FULLTEXT DEL 3 AV 3
Årsredovisning 2023
126 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Intressentdialog och väsentlighetsanalys INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS Den huvudsakliga inriktningen i Corems hållbarhetsarbete utgår från en väsentlighetsanalys, en löpande dialog med de viktigaste intressent - grupperna och kombinerat med rådande omvärldsfaktorer. Genom löpande omvärldsbevakning håller sig Corem uppdaterat på förändrade krav och förväntningar. Tillsammans intressentdialoger och löpande analys säkerställaer det arbetet Corems hållbarhetsarbete har inriktning på det mest väsentliga och rätt prioritering över tid. Corems intressenter Ett stort antal olika intressentgrupper påverkar och påverkas av Corems verksamhet. De viktigaste intressenterna är hyresgäster, ägare och kreditgivare, leverantörer, medarbetare samt samhällsaktörer såsom kommuner och myndigheter. Corem arbetar löpande med omvärlds- bevakning, dialog med intressenter och analys av intressentgruppers prioriterade frågor. I dialog med intressenter fångas prioriteringar upp samtidigt som Corem informerar om bolagets ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. Intressentdialoger har visat att frågor som har hög prioritet i leveran- törsledet främst är kopplat till antikorruption och affärsetik, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Frågor som har högst prioritet bland hyresgäster är minskad klimatpåverkan, energieffektivitet, förnybar energi och certifie - rade fastigheter, och för finansiärerna är energieffektivitet tillsammans med långsiktigt arbete mot målet nettonoll-utsläpp prioriterat. Samtidigt har förväntningar på transparent rapportering kring risker och möjligheter kopplat till hållbarhetsaspekter och associerade finansiella risker ökat bland intressenterna. Väsentlighetsanalys Corems hållbarhetsarbete fokuseras till de områden som är av högsta vikt, sett till var arbetet kan ge störst effekt och därmed har möjlighet att väsentligt bidra till samhällets mål inom hållbar utveckling. Samtidigt ska verksamheten bedrivas på ett långsiktigt konkurrenskraftigt sätt. Väsentlighetsanalysen tar avstamp i resultatet av intressentdialoger i kombination med resultat av omvärldsbevakning vad gäller marknadsut- veckling och regleringar, verksamhetens möjlighet att påverka, identifie- rade risker och möjligheter samt Corems mål och strategier. Fastighetsbranschen är resursintensiv, och då främst sett till förvalt- nings- och byggverksamhet, inköpta varor och nyttjad energi. Därmed ligger stor del av påverkan i relaterade miljöfaktorer. Drift och förvaltning med egen personal medför även tydliga arbetsmiljöfaktorer. Vanligt är även inköp av kompletterande tjänster och varor vilket ger påverkan avse- ende exempelvis antikorruption liksom behov av att säkra leverantörsled. Översikt av aktuell väsentlighetsanalys illustreras nedan. Betydelse för Corems externa intressenter Betydelse för Corems interna intressenter Cirkularitet, återbruk och materialval Miljöcertifierade byggnader Kompetensutveckling Utveckling av stadsdelar Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Jämställdhet Resursanvändning Samhällsengagemang Bidra till hållbara mobilitetslösningar Lönsamhet och finansiell stabilitet Kundnöjdhet Minskad klimatpåverkan Energieffektivitet Bolagsstyrning och affärsetik Antikorruption och sociala villkor såsom arbetsvillkor och arbetsmiljö hos leveran - törer och underleverantörer Transparent rapportering och hantering av hållbarhets - risker kopplat till finansiella risker VÄSENTLIGHETSANALYS HYRESGÄSTER Kundmöten och löpande dialog i förvaltning Kundundersökning Kravställning på fastighetsägaren ÄGARE OCH KREDITGIVARE Investerarträffar Löpande avstämningar med kreditgivare Dialoger kring fastighets- värdering Finansiella rapporter Bolagsstämma LEVERANTÖRER Centrala och lokala upphandlingar Leverantörsgranskning och uppföljning MEDARBETARE Arbetsplatsmöten Medarbetarsamtal Medarbetarundersökning Utbildningar Intranät (Corenet) SAMHÄLLSAKTÖRER Möten med kommuner och myndigheter Samverkansforum i nätverk INTRESSENTDIALOG INTRESSENTGRUPP Dialogform Corems värdekedja Corem bedriver en stor del av sin verksamhet i egen regi, med egen per- sonal för drift, förvaltning, projektledning och administrativa funktioner. Som en del i verksamheten köps även varor och tjänster in (uppströms i värdekedjan), från entreprenörer inom bygg och installation, liksom andra leverantörer av fastighetsrelaterade specialisttjänster eller varor, samt relaterade konsulttjänster. Dessa inköp utgör en del i de produkter och tjänster som Corem skapar och erbjuder sina kunder. Andra affärs - relationer såsom JV’s förekommer men i mindre omfattning sett till verk - samhetens omfattning. Andra delen av värdekedjan innefattar Corems kunder (nedströms i värdekedjan), det vill säga hyresgästerna. Corem har en bred kundbas som utgörs av företag, organisationer, myndigheter och andra. Mer om Corems värdekedja finns att läsa på sidan 30. ===== SIDA 127 ===== 127COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FOKUSOMRÅDEN OCH LÅNGSIKTIGA MÅL STRATEGISKA OMRÅDEN FÖR HÅLLBARHETSARBETET Utifrån väsentlighetsanalysen har Corems mest väsentliga hållbarhets - frågor valts ut. Dessa har grupperats in i fyra fokusområden, vilka utgör Corems strategiska hållbarhetsområden. yGod affärspartner och långsiktig värdeutveckling yMinskad klimatpåverkan yAttraktiv arbetsgivare yHållbar och levande stad Nedbrutna mål och rapportering av utfall Corems strategiska hållbarhetsområden är integrerade i verksamheten och inom respektive område nedbrutna i mål på lång och kort sikt. Satta mål och rapportering av arbetet beskrivs i hållbarhetsnoterna, tillsam - mans med Corems arbete för att bidra till de globala målen. Avrapportering av utfallet av Corems hållbarhetsarbete finns i hållbar- hetsnoterna på sidorna 128–140. SDG:er Corem har bland FN:s 17 övergripande mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals, SDG-målen, identifierat sju mål där bolaget har störst möjlighet att bidra. Dessa är: 3 - God hälsa och välbefinnande 7 - Hållbar energi för alla 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 11 - Hållbara städer och samhällen 12 - Hållbar konsumtion och produktion 13 - Bekämpa klimatförändringarna 17 - Genomförande och partnerskap God affärspartner och långsiktig värdeutveckling Beskriver hur bolagets systematiska hållbarhetsarbete och bolags- styrning bidrar till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och därmed ökat värde. yCorem ska ha nöjda kunder och långa hyresgästsamarbeten. yCorem ska ha god lönsamhet och verka med proaktivitet avseende hantering av risker och möjligheter. yAndelen grön och hållbarhetsrelaterad finansiering samt gröna intäkter ska långsiktigt utgöra så stor andel som möjligt. yVerksamheten, inkluderande Corems leverantörer, bedrivs i enlighet med Corems uppf örandekod. Attraktiv arbetsgivare Arbete avseende arbetsvillkor, arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. yCorem ska erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald. yCorem ska ha en sund och säker arbetsmiljö med fokus på friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv. yCorem är ett värderingsstyrt bolag med affärsdrivna och engagerade medarbetare. Hållbar och levande stad Beskriver hur Corem arbetar för att utveckla hållbara fastigheter och levande områden, som del i fastighetsförädling och projekt - verksamhet. yCorem ska utveckla hållbara fastigheter och levande områden. yCorem ska verka för att bevara och utveckla ekosystemtjänster i samband med fastighetsutveckling. Minskad klimatpåverkan Samlar insatser som syftar till att minska påverkan på klimatet och ekosystemen, liksom arbete med resurseffektiva lösningar som skapar klimat- och miljöfördelar för kunder och Corem. yVerksamheten ska vara klimatneutral i hela värdekedjan 2035. yKontinuerligt effektivisera energianvändning. Energi som används i Corems verksamhet ska vara förnybar. yÖkad resurseffektivitet i såväl drift, förvaltning och projekt- verksamhet . Minska utsläppen i alla scope. yCorem ska miljöcertifiera byggnader och erbjuda hållbara tjänster till kunderna. HÅLLBARHETSRAPPORT Ledning och styrning av hållbarhetsarbetet ===== SIDA 128 ===== 128 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT God affärspartner HÅLLBARHETSNOT 1 EKONOMISK UTVECKLING 201-1 SKAPAT OCH LEVERERAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE Sunda finanser och lönsamhet är förutsättningar för att bedriva och utveckla verksamheten över tid. Corem verkar inom en kapitalintensiv bransch, där en väldiversifierad kapitalstruktur och riskavvägd ränte- och kapitalbindning säkerställer fortsatt finansiellt sund och framgångs - rik utveckling. Att tillgångar har god hållbarhetsprestanda och verksamheten bedrivs med hög affärsetik har stor betydelse för en långsiktigt konkurrenskraftig verksamhet. Avgränsning Rapporteringen omfattar det ekonomiska värde som skapas inom Corem. Mer information om Corems finansiella mål och utfall finns på sidorna 14–17. Ansvar och uppföljning Corems vd och ledning har det övergripande ansvaret för styrning mot de finansiella målen. Den ekonomiska utvecklingen följs upp och rappor - teras externt varje kvartal genom delårsrapporter. Styrning Finansverksamheten styrs av en finanspolicy som årligen beslutas av styrelsen. Mål och utfall Corems mål är en genomsnittlig avkastning på eget kapital om minst 10 procent. Övriga finansiella mål omfattar räntetäckningsgrad och belåningsgrad. SKAPAT EKONOMISKT VÄRDE mkr 2023 2022 2021 Intäkter 4 244 4 491 2 805 Resultatandelar i intresseföretag –1 076 –862 3 Värdeförändringar fastigheter –8 476 –2 934 3 432 Värdeförändringar derivat och finansiella placeringar –913 270 1 126 –6 221 965 7 366 DISTRIBUERAT EKONOMISKT VÄRDE mkr 2023 2022 2021 Drift, leverantörer –1 240 –1 408 –800 Löner, medarbetare –301 –337 –227 Skatt, samhället 1 816 548 –1 187 Kreditgivare –1 464 –1 071 –579 Övriga resultatposter –589 –635 –78 Utdelning, ägare –830 –834 –618 Behållet ekonomiskt värde –7 999 –1 938 4 495 HÅLLBARHETSNOT 2 KUNDNÖJDHET För en långsiktigt hållbar affär är det väsentligt att Corem uppfattas som en god affärspartner och kundernas förstahandsval avseende lokaler. Det uppnås genom kundnära, effektiv och hållbar förvaltning och ett fastighetsbestånd med egenskaper som är värdefulla för kunder. Kundnöjdhet mäts i Nöjd-kund-index (NKI) genom en kundundersök - ningsenkät, vilken genomförst minst vartannat år. Den mätning som gjor - des under 2023 visade på en ökning av NKI till 72 (71) på skala 1–100 vilket fortsätter på en positiv trend. Det långsiktiga målet är att Corem ska ha ett NKI om 75. HÅLLBARHETSNOT 3 AFFÄRSETIK OCH ANTIKORRUPTION 205-3 ANTAL FALL AV KORRUPTION OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER 2-6 BESKRIVNING AV BOLAGETS LEVERANTÖRSKEDJA Avgränsning Rapporteringen omfattar Corems egna verksamhet. Arbetet mot korrup - tion och andra oegentligheter omfattar även leverantörers verksamhet. Ansvar och uppföljning Arbetet mot korruption och mutor leds av Corems compliance funktion som är ett samarbete mellan funktionerna juridik, hållbarhet och HR. Arbetet ska säkerställa att alla anställda har god kunskap om Corems krav och förväntningar på hur representanter för bolaget agerar i affärs - sammanhang. Det ska också säkerställa att motsvarande krav ställs på affärspartners. Samtliga medarbetare genomgår utbildning i affärsetik, samt har medarbetaransvar avseende policyer och uppförandekod. Närmaste chef ansvarar för att medarbetare utför beslutad utbildning. Genomförande följs upp av HR-funktionen. Hållbarhetsfunktionen ansvarar för att följa upp att leverantörer följer Corems uppförandekod för leverantörer. Uppföljning sker genom ett webbaserat verktyg för självskattning och leverantörsbedömning vilket även inkluderar möjligheter till analys. Arbetet görs i syfte att säkerställa en hållbar leverantörskedja. Verktyget, FIHL, har utvecklats av Corem till- sammans med andra fastighetsbolag för att ha en gemensam metod för uppföljning av hållbarhetsaspekter hos leverantörer. Syftet är att bidra till ökad effekt samt enkelhet och tydlighet för leverantörer. Eventuella misstankar om korruption eller andra oegentligheter kan rapporteras genom Corem visselblåsarfunktion. Alla som berörs av bola - gets verksamhet såsom anställda, leverantörer och kunder kan rappor- tera missförhållanden anonymt genom funktionen vilken finns på www. corem.slalarm.se. Funktionen är extern, och inkomna rapporter utreds av extern part innan de rapporteras till Corems Compliance Officer funktion. Styrning Alla medarbetare inom Corem förväntas ha god kunskap om, och följa, gällande policyer och uppförandekod. Utbildning och tillgång till policyer, uppförandekod och affärsetiska riktlinjer är verktyg i att motverka oegentligheter och korruption inom bolaget. Alla medarbetare, ledning och styrelse utbildas i affärsetik och Corems uppförandekod. Samtliga policyer, uppförandekod och affärsetiska riktlinjer finns också tillgängliga på Corems intranät. Kravställning på leverantörer sker genom Corems uppförandekod för leverantörer, vilken leverantörer ska signera och följa. Uppförandekoden specificerar bland annat att affärer görs på affärsmässiga grunder, att det råder transparens och öppenhet i affärsrelationer, samt att att leve- rantörsledet inte kränker arbetstagares eller mänskliga rättigheter. God affärspartner ===== SIDA 129 ===== 129COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT God affärspartner Mål och utfall Det övergripande målet är att korruption, oetiskt beteende eller brott mot mänskliga rättigheter inte ska förekomma. Under 2023 togs en ny webbaserad utbildning fram. Vidare uppdatera- des Corems affärsetiska riktlinjer baserat på Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod. Den uppdaterade utbildningen slutfördes under året av samtliga medarbetare. Utbildningen ska genomföras av samtliga medarbetare, med en frekvens om vartannat år. Under 2023 inkom inga visselblåsningar eller rapporter avseende misstänkt korruption, brott mot mänskliga rättigheter eller andra oegentligheter. Rapport om korruption 2023 2022 2021 Rapport om misstänkt korruption 0 0 0 I leverantörsledet är det långsiktiga målet att alla leverantörer ska arbeta i enlighet med Corems uppförandekod för leverantörer. Ingen ny gransk - ning av leverantörer har genomförts under 2023 utan arbetet har fokuse - rats på att slå samman bolagets leverantörsbaser, styra inköp mot ökad andel ramavtal samt utveckla den interna processen för leverantörs - granskning och det branschgemensamma verktyget för granskning av leverantörskedjan, FIHL, vilket möjliggör samarbete och bedömning och granskning av leverantörer i samarbete med andra fastighetsaktörer. Dessa aktiviteter har prioriterats över genomförandet av egna gransk- ningar, eftersom kombinationen av en minskad leverantörsbas och tillgång till verktyget FIHL bedöms kunna ge bred effekt. Förnyad gransk- ning av Corems leverantörer kommer att genomföras under 2024. Leverantörer som arbetar i enlighet med Corems uppförandekod 20231 Leverantörer som har signerat uppförandekoden, % 74 Leverantörer med antikorruptionspolicy, % 87 1) Till följd av att arbetet med sammanslagning av leverantörsbas, ramavtal och ut- veckling av FIHL prioriterats har ingen förnyad granskning genomförts under 2023. En leverantörsgranskning är giltig i tre år och därför redovisas samma siffror som för 2021. Redovisningsprincip Compliance officer-funktionen sammanställer de anmälningar som eventuellt kommit in, till chefer, compliance officer-funktionen eller den externa visselblåsarfunktionen. HR sammanställer utfall för intern utbild - ning i affärsetik. Hållbarhetsgranskning av leverantörskedjan följs upp genom skrivbordsrevision. Bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål Sunda finanser, god affärsetik och lönsamhet är grundläggande förut - sättningar för att driva verksamheten och ge anställda bra och trygga villkor. Genom att arbeta för en hållbar ekonomisk tillväxt bidrar Corem till mål nummer 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. ===== SIDA 130 ===== 130 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Corems klimatstrategi Fastighetsbranschen står för en stor del av de utsläpp som påverkar vårt klimat. Corems arbete för minskad klimatpåverkan görs genom att arbeta med resurseffektivitet ur flera aspekter som tillsammans leder till målet om för nettonoll koldioxidutsläpp i hela verksamheten. Corems arbete för en minskad klimatpåverkan innefattar att: yMinska klimatpåverkan från byggprojekt genom ökat fokus på åter- bruk, bra materialval och minskat avfall yVidta åtgärder för energieffektivisering yOptimera tekniska system och investera i ny teknik yStälla om till 100 procent fossilfri energi yInvestera i egen produktion av förnybar energi genom solceller yMiljöcertifiera byggnader yStötta hyresgästerna i sin omställning och erbjuda klimatsmarta kontor, hållbara produkter och tjänster yArbeta med ständiga förbättringar i förvaltningen yTransparent rapportera påverkan Färdplan för klimatet Corems långsiktiga mål är att vara klimatneutralt i hela värdekedjan år 2035, och därmed följa Parisöverenskommelsens mål om högst 1,5 gra - ders global temperaturökning. Målet har brutits ner i en färdplan som visar Corems planerade steg på vägen mot att nå klimatneutralitet. Färdplanen utgör Corems plan för att arbeta metodiskt och hålla takten i förbättringsarbetet och möjliggöra att målet kan nås. Klimatfärdplanen bryts vidare ned i målsatta aktiviteter inom drift och förvaltning, projektutveckling och bolagsöverskidande aktiviteter. Lång - siktiga mål samt mål och aktiviteter på kort sikt har inkluderats i bolagets affärsplan. Arbetet innefattar att analysera och säkra verksamheten avseende klimatförändringar. För att säkerställa att arbetet för att minska klimatpåverkan från verk- samheten är i linje med klimatforskningen ansökte Corem under 2023 om Science Based Target och förband sig till Science Based Target initiative (SBTi) för små- och medelstora företag. Detta medför att Corem under kommande år kommer att se över målen kopplade till den klimatneutrala färdplanen för att linjera dessa med SBTi. Corems klimatneutrala färdplan Delmål till 2025 Mål 2025 Utfall 2023 År 2035 ska Corems verksam- het vara klimatneutral i hela värdekedjan. Andel gröna intäkter 1 ska utgöra mer än 20 procent. 