FULLTEXT DEL 3 AV 3
Årsredovisning 2024
COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 109 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt CSRD OCH TAXONOMIFÖRORNINGEN Corem omfattas inte av CSRD/ESRS och EU:s taxonomiförordning för verksamhetsåret 2024. EU kommissionens Omnibus-förslag som publi- cerades i början av 2025 kommer att påverka Corems framtida rapporteringskrav och Corem följer utvecklingen av kommande beslut. Corems gröna ramverk linjerar med gräns- värden gällande energiprestanda i taxonomi- förordningen. I hållbarhetsnot 6, sidan 123, lämnas upplysningar om hur stor andel av Corems fastighetsbestånd som, baserat på yta och värde, bedöms möta kriterierna för en grön tillgång i enlighet med Corems gröna ramverk. VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN Hållbarhetsrapporten för 2024 innehåller inga väsentliga förändringar gentemot 2023 avseende omfattning eller indikatorer som inne- fattas. I de fall uppföljnings metoder eller redo- visningsprinciper uppdaterats, beskrivs detta under rubrik Redovisnings principer för respek- tive not. Vattenförbrukningen för 2023 har korrigerats då den, på grund av ett systemfel, rapporterades felaktigt i föregående års rapport. Corem avyttrade under 2024 fastigheter med en uthyrningsbar area om cirka 170 tkvm, en förändring i volym som är synbar i flertalet nyckel- tal. Se sidorna 36–37 för detaljerad information om avyttringar 2024. 2–28 MEDLEMSKAP I ORGANISATIONER OCH INITIATIV ■ UN Global Compact Sverige ■ SBTi, Science Based Target initiative ■ SGBC, Sweden Green Building Council ■ Belok, nätverk för energieffektivisering ■ FIHL ■ CCBuild ■ Klimatarena Stockholm Ledning och styrning av hållbarhetsarbetet Corems hållbarhetsmål utgör en integrerad del av bolagets affärs- och verksamhetsmål. Det innebär att hållbarhet är del i det årliga arbetet med strategi, riskanalys, affärs planering och uppföljning. Corems styrelse beslutar om samt- liga övergripande policyer, inklusive hållbarhets- policy och uppförandekod samt godkänner håll- barhetsredovisningen. Styrelsen, i samarbete med ledningsgruppen, arbetar fram och beslutar om strategier och affärsplanemål varefter ledningsgruppen ansvarar för operativt genom- förande. Utfall av arbetet avrapporteras regel- bundet till styrelse. Det strategiska och operativa hållbarhets- arbetet leds av hållbarhetschef. Det styrs inom hållbarhetsrådet, ett utskott till ledningen i vilket fastighetschef, affärsutvecklingschef, HR-chef och teknisk chef deltar. I rådet bereds och koordineras arbetet över koncernens olika kompetens- och verksamhetsområden. Hållbarhets frågor som är del i beslutad inrikt- ning och verksamhetsplan drivs av respektive chef medan frågor av prioriterings- eller inriktnings karaktär bereds i rådet och därefter beslutas i ledningen eller styrelsen. Hållbarhets- chefen ansvarar för att koordinera arbetet i hållbarhetrådet och är föredragande i ledning och styrelse. Frågor relaterade till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet behandlas därutöver i det operativa arbetet, i skyddskommittén och forum för skyddsombud. Frågor relaterade till vissa miljöfaktorer berörs även i samband med revi- sioner relaterade till Corems miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas. POLICYER OCH STYRDOKUMENT Till grund för hållbarhetsarbetet ligger tillämp- liga lagar och regelverk samt interna policyer, riktlinjer, rutiner och mål. Hållbarhetspolicyn och uppförandekoden beskriver Corems ställnings- taganden och värderingar utifrån ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvars tagande. De sammanfattas inom Corem av nio över gripande principer. Utgångspunkten är försiktighets- principen, samt FN:s Global Compact tio prin- ciper för mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption, samt FN:s Sustain- able Development Goals. Därtill finns ytterligare policyer och riktlinjer som relaterar till hållbar- hetsfrågor, såsom uppförande kod för leveran- törer, arbetsmiljöpolicy, informations policy och närståendepolicy. För mer information avseende bolagets policyer, se Bolags styrningsrapport på sidan 66. HANTERING AV HÅLLBARHETSRISKER Hållbarhetsrisker hanteras på samma sätt och i samma verksamhetsprocesser som övriga affärs- och verksamhetsrisker, se riskavsnitt sidorna 53–55. Utöver riskavsnittet rapporteras även specifika klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i linje med TCFD:s rekommenda- tioner, se sidan 116. RESPEKT FÖR LAGAR OCH REGLER Under året förekom vissa förseningssanktioner avseende köldmedierapportering samt en sanktions avgift avseende bygglov. Samman- taget utgör dessa inga signifikanta belopp. UTDRAG UR HÅLLBARHETSPOLICY OCH UPPFÖRANDEKOD Hållbar utveckling är grundläggande och väg ledande för all verksamhet inom Corem. Corems hållbarhets policy och uppförande- kod är grunden för hållbarhetsarbetet och beskriver hur Corem ska agera för att leva upp till sina ställningstaganden och värde- ringar internt och externt. Den samman- fattar Corems förhållningssätt till kunder, med arbetare, ägare, leverantörer och övriga intressenter i samhället där Corem verkar, och gäller alla som arbetar inom företaget, från styrelse och ledning till enskilda medarbetare. De viktigaste åtagandena inom hållbarhets- området sammanfattas i nio övergripande principer: ■ Corems ansvar ■ Corems uppdrag ■ Affärsetik ■ Mänskliga rättigheter ■ Likabehandling ■ Mångfald ■ Samhällsengagemang ■ Säker arbetsmiljö ■ Miljö Hållbarhetspolicyn, uppförandekoden samt uppförandekod för leverantörer finns på corem.se ===== SIDA 110 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 110 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Intressenter, väsentlighets- analys och inrikting för hållbarhetsarbetet En grundläggande del i hållbarhetsarbetet är att säkerställa att arbetet fokuseras till de områden där Corem kan skapa verklig effekt av de insat- ser som görs, har relevans för intressenter och ligger i linje med förväntningar och krav. Dialog med intressenter, bevakning av omvärldsfakto- rer och regelverk och löpande väsentlighetsbe- dömningar ligger till grund för det arbetet, som mynnar ut i Corems hållbarhetsstrategi och mål. COREMS INTRESSENTER Flertalet olika intressentgrupper påverkas av, eller har påverkan på, Corems verksamhet. De viktigaste intressentgrupperna har bedömts vara hyresgäster, medarbetare, ägare och inves- terare. Det är också de grupper som bedöms ha störst påverkan på, och påverkas mest av, verk- samheten. Utöver dem finns även samhälls- aktörer såsom kommuner och myndigheter och Corems leverantörer som viktiga intressent- grupper, på grund av sin påverkan på Corems verksamhet. För att att fånga upp förväntningar och krav, och säkerställa att relevanta frågor täcks, hålls regelbundna dialoger med viktiga intressenter. Det görs dels löpande som naturlig del i det operativa arbetet, dels samlade, exempelvis i form av kundenkäter, investerarmöten, nätverks- träffar och liknande. Den löpande dialogen gör att Corem kan fånga förändrade prioriteringar hos intressenterna, och är samtidigt en kanal för att informera om hållbarhetsarbetet. Det är också det sammanhang där potentiella områden för samarbeten kring hållbarhetsfrågor vanligen identifieras. En översikt av huvudsakliga dialog- former för respektive intressentgrupp visas till höger. COREMS VÄRDEKEDJA Corems värdekedja sträcker sig från de varor och tjänster som köps in till verksamheten, genom Corems egen verksamhet med drift, förvaltning och förädling av fastigheter, till hyresgästers brukande av de lokaler som Corem tillhandahåller. Den egna verksamheten bedrivs till över- vägande del i egen regi, med egen lokalt baserad personal för såväl drift och förvaltning som projektledning vid förädlingsprojekt och i admi - nistrativa funktioner. Det kompletteras av inköpta varor och tjänster, som tillsammans skapar en del i Corems erbjudande till kunder. Inköpta tjänster avser vanligen entreprenörer inom bygg och installation, fastighetsrelaterade specialisttjänster eller system, samt relaterade konsulttjänster. Andra affärsrelationer såsom joint ventures (samriskföretag) förekommer men i mindre omfattning sett till verksam- hetens omfattning. Corems hyresgäster utgörs av företag inom ett brett spektra av branscher, organisationer, myndigheter och andra. VÄSENTLIGHETSANALYS Corems hållbarhetsstrategi och dess hållbarhets- mål grundar sig på de områden som identifierats som mest väsentliga, sett till Corems möjligheter att påverka och de förutsättningar som finns för att bedriva verksamheten på ett långsiktigt konkurrenskraftigt sätt. Väsentlighetsanalyser genomförs i samband med det årliga strategiarbetet eller vid behov. Under 2024 har väsentlighetsanalysen genom- förts utifrån ämnen och metoder för bedöm- ningar i European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Corems påverkan / konsekventiell påverkan Påverkan på Corem / finansiell påverkan VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR Hyresgäster Kundmöten Löpande dialog Kundundersökning Ägare/kreditgivare Löpande avstämningar Finansiella rapporter Investerarmöten Kapitalmarknadsdag Bolagsstämma Samhällsaktörer Löpande kontakt Samverkansforum i nätverk Bevakning av relevant media Leverantörer Leveranstörsmöten Löpande dialog Upphandlingsförfaranden Leverantörsgranskningar och uppföljningar Medarbetare Löpande dialog Medarbetarsamtal Medarbetarundersökning INTRESSENTDIALOGER Intressentgrupp Dialogform Miljöförorening av luft Farliga ämnen Vattenförbrukning Resursinflöden Marina resurser Levande organismer Djurskydd Ekosystem Samhällspåverkan och politiskt engagemang Anpassning till klimatförändringar Begränsa klimatförändringar Energi Avfall Egen arbetskraft Affärsetik och antikorruption Miljöcertifiering av byggnader Gröna tillgångar Kundnöjdhet Förorening av mark Arbetskraft i värdekedjan Personlig säkerhet för slutanvändare Företagskultur Klimatrisk ===== SIDA 111 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 111 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar till att kombinera perspektivet av Corems påverkan på människor och miljö, med den påverkan frågorna har på Corem ur ett ekonomiskt perspektiv. Analysen har arbetats fram av Corems hållbar- hetsfunktion och hållbarhetsråd samt i sam arbete med ledning och styrelse. De hållbarhetsfrågor som har både finansiell och konsekventiell hög påverkan och utifrån ESRS bedömts mest väsentliga för Corem är: ■ Anpassning till klimatförändringar ■ Begränsning av klimatpåverkan ■ Energi ■ Avfall vid byggnation och från hyresgäster ■ Arbetsvillkor egen arbetskraft inklusive hälsa och säkerhet samt likabehandling ■ Affärsetik och antikorruption, inkluderande leverantörsledet Översikt av gjord väsentlighetsanalys illustreras på sida 110. DEN DUBBLA VÄSENTLIGHETSANALYSENS EFFEKT PÅ HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH HÅLLBARHETSRAPPORTERING Samtliga områden som bedömts som väsentliga utgör del av Corems rapportering för 2024. Under 2025 kommer arbetet att fortgå med att förankra väsentlighetsanalysen med ytterligare intressent grupper, säkerställa data och system- stöd för tillhörande rapporteringspunkter samt verifiera dokumentationen av relaterade rutiner. Resultatet av väsentlighetsanalysen har utgjort del i den uppdatering av lång- och kortsiktiga hållbarhetsmål som gjordes under 2024. FÖRÄNDRING I HÅLLBARHETSMÅL Fastighetsbranschen är resursintensiv, och en övervägande del av Corems påverkan ligger i värdekedjans resursanvändning. Därmed ligger en stor del i att säkerställa anpassning till klimat förändringar och att begränsa klimat- påverkan där. Främst handlar det om resurser i förvaltnings- och byggverksamhet, inköpta varor och nyttjad energi. Corems färdplan för minskad klimatpåverkan och målet att nå netto noll utsläpp i värdekedjan uppdaterades under 2024, till fler och mer konkreta steg, med tydliga reduktionsmål inom respektive kategori i samtliga scope och i hela värdekedjan. De övergripande hållbarhetsmålen uppdate- rades avseende volym av gröna tillgångar, till följd av förändringar i fastighetsbeståndet under de två föregående åren. Vidare sattes ett separat certifieringsmål, och strategi och metod för arbetet med klimatrisk uppdaterades. För aktuella strategiska områden för hållbar- hetsarbetet och mål inom dem, se sidan 112. ===== SIDA 112 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 112 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Strategiska områden för hållbarhetsarbetet Corems hållbarhetsarbete är indelat i fyra strategiska hållbarhetsområden. ■ God affärspartner och långsiktig värdeutveckling ■ Minskad klimatpåverkan ■ Attraktiv arbetsgivare ■ Hållbar och levande stad NEDBRUTNA MÅL OCH RAPPORTERING AV UTFALL Corems strategiska hållbarhetsområden samlar mål som syftar till såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt ansvar. Mål finns nedbrutna på lång och kort sikt inom respektive område. Beslutade mål och utfall av arbetet beskrivs i hållbarhetsnoterna på sidorna 113–127, tillsam- mans med hur Corems arbete bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling. SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS Corem har bland FN:s 17 övergripande mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals, identifierat åtta mål där bolaget har störst möjlighet att bidra. Dessa är: 3 – God hälsa och välbefinnande 7 – Hållbar energi för alla 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 10 – Minskad ojämlikhet 11 – Hållbara städer och samhällen 12 – Hållbar konsumtion och produktion 13 – Bekämpa klimatförändringarna 16 – Fredliga och inkluderande samhällen Fokusområden och långsiktiga mål GOD AFFÄRSPARTNER OCH LÅNGSIKTIG VÄRDEUTVECKLING Beskriver hur bolagets systematiska hållbarhets arbete och bolagsstyrning bidrar till ökad lönsamhet, konkurrenskraft och därmed ökat värde. ■ Corem ska ha nöjda kunder och långa hyres- gästsamarbeten, se not 2. ■ Corem ska ha god lönsamhet och verka med proaktivitet avseende hantering av risker och möjligheter, se not 1 och sidorna 50–55. ■ Andelen grön och hållbarhetsrelaterad finansiering ska utgöra så stor andel som möjligt, se sidan 13, 44–45 och not 6. ■ Gröna intäkter ska lång siktigt utgöra så stor andel som möjligt, se sidorna 13, 115. ■ Verksamheten, inkluderat Corems leverantörer, ska bedrivas i enlighet med Corems uppförandekod, se not 3. HÅLLBAR OCH LEVANDE STAD Beskriver hur Corem arbetar för att utveckla hållbara fastigheter och levande områden, som del i fastighetsförädling och projekt verksamhet. ■ Corem ska utveckla hållbara fastigheter och levande områden, se not 6. ■ Corem ska miljöcertifiera byggnader och erbjuda hållbara tjänster till kunderna, se not 6. ■ Corem ska verka för att bevara och utveckla ekosystemtjänster i samband med fastighets- utveckling, se not 6. MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Samlar insatser som syftar till att minska påver- kan på klimatet och ekosystemen, liksom arbete med resurseffektiva lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. ■ Verksamheten ska ha netto noll utsläpp i hela värdekedjan 2035, se not 5. ■ Energi användningen ska kontinuerligt effekti- viseras. Energi som används i Corems verk- samhet ska vara fossilfri, se not 4. ■ Resurseffektiviteten ska öka i såväl drift som förvaltning och projektverksamhet. Utsläppen ska successivt minska i alla led, se not 5. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Arbete avseende arbetsvillkor, arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. ■ Corem ska erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald, se not 8. ■ Corem ska ha en sund och säker arbetsmiljö med fokus på friska medarbetare och ett håll- bart arbetsliv, se not 7. ■ Corem ska vara ett värderingsstyrt bolag med affärsdrivna och engagerade medarbetare, se not 7. ===== SIDA 113 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 113 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 1 Ekonomisk utveckling 201-1 SKAPAT OCH LEVERERAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE God lönsamhet utgör en grundläggande förut- sättning för att bedriva verksamhet och för att utveckla verksamheten och dess tillgångar över tid. Corem verkar inom en kapitalintensiv bransch, där en väldiversifierad kapitalstruktur och riskavvägd ränte- och kapitalbindning är väsentliga delar för att säkerställa en fortsatt finansiellt sund och framgångsrik utveckling. Då finansiering av verksamheten är relaterad till Corems tillgångar, utgör fastigheternas hållbar- hetsprestanda del i att skapa fördelaktiga finansiella förutsättningar. AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar det ekonomiska värde som skapas inom Corem. Mer information om Corems finansiella mål och utfall finns på sidorna 14–15. STYRNING Finansverksamheten styrs av en finanspolicy som årligen beslutas av styrelsen. MÅL OCH UTFALL Corems mål är en genomsnittlig avkastning på eget kapital om minst 10 procent. Övriga finansiella mål omfattar räntetäckningsgrad och belåningsgrad. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems vd och ledning har det övergripande ansvaret för styrning mot de finansiella målen. Den ekonomiska utvecklingen följs upp och rapporteras externt varje kvartal genom delårs- rapporter. SKAPAT EKONOMISKT VÄRDE mkr 2024 2023 2022 Intäkter 3 695 4 244 4 491 Resultatandelar i intresse företag 0 –1 076 –862 Värdeförändringar fastigheter –1 717 –8 476 –2 934 Värdeförändringar derivat och finansiella placeringar –94 –913 270 1 884 –6 221 965 DISTRIBUERAT EKONOMISKT VÄRDE mkr 2024 2023 2022 Drift, leverantörer –1 202 –1 240 –1 408 Löner, medarbetare –291 –301 –337 Skatt, samhället 147 1 816 548 Kreditgivare –1 288 –1 464 –1 071 Övriga resultatposter –307 –589 –635 Utdelning, ägare –515 –830 –834 Behållet ekonomiskt värde –1 058 –7 999 –1 938 Hållbarhetsnot 2 Kundnöjdhet För en långsiktigt hållbar affär är goda kund- relationer av stor vikt, för att förbli befintliga kunders förstahandsval för lokaler, och för att öka möjligheter till nyuthyrning. Kundnöjdhet är därför en viktig del i Corems strategi om kund- nära, effektiv och hållbar förvaltning, och ett fastighets bestånd med egenskaper som är värdefulla för kunder. Kundnöjdhet mäts i Nöjd-kund-index (NKI) genom en kundundersökningsenkät, som genomförs minst vartannat år. Corems lång- siktiga mål är ett NKI om 75. Under 2024 genomfördes en mätning som besvarades av drygt 900 hyresgäster. Resultatet visar en ökning av NKI inom samtliga regioner och frågeområden, och ett totalt NKI om 75 (72) på en skala 1–100, vilket tangerar Corems lång- siktiga mål. Hållbarhetsnot 3 Affärsetik och antikorruption 205-3 ANTAL FALL AV KORRUPTION OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER, 2-6 BESKRIVNING AV BOLAGETS LEVERANTÖRSKEDJA AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar Corems egna verksam- het. Arbetet mot korruption och andra oegent- ligheter omfattar även Corems leverantörsled. STYRNING Alla Corems medarbetare har ansvar för att följa bolagets gällande policyer och riktlinjer, vilket innefattar bolagets uppförande kod och hållbar- hetspolicy med dess affärsetiska riktlinjer. Samt- liga policyer, uppförandekod och affärsetiska riktlinjer finns också tillgängliga på Corems intranät. Medarbetare, ledning och styrelse utbildas i affärsetik och Corems uppförandekod. Kravställning på leverantörer sker genom Corems uppförandekod för leverantörer, som leverantörer ska signera och följa. Uppförande- koden finns även på Corems hemsida. Uppfö- randekoden specificerar bland annat att affärer görs på affärsmässiga grunder, att det råder transparens och öppenhet i affärsrelationer, samt att leverantörsledet inte kränker arbets- tagares rättigheter eller mänskliga rättigheter. Ekonomiskt ansvar – god affärspartner och långsiktig värdeutveckling ===== SIDA 114 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 114 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Arbetet mot korruption och mutor leds av Corems bolagsledning, med juridik, hållbarhet, risk och HR som drivande stödfunktioner i olika delar. Syftet är att säkerställa att alla medarbe- tare har god kunskap om Corems krav och förväntningar på hur representanter för bolaget ska agera och att motsvarande krav ställs på Corems affärspartners. Samtliga medarbetare förväntas genomgå utbildning i affärs etik, och har medarbetar ansvar avseende policyer och uppförande kod. Närmaste chef ansvarar för att med arbetare genomför beslutad utbildning. Genomförande följs upp av HR- funktionen. Eventuella misstankar om korruption eller andra oegentligheter kan rapporteras genom Corems visselblåsarfunktion. Alla som berörs av bolagets verksamhet såsom anställda, leveran- törer och kunder kan rapportera missförhållan- den anonymt genom funktionen vilken finns på www.corem.slalarm.se. Funktionen är extern, och inkomna rapporter mottas av extern part där det först verifieras att de berör Corems verksam- het, och därefter utreds. REDOVISNINGSPRINCIP Eventuella rapporter i visselblåsarfunktionen sammanställs av extern part och mottas av compliance officer-funktionen. Utfall av intern utbildning i affärsetik samman ställs av HR. Hållbarhets granskning av leverantörskedjan görs genom verktyget FIHL och följs upp av håll- barhetsfunktionen genom skrivbordsrevision. MÅL OCH UTFALL Det övergripande målet är att korruption, oetiskt agerande eller brott mot mänskliga rättigheter inte ska förekomma, och i förekommande fall rapporteras så att det kan hanteras och förbätt- rande åtgärder genomföras. Mål för en ansvars- full verksamhet finns för såväl den egna verksam heten som för leverantörer. DEN EGNA VERKSAMHETEN Corems målsättning är att samtliga medarbetare genomgår utbildning i affärs etik som del i intro- duktion vid nyanställning och därefter vartannat år. Vid utgången av 2024 hade 96 procent av medarbetarna utfört utbildningen inom den specificerade frekvensen. Under 2024 inkom två visselblåsningar, rörande inköp respektive leverantörs samarbete. Ärendena har utretts av extern part och enligt beskriven rutin, och därefter avslutats. 2024 2023 2022 Utbildning i antikorruption och uppförandekod 96% 100%¹) N/A Rapport om misstänkt korruption 2 0 0 1) Redovisades tidigare i löptext LEVERANTÖRSLEDET Det långsiktiga målet är att alla leverantörer ska arbeta i enlighet med Corems upp förandekod för leverantörer, samt att leverantörer inom branscher klassade som hög risk även ska hållbarhets- granskas. Hållbarhetsfunktionen ansvarar för att genomföra hållbarhetsgranskningar samt följa upp att leverantörer följer uppförandekoden. Gransk- ningen sker via en webbaserad plattform för själv- skattning och leverantörs bedömning. Verk tyget, FIHL, har utvecklats tillsammans med andra fastighets bolag i syfte att skapa en bransch- gemensam metod för uppföljning av hållbarhets- aspekter i leverantörskedjan. Ett gemensamt verktyg underlättar även för leverantörerna vid rapportering, vilket möjliggör en ökad effekt. För 2024 genomfördes en granskning av leverantörer verksamma inom segmenten drift, förvaltning, material och entreprenadarbeten, vilka är branscher som klassats som hög risk. 132 leverantörer bedömdes genom själv- skattnings formulär. Enkäten omfattar leveran- törernas arbete gällande områdena affärsetik och styrning, arbetsmiljö och villkor samt miljö. Leverantörsgranskning 2024¹) Leverantörer med hållbarhetspolicy, % 70 Leverantörer med antikorruptionspolicy, % 64 Leverantörer som har uppförandekod för sina leverantörer, % 58 Leverantörer med certifiering för arbetsmijö eller arbetsmiljöpolicy, % 96 Leverantörer med certifiering för miljö eller miljöpolicy, % 95 1) Andelen är baserad på genomförd leverantörsgranskning för 2024. Granskningen omfattade leverantörer verksamma inom branscher bedömda som hög risk. En leverantörsgranskning är giltig i tre år. Enkätsvaren följs upp på en övergripande nivå. Eventuella avvikelser från angivna krav i Corems uppförandekod för leverantörer analyseras i detalj. Bedöms avvikelsen vara betydande kontaktas leverantören för vidare dialog kring åtgärdsplaner. Granskningen visade att hållbarhet är en prioriterad fråga för Corems leverantörer, och att i det närmaste samtliga respondenter inom de valda branscherna uppger att de idag arbetar systematiskt med såväl arbetsmiljö som miljö. Utfallet visar också att en majoritet av leveran- törerna själva använder uppförandekoder i sina inköp av tjänster, vilket är en viktig del i att skapa en hållbar leverantörskedja. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att arbeta för en hållbar ekonomisk tillväxt med marknadsmässiga villkor för anställda och krav på efterlevnad av Corems uppförande kod för leverantörer bidrar Corem till mål nummer 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, samt mål 16, Fredliga och inkluderande samhällen. ===== SIDA 115 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 115 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt COREMS KLIMATSTRATEGI Fastighetsbranschen står för en stor del av de utsläpp som påverkar klimatet. För att reducera klimatavtrycket arbetar Corem med resurs- effektivitet på flera sätt, som tillsammans bidrar till målet om att nå netto noll utsläpp av växt- husgaser i hela värdekedjan. Corems klimatstrategi inne fattar att: ■ Förädla och förvalta fastigheterna i syfte att undvika framtida rivning och nybyggnation. ■ Systematiskt arbeta med återbruk, material- val och avfallshantering inom byggprojekt. ■ Fokusera på energieffektivisering över hela fastighetsbeståndet. ■ Endast använda fossilfri fastighetsenergi. ■ Tillskapa energi i egen produktion där det finns förutsättningar. ■ Miljöcertifiera byggnader för metodik och kvalitetsstämpel. ■ Genomföra klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för ökad riskkontroll och anpassning mot klimatförändringar. ■ Verka för en hållbar leverantörskedja. ■ Samverka med hyresgäster och andra parter kring hållbarhetsfrågor och erbjuda hållbara produkter och tjänster. ■ Arbeta med ekosystemtjänster i utemiljöer för att bidra till ökad biologisk mångfald. ■ Transparent rapportera verksamhetens klimatpåverkan. FÄRDPLAN FÖR KLIMATET Corems långsiktiga klimatmål är att nå netto noll utsläpp i värdekedjan år 2035. Målet har brutits ner i en färdplan som utgör verksamhetens plan för att arbeta metodiskt med successiva förbättringar inom de områden som har störst klimatpåverkan. Klimatfärdplanen är nedbruten i målsatta aktiviteter inom drift och förvaltning, projekt utveckling och bolags- överskidande aktiviteter. Långsiktiga mål samt mål på kortare sikt är inkluderade i affärsplanen. Arbetet innefattar även att analysera och säkra verksamheten avseende klimat förändringar. För att säkerställa att arbetet för ett minskat klimatavtryck är i linje med klimatforskningen förband sig Corem 2023 till Science Based Target initiative (SBTi) för små- och medelstora företag. Färdplanen kompletterades 2024 med mer nedbrutna reduktionsmål och Corem kommer därför under 2025 verifiera att de till- kommande målen kopplade till klimatfärdplanen är linjerade med SBTi. Corem rapporterar växthusgasutsläpp enligt Green House Gas Protocol scope 1, 2 och 3. Den största utmaningen är att minska utsläppen i scope 3, indirekta utsläpp uppströms, då det dels kräver förfinad mätning, dels endast kan påverkas indirekt. Corem arbetar med olika verktyg och arbetssätt för att kartlägga, öka träff säkerhet i mätning, och begränsa dessa utsläpp. Vid nybyggnation används livscykel- analys som ett viktigt verktyg för att förstå och påverka klimatbelastningen. Vid renoveringar och lokal anpassningar i befintliga byggnader arbetar Corem enligt en bolagsgemensam metodik för ökad klimat- hänsyn i projektverksamheten. Detta omfattar exempelvis återbruk av material och bevarande av planlösning och installationer vid lokal- anpassningar. Klimatrelaterade faktorer beaktas i investeringskalkyler och investeringsbesluts- underlag i syfte att säkerställa att klimatrelate- rade risker och möjlig heter vägs in redan i beslutsskedet. Fastighetsbeståndet och dess prestanda ur klimathänseende följs upp och bedöms kontinu- erligt. Genom att kombinera specialist kompetens i förvaltningen med att övergripande följa utvecklingen inom hållbarhetsområdet och de områden som har särskilt stor inverkan på Corems klimatpåverkan, såsom energi- effektivitet, avfall, resurseffektivitet, hållbara materialval och produkter samt klimat relaterade risker och möjligheter skapas ett långsiktigt helhetsstänk som utgör grunden för Corems hållbarhets arbete. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att följa klimatstrategin och färdplanen mot netto noll utsläpp av växthusgaser bidrar Corem till mål nummer 7, Hållbar energi för alla, mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, och mål 13, Bekämpa klimatförändringar. Miljöansvar – minskad klimatpåverkan Corems klimatmål och färdplan mot netto noll utsläpp 2035 Långsiktigt mål¹) Mål 2035 Mål 2030 Mål 2025 Utfall 2024 Successivt sänka den genomsnittliga energi användningen, kWh/kvm 65 65 75 81 Endast använda fossilfri fastighetsenergi 100% 100% 100% 96% Öka andelen gröna intäkter²) 75% 50% 25% 16% Reducera klimatutsläpp från byggnation 80% 50% 20% 40% Reducera klimatutsläpp från avfall inom förvaltning och projekt³) 75% 50% – – Reducera klimatpåverkan från inköpta varor och tjänster 80% 50% – 50% 1) Mäts mot basår 2021. 2) Intäkter från hyresavtal med grön bilaga. 3) Utsläpp från avfall mäts mot basår 2025. ===== SIDA 116 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 116 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Klimatrapport enligt TCFD Forskning kopplar samman extremväder som värmeböljor, översvämningar och torka med klimatförändringar. I ett framtida varmare klimat bedöms den här typen av förändringar bli vanli- gare förekommande och troligen även kraftigare, såväl globalt som i Sverige. Bedömda klimatför- ändringar kan därför påverka marknader och städer där Corem äger fastigheter, på medellång och lång sikt. Corem rapporterar klimat relaterade risker och möjligheter enligt rekommendationerna i Task Force on Climate-related Financial Disclo- sures (TCFD:s) ramverk. Ambitionen är att följa rekommendationerna i största möjliga utsträck - ning och utveckla rapporteringen löpande. Hanteringen av klimatrelaterade risker är inte- grerad i bolagets över gripande riskhanterings - process. Klimatrisk processen omfattar direkt verksamhet, uppströms och ned ströms, med kort, medellång och lång tidshorisont. I enlighet med TCFD:s rekommendationer delar Corem in klimatrelaterade risker i två huvudkategorier: omställningsrisker och fysiska risker. Fysiska risker kan vidare vara akuta eller bestående. Riskerna har identifierats och analy- serats med hjälp av olika klimatscenarier. SCENARIOANALYS Genom klimatscenarioanalys illustreras den påverkan ett förändrat klimat har på verksam- heten i framtiden. I ett scenario där samhället bestämmer sig för att kraftigt styra mot mins- kade koldioxidutsläpp där temperaturhöjning kan motverkas, är förändrade styrmedel och regelverk de största relaterade finansiella riskerna för verksamheten. Ett sådant scenario medför dock även möjligheter, genom en proaktiv strategi. I ett scenario av fortsatt höga utsläpp och temperaturhöjning som följd, väntas istället fysiska risker få störst påverkan på verksam heten. Analys och identifiering av relevanta klimat- relaterade risker och möjligheter baseras på data från FN:s klimatpanel IPCC:s (Intergovern- mental Panel on Climate Change) scenarion RCP2.6 och RCP8.5, båda med tidshorisonten år 2050. Det är två väldigt olika, eventuellt extrema, scenarier där det ena innefattar stora omställ- ningsrisker och det andra stora fysiska risker. IPCC:s Representative Concentration Pathways (RCP) är accepterade och de vanligast använda scenarierna för syftet. RCP 2.6 (<2°C) represen- terar ett scenario i linje med Parisavtalet och RCP 8.5 (>4 °C) representerar ett scenario i linje med business-as-usual/extremscenario. FYSISKA RISKER OCH RISKHANTERING Corem genomför klimatrisk- och sårbarhetsana- lys på fastighetsnivå i enlighet med kriterierna i EU:s taxonomi förordning. Analysen utgår från information om historiska vädermönster och framtida klimatscenarier, lokala sårbarhetsdata och klimatpåverkan. Sårbarhetsbedömningen utgår från byggnadens tekniska förutsättningar att klara riskscenarios. Övergripande analyser av fastighetsbeståndet görs löpande sett till områ- den och individuella fastigheter, som del i det årliga riskarbetet inom förvaltning, samt finns med som faktor i fastighetsvärdering. Individu- ella analyser genomförs primärt i samband med miljöcertifiering av befintliga fastigheter. Fastig- heter som har en hög utsatthet för klimat risker prioriteras avseende anpassnings åtgärder. OMSTÄLLNINGSRISKER OCH RISKHANTERING Hanteringen av omställningsrisker är en del av affärsstrategin och de långsiktiga målen pekar ut riktningen för att minska riskerna. Corem har länge arbetat för att minska riskerna kopplat till exempelvis energianvändning och koldioxid- utsläpp i förvaltningsverksamheten. Genom arbetet för att nå målen i färdplanen hanteras även riskerna. MÖJLIGHETER En omställning till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser innebär främst möjligheter. Att byta till förnybar energi, miljöcertifiera byggnader och fortsätta arbeta med åtgärder för energi- effektivisering och för minskad klimatpåverkan vid ombyggnationer bedöms ha en positiv effekt på Corems driftskostnader liksom på genererade utsläpp av växthusgaser. Med ökad andel energ- effektiva och klimatanpassade byggnader i portföljen ökar också förtroendet för Corems verksamhet och möjligheten att attrahera investerare. TCFD-TABELL ÖVER KLIMATRISKER, -MÖJLIGHETER OCH PÅVERKAN Risk/möjlighet Påverkan och möjligheter OMSTÄLLNINGSRISK Regulatoriska risker Exempel på påverkan och möjligheter Högre energikostnad till följd av höjda skatter eller annan reglering. Högre energikostnader påverkar driftskostnaderna och därmed driftöverskottet. Högre kostnad till följd av höjda skatter eller