FULLTEXT DEL 2 AV 3
Årsredovisning 2025
51
S1 Egen personal
ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-
verkningar, risker och möjligheter
samt deras koppling till strategi
och affärsmodell
Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med
höga fysiska eller säkerhetsrelaterade risker för medarbetare
då verksamheten uteslutande är tjänstebaserad och utgår
från kontor med hälsosam och trygg arbetsmiljö. Den dubbla
väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska
och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er)
kopplade till den egna personalen. Eniros personal omfattar
samtliga personer som arbetar för företaget, vilket inkluderar
tillsvidareanställda (heltid och deltid), visstidsanställda samt
icke-anställda personer såsom konsulter och annan inhyrd
personal som arbetar under Eniros ledning. Det bedöms att
samtliga påverkas eller kan påverkas av Eniros identifierade
väsentliga IRO:er (S1-SBM-3-14a)
Samtliga anställningsgrupper omfattas även av upplysning-
arna enligt ESRS 2 och ESRS S1 i den mån de kan bli väsentligt
påverkade av Eniros verksamhet, och dess associerade risker
och möjligheter. (S1-SBM-3-14)
Eniros betydande faktiska och potentiella påverkningar avser
arbetsbelastning, arbetsmiljö, psykiskt välbefinnande, likabe-
handling samt kompetensförsörjning. Negativ påverkan kan
uppstå om hög arbetsbelastning inte hanteras på ett effektivt
sätt, vilket kan påverka medarbetares välbefinnande och
öka risken för stressrelaterad ohälsa eller utmattning. Denna
påverkan bedöms främst kunna uppstå som enskilda fall, men
kan vid bristande organisatoriska förutsättningar utvecklas till
mer utbredda förhållanden. Potentiell påverkan har identifie-
rats i form av möjlig förekomst av osakliga löneskillnader och
bristande likabehandling, vilka bedöms kunna vara syste-
matiska eller utbredda om brister förekommer i strukturer,
processer eller beslutsfattande. Potentiell påverkan finns även
i potentiell undermåligt förebyggande av trakasserier eller
osäkra arbetsmetoder, vilka bedöms främst kunna uppstå
som enskilda incidenter, men kan i avsaknad av effektiva före-
byggande åtgärder utvecklas till mer utbredda förhållanden.
Dessa negativa påverkningar kan i sin tur utgöra risker genom
att påverka Eniros långsiktiga förmåga att attrahera, utveckla
och behålla kompetens. (S1-SBM-3-14b)
Dessa påverkningar och risker bedöms inte kräva förändringar
av Eniros övergripande affärsmodell eller strategiska inriktning,
men de påverkar hur strategin genomförs. Eniros strategi är
i högsta grad beroende av en kompetent, engagerad och
välmående arbetsstyrka, vilket gör ett effektivt personalarbete
till en central möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. De
identifierade påverkningar och riskerna hanteras genom eta-
blerade HR-processer, arbetsmiljöpolicyer, ledarskapsprinciper
och en kontinuerlig dialog med medarbetare. Detta inkluderar
förebyggande åtgärder, utbildningsinsatser och systematisk
uppföljning. Väsentlighetsanalysen visar även på möjligheter
där en inkluderande, mångfaldig och väl engagerad arbets-
styrka kan bidra till innovation, hög servicekvalitet samt utveck-
ling av nya tjänster i linje med Eniros strategiska mål.
