Årsredovisning 2025

Förvaltningsberättelse   |   Relevanta avstämningar av nyckeltal
MSEK 2025 2024 2023
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) 47,5 112,6 118,4
/ Nettoomsättning 264,4 300,1 308,9
= Rörelsemarginal 18 % 38 % 38 %
Vinstmarginal
Resultat före skatt 48,9 107,6 120,4
/ Nettoomsättning 264,4 300,1 308,9
= Vinstmarginal 19 % 36 % 39 %
Avkastning på sysselsatt kapital
(Rörelseresultat (EBIT) 47,5 112,6 118,4
+ Finansiella intäkter) 0,8 2,6 2,5
/ Genomsnittligt sysselsatt kapital
    Genomsnittligt totalt kapital (balansomslutning) 368,0 403,2 397,2
         Totalt kapital vid årets början 389,0 417,3 377,1
         Totalt kapital vid årets slut 346,9 389,0 417,3
    - Genomsnittliga icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter -50,2 -55,8 -58,7
         Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets början -53,0 -58,5 -59,0
         Icke räntebärande skulder inkl uppskjutna skatter, årets slut -47,4 -53,0 -58,5
S:a genomsnittligt sysselsatt kapital 317,8 347,4 338,5
= Avkastning på sysselsatt kapital 15 % 33 % 36 %
Avkastning på eget kapital
Årets resultat 38,6 85,5 95,5
/ Genomsnittligt eget kapital 276,2 302,2 291,7
    Eget kapital vid årets början 290,5 314,0 269,3
    Eget kapital vid årets slut 262,0 290,5 314,0
= Avkastning på eget kapital 14 % 28 % 33 %
Avkastning på totalt kapital
(Resultat före skatt 48,9 107,6 120,4
- Finansiella kostnader) -2,5 -3,2 -3,4
/ Genomsnittligt totalt kapital (för beräkning, se "Avkastning på sysselsatt kapital") 368,0 403,2 397,2
= Avkastning på totalt kapital 14 % 27 % 31 %
RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL
Förvaltningsberättelse   |   Relevanta avstämningar av nyckeltal
MSEK 2025 2024 2023
Kassalikviditet
(Omsättningstillgångar, dvs övriga omsättningstillgångar + kassa & bank 223,5 267,8 293,3
- Varulager 123,7 125,0 108,6
+ Beviljad outnyttjad checkkredit) 23,0 27,5 25,1
/ Kortfristiga skulder 82,9 54,7 60,0
= Kassalikviditet 148 % 312 % 349 %
Räntetäckningsgrad
(Resultat före skatt 48,9 107,6 120,4
- Finansiella kostnader) -2,5 -3,2 -3,4
/ Finansiella kostnader -2,5 -3,2 -3,4
= Räntetäckningsgrad, ggr 21 34 36
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder, dvs summa räntebärande poster på BR:s skuldsida 35,5 44,1 41,8
/ Eget kapital 262,0 290,5 314,0
= Skuldsättningsgrad, ggr 0,1 0,2 0,1
Intäkt per anställd
Rörelsens intäkter 277,3 319,0 312,1
/ Antal anställda 82 80 75
= Intäkt per anställd 3,4 4,0 4,2
FORTS. RELEVANTA AVSTÄMNINGAR AV NYCKELTAL
68     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      69

===== SIDA 37 =====

Förvaltningsberättelse   |   Risker Förvaltningsberättelse   |   Risker 
CTT har en stark marknadsposition i sin växande nisch, men det finns risker både 
på kort och lång sikt som kan förändra förutsättningarna för verksamheten.
CTTs verksamhet består i huvudsak av 
utveckling, produktion, försäljning och leverans 
samt support av produkter och system för 
aktiv fuktreglering till kunder i flygindustrin. 
Väsentliga riskområden omfattar förändringar 
av marknadsförutsättningar, finansiella och 
operativa risker. CTT är med sitt strikta nisch -
fokus exponerat mot ett flertal risker av binär 
karaktär vars följder medger ingen eller liten 
möjlighet till kompensation på andra områden. 
Det övergripande ansvaret för CTTs 
riskhantering vilar hos styrelsen som beslutar 
om den strategiska inriktningen och delegerar 
ansvaret för operativa och finansiella risker 
till verkställande direktören. Identifierade 
väsentliga risker hanteras därefter löpande på 
alla nivåer inom organisationen och i den stra -
tegiska planeringsprocessen. Kontrollproces -
ser i form av policys, riktlinjer, instruktioner och 
rutiner reglerar hanteringen av dessa risker. Se 
bolagsstyrningsrapporten för mer information.
RISKER OCH RISKHANTERING
De strategiska riskerna är främst relaterade till marknadens efterfrågan som bland annat påverkas 
av konjunkturutveckling, OEM-program och konkurrens samt priser.
STRATEGISKA RISKER
Konjunkturpåverkan, ekonomiska trender och disruptioner
Flygindustrin är normalt väldigt cyklisk. Flygbolagen har stor vana att 
hantera tvära kast mellan överkapacitet och olika flaskhalsar för att kunna 
möta efterfrågan. Det mest påtagliga exemplet är konsekvenserna från 
Covid-19 pandemin. 
Över en längre tidsperiod har flyget vuxit med i genomsnitt ca 5 % per år, 
drivet av en växande medelklass. Flygbolagen hade ett starkt 2010-tal 
där man gynnades av globalisering och en historiskt låg ränta. Båda 
dessa faktorer har reverserats till det sämre. Under 2022 och 2023 vände 
räntorna kraftigt uppåt vilket fick viss negativ påverkan på de ekonomis -
ka förutsättningarna att resa. Högre räntor slog även hårt mot de mest 
skuldsatta flygbolagen. Världen är inne i en deglobalisering, som pågår när 
verksamheter blir mer lokala, delvis drivet av protektionistiska strömningar. 
Det är uppenbart att ett handelskrig inte är goda nyheter för luftfarten och 
att det kan påverka både flygfrakt och passagerarefterfrågan negativt. 
CTT är beroende av flygplanstillverkarnas produktionstakt av långdis -
tansflygplan, flygbolagens investeringsförmåga och utnyttjandegraden av 
flygplansflottor med bolagets produkter ombord. En konjunkturnedgång 
slår lite olika vilket gör att CTT hinner ställa om fokus.
Hantering: En konjunkturinbromsning påverkar i första hand möjlighe -
ten till Retrofit-affärer. Det gäller främst försäljning av avfuktare som 
flera gånger har drabbats när flygbolag tvärt infört förbud mot investe -
ringar i produkter som inte är driftsavgörande. Den cykliska efterfrågan 
på avfuktare motverkas delvis om kunden klassar det som hållbar -
hetsprojekt (som har högre prioritet och längre återbetalningstid). Att 
uppgradera passagerarkabiner är större projekt som ofta kopplas till 
nyleveranser. Det ger större tålighet mot mindre cykliska svängningar. 
Planeringshorisonten i OEM är relativt lång och förändringar sker lång -
samt, vilket möjliggör att CTT får tid att anpassa sig till en lägre takt.
CTT har huvuddelen av sin installerade bas av produkter på de moder -
naste och mest driftsekonomiska flygplanen. I tider när flygbolag an -
passar kapaciteten till vikande efterfrågan sker det i första hand genom 
att man parkerar den äldre delen av flygplansflottan. Eftermarknaden 
går via tillverkarnas distributionsbolag. Det gör att kredithantering mot 
flygbolag sköts av dessa. 
OEM
Leverans- och produktionstakt av flygplan bestäms utifrån långsiktig pla -
nering med god framförhållning. Airbus och Boeing har stora orderböcker 
som täcker leveranser många år framåt i tiden. Flygbolag försöker i första 
hand senarelägga sina planerade leveranser och i andra hand avboka dem. 
Om nedgången inte är global brukar tillverkarna hitta andra flygbolag som 
kan ta dessa flygplan. Om nedgången är djup sänks produktionstakten, of -
tast i steg. För CTT finns en väsentlig OEM-risk i sitt beroende till enstaka 
modellprogram, främst Boeing 787. Produktions- och leveransstörningar i 
dessa får stor påverkan, vilket blev tydligt under pandemin.
Hantering: CTT är OEM-leverantör till de nyaste och mest konkur -
renskraftiga flygplansmodellerna från både Boeing och Airbus, vilkas 
orderböcker är välfyllda. Förändringar i produktionstakt sker inte i en 
handvändning, vilket medför fördröjningseffekter i upp- och nedgång. 
Det medger tid till planering och anpassning. CTT arbetar på att bredda 
till flera OEM-program. CTT har även en växande eftermarknadsaffär 
bestående av förbrukningsmaterial till installerade system, vilket ger 
ökad stabilitet och förmåga att hantera svängningar i nyförsäljningen.
Konkurrens
Konkurrens kan uppträda på systemsidan och finns i eftermarknaden. CTT 
är marknadsledande leverantör av luftfuktare till kommersiella flygplan 
och Private jet. Bolagets luftfuktare är de enda tillgängliga när man köper 
nya Airbus och Boeing flygplan, vilket ger en betydande konkurrensfördel 
när flygbolag gör efterinstallation i sina befintliga flygplansflottor (drivs 
av att man vill ha enhetliga produkter i samtliga flygplan som opererar 
på likvärdigt sätt). Konkurrenter har ett begränsat tidsfönster vid varje ny 
OEM-upphandling, speciellt gäller detta helt nya flygplansmodeller. Det 
finns viss risk för konkurrerande system på Retrofit-marknaden.
CTT är ensam på marknaden med ett aktivt system för att hantera 
kondensation, men marknadspositionen är svag. Det beror på att ingen 
av OEM-leverantörerna erbjuder aktiva fuktregleringssystem till sina 
storsäljande kort- och medeldistansflygplan (där marknaden och behovet 
är störst). Det främsta konkurrenshotet är att man inte gör något utöver de 
inbyggda standardsystem som redan finns för att hantera kondensation 
(läs: passiva dräneringslösningar). Det finns även en liten risk i att en annan 
aktiv avfuktningsteknologi blir OEM-standard.
I flygbranschen är konkurrens i eftermarknaden vanligt förekommande 
vilket kan leda till lägre marknadsandelar och påverka möjligheterna att 
höja priserna. Generellt gäller att OEM-leverantören har en fördel med sina 
originaldelar.
Hantering:  CTT har en stark marknadsposition som ensam OEM-le -
verantör av luftfuktare till de fyra senaste långdistansflygplansmodel -
lerna. CTT är marknadsledare med fler än 60 flygbolagskunder och 
driftsdata som sträcker sig 15 år bakåt på totalt ca 1 500 flygplan. Det 
ger bolaget en fördel vid ny upphandling och möjlighet att sätta luftfuk -
tarstandarden för lång tid framöver. CTT dominerar även VIP-markna -
den. Strategiskt är den viktig för att motverka att man tar den vägen in 
till andra produktområden. 
Det finns FAA-godkända tredjepartstillverkade eftermarknadsdelar 
till bolagets luftfuktare och avfuktare. Bolagets originaldelar till 
luftfuktarna är kvalificerade och baseras på CTTs unika teknologi, som 
utvecklats och kvalificerats för att möta specifikationerna från Airbus 
och Boeing samt myndigheternas krav. För att kunna uppfylla dessa 
har CTT tillsammans med Munters utvecklat ett unikt och specifikt 
material. CTT har ett ledande applikationskunnande som ytterligare 
ska befästas genom kontinuerliga investeringar samt strategiska 
samarbeten. Dessa inriktas på att förbättra prestandan och funktio -
naliteten genom förbättringar i pad-materialet och / eller införande av 
värdeadderande filter för VOC och ozon-reducering. 
Konsolidering och industriellt sammanhang
CTT är en liten aktör i flygindustrin där trenden bland underleverantörer går 
mot konsolidering. Konsolideringen drivs främst av att skalfördelar i för -
säljning (framförallt OEM) och systemutveckling samt digital integration.
Hantering: Att vara en liten och fokuserad aktör kan ge fördelar 
eftersom CTT kan ge hög servicegrad. Det strategiska samarbetet med 
exempelvis Munters ger en industriell förankring som ger legitimitet.
Regulatoriska krav
Flygindustrin är strikt reglerad. Misslyckas CTT att leva upp till de regula -
toriska kraven får det allvarliga konsekvenser på möjligheterna att leverera 
produkter. 
Hantering:  CTT är certifierat enligt AS9100:D, inkluderat ISO9001:2015 
som innebär regelbunden granskning. Möjlighet ges att åtgärda 
eventuella brister. För att certifiera Retrofit-systemen samarbetar CTT 
med olika organisationer som har utvecklingsgodkännande, såsom 
Lufthansa Technik och PMV.
Deglobalisering och protektionism
Protektionism är en ekonomisk politik där regeringar inför restriktioner som 
tullar, kvoter och andra hinder för att skydda sina inhemska industrier från 
utländsk konkurrens. Detta kan ofta ses som en reaktion på deglobalise -
ringens effekter. Protektionism kan leda till handelskrig, högre priser för 
konsumenter och minskad internationell samverkan.
CTT har direkt exponering till USA när vi säljer till Boeing och indirekt till 
amerikanska flygbolag via försäljning till våra distributörer för eftermark -
nadsprodukter. Luftfartens försörjningskedja är uppbyggd kring det globala 
utbudet. Det är beroende av leverantörer med unika förmågor som är starkt 
reglerade och därför inte lätt kan ersättas.
Hantering: Risken för införandet av tullar på varor, till exempelvis USA, 
inom OEM-ledet i flygindustrin bedöms som ökad men relativt liten.  
Tullar skulle påverka den invecklade och mycket komplexa globala 
försörjningskedjan. Tullarna skulle slå tillbaka mot Boeing. Det är troligt 
att Boeing kommer att hantera och kompensera för tullarna. Inom 
eftermarknaden bedöms risken som något högre, men förändrar inte 
CTTs befintliga strategi att skydda eftermarknaden (se s.13 för mer 
information). Eftermarknaden distribueras över hela världen och vi kan 
leverera via våra distributörer till de flygbolag som finns utanför USA.
70     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      71

===== SIDA 38 =====

Förvaltningsberättelse   |   Risker Förvaltningsberättelse   |   Risker 
Klimat och miljö
Flygets klimatpåverkan, i första hand i form av utsläpp av växthusgaser, är 
både ett hot och en möjlighet för CTT. Kraven på branschen från olika in -
tressenter att minska flygets klimatpåverkan är höga och många flygbolag 
bedriver långsiktigt arbete för att minska utsläppen.
Hantering: Bolagets avfuktningssystem minskar flygplanens vikt och 
därmed bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Dessutom 
minskar slitage / underhåll på planet, vilket är mer hållbart. Luftfuktare 
minskar riskerna för uttorkning och ett försvagat immunförsvar under 
långdistansflygningar. Det skapar en bättre arbetsmiljö. CTT framhåller 
miljöfördelarna med sina produkter. Samtidigt har CTT ett aktivt 
hållbarhetsarbete som redovisas årligen i bolagets hållbarhetsrapport 
som publiceras i CTTs årsredovisning.
Säkerhetsläge och sanktioner
Tyvärr uppstår krig och konflikter regelbundet i världen som påverkar 
flyget. Ett förhöjt säkerhetsläge som vi nu upplever leder ofta till olika 
sanktioner och störningar på flyget och dess värdekedja.
Hantering:  CTT följer kontinuerligt upp risker och vidtar mitige -
ringsaktiviteter för att motverka negativa konsekvenser för bolaget. 
Bolaget har en diversifierad kundbas över hela världen, vilket gör CTT 
mindre känsliga för lokala konflikter. Styrningsmässigt har CTT en 
sanktionspolicy som stipulerar regelbundna kontroller av kunder och 
leverantörer.
Disruptiv teknik
Disruptiv teknik skapar stora möjligheter – men också betydande risker. 
När teknologiska språng sker, som tex inom flyg kan vara vätgas- eller 
eldrift, kan organisationen få svårt att hinna anpassa processer, kom -
petenser och regelverk. Tekniska förändringar kan leda till kostsamma 
omställningar, avskrivningar av tidigare investeringar och ökade krav på 
nya arbetsmetoder. 
Hantering:  Några exempel på mitigeringsåtgärder är; starka och 
uppdaterade riskprocesser, förstå tekniken och arbeta proaktivt. Odla 
en lärande och riskmedveten kultur. Bygga en flexibel och resilient 
organisation.
Slutkundsbeteende
Flygskam – den ökade samhälleliga kritiken mot flygresor på grund av de -
ras klimatpåverkan – skapar ett tydligt förändringstryck på flygbranschen. 
När uttryck som ”flygskam” får genomslag tvingas flygbolag snabbare 
minska sina utsläpp och motivera varje kilo extravikt ombord, vilket kan 
påverka efterfrågan på traditionella lösningar och öka behovet av effektiva 
tekniska system. Detta kan i sin tur leda till nya regleringar och förändrade 
resvanor som begränsar antal starter och landningar per dag, samt ökar 
kraven på hållbara alternativ inom luftfarten.
Hantering:  CTT arbetar med att göra flyget lite mer hållbart. Så detta 
kan vändas och vara en möjlighet för oss. Framför allt för våra avfukt -
ningssystem som sparar vikt och därmed bränsle och CO 2 utsläpp.
Integrerade plattformar
Integrerade plattformar inom flyg syftar till att samla flera teknologier, 
system eller funktioner i gemensamma ramverk för att skapa mer samman -
hållna, effektiva och framtidssäkra flygplanslösningar. För ett litet företag 
som CTT finns det både risker och möjligheter med detta. En risk är exem -
pelvis att de större företagen som är ansvariga för hela luftsystemen tar 
fram egna lösningar för befuktning som är integrerade och del i befintliga 
kontrollsystem. 
Hantering:  Fortsätta att jobba med ständig produktutveckling och 
partnerskap. Att vara innovativa och bibehålla det tekniska ledarskapet 
mitigerar delvis denna risk. 
Långa kundåtaganden – prisrisk överförs inte till leverantören
Inom OEM är det vanligt med långa avtal till fasta priser. För ett litet företag 
som CTT är det svårt att få till fasta priser med våra leverantörer. Under år 
med hög inflation finns det en risk i att leverantörerna höjer priserna till oss 
samtidigt som CTT inte kan höja priserna till kund. Detta påverkar CTTs 
lönsamhet negativt. 
Hantering:  CTT arbetar nära sina leverantörer och försöker där det är 
möjligt spegla OEM avtalen i längd och prismekanismer. Vi kan också 
jobba med att i vissa fall ta hem större volymer för att prioritera ett 
bättre pris framför kapitalbindning i lager. 
Operativa risker är relaterade till kundrelationer med fokus på kundnytta och säkerställande om kontinuerligt 
användande under hela produktlivslängden, leveransförmåga samt humankapital.
OPERATIVA RISKER
Kundrelationer
CTT är ensam leverantör av produkter i en växande marknad. Slutkunderna 
är ett stort antal flygbolag över hela världen som antingen köper produkter -
na i samband med beställning av nya flygplan eller som låter efterinstallera 
produkter i befintlig flygplansflotta. Bolagets direkta kunder är främst 
Airbus och Boeing.
CTTs utmaning ligger främst i att ensamt driva marknadsutvecklingen 
genom att skapa medvetenhet och insikt om problem och lösning på 
fuktparadoxen. 
Hantering: CTT minskar riskerna genom att utveckla goda relationer 
med flygbolag, OEM-tillverkare och leverantörer. Samarbeten med 
OEM-tillverkare och den strategiska distributionspartnern Satair är av 
särskild betydelse. 
CTT bedriver ett metodiskt arbete för att uppnå fler framgångsrika 
OEM-program, bredda kundbasen och få flygbolag att harmonisera sin 
flygplansflotta med aktiv fuktreglering. 
Ej standard system
CTTs produkter har en lång livslängd, men är inte kritiska för driften av 
flygplanet. Om flygbolagen inte värdesätter eller upplever nyttan med 
systemen kan de stängas av.  
En annan risk är att ett flygplan under sin livstid i regel kan ha fler än en 
operatör. Vid operatörsskifte finns en risk att det nya flygbolaget väljer 
att inte använda sig av produkterna. Det finns även risk för konkurrens i 
eftermarknaden.
Hantering: CTT följer upp ägare och operatörer för att säkerställa att 
de är medvetna om fördelarna med CTTs system och att de är nöjda 
med prestandan. Detta för att säkerställa att operatörerna fortsätter 
att använda alla sina installerade fuktregleringsprodukter och att man 
väljer CTT i eftermarknaden.
Produktkvalitet
Om CTTs produkter inte skulle ha tillräcklig kvalitet eller prestanda kan det 
få konsekvenser i minskad efterfrågan eller minskad installerad bas. En 
eventuell funktionell störningseffekt på andra system i flygplanet i hän -
delse av fel skulle få negativa konsekvenser. Förutom driftstörningar kan 
fel som påverkar passagerare göra stor skada på relation och förtroende. 
Vissa fel som bedöms som allvarliga kan medföra att flygbolag måste 
stänga av det aktuella systemet tills felet är korrigerat. Men även i de fall 
fel uppstår och de kan hanteras löpande uppstår ett förtroendegap som 
CTT måste hantera. Erfarenhetsmässigt kan mindre fel och barnsjukdomar 
som hanteras rätt vändas till en fördel. En olycka hos slutkund orsakad av 
CTTs produkter skulle allvarligt hota hela CTTs verksamhet. 
Hantering:  Målet är att ha en bra kundrelation och fånga upp even -
tuella brister i prestanda eller tillförlitlighet. CTT har en fördel i att 
vara ett litet nischföretag. Det medför att CTT kan vara förhållandevis 
snabb att prioritera och åtgärda brister. I vissa fall kan ett mindre 
fel vändas till en positiv kundupplevelse som stärker relationen och 
bygger förtroende för framtida affärer. I CTTs riskhantering finns en 
ansvarsförsäkring. Därtill utgör ett aktivt kvalitetsarbete, som beskrivs 
översiktligt under Regulatoriska krav ovan, en viktig del i den proaktiva 
riskhanteringsprocessen.
Garantiåtaganden
CTT har ett garantiansvar på normalt tre till fyra år. 
 Hantering:  CTT gör löpande avsättningar till en garantireserv. Skulle 
garantireserven inte vara tillräcklig kan ett negativt utfall resultera i en 
negativ resultateffekt.
Leveransförmåga och leverantörskedja
CTT är inlåst i långa avtal med OEM-tillverkare, för vilka CTT är beroende 
av underleverantörers förmåga att hålla volym-, kvalitets- och tidskrav. Att 
hålla leveranskedjan intakt är oerhört centralt. För vissa delar förlitar sig 
CTT på en enda leverantör. Oförmåga att leverera skulle skapa allvarliga 
störningar i CTTs leveransförmåga.
Hantering: CTT söker att matcha sina avtal med OEM-tillverkare 
med motsvarande avtal med underleverantörer. CTT identifierar och 
följer regelbundet upp större samt kritiska leverantörer. I de fall risken 
bedöms vara förhöjd kan CTT dels öka direktkontakten med leveran -
tören, dels bygga upp ett eget säkerhetslager för eventuella framtida 
driftstörningar hos leverantören. 
72     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      73

