (105) procent. Nettoskuldsättningen var fortsatt låg och uppgick till 1,1 gånger EBITDA. Under 2025 fortsatte arbetet med utbildning inom Code of Conduct, mot bakgrund av att det framkommit att en av våra avdelningar agerat både oetiskt och olagligt under 2024. Det har gjorts framsteg inom hållbarhetsområdet där sjukfrånvaron på grund av arbetsskador minskade under året och L TIFR minskade med 17 procent. Konverteringen av Bravidas fordonspark till fossilfria fordon fortsätter och andel eldrivna fordon uppgår till 45 procent av den totala fordons- flottan. Under året har utsläpp från fordonsflottan minskat med drygt 20 procent. Under året har 4 förvärv med en omsättning på cirka 454 MSEK genomförts. Styrelsen och verkställande direktören för Bravida Holding AB (publ), organisationsnummer 556891-5390 med säte i Stockholm, upprättar härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. Nettoomsättning och EBITA-marginal Nettoomsättning per kvartal Nettoomsättning EBITA-marginal 2021 2022 2023 2024 2025 /uni0030 /uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0033/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0032/uni0035/uni0032/uni0030/uni0032/uni0034/uni0032/uni0030/uni0032/uni0033/uni0032/uni0030/uni0032/uni0032/uni0032/uni0030/uni0032/uni0031 /uni004D/uni0053/uni0045/uni004B /uni0025 /uni0030 /uni0031/uni002C/uni0035 /uni0033/uni002C/uni0030 /uni0034/uni002C/uni0035 /uni0036/uni002C/uni0030 /uni0037/uni002C /uni0035 /uni0039/uni002C/uni0030 /uni0030 /uni0032/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0034/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0036/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0038/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni004B/uni0076/uni0034/uni004B/uni0076/uni0033/uni004B/uni0076/uni0032/uni004B/uni0076/uni0031 /uni004D/uni0053/uni0045/uni004B BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 106 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 107 ===== Nettoomsättning Nettoomsättningen minskade med 5 procent och uppgick till 28 208 (29 653) MSEK. Den organiska tillväxten var negativ och uppgick till cirka -5 procent, förvärv ökade nettoomsätt- ningen med cirka 2 procent och valutaeffekter påverkade negativt med cirka -2 procent. Nettoomsättningen ökade i Danmark medan den minskade i de övriga länderna. Netto- omsättningen minskade med 6 procent i installationsverk- samheten och med 4 procent i serviceverksamheten i jäm- förelse med föregående år. Serviceverksamheten uppgick till 49 (48) procent av den totala nettoomsättningen. Resultat Rörelseresultatet uppgick till 1 668 (1 534) MSEK. EBITA ökade med 9 procent och uppgick till 1 668 (1 534) MSEK. EBITA ökade i Danmark medan den minskade i övriga länder. EBITA-marginalen förbättrades och uppgick till 5,9 (5,2) procent. EBITA-marginalen ökade i Norge och Danmark men minskade i Sverige och Finland. Avskrivningar Avskrivningar uppgick till -633 (-633) MSEK varav -564 (-563) MSEK avser avskrivningar på nyttjanderättstillgångar. Finansnetto Finansnettot uppgick till -109 (-168) MSEK, varav räntekost- nader avseende extern finansiering -95 (-112) MSEK. Resul- tatet efter finansiella poster uppgick till 1 559 (1 366) MSEK. Resultat efter skatt Resultat före skatt uppgick till 1 559 (1 366) MSEK. Skatte- kostnaden uppgick till -325 (-301) MSEK. Årets resultat efter skatt uppgick till 1 234 (1 065) MSEK. Resultat per aktie Årets resultat, hänförligt till innehavare av aktier i moder- bolaget, uppgick till 1 231 (1 056) MSEK, vilket motsvarar 6,02 (5,17) SEK per aktie före utspädning. Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 6,01 (5,16) SEK. Orderingång och orderstock Orderingången ökade med 5 procent och uppgick till 28 929 (27 428) MSEK. Orderingången ökade i Sverige, Danmark och Finland. Orderstocken, vilken endast innehåller installations- projekt, ökade under året med 396 MSEK och uppgick till 15 325 (14 929) MSEK. Förvärv Under året har Bravida genomfört fyra förvärv, samtliga i linje med Bravidas strategi för tillväxt inom prioriterade marknader och teknikområden. Två förvärv har genomförts i Sverige och ett i Finland och Norge. Den sammanlagda årsomsättningen för de genomförda förvärven beräknas till cirka 454 MSEK. För ytterligare information om förvärven se not 4. EBITA per kvartal Orderingång och orderstock Orderingång Orderstock /uni0030 /uni0031/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0030 /uni0033/uni0030/uni0030 /uni0034/uni0030/uni0030 /uni0035/uni0030/uni0030 /uni0036/uni0030/uni0030 /uni0037/uni0030/uni0030 /uni0038/uni0030/uni0030 /uni004B/uni0076/uni0034/uni004B/uni0076/uni0033/uni004B/uni0076/uni0032/uni004B/uni0076/uni0031 /uni004D/uni0053/uni0045/uni004B /uni0030 /uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0033/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0033/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0032/uni0035/uni0032/uni0030/uni0032/uni0034/uni0032/uni0030/uni0032/uni0033/uni0032/uni0030/uni0032/uni0032/uni0032/uni0030/uni0032/uni0031 /uni004D/uni0053/uni0045/uni004B 2021 2022 2023 2024 2025 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 107 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 108 ===== Kassaflöde och investeringar Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 453 (1 896) MSEK. Förändringen av rörelsekapitalet uppgick till -359 (34) MSEK. Den negativa utvecklingen av rörelse- kapitalet förklaras i huvudsak av förändringar i nettot mellan avtalstillgångar och avtalsskulder samt av minskade leveran- törsskulder och övriga kortfristiga skulder. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -400 (-593) MSEK, varav utbetalning avseende förvärv av dotterbolag och verksamheter minskade och uppgick till -244 (-540) MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -930 (-1 411) MSEK, varav utdelning -767 (-714) MSEK. Årets kassaflöde uppgick till 123 (-108) MSEK. Kassaflöde 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 453 1 896 Kassaflöde från investerings verksamheten -400 -593 Kassaflöde från finansierings verksamheten -930 -1 411 Årets kassaflöde 123 -108 Finansiell ställning Nettoskuldsättningen uppgick till -2 637 (-2 192) MSEK, vilket innebar en kapitalstruktur (nettoskuld/ EBITDA) på 1,1 (1,0). Koncernens likvida medel uppgick till 956 (909) MSEK. De räntebärande skulderna uppgick till -3 593 (-3 100) MSEK, varav företagscertifikat 1 383 (1 115) MSEK och leasing -1 460 (-1 485) MSEK. Den totala kreditramen uppgick till 2 500 (2 500) MSEK, varav 2 500 (2 500) MSEK var outnyttjat den 31 december. Vid utgången av året uppgick det egna kapitalet till 9 127 (8 828) MSEK. Soliditeten uppgick till 38,9 (37 ,0) procent. Medarbetare Det genomsnittliga antalet medarbetare per den 31 december uppgick till 13 397 (13 756), en minskning med 2,6 procent vilket förklaras av anpassning av organisationen utifrån aktu- ella marknadsförutsättningar. För ytterligare uppgifter om medarbetare se not 5. Genomsnittligt antal anställda i förhållande till nettoomsättningen Nettoomsättning, MSEK Genomsnittligt antal anställda /uni004D/uni0053/uni0045/uni004B /uni0030 /uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0031/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0035/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0033/uni0030/uni0020/uni0030/uni0030/uni0030 /uni0032/uni0030/uni0032/uni0035/uni0032/uni0030/uni0032/uni0034/uni0032/uni0030/uni0032/uni0033/uni0032/uni0030/uni0032/uni0032/uni0032/uni0030/uni0032/uni0031 Geografiska marknader Verksamheten i Sverige Nettoomsättningen minskade med 5 procent och uppgick till 13 373 (14 118) MSEK. Nettoomsättningen i serviceverk- samheten minskade med 8 procent och med 3 procent i installationsverksamheten. Andelen service uppgick till 47 (49) procent av den totala nettoomsättningen. Den organiska tillväxten uppgick till -8 procent och förvärv ökade nettoomsättningen med 3 procent. EBITA minskade med 7 procent och uppgick till 891 (954) MSEK. EBITA marginalen minskade och uppgick till 6,7 (6,8) procent. Orderingången ökade med 1 procent och uppgick till 12 913 (12 761) MSEK. Orderstocken vid utgången av året var 6 procent lägre än föregående år och uppgick till 7 680 (8 141) MSEK. Sverige 2025 2024 Nettoomsättning 13 373 14 118 EBITA 891 954 EBITA-marginal i % 6,7 6,8 Orderingång 12 913 12 761 Orderstock 7 680 8 141 Genomsnittligt antal medarbetare 5 869 6 243 Verksamheten i Danmark Nettoomsättningen ökade med 5 procent och uppgick till 7 339 (6 993) MSEK. Nettoomsättningen inom service- och installationsverksamheten ökade med 7 respektive 3 procent. Andelen service uppgick till 47 (46) procent av den totala nettoomsättningen. Den organiska tillväxten uppgick till 8 procent och valutaeffekter påverkade med -3 procent. EBITA ökade med 278 MSEK och uppgick till 370 (92) MSEK och EBITA-marginalen förbättrades betydligt och uppgick till 5,0 (1,3) procent. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av förbättrad lönsamhet inom både installations- och serviceverksamheten. Orderingången ökade med 13 procent och uppgick till 8 117 (7 165) MSEK. Orderstocken vid utgånget av året var 13 procent högre än föregående år och uppgick till 4 465 (3 938) MSEK. Danmark 2025 2024 Nettoomsättning 7 339 6 993 EBITA 370 92 EBITA-marginal i % 5,0 1,3 Orderingång 8 117 7 165 Orderstock 4 465 3 938 Genomsnittligt antal medarbetare 2 993 2 828 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 108 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 109 ===== Verksamheten i Norge Nettoomsättningen minskade med 13 procent och uppgick till 5 412 (6 198) MSEK. Nettoomsättningen inom installations- verksamheten minskade med 21 procent, vilket förklaras av en hög produktion i några stora projekt under 2024. Netto- omsättningen inom serviceverksamheten minskade med 6 procent. Andelen service uppgick till 61 (56) procent av den totala nettoomsättningen. Den organiska tillväxten uppgick till -9 procent och valutaförändringar påverkade med -4 procent. EBITA minskade med 10 procent och upp- gick till 334 (369) MSEK. EBITA-marginalen ökade och upp- gick till 6,2 (5,9) procent. Orderingången minskade under året med 3 procent till 5 501 (5 655) MSEK. Orderstocken vid utgången av året var 1 procent högre än föregående år och uppgick till 1 991 (1 978) MSEK. Norge 2025 2024 Nettoomsättning 5 412 6 198 EBITA 334 369 EBITA-marginal i % 6,2 5,9 Orderingång 5 501 5 655 Orderstock 1 991 1 978 Genomsnittligt antal medarbetare 3 349 3 510 Verksamheten i Finland Nettoomsättningen minskade med 9 procent och uppgick till 2 264 (2 489) MSEK. Nettoomsättningen minskade med 11 procent inom installationsverksamheten och med 4 procent inom serviceverksamheten. Andelen service uppgick till 31 (30) procent av den totala nettoomsättningen. Den organiska tillväxten uppgick till -14 procent, förvärv ökade nettoomsätt- ningen med 8 procent och valutaeffekter påverkade med -3 procent. EBITA minskade med 57 procent och uppgick till 48 (111) MSEK. EBITA-marginalen uppgick till 2,1 (4,5) procent. Det försämrade resultatet förklaras av projektnedskrivningar i installationsverksamheten och den lägre omsättningen. Orderingången ökade med 29 procent och uppgick till 2 577 (1 991) MSEK. Orderstocken vid utgången av året var 36 procent högre än föregående år och uppgick till 1 188 (872) MSEK. Finland 2025 2024 Nettoomsättning 2 264 2 489 EBITA 48 111 EBITA-marginal i % 2,1 4,5 Orderingång 2 577 1 991 Orderstock 1 188 872 Genomsnittligt antal medarbetare 980 948 Väsentliga tvister I Danmark föreligger det en tvist mot en offentlig kund och därtill en stor oreglerad fordring. Tvisten avseende fordringen kommer att avgöras i skiljedom 2028. Ledningens bedöm- ning, med stöd av inkopplade advokater, är att detta kommer att ta tid men att det inte kommer att få någon väsentlig resultatpåverkan. I Norge föreligger en tvist mot Stavanger universitets- sjukhus. Förhandlingar i rätten är avslutad i december 2025 och domstolen kommer meddela domslut i slutet av andra kvartalet 2026. Inte heller här bedömer ledningen någon väsentlig resultatpåverkan. I Sverige har Sernekes konkursbo framställt krav på återvinning av betalningar. Ledningens bedömning, med stöd av inkopplade advokater, är att framställda krav saknar grund. Några övriga väsentliga tvister förelåg inte vid boksluts- tillfället. Rättsprocesser och tvister är svåra att förutse utgången av. Faktiskt utfall kan komma att avvika från de bedömningar som gjorts. Framtidsutsikter Bravida bedömer att efterfrågan på service fortsatt kommer att vara stabil. Installationsvolymen kommer kortsiktigt att påverkas av de marknadsutmaningar som var under 2025, även om det kan variera lokalt. Installationsvolymen bedöms successivt att förbättras och gynnas av en bättre byggkon- junktur, den lägre räntenivån och behov av renoveringar, energieffektiviseringar och i viss mån nybyggnation av hus. Efterfrågan på installationsprojekt inom infrastruktur, industri, försvarsanläggningar och samhällsbyggnation är fortsatt stabil. Andra marknadsdrivare är den pågående elektrifieringen och digitaliseringen i samhället som till exem- pel automation i fastigheter där Bravida satsat stort och stärkt vår marknadsposition i Norden de senaste åren. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare De nuvarande gällande riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs på årsstämman 2024, vilka var oförändrade från tidigare antagna. Riktlinjer omfattar bola- gets verkställande direktör och andra personer i bolagsled- ningen. Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör kon- cernledningen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersätt- ningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2024. Med anledning av att styrelsen till årsstämman 2026 föreslår att ett hållbarhetsmål inkluderas i bolagets långsik- tiga aktierelaterade incitamentsprogram kommer styrelsen föreslå att denna förändring också återspeglas i förslag till uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare att antas av årsstämman 2026. Detta tillägg i riktlin- jerna kommer återfinnas i stycke avseende riktlinjernas främjandet av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Ny lydelse - Som prestationsmål i samtliga program tillämpas koncernens resultat (EBITA) för det tredje kalenderåret efter programmets antagande, samt ESG-mål på koncernnivå. I övrigt föreslås inte några ändringar i sedan tidigare antagna och gällande riktlinjer. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Ledamöterna i Bravidas styrelse uppbär endast arvode som beslutas av bolagsstämman, varför dessa riktlinjer inte inkluderar styrelsens ledamöter. Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, lång siktiga intressen och hållbarhet En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklu- sive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bola- get kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. I bolaget har inrättats långsiktiga aktierelaterade incita- mentsprogram. De har beslutats av bolagsstämman och BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 109 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 110 ===== omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Av samma skäl omfat- tas inte heller det långsiktiga aktierelaterade incitamentspro- gram som styrelsen föreslagit att årsstämman 2024 ska anta. Det föreslagna programmet motsvarar i allt väsentligt befint- liga program. Programmen omfattar koncernledningen, regionchefer, avdelningschefer, övriga stabspersoner och andra identifierade nyckelpersoner i bolaget. Det presta- tionskrav som används för att bedöma utfallet av program- men har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets långsiktiga värdeskapande. Som prestationsmål i samtliga program tillämpas koncernens resultat (EBITA) för det tredje kalenderåret efter programmets antagande. Alla deltagare har således samma prestationsmål. Programmen uppställer vidare krav på egen investering och flerårig inne- havstid. För mer information om dessa program, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, se not 5. Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Formerna av ersättning m.m. Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontant ersätt- ning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolags stämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontant- ersättning ska kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen till verkställande direktören får uppgå till högst 125 procent av den fasta årliga kontantlönen. Den rörliga kontantersättningen till övriga ledande befatt- ningshavare varierar beroende på befattning men får uppgå till högst 200 procent av den fasta årliga kontantlönen. För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande. För övriga ledande befattningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontant- ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige har rätt till pensionsförmåner motsvarande mellan 28–35 procent av respektive persons årliga fasta kontantlön, eller i enlighet med tillämplig tjänstepensionsplan. För ledande befattnings- havare som är bosatta utanför Sverige ska bolaget efter- sträva att tillämpa likvärdiga pensionsförmåner som de som tillämpas för ledande befattningshavare som är bosatta i Sverige, dock att variationer som motiveras av lokala för- hållanden får förekomma. I sådana fall ska dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt tillgodoses. Andra förmåner får innefatta bland annat livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 procent av den fasta årliga kontantlönen. En specifikation över löner och andra ersättningar avse- ende styrelse, verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare finns i not 5. På www.bravida.se återfinns även de utvärderingar och redogörelser som ska redovisas i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Upphörande av anställning Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för ett år. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägnings- tiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. Kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning m.m. Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förut- bestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska huvudsak- ligen vara baserade på resultat (EBITA), förvärvsaktivitet och individuella mål. Denna modell syftar till att förbättra rörelseresultatet och skapa en lönsam tillväxt och främjar således bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersätt- ning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontant- ersättning till övriga befattningshavare ansvarar verkstäl- lande direktören för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. Lön och anställningsvillkor för anställda Vidberedningen av styrelsens förslag till dessa ersättnings- riktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskot- tets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Sty- relsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsled- ningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelate- rade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen ffår besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsik- tiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säker- ställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 110 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 111 ===== Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sidorna 35–41. Styrelsearbete Bravida Holding AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till tio styrelseledamöter med högst fem supple- anter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolags- stämma. Bravidas chefsjurist är styrelsens sekreterare. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men är föredra- gande vid styrelsens sammanträden. Styrelsen ansvarar för bolagets och koncernens organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagsledningen. Under verksamhetsåret har styrelsen haft tolv styrelsemöten, varav ett konstituerande styrelsemöte. Sammanträdena har bland annat behandlat strategiska frågor, uppföljning av affärsverksamheten inklusive affärs- plan, en utökad intern kontroll, riskhantering, förvärv, finansiella rapporter, års- och hållbarhetsredovisning samt därtill relaterade rapporter. Styrelsen har under året även följt upp bolagets strategi kopplat till snabbt ändrade marknadsförutsättningar. Styrelsen har revisionsutskott och ersättningsutskott. Revisionsutskottet har i uppgift att bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete för att kvalitetssäkra företagets finansiella rapportering och för att hålla en löpande dialog med bolagets revisorer. Ersättningsutskottet har i uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Ytterligare information om bolagets styrning, styrelsens sammansätt- ning och den interna kontrollen framgår av bolagsstyrningsrapporten. Nomineringsarbete Valberedningen inför årsstämman 2026 har följande sam- mansättning: Sussi Kvart från Handelsbanken Fonder (ord- förande), Patrik Jönsson SEB Funds AB, Joachim Spetz Swedbank Robur och Fredrik Arp (adjungerad), styrelse- ordförande i Bravida Holding AB. Ingen ersättning har utgått för arbetet i valberedningen. Valberedningens förslag, redo- görelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2026 samt kompletterande information om föreslagna styrelse- ledamöter offentliggörs i samband med kallelsen och pre- senteras på årsstämman 2026. På www.bravida.se kommer samtliga dokument inför årsstämman att finnas. Moderbolaget Bravida Holding AB:s nettoomsättning uppgick under året till 263 (264) MSEK. Omsättningen är till 100 procent koncern- internt. Rörelseresultatet uppgick till -90 (-79) MSEK. Resultat efter finansnetto uppgick till -198 (-237) MSEK. De