Identifierade påverkningar, risker och möjligheter – sammanfattning:
Beskrivning
Plats i värdekedjan där
effekten/risken uppstår
Typer av anställda/icke-anställda
som påverkas
(Negativ påverkan) Arbetsbelastning, balans mel-
lan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa
Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i
tillämpliga delar konsulter och inhyrd
personal
(Positiv påverkan) Föreningsfrihet, medarbetardia-
log och klagomålsmekanismer
Egen verksamhet Samtliga personer i den egna
arbetsstyrkan
(Positiv påverkan) Mångfald, inkludering och
icke-diskriminering
Egen verksamhet Samtliga anställda samt konsulter
och inhyrd personal som arbetar un-
der Eniros ledning
(Finansiell risk) Risk för minskad produktivitet, ökad
frånvaro eller personalomsättning till följd av hög
arbetsbelastning eller bristande balans mellan
arbete och privatliv
Egen verksamhet Tillsvidareanställda (heltid/deltid),
visstidsanställda samt konsulter och
inhyrd personal
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att förbättra pre-
station och personalretention genom medarbeta-
rengagemang och dialog
Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i
tillämpliga delar konsulter och inhyrd
personal
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att attrahera och
behålla kompetens; anseende- och verksamhets-
risk om likabehandling säkerställs
Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i
tillämpliga delar konsulter och inhyrd
personal
(S1-SBM-3-14c) (S1-SBM-3-14d)
===== SIDA 52 =====
52
Mer information om Eniro Groups väsentliga IRO:er finns under
ESRS 2 SBM-3, sidan 32 och ESRS 2 IRO-2, sidan 42.
Eniro har, baserat på genomförd riskbedömning och dubbel
väsentlighetsanalys, inte identifierat någon betydande risk
för incidenter av barnarbete eller tvångsarbete inom den
egna verksamheten. Eniros verksamhet bedrivs i huvudsak
inom EU samt delvis i Moldavien och Senegal, och omfat-
tas av nationell arbetsrättslig lagstiftning och/eller kol-
lektivavtal. Detta, samt att kontaktcenterverksamheterna
i Moldavien och Senegal endast har kvalificerad personal
som genomgått en omfattande intern utbildning medför
att barn- och tvångsarbete inte kan förekomma. IRO-ana-
lysen har gjorts på samma vis för samtliga verksamheter.
(S1-SBM-3-14 f i)
Eniro genomför löpande analyser av arbetsmiljö, arbets-
belastning, psykosociala risker och likabehandling för
att identifiera om delar av arbetsstyrkan kan vara mer
exponerade för sådana risker. Bedömningen baseras på
faktorer som funktion, roll, arbetsuppgifter och arbetsmiljö,
samt uppföljning av medarbetarundersökningar, dialoger
och rapporterade ärenden. Eniro segmenterar inte arbets-
styrkan i känsliga personkategorier i extern rapportering,
men analyserar relevanta riskindikatorer för att säkerställa
att ingen grupp systematiskt är mer exponerad. Analysen
visar att inga särskilda grupper är strukturellt mer expo-
nerade för risk för skada, eller i högre grad kopplade till
väsentliga risker eller möjligheter utöver dem som generellt
gäller för arbetsintensiva roller. Detta förklaras av att po-
tentiell påverkan i form av diskriminering eller trakasserier,
bedöms kunna påverka samtliga medarbetare och är inte
strukturellt kopplade till en specifik grupp med särskild sår-
barhet, samt av att Eniro har etablerade skyddsmekanismer
avseende arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning och sociala
trygghetssystem. (S1-SBM-3-15) (S1-SBM-3-16)
S1-1 - Policyer relaterade till den
egna personalen
Eniro har ett koncernövergripande ramverk av policyer som
styr identifiering, hantering och begränsning av väsentliga
IRO:.er kopplade till den egna personalen. Dessa policyer
gäller för samtliga anställda och, där så är relevant, för
konsulter som utför arbete under Eniros ledning och kontroll.
Det centrala policyramverket består av Code of Conduct
(Uppförandekoden), Hållbarhetspolicyn, Visselblåsarpoli-
cyn, Leverantörsuppförandekoden samt relevanta HR- och
arbetsmiljöramverk. Tillsammans fastställer dessa krav
avseende arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter,
jämlikhet och icke-diskriminering, hälsa och säkerhet, etiskt
agerande samt ansvarsfull affärspraxis. (S1-1-19)
Policy Relaterade IRO:er Uppföljning
Uppförandekod Potentiella trakasserier/kränkande särbehandling. Likabe-
handling, effektiv medarbetardialog, föreningsfrihet och
professionella medarbetare.