annan reglering avseende koldioxid utsläpp. Skatt eller avgift på koldioxidutsläpp skulle direkt påverka driftskostnaden genom de energirelaterade utsläppen. Det skulle också påverka projektverksamheten genom ökade kostnader för avfall och koldioxidintensiva material i byggprojekt. Marknadsrisker Ökade kostnader för energi och råvaror vid konjuktursvängningar, världs- händelser, ränteförändringar och tillgång på råvaror och kapital påverkas. Högre energikostnader påverkar kostnaderna Minskad och/eller begränsad tillgång på kapital för icke-gröna tillgångar. Kapitalet styrs om till investeringar som bedöms ha en minskad negativ inverkan på klimatet och andra miljöaspekter. FYSISKA RISKER Akut risk Skador på fastigheter av tillfälliga översvämningar till följd av akut händelse såsom ökad nederbörd eller skyfall. Direkta skador på en fastighet leder till kostnadsökningar när de inträffar och eventuellt högre riskpremier. Systematisk risk Ökat energibehov, i första hand kyla till följd av långvariga högre temperaturer. Långvariga perioder med högre temperatur eller stora växlingar i utetemperatur ställer högre krav på ett väl fungerande inneklimat. Fastigheter blir permanent påverkade till följd av stigande vattennivåer i hav och vattendrag. Detta kan, i särskilt utsatta områden, påverka fastigheternas marknadsvärde och finns med som en parameter vid värdering av tillgångar. ===== SIDA 117 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 117 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 4 Energianvändning 302-1 ENERGIANVÄNDNING INOM VERKSAMHETEN, CRE1 ENERGIINTENSITET I BYGGNADER AVGRÄNSNING Energianvändningen i en byggnad består av fastighetsenergi, vilket avser den energi som relaterar till en byggnads behov, samt hyres- gästernas energianvändning för sin egen verk- samhet. Fastighetsenergin kan fastighetsägaren påverka genom val av teknik, styrning av energi- användningen och genom byggnadens klimat- skal. Hyresgästernas energi användningen kan hyresgästen påverka. Den beror på verksamhe- tens art, hur de agerar, och önskemål avseende exempelvis inneklimat. Rapporteringen omfattar fastighetsenergin och omfattar hela beståndet, förutom projekt- fastigheter och byggnader där hyresgästen själv råder även över fastighets energin. Hyresgästernas användning av energi för den egna verksamheten ingår inte i beräkningen av Corems energi prestanda eftersom den inte är en del av fastighetsenergin. Information om hyres- gästernas energi användning används för att beräkna indirekta klimat påverkan i scope 3. Rapportering av vattenförbrukning och vatten intensitet innefattar det vatten som används i driften av byggnader. Projektfastig- heter omfattas inte av redovisningen. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems lokala affärsenheter ansvarar för driften av fastigheterna, vilket inkluderar energi- och vattenanvändning, energiuppföljning samt att nå uppsatta mål. Det är driftcheferna för respektive affärsenhet som ansvarar för det operativa arbetet. Till stöd finns en central teknikorganisation med teknisk chef, specialister och system ansvariga för energi- och driftsystem. Utöver detta stöd ansvarar teknik- organisationen för strategisk planering av ener- giförsörjning och teknik i fastighetsbeståndet, underlag för större energiprojekt och projekt- eringsanvisningar. I projektfastigheter är det projektutvecklings organisationen genom projektchefer och förvaltare som ansvarar för energianvändning och uppföljning. Energi- och vattenanvändningen följs upp månadsvis på fastighetsnivå. Mätvärden samlas in och bearbetas i Corems energiuppföljnings- system. Mätning och uppföljning av projekt- fastigheter sker enligt separata anvisningar från teknikorganisationen. STYRNING Corems styrning i energifrågor utgår från håll- barhetspolicyn, hållbarhetsmål och energi- strategin. Energi strategin är en långsiktig plan för att minska energi användningen genom optimering och effektivisering samt att använda de mest hållbara energislagen. Vid nyproduktion av byggnader är Corems krav att energianvänd- ningen ska motsvara energiklass B eller bättre. Vidare köper Corem endast el från förnybara eller fossilfria källor (sol, vind- och vattenkraft) och ställer krav på energileverantörerna om förnybar eller klimatkompenserad fjärrvärme, fjärrkyla och gas. MÅL OCH UTFALL Corems långsiktiga energimål innebär att all inköpt energi ska vara fossilfri och att den genomsnittliga energianvändningen ska minska till 65 kWh per kvm till 2030 (energiprestanda uttryckt i faktisk energianvändning, ej primär- energital). Corem avyttrade under 2024 fastigheter med uthyrbar area om cirka 170 tkvm. Avyttringarna under året bestod till stor del av lager- och logistikfastigheter, vilka generellt har en lägre energianvändning än exempelvis kontors- fastigheter. Förändringen i beståndet är synlig i flertalet nyckeltal avseende energi användning. Avyttrade fastigheter inkluderas i rapporte- ringen under den tid av året de ägts. Under 2024 implementerades även ett nytt energiuppföljningssystem. Systembytet har i vissa fall påverkat utfallet genom att mätning i samband med införandet har utvecklats och ökat i detaljgrad. Utfallet för 2024 visar en minskning av den totala energianvändningen med 7,9 procent till 193,2 (209,7) GWh. Energiprestandan ökade något och visade för året en genomsnittlig energi användning om 80,6 (78,7) kWh per kvm Atemp. Utfallet är framförallt en följd av de avytt- ringar som gjorts under 2024. Corem har fortsatt stort fokus på energioptimering och effektivise- ring, något som medfört att energianvändningen minskat i en stor del av beståndet och därmed håller tillbaka den förändring som årets avytt- ringar i övrigt bidragit till. Hyresgästerna visar fortsatt stort intresse för att spara energi och den ökade hyresgästdialogen har lett till gemen- samt justerade driftstider som bättre stämmer överens med användandet av lokalerna. Trenden är fortsatt positiv vad gäller andelen total förny- bar energi, inköpt och egenproducerad, som uppgick till 96 procent (93). Mängden egenpro- ducerad el i solcells anläggningar uppgick till 2 247 MWh (2 292). ENERGIANVÄNDNING I VERKSAMHETEN EXKL. PROJEKTFASTIGHETER 1) GWh 2024 2023 2022 Uppvärmning (fjärrvärme, olja, gas) 121,4 133,3 145,1 El 59,8 64,9 79,2 Fjärrkyla 11,9 11,5 13,1 Totalt 193,2 209,7 237,4 1) Förändringen mellan åren förklaras av försäljning/förvärv av fastigheter, genomförda energieffektiviseringar, väder, samt ökad noggrannhet avseende uppmätt verksamhetsenergi. Andel förnybar energi 2024 2023 2022 2021 2020 Andel av total inköpt energi, % 96 93 93 92 90 ENERGIPRESTANDA 2024 2023 2022 2021 2020 2019 kWh/kvm Atemp 80,6 78,7 77,7 86,5 87,0 93,8 EGENPRODUCERAD EL FRÅN SOLCELLSANLÄGGNINGAR 2024 2023 2022 2021 2020 2019 MWh 2 247 2 292 2 036 1 246 810 580 VATTENANVÄNDNING I BYGGNADER 2024 2023 2022 Vattenförbrukning, m3 1) 522 563 511 3302) 421 360 Vattenintensitet, m3/ kvm Atemp1) 0,22 0,17 0,12 1) Omfattar inte vattenförbrukning i projektfastigheter, se avsnitt Avgränsning. 2) Vattenförbrukningen 2023 har korrigerats. Tidigare redovisad volym 190 518 m3. Avvikelsen uppkom på grund av ett systemfel. REDOVISNINGSPRINCIP Energi användning redo visas som faktiskt använd energi medan energiprestanda baseras på normalårskorrigerade värden. Energiprestan- dan anges i kWh per kvm Atemp. Historiska värden för år 2019–2021 är ett genomsnitt av Corems energiförbrukning och förvärvade bolags energianvändning. I klimatbokslutets scope 3 redovisas hyres- gästernas elanvändning och övrig energi som används av hyresgäst i processer och tillverkning. Hyresgästel baseras på faktiska värden i de fall el säljs vidare till hyresgästen. Övrig hyresgästel beräknas utifrån schabloner baserat på fastig- hetstyp och verksamhet. Vattenanvändningen är faktiskt avlästa värden och vatten intensiteten baseras på lokalyta Atemp. Den förbrukning som redovisas är sådant vatten som används för byggnadens drift och inte vatten som används av hyresgästerna i processer eller produktion. ===== SIDA 118 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 118 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 5 Klimatbokslut 305-1 – 305-3 DIREKTA, INDIREKTA OCH ÖVRIGA INDIREKTA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER CRE3 UTSLÄPPSINTENSITET BYGGNADER AVGRÄNSNING Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1, 2 och 3. Rapporteringen omfattar samtliga utsläppskategorier inom organisationen samt de utsläppskategorier utom organisationen som är mest väsentliga utifrån storlek och möjlighet att påverka. Corem följer den rekommendation som organisationen Fastighetsägarna har tagit fram för redovisning av scope 3 för fastighetsbranschen. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Alla organisatoriska delar av verksamheten ansvarar för att minska sina utsläpp. Ansvar för arbetet att minska utsläpp från energianvänd- ning, scope 2, ligger lokalt på affärsenheterna genom driftorganisationen. Utsläpp kopplat till scope 3 har kartlagts sedan 2021. Uppföljning av utsläpp sker årligen i samband med hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsfunk- tionen ansvarar för uppföljning och framtagande av klimat bokslut tillsammans med nyckelperso- ner inom verksamheten. STYRNING Corems styrning för att minska klimatpåverkan utgår från hållbarhetsmålen och klimatfärd- planen. Färdplanen utgör Corems plan för att minska utsläppen, med mål på kort och medel- lång sikt, och möjliggöra att nå det lång siktiga målet. MÅL OCH UTFALL Corems övergripande klimatmål är att nå netto noll utsläpp i värdekedjan år 2035. För att nå dit har mål på kort och medellång sikt satts. Sedan det övergripande målet sattes har den totala utsläppsintensiteten i scope 1, 2 och 3 minskat med 41 procent, från 38,4 kg CO2e per uthyrbar kvm år 2021 till 22,6 kg CO2e per uthyrbar kvm år 2024. Klimatpåverkan inom den egna organisatio- nen, scope 1, är liten i förhållande till helheten då uppvärmning med egen värmepanna endast förekommer i enstaka fall, och antalet service- fordon är begränsat. Corem påverkar scope 2, de indirekta utsläp- pen till följd av energianvändning, genom energi effektivisering och ökad andel fossilfri energi. Ett målinriktat arbete i kombination med den mindre fastighetsportföljen har medfört en minskning av utsläpp i scope 2. I de fall Corems energileverantörer inte kan erbjuda fjärrvärme baserat på förnybara bränslen köps klimat- kompenserad fjärrvärme. Den största mängden utsläpp är hänförlig till verksamheten som sker i scope 3. I scope 3 uppströms återfinns byggprojekt och inköp av varor och tjänster, men även utsläpp inom den egna organisationen kopplat till resor. I scope 3 nedströms redovisas de utsläpp som uppstår när hyresgäster använder Corems lokaler, såsom hyresgästernas verksamhetsel och avfall. Utsläpp från byggprojekt redovisas i sin helhet det år projekt slutförs, och beräknas till största del med hjälp av schabloner. Under de senaste åren har utsläppen haft en minskande trend. Det beror dels på minskad investerings- volym, dels på en förbättring av indata med en övergång till ytschabloner istället för spend- schabloner för utsläppsberäkningar av projekt. Att använda ytschabloner är ett mer noggrant beräkningsförfarande då emissionsfaktorerna är mer specifika. För 2024 har redovisade utsläpp från byggpro- jekt minskat med 40 procent sedan 2021. Corem arbetar metodiskt för ökad klimathänsyn i projekt. Den relativa minskningen av utsläppen mäts främst genom nyckeltalen Utsläppsintensi- tet bygg projekt per kvm och Utsläppsintensitet byggprojekt per investerad krona. Utsläppen från byggnationer förväntas även framgent att minska succesivt i takt med att indata förfinas ytterligare och att beräknings metoderna utvecklas. Utfallet påverkas också positivt genom faktiska utsläppsminskningar i projekt- verksamheten till följd av ett mer cirkulärt mate- rialflöde i form av materialkrav, återbruk och effektiv avfallshantering. Utsläppen från hyresgästernas elanvändning beräknas med faktiska utfall där så är möjligt, och i övrigt med hjälp av schabloner baserade på lokaltyp och yta. Andelen schablonberäknad verksamhetsel är cirka 55 procent. Den schablon baserade elens ursprung antas vara nordisk residualmix och den höga emissions- faktorn för nordisk residualmix medför att utsläppen i denna post blir höga. REDOVISNINGSPRINCIP Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1–3. Utsläppsintensiteten, CO2e per kvm uthyrningsbar yta innefattar samtliga växthus gaser och redovisas för åren 2022–2024. För utsläppsberäkningar har finansiell approach använts. Corem använder ett uppfölj- ningssystem från system leveran tören Position Green för beräkningar av klimatdata. Utsläppen i scope 1 och 2, samt utsläpp som rör tjänsteresor och hyresgästavfall i scope 3, beräknas baserat på faktisk data, varefter utsläppen beräknas med de emissionsfaktorer som systemleverantö- ren Position Green tillhandahåller, se emissions- faktorer sidorna 120–122. Även utsläpp i scope 3 har beräknats i Position Green för kategorierna inom energi, avfall och resor. I de fall det är tillämpbart redo visas utsläpp med både så kallad market based och location based metod. Övriga kategorier i scope 3 beräknas separat. Utsläpp i scope 3 som relaterar till nyproduktions projekt är beräknade enligt lagen om klimatdeklaration. Klimatpåverkan från byggprojekt och lokalanpassningar är baserade på schabloner utifrån projektyta, medan övriga investeringsprojekt såsom energiprojekt är baserade på investerad krona. Utsläpp relate- rade till byggprojekt omfattar projekt som avslu- tats under året. Gentemot referensåret 2021 har metod och schabloner som används för att beräkna utsläpp relaterade till byggprojekt uppdaterats, för att bättre spegla verklig påverkan i de mindre projek- ten. Ändringen har baserats på faktiska klimatbe- räkningar som genomförts inom projektkategorin. Utsläppsberäkningar som relaterar till löpande underhållsprojekt och övriga inköp baseras på spenddata och schabloner från Upphandlingsmyndigheten. Utsläpp i scope 3 relaterade till hyresgäster- nas energianvändning är beräknat med emissions faktorn för nordisk residualmix utom i de fall hyresgästerna tecknat ett grönt hyres- avtal eller köper el via Corem och ett fossilfritt ursprung därmed kan säkerställas. Denna utsläppspost är mycket hög och även konserva- tivt beräknad då många kunder i realiteten sannolikt köper förnybar el. Målsättning för kommande års klimatbokslut är att förfina indata även i scope 3 och minska användandet av generella schabloner till förmån för faktisk data. ===== SIDA 119 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 119 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI 305-1 – 305-3 DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP Ton CO2-ekvivalent 2024 2023 2022 Kommentar SCOPE 1 171 473 487 Uppvärmning 0 7 9 Ingår från 2024 i Scope 2, Uppvärmning Egna driftbilar 76 95 311 Köldmedier 94 371 167 SCOPE 2 7 593 4 081 7 618 Uppvärmning (Market based) 3 434 4 081 7 6151) Uppvärmning (Location based) 5 565 9 771 10 311 Fjärrkyla (Market based) 0 0 0 Fjärrkyla (Location based) 0 0 0 El (Market based) 4 158 0 0 Ny post 2024, tidigare nettoredovisad El (Location based) 401 1 019 1 312 El från driftbilar 1 0 2 Ny post 2022 SCOPE 3, Uppströms 21 956 34 211 38 475 Kategori 1: Inköpta varor och tjänster Löpande underhåll 1 008 1 424 3 275 Schablon baserad på spenddata Kategori 2: Kapitalvaror Byggprojekt nyproduktion 766 6 905 2 107 2024 avslutades 2 (6) nyproduktioner Byggprojekt renovering, hyresgästanpassning 13 234 17 293 14 909 Schablon utifrån projektyta Energi- och installationsprojekt 792 1 397 6 096 Schablon baserad på spenddata Övriga inköp 4 245 5 585 9 750 Schablon baserad på spenddata Kategori 3 : Produktion och distribution av bränslen (i scope 1 och 2) 1 501 1 139 1 788 Kategori 6: Tjänsteresor (inkl förmånsbilar) 150 135 188 Kategori 7: Pendlingsresor 260 334 363 Schablon enligt enkät SCOPE 3, Nedströms 25 619 28 511 37 647 Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar Hyresgästernas energianvändning 25 457 26 502 37 513 Schablon efter lokaltyp, extern källa och egna beräkningar Avfall från hyresgäster 162 2 009 134 Summa totala utsläpp (scope 1, 2 och 3) 55 339 67 276 84 227 Energileverantörers klimatkompensation –8 908 –5 690 –2 696 Bra miljöval, allokerad fjärrvärme, EPD-märkt el (market based) Utsläpp efter energileverantörernas klimatkompensation 46 431 61 586 81 531 1) 2022 års siffra har korrigerats CRE3 Växthusgasutsläppsintensitet i byggnader 2024 2023 2022 2021 2020 Utsläppsintensitet scope 1 och 2, kg CO2e per uthyrbar kvm 1,6 1,9 1,3 1,1 1,9 Utsläppsintensitet scope 1,2 och 3, kg CO2e per uthyrbar kvm 22,6 27,7 25,1 38,4 42,7 Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per kvm, kg CO2e per kvm 108,5 128,3 116,9 179,5 – Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per investerad kr, kg CO2e per kr 0,010 0,019 0,018 0,035 – ===== SIDA 120 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 120 