20% 15% År 2030 ska Corems totala utsläpp halverats i jämförelse med basår 2021. Klimatutsläpp per kvm från byggnation ska redu- ceras med 20 procent jämfört med 2021. –20% –28% All energi som används i Corems verksamhet ska vara fossilfri år 2030. All fastighets e nergi ska vara förnybar. 100% 93% År 2030 ska den genomsnitt- liga energianvändningen vara högst 65 kWh/kvm. Genomsnittlig energiför - brukning ska uppgå till max 75 kWh/kvm atemp. 75,0 78,7 År 2025 ska hälften av fastig- hetsvärdet utgöras av gröna tillgångar 3. Gröna tillgångar 3 ska utgöra 50 procent av fast- ighetsvärdet. 50% 21% 1) Hyresavtal med grön bilaga. 2) Avseende fastighetsenergi, bilar, köldmedia. 3) Gröna tillgångar enligt Corems gröna ramverk. HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan Corem rapporterar växthusgasutsläpp enligt Green House Gas Protocol scope 1, 2 och 3. Den största utmaningen är att minska utsläppen i scope 3, indirekta utsläpp uppströms, då det dels kräver förfinad mätning dels endast kan påverkas indirekt. Corem arbetar med olika verktyg och arbetssätt för att kartlägga, öka träffsäkerhet i mätning, och begränsa dessa utsläpp. Vid nybyggnation är livscykelanalys ett viktigt verktyg för att förstå och påverka klimatbelastningen. För projekt som renoveringar och hyresgästanpassningar i befintliga byggnader startade Corem under 2023 ett koncernövergripande projekt med fokus på att begränsa klimatpåverkan. Detta omfattar till exempel återbruk av material och bevarande av planlösning och material vid hyres- gästanpassningar. Under året har klimatrelaterade faktorer arbetats in i investeringskalkyler och investeringsbeslutsunderlag, i syfte att säker - ställa att klimatrelaterade risker och möjligheter vägs in redan i besluts- skedet. Fastighetsbeståndet och dess prestanda ur klimathänseende följs upp och bedöms kontinuerligt. Genom att kombinera specialistkompetens i förvaltningen med att övergripande följa utvecklingen inom hållbarhets - området och de områden som har specifikt stor inverkan på Corems kli- matpåverkan, såsom energieffektivitet, avfall, resurseffektivitet, hållbara materialval och produkter samt klimatrelaterade risker och möjligheter skapas ett långsiktigt helhetsstänk som utgör grunden för Corems håll- barhetsarbete. Klimatrapport enligt TCFD Forskningen kopplar idag samman många typer av extremväder med kli - matförändringar. Redan idag har sannolikheten för värmeböljor, kraftig nederbörd, översvämningar och torka ökat. I ett framtida varmare klimat bedöms den här typen av förändringar fortsatt bli kraftigare, såväl glo - balt som i Sverige. Bedömda klimatförändringar kan påverka marknader och städer där Corem äger fastigheter, på medellång och lång sikt. Corem har stegvis börjat rapportera klimatrelaterade risker och möjligheter enligt rekommendationerna i Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD:s) ramverk. Ambitionen är att följa rekom- mendationerna i största möjliga utsträckning och förbättra rapporte - ringen löpande. Hanteringen av klimatrelaterade risker är integrerad i bolagets övergripande riskhanteringsprocess. Klimatriskprocessen omfattar direkt verksamhet, uppströms och nedströms, med kort, medel-lång och lång tidshorisont. Corem följer TCFD:s rekommendationer och delar in klimatrelaterade risker i två huvudkategorier: omställningsrisker och fysiska risker. Omställningsrisker avser politiska, regulatoriska och tekniska risker som en övergång till ett samhälle med lägre koldioxidutsläpp kan medföra. Fysiska risker kan vara akuta eller bestående och kan omfatta direkta skador på fastigheter eller indirekta skador, till exempel avbrott i energi- försörjning. Riskerna har identifierats och analyserats med hjälp av olika klimatscenarier. Scenarioanalys Klimatscenarioanalys hjälper till att förstå vilken påverkan ett förändrat klimat har på verksamheten i framtiden. Med ett scenario där samhället bestämmer sig för att kraftigt styra mot minskade koldioxidutsläpp för att minska den förväntande temperaturhöjningen, är förändrade styrme - del och regelverk de största klimatrelaterade finansiella riskerna för verksamheten. Ett sådant scenario medför även stora möjligheter genom en proaktiv strategi. Med ett scenario av fortsatt höga utsläpp och hög temperaturhöjning, väntas fysiska risker få störst påverkan på verksamheten. Analys och identifiering av relevanta klimatrelaterade risker och möj - ligheter baseras på data från FN:s klimatpanel IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) scenarion RCP2.6 och RCP8.5, båda med tidshorisonten år 2050. Det är två väldigt olika, eventuellt extrema, scena- rier där det ena innefattar stora omställningsrisker och det andra stora ===== SIDA 131 ===== 131COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan fysiska risker. IPCC:s Representative Concentration Pathways (RCP) är accepterade och de vanligast använda scenarierna för syftet. RCP 2.6 (<2 °C) representerar ett scenario i linje med Parisavtalet och RCP 8.5 (>4 °C) representerar ett scenario i linje med business-as-usual/extremscenario. Fysiska risker och riskhantering Under 2023 tog Corem fram en metod för klimatrisk- och sårbarhetsana - lys på fastighetsnivå i enlighet med kriterierna i EU:s taxonomiförordning. Analysen utgår från information om historiska vädermönster och fram - tida klimatscenarier, lokala sårbarhetsdata och klimatpåverkan. Sårbar - hetsbedömningen utgår från byggnadens tekniska förutsättningar att klara riskscenarios. Analysen genomförs i samband med miljöcertifiering av befintliga fast- igheter, i första hand BREEAM In-Use. Dessa fastigheter bedöms också vara förenliga med EU:s taxonomiförordning för gröna tillgångar. Det innebär att när en fastighet miljöcertifieras för första gången eller omcer- tifieras genomförs en klimatrisk- och sårbarhetsanalys som integreras med certifieringen. På så sätt görs en löpande uppdatering av riskanaly- sen var tredje år, i samband med omcertifiering. Fastigheter som har en hög utsatthet för klimatrisker kommer att prioriteras avseende anpass - ningsåtgärder. Omställningsrisker och riskhantering Hanteringen av omställningsrisker är en del av affärsstrategin och de långsiktiga målen pekar ut riktningen för att minska riskerna. Corem har länge arbetat för att minska riskerna kopplat till exempelvis energian - vändning och koldioxidutsläpp i förvaltningsverksamheten. Genom arbetet för att nå målen i färdplanen hanteras även riskerna. Möjligheter Att ställa om till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser innebär främst möjligheter. Genom att byta till förnybar energi, miljöcertifiera byggnader och fortsätta arbeta med åtgärder för energieffektivisering och för minskad klimatpåverkan vid ombyggnationer kommer Corems utsläpp av växthusgaser och driftskostnader att minska. Samtidigt ökar andelen energieffektiva och klimatanpassade byggnader i portföljen. Genom detta ökar också förtroendet för Corems verksamhet och möjlig - heten att attrahera investerare. TCFD-TABELL ÖVER KLIMATRISKER, -MÖJLIGHETER OCH PÅVERKAN Risk/möjlighet Påverkan och möjligheter OMSTÄLLNINGSRISK Regulatoriska risker Exempel på påverkan och möjligheter Högre energikostnad till följd av höjda skatter eller annan reglering. Högre energikostnader påverkar driftskostnaderna och därmed driftöverskottet. Högre kostnad till följd av höjda skatter eller annan reglering avseende koldioxidutsläpp. Skatt eller avgift på koldioxidutsläpp skulle direkt påverka driftskostnaden genom de energirelaterade utsläppen. Det skulle också påverka projektverksamheten genom ökade kostnader för avfall och koldioxidintensiva material i byggprojekt. Marknadsrisker Ökade kostnader för energi och råvaror vid konjuktursvängningar, världshändelser, ränteförändringar och tillgång på råvaror och kapital påverkas. Högre energikostnader påverkar kostnaderna Minskad och/eller begränsad tillgång på kapital för icke-gröna tillgångar. Kapitalet styrs om till investeringar som bedöms ha en minskad negativ inverkan på klimatet och andra miljöaspekter. FYSISKA RISKER Akut risk Skador på fastigheter av tillfälliga översvämningar till följd av akut händelse såsom ökad nederbörd eller skyfall. Direkta skador på en fastighet leder till kostnadsökningar när de inträffar och eventuellt högre riskpremier. Systematisk risk Ökat energibehov, i första hand kyla till följd av långvariga högre temperaturer. Långvariga perioder med högre temperatur eller stora växlingar i utetemperatur ställer högre krav på ett väl fungerande inneklimat. Fastigheter blir permanent påverkade till följd av stigande vattennivåer i hav och vattendrag. Detta kan, i särskilt utsatta områden, påverka fastigheternas marknadsvärde och finns med som en parameter vid värdering av tillgångar. ===== SIDA 132 ===== 132 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan HÅLLBARHETSNOT 4 ENERGIFÖRBRUKNING 302-1 ENERGIANVÄNDNING INOM VERKSAMHETEN, CRE1 ENERGIINTENSITET I BYGGNADER Avgränsning Energianvändningen i en byggnad består av fastighetsenergi, vilket avser den energi som relaterar till en byggnads behov, samt hyresgäster - nas elanvändning för den egna verksamheten. Fastighetsenergin kan fastighetsägaren påverka genom val av teknik, styrning av energian - vändningen och genom byggnadens klimatskal. Även hyresgästerna påverkar energianvändningen beroende på verksamhetens art, hur de agerar, och önskemål avseende exempelvis inneklimat. Rapporteringen omfattar fastighetsenergin i hela beståndet, förutom projektfastigheter samt byggnader där hyresgästen själv råder även över fastighetsenergin. Hyresgästernas användning av energi för den egna verksamheten ingår inte i beräkningen av Corems energiprestanda eftersom den inte är en del av fastighetsenergin. Information om hyresgästernas energian - vändning används för att beräkna indirekta klimatpåverkan i scope 3. Rapportering av vattenförbrukning och vattenintensitet innefattar det vatten som används i driften av byggnader. Projektfastigheter omfattas inte av redovisningen. Ansvar och uppföljning Corems lokala affärsenheter ansvarar för driften av fastigheterna, vilket inkluderar energi- och vattenanvändning, energiuppföljning samt att nå uppsatta mål. Det är driftcheferna för respektive affärsenhet som ansva - rar för det operativa arbetet. Till stöd finns en central teknikorganisation med teknisk chef, specialister och systemansvariga för energi- och drift - system. Utöver detta stöd ansvarar teknikorganisationen för strategisk planering av energiförsörjning och teknik i fastighetsbeståndet, under - lag för större energiprojekt och projekteringsanvisningar. I projektfastig - heter är det projektutvecklingsorganisationen genom projektchefer och förvaltare som ansvarar för energianvändning och uppföljning. Energi- och vattenanvändningen följs upp månadsvis på fastighets- nivå. Mätvärden samlas in och bearbetas i Corems energiuppföljnings - system. Mätning och uppföljning av projektfastigheter sker enligt separata anvisningar från teknikenheten. Styrning Corems styrning i energifrågor utgår från hållbarhetspolicyn, hållbar - hetsmål och energistrategin. Energistrategin är en långsiktig plan för att minska energianvändningen genom optimering och effektivisering samt att använda de mest hållbara energislagen. Vid nyproduktion av byggna - der är Corems krav att energianvändningen ska motsvara energiklass B eller bättre. Vidare köper Corem endast el från förnybara källor (sol, vind- och vattenkraft) och ställer krav på energileverantörerna om förnybar eller klimatkompenserad fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Mål och utfall Corems långsiktiga energimål innebär att all inköpt energi ska vara fos - silfri och att den genomsnittliga energianvändningen ska minska till 65 kWh per kvm till 2030 (energiprestanda uttryckt i faktisk energianvänd - ning, ej primärenergital). Det långsiktiga energimålet bryts ner i delmål som för 2023 var en energiprestanda motsvarande högst 79 kWh per kvm atemp. Corem avyttrade under 2023 fastigheter med uthyrbar area om 781 000 kvadratmeter. Avyttringarna under året bestod till stor del av lager- och logistikfastigheter, vilka generellt har en lägre energiförbruk- ning än exempelvis kontorsfastigheter. Förändringen i beståndet är synlig i flertalet nyckeltal avseende energiförbrukning. Rapporteringen är för 2023 mer detaljerad, då för 2023 inkluderas även avyttrade fastigheter, under den tid av året de ägts. Under jämförelseåret innefattade siffran endast fastigheter som ingick i beståndet vid årets slut. Utfallet för 2023 visar trots den ökade omfattningen av rapporteringen en minskning av den totala energiförbrukningen med 12 procent till 209,7 (237,4) GWh. Energiprestandan ökade något och visade för året en genomsnittlig energiförbrukning om 78,7 (77,7) kWh per kvm atemp. Utfallet är en följd av fortsatt stort fokus på energioptimering och effekti- visering, något som medfört att förbrukningen minskat i en stor del av beståndet och därmed håller tillbaka den förändring som årets avytt- ringar i övrigt bidragit till. Hyresgästerna visar fortsatt stort intresse för att spara energi och den ökade hyresgästdialogen har lett till gemensamt justerade driftstider som bättre stämmer överens med användandet av lokalerna. Trenden är fortsatt positiv vad gäller andelen total förnybar energi, inköpt och egen - producerad, som uppgick till 93 procent (93). Mängden egenproducerad el i solcellsanläggningar ökade till 2 292 MWh (2 036). ENERGIFÖRBRUKNING I VERKSAMHETEN EXKL. PROJEKTFASTIGHETER 1 GWh 2023 2022 2021 Uppvärmning (fjärrvärme, olja, gas) 133,3 145,1 198,1 El 64,9 79,2 82,8 Fjärrkyla 11,5 13,1 19,0 Totalt 209,7 237,4 299,9 1) Förändringen mellan åren förklaras av försäljning/förvärv av fastigheter, genomför- da energieffektiviseringar, väder, samt ökad noggrannhet avseende uppmätt verk- samhetsenergi. Andel förnybar energi 2023 2022 2021 2020 2019 Andel av total inköpt energi, % 93 93 92 90 73 ENERGIPRESTANDA 2023 2022 2021 2020 2019 2018 Corem, kWh/kvm atemp 78,7 77,7 86,5 87,0 93,8 99,9 EGENPRODUCERAD EL FRÅN SOLCELLSANLÄGGNINGAR 2023 2022 2021 2020 2019 2018 Corem, MWh 2 292 2 036 1 246 810 580 338 VATTENANVÄNDNING I BYGGNADER 2023 Vattenförbrukning, m 3(1) 190 518 Vattenintensitet,m 3/kvm atemp¹ 0,06 1) Omfattar inte vattenförbrukning i projektfastigheter, se avsnitt Avgränsning. Redovisningsprincip Utfallet för energianvändningen bygger på faktiskt avlästa värden. Den totala energianvändningen redovisas som faktiskt använd energi, dvs inte normalårskorrigerad, medan energiprestanda baseras på norma - lårskorrigerade värden. Energiprestandan anges i kWh per kvm atemp. Historiska värden för år 2017–2021 är ett genomsnitt av Corems energi- förbrukning och förvärvade bolags energiförbrukning. I klimatbokslutets scope 3 redovisas hyresgästernas elanvändning och övrig energi som används av hyresgäst i processer och tillverkning. Hyresgästel baseras på faktiska värden i de fall el säljs vidare till hyres- gästen. Övrig hyresgästel beräknas utifrån schabloner baserat på fastig - hetstyp och verksamhet. Vattenanvändningen är faktiskt avlästa värden och vattenintensiteten baseras på lokalyta atemp. Den förbrukning som redovisas är sådant vatten som används för byggnadens drift