FULLTEXT DEL 1 AV 2
Årsredovisning 2025
===== SIDA 1 =====
ÅRSREDOVISNING
2025
===== SIDA 2 =====
LUFTFUKTARE AVFUKTARE
FINANSIELL KALENDER
Delårsrapport jan–mar 28 april 2026
Delårsrapport apr–jun 21 juli 2026
Delårsrapport jul–sep 27 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026 5 februari 2027
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION VÄNLIGEN KONTAKTA
Markus Berg, CFO, på tel. +46(0)10 457 32 05
eller via mejl markus.berg@ctt.se
För mer information se: www.ctt.se CTT Systems AB Org.nr. 556430-7741
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Året i korthet 4
CTT på två minuter 6
VD-ord 8
Strategi 10
Avstämning strategisk agenda 16
Produkter 18
Luftfuktare 20
Avfuktare 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 34
INNEHÅLL
FINANSIELLA RAPPORTER
Förvaltningsberättelse 57
CFOs reflektion 58
Verksamhet & övrigt 59
Resultaträkning 60
Balansräkning 62
Förändring i eget kapital 65
Kassaflödesanalys 66
Femårsöversikt nyckeltal 67
Relevanta avstämningar av nyckeltal 68
Risker och riskhantering 70
Aktien 76
Definitioner av nyckeltal 79
Bolagsstyrningsrapport 80
– Ledande befattningshavare 86
– Styrelse 88
Noter till de finansiella rapporterna 90
Revisionsberättelse 104
Ordlista 108
Aktieägarinformation 109
Historik 110
ÅRSSTÄMMA
Årsstämman äger rum torsdagen den 7 maj 2026 kl. 17.00 i
bolagets lokaler, Brukslagarvägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta i
stämman på plats eller genom poströstning ska:
• vara införda i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast den
28 april 2026
• anmäla sitt deltagande till CTT senast den 30 april 2026, om deltagan -
de på plats eller genom att avge sin poströst enligt instruktionerna i
kallelsen
För ytterligare information, se https://www.ctt.se/investors/corporate-
governance/annual-general-meeting/
2 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 3
===== SIDA 3 =====
• Nettoomsättningen minskade med 12 % till 264 MSEK (300)
– i jämförbara valutor, en minskning med 5 %
• Rörelseresultatet (EBIT) minskade till 48 MSEK (113)
• Rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) uppgick till 18 % (38)
• Årets resultat uppgick till 39 MSEK (85)
• Resultat per aktie uppgick till 3,08 SEK (6,82)
• Kassaflödet från den löpande verksamheten
minskade till 36 MSEK (66)
• Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 2,40 SEK
per aktie (5,35)
19 %
VINSTMARGINAL
2,40 KR/AKTIE
UTDELNING
(föreslagen)
NYCKELTAL 2021 2022 2023 2024 2025
Nettoomsättning 151 241 309 300 264
Rörelseresultat (EBIT) 27 92 118 113 48
Rörelsemarginal (EBIT-marginal) 18 % 38 % 38 % 38 % 18 %
Resultat per aktie 1,13 5,29 7,62 6,82 3,08
Utdelning per aktie 0,79 4,05 8,70 5,35 2,40 1)
1) Avser föreslagen utdelning
ÅRET I KORTHET
” Det finansiella utfallet för 2025 är inte tillfredsställande, men det
finns flera förmildrande omständigheter och tydliga ljuspunkter”
” Under 2026 ser vi en accelererande tillväxttakt inom
OEM segmentet och högre försäljning i eftermarknaden”
– Henrik Höjer, VD
264 MSEK
5 %
ÖVRIGT 20 %
OEM
1 %
RETROFIT
11 %
PRIVATE JET
63 %
EFTERMARKNAD
NETTOOMSÄTTNING OCH EBIT-MARGINAL
Nettoomsättning
2024 20242025 2025
0 0
50
250
20200
15150
10100
5
400
350
40
35
MSEK %
300
25
2021 20212022 20222023 2023
EBIT -marginal
30
VINST OCH UTDELNING PER AKTIE
Vinst per aktie
0
4
3
2
1
8
7
SEK
5
6
Utdelning per aktie
För 2025: föreslagen utdelning
4 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 5
===== SIDA 4 =====
PRODUKTER FÖR LITE HÅLLBARARE OCH
VÄSENTLIGT BEHAGLIGARE FLYGRESOR
- AKTIV REGLERING AV LUFTFUKTIGHETEN I FLYGPLAN ÄR ALLTID MER HÅLLBART
CTT är marknadsledande leverantör av system som aktivt reglerar luftfuktigheten
i flygplan. Bolaget har två produktgrupper: luftfuktare och avfuktare. Under 2025
omsatte CTT 264 MSEK och hade 83 medarbetare vid årsskiftet.
Trots att luften i ett flygplan är alltför torr i kabinen är den samtidigt för
fuktig i perifera delar av flygplanskroppen. Det är en paradox som har
negativ påverkan på människor ombord och på miljön. Flygplan som
endast är utrustade med passiva fuktsystem påverkar inte grundorsa -
kerna bakom fuktparadoxen.
Torra problemet: Luften ombord på ett flygplan är extremt torr. Detta
minskar passagerarnas och besättningens välmående, framförallt gäller
det i First och Business class samt i cockpit där luften är särskilt torr,
med förhöjd risk för uttorkning och negativ påverkan på immunförsvaret.
Blöta problemet: Kondensation finns på alla flygplan. På ett medel -
stort passagerarplan kan vikten öka med 200 - 300 kg. Detta medför ökad
bränsleförbrukning, vilket ökar kostnaderna för flygbolagen och belastar
miljön genom onödiga utsläpp av växthusgaser.
CTT LÖSER FUKTPARADOXEN
CTT PÅ TVÅ MINUTER
FÖR TORRT
FÖR FUKTIGT
- KONDENS
TVÅ PRODUKTGRUPPER FÖR AKTIV FUKTREGLERING
PRODUKTGRUPPER LUFTFUKTARE AVFUKTARE
Produktnytta HÅLLER LUFTFUKTIGHETEN PÅ BEHAGLIG NIVÅ
Höjer luftfuktigheten från ohälsosamt torr till normal
nivå, vilket minskar riskerna för uttorkning, trötthet och
virusangrepp.
Högre luftfuktighet medför även bättre sömn, ökat välbe -
finnande och minskad jet-lag samt håller immunförsvaret
och smaklökar intakt utan påverkan från uttorkning.
HÅLLER KONDENSATIONEN I SCHACK
Reducerar kondensation och eliminerar ansamlat kon -
densvatten i flygplanet, vilket sänker vikten och därmed
bränsleförbrukning samt klimatavtrycket.
Ett flygplan utan kondensproblem är alltid lättare och
har lägre underhållskostnader genom färre elfel, ingen
korrosion och längre livslängd på isoleringsmaterial.
Fuktreducering är alltid mer hållbart.
Drivkrafter HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Ökat fokus på luftkvalitet och kabinklimatet riktar intresset
mot torr kabinluft och dess påverkan på immunförsvaret.
MER HÅLLBART FLYGANDE OCH LÄGRE KLIMATAVTRYCK
Ökade krav på att minska miljöavtrycket från passagerare,
finansiärer och ägare.
Trender UPPLEVELSE-PARADOXEN
Flygbolagen förbättrar ständigt sin Business class. Den
torra luften i kabinen motverkar satsningar på gourmet-
mat, exklusiva viner och interiörer som är designade för
att maximera upplevelsen.
En förhöjd luftfuktighet medför att våra sinnen som smak
normaliseras och kroppen är mindre stressad. Det förhö -
jer upplevelsen av gjorda investeringar.
LÅGPRIS-EFFEKTEN
Allt fler tar efter lågprisflygbolagen med ökad stolsdensi -
tet och högre load-factor samt allt kortare tid på marken.
Detta gör att de passiva systemen blir otillräckliga och
kondensvattnet blir kvar i flygplanet och leder till viktök -
ning och större miljöpåverkan.
Tillgänglighet LEDANDE OEM-LEVERANTÖR
OEM-leverantör av samtliga luftfuktare till nytillverkade
långdistansflygplan: Boeing 787, Airbus A350 och Boeing
777X.
Kan Retrofit-installeras i alla moderna långdistansflygplan.
RETROFIT MÅSTE DRIVA OEM
Kan Retrofit-installeras på alla flygplansmodeller från
Airbus och Boeing. Saknas som OEM-tillval på volymmark -
naden.
Kunder VÄL DIVERSIFIERAD KUNDBAS - STOR POPULATION
DRIVER MARKNADEN
CTT har luftfuktare i drift hos flertalet flygbolag över hela
världen.
FLERA LEDANDE FLYGBOLAG I NORRA EUROPA
Narrowbody kunder i norra Europa, såsom Sunclass, Jet2.
com och Transavia. Stor installerad bas på widebody
Boeing 787 samt växande bas hos Airbus A350 kunder.
FAKTA OM LUFTFUKTIGHET
• Luftfuktigheten mäts i regel som den relativa luftfuktigheten RH,
vilken definieras som kvoten mellan vattenångans partialtryck och
vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd i atmosfären, det vill
säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur.
• Vid en relativ luftfuktighet på 100 % RH faller oftast regn, men det
kan också vara dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända –
luftfuktigheten är inte alltid 100 % RH när det regnar.
• På vintern kan inomhusluften vara ca 20 - 30 % RH. Det kan upplevas
som torrt, men människan har lärt sig att hantera dessa nivåer. Det
är däremot svårt att överhuvudtaget finna befolkade platser på
jorden där luftfuktigheten är lägre än 15 % RH. Det innebär att
människan inte anpassat sig till nivåer därunder. Att vistas i ett
flygplan med en luftfuktighet under 10 % RH är ett för människan
onormalt och extremt torrt klimat med negativ påverkan på
kroppens funktioner och vårt välbefinnande.
Premiumklass
utan luftfuktare
Sahara och Nordpolen
Premiumklass
med luftfuktare
5-6 %
15 %
22 %
CTT har produkter som dels markant höjer kabinluftens fuktinnehåll
och dels håller flygplanskroppen torr. Detta medför ett behagligare
klimat ombord och ett mer hållbart flyg med sänkt klimatavtryck.
ORDERBOK AV WIDEBODY-FLYGPLAN HOS BOEING OCH AIRBUS
Flygplan (antal)
Orderbok
UB-24
I drift
UB-24
Ordrar
2025
Leveranser
2025
Orderbok
UB-25
I drift
UB-25
Boeing 787 770 1 161 394 88 1 076 1 249
Airbus A350 645 642 185 57 830 699
Boeing 777X 487 - 132 - 619 -
Total 1 902 1 803 711 145 2 525 1 948
LEVERANSER AV WIDEBODY-FLYGPLAN FRÅN BOEING OCH AIRBUS
Flygplan (antal) 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Boeing 787 158 53 14 31 73 51 88
Airbus A350 112 59 55 60 64 57 57
Boeing 777X - - - - - - -
Totala leveranser 270 112 69 91 137 108 145
Tillväxt, % -59 % -38 % 32 % 51 % -21 % 34 %
Total flygplansflotta 1 286 1 398 1 467 1 558 1 695 1 803 1 948
Tillväxt, % 9 % 5 % 6 % 9 % 6 % 8 %
6 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 7
===== SIDA 5 =====
VD HAR ORDET
Året i korthet
Verksamheten utvecklades bättre än vad
bokslutssiffrorna ger uttryck för. Det finansiella
utfallet för 2025 är inte tillfredsställande, men
det finns flera förmildrande omständigheter
och tydliga ljuspunkter. Först och främst
gynnas vi av att den strukturella tillväxten och
utsikterna i flygindustrin ytterligare stärktes
under året, drivet av ökad flygplansproduk -
tion, stora orderläggningar på flygplan med
rekordstora orderböcker hos både Airbus och
Boeing. Sett till helheten hade vi under 2025 en
bra underliggande utveckling:
• OEM verksamheten växte organiskt
• Private Jet segmentet utvecklades starkt
• Flygbolagens inköp av förbrukningsprodukter
ökade.
Att omsättning och resultat trots detta mins -
kade har främst tre förklaringar:
1. Negativa valutaeffekter om ca 20 MSEK
2. Minskning i reservdelsförsäljningen med
22 MSEK
3. Lagerminskningar hos våra eftermark -
nadsdistributörer motsvarande 32 MSEK i
utebliven försäljning.
Under 2025 försvagades den amerikanska dol -
larn samtidigt som den svenska kronan stärk -
tes, vilket resulterade i en betydande negativ
valutapåverkan. Reservdelsförsäljningen var
ovanligt svag och det var det enda av våra
produktområden med sjunkande efterfrågan
från slutanvändare. Att skillnaden blev ovanligt
stor beror på att 2024 var exceptionellt starkt,
medan 2025 var ovanligt återhållsamt. Den
tredje förklaringsfaktorn är tillfällig lagerdyna -
mik i distributionsledet, som under perioden
kom att dölja den underliggande efterfrågeök -
ningen på våra förbrukningsprodukter ute hos
flygbolagen. Distributörerna inledde året med
ovanligt höga lagernivåer, vilket begränsade
deras inköpsbehov och ledde till att våra
leveranser inte speglade den faktiska konsum -
tionen i slutmarknaden. Den ökade efterfrågan
hanterades genom eget lager och fick därför
inte genomslag i våra redovisade intäkter. Om
deras lager varit normala och inköpsmönstren
följaktligen motsvarat den faktiska marknads -
volymen skulle våra eftermarknadsintäkter ha
uppgått till 199 MSEK, jämfört med redovisade
167 MSEK. Detta visar tydligt hur kortsiktiga
lagerjusteringar kan påverka rapporterade
siffror, även när den underliggande efterfrågan
utvecklas positivt. Eftersom den underliggande
förbrukningen är stabil är det ett övergående
problem. Vi bedömer nu att lagernivåerna i
distributionsledet har normaliserats.
OEM – Accelererad tillväxttakt under 2026
OEM växte med 43 % organiskt och går mot
accelererad tillväxt under 2026, drivet av högre
produktionstakt av flygplan och fler produkter
i genomsnitt per byggt A350-flygplan, drivet av
att allt fler valt 3 eller fler luftfuktare per flyg -
plan. Det gör att vi ser en accelererad tillväxt
under 2026 där vi räknar med väsentligt högre
tillväxttakt jämfört med 2025 (i USD).
OEM – Rekordstora orderböcker på flygplan
ger starka utsikter många år framöver
Den strukturella efterfrågan på luftfuktare
stärktes ytterligare under 2025, drivet av
fortsatt hög orderingång på flygplansmodeller
där våra system finns som tillval. Totalt beställ -
des 711 sådana flygplan och det fanns 2 525
flygplan i orderböckerna vid årsskiftet, jämfört
med 1 948 flygplan som hittills levererats
totalt, varav 145 under 2025. Airbus och Boeing
förväntas skala upp produktionen av A350,
Boeing 787 och Boeing 777X kraftigt de kom -
mande åren. Det kommer vara en av de primära
drivkrafterna i vår tillväxt kommande år.
Private jet: ACJ / BBJ lyfter lägsta nivån –
Businessjet krävs för det stora lyftet
Framgångarna inom Private Jet -segmentet
fortsatte under 2025. Vårt lyckade samarbete
med Airbus Corporate Jets (ACJ) utvecklades
starkt med rekordmånga kit-leveranser under
2025. Under årets slut tecknade vi även ett
avtal med Boeing Business Jets (BBJ), vilket
innebär att kabinbefuktning etablerats som en
de facto standardlösning för VIP -flygplan.
Att både ACJ och BBJ inkluderar kabinbe -
fuktning som en integrerad del av flygplans -
affären utgör en tydlig marknadssignal och
markerar en ny praxis i Private jet-segmentet.
Vi bedömer att motsvarande utveckling gradvis
kommer att sprida sig till större privatflygplan
från Bombardier, Gulfstream och Dassault.
Marknadspotentialen i detta premiumsegment
uppgår till cirka 300 MSEK per år, vilket väsent -
ligt överstiger dagens nivå om 25–50 MSEK
inom VIP -segmentet.
Trots en stärkt strukturell grund kommer
volymerna inom VIP -segmentet vara små och
ojämnt fördelade över året. Detta medför fort -
satt kvartalsvis volatilitet, något som kommer
prägla inledningen av 2026 då inga kit -leveran -
ser är planerade under första halvåret. Vi har
dock flera nya VIP -projekt planerade för senare
delen av året, och förutsatt dessa materiali -
seras enligt plan ska omsättningen för helåret
överträffa fjolåret.
Ett mer substantiellt steg kräver att våra
system inkluderas i de officiella produktkata -
logerna hos tillverkare såsom Bombardier. Det
skulle möjliggöra en bredare och mer skalbar
marknadspenetration och därmed utgöra en
viktig tillväxtmotor på längre sikt. Sammanta -
get ser vi betydande strategisk potential i detta
segment, där vi bevisat att våra system är
tillförlitliga och där marknadens utveckling går
mot att ha kabinbefuktning som en vital del av
kabinklimatet.
Kabinbefuktning – Fler Retrofit-möjligheter
under 2026/2027
Antalet Retrofit-möjligheter av kabinfuktning
förväntas ta fart under 2026–2027 i takt med
att fler flygbolag snart tar emot sina första
nya flygplan utrustade med systemet. Detta
förväntas leda till fler säljmöjligheter för oss
när man ska uppgradera sina befintliga flottor.
Därtill finns kabinuppgraderingsprojekt drivna
av långa ledtider för nya flygplan som ökar inci -
tamenten att investera i befintliga långdistans -
flottor. Möjligheter gäller främst A350-, Boeing
777- och 787-flottorna. Vår inkludering i Airbus
Retrofit -katalog för A350 ger oss en fördel, då
mer än 400 flygplan är aktuella för kabinupp -
graderingar fram till 2028 — varav de flesta
saknar luftfuktare. Flygbolag kan därmed höja
standarden på sina äldre flygplan till samma
kabinklimatnivå som de senaste A350 -mo-
dellerna. Detta gäller främst kabinfuktning,
men även lösningar för cockpit och crew rest.
Marknadspotentialen är stor om vi lyckas.
Avfuktarsystemet – OEM -status ett krav –
kräver fler flygbolag
Avfuktarsystem är ett tillväxtområde som inte
tagit fart. Det är ett viktigt tillväxtområde. I
dagsläget ingår det i systemen för VIP och
A350 samt som fristående system för Retrofit.
För att nå signifikanta volymer krävs dock
OEM-tillgänglighet på ”narrowbody” -modeller
från Airbus och Boeing, men man prioriterar
för närvarande högre produktionstakter, vilket
innebär en begränsad vilja att introducera nya
system. För att driva på OEM-implementering
behövs därför en tydlig efterfrågan från större
flygbolagskunder i samband med beställning
av nya flygplan. Vårt kommersiella fokus är
därför riktat mot ledande europeiska lågpris -
bolag. Vårt hållbarhetserbjudande är starkt, då
flygindustrin behöver förbättra sin miljöeffek -
tivitet. Vi är övertygade om att avfuktare bör
vara en naturlig del av hållbarhetskatalogerna
för framtidens flygplansprogram.
Eftermarknaden – Högre intäkter 2026
Eftermarknaden är en central del av vår affärs -
modell och genererar återkommande intäkter
under flygplanets hela livscykel, vanligtvis i
20–25 år. Intäkterna kommer från förbruk -
ningsprodukter som byts årligen, reservdelar
och reparationer. Normala ingående lager av
förbrukningsprodukter gör att distributörernas
inköp från oss i högre grad ska spegla den
faktiska slutkundsefterfrågan. Sammantaget
stödjer detta vår förväntan om ökade efter -
marknadsintäkter (i USD) under året.
CTT har en ung och växande installerad bas,
vilket skapar goda förutsättningar för en stabil
och långsiktigt hållbar utveckling i eftermark -
naden. Drivkraften är populationstillväxt –
antalet enheter som tas i drift minus de som
tas ur trafik. Inom några år ser vi att populatio -
nen av luftfuktare har potential att uppnå en
årlig tillväxttakt som överstiger 20 %. För CTT
handlar det även om att se till att kunderna är
nöjda med systemen så att de används under
hela flygplanets livslängd, även vid byte av
operatör, och att man köper originaldelar i
eftermarknaden.
Hållbarhet – Integrerat i strategi och kund
erbjudande
CTT har hållbarhet som en integrerad del i
bolagets strategi och verksamhet. Under 2025
har vi bland annat uppnått certifiering enligt
ISO 14 001 / 45 001 och initierat ett cirkulärt
projekt för återvinning av förbrukningsproduk -
ter tillsammans med en större flygbolagskund.
Hållbarhetsaspekter finns även som en del i
vårt kunderbjudande genom att produkterna
minskar klimatavtryck och förbättrar arbetsmil -
jön ombord.
Personalens vinstandelsstiftelse som
instiftades 2015 är något unikt som jag gärna
lyfter fram. Den engagerar hela personalen och
bygger samägarskap. Varje år avsätts 7,5 % av
bolagets resultat till Vinstandelsstiftelsen för
köp av CTT-aktier. Alla anställda behandlas lika,
oavsett befattning och lön. Idag är personalen
genom stiftelsen 20:e störste ägare i CTT och
varje anställd, som arbetat heltid sedan starten
2015, hade vid årsskiftet cirka 2 900 aktier i
CTT, och kommer därtill för 2025 få aktier till
ett värde av ca 42 KSEK.
Utblick – Högt oljepris pressar flygbolagen –
2026 bedöms bli bättre än 2025
Om vi blickar framåt bedömer vi att de struktu -
rella drivkrafterna i vår marknad fortsätter att
vara robusta, även i en omvärld präglad av ökad
geopolitisk och ekonomisk osäkerhet.
- Valuta är en joker där USD uppvisat betydande
rörelser under det gångna året. Detta är en
extern faktor med stor påverkan på omsättning
och resultat som vi inte kan kompensera för
fullt ut, men vi fortsätter att begränsa dess
inverkan genom strikt kostnadsdisciplin,
genomförda och planerade prisjusteringar där
marknadsförutsättningarna medger det, samt
genom att successivt öka andelen kostnader
och finansiering i USD.
- Den pågående konflikten i Mellanöstern
pressar flygbolagen och riskerar att utvecklas
till den största krisen för branschen sedan
pandemin. Priserna på olja och flygbränsle har
stigit kraftigt, vilket påverkar flygbolagen både
direkt genom ökade kostnader och indirekt
genom en försvagad ekonomisk tillväxt. Effek -
terna är redan tydliga globalt och särskilt för
flygbolag som har sin bas i konfliktområdet.
- För CTT är detta naturligtvis inte positivt,
men påverkan bedöms som liten i närtid
eftersom flera av våra långsiktiga drivkrafter
– inte minst inom OEM – är robusta med stabil
efterfrågeutveckling även i ett mer volatilt
omvärldsläge. Produktionsplanerna inom
flygindustrin i huvudsak förväntas fortgå enligt
plan. Färre flygningar till och från Mellersta
östern leder dock till lägre utnyttjandegrad av
våra produkter. En utdragen konflikt skulle,
likt pandemin, kunna påverka flygbolagens
planering av flygplansflottorna. Det skulle
minska efterfrågan i eftermarknaden även
om CTT har en fördel genom att merparten
av våra produkter återfinns på de modernaste
flygplansplattformarna.
- Under 2026 ser vi en accelererande
tillväxttakt inom OEM segmentet och högre
försäljning i eftermarknaden. Detta skapar en
stabil grund för ett starkare 2026 jämfört med
föregående år, både avseende omsättning
och resultat (valutajusterat). Vi ser även goda
möjligheter att nå strategiskt viktiga milstolpar
inom exempelvis Retrofit och Businessjet
segmentet. Dessa områden har potential
att addera betydande intäkter från 2027 och
framåt, vilket ytterligare skulle stärka vår
strukturella tillväxtprofil och underbygga våra
långsiktiga utsikter.
Avslutningsvis vill jag passa på att tacka
mina arbetskollegor på CTT, som genom enga -
gemang, kompetens och en vilja att ständigt
utvecklas gör att vi kan bygga ett ännu bättre
CTT. Jag vill även rikta ett stort tack till bola -
gets aktieägare, kunder och affärspartner för
fortsatt förtroende. Tillsammans medverkar vi
alla till ett bättre flyg för miljö och alla ombord.