Via HR, incidentrappor-
tering, visselblåsning,
medarbetarundersökning.
Personalhandbok Stress, arbetsbelastning och säkerhet. Välbefinnande, enga-
gemang och produktivitet.
SAM, medarbetarundersökning,
sjukfrånvaro
Visselblåsarfunktion Tillgång till klagomålsmekanismer, transparens, förebyg-
gande och åtgärdande insatser, samt upprätthållande av
gott anseende och god affärsetik.
Antal ärenden, handläggningstid,
avslutsgrad, gottgörelser.
Eniros policyåtaganden är i linje med FN:s Global Com-
pact (UNGC), FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna (UDHR) samt Internationella arbetarorgani-
sationens (ILO) deklaration om grundläggande principer
och rättigheter i arbetslivet, vilka operationaliseras genom
integration i Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt
relevanta HR-relaterade riktlinjer och personalhandbok.
Uppförandekoden fastställer principer avseende icke-dis-
kriminering, likabehandling, arbetsmiljö, föreningsfrihet och
respekt för mänskliga rättigheter, samt grundläggande för-
väntningar på medarbetares beteende. Hållbarhetspolicyn
anger koncernens övergripande åtaganden inom mänsk-
liga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption. Visselblå-
sarpolicyn konkretiserar åtaganden rörande speak-up,
icke-repressalier och hantering av rapporterade missför-
hållanden. Dessa styrdokument säkerställer att mänskliga
rättigheter beaktas i relation till den egna arbetsstyrkan och
integreras i verksamhetens processer och beslutsfattande.
Mer information om policyer, exempelvis rörande vilka tred-
jepartsinitiativ som omfattas av respektive policy, återfinns i
avsnitt G1-1 (S1-1-19) (S1-1-20)
Vid uppdatering av policyer beaktas resultat av medarbe-
tarundersökningar, samverkan med fackliga företrädare
samt återkommande HR- och arbetsmiljöuppföljning. Re-
sultat från dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog
används som underlag för prioritering av förbättringar i
policyramverket. Inga väsentliga förändringar gjordes i Eniro
policyer under 2025. (S1-AR10)
Åtaganden avseende mänskliga rättigheter och
övergripande förhållningssätt
Eniro har i policy åtagit sig att i linje med UNGC, UDHR samt
ILO:s principer och rättigheter, respektera internationellt
===== SIDA 53 =====
53
erkända mänskliga rättigheter i relation till den egna per-
sonalen, inklusive arbetsrättsliga rättigheter. (S1-1-21) Eniros
övergripande förhållningssätt till mänskliga rättigheter
omfattar efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstift-
ning, främjande av rättvisa och skäliga arbetsvillkor samt
en nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och oetiskt
beteende. (S1-1-20a)
Dialog med den egna personalen
Eniros policyer stödjer en aktiv dialog med den egna per-
sonalen genom regelbundna dialoger och undersökningar
med medarbetare, samverkan med arbetstagarrepresen-
tanter samt löpande kommunikation mellan medarbetare
och ledning, vilket möjliggör återkoppling, tidig identifiering
av risker och kontinuerlig förbättring av arbetsvillkor. (S1-1-
20b). Mer information om dialog finns i avsnitt S1-2.