och inte vatten som används av hyresgästerna i processer eller produktion. ===== SIDA 133 ===== 133COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan HÅLLBARHETSNOT 5 KLIMATBOKSLUT 305-1 – 305-3 DIREKTA, INDIREKTA OCH ÖVRIGA INDIREKTA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, CRE3 UTSLÄPPSINTENSITET BYGGNADER Avgränsning Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1, 2 och 3. Rapporteringen omfattar samtliga utsläppskategorier inom orga - nisationen samt de utsläppskategorier utom organisationen som är mest väsentliga utifrån storlek och möjlighet att påverka. Corem följer den rekommendation som organisationen Fastighetsägarna har tagit fram för redovisning av scope 3 för fastighetsbranschen. Ansvar och uppföljning Alla delar av verksamheten inom Corem ansvarar för att minska sina utsläpp. Ansvar för arbetet för att minska utsläpp från energianvändning, scope 2, ligger lokalt på affärsenheterna genom driftorganisationen. Utsläpp kopplat till scope 3 har kartlagts sedan 2021. Uppföljning av utsläpp sker årligen i samband med hållbarhetsredovis- ningen. Hållbarhetsfunktionen ansvarar för uppföljning och framtagande av klimatbokslut tillsammans med nyckelpersoner inom verksamheten. Styrning Corems styrning för att minska klimatpåverkan utgår från hållbarhets - målen och färdplanen mot klimatneutralitet. Färdplanen utgör Corems plan för att minska utsläppen med mål på kort och medellång sikt och möjliggöra att nå det långsiktiga målet. Mål och utfall Corems övergripande klimatmål är att verksamheten ska vara klimatneu - tral i hela värdekedjan till 2035. För att nå dit har mål på kort och medel- lång sikt satts. Sedan det övergripande målet sattes har den totala utsläppsintensiteten i scope 1, 2 och 3 minskat med 28 procent, från 38,4 kg CO2e per uthyrbar kvm år 2021 till 27,7 kg CO2e per uthyrbar kvm år 2023. Klimatpåverkan inom den egna organisationen, scope 1, är liten i för- hållande till helheten då det i endast enstaka fall förekommer lokal upp- värmning med egen värmepanna och då antalet servicefordon är begränsat. Corem påverkar scope 2, de indirekta utsläppen till följd av energian- vändning, genom energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Detta arbete har bedrivits aktivt under året vilket i kombination med den mindre fastighetsportföljen medfört en tydlig minskning av utsläpp i scope 2. I de fall Corems energileverantörer inte kan erbjuda fjärrvärme baserat på förnybara bränslen köps klimatkompenserad fjärrvärme till delar av beståndet. Den största mängden utsläpp är hänförlig till verksamheten som sker i scope 3. I scope 3 uppströms återfinns byggprojekt och inköp av varor och tjänster, men även utsläpp inom den egna organisationen kopplat till resor. I scope 3 nedströms återfinns de utsläpp som uppstår när hyres- gäster använder Corems lokaler, såsom hyresgästernas verksamhetsel och avfall. Den största andelen utsläpp i scope 3 härrör från byggproduk- tion och från hyresgästernas verksamhetsel. Utsläpp från byggprojekt redovisas i sin helhet det år projekt slutförs, och beräknas till största del med hjälp av schabloner. Under de senaste åren har utsläppen haft en minskande trend. Det beror på minskad inves - teringsvolym, men också på en förbättring av indata med en övergång till ytschabloner istället för spendschabloner för utsläppsberäkningar av projekt. Att använda ytschabloner är ett mer noggrant beräkningsförfa - rande då emissionsfaktorerna är mer specifika. För 2023 har redovisade utsläpp från byggprojekt ökat, då flertalet påbörjade projekt slutförts och därmed redovisas för perioden. Corem bedriver ett aktivt arbete med metoder för ökad klimathänsyn i projekt. Den relativa minskningen av utsläppen mäts främst genom nyckeltalen Utsläppsintensitet byggprojekt per kvm och Utsläppsintensitet byggpro - jekt per investerad krona. Redovisade utsläpp i byggprojekt har minskat med 28 procent sedan 2021 och kommer även minska succesivt i takt med att indata förfinas ytterligare och att beräkningsmetoderna utveck - las samt genom faktiska utsläppsminskningar i projektverksamheten till följd av ökad kunskap kring klimatpåverkan. Utsläppen från hyresgästernas elanvändning beräknas med faktiska utfall där så är möjligt, och i övrigt med hjälp av schabloner baserade på lokaltyp och yta. Andelen schablonberäknad verksamhetsel är cirka 70 procent. Den schablonbaserade elens ursprung antas vara nordisk resi - dualmix och den höga emissionsfaktorn för nordisk residualmix medför att utsläppen i denna post blir höga. Redovisningsprincip Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1–3. Utsläppsintensiteten, CO2e per kvm uthyrningsbar yta innefattar samt - liga växthusgaser och redovisas för åren 2021–2023. För utsläppsberäkningar har finansiell approach använts. Redovis - ningen omfattar CO2. Corem använder ett uppföljningssystem för hållbarhetsdata tillhanda - hållet av systemleverantören Position Green för beräkningar av klimat- data. Utsläppen i scope 1 och 2, samt utsläpp som rör tjänsteresor och hyresgästavfall i scope 3, beräknas baserat på faktisk data, varefter utsläppen beräknas med de emissionsfaktorer som systemleverantören Position Green tillhandahåller, se emissionsfaktorer sidorna 135–136. Även utsläpp i scope 3 beräknas i PositionGreen, för kategorierna som relaterar till energi, avfall och resor. I de fall det är tillämpbart redovisas utsläpp med både så kallad market based och location based metod. Övriga kategorier i scope 3 beräknas separat. Utsläpp i scope 3 som relaterar till nyproduktionsprojekt är beräknade enligt lagen om klimatde - klaration. Klimatpåverkan från byggprojekt och hyresgästanpassningar är baserade på schabloner utifrån projektyta, medan övriga investerings - projekt såsom energiprojekt är baserade på investerad krona. Utsläpp relaterade till byggprojekt omfattar projekt som avslutats under året. Gentemot referensåret 2021 har metod och schabloner som används för att beräkna utsläpp relaterade till byggprojekt uppdaterats, för att bättre spegla verklig påverkan i de mindre projekten. Ändringen har baserats på faktiska klimatberäkningar som genomförts inom projektkategorin. Utsläppsberäkningar som relaterar till löpande underhållsprojekt och övriga inköp baseras på spenddata och schabloner från Upphandlings- myndigheten. Utsläpp i scope 3 relaterade till hyresgästernas energianvändning är beräknad med emissionsfaktorn för nordisk residualmix utom i de fall hyresgästerna tecknat ett grönt hyresavtal eller köper el via Corem och ett förnybart ursprung därmed kan säkerställas. Denna utsläppspost är mycket hög och även mycket konservativt beräknad då många kunder i realiteten sannolikt köper förnybar el. Målsättning för kommande års klimatbokslut är att förfina indata även i scope 3 och minska användandet av generella schabloner till förmån för faktisk data. ===== SIDA 134 ===== 134 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 134 GRI 305-1 – 305-3 DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP Ton CO2-ekvivalent 2023 2022 2021 Kommentar SCOPE 1 473 487 446 Uppvärmning 7 9 26 Lokal uppvärming i en fastighet Egna driftbilar 95 311 181 Köldmedier 371 167 239 SCOPE 2 4 081 7 618 6 707 Uppvärmning (Market based) 4 081 7 6151 6 705 Uppvärmning (Location based) 9 771 10 311 12 337 Fjärrkyla (Market based) 0 0 2 Fjärrkyla (Location based) 0 0 2 El (Market based) 0 0 0 El (Location based) 1 019 1 312 7 875 El från driftbilar 0 2 – Ny post 2022 SCOPE 3, Uppströms 34 211 38 475 80 323 Produktion och distribution av bränslen (i scope 1 och 2) 1 139 1 788 2 499 Byggprojekt nyproduktion 6 905 2 107 22 940 2023 avslutades 6 (2) nyproduktioner Byggprojekt renovering, hyresgästanpassning 17 293 14 909 32 518 Schablon utifrån projektyta Energi- och installationsprojekt 1 397 6 096 4 224 Schablon baserad på spenddata Löpande underhåll 1 424 3 275 9 409 Schablon baserad på spenddata Övriga inköp 5 585 9 750 8 428 Schablon baserad på spenddata Tjänsteresor (inkl förmånsbilar) 135 188 36 Pendlingsresor 334 363 269 Schablon enligt enkät SCOPE 3, Nedströms 28 511 37 647 49 586 Hyresgästernas energianvändning 26 502 37 513 49 523 Schablon efter lokaltyp Avfall från hyresgäster 2 009 134 63 Summa totala utsläpp (scope 1, 2 och 3) 67 276 84 227 137 062 Energileverantörens klimatkompensation –5 690 –2 696 –3 471 Klimatkompenserad fjärrvärme Utsläpp efter energileverantörernas klimatkompensation 61 586 81 531 133 591 1) 2022 års siffra har korrigerats CRE3 Växthusgasutsläppsintensitet i byggnader 2023 2022 2021 2020 2019 Utsläppsintensitet scope 1 och 2, kg CO2e per uthyrbar kvm 1,9 1,3 1,1 1,9 3,9 Utsläppsintensitet scope 1,2 och 3, kg CO2e per uthyrbar kvm 27,7 25,1 38,4 42,7 – Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per kvm, kg CO2e per kvm 128,3 116,9 179,5 – – Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per investerad kr, kg CO2e per kr 0,019 0,018 0,035 – – HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan ===== SIDA 135 ===== 135COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FÖRKLARING UTSLÄPPSNOTER Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa SCOPE 1 Förbrukning av olja/gas i fastigheter Statistik avseende förbrukning av olja och biogas. Olja: Scope 1, 268 g CO2e/kWh Biogas: Scope 1, 0,2 g CO2e/kWh DEFRA (2023) Företagsbilar Uppgift om inköpt fordonsbränsle. Bensin: 2 097 g CO2e/l Diesel: 2 512 g CO2e/l DEFRA (2023) DEFRA (2023) Köldmedia Utsläpp av köldmedia hämtas från respektive fastighets köldmediarapport inrapporterat i Green View R134a: 1 300 kg CO2e/kg R407C: 1 525 kg CO2e/kg R410a: 1 725 kg CO2e/kg R417A: 1 950 kg CO2e/kg IPCC, 2013 (AR5) Naturvårdsverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket SCOPE 2 El från service- och driftbilar Beräknat på körd sträcka El: 1,3 CO2e/km AIB (2022) Elanvändning avseende samtliga fastigheters drift Faktisk förbrukning Ursprungsgarantier (UG) Vind och Vatten, EECS-UG: 0 g CO2e/kWh Market-based Sverige: 39 g CO2e/kWh Location-based Sverige: 7 g CO2e/kwh Market-based Danmark: 557 g CO2e/kWh Location-based Danmark: 163 g CO2e/kWh Miljöpåverkan ursprungs- garantier (UG) Vind och Vatten AIB (2022) AIB (2022) AIB (2022) AIB (2022) Användning av fjärrvärme Faktisk förbrukning Sverige - M/L based, för respektive fjärrvärmenät se www.energiforetagen.se Danmark - L based: 72 CO2e/kWh Energiföretagen (2022) Energistyrelsen (2022) Användning av fjärrkyla Faktisk förbrukning Sverige - M/L based: 0 g CO2e/kWh Danmark - M/L based: 0 g CO2e/kWh Energiföretagen (2022) Energistyrelsen (2022) SCOPE 3, uppströms Byggprojekt För nybyggnation, ombyggnation, renovering, hyresgästanpassning, energi- och installationsprojekt har tre tillvägagångssätt tillämpats för beräkning. • Nyproduktion, klimatberäkning • Beräkning baserad på byggd kvadratmeter (BTA). • Beräkning baserad på kostnad . Beräkningsmetod baseerat på yta BTA anses spegla verkligheten bättre och har därför tillämpats i samtliga fall där yta funnits tillgänglig, med undantag för vissa där beräkning per yta ej anses lämpligt. Nybyggnation (Referensvärde för utökad systemgräns för byggskedet 2027): 313 kg CO2e/kvm BTA Ytskikt och fast installationer: 20,4 kg CO2e/ kvm BTA Tekniska installationer: 43,4 kg CO2/kvm BTA Större renovering, hyresgästanpassningar, etc. - klimatskal, installationer, interiörer: 134 kg CO2e/kvm BTA. Mellan renovering, hyresgästanpassningar, etc. - installationer, interiörer: 115 kg CO2e/ kvm BTA. Mindre renovering, hyresgästanpassningar, etc. - installationer, interiörer retail resp kontor: 86 och 90 kg CO2e/kvm BTA. Byggentreprenader: 0,006 kg CO2e/kr Energiprojekt och installationer: 0,026 kg CO2e/SEK (hantverk, snickeri och byggnadsinstallationer. Solcellsmoduler: 0,108 kg CO2e/kr Arkitekter, tekniska- samt natur- och miljökonsulter, 0,0011 0,026 kg CO2e/kr Boverket, 2022. Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Schablon från Carbon designer i OneClickLCA Schablon från Carbon designer i OneClickLCA Schablon från Carbon designer i OneClickLCA Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, inköp och utbetalningar 2019 Löpande underhåll Baseras på Corems kostnad för olika aktiviteter och åtgärder inom löpande underhåll. Olika spendfaktorer (ton CO2e/mkr) används för beräkning av klimatpåverkan. Entreprenader & Tekniska konsulter: 1,1 g CO2e/kr Installation av elektriska ledningar och armatur: 0,10 g CO2e/kr Fönster och dörrar: 50,8 g CO2e/kr Hisservice: 2,7 g CO2e/kr Markarbeten och geoteknik:5,2 g CO2e/kr Målning: 1,3 g CO2e/kr Reparationer, underhåll och service: 6,6 g CO2e/SEK Rivning: 6,0 g CO2e/kr Takläggningsarbete: 25,0 g CO2e/kr Värme- och kylpumpar och värmeväxlare: 26,5 g CO2e/kr Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, inköp och utbetalningar 2019 HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan ===== SIDA 136 ===== 136 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 136 Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa SCOPE 3, uppströms Produktion och distribution av fordons- och energibränslen i scope 1 och 2 Faktisk förbrukning Diesel: 611 gCO2e/liter Bensin (personbil): 581 gCO2e/liter Olja: 59 g CO2e/kWh Biogas: 28 g CO2e/kWh El Sverige: 3 gCO2e/kWh El Danmark: 57 gCO2e/kWh Fjärrvärme (Sverige): för respektive fjärrvärmenät www.energiföretagen.se Fjärrvärme (Danmark): 32 gCO2/kWh Fjärrkyla (Sverige): 5,6 g CO2e/kWh Fjärrkyla (Danmark): 31,53 gCO2e/kWh DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) IEA (2023) IEA (2023) Energiföretagen (2022) DEFRA (2022) Energiföretagen (2022) Energiföretagen (2022) Tjänsteresor (tåg, flyg, hotell, tjänstebilar och privata bilar i tjänst) Miljörapport från SJ, körjournaler och reserapporter från BCD Travel samt BRA Personbil, genomsnitt: 150 g CO2e/km Flyg: 135 g CO2e/km Tåg: 6 g CO2e/km Hotellnätter Sverige: 5 800 g CO2e/rum/natt Sveriges klimatrapportering 2021 DEFRA (2023) NTM (2018) Hotel Footprinting Tool (2023) Pendlingsresor Schablon på tidigare medarbetarenkäter pendlingsresor (bil, buss, tåg, tunnelbana, spårvagn, övrigt) Emissionsfaktorer enligt tidigare redovisade källor Enligt ovan Övriga inköp Baseras på Corems kostnad för olika inköp av varor och tjänster (som ej omfattas av övriga poster). Detta omfattar exempelvis IT-utrustning, kontorsmaterial, städ, konsulttjänster, repartion och undehåll av fordon. Olika spendfaktorer (ton CO2e/mkr) används för beräkning av klimatpåverkan. Emissionsfaktorer för samtliga utsläppskategorier se klimatbokslut www.corem.se Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, inköp och utbetalningar 2019 SCOPE 3, nedströms Energianvändning avseende hyresgäst Baseras på delvis uppmätt verksamhetsel och delvis uppskattad verksamhetsel där ytschablon använts då statistik saknats. I de fall Corem köper in el till hyresgästs verksamhet, hyresgäst har tecknat ett grönt avtal eller har uppgett via enkät till Corem att inköpt el är förnybar el är utsläppen baserade på ursprungsmärkt el. All övrig el antas vara nordisk residualmix. I de fall Corem säljer vidare inköpt fjärrvärme eller fjärrkyla till hyresgästs verksamhet baseras emissionsberäkningen på faktisk förbrukning och tillhörande emissionsfaktorer i Scope 2. Ursprungsgarantier (UG): 0 g CO2e/kWh Nordisk residualmix: 468 g CO2e/kWh Fjärrvärme Sverige: M/L based, för respektive fjärrvärme- och fjärrkylanät se www. energiforetagen.se Miljöpåverkan ursprungsgarantier (UG) Vind och Vatten Energiföretagen (2022) Avfall avseende hyresgäster Metall (Återvinning/Sluten krets) Trä (Förbränning) Glas (Återvinning/Öppen krets) Restavfall hushåll (Förbränning) Organiskt avfall (Förbränning) Organiskt avfall (Anaerobic digestion) Kommersiellt och industriavfall (Förbränning) WEEE - mix (Återvinning/Öppen krets) WEEE - mix (Deponi) Batterier (Återvinning/Öppen krets) Batterier (Deponi) Plast vanlig plast (Återvinning/Öppen krets) Papper och kartong_mix (Återvinning/ Sluten krets) Papper (Återvinning/Sluten krets) 985 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 2 1 281 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 8 912 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 8 884 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 8 884 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton 21 281 g CO2e/ton DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) DEFRA (2023) HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan ===== SIDA 137 ===== 137COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSNOT 6 MILJÖCERTIFIERADE BYGGNADER OCH GRÖNA TILLGÅNGAR CRE 8 ANDEL MILJÖCERTIFIERADE BYGGNADER, ANDEL ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER Avgränsning Rapporteringen omfattar Corems energieffektiva och miljöcertifierade byggnader som bedöms möta kriterierna för en grön tillgång enligt Corems ramverk för grön finansiering. Corems gröna ramverk har upp - daterats under året för att linjera