FULLTEXT DEL 2 AV 3

Årsredovisning 2024

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Riskhantering
Målet med Eltels riskhantering är att skydda genomförandet av våra strategier från 
oväntade risker genom att dagligen bedöma risker och möjligheter. Riskmedvetenhet 
ingår i vårt dagliga tankesätt.
Kontrollmiljön inom Eltels ramverk för bolagsstyrning 
omfattar tydliga arbetsordningar för styrelsen och dess 
utskott, en tydlig organisationsstruktur, en dokumente-
rad delegationsordning (från styrelsen till koncernled-
ningen) och ett antal policyer och anvisningar på kon-
cernnivå. Styrningsramverket och de interna kontrol-
lerna omfattar alla Eltel-företag.
Eltel har en riskhanteringsprocess på plats. Funktio-
nen för internrevision bedömer huruvida riskhanterings-
processen fungerar och informerar den högsta  
ledningen om eventuella brister.
För mer information om finansiell riskhantering  
se not 14 i koncernredovisningen.
Riskrapportering
Koncernens riskhanteringsteam, som omfattar med-
lemmar ur koncernledningen enligt definitionen i risk-
hanteringspolicyn, ansvarar för att säkerställa att lokala 
ledningsgrupper hanterar riskerna på ett tillfredsstäl-
lande sätt. Detta utförs halvårsvis genom att koncer-
nens riskhanteringsteam granskar riskerna ur ett jämfö-
rande perspektiv för att säkerställa att det finns en  
adekvat riskhantering på plats. Slutsatserna redovisas 
till revisionsutskottet och styrelsen.
Landsenhet Koncernens vd / 
 finansdirektör
Koncernens 
 riskhanteringsteam
Styrelsen /  
revisionsutskottet
Identifierar operativa risker 
och möjligheter. Rapporte-
rar risker, hur betydande de 
är samt ger förslag till 
 möjliga handlingsplaner  
via mallen för månatlig 
verksamhetsuppföljning.
Tar risker och möjligheter i 
beaktande inom 
ramen för 
affärsplanen.
Granskar risker och möjlig-
heter i samband med 
månatliga verksamhets-
uppföljningar. Bekräftar 
åtgärder och tidsfrister.
Granskar och godkänner 
behandlingen av risker och 
möjligheter inom ramen för 
affärsplanen.
Rapporterar de viktigaste 
operativa riskerna till revi-
sionsutskottet minst en 
gång per halvår.
Sammanträder halvårsvis 
för att granska de största 
riskerna för att identifiera 
problem och avgöra om det 
krävs ytterligare åtgärder 
eller om det bör rapporteras 
uppåt i företagshierarkin.
Sammanställer halvårsvis 
en riskrapport till revisions-
utskottet med de mest 
betydande strategiska och 
operativa riskerna.
Granskar Eltel-ledningens 
riskrapport och ger råd  
till vd.
Ger återkoppling
Rapporterar
ROLLER I RISKRAPPORTERING
Årsredovisning 2024       56
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 57 =====

MEST BETYDANDE RISKER
Strategisk risk Åtgärd Typ
Försäljnings- och EBITA-utveckling på lång sikt:
Eltels begränsade förmåga att anpassa sig till fluktuerande kundkrav är en försäljnings- och lönsamhetsrisk. Under strate-
giperioden 2024–2026 är den faktiska tidpunkten och värdet för telekomkundernas kapitalinvesteringar osäkra. Dessutom 
finns det en risk för projektförseningar på grund av högre finansieringskostnader än vad som är acceptabelt för kunderna, 
speciellt inom nya marknadssegment som e-mobilitet, solenergi och mobil inomhustäckning.
Oförmåga att uppnå besparingsmål kan ytterligare påverka Eltels förmåga att förbättra lönsamheten som planerat.
Utveckling av erbjudandet och åtgärder för att säkra projekttidslinjer.
Ökad koncernledningsstyrning och analys av besparingsåtgärdernas inverkan.
Försäljning och EBITA
Finansiella risker:
De mest betydande finansiella riskerna är risker relaterade till tillgång på finansiering (re-finansiering och låneanskaffning) 
och likviditet.
Eftersom det är osannolikt att bankfinansiering kan utökas på kort sikt kommer Eltel sannolikt att behöva söka någon annan 
form av likviditetsbuffert för att möjliggöra fortsatt verksamhet och investeringar i tillväxt.
Finansiering och 
 likviditet
Högt beroende av en nyckelkund i Norge:
Omförhandlingar av kontrakt och förändrin
gar i volymer som kommer från nyckelkunden har en betydande inverkan på 
omsättningen, lönsamheten och verksamheten av den norska landsenheten.
Det pågår aktiviteter för att hitta tillväxt och bredda kundbasen, därtill har ökat stöd och fokus från koncernledningen och 
 koncernfunktionerna tillsatts.
Kund
Operativ risk Åtgärd Typ
Hälsa och säkerhet i arbetsmiljön: 
Risken till 
anställdas eller underleverantörers hälsa och säkerhet i vår verksamhet, är Eltels mest framträdande risk inom 
mänskliga rättigheter. Huvudrisken är skador och tillbud som kan drabba våra anställda och/eller underleverantörer i deras 
dagliga verksamhet.
Utbyte av lärdomar från incidenter och utdelning av säkerhetsbulletiner i hela organisationen inklusive att dela sådana detaljer 
med underleverantörer, främst till tekniker och projektledare, för att förbättra medvetenheten och förebygga incidenter.
Hälsa och säkerhet
Kapacitet och kompetenser:  
Brist på ett starkt kommersiellt tankesätt i hela organisationen ökar risken för att inte nå mål relaterade till Eltels totala 
 lönsamhet och marknadsandel på nya marknader.
Tillgången på resurser och att hitta rätt 
kompetens är en utmaning. De stigande lönenivåerna gör det ännu mer 
 utmanande att attrahera och behålla rätt personer.
Ökad utbildning 
av relevant personal och en allmän medvetenhet om det kommersiella tankesättet. Öka kapaciteten att hantera 
tillväxt på nya marknader.
Öka resurser genom rekrytering och användning av underleverantörer. Åtgärder inkluderar också att flytta resurser mellan 
team där det är möjligt för att säkerställa produktionskapaciteten.
Kapacitet och 
 kompetenser
Inkonsekventa arbetssätt:
Brist på standardiserade processer och arbetssätt minskar förmågan att nå önskade besparings-, 
effektivitets- och 
 EBITA-mål samt förmågan att utföra korrekta prognoser.
Ovanstående ökar risken för 
oväntade nedskrivningar, straffavgifter och/eller dåligt resultat.
Harmoniseringsinitiativ som styrs av gränsöverskridande forum samt tillämpning av Group Shared Services (GSS) som en stra-
tegisk partner. Detta inkluderar process- och verktygsutveckling samt utbyte av lärdomar och bästa praxis.
Process
IT & cybersäkerhet:
Ökad cyberbrottsaktivitet kan innebära risker för koncernens datasäkerhet och kontinuitet. Mänskligt beteende är en 
 nyckelrisk för IT-säkerheten (t.ex. nedladdning av olicensierad eller skadlig programv
ara eller felaktiga dataöverföringar).
Investera i förmåga att identifiera allvarliga hot mot säkerhet och kontinuitet. Säkerhetsutbildning ges högt fokus för att 
 säkerställa att den mänskliga brandväggen är på plats.
Group och lokala NIS2 styrkommittéer och definierade handlingsplaner.
IT & cybersäkerhet
Hållbarhet:
Det finns en risk att de ökande hållbarhetsrelaterade kraven i kundkontrakt inte uppskattas korrekt eller definieras rätt 
under anbuds- och planeringsfaserna, vilket leder till oväntade kostnader, möjliga straffavgifter och/eller orsakar skada på 
Eltels anseende.
För mer information se hållbarhetsrapporten sidorna 26–50.
Säkerställa att hållbarhetskraven beaktas på ett heltäckande sätt under anbuds- och planeringsfasen och sedermera under 
genomförandefasen.
För mer information se hållbarhetsrapporten sidorna 26–50.
Hållbarhet
Årsredovisning 2024       57
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseRiskhantering

===== SIDA 58 =====

Ersättningar till ledande befattningshavare
För information om ersättning till ledande befattnings- 
havare 2024 och 2023 hänvisas till not 30 Ersättning till 
ledande befattningshavare i koncernredovisningen.
Styrelsen för Eltel AB föreslår inga ändringar av riktlin-
jerna för ersättning till ledande befattningshavare, som 
antogs vid årsstämman 2024.
Riktlinjer för ersättning till ledande 
 befattningshavare
Eltel ABs årsstämma 2024 beslutade att anta riktlinjer 
för ersättning till ledande befattningshavare enligt föl-
jande huvudvillkor. 
Riktlinjernas omfattning och tillämplighet 
Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- 
havare omfattar ersättning till styrelseledamöter, verk-
ställande direktör och vice verkställande direktör samt 
andra personer i koncernledningsgruppen (Group Mana-
gement Team). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar 
som avtalas, och på förändringar som görs i redan avta-
lade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av års-
stämman 2024. Riktlinjerna gäller till dess att bolags-
stämma beslutar att anta nya riktlinjer för ersättning till 
ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar inte 
ersättningar som beslutas av bolagsstämman, t.ex. 
ersättning till styrelsen och långsiktigt incitamentspro-
gram, vilka beslutas separat av bolagsstämman.
Styrelsen ska ha rätt att tillfälligt frångå, helt eller del-
vis, riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl 
för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose 
bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att 
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Om sådana 
avvikelser sker ska detta redovisas i ersättningsrappor-
ten inför närmast följande årsstämma. Som anges 
nedan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att 
bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket  
innefattar eventuella frågor om avsteg från riktlinjerna.
Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, 
långsiktiga intressen och hållbarhet
Styrelsen bedömer att en förutsättning för en fram-
gångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och 
tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklu-
sive dess hållbarhet, är att bolaget kan rekrytera och 
behålla ledande befattningshavare med kompetens och 
kapacitet för att nå uppställda mål. För detta krävs att 
bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig totalersättning 
som motiverar ledande befattningshavare att göra  
sitt yttersta. 
Rörlig kontant ersättning som omfattas av dessa rikt-
linjer ska vara baserad på kriterier som syftar till att 
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, 
inklusive dess hållbarhet, och där uppfyllandet av kriteri-
erna fastställts genom den metod som anges nedan. 
För en mer omfattande beskrivning av bolagets strategi, 
se www.eltelgroup.com/sv/investerare/investerarinfor-
mation/strategi-och-mal/.
Formerna av ersättning 
Ersättningen till ledande befattningshavare ska vara 
marknadsmässig. Ersättningen kan utgöras av grund-
lön, rörlig ersättning, pension samt vissa övriga förmå-
ner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av 
dessa riktlinjer – besluta om aktie- eller aktiekursrelate-
rade ersättningar.
Fast grundlön
Fast grundlön för ledande befattningshavare omprövas 
årligen samt i enlighet med lokal praxis. Den fasta grund-
lönen utgör 60–80 procent av den totala ersättningen 
exklusive L TI och under antagande av 50-procentigt 
utfall av STI.
Kontant kortsiktigt incitamentsprogram  
(Short-term incentive, STI)
Det kortsiktiga incitamentsprogrammet ska syfta till att 
förstärka individens prestation och beteenden – finansi-
ellt och operationellt – samt att inrikta individens presta-
tion mot bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen 
och hållbarhet.
De viktigaste nyckelkriterierna för ledande befatt-
ningshavare är främst finansiella, dvs. nettoomsättning, 
EBITA, operativt kassaflöde, rörelsekapital (net working 
capital, NWC) i relevanta valutor samt säkerhet mätt 
som långtidsskadefrekvens (L TIFR). En mindre del av 
vissa ledande befattningshavares nyckelkriterier kan 
vara diskretionära under särskilda omständigheter.
Det lägsta finansiella resultatet för bolaget som med-
för någon STI-utbetalning definieras av styrelsen som en 
resultatnivå avseende EBITA. Denna nivå är satt för att 
garantera en lägsta vinstnivå för bolaget innan någon 
STI-utbetalning görs.
De kortsiktiga incitamenten kan uppgå till högst 80 
procent av den fasta grundlönen för vd och 60 procent 
för övriga ledande befattningshavare. 
Om inte annat följer av tvingande lag eller tillämpliga 
kollektivavtalsbestämmelser ska den rörliga ersätt-
ningen inte grunda rätt till pensionsförmåner. 
Eventuell utbetalning av ersättningen ska ske i sam-
band med den löneutbetalning som infaller fyra måna-
der efter slutet av kvalifikationsperioden. Bolaget har 
inte möjlighet att återkräva utbetald ersättning.
I särskilda fall, till exempel i förhållande till potentiella 
avyttringar, M&A eller specifika projekt, kan Eltel erbjuda 
kontantbonusar som är villkorade av framgången för 
den specifika transaktionen eller projektet.
Långsiktigt incitamentsprogram  
(Long-term incentive, LTI) 
Ledande befattningshavare kan erbjudas aktie- eller 
aktiekursrelaterade ersättningar. L TI ska syfta till att  
förbättra deltagarnas engagemang för bolagets utveck-
ling och ska implementeras på marknadsmässiga vill-
kor. Aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram 
ska beslutas av bolagsstämman och omfattas därför 
inte av dessa riktlinjer.
Övriga förmåner 
Pensionsförmåner 
De pensionsförmåner som erbjuds ledande befattnings-
havare är främst avgiftsbestämda och i enlighet med 
lokal praxis. Pensionsförmånerna är generellt finansie-
rade genom betalningar till försäkringsbolag eller förval-
taradministrerade fonder.
Förmånsbil 
Ledande befattningshavare har rätt till förmånsbil och 
övriga förmåner (såsom friskvårdsbidrag, personlig 
hälsa, lunchutrymmen, sjuk- och sjukvårdsförsäkring 
m.m.) i enlighet med lokala regler, föreskrifter och praxis 
i respektive land.
Övriga förmåner utgör 4–14 procent av den totala 
ersättningen exklusive L TI och under antagande om 
50-procentigt utfall av STI.
Årsredovisning 2024       58
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseRiskhantering

===== SIDA 59 =====

Uppsägningstid och avgångsvederlag
Ledande befattningshavares anställnings- eller upp-
dragsavtal ska gälla tillsvidare eller för viss tid.
För vd gäller vid uppsägning från bolagets sida tolv 
månaders uppsägningstid och vid uppsägning från vd:s 
sida tolv månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från 
bolagets sida är vd berättigad till avgångsvederlag mot-
svarande tolv månaders fast grundlön, vilken ska beta-
las som en engångssumma. Det totala beloppet för lön 
och avgångsvederlag för vd får inte överstiga ett belopp 
motsvarande två års fast grundlön.
För de övriga ledande befattningshavarna gäller vid 
uppsägning från bolagets sida tolv månaders uppsäg-
ningstid och vid uppsägning från den ledande befatt-
ningshavarens sida sex månaders uppsägningstid. 
Ingen ledande befattningshavare utöver vd är berättigad 
till avgångsvederlag.
Lön och anställningsvillkor för anställda 
Vid beredningen av styrelsens förslag till riktlinjerna för 
ersättning till ledande befattningshavare har lön och 
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats. Upp-
gifter om anställdas totalersättning, ersättningens kom-
ponenter samt ersättningens ökning och öknings- 
takt över tid har inhämtats och utgjort en del av ersätt- 
ningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid  
utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de 
begränsningar som följer av dessa.
Beslutsprocessen
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer när det 
uppkommer behov av väsentliga ändringar av riktlin-
jerna, dock minst vart fjärde år. Styrelsens förslag 
bereds av styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ord-
förande kan vara ordförande i ersättningsutskottet. I 
syfte att hantera intressekonflikter ska övriga bolags-
stämmovalda ledamöter som ingår i ersättningsutskot-
tet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolags-
ledningen.
Ersättningsutskottet ska bl.a. följa och utvärdera tillämp-
ningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare som årsstämman har beslutat om. När 
ersättningsutskottet berett förslaget förs det till styrel-
sen för beslut. Vid styrelsens behandling av och beslut i 
ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande 
direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den 
mån de berörs av frågorna.
Om stämman inte beslutar anta riktlinjer med anled-
ning av ett förslag till sådana, ska styrelsen senast inför 
nästa årsstämma lämna ett nytt förslag. I sådana fall 
ska ersättning utbetalas i enlighet med de riktlinjer som 
gäller sedan tidigare eller, om sådana inte finns, i enlig-
het med bolagets praxis.
I beredningen av ersättningsrelaterade frågor 
används när så bedöms nödvändigt extern rådgivning.
Händelser efter balansdagen
Ingrid Therese Tjøsvold utsedd till ny vd för  
Eltel Norge
Den 15 januari 2025 offentliggjordes det att Ingrid  
Therese Tjøsvold hade utsetts till ny vd för Eltel Norge. 
Ingrid Therese Tjøsvold ersätter Thor-Egel Bråthen som 
lämnar Eltel. Ingrid Therese Tjøsvold tillträdde sin roll i 
februari 2025.
Bolagsstyrningsrapport
Eltel har utfärdat en bolagsstyrningsrapport för räken-
skapsåret 2024. Bolagsstyrningsrapporten har sam-
manställts i enlighet med reglerna i Svensk kod för 
bolagsstyrning (Koden).
Eltel-aktien
Eltels stamaktier är noterade på Nasdaq Stockholm 
under kortnamnet ”EL TEL ”. Per den 31 december 2024 
uppgick det totala antalet aktier till 160 585 581 fördelat 
på 156 736 781 stamaktier med 1 röst vardera och  
3 848 800 C-aktier med 1/10 röst vardera. Aktiekapitalet 
per den 31 december 2024 uppgick totalt till 
161 950 203 euro.
Mer information om Eltel-aktien finns på sidorna 
110–111.
Utdelningspolicy
En utdelningspolicy har antagits enligt vilken 50 procent 
av bolagets konsoliderade nettoresultat ska delas ut 
över tid (med viss flexibilitet vad gäller utdelningsandel).
Moderbolaget
Eltel AB äger och förvaltar aktierna i Eltelkoncernen. 
Bolaget består av ledningsfunktioner men bedriver  
ingen operativ affärsverksamhet och dess risker relate-
rar främst till värdet av och aktiviteterna i dotterbolagen.
Moderbolagets intäkter uppgick till 8,3 miljoner euro 
(1,9) från stödfunktionstjänster som tillhandahölls  
koncernen. Rörelsekostnaderna uppgick till 9,1 miljoner 
euro (7,4).
Finansiella intäkter på 21,2 miljoner euro (20,8)  
avser ränteintäkter från koncernens företag. Finansiella  
kostnader uppgick till 4,2 miljoner euro (3,6) och  
koncernbidrag på 16,0 miljoner euro (11,6) lämnades  
till dotterbolag. Resultatet efter skatt uppgick till 0,2  
miljoner euro (0,1).
Styrelsens förslag till utdelning
Totalt fritt eget kapital för moderbolaget per den 31 
december 2024 uppgick till 303 317 433,53 euro, varav 
årets resultat efter skatt uppgick till 164 746,60 euro. På 
årsstämman föreslår styrelsen för aktieägarna att ingen 
utdelning ska utbetalas. Styrelsen föreslår vidare att det 
fria egna kapitalet om 303 317 433,53 euro balanseras 
och överförs till ny räkning.
Årsredovisning 2024       59
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseRiskhantering

===== SIDA 60 =====

Bolagsstyrningsrapport
Eltel AB (publ) (nedan kallat ”Eltel” eller ”bolaget”) är ett svenskt 
 aktiebolag vars aktier är noterade på Nasdaq St
ockholm.
Eltel tillämpar riktlinjerna och bestämmelserna i bolags-
ordningen, aktiebolagslagen (2005:551), årsredovis-
ningslagen (1995:1554), och reglerna och förordning-
arna i Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, samt 
andra gällande svenska och internationella lagar och 
 förordningar. Eltel tillämpar Svensk kod för bolagsstyr-
ning (”Koden”), fr
amtagen av Kollegiet för svensk bolags-
styrning, tillgänglig på www.bolagsstyrning.se
Eltels revisionsutskott har granskat denna bolagsstyr-
ningsrapport och bekräftar att beskrivningen av de vikti-
gaste delarna i den interna revisions- och riskhanterings-
sektionen, som avser den finansiella redovisningspro-
cessen, motsvarar årsredovisningen.
Eltels struktur för styrning
Eltels interna styrning regleras av aktiebolagslagen och 
Koden.
Aktieägare
Ägarstruktur
Per den 31 december 2024 har Eltel 3 321 aktieägare. De 
fyra största aktieägarna i Eltel AB per den 31 december 
2024 är Solero Luxco S.á.r.l. 16,4 procent (ett bolag som 
kontrolleras av Triton Funds), Wipunen Varainhallinta Oy 
14,9 procent, Fjärde AP-fonden 9,6 procent, samt 
 Heikintorppa Oy 8,7 procent. De fyra största aktieägarna 
representerar tills
ammans 49,5 procent av  rösterna i 
bolaget.
Aktier och rösträtter
Eltels stamaktier är noterade på Nasdaq Stockholm 
under kortnamnet ”EL TEL ”. Per den 31 december 2024 
uppgick det totala antalet aktier till 160 585 581 fördelat 
på 156 736 781 stamaktier med 1 röst vardera och 
3 848 800 C-aktier med 1/10 röst vardera. Aktiekapitalet 
per den 31 december 2024 uppgick totalt till 
161 950 203 euro.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är Eltels högsta beslutande organ. 
 Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas på 
begäran av styrelsen, extern revisor 
eller av aktieägare 
som representerar minst 10 procent av aktierna. Vid års-
stämman utövar aktieägarna sin rösträtt i frågor som:
•
 Godkännande av årsredovisningen
• Beslut om fördelningen av utdelningar
• Ansvarsfrihet för bolagets styrelse och verkställande 
direktör för räkenskapsåret
•
 Val av bolagets styrelse och revisorer samt beslut om 
deras ersättning
• Andra frågor som föreskrivs i aktiebolagslagen, 
bolagsordningen eller Koden.
ELTELS STRUKTUR FÖR STYRNING
Vd
NorgeFinland Danmark Övrig  
verksamhetSverige
Juridik & Inköp
Affärsutveckling Kommunikation &  
Investerarrelationer
Finans &  
Administration
Styrelse
Årsstämma
Ersättningsutskott
Revisorer
Revisionsutskott
Valberedning
Årsredovisning 2024       60
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 61 =====