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt FÖRKLARING UTSLÄPPSNOTER Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa SCOPE 1 Förbrukning av olja/gas i fastigheter Statistik avseende förbrukning av olja och biogas. Olja: 285 g CO2e/kWh Biogas: 23 g CO2e/kWh DEFRA (2024) DEFRA (2024) Företagsbilar Uppgift om inköpt fordonsbränsle. Bensin: 2 084 g CO2e/l Diesel: 2 513 g CO2e/l Biogas: 2 g CO2e/l Etanol E85: 470 g CO2e/l Diesel: 168 g CO2e/l El skåpbil: 73 g CO2e/km DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) Drivkraft Sverige Beräkningsfaktorer (2024) & Energimyndigheten Drivmedel (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) Köldmedia Utsläpp av köldmedia hämtas från respektive fastighets köldmediarapport inrapporterat i Green View R134a: 1 430 kg CO2e/kg R407C: 1 774 kg CO2e/kg R410A: 2 088 kg CO2e/kg R417A: 2 346 kg CO2e/kg Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) SCOPE 2 El från service- och driftbilar El: 68 g CO2e/kWh IEA (2024) Elanvändning avseende samtliga fastigheters drift Faktisk förbrukning Market-based Sverige: 68 g CO2e/kWh Market-based Danmark: 583 g CO2e/kWh Location-based Sverige: 74 g CO2e/kWh Location-based Danmark: 7 g CO2e/kWh AIB (2024) AIB (2024) AIB (2024) AIB (2024) Användning av fjärrvärme Faktisk förbrukning Sverige – Market-based, för respektive fjärrvärmenät se www.energiforetagen.se Location-based Sverige: 48 g CO2e/kWh Location-based Danmark: 36 g CO2e/kWh Energiföretagen (2023) Energiföretagen (2023) CTR, HOFOR and VEKS (2024) Användning av fjärrkyla Faktisk förbrukning Location-based Sverige: 0 g CO2e/kWh Location-based Danmark: 0 g CO2e/kWh Energiföretagen (2023) DEFRA (2024) SCOPE 3, uppströms Byggprojekt För nybyggnation, ombyggnation, renovering, hyresgäst anpassning, energi- och installationsprojekt har tre tillvägagångssätt tillämpats för beräkning. • Klimatberäkning, faktisk mäng och material. • Beräkning baserad på byggd kvadratmeter (BTA alt. LOA). • Beräkning baserad på kostnad. Beräkningsmetod baseerat på yta (BTA alt. LOA) anses spegla verkligheten bättre och har därför tillämpats i samtliga fall där yta funnits tillgänglig, med undantag för vissa projekt där beräkning per yta ej anses lämpligt. Nybyggnation (Referensvärde för utökad systemgräns för byggskedet 2027): 383 kg CO2e/kvm BTA Renovering, hyresgästanpassningar – stomkomplettering, installationer, interiörer: 107 kg CO2e/kvm BTA. Byggentreprenader: 0,007 kg CO2e/SEK Markentreprenader: 0,013 kg CO2eSEK Energiprojekt och installationer: 0,046 kg CO2e/SEK (hantverk, snickeri och byggnadsinstallationer) Tekniska installationer: 0,005 kg CO2/SEK Solcellsmoduler: 0,108 kg CO2e/SEK Arkitekter, tekniska- samt natur- och miljökonsulter, 0,0006 kg CO2e/SEK Boverket, v.3 2023. Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Boverket, v.3 2023. Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) ===== SIDA 121 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 121 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa Löpande underhåll Baseras på Corems kostnad för olika aktiviteter och åtgärder inom löpande underhåll. Olika spendfaktorer (ton CO2e/mkr) används för beräkning av klimat- påverkan. Entreprenader & Tekniska konsulter: 7,17 g CO2e/SEK Installation av elektriska ledningar och armatur: 4,56 g CO2e/SEK Fönster och dörrar: 4,56 g CO2e/SEK Hisservice: 4,56 g CO2e/SEK Markarbeten och geoteknik: 2,95 g CO2e/SEK Målning: 4,56 g CO2e/SEK Reparationer, underhåll och service: 6,58 g CO2e/SEK Rivning: 5,99 g CO2e/SEK Takläggningsarbete: 4,56 g CO2e/SEK Värme- och kylpumpar och värmeväxlare: 6,9 g CO2e/SEK Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) SCOPE 3, uppströms Produktion och distribution av fordons- och energibränslen i scope 1 och 2 Faktisk förbrukning Diesel: 611 g CO2e/liter Bensin (personbil): 581 g CO2e/liter Biogas: 0 g CO2e/liter Etanol E85: 610 g CO2e/liter Diesel: 41 g CO2e/km El skåpbil: 24 g CO2e/km Elbil: 14 g CO2e/kWh El Sverige: 14 g CO2e/kWh El Danmark: 38 g CO2e/kWh Fjärrvärme Sverige: 5,8 g CO2e/kWh Fjärrvärme Danmark: 35 g CO2/kWh Fjärrkyla Sverige: 5,8 g CO2e/kWh Fjärrkyla (Danmark): 35 g CO2e/kWh DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) Drivkraft Sverige Beräkningsfaktorer (2024) & Energimyndigheten Drivmedel (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) IEA (2024) IEA (2024) IEA (2024) Energiföretagen (2023) DEFRA (2024) Energiföretagen (2023) DEFRA (2024) Tjänsteresor (tåg, flyg, hotell, tjänstebilar och privata bilar i tjänst) Miljörapport från SJ, körjournaler och reserapporter från BCD Travel samt BRA Personbil bensin 50 g CO2e/km Personbil diesel 2 513 g CO2e/km Personbil etanol 470 g g CO2e/km Personbil el 6,5 g CO2e/km Flyg: 144 g CO2e/km Tåg: 0,3 g CO2e/km Hotellnätter i Sverige 38 782 g CO2e/rum/natt DEFRA (2024) DEFRA (2024) Energimyndigheten Drivmedel (2024) AIB (2024) DEFRA (2024) Förberäknade utsläppsdata SJ DEFRA (2024) Pendlingsresor Medarbetarenkäter pendlings resor Bil bensin 145 g CO2e/p.km Bil diesel 114 g CO2e/p.km Bil el 39 g CO2e/p.km Bil hybrid 95 g CO2e/p.km Buss 87 g CO2e/p.km Båt 750 g CO2e/p.km Elcykel 0,05 g CO2/p.km Elsparkcykel 0,08 g CO2/km Lokalt pendeltåg 7 g CO2e/p.km Motorcykel 114 g CO2e/p.km Spårvagn 7 g CO2e/p.km Tunnelbana 6 g CO2e/p.km Tåg 5 g CO2e/p.km NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 DEFRA (2024) DEFRA (2024 NTMCalc.Advanced 4.0 Naturvårdverket (2021) AIB (2024), Bosch eBike system (2023) AIB (2024), LCA of the TIER Mobility VI e-Scooter (2022) NTMCalc.Advanced 4.0 DEFRA (2024) NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 ===== SIDA 122 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 122 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa Övriga inköp Baseras på Corems kostnad för olika inköp av varor och tjänster (som ej omfattas av övriga poster). Detta omfattar exempelvis IT-utrustning, kontorsmaterial, städ, konsulttjänster, repartion och undehåll av fordon. Olika spend faktorer (ton CO2e/mkr) används för beräkning av klimat påverkan. Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, 2022 Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, 2024 SCOPE 3, nedströms Energianvändning avseende hyresgäst Baseras på delvis uppmätt verksamhetsel och delvis uppskattad verksamhetsel där ytschablon använts då statistik saknats. I de fall Corem köper in el till hyres- gästs verksamhet, hyresgäst har tecknat ett grönt avtal eller har uppgett via enkät till Corem att inköpt el är förnybar el är utsläppen baserade på ursprungsmärkt el. All övrig el antas vara nordisk residualmix. I de fall Corem säljer vidare inköpt fjärrvärme eller fjärrkyla till hyresgästs verksamhet baseras emissions- beräkningen på faktisk förbrukning och tillhörande emissionsfaktorer i Scope 2. Ursprungsgarantier (UG): 0 g CO2e/kWh El Location-based Sverige: 6,52 g CO2e/kWh El Location-based Danmark: 74 g CO2e/kWh Fjärrvärme Sverige genomsnitt: 48 g CO2e/kWh Fjärrvärme Danmark genomsnitt: 36 g CO2e/kWh Fjärrkyla Location-based Sverige: 0 g CO2e/kWh Fjärrkyla Location-based Danmark: 0 g CO2e/kWh Miljöpåverkan ursprungsgarantier (UG) Vind och Vatten AIB (2024) AIB (2024) Energiföretagen (2023) CTR, HOFOR and VEKS (2024) Energiföretagen (2023) DEFRA (2024) Avfall avseende hyres gäster Plast Glas Kartong, wellpapp och pappersförpackningar Returpapper Matavfall (rötning) Matavfall (förbränning) Metall Trä Övriga förpackningar (samma faktor som för plast) Sekretess Batterier (återvinning och enrgiåtervinning) Batterier (deponi) Ljuskällor (återvinning och energiåtervinning) Ljuskällor (deponi) Elektronik (återvinning och energiåtervinning) Elektronik (deponi) Vitvaror (återvinning och energiåtervinning) Vitvaror (deponi) Toner (återvinning och energiåtervinning) Toner (deponi) Övrigt farligt avfall (återvinning och enrgiåtervinning) Övrigt farligt avfall (deponi) Restavfall Blandat avfall Brännbart avfall 0.00641061 tonnes CO2etonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00098485 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00888386 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne 0.00641061 tonnes CO2e/tonne DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) DEFRA (2024) ===== SIDA 123 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 123 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 6 Miljöcertifierade byggnader och gröna tillgångar CRE 8 ANDEL MILJÖCERTIFIERADE BYGGNADER, ANDEL ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar Corems energi- effektiva och miljöcertifierade byggnader som bedöms möta kriterierna för en grön tillgång enligt Corems ramverk för grön finansiering. Corems gröna ramverk linjerar med EU:s taxonomi förordnings gränsvärden gällande energiprestanda. Gällande byggnader uppförda före den 31 december 2020 innebär kraven i taxonomins tekniska granskningskriterierna att: ■ byggnaden har klass A enligt energideklarations systemet, eller ■ byggnaden ligger inom de bästa 15 procenten av det nationella eller regionala byggnads- beståndet uttryckt som primärenergi vid drift Gränsvärde för de bästa 15 procenten är ej defi- nierat i taxonomin då den relaterar till respektive nationellt bestånd. Som stöd har Fastighets- ägarna tagit fram en rapport vilken innefattar gränsvärde för primärenergital (kWh per kvm Atemp, år) för att en byggnad ska tillhöra de femton respektive trettio procent bästa byggna- derna i Sverige, inom olika byggnadskategorier. Primärenergitalet är definierat enligt Boverkets byggregler (BBR 29). Energieffektiva byggnader har i denna rapport definierats som byggnader med en energidekla- ration med energi klass A eller B, eller vars primär- energital bedöms vara under gränsvärdet för topp 15 procent för respektive byggnads- kategori. Utöver energieffektivitet omfattar Corems gröna ramverk alla byggnader som har en miljö- certifiering eller preliminär certifiering enligt lägst Miljöbyggnad silver, BREEAM och BREEAM In-Use Very good samt LEED Gold, i kombination med lägst energiklass C. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems teknikenhet tillsammans med förvalt- ningen har ansvar för att driva arbetet med miljöcertifieringar av befintliga byggnader. Ansvaret för miljöcertifiering av byggnader vid nyproduktion och ombyggnation ligger i projekt- utvecklingsorganisationen. Ansvaret för att driva arbetet med energieffektiva byggnader följer samma uppföljning och ansvarsfördelning som det generella energieffektiviseringsarbetet. STYRNING Corems styrning av miljöcertifiering och energi- effektivitet utgår från beslutade hållbarhetsmål, Corems ramverk för grön finansiering samt taxonomi förordningen. Vilka byggnader som ska certifieras beslutas i hållbarhets rådet samt i Green Finance Committee. MÅL OCH UTFALL Corems ambition är att byggnader motsvarande minst hälften av det totala fastighetsvärdet ska utgöra gröna tillgångar enligt Corems ramverk år 2030. För att nå dit arbetar Corem brett med energiprojekt, styrning och optimering av energi samt med miljöcertifieringar. Miljöcertifieringar bedöms värdefullt även ur hyresgästperspektiv, därför finns ett separat mål avseende certifie- ring, utöver som del i att skapa gröna tillgångar. Vid utgången av 2024 var 61 (50) byggnader miljöcertifierade eller certifierade enligt Green Building vilket motsvarade 44 procent av det totala fastighetsvärdet och 36 procent av ytan i det totala beståndet. Energieffektiva byggnader motsvarade 19 respektive 22 procent av totala fastighetsvärdet respektive ytan. 31 procent av fastighetsvärdet utgör gröna till- gångar enligt Corems gröna ramverk, vilket är en ökning med hela 10 procentenheter från 2023. REDOVISNINGSPRINCIP Andelen energieffektiva och miljöcertifierade bygg nader redovisas i förhållande till Corems totala uthyrningsbara yta och fastighetsvärde. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att arbeta för att öka antalet miljö- certifierade byggnader, där bland annat energi- effektivitet, hållbara materialval, klimat- anpassningsåtgärder, energins ursprung och sociala indikatorer som hållbar utveckling av närområden och utemiljöer utvärderas, bidrar Corem till mål nummer 7, Hållbar energi till alla, mål 13, Bekämpa klimatförändringarna, mål 11, Hållbara städer och samhällen, och mål 12, Hållbar produktion och konsumtion. Tillgångsslag Andel värde av fastighetsbeståndet, % Andel yta av fastighetsbeståndet, % 2024 2023 2024 2023 Energieffektiva byggnader 19 11 22 14 Miljö- och Green Building -certifierade byggnader 44 34 36 26 Andel gröna tillgångar enl Corems ramverk 31 21 28 22 CERTIFIERADE BYGGNADER 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Miljöcertifierade byggnader¹), antal 46 34 30 27 19 15 Green Building-certifierade byggnader, antal 15 16²) 20²) 22 19 19 1) BREEAM In Use, LEED och Miljöbyggnad 2) Minskningen är huvudsakligen hänförlig till avyttringar Miljöansvar – hållbar och levande stad ===== SIDA 124 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 124 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 7 Hälsa och säkerhet 403 HÄLSA OCH SÄKERHET, 403-9 OLYCKOR OCH TILLBUD AVGRÄNSNING Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är god och att risken för skador eller sjukdom kopplat till arbetet minimeras. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för Corems medarbetare är ett arbets givaransvar och sker inom den egna organisationen. Corem har även ett ansvar att påverka arbetsmiljön utanför den egna organisationen, exempelvis inom upphand- lade bygg- och entreprenadtjänster. I rollen som beställare kan Corem påverka arbetsmiljön och minska riskerna genom förebyggande arbete och god dialog med entreprenörerna. Rapporteringen omfattar sjukfrånvaro samt olyckor och tillbud avseende personer med anställning i Corem. Entreprenörer som utför arbete i Corems fastigheter omfattas i den mån Corem fått kännedom om dessa. Arbete pågår löpande för att öka graden av inrapportering från entreprenörsledet. Uppdelning görs inte per region, personal- kategori eller kön på grund av organisationens begränsade storlek. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Ansvar och fördelning av uppgifter inom arbets- miljö sker enligt en fastställd delegerings- ordning. Syftet är att arbetet ska utföras på den nivå inom organisationen där det blir mest verkningsfullt. Delegerade chefer samordnar och driver det löpande arbetsmiljöarbetet och skapar en god och säker arbetsmiljö med medverkan från alla medarbetare. Skyddsombu- den bevakar att arbetsmiljöarbetet genomförs samt agerar som ett viktigt stöd till organisatio- nen. Alla medarbetare har ett ansvar att följa upprättade rutiner för arbetsmiljö, vilka finns samlade i Corems säkerhetshandbok, HELP24. För att motverka förekomsten av olyckor och tillbud finns en skyddskommitté, bestående av representanter för arbetsgivaren och arbets- tagarna, som utvärderar och följer upp arbets- miljöarbetet och relaterade risker fortlöpande. Den träffas minst fyra gånger per år, och behandlar frågor relaterade till arbetsmiljö, jämställdhet, arbetsvillkor och säkerhet. I kommittén ingår HR-chef, fastighetschef, region chefer samt representanter för drift- och projektchefer i förvaltning och projektutveck- ling, huvudskyddsombud, samt regionskydds- ombud. Uppföljning sker även löpande i olika forum såsom skyddsombudsmöten, driftchefs- möten och bygg möten. Analys av lärdomar, risker och möjliga förändringar i arbetsmiljö- arbetet eller i policyer görs regel bundet. Olyckor och tillbud rapporteras enligt särskilda rutiner. Rapporterade händelser utreds av ansvarig chef och sammanställningar med tillhörande analyser av riskområden görs på central nivå. Sammanställning och analys kommuniceras till chefer och skyddsombud genom skyddskommittén och på driftchefs- möten. Vid särskilt allvarliga händelser skickas en så kallad ”säkerhetsnotis” till berörda delar av organisationen. I byggentreprenader avtalar Corem om att arbetsmiljö- och samordningsansvaret ligger hos entreprenören som även leder arbetet. Vid tillbud eller olycka inom en entreprenad rappor- teras detta vidare till Corem genom rutiner inom projektverksamheten. HR-organisationen säkerställer tillgång till hälsofrämjande åtgärder och möjlighet till reha- bilitering vid sjukdom. Uppföljning av sjukfrån- varo och långtidssjukfrånvaro sker årsvis eller efter behov. Respektive chef ansvarar för att följa upp medarbetarens arbetssituation genom medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal samt fortlöpande dialog i det dagliga arbetet. STYRNING Corems arbetsmiljöarbete utgår ifrån lagstift- ning och myndighetsföreskrifter och beskrivs övergripande i Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod. Policyn tillsammans med rikt- linjer och rutiner styr hur Corem arbetar med arbetsmiljön. Nya eller uppdaterade lagkrav identifieras löpande och rutiner och arbetssätt uppdateras vid behov. Stor vikt läggs vid förebyggande arbetsmiljö- arbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, skydds kommitté, skyddsombud och medarbetare, med stöd av företagshälsovård. Rutiner, handlingsplaner och riktlinjer beskrivs detaljerat i Corems säkerhetshandbok, HELP24. Rutiner finns för hur entreprenörsarbeten ska hanteras utifrån arbetsmiljöperspektiv. De omfattar krav i avtal, utförande och uppföljning. Specifika rutiner finns för förvaltningsprojekt, projektutveckling samt drift. Information om, och erfarenhetsutbyte från arbetsmiljöarbetet sker kontinuerligt i skydds- kommitté och skyddsombudsforum samt på årlig skyddskonferens. Därutöver är arbetsmiljö en stående punkt vid möten såsom driftmöten, byggmöten och arbetsplatsträffar. Cheferna ansvarar för att informera om arbetsmiljö arbetet i sina respektive organisationer. Medarbetarna kommer till tals genom medarbetarundersök- ningar, medarbetardialoger, årliga arbetsmiljö- inventeringar samt arbetsplatsmöten och kontakt med skyddsombud. På Corems intranät, i HELP24 och i HR-portalen, finns alla styrande dokument och arbetsmiljörelaterade beskriv- ningar samt hälsobefrämjande förmåner samlade. Corems medarbetare genomgår en obligato- risk utbildning i arbetsmiljö, vilken är anpassad efter roll och arbetsuppgifter. Socialt ansvar – attraktiv arbetsgivare ===== SIDA 125 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 125 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Corem arbetar förebyggande med hälso- främjande åtgärder. På de flesta enheter finns tjänstecyklar att använda för kortare tjänste- besök. Samtliga medarbetare erbjuds friskvårds- timmar, friskvårdsbidrag, privat sjukvårdsförsäk- ring och hälsoundersökning. MÅL OCH UTFALL Det övergripande målet är att skapa en arbets- plats som är sund och säker med fokus på friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv. År 2024 var tre specifika mål uppsatta med syfte att främja möjligheterna att nå det övergripande målet. 