med taxonomiförordningens tekniska granskningskriterier. För att fastställa om en byggnad väsentligen bidrar till begränsningen av klimatförändringar gällande byggnader uppförda före den 31 decem- ber 2020 specificerar de tekniska granskningskriterierna att: ybyggnaden har klass A enligt energideklarationssystemet, eller ybyggnaden ligger inom de bästa 15 procenten av det nationella eller regionala byggnadsbeståndet uttryckt som primärenergi vid drift Gränsvärde för de bästa 15 procenten är av naturliga skäl ej definierat. Som stöd har Fastighetsägarna tagit fram en rapport vilken innefattar gränsvärde för primärenergital (kWh per kvm atemp, år) för att en bygg- nad ska tillhöra de femton respektive trettio procent bästa byggnaderna i Sverige, inom olika byggnadskategorier. Primärenergitalet är definierat enligt Boverkets byggregler (BBR 29). För tydlighet och med tanke på att Corem för år 2023 ej faller inom rapportering enligt taxonomin, har energieffektiva byggnader i denna rapport definierats som byggnader med en energideklaration med ener- giklass A eller B, vilket är något snävare än samtliga byggnader vars primärenergital bedöms vara under gränsvärdet för topp 15 procent för respektive byggnadskategori. Utöver energieffektivitet omfattar Corems gröna ramverk alla byggna- der som har en miljöcertifiering eller preliminär certifiering enligt lägst Miljöbyggnad silver, BREEAM och BREEAM In-Use Very good samt LEED Gold, i kombination med lägst energiklass C. Ansvar och uppföljning Corems teknikenhet tillsammans med förvaltningen har ansvar för att driva arbetet med miljöcertifieringar av befintliga byggnader. Ansvaret för miljöcertifiering av byggnader vid nyproduktion och ombyggnation ligger i projektutvecklingsorganisationen. Ansvaret för att driva arbetet med energieffektiva byggnader följer samma uppföljning och ansvars - fördelning som det generella energieffektiviseringsarbetet. Styrning Corems styrning av miljöcertifiering och energieffektivitet utgår från beslutade hållbarhetsmål, Corems ramverk för grön finansiering samt kommande taxonomiförordning. Vilka byggnader som ska certifieras beslutas i Hållbarhetsrådet tillsammans med finansavdelningen. Mål och utfall Corems ambition är att byggnader motsvarande minst hälften av det totala fastighetsvärdet ska utgöra gröna tillgångar enligt Corems ram - verk år 2025. För att nå målsättningen arbetar Corem brett med energi - projekt, styrning och optimering av energi samt miljöcertifieringar. Vid utgången av 2023 var 50 (50) byggnader miljöcertifierade eller certifierade enligt Green Building vilket motsvarade 34 procent av det totala fastighetsvärdet och 26 procent av ytan i det totala beståndet. Energieffektiva byggnader motsvarade 11 respektive 14 procent av totala fastighetsvärdet respektive ytan. 21 procent av fastighetsvärdet utgör gröna tillgångar enligt Corems gröna ramverk, vilket motsvarar målet om andel gröna tillgångar. Tillgångsslag Andel värde av fastighetsbeståndet, % Andel yta av fastighetsbeståndet, % Energieffektiva byggnader 11 14 Miljö- och Green Buil- dingcertifierade bygg - nader 34 26 Andel gröna tillgångar enl Corems ramverk 21 22 CERTIFIERADE BYGGNADER 2023 2022 2021 2020 2019 2018 Miljöcertifierade byggnader1, antal 34 30 27 19 15 12 Green Building certifie - rade byggnader, antal 162 202 22 19 19 19 1) Miljöb yggnad i drift: lägst nivå silver, BREEAM In Use: lägst nivå Very Good, LEED: lägst nivå guld 2) Minskningen är huvudsakligen hänförlig till avyttringar Redovisningsprincip Andelen energieffektiva och miljöcertifierade byggnader redovisas i för - hållande till Corems totala uthyrningsbara yta och fastighetsvärde. Bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål Genom att arbeta för att minska energianvändningen och använda förny- bar energi, samt att redovisa alla utsläpp och lägga en långsiktig plan för nettonoll-utsläpp bidrar Corem till mål nummer 7 och 13, Hållbar energi till alla och Bekämpa klimatförändringarna. Miljöcertifierade byggnader är viktigt ur många aspekter utöver energieffektivitet. Miljöcertifierade byggnader tar hänsyn till hållbara materialval, klimatanpassningsåtgär - der, energins ursprung och brukarnas perspektiv. Detta medför att Corems arbete med att miljöcertifiera byggnader bidrar till att uppnå håll- barhetsmål 12 och 13, Hållbara städer och samhälle samt Hållbar produk- tion och konsumtion utöver målen om Hållbar energi och Bekämpa klimatförändringar. HÅLLBARHETSRAPPORT Minskad klimatpåverkan ===== SIDA 138 ===== 138 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSNOT 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 403 HÄLSA OCH SÄKERHET, 403-9 OLYCKOR OCH TILLBUD Avgränsning Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är god och att risken för skador eller sjukdom kopplat till arbetet minimeras. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för Corems medarbetare är ett arbetsgi - varansvar och sker inom den egna organisationen. Corem har även ett ansvar att påverka arbetsmiljön utanför den egna organisationen, exem - pelvis inom upphandlade bygg- och entreprenadtjänster. I rollen som beställare kan Corem påverka arbetsmiljön och minska riskerna genom förebyggande arbete och god dialog med entreprenörerna. Rapporteringen omfattar sjukfrånvaro samt olyckor och tillbud avse - ende personer med anställning i Corem. Entreprenörer som utför arbete i Corems fastigheter omfattas i den mån Corem fått kännedom om dessa. Arbete pågår löpande för att öka graden av inrapportering från entrepre - nörsledet. Uppdelning görs inte per region, personalkategori eller kön på grund av organisationens begränsade storlek. Ansvar och uppföljning Ansvar och fördelning av uppgifter inom arbetsmiljö sker enligt en fast - ställd delegeringsordning. Syftet är att arbetet ska utföras på den nivå inom organisationen där det blir mest verkningsfullt. Delegerade chefer samordnar och driver det löpande arbetsmiljöarbetet och skapar en god och säker arbetsmiljö genom medverkan från alla medarbetare. Skydds - ombuden bevakar att arbetsmiljöarbetet genomförs samt agerar som ett viktigt stöd till organisationen. Alla medarbetare har ett ansvar att följa upprättade rutiner för arbetsmiljö, vilka finns samlade i Corems säker - hetshandbok, HELP24. För att motverka förekomsten av olyckor och tillbud finns en skydds - kommitté, bestående av representanter för arbetsgivaren och arbetsta - garna, som utvärderar och följer upp arbetsmiljöarbetet fortlöpande. Den träffas minst 4 ggr per år, och behandlar frågor relaterade till arbets - miljö, jämställdhet, arbetsvillkor och säkerhet. I kommittén ingår HR-chef, fastighetschef, regionchefer samt representanter för drift- och projekt - chefer i förvaltning och projektutveckling, huvudskyddsombud, samt regionskyddsombud. Uppföljning sker även löpande i olika forum såsom skyddsombudsmöten, driftchefsmöten och byggmöten. Analys av lärdo - mar och möjliga förändringar i arbetsmiljöarbetet eller i policyer görs regelbundet. Olyckor och tillbud rapporteras enligt särskilda rutiner. Rapporterade händelser utreds av ansvarig chef och sammanställningar med tillhö - rande analyser av riskområden görs på central nivå. Sammanställning och analys kommuniceras till chefer och skyddsombud genom skydds - kommittén och på driftchefsmöten. Vid särskilt allvarliga händelser skickas en så kallad "säkerhetsnotis" till berörda delar av organisationen. I byggentreprenader avtalar Corem om att arbetsmiljö- och samord - ningsansvaret ligger hos entreprenören som även leder arbetet. Vid till - bud eller olycka inom en entreprenad rapporteras detta vidare till Corem genom rutiner inom projektverksamheten. HR-organisationen säkerställer tillgång till hälsofrämjande åtgärder och möjlighet till rehabilitering vid sjukdom. Uppföljning av sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro sker årsvis eller efter behov. Respektive chef ansvarar för att följa upp medarbetarens arbetssituation genom medar - betarundersökningar, medarbetarsamtal samt fortlöpande dialog i det dagliga arbetet. Styrning Corems arbetsmiljöarbete utgår ifrån lagstiftning och myndighetsföre - skrifter och beskrivs övergripande i Corems hållbarhetspolicy och upp - förandekod. Policyn tillsammans med riktlinjer och rutiner styr hur Corem arbetar med arbetsmiljön. Nya eller uppdaterade lagkrav identi - fieras löpande och rutiner och arbetssätt uppdateras vid behov. Stor vikt läggs vid förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, skyddskommitté, skyddsombud och medar - betare, med stöd av företagshälsovård. Rutiner, handlingsplaner och riktlinjer beskrivs detaljerat i Corems säkerhetshandbok, HELP24. Med - arbetare har eget ansvar för att följa uppsatta rutiner. Rutiner finns för hur entreprenörsarbeten ska hanteras utifrån arbetsmil - jöperspektiv. De omfattar krav i avtal, utförande och uppföljning. Speci - fika rutiner finns för förvaltningsprojekt, projektutveckling samt drift. Information om, och erfarenhetsutbyte från arbetsmiljöarbetet sker kontinuerligt i skyddskommitté och skyddsombudsforum samt på årlig skyddskonferens. Därutöver är arbetsmiljö en stående punkt vid möten såsom driftmöten, byggmöten och arbetsplatsträffar. Cheferna ansvarar för att informera om arbetsmiljöarbetet i sina respektive organisationer. Medarbetarna kommer till tals genom medarbetarundersökningar, med - arbetardialoger, årliga arbetsmiljöinventeringar samt arbetsplatsmöten och kontakt med skyddsombud. På Corems intranät, i HELP24 och i HR-portalen, finns alla styrande dokument och arbetsmiljörelaterade beskrivningar samt hälsobefrämjande förmåner samlade. Corems medarbetare genomgår en obligatorisk utbildning i arbets - miljö, vilken är anpassad efter roll och arbetsuppgifter. Corem arbetar förebyggande med hälsofrämjande åtgärder. På de flesta enheter finns tjänstecyklar att använda för kortare tjänstebesök. Samtliga medarbetare erbjuds friskvårdstimmar, friskvårdsbidrag, privat sjukvårdsförsäkring och hälsoundersökning. Mål och utfall Det övergripande målet är att skapa en arbetsplats som är sund och säker med fokus på friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv. År 2023 var tre specifika mål beslutade med syfte att främja möjligheterna att nå det övergripande målet. 1. Al la enheter inom organisationen skulle genomföra en arbetsmiljöin - ventering, AMI, med tillhörande handlingsplan för att säkerställa ett systematiskt arbete med att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 2. 1 00 procent genomförda skyddsronder på fastigheter, bilar samt enhetskontor. 3. I nrapporterade tillbud skulle öka till minst 60 stycken och vara minst dubbelt till antalet mot inrapporterade olyckor. Utfallet av Index för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSI, i 2023 års medarbetarundersökning var 79 (75) vilket ska jämföras med bench - mark på 74. Det visar att Corems arbete för en sund och säker arbets- miljö uppfattas hålla en god nivå av medarbetarna. Total sjukfrånvaro uppgick till 2,2 procent (2,8) under 2023. Corems långsiktiga mål är att den långsiktiga sjukfrånvaron årligen ska minska.Ingen uppdelning görs på organisatoriska enheter på grund av personalstyrkans storlek i res - pektive enhet. Under 2023 rapporterades 33 (38) tillbud och 17 (24) olycksfall. För- ändringen kan främst kopplas till minskat antal anställda inom koncer - nen. Tillbuden skedde både bland kontorsbaserad personal och driftspersonal medan olyckor främst skedde bland driftpersonal. Rap - porteringen möjliggör en fortsatt utveckling av Corems systematiska arbetsmiljöarbete och vikten av att rapportera tillbud och olyckor är där - för högt prioriterat. Arbete med arbetsmiljöinventeringar, AMI, syftar till att säkerställa att arbetsmiljöarbetet prioriterar rätt frågor kortsiktigt samtidigt som det stärker det systematiska och långsiktiga arbetsmiljö - arbetet. Målen kopplat till genomförda AMI:er och skyddsronder upp - nåddes. Olyckor och tillbud 2023 2022 2021 Tillbud inom Corem, antal 33 38 27 Olyckor inom Corem, antal 17 24 20 Attraktiv arbetsgivare HÅLLBARHETSRAPPORT Attraktiv arbetsgivare ===== SIDA 139 ===== 139COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Sammansättningen av styrelse, ledning och övriga medarbetare utifrån kön och ålder omfattar Corem inklusive dotterbolag vid årets slut. Inom Corem har 16 (15) procent av medarbetarna utländsk bakgrund enligt SCB:s definition. Under 2023 genomfördes en medarbetarundersökning där medarbe - tarnas upplevda situation mättes genom ett antal index såsom Engage- mangsindex (EI), Ledarskapsindex (LI) samt Index för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSI). Corems långsiktiga mål är att respektive index ska uppvisa en positiv trend och vara lägst i nivå med extern benchmark. Utfallet för år 2023 redovisas i tabellen nedan. Bidrag till SDG:s, FN:s globala hållbarhetsmål Genom förbyggande arbete med hälsa och säkerhet för medarbetare bidrar Corem till mål nummer 3 och 8, God hälsa och välbefinnande samt Anständiga arbetsvillkor. HÅLLBARHETSNOT 8 ARBETSVILLKOR OCH SAMMANSÄTTNING AV BOLAGET 2-7 ANSTÄLLNINGSFORM, ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH KÖN 405-1 SAMMANSÄTTNING AV STYRELSE, LEDNING OCH ÖVRIGA MEDARBETARE UTIFRÅN ÅLDER OCH KÖN Avgränsning Rapporteringen omfattar enbart personer med anställning i Corem Pro - perty Group AB inklusive dotterbolag och inte individer som utför arbete under anställningslika villkor. Ansvar och uppföljning Arbetet för att säkerställa mångfald och likabehandling leds av HR-che- fen, men varje chef är ansvarig för att skapa en sammansättning av grup- per som präglas av mångfald och att arbeta för att ingen medarbetare diskrimineras. Alla medarbetare har också ett ansvar vad gäller att bidra till att förebygga, förhindra och agera om man upplever någon form av diskriminering eller särbehandling på arbetsplatsen. Eventuella fall av diskriminering fångas upp via årlig medarbetarundersökning, närmaste chef, HR-organisationen eller Corems externa visselblåsarfunktion. Corems arbetsmiljöpolicy slår fast att medarbetare på ett naturligt och obehindrat sätt ska kunna vända sig till chefer och arbetsledare för att uppmärksamma bolaget i händelse av uppfattad obalans mellan krav och resurser. Det finns också skyddsombud. Styrning Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod beskriver Corems syn på mänskliga rättigheter, mångfald och lika möjligheter. Policyn slår fast att det råder nolltolerans mot all form av diskriminering, kränkande särbe- handling eller andra trakasserier. Därutöver beskrivs arbetet mot diskri- minering och kränkande särbehandling i särskild rutin till stöd för verk- samheten. Corems värderingar beskriver förväntningarna på medarbe - tarna i deras yrkesutövande. Corems uppförandekod för leverantörer beskriver de krav Corem ställer på leverantörer Mål och utfall Corems övergripande mål är att erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika, medarbetare trivs och som präglas av mångfald. Corem ska vara en attraktiv och värderingsstyrd arbetsgivare med kompetenta och engage- rade ledare och medarbetare som trivs med sitt arbete och bidrar till att driva Corem framåt mot dess vision. Corem har nolltolerans mot diskrimi- nering och kränkande särbehandling. Vid utgången av 2023 var antalet anställda i Corem, inklusive dotterbo- lag, 291 (338), varav 290 (333) tillsvidareanställda och resterande viss- tidsanställda. Antalet anställda som omfattas av kollektivavtal var 46 (66). Resterande medarbetare var tjänstemän vilka omfattas av anställningsav- tal som följer samma nivåer som branschens tecknade kollektivavtal. ÅLDERSFÖRDELNING –29 år 7% (6) 30–49 år 51% (56) 50–år 42% (38) Fördelning kvinnor och män vid årets slut SAMTLIGA MEDARBETARE Kvinnor 48% (46) Män 52% (54) LEDNINGSGRUPP Kvinnor 43% (50) Män 57% (50) STYRELSE Kvinnor 28% (33) Män 72% (67) FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN PER 31 DECEMBER 2023 MEDARBETARUNDERSÖKNING Index 2023 2022 Engagemangsindex (EI) 82 79 Index för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSI) 79 75 Ledarskapsindex (LI) 81 77 HÅLLBARHETSRAPPORT Attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaro 2023 2022 2021 2020 2019 Sjukfrånvaro total, % 2,2 2,8 2,1 4,4 5,5 varav långtids- sjukvaro % 0,9 0,7 1,0 2,8 4,5 Redovisningsprincip Rapportering mot det övergripande målet om en sund och säker arbets - miljö sker via medarbetarundersökningens index för organisatorisk och social arbetsmiljö. Målet för arbetsmiljöinventeringen följs upp genom att alla enheter har skickat inventering och handlingsplan till HR-funktio - nen för sammanställning och uppföljning. Utfallet rörande genomförda skyddsronder sammanställs av huvudskyddsombud och rapporteras till Skyddskommitté för vidare hantering. Rapportering av olyckor och tillbud sker skriftligt på en särskild blan - kett som finns tillgänglig i HELP24. Inkomna tillbudsrapporter samman - ställs kvartalsvis och långsiktiga åtgärder tas fram för att minska riskerna. Tillbud eller olycka inom en entreprenad rapporteras vidare till Corem genom rutiner inom projektverksamheten och en sammanställ - ning lämnas till Corem i samband med färdigställandet. Sjukfrånvaro rapporteras via personalsystemen. ===== SIDA 140 ===== 140 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER 31 DECEMBER 2023 2023 2022 2021 Tillsvidareanställda, antal 290 333 368 varav kollektivanställda, antal 46 66 70 Visstidsanställda, antal 1 51 7 Andel anställda med utländsk bakgrund, % 16 15 13 1) Antal anställda anges per 31 december. Jämförelsetal har uppdaterats. ANSTÄLLNINGSFORM OCH KÖN PER 31 DECEMBER 2023 Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda, antal 138 152 290 Visstidsanställda, antal 1 0 1 Inhyrda resurser, antal 23 24 47 Heltidsanställda, antal 134 148 282 Deltidsanställda, antal 4 4 8 ANSTÄLLNINGSFORM OCH ORGANISATORISK INDELNING PER 31 DECEMBER 2023 Ledning och stödfunk- tioner1 Region Stockholm Region Stockholm Logistik Region Öst Region Väst Projekt- utveckling Utland Totalt Antal tillsvidareanställda 93 96 14 32 43 8 4 290 Antal visstidsanställda 1 0 0 0 0 0 0 1 Antal inhyrda resurser utan garanterat antalt timmar 12 24 2 3 2 4 0 47 Antal heltidsanställda 90 94 13 32 41 8 4 282 Antal deltidsanställda 3 2 1 0 2 0 0 8 1) Vd, ledning, stödfunktion, ekonomi samt affärsutveckling ORGANISATORISK INDELNING SAMT FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN, PER 31 DECEMBER 2023 2023 Ledning och stödfunktioner 1, antal 93 kvinnor/män, % 68/32 Region Stockholm, antal 96 kvinnor/män, % 40/60 Region Stockholm logistik, antal 14 kvinnor/män, % 14/86 Region Öst, antal 32 kvinnor/män, % 47/53 Region Väst, antal 43 kvinnor/män, % 35/65 Projektutveckling, antal 8 kvinnor/män, % 50/50 Utland, antal 4 kvinnor/män, % 25/75 1) Vd, ledning, stödfunktion, ekonomi samt affärsutveckling Redovisningsprincip Rapportering mot de övergripande målen sker via medarbetarundersök - ningen. Uppgifter som rör medarbetarna hämtas från Corems HR-system. Corem registrerar inte medarbetares minoritetsgrupptillhörighet eller etnicitet. Uppgiften om andel medarbetare med utländsk bakgrund häm- tas från SCB. Enligt SCB definieras utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda alternativt personer som är inrikes födda med två utrikes födda personer. Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsen är fri från diskriminering hämtas från medarbetarundersökningen eller anmäl - ningar som har inkommit till compliance-funktionen via kanalerna för rap- portering av oegentligheter såsom närmaste chef, HR-chef eller visselblåsartjänst. ===== SIDA 141 ===== 141COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Medarbetare på Corems kontor i Göteborg i fastigheten Gamlestaden 39:13, vilken planeras att certifieras enligt BREEAM In-Use, nivå Very good. ===== SIDA 142 ===== 142 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT GRI-index GRI-index GRI-index Uttalande om användning Corem Property Group AB har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari till 31 december 2023 Använt GRI 1 GRI 1: grundval 2021 Tillämplig GRI-sektorstandard (Ingen sektorstandard tillgänglig ännu) ALLMÄNNA STANDARDUPPLYSNINGAR GRI- upplysning Beskrivning Sida Kommentar GENERELLA GRI-UPPLYSNINGAR 2-1 Upplysningar om organisationen 5 2-2 Bolag som omfattas av redovisningen 124 2-3 Redovisningsperiod, redovisningscykel och kontaktperson för redovisningen 124, 174 2-4 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 6–7, 125 2-5 Granskning av hållbarhetsrapporten 124, 144 2-6 Sektorer bolaget är verksamt inom, värdekedja och andra väsentliga affärsrelationer 12–13, 30, 126, 128–129 2-7 Total personalstyrka, uppdelad på organisatorisk indelning, anställningsform, anställningsvillkor och kön 139–140 Hållbarhetsnot 8 2-8 Arbetskraft som inte är anställda 140 Hållbarhetsnot 8 2-9 Redogörelse för bolagets styrning och styrelsens sammanstättning 66–77 2-10 Redogörelse för val av styrelse 68–70 2-11 Styrelsens ordförande 71 Styrelsen ordförande är inte ledande befattnings- havare i Corem 2-12 Redogörelse för styrning av hållbarhetsarbetet 124, 128–139 Hållbarhetsnot 1–9 2-13 Redogörelse för ansvarsfördelning inom bolaget för hållbarhetsarbetet 125 2-14 Styrelsens ansvar för hållbarhetsrapporteringen 125 2-15 Intressekonflikter 70 2-16 Kommunikation av kritiska angelägenheter 73–74 Ingen väsentlig angelägenhet har kommunicerats under året 2-17 Styrelsens sammansättning och samlade kompetens 70, 76 2-18 Granskning av styrelsens förvaltning av bolaget 72 2-19 Ersättningspolicy 73 2-20 Process för att fastställa ersättningar 68–71 2-21 Ersättning till ledande befattningshavare 93–94 Avsteg från GRI – Löner och ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och övriga anställda redovisas i stället för medianlön, not 4. 2-22 Uttalande om verksamhetens hållbarhetsarbete 8–9 Vd-ord 2-23 Policyer och riktlinjer 74, 125 2-24 Förankring av policyåtaganden 74, 125, 128–139 Bolagsstyrning och hållbarhetsnoter 2-25 Processer för att begränsa negativ påverkan 58–63, 73–75 128–129, 139 2-26 Hantering av information om oegentligheter 75 2-27 Lagefterlevnad 125 2-28 Medlemskap i organisationer 125 2-29 Intressentdialog 126 2-30 Kollektivavtal 139–140 Hållbarhetsnot 8 Hållbarhetsnoter inkl. GRI-index ===== SIDA 143 ===== 143COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT GRI-index Väsentliga frågor Upplysning Beskrivning Sida Kommentar 3-1 Väsentlighetsanalys 126 3-2 Lista över väsentliga aspekter 126 3-3 Styrning av väsentliga områden 125 GOD AFFÄRSPARTNER OCH LÅNGSIKTIG VÄRDEUTVECKLING Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 125–126 Hållbarhetsnot 1–3 Långsiktigt ekonomiskt resultat 201-1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 82, 93-94, 128 Hållbarhetsnot 1 Kundnöjdhet Kundundersökning 16, 24, 128 Hållbarhetsnot 2 Antikorruption 205-3 Affärsetik, motverkande av korruption och respekt för mänskliga rättigheter 128–129 Hållbarhetsnot 3 Rapportering av oegentligheter Antal fall av korruption och oegentligheter samt vidtagna åtgärder 128–129 Hållbarhetsnot 3 MILJÖANSVAR Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 126, 130–137 Hållbarhetsnot 4-6 Energiförbrukning 302-1 CRE1 Energianvändning inom verksamheten Energiintensitet i byggnader 132 Hållbarhetsnot 4 Vattenanvändning CRE2 Vattenintensitet i byggnader 132 Hållbarhetsnot 4 Klimatpåverkan 305-1 305-2 305-3 CRE3 Direkta utsläpp av växthusgaser Indirekta utsläpp av växthusgaser Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser Växthusgasintensitet i byggnader 133–136 Hållbarhetsnot 5 Produktmärkning CRE8 Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader 137 Hållbarhetsnot 6 SOCIALT ANSVAR Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 62–63, 126, 138–140 Hållbarhetsnot 7-8 Hälsa och säkerhet 403-1 403-2 403-3 403-4 403-5 403-6 403-9 Ledningssystem för hälsa och säkerhet Identifiering av skador, risker och händelseutredning Hälsovård Medarbetares deltagande Utbildning för medarbetare Främjande av medarbetares hälsa Olyckor och tillbud 138–139 138–139 45, 138 44, 138 45, 138 45, 138 138 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Avsteg från GRI – Antalet olyckor redovisas i hållbarhetsnot 7 men beräkning av olycksfallsfrekvens saknas. Medarbetare och mångfald 405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 62–63, 139–140 Hållbarhetsnot 8 ===== SIDA 144 ===== 144 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HÅLLBARHETSRAPPORT Granskning av hållbarhetsredovisning Till Corem Property Group AB (publ), org.nr 556463-9440 Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Corem Property Group AB att översiktligt granska Corem Property Group AB:s hållbar- hetsredovisning för år 2023. Företaget har definierat hållbar- hetsredovisningens omfattning till de områden som hänvi- sas till i GRI index på sidorna 142–143 i detta dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 124. Styrelsens och företagsledningens ansvar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstad- gade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 124 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ram- verket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Re- porting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovis- ningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbar- hetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovis- ningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrappor- ten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta do- kument, och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revi- sioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell in- formation. En översiktlig granskning består av att göra för- frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analy- tisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstad- gade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lag- stadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inrikt- ning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Qua- lity Management 1, som kräver att företaget utformar, imple- menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklu- sive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och til l - lämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Corem Property Group AB enligt god revi- sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möj- ligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir med- vetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slut- satsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som defi- nieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upp- rättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. Uttalanden Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprät- tad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledning- en angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 27 mars 2024 Ernst & Young AB Katrine Söderberg Malin Ekman Lor entzon Auktoriserad revisor A uktoriserad revisor Revisorns rapport över översiktlig granskning av Corem Property Group AB:s hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhets- rapporten Revisorns rapport Hållbarhet ===== SIDA 145 ===== KAPITEL Avsnitt 145COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Fastighetsförteckning FASTIGHETSFÖRTECKNING ===== SIDA 146 ===== 146 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 TORSLANDA GÖTEBORG P ARTILLE MÖLNLYCKE LANDVETTER MÖLNDAL BORÅS FASTIGHETSFÖRTECKNING Göteborg inkl. Borås Göteborg inkl. Borås BORÅS STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Castellum 2. Platzer 3. Balder 4. Wallenstam 5. Vasakronan 8. Corem 0 300 600 900 1200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Castellum 2. Logicenters/NREP 3. Nyfosa 4. Vatne Real Estate 5. Axa IM 7. Corem 0 50 100 150 200 250 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 42 44 45 46 47 49 48 38 3635 34 33 31 30 29 15 16 17 18 1921 22 24 25 27 14 1311 9 7 6 5 20 10 12 40 43 41 1 2 3 4 8 23 26 28 32 37 39 ===== SIDA 147 ===== 147COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Göteborg inkl. Borås GÖTEBORG INKL. BORÅS Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Skruven 3 Sandlidsg. 1–3, Borås – –/– Lager/Logistik 7 615 23 158 18 676 1 066 50 515 61,0 95 249,3 2 Backa 21:8 Exportg. 19, Göteborg – 1960/1960 Lager/Logistik 1 134 15 961 – 672 17 767 8,2 1 67,2 3 Backa 25:1 Exportg. 30 A–C, Göteborg – 1981/1986 Kontor 3 917 375 – – 4 292 5,2 71 21,2 4 Backa 96:2 Exportg. 23, Göteborg – 2020/– Handel – – 22 419 – 22 419 28,0 95 128,4 5 Gamlestaden 39:13 Lilla Waterloogatan 8,10, Göteborg – 1963/1963 Kontor 7 418 5 811 – 602 13 831 25,7 95 72,3 6 Gamlestaden 39:14 Lilla Waterloogatan 15, Göteborg – 1905/1952 Lager/Logistik – 880 – – 880 2,5 100 3,0 7 Inom Vallgraven 15:2 Drottningg. 28, Södra Hamng. 27, Göteborg – 2003/2003 Kontor 4 123 – – 217 4 340 19,4 100 154,0 8 Kallebäck 17:1 Solhusg. 11, Göteborg – 1992/2000 Kontor 20 053 117 – 200 20 370 26,9 99 137,1 9 Kobbegården 6:141 Datav. 6, 8, 10, Göteborg – 1983/1983 Kontor 10 152 2 013 1 097 391 13 653 19,5 92 113,3 10 Majorna 219:7 Fiskhamnsg. 6A–C, Sk ärgårdsg. 1, Göteborg T 2002/2002 Kontor 11 679 1 933 1 897 201 15 710 19,9 25 126,9 11 Majorna 220:4 Fiskhamnsg. 2, Göteborg – 1986/1986 Kontor 5 219 33 – 444 5 696 12,9 83 62,4 12 Majorna 220:5 Skärgårdsg. 4, Göteborg – 1990/1990 Utbildning/ vård/övrigt 579 16 – 3 815 4 410 9,0 100 0,0 13 Majorna 223:5 Fiskhamnen 11, Göteborg T 1994/1987 Kontor 1 745 – – – 1 745 2,4 100 9,1 14 Nordstaden 18:3 Kronhusg. 7, Torgg. 17, Göteborg – 1985/1985 Kontor 1 911 6 354 – 2 271 6,3 85 57,0 15 Nordstaden 18:4 Torgg. 19, Göteborg – 1985/1985 Kontor – – – – – – – – 16 Sävenäs 170:12 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik 894 3 155 – – 4 049 4,2 100 15,5 17 Sävenäs 170:13 von Utfallsg. 16, 16A, Göteborg – 1979/1979 Kontor 1 624 465 – – 2 089 2,6 100 10,5 18 Sävenäs 170:14 von utfallsg. 16B–C, Göteborg – 1991/1991 Kontor 4 700 759 – – 5 459 6,7 91 28,4 19 Sävenäs 170:17 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik – – – – – – – 2,0 20 Sävenäs 67:4 Torpavallsg. 11, 13, Göteborg – 1982/1991 Kontor 2 296 40 – – 2 336 3,3 87 13,4 21 Tuve 86:2 Hildedalsg. 1, Göteborg T 2007/2007 Lager/Logistik – 5 301 – – 5 301 5,8 100 29,7 22 Tynnered 1:15 Femvägsskälet 4, Göteborg T 1979/1979 Lager/Logistik – 2 600 – – 2 600 3,1 100 16,7 23 Kindbogården 1:107 Metallv. 8, Härryda – 1983/– Lager/Logistik – 2 470 – – 2 470 3,1 100 13,6 24 Gastuben 3 Argong. 2D, Mölndal – 1991/1994 Kontor 5 990 – – – 5 990 9,6 93 59,6 25 Hårddisken 3 Alfag. 8, Mölndal – 2012/2012 Kontor 3 274 – – – 3 274 6,5 100 32,8 26 Kryptongasen 8 Kryptong. 2, Neong. 6–10, Mölndal – –/– Lager/Logistik 4 172 6 032 – – 10 204 13,6 98 72,4 27 Mejramen 1 Lunnagårdsg. 4, Mölndal – 1999/1999 Kontor 10 529 3 7 45 – 843 15 117 27,2 92 110,3 28 Neongasen 2 Neong. 7, Mölndal – 1977/1977 Lager/Logistik 200 2 021 – – 2 221 4,3 98 14,1 29 Pottegården 2 Taljegårdsg. 1, Mölndal – 1965/1965 Lager/Logistik 429 1 371 – – 1 800 1,8 89 11,2 30 Pottegården 4 Kråketorpsg. 20, Mölndal – 1991/1991 Kontor 3 110 1 841 – – 4 951 6,1 92 35,2 31 Spinnaren 1 Göteborgsv. 92, Mölndal – 2011/2011 Lager/Logistik – 13 437 – – 13 437 13,1 100 102,2 32 Spinnaren 5 Göteborgsv. 44, Mölndal – 1973/1973 Lager/Logistik – – – – – – – 1,9 33 Stockrosen 2 Norra Åg. 40, Mölndal – 1988/1988 Kontor 1 141 4 898 1 007 3 050 4,4 51 11,3 34 Stockrosen 7 Norra Åg. 32, Mölndal – 1947/1997 Kontor 3 680 1 012 97 – 4 789 8,7 100 41,6 35 Travbanan 2 Åby Arenav. 8, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt 2 840 – – 10 367 13 207 38,0 94 180,4 36 Travbanan 3 Åby Arenav. 10, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt – – – 15 646 15 646 25,1 86 0,0 37 Törnrosen 2 Flöjelbergsg. 12, Mölndal – 1964/1964 Kontor 3 680 2 379 225 – 6 284 7,1 90 18,8 38 Törnrosen 4 Flöjelbergsg. 14C, Mölndal – 1989/1989 Kontor 2 683 773 – – 3 456 5,2 63 14,2 39 Törnrosen 5 Flöjelbergsg. 14A, Mölndal – Mark/– Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,2 100 1,6 40 Violen 1 Göteborgsv. 40, Mölndal – 1958/1980 Utbildning/ vård/övrigt – – – 956 956 0,8 100 5,1 41 Väskan 2 Gamla Kungbackav. 15, Mölndal – 1961/1671 Kontor 1 184 95 1 005 – 2 284 3,5 100 7,7 ===== SIDA 148 ===== 148 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Göteborg inkl. Borås Göteborg 7 8 GÖTEBORG INKL. BORÅS FORTS. 35 4 49 5 Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 42 Ängsviolen 1 Flöjelbergsg. 18, Mölndal – 1960/1960 Lager/Logistik 2 571 2 797 – 180 5 548 6,5 100 21,9 43 Mellby 3:198 Mellbyv. 21, 23, Partille – 1967/1983 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 576 2 576 3,6 100 0,0 44 Mellby 5:120 Ögärdesv. 19, Partille – 1990/1990 Kontor 3 292 1 623 – – 4 915 6,9 86 27,3 45 Ugglum 1:76 Göteborgsv.88, Tillfällav. 27–29, Partille – 1988/1988 Handel 1 860 270 1 931 421 4 482 7,1 98 31,2 46 Ugglum 8:37 Tillfällav. 23–25 / Göteborgsv. 78–84, Partille – 1937/1975 Kontor 2 040 114 987 615 3 756 5,5 87 31,4 47 Ugglum 8:92 Tillfällav. 17–21 / Göteborgsv. 74–76, Partille – 1992/1992 Kontor 3 981 350 497 1 030 5 858 12,8 92 46,0 48 Ugglum 9:242 Industriv. 2, 4, 6, 51, 53, 55, 57, 59, Partille – 1989/1989 Kontor 9 960 5 157 – 967 16 084 20,9 93 70,4 49 Ugglum 9:243 Industriv. 