Åtgärdande av negativa påverkan och
klagomålsmekanismer
För att möjliggöra och tillhandahålla åtgärder vid poten-
tiella negativ påverkan på mänskliga rättigheter har Eniro
Group etablerat klagomålsmekanismer, inklusive ett externt
administrerat visselblåsarsystem som möjliggör konfidenti-
ell och anonym rapportering. Visselblåsarpolicyn säkerstäl-
ler skydd mot repressalier och beskriver rutiner för utred-
ning, gottgörelse och uppföljning. Ytterligare information
om policy och tjänst för visselblåsning finns under S1 3 och
G1 3. (S1-1-20c)
Tvångsarbete, barnarbete och människohandel
Eniros policyramverk omfattar förebyggande av tvångs-
arbete, barnarbete och människohandel genom åtag-
anden om att följa internationellt erkända arbets- och
människorättsstandarder. Dessa åtaganden uttrycks i
koncernens Uppförandekod och Hållbarhetspolicy, som
kräver efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstiftning
och är i linje med principerna i UNGC:s och ILO:s principer
för rättigheter i arbetslivet. Begreppet tvångsarbete avser
i detta sammanhang arbete som utförs under hot, tvång
eller ofrivillighet i enlighet med ILO:s definitioner. (S1-1-22)
Hälsa och säkerhet i arbetet
Eniro Group har policyer, rutiner och ledningsprocesser på
plats för att förebygga arbetsplatsolyckor och främja en
säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetet regleras genom
Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt HR-relaterade
riktlinjer och lokala arbetsmiljörutiner. Eniro bedriver syste-
matiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med tillämplig
arbetsmiljölagstiftning i respektive land. Detta inkluderar
löpande riskbedömningar, årliga arbetsmiljögenomgångar,
medarbetarundersökningar, skyddsronder samt dokumen-
terade handlingsplaner vid identifierade risker. Incidenter
och tillbud rapporteras via interna rapporteringsrutiner och
följs upp av ansvarig chef i samverkan med HR. Förebyg-
gande åtgärder är anpassade till företagets kontors- och
kontaktcenterbaserade verksamhet och omfattar exem-
pelvis ergonomiska åtgärder, arbetsbelastningsuppföljning
samt psykosociala riskbedömningar. (S1-1-23)
Icke-diskriminering, mångfald och inkludering
Eniro har policyer, främst Code of Conduct (Uppförandeko-
den), Hållbarhetspolicy, Visselblåsarpolicy och Supplier
Code of Conduct (Leverantörsuppförandekoden), som
förbjuder diskriminering i anställning och yrkesutövning
samt att främja likabehandling i enlighet med tillämplig
arbets- och diskrimineringsrättslig lagstiftning. Policyerna
gäller för hela organisationen och samtliga anställda och,
där så är relevant, för konsulter som arbetar under Eniros
ledning och kontroll. (S1-1-24a) Uppförandekoden faststäl-
ler förväntningar på beteende och uppförande, inklusive
respektfullt bemötande av kollegor och en nolltolerans
mot diskriminerande beteenden. Policyramverket omfattar
relevanta diskrimineringsgrunder i enlighet med tillämplig
lagstiftning, inklusive, där så är relevant, kön, ålder, etnici-
tet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfatt-
ning, sexuell läggning samt andra skyddade egenskaper.
(S1-1-24b) Policyerna innehåller åtaganden om inkludering
och lika möjligheter, med syfte att främja en mångfaldig
och inkluderande arbetsplatskultur där alla medarbetare
behandlas rättvist och med respekt. Även om inga särskilda
grupper inom den egna arbetsstyrkan har identifierats som
strukturellt mer exponerade för risk för skada, är relevanta
policys (utformade för att förebygga diskriminering och ex-
kludering av grupper som enligt internationella normer kan
löpa särskild risk för sårbarhet, såsom exempelvis kvinnor,
yngre eller äldre arbetstagare, personer med funktions-
nedsättning eller personer med annan etnisk eller kulturell
bakgrund. Åtagandena syftar till att säkerställa lika tillgång
till möjligheter, rättvis behandling samt en arbetsmiljö som
stödjer delaktighet och engagemang i hela arbetsstyrkan, i
enlighet med tillämplig lagstiftning. (S1-1-24c) Eniros policy-
er, inklusive de relaterade till diskriminering, implementeras
genom etablerade rutiner, inklusive introduktionsprocesser,
utbildning, ledarskapsansvar, interna kontroller samt upp-
följning genom HR- och arbetsmiljöprocesser. Identifierade
incidenter eller överträdelser hanteras genom fastställda
rutiner för eskalering, utredning och korrigerande åtgärder.