Nyköping i mars 2026
Henrik Höjer, VD
Trots svaga siffror - Hyggligt år i verksamheten
- Breda volymökningar
Tillfälliga lagerjusteringar dolde och
valuta motverkade ökningen
VD-ORD
8 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 9
===== SIDA 6 =====
VISION, AFFÄRSIDÉ
OCH STRATEGI
VISION
Bolagets vision är att aktiva fuktregleringssystem finns i
alla flygplan. CTT ska som pionjär vara den marknadsle -
dande leverantören.
STRATEGI
Bolagets strategi syftar till att skapa konkurrenskraftig, lön -
sam och uthållig tillväxt genom ökat antal levererade system,
fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptimering (operatio -
nal excellence) samt tekniskt ledarskap och innovation inom
aktiv fuktkontroll av flygplan.
AFFÄRSIDÉ
CTTs affärsidé är att utveckla, tillverka, leverera och underhålla
produkter som höjer luftfuktigheten för ökat välbefinnande
ombord och minskar kondensationen för bättre driftsäkerhet
samt lägre miljöbelastning.
AFFÄRSMODELL MED
BETYDANDE EFTERMARKNAD
CTTs fuktregleringssystem är konstruerade för att sitta i flygplanet under dess fulla livstid.
Varje år måste vissa delar bytas ut och över tid krävs reparationer. Det skapar en signifikant
eftermarknad.
CTT ska tillhandahålla pålitliga, säkra, effektiva
och hållbara system som eliminerar grundorsa -
kerna till fuktproblem i flygplan. Produkterna är
anpassade för att sitta i flygplanet under dess
fulla livslängd.
Affärsmodellen bygger på dels intäkter från
försäljning av produkter och system som
monteras hos flygplanstillverkare i nya flygplan
eller i befintliga flygplan, och dels på intäkter
från eftermarknaden.
För att CTT ska nå den fulla intäktspotentialen
måste produkterna användas under hela flyg -
planets livslängd och operatörerna välja CTTs
originaldelar i eftermarknaden.
VERKSAMHETEN
• Starka relationer med
flygplanstillverkare och
flygbolag
• God leveransförmåga, hög
kvalitet och innovation
UTHÅLLIG VINSTÖKNING
• Växande marknad
• Återkommande affärer
• Ökande efter marknad
AKTIEÄGARVÄRDE
• Operativt kassaflöde
• Vinst
AFFÄRSMODELL FÖR UTHÅLLIGT AKTIEÄGARVÄRDE
Affärsmodellen vilar på att vidmakthålla en
stark position hos flygplanstillverkare (OEM)
med långa kontrakt och starka relationer med
flygbolag och andra operatörer av flygplan. Att
vara leverantör till OEM-tillverkare ställer stora
krav på verksamheten såsom leveransförmåga
och kvalitet. Det ger CTT en konkurrensfördel
och möjlighet att definiera agendan för aktiv
fuktkontroll i flygbranschen. Eftersom OEM
har långa produktlivscykler och höga barriärer
kan CTT uppnå en ledande position för lång
tid framöver. Affärsmodellen skapar förutsätt -
ningar för uthållig vinstökning genom gradvis
ökning av den låga marknadspenetration av
bolagets produkter och en stadigt växande
eftermarknad. Aktieägarvärde ska skapas
genom att starka kassaflöden kan genereras,
drivet av fler produkter i drift och full utnytt -
jandegrad under hela livslängden, samt att
CTT ska förbli den dominerande leverantören i
eftermarknaden.
STRATEGI STRATEGI
CTT Årsredovisning 2025 11 10 CTT Årsredovisning 2025
===== SIDA 7 =====
STRATEGI FÖR LÖNSAM TILLVÄXT
Bolagets strategi syftar till att i kraft av sin ledande position skapa lönsam och uthållig
tillväxt genom att öka marknadspenetrationen av produkter som höjer luftfuktigheten i
kabinen och avfuktning som minskar kondensationen i flygplan.
Bolagets strategi bygger på att vara ledande
leverantör till OEM-tillverkare, driva marknaden
och befästa positionen i eftermarknaden. Målet
är att bolagets verksamhet ska bidra till en mer
hållbar utveckling för flyget. Att vara leverantör
till OEM är centralt, ger legitimitet och får stort
marknadsgenomslag. OEM ställer höga krav på
verksamheten och kräver ständig optimering.
CTT är pionjären och måste därmed ensam
säkerställa marknadens kännedom om förde -
larna med aktiv fuktkontroll.
CTT har stort applikationskunnande och stra -
tegiska samarbeten, vilket gynnar bolaget att
leda utvecklingen och bibehålla en marknadsle -
dande position i eftermarknaden.
STRATEGI
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN
För att uppfylla visionen, fullfölja affärsidén och uppnå målen för tillväxt, lönsamhet och kapitalavkastning har CTT strategiska pri -
oriteringar med ett långsiktigt hållbarhetsarbete integrerat. Strategins fyra hörnstenar omfattar systemtillväxt i populationen, fokus
på eftermarknaden, verksamhetsoptimering samt aktiviteter för tekniskt ledarskap och innovation. Den strategiska agendan anger
inriktningen och styr bolagets beslutsfattande samt resulterar i mål och åtgärder som avrapporteras årligen i årsredovisningen.
FOKUS PÅ EFTERMARKNADEN
Eftermarknaden är en central del av affärsmo -
dellen och ett uttalat fokusområde i strate -
gin. Den installerade basen av produkter på
kommersiella- och privatflygplan genererar
en eftermarknad, som utöver reservdelar och
serviceverksamhet, även består av förbruk -
ningsvaror som ska bytas ut årligen.
Produktlivslängden kan vara ca 40 år eller
längre, givet att en flygplansmodell tillverkas
i 20 - 25 år och att varje flygplan är aktivt i ca
20 år. På en övergripande nivå syftar strategin
till aktiviteter och investeringar som leder till
att systemen nyttjas under hela flygplanets
livslängd.
Den kanske allra mest centrala delen av
strategin är att CTT alltid ska erbjuda kunderna
VERKSAMHETSOPTIMERING
Bolagets strategi ska med hållbara förtecken
sätta fokus på att att optimera och utveckla
verksamheten, såsom att förbättra kvalitet och
leveransförmåga. Detta ska främst genom -
föras genom ett kontinuerligt förbättringsar -
bete där bolaget ska effektivisera processer
inom samtliga verksamhetsområden.
Inom utveckling pågår löpande aktiviteter
som syftar till att underlätta och förbättra
exempelvis processer för test, verifiering samt
projektmetodik.
TEKNISKT LEDARSKAP OCH INNOVATION
bäst produktnytta och högsta servicegrad.
Även om flygbranschen är konservativ står
den aldrig helt stilla. Det är därför viktigt att
CTT strävar efter att göra förbättringar av
kundnyttan. Detta kan ske genom att addera
nya funktioner, integrera produkterna i andra
system eller säkerställa marknadsledande
tillgänglighet
Eftersom CTT har kunder över hela världen
har bolaget valt att ha en indirekt modell för
distribution av reservdelar och förbrukningsva -
ror. CTT har ett nära samarbete med ett fåtal
ledande distributörer med global täckning. Det
säkerställer att flygbolagen garanteras snabb
tillgång.
Inom produktion pågår ständig förbättring för
att optimera tillverkningskostnaden, men också
för att förbättra arbetsmiljön och minimera
påverkan på miljön.
Inom försäljning blir det viktigare att när
marknaden växer, ta steg mot att förbättra för -
säljningsprocesser med moderna stödsystem.
En annan viktig del av verksamheten är tillgång
till strategiska nyckelkomponenter där de
senaste årens turbulens visat värdet på starka
partnerskap och tillförlitliga försörjningskedjor.
CTT måste hela tiden utveckla och anpassa
produkterna till nya flygplanstyper och projekt.
I ett längre perspektiv måste funktion och
prestanda förbättras. Det kan handla om lägre
vikt genom andra materialval eller mindre
Bolagets originaldelar har produktspecifika
fördelar som bottnar i att CTT utvecklat och
anpassat systemet tillsammans med Airbus
och Boeing. Det medför att CTT har ett unikt
applikationskunnande och produkter som
möter hela kravspecifikationen. För att uppnå
detta har CTT exempelvis tagit fram ett speci -
fikt och unikt material till luftfuktaren, som kva -
lificerats tillsammans med Airbus och Boeing.
Bolagets originaldelar möter samtliga krav som
ställs för att befuktningssystemet ska kunna
levereras tillsammans med flygplanet. Detta
ger CTT en konkurrensfördel och utgör ett
starkt skäl för många kunder att fortsätta välja
bolagets originaldelar.
CTT lägger stor vikt på relationer till partners
och leverantörer för att säkerställa att man
uthålligt kan upprätthålla de högt ställda
kraven på leveransprecision och kvalitet. CTT
kan därför i vissa fall ta över försörjningen av
strategiska insatsvaror och delar i tillverk -
ningsprocessen eller fördjupa samarbetet
med underleverantörer. Inom verksamheten
för service och reparation ska processer och
rutiner hela tiden anpassas för att kunna ge en
hög servicegrad.
i att utveckla och skydda eftermarknaden
genom att ständigt förbättra prestanda, pålit -
lighet och tillgänglighet.
TILLVÄXT I
POPULATIONEN
TILLVÄXT I POPULATIONEN
CTT har stort strategiskt fokus på tillväxt, som
i väsentliga delar syftar till att skapa hävstång
på OEM-kontrakten. Ytterst handlar det om att
generera en större installerad bas av bolagets
produkter genom ökat produktinnehåll på nytill -
verkade flygplan. Marknadspotentialen är stor
eftersom penetrationen är mycket låg. CTT är
pionjär och marknadsledande leverantör av
såväl avfuktare som luftfuktare. En central del
i strategin är att uppnå kritisk penetration för
en viss applikation för att driva marknaden. Till -
växten ökar i takt med att fler och fler flygbolag
upplevt nyttan med aktiv fuktreglering. Fram -
gångsrika applikationer i OEM-program skapar
sådant momentum. Luftfuktare i cockpit är ett
bra exempel på en applikation som först blivit
en de-facto standard på en flygplanstyp och
därefter följer andra flygplanstyper efter.
Tillväxtstrategin har två grundelement:
Produkter i nytillverkade flygplan
För att uppnå hög och uthållig tillväxt i
populationen är OEM-kanalen bärande. Att ha
bolagets produkter tillgängliga för montering i
nytillverkade flygplan är en grundförutsättning
för skalbar tillväxt. CTT levererar antingen
direkt till flygplanstillverkaren eller indirekt
till exempelvis leverantören av luftsystemet.
Det medför att bolagets produkter är mer eller
mindre integrerade i andra större system, vil -
ket ställer krav på god övergripande system -
förståelse. Försäljningsvolymerna påverkas
av produktionstakten av de för CTT relevanta
flygplansmodellerna, antalet applikationer
som finns tillgängliga på respektive modell
och selektionsgraden (penetrationen).
Framgångsrika modellplattformar som exem-
pelvis Boeing 787 stärker bolagets goodwill och
driver merförsäljning på andra flygplansmodeller.
En stor installerad bas leder även till ökade möj-
ligheter att operatörer väljer att installera CTTs
system i befintliga flygplan (Retrofit).
Kännedom hos operatörerna
För att sälja OEM-tillvalen och driva Retro -
fit-affären krävs en metodisk bearbetning av
operatörerna, såsom flygbolag och charterope -
ratörer av privatflygplan.
utrymmeskrävande produkter. Andra områden
är teknisk integration för att nå nya marknader.
Investeringar i forskning och utveckling sker
löpande med fokus på nya produktgenerationer
och ökat systemansvar. CTT investerar också
FOKUS PÅ
EFTERMARKNADEN
HÅLLBARHET
VERKSAMHETS-
OPTIMERING
TEKNISKT LEDARSKAP
OCH INNOVATION
12 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 13
===== SIDA 8 =====
CTT UTVECKLAR KABINBEFUKTING
I SAMARBETE MED GREENPOINT
TECHNOLOGIES TILL BBJ787-8 OCH -9
2025 kontrakterades CTT för att utveckla
ett kabinbefuktningssystem till fyra BBJ787
VIP flygplan. De fyra flygplanen består av
ett BBJ787-8 och tre av den större modellen
BBJ787-9, dvs 2 olika varianter av Boeings 787
Dreamliner levererade som VIP-flygplan av
Boeing Business Jets (BBJ). Utvecklingen och
installationen genomförs i samarbete med det
amerikanska bolaget Greenpoint Technologies,
baserade i Seattle, som har stor erfarenhet av att
arbeta med BBJs olika flygplanstyper. Att det är
två varianter av 787 innebär flera utmaningar då
utrymmet som ska befuktas skiljer sig åt i storlek
samt att installationen av CTTs befuktningssys-
tem blir olika på ett flertal punkter och systemet
anpassas till de två olika flygplanstyperna. Det
blir inte riktigt två projekt då stor del av lösning-
arna kan användas i båda flygplanstyperna, men
mycket måste också designas unikt.
Projektet baserades på ett tidigare utveck -
lingsarbete för BBJ787-8, men redan tidigt i
projektet identifierades tydliga skillnader och
strukturella uppdateringar i uppbyggnad för
BBJ787-9. För att anpassa systemet till de nya
förutsättningarna inom projektets tidsram har
samarbetet med Greenpoint varit helt avgö -
rande. Deras tidigare erfarenhet av BBJ787 och
tillgång till flygplansdata samt 3D-modeller har
använts när CTT och Greenpoint tillsammans
anpassat och förbättrat systemdesignen för
både BBJ787-8 och -9 samt uppdatering till
senaste teknikstandard från CTT.
Projektet påbörjades efter sommaren 2025
och i slutet av året kunde vi leverera kabinbe -
fuktningssystemet till BBJ787-8:an. Systemet
består av 3 befuktare som befuktar var sin
zon av flygplanet och de integreras system -
mässigt med de 2 avfuktare som ingick som
standard då det gröna flygplanet levererades
från Boeing. Under första halvåret av 2026
går utvecklingsarbetet vidare med att slutföra
design av systemet och installationsritningarna
för systemet till BBJ787-9 flygplanen.
Johnny Cronström är Head of Product Manage -
ment på CTT och berättar:
”Projektet innehåller även en för CTT helt
ny produktutveckling då kunden efterfrågade
ett användarinterface för befuktningssystemet.
Kort beskrivet en mjukvara för PC-bruk där
operatören visuellt kan bevaka och justera
fukten i kabinen. Denna mjukvaruutveckling
är ett naturligt steg i vår resa att bredda CTTs
integrationskunskap och elektronikinnehåll.
Historiskt har detta interface tillhandahållits till
kunderna via utomstående aktörer med begrän -
sad inblandning från CTT. Med kunskapen och
mjukvaran in-house på CTT kan vi nu stödja
framtida BBJ och VIP installationer på allra
bästa sätt.”
CTTs projektledare och tillika Lead Engineer
Daniel Källklint tycker att systemet är tekniskt
mycket intressant och att samarbetet med
Greenpoint fungerar mycket bra även om
samarbete med en partner i Seattle med en
tidsskillnad på 9 timmar innebär vissa utma -
ningar för teamen oavsett om man är baserad i
Nyköping eller Seattle. Läs sena kvällar respek -
tive tidiga mornar för koordinationsmöten.
Banar vägen för Retrofit
BBJ787 är med sin storlek och prislapp ett
VIP-projekt som inte är frekvent. För CTT är
det viktigt att fortsätta vara den självklara
leverantören av befuktningssystem på VIP
flygplan samt att det ger CTT en unik möjlighet
att utveckla, verifiera och certifiera kabinbe -
fuktningssystem som kan återanvändas när ett
flygbolag önskar att införa kabinbefuktning i
sina flygplansflottors First- och Business Class
kabiner. Boeing 787-9 är den mest populära
av 787-modellerna. Potentialen för Retrofit är
stor då flottan börjar bli äldre. Boeing hade vid
årsskiftet 2025/26 levererat 1 249 flygplan och
hade en orderbok på 1 076 Boeing 787.
CASE: MILSTOLPE INOM PRIVATE JET
Zone B befuktare installation på B787-8 – ”En av utmaningarna är att bygga upp 3D modeller för att passa in vårt
system utan att det krockar med kringutrustning” säger Daniel Källklint, projektledare och Lead Engineer.
” UTVECKLINGEN AV DEN NYA
DESIGNEN GER OSS STRATEGISKT
VIKTIG KUNSKAP FÖR FRAMTIDA
787-PRODUKTER MED AIRLINE
KONFIGURATION. PROJEKTET
VISAR ÅTERIGEN PÅ VÅR FÖRMÅGA
ATT LEVERERA KUNDANPASSADE
SYSTEM I TID, ÄVEN NÄR
FÖRUTSÄTTNINGARNA PLÖTSLIGT
OCH OVÄNTAT FÖRÄNDRAS.”
– Johnny Cronström, Head of Product
Management
14 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 15
===== SIDA 9 =====
Tekniskt ledarskap och Innovation Avstämning 2025
Minst 1 godkänt STC (Supplementary Type Certificate) för Retrofit
av kabinbefuktningssystem till minst 1 flygbolagskund på Boeing
787, 777 Classic, Airbus A350, A380 eller A330.
Kabinbefuktning ingår som en del i Airbus retrofit program
för A350. Arbetat att få ett liknande avtal med Boeing för
787 samt en första kund fortgår.
Verksamhetsoptimering Avstämning 2025
Bibehålla både leveranssäkerhet samt kvalitetprestation på 100 %
till Airbus och Boeing
Målet uppnått även 2025
Fokus på Eftermarknaden Avstämning 2025
Distribution: Minst 1 kontrakt som är integrerat i en Total Compo -
nent Support (TCS) lösning
CTT har tecknat ett avtal för distribution av eftermarknads -
produkter med en TCS leverantör (avtalet slöts 2024.)
IP och Innovation: Minst 1 kund opererar befuktningssystem med
integrerat VOC filter
CTT har dialog med OEM:erna för introduktion av en integre -
rad VOC filter lösning.
Flygbolagsförsäljning Avstämning 2025
Luftfuktarsystem:
Humidifier Onboard First / Business class: Antalet flygbolag som
har flygplan i drift med kabinbefuktning i premiumklass ska vara
minst 10 (4)
Inga nya flygbolag fick leveranser. Första flygplanet till
Qantas har börjat flygutprovningen och Air Indias första
A350-1000 levererades i december med 6 befuktare .
Avfuktarsystem:
Airbus A320: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
uppgå till minst 5 (2)1)
De 5 första systemen av 146 levererades till Jet2.com.
Därutöver pågår tester i flygplan hos ett större europeiskt
lågkostnadsflygbolag.
Boeing B737: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
vara minst 5 (2)1)
Ingen ytterligare kund har tillkommit, men dialog pågår med
några 737 operatörer.
Airbus A220: Antalet aktiva flygbolagskunder med avfuktare ska
uppgå till minst 3 (0)1)
Ingen kund har tillkommit.
STRATEGISKA MÅL 2024 - 2025
/ AVSTÄMNING 2025
STRATEGI
STRATEGI
OEM Avstämning 2025
Boeing 787: Luftfuktare finns i optionskatalogen för First / Business
class på Boeing 787
CTT har fortsatt dialog med Boeing och flertalet intressera -
de flygbolag.
Boeing 777X: Minst 5 (2) flygbolag har specificerat luftfuktare till
Boeing 777X
Boeing sköt under året leveranserna till 2027. CTT bearbetar
kontinuerligt de flygbolag som har beställt 777X.
Airbus A350F: Minst 5 (3) bolag har specificerat luftfuktare i Flight
deck / Crew rest
Airbus har bekräftat 3 bolag som valt CTT befuktare. Under
2025 har ytterligare flygfraktbolag valt A350F. CTT fortsätter
marknadsföra befuktning mot de som har beställt A350F.
Nya OEM möjligheter:
Boeing 737 MAX: Avfuktare finns som tillval vid köpet av flygplan Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår.
Airbus A320neo: Avfuktare finns i optionskatalogen Målet är inte uppfyllt och arbetet fortgår.
Private jet (OEM):
Bombardier: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning
av Global 7500 / 8000
CTT har fortsatta tekniska och kommersiella diskussioner
med Bombardier och ett antal Global 7500 kunder.
Gulfstream: Luftfuktarsystemet finns som tillval vid nyförsäljning av
G700 / G800
CTT har fortsatt marknadsföring mot Gulfstream.
1) Testkunder exkluderade
Utfall inom parentes avser år 2024
16 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 17
===== SIDA 10 =====
CTT LÖSER FUKTPARADOXEN I FLYGPLAN
– OPTIMERAR LUFTFUKTIGHETEN
CTT är marknadsledande i flygindustrin avseende system som aktivt bekämpar dels
extremt torr kabinluft och dels fukt i flygplanskropp och struktur. Det krävs aktiva system
som angriper grundorsakerna för att lösa fuktproblemen till gagn för människor och miljö.
Problem med torr kabinluft
Ett behagligt inomhusklimat beror på mer än
bara temperaturen. Luftfuktigheten spelar en
viktig roll. Allra bäst är det om luftfuktigheten
är mellan 40 och 60 % RH. Nivåer runt 20 - 25
% RH är normalt inomhus på vintern när det
är kallt ute. Det kan upplevas som ganska
torrt men kroppen kan hantera den nivån. Om
luftfuktigheten däremot sjunker ytterligare
medför det markant påverkan. Det yttrar sig i
hur vi mår, även om det kan vara svårt att sätta
fingret exakt på vad som är fel. Det påverkar
välbefinnande, smak, lukt och förmåga till
avkoppling samt återhämtning. Sömnsvårig -
heter uppstår och risken för förkylningar ökar.
Vid extremt låg luftfuktighet under 10 % RH blir
effekterna mer tydliga med uttorkade slemhin -
nor, hud och ögon. Det får negativ påverkan på
vårt immunförsvar, vilket gör oss mer mottag -
liga för exempelvis virusangrepp.
Torr luft motverkar premiumambitioner
Flygbolagen investerar kontinuerligt för att
förbättra upplevelsen i Business class. Trenden
går mot ökad flexibilitet för bättre vila och
avkoppling. Många flygbolag satsar på mat-
och dryckesupplevelser. Torr luft motverkar
dessa ambitioner. Om man höjer luftfuktighe -
ten kommer uttorkningen minska och smak
och lukt normaliseras.
DET TORRA PROBLEMET
– MÄNNISKAN I FOKUS
Extremt torr luft ombord
Luftfuktigheten i ett flygplan sjunker gradvis
för att efter ca tre timmar nå en nivå på 5 - 15 %
RH i kabinen. På en långdistansflygning får den
torra luften påtagligt negativa effekter på pas -
sagerare och besättning. Lägst är luftfuktig -
heten i cockpit och personalens viloutrymmen
där den rör sig ned mot 0 %. I Första klass där
få passagerare vistas är luftfuktigheten endast
5 % RH och i Business class enbart marginellt
högre. Därmed är luften i planet torrare än
någonstans på jorden. Det är en extrem miljö
med negativ påverkan på kroppen. De negativa
uttorkningseffekterna sitter kvar i kroppen och
bidrar till jetlag.
kallad passiv avfuktning. En del kondensvatten
stannar dock kvar i flygplanskroppen, främst
i isoleringen. Står flygplanet tillräckligt länge
på marken torkar detta vatten ut, men det sker
sällan. I stället ackumuleras alltmer vatten i
flygplanskroppen.
Kondensvattnet skapar problem
En ökad flygplansvikt medför högre bränsle -
förbrukning och därmed ökade driftskostnader
och onödiga koldioxidutsläpp. Det rimmar illa
med flygbranschens ambitioner och hållbar -
hetsmål .
Kondensvatten kan öka ett medelstort
passagerarflygplans vikt med upp till 200 - 300
kg. Vatten kan dessutom orsaka korrosion, fel
på elektroniska komponenter och system och
ge oönskade driftstörningar. Kondens förstör
dessutom isoleringen så att den behöver bytas
ut oftare.
Beräkningar visar att om flygplansvikten
kan minska med 200 – 300 kg skulle det kunna
sänka utsläppen av koldioxid med mellan 65
och 100 ton per år. Problemet accentueras av
omvärldens ökade krav på mer hållbara flyg -
transporter och att flygindustrin minskar sin
del av de globala utsläppen av växthusgaser.
DET BLÖTA PROBLEMET
– MILJÖN I FOKUS
Problem med kondensation
Kondensvatten som inte hanteras leder till
att flygplanets vikt ökar. Det är ett vedertaget
problem att kondens bildas. Den uppstår på
alla flygningar i utrymmet ovanför passage -
rarutrymmet. Den luft som kommer i kontakt
med den mycket kalla insidan på flygplanskrop -
pen kondenseras och fryser till is. Mängden
kondens som bildas under flygning avgörs i
allt väsentligt av antalet passagerare ombord.
Under inflygning och på marken omvandlas
isen till vatten.
Stannar kvar i isolering
När planet landat ska merparten av kondens -
vattnet ledas ut via dräneringskanaler, så
PRODUKTER
Kondens bildas i alla flygplan. Historiskt har
flygindustrin tillämpat passiva metoder för att
minska kondensationsproblemen. Av flera skäl
är dessa otillräckliga. Det medför att kondens -
vatten ansamlas och blir kvar i flygplanet. Det
är inte hållbart. Ett annat problem i flygplan är
att kabinluften är alldeles för torr. Det har länge
ansetts som ett nödvändigt ont att flygplan har
ett ohälsosamt torrt klimat. CTT är en pionjär
i tiden som med sina aktiva metoder angriper
grundorsakerna till fuktproblem i flygplan.
Kort om fuktproblem i flygplan
Kondens bildas när kabinluften kyls ned mot
planets ytterskal. När kondensen i form av is
och vatten ansamlas i flygplanet ökar vikten,
vilket ger ökad bränsleförbrukning, högre
driftskostnader och förhöjda koldioxidutsläpp.
När ett flygplan når hög höjd sjunker luftfuk -
tigheten i kabinen snabbt i takt med att luften
ersätts med frisk luft utifrån som är extremt
torr. Effekten på passagerare och flygpersonal
är gradvis uttorkning med negativa effekter för
hälsa och välbefinnande.
Kort om klimatet ombord
Det krävs tekniska systemlösningar som han -
terar de extrema skillnader som råder i atmos -
fären på marschhöjd och önskat klimat inne
i kabinen, som helst ska ha samma nivå som
på jorden avseende frisk luft, temperatur och
lufttryck. Utetemperaturen är kallare än -40°C,
trycket på utsidan är ca 1/4 av det normala och
luftfuktigheten är noll.
Lufttryck: På marschhöjd är lufttrycket ca 25
% av normalt atmosfärstryck. I kabinen måste
lufttrycket ligga på minst 75 % vilket mot -
svarar en upplevd höjd på 2 400 m. Det valda
trycket är en kompromiss mellan tillräcklig
komfort hos passagerarna och flygplanets
vikt. Moderna flygplan med mer komposit har
möjliggjort högre tryck vilket ger en upplevd
höjd på ca 1 800 m.
Luftbehandling: Luften ombord ska ha tillräck -
ligt syreinnehåll. Temperaturskillnaden mellan
luften i kabinen och utanför är dock stor, vilket
medför att en del av luften recirkuleras. I ett
Airbus-flygplan byts kabinluften ut helt med två
till tre minuters mellanrum. Den återanvända
luften går genom filter och mixas med upp -
värmd uteluft. Alla moderna passagerarflyg -
plan är utrustade med högeffektiva så kallade
HEPA-filter.
Temperaturstyrning i zoner: Ett flygplan är
indelat i klimatzoner. Varje zon har sin till- och
frånluft samt styrning av temperaturen.
Luftfuktighet: Eftersom luften på marschhöjd
saknar luftfuktighet blir det snabbt torrt i
flygplanskabinen. Enda källan till att höja luft -
fuktigheten i flygplanskabinen är människorna
ombord. Eftersom luft- och klimatsystemet är
indelat i zoner blir det torrast i sektioner där det
sitter minst antal passagerare. I praktiken är
luften torrast där man är beredd att betala som
mest för bästa möjliga upplevelse.
Kort om luftfuktighet
• Luftfuktigheten mäts oftast som den relativa
luftfuktigheten RH, vilken definieras som
kvoten mellan vattenångans partialtryck och
vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd
i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck
vid aktuell temperatur. Något förenklat är
relativ luftfuktighet ett förhållande som
anges i % mellan mängden luftfuktighet i
atmosfären jämfört med den mängd som
luften kan hålla vid en viss temperatur.
• 100 % relativ luftfuktighet betyder att luften
är helt mättad med vatten och inte kan
hålla mer vattenånga. Det innebär att den
ytterligare vattenånga som tillförs luften kon -
denserar till vätska eller samlas i luften som
dimma. Man kan säga att sannolikheten för
regn är högre om den relativa luftfuktigheten
är hög. Vid en relativ luftfuktighet på 100 %
RH faller oftast regn, men det kan också vara
dimma eller dagg. Däremot gäller inte det
omvända – luftfuktigheten är inte alltid 100 %
RH när det regnar.
• Inomhusluft brukar klassas som torr för
människan när den understiger 30 % RH. Det
kan vara ner mot 20 % RH inomhus när det är
kallt ute. Men under den nivån är sällsynt och
det är svårt att överhuvudtaget finna platser
på jorden där luftfuktigheten är lägre än 20 %
RH. Det gör att kroppen inte är van eller har
anpassat sig för att fungera i extremt torr
luft. Det gör att luftfuktigheten ombord på ett
flygplan är en extrem miljö.
18 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 19
===== SIDA 11 =====
VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR
AV LUFTFUKTARE
FRAMGÅNGSRIKA OEM-PROGRAM
- FLYGBOLAGSKUNDER I ALLA VÄRLDSDELAR
Princip: Fuktig luft blåses in i kabinen (blå pilar) vilket ger en behaglig
luftfuktighet för passagerarna i kabinen. Torr luft (röda pilar) från avfuk -
tare förhindrar kondensproblem.
System: Luftfuktning till Business class i Boeing 777. Luftfuktaren instal -
leras i tilluftskanalerna för de utrymmen som ska befuktas och vattnet tas
från flygplanets ordinarie vattensystem.
CTT är världsledande leverantör av utrustning som höjer luftfuktigheten i flygplan.
CTT har marknadens mest effektiva, energisnåla och pålitliga system.
CTT är ensam leverantör av luftfuktare till Boeing och Airbus för fabriksmontering i deras
senaste modeller av långdistansflygplan. CTT har flygbolag som kunder över hela världen.
Försäljning sker även till privatflygplan. Läs mer om Business jets och VIP på s. 24–25.
Luftfuktare för passagerare, piloter och
övrig besättning
CTT är världsledande leverantör av luftfuktare
som på ett energieffektivt sätt säkerställer att
luftfuktigheten förblir på nivåer som männ -
iskan är van vid (runt 20 till 25 % RH). Detta
medför att kroppen fungerar normalt under
hela flygningen. CTT har produkter för olika
flygplanstyper med anpassning för cockpit,
besättningens viloutrymmen (Crew rest) och
passagerarkabinen. Luftfuktarna installeras
främst vid nytillverkning av långdistansflygplan
som OEM-tillval. Det finns även möjlighet att
retrofit-installera luftfuktare i samband med
underhåll eller vid en kabinuppgradering. Luft -
fuktarna bygger på evaporativ teknik som CTT
har anpassat och utvecklat för de specifika
krav som finns i flygindustrin generellt och
specifikt de från flygplanstillverkarna.
OEM-program driver penetrationen
Företagets produkter finns i drift globalt på
en väl diversifierad kundbas med många olika
flygbolag, flera bland de största och mest
välkända i världen. Den största kunden svarar
för ca 6 % av populationen och de tio största
svarar tillsammans för ca 40 %. Merparten av
populationen är i början av sin uppskattade
livscykel på 15 - 20 år. CTT är vald som ensam
leverantör av luftfuktare till de tre moderna
långdistansmodellerna från Airbus och Boeing
(Boeing 787, Airbus A350 och Boeing 777X).
Det skapar förutsättningar för god tillväxt och
möjligheter att påverka branschens långsiktiga
kravspecifikation för fuktreglering i flygplan.
Chanser till fler affärer ökar med antalet
kunder och populationens storlek
Med bolagets luftfuktare som populära tillval
vid köp av de ledande långdistansflygplanen får
CTT alltfler flygbolagskunder. Ökad erfaren -
het av produkterna sprider nyttan med aktiv
fuktreglering. Det skapar ökade chanser till
fler affärer som exempelvis spegling på andra
nya modeller eller efterinstallation i befintliga
flygplan. Det är vanligt att flygbolag som valt
luftfuktare till exempelvis A380 eller Boeing
787 fortsätter att välja samma utrustning
på nya modeller. Exempelvis började China
Southern att utrusta sina A380 med luftfuktare
i Crew rest (som var det enda möjliga tillvalet
på A380). När man specificerade Boeing 787
valde man att spegla sitt val på A380 och
därtill utrusta cockpit. När det var dags för
A350 valde man återigen inte enbart att spegla
föregångaren, Boeing 787, utan även att utöka
Signifikant eftermarknad
Luftfuktarna är byggda för att vara i drift under
flygplanets livslängd. Luftfuktarens fuktdyna
behöver bytas ut ungefär en gång per år.
till passagerarkabinen. Att spegla sina tidigare
optionsval av luftfuktare gäller exempelvis
även Air China, Air France, ANA, China Eastern
Airlines, Emirates, Etihad och Turkish Airlines.
Den marknadsdynamiken bedöms starkt driva
marknaden för luftfuktare.
Konkurrens
CTT har en stark ställning som ensam leve -
rantör till Airbus och Boeing samt genom en
dominerande position i VIP-marknaden. Det är
lägre inträdesbarriärer för konkurrenter inom
VIP- och Retrofit-områdena, även om OEM-le -
verantörer har en särställning vid efterinstal -
lation i kommersiella flygplan. Konkurrent på
luftfuktare är Liebherr Aerospace, men man
har valt marknadsfokus i de mindre flygplanen
inom Business jet-området. Konkurrens finns
även i en vidare bemärkelse från helt andra
kabinprodukter och innovationer som påverkar
upplevelsen ombord, såsom exempelvis WiFi
för passagerare. Dessa konkurrerar alla om
flygbolagens budget för inköp och tidsramar
vid efterinstallationsprojekten. I eftermark -
naden förekommer konkurrens. Det finns
förbrukningsartiklar som tagits fram av tredje -
partstillverkare som är godkända att användas
i bolagets OEM-produkter.
Relativ luftfuktighet (RH) med luftfuktare
Relativ luftfuktighet (RH) utan luftfuktare
Flight deck
17 %
3–5 %
Flight deck
First class
22 %
5 %
First class
Business class
22 %
5–10 %
Business class
Crew rest
22 %
5–10 %
Crew rest
Economy class
17 %
12–15 %
Economy class
LUFTFUKTAREPRODUKTER
49 % Asien
Europa 21 %
Nordamerika 19 %
Afrika 5 %
Sydamerika 3 %
Australien 3 %
LUFTFUKTARE HOS
KUND PER REGION
20 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 21
===== SIDA 12 =====
STARKA TRENDER
DRIVER MARKNADEN
TILLVÄXT GENOM REPETITIVA AFFÄRER
OCH HÖGRE PENETRATION
CTT är ensam leverantör av luftfuktare till de senaste långdistansmodellerna. Flera
flygbolag förväntas få nya flygplan med luftfuktare i passagerarkabinen från och med
2026. Det skapar en marknadsdynamik med möjligheter till nya kunder och Retrofit.
Marknaden för cockpit-luftfuktare är etablerad och den för vilomoduler utbredd medan den
för passagerare däremot är ny och framväxande. Tillväxt uppnås genom repetitiva affärer
när man speglar tidigare konfigurationer och adderar passagerarkabintäckning.
Positiv marknadstrend
Luftfuktare till cockpit har en hög marknadsan -
del. Bolagets marknadsplan bygger på att dra
fördel av framgångarna på Boeing 787 med ett
mycket stort antal flygbolagskunder. Fler och
fler flygbolag efterfrågar likartad utrustning på
nya flygplan. Många flygbolag har speglat sitt
val på Boeing 787 när man köpt Airbus A350. I
de nya modellerna som A350 och Boeing 777X
har man därtill möjlighet att välja luftfuktare
till passagerarkabinen. CTT har idag en stor
population med bra driftdata avseende tillför -
litlighet och prestanda. Därmed minskar steget
till att utrusta även passagerarkabinen med
luftfuktare. CTT är i en positiv marknadstrend
där målsättningen är att positiv erfarenhet och
enhetlig upplevelse ska styra flygbolagen när
man väljer luftfuktare till sina olika flygplan.
Marknaden breddas till fler flygplanstyper
och fler applikationer
En hörnpelare i tillväxtstrategin är att bolagets
luftfuktare ska finnas som tillval i cockpit, Crew
CTT har luftfuktare installerade på långdistansflygplan från Airbus och Boeing på flygbolag
över hela världen. Varje månad produceras nya Airbus A350- och Boeing 787- och 777X-flygplan
med våra luftfuktare ombord. CTT möter ofta piloter och besättning som vittnar om fördelarna.
Flygbolagen kan konstatera att CTT har bra prestanda med mycket god tillförlitlighet. Ett kvitto på
detta är när flygbolag fortsätter att spegla sin konfiguration genom att välja luftfuktare även på nya
modeller. Under 2026 kommer flera nya flygbolag ta emot flygplan med luftfuktare i Business eller
FIrst class. Det förväntas skapa en intressant marknadsdymanik.
Flygrutterna och flygbeteendet har förändrats till förmån för direktförbindelser snarare än att mata
trafik in och ut från större flygplatshubbar. Det blir alltfler direktlinjer mellan orter på olika kontinen -
ter, vilket ger kortare total restid, men längre tid i luften i ett sträck. Det innebär ett ökat behov av
luftfuktare och därmed en större marknad för CTT.
Flygplanstillverkarna fortsätter att införa förbättringar i nya flygplansmodeller som ökar välbe -
finnandet ombord. Det innebär exempelvis ökat kabintryck så att den upplevda höjden motsvarar
trycket på ca 1 800 meter över havet jämfört med 2 400 meter över havet i äldre flygplansmodel -
ler. Vidare har temperaturkontrollen utökats med flera zoner samt ljud och vibrationer reducerats.
Nästa steg i insatserna att förbättra kabinklimatet är att öka luftfuktigheten, vilket erbjuds som
tillval på de två senaste modellerna: Airbus A350 och Boeing 777X. Att de två ledande flygplans -
tillverkarna inkluderar luftfuktning som en del i kabinklimatpaketet driver marknaden för CTT.
När flygbolag investerar i en allt bättre och bekvämare Business class och flygrutterna blir längre
söker man produkter som förbättrar förutsättningarna för ökat välbehag och välbefinnande. Med
premiumpassagerare i fokus är strävan att skapa en reseupplevelse som möter höga krav på flex -
ibilitet, möjlighet att arbeta och vila samt god och hälsosam mat. Flygbolag försöker differentiera
upplevelsen genom att bättre påverka och involvera våra sinnen som doft och smak. Allt fler flygbo -
lag inser att den torra kabinluften är en motverkande faktor som leder till försämrad doft, smak och
vila. I pandemins spår har flygindustrin lyft upp luftkvalitetsfrågor. I detta sammanhang ser alltfler
betydelsen med högre luftfuktighet för att förhindra att immunförsvaret försvagas. Det leder till att
fler ser ett ökat behov av väsentligt högre luftfuktighet, vilket driver marknaden för CTT.
rest och passagerarkabin. Produktionstakten
av widebody-flygplan där CTTs system är till -
gängliga styr marknadens potential och förvän -
tas öka kraftigt under 2026 jämfört med 2025.
Produktion pågår av de första 777X-flygplanen
som planeras att levereras till kund under 2027.
CTTs produkter är tillval och försäljning styrs
av penetrationen (läs: hur många som väljer
våra optioner). Målet är att på Airbus A350 och
Boeing 777X nå samma penetrationsgrad för
luftfuktare i cockpit och personalutrymmen
som på Boeing 787. Därtill ska marknaden
gradvis breddas mot passagerarkabinen samti -
digt som produktionstakten fortsätter att öka.
Det är fortfarande långt kvar till den produk -
tionstakt Airbus och Boeing hade 2019.
Milstolpe i tillväxtplanen inträffar när fler
flygbolag har luftfuktare i Business class
För närvarande har enbart tre flygbolag luft -
fuktning i Business class i sina A350 (China
Southern, Turkish Airlines och Air India).
Det finns ytterligare flygbolag som valt att
utrusta sina A350-1000-flygplan med luft -
fuktare till sina Business class-kabiner, med
förväntad leverans från 2026. Under 2027
förväntas även Boeing starta leveranserna av
Boeing 777X. CTT har två flygbolagskunder,
Emirates och ANA, som kommer ha luftfuk -
tare i premiumklass på deras 777X.
Framgångar på OEM ska driva Retrofit-mark -
naden för kabinluftfuktning
Målet är att flygbolag som utrustar sina nya
A350/777X med luftfuktare i Business och
First class även ska göra efterinstallationer i
sina befintliga flygplan. Det finns en stor poten -
tial på alla de flygplan som idag har levererats
med endast cockpit-luftfuktare. Dessa flygplan
används på långdistans och operatören har
funnit det motiverat att ta kostnaden för att
piloterna ska ha ett mer hälsosamt klimat.
Det borde man också göra för sina mest
prioriterade passagerare. Därutöver finns det
en potential för Retrofit av såväl cockpit- och
kabinutrymmesbefuktare på A350.
ALLT FLER ...
... UPPLEVER FÖRDELARNA
MED LUFTFUKTNING
VÄRLDENS TORRASTE KONTOR
... FLYGPLAN
FLYGER ALLT LÄNGRE
... SER FÖRDELAR MED
BÄTTRE KABINKLIMAT
... FLYGBOLAG SATSAR
PÅ UPPLEVELSER OCH
VÄLBEFINNANDE
LUFTFUKTAREPRODUKTER
22 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 23
===== SIDA 13 =====
LUFTFUKTAREPRODUKTER
PRIVATE JET: DE FACTO STANDARD PÅ VIP
TILLVÄXTPOTENTIAL I BUSINESS JET
VIP-flygplan en viktig marknad
CTT har levererat system till över 120 så kal l-
lade VIP-flygplan, som är passagerarflygplan
som man köper oinrett (”green aircraft”) och
som levereras för att färdigställas enligt slut -
kundens önskemål på speciella inredningscen -
ter, så kallade completion centers. Slutkunder
är ofta regeringar/kungahus, VIP-charterbolag
eller superrika. Historiskt har CTT utvecklat
unika system för varje enskilt VIP-flygplan.
Inredningsföretaget har varit CTTs kund och
den som certifierat systemet. Totalt har Airbus
och Boeing levererat ca 450 VIP-flygplan. Leve -
ranstakten är 5 - 10 VIP-flygplan per år.
CTT har historiskt haft en nettoomsättning
från VIP-projekt som pendlat mellan 1,5 och 5
MUSD per år. Det finns därutöver ett strategiskt
värde att kunna bevisa tekniken mot flygplans -
tillverkare och flygbolag (gäller exempelvis
Retrofit på Boeing 787).
Fler CTT-system säljs med VIP-flygplanet
Både Airbus Corporate Jets (ACJ) och Boeing
Business Jets (BBJ) anser numer att CTTs
system ska vara en standardiserad del av
flygplanet. Både ACJ och BBJ säljer därför
färdigutvecklade system som ett kit med ett
STC tillsammans med VIP-flygplanet.
ACJ har ett optimerat kit luftfuktningssystem
till ACJ320-familjen, ACJ Two-Twenty och
ACJ330. 2025 slöt BBJ och CTT ett avtal som
gör CTTs system till standard på BBJ737MAX.
Marknadspotential i Business jets
Marknaden för de allra största Business jetsen
(large-cabin, long-range) växer snabbt. De
ledande flygplanstillverkarna är Bombardier,
Dassault och Gulfstream som alla har nya
modellprogram i segmentet. I nuläget tillverkas
drygt 50 flygplan i den här kategorin per år,
men ökningstakten är snabb och väntas uppgå
till ca 100 flygplan per år.
ACJ TwoTwenty är världens största Business jet med första leverans till kund under 2023. Airbus Corporate Jets promotar och säljer CTTs luftfuktarsystem. Bilden visar en Boeing 787 från Boeing Business Jets (BBJ). Under 2026 kommer CTT att leverera fyra luftfuktningssystem till Greenpoint Technologies.
Alla system CTT har levererat är ännu ej i drift hos kunden, ledtiden kan vara 1 - 2 år.
Starka skäl och drivkrafter talar för...
Den här typen av Business jets är byggda för
flygtider upp mot 15 - 16 timmar och utrustade
med en kabinstandard för att passagerare ska
garanteras en behaglig flygresa och kunna
anlända utvilade. Att kabinluften är extremt torr
och motverkar det man vill uppnå är en insikt
som finns men det har inte funnits tillförlitliga
system. Tidigare konkurrenters system har miss-
lyckats med att hålla en jämn prestanda i hela
kabinen och har förorsakat kondens- problem.
CTT har visat att man har tillförlitliga system på
kommersiella flygplan och VIP-flygplan. CTT har
även utvecklat ett system till Bombardier Global
7500 som installerats på två flygplan i drift.
...OEM en förutsättning för framgång
Business jet-marknaden skiljer sig från VIP
i det att flygplanstillverkarna i de flesta fall
levererar nyckelfärdiga flygplan. Endast en liten
del går via oberoende completion centers. Det
gör att CTT måste få tillverkarna att erbjuda
systemet ihop med flygplanet eller som en
del av inredningspaketet. Marknadspotential
för CTT uppgår till ca 30 MUSD per år. Därtill
kommer eftermarknadsintäkter som beror på
installerad bas och flygtimmar. Sedan 2024 har
Liebherr och CTT ett samarbete för att gemen -
samt erbjuda CTTs befuktningssystem som en
option till Liebherrs luftsystem till Bombardier
Global 7500/8000.
Fler kit-system och färre projekt
Sammantaget har CTT genom ACJ och BBJ
etablerat en högre lägsta nivå. Det stärker
våra utsikter framåt när både ACJ och BBJ
promotar kabinbefuktning. Värdet och
nyttan bakom detta beslut gäller även ”lar -
ge-cabin” Business jets.
Private jet är dels VIP-flygplan, som är omgjorda kommersiella passagerarflygplan, och
dels renodlade Business jets, som utvecklas och byggs för att vara privatflygplan.
12
8 8 8
6 4
3 12 12 11
0
10
5
30
25
Antal
BBJ737
ACJ319
ACJ320
ACJ330
BBJ747
BBJ777
ACJ340
BBJ787
BBJ767
ACJ220
Global 7500
ACJ318
ACJ321
ACJ350
BBJ757
15
20
26
19
ANTAL PRIVATE JET MED CTTS SYSTEM I DRIFTANDEL PER TILLVERKARE
BBJ 49 %
Bombardier 2 %
49 % ACJ
24 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 25
===== SIDA 14 =====
CASE: RETROFIT-FÖRSÄLJNING
Marknaderna för cockpit och besättningens
viloutrymmen är etablerade. Bolagets luftfuk -
tare i cockpit och viloutrymmena finns i ett
stort antal flygplan, i drift hos många flygbolag.
En positiv trend är att många flygbolag speglar
787-valet när de specificerar sina A350.
Befuktning av kabinen nästa tillväxtområde
Nästa fas är att luftfuktare ska installeras i
passagerarkabinen. Det utgör en viktig del av
vår tillväxtstrategi. Under året har CTT fortsatt
arbetet med att flygbolagen ska ta nästa steg
med befuktning till premiumpassagerare i First
och Business class. Idag finns kabinbefuktning
som tillval på Airbus A350 och Boeing 777X.
CTT bearbetar Boeing för att man ska erbjuda
kabinbefuktning på 787. I skrivande stund
finns det tre flygbolag som har befuktning i
Business class på sina A350-flygplan.
Under de närmsta åren kommer fler
flygbolag få sina första nya flygplan som är
utrustade med befuktning av passagerarkabi -
nen. Det kommer driva marknaden och skapa
Ökad konkurrens i premiumsegmentet
En annan drivkraft är konkurrens om premium -
passagerare. Konkurrensen mellan flygbolagen
ökar när fler flygbolag vill vara med och slåss
om den marknad som Emirates, Etihad och
Qatar skapat. Ett exempel är Air India som
siktar på att transformera sitt varumärke och
bli ett premiumflygbolag. Ett annat exempel är
Turkish Airlines.
CTT förutser att en hårdnande konkurrens
om premiumpassagerare driver behovet att
differentiera sig, vilket gynnar framväxandet
av marknaden för befuktning av passagerar -
kabinen.
OEM - ÅTERIGEN TILLVÄXTMOTORN
HARMONISERING AV KABINUPPLEVELSE
OCH KONKURRENS I PREMIUM-SEGMENTET
en dynamik i form av harmonisering och ökad
konkurrens.
Allt fler flygplan ska retrofittas
Parallellt med OEM finns marknaden för kabin-
uppgraderingar av redan levererade flygplan som
förväntas växa snabbt de närmsta åren. Under
2025 fortsatte Airbus och Boeing få rekordmånga
beställningar på nya flygplan, vilket medför att
orderböckerna är fyllda en bit in i nästa decen-
nium. Flygbolagen anpassar sig till längre leve-
ranstider och deras planering inkluderar därför
användning av äldre flygplan under en längre tid.
CTT har etablerat ett samarbetet med
Airbus avseende A350. Airbus har med våra
produkter i sin Retrofit-katalog. Det är en
marknad som Airbus uppskattar till ca 400
A350-flygplan fram till 2028.
Sammantaget har CTT goda förutsätt -
ningar att öka omsättningen i takt med högre
produktionstakt, högre tillvalsfrekvens och
fler tillgängliga produkter hos OEM samt en
växande marknad för Retrofit-projekt.
Positiva drivkrafter
Omsättningen till OEM-tillverkarna har inte
återhämtat sig efter pandemin. Det bottnar i
att flygplanstillverkarna inte lyckats öka pro -
duktionstakten av flygplan. Efterfrågan finns
med rekordstora orderböcker på långdistans -
flygplan. Tillväxtutsikterna i OEM är således
goda och underbyggs av starka trender.
Produktionstakten ska fördubblas på några år.
Boeing siktar på att bygga 10 st 787-flygplan
per månad under 2026. Detta jämfört med 4–5
under 2024 och 5-7 under 2025. Airbus har
liknande mål för A350 där målet är att öka från
6-7 flygplan per månad till 12 från 2028. Därtill
kommer CTT att återuppta sina 777X-leveran -
ser till Boeing när planet väl är certifierat och
Boeing börjar sina leveranser till flygbolagen
(planlagt till 2027).
En annan stark drivkraft är att vi räknar med
fler produkter per nytillverkat flygplan, dels
genom högre tillvalsfrekvens, dels genom att vi
utökar antalet produkter hos OEM (exempelvis
kabinbefuktning på B787).
Harmonisering
För CTT innebär det nya affärsmöjligheter
när man ska uppgradera sina kabiner. Detta
gäller speciellt när flygbolagen ser över sina
produkter i syfte att ha en enhetlig upplevelse
på en viss typ av flygning, oavsett flygplans -
typ. Det brukar kallas att man harmoniserar
erbjudandet. För CTT gäller det exempelvis
flygbolag som valt kabinbefuktning på
A350-1000 och Boeing 777X. Under 2026
förväntas flera flygbolag ta emot sina första
A350-1000 / 777X-flygplan med luftfuktare i
premiumkabinerna. Detta kommer att leda till
Retrofit-projekt där befuktning kan vara en del
av harmoniseringen.
CASE: NYA DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER
Detta kommer bli allt tydligare i takt med att
fler flygbolag börjar använda flygplan med
luftfuktare ombord i First och Business class.
26 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 27
===== SIDA 15 =====
PIONJÄR ATT AKTIVT
BEMÄSTRA KONDENSATION
NARROWBODY ÄR MÅLMARKNADEN
- OEM FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR TILLVÄXTEN
AVFUKTARE
CTT är en pionjär och ensam med att ha produkter som aktivt bemästrar kondensationen i
flygplan. Flygplan är standardutrustade med passiva system som ska leda bort kondensvat-
ten. Bolagets avfuktare minskar bränsleförbrukning, CO2-utsläpp och flygets miljöpåverkan.
Målmarknaden för avfuktare är narrowbody-plan där kondensationsproblemen är mer
omfattande delvis på grund av fler passagerare på mindre yta. Airbus och Boeing behöver
erbjuda systemet för att uppnå större legitimitet och skalbarhet.
Kondensationsproblemen ökar och motverkar
hållbarhetsambitionerna
Kondensation förekommer på alla flygplan.
Passiva system finns som standard i syfte att
leda ut kondensvattnet på marken. Det har i
allt större utsträckning otillräcklig effekt. Detta
eftersom flygbolagen sätter in fler flygplans -
stolar, har nästan fulla flygplan och opererar
allt längre rutter med kortare tid på marken.
Det medför att kondensvatten och is stannar
Våra produkter som OEM-tillval är en förut -
sättning för uthållig tillväxt
Att vara leverantör till flygplanstillverkare ger
förutsättningar för jämn efterfrågan och utökar
marknaden samt ökar chanserna till Retro -
fit-försäljning. Airbus och Boeing dominerar
narrowbody-området. I nuläget finns inte våra
avfuktarprodukter i tillverkarnas tillvalskatalo -
ger för narrowbody-flygplan.
Målmarknad
CTT kommer att inrikta sina aktiviteter mot att
vinna nya kunder i norra Europa där klimatet
förstärker problemen med kondensation.
kvar, vilket gör att flygplanets vikt ökar. Detta
medför förhöjd bränsleförbrukning, ökade
driftskostnader och onödiga koldioxidutsläpp.
Problemen är som störst i länder med
perioder av kallt och fuktigt klimat. Beräkningar
visar att kondensvatten kan öka en narrow-
bodys vikt med upp till 300 kg. CTT tillhanda -
håller som enda leverantör ett avfuktningssys -
tem som förhindrar kondensation och torkar ut
kondensvatten. Systemen i ett flygplan består
normalt av en eller två avfuktarenheter som
blåser ut torr luft i flygplanskroppens tak, den
så kallade Crown area.
Möjligheter till god eftermarknad
För fortsatt god funktion och prestanda kräver
avfuktare filterbyten efter ca 12 – 18 månader
samt reparationer. Det ger CTT möjligheter till
en god eftermarknad.
Princip: CTTs produkter blåser torr luft i Crown area (röda pilar), vilket redu -
cerar kondensationen mot det kalla ytterskalet och torkar isoleringsmattor
och områden med fuktkänsliga elsystem via riktade rörsystem.
System: Zonal Drying™ till Airbus A320. Avfuktaren är placerad under
kabingolvet i främre delen av planet. Ett rörsystem fördelar den torra
luften till områden med kondens.
Ett narrowbody-flygplan
(t ex Airbus A320) med CTTs
avfuktningssystem installerat
minskar utsläppen av CO 2 med
upp till 65 - 100 ton per år.
På ett widebody-flygplan blir
effekten ännu större.
MINSKAR FLYGETS NEGATIVA MILJÖPÅVERKAN
PRODUKTER
ca 80 ton CO2 minskade utsläpp
utsläpp från
50 bilar=
STÖRRE FLYGBOLAGSKUNDER
Jet2.com och Transavia är CTTs två största narrowbody-kunder. Flygbolagen har avfuktningssystemet på sina Boeing 737. CTT arbetar för att
de ska fortsätta med systemet när de 2023 började övergå till Airbus-flygplan (de har order på knappt 200 flygplan i A320-familjen). I januari
2025 lade Jet2.com en beställning på avfuktningssystemet till samtliga sina 146 beställda Airbus A321 med option på ytterligare 9.
Avfuktare på widebody-modeller
Avfuktare finns i katalogutbudet på Airbus
A350 som fristående eller obligatorisk del
i kabinluftfuktningssystemet, beroende på
konfiguration. Avfuktningssystemet var även
standard på Boeing 787 fram till årsslutet 2019.
Totalt har ca 2 000 avfuktare levererats till runt
1 000 Boeing 787-flygplan, som under många
år kommer generera eftermarknadsintäkter i
form av filter och reparationer. CTT är överty -
gad om att man i framtiden kommer utrusta
alla flygplanstyper med avfuktarsystem. Det
kommer krävas av flygindustrin. Alla kilogram
räknas. I det korta perspektivet är widebody
ingen målmarknad.
Konkurrenter
Alla flygplan har kondensation. CTT är enda
leverantören av aktivt antikondensations-
system. Konkurrensen består av passiva
system som leder bort kondensvatten när flyg -
planet står på marken. Vår största konkurrent
är att inte göra något alls.
CTT behöver vinna fler flygbolag för aktiv
fuktreglering för att lyckas övertyga tillver -
karna om fördelarna med produkten.
28 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 29
===== SIDA 16 =====
MILJÖHÄNSYN ÖKAR
KRAV PÅ ATT MINSKA
CO2 - HÖG LOAD FACTOR
ÖKAR BEHOVET
Branschen arbetar aktivt med att öka produktiviteten
genom fler passagerare per flygplan, vilket ökar kondens-
problemen. Samtidigt ökar kraven på flygbolagen, inte
minst från kunderna, att minska miljöbelastningen, vilket
driver efterfrågan på avfuktning.
ÖKAD STOLSKAPACITET OCH HÖG BELÄGGNING
Flygbolagen arbetar aktivt för att öka produktiviteten i sin flygplans -
flotta, bland annat drivet av det växande lågprisflyget. Här handlar
det ytterst om att få in fler passagerare i varje flygplan. Det sker dels
genom att öka beläggningsgraden genom attraktiva priser, dels genom
att sätta in fler stolar i varje plan. Med fler passagerare ombord ökar
problemen med kondens.
Flygplanen är också mer i luften, vilket innebär att de får mindre tid att
torka ur på marken och mer tid med kondens i luften.
PRODUKTER
AVFUKTARE
” CTT BIDRAR TILL ATT GÖRA FLYGET
BÄTTRE – LITE MER HÅLLBART OCH
VÄSENTLIGT MER BEHAGLIGT”
SKYDDA PLANET - MER ELEKTRONIK OMBORD ÖKAR
KÄNSLIGHETEN FÖR FUKT
Trenden i samhället med allt fler uppkopplade enheter, bland passagerare,
besättning samt flygplanens egna system driver på utvecklingen av mera
känslig elektronik ombord på flygplanen. Elektroniken är känslig för fukt,
vilket gör det mer intressant för flygbolagen att aktivt bekämpa kondensation.
ÖKAT KRAV PÅ MER HÅLLBART FLYGANDE
- UTSLÄPPEN MÅSTE MINSKA
En av de viktigaste åtgärderna är att minska flygplanens vikt där många
små åtgärder sammantaget får stor påverkan. Överskottsvikt från
kondensation är ett område med god hållbarhetspotential för de alltfler
flygbolag som vill stärka sin miljöimage. Med en penetrationsgrad på
några få procent i dagens flygande flotta har CTTs produkter därmed en
stor tillväxtpotential. Med aktiv avfuktning minskar bränsleförbrukningen
med 0,4 – 0,6 % genom att flygplansvikten minskar med 200 - 300 kg. Det
påverkar miljöbelastningen med en sänkning av utsläppen om ca 65 - 100
ton CO2 per år.
30 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 31
===== SIDA 17 =====
KVALITET GRUNDEN I
VERKSAMHETSSTRATEGIN
Kvalitetsfrågor genomsyrar
produktions strategin där de två
anläggningarna har tydliga roller.
Vid anläggningen i Nyköping sker
slutmontering och testning medan
anläggningen i Nybro serietillverkar
ingående artiklar i aluminium och
rostfritt stål samt monterar volym-
produkter.
Egen produktion
CTT utför slutmontering, test och kvalitetsgod -
kännande av samtliga system och produkter
vid anläggningen i Nyköping för att därigenom
säkerställa leveranskvalitet och kravefter -
levnad före leverans till kund. Närheten till
utvecklingsavdelningen är särskilt viktigt för
produkter i låga volymer, för testning eller i
början av ett OEM-program. Produktgruppen
PAD (fuktdynor) direktlevereras till kund från
Nybro av specifikt kvalificerad personal.
Anläggningen i Nybro är annars en ren pro -
duktionsanläggning som CTT utvecklar till att
hantera fler avancerade tillverkningsmoment.
Anläggningen serietillverkar ingående artiklar
i aluminium och rostfritt stål samt monterar
volymprodukter och komplett montering av
fuktdynor. Vi har en modern maskinpark som vi
fortsätter att uppdatera för att ha den senaste
tekniken där vi bl a ser över möjligheten att
automatisera delar av produktionen i takt med
att volymerna ökar. Därmed kan vi samtidigt
förbättra arbetsmiljön för våra anställda
genom att ta bort monotona moment som
kan ge upphov till arbetsskador vid långvarig
exponering. För att fokusera på vår kärnverk -
samhet, produktion, har vi de senaste åren
lagt ut all service och underhåll etc på externa
leverantörer. En mycket viktig del i en effektiv
produktion, där CTT lägger stor vikt, är att
bibehålla kompetent personal för att fortsätta
optimeringen av vår produktion. Detta blir
särskilt viktigt i en tillväxtfas.
Utvalda underleverantörer
CTT samarbetar med utvalda underleveran -
törer för tekniskt komplexa produktdelar och
komponenter för vilka flygindustrin ställer
särskilda krav, såsom till exempel fläktar,
ventiler, kontrollenheter samt speciella luftrör
och slangar. Särskilda specifikationer och
ritningar tas fram för denna typ av produkter.
Långsiktiga avtal ligger till grund för denna typ
av samarbeten.
Kvalitet och tillförlitlighet
Flygindustrin är en bransch med hög grad av
kontroll och reglering. Den är också kapitalin -
tensiv vilket gör förseningar och stillestånd
kostsamma. Som en konsekvens byggs därför
de flesta delar och system för att hålla under
hela flygplanets livslängd. Samtliga processer i
företaget är definierade i det egna ledningssys -
temet och regelbundna kontroller genomförs
för att säkerställa att processerna följs och att
nya processer utvecklas vid behov.
LEDNINGSSYSTEMET FÖRBÄTTRAT FÖR ATT MÖTA NYA KRAV
C CUSTOMER SATISFACTION CTTs främsta fokus är att möta eller överträffa kundernas förväntningar
T TECHNICAL EXCELLENCE
Produkter och system ska konstrueras, produceras och underhållas så att de möter eller överträffar
specificerade krav
T TRUST Vi bygger förtroende och relationer mellan ledare, medarbetare, kunder och övriga intressenter
S SAFETY
Verksamheten och aktiviteterna ska vara säkra för kunder, användare, personal, miljö, information
och egendom. Detta omfattar efterlevnad av alla tillämpliga lag-, myndighets- och kundkrav samt
rapportering av incidenter och produktavvikelser enligt företagets processer
A AWARENESS
Riskhantering är kritiskt för CTT. Genom att identifiera faror och möjligheter samt utbilda all personal
främjar vi säkerhetskulturen (Safety Culture)
F FOCUS
Alla beslut ska grundas på riskprioriteringarna;
1. Säkerhet 2. CTT Policys 3. Finansiella aspekter
Ledare bedömer mänskliga faktorer och prestation innan beslut fattas
E EVERYONE
Varje anställd har ansvar och rätt att följa regler och rutiner, att rapportera fel, samarbeta med
revisorer och delta i den ständiga förbättringen av företaget och verksamheten med försäkran om att
behandlas enligt rättvisekulturens (Just Culture ) principer
Ledningssystemet uppfyller de krav myndig -
heter ställer för att tillverka (Part 21 POE) och
reparera (Part 145 MOE) delar till flygindustrin.
CTT är certifierat enligt ISO9001 och standar -
den AS9100D som är gällande inom flygin -
dustrin samt ISO-certifiering 14001 (Miljö) &
45001 (Arbetsmiljö). För att certifiera syste -
men för eftermontering i flygplan samarbetar
CTT med av luftfartsmyndigheterna godkända
designorganisationer.
Utveckling
CTT bedriver två olika typer av utvecklingsar -
bete. Det ena syftar till att utveckla produk -
terna för att passa specifika flygplansmodeller.
När de stora flygplanstillverkarna tar fram nya
modeller, såsom Boeing för närvarande gör
med 777X, innebär det att CTT också gör ett
omfattande arbete som inkluderar teknik- och
processutveckling med flera kvalificeringsom -
gångar hos flygplanstillverkaren och myndig -
heter. Den andra typen av utveckling görs i ett
tidigare skede, innan specifika avtal tecknas.
Den utvecklingen handlar om att ta fram nya
koncept och idéer för framtida produkter, samt
att patentsäkra de framsteg som görs.
PRODUKTER
MARIA WESTER
Head of Quality & HR
”Kraven från kunder och myndigheter ökar succes -
sivt inom flygbranschen för att ytterligare höja flyg -
säkerheten. Vi på CTT tar ansvar för vår del genom
att vidareutveckla våra processer och säkerställa
efterlevnad i CTTs olika verksamhetstillstånd. Detta
gör vi genom våra medarbetares dagliga insatser
som görs med noggrannhet, öppen kommunikation
och i samarbete internt såväl som med leverantörer,
kunder och partners.”
CTT Årsredovisning 2025 33 32 CTT Årsredovisning 2025
===== SIDA 18 =====
HÖJDPUNKTER UNDER
HÅLLBARHETSÅRET 2025
CERTIFIERING ENLIGT ISO 14001
OCH ISO 45001
CIRKULÄRT PROJEKT FÖR ÅTER-
VINNING AV PADAR ÅT KUND
UPPSTARTAT
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
FASTSTÄLLDA
UTBILDNING I NY HÅLLBARHETS-
POLICY OCH UPPFÖRANDEKOD
FÖR ANSTÄLLDA
NY STRUKTUR PÅ HÅLLBARHETS-
RAPPORTERINGEN UTVECKLAD
- INSPIRERAD AV CSRD
HÅLLBARHETSRAPPORT
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
Höjdpunkter under hållbarhetsåret 2025 35
Allmänna upplysningar 36
Grund för upprättande av hållbarhetsrapporten 36
Hållbarhetsstyrning 36
Affärsmodell och strategi 37
Värdekedja 37
Intressentdialog 38
Väsentliga hållbarhetsområden 39
Klimatförändringar 40
Klimatscenarioanalys 40
Påverkan, risker och möjligheter 42
Policy 42
Åtgärder och resurser 43
Nyckeltal och mål 44
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter 46
Påverkan, risker och möjligheter 46
Policy 46
Åtgärder och resurser 46
Nyckeltal och mål 46
Resursanvändning och cirkulär ekonomi 47
Påverkan, risker och möjligheter 47
Policy 47
Åtgärder och resurser 48
Nyckeltal och mål 48
Den egna arbetskraften 49
Påverkan, risker och möjligheter 49
Policy 49
Åtgärder och resurser 49
Nyckeltal och mål 51
Medarbetarecase 52
Ansvarsfullt företagande 54
Påverkan, risker och möjligheter 54
Policy 55
Åtgärder och resurser 55
Nyckeltal och mål 55
Framåtblick – nyckelåtgärder i CTTs hållbarhetsplan 56
Revisorns yttrande avseende
den lagstadgade hållbarhetsrapporten
56
34 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 35
===== SIDA 19 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen i enlighet med den
äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsrap -
porten som omfattar områdena miljö, sociala
förhållanden och bolagsstyrning. Under året
har större förändringar i både struktur och
innehåll i hållbarhetsrapporten gjorts med
syfte att frivilligt anpassa sig till EUs Corporate
CTT ska som pionjär inom aktiv fuktreglering i
flygplan bidra till ett mer hållbart flyg. Bolaget
utvecklar, levererar och underhåller produkter
som höjer luftfuktigheten för ökat välbefin -
nande ombord och minskar kondensationen för
bättre driftsäkerhet och minskade växthusga -
sutsläpp. På så sätt är företagets affärsmodell
starkt sammankopplad med både social och
miljömässig hållbarhet. En viktig del av CTTs
Sustainability Reporting Directive (CSRD) och
tillhörande European Sustainability Reporting
Standards (ESRS). CTT ingår i gruppen med
börsnoterade små och medelstora (SME)
företag och därmed i den tredje vågen av bolag
som skulle fasas in i rapporteringskraven.
Utifrån nuvarande beslutade Omnibus kommer
CTT dock inte längre att omfattas av direktivet.
Trots detta ser bolaget ändå ett värde i att
affärsmodell är även att erbjuda reparationer
av sina produkter samt reservdelar för att
optimera livslängden och minska behovet av
nya resurser vilket också har en stark koppling
till hållbarhet. Företagets strategi består av
hörnstenarna systemtillväxt i populationen,
fokus på eftermarknaden, verksamhetsoptime -
ring samt tekniskt ledarskap och innovation.
I samtliga dessa ska även ett långsiktigt
applicera vissa delar av standarderna i arbets -
sätt och rapportering. Som undertecknare
av FNs Global Compact arbetar CTT vidare i
linje med Agenda 2030 och de globala målen
samt FNs Tio Principer. Hållbarhetsrapporten
avser räkenskapsåret 2025 och är av samma
omfattning som resterande årsredovisning, dvs
hela CTT Systems som bolag.
hållbarhetsarbete vara integrerat. Läs mer om
CTTs affärsmodell och strategi på s. 10-13.
CTT bedriver sin verksamhet i Sverige med
huvudkontor i Nyköping och en produktions -
anläggning i Nybro, men är verksamma globalt
med många större flygbolag som kunder
världen över.
hållbarhetsredovisning. Mer information om
styrelsens arbete kring hållbarhet går att hitta
i bolagsstyrningsrapporten på s. 80-89. CTTs
VD och ledning beslutar om mål, fokusområden
och prioriteringar utifrån den övergripande
hållbarhetsstrategin och tillhörande policy-
dokument. Bolagets hållbarhetschef ansvarar
sedan för att exekvera strategin och den
konsoliderade ESG-färdplanen. Vidare ansvarar
GRUND FÖR UPPRÄTTANDE AV HÅLLBARHETSRAPPORTEN
samtliga avdelningar på CTT för att utföra
aktiviteter som säkerställer efterlevnaden av
bolagets policys, riktlinjer och hållbarhetsmål.
För att samordna dessa aktiviteter finns även
en styrgrupp för hållbarhet där representanter
från olika avdelningar finns med. Vidare sam -
manhåller bolagets ledningssystem, som är
certifierat enligt ISO 14001 och 45001, riktlinjer
för miljö och arbetsmiljö.
CTTs styrelse har det övergripande ansvaret
för företagets affärsmodell och strategi
inklusive miljömässiga, sociala och bolags -
styrningsrelaterade aspekter. För att granska
bolagets hållbarhetsarbete, och säkerställa att
CTT levererar på alla hållbarhetsmål, aktiviteter
och regelverk ingår hållbarhet som en ordi -
narie punkt på alla styrelsemöten. Styrelsen
granskar och godkänner bolagets års- och
HÅLLBARHETSSTYRNING VÄRDEKEDJA
AFFÄRSMODELL OCH STRATEGI
STYRELSE
Övergripande ansvar för hållbarhetsstrategin
VD & LEDNING
Ansvar för mål, fokusområden och prioriteringar
HÅLLBARHETSCHEF
Exekverar strategi och konsoliderad ESG-färdplan
CSRD - DUBBEL
VÄSENTLIGHETSANALYS
Väsentlig påverkan, risker och
möjligheter
STYRGRUPP HÅLLBARHET
Samordnar aktiviteter för att möta hållbarhetsmålen
LEDSTJÄRNAN
Sammanhållande ledningssystem med
riktlinjer för arbetsmiljö och miljö
AVDELNINGAR
Utför aktiviteter. Säkerställer efterlevnad av policys,
riktlinjer. Följer upp aktiviteter, mål & indikatorer.
ÅRS- & HÅLLBARHETSREDOVISNING
INTRESSENTER
HÅLLBARHETSCONTROLLER
HÅLLBARHETSPOLICY
& UPPFÖRANDEKOD
Uppdrag Rapportering
Krav, dialog
= Beredande funktioner
Stöd, kontroll,
rapportering
Ordf.