6, Partille – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 5,0 TOTALT 151 675 108 114 50 083 42 216 352 088 514 89 2 285 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 149 ===== 149COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 MICKEDALA ROTORP ALET OLOFSDAL KRISTINEBERG SÖNDRUM EKETÅNGAP ÅLSBO BÄCKAGÅRD STENHUGGERIET GRÖTVIK KARLSTORP SLOTTSJORDEN LARSFRID NYHEM NY ATORP FURET SANNARP LINEHED GUSTAVS- FÄ LT ANDERSBERG ÖSTRA STRANDEN SNÖSTORP VALLÅS FRENNARP NORRA UTMARKEN KÄRLEKEN FASTIGHETSFÖRTECKNING Halmstad Halmstad STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 0 50 100 150 200 1. Blackstone Group 2. Fastighetsstaden i Halmstad 3. Intea Fastigheter 4. Rikshem 5. Corem Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special HALMSTAD Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Eketånga 24:37 Kristinebergsv. 18–20, Halmstad – 1989/1990 Lager/Logistik 551 1 167 – – 1 718 1,3 100 7,0 2 Eketånga 24:49 Kristinebergsv. 22, Halmstad – 1989/1989 Lager/Logistik 2 265 3 020 – 344 5 629 3,2 68 18,6 3 Eketånga 5:417 Industriv. 1, Halmstad – 1962/1962 Lager/Logistik 277 3 275 – – 3 552 2,2 95 9,9 4 Fotbollen 17 Bolmeng 11, Halmstad – 1929/1929 Kontor 480 – – – 480 0,8 100 0,0 5 Fregatten 7 Svetsareg. 8, Halmstad – 1978/1978 Kontor 1 517 – – – 1 517 1,3 100 5,4 6 Halmstad 2:25 Stationsg. 37, Halmstad – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 0,0 7–9 Halmstad 2:28 Stationsg. 37, Halmstad – 1920/1929 Lager/Logistik 4 501 12 095 1 495 540 18 631 29,0 99 85,2 10 Halmstad 2:49 Strandg 1, 3, Halmstad – 1911/1953 Kontor 2 941 – – 94 3 035 7,1 97 30,9 11 Järnvägen 3 Gamletullsg. 12,14, Halmstad – 2017/2017 Kontor 4 175 – – 1 329 5 504 14,5 89 105,8 12 Orkanen 1 Stationsg. 52, Halmstad – 1930/1930 Lager/Logistik 211 939 – 256 1 406 0,6 65 1,0 13 Orkanen 2 Stationsg. 50, Halmstad – 1948/1948 Lager/Logistik – 1 300 – – 1 300 0,6 – 0,7 14 Ostkupan 3 Stålverksg. 1, Halmstad – 1950/1950 Lager/Logistik 4 698 7 912 – 10 12 620 7,0 87 30,8 15 Slåttern 2 Kundv. 15, Halmstad – 2008/2008 Handel – – 2 981 635 3 616 4,4 66 26,4 TOTALT 21 616 29 708 4 476 3 208 59 008 72 91 322 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 11 12 13 14 15 10 9 87 5 4 3 2 1 6 ===== SIDA 150 ===== 150 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 HUSKVARNA TENHUL T TRÅNGHALLA BANKERYD BOTTNARYD KAXHOLMEN BARNARP TABERG HABO MULLSJÖ HOVSLÄTT ODENSJÖ FURUSJÖ MALMBÄCK FAGERHUL T ÖLMSTAD STENSJÖN ÖRSERUM GRÄNNA TRANÅS FASTIGHETSFÖRTECKNING Jönköping Halmstad Jönköping STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Castellum 2. AXA IM 3. Nivika Fastigheter 4. Catena 5. Alecta 6. Corem Jönköping 0 75 150 225 300 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special JÖNKÖPING Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Budkaveln 18 Järnvägsg. 18, Huskvarna – 1943/1950 Lager/Logistik 169 8 167 – 45 8 381 4,8 28 18,4 2 Flahult 21:36 Betav. 4, Betav. 13, Jönköping – 2000/2001 Lager/Logistik – 12 878 – – 12 878 10,5 100 39,9 3 Ädelkorallen 1 Bultv. 2, Jönköping – 1976/1976 Lager/Logistik – 1 350 – – 1 350 1,2 100 6,5 4 Ädelkorallen 10 Bultv. 6 a, Jönköping – 1978/1978 Lager/Logistik – 435 – – 435 0,3 100 2,1 5 Ädelkorallen 17 Bultv. 4, Jönköping – 1986/1986 Kontor 1 117 1 027 – – 2 144 2,2 76 8,4 6 Ädelmetallen 12 Grossistg. 12, Jönköping – 1987/1987 Lager/Logistik 258 1 746 – – 2 004 1,9 99 10,3 7 Ädelmetallen 14 Grossistg. 5, 7, Jönköping – 1987/1987 Kontor 1 537 1 021 – – 2 558 2,6 80 11,0 8 Ädelmetallen 4 Kabelv. 14, Jönköping – 1975/– Lager/Logistik – 4 394 – – 4 394 5,9 100 0,0 9 Ädelmetallen 5 Kabelv. 2, Jönköping – 1978/1983 Lager/Logistik – 5 167 – – 5 167 4,9 100 21,6 10 Äreporten 3 Fridhemsv. 12, Jönköping – 1985/1985 Kontor 1 302 – – – 1 302 1,5 100 7,2 11 Öronlappen 7 Bangårdsg. 1, Jönköping – 1967/1974 Handel – 333 2 915 – 3 248 4,2 98 26,2 12 Öronlappen 8 Bangårdsg. 3, Jönköping – 1999/1999 Utbildning/ vård/övrigt 739 – 738 755 2 232 4,1 100 23,7 13 Öronskyddet 9 Gnejsv. 2, Jönköping – 1997/1997 Lager/Logistik 583 1 100 – – 1 683 2,3 100 11,9 14 Öskaret 16 Kindgrensg. 15, Jönköping – –/– Lager/Logistik 535 6 695 – 1 315 8 545 7,2 100 0,0 15 Överlappen 15 Granitv. 10, Jönköping – 2003/2003 Lager/Logistik 298 1 656 – – 1 954 1,9 44 11,8 16 Överlappen 8 Granitv. 8, Jönköping – 1974/1985 Lager/Logistik – 1 726 – – 1 726 1,5 100 8,4 TOTALT 6 538 47 695 3 653 2 115 60 001 57 90 207 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. JÖNKÖPING TORPA SÖDER HAGA GAMLA FLYGFÄLTET FRIDHEM JÖNKÖPING 3 4 5 6789 10 11 12 13 14 15 16 1 2 ===== SIDA 151 ===== 151COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 SANDÅS STENSÖ JOHANNESBORG TEGELVIKEN HAGBYGÄRDE OXHAGEN GETINGEN ÄNGÖNORRGÅRDSGÄRDET DJURÄNGEN MALMEN GAMLA STAN BARLAST- HOLMEN TJÄRHOVET KVARNHOLMEN BERGA Kalmar FASTIGHETSFÖRTECKNING Kalmar Kalmar STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. LW Fastigheter 2. Rikshem 3. SBB i Norden 4. Nordfjord 5. Alecta 9. Corem 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special KALMAR Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Elefanten 3 Torsåsg. 9, Kalmar – 1970/1971 Kontor 3 293 2 348 2 538 354 8 533 7,3 77 28,5 2 Korpen 18 Fabriksg. 31, Kalmar – 1976/1976 Kontor 3 117 694 – – 3 811 5,8 99 25,7 3 Korpen 20 Fabriksg. 29, Nyg. 30, Kalmar – 1979/1979 Utbildning/ vård/övrigt 2 769 300 – 3 220 6 289 6,6 30 – 4 Matrosen 1 Tjärhovsg. 1, 3, 5, 7, Kalmar T 1995/1995 Kontor 1 253 – – 1 006 2 259 3,0 78 11,0 TOTALT 10 432 3 342 2 538 4 580 20 892 23 69 65 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 23 4 1 ===== SIDA 152 ===== 152 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Köpenhamn FASTIGHETSFÖRTECKNING Köpenhamn Köpenhamn SOLRØD STRAND ISHØJ DRAGØR ROSKILDE TAASTRUP GLOSTRUP BALLERUP HERLEV VÆLØSE FARUM BIRKERØD STENLØSE FREDRIKSSUND LILLERØD KÖPENHAMN Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 12p Vridslöselille By Roskildevej 157, Albertslund – 1982/2000 Kontor 8 630 – – – 8 630 10,3 100 – 2 26er, 26fg, 26fi Frederiksberg Porcelænshaven 16A, 18A och 26, Frederiksberg – 1922/2005 Utbildning/ vård/övrigt – – – 19 300 19 300 45,2 100 – 3 3269b Vanløse Indertoften 10, Köpenhamn – 1964/1964 Kontor 6 444 271 – – 6 715 13,2 100 – 4 383 Eksercerpladsen Arne Jacobsens Allé 7, Köpenhamn – 2012/2012 Kontor 15 568 – – – 15 568 29,4 28 – 5 984 Østervold Kvarter Amerika Plads 38, Köpenhamn – 2008/2008 Kontor 6 034 – – – 6 034 19,9 100 – TOTALT 36 676 271 – 19 300 56 246 118 82 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 5 3 4 2 1 ===== SIDA 153 ===== 153COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 VALLA VIMANSHÄLL TANNEFORS JOHANNELUND VIDINGSJÖ HACKEFORS HJULSBRO LAMBOHOV UNIVERSITETET RYD TORNBY TALLBODA VASASTADEN FASTIGHETSFÖRTECKNING Linköping och Örebro Linköping Linköping STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Corem 2. Akademiska Hus 3. Castellum 4. Botrygg 5. Intea 0 75 150 225 300 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special LINKÖPING Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Amor 1 Platensg. 26, Linköping – 1929/1990 Kontor 3 292 – – – 3 292 8,0 100 50,8 2 Beridaren 12 Platensg. 29, Hertig Karlsg. 5A–D, Linköping – 1929/1959 Kontor 3 996 361 – 112 4 469 8,6 97 45,1 3 Brevduvan 17 Kungsg. 20, S:t Larsg. 18, 20, Lin- köping – 1916/1978 Kontor 7 191 391 – 330 7 912 16,6 99 87,5 4 Brevduvan 21 Klosterg. 19, Åg. 33–37, Link öping – 1991/1991 Kontor 8 661 68 58 801 9 588 15,1 100 127,0 5 Bromsaren 4 Stureg. 1, S:t Larsg. 1–3, Link öping – 1958/1992 Kontor 5 532 201 – 4 742 10 475 18,7 87 – 6 Bävern 13 Hertig Karlsg. 2 A–C, 4 A–B, Linköping – 1981/1981 Kontor 5 662 395 – 55 6 112 10,3 98 61,2 22 23 24 25 26 27 28 29 30 32 34 35 31 33 21 2019 18 17 16 1514 13 12 3 4 5 6 7 8 9 10 11 21 ===== SIDA 154 ===== 154 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Linköping och Örebro LINKÖPING FORTS. Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 7 Elefanten 17 Barnhemsg. 2, Storg. 80, 82, Linköping – 1978/1985 Kontor 6 310 – – – 6 310 11,7 100 56,6 8 Galgen 3 Gillbergag. 23, 25, Linköping – 1975/1975 Handel 715 942 1 622 625 3 904 3,1 83 17,9 9 Ganymeden 7 Roxeng. 9, 11, Linköping – 1963/1973 Lager/Logistik 4 355 8 636 – 2 468 15 459 10,0 76 49,4 10 Garvaren 9 Florag. 10, Norra Oskarsg. 27A–D, Roxeng. 18, Linköping – 1946/1960 Kontor 3 620 730 – – 4 350 4,6 92 25,0 11 Glasberget 1 Attorpsg. 7–23, Linköping – 1989/1992 Kontor 7 072 580 – 1 975 9 627 12,8 90 60,8 12 Glasbiten 1 Attorpsg. 2, Linköping – 1977/1977 Lager/Logistik – 4 382 – – 4 382 5,5 90 20,2 13 Glasbiten 7 Roxtorpsg. 9, Linköping – 1973/1989 Lager/Logistik 1 085 10 302 – – 11 387 15,7 99 57,4 14–15 Glasblåsaren 7 Tornbyv. 1, Linköping – 1929/1929 Kontor 4 733 881 3 089 1 279 9 982 13,6 90 84,0 16 Guvernören 13 N Oskarsg. 18, Linköping – 1968/1971 Lager/Logistik 680 2 080 – 529 3 289 2,5 100 12,6 17 Gymnasten 2 Roxeng. 7, Linköping – 1977/1977 Kontor 1 802 – – 310 2 112 3,0 100 12,8 18 Gården 1 Gottorpsg. 1, Linköping – 1987/1987 Kontor 1 140 332 – – 1 472 1,4 54 12,8 19 Idégivaren 1 Teknikringen 4, Linköping – 1989/1989 Kontor 4 130 – – – 4 130 6,7 82 38,2 20–22 Idéläran 1 Teknikringen 2, Teknikringen 6, Diskettg. 11, Linköping – 1986/1999 Kontor 12 128 1 842 – 3 595 17 565 34,6 92 135,1 23 Idéskaparen 2 Datalinjen 4, Linköping – 1999/2002 Kontor 23 650 – – 128 23 778 29,5 100 191,6 24 Idéskissen 1 Teknikringen 3, Linköping – 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – – – 4 726 4 726 8,4 100 – 25–26 Idétävlingen 4 Wallenbergsg. 1, Datalinjen 2, Linköping – 1990/2001 Kontor 21 342 80 – 1 303 22 725 40,0 95 202,0 27 Kvarnen 4 Stationsg. 14, 16, 18, Linköping – 1935/1955 Handel 1 934 1 017 2 154 – 5 105 5,9 76 26,4 28 Magasinet 1 Hagalundsv. 3A, Linköping – 1929/1929 Lager/Logistik – 635 – – 635 0,2 – 4,6 29 Magneten 2 Finnög. 12, Linköping T 1980/1980 Lager/Logistik 48 2 809 – – 2 857 5,0 89 28,1 30 Megafonen 4 Finnög. 10, Linköping T 1980/1980 Lager/Logistik – 3 372 – – 3 372 0,0 – – 31 Mekanikern 18 Gelbgjutareg., Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,2 100 1,8 32 Mekanikern 22 G Tanneforsv. 17A, Vimarkg. 1, 3, 5, 7, 9, Linköping – 1947/1998 Lager/Logistik 1 452 14 201 312 4 991 20 956 17,2 86 59,4 33 Morellen 1 Gelbgjutareg. 2, Linköping – 1929/1949 Lager/Logistik 6 324 9 709 – 2 674 18 707 28,3 99 106,7 34 Tannefors 1:89 Hagalundsv. 3B, Linköping – 1986/1986 Lager/Logistik – 1 071 – – 1 071 0,4 – 6,9 35 Tannefors 1:90 Hagalundsv. 3B, Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – – – Olaus Petri 3:234 Ö Bang. 7, Örebro – 1979/1979 Kontor 10 639 174 – 7 545 18 358 18,4 100 150,2 TOT ALT 147 493 65 191 7 235 38 188 258 107 356 94 1 732 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 33 14 – 15 ===== SIDA 155 ===== 155COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 OXIE FOSIE JÄGERSRO VIRENTOFTA HELENEHOLM LINDEBORG HYLLIE BUNKEFLOSTRAND LIMHAMN BELLEVUE SLOTTSSTADEN DRAGÖRKAJEN ROSENGÅRD KATRINELUND KIRSEBERG CENTRUM HAMNEN SEGEVÅNG RISEBERGA SUNNANÅ ARLÖV ÅKARP MÖLLEVÅNGS- TORGET KLOSTERGÅRDEN NILSTORP STORA RÅBY LINERO VIPELYCKAN MÅRTENS FÄLAD ÖSTRA TORN BRUNNSHÖG OLSHÖG TUNA SMÖRLYCKAN LILLA RÅBY KLOSTERHUSEN PLANTAGE- LYCKAN MÖLLEVÅNGEN NORRA FÄLADENNÖBBELÖV GUNNESBO VÄRPINGE PAPEGOJE- LYCKAN PILELYCKAN Malmö inkl. Lund FASTIGHETSFÖRTECKNING Malmö inkl. Lund Malmö STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Wihlborgs 2. Castellum 3. Vasakronan 4. Nyfosa 5. Corem 0 200 400 600 800 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Wihlborgs 3. Castellum 4. Hemsö 5. Clarendon 9. Corem 0 100 200 300 400 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special LUND LUND 22 31 32 34 35 37 38 40 39 41 920 10 12 1314 8 2321 27 29 19 7 6 54 3 2 11 15 16 1 17 18 24 28 30 33 36 25 42 26 ===== SIDA 156 ===== 156 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Malmö inkl. Lund MALMÖ Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Harven 2 Traktorv. 14, Lund – 1998/1998 Kontor 3 200 – – – 3 200 5,1 100 20,3 2 Sankt Clemens 8 Kattesund 6A, Lund – 1976/1976 Utbildning/ vård/övrigt 432 274 400 2 622 3 728 11,5 98 96,8 3–4 Traktorn 4 Traktorv. 13, Lund – 1983/1983 Kontor 6 641 1 306 5 569 485 14 001 17,6 78 123,4 5 Välten 4 Traktorv. 8, Lund – 2004/2004 Lager/Logistik – 3 100 – – 3 100 4,1 100 20,2 6 Välten 5 Traktorv. 10, Lund – 1974/1987 Lager/Logistik – 3 645 – – 3 645 4,1 100 13,3 7 Årdret 12 Höstbruksv. 14, Lund – 1991/1991 Lager/Logistik 193 1 816 – – 2 009 2,3 96 8,8 8 Betongen 11 Krang. 4, Malmö T 1992/1992 Kontor 4 831 78 – – 4 909 8,3 84 40,8 9 Carolus 32 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Handel 1 108 269 11 195 3 359 15 931 29,6 80 210,0 10 Dragör 1 Övägen 8, Malmö – 2014/2014 Kontor 1 411 42 101 811 2 365 7,8 63 45,8 11 Flygbasen 2 Höjdroderg. 21, Malmö – 1995/1995 Kontor 1 657 – – – 1 657 3,0 89 13,0 12–13 Flygfyren 1 Höjdroderg. 29, Flygfältsv. 1, Malmö – 1955– 2004/1955– 2004 Lager/Logistik 360 9 958 1 830 – 12 148 12,6 74 51,5 14 Flygfyren 3 Höjdroderg. 25, Malmö – 1990/1990 Kontor 3 098 1 252 – 874 5 224 6,9 84 30,6 15 Flygledaren 3 Höjdroderg. 18, Malmö T 1990– 2000/1990– 2000 Lager/Logistik 745 852 – – 1 597 2,6 100 8,0 16 Flygvärdinnan 4 Vattenverksv. 47, Höjdroderg. 30–34, Malmö T 1940– 2001/1978– 2001 Kontor 5 844 2 837 – 260 8 941 15,0 86 74,5 17 Fornminnet 6 Stenåldersg. 27, Malmö – 1989/1995 Lager/Logistik – 4 710 – – 4 710 4,5 100 25,0 18 Gånggriften 3 Djurhageg. 14, Malmö – 2007/2007 Handel – – 6 486 – 6 486 8,3 100 61,2 19 Höjdrodret 3 Kabing. 11, Malmö – 1990/1990 Kontor 1 182 136 – – 1 318 2,0 81 9,2 20 Innerstaden 1:152 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Utbildning/ vård/övrigt – – – 900 900 0,1 – 5,5 21 Murman 11 Murmansg. 118–120, Kruseg. 21, Malmö T 1960/1960 Lager/Logistik 3 165 4 391 – 887 8 443 7,2 67 23,3 22 Murman 7 Murmansg. 124 A–C, Kruseg. 25, Malmö T 1959/1959 Lager/Logistik 2 214 4 196 – 128 6 538 5,8 90 18,9 23 Murman 8 Murmansg. 126, Kruseg. 27, Malmö – 1960/1968 Kontor 6 423 760 – –– 7 183 10,1 81 23,9 24 Nackremmen 1 Jägersrov. 211, Malmö T 1977/1977 Lager/Logistik – 1 034 709 – 1 743 1,6 100 7,9 25 Nackremmen 2 Jägersrov. 213, Malmö – 1979/1979 Lager/Logistik 385 1 871 – 157 2 413 1,3 21 10,9 26 Nejlikebuketten 4 Derbyv. 6, Malmö – 1991/1991 Kontor 5 926 – – 617 6 543 11,0 74 52,2 27 Nejlikebuketten 6 Derbyv. 4, Malmö – 1987/1987 Kontor 1 729 – – – 1 729 2,7 78 11,7 28 Nosgrimman 1 Jägersrov. 215, Malmö T 1982/1982 Lager/Logistik 200 1 628 – – 1 828 1,2 87 9,6 29 Sk evrodret 1 Kabing. 9, Malmö – 1978/1978 Kontor 1 982 – – – 1 982 4,2 100 8,6 30 Smörbollen 12 Cypressv. 12, Malmö – 1970/1970 Lager/Logistik – 3 757 – – 3 757 3,1 100 12,3 31 Stapelbädden 2 Östra Varvsg. 2, Malmö – 2005/2005 Kontor 4 157 24 – 331 4 512 15,4 87 98,0 32 Stapelbädden 4 Östra Varvsg. 4, Malmö – 2008/2008 Kontor 7 699 27 133 176 8 035 20,3 82 158,0 33 Stillman 40 Kruseg.34, Malmö – 1961/1975 Lager/Logistik 458 1 274 – – 1 732 2,2 100 6,9 34 Svedjenävan 3 Stenbärsg. 4–6, Malmö – 1991/1991 Kontor 4 299 – – 614 4 913 7,8 96 40,6 35 Tränsbettet 2 Travbaneg. 4, Malmö – 1989/1989 Lager/Logistik 265 3 373 – – 3 638 2,2 91 15,9 36 Utlängan 1 Tärnög. 6, Malmö – 1972/1986 Lager/Logistik – 9 980 – – 9 980 6,3 100 28,1 37 Vårbuketten 3 Husiev. 21, Malmö – 1992/1997 Kontor 3 317 – – – 3 317 1,7 71 17,3 38–39 Västerbotten 11 Estlandsg. 2, 4, 6, Fosiev. 4, 6, 8, Malmö – 1971/1971 Utbildning/ vård/övrigt 1 841 4 479 886 6 559 13 765 16,7 86 16,4 40–41 Västerbotten 9 Ystadsv. 15, 17, 19, Fosiev. 2, Malmö – 1929/1929 Handel 5 249 2 547 8 255 4 324 20 375 24,5 92 54,6 42 Grävstekeln 1 Stekelng. 4B, Malmö – – Kontor 1 923 – – – 1 923 4,1 100 20,8 TOTALT 81 934 69 616 35 564 23 104 210 218 295 86 1 494 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 157 ===== 157COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING New York New York 21 NEW YORK Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighets typ Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor** Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 1241–1251 Broadway 1241–1251 Broadway, New York T – Kontor 9 711 – – – 9 711 106,6 100 – 2 322–326 7th Avenue 322–326 7th Avenue, New York – – Kontor 2 214 – – – 2 214 23,5 100 – 3 417 Park Avenue 417 Park Avenue, New York – – Kontor – – – – – – – – TOTALT 11 925 – – – 11 925 130 100 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ** Projektfastighet. CHELSEA MEATPACKING DISTRICT MIDTOWN HELLS KITCHEN CENTRAL PARK PLAZA DISTRICT UPPER WEST SIDE UPPER EAST SIDE EAST VILLAGE LOWER MANHATTAN 2 1 3 ===== SIDA 158 ===== 158 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 KLOCKARETORPET VILBERGEN EKTORP VRINNEVI SMEDBY LJURA RISÄNGENCENTRUM BUTÄNGEN KARLSHOV INGELSTA HÄNDELÖ LINDÖ FASTIGHETSFÖRTECKNING Norrköping New York Norrköping STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Corem 2. Lundbergs 3. Castellum 4. FastPartner 5. Hemsö 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 24 2322 21 11 12 13 17 18 19 20 4 3 2 1 14 15 16 9 87 65 10 ===== SIDA 159 ===== 159COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Norrköping Norrköping 5 8 NORRKÖPING Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Basfiolen 9 Moa Martinsons g. 10b, Norrköping T 1983/1983 Kontor 1 223 – – 36 1 259 2,0 100 5,1 2 Bronsen 2 Tenng. 