(S1-1-24d) Det övergripande ansvaret för implementering av
koncernens policyer ligger hos VD med delegerat operativt
ansvar för genomförande och uppföljning hos HR-direktö-
ren (People & Culture) i samverkan med koncernledningen.
Eniros policyer tillgängliggörs enligt följande:
• Via intranät/personalhandbok
• Kommuniceras i onboarding/introduktion
• Chefer ansvarar för teamkommunikation
• Relevanta delar delas med konsulter/inhyrda (vid
onboarding/kontrakt)
• Leverantörer: Supplier Code of Conduct vid avtal
S1-2 - Processer för dialog med
den egna personalen och arbets-
tagarrepresentanter rörande på-
verkningar
Eniro inhämtar löpande synpunkter från den egna
===== SIDA 54 =====
54
arbetsstyrkan genom medarbetar- och lönesamtal, re-
gelbundna medarbetarundersökningar samt dialog med
fackliga representanter och arbetstagarrepresentanter i
styrelsen. Resultat från medarbetarundersökningar ana-
lyseras av HR och koncernledning och ligger till grund för
konkreta handlingsplaner på både koncern- och enhets-
nivå. Exempelvis kan identifierade utmaningar kopplade
till arbetsbelastning leda till omprioritering av resurser,
justering av bemanning eller förändringar i arbetsfördel-
ning. Synpunkter relaterade till arbetsmiljö eller organisa-
toriska frågor behandlas inom ramen för det systematiska
arbetsmiljöarbetet och kan resultera i uppdaterade rutiner,
riktade arbetsmiljöinsatser eller utbildningsåtgärder. Dialog
med fackliga företrädare beaktas vid större organisatoriska
förändringar och kan påverka beslut om genomförande,
tidsplan eller stödåtgärder för medarbetare. Därigenom bi-
drar arbetsstyrkans perspektiv direkt till beslut och åtgärder
som syftar till att hantera identifierade faktiska och potenti-
ella påverkan. (S1-2-27)
Eniro för en dialog med både medarbetare och, där så är
tillämpligt, arbetstagarrepresentanter i frågor som rör ar-
betsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra effekter koppla-
de till den egna personalen. (S1-2-27a)
Nivå, form och frekvens för dialogen fastställs från fall till fall
beroende på ämne och omständigheter. Dialogen kan ske i
form av direkt kommunikation med medarbetare, samver-
kan med arbetstagarrepresentanter eller en kombination
av båda. Former för dialog inkluderar regelbundna möten,
diskussioner i skyddskommittéer eller motsvarande samver-
kansforum, intern kommunikation, medarbetarsamtal samt
vid behov ad hoc-konsultationer. Medarbetarsamtal sker
minst årligen. (S1-2-27b)
Det operativa ansvaret för att säkerställa att dialog med
den egna arbetsstyrkan genomförs samt att resultatet av
dialogen beaktas i verksamhetens beslut och åtgärder lig-
ger hos HR-direktören i samverkan med koncernledningen.
HR-funktionen ansvarar för struktur och genomförande av
medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljörela-
terade frågor samt koordinering av dialog med fackliga fö-
reträdare. Resultat och identifierade åtgärdsbehov rappor-
teras till koncernledningen, som ansvarar för att relevanta
beslut och handlingsplaner fastställs och implementeras.
(S1-2-27c)
Eniro har inte ingått något globalt ramavtal avseende
mänskliga rättigheter för arbetstagare. Koncernen tillämpar
dock tillämplig lokal arbetsrättslig lagstiftning samt kollek-
tivavtal i de nordiska länder där verksamhet bedrivs. Dessa
avtal reglerar arbetstagares rättigheter, representation och
samverkan mellan ledning och medarbetare och utgör en
viktig del av ramverket för respekt för mänskliga rättigheter
inom den egna arbetsstyrkan. (S1-2-27d)
Effektiviteten i dialogen med den egna arbetsstyrkan be-
döms genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa
indikatorer. Detta inkluderar analys av svarsfrekvens och
resultat i medarbetarundersökningar, utveckling av rele-
vanta arbetsmiljö- och engagemangsindex, uppföljning av
rapporterade incidenter och ärenden samt återkoppling
från fackliga företrädare och arbetstagarrepresentanter.
