FULLTEXT DEL 1 AV 3
Årsredovisning 2025
===== SIDA 1 ===== Årsredovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== 2 03 04 05 06 08 10 12 15 16 17 21 75 80 81 82 86 102 105 108 109 113 115 116 117 119 120 Året i korthet Enirokoncernen i korthet Året i siffror VD har ordet Affärsområde Marketing Partner Affärsområde Dynava Aktien Styrelse Koncernledning Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Risker och riskhantering Finansiella rapporter Koncernens räkningar Koncernens noter Moderbolagets räkningar Moderbolagets noter Styrelsens försäkran Revisionsberättelse Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport Femårsöversikt Nyckeltal Finansiella definitioner Branschspecifika begrepp Information om årsstämma ===== SIDA 3 ===== 3 3 • Periodens nettoomsättning ökade från 951 MSEK till totalt 955 MSEK 2025. • Bibehållen justerad EBITDA marginal om 14,6% (15,0), trots ett svagare år för Dynava. • Årets Rörelseresultatet påverkades av jämförelsestörande poster om 16 MSEK (0) och uppgick till 55 MSEK (72). • Under året passerar Eniro en milstolpe och meddelar att ARR uppgår till över en halv miljard SEK. • Kassa vid årets slut uppgick till 189 MSEK, en ökning med 26 MSEK trots investeringar av två förvärv under året. Sammanfattning av året MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 955 951 EBITDA 123 143 EBITDA marginal 12,9% 15,0% Justerad EBITDA 139 143 Justerad EBITDA marginal 14,6% 15,0% Rörelseresultat 55 72 Resultat efter skatt 46 68 Nyckeltal • Den 18 juli passerar Eniro över en halv miljard SEK i årliga återkommande intäkter (ARR). • Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Medialuotsi Oy ägt rum. • Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stärka sin position inom digital marknadsföring i Norden. • Den 19 februari 2025 kommunicerade styrelsen att den utvärderar en särnotering av Dynava. • Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale. • Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning. • Den 2 april förlorade Eniro i hovrätten Kapatens klandertalan mot inlösenbeslutet av preferensaktier 2022. Bolaget överklagade domen och ansökte om prövningstillstånd i Högsta domstolen. Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits. • Eniro’s CFO Joel Odland, lämnade bolaget i slutet av första kvartalet 2025. Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO). Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträdde tjänsten den 19 augusti 2025. Sammanfattning av viktiga händelser under året Året i korthet ===== SIDA 4 ===== 4 Enirokoncernen i korthet +10 milj Unika besökare per månad på egna söksajter ca 45 000 Företagskunder i Norden för Marketing Partner 874 Medeltalet anställda Vår verksamhet Enirokoncernens verksamhet bedrivs i två affärsområden. Affärsområdet Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna lokala sökmotorer. Affärsområden Marketing Partner Dynava 14,6% Justerad EBITDA-marginal 5 egna söksajter i Norden • eniro.se • gulesider.no • krak.dk • degulesider.dk • 0100100.fi 955 Omsättning MSEK 537 ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK Partnerskap Facebook Google Instagram Yext TikTok Koncernens andra affärsområde Dynava, 33 procent av omsättningen, erbjuder contact center-tjänster och svarsservice åt större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster. ===== SIDA 5 ===== 5 Året i siffror Nyckeltal MSEK 2025 2024 2023 Nettoomsättning 955 951 960 Rörelseresultat 55 72 4 EBITDA 123 143 87 Justerad EBITDA 139 143 97 Resultat efter skatt 46 68 -4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 52 Årets kassaflöde 29 -2 -55 Soliditet, % 35% 30% 28% ARR för affärsområdet Marketing Partner 537 489 462 Orderingång Marketing Partner 661 613 617 Antal heltidsanställda medarbetare vid årets slut 832 880 875 Resultat per aktie före och efter utspädning* 0,06 0,09 -0,03 * Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023). Nyckeltal 955 MSEK Nettoomsättning 139 MSEK Justerad EBITDA resultat 0 200 400 600 800 1 000 1 200 20252024202320222021 828 930 960 951 955 0 30 60 90 120 150 20252024202320222021 133 131 97 143 139 90 MSEK 537 MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten ARR för affärsområdet Marketing Partner 0 20 40 60 80 100 120 20252024202320222021 71 62 52 109 90 0 100 200 300 400 500 600 20252024202320222021 444 462 537 489 444 ===== SIDA 6 ===== 6 2025: Från transformation till strategisk positionering 2025 blev ett år där Eniro tog tydliga steg från förändring till förflyttning. Vi bygger vidare på genombrottet från 2024 och avslutar året med vårt starkaste intäktskvartal, 244 MSEK, och en helårsomsättning om 955 MSEK. Det sker trots en tydlig motvind i Dynava, vilket samtidigt visar att koncernen som helhet blivit mer ro- bust och mindre sårbar. Vi levererar en justerad EBITDA om 139 MSEK och går in i 2026 med 189 MSEK i kassa. Det ger oss både handlingsfrihet och finansiell styrka i en marknad där många av våra branschkollegor fortsatt kämpar med kassaflödet. Det som gör mig mest trygg är att detta inte kommer ur en enskild åtgärd eller kort period. Det är resultatet av flera års konsekvent arbete med att öka andelen återkommande intäk- ter, strama upp kostnadsbasen och samtidigt fortsätta investera i produkt, teknik och utval- da förvärv. Vi har lärt oss att stabilitet kan vi inte hoppas på, utan något vi måste foksuerat bygga. Vi avslutar året med en justerad EBIT- DA-marginal om 15 procent, vilket bekräftar att riktningen håller. Styrka i genomförande och människorna bakom Om jag ska lyfta några saker jag personligen är särskilt stolt över under 2025 handlar det i grunden om genomförande och kultur. Vi har fortsatt stärka vår position i Norge och byggt ett momentum som visar vad vi kan åstad- komma när vi kombinerar lokalt kundfokus med en gemensam koncernplattform. Jag är också stolt över det tydliga engagemanget för AI och utveckling i organisationen. Teknikskiften blir aldrig verklighet genom en plan, de blir verklig- het när människor provar, förbättrar och gör det nya till vardag. Vi har också tagit steg i vår kommersiella ut- veckling. Under året har vi vunnit fler affärer med större omfattning och högre kravbild. Det är ett styrkebesked och en indikation på att vår leverans och vårt erbjudande står sig väl i en mer krävande marknad. Marknaden: från press till gradvis stabilisering Den makroekonomiska miljön i Norden har under året fortsatt präglats av osäkerhet. Små och medelstora företag har mött höga finan- sieringskostnader, svag efterfrågan och ett ökat kostnadstryck. Antalet konkurser har legat på historiskt höga nivåer i flera nordiska länder. Samtidigt ser vi stabiliseringstecken inför 2026. Inflationen har dämpats, räntemarknaden sig- nalerar lättnader och företagens framtidsför- väntningar förbättras gradvis. Prognoser pekar mot en återhämtning inom reklammarknaden, särskilt inom digitala och datadrivna kanaler. AI accelererar dessutom skiftet från traditionell sökannonsering till mer komplexa, integrerade och automatiserade marknadsföringsekosys- tem. För Eniro, med en stark SME-position och växande nordisk plattform, skapar detta bety- dande strukturella möjligheter. Vi ser även fortsatt hög M&A-aktivitet i Norden, vilket bekräftar regionens attraktionskraft och stödjer vår strategi att aktivt delta i konsolide- ringen av den nordiska MarTech-marknaden. AI som strategi: mot ett agentiskt företag AI är inte längre bara ett framtidsämne. Det är ett verktyg för produktivitet och kvalitet, och i många fall en hygienfaktor. Under 2025 har vi lagt mer kraft på att bygga in AI där den gör praktisk skillnad, i hur vi arbetar, hur vi levererar och hur vi skapar kundvärde. VD har ordet ===== SIDA 7 ===== 7 Inför 2026 har vi två tydliga prioriteringar. Den första är att höja graden av AI i våra interna processer, inte som ett sidospår, utan som ett mer systematiskt sätt att förbättra kvalitet, tem- po och kostnadseffektivitet. Den andra är att öka AI-andelen i vår kundportfölj. Vår position inom SMB gör oss till en ovanligt effektiv kanal för att få ut automatisering och smarta assis- tenter till de allra minsta företagen, där varje timme och varje krona spelar roll. Vi har tagit ledartröjan. Nu behöver vi också fortsätta förtjä- na den genom tydliga resultat hos kunderna. Det kräver dessutom högre takt i produktut- vecklingen. Vi ska bli bättre på att gå från idé till lanserad produkt, snabbare och mer konse- kvent. Det är ett av de mest konkreta sätten att översätta ambition till värde. Marketing Partner: tillväxtmotor och konsolideringsplattform Marketing Partner fortsätter att vara koncernens tillväxtmotor och en stark bidragsgivare till våra marginaler. Under året ökade affärsområdets ARR med 48 MSEK till 537 MSEK, motsvarande en tillväxt om 10 procent jämfört med föregående år. Det är ett tydligt kvitto på att kunderna ser värdet i vårt erbjudande och väljer att fortsätta och fördjupa samarbetet med oss. Under året genomförde vi förvärven av Medial- uotsi i Finland och Qwamplify Nordics. Båda har integrerats väl i vår befintliga organisation och de bidrar redan med omsättning och kompe- tens, men också med ökad räckvidd och förmå- ga i vår nordiska plattform. Vår konsolidersambitioner fortsätter. I februari 2026 slutförde vi förvärvet av SST, vilket stärker vår nordiska närvaro och vår ambition att byg- ga en ledande plattform inom Marketing Part- ner i Norden. SST tillför kompletterande kompe- tens och nya kundrelationer, och vi ser tydliga synergier, inte minst möjlighet att vidareutnyttja SST:s erfarenhet från offentlig sektor i fler nord- iska marknader. Dynava: omställning och förnyelse Dynava verkar med en annan affärslogik än Marketing Partner: färre kunder, större affärer och längre kontrakt. Under 2025 genomförde vi ett effektiviseringsprogram och anpassade kostnadsbasen för att skapa bättre förutsätt- ningar framåt. Dynava Lab har samtidigt bidra- git med förnyelse genom initiativ som stärker leverans, automation och utvecklingstakt. Tydlighet och fokus inför 2026 Under början av 2026 avslutade vi också den långvariga juridiska processen avseende pre- ferensaktier. Att få detta bakom oss skapar tydlighet och gör att vi kan lägga fullt fokus på verksamheten. Omvärlden har varit krävande, särskilt för små- företag. Samtidigt ser vi signaler om stabilise- ring inför 2026. Med en stark finansiell ställning, växande återkommande intäkter och en orga- nisation som blivit mer effektiv går vi in i året med en tydlig avsikt: att investera för nästa tillväxtfas och göra det med samma disciplin som tagit oss hit. Jag vill rikta ett varmt tack till våra medarbeta- re, kunder och aktieägare för ert förtroende och engagemang. Tillsammans bygger vi ett Eniro som står stabilt, agerar modigt och fortsätter leverera med hög hastighet. Hosni Teque-Omeirat VD och koncernchef, Eniro Group AB ===== SIDA 8 ===== 8 Marketing Partner Grunden för nästa kapitel - mot ett agentiskt ekosystem I flera decennier har Eniro haft ett tydligt uppdrag: att hjälpa människor hitta rätt. I den gula telefonkatalogen handlade det inte bara om att hitta företag – utan också om att hitta varandra. När vi sedan tog steget online digitaliserade vi samma grundidé: att göra lokala sökningar enklare, snabbare och mer relevanta i vardagen. Idag innehåller våra plattformar över tre miljoner listade företag och används av människor som söker efter lokala tjänster, kontaktvägar och information men också efter andra människor. Den lokala datan, tillsammans med förtroendet vi byggt över tid, är grunden för nästa kapitel i Eniros utveckling. För i en värld där digital synlighet allt oftare avgör vem som blir vald är det svårare än någonsin att vara småföretagare. Många företagare vill lägga sin tid på kunder, kvalitet och leverans - inte på att förstå algoritmer, annonsering och digital marknadsföring. Det är här Robin kommer in. Robin är vår tillväxtplattform för små och medelstora företag. Genom att kombinera vår räckvidd inom lokalt sök med marknadsföringstjänster som hemsidor, annonsering och innehåll gör vi det enklare för företag att synas, attrahera kunder och växa. För våra kunder handlar det om en sak: fler kunder och fler affärer. För oss handlar det om att bygga en skalbar och datadriven plattform för lokalt företagande i Norden. 2025: året då vi byggde grunden 2025 har varit ett år där vi stärkt fundamentet för nästa steg i bolagets utveckling. Vi har utvecklat vårt erbjudande, stärkt organisationen och byggt strukturen som krävs för att skala vår affär framåt. Under året har vi också förstärkt vår nordiska närvaro genom strategiska förvärv, bland annat Medialuotsi Oy i Finland och Qwamplify Nordics, vilket breddar vår kompetens och stärker vår kapacitet inom digital marknadsföring. Marketing Partners nettoomsättning uppgick till 637 MSEK (581). EBITDA uppgick till 128 MSEK (143) och rörelseresultatet till 79 MSEK (93). Samtidigt har vi lagt grunden för nästa teknologiska steg i bolagets utveckling. Nästa steg: Local verse - byggt för nästa generations användare Nästa kapitel i vår resa handlar om att använda vår data, teknik och plattformar på nya sätt och samtidigt säkra Eniros relevans för nästa generation användare. Med över tre miljoner företag i vår databas sitter vi på en unik position i Norden. Den lokala datan vi byggt upp under decennier blir nu grunden för nästa generation av våra produkter. Det är här Local verse kommer in. Localverse är vår vision för framtidens lokala sök och upptäckt – byggd på lokal data, AI och användarbeteende. Målet är att göra Eniro mer relevant i människors vardag och bli en naturlig källa även för nästa generations användare, inte minst Generation Z. Plattformen är byggd för att kunna utvecklas och skalas över tid - först i Norden, men med en arkitektur som öppnar för större möjligheter framåt. Samtidigt bygger vi Eniro Group och Robin mot ett mer agentiskt ekosystem, där teknik, data och automation gör att våra produkter inte bara visar vägen utan aktivt arbetar för våra kunder. Det är så vi ger företagare superkrafter: att kunna fokusera på sitt hantverk och sina kunder, medan Robin i bakgrunden arbetar autonomt med att förbättra deras digitala närvaro och driva nya kundkontakter. När vi kopplar ihop Local verse, Robin och vår dataplattform skapar vi något som är unikt i Norden: ett datadrivet system som hjälper lokala företag att växa - snabbare, smartare och mer lönsamt, samtidigt som vi bygger relevans för en ny generation användare. Det är nästa kapitel i Eniros utveckling. Grunden är nu lagd. Affärsområde +10 milj Unika besökare per månad på egna söksajter ca 45 000 Företagskunder i Norden för Marketing Partner 3 milj Listade bolag 66,7% Andel av koncernens nettoomsättning 537(10%) ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK ===== SIDA 9 ===== 9 Så hjälper vi lokala företag att synas, växa och bli valda DÄR KUNDER SÖKER Vår metod för digital tillväxt Genom att kombinera unik lokal data med marknadens mest kraftfulla annonsplattformar skapar vi en sömlös närvaro för ditt företag. Vi ser till att ni inte bara syns, utan att ni når rätt kunder vid exakt rätt tillfälle. Vårt ekosystem är byggt för att skala med er verksamhet, oavsett om ni finns på en ort eller över hela landet. Det är så vi bygger morgondagens lokala marknadsledare. FLER KUNDEER FLER AFFÄRER STARKARE LOKAL NÄRVARO Google Meta Bing Eniros karttjänst Lokal synlighet Synlighet där människor söker Lokal data Miljontals företag och lokal efterfrågan Närvaro online Hemsidor och företagsprofiler Digital annonsering Google, sociala medier och digitala kampanjer ===== SIDA 10 ===== 10 Dynava Affärsområdet Dynava omfattar contact center verksamhet med tillhörande tjänster och produkter. Verksamheten bedrivs enligt global best practice och med stöd av innovativ teknologi som stärker effektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. Klientbasen utgörs av myndigheter samt företag inom både offentlig och privat sektor och inkluderar även hantering av traditionell nummerupplysning. Expansionen i affären drivs genom fördjupat samarbete mellan den finska och svenska verksamheten samt ett fokuserat arbete inom områden där marknadspositionen är stark, såsom energi, e-commerce och logistik. Sedan 2024 leds verksamheten i Sverige och Finland av en gemen- sam ledningsgrupp, vilket har stärkt förmågan att driva utveckling i båda länderna. Genom innovationsmiljön Dynava LAB utvecklas lösningar inom AI, digitalisering och automatisering som löpande bidrar till effektivisering och ökat kundvärde. Moderniseringen av produktionssystemen i Sverige och Finland har förbättrat förutsätt- ningarna för skalbara och digitalt drivna tjänster. Erbjudandet har samtidigt breddats med kompletterande konsultlösningar, AI pro- dukter och AI tränare, vilket stärker positionen som helhetsleverantör inom kundkommunikation. Kunskap och erfarenhet som Dynava har inom den offentliga sektorn i Sverige nyttjas även i Finland, samtidigt som erfarenhet som Dynava Finland har kring den privata markna- den utnyttjas i Sverige. Dynava kännetecknas av operationell excellens och kostnadseffek- tivitet, bland annat genom Best Shore konceptet och arbete enligt COPC standarden (Customer Operations Performance Center). Den svenska verksamheten producerar huvuddelen av sina volymer i Senegal, Moldavien och Estland, där lokala medarbetare utbildas i svenska av erfarna språklärare. Under 2024 etablerades framgångs- rikt ett driftcenter på Cypern för att möta den ökande efterfrågan på finsktalande kommunikatörer. Contact center erbjudandet omfattar kundtjänst, växeltjänster, helpdesk och beställningscentraler. Tjänsterna levereras i de kanaler som kunderna föredrar, med prismodeller som spänner från fasta upplägg till volym- och tidsbaserade strukturer. Avtalen är i gene- rellt fleråriga. Utöver contact center så erbjuder Dynava utvalda backoffice-tjänster, konsulttjänster och bemanning. Trenden att outsourca kundtjänst har fortsatt att stärkas, med drivkrafter som lägre kostnader, ökad flexibilitet samt ökande behov av digitalisering och automatisering. Potentialen bedöms som betydande då många större företag fortfarande hanterar kundtjänst internt. Den snabba tekniska utvecklingen skapar dessutom möjligheter till fördjupade kundsamarbeten och innovativa lösningar. Under 2025 genomfördes en omstrukturering av den finska orga- nisationen som belastade årets resultat negativt. Omstrukture- ringen har anpassat organisationen för högre effektivitet, tydligare ansvarsfördelning, mer offshoring och en mer skalbar struktur, vilket skapar goda förutsättningar för ökad tillväxt och förbättrad lön- samhet. Den nya strukturen möjliggör även snabbare beslutsvägar, stärkt kundfokus och förbättrad förmåga att tillvarata den tekniska utvecklingen inom digitalisering och automatisering. EBITDA resultatet förbättrades, framför allt till följd av optimering av best shoring inom den svenska verksamheten samt långsiktiga, omförhandlade kundavtal med förbättrade marginaler. Kundtjän- staffären utvecklas positivt och kompenserar delvis för nedgången inom nummerupplysningstjänster. Den digitala utvecklingen bidrar till närmare samarbeten med flera klienter och en stärkt strategisk position inför kommande år, enligt Madelene Hall, CEO för Dynava. Dynava fokuserar fortsatt på sektorer där marknadspositionen är etablerad, samtidigt som nya intressanta segment undersöks. En balanserad kundportfölj med både offentliga och privata aktörer bidrar till stabilitet, samtidigt som erbjudandet breddats med ytter- ligare tjänster. Tillväxten bedöms huvudsakligen ske organiskt, med möjlighet att kompletteras av selektiva förvärv när förutsättningarna är lämpliga. Den tekniska utvecklingen i branschen skapar fortlöpande möjlighe- ter till effektivisering och värdehöjande tjänster. Investeringar görs i moderna digitala lösningar, däribland AI agenter, avancerad data- analys och uppgraderade produktionssystem, i syfte att stärka både operativ kapacitet och kundupplevelse. Cybersecurity och riskhante- ring utgör samtidigt prioriterade områden. Kostnadseffektivitet är en central del av affärsmodellen där internationella enheter, effektiva produktionssystem och en slimmad overheadstruktur bidrar till konkurrenskraftiga kostnadsnivåer. Processerna förbättras löpande utifrån etablerad best practice, vilket skapar förutsättningar för hög kvalitet och stabil operativ styrning. Affärsområde 10 +100 år Erfarenhet inom kundtjänst +16 milj Antal hanterade ärenden per år 33,3% Andel av koncernens nettoomsättning ===== SIDA 11 ===== 11 En pålitlig partner som alltid är förstahandsvalet Tillväxt Vi satsar vidare på sektorer där vi redan idag är star- ka som energi, e-commerce och logistik. En bland- ning av publika och privata klienter skapar stabilitet samtidigt som vi erbjuder flera nya tjänster, till exem- pel inom AI, språk och automatiseringar. Försäljning och marknadsföring fortsätter framåt med tydliga mål och höga ambitioner. Vår tillväxt väntas främst ske organiskt men även genom eventuella förvärv. Teknologi Branschen är i snabb förändring både internt och externt. Vi satsar på det bästa stödet både till våra operatörer och klienter. Genom partners och egen utveckling så fortsätter vi implementera AI-agenter, AI-analys, nya produktionssystem med mycket mera. Dynava är också framstående när det kommer till cybersecurity och riskhantering. En kostnadsmedveten organisation med smarta processer Dynavas utlandsenheter tillsammans med utmärkta produktionssystem, smart teknik och slimmad overhead gör att vi behåller kostnader på bra nivåer för att vara konkurrenskraftiga. Smarta processer, baserade på best practice i branchen, utvecklas löpande för bästa möjliga tjänst och effektivitet. Kvalitet Alla våra klienter drivs av en sak – de vill att deras kund blir omhändertagen. Våra kvalitetsprocesser leder till en utmärkt kundupplevelse, präglad efter klientens behov och mål. Vi följer den internationella standarden COPC i vårt arbete och har ett flertal cer- tifierade medarbetare. Dynava Mål & Strategi Vision Empowering Great Customer Experiences with Unmatched Quality and Nordic Expertise ===== SIDA 12 ===== 12 Aktien AKTIESTRUKTUR Stamaktien handlas under tickern ENRO. Vid periodens utgång uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356 ägs av Eniro Group AB. Inga andra aktieslag fanns vid periodens utgång. AKTIEÅTERKÖP Under perioden januari till december 2025 har 0 st (0) aktier förvärvats till en genomsnittskurs på 0 SEK (0). KURSUTVECKLING Bolagets börsvärde uppgick vid utgången av 2025 till 284 MSEK (334). Börsvärdet minskade med 15 procent (15) jämfört med 31 december 2024. Högsta betalkurs för stamaktier uppgick till 0,59 SEK den 27 feb- ruari. Lägsta betalkurs uppgick till 0,38 SEK den 18 december. Totalt omsattes 258 478 826 (224 205 306) stamaktier, med en genomsnittlig omsättning per handelsdag om 1 038 068 (893 248). ÄGARSTRUKTUR Andelen aktier med ägare bosatta i Sverige uppgick vid slutet av året till 90 procent (90) av hela aktiestocken, vilket är i linje med utgången av 2024. Innehav tillhörande övriga ägare i Nor- den uppgick till 2 procent (2), innehav tillhörande ägare i övriga Europa (exkl Sverige och övriga Norden) uppgick till 8 procent (8) och innehav tillhörande ägare i resten av världen uppgick till 0 procent (0). UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) per stamaktie. Se sid 19 i förvaltningsberättelsen. Bolaget är inte bundet av någon utdelningspolicy. Bolagets styrelse har att lämna förslag till utdelning inför varje årsstämma. AKTIEKAPITAL Bolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2025 till 298 472 989 SEK fördelat på 746 182 472 stamaktier. Det totala antalet röster uppgick till 728 007 116, varav samtliga är hänförliga till stamaktier. RESULTAT PER AKTIE Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas som resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st. INVESTERARRELATIONER Kommunikationen till aktieägare är den rapportering som sker genom delårsrapporter, årsredovisning och pressmeddelanden. 