1. Alla enheter inom organisationen skulle genomföra en arbetsmiljöinventering, AMI, med tillhörande handlingsplan för att säker- ställa ett systematiskt arbete med att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 2. 100 procent av skyddsronderna skulle genomföras på fastigheter, bilar och enhets- kontor 3. Inrapporterade tillbud skulle öka till minst 60 stycken och vara minst dubbelt till antalet mot inrapporterade olyckor Utfallet av Index för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSI, i 2024 års medarbetar- undersökning var 83 (79) vilket ska jämföras med benchmark på 76. Det visar att Corems arbete för en sund och säker arbetsmiljö uppfat- tas hålla en god nivå av medarbetarna. Total sjukfrånvaro uppgick till 2,2 procent (2,2) under 2024. Corems långsiktiga mål är att den långsik- tiga sjukfrån varon årligen ska minska. Ingen uppdelning görs på organisatoriska enheter på grund av personalstyrkans storlek i respektive enhet. Under 2024 rapporterades 45 (33) tillbud och 26 (17) olycksfall. De mest frekventa olyck- orna har varit relaterade till halka, fall och trafik. Majoriteten av olycksfallen har inte resulterat i frånvaro. Rapporteringen möjliggör en fortsatt utveckling av Corems systematiska arbetsmiljö- arbete och vikten av att rapportera tillbud och olyckor är därför högt prioriterat. Av 2024 års ökning av antal rapporterade tillbud och olyckor noteras att budskapet om att rapportera in till- bud och olycksfall har nått ut i organisationen. Arbete med arbetsmiljö inventeringar, AMI, syftar till att säkerställa att arbetsmiljöarbetet priorite- rar rätt frågor kort siktigt samtidigt som det stärker det systematiska och långsiktiga arbets- miljöarbetet. Målen kopplat till genomförda AMI:er och skydds ronder uppnåddes under 2024. Olyckor och tillbud 2024 2023 2022 Tillbud inom Corem, antal 45 33 38 Olyckor inom Corem, antal 26 17 24 Sjukfrånvaro 2024 2023 2022 Sjukfrånvaro total, % 2,2 2,2 2,8 varav långtidssjukvaro % 1,0 0,9 0,7 REDOVISNINGSPRINCIP Rapportering mot det övergripande målet om en sund och säker arbetsmiljö sker via medarbetar- undersökningens index för organisatorisk och social arbetsmiljö. Målet för arbetsmiljöinvente- ringen följs upp genom att alla enheter har skickat inventering och handlingsplan till HR-funktionen för sammanställning och upp följning. Utfallet rörande genomförda skyddsronder sammanställs av huvudskydds- ombud och rapporteras till Skyddskommitté för vidare hantering. Rapportering av olyckor och tillbud görs via en app i telefonen eller via en länk på Help24. Inkomna tillbuds- och olycksrapporter samman- ställs kvartalsvis och långsiktiga åtgärder tas fram för att minska riskerna. Tillbud eller olycka inom en entreprenad rapporteras vidare till Corem genom rutiner inom projektverksam- heten och en sammanställning lämnas till Corem i samband med färdigställandet. Sjukfrånvaro rapporteras via personalsystemen. ===== SIDA 126 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 126 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 8 Arbetsvillkor och sammansättning av bolaget 2-7 ANSTÄLLNINGSFORM, ANSTÄLLNINGS- VILLKOR OCH KÖN 405-1 SAMMANSÄTTNING AV STYRELSE, LEDNING OCH ÖVRIGA MEDARBETARE UTIFRÅN ÅLDER OCH KÖN AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar enbart personer med anställning i Corem Property Group AB inklusive dotterbolag och inte individer som utför arbete under anställningslika villkor. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Arbetet för att säkerställa mångfald och lika- behandling leds av HR-chefen, men varje chef är ansvarig för att skapa en sammansättning av grupper som präglas av mångfald, och att arbeta för att ingen medarbetare diskrimineras. Alla medarbetare har också ett ansvar vad gäller att bidra till att förebygga, förhindra och agera om man upplever någon form av diskriminering eller särbehandling på arbetsplatsen. Eventuella fall av diskriminering fångas upp via årlig medarbetar undersökning, närmaste chef, HR-organisationen eller Corems externa visselblåsar funktion. Corems arbetsmiljöpolicy slår fast att med arbetare på ett naturligt och obehindrat sätt ska kunna vända sig till chefer och arbetsledare för att uppmärksamma bolaget i händelse av uppfattad obalans mellan krav och resurser. Det finns också skyddsombud inom samtliga affärs- enheter. STYRNING Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod beskriver Corems syn på mänskliga rättigheter, mångfald och lika möjligheter. Policyn slår fast att det råder nolltolerans mot all form av diskri- minering, kränkande särbehandling eller andra trakasserier. Därutöver beskrivs arbetet mot diskriminering och kränkande särbehandling i särskild rutin till stöd för verksamheten. Corems värderingar beskriver förväntningarna på medarbetarna i deras yrkesutövande. Corems uppförandekod för leverantörer beskriver de krav Corem ställer på leverantörer MÅL OCH UTFALL Corems övergripande mål är att erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika, medarbetare trivs och som präglas av mångfald. Corem ska vara en attraktiv och värderingsstyrd arbets- givare med kompetenta och engagerade ledare och med medarbetare som trivs med sitt arbete och bidrar till att driva Corem framåt mot dess vision. Corem har nolltolerans mot diskrimine- ring och kränkande särbehandling. Vid utgången av 2024 var antalet anställda i Corem, inklusive dotterbolag, 284 (291), varav 281 (290) tillsvidare anställda och resterande visstidsanställda. Antalet anställda som omfat- tas av kollektivavtal var 43 (46). Resterande medarbetare var tjänstemän vilka omfattas av anställningsavtal som följer samma nivåer som branschens tecknade kollektivavtal. Sammansättningen av styrelse, ledning och övriga medarbetare utifrån kön och ålder omfat- tar Corem inklusive dotterbolag vid årets slut. Inom Corem har 15 (16) procent av medarbe- tarna utländsk bakgrund enligt SCB:s definition. Under 2024 genomfördes en medarbetar- undersökning där medarbetarnas upplevda situation mättes genom ett antal index såsom Engagemangsindex (EI), Ledarskapsindex (LI) samt Index för organisatorisk och social arbets- miljö (OSI). Corems långsiktiga mål är att respektive index ska uppvisa en positiv trend och vara lägst i nivå med extern benchmark. Utfallet för år 2024 redovisas i tabellen nedan. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald, förbyggande arbete med hälsa och säkerhet för medarbetare samt marknads- mässiga arbetsvillkor, bidrar Corem till mål nummer 3, God hälsa och välbefinnande, mål 8, Anständiga arbetsvillkor, och mål 10, Minskad ojämlikhet. FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN PER 31 DECEMBER 2024 MEDARBETARUNDERSÖKNING Index 2024 2023 Engagemangsindex (EI) 85 82 Index för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSI) 83 79 Ledarskapsindex (LI) 88 81 ÅLDERSFÖRDELNING –29 år 7% (7) 30–49 år 49% (51) 50–år 44% (42) SAMTLIGA MEDARBETARE Kvinnor 46% (48) Män 54% (52) LEDNINGSGRUPP Kvinnor 33% (43) Män 67% (57) STYRELSE Kvinnor 29% (28) Män 71% (72) ===== SIDA 127 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 127 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt ANSTÄLLNINGSFORM OCH KÖN PER 31 DECEMBER 2024 Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda, antal 130 151 281 Visstidsanställda, antal 2 1 3 Inhyrda resurser, antal 13 21 34 Heltidsanställda, antal 128 149 277 Deltidsanställda, antal 4 3 7 SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER 31 DECEMBER 2024 2024 2023 2022 Tillsvidareanställda, antal 281 290 333 varav kollektivanställda, antal 43 46 66 Visstidsanställda, antal 3 1 5¹) Andel anställda med utländsk bakgrund, % 15 16 15 1) Antal anställda anges per 31 december. Jämförelsetal har uppdaterats. ANSTÄLLNINGSFORM OCH ORGANISATORISK INDELNING PER 31 DECEMBER 2024 Ledning och stödfunktioner¹) Stockholm Öst Väst Fastighets- utveckling First Office Utland Totalt Antal tillsvidareanställda 72 112 32 39 7 16 3 281 Antal visstidsanställda 0 1 0 1 0 1 0 3 Antal inhyrda resurser utan garanterat antal timmar 10 20 2 2 0 0 0 34 Antal heltidsanställda 69 111 32 38 7 17 3 277 Antal deltidsanställda 3 2 0 2 0 0 0 7 1) Vd, ledning, stödfunktion, ekonomi samt affärsutveckling ORGANISATORISK INDELNING SAMT FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN, PER 31 DECEMBER 2024 2024 Ledning och stödfunktioner¹), antal 72 kvinnor/män, % 43/29 Stockholm, antal 113 kvinnor/män, % 42/71 Öst, antal 32 kvinnor/män, % 14/18 Väst, antal 40 kvinnor/män, % 13/27 Fastighetsutveckling, antal 7 kvinnor/män, % 3/4 First Office, antal 17 kvinnor/män, % 16/1 Utland, antal 3 kvinnor/män, % 1/2 1) Vd, ledning, stödfunktion, ekonomi samt affärsutveckling REDOVISNINGSPRINCIP Rapportering mot de övergripande målen sker via medarbetarundersökningen. Uppgifter som rör medarbetarna hämtas från Corems HR-system. Corem registrerar inte medarbetares minoritetsgrupptillhörighet eller etnicitet. Uppgiften om andel medarbetare med utländsk bakgrund hämtas från SCB. Enligt SCB definie- ras utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda alternativt personer som är inrikes födda med två utrikes födda personer. Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsen är fri från diskriminering hämtas från medarbetar- undersökningen eller anmälningar som har inkommit till compliance-funktionen via kana- lerna för rapportering av oegentligheter såsom närmaste chef, HR-chef eller visselblåsartjänst. ===== SIDA 128 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 128 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI-index Uttalande om användning Corem Property Group AB har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari till 31 december 2024 Använt GRI 1 GRI 1: grundval 2021 Tillämplig GRI-sektorstandard (Ingen sektorstandard tillgänglig ännu) Allmänna standardupplysningar GRI-upplysning Beskrivning Sida Kommentar GENERELLA GRI-UPPLYSNINGAR 2-1 Upplysningar om organisationen 4–5, 59 2-2 Bolag som omfattas av redovisningen 108 2-3 Redovisningsperiod, redovisningscykel och kontaktperson för redovisningen 108, 150 2-4 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 6–7, 109 2-5 Granskning av hållbarhetsrapporten 108, 130 2-6 Sektorer bolaget är verksamt inom, värdekedja och andra väsentliga affärsrelationer 10–11, 40, 109, 110, 113–114 2-7 Total personalstyrka, uppdelad på organisatorisk indelning, anställningsform, anställningsvillkor och kön 126–127 Hållbarhetsnot 8 2-8 Arbetskraft som inte är anställda 127 Hållbarhetsnot 8 2-9 Redogörelse för bolagets styrning och styrelsens sammanstättning 58–69 2-10 Redogörelse för val av styrelse 60–62 2-11 Styrelsens ordförande 63 Styrelsen ordförande är inte ledande befattningshavare i Corem 2-12 Redogörelse för styrning av hållbarhetsarbetet 109, 113–126 Hållbarhetsnot 1–9 2-13 Redogörelse för ansvarsfördelning inom bolaget för hållbarhetsarbetet 109 2-14 Styrelsens ansvar för hållbarhetsrapporteringen 109 2-15 Intressekonflikter 62 2-16 Kommunikation av kritiska angelägenheter 67 Ingen väsentlig angelägenhet har kommunicerats under året 2-17 Styrelsens sammansättning och samlade kompetens 62, 68 2-18 Granskning av styrelsens förvaltning av bolaget 65 2-19 Ersättningspolicy 65 2-20 Process för att fastställa ersättningar 64–65 2-21 Ersättning till ledande befattningshavare 83–84 Avsteg från GRI – Löner och ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och övriga anställda redovisas i stället för medianlön, not 4. 2-22 Uttalande om verksamhetens hållbarhetsarbete 8–9 Vd-ord GRI-index ===== SIDA 129 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 129 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI-upplysning Beskrivning Sida Kommentar 2-23 Policyer och riktlinjer 66, 109 2-24 Förankring av policyåtaganden 66, 109, 113–126 Bolagsstyrning och hållbarhetsnoter 2-25 Processer för att begränsa negativ påverkan 50–55, 65–67, 113–114, 126 2-26 Hantering av information om oegentligheter 67 2-27 Lagefterlevnad 109 2-28 Medlemskap i organisationer 109 2-29 Intressentdialog 110 2-30 Kollektivavtal 126–127 Hållbarhetsnot 8 Väsentliga frågor Upplysning Beskrivning Sida Kommentar 3-1 Väsentlighetsanalys 110–111 3-2 Lista över väsentliga aspekter 110 3-3 Styrning av väsentliga områden 110–111 God affärspartner och långsiktig värdeutveckling Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 110–111 Hållbarhetsnot 1–3 Långsiktigt ekonomiskt resultat 201-1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 74, 83–84, 113 Hållbarhetsnot 1 Kundnöjdhet Kundundersökning 14, 26, 113 Hållbarhetsnot 2 Antikorruption 205-3 Affärsetik, motverkande av korruption och respekt för mänskliga rättigheter 113–114 Hållbarhetsnot 3 Rapportering av oegentligheter Antal fall av korruption och oegentligheter samt vidtagna åtgärder 113–114 Hållbarhetsnot 3 Miljöansvar Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 109–112, 113–114, 115–123 Hållbarhetsnot 4–6 Energiförbrukning 302-1 CRE1 Energianvändning inom verksamheten Energiintensitet i byggnader 117 Hållbarhetsnot 4 Vattenanvändning CRE2 Vattenintensitet i byggnader 117 Hållbarhetsnot 4 Klimatpåverkan 305-1 305-2 305-3 CRE3 Direkta utsläpp av växthusgaser Indirekta utsläpp av växthusgaser Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser Växthusgasintensitet i byggnader 118–122 Hållbarhetsnot 5 Produktmärkning CRE8 Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader 123 Hållbarhetsnot 6 Socialt ansvar Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 15, 113–114, 124–127 Hållbarhetsnot 7–8 Hälsa och säkerhet 403-1 403-2 403-3 403-4 403-5 403-6 403-9 Ledningssystem för hälsa och säkerhet Identifiering av skador, risker och händelseutredning Hälsovård Medarbetares deltagande Utbildning för medarbetare Främjande av medarbetares hälsa Olyckor och tillbud 124–125 124–125 17, 124–125 16, 124–125 16, 124–125 17, 124–125 124–125 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Avsteg från GRI – Antalet olyckor redovisas i hållbarhetsnot 7 men beräkning av olycksfallsfrekvens saknas. Medarbetare och mångfald 405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 15, 68–69, 126–127 Hållbarhetsnot 8 ===== SIDA 130 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 130 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Revisors rapport över översiktlig granskning av Corem Property Group ABs hållbarhets redovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till Corem Property Group AB, org.nr 556463-9440 INLEDNING Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Corem Property Group AB att översiktligt granska Corem Property Group ABs hållbarhets- redovisning för år 2024. Företaget har definierat hållbarhets redovisningens omfattning på sidan 108 i detta dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar sidorna 10–17, 20, 25, 35, 40,53–55, samt 107–129. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktörens som har ansvaret för att upprätta hållbarhets- redovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhets rapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen enligt den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidorna 128–129 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvän- dig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhets redovisningen grundad på vår över- siktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrappor- ten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översikt- liga granskningar av historisk finansiell informa- tion. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhets- redovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhets- rapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inrikt- ning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revi- sion enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklu- sive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Corem Property Group AB enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och verkställande direktörens valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan. UTTALANDEN Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovis- ningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlig- het med de ovan av styrelsen och verkställande direktörens angivna kriterier. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 27 mars 2025 KPMG AB Mattias Johansson Torbjörn Westman Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR ===== SIDA 131 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 131 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastighetsförteckning och översikt ===== SIDA 132 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 132 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Torslanda Göteborg Partille Mölnlycke Landvetter Mölndal 40 39 4341 4445 18 16 15 17 14 19 4 3 2 42 12 13 5119108 20 21628 38 30 27 29 37 36 33 34 35 31 32 7 22 24 23 25 26 Fastighetsförteckning Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Skruven 3 Sandlidsg. 1–3, Borås – –/– Lager/Logistik 7 615 23 158 – 819 31 592 37,4 137 2 Backa 96:2 Exportg. 23, Göteborg – 2020/– Handel – – 22 419 – 22 419 29,7 128,4 3 Gamlestaden 39:13 Lilla Waterloogatan 8,10, Göteborg – 1963/1963 Kontor 7 418 5 811 – 602 13 831 26,1 72,3 4 Gamlestaden 39:14 Lilla Waterloogatan 15, Göteborg – 1905/1952 Lager/Logistik – 880 – – 880 2,7 3 5 Inom Vallgraven 15:2 Drottningg. 28, Södra Hamng. 27, Göteborg – 2003/2003 Kontor 4 123 – – 217 4 340 20,5 154 6 Kallebäck 17:1 Solhusg. 11, Göteborg – 1992/2000 Kontor 20 053 117 – 200 20 370 32,2 137,1 7 Kobbegården 6:141 Datav. 6, 8, 10, Göteborg – 1983/1983 Kontor 10 152 2 013 1 097 391 13 653 20,4 113,3 8 Majorna 219:7 Fiskhamnsg. 6A–C, -Skärgårdsg. 1, Göteborg T 2002/2002 Kontor 11 973 1 639 1 897 201 15 710 17,9 126,9 9 Majorna 220:4 Fiskhamnsg. 2, Göteborg – 1986/1986 Kontor 5 219 33 – 444 5 696 11,6 62,4 10 Majorna 220:5 Skärgårdsg. 4, Göteborg – 1990/1990 Utbildning/ vård/övrigt 579 16 – 3 815 4 410 9,7 0 11 Majorna 223:5 Fiskhamnen 11, Göteborg T 1994/1987 Kontor 1 745 – – – 1 745 2,5 9,1 12 Nordstaden 18:3 Kronhusg. 7, Torgg. 17, Göteborg – 1985/1985 Kontor 1 911 6 354 – 2 271 6,6 57 13 Nordstaden 18:4 Torgg. 19, Göteborg – 1985/1985 Kontor – – – – – – – 14 Sävenäs 170:12 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik 894 3 155 – – 4 049 4,3 15,5 15 Sävenäs 170:13 von Utfallsg. 16, 16A, Göteborg – 1979/1979 Kontor 1 624 465 – – 2 089 2,7 10,5 16 Sävenäs 170:14 von utfallsg. 16B–C, Göteborg – 1991/1991 Kontor 4 700 759 – – 5 459 7,2 28,4 17 Sävenäs 170:17 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik – – – – – – 2 18 Sävenäs 67:4 Torpavallsg. 11, 13, Göteborg – 1982/1991 Kontor 2 296 40 – – 2 336 3,5 13,4 19 Tuve 86:2 Hildedalsg. 1, Göteborg T 2007/2007 Lager/Logistik – 5 301 – – 5 301 6,2 29,7 20 Tynnered 1:15 Femvägsskälet 4, Göteborg T 1979/1979 Lager/Logistik – 2 600 – – 2 600 3,3 16,7 21 Kindbogården 1:107 Metallv. 8, Härryda – 1983/– Lager/Logistik – 2 470 – – 2 470 3,3 13,6 22 Gastuben 3 Argong. 2D, Mölndal – 1991/1994 Kontor 5 990 – – – 5 990 10 59,6 23 Hårddisken 3 Alfag. 8, Mölndal – 2012/2012 Kontor 3 274 – – – 3 274 6,8 32,8 24 Kryptongasen 8 Kryptong. 2, Neong. 6–10, Mölndal – –/– Lager/Logistik 4 172 6 032 – – 10 204 14,5 72,4 25 Mejramen 1 Lunnagårdsg. 4, Mölndal – 1999/1999 Kontor 10 529 3 745 – 843 15 117 29,7 110,3 26 Neongasen 2 Neong. 7, Mölndal – 1977/1977 Lager/Logistik 200 2 021 – – 2 221 4,3 14,1 27 Spinnaren 1 Göteborgsv. 92, Mölndal – 2011/2011 Lager/Logistik – 13 437 – – 13 437 13,9 102,2 28 Spinnaren 5 Göteborgsv. 44, Mölndal – 1973/1973 Lager/Logistik – – – – – – 1,9 29 Stockrosen 2 Norra Åg. 40, Mölndal – 1988/1988 Kontor 1 141 4 898 1 007 3 050 4,5 11,3 30 Stockrosen 7 Norra Åg. 32, Mölndal – 1947/1997 Kontor 3 680 1 012 97 – 4 789 9,2 41,6 31 Travbanan 2 Åby Arenav. 8, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt 2 840 – – 10 367 13 207 39,8 180,4 32 Travbanan 3 Åby Arenav. 10, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt – – – 15 646 15 646 23,8 0 33 Törnrosen 2 Flöjelbergsg. 12, Mölndal – 1964/1964 Kontor 3 680 2 379 225 – 6 284 7,5 18,8 34 Törnrosen 4 Flöjelbergsg. 14C, Mölndal – 1989/1989 Kontor 2 683 773 – – 3 456 6 14,2 35 Törnrosen 5 Flöjelbergsg. 14A, Mölndal – Mark/– Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,3 1,6 36 Violen 1 Göteborgsv. 40, Mölndal – 1958/1980 Utbildning/ vård/övrigt – – – 956 956 0,8 5,1 37 Väskan 2 Gamla Kungbackav. 15, Mölndal – 1961/1671 Kontor 1 184 95 1 005 – 2 284 3,7 7,7 38 Ängsviolen 1 Flöjelbergsg. 18, Mölndal – 1960/1960 Lager/Logistik 2 571 2 797 – 180 5 548 6,5 21,9 39 Mellby 3:198 Mellbyv. 21, 23, Partille – 1967/1983 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 576 2 576 3,8 – 40 Mellby 5:120 Ögärdesv. 19, Partille – 1990/1990 Kontor 3 469 1 623 – – 5 092 8,3 27,3 Göteborg inkl. Borås Största fastighetsägarna, tkvm 1. Castellum 2. Platzer 3. Balder 4. Wallenstam 5. Vasakronan 9. Corem 0 300 600 900 1 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Borås Största fastighetsägarna, tkvm 1. Castellum 2. Logicenters/NREP 3. Nyfosa 4. Vatne Real Estate 5. Axa IM 13. Corem 0 50 100 150 200 250 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 1 ===== SIDA 133 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 133 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 41 Ugglum 1:76 Göteborgsv.88, Tillfällav. 27–29, Partille – 1988/1988 Handel 1 776 275 1 931 501 4 483 7,5 31,2 42 Ugglum 8:37 Tillfällav. 23–25 / Göteborgsv. 78–84, Partille – 1937/1975 Kontor 2 040 114 988 615 3 757 5,7 31,4 43 Ugglum 8:92 Tillfällav. 17–21 / Göteborgsv. 74–76, Partille – 1992/1992 Kontor 3 981 398 497 1 030 5 906 13,8 46 44 Ugglum 9:242 Industriv. 2, 4, 6, 51, 53, 55, 57, 59, Partille – 1989/1989 Kontor 9 788 5 330 – 1 034 16 152 21,6 70,4 45 Ugglum 9:243 Industriv. 6, Partille – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 5 TOTALT 143 300 88 498 31 408 41 444 304 650 490 90 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. GÖTEBORG INKL. BORÅS, FORTS. 45 3 9 31 ===== SIDA 134 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 134 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Eketånga 24:37 Kristinebergsv. 18–20, Halmstad – 1989/1990 Lager/Logistik 551 1 167 – – 1 718 1,3 7 2 Eketånga 24:49 Kristinebergsv. 22, Halmstad – 1989/1989 Lager/Logistik 2 132 3 020 – 172 5 324 3,3 18,6 3 Eketånga 5:417 Industriv. 1, Halmstad – 1962/1962 Lager/Logistik 277 3 275 – – 3 552 2,4 9,9 4 Fotbollen 17 Bolmeng 11, Halmstad – 1929/1929 Kontor 480 – – – 480 0,8 – 5 Fregatten 7 Svetsareg. 8, Halmstad – 1978/1978 Kontor 1 517 – – – 1 517 1,4 5,4 6 Halmstad 2:25 Stationsg. 37, Halmstad – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 7–9 Halmstad 2:28 Stationsg. 37, Halmstad – 1920/1929 Lager/Logistik 4 501 12 095 1 495 540 18 631 33 134 10 Halmstad 2:49 Strandg 1, 3, Halmstad – 1911/1953 Kontor 3 035 – – – 3 035 7,4 30,9 11 Järnvägen 3 Gamletullsg. 12,14, Halmstad – 2017/2017 Kontor 4 175 – – 1 329 5 504 15,1 105,8 12 Orkanen 1 Stationsg. 52, Halmstad – 1930/1930 Lager/Logistik 211 939 – 256 1 406 0,6 1 13 Orkanen 2 Stationsg. 50, Halmstad – 1948/1948 Lager/Logistik – 1 300 – – 1 300 0,6 0,7 14 Ostkupan 3 Stålverksg. 1, Halmstad – 1950/1950 Lager/Logistik 4 579 8 091 – 105 12 775 7,6 30,8 15 Slåttern 2 Kundv. 15, Halmstad – 2008/2008 Handel – – 2 981 635 3 616 4,2 26,4 TOTALT 21 458 29 887 4 476 3 037 58 858 78 370 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Halmstad Största fastighetsägarna, tkvm 0 50 100 150 200 1. Blackstone Group 2. Fastighetsstaden i Halmstad 3. Intea Fastigheter 4. Rikshem 5. Corem Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Mickedala Rotorp Olofsdal Kristineberg Söndrum EketångaPålsbo BÄCKAGÅRD STENHUGGERIET GRÖTVIK KARLSTORP Slottsjorden Larsfrid Nyhem Nyatorp Furet SANNARP Linehed GUSTAVS- FÄ LT ANDERSBERG ÖSTRA STRANDEN SNÖSTORP VALLÅS FRENNARP NORRA UTMARKEN KÄRLEKEN 1 3 6 5 2 4 14 15 7 13 11 12 10 8 9 ===== SIDA 135 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 135 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Elefanten 3 Torsåsg. 9, Kalmar – 1970/1971 Kontor 3 184 2 406 2 538 405 8 533 7,8 28,5 2 Korpen 18 Fabriksg. 31, Kalmar – 1976/1976 Kontor 3 117 694 – – 3 811 6,1 25,7 3 Korpen 20 Fabriksg. 29, Nyg. 30, Kalmar – 1979/1979 Utbildning/ vård/övrigt 2 769 300 – 3 220 6 289 6,8 – TOTALT 9 070 3 400 2 538 3 625 18 633 21 54 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Kalmar Största fastighetsägarna, tkvm 1. LW Fastigheter 2. Rikshem 3. Nordfjord 4. SBB i Norden 5. Alecta 10. Corem 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Sandås Johannesborg Tegelviken Hagbygärde Oxhagen Getingen ÄngöNorrgårdsgärdet Djurängen Malmen Gamla Stan Barlast- Holmen Kvarnholmen Berga 1 3 2 Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 12p Vridslöselille By Roskildevej 157, Albertslund – 1982/2000 Kontor 6 715 – – – 6 715 13,7 – 2 3269b Vanløse Indertoften 10, Köpenhamn – 1964/1964 Kontor 8 630 – – – 8 630 10,6 – 3 383 Eksercerpladsen Arne Jacobsens Allé 7, Köpenhamn – 2012/2012 Kontor 13 321 1 301 – 2 178 16 800 31,3 – 4 984 Østervold Kvarter Amerika Plads 38, Köpenhamn – 2008/2008 Kontor 6 034 – – – 6 034 20 – TOTALT 34 700 1 301 – 2 178 38 179 76 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Köpenhamn SOLRØD STRAND Ishøj Dragør Roskilde Taastrup Ballerup Herlev Væløse Farum Birkerød Stenløse Fredrikssund Lillerød Glostrup1 2 3 4 ===== SIDA 136 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 136 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Amor 1 Platensg. 26, Linköping – 1929/1990 Kontor 3 292 – – – 3 292 5,6 50,8 2 Beridaren 12 Platensg. 29, Hertig Karlsg. 5A–D, Linköping – 1929/1959 Kontor 3 992 365 – 112 4 469 9,3 45,1 3 Brevduvan 17 Kungsg. 20, S:t Larsg. 18, 20, Linköping – 1916/1978 Kontor 7 191 391 – 330 7 912 17,4 87,5 4 Brevduvan 21 Klosterg. 19, Åg. 33–37, Linköping – 1991/1991 Kontor 8 661 68 58 801 9 588 15,8 127 5 Bromsaren 4 Stureg. 1, S:t Larsg. 1–3, Linköping – 1958/1992 Kontor 5 532 201 – 4 742 10 475 17 – 6 Bävern 13 Hertig Karlsg. 2 A–C, 4 A–B, Linköping – 1981/1981 Kontor 5 662 403 – 55 6 120 11 61,2 7 Elefanten 17 Barnhemsg. 2, Storg. 80, 82, Linköping –1978/1985 Kontor 6 310 – – – 6 310 12,4 56,6 8 Galgen 3 Gillbergag. 23, 25, Linköping – 1975/1975 Handel 715 942 1 622 625 3 904 3,2 17,9 9 Ganymeden 7 Roxeng. 9, 11, Linköping – 1963/1973 Lager/Logistik 4 355 8 636 – 2 468 15 459 11,7 49,4 10 Garvaren 9 Florag. 10, Norra Oskarsg. 27A–D, Roxeng. 18, Linköping – 1946/1960 Kontor 3 620 730 – – 4 350 4,8 25 11 Glasberget 1 Attorpsg. 7–23, Linköping – 1989/1992 Kontor 7 072 580 – 1 975 9 627 13,5 60,8 12 Glasbiten 1 Attorpsg. 2, Linköping – 1977/1977 Lager/Logistik – 4 382 – – 4 382 5,9 20,2 13 Glasbiten 7 Roxtorpsg. 9, Linköping – 1973/1989 Lager/Logistik 1 085 10 302 – – 11 387 17 57,4 14–15 Glasblåsaren 7 Tornbyv. 1, Linköping – 1929/1929 Kontor 4 733 881 3 089 1 279 9 982 13,9 84 16 Guvernören 13 N Oskarsg. 18, Linköping – 1968/1971 Lager/Logistik 680 2 080 – 529 3 289 2,6 12,6 17 Gymnasten 2 Roxeng. 7, Linköping – 1977/1977 Kontor 1 802 – – 310 2 112 3,1 12,8 18 Gården 1 Gottorpsg. 1, Linköping – 1987/1987 Kontor 1 140 332 – – 1 472 2,1 12,8 19 Idégivaren 1 Teknikringen 4, Linköping – 1989/1989 Kontor 4 130 – – – 4 130 7 38,2 20–22 Idéläran 1 Teknikringen 2, Teknikringen 6, Diskettg. 11, Linköping – 1986/1999 Kontor 12 128 1 842 – 3 597 17 567 37 141 23 Idéskaparen 2 Datalinjen 4, Linköping – 1999/2002 Kontor 23 650 – – 128 23 778 36,4 191,6 24 Idéskissen 1 Teknikringen 3, Linköping – 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – – – 4 726 4 726 8,9 – 25–26 Idétävlingen 4 Wallenbergsg. 4, Teknikringen 8, Linköping – 1990/2001 Kontor 20 864 105 – 1 590 22 559 45 202 27 Kvarnen 4 Stationsg. 14, 16, 18, Linköping – 1935/1955 Handel 1 934 1 017 2 154 – 5 105 6,1 26,4 28 Magasinet 1 Hagalundsv. 3A, Linköping – 1929/1929 Lager/Logistik – 635 – – 635 0,2 4,6 29 Mekanikern 18 Gelbgjutareg., Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,2 1,8 30 Mekanikern 22 G Tanneforsv. 17A, Vimarkg. 1, 3, 5, 7, 9, Linköping – 1947/1998 Lager/Logistik 1 452 14 201 312 4 991 20 956 17,9 59,4 31 Morellen 1 Gelbgjutareg. 2, Linköping – 1929/1949 Lager/Logistik 6 324 9 709 – 2 674 18 707 27,8 106,7 32 Tannefors 1:89 Hagalundsv. 3B, Linköping – 1986/1986 Lager/Logistik – 1 071 – – 1 071 0,4 6,9 33 Tannefors 1:90 Hagalundsv. 3B, Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – TOTALT 136 324 58 873 7 235 30 932 233 364 353 1 560 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Linköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Corem 3. Castellum 4. Botrygg 5. Intea 0 75 150 225 300 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 15 22–31 214 20 Valla Vimanshäll Tannefors Johannelund Vidingsjö Hackefors Hjulsbro Lambohov Universitetet Ryd Tornby Tallboda Vasastaden 1 20 18 17 19 16 3 6 5 2 4 14 15 7 13 1112 10 22 23 8 30 32 29 31 33 9 25 24 26 27 28 21 ===== SIDA 137 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 137 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Harven 2 Traktorv. 14, Lund – 1998/1998 Kontor 3 200 – – – 3 200 5,6 20,3 2 Sankt Clemens 8 Kattesund 6A, Lund – 1976/1976 Utbildning/ vård/övrigt 432 274 400 2 622 3 728 11,6 96,8 3–4 Traktorn 4 Traktorv. 13, Lund – 1983/1983 Kontor 6 641 1 306 5 569 485 14 001 18,3 123,4 5 Välten 4 Traktorv. 8, Lund – 2004/2004 Lager/Logistik – 3 100 – – 3 100 4,1 20,2 6 Välten 5 Traktorv. 10, Lund – 1974/1987 Lager/Logistik – 3 645 – – 3 645 4,3 13,3 7 Årdret 12 Höstbruksv. 14, Lund – 1991/1991 Lager/Logistik 193 1 816 – – 2 009 2,4 8,8 8 Betongen 11 Krang. 4, Malmö T 1992/1992 Kontor 4 704 205 – – 4 909 8,5 40,8 9 Carolus 32 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Handel 1 108 292 11 509 2 876 15 785 33,7 210 10 Dragör 1 Övägen 8, Malmö – 2014/2014 Kontor 1 415 42 101 800 2 358 7,3 45,8 11 Flygbasen 2 Höjdroderg. 21, Malmö – 1995/1995 Kontor 1 657 – – – 1 657 2,5 13 12–13 Flygfyren 1 Höjdroderg. 29, Flygfältsv. 1, Malmö – 1955– 2004/1955– 2004 Lager/Logistik 360 9 958 1 830 – 12 148 14,1 51,5 14 Flygfyren 3 Höjdroderg. 25, Malmö – 1990/1990 Kontor 3 098 1 252 – 864 5 214 7,1 30,6 15 Flygledaren 3 Höjdroderg. 18, Malmö T 1990– 2000/1990– 2000 Lager/Logistik 745 852 – – 1 597 2,7 8 16 Flygvärdinnan 4 Vattenverksv. 47, Höjdroderg. 30–34, Malmö T 1940– 2001/1978– 2001 Kontor 5 737 2 944 – 260 8 941 18,2 74,5 17 Fornminnet 6 Stenåldersg. 27, Malmö – 1989/1995 Lager/Logistik – 4 710 – – 4 710 4,8 25 18 Gånggriften 3 Djurhageg. 14, Malmö – 2007/2007 Handel – – 6 486 – 6 486 8,8 61,2 19 Höjdrodret 3 Kabing. 11, Malmö – 1990/1990 Kontor 1 182 104 – 32 1 318 1,8 9,2 20 Innerstaden 1:152 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Utbildning/ vård/övrigt – – – 900 900 0,1 5,5 21 Murman 11 Murmansg. 118–120, Kruseg. 21, Malmö T 1960/1960 Lager/Logistik 3 165 4 391 – 887 8 443 7 23,3 22 Murman 7 Murmansg. 124 A–C, Kruseg. 25, Malmö T 1959/1959 Lager/Logistik 2 214 4 196 – 128 6 538 5,9 18,9 23 Murman 8 Murmansg. 126, Kruseg. 27, Malmö – 1960/1968 Kontor 6 423 760 – – 7 183 10,4 23,9 24 Nejlikebuketten 4 Derbyv. 6, Malmö – 1991/1991 Kontor 5 926 – – 617 6 543 11,3 52,2 25 Nejlikebuketten 6 Derbyv. 4, Malmö – 1987/1987 Kontor 1 729 – – – 1 729 2,7 11,7 26 Skevrodret 1 Kabing. 9, Malmö – 1978/1978 Kontor 1 982 – – – 1 982 4,2 8,6 27 Stapelbädden 2 Östra Varvsg. 2, Malmö – 2005/2005 Kontor 4 153 24 – 332 4 509 16,2 98 28 Stapelbädden 4 Östra Varvsg. 4, Malmö – 2008/2008 Kontor 7 699 27 133 176 8 035 21,2 158 29 Stillman 40 Kruseg.34, Malmö – 1961/1975 Lager/Logistik 458 1 274 – – 1 732 2,4 6,9 30 Svedjenävan 3 Stenbärsg. 4–6, Malmö – 1991/1991 Kontor 4 296 – – 614 4 910 9,4 40,6 31 Tränsbettet 2 Travbaneg. 4, Malmö – 1989/1989 Lager/Logistik 265 3 373 – – 3 638 2,4 15,9 32 Utlängan 1 Tärnög. 6, Malmö – 1972/1986 Lager/Logistik – 9 980 – – 9 980 6,7 28,1 33 Vårbuketten 3 Husiev. 21, Malmö – 1992/1997 Kontor 3 317 – – – 3 317 2,9 17,3 34–35 Västerbotten 11 Estlandsg. 2, 4, 6, Fosiev. 4, 6, 8, Malmö – 1971/1971 Utbildning/ vård/övrigt 1 841 4 479 886 6 555 13 761 18,1 16,4 36–37 Västerbotten 9 Ystadsv. 15, 17, 19, Fosiev. 2, Malmö – 1929/1929 Handel 5 249 2 547 8 255 4 422 20 473 25,3 54,6 38 Grävstekeln 1 Stekelng. 