Identifierade förbättringsområden följs upp genom hand-
lingsplaner och utvärderas i efterföljande uppföljningar och
dialoger. Resultaten används för att justera processer, pri-
oriteringar och åtgärder inom arbetsmiljö- och HR-arbetet.
(S1-2-27e)
För att säkerställa att även personer som kan vara särskilt
sårbara eller marginaliserade ges möjlighet att framföra
sina perspektiv tillämpar Eniro flera kompletterande kanaler,
inklusive anonyma medarbetarundersökningar, konfiden-
tiell dialog med HR samt koncernens visselblåsarfunktion.
Resultat analyseras på organisatorisk nivå och per funktion
för att identifiera eventuella mönster som kan indikera att
vissa grupper påverkas annorlunda. Baserat på genomförd
analys har inga särskilda grupper identifierats som struk-
turellt mer exponerade för negativ påverkan, men proces-
serna är utformade för att möjliggöra tidig identifiering av
sådan risk. (S1-2-28)
S1-3 - Processer för att åtgärda
negativa påverkningar och ka-
naler för den egna personalen att
framföra klagomål
Eniro har etablerade processer för att hantera och, om
tillämpligt, tillhandahålla eller bidra till åtgärder vid negativ
påverkan på den egna personalen. I de fall Eniro har orsakat
eller bidragit till en negativ effekt hanteras ärenden genom
interna utredningar, korrigerande åtgärder, gottgörelse och
uppföljning i enlighet med tillämpliga policyer och fastställ-
da rutiner. (S1-3-32a)
Medarbetare kan framföra synpunkter, klagomål eller behov
genom flera olika kanaler, inklusive närmsta chef, HR-funk-
tioner, arbetstagarrepresentanter samt visselblåsarkanal
via en särskild webbplats, vilken drivs av en extern leveran-
tör och möjliggör konfidentiell och anonym rapportering
utan risk för repressalier. (S1-3-32b)
Klagomålsmekanismerna omfattar Eniros samtliga bolag
och verksamheter, oavsett geografisk placering. Tillgång till
kanalerna säkerställs genom att information om rapporte-
ringsmöjligheter tillhandahålls via intranät, personalhand-
bok och introduktionsprocesser för nyanställda. Vissel-
blåsarfunktionen är tillgänglig oberoende av geografisk
placering och kan användas av både anställda och andra
personer som verkar inom Eniros verksamhet (S1-3-32d).
Mer information om hur inkomna ärenden hanteras och
visselblåsartjänsten finns i avsnitt G1-1 och G1-3. (S1-3-32c)
(S1-3-33) (S1-AR29) (S1-AR30)
Rapporterade ärenden registreras, följs upp och övervakas
av HR-funktionen eller andra utsedda funktioner, beroende
på ärendets karaktär. Vidtagna uppföljningsåtgärder och
utfall dokumenteras, och korrigerande åtgärder genomförs
där så är relevant. Effektiviteten i kanalerna bedöms genom
===== SIDA 55 =====
55
löpande uppföljning av bland annat antal inkomna ären-
den, typ av ärenden, handläggningstid samt andel avslu-
tade ärenden. Återkommande mönster eller systematiska
brister analyseras i syfte att identifiera behov av förebyg-
gande åtgärder eller processutveckling. Resultaten ingår i
ledningens genomgång av arbetsmiljö- och regelefterlev-
nadsfrågor och används för att vid behov justera rutiner,
informationsinsatser eller utbildningsåtgärder. (S1-3-32e)
Det bedöms löpande i vilken utsträckning den egna perso-
nalen är medveten om och har förtroende för de proces-
ser som finns för att framföra synpunkter och rapportera
missförhållanden. Medvetenhet säkerställs genom introduk-
tionsprogram, policydokument tillgängliga via intranät och
återkommande kommunikationsinsatser med den egna
personalen som mottagare. Medarbetarundersökningar
inkluderas frågor relaterade till arbetsmiljö, likabehandling
och möjligheten att framföra synpunkter. Förtroendet för
kanalerna bedöms genom analys av svar i medarbetar-
undersökningar och användningen av rapporteringskanaler
(inklusive anonym rapportering), dialog med arbetstagarre-
presentanter och utvärdering av hur ärenden hanteras och
återkopplas. Identifierade förbättringsområden beaktas i
utveckling av rutiner, kommunikation och utbildningsinsatser.