4, Norrköping – 1971/1971 Lager/Logistik 3 074 5 665 1 803 – 10 542 10,6 91 42,7 3 Diket 10 Drottningg. 66, Nyg. 93, Norrköping – 1968/1968 Kontor 2 605 172 1 270 874 4 921 10,5 83 64,9 4 Kondensatorn 1 Ståthögav. 48, Norrköping – 1960/1993 Lager/Logistik 7 333 12 769 2 878 8 865 31 845 36,3 91 101,7 5–9 Koppar hammaren 2 Norra Grytsg, St. Persg., Norrköping – 1929/1999 Kontor 30 473 1 313 – 11 502 43 288 75,6 85 365,8 10 Koppar hammaren 7 Kungsg. 56, N Grytsg. 2,4,6, Norr- köping – 1929/1929 Kontor 3 382 106 – 990 4 478 10,4 97 – 11 Kopparn 10 Kopparg. 11–15, Norrköping – 1980/1989 Kontor 4 071 2 520 – 599 7 190 7,0 89 43,2 12 Kvarnholmen 4 Dalsg. 7, Norrköping – 1993/1993 Kontor 8 498 – – 1 267 9 765 17,9 98 112,6 13 Malmen 8 Kopparg. 10, Norrköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,1 100 2,0 14–16 Omformaren 7 Hagag. 4–10, Norrköping – 1951/1968 Lager/Logistik – 4 960 4 178 3 065 12 203 9,4 91 35,6 17 Platinan 1 Platinag. 1, Norrköping – 1988/1988 Handel – – 4 375 – 4 375 5,2 100 15,9 18 Regulatorn 3 Kabelv. 15, Norrköping – 1996/1996 Lager/Logistik 1 551 2 599 580 60 4 790 4,0 75 18,3 19 Ritsaren 10 Industrig. 7–9, Masking. 23, Norr- köping – 1964/1986 Lager/Logistik – 5 002 – 696 5 698 3,4 36 21,7 20 Rotfjärilen 1 Svärmareg. 1, 3, Norrköping – 1992/1993 Kontor 5 012 1 798 – 619 7 429 10,1 85 44,4 21 Statorn 10 Malmg. 4, Norrköping – 1938/1978 Lager/Logistik 1 536 2 113 1 085 61 4 795 6,3 94 26,9 22 Stjärnan 15 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor 7 805 638 – 4 298 12 741 22,0 90 108,0 23 Stjärnan 16 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor – – – – – – – – 24 Svärdet 8 Hospitalsg. 17 m fl, Norrköping – 1967/1976 Kontor 7 638 24 – 366 8 028 13,5 74 80,4 TOTALT 84 201 39 679 16 169 33 298 173 347 245 88 1 089 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 160 ===== 160 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 BRANDHOLMENKUNGSHAGEN FÅGELBO ISAKSDAL HÖGBRUNN IDBÄCKEN FASTIGHETSFÖRTECKNING Nyköping Nyköping STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Corem 2. GLL Real Estate Partners 3. Castellum 4. SBB i Norden 5. Björksund Holding 0 30 60 90 120 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 98 23 22 21 20 19 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 8 7 6 5 4 3 2 1 ===== SIDA 161 ===== 161COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Nyköping Nyköping NYKÖPING Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1–3 Ana 11 Gästabudsv. 2 m fl, Spelhagsv. 3 mfl, Nyköping – 1940/1978 Kontor 12 246 4 570 – 6 300 23 116 33,3 92 121,5 4 Ana 12 Spelhagsvägen 1, Nyköping – 1984/1984 Lager/Logistik – 2 710 520 10 3 240 4,0 99 11,5 5 Ana 13 Nyckelv. 14, Nyköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 1,0 6 Bagaren 20 Ö Storg. 5, S:t Anneg. 6, Nyk öping – 1962/1962 Utbildning/ vård/övrigt 400 – 363 1 120 1 883 2,7 95 20,4 7 Biografen 19 V Storg. 18, 20, Brunnsg. 29, Ny- köping – 1929/1987 Handel 551 75 1 112 856 2 594 5,0 97 36,7 8–9 Fors 11 Repslagareg. 43, Nyköping – 1929/1987 Kontor 8 608 2 018 270 635 11 531 16,1 79 55,6 10 Furan 2 Domänv. 11, Nyköping – 2001/2001 Utbildning/ vård/övrigt – – – 950 950 1,6 100 – 11 Glödlampan 16 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 783 16 – – 799 1,2 100 4,7 12 Glödlampan 17 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 535 – – – 535 1,3 100 4,3 13 Jarlen 1 Nyckelv. 14, Nyköping – 1899/2003 Kontor 680 – – – 680 1,3 100 5,7 14 Klädeshandlaren 15 Brunnsg. 36, 38, 40. V. Storg. 24, 26, 28. V. Trädgårdsg. 39, 41, Nyköping – 1962/1972 Handel 3 616 459 6 573 2 018 12 666 16,5 80 122,2 15 Kungshagen 1:6 Ö Skeppsbron 1, Ö Längdg 4, 6, Nyköping – 1929/1989 Kontor 1 143 – – 450 1 593 2,9 90 13,0 16–17 Mjölkflaskan 8 Bagareg. 3 A–C, Fruängsg. 4, Kungsg. 16, Nyköping – 1929/1940 Utbildning/ vård/övrigt 3 752 334 157 3 955 8 198 13,1 94 – 18 Nyköpings Bruk 1 V Kvarng. 64, Nyköping – 1929/1983 Kontor 1 864 10 – 270 2 144 3,5 86 15,6 19 Nyköpings Bruk 7 V Kvarng. 62, Nyköping – 1910/1991 Kontor 850 434 – 675 1 959 2,5 82 14,5 20 Spånten 7 Spelhagsv. 4, 6, 8, Nyköping – 2009/2009 Handel – – 1 280 – 1 280 1,6 100 13,3 21 Standard 17 V Storg. 2–6, 8, 10, Bagareg. 29, Fruängsg. 28, 30, Nyköping – 1969/1993 Kontor 3 057 44 2 577 994 6 672 9,2 95 72,4 22 Stensötan 5 Idbäcksv. 8 B, Nyköping – 1971/1985 Handel 279 1 354 3 285 – 4 918 4,4 89 15,8 23 Säven 4 Norrköpingsv. 9, Nyköping – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 1 853 1 853 2,4 100 – TOTALT 38 364 12 024 16 137 20 086 86 611 123 90 528 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 4 18 ===== SIDA 162 ===== 162 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Stockholm Stockholm, Norra LIDINGÖ DJURSHOLM DANDERYD SUNDBYBERG SOLNA SOLLENTUNAJÄRFÄLLA TÄBY VALLENTUNA UPPLANDS- VÄSBY ÅKERSBERGA VAXHOLM NACKA HUDDINGE BOTKYRKA TUMBA RÖNNINGE SÖDERTÄLJE HANDEN VÄSTERHANINGE BRUNNA BRO STOCKHOLM KISTA 8 6 5 47 3 2 4443 42 1 26 252423 22 21 201918 13 14 15 16 17 12 11 10 9 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 62 61 60 59 58 57 56 55 53 52 47 45 46 48 4950 51 77 76 75 74 39 Corems Huvudkontor 79 40 MÄRSTA BRISTA 27 29 28 33 34 30 38 32 36 35 37 ARLANDA STAD 78 80 41 81 54 31 ===== SIDA 163 ===== 163COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Stockholm Stockholm Norra 0 400 800 1200 1600 STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm STOCKHOLM Rankingen avser Stockholms län. 1. Vasakronan 2. Fabege 3. Castellum 4. Akademiska Hus 5. Sagax 7. Corem Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm KISTA 1. Corem 2. Vasakronan 3. Castellum 4. Kista Galleria 5. Atrium Ljungberg 0 100 200 300 400 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special STOCKHOLM, NORRA Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Timmer huggaren 2 Vendev. 90, Danderyd – 1969/1969 Kontor 6 146 2 453 – 2 131 10 730 16,6 80 100,0 2 Johannelund 7 Krossg. 10, 12, 14, 16, 18, Sor terarg. 23, Stockholm T 1969/1969 Kontor 11 408 5 817 3 565 1 344 22 134 27,8 81 81,5 3 Orgelpipan 4 Klarabergsg. 33, 35, Stockholm T 1957/1957 Kontor 3 518 – – 726 4 244 33,1 100 234,0 4 Singeln 13 Krossg. 26–28, Stockholm T 1966/1966 Lager/Logistik 1 807 2 293 – – 4 100 4,0 29 17,1 5 Stenen 1 Krossg. 15, 17, Sorterarg. 31, 33, 35, Stockholm T 1970/1970 Kontor 7 781 3 572 – – 11 353 9,8 29 41,1 6 Stenmjölet 1 Siktg. 1, 3, Stockholm T 1960/1960 Utbildning/ vård/övrigt 2 023 304 975 2 110 5 412 6,7 47 32,0 7 Stenmjölet 2 Siktg. 3A–3B, Stockholm T 1960/1960 Lager/Logistik 1 018 2 730 1 076 – 4 824 5,5 80 16,0 8 Dahlian 5 Enhagsv. 5, Täby – 1998/1998 Handel – – 1 237 – 1 237 2,4 100 16,2 9 Kannringen 1 Enhagsslingan 2, 4 Täby – 1988/1988 Kontor 4 101 – – – 4 101 6,7 82 43,2 10 Kannringen 2 Enhagsslingan 6, 8 Täby – 1991/1991 Kontor 1 990 16 – – 2 006 3,2 70 20,1 11 Kardborren 13 Kanalv. 15, 17 Täby – 1981/1981 Kontor 11 855 356 – 2 371 14 582 26,2 73 128,0 12 Linjalen 60 Måttbandsv. 12 Täby – 1991/1991 Kontor 3 195 496 – 140 3 831 5,9 83 32,2 13 Roslags-Näsby 24:44 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – 13,8 14 Roslags-Näsby 24:45 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – – 15 Roslags-Näsby 25:7 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – 450 2 181 – 2 631 3,9 100 – 16 Roslags-Näsby 25:8 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – – 17 Smygvinkeln 11 Ritarslingan 18 Täby – 1991/1991 Lager/Logistik – 1 634 258 500 2 392 3,3 83 12,7 18 Svänghjulet 1 Enhagsslingan 23, 25 Täby – 1990/1990 Utbildning/ vård/övrigt – 424 – 3 938 4 362 8,0 98 – 19 Svänghjulet 2 Enhagsslingan 5, 7, 9, 11, 13 Täby – 1989/1989 Kontor 1 660 12 – 1 323 2 995 4,3 73 25,4 20 Svänghjulet 3 Enhagsslingan 15, 17, 19, 21 Täby – 1991/1991 Kontor 4 329 579 – – 4 908 7,9 88 46,4 21–22 Tryckaren 3 Reprov. 6, Viggbyholmsv. 81 Täby – 1945/1992 Lager/Logistik 1 258 2 240 – – 3 498 4,5 83 18,5 23 Ventilen 1 Enhagsslingan 1A–B Täby – 1987/1987 Kontor 1 981 678 – 297 2 956 3,9 84 26,0 24 Växellådan 1 Enhagsv. 7 Täby – 1978/1983 Kontor 2 007 390 – 394 2 790 5,0 47 24,8 25 Växellådan 3 Enhagsv. 9 Täby – 1978/1978 Kontor 1 149 414 313 – 1 876 2,4 66 12,8 26 Åkerby 10 Kemistv. 6 Täby – 1975/1989 Kontor 1 177 12 – – 1 189 1,7 78 7,9 27 Broby 11:6 Östra Bang. 18, Sigtuna – 1989/1989 Kontor 942 – – – 942 1,2 100 5,1 28 Broby 12:6 Östra Bang. 2 A, Sigtuna – 1978/1978 Lager/Logistik 368 632 – – 1 000 1,4 100 6,9 29 Br oby 12:9 Östra Bang. 2 B, Sigtuna – 1986/1986 Lager/Logistik – 1 545 – – 1 545 1,4 35 8,8 30 Märsta 21:22 Masking. 17, Sigtuna – 1981/1981 Lager/Logistik – 3 372 – – 3 372 5,2 100 17,7 31 Märsta 21:34 Söderbyv. 1, Sigtuna T 1988/1988 Kontor 2 822 1 077 2 549 549 6 997 10,0 78 52,9 32 Märsta 21:42 Söderbyv. 3, Sigtuna – 1989/1995 Kontor 5 161 2 230 – – 7 391 9,6 49 56,4 33 Märsta 21:50 Masking. 29, Sigtuna – 1991/1991 Lager/Logistik 1 043 3 599 – – 4 642 4,7 93 27,5 34 Märsta 21:53 Kabelg. 8, Sigtuna – 1992/1992 Kontor 460 – – – 460 0,5 100 2,3 35 Märsta 24:10 Söderbyv. 8, Sigtuna T 1983/1983 Lager/Logistik – 872 – – 872 1,1 100 4,8 36 Märsta 24:11 Söderbyv. 12, Pionjärv. 25, Sigtuna T 1987/– Handel 559 – 768 – 1 327 1,9 89 11,1 37 Märsta 24:12 Söderbyv. 14, Sigtuna T 1986/1986 Lager/Logistik 417 609 – – 1 026 1,4 100 6,3 38 Norslunda 1:10 Lindberghs g. 9, Sigtuna – 2003/2003 Kontor 2 181 762 – – 2 943 3,8 67 24,2 39 Malten 1 Vetenskapsv. 10, 12, 14, Sollentuna – 2005/2005 Kontor 12 358 578 – 943 13 879 28,1 66 220,0 40 Ringpärmen 6 Bergkällav. 36 Sollentuna – 1986/1990 Lager/Logistik 2 148 5 608 280 – 8 036 12,1 88 48,1 41 Aprikosen 2 Hemvärnsg. 5, 7, 9, Solna – 1975/1992 Kontor 26 279 3 453 – 4 887 34 619 96,5 90 598,0 42–44 Hilton 3 Gustav III:s Boulevard 40–46, Solna – 2003/2003 Kontor 18 623 682 65 603 19 973 68,1 95 513,0 ===== SIDA 164 ===== 164 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Stockholm STOCKHOLM, NORRA FORTS. Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 45 Alptanäs 2 Torshamnsg. 7, 7A, 9, Haukadalsg. 1, Kista T 1981/1981 Kontor 2 783 247 – – 3 030 4,1 56 23,8 46 Alptanäs 3 Torshamnsg. 1, 3, 5, Kista T Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,6 100 5,3 47 Blåfjäll 1 Kistav. 21–25, Kista – 2002/2002 Kontor 18 720 – – 6 18 726 49,1 0 408,0 48 Borg 1 Torshamnsg. 16, Kista T 1977/1977 Kontor 1 411 – – – 1 411 2,0 80 12,0 49 Borg 2 Strömög. 3, Kista T 1981/1981 Lager/Logistik 0 4 655 – – 4 655 6,4 100 33,4 50 Borg 3 Strömög. 5, Kista T 1978/1978 Lager/Logistik 0 1 837 – – 1 837 2,6 100 13,7 51 Borg 4 Vågög. 6, Kista T 1979/1979 Kontor 1 004 927 – – 1 931 3,6 52 18,0 52 Borg 6 Strömög. 7, Vågög. 8, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 496 4 921 – – 6 417 9,1 96 50,2 53 Borgarfjord 4 Kistagången 12, Torshamnsg. 31–33, Kista T 1983/1983 Kontor 12 617 245 – 660 13 522 32,7 65 206,0 54 Domnarvet 11 Domnarvsg. 35, Kista T 1978/1978 Kontor 1 895 1 778 – – 3 673 5,4 100 31,6 55 Geysir 1 Österög. 4, Kista T 1979/1979 Lager/Logistik – 5 110 – – 5 110 6,9 100 40,4 56 Geysir 2 Österög. 2, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 862 4 792 – 165 6 819 9,9 86 53,2 57 Gullfoss 3 Österög. 1, 3, Kista T 1979/1983 Kontor 4 830 1 098 – 1 587 7 514 10,6 44 64,0 58 Gullfoss 5 Viderög. 6, Kista T 1979/1983 Kontor 3 508 – – – 3 508 6,9 100 30,3 59 Helgafjäll 1 Torshamnsg. 22, 24 A–D, 26 A–B, Kista T 1979/1979 Kontor 10 673 1 592 – – 12 265 23,7 19 165,0 60–61 Helgafjäll 2 Torshamnsg. 28 A–B, 30 A–E, 32 A–D, 34 A–B, Kista T 1981/1981 Kontor 14 894 4 818 – 7 560 27 272 57,2 84 328,0 62 Helgafjäll 3 Torshamnsg. 36, 38, 40, Kista T 1980/1990 Lager/Logistik 3 965 10 502 – – 14 467 20,6 77 115,8 63–64 Helgafjäll 4 Torshamnsg. 42, 44, 46, Kista T 1998/1998 Kontor 10 260 2 395 – 1 258 13 913 30,3 61 205,2 65 Helgafjäll 5 Kistagången 2, 4, Torshamnsg. 20, Kista T 1978/1988 Kontor 11 117 559 222 4 217 16 115 25,2 35 225,0 66 Helgafjäll 7 Torshamnsg. 48, 50, 52, 54, Kista – 2001/2002 Kontor 17 562 1 902 – 2 599 22 063 52,4 74 387,0 67 Isafjord 4 Torshamnsg. 21, 23, Torshamns- gränd 2, 4, 6, Grönlandsg. 10, Kista – 1976/2008 Kontor 62 231 20 – 9 807 72 058 180,6 100 1 069,0 68 Isafjord 5 Grönlandsg. 8, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – – 69 Isafjord 6 Grönlandsg. 6, Torshamnsgränd 9, Kista – 1976/2008 Utbildning/ vård/övrigt – – – 3 222 3 222 4,4 100 – 70 Isafjord 7 Hans Werthéns Gata 19, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,1 100 – 71 Isafjord 8 Torshamnsg. 17, Hans Werthéns Gata 19, Torshamnsgränd 3, Skaf- tåg. 14, 16 , Kista – 2016/2016 Kontor 23 698 303 – 1 230 25 231 76,8 94 569,0 72 Knarrarnäs 3 Färög. 5,7, Kista T 1985/1985 Kontor 5 504 234 – 1 417 7 155 15,0 50 95,1 73 Knarrarnäs 4 Färög. 3, Isafjordsg. 19, 21, Kista T 1985/1985 Utbildning/ vård/övrigt 420 194 – 7 151 7 765 17,0 94 124,5 74 Knarrarnäs 6 Isafjordsg. 3, 5, Kista T 1987/1987 Kontor 4 342 333 – – 4 675 9,7 76 67,2 75 Knarrarnäs 9 Knarrarnäsg. 15, Kista T 1984/1986 Kontor 4 748 172 – 3 4 923 9,5 45 76,0 76 Lidarände 1 Torshamnsg. 18, Kista – 1979/2008 Utbildning/ vård/övrigt 3 007 126 375 16 438 19 946 36,8 88 204,4 77 Röros 1 Norgeg. 1, Kista T 1985/1985 Kontor 3 155 136 – 1 3 292 6,0 50 31,6 78 Glädjen 1:51 Truckv. 14, Upplands Väsby – 2019 Kontor 1 000 – 118 756 1 874 6,2 54 38,6 79 Glädjen 1:52 Truckv. 16, Upplands Väsby – 1982/1982 Kontor 2 913 224 – – 3 137 4,2 81 27,0 80 Hammarby-Smedby 1:435 Travg. 92, Upplands Väsby – 1982/1987 Kontor 708 559 – – 1 267 1,7 66 13,5 81 Sprängaren 9 Ekenbergsv. 128, Sundbyberg – 1989/1989 Kontor 1 056 – – – 1 056 1,7 100 11,1 TOTALT 373 143 99 568 13 982 80 333 567 024 1 171 78 7 295 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 165 ===== 165COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Stockholm Stockholm, Södra LIDINGÖ DJURSHOLM DANDERYD SUNDBYBERG SOLNA SOLLENTUNAJÄRFÄLLA TÄBY ÅKERSBERGA VAXHOLM NACKA HUDDINGE BOTKYRKA TUMBA RÖNNINGE SÖDERTÄLJE HANINGE TYRESÖ HÄGERSTEN JOHANNESHOV SKÄRHOLMEN STOCKHOLM 4 3 2 1 ENSKEDE GÅRD JOHANNESHOV HAMMARBY- HÖJDEN SANDSBORG 17 18 19 20 21 16 15 14 13 12 11 22 5 24 29 STOCKHOLM, SÖDRA 8 9 10762327 28 26 25 Corems Huvudkontor Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Ellipsen 5 Ellipsv. 17, Huddinge – 1997/1997 Kontor 2 820 – – – 2 820 4,9 100 19,5 2 Förstugan 1 Fullersta Torg 18, 20, Huddinge – 1989/1989 Kontor 1 600 – – – 1 600 3,8 100 24,0 3 Rektangeln 3 Pyramidb. 2, 4, Huddinge – 1986/1986 Utbildning/ vård/övrigt – 477 – 2 654 3 131 14,8 100 26,9 4 Valen 2 Kommunalv. 1, 3, 5, Huddinge – 1987/1987 Kontor 4 248 232 – – 4 480 10,2 94 64,2 5 Dagskiftet 2 Elektrav. 20, 22, Hägersten T 1956/1968 Lager/Logistik 4 321 7 176 455 – 11 952 19,1 100 68,2 6 Damskon 2 Elsa Brändströms g. 50, 52 Hä- gersten T 1977/1977 Lager/Logistik 1 082 3 740 – – 4 822 7,6 100 21,0 7 Elektra 20 Elektrav. 53 Hägersten T 2016/2016 Lager/Logistik 1 791 3 888 – – 5 679 10,4 100 64,6 8 Elektra 23 Elektrav. 25, Västberga Allé Hä- gersten T 1949/1969 Kontor 3 248 2 680 1 176 – 7 104 11,4 96 37,7 9 Elektra 27 Västberga allé 32 Hägersten T 1962/1962 Kontor 2 820 2 735 – – 5 555 9,0 84 53,6 ===== SIDA 166 ===== 166 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FASTIGHETSFÖRTECKNING Stockholm STOCKHOLM, SÖDRA FORTS. 11 26 Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 10 Nattskiftet 12, 14 Drivhjulsv. 36, Hägersten T 1986, 1955/1986, 1955 Lager/Logistik 2 814 6 560 1 441 215 11 030 14,8 81 79,9 11–14 Arenan 2 Arenaslingan 1–3, Arenav. 49, 55–63, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 32 191 4 401 14 724 4 771 56 087 187,9 89 1 398,0 15–16 Arenan 3 Arenav. 39–47, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 13 754 1 011 – 1 799 16 564 63,2 99 455,0 17–20 Arenan 6 Arenav. 17, 21–35, Johanneshov – 1991/1993 Kontor 17 510 3 138 1 430 8 963 31 041 103,1 82 400,0 21 Arenan 8 Arenav. 7–13, Johanneshov – 2001/2001 Kontor 14 150 – – – 14 150 46,2 100 383,0 22 Sandhagen 8 Rökerig. 21, Johanneshov T 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – 31 759 810 1 600 1,2 78 11,1 23 Hällsätra 3 Stensätrav. 5, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 591 7 829 1 835 – 10 255 15,6 100 50,0 24 Lastkajen 3 Upplagsv. 34, 38, Stockholm T 1966/1972 Lager/Logistik 294 11 976 – – 12 270 14,0 100 75,8 25 Lillsätra 1 Storsätragränd 5, Skärholmen T 1993/1993 Kontor 4 930 2 014 – – 6 944 10,6 83 58,0 26 Lillsätra 3 Storsätragränd 3, Skärholmen T 2008/2008 Lager/Logistik – 8 570 – – 8 570 13,9 100 74,8 27 Stensätra 17 Strömsätrav. 18, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 206 4 717 – – 4 923 7,0 100 21,3 28 Storsätra 1 Storsätragränd 4–26, Skärholmen T 1972/1972 Kontor 12 295 8 604 4 615 6 451 31 965 48,6 91 204,0 29 Slänten 1 Bollmorav. 