===== SIDA 39 =====

Förvaltningsberättelse   |   Risker Förvaltningsberättelse   |   Risker 
Anläggningar
Med anläggningar medföljer risker för brand, översvämning, elavbrott etc.
 Hantering:  CTT har två anläggningar i Sverige; i Nyköping och Nybro, 
med delvis uppbyggd redundans. Anläggningsskyddet utvärderas 
regelbundet på bl a skyddsronder. CTT har upphandlat adekvat service 
för att hålla skyddet kontinuerligt på en hög nivå. Vi har goda samar -
beten med våra intressenter samt egen elproduktion på anläggningen 
i Nybro. 
Humankapital
Bolagets framgång vilar på möjligheterna att attrahera, utveckla och 
behålla kompetenta medarbetare, speciellt eftersom CTT har verksamhet 
på små orter utanför storstadsregionerna. Hög kvalitet i produktionen är 
också enklare att upprätthålla med erfarna medarbetare.
De anställdas sociala förhållanden, såsom goda arbetsvillkor, hälsa och 
säkerhet utgör grunden till att vara en ansvarsfull arbetsgivare.
Hantering:  CTT strävar efter att uppfattas som en attraktiv arbets -
givare genom ett omfattande hållbarhetsarbete och god arbetsmiljö 
samt konkurrenskraftig ersättning. Genom vinstandelsstiftelsen får 
medarbetarna del i det ekonomiska resultatet. 
CTT arbetar för att behålla medarbetare över tid, bland annat genom 
att bygga en god gemenskap inom företaget samt att sträva efter 
kontinuerlig utveckling för individen. En signal på att arbetet lyckas 
är resultatet i företagets medarbetarundersökning via Great place 
to work. Redan första gången nådde CTT 74 % i det sammanvägda 
indexet för hela modellen. För att bli certifierad krävs över 70 %. 
Utfallet 2025 förbättrades till 85 %. På frågan ”Allt sammantaget är 
detta en mycket bra arbetsplats” svarade 89 % att detta stämmer i hög 
grad. Kamratskap-indexet blev höga 93 %, vilket visar att de flesta är 
nöjda eller mycket nöjda med gemenskapen och trivseln på företaget. 
Personalomsättningen har över tid varit låg. Se hållbarhetsrapporten 
för mera information med start på sid 34.
Affärsetik & mänskliga rättigheter
En huvudsaklig risk gällande mänskliga rättigheter är att bolag i underleve -
rantörskedjan inte lever upp till mänskliga rättigheter. 
CTT har produkter installerat på flygplan i länder där korruption förekom -
mer. CTT kan även delta i upphandlingar direkt mot flygbolag i sådana 
länder.
Hantering:  Flygindustrin är i huvudsak lokaliserad till länder som i 
mycket stor utsträckning följer mänskliga rättigheter, vilket särskilt 
gäller för CTTs leverantörskedja. Därför ses denna risk som begränsad 
i CTTs fall. 
För att minimera korruptionsrisken i försäljningsled har CTT en tydlig 
antikorruptionspolicy inkluderad i företagets uppförandekod (Code of 
Conduct). Vidare har CTT utarbetat mycket tydliga avtal med samar -
betspartners gällande antikorruption samt säkerställt att eventuella 
provisioner är på en sådan nivå att utrymme för korruption eller be -
stickning inte ska medges. CTT har även stöd genom sina strategiska 
OEM partners Boeing och Airbus, som har mycket strikta regelverk 
gällande antikorruption. I leverantörsled ses risken som lägre då CTT 
genomgående har väl etablerade och långsiktiga samarbeten med sina 
leverantörer som främst finns inom EU.
Störningar i IT-miljön
CTT är som andra företag beroende av en väl fungerande IT-miljö. Riskerna 
för intrång eller annan typ av sabotage på IT-miljön är stora och växande. 
Ett plötsligt och längre avbrott i vår IT-miljö skulle få negativa effekter på 
vår leveransförmåga.
Hantering: CTT har en tydlig struktur för sitt IT-arbete med stort fokus 
på driftsäkerhet och skydd mot intrång. Vi arbetar kontinuerligt med 
att förbättra både driftsäkerhet och skyddet mot intrång genom både 
förbättringar av IT-infrastrukturen och system samt med interna och 
externa utbildningar. CTTs IT-partner är kontrollerad av tredje part 
samt övningar genomförs för kontinuitet och disaster recovery.
Finansiella risker är främst relaterade till hur CTT påverkas av valuta- och räntefluktuationer, kreditrisker 
samt andra händelser på finansmarknaden.
FINANSIELLA RISKER
Stort dollarberoende 
CTT har ett mycket stort beroende av dollarkursen mot svenska kronan. 
Det beror på att merparten av intäkterna är i dollar (eftersom affärer i 
flygbranschen prissätts i USD) och att CTT har en stor andel av kostnader -
na i andra valutor, främst SEK. En försvagad relation USD/SEK påverkar 
resultatet negativt. 
Hantering: CTT har valt att inte göra någon valutasäkring. Bolagets 
bedömning är att fördelarna (förutsägbarhet / tröghet för genomslag 
av rörelser) inte uppväger nackdelarna (kostnader). CTT har däremot 
valt att lägga sina banklån i USD samtidigt som bolaget hela tiden strä -
var efter att köpa så mycket av ingående material som möjligt i USD. 
Dessutom strävar CTT efter att vara transparenta och tydligt informera 
vilken påverkan USD/SEK-kursen har på bolaget.
Kreditrisk 
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Respektive 
försäljningsområde har olika typer av kunder förknippade med olika typ av 
kreditrisk. Retrofit- och traditionella VIP-affärer till enskilda flygbolag och 
inredningsföretag bedöms ha högst kreditrisk. Inom OEM och eftermark -
nad är kunderna främst Airbus och Boeing, eller deras distributionsbolag. 
Risken vid dessa affärer är främst kopplad till eventuell förlängning av 
betaltider från kundens sida, vilket skulle ge en engångseffekt i form av 
extra belastning på likviditeten.
Hantering: Merparten av bolagets intäkter kommer från Airbus, Boeing 
samt CTTs största distributör till flygbolagen. Vid direktaffärer med 
slutkunder gör CTT en kreditbedömning. Det gäller affärer i Retrofit 
och VIP där CTT alltid strävar efter förskottsbetalning samtidigt som 
kreditvärdigheten uppdateras och bedöms löpande. Affärsmodellen 
tillsammans med Airbus Corporate Jets (ACJ ) minskar kreditrisken 
eftersom CTT säljer till PMV (som får beställning av ACJ). Inom efter -
marknad och OEM sker nästan uteslutande all försäljning till Airbus, 
Boeing eller deras distributionsbolag. Här bedöms risken för insolvens 
vara betydligt lägre. För den händelse att Airbus eller Boeing skulle 
förlänga betaltiderna mot sina leverantörer har CTT säkerställt extra 
kreditfaciliteter.
74     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      75

===== SIDA 40 =====

AKTIEN
Notering
CTTs aktie noterades 1997 och handlas idag 
på Mid Cap-listan vid Nasdaq Stockholm. CTT 
bedömer att handeln på andra plattformar är 
begränsad.
Noteringen på Nasdaq Stockholm innebär 
bland annat att CTT följer marknadsplatsens 
regler om aktieinformation. Bolaget publicerar 
således finansiella rapporter och annan aktie -
marknadsinformation samt följer i övrigt de 
regler och den praxis som gäller för aktiemark -
nadsbolag.
Analystäckning
CTT anlitar ABG Sundal Collier som bevakar 
bolaget och regelbundet genomför analyser 
av CTT-aktien. För att ta del av ABG Sundal 
Colliers information om och analys av CTT, se 
http://www.introduce.se/foretag/ctt-systems.
Kursutveckling och börsvärde 
Under 2025 minskade CTT-aktien med 29,1 % 
till 199,2 SEK den 31 december 2025 (281,00). 
Den totala avkastningen uppgick för året till 
-27,2 %. Den högsta slutkursen under året, 284 
SEK, noterades den 30 januari och den lägsta, 
175,60 SEK, noterades den 24 november. Den 
31 december 2025 uppgick börsvärdet till 2 
496 MSEK.
Aktiekapital 
Aktiekapitalet i CTT uppgick den 31 december 
2025 till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 
aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. 
Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets 
tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar 
innehavaren till en röst på årsstämman. Vid 
årsstämman får varje röstberättigad rösta 
för det fulla antalet ägda och/eller företrädda 
aktier utan begränsning i rösträtten.
Ägarstruktur 
Antalet aktieägare minskade under 2025 och 
uppgick vid årsskiftet 2025/2026 till 3 993 
(4 294). Största ägare var Tomas Torlöf (via 
helägda bolaget Trulscom F örvaltning AB) 
med ett innehav om 14,2 % (14,0), följt av SEB 
Fonder med 9,8 % (9,0). De tio största ägarna 
innehade 59,0 % (55,4) av aktierna. Aktiekapi -
talet ägs till 72,0 % (75,5) av svenska ägare och 
28,0 % (24,5) av utländska ägare. Det svenska 
ägandet domineras av institutioner och företag 
med 40,5 % (58,4) av det totala aktiekapitalet.
Vinstandelsstiftelse 
Sedan 2015 har CTT en fristående vinstan -
delsstiftelse för sina medarbetare. Syftet med 
stiftelsen är att skapa en tydligare koppling 
mellan medarbetarnas kollektiva prestation, 
deras ersättning och bolagets resultat samt på 
sikt även att stärka medarbetarnas engage -
mang genom aktieägande. Per 2025-12-31 
uppgick vinstandelsstiftelsens innehav i CTT 
till 144 924 aktier (123 149), vilket är 1,2 % (1,0) 
av totala antalet aktier i bolaget. Stiftelsen var 
vid årsskiftet 16:e största ägaren i CTT.
Utdelning och utdelningspolicy 
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar om 
en ordinarie utdelning uppgående till 2,40 SEK 
(5,35) per aktie motsvarande 30,0 MSEK (67,0) 
men ingen extra utdelning (0,00 SEK per aktie).
Som avstämningsdag för utdelning föreslås 
2026-05-11 och utbetalningsdag för utdelning 
2026-05-15. Bolaget har som utdelningspolicy 
att dela ut minst 70 % (70) av nettoresultatet 
till aktieägarna i form av utdelning, givet en 
soliditet som uppgår till 40 % (40).
Särskilda avtal
Bolagets kundavtal avseende OEM kan sägas 
upp i händelse av ägarförändring som innebär 
Förvaltningsberättelse   |   Aktien 
CTT-aktien                 OMX SPI               Omsättning, antal CTT-aktier CTT-aktien                  OMX SPI                 Omsättning, antal CTT-aktier
AKTIEN 1997–2025 AKTIEN 2025
0
3 000
6 000
9 000
12 000
15 000
0
50
100
150
200
250
300
350
400
2000 2005 2010 2015 2020 2025
SEK Tusental
0
200
400
600
800
1 000
150
200
250
300
350
jan
2025 2026
feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan
SEK Tusental
DE 20 STÖRSTA AKTIEÄGARNA, 2025-12-31
# Ägare Antal aktier
Kapital och  
röster i %
1 Tomas Torlöf (Trulscom F örvaltning AB) 1 775 000 14,2 %
2 SEB Fonder 1 224 853 9,8 %
3 ODIN Fonder 1 085 000 8,7 %
4 Handelsbanken Fonder 643 631 5,1 %
5 Nya Jorame Holding AB 572 500 4,6 %
6 If Skadeförsäkring AB 511 200 4,1 %
7 Andra AP-fonden 463 764 3,7 %
8 Danske Invest 443 190 3,5 %
9 Första AP-fonden 400 000 3,2 %
10 Deka Investments 270 000 2,2 %
11 Nordnet Pensionsförsäkring 252 080 2,0 %
12 Christer Torlöf 251 348 2,0 %
13 Humle Fonder 239 502 1,9 %
14 Alcur Fonder 158 653 1,3 %
15 Lannebo Kapitalförvaltning 150 064 1,2 %
16 CTT Systems ABs Vinstandelsstiftelse 144 924 1,2 %
17 Pareto Asset Management 142 700 1,1 %
18 Avanza Pension 128 904 1,0 %
19 Amundi 128 589 1,0 %
20 Christer Nordström 121 346 1,0 %
S:a 9 107 248 72,7 %
Övriga aktieägare 3 422 195 27,3 %
Totalt antal aktier 12 529 443 100,0 %
Totalt antal aktieägare 3 993
ANTAL AKTIER/AKTIEÄGARE
Storleksklasser Antal ägare Antal aktier Andel aktier i %
1 - 1 000 3 663 537 584 4,3 %
1 001 - 10 000 266 729 573 5,8 %
10 001 - 50 000 34 818 298 6,5 %
50 001 - 100 000 6 447 069 3,6 %
100 001 - 24 9 544 301 76,2 %
Anonymt ägande 1) n/a 452 618 3,6 %
Totalt 3 993 12 529 443 100,0 %
1)  Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
att kontrollen av bolaget övergår (så kallad 
”change of control”).
Styrelsen känner därutöver inte till några aktie -
ägaravtal eller andra överenskommelser mellan 
aktieägare i bolaget.
Informationspolicy
Styrelsen för CTT har utformat en infor -
mationspolicy som beaktar de av börsen 
utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom 
styrelseordförande och verkställande direktör 
är även CFO bemyndigad att uttala sig om 
företagets rapporter samt officiellt meddelade 
affärer.
Företaget distribuerar samtliga rapporter 
inklusive bokslutskommuniké samt pressmed -
delanden via Modular Finance AB. Företagets 
hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt 
med samma information. Där finns även 
årsredovisningar, delårsrapporter samt annan 
information att ladda ner.
Förvaltningsberättelse   |   Aktien 
76     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      77