likvida medlen uppgick till 683 (646) MSEK. Det egna kapitalet uppgick vid utgången av året till 2 829 (3 350) MSEK. Bravida-aktien Bravida Holding AB:s stamaktie är noterad på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. De fem största aktieägarna var Handelsbanken Fonder, SEB Fonder, Swedbank Robur Fonder, Fjärde AP-fonden och Mawer Investment Manage- ment. Börskursen för stamaktien den 30 december var 89,75 SEK, vilket motsvarade ett börsvärde på 18 361 MSEK beräk- nat på antal stamaktier. Totalavkastningen den senaste 12-månadersperioden uppgick till 16,7 procent. Aktiekapitalet uppgår till 4 MSEK fördelade på 206 356 598 aktier varav 204 578 271 stamaktier och 1 778 327 C-aktier, som innehas av Bravida Holding AB. Stamaktien har en röst och berättigar till vinstutdelning, C-aktien har en tiondels röst och berättigar inte till vinstutdelning. Bolaget har, utöver kreditavtalen, inte kännedom om några avtal av väsentlig betydelse som kommer att träda i kraft, ändras eller bli ogiltiga om ägarmajoriteten i bolaget föränd- ras på grund av ett uppköpsbud. Inte heller finns det några avtal mellan bolaget och styrelseledamöterna som medger kompen sation om sådana personer avgår, sägs upp utan rimlig grund, eller sägs upp på grund av ett uppköpsbud på deras aktier i bolaget. Väsentliga händelser efter balansdagen • Bravidas tre divisioner i Sverige; Nord, Mitt och Syd fusio- neras till en samlad Sverigeorganisation. Syftet är att stärka fokus på styrning, driva effektivitet och lönsamhet samt en förbättrad möjlighet för enhetlig leverans på Bravidas alla marknader. Lars Täuber har utsetts till chef för den svenska organisationen, han har tidigare lett Division Mitt och Division Syd. I samband med ändringen har divisionschefen för Division Nord, Thommy Lundmark gått i pension och lämnat Bravida. Ändringen har trätt i kraft per den 1 januari 2026. • Avtal om avyttring av dotterbolaget ABEKA El och Kraft- anläggningar AB har tecknats med Vidia Climate Fund I som blir ny ägare under första halvåret 2026. ABEKA omsatte under 2025 cirka 472 MSEK och EBITA uppgick till cirka 36 MSEK. • Med stöd av bemyndigande från årsstämman den 29 april 2025 har Bravidas styrelse den 12 februari beslutat att öka aktiekapitalet med 15 400 kronor genom en riktad kontant- emission av 770 000 C-aktier. Syftet med emissionen och återköpet är att säkerställa leverans av stamaktier till anställda inom koncernen som deltar i det prestations- baserade incitamentsprogram, L TIP 2025, som antogs på årsstämman den 29 april 2025. • Inför årsstämman den 28 april 2026, föreslår valbered- ningen för Bravida Holding omval av Fredrik Arp, Cecilia Daun Wennborg, Jan Johansson, Tero Kiviniemi och Karin Stålhandske. Valberedningen föreslår vidare nyval av Anette Frumerie och Åsa Landén Ericsson. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att moderbolagets fria egna kapital om 2 825 240 713 kronor disponeras enligt följande: Till aktieägarna utdelas 3,80 kronor per stamaktie 777 341 311¹ Balanseras i ny räkning 2 047 899 402 Summa 2 825 240 713 1 Bolagets innehav av egna stamaktier uppgår till 14 768 stycken, vilket reducerat det totala utdelningsbeloppet med 56 118 kronor. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hän- visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Årsstämma Årsstämman för Bravida Holding AB (publ) äger rum den 28 april 2026. Kallelse till årsstämman 2026 finns tillgänglig på www.bravida.se. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 111 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 112 ===== Koncernens resultaträkning MSEK NOT 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 Nettoomsättning 2, 3 28 208 29 653 Kostnader för produktion -23 914 -25 362 Bruttoresultat 4 295 4 290 Administrations- och försäljningskostnader -2 627 -2 757 Rörelseresultat 3, 5, 6, 7 , 28 1 668 1 534 Finansiella intäkter 74 44 Finansiella kostnader -182 -212 Finansnetto 8 -109 -168 Resultat före skatt 1 559 1 366 Skatt på årets resultat 9 -325 -301 Årets resultat 1 234 1 065 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 1 231 1 056 Innehav utan bestämmande inflytande 3 9 Årets resultat 1 234 1 065 Resultat per aktie före utspädning, SEK 10 6,02 5,17 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 10 6,01 5,16 Koncernens rapport över totalresultat MSEK NOT 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 Årets resultat 1 234 1 065 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 20 -250 23 Poster som inte kan omföras till årets resultat Omvärdering av förmånsbestämda pensioner 53 216 Skatt hänförligt till omvärdering pensioner -11 -45 Årets övrigt totalresultat -208 194 Årets totalresultat 1 027 1 259 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 1 024 1 250 Innehav utan bestämmande inflytande 3 9 Årets totalresultat 1 027 1 259 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 112 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 113 ===== Koncernens balansräkning MSEK NOT 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 11 11 311 11 406 Nyttjanderättstillgångar 12 1 414 1 447 Materiella anläggningstillgångar 13 448 378 Andelar i intresseföretag 14 16 18 Pensionstillgångar 15 9 12 Långfristiga värdepappersinnehav 16 22 20 Långfristiga fordringar 17 20 22 Uppskjutna skattefordringar 9 6 10 Summa anläggningstillgångar 13 245 13 313 Varulager 252 263 Aktuella skattefordringar 182 128 Kundfordringar 25 5 771 5 834 Avtalstillgångar 18 2 310 2 944 Övriga fordringar 19 427 476 Likvida medel 956 909 Tillgångar som innehas för försäljning 4 318 – Summa omsättningstillgångar 10 215 10 554 SUMMA TILLGÅNGAR 24 23 460 23 867 MSEK NOT 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL 20 Aktiekapital 4 4 Övrigt tillskjutet kapital 3 518 3 518 Reserver -204 46 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 5 797 5 232 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 9 115 8 799 Innehav utan bestämmande inflytande 12 29 Summa eget kapital 9 127 8 828 SKULDER Långfristiga räntebärande skulder 21 750 – Leasingskuld 21, 26 944 980 Långfristiga ej räntebärande skulder 10 152 Avsättningar till pensioner 15 210 244 Övriga avsättningar 22 96 100 Uppskjutna skatteskulder 9 584 667 Summa långfristiga skulder 2 595 2 143 Kortfristiga räntebärande skulder 21 1 383 1 615 Leasingskuld 21, 26 515 505 Leverantörsskulder 2 475 2 559 Skatteskulder 219 145 Avtals- och liknande skulder 18 3 174 4 103 Övriga skulder 23 3 320 3 521 Avsättningar 22 499 448 Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning 4 152 – Summa kortfristiga skulder 11 738 12 896 Summa skulder 24 14 332 15 039 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 23 460 23 867 För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27 . BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 113 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 114 ===== Koncernens förändring av eget kapital 2024 MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Innehav utan bestäm- mande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 4 3 518 23 4 685 37 8 267 Årets resultat – – – 1 056 9 1 065 Årets övrigt totalresultat – – 23 171 – 194 Summa årets totalresultat – – 23 1 227 9 1 259 Utdelning – – – -714 – -714 Nyemission av C-aktier 0 – – – – 0 Återköp av C-aktier – – – 0 – 0 Ändring av innehav utan bestämmande inflytande – – – 18 -18 – Aktieincitamentsprogram – – – 17 – 17 Utgående eget kapital 2024-12-31 4 3 518 46 5 232 29 8 828 2025 Ingående eget kapital 2025-01-01 4 3 518 46 5 232 29 8 828 Årets resultat – – – 1 231 3 1 234 Årets övrigt totalresultat – – -250 42 – -208 Summa årets totalresultat – – -250 1 273 3 1 027 Utdelning – – – -767 – -767 Ändring av innehav utan bestämmande inflytande – – – 20 -20 – Nyttjande av innehav utan bestämmande inflytande säljoption – – – 17 – 17 Aktieincitamentsprogram – – – 22 – 22 Utgående eget kapital 2025-12-31 4 3 518 -204 5 797 12 9 127 I not 20 framgår det ytterligare information om eget kapital. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 114 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 115 ===== Kassaflödesanalys för koncernen MSEK NOT 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt 1 559 1 366 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 30 667 753 Betald skatt -415 -257 Delsumma före förändringar av rörelsekapital 1 811 1 862 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 7 24 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 251 935 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -616 -925 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 453 1 896 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av dotterföretag 4, 29 -244 -510 Förvärv av inkråm 4 – -30 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 13 -156 -54 Kassaflöde från investeringsverksamheten -400 -593 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 21, 30 2 785 1 500 Amortering av låneskulder 30 -2 267 -1 648 Amortering leasingskuld -556 -548 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande -125 – Utbetald utdelning -767 -714 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -930 -1 411 Årets kassaflöde 123 -108 Likvida medel vid årets början 909 1 046 Kursdifferens i likvida medel -76 -30 Likvida medel vid årets slut 956 909 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 115 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 116 ===== Moderbolagets resultaträkning MSEK NOT 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 Nettoomsättning 263 264 Administrations- och försäljningskostnader 5, 6, 7 -354 -343 Rörelseresultat -90 -79 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 62 72 Räntekostnader och liknande resultatposter -169 -229 Finansnetto 8 -107 -157 Resultat efter finansiella poster -198 -237 Bokslutsdispositioner Avsatt till periodiseringsfond -100 -70 Koncernbidrag 589 765 Resultat före skatt 291 459 Skatt 9, 28 -68 -111 Årets resultat¹ 224 348 1 Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat. BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 116 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 117 ===== Moderbolagets balansräkning BELOPP I MSEK NOT 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 29 7 341 7 341 Långfristiga fordringar 17 2 2 Uppskjutna skattefordringar 1 1 Summa anläggningstillgångar 7 344 7 344 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 28 3 502 2 907 Aktuella skattefordringar 82 38 Övriga fordringar 19 10 9 Kassa och bank 683 646 Summa omsättningstillgångar 4 277 3 601 SUMMA TILLGÅNGAR 24 11 622 10 945 BELOPP I MSEK NOT 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 20 Bundet eget kapital Aktiekapital 4 4 Summa bundet eget kapital 4 4 Fritt eget kapital Överkursfond 3 518 3 518 Balanserad vinst -917 -520 Årets resultat 224 348 Summa fritt eget kapital 2 825 3 346 Summa eget kapital 2 829 3 350 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder 872 772 Avsättningar Avsättningar för pensioner 15 7 6 Övriga avsättningar 3 – Summa avsättningar 10 6 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 21 750 – Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 1 383 1 615 Leverantörsskulder 3 4 Skulder till koncernföretag 28 5 723 5 157 Övriga skulder 23 49 40 Summa kortfristiga skulder 24 7 160 6 817 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 11 622 10 945 För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27 . BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 117 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 118 ===== Moderbolagets förändring av eget kapital 2024 Fritt eget kapital MSEK Aktiekapital Överkursfond Balanserad vinst Årets resultat Summa Ingående eget kapital 2024-01-01 4 3 518 -153 331 3 699 Årets resultat – – – 348 348 Vinstdisposition – – 331 -331 – Utdelning – – -714 – -714 Nyemission av C-aktier 0 – – – 0 Återköp av C-aktier – – 0 – 0 Aktieincitamentsprogram – – 17 – 17 Utgående eget kapital 2024-12-31 4 3 518 -520 348 3 350 2025 Ingående eget kapital 2025-01-01 4 3 518 -520 348 3 350 Årets resultat - - - 224 224 Vinstdisposition - - 348 -348 - Utdelning - - -767 - -767 Aktieincitamentsprogram - - 22 - 22 Utgående eget kapital 2025-12-31 4 3 518 -917 224 2 829 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 118 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 119 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK NOT 2025-01-01 -2025-12-31 2024-01-01 -2024-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster -198 –237 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 30 26 18 Betald skatt -160 -108 Delsumma före förändring av rörelsekapital -332 -327 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -73 391 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 101 -6 Kassaflöde från den löpande verksamheten -304 58 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av finansiella anläggningstillgångar – – Kassaflöde från investeringsverksamheten – – FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 21, 30 2 785 1 500 Amortering av låneskulder 21 -2 267 -1 648 Betald utdelning -767 -714 Utbetalda koncernbidrag – -5 Erhållna koncernbidrag 589 770 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 340 -97 Årets kassaflöde 37 -39 Likvida medel vid årets början 646 686 Likvida medel vid årets slut 683 646 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 119 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 120 ===== Noter 1 Väsentliga redovisningsprinciper m.m. 121 2 Intäkternas fördelning 126 3 Segmentsrapportering 127 4 Förvärv av rörelse och tillgångar som innehas för försäljning 128 5 Anställda och personalkostnader 130 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 134 7 Rörelsens kostnader per kostnadsslag 134 8 Finansnetto 134 9 Skatter 135 10 Resultat per aktie 137 11 Immateriella anläggningstillgångar 138 12 Nyttjanderättstillgångar 139 13 Materiella anläggningstillgångar 139 14 Andelar i intresseföretag 140 15 Pensionstillgångar och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 140 16 Andra långfristiga värdepappers innehav 142 17 Långfristiga fordringar 142 18 Avtalstillgångar och avtals- och likande skulder 142 19 Övriga fordringar 142 20 Eget kapital 143 21 Räntebärande skulder 144 22 Avsättningar 145 23 Övriga skulder 146 24 Värdering av finansiella tillgångar och skulder 146 25 Finansiella risker och finanspolicy 149 26 Leasing 151 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 152 28 Transaktioner med närstående 152 29 Andelar i koncernföretag 153 30 Rapport över kassaflöden 154 31 Händelser efter balansdagen 154 120 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 121 ===== Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper m.m. Generellt Bravida Holding AB, organisationsnummer 556891-5390, är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Mikrofonvägen 28, 126 81 Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm på listan Large Cap. I denna rapport benämns Bravidakoncernen som Bravida eller koncernen och moderbolaget Bravida Holding AB i sitt fulla namn eller som moderbolaget. Bravida är den ledande leverantören av helhetslösningar för service och installation av el, vs, ventilation och andra tekniska funktioner i fastigheter och anläggningar i Norden. Koncernredovisningen för år 2025 består av moderbolaget och dess koncernföretag, i koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag. Koncernen bedriver även en mindre utvecklingsverksamhet i en filial i Slovakien. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfär- dande av styrelsen och verkställande direktören den 24 mars 2026. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IFRS® Redovisnings- standarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande regler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovis- ningsprinciper än koncernen anges detta i slutet av denna not. Koncernens och moderbolagets rapportering sker i miljoner svenska kronor (MSEK) utan decimaler om inte annat anges. Svenska kronor benämns SEK och tusentals kronor benämns TSEK. De belopp som redovisas har i vissa fall avrundats. I de fall belopp är mindre än 1 MSEK och avrundas nedåt presenteras detta med en nolla (0), saknas värde anges ett streck (–). Detta innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. Siffror inom parentes avser utfall föregående år. Viktiga bedömningar och uppskattningar Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Redovis- ningsstandarder kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Vidare beaktas företagsledningens bästa bedömning i samband med redovisning av tvistiga belopp då rättsprocesser och tvister är oförut- sägbara till sin karaktär. Nedan följer de poster som bedöms innebära mer värderingsosäker- heter än andra poster, men de utgör inte uppskattningar som innebär betydande risk för en väsentlig justering av redovisat värde under det kommande året. Redovisning över tid (tidigare successiv vinstavräkning) Resultatet i pågående installationsprojekt redovisas över tid baserat på upparbetade uppdragsutgifter. Detta kräver att projektinkomster och projektutgifter kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förut sättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentligt för resultat redovisningen under projektets gång. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från successivt redovisat över tid. Nedskrivningsprövning av goodwill Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av para metrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 11. Pensionsantaganden Bravida har delvis förmånsbaserade pensionsplaner. Pensionsförpliktel- sen beräknas med aktuariella antaganden och förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. En förändring i något av dessa antaganden och värderingen kan ge betydande påverkan på beräknade pensionsåtaganden och pensionskostnader. Se även not 15 för ytter- ligare information om använda pensionsantaganden. Nya eller ändrade relevanta IFRS Redovisningsstandarder Nya eller ändrade standarder och tolkningar som trätt i kraft under året har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Nya redovisningsprinciper från 2026 eller senare Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 eller senare, vilka inte har förtidstillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (tillämplig för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare). IFRS 18 kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kommer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultat- rapporteringen för liknande företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna, förväntas effekter på presentation och upplysningar. Särskilt de som är relaterade till resultaträkningen och vad gäller av ledningen definierade resultatmått. Bolaget har påbörjat en analys av den nya redovisnings- standarden IFRS 18 avseende presentation och upplysningar i de finansiella rapporterna. Baserat på nu tillgänglig information bedömer Bolaget att införandet av IFRS 18 inte kommer att påverka koncernens finansiella ställning, kassaflöden eller underliggande resultat, men kan komma att medföra förändringar i struktur och presentation av resultat- räkningen samt krav på ytterligare upplysningar om alternativa resultat- mått. Bolaget har gjort en preliminär bedömning av effekterna av IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements och bedömer att standarden inte kommer att medföra någon väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapportering eller presentationen av alternativa nyckeltal. I övrigt förväntas de nya standarder och tolkningar inte ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter på innevarande eller kommande perioder och inte heller på framtida transaktioner. 121 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 122 ===== NOT 1. Väsentliga redovisningsprinciper, forts. Segmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Geografiska marknader utgör Bravidas rörelse- segment, och omfattar länderna; Sverige, Norge, Danmark och Finland. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelning och presentation av rörelsesegment. Konsolideringsprinciper Koncernföretag Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande infly tande från moderbolaget. Bestämmande inflytande antas föreligga om moder- bolaget direkt eller indirekt har andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna, men kan även uppnås om ett bestämmande inflytande kan utövas över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per över låtelsedagen. Transaktionsutgifter kostnadsförs direkt. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseför- värv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm- mande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris redovisas skillnaden i årets resultat. Koncernföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas ur koncern- redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytan- det upphör. Där det är nödvändigt görs justeringar av koncernföretagens redovisning för att anpassa deras redovisningsprinciper till koncernens. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras men eventuella förluster betraktas som indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Tillgångar som innehas för försäljning Tillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning om deras värde inom ett år kommer att återvinnas genom försäljning och inte genom fortsatt användning i verksamheten. Vid datumet för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägre av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och det redovisade värdet. Efter omklassifice- ringen skrivs tillgångarna inte längre av. Vinster och förluster som redovisats vid omvärderingar och vid avyttringar redovisas i årets resultat Intresseföretag Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen bokförda värdet på andelarna i företaget motsvaras av koncernens andel i eget kapital samt eventuella bokförda värden på koncernmässiga övervärden efter anpassning till koncernens redovis- ningsprinciper. Resultatandel i företagens resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet tillsammans med avskriv ningar på förvärvade övervärden. Utländsk valuta Funktionell valuta och rapporteringsvaluta I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK) som är moder- bolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdiffe- renser på upplåning redovisas under finansiella poster, medan övriga kurs differenser ingår i rörelseresultatet. Utländska verksamheters finansiella rapporter Resultat och finansiell ställning för alla utländska verksamheter som konsolideras i koncernredovisningen som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande: • Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna om räknas till balansdagskurs. • Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs. • Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas via övrigt total- resultat som en separat del av eget kapital (omräkningsreserven). Intäkter Bolagets intäkter består av service- och installationstjänster och försälj- ning sker av tjänster och material som en kombinerad del. I väldigt liten utsträckning sker försäljning av endast material och då redovisas intäkten när varorna avlämnats hos kunden, vilket bedömts vara tid- punkten då kontrollen över varorna överförts till kunden. Service- och installationstjänsterna, inklusive tillhörande material, intäktsförs över tid (tidigare benämnt successiv vinstavräkning) i takt med nedlagda uppdragsutgifter i förhållande till prognostise rade upp- dragsutgifter. Service- och installationstjänsterna utförs på kundens egendom. Bedömning av kriterierna i IFRS 15 för redovisning över tid eller vid en tidpunkt indikerar att i större delen av dessa fall anses varorna kontrolleras av kunden vartefter de installeras, varvid dessa också ska redovisas över tid snarare än vid den tidpunkt då installation är slutförd. Redovisning över tid (tidigare successiv vinstavräkning) Vid redovisning över tid redovisas resultatet i takt med projektets färdigställandegrad. För fastställande av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter: • Projektinkomster – värdet av samtliga till uppdraget hänförliga inkomster • Projektutgifter – samtliga mot projektinkomster svarande utgifter som är hänförliga till det enskilda projektet • Färdigställandegrad (upparbetningsgrad) – upparbetade utgifter i förhållande till beräknade totala projektutgifter Utgifter som har uppstått under året men som avser framtida arbete inräknas inte i upparbetade projektutgifter när färdigställandegraden fastställs. Dessa redovisas som material- och varulager, förskott eller övriga tillgångar beroende på deras karaktär. Ändringar i omfatt ningen av uppdraget, anspråk och incitamentsersättningar inklu deras i projekt- inkomsten i den utsträckning de har överenskommits med kunden och kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Som grundläggande villkor för redovis- ning över tid gäller att projektinkomst och projektutgift ska kunna stor- leksbestämmas på ett tillförlitligt sätt och att upparbetningsgraden fastställs på ett sätt som är relevant med avseende på kravet på tillförlitlighet. Bravida redovisar som avtalstillgång fordringar (balansposten ”avtals- tillgångar”) på beställare av installationsuppdrag för vilka projektkostna- der och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster) överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp som ännu inte 122 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 123 ===== NOT 1. Väsentliga redovisningsprinciper, forts. betalats av kunden och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar. Bravida redovisar som avtalsskuld (balansposten ”avtalsskulder”) alla skulder till beställare av installationsuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger projekt- kostnader och redovisade vinster (efter avdrag för redovisade förluster). Immateriella tillgångar Koncernens immateriella anläggningstillgångar består i huvudsak av goodwill men även övriga immateriella tillgångar. Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet på koncernens andel av den förvärvade verksamhetens identifier- bara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill redovisas till anskaff- ningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövning för nedskrivningsbehov görs minst årligen. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar avyttrad del av redovisat värde på goodwill. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivnings behov. Övriga immateriella anläggningstillgångar utgörs främst av licenser. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Övriga immateriella tillgångar skrivs av på fem år. Nyttjan- deperioderna omprövas minst årligen. Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark innefattar huvudsakligen lager och kontor. Materi- ella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Inga avskrivningar sker för mark. Avskrivningar på andra till gångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader Nyttjandeperiod, 20 år Nedlagda kostnader på annans fastighet Under återstående hyresperiod Maskiner och andra tekniska anläggningar 3–5 år Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år Nedskrivningar Vid varje balansdag analyseras de redovisade värdena för materiella och immateriella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för leasingavtal för att fastställa om det finns något som tyder på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om något tyder på detta, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den minsta kassagenererade enhet som tillgången tillhör för att kunna fastställa värdet av even tuell nedskrivning. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Om en nedskrivning återförs, görs detta endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivningar, om ingen nedskrivning gjorts. En återföring av en ned- skrivning redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig. Leasing Koncernen leasar primärt kontor och fordon. Avtal kan innehålla både leasing- och icke-leasingkomponenter. Koncernen fördelar ersättningen i avtalet till leasing- och icke-leasingkomponenter. Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsva rande skuld, från och med den dag som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Leasingskulden redovisas initialt till nuvärdet av återstående leasing- avgifter under leasingperioden. Leasingavgifterna inkluderar fasta avgifter samt variabla leasingavgifter som beror på index eller ränta, initialt baserade på index eller ränta gällande vid inlednings datumet. Leasingperioden utgörs av avtalets ej uppsägningsbara period med tillägg för förlängningsperioder som initialt bedöms som rimligt säkra att komma att nyttjas. Koncernen är exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasingskulden förrän de träder i kraft. När justeringar av leasingbetal- ningar baserade på ett index eller en ränta träder i kraft omvärderas leasingskulden och justeras mot nyttjanderätten. Bedömd leasingperiod justeras huvudsakligen när sista uppsägnings- tidpunkten i tidigare bedömd leasingperiod passeras; eller om en betydande händelse inträffar eller omständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom bolagets kontroll. I dessa fall omvärderas skulden, baserat på en uppdaterad diskonteringsränta, med motbokning av omvärderingsbeloppet mot nyttjanderätten. Leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och ränta. Räntan redovisas i resultaträkningen över leasingperioden på ett sätt som medför en fast räntesats för den under respektive period redovisade leasingskulden. Nyttjanderätten värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande: • det belopp leasingskulden ursprungligen värderats till, • leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som mottagits i samband med teckningen av leasingavtalet, • initiala direkta utgifter och • utgifter för att återställa tillgången till det skick som föreskrivs i leasingavtalets villkor. Nyttjanderätter skrivs vanligen av linjärt över det kortare av nyttjande- perioden och leasingperioden. Betalningar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre. Avtal av mindre värde inkluderar IT-utrustning. Finansiella instrument Redovisning och första värderingen Kundfordringar och utfärdade skuldinstrument redovisas när de är utgivna. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång eller finansiell skuld värderas vid första redo- visningstillfället till verkligt värde, vilket normalt uppgår till transaktions- beloppet, med avdrag för direkt hänförliga transaktionsutgifter för upptagande av koncernens finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde via resultatet (se nedan). Klassificering och efterföljande värdering Finansiella tillgångar Bravidas innehavda finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde och till en minde del till verkligt värde via övrigt totalresultat. Bravidas finansiella tillgångar i form av likvida medel, övriga fordringar, upplupna intäkter, kundfordringar och långfristig fordran tillhör kategorin upplupet anskaffningsvärde. Den långfristiga fordran redovisas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. De övriga tillgångarna redovisas till nominellt belopp med anledning av att löptiden är kort. Finansiella tillgångar som Bravida redovisar till verkligt värde via övrigt totalresultat utgörs av en mindre investering i långfristiga värdepappers- innehav (not 24). Vid värdeförändringar på dessa innehav redovisas effekten i övrigt totalresultat. Ingen resultateffekt redovisas i resultat- räkningen, inte heller vid realisering. 123 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 124 ===== NOT 1. Väsentliga redovisningsprinciper, forts. De finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas efter reservering för förväntade kreditförluster. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kredit- förluster på kundfordringar. Se not 25 för vidare information om nedskrivningsmodellen. En nedskrivning respektive återföring av nedskrivning av kundford- ringar redovisas i resultaträkningen i funktionen ”övriga rörelsekostna- der” och av lånefordringar som finansiell post. Finansiella skulder Finansiella skulder klassificeras som värderade till upplupet anskaff- ningsvärde eller verkligt värde via resultatet. De finansiella skulder som Bravida innehar tillhör i huvudsak kategorin värderade till upplupet anskaffningsvärde. Främst koncernens räntebärande skulder ingår i denna kategori. Leverantörsskulder och andra korta rörelseskulder som utgör finansiella skulder redovisas med anledning av den korta löptiden till nominellt belopp. Skulder som redovisas till verkligt värde via resulta- tet utgörs av villkorade köpeskillingar i den mån sådana avtalats om i samband med förvärv av dotterbolag. Upplåning samt övriga finansiella skulder klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto- försäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut-principen (FIFU). Netto försäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunk- ten som lätt kan omvandlas till likvida medel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. Lämnad utdelning Lämnade utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier. Potentiella stamaktier utgörs under rapporterade perioder av rätter att kunna erhålla aktier i Bravida inom ramen för de långsiktiga incitamentsprogrammen. Matchningsaktierätter som innehas av anställda per rapportdagen anses utspädande. Rätten att erhålla aktier med prestationsvillkor är därtill utspädande endast i den utsträck- ning vinstmålen (Ebita) är uppfyllda per rapportdagen. Justering av antalet utspädande aktier görs för det hypotetiska antal aktier som hade kunnat köpas in med värdet på återstående tjänster inom ramen för respektive incitamentsprogram. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda efter avslutad anställning I Sverige omfattas huvuddelen av de anställda av en avgiftsbestämd plan, det förekommer även förmånsbestämda pensionsplaner. I Norge omfattas i stort sett alla anställda av en avgiftsbestämd pensionsplan. I Danmark och Finland omfattas alla anställda av avgiftsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Koncernens net- toförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Koncernen bär risken för att planen ska ge den utlovade ersättningen. De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofon- derade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskilts i främst pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktel- serna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Diskonterings- räntan motsvarar räntan på bostadsobligationer med löptid som mot- svarar den genomsnittliga löptiden på koncernens pensions förpliktelser. När det inte finns en fungerande marknad för sådana företags obliga- tioner används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventu ella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Räntekostnaden/intäkten netto på den förmånsbestämda förpliktelsen/tillgången redovisas i årets resultat under finansnettot. Räntenettot är baserat på den ränta som uppkommer vid diskontering av nettoförpliktelsen, det vill säga, ränta på förpliktelsen, förvaltningstillgångar och ränta på effekt av eventuella tillgångsbegräns- ningar. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot och eventuella ändringar av effekter på tillgångsbegränsningar (exklusive ränta som inkluderas i räntenettot). Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Den del av särskild löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juridisk person redovisas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkten när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när företaget redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som beräknas bli reglerade efter tolv månader redovisas till dess nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv månader redovisas som långfristiga ersättningar. 124 BRAVIDA ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Inledning + Värdeskapande + Kunderbjudande + Marknad + Styrning och kontroll + Hållbarhetsrapport + Finansiella rapporter Förvaltningsberättelse Koncernens räkenskaper Moderbolagets räkenskaper Noter Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapport Övrig information + ===== SIDA 125 =====