(S1-3-33)
S1-4 Åtgärder avseende väsentli-
ga påverkningar på den egna per-
sonalen samt tillvägagångssätt
för att hantera väsentliga risker
och möjligheter, inklusive effektivi-
teten i dessa åtgärder
Tabellerna nedan redovisar Eniros åtgärder för att han-
tera väsentliga IRO:er kopplade till den egna personalen,
deras utfall eller uppföljning samt deras bidrag till mål eller
policyer.
Åtgärder kopplade till potentiell stress och hög
arbetsbelastning samt god arbetsmiljö och välbefinnande
(IRO)
Central åtgärd /
initiativ Uppföljning Bidrag
Systematiskt
arbetsmiljöar-
bete inklusive
psykosociala
riskbedömningar
Följs upp genom
arbetsmiljö-
genomgångar,
medarbetarunder-
sökningar och
HR-rapportering
Förebygger ne-
gativ påverkan
på hälsa och
välbefinnande
Resurs- och be-
manningsplane-
ring via linjechef
Löpande upp-
följning i
ledningsforum
Minskar risk för
överbelastning
Åtgärder kopplade till potentiella osakliga löneskillnader,
likabehandling och anti-diskriminering (IRO)
Central åtgärd /
initiativ Uppföljning Bidrag
Årlig
lönekartläggning
Dokumente-
rad analys och
åtgärdsplan
Förebygger
strukturell
diskriminering
Kompetensba-
serade rekryte-
ringsrutiner
HR-uppföljning Säkerställer lika
möjligheter
Åtgärder kopplade till potentiella trakasserier
och kränkande särbehandling samt tillgång till
klagomålsmekanismer och transparens (IRO)
Central åtgärd /
initiativ Uppföljning Bidrag
Nolltolerans i
Uppförandeko-
den
Uppföljning via
HR och inciden-
trapportering
Förebygger
kränkande
beteenden
Visselblåsarfunk-
tion
Registrering,
handläggning
och uppföljning
av ärenden
Möjliggör tidig
identifiering och
åtgärd
Åtgärderna ovan adresserar de specifika väsentliga ris-
kerna/potentiella negativa påverkningarna som identifie-
rats i SBM-3 (risk: stress/arbetsbelastning; risk; potentiell
negativ påverkan: trakasserier/psykosociala risker), och är
framtagna i syfte att förebygga eller begränsa den speci-
fika väsentlig negativa påverkan på den egna personalen.
Åtgärderna är inriktade på Eniros egen personal, utan yt-
terligare uppdelning, i samtliga länder där Eniro är verk-
samt. De gäller för samtliga anställda och, om tillämpligt,
konsulter och inhyrd personal, men är begränsade till egen
verksamhet och omfattar inte Eniros upp- och nedströms
värdekedja. Några särskilda tidsramar eller deadlines har
inte fastställts för åtgärderna då de hanteras i ett löpande
arbetssätt som pågår kontinuerligt över året utan fast slut-
datum. (S1-4-37). Åtgärderna har implementeras succesivt
i ordinare HR-processer, arbetsmiljöarbete och styrdoku-
ment. Uppföljning sker genom medarbetarundersökningar,
arbetsmiljöprocesser och ledningens genomgångar.