===== SIDA 41 =====

Förvaltningsberättelse   |   Aktien 
FÖRDELNING ÄGANDE PER LAND
Land Antal aktier Kapital och röster i % Antal kända ägare Andel av kända ägare
Sverige 9 015 000 72,0 % 3 786 94,8 %
Norge 1 315 246 10,5 % 21 0,5 %
Danmark 458 456 3,7 % 88 2,2 %
Tyskland 334 217 2,7 % 6 0,2 %
Frankrike 268 489 2,1 % 9 0,2 %
Övriga 685 367 5,5 % 82 2,1 %
Anonymt ägande 1) 452 668 3,6 % 1 0,0 %
Totalt 12 529 443 100,0 % 3 993 100,0 %
1)  Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
FÖRDELNING ÄGANDE PER KATEGORI
Ägarkategori Antal aktier Kapital och röster i % Antal kända ägare Andel av kända ägare
Svenska privatpersoner 3 935 692 31,4 % 3 696 92,6 %
Svenska institutionella ägare 4 374 233 34,9 % 26 0,7 %
Utländska institutionella ägare 2 715 540 21,7 % 27 0,7 %
Övriga aktieägare 1 051 360 8,4 % 244 6,1 %
Anonymt ägande 1) 452 618 3,6 % n/a n/a
Totalt 12 529 443 100,0 % 3 993 100,0 %
1)  Med anonymt ägande avses utländska depåbanker där bakomliggande ägande inte är synligt.
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
År Transaktion
Förändring av  
antal aktier
Totalt  
antal aktier
Ökning aktie-  
kapital, SEK
Totalt aktie-  
kapital, SEK
Kvotvärde
SEK
1991/92 Nyemission 2 670 2 670 267 000 267 000 100
1994/95 Nyemission 2 670 5 340 267 000 534 000 100
1995/96 Nyemission 594 5 934 59 400 593 400 100
1996/97 Nyemission 5 934 11 868 593 400 1 186 800 100
1997/98 Nyemission 11 868 23 736 1 186 800 2 373 600 100
1997/98 Split 100:1 2 349 864 2 373 600 - 2 373 600 1
1997/98 Nyemission 690 000 3 063 600 690 000 3 063 600 1
1998/99 Nyemission 1 021 200 4 084 800 1 021 200 4 084 800 1
2000/01 Nyemission 1 021 200 5 106 000 1 021 200 5 106 000 1
2003/04 Nyemission 1 276 500 6 382 500 1 276 500 6 382 500 1
2004/05 Nyemission 2 127 500 8 510 000 2 127 500 8 510 000 1
2005/06 Nyemission 28 929 8 538 929 28 929 8 538 929 1
2006/07 Nyemission 230 001 8 768 930 230 001 8 768 930 1
2007 Nyemission 269 999 9 038 929 269 999 9 038 929 1
2007 Nyemission 1 807 785 10 846 714 1 807 785 10 846 714 1
2009 Nyemission 544 724 11 391 438 544 724 11 391 438 1
2014 Nyemission 1 138 005 12 529 443 1 138 005 12 529 443 1
Källa aktieägardata: Monitor av Modular Finance AB    
DEFINITIONER AV NYCKELTAL
Avkastning på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget 
kapital.
Avkastning på eget kapital är ett mått som 
bolaget betraktar som viktigt för en investerare 
som vill kunna jämföra sin investering med 
alternativa investeringar.
Avkastning på totalt kapital
Resultat efter finansnetto med återläggning 
av finansiella kostnader i % av genomsnittlig 
balansomslutning.
Avkastning på totalt kapital är ett mått som 
bolaget betraktar som viktigt för en investerare 
som vill se hur effektivt utnyttjandet av totala 
kapitalet i bolaget är och vilken avkastning det 
ger.
Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter 
i % av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det 
sysselsatta kapitalet definieras som balans -
omslutningen minskad med icke räntebärande 
skulder inklusive uppskjutna skatter.
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått 
som bolaget betraktar som viktigt för inves -
terare som vill förstå resultatgenereringen i 
förhållande till sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie
Eget kapital i förhållande till antalet aktier på 
balansdagen.
Bolaget anser att nyckeltalet eget kapital per 
aktie är relevant för investerare eftersom det 
beskriver storleken av det egna kapitalet som 
tillhör aktieägarna i bolaget.
Intäkt per anställd
Rörelsens intäkter dividerat med genomsnitt -
ligt antal årsanställda.
Bolaget anser att intäkt per anställd är ett 
relevant mått för investerare som vill förstå hur 
effektivt bolaget använder sitt humankapital.
Kassaflöde per aktie
Kassaflöde från den löpande verksamheten 
dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Bolaget anser att kassaflöde per aktie är 
relevant för investerare eftersom det beskriver 
storleken på kassaflödet direkt hänförligt till 
aktieägarna i bolaget.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar exklusive varulager 
men inklusive beviljad outnyttjad checkkredit 
dividerat med kortfristiga skulder.
Bolaget anser att kassalikviditeten är viktig 
för kreditgivare som vill förstå den kortsiktiga 
betalningsförmågan hos bolaget.
Resultat per aktie
Finansiellt mått (nyckeltal) enligt IFRS
Årets resultat dividerat med genomsnittligt 
antal aktier.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto med återläggning av 
finansiella kostnader dividerat med finansiella 
kostnader.
Räntetäckningsgraden är ett nyckeltal som 
visar hur mycket resultatet kan sjunka utan att 
räntebetalningarna riskeras. Bolaget betraktar 
nyckeltalet som relevant för investerare som vill 
bedöma bolagets finansiella motståndskraft.
Rörelseresultat (EBIT)
Rörelseresultat före finansiella poster samt 
skatter.
Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat 
(EBIT) är relevant för investerare som vill 
förstå bolagets resultat utan påverkan från hur 
verksamheten är finansierad.
Rörelseresultat exkl. av- och nedskrivningar 
(EBITDA)
Rörelseresultat före finansiella poster samt 
skatter (EBIT) med återläggning av av- och 
nedskrivningar av materiella och immateriella 
anläggningstillgångar
Bolaget anser att nyckeltalet rörelseresultat 
exkl. av- och nedskrivningar (EBITDA) är 
relevant för investerare som vill förstå bolagets 
resultat utan påverkan från hur verksamheten 
är finansierad eller från vad bolaget har för 
avskrivningsprinciper för sina investeringar.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat (EBIT) i % av nettoomsätt -
ningen.
Bolaget betraktar rörelsemarginalen som ett 
relevant nyckeltal för investerare som vill förstå 
hur stor del av intäkterna som blivit över för att 
täcka räntor, skatt och resultat.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder dividerat med eget 
kapital.
Skuldsättningsgraden visar relationen mellan 
lånat och eget kapital och därmed belåningens 
hävstångseffekt. Bolaget betraktar nyckeltalet 
som relevant för investerares bedömning av 
bolagets finansiella styrka.
Soliditet
Eget kapital i % av balansomslutningen.
Soliditet är ett mått som bolaget betraktar som 
viktigt för kreditgivare som vill kunna förstå 
bolagets långsiktiga betalningsförmåga.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i % av nettoom -
sättningen.
Bolaget betraktar vinstmarginalen som 
relevant för investerare eftersom den visar hur 
stor del av intäkterna som blivit över när alla 
kostnader exklusive skatt är täckta och därmed 
sätter vinsten i relation till verksamhetens 
omfattning.
Förvaltningsberättelse   |   Definitioner 
78     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      79

===== SIDA 42 =====

Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport 
CTT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
1. AKTIEÄGARE 
Den 31 december 2025 hade bolaget 3 993 aktie- 
 ägare. De tio största ägarna hade ett totalt inne-
hav motsvarande 59 % av aktiekapitalet.  
Bolagets största enskilda aktieägare 
Trulscom Förvaltning AB hade per 2025-12-31 
ett aktieinnehav om 1 775 000 st aktier mot -
svarande 14,2 % av samtliga aktier. Bolagets 
bolagsordning innehåller inga begränsningar i 
fråga om hur många röster varje aktieägare kan 
avge vid en bolagsstämma.
2. BOLAGSSTÄMMA
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande 
organ. Vid den ordinarie bolagsstämman     
(årsstämman) fastställs bolagsordningen samt 
val av styrelse och revisorer. Där fastställs även 
arvoden för styrelse och revisor samt beslut 
om resultaträkning och balansräkning för bola -
get. Bolagsstämman förbereds och genomförs 
på ett sådant sätt att förutsättningar skapas 
för aktieägarna att utöva sina rättigheter på ett 
aktivt och välinformerat sätt.
Årsstämma 8 maj 2025
Årsstämma hölls den 8 maj 2025 i bolagets 
lokaler i Nyköping. Styrelsen har beslutat att 
aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på 
årsstämman även genom poströstning i enlighet 
med föreskrifterna i CTTs bolagsordning. Stäm -
man beslutade, i enlighet med valberedningens 
förslag, om omval av Annika Dalsvall, Per 
Fyrenius, Björn Lenander, Anna Carmo e Silva, 
Kristina Nilsson, Torbjörn Johansson och Tomas 
Torlöf till ordinarie styrelseledamöter. Stämman 
beslöt även omval av Tomas Torlöf till styrelsens 
ordförande.    
Stämman beslutade vidare:
•   Att fastställa resultat- och balansräkning för 
räkenskapsåret 2024 samt att behandla årets 
resultat enligt styrelsens förslag. 
•   Att bevilja styrelsens ledamöter och verkstäl -
lande direktören ansvarsfrihet för räken -
skapsåret 2024.
•   Att styrelsearvode ska utgå med 410 KSEK 
per år till ordförande och 205 KSEK per år 
per ledamot. Arvode för utskottsarbete i rev -
sionsutskottet ska utgå med 50 KSEK per år 
per ledamot och med 88 KSEK per år till dess 
ordförande. Revisorsarvode ska som tidigare 
utgå enligt godkänd löpande räkning.
•   Att gällande ordning för valberedningen inte 
ska ändras.
•   Att fastställa styrelsens förslag om riktlinjer 
för ersättning till ledande befattningshavare, 
vilken i korthet ska bestå av fast lön, even -
tuell rörlig ersättning, övriga förmåner och 
ersättningar samt pension.
•   Omval av Örlings PricewaterhouseCoopers 
AB som registrerat revisionsbolag.   
3. VALBEREDNING 
En valberedning har tillsatts som har till uppgift 
att bereda förslag till val av styrelseledamöter 
och revisorer samt ersättning till dessa inför 
kommande årsstämma. Valberedningen består 
av fyra ledamöter. Valberedningen är ett av 
bolagsstämman utsett organ med uppgift att 
bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrå -
gor samt, i förekommande fall, procedurfrågor 
för nästkommande valberedning. Valbered -
ningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, 
tillvarata samtliga aktieägares intresse och 
inte obehörigen röja vad som förekommit i 
valberedningsarbetet. 
      Styrelsens ordförande ska årligen, senast 
vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de 
fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan 
äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av 
dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, 
ska ordföranden tillfråga den därefter störste 
ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt 
tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om 
valberedningen trots detta inte består av minst 
fyra ledamöter, kan valberedningen själv utse 
tillräckligt antal ledamöter bland bolagets 
aktieägare. Vid konstituerande möte ska 
valberedningen utse en ordförande. Valbered -
ningens sammansättning ska offentliggöras så 
snart som möjligt, dock senast sex månader 
före årsstämman. Valberedningens mandattid 
sträcker sig från det att den bildas till dess att 
nästa valberedning har sammankallats. Om 
aktieägandet väsentligen förändras efter det 
att valberedningen utsetts och ledamot som 
utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande 
ska denna ledamot avgå ur valberedningen. 
Valberedningens ordförande ska därefter 
tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. 
Förändringar i ägarstrukturen som inträffat 
efter den 17 februari ska inte leda till någon för -
ändring av valberedningens sammansättning.
BOLAGSSTÄMMA
VALBEREDNING REVISOR
REVISIONSUTSKOTTSTYRELSE
VD
FÖRETAGSLEDNING INTERNKONTROLL
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
HÅLLBARHETSUTSKOTT
2.
3.
4. 5.
10.
6.
7.
8.
8. 9.
1. AKTIEÄGARE
Röstar på bolagsstämma
Val Val
Mål, strategier, riktlinjer
Val
Information
Information
Information
Information Information
Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och 
Svensk kod för bolagsstyrning. Eventuella avvikelser från Svensk kod för 
bolagsstyrning framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolags -
stämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, 
som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens 
och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valbe -
redning och ett revisionsutskott. Hela styrelsen utför ersättningsutskot -
tets samt hållbarhetsutskottets uppgifter. Mer information om hur CTT 
styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida.   
Denna rapport innehåller sammanfattad information om ett antal viktiga 
bolagsstyrningsfrågor. Alla frågor kring bolagsstyrningen kan dock ej 
besvaras i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsam -
mans med årsredovisningen där utförligare information finns.  
Förbereder förslag till beslut som presenteras 
för årsstämman. Årsstämman beslutar om 
regelverk för tillsättande  av valberedning
Styrelsen utser revisionsutskottets ledamöterUtser Revisionsutskott och Ersättningsutskott. Tillsätter VD
Styrelsen utgör ersättningsutskott
Styrelsen utgör hållbarhetsutskott
BESÖK WWW.CTT.SE FÖR MER INFORMATION 
Där hittar du bland annat:
• Årsredovisningar
• Bolagsordning, senaste utgåva antagen 4 maj 2022
• Stämmoprotokoll
• Bolagsstyrningsrapporter
• Ägaruppgifter
• Presentation av styrelsen
• Presentation av VD och ledande befattningshavare
• Policys
I ÅRSREDOVISNINGEN FINNS MER INFORMATION OM: 
• Aktien
• Ägarna
• Styrelsen
• VD och ledande befattningshavare
•  Rörlig ersättning, inklusive avsättning till vinstandelsstiftelse,  
och ersättning till ledande befattningshavare (not 5)
VALBEREDNING INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2026
Ledamöter 1) Utsedd av Oberoende 3)
Andel av röster  
per 31 dec 2025, %
Ordförande 2)
Tomas Torlöf Trulscom Förvaltning AB Ja/Nej 14,2 %
Ledamöter
Christian Lindström Lage SEB Fonder Ja/Ja 9,8 %
Jonathan Schönbäck ODIN Fonder Ja/Ja 8,7 %
Malin Björkmo Handelsbanken Fonder Ja/Ja 5,1 %
1)   Svensk kod för bolagsstyrning anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majo -
ritet av valberedningens ledamöter. CTTs valberedning består av fyra ledamöter, varav en under 2025 var styrelseledamot.
2)   Valberedningen utsåg inom sig Tomas Torlöf till ordförande av valberedningen, vilket avviker från reglerna i Svensk kod för 
bolagsstyrning då han också är styrelsens ordförande. Valberedningens motivering av detta är att Tomas Torlöf är bolagets 
röstmässigt största aktieägare samt är väl lämpad att på ett effektivt sätt leda valberedningens arbete för att uppnå bästa 
resultat för samtliga bolagets aktieägare.  
3)   Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren
CTT Årsredovisning   2025      81 80     CTT Årsredovisning   2025

