Nasdaq Nordic · annual-report
Årsredovisning 2024
297663 tecken · 2 HTML-del(ar)
Automatiskt nyckeltalsindex
Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.
Omsättning
- NYCKELTAL 2020 2021 2022 2023 2024 | Nettoomsättning 201 151 241 309 300 | Rörelseresultat (EBIT) 38 27 92 118 113
- EFTERMARKNAD | NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL | Nettoomsättning
- NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL | Nettoomsättning | 2023 20232024 2024
- påverkan eftersom den svarar för drygt ¾ av | bolagets omsättning. Nedgången i eftermark - | nadsförsäljningen på 4 % förklaras av ovanligt
- till VIP-flygplan men det är en ganska liten | marknad som generat en omsättning på 10 – | 50 MSEK per år. Den har ingen tillväxt och det
- ligger leveranstakten på 5 - 10 VIP-flygplan per | år. CTT har historiskt haft en nettoomsättning | från VIP-projekt som pendlat mellan 1,5 och 5
- Rörelsens intäkter | Nettoomsättning 3 300,1 308,9 | Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager 2,0 -5,4
- satsa mera på sälj och marknadsföring under | FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2024 FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2023 | TOTALT
EBITDA
- Rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar | (EBITDA) | Rörelseresultat före finansiella poster samt
- Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat | exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) är | relevant för investerare som vill förstå bolagets
Rörelseresultat
- – i jämförbara valutor, en minskning med 2 % | • Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 113 MSEK (118) | • Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 38 % (38)
- • Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 113 MSEK (118) | • Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 38 % (38) | • Årets resultat uppgick till 85 MSEK (95)
- Nettoomsättning 201 151 241 309 300 | Rörelseresultat (EBIT) 38 27 92 118 113 | Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 19 % 18 % 38 % 38 % 38 %
- Rörelseresultat (EBIT) 38 27 92 118 113 | Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 19 % 18 % 38 % 38 % 38 % | Resultat per aktie 2,48 1,13 5,29 7,62 6,82
- EFTERMARKNAD | NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL | Nettoomsättning
- 2020 20202021 20212022 2022 | EBIT -marginal | 30
- Avkastning på sysselsatt kapital | Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter | i % av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det
- bedöma bolagets finansiella motståndskraft. | Rörelseresultat (EBIT) | Rörelseresultat före finansiella poster samt
Resultat per aktie
- • Årets resultat uppgick till 85 MSEK (95) | • Resultat per aktie uppgick till 6,82 SEK (7,62) | • Kassaflödet från den löpande verksamheten
- Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 19 % 18 % 38 % 38 % 38 % | Resultat per aktie 2,48 1,13 5,29 7,62 6,82 | Utdelning per aktie 1,74 0,79 4,05 8,70 5,351)
- betalningsförmågan hos bolaget. | Resultat per aktie | Finansiellt mått (nyckeltal) enligt IFRS
- Årets totalresultat 85,5 95,5 | Resultat per aktie, SEK 8 6,82 7,62 | FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING
- Aktiedata | Resultat per aktie, SEK 6,82 7,62 5,29 1,13 2,48 | Eget kapital per aktie, SEK 23,18 25,06 21,49 16,99 17,60
- NOT 7 Skatt 86 | NOT 8 Resultat per aktie 86 | NOT 9 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 87
- S:a 22,2 25,0 | NOT 8 RESULTAT PER AKTIE | Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genom -
- NOT 8 RESULTAT PER AKTIE | Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genom - | snittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet
Kassaflöde
- AKTIEÄGARVÄRDE | • Operativt kassaflöde | • Vinst
- negativt finansnetto under året. | Kassaflöde och finansiell ställning | Kassaflödet från den löpande verksamheten
- effektivt bolaget använder sitt humankapital. | Kassaflöde per aktie | Kassaflöde från den löpande verksamheten
- Kassaflöde per aktie | Kassaflöde från den löpande verksamheten | dividerat med genomsnittligt antal aktier.
- dividerat med genomsnittligt antal aktier. | Bolaget anser att kassaflöde per aktie är | relevant för investerare eftersom det beskriver
- Betald skatt -28,5 -33,0 | Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 89,3 92,9 | Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
- Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 89,3 92,9 | Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Förändring av varulager -16,4 7,7
- Förändring av rörelseskulder 14,0 -1,4 | Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -23,1 23,9 | Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,3 116,8
Likvida medel
- en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet | om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK | (118) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme
- om 53 MSEK. De största förändringarna som | under året påverkat likvida medel är det starka | rörelseresultatet (se analys av kassaflödet för
- Årets kassaflöde -48,8 57,1 | Likvida medel vid årets början 16, 22 117,9 60,1 | Kursdifferens i likvida medel -0,5 0,7
- Likvida medel vid årets början 16, 22 117,9 60,1 | Kursdifferens i likvida medel -0,5 0,7 | Likvida medel vid årets slut 16, 22 68,7 117,9
- Kursdifferens i likvida medel -0,5 0,7 | Likvida medel vid årets slut 16, 22 68,7 117,9 | KASSAFLÖDESANALYS
- ovanligt starkt delvis på grund av engångsef - | fekter. Likvida medel vid periodens slut uppgick | till 69 MSEK (118). Årets kassaflöde belastades
- NOT 21 Checkräkningskredit 88 | NOT 22 Likvida medel 88 | NOT 23 Eget kapital 89
- övriga intäkters fördelning, se not 3. | Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta | Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans -
Nettoskuld
- CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med | en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet | om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK
Eget kapital
- Balansräkning 54 | Förändring i eget kapital 57 | Kassaflödesanalys 58
- DEFINITIONER AV NYCKELTAL | Avkastning på eget kapital | Årets resultat i % av genomsnittligt eget
- kapital. | Avkastning på eget kapital är ett mått som | bolaget betraktar som viktigt för en investerare
- förhållande till sysselsatt kapital. | Eget kapital per aktie | Eget kapital i förhållande till antalet aktier på
- Eget kapital per aktie | Eget kapital i förhållande till antalet aktier på | balansdagen.
- balansdagen. | Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per | aktie är relevant för investerare eftersom det
- Skuldsättningsgraden visar relationen mellan | lånat och eget kapital och därmed belåningens | hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet
- Soliditet | Eget kapital i % av balansomslutningen. | Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som
Antal aktier
- Kassaflöde från den löpande verksamheten | dividerat med genomsnittligt antal aktier. | Bolaget anser att kassaflöde per aktie är
- Årets resultat dividerat med genomsnittligt | antal aktier. | Räntetäckningsgrad
- Utdelning per aktie, SEK 1) 5,35 8,70 4,05 0,79 1,74 | Antal aktier på balansdagen 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 | Genomsnittligt antal aktier under perioden 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443
- Antal aktier på balansdagen 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 | Genomsnittligt antal aktier under perioden 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 | Börskurs på balansdagen, SEK 281,0 229,0 213,5 216,5 152,2
- DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 2024-12-31 | # Ägare Antal aktier | Kapital och
- Övriga aktieägare 3 544 311 28,3% | Totalt antal aktier 12 529 443 100,0% | Totalt antal aktieägare 4 294
- Totalt antal aktieägare 4 294 | ANTAL AKTIER/AKTIEÄGARE | Storleksklasser Antal ägare Antal aktier Andel aktier i %
- ANTAL AKTIER/AKTIEÄGARE | Storleksklasser Antal ägare Antal aktier Andel aktier i % | 1 - 1 000 3 963 540 183 4,3%
Antal anställda
- Personal & Investeringar | Antal anställda, årsmedeltal 84 75 72 76 93 | Intäkt per anställd, MSEK 3,8 4,2 3,7 2,3 2,5
- Rörelsens intäkter 319,0 312,1 263,3 | / Antal anställda 84 75 72 | = Intäkt per anställd 3,8 4,2 3,7
Fulltext
Dokumentet är delat för att hålla varje sida lätt att hämta. Del 1 · Del 2
===== SIDA 1 =====
ÅRSREDOVISNING
2024
A350 flight deck utan
befuktning från CTT
===== SIDA 2 =====
BEFUKTNING FÖR
BÄTTRE VÄLBEFINNANDE OCH MINSKAD JETLAG
FUKTREDUCERING FÖR
BÄTTRE BRÄNSLEEKONOMI OCH MINSKADE UTSLÄPP
FINANSIELL KALENDER
Delårsrapport jan–mar 25 april 2025
Delårsrapport apr–jun 18 juli 2025
Delårsrapport jul–sep 24 oktober 2025
Bokslutskommuniké 2025 6 februari 2026
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA
Markus Berg, CFO, på tel. +46(0)10 457 32 05
eller via mejl markus.berg@ctt.se
För mer information se: www.ctt.se CTT Systems AB Org.nr. 556430-7741
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Året i korthet 4
VD-ord 8
Strategi 10
Avstämning strategisk agenda 16
Produkter 18
Luftfuktare 20
Avfuktare 28
Hållbarhetsrapport 34
INNEHÅLL
FINANSIELLA RAPPORTER
Förvaltningsberättelse 49
CFOs reflektion 49
Verksamhet & övrigt 50
Definitioner av nyckeltal 51
Resultaträkning 52
Balansräkning 54
Förändring i eget kapital 57
Kassaflödesanalys 58
Femårsöversikt nyckeltal 59
Relevanta avstämningar av nyckeltal 60
Risker och riskhantering 62
Aktien 67
Bolagsstyrningsrapport 70
– Ledande befattningshavare 76
– Styrelse 78
Noter till de finansiella rapporterna 80
Revisionsberättelse 94
Ordlista 98
Aktieägarinformation 99
Historik 100
ÅRSSTÄMMA
Årsstämman äger rum torsdagen den 8 maj 2025 kl. 17.00 i
bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i
stämman på plats eller genom poströstning ska:
• vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den
29 april 2025
• anmäla sitt deltagande till CTT senast den 2 maj 2025, om deltagande på
plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktionerna i kallelsen
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate-
governance/annual-general-meeting/
2 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 3
===== SIDA 3 =====
• Nettoomsättningen minskade med 3 % till 300 MSEK (309)
– i jämförbara valutor, en minskning med 2 %
• Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 113 MSEK (118)
• Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 38 % (38)
• Årets resultat uppgick till 85 MSEK (95)
• Resultat per aktie uppgick till 6,82 SEK (7,62)
• Kassaflödet från den löpande verksamheten
minskade till 66 MSEK (117)
• Styrelsen förslår en ordinarie utdelning om 5,35
SEK per aktie (5,35), ingen extra utdelning (3,35),
totalt 5,35 SEK per aktie (8,70)
36 %
VINSTMARGINAL
5,35 KR/AKTIE
UTDELNING
(föreslagen)
NYCKELTAL 2020 2021 2022 2023 2024
Nettoomsättning 201 151 241 309 300
Rörelseresultat (EBIT) 38 27 92 118 113
Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 19 % 18 % 38 % 38 % 38 %
Resultat per aktie 2,48 1,13 5,29 7,62 6,82
Utdelning per aktie 1,74 0,79 4,05 8,70 5,351)
1) Avser föreslagen utdelning
ÅRET I KORTHET
” Under 2024 lyckades vi inte nå förväntad tillväxt trots att den underliggande marknaden
utvecklades i rätt riktning. Året blev oväntat stökigt med fördröjningseffekter på lager-
nivåer i eftermarknaden efter två starka år och externa störningar inom OEM”
” Att nykonfigurerade A350-flygplan, med produktionstart under 2025 / 2026, har ett pro-
duktinnehåll som är mer än det dubbla, kommer gradvis driva försäljningen.”
– Henrik Höjer, VD
300 MSEK
4 %
ÖVRIGT
13 %
OEM 0 %
RETROFIT
5 %
PRIVATE JET
78 %
EFTERMARKNAD
NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL
Nettoomsättning
2023 20232024 2024
0 0
50
250
20200
15150
10100
5
400
350
40
35
MSEK %
300
25
2020 20202021 20212022 2022
EBIT -marginal
30
VINST OCH UTDELNING PER AKTIE
Vinst per aktie
0
4
3
2
1
8
7
SEK
5
6
Utdelning per aktie
För 2024: föreslagen utdelning
4 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 5
===== SIDA 4 =====
VISION
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem
finns i alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den
marknadsledande leverantören.
PRODUKTER FÖR LITE HÅLLBARARE OCH
VÄSENTLIGT BEHAGLIGARE FLYGRESOR
- AKTIVT REGLERING AV LUFTFUKTIGHETEN I FLYGPLAN ÄR ALLTID MER HÅLLBART
CTT är marknadsledande leverantör av system som aktivt reglerar luftfuktigheten
i flygplan. Bolaget har två produktgrupper: luftfuktare och avfuktare. CTT har fler
än 60 större flygbolag som kunder. Under 2024 omsatte CTT 300 MSEK och hade
85 medarbetare vid årsskiftet.
Trots att luften i ett flygplan är alltför torr i kabinen är den samtidigt för
fuktig i perifiera delar av flygplanskroppen. Det är en paradox som har
negativ påverkan på människor ombord och på miljön. Flygplan som
endast är utrustade med passiva fuktsystem påverkar inte grundorsa -
kerna bakom fuktparadoxen.
Torra problemet: Luften ombord på ett flygplan är extremt torr. Detta
minskar passagerarnas och besättningens välmående, framförallt gäller
det i First och Business class samt i cockpit där luften är särskilt torr,
med förhöjd risk för uttorkning och negativ påverkan på immunförsvaret.
Blöta problemet: Kondensation finns på alla flygplan. På ett medel -
stort passagerarplan kan vikten öka med 200 - 300 kg. Detta medför ökad
bränsleförbrukning, vilket ökar kostnaderna för flygbolagen och belastar
miljön genom onödiga utsläpp av växthusgaser.
CTT LÖSER FUKTPARADOXEN
TVÅ PRODUKTGRUPPER FÖR AKTIV FUKTREGLERING
CTT PÅ TVÅ MINUTER
AFFÄRSIDÉ
CTTs affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och
underhålla produkter som höjer luftfuktigheten för ökat
välbefinnande ombord och minskar kondensationen för
bättre driftsäkerhet samt lägre miljöbelastning.
FÖR TORRT
FÖR FUKTIGT
- KONDENS PRODUKTGRUPPER LUFTFUKTARE AVFUKTARE
Produktnytta HÅLLER LUFTFUKTIGHETEN PÅ BEHAGLIG NIVÅ
Höjer luftfuktigheten från ohälsosamt torr till normal
nivå, vilket minskar riskerna för uttorkning, trötthet och
virusangrepp.
Högre luftfuktighet medför även bättre sömn, ökat välbe -
finnande och minskad jet-lag samt håller immunförsvaret
och smaklökar intakt utan påverkan från uttorkning.
HÅLLER KONDENSATIONEN I SCHACK
Reducerar kondensation och eliminerar ansamlat kon -
densvatten i flygplanet, vilket sänker vikten och därmed
bränsleförbrukning samt klimatavtrycket.
Ett flygplan utan kondensproblem är alltid lättare och
har lägre underhållskostnader genom färre elfel, ingen
korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial.
Fuktreducering är alltid mer hållbart.
Drivkrafter HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Ökat fokus på luftkvalitet och kabinklimatet riktar intresset
mot torr kabinluft och dess påverkan på immunförsvaret.
MER HÅLLBART FLYGANDE OCH LÄGRE KLIMATAVTRYCK
Ökade krav på att minska miljöavtrycket från passagerare,
finansiärer och ägare.
Trender UPPLEVELSE-PARADOXEN
Flygbolagen förbättrar ständigt sin Business class. Den
torra luften i kabinen motverkar satsningar på gour -
met-mat, exklusiva viner och interiörer som är designade
för att maximera upplevelsen.
En förhöjd luftfuktighet medför att våra sinnen som smak
normaliseras och kroppen är mindre stressad. Det förhö -
jer upplevelsen av gjorda investeringar.
LÅGPRIS-EFFEKTEN
Allt fler tar efter lågpisflygbolagen med ökad stolsdensi -
tet och högre load-factor samt allt kortare tid på marken.
Detta gör att de passiva systemen blir otillräckliga och
kondensvattnet blir kvar i flygplanet och leder till viktök -
ning och större miljöpåverkan.
Tillgänglighet LEDANDE OEM-LEVERANTÖR
OEM-leverantör av samtliga luftfuktare till nytillverkade
långdistansflygplan: Boeing 787, Airbus A350 och Boeing
777X.
Kan Retrofit-installeras i alla moderna långdistansflygplan.
RETROFIT MÅSTE DRIVA OEM
Kan Retrofit-installeras på alla flygplansmodeller från
Airbus och Boeing. Saknas som OEM-tillval på volymmark -
naden.
Kunder VÄL DIVERSIFIERAD KUNDBAS - STOR POPULATION
DRIVER MARKNADEN
• CTT har luftfuktare i drift på ca 1 500 flygplan hos fler
än 60 flygbolag.
FLERA LEDANDE FLYGBOLAG I NORRA EUROPA
• Kunder i norra Europa, såsom Sunclass, Jet2.com och
Transavia.
• Fler än 50 flygbolag med avfuktare i drift på ca 1 000
Boeing 787-flygplan och några A350-operatörer.
FAKTA OM LUFTFUKTIGHET
• Luftfuktigheten mäts i regel som den relativa luftfuktigheten RH,
vilken definieras som kvoten mellan vattenångans partialtryck och
vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd i atmosfären, det vill
säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.
• Vid en relativ luftfuktighet på 100 % RH faller oftast regn, men det
kan också vara dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända –
luftfuktigheten är inte alltid 100 % RH när det regnar.
• På vintern kan inomhusluften vara ca 20 - 30 % RH. Det kan upplevas
som torrt, men människan har lärt sig att hantera dessa nivåer. Det
är däremot svårt att överhuvudtaget finna befolkade platser på
jorden där luftfuktigheten är lägre än 15 % RH. Det innebär att
människan inte anpassat sig till nivåer därunder. Att vistas i ett
flygplan med en luftfuktighet under 10 % RH är ett för människan
onormalt och extremt torrt klimat med negativ påverkan på
kroppens funktioner och vårt välbefinnande.
Premiumklass
utan luftfuktare
Sahara och Nordpolen
Premiumklass
med luftfuktare
5-6 %
15 %
22 %
CTT har produkter som dels markant höjer kabinluftens fuktinnehåll
och dels håller flygplanskroppen torr. Detta medför ett behagligare
klimat ombord och ett mer hållbart flyg med sänkt klimatavtryck.
6 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 7
===== SIDA 5 =====
VD HAR ORDET
Omsättningstillväxten 2024 fördröjdes
Under 2024 lyckades vi inte nå förväntad
tillväxt trots att den underliggande marknaden
utvecklades i rätt riktning. Året blev oväntat
stökigt med fördröjningseffekter på lagerni -
våer i eftermarknaden efter två starka år och
externa störningar inom OEM. Det kan låta mot -
sägelsefullt att efterfrågan på våra produkter
fortsätter att öka samtidigt som nettoomsätt -
ningen för helåret minskade med 3 % till 300
MSEK (309). Det beror främst på att relativt
små förändringar i eftermarknaden får stor
påverkan eftersom den svarar för drygt ¾ av
bolagets omsättning. Nedgången i eftermark -
nadsförsäljningen på 4 % förklaras av ovanligt
stora engångsbeställningar under 2022 och
2023. Detta påverkade lager hos flygbolag och
distributörer med en ojämn efterfrågan till CTT.
Den underliggande marknaden som baseras
på flygtimmar växte dock som förväntat under
året jämfört med 2023. I OEM förblev omsätt -
ningen kvar på låga absoluta nivåer. Ökningen
om 14 % till 40 MSEK (35) var långt under de
prognoser som flygplanstillverkarna styrde
hela leveranskedjan mot i början av 2024.
Efterfrågan var ojämnt fördelad under året när
Airbus och Boeing hade perioder då man stopp -
ade hela leveranskedjan för att anpassa sina
lager med faktisk leveranstakt. 2025 har dock
startat bra. Boeing höjde takten i slutet av 2024
och under Q1 har deras orderläggning återgått
till att spegla produktionstakten.
Flera strategiska framsteg under 2024
Hur många flygplan som tillverkas har stor
påverkan på CTT, men det ligger utanför
bolagets kontroll. Vi har under året fokuserat
på det vi kan påverka i enlighet med bolagets
långsiktiga agenda. Det gäller i första hand att
se till att flygbolagen väljer luftfuktare till sina
nya flygplan, som ska levereras under flera år
framöver. Därtill arbetar vi på att bredda vår
försäljning till att omfatta fler flygplansmodel -
ler och öka vårt produktutbud. Konkret har vi
under året nått störst framgång med Airbus,
dels avseende tillval på A350-modellen, och
dels genom framgångsrik försäljning och
utökat samarbete med Airbus Corporate Jets
(ACJ). Att nykonfigurerade A350-flygplan,
med produktionstart under 2025 / 2026, har
ett produktinnehåll som är mer än det dubbla,
kommer gradvis driva försäljningen. Därtill har
vi fokuserat på att få hävstång på OEM och få
fart på Retrofit-försäljningen. Under 2024 har vi
nått ett delmål i det att Airbus inkluderar våra
produkter i Retrofit-katalogen till A350. Inom
Private jet har vi fördjupat och utvecklat samar -
betet med ACJ. Vi har även tagit ett strategiskt
beslut att samarbeta med Liebherr Aerospace
gentemot Bombardier. Avslutningsvis kan
nämnas att vårt långsiktiga och metodiska
arbete på marknaden för avfuktare börjat få
genomslag i Europa.
Starka trender i OEM
Orderböckerna på Airbus A350, Boeing 787
och Boeing 777X är rekordstora. Nuvarande
produktionstakt är för låg och leder till alltför
långa väntetider för flygbolagen. Airbus och
Boeing arbetar på att höja produktionstakten
tillbaka till samma nivåer som man hade innan
pandemin (10 – 12 per månad och modell –
cirka 2x från nuvarande nivå). CTT ska växa i
ännu snabbare takt genom att vi kommer ha
fler produkter per levererat flygplan, främst på
A350.
Betydande möjligheter i Retrofit-marknaden
CTT försöker få hävstång på den installerade
basen av luftfuktare i cockpit och besätt -
ningens vilomoduler genom expansion till
passagerarkabinen. CTT har med sina drygt 60
flygbolagskunder, där piloter och kabinpersonal
bekräftar att högre luftfuktighet ger ett bättre
välbefinnande såväl under som efter flygning -
en, en bra startpunkt och starkt argument i
diskussionerna. Marknaden förväntas växa
under kommande år eftersom flygbolagen får
vänta länge på nya flygplan, vilket gör att man
måste använda äldre flygplan längre än vad
man tidigare planerade för. Allt fler flygbolag
har därför parallellt med nya flygplan påbörjat
en förnyelse av sina befintliga flygplansflot -
tor. Jag förväntar mig en ökning av antalet
säljmöjligheter genom att vi finns med i Airbus
Retrofit-katalog. De flesta av de A350 som läm -
nar fabriken från 2025 och framåt till nya ope -
ratörer kommer att ha befuktning i cockpit och
besättningsvilomoduler; och till viss del även
i Business class. Tidigt i A350-programmet
valde flygbolagen av olika anledningar inte vårt
system. Fram till 2028 har drygt 400 flygplan
nått ålder för Retrofit. Genom att Airbus mark -
nadsför vårt system ges flygbolagen möjlighet
att få ett kabinklimat i paritet med moderna
A350. Vi förutspår efterfrågan på eftermonte -
ring av framför allt kabinbefuktning, men även
för cockpit och besättningens vilomoduler.