123, Tyresö – 1929/1983 Lager/Logistik – 830 – – 830 0,8 100 6,2 TOTALT 120 665 80 609 26 435 25 663 253 372 618,2 92 3 597 TOTALT STOCKHOLM 493 798 180 177 40 417 105 996 820 396 1 798 83 10 897 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 167 ===== 167COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Stockholm Södra FASTIGHETSFÖRTECKNING Uppsala Kommersiella Industri Special Uppsala BOLÄNDERNA FYRISLUND KUNGSÄNGEN FÅLHAGEN ÅRSTA SALA BACKE LUTHAGEN KUNGSGÄRDET ERIKSBERG STENHAGEN SVARTBÄCKEN LÖTEN UPPSALA Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1–4 Boländerna 33:2 Kungsängsv. 15 mfl – 1991/1991 Kontor 16 610 409 – 1 628 18 647 39,0 65 244,0 5–13 Fyrislund 6:6 Rapsg. 7 – 1921/2003 Utbildning/ vård/övrigt 21 813 7 725 – 32 845 62 383 141,9 91 573,5 14 Kungsängen 10:1 Bävernsgränd 17, 19, 21, Kungsg. 48, 50 – 1966/1989 Utbildning/ vård/övrigt 9 047 137 – 10 132 19 316 59,4 99 216,0 15 Kungsängen 10:2 Suttungs gränd 4, 6 – 2017/2017 Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 233,0 16 Kungsängen 29:1 Kungsg. 70A–E – 1985/1985 Kontor 2 596 515 1 366 – 4 477 6,4 92 48,4 17 Kungsängen 37:13 Kungs. 107–115, Stallängsg. 19–25 – 1989/1989 Kontor 7 889 590 5 560 1 192 15 231 32,9 91 192,0 TOTALT 57 955 9 376 6 926 45 797 120 054 279,5 89 1 507 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. E n fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 14 15 17 16 109 65 7 43 2 1 Kommersiella Industri Special 1. Kungsleden 2. Klövern 3. Castellum 4. Saltängen 5. Hemfosa STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Vasakronan 3. Castellum 4. Uppsala Akademiförvaltning 5. Corem 0 150 300 450 600 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special ===== SIDA 168 ===== 168 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 Västerås 12 ERIKSLUND JAKOBSBERG BÄCKBY SJÖHAGEN HAMRE SKILJEBO BJURHOVDA HAGA STENBY SÖDRA GRYTA SKALLBERGET VALLBY 3 23 22 20 19 18 16 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 5 43 2 1 21 24 17 FASTIGHETSFÖRTECKNING Västerås Västerås STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA, tkvm 0 175 350 525 700 1. Castellum 2. Corem 3. Nyfosa 4. Hemsö 5. Genesta Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special ===== SIDA 169 ===== 169COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 VÄSTERÅS Nr Fastighet Adress Tomt- rä tt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Yta, kvm Hyres- värde, mkr Ek. uthyr- nings– grad, % Taxerings- värde, mkrKontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt 1 Bogserbåten 1 Saltängsv. 22, Västerås – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 1,6 2 Gastuben 5 Björnöv. 8, Västerås – 1943/1943 Handel – – 2 442 – 2 442 2,6 94 12,9 3 Gustavsvik 13 Sjöhagsv. 3, 5, 7, Stensborgsg. 2, Västerås – 1957/1962 Lager/Logistik 6 929 13 222 – 9 791 29 942 27,1 81 85,6 4 Icander 1 Stensborgsg. 1, Västerås – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 517 2 517 5,2 97 – 5 Klas 8 Smedjeg. 13, Västerås – 1956/1956 Utbildning/ vård/övrigt 1 309 196 1 566 2 404 5 475 10,5 75 60,5 6 Kranlinan 1 Traversg. 13, Västerås – 2009/2009 Lager/Logistik – 2 580 2 423 – 5 003 7,4 100 32,0 7–10 Leif 19 Hantverkarg. 2, Västerås – 1929/1964 Utbildning/ vård/övrigt 5 121 1 081 6 579 8 288 21 069 38,4 92 259,3 11 Lennart 17 Vasag. 12, Västerås – 1965/1994 Handel 3 286 283 6 772 2 895 13 236 24,3 80 190,0 12 Livia 16 Skomakarg. 2, Västerås – 1992/1992 Kontor 4 210 378 – 1 292 5 880 15,7 83 84,4 13 Loke 24 Kopparbergsv., Västerås – 1962/1983 Kontor 7 188 2 097 6 810 5 633 21 728 26,5 85 224,8 14 Mats 5 Stora g. 21, Västerås – 1968/1983 Handel 501 1 868 9 025 7 756 19 150 49,3 87 282,5 15–16 Omformaren 6 Betongg. 1, Wijkmansg. 7, Västerås – 1962/1985 Kontor 5 674 4 191 – – 9 865 9,9 94 45,2 17 Sigurd 3 Sigurdsg. 27, 29, 31, 33, 35, 37, Västerås – 1932/1989 Lager/Logistik 2 275 3 436 1 928 2 483 10 122 8,4 41 31,4 18 Sigurd 7 Sigurdsg. 23, Västerås – 1929/1929 Utbildning/ vård/övrigt 2 201 1 223 – 5 364 8 788 21,5 91 126,2 19 Sjöhagen 12 Sjöhagsv. 14, Västerås – 1952/1980 Lager/Logistik 618 6 614 – – 7 232 7,0 97 21,8 20 Stensborg 2 Sjöhagsv. 2, Västerås – 1957/1977 Kontor 412 340 – 252 1 004 1,0 60 4,2 21 Stensborg 4 Sjöhagsv. 4, Västerås – 1989/1989 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 143 2 143 7,3 100 0,0 22 Traversföraren 1 Traversg. 2, Västerås – 1988/1996 Handel – – 1 325 1 175 2 500 4,0 100 21,2 23 Traversföraren 3 Traversg. 4, Västerås – 1990/1990 Handel – – 2 560 – 2 560 4,4 100 28,8 24 Västerås 2:5 Stensborgsg. 4, Västerås – 1982/1989 Kontor 1 325 – – 125 1 450 2,8 100 11,2 – Vampyren 9 Kungsg. 25, Eskilstuna – 1937/1975 Utbildning/ vård/övrigt 3 883 837 4 965 7 028 16 713 22,6 88 175,4 – Vestalen 10 Kungsg. 24, Eskilstuna – 1966/1966 Handel 383 408 6 473 3 454 10 717 22,5 82 157,8 – Vestalen 8 Rademacherg. 29, Eskilstuna – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,5 100 0,5 TOTALT 45 315 38 753 52 867 62 600 199 536 318,9 86 1 857 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 18 18 FASTIGHETSFÖRTECKNING Västerås och Eskilstuna ===== SIDA 170 ===== 170 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÖVERSIKT Historisk översikt och nyckeltal Historisk översikt och nyckeltal Mkr 2023 2022 2021 2020 2019 RESULTATRÄKNING Intäkter 4 244 4 491 2 805 894 961 Fastighetskostnader –1 362 –1 558 –911 –226 –260 Driftsöverskott 2 882 2 933 1 894 668 701 Central administration –179 –187 –116 –39 –39 Förvärvskostnader – – –21 – – Finansnetto –1 464 –1 071 –579 –209 –262 Förvaltningsresultat 1 239 1 675 1 178 420 400 Resultat bostadsutveckling – – –36 – – Resultatandelar i intresseföretag –1 076 –862 3 – 148 Värdeförändringar fastigheter –8 476 –2 934 3 432 759 1 695 Värdeförändring finansiella placeringar 87 –1 105 870 –1 042 1 089 Värdeförändringar derivat –1 000 1 375 256 –31 –17 Nedskrivning goodwill –589 –635 –21 – – Resultat före skatt –9 815 –2 486 5 682 106 3 315 Skatt 1 816 548 –1 187 –214 –201 Årets resultat –7 999 –1 938 4 495 –108 3 114 Omräkningsdifferenser m.m. –328 942 295 –11 –8 Årets totalresultat –8 327 –996 4 790 –119 3 106 Mkr 2023 2022 2021 2020 2019 BALANSRÄKNING Goodwill 1 785 2 374 3 059 – – Förvaltningsfastigheter 58 033 78 387 83 084 14 002 12 114 Nyttjanderättstillgångar 1 375 1 623 1 000 218 209 Andelar i intresseföretag 0 3 415 472 – – Finansiella tillgångar värderat till verkligt värde 1 351 5 2 263 4 347 3 191 Derivat 562 1 312 251 – – Övriga anläggningstillgångar 144 232 153 7 5 Omsättningsfastigheter 290 206 63 – – Övriga omsättningstillgångar 881 1 230 1 320 85 62 Kortfristiga placeringar – 1 099 – – 1 542 Likvida medel 429 979 571 15 8 Summa tillgångar 64 850 90 862 92 236 18 674 17 131 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 22 003 31 268 33 342 7 277 8 172 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 14 43 596 – – Räntebärande långfristiga skulder 19 505 32 745 32 016 5 510 5 264 Långfristiga leasingskulder 1 375 1 623 1 000 218 209 Uppskjuten skatteskuld 5 709 7 562 8 127 800 592 Derivat 259 22 337 455 424 Övriga långfristiga skulder 41 43 67 7 7 Räntebärande kortfristiga skulder 13 830 14 728 14 548 4 086 2 091 Övriga kortfristiga skulder 2 114 2 828 2 203 321 372 Summa eget kapital och skulder 64 850 90 862 92 236 18 674 17 131 Historisk översikt och nyckeltal ===== SIDA 171 ===== 171COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÖVERSIKT Historisk översikt och nyckeltal 2023 2022 2021 2020 2019 Fastighetsrelaterade Förvaltningsfastigheternas verkliga värde, mkr 58 033 78 387 83 084 14 002 12 114 Direktavkastningskrav värdering, % 5,8 5,2 5,1 5,5 5,8 Hyresvärde, mkr 4 322 4 940 4 957 970 912 Uthyrningsbar area, kvm 2 428 426 3 194 535 3 478 659 985 887 959 495 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 87 89 89 93 91 Ytmässig uthyrningsgrad % 78 83 83 91 88 Överskottsgrad, % 68 65 68 75 73 Antal förvaltningsfastigheter, st 326 458 518 167 162 Genomsnittlig återstående kontraktstid, år 3,4 3,9 3,7 4,4 4,0 2023 2022 2021 2020 2019 Finansiella Avkastning på eget kapital, % –29,9 –6,0 21,7 –1,4 46,2 Justerad soliditet, % 41 39 43 48 55 Soliditet, % 34 34 36 39 48 Räntebärande nettoskuld, mkr 33 106 45 439 43 818 5 258 2 629 Belåningsgrad, % 55 57 53 38 22 Belåningsgrad fastigheter, % 43 45 38 46 46 Räntetäckningsgrad 1,9 2,5 2,7 2,5 2,8 Genomsnittlig ränta, % 4,4 3,6 2,4 2,7 3,4 Genomsnittlig räntebindning, år 2,6 1,9 2,6 2,7 3,4 Genomsnittlig kapitalbindning, år 2,2 3,3 3,8 1,9 2,2 2023 2022 2021 2020 2019 Aktierelaterade Förvaltningsresultat per stamaktie A och B, kr 0,65 1,10 1,16 1,01 0,90 Resultat per stamaktie A och B, kr –7,88 –2,25 5,52 –0,52 8,35 Substansvärde (NAV) per stamaktie A och B, kr 17,57 26,42 29,60 22,22 22,74 Eget kapital per stamaktie A och B, kr 13,58 22,17 23,94 18,56 19,95 Eget kapital per stamaktie D, kr 289,59 289,59 289,59 – – Eget kapital per preferensaktie, kr 312,72 312,72 312,72 251,67 251,67 Utdelning per stamaktie A och B, kr 0,10 1) 0,40 0,40 0,65 0,60 Utdelning per stamaktie D, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 – Utdelning per preferensaktie, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 20,00 Aktiekurs per stamaktie A, kr 10,65 10,45 32,60 18,80 27,00 Aktiekurs per stamaktie B, kr 10,62 8,39 32,65 18,80 27,00 Aktiekurs per stamaktie D, kr 182,00 170,60 316,00 – – Aktiekurs per preferensaktie, kr 200,50 211,50 324,00 320,00 392,00 Antal aktier, tusental Antal utestående stamaktier A och B 1 078 717 1 078 717 1 084 778 343 195 364 270 Genomsnittligt antal utestående stamaktier A och B 1 078 717 1 081 271 740 815 343 429 364 270 Antal utestående stamaktier D 7 504 7 504 7 546 – – Antal utestående preferensaktier 12 415 12 415 12 415 3 600 3 600 1) Föreslagen utdelning. ===== SIDA 172 ===== 172 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÖVERSIKT Definitioner Definitioner AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt på årsbasis dividerat med genomsnittet av ingående och utgående eget kapital2. BELÅNINGSGRAD Räntebärande skulder efter avdrag för marknadsvärde på noterade aktieinnehav, räntebärande tillgångar samt likvida medel i relation till fastigheternas verkliga värde, innehavet i Klövern och andelar i intresseföretag. BELÅNINGSGRAD FASTIGHETER Räntebärande skulder med säkerhet i fastigheter i relation till fastigheternas verkliga värde. CENTRAL ADMINISTRATION Centrala administrationskostnader avser kostnader för koncernledning och koncerngemensamma funktioner. DIREKTAVKASTNINGSKRAV Avkastningskravet på restvärdet i fastighetsvärderingarna. DRIFTSÖVERSKOTT Intäkter minus fastighetskostnader (exempelvis drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt). EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital 2, efter avdrag för eget kapital hänförligt till pr eferensaktier och stamaktier av serie D samt hybrid - obligationer , i relation till antal utestående stamaktier av serie A och B. EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE D Stamaktien av serie D:s genomsnittliga emissionskurs. EGET KAPITAL PER PREFERENSAKTIE Preferensaktiens genomsnittliga emissionskurs. EKONOMISK UTHYRNINGSGRAD Årligt kontraktsvärde dividerat med hyresvärde FÖRVALTNINGSBESTÅND Fastigheter i löpande och aktiv förvaltning. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Begreppet förvaltningsfastigheter i balansräkningen inne- fattar både förvaltningsbeståndet och förädlingsbeståndet. FÖRVALTNINGSRESULTAT Driftsöverskott, central administration samt finansnetto. FÖRVALTNINGSRESULTAT PER STAMAKTIE A OCH B Förvaltningsresultat efter avdrag för utdelning på preferens- aktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobliga- tioner i förhållande till genomsnittligt antal utestående sta- maktier av serie A och B. FÖRÄDLINGSBESTÅND Fastigheter med pågående eller planerade om- eller tillbygg- nadsprojekt, vilka innebär en högre standard eller ändrad användning av lokalerna. GENOMSNITTLIG KAPITALBINDNING Genomsnittlig återstående löptid för räntebärande skulder. GENOMSNITTLIG RÄNTA Genomsnittlig upplåningsränta för räntebärande skulder och derivat. GENOMSNITTLIG RÄNTEBINDNING Genomsnittlig återstående löptid avseende räntebindningen på räntebärande skulder och derivat. HYRESVÄRDE Årligt kontraktsvärde med tillägg för bedömd marknadshyra för vakanta lokaler. JUSTERAD SOLIDITET Eget kapital 2 justerat för värdet på derivat inklusive skatt, återköpta aktier (baserat på aktiekursen vid respektive tids- periods slut), bokförd uppskjuten skatt fastigheter, med av drag för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt samt belastning uppskjuten skatt om 5 procent hänförlig till skillnaden mellan fastigheternas verkliga värde och skatte- mässigt restvärde, i procent av balansomslutningen justerat för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt och nyttjande- rättstillgångar. Definitioner I årsredovisningen presenteras ett antal finansiella nyckeltal och mått som inte är definierade enligt IFRS. Corem anser att dessa nyckeltal och mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning för analys av bolagets verksamhet. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella nyckeltal och mått på samma sätt är dessa inte alltid jämförbara. Nedan presenteras definitionerna av valda nyckeltal och mått. Definitionerna visas även på Corems webbplats (www.corem.se/investor-relations/definitioner). För de nyckeltal som inte är direkt identifierbara från de finansiella rapporterna finns en kompletterande beräknings- bilaga på webbplatsen. ===== SIDA 173 ===== 173COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÖVERSIKT Definitioner JÄMFÖRBART BESTÅND De fastigheter som ingått i beståndet under hela rapporte- ringsperioden samt under hela jämförelseperioden samt juster at för intäkter och kostnader av engångskaraktär, t ex förtida lösen av hyresavtal, försäkringsersättning och kund- förluster. NETTOUTHYRNING Årshyror för under perioden tecknade hyresavtal, reducerat för under perioden uppsagda hyresavtal och konkurser. OMSÄTTNINGSFASTIGHETER Fastigheter med pågående bostadsrättsproduk tion alterna - tivt som är avsedda för framtida bostadsrättsproduktion. OREALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Förändring av verkligt värde exklusive förvärv, avyttringar, investeringar och valutakursomräkning. REALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Realiserade fastighetsförsäljningar efter avdrag för fastighe- ternas senast redovisade verkliga värde och omkostnader vid försäljning. RESULTAT PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Resultat efter skatt efter avdrag för utdelning på preferens- aktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobliga- tioner i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier av serie A och B. RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, k ortfristiga och långfristiga aktieinnehav och likvida medel. RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kort- och långfristiga skulder, där ränta utgår på lånat k apital, samt periodiserade låneomkostnader. RÄNTETÄCKNINGSGRAD Förvaltningsresultat plus andel av intresseföretags förvalt- ningsresultat exklusive finansiella kostnader 1 dividerat med finansiella kostnader1. SOLIDITET Eget kapital2 i procent av balansomslutningen. SUBSTANSVÄRDE (NAV) PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital2, efter avdrag för eget kapital hänförligt till pr eferensaktier och stamaktier av serie D, hybridobligationer samt goodwill hänförlig till uppskjuten skatteskuld, med återläggning av derivat och uppskjuten skatteskuld, i r elation till antal utestående stamaktier av serie A och B. TOTALT ANTAL AKTIER Registrerade aktier inklusive egna återköpta aktier. UTESTÅENDE AKTIER Registrerade aktier med avdrag för egna återköpta aktier. UTHYRNINGSBAR AREA Total area som är tillgänglig för uthyrning. YTMÄSSIG UTHYRNINGSGRAD Uthyrd area i relation till totalt uthyrningsbar area. ÅRLIGT KONTRAKTSVÄRDE Hyra inklusive tillägg och index på årsbasis. ÖVERSKOTTSGRAD Driftsöverskott i procent av intäkter. 1) Exklusiv e tomträttsavgäld och valutakursdifferenser 2) Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare ===== SIDA 174 ===== 174 COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÅRSSTÄMMA 2024 Corems årsstämma kommer att hållas den 23 april 2024. Kallelse, föresla- gen utdelning samt upplysning om anmälan finns på www.corem.se. RAPPORTDATUM Delårsrapport januari–mars 2024 23 april 2024 Delårsrapport januari–juni 2024 12 juli 2024 Delårsrapport januari–september 2024 24 oktober 2024 COREM PROPERTY GROUP AB Box 56085, 102 17 Stockholm Besöksadress: Riddargatan 13C Tel: 010-482 70 00 info@corem.se, www.corem.se Organisationsnummer: 556463-9440 KONTAKTPERSONER Rutger Arnhult, vd, 070-458 24 70, rutger.arnhult@corem.se Corems årsredovisning har producerats av Corem i samarbete med Martin Falgén. Bilderna har i huvudsak tagits av Per-Erik Adamsson. Historik ===== SIDA 175 ===== COREM – ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ===== SIDA 176 ===== Fastigheter för framtiden. ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023