===== SIDA 43 =====

Valberedningen har utöver ett konstituerande 
möte haft ytterligare fyra möten. Därutöver har 
valberedningen informerat sig om styrelsens 
arbete genom enskilda intervjuer med samtliga 
styrelseledamöter. 
Valberedningen har i utvärderingsprocessen 
särskilt beaktat behov av mångsidighet och 
bredd vad avser branschkunskap, industriell 
erfarenhet samt kompetens inom resultatans -
var, strategisk utveckling, hållbarhetsarbete och 
internationella förhållanden. Valberedningen har 
beaktat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning 
(”Koden”) som mångfaldspolicy. Valberedningen 
i CTT strävar efter att över tid uppnå större 
mångfald i styrelsen. Bolagets aktieägare har 
informerats om att förslag till styrelseledamöter 
kan lämnas via e-post. Inga sådana förslag har 
mottagits.
Utvärderingen visar att styrelsens nuvarande 
ledamöter har den kompetens och erfarenhet 
som krävs samt att kunskapen om och förståel-
sen för bolagets verksamhet är god. Styrelsen 
besitter gedigen erfarenhet från flygindustrin, 
strategiarbete och affärsutveckling samt rekry -
tering av ledningspersoner i mindre- och med-
elstora bolag. Flertalet av styrelseledamöterna 
har ledande befattningar med (i) resultatansvar 
och (ii) arbetar i ett internationellt sammanhang 
samt (iii) erfarenhet av hållbarhetsarbete som 
integrerad del i affärsprocessen. Sammanta -
get har valberedningen kunnat konstatera att 
styrelseledamöterna har nödvändigt engage -
mang och att styrelsearbetet har fungerat väl. 
Valberedningen anser att styrelsen inte är i 
behov av förnyelse. Mer information finns i ”Val-
beredningens motiverade yttrande” som finns 
för nedladdning på www.ctt.se. För information 
om styrelseledamöterna, se avsnittet Styrelse i 
bolagets årsredovisning.
4. STYRELSEN OCH DESS ARBETE UNDER 2025
Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är 
organiserat och för förvaltningen av bolagets 
angelägenheter. Avrapportering från bolagsled -
ningen om verksamheten och dess ekonomiska 
och finansiella status ges regelbundet vid 
styrelsemöten och genom rapporter till sty -
relsen och därutöver vid behov. Verkställande 
direktören och styrelsens ordförande för en 
kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrel -
sen följer också upp hur den interna kontrollen 
fungerar. 
Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrel -
sens ordförande och verkställande direktören 
tydliggörs i den skriftliga instruktionen till 
verkställande direktören, VD-instruktion, samt 
styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen 
fastställer vid det konstituerande styrelsemötet 
direkt efter årsstämman. Dessa dokument 
är ägnade till att säkerställa utvecklingen av 
bolaget samt att tillgodose styrelsens behov 
av information och kontroll av den löpande 
verksamheten. 
Styrelsen bestod efter val på årsstämman 
av sju ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar 
bolagets VD och CFO som föredragande. 
Nedan presenteras hur styrelsen har arbetat 
under 2025.   
Styrelsen har gjort en intern utvärdering 
av VD och styrelsens arbete: Utvärderingen 
av styrelsens arbete under 2025 har skett 
genom systemstödet BoardClic samt genom 
intervjuer av enskilda styrelseledamöter i regi 
av valberedningen under Q4 2025 och uppföl -
jande diskussion och avrapportering, samt vid 
ett dedikerat möte i februari 2026. Styrelsens 
ordförande har muntligen redovisat resultatet 
av utvärderingen för valberedningen. VD-ut -
värderingen gällande år 2025 har skett vid ett 
dedikerat möte i februari 2026 med underlag 
från BoardClic.   
5. REVISIONSUTSKOTT 
Revisionsutskottet granskar de mest väsentliga 
redovisningsprinciper som tillämpas i bolaget 
avseende den finansiella rapporteringen 
liksom väsentliga förändringar av princi -
perna i rapporteringen. I revisionsutskottets 
uppgifter ingår även att granska rapporter om 
internkontroll och processerna för finansiell 
rapportering. Utskottet har en beredande roll 
till styrelsen, väsentliga beslut tas av styrelsen. 
Revisionsutskottet rapporterar efter varje möte 
till styrelsen. Samtliga revisionsutskottsmöten 
protokollförs och protokollen är tillgängliga för 
alla styrelseledamöter och för revisorerna.
Revisorerna deltar på alla revisionsutskot -
tets möten under året. CTTs CFO samt Redo -
visningsansvarig deltar som föredragande på 
utskottets möten. Revisorerna avrapporterar 
årligen sin granskning av den interna kontrollen 
vid ett revisionsutskottsmöte. Revisorernas 
rapporter under 2025 har inte föranlett någon 
särskild åtgärd från revisionsutskottet eller 
styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende 
tredje kvartalet 2025 har granskats av bolagets 
revisorer.
6. ERSÄTTNINGSUTSKOTT 
I CTT utgör styrelsen ersättningsutskott 
eftersom bolaget sysselsätter ett relativt litet 
antal personer och är av begränsad komplex -
itet. Den beredning och de rutiner som idag 
tillämpas avseende ersättningar är ändamål -
senlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. 
Utskottet utvärderar de pågående och under 
året avslutade program för rörliga ersättningar 
som gäller för bolagsledningen och följer och 
utvärderar även tillämpningen av de ”Riktlinjer 
för ersättning till ledande befattningshavare” 
för 2025 vilka antagits på bolagsstämman. 
Frågor om ersättning och andra anställnings -
villkor avseende verkställande direktören 
bereds av styrelsens ordförande som också 
representerar ersättningsutskottet vid förhand -
lingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor 
fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och 
andra anställningsvillkor för övriga ledande 
befattningshavare förhandlas och avtalas med 
verkställande direktören.
Riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare 
Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för 
ledande befattningshavare är att erbjuda kom -
pensation som syftar till att attrahera, motivera 
och behålla kvalificerad kompetens för CTT. 
Ersättning till verkställande direktör och 
andra ledande befattningshavare skall vara 
marknadsmässig och utgöras av en fast 
grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa 
fall övriga förmåner. Verkställande direktörens 
ersättning sätts av styrelsens ordförande och 
godkänns därefter av styrelsen. Med ledande 
befattningshavare avses VD och övriga 
medlemmar i ledningsgruppen. Under 2021 
fastställdes ett nytt kontantbaserat program 
för långsiktig målstyrd rörlig ersättning för 
vice VD samt försäljningschef. Under 2022 
inkluderades ny VD i detta program. Utöver 
detta är riktlinjerna oförändrade jämfört med 
föregående år.
Den totala årliga kostnaden för rörlig 
ersättning (inklusive avsättning till vinstan -
delsstiftelse) i bolaget, exklusive kostnad för 
rörlig ersättning till VD, och eventuellt utfall 
av långsiktig målstyrd rörlig ersättning (enligt 
nedan), uppgår till maximalt 10 % av vinsten 
före skatt, med begränsning att den inte kan 
överstiga 30 % av den på årsstämman beslu -
tade utdelningen till bolagets aktieägare eller 
25 % av total grundlön för samtliga anställda i 
bolaget. För VD utgår rörlig prestationsbaserad 
ersättning i enlighet med på förhand uppställda 
mål med maximalt sex månadslöner. För 
varje övrig ledande befattningshavare kan 
den rörliga ersättningen uppgå till maximalt 
två månadslöner per år. Utbetalning av den 
rörliga ersättningen avsedd för nyckelpersoner 
samt VD är villkorad av att den investeras i 
CTT-aktier vilka ska behållas under en avtalad 
tid. Härutöver kan VD, vice VD samt försälj -
nings- och marknadschef komma att få rörlig 
prestationsbaserad ersättning vid uppfyllande 
av vissa långsiktiga mål. Ersättningen är 
inte pensionsgrundande men kan växlas mot 
pension.
Totalt kostnadsbelopp för hela program -
met för rörlig ersättning under bokslutsåret 
reserveras i bokslutet och utbetalas efter 
det att årsstämman fastställt resultat- och 
balansräkning samt dispositioner beträffande 
bolagets vinst.
7. HÅLLBARHETSUTSKOTT 
Under 2024 infördes för första gången ett 
hållbarhetsutskott. Första mötet ägde rum 
i december 2024, där hela styrelsen deltog. 
Under 2025 genomfördes ytterligare ett möte 
där beslut togs att utskottets arbete integre -
ras i ordinarie styrelsemöten. Syftet är att 
regelbundet granska bolagets hållbarhetsar -
bete och säkerställa, via hållbarhetspolicyn, 
att CTT levererar på alla hållbarhetsmål, 
aktiviteter och regelverk. Styrelsen ansvarar 
för den lagstadgade hållbarhetsrapporten som 
återfinns i årsredovisningen och omfattar rap -
porteringskraven inom områdena miljö, sociala 
förhållanden och bolagsstyrning.
Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport 
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING  
Närvaro 4)
Styrelseledamöter 1) Nationalitet Invald år Född år
Styrelse -
arvode 2)
Utskotts -
arvode 3) Oberoende 3)
Styrelse -
möten 5)
Revisions -
utskott
Ordförande
Tomas Torlöf Svensk 2013 1967 406 250 ja/nej 9/10
Ledamöter
Annika Dalsvall Svensk 2013 1958 202 500 86 000 ja/ja 10/10 4/4
Per Fyrenius Svensk 2018 1965 202 500 ja/ja 10/10
Björn Lenander Svensk 2018 1961 202 500 48 750 ja/ja 10/10 4/4
Kristina Nilsson Svensk 2024 1976 202 500 ja/ja 10/10
Anna Carmo e Silva Svensk 2022 1977 202 500 48 750 ja/ja 9/10 4/4
Torbjörn Johansson Svensk 2024 1958 202 500 ja/ja 9/10
 
1)   Utbildning och övriga uppdrag framgår på s. 88–89
2)   Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats av årsstämman
3)   Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den största aktieägaren
4)   Närvaro avser möten under den period av 2025 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
5)   Då styrelsen även utgör ersättnings- & hållbarhetsutskott presenteras inga separata siffror för dessa möten              
OKT 
   NOV 
       DEC           JAN 
              FEB 
               MAR
STYRELSENS 
ARBETE 2025
FEBRUARI
Rapportmöte:  Bokslutskommuniké, marknads- & 
nulägesrapport, organisation & personal, in -
gångna avtal, rapport från utskotten, uppföljning 
revision, förslag utdelning samt hållbarhet
VD-utvärdering:  Utvärdering av VD, beslut rörlig 
ersättning till VD, VD-mål för 2025, styrelseut -
värdering 
JULI
Rapportmöte:  Delårsrapport, 
marknads- & nulägesrapport, orga -
nisation & personal, ingångna avtal, 
rapport från utskotten
SEPTEMBER
Strategimöte: Skapa tillväxt, 
skydda eftermarknaden, partner -
skap, risker, hållbarhet, innovation 
och verksamhetsoptimering
DECEMBER
Budgetmöte:  Budget 2026, marknads- & 
nulägesrapport, organisation & personal, 
uppföljning strategimöte, finansieringsbe -
slut, översyn policys, hållbarhet
OKTOBER
Rapportmöte:  Delårsrapport, mark -
nads- & nulägesrapport, organisation 
& personal, rapport från utskotten, 
ingångna avtal, uppföljning revision, 
möteskalender 2026-2027
APRIL
Rapportmöte:  Delårsrapport, marknads- &  
nulägesrapport, rapport från utskotten,  
organisation & personal, ingångna avtal
MAJ
Bolagsstämma & Konstituerande styrelse -
möte: Arbetsordning för styrelsen, VD-instruk -
tion, firmateckning, val av revisionsutskott & 
ersättningsutskott, särskild granskningsfunktion 
(internrevision)
 SEP 
    AUG 
          JUL                 JUN                     MAJ                           APR
MARS
Årsredovisning & årsstämmokallelse:   
Godkännande av årsredovisning & kallelsema -
terial
82     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      83

===== SIDA 44 =====

8. VD OCH FÖRETAGSLEDNING  
VD leder och kontrollerar att verksamheten 
bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra 
lagar och förordningar, gällande regler för aktie -
marknadsbolag, bolagsordningen och enligt av 
styrelsen fastställda mål och strategier. 
VD och CFO tar i samråd med styrelsens 
ordförande fram nödvändigt informations- och 
beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar 
ärendena och motiverar förslag till beslut.
I CTTs ledning ingick under 2025 VD, vice 
VD, CFO, försäljningschef, utvecklingschef, 
kvalitets- och personalchef, produktchef samt 
produktionschef. Under 2022 slogs rollerna 
produktionschef Nyköping samt divisionschef 
Bribo ihop till ett ansvarsområde.  
9.INTERNKONTROLL 
Syftet med den interna kontrollen är dels att 
styrka tillförlitligheten i den finansiella rappor -
teringen och säkerställa att denna är framtagen 
i överensstämmelse med god redovisningssed, 
tillämpliga lagar och förordningar samt övriga 
krav på noterade bolag, dels att verksamheten 
som helhet lever upp till de krav som ställs från 
externa parter som myndigheter, kunder och 
andra intressenter. Styrelsen i CTT har det över -
gripande ansvaret för att bolaget har en effektiv 
internkontroll. VD ansvarar för att det finns en 
process och organisation som säkerställer den 
Arbetsinsatserna för revisorerna omfattar 
bland annat kontroll av efterlevnaden av 
bolagsordningen, aktiebolagslagen och 
årsredovisningslagen, frågor rörande värdering 
av poster i balansräkningen, uppföljningar av 
väsentliga redovisningsprocesser samt av 
styrning och ekonomisk kontroll.
11. ÖVRIGT
Riskanalys  
CTTs verksamhet påverkas av ett antal risker 
som har effekter på CTTs resultat och finan -
siella styrka. Vid bedömning av CTTs framtida 
utveckling är det av vikt att bedöma möjlig -
heter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De 
riskfaktorer som har störst betydelse för CTTs 
framtida utveckling finns beskrivna i förvalt -
ningsberättelsen i årsredovisningen under 
rubriken risker. CTTs ledning har som policy att 
beakta dessa riskers inflytande på beslut som 
fattas. CTT har ett mycket nära samarbete 
med bolagets revisorer för att på ett tidigt sta -
dium kunna identifiera risker. Revisorerna gör 
årligen en genomgång av de interna rutinerna 
för riskminimering vilken avrapporteras till 
styrelsen såväl skriftligen som muntligen.
Bolagsordning 
I bolagsordningen är bland annat fastslaget 
bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter 
och revisorer, hur kallelse ska ske till bolags -
stämma, ärendebehandling under årsstämma 
och var stämma ska hållas.  
Information och kommunikation 
Bolagets information till aktieägarna och 
andra intressenter ges via årsredovisningen, 
bokslutskommunikén och delårsrapporterna, 
pressmeddelanden och bolagets hemsida, 
www.ctt.se.
På hemsidan finns också finansiella rappor -
ter och pressmeddelanden för de senaste åren 
samt information om bolagsstyrningen. Den 
interna informationen och externa kommuni -
kationen regleras på övergripande nivå i den av 
styrelsen fastlagda informationspolicyn.   
CTTs externa redovisningsmaterial och 
investerarrelationer (IR) skall präglas av öppen -
het, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. 
Kvalitet är ett ledord, men informationsut -
givningen skall även vara kostnadseffektiv. 
Informationen skall möta de krav som mark -
nadsplats och sedvänja kräver. Distributionen 
av pressmeddelanden, delårsrapporter och 
bokslutskommuniké samt övrig reglerad extern 
publik kommunikation, offentliggjord i enlighet 
med Nasdaq Stockholms regelverk för emit -
tenter och EU:s marknadsmissbruksförordning, 
sker via Modular Finance AB. Genom deras 
försorg når informationen snabbt och samtidigt 
till börsen, finansinspektionen, media, banker, 
ratinginstitut, större aktieägare samt större 
kunder och leverantörer. 
Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport 
RÖRLIG ERSÄTTNING 2025  
Typ av ersättning - Mottagare
Kostnadstak  
2025 (MSEK)
Andel av  
vinst (%) 1)
Reserverat 
belopp 
(MSEK)
Andel av 
vinst (%) 1)
Rörlig ersättning - Ledande  
befattningshavare (exkl VD) 2,5 % 1,4 2,5 %
Rörlig ersättning - VD 2,5 % 0,8 1,5 %
Långsiktig målstyrd rörlig ersättning  2) 13,3 % 0,0 0,0 %
Vinstandelsstiftelse - Samtliga anställda 7,5 % 4,1 7,5 %
1)   Andel av vinsten före skatt och före avsättning för rörlig ersättning.
2)   Kostnaderna kan under perioden 2025-2028 maximalt uppgå till 12 månadslöner för de som omfattas av programmet.
Bokslut & 
löpande
”LEDSTJÄRNAN”
Bokslutstavla
•   Visuell planering
•   Säkerställer helhet & 
sekvens
•   Särskilda kontroller
10. REVISOR 
Vid årsstämman den 8 maj 2025 beslöt stäm -
man i enlighet med valberedningens förslag 
att Örlings PricewaterhouseCoopers AB väljs 
såsom bolagets revisionsbolag med Andreas 
Skogh som huvudansvarig revisor för en period 
om ett år. Bolagets revisorer medverkar vid 
alla av revisionsutskottets möten varje år, samt 
vid minst två styrelsemöten, och informerar 
då om sina iakttagelser om bolagets interna 
rutiner och kontrollsystem. Revisionsutskottets 
respektive styrelsens ledamöter har då tillfälle 
att ställa frågor. 
Revisionen avrapporteras till aktieägarna 
i form av revisionsberättelse som utgör en 
rekommendation till aktieägarna inför beslut -
spunkterna på årsstämman om fastställande 
av bolagets resultaträkning och balansräkning, 
disposition av bolagets vinst samt ansvarsfri -
het för styrelsens ledamöter och verkställande 
direktören.
interna kontrollen och kvalitén i den finansiella 
rapporteringen till styrelse och marknad. Nedan 
presenteras bilder över internkontrollen på 
CTT gällande den finansiella rapporteringen, 
verksamheten som helhet samt hur bolaget 
inhämtar information för att säkerställa efter -
levnad av lagar och regler. 
Särskild granskningsfunktion
CTT har ingen egen särskild granskningsfunk -
tion (internrevision) eftersom CTT är förhållan -
devis litet och har en enkel juridisk och operativ 
struktur och väl utarbetade styr- och intern -
kontrollsystem. Revisionsutskottet följer upp 
bolagets bedömning av den interna kontrollen 
bland annat genom kontakter med bolagets 
revisorer. Det har tidigare heller inte framkom -
mit några brister i den interna kontrollen som 
skulle motivera en förändring och tillsättande av 
en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund 
av ovanstående valt att inte ha en särskild 
internrevision.
Den finansiella rapporteringen utgår från styrande policys som bryts ner i rutiner/instruktioner och därefter 
till konkreta arbetsdokument, där de båda senare även innehåller automatiska och/eller manuella kontroller 
för att löpande säkerställa korrekt handhavande och resultat. En bokslutstavla används för att samla alla 
moment och för att säkerställa helheten, att momenten utförs i rätt sekvens samt att löpande kontroller 
genomförs.
Internkontrollen för verksamheten utgår från styrande respektive reglerande element. De styrande elementen utgörs av ledningssystemet som bryts ner i 
kvalitetsmanualer, rutiner, instruktioner och policys. De reglerande elementen består dels av externa tillstånd/godkännanden, dels av interna av styrelsen 
beslutade regler och riktlinjer. För att säkerställa efterlevnaden av nämnda element finns ett antal kontrollerande interna aktiviteter och uppföljningar. Därtill 
genomför ett flertal av varandra oberoende externa parter regelbundna granskningar av verksamheten och ledningssystemets olika delar.
För att säkerställa efterlevnaden av gällande lagar 
och regler inhämtas regelbundet information från 
ett antal olika motparter som var och en innehar 
expertkunskap på sina respektive områden.
Policy
Rutiner/Instruktioner       Kontroller
Arbetsdokument       Kontroller
Ledningssystem
Kvalitetsmanualer
Rutiner
Instruktioner
 Verksamheten:
•   6 tillstånd transportstyrelsen
•   AS9100D/ISO9001:2015-certifiering
•   Kundgodkännanden (tex Boeing & Airbus)
Finansiellt:
•   Firmateckning / fullmakt
•   Attestreglemente
•   Budget
•   Investeringsäskanden
•   Ekonomirevisorer
•   IT-revisorer
•   Kunder
•   Certifieringsorgan (t ex Intertek)
•   Myndigheter (t ex Transport-  
styrelsen, Arbetsmiljöverket)
•   Börsen
•   Fackliga motparter
•   Inbyggda kontroller (MPS-system)
•   Internrevisioner/skyddsronder
•   Kontroll av leverantörer
•  Budgetuppföljning
•  Investeringsuppföljning
•  Projektuppföljning
Policys
Inhämtar information främst från:
•   Skatteverket
•   Revisorer
•   Simployer (Skatt, moms & HR)
•   EU-direktiv
•   Svenskt näringsliv/Teknikföretagen
•   EASA/FAA/Transportstyrelsen
•   Sisource (kemikaliehantering)
•   Ramboll (lagbevakningstjänst)
STYRANDE
VERKSAMHETEN
FINANSIELL RAPPORTERING FÖRÄNDRADE LAGAR & REGLER
KONTROLLERANDE
REGLERANDE
EXTERNA GRANSKNINGAR
84     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      85