Kallelse till bolagsstämma sker genom tillkännagivande 
i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen till 
stämman offentliggörs på Eltels webbplats. Vid tiden för 
kallelsen offentliggörs ett tillkännagivande med informa-
tion om att kallelsen har utfärdats i Svenska Dagbladet. 
Eltel kallar också till bolagsstämma genom regulato-
riska pressmeddelanden.
Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och 
som har anmält sig till bolaget inom den tidsfrist som 
anges i kallelsen till stämman har rätt att delta vid Eltels 
bolagsstämmor och rösta i enlighet med antalet aktier 
som de innehar. Aktieägare har också rätt att företrädas 
av ombud vid stämman.
Årsstämman 2024
Eltels årsstämma hölls den 14 maj 2024. Aktieägare 
som representerade 94 902 767 aktier, motsvarande 
59,1 procent av det totala antalet aktier och röster i bola-
get, deltog vid stämman. Frågor som behandlades vid 
stämman omfattade följande:
•
 Beslut om antagande av resultaträkning, balansräk-
ning, koncernens resultaträkning, koncernens 
balans-
räkning, samt beslut om dispositioner av bolagets 
resultat enligt den fastställda balansräkningen
•
 Beslut om ansvarsfrihet för bolagets styrelse och vd
• Omval av Ann Emilson, Joakim Olsson, Erja Sankari 
och Roland Sundén som ordinarie 
styrelseledamöter. 
Nyval av Per Sjöstrand och Johan Nordström som 
ordinarie styrelseledamöter samt av Per Sjöstrand 
som styrelsens ordförande.
•
 Val av KPMG AB som revisor (med Fredrik Westin 
som huvudansvarig revisor)
•
 Beslut om godkännande av ersättningsrapport för 
2023
•
 Beslut om antagande av riktlinjer för ersättning till 
ledande befattningsha
vare
• Beslut om aktiebaserat långsiktigt incitamentspro-
gram 2024 (”L TIP 2024”)
• Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemis-
sion av aktier 
samt bemyndigande för styrelsen att 
besluta om återköp och överlåtelse av egna aktier.
Protokollet från stämman och andra tillhörande doku-
ment finns på Eltels webbplats:
https://www.eltelgroup.com/sv/om-oss/bolagsstyr-
ning/bolagsstamma/arkiv-bolagsstammor/
Årsstämma 2025 och årsredovisning 2024
Eltels årsstämma 2025 kommer att hållas den 13 maj 
2025. Årsredovisningen 2024 kommer att göras tillgäng-
lig på koncernens webbplats www.eltelgroup.com från 
och med vecka 13, 2025.
Valberedning
I enlighet med instruktionen för valberedningen 
(”Instruktionen för valberedningen”) ska valberedningen 
som utgångspunkt bestå av fyra ledamöter, som repre-
senterar var och en av de fyra största aktieägarna i Eltel 
och som är registrerade den sista bankdagen i augusti 
året före årsstämman. Instruktionen för valberedningen 
stadgar att valberedningens huvudsakliga uppgifter är 
att föreslå kandidater till styrelsen, styrelsens ordfö-
rande, samt arvoden och annan ersättning till styrelse
-
ledamöterna, samt att valberedningen ska lämna för-
slag om val av och ersättning till bolagets re
visor. Aktie-
ägare i Eltel uppmanas att lämna förslag till valbered-
ningen. Vidare ska v
alberedningen, enligt Instruktionen 
för valberedningen, särskilt beakta kraven som rör 
mångsidighet och bredd avseende kvalifikationer, erfa-
renhet och bakgrund, samt eftersträva en jämn könsför-
delning i styrelsen.
Enligt Instruktionen för valberedningen ska valbered-
ningen utföra sitt uppdrag enligt Koden. Såsom anges i 
valberedningens motiverade yttrande i april 2024, tilläm-
pade valberedningen regel 4.1 i Koden som mångfalds-
policy när valberedningen förberedde sitt förslag till 
 styrelsens sammansättning inför årsstämman 2024. 
Enligt regel 4.1 i Koden ska (i) styrelsen 
ha en med hän-
syn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och för-
hållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, (ii) 
styrelseledamöter som väljs av årsstämman göra att 
styrelsens sammansättning präglas av mångsidighet 
och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bak-
grund, och (iii) bolaget sträva efter att ha en jämn köns-
fördelning i styrelsen. Målet med mångfaldspolicyn är 
att styrelsen ska ha en sammansättning som tillförsäk-
rar dess kapacitet att styra bolagets affärer effektivt, 
med integritet och i bolagets och dess aktieägares bästa 
intressen. Av de styrelseledamöter som valdes av Eltels 
årsstämma 2024 är fyra (4) män och två (2) kvinnor.
En årlig utvärdering av styrelsens arbete, expertis, 
sammansättning och ledamöternas oberoende initieras 
varje år av styrelsens ordförande, dels för att bedöma 
föregående år och dels för att identifiera potentiella 
utvecklingsområden för styrelsen.
Utvärderingen genomförs med stöd av ett utvärde-
ringsformulär och diskussioner, samt genom individu-
ella intervjuer med styrelseledamöterna.
Valberedningen för årsstämman 2025
För årsstämman 2024 består valberedningen av 
 följande ledamöter (röster den sista bankdagen  
i augusti 2024):
•
 Gustaf Backemar, ordförande, Solero Luxco S.á.r.l. 
(16,4 
procent av rösterna)
• Peter Immonen, Wipunen Varainhallinta Oy (14,9 pro-
cent a
v rösterna)
• Thomas Ehlin, Fjärde AP-fonden (9,6 procent av rös-
terna)
•  Ingeborg Åkermarck, Heikintorppa Oy (8,0 procent av 
rösterna).
Ledamöterna i 
valberedningen har träffats vid tre tillfäl-
len och har dessutom hållit ytterligare separata möten 
för att intervjua enskilda styrelseledamöter.
Valberedningens samlade förslag för årsstämman 
2025 offentliggörs i kallelsen till årsstämman 2025.
Styrelsen
Styrelsens ansvar regleras i aktiebolagslagen, årsredo-
visningslagen, bolagets bolagsordning, riktlinjer från 
bolagsstämman och arbetsordningen för Eltels styrelse 
som har antagits av styrelsen. Därutöver ska styrelsen 
följa Koden och Nasdaq Stockholms regelverk för emit-
tenter, samt andra tillämpliga svenska och internatio-
nella lagar och regler.
Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt-
ning av bolagets angelägenheter. Vidare bedömer styrel-
sen fortlöpande koncernens ekonomiska situation, samt 
att bolagets organisation är utformad på ett sätt som 
gör att redovisningen, hanteringen av finansiella till-
gångar och bolagets ekonomiska förutsättningar är 
säkerställda.
Styrelsen ansvarar även för att fastställa mål och stra-
tegier, säkerställa att det finns effektiva system för upp-
följning och kontroll av bolagets verksamhet, identifiera 
hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och 
affärsmöjligheter samt säkerställa att det finns en till-
fredsställande kontroll av att bolaget efterlever lagar och 
regler tillämpliga på Eltels verksamhet. Dessutom ska 
styrelsen säkerställa implementering av tillämpliga poli-
cyer och andra styrdokument för bolagets uppförande, 
samt att tillse att all informationsgivning sker i enlighet 
med gällande lagar, föreskrifter och etablerad praxis 
(inklusive Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter). 
Vidare ingår i styrelsens uppgifter att tillsätta, utvärdera 
och vid behov entlediga den verkställande direktören.
Årsredovisning 2024       61
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseBolagsstyrningsrapport

===== SIDA 62 =====

Med undantag av arbetstagarrepresentanterna utses 
styrelseledamöterna av årsstämman för ett år i taget 
avseende perioden fram till slutet av nästa årsstämma. 
Enligt bolagets bolagsordning ska de styrelseledamöter 
som utses av årsstämman utgöras av tre till tio ledamö-
ter och högst tre suppleanter. Enligt Koden ska majorite-
ten av styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande 
till Bolaget och dess ledning.
Eltels styrelse tillämpar en skriftlig arbetsordning som 
antagits av styrelsen och som årligen granskas. Bland 
annat reglerar styrelsens arbetsordning styrelsens roll 
och ansvar, dess arbetssätt, och arbetsfördelningen 
inom styrelsen. Styrelsen har vidare antagit en instruk-
tion för Eltels verkställande direktör, samt en instruktion 
för finansiell rapportering.
Styrelseledamöter under 2024
Per den 31 december 2024 består styrelsen av åtta 
 ledamöter (sex bolagsstämmovalda ledamöter och  
två arbetstagarrepresentanter):
•
 Per Sjöstrand, ordförande
• Ann Emilson
• Johan Nordström
• Joakim Olsson
• Erja Sankari
• Roland Sundén
• Stefan Söderholm, arbetstagarrepresentant
• Björn Tallberg, arbetstagarrepresentant
Styrelseledamöterna presenteras mer detaljerat i a
vsnit-
tet styrelsens ledamöter på sidan 65.
Ordföranden Per Sjöstrand och styrelseledamöterna 
Ann Emilson, Johan Nordström, Erja Sankari och Roland 
Sundén betraktas som oberoende i förhållande till ägarna 
och bolaget. Joakim Olsson betraktas som oberoende i 
förhållande till bolaget men beroende till större aktieä-
gare på grund av sin relation till Solero Luxco S.á.r.l.
Styrelsens huvudsakliga arbete under 2024
Under 2024 låg styrelsens fokus på att säkerställa den 
fortsatta implementeringen av bolagets strategi samt 
förbättring av lönsamheten och likviditeten. Försälj-
ningen av HV Polen var också ett fokusområde.
Under 2024 höll styrelsen 14 möten. Detaljer om 
 styrelseledamöters deltagande i styrelsemöten finns  
i tabellen styrelsemöten 2024.
Utvärdering av styrelsens arbete
För att säkerställa kvaliteten i styrelsens arbete och 
identifiera eventuella behov av ytterligare expertis och 
erfarenhet utvärderas styrelsens och dess ledamöters 
arbete årligen. År 2024 utfördes utvärderingarna, under 
styrelseordförandens ledning, genom att varje styrelse-
ledamot besvarade ett frågeformulär online. De sam-
manställda resultaten presenterades för styrelsen vid 
årets sista styrelsemöte. Styrelsens ordförande presen-
terade också resultaten av utvärderingarna vid ett möte 
med valberedningen.
Styrelsens utskott
Styrelsen utser ett revisionsutskott och ett ersättnings-
utskott vid sitt konstituerande möte efter årsstämman. 
Styrelsen kan även utse andra utskott vid behov. Styrel-
sen utser ledamöter och ordföranden i utskotten med 
hänsyn till den kunskap och erfarenhet som krävs för 
STYRELSENS MEDLEMMAR
Namn Position Född Invald Aktieinnehav
Ersättning 
euro
Oberoende i förhållande  
till de största ägarna
Oberoende i förhållande  
till bolaget
Per Sjöstrand1) Ordförande 1958 2024 – 79 100 Ja Ja
Ulf Mattsson2) Ordförande 1964 2017 – 39 600 Ja Ja
Ann Emilson Styrelseledamot 1965 2022 – 44 700 Ja Ja
Gunilla Fransson2) Styrelseledamot 1960 2016 – 17 600 Ja Ja
Johan Nordström1) Styrelseledamot 1965 2024 – 24 300 Ja Ja
Joakim Olsson Styrelseledamot 1965 2018 – 44 700 Nej Ja
Erja Sankari Styrelseledamot 1973 2022 – 44 700 Ja Ja
Roland Sundén Styrelseledamot 1953 2018 150 000 58 400 Ja Ja
Stefan Söderholm Representant för arbetst. 1960 2021 – – Ja Nej
Björn Tallberg Representant för arbetst. 1976 2015 – – Ja Nej
1) Från och med den 14 maj 2024.  2)  Fram till den 14 maj 2024.
Information om styrelsens ytterligare befattningar finns på sidan 65.
STYRELSEMÖTEN 2024
30 
jan
5 feb 
(extra)
13  
feb
21 
mar
25  
apr
10 
maj 3)
14 
maj
28 
maj
13 
juni
24  
juli
11 
sep
30  
okt
7 nov 
(extra)
12 
dec
Per Sjöstrand1) – – – – – – • • • • • • • •
Ulf Mattsson2)
• • • • • • – – – – – – – –
Ann Emilson • • • • • • • • • • • • • •
Gunilla Fransson2)
• • • • • • – – – – – – – –
Johan Nordström1) – – – – – – – • • • • • • •
Joakim Olsson • • • • • • • – • • • • – •
Erja Sankari • • • • • • • • • • • • • •
Roland Sundén • • • • • • • • • • • • • •
Stefan Söderholm • • • • • • • • • • • • • •
Björn Tallberg • • – • • • • – • • • • • •
1) Från och med den 14 maj 2024.   2) Fram till den 14 maj 2024.  3) Per capsulam.
Årsredovisning 2024       62
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseBolagsstyrningsrapport

===== SIDA 63 =====

arbetet. Utskottens ledamöter utses för samma man-
datperiod som styrelsen. Utskotten svarar huvudsakligen, 
på sätt som anges nedan, för att förbereda ärenden som 
ska beslutas av styrelsen.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottets huvuduppgifter är att:
•
 Övervaka bolagets finansiella rapportering
• Övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, 
internrevision och 
riskhantering
• Hålla sig informerad om revisionen av årsredovis-
ningen och koncernredo
visningen 
• Granska och övervaka revisorns opartiskhet och 
 oberoende och därvid särskilt uppmärksamma om 
tjänster till bolaget 
•
 Biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstäm-
mans beslut om revisorsval 
• Ge råd och utföra andra uppgifter som är specifikt 
delegerade från styrelsen.
Som en del a
v uppgifterna ovan ska revisionsutskottets 
ordförande bistå bolagsledningen i frågor kring finansiell 
rapportering och informationsgivning samt ha kontinu-
erlig kontakt med revisorn i dessa frågor.
Vidare ska revisionsutskottets ordförande bistå den 
verkställande direktören, finansdirektören och koncer-
nens kommunikationsavdelning i frågor rörande infor-
mationsgivning, finansiella rapporter och kontakter med 
media, särskilt i krissituationer.
1)  Henrik Sundell, chefsjurist, lämnade bolaget den 31 januari 2024 och ersattes den 1 februari 2024 av nuvarande chefsjurist, Caroline Lindgren. Elin Otter, 
 kommunikations- och IR-direktör, lämnade bolaget den 26 april 2024 och ersattes samma 
dag av nuvarande kommunikations- och IR-direktör, Alexandra Kärnlund. 
Thor-Egel Bråthen, vd, Eltel Norge, lämnade bolaget den 10 februari 2025 och ersattes samma dag av nuvarande vd, Eltel Norge, Ingrid Therese Tjøsvold.
Revisionsutskottet 2024
Per den 31 december 2024 består revisionsutskottet av 
tre ledamöter: Roland Sundén (ordförande), Joakim 
 Olsson och Erja Sankari.
Revisionsutskottet höll sex möten under 2024 där 
Eltels externa 
revisor (utom vid ett extra revisionskom-
mittémöte) och representanter för företagsledningen 
var närvarande.
REVISIONSUTSKOTTETS MÖTEN 2024
13 
feb
23 
apr
24 
jul
5 sep
(extra)
30 
okt
10 
dec
Gunilla Fransson1)
• • – – – –
Joakim Olsson • • • • • •
Erja Sankari • • • • • •
Roland Sundén • • • • • •
1) Fram till den 14 maj 2024.
Ersättningsutskottet
Ersättningsutskottets huvuduppgifter är att:
•
 Bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprin-
ciper, ersättningar och 
andra anställningsvillkor för de 
ledande befattningshavarna
• Följa och utvärdera pågående och under året avslu-
tade program för rörliga ersättningar till 
de ledande 
befattningshavarna
• Övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer 
för ersättningar till 
ledande befattningshavare som 
årsstämman enligt lag ska fatta beslut om, samt gäl-
lande ersättningsstrukturer och nivåer inom bolaget
•
 Bedöma och planera för efterträdare till Eltels ledning.
Ersättningsutskottet 2024
Per den 31 december 2024 består ersättnings- 
utskottet av tre ledamöter: Per Sjöstrand (ordförande),  
Ann Emilson och Roland Sundén.
Ersättningsutskottet höll fyra möten under 2024.
ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS MÖTEN 2024
6
 feb
21 mar 
(extra)
3
okt
9 
dec
Per Sjöstrand1)
– – • •
Ulf Mattsson2)
• • – –
Ann Emilson • • • •
Roland Sundén • • • •
1) Från och med den 14 maj 2024.
1) Fram till den 14 maj 2024.
Principer för ersättningar på Eltel
Eltels riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- 
havare, som antogs vid årsstämman 2024, återges i för-
valtningsberättelsen. Eltels ersättningsrapport för 2024 
kommer att läggas fram för godkännande på årsstäm-
man 2025.
Externrevision
Årsstämman väljer årligen en revisor. Revisorn ansvarar 
för att granska årsbokslutet för koncernen och moder-
bolaget.
Därutöver genomför revisorn även en granskning av 
bolagsstyrningsrapporten, hållbarhetsrapporten, en 
översiktlig granskning av tredje kvartalet samt en 
granskning av bolagets förvaltning. Revisorn deltar på 
samtliga ordinarie revisionsutskottsmöten och avrap-
porterar särskilt sina iakttagelser avseende intern kon-
troll, förvaltning, översiktlig granskning av tredje kvarta-
let och årsbokslutet. Revisorn deltar även vid minst ett 
styrelsemöte under året.
Extern revisor 2024
Årsstämman 2024 valde KPMG AB som Eltels externa 
revisor med mandat på ett år, och med Fredrik Westin 
som ansvarig revisor. Under 2024 uppgick arvoden till 
revisorerna, KPMG, till totalt 0,8 miljoner euro, varav tjäns-
ter utöver revisionsuppdraget utgjorde 0,1 miljoner euro.
Koncernledningen
Verkställande Direktören
Eltels verkställande direktör rapporterar till styrelsen. 
Håkan Dahlström är verkställande direktör och koncern-
chef för Eltel-koncernen. Koncernchefens ansvar styrs 
av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Bolagets 
bolagsordning, riktlinjer från bolagsstämman, Eltels 
instruktioner för vd och andra instruktioner och väg
-
ledande principer som har fastställts av styrelsen.
Koncernledningen
Koncernledningen, som leds av koncernchefen, sam-
manträder minst tio gånger per år (tolv gånger under 
2024). Ledningsgruppen behandlar strategiska och ope-
rativa frågor som rör koncernen och dess verksamhet, 
investeringar, koncernstruktur och bolagsstyrning, samt 
övervakar bolagets verksamhet. Ledningsgruppen 
ansvarar också för den årliga verksamhetsplanen, bud-
get och prognosuppdateringar till styrelsen i enlighet 
med bolagets fastställda planeringscykel.
Koncernledningen består av följande medlemmar
1)::
• Håkan Dahlström, vd och koncernchef
• Tarja Leikas, finansdirektör
• Caroline Lindgren, chefsjurist och inköpsdirektör
• Alexandra Kärnlund, kommunikations- och IR-direktör
• Pamela Lundin, affärsutvecklingsdirektör
Årsredovisning 2024       63
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseBolagsstyrningsrapport

===== SIDA 64 =====

• Juha Luusua, vd, Eltel Finland
• Lars Nilsson, vd, Eltel Sverige
• Ingrid Therese Tjøsvold, vd, Eltel Norge
• Claus Metzsch Jensen, vd, Eltel Danmark.
Information om medlemmarna i ledningsgruppen finns 
på sidan 66.
Kontrollsystem
Riktlinjer och handböcker
Eltels internkontrollsystem, som omfattar all bolagsstyr-
ning inklusive policyer, riktlinjer och processer, kommu-
niceras via ledningen och organiseras enligt de olika 
landsenheternas behov. Eltels IFRS-redovisningshand-
bok innehåller instruktioner och vägledning om redovis-
ning och finansiell rapportering som ska tillämpas på 
alla företag i Eltel-koncernen. Syftet med handboken är 
att ge vägledning om de redovisningsprinciper som ska 
tillämpas i koncernredovisningen samt vid utarbetandet 
av koncernredovisningen för Eltel-koncernen.
Eltels grundläggande policydokument omfattar områ-
den som attestfrågor och behörighet, uppförandekod, 
intern kontroll och riskhantering, rapportering om miss-
tänkta brott mot lagar, etik, sanktioner och exportkontroll, 
eller oegentligheter (visselblåsning) till Eltels 
Compliance-
 funktion, arbetsmiljö, krishantering och 
kommunikation, investerarrelationer, hållbarhet, restrik-
tioner för insiderhandel, redovisning och kontroller samt
 
IT (inklusive AI).
Som en del av den normala övervakningen genomför 
Eltel löpande internrevisioner för att säkerställa god 
bolagsstyrning. Normala processer för rapportering, 
uppföljning och eskalering finns på plats för att  
revisionsutskottet ytterst ska uppmärksammas på  
identifierade problem.
Koncernchefen är huvudansvarig för att i det dagliga 
arbetet implementera styrelsens instruktioner avseende 
kontrollmiljön. Koncernchefen rapporterar regelbundet 
till styrelsen som en del av de etablerade processerna. 
Vidare utförs verksamhetsuppföljning varje månad till-
sammans med koncernchefen och finansdirektören.
Information och kommunikation
All extern kommunikation utförs i enlighet med relevanta 
regler och Eltels kris- och kommunikationspolicy.
Eltel har en koncernkommunikationsfunktion som 
fokuserar på tre huvudsakliga kommunikationsområ-
den: Investerarrelationer, intern och extern kommunika-
tion samt varumärke och marknadsföring.
Uppföljning
Styrelsen och koncernledningen övervakar att Eltel följer 
antagna policyer och riktlinjer. Vid varje styrelsemöte tas 
bolagets finansiella ställning upp. Styrelsens ersätt-
nings- och revisionsutskott spelar viktiga roller när det 
gäller exempelvis ersättning, finansiella rapporter och 
intern kontroll. Inför publiceringen av delårsrapporter 
och årsredovisningen granskar revisionsutskottet och 
styrelsen de finansiella rapporterna.
Eltels ledning genomför en månatlig uppföljning av 
intäkter, samt analyserar förekommande avvikelser från 
budget, prognoser och jämförelser med föregående år.
Den externa revisorns uppgifter omfattar att utföra en 
årlig granskning av koncernens och dess dotterbolags 
interna kontroller. Status och identifierade avvikelser 
behandlas vid revisionsutskottets möten eller eskaleras 
tidigare när så är lämpligt.
Styrelsen sammanträder med revisorerna en gång per 
år för att granska de interna kontrollerna och, i särskilda 
fall, instruera revisorerna att utföra separata gransk-
ningar av vissa områden. Revisorerna närvarar vid alla 
revisionsutskottets ordinarie möten.
Prioriterade områden under 2024
Bolagets prioriterade områden för 2024 omfattar de 
 följande:
•
 Fortsatt implementering av strategin (inklusive lanse
-
ringen av Eltels värderingar skapa möjligheter, alltid 
professionella, värna liv och starkare tillsammans 
samt implementering av OKRs (Objectives and Key 
Results) för att mäta genomförandet av strategin)
•
 Förbättra den affärsmässiga förmågan
• Utöka kundbasen och bredda erbjudandet, t.ex. inom 
solenergi och BESS
•
 Prioritera förbättringar i kärnverksamheten
• Försäljningen av HV Polen för att minimera komplexi-
tet och ris
ker förenade med projektverksamhet utan-
för Norden
• Hållbarhetsarbetet accelererade pga. sin påverkan på 
Eltels affär och rapporteringskraven.
Internrevision 2024
Bolagets funktion för internrevision ansvarar bland 
annat för utförandet av internrevisioner, hanteringen av 
ramverket för intern kontroll, koncernriskhanteringspro-
cessen och kontinuerlig övervakning samt kontroll av 
Eltels efterlevnad av interna policyer och instruktioner 
samt gällande lagar och god redovisningssed.
Under året utfördes granskningar enligt årsplanen, 
uppdatering av interna kontroll-ramverket, samt gransk-
ning av internkontroll-efterlevnad. Samtidigt såg funktio-
nen över och förbättrade processer relaterade till regel- 
efterlevnad och riskhantering. Framför allt granskades 
ett antal kundprojekt och affärsprocesser på såväl land-
senhets- som koncernnivå. Resultaten av granskning-
arna har redovisats och följts upp i enlighet med  
gällande instruktioner. Funktionen kommer att fortsätta 
fokusera sitt arbete på testning och utveckling av interna 
kontroller, leda riskhanteringsprocessen, samt utföra 
internrevisioner av kundprojekt och nyckelprocesser 
enligt funktionens årsplan för 2025.
Riskhantering
För mer information se förvaltningsberättelsen på  
sidorna 56–57.
Årsredovisning 2024       64
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelseBolagsstyrningsrapport

===== SIDA 65 =====

ANN EMILSON
Styrelseledamot  
sedan 2022
Född: 1965
Civilingenjör i industriell 
 ekonomi 
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Styrelseutskott:
Ledamot i ersättningsutskottet
Tidigare befattningar:
EVP , 
Global Sales & Marketing 
på Tobii AB. Head of Business 
Unit, Public & Key på Telia.  
Vice President, Retail, Telecom 
& 
 Utility Business på CGI 
 Stockholm. Flera ledande 
befattningar på Ericsson AB. 
Aktieinnehav: 
–
Styrelse
JOHAN NORDSTRÖM
Styrelseledamot  
sedan 2024
Född: 1965
MBA
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Vd och koncernchef i  
Green Landscaping Group. 
 Styrelseledamot i flera av  
Green Landscaping Groups 
 dotterbolag.
Styrelseutskott:
–
Tidigare befattningar: 
Styrelseordförande i  
Car-O-Liner Group AB. 
 Verkställande Direktör på 
 Alignment Systems AB. 
 Europachef på Drivesol 
Worldwide Inc. Chef för 
 strategisk affärsutveckling  
på Teleflex. Vd på Telair.
Aktieinnehav: 
–
JOAKIM OLSSON
Styrelseledamot  
sedan 2018
Född: 1965
MBA, civilingenjör
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Partner på Triton. Styrelseord-
förande i Advisory Board för 
Arvos Group och Dywidag.  
Styrelsemedlem i Trench Group 
Advisory Board.
Styrelseutskott:
Ledamot i revisionsutskottet
Tidigare befattningar:
Styrelseordförande i Seves 
Group S.á r.l. Styrelseledamot i 
Logstor A/S. Styrelseordfö-
rande i Ovako Group AB. Styrel-
seledamot i FläktGroup GmbH, 
VCST och Semcon AB. Vd på 
SAG Group GmbH och Haldex 
AB.
Aktieinnehav: 
–
ERJA SANKARI
Styrelseledamot  
sedan 2022
Född: 1973
Civilekonom 
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
EVP & Chief Operating Officer 
på iLOQ. Styrelseledamot i 
 Nurminen Logistics,  
Partnera Oyj, Proventia Oy  
och 
Leden Group. 
Styrelseutskott:
Ledamot i revisionsutskottet
Tidigare befattningar: 
Vice President, Global Supply 
Chain på Nokia. Vice President, 
Supply Chain Engineering på 
Nokia. Head of Oulu Factory  
på Nokia/ Nokia Siemens 
Networks. Flera ledande 
 befattningar på NSN och Nokia.
Aktieinnehav: 
–
ROLAND SUNDÉN
Styrelseledamot  
sedan 2018
Född: 1953
Civilingenjör i Mech. Eng.
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Vd på PrimeValue Consult AB.
Styrelseutskott:
Ordförande i revisionsutskottet, 
ledamot i ersättningsutskottet
Tidigare befattningar:
President på Hiab och  
medlem i Cargotecs 
 ledningsgrupp. Vd på LM Wind 
Power. 
 President, Agricultural 
Division på Case New Holland. 
 Executive Vice President på 
Volvo Construction 
 Equipment.
Aktieinnehav: 
150 000 aktier
STEFAN SÖDERHOLM
Styrelseledamot – representant 
för arbetstagarna, sedan 2021
Född: 1960
Styrelsemedlem i SEKO  
på Eltel Sverige
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Styrelseutskott:
– 
Tidigare befattningar:
Flera olika tekniska och ledande 
befattningar i 
 nuvarande Eltels 
organisation.
Aktieinnehav: 
–
PER SJÖSTRAND
Styrelseordförande,  
sedan 2024
Född: 1958
Civilingenjör
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Styrelseordförande i Instalco, 
Håndverksgruppen, Green 
Landscaping, Uniwater och 
BPG. Styrelseledamot i NCG.
Styrelseutskott:
Ordförande i ersättnings
-
utskottet
Tidigare befattningar: 
Vd på Instalco AB. Direktör 
Stora Projekt på Trafikverket. 
Ordförande i 
Fasadgruppen 
Group AB.
Aktieinnehav: 
–
BJÖRN TALLBERG
Styrelseledamot – representant 
för arbetstagarna, sedan 2015
Född: 1976
Ordförande i Unionens 
 riksklubb på Eltel Sverige
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Styrelseutskott:
– 
Tidigare befattningar:
Teamledare på Eltel Aviation & 
Security. 
Nätverkstekniker på 
Eltel Aviation & Security.
Aktieinnehav: 
–
Innehav av aktier i Eltel per den 31 december 2024.
Årsredovisning 2024       65
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 66 =====

TARJA LEIKAS
Finansdirektör,  
sedan 2023
Född: 1967
Civilekonom
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Tidigare befattningar: 
CFO på Ginolis Group.  
COO på Eniram. CFO/ 
(tillförordnad) CEO på Dovre 
Group. CFO på TeliaSonera 
Finland. CFO, Business Area 
Broadband Services Finland 
på TeliaSonera Group.
Aktieinnehav: 
24 010 aktier
Koncernledning
ALEXANDRA 
KÄRNLUND
Kommunikations direktör, 
sedan 2024
Född: 1973
Fil. Kand, media- och kom-
munikationsvetenskap och 
engelska
Masterstudier i journalistik 
och miljövetenskap
Befattningar och platser 
 
i andra styrelser: 
Styrelseledamot i  
CISV Östersund.
Tidigare befattningar: 
Kommunikationsdirektör, 
Länsstyrelsen Jämtland. 
Kommunikationschef, Tieto
-
evry. Senior PR-konsult, 
Informedia. Ledande befatt
-
ningar på CGI, Ortivus och 
Cision.
Aktieinnehav: 
–
CAROLINE LINDGREN
Chefsjurist och inköps- 
direktör, sedan 2024
Född: 1978
Jur kand, juristexamen
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Tidigare befattningar: 
Chefsjurist på  
Sweco Sverige AB. 
Koncernbolags
 jurist på 
Sweco AB. Biträdande jurist 
och advokat på Mannheimer 
Swartling Adv
okatbyrå AB.
Aktieinnehav: 
1 000 aktier
PAMELA LUNDIN
Affärsutvecklingsdirektör, 
sedan 2023
Född: 1970
Pol.mag. i statsvetenskap
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Ledamot i fullmäktige, 
 Sydsvenska 
 handelskammaren.
Tidigare befattningar: 
Vd på Enercons svenska, 
norska och finska 
 verksamheter. COO på 
 Enercon GmbH Germany 
Filial. Vice vd och styrelse
-
ledamot på Enercon Energy 
Converter AB. Projektledare/ 
Projektutvecklare på 
Eurowind A
B.
Aktieinnehav: 
32 500
JUHA LUUSUA
Vd, Eltel Finland,  
sedan 2018
Född: 1965
Civilingenjör
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Styrelseledamot i 
 Sähköpooli (som ingår  
i den finska försörjnings
-
beredskapsmyndigheten). 
Vice ordförande i Finlands 
Fotbollförbund.
Tidigare befattningar: 
President, BU Power på  
Eltel. President, P
ower 
 Distribution på Eltel. 
 Managing Director, Country 
Unit Finland på Eltel 2008–. 
SVP , Electricity på Eltel 
Networks/Group 
 Corporation.
Aktieinnehav: 
121 360 aktier
LARS NILSSON
Vd, Eltel Sverige,  
sedan 2023
Född: 1967
Civilekonom
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Styrelseledamot i Svenskt 
Näringsliv och Nordic Level 
Group.
Tidigare befattningar: 
Vd på CERTEGO Group. Vd 
på Marum Management AB. 
Vd på Imtech VS-teknik AB. 
Vd på Ericsson Local 
 Services AB. Vd på 
 GoExcellent AB. Flertalet 
ledningspositioner på 
 Microsoft.
Aktieinnehav: 
10 000 aktier
HÅKAN DAHLSTRÖM
Vd och koncernchef,  
sedan 2022
Född: 1962
Civilingenjör datateknik, 
M.Sc. digital teknologi
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
–
Tidigare befattningar: 
Vd på Fujitsu Sweden AB.  
Vd på Tieto Sweden AB och 
vice vd, Tieto Corporation. 
Affärsområdeschef  
Mobile Business area på 
TeliaSonera AB. Affärs
-
områdeschef Broadband 
Business area på  
TeliaSonera AB. 
 Kommendörkapten  
i Försvarsmakten.
Aktieinnehav: 
800 000 aktier
INGRID TJØSVOLD
Vd, Eltel Norge,  
sedan 2025
Född: 1968
BA (Hons.) Ekonomi och 
marknadsföring
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Ordförande i Hesselberg 
Maskin AS och Risa Gruppen.
Tidigare befattningar: 
Styrelsens rådgivare interims-
konsult/Vd produktionsbolag, 
CTS Nordic AS och Nordic 
Epod AS. Segment direktör/
ordförande på Norsk Gjenvin-
ning – NG Vekst. Flera 
ledande befattningar inom 
entreprenad-, logistik- och  
förnybar industri.
Aktieinnehav: 
–
CLAUS METZSCH JENSEN
Vd, Eltel Danmark,  
sedan 2018
Född: 1968
Civilingenjör företagsekonomi
Befattningar och platser  
i andra styrelser: 
Styrelseledamot i NKEL I/S.
Tidigare befattningar: 
Vice President på  
Caverion A/S.  
SVP på TDC A/S.
Aktieinnehav: 
31 000 aktier
Innehav av aktier i Eltel per den 31 december 2024.
Årsredovisning 2024       66
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 67 =====

Koncernens 
finansiella information
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Årsredovisning 2024       67

===== SIDA 68 =====

Koncernens resultaträkning
Miljoner euro Not 2024 2023
Nettoomsättning 828,7 850,1
Kostnad för sålda varor och tjänster 7 -736,8 -774,5
Bruttoresultat 91,8 75,6
Övriga intäkter 7, 8 4,3 3,5
Försäljnings- och administrationskostnader 7 -88,2 -82,4
Övriga kostnader 7, 9 -25,9 -2,0
Rörelseresultat (EBIT) -18,0 -5,3
Finansiella intäkter 1,0 1,2
Finansiella kostnader -13,7 -13,9
Finansiella poster, netto 11 -12,7 -12,7
Resultat före skatt -30,7 -17,9
Inkomstskatt 12 1,6 10,3
Årets resultat -29,1 -7,6
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare -29,7 -7,9
Innehav utan bestämmande inflytande 25 0,6 0,3
Resultat per aktie 13
Före utspädning, euro -0,21 -0,07
Efter utspädning, euro -0,21 -0,07
Koncernens rapport över totalresultatet
Miljoner euro Not 2024 2023
Årets resultat -29,1 -7,6
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, netto efter skatt 3,8 -1,5
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkringar av nettoinvestering, netto efter skatt -0,1 –
Valutakursdifferenser -5,5 -1,9
Summa -5,6 -1,9
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt -1,8 -3,4
Årets totalresultat -30,9 -11,0
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare -31,5 -11,3
Innehav utan bestämmande inflytande 25 0,6 0,3
Årsredovisning 2024       68
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 69 =====

Koncernens balansräkning
Miljoner euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill 27 249,3 253,6
Immateriella anläggningstillgångar 27 30,3 32,9
Materiella anläggningstillgångar 28 5,9 10,5
Nyttjanderättstillgångar 29 53,5 51,9
Uppskjutna skattefordringar 24 27,2 27,9
Finansiella tillgångar 31, 32 13,4 9,8
Summa anläggningstillgångar 379,6 386,7
Omsättningstillgångar
Varulager 21 19,3 17,3
Kundfordringar och andra fordringar 4, 17, 20 165,3 195,6
Likvida medel 21,3 24,7
Summa omsättningstillgångar 205,8 237,7
SUMMA TILLGÅNGAR 585,4 624,3
Miljoner euro Not 31 dec 2024 31 dec 2023
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 15
Aktiekapital 162,0 162,0
Övrigt eget kapital -5,6 29,1
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 156,3 191,0
Hybridobligation 25,0 25,0
Innehav utan bestämmande inflytande 25 8,0 7,6
Summa eget kapital 189,3 223,6
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 16,17 15,8 20,7
Leasingskulder 16, 17, 29 36,0 33,9
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning 32 6,6 5,6
Uppskjutna skatteskulder 24 10,7 11,3
Övriga avsättningar 22 5,2 3,4
Övriga långfristiga skulder
1) 31,3 0,6
Summa långfristiga skulder 105,7 75,5
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 16, 17 60,5 50,4
Leasingskulder 16, 17, 29 22,7 19,9
Övriga avsättningar 22 3,8 3,7
Förskott från kunder 51,4 59,3
Leverantörsskulder och andra skulder 17, 23 152,0 191,8
Summa kortfristiga skulder 290,3 325,2
Summa skulder 396,0 400,7
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 585,4 624,3
1) Ökningen av övriga långfristiga skulder beror på omklassificering av uppskov på betald skatt i Sverige från leverantörsskulder och andra skulder  
    till övriga långfristiga skulder.
Årsredovisning 2024       69
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 70 =====

Koncernens kassaflöde
Miljoner euro Not 2024 2023
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat (EBIT) -18,0 -5,3
Justeringar:
Avskrivningar och nedskrivningar 34,7 30,1
Vinst/förlust från försäljning av tillgångar och avyttring av verksamhet 22,8 -0,1
Förmånsbestämda pensionsplaner 2,0 -3,1
Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar 1,8 -1,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster,  
skatter och förändringar i rörelsekapitalet
43,3 19,9
Erhållen ränta 0,6 1,2
Ränta och övriga erlagda finansiella kostnader -13,1 -13,2
Erhållna/betalda inkomstskatter -0,9 -3,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före  
förändringar i rörelsekapitalet 30,0 4,6
Förändringar i rörelsekapitalet:
Kundfordringar och andra fordringar 11,4 -18,0
Leverantörsskulder och andra skulder -8,6 39,8
Varulager -5,3 7,7
Förändringar i rörelsekapitalet -2,5 29,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,5 34,0
Miljoner euro Not 2024 2023
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2,4 -4,4
Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0,4 0,1
Avyttring av verksamhet, netto likvida medel 25 -4,6 –
Kassaflöde från investeringsverksamheten -6,6 -4,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Emission av hybridobligation – 24,4
Betalningar av transaktionskostnader och ränta på hybridobligation -3,4 -1,1
Betalningar av emitterade aktier – 2,4
Köp av egna aktier – -2,4
Upptagna kortfristiga finansiella skulder 16 49,0 54,5
Betalning av kortfristiga finansiella skulder 16 -40,1 -97,1
Betalning av finansiella skulder, lånefaciliteter 16 -4,0 -11,0
Betalning av leasingskulder 16 -25,2 -22,1
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -0,2 -0,0
Förändring övriga icke-likvida finansiella tillgångar -0,1 0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -24,0 -52,3
Förändringar av likvida medel -3,1 -22,6
Likvida medel vid årets början 24,7 47,9
Kursdifferens i likvida medel -0,3 -0,6
Likvida medel vid årets slut 21,3 24,7
Årsredovisning 2024       70
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 71 =====

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Miljoner euro Aktiekapital
Övrigt tillskjutet 
kapital
Ansamlad  
förlust
Omvärderingar av 
förmånsbestämda 
pensionsplaner 
netto efter skatt
Säkringsreserv, 
netto efter skatt
Omräknings- 
differenser Summa Hybridobligation
Innehav utan 
bestämmande 
inflytande
Summa  
eget kapital
1 jan 2024 162,0 487,5 -390,8 -32,6 10,9 -45,9 191,0 25,0 7,6 223,6
Totalresultat för året – – -29,7 3,8 -0,1 -5,5 -31,5 – 0,6 -30,9
Ränta för hybridobligation – – -3,4 – – – -3,4 – – -3,4
Transaktioner med aktieägare1):
Egetkapitalreglerade ersättningar – – 0,2 – – – 0,2 – – 0,2
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – – – – – – – -0,2 -0,2
Transaktioner med aktieägare – – 0,2 – – – 0,2 – -0,2 -0,1
31 dec 2024 162,0 487,5 -423,7 -28,8 10,8 -51,5 156,3 25,0 8,0 189,3
1) För ytterligare information om egetkapitalreglerade ersättningar se not 30 Ersättning till ledande befattningshavare och för transaktioner med aktier se not 15 Aktier och aktiekapital.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Miljoner euro Aktiekapital
Övrigt tillskjutet 
kapital
Ansamlad  
förlust
Omvärderingar av 
förmånsbestämda 
pensionsplaner 
netto efter skatt
Säkringsreserv, 
netto efter skatt
Omräknings- 
differenser Summa Hybridobligation
Innehav utan 
bestämmande 
inflytande
Summa  
eget kapital
1 jan 2023 159,6 489,9 -381,2 -31,1 10,9 -44,0 204,0 – 7,4 211,3
Totalresultat för året – – -7,9 -1,5 – -1,9 -11,3 – 0,3 -11,0
Emission av hybridobligation – – – – – – – 25,0 – 25,0
Transaktionskostnader och ränta för hybridobligation – – -1,7 – – – -1,7 – – -1,7
Transaktioner med aktieägare1):
Betalningar av emitterade aktier 2,4 – – – – – 2,4 – – 2,4
Köp av egna aktier – -2,4 – – – – -2,4 – – -2,4
Egetkapitalreglerade ersättningar – – 0,0 – – – 0,0 – – 0,0
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – – – – – – – -0,0 -0,0
Transaktioner med aktieägare 2,4 -2,4 0,0 – – – 0,0 – -0,0 -0,0
31 dec 2023 162,0 487,5 -390,8 -32,6 10,9 -45,9 191,0 25,0 7,6 223,6
1) För ytterligare information om egetkapitalreglerade ersättningar se not 30 Ersättning till ledande befattningshavare och för transaktioner med aktier se not 15 Aktier och aktiekapital.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktieägares kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och ansamlade 
vinster och förluster. Övrigt tillskjutet kapital inkluderar teckningspris till den del de inte är med 
i aktiekapitalet (överkurs), och ovillkorade aktieägartillskott. Aktuariella vinster och förluster 
hänförliga till anställningsförmåner redovisas under omvärderingar av förmånsbestämda 
pensionsplaner. Säkringsreserven innefattar säkringar av nettoinvesteringar. Den effektiva 
delen av vinster och förluster på säkringsinstrument redovisas tillfälligt i övrigt totalresultat 
under säkringsreserv och kommer att omklassificeras till resultaträkningen när den säkrade 
posten påverkar resultat
 räkningen. Omräkningsdifferenser inkluderar skillnader från omräk-
ning av resultat- och balansräkning 
av utländska dotterföretag.
Årsredovisning 2024       71
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 72 =====

Noter till koncernredovisningen
Grund för rapporternas upprättande
1  Koncerngemensam information  73
2  Väsentliga redovisningsprinciper för koncernredovisningen 73
Finansiella resultat
3  Segmentrapportering 78
4  Intäktsredovisning 79
5  Anställda per segment 80
6  Personalkostnader 80
7  Funktionsindelade kostnader per kostnadsslag 80
8  Övriga intäkter 80
9  Övriga kostnader 80
10  Avskrivningar och nedskrivningar 81
11 Finansiella intäkter och kostnader 81
12 Inkomstskatt 81
13 Resultat per aktie 81
Finansiell riskhantering och kapitalstruktur
14  Finansiell riskhantering 82
15 Aktier och aktiekapital 85
16 Upplåning  86
17 Finansiella instrument per kategori 87
18 Derivatinstrument 88
19 Åtaganden och ansvarsförbindelser 88
Rörelsekapital och uppskjutna skatter
20  Kundfordringar och andra fordringar 89
21 Varulager 89
22 Avsättningar 89
23 Leverantörsskulder och andra skulder 89
24 Uppskjutna skatter 90
Rörelseförvärv och kapitalutgifter
25  Rörelseförvärv och avyttringar 91
26  Innehav utan bestämmande inflytande 91
27 Immateriella anläggningstillgångar 92
28 Materiella anläggningstillgångar  93
29 Leasing 93
Ersättningar och övrigt
30  Ersättning till ledande befattningshavare 94
31 Finansiella tillgångar 96
32 Ersättning till anställda efter avslutad anställning 96
33 Ersättning till revisorerna 97
34 Transaktioner med närstående 97
35 Koncernföretag 97
Årsredovisning 2024       72
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 73 =====