Uppdrag Rapportering
Uppdrag Rapportering
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSOMRÅDEN
• Klimatförändringar
• Energi
• Ämnen som inger mycket stora
betänkligheter
• Resursanvändning
• Likabehandling och lika möjligheter
för alla
• Andra arbetsrelaterade rättigheter
• Skydd för visselblåsare
• Korruption och mutor
• Klimatförändringar
• Energi
• Resursanvändning
• Cirkulär ekonomi
• Avfall
• Arbetsvillkor
• Likabehandling och lika
möjligheter för alla
• Andra arbetsrelaterade
rättigheter
• Företagskultur
• Skydd för visselblåsare
• Klimatförändringar
• Energi
• Ämnen som inger mycket stora
betänkligheter
• Likabehandling och lika möjligheter för
alla
• Andra arbetsrelaterade rättigheter
• Skydd för visselblåsare
• Korruption och mutor
• Klimat-
förändringar
• Cirkulär
ekonomi
• Avfall
GEOGRAFISK SPRIDNING
• Direkta leverantörer finns främst i
Sverige och Europa
• Ytterligare uppströms aktörer har
mer global spridning
• Sverige; Nyköping och Nybro • Flygplanstillverkare och distributörer
finns främst i Europa och USA
• Global spridning bland flygbolag
• Reparationer
sker hos CTT
i Nyköping,
Sverige samt
hos ett fåtal
andra aktörer i
världen
• End of-life
hantering
har global
spridning
UPPSTRÖMS
Utvinning
av råvaror
Under-
leverantörer
Leveran -
törer
Flygplans-
tillverkare
och distri -
butörer
Flygbolag Slut-
användare
Reparationer
och end- of-life
hantering
CTT SYSTEMS
EGEN VERKSAMHET NEDSTRÖMS
36 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 37
===== SIDA 20 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
INTRESSENTDIALOG
Under 2024 genomförde CTT en intressenta -
nalys i samband med den dubbla väsentlig -
hetsanalysen (DMAn) som ligger till grund för
hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS.
I denna analys identifierades nyckelintressen -
ter i relation till CTTs hållbarhetsarbete, både
ur perspektivet att de kan påverkas av CTTs
verksamhet samt ur perspektivet att de har ett
intresse i hur CTT presterar hållbarhetsmäs -
sigt. Utöver de vanliga dialogmetoderna som
ger CTT kontinuerlig återkoppling från intres -
senter valde bolaget att genomföra en specifik
intressentundersökning i samband med DMAn.
Syftet med detta var att ta reda på vilka
hållbarhetsområden CTTs intressenter tycker
är viktiga att bolaget arbetar med. Svaren togs
hänsyn till i CTTs vidare arbete med DMAn och
identifieringen av bolagets mest väsentliga
hållbarhetsområden. Mer om detta går att läsa
i nästkommande avsnitt.
INTRESSENTGRUPP DIALOGMETODER
Kunder och distributörer - Regelbundna möten
- Mässor och konferenser
Leverantörer - Regelbundna möten
- Revisioner
Medarbetare - Kontinuerlig dialog
- Medarbetarsamtal
- Medarbetarundersökningar
- Utbildning
Investerare - Kvartalsrapporter och årsredovisningar
- Årsstämma
- Webbsändningar i samband med rapportsläpp
- Kapitalmarknadsdagar
Lokalsamhälle - Sponsring och engagemang
- Samverkan
Regulatoriska parter - Revisioner
Skala Omfattning
Återställ -
barhet
Negativ påverkan på
mänskliga rättigheter Sannolikhet
Potentiell
storlek
Faktisk negativ påverkan
Potentiell negativ påverkan
Faktisk positiv påverkan
Potentiell positiv påverkan
Risk
Möjlighet
E/S/G ESRS-område ESRS-underområde Påverkan Risk Möjlighet
E E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar
E E1 Klimatförändringar Energi
E E2 Föroreningar Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
E E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning
E E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
E E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Avfall
S S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor
S S1 Den egna arbetskraften Likabehandling och lika möjligheter för alla
S S1 Den egna arbetskraften Andra arbetsrelaterade rättigheter
S S2 Arbetstagare i värdekedjan Likabehandling och lika möjligheter för alla
S S2 Arbetstagare i värdekedjan Andra arbetsrelaterade rättigheter
G G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur
G G1 Ansvarsfullt företagande Skydd för visselblåsare
G G1 Ansvarsfullt företagande Korruption och mutor
Som tidigare nämnt genomförde CTT för första
gången under 2024 en DMA för att identifiera
företagets mest väsentliga hållbarhetsområ -
den, vilket utgör grunden i hållbarhetsrapporte -
ring enligt CSRD och ESRS. Företaget har gjort
analysen enligt de krav och riktlinjer som regel -
verken beskriver vilket innefattar att identifiera
hållbarhetsaspekter från två olika perspektiv:
Hur CTT påverkar människor och miljö längs
sin värdekedja och hur hållbarhetsaspekter
längs värdekedjan påverkar CTT finansiellt. I
det första perspektivet beaktas både faktiska
och potentiella, positiva och negativa konse -
kvenser av företagets verksamhet. I det andra
perspektivet beaktas både finansiella risker
och möjligheter. Även tidshorisonten för de
olika identifierade hållbarhetsområdena upp -
skattas enligt riktlinjerna från ESRS och väsent -
ligheten bedöms utifrån följande aspekter:
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSOMRÅDEN
Bedömningen av dessa aspekter resulterar i en poäng för varje identifierat hållbarhetsområde som jämförs mot ett beslutat tröskelvärde för väsentlig -
het. Utifrån detta blev resultatet av CTTs DMA på en övergripande nivå följande:
S2 Arbetstagare i värdekedjan föll ut som
väsentligt till följd av en potentiell negativ
påverkan i värdekedjan. På grund av oviss -
heten om hur arbetsförhållanden och liknande
ser ut längre ner i leverantörsleden och de
insatser och resurser som skulle krävas för
att kartlägga detta har CTT valt att skjuta på
prioriteringen av detta väsentliga område. Det
är en del av de långsiktiga åtgärderna i CTTs
hållbarhetsplan att börja prioritera detta.
38 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 39
===== SIDA 21 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Under året genomförde CTT för första gången
en klimatscenarioanalys med ett mer detaljerat
fokus på hur företaget påverkas och potentiellt
kommer att påverkas av klimatförändringar
I bedömningen av allvarlighetsgraden av ris -
kerna och betydelsen av möjligheterna tog CTT
hänsyn till tidshorisonter, sannolikheten att de
inträffar samt omfattningen av dem. De olika
utifrån olika framtida scenarier. Omställnings -
risker, fysiska risker och möjligheter identifiera -
des samt olika riskreducerande och möjliggö -
rande åtgärder kopplade till dessa. Upplägget
potentiella framtida scenarier som riskerna och
möjligheterna analyserades utifrån är fram -
tagna av Network for Greening the Financial
System (NGFS) och definieras som följer:
på analysen är baserat på standarden Task
Force on Climate Related Financial Disclosures
(TCFD).
KLIMATSCENARIOANALYS
RISK/MÖJLIGHET MÖJLIGA KONSEKVENSER FÖR CTT RISKREDUCERANDE/MÖJLIGGÖRANDE ÅTGÄRDER
Omställningsrisk - policy/lagar
• Ökade priser på växthusgasut -
släpp
• Ökade rapporteringsskyldigheter
• Nya krav på hur produkter får
tillverkas, hanteras och utvecklas
• Ökade kostnader för aktiviteter som bidrar till
utsläpp och för anpassning till nya regler och krav
• Misslyckanden att anpassa sig och eventuella
rättsliga påföljder
• Störningar i leverantörskedjan till följd av anpass -
ningssvårigheter
• Proaktiv övervakning och implementering av nya
regelverk och lagkrav
• Ta inspiration från större bolag som träffas av krav
tidigare är SME-företag som CTT
• Kontinuerligt arbete med att minska utsläpp
Omställningsrisk - teknologi
• Konkurrens från mer utsläppssnå -
la alternativ
• Övergång till ny teknik med lägre
utsläpp
• Förlorade konkurrensfördelar
• Minskat behov av CTTs produkter till följd av att
kunder förlorar konkurrensfördelar
• Kostnader för att utveckla, testa och producera nya
produkter
• Misslyckade investeringar i ny teknik
• Kontinuerlig produktutveckling ur ett klimat -
perspektiv (energieffektivitet, resurssnålhet,
materialval)
• Knyta an till kunder som ligger i framkant i utveck -
lingen och implementeringen av mer utsläppssnåla
alternativ
Omställningsrisk - marknad
• Förändrade konsumentbeteenden
(tveksamhet till att flyga)
• Ökat fokus på miljöaspekter vid
köp av produkter
• Minskad efterfrågan på flygplan och därmed även
CTTs produkter
• Krav från kunder att kunna leverera produktspecifik
utsläppsdata
• Kunder som avstår från CTTs produkter på grund av
miljöaspekter
• Knyta an till kunder som ligger i framkant i utveck -
lingen och implementeringen av mer utsläppssnåla
alternativ
• Produktutveckling ur miljö- och klimatperspektiv
• Ständigt söka efter bättre materialval
• Ställa krav på och samarbeta med leverantörer för
att reducera deras utsläpp
Omställningsrisk - rykte
• Stigmatisering av flygbranschen
• Ökat fokus på klimat bland intres -
senter såsom investerare, kunder
och anställda
• Minskad efterfrågan på CTTs produkter och mins -
kade investeringar
• Svårigheter att attrahera och behålla personal
• Ökade krav på minskade utsläpp från intressenter
• Förlorat förtroende från intressenter
• Skadat rykte och varumärke
• Knyta an till kunder som ligger i framkant i utveck -
lingen och implementeringen av mer utsläppssnåla
alternativ
• Integrera klimat- och miljöaspekter i alla företagets
aktiviteter och processer
Fysisk risk - kronisk
• Förändrad temperatur
• Havsnivåhöjning
• Förändrade vind- och neder-
bördsmönster
• Tining av permafrost
• m m
• Ökade energikostnader
• Störningar i leverantörskedjan
• Brister på material
• Kontinuerlig riskanalys av leverantörskedjan för att
identifiera eventuella aktörer som löper särskilt stor
risk för att bli påverkade
• Eventuellt säkra upp alternativa lösningar för dessa
delar av kedjan
• Säkra ett buffertlager
Fysisk risk - akut
• Värmebölja
• Skogsbrand
• Storm
• Översvämning
• m m
• Produktionsstopp
• Skador på byggnader och utrustning
• Förlust av lager
• Extra kostnader
• Störningar i leverantörskedjan
• Tillfälliga brister på material
• Säkra att lager och produktion alltid sker en bit
ovanför golvhöjd
• Bevaka och följa upp vädervarningar
• Samt samma åtgärder som ovan
Möjlighet - resurseffektivitet
• Minska företagets och produkter -
nas behov av resurser
• Färre inköp och transporter och därmed minskade
kostnader och utsläpp
• Minskad risk för extra kostnader för utsläpp
• Integrera ett perspektiv kring resurseffektivitet i
alla företagets processer och beslut
RISK/MÖJLIGHET MÖJLIGA KONSEKVENSER FÖR CTT RISKREDUCERANDE/MÖJLIGGÖRANDE ÅTGÄRDER
Möjlighet - energikällor
• Se till att förnybar och fossilfri
energi används till så stor del som
möjligt hos aktörer i värdekedjan
• Investera i fler solceller på CTTs
anläggningar
• Reducerade utsläpp för de material som CTT köper
in och därmed minskad risk för extra kostnader
• Mindre behov av el från externa leverantörer och
därmed minskade kostnader
• Ökade intäkter från försäljning av överskott från
producerad solenergi
• Kartläggning av energianvändning hos leverantörer
och underleverantörer för att identifiera aktörer att
prioritera
• Ställa krav på övergångar till fossilfri och förnybar
energi om så är möjligt
• Undersöka möjligheterna att utöka med solceller på
respektive anläggning
Möjlighet - produkter och tjänster
• Utveckling av mer cirkulära och
hållbara produkter med mindre
livscykelutsläpp
• Cirkulära tjänster för kunder
• Reducerade utsläpp
• Mer attraktiva produkter ur ett miljöperspektiv
• Minskad risk för extra kostnader för utsläpp
• Stärkta kundrelationer
• Prioritera produktutveckling ur ett klimatperspektiv
• Fortsatt utveckling av CTTs cirkulära återvinnings -
program för kunder
Möjlighet - marknader
• Ökat intresse för reducering av
utsläpp
• Ökad efterfrågan på CTTs antikondensationssys -
tem
• Fortsätta marknadsföra miljö- och klimatfördelarna
med antikondensationssystemet
• Prioritera produktutveckling ur ett klimatperspek -
tiv för att göra produkten ännu mer attraktiv ur
miljösynpunkt
NET ZERO 2050 BELOW 2°C CURRENT POLICIES
Net Zero 2050 begränsar den globala upp -
värmningen till 1,5 °C genom strikta klimatpo -
licys och innovation, och når globala netto noll
CO2-utsläpp runt 2050.
I detta scenario är fysiska risker relativt låga
men omställningsrisker är höga.
Below 2°C ökar gradvis strängheten i klimatpoli -
cys, vilket ger 67 % chans att begränsa den globala
uppvärmningen till under 2°C.
I detta scenario är både fysiska och omställnings -
risker relativt låga.
Current Policies antar att endast de för närva -
rande implementerade policys bevaras, vilket
gör att utsläppen fortsätter att öka och vi går
mot en uppvärmning på 3°C.
Detta scenario leder till höga fysiska risker.
RESULTATET AV KLIMATSCENARIOANALYSEN BLEV FÖLJANDE:
Net Zero 2050 Below 2°C Current Policies
Tidshorisont Kort Medel Lång Kort Medel Lång Kort Medel Lång
Omställningsrisk Policy/lagar
Teknologi
Marknad
Rykte
Fysisk risk Kronisk
Akut
Möjlighet Resurseffektivitet
Energikällor
Produkter och tjänster
Marknad
Kort sikt: Innan 2035
Medel sikt: 2035–2050
Lång sikt: efter 2050
Låg risk/möjlighet
Medel risk
Hög risk
40 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 41
===== SIDA 22 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
Påverkan
CTT har en negativ påverkan på klimatföränd-
ringar på grund av de växthusgasutsläpp som
genereras av aktiviteter och processer längs
företagets värdekedja. CTT har inga direkta
utsläpp från den egna verksamheten, dvs i scope
1, och relativt lite utsläpp i scope 2, dvs från
köpt el och värme, tack vare den stora andelen
förnybar och fossilfri energi. Över 99 % av CTTs
utsläpp finns i scope 3, dvs indirekta utsläpp
från företagets värdekedja, där köpta varor och
tjänster och användningen av sålda produkter är
de två absolut största bidragande faktorerna.
CTT har även en positiv påverkan på
klimatförändringar tack vare de utsläppsbespa -
ringar som sker i flygplan genom användningen
av företagets antikondensationssystem.
Systemet förhindrar kondensation och torkar ut
kondensvatten vilket kan minska ett flygplans
vikt med upp till 300 kg. Detta resulterar i
CTTs policy gällande klimatförändringar finns
beskriven i bolagets hållbarhetspolicy som
finns tillgänglig på hemsidan. CTT ska arbeta
för att kontinuerligt minska utsläpp genom ett
systematiskt och relevant förbättringsarbete,
men även genom att regelbundet kontrollera
leverantörers klimatarbete. I relation till detta
har CTT även en Code of Conduct för leveran -
törer och affärspartners där företaget tydliggör
att de förväntar sig att de har ett effektivt
miljöledningssystem implementerat samt att
För att säkerställa att CTT arbetar i linje med
Parisavtalets ambitioner och för att trans -
parent redovisa prestationerna mot detta
fastställde bolaget under 2024 vetenskapligt
baserade utsläppsreduceringsmål genom
Science Based Targets initiative (SBTi). CTT
fastställde dels ett kortsiktigt mål att reducera
växthusgasutsläppen i scope 1-2 med 42 % till
2030 jämfört med 2023, dels ett långsiktigt mål
att reducera utsläppen i scope 1-3 med 90 % till
2050 jämfört med 2023. Bolagets mål validera -
des av SBTi genom den förenklade processen
för SME-företag och CTT har åtagit sig att
årligen rapportera sina framsteg mot dessa.
Under 2025 uppnådde CTT det kortsiktiga
målet för utsläppen i scope 1-2 tack vare en
ökad andel fossilfri fjärrvärme. Avgörande
sin tur i en minskad bränsleförbrukning och
därmed minskade växthusgasutsläpp. Under
2025 resulterade totalt antal antikondensa -
tionssystem i drift i en utsläppsbesparing på ca
100 000 tCO 2e.
Risker och möjligheter
Lagar och regler samt efterfrågan från intres -
senter gällande klimatpåverkan och växthusga -
sutsläpp ökar ständigt vilket ställer krav på att
systematiskt kunna mäta, följa upp och minska
bolagets påverkan längs hela värdekedjan. Iden -
tifierade risker kopplat till detta och framför allt
till misslyckanden att anpassa sig till nya krav är
ökade kostnader samt försämrat rykte och såle -
des potentiellt förlorade kunder, investerare och
anställda. Samtidigt ses dessa ökade krav som
en möjlighet att lyckas ställa om till en minskad
klimatpåverkan vilket kan stärka företagets
hållbarhetsprofil och minska kostnader.
de sätter upp mål och vidtar åtgärder för att
minska sina växthusgasutsläpp. Styrande för
bolagets egen påverkan är kravet på förnybar
energi där CTT säkerställer att 100 % av elen
som köps in kommer från förnybara källor och
att fjärrvärme som köps in till så stor del som
möjligt kommer från fossilfria källor. Utöver
detta har CTT även solceller installerade på
produktionsanläggningen i Nybro samt planer
tillsammans med fastighetsägare på att instal -
lera det även i Nyköping. I relation till CTTs
för att nå det långsiktiga målet är att vidta
åtgärder för att minska utsläppen från köpta
varor och tjänster samt från användningen av
sålda produkter vilket tillsammans står för 99 %
av CTTs totala utsläpp. Nyckelåtgärder för att
minska utsläppen från köpta varor och tjänster
är bland annat att samarbeta med leverantörer
för att minska deras utsläpp genom exempelvis
bättre materialval och energimix, undersöka
möjligheter att använda andra, mer utsläpps -
snåla material som exempelvis återvunna
alternativ, samt att minska behovet av resurser.
Nyckelåtgärder för att minska utsläppen från
användningen av sålda produkter är framför
allt produktutveckling ur ett klimatperspektiv
såsom att minska vikten och resursanvänd -
ningen samt öka energieffektiviteten för
bolagets produkter. För att nå det långsiktiga
målet till 2050 är CTT dock även beroende av
att flygindustrin når sina mål och ambitioner
att ställa om till mer hållbara flygbränslen.
Under 2026 planerar CTT att börja ta fram
en mer detaljerad omställningsplan för hur
Eftersom CTTs marknad är flygbranschen
ser företaget en risk att det ökade fokuset på
hållbarhet och klimat kan leda till förändrade
konsumentbeteenden där personer väljer att
flyga allt mindre. Detta skulle potentiellt kunna
innebära en minskad efterfrågan på flygplan
och i sin tur även CTTs produkter. Samtidigt
ser företaget en möjlighet med ett ökat fokus
och mer krav på en minskad klimatpåverkan
i flygbranschen, då det skulle kunna innebära
en ökad efterfrågan på företagets antikonden -
sationssystem som kan bidra till att minska
flygens klimatpåverkan.
Se en mer detaljerad beskrivning av CTTs
klimatrelaterade risker och möjligheter i den
klimatscenarioanalys som presenteras på s.
40-41.
egen påverkan har företaget även en policy
gällande hållbara resor där företagets tjänstebi -
lar ska vara miljöklassade, det finns möjlighet
till elbilsladdning vid varje arbetsställe och där
bolaget klimatkompenserar flyg -
resor via finansiering av hållbart
flygbränsle (SAF) genom Fly
Green Fund.
bolaget ska minska sina utsläpp i linje med de
mål som satts upp.
Andra viktiga åtgärder som behöver priori -
teras för att kunna underlätta för de nyckelåt-
gärder som krävs för att minska utsläppen är
att förbättra datainsamlingen till beräkningarna
av företagets utsläpp. Beräkningen av utsläpp i
scope 3.1 Köpta varor och tjänster görs idag till
största del baserat på sekundärdata genom en
utgiftsbaserad metod vilket medför osäkerheter
kring siffrornas korrekthet. Detta gör också
att det är svårt att få en exakt bild av vad kring
inköpen som bidrar till mest utsläpp och vad för
åtgärder som behöver vidtas för att minska dem.
Därför har CTT under 2025 vidtagit åtgärder för
att försöka få fram mer primärdata genom att ta
kontakt med några leverantörer bakom de inköp
som står för mest utsläpp och efterfråga pro -
duktspecifika utsläppssiffror för de produkter
som CTT köper. Responsen på detta visade att
det inte är många leverantörer som har detta på
plats ännu men förhoppningsvis kommer det att
bli bättre inom de närmsta åren.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
POLICY
ÅTGÄRDER OCH RESURSER
42 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 43
===== SIDA 23 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
NYCKELTAL OCH MÅL
Mål Basnivå Nivå att uppnå
Reduktion att
uppnå Utfall 2025
Förändring
jämfört med
basår
Förändring
jämfört med
basår (%)
Reducera utsläppen i scope 1-2 med 42 % till
2030 jämfört med 2023 (tCO 2e) 8 5 3 3 -5 -63 %
Reducera utsläppen i scope 1-3 med 90 % till
2050 jämfört med 2023 (tCO 2e) 30 9651) 3 096 27 869 39 099 2) 8 134 26 %
1) Basnivån har ändrats från 48 528 som rapporterades i föregående års hållbarhetsrapport till följd av justeringar i beräkningsmetoder. Den största justeringen utgörs av att beräkningen av scope
3.11 Användning av sålda produkter tidigare räknats på ett alternativt sätt i förhållande till definitionen i GHG Protocol Standard. I det nuvarande värdet har scope 3.11 räknats helt i enlighet med
standarden. I övrigt har även en del mindre justeringar gjorts för att öka detaljgraden och noggrannheten i beräkningarna.
2) Ökning på grund av en högre systemförsäljning under 2025 jämfört med 2023 vilket har stora effekter på utsläppen i scope 3.11 Användning av sålda produkter.
VÄXTHUSGASUTSLÄPP ( tCO2e):
Scope 2024 2025 Förändring
1 Direkta utsläpp - - -
2 Platsbaserat 48 50 4 %
2 Marknadsbaserat 6 3 -50 %
3.1 Köpta varor och tjänster 13 556 13 852 2 %
3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 5 5 -
3.4 Uppströms transport och distribution 86 125 45 %
3.5 Avfall från verksamheten 1 1 -
3.6 Tjänsteresor 92 71 -23 %
3.7 Anställdas pendling 28 29 4 %
3.9 Nedströms transport och distribution 172 249 45 %
3.11 Användning av sålda produkter 17 465 24 742 42 %
3.12 End-of-life-hantering av sålda produkter 25 21 -16 %
3 Totalt 31 429 39 095 24 %
1-3 Platsbaserat 31 477 39 145 24 %
1-3 Marknadsbaserat 31 435 39 099 24 %
ÖVRIGA NYCKELTAL:
Beskrivning 2024 2025 Förändring
Scope 4 - Undvikna utsläpp tack vare vikt besparingen från användningen av sålda produkter (tCO 2e)1)
-473 -6 552 1 285 %
Utsläppsintensitet - marknadsbaserat (tCO 2e/ KSEK nettoomsättning) 0,105 0,148 41 %
1) Ökningen av undvikna utsläpp från sålda produkter till 2025 beror på att CTT har sålt fler antikondensationssystem under 2025 samt att de bland annat har sålts till flygplan med högre antal
flygtimmar per år än de flygplan som antikondensationssystemen såldes till under 2024.
ENERGIMIX OCH FÖRBRUKNING (MWH):
Beskrivning 2024 2025 Förändring
Total energiförbrukning 1 334 1 342 1 %
Energiförbrukning från fossila källor 1) 14 4 -71 %
Andel energiförbrukning från fossila källor (%) 1,0 % 0,3 % -0,7 %
Energiförbrukning från kärnkraft - - -
Andel energiförbrukning från kärnkraft (%) - - -
Total energiförbrukning från förnybara källor 1 320 1 338 1 %
Förbrukning av köpt energi från förnybara källor 1 185 1 199 1 %
Förbrukning av egenproducerad solenergi 2) 135 139 3 %
Andel energiförbrukning från förnybara källor (%) 99,0 % 99,7 % 0,7 %
Energiförbrukningsintensitet (MWh/MSEK nettoomsättning) 4,4 5,1 16 %
1) Utgörs av att 1,1 % (3,7 %) av fjärrvärmen i Nyköping kommer från fossila bränslen.
2) Utöver detta har CTT även sålt 62 (65) MWh av egenproducerad solenergi.
REDOVISNINGSPRINCIPER
Växthusgasutsläpp scope 1-3
CTT redovisar sina utsläpp i enlighet
med Greenhouse Gas Protocol Corporate
Standard (GHG Protocol). Bolaget följer den
operativa kontrollmetoden vilket innebär att
alla utsläpp som CTT har operativ kontroll
över redovisas i scope 1 och 2. I scope 3
redovisar CTT sina utsläpp i alla kategorier
som är relevanta för bolagets verksamhet.