Private jet tar fart
Verksamheten i Private jet har under året
inriktats på att utveckla vår ledande position i
VIP-området och på att etablera samarbeten
med tillverkare av de allra största Business
jet-flygplanen. CTT är ensam leverantör
till VIP-flygplan men det är en ganska liten
marknad som generat en omsättning på 10 –
50 MSEK per år. Den har ingen tillväxt och det
enda sättet att växa är genom högre penetra -
tion, främst på de mindre flygplanen. Ett viktigt
steg i VIP-området är samarbetet med Airbus
Corporate Jets (ACJ) som marknadsför och
säljer våra färdigutvecklade kit-lösningar. Un -
der 2024 har vi tagit samarbetet med ACJ vida -
re till att även inkludera ACJ330. Att erbjuda ett
färdigt system är mer rationellt än att ha unika
projekt för varje VIP-flygplan. Konceptet har
mottagits väl i marknaden. När det gäller stora
Business jets är den adresserade marknaden
drygt 300 MSEK per år. För att lyckas måste
CTT samarbeta med OEM-tillverkarna såsom
Bombardier, Dassault och Gulfstream. Under
2024 valde CTT att gentemot Bombardier
inleda ett samarbete med Liebherr Aerospace
som är leverantör av luft-systemet till Bombar -
dier Global 7500 / 8000. Jag räknar med att vi
under 2025 kommer få besked från Bombardier
om att man är beredd att inkludera kabinbe -
fuktning som en del i sitt erbjudande. Utöver
Bombardier har vi långgående diskussioner
med ännu en OEM-tillverkare i Private jet.
Genombrott för avfuktare
Marknaden för avfuktare förbättrades under
2024. I slutet av Q4 hade vi offerter ute med
orderpotential på cirka 500 flygplan. I januari
2025 vann vi den första av dessa när Jet2.
com beställde 146 avfuktarsystem. Härutöver
har vi en testinstallation tillsammans med ett
större lågkostnadsflygbolag. Målet är att våra
avfuktare ska finnas som tillval hos Airbus och
Boeing. Det är utmanande att få in produkter
på Airbus och Boeing så länge man inte nått
sina produktionsmål. Förändringstrycket måste
komma från stora flygbolagskunder. Vårt fokus
är primärt riktat mot lågkostnadsflygbolag i
Europa. Vi är övertygade om att avfuktare ska
finnas som tillval vid leverans av nya flygplan.
Det borde vara en del i en hållbarhetskatalog
som positivt bidrar till att flygbolagen kan nå
sina klimatmål genom minskad bränsleförbruk -
ning och därmed lägre CO2-utsläpp.
Eftermarknaden växer med populationen
I flygindustrin är produktlivscyklerna ovanligt
långa. För att maximera eftermarknadsintäk -
terna måste CTT säkerställa att produkterna
nyttjas under hela flygplanets livslängd och att
operatören väljer bolagets originalprodukter
i eftermarknaden. CTT ska över tid öka kund -
nyttan ytterligare genom att addera nya funk -
tioner, integrera produkterna i andra system
och säkerställa marknadsledande kvalité och
tillgänglighet. Detta ger CTT unika konkurrens -
fördelar och utgör starka skäl för kunder att
fortsätta med våra originalprodukter.
Eftermarknadens storlek styrs av antalet
produkter i drift och populationens ålder.
Under 2024 ökade populationen av luftfuktare
med 5 – 10 %. I enlighet med den finansiella
rapporteringen för Q4 kommer dock CTT ha en
lägre försäljning jämfört med underliggande
efterfrågan under Q1 och in i Q2. Om vi lyfter
blicken något så förväntar jag mig att popula -
tionen av luftfuktare ska ha en årlig tillväxttakt
på minst 20 % (förutsatt att Airbus och Boeing
når sina produktionsmål om 10 respektive 12
flygplan per månad).
Hållbarhet en del av verksamheten
CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet i
bolagets strategi och som integrerad del i hela
verksamheten. Under 2024 har CTT påbörjat
arbetet mot de kommande rapporteringskraven
enligt Corporate Sustainability Reporting Direc -
tive (CSRD). Intressentdialoger är en central del
av processen för att få deras perspektiv på vad
som är väsentligt för CTT att fokusera på. CTT
har även påbörjat arbetet med att rapportera
enligt EU Taxonomin. En GAP-analys och imple -
menteringsplan har upprättats för att leverera
enligt regelverkens tidplan.
Jag vill även i sammanhanget lyfta fram
Vinstandelsstiftelsen där samtliga anställda får
en lika del av företagets vinst oavsett lön och
befattning. Varje år avsätts en del av bolagets
resultat till Vinstandelsstiftelsen för köp av
CTT-aktier. Idag är personalen genom stiftel -
sen 19:e störste ägare i CTT. En anställd som
arbetat heltid sedan starten 2015 har vid års -
skiftet cirka 2 500 aktier i CTT (vid årsskiftet
värda cirka 700 TSEK) och kommer därtill för
2024 få aktier till ett värde av cirka 94 TSEK.
Att all personal har en årlig ersättning som
är kopplad till årets vinst och som placeras i
CTT-aktier leder till ökat engagemang bland
personalen och ett större intresse för att följa
hela bolagets verksamhet.
Hållbarhet en del av kunderbjudandet
Våra luftfuktare skapar en förbättrad arbets -
miljö för ca 64 % av världens alla piloter på
787 och A350 samt för övriga i besättningen.
Bolagets avfuktare leder till minskat klima -
tavtryck genom att förhindra onödig vikt från
kondensvatten och därmed reducera bränsle -
förbrukningen samt utsläppen av CO2. Att CTT
har produkter som gör flyget bättre är något
som varje dag utgör extra motivation för mig
och mina medarbetare.
Motståndskraftiga tillväxttrender
Vi lever i en värld med låg förutsägbarhet och
stor geopolitisk osäkerhet, men vårt grundsce -
nario är att flertalet av våra tillväxttrender är
väl underbyggda med god motståndskraft mot
normala cykliska svängningar. Det finns dock
flera svårbedömda orosfaktorer såsom tullar
och handelshinder som skulle kunna få negativ
påverkan på flygtrafiken. Vårt huvudscenario är
dock att leveranskedjor till Boeing inte kommer
omfattas av tullar till USA. En annan faktor som
har påverkan på CTT är valutarörelser, specifikt
dollarn mot kronan.
I flygindustrin är det långa processer som ska -
par större cykler som överbryggar kortare eko -
nomiska svängningar. Dessa trender är intakta.
Under 2024 har CTT förstärk marknadsposi -
tionen ytterligare och tagit steg framåt med
flera nya möjligheter med chans till genombrott
under kommande år, exempelvis inom Retrofit
eller Business jet. CTT står således inför en
lång period där vi kommer bidra till att göra allt
fler flygresor mer hållbara för såväl besätt -
ning som passagerare samtidigt som det tar
flygbolagen ett steg närmare hållbarhetsmålen.
Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare
på CTT för era insatser och stora engagemang.
Tillsammans ska vi bidra till ett bättre flyg och
skapa förutsättningar till en god avkastning till
aktieägarna.
Nyköping i mars 2025
Henrik Höjer, VD
• Omsättningen lyfte inte som förväntat 2024
• Tillväxttrenderna är intakta
• Flera strategiska framsteg
VD-ORD
8 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 9
===== SIDA 6 =====
VISION, AFFÄRSIDÉ
OCH STRATEGI
CTT ska som pionjär inom aktiv fuktreglering i flygplan bidra
till ett mer hållbart flyg.
CTT har en vision, affärsidé och strategi som syftar till att
öka penetrationen och härigenom bidra till bättre flygresor.
Aktiv fuktreglering är alltid mer hållbart!
VISION
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i
alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsle -
dande leverantören.
STRATEGI
Bolagets strategi syftar till att skapa konkurrenskraftig, lön -
sam och uthållig tillväxt genom ökat antal levererade system,
fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptimering (operatio -
nal excellence) samt tekniskt ledarskap och innovation inom
aktiv fuktkontroll av flygplan.
AFFÄRSIDÉ
CTTs affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla
produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande
ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet
samt lägre miljöbelastning.
AFFÄRSMODELL MED
BETYDANDE EFTERMARKNAD
Fuktregleringssystem är konstruerade för att sitta i flygplanet under dess fulla livstid. Varje
år måste man byta ut vissa delar och över tid krävs reparationer. Det skapar en signifikant
eftermarknad.
CTT ska genom samarbeten tillhandahålla
pålitliga, säkra, effektiva och hållbara system
som genom bolagets aktiva teknologi elimine -
rar grundorsakerna till fuktproblem i flygplan.
Produkterna är anpassade för att sitta i flygpla -
net under dess fulla livslängd.
Affärsmodellen bygger på dels intäkter från
försäljning av produkter och system som mon -
teras hos flygplanstillverkare i nya flygplan eller
i befintliga flygplan, och dels på intäkter från en
betydande eftermarknadsaffär.
För att CTT ska nå den fulla intäktspotentialen
måste produkterna användas under hela flyg -
planets livslängd och operatörerna måste välja
CTTs originaldelar i eftermarknaden.
VERKSAMHETEN
• Starka relationer med OEM
/ flygplanstillverkare och
operatörer / flygbolag
• God leveransförmåga, hög
kvalitet och innovation
UTHÅLLIG VINSTÖKNING
• Marknadsbarriärer
• Nischdominans
• Återkommande affärer
• Ökande efter marknad
AKTIEÄGARVÄRDE
• Operativt kassaflöde
• Vinst
AFFÄRSMODELL FÖR UTHÅLLIGT AKTIEÄGARVÄRDE
Affärsmodellen vilar på att ha en stark position
hos OEM-tillverkare med långa kontrakt och
starka relationer med flygbolag och andra
operatörer av flygplan. Att vara leverantör till
OEM-tillverkare ställer stora krav på verksam -
heten såsom leveransförmåga och kvalitet.
Det ger CTT en konkurrensfördel och möjlighet
att definiera agendan för aktiv fuktkontroll
i flygbranschen. Eftersom OEM har långa
produktlivscykler och höga barriärer kan CTT
uppnå nischdominans för lång tid framöver.
Affärsmodellen skapar förutsättningar för
uthållig vinstökning genom gradvis ökning av
den låga marknadspenetration av bolagets pro -
dukter och en stadigt växande eftermarknad.
Aktieägarvärde ska skapas genom att starka
kassaflöden kan genereras, drivet av fler
produkter i drift och full utnyttjandegrad under
hela livslängden, samt att CTT ska förbli den
dominerande leverantören i eftermarknaden.
STRATEGI STRATEGI
CTT Årsredovisning 2024 11 10 CTT Årsredovisning 2024
===== SIDA 7 =====
STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT
Bolagets strategi syftar till att i kraft av sin ledande position skapa lönsam och uthållig
tillväxt genom att öka marknadspenetrationen av produkter för befuktning av kabinluften
och avfuktning av flygplan.
Bolagets strategi bygger på att vara ledande
leverantör till OEM-tillverkare, driva marknaden
och befästa positionen i eftermarknaden. Målet
är att bolagets verksamhet ska bidra till en mer
hållbar utveckling för flyget. Att vara leverantör
till OEM är centralt, ger legitimitet och får stort
marknadsgenomslag. OEM ställer höga krav på
verksamheten och kräver ständig optimering.
CTT är pionjären och måste därmed ensam
säkerställa marknadens kännedom om förde -
larna med aktiv fuktkontroll. En allt viktigare
drivkraft att välja bolagets produkter vid OEM
eller Retrofit är att de bidrar till att man kan nå
sina hållbarhetsmål. CTT har stort applika -
tionskunnande och strategiska samarbeten,
vilket gynnar bolaget att leda utvecklingen och
bibehålla sin dominans i eftermarknaden.
STRATEGI
STRATEGISK AGENDA
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har CTT strategiska pri -
oriteringar med ett långsiktigt hållbarhetsarbete integrerat. Strategins fyra hörnstenar omfattar systemtillväxt i populationen, fokus
på eftermarknaden, verksamhetsoptimering samt aktiviteter för teknisk ledarskap och innovation. Den strategiska agendan anger
inriktningen och styr bolagets beslutsfattande samt resulterar i mål och åtgärder som avrapporteras årligen i årsredovisningen.
FOKUS PÅ EFTERMARKNADEN
Eftermarknaden är en viktig del av affärsmodel -
len och ett prioriterat fokusområde i bolagets
strategi. CTT har som pionjär och med starka
OEM-relationer samt världsledande partners en
mycket stark position. Detta är en god grund
för att CTT ska kunna bibehålla sin domine -
rande positon i eftermarknaden.
På en övergripande nivå syftar strategin till
aktiviteter och investeringar som leder till att
systemen nyttjas under hela livslängden och
säkerställer att man väljer bolagets original -
delar i eftermarknaden. Utöver reservdelar
och serviceverksamhet består den av två olika
förbrukningsvaror, en till avfuktaren och en till
luftfuktaren. Båda byts ut årligen.
CTT har fyra hörnpelare i sin eftermarknads -
strategi:
1. Distribution genom flygplanstillverkarna
2. Motverka standardisering och enhetlighet
3. Kundnytta
4. IP och innovation
VERKSAMHETSOPTIMERING
Bolagets strategi ska med hållbara förtecken
sätta fokus på att att optimera och utveckla
verksamheten, såsom att förbättra kvalitet och
leveransförmåga. Detta ska främst genom -
föras genom ett kontinuerligt förbättringsar -
bete där bolaget ska effektivisera processer
inom samtliga verksamhetsområden.
Inom utveckling pågår löpande aktiviteter
som syftar till att underlätta och förbättra
exempelvis processer för test, verifiering samt
projektmetodik.
TEKNISKT LEDARSKAP OCH INNOVATION
En central del av strategin är att distributionen
ska gå via flygplanstillverkarna. Det stärker ban -
den ytterligare till OEM och ger ett incitament till
försäljning av system.
En annan hörnpelare är att bolaget ska
motverka standardisering och eftersträva unika
egenskaper mellan olika modeller.
Den kanske allra mest centrala delen av
strategin är att CTT alltid ska erbjuda störst
kundnytta och värde. Flygbranschen är förvisso
konservativ, men världen står aldrig stilla. Det
ska inte heller CTT göra utan bolaget ska nyttja
sin ledande marknadsposition till förbättring av
kundnyttan genom att addera nya funktioner,
integera produkterna i andra system och säker -
ställa marknadsledande tillgänglighet.
Det finns en rad fördelar som talar för att
CTT ska lyckas behålla sin starka eftermark -
nadsposition:
För det första finns det ett stort antal
flygbolag som enbart väljer originaldelar i
eftermarknaden.
Inom produktion pågår ständig förbättring för
att optimera tillverkningskostnaden, men också
för att förbättra arbetsmiljön och minimera
påverkan på miljön.
Inom försäljning blir det viktigare att när
marknaden växer, ta steg mot att förbättra för -
säljningsprocesser med moderna stödsystem.
En annan viktig del av verksamheten är tillgång
till strategiska nyckelkomponenter där de
senaste årens turbulens visat värdet på starka
partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor.
CTT måste hela tiden utveckla och anpassa
produkterna till nya flygplanstyper och projekt.
I ett längre perspektiv måste funktion och
prestanda förbättras. Det kan handla om lägre
vikt genom andra materialval eller mindre
För det andra finns produktspecifika fördelar
som bottnar i att CTT utvecklat och anpassat
produkterna tillsammans med Airbus och
Boeing. Det medför att CTT har ett unikt
applikationskunnande och produkter som möter
hela kravspecifikationen. För att uppnå detta
har CTT exempelvis tagit fram ett specifikt och
unikt material till luftfuktaren, som kvalificerats
tillsammans med Airbus och Boeing. Bolagets
originaldel möter samtliga krav som ställs för
att luftfuktaren ska kunna levereras tillsammans
med flygplanet. Detta ger CTT en konkurrensför -
del och utgör ett starkt skäl för många kunder
att fortsätta välja bolagets originaldelar. Tred-
jepartsprodukter som förlitar sig på de material
som finns att tillgå på den öppna marknaden
kommer ha sämre prestanda och kvalitet efter-
som dessa inte specialanpassats till flygplan.
Sammantaget är CTT som originalleveran -
tör med sina starka partnerskap väl positione -
rat för att bibehålla sin marknadsdominerande
ställning.
CTT lägger stor vikt på relationer till partners
och leverantörer för att säkerställa att man
uthålligt kan upprätthålla de högt ställda
kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT
kan därför i vissa fall ta över försörjningen av
strategiska insatsvaror och delar i tillverk -
ningsprocessen eller fördjupa samarbetet
med underleverantörer. Inom verksamheten
för service och reparation ska processer och
rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en
hög servicegrad.
i att utveckla och skydda eftermarknaden
genom att ständigt förbättra prestanda, pålit -
lighet och tillgänglighet.
TILLVÄXT I
POPULATIONEN
TILLVÄXT I POPULATIONEN
Strategin har som centralt fokus att driva mark -
naden och skapa förutsättningar för tillväxt.
Ytterst handlar det om att generera en större
installerad bas av bolagets produkter. Mark -
nadspotentialen är stor eftersom penetrationen
är mycket låg. Det finns starka drivkrafter som
talar för populationstillväxt i dels en allmän
strävan att göra flygresor mer hållbara och dels
ett ökat fokus på att skapa ett mer hälsosamt
klimat i kabinen. CTT är pionjär och marknads -
ledande leverantör av såväl avfuktare som luft -
fuktare. En central del i strategin är att uppnå
kritisk penetration för att driva marknaden
och tillängligheten hos OEM. Tillväxten ökar
i takt med att fler och fler flygbolag upplevt
nyttan med aktiv fuktreglering. Framgångsrika
OEM-program skapar detta momentum.
Tillväxtstrategin har två grundelement:
Produkter i nytillverkade flygplan
För att uppnå hög och uthållig tillväxt i popula -
tionen är således OEM-kanalen bärande. Att
ha bolagets produkter tillgängliga för mon -
tering i nytillverkade flygplan är en grundför -
utsättning för skalbar tillväxt. CTT levererar
antingen direkt till flygplanstillverkaren eller
indirekt till exempelvis leverantören av luft -
systemet. Det medför att bolagets produkter
är mer eller mindre integrerade i andra större
system, vilket ställer krav på god övergripande
systemförståelse.
Framgångsrika modellplattformar som
exempelvis Boeing 787 stärker bolagets
goodwill och driver merförsäljning på andra
flygplansmodeller. En stor installerad bas leder
även till ökade möjligheter att operatörer väljer
att installera i befintliga flygplan (Retrofit).
Kännedom hos operatörerna
För att sälja OEM-tillvalen och driva Retro -
fit-affären krävs en metodisk bearbetning av
operatörerna, såsom flygbolag och chartero -
peratörer av privatflygplan. För att ha global
marknadsnärvaro strävar CTT efter nära
marknadssamarbeten.
utrymmeskrävande produkter. Andra områden
är teknisk integration för att nå nya marknader.
Investeringar i forskning och utveckling sker
löpande med fokus på nya produktgenerationer
och ökat systemansvar. CTT investerar också
FOKUS PÅ
EFTERMARKNADEN
HÅLLBARHET
VERKSAMHETS-
OPTIMERING
TEKNISKT LEDARSKAP
OCH INNOVATION
12 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 13
===== SIDA 8 =====
CTT UTÖKAR DET FRAMGÅNGSRIKA SAMAR BETET
MED AIRBUS CORPORATE JETS MED ACJ330
CTT fortsätter det framgångsrika samarbetet
med Airbus Corporate Jets (ACJ) och utökar
produktportföljen med en kit-lösning även
för det större wide-body flygplanet ACJ330.
Tidigare har ACJ och CTT, tillsammans med
designorganisationen PMV som innehar STC
(certifikat för luftvärdighet), tagit fram kit-lös -
ningar för narrow-body flygplanen ACJ320 och
ACJ TwoTwenty.
ACJ fortsätter vara framgångsrika och
har under 2024 bland annat fått order på 2 st
ACJ330. ACJ anser att befuktning är viktigt för
att de skall kunna leverera en produkt som upp -
fyller deras kunders högt ställda förväntningar
på komfort och välbefinnande och har därför
valt att utveckla en standardlösning (kit) till -
sammans med CTT och PMV även för ACJ330.
ACJ330 baseras på Airbus A330 neo som är
Airbus ”minsta” wide-body flygplan. A330 har
under de senaste åren blivit ett alltmer populärt
flygplan bland flygbolagen och det är även ett
populärt val bland ACJs kunder. Marknaden
bedöms vara ett till två flygplan per år.
För CTT är samarbetet med ACJ och kit lös -
ningarna mycket viktiga då det innebär att ACJ
marknadsför och säljer befuktningssystemet
till slutkunden som en viktig del av den färdiga
produkten. CTT kan även leverera identiska
system till alla flygplan av den utvecklade
modellen utan specialanpassningar för varje
”Completion Center” där befuktningssystemet
installeras samtidigt med inredningen och
övriga kundspecifika tillval.
I oktober startade CTT projektet tillsam -
mans med ACJ och slutleverans av CTTs
system till ACJ är planerat till andra halvan av
2025. Den tekniska systemlösningen bygger
vidare på de tidigare system vi levererat till
ACJ330 flygplan, men optimeras för pre -
standa och produktion. En mycket intressant
utveckling av systemet är att ACJ bett CTT att
utveckla en lösning för ”Window Defrosting”.
På flygplan uppstår det ofta frost på rutorna,
vilket gör att passagerarna inte kan se ut, vilket
självklart inte uppskattas. CTT kompletterar
därför vårt anti-kondensationssystem med
ett ”slang-system” där del av den torra luften
som avfuktaren producerar leds ut till samtliga
140 fönster på flygplanet och blåses in mellan
ytter- och innerglaset och därigenom tar bort
kondens och frost.
Andra intressanta vidareutvecklingar
är att systemet har försetts med den nya
generationens befuktare med alla ventiler
integrerade i enheterna. Dessa nya enheter
har också förbättrad kapacitet när det gäller
att hantera höga luftflöden vilket kan uppstå
då ACJ330neo-familjen tillåter mer kundan -
passade luftflöden för enskilda zoner. Fokus
har förutom ökad prestanda och produktion
också lagts på ökad integrationsvänlighet och
minskad komplexitet vid installation dvs mer
”Bolt-On”.
CTTs projektledare och tillika ”Lead Engi -
neer” Henrik Andersson tycker att systemet är
tekniskt mycket intressant och att samarbetet
med ACJ fungerar mycket bra.
”Min reflektion är att projektet har fått en
mycket positiv start tack vare tillgång till bra
3D-modeller ifrån Airbus. Detta behövs för att
göra vår design så optimal som möjligt med
tanke både på det begränsade utrymmet samt
de mycket begränsade möjligheterna att ändra
på befintlig miljö.”
”Detta är vårt tredje projektsamarbete tillsam -
mans med ACJ och PMV och dessutom med
samma teammedlemmar, vilket har skapat ett
bra samarbetsklimat där alla arbetar i samför -
stånd med driv framåt mot våra gemensamt
uppsatta mål.”
”Jag ser med stor tillförsikt fram mot
färdigställandet av utvecklingen av systemet
och att operatörer av ACJ330 flygplan kommer
att kunna åtnjuta det senaste i teknikutveckling
som CTT kan prestera idag.”
CASE: MILSTOPLE INOM PRIVATE JET
System installation. Kit-lösningen till ACJ330 består av 2 st avfuktare med tillhörande dukter
samt 4 alternativt 6 befuktare.
Window Defrosting. ACJ har bett CTT att utveckla ett system för att förhindra att det uppstår
frost på rutorna. CTT kompletterar anti-kondensationssystemet med ett slangsystem där del av
den torra luften leds ut till flygplanets samtliga fönster och blåses in mellan ytter- och innerglas
och tar bort kondensation och frost.
Tester av Window Defrosting genomfördes i CTTs testlabb på en del av en flygplanstruktur där struktur och fönster kyls ned till ca
-40 grader och anti-kondensationssystem ansluts. På bilden justerar Christian Karp, Rickard Ohlén och Henrik Andersson testinstallationen.
14 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 15
===== SIDA 9 =====
Tekniskt ledarskap och Innovation Avstämning 2024
Minst 1 godkänt STC (Supplementary Type Certificate) för Retrofit
av kabinbefuktningssystem till minst 1 flygbolagskund på Boeing
787, 777 Classic, Airbus A350, A380 eller A330.
Under verksamhetsåret har CTT lyckats få med Kabinbefukt -
ning som en del i Airbus retrofit program för A350. Arbetat
att få en första kund fortgår.
Verksamhetsoptimering Avstämning 2024
Bibehålla både leveranssäkerhet samt kvalitetprestation på 100 %
till Airbus och Boeing
Målet uppnått
Fokus på Eftermarknaden Avstämning 2024
Distribution: Minst 1 kontrakt som är integrerat i en Total Compo -
nent Support (TCS) lösning
CTT har tecknat ett avtal för distribution av eftermarknads -
produkter med en TCS leverantör.
IP och Innovation: Minst 1 kund opererar befuktningssystem med
integrerat VOC filter
CTT har dialog med OEM:erna för introduktion av en integre -
rad VOC filter lösning.
Flygbolagsförsäljning Avstämning 2024
Luftfuktarsystem:
Humidifier Onboard First / Business class: Antalet flygbolag som
har flygplan i drift med kabinbefuktning i premiumklass ska vara
minst 10 (3)
Tidigt 2024 började Air India operera A350 med luftfuktare i
premiumkabinen och blev därmed det 4:e flygbolaget.
Avfuktarsystem:
Airbus A320: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
uppgå till minst 5 (2)1)
Ingen ytterligare kund har tillkommit, men efter verksam -
hetsårets utgång fick CTT en beställning på 146 A321
system. Därutöver pågår tester i flygplan hos ett större
europeiskt lågkostnadsflygbolag.
Boeing B737: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
vara minst 5 (2)1)
Ingen ytterligare kund har tillkommit, men dialog pågår med
några 737 operatörer.
Airbus A220: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
uppgå till minst 3 (0)1)
Ingen kund har tillkommit.
STRATEGISKA MÅL 2024 - 2025
/ AVSTÄMNING 2024
STRATEGI
STRATEGI
OEM Avstämning 2024
Boeing 787: Luftfuktare finns i optionskatalogen för First / Business
class på Boeing 787
CTT har fortsatt dialog med Boeing och flertalet intressera -
de flygbolag.
Boeing 777X: Minst 5 (2) flygbolag har specificerat luftfuktare till
Boeing 777X
Boeing sköt under året leveranserna till 2026. CTT bearbetar
kontinuerligt de flygbolag som har beställt 777X.
Airbus A350F: Minst 5 (1) bolag har specificerat luftfuktare i Flight
deck / Crew rest
Airbus har bekräftat 3 bolag som valt CTT befuktare. CTT
fortsätter marknadsföra befuktning mot de flygfraktbolag som
har beställt A350F.
Nya OEM möjligheter:
Boeing 737 MAX: Avfuktare finns som tillval vid köpet av flygplan Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår.
Airbus A320neo: Avfuktare finns i optionskatalogen Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår.
Private jet (OEM):
Bombardier: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning
av Global 7500 / 8000
CTT har under 2024 skrivit på ett samarbetsavtal med
Liebherr och gemensamt fört tekniska och kommersiella
diskussioner med Bombardier som fortsätter in i 2025.
Gulfstream: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning av
G700 / G800
G700 certifierades i 24Q1 och CTT har därefter återupptagit
marknadsföringen mot Gulfstream.
1) Testkunder exkluderade
Utfall inom parentes avser år 2023
16 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 17
===== SIDA 10 =====
CTT LÖSER TVÅ FUKTPROBLEM I FLYGPLAN
– TILL GAGN FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖ
CTT är marknadsledande i flygindustrin avseende system som aktivt bekämpar dels
extremt torr kabinluft och dels fukt i flygplanskropp och struktur. Det krävs aktiva system
som angriper grundorsakerna för att lösa fuktproblemen till gagn för människor och miljö.
Problem med torr kabinluft
Ett behagligt inomhusklimat beror på mer än
bara temperaturen. Luftfuktigheten spelar en
viktig roll. Allra bäst är det om luftfuktigheten
är mellan 40 och 60 % RH. Nivåer runt 20 - 25
% RH är normalt inomhus på vintern när det
är kallt ute. Det kan upplevas som ganska
torrt men kroppen kan hantera den nivån. Om
luftfuktigheten däremot sjunker ytterligare
medför det markant påverkan. Det yttrar sig i
hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta
fingret exakt på vad som är fel. Det påverkar
välbefinnande, smak, lukt och förmåga till
avkoppling samt återhämtning. Sömnsvårig -
heter uppstår och risken för förkylningar ökar.
Vid extremt låg luftfuktighet under 10 % RH blir
effekterna mer tydliga med uttorkade slemhin -
nor, hud och ögon. Det får negativ påverkan på
vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottag -
liga för exempelvis virusangrepp.
Torr luft motverkar premiumambitioner
Flygbolagen investerar kontinuerligt för att
förbättra upplevelsen i Business class. Trenden
går mot ökad flexibilitet för bättre vila och
avkoppling. Många flygbolag satsar på mat-
och dryckesupplevelser. Torr luft motverkar
dessa ambitioner. Om man höjer luftfuktighe -
tem kommer uttorkningen minska och smak
och lukt normaliseras.
DET TORRA PROBLEMET
– MÄNNISKAN I FOKUS
Extremt torr luft ombord
Luftfuktigheten i ett flygplan sjunker gradvis
för att efter ca tre timmar nå en nivå på 5 - 15 %
RH i kabinen. På en långdistansflygning får den
torra luften påtagligt negativa effekter på pas -
sagerare och besättning. Lägst är luftfuktig -
heten i cockpit och personalens viloutrymmen
där den rör sig ned mot 0 %. I Första klass där
få passagerare vistas är luftfuktigheten endast
5 % RH och i Business class enbart marginellt
högre. Därmed är luften i planet torrare än
någonstans på jorden. Det är en extrem miljö
med negativ påverkan på kroppen. De negativa
uttorkningseffekterna sitter kvar i kroppen och
bidrar till jetlag.
kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten
stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst
i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge
på marken torkar detta vatten ut, men det sker
sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i
flygplanskroppen.
Kondensvattnet skapar problem
En ökad flygplansvikt medför högre bränsle -
förbrukning och därmed ökade driftskostnader
och onödiga koldioxidutsläpp. Det rimmar illa
med flygbranschens ambitioner och hållbar -
hetsmål .
Kondensvatten kan öka ett medelstort
passagerarflygplans vikt med upp till 200 - 300
kg. Vatten kan dessutom orsaka korrosion, fel
på elektroniska komponenter och system och
ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör
dessutom isoleringen så att den behöver bytas
ut oftare.
Beräkningar visar att om flygplansvikten
kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna
sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65
och 100 ton per år. Även om flygindustrin sva -
rar för en liten del av de globala utsläppen av
växthusgaser accentueras problemet alltmer
av omvärldens ökande krav på mer hållbara
flygtransporter.
DET BLÖTA PROBLEMET
– MILJÖN I FOKUS
Problem med kondensation
Kondensvatten som inte hanteras leder till
att flygplanets vikt ökar. Det är ett vedertaget
problem att kondens bildas. Den uppstår på
alla flygningar i utrymmet ovanför passage -
rarutrymmet. Den luft som kommer i kontakt
med den mycket kalla insidan på flygplanskrop -
pen kondenseras och fryser till is. Mängden
kondens som bildas under flygning avgörs i
allt väsentligt av antalet passagerare ombord.
Under inflygning och på marken omvandlas
isen till vatten.
Stannar kvar i isolering
När planet landat ska merparten av kondens -
vattnet ledas ut via dräneringskanaler, så
PRODUKTER
Kondens bildas i alla flygplan. Historiskt har
flygindustrin tillämpat passiva metoder för
att minska kondensationsproblemen. Av flera
skäl är dessa otillräckliga. Det medför att kon -
densvatten ansamlas och blir kvar i flygplanet.
Det är inte hållbart. Ett annat problem ligger
i det paradoxala faktumet att kabinluften är
alldeles för torr. Det har länge ansetts som ett
nödvändigt ont att flygplan har ett ohälsosamt
torrt klimat. CTT är en pionjär i tiden som med
sina aktiva metoder angriper grundorsakerna
till fuktproblem i flygplan.
Kort om fuktproblem i flygplan
Kondens bildas när kabinluften kyls ned mot
planets ytterskal. När kondensen i form av is
och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten,
vilket ger ökad bränsleförbrukning, högre
driftskostnader och förhöjda koldioxidutsläpp.
När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuk -
tigheten i kabinen snabbt i takt med att luften
ersätts med frisk luft utifrån som är extremt
torr. Effekten på passagerare och flygpersonal
är gradvis uttorkning med negativa effekter för
hälsa och välbefinnande.
Kort om klimatet ombord
Det krävs tekniska systemlösningar som han -
terar de extrema skillnader som råder i atmos -
fären på marschhöjd och önskat klimat inne
i kabinen, som helst ska ha samma nivå som
på jorden avseende frisk luft, temperatur och
lufttryck. Utetemperaturen är kallare än -40°C,
trycket på utsidan är ca 1/4 av det normala och
luftfuktigheten är noll.
Lufttryck: På marschhöjd är lufttrycket ca 25
% av normalt atmosfärstryck. I kabinen måste
lufttrycket ligga på minst 75 % vilket mot -
svarar en upplevd höjd på 2 400 m. Det valda
trycket är en kompromiss mellan tillräcklig
komfort hos passagerarna och flygplanets
vikt. Moderna flygplan med mer komposit har
möjliggjort högre tryck vilket ger en upplevd
höjd på ca 1 800 m.
Luftbehandling: Luften ombord ska ha tillräck -
ligt syreinnehåll. Temperaturskillnaden mellan
luften i kabinen och utanför är dock stor, vilket
medför att en del av luften recirkuleras. I ett
Airbus-flygplan byts kabinluften ut helt med två
till tre minuters mellanrum. Den återanvända
luften går genom filter och mixas med upp -
värmd uteluft. Alla moderna passagerarflyg -
plan är utrustade med högeffektiva så kallade
HEPA-filter.
Temperaturstyrning i zoner: Ett flygplan är
indelat i klimatzoner. Varje zon har sin till- och
frånluft samt styrning av temperaturen.
Luftfuktighet: Eftersom luften på marschhöjd
saknar luftfuktighet blir det snabbt torrt i
flygplanskabinen. Enda källan till att höja luft -
fuktigheten i flygplanskabinen är människorna
ombord. Eftersom luft- och klimatsystemet är
indelat i zoner blir det torrast i sektioner där det
sitter minst antal passagerare. I praktiken är
luften torrast där man är beredd att betala som
mest för bästa möjliga upplevelse.
Kort om luftfuktighet
• Luftfuktigheten mäts oftast som den relativa
luftfuktigheten RH, vilken definieras som
kvoten mellan vattenångans partialtryck och
vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd
i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck
vid aktuell temperatur. Något förenklat är
relativ luftfuktighet ett förhållande som
anges i % mellan mängden luftfuktighet i
atmosfären jämfört med den mängd som
luften kan hålla vid en viss temperatur.
• 100 % relativ luftfuktighet betyder att luften
är helt mättad med vatten och inte kan
hålla mer vattenånga. Det innebär att den
ytterligare vattenånga som tillförs luften kon -
denserar till vätska eller samlas i luften som
dimma. Man kan säga att sannolikheten för
regn är högre om den relativa luftfuktigheten
är hög. Vid en relativ luftfuktighet på 100 %
RH faller oftast regn, men det kan också vara
dimma eller dagg. Däremot gäller inte det
omvända – luftfuktigheten är inte alltid 100 %
RH när det regnar.
• Inomhusluft brukar klassas som torr för
människan när den understiger 30 % RH. Det
kan vara ner mot 20 % RH inomhus när det är
kallt ute. Men under den nivån är sällsynt och
det är svårt att överhuvudtaget finna platser
på jorden där luftfuktigheten är lägre än 20 %
RH. Det gör att kroppen inte är van eller har
anpassat sig för att fungera i extremt torr
luft. Det gör att luftfuktigheten ombord på ett
flygplan är en extrem miljö.
18 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 19
===== SIDA 11 =====
VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR
AV LUFTFUKTARE
FRAMGÅNGSRIKA OEM-PROGRAM
- FLER ÄN 60 FLYGBOLAGSKUNDER
Princip: Fuktig luft blåses in i kabinen (blå pilar) vilket ger en behaglig
luftfuktighet för passagerarna i kabinen. Torr luft (röda pilar) från avfuk -
tare förhindrar kondensproblem.
System: Luftfukting till Business class i Boeing 777. Luftfuktaren installe -
ras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas
från flygplanets ordinarie vattensystem.
CTT är världsledande leverantör av utrustning som höjer luftfuktigheten i flygplan.
CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga system.
CTT är ensam leverantör av luftfuktare till Boeing och Airbus för fabriksmontering i deras
senaste modeller av långdistansflygplan. CTT har fler än 60 av världens flygbolag som kunder.
Försäljning sker även till privatflygplan. Läs mer om Business jets och VIP på s. 24–25.
Luftfuktare för passagerare, piloter och
övrig besättning
CTT är världsledande leverantör av luftfuktare
som på ett energieffektivt sätt säkerställer att
luftfuktigheten förblir på nivåer som männ -
iskan är van vid (runt 20 till 25 % RH). Detta
medför att kroppen fungerar normalt under
hela flygningen. CTT har produkter för olika
flygplanstyper med anpassning för cockpit,
besättningens viloutrymmen (Crew rest) och
passagerarkabinen. Luftfuktarna installeras
främst vid nytillverkning av långdistansflygplan
som OEM-tillval. Det finns även möjlighet att
retrofit-installera luftfuktare i samband med
underhåll eller vid en kabinuppgradering. Luft -
fuktarna bygger på evaportativ teknik som CTT
har anpassat och utvecklat för de specifika
krav som finns i flygindustrin generellt och
specifikt de från flygplanstillverkarna.
OEM-program driver penetrationen
Företagets produkter finns i drift globalt på
en väl diversifierad kundbas med över 60 olika
flygbolag, många bland de största och mest
välkända i världen. Den största kunden svarar
för ca 6 % av populationen och de tio största
svarar tillsammans för ca 40 %. Merparten av
populationen är i början av sin uppskattade
livscykel på 15 - 20 år. CTT är vald som ensam
leverantör av luftfuktare till de tre moderna
långdistansmodellerna från Airbus och Boeing
(Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X).
Det skapar förutsättningar för god tillväxt och
möjligheter att påverka branschens långsiktiga
kravspecifikation för fuktreglering i flygplan.
Chanser till fler affärer ökar med antalet
kunder och populationens storlek
Med bolagets luftfuktare som poplära tillval vid
köp av de ledande långdistansflygplanen får
CTT alltfler flygbolagskunder. Ökad erfaren -
het av produkterna sprider nyttan med aktiv
fuktreglering. Det skapar ökade chanser till
fler affärer som exempelvis spegling på andra
nya modeller eller efterinstallation i befintliga
flygplan. Det är vanligt att flygbolag som valt
luftfuktare till exempelvis A380 eller Boeing
787 fortsätter att välja samma utrustning
på nya modeller. Exempelvis började China
Southern att utrusta sina A380 med luftfuktare
i Crew rest (som var det enda möjliga tillvalet
på A380). När man specificerade Boeing 787
valde man att spegla sitt val på A380 och
därtill utrusta cockpit. När det var dags för
A350 valde man återigen inte enbart att spegla
föregångaren, Boeing 787, utan även att utöka
Signifikant eftermarknad
Luftfuktarna är byggda för att vara i drift under
flygplanets livslängd. Luftfuktarens fuktdyna
behöver bytas ut ungefär en gång per år.
till passagerarkabinen. Att spegla sina tidigare
optionsval av luftfuktare gäller exempelvis
även Air China, Air France, ANA, China Eastern
Airlines, Emirates, Etihad och Turkish Airlines.
Den marknadsdynamiken bedöms starkt driva
marknaden för luftfuktare.
Konkurrens
CTT har en stark ställning som ensam leveran -
tör till Airbus och Boeing samt genom en domi -
nerande position i VIP-marknaden. Det är lägre
inträdesbarriärer för konkurrenter inom VIP-
och Retrofit-områdena, även om OEM-leveran -
törer har en särställning vid efterinstallation i
kommersiella flygplan. Främsta konkurrent på
luftfuktare är Liebherr Aerospace, men man
har valt marknadsfokus i Business jet-området.
Konkurrerens finns även i en vidare bemärkelse
från helt andra kabinprodukter och innovatio -
ner som påverkar upplevelsen ombord, såsom
exempelvis WiFi för passagerare. Dessa kon -
kurrerar alla om flygbolagens budget för inköp
och tidsramar vid efterinstallationsprojekten.
I efermarknaden förekommer konkurrens. Det
finns förbrukningsartiklar som tagits fram av
tredjepartstillverkare som är godkända att
användas i bolagets OEM-produkter.
Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare
Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare
Flight deck
17 %
3–5 %
Flight deck
First class
22 %
5 %
First class
Business class
22 %
5–10 %
Business class
Crew rest
22 %
5–10 %
Crew rest
Economy class
17 %
12–15 %
Economy class
LUFTFUKTAREPRODUKTER
48 % Asien
Europa 21 %
Nordamerika 18 %
Afrika 5 %
Sydamerika 4 %
Australien 3 %
LUFTFUKTARE HOS
KUND PER REGION
20 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 21
===== SIDA 12 =====
STARKA TRENDER
DRIVER MARKNADEN
TILLVÄXT GENOM REPETITIVA AFFÄRER
OCH HÖGRE PENETRATION
CTT är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste långdistansmodellerna. Flera
flygbolag förväntas få nya flygplan med luftfuktare i passagerarkabinen från och med
2025. Det skapar en marknadsdymanik med möjligheter till nya kunder och Retrofit.
Marknaden för cockpit-luftfuktare är etablerad och den för vilomoduler utbredd medan den
för passagerare däremot är ny och framväxande. Tillväxt uppnås genom repetitiva affärer
när man speglar tidigare konfigurationer och adderar passagerarkabintäckning.
Positiv marknadstrend
Luftfuktare till cockpit har en hög marknads -
andel. Bolagets marknadsplan bygger på att
dra fördel av framgångarna på Boeing 787
med fler än 60 flygbolagskunder. Fler och fler
flygbolag efterfrågar likartad utrustning på nya
flygplan. Många flygbolag har speglat sitt val
på Boeing 787 när man köpt Airbus A350. I de
nya modellerna som A350 och Boeing 777X
har man därtill möjlighet att välja luftfuktare
till passagerarkabinen. CTT har idag en stor
population med bra driftdata avseende tillför -
litlighet och prestanda. Därmed minskar steget
till att utrusta även passagerarkabinen med
luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend
där målsättningen är att positiv erfarenhet och
enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när
man väljer luftfuktare till sina olika flygplan.
Marknaden breddas till fler flygplanstyper
och fler applikationer
En hörnpelare i tillväxtstrategin är att bolagets
luftfuktare ska finnas som tillval i cockpit, Crew
CTT har luftfuktare installerade på ca 1 450 långdistansflygplan från Airbus och Boeing på över 60
flygbolag. Varje månad levereras totalt 10 - 15 nya Airbus A350- och Boeing 787-flygplan med våra
luftfuktare ombord. CTT möter ofta piloter och besättning som vittnar om fördelarna. Flygbolagen
kan konstatera att CTT har bra prestanda med mycket god tillförlitlighet. Ett kvitto på detta är när
flygbolag fortsätter att spegla sin konfiguration genom att välja luftfuktare även på nya modeller.
Under 2025 kommer flera nya flygbolag ta emot flygplan med luftfuktare i Business eller FIrst
class. Det förväntas skapa en intressant marknadsdymanik.
Flygrutterna och flygbeteendet har förändrats till förmån för direktförbindelser snarare än att mata
trafik in och ut från större flygplatshubbar. Det blir alltfler direktlinjer mellan orter på olika kontinen -
ter, vilket ger kortare total restid, men längre tid i luften i ett sträck. Det innebär ett ökat behov av
luftfuktare och därmed en större marknad för CTT.
Flygplanstillverkarna fortsätter att införa förbättringar i nya flygplansmodeller som ökar välbe -
finnandet ombord. Det innebär exempelvis ökat kabintryck så att den upplevda höjden motsvarar
trycket på ca 1 800 meter över havet jämfört med 2 400 meter över havet i äldre flygplansmodel -
ler. Vidare har temperaturkontrollen utökats med flera zoner samt ljud och vibrationer reducerats.
Nästa steg i insatserna att förbättra kabinklimatet är att öka luftfuktigheten, vilket erbjuds som
tillval på de två senaste modellerna: Airbus A350 och Boeing 777X. Att de två ledande flygplans -
tillverkarna inkluderar luftfuktning som en del i kabinklimatpaketet driver marknaden för CTT.
När flygbolag investerar i en allt bättre och bekvämare Business class och flygrutterna blir längre
söker man produkter som förbättrar förutsättningarna för ökat välbehag och välbefinnande. Med
affärsresenärer i fokus är strävan att skapa en reseupplevelse som möter höga krav på flexibilitet,
möjlighet att arbeta och vila samt god och hälsosam mat. Flygbolag försöker differentiera upple -
velsen genom att bättre påverka och involvera våra sinnen som doft och smak. Allt fler flygbolag
inser att den torra kabinluften är en motverkande faktor som leder till försämrad doft, smak och
vila. I pandemins spår har flygindustrin lyft upp luftkvalitetsfrågor. I detta sammanhang ser alltfler
betydelsen med högre luftfuktighet för att förhindra att immunförsvaret försvagas. Det leder till att
fler ser ett ökat behov av väsentligt högre luftfuktighet, vilket driver marknaden för CTT.
rest och passagerarkabin. Produktionstakten
av widebody-flygplan där CTTs system är till -
gängliga styr marknadens potential och förvän -
tas öka kraftigt under 2025 jämfört med 2024.
Produktion pågår av de första 777X-flygplanen
som planeras att levereras till kund under 2026.
CTTs produkter är tillval och försäljning styrs
av penetrationen (läs: hur många som väljer
våra optioner). Målet är att på Airbus A350 och
Boeing 777X nå samma penetrationsgrad för
luftfuktare i cockpit och personalutrymmen
som på Boeing 787. Därtill ska marknaden
gradvis breddas mot passagerarkabinen.
Milstolpe i tillväxtplanen inträffar när fler
flygbolag har luftfuktare i Business class
För närvarande har enbart tre flygbolag luft -
fuktning i Business class i sina A350 (China
Southern, Turkish Airlines och Air India).
Det finns ytterligare flygbolag som valt att
utrusta sina A350-1000-flygplan med luft -
fuktare till sina Business class-kabiner, med
förväntad leverans från 2025. Under 2026
förväntas även Boeing starta leveranserna av
Boeing 777X. CTT har två flygbolagskunder,
Emirates och ANA, som kommer ha luftfuk -
tare i premiumklass.
Framgångar på OEM ska driva Retrofit-mark -
naden för kabinluftfuktning
Målet är att flygbolag som utrustar sina nya
A350/777X med luftfuktare i Business och
First class även ska göra efterinstallationer i
sina befintliga flygplan. Det finns en stor poten -
tial med fler än 1 100 flygplan som idag har valt
cockpit-luftfuktare. Dessa flygplan används på
långdistans och operatören har funnit det moti -
verat att ta kostnaden för att piloterna ska ha
ett mer hälsosamt klimat. Det borde man också
göra för sina mest prioriterade passagerare.
ALLT FLER ...
... UPPLEVER FÖRDELARNA
MED LUFTFUKTNING
VÄRLDENS TORRASTE KONTOR
... FLYGPLAN
FLYGER ALLT LÄNGRE
... SER FÖRDELAR MED
BÄTTRE KABINKLIMAT
... FLYGBOLAG SATSAR
PÅ UPPLEVELSER OCH
VÄLBEFINNANDE
LUFTFUKTAREPRODUKTER
22 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 23
===== SIDA 13 =====
LUFTFUKTAREPRODUKTER
PRIVATE JET: VIP-DOMINANS MED
SIKTE PÅ STORA BUSINESS JETS
Stora VIP har strategiskt värde
CTT har en dominerande marknadsposition
inom VIP. Det finns ett strategiskt värde att
kunna bevisa tekniken mot flygplanstillverkare
och flygbolag (gäller exempelvis Retrofit på
Boeing 787). Det har även betydelse att block -
era konkurrenter från att ta den vägen in mot
kommersiella flygplansmodeller och tillverkare.
Ett VIP-flygplan köps oinrett (”green
aircraft”) och levereras för färdigställande
enligt slutkundens önskemål på speciella
inredningscenter, så kallade completion
centers. Slutkunder är ofta regering/kungahus,
VIP-charterbolag eller superrika (”ultra-high-
net individuals”). Historiskt har CTT utvecklat
unika system tillsammans med inredningsfö -
retaget som är CTTs kund och den som certi -
fierat systemet. Totalt har Airbus och Boeing
levererat ca 450 VIP-flygplan. De senaste åren
ligger leveranstakten på 5 - 10 VIP-flygplan per
år. CTT har historiskt haft en nettoomsättning
från VIP-projekt som pendlat mellan 1,5 och 5
MUSD per år.
Samarbete med Airbus Corporate Jets för att
nå högre penetration på narrowbody-VIP
Sedan 2019 har CTT ett samarbete med Airbus
Corporate Jets (ACJ) i syfte att erbjuda ett
optimerat luftfuktningssystemet till ACJ320-fa -
miljen med högre effektivitet och prestanda.
Airbus säljer systemet ihop med flygplanet.
Systemet har fått ett positivt mottagande på
markanden.
CTT adresserar större Business jets – första
avtalet med Airbus Corporate Jets
Inom Business jet har CTT historiskt inte haft
någon marknadsnärvaro. I detta område är
Liebherr Aerospace den ledande leverantören
av luftfuktningssystem. TIllverkare av flygplan
inkluderar Cessna (Textron), Bombardier,
Gulfstream (General Dynamics) och Falcon
(Dassault).
ACJ TwoTwenty är världens största Business jet med första leverans till kund under 2023. Airbus Corporate Jets promotar och säljer CTTs luftfuktarsystem. Bilden visar en Airbus ACJ319neo. Airbus Corporate Jets säljer det optimerade luftfuktarsystemet, som levereras med STC tillsammans med flygplanet för färdigställande
av kabinen.
Marknaden för Business jets är i förändring
med nya modeller som är större än tidigare, har
längre räckvidd och högre hastighet (large-ca -
bin, long-range). Marknadsledarna Bombardier,
Falcon och Gulfstream har helt nya modellpro -
gram. Bombardier har stora marknadsfram -
gångar med sin Global 7500 och med Global
8000 (första leverans 2025). Gulfstream har
flera nya modeller som G700 och G800, som är
konkurrenter till Global 7500 / 8000. Dassault
har Falcon 6X håller på med utveckling av en
helt ny modell, Falcon 10X (certifiering plane -
rad i slutet av 2027).
Airbus har under 2023 levererat sina första
Business jets – Airbus ACJ TwoTwenty. CTT
har levererat befuktningssystem som tillval när
man köper flygplanet. Samarbetet har utveck -
lats och inkluderar numera även ACJ330.
Efterfrågan ökar med räckvidden
Större flygplan och längre räckvidd förväntas
öka efterfrågan på effektiva luftfuktarsystem
som kan hålla fuktnivån över 20 %. Utmaningen
är att uppnå effektiva system som håller god
och jämn prestanda i hela kabinen utan att
förorsaka kondensproblem. Business jet-mark -
naden skiljer sig från VIP i det att tillverkarna i
de flesta fall levererar nyckelfärdiga flygplan.
Endast en liten del går via oberoende comple -
tion centers.
OEM-samarbete en förutsättning för volymer
Marknaden för Business jets är oexploaterad
och har sitt eget cykliska beteende med låg
korrelation till normala ekonomiska cykler.
Airbus går i täten genom att marknadsföra
våra system tillsammans med ACJ-flygplanen.
Tillväxtstrategin för Private jet-flygplan syftar
till att övertyga andra tillverkare att följa efter.
Konkurrens
Främsta konkurrenten på luftfuktare är
Liebherr Aerospace, som har ett erbjudande för
VIP. CTT har dock de senaste 10 åren domine -
rat VIP-området, speciellt för de allra största
modellerna (widebody-flygplanen).
Inom Business jet är Liebherr marknadsle -
dare med en stark ställning hos de flesta tillver -
karna. Men de nyaste (large, cabin long-range)
från Bombardier och Gulfstream saknar luft -
fuktarsystem. Det skapar en möjlighet för CTT.
Tillväxtmöjligheten är signifikant i området för
större Business jets med en marknadspotential
för CTT om totalt ca 30 MUSD per år. Därtill
kommer eftermarknadsintäkter som beror på
installerad bas och flygtimmar. Under 2024
tecknade Liebherr och CTT ett samarbetsavtal
för att gemensamt erbjuda CTTs befuktnings -
system till Bombardier Global 7500/8000.
Private jet är indelat i dels VIP som är omgjorda kommersiella passagerarflygplan och
dels Business jets som är mindre och dedikerade för privatflyg.
24 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 25
===== SIDA 14 =====
CASE: RETROFIT-FÖRSÄLJNING
mena på cirka 1 500 flygplan, i drift hos mer
än 60 flygbolag. En positiv trend är att många
flygbolag speglar 787-valet när de specificerar
sina A350.
Befuktning av kabinen nästa tillväxtområde
Nästa fas är att luftfuktare ska installeras i
passagerarkabinen. Det utgör en viktig del
av vår tillväxtstrategi. Under året har CTT
fortsatt arbetet med att flygbolagen ska ta
nästa steg med befuktning till premiumpas -
sagerare i First och Business class. Idag
finns kabinbefuktning som tillval på Airbus
A350 och Boeing 777X. CTT bearbetar Boeing
för att man ska erbjuda kabinbefuktning på
787. I skrivande stund finns det tre flygbolag
som har befuktning i Business class på sina
A350-flygplan.
Under de närmsta åren kommer fler
flygbolag få sina första nya flygplan som är
utrustade med befuktning av passagerarkabi -
nen. Det kommer driva marknaden och skapa
en dynamik i form av harmonisering och ökad
konkurrens.
Ökad konkurrens i premiumsegmentet
En annan drivkraft är konkurrens om premium -
passagerare. Konkurrensen mellan flygbolagen
ökar när fler flygbolag vill vara med och slåss
om den marknad som Emirates, Etihad och
Qatar skapat. Ett exempel är Air India som
siktar på att transformera sitt varumärke och
bli ett premiumflygbolag. Ett annat exempel är
Turkish Airlines.
CTT förutser att en hårdnande konkurrens
om premiumpassagerare driver behovet att
differentiera sig, vilket gynnar framväxandet
av marknaden för befuktning av passagerar -
kabinen.
OEM - ÅTERIGEN TILLVÄXTMOTORN
HARMONISERING AV KABINUPPLEVELSE
OCH KONKURRENS I PREMIUM-SEGMENTET
Allt fler flygplan ska retrofittas
Parallellt med OEM finns marknaden för kabi -
nuppgraderingar av redan levererade flygplan
som förväntas växa snabbt de närmsta åren.
Under 2023 och 2024 fick Airbus och Boeing
rekordmånga beställningar på nya flygplan,
vilket medför att orderböckerna är fyllda till
slutet av decenniet. Flygbolagen anpassar sig
till längre leveranstider och deras planering
inkluderar därför användning av äldre flygplan
under en längre tid.
CTT har under 2024 utökat samarbetet
med Airbus avseende A350. Airbus har med
våra produkter i sin retrofit-katalog. Det är en
marknad som Airbus uppskattar till cirka 400
A350-flygplan fram till 2028.
Sammantaget har CTT goda förutsätt -
ningar att öka omsättningen i takt med högre
produktionstakt, högre tillvalsfrekvens och
fler tillgängliga produkter hos OEM samt en
växande marknad för retrofit-projekt.
Positiva drivkrafter
Omsättningen till OEM-tillverkarna har inte
återhämtat sig efter pandemin. Det bottnar i att
flygplanstillverkarna inte lyckats öka produk -
tionstakten av flygplan. Efterfrågan finns med
rekordstora orderböcker på långdistansflyg -
plan. Tillväxtutsikterna i OEM är såledees goda
och underbyggs av starka trender. Produk -
tionstakten ska fördubblas på några år. Boeing
siktar på att bygga 10 st 787-flygplan per
månad från 2026. Detta jämfört med 4–5 under
2024. Airbus har liknande mål för A350 där
målet är att öka från 5 - 6 flygplan per månad
till 12 från 2028. Därtill kommer CTT återuppta
sina 777X-leveranser till Boeing när planet väl
är certifierat och Boeing börjar sina levereran -
ser till flygbolagen (planlagt till 2026).
En annan stark drivkraft är att vi räknar med
fler produkter per nytillverkat flygplan, dels
genom högre tillvalsfrekvens, dels genom att vi
utökar antalet produkter hos OEM.
Marknaderna för cockpit och besättningens
viloutrymmen är etablerade. Totalt finns
bolagets luftfuktare i cockpit och viloutrym -
Harmonisering
För CTT innebär det nya affärsmöjligheter
när man ska uppgradera sina kabiner. Detta
gäller speciellt när flygbolagen ser över sina
produkter i syfte att ha en enhetlig upplevelse
på en viss typ av flygning, oavsett flygplans -
typ. Det brukar kallas att man harmoniserar
erbjudandet. För CTT gäller det exempelvis
flygbolag som valt kabinbefuktning på
A350-1000 och Boeing 777X. Under 2026
förväntas flera flygbolag ta emot sina första
A350-1000 / 777X-flygplan med luftfuktare i
premiumkabinerna. Detta kommer att leda till
Retrofit-projekt där befuktning kan vara en del
av harmoniseringen.
CASE: NYA DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER
Detta kommer bli allt tydligare i takt med
att fler flygbolag börjar använda flygplan med
luftfuktare ombord i First och Business class.
26 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 27
===== SIDA 15 =====
PIONJÄR ATT AKTIVT
BEMÄSTRA KONDENSATION
NARROWBODY ÄR MÅLMARKNADEN
- OEM FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR TILLVÄXTEN
AVFUKTARE
CTT är en pionjär och ensam med att ha produkter som aktivt bemästrar kondensationen i
flygplan. Flygplan är standardutrustade med passiva system som ska leda bort kondensvat-
ten. Bolagets avfuktare minskar bränsleförbrukning, CO2-utsläpp och flygets miljöpåverkan.
Målmarknaden för avfuktare är narrowbody-plan där kondensationsproblemen är mer
omfattande delvis på grund av fler passagerare på mindre yta. Airbus och Boeing behöver
erbjuda systemet för att uppnå större legitimitet och skalbarhet.
Kondensationsproblemen ökar och motverkar
hållbarhetsambitionerna
Kondensation förekommer på alla flygplan.
Passiva system finns som standard i syfte att
leda ut kondensvattnet på marken. Det har i
allt större utsträckning otillräcklig effekt. Detta
eftersom flygbolagen sätter in fler flygplans -
stolar, har nästan fulla flygplan och opererar
allt längre rutter med kortare tid på marken.
Det medför att kondensvatten och is stannar
Våra produkter som OEM-tillval är en förut -
sättning för uthållig tillväxt
Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger
förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar
marknaden samt ökar chanserna till Retro -
fit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar
narrowbody-området. I nuläget finns inte våra
avfuktarprodukter i tillverkarnas tillvalskatalo -
ger för narrowbody-flygplan.
Målmarknad
CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att
vinna nya kunder i norra Europa där klimatet
förstärker problemen med kondensation.
kvar, vilket gör att flygplanets vikt ökar. Detta
medför förhöjd bränsleförbrukning, ökade
driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp.
Problemen är som störst i länder med
perioder av kallt och fuktigt klimat. Beräkningar
visar att kondensvatten kan öka flygplans vikt
med upp till 300 kg. CTT tillhandahåller som
enda leverantör ett avfuktningssystem som
förhindrar kondensation och torkar ut kondens -
vatten. Systemen i ett flygplan består normalt
av en eller två avfuktarenheter som blåser ut
torr luft i flygplanskroppens tak, den så kallade
Crown area.
Möjligheter till god eftermarknad
För fortsatt god funktion och prestanda kräver
avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader
samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till
en god eftermarknad.
Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown area (röda pilar), vilket redu -
cerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor
och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem.
System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under
kabingolvet i främre delen av planet. Ett rörsystem fördelar den torra
luften till områden med kondens.
Ett narrowbody-flygplan
(t ex Airbus A320) med CTTs
avfuktningssystem installerat
minskar utsläppen av CO 2 med
upp till 65 - 100 ton per år.
På ett widebody-flygplan blir
effekten ännu större.
MINSKAR FLYGETS NEGATIVA MILJÖPÅVERKAN
PRODUKTER
ca 80 ton CO2 minskade utsläpp
utsläpp från
50 bilar=
STÖRRE FLYGBOLAGSKUNDER
Jet2.com och Transavia är CTTs två största narrowbody-kunder. Flygbolagen har avfuktningssystemet på sina Boeing 737. CTT arbetar för att
de ska fortsätta med systemet när de 2023 började övergå till Airbus-flygplan (de har order på knappt 200 flygplan i A320-familjen). I januari
2025 lade Jet2.com en beställning på avfuktningssystemet till samtliga sina 146 beställda Airbus A321 med option på ytterligare 9.
Avfuktare på widebody-modeller
Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus
A350 som fristående eller obligatorisk del
i kabinluftfuktningssystemet, beroende på
konfiguration. Avfuktningssystemet var även
standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019.
Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt
1 000 Boeing 787-flygplan, som under många
år kommer generera eftermarknadsintäkter i
form av filter och reparationer. CTT är överty -
gad om att man i framtiden kommer utrusta
alla flygplanstyper med avfuktarsystem. Det
kommer krävas av flygindustrin. Alla kilogram
räknas. I det korta perspektivet är widebody
ingen målmarknad.
Konkurrenter
Alla flygplan har kondensation. CTT är enda
leverantören av aktivt antikondensationssys -
tem. Konkurrensen består av passiva system
som leder bort kondensvatten när flygplanet
står på marken. Vår största konkurrent är att
inte göra något alls.
CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv
fuktreglering för att lyckas övertyga tillver -
karna om fördelarna med produkten.
28 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 29
===== SIDA 16 =====
MILJÖHÄNSYN ÖKAR
KRAV PÅ ATT MINSKA
CO2 - HÖG LOAD FACTOR
ÖKAR BEHOVET
Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten
genom fler passagerare per flygplan, vilket ökar kondens-
problemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte
minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket
driver efterfrågan på avfuktning.
ÖKAD STOLSKAPACITET OCH HÖG BELÄGGNING
Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplans -
flotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar
det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels
genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom
att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar
problemen med kondens.
Flygplanen är också mer i luften, vilket innebär att de får mindre tid att
torka ur på marken och mer tid med kondens i luften.
PRODUKTER
AVFUKTARE
” CTT BIDRAR TILL ATT GÖRA FLYGET
BÄTTRE – LITE MER HÅLLBART OCH
VÄSENTLIGT MER BEHAGLIGT”
MER ELEKTRONIK OMBORD ÖKAR
KÄNSLIGHETEN FÖR FUKT
Trenden i samhället med allt fler uppkopplade enheter, bland passagerare,
besättning samt flygplanens egna system driver på utvecklingen av mera
känslig elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt, vil -
ket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation.
ÖKAT KRAV PÅ MER HÅLLBART FLYGANDE
- UTSLÄPPEN MÅSTE MINSKA
En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många
små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från
kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler
flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en penetrationsgrad på
några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en
stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen
med 0,4 – 0,6 % genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det
påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100
ton CO2 per år.
30 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 31
===== SIDA 17 =====
KVALITET GRUNDEN I
VERKSAMHETSSTRATEGIN
Kvalitetsfrågor genomsyrar produk-
tionsstrategin där anläggningarna
har tydliga roller. Vid anläggningen
i Nyköping sker slutmontering och
testning medan anläggningen i
Nybro serietillverkar ingående artik-
lar i aluminium och rostfritt samt
monterar volymprodukter.
Egen produktion
CTT utför slutmontering, test och kvalitetsgod -
kännande av samtliga system och produkter
vid anläggningen i Nyköping för att därigenom
säkerställa leveranskvalitet och kravefter -
levnad före leverans till kund. Närheten till
utvecklingsavdelningen är särskilt viktigt för
produkter i låga volymer, för testning eller i
början av ett OEM-program. Undantaget är pro -
duktgruppen PAD (fuktdynor) som direktlevere -
ras till kund från Nybro av specifikt kvalificerad
personal.
Anläggningen i Nybro är annars en ren
produktionsanläggning som CTT utvecklar till
att hantera fler avancerade tillverkningsmo -
ment. Anläggningen serietillverkar ingående
artiklar i aluminium och rostfritt samt monterar
volymprodukter och komplett montering av
fuktdynor. Vi har en modern maskinpark som vi
fortsätter att uppdatera för att ha den senaste
tekniken där vi bl a ser över möjligheten att
robotisera delar av produktionen i takt med
att volymerna ökar. Därmed kan vi samtidigt
förbättra arbetsmiljön för våra anställda
genom att ta bort monotona moment som
kan ge upphov till arbetsskador vid långvarig
exponering. För att fokusera på vår kärnverk -
samhet, produktion, har vi de senaste åren
lagt ut all service och underhåll etc på externa
leverantörer. En mycket viktig del i en effektiv
produktion där CTT lägger stor vikt är att
bibehålla kompetent personal för att fortsätta
optimeringen av vår produktion. Detta blir
särskilt viktigt i en tillväxtfas.
Utvalda underleverantörer
CTT samarbetar med utvalda underleveran -
törer för tekniskt komplexa produktdelar och
komponenter för vilka flygindustrin ställer
särskilda krav, såsom till exempel fläktar,
ventiler, kontrollenheter samt speciella luftrör
och slangar. Särskilda specifikationer och
ritningar tas fram för denna typ av produkter.
Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ
av samarbeten.
Kvalitet och tillförlitlighet
Flygindustrin är en bransch med hög grad av
kontroll och reglering. Den är också kapitalin -
tensiv vilket gör förseningar och stillestånd
kostsamma. Som en konsekvens byggs därför
de flesta delar och system för att hålla under
hela flygplanets livslängd. Samtliga processer i
företaget är definierade i det egna ledningssys -
temet och regelbundna kontroller genomförs
för att säkerställa att processerna följs och att
nya processer utvecklas vid behov.
Ledningssystemet uppfyller de krav myndig -
LEDNINGSSYSTEMET FÖRBÄTTRAT FÖR ATT MÖTA NYA KRAV
C CUSTOMER SATISFACTION CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar
T TECHNICAL EXCELLENCE
Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar
specificerade krav
T TRUST Vi bygger förtroende och relationer mellan ledare, medarbetare, kunder och övriga intressenter
S SAFETY
Verksamheten och aktiviteterna ska vara säkra för kunder, användare, personal, miljö, information
och egendom. Detta omfattar efterlevnad av alla tillämpliga lag-, myndighets- och kundkrav samt
rapportering av incidenter och produktavvikelser enligt företagets processer
A AWARENESS
Riskhantering är kritiskt för CTT. Genom att identifiera faror och möjligheter samt utbilda all personal
främjar vi säkerhetskulturen (Safety Culture)
F FOCUS
Alla beslut ska grundas på riskprioriteringarna;
1. Säkerhet 2. CTT Policys 3. Finansiella aspekter
Ledare bedömer mänskliga faktorer och prestation innan beslut fattas
E EVERYONE
Varje anställd har ansvar och rätt att följa regler och rutiner, att rapportera fel, samarbeta med
revisorer och delta i den ständiga förbättringen av företaget och verksamheten med försäkran om att
behandlas enligt rättvisekulturens (Just Culture ) principer
heter ställer för att tillverka (Part21 POE) och
reparera (Part 145 MOE) delar till flygindu -
strin. CTT är certifierat enligt ISO9001 och
standarden AS9100D som är gällande inom
flygindustrin. För att certifiera systemen för
eftermontering i flygplan samarbetar CTT med
av luftfartsmyndigheterna godkända desig -
norganisationer såsom exempelvis Lufthansa
Technik och PMV.
Utveckling
CTT bedriver två olika typer av utvecklingsar -
bete. Det ena syftar till att utveckla produk -
terna för att passa specifika flygplansmodeller.
När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya
modeller, såsom Boeing för närvarande gör
med 777X innebär det att CTT också gör ett
omfattande arbete som inkluderar teknik- och
processutveckling med flera kvalificeringsom -
gångar hos flygplanstillverkaren och myndig -
heter. Den andra typen av utveckling görs i ett
tidigare skede, innan specifika avtal tecknas.
Den utvecklingen handlar om att ta fram nya
koncept och idéer för framtida produkter, samt
att patentsäkra de framsteg som görs. Ett
sådant exempel är ett samarbete som CTT
och luftfiltertillverkaren Camfil ingick under
2020 för att integrera ozon- och VOC-filtrering i
luftfuktare för cockpit, Crew rest och kabinen.
PRODUKTER
MARIA WESTER
Head of Quality & HR
”Kraven från kunder och myndigheter ökar succes -
sivt inom flygbranschen för att ytterligare höja flyg -
säkerheten. Vi på CTT tar ansvar för vår del genom
att vidareutveckla våra processer och säkerställa
efterlevnad i CTTs olika verksamhetstillstånd. Detta
gör vi genom våra medarbetares dagliga insatser
som görs med noggrannhet, öppen kommunikation
och i samarbete internt såväl som med leverantörer,
kunder och partners.”
CTT Årsredovisning 2024 33 32 CTT Årsredovisning 2024
===== SIDA 18 =====
Områden Sid
Affärsmodell 10
Strategi 12
Hållbarhetsrapport 34
Intressent- och väsentlighetsanalys 37
Miljö och klimat 38
Inköp och leveranser 38
Sociala förhållanden 39
Affärsetik och antikorruption 39
Mänskliga rättigheter 39
Medarbetare 40
Kpi:er och aktiviteter 44
Klimatredovisning 46
Mål och långsiktig plan 47
Revisors granskning & yttrande 47
Riskhantering 62
Styrning av hållbarhetsarbetet 70
Intern kontroll 74
CTT upprättar hållbarhetsrapport enligt årsredovis-
ningslagen. Styrelsen ansvarar för den lagstadgade
hållbarhetsrapporten som återfinns i årsredovisningen
under nedan stående punkter och omfattar rapport-
eringskraven inom områdena miljö, sociala förhållanden,
personal, affärsetik och mänskliga rättigheter enligt
FNs tio principer och agenda 2030. Full transparens
och fokus eftersträvas inom detta område. Hållbarhets-
rapporten har granskats och yttrande har upprättats av
bolagets revisorer.
Under 2024 har CTT påbörjat arbetet mot de kommande
rapporteringskraven enligt Corporate Sustainability
Reporting Directive (CSRD). En dubbel väsentlighets-
analys har inletts för att kartlägga företagets påverkan
på miljö och människor längs värdekedjan, samt ident-
ifiera hållbarhetsrelaterade finansiella risker och möjlig-
heter. Intressentdialoger är en central del av processen
för att få deras perspektiv på vad som är väsentligt för
CTT att fokusera på. CTT har även påbörjat arbetet med
att rapportera enligt EU:s taxonomi. En GAP-analys och
implementeringsplan har upprättats för att leverera enligt
regelverkens tidplan under 2025 och 2026.
HÅLLBARHETSRAPPORT
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
34 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 35
===== SIDA 19 =====
Betydelse för intresseenter
Betydelse för CTT
Svårighet att förbättra / resursåtgång
Påverkan
HÅLLBARHETSRAPPORT
Intressent- och väsentlighetsanalyser
De intressent- och väsentlighetsanalyser som
CTT genomfört är en viktig del i ledningens
årliga genomgång där det kommande årets
aktiviteter kopplat till hållbarhetsarbetet
beslutas. CTTs primära intressenter är medar -
betare, ägare/investerare, samhället, kunder,
leverantörer och regulatoriska motparter. I
begreppet kunder inkluderas även flygbolag
I CTTs väsentlighetsanalys jämförs den
positiva effekt en specifik fråga bedöms kunna
ge med CTTs möjlighet att påverka den frågan
i positiv riktning. Nedan presenteras en bild av
som ibland är indirekta kunder samt slutanvän -
dare vilka utgörs av flygplanens passagerare
och besättning.
CTTs intressentanalys utgår från ett antal
frågor kopplade till bolagets tre huvudområden;
Miljöansvar, Ansvarsfull arbetsgivare samt
Affärsetik och mänskliga rättigheter. Utifrån
dessa frågor bedöms dels vilken betydelse
en specifik fråga har för CTTs möjlighet att
bolagets väsentlighetsanalys. Väsentlighets -
analysen är ett av verktygen som används för
att besluta om det kommande årets aktiviteter,
där avvägningen effekt kontra möjlighet att
skapa värde för bolagets primära intressenter,
dels vilken påverkan en specifik fråga har på
CTTs möjlighet att fortsätta utvecklas som ett
långsiktigt lönsamt företag. Nedan presenteras
en bild av bolagets intressentanalys där det
vita fältet markerar de frågor som har stor vikt
för både CTT och dess intressenter, vilket gör
de till prioriterade frågor.
påverka utgör grunden för att värdebaserat
avgöra vilka aktiviteter som prioriteras.
INTRESSENTANALYS
1 Miljöpolicy
2 Program för miljöstyrning
3 Program för energianvändning
och avfallsminimering
4 Program för förnybar energi
5 Produktdesign- och livscykels -
program
6 Vattenanvändning
7 Bidra till kundens minskade
miljöpåverkan
8 Materials sourcing (inkl leveran -
törsuppföljning & efterlevnad)
9 Mångfaldsprogram
10 LTIR-uppföljning
11 Uppförandekod gentemot
leverantörer
12 Integritetspolicy och -program
13 Program för produktsäkerhet
14 Medarbetarhälsa & -säkerhet
15 Certifiering av lednings-/
kvalitetsstyrningssystem
16 Uppförandekod inklusive
antikorruptionspolicy
17 Antikorruptionsprogram
18 Visselblåsarprogram
19 Extern granskning av
hållbarhetsrapporten
20 Styrelsemångfald
21 Styrelseoberoende
VÄSENTLIGHETSANALYS
HÅLLBAR UTVECKLING
OCH ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
CTT har en värdebaserad syn på hållbarhet och strävar
efter att hållbart tänkande ska vara integrerat i hela
verksamheten, både kort- och långsiktigt. Hållbarhet
är en viktig drivkraft för CTTs produktutveckling och
i arbetet med att minimera den egna verksamhetens
miljöpåverkan. Att bedriva en på alla sätt affärsetisk
verksamhet tillsammans med att erbjuda attraktiva och
ansvarsfulla arbetsplatser är ytterligare väsentliga delar
av CTTs hållbarhetsarbete. Att skapa en hållbar värde-
skapande affär bygger på att hela kedjan från leverantör
till kund integreras i hållbarhetsarbetet.
CTTs vision är att flygbranschen med CTTs
produkter aktivt ska reglera luftfuktigheten i
flygplan för ett bättre klimat i flygplanet och på
jorden. Våra avfuktare minskade under 2024
flygbolagens utsläpp av CO 2 med motsvarande
det från 85 000 bilar (83 000), vilket är högre än
föregående år då antalet flygtimmar samt den
installerade basen har ökat. Samtidigt skapade
CTTs luftfuktare genom höjd luftfuktighet
en förbättrad arbetsmiljö för ca 64 % (64) av
världens alla piloter på widebody-flygplanen
Boeing 787 och A350. För att uppnå visionen
bedriver vi ett ansvarsfullt företagande som
grundar sig i vår affärsidé, strategiska agenda
och hållbarhetspolicy. Ramverket för CTTs håll -
barhetsarbete är utformat med utgångspunkt
i de globala målen i Agenda 2030, genomförda
intressent- och väsentlighetsanalyser samt
i dialogen med våra intressenter, som i olika
omfattning påverkar och påverkas av vår
verksamhet.
Hållbarhetspolicyn utgångspunkten
för hållbarhetsarbetet
CTT arbetar kontinuerligt för att stärka håll -
barheten inom verksamheten. Styrningen mot
ökad hållbarhet sker med utgångspunkt i vår
hållbarhetspolicy som beskriver att bolaget ska
arbeta för att integrera social, ekonomisk och
miljömässig hållbarhet i hela verksamheten.
Det innebär att CTT ska bedriva en finansiellt
hållbar verksamhet som säkrar fortlevnad och
utveckling över tid. Bolaget ska respektera
mänskliga rättigheter och verka för goda
arbetsförhållanden genom hela värdekedjan.
CTT ska vidare arbeta aktivt för att minska sin
miljöpåverkan och motverka korruption.
VD och ledningsgrupp har det operativa
ansvaret för att bedriva det löpande håll -
barhetsarbetet. I början av varje år görs en
genomgång och utvärdering av utfallet från
föregående år, och med resultatet samt
intressent- och väsentlighetsanalyser som
utgångspunkt görs sedan en översyn av håll -
barhetsmål och risker kopplade till respektive
fokusområde. Därefter definieras konkreta
aktiviteter med ansvarsfördelning och nyckeltal
för det kommande året. I samband med led -
ningens strategimöte efter sommaren görs en
halvårsuppföljning av pågående aktiviteter.
Vid årets slut sammanställs utfallet av
årets mål och aktiviteter som underlag till
genomgången i början av året och cirkeln är
sluten.
Certifieringar och tillstånd en del av
hållbarhetsarbetet för CTT
CTT har flera certifieringar, tillstånd och kund-
godkännanden som främst är styrande för bedri-
vande av verksamheten, men som också utgör
en viktig del av hållbarhetsarbetet bl a genom att
arbetssätt och metoder med bäring på ett antal
olika hållbarhetsfrågor säkerställs. CTT har flera
olika tillstånd/godkännanden:
• AS9100D-certifiering, flygbranschens kvali -
tetsstandard där ISO9001:2015 är inkluderad
• Sex olika myndighetsgodkännanden under
Transportstyrelsen, däribland:
– Produktionsgodkännande (POA – Production
Organization Approval)
– Fyra underhållsgodkännanden (MOA
– Maintenance Organization Approval)
täckande EU, USA och Canada vilka generellt
accepteras globalt. Eftersom Storbritannien
lämnat EU har CTT behövt tilläggscertifiera
reparationsverksamheten med ett singeltill -
stånd under CAA UK då Storbritannien slutat
att acceptera EASA-tillstånd under 2022.
– Känd avsändare flygfrakt (Transportstyrelsen)
• Kundgodkännanden (från t ex Boeing och
Airbus)
EN HÅLLBAR
VÄRDESKAPANDE
AFFÄR
MILJÖANSVAR
AFFÄRSETIK OCH
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
ANSVARSFULL
ARBETSGIVARE
1 Miljöpolicy
2 Program för miljöstyrning
3 Program för energianvändning
och avfallsminimering
4 Program för förnybar energi
5 Produktdesign- och livscykels -
program
6 Vattenanvändning
7 Bidra till kundens minskade
milöpåverkan
8 Materials sourcing (inkl leveran -
törsuppföljning & efterlevnad)
9 Mångfaldsprogram
10 LTIR-uppföljning
11 Uppförandekod gentemot
leverantörer
12 Integritetspolicy och -program
13 Program för produktsäkerhet
14 Medarbetarhälsa & -säkerhet
15 Certifiering av lednings-/
kvalitetsstyrningssystem
16 Uppförandekod inklusive
antikorruptionspolicy
17 Antikorruptionsprogram
18 Visselblåsarprogram
19 Extern granskning av
hållbarhetsrapporten
20 Styrelsemångfald
21 Styrelseoberoende
15
14
13
7
17
16
1
811
2
19
20
12
9
34
21
1810
6
15
14
13
9
7
1711
16
1
8
2
19
20
12
3
4
5
21
18
10
6
5
36 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 37
===== SIDA 20 =====
ANSVARSFULL ARBETSGIVARE
Som arbetsgivare ansvarar CTT för att erbjuda
jämställda, säkra och hälsosamma arbetsplat -
ser där medarbetarna trivs och känner att det
finns goda möjligheter till individuell utveckling
och karriärvägar.
För CTT gäller att bedriva ett proaktivt
arbete inom jämställdhet, mångfald och lika -
behandling. För att tydliggöra detta ytterligare
tog CTT fram en uppdaterad hållbarhetspolicy
under 2023. Samtidigt medför CTTs olika myn -
dighets- och kundkrav specifika säkerhetspröv -
ningar och registerkontroller av personal. I CTTs
ansvar ligger att tillse att utbildningsinsatserna
ligger i linje med både behovet av kompetens -
försörjning och medarbetarnas individuella
planer för karriär- och kompetensutveckling.
Med en väl etablerad företagshälsovård får
AFFÄRSETIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
CTTs verksamhet ska präglas av en hög
affärsetik och bolaget ska värna om god
affärssed i alla relationer. Mutor, bestickningar
och andra former av korruption accepteras
under inga omständigheter. CTT utformade
och tog en ny uppförandekod i bruk under 2020
där bl a bolagets riktlinjer för att motverka alla
typer av korruption framgår tydligt. Under 2021
kommunicerades denna policy internt och
under 2022 började den följas upp gentemot
leverantörer och kunder. Bolaget har även,
sedan tidigare, infört och utbildat i en vissel -
blåsarfunktion öppen för interna och externa
parter. Uppförandekoden och visselblåsarfunk -
tionen återfinns båda på bolagets hemsida
www.ctt.se.
HÅLLBARHETSRAPPORT
medarbetarna regelbundna hälsokontroller och
för att främja rörelse och motion erbjuds frisk -
vårdsbidrag och företagssponsrade motions -
aktiviteter. CTT arbetar aktivt för att minska
arbetsrelaterade skador och för statistik över
olyckor och tillbud, där samtliga olyckor och
allvarliga tillbud rapporteras till Arbetsmiljöver -
ket och Försäkringskassan. CTT är medlemmar
i Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv och
är därigenom kollektivavtalsanslutna. Rätten
till facklig anslutning är för CTT en självklarhet,
där bolaget har ett gott samarbete med sina
fackliga motparter.
Det är också viktigt att säkerställa goda
ekonomiska villkor för medarbetarna i form
av vinstandelsstiftelsen som ger samtliga
medarbetare lika stor andel av bolagets vinst
CTT följer och lever även upp till de uppfö -
randekoder som våra huvudkunder Airbus
respektive Boeing anger som krav för leveran -
törssamarbeten, vilka inkluderar antikorruption
och mänskliga rättigheter. CTT arbetar konti -
nuerligt med att gentemot externa motparter
säkerställa att avtalen är utformade på ett sätt
som minimerar risken för mutor och andra for -
mer av korruption. Bolaget har även genomfört
en kontroll och riskbedömning gällande använ -
dandet av konfliktmineraler, vilken resulterade i
att det inte finns några tecken på förekomst av
konfliktmineraler i varken ingående komponen -
ter eller bolagets färdiga produkter.
CTT eftersträvar dessutom full transparens
i hållbarhetsredovisningen. Under 2022 blev
i förhållande till arbetad tid. CTT strävar även
efter största möjliga andel tillsvidareanställ -
ningar med regelbunden och flexibel arbetstid
på dagtid.
För CTT är det även viktigt att bidra till ett
hållbart lokalsamhälle. Under 2024 har CTT
ökat sitt engagemang, bl a genom ökad spons -
ring i Nyköping och Nybro.
bolaget Nasdaq Transparency Partner, vilket är
ett kvitto på att vi öppet redovisar det markna -
den vill se.
För övriga styrningsfrågor av hållbarhets -
arbetet, se bolagsstyrningsrapporten s. 70-.
/uni0054/uni0052/uni0041/uni004E/uni0053/uni0050/uni0041/uni0052/uni0045/uni004E/uni0043
/uni0059/uni0020/uni0050/uni0041/uni0052/uni0054/uni004E/uni0045/uni0052/uni0020/uni2022.case/uni0020/uni004E/uni0041/uni0053/uni0044/uni0041/uni0051
/uni0020/uni0045/uni0053/uni0047
TRE OMRÅDEN SOM FÅNGAR
CTTs VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR
FNs Agenda 2030 med tillhörande globala mål har varit vägledande i arbetet med att
identifiera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna för CTT att hantera, följa upp och
rapportera. CTT har valt att samla dem inom de tre områdena Miljöansvar, Ansvarsfull
arbetsgivare samt Affärsetik och mänskliga rättigheter.
HÅLLBARHET INOM CTT
MILJÖANSVAR
Klimatförändringarna är en av världens mest
akuta utmaningar, och därför gör CTT allt för
att avsevärt minska sin klimatpåverkan och
bidra till 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet.
För CTT gäller att kontinuerligt identifiera och
genomföra aktiviteter som minskar miljöpå -
verkan från vår egen verksamhet, men även
att regelbundet kontrollera våra leverantö -
rers miljöarbete och miljöcertifiering. Ett
tredje område som är viktigt för CTT är hur
bolaget kan påverka sina kunder, flygbolagen
att minska sin miljöpåverkan. Genom att
erbjuda avfuktningssystem som reducerar
kondensation i flygplan, bidrar CTT indirekt
till flygbolagens möjligheter att minska sina
utsläpp genom att erbjuda CTTs viktminskande
och därmed bränslebesparande produkter
inom avfuktning / antikondensation. Under
2024 bidrog dessa produkter med att minska
de globala utsläppen av CO 2 med ca 137 000
ton, jämfört med 134 000 ton år 2023.
Exempel på aktiviteter för att minska bola -
gets egen miljöpåverkan är införandet av ett
program för förnybar energi där vi dels säker -
ställer att all el och värme vi köper kommer
från fossilfria källor, dels installerar solceller på
vår produktionsanläggning i Nybro och på sikt
i Nyköping. Vid ombyggnationer och föränd -
ringar i verksamhetens lokaler strävar bolaget
efter att minska energiförbrukningen utifrån
den energikartläggning som tidigare gjorts.
CTT har även ett åtgärdsprogram som syftar
till hållbar resepolicy, ökad andel miljöklassade
företagsbilar och möjlighet till elbilsladd -
ning vid varje arbetsställe. För att bidra till
kundernas minskade miljöpåverkan utvecklar
CTT ett förbättrat avfuktningssystem samt
har uppmärkning av hur förbrukningsartiklar
kan återvinnas för att nå en ökad hållbarhet
under produkternas livscykel. CTT klimatkom -
penserar dessutom alla bolagets resor via Fly
Green Fund, där medlen går till utveckling av
biobränsle till flygindustrin.
Solpanelerna hos CTT Nybro driftsattes i slutet av 2021 och producerade ca 200 000 kWh under år 2024. Enligt förväntan som var på 200 000 kWh.
38 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 39
===== SIDA 21 =====
MEDARBETARNA ÄR NYCKELN
TILL VÅR FRAMGÅNG
• OMFATTAR SAMTLIGA ANSTÄLLDA DÄR
VARJE MEDARBETARE FÅR LIKA STOR ANDEL
I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETAD TID
• VARJE ANSTÄLLD MED FULL ANDEL ÄGER
VIA STIFTELSEN CA 2 500 AKTIER I CTT, PER
2024-12-31
• PER 2024-12-31 VAR VINSTANDELS-
STIFTELSEN ENLIGT AKTIEBOKEN 20:E
STÖRSTA ÄGAREN I CTT
• FÖR ÅR 2024 AVSATTES DRYGT 94 000 SEK
PER BERÄTTIGAD ANSTÄLLD
Medarbetarnas kompetenser, erfarenheter och engagemang utgör förutsättningar för
CTTs förmåga att nå visionen. Det är tillsammans som vi bygger ett bolag som i alla
delar präglas av hög affärsetik, gedigen kompetens, och, inte minst, en jämställd och
hälsosam arbetsmiljö. Tillsammans skapar vi en hållbar organisation.
CTT strävar efter att vara en attraktiv arbets -
givare och efter att såväl befintliga som poten -
tiella medarbetare ska känna att det hos oss
finns goda möjligheter till en intressant framtid.
Flygindustrin präglas generellt av en hög grad
av noggrannhet och väl utvecklade rutiner för
att möta krav och förväntningar från kunder
och myndigheter. Att kontinuerligt erbjuda
medarbetarna att utveckla och fördjupa sina
kompetenser är därmed affärskritiskt och en
central del för HR-arbetet. Insatserna har haft
god effekt och bidragit till att många av CTTs
medarbetare stannar kvar länge i bolaget;
76 % av CTTs anställda har varit anställda över
fem år och 51 % över tio år. Det gör också att
CTT endast undantagsvis behöver anlita inhyrd
personal. Efter att kontinuerligt ha växt och
rekryterat under många år, anpassade vi under
2020 och 2021 personalstyrkan till följd av pan -
demin och kvarvarande personal genomförde
solidariskt korttidsarbete utan statligt stöd.
Glädjande är att vi under 2022, 2023 och 2024
börjat återanställa för att växa igen, där flera
som fick sluta valt att komma tillbaka.
Ett attraktivt helhetspaket
CTT erbjuder kollektivavtal, marknadsmässiga
löner och arbetstidsförkortning som exempel -
vis ger samtliga extra ledigt i samband med
ledigt över jul och nyår, samt på en del klämda -
gar. Sedan 2016 görs årliga insättningar till en
vinstandelsstiftelse. För att stötta god hälsa
erbjuds friskvårdsbidrag och företagshälsovård
med frivilliga hälsokontroller. Bolaget strävar
också efter att underlätta för medarbetare att
kombinera arbete med föräldraskap.
CTT uppmuntrar också till ett inkluderande
klimat med god sammanhållning. Organisatio -
nen är relativt platt med nära till VD som ofta
är delaktig i det dagliga arbetet. Utvecklings -
möjligheterna är goda vad gäller arbetsinnehåll
och möjligheter att söka nya roller. De långa
ledtiderna i branschen gör också att arbetet
kan planeras så att alltför hög arbetsbelastning
normalt kan undvikas.
Great place to work - en inkluderande
arbetsplats där medarbetarna trivs
CTT arbetar aktivt för att skapa en jämställd
arbetsplats präglad av lagarbete, gemenskap,
trivsel och ömsesidig respekt för varandra.
Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen av
arbetsmiljön gör CTT regelbundna medarbe -
tarenkäter för att följa upp medarbetarnas
upplevelse av arbetsplatsen. Nytt sedan 2023
är att medarbetarundersökningen genomförs
via Great place to work. Redan första gången
nådde CTT 74 % i det sammanvägda indexet
för hela modellen. För att bli certifierad krävs
över 70 %. Utfallet 2024 förbättrades till 80
%. På frågan ”Allt sammantaget är detta en
mycket bra arbetsplats” svarade 87 % att detta
stämmer i hög grad. Kamratskap-indexet blev
höga 88 %, vilket visar att de flesta är nöjda
eller mycket nöjda med
gemenskapen och trivseln
på företaget.
Under 2024 inkom inga
ärenden till HR-avdelningen
kopplade till kränkande
särbehandling, trakasseri
eller diskriminering. Inga
ärenden har heller inkommit
via visselblåsarfunktionen.
PERSONALENS
VINSTANDELSSTIFTELSE
Avsättning till vinstandelsstiftelsen
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger alla
medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med stiftelsen är
att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas kollektiva prestation,
deras ersättning och bolagets resultat samt på sikt även att stärka medar -
betarnas engagemang genom aktieägande. Varje CTT-medarbetare som
arbetat heltid sedan starten äger via vinstandelsstiftelsen motsvarande ca
2 500 aktier i CTT. Sammantaget ägde den nio år gamla vinstandelsstiftel -
sen vid årsskiftet motsvarande 1,0 % av aktiekapitalet i CTT.
Varje år avsätts 7,5 % av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock
högst 22,5 % av beslutad utdelning. Tilldelningen kan bli högst 25 % av total
grundlön för samtliga anställda i företaget. Medlen investeras i CTT-aktier
som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman varje år.
Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika andelar i förhållande
till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda minst tre månader och inte
slutat under samma år som de börjat. Utbetalningar till anställda kan ske
tidigast fyra år efter räkenskapsåret som är grund för avsättningen till
stiftelsen. Den anställde bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller
kvarstå i stiftelsen.
Under 2024 avsattes ett värde om drygt 94 000 SEK per berättigad anställd,
att investeras i maj 2025 efter beslut på bolagsstämman. Vinstandelsstif -
telsen var ägare till 123 149 aktier per 2024-12-31.
MEDARBETARDATA VID CTT 2024
Antalet medarbetare 1) ���������������������������������������������������������85 st (80)
Andelen kvinnliga medarbetare 1) ������������������������������������������34 % (35)
Medelålder 1) �����������������������������������������������������������������������48 år (48)
Genomsnittlig anställningstid 1) ��������������������������������������������12 år (12)
Personalomsättning 2) ��������������������������������������������������������������4 % (6)
Frisknärvaro 3) �����������������������������������������������������������������95,9 % (97,2)
HÅLLBARHETSRAPPORT
1) Vid årets utgång
2) Under året � Personer som både sagts upp och återanställts under 2024 är ej medräknade
3) Under året
CTT Årsredovisning 2024 41 40 CTT Årsredovisning 2024
===== SIDA 22 =====
2003 började Jonas att arbeta på CTT Systems
med tillverkning, test, underhåll och reparationer.
Bolaget var då mycket mindre och det fanns inte
lika många system i drift som nu vilket innebar att
samma personer som tillverkade och testade nya
befuktare och avfuktare även utförde underhåll
och reparationer på levererade system.
- Jag hade läst en del artiklar om CTT i lokal-
tidningen och tyckte att det verkade vara ett
intressant företag med en bra produkt som löste
problemet med fukt i flygplan. När jag sedan fick
tips från en vän om att det fanns ett ledigt jobb
så skickade jag in en ansökan och fick jobbet.
Sedan dess så har CTT utvecklats till ett betydligt
större företag där nytillverkning och underhålls -
verksamheten nu är två skilda avdelningar. Idag
så arbetar Jonas med en rad olika arbetsuppgifter
kopplade till kontroller av de produkter som CTT
Även om Fanny fortfarande ser sig som ny på job -
bet så var CTT Systems inget nytt för henne när
hon blev anställd. Redan under sin utbildning till
civilingenjör med inriktning på industriell ekonomi
kom Fanny i kontakt med CTT Systems.
- När jag skulle skriva mitt examensarbete såg
jag mig omkring efter ett lämpligt företag.
Då kom jag för första gången i kontakt med
CTT Systems. Det var roligt och spännande
att inse att det fanns ett litet bolag med stora
globala kunder stationerat i Nyköping. Det
kändes unikt!
Efter avklarat examensarbete blev Fanny erbjuden
en tjänst som business controller med fokus på
hållbarhet på CTT Systems.
CTT SATSAR MER PÅ
HÅLLBARHET OCH PÅBÖRJAR
IMPLEMENTERINGEN AV CSRD
KRAVEN PÅ KVALITET
ÖKAR YTTERLIGARE
Systems levererar och andra arbetsuppgifter inom
kvalitetsavdelningen.
- Jag och mina kollegor på kvalitetsavdelningen
granskar alla produkter som skickas från
CTT Systems, inklusive all dokumentation.
Det innebär att vi granskar produkterna mot
ritningar, kontrollerar Work Sheets (opera -
tionslistor), granskar testrapporter för att se
att produkterna genomgått alla tester med
godkänt resultat m m.
Granskning av produkter är emellertid bara en del
av allt arbete som kvalitetsavdelningen på CTT
Systems utför. Arbetet inkluderar även upprät -
tande av checklistor för kontrollerna, revisioner
både internt och ute hos leverantörer, hantering av
olika typer av avvikelser och mycket mer. Just nu
så arbetar CTT med att implementera nya delar i
EASAs regelverk.
- Jag har fått ett jättefint välkomnande på
bolaget. CTT Systems har en tydligt familjär
prägel med en stark teamkänsla.
Just nu är det stort fokus i Fannys arbete på
implementering av EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD.
Direktivet kräver att företaget rapporterar sin
miljömässiga, sociala och styrningsmässiga
(ESG) påverkan genom hela sin värdekedja.
Målet är att tillhandahålla konsekvent, jämförbar
och tillförlitlig hållbarhetsinformation som kan
hjälpa intressenter att fatta välgrundade beslut.
Hållbarhetsdirektivet börjar gälla för CTT Systems
från 2026. Det förberedande arbetet innefattar bl
a en dubbel väsentlighetsanalys för att fastställa
företagets fokusområden samt en GAP-analys
och en handlingsplan för att kartlägga vad som
behöver implementeras för att uppfylla rapporte -
ringskraven.
- Förändringarna i EASAs regelverk bör inne -
bära att flygsäkerheten förbättras ytterligare.
Jonas ser en positiv framtid för både kvalitetsav -
delningen och för CTT Systems som bolag. Han
räknar med att bolaget kommer att fortsätta växa
och att fler ska upptäcka fördelen med produkter -
na som CTT Systems tillverkar.
- Jag har arbetat på CTT Systems under många
år och jag har alltid upplevt att vi har ägare
som tror på oss. Det känns speciellt att vara
en del av ett litet bolag placerat i Nyköping
som levererar till globala bolag inom flygbran -
schen över hela världen.
- Vi gör redan mycket inom hållbarhetsområdet
men vi kommer att behöva göra ännu mer.
CSRD är nytt för oss alla på bolaget men vi lär
oss tillsammans. Direktivet kommer att på -
verka alla delar av företaget och därför är det
tacksamt att alla avdelningar är väldigt villiga
att hjälpa till för att vi ska lyckas.
Även om CSRD innebär omfattande processer
och komplex dokumentation tror Fanny att det i
längden kommer att driva positiva förändringar
för CTT Systems.
- När rapporteringen väl är på plats tror jag att
vi kommer att anstränga oss mer för att bli
ännu bättre. Vi kommer att kunna utveckla och
förbättra våra fokusområden för att rapporte -
ra bättre siffror för varje år och på så sätt göra
framsteg i vårt hållbarhetsarbete.
Fanny Söderberg är business controller med
fokus på hållbarhet på CTT Systems. Fanny bör-
jade i augusti 2024 på bolaget och ser fram emot
ett kommande år med ambitiös implementering
av det nya hållbarhetsdirektivet CSRD.
Under 22 år har Jonas Hertz varit en del av CTT Systems. Sedan 2008
arbetar han på kvalitetsavdelningen där granskning av de system som CTT
levererar är en viktig del av arbetsuppgifterna. Under de kommande åren ser
Jonas en utveckling där kvalitetsavdelningen kommer att växa i och med
att antalet leveranser förväntas att öka och att ett nytt regelverk som införs
för samtliga företag som verkar inom flygbranschen kommer att innebära
mer arbete för kvalitetsavdelningen och andra delar av CTT.
CASE: CASE:ATT ARBETA PÅ CTT ATT ARBETA PÅ CTT
42 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 43
===== SIDA 23 =====
Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025
CO2-besparing från levererade avfuktningssystem 137 000 ton
(134 000)
Motsvarar utsläppen från 85 000 personbilar under
ett år
CO2-besparing från levererade avfuktningssystem
Utveckla ett förbättrat avfuktningssystem med minst 5 % energi -
effektivisering
Pågående Förskjutet pga att kundprojekt har prioriterats Utveckla ett förbättrat avfuktarsystem med minst 5 % energieffektivisering
Andel miljöklassade företagsbilar 100 % (86) El- eller laddhybridbilar. Målet är 100 % Andel miljöklassade företagsbilar
Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh 199 686 kWh
(205 024)
Motsvarar ca 50 % av direkt förbrukning samt 95 ton
CO2 reduktion
Producerad el från solceller, mål 200 000 kWh
Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande
certifieringar, lag- och regeluppfyllnad
Genomförd Fortsatt kontroll av kemikalie- och ytbehandlingleverantörer gällande certifiering -
ar, lag- och regeluppfyllnad
Effektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning Pågående För el används enbart förnybar energi. För värme
kommer mer än 99 % från fossilfria källor
Effektivisering av vattenförbrukning och värmeåtervinning
Starta implementering av CSRD samt ISO-certifiering 14001 & 45001 Pågående CSRD - Dubbel väsentlighetsanalys samt GAP-analys
klar, implementering pågår
Fortsätt implementering av CSRD samt ISO-certifiering 14001 & 45001
Befuktade Flight-deck, andel 63,6 % (64,2) Avser Boeing 787 och Airbus A350 Befuktade Flight-deck, andel
Befuktade Flight-deck, timmar 5 065 726 (4 681 709) Avser Boeing 787 och Airbus A350 Befuktade Flight-deck, timmar
Minskade kassationer 0,91 % (0,30) Utfall i förhållande till total materialkostnad Minskade kassationer
Ökad avfallsåtervinning 95 % (93) Totalt 49 ton (43) Ökad avfallsåtervinning
Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025
Trygga anställningar - Andel fast anställd personal 99 % (100) Målet är 100 % Trygga anställningar - Andel fast anställd personal
Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön 100 % (100) Målet är 100 % Rättvisa löner - Andel anställda över minimilön
Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension 100 % (100) Målet är 100 % Rättvisa pensioner - Andel anställda med tjänstepension
Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal 0 (0) Målet är 0 Följa kollektivavtal - Antal konstaterade avvikelser från kollektivavtal
Jämställd arbetsplats - Medarbetarna behandlas likvärdigt
oavsett kön
91 % (90) Mätning via Great place to work Jämställd arbetsplats - Medarbetarna behandlas likvärdigt oavsett kön
Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget 34 % (35) Målet är >40 % utgången 2026 Jämställd arbetsplats - Andel kvinnor i företaget, ta fram en jämställdhetsplan
Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket
nöjda på frågan ”självskattning hälsa”
76 % (73) Medarbetarhälsa i hälsoundersökning - Andel nöjda eller mycket nöjda på frågan
”självskattning hälsa”
Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar friskvårdsbidrag 81 % (74) Träningsbidrag ändrades till friskvårdsbidrag samt
höjdes från 4 000 kr till 5 000 kr år 2023
Träning och rörelse - Andel anställda som nyttjar friskvårdsbidrag
Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid 100 % (100) Målet är 100 % Regelbundna arbetstider - Andel anställda som arbetar enbart dagtid
Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbets -
ställe
Delvis genomförd Genomförd enbart på en av två siter Genomföra minst en gemensam hälsoaktivitet för respektive arbetsställe
Fortsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda Genomförd Forsatt utveckling av e-learning-verktyg för samtliga anställda
Andel anställda med belastningsskador 2 % (0) Målet är 0 % Andel anställda med belastningsskador
Olycksfall med frånvaro, nolltolerans 0 (0) Olycksfall med frånvaro, nolltolerans
Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring Genomförd Hållbara städer - öka lokalt engagemang och sponsring
Aktivitet / Nyckeltal Utfall 2024 (2023) Kommentar Nyckeltal och aktiviteter 2025
Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot
leverantörer
Pågående Infört i alla offerter och avtal Slutföra kommunicera/utbilda i etik & antikorruptionspolicy gentemot leverantörer
Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförandekod
gentemot kunder
Pågående Infört i alla offerter och avtal Slutföra implementering av sanktionspolicy samt uppförandekod gentemot
kunder
HÅLLBARHETSPRIORITERINGAR 2025
AVSTÄMNING AV HUVUDAKTIVITETER
OCH NYCKELTAL 2024
AFFÄRSETIK &
MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER
ANSVARSFULL
ARBETSGIVARE MILJÖANSVAR
HÅLLBARHETSRAPPORT
44 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 45
===== SIDA 24 =====
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ), org.nr. 556430-7741
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024
på sidorna 34-47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis -
ningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli
2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns
yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att
vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en
väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on Auditing och god revi -
sionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig
grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm, 2025-03-27
(exakt tidsstämpel framgår av elektronisk signatur)
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
KLIMATREDOVISNING AV SCOPE 1, 2 OCH 3
- DIREKT OCH INDIREKT FÖRBRUKNING
CTT har som mål att bli mer energieffektiva
och därigenom minska CO 2 emissionerna. All
el kommer från förnybara källor och ca 99 %
av värmen kommer från fossilfria källor. Under
2024 har egen producerad el från solpaneler
utgjort 46 % (56) av total direkt förbrukad el.
Förbrukningen av direkt fjärrvärme har ökat
från 275 MWh till 305 MWh under perioden.
Andel miljöklassade företagsbilar uppgick till
100 % (86) i slutet av året. Indirekt elförbruk -
ning har ökat främst som en konsekvens av att
fler nyttjar laddare för elbilar, vilket är positivt
ur ett hållbarhetsperspektiv. Totalt har CTTs
anti-kondensationssystem sparat 137 424 ton
CO2 (134 589) åt våra kunder, med de flygtim -
mar som registrerats 2024 enligt statistik från
Boeing. Totalt har CO 2 utsläppen, för scope 1
och 2, minskat med 2 ton jämfört föregående
år. CTT har inga utsläpp för scope 1 samt
enbart utsläpp från fjärrvärme i Nyköping för
scope 2, uppgående till 6 ton helår 2024 (scope
2 avser market-based emissions).
HÅLLBARHETSRAPPORT
OMRÅDE GENOMFÖRDA 2024 PLAN 2025-2027 LÄNGRE TIDSHORISONT
E Ta fram ett science based target och gå
med i SBTi
Ta fram en omställningsplan för att nå målen Bli klimatneutrala / nå
Net Zero Target
E Kartlägga och redovisa bolagets scope 3
emissioner
Samla in mer primärdata för scope 3 utsläppen
ESG Påbörja implementeringen av CSRD och
EU:s taxonomi
CSRD-rapporteringen, inklusive EU:s taxonomi,
måste vara på plats för räkenskapsåret 2026
EG Utforma plan för miljöcertifiering ISO-14001 certifiering Fortsatt arbete med miljö-
standarder, ISO-14040-44
SG Utforma plan för arbetsplatscertifiering,
Certifiering via Great place to work
ISO-45001 certifiering
S Utforma plan för mer jämställd arbets -
plats, Andel kvinnor >30 %
Genomföra åtgärder, Andel kvinnor >40 % Andel kvinnor 40-60 %
ES Utforma plan för lokalt samhällsengage -
mang, hållbara städer och ekosystem
Genomför plan för lokalt samhällsengagemang,
hållbara städer och ekosystem
E Plan för utbyggnad av solpaneler i
Nyköping och Nybro
Genomför utbyggnad av solpaneler i Nyköping
och Nybro
G Utvärdera Nasdaq Green Equity
Transition /Designation
Bli del av Nasdaq Green Equity Transition /
Designation
E = Environmental S = Social G = Governance
MÅL OCH LÅNGSIKTIG PLAN
CTT HAR KORT-, MEDEL- OCH LÅNGSIKTIGA MÅL MED HÅLLBARHETSARBETET
FÖR UTVECKLING OCH INTEGRERING I VERKSAMHET OCH RAPPORTERING
RAPPORTERING AV NYCKELTAL
Utfall 2024 Per Anställd Utfall 2023 Per Anställd
Direkt egen förbrukning:
El förbrukad, kwh 1) 430 861 4 896 369 384 4 450
El producerad från solceller, kwh 199 686 2 269 205 024 2 470
Värme, kwh 304 930 3 674 275 050 3 315
Vatten, kubikmeter 1 325 15 981 12
Andel miljöklassade företagsbilar 100 % - 86 % -
Avfallsåtervinning 95 % - 93 % -
Avfallsmängd, kg 48 664 553 43 016 518
Indirekt förbrukning:
El, kwh1) 227 130 2 581 219 427 2 644
Värme, kwh 371 100 4 217 432 130 5 206
Vatten, kubikmeter 838 10 881 11
Kund perspektivet:
CO2-besparing från levererade anti-kondensationssystem, ton 2) -137 424 -1 562 -134 589 -1 622
Flight-deck-befuktning, andel 3) 63,6 % 64,2 % -
Flight-deck-befuktning, flygtimmar årstakt 3) 5 065 726 4 681 709 -
1) Ellförbrukning från elbilsladdning var år 2024 33 830 kWh och år 2023 18 501 kWh
2) Baserad på statistik och nyckeltal från Boeing samt beräkning av CTT på viktbesparing om 200 kg för narrowbody samt 300 kg för widebody-flygplan
3) Av modern widebody-flotta (Boeing 787 samt A350)
Under 2024 har CTT satt vetenskapligt
baserade utsläppsmål genom Science Based
Targets initiative (SBTi). Företaget har därmed
åtagit sig att minska utsläppen i scope 1 och 2
med 42 % till 2030, med 2023 som basår. Dess -
utom har CTT som mål att nå netto-nollutsläpp
CO2 EMISSIONER, TON
Scope 1 Scope 2 Scope 3
6
48 528 49 822
8
2023 2024
00
till 2050 genom att reducera utsläppen i scope
1, 2 och 3 med 90 % från 2023. Som en del av
detta arbete har företaget börjat kartlägga
utsläppen i scope 3, som står för över 90 % av
företagets totala utsläpp, med ambitionen att
successivt ta fram mer primärdata.
46 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 47
===== SIDA 25 =====
Förvaltningsberättelse | CFOs reflektion
CFOs REFLEKTIONFINANSIELLA
RAPPORTER
Inledning
De senaste åren har präglats av ett bekymmer -
samt omvärlds- och säkerhetsläge. Finansiellt
har detta lett till högre inflation och högre
räntor. CTT har påverkats av detta, men lyckats
kompensera högre kostnader med prishöjningar
främst inom eftermarknaden samt gynnats
av att större delen av försäljningen sker i USD.
Värt att lyfta fram är att CTT trots utmaningar i
omvärldsläget lyckats bibehålla den höga rörel -
semarginalen på 38 % under året, delvis genom
aktivt arbete med effektiviseringar i både fasta
och rörliga kostnader.
CTTs intäkter har sedan pandemibotten i
första kvartalet 2021 visat tillväxt i 12 av 15
kvartal. Allt tyder på att bolaget kan fortsätta
tillväxtresan, även om det alltid finns risk för
att något enstaka kvartal blir sämre. För de
närmaste åren har bolaget redan både kapaci -
teten och kapabiliteten på plats, så hävstången
är god till att bibehålla en hög lönsamhetsnivå.
Det är dock viktigt att ha i åtanke att en svagare
USD/SEK kommer att ha en negativ inverkan på
lönsamheten. Dessutom kommer den ökande
systemförsäljningen leda till att den mycket
lönsamma eftermarknadens andel av den totala
försäljningsmixen minskar från den extrema
nivån, 78 % under 2024. Under nästa år ser OEM
återigen ut att bli tillväxtmotorn. Progressionen
inom Retrofit och Private jet är mera binär,
medan utvecklingen inom Eftermarknaden
förväntas återgå till att spegla ökningen av
antal system i drift (underliggande efterfrågan)
efter att lagereffekterna klingat av under Q1 och
en bit in i Q2 (se grafen nedan).
Valuta
2024 har varit ett händelserikt år på valuta -
marknaderna. CTT har en ovanligt ensidig valu -
tapåverkan eftersom i princip all försäljning
sker i USD. Bolaget har valt att inte använda
terminssäkring av USD. Däremot eftersträvas
inköp i USD samt att banklån tas upp i USD.
Under året har USD mot SEK valutakursen i
genomsnitt legat ungefär på samma nivå, från
USD/SEK 10,61 till 10,56 (genomsnittskurs
under åren). Detta påverkade rörelseresultatet
marginellt under 2024. Kursen har dock varie -
rat kraftigt under året och stängningskursen
2024 var 11,00 jämfört med 10,04 år 2023.
Den högre stängningskursen bidrog till att
lånen i USD värderades högre och skapade ett
negativt finansnetto under året.
Kassaflöde och finansiell ställning
Kassaflödet från den löpande verksamheten
minskade till 66 MSEK (117), främst som en
konsekvens av negativa förändringar i rörelse-
kapitalet, där jämförelseåret 2023, var ovanligt
starkt delvis på grund av engångseffekter.
Under 2024 har lagervärdet ökat från 109 till 125
MSEK, främst på grund av prisökningar, svagare
SEK, samt lägre leveranser än planerat inom
systemförsäljningen. Omsättningshastigheten
har under året minskat från 3,0 till 2,6. För CTT
är det viktigt att upprätthålla en resilient lager-
nivå där bolaget alltid kan uppfylla kundernas
leveranskrav. Det tillsammans med relativt långa
ledtider samt många artiklar driver relativt höga
lagernivåer i relation till omsättningen.
CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med
en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet
om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK
(118) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme
om 53 MSEK. Detta gör att CTT kan fortsätta att
ge god avkastning till aktieägarna utan att göra
avkall på tillväxtambitionerna. Styrelsen föreslår
att ordinarie utdelning bibehålls på 5,35 SEK per
aktie (5,35), men att ingen extra utdelning utgår
(3,35), totalt 5,35 SEK per aktie (8,70).
Hållbarhet och IT
På mitt bord ligger även ansvaret för hållbarhet
och IT. CTT har ett värdebaserat synsätt på
hållbarhet, vilket innebär att bolaget valt ut
de aktiviteter som har störst effekt utifrån
insatsen när CTT prioriterat det som ska
genomföras. Extra nämnvärt är att CTT under
året gått med i SBTi, startat implementeringen
av CSRD samt fortsatt vår resa mot att bli
klimatneutrala i hela värdekedjan. Läs gärna
mera om detta i hållbarhetsrapporten.
I samhället har cybersäkerheten varit i
fokus under året som gått, så också på CTT.
Bolaget har bland annat tagit fram en ny
kontinuitetsplanering, uppdaterat IT-policys,
genomfört utbildningar samt ytterligare stärkt
upp IT-plattformen under året, allt i syfte att
förhindra intrång i CTTs IT-miljö. Framöver
kommer bolaget att fortsätta att förbättra och
utveckla vår IT-plattform, inte enbart ur ett
säkerhetsperspektiv utan också för att stärka
samarbete och stöd till vår affär.
Slutligen vill jag passa på att summera att CTT
har starka finanser och goda framtidsutsikter
för hållbar ekonomisk tillväxt.
Markus Berg, CFO
Förvaltningsberättelse 49
CFOs reflektion 49
Verksamhet & övrigt 50
Definitioner av nyckeltal 51
Resultaträkning 52
Balansräkning 54
Förändring i eget kapital 57
Kassaflödesanalys 58
Femårsöversikt nyckeltal 59
Relevanta avstämningar av nyckeltal 60
Risker och riskhantering 62
Aktien 67
Bolagsstyrningsrapport 70
– Ledande befattningshavare 76
– Styrelse 78
Noter till de finansiella rapporterna 80
Revisionsberättelse 94
Ordlista 98
Aktieägarinformation 99
Historik 100
Intäkter
TRENDER PER PRODUKTOMRÅDE
Private jet
OEM
Eftermarknad
efterfrågan
Eftermarknad
CTT
Retrofit
2020 2021 2022 2023 2024 2025
CTT Årsredovisning 2024 49 48 CTT Årsredovisning 2024
===== SIDA 26 =====
Förvaltningsberättelse | Verksamhet & Övrig
DEFINITIONER AV NYCKELTAL
Avkastning på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget
kapital.
Avkastning på eget kapital är ett mått som
bolaget betraktar som viktigt för en investerare
som vill kunna jämföra sin investering med
alternativa investeringar.
Avkastning på totalt kapital
Resultat efter finansnetto med återläggning
av finansiella kostnader i % av genomsnittlig
balansomslutning.
Avkastning på totalt kapital är ett mått som
bolaget betraktar som viktigt för en investerare
som vill se hur effektivt utnyttjandet av totala
kapitalet i bolaget är och vilken avkastning det
ger.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter
i % av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det
sysselsatta kapitalet definieras som balans -
omslutningen minskad med icke räntebärande
skulder inklusive uppskjutna skatter.
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått
som bolaget betraktar som viktigt för inves -
terare som vill förstå resultatgenereringen i
förhållande till sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på
balansdagen.
Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per
aktie är relevant för investerare eftersom det
beskriver storleken av det egna kapitalet som
tillhör aktieägarna i bolaget.
Intäkt per anställd
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnitt -
ligt antal årsanställda.
Bolaget anser att intäkt per anställd är ett
relevant mått för investerare som vill förstå hur
effektivt bolaget använder sitt humankapital.
Kassaflöde per aktie
Kassaflöde från den löpande verksamheten
dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Bolaget anser att kassaflöde per aktie är
relevant för investerare eftersom det beskriver
storleken på kassaflödet direkt hänförligt till
aktieägarna i bolaget.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar exklusive varulager
men inklusive beviljad outnyttjad checkkredit
dividerat med kortfristiga skulder.
Bolaget anser att kassalikviditeten är viktig
för kreditgivare som vill förstå den kortsiktiga
betalningsförmågan hos bolaget.
Resultat per aktie
Finansiellt mått (nyckeltal) enligt IFRS
Årets resultat dividerat med genomsnittligt
antal aktier.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto med återläggning av
finansiella kostnader dividerat med finansiella
kostnader.
Räntetäckningsgraden är ett nyckeltal som
visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att
räntebetalningarna riskeras. Bolaget betraktar
nyckeltalet som relevant för investerare som vill
bedöma bolagets finansiella motståndskraft.
Rörelseresultat (EBIT)
Rörelseresultat före finansiella poster samt
skatter.
Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat
(EBIT) är relevant för investerare som vill
förstå bolagets resultat utan påverkan från hur
verksamheten är finansierad.
Rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar
(EBITDA)
Rörelseresultat före finansiella poster samt
skatter (EBIT) med återläggning av av- och
nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat
exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) är
relevant för investerare som vill förstå bolagets
resultat utan påverkan från hur verksamheten
är finansierad eller från vad bolaget har för
avskrivningsprinciper för sina investeringar.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) i % av nettoomsätt -
ningen.
Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett
relevant nyckeltal för investerare som vill förstå
hur stor del av intäkterna som blivit över för att
täcka räntor, skatt och resultat.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder dividerat med eget
kapital.
Skuldsättningsgraden visar relationen mellan
lånat och eget kapital och därmed belåningens
hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet
som relevant för investerares bedömning av
bolagets finansiella styrka.
Soliditet
Eget kapital i % av balansomslutningen.
Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som
viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå
bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i % av nettoom -
sättningen.
Bolaget betraktar vinstmarginalen som
relevant för investerare eftersom den visar hur
stor del av intäkterna som blivit över när alla
kostnader exklusive skatt är täckta och därmed
sätter vinsten i relation till verksamhetens
omfattning.
Förvaltningsberättelse | Definitioner
VERKSAMHET & ÖVRIGT
Allmänt om verksamheten
CTT Systems AB (publ.) (”CTT”) är marknadsle -
dande utvecklare och tillverkare av system som
aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett
flygplan finns två huvudsakliga problem när det
gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabi -
nen där passagerare och besättning vistas och
dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen
till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar
luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö
för människorna ombord. Samtidigt motverkar
bolagets avfuktare kondensationen vilket ger
lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och
därmed mindre miljöpåverkan. Vår verksamhet
kan kortfattat beskrivas:
• CTT har två produktområden – antikonden -
sationssystem och luftfuktarsystem
• CTT är ensamt vald som leverantör av luft -
fuktarsystem till flygplanstillverkarna Airbus
och Boeings moderna modeller av långdis -
tansflygplan
• CTT gynnas av att flygindustrin präglas av
höga inträdeshinder med stark reglering.
Dessutom har branschen långa ledtider och
långa produktlivscykler som ytterst styrs av
flygplanstillverkarnas långa modellprogram
• CTTs eftermarknadsförsäljning är en viktig
del av verksamheten med ett stort värde om
CTT får ut fullt värde under hela produktlivs -
cykeln
• CTT har sitt säte i Nyköping, noterades 1999
på Nasdaq Stockholms Small Cap-lista och
tillhör sedan 2021 Nasdaq Stockholms Mid
Cap-lista
Väsentliga händelser under året och efter
dess utgång
• 2025-01-28: CTT Systems AB publicerar en
order på 146 avfuktarsystem till A321neo
från ett europeiskt lågkostnadsflygbolag med
optioner på ytterligare 9 avfuktarsystem.
Planerad första leverans är i Q3 2025. Totalt
ordervärde räknat på listpris uppgår till cirka
120 MSEK.
Forskning och utveckling
Under 2024 har CTT fortsatt att driva flera
parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade
belopp uppgår till 2,5 MSEK (4,2) och utgörs av
utvecklingsarbeten främst kopplade till projek -
ten New Zonal Dryer och Boeing 777X.
CTTs övriga OEM-plattformar (A350,
Boeing 787, A380) samt Private jet-affärerna
genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och
kommer så att göra under produkternas hela
livscykel, om än i allt mindre omfattning för
OEM i takt med att tiden går. Dessa utgifter har
inte bedömts kvalificeras som sådana kost -
nader som får tas upp som tillgång. Utgifter
för test och utveckling som kostnadsförts har
under räkenskapsåret uppgått till 3,4 MSEK
(2,1). Se även not 9 ”Balanserade utgifter för
utvecklingsarbeten”.
Medarbetare
CTT har många medarbetare med nyckelkom -
petens inom och för bolaget strategiskt viktiga
områden. I bolaget var sammanlagt 85 perso -
ner anställda per 31 december 2024 varav 29
var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd
från ca 25 till 67 år, med en medelålder på 48
år samt en genomsnittlig anställningstid på 12
år. Frisknärvaron uppgick under året till 95,9 %.
För ytterligare beskrivning av medarbetare, se
hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34.
Hållbarhet
CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och mark -
nadsför produkter som aktivt reglerar luftfuk -
tigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins
påverkan på både människa och miljö. CTT
uppdaterade under 2024 hållbarhetspolicyn
som på ett övergripande plan fastställer den
strategiska inriktningen för CTTs hållbarhets -
arbete. Med utgångspunkt i denna, CSRD och
i de 17 globala målen i Agenda 2030 arbetar
bolaget kontinuerligt med och utvecklar sitt
hållbarhetsarbete. För ytterligare beskrivning
av CTTs hållbarhetsarbete, se hållbarhetsrap -
porten som börjar på s. 34.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet
enligt miljöbalken och miljöpåverkan är inte
betydande.
Ersättning till ledande befattningshavare
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för
ledande befattningshavare är att erbjuda kom -
pensation som syftar till att attrahera, motivera
och behålla kvalificerad kompetens för CTT.
Ersättning till VD och andra ledande befatt -
ningshavare skall vara marknadsmässig och
utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning,
pension samt i vissa fall övriga förmåner och
ersättningar. För mer information, se bolags -
styrningsrapporten som börjar på s. 70.
Transaktioner med närstående
Transaktioner med närstående beskrivs i not 28.
Finansiella rapporternas godkännande
De finansiella rapporterna godkändes för
utfärdande av styrelsen 2025-03-27.
50 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 51
===== SIDA 27 =====
(MSEK) Not
2024-01-01
– 2024-12-31
2023-01-01
– 2023-12-31
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning 3 300,1 308,9
Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager 2,0 -5,4
Aktiverat arbete för egen räkning 2,2 2,0
Övriga rörelseintäkter 3 14,6 6,7
S:a rörelsens intäkter 319,0 312,1
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter -62,6 -57,8
Övriga externa kostnader 4 -50,3 -41,8
Personalkostnader 5 -79,1 -74,3
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -7,5 -9,3
Övriga rörelsekostnader 4 -7,0 -10,5
S:a rörelsens kostnader -206,4 -193,7
Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4
Resultat från finansiella poster 6
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2,2 3,2
Räntekostnader och liknande resultatposter -7,1 -1,2
Finansnetto -4,9 2,0
Resultat före skatt 107,6 120,4
Skatt 7 -22,2 -25,0
Årets resultat 85,5 95,5
Övrigt totalresultat - -
Årets totalresultat 85,5 95,5
Resultat per aktie, SEK 8 6,82 7,62
FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING
RESULTATRÄKNING (MSEK) 2024 2023 2022 2021 2020
Rörelsens intäkter 319,0 312,1 263,3 176,2 233,1
Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar -198,9 -184,4 -163,6 -138,1 -187,9
Avskrivningar -7,5 -9,3 -7,9 -11,3 -6,8
Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8 26,8 38,4
Finansiella intäkter 2,2 3,2 1,0 - 2,4
Finansiella kostnader -7,1 -1,2 -9,0 -8,9 -1,2
Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8 17,9 39,6
Skatt -22,2 -25,0 -17,5 -3,7 -8,5
Årets resultat 85,5 95,5 66,3 14,2 31,1
Förvaltningsberättelse | Resultaträkning Förvaltningsberättelse | Resultaträkning
RESULTATRÄKNING
Valuta och övriga poster
Under året har USD mot SEK valutakursen i
genomsnitt legat ungefär på samma nivå, från
USD/SEK 10,61 till 10,56 (genomsnittskurs
under åren). Detta påverkade rörelseresultatet
marginellt under 2024. Kursen har dock varierat
kraftigt under året och stängningskursen 2024
var 11,00 jämfört med 10,04 år 2023. Den högre
stängningskursen bidrog till att lånen i USD
värderades högre och skapade ett negativt
finansnetto under året.
Kostnadsutveckling
Under 2024 har bolaget utökat personalstyrkan
från 80 till 85 anställda. CTT har också valt att
satsa mera på sälj och marknadsföring under
FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2024 FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2023
TOTALT
300,1
MSEK
TOTALT
308,9
MSEK
0 % Retrofit 0 % Retrofit
5 % Private jet 6 % Private jet
Eftermarknad 78 % Eftermarknad 79 %
Försäljning utöver kärnverksamheten 4 % Försäljning utöver kärnverksamheten 4 %13 % OEM 11 % OEM
För helåret 2024 minskade bolagets rörel -
seresultat (EBIT) till 113 MSEK (118), vilket
motsvarar en rörelsemarginal på 38 % (38).
Resultatnedgången mot föregående år är
främst en konsekvens av det sämre resultatet i
tredje kvartalet, påverkat av lagereffekter inom
eftermarknaden. Resultatet blev 85,5 MSEK
(95,5) och per aktie uppgick det till 6,82 (7,62).
Omsättning och rörelseresultat
För helåret 2024 minskade nettoomsättningen
med 3 % till 300 MSEK (309). I jämförbara
valutor var minskningen 2 %, främst negativt
påverkad av att jämförelseåret (2023) inklude -
rade större engångsbeställningar av eftermark -
nadsprodukter, drivet av några få flygbolag.
OEM intäkterna ökade med 14 % från 35 till
40 MSEK år 2024, främst drivet av produktions -
ökningar för Boeing 787 samt Airbus A350. För
A350 har även penetrationen ökat. Omsätt -
ningen för Private jet minskade från 18 till 14
MSEK, motsvarande -22 %, främst på grund av
senarelagda beställningar från slutkunderna.
Retrofit-intäkterna var tyvärr fortsatt noll under
året, men ordrar är nu avtalade för leverans
under 2025. Eftermarknaden var ovanligt stark
under 2023, utfallet 2024 på 233 MSEK (243)
speglar mera den underliggande efterfrågan på
50 - 60 MSEK per kvartal.
Rörelseresultatet uppgick 2024 till 113
MSEK, en minskning med 6 MSEK från 118
MSEK år 2023. Rörelsemarginalen uppgick till
38 %, samma nivå som 2023. Vinstmarginalen
uppgick till 36 % jämfört med 39 % föregående
år. Minskningen av vinsten är främst en konse -
kvens av minskad volym i eftermarknaden.
året för att på sikt öka tillväxten i populationen
än mer. Inflation och löneökningar har ökat på
CTTs kostnader, trots detta har bolaget lyckats
bibehålla den höga rörelsemarginalen på 38 %
under året.
52 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 53
===== SIDA 28 =====
(MSEK) Not 2024-12-31 2023-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 9 80,5 80,2
Övriga immateriella tillgångar 10 0,2 0,5
80,7 80,7
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark 11 24,6 24,5
Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 9,3 11,4
Inventarier, verktyg och installationer 13 4,8 5,2
38,7 41,1
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 14 0,0 0,0
Andra långfristiga fordringar 1,9 2,3
1,9 2,3
S:a anläggningstillgångar 121,2 124,0
Omsättningstillgångar
Varulager 15
Råvaror och förnödenheter 75,2 64,0
Halvfabrikat 15,4 12,3
Produkter i arbete 5,7 6,7
Färdiga varor 28,7 25,6
125,0 108,6
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 16, 17 65,0 48,7
Upparbetad men ej fakturerad intäkt 3 5,6 1,0
Övriga fordringar 18 2,2 11,6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 5,5 5,5
78,2 66,8
Kassa och bank 16, 20, 21, 22 68,7 117,9
S:a omsättningstillgångar 271,9 293,3
S:A TILLGÅNGAR 393,2 417,3
(MSEK) Not 2024-12-31 2023-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 1) 23
Bundet eget kapital
Aktiekapital 12,5 12,5
Bundna reserver 82,5 81,2
95,0 93,7
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 110,0 124,9
Årets resultat 85,5 95,5
195,4 220,3
S:a eget kapital 290,5 314,0
Avsättningar
Avsättningar för garantiåtaganden 24 1,4 2,5
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - 0,4
S:a avsättningar 1,4 2,9
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 20, 25, 26 42,5 40,3
S:a långfristiga skulder 42,5 40,3
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit 20, 21 - -
Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 20, 25, 26 1,6 1,5
Förskott från kunder 3 4,5 -
Leverantörsskulder 16, 25 21,9 13,9
Skatteskulder 1,8 14,4
Övriga skulder 16, 25 8,4 10,9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 20,6 19,4
S:a kortfristiga skulder 58,8 60,1
S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 393,2 417,3
1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital.
Förvaltningsberättelse | Balansräkning Förvaltningsberättelse | Balansräkning
BALANSRÄKNING
FORTS. BALANSRÄKNING
54 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 55
===== SIDA 29 =====
Förvaltningsberättelse | Förändring i eget kapital Förvaltningsberättelse | Balansräkning
CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med
en nettoskuld på -25 MSEK (-76), hög soliditet
om 74 % (75) samt likvida medel på 69 MSEK
(118) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme
om 53 MSEK. De största förändringarna som
under året påverkat likvida medel är det starka
rörelseresultatet (se analys av kassaflödet för
ytterligare information), ökning av kundford -
ringar och rörelseskulder, ökning av varulager,
utdelning samt betald skatt.
Varulager
För CTT är det viktigt att upprätthålla en resi -
lient lagernivå där bolaget alltid kan uppfylla
kundernas leveranskrav. Det tillsammans med
relativt långa ledtider samt många artiklar
driver relativt höga lagernivåer i relation till om -
sättningen. Under 2024 har lagret ökat från 109
MSEK till 125 MSEK, på grund av prisökningar,
svagare SEK, samt lägre leveranser än planerat
inom systemförsäljningen under året. Omsätt -
ningshastigheten har under året minskat från
3,0 till 2,6.
Investeringar
Under 2024 har CTT fortsatt drivit flera
parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade
belopp i immateriella tillgångar uppgår till 2,5
MSEK (4,2) och utgörs av utvecklingsarbeten
främst kopplade till projekten New Zonal Dryer
och Boeing 777X. Årets investeringar i materi -
ella anläggningstillgångar var 2,6 MSEK (3,5).
Finansiell ställning
Sammantaget har CTT en stark finansiell
ställning där soliditeten per den 31 december
2024 uppgick till 74 % (75) och kassa inklusive
ännu ej nyttjad finansiering uppgick till 122
MSEK (171). Nettoskulden uppgick per den 31
december 2024 till -25 MSEK (-76) och eget
kapital till 290 MSEK (314). Till årsstämman
2025 bedömer bolaget att den ordinarie
utdelningen kan bibehållas på 5,35 per aktie, då
kassan och finansiering är tillräcklig samt att
framtidsutsikterna bedöms som mycket goda.
Tillsammans gör detta att styrelsen sammanta -
get bedömer att bolaget har en stark finansiell
ställning som kommer att bibehållas under det
kommande året.
FEMÅRSÖVERSIKT BALANSRÄKNING
BALANSRÄKNING (MSEK) 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 80,7 80,7 80,2 75,9 73,0
Materiella anläggningstillgångar 38,7 41,1 43,2 48,1 53,6
Finansiella anläggningstillgångar 1,9 2,3 2,1 1,9 1,9
Övriga omsättningstillgångar 203,2 175,4 191,6 153,4 157,4
Kassa och bank 68,7 117,9 60,1 49,3 21,6
S:a tillgångar 393,2 417,3 377,1 328,5 307,5
Eget kapital och skulder
Eget kapital 290,5 314,0 269,3 212,9 220,5
Avsättningar, garantiåtaganden 1,4 2,9 3,4 3,8 6,1
Långfristiga skulder, räntebärande 42,5 40,3 43,9 70,8 35,7
Kortfristiga skulder, räntebärande 1,6 1,5 1,6 1,4 1,2
Kortfristiga skulder, ej räntebärande 57,2 58,6 59,0 39,7 44,0
S:a eget kapital och skulder 393,2 417,3 377,1 328,5 307,5
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Bundna reserver Balanserat resultat
(MSEK)
Aktie-
kapital
Reserv-
fond
Fond för
utvecklings -
utgifter S:a S:a
Överkurs-
fond
Balanserat
resultat S:a
Årets
resultat S:a
S:a eget
kapital
Eget kapital 2022-12-31 12,5 6,5 72,8 79,3 91,8 28,9 82,3 111,2 66,3 177,5 269,3
Utdelning till aktieägare - - - - - - -50,7 -50,7 - -50,7 -50,7
Avsättning till fond för utvecklings -
utgifter - - 4,2 4,2 4,2 - -4,2 -4,2 - -4,2 -
Återföring avsättning fond för utv.
utgifter - - -2,4 -2,4 -2,4 - 2,4 2,4 - 2,4 -
Vinstdisposition - - - - - - 66,3 66,3 -66,3 - -
Årets resultat - - - - - - - - 95,5 95,5 95,5
Eget kapital 2023-12-31 12,5 6,5 74,6 81,2 93,7 28,9 96,0 124,9 95,5 220,3 314,0
Utdelning till aktieägare - - - - - - -109,0 -109,0 - -109,0 -109,0
Avsättning till fond för utvecklings -
utgifter - - 2,5 2,5 2,5 - -2,5 -2,5 - -2,5 -
Återföring avsättning fond för utv.
utgifter - - -1,2 -1,2 -1,2 - 1,2 1,2 - 1,2 -
Vinstdisposition - - - - - - 95,5 95,5 -95,5 - -
Årets resultat - - - - - - - - 85,5 85,5 85,5
Eget kapital 2024-12-31 12,5 6,5 76,0 82,5 95,0 28,9 81,1 110,0 85,5 195,4 290,5
FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL
STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
SEK
Vinstmedel till förfogande:
Balanserade vinstmedel 81 131 634
Överkursfond 28 856 978
Årets vinst 85 453 106
S:a 195 441 718
Utdelning till aktieägarna med 5,35 SEK per aktie
(12 529 443 aktier) 67 032 520
Balanseras i ny räkning 128 409 198
S:a 195 441 718
Under 2024 utbetalade CTT en ordinarie utdelning på 67 333 KSEK (50 744),
(5,35 SEK per aktie) samt en extra utdelning på 41 974 KSEK (0), (3,35 SEK
per aktie) till aktie ägarna. Detta motsvarar en total utdelning på 109 006
KSEK (50 744), (8,70 SEK per aktie).
Under 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 67 033 KSEK
(5,35 SEK per aktie) men ingen extra utdelning. Det motsvarar en total utdel -
ning på 67 033 KSEK (5,35 SEK per aktie).
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget
belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhet -
ens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med
hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den
finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen
och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra
sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventu -
ella nödvändiga investeringar.
I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman,
redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för
2024. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna
transaktion.
56 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 57
===== SIDA 30 =====
Förvaltningsberättelse | FemårsöversiktFörvaltningsberättelse | Kassaflödesanalys
(MSEK) Not
2024-01-01
–2024-12-31
2023-01-01
–2023-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar och nedskrivningar 7,5 9,3
Övrigt -1,7 -0,9
Ränteinbetalningar 2,6 2,5
Ränteutbetalningar -3,1 -3,4
Betald skatt -28,5 -33,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 89,3 92,9
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager -16,4 7,7
Förändring av rörelsefordringar -20,7 17,6
Förändring av rörelseskulder 14,0 -1,4
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -23,1 23,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,3 116,8
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 10 -2,5 -4,2
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11, 12, 13 -2,6 -3,5
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,4 -0,2
Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,2 0,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten -4,5 -7,5
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån 26 -1,6 -1,5
Utbetald utdelning -109,0 -50,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -110,6 -52,2
Årets kassaflöde -48,8 57,1
Likvida medel vid årets början 16, 22 117,9 60,1
Kursdifferens i likvida medel -0,5 0,7
Likvida medel vid årets slut 16, 22 68,7 117,9
KASSAFLÖDESANALYS
Utfall 2024
Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital
uppgick under helåret 2024 till 89,3 MSEK
(92,9). Kassaflödet från den löpande verksam -
heten minskade till 66,3 MSEK (116,8), främst
som en konsekvens av negativa förändringar i
rörelsekapitalet, där jämförelseåret 2023, var
ovanligt starkt delvis på grund av engångsef -
fekter. Likvida medel vid periodens slut uppgick
till 69 MSEK (118). Årets kassaflöde belastades
även av utbetald utdelning om 109 MSEK (51).
NYCKELTAL 2024 2023 2022 2021 2020
Omsättning & Resultat
Nettoomsättning, MSEK 300 309 241 151 201
Rörelseresultat (EBIT), MSEK 113 118 92 27 38
Rörelsemarginal, % 38 38 38 18 19
Vinstmarginal, % 36 39 35 12 20
Årets resultat, MSEK 85 95 66 14 31
Avkastning på sysselsatt kapital, % 33 36 30 10 14
Avkastning på eget kapital, % 28 33 28 7 13
Avkastning på totalt kapital, % 27 31 24 6 12
Aktiedata
Resultat per aktie, SEK 6,82 7,62 5,29 1,13 2,48
Eget kapital per aktie, SEK 23,18 25,06 21,49 16,99 17,60
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 5,29 9,32 4,89 2,42 -0,86
Utdelning per aktie, SEK 1) 5,35 8,70 4,05 0,79 1,74
Antal aktier på balansdagen 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443
Genomsnittligt antal aktier under perioden 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443
Börskurs på balansdagen, SEK 281,0 229,0 213,5 216,5 152,2
Kassaflöde & Finansiell ställning
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 66 117 61 30 -11
Kassalikviditet, % 297 349 267 305 218
Räntetäckningsgrad, ggr 34 36 44 14 35
Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,2 0,3 0,2
Soliditet, % 74 75 71 65 72
Personal & Investeringar
Antal anställda, årsmedeltal 84 75 72 76 93
Intäkt per anställd, MSEK 3,8 4,2 3,7 2,3 2,5
Löner, MSEK 53,5 51,0 47,9 41,5 47,1
Investeringar, MSEK 4,7 7,9 7,6 8,6 33,8
1) 2024 avser föreslagen utdelning.
FEMÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL
58 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 59
===== SIDA 31 =====
Förvaltningsberättelse | Relevanta avstämningar av nyckeltal
MSEK 2024 2023 2022
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8
/ Nettoomsättning 300,1 308,9 240,6
= Rörelsemarginal 38 % 38 % 38 %
Vinstmarginal
Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8
/ Nettoomsättning 300,1 308,9 240,6
= Vinstmarginal 36 % 39 % 35 %
Avkastning på sysselsatt kapital
(Rörelseresultat (EBIT) 112,6 118,4 91,8
+ Finansiella intäkter) 2,6 2,5 0,5
/ Genomsnittligt sysselsatt kapital
Genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning) 405,3 397,2 352,8
Totalt kapital vid årets början 417,3 377,1 328,5
Totalt kapital vid årets slut 393,2 417,3 377,1
- Genomsnittliga icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter -57,0 -58,7 -49,3
Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets början -58,5 -59,0 -39,7
Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets slut -55,4 -58,5 -59,0
S:a genomsnittligt sysselsatt kapital 348,3 338,5 303,5
= Avkastning på sysselsatt kapital 33 % 36 % 30 %
Avkastning på eget kapital
Årets resultat 85,5 95,5 66,3
/ Genomsnittligt eget kapital 302,2 291,7 241,1
Eget kapital vid årets början 314,0 269,3 212,9
Eget kapital vid årets slut 290,5 314,0 269,3
= Avkastning på eget kapital 28 % 33 % 28 %
Avkastning på totalt kapital
(Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8
- Finansiella kostnader) -3,2 -3,4 -2,0
/ Genomsnittligt totalt kapital (för beräkning, se "Avkastning på sysselsatt kapital") 405,3 397,2 352,8
= Avkastning på totalt kapital 27 % 31 % 24 %
RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL
Förvaltningsberättelse | Relevanta avstämningar av nyckeltal
MSEK 2024 2023 2022
Kassalikviditet
(Omsättningstillgångar, dvs övriga omsättningstillgångar + kassa & bank 271,9 293,3 251,7
- Varulager 125,0 108,6 116,4
+ Beviljad outnyttjad checkkredit) 27,5 25,1 26,4
/ Kortfristiga skulder 58,8 60,0 60,5
= Kassalikviditet 297 % 349 % 267 %
Räntetäckningsgrad
(Resultat före skatt 107,6 120,4 83,8
- Finansiella kostnader) -3,2 -3,4 -2,0
/ Finansiella kostnader -3,2 -3,4 -2,0
= Räntetäckningsgrad, ggr 34 36 44
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder, dvs summa räntebärande poster på BR:s skuldsida 44,1 41,8 45,4
/ Eget kapital 290,5 314,0 269,3
= Skuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,1 0,2
Intäkt per anställd
Rörelsens intäkter 319,0 312,1 263,3
/ Antal anställda 84 75 72
= Intäkt per anställd 3,8 4,2 3,7
FORTS. RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL
60 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 61
===== SIDA 32 =====
Förvaltningsberättelse | Risker Förvaltningsberättelse | Risker
CTT har en stark marknadsposition i sin växande nisch, men det finns risker både
på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten.
CTTs verksamhet består i huvudsak av
utveckling, produktion, försäljning och leverans
samt support av produkter och system för
aktiv fuktreglering till kunder i flygindustrin.
Väsentliga riskområden omfattar förändringar
av marknadsförutsättningar, finansiella och
operativa risker. CTT är med sitt strikta nisch -
fokus exponerat mot ett flertal risker av binär
karaktär vars följder medger ingen eller liten
möjlighet till kompensation på andra områden.
Det övergripande ansvaret för CTTs
riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar
om den strategiska inriktningen och delegerar
ansvaret för operativa och finansiella risker
till verkställande direktören. Identifierade
väsentliga risker hanteras därefter löpande på
alla nivåer inom organisationen och i den stra -
tegiska planeringsprocessen. Kontrollproces -
ser i form av policys, riktlinjer, instruktioner och
rutiner reglerar hanteringen av dessa risker. Se
bolagsstyrningsrapporten för mer information.
RISKER OCH RISKHANTERING
De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas
av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser.
STRATEGISKA RISKER
Konjunkturpåverkan, ekonomiska trender och disruptioner
Flygindustrin är normalt väldigt cyklisk. Flygbolagen har stor vana att
hantera tvära kast mellan överkapacitet och olika flashalsar för att kunna
möta efterfrågan. Det mest påtagliga exemplet är konsekvenserna från
Covid-19 pandemin.
Över en längre tidsperiod har flyget vuxit med i genomsnitt ca 5 % per år,
drivet av en växande medelklass. Flygbolagen hade ett starkt 2010-tal
där man gynnades av globalisering och en historiskt låg ränta. Båda
dessa faktorer har reverserats till det sämre. Under 2022 och 2023 vände
räntorna krafitgt uppåt vilket fick viss negativ påverkan på de ekonomis -
ka förutsättningarna att resa. Högre räntor slog även hårt mot de mest
skuldsatta flygbolagen. Världen är inne i en deglobalisering, som pågår när
verksamheter blir mer lokala, delvis drivet av protektionistiska strömningar.
Det är uppenbart att ett handelskrig inte är goda nyheter för luftfarten och
att det kan påverka både flygfrakt och passagerarefterfrågan negativt.
CTT är beroende av flygplanstillverkarnas produktionstakt av långdis -
tansflygplan, flygbolagens investeringsförmåga och utnyttjandegraden av
flygplansflottor med bolagets produkter ombord. En konjunkturnedgång
slår lite olika vilket gör att CTT hinner ställa om fokus.
Hantering: En konjunkturinbromsning påverkar i första hand möjlighe -
ten till Retrofit-affärer. Det gäller främst försäljning av avfuktare som
flera gånger har drabbats när flygbolag tvärt infört förbud mot investe -
ringar i produkter som inte är driftsavgörande. Den cykliska efterfrågan
på avfuktare motverkas delvis om kunden klassar det som hållbar -
hetsprojekt (som har högre prioritet och längre återbetalningstid). Att
uppgradera passagerarkabiner är större projekt som ofta kopplas till
nyleveranser. Det ger större tålighet mot mindre cykliska svängningar.
Planeringshorisonten i OEM är relativt lång och förändringar sker lång -
samt, vilket möjliggör att CTT får tid att anpassa sig till en lägre takt.
CTT har huvuddelen av sin installerade bas av produkter på de moder -
naste och mest driftsekonomiska flygplanen. I tider när flygbolag an -
passar kapaciteten till vikande efterfrågan sker det i första hand genom
att man parkerar den äldre delen av flygplansflottan. Eftermarknaden
går via tillverkarnas distributionsbolag. Det gör att kredithantering mot
flygbolag sköts av dessa.
OEM
Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms utifrån långsiktig pla -
nering med god framförhållning. Airbus och Boeing har stora orderböcker
som täcker leveranser många år framåt i tiden. Flygbolag försöker i första
hand senarelägga sina planerade leveranser och i andra hand avboka dem.
Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som
kan ta dessa flygplan. Om nedgången är djup sänks produktionstakten, of -
tast i steg. För CTT finns en väsentlig OEM-risk i sitt beroende till enstaka
modellprogram, främst Boeing 787. Produktions- och leveransstörningar i
dessa får stor påverkan, vilket blev tydligt under pandemin.
Hantering: CTT är OEM-leverantör till de nyaste och mest konkur -
renskraftiga flygplansmodellerna från både Boeing och Airbus, vilkas
orderböcker är välfyllda. Förändringar i produktionstakt sker inte i en
handvändning, vilket medför fördröjningseffekter i upp- och nedgång.
Det medger tid till planering och anpassning. CTT arbetar på att bredda
till flera OEM-program. CTT har även en växande eftermarknadsaffär
bestående av förbrukningsmaterial till installerade system, vilket ger
ökad stabilitet och förmåga att hantera svängningar i nyförsäljningen.
Konkurrens
Konkurrens kan uppträda på systemsidan och finns i eftermarknaden. CTT
är marknadsledande leverantör av luftfuktare till kommersiella flygplan
och Private jet. Bolagets luftfuktare är de enda tillgängliga när man köper
nya Airbus och Boeing flygplan, vilket ger en betydande konkurrensfördel
när flygbolag gör efterinstallation i sina befintliga flygplansflottor (drivs
av att man vill ha enhetliga produkter i samtliga flygplan som opererar på
likvärdigt sätt). Konkurrenter har ett tidsfönster vid varje ny OEM-upphand -
ling, speciellt gäller detta helt nya flygplansmodeller. Det finns viss risk för
konkurrerande system på Retrofit-marknaden.
CTT är ensam på marknaden med ett aktivt system för att hantera
kondensation, men marknadspositionen är svag. Det beror på att ingen
av OEM-leverantörerna erbjuder aktiva fuktregleringssystem till sina
storsäljande kort- och medeldistansflygplan (där marknaden och behovet
är störst). Det främsta konkurrenshotet är att man inte gör något utöver de
inbyggda standardsystem som redan finns för att hantera kondensation
(läs: passiva dräneringslösningar). Det finns även en liten risk i att en annan
aktiv avfuktningsteknologi blir OEM-standard.
I flygbranschen är konkurrens i eftermarknaden vanligt förekommande
vilket kan leda till lägre marknadsandelar och påverka möjligheterna att
höja priserna. Generellt gäller att OEM-leverantören har en fördel med sina
originaldelar.
Hantering: CTT har en stark marknadsposition som ensam OEM-le -
verantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansflygplansmodel -
lerna. CTT är marknadsledare med fler än 60 flygbolagskunder och
driftsdata som sträcker sig 15 år bakåt på totalt ca 1 500 flygplan. Det
ger bolaget en fördel vid ny upphandling och möjlighet att sätta luftfuk -
tarstandarden för lång tid framöver. CTT dominerar även VIP-markna -
den. Strategiskt är att blockera konkurrenter för att förhindra att man
tar den vägen in på Retrofit-marknaden.
Det finns FAA-godkända tredjepartstillverkade eftermarknadsdelar
till bolagets luftfuktare och avfuktare. Bolagets originaldelar till
luftfuktarna är kvalificerade och baseras på CTTs unika teknologi,
som utvecklats och kvalificerats för att möta specifikationerna från
Airbus och Boeing samt myndigheternas krav. För att kunna uppfylla
dessa har CTT tillsammans med Munters utvecklat ett unikt material.
De standardmaterial som finns på den öppna marknaden har inte
kvalificerats för applikationen och inte för att sitta i flygplan. CTT
har ett ledande applikationskunnande som ytterligare ska befästas
genom kontinuerliga investeringar samt strategiska samarbeten.
Dessa inriktas på att förbättra prestandan och funktionaliteten genom
förbättingar i pad-materialet och / eller införande av värdeadderande
filter för VOC och ozon-reducering.
Konsolidering och industriellt sammanhang
CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går
mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i för -
säljning (framförallt OEM) och systemutveckling samt digital integration.
Hantering: Att vara en liten och fokuserad aktör kan ge fördelar
eftersom CTT kan ge hög servicegrad. Det strategiska samarbetet med
Collins Aerospace ger en industriell förankring som ger legitimitet.
Regulatoriska krav
Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regula -
toriska kraven får det allvarliga konsekvenser på möjligheterna att leverera
produkter.
Hantering: CTT är certifierat enligt AS9100:D, inluderat ISO9001:2015
som innebär regelbunden granskning. Möjlighet ges att åtgärda
eventuella brister. För att certifiera Retrofit-systemen samarbetar CTT
med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, såsom
Lufthansa Technik och PMV.
Deglobalisering och protektionism
Protektionism är en ekonomisk politik där regeringar inför restriktioner som
tullar, kvoter och andra hinder för att skydda sina inhemska industrier från
utländsk konkurrens. Detta kan ofta ses som en reaktion på deglobalise -
ringens effekter. Protektionism kan leda till handelskrig, högre priser för
konsumenter och minskad internationell samverkan.
CTT har direkt exponering till USA när vi säljer till Boeing och indirekt till
amerikanska flygbolag via försäljning till våra distributörer för eftermark -
nadsprodukter. Luftfartens försörjningskedja är uppbyggd kring det globala
utbudet. Det är beroende av leverantörer med unika förmågor som är starkt
reglerade och därför inte lätt kan ersättas.
Hantering: Risken för införandet av tullar på varor, till exempelvis USA,
inom OEM-ledet i flygindustrin bedöms som ökad men relativt liten.
Tullar skulle påverka den invecklade och mycket komplexa globala
försörjningskedjan. Tullarna skulle slå tillbaka mot Boeing. Det är troligt
att Boeing kommer att kämpa mot tullarna. Inom eftermarknaden
bedöms risken som något högre, men förändrar inte CTTs befintliga
strategi att skydda eftermarknaden (se s.13 för mer information).
Eftermarknaden distribueras över hela världen och vi kan leverera via
våra distributörer till de flygbolag som finns utanför USA.
62 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 63
===== SIDA 33 =====
Förvaltningsberättelse | Risker Förvaltningsberättelse | Risker
Klimat och miljö
Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är
både ett hot och en möjlighet för CTT. Kraven på branschen från olika in -
tressenter att minska flygets klimatpåverkan är höga och många flygbolag
bedriver långsiktigt arbete för att minska utsläppen.
Hantering: Bolagets avfuktningssystem minskar flygplanens vikt och
därmed bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Dessutom
minskar slitage / underhåll på planet, vilket är mer hållbart. Luftfuktare
minskar riskerna för uttorkning och ett försvagat immunförsvar under
långdistansflygningar. Det skapar en bättre arbetsmiljö. CTT framhåller
miljöfördelarna med sina produkter. Samtidigt har CTT ett aktivt
hållbarhetsarbete som redovisas årligen i bolagets hållbarhetsrapport
som publiceras i CTTs årsredovisning.
Säkerhetsläge och sanktioner
Tyvärr uppstår krig och konflikter regelbundet i världen som påverkar
flyget. Ett förhöjd säkerhetsläge som vi nu upplever leder ofta till olika
sanktioner och störningar på flyget och dess värdekedja.
Hantering: CTT följer kontinuerligt upp risker och vidtar mitige -
ringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget.
Bolaget har en diversifierad kundbas över hela världen, vilket gör CTT
mindre känsliga för lokala konflikter. Styrningsmässigt har CTT en
sanktionspolicy som stipulerar regelbundna kontroller av kunder och
leverantörer.
Operativa risker är relaterade till kundrelationer med fokus på kundnytta och säkerställande om kontinuer -
ligt användande under hela produktlivslängden, leveransförmåga samt humankapital.
OPERATIVA RISKER
Kundrelationer
CTT är ensam leverantör av produkter i en växande marknad. Slutkunderna
är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkter -
na i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera
produkter i befintlig flygplansflotta. Bolagets direkta kunder är främst
Airbus och Boeing.
CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen
genom att skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på
fuktparadoxen.
Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer
med flygbolag, OEM-tillverkare, och andra leverantörer. Samarbeten
med OEM-tillverkare och den strategiska marknadspartnern Collins
Aerospace är av särskild betydelse.
CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika
OEM-program, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin
flygplansflotta med aktiv fuktreglering.
Ej standard system
CTTs produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av
flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med
systemen kan de stängas av.
En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en
operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer
att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i
eftermarknaden.
Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att
de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda
med prestandan. Detta för att säkerställa att operatörerna fortsätter
att använder alla sina installerade fuktregleringsprodukter och att man
väljer CTT i eftermarknaden.
Produktkvalitet
Om CTTs produkter inte skulle ha tillräcklig kvalitet eller prestanda kan det
få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En
eventuell funktionell störningseffekt på andra system i flygplanet i hän -
delse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan
fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende.
Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste
stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall
fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroendegap som
CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar
som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka hos slutkund orsakad av
CTTs produkter skulle allvarligt hota hela CTTs verksamhet.
Hantering: Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp even -
tuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att
vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis
snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre
fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och
bygger förtroende för framtida affärer. I CTTs riskhantering finns en
ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete, som beskrivs
översiktligt under Regulatoriska krav ovan, en viktig del i den proaktiva
riskhanteringsprocessen.
Garantiåtaganden
CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år.
Hantering: CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle
garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en
negativ resultateffekt.
Leveransförmåga och leverantörskedja
CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende
av underleverantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att
hålla leveranskedjan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig
CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga
störningar i CTTs leveransförmåga.
Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare
med motsvarande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och
följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken
bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leveran -
tören, dels bygga upp ett eget säkerhetslager för eventuella framtida
driftstörningar hos leverantören.
Anläggningar
Med anläggningar medföljer risker för brand, översvämning, elavbrott etc.
Hantering: CTT har två anläggningar i Sverige, i Nyköping och Nybro,
med delvis uppbyggd redundans. Anläggningsskyddet utvärderas
regelbundet på bl a skyddsronder. CTT har upphandlat adekvat service
för att hålla skyddet kontinuerligt på en hög nivå. Vi har goda samar -
beten med våra intressenter samt egen elproduktion på anläggningen
i Nybro.
Humankapital
Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och
behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet
på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är
också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare.
De anställdas sociala förhållanden, såsom goda arbetsvillkor, hälsa och
säkerhet utgör grunden till att vara en ansvarsfull arbetsgivare.
Hantering: CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbets -
givare genom ett omfattande hållbarhetsarbete och god arbetsmiljö
samt konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får
medarbetarna del i det ekonomiska resultatet.
CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom
att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter
kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas
är resultatet i företagets medarbetarundersökning via Great place
to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda
indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %.
Utfallet 2024 förbättrades till 80 %. På frågan ”Allt sammantaget är
detta en mycket bra arbetsplats” svarade 87 % att detta stämmer i hög
grad. Kamratskap-indexet blev höga 88%, vilket visar att de flesta är
nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget.
Personalomsättningen har över tid varit låg. Se även prioriterade
aktiviteter på s. 44-45.
64 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 65
===== SIDA 34 =====
AKTIEN
Notering
CTTs aktie noterades 1997 och handlas idag
på Mid Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT
bedömer att handeln på andra plattformar är
begränsad.
Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär
bland annat att CTT följer marknadsplatsens
regler om aktieinformation. Bolaget publicerar
således finansiella rapporter och annan aktie -
marknadsinformation samt följer i övrigt de
regler och den praxis som gäller för aktiemark -
nadsbolag.
Analystäckning
CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar
bolaget och regelbundet genomför analyser
av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal
Colliers information om och analys av CTT, se
http://www.introduce.se/foretag/ctt-systems.
Kursutveckling och börsvärde
Under 2024 ökade CTT-aktien med 22,7 % till
281,00 SEK den 31 december 2024 (229,00).
Den totala avkastningen uppgick för året till
26,5 %. Den högsta slutkursen under året, 385
SEK, noterades den 7 juni och den lägsta, 229
SEK, noterades den 8 januari. Den 31 december
2024 uppgick börsvärdet till 3 521 MSEK.
Aktiekapital
Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december
2024 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443
aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK.
Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets
tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar
innehavaren till en röst på årsstämman. Vid
årsstämman får varje röstberättigad rösta
för det fulla antalet ägda och/eller företrädda
aktier utan begränsning i rösträtten.
Ägarstruktur
Antalet aktieägare ökade under 2024 och upp -
gick vid årsskiftet 2024/2025 till 4 294 (3 464).
Största ägare var Tomas Torlöf (via helägda
bolaget Trulscom F örvaltning AB) med ett
innehav om 14,0 % (13,4), följt av SEB Fonder
med 9,0 % (9,6). De tio största ägarna innehade
55,4 % (61,2) av aktierna. Aktiekapitalet ä gs
till 75,5 % (68,2) av svenska ägare och 24,5 %
(31,8) av utländska ägare. Det svenska ägandet
domineras av institutioner och företag med
58,4 % (49,1) av det totala aktiekapitalet.
Vinstandelsstiftelse
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstan -
delsstiftelse för sina medarbetare. Syftet med
stiftelsen är att skapa en tydligare koppling
mellan medarbetarnas kollektiva prestation,
deras ersättning och bolagets resultat samt på
sikt även att stärka medarbetarnas engage -
mang genom aktieägande. Per 2024-12-31
uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT
till 123 149 aktier (135 729), vilket är 1,0 % (1,1)
av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var
vid årsskiftet 20:e största ägaren i CTT.
Utdelning och utdelningspolicy
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om
en ordinarie utdelning uppgående till 5,35 SEK
(5,35) per aktie motsvarande 67,0 MSEK (67,0)
samt en extra utdelning uppgående till 0,00
SEK (3,35) per aktie motsvarande 0,0 MSEK
(42,0). Detta blir en total utdelning uppgående
till 5,35 SEK (8,70) motsvarande 67,0 MSEK
(109,0). Som avstämningsdag för utdelning
föreslås 2025-05-12 och utbetalningsdag för
utdelning 2025-05-15. Bolaget har som utdel -
ningspolicy att dela ut minst 70 % (70) av net -
toresultatet till aktieägarna i form av utdelning,
givet en soliditet som uppgår till 40 % (40).
Förvaltningsberättelse | Aktien
CTT-aktien OMX SPI Omsättning, antal CTT-aktier CTT-aktien OMX SPI Omsättning, antal CTT-aktier
AKTIEN 1997–2024 AKTIEN 2024
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
0
50
100
150
200
250
300
350
400
2000 2005 2010 2015 2020
SEK Tusental
0
500
1 000
1 500
2 000
200
250
300
350
400
jan
2024 2025
feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
SEK Tusental
Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker
samt andra händelser på finansmarknaden.
FINANSIELLA RISKER
Stort dollarberoende
CTT har ett mycket stort beroende av dollarkursen mot svenska kronan.
Det beror på att merparten av intäkterna är i dollar (eftersom affärer i
flygbranschen prissätts i USD) och att CTT har en stor andel av kostnader -
na i andra valutor, främst SEK. En försvagad relation USD/SEK påverkar
resultatet negativt.
Hantering: CTT har valt att inte göra någon valutasäkring. Bolagets
bedömning är att fördelarna (förutsägbarhet / tröghet för genomslag
av rörelser) inte uppväger nackdelarna (kostnader). CTT har däremot
valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strä -
var efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD.
Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera
vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget.
Kreditrisk
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive
försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av
kreditrisk. Retrofit- och traditionella VIP-affärer till enskilda flygbolag och
inredningsföretag bedöms ha högst kreditrisk. Inom OEM och eftermark -
nad är kunderna främst Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag.
Risken vid desssa affärer är främst kopplad till eventuell förlängning av
betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av
extra belastning på likviditeten.
Hantering: Merparten av bolagets intäkter kommer från Airbus, Boeing
samt CTTs största distributör till flygbolagen. Vid direktaffärer med
slutkunder gör CTT en kreditbedömning. Det gäller affärer i Retrofit
och VIP där CTT alltid strävar efter förskottsbetalning samtidigt
som kreditvärdigheten uppdateras och bedöms löpande. Den nya
affärsmodellen tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ ) minskar
kreditrisken eftersom CTT säljer till PMV (som får beställning av ACJ).
Inom eftermarknad och OEM sker nästan uteslutande all försäljning till
Airbus, Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för
insolvens vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing
skulle förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt
extra kreditfaciliteter.
Affärsetik & mänskliga rättigheter
En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleve -
rantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter.
CTT har produkter installerat på flygpan i länder där korruption förekom -
mer. CTT kan även delta i upphandlingar direkt mot flygbolag i sådana
länder.
Hantering: Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i
mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt
gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad
i CTTs fall.
För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT en
tydlig antikorruptionspolicy inkluderad i företagets uppförandekod
(Code of Conduct): Vidare har CTT utarbetat mycket tydliga avtal
med samarbetspartners gällande antikorruption samt säkerställt att
eventuella provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption
eller bestickning inte ska medges. CTT har även stöd genom sin stra -
tegiska samarbetspartner Collins Aerospace, som har ett mycket strikt
regelverk gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre
då CTT genomgående har väl etablerade och långsiktiga samarbeten
med sina leverantörer.
Störningar i IT-miljön
CTT är som andra företag beroende av en väl fungerande IT-miljö. Riskerna
för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön är stora och växande.
Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få negativa effekter på
vår leveransförmåga.
Hantering: CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus
på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med
att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både
förbättringar av IT-infrastrukturen och system samt med interna och
externa utbildningar. IT-partner är kontrollerad av tredje part samt
övningar genomförs för disaster recovery.
Förvaltningsberättelse | Risker
66 CTT Årsredovisning 2024 CTT Årsredovisning 2024 67
===== SIDA 35 =====