===== SIDA 45 =====

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport 
HENRIK HÖJER
CEO, född 1966. 
Utbildning:  Civilingenjör Industri -
ell Ekonomi Linköpings Tekniska 
Högskola. 
Tidigare erfarenhet: Ledande 
befattningar på SAAB AB inom 
JAS 39 Gripen bl.a. Programchef, 
1992–2010.
VD SAAB Training Systems AB 
2010-2016.
VD RUAG Simulation & Training AG 
(Schweiz), 2016-2022.
VD på CTT Systems från 2022.
Antal aktier i CTT:  11 742 st.
Antal optioner i CTT 1): 10 000 st.
Närståendes aktier i CTT:  1 737 st.
MARKUS BERG
CFO & Head of Sustainability, född 
1980. 
Utbildning: Civilekonom, magister- 
examen i internationell ekonomi.                 
Tidigare erfarenhet: Business 
Controller SSAB Grovplåt 2004-
2007, Controllerchef SSAB Grovplåt 
2007-2010,  Chefscontroller SSAB 
Produktion EMEA 2010-2011, Strate -
gichef SSAB Oxelösund 2011-2014, 
Chefscontroller Telia Fiber Business 
2014-2016, Ekonomichef Teracom AB 
2016-2021. 
CFO på CTT Systems från 2021. 
Antal aktier i CTT:  3 040 st.
Antal optioner i CTT 1): 0  st.
Närståendes aktier i CTT:  0 st.
OLA HÄGGFELDT
CCO, född 1969. 
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga 
Tekniska Högskolan, 1994.
Tidigare erfarenhet: Scania 
Development Engineer 1994–1995, 
Freudenberg KAM Automotive 
1995–1997, Siemens Components 
KAM Automotive 1997–2000, Emer -
son Network Power Director Nordic, 
GM M. East & N. Africa, MD Europe 
2000–2009, Delta Electronics Di -
rector OEM’s 2009–2010, NorthStar 
Director EMEA, VP OEM’s, VP SEA & 
China 2010–2020. 
CCO på CTT Systems från 2020. 
Antal aktier i CTT:  8 217 st.
Antal optioner i CTT 1): 0  st.
Närståendes aktier i CTT:  0 st.
PETER LANDQUIST 
VP Senior Advisor Sales, född 1958. 
Utbildning: Examen Industritekniskt 
Gymnasium 1976. 
Tidigare erfarenhet: Produktion 
och konstruktion AB Nyge Aero 
1986–1993. Konstruktionschef CTT 
Systems AB 1993–1998. Teknisk 
chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 
2004–2006. Eftermarknadschef 
2006–2011. Sälj-, marknads- och 
eftermarknadschef 2011–2014. 
Avdelningschef Sales and Marketing 
2015-2020. Senior rådgivare sälj på 
CTT Systems från 2020. 
Gick i pension 2025-12-31 2)
Antal aktier i CTT: 8 448 st.
Antal optioner i CTT 1): 0  st.
Närståendes aktier i CTT:  2 760 st.
MIKAEL STAVAEUS 
CTO & Head of Engineering, född 
1975. 
Utbildning: Civilingenjör Maskintek -
nik, Kungliga Tekniska Högskolan, 
2000.
Tidigare erfarenhet: Systemin -
genjör, Airbus Deutschlands GmbH 
2001-2005. Befattningar på Scania 
inom utveckling, projektledning 
samt chef för Typgodkännande och 
Powertrain Control Systems, 2005-
2020. Utvecklingschef Platform 
Design & Integration, Alstom Rail 
Sweden AB 2020-2025.
CTO på CTT Systems från 2025.  
Antal aktier i CTT: 600 st.
Antal optioner i CTT 1): 0  st.
Närståendes aktier i CTT:  0 st.
HENRIK WOLF
Head of Production, född 1979. 
Utbildning:  Examen Industritekniskt 
Gymnasium 1998.
Tidigare erfarenhet: CNC-operatör, 
Xylem 1998–2006. Utbildare Indu -
striteknik, Xylem 2006–2012. Pro -
duktionsledare, Xylem 2012–2014.
Verkstadschef, Xylem 2014–2016.
Produktionschef Willo AB, 2017–
2022. Teknikchef-Montering, Xylem 
2022-2023. Funktionschef-Bearbet -
ning/elmotor, Xylem 2023-2024.
Produktionschef på CTT Systems 
från 2024.
 
Antal aktier i CTT: 454 st.
Antal optioner i CTT 1): 0 st.
Närståendes aktier i CTT:  0 st.
MARIA WESTER
Head of Quality & HR, född 1966. 
Utbildning: Gymnasieingenjör El-Tele-
teknik. Högskoleexamen i företags-
ekonomi på Örebro universitet. Studier 
i kvalitetsteknik på MDH. Diplomut-
bildning i personaladministration.  
Tidigare erfarenhet: Projektledning/
försäljning Trade Motion 1988–1989, 
teknisk/ekonomisk assistent Burndy 
AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och per-
sonalchef på Framatome Connectors 
Sweden AB 1995–1999. Kvalitetschef 
på CTT Systems 1999-2005. 
Kvalitets- och personalchef på CTT 
Systems från 2005.  
Antal aktier i CTT:  2 311 st.
Antal optioner i CTT 1): 0 st.
Närståendes aktier i CTT:  312 st.
JOHNNY CRONSTRÖM
Product manager, född 1977.
Utbildning: Examen Tekniskt Gymna-
sium 1996.
Tidigare erfarenhet: Montör, 
prototyptillverkning CTT 1999-2001. 
Konstruktör CTT 2001-2025. Lead 
Engineer CTT 2005-2007. Egen 
företagare 2007-2012. Konsult 
projektledare CTT 2012-2019. Lead 
Engineer CTT 2019-2024. 
Produktchef på CTT Systems från 
2025.
Antal aktier i CTT:  2 000 st.
Antal optioner i CTT 1): 0 st.
Närståendes aktier i CTT:  0 st.
1)   Trulscom Förvaltning AB (TFAB) har förbundit sig att till ledningsgruppen i CTT ställa ut köpoptioner, villkorat köp av aktier i CTT. För varje CTT-aktie en ledningsperson köpte erbjöds rätt att köpa 
två optioner av TFAB till marknadsmässiga villkor. Förbindelsen var tidsbegränsad fram till juli 2023 och maximerad till 20 000 optioner per person. Totalt innebar det att upp till 140 000 optioner 
kunde utfärdas med ett lösenpris om 225 SEK och med en löptid fram till slutet av 2025/början av 2026. Köpoptionerna innebär ingen utspädning för övriga aktieägare i CTT
2)  Peter Landquist gick i pension 2025-12-31 och ersätts inte i ledningsgruppen
86     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      87

===== SIDA 46 =====

Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse   |   Bolagsstyrningsrapport 
TOMAS TORLÖF PER FYRENIUS ANNIKA DALSVALL ANNA CARMO E SILVA KRISTINA NILSSON BJÖRN LENANDER TORBJÖRN JOHANSSON
Funktion och födelseår Ordförande, född 1967. Styrelseledamot, född 1965. Styrelseledamot, född 1958. Styrelseledamot, född 1977. Styrelseledamot, född 1976 Styrelseledamot, född 1961. Styrelseledamot, född 1958
Utbildning Civilingenjör Maskinteknik,  
Kungliga Tekniska Högskolan. 
Civilingenjör Maskinteknik,  
Kungliga Tekniska Högskolan.
Civilekonom, Uppsala Universitet. Civilingenjör, Chalmers Tekniska 
Universitet.
Högskoleingenjör elektroteknik 
Högskolan Trollhättan
Civilingenjör Kungliga Tekniska 
Högskolan.
Civilingenjör maskinteknik        
Linköpings Tekniska Högskola.
Nationalitet/invald Svensk / 2013 Svensk / 2018 Svensk / 2013 Svensk / 2022 Svensk / 2024 Svensk / 2018 Svensk / 2024
Övriga uppdrag Styrelseledamot Trulscom För -
valtning AB, Trulscom Aktiebolag. 
Styrelseledamot i CTT sedan 
2013. 
Styrelseordförande i CTT sedan 
2014.  
Vice President Corporate Deve -
lopment, Toyota Material Handling 
Europe AB.
Styrelseledamot i CTT sedan 
2018. 
Head of Contracts Scandinavian 
Airlines System. 
Styrelseledamot i CTT sedan 
2013.
Senior Vice President Strategy 
and Corporate Management 
Scania CV AB.
Styrelseledamot i CTT sedan 
2022.
Head of Charging & Infrastructure 
Solutions Volvo Energy.
Styrelseledamot i CTT sedan 
2024.
Styrelseledamot i Pronect AB. 
Styrelseledamot i CTEK AB.
Styrelseledamot i Haki Safety AB.
Styrelseledamot i CTT sedan 
2018.
Styrelseordförande Turntime 
Technologies. 
Styrelseledamot i CTT sedan 
2024.
Arbetslivserfarenhet  
och övrig information
Aktiv ägare med lång ägarhori -
sont. Investerar eget kapital och 
egen tid.
Aktieägare i CTT sedan 1995. 
Näst störste ägare 2001 – 2014. 
Störste ägare sedan 2014. 
Styrelseledamot i CTT mellan 
2001 – 2006.
Medlem i den europeiska 
lednings gruppen för Toyota 
Material Handling med ansvar bl 
a för strategi. Tidigare VD för kon -
cernens svenska marknadsbolag 
och dessförinnan verksam inom 
dåvarande ITT Flygt. Mångårig 
operativ erfarenhet av t ex försälj -
ning och eftermarknad. 
Mångårig erfarenhet från flyg -
industrin inom upphandling och 
förhandlingsområdet.
Ledande befattningar inom 
Scania Group sedan 2002.
Ledande befattningar inom Volvo 
Group sedan 2000.
VD för Latour Industries AB 2014-
2024. Mer än 25 års erfarenhet i 
ledande positioner inom interna -
tionell industri.
VD på CTT Systems AB från 
1997-2022. 
Närvaro 1)
Styrelsemöten 9/10 10/10 10/10 9/10 10/10 10/10 9/10
Revisionsutskottsmöten 4/4 4/4 4/4
Oberoende i förhållande till
 Bolaget och bolagsledningen ja ja ja ja ja ja ja
Större ägare nej ja ja ja ja ja ja
Ersättning och innehav 2)
Styrelse arvode 406 250 202 500 202 500 202 500 202 500 202 500 202 500
Utskotts  arvode 86 000 48 750 48 750
Antal aktier i CTT Äger genom Trulscom Förvaltning  
1 775 000 st aktier i CTT. 
Äger 2 230 st aktier i CTT. Äger 563 st aktier i CTT. Äger 1 175 st aktier i CTT. Äger 422 st aktier i CTT. Äger med närstående 1 500 st 
aktier i CTT.
Äger 18 845 st aktier i CTT.
1)   Närvaro avser möten under den period av 2025 som ledamoten varit invald i styrelsen/utskottet
2)   Arvoden avser utfall under bokslutsåret, vilka beslutats på årsstämman 2024 respektive 2025
STYRELSE
REVISOR
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor, Örlings PricewaterhouseCoopers AB. 
Revisor i bolaget sedan 2023.
88     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      89

===== SIDA 47 =====

Noter
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
För räkenskapsåret 2025
Samtliga belopp i MSEK om inget annat anges
NOT 2 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 
Överensstämmelse med tillämpade regelverk  
och fortlevnadsprincipen 
Bolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen 
(ÅRL) samt enligt IFRS med de undantag och tillägg som anges i Rådet för 
hållbarhets- och finansiell rapporterings-rekommendation RFR 2 ”Komplette -
rande redovisningsregler för juridiska personer”. RFR 2 innebär att bolaget i 
årsredovisningen skall tillämpa samtliga av EU godkända utgivna standarder 
och uttalanden av IASB och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för 
ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskatt -
ning. De finansiella rapporterna har upprättats under förutsättning att bolaget 
bedriver sin verksamhet enligt fortlevnadsprincipen. 
CTT Systems AB upprättar inte någon koncernredovisning eftersom dot -
terbolaget CTT Systems Inc. i USA är vilande och av ringa betydelse med följd 
att någon koncernredovisning enligt ÅRL kap 7:3 a§ inte behöver upprättas.
Standarder, ändringar och tolkningar av redovisningsprinciper  
Nya och uppdaterade standarder, ändringar samt tolkningar som tillämpas fr 
o m 2025
Vissa ändringar som trädde ikraft den 1 januari 2025 och som därför har bör -
jat tillämpas i år har inte haft någon väsentlig påverkan på bolagets resultat 
och ställning.
Standarder, ändringar och tolkningar rörande befintliga standarder som ännu 
inte trätt i kraft och som inte tillämpas i förtid av bolaget
Per dagen för godkännandet av dessa finansiella rapporter har vissa nya 
standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte 
trätt i kraft per bokslutsdagen publicerats av IASB. Dessa har inte tillämpats i 
förtid av bolaget.
Styrelsen och verkställande direktören utgår ifrån att alla relevanta 
uttalanden kommer att införas i bolagets redovisningsprinciper när uttalandet 
träder i kraft. Nya standarder, ändringar och förtydliganden som inte tillämpas 
förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på bolagets finansiella rapporter.
Grund för rapportens upprättande
Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om 
inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats 
om till balansdagens kurs. 
NOT 1 ALLMÄN INFORMATION 
CTT Systems AB (publ.), org.nr. 556430-7741, bildades 1991 och har sitt säte 
i Nyköping. CTT är ett Mid Cap-företag noterat hos Nasdaq Stockholm sedan 
mars 1999.
CTTs huvudsakliga verksamhet innefattar utveckling, tillverkning och 
försäljning av utrustning som aktivt reglerar luftfuktigheten i flygplan. 
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör 
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämp -
ningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och 
balansräkningarna.
Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
De poster i resultat- och balansräkningarna som väsentligen påverkas av 
företagsledningens bedömningar är intäkter från vinstavräkningsavtal 
(ingår i nettoomsättning, se not 3), varulager (not 15), anläggningstillgångar;  
immateriella (not 9-10) och materiella anläggningstillgångar (not 11-13), där 
avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder samt ga -
rantiåtaganden (not 25). Se vidare nedan där beskrivning av dessa uppskatt -
ningar och bedömningar samt redovisningsprinciper görs.
Intäktsredovisning
Intäktsredovisning vid viss tidpunkt
Vid nyförsäljning och reservdelsförsäljning av bolagets produkter ingår det 
inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs 
av kunderna. Intäkter från nyförsäljning och reservdelförsäljning redovisas 
när CTTs prestationsåtagande uppfyllts och kontrollen av varan överförts 
till kunden, vilket är vid leverans av varan. Intäkter redovisas till det belopp 
CTT förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade varor till en 
kund, där transaktionspriset framgår av avtal med kund. CTT har inga rörliga 
ersättningsdelar i sina avtal med kund.
Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med 
kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 
dagar. 
För försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräk -
ningsprojekt sker intäktsredovisning över tid, se nedan.
Intäktsredovisning över tid  -  intäkter från vinstavräkningsavtal
Vid försäljning av system till Private jet-flygplan och andra vinstavräknings -
projekt löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en 
längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast 
pris och bolaget intäktsredovisar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, 
det vill säga i takt med att prestationsåtagandet uppfylls. Vid beräkningen av 
upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter 
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER FRÅN OMVÄRLDEN
Riskerna i bolagets verksamhet kan generellt delas in i operativa risker 
relaterade till affärsverksamheten och finansiella risker relaterade till finans -
verksamheten. CTT följer kontinuerligt upp risker och mitigeringsaktiviteter 
för att motverka negativa konsekvenser för bolaget.
Ingen avgörande förändring av väsentliga risker eller osäkerhetsfaktorer 
(klimat inkluderat) har skett under året, men CTT har som tidigare en ovan -
ligt ensidig valutapåverkan eftersom i princip all försäljning sker i USD. 
Bolaget har valt att inte använda terminssäkring av USD, däremot eftersträ -
vas inköp samt banklån i USD. Större förändringar i USD/SEK-kursen leder 
till att valutaeffekterna blir väsentliga. 
En detaljerad redovisning av CTTs risker, osäkerhetsfaktorer samt hante -
ring av desamma återfinns på s. 70-75 i bolagets årsredovisning för år 2025. 
Finansiell riskhantering beskrivs även i not 30.
NOT 1 Allmän information
sidan
91
NOT 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 91
NOT 3 Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter 94
NOT 4  Övriga externa kostnader och övriga rörelsekostnader 94
NOT 5 Personal 95
NOT 6 Resultat från finansiella poster 96
NOT 7 Skatt 96
NOT 8 Resultat per aktie 96
NOT 9 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 97
NOT 10 Övriga immateriella tillgångar 97
NOT 11 Byggnader och mark 97
NOT 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 97
NOT 13 Inventarier, verktyg och installationer 97
NOT 14 Andelar i koncernföretag 97
NOT 15 Varulager 98
NOT 16 Finansiella tillgångar och skulder 98
NOT 17 Kundfordringar 98
NOT 18 Vinstavräkningsprojekt 98
NOT 19 Övriga fordringar 98
NOT 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 98
NOT 21 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 99
NOT 22 Checkräkningskredit 99
NOT 23 Likvida medel 99
NOT 24 Eget kapital 99
NOT 25 Avsättningar 99
NOT 26 Löptider finansiella skulder 100
NOT 27 Avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten 101
NOT 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 101
NOT 29 Transaktioner med närstående 101
NOT 30 Kapitalförvaltning och finansiell riskhantering 101
NOT 31 Händelser efter balansdagen 101
NOT 32 Förslag till vinstdisposition 102
Noter
Denna årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 
2026. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på 
årsstämman den 7 maj 2026.
CTT Årsredovisning   2025      91 90     CTT Årsredovisning   2025