0 10 000 000 20 000 000 30 000 000 40 000 000 50 000 000 60 000 000 Volym DecemberNovemberOktoberSeptemberAugustiJuliJuniMajAprilMarsFebruariJanuari Pris, SEK Volym Closing price 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 StamaktierKursutveckling 2025 ===== SIDA 13 ===== 13 ÄGARFÖRTECKNING 2025-12-31 Namn Innehav Innehav (%) Röster Röster (%) Azerion Sverige AB 190 000 000 25,46 190 000 000 26,10 Spectrumone AB (publ) 93 751 636 12,56 93 751 636 12,88 B.O. Intressenter AB 84 299 562 11,30 84 299 562 11,58 SEB AB, LUXEMBOURG BRANCH, W8IM 39 023 594 5,23 39 023 594 5,36 Qviberg Mats 33 603 401 4,50 33 603 401 4,62 Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 31 458 245 4,22 31 458 245 4,32 Johansen Morten 16 071 000 2,15 16 071 000 2,21 Krishan Thomas 15 817 891 2,12 15 817 891 2,17 Crafoord Capital Partners AB 15 000 000 2,01 15 000 000 2,06 Jeansson Tedde 14 000 000 1,88 14 000 000 1,92 10 största ägarna 533 025 329 71,43 533 025 329 73,22 Övriga ägare 194 981 787 26,13 194 981 787 26,78 Antal aktier i eget innehav 18 175 356 2,44 - - Totalt 746 182 472 100,00 728 007 116 100,00 FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV Innehav Antal aktieägare Innehav (%) 1 - 500 8 023 0,10 501 - 1 000 927 0,10 1 001 - 2 000 807 0,16 2 001 - 5 000 865 0,40 5 001 - 10 000 538 0,56 10 001 - 20 000 408 0,81 20 001 - 50 000 382 1,66 50 001 - 100 000 194 1,92 100 001 - 500 000 187 5,36 500 001 - 1 000 000 34 3,16 1 000 001 - 5 000 000 33 8,77 5 000 001 - 10 000 000 2 1,73 10 000 001 - 12 75,28 Summa 2025-12-31 12 412 100,00% ===== SIDA 14 ===== 14 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Transaktion Antal stamaktier av serie A efter transaktion Antal stamaktier av serie B efter transaktion Antal preferensaktier serie A efter transaktion Antal preferens aktier serie B efter transaktion Aktiekapital (SEK) 2017 Minskning av aktiekapitalet 1) 530 087 050 - - 1 000 000 95 595 669 2017 Minskning av aktiekapitalet 2) 530 087 050 - - 258 777 95 462 248,86 2017 Nyemission 1 486 503 575 - - 258 777 267 617 223,36 2017 Nyemission 2 160 046 160 - - 258 777 388 854 888,66 2017 Kvittningsemission 2 160 046 160 483 870 966 - 258 777 475 951 662,54 2017 Nyemission 5 870 655 510 483 870 966 - 258 777 1 143 861 345,54 2017 Kvittningsemission 6 140 572 579 483 870 966 - 258 777 1 192 446 417,96 2018 Kvittningsemission 6 168 208 341 483 870 966 - 258 777 1 197 420 855,12 2018 Sammanläggning 61 682 083 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96 2018 Nyemission 61 687 125 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96 2018 Nyemission 61 734 701 4 838 709 - 258 777 1 198 364 345,66 2018 Omvandling av stamaktier av se- rie B till stamaktier av serie A 66 573 410 - - 258 777 1 198 364 345,66 2019 Minskning 3) 66 573 410 - - 258 777 53 465 749,60 2020 Nyemission 66 573 410 - 617 502 582 258 777 547 467 815,20 2022 Minskning4) 66 573 410 - 617 502 582 258 777 273 733 907,60 2023 Indragning 5) 66 573 410 - 617 502 582 - 273 630 396,80 2023 Nyemission6) 746 182 472 - - 298 472 988,80 1) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet utan indragning av aktier för avsättning till fritt eget kapital. Minskningen genomfördes för att kunna genomföra 2017 år refinansiering. 2) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av Bolagets aktiekapital genom indragning av preferensaktier för återbetalning till Bolagets preferensaktieägare. Inlösenfordran kunde utnyttjas för betalning av stamaktier av serie A inom ramen för preferensaktieerbjudandet 2017. 3) Årsstämman 2019 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet för dels täckning av förlust med 557 000 000 SEK och dels för avsättning till fritt eget kapital med ytterligare 587 898 596 SEK. Registrerat hos bolagsverket 2019-05-10 men avsättningen till fritt eget kapital genomfört efter tillstånd 2019-07-18. 4) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av aktiekapitalet för avsättning till fritt eget kapital om 273 733 906,60 SEK. Tillstånd från bolagsverket erhölls 2022-12-19. 5) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av Bolagets aktiekapital med 103 510,80 kronor genom inlösen av samtliga 258 777 utestående preferensaktier av serie B. Registrering hos Bolagsverket skedde 7 februari 2023. 6) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en ökning av Bolagets aktiekapital med 24 842 592 kronor genom nyemission av stamaktier av Serie A om 62 106 480. Vidare omvandlades samtliga preferensaktier av serie A till stamaktier av serie A. AKTIEDATA, 31 DECEMBER 2025 DATA 2025 2024 2023 Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier* 0,06 0,09 -0,01 Resultat per aktie före och efter utspädning** 0,06 0,09 -0,03 Börskurs vid årets slut stamaktie, SEK 0,39 0,45 0,53 Genomsnittligt antal stamaktier efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 629 788 Antal stamaktier vid periodens slut efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 728 007 Antal stamaktieägare, vid årets slut 12 408 13 019 13 638 * Måttet är ett finansiellt icke-IFRS mått som baseras på antalet stamaktier vid periodens utgång exklusive eget innehav (728 007 116 st) ** Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023). ===== SIDA 15 ===== 15 Styrelse Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav. FREDRIC FORSMAN Styrelseledamot och ordförande sedan 2022 MIA BATLJAN Styrelseledamot sedan 2021 FREDRIK CRAFOORD Styrelseledamot sedan 2022 JOOST MERKS Styrelseledamot sedan 2024 FÖDD: 1965 FÖDD: 1992 FÖDD: 1969 FÖDD: 1982 UTBILDNING: Jurist kandidatexamen från Lunds universitet UTBILDNING: Magisterexamen i Finans, Kan - didatexamen i Företagsekonomi och IT UTBILDNING: Ekonomistudier vid Stock - holms Universitet UTBILDNING: Applied Science, Avans Uni - versity ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö - rande i SpectrumOne AB (publ) och Obser - vit AB. Styrelseledamot i Fredric Forsman Consulting AB, Backasol Invest AB och Korv - kultur AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Ilija Batljan Invest AB (publ), Mestro Ab (publ), HEXICON AB (publ), Missing in Action AB, DF Utveck - ling 2 AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö - rande i Crafoord Capital Partners AB, Cra- foord Asset Management AB, Crafoord Real Estate AB, Crafoord Real Estate I AB, Crafoord Real Estate II AB samt Styrelse - ordförande i Crafoord Real Estate III AB. Styrelseledamot i Fredrik Crafoord AB samt Empir Group AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: ADUX SA. ARBETSLIVSERFARENHET: Fram till december 2016 medlem i Sveriges Advokatsamfund och därefter egen konsultverksamhet. Under åren 1997 till 2008 Managing Partner på Advokatfirman Glimstedt i Baltikum. ARBETSLIVSERFARENHET: Finansanalytiker på Samhällsbyggnadsbolaget, tidigare erfarenhet från förmögenhetsförvaltning och aktiemäkleri från Barclays Bank och Nordea. ARBETSLIVSERFARENHET: GrundareCrafoord Capital Partners AB.Tidigare befattningar hos Carlsquare AB, corporate finance, HQ AB, investment banking samt Sundal Col - lier, tradingchef. ARBETSLIVSERFARENHET: Director & Chief Investment Investment Officer på Azerion Group NV AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 aktier via närstående (SpectrumOne AB). AKTIEINNEHAV I ENIRO: Aktieinnehav 360 508 stamaktier och ytterligare 1 169 498 sta - maktier via närstående (Ilija Batljan Invest AB, Health Runner AB och Ilija Batljan) AKTIEINNEHAV I ENIRO: 15 000 000 sta - maktier via närstående (Crafoord Capital Partners AB). AKTIEINNEHAV I ENIRO: 190 000 000 sta - maktier via närstående (Azerion Sverige AB). OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Nej OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: JA/JA Oberoende gentemot bolaget och större aktieägare: Ja/Ja Oberoende gentemot bolaget och större aktieägare: Ja/Nej MATS GABRIELSSON Styrelseledamot sedan 2022 TROND DALE Styrelseledamot sedan 2025 MATTIAS MAGNUSSON Arbetstagarrepresentant sedan 2022 FÖDD: 1950 FÖDD: 1950 FÖDD: 1974 UTBILDNING: Civilekonom från Stockholms Han - delshögskola UTBILDNING: Royal Norwegian Naval Academy, Bergen / Norway, Handelshochscule St. Gallen, St. Gallen / Switzerland (University of Eastern Switzerland) UTBILDNING: Marknadsföring/Ekonomi IHM ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordförande i Gabrielsson Invest AB och i Trention AB. Styrelse - ledamot i Rapid Säkerhet AB och i Bofast AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Fort Nox Finance AB Malmö, styrelseledamot, Styrelse - ordförande Lidion Bank, Malta ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: - ARBETSLIVSERFARENHET: Entreprenör och egen företagare. ARBETSLIVSERFARENHET: Goldman Sachs London, chef för Nordic FX (ED), Credit Agri- cole Stockholm, chef för Nordic CM (MD), DLP Capital Stockholm, partner/VD, ABS Factoring Stockholm, partner/VD, Partner och styrelseledamot Racom AS Oslo, Styrel- seledamot Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Adux Paris, Styrelseledamot ABS Factoring Stockholm, Storhavet AB, Ägare/Seniorrådgivare, Styrelseledamot Fort Nox Finance Malmö, Styrelseledamot Fimento Stockholm ARBETSLIVSERFARENHET: Olika befattningar inom Eniro. BEFATTNING: Mediabyråansvaring/KAM. AKTIEINNEHAV I ENIRO: 84 299 562 via B.O. Intressenter AB. AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: 750 000 teck - ningsoptioner via närstående. OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Nej OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Ja OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ej tillämpligt ===== SIDA 16 ===== 16 Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav. Koncernledning HOSNI TEQUE-OMEIRAT VD och koncernchef MARIO VON DAHN CFO FÖDD: 1981 FÖDD: 1970 ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2025 UTBILDNING: Magisterexamen från Handelshögskolan i Örebro UTBILDNING: Master Business & Administration Stockholm University ARBETSLIVSERFARENHET: VD SpectrumOne AB (publ), tidigare Affärsutvecklingschef E. ON Sverige, Business Development Manager Schneider Electric Business, Group Busi - ness Controller Sharp Electronics Group samt Senior Auditor Ernst & Young. ARBETSLIVSERFARENHET: CFO - Accedo Broadband AB, CFO - Svenska Postkodlotteriet, Director Group Finance and Business control - Handicare, Head of Accounting - 3 Scandinavia. Former Charted Accountant (fd auktoriserad revisor) at PwC and EY ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: Styrelseledamot SpectrumOne AB (publ), Samhall Aktite - bolag och Skippo AB Övriga Externa uppdrag: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 stamaktier via SpectrumOne AB (publ) och 2 846 814 privat. Aktieinnehav i Eniro: - TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. Teckningsoptioner i bolaget: 1 500 000. MIKAEL LINDSTRÖM Vice President Marketing Partner ANITA LEIFSEN-CHRISTOFFERSEN Vice President Transformation & Strategic Projects FÖDD: 1963 FÖDD: 1978 ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2004 UTBILDNING: Civilekonom från Lunds Universitet UTBILDNING: Bachelor in Marketing communication från Handelshøyskolen BI ARBETSLIVSERFARENHET: Chief Marketing Officer BDO Sweden, Marknads och Försälj - ningsdirektör Eniro. Grundare och konsult inom management, leadership, sales and marketing Humagic Group AB , Marknads och säljchef Previa AB, Country Manager Segmentor AS, Grundare Accept Säljutveckling AB ARBETSLIVSERFARENHET: Head of Product & Technology Robin, Head of Nordic Projects, Country Manager Norway, Sales Director B2B Eniro Norway, samt flera ledande befatt - ningar inom försäljning, affärsutveckling och transformation inom Eniro-koncernen. ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: - ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: - TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 750 000. ===== SIDA 17 ===== 17 Förvaltningsberättelse VERKSAMHET Koncernens verksamhet består av två affärsområden. Affärsområde Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna sökmotorer. Nettoomsättningen har ökat med 10% mot föregående år. Affärsområde Dynava erbjuder kundtjänst och svarsservice för större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster och svarar för 33 procent av omsättningen. Affärsområdet Dynavas omsättning minskade med 14 procent i jämförelse mot föregående år. INTÄKTER OCH RESULTAT Nettoomsättningen uppgick till 955 MSEK (951), en ökning med 4 MSEK mot föregående år motsvarande 0 procent. Valutaomräkningseffekter påverkade nettoomsättningen med -14 MSEK (-4). Nettoomsättningen för affärsområdet Marketing Partner uppgick till 637 MSEK (581), en ökning med 10 procent. Nettoomsättningen från Dynava uppgick till 318 MSEK (370), en minskning med 14%. Geografiskt var nettoomsättningens fördelning; Sverige 522 MSEK (492), Norge 105 MSEK (113), Danmark 124 MSEK (141) och Finland 204 MSEK (205). Koncernens rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivnin- gar uppgick till -843 MSEK (-822). En uppgång med 21 MSEK mot föregående år motsvarande 3 procent drivet främst av engångskostnader om 16 MSEK. Efter av- och nedskrivningar om -68 MSEK (-71) uppgick kon- cernens rörelseresultat till 55 MSEK (72). Koncernens totala av- och nedskrivningar fördelas mellan materiella anläggn- ingstillgångar till -27 MSEK (-33) och immateriella anläggn- ingstillgångar till -41 MSEK (-38). Koncernens EBITDA uppgick till 123 MSEK (143), vilket motsvarar en EBITDA-marginal om 12,8 procent (15,0). Justerad EBITDA uppgick till 139 MSEK (143) exklusive jämförelsestörande post- er om 16 MSEK (0). EBITDA hade följande fördelning; Marketing Partner 128 MSEK (143), Dynava 12 MSEK (15) samt Övrigt -17 MSEK (-16). Övrigt avser intäkter och kostnader i Eniro Group AB som ej allokerats till affärsområdena. Finansnettot uppgick till -5 MSEK (-8) och består i huvudsak av räntor på pensionsskuld -9 MSEK (-9) räntekostnader -1 MSEK (-3) som delvis motverkas av valutakursdifferenser på inom koncernens cashpool 5 MSEK (0), ränteintäkter 1 MSEK (4). Resultat före skatt uppgick till 39 MSEK (57). Redovisad skatt uppgick till 5 MSEK (10). Skatten påverkades positivt främst på grund av uppskjuten skatteintäkt i Norge på 5 MSEK (5) relaterat till temporära skillnader som inte tidigare tagits upp på grund av historiska förluster, samt uppskjuten skatteintäkt i Danmark på 3 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 46 MSEK (68). FEMÅRSÖVERSIKT MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Omsättning 955 951 960 930 828 Rörelseresultat 55 72 4 65 -97 Totala tillgångar 982 951 947 1 053 990 Medeltal anställda 874 887 915 775 616 Soliditet % 35 30 28 29 10 Styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken- skapsåret 1 januari till 31 december 2025. Eniro Group AB, med säte i Stockholm, är ett publikt aktiebolag med organisations- nummer 556588-0936. ===== SIDA 18 ===== 18 LIKVIDITET, FINANSIELL STÄLLNING OCH NETTOLÅNESKULD Koncernens likvida medel uppgick till 189 MSEK (163). Kon- cernens egna kapital uppgick per 31 december till 344 MSEK (284). Soliditeten uppgick till 35,0 procent (29,9). GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 530 MSEK (519), varav goodwill avsåg 478 MSEK (444). Ingen nedskrivning av goodwill genomfördes under året eller föregående år. INVESTERINGAR OCH UTVECKLING Enirokoncernen investerar löpande resurser i utveckling av nya och befintliga applikationer och plattformar. Under året har totalt 14 MSEK (14) investerats i utvecklingskostnader. Vidare har 0 MSEK (35) investerats hänförligt till samarbetet med Azerion, där plattformar optimeras och flyttas till en molnbaserad infrastruktur. PENSIONSSKULD Koncernens pensionsförpliktelse uppgick per 31 december 2025 till 268 MSEK (296). Minskningen beror till största del av förändrade aktuariella antaganden, se not 23. Under 2025 amorterades PRI-skulden med 5 MSEK (4). Kreditförsäkringen för säkerställande av Eniro Sverige AB:s pensionsförpliktelse har förnyats med kreditförsäkringsbolaget PRI och löper t.o.m. den 31 december 2026. MEDARBETARE Medelantalet heltidsanställda i koncernen uppgick under 2025 till 874 (887). Vid årets utgång uppgick antalet heltids- anställda till 832 (880). MODERBOLAGET Moderbolagets verksamhet består av koncerngemensam- ma funktioner för bland annat ekonomisk rapportering och uppföljning, kommunikation och investerarkontakter. Nettoom- sättningen uppgick till 15 MSEK (14) och avser fakturering av tjänster inom koncernen. Periodens resultat uppgick till 4 MSEK (128). Resultatet 2024 påverkades positivt med 140 MSEK avse- ende utdelning från dotterföretag, 2025 års resultat påverka- des positivt med 29 MSEK avseende koncernbidrag. Per den 31 december 2025 uppgick moderbolagets egna kapital till 483 MSEK (479), varav fritt eget kapital uppgick till 184 MSEK (180). AKTIER OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER Per den 31 december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 (746 182 472). Eniro Group AB hade per den 31 de- cember 2025 ett eget innehav om 18 175 356 aktier (18 175 356). KAPATENS KLANDERTALAN Vid bolagsstämman den 12 september 2022 fattade Eniro beslut om att införa en enhetlig aktiestruktur genom att inlö- sa samtliga utestående preferensaktier av serie B, omvandla preferensaktier av serie A till stamaktier samt genomföra en riktad nyemission. Besluten registrerades hos Bolagsverket och verkställdes. Efter genomförandet har bolaget endast ett aktieslag med lika rätt till kapital, utdelning och röster. Den 1 december 2022 väckte Kapatens Investment AB talan vid Solna tingsrätt och klandrade beslutet om inlösen av preferensaktier av serie B. Kapatens framställde inte något yrkande om inhibition och besluten kunde därför registreras och verkställas. Kapatens har därefter även klandrat vissa efterföljande beslut om utdelning samt delar av beslut om bolagsordningsändring. Dessa mål har vilandeförklarats i av- vaktan på slutligt avgörande i det ursprungliga klandermålet. Tingsrätten biföll Kapatens talan genom dom den 28 juni 2024. Domen fastställdes av Svea hovrätt den 2 april 2025. I båda instanserna förekom skiljaktiga meningar till stöd för bolagets beslut. Eniro överklagade hovrättens dom och an- sökte om prövningstillstånd hos Högsta domstolen. Styrelsen har, med stöd av extern juridisk rådgivning, löpande bedömt att de verkställda bolagsstämmobesluten och den genomförda aktiestrukturförändringen inte praktiskt skulle kunna återställas. Den tidigare bedömningen har därför varit att den yttersta ekonomiska konsekvensen för bolaget i hu- vudsak skulle begränsas till skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader. Den utdragna rättsprocessen har emellertid medfört en betydande osäkerhet för bolaget. Processen har påverkat bolagets handlingsfrihet, inklusive möjligheten att långsiktigt planera kapitalstruktur och utdelningspolicy, samt skapat osäkerhet i handeln med bolagets aktier. Mot denna bak- grund har styrelsen, med stöd av bolagets större aktieägare representerande cirka 70 procent av aktierna, gjort bedöm- ningen att en förlikning är affärsmässigt motiverad och till gagn för bolaget och dess aktieägare. Under februari månad 2026 ingick Eniro ett förlikningsavtal med Kapatens Investment AB. Förlikningen innebär att par- terna gemensamt hemställer att Högsta domstolen undan- röjer underrätternas domar. Under förutsättning att Högsta domstolen beslutar i enlighet med parternas hemställan ska de vilandeförklarade målen återkallas och samtliga tvister mellan parterna avslutas. Eniro ska i samband med detta utge en total förlikningsersättning om 17 MSEK. Ett återbetal- ningspliktigt förskott om 10 procent erläggs i samband med överenskommelsen. Kapatens återtar samtliga klanderta- lan och avstår från varje ytterligare anspråk mot bolaget eller dess styrelse. Bolagets aktiestruktur med en aktieserie kvarstår i enlighet med tidigare verkställda bolagsstämmo- beslut. Förlikningen är villkorad av Högsta domstolens beslut i enlighet med parternas gemensamma hemställan. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen beslut genom vilket Svea hovrätts dom från den 2 april 2025 samt Solna tingsrätts dom från den 28 juni 2024 undanröjdes och målet avskrevs. Högsta domstolen fattade beslutet i enlighet med den hemställan som Eniro och Kaptens gjorde gemen- samt till Högsta domstolen enligt det förlikningsavtal parter- na ingick den 10 februari 2026. MILJÖPÅVERKAN Koncernen bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt gällande miljöbestämmelser. På www.enirogroup.com finns mer information om Eniros miljöarbete. ===== SIDA 19 ===== 19 HÅLLBARHETSRAPPORT Koncernens CSRD rapport för 2025, som återfinns på sidorna [21-74] i denna årsredovisning, är upprättad av Eniro Group AB (publ), org nr 556588-0936, med säte i Stockholm. ERSÄTTNINGAR Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernled- ningen samt de riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare som fastställdes av årsstämman 2025 finns beskrivna i not 10. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER 2025 • Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av för- värvet av Medialuotsi Oy ägt rum. • Den 19 februari 2025 beslutade styrelsen att utvärdera en särnotering av Dynava. • Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO) under den tid rekryteringen av ny permanent CFO pågår. Stefan tillträdde tjänsten den 10 mars 2025. • Den 2 april förlorade Eniro Kapatens klandertalan mot in- lösenbeslutet av preferensaktier 2022 i hovrätten. Bolaget har överklagat domen och ansökt om prövningstillstånd. • Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträder tjänsten den 19 augusti 2025. • Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale. • Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning. • Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stär- ka sin position inom digital marknadsföring i Norden. • Den 19 augusti tillträdde Mario von Dahn som Chief Fi- nancial Officer (CFO) på Eniro. FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING De långsiktiga trenderna för digital marknadsföring är starka och även om kundgruppen inom affärsområdet Marketing Partner varit påverkade av lågkonjunkturen har affärsområdet under året med de omställningar som gjorts kunnat leverera en stark lönsamhet. Förhoppningen är att när marknadssituationen förbättras är bolaget väl rustat för tillväxt och fortsatt hög lönsamhet både inom befintliga men även nya produktsegment och geografier. Affärsom- rådet Dynava har och kommer fortsätta genomföra viktiga investeringar i AI, digitalisering och automatisering som tillsammans med fortsatt fokus på best-shoring konceptet bör möjliggöra både tillväxt och ökad lönsamhet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer finns beskrivna på sidan 80 och i not 25 på sidan 100. För att motverka denna period av avmattning i branschen fortsätter arbetet med åtgärder som syftar till att anpassa verksamheten efter rå- dande situation. Åtgärdsplaner uppdateras kontinuerligt för att säkerställa den operationella och finansiella flexibiliteten. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN • Den 4 februari 2026 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy ägt rum. • Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. • Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstol att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits. • Den 23 februari 2026 meddelar Eniro att Mats och Eva Qviberg är nya storägare i Eniro. Styrelsens för Eniro Group AB yttrande enligt 18 kap. 4 § ak- tiebolagslagen avseende förslaget till årsstämman 2026 om vinstutdelning för räkenskapsåret 2025. Styrelsen för Eniro Group AB har föreslagit att de till stäm- mans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, balanserat resultat om 180 057 239 kr samt årets resultat om 4 288 526 kr, totalt 184 184 345 765 kr, disponeras så att totalt 0,05 kr per aktie, motsvarande sammanlagt 36 400 356 kr, utdelas till aktieägarna och att återstående belopp 147 945 409 kr balanseras i ny räkning. I enlighet med 18 kap. 4 § ak- tiebolagslagen avger styrelsen härmed följande motiverade yttrande. Moderbolagets egna kapital har beräknats i enlig- het med svensk lag och med tillämpning av redovisningsre- kommendationen RFR 2 (Redovisning för juridiska personer), utgiven av Rådet för finansiell rapportering. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Följande medel står till moderbolagets förfogande, tusen kronor: Fritt kapital 180 057 Årets resultat 4 289 Summa: 184 346 Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) Utdelning till ägare 36 400 I ny räkning överföres 147 946 Summa: 184 346 ===== SIDA 20 ===== 20 YTTRANDE Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Det är vidare styrelsens bedömning att den föreslagna vinstutdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhet- ens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. VERKSAMHETENS ART, OMFATTNING OCH RISKER Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsord- ningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter antagande av ovannämnda beslutsförslag, kommer att vara tillräckligt stort i relation till de krav som ställs med hänsyn till bolags- och koncern- verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har i sammanhanget bland annat beaktat bolagets och koncer- nens historiska utveckling, fastställd affärsplan, budgeterad utveckling, omvärldssituationen samt konjunkturläget. BOLAGETS KONSOLIDERINGSBEHOV, LIKVIDITET OCH STÄLLNING I ÖVRIGT Styrelsen har gjort en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna vinstutdelningen utgör cirka 8 procent av bolagets totala egna kapital och cirka 11 procent av koncernens totala egna kapital. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens soliditet är god med beaktande av såväl de förhållanden som råder inom den bransch som bolaget och koncernen verkar i som bola- gets och koncernens storlek och relevanta förhållanden i övrigt. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bolaget och koncernen har goda förutsättningar att hantera fram- tida affärsrisker och även att hantera de förändringar som förekommer i verksamheten. Planerade investeringar, liksom avkastningen på det egna kapitalet och resultatprognoser har beaktats. Styrelsen bedömer att antagande av styrel- sens ovannämnda beslutsförslag inte skulle ändra detta. Antagande av beslutsförslagen skulle inte negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare af- färsmässigt motiverade investeringar enligt antagna planer. Antagande av beslutsförslagen bedöms ej påverka bolagets eller koncernens förmåga att i rätt tid infria sina betalnings- förpliktelser på vare sig kort eller Iång sikt. Vid avgivandet av detta yttrande har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt omvärldssituationen avseende den makroekonomiska si- tuationen i Norden och dess tänkbara effekter på branschen i allmänhet och bolaget och koncernen i synnerhet. Styrelsen bedömer att koncernens verksamhet är mer motståndskraf- tig mot nedgångar än många andra typer av verksamheter. I tillägg till ovan redovisade överväganden har styrelsen tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning och som inte beaktats inom ramen för det ovan anförda, in- klusive väsentliga händelser som har inträffat efter utgången av räkenskapsåret 2025. ______________________ Stockholm i april 2026 Styrelsen för Eniro Group AB (publ) Org. nr. 556588-0936 ===== SIDA 21 ===== 21 21 Eniro Group Hållbarhetsredovisning 2025 Så här läser du rapporten Varje kapitelrubrik innehåller en ESRS-kod som anger vilken övergripande standard kapitlet hänvisar till. Både kvalitativa och kvantitativa upplysningar innehåller ESRS-referenser inom parentes som visar vilka specifika krav Eniros information relaterar till. Där det är möjligt har jämförande kvantitativ information från föregående år inkluderats. ===== SIDA 22 ===== 22 ESRS 2 Allmänna upplysningskrav Inledning Under senare år har Eniro Group (Eniro) utvecklat och strukturerat sin hållbarhetsrapportering för att möta ökade regulatoriska krav och intressenters förväntningar. Denna rapport syftar till att ge transparent, jämförbar och tillförlitlig information om Eniros miljömässiga, sociala och styrnings- relaterade frågor (ESG) samt visa hur hållbarhetsaspekter integreras i bolagets styrning, strategi och riskhantering. Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) en- ligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). ESRS 2 definierar de allmänna upplysningskraven för rapporteringsskyldiga företag och är det ramverk som Eniro använder för att identifiera, bedöma och rapporte- ra väsentliga påverkningar, risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. BP 1 Allmän grund för upprättandet av hållbarhetsredovisningen Hållbarhetsupplysningarna i förvaltningsberättelsen utgör Eniros lagstadgade hållbarhetsrapport enligt årsredovis- ningslagen i dess lydelse efter införandet av CSRD och har upprättats i enlighet med ESRS. Rapporteringen sker på koncernnivå och omfattar all verk- samhet och samtliga dotterbolag inom affärsområdena Marketing Partner och Dynava, om inget annat anges. Sam- ma konsolideringsprinciper som för koncernens finansiella rapporter tillämpas (BP 1 5a; BP 1 5b i). Rapporteringsomfattningen inkluderar Eniros egen verk- samhet och, där det är relevant, uppströms och ned- strömsaktiviteter i värdekedjan (BP 1 5c). Påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har bedömts längs hela värdekedjan som en del av koncernens dubbla väsentlighetsanalys, med anpassad detaljeringsgrad beroende på hållbarhetsområ- de och typ av värdekedjerelation. Eniro har bedömt men inte utnyttjat möjligheten att uteläm- na affärskänslig information om immateriella rättigheter, know how eller innovation, eller upplysningar om föreståen- de utveckling och ärenden under förhandling enligt artikel 19a (3) och 29a (3) i direktiv 2013/34/EU (BP 1 5d; BP 1 5d). Hållbarhetsupplysningarna avser räkenskapsåret 1 januari–31 december 2025, om inget annat anges. Eniro är ett publikt bolag noterat på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Solna, Sverige. BP 2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter Tidshorisonter Eniro tillämpar följande tidshorisonter för bedömning och rapportering av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjligheter (BP 2 9a): • Kort sikt: Upp till 1 år • Medellång sikt: 1–5 år • Lång sikt: Mer än 5 år Om inget annat anges används dessa definitioner konse- kvent i rapporten. Värdekedjeuppskattningar och användning av uppskattningar Upprättandet av hållbarhetsrapporten kräver uppskattning- ar och antaganden, särskilt för växthusgasutsläpp, energi och avfall när fullständiga primärdata saknas. Trots detta bedöms de angivna mätvärdena som tillräckligt detaljerade för att ge tillförlitlig och korrekt information. I linje med ESRS 1 redovisar Eniro val av metodik, antaganden och datakällor för centrala mått. ===== SIDA 23 ===== 23 Översikt över centrala uppskattningar Mått Grund för upprättande Åtgärder för att förbättra noggrannheten Växthusgasutsläpp (GHG) Kombination av branschgenomsnitt, leverantörs och produktnivå för förbrukningsdata och utsläppsintensitet. Ytterligare information under E1 6 samt hur uppskatt- ningarna påverkar tillförlitligheten. Successiv ökning av andelen specifika data och uppdate- ring av emissionsfaktorer. Bränsle- och elförbrukning i fordon Förbrukningsestimat baserat på uppskattad sträcka och WLTP-data. Ytterligare information under E1-X samt hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten. Energiförbrukning Elförbrukning för vissa kontor estimeras när mätvärden saknas. Ytterligare information under E1 X samt hur upp- skattningarna påverkar tillförlitligheten. Utökad användning av egna mätare och förbättrade rutiner för datainsamling. Avfall Avfallsflöden från kontor uppskattas utifrån data för huvudkontoret och antal anställda då specifika data saknas från övriga hyresvärdar. Se E1 6 och E5 5 samt hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten. Förbättrad dialog med hyres- värdar, utvärdering av alterna- tiva uppskattningsmetoder. (BP-2-10a; BP-2-10b; BP-2-10c; BP-2-10d; BP-2-11 b ii) Källor till uppskattningsosäkerhet Mätosäkerhet uppstår främst genom datakvalitet, använd- ning av sekundärdata och antaganden om aktiviteter i värdekedjan. Eniro strävar efter konsekventa metoder och tydlig redovisning av osäkerhetskällor (BP 2 11a–b). För delar av växthusgasinventeringen har antaganden och estimat tillämpats när primärdata saknats, exempelvis genom användning av sekundärdata, schablonbasera- de emissionsfaktorer samt proportionell fördelning, vilka beskrivs i tabellen ovan. Eniro arbetar med att förbättra datakvalitet och minska parameterosäkerhet över tid. (BP- 2-11 b ii). Störst osäkerhet i mätningarna bedöms ligga inom områ- det klimat (E1). Vetenskaplig osäkerhet relaterad till globa- la uppvärmningspotentialer (GWP) och bakomliggande emissionsfaktorer är inbyggd i internationellt vedertagna beräkningsmodeller och ligger utanför bolagets kontroll (BP-2-11a). Ytterligare information relaterat till beräknings- metodik finns under ESRS E1-6. Det har använts en modell enligt GHG protokollet för att kvantifiera uppskattningsosäkerhet där kvalitet på emis- sionsfaktorer och aktivitetsdata aggregerats genom etablerade felpropageringsmetoder. Den samlade osäker- heten för den totala utsläppsinventeringen uppgår till cirka ±8 %, vilket bedöms motsvara hög datanoggrannhet givet verksamhetens karaktär (BP 2 11b i). För mer information om antaganden och uppskattningar som härrör E1-6 hänvisas till beräkningsprinciperna på sida 42 BP 2 11b ii). Förändringar i beredning och jämförbarhet Detta är Eniros första hållbarhetsrapport upprättad enligt CSRD och ESRS. Struktur, omfattning och presentation skiljer sig därför från tidigare hållbarhetsrapportering enligt års- redovisningslagen inom ramen för Non-Financial Reporting Directive (NFRD) (BP 2 13a). Beräkning av klimat och energidata följer samma övergri- pande angreppssätt som tidigare rapportering enligt Green House Gas Protocol (GHG-protokollet), men har förbättrats för att linjera med ESRS gällande transparens, omfång, till- förlitlighet och kvalitet. Detta innebär att från 2025 inklude- ras tidigare ej redovisade utsläpp i följande Scope 3-kate- gorier i GHG-protokollet: • Kategori 1 – IT- och kontorsvaror • Kategori 3 – Uppströms utsläpp från energi och elektricitet • Kategori 5 – Avfall • Kategori 6 - Affärsresor, övernattningar. Beräkningsprinciper och emissionsfaktorer har även för- bättrats för Scope 2 - Elförbrukning i kontor, vilket jämfört med tidigare underlag inneburit ökade utsläpp enligt den marknadsbaserade principen. Förbättring har också gjorts för Scope 3, Kategori 1 - IT-tjänster och Kategori 8 – Hyrda kontor, vilket har inneburit minskade utsläpp jämfört med tidigare underlag. Förändringarna ovan utgör förbättringar inom befintlig beräkningsmodell snarare än metodändring- ar (BP 2 13b–d). Eniro har bedömt att effekten av uppdateringarna inte är materiell för förståelsen av utvecklingen över tid. Någon omräkning av jämförelsetal har därför inte gjorts, Omräk- ning har bedömts som icke nödvändig med hänsyn till den begränsade påverkan på rapporterade nyckeltal. Inga vä- sentliga fel i tidigare hållbarhetsinformation har identifierats som kräver rättelse eller omräkning (BP 2 14a–c). EU taxonomin Eniro omfattas av EU:s taxonomiförordning. Information om koncernens berättigande och anpassning till EU taxonomin presenteras i taxonomiavsnittet (sida 72-74) (BP 2 15). ===== SIDA 24 ===== 24 Införlivande genom referenser Inga upplysningskrav enligt ESRS har uppfyllts genom hän- visning till andra rapporter eller dokument. Samtliga upplys- ningar lämnas direkt i denna hållbarhetsrapport (BP 2 16). Användning av övergångsbestämmelser För sitt första rapporteringsår enligt CSRD har Eniro tillämpat de övergångsbestämmelser som anges i Appendix C till ESRS 1. Dessa har enbart använts för upplysningskrav inom standarder som bedömts väsentliga genom den dubbla väsentlighetsanalysen, vilka beskrivs nedan. • ESRS S1 har bedömts som väsentlig. För dessa ämnen har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasnings- reglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell 51 för mer information om vilka datapunkter detta gäller. • ESRS E1 och ESRS E5 har bedömts som väsentliga. För dessa standarder har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasningsreglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell för mer information om vilka datapunkter detta gäller. • ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts som väsentliga. Dessa standarder har helt skjutits upp med stöd i förordning (EU) 2023/2772 ”Quick Fix””. (BP-2-17) Datapunkter utelämnade med stöd i infasningsreglerna (ESRS 1 appendix c) eller förordning (EU) 2023/2772 Standard Datapunkt som skjuts upp ESRS E1 E1-9 (ESRS 1 appendix C) ESRS E5 E5-6 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-7 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-8 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-11 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-12 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-13 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-14 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-15 (ESRS 1 appendix C) ESRS S3 Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix” ESRS S4 Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix”” Tillämpningen av övergångsbestämmelserna påverkar inte bedömningen av de berörda hållbarhetsfrågornas relevans för affärsmodell, strategi eller riskhantering (BP 2 17a–d). ===== SIDA 25 ===== 25 GOV 1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll Styrelsens roll och sammansättning Eniros styrelse består av sju icke verkställande ledamö- ter, inklusive en arbetstagarrepresentant, och är ytterst ansvarig för strategi, övergripande mål och tillsyn över hållbarhetsrelaterade frågor (GOV 1 21a–b). Verkställande direktören (VD) ansvarar för den operativa ledningen i en- lighet med styrelsens riktlinjer, med stöd av koncernledning- en som genomför strategiska beslut och följer upp hållbar- hetsrelaterade risker och mål. För ytterligare information se bolagsstyrningsrapporten, sida 75. Eniros övergripande styrningsstruktur, inklusive årsstämma, styrelse, utskott, VD och revisorer, illustreras i figuren nedan. Årsstämma VD/Koncernchef och koncernledning Revisorer 3) Valberedning Val Val1)Val Information Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll Information Förslag1) Information 1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning. 2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott. 3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna. 4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen. Viktiga interna styrinstrument Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in- struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning. Viktiga externa styrinstrument Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re- gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden. ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR Revisions utskott Ersättnings utskott Styrelse 2) 4) Styrelsen består av en kombination av ägarrepresentan- ter och oberoende ledamöter, totalt 7 ledamöter. 58 % av ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess större aktieägare, vilket speglar bolagets ägarstruktur (GOV 1 21e). Styrelsen har en bred kompetensbas inom bland annat bolagsstyrning, finans, juridik, regelefterlevnad, investering- ar, entreprenörskap, marknadsföring, teknik och IT, främst på de nordiska och europeiska marknaderna (GOV 1 21c) (GOV-1-21e). Styrelsens könsfördelning under rapporteringsperioden uppgick till 14 % kvinnor och 86 % män, vilket motsvarar en ratio på 1:6 (GOV 1 21d). Roller och ansvar för styrning av hållbarhetsfrågor Styrelsen är Eniros högsta övervakande organ och har det yttersta ansvaret för styrning, strategi och riskhantering, in- klusive hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta omfat- tar fastställande av policyer såsom Uppförandekoden, beslut om förväntningar på etiskt agerande och regelefterlevnad samt tillsyn över hur väsentliga påverkningar, risker och möj- ligheter identifieras, bedöms och hanteras (GOV 1 22a). ===== SIDA 26 ===== 26 VD ansvarar, med stöd av koncernledningen, för att in- tegrera fastställda policyer och ramverk i den operativa verksamheten. Det innefattar att etablera interna kontroller, fördela ansvar, följa upp efterlevnad och säkerställa att kor- rigerande åtgärder vidtas vid överträdelser eller incidenter (GOV 1 22b). Ansvar för hållbarhetsrelaterade frågor är integrerat i befintliga lednings- och styrningsstrukturer och hanteras genom ett tvärfunktionellt arbetssätt där relevanta interna funktioner bidrar inom respektive ansvarsområden, sna- rare än hantering i fristående processer eller i ett separat hållbarhetsutskott. Den verkställande ledningen ska, i enlig- het med styrningsstrukturen och frågans betydelse, förse styrelsen med information om hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och riskreducerande åtgärder. Styrelsen använ- der denna information i sin tillsyn av affärsrisker och intern kontroll och kan utmana ledningen där så är relevant (GOV 1 22c i-iii). Mål, uppföljning och kontroll av hållbarhet Mål kopplade till väsentliga påverkningar, risker och möjlig- heter fastställs och följs upp under styrelsens och den verk- ställande ledningens tillsyn och ansvar, som en integrerad del av styrnings och strategidiskussioner (GOV 1 22d). Håll- barhetsrelaterade risker beaktas inom den övergripande riskhanteringen, vilket säkerställer samstämmighet mellan strategi, hållbarhetsprioriteringar och riskhantering. Tillgång till hållbarhetskompetens Styrelsen och koncernledningen säkerställer att nödvändig hållbarhetskompetens finns eller utvecklas genom: • Löpande bedömning av kompetensbehov • Integrering av hållbarhetsansvar i befintliga ledningsroller • Intern utbildning och kunskapsdelning (GOV-1-23). Vid behov anlitas extern expertis inom hållbarhetsrappor- tering, CSRD/ESRS, affärsetik, ansvarsfulla leverantörskedjor och mänskliga rättigheter, för att upprätthålla tillräcklig kompetens. Eniro har under rapporteringsåret säkerställt sådan tillgång (GOV 1 23a–b). GOV 2 Information som tillhanda- hålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets adminis- trativa, ledande och tillsynsorgan Styrelsens ansvar och arbetsformer Styrelsen i Eniro fastställer strategier och övergripande mål, anger riktlinjer för agerande för att stödja långsiktigt värde- skapande och säkerställer att ändamålsenliga system finns för uppföljning och kontroll av verksamheten och tillhörande risker. Detta omfattar efterlevnad av tillämplig lagstiftning, interna policyer och hållbarhetsrelaterade krav (GOV 2 26a). Hållbarhetsfrågor integreras i styrelsens ordinarie arbete snarare än en separat process, och hanteras främst inom ramen för: • Intern kontroll och riskhantering • Uppföljning av regelefterlevnad • Uppdatering av styrande dokument och policyer • Strategidiskussioner och affärsplanering VD och CFO deltar normalt vid styrelsemöten och tillhanda- håller rapportering, analyser och beslutsunderlag, inklusive hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och principer för hållbarhetsrapportering. Information och rapportering till styrelsen Under rapporteringsperioden informerades styrelsen om: • Metodik, genomförande och resultat av Eniros första dubbla väsentlighetsanalys • Identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjlig- heter (IRO:er) • Centrala hållbarhetsrelaterade risker och internkontrollfrågor Hållbarhetsrelaterad information lämnas till styrelsen löpande genom ledningsrapportering och minst årligen i samband med strategigenomgångar, riskbedömningar och upprättandet av hållbarhetsrapport. Vid behov sker ytter- ligare rapportering ad hoc när frågor av större betydelse uppstår. Styrelsen fullgör även revisionsutskottets uppgifter och tillämpar revisionsutskottets arbetsordning. Detta omfattar tillsyn över intern kontroll, riskhantering och tillförlitligheten i både finansiell och icke finansiell rapportering, inklusive hållbarhetsrapporteringen. Beaktande av hållbarhet i strategi och beslutsfattande Rapporteringsåret är det första året som Eniro har genom- fört en dubbel väsentlighetsanalys i enlighet med ESRS. Analysen har möjliggjort avvägningar av vilka hållbarhets- ämnen som är väsentliga för Eniro genom hela värdeked- jan. Eniros identifierade påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har beaktats inom ramen för befintliga strategiska och operativa beslutsprocesser samt riskhanteringssystem (GOV 2 26b). ===== SIDA 27 ===== 27 Flera väsentliga IRO:er relaterar till områden som hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollproces- ser, såsom: Många av de väsentliga IRO:erna är kopplade till områden som redan hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollprocesser, exempelvis: • Dataskydd och informationssäkerhet • Affärsetik och regelefterlevnad • Arbetsvillkor och kompetensförsörjning • Energi och resurseffektivitet Hållbarhetsrelaterade risker integreras därmed i den över- gripande riskhanteringen tillsammans med finansiella och operativa risker (GOV 2 26b). En översikt över Eniros väsent- liga IRO:er, kopplade till relevanta ESRS ämnen, samt deras avvägningar, presenteras i avsnitt SBM 3 (GOV 2 26c). GOV 3 Integrering av hållbarhets- relaterad prestation i incitaments- program Eniros ersättningsstyrning anger att rörlig ersättning ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier som är utformade för att främja långsiktigt värdeskapande. Eniro kopplar för närvarande inte incitamentsprogram till specifi- ka hållbarhetsrelaterade nyckeltal, såsom klimatrelaterade prestationsindikatorer eller mål för minskade växthusgasut- släpp. Styrelsen och ersättningsutskottet följer utvecklingen inom hållbarhetsrelaterad ersättning och kommer under kommande perioder att utvärdera möjligheten att integrera relevanta hållbarhetskriterier i incitamentsprogrammen på ett sätt som är proportionerligt till Eniros verksamhet, risk- profil och strategiska inriktning. (GOV 3 29, E1 GOV-3-13) GOV 4 Uttalande om tillbörlig akt- samhet (due diligence) Eniros tillbörliga aktsamhet (due diligence) utgår från bola- gets hållbarhetspolicy som kräver att verksamheten bedrivs i linje med FN:s Global Compact och att hållbarhetsprestanda mäts, följs upp och förbättras kontinuerligt. Policyn omfattar både den egna verksamheten och leverantörer och ut- gör grunden för arbetet med due diligence inom centrala hållbarhetsområden, bland annat affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och leverantörskedjor (GOV 4 30). Due diligence är integrerad i de befintliga styrnings , risk- hanterings och affärsprocesserna och är proportionerlig till verksamhetens art, omfattning och riskprofil. Arbetet bygger på identifiering och hantering av väsentliga påverkningar, risker och beroenden längs värdekedjan, i linje med ESRS och internationella riktlinjer. Nedan sammanfattas de centrala stegen i Eniros due dili- gence process samt var de beskrivs i hållbarhetsrapporten. Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Tabell – Översikt över due diligence processen Steg Beskrivning och hänvisning a) Integrering Tillbörlig aktsamhet är integrerad i styrning, strategi och affärsmodell. Se GOV 1 och GOV 2. b) Intressentdialog Dialog med berörda intressenter som underlag för identifiering och prioritering. Se SBM 3, IRO 1, GOV 2 och S1 2. c) Identifiering och bedömning Identifiering och bedömning av negativa påverkningar i egen verk- samhet och värdekedja. Se IRO 1, SBM 3, S1 2 samt E1 ESRS 2 IRO 1 och E5 ESRS 2 IRO 1. d) Åtgärder Förebyggande och begränsande åtgärder genom policyer, kontroller och leverantörskrav. Se GOV 1, GOV 2, SBM 3, E1 3, S1 4 och E5 2. e) Uppföljning Uppföljning av effektivitet och rapportering av resultat. Se E1 4, E5 3 och S1 5. GOV 5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering Eniros hållbarhetsrapportering styrs inom ramen för det övergripande systemet för intern kontroll och riskhante- ring, vilket behandlas vid ordinarie styrelsemöten. Styrelsen ansvarar för att det finns ändamålsenliga strukturer för att övervaka och kontrollera verksamheten och dess risker, in- klusive risker kopplade till hållbarhetsrapportering, samt för att säkerställa efterlevnad av tillämplig lagstiftning och in- terna policyer. Hållbarhetsrapporteringen omfattar samtliga väsentliga ESRS-upplysningar och bygger på tydligt definie- rade roller och ansvar, utsedda dataägare, dokumenterad datainsamling, kvalitetssäkring och ledningsgranskning före styrelsens godkännande (GOV-5-36a). Eniros riskhanteringsprocess behandlar risker relaterade till hållbarhet enligt en strukturerad metodik som identi- fierar och bedömer risker utifrån sannolikhet och poten- tiell effekt, och omfattar finansiella, operativa, legala och anseendemässiga konsekvenser samt, relevant påverkan på människor och miljö i linje med ESRS. Riskerna prioriteras utifrån en samlad bedömning av sannolikhet och effekt och integreras därefter i koncernens övergripande riskrapporte- ring och uppföljning. Styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter och tillämpar dess arbetsordning. Detta innefattar tillsyn av intern kontroll och riskhantering, samt tillförlitligheten finansiell och icke finansiell rapportering, liksom regelbunden dialog med den externa revisorn rörande granskningsfrågor (GOV 5 36b). ===== SIDA 28 ===== 28 Risker kopplade till hållbarhetsrapportering Eniro har identifierat att risker relaterade till hållbarhetsrap- porteringen främst avser: • Regelefterlevnad (till exempel CSRD/ESRS krav) • Risk för greenwashing och anseendepåverkan • Fel, brister eller osäkerheter i data, beräkningsantagan- den och sammanställning Syftet med intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen är att säkerställa att offentliggjord information är korrekt, tillförlitlig, fullständig, konsekvent, transparent och relevant (GOV 5 36c). Processer, kontroller och uppföljning Resultat från riskbedömningar och interna kontroller inte- greras i relevanta funktioner genom koncernens styrnings- ramverk. Identifierade brister, förbättringsområden eller datakvalitetsfrågor hanteras av utsedda dataägare och berörda funktioner genom: • Uppdaterade insamlings och rapporteringsprocesser • Förstärkta kontroll och valideringsrutiner • Tydliggjorda roller, ansvar och dokumentation Dessa resultat beaktas också vid vidareutveckling av me- toder och riktlinjer kopplade till hållbarhetsrapporteringen. (GOV 5 36d) Rapportering av risker och kontrollresultat till koncern- ledningen och styrelsen sker genom ordinarie rapporte- ring, uppföljning av intern kontroll och styrelsens tillsyn av rapporteringens tillförlitlighet. Väsentliga iakttagelser och incidenter eskaleras vid behov ad hoc. Minst en gång per år genomförs en samlad genomgång i samband med styrel- sens godkännande av hållbarhetsrapporten (GOV 5 36e). Data, källor och datakvalitet Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ och kvalitativ information. Kvantitativa uppgifter avser främst klimat och energidata, avfallsflöden och personalrelaterad statistik, och har datarisker kopplade till fullständighet, detaljnivå, beräkningsfel och antaganden. Data från interna system bedöms generellt som förenade med lägre risk än data från externa källor, såsom leverantörer. En heltäckande riskbe- dömning av kvantitativa hållbarhetsdata har ej genom- förts, och behov detta ska utvärderas under kommande rapporteringsperioder. Kvalitativa uppgifter avser främst styrningsstrukturer, policyer, processer och ledningsrutiner, som i huvudsak hämtas från interna källor (t.ex. styrdokument och intern dokumentation) och bedöms ha låg risk gällande bristande tillförlitlighet. För att hantera risker och säkerställa datakvalitet tillämpar Eniro ett kontrollramverk med tydligt definierade roller och ansvar. En hierarki med dataägare, granskare och godkän- nare säkerställer fördelning av ansvar och arbetsuppgifter. Checklistor och valideringsrutiner används för att säkerstäl- la fullständighet, konsekvens och efterlevnad. Hållbarhetsdata och upplysningar genomgår intern granskning och validering, inklusive rimlighetskontroller mot interna och externa källor. Hållbarhetsrapporten genomgår extern granskning av auktoriserade revisorer innan den slut- ligen godkänns av styrelsen. SBM 1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Affärsmodell och strategisk inriktning Eniro tillhandahåller tjänster som stärker synlighet, engage- mang och tillgång till information för företag och slut- användare på de nordiska marknaderna, fördelat på två affärsområden. Marketing Partner tillhandahåller digitala marknadsförings- tjänster till mikro , små och medelstora företag genom egna lokala sök och informationsplattformar samt externa digitala lösningar (t.ex. prestationsbaserad annonsering, digital synlighet och kundkommunikation). Dynava erbjuder kontaktcenter, svarstjänst och nummer- upplysningstjänster till större företag och offentliga aktörer, med fokus på kvalitet, effektivitet och användning av digi- talisering, automatisering och AI baserade lösningar. (SBM 1 40a i; SBM-1-40a ii) Inga väsentliga förändringar har skett i Eniros övergri- pande tjänsteutbud under rapporteringsperioden, utöver löpande utveckling och teknisk uppdatering inom befintliga tjänsteområden. Väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er är nära kopplade till denna affärsmodell med centrala frågor som: • Dataskydd, informationssäkerhet och regelefterlevnad • Energiförbrukning och klimatpåverkan kopplad till IT, data- center och kontor • Arbetsvillkor, kompetensförsörjning och medarbetares välbefinnande i en personalintensiv tjänsteverksamhet Hållbarhetsaspekter integreras genom styrelsefastställda policyer som gäller för Eniros egen verksamhet och relevan- ta delar av värdekedjan. Information om antal medarbetare finns i avsnitt S1 6 (SBM 1 40a iii). Koncernens strategi syftar till långsiktigt värdeskapande genom att hjälpa kunder att växa, öka effektiviteten i deras verksamhet och möjliggöra ansvarsfull interaktion med slutanvändare. Den finansiella omsättningen för rapporte- ringsåret presenteras i den finansiella delen av årsredovis- ningen på sidan 82 (SBM 1 40b). Marknader, kunder och intäktsprofil Eniro är huvudsakligen verksamt i Sverige, Norge, Danmark och Finland, med operativ närvaro kopplad till kontaktcen- terverksamhet i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal. In- täkterna genereras uteslutande från professionella tjänster. Eniro har ingen verksamhet eller intäkter inom sektorer som rör fossila bränslen, kemikalier, kontroversiella vapen eller ===== SIDA 29 ===== 29 tobak och erbjuder inte produkter eller tjänster som är för- bjudna på vissa marknader. (SBM-1-40a iv) Översikt över värdekedjan Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterande IRO:er uppstår längs hela värdekedjan som omfattar uppströmsaktiviteter, den egna verksamheten och nedströmsaktiviteter • Uppströms: Inköp och partnerskap som möjliggör le- verans av digitala tjänster, såsom molninfrastruktur, IT hårdvara, programvara och energi. Här uppstår indirekt miljöpåverkan (energiförbrukning och växthusgasut- släpp) och styrningsrelaterade frågor i leverantörsledet. • Egen verksamhet: Plattformsutveckling, datahantering, digitala marknadsföringstjänster, rådgivning och kon- taktcenterverksamhet. Dessa aktiviteter är beroende av kvalificerade medarbetare, säker IT infrastruktur, kvali- tetsledningsprocesser och tydliga styrningsramverk, där arbetsvillkor, likabehandling och kompetensutveckling är viktiga frågor. • Nedströms: Kunders och slutanvändares användning av Eniros tjänster och plattformar, vilket bidrar till infor- mationstillgång, digital synlighet för småföretag och kundinteraktion, samtidigt som effekter på lokalsamhäll- en, ansvar för dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring måste säkerställas. (SBM-1-42). Eniros skapar värde genom att stärka digital närvaro, ef- fektivisera kundkommunikation och möjliggöra datadrivna affärsbeslut, vilket ger ökad synlighet och förbättrad affärsef- fektivitet. För slutkonsumenter bidrar tjänsterna till förbättrad informationstillgång och kommunikation. För investerare och ägare skapas värde genom skalbara tjänster, återkomman- de intäktsströmmar och strukturerad hantering av regulato- riska och hållbarhetsrelaterade risker. (SBM-1-42b). En översikt över värdekedjan presenteras i figuren nedan och ytterligare information om identifikation, bedömning och hantering av IRO:er återfinns under SBM-3 och IRO-1. Eniro Groups väsentliga ämnen S1 Arbetsvillkor, Andra arbetsrelaterade rättigheter, Lika behandling och möjligheter E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan E5 Resursutflöden, Resursinflöden G1 Affärsmässigt uppförande Eniro Groups väsentliga ämnen S4 Lokalsamhällen, dataskydd och integritet, stärkande av samhällen och småföretag. S4 Social inkludering av och säkerhet för kunder o E5 Avfall, Resursutflöden Eniro Groups väsentliga ämnen E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan G1 Affärsuppförande < Miljö Leverantörer Anställda Investerare Samhälle Kunder NedströmsUppströms Kärna Modellen nedan illustrerar var Eniros väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO) uppstår längs hela värdekedjan; uppströms, inom företagets egen verksamhet, och nedströms, i linje med CSRD:s dubbla väsentlighetsstrategi. Den belyser också hur dessa IRO:er kopplar till viktiga intressenter, vilket stöder identifiering och prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor. ===== SIDA 30 ===== 30 Hållbarhetsmål och ambitioner Eniros hållbarhetsambitioner är i dag främst integrerade i befintliga strategier och operativa mål, snarare än formali- serade som separata ESRS anpassade mål. Fokus ligger på: • Etisk marknadsföring och ansvarsfull användning av data och teknik • Dataskydd, informationssäkerhet och tjänstekvalitet • Kundnöjdhet och långsiktiga kundrelationer • Medarbetares välbefinnande, likabehandling och kompetensutveckling • Stöd till mikro , små och medelstora företag och sam- hällsviktiga aktörer Uppföljning sker genom operativa nyckeltal och lednings- processer. Utvecklingen av mer specifika, kvantitativa håll- barhetsmål enligt ESRS-ramverket kommer att utvärderas under kommande rapporteringsperioder. Kategori Hållbarhetsambitioner Produkter och tjänster Möjliggöra ansvarsfull och inkluderande tillgång till digital synlighet, marknads- föring och kundinteraktion för mikro , små och medelstora företag, med fokus på tillförlitliga, säkra tjänster, etisk marknadsföring och ansvarsfull data och teknikanvändning. Relationer med intressenter Upprätthålla förtroendebaserade och transparenta relationer med medarbetare, kunder, partners och samhälle genom goda arbetsvillkor, likabehandling, kompe- tensutveckling, ansvarsfullt affärsbeteende samt tillgängliga kanaler för dialog, återkoppling och klagomål. Geografiska områden Bedriva verksamheten ansvarsfullt och i enlighet med lagar, regler och samhälle- liga förväntningar på samtliga marknader, med lokalt anpassade arbetssätt men konsekventa standarder för affärsetik, dataskydd, arbetsvillkor och tjänstekvalitet. Kundkategorier Stödja långsiktigt värdeskapande för olika kundsegment genom tillgängliga, till- förlitliga och behovsanpassade digitala tjänster, med särskilt fokus på mikro , små och medelstora företag samt offentliga och samhällsviktiga aktörer för att stärka lokala ekonomier och inkluderande samhällen. (SBM-1-40e-f) Eniro har ännu inte fastställt tidsatta, kvantitativa hållbar- hetsmål kopplade till specifika tjänster, marknader eller kundgrupper (SBM-1-40f). En kvalitativ bedömning har dock genomförts av de väsentligaste tjänsterna, marknaderna och kundsegmenten i förhållande till strategier, hållbarhet- sambitioner, policyer och resultat från den dubbla väsent- lighetsanalysen. Bedömningen visar att tjänsteerbjudandet framför allt relaterar till: • Dataskydd och informationssäkerhet • Etisk marknadsföring och affärsbeteende • Arbetsvillkor och kompetensutveckling • Energi och resursanvändning • Sociala effekter kopplade till informationstillgänglighet och stöd till lokala företag Dessa områden hanteras i dag genom policyer, styrnings- strukturer och etablerade arbetssätt snarare än genom formella hållbarhetsmål per tjänst eller marknad. Utveck- lingen av sådana mål och strategier kommer att utvärde- ras vidare med utgångspunkt i resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen (SBM 1 40g). ===== SIDA 31 ===== 31 SBM 2 Intressenters intressen och synpunkter Övergripande arbetssätt Eniros strategi och affärsmodell påverkas av ett antal centrala intressentgrupper – kunder och uppdragsgivare, slutanvändare, medarbetare, leverantörer och affärspart- ners, aktieägare och investerare samt myndigheter och branschorganisationer. Deras synpunkter är viktiga för att säkerställa att verksamheten är konkurrenskraftig, ansvars- full och långsiktigt värdeskapande för både kunder, sam- hälle och ägare. Intressenternas perspektiv beaktas i strategiska diskussio- ner, affärsutveckling och riskhantering. Underlag från löpan- de dialog och riktade aktiviteter sammanställs och följs upp minst årligen av ledning och styrelse för att identifiera: • Frågor som kräver åtgärd • Potentiella risker • Framväxande affärsmöjligheter (SBM 2 45b). Former för dialog Dialogen med kunder och uppdragsgivare sker löpande ge- nom försäljningskontakter, leverans av tjänster, kundnöjd- hetsundersökningar, kvalitetskontroller, klagomålshantering samt deltagande i konferenser och affärsevent. Medarbetares perspektiv inhämtas genom daglig dialog i verksamheten, samverkansforum och fackliga möten, utvecklings och lönesamtal, arbetsmiljöarbete samt årliga medarbetarundersökningar. En arbetstagarrepresentant ingår även i styrelsen. Leverantörer och affärspartners engageras genom upp- handlingar, avtalsförhandlingar, uppföljningsmöten och affärsdialog. Aktieägare och investerare engageras via årsstämman, finansiella rapporter, presentationer, möten och börsmeddelanden. Myndigheter och branschorganisationer är relevanta till följd av sin roll i lagstiftning, tillsyn och riktlinjer, särskilt kopplat till marknadsföring, dataskydd och konsument- skydd. Dialogen sker huvudsakligen genom deltagande i branschforum, remissförfaranden och annan strukturerad omvärldsbevakning. (SBM 2 45a) Baserat på intressenters intressen och synpunkter, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n), har inga vä- sentliga ändringar gjorts i Eniros övergripande strategi eller affärsmodell under rapporteringsperioden (SBM 2 45c). Dialogen och analysen har i stället bekräftat relevansen i den befintliga inriktningen, samtidigt som vissa områden för vi- dareutveckling har identifierats, såsom formalisering av håll- barhetsrelaterade processer, förbättrad datahantering och utveckling av mer specifika hållbarhetsmål (SBM 2 45c ii). Strukturerad intressentdialog kopplad till dubbel väsentlighetsanalys Utöver den löpande dialogen genomfördes en strukturerad intressentdialog som en del av Eniros första dubbla väsent- lighetsanalys (DVA). Dialogen omfattade bland annat: • En leverantör och B2B partner • Representant för ägar /investerarperspektiv • Intern ledning och arbetstagarrepresentanter • IT ledning och andra nyckelfunktioner Dialogen genomfördes som semistrukturerade djupintervju- er med fokus på hållbarhetsrelaterade frågor, identifiering av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt förväntningar på hållbarhetsrapportering. Representanter från Eniros ledningsfunktioner deltog för att öka transparens och informationsdelning gentemot tillsynsorgan och andra användare av hållbarhetsinformation. (SBM 2 45d) Resultaten dokumenterades och användes som ett centralt underlag i DVA:n. De viktigaste slutsatserna kommunicer- ades till koncernledning och styrelse och beaktades vid prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor och upplys- ningar. Ytterligare detaljer om intressentdialog och resultat återfinns i SBM 3 och IRO 1. ===== SIDA 32 ===== 32 Översikt över centrala intressenter Följande tabell sammanfattar syftet med relationen till Eniros viktigaste intressentgrupper, de huvudsakliga dialog- kanalerna, centrala frågor samt hur insikterna används: Tabell – Översikt över centrala intressenter Intressentgrupp Syfte med relationen Interaktion (huvudsakliga kanaler) Centrala frågor Hur insikterna används / utfall Kunder och uppdragsgivare Säkerställa kund- värde, tjänstekvali- tet och långsiktiga relationer Försäljningsmöten, daglig tjänsteleverans, kundnöjdhetsundersök- ningar, konferenser och event, klagomåls och supportkanaler Tjänstekvalitet och ef- fektivitet, ansvarsfulla inköp, dataskydd och informationssäkerhet, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan Förbättring av tjänste- erbjudanden, kvalitet och operativ effek- tivitet samt identi- fiering av risker och affärsmöjligheter Medarbetare Säkerställa en hållbar arbetsmiljö, engagemang och kompetens Daglig dialog, utvecklings och lönesamtal, med- arbetarundersökningar, fackliga möten och sam- verkansforum, interna kanaler för klagomål Kompetensutveckling, arbetsmiljö, balans mellan arbete och pri- vatliv, mångfald, jäm- likhet och inkludering Underlag för priorite- ringar kring arbetsvill- kor, kultur, ledarskap och personalretention Leverantörer och affärspartners Bygga långsikti- ga, ansvarsfulla samarbeten Inköps och upphand- lingsprocesser, av- tal, uppföljningsmö- ten, affärsdialog och partnerskap Ansvarsfulla inköp, mänskliga rättigheter, antikorruption, hållbar sourcing Stödjer riskbedömning i leverantörskedjan och kravställning i av- tal och uppföljning Aktieägare och investerare Säkerställa trans- parens och välgrundade investeringsbeslut Årsstämma, finansiella rapporter, presentatio- ner, investerarmöten, börsmeddelanden Finansiell presta- tion, bolagsstyrning, riskhantering, hållbar- het och ansvarsfullt företagande Påverkar strategiska prioriteringar, kapitala- llokering och långsik- tigt värdeskapande Myndigheter och organisationer Säkerställa regelef- terlevnad och bidra till regelutveckling Deltagande i branschor- ganisationer och forum, remissvar, dialog med beslutsfattare, löpande rapportering Regelefterlevnad, an- tikorruption, mänskliga rättigheter, dataskydd, marknadsföringspraxis Underlag för anpass- ning till nya krav och utveckling av interna policyer och processer SBM 3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras samspel med strategi och affärs- modell Övergripande resultat av den dubbla väsentlighetsanalysen Den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n) visar att Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er huvudsakligen är kopplade till tre områden och respektive placering i värdekedjan: • Miljö – framför allt uppströms energianvändning och kli- matpåverkan kopplad till beroende av digital infrastruk- tur, datacenter, IT tjänster och inköp av IT och kontorsva- ror i den egna verksamheten. • Sociala frågor – arbetsvillkor, medarbetares välbefin- nande, likabehandling och kompetensutveckling i den egna verksamheten. Sociala effekter i nedströmsled- et kopplade till digitala marknadsföringstjänster och kundkommunikationslösningar via digitala plattformar, informationstillgänglighet och stöd till lokala företag och samhällen. • Styrning – affärsetik, etisk marknadsföring, dataskydd och informationssäkerhet, ansvarsfulla inköp och hante- ring av leverantörsrisker i hela värdekedjan. Analysen involverade deltagare från Eniros samtliga affärs- områden, omfattade hela värdekedjan – uppströmsleve- rantörer, den egna verksamheten och nedströms relationer till kunder och slutanvändare – och fokuserade på de mest betydande tillgångarna, insatsfaktorerna och utflödena i Eniros digitala tjänsteerbjudande. Negativ påverkan är främst kopplad till energianvändning, indirekta utsläpp av ===== SIDA 33 ===== 33 växthusgaser samt potentiella sociala och arbetsrelaterade risker i delar av leverantörskedjan. Positiv påverkan omfattar bland annat sysselsättning, kompetensutveckling, informa- tionstillgång samt stöd till lokal ekonomisk utveckling. De identifierade riskerna och möjligheterna avser bland annat regulatorisk utveckling, anseenderisker, kostnadsstrukturer, datahantering samt förmågan att utnyttja digitalisering och teknologisk utveckling för att skapa värde. (SBM 3 48a) Resultatet beaktas i strategiska diskussioner, riskhantering och affärsutveckling, samt har bekräftat relevansen i befint- liga strategiska prioriteringar samt identifierat områden för ökat fokus och vidareutveckling, även om inga väsentliga förändringar av strategi eller affärsmodell har genomförts under rapporteringsperioden (SBM-3-48b). Identifiera- de IRO:er har olika tidshorisonter. Kortsiktiga aspekter är främst kopplade till regelefterlevnad, datakvalitet, infor- mationssäkerhet och arbetsvillkor, medellånga omfattar energieffektivitet, tillgång till leverantörsdata samt förmå- gan att anpassa verksamheten till förändrade regulato- riska krav och marknadsförväntningar, medan långsiktiga relaterar till övergripande utvecklingar såsom digitalisering, teknologisk förändring, klimatrelaterad lagstiftning samt samhälleliga förväntningar på ansvarsfullt företagande. Väsentliga hållbarhetsämnen och koppling till ESRS standarder I tabellen och figuren nedan grupperas och presenteras analysens resultat utifrån ESRS-ämnen för att säkerställa konsekvens mellan analysen, väsentlighetsmatrisen och ESRS-upplysningarna. Varje väsentligt ämne som presen- teras motsvarar ett eller flera hållbarhetsområden i ESRS och utgör grunden för Eniros ämnesspecifika upplysningar i avsnitten E1, E5, S1–S4 och G1. (SBM 3 48a, SBM 3 48c). Financial materiality Impact materiality Environment Social Governance Threshold value Financial [9]Threshold value Impact [35] >> Explanation Energy and climate Business Ethics Water Biodiversity Pollution Workers in the value chain Access to information and local communities Small business empowerment Circularity Ethical marketing Working conditions and employee well-being Data privacy and information security Responsible procurement Eniros väsentliga ämnen Motsvarande ESRS-ämne Energianvändning och klimatpåverkan från digital infrastruktur E1 – Klimatförändringar Cirkuläritet, användning av IT-utrustning, kontorsmaterial och avfallshantering E1 – Klimatförändringar samt E5 – Resursan- vändning och cirkulär ekonomi Arbetsvillkor, medarbetares välbefinnande och likabehandling S1 – Egen arbetsstyrka Ansvarsfulla inköp och mänskliga rättigheter i outsourcade verksamheter och leverantörsledet S2 – Arbetstagare i värdekedjan Tillgång till information samt bidrag till lokalsamhällen och mikro-, små och medelstora företag S3 – Berörda samhällen Dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring S4 – Konsumenter och slutanvändare Affärsetik, antikorruption och ansvarsfulla inköp G1 – Affärsetik och affärsuppförande ===== SIDA 34 ===== 34 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter Tabell nedan sammanfattar de väsentliga påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats genom DVA:n och som ligger till grund för Eniros ämnesspecifika upplysningar enligt ESRS. Tabellen är strukturerad för att ge en översiktlig men systematisk bild av hur respektive IRO är kopplad till affärsmodell, värdekedja och styrning: • Kolumnen ”ESRS-ämne” anger vilket ämnesspecifikt ES- RS-område IRO:n relaterar till. • ”Påverkan” (Impact) beskriver den identifierade faktiska eller potentiella påverkan, risken eller möjligheten. • ”Positiv/Negativ” anger om påverkan bedömts vara posi- tiv, negativ eller både och. • ”Påverkad del av värdekedjan” visar var IRO:n är koncen- trerad – uppströms (leverantörsled), i egen verksamhet eller nedströms (kunder och användare). • ”Allvarlighetsgrad” avser den bedömda väsentlighetsni- vån enligt den metodik som beskrivs i IRO-1 och baseras på fastställda poäng- och tröskelvärden. • ”Ursprung/koppling till affärsmodell” förklarar hur IRO:n uppstår i relation till koncernens tjänstebaserade och digitala affärsmodell. • ”Tidshorisont” anger om påverkan eller risken bedöms vara kort-, medellång- eller långsiktig. • ”Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsre- lationer” tydliggör om IRO:n är direkt kopplad till egna aktiviteter eller indirekt genom leverantörer, kunder eller andra affärsrelationer. • ”Omfattas av upplysningskrav” om IRO:n ger upphov till rapporteringskrav enligt respektive ESRS-standard. Tabellen ska läsas som en översikt över koncentrationen av väsentliga IRO:er i Eniros värdekedja och affärsmodell. Mer detaljerad information om hur respektive IRO hante- ras genom policyer, åtgärder, mål och styrning återfinns i tillhörande ämnesspecifika avsnitt. Eftersom detta är Eniro första hållbarhetsrapport enligt ESRS lämnas ingen jäm- förelse mot tidigare rapportering (SBM-3-48g). Vidare så har ingen tillförlitlig kvantifiering av finansiella effekter varit möjlig, i stället lämnas en kvalitativ beskrivning av dessa. För varje identifierad väsentlig risk och möjlighet har koncer- nen bedömt typen av finansiell påverkan i enlighet med ESRS 1 avsnitt 3.5, vilken omfattar potentiell påverkan på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning, kassaflöden samt tillgång till finansiering. Inga väsentliga finansiella effekter har identifierats som förväntas påverka koncernens redovisade finansiella resultat eller ställning under nästkommande räkenskapsår utöver vad som redan återspeglas i den finansiella rapporteringen. (SBM-3-48d, SBM-3-48e). Vid utgången av 2025 hade Eniro inte genom- fört någon resiliensanalys av affärsmodellen i förhållande till sina väsentliga IRO:er (SBM-3-48f). ===== SIDA 35 ===== 35 ESRS-ämne Påverkan (Impact) Positiv/ Negativ Påverkad del av värdekedjan Allvarlighets- grad Ursprung / koppling till affärsmodell Tidshorisont Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav E1 Klimat-för- ändringar Exponering av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker Negativ Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänsteleverans Medellång–lång sikt Affärsrelationer (le- verantörer) och egen verksamhet ESRS upplysningskrav Utsläpp av växthusgaser från moln- tjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan Negativ Uppströms Mycket hög Kopplad till den digitala tjänste- baserade affärsmodellen Medellång–lång sikt Affärsrelationer (leverantörer) ESRS upplysningskrav Energianvändning i kontor, servrar och outsourcade datacenter Negativ Uppströms, egen verksamhet Medel–hög Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer (fastighetsägare) ESRS upplysningskrav E5 Cirkulär ekonomi Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial Negativ Egen verksamhet, nedströms Medel Kopplad till stödjande operativa aktiviteter Medellång–lång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Användning av IT-hårdvara, kontorsut- rustning och förbrukningsmaterial Negativ Egen verksamhet, uppströms Medel Kopplad till operativa behov för tjänsteleverans Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Uppkomst av elektroniskt avfall och kontorsavfall Negativ Egen verksamhet, nedströms Medel Kopplad till operativ verksamhet Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav S1 Egen arbetsstyrka Arbetsbelastning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa Negativ / Positiv Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Föreningsfrihet, medarbetardialog och klagomålsmekanismer Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till anställningspraxis och styrning Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Mångfald, inkludering och icke-diskriminering Positiv / Negativ Egen verksamhet Hög Kopplad till personalstruktur och talanghantering Medellång–lång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav S3 Berörda samhällen Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställ- ning för mikro-, små och medelstora före- tag genom digital synlighet och tjänster Positiv Nedströms Hög Härstammar från kärnerbjudan- det och affärsmodellen Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Tillgång till information och inkluderande tjänster Positiv Nedströms Medel Härstammar från informations- och katalogtjänster Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) S4 Konsu- menter och slutanvändare Dataskydd, integritet och informationssäkerhet Negativ / Positiv Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig användning av data eller information Negativ Nedströms Medel–hög Kopplad till användning av data- och informationsplattformar Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Tillgänglighet av tjänster för sårbara användargrupper Positiv Nedströms Hög Härstammar från katalog- och kontaktcentertjänster Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) G1 Affärsetik och affärs- uppförande Risk för oetiskt beteende i försäljning och inköp Negativ Hela värdekedjan Medel Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer (kunder och leverantörer) ESRS upplysningskrav Rättvisa och ansvarsfulla leverantörsmetoder Positiv / Negativ Uppströms Medel Kopplad till outsourcing och inköpsmodell Kort–medellång sikt Affärsrelationer (leverantörer) ESRS upplysningskrav Upptäckt och förebyggande av oegentligheter Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och visselblåsarfunktion Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Etisk kultur och integritet Positiv / Negativ Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap, värdering- ar och företagskultur Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Efterlevnad av regler för lobbying och offentliga angelägenheter Neutral / Negativ Egen verksamhet Låg Kopplad till styrning och regula- torisk efterlevnad Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav ===== SIDA 36 ===== 36 Definition av allvarlighetsgrad (skala) • Mycket hög: Sannolikt bestående kroppsskada eller varaktig psykisk skada; väsentlig och långvarig förändring av levnadsstandard; långvarig positiv eller negativ påverkan på global ekonomi (inklusive produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och löner); all- varliga och permanenta miljö-, biodiversitets- eller klimatpåverkningar; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål. • Hög: Sannolikt direkt kroppsskada eller varaktig psykisk skada; betydande förändring av levnadsstandard; väsentlig ekonomisk påverkan (produktion, förädlingsvärde, syssel- sättning och löner); långvariga och bestående effekter på miljö, biologisk mångfald och klimat; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål. • Medel: Kan leda till indirekt kroppsskada eller psykisk påverkan; måttlig förändring av levnadsstandard; positiva eller negativa effekter på ekonomisk utveckling som inte är långvariga; samt positiva eller negativa effekter på miljö, klimat och biologisk mångfald på medellång sikt. • Låg: Begränsad och övergående påverkan utan bestående konsekvenser för individers hälsa eller levnadsstandard; mindre ekonomisk påverkan med begränsad varaktighet; kortvariga och lokalt avgränsade effekter på miljö, klimat eller biologisk mångfald; eller mindre positivt bidrag till ekonomiska, sociala eller miljörelaterade mål som inte be- döms vara strukturellt betydande. Definition av finansiell relevans • Hög finansiell relevans om risken/möjligheten sannolikt kan medföra en väsentlig och strukturell påverkan på resultat, kassaflöde, tillgångsvärden eller kapitalstruktur, eller kräva betydande investeringar eller förändringar i affärsmodellen. • Medel finansiell relevans föreligger när risken/möjligheten kan bli märkbar för resultat eller kassaflöde och kan kräva anpassningar i kostnadsstruktur, investeringar eller prioriteringar, men bedöms vara hanterbar inom ramen för ordinarie styrning. • Låg finansiell relevans innebär att den förväntade effekten på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden är begränsad och kortvarig samt kan hanteras genom befintliga kontroll- och uppföljningsprocesser utan behov av strategiska förändringar. ===== SIDA 37 ===== 37 ESRS-ämne Risk eller möjlighet Risk / Möjlighet Påverkad del av värdekedjan Finansiell relevans Ursprung / koppling till affärsmodell Tidshorisont Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav E1 Klimatför- ändringar Ökad risk för driftstörningar eller högre kostnader till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur Risk Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet Medellång– lång sikt Affärsrelationer och egen verksamhet ESRS upplysningskrav Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leve- rantörers utsläpp av växthusgaser Risk Uppströms Medel Kopplad till beroendet av moln- och IT-tjänsteleverantörer Medellång– lång sikt Affärsrelationer ESRS upplysningskrav Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kost- nadsbesparingar genom energieffektivisering Risk / Möjlighet Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav E5 Cirkulär ekonomi Kostnader relaterade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning Risk Egen verksamhet, nedströms Låg–medel Kopplad till operativt stöd för tjänsteleverans Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursan- vändning och förlängd livslängd på utrustning Möjlighet Egen verksamhet, uppströms Låg–medel Kopplad till operativ effektivitet Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Kostnader relaterade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk Risk Egen verksamhet, nedströms Låg Kopplad till operativa aktiviteter Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav S1 Egen arbetsstyrka Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller persona- lomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande balans mellan arbete och privatliv Risk Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att förbättra prestation och personalretention genom medarbetarengagemang och dialog Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till humankapitalstyrning Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende- och verksamhetsrisk om likabehandling inte säkerställs Möjlighet / Risk Egen verksamhet Medel–hög Kopplad till personalstruktur och arbetsgivarvarumärke Medellång– lång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav S3 Berörda samhällen Möjlighet att stärka efterfrågan och kundlojalitet genom stöd till lokala företag och samhällen Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till kärnerbjudandet och värdeerbjudandet Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till informationstjänster Risk (låg) Nedströms Låg Kopplad till informations- och katalogtjänster Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) S4 Konsu- menter och slutanvän- dare Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeska- da vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler Risk Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelationer vid felaktig användning av data eller information Risk Nedströms Medel–hög Kopplad till plattformsbaserad tjänsteleverans Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka varumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till tjänstedesign och kundupplevelse Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) G1 Affärsetik och affärs- uppförande Risk för finansiella sanktioner, rättsliga påföljder och anse- endeskada till följd av oetiskt beteende eller korruption Risk Hela värdekedjan Hög Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Risk för leveransstörningar eller kostnadsökningar vid bristande efterlevnad hos leverantörer; möjlighet genom stabila långsiktiga partnerskap Risk / Möjlighet Uppströms Medel Kopplad till inköps- och outsourcingmodell Kort–med- ellång sikt Affärsrelationer ESRS upplysningskrav Möjlighet att minska finansiella och rättsliga risker genom tidig upptäckt av oegentligheter Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och visselblåsarsystem Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att förbättra operativ effektivitet och riskhantering genom en stark etisk kultur Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap och bolagsstyrning Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Begränsad finansiell risk kopplad till politisk påverkan när denna sker i enlighet med tillämpliga regelverk Risk (låg) Egen verksamhet Låg Kopplad till styrnings- och efterlevnadsramverk Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Neutral / Negativ Egen verk- samhet Låg Kopplad till styrning och regulatorisk efterlevnad Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav ESRS upplysningskrav (SBM-3-48a i); (SBM-3-48a ii); (SBM-3-48c i–iv); (SBM-3-48h) ===== SIDA 38 ===== 38 IRO 1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma vä- sentliga påverkningar, risker och möjligheter Under 2025 genomförde Eniro sin första dubbla väsentlig- hetsanalys (DVA) i enlighet med ESRS och vägledning från EFRAG, vilken också har genomgått extern revision. Syftet var att identifiera och prioritera hållbarhetsrelaterade påverk- ningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är väsentliga för Eniros verksamhet, strategi och värdekedja. Detta är Eniros första hållbarhetsrapport enligt ESRS och därför finns ingen tidigare DVA att jämföra mot (IRO 1 53h). Analysen omfattade Eniros egen verksamhet samt relevan- ta delar av värdekedjan upp och nedström. För varje ESRS ämne identifierades faktiska och potentiella påverkningar på människor och miljö samt hållbarhetsrelaterade finan- siella risker och möjligheter. Uppströms beaktades framför allt inköp av IT och kontorsvaror, moln och IT tjänster samt energiförsörjning. I den egna verksamheten beaktades plattforms och datadrift, digitala marknadsföringstjänster och kontaktcenterverksamhet. Nedströms beaktades hur Eniros tjänster används av kunder och slutanvändare, inklu- sive dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknads- föring. Analysen beaktade även process- och platsspecifika omständigheter som kan ha effekt på allvarlighetsgrad och sannolikhet, såsom lokal arbetsrätt, geografisk exponering och klimatrelaterade risker. Arbetet leddes av externa hållbarhetsrådgivare och orga- niserades i arbetsgrupper per affärsområde med deltagare från relevanta funktioner (bland annat HR, IT, produkt/teknik, finans och juridik) För varje område identifierades IRO:er, överlapp konsoliderades och samband mellan påverkan, risker och möjligheter kartlades. Bedömningen baserades på intern information (operativa data, befintliga riskbedöm- ningar, ledningsinsikter och deltagarnas kunnande) och, där det var relevant, kompletterande externa källor (forsknings- litteratur, klimatdatabaser och scenarioanalyser). Antagan- den gjordes om den huvudsakliga värdekedjan, där fokus lades på betydande leverantörer, egen verksamhet och centrala kundsegment i nedströmsledet. Varje IRO koppla- des till relevant affärsområde (Marketing Partner eller Dyna- va). I linje med ESRS principer för väsentlighet togs förslag fram för viktning och prioritering av IRO:er per affärsområde (IRO-1-53a). Påverkansväsentlighet bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning, möjlighet till gottgörelse) och sannolik- het. Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. En strukturerad poängmodell användes med tröskelvärden på 35 po- äng för påverkansväsentlighet och 9 poäng för finansiell väsentlighet. En IRO klassificerades som väsentlig om den överskred någon av dessa trösklar. I enlighet med ESRS 1 § 45 gavs potentiella negativa påverkan på mänskliga rät- tigheter företräde åt allvarlighetsgrad framför sannolikhet genom att tilldela maximal sannolikhetspoäng för sådana påverkningar, även i delar av värdekedjan där Eniro har begränsat inflytande. Tröskelvärden, kriterier och metodik fastställdes av Eniro tillsammans med externa specialister och godkändes av koncernledning och styrelse (IRO 1 53b). Som del av processen genomfördes en riktad intressentdia- log med utvalda nyckelintressenter, bland annat leverantör/ B2B partner, ägarrepresentant, arbetstagarrepresentant och interna nyckelfunktioner. Dialogen genomfördes som semistrukturerade intervjuer med fokus på väsentliga håll- barhetsfrågor, förväntningar och risker. Insikterna doku- menterades och användes som underlag i prioriteringen av IRO:er samt återkopplades till ledning och styrelse. Arbetet faciliterades av externa hållbarhetsrådgivare som bidrog med metodstöd, kvalitetssäkring av bedömningskriterier samt vägledning kring tolkning av ESRS-krav, samt för att säkerställa en strukturerad och konsekvent tillämpning av metodiken. (IRO-1-53biii). Identifieringen av finansiella risker och möjligheter utgick från de påverkan och beroenden som identifierats i påver- kansbedömningen. För varje faktisk eller potentiell påverkan bedömdes om den kan ge upphov till finansiella effekter, till exempel via regulatoriska förändringar, kostnadsutveckling (energi, inköp, avfall), marknads och efterfrågeföränd- ringar, teknologisk utveckling eller anseenderisk. På så vis säkerställs att finansiella risker och möjligheter inte iden- tifieras isolerat, utan är direkt förankrade i affärsmodellen och värdekedjan (IRO 1 53c). Beroenden i värdekedjan, exempelvis av extern IT- och molninfrastruktur, energiförsörjning och tillgång till kom- petent arbetskraft, prövades inom samma metodik för att identifiera hur störningar, kostnadsförändringar eller regulatoriska krav kan innebära finansiella effekter. net- toomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden. (IRO 1 53c i). Analysen identifierade inte några väsentliga IRO:er inom ESRS E2 Föroreningar, E3 Vatten och marina resurser, E4 Biologisk mångfald och ekosystem samt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Detta beror på att Eniro saknar egen verksam- het med betydande påverkan inom dessa områden, har mycket begränsat inflytande i relevanta delar av värdeked- jan eller har kontrollmekanismer på plats för att övervaka påverkan och risker, exempelvis avseende arbetstagare i värdekedjan. Därför omfattar inte rapporten inte upplys- ningar för dessa ämnen. Den övergripande processen för att identifiera, bedöma, pri- oritera och följa upp IRO:er – både ur påverkans och finan- siellt väsentlighetsperspektiv – sammanfattas i tabellerna nedan. ===== SIDA 39 ===== 39 Process för påverkan (påverkansväsentlighet) Steg Beskrivning Identifiera Faktiska och potentiella påverkningar för människor och miljö identifierades genom strukturerade genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder. Arbetet genomför- des av interna ämnesexperter från relevan- ta funktioner inom Eniro två affärsområden, med stöd av hållbarhetsspecialister. Bedöma Påverkansväsentlighet bedömdes i enlighet med ESRS och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, baserat på allvarlighetsgrad (skala, omfattning och möjlighet till gottgörelse) samt sannolikhet. Prioritera Identifierade påverkningar poängsattes enligt en strukturerad metod. Påverkningar som översteg tröskeln om 35 poäng be- dömdes som väsentliga. Potentiella nega- tiva påverkningar för mänskliga rättigheter prioriterades genom att ge företräde åt allvarlighetsgrad. Följa upp Väsentliga påverkningar och bakomliggan- de antaganden bör ses över minst årligen eller vid väsentliga förändringar i verksam- het, värdekedja eller omvärld. Process för risker och möjligheter (finansiell väsentlighet) Steg Beskrivning Identifiera Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter identifierades parallellt med påverkan ge- nom DVA-genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder. Bedöma Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet och potentiell finansiell påver- kan på koncernens ställning, resultat och framtidsutsikter, över kort, medellång och lång sikt. Prioritera En tröskel om 9 poäng tillämpades konse- kvent. Risker eller möjligheter som översteg tröskeln klassificerades som finansiellt väsentliga. Följa upp Väsentliga finansiella risker och möjligheter följs upp genom befintliga styrnings- och riskhanteringsprocesser och kommer suc- cessivt att integreras ytterligare i koncer- nens ERM-processer. (IRO-1-53c–g) Klimat (E1) Utöver ovan återgiven DVA-process ingick ytterligare pro- cesser i identifikation och bedömning av klimat- och ener- girelaterade IRO:er. Eniros klimatpåverkan kartlades tillsam- mans med externa specialister och involverade översyn av organisationen för att identifiera relevanta utsläppskällor med relaterade datatillgänglighet, utsläppsfaktorer och leverantörer. Ytterligare information om beräkningsprinciper ges under E1-6. Kartläggningen har givit förståelse om var i värdekedjan och de mest betydande utsläppen uppstår och vilka aktiviteter som främst bidrar till dem, samt för vilka utsläpp som Eniro själv kan påverka, respektive kräver ex- tern samverkan för att påverka, och inom vilka tidshorison- ter olika utsläpp kan påverkas. (E1 IRO-1-20a) Som en del av DVA:n utförde externa hållbarhetsspecialister en grundläg- gande scenarioanalys för att identifiera och bedöma kli- matrelaterade fysiska risker på kort (<1år), medellång (1-5år) och lång (>5år) sikt i den egna verksamheten och i värde- kedja upp- och nedströms. Dessa tidshorisonter är linjerade mot finansiell planering och rapportering. Eniros fysiska tillgångar är främst IT- och kontorsutrustning, där majorite- ten bedöms ha en medellång livslängd, med vissa produkt- grupper som kan ha en lång livslängd , enligt definitionerna ovan. Scenarioanalysen byggde på data och analys från IPCC AR6 och SMHI för scenarier med en temperaturökning på 1,6 °C (netto noll i närtid), 2,4 °C (nuvarande policy) och 4,3 °C (högutsläpp) för tidsperioderna 2011- 2040, 2041-2070. Utifrån erhållen data gjordes antaganden av respektive temperaturscenarios respektive generella konsekvenser, såsom ökad förekomst av värmeböljor och förändrade nederbördsmönster, inom respektive tidsperiod. Analysen gjordes på en överblickande nivå över de regioner där Eniro har verksamhet. Alltså gjordes ingen exakt och högupplöst undersökning av klimatrisker på lokal nivå för de specifika platser där Eniro är verksamt . Detta gjordes inte eftersom det är resurskrävande och förknippat med osäkerhet att göra exakta och helt säkra bedömningar av sådana risker kopplade till långsiktiga väderscenarier i ett föränderligt klimat. (E1 IRO-1-21) Den viktigaste klimat- och energirelaterade risken som identifierats är kostnad för elektricitet, oavsett temperatur- scenario. Det bedöms som sannolikt att elpriser kommer att vara mer volatila på grund av geopolitiska förändringar som både är relaterade och orelaterade till klimatföränd- ringar och klimatanpassningar, vilket gör att de bedöms som kort- till långsiktiga samt vara av tillfällig till långfristig karaktär. (E1 IRO-1-20c) Dessutom anses tillfälliga strömav- brott på grund av föränderlig energitillgång, fysiska skador på infrastruktur från extremt väder, funktionsfel eller konflik- ter vara en viktig risk, på både kort till lång sikt och för samt- liga klimatscenarier. De huvudsakliga klimatrelaterade fysis- ka riskerna är att Dynavas kontor i Senegal, Moldavien och Cypern bedöms vara mer exponerade för risker relaterade till extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringar, såsom extremvärme, då det utifrån nyttjad information kan ===== SIDA 40 ===== 40 antas att det är sannolikt att detta kommer att bli vanli- gare och mer omfattande på dessa platser. Dessa risker bedöms som kort- till långsiktiga och kan beroende på typ av händelse vara av såväl tillfällig som ihållande karaktär, samtidigt som omfattning och frekvens kan antas bli större på längre sikt. Det är också sannolikt att Norden och Balti- kum kommer att uppleva mer frekventa och omfattande extrema väderhändelser, såsom värmeböljor och kraftiga regn, men att Eniros verksamheter inte är allvarligt expone- rade för detta på kort till medellång sikt. Samtidigt bedöms de långsiktiga riskerna som något större men förknippade med osäkerhet. För samtliga fysiska klimatrelaterade risker bedöms omfattning, frekvens och effekt vara betydligt stör- re för scenariot med hög temperaturökning jämfört med en låg och medelhög ökning. Att Eniro fasar ut egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar bedöms minska sårbarheten för den egna verksamheten och tillgångarna. Rörande uppströms värdekedjan är bedömningen att det främst är infrastruktur såsom datacenter, internetleveran- törer och elnät, vilka är avgörande för att Eniro ska kunna leverera sina tjänster, som är exponerade för klimatrelate- rade fysiska risker av händelser såsom stormar, värmeböl- jor, isbildning och eltillgång. En djupgående riskbedömning av uppströms infrastruktur och leverantörer är ännu ej genomförd men planeras att utvecklas och redovisas under de kommande åren. (E1 IRO-1-20b) Eniro har en riskhanteringsprocess för att identifiera, adres- sera och hantera risker relaterade till strategi och affärs- plan, se ESRS 2 GOV-5 samt Bolagstyrningsrapporten sida 75. Denna process tillsammans med DVA:n utgör grunden för bedömningen av klimatrelaterade omställningsris- ker och möjligheter. Bedömningen genomfördes som en kombination av gruppdiskussion och skrivbordanalys och utgår från vilka potentiella effekter (teknik-, reglerings-, marknads- och anseendemässiga) som kan uppstå på kort, medellång och lång sikt vid ett klimatscenario som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Detta scenario bedöms innebära snabb utfas- ning av fossila bränslen och material, högre krav gällande redovisning av hållbarhets- och klimatdata samt andra krav och regleringar vilka bedöms kräva både finansiella och operativa resurser. Endast ett scenario som innebär en snabbare omställning beaktades då det bedömdes att scenarier med en långsammare omställningstakt utgör en låg omställningsrisk då det bedöms att Eniro generellt har en relativt liten exponering mot omställningsrisker. Appli- cerade tidshorisonter är samma som i övrig finansiell och icke-finansiell redovisning. Då den finansiella redovisning- en saknar klimatscenarier eller kritiska klimatantaganden saknas linjering av dessa. Bedömningen tar ingen speciell beaktning till EU-Taxonomin då Eniro saknar aktiviteter eller tillgångar som omfattas av Taxonomin. Bedömningen inkluderar ingen gradering av olika aktiviteters riskexpone- ring och som beskrivs i ESRS 2 SBM-3, har ingen djupgående analys gjorts av förväntade kostnadsökningarna orsakade av fysiska klimat- eller omställningshändelser. Resultatet av bedömningen visar inte på några kortsiktiga omställnings- risker, men på medellång till lång sikt bedöms kostnaderna relaterade till företagets strategiska klimatarbete öka på grund av ökade externa och interna krav. Detta omfattar potentiellt ökade resurser för anpassning av affärsplan och strategi, redovisning av klimat- och hållbarhetsprestanda, implementering av åtgärder, avseende såväl tekniska som organisatoriska förändringar, samt ökade kostnader för inköp av varor och tjänster med bättre klimatprestanda. De aktiviteter som främst omfattas är styrning, redovisning samt inköp och leverantörskontroll, och hela organisationen snarare än enskilda affärsenheter/tillgångar (E1 IRO-1-20c) (E1 IRO-1-21) Det har inte gjorts någon detaljerad bedömning av vilka av Eniros tillgångar, vilka endast utgörs av IT-infra- struktur och kontorsutrustning, och affärsverksamheter som är mest exponerade för omställningshändelser i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. (E1 IRO-1- 21). Baserat på DVA:n och riskhanteringsprocessen bedöms det dock som sannolikt att användningen av IT-tjänster (molntjänster och programvara) kopplade till datacenter och IT-produkter samt egen energiförbrukning innehar en förhöjd exponering på medellång till lång och troligtvis kräver betydande insatser för att ställas om till klimat- neutralitet. Dels på grund av beroende av icke-förnybara råvaror och energi samt hög energikonsumtion uppströms i värdekedjorna, och dels på grund av att Eniro är beroende av dessa produkter och tjänster för att leverera sina tjäns- ter. Gällande hyrda kontor bedöms Senegal, Moldavien och Cypern vara mer exponerade för omställningshändelser såsom utfasning av fossil energi och högre krav på miljö- redovisning eftersom dessa länder, jämfört med Norden, är mer beroende av fossila bränslen och inte är lika utveck- lade gällande miljöledning och -lagstiftning samt fossilfri infrastruktur. Gällande egna fysiska tillgångar finns en något högre riskexponering för IT-utrustning relaterat till utsläpp och energikonsumtion i produktion och användning, något som potentiellt kan innebära ökade kostnader för inköp och användning. Det kan också kräva inköp energieffektivare utrustning, vilket kan vara kostsamt. Dessa potentiella risker är sannolikt mer betydande på lång sikt, men med snabba förändringar i miljökrav och utfasning av fossil energi kan de bli mer betydande på medellång sikt. (E1 IRO-1-20c) Föroreningar (E2) IRO:er relaterade till föroreningar identifierades och bedöm- des enligt den generella DVA-processen. Denna beaktade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt deras placering, där Eniros in- och utflöden och interna proces- ser analyserades för att hitta föroreningskällor. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produk- tion, distribution och avfallshantering av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E2 IRO-1 11a) Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påver- kan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E2 IRO-1 11b). Vatten och marina resurser (E3) Identifiering och bedömning av vattenrelaterade IRO:er följde den generella DVA-processen, vilken analyserade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt placering av dessa för bedöma in- och utflöden av vatten. Påverkan ===== SIDA 41 ===== 41 upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom ge- nerella antaganden för potentiell påverkan av produktion och avfallshantering av produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E5 IRO-1 8a) Dialoger med potentiellt påverka- de samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedöm- ningens omfattning (E3 IRO-1 8b). Biologisk mångfald och ekosystem (E4) IRO:er relaterade till biologisk mångfald och ekosystem identifierades och bedömdes enligt DVA-processen ovan. Processen beaktade Eniros egen verksamhet och affärsak- tiviteter där fokus var kontorens placering i förhållande till närliggande naturområden, vilka potentiellt skulle kunna påverkas. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produktion, distribution och avfallshante- ring av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E4 IRO-1 17a) Analysen inkluderade potentiella beroenden av ekosystemtjänster hos Eniros egna verksamhet, men inga omställningsrelaterade eller systemiska risker (E4 IRO-1 17b- d). Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värde- kedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E4 IRO-1 17e). Analysen visade på att inga av Eniros kontor är placerade i närheten av känsliga naturområden och därmed har det bedömts att inga åtgärder för att mildra påverkan är nödvändiga (E4 IRO-1 19). Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) Identifiering och bedömning av IRO:er relaterade till re- sursanvändning och cirkulär ekonomi genomfördes inom DVA-processen beskriven ovan (E5-IRO-1-11a) Processen omfattade den egna verksamheten samt relevanta delar av uppströms och nedströms värdekedja och genomfördes som en kvalitativ kartläggning av koncernens huvudsakliga materialflöden. Huvudfokus var de interna processer med relaterade resursflöden som krävs för att leverera Eniros tjänster. De tillgångar som beaktades var av IT- och kon- torsutrustning, vilka utgör Eniros främsta tillgångar. Bedöm- ningen baserades på: • Identifiering av egna intensiva resursflöden (IT-utrustning och kontorsmöbler). • Analys av avfallsflöden från den egna verksamheten. • Genomgång av inköpskategorier och kostnadsstruktur • Dialog med interna funktioner (IT, inköp, HR och fa- cility management), tillgänglig avfallsstatistik från hyresvärdar. Uppströms värdekedja avgränsades, utifrån en proportio- nalitetsbedömning, till inköp av IT-hårdvara och kontors- möbler. Andra förbrukningsvaror exkluderades då deras vo- lymer och miljöpåverkan bedömdes vara begränsade. Även material- och avfallsflöden i produktionsled flera steg upp i värdekedjan exkluderades då de bedömdes ligga bortom Eniros rimliga inflytande och också kräva oproportionerliga resurser att kartlägga. (E5-IRO-1-11a, AR 7) Nedströms värdekedja bedömdes främst utifrån avvecklad IT-utrustning och kontorsrelaterat avfall. Inga materiel- la produktrelaterade utflöden har identifierats och ingen kvantitativ livscykelanalys eller materialflödesanalys har genomförts, då Eniro tillhandahåller immateriella tjänster och har en begränsad materialintensitet. Bedömningen har i stället baserats på kvalitativ analys av inköpsvolymer, kostnadsstruktur och avfallsmängder. (E5-IRO-1-11a, AR 1–7) Som en del av DVA:n genomfördes intressentdialoger med interna och externa intressenter - inklusive partners, inves- terare samt medarbetare - med kompetens inom IT, inköp och verksamhetsstyrning, med syftet att identifiera och be- döma IRO:er inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. (E5-IRO-1-11b) Något separat samråd med lokalsamhällen eller externa organisationer med särskilt fokus på material- flöden och cirkulär ekonomi har inte genomförts, eftersom verksamheten inte bedömts ha betydande påverkan på samhällen kopplad till resursanvändning eller avfall. Dialog har även förts med hyresvärdar avseende avfallshantering för att säkerställa korrekt avfallshantering samt insamling av avfallsdata. (E5 IRO-1-11b) Affärsuppförande (G1) Identifikation och bedömning av IRO:er kopplade till Affärs- uppförande (G1) följde den övergripande DVA-processen som beskrivs ovan. Processen inkluderade all Eniros verk- samhet, alla anställda och alla typer av affärsförbindelser oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av transaktion. Huvudfokus var kundrelationer i Norden, då det är Eniros huvudsakliga marknad, tillsammans med leveran- törsrelationer oavsett placering samt Eniros funktioner som har kund- och leverantörskontakt och styrningsramverk för att säkerställa god styrning och affärsetik samt ett gott af- färsuppförande. (G1 IRO-1 6) De väsentliga IRO:erna inom G1 (affärsetik, antikorruption, styrningsstruktur och visselblås- ning) är direkt kopplade till Eniros affärsmodell, som bygger på långsiktiga kundrelationer inom digital marknadsföring och kontakt- och kundservice i Norden. Brister i affärsetik, intern kontroll eller ansvarsfördelning kan påverka bolagets förmåga att ingå och behålla kundavtal, särskilt med större företag och offentliga aktörer, samt påverka investerar- förtroende och varumärke. Ett robust styrningsramverk är därför en möjliggörande faktor för affärsmodellen. Identi- fierade potentiella påverkningar och deras relaterade risker hanteras genom koncerngemensamma policyramverk (bl.a. Uppförandekod, Leverantörsuppförandekod, Whistle- blowing Policy och Insider Policy), tydlig ansvarsfördelning och interna kontrollprocesser. Dessa åtgärder minskar san- nolikheten för oegentligheter och stärker regelefterlevnad. Samtidigt bedöms ett väl fungerande ramverk för affärs- uppförande utgöra en affärsmässig möjlighet genom att stärka konkurrenskraft i upphandlingar, kundförtroende och långsiktigt värdeskapande. Sammanfattningsvis påverkar G1 både Eniros riskprofil och strategiska position och beak- tas i koncernens övergripande riskhantering och strategiska planering. ===== SIDA 42 ===== 42 IRO 2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsredovisningen Bedömningen av varje identifierad påverkan, risk och möjlighet (IRO) har använts för att avgöra om IRO:n är väsentlig och om motsvarande ESRS ämne därmed ska anses väsentligt. En IRO klassificeras som väsentlig om den överskrider tröskeln för antingen påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Påverkansväsentlighet fastställs utifrån den samlade bedömningen av allvarlighetsgrad och sannolikhet, medan finansiell väsentlighet fastställs utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. I enlighet med ESRS bedöms dessa två dimensioner obero- ende av varandra och tillmäts lika stor betydelse. När en IRO bedömts som väsentlig har dess ESRS ämne klassats som väsentligt och inkluderats i redovisningen. Vid urval av vilka upplysningskrav som ska ingå har Eniro bedömt om infor- mationen är väsentlig och relevant för verksamheten och de väsentliga IRO:erna. IRO:er som inte överskridit någon av väsentlighetströsklarna har bedömts som icke väsentliga, och ESRS ämnen där det endast identifierats icke väsentliga IRO:er har därför inte inkluderats i denna hållbarhetsrapport. Ingen särskild bedömning har gjorts av IRO:er med värden som ligger precis under tröskelvärdena. (IRO 2 59) Ett ESRS index som visar vilka upplysningskrav som uppfylls, med hänvisningar till relevanta avsnitt i hållbarhetsrapporten, presenteras i avsnittet ESRS index. En tabell över datapunk- ter från annan EU lagstiftning enligt ESRS 2 bilaga B samt Eniros rapportering av EU taxonomin återfinns i slutet av rapporten. (IRO 2 56) E1 Klimatförändringar ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverk- ningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell Eniros strategi och affärsmodell är i sig inte förknippade med betydande direkt påverkan inom energi, klimatföränd- ringar och klimatanpassning då företaget bedriver tjänste- baserad verksamhet inom digitala medier, marknadsföring och kontaktcenter. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter inom området, främst relaterade till förbrukning av elektricitet, digitala tjänster, IT- och kontors- varor. De mest betydande positiva påverkningarna avser dels ansvarsfull och effektiv konsumtion av energi, varor och resande, och dels åtföljandet av FN Global Compact för att anpassa och ställa om verksamheten till nya krav och förutsättningar. Faktiska negativa påverkningar härrör från förbrukning av elektricitet i egna kontor och servrar – speciellt på platser med en högre andel fossil energi - samt i uppströms data- center. Även förbrukning av IT-hårdvara, kontorsutrustning, såsom möbler, samt resande bidrar till negativ klimatpåver- kan uppströms i värdekedjan. De väsentliga klimatrelaterade riskerna som identifierats relaterar främst till övergångs- och omställningsrisker i form av kostnader för och tillgång till energi – både i kontor och uppströms datacenter - samt potentiella resurser för anpassning av verksamhet och affärsmodell till nya förut- sättningar, både avseende interna satsningar och krav, och externa krav från kunder och lagstiftning. Fysiska klimatris- ker identifierades för Dynavas verksamheter i Moldavien, Cypern och Senegal, vilka bedöms vara mer exponerade för extremväder – speciellt extremvärme - med relaterade skador på infrastruktur samt elavbrott, jämfört med verk- samheterna i Norden och Baltikum. (E1 SBM-3-18) Eniro har inte utfört någon analys av affärsmodellens och strategins resiliens, motståndskraft och anpassningsbarhet för dessa klimatrisker. Behovet av en analys ska utvärde- ras och potentiellt genomföras och redovisas under 2026. Klimatrelaterade risker omfattas delvis av Eniros etablerade riskhanteringsprocess, vilket beskrivs närmare under ESRS 2 GOV-5. (E1 SBM-3-19) Klimatrelaterade möjligheter kopplas till lägre kostnader genom pågående och potentiella effektiviseringsåtgärder och anpassning av verksamheten för att förekomma krav och risker, samt till att erbjuda stöd för att effektivisera kun- ders verksamheter, vilket kan ge nya affärsmöjligheter. ===== SIDA 43 ===== 43 Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Negativ påverkan) Exponering av digital infrastruktur och tjäns- tekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker Uppströms, egen verksamhet (Negativ påverkan) Utsläpp av växthusgaser från molntjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan Uppströms (Negativ påverkan) Energianvändning i kontor, servrar och outsour- cade datacenter Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk) Ökad risk för driftstörningar eller högre kostna- der till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk) Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leverantörers utsläpp av växthusgaser. Uppströms (Finansiell risk/möjlighet) Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kostnadsbesparingar genom energieffektivisering Uppströms, egen verksamhet E1-1 Omställningsplan för att be- gränsa klimatförändringar För närvarande har Eniro ingen i policy fastlagd omställ- ningsplan för att begränsa klimatpåverkan eller ställa om verksamhet, strategi och affärsmodell till klimatneutralitet. Det finns inte heller fastställda klimatmål eller åtgärder i lin- je med Parisavtalet eller omställningen till en klimatneutral ekonomi senast 2050. Därmed saknas information att re- dovisa relaterad till exempelvis anpassning till 1,5°C-målet, planerade åtgärder och investeringar, potentiella fastställ- da utsläpp, av anpassning utifrån EU:s taxonomi. Företaget har ingen verksamhet relaterad till, eller direkt exponerad mot kol-, olje- eller gasrelaterade verksam- heter på annat sätt än indirekt förbrukning uppströms i värdekedjan. Redan idag så utgörs en betydande andel av företagets direkta elförbrukning i kontor och egna servrar av fossilfri energi från förnyelsebara källor och kärnkraft. Behovet av, och det potentiella införandet av målsättningar och omställningsplan kommer att utvärderas och då också redovisas under efterföljande rapporteringsperioder. (E1-1- 16) (E1-1-17) E1-2 Policyer relaterade till be- gränsning av och anpassning till klimatförändringar Eniro har en övergripande hållbarhetspolicy som bland annat syftar till att begränsa företagets klimatpåverkan genom energi- och resurseffektivisering, virtualisering av fysiska servar, ett minskat resande och ansvarsfull upp- handling. Dessutom har företaget en riskhanteringsprocess för risker relaterade till affärsmodell och strategi som delvis berör hållbarhetsrelaterade ämnen, se ESRS 2 GOV-5 på sida [11]. (E1-2-25) En komplett förteckning över Eniros policyer återfinns under G1-1. Det har bedömts att i dagsläget så omfattar befintliga ramverk, såsom Hållbarhetspolicyn och riskhanteringspro- cessen, Eniros viktigaste klimatrelaterade IRO:er. Därför finns inga enskilda policyer som enkom fokuserar på klimatför- ändringar, klimatanpassning, energieffektivitet, eller andra klimatrelaterade frågor. Innevarande rapporteringsår är också det första som Eniro har kartlagt väsentliga IRO:er enligt ESRS, därmed har det ännu inte utvecklats i policy fastlagda processer för att identifiera, bedöma, hantera eller åtgärda väsentliga IRO:er som är strikt relaterade till mildrande av, och anpassning till klimatförändringar. Eniro kommer att utvärdera behovet av mer klimatspecifika poli- cyer under framtida rapporteringsperioder. (E1-2-24) E1-3 Åtgärder och resurser relate- rade till klimatförändringspolicy Eniros Hållbarhetspolicy uttrycker att klimatpåverkan ska begränsas genom bland annat konsolidering och virtu- alisering av egna servrar, effektiv användning av energi. ansvarsfulla inköp och ett minskat resande med färre flyg- resor. Under 2025 har stora insatser gjorts för att färdigstäl- la utfasningen av egna servrar – vilket minskat energian- vändning och indirekta utsläpp - dessutom har de direkta utsläppen reducerats genom utfasning av företagsbilar. Utöver dessa åtgärder som även relaterar till affärsstrate- giska målsättningar, har Eniro inte implementerat åtgär- der som syftar specifikt på att mildra eller anpassa sig till klimatförändringarna. Därmed har det inte avsatts särskilda resurser för sådana åtgärder och det är därför inte möjligt att definiera mängden resurser som allokerats till klimat- specifika ändamål. (E1-3-27) Detta innebär även att det saknas specifika mekanismer för minskade koldioxidutsläpp, naturbaserade lösningar eller andra klimatrelaterade åtgärder, och inte heller uppnådda ===== SIDA 44 ===== 44 eller förväntade minskningar av växthusgasutsläpp att redovisa. Att klimatspecifika åtgärder ännu inte utvecklats beror på att det har bedömts att de ovan nämnda affärs- strategiska effektiviseringsåtgärder bidragit till effektivt minskning av Eniros utsläpp i både Scope 1 och 2, vilka också bedöms som de mest prioriterade utsläppen att åtgärda. Det har också bedömts att befintliga policys och ramverk bidrar till att skapa beteendemässiga förändringar som bidrar till ett lägre klimatavtryck. Att åtgärder saknas för hantering av väsentliga IRO:er beror främst på att detta är Eniros första rapporteringsår som Eniro har kartlagt IRO:er enligt ESRS. För att uppnå fortsatt minskning av direkta och indirekta utsläpp samt hantera väsentliga IRO:er är det samtidigt troligt att det krävs specifika klimatåtgärder. Eniro kommer att bedöma behovet av att utveckla specifika klimat- och IRO-relaterade åtgärder, resursallokering och finansiell planering under framtida rapporteringsperioder. Eftersom inga specifikt klimatrelaterade mål och åtgärder har fastställts finns det ingen information att rapportera om motsvarande handlingsplaner, investeringar, opera- tiva nyckelåtgärder, eller resursallokering. Det finns heller inga investeringsbelopp som relaterar till poster i finansiel- la rapporter, taxonomiska nyckeltal enligt förordning (EU) 2021/2178 eller taxonomirelaterade investeringsplaner att redovisa (E1-3-29) E1-4 Mål relaterade till begräns- ning av och anpassning till klimat- förändringar Eniro saknar för närvarande i policy fastställda klimatre- laterade mål, såsom för minskning av växthusgasutsläpp, förnybar energi, energieffektivitet eller för andra områden relaterade till begränsning av eller anpassning till klimat- förändringar. Därmed är information såsom baslinjer för mål, tidslinjer, mätmetoder och uppföljning av framsteg inte tillgänglig. (E1-4-32) (E1-4-33) Företaget kommer att utvärdera behovet av klimatrelaterade mål som en del av framtida hållbarhetsplanering. E1-5 Energikonsumtion och mix Nedan anges Eniro Groups energikonsumtion och mix under 2025: Energikonsumtion och mix Basår 2025 Bränsleförbrukning från kolprodukter (MWh) 0.0 Bränsleförbrukning från olje- och pet- roleumprodukter (MWh) 27.0 MWh Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 0.0 Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0.0 Energikonsumtion och mix Basår 2025 Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) 369.8 MWh Total fossil energiförbrukning (MWh) 396.7 MWh Andel fossila källor i den totala energiför- brukningen (%) 42,6% Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) 137.0 MWh Andel av förbrukning från kärnkraftskällor i den totala energiförbrukningen (%) 14,7% Bränsleförbrukning från förnybara käl- lor, inklusive biomassa (MWh) 2.2 MWh Förbrukning - av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh) 395.4 MWh Förbrukningen av egenproducerad för- nybar energi utan bränsle (MWh) 0.0 Total förbrukning av förnybar energi (MWh) 397.6 Andel förnybara källor av den totala en- ergiförbrukningen (%) 42,7% Total energiförbrukning (MWh) 931.3 (E1-4-37) Någon information relaterat till sektorer med hög klimatpå- verkan samt egen energiproduktion återges ej då det ej är relevant för Eniro (E1-4-38) (E1-4-39) (E1-4-40) (E1-4-41) (E1- 4-42) (E1-4-43). I princip all Eniros energiförbrukning härrör från elförbrukning i hyrda kontor och i egna servrar, medan bränsleförbrukningen i tjänstefordon är mycket begränsad. För de kontor där det är möjligt enligt gällande hyresav- tal köps eller ställs krav på fossilfri eller förnybar el. För de kontor där det i dagsläget inte är möjligt att köpa förnybar eller fossilfri el, övervakar Eniro kontinuerligt situationen för framtida implementering. I alla kontor är hyresvärdarna ansvariga för fjärrvärmeavtalen och energimixen styrs helt av leverantörerna. Eniro strävar efter att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten för att minska klimatpåverkan och sänka kostnader. Detta har huvudsakligen gjorts genom konsolidering och virtualisering av egna servrar, vilket har inneburit utfasning av alla servrar i Oslo under 2025. För att uppnå ytterligare energieffektivisering inkluderar bedöms det behövas såväl tekniska som beteendemässiga föränd- ringar, inklusive effektivare användning av kontorsytor. Be- räkning av elförbrukningen i kontor och servrar baseras på fakturerade belopp och estimat utifrån tidigare års förbruk- ning när mätvärden saknas. Bränsleförbrukning i fordon har beräknats baserat utifrån estimerad körsträcka och bräns- leförbrukning enligt WLTP för de olika fordonsmodellerna. ===== SIDA 45 ===== 45 E1-6 Utsläpp av växthusgaser Eniros utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2, mark- nads- och platsbaserad, och Scope 3 redovisas enligt principen för operationell kontroll och omfattar all verksam- het och samtliga dotterbolag, inklusive Medialoutsi OY som införlivades i januari 2025, men exklusive Qvamplify Nordics som förvärades i juli 2025 men som inte har införlivats ope- rationellt och vars utsläpp ej redovisas i varken Scope 1, 2 eller 3. Eniro har inga andra icke konsoliderade dotterbolag, joint ventures eller partners. Eniros utsläpp i Scope 1 härrör helt från användningen av tjänstebilar med förbrännings- motorer, vilka under 2025 uppgick till 7,24 ton CO2e, vilket motsvarar drygt 1 % av de totala, såväl marknads- som plastbaserade, utsläppen. Eniros indirekta utsläpp i Scope 2 härrör från inköpt elektricitet som används i kontor, egna serverhallar och fordon. Utsläppen 2025 uppgår till 259,3 ton CO2e år (43 % av totalen) enligt den marknadsbasera- de metoden, och till 199,7 ton CO2e (37 % av totalen) enligt den platsbaserade metoden. Eniro har kontroll över och kan minska dessa utsläpp genom att själv köpa, eller ställa krav på hyresvärden att köpa förnybar el för de kontor där det är möjligt. Lika viktigt är att Eniro kan minska elförbrukning- en genom effektiviseringsåtgärder genom både tekniska och beteendemässiga förändringar, samt utfasning och konsolidering av egna servrar. Eniros indirekta utsläpp i värdekedjan i Scope 3 härrör från resor (flyg, hotell och milersättning), inköp av varor (IT- och kontorsutrustning) och tjänster (moln och programvara), uppströms utsläpps från energiproduktion, avfall och leasade tillgångar (kontor). Scope 3-utsläppen 2025 uppgår till 339,4 ton CO2e år, vilket motsvarar 56 % av de totala marknadsbaserade respektive 62 % av de plastbaserade utsläppen. Majoriteten av dessa utsläpp uppstår från inköp av fysiska IT-varor och resande. Eniro kan minska dessa utsläpp främst genom effektivise- ringsåtgärder och beteendeförändringar, såsom minskat resande, främst flyg, och konsumtion av IT-varor. För att åstadkomma omfattande minskning av Scope 3-utsläppen krävs långsiktigt samarbete med uppströmsleverantörer som är engagerade i att minska sina utsläpp, där IT-varor samt IT- och molntjänster är viktiga fokusområden. Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår Scope 1 Växthusgasutsläpp Brutto Scope 1 Växthusgasutsläpp (tCO2eq) 7.24 Scope 2 GHG emission Brutto platsbaserade Scope 2 Växthus- gasutsläpp (tCO2eq) 199.72 Brutto marknadsbaserade Scope 2 Växthusgasutsläpp (tCO2eq) 259.25 Signifikanta Scope 3 Växthusgasutsläpp Totala brutto indirekta Scope 3 Växthus- gasutsläpp (tCO2eq) 339.41 1. Köpta varor och tjänster 144.90 Valfri underkategori: Moln- och datacentertjänster 4.35 3. Bränsle och energirelaterade aktivite- ter (ej inkluderade i Scope 1 och 2) 32.08 5. Avfall från verksamheten 39.76 6. Affärsresor 112.16 8. Uppströms hyrda tillgångar 13.40 Totala växthusgasutsläpp Totala växthusgasutsläpp (platsbasera- de) (tCO2eq) 546.37 Totala växthusgasutsläpp (marknadsba- serade) (tCO2eq) 605.90 Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår Växthusgasintensitet (platsbaserade) (tCO2e/TSEK) 0,64 Växthusgasintensitet (marknadsbaserade) (tCO2e/TSEK) 0,57 Total netto omsättning för beräkning av växthusgasintensitet (TSEK) 955 Brutto biogena växthusgasutsläpp, egna fordon (tCO2eq) 0,31 (E1-6-44) (E1-6-48) (E1-6-49) (E1-6-51) (E1-6-52) (E1-6-54) (E1-6-55) (E1-AR43c). (E1-AR51) Eniro har inga utsläpp som ingår i reglerad utsläppshandel såsom EU ETS (E1-6-48), inga i policy fastlagda målsättning- ar för utsläppsminskningar eller framtida utsläpp (E1-4-34) och har inte kartlagt eventuella skillnader i rapporterings- period mellan Eniro och företag i värdekedjan (E1-AR42c). Utsläpp av biogen koldioxid relaterade till Scope 2 och Scope 3 redovisas ej på grund av avsaknad av data (E1- AR45e) (E1-AR46j). Beräkningsprinciper Beräkningen av växthusgasutsläpp har utförts i program- varan Emma (https://emma.gidas.se/), följer principerna i GHG-protokollet och inkluderar utsläpp enligt principerna och metodiken nedan. Val av metodik och emissionsfaktorer har baserats på tillgänglig förbrukningsdata och har gjorts för att ge så detaljerade värden som möjligt utifrån tillgänglig infor- mation och till en rimlig arbetsinsats i relation till detaljkrav. Scope 1 omfattar bränsleförbrukning i tjänstefordon och har beräknats utifrån uppskattad körsträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning enligt WLTP för de specifika bilmodellerna då uppmätt förbrukningsdata saknas. Utsläppsfaktorerna för bränslet har för Sverige hämtas från Energimyndigheten och ===== SIDA 46 ===== 46 Trafikstyrelsen och avser 2025, medan faktorerna för Danmark och Finland avser europeiska genomsnittsvärden hämtade från E-Pure. Scope 2 omfattar elförbrukning i kontor, servrar och fordon. I första hand används uppmätt (debiterad) förbrukning och i andra hand estimerad förbrukning utifrån kontorsyta och historisk förbrukning. Utsläppen beräknas enligt den marknadsbaserade (market based) och platsbaserade (location based) metoden. Utsläppsfaktorerna i marknads- metoden representerar den specifika energimixen för leveran- törsavtal där sådana finns tillgängliga, vilket för 100 % fossilfri och förnybar energi innebär noll utsläpp i Scope 2, medan i de fall där energimixen inte specificeras tillämpas landspecifik residualmix. Utsläppsfaktorerna i den plastbaserade metoden representerar genomsnittliga produktionsutsläpp för respekti- ve verksamhetsland. Både den plats- och marknadsbaserade metoden använder utsläppsdata för 2024 då data för 2025 ej varit tillgängligt. Elförbrukningen i Scope 2 (fordon, kontor och egna servrar) omfattas till 32 % av ursprungsgarantier för 100% förnyelsebar energi och till 16 % av leverantörspecifik fossilfri energimix, vilka båda ingår i den köpta elen. Inga andra typer av avtalsinstrument finns för inköpt el och energi och inga instrument finns för försäljning av elektricitet då Eniro inte är involverat i detta. (E1-AR45d) Beräkningen av indirekta utsläpp i Scope 3 baseras på emissionsfaktorer som är generella och/eller utgör bransch- genomsnitt, därmed har inga av utsläppen beräknats med leverantörsspecifika utsläppsdata. Kategori 1 omfattar inköpta IT- och kontorsvaror inklusive datorer, smartphones, bildskärmar och kontorsmöbler. Beräkningarna baseras på antalet inköpta enheter och emissionsfaktorer hämtade från miljövarudeklarationer (EPD) och livscykelanalys (LCA) som representerar branschgenomsnitt flera olika leverantörer och fabrikat omfattas. Kategori 1 inkluderar även inköpta IT-tjäns- ter såsom programvaror och molntjänster för vilka beräk- ningarna utgår från inköpssummor och utsläppsfaktorer som är baserade på data från Microsoft, dels för att linjera med tidigare års redovisning och dels för att specifika data från enskilda leverantörer ej varit tillgängligt. Kategori 3 omfattar uppströms utsläpp från produktion och distribution av bräns- le och elektricitet, därmed nyttjas samma förbrukningsdata som för Scope 1 och 2. Emissionsfaktorerna representerar branschgenomsnitt från DEFRA och Vattenfalls EPD:er, vilket bedöms ge tillförlitliga värden. Kategori 5 omfattar avfall från den dagliga verksamheten kontor samt från avvecklingen av servrar. Mängden kontorsavfall har extrapolerats från de avfallsmängder som allokerats Eniro för huvudkontoret i Solna och antalet anställda då specifika data saknas medan avfallet från avvecklade servrar i Oslo baseras på mätvär- den. Utsläppsfaktorerna representerar branschgenomsnitt i Norden och hämtas från officiella databaser och publikatio- ner då specifika mätvärden från de olika avfallshanterarna inte varit möjligt att samla in. Kategori 6 omfattar affärsresor i form av transporter med flyg, tåg och privat bil för vilka Eniro betalar milersättning, samt övernattningar på hotell. Beräkningarna använder data över avstånd och antal nätter från resebyråer och redovisning, och utsläppsfaktorerna representerar medelvärden som är specifika för flygavstånd, land för tågresan och hotellvistelsen samt genomsnittli- ga personbilsutsläpp då det bedömts ge tillräckligt detalj. Kategori 8 omfattar uppströms utsläpp från hyrda tillgångar i form av kontor, exempelvis i form av hyresvärdens drift och underhåll. Beräkningarna använder data för antal kvadrat- meter hyrda kontorsyta. Utsläppsfaktorerna återger antingen den specifika hyresvärdens generella utsläpp per kvadrat- meter när sådana är tillgängliga, eller genomsnittligt utsläpp per kvadratmeter baserat på olika hyresvärdars data när specifika data ej är tillgängligt. (E1-AR39) Växthusgasinvente- ringen exkluderar Scope 3, Kategori 2, 4, och 7 då de bedöms stå för en oansenlig mängd av Eniros totala utsläpp, och Ka- tegori 9–15 då de ej är relevanta. Eniro ser löpande över vilka kategorier som är relevanta och uppdaterar redovisningen därefter (E1-AR46) Jämfört med tidigare år har ändringar gjorts i principer och metodik för beräkning, bland annat har emissionsfaktorer och estimat uppdaterats och nu inkluderas både Scope 3 Kategori 1 – Inköpta IT- och kontorsvaror och Kategori 5 – Avfall. På grund av dessa ändringar och att omräkning av tidigare årsredovisning ej är möjlig, är jämförelse med tidi- gare års klimatredovisning ej relevant och därmed har 2025 valts som ett nytt basår utifrån att detta är första året fö- retaget hållbarhetsredovisar enligt CSRD. Inga förändringar har skett i definitionen av vad som utgör Eniros verksamhet eller upp- och nedströms värdekedja, förutom att redovis- ningen för 2025 även inkluderar dotterbolaget Medialoutsi som införlivades i januari 2025. Eniro ser löpande över den data, metodik och de emissionsfaktorer som används och implementerar uppdateringar utifrån behov. (E1-6-47) Yt- terligare information om osäkerhet relaterat till beräknings- principer återfinns under ESRS 2 BP-2. E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växt- husgasutsläpp finansierade ge- nom koldioxidkrediter Eniro har inga egna, och är inte involverat i externa pro- jekt för upptag av växthusgaser eller utsläppsminskningar som finansieras genom koldioxidkrediter eller andra typer av ersättningar (E1-7-56). Företaget har inte heller några netto-noll mål som involverar upptag av växthusgaser eller andra projekt för utsläppsminskning, och gör inte heller an- språk på klimatneutralitet i värdekedjan (E1-7-60) (E1-7-61). Om Eniro kommer att utveckla eller delta i sådana projekt och/eller utveckla netto-noll mål kommer detta att redovisas i aktuel hållbarhetsrapport. E1-8 Intern koldioxidprissättning Eniro tillämpar inget internt koldioxidprissättningssystem eller liknande interna mekanismer för att redovisa och följa upp klimatpåverkan då det i nuläget inte bedömts som relevant (E1-7-62). Företaget kommer att se över denna bedömning i framtida rapporteringscykler och eventuellt införa sådan för att linjera mot eventuella förändringar av klimatstrategi och utsläppsavtryck. ===== SIDA 47 ===== 47 E5 Cirkulär ekonomi ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på- verkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med betydande direkt påverkan inom resursanvändning och avfall eftersom verksamheten endast involverar kon- torsbaserad tjänsteverksamhet. Den dubbla väsentlighets- analysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till cirkulär ekonomi, resursflöden och avfall kopplat till för- brukning av IT-hårdvara och kontorsvaror samt avfall från dessa. De mest betydande positiva påverkningarna avser åtgär- der och principer för ansvarsfull och effektiv förbrukning av varor, vilket bland annat involverar intern återanvändning av IT-hårdvara och kontorsutrustning, samt i vissa fall inköp och försäljning av begagnad sådan. Även att verksam- heten skapar relativt små mängder avfall som dessutom återvinns och sluthanteras enligt god praxis bidrar till att mitigera den negativa påverkan. I dagsläget utförs dock ingen löpande uppföljning av ut- och inflöden av resurser med syfte att kartlägga positiv påverkan. Betydande faktiska negativa påverkningar härrör från inköp av ny IT-hårdvara och kontorsutrustning, vilket är centralt för att leverera företagets tjänster och är något som krävs för att upprätthålla en god arbetsmiljö samt effektivitet och kvalitet i arbetet. Utfasningen av egna fysiska servrar inne- bär samtidigt att behovet av framtida inflöde av IT-hårdva- ra minskat avsevärt. Risker inom området relaterar främst till högre kostnader för inköp av varor och avfallshantering, vilket kan uppkomma från bland annat från högre regulatoriska krav och ökade priser på energi och material. Möjligheterna relaterar i stäl- let till potentiellt lägre kostnader via effektiviseringsåtgärder och ansvarsfull upphandling. Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Negativ påverkan) Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial Egen verksamhet, nedströms (Negativ påverkan) Användning av IT-hårdvara, kontorsutrustning och förbrukningsmaterial Egen verksamhet, uppströms (Negativ påverkan) Upp- komst av elektroniskt avfall och kontorsavfall Egen verksamhet, nedströms (Finansiell risk) Kostnader relate- rade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning Egen verksamhet, nedströms (Finansiell möjlighet) Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursanvändning och förlängd livslängd på utrustning Egen verksamhet, uppströms (Finansiell risk) Kostnader rela- terade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk Egen verksamhet, nedströms E5-1 Policyer relaterade till resur- sanvändning och cirkulär ekonomi Eniros Hållbarhetspolicy är styrande för arbetet med resur- sanvändning och cirkulär ekonomi, med följande principer som ska följas: • Försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker • Initiativ för att främja större miljöansvar • Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Policyn fastslår att Eniro ska sträva efter att ständigt skydda miljön, använda naturresurser och energi mer effektivt och minska avfall och utsläpp. Ett led i detta är att Eniro sprider information och kunskap bland medarbetare och för dialog om miljö med sina intressenter. Fokus är att minska klimat miljöpåverkan från den digitala verksamheten, bland annat genom konsolidering och virtualisering av servrar. I den dagliga verksamheten är miljöarbetet fokuserat på insatser som spar tid och kostnader samt minskar miljöpåverkan. Därmed är resurseffektivitet, ansvarsfull materialanvänd- ning och avfallshantering centrala miljöaspekter i all delar ===== SIDA 48 ===== 48 av Eniros verksamhet, inklusive dotterbolag och partners. Policyramverket omfattar även riktlinjer för inköp och leve- rantörsstyrning samt Supplier Code of Conduct som syftar till att: • Begränsa användningen av nya materiella resurser • Förlänga livslängden på IT-utrustning och kontorsmöbler • Främja återanvändning och materialåtervinning • Integrera cirkulära principer i inköp (E5-1-14) Vid nyanskaffning beaktas produkters livslängd, reparerbar- het och återvinningsbarhet. Där det är tekniskt och ekono- miskt rimligt möjliggörs användning av återanvänd eller renoverad utrustning. Policyn reglerar dock inte specifikt användning av förnybara resurser eller hur en omställning från jungfruliga resurser ska ske. (E5-1-15a) Vid upphandling ställs krav genom Supplier Code of Con- duct på efterlevnad av miljölagstiftning samt arbete med resurseffektiv produktion och ansvarsfull materialhante- ring. Miljö- och resurskriterier beaktas vid leverantörsval. (E5-1-15b) Policyn omfattar all Eniros verksamhet, oavsett placering, och uppströms leverantörer genom inköpskrav. Nedströms omfattas hantering av uttjänt IT-utrustning och avfall. Både hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct är godkän- da av styrelsen och gäller samtliga medarbetare och re- levanta leverantörer. Det övergripande ansvaret för imple- mentering ligger hos verkställande direktör, med operativt ansvar inom IT, inköp och hållbarhet. Policyn har utvecklats med beaktande av identifierade intressentförväntningar genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Den är tillgäng- lig internt via styrsystem och externt via koncernens webb- plats samt kommuniceras till leverantörer i samband med upphandling. E5-2 Åtgärder och resurser rela- terade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Som ett tjänstebaserat företag utan produktionsverksamhet har Eniro endast begränsad resursanvändning i form av kontors- och IT-utrustning samt uppströms digital infra- struktur. Hållbarhetspolicyn inkluderar åtgärder relaterade till resursflöden och cirkulär ekonomi och fokuserar på om- råden som är väsentliga för en tjänstebaserad verksamhet: • Minska resandet och prioritera digitala möten, i linje med resepolicy. • Integrera miljökrav i upphandling genom leverantörskod, som kräver miljöansvarsfulla metoder från leverantörer. • Återvinning och avfallssortering sker genom hyresvär- darnas system, och uttjänt IT-utrustning ska hanteras enligt gällande lagar och i största möjliga mån tillgäng- liggöras för återbruk. • Ökad användning av molnbaserade och energieffektiva digitala lösningar. Dessa åtgärder har, och ska beaktas i den löpande ope- rativa verksamheten, omfattar hela Eniros organisation oavsett affärsområde och placering, inklusive dotterbolag och relevanta delar av upp- och nedströms värdekedjan - såsom leverantörer av varor och avfallshantering - samt gäller framgent så länge policyn är i bruk. Det finns inga fastlagda tidshorisonter för implementering och uppföljning av åtgärderna då de pågår löpande. I sin nuvarande form bedöms åtgärderna inte ta signifikanta ekonomiska eller operativa resurser i anspråk, och det är inte heller möjligt att i detalj kvantifiera deras förväntade effekter förutom att de på en generell nivå bedöms bidra till en lägre resursförbrukning och god avfallshantering. (E5-2-19) (E5-2-20) Eniro har under innevarande rapporteringsår använt befintli- ga grundläggande policys och operativa arbetssätt kopp- lade till resursanvändning, avfallshantering, IT-utrustning och leverantörspraxis. Fokus under detta initiala CSRD-år har främst varit att säkerställa policyförankring, ansvarsfördel- ning och intern medvetenhet. Strukturerad och kvantifierad uppföljning av effektiviteten i dessa åtgärder är under ut- veckling och kommer att vidareutvecklas i takt med bola- gets mognad inom CSRD-rapporteringen. Under kommande rapporteringsperioder avser Eniro att: • Stärka kopplingen mellan identifierade IRO:er och mätbara indikatorer. • Utveckla mer formaliserade uppföljningsprocesser. • Vid behov fastställa mer definierade ambitionsnivåer och baslinjer. I nuläget saknas fastställda kvantifierade mål för E5. Ambi- tionen är kvalitativ och inriktad på kontinuerlig förbättring i linje med Eniros hållbarhets- och miljöpolicy. Basår för framtida strukturerad uppföljning är 2025, vilket utgör första rapporteringsåret enligt ESRS. E5-3 Mål relaterade till resursan- vändning och cirkulär ekonomi Eniro har för rapporterings året 2025 inte fastställt formel- la kvantitativa mål strikt relaterade till resursanvändning, cirkulär ekonomi och produktdesign eller avfallshierarkin. Dels då detta är Eniros första rapporteringsår enligt ESRS och dels då företaget saknar produktion av fysiska produkter och en begränsad materialförbrukning. Eniro avser att i kommande rapporteringsperioder vidareutveckla ambitionsnivåer och, där proportionerligt, komplettera med mer definierade indi- katorer kopplade till identifierade IRO:er. (E5-3-24) (E5-3-25) I nuläget följs effektiviteten upp genom interna genomgång- ar av policyeftterlevnad, leverantörsuppföljning, översyn av resepolicy och IT-hantering samt genom årlig uppdatering av dubbel väsentlighetsanalys. Processen är kvalitativ och integrerad i befintliga styrningsstrukturer. Ett mer formali- serat ramverk för systematisk effektivitetsmätning kommer ===== SIDA 49 ===== 49 att utvecklas successivt i takt med ökad CSRD-mognad, där räkenskapsåret 2025 kommer att utgöra basår. Eniros ambition inom området är kvalitativ och inriktad på kontinu- erlig förbättring i enlighet med hållbarhets- och miljöpolicyn. Nuvarande arbete fokuserar på kontinuerlig förbättring där Hållbarhetspolicyn fastslår att minskat resande, ansvars- full upphandling, säkerställande av god leverantörspraxis, effektiv resursanvändning, god återvinning och hantering av avfall, samt ansvarsfull livscykelhantering av IT-utrustning ska eftersträvas (E5-3-23). E5-4 Resursinflöden Eniro har begränsade direkta resursinflöden på grund av sina tjänstebaserade verksamheten utan fysiska produktionspro- cesser och därmed har verksamheten ingen direkt förbrukning av insatsvaror, kritiska råvaror eller sällsynta jordartsmetaller. (E5-4-30) Ur ett värdekedjeperspektiv uppstår dock materia- linflöden genom inköp av varor och tjänster. De huvudsakliga produktkategorierna är: • IT-utrustning (datorer, smartphones, servrar och kringutrustning) • Kontorsmöbler • Standardiserade kontorsmaterial Dessa produktgrupper medför indirekta inflöden av icke-förnybara material såsom metaller, plaster och elektronikkomponenter. Eniro har ingen direkt kontroll över materialutvinning eller komponenttillverkning, men hanterar dessa inflöden genom inköpsstyrning och leverantörskrav enligt koncernens hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct. (E5-4-30, AR 21) Den dubbla väsentlighetsanalysen bedömde vattenan- vändning, energi och avfall kopplade till hyrda lokaler som icke-väsentliga materialinflöden. Dessa flöden hanteras av hyresvärdar enligt branschpraxis. (E5-4-30) E5-5 Resursutflöden Eniro eftersträvar ansvarsfull resursanvändning relaterad till hyrda lokaler, inköpt IT- och kontorsutrustning och andra varor genom bland annat internt återbruk och ansvarsfull avfallshantering. (E5-5-34) Eniro säljer inga fysiska produkter och tillhandahåller där- med inga produkter utformade enligt cirkulära designprin- ciper. Företaget har inget inflytande, utöver egna inköpsval, över produktdesign och materialval i de varor som köps in för internt bruk (E5-5-35, E5-5-36) Under 2025 genomfördes en utfasning och konsolidering av egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar. Detta medförde ett ovanligt stort utflöde av begagnad IT-utrustning och elektronikavfall jämfört med ett norma- lår, där 23 stycken (322 kg) servrar och 20 enheter (10 kg) av generell nätverksutrustning såldes som begagnade. Samtliga sålda produkter var i fullt funktionsdugligt skick för återanvändning och bedöms vara möjliga att materialåter- vinna när de är slutförbrukade. (E5-5-36) Avfall Det icke-farliga avfallet från Eniros verksamhet består hu- vudsakligen av: • Blandat kontorsavfall (papper, plast, kartong, livsmedelsförpackningar) • Mindre fraktioner förpackningsavfall • Metallskrot från serverställ Det farliga avfallet från Eniros verksamhet består huvudsak- ligen av elektronikavfall från uttjänta datorer, mobiltelefo- ner, servrar och annan IT-utrustning. På grund utfasningen av servrar hade Eniro 2025 ett ovan- ligt stort utflöde av elektronikavfall, vilket potentiellt kan innehålla farliga flamskyddsmedel, tungmetaller och andra elektronikrelaterade ämnen. Övriga icke-farliga avfallsfrak- tioner består främst av papper, plast, kartong, organiskt avfall och metall utan farliga komponenter (E5-5-38b) Allt elektronikavfall klassificeras som farligt avfall i samman- ställningen i enlighet med tillämplig lagstiftning och har hanterats där efter. Eniro genererar inget radioaktivt avfall enligt definitionen i direktiv 2011/70/Euratom. (E5-5-39) Totalt avfall (ton) 2025 Totalt farligt avfall 6.05 Totalt icke-farligt avfall 30.95 Totalt avfall 37.00 Totalt återvunnet avfall 10.64 Totalt icke-återvunnet avfall 26.03 Andel icke-återvunnet avfall 70% Farligt avfall (ton) Avfall till förbränning 0.00 Avfall till deponi 0.00 Annat bortskaffande 0.00 Totalt farligt avfall till bortskaffande 0.00 Återvinning 5.72 Återanvändning 0.33 Annat återvinnande 0.00 Totalt farligt avfall avlett från bortskaffande 6.05 Totalt farligt avfall 6.05 ===== SIDA 50 ===== 50 Icke-farligt avfall (ton) Avfall till förbränning 26.03 Avfall till deponi 0.00 Annat bortskaffande 0.00 Totalt icke-farligt avfall till bortskaffande 26.03 Återvinning 4.92 Återanvändning 0.00 Avlett från bortskaffande på annat sätt 0.00 Totalt icke-farligt avfall avlett från bortskaffande 4.92 Totalt icke-farligt avfall 30.95 *Avser elektronikavfall. **Avser såld begagnad serverutrustning. (E5-5-37) Datainsamlings- och beräkningsprinciper Bortforslande och hantering av Eniros dagliga avfall utförs av hyresvärdar och deras underentreprenörer gemensamt för hela byggnaderna vilka Eniro endast hyr en del av, där- med saknas uppmätt och specifik avfallsdata. Den totala avfallsmängden har därför estimerats. För huvudkontoret i Solna delgav hyresvärden data över mängden avfall som allokerats till Eniro baserat på byggnadens totala mängd avfall och Eniros andel av byggnadens totala yta. Den totala avfallsmängden för koncernen estimerades genom: • Fastställande av till Eniro allokerad avfallsmängd per anställd vid Solna-kontoret. • Multiplicering av genomsnittlig avfallsmängd per an- ställd med totalt antal anställda i koncernen • Separat tillägg för det extraordinära elektronikavfallet kopplat till serverutfasningen i Oslo för vilket exakt data vara tillgängligt. Metoden utgår från att avfallsintensiteten per anställd är jämförbar mellan koncernens kontor vilken bedöms som sannolikt då verksamheten är likartad oavsett placering. Metoden är uppskattning och medför osäkerhet, särskilt vad gäller detaljerad fraktionsuppdelning och exakt material- innehåll. Begränsningarna bedöms dock vara proportioner- liga i förhållande till verksamhetens begränsade materia- lintensitet. Inga mätvärden relaterade till resursflöden och avfallsflöden har granskats eller validerats av tredje part. (E5-5-40, AR33) ===== SIDA 51 =====