Grund för rapporternas upprättande
Detta avsnitt innehåller följande noter
1  Koncerngemensam information  73
2  Väsentliga redovisningsprinciper för koncernredovisningen 73
1 Koncerngemensam information
Eltel AB (Bolaget) är genom sina dotterföretag (tillsammans Koncernen) den ledande leveran-
tör av tjänster för kritisk infrastruktur för el- och kommunikationsnätverk. Vi tillhandahåller ett 
brett utbud av lösningar som spänner från underhålls- och uppgraderingstjänster till projekt-
leveranser. Där ingår design, planering, byggande, installation och säkrande av drift av förny-
bar energi och högpresterande el- och kommunikationsnätverk. Under 2024 uppgick antalet 
anställda till cirka 4 500. Eltel verkar huvudsakligen på den nordiska marknaden men är också 
representerad i Tyskland, Litauen och Polen (ett så kallat shared services center).
Eltel AB (publ) är ett svenskt aktiebolag som har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige. 
Huvudkontorets address är Adolfsbergsvägen 13, Bromma, Sverige. Eltel ABs ordinarie aktier 
är noterade på Nasdaq Stockholm. Eltel ABs verksamhet, genom dotterföretagen, utförs 
under varumärket Eltel. Koncernen benämns Eltelkoncernen.
Eltel AB äger och reglerar aktierna hänförliga till Eltelkoncernen. Bolaget består av led -
ningsfunktioner men bedriver ingen operativ affärsverksamhet och dess risker relaterar 
främst till värdet av och aktiviteterna i dotterföretagen.
2 Väsentliga redovisningsprinciper för koncernredovisningen
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS redovisningsstandarder såsom de 
har antagits av EU per den 31 december 2024. Utöver det tillämpar koncernen Rådet för finan-
siell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. 
De finansiella rapporterna godkändes för publicering av styrelsen i Eltel AB den 24 mars 2025, 
och är föremål för fastställande på årsstämman den 13 maj 2025.
De finansiella rapporterna upprättas utifrån ett antagande om bolagets fortlevnad. När de 
finansiella rapporterna undertecknas måste ledningen bedöma moderbolagets och koncer-
nens fortsatta verksamhet. Denna bedömning bör täcka moderbolagets och koncernens 
utsikter minst 12 månader från slutet av rapportperioden.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdesmetoden, med undantag 
för derivatinstrument, vilka värderas till verkligt värde. Informationen i koncernredovisningen 
anges i miljoner euro om inget annat anges. Samtliga belopp i koncernredovisningen har 
avrundats, och följaktligen kan summan av de enskilda beloppen skilja sig från det totalbe-
lopp som redovisas.
Tillämpning av nya eller ändrade IFRS-standarder och tolkningar
IFRS-standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft under 2024 inkluderar följande: 
•
 Classification of Liabilities as Current or Non-current och Non-current Liabilities with 
Cove-
nants (Ändringar i IAS 1) som klargör de kriterier som används för att fastställa om skulder 
ska klassificeras som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna förbättrar den information 
som ett företag tillhandahåller när dess rätt att skjuta upp regleringen av en skuld i minst 
tolv månader är beroende av efterlevnad av kovenanter.
•
 Internationell skattereform – modellregler för pelare 2 (Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter).  
Eltel omfattas a
v OECD:s modellregler för global minimibeskattning (pelare 2). Enligt lag -
stiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan dess effek-
tiva GloBE skattesats per jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15 procent. Koncernen 
tillämpar det tillfälliga obligatoriska undantaget från att redovisa uppskjuten skatt som 
uppkommer pga. pelare 2 och redovisar skatten då den uppstått.
De nya standarder och ändringar som gäller för räkenskapsåret 2025 eller senare inkluderar 
följande:
•
 IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements
IFRS 18 ersätter IAS 1, som anger kra
v på utformning och upplysningar för bokslut. För-
ändringarna, som främst påverkar resultaträkningen, inkluderar krav på att klassificera 
intäkter och kostnader i tre nya kategorier – rörelsen, investeringar och finansiering – och 
presentera delsummor för rörelseresultat samt resultat före finansiering och inkomstskat-
ter. IFRS 18 ger också utökad vägledning för aggregering och disaggregering av informa -
tion i de finansiella rapporterna, inför nya upplysningskrav för så kallade ”management-de-
fined performance measures” (MPM) och avlägsnar valmöjlighet för klassificering av rän-
tor och utdelning i rapporten över kassaflöden. 
IFRS 18 kommer att ändra uppställningen och upplysningarna i koncernredovisningen. 
Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027. Standarden har 
ännu inte godkänts av EU.
Övriga offentliggjorda standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft för räkenskaps-
året som börjar den 1 januari 2025 eller senare förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på 
koncernen.
Enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF)
I enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (Esef-förordningen), 
har Eltel upprättat sin årsredovisning för räkenskapsåret 2024 i enhetligt elektroniskt rappor-
teringsformat (Esef). De primära finansiella rapporterna och noterna i IFRS-koncernredovis-
ningen har uppmärkts i enlighet med Esef-taxonomi i elektroniskt format som kallas iXBRL. 
Esef-taxonomin är framtagen av ESMA och bygger på den IFRS-taxonomi som publiceras av 
IFRS Foundation.
Väsentliga uppskattningar och antaganden i redovisningen
Upprättandet av koncernredovisningen i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör uppskatt-
ningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen av tillgångar och skulder, lik-
som de redovisade beloppen för intäkter och kostnader under perioden. De faktiska resulta -
ten kan skilja sig från dessa uppskattningar och antaganden. Möjliga förändringar i uppskatt-
ningar och antaganden redovisas under den finansiella period i vilken de uppkommer, samt i 
efterföljande perioder.
De områden där väsentliga bedömningar och uppskattningar görs vid upprättandet av de 
finansiella rapporterna, och där en efterföljande förändring i uppskattningarna och antagan-
dena kan orsaka en betydande justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder 
presenteras nedan:
a) Nedskrivningsprövning
Koncernen testar årligen och löpande om det finns indikationer på nedskrivning, om goodwill 
ska skrivas ned efter en jämförelse mellan det redovisade värdet och återvinningsvärdet. 
Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nytt-
jandevärde. Beräkningar av nyttjandevärdet kräver uppskattningar av framtida kassaflöden 
som beräknas uppkomma från kassagenererande enheter samt en lämplig diskonterings -
ränta för att kunna beräkna nuvärdet. Se not 27 Immateriella anläggningstillgångar för mer 
information om nedskrivningsprövning.
b) Intäktsredovisning – över tid
Koncernen tillämpar femstegsmodellen i IFRS 15 vid redovisning av intäkter från avtal med 
kunder. En intäkt redovisas i takt med att prestationsåtagande(n) gentemot kunder uppfylls. 
Koncernen använder vanligtvis indatametoden för att mäta hur mycket av ett prestationså -
tagande som har uppfyllts. Detta innebär att nedlagda utgifter ställs i relation till uppskattade 
totala utgifter och intäkten redovisas över tid baserat på denna färdigställandegrad.
Det uppskattade utfallet från ett långsiktigt avtal som löper över flera räkenskapsperioder 
kan komma att förändras beroende på förändrade omständigheter och kan därför leda till 
reviderade uppskattningar i kommande rapporteringsperiod. Kostnadsberäkningar kräver en 
uppskattning av det slutgiltiga resultatet från projektet, och det verkliga framtida resultatet 
kan skilja sig från uppskattningen. Avvikelser från den ursprungliga planen i projektgenomför-
andet kan leda till betydande kostnadsökningar på grund av olika skäl, till exempel kostnader 
för extra arbete och material, prisökningar samt kostnader för förseningar och tillgängliga 
resurser. Projektverksamhet innebär till sin natur risker avseende prissättning av projekten 
samt uppskattningar av de slutgiltiga kostnaderna och genomförandet av avtalet. Därutöver 
omfattar projektverksamhet risker hänförliga till villkor från myndigheter och kunder eller 
övriga externa villkor bortom Eltels kontroll, inklusive risken för förseningar och i vissa fall ris-
ken för att koncernens kunder inte får finansiering för planerade projekt och tjänster. De kun-
skaper som krävs för att projekten ska vara genomförbara och lönsamma är koncernens för-
måga att på ett korrekt sätt förutse projektkostnader, bedöma vilka resurser som krävs för att 
på ett effektivt sätt hantera de tjänster som tillhandahålls av underentreprenörer samt kunna 
styra tekniska händelser som skulle kunna påverka och försena projektet.
Årsredovisning 2024       
73
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 74 =====

Not 2 forts.
c) Skatter
Fastställande av inkomstskatt och uppskjuten skatt när det slutliga fastställandet av skatten 
är osäkert kräver ledningens bedömningar. Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar 
från skatteförluster och temporära skillnader som har överförts i ny räkning när det som en 
följd av beskattningsbar framtida vinst är sannolikt att det går att realisera den tillhörande 
skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas emellertid alltid om de kan kvittas mot 
aktuella skattepliktiga temporära skillnader. Antaganden i fråga om framtida beskattnings -
bara vinster kräver väsentliga bedömningar och grundar sig på den aktuella affärsplanen, 
samt beaktandet av osäkerheter i den aktuella affärsplanen och vidare uppskattningar. Kon-
cernen använder uppskattningar, grundade på all tillgänglig information vid tidpunkten för 
redovisningen, för redovisning av skulder för förväntade skatterevisions- och skattetvist-  
frågor.
d) Avsättningar och ansvarsförbindelser
Koncernen använder uppskattningar vid bedömning av avsättningarna som redovisas i 
balansräkningen. Det verkliga resultatet kan skilja sig från de redovisade avsättningarna.
En ansvarsförbindelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovi-
sas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller före-
komsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Information om 
ansvarsförbindelser återfinns i not 19 Åtaganden och ansvarsförbindelser. Ansvarsförbindel-
ser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, redovi-
sas detta som en avsättning.
e) Förmånsbestämda pensionsplaner
När det görs aktuariella beräkningar vid fastställandet av pensionsförpliktelser hänförliga till 
förmånsbestämda pensionsplaner, krävs vissa aktuariella antaganden. Då antagandena 
varierar kommer den faktiska betalningen att skilja sig från den uppskattade förpliktelsen,  
vilket påverkar resultatet. De antaganden som används vid aktuariella beräkningar återfinns i 
not 32 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning.
f) Leasingavtal som gäller tills vidare
IFRS 16-standarden kräver uppskattningar för värdering av giltiga tillsvidarekontrakt. Eltel har 
uppskattat längden på dessa kontrakt baserat på förväntad användning i nuvarande affärs-
verksamhet. Detta har betydande inverkan på storleken av nyttjanderättstillgångar och lea -
singskulder för lokaler. Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder redovisas som separata 
rader i balansräkningen.
Principer för koncernredovisningen
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Eltel AB samt alla bolag över vilka Eltel, vid 
räkenskapsårets utgång, utövar kontroll, det vill säga dotterföretagen. Kontroll uppnås när 
koncernen exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har 
möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Detta innebär vanligtvis 
att Eltel har över 50 procent av rösterna eller på annat sätt har befogenhet att styra företagets 
finansiella och verksamhetsmässiga strategier. Dotterföretag inkluderas i koncernredovis-
ningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen, och 
avyttrade dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen fram till det datum då de avyttras.
Förvärvade dotterföretag redovisas med användning av förvärvsmetoden. Förvärvskost-
naden mäts till verkligt värde för de förvärvade tillgångarna, de utfärdade egetkapitalinstru -
menten samt de upplupna skulderna vid datumet för ägarbytet. Det belopp varmed för-
värvsvärdet överstiger verkligt värde för koncernens andel av identifierbara förvärvade till -
gångar redovisas som goodwill.
Koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och orealiserade marginaler, såväl som 
vinstdistribution inom koncernen, elimineras vid en fullständig konsolidering. Innehav utan 
bestämmande inflytande redovisas separat från nettoresultatet och redovisas som en sepa-
rat post i eget kapital.
Samarbetsarrangemang är gemensamt styrda företag där parterna har ett gemensamt 
bestämmande inflytande, och rätt till tillgångar och skulder hänförliga till arrangemanget. 
Gemensamt bestämmande inflytande är en avtalsmässig fördelning av kontrollen över ett 
samarbetsarrangemang, som enbart är aktuellt när beslut om de relevanta aktiviteterna krä-
ver ett enhälligt godkännande av parterna som delar kontrollen.
Koncernen redovisar sitt innehav i samarbetsarrangemang med hjälp av klyvningsmeto-
den, varmed koncernens andel av vardera tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för det 
samarbetsarrangemanget kombineras med liknande poster, rad för rad, i koncernredovis-
ningen.
En lista över dotterföretag och samarbetsarrangemang återfinns i not 35 Koncernföretag.
Omräkning av utländsk valuta
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika koncernföretagen är värderade i den 
valuta som används i den primära ekonomiska miljö där företaget är verksamt (funktionell 
valuta). I koncernredovisningen används euro, som också är moderbolagets funktionella 
valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser 
som gäller på transaktionsdagen. Monetära poster noterade i utländsk valuta omräknas till 
den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på balansdagen. Icke-monetära 
poster värderade till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakur-
ser som gäller vid värderingstidpunkten. Samtliga övriga icke-monetära poster värderas i 
enlighet med de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.
Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid omräkning av transaktio-
ner i utländsk valuta och monetära poster redovisas i resultaträkningen. Valutakurs-  
vinster och valutakursförluster hänförliga till den faktiska affärsverksamheten redovisas i res-
pektive post ovanför rörelseresultatet. Valutakursvinster och valutakursförluster från finan-
sieringsverksamheten förs in som valutakursdifferenser i finansiella intäkter och kostnader.
För ytterligare information om säkringsredovisning av valutakursdifferenser hänförliga till 
omräkning av finansiella tillgångar och skulder avsedda som säkringsinstrument, se not 14.
Utländska dotterföretag
Resultaträkningar och kassaflödesanalyser från utländska dotterföretag omräknas till euro i 
enlighet med den genomsnittliga valutakursen för varje månad, och balansräkningarna 
omräknas i enlighet med den valutakurs som gäller på balansdagen. Valutakursdifferenser 
som uppkommer som en följd av omräkningen redovisas i övrigt totalresultat.
När ett dotterföretag delvis avyttras eller säljs, redovisas valutakursdifferenser som redovi-
sades i eget kapital i resultaträkningen som en del av resultatet från försäljningen.
Intäktsredovisning (IFRS 15)
Koncernen tillämpar femstegsmodellen i IFRS 15 vid redovisning av intäkter som härrör från 
avtal med kunder. IFRS 15 kräver identifiering av leveranser i avtal med kunderna som kvalifi-
cerar sig som separata ”resultatmässiga åtaganden”. Leveranserna kan omfatta en vara/
varor och en tjänst/tjänster eller en kombination av varor och tjänster. Intäkter redovisas 
separat för varje resultatmässigt åtagande på en relativt fristående försäljningspris
 basis, och 
äger rum när en kund får kontroll över den relaterade varan/var orna eller tjänsten/ tjänsterna 
och får fördelarna hänförliga till varorna eller tjänsterna, antingen över tid eller vid en bestämd 
tidpunkt.
Koncernens intäkter är främst hänförliga till följande intäktsströmmar: projektleverans-, 
uppgraderings- och underhållstjänster. Koncernens avtal med kunder är antingen fristående 
avtal eller avtal inom ramen för ramavtal. Endast avtal där båda parter har godkänt avtalet och 
åtagit sig att fullgöra sina respektive skyldigheter möter definitionen av ett avtal enligt  
IFRS 15. 
Ett avtal innehåller åtaganden om att överföra varor eller tjänster till en kund. Om en utlo-
vad vara eller tjänst är distinkt utgör de separata prestationsåtaganden vars hänförliga intäk-
ter redovisas separat. Koncernen har analyserat sina olika intäktsströmmar och konkluderat 
att intäkter från projektleverans- och uppgraderingstjänster redovisas över tid eftersom kun-
den får kontroll över tillgången som Eltel skapar eller förbättrar. Vid underhållstjänster erhåller 
och förbrukar kunden vanligtvis de fördelar som tillhandahålls genom Eltels prestation samti-
digt som åtagandet fullgörs och intäkterna kommer därför även fortsättningsvis redovisas i 
takt med att tjänsterna utförs.
När intäkter från avtal med kunder redovisas över tid redovisas periodens intäkter i den 
utsträckning prestationsåtagandet gentemot kunden är uppfyllt. Koncernen använder van-
ligtvis indatametoden, baserad på nedlagda utgifter, för att mäta hur mycket av ett presta-
tionsåtagande som har uppfyllts. För att mäta förloppet av prestationsåtagande(n) som upp-
fylls över tid jämförs nedlagda utgifter med uppskattade totala utgifter och intäkten redovisas 
successivt över tid baserat på andelen nedlagda utgifter, färdigställandegraden. En förväntad 
förlust på ett kundavtal redovisas omedelbart som en kostnad. IFRS 15 innehåller ingen väg-
ledning om hur förlustbringande avtal ska redovisas. Sådana avtal redovisas istället i enlighet 
med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
När koncernens kundavtal innehåller rörlig ersättning inkluderas dessa belopp i transak-
tionspriset endast när det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade 
intäkter som redovisas inte uppstår. Vid bedömningen av om det är mycket sannolikt att en 
väsentlig återföring av ackumulerade intäkter inte kommer att ske beaktas historik från lik-
nande avtal. Även väsentlighet beaktas. Ett typexempel på rörlig ersättning i Eltels kundavtal 
är förseningsavgifter.
I vissa avtal överensstämmer inte betalningstidpunkt med tidpunkt för överföring av varor 
eller tjänster till kunden (exempelvis om ersättningen är förutbetald eller betalas i efterskott). 
När skillnaden överstiger ett år fastställer koncernen vid avtalets ingående om avtalet 
innehåller en betydande finansieringskomponent. Om avtalet innehåller en betydande finan-
sieringskomponent justeras det utlovade transaktionspriset och Eltel redovisar intäkter till ett 
belopp som speglar det kontanta försäljningspriset för de utlovade varorna eller tjänsterna, 
det vill säga transaktionspriset justerat för tidsvärdet av pengar.
Avtalstillgångar och avtalsskulder
IFRS 15 skiljer på avtalstillgångar och avtalsfordringar. En avtalsfordran är en rätt till ersätt-
ning som är ovillkorlig och endast tidsåtgång krävs innan betalning av ersättningen förfaller, 
t.ex. en kundfordran. En avtalstillgång är en rätt till ersättning i utbyte mot varor eller tjänster 
som koncernen har överfört till kunden, d.v.s. intäkter som är redovisade men ännu inte faktu-
rerade. Avtalsfordringar och avtalstillgångar är inkluderade i balansräkningen som kundford-
ringar och andra fordringar.
En avtalsskuld är koncernens skyldighet att överföra varor eller tjänster till en kund för vil-
ken koncernen har erhållit ersättning från kunden. Posten förskott från kunder i balansräk-
ningen innehåller koncernens avtalsskulder. 
Årsredovisning 2024       
74
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 75 =====

Not 2 forts.
Segmentrapportering (IFRS 8)
Eltels huvudverksamheter i de fyra nordiska länderna Finland, Sverige, Norge och Danmark 
presenteras som segment. All power- och communication
 -verksamhet i dessa fyra nordiska 
länder presenteras under dessa landssegment. Övrig verksamhet omfattar High Voltage 
Polen fram till avyttrin
gen under det andra kvartalet 2024, Smart Grids Tyskland och Litauen, 
samt aktiviteter under avslutning inom Power Transmission International. Övriga verksamhe-
ter representerar mindre än 15 procent av verksamheten. Var och en av verksamheterna inom 
övriga verksamheter har en storlek på mindre än 10 procent av nettoomsättningen, justerad 
EBITA och totala segmenttillgångar.
För att förenkla verksamhetsstrukturen och dra nytta av den danska ledningen, kommer 
segmentsstruktur att uppdateras från den 1 januari 2025. Verksamheten i Danmark och Tysk-
land kommer att redovisas i ett segment som heter Danmark & Tyskland. Smart Grids Tysk-
land har redovisats utanför segmenten under Övrig verksamhet fram till den 31 december 
2024. Den återstående delen av Övrig verksamhet och koncernfunktioner kommer att kombi-
neras och kallas för Koncernstödsfunktioner. Från och med den 1 januari 2025 kommer seg-
menten att vara Finland, Sverige, Danmark & Tyskland och Norge. All communication och 
power-verksamhet i dessa länder kommer fortsättningsvis att presenteras under lands-
segmenten. Koncernstödsfunktionerna kommer att inkludera koncernfunktioner och Litauen 
samt aktiviteter under avslutande för Power Transmission International, samt High Voltage 
Polen fram till dess avyttring under det andra kvartalet 2024. Jämförelsetal kommer att pre-
senteras enligt den nya segmentsstrukturen från och med delårsrapporten januari–mars 
2025.
Rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan generera intäkter och ådra 
sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet följs upp av den högsta verkställande besluts-
fattaren, VDn, och för vilka separat finansiell information finns tillgänglig. Rörelsesegmenten 
utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering. Intäkter, kost-
nader, operativa tillgångar och skulder fördelas på segment på ett konsekvent sätt. Poster i 
resultaträkningen under justerad EBITA allokeras inte till segmenten. 
Goodwill och övriga immateriella tillgångar (IAS 38)
Goodwill
Goodwill utgör det belopp varmed förvärvsvärdet överstiger verkligt värde för nettotillgång-
arna i det förvärvade företaget per förvärvsdagen. Resultat från avyttringen av ett företag 
inkluderar redovisat värde för goodwill hänförligt till den avyttrade enheten. 
Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för eventuell nedskrivning och alltid om det finns 
indikationer på ett nedskrivningsbehov. I syfte att kunna testa goodwill vid indikationer på 
nedskrivningsbehov, allokeras goodwill till de kassagenererande enheterna. Goodwill redovi-
sas till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar redovisas enbart om kostnaden för tillgången kan mätas på ett tillför-
litligt sätt, och det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna hänförliga till till-
gången kommer att tillfalla koncernen. Immateriella tillgångar i koncernen omfattar förvärvad 
programvara till datorer, varumärken, orderstock samt kundrelationer. Värderingen av imma-
teriella tillgångar övertagna genom rörelseförvärv grundar sig på verkligt värde. Övriga imma-
teriella tillgångar (med undantag för varumärken) redovisas efter den initiala redovisningen 
till anskaffningskostnaden med avdrag för eventuella av- och nedskrivningar. Vid den initiala 
redovisningen redovisas de till verkligt värde per förvärvsdagen, vilket betraktas som kostna-
den för dessa.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av kostnaderna som uppstått då den 
aktuella programvaran förvärvats och tagits i bruk. Dessa kostnader skrivs av linjärt över den 
beräknade nyttjandeperioden (3–7 år).
Kostnader hänförliga till utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs vartefter 
de uppstår. Kostnader som är direkt hänförliga till utveckling av identifierbara och unika pro-
gramvaruprodukter, som kontrolleras av koncernen, och som sannolikt kommer att generera 
ekonomiska fördelar som överskrider kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella 
tillgångar. Kostnaderna innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av relevanta indi-
rekta kostnader samt arvoden till externa konsulter. Utvecklingskostnader för programvara 
redovisas som tillgång och skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod (7 år).
Varumärke, orderstock och kundrelationer har övertagits vid rörelseförvärv. Varumärket 
avser namnet Eltel till följd av förvärvet av Eltel Group Corporation. Verkligt värde för varumär-
ket fastställs på basis av relief-from-royalty-metoden (royaltylättnader). Varumärket skrivs 
inte av, utan testas årligen för nedskrivning. Verkligt värde för orderstocken fastställs grundat 
på beräknade framtida kassaflöden från befintliga avtal med kunderna. Orderstocken skrivs 
av linjärt under perioden fram till leveransen (2–4 år).
Verkligt värde för kundrelationer fastställs grundat på beräknade framtida kassaflöden 
från avtal med befintliga kunder. Kundrelationer skrivs av linjärt under deras beräknade nytt-
jandeperioder (5–10 år).
Avskrivningsperioden för en immateriell tillgång granskas minst vid varje årsslut. Om till-
gångens förväntade nyttjandeperiod skiljer sig från tidigare uppskattningar, ändras avskriv-
ningsperioden i enlighet med detta.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan 
testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vidare bedöms övriga tillgångar med 
avseende på nedskrivningsbehov så snart händelser eller förändringar av olika omständig-
heter tyder på att det bokförda värdet eventuellt inte är återvinningsbart. Skulle det före-
komma indikationer på att det föreligger ett nedskrivningsbehov, görs en bedömning av till -
gångens återvinningsvärde.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov hänförs tillgångarna till de lägsta nivåer där det 
finns separata identifierbara kassaflöden och som huvudsakligen är oberoende (kassagene-
rerande enheter eller grupper av kassagenererande enheter). Återvinningsvärdet är det högre 
av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. 
Nyttjandevärdet fastställs genom hänvisning till det diskonterade framtida kassaflödet som 
förväntas genereras från tillgången.
När en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde görs en nedskrivning 
som redovisas i resultaträkningen.
En nedskrivning återförs endast om det har skett en förändring i de förutsättningar som 
gällde för beräkningen när tillgångens återvinningsvärde fastställdes vid det senaste ned-
skrivningstillfället. Nedskrivningar återförs inte över balansvärdet som förelåg före redovis-
ningen av nedskrivningen under de föregående finansiella perioderna. Nedskrivningar gäl-
lande goodwill återförs inte under några omständigheter.
Utöver goodwill och varumärket har koncernen inte några tillgångar med obegränsat nytt-
jandevärde. Se not 27 Immateriella tillgångar för information om prövning av nedskrivnings -
behov.
Materiella anläggningstillgångar (IAS 16)
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumule-
rade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Inga avskrivningar görs på mark.
Avskrivningar på andra tillgångar görs linjärt för att fördela anskaffningsvärdet ner till det 
beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande:
Byggnader och konstruktioner
 15–40 år 
Maskiner och inventarier 3–10 år
Tunga maskiner 10–15 år
En tillgångs förväntade nyttjandeperiod granskas vid varje balansdag och, när den 
skiljer sig 
väsentligt från tidigare uppskattningar, ändras avskrivningsperioderna därefter.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en sepa-
rat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida eko-
nomiska förmåner som är förknippade med tillgången sannolikt kommer koncernen tillgodo 
och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer 
och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder (IFRS 16)
Koncernen redovisar nyttjanderättstillgång vid leasingavtalets inledningsdatum (d.v.s. det 
datum då den underliggande tillgången är tillgänglig för användning). Nyttjanderättstillgångar 
värderas initialt till anskaffningsvärde, med avdrag för eventuella ackumulerade av- och ned-
skrivningar och justeras för vissa omvärderingar av leasingskulden. I anskaffningsvärdet för 
nyttjanderättstillgångar ingår beloppet för redovisade leasingskulder, initiala direkta utgifter 
och leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet minus eventuella mottagna 
leasingincitament. I anskaffningsvärdet för nyttjanderättstillgångar ingår också en uppskatt-
ning av de kostnader som beräknas uppstå hos koncernen i samband med återställande av 
tillgången till det tillstånd som krävs i villkoren för leasingavtalet. IFRS 16-standarden kräver 
uppskattningar för värdering av giltiga tillsvidarekontrakt. Koncernen har uppskattat längden 
på dessa kontrakt baserat på förväntad användning i nuvarande affärsverksamhet. Nyttjan-
derättstillgångarna skrivs av linjärt under den kortare av dess beräknade nyttjandeperiod och 
leasingperioden. Eventuellt nedskrivningsbehov av nyttjanderättstillgångar prövas i enlighet 
med IAS 36.
Vid leasingavtalets inledningsdatum värderar koncernen leasingskulder initialt till det aktu-
ella värdet av de leasingavgifter som ska betalas till leasingperiodens slut, diskonterade till 
koncernens implicita ränta. I leasingavgifter ingår fasta betalningar, rörliga leasingbetalningar 
som beror på ett index eller en ränta och belopp som förväntas betalas under restvärdesga -
rantier. Leasingskulderna värderas till anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Lea-
singskulder omvärderas främst när leasingperioden förändras eller när framtida betalningar 
förändras på grund av ändringar i index eller räntesats. När leasingskulden omvärderas görs 
vanligen en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderättstillgången.
Årsredovisning 2024       
75
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 76 =====

Not 2 forts.
Korttidsleasing och leasar av lågt värde
Koncernen tillämpar valfria undantag för korttidsleasing för leasingavtal omfattande 12 
månader eller mindre samt för leasingavtal för tillgångar av lågt värde. Leasingbetalningar för 
kortfristiga leasar och leasar av lågt värde redovisas som leasingkostnad linjärt över leasing-
perioden.
Implicit upplåningsränta
Vid beräkning av nuvärdet av hyresbetalningar använder koncernen den implicita upplånings-
räntan på inledningsdatum om den ränta som är implicit i leasingavtalet inte är lätt bestäm-
ningsbar. För att komma fram till den implicita upplåningsräntan, tillämpar koncernen respek-
tive lands riskfria ränta (ekonomisk miljö) för den period som motsvarar leasingperioden, jus-
terat med kreditrisk för varje koncernföretag.
Finansiella instrument (IAS 32, IFRS 7, IFRS 9)
Redovisning och borttagande
Samtliga förvärv och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas per affärsdagen. Finan-
siella skulder redovisas när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finan-
siella tillgångar och skulder redovisas för första gången till verkligt värde, och transaktions -
kostnaderna har inkluderats för samtliga finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt 
värde via resultaträkningen. Dock värderas kundfordringar som inte har en betydande finan-
sieringskomponent till deras transaktionspris. Finansiella tillgångar tas bort från balansräk-
ningen när rätten att erhålla kassaflöden från finansiella tillgångar har löpt ut eller koncernen 
har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finan-
siella skulder tas bort från balansräkningen när skulden som specificeras i avtalet regleras, 
hävs eller löper ut.
Klassificering och redovisning
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier enligt IFRS 
9: Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat 
eller verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs på grundval av koncernens 
affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar och egenskaperna hos de avtalsenliga 
kassaflödena från den finansiella tillgången. Koncernen klassificerar samtliga finansiella 
skulder som värderade till upplupet anskaffningsvärde bortsett från de derivatinstrument 
som värderas till verkligt värde via resultatet. Klassificeringen görs på basis av syftet med för-
värvet av det finansiella instrumentet vid tidpunkten för den initiala redovisningen. Se not 17 
Finansiella instrument per kategori.
Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella till -
gångar som innehas för handel, derivatinstrument och finansiella tillgångar avseende kapital-
försäkring för pension, ej utformade som säkringsinstrument då koncernen inte har fastställt 
några övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen vid den ini-
tiala redovisningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den huvudsakligen 
förvärvas i syfte att säljas inom kort, utom finansiella tillgångar avseende kapitalförsäkring 
för pension.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar till verk-
ligt värde via resultaträkningen redovisas via resultaträkningen i den period då de uppstår 
antingen som övriga intäkter och kostnader eller finansiella intäkter eller kostnader beroende 
på om de är hänförliga till verksamhetsposter eller finansiella poster. Derivatinstrument som 
inte betraktas som säkringar klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skul-
der, och redovisas i balansräkningen som andra fordringar eller andra skulder.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som 
inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar, som inte är noterade på en 
aktiv marknad och som inte heller innehas för handel. De värderas till upplupet anskaffnings-
värde. De omfattar kundfordringar och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde med avdrag för nedskrivningar, och redovisas i balansräkningen som omsätt -
ningstillgångar, med undantag för när de har löptider längre än 12 månader efter balansda-
gen. Nedskrivningar hänförliga till kundfordringar enligt modellen för förväntade kreditförlus-
ter i IFRS 9 redovisas i övriga kostnader. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde innefattar även likvida medel bestående av kassa, avistamedel hos banker samt 
övriga kortfristiga, mycket likvida innehav med en ursprunglig löptid på tre månader eller min-
dre.
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde omfattar alla finansiella skulder som 
inte är derivatinstrument. Finansiella skulder klassificeras som både kortfristiga och lång-
fristiga skulder, och de kan både vara räntebärande och icke räntebärande. Checkräknings -
krediter redovisas inom skulder i kortfristiga skulder.
Transaktionskostnader inklusive uppläggnings- och ändringsavgifter, som är relaterade till 
de finansiella skulderna, allokeras till förväntad nyttjandeperiod av finansieringsinstrumentet.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Koncernen redovisar förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 för kundfordringar och övriga 
finansiella tillgångar. 
Kreditrisk är risken för en förlust om en kund eller motpart i ett finansiellt instrument inte 
uppfyller sina avtalsmässiga förpliktelser. Koncernens kreditrisk uppstår i första hand genom 
fordringar på kunder samt vid placering av likvida medel. Koncernen utvärderar vid varje rap-
porteringstillfälle befintliga fordringars kreditrisk.
Kundfordringar och avtalstillgångar
Koncernens kundfordringar samt avtalstillgångar fördelas i två grupper för värdering av kredi-
trisk. Den ena gruppen består av större kunder som står för en väsentlig del av koncernens 
nettoomsättning. Dessa kunder är solida ägare av infrastrukturnätverk, vanligtvis välkända 
börsnoterade företag eller företag som ägs av stater eller kommuner i Europa. Den andra 
gruppen består av övriga kunder. Koncernens förlustreserv för förväntade kreditförluster på 
kundfordringar och avtalstillgångar utförs enligt den förenklade metoden. Detta innebär att 
förlustreserven baseras på återstående löptid, vilken generellt understiger ett år.
Reservering för förväntade kreditförluster baseras på individuella bedömningar avseende 
de större kunderna, där en ratingbaserad modell används i kombination med annan känd 
information och framåtblickande faktorer. Koncernen använder extern rating om möjligt och 
för ej ratade företag används en uppskattad motsvarande rating. För den andra gruppen 
bestående av flertalet mindre kunder tillämpar koncernen en kollektiv nedskrivningsmodell 
baserad på åldersanalys av fordringarna och historiska konstaterade förluster i kombination 
med framåtblickande faktorer som påverkar kundernas förmåga att betala de utestående 
fordringarna.
Likvida medel
Kreditrisk uppstår också vid placering av likvida medel. Eltels likviditetsöverskott är depone-
rade på konton i Eltels banker. Beträffande alla andra placeringar är målsättningen att mot -
parten bör ha en kreditvärdighet om minst AA (S&P) eller motsvarande. Reservering för för-
väntade kreditförluster på likvida medel beräknas enligt en ratingbaserad modell i kombina-
tion med annan känd information och framåtblickande faktorer. Med hänsyn till kort löptid 
och god kreditvärdighet hos motparter, bedöms förlustreserven generellt inte väsentlig.
Övriga fordringar och tillgångar, som inte redovisas till verkligt värde i resultatet
För eventuella andra fordringar och tillgångar bedöms nedskrivningsbehovet för förväntade 
kreditförluster enligt ovan beskrivna ratingmodell, om tillämpligt, eller annars baserat på led-
ningens bedömning av nuvärdet av skillnaden mellan avtalade och förväntade kassaflöden. 
Värdering av förlustreserven motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster, eller en kor-
tare tidsperiod om fordran förfaller dessförinnan. I det fall väsentlig ökning av kreditrisk före-
ligger baseras förlustreserven på fordrans eller tilllgångens hela återstående löptid.
Finansiella instrument, säkringar (IFRS 9)
Koncernens derivatinstrument omfattar valutaterminer och valutaswappar. Koncernen har 
inte tillämpat säkringsredovisning till kassaflödessäkringar under 2024 eller 2023. Alla deri-
vatavtal ingås emellertid för ekonomiska säkringssyften.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde på kontraktsdagen och värderas där-
efter till verkligt värde per varje balansdag. Derivatinstrument klassificeras som en finansiell 
tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen.
Säkringar av nettoinvesteringar
Koncernen har tillämpat säkringsredovisning av nettoinvesteringar för vissa lån noterade i 
utländska valutor vilka säkrar omräkningsrisken hänförlig till nettoinvesteringar i dotterföre-
tag. Valutakursdifferenserna för dessa lån har redovisats i övrigt totalresultat under omräk-
ningsreserv. Om nettoinvesteringsbeloppet minskar genom avyttring eller på annat sätt, över-
förs de ackumulerade vinsterna eller förlusterna som har redovisats i omräkningsreserven till 
resultaträkningen. Se not 14.1 för mer information.
Aktiekapital
Aktiekapital utgör det registrerade aktiekapitalet i moderbolaget Eltel AB. Likvid från emitte-
rade aktier som överstiger aktiekapitalet (överkurs) redovisas i övrigt tillskjutet kapital. Till-
kommande kostnader direkt hänförliga till emitteringen av nya aktier visas i eget kapital som 
ett avdrag från avkastningen.
Hybridobligationer
I april 2023 emitterade Eltel efterställda hållbarhetsrelaterade hybridobligationer med ett 
sammanlagt kapitalbelopp på 25 miljoner euro (”hybridobligationerna”). Instrumentet har 
ingen förfallodag och om ingen utdelning lämnas kan räntebetalningarna skjutas upp på obe-
stämd tid. Hybridobligationerna är hållbarhetslänkade och ett premiebelopp om upp till 1,20 
procent av kapitalbeloppet betalas om hållbarhetsmålen uppmätta per den 31 december 
2025 inte uppfylls. Hybridobligationerna är räntebärande till en initial fast räntesats om 13,50 
procent per år t.o.m. ränteomläggningsdagen i juli 2026. Efter ränteomläggningsdagen kom-
mer hybridobligationerna att vara räntebärande till en rörlig räntesats motsvarande 3 måna-
ders EURIBOR plus ett räntetillägg om 10,29 procent och en marginal om 5,00 procent per år. 
Räntebetalningsskyldighet uppstår om bolagsstämman beslutar om utdelning. Hybridobliga-
tionerna är klassificerad som egetkapitalinstrument och redovisas till verkligt värde. Ränta 
redovisas i balanserade vinstmedel när betalningsåtaganden uppstår.
Årsredovisning 2024       
76
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 77 =====

Not 2 forts.
Resultat per aktie (IAS 33)
Resultat per aktie före utspädning (EPS) beräknas genom att dividera nettoresultatet hänför-
ligt till moderbolagets aktieägare med det viktade genomsnittliga antalet stamaktier under 
den finansiella perioden. Stamaktier som köps och innehas av koncernen, dras i förekom-
mande fall av från antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning avspeglar den 
möjliga påverkan av aktiebaserade incitamentsplaner.
Avsättningar och ansvarsförbindelser (IAS 37)
Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en innevarande legal eller infor-
mell förpliktelse som ett resultat av en tidigare händelse; när det är sannolikt att ett utflöde av 
ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt när det går att göra 
en pålitlig uppskattning av förpliktelsens belopp. När det kan förväntas att en del av utgifterna 
som krävs för att reglera en avsättning ska betalas av en annan part, ska denna betalning 
betraktas som en separat tillgång, men endast när det är säkert att betalningen kommer att 
erhållas.
En garantiavsättning redovisas när produkten som innefattar en garantiklausul har sålts. 
Beloppet för garantiavsättningen baserar sig på tidigare erfarenheter av realiserandet av 
garantikostnader och framtida förväntningar.
En avsättning för omstrukturering redovisas när ledningen har utvecklat och godkänt en 
utförlig och formell omstruktureringsplan som kommer att följas. Avgångsvederlag redovi-
sas när arbetstagarrepresentanterna eller enskilda anställda har informerats i detalj om de 
avsedda åtgärderna och de hänförliga ersättningspaketen kan beräknas på ett tillförlitligt 
sätt. Kostnaderna som är inkluderade i en avsättning för omstrukturering är antingen tillkom-
mande kostnader eller ackumulerade kostnader som direkt härrör från planen, eller är ett 
resultat av en fortlöpande förpliktelse utan några fortsatta ekonomiska fördelar för koncer-
nen, eller en straffavgift som åläggs för att häva den avtalsmässiga förpliktelsen. Omstruktu-
reringskostnader redovisas under respektive kostnader beroende på arten av omstrukture -
ringskostnaderna. Avsättningar redovisas inte för framtida rörelseförluster.
En avsättning redovisas för ett förlustkontrakt när kostnaden för att klara åtagandena i 
enlighet med kontraktet överskrider de ersättningsbelopp som går att inhämta.
En eventualförpliktelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovi-
sas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller före-
komsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Eventualförplik-
telser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, 
redovisas detta som en avsättning.
Inkomstskatt (IAS 12)
Koncernens inkomstskatt omfattar de skatter koncernföretagen betalar baserat på räken-
skapsperiodens beskattningsbara inkomst samt förändringar i uppskjuten skatt. Inkomst -
skatt redovisas i resultaträkningen, med undantag för de poster som redovisas direkt i övrigt 
totalresultat, när skatteeffekten i enlighet med detta redovisas i övrigt totalresultat. Inkomst-
skatten baseras på den lokala skattesatsen i respektive land. Skattejusteringar från tidigare 
perioder är inkluderade i skattekostnaden.
Uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder beräknas med tillämpning av metod för 
beräkning av uppskjuten skatt (liability method) på samtliga temporära skillnader som upp-
kommer mellan skattebasen för tillgångar och skulder samt deras redovisade värde i de finan-
siella rapporterna. Uppskjuten skatt fastställs med tillämpning av skattesatser (och lagar) 
som har trätt i kraft, eller i allt väsentligt trätt i kraft, per balansdagen och som väntas gälla när 
den hänförliga skattefordringen realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas bara i den mån som det förefaller sannolikt att det 
kommer att föreligga en framtida skattevinst mot vilken de skatteförluster eller temporära 
skillnaderna kan kvittas. Uppskjuten skatt erhålls från temporära skillnader som uppstår på 
innehav i dotterföretag och närstående företag, förutom när tidpunkten för återföringen av 
den temporära skillnaden styrs av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillna-
den inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid.
Eltel omfattas av OECD:s modellregler för global minimibeskattning (pelare 2). Pelare 2 
lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att 
betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan dess effektiva GloBE skattesats per jurisdiktion 
och minimiskattesatsen på 15 procent. Koncernen tillämpar det tillfälliga obligatoriska 
undantaget från att redovisa uppskjuten skatt som uppkommer pga. pelare 2 och redovisar 
skatten då den uppstått.
Ersättningar till anställda (IAS 19)
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad 
när de relaterade tjänsterna erhålls.
Koncernföretagen har olika pensionsplaner i enlighet med lokala villkor och praxis i de län-
der där de bedriver verksamhet, inklusive lagstadgade pensionsplaner och tilläggspensioner. 
Planerna fonderas generellt via betalningar till försäkringsbolag eller i förvaltade fonder.
Planerna klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.
I de avgiftsbestämda planerna betalas pensionsavgifterna direkt till försäkringsbolagen, 
och när avgiften väl är erlagd har koncernen inga ytterligare betalningsförpliktelser om bola-
get som erhåller betalningarna inte kan fullgöra sina förpliktelser. Dessa avgifter kostnads -
förs till resultaträkningen under det år de avser. För kompletterande kapitalförsäkringar för 
pension redovisar koncernen en långfristig pensionsavsättning och motsvarande finansiell 
tillgång, som klassificeras och värderas enligt IFRS 9.
För förmånsbestämda pensionsplaner är skulden avseende de förmånsbestämda pla-
nerna nuvärdet av den förmånsbestämda planen minus verkligt värde på förvaltningstill -
gångar. Pensionsförpliktelsen definieras med tillämpning av den så kallade projected unit cre-
dit-metoden separat för varje plan. Diskonteringsräntan som tillämpas för att beräkna nuvär-
det av pensionsförpliktelserna fastställs av marknadsavkastningen på långfristiga företagso-
bligationer eller statsobligationer med motsvarande löptid som förpliktelsen. Nettoräntekost-
naden beräknas genom att tillämpa diskonteringsräntan på den förmånsbestämda förpliktel-
sen netto och redovisas som finansiella kostnader. Kostnader efter avslutad anställning redo-
visas direkt i resultaträkningen. Omvärdering av den förmånsbestämda pensionsplanen 
redovisas direkt i övrigt totalresultat.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas om bolaget 
är förpliktigat, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala pen-
sionsåldern. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, 
redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet 
anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt.
Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2)
Eltel har tre incitamentsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar reglerade 
via egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Verkligt värde av de aktieincitament som 
beviljas till vissa nyckelmedarbetare redovisas som en personalkostnad linjärt under intjä-
nandeperioden när den anställdes tjänster utförs, med en motsvarande post i eget kapital. 
Verkligt värde för aktieincitamenten är marknadsvärdet per tilldelningsdagen. Det totala 
beloppet som ska kostnadsföras under intjänandeperioden fastställs utifrån verkligt värde för 
aktierna per tilldelningsdagen samt koncernens uppskattning av det antal aktier som förvän-
tas ha intjänats vid utgången av intjänandeperioden. Påverkan från ett icke marknadsrelate-
rat villkor för intjänandet samt att den anställde fortfarande uppfyller anställningskriterierna 
vid utgången av intjänandeperioden ingår i antagandet om antalet aktieincitament. Uppskatt-
ningen uppdateras i slutet av varje rapportperiod, och ändringar i uppskattningarna redovisas 
via resultaträkningen. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade incitamentsprogram kost-
nadsförs under de perioder när tjänsterna utförs, grundat på verkligt värde per balansdagen.
Årsredovisning 2024       
77
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse

===== SIDA 78 =====

Finansiella resultat
Detta avsnitt innehåller följande noter
3  Segmentrapportering 78
4  Intäktsredovisning 79
5  Anställda per segment 80
6  Personalkostnader 80
7  Funktionsindelade kostnader per kostnadsslag 80
8  Övriga intäkter 80
9  Övriga kostnader 80
10  Avskrivningar och nedskrivningar 81
11 Finansiella intäkter och kostnader 81
12 Inkomstskatt 81
13 Resultat per aktie 81
3 Segmentrapportering
Eltel rapporterar sina verksamheter med fyra landssegment: Finland, Sverige, Norge och 
 Danmark. All communication- och power-verksamhet i dessa fyra nordiska länder presente-
ras under landssegmenten. Övrig verksamhet omfattar High Voltage Polen fram till avytt-
ringen under det andr
a kvartalet 2024, Smart Grids Tyskland och Litauen, samt aktiviteter 
under avslutning inom Power Transmission International. För att förenkla verksamhetsstruk-
turen och dra nytta av den danska ledningen, kommer segmentsstrukturen att uppdateras 
från och med den 1 januari 2025. Verksamheten i Danmark och Tyskland kommer att redovi-
sas i ett segment som heter Danmark & Tyskland. Smart Grids Tyskland har redovisats utan-
för segmenten under Övrig verksamhet fram till den 31 december 2024. Den återstående 
delen av Övrig verksamhet och koncernfunktioner kommer att kombineras och kallas för Kon-
cernstödsfunktioner. Från och med den 1 januari 2025 kommer segmenten att vara Finland, 
Sverige, Danmark & Tyskland och Norge. All communication och power-verksamhet i dessa 
länder kommer fortsättningsvis att presenteras under landssegmenten. Koncernstödsfunk-
tionerna kommer att inkludera koncernfunktioner och Litauen samt aktiviteter under avslu-
tande för Power Transmission International och High Voltage Polen fram till dess avyttring 
under det andra kvartalet 2024. Jämförelsetal kommer att presenteras enligt den nya seg-
mentsstrukturen från och med delårsrapporten januari–mars 2025.
Nettoomsättning per segment
Miljoner euro 2024 2023
Finland 357,7 344,5
Sverige 211,8 198,5
Norge 114,9 130,1
Danmark 92,0 93,0
Summa segmenten 776,5 766,1
Övrig verksamhet 61,9 93,7
Eliminering -9,7 -9,7
Totalt 828,7 850,1
Under 2024 och 2023 hade koncernen två kunder som står för mer än 10 procent av  
den totala omsättningen. Dessa kunders andel av den totala omsättningen uppgår till 26 pro-
cent (29). Nettoomsättningen från dessa kunder rapporterades främst inom segmenten 
Norge och Sverige och i mindre utsträckning även i andra landssegment. Med kund avses en 
juridisk enhet och i förekommande fall en grupp av juridiska enheter inom samma koncern.
Segmentsresultat
Miljoner euro 2024 2023
Justerad EBITA per segment
Finland 15,7 6,5
Sverige 6,1 2,9
Norge -5,7 -2,5
Danmark 5,0 4,9
Summa segmenten 21,1 11,8
Övrig verksamhet 0,7 -1,0
Koncernfunktioner -11,3 -9,1
Justerad EBITA, koncernen 10,5 1,7
Omstrukturering och omställning av verksamheten -5,3 -7,0
Avyttringar -23,1 –
Jämförelsestörande poster i EBITA -28,5 -7,0
Rörelseresultat (EBIT) -18,0 -5,3
Finansiella poster, netto -12,7 -12,7
Resultat före skatt -30,7 -17,9
Rörelsekapital, netto och operativt sysselsatt kapital
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Varulager 19,3 17,3
Kundfordringar och andra fordringar 165,3 195,6
Övriga avsättningar -8,4 -7,1
Förskott från kunder -51,4 -59,3
Leverantörsskulder och andra skulder -152,0 -191,8
Övrigt -34,1 -4,8
Rörelsekapital, netto -61,3 -49,8
Immateriella tillgångar exklusive förvärvsrelaterade 
övervärden 4,1 6,4
Materiella anläggningstillgångar 5,9 10,5
Nyttjanderättstillgångar 53,5 51,9
Omstruktureringsavsättningar -0,5 -0,3
Operativa anläggningstillgångar 62,9 68,6
Summa operativt sysselsatt kapital 1,7 18,7
Operativt sysselsatt kapital  
(genomsnitt under rapportperioden) 10,2 31,9
Rörelsekapital per segment
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Finland -37,3 -31,1
Sverige 13,8 7,5
Norge -8,4 -8,0
Danmark -2,1 -1,5
Övrig verksamhet -2,0 15,2
Koncernfunktioner -25,2 -31,9
Totalt -61,3 -49,8
Operativa anläggningstillgångar per segment
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Finland 20,7 21,2
Sverige 13,7 12,5
Norge 17,5 15,8
Danmark 8,3 9,2
Övrig verksamhet 5,2 8,7
Koncernfunktioner -2,6 1,1
Totalt 62,9 68,6
Operativt sysselsatt kapital per segment
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Finland -16,6 -9,9
Sverige 27,5 20,0
Norge 9,1 7,8
Danmark 6,2 7,7
Övrig verksamhet 3,2 23,9
Koncernfunktioner -27,8 -30,8
Totalt 1,7 18,7
Årsredovisning 2024       78
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 79 =====

4 Intäktsredovisning
Nettoomsättning per affärsområde
Miljoner euro 2024 2023
Communication 505,9 514,8
Power 322,8 329,1
Övriga verksamheter 0,0 6,2
Totalt 828,7 850,1
Nettoomsättning per segment och affärsområde
Miljoner euro 2024 2023
Finland Communication 174,4 154,3
Power 183,4 190,2
Sverige Communication 159,9 158,0
Power 52,0 40,5
Norge Communication 114,6 129,8
Power 0,3 0,3
Danmark Communication 54,4 66,4
Power 37,6 26,6
Övrig verksamhet Communication 10,7 14,5
Power 51,2 73,0
Övriga verksamheter 0,0 6,2
Eliminering -9,7 -9,7
Totalt 828,7 850,1
Intern nettoomsättning består huvudsakligen av nettoomsättning från communication i 
Litauen, rapporterad i övrig verksamhet. Det finns ingen väsentlig intern omsättning i något av 
landssegmenten.
Nettoomsättning per typ av tjänst
Eltels intäkter består av projektleverans-, uppgraderings- och underhållstjänster.
Projektleveranstjänster (Ingenjörstjänster, inköp, byggnation)
Projektleveranstjänster omfattar tekniska tjänster och leverans av kundspecifika nätinfra-
strukturprojekt. Avtalen inkluderar projekt med beräknad arbetsomfattning och ändrings-, 
 tilläggs- och avgående arbeten samt nyckelfärdiga projekt och Eltels aktiviteter inkluderar 
uppgifter som rör konstruktion, byggnation, 
installation och projektledning. Avtalen är  normalt 
stora (1–40 miljoner euro) och tidsramen för projektutförande 
varierar från månader till år. 
När det gäller intäkter från projektleveranser och tjänster för uppgraderingar bokförs intäkter 
vartefter kunderna övertar kontrollen över den tillgång Eltel skapar eller förbättrar.
Uppgraderingstjänster (Uppgraderings- och omvandlingsprojekt)
Uppgraderings- och omvandlingstjänster är tjänster som återställer och uppgraderar tekni-
ken i ett befintligt infrastrukturnät, där Eltel normalt demonterar, bygger och/eller installerar 
utifrån kundens specifikationer. Projekten baseras normalt på fleråriga ramavtal, där tjäns -
terna beställs baserat på individuella inköpsorder men också på separat upphandlade projekt. 
Ett projekts storlek varierar normalt från 10 000 euro till över 1 miljon euro och prissättningen 
är normalt enhetsbaserad. När det gäller uppgraderingstjänster bokförs intäkter normalt vart-
efter kunderna övertar kontrollen över den tillgång Eltel skapar eller förbättrar.
Underhållstjänster
Eltels underhållstjänster omfattar schemalagda och korrigerande underhålls- och drifttjäns -
ter, där kundavtalen normalt är fleråriga ramavtal. Arbetena utförs baserat på ett kontinuerligt 
flöde av små order som normalt är prissatta per enhet, men det finns även en del avtal som är 
baserade på fasta avgifter. Tjänsterna är inte i någon större utsträckning anpassade för den 
enskilde kunden. Eltels underhållstjänster är till sin natur sådana att kunden normalt kan 
utnyttja tjänsterna antingen som de är eller i kombination med andra lättillgängliga resurser. 
När det gäller underhållstjänster erhåller kunderna dess fördelar vartefter Eltel levererar tjäns-
ten, varför intäkter redovisas baserat på utförda tjänster.
Nettoomsättning per affärsområde och typ av tjänst
Miljoner euro 2024 2023
Communication
Projektleveranstjänster 31,9 28,5
Uppgraderingstjänster 326,1 346,6
Underhållstjänster 147,8 139,7
Totalt communication 505,9 514,8
Power
Projektleveranstjänster 153,7 159,9
Uppgraderingstjänster 75,6 94,4
Underhållstjänster 93,5 74,8
Totalt power 322,8 329,1
Övriga verksamheter
Projektleveranstjänster – 6,4
Underhållstjänster 0,0 -0,2
Totalt övriga verksamheter 0,0 6,2
Totalt 828,7 850,1
Under 2024 utgjorde projektleveranstjänster 22 procent (23), uppgraderingstjänster 48 pro-
cent (52) och underhållstjänster 29 procent (25) av Eltels totala nettoomsättning.
Bekräftad orderstock per affärsområde och typ av tjänst
Bekräftad orderstock i Eltel definieras som totalvärdet av kontrakterade inköpsorder som 
ännu inte redovisats som försäljning. Den inkluderar inte ramavtal om inte en bindande 
inköpsorder har mottagits. Bekräftad orderstock är därför det bästa måttet på icke uppfyllda 
prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Tabellen nedan visar 
bekräftad orderstock per affärsområde och typ av tjänst. Valutakurseffekter påverkade 
bekräftad orderstock med -4,1 miljoner euro vid årets slut 2024.
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Communication
Projektleveranstjänster 32,3 48,1
Uppgraderingstjänster 137,2 180,0
Underhållstjänster 25,9 30,6
Totalt communication 195,3 258,6
Power
Projektleveranstjänster 123,0 189,9
Uppgraderingstjänster 36,1 57,7
Underhållstjänster 30,7 26,0
Totalt power 189,8 273,6
Övriga verksamheter
Projektleveranstjänster – –
Totalt övriga verksamheter – –
Totalt 385,1 532,3
Uppskattningsvis mer än två tredjedelar av bekräftad orderstock inom projektleveranstjäns -
ter och nästan all bekräftad orderstock inom uppgraderingstjänster och underhållstjänster 
kommer att redovisas som intäkter under 2025.
Avtalsbalanser
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Kundfordringar 89,6 106,2
Avtalstillgångar 58,9 66,7
Summa tillgångar relaterade till  
kontrakt med kunder 148,5 172,9
Förskott relaterade till kontrakt med kunder 46,7 54,6
Summa skulder relaterade till kontrakt med kunder 46,7 54,6
Kundfordringar och avtalstillgångar innefattas i kundfordringar och andra fordringar i balans-
räkningen. Avtalstillgångar består huvudsakligen av redovisad nettoomsättning som ännu 
inte har fakturerats. Posten avtalsskulder utgörs av förskott från kunder.
Årsredovisning 2024       
79
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 80 =====

5 Anställda per segment
Antal anställda per segment, FTE1)
I medeltal 2024
Varav  
män % 2023
Varav  
män %
Finland 1 478 91 1 503 91
Sverige 950 85 988 85
Norge 761 88 860 87
Danmark 487 88 511 88
Övrig verksamhet 693 85 995 84
Koncernfunktioner 180 35 166 36
Summa FTE, i medeltal 4 550 86 5 024 86
Antal anställda, FTE, 31 dec 4 160 87 4 931 86
1) Heltidsekvivalent
6 Personalkostnader
Personalkostnader
Miljoner euro 2024 2023
Löner 251,2 254,3
Ersättningar efter avslutad anställning:
Förmånsbestämda pensionsplaner -1,3 -1,1
Avgiftsbestämda pensionsplaner 27,5 25,7
Övriga lagstadgade sociala kostnader 31,4 34,0
Summa 308,7 312,8
Personalkostnader per funktion
Miljoner euro 2024 2023
Kostnad för sålda varor och tjänster 248,3 259,5
Försäljnings- och administrationskostnader 60,8 53,6
Summa operativa kostnader 309,1 313,1
Finansiella intäkter och kostnader -0,4 -0,3
Summa 308,7 312,8
7 Funktionsindelade kostnader per kostnadsslag
Miljoner euro 2024 2023
Övriga intäkter -4,3 -3,5
Summa övriga intäkter -4,3 -3,5
Kostnader
Material och varor 120,1 139,9
Personalkostnader 309,1 313,1
Underleverantör och övriga externa tjänster 259,2 269,7
Övriga kostnader 127,8 106,1
Avskrivningar och nedskrivningar 34,7 30,1
Summa kostnader 850,9 858,9
Summa 846,7 855,4
Huvudsakliga poster i övriga kostnader inkluderar direkta kostnader och produktionsom
-
kostnader samt IT-kostnader, transportkostnader, lokaler och 
andra personalrelaterade 
 kostnader. Under 2024 inkluderar övriga kostnader också 23,1 miljoner euro från avyttring av 
den polska High V
oltage-verksamheten.
Det totala belopp som redovisats i resultaträkningen fördelas på följande funktioner:
Miljoner euro 2024 2023
Kostnad för sålda varor och tjänster 736,8 774,5
Övriga intäkter -4,3 -3,5
Försäljnings- och administrationskostnader 88,2 82,4
Övriga kostnader 25,9 2,0
Summa 846,7 855,4
8 Övriga intäkter
Miljoner euro 2024 2023
Vinst på försäljning av tillgångar 0,3 0,1
Kompensation för finansieringskostnader för 
 leverantörsfakturor 3,2 2,7
Övriga intäkter 0,7 0,6
Summa 4,3 3,5
9 Övriga kostnader
Miljoner euro 2024 2023
Förlust från avyttringar 23,1 –
Finansieringskostnader för leverantörsfakturor 2,6 0,9
Valutakursförlust på terminskontrakt 0,2 0,4
Övriga kostnader 0,0 0,6
Summa 25,9 2,0
År 2023, utöver 0,9 miljoner euro finansieringskostnader för leverantörsfakturor, som redovi-
sas i tabellen ovan, har 1,9 miljoner euro redovisats i försäljnings- och administrationskost-
nader i koncernens resultaträkning.
Årsredovisning 2024       
80
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 81 =====

10 Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner euro 2024 2023
Avskrivning av nyttjanderättstillgångar 25,5 22,3
Nedskrivning av nyttjanderättstillgångar 3,1 0,9
Övriga avskrivningar 6,2 6,9
Summa 34,7 30,1
Det totala belopp som redovisats i resultaträkningen fördelas på följande funktioner:
Miljoner euro 2024 2023
Kostnad för sålda varor och tjänster 20,2 17,8
Försäljnings- och administrationskostnader 14,5 12,3
Summa 34,7 30,1
11 Finansiella intäkter och kostnader
Miljoner euro 2024 2023
Ränteintäkter från finansiella tillgångar till  
upplupet anskaffningsvärde 0,5 1,1
Övriga finansiella intäkter 0,4 0,1
Finansiella intäkter, totalt 1,0 1,2
Räntekostnader för finansiella skulder till  
upplupet anskaffningsvärde1) -12,7 -12,6
Avgifter -1,1 -1,1
Förändring i verkligt värde av valutakursderivat -0,6 0,2
Övriga valutakursdifferenser 0,8 -0,4
Finansiella kostnader, totalt -13,7 -13,9
Finansiella poster, netto -12,7 -12,7
1) Inklusive 2,8 miljoner euro (2,6) av räntekostnader för leasingskulder.
12 Inkomsskatt
Inkomstskatt i koncernens resultaträkning
Miljoner euro 2024 2023
Aktuell skatt på årets resultat 1,8 -0,3
Uppskjuten skatt -3,5 -10,0
Totalt skattekostnader (+)/-intäkter (-) -1,6 -10,3
Skattesats, % 5,3 % 57,6 %
Skillnaden mellan den lagstadgade inkomstskattenivån i Sverige på 20,6 procent och den 
inkomstskatt som redovisats i koncernresultaträkningen beskrivs i följande tabell:
Miljoner euro 2024 2023
Resultat före skatt -30,7 -17,9
Totalt skattekostnader (+)/-intäkter (-)
Inkomstskatt beräknad enligt den svenska 
 skattenivån -6,3 -3,7
Effekten av andra skattenivåer utanför Sverige 0,4 0,4
Ej skattepliktiga intäkter -0,1 -0,1
Ej avdragsgilla kostnader 0,5 0,4
E
ffekt av avyttring 4,5 –
Värdering av uppskjutna skattefordringar -0,6 -4,9
Skatter och justeringar avseende tidigare 
 räkenskapsår -0,1 -2,3
Övriga poster 0,2 -0,0
Inkomstskatt i koncernens resultaträkning -1,6 -10,3
Eltel omfattas av OECD:s modellregler för global minimibeskattning (pelare 2). Pelare 2 lag
-
stiftningen trädde i kraft den 1 januari 2024. Koncernen tillämpar det tillfälliga obligatoriska 
undantaget från att redovisa uppskjuten skatt som uppkommer pga. pelare 2 och redovisar 
skatten då den uppstått. Uppskjutna skatter presenteras i not 24.
13 Resultat per aktie
2024 2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets  aktieägare -29,7 -7,9
Ränta på hybridobligation -3,4 -2,5
Årets resultat hänförligt till stamaktier -33,1 -10,4
Viktat genomsnittligt antal stamaktier,  
före utspädning 156 736 
781 156 736 781
Viktat genomsnittligt antal stamaktier,  
efter utspädning 156 736 781 156 736 781
Resultat per aktie före utspädning -0,21 -0,07
Resultat per aktie efter utspädning -0,21 -0,07
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att dividera nettoresultatet hänförligt till 
moderbolagets aktieägare med det viktade antalet utestående stamaktier under året. För 
beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet 
utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier hänförliga till de 
aktiebaserade incitamentsplanerna i koncernen.
Årsredovisning 2024       
81
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 82 =====

Finansiell riskhantering  
och kapitalstruktur
Detta avsnitt innehåller följande noter
14  Finansiell riskhantering 82
15 Aktier och aktiekapital 85
16 Upplåning  86
17 Finansiella instrument per kategori 87
18 Derivatinstrument 88
19 Åtaganden och ansvarsförbindelser 88
14 Finansiell riskhantering
De finansiella risker som berör koncernens verksamhet är:
• Marknadsrisker, inklusive valutakursrisker, räntenivå risker och råvaruprisrisker
• Likviditetsrisker
• Kreditrisker
Koncernens finansverksamhet och finansiella riskhantering sköts av en central finansenhet 
(Group 
Treasury) i enlighet med principer som styrelsen har godkänt. Koncernens finanspo ­
licy (Group Treasury Policy) har etablerats för att identifiera och analysera de finansiella risker 
som koncernen ställs inför, för att ange lämpliga nivåer för och kontroller av riskerna, samt för 
att övervaka risker och efterlevnaden av nivåerna. Finanspolicyn och tillhörande policyer och 
rutiner för finansiell riskhantering granskas regelbundet för att återspegla förändringar i 
marknadsvillkor och koncernens verksamhet. Den huvudsakliga målsättningen när det gäller 
den finansiella riskhanteringen är att minimera de negativa effekterna av de finansiella  
riskerna på koncernens resultat och kassaflöde.
14.1 Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriserna, såsom valutakurser, ränte­
satser och råvarupriser, kommer att påverka koncernens resultat, kassaflöden eller värdet på 
dess innehav av finansiella instrument. För koncernen är de främsta marknadsriskerna valu­
takursrisker, ränterisker och råvaruprisrisker.
14.1.1 Valutakursrisker
Valutakursrisker i koncernen består av transaktionsrisker, omräkningsrisk och ekonomisk 
risk. Syftet med hantering av valutakursrisker är att minimera påverkan från fluktuationer i 
valutakurserna på koncernens kassaflöden, resultaträkningar och balansräkningar.
Valutatransaktionsrisk
Koncernen är utsatt för valutatransaktionsrisk i den mån som det finns en skillnad mellan 
valutorna med vilka försäljning, inköp, lån samt likvida medel är noterade gentemot de funk­
tionella valutorna i de olika koncernföretagen.
Huvuddelen av koncernens verksamhet är lokal, och över 95 procent av kassainflödena 
genereras i respektive lands lokala valuta. Transaktionsrisken är därför begränsad. De utländ­
ska valutor som används är vanligtvis USD, euro eller andra europeiska valutor. Huvudprinci­
pen är att riskerna hanteras i första hand genom operativa åtgärder i verksamheten, exempel­
vis genom att så långt det är möjligt matcha projektkostnaderna till avtalsvalutan.
Den öppna valutakursexponeringen säkras med tillämpning av valutaterminer och valu­
taswappar i enlighet med koncernens policy för hantering av valutakursrisker, som anger att 
en nettoexponering som överstiger 2 miljoner euro ska säkras med en säkringskvot på minst 
60 procent, och att den öppna nettoexponeringen inte ska överstiga 4 miljoner euro. Koncer­
nen tillämpar terminssäkring för valutaexponering som överstiger ett motvärde om 4 miljoner 
euro. Mer information om koncernens valutakursderivat återfinns i not 18 Derivatinstrument.
Den sammanfattande informationen om koncernens transaktionsriskexponering som redo­
visats till koncernledningen är som följer:
2024
Miljoner euro
Försäljning  
och inköp
Upplåning och 
likvida medel Säkring
Nettotransaktions­
riskexponering
EUR 1,1 0,8 ­0,7 1,2
SEK ­2,5 ­23,2 25,9 0,2
NOK ­0,1 ­3,7 3,9 0,0
DKK 0,1 ­9,6 9,4 0,0
PLN 0,0 ­0,3 0,3 0,0
USD ­0,1 ­0,2 0,3 0,0
MZN – 0,2 – 0,2
2023
Miljoner euro
Försäljning  
och inköp
Upplåning och 
likvida medel Säkring
Nettotransaktions­
riskexponering
EUR 2,5 0,0
­2,9 0,4
SEK ­2,2 ­10,7 12,4 0,5
NOK ­0,1 ­7,3 7,3 0,1
DKK ­0,0 ­11,4 11,4 0,1
PLN ­0,0 0,0 0,1 0,1
USD ­1,7 0,8 1,0 0,0
MZN – 1,0 – 1,0
Försäljning och inköp omfattar både prognostiserade a
vtalsmässiga försäljningar och inköp 
samt kundfordringar och leverantörsskulder.
Valutatransaktionspåverkan
En rimlig förstärkning (försvagning) med 10 procent av de mest väsentliga valutorna mot 
samtliga övriga valutor per balansdagen skulle kunna påverka resultatet med de belopp som 
anges i följande tabell. Analysen illustrerar valutaomräkningsrisk innefattande säkringar och 
förutsätter att samtliga övriga variabler, i synnerhet räntesatserna, förblir oförändrade.
2024 Resultat 2023 Resultat
Tusen euro Stärkt Försvagad Stärkt Försvagad
EUR 116 ­116 ­37 37
SEK 22 ­18 ­60 49
NOK 4 ­3 ­10 8
DKK ­4 3 ­9 7
PLN ­2 1 16 ­13
USD ­4 3 1 ­1
MZN 19 ­15 110 ­90
Under 2024 eller 2023 har koncernen inte tillämpat säkringsredovisning för valutaderivat ­ 
instrument och alla ändringar i verkligt värde redovisas därmed via resultaträkningen.
Valutaomräkningsrisk
Koncernens v
alutaomräkningsrisk uppkommer när dotterföretagens resultaträkningar och 
balansräkningar, som är noterade i en utländsk valuta, räknas om till koncernens rapportva­
luta vid konsolidering i koncernen. Risken realiseras som volatilitet både i koncernens resultat 
och eget kapital, vilka är noterade i euro (omräkningsreserv).
En väsentlig del av koncernens nettoomsättning genereras av dotterföretag som bedriver 
verksamhet i länder där en annan valuta än euro används, i synnerhet Sverige, Norge, Dan­
mark och Polen.
Under 2024 var 26 procent (24) av nettoomsättningen i svenska kronor, 14 procent (15) i 
norska kronor, 11 procent (11) i danska kronor och 2 procent (4) i polska zloty. Förändringarna 
i norska kronan mot euro påverkade koncernens nettoomsättning med 
­1,7 miljoner euro 
(­17,4) och förändringarna i svenska kronan mot euro med 1,0 
miljoner euro (­15,9).
Kostnaderna för koncernens verksamhet uppkommer vanligtvis i samma valuta som 
net­
toomsättningen. Därför är omräkningsrisken i koncernens resultat begränsad. Under 2024 
påverkade förändringarna i norska kronan mot euro koncernens EBIT med 0,2 miljoner euro 
(0,7). En förändring av genomsnittskursen EUR/SEK, EUR/NOK, EUR/DKK, EUR/PLN med 10 
procent skulle ha en effekt på +0,4 miljoner euro (+0,2) på koncernens rörelseresultat (EBIT) 
och +0,4 miljoner euro (+0,1) på koncernens vinst efter skatt i 2024.
Valutaomräkningsrisk avseende nettoinnehav
Huvuddelen av koncernens valutaomräkningsrisker avseende nettoinnehav uppkommer från 
nettoinnehaven i svenska, norska och polska dotterföretag. Dessa nettoinnehav säkrades 
genom lån noterade i svenska kronor och polska zloty fram till januari 2022, när lånet i 
svenska kronor och polska zloty återbetalades. Valutakursdifferenserna för dessa lån har 
redovisats i övrigt totalresultat under omräkningsreserv. Om nettoinvesteringsbeloppet mins­
kar genom avyttring eller på annat sätt, överförs de ackumulerade vinsterna eller förlusterna 
som har redovisats i omräkningsreserven till resultaträkningen.
Årsredovisning 2024       
82
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 83 =====

Not 14 forts.
Värderingarna av säkringen av nettoinvesteringarna i säkringsreserven redovisas i tabellen 
nedan:
2024
Miljoner euro
Lån nominerade  
i utländsk valuta
Avbruten säkring  
av nettoinvestering Totalt
1 jan 6,6 7,0 13,6
Redovisades i säkringsreserven 
under perioden – – –
Överfördes från säkringsreserven 
till resultaträkningen under 
 perioden – ­0,1 ­0,1
31 dec 6,6 6,9 13,5
2023
Miljoner euro
Lån nominerade  
i utländsk valuta
Avbruten säkring  
av nettoinvestering Totalt
1 jan 6,6 7,0 13,6
Redovisades i säkringsreserven 
under perioden – – –
Överfördes från säkringsreserven 
till resultaträkningen under 
 perioden – – –
31 dec 6,6 7,0 13,6
14.1.2 Ränterisker
Ränterisker är osäkerheten i det finansiella resultatet eller värdet på koncernen som  
orsakas 
av fluktuationer i räntenivåerna. Räntenivårisker kan delas in i två delar:
• Ränteflödesrisk är risken för att koncernens nettoräntekostnader förändras på grund av 
ändrade 
räntenivåer.
• Ränteprisrisk är risken för att det verkliga värdet på finansiella instrument förändras på 
grund 
av ändrade räntenivåer.
Koncernens policy är att inte säkra skulder som har en löptid på mindre än två år. På balans­
dagen hade alla banklån en löptid på mindre än två år och Koncernen har inga räntesäkringar 
på plats.
Koncernens upplåning baserar sig på rörliga räntenivåer (en till sex månader) inklusive ett 
golv för marknadsräntan på noll.
Koncernens räntenivåprofil är som följer:
Miljoner euro 2024 2023
Summa leasingskulder 58,7 53,9
Rörliga ränteinstrument
Finansiella tillgångar ­21,3 ­24,7
Finansiella skulder 76,0 71,1
Summa skulder med rörlig ränta 54,7 46,4
Majoriteten av leasingskulder inkluderar en fast ränta under leasingavtalets löptid. Mer infor­
mation om koncernens räntederiv
at återfinns i not 18 Derivatinstrument.
Känslighetsanalys av räntor
En rimlig möjlig förändring i relevanta marknadsräntor per balansdagen skulle påverka de 
årliga räntekostnaderna med de belopp som anges nedan. Analysen förutsätter att samtliga 
övriga variabler, i synnerhet valutakurser, förblir konstanta. Analysen tar i beaktande effek ­
terna på räntekostnaderna för samtliga lån med rörlig ränta.
2024 Resultat
Miljoner euro 50 rp ökning 25 rp minskning
Variabla ränteinstrument 0,3 ­0,2
Summa 0,3 ­0,2
2023 Resultat
Miljoner euro 50 rp ökning 25 rp minskning
Variabla ränteinstrument 0,2 ­0,1
Summa 0,2 ­0,1
Rp avser räntepunkter.
14.1.3 Råvaruprisrisk
Råvaruprisrisk avser 
osäkerheter i koncernens finansiella ställning orsakad av fluktuationer i 
råvarupriser. Inflationen påverkar Eltels kostnadsbas, inklusive drivmedels­ och materialkost­
nader.
Enligt koncernens policy kan råvaruderivat användas för att 
säkra råvaruköp i långa 
kundavtal om råvarupriset inte kan regleras i avtalet och ett lämpligt råvaruderivat finns till ­
gängligt. Under 2024 eller 2023 hade Eltel inga råvaruderivat.
14.2 Likviditetsrisker
Likviditetsrisk är risken för att koncernen ska stöta på finansiella svårigheter och inte klara 
sina finansiella åtaganden. Koncernens mål med hantering av likviditetsrisker är att säker­
ställa att det går att upprätthålla en tillräcklig likviditetsreserv för att klara sina åtaganden i tid, 
både under normala och pressade omständigheter.
Processen med att trygga att det finns tillräckligt med kapital i bolaget är centraliserad hos 
koncernens treasury
­avdelning. Koncernen bibehåller tillräckligt med likvida medel genom en 
effektiv 
likviditetshantering av koncernens cash pool och koncernbolagets checkräkningskre­
diter. Vid årsskiftet 2024, hade koncernen ett långfristigt syndikerat kreditlöfte på 90 miljoner 
euro (90) och kortfristiga checkräkningskrediter på 15 miljoner euro (15). Koncernen hade 
också tillgång till kortfristiga skuld
 kapitalmarknader via ett finskt företagscertifikatsprogram 
om 150 miljoner euro.
Vid årsskiftet, bestod likvida medel enbart av kassabehållning och inlåning. Koncernens 
tillgängliga likviditetsreserv per balansdagen var som följer:
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Bunden kreditfacilitet 44,0 51,0
Kortfristiga checkräkningskrediter 15,0 15,0
Likvida medel 21,3 24,7
Summa 80,3 90,7
I slutet av december 2024 hade koncernen ett motvärde på 0,2 miljoner euro (1,2) på lokala 
bankkonton i Moçambique och Georgien. På grund av den lokala valutan och andra krav i lag­
stiftningen kan medlen i Moçambique inte enkelt föras ut ur landet och de kommer att åter­
sändas när godkännandet från Moçambiques centralbank har mottagits. Medlen är inklude­
rade i de likvida medlen, då användningen av medlen inte är bunden. Medlen omfattas av valu­
tarisk i koncernkonsolideringen och i den utsträckning som projektkostnaderna stiger i andra 
valutor än den lokala. Riskanalysen finns i not 14.1 Marknadsrisk. 
Koncernen har också en noggrann övervakning av förväntade in
­ och utflöden av likvida 
medel. Likviditetsprognoser görs dagligen för de kommande fem veckorna och v
arje månad 
görs prognoser för hela kalenderåret. De mest väsentliga osäkerheterna i prognoserna är 
hänförliga till kassainflödena från projektverksamheten.
Årsredovisning 2024       
83
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 84 =====

Not 14 forts.
Förfallotiderna för koncernens odiskonterade finansiella skulder per balansdagen redovisas i 
följande tabell i enlighet med de avtalsmässiga villkoren.
Redovisat värde Avtalsenliga kassaflöden
31 dec 2024  
Miljoner euro
Mindre  
än 1 år
Mer  
än 1 år
Mindre  
än 1 år
1–3  
år
3–5  
år
Över  
5 år
Finansiella tillgångar
Kundfordringar 89,6 – 89,6 – – –
Derivatinstrument 0,0 – 0,0 – – –
Övriga fordringar 2,7 2,2 2,7 0,2 – 2,0
Likvida medel 21,3 – 21,3 – – –
Finansiella tillgångar, totalt 113,6 2,2 113,6 0,2 – 2,0
Finansiella skulder
Banklån och företagscertifikat 60,0 16,0 63,0 16,1 – –
Leasingskulder 22,7 36,0 25,2 30,2 6,3 0,8
Leverantörsskulder 61,5 – 61,5 – – –
Finansiella derivatinstrument 0,0 – 0,0 – – –
Finansiella skulder, totalt 144,2 52,0 149,7 46,3 6,3 0,8
Redovisat värde Avtalsenliga kassaflöden
31 dec 2023  
Miljoner euro
Mindre  
än 1 år
Mer  
än 1 år
Mindre  
än 1 år
1–3  
år
3–5  
år
Över  
5 år
Finansiella tillgångar
Kundfordringar 106,2 – 106,2 – – –
Derivatinstrument 0,0 – 0,0 – – –
Övriga fordringar 3,5 1,2 3,5 0,4 – 0,8
Likvida medel 24,7 – 24,7 – – –
Finansiella tillgångar, totalt 134,5 1,2 134,5 0,4 – 0,8
Finansiella skulder
Banklån och företagscertifikat 50,0 21,0 55,0 21,1 – –
Leasingskulder 19,9 33,9 18,4 23,1 7,4 2,5
Leverantörsskulder 73,5 – 73,5 – – –
Finansiella derivatinstrument 0,1 – 0,1 – – –
Finansiella skulder, totalt 143,5 54,9 147,0 44,2 7,4 2,5
14.3 Kreditrisk
Kreditrisk är risken för en förlust om en kund eller motpart i ett finansiellt instrument inte upp­
fyller sina avtalsmässiga förpliktelser.
Koncernens kreditrisk uppkommer huvudsakligen från kundfordringar. Koncernen har 
identifierat en koncentrationsrisk hänförlig till vissa viktiga kunder som står för en väsentlig 
del av koncernens nettoomsättning. Nyckelkunderna är solida ägare av infrastrukturnätverk, i 
regel välkända börsnoterade företag som ägs av stater eller kommuner i Europa. Koncernen 
bedömer därför att koncentrationsrisken och kreditrisken hänförlig till dessa nyckelkunder är 
begränsad.
Koncernens kundfordringar samt avtalstillgångar fördelas i två grupper för värdering av 
kreditrisk. Den ena gruppen består av större kunder som står för en väsentlig del av koncer­
nens nettoomsättning. Reservering för förväntade kreditförluster för de större kunderna görs 
individuellt enligt en ratingbaserad modell. För den andra gruppen bestående av flertalet min­
dre kunder tillämpar koncernen en kollektiv nedskrivningsmodell baserad på åldersanalys av 
fordringarna och historiska konstaterade förluster. Framåtblickande faktorer tillämpas i båda 
modellerna.
I slutet av december 2024 hade koncernen ett motvärde på 0,2 miljoner euro (1,2) på lokala 
bankkonton i Moçambique och Georgien. Den statsfinansiella risk som rör dessa länder inklu­
deras i värdering av förväntad kreditförlust. 
Reserveringar för förväntade kreditförluster för kundfordringar och avtalstillgångar sam­
manfattas i tabellen nedan.
Kreditriskexponering och reservering för kreditförluster
2024 
Miljoner euro 
Kreditbetyg
Kund­
fordringar 
(brutto)
Avtals
­ 
tillgångar Totalt
Reservering  
för förväntade 
kreditförluster
Redovisade 
belopp 
(netto)
Stora kunder
AAA 5,7
0,7 6,4 – 6,4
AA 9,2 8,0 17,2 – 17,2
A 3,5 5,8 9,2 – 9,2
BBB 18,8 5,1 23,9 – 23,9
BB 1,1 – 1,1 – 1,1
Summa, stora kunder 38,3 19,6 57,9 – 57,9
Övriga kunder 52,2 39,4 91,5 0,9 90,6
Totalt 90,5 58,9 149,4 0,9 148,5
2023 
Miljoner euro 
Kreditbetyg
Kund­
fordringar 
(brutto)
Avtals
­ 
tillgångar Totalt
Reservering  
för förväntade 
kreditförluster
Redovisade 
belopp 
(netto)
Stora kunder
AAA 5,5
1,2 6,7 – 6,7
AA 15,1 7,1 22,2 0,0 22,2
A 6,5 6,3 12,8 – 12,8
BBB 17,9 7,2 25,2 0,0 25,2
BB 0,3 – 0,3 – 0,3
Summa, stora kunder 45,3 21,8 67,1 0,0 67,1
Övriga kunder 62,4 45,0 107,4 1,5 105,9
Totalt 107,8 66,7 174,5 1,6 172,9
Löptidsanalys för kundfordringar:
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Ej förfallna kundfordringar 77,8 91,9
1–14 dagar 9,0 9,9
15–90 dagar 2,0 3,7
91–180 dagar 0,3 0,5
Mer än 180 dagar 1,3 1,7
Summa 90,5 107,8
Avtalstillgångar 58,9 66,7
Reservering för förväntade kreditförluster ­0,9 ­1,6
Totalt 148,5 172,9
Det fanns inga förfallna fordringar i övriga kategorier inom finansiella tillgångar.
Det redo
visade värdet av koncernens finansiella tillgångar utgör det maximala bruttobeloppet 
för kreditriskexponeringen på balansdagen. Beloppet för fordringar representerar ledningens 
bästa uppskattning av de belopp som kommer att återvinnas från kunderna.
Reservering för den förväntade kreditförlusten uppgick till 0,9 miljoner euro (1,6), vilket är 
en minskining om 0,7 miljoner euro från jämförelseperioden. Koncernens realiserade kredit­
förluster var 0,1 miljoner euro (1,1) under året.
Koncernens investeringsaktiviteter är inte exponerade för någon betydande kreditrisk. 
Långfristiga investeringar måste godkännas av styrelsen. Derivatinstrument avtalas med 
banker med hög kreditvärdering. Koncernens centrala finansenhet (Group Treasury) ansvarar 
för hanteringen av kreditrisker hänförliga till finansiella risker avseende motparter. Nya mot­
parter avseende derivat måste alltid godkännas av styrelsen.
Kreditrisk uppstår också vid placering av likvida medel. 21,1 miljoner euro (23,5) av likvida 
medel den 31 december 2024 finns placerade på banker med en kreditvärdighet om minst A 
(S&P) eller motsvarande. 0,2 miljoner euro (1,2) finns placerade på banker i Moçambique och 
Georgien med kreditvärdighet BB. Reserveringar för förväntade kreditförluster på likvida 
medel beräknas enligt en ratingbaserad modell i kombination med annan känd information 
och framåtblickande faktorer. Förväntad kreditförlust för övriga fordringar och tillgångar har 
bedömts vara immateriell och ingen reservering har redovisats i de finansiella rapporterna.
Årsredovisning 2024       
84
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 85 =====

Not 14 forts.
14.4 Hantering av kapital
Koncernens målsättning i hanteringen av kapitalrisker är att säkerställa koncernens fortsatta 
verksamhet för att möjliggöra framtida avkastning till aktieägarna. Bolaget definierar totalt 
kapital som eget kapital plus nettoskuld i balansräkningen.
Nettoskulden vid årsskiftet har varit följande:
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Totala banklån 76,5 71,5
Leasingskulder i balansräkningen 58,7 53,9
Likvida medel ­21,3 ­24,7
Nettoskuld 114,0 100,6
Under 2024 inkluderade Eltels låneavtal med bankerna finansiella 
kovenanter som relaterar 
till skuldsättningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA), minimum likviditet och utväxlingseffekt 
(nettoskuld/summa eget kapital). 
Om nettoskulden eller justerade EBITDA­utfallet skiljer sig avsevärt från plan finns 
det en 
risk att kovenanterna i det befintliga finansierings  avtalet kan brytas. Utmaningar med att 
klara finansiella kovenanter kan leda till en risk för att le
verantörer och övriga intressenter 
skulle kunna kräva snabbare återbetalningar eller  ytterligare  garantier.
Kreditfaciliteter
Miljoner euro 31 dec 2024 Maturitet
Lånefacilitet, kortfristig lån 4,0 mar 2025 – sep 2025
Lånefacilitet, långfristig lån 16,0 jan 2026
Revolverande kreditlöfte 90,0 jan 2026
Checkräkningskrediter 15,0 jan 2026
Totalt bundna kreditfaciliteter 125,0
Företagscertifikatsprogram 150,0 N/A
Efter rapportperioden har löptiden för lånefaciliteten, revolverande kreditlöftet och check ­ 
räkningskrediten förlängts till januari 2027.
Utöver ovanstående faciliteter hade 
koncernen också tillgång till kortfristiga skuldkapital ­ 
marknader via företagscertifikatsprogram om 150 miljoner euro. Vid r
apporteringsdagen 
utnyttjades 10,0 miljoner euro (8,0) av företagscertifikatsprogram och 46,0 miljoner euro 
(39,0) av det revolverande kreditlöftet.
15 Aktier och aktiekapital
Det skedde inga förändringar i aktier och aktiekapital under 2024.
Den 20 november 2023 emitterade och återköpte Eltel 2 354 500 C­aktier. Aktierna emitte­
rades och återköptes dels i enlighet med de förnyade 
bemyndiganden avseende incitaments­
programmet L TIP 2022 som årsstämman den 11 maj 2023 beslutade om, dels i enlighet med 
incitamentsprogrammet L TIP 2023 som antogs av årsstämman den 11 maj 2023. Eltel inne­
har de återköpta aktierna per 31 december 2023 och per 31 december 2024 och kommer att 
inneha dessa tills de levereras till berättigade deltagare i bolagets incitamentsprogram L TIP 
2022 respektive L TIP 2023. C
­aktierna kommer att omvandlas till stamaktier före leve
rans till 
berättigade deltagare. Syftet med återköpet är att säkerställa leverans av aktier till deltagare 
samt att kunna täcka eventuella sociala avgifter med anledning av L TIP 2022 respektive L TIP 
2023. Nyemissionen resulterade i en ökning av aktiekapitalet med 2 374 508 euro.
Den 31 december 2024 uppgick det totala antalet aktier till 160 585 581 uppdelat i 
156 736 781 stamaktier med 1 röst vardera och 3 848 800 C-aktier med 1/10 röst vardera. 
Den 31 december 2024 uppgick aktiekapitalet till 162,0 miljoner euro.
Ändringar i aktiekapitalet
Datum1) Transaktioner Stamaktier C aktier
Totalt  
antal aktier
Förändring i  aktie ­ 
kapital (euro)
Summa aktie­
kapital (euro)
Kvotvärde  
(eur o)
1 jan 2023 156 736 781 1 494 300 158 231 081 1,01
20 nov 2023 Emission av nya C­aktier – 2 354 500 160 585 581 2 374 508 161 
950 203 1,01
31 dec 2023 156 736 781 3 848 800 160 585 581 161 950 203 1,01
31 dec 2024 156 736 781 3 848 800 160 585 581 161 950 203 1,01
1) Datum för registrering hos Bolagsverket.
Årsredovisning 2024       85
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 86 =====

16 Upplåning
Räntebärande skulder omfattar kapitalsumman samt periodiserad ränta.
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Bokfört värde på långfristiga skulder
Banklån 15,8 20,7
Leasingskulder 36,0 33,9
Totalt långfristiga finansiella skulder 51,8 54,7
Bokfört värde på kortfristiga skulder
Banklån 60,5 50,4
Leasingskulder 22,7 19,9
Summa kortfristiga skulder 83,2 70,3
Totalt kortfristiga finansiella skulder 83,2 70,3
Summa finansiella skulder till upplupet 
 anskaffningsvärde 135,0 125,0
Det bokförda värdet på koncernens skulder är noterat i följande valutor:
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
EUR 98,6 91,9
SEK 13,1 11,1
PLN 0,3 1,5
NOK 15,9 13,0
DKK 7,3 7,5
Summa 135,0 125,0
Se not 14 för information om räntenivårisker, valutakursrisker, likviditetsrisker och hantering 
av kapital.
De vägda genomsnittliga räntorna för upplåning vid årsskiftet var 6,3 procent (7,2).
Ej kassaflödespåverkande förändringar i upplåning
2024
Miljoner euro
Långfristig 
upplåning
Kortfristig 
upplåning
Leasing­ 
skulder Totalt
1 jan 20,7 50,4 53,9 125,0
Kassaflöde (netto) ­4,0 9,0 ­25,2 ­20,2
Ej kassaflödespåverkande 
 förändringar:
Nya leasingavtal – – 35,9 35,9
Uppsägningar av leasingavtal – – ­3,8 ­3,8
Avyttringar – – ­1,1 ­1,1
Förändring i löptid ­1,0 1,0 – –
Omräkningsdifferenser – – ­0,9 ­0,9
Övriga ej kassaflödespåverkande 
förändringar 0,1 0,1 – 0,2
31 dec 15,8 60,5 58,7 135,0
2023
Miljoner euro
Långfristig 
upplåning
Kortfristig 
upplåning
Leasing­ 
skulder Totalt
1 jan 34,7 90,4 47,8 172,9
Kassaflöde (netto) ­7,5 ­46,0 ­22,1 ­75,6
Ej kassaflödespåverkande 
 förändringar:
Nya leasingavtal – – 34,3 34,3
Uppsägningar av leasingavtal – – ­5,2 ­5,2
Förändring i löptid ­6,5 6,5 – –
Omräkningsdifferenser – – ­0,9 ­0,9
Övriga ej kassaflödespåverkande 
förändringar 0,0
­0,5 – ­0,5
31 dec 20,7 50,4 53,9 125,0
Årsredovisning 2024      
 86
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 87 =====

17 Finansiella instrument per kategori
Bokfört värde på finansiella instrument per kategori 
Vid värderingen av finansiella tillgångar och skulder använder koncernen i möjligaste mån 
observerbara marknadsdata. Verkliga värden kategoriseras på olika nivåer i verkligt värde­
hierarkin grundat på de indata som används vid värderingsteknikerna enligt följande:
•
 Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar
.
• Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noter
ade priser inkluderade i 
Nivå 1, endera direkt (t.ex priser) eller indirekt (t.ex härledda ur priser).
• Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbar information.
Lever
antörsskulder och kundfordringar samt andra skulder och fordringar är kortfristiga och 
inte räntebärande, och därmed motsvarar verkligt värde det bokförda värdet.
Verkligt värde för skulder grundar sig på diskonterade kassaflöden. Diskonteringsräntan 
grundar sig på marknadsräntor och den nominella riskpremien på koncernens banklån. Skill­
naden mellan verkligt värde och bokfört värde är inte betydande eftersom koncernens bank­
lån grundar sig på kortfristiga marknadsräntor.
Verkligt värde för valutaterminer och valutaswappar grundar sig på nuvärdet av kassa
­ 
flödet vid förfallodagen. Verkligt värde för ränteswapparna beräknas som nuvärdet av upp ­
skattade framtida kassaflöden baserat på obser
verbara avkastningskurvor.
31 dec 2024 
Miljoner euro Not
Verkligt värde i 
 resultaträkningen
Finansiella tillgångar 
till upplupet 
 anskaffningsvärde
Finansiella skulder  
till upplupet 
 anskaffningsvärde
Bokfört  
värde
Verkligt  
värde
Nivå i verkligt 
värdehierarkin
Långfristiga finansiella tillgångar 2,0 0,2 – 2,2 2,2
Övriga fordringar och finansiella tillgångar 30 2,0 0,2 – 2,2 2,2 2
K
ortfristiga finansiella tillgångar 0,0 113,5 – 113,6 113,6
Kundfordringar 20 – 89,6 – 89,6 89,6
Derivatinstrument 18, 20 0,0 – – 0,0 0,0 2
Övriga fordringar 20 – 2,7 – 2,7 2,7
Likvida medel – 21,3 – 21,3 21,3
Totala finansiella tillgångar 2,0 113,8 – 115,8 115,8
Långfristiga finansiella skulder – – 51,9 51,9 52,0
Upplåning 16 – – 51,8 51,8 52,0 2
Leverantörsskulder och övriga skulder – – 0,0 0,0 0,0
Kortfristiga finansiella skulder 0,0 – 147,8 147,8 147,9
Upplåning 16 – – 83,2 83,2 83,3 2
Leverantörsskulder och övriga skulder 23 – – 64,6 64,6 64,6
Derivatinstrument 18, 23 0,0 – – 0,0 0,0 2
Totala finansiella skulder 0,0 – 199,7 199,7 199,9
Bokfört värde, netto 2,0 113,8 ­199,7
31 dec 2023 
Miljoner euro Not
Verkligt värde i 
 resultaträkningen
Finansiella tillgångar 
till upplupet 
 anskaffningsvärde
Finansiella skulder  
till upplupet 
 anskaffningsvärde
Bokfört  
värde
Verkligt  
värde
Nivå i verkligt 
värdehierarkin
Långfristiga finansiella tillgångar 0,8 0,4 – 1,2 1,2
Övriga fordringar och finansiella tillgångar 30 0,8 0,4 – 1,2 1,2 2
K
ortfristiga finansiella tillgångar 0,0 134,5 – 134,5 134,5
Kundfordringar 20 – 106,2 – 106,2 106,2
Derivatinstrument 18, 20 0,0 – – 0,0 0,0 2
Övriga fordringar 20 – 3,5 – 3,5 3,5
Likvida medel – 24,7 – 24,7 24,7
Totala finansiella tillgångar 0,8 134,9 – 135,7 135,7
Långfristiga finansiella skulder – – 55,0 55,0 55,3
Upplåning 16 – – 54,7 54,7 54,9 2
Leverantörsskulder och övriga skulder – – 0,4 0,4 0,4
Kortfristiga finansiella skulder 0,1 – 149,5 149,6 149,6
Upplåning 16 – – 70,3 70,3 70,3 2
Leverantörsskulder och övriga skulder 23 – – 79,1 79,1 79,1
Derivatinstrument 18, 23 0,1 – – 0,1 0,1 2
Totala finansiella skulder 0,1 – 204,5 204,6 204,9
Bokfört värde, netto 0,7 134,9 ­204,5
Per den 31 december 2024 eller per den 31 december 2023 hade koncernen inga finansiella 
instrument värderade till verkligt värde i totalresultatet.
Årsredovisning 2024       87
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 88 =====

18 Derivatinstrument
Miljoner euro
Nominellt
värde
Verkligt
värde
Positivt
Verkligt
värde
Negativt
31 dec 2024
Valutaderivat 35,5 0,0 ­0,0
Totalt 35,5 0,0 ­0,0
31 dec 2023
Valutaderivat 52,8 0,0
­0,1
Totalt 52,8 0,0 ­0,1
Alla derivatkontrakt har ingåtts i enlighet med Group Treasury 
Policy. Koncernen bedömer att 
det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten baserat 
på valuta, belopp och tidpunkt för respektive kassaflöde. Koncernen har inte tillämpat säk­
ringsredovisning för derivatinstrument under 2024 eller 2023. Ytterligare information om den 
finansiella risken som är säkrad med hjälp av derivatinstrument presenteras i not 14.
Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner, annat än inbäddade derivat, i enlighet med 
International Swaps and Derivatives Associations (ISDA) ramavtal gällande kvittning. 
ISDA
­avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. I tabellen visas bokförda 
belopp för de finansiella instrument som är föremål 
för ovanstående avtal:
31 dec 2024 31 dec 2023
Tusen euro
Bokfört 
värde
Relaterade 
instrument 
som inte 
kvittas
Netto­ 
värde
Bokfört 
värde
Relaterade 
instrument 
som inte 
kvittas
Netto­ 
värde
Finansiella 
 tillgångar
Valutaderivat 50 ­4 46 10 ­10 0
Finansiella skulder
Valutaderivat
­7 4 ­3 ­107 10 ­97
19 Åtaganden och ansvarsförbindelser
Åtaganden och ställda säkerheter
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Ställda säkerheter
Aktier i dotterföretag 42,2 57,1
Företagsinteckning 218,3 219,7
Lånefordringar på koncernföretag 491,4 482,3
Summa ställda säkerheter 751,9 759,0
Garantier
Motgarantier för externa garantier 52,3 89,3
Summa garantier 52,3 89,3
Vid årsskiftet avsåg ställda säkerheter främst skulder under koncernens finansieringsavtal. 
Säkerheten inkluderade aktierna i Infranet Company AB, företagsinteckning och pantsättning 
av vissa koncerninterna lånefordringar.
Motgarantier för externa garantier består av resultatbaserade och övriga avtalsmässiga 
garantier som har utfärdats av bankerna och försäkringsbolag till koncernföretagen i sam­
band med de faciliteter för vilka koncernföretagen har lämnat en motgaranti eller annan 
säkerhet.
Årsredovisning 2024       
88
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 89 =====

Rörelsekapital och  
uppskjutna skatter
Detta avsnitt innehåller följande noter
20  Kundfordringar och andra fordringar 89
21 Varulager 89
22 Avsättningar 89
23 Leverantörsskulder och andra skulder 89
24 Uppskjutna skatter 90
20 Kundfordringar och andra fordringar
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Kundfordringar, brutto 90,5 107,8
Avtalstillgångar 58,9 66,7
Reservering för förväntade kreditförluster -0,9 -1,6
Kundfordringar och avtalstillgångar, netto 148,5 172,9
Derivatinstrument 0,0 0,0
Inkomstskattefordringar 0,8 0,9
Övriga skattefordringar 0,7 0,8
Övriga förutbetalda kostnader och periodiseringar 12,5 17,4
Övriga fordringar 2,7 3,5
Totala kortfristiga kundfordringar och  
andra fordringar 165,3 195,6
Det verkliga värdet på kund- och andra fordringar är samma som deras bokförda värde på 
grund av deras korta löptid. Koncernen tillämpar modellen för förväntade kreditförluster  
enligt IFRS 9 för nedskrivningsprövning av kundfordringar, avtalstillgångar och övriga finan-
siella tillgångar. Se not 14.3 Kreditrisk för ytterligare information. 
Under år 2024 har koncernen sålt kundfordringar utan regress uppgående till 138,7 miljo-
ner euro (263,3) till olika finansinstitut som en del av leverantörsfinansierade lösningar och 
avlägsnat beloppen från balansräkningen när betalningen har erhållits. Av kostnaderna redo-
visas 2,6 miljoner euro (2,9) i EBIT och 1,4 miljoner euro (1,6) i finansiella kostnader.
21 Varulager
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Råmaterial och förbrukningsartiklar 6,3 9,4
Produkter i arbete 13,0 7,9
Summa 19,3 17,3
22 Avsättningar
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Långfristiga 5,2 3,4
Kortfristiga 3,8 3,7
Summa 8,9 7,1
2024 
Miljoner euro
Garanti-
avsätt-
ningar
Projekt- 
riskav sätt-
ningar
Omstruktu-
rerings-
avsättningar
Övriga 
avsätt-
ningar Totalt
1 jan 2,3 3,1 0,3 1,4 7,1
Tillkommande a
vsättningar 2,2 1,4 0,8 1,6 6,0
Utnyttjade avsättningar  
under året -0,4 -2,0 -0,6 -0,4 -3,4
Återförda outnyttjade belopp -0,3 -0,3 – -0,1 -0,6
Avyttringar -0,0 -0,5 – – -0,5
Överföring från  
upplupna kostnader 0,2 0,2 – – 0,4
Överföring mellan kategorier 0,2 -0,2 – -0,0 0,0
Valutakursdifferenser -0,0 0,0 -0,0 -0,0 -0,0
31 dec 4,2 1,8 0,5 2,4 8,9
Långfristiga avsättningar är huvudsakligen garantiavsättningar och återställningskostnader 
för nyttjanderättstillgångar. Majoriteten av långfristiga garantiavsättningar kommer att 
utnyttjas inom två till fyra år från balansdagen. Garantiavsättningar som är klassificerade 
som kortfristiga i balansräkningen kommer att utnyttjas under nästföljande räkenskapsår. 
Enligt tidigare erfarenheter kommer dessa garantier inte att ge upphov till några ytterligare 
väsentliga förluster.
Avsättningar för projektrisk består av kostnader för förlustavtal och övriga projektrelate-
rade avsättningar. Avsättningar för projektrisker görs baserat på projektledningens uppskatt-
ningar om projektets utfall och på upplysningar, information och andra omständigheter som 
är tillgängliga vid balansdagen, men även genom att väga in väsentliga händelser efter 
balansdagen. Det faktiska utfallet kan skilja sig från det uppskattade. Vid utgången av 2024 
redovisas övriga avsättningar främst för återställningskostnader för nyttjanderättstillgångar 
och omställningskostnader.
23 Leverantörsskulder och andra skulder
Kortfristiga
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Leverantörsskulder 61,5 73,4
Uppskov på betald skatt i Sverige – 29,8
Övriga skulder 3,1 5,8
Derivatinstrument 0,0 0,1
Indirekta skatteskulder 15,6 14,1
Inkomstskatteskulder 1,5 0,6
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 70,3 68,0
Totala kortfristiga leverantörsskulder och  
andra skulder 152,0 191,8
Uppskov på betald skatt i Sverige har omklassificerats från leverantörsskulder och andra 
skulder till övriga långfristiga skulder i balansräkningen.
Upplupna kostnader består av följande poster:
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Upplupna löner 35,9 32,7
Upplupna indirekta personalkostnader 14,3 14,7
Övriga periodiseringar 20,1 20,6
Summa 70,3 68,0
Årsredovisning 2024       89
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 90 =====

24 Uppskjutna skatter
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Miljoner euro 31 dec 2024 31 dec 2023
Uppskjutna skattefordringar 27,2 27,9
Uppskjutna skatteskulder -10,7 -11,3
Uppskjutna skattefordringar, netto 16,4 16,6
Bruttoförändringar i uppskjutna inkomstskatter:
Miljoner euro 2024 2023
1 jan 16,6 6,0
Redovisat i resultaträkningen 3,5 10,0
Redovisat under övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser -0,3 0,2
Förmånsbestämda pensionsplaner -1,0 0,4
Avyttringar -2,4 –
31 dec 16,4 16,6
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för 
 aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och 
skatteskulderna hänför sig till 
skatter debiterade av en och samma skattemyndighet.
Årets förändringar beträffande uppskjutna skattefordringar och -skulder:
Uppskjutna skattefordringar
Miljoner euro Pensionsförpliktelser
Skattemässiga 
 underskott Leasingskulder
Övriga temporära 
 skillnader Totalt
1 Jan 2023 0,2 10,5 – 5,6 16,3
Justering av ingående balans – – 10,0 -0,3 9,7
Redovisat i resultaträkningen -0,2 10,0 1,3 1,3 12,4
Omräkningsdifferenser 0,0 0,1 0,0 0,2 0,4
K
vittning – – -10,9 – -10,9
31 dec 2023 0,0 20,7 0,4 6,8 27,9
Justering av ingående balans av kvittning – – 10,9 – 10,9
Redovisat i resultaträkningen – 2,6 1,6 -0,6 3,6
Avyttringar -0,0 – -0,2 -3,1 -3,3
Omräkningsdifferenser – -0,4 -0,2 0,0 -0,6
Kvittning – – -11,3 – -11,3
31 dec 2024 – 22,9 1,2 3,1 27,2
Koncernen redovisar uppskjuten skattefordran relaterat till skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader i den utsträckning som realiseringen av därav uppstående skattefördel 
är sannolik. Den framtida beskattningsbara vinstberäkningen baseras på nuvarande affärsplaner som godkänts av ledningen.
Bruttobeloppet på 22,9 miljoner euro (20,7) i uppskjuten skattefordran redovisas som underskottsavdrag, varav 14,9 miljoner euro (11,4) avser verksamheter i Sverige. Förändringen av  
bruttobeloppet under 2024 avser främst inverkan av redovisning av uppskjutna skattefordringar i Sverige.
Den 31 december 2024 hade koncernen i sina huvudsakliga verksamhetsländer totalt 140,5 miljoner euro (165,2) skatteförluster för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisades.  
Dessa skatteförluster har inget förfallodatum.
Uppskjutna skatteskulder
Miljoner euro Pensionstillgångar
Justeringar till  
verkligt värde
Nyttjanderätts- 
tillgångar
Övriga temporära 
 skillnader Totalt
1 Jan 2023 1,3 4,9 – 4,1 10,3
Justering av ingående balans – – 9,7 – 9,7
Redovisat i resultaträkningen 0,9 – 1,2 0,3 2,4
Redo
visat under övrigt totalresultat -0,4 – – – -0,4
Omräkningsdifferenser 0,0 -0,1 0,0 0,2 0,2
Kvittning – – -10,9 – -10,9
31 dec 2023 1,8 4,8 0,0 4,6 11,3
Justering av ingående balans av kvittning – – 10,9 – 10,9
Redovisat i resultaträkningen -0,4 – 0,9 -0,3 0,1
Redovisat under övrigt totalresultat 1,0 – – – 1,0
Avyttringar – – -0,2 -0,7 -0,9
Omräkningsdifferenser -0,1 -0,0 -0,2 -0,0 -0,3
Kvittning – – -11,3 – -11,3
31 dec 2024 2,3 4,8 0,0 3,5 10,7
Årsredovisning 2024       90
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 91 =====

Rörelseförvärv och kapitalutgifter
Detta avsnitt innehåller följande noter
25  Rörelseförvärv och avyttringar 91
26  Innehav utan bestämmande inflytande 91
27 Immateriella anläggningstillgångar 92
28 Materiella anläggningstillgångar  93
29 Leasing 93
25 Rörelseförvärv och avyttringar
 Avyttring av den polska High Voltage-verksamheten
I april 2024 tecknade Eltel ett avtal om att avyttra sin polska High Voltage-verksamhet genom 
en försäljning av 100 procent av aktierna i Eltel Networks Energetyka S.A. och Eltel Networks 
Engineering S.A. till Mutares SE & Co. KGaA, en börsnoterad private equity-investerare med 
huvudkontor i München, Tyskland. Affären slutfördes den 6 juni efter sedvanligt myndighets-
godkännande. Transaktionen genomfördes kontant och hade en negativ kassaflödeseffekt 
på 4,0 miljoner euro under det andra kvartalet 2024 och 0,6 miljoner euro under det tredje 
kvartalet 2024. Den totala negativa kassaflödeseffekten under januari-december 2024 var 4,6 
miljoner euro.
Vid utgången av första kvartalet 2024 klassificerade Eltel den polska High Voltage-verk-
samheten som tillgångar som innehas för försäljning med en negativ påverkan om 23,2 miljo-
ner euro på koncernens EBIT under det första kvartalet 2024. Den negativa påverkan på kon-
cernens EBIT under januari-december 2024 var 23,1 miljoner euro, vilket redovisats i övriga 
kostnader i koncernens resultaträkning.
Fram till avyttringen 2024, uppgick nettoomsättningen i High Voltage Polen till 13,6 miljo -
ner euro och justerad EBITA till -1,0 miljoner euro. År 2023 uppgick nettoomsättningen i High 
Voltage Polen till 36,3 miljoner euro, justerad EBITA uppgick till -4,9 miljoner euro och verk-
samheten bestod av cirka 410 anställda. Efter slutförandet av avyttringen har Eltel inte längre 
någon High Voltage-verksamhet i Polen.
26 Innehav utan bestämmande inflytande
Miljoner euro
Dotterföretag med innehav  
utan bestämmande inflytande
Balansräkningen i sammandrag 31 dec 2024 31 dec 2023
Summa omsättningstillgångar 30,9 28,8
Summa anläggningstillgångar 5,4 4,4
Summa tillgångar 36,3 33,2
Totala kortfristiga skulder 12,8 12,0
Totala långfristiga skulder 3,4 2,1
Summa skulder 16,2 14,1
Eget kapital:
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 20,1 19,1
Innehav utan bestämmande inflytande 8,0 7,6
Resultaträkningen i sammandrag 2024 2023
Nettoomsättning 40,4 39,2
Årets resultat 1,6 0,8
Totalresultat 1,6 0,8
Totalresultat allokerat till innehav utan  
bestämmande inflytande 0,6 0,3
Utdelning 
till innehav utan bestämmande inflytande -0,2 -0,0
Kassaflödesanalyser i sammandrag 2024 2023
Kassaflöde från den löpande verksamheten 5,9 0,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,0 -0,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5,9 -0,6
Ägarandel, % 60 % 60 %
Eltel Networks Pohjoinen Oy, med säte i Finland, är ett dotterföretag med ett innehav utan 
bestämmande inflytande på 40 procent.
Årsredovisning 2024       
91
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 92 =====

27 Immateriella anläggningstillgångar
2024 
Miljoner euro Goodwill
Kund-
relationer
Order-
stock
Varu-
märke
Betalda 
förskott 
Övriga 
 immateriella 
tillgångar Totalt
Anskaffningsvärde 1 jan 476,7 130,7 13,6 47,2 0,2 33,9 702,2
Anskaffningar – –
– – 0,1 0,3 0,3
Avyttringar – – – – 0,0 -1,8 -1,8
Omklassificering från materiella anläggningstill-
gångar – – – – 0,0 0,1 0,1
Omräkningsdifferenser -4,3 -1,7 -0,2 -0,3 0,0 -0,3 -6,9
Anskaffningsvärde 31 dec 472,3 128,9 13,4 46,9 0,2 32,2 693,9
Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 jan 223,0 130,7 13,6 20,8 0,0 27,6 415,6
Ackumulerade av- och nedskrivningar av avyttringar – – – – – -1,8 -1,8
Årets avskrivningar – – – – – 2,6 2,6
Omräkningsdifferenser – -1,7 -0,2 – 0,0 -0,2 -2,1
Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 dec 223,0 128,9 13,4 20,8 0,0 28,3 414,3
Bokfört värde 1 jan 253,6 0,0 0,0 26,5 0,2 6,3 286,6
Bokfört värde 31 dec 249,3 0,0 0,0 26,2 0,2 3,9 279,6
2023 
Miljoner euro Goodwill
Kund
-
relationer
Order-
stock
Varu-
märke
Betalda 
förskott 
Övriga 
 immateriella 
tillgångar Totalt
Anskaffningsvärde 1 jan 479,0 129,6 13,4 47,2 0,1 33,6 702,9
Anskaffningar – –
– – 0,4 0,2 0,6
Omklassificering – – – – -0,3 0,3 0,0
Omräkningsdifferenser -2,4 1,0 0,1 0,1 – -0,1 -1,3
Anskaffningsvärde 31 dec 476,7 130,7 13,6 47,2 0,2 33,9 702,2
Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 jan 223,0 129,6 13,4 20,8 – 24,8 411,6
Årets avskrivningar – – – – – 2,8 2,8
Omräkningsdifferenser – 1,0 0,1 – – 0,1 1,2
Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 dec 223,0 130,7 13,6 20,8 0,0 27,6 415,6
Bokfört värde 1 jan 256,0 0,0 0,0 26,4 0,1 8,8 291,3
Bokfört värde 31 dec 253,6 0,0 0,0 26,5 0,2 6,3 286,6
Värdet av kundrelationer och varumärket Eltel hänför sig till förvärvet av Eltels verksamhet.
Det sker inga avskrivningar på varumärket Eltel eftersom det beräknas ha en obegränsad nyttjandeperiod. Det finns ingen förutsägbar tids-
gräns för när varumärket inte skulle generera ett positivt nettokassaflöde för koncernen. Eltel-varumärket testas årligen för nedskrivning till -
sammans med goodwill.
Allokering av goodwill och varumärke
Eltel organiserar sin verksamhet genom landsenheter (Country Unit, CU) och en projektorienterad enhet: Smart Grids Tyskland. Därtill finns 
verksamheten inom Power Transmission International som är under avveckling.
Övervakning och värdering av goodwill och varumärke speglar hur ledningsgruppen följer upp verksamheten. Värdena och de diskonte-
ringsräntor före skatt som använts i värderingen presenteras i följande tabell.
Goodwill och varumärke hänförliga till verksamheter inom Power Transmission International har i tidigare perioder skrivits ned till noll varför 
inget värde återstår att pröva i denna enhet.
2024 2023
Miljoner euro Varumärke Goodwill WACC Varumärke Goodwill WACC
Landsenhet Finland 8,2 79,7 10,8 % 8,2 79,7 12,1 %
Landsenhet Sverige 5,6 54,7 10,0 % 5,8 56,4 11,4 %
Landsenhet Norge 7,8 70,8 10,4 % 7,9 73,5 12,0 %
Landsenhet Danmark 3,5 34,4 10,1 % 3,5 34,4 11,6 %
Smart Grids Tyskland 0,9 8,7 11,6 % 0,9 8,7 12,6 %
Övriga 0,1 0,9 11,9 % 0,1 0,9 12,6 %
Totalt 26,2 249,3 26,5 253,6
Det återvinningsbara beloppet för kassagenererande enheter (KGE) ovan fastställs med hjälp av beräkning av nyttjandevärdet. För att göra 
dessa beräkningar används prognoser för kassaflöden före skatt som baseras på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som 
avser en femårsperiod. Kassaflödesprognoser som sträcker sig mer än fem år framåt i tiden extrapoleras genom att en tillväxtnivå om 1,5 pro-
cent (1,5) i medeltal används vilket inte överstiger den genomsnittliga tillväxtnivån på lång sikt inom de områden där koncernen bedriver 
 verksamhet.
De viktigaste förutsättningarna när nyttjandevärdet skall beräknas är:
1. Affärsverksamhetsplanens försäljningsvolymer 
– fastställs utifrån tidigare års försäljningsvolymer, befintliga och planerade kundavtal.
2. Affärsverksamhetsplanens lönsamhet – fastställs utifrån tidigare års lönsamhet och planerade åtgärder för att öka lönsamheten; EBITA.
3. 
 Diskonteringsräntan (före skatt) – fastställs med hjälp av den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) som 
utvisar den totala kost-
naden för skulder och eget kapital med hänsyn till risker som är specifika för koncernens verksamhet.
Diskonteringsräntan som tillämpas i beräkningarna återspeglar den rådande makroekonomiska osäkerheten samt verksamhetsspecifika 
 risker.
Det årliga nedskrivningstestet som genomfördes vid slutet av 2024 och 
2023 medförde inga nedskrivningar.
Värdet av goodwill i landsenheten Norge är dock känsligt för nedskrivning. Sedan början av 2024 har kundinvesteringarna i Norge varit lägre 
än tidigare förväntat och visibiliteten i utvecklingen av marknadens efterfrågan på Eltels kärnerbjudanden har varit begränsad. Omstrukture -
ringsaktiviteter inleddes under det tredje kvartalet 2024 och aktiviteterna kommer att fortsätta. Eltel följer alla utlösande händelser löpande 
under året och nedskrivningsprövning utförs vid eventuella indikatorer på nedskrivning.
Per balansdagen överskrider återvinningsvärdet för KGE Norge det redovisade värdet med 8 procent (16) och tillämpning av WACC före 
skatt om 11,0 procent (13,6), minskning av ständiga tillväxten under 0,7 procent (0) eller minskning av EBITA med 1,3 procentenheter (1,8) 
skulle förändra återvinningsvärdet till att motsvara det redovisade värdet. Ledningen anser att inga rimliga möjliga förändringar i framtida upp-
skattningar skulle leda till att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet i någon annan KGE.
Årsredovisning 2024       
92
Översikt Verksamhet BolagsstyrningHållbarhet ÖvrigtFinansiella rapporterFörvaltningsberättelse
Grund för rapporternas upprättande  |  Finansiella resultat  |  Finansiell riskhantering och kapitalstruktur  |  Rörelsekapital och uppskjutna skatter  |  Rörelseförvärv och kapitalutgifter  |  Ersättningar och övrigt

===== SIDA 93 =====