===== SIDA 48 =====

NoterNoter
per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra 
uppdraget.
Transaktionspriset förfaller till betalning enligt överenskommelse med 
kund. CTTs betalningsvillkor gentemot kunder varierar mellan 30 och 90 
dagar.  
•  Viktiga uppskattningar och bedömningar
Redovisade intäktsbelopp och tillhörande avtalsfordringar för vinstavräk -
ningsavtal återspeglar den bästa uppskattningen av utfallet och graden av 
uppfyllande av prestationsåtaganden för varje avtal. Detta inkluderar en 
bedömning av vinsten i pågående kundavtal. När det gäller mer komplice -
rade uppdrag finns betydande osäkerhet vid bedömning av kostnaderna för 
färdigställande och lönsamhet, vilket också tas i beaktande vid intäktsre -
dovisningen.
Intäkternas fördelning
Bolaget redovisar inte intäkterna per segment och IFRS 8 anger att det inte 
heller är något krav för den juridiska personen. För nettoomsättningens och 
övriga intäkters fördelning, se not 3.
Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans -
dagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs 
vid anskaffningstillfället. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i SEK och en 
mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna huvudsakligen 
säljs i USD och en mindre del i SEK och EUR.
Varulager 
Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaff -
ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar alla 
utgifter som är hänförliga till tillverkningsprocessen samt lämplig andel av 
tillhörande tillverkningsomkostnader, baserat på normal kapacitet. Anskaff -
ningsvärdet beräknas enligt först-in-först-ut-principen. Nettoförsäljnings -
värdet är det uppskattade pris som varan kan säljas för enligt villkor som är 
normala i verksamheten minskat med eventuella tillämpliga försäljningskost -
nader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen.
•  Viktiga uppskattningar och bedömningar
Per varje balansdag görs en beräkning av nettoförsäljningsvärdet för varu -
lagret varmed de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga beaktas. 
Det framtida försäljningsvärdet kan påverkas av framtida teknologi och 
andra marknadsdrivna förändringar som kan minska framtida försäljnings -
priser. Inkurans och inkuransbedömning beskrivs i not 15. 
Fordringar 
Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de 
beräknas bli betalda.
Anläggningstillgångar 
Egenupparbetade immateriella tillgångar utgörs av balanserade utgifter 
för utvecklingsarbeten. För dessa sker avskrivning på normalt 5 år från då 
tillgången tas i bruk. Pågående utveckling avseende aktivering av balanserade 
utvecklingskostnader gällande projekten Boeing 777X och New Zonal Dryer 
har ännu inte slutförts. Planerad avskrivning för Boeing 777X är produktions -
beroende under max 10 år och där påbörjades avskrivning under 2023. För 
New Zonal Dryer-projektet är den tänkta avskrivningen 10 år. Inga avskrivning -
ar har påbörjats för det projektet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde 
eller tillverkningskostnader inklusive utgifter för att få tillgången på plats 
och i skick för att kunna användas enligt intentionerna med investeringen. 
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och andra direkt hänförliga utgifter 
såsom utgifter för leverans, hantering, installation, montering, lagfarter och 
konsulttjänster. I anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anlägg -
ningstillgång ingår även indirekta tillverkningskostnader. Korttidsinventarier 
och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.
Per varje balansdag görs en genomgång av gällande bedömningar av nyttjan -
deperioder för avskrivningsbara tillgångar. Osäkerheten i dessa bedömningar 
beror på teknisk inkurans som kan förändra användningen av tillgångarna.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt 
utifrån den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider har 
tillämpats.
Immateriella anläggningstillgångar 2025 2024
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 5-10 år 5-10 år
Övriga immateriella tillgångar 5-10 år 5-10 år
Materiella anläggningstillgångar 2025 2024
Byggnader 10-100 år 10-100 år
Markanläggningar 20-40 år 20-40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 3-10 år 3-10 år
Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år 3-10 år
- Inkl. Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år 5 år
- Inkl. Datautrustning 3-5 år 3-5 år
Forskning och utveckling
Utgifter för utveckling, där resultaten tillämpas för att åstadkomma nya eller 
förbättrade produkter redovisas som en tillgång i bolagets balansräkning. 
Detta förutsätter även att produkten förväntas bli tekniskt och kommersiellt 
gångbar och att CTT har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och 
därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. 
Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter för 
att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt 
som företagsledningen avsett som t ex utgifter för material och tjänster samt 
ersättning till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultatet 
som utvecklingskostnader när de uppkommer.
I bolagets balansräkning redovisas balanserade utgifter för utvecklingsar -
beten upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv -
ningar och eventuella nedskrivningar som immateriella anläggningstillgångar. 
Avskrivning påbörjas i samband med den månad tillgång färdigställts och 
tas i bruk.
Bolaget redovisar avsättning till fond, respektive återföring från fond, för 
utvecklingsarbeten inom bundet eget kapital med samma belopp som akti -
veras, respektive skrivs av, under året som immateriell anläggningstillgång 
avseende egna balanserade utvecklingsarbeten. 
Nedskrivningar
De redovisade värdena för bolagets anläggningstillgångar kontrolleras årsvis 
för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. 
Redovisat värde testas minst en gång per år eller oftare om indikation på en 
värdenedgång har identifierats. Vid varje nedskrivningsprövning beräknas 
tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en 
tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgång -
ar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.
•  Viktiga uppskattningar och bedömningar
För att bedöma nedskrivningsbehovet beräknas återvinningsvärdet för varje 
tillgång eller kassagenererande enhet baserat på förväntade framtida kas -
saflöden och med användning av en lämplig ränta för att kunna diskontera 
kassaflödet. Osäkerheter ligger i antaganden om framtida kassaflöde och 
fastställande av en lämplig diskonteringsränta. 
Leasing
Bolaget tillämpar undantaget i RFR 2 och redovisar leasingavgifterna som 
kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätt och leasingskuld redovisas 
inte i balansräkningen. Leasingavtalen utgörs i huvudsak av förhyrda lokaler 
och bilar.
Avsättningar
Avsättningar för produktgarantier, förlustkontrakt eller andra krav redovisas 
när bolaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en tidigare hän -
delse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att 
behövas samt att beloppen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tidpunkten 
eller beloppet för utflödet kan fortfarande vara osäkert.
Avsättningar värderas till det uppskattade belopp som krävs för att regle -
ra den befintliga förpliktelsen, baserat på de mest tillförlitliga uppgifter som 
finns tillgängliga på balansdagen.
Garantiåtaganden 
Bolaget lämnar i normalfallet 36-48 månaders funktionsgaranti på sina 
produkter. 
•  Viktiga uppskattningar och bedömningar
Avsättningar för framtida garantiåtaganden beräknas på periodens försälj -
ning. Avsättningens storlek är beräknad som 3 % av försäljningspriset på 
OEM-system till nya plattformar, 1 % på reservdelar och reparationer, 0 % 
på förbrukningsmaterial och viss del av försäljning utöver kärnverksam -
heten, samt 1 % eller 2 % på all annan försäljning. Avsättningens storlek är 
baserad på historiskt utfall av garantikostnader. 
Lånekostnader 
Låneutgifter vilka är direkt hänförliga till pågående investeringar i kvalifice -
rade tillgångar aktiveras inte i balansräkningen, utan kostnadsförs direkt. 
Gällande IAS 23 tillämpar företaget alltså undantaget i RFR2.
Ersättningar till anställda 
Pensioner
Ersättningar för pensioner efter anställning erläggs genom fortlöpande 
betalningar till externa motparter, vilka därmed tar över förpliktelserna mot de 
anställda.
Inom CTT finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensions -
planer.
Företagets förpliktelser avseende avgifterna för både de avgiftsbestämda 
och de förmånsbestämda pensionsplanerna redovisas som en kostnad i 
resultaträkningen i den takt pensionsrätten intjänas genom tjänstgöringen.
•  Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda (premiebestämda) pensionsplaner klassificeras planer 
där storleken på den anställdes pension beror på de avgifter (premier) som 
företaget betalar till planen och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
•  Förmånsbestämda pensionsplaner  
En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en 
pension motsvarande en viss procentandel av lönen.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP2-planens förmånsbestämda pen -
sionsåtaganden genom en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet 
för hållbarhets- och finansiell rapportering, UFR 10 ”Redovisning av pen -
sionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta”, är detta en 
förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 
2025 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa 
sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar eller 
kostnader, vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en 
förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom försäk -
ring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
     Pensionsplanen enligt ITP2 tryggas genom en försäkring i Alecta och 
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmåns -
bestämda pensionen är individuellt beräknad och är bl a beroende av lön, 
tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöring.  
Avgifterna för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgick under 
2025 till 1,3 MSEK och förväntas uppgå till 1,1 MSEK under 2026. Bolagets 
andel av de sammanlagda avgifterna till planen uppgick under 2025 till 
0,00749 % (0,00505).
     Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på 
Alectas tillgångar i % av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas 
försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer 
med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera 
mellan 125 och 170 %. I syfte att stärka konsolideringsnivån om den 
bedöms vara för låg, kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för 
nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Om konsolideringsnivån 
överstiger 150 % kan premiereduktioner införas. Vid utgången av 2025 
uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 
167 % (162 %).
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättning i samband med uppsägningar av personal redovisas 
om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala 
tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och 
redovisas som kostnad den period när de relaterade tjänsterna erhålls. En 
avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig ersättning när 
CTT har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster 
erhållits från anställda.
Aktierelaterade ersättningar
CTT har inga utestående optioner eller pågående optionsprogram som 
möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget understigande det 
verkliga värdet.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till -
gångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella 
tillgångar). 
På skuldsidan återfinns främst leverantörsskulder och låneskulder (finan -
siella skulder).
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir 
part till instruments-avtalsmässiga villkor. Kundfordringar uppstår när varor 
har levererats och risken har övergått till kund. Skuld tas upp när motparten 
har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura 
ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i av -
talet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma 
gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk -
ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsam -
ma gäller för del i finansiell skuld.
Bolaget har enbart en kategori av finansiella tillgångar och skulder vilket är 
upplupet anskaffningsvärde. Poster som ingår i denna kategori är följande: 
•  Kundfordringar
Kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta 
betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är 
noterade på en aktiv marknad. Tillgångar i denna kategori värderas till 
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån 
den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundford -
ringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för 
förväntade kreditförluster. 
•  Övriga fordringar
Fordringar som inte utgörs av någon av ovan beskrivna kategorier.
•  Likvida medel
Likvida medel, motsvarande balansposten Kassa och bank, består av 
kontanter, disponibla tillgodohavanden och kortfristiga placeringar hos 
bank. De kortfristiga placeringarna kan lätt omvandlas till kända belopp av 
kontanter och är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar.
•  Andra finansiella skulder
CTTs låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.
92     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      93

===== SIDA 49 =====

NoterNoter
Skatt
Årets skatt (inkomstskatt) utgörs av aktuell skatt och redovisas i resultatet.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt 
år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken 
beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till 
tidigare perioder.
NOT 3 NETTOOMSÄTTNING OCH ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 
NETTOOMSÄTTNING
CTT har valt att fördela nettoomsättningen på produktområdena Systemför -
säljning, Reservdelar och underhåll samt Övrig varuförsäljning. Inom respekti -
ve produktområde delas omsättningen upp ytterligare, se nedan.
Nettoomsättningens fördelning  
på produktområden 2025 2024
Systemförsäljning
OEM 53,3 40,4
Retrofit 2,6  -    
Private jet 29,6 14,2
85,5 54,5
Reservdelar och underhåll
Eftermarknad 166,6 233,4
166,6 233,4
Övrig varuförsäljning
Försäljning utöver kärnverksamheten 12,3 12,2
12,3 12,2
S:a 264,4 300,1
Varav vinstavräkningsprojekt som intäkts-  
redovisas över tid.  
Övriga intäkter redovisas vid viss tidpunkt,  
dvs vid leverans.
13,0
 
10,5
Nettoomsättningens  
geografiska fördelning 2025 2024
Danmark 52,4 147,7
USA 70,6 51,3
Frankrike 48,4 30,0
Sverige 12,3 12,2
Övriga världen 80,8 58,9
S:a 264,4 300,1
Under 2025 var 63 % (78) av CTTs totala försäljningsintäkter hänförliga till tre 
kunder, Boeing, Satair (vår största distributör till flygbolagen) och Nord-Micro 
(CTTs kund för A350-programmet). De stod för 20 % (16), 36 % (58) respektive 
7 % (5) av bolagets försäljningsintäkter. Noteras kan att intäkterna till stor 
del avser leveranser till Boeing 787-programmet och att våra slutkunder i 
distributörsled är ett stort antal flygbolag. Övrig andel av försäljningsintäkter -
na var fördelad på kunder som var och en stod för mindre än 5 % av bolagets 
försäljningsintäkter.
Mer information om vinstavräkningsprojekt som intäktsredovisas över tid 
finns i not 18.
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Övriga rörelseintäkter 2025 2024
Valutakursvinster 7,7 11,7
Övrigt 0,1 2,9
S:a 7,8 14,6
NOT 4  ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER OCH  
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 
ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER
Revisionskostnader
I posten Övriga externa kostnader ingår arvoden till revisor, se specifikation 
nedan.
Arvoden till revisor (KSEK) 2025 2024
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdrag 789 759
Revisionsverksamhet utöver revisions-
uppdrag 108 145
S:a 897 904
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och 
bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt 
revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller 
avtal. Detta inkluderar arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att 
utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid 
sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser övriga rådgivnings -
tjänster.
Operationella leasingkostnader
I beloppet för Övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 8,0 MSEK 
(7,6), varav hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till 5,5 MSEK (5,5).  
Totala återstående leasingavgifter uppgår till 29,7 MSEK (9,7), varav hyres -
kostnader för förhyrda lokaler uppgår till 28,5 MSEK (8,1). Dessa förfaller till 
betalning enligt nedan:
Leasingavgifter 2025 2024
Förfalloperiod:
Inom 1 år 5,5 5,4
Senare än 1 år men inom 5 år 20,5 4,3
Senare än 5 år 3,8 -
S:a 29,7 9,7
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Övriga rörelsekostnader 2025 2024
Valutakursförluster 15,4 7,0
S:a 15,4 7,0
NOT 5 PERSONAL 
2025 2024
Medelantalet anställda
Kvinnor 28 28
Män 54 52
Totalt 82 80
Styrelse
Kvinnor 3 3
Män 4 4
Totalt 7 7
Företagsledning och VD
Kvinnor 1 1
Män 7 6
Totalt 8 7
Personalkostnader (KSEK) 2025 2024
Löner och andra ersättningar
Löner, arvoden och ersättningar 51 226 48 256
Pensionskostnader 6 123 5 141
Avsättning till vinstandelsstiftelse 3 337 6 917
S:a löner och andra ersättningar 60 686 60 315
Sociala kostnader
Sociala kostnader (inkl. särskild löneskatt) 
på löner, arvoden, ersättningar och
pensionskostnader 17 226 15 846
Särskild löneskatt på avsättning till
vinstandelsstiftelse 810 1 678
S:a sociala kostnader 18 036 17 524
Övriga personalkostnader 1 077 1 221
S:a personalkostnader 79 798 79 060
Löner och andra ersättningar 2025 (KSEK)
Styrelse­
arvode
Revisions­
utskotts ­
arvode
Övriga  
ersättningar  
till styrelsen
Löner och 
övriga  
ersättningar
Rörlig  
ersättning Förmåner Pensioner
Avsättning till 
vinstandels­
stiftelse S:a
Styrelsens ordförande:
Tomas Torlöf 406 - - - - - - - 406
Övriga styrelseledamöter:
Anna Carmo e Silva 203 49 - - - - - - 251
Annika Dalsvall 203 86 - - - - - - 289
Per Fyrenius 203 - - - - - - - 203
Torbjörn Johansson 203 - - - - - - - 203
Björn Lenander 203 49 1 - - - - - 252
Kristina Nilsson 203 - 3 - - - - - 205
Anställda :
VD, Henrik Höjer - - - 2 517 631 86 752 42 4 029
Övr. ledande befattnings -
havare - - - 7 820 934 396 2 414 265 11 829
Övriga anställda - - - 36 932 - 100 2 957 3 030 43 019
S:a 1 621 184 4 47 269 1 565 582 6 123 3 337 60 686
Löner och andra ersättningar 2024 (KSEK)
Styrelse­
arvode
Revisions­
utskotts ­
arvode
Övriga  
ersättningar  
till styrelsen
Löner och 
övriga  
ersättningar
Rörlig  
ersättning Förmåner Pensioner
Avsättning till 
vinstandels­
stiftelse S:a
Styrelsens ordförande:
Tomas Torlöf 389 - - - - - - - 389
Övriga styrelseledamöter:
Steven Buesing 46 - - - - - - - 46
Anna Carmo e Silva 193 44 - - - - - - 236
Annika Dalsvall 193 79 - - - - - - 271
Per Fyrenius 193 - - - - - - - 193
Torbjörn Johansson 146 - - - - - - - 146
Björn Lenander 193 44 - - - - - - 236
Kristina Nilsson 146 - - - - - - - 146
Anställda :
VD, Henrik Höjer - - - 2 441 780 84 728 94 4 128
Övr. ledande befattnings -
havare - - - 7 572 1 321 499 1 607 520 11 520
Övriga anställda - - - 33 815 - 80 2 806 6 303 43 004
S:a 1 498 166 ­ 43 828 2 101 663 5 141 6 917 60 315
94     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      95

===== SIDA 50 =====

NoterNoter
NOT 9 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN 
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärden 117,3 114,8
Årets aktiverade utgifter 3,4 2,5
Utgående ackumulerade  
anskaffningsvärden 120,7 117,3
Ingående avskrivningar ­36,7 ­34,5
Årets avskrivningar -2,1 -2,2
Utgående ackumulerade  
avskrivningar ­38,8 ­36,7
Utgående planenligt restvärde 1) 81,8 80,5
1)   Restvärde specificerat per utvecklingsprojekt:  
Boeing 777X 2) 51,9 51,3
New Zonal Dryer 3) 21,0 20,3
Övriga 8,9 9,0
S:a 81,8 80,5
2)   Planerad avskrivningstid är produktionsberoende under max 10 år. Under 2025 gjordes ingen 
avskrivning (0,0 MSEK).
3)   Avskrivning har ej påbörjats eftersom pågående utveckling ännu inte slutförts. Tänkt 
avskrivningstid är 10 år.
Årets aktiverade belopp om 3,4 MSEK (2,5) utgörs av utvecklingsarbeten främst 
kopplade till projekten New Zonal Dryer och Boeing 777X. Av ackumulerade 
anskaffningsvärden avser 76,2 MSEK (72,8) pågående utvecklingsprojekt. Utö -
ver de balanserade utgifterna har även utgifter för test och utveckling löpande 
kostnadsförts med 4,1 MSEK (3,4). 
NOT 10 ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärden 5,2 5,2
Årets aktiveringar 3,3 -
Utgående ackumulerade anskaffnings ­
värden 8,5 5,2
Ingående avskrivningar ­5,0 ­4,7
Årets avskrivningar -0,1 -0,3
Utgående ackumulerade avskrivningar ­5,1 ­5,0
Utgående planenligt restvärde 3,4 0,2
Årets aktiverade belopp om 3,3 MSEK (0,0) utgörs av kontraktstillgångar.
Arvoden och ersättningar till styrelsens ledamöter
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans 
beslut. Arvode utgår även för revisionsutskottsarbete. Utöver det kan övriga 
kostnadsersättningar utgå.
Lön och andra ersättningar till VD
Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, förmåner och övriga 
ersättningar,  pensionsförsäkring, kapitalförsäkring  och avsättning till 
vinstandelsstiftelse. VDs lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling 
med VD och godkänns därefter av styrelsen.
Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare i bolaget
Övriga ledande befattningshavare utgörs av bolagets ledningsgrupp som per  
2025-12-31 bestod av 8 personer (7).
Avtal om framtida pension
VD och CTT har båda rätt att påkalla pension för VD vid 67 års ålder. Pensio -
nen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier förekommer inte 
några ytterligare pensionsförpliktelser. Pensionen för övriga ledande befatt -
ningshavare är avgiftsbaserad och följer ITP-planerna, alternativt omfattar 
avsättning i nivå med ITP. Utöver betalda pensionspremier förekommer inte 
några ytterligare pensionsförpliktelser. CTT har tecknat pensionsförsäkring 
för respektive person och CTTs skyldighet inskränker sig till betalning av 
avtalad premie under anställningstiden.
Uppsägning och avgångsvederlag
VD har avtal vilka medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna 
sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön 
uppgår till en årslön. För övriga ledande befattningshavare gäller avtalsenliga 
villkor.
Rörliga ersättningar och avsättning till vinstandelsstiftelse
De rörliga ersättningarna är maximerade och relaterade till presterat rörel -
seresultat och i vissa fall omsättning (se s. 83-84). Avsättning till vinstan -
delsstiftelse görs enligt enhetliga regler där samtliga anställda inklusive VD 
behandlas lika. Beloppet som avsätts till vinstandelsstiftelsen kan komma 
att ändras i samband med bolagets årsstämma. Totala beloppet för rörliga 
ersättningar har reserverats i bokslutet och utbetalas efter årsstämman. 
För de delar av de rörliga ersättningarna där villkoret för ersättningen är att 
CTT-aktier ska förvärvas, ska mottagande part göra aktieförvärven under den 
närmast följande tiden efter årsstämman. Några övriga särskilda avtal om 
rörliga ersättningar utöver lön, bonusprogram, vinstandelsstiftelse, pensions -
ålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare 
finns inte. Se tabell nedan för beloppsgränser kopplat till bonusprogram 
och vinstandelsstiftelse. Se bolagsstyrnings- samt hållbarhetsrapporten för 
ytterligare information. 
Rörliga ersättningar  
och avsättning till  
vinstandelsstiftelse VD
Övriga  
ledande 
befattnings ­
havare
Samtliga 
anställda
Maximal kostnad av bolagets 
resultat före skatt (%) 2,5 2,5 7,5
(dock maximalt totalt 30 % av 
beslutad utdelning)
Maximal ersättning på individnivå 
(andel av årslön) 6/12 2/12 2,25/12
(för vinstandelsstiftelsen gäller 
 genomsnittlig månadslön för 
 samtliga anställda som tak)
Långsiktig målstyrd rörlig ersättning
(andel av årslön, år 2025-2028) 12/12 12/12
NOT 6 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER
2025 2024
Övriga ränteintäkter och liknande  
resultatposter
Ränteintäkter 0,8 2,6
Valutakursvinster på tillgångar av icke 
rörelsekaraktär - -
Valutakursvinster på skulder av icke          
rörelsekaraktär 7,1 -
S:a 8,0 2,6
Räntekostnader och liknande  
resultatposter
Räntekostnader -2,5 -3,2
Valutakursförluster på tillgångar av icke 
rörelsekaraktär -4,1 -0,5
Valutakursförluster på skulder av icke 
rörelsekaraktär - -3,9
S:a ­6,6 ­7,6
S:a 1,4 ­4,9
NOT 7 SKATT 
2025 2024
Årets skatt
Aktuell skatt -10,3 -22,2
S:a ­10,3 ­22,2
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt 48,9 107,6
Skattekostnad 20,6 % -10,1 -22,2
Skatteeffekt av skattemässiga  
justeringar:
Övriga skattemässiga justeringar -0,3 0,0
S:a ­10,3 ­22,2
NOT 8 RESULTAT PER AKTIE 
Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genom -
snittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet 
aktier var 12 529 443 (12 529 443). Eftersom det ej finns några utestående 
teckningsoptioner har någon utspädning ej beräknats.
NOT 11 BYGGNADER OCH MARK 
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärden 32,0 31,2
Inköp 0,0 0,8
Utgående ackumulerade anskaffnings ­
värden 32,1 32,0
Ingående avskrivningar ­7,4 ­6,7
Årets avskrivningar -0,8 -0,8
Utgående ackumulerade avskrivningar ­8,2 ­7,4
Utgående planenligt restvärde 23,8 24,6
Varav mark 0,5 0,5
Varav markanläggningar 0,8 0,9
NOT 12 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärden 20,0 19,9
Inköp 0,7 0,1
Utgående ackumulerade anskaffnings ­
värden 20,7 20,0
Ingående avskrivningar ­10,7 ­8,5
Årets avskrivningar -1,7 -2,2
Utgående ackumulerade avskrivningar ­12,5 ­10,7
Utgående planenligt restvärde 8,3 9,3
NOT 13 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER 
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärden 54,3 52,6
Inköp 1,2 1,7
Utgående ackumulerade anskaffnings ­
värden 55,4 54,3
Ingående avskrivningar ­49,4 ­47,4
Årets avskrivningar -1,7 -2,1
Utgående ackumulerade avskrivningar ­51,2 ­49,4
Utgående planenligt restvärde 4,3 4,8
NOT 14 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 
Värdet nedan avser innehav i det vilande dotterbolaget CTT Systems Inc., 
Delaware, USA. ID-nr i Delaware: 3486106. Antal andelar är 100 st, av vilka 
bolaget äger 100 %.
2025­12­31 2024­12­31
Ingående anskaffningsvärde 0,0 0,0
Utgående bokfört värde 0,0 0,0
96     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      97

===== SIDA 51 =====

NoterNoter
NOT 15 VARULAGER
Av varulagrets totala värde på 124 MSEK (125) per 2025-12-31 har 2,1 MSEK 
(1,5) reserverats för inkurans. Årets kostnadsförda inkurans uppgick till 0,6 
MSEK (0,8).
NOT 16 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder som ingår i 
kategorin upplupet anskaffningsvärde.
Redovisat värde
Finansiella tillgångar 2025­12­31 2024­12­31
Kundfordringar
Kundfordringar 53,8 65,0
Den maximala kreditrisken uppgår till det 
redovisade värdet 53,8 65,0
Likvida medel
Likvida medel i SEK 8,6 64,2
Likvida medel i USD 17,9 4,5
Likvida medel i EUR 0,1 0,0
S:a 26,6 68,7
Redovisat värde
Finansiella skulder 2025­12­31 2024­12­31
Andra finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut i USD 35,5 44,1
Leverantörsskulder 16,2 21,9
Övriga kortfristiga finansiella skulder 4,7 3,9
S:a 20,9 25,8
NOT 17 KUNDFORDRINGAR 
Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade 
varor till kund. Bolaget har bedömt kreditkvalitén på sina fordringar utifrån 
kundens kreditvärdighet. Utifrån denna bedömning har ingen reservering för 
osäkra kundfordringar gjorts per 2025-12-31 (0,0 MSEK). Kundförluster under 
året uppgick till 0,0 MSEK (0,0).
2025­12­31 2024­12­31
Åldersanalys för ej nedskrivna  
kundfordringar
Ej förfallna 45,4 62,9
Mindre än 3 månader 8,2 1,8
3-6 månader 0,1 0,0
7-12 månader 0,1 0,0
Mer än 12 månader - 0,2
S:a 53,8 65,0
NOT 21 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER 
Fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har lämnats som säkerhet för 
bolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Några 
eventualförpliktelser finns ej gentemot externa parter.
2025­12­31 2024­12­31
Ställda säkerheter
Fastighetsinteckningar 12,0 12,0
Företagsinteckningar 94,5 94,5
Eventualförpliktelser Inga Inga
NOT 22 CHECKRÄKNINGSKREDIT 
2025­12­31 2024­12­31
Beviljad kredit (ej utnyttjad) 23,0 27,5
Bolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD 
som omräknad till balansdagens kurs uppgår till 23 000 000 SEK.
NOT 23 LIKVIDA MEDEL 
Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten 
Kassa och bank i balansräkningen.
NOT 24 EGET KAPITAL 
Eget kapital består av bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna 
egna kapitalet utgörs av aktiekapital, reservfond och fond för utvecklings -
utgifter. Det fria egna kapitalet utgörs av årets resultat samt balanserat 
resultat. I posten balanserat resultat ingår, förutom balanserat resultat, även 
en överkursfond.
Bundet eget kapital
Bundet eget kapital får inte användas till vinstutdelning.
- Aktiekapital
Aktiekapitalet i CTT uppgår till 12 529 443 SEK fördelat på 12 529 443 aktier, 
envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till 
bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. 
- Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten för att 
senare användas till att täcka eventuella förluster.
- Fond för utvecklingsutgifter
Det belopp som aktiveras avseende egenupparbetade utvecklingsutgifter ska 
föras om från fritt eget kapital till fond för utvecklingsutgifter i bundet eget 
kapital. Fonden ska minskas i takt med att de aktiverade utgifterna skrivs av 
eller ned.
NOT 18 VINSTAVRÄKNINGSPROJEKT
Vinstavräkningsprojekt intäktsredovisas över tid (se vidare i not 3). I balans -
räkningen redovisas, för respektive projekt, hur mycket som hittills är, antingen 
upparbetad men ännu ej fakturerad intäkt, eller fakturerad men ännu ej uppar -
betad intäkt.
2025­12­31 2024­12­31
Upparbetad men ej fakturerad intäkt
Ingående värde 1,4 1,0
Varav har fakturerats under året - -1,0
Intäktsförts under året, men ännu inte 
fakturerats
8,3 1,4
Utgående värde  1) 9,7 1,4
Fakturerad men ej upparbetad intäkt
Ingående värde ­0,3 ­
Varav har intäktsförts under året 0,3 -
Fakturerats under året, men ännu inte 
intäktsförts
- -0,3
Utgående värde 1) ­ ­0,3
 1)   Rättelse av 2024 års belopp:  
Fakturerade förskott i vinstavräkningsprojekt redovisades 2024 i balansposten Förskott 
från kunder, -4,5 MSEK. Förskotten har nu flyttats, för att istället nettoredovisas, dels till 
posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt, -4,2 MSEK , dels till posten Fakturerad men ej 
upparbetad intäkt, -0,3 MSEK.   
Upparbetad men ej fakturerad intäkt har därmed ändrats från 5,6 MSEK till 1,4 MSEK, dvs en 
justering med -4,2 MSEK enligt ovan. Fakturerad men ej upparbetad intäkt har därmed lagts 
till, från noll till -0,3 MSEK, dvs en justering med -0,3 MSEK enligt ovan.
NOT 19 ÖVRIGA FORDRINGAR
2025­12­31 2024­12­31
Momsfordringar 3,0 2,1
Övrigt 0,9 0,2
S:a 4,0 2,2
NOT 20 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2025­12­31 2024­12­31
Förutbetalda hyror 1,3 1,3
Förutbetalda försäkringskostnader 0,4 0,4
Förutbetalda underhålls- och licensavgifter 0,9 0,7
Övrigt 1,8 3,0
S:a 4,5 5,5
Fritt eget kapital
Fritt eget kapital utgörs tillsammans med årets resultat och balanserat 
resultat, även av en överkursfond. Fritt eget kapital är tillgängligt för utdelning 
till aktieägarna.
- Balanserat resultat
Balanserat resultat utgörs av tidigare års samtliga vinster och förluster, med 
avdrag för eventuella utdelningar.
- Överkursfond
Överkursfond uppkommer då en nyemission av aktier tecknas till överkurs. 
När det fastställda priset på de nya aktierna vid en nyemission är högre än 
det nominella värdet på de befintliga aktierna, tillförs den överstigande delen 
överkursfonden. 
Förändringar av eget kapital framgår av tabellen Förändring i eget kapital.
NOT 25 AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för garantiåtaganden 2025­12­31 2024­12­31
Ingående avsättning 1,4 2,5
I anspråktagna belopp -1,5 -2,8
Årets avsättning 2,1 1,7
Utgående avsättning 2,0 1,4
Avsättningen för garantiåtaganden förväntas utnyttjas under den kommande 
4-årsperioden. Över längre tid gäller att i takt med en ökad försäljning och ökat 
antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek 
att öka. 
98     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      99

===== SIDA 52 =====

NoterNoter
NOT 26 LÖPTIDER FINANSIELLA SKULDER
Per 31 december 2025 respektive 2024 har bolagets finansiella skulder avtalade löptider (inklusive räntebetalningar i tillämpliga fall) som kan sammanfattas enligt 
nedan.
Finansiella skulder per 2025 ­12­31 
Förfaller till betalning enligt följande:
 
Inom 1 år
 
1–2 år
 
2–3 år
 
3–4 år
 
4–5 år
Senare  
än 5 år
 
S:a
Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor
Räntebärande finansiella skulder
De räntebärande skulderna till kreditinstitut 35,5 -  -     -     -     -    35,5
S:a 35,5 -  -     -     -     -    35,5
Räntor på finansiella skulder
Räntor 1,8 -  -     -     -     -    1,8
S:a 1,8 -  -     -     -     -    1,8
S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor 37,3 ­  ­     ­     ­     ­    37,3
Icke räntebärande finansiella skulder
Leverantörsskulder 16,2  -     -     -     -     -    16,2
Övriga skulder, del av 4,7  -     -     -     -     -    4,7
S:a icke räntebärande finansiella skulder 20,9  ­     ­     ­     ­     ­    20,9
S:a finansiella skulder 58,2 ­  ­     ­     ­     ­    58,2
Finansiella skulder per 2024 ­12­31 
Förfaller till betalning enligt följande:
 
Inom 1 år
 
1–2 år
 
2–3 år
 
3–4 år
 
4–5 år
Senare  
än 5 år
 
S:a
Räntebärande finansiella skulder inkl. räntor
Räntebärande finansiella skulder
De räntebärande skulderna till kreditinstitut 1,6 42,5  -     -     -     -    44,1
S:a 1,6 42,5  -     -     -     -    44,1
Räntor på finansiella skulder
Räntor 2,5 2,4  -     -     -     -    4,9
S:a 2,5 2,4  -     -     -     -    4,9
S:a räntebärande finansiella skulder inkl. räntor 4,2 44,9  ­     ­     ­     ­    49,0
Icke räntebärande finansiella skulder
Leverantörsskulder 21,9  -     -     -     -     -    21,9
Övriga skulder, del av 3,9  -     -     -     -     -    3,9
S:a icke räntebärande finansiella skulder 25,8  ­     ­     ­     ­     ­    25,8
S:a finansiella skulder 29,9 44,9  ­     ­     ­     ­    74,8
Skulderna till kreditinstitut löper med rörlig ränta och kvartalsvisa räntoförfallodagar. Redovisade belopp motsvarar det verkliga värdet. För lån i utländsk valuta har 
gällande valutakurs per bokslutsdagen använts.
NOT 27  AVSTÄMNING AV SKULDER SOM HÄRRÖR FRÅN 
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 
Kassaflöden
Icke kassaflö ­
despåverkande 
förändringar
2024­
12­31
Nya 
lån
Amorte ­
ring
Valutakurs­
differenser
2025­
12­31
Skulder till kreditin -
stitut
44,1 - -1,4 -7,1 35,5
S:a skulder 
härrörande från 
finansieringsverk ­
samheten 44,1 ­ ­1,4 ­7,1 35,5
NOT 28 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
2025­12­31 2024­12­31
Upplupna löner 5,0 9,3
Semesterlöneskuld 6,0 5,2
Upplupna sociala avgifter 1,9 1,7
Upplupen särskild löneskatt 0,5 0,7
Upplupen provision och royalty 2,2 2,2
Fakturerade underhållsavtal 0,1 0,1
Övrigt 2,2 1,4
S:a 17,9 20,6
NOT 29 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Under räkenskapsåret utfördes inga transaktioner med närstående (0). Per 
2025-12-31 fanns det inga skulder till närstående (samma som fg år).
I den mån transaktioner och överenskommelser om tjänster med närstå -
ende träffas, sker dessa alltid på marknadsmässiga villkor.
NOT 30  KAPITALFÖRVALTNING OCH  
FINANSIELL RISKHANTERING
Det övergripande målet för bolagets finansfunktion gällande kapitalförvalt -
ningen är att säkerställa bolagets förmåga att fortsätta verksamheten, att 
tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av verksamheten samt att 
tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning 
på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhantering -
en är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav 
följer att finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större 
riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, kan säkring tillämpas. 
Då bolaget per 2025-12-31 inte har några utestående terminssäkringar har 
terminskontrakt avseende framtida kassaflöden inte prognostiserats.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan bolaget exempelvis 
justera beloppet på utdelningen, ta upp nya eller amortera lån, återköpa aktier, 
nyemittera aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. 
Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande 
riskhantering.
Marknadsrisker
Valutarisker  
Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin inter -
nationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen 
i SEK även om en del av främst inköp av produktionsmaterial köps i USD. 
Produkterna säljs nästan uteslutande i USD med endast en liten andel av för -
säljningen i SEK och EUR. Bolagets skulder till kreditinstitut i USD uppgick per 
balansdagen till 3,9 MUSD. Checkräkningskrediten i USD var inte utnyttjad. 
En högre USD-kurs på balansdagen med +10 % skulle ha medfört en negativ 
påverkan på resultat efter finansnetto med -386 KUSD. Se även förvaltnings -
berättelsen under rubrik Finansiella risker. För påverkan på resultatet, se not 
3 och 6.
Ränterisker
Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av ränte -
bärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut. Bolagets 
finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta. Innehav 
av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka 
snabbt kan avyttras. Bolagets skulder till kreditinstitut är i USD och uppgick 
per balansdagen till 3,9 MUSD. En procentenhet högre ränta skulle innebära 
ökade räntekostnader med 39 KUSD på årsbasis.
Prisrisker  
Bolagets finansiella instrument per 2025-12-31 varierar inte p g a förändringar 
i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga 
varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.
Kreditrisker  
Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. Tack vare de 
täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en 
välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som 
en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Försäljningsområdena 
Retrofit och Private jet bedöms ha högre kreditrisk än övriga försäljningsområ -
den. För dessa områden begär CTT förskottsbetalning om 50 % i de fall det är 
möjligt. En helt dominerande del av kundfordringar utöver Retrofit och Private 
jet avser Boeing, Nord-Micro (CTTs kund för A350-programmet) samt Satair 
(vår största distributör till flygbolagen), alla vilka CTT har en långtgående och 
nära relation med.
Finansieringsrisker  
Bolagets finansiering bygger på starka långsiktiga ägare samt en god relation 
med företagets bank. På balansdagen fanns en säkerställd bankfinansiering 
om sammanlagt 93 MSEK (98) varav 36 MSEK (44) var utnyttjad. Förändring -
en från föregående år består dels av amortering av lån, dels av en minskning 
till följd av en starkare SEK mot USD under året eftersom bankfinansiering -
en sker i USD. Gentemot företagets bank finns en utställd kovenant som 
specificerar hanteringen av immateriella rättigheter, en soliditet om minst 30 
%, upptagande av nya finansiella skulder, lämnandet av säkerheter samt infor -
mationsplikt. För majoriteten av den outnyttjade delen av bankfinansieringen 
finns därutöver en utställd kovenant som även specificerar en rörelsemarginal 
om minst 10 % över de senaste fyra kvartalen. CTT uppfyllde kovenanterna 
med god marginal vid årets utgång.
NOT 31 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens utgång.
100     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      101

===== SIDA 53 =====

NOT 32 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsens förslag till vinstdisposition SEK
Vinstmedel till förfogande:
Balanserade vinstmedel 97 333 712
Överkursfond 28 856 978
Årets vinst 38 583 132
S:a 164 773 822
Utdelning till aktieägarna med 2,40 SEK per aktie  
(12 529 443 aktier) 30 070 663
Balanseras i ny räkning 134 703 159
S:a 164 773 822
Under 2025 utbetalade CTT en ordinarie utdelning på 67 333 KSEK (67 333), 
(5,35 SEK per aktie), men ingen extra utdelning (41 974 KSEK), till aktie  ägarna. 
Detta motsvarar en total utdelning på 67 033 KSEK, (5,35 SEK per aktie).
Under 2026 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning på 30 071 KSEK (2,40 
SEK per aktie) men ingen extra utdelning. 
Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp 
är försvarligt med hänsyn till de krav på bolaget som verksamhetens art, 
omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn 
också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella 
ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms 
vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktel -
ser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga 
investeringar.
I och med att CTTs utdelning måste godkännas av bolagsstämman, redo -
visas ingen skuld i detta avseende i bolagets finansiella rapporter för 2025. 
Inkomstskatten väntas inte bli påverkad för CTT till följd av denna transaktion.
NoterNoter
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upp -
rättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 
2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god 
redovisningssed och ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över bolagets verksamhet, 
ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 
som bolaget står inför. Årsredovisningens innehåll blev klart och fastställdes 
den 30 mars 2026. Årsredovisningen har, som framgår nedan, undertecknats 
av samtliga styrelsemedlemmar samt verkställande direktör den 30 mars 
2026. Bolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på 
årsstämman den 7 maj 2026.
Nyköping 2026 ­03­30
Tomas Torlöf
Styrelsens ordförande
Anna Carmo e Silva 
Styrelseledamot
Annika Dalsvall  
Styrelseledamot
Per Fyrenius
Styrelseledamot
Torbjörn Johansson
Styrelseledamot
Björn Lenander
Styrelseledamot
Kristina Nilsson
Styrelseledamot
Henrik Höjer
Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2026-03-30
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
     
102     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      103

===== SIDA 54 =====

REVISIONSBERÄTTELSE
Till bolagsstämman i CTT Systems AB (publ.)
Org.nr. 556430–7741
 
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN 
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för CTT Systems AB (publ) 
för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 80–89. 
Bolagets årsredovisning ingår på sidorna 57–103 i detta dokument. 
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med 
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande 
bild av CTT Systems AB (publ)s finansiella ställning per den 31 december 
2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsre -
dovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten 
på sidorna 80-89. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis -
ningens övriga delar. 
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen 
och balansräkningen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga 
med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats 
till bolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens 
(537/2014/EU) artikel 11. 
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) 
och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder 
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål -
lande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort 
vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på 
vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i 
revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det 
granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller 
dess kontrollerade företag inom EU. 
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända -
målsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning 
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och 
bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi 
beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen 
gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga 
uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och 
prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid 
alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkstäl -
lande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat över -
vägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till 
risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. 
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i 
syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med 
hänsyn tagen till bolagets struktur, redovisningsprocesser och kontroller 
samt den bransch i vilken bolaget verkar. 
Väsentlighet 
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av 
väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säker -
het om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga 
felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller 
misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimli -
gen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar 
med grund i de finansiella rapporterna. 
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa 
väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. 
Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revision -
ens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, 
tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och 
sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt 
vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen 
av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behand -
lades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, 
årsredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om 
dessa områden. 
Intäktsredovisning 
Nettoomsättningen uppgår till 264 MSEK och är en väsentlig post i 
resultaträkningen.  
Bolaget har olika intäktsslag som till största del består av nyförsälj -
ning och reservdelsförsäljning av varor. Intäkter från varuförsäljning 
redovisas i takt med att prestationsåtaganden uppfyllts vilket i regel sker 
i samband med att väsentliga risker och förmåner övergår till köparen. I 
regel sker detta vid en tidpunkt men det förekommer också projekt där 
intäkter redovisas över tid. Verksamheten är transaktionsintensiv vilket 
ställer krav på redovisning, uppföljning och intern kontroll.  
Mot bakgrund av ovan har vi betraktat intäktsredovisningen, med 
fokus på fullständighet och periodisering, som ett särskilt betydelsefullt 
område i vår revision.  
För ytterligare information och beskrivning av området, se not 3 samt 
redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen. 
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av 
nedan aktiviteter. Vi har: 
•   Kartlagt bolagets rutiner och utvärderat interna kontroller kopplat till 
intäktsredovisning vilket även inkluderar de IT-system som används. 
•   Granskat ett urval av transaktioner mot underliggande avtal, fakturor 
och betalningar. 
RevisionsberättelseRevisionsberättelse
•   Stickprovsvis testat enskilda transaktioner mot underlag för att 
kontrollera att intäkterna redovisas efter att prestationsåtaganden 
uppfyllts.  
•   Genomfört marginalanalyser samt analyserat intäkterna mot tidigare år 
samt budget. 
•   Granskat värderingen av bolagets kundfordringar för redovisade intäk -
ter per bokslutsdagen. 
•   Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovis -
ningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS och 
RFR2 
Värdering av varulager
Varulagret uppgår till 124 MSEK och utgörs av råvaror och andra 
insatsvaror, produkter i arbete och färdigvarulager. Lagervärdet utgör en 
väsentlig post i balansräkningen och värderingen av varulagret är viktig 
för att bruttovinsten ska vara rättvisande. 
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip. Bolaget har egen 
tillverkning och säljer sina varor till ett fåtal kunder. Bolagets produkter 
har i likhet med de flygplan som produkterna installeras i förhållandevis 
lång livslängd men industrin är också hårt reglerad och komplex vilket gör 
att det finns en inneboende risk för inkurans. Inkuransen och följaktligen 
värderingen av varulagret inkluderar löpande företagsledningens bedöm -
ningar varför vi betraktar detta som ett särskilt betydelsefullt område i 
revisionen. 
För ytterligare information och beskrivning av området, se not 15 
samt redovisnings- och värderingsprinciper i not 2 i årsredovisningen. 
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Våra revisionsåtgärder har omfattat, men inte uteslutande utgjorts av 
nedan aktiviteter. Vi har: 
•   Kartlagt bolagets rutiner och utvärderat interna kontroller kopplat till 
varulagerredovisning vilket även inkluderar de IT-system som används. 
•   Genomfört analytisk granskning av bruttovinster och omsättningshas -
tigheter. 
•   Stickprovsvis testat råmateriallager mot faktiska inköpspriser. 
•   Utvärderat rimligheten i produktkalkyler för produkter i arbete och 
färdigvarulager. 
•   Tagit del av och utvärderat de modeller som bolaget använder för 
att bedöma eventuell inkurans samt utmanat företagsledningen i de 
antaganden som gjorts. 
•   Härlett information som har lämnats i årsredovisningens tillläggsupp -
lysningar till bokföring och annan underliggande dokumentation. 
•   Läst och utvärderat den information som presenteras i årsredovis -
ningen och prövat om den ger tillräcklig information enligt IFRS och 
RFR2. 
Annan information än årsredovisningen 
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen 
och återfinns på sidorna 1-56 samt 108-112. Den andra informationen 
består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för 
denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören 
som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna 
information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna 
andra information. 
I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att 
läsa den information som identifieras ovan och överväga om informa -
tionen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid 
denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under 
revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla 
väsentliga felaktigheter. 
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna 
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en 
väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att 
rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att 
årsredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt års -
redovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även 
för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en 
årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag. 
Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verk -
ställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta 
verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som 
kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda 
antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock 
inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, 
upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till 
att göra något av detta. 
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens 
ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella 
rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovis -
ningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisions -
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad 
av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA 
och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig 
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av 
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller 
tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som 
användare fattar med grund i årsredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovis-
ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektio-
nen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
104     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      105

===== SIDA 55 =====

RevisionsberättelseRevisionsberättelse
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av 
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för CTT Systems 
AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande 
bolagets vinst eller förlust. 
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i 
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl -
lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.  
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar 
enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero -
ende i förhållande till bolaget enligt god revisorssed i Sverige och har i 
övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. 
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända -
målsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf -
fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta 
bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn 
till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer 
på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och 
ställning i övrigt. 
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av 
bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande 
bedöma bolagets ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organi -
sation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets 
ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. 
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt 
styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder 
som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens -
stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett 
betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt 
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en 
rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller 
verkställande direktören i något väsentligt avseende: 
•   företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse 
som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller 
•   på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis -
ningslagen eller bolagsordningen. 
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets 
vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig 
grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. 
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att 
en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att 
upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings -
skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets 
vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. 
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvalt -
ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspek -
tionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsbe -
rättelsen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan 
finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag 
och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan 
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med 
grund i Esef-rapporten. 
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana -
gement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar 
ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende 
efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och 
tillämpliga krav i lagar och andra författningar.  
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om 
att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig 
elektronisk rapportering av årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär -
der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsent -
liga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter 
eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den 
interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande 
direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder 
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i 
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. 
Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och 
rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. 
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att 
Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning 
av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovis -
ningen.
REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN
Uttalande 
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en granskning 
av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredo -
visningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering 
(Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepap -
persmarknaden för CTT Systems AB (publ) för år 2025. Vår granskning 
och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. 
     Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i 
allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. 
Grund för uttalandet 
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revi -
sorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommen -
dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i 
förhållande till CTT Systems AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige 
och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. 
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 
som grund för vårt uttalande. 
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för 
att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen 
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan 
intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer 
nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, 
vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. 
Revisorns ansvar 
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i 
allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 
a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår 
granskning. 
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder 
för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format 
som uppfyller dessa krav. 
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti 
för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i 
REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på 
sidorna 80-89 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovis -
ningslagen. 
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns 
granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår gransk -
ning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsent -
ligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en 
revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed 
i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för 
våra uttalanden. 
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet 
med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 
7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens 
och övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. 
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till CTT Systems AB 
(publ)s revisor av bolagsstämman den 8 maj 2025 och har varit bolagets 
revisor sedan årsstämman 4 maj 2023. 
Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska signatur
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Andreas Skogh
Auktoriserad revisor
106     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      107

===== SIDA 56 =====

Aktieägarinformation
AKTIEÄGARINFORMATION
Årsstämma
Årsstämman äger rum torsdagen den 7 maj 
2026 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagar-  
vägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill delta 
i stämman på plats eller genom poströstning 
ska:
•   vara införda i den av Euroclear Sweden AB    
förda aktieboken senast den 28 april 2026 
•   anmäla sitt deltagande till CTT senast               
den 30 april 2026, om deltagande på plats 
eller genom att avge sin poströst enligt 
instruktionerna i kallelsen
För ytterligare information, se https://www.ctt.
se/investors/corporategovernance/annual-ge -
neral-meeting/
Valberedning
Valberedningen har till uppgift att förbereda 
val av ordförande och övriga ledamöter i 
styrelsen, val av revisor, val av ordförande 
vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill 
hörande frågor. Inför årsstämman 2026 utgörs 
valberedningen av Christian Lindström Lage 
(SEB Investment Management), Malin Björkmo 
(Handelsbanken fonder), Jonathan Schönbäck 
(ODIN Fonder) samt Tomas Torlöf (Trulscom 
Förvaltning AB) som ordförande.
Utdelning
Som avstämningsdag för utdelning föreslås 
måndagen den 11 maj 2026. Om årsstämman 
beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdel-
ning kunna utbetalas genom Euroclear Sweden 
ABs försorg torsdagen den 15 maj 2026.
Aktieägarinformation
För ytterligare information vänligen kontakta  
Markus Berg, CFO, på tel +46(0)10 457 32 05 
eller via mejl markus.berg@ctt.se 
För mer information se: www.ctt.se
Årsredovisningen finns från och med 2022 
enbart i digitalt format.
FINANSIELL KALENDER
Delårsrapport jan–mar  28 april 2026
Delårsrapport apr–jun  21 juli 2026
Delårsrapport jul–sep  27 oktober 2026
Bokslutskommuniké 2026  5 februari 2027
Ordlista
ORDLISTA
ACJ Airbus Corporate Jet
ATP Acceptance Test Procedure
BBJ Boeing Business jet, ursprungligen baserat på Boeing 737 men numera även andra modeller
BFE  Buyer Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållen av kunden/flygbolaget för montering  
under flygplanets tillverkning
Business class Kabinsektion för affärsresenärer
Business jet Jetflygplan konfigurerat enbart för affärsresenärer
CAGR Compact Aggregated Growth Rate, den genomsnittliga årliga tillväxten under en viss tidspunkt uttryckt i %
C­check Det årliga underhållet på ett flygplan
Checktid Ca en vecka med ungefär 12-18 månaders mellanrum
Completion Center ”Flygplansverkstad” – modifierar, specialinreder VIP-flygplan
Crew rest areas/bunks Besättningens viloutrymmen, mycket litet rum med sängar
CRJ Canadair Regional Jet
D­check  En genomgripande inspektion, underhåll och reparation av flygplanskropp, system och (strukturcheck) komponenter. Utförs med 
fyra till åtta års mellanrum beroende på flygplanstyp. Checktid ca en månad
EASA European Aviation Safety Agency, det Europeiska luftfartsverket
EB Engineering Bulletin
FAA Federal Aviation Administration, det Amerikanska luftfartsverket
Flag carrier Nationellt flygbolag t ex SAS (Sverige) eller Lufthansa (Tyskland)
Flight deck Cockpit, piloternas arbetsplats
Hub Större flygplats med matartrafik till/från mindre flygplatser
IP Initial Provisioning, reservdelsleveranser till kunder (flygbolag) på t ex Boeing 787 inför leverans av planet
IR Investor relations
Launch Customer Förstakund på nytt flygplanssystem
Long haul flights Långdistansflygningar
Narrow­body Flygplan med smal kropp, endast en mittgång (t ex Boeing 737)
OEM  Original Equipment Manufacturer. När system utvecklas specifikt för en flygplanstillverkare och sedan säljs vidare  
av flygplanstillverkaren
Pad Utbytbar fuktdyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler till CTTs luftfuktare
Pax Passagerare
Pax density Passagerartäthet, andel utnyttjande platser av tillgängliga i planet
Private jet Samlingsnamn för VIP + Business jet
Regional jet Jetdrivna passagerarplan som tar mellan 30 och 100 passagerare på kortare distanser
Retrofit  Montering av utrustning i flygplan efter att de har levererats från tillverkaren (Boeing och Airbus) till flygbolaget
SFE  Supplier Furnished Equipment. Valbar utrustning tillhandahållen av flygplanstillverkaren för montering under flygplanets tillverkning
Short haul Kortdistansflygningar
STC  Supplement Type Certificate – certifikat som intygar att ett system är godkänt ur luftvärdighetssynpunkt av luftfartsmyndighet 
(EASA, FAA)
TC Typcertifikat som visar ett flygplans godkända grundkonfiguration
Test rigg ”Prov rigg” för tester av luftfuktare eller Zonal Dryer i laboratoriemiljö
Wide­body Flygplan med bred kropp, två gångar (t ex A350, A380 och Boeing 787)
VIP Aircraft Private jet-flygplan eller Corporate Jet med exklusiv inredning
108     CTT Årsredovisning   2025 CTT Årsredovisning   2025      109

===== SIDA 57 =====

HISTORIK
AKTIEUTVECKLING OCH VIKTIGA HÄNDELSER I CTT s HISTORIA
Historik Historik
1999 2000 2001 20112002 20122003 20132004 20142005 20152006 20162007 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 20252008 2009 2010
•  Börsnotering  
på Stockholms -
börsens O-li sta
•  Swissair beställer 
till 19 MD-11
•  Icelandair launch 
customer Boeing 757
•  Lufthansa Technik 
order till 10 Boeing 
BBJ VIP
•  Singapore Airshow 
Award
•  Lufthansa CityLi-
ne beställer till 
hela sin flotta 
(42 Bombardier 
CRJ100/200)
•  9/11
•  Första order 
på kabin -
befuktning 
- Lufthansa 
A380 Första 
Klass-kabi -
nen
•  Boeing levererar 
det allra första 
787-flygplanet till 
ANA (med tre av 
CTTs luftfuktare)
•  Strategiskt 
marknadssam -
arbete med 
B/E Aerospace, 
numera Collins 
Aerospace (riktad 
nyemission)
•  Airbus levererar 
den första 
A350-900 som 
är utrustad med 
CTTs luftfuktare
•  CTT vald som 
leverantör av 
luftfuktare till 
Airbus super -
jumbo A380
•  Transavia beställer 
till 20 Boeing 737NG
•  CTT vald som 
leverantör för 
fabriksmontering 
till Boeing 787
•  Jet2.com köper 
sina första 
ZD-system till 8 
Boeing 757
•  Continental 
Airlines köper 
ZD till hela 
757-flottan om 
41 plan
•  Singapore 
Airlines tar le -
verans av första 
A380-flygplanet 
(utrustad med 
två luftfuktare)
•  CTT vald som 
leverantör 
till Airbus 
A350XWB
•  Air New Zealand 
beställer ZD till 
hela sin flotta 
om 42 flygplan 
från Airbus och 
Boeing
•  Första året som 
CTT redovisar 
vinst
•  Boeing 
väljer CTT som 
leverantör av 
luftfuktare till 
Boeing 777X
•  China Southern väljer kabin -
luftfuktning för sina A350, 
Emirates och All Nippon Air -
ways väljer kabin  luftfuktning 
i sina Boeing 777X
•  Boeing meddelar att de ska 
ta bort avfuktningssystemet 
Zonal DryingTM på Boeing 
787
•  Elektronikverksam -
heten i Gustavs -
berg säljs till ÅF 
Pöyry, som ett led 
i CTTs strategi att 
fokusera på kärn -
verksamheten
•  CTT tecknar 
samarbetsavtal 
med Airbus 
Corporate Jet för 
Business jets
•  CTT publicerar en order 
på 146 avfuktarsys-
tem till A321neo                  
från Jet2.com med 
optioner på ytterligare  
9 avfuktarsystem
•  CTT tecknar 
samarbetsavtal 
med Boeing 
Business Jets 
(BBJ) inom 
Private jet
•  CTT passerar 
över 100 sålda be-
fuktningssystem 
till Private jet
•  Pandemin Covid-19 
begränsar från mars 
månad persontrafiken 
inom flyg till ett mini -
mum, vilket slår hårt 
mot hela flygindustrin 
och därmed även 
CTT.

===== SIDA 58 =====

CTT Systems AB
Brukslagarvägen 5, Box 1042, SE-611 29 NYKÖPING
Org.nr. 556430–7741
+46 (0) 10 457 32 00
info@ctt.se