4B, Malmö – – Kontor 1 923 – – – 1 923 4,4 20,8 TOTALT 81 112 61 551 35 169 22 570 200 402 306 1 453 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Malmö inkl. Lund O XIE Fosie Jägersro Virentofta Hyllie Bunkeflostrand Limhamn Bellevue Dragörkajen Rosengård KirsebergCentrum Hamnen Segevång Riseberga SUNNANÅ Arlöv Åkarp Slottsstaden Möllevångs- torget Heleneholm Katrinelund Lindeborg 20 18 17 19 16 14 15 1311 12 10 22 23 8 28 30 27 29 31 9 26 2425 21 38 3736 33 34 35 32 Största fastighetsägarna, tkvm 1. Wihlborgs 2. Castellum 3. Vasakronan 4. Nyfosa 5. Corem 0 200 400 600 800 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Wihlborgs 3. Castellum 4. Clarendon 5. Hemsö 9. Corem 0 100 200 300 400 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Klostergården Nilstorp Stora råby Linero Vipelyckan Mårtens fälad Östra torn Brunnshög Olshög Tuna Smörlyckan Lilla råby Klosterhusen Plantage- lyckan Möllevången Norra fäladenNöbbelöv Gunnesbo Värpinge Papegoje- Lyckan Pilelyckan LUND 1 3 6 5 2 4 7 ===== SIDA 138 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 138 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 1241–1251 Broadway 1241–1251 Broadway, New York T 2022 Kontor 10 921 – – 734 11 655 139,9 – 2 322–326 7th Avenue 322–326 7th Avenue, New York – 2022 Kontor 5 442 – – 200 5 642 51,6 – 3 417 Park Avenue 417 Park Avenue, New York – – Kontor – – – – – – – TOTALT 16 363 – – 934 17 297 192 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. New York 1 Chelsea Midtown Central Park Plaza District Upper West Side Upper East Side East Village Lower Manhattan Meatpacking District Hells Kitchen 1 3 2 2 ===== SIDA 139 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 139 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Basfiolen 9 Moa Martinsons g. 10b, Norrköping T 1983/1983 Kontor 1 223 – – 36 1 259 2,1 5,1 2 Bronsen 2 Tenng. 4, Norrköping – 1971/1971 Lager/Logistik 3 074 5 648 1 803 – 10 525 12,2 42,7 3 Diket 10 Drottningg. 66, Nyg. 93, Norrköping – 1968/1968 Kontor 2 834 172 1 276 649 4 931 11,3 64,9 4 Kondensatorn 1 Ståthögav. 48, Norrköping – 1960/1993 Lager/Logistik 7 332 12 769 2 878 8 866 31 845 36,8 101,7 5–9 Kopparhammaren 2 Norra Grytsg, St. Persg., Norrköping – 1929/1999 Kontor 30 433 1 281 – 11 619 43 333 80,6 365,8 10 Kopparhammaren 7 Kungsg. 56, N Grytsg. 2,4,6, Norrköping – 1929/1929 Kontor 3 382 106 – 990 4 478 10,9 – 11 Kopparn 10 Kopparg. 11–15, Norrköping – 1980/1989 Kontor 3 891 2 700 – 599 7 190 7 43,2 12 Kvarnholmen 4 Dalsg. 7, Norrköping – 1993/1993 Kontor 8 498 – – 1 267 9 765 18,7 112,6 13 Malmen 8 Kopparg. 10, Norrköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,1 2 14–16 Omformaren 7 Hagag. 4–10, Norrköping – 1951/1968 Lager/Logistik – 4 960 4 178 3 065 12 203 10 35,6 17 Platinan 1 Platinag. 1, Norrköping – 1988/1988 Handel – – 4 375 – 4 375 5,5 15,9 18 Regulatorn 3 Kabelv. 15, Norrköping – 1996/1996 Lager/Logistik 1 551 2 599 580 60 4 790 3,9 18,3 19 Ritsaren 10 Industrig. 7–9, Masking. 23, Norrköping – 1964/1986 Lager/Logistik – 5 002 – 696 5 698 3,4 21,7 20 Rotfjärilen 1 Svärmareg. 1, 3, Norrköping – 1992/1993 Kontor 4 873 1 942 – 619 7 434 10,1 44,4 21 Statorn 10 Malmg. 4, Norrköping – 1938/1978 Lager/Logistik 1 536 2 174 1 085 19 4 814 7 26,9 22 Stjärnan 15 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor 7 874 258 – 4 615 12 747 23 108 23 Stjärnan 16 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor – – – – – – – 24 Svärdet 8 Hospitalsg. 17 m fl, Norrköping – 1967/1976 Kontor 7 638 24 – 366 8 028 13,7 80,4 TOTALT 84 201 39 679 16 169 33 298 173 347 245 1 089 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Norrköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Corem 2. Lundbergs 3. FastPartner 4. Castellum 5. Barings 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 53 8 Klockaretorpet Vilbergen Ektorp Vrinnevi Smedby Ljura RisängenCentrum Butängen Karlshov Ingelsta Händelö Lindö 1 20 18 17 19 16 3 65 2 4 14 15 7 13 11 1210 22 23 8 9 24 21 ===== SIDA 140 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 140 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt BrandholmenKungshagen Fågelbo Isaksdal Högbrunn Idbäcken 1 20 18 17 19 16 3 6 5 2 4 14 15 7 13 11 12 10 22 23 8 9 21 Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1–3 Ana 11 Gästabudsv. 2 m fl, Spelhagsv. 3 mfl, Nyköping – 1940/1978 Kontor 12 177 4 635 – 6 300 23 112 34,1 121,5 4 Ana 12 Spelhagsvägen 1, Nyköping – 1984/1984 Lager/Logistik – 2 710 520 10 3 240 4,1 11,5 5 Ana 13 Nyckelv. 14, Nyköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 6 Bagaren 20 Ö Storg. 5, S:t Anneg. 6, Nyköping – 1962/1962 Utbildning/ vård/övrigt 400 – 363 1 120 1 883 2,7 20,4 7 Biografen 19 V Storg. 18, 20, Brunnsg. 29, Nyköping – 1929/1987 Handel 551 75 1 112 856 2 594 4,9 36,7 8–9 Fors 11 Repslagareg. 43, Nyköping – 1929/1987 Kontor 8 608 2 018 270 635 11 531 16,8 55,6 10 Furan 2 Domänv. 11, Nyköping – 2001/2001 Utbildning/ vård/övrigt – – – 3 685 3 685 7,9 – 11 Glödlampan 16 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 783 16 – – 799 1,2 4,7 12 Glödlampan 17 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 535 – – – 535 1,3 4,3 13 Jarlen 1 Nyckelv. 14, Nyköping – 1899/2003 Kontor 680 – – – 680 1,4 5,7 14 Klädeshandlaren 15 Brunnsg. 36, 38, 40. V. Storg. 24, 26, 28. V. Trädgårdsg. 39, 41, Nyköping – 1962/1972 Handel 3 616 459 6 573 2 018 12 666 15,7 122,2 15 Kungshagen 1:6 Ö Skeppsbron 1, Ö Längdg 4, 6, Nyköping – 1929/1989 Kontor 1 143 – – 450 1 593 3 13 16–17 Mjölkflaskan 8 Bagareg. 3 A–C, Fruängsg. 4, Kungsg. 16, Nyköping – 1929/1940 Utbildning/ vård/övrigt 3 466 334 157 4 241 8 198 14 – 18 Nyköpings Bruk 1 V Kvarng. 64, Nyköping – 1929/1983 Kontor 1 864 10 – 270 2 144 3,7 15,6 19 Nyköpings Bruk 7 V Kvarng. 62, Nyköping – 1910/1991 Kontor 1 744 215 – – 1 959 2,8 14,5 20 Spånten 7 Spelhagsv. 4, 6, 8, Nyköping – 2009/2009 Handel – – 1 280 – 1 280 1,7 13,3 21 Standard 17 V Storg. 2–6, 8, 10, Bagareg. 29, Fruängsg. 28, 30, Nyköping – 1969/1993 Kontor 3 607 44 2 467 554 6 672 9,8 72,4 22 Stensötan 5 Idbäcksv. 8 B, Nyköping – 1971/1985 Handel 279 1 354 3 285 – 4 918 4,4 15,8 23 Säven 4 Norrköpingsv. 9, Nyköping – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 1 853 1 853 2,6 0 TOTALT 39 453 11 870 16 027 21 992 89 342 132 528 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Nyköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Corem 2. Swedish Logistics 3. SBB i Norden 4. GLL Real Estate Partners 5. Trophy 0 30 60 90 120 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 1849 ===== SIDA 141 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 141 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Kista 72 68 67 70 69 61 59 58 57 56 55 54 60 49 62 63 64 43 65 66 46 5048 53 52 50 51 41 42 47 44 Lidingö Djursholm Solna Järfälla Täby VALLENTUNA Upplands- Väsby ÅKERSBERGA VAXHOLM Nacka HUDDINGE BOTKYRKA TUMBA RÖNNINGE SÖDERTÄLJE HANDEN VÄSTERHANINGE Brunna Bro Sollentuna Sundbyberg Danderyd Corems huvudkontor STOCKHOLM 1 19 17 16 18 15 5 4 2 3 13 14 6 12 10 11 9 21 22 7 8 2423 25 20 38 39 4076 75 74 73 37 36 35 71 Stockholm, Norra Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Timmerhuggaren 2 Vendev. 90, Danderyd – 1969/1969 Kontor 6 146 2 453 – 2 131 10 730 19,6 100 2 Johannelund 7 Krossg. 10, 12, 14, 16, 18, Sorterarg. 23, Stockholm T 1969/1969 Kontor 11 408 5 817 3 565 1 344 22 134 29,7 81,5 3 Singeln 13 Krossg. 26–28, Stockholm T 1966/1966 Lager/Logistik 1 807 2 293 – – 4 100 4,1 17,1 4 Stenen 1 Krossg. 15, 17, Sorterarg. 31, 33, 35, Stockholm T 1970/1970 Kontor 8 471 2 882 – – 11 353 10,6 41,1 5 Stenmjölet 1 Siktg. 1, 3, Stockholm T 1960/1960 Utbildning/ vård/övrigt 1 802 525 975 2 110 5 412 7,3 32 6 Stenmjölet 2 Siktg. 3A–3B, Stockholm T 1960/1960 Lager/Logistik – 4 125 700 – 4 825 6,5 16 7 Dahlian 5 Enhagsv. 5, Täby – 1998/1998 Handel – – 1 237 – 1 237 2,1 16,2 8 Kannringen 1 Enhagsslingan 2, 4 Täby – 1988/1988 Kontor 4 101 – – – 4 101 6 43,2 9 Kannringen 2 Enhagsslingan 6, 8 Täby – 1991/1991 Kontor 1 990 16 – – 2 006 3,2 20,1 10 Kardborren 13 Kanalv. 15, 17 Täby – 1981/1981 Kontor 11 855 356 – 2 371 14 582 27,3 128 11 Linjalen 60 Måttbandsv. 12 Täby – 1991/1991 Kontor 3 195 496 – 210 3 901 5,8 32,2 12 Roslags-Näsby 24:44 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – 13,8 13 Roslags-Näsby 24:45 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – 14 Roslags-Näsby 25:7 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – 450 2 181 – 2 631 4 – 15 Roslags-Näsby 25:8 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – 16 Smygvinkeln 11 Ritarslingan 18 Täby – 1991/1991 Lager/Logistik – 1 634 258 500 2 392 3,4 12,7 17 Svänghjulet 1 Enhagsslingan 23, 25 Täby – 1990/1990 Utbildning/ vård/övrigt – 424 – 3 938 4 362 8,5 0 18 Svänghjulet 2 Enhagsslingan 5, 7, 9, 11, 13 Täby – 1989/1989 Kontor 1 660 12 – 1 323 2 995 4,4 25,4 19 Svänghjulet 3 Enhagsslingan 15, 17, 19, 21 Täby – 1991/1991 Kontor 4 329 579 – – 4 908 7,8 46,4 20–21 Tryckaren 3 Reprov. 6, Viggbyholmsv. 81 Täby – 1945/1992 Lager/Logistik 1 258 2 240 – – 3 498 4,7 18,5 22 Ventilen 1 Enhagsslingan 1A–B Täby – 1987/1987 Kontor 1 981 678 – 297 2 956 4,8 26 23 Växellådan 1 Enhagsv. 7 Täby – 1978/1983 Kontor 1 248 482 – – 1 729 2,4 24,8 24 Växellådan 3 Enhagsv. 9 Täby – 1978/1978 Kontor 1 149 414 313 – 1 876 2,4 12,8 25 Åkerby 10 Kemistv. 6 Täby – 1975/1989 Kontor 1 177 12 – – 1 189 1,8 7,9 26 Märsta 21:22 Masking. 17, Sigtuna – 1981/1981 Lager/Logistik – 3 372 – – 3 372 5,6 17,7 27 Märsta 21:34 Söderbyv. 1, Sigtuna T 1988/1988 Kontor 2 745 1 370 2 336 549 7 000 9,9 52,9 28 Märsta 21:42 Söderbyv. 3, Sigtuna – 1989/1995 Kontor 5 161 2 230 – – 7 391 10,9 56,4 29 Märsta 21:50 Masking. 29, Sigtuna – 1991/1991 Lager/Logistik 1 043 3 599 – – 4 642 5 27,5 30 Märsta 21:53 Kabelg. 8, Sigtuna – 1992/1992 Kontor 460 – – – 460 0,5 2,3 31 Märsta 24:10 Söderbyv. 8, Sigtuna T 1983/1983 Lager/Logistik – 872 – – 872 1,1 4,8 32 Märsta 24:11 Söderbyv. 12, Pionjärv. 25, Sigtuna T 1987/– Handel 559 – 768 – 1 327 1,9 11,1 33 Märsta 24:12 Söderbyv. 14, Sigtuna T 1986/1986 Lager/Logistik 417 609 – – 1 026 1,5 6,3 34 Norslunda 1:10 Lindberghs g. 9, Sigtuna – 2003/2003 Kontor 2 181 762 – – 2 943 3,8 24,2 35 Malten 1 Vetenskapsv. 10, 12, 14, Sollentuna – 2005/2005 Kontor 12 271 578 – 943 13 792 29,7 220 36 Ringpärmen 6 Bergkällav. 36 Sollentuna – 1986/1990 Lager/Logistik 2 148 5 608 280 – 8 036 12,7 48,1 37 Aprikosen 2 Hemvärnsg. 5, 7, 9, Solna – 1975/1992 Kontor 26 263 3 453 – 4 893 34 609 100,6 598 38–40 Hilton 3 Gustav III:s Boulevard 40–46, Solna – 2003/2003 Kontor 18 334 682 65 892 19 973 74,5 513 41 Alptanäs 2 Torshamnsg. 7, 7A, 9, Haukadalsg. 1, Kista T 1981/1981 Kontor 2 783 247 – – 3 030 5,2 23,8 42 Alptanäs 3 Torshamnsg. 1, 3, 5, Kista T Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 5,3 43 Blåfjäll 1 Kistav. 21–25, Kista – 2002/2002 Kontor 18 720 – – 6 18 726 31,1 408 44 Borg 1 Torshamnsg. 16, Kista T 1977/1977 Kontor 1 411 – – – 1 411 2 12 45 Borg 2 Strömög. 3, Kista T 1981/1981 Lager/Logistik – 4 655 – – 4 655 6,8 33,4 46 Borg 3 Strömög. 5, Kista T 1978/1978 Lager/Logistik – 1 837 – – 1 837 2,8 13,7 47 Borg 4 Vågög. 6, Kista T 1979/1979 Kontor 1 004 927 – – 1 931 3,7 18 48 Borg 6 Strömög. 7, Vågög. 8, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 496 4 921 – – 6 417 9,6 50,2 49 Borgarfjord 4 Kistagången 12, Torshamnsg. 31–33, Kista T 1983/1983 Kontor 11 476 1 371 – 660 13 507 34,5 206 50 Geysir 1 Österög. 4, Kista T 1979/1979 Lager/Logistik – 5 110 – – 5 110 7,1 40,4 51 Geysir 2 Österög. 2, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 862 4 792 – 165 6 819 10,1 53,2 52 Gullfoss 3 Österög. 1, 3, Kista T 1979/1983 Kontor 4 830 1 098 – 1 587 7 514 12,2 64 53 Gullfoss 5 Viderög. 6, Kista T 1979/1983 Kontor 3 508 – – – 3 508 7,2 30,3 Arlanda Stad Märsta Brista 34 33 29 27 30 32 31 26 28 ===== SIDA 142 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 142 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 54 Helgafjäll 1 Torshamnsg. 22, 24 A–D, 26 A–B, Kista T 1979/1979 Kontor 10 673 1 592 – – 12 265 5 165 55–56 Helgafjäll 2 Torshamnsg. 28 A–B, 30 A–E, 32 A–D, 34 A–B, Kista T 1981/1981 Kontor 15 251 4 685 – 7 560 27 496 58,2 328 57 Helgafjäll 3 Torshamnsg. 36, 38, 40, Kista T 1980/1990 Lager/Logistik 3 965 10 502 – – 14 467 22,9 115,8 58–59 Helgafjäll 4 Torshamnsg. 42, 44, 46, Kista T 1998/1998 Kontor 10 254 2 395 – 1 264 13 913 29,3 205,2 60 Helgafjäll 5 Kistagången 2, 4, Torshamnsg. 20, Kista T 1978/1988 Kontor 11 320 534 249 4 217 16 320 27,9 225 61 Helgafjäll 7 Torshamnsg. 48, 50, 52, 54, Kista – 2001/2002 Kontor 17 532 1 932 – 2 599 22 063 54,2 387 62 Isafjord 4 Torshamnsg. 21, 23, Torshamns- gränd 2, 4, 6, Grönlandsg. 10, Kista – 1976/2008 Kontor 62 231 20 – 9 807 72 058 190,4 1 069,00 63 Isafjord 5 Grönlandsg. 8, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 64 Isafjord 6 Grönlandsg. 6, Torshamnsgränd 9, Kista – 1976/2008 Utbildning/ vård/övrigt – – – 3 222 3 222 3,8 – 65 Isafjord 7 Hans Werthéns Gata 19, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,1 – 66 Isafjord 8 Torshamnsg. 17, Hans Werthéns Gata 19, Torshamnsgränd 3, Skaf- tåg. 14, 16 , Kista – 2016/2016 Kontor 23 666 303 – 1 230 25 199 80,4 569 67 Knarrarnäs 3 Färög. 5,7, Kista T 1985/1985 Kontor 4 935 234 – 1 986 7 155 15,1 97,4 68 Knarrarnäs 4 Färög. 3, Isafjordsg. 19, 21, Kista T 1985/1985 Utbildning/ vård/övrigt 421 194 – 7 489 8 104 18,1 120,2 69 Knarrarnäs 6 Isafjordsg. 3, 5, Kista T 1987/1987 Kontor 4 342 333 – – 4 675 10,2 67,2 70 Knarrarnäs 9 Knarrarnäsg. 15, Kista T 1984/1986 Kontor 4 748 172 – 3 4 923 9,9 78 71 Lidarände 1 Torshamnsg. 18, Kista – 1979/2008 Utbildning/ vård/övrigt 3 007 126 375 16 438 19 946 38,6 204,4 72 Röros 1 Norgeg. 1, Kista T 1985/1985 Kontor 3 155 136 – 1 3 292 6 31,6 73 Glädjen 1:51 Truckv. 14, Upplands Väsby – 1982/1982 Kontor 2 913 224 – – 3 137 4,4 27 74 Glädjen 1:52 Truckv. 16, Upplands Väsby – 1982/1987 Kontor 708 559 – – 1 267 1,8 13,5 75 Hammarby–Smedby 1:435 Travg. 92, Upplands Väsby – 1989/1989 Kontor 1 056 – – – 1 056 1,6 7,2 76 Sprängaren 9 Ekenbergsv. 128, Sundbyberg – 2019 Kontor 1 000 – 118 756 1 874 6,3 38,6 – S:ta Maria 37 Ryska gränd 22, Gotland – 1909/1960 Utbildning/ vård/övrigt – – – 115 115 – 6,9 TOTALT 363 425 97 921 13 420 80 606 555 372 1 142 7 012 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. STOCKHOLM, NORRA, FORTS 0 400 800 1 200 1 600 Största fastighetsägarna, tkvm Stockholm Rankingen avser Stockholms län. 1. Vasakronan 2. Fabege 3. Akademiska Hus 4. Castellum 5. Sagax 7. Corem Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Största fastighetsägarna, tkvm Kista 1. Corem 2. Vasakronan 3. Castellum 4. Citycon 5. Atrium Ljungberg 0 100 200 300 400 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 684937 ===== SIDA 143 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 143 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Stockholm, Södra Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Förstugan 1 Fullersta Torg 18, 20, Huddinge – 1989/1989 Kontor 1 600 – – – 1 600 4,1 24 2 Rektangeln 3 Pyramidb. 2, 4, Huddinge – 1986/1986 Utbildning/ vård/övrigt – 477 – 2 654 3 131 14,4 26,9 3 Valen 2 Kommunalv. 1, 3, 5, Huddinge – 1987/1987 Kontor 4 248 232 – – 4 480 10,7 64,2 4 Dagskiftet 2 Elektrav. 20, 22, Hägersten T 1956/1968 Lager/Logistik 4 321 7 176 455 – 11 952 20,1 68,2 5 Damskon 2 Elsa Brändströms g. 50, 52 Hägersten T 1977/1977 Lager/Logistik 1 082 3 740 – – 4 822 8,1 21 6 Elektra 20 Elektrav. 53 Hägersten T 2016/2016 Lager/Logistik 1 791 3 888 – – 5 679 10,9 64,6 7 Elektra 23 Elektrav. 25, Västberga Allé Hägersten T 1949/1969 Kontor 3 248 2 681 1 176 – 7 105 12,2 37,7 8 Elektra 27 Västberga allé 32 Hägersten T 1962/1962 Kontor 2 820 2 735 – – 5 555 9,5 53,6 9 Nattskiftet 12, 14 Drivhjulsv. 36, Hägersten T 1986, 1955/1986, 1955 Lager/Logistik 2 814 6 899 1 441 215 11 369 16 82,7 10–13 Arenan 2 Arenaslingan 1–3, Arenav. 49, 55–63, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 32 191 4 698 14 829 4 564 56 282 192,6 1 398,00 14–15 Arenan 3 Arenav. 39–47, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 13 754 1 011 – 1 799 16 564 66,7 455 16–19 Arenan 6 Arenav. 17, 21–35, Johanneshov – 1991/1993 Kontor 18 141 2 932 1 430 8 505 31 008 112,4 400 20 Arenan 8 Arenav. 7–13, Johanneshov – 2001/2001 Kontor 14 150 – – – 14 150 44,1 383 21 Sandhagen 8 Rökerig. 21, Johanneshov T 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – 31 759 810 1 600 1,2 11,1 22 Hällsätra 3 Stensätrav. 5, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 591 7 829 1 835 – 10 255 16,2 50 23 Lastkajen 3 Upplagsv. 34, 38, Stockholm T 1966/1972 Lager/Logistik 294 11 976 – – 12 270 14,8 75,8 24 Lillsätra 1 Storsätragränd 5, Skärholmen T 1993/1993 Kontor 4 935 2 014 – – 6 949 11,3 58 25 Lillsätra 3 Storsätragränd 3, Skärholmen T 2008/2008 Lager/Logistik – 8 570 – – 8 570 14,1 74,8 26 Stensätra 17 Strömsätrav. 18, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 206 4 717 – – 4 923 7,4 21,3 27 Storsätra 1 Storsätragränd 4–26, Skärholmen T 1972/1972 Kontor 12 295 8 604 4 615 6 451 31 965 51,6 204 28 Slänten 1 Bollmorav. 123, Tyresö – 1929/1983 Lager/Logistik – 830 – – 830 0,9 6,2 TOTALT 118 481 81 040 26 540 24 998 251 059 640 3 580 TOTALT STOCKHOLM 481 906 178 961 39 960 105 604 806 431 1 781 10 592 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 11 25 LIDINGÖ DJURSHOLM DANDERYD SUNDBYBERG SOLNA SOLLENTUNAJÄRFÄLLA TÄBY ÅKERSBERGA VAXHOLM Nacka Huddinge Botkyrka Tumba Rönninge SÖDERTÄLJE Haninge Tyresö Hägersten Skärholmen Corems huvudkontor STOCKHOLM 2 5 4 1 3 6 922 7 8 28 24 23 25 26 27 ENSKEDE GÅRD HAMMARBY- HÖJDEN SANDSBORG Johanneshov 19 17 16 18 15 13 14 12 10 11 21 20 ===== SIDA 144 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 144 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Uppsala Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1–4 Boländerna 33:2 Kungsängsv. 19–31 – 1991/1991 Kontor 16 602 409 – 1 636 18 647 38,9 244 5–13 Fyrislund 6:6 Rapsg. 7 – 1921/2003 Utbildning/ vård/övrigt 21 931 7 790 – 32 850 62 571 146,1 573,5 14 Kungsängen 10:1 Bävernsgränd 17, 19, 21, Sidenvävargatan 1,3,5 – 1966/1989 Utbildning/ vård/övrigt 9 047 137 – 10 132 19 316 63 216 15 Kungsängen 10:2 Suttungs gränd 2, 4, 6 – 2017/2017 Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 233 16 Kungsängen 29:1 Kungsg. 70A–E – 1985/1985 Kontor 2 406 705 1 366 – 4 477 6,4 48,4 17 Kungsängen 37:13 Kungs. 107–115, Kungsgatan 107B–115B – 1989/1989 Kontor 7 889 736 5 866 740 15 231 32,7 192 TOTALT 57 875 9 777 7 232 45 358 120 242 287 1 507 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Vasakronan 3. Castellum 4. Uppsala Akademiförvaltning 5. Corem 0 150 300 450 600 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Boländerna Fyrislund Fålhagen Årsta Sala Backe Luthagen Kungsgärdet Eriksberg Stenhagen Svartbäcken Löten Kungsängen 1 17 16 32 4 14 15 11 12 109 86 5 7 13 1513–4– 1451 ===== SIDA 145 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 145 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Erikslund Jakobsberg Bäckby Sjöhagen Hamre Skiljebo Bjurhovda Haga Södra Gryta Skallberget Vallby 15 14 16 2 5 4 1 3 136 12 10 11 9 18 19 7 8 20 17 Västerås Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Gastuben 5 Björnöv. 8, Västerås – 1943/1943 Handel – – 2 442 – 2 442 3,4 12,9 2 Gustavsvik 13 Sjöhagsv. 3, 5, 7, Stensborgsg. 2, Västerås – 1957/1962 Lager/Logistik 6 929 13 072 – 9 941 29 942 27,6 85,6 3 Icander 1 Stensborgsg. 1, Västerås – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 517 2 517 5,5 – 4 Klas 8 Smedjeg. 13, Västerås – 1956/1956 Utbildning/ vård/övrigt 1 309 196 1 566 2 404 5 475 10,9 60,5 5 Kranlinan 1 Traversg. 13, Västerås – 2009/2009 Lager/Logistik – 2 580 2 423 – 5 003 7,5 32 6–9 Leif 19 Hantverkarg. 2, Västerås – 1929/1964 Utbildning/ vård/övrigt 5 121 1 081 6 579 8 288 21 069 38,3 259,3 10 Lennart 17 Vasag. 12, Västerås – 1965/1994 Handel 3 286 218 6 772 2 960 13 236 25 190 11 Livia 16 Skomakarg. 2, Västerås – 1992/1992 Kontor 4 206 378 – 1 290 5 874 17 84,4 12 Loke 24 Kopparbergsv., Västerås – 1962/1983 Kontor 7 186 2 069 6 896 5 633 21 784 37,5 224,8 13 Mats 5 Stora g. 21, Västerås – 1968/1983 Handel 501 1 868 9 025 7 756 19 150 52 282,5 14 Sigurd 3 Sigurdsg. 27, 29, 31, 33, 35, 37, Västerås – 1932/1989 Lager/Logistik 2 275 3 436 1 928 2 481 10 120 8,6 31,4 15 Sigurd 7 Sigurdsg. 23, Västerås – 1929/1929 Utbildning/ vård/övrigt 2 201 1 223 – 5 364 8 788 23,6 126,2 16 Sjöhagen 12 Sjöhagsv. 14, Västerås – 1952/1980 Lager/Logistik 618 6 614 – – 7 232 7,4 21,8 17 Stensborg 4 Sjöhagsv. 4, Västerås – 1989/1989 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 143 2 143 7,6 – 18 Traversföraren 1 Traversg. 2, Västerås – 1988/1996 Handel – – 1 325 1 175 2 500 4,1 21,2 19 Traversföraren 3 Traversg. 4, Västerås – 1990/1990 Handel – – 2 560 – 2 560 4,7 28,8 20 Västerås 2:5 Stensborgsg. 4, Västerås – 1982/1989 Kontor 1 325 – – 125 1 450 2,9 11,2 – Vampyren 9 Kungsg. 25, Eskilstuna – 1937/1975 Utbildning/ vård/övrigt 3 883 837 4 965 7 028 16 713 23,7 175,4 – Vestalen 10 Kungsg. 24, Eskilstuna – 1966/1966 Handel – 408 7 113 3 197 10 717 20,7 157,8 – Vestalen 8 Rademacherg. 29, Eskilstuna – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,5 0,5 – Olaus Petri 3:234 Ö Bang. 7, Örebro – 1979/1979 Kontor 11 748 313 – 6 769 18 830 41,8 188,6 TOTALT 45 315 38 753 52 867 62 600 199 536 319 1 857 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Största fastighetsägarna, tkvm 0 175 350 525 700 1. Castellum 2. Corem 3. Nyfosa 4. Hemsö 5. Blackstone Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 15152 11 ===== SIDA 146 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 146 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Historisk översikt och nyckeltal RESULTATRÄKNING Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Intäkter 3 695 4 244 4 491 2 805 894 Fastighetskostnader –1 333 –1 362 –1 558 –911 –226 Driftsöverskott 2 362 2 882 2 933 1 894 668 Central administration –160 –179 –187 –116 –39 Förvärvskostnader – – – –21 – Finansnetto –1 288 –1 464 –1 071 –579 –209 Förvaltningsresultat 914 1 239 1 675 1 178 420 Resultat bostadsutveckling –1 – – –36 – Resultatandelar i intresseföretag 0 –1 076 –862 3 – Värdeförändringar fastigheter –1 717 –8 476 –2 934 3 432 759 Värdeförändring finansiella placeringar 125 87 –1 105 870 –1 042 Värdeförändringar derivat –219 –1 000 1 375 256 –31 Nedskrivning goodwill –307 –589 –635 –21 – Resultat före skatt –1 205 –9 815 –2 486 5 682 106 Skatt 147 1 816 548 –1 187 –214 Årets resultat –1 058 –7 999 –1 938 4 495 –108 Omräkningsdifferenser m.m. 382 –328 942 295 –11 Årets totalresultat –676 –8 327 –996 4 790 –119 BALANSRÄKNING Mkr 2024 2023 2022 2021 2020 Goodwill 1 478 1 785 2 374 3 059 – Förvaltningsfastigheter 55 205 58 033 78 387 83 084 14 002 Nyttjanderättstillgångar 1 827 1 375 1 623 1 000 218 Andelar i intresseföretag – 0 3 415 472 – Finansiella tillgångar värderat till verkligt värde 1 469 1 351 5 2 263 4 347 Derivat 231 562 1 312 251 – Övriga anläggningstillgångar 133 144 232 153 7 Omsättningsfastigheter – 290 206 63 – Övriga omsättningstillgångar 856 881 1 230 1 320 85 Kortfristiga placeringar – – 1 099 – – Likvida medel 586 429 979 571 15 Summa tillgångar 61 785 64 850 90 862 92 236 18 674 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 21 511 22 003 31 268 33 342 7 277 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 0 14 43 596 – Räntebärande långfristiga skulder 14 238 19 505 32 745 32 016 5 510 Långfristiga leasingskulder 1 827 1 375 1 623 1 000 218 Uppskjuten skatteskuld 5 472 5 709 7 562 8 127 800 Derivat 147 259 22 337 455 Övriga långfristiga skulder 60 41 43 67 7 Räntebärande kortfristiga skulder 16 908 13 830 14 728 14 548 4 086 Övriga kortfristiga skulder 1 622 2 114 2 828 2 203 321 Summa eget kapital och skulder 61 785 64 850 90 862 92 236 18 674 ===== SIDA 147 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 147 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastighetsrelaterade nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Förvaltningsfastigheternas verkliga värde, mkr 55 205 58 033 78 387 83 084 14 002 Direktavkastningskrav värdering, % 6,0 5,8 5,2 5,1 5,5 Hyresvärde, mkr 4 345 4 322 4 940 4 957 970 Uthyrningsbar area, kvm 2 268 357 2 428 426 3 194 535 3 478 659 985 887 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 86 87 89 89 93 Ytmässig uthyrningsgrad % 77 78 83 83 91 Överskottsgrad, % 64 68 65 68 75 Antal förvaltningsfastigheter, st 289 326 458 518 167 Genomsnittlig återstående kontraktstid, år 3,3 3,4 3,9 3,7 4,4 Finansiella nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Avkastning på eget kapital, % –4,9 –29,9 –6,0 21,7 –1,4 Justerad soliditet, % 42 41 39 43 48 Soliditet, % 35 34 34 36 39 Räntebärande nettoskuld, mkr 30 742 33 106 45 439 43 818 5 258 Belåningsgrad, % 54 55 57 53 38 Belåningsgrad fastigheter, % 44 43 45 38 46 Räntetäckningsgrad 1,7 1,9 2,5 2,7 2,5 Genomsnittlig ränta, % 4,6 4,4 3,6 2,4 2,7 Genomsnittlig räntebindning, år 2,6 2,6 1,9 2,6 2,7 Genomsnittlig kapitalbindning, år 1,7 2,2 3,3 3,8 1,9 Aktierelaterade nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Förvaltningsresultat per stamaktie A och B, kr 0,32 0,65 1,10 1,16 1,01 Resultat per stamaktie A och B, kr –1,43 –7,88 –2,25 5,52 –0,52 Substansvärde (NAV) per stamaktie A och B, kr 15,97 17,57 26,42 29,60 22,22 Eget kapital per stamaktie A och B, kr 12,09 13,58 22,17 23,94 18,56 Eget kapital per stamaktie D, kr 289,59 289,59 289,59 289,59 – Eget kapital per preferensaktie, kr 312,72 312,72 312,72 312,72 251,67 Utdelning per stamaktie A och B, kr 0,101) 0,10 0,40 0,40 0,65 Utdelning per stamaktie D, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 20,00 Utdelning per preferensaktie, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 20,00 Aktiekurs per stamaktie A, kr 6,58 10,65 10,45 32,60 18,80 Aktiekurs per stamaktie B, kr 6,69 10,62 8,39 32,65 18,80 Aktiekurs per stamaktie D, kr 244,50 182,00 170,60 316,00 – Aktiekurs per preferensaktie, kr 258,00 200,50 211,50 324,00 320,00 Börsvärde, mdkr 13,2 15,7 13,5 42,9 8,2 Antal aktier, tusental 2024 2023 2022 2021 2020 Antal registrerade stamaktier A och B vid periodens utgång, tusental 1 223 528 1 117 322 1 117 322 1 117 322 375 739 Antal utestående stamaktier A och B vid periodens utgång, tusental 1 184 924 1 078 717 1 078 717 1 084 778 343 195 Genomsnittligt antal utestående stamaktier A och B, tusental 1 124 774 1 078 717 1 081 271 740 815 343 429 Antal registrerade stamaktier D vid periodens utgång, tusental 7 546 7 546 7 546 7 546 – Antal utestående stamaktier D vid periodens utgång, tusental 7 504 7 504 7 504 7 546 – Genomsnittligt antal utestående stamaktier D, tusental 7 504 7 504 7 512 4 046 – Antal registrerade preferensaktier vid periodens utgång, tusental 12 415 12 415 12 415 12 415 3 600 Antal utestående preferensaktier vid periodens utgång, tusental 12 415 12 415 12 415 12 415 3 600 Genomsnittligt antal utestående preferensaktier, tusental 12 415 12 415 12 415 8 306 3 600 1) Föreslagen utdelning. ===== SIDA 148 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 148 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Definitioner I årsredovisningen presenteras ett antal finansiella nyckeltal och mått som inte är definierade enligt IFRS. Corem anser att dessa nyckeltal och mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning för analys av bolagets verksamhet. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella nyckeltal och mått på samma sätt är dessa inte alltid jämförbara. Nedan presenteras definitionerna av valda nyckeltal och mått. Definitionerna visas även på Corems webbplats (www.corem. se/investor-relations/definitioner). För de nyckeltal som inte är direkt identifierbara från de finansiella rapporterna finns en kompletterande beräkningsbilaga på webbplatsen. AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt på årsbasis dividerat med genomsnittet av ingående och utgående eget kapital²). BELÅNINGSGRAD Räntebärande skulder efter avdrag för mark- nadsvärde på noterade aktieinnehav, ränte- bärande tillgångar samt likvida medel i relation till fastigheternas verkliga värde, innehavet i Klövern och andelar i intresseföretag. BELÅNINGSGRAD FASTIGHETER Räntebärande skulder med säkerhet i fastig- heter i relation till fastigheternas verkliga värde. CENTRAL ADMINISTRATION Centrala administrationskostnader avser kostnader för koncernledning och koncern- gemensamma funktioner. DIREKTAVKASTNINGSKRAV Avkastningskravet på restvärdet i fastighets- värderingarna. DRIFTSÖVERSKOTT Intäkter minus fastighetskostnader (exempelvis drifts- och underhållskostnader samt fastighets- skatt). EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital²), efter avdrag för eget kapital hänförligt till preferensaktier och stamaktier av serie D samt hybrid obligationer, i relation till antal utestående stamaktier av serie A och B. EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE D Stamaktien av serie D:s genomsnittliga emissionskurs. EGET KAPITAL PER PREFERENSAKTIE Preferensaktiens genomsnittliga emissionskurs. EKONOMISK UTHYRNINGSGRAD Årligt kontraktsvärde dividerat med hyresvärde. FÖRVALTNINGSBESTÅND Fastigheter i löpande och aktiv förvaltning. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Begreppet förvaltningsfastigheter i balans- räkningen innefattar både förvaltnings- beståndet och förädlingsbeståndet. FÖRVALTNINGSRESULTAT Driftsöverskott, central administration samt finansnetto. FÖRVALTNINGSRESULTAT PER STAMAKTIE A OCH B Förvaltningsresultat efter avdrag för utdelning på preferensaktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobligationer i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier av serie A och B. FÖRÄDLINGSBESTÅND Fastigheter med pågående eller planerade om- eller tillbyggnadsprojekt, vilka innebär en högre standard eller ändrad användning av lokalerna. GENOMSNITTLIG KAPITALBINDNING Genomsnittlig återstående löptid för ränte- bärande skulder. GENOMSNITTLIG RÄNTA Genomsnittlig upplåningsränta för räntebärande skulder och derivat. GENOMSNITTLIG RÄNTEBINDNING Genomsnittlig återstående löptid avseende räntebindningen på räntebärande skulder och derivat. HYRESVÄRDE Årligt kontraktsvärde med tillägg för bedömd marknadshyra för vakanta lokaler. JUSTERAD SOLIDITET Eget kapital²) justerat för värdet på derivat inklusive skatt, återköpta aktier (baserat på aktiekursen vid respektive tidsperiods slut), bokförd uppskjuten skatt fastigheter, med avdrag för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt samt belastning uppskjuten skatt om 5 procent hänförlig till skillnaden mellan fastig- heternas verkliga värde och skattemässigt rest- värde, i procent av balansomslutningen justerat för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt och nyttjanderättstillgångar. JÄMFÖRBART BESTÅND De fastigheter, exkl. projektfastigheter, som ingått i beståndet under hela rapporterings- perioden samt under hela jämförelse perioden. Intäkter och kostnader av engångskaraktär exkluderas från jämförbart resultat, t ex försäkrings ersättningar och större vidare- faktureringar till hyresgäster. NETTOUTHYRNING Årshyror för under perioden tecknade hyres- avtal, reducerat för under perioden uppsagda hyresavtal och konkurser. OMSÄTTNINGSFASTIGHETER Fastigheter med pågående bostadsrätts - produktion alternativt som är avsedda för framtida bostadsrättsproduktion. ===== SIDA 149 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2024 149 OREALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Förändring av verkligt värde exklusive förvärv, avyttringar, investeringar och valutakurs- omräkning. REALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Realiserade fastighetsförsäljningar efter avdrag för fastigheternas senast redovisade verkliga värde och omkostnader vid försäljning. RESULTAT PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Resultat efter skatt efter avdrag för utdelning på preferensaktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobligationer i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier av serie A och B. RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, noterade aktieinnehav och likvida medel. RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kort- och långfristiga skulder, där ränta utgår på lånat kapital, samt periodiserade låne- omkostnader. RÄNTETÄCKNINGSGRAD Förvaltningsresultat plus andel av intresseföre- tags förvaltningsresultat exklusive finansiella kostnader¹) dividerat med finansiella kostnader¹). SOLIDITET Eget kapital²) i procent av balansomslutningen. SUBSTANSVÄRDE (NAV) PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital²), efter avdrag för eget kapital hänförligt till preferensaktier och stamaktier av serie D, hybridobligationer samt goodwill hänförlig till uppskjuten skatteskuld, med åter- läggning av derivat och uppskjuten skatteskuld, i relation till antal utestående stamaktier av serie A och B. TOTALT ANTAL AKTIER Registrerade aktier inklusive egna återköpta aktier. UTESTÅENDE AKTIER Registrerade aktier med avdrag för egna åter- köpta aktier. UTHYRNINGSBAR AREA Total area som är tillgänglig för uthyrning. YTMÄSSIG UTHYRNINGSGRAD Uthyrd area i relation till totalt uthyrningsbar area. ÅRLIGT KONTRAKTSVÄRDE Hyra inklusive tillägg och index på årsbasis. ÖVERSKOTTSGRAD Driftsöverskott i procent av intäkter. 1) Exklusive tomträttsavgäld och valutakursdifferenser 2) Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt ===== SIDA 150 ===== Årsstämma 2025 Corems årsstämma kommer att hållas den 23 april 2025. Kallelse, föreslagen utdelning samt upplysning om anmälan finns på www. corem.se. RAPPORTDATUM Delårsrapport januari–mars 2025 23 april 2025 Delårsrapport januari–juni 2025 11 juli 2025 Delårsrapport januari–september 2025 23 oktober 2025 COREM PROPERTY GROUP AB Box 56085, 102 17 Stockholm Besöksadress: Riddargatan 13C Tel: 010-482 70 00 info@corem.se, www.corem.se Organisationsnummer: 556463-9440 KONTAKTPERSONER Rutger Arnhult, vd, 070-458 24 70, rutger. arnhult@corem.se Corems årsredovisning har producerats av Corem i samarbete med Åtta45. Bilderna har i huvudsak tagits av Per-Erik Adamsson och Henrik Folkesson. ===== SIDA 151 ===== ===== SIDA 152 ===== corem.se