De kategorier som inte är inkluderade i
redovisningen är alltså inte applicerbara för
CTTs verksamhet.
Scope 1
CTT har inga utsläpp i scope 1. Det enda
som skulle kunna vara relevant i denna
kategori för CTTs verksamhet är utsläpp från
de tjänstebilar som bolaget leasar. Eftersom
samtliga av dessa är elbilar blir de årliga
utsläppen 0.
Scope 2
Utsläpp från företagets användning av el
och fjärrvärme. Detta beräknas både enligt
den platsbaserade och marknadsbaserade
metoden enligt GHG Protocol. Beräkningarna
baseras på förbrukning från leverantörs -
fakturor och hyresvärd samt lokala och
leverantörsspecifika emissionsfaktorer.
Scope 3
Scope 3.1 Köpta varor och tjänster: Avser
uppströms utsläpp för samtliga varor och
tjänster som köps in till bolaget. Majorite -
ten av utsläppen är beräknade genom en
utgiftsbaserad metod. Statistik över årligt
totalt inköpsvärde av olika varor tillsammans
med emissionsfaktorer (utsläpp per krona)
för olika varukategorier från Upphandlings -
myndigheten har använts. För enstaka inköp
har mer specifika emissionsfaktorer från
leverantörer använts tillsammans med den
totala vikten av det årliga inköpet av varorna.
Scope 3.3 Bränsle- och energirelaterade
aktiviteter: Gäller utvinning, transport och
produktion av de bränslen och den energi
som bolaget köper. Dessa utsläpp beräknas
baserat på leverantörsspecifika emissions -
faktorer samt CTTs årliga energiförbrukning.
Scope 3.4 Uppströms transport och
distribution: Avser utsläpp från transporter
som betalas av CTT. Samtliga av dessa
utsläpp baseras på emissionsrapporter från
de logistik- och fraktbolag som hanterar
transporten. Utsläppen är beräknade enligt
Well-To-Wheel (WTW) baserat på avstånd,
transportmedel, vikten av det som fraktas
samt emissionsfaktorer för det specifika
transportmedlet.
Scope 3.5 Avfall från verksamheten: Utsläpp
från avfall baseras på utsläppssiffror direkt
från den leverantör som hanterar bolagets
avfall. Dessa siffror beräknas baserat på
avfallsvikten samt olika emissionsfaktorer
beroende på typ av avfall samt hur det
hanteras.
Scope 3.6 Tjänsteresor: Utsläppen för CTTs
tjänsteresor med flyg baseras på en emis -
sionsrapport från den resebyrå som sköter
bolagets flygresor. Detta utgör över 95 % av
utsläppen från tjänsteresor. Övriga utsläpp
från tjänsteresor baseras på anställdas rese -
räkningar där körd distans finns specificerat
samt den typ av bil de anställda har använt
och genomsnittliga emissionsfaktorer från
Transportstyrelsen.
Scope 3.7 Anställdas pendling: Utsläppen
från anställdas pendling till och från jobbet
baseras på en enkät som skickas ut till
samtliga anställda i slutet av året samt
genomsnittliga emissionsfaktorer för olika
typer av fordon från Transportstyrelsen.
Genom enkäten fås bland annat information
om transportmedel, avstånd och samåkning.
Scope 3.9 Nedströms transport och distri -
bution: Avser transport och distribution till
och från CTT som kunden eller leverantören
står för (som CTT inte själva betalar för). I
dagsläget har CTT ingen data tillgänglig för
de utsläpp som genereras från nedströms
transport och distribution. Bolaget har heller
inte utvecklat någon metod för att estimera
detta. Majoriteten av de transporter som
sker från CTT och vidare nedströms står
kunderna själva för och uppskattningsvis
är dessa transporter både längre och fler
än de som CTT betalar för. Därför har CTT
tills vidare valt att ange det dubbla värdet
av utsläppen för uppströms transport och
distribution.
Scope 3.11 Användning av sålda produk -
ter: Avser utsläppen från användningen av
sålda produkter under hela deras estime -
rade livslängd. CTTs produkter används
under ett flygplans hela livslängd och för
att estimera utsläppen används data som
bolaget fått från kund. Datan som används
är en emissionsfaktor (kg CO 2e/kg bränsle),
en bränsleförbrukningsfaktor (kg bränsle/
kg/flygtimme) samt årligt genomsnittligt
antal flygtimmar. Utöver detta används egen
data för genomsnittlig vikt på CTTs olika
produkter, antal sålda produkter under året
och estimerad livslängd på produkterna. För
antikondensationssystemet tas det även
hänsyn till den extra bränsleförbrukning
systemets energiförbrukning orsakar.
Scope 3.12 End-of-life-hantering av sålda
produkter: Avser utsläpp för hanteringen av
bolagets produkter när de är slutanvända
hos kund. Detta har CTT i dagsläget ingen
bra data på utan det görs en uppskattning
att 80 % av produkterna återvinns. Det görs
även en förenkling att produkterna endast
består av aluminium då det är det material
som utgör störst andel i produkterna. Utifrån
detta kan då emissionsfaktorer för återvin -
ning av aluminium samt för framställning av
nytt användas tillsammans med vikter på
CTTs olika produkter och antal sålda under
året.
Scope 4 Undvikna utsläpp: Avser de utsläpp
som undviks vid användningen av bolagets
antikondenstionssystem i flygplan under
hela dess estimerade livslängd. Detta
beräknas baserat på samma data från kund
som vid användningen av sålda produkter
men i stället för vikten som bolaget tillför
flygplanen genom sina produkter används
vikten på det kondensvatten som undviks
tack vare systemet.
44 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 45
===== SIDA 24 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
ÄMNEN SOM INGER
MYCKET STORA BETÄNKLIGHETER
Påverkan
CTT har en negativ påverkan på människor och
miljö genom de farliga ämnen som förekommer
i företagets produkter. Framför allt gäller detta
ämnen som klassas som så kallade ”ämnen
som inger mycket stora betänkligheter”, eller
på engelska ”Substances of Very High Concern
(SVHC)”. Sådana ämnen förekommer exem -
pelvis i ytbehandling som en del av företagets
produkter behandlas med och en del elektronik
såsom kretskort. Det handlar dock om väldigt
CTT arbetar aktivt med att hantera SVHC-äm -
nen på ett säkert och regelrätt sätt i enlighet
med både kunders och lagars krav. Samtidigt
vidtar bolaget åtgärder för att försöka ersätta
dessa ämnen med säkrare alternativ som
håller samma prestanda och kvalitet. Detta är i
många fall en lång och svår process då utveck -
lingen och tillverkningen av bolagets produkter
är styrd och reglerad av kund- och branschkrav
och alla ändringar måste få ett externt godkän -
Det översiktliga målet gällande SVHC-ämnen är
att på sikt fasa ut dem helt. Att sätta något mer
specifikt mål än så är svårt i nuläget med tanke
på att regelverken för dessa ämnen kontinu -
erligt ändras samtidigt som flygbranschen
Företagets policy gällande SVHC-ämnen finns
beskriven i CTTs hållbarhetspolicy som finns
tillgänglig på hemsidan. CTT ska arbeta aktivt
för att fasa ut dessa ämnen från sina produkter
CTTs policy gällande resursanvändning och
cirkulär ekonomi finns beskriven i företagets
hållbarhetspolicy som finns tillgänglig på hem -
sidan. CTT ska sträva efter att använda resur -
ser på ett effektivt och hållbart sätt genom att
små mängder av dessa ämnen och de ingår
främst i produkter och tjänster som företaget
köper in och tillförs inte i CTTs egen produk -
tion. Därför föll detta inte ut som en väsentlig
påverkan i företagets DMA, dock gjorde identi -
fierade risker det.
Risker och möjligheter
Användningen av SVHC-ämnen är redan reg -
lerad av EU-lagstiftningar såsom REACH och
RoHS, och därför ser CTT en risk att det kan
nande innan de kan genomföras. I utvecklingen
av nya varianter och versioner av CTTs produk -
ter har bolaget lyckats få flera godkännanden
att ersätta material innehållande SVHC-ämnen
med andra alternativ som är bättre för både
hälsa och miljö. I befintliga produktnummer
har det dock varit svårare att ersätta dessa
ämnen och i många fall väntar CTT fortfarande
på godkännande från kund. I vissa fall är det
även så att det idag inte finns några alternativ
undantas från vissa av kraven. I dagsläget har
CTT heller inga mätvärden för dessa ämnen att
redovisa på grund av avsaknad av datainsam -
lingsmetoder vilket också gör det svårt att
sätta ett mer mätbart mål.
genom att ersätta dem med säkrare alternativ.
Företaget följer strikt de regler och restriktio -
ner som finns i EUs lagstiftning även om ambi -
tionen är att fasa ut SVHC-ämnena helt. Denna
minimera avfall och maximera återanvändning
och återvinning. Reparationer är en viktig del av
företagets verksamhet vilket ökar livslängden
på företagets produkter och minskar behovet
av nya resurser. CTT förser även kunder med
komma att införas ännu striktare regleringar.
Detta skulle både kunna innebära avgifter och
i värsta fall stoppad försäljning om företaget
inte lyckas anpassa sig. En ytterligare svårighet
i detta är att det är just EU-lagstiftningar, och
eftersom CTT även har kunder utanför EU har
inte de samma krav på sig att fasa ut dessa
ämnen som företag inom EU.
som håller samma kvalitet och prestanda som
materialen innehållande SVHC-ämnen vilket
innebär ytterligare utmaningar i att fasa ut
dem. Vidare saknar CTT i dagsläget en struktu -
rerad kartläggning över samtliga SVHC-ämnen
som förekommer i bolagets produkter vilket
kommer att behöva göras framöver för att på
sikt kunna säkerställa att samtliga fasas ut.
process styrs och regleras dock av kundkrav,
vilket försvårar och fördröjer arbetet.
instruktioner på hur förbrukningsvaror kan
återvinnas för att uppnå ökad cirkularitet.
Företaget kontrollerar även leverantörers miljö -
arbete och miljöcertifiering för att säkerställa
att de håller en viss nivå inom området.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ÅTGÄRDER OCH RESURSER
NYCKELTAL OCH MÅL
POLICY
POLICY
RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Påverkan
CTT har en negativ påverkan på miljön genom
de resurser som krävs för att driva verksam -
heten. Användning av material och resurser
kräver att de först utvinns, bearbetas, tillverkas
och transporteras uppströms i värdekedjan
vilket påverkar miljön i form av bland annat
växthusgasutsläpp, föroreningar och överut -
nyttjande av ändliga resurser. Vidare genereras
avfall från CTTs verksamhet samt från aktivi -
teter uppströms och nedströms i värdekedjan
vilket också har en negativ påverkan på miljön,
framför allt om avfallet inte återvinns.
Risker och möjligheter
Förändringar i branschen och utvecklingen
mot en mer cirkulär ekonomi med nya lagar
och regler samt ökade krav från intressenter
kan komma att leda till ökade behov av mer
hållbara produkter, lösningar och material. Krav
på hur produkter ska designas och tillverkas
riskerar att leda till omfattande produkt- och
processförändringar och därmed ökade
kostnader. Misslyckanden att anpassa sig till
nya regler och krav från intressenter kan i sin
tur innebära konsekvenser som försämrat
rykte, försäljningsstopp och rättsliga påföljder.
Vidare finns det risk för brister på jungfruliga
material och allt högre inköpskostnader vilket
kan leda till ett behov av att övergå till mer
återvunna alternativ.
Samtidigt som ett ökat fokus på resursef -
fektivitet och cirkulär ekonomi innebär en del
risker för CTT ser bolaget även möjligheter.
Hållbara produkter med låg miljöpåverkan och
bra materialval, som är lätta att demontera och
återvinna, tror CTT på sikt kommer vara något
som kunder kommer att efterfråga och se som
ett attraktivt erbjudande. Även tjänster såsom
att erbjuda service och reparationer samt
andra cirkulära lösningar tror CTT kommer
kunna användas för att stärka kundrelationer
och skapa konkurrensfördelar.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
CIRKULÄR
EKONOMI
Hållbar
design
Tillverkning
Distribution
Användning,
Återanvändning,
Reparation
Insamling
Återvinning
Restavfall
Råmaterial
46 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 47
===== SIDA 25 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
Eftermarknad
Eftermarknaden är en viktig del av bolagets
affärsmodell och ett prioriterat fokusområde
i bolagets strategi. CTT utför underhåll och
reparationer av samtliga produkter som bola -
get initialt säljer till kund. På så sätt optimeras
produkternas livslängd och behovet av nya
resurser minskar vilket gör det till en viktig del i
företagets hållbarhetsarbete.
Eftermarknaden består även av två olika
förbrukningsvaror, en till befuktaren och en till
antikondensationssystemet, som byts ut årligen.
Med dessa förbrukningsvaror medföljer instruk-
tioner till kunden på hur de ska hanteras efter
slutanvändning för att optimera återvinningen.
CTT har också en ambition att få bättre koll på
vad som faktiskt händer med förbrukningsva-
rorna efter slutanvändning. I relation till detta har
bolaget under 2025 initierat ett cirkulärt projekt
för återvinning av padar som är förbrukningsva-
ran till befuktaren. Syftet med detta projekt är
att på sikt kunna erbjuda en tjänst till de kunder
som köper padar av CTT som utgörs av att CTT
samlar in och tar ansvar för att förbruknings-
varorna återvinns efter slutanvändning. På så
sätt säkerställer CTT att de faktiskt återvinns
på bästa möjliga sätt samtidigt som tjänsten
kan fungera som en unik konkurrensfördel som
också stärker relationen till kunderna. Projektet
är just nu i en testfas där processen prövas med
en enskild kund.
Avfall
Avfall från CTTs egen verksamhet genereras
främst från produktionen av bolagets produkter.
Produktionsavfallet hanteras av kontrakterade
avfallshanteringsbolag som säkerställer att sor -
teringen och hanteringen optimeras för bästa
möjliga återvinningsgrad. De största avfalls -
massorna utgörs av aluminium följt av järn som
tillsammans står för över 50 % av den totala
avfallsmängden. Dessa material går mycket bra
att återvinna vilket bidrar till bolagets höga åter -
vinningsgrad. Avfallet som inte går att återvinna
utgörs av brännbart avfall samt en del farligt
avfall. Av detta hamnar inte mycket på deponi
utan det mesta används på olika sätt för att
generera energi. CTT har en kontinuerlig dialog
med de kontrakterade avfallshanteringsbolagen
för att optimera bolagets sortering för högsta
möjliga återvinningsgrad. Utöver produktions -
avfallet genereras även mindre mängder avfall
från kontorsytor som hanteras som kommunalt
avfall.
Ekodesign
Produktutveckling är ett viktigt område för att
utveckla CTTs bidrag till cirkularitet. Genom att
införa ekodesignprinciper kan bolaget exempel -
vis minska produkters behov av resurser, öka
produkters livslängd genom bättre hållbar -
het och robusthet samt ersätta jungfruliga
material och farliga ämnen med material som
är återvunna, förnybara och lätta att återvinna.
Vidare kan det handla om att göra produkter
enkla att reparera och demontera för att under -
lätta för återanvändning, återtillverkning och
återvinning. I och med att CTT under 2025 blev
certifierade enligt ISO 14001 har detta område
börjat prioriteras ytterligare och under 2026
planerar bolaget att etablera ekodesignprinci -
per som en del av produktutvecklingen.
ÅTGÄRDER OCH RESURSER
NYCKELTAL OCH MÅL
Mål Målår Resultat 2024 Resultat 2025 Trend
Återvinningsgrad på en nivå över 85 %. Återkommande 87 %1) 81 %
Få minst en ny kund att testa CTTs cirkulära återvinningsprogram varje år. Återkommande Infördes 2025 1
Hålla andelen reparationer efter garantitid i förhållande till totala reparationer på
en nivå över 80 %. Återkommande 80 % 90 %
Etablera ekodesignprinciper som en del av produktutvecklingen. 2026 - -
1) Skiljer sig från redovisad siffra i hållbarhetsrapport 2024 till följd av ökad detaljgrad i datainsamling.
AVFALL FRÅN DEN EGNA VERKSAMHETEN 1) (KG):
Beskrivning 2024 2025 Förändring
Total mängd avfall 55 454 52 089 -6 %
Farligt avfall 6 524 6 807 4 %
- Återanvändning - - -
- Återvinning 4 669 4 477 -4 %
- Förbränning 1 855 2 323 25 %
- Deponi - 7 -
Icke-farligt avfall 48 930 45 282 -7 %
- Återanvändning - - -
- Återvinning 43 570 38 099 -13 %
- Förbränning 5 360 6 990 30 %
- Deponi - 193 -
Andel farligt avfall 12 % 13 % 1 %
Återvinningsgrad 87 % 81 % -6 %
1) Avser bolagets produktionsavfall.
DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
Påverkan
CTT bedriver endast verksamhet och har
anställda i Sverige där samtliga omfattas av
kollektivavtal. Samtidigt arbetar CTT aktivt
med att säkerställa goda arbetsvillkor, jäm -
ställdhet och en trygg arbetsmiljö. CTT ser en
potentiell negativ påverkan på den egna arbets -
kraften när det kommer till hälsa och säkerhet
då det finns vissa säkerhetsrisker på bolagets
arbetsplatser som är svåra att undvika. Dessa
skulle potentiellt kunna resultera i olycksfall
Arbetsvillkor
CTT erbjuder anställda kollektivavtal, mark -
nadsmässiga löner och arbetstidsförkortning.
Vidare strävar bolaget efter största möjliga
andel tillsvidareanställningar med regelbunden
och flexibel arbetstid på dagtid. CTT strävar
även efter att underlätta för medarbetare att
kombinera arbete med föräldraskap. CTT är
medlemmar i Teknikföretagen och Svenskt
Näringsliv och är därigenom kollektivavtals -
anslutna. Rätten till facklig anslutning är för
CTT en självklarhet, där bolaget har ett gott
samarbete med sina fackliga motparter.
Under 2025 tog CTT steget att bli certi -
fierade enligt ISO 45001 vilket är ett bevis på
att bolaget har ett systematiskt och relevant
arbetssätt kring arbetsmiljö. CTTs rutiner
och regler gällande arbetsmiljö tydliggörs i
bolagets arbetsmiljöinstruktion som ska följas
av samtliga anställda.
CTTs policy för den egna arbetskraften
beskrivs på en övergripande nivå i företagets
hållbarhetspolicy som finns tillgänglig på
hemsidan. Som arbetsgivare ansvarar CTT
för att erbjuda jämställda, säkra och hälso -
samma arbetsplatser där medarbetarna trivs
och känner att det finns goda möjligheter till
individuell utveckling och karriärvägar. CTT
accepterar inte någon form av diskriminering
och belastningsskador även om CTT gör allt för
att minimera dessa risker.
En potentiell negativ påverkan finns även
när det kommer till likabehandling och lika
möjligheter för alla. Även om CTT inte tolererar
några former av trakasserier och orättvis
behandling går det inte att garantera att sådana
incidenter aldrig kommer att inträffa. Bolaget
ser allvarligt på sådana incidenter och konse -
kvenserna av dem och ser därför på det som en
potentiell negativ påverkan även om sannolikhe -
ten för att det skulle inträffa är låg.
Kommunikation och dialog
Bolaget strävar efter att samtliga anställda
årligen ska erbjudas medarbetarsamtal för att
ha möjlighet att lyfta frågor kring och påverka
sin egen arbetssituation.
Som stöd i den kontinuerliga utvecklingen
av arbetsmiljön genomför CTT vidare årliga
medarbetarenkäter för att följa upp medar -
betarnas upplevelse av arbetsplatsen. Sedan
2023 genomförs medarbetarundersökningen
via Great Place To Work. För att bli certifierad
krävs över 70 % i det sammanvägda indexet.
Utfallet 2025 förbättrades till 85 % jämfört med
80 % 2024. På påståendet ”Allt sammantaget är
detta en mycket bra arbetsplats” svarade 89 %
att detta stämmer i hög grad. Kamratskap-in -
dexet blev höga 93 %, vilket visar att de flesta
är nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen
och trivseln på företaget. CTT arbetar stra -
tegiskt med att utveckla områden med lägre
på arbetsplatsen, och ska proaktivt verka för
ökad jämställdhet och mångfald. CTT ska
tillhandahålla en säker arbetsplats som bidrar
till välmående medarbetare med goda förut -
sättningar för utveckling och för att genomföra
sina arbetsuppgifter.
CTT har även en uppförandekod för med -
arbetare som togs fram under 2025. Det är en
uppsättning regler, principer och värderingar
Möjligheter
För CTT är det viktigt att fortsätta erbjuda
goda arbetsvillkor för sina anställda och bola -
get ser det som en möjlighet att öka både CTTs
konkurrenskraft och varumärke. Goda arbets -
villkor kan underlätta för att attrahera och
bibehålla talanger samtidigt som det kan bidra
till ökad produktivitet, minskad sjukfrånvaro
samt bättre rykte och investerarattraktivitet.
resultat i undersökningen för att kontinuerligt
förbättra medarbetarnas upplevelse av CTT
som arbetsplats.
Medarbetare på CTT uppmuntras att
rapportera misstankar och situationer som
kan utgöra lagbrott eller som riskerar att skada
bolagets rykte, verksamhet eller anställda.
Detta uppmuntras i första hand att rapporteras
till närmsta chef eller annan lämplig person
på bolaget men CTT har även en anonym
visselblåsarfunktion för sådana ärenden. Mer
om detta går att läsa på s. 55.
För CTT är det även viktigt att bidra till ett
hållbart lokalsamhälle. Under 2025 har CTT
ökat sitt engagemang, bl a genom ökad spons -
ring i Nyköping och Nybro.
Hälsa, säkerhet och jämställdhet
Med en väl etablerad företagshälsovård får
medarbetarna på CTT regelbundna hälsokon -
som ska fungera som grundläggande riktlinjer
för CTT. Koden är baserad på internationella
standarder och riktlinjer såsom FNs Global
Compact, FNs vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter samt ILOs
deklaration om grundläggande principer och
rättigheter i arbetslivet.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ÅTGÄRDER OCH RESURSER
POLICY
48 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 49
===== SIDA 26 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
troller och för att främja rörelse och motion
erbjuds friskvårdsbidrag och företagsspons -
rade motionsaktiviteter. Under 2025 valde hela
81 % (81) av bolagets medarbetare att nyttja
sitt friskvårdsbidrag. CTT arbetar aktivt för
att minska arbetsrelaterade skador och för
statistik över olyckor och tillbud, där samtliga
olyckor och allvarliga tillbud rapporteras till
Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Bolaget har även en skyddskommitté som
följer arbetsmiljörelaterad statistik och föränd -
ringar samt identifierar behov och samarbetar
runt arbetsmiljöfrågor. Vidare genomförs
regelbundna skyddsronder och ergonomi -
genomgångar för att identifiera och åtgärda
hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen.
CTT erbjuder även återkommande utbildning i
HLR och första hjälpen till samtliga anställda.
CTT strävar efter jämställda arbetsplatser.
Via Great Place to Work arbetar bolaget aktivt
med detta. På påståendet ”Medarbetarna
behandlas likvärdigt oavsett kön” svarade hela
93 % (91) att detta stämmer i hög grad.
Utbildning och kompetensutveckling
På CTT finns det goda utvecklingsmöjlighe -
ter vad gäller arbetsinnehåll och möjligheter
att söka nya roller. Flera som jobbar på CTT
idag har haft flera olika roller i bolaget under
sin anställningstid. I samband med de årliga
medarbetarsamtalen görs avstämningar med
anställda angående behov av utbildning för
att säkerställa rätt kompetensutveckling. CTT
har även ett e-learning-verktyg där samtliga
anställda genomför både obligatoriska och
frivilliga utbildningar.
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstandelsstiftelse som ger
alla medarbetare del i CTTs ekonomiska framgångar. Syftet med
stiftelsen är att skapa en tydligare koppling mellan medarbetarnas
kollektiva prestation, deras ersättning och bolagets resultat samt på
sikt även att stärka medarbetarnas engagemang genom aktieä -
gande. Varje CTT-medarbetare som arbetat heltid sedan starten
äger via vinstandelsstiftelsen motsvarande ca 2 900 aktier i CTT.
Sammantaget ägde den elva år gamla vinstandelsstiftelsen vid års -
skiftet motsvarande 1,2 % av aktiekapitalet i CTT. Varje år avsätts
7,5 % av bolagets resultat före skatt till stiftelsen, dock högst 22,5
% av beslutad utdelning. Tilldelningen kan bli högst 25 % av total
grundlön för samtliga anställda i företaget. Medlen investeras i
CTT-aktier som förvärvas på marknaden efter bolagsstämman
varje år. Alla anställda, oavsett lön och befattning, tilldelas lika
andelar i förhållande till årsarbetstid, förutsatt att de varit anställda
minst tre månader och inte slutat under samma år som de börjat.
Utbetalningar till anställda kan ske tidigast fyra år efter räkenskaps -
året som är grund för avsättningen till stiftelsen. Den anställde
bestämmer själv om medlen ska betalas ut eller kvarstå i stiftelsen.
Under 2025 avsattes ett värde om ca 42 000 SEK per berättigad
anställd, att investeras i maj 2026 efter beslut på bolagsstämman.
Vinstandelsstiftelsen var ägare till 144 924 aktier per 2025-12-31.
PERSONALENS VINSTANDELSSTIFTELSE
• OMFATTAR SAMTLIGA ANSTÄLLDA DÄR VARJE MEDARBETARE
FÅR LIKA STOR ANDEL I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETAD TID
• VARJE ANSTÄLLD MED FULL ANDEL ÄGER VIA STIFTELSEN
CA 2 900 AKTIER I CTT, PER 2025-12-31
• PER 2025-12-31 VAR VINSTANDELS STIFTELSEN ENLIGT
AKTIEBOKEN 16:E STÖRSTA ÄGAREN I CTT
• FÖR ÅR 2025 AVSATTES CA 42 000 SEK PER
BERÄTTIGAD ANSTÄLLD
NYCKELTAL OCH MÅL
Mål Målår Resultat 2024 Resultat 2025 Trend
Öka andelen kvinnor bland bolagets anställda till minst 40 %. 2027 34 % 34 %
Nolltolerans mot arbetsrelaterade olyckor. 1)
Återkommande 2 9
Kontinuerligt förbättra resultatet i bolagets medarbetarundersökning. Återkommande 80 % 85 %
Minst två förbättringsförslag per medarbetare varje år. 2026 0,4 0,7
1) Ökningen till 2025 beror delvis på en ökad rapporteringsmedvetenhet.
ANTAL ANSTÄLLDA:
2024 2025 Förändring
Antal anställda 85 83 -2 %
- Tillsvidareanställda 99 % 99 % -
- Visstidsanställda 1 % 1 % -
ÅLDERSFÖRDELNING:
2024 2025 Förändring
Under 30 år 8 % 10 % 2 %
Mellan 30-50 år 52 % 46 % -6 %
Över 50 år 40 % 44 % 4 %
KÖNSFÖRDELNING:
2024 2025
Kvinnor Män Kvinnor Män
Anställda 34 % 66 % 34 % 66 %
Högsta ledningsnivå 14 % 86 % 13 % 87 %
Styrelse 43 % 57 % 43 % 57 %
PERSONALRÖRLIGHET:
2024 2025 Förändring
Personalomsättning 3,8 % 7,1 % 3,3 %
Genomsnittlig anställningstid 12 år 12 år -
HÄLSA OCH SÄKERHET:
2024 2025 Förändring
Frisknärvaro 95,9 % 95,7 % -0,2 %
Antal registrerbara arbets -
relaterade olyckor 2 9 350 %
Antal registrerbara arbetsrela -
terade olyckor med frånvaro 0 1 -
Anställda med belastnings -
skador 2 % 6 % 4 %
ERSÄTTNING, KOLLEKTIVAVTAL OCH UTBILDNING:
2024 2025 Förändring
Andel anställda över minimilön 100 % 100 % -
Andel anställda med
kollektivavtal 100 % 100 % -
Könslönegap 27 % 27 % -
Genomsnittligt antal utbild -
ningstimmar per anställd 14h 22h 57 %
REDOVISNINGSPRINCIPER
Samtliga beräkningar av nyckeltal som
inkluderar antalet anställda använder antalet
vid slutet av rapporteringsperioden, dvs 31
december 2025, om inget annat anges. Anta -
let anställda rapporteras även enligt ”Head
Count”, dvs faktisk personalstyrka oavsett
heltids- eller deltidsanställda, och inte enligt
heltidsekvivalenter (FTE).
Personalomsättningen beräknas genom anta-
let avslutade anställningar under året dividerat
med totalt antal anställda vid årets början.
Antal registrerbara olyckor avser antal
ärenden som registrerats som arbets -
platsolyckor under året i bolagets digitala
system för hantering av avvikelser och
förbättringsförslag.
Könslönegapet är ojusterat och beräknas
genom skillnaden i genomsnittlig lön mellan
kvinnliga och manliga anställda dividerat
med den genomsnittliga lönen för manliga
anställda.
50 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 51
===== SIDA 27 =====
– Jag gjorde min praktik här under sista året på
gymnasiet och trivdes direkt. När jag sedan fick
jobberbjudandet kändes det helt rätt. Det är
en väldigt lärorik och utvecklande arbetsplats,
säger Abdulrahman.
I sin roll arbetar han med felsökning, reparation
och underhåll av flygkomponenter – ett arbete
som kräver både precision och problemlösning.
– Det finns alltid något nytt att lösa. Varje produkt
är unik, och man lär sig hela tiden mer om de
system som gör flygplanen säkra och effektiva.
Abdulrahman har haft stor nytta av sin utbildning,
särskilt det fokus som finns på säkerhet, struktu -
rerade processer och noggrann dokumentation.
Nu siktar han på att bli Certifying Staff, en roll
som innebär ansvar för slutkontroll och kvalitets -
säkring innan produkterna skickas till kund.
– Jag vill kunna granska systemen och säkerställa
att allt är korrekt innan leverans. Det är ett
viktigt steg för både mig och CTTs höga kvali-
tetsnivå, säger han.
MED SIKTET INSTÄLLT PÅ FRAMTIDEN –
MÖT ABDULRAHMAN PÅ CTT
Han upplever att CTT aktivt stöttar och uppmunt -
rar sina medarbetares utveckling. Det märks
tydligt att CTT verkligen vill att medarbetarna
växer tillsammans med företaget.
Teamet på Maintenance-avdelningen består av 6
personer som samarbetar tätt.
– Alla mekaniker har sina egna arbetsbänkar de
ansvarar för. När någon behöver hjälp löser vi
det tillsammans. Den starka CTT-andan gör job-
bet både roligare och mer effektivt, säger han.
En av hans favoritprodukter är 787 Avfuktare
– system som avfuktar luften i flygplan för att
minska vikt och bränsleförbrukning.
– Det känns meningsfullt att bidra till något som
både sparar energi och ökar säkerheten.
CTT samarbetar nära med flygteknikprogrammet
i Nyköping, vilket Abdulrahman ser som en viktig
del för att säkra framtida kompetens.
Framöver hoppas han fortsätta utvecklas inom
CTT och ta nästa steg i karriären.
– Jag vill bli Certifying Staff och på sikt ta ännu
mer ansvar. Det motiverar mig att vara en del
av ett företag som växer och investerar i sina
medarbetare.
För honom handlar yrkesstolthet om att bidra till
flygsäkerheten.
– CTTs produkter är viktiga för att upprätthålla en
stabil och kontrollerad luftfuktighet i flygplan.
Det känns meningsfullt att bidra till lösningar
som både sparar energi och stödjer ett mer
hållbart flyg.
Abdulrahman Mawlood arbetar som mekaniker på CTT Systems i Nyköping.
Efter flygteknikprogrammet på Nyköpings gymnasium gjorde Abdulrahman
sin praktik på CTT – och blev snabbt en del av teamet på Maintenance-av-
delningen. Sedan anställningen 2024 har han utvecklats i en miljö där teknik,
lärande och gemenskap går hand i hand.
CASE: ATT ARBETA PÅ CTT
– Jag började på CTT 2021 och det som lockade
mig var att rollen kombinerade miljö- och kvali-
tetsfrågor - områden som alltid legat mig varmt
om hjärtat, berättar Annette.
Ett arbete med mening
I sin nuvarande roll ansvarar Annette för att
utveckla och följa upp CTTs strategiska och
operativa hållbarhetsarbete i Nybro, samt för att
säkerställa en trygg och effektiv arbetsmiljö.
– Jag trivs väldigt bra. Det är stimulerande att
arbeta med frågor som påverkar både människor
och planeten. Att få bidra till något som gör
skillnad känns meningsfullt, säger hon.
Annette uppskattar särskilt möjligheten att arbeta
både operativt och strategiskt:
– Jag får en bred helhetsbild och gillar att sam-
arbeta med kollegor på olika orter, särskilt med
hållbarhetsavdelningen i Nyköping. Det finns
en stark laganda och ett nära samarbete mellan
sajterna.
Teamkänsla och utveckling
Annette beskriver arbetsmiljön på CTT som
familjär, stöttande och utvecklande:
– I Nybro är vi en mindre arbetsplats där alla
känner alla. Vi hjälps åt, har en god stämning
och utvecklas tillsammans.
Framtid och innovation
Under 2025 har Annette varit delaktig i riska -
nalyser av samtliga maskiner i Nybro, och ett
samarbete med en aktör inom avfallshantering har
förbättrat företagets sorteringsrutiner.
– Tack vare bättre sortering får vi nu högre ersätt-
ning för vårt avfall. Det är ett konkret exempel
på hur hållbarhetsarbete lönar sig, säger hon
med ett leende.
Hon ser också potential i ny teknik:
– Vi undersöker möjligheten att införa vision sys-
tem för automatisk produktavläsning. Det skulle
höja kvaliteten och effektivisera produktionen.
Drivkraften
För Annette är hållbarhet mer än ett arbetsområde
– det är en personlig övertygelse:
– Kombinationen av miljö och kvalitet gör varje
dag varierande och intressant.
En blick framåt
När hon ser framåt vill Annette fortsätta driva
arbetet för att minska miljöpåverkan och resurs -
förbrukning:
– Det handlar om ständiga förbättringar - att mins-
ka energi- och vattenanvändning och utveckla
våra rutiner. Vi tar ansvar för framtiden, steg
för steg.
MED HJÄRTA FÖR HÅLLBARHET –
MÖT ANNETTE PÅ CTT
Annette Mägiste arbetar med miljö-, hållbarhet-, arbetsmiljö- och
kvalitetsfrågor på CTT Systems i Nybro. Efter en lång karriär
inom bil- och tågindustrin har hon hittat hem i en roll som förenar
teknik, kvalitet och miljöansvar inom flygindustrin.
CASE: ATT ARBETA PÅ CTT
52 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 53
===== SIDA 28 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Påverkan
CTTs marknad är global med kunder i regioner
världen över. Bolagets affärsrelationer är
många med flera större flygbolag som kunder
nedströms i värdekedjan i kombination med
flygplanstillverkare och distributörer däremel -
lan. Uppströms i värdekedjan har CTT över
400 leverantörer, mestadels i Europa, med
ännu fler underleverantörer därtill. Bolaget ser
därför genom sina affärsrelationer en potentiell
negativ påverkan kopplad till korruption, mutor
och andra oetiska affärsbeteenden, särskilt
när det kommer till aktörer i värdekedjan som
är verksamma i regioner med högre risk för
sådana incidenter.
Risker och möjligheter
Med tanke på det breda och komplexa
spektrumet av affärsrelationer längs CTTs
värdekedja kan bolaget inte garantera att
incidenter kopplade till korruption, mutor eller
andra oetiska affärsbeteenden aldrig kommer
att inträffa. Sådana incidenter riskerar att
leda till betydande finansiella konsekvenser
såsom kostnader för böter och andra juridiska
åtgärder samt ett skadat rykte.
Bolaget ser dock en möjlighet att genom
en stark företagskultur som genomsyrar hela
verksamheten och samtliga affärsrelationer,
tillsammans med ett systematiskt arbetssätt
kring uppförandekoder och visselblåsarskydd,
motverka oetiska beteenden och incidenter
samt stärka bolagets rykte och relation till
intressenter och partners.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
NYCKELTAL OCH MÅL
Mål Målår Resultat 2024 Resultat 2025 Trend
Nolltolerans mot incidenter gällande korruption och mutor. Återkommande 0 0
Underskrift av bolagets uppförandekod från samtliga anställda. Återkommande Infördes 2025 98 %
Underskrift av bolagets uppförandekod från 100 % av de viktigaste produktle -
verantörerna.
Återkommande 90 % 87 %
Utbildning för samtliga anställda i bolagets hållbarhetspolicy och uppfö -
randekod minst vartannat år.
Återkommande Infördes 2025 84 %
Uppförandekod
För att motverka korruption och mutor samt
andra oetiska beteenden i CTTs affärsrela -
tioner har bolaget en Code of Conduct som
leverantörer och affärspartners till bolaget
förväntas följa. Exempelvis är det ett krav vid
godkännande av nya leverantörer att de ska
följa CTTs uppförandekod. Detta är även något
som utvärderas vid leverantörsrevisioner.
Koden är baserad på internationella standarder
och riktlinjer, inklusive FNs Tio Principer, FNs
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter och ILOs deklaration om grundläg -
gande principer och rättigheter i arbetslivet.
CTTs Code of Conduct uppdaterades under
2025 för att anpassas till nya riktlinjer och
förändringar sedan den tidigare versionen.
I samband med detta togs även en ny
uppförandekod fram, anpassad för bolagets
medarbetare. Denna publicerades samtidigt
som bolagets uppdaterade hållbarhetspolicy
CTTs policy gällande ansvarsfullt företagande
finns beskriven i bolagets hållbarhetspolicy
som finns tillgänglig på hemsidan. CTTs
företagskultur ska präglas av ”CTT-andan” som
utgörs av ledorden Engagemang, Noggrannhet,
Ärlighet, Generös och Samarbetsvillig. Detta
ska genomsyra hela verksamheten samt alla
affärsrelationer och sammanhang som CTT
verkar inom. CTTs verksamhet ska präglas av
som också togs fram under året. I samband
med detta hölls en utbildning i den nya
uppförandekoden och hållbarhetspolicyn
för majoriteten av de anställda på bolaget.
Majoriteten av de anställda skrev även under
uppförandekoden för att bekräfta att de läst
och förstått innehållet i den. Både uppfö -
randekoden och hållbarhetspolicyn är även en
del av introduktionsplanen för nyanställda och
befintliga anställda ska genomgå utbildning i
dessa minst vartannat år.
Rapportering av överträdelser
Om anställda på CTT upplever eller miss -
tänker överträdelser kring korruption, mutor,
mänskliga rättigheter eller andra frågor som
bryter mot tillämpliga lagar eller bolagets
uppförandekod uppmuntras de att omedel -
bart rapportera till närmsta chef eller annan
lämplig person på företaget. Överträdelser kan
även rapporteras via bolagets webbaserade
en hög affärsetik och bolaget ska värna om
god affärssed i alla relationer. Risker för mutor,
bestickningar och andra former av korruption
ska aktivt förebyggas. CTTs arbete för att
värna om mänskliga rättigheter och goda
arbetsvillkor ska grunda sig i internationella
konventioner och överenskommelser. Arbetet
för att främja klimatet, mänskliga rättigheter
och goda arbetsvillkor ska även omfatta
visselblåsarkanal som finns tillgänglig både på
intranät och hemsida. Via denna kanal kan även
leverantörer, kunder och andra intressenter till
CTT rapportera överträdelser. Rapportering
till visselblåsarkanalen sker helt anonymt
och rapporterade ärenden går vidare till CTTs
visselblåsargrupp bestående av bolagets CFO
och Kvalitets- och HR-chef. Inkomna ärenden
utreds av gruppen vilket kan göras på olika
sätt beroende på ärendets typ. Sedan fattas
ett beslut och vid eventuell brottsmisstanke
kopplas rätt myndighet in. Sedan genomförs
eventuella åtgärder och följs upp. Genom hela
processen förblir visselblåsaren anonym, helt
i enlighet med EUs direktiv för visselblåsar -
skydd. Sedan visselblåsarkanalen antogs har
inga ärenden inkommit.
bolagets värdekedja. CTT ska arbeta aktivt för
goda arbetsvillkor och respekt för mänskliga
rättigheter även utanför den egna verksam -
heten. CTT ska arbeta förebyggande genom
att tydliggöra förväntningar och ställa krav
på bolagets leverantörer. CTT ska dessutom
eftersträva full transparens i hållbarhetsredo -
visningen.
ÅTGÄRDER OCH RESURSER
POLICY
/uni0054/uni0052/uni0041/uni004E/uni0053/uni0050/uni0041/uni0052/uni0045/uni004E/uni0043
/uni0059/uni0020/uni0050/uni0041/uni0052/uni0054/uni004E/uni0045/uni0052/uni0020/uni2022.case/uni0020/uni004E/uni0041/uni0053/uni0044/uni0041/uni0051
/uni0020/uni0045/uni0053/uni0047
54 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 55
===== SIDA 29 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ), org.nr. 556430-7741
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2025
på sidorna 34-56 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis -
ningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli
2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns
yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att
vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en
väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning
som en revision enligt International Standards on Auditing och god revi -
sionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig
grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm, 2026-03-30
(exakt tidsstämpel framgår av elektronisk signatur)
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
VÄSENTLIGT
ESRS-OMRÅDE NYCKELÅTGÄRDER 2026-2028 LÅNGSIKTIGA NYCKELÅTGÄRDER
E1 Ta fram en omställningsplan för att nå SBTi-mål. Kontinuerlig produktutveckling ur ett klimatperspektiv (mins -
kad vikt, materialval, energieffektivitet m m)
E1 Kontinuerligt utveckla datainsamlingen och beräkningsmeto -
derna för utsläppen i scope 3.
Ställa krav på och samarbeta med leverantörer för att minska
deras växthusgasutsläpp.
E2 Utveckla metoder för att identifiera, mäta och följa upp
SVHC-ämnen som förekommer i bolagets produkter och
processer.
Vidta åtgärder för att ersätta produkter och material som
innehåller SVHC-ämnen med säkrare alternativ.
E5 Se över sorteringsrutiner för bolagets avfall i samarbete med
återvinningspartners.
E5 Identifiera nyckelkunder som är öppna för att testa CTTs
återvinningsprogram. Marknadsför programmet genom att
kommunicera lyckade resultat.
Utveckla samarbete med lokala återvinningsaktörer där CTTs
kunder finns.
E5 Utbilda bolagets utvecklingsteam i ekodesign. Inför ekode -
sign i checklistan för varje nytt utvecklingsprojekt.
S1 Delta i projekt/initiativ för att främja fler kvinnor inom teknik-
och ingenjörsyrken.
S1 Uppmuntra medarbetare till att komma med nya idéer samt
tillhandahålla kanaler och forum för att lämna förbättrings -
förslag.
S2 Börja prioritera S2 Arbetstagare i värdekedjan som ett fokus -
område genom att kartlägga och identifiera riskområden.
G1 Utveckla rutin för bedömning av sociala och miljömässiga
aspekter vid leverantörsrevisioner.
Vidareutveckla arbetet till ytterligare leverantörer samt delar
av värdekedjan där bolaget ser en förhöjd risk.
FRAMÅTBLICK – NYCKELÅTGÄRDER I CTTs
HÅLLBARHETSPLAN
56 CTT Årsredovisning 2025
===== SIDA 30 =====
FINANSIELLA
RAPPORTER
Förvaltningsberättelse 57
CFOs reflektion 58
Verksamhet & övrigt 59
Resultaträkning 60
Balansräkning 62
Förändring i eget kapital 65
Kassaflödesanalys 66
Femårsöversikt nyckeltal 67
Relevanta avstämningar av nyckeltal 68
Risker och riskhantering 70
Aktien
Definitioner av nyckeltal
76
79
Bolagsstyrningsrapport 80
– Ledande befattningshavare 86
– Styrelse 88
Noter till de finansiella rapporterna 90
Revisionsberättelse 104
Ordlista 108
Aktieägarinformation 109
Historik 110
CTT Årsredovisning 2025 57
===== SIDA 31 =====
Förvaltningsberättelse | Verksamhet & Övrigt Förvaltningsberättelse | CFOs reflektion
CFOs REFLEKTION
Intäkter
CTT har under 2025 fått ett hack i intäktskur -
van, främst pga negativa valutaeffekter och
lagernedtagningar av distributörerna i efter -
marknaden. Allt tyder på att detta är tillfälligt
och att bolaget kan fortsätta tillväxtresan, även
om det alltid finns risk för att något enstaka
kvartal blir sämre. För de närmaste åren har
bolaget redan mycket av både kapaciteten
och kapabiliteten på plats, så hävstången är
god till att förbättra lönsamhetsnivån. Det är
dock viktigt att ha i åtanke att en ytterligare
svagare USD/SEK kommer att ha en negativ
inverkan på lönsamheten. Dessutom kan den
ökande systemförsäljningen leda till att den
mycket lönsamma eftermarknadens andel av
försäljningsmixen fortsätter att minska något.
Framöver ser OEM återigen ut att bli tillväxt-
motorn. Progressionen inom Retrofit och Pri -
vate jet är mera binär, medan utvecklingen inom
Eftermarknaden förväntas återgå till att spegla
ökningen av antal system i drift (underliggande
efterfrågan) när lagren är i bättre balans vid
ingången av 2026 (se grafen nedan).
Valuta
2025 har varit ett händelserikt år på valuta -
marknaderna. CTT har en ovanligt ensidig valu -
tapåverkan, i princip all försäljning sker i USD.
Bolaget har valt att inte använda terminssäk -
ring av USD. Däremot eftersträvas inköp i USD
samt att banklån tas upp i USD. Under året har
USD mot SEK-valutakursen minskat kraftigt,
från USD/SEK 10,56 till 9,82 (genomsnittskurs
under åren). Detta påverkade rörelseresultatet
kraftigt negativt under 2025 och bedöms
fortsatt att ha viss negativ effekt under 2026.
Kursen har dock varierat ännu mera under året
där stängningskursen 2024 var 11,00 jämfört
med 9,20 år 2025. Totalt uppgick de negativa
valutaeffekterna till 32 MSEK år 2025. Den
lägre stängningskursen bidrog dock till att
lånen i USD värderades lägre och skapade ett
positivt finansnetto under året.
Kostnader
De senaste åren har präglats av ett bekymmer-
samt omvärlds- och säkerhetsläge. Finansiellt
har detta lett till högre inflation och högre räntor.
Även om räntorna och kostnadsökningarna
har stabiliserats på en lägre nivå under 2025,
så har CTT påverkats av högre kostnader då
bolaget inom delar av systemförsäljningen har
fasta priser till kund. För att motverka detta har
bolaget aktivt arbetat med kostnadsbesparingar
under året. En stor kostnadspost är perso-
nal, där bemanningen minskat från 85 till 83
anställda under året. CTT har också dragit ned
på antalet konsulter, minskat våra IT-kostnader
samt genomfört andra typer av rationaliseringar
för att göra vad vi kan för att effektivisera verk-
samheten. Alla beslutade kostnadsbesparingar
har inte fått full effekt under 2025. Full effekt
förväntas under Q226 och kommer då ha en
positiv effekt på ca +2 % på rörelsemarginalen.
Kassaflöde och finansiell ställning
Kassaflödet från den löpande verksamheten
minskade till 36 MSEK (66), främst påverkad
av lägre EBITDA. Kassaflödet från föränd -
ringar i rörelsekapital uppgick till -1 MSEK år
2025, betydligt bättre utfall än föregående års
negativa förändring på -23 MSEK. Varulagret
minskade med 1 MSEK under året jämfört med
en ökning under 2024 på 16 MSEK. Omsätt-
ningshastigheten har under året minskat till 2,1
från 2,4. För CTT är det viktigt att upprätthålla
en resilient lagernivå där bolaget alltid kan
uppfylla kundernas leveranskrav. Det tillsam-
mans med relativt långa ledtider samt många
artiklar driver relativt höga lagernivåer i relation
till omsättningen. Rensat för valutaeffekter hade
omsättningshastigheten matchat 2024.
CTTs finansiella ställning är fortsatt stark
med en nettoskuld på 9 MSEK (-25), hög soliditet
om 76 % (75) samt likvida medel på 27 MSEK
(69) med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om
57 MSEK. Detta gör att CTT kan fortsätta att
ge god avkastning till aktieägarna utan att göra
avkall på tillväxtambitionerna. Styrelsen föreslår
att ordinarie utdelning bibehålls på 78 % av
vinsten motsvarande 2,40 (5,35) SEK per aktie.
Hållbarhet och IT
På mitt bord ligger även ansvaret för hållbarhet
och IT. Inom hållbarhet vill jag lyfta fram att
CTT under året certifierat sig enligt ISO-14001
& 45001, startat ett cirkulärt projekt för återvin -
ning av padar, fastställt strategiska hållbar -
hetsmål, utbildat alla anställda i ny hållbarhets -
policy & uppförandekod, samt tagit fram en ny
hållbarhetsrapport inspirerad av CSRD.
I samhället har cybersäkerheten varit i
fokus under året som gått, så också på CTT.
Bolaget har bla fortsatt förbättra kontinuitets -
planering, IT-policys, genomfört utbildningar
samt ytterligare stärkt upp IT-plattformen
under året, allt i syfte att förhindra intrång i
CTTs IT-miljö. Framöver kommer bolaget att
fortsätta att förbättra och utveckla vår IT-platt -
form, inte enbart ur ett säkerhetsperspektiv
utan också för att stärka samarbete och stöd
till vår affär.
Markus Berg, CFO
Intäkter
TRENDER PER PRODUKTOMRÅDE
Private jet
OEM
Eftermarknad
efterfrågan
Eftermarknad
CTT
Retrofit
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026
VERKSAMHET & ÖVRIGT
Allmänt om verksamheten
CTT Systems AB (publ.) (”CTT”) är marknadsle -
dande utvecklare och tillverkare av system som
aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. I ett
flygplan finns två huvudsakliga problem när det
gäller luftfuktighet; dels alltför torr luft i kabi -
nen där passagerare och besättning vistas och
dels ackumulering av fukt i flygplanskroppen
till följd av kondensation. CTTs luftfuktare ökar
luftfuktigheten i kabinen för en förbättrad miljö
för människorna ombord. Samtidigt motverkar
bolagets avfuktare kondensationen vilket ger
lättare flygplan, lägre bränsleförbrukning och
därmed mindre miljöpåverkan. Vår verksamhet
kan kortfattat beskrivas:
• CTT har två produktområden – antikonden -
sationssystem och luftfuktarsystem
• CTT är ensamt vald som leverantör av luft -
fuktarsystem till flygplanstillverkarna Airbus
och Boeings moderna modeller av långdis -
tansflygplan
• CTT gynnas av att flygindustrin präglas av
höga inträdeshinder med stark reglering.
Dessutom har branschen långa ledtider och
långa produktlivscykler som ytterst styrs av
flygplanstillverkarnas långa modellprogram
• CTTs eftermarknadsförsäljning är en viktig
del av verksamheten med ett stort värde om
CTT får ut fullt värde under hela produktlivs -
cykeln
• CTT har sitt säte i Nyköping, noterades 1999
på Nasdaq Stockholms Small Cap-lista och
tillhör sedan 2021 Nasdaq Stockholms Mid
Cap-lista
Väsentliga händelser under året och efter
dess utgång
• 2025-01-28: CTT Systems AB publicerar en
order på 146 avfuktarsystem till A321neo
från Jet2.com med optioner på ytterligare 9
avfuktarsystem. Planerad första leverans var
i Q3 2025. Totalt ordervärde räknat på listpris
uppgår till ca 120 MSEK.
Forskning och utveckling
Under 2025 har CTT fortsatt att driva flera
parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade
belopp uppgår till 3,4 MSEK (2,5) och utgörs av
utvecklingsarbeten främst kopplade till projek -
ten New Zonal Dryer och Boeing 777X.
CTTs övriga OEM-plattformar (A350,
Boeing 787, A380) samt Private jet-affärerna
genererar kontinuerligt ingenjörsarbete och
kommer så att göra under produkternas hela
livscykel, om än i allt mindre omfattning för
OEM i takt med att tiden går. Dessa utgifter har
inte bedömts kvalificeras som sådana kost -
nader som får tas upp som tillgång. Utgifter
för test och utveckling som kostnadsförts har
under räkenskapsåret uppgått till 4,1 MSEK
(3,4). Se även not 9 ”Balanserade utgifter för
utvecklingsarbeten”.
Medarbetare
CTT har många medarbetare med nyckelkom -
petens inom och för bolaget strategiskt viktiga
områden. I bolaget var sammanlagt 83 perso -
ner anställda per 31 december 2025 varav 28
var kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd
från ca 20 till 68 år, med en medelålder på 47
år samt en genomsnittlig anställningstid på 12
år. Frisknärvaron uppgick under året till 95,7 %.
För ytterligare beskrivning av medarbetare, se
hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34.
Hållbarhet
CTT utvecklar, certifierar, tillverkar och mark -
nadsför produkter som aktivt reglerar luftfuk -
tigheten i flygplan vilket minskar flygindustrins
påverkan på både människa och miljö. CTT
uppdaterade under 2024 hållbarhetspolicyn
som på ett övergripande plan fastställer den
strategiska inriktningen för CTTs hållbarhets -
arbete. Med utgångspunkt i denna, inspiration
av CSRD och ESRS samt de 17 globala målen i
Agenda 2030 arbetar bolaget kontinuerligt med
och utvecklar sitt hållbarhetsarbete. För ytterli -
gare beskrivning av CTTs hållbarhetsarbete, se
hållbarhetsrapporten som börjar på s. 34.
CTT har ingen tillståndspliktig verksamhet
enligt miljöbalken och miljöpåverkan är inte
betydande.
Ersättning till ledande befattningshavare
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för
ledande befattningshavare är att erbjuda kom -
pensation som syftar till att attrahera, motivera
och behålla kvalificerad kompetens för CTT.
Ersättning till VD och andra ledande befatt -
ningshavare skall vara marknadsmässig och
utgöras av en fast grundlön, rörlig ersättning,
pension samt i vissa fall övriga förmåner och
ersättningar. För mer information, se bolags -
styrningsrapporten som börjar på s. 80.
Transaktioner med närstående
Transaktioner med närstående beskrivs i not 29.
Finansiella rapporternas godkännande
De finansiella rapporterna godkändes för
utfärdande av styrelsen 2026-03-30.
58 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 59
===== SIDA 32 =====
(MSEK) Not
2025-01-01
– 2025-12-31
2024-01-01
– 2024-12-31
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning 3 264,4 300,1
Förändring av lager av produkter i arbete och färdigvarulager 3,3 2,0
Aktiverat arbete för egen räkning 1,8 2,2
Övriga rörelseintäkter 3 7,8 14,6
S:a rörelsens intäkter 277,3 319,0
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter -83,1 -62,6
Övriga externa kostnader 4 -45,0 -50,3
Personalkostnader 5 -79,8 -79,1
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -6,4 -7,5
Övriga rörelsekostnader 4 -15,4 -7,0
S:a rörelsens kostnader -229,8 -206,4
Rörelseresultat (EBIT) 47,5 112,6
Resultat från finansiella poster 6
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8,0 2,6
Räntekostnader och liknande resultatposter -6,6 -7,6
Finansnetto 1,4 -4,9
Resultat före skatt 48,9 107,6
Skatt 7 -10,3 -22,2
Årets resultat 38,6 85,5
Övrigt totalresultat - -
Årets totalresultat 38,6 85,5
Resultat per aktie, SEK 8 3,08 6,82
FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING
RESULTATRÄKNING (MSEK) 2025 2024 2023 2022 2021
Rörelsens intäkter 277,3 319,0 312,1 263,3 176,2
Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar -223,3 -198,9 -184,4 -163,6 -138,1
Avskrivningar -6,4 -7,5 -9,3 -7,9 -11,3
Rörelseresultat (EBIT) 47,5 112,6 118,4 91,8 26,8
Finansiella intäkter 8,0 2,6 3,2 1,0 -
Finansiella kostnader -6,6 -7,6 -1,2 -9,0 -8,9
Resultat före skatt 48,9 107,6 120,4 83,8 17,9
Skatt -10,3 -22,2 -25,0 -17,5 -3,7
Årets resultat 38,6 85,5 95,5 66,3 14,2
Förvaltningsberättelse | Resultaträkning Förvaltningsberättelse | Resultaträkning
RESULTATRÄKNING
Valuta och övriga poster
Under året har USD mot SEK-valutakursen
minskat kraftigt, från USD/SEK 10,56 till 9,82
(genomsnittskurs under åren). Detta påverkade
rörelseresultatet kraftigt negativt under 2025.
Kursen har dock varierat ännu mera under året
där stängningskursen 2024 var 11,00 jämfört
med 9,20 år 2025. Totalt uppgick de negativa
valutaeffekterna till 32 MSEK år 2025. Den läg -
re stängningskursen bidrog dock till att lånen i
USD värderades lägre och skapade ett positivt
finansnetto under året.
Kostnadsutveckling
Under 2025 har bolaget aktivt arbetat med
kostnadsbesparingar för att bland annat
motverka de negativa valutaeffekterna och
förbättra rörelsemarginalen. En stor kostnads -
post är personal, där bemanningen minskat
från 85 till 83 anställda under året. CTT har
FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2025 FÖRDELNING NETTOOMSÄTTNING 2024
TOTALT
264
MSEK
TOTALT
300
MSEK
1 % Retrofit
0 % Retrofit
11 % Private jet
5 % Private jet
Eftermarknad 63 % Eftermarknad 78 %
Försäljning utöver kärnverksamheten 5 % Försäljning utöver kärnverksamheten 4 %
20 % OEM
13 % OEM
Utfall 2025
För helåret 2025 minskade bolagets rörelsere -
sultat (EBIT) till 48 MSEK (113), vilket motsva -
rar en rörelsemarginal på 18 % (38). Resultat -
nedgången mot föregående år är främst en
konsekvens av valutaeffekter -32 MSEK, lägre
andel eftermarknad i intäktsmixen -24 MSEK
samt minskad säljvolym -12 MSEK. Säljvoly -
men är lägre främst på grund av lagereffekter
inom eftermarknaden, där CTTs distributörer
sänkt sina lager på förbrukningsdelar med
motsvarande 32 MSEK under året. Systemför -
säljningen inom OEM, Retrofit och Private jet
har ökat under året. Resultatet blev 39 MSEK
(85) och per aktie uppgick det till 3,08 (6,82).
Omsättning och rörelseresultat
För helåret 2025 minskade nettoomsättningen
med 12 % till 264 MSEK (300). I jämförbara
valutor var minskningen 5 %. Förutom valuta
påverkades 2025 negativt av lagereffekter.
År 2024 ökade CTTs distributörer sina lager,
medan de under 2025 minskade sina lager. För
2025 innebar detta en minskad intäkt inom
eftermarknaden med 32 MSEK.
OEM intäkterna ökade med 32 % från 40 till
53 MSEK år 2025, främst drivet av produktions -
ökningar för Boeing 787 samt Airbus A350. För
A350 har även penetrationen ökat. Omsätt -
ningen för Private jet ökade från 14 till 30
MSEK, motsvarande +109 %, främst på grund
av fler beställningar från Airbus Corporate Jets
(ACJ). Retrofit-intäkterna var 3 MSEK, där 5
system levererades till Jet2.com, första leve -
ransen på flera år. Eftermarknaden var ovanligt
stark under år 2023 - 2024, utfallet 2025 var
svaga 167 MSEK (233), men speglar inte den
underliggande efterfrågan på ca 50 MSEK per
kvartal rensat för lagereffekter.
Rörelseresultatet uppgick 2025 till 48
MSEK, en minskning med 65 MSEK från 113
MSEK år 2024. Rörelsemarginalen uppgick till
18 %, jämfört höga 38 % år 2024. Vinstmargina -
len uppgick till 19 % jämfört med 36 % föregå -
ende år. Resultatnedgången mot föregående år
är främst en konsekvens av valutaeffekter -32
MSEK, lägre andel eftermarknad i intäktsmixen
-24 MSEK samt minskad säljvolym -12 MSEK.
också dragit ned på antalet konsulter, minskat
våra IT-kostnader samt genomfört andra typer
av rationaliseringar för att göra vad vi kan för
att effektivisera verksamheten. Alla beslutade
kostnadsbesparingar har inte fått full effekt
under 2025. Full effekt förväntas under Q226
och kommer då ha en positiv effekt på ca +2%
på rörelsemarginalen.
60 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 61
===== SIDA 33 =====
(MSEK) Not 2025-12-31 2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 9 81,8 80,5
Övriga immateriella tillgångar 10 3,4 0,2
85,2 80,7
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark 11 23,8 24,6
Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 8,3 9,3
Inventarier, verktyg och installationer 13 4,3 4,8
36,3 38,7
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 14 0,0 0,0
Andra långfristiga fordringar 1,9 1,9
1,9 1,9
S:a anläggningstillgångar 123,4 121,2
Omsättningstillgångar
Varulager 15
Råvaror och förnödenheter 69,2 75,2
Halvfabrikat 14,6 15,4
Produkter i arbete 7,6 5,7
Färdiga varor 32,3 28,7
123,7 125,0
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 16, 17 53,8 65,0
Upparbetad men ej fakturerad intäkt 18 9,7 1,4
Skattefordringar 1,2 -
Övriga fordringar 19 4,0 2,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 4,5 5,5
73,1 74,1
Kassa och bank 16, 21, 22, 23 26,6 68,7
S:a omsättningstillgångar 223,5 267,8
S:A TILLGÅNGAR 346,9 389,0
(MSEK) Not 2025-12-31 2024-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 1) 24
Bundet eget kapital
Aktiekapital 12,5 12,5
Bundna reserver 84,7 82,5
97,2 95,0
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 126,2 110,0
Årets resultat 38,6 85,5
164,8 195,4
S:a eget kapital 262,0 290,5
Avsättningar
Avsättningar för garantiåtaganden 25 2,0 1,4
S:a avsättningar 2,0 1,4
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 21, 26, 27 - 42,5
S:a långfristiga skulder - 42,5
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit 21, 22 - -
Skulder till kreditinstitut, räntebärande 16, 21, 26, 27 35,5 1,6
Förskott från kunder 18 1,0 -
Fakturerad men ej upparbetad intäkt 18 - 0,3
Leverantörsskulder 16, 26 16,2 21,9
Skatteskulder - 1,8
Övriga skulder 16, 26 12,3 8,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 17,9 20,6
S:a kortfristiga skulder 82,9 54,7
S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 346,9 389,0
1) För mer information, se avsnittet Förändring i eget kapital.
Förvaltningsberättelse | Balansräkning Förvaltningsberättelse | Balansräkning
BALANSRÄKNING
FORTS. BALANSRÄKNING
62 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 63
===== SIDA 34 =====
Förvaltningsberättelse | Förändring i eget kapital Förvaltningsberättelse | Balansräkning
Utfall 2025
CTTs finansiella ställning är fortsatt stark med
en nettoskuld på 9 MSEK (-25), hög soliditet om
76 % (75) samt likvida medel på 27 MSEK (69)
med därtill ännu ej nyttjat låneutrymme om 57
MSEK. Den största förändringen som under
året påverkat likvida medel är det svagare
rörelseresultatet (se analys av kassaflödet
för ytterligare information). Rörelsekapitalet
var totalt sett kvar på samma nivå som 2024.
Betald utdelning var 67 MSEK år 2025 jämfört
109 MSEK år 2024.
Varulager
För CTT är det viktigt att upprätthålla en resi -
lient lagernivå där bolaget alltid kan uppfylla
kundernas leveranskrav. Det tillsammans med
relativt långa ledtider samt många artiklar
driver relativt höga lagernivåer i relation till
omsättningen. Under 2025 har lagret minskat
från 125 MSEK till 124 MSEK. Omsättnings -
hastigheten har under året minskat från 2,4
till 2,1, på grund av lägre intäkter. Justerat för
valutaeffekter hade omsättningshastigheten
legat kvar på samma nivå som 2024.
Investeringar
Under 2025 har CTT fortsatt drivit flera
parallella utvecklingsprojekt. Årets aktiverade
belopp i immateriella tillgångar uppgår till 3,4
MSEK (2,5) och utgörs av utvecklingsarbeten
främst kopplade till projekten New Zonal Dryer
och Boeing 777X. Årets investeringar i materi -
ella anläggningstillgångar var 1,9 MSEK (2,6).
Finansiell ställning
Sammantaget har CTT en stark finansiell ställ -
ning där soliditeten per den 31 december 2025
uppgick till 76 % (75) och kassa inklusive
ännu ej nyttjad finansiering uppgick till 84
MSEK (122). Nettoskulden uppgick per den 31
december 2025 till 9 MSEK (-25) och eget kapi -
tal till 262 MSEK (290). Till årsstämman 2026
bedömer bolaget att ordinarie utdelning kan
betalas ut med 2,40 per aktie, då kassan och
finansiering är tillräcklig samt att framtidsutsik -
terna bedöms som mycket goda. Tillsammans
gör detta att styrelsen sammantaget bedömer
att bolaget har en stark finansiell ställning som
kommer att bibehållas under det kommande
året.
FEMÅRSÖVERSIKT BALANSRÄKNING
BALANSRÄKNING (MSEK) 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 85,2 80,7 80,7 80,2 75,9
Materiella anläggningstillgångar 36,3 38,7 41,1 43,2 48,1
Finansiella anläggningstillgångar 1,9 1,9 2,3 2,1 1,9
Övriga omsättningstillgångar 196,9 199,1 175,4 191,6 153,4
Kassa och bank 26,6 68,7 117,9 60,1 49,3
S:a tillgångar 346,9 389,0 417,3 377,1 328,5
Eget kapital och skulder
Eget kapital 262,0 290,5 314,0 269,3 212,9
Avsättningar, garantiåtaganden 2,0 1,4 2,9 3,4 3,8
Långfristiga skulder, räntebärande - 42,5 40,3 43,9 70,8
Kortfristiga skulder, räntebärande 35,5 1,6 1,5 1,6 1,4
Kortfristiga skulder, ej räntebärande 47,4 53,0 58,6 59,0 39,7
S:a eget kapital och skulder 346,9 389,0 417,3 377,1 328,5
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Bundna reserver Balanserat resultat
(MSEK)
Aktie-
kapital
Reserv-
fond
Fond för
utvecklings -
utgifter S:a S:a
Överkurs-
fond
Balanserat
resultat S:a
Årets
resultat S:a
S:a eget
kapital
Eget kapital 2023-12-31 12,5 6,5 74,6 81,2 93,7 28,9 96,0 124,9 95,5 220,3 314,0
Utdelning till aktieägare - - - - - - -109,0 -109,0 - -109,0 -109,0
Avsättning till fond för utvecklingsut -
gifter - - 2,5 2,5 2,5 - -2,5 -2,5 - -2,5 -
Återföring avsättning fond för utv.
utgifter - - -1,2 -1,2 -1,2 - 1,2 1,2 - 1,2 -
Vinstdisposition - - - - - - 95,5 95,5 -95,5 - -
Årets resultat - - - - - - - - 85,5 85,5 85,5
Eget kapital 2024-12-31 12,5 6,5 76,0 82,5 95,0 28,9 81,1 110,0 85,5 195,4 290,5
Utdelning till aktieägare - - - - - - -67,0 -67,0 - -67,0 -67,0
Avsättning till fond för utvecklingsut -
gifter - - 3,4 3,4 3,4 - -3,4 -3,4 - -3,4 -
Återföring avsättning fond för utv.
utgifter - - -1,2 -1,2 -1,2 - 1,2 1,2 - 1,2 -
Vinstdisposition - - - - - - 85,5 85,5 -85,5 - -
Årets resultat - - - - - - - - 38,6 38,6 38,6
Eget kapital 2025-12-31 12,5 6,5 75,2 84,7 97,2 28,9 97,3 126,2 38,6 164,8 262,0
FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL
STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
SEK
Vinstmedel till förfogande:
Balanserade vinstmedel 97 333 712
Överkursfond 28 856 978
Årets vinst 38 583 132
S:a 164 773 822
Utdelning till aktieägarna med 2,40 SEK per aktie
(12 529 443 aktier) 30 070 663
Balanseras i ny räkning 134 703 159
S:a 164 773 822
Under 2025 utbetalade CTT en ordinarie utdelning på 67 333 KSEK (67 333),
(5,35 SEK per aktie), men ingen extra utdelning (41 974 KSEK), till aktie -
ägarna. Detta motsvarar en total utdelning på 67 033 KSEK, (5,35 SEK per
aktie).
Under 2026 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 30 071 KSEK
(2,40 SEK per aktie) men ingen extra utdelning.
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget
belopp är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhet -
ens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med
hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den
finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen
och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra
sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventu -
ella nödvändiga investeringar.
I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman,
redovisas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för
2025. Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna
transaktion.
64 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 65
===== SIDA 35 =====
Förvaltningsberättelse | FemårsöversiktFörvaltningsberättelse | Kassaflödesanalys
(MSEK) Not
2025-01-01
–2025-12-31
2024-01-01
–2024-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (EBIT) 47,5 112,6
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar och nedskrivningar 6,4 7,5
Övrigt 0,6 -1,7
Ränteinbetalningar 0,8 2,6
Ränteutbetalningar -2,4 -3,1
Betald skatt -16,0 -28,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 37,0 89,3
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager 1,3 -16,4
Förändring av rörelsefordringar 18 1,6 -20,7
Förändring av rörelseskulder 18 -4,0 14,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -1,1 -23,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 35,8 66,3
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 9 -3,4 -2,5
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11, 12, 13 -1,9 -2,6
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar - 0,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten -5,3 -4,5
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån 27 -1,4 -1,6
Utbetald utdelning -67,1 -109,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -68,5 -110,6
Årets kassaflöde -38,0 -48,8
Likvida medel vid årets början 16, 23 68,7 117,9
Kursdifferens i likvida medel -4,1 -0,5
Likvida medel vid årets slut 16, 23 26,6 68,7
KASSAFLÖDESANALYS
Utfall 2025
Kassaflödet före förändringar i rörelsekapital
uppgick under helåret 2025 till 37 MSEK (89).
Kassaflödet från den löpande verksamheten
minskade till 36 MSEK (66), främst påverkat av
minskad EBITDA. Kassaflödet från föränd-
ringar i rörelsekapital uppgick till -1 MSEK år
2025, betydligt bättre utfall än föregående års
negativa förändring på -23 MSEK. Varulagret
minskade med 1 MSEK under året jämfört med
en ökning under 2024 på 16 MSEK.
Betald preliminär skatt för helåret 2025 var
3 MSEK för hög, återbetalas under Q4 2026.
Likvida medel vid periodens slut uppgick till 27
MSEK (69). Årets kassaflöde belastades även
av investeringar på 5 MSEK (5) samt utbetald
utdelning om 67 MSEK (109).
NYCKELTAL 2025 2024 2023 2022 2021
Omsättning & Resultat
Nettoomsättning, MSEK 264 300 309 241 151
Rörelseresultat (EBIT), MSEK 48 113 118 92 27
Rörelsemarginal, % 18 38 38 38 18
Vinstmarginal, % 19 36 39 35 12
Årets resultat, MSEK 39 85 95 66 14
Avkastning på sysselsatt kapital, % 15 33 36 30 10
Avkastning på eget kapital, % 14 28 33 28 7
Avkastning på totalt kapital, % 14 27 31 24 6
Aktiedata
Resultat per aktie, SEK 3,08 6,82 7,62 5,29 1,13
Eget kapital per aktie, SEK 20,91 23,18 25,06 21,49 16,99
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 2,86 5,29 9,32 4,89 2,42
Utdelning per aktie, SEK 1) 2,40 5,35 8,70 4,05 0,79
Antal aktier på balansdagen 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443
Genomsnittligt antal aktier under perioden 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443 12 529 443
Börskurs på balansdagen, SEK 199,2 281,0 229,0 213,5 216,5
Kassaflöde & Finansiell ställning
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 36 66 117 61 30
Kassalikviditet, % 148 312 349 267 305
Räntetäckningsgrad, ggr 21 34 36 44 14
Skuldsättningsgrad, ggr 0,1 0,2 0,1 0,2 0,3
Soliditet, % 76 75 75 71 65
Personal & Investeringar
Antal anställda, årsmedeltal 82 80 75 72 76
Intäkt per anställd, MSEK 3,4 4,0 4,2 3,7 2,3
Löner, MSEK 52,8 53,5 51,0 47,9 41,5
Investeringar, MSEK 5,3 4,7 7,9 7,6 8,6
1) 2025 avser föreslagen utdelning.
FEMÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL
66 CTT Årsredovisning 2025 CTT Årsredovisning 2025 67
===== SIDA 36 =====