Åtgärder för att förebygga eller begränsa negativa effekter
För att förebygga och begränsa väsentliga negativ påver-
kan på den egna personalen har Eniro vidtagit åtgärder i
form av policyer, rutiner och operativa insatser som avser
arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa, likabehandling, icke-dis-
kriminering samt ett respektfullt uppförande på arbets-
platsen. Dessa implementeras genom linjechefers ansvar,
HR-processer, arbetsmiljöstrukturer och arbetstagarrepre-
sentation. (S1-4-38a) Om/när faktiska negativa påverkning-
ar uppstår tillhandahåller eller möjliggör bolaget åtgärder
genom etablerade HR-processer, dialog mellan ledning
och medarbetare, strukturer för arbetstagarrepresentation
samt visselblåsarmekanismen. Detta inkluderar utredning,
===== SIDA 56 =====
56
korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning. (S1-
4-38b) Utöver åtgärder för att förebygga och begränsa
negativa effekter bedriver Eniro initiativ med huvudsakligt
syfte att skapa positiv påverkan för den egna arbetsstyrkan.
Dessa omfattar kompetensutveckling, introduktionsproces-
ser, ledarskapsutveckling, insatser för medarbetarengage-
mang samt åtgärder för att främja en hälsosam arbetsmil-
jö. Genomförandet av dessa initiativ följs upp inom ramen
för HR- och ledningsprocesser, inklusive uppföljning av
deltagande, återkoppling från medarbetare samt resultat i
medarbetarundersökningar. Exempelvis utvärderas kompe-
tensutveckling genom dialog med medarbetare och chefer
om upplevd nytta och tillämpning i arbetet. Ledarskapsut-
veckling följs upp genom återkoppling i ledarskapsdialoger
och medarbetarundersökningar. Syftet är att säkerställa
att initiativen inte enbart genomförs som aktiviteter, utan
också bidrar till förbättrat välbefinnande, engagemang och
långsiktig anställningsbarhet. (S1-4-38c)
Uppföljning och bedömning av effektivitet
Effektiviteten i åtgärder och initiativ följs upp genom lö-
pande lednings- och HR-processer, inklusive uppföljning
av arbetsmiljö, dialog med medarbetare och arbetstagar-
representanter samt granskning av rapporterade ärenden
och utfall. Då ett systematiskt och utfallsbaserat ramverk för
mätning ännu inte har etablerats, betraktar Eniro vidareut-
veckling av strukturerad uppföljning och utvärdering som
ett område för förbättring. (S1-4-38d) Nuvarande uppfölj-
ning relateras till väsentliga IRO:er genom att relevanta
indikatorer kopplas till respektive risk/påverkan (såsom
arbetsbelastning, sjukfrånvaro, arbetsmiljö- och engage-
mangsindex, och incident- och visselblåsarstatistik). Mer in-
formation om hur detta relateras till policyer samt process
för dialog och åtgärder finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Under
2025 har Eniro påbörjat arbetet med att ytterligare struktu-
rera och dokumentera denna koppling i ett mer samman-
hållet ramverk. Följande nyckeltal används för att utvärdera
effektivitet i relation till materiella negativa och positiva
påverkningar samt deras relaterade risker och möjligheter:
• Stress/arbetsbelastning, välbefinnande, personlig ut-
veckling och engagemang: Sjukfrånvaro, resultat i med-
arbetarundersökning rörande arbetsmiljö, engagemang
och trivsel.
• Potentiella trakasserier, psykosociala påverkningar samt
upprätthållande av god affärsetik: Antal incidenter/ären-
den samt handläggningstid och avslutsgrad i klago-
måls- och visselblåsarkanaler.
Process för att identifiera lämpliga åtgärder
Eniro identifierar vilka åtgärder som är nödvändiga och
lämpliga som svar på faktiska eller potentiella negativa
påverkningar på den egna personalen genom kontinuerliga
riskbedömningar, arbetsmiljöprocesser, medarbetardialog,
ledningsgenomgångar samt eskalering genom HR- och
styrningsstrukturer. Påverkningars art och allvarlighetsgrad,
liksom bolagets involvering, ligger till grund för valet av
förebyggande, korrigerande eller avhjälpande åtgärder.
(S1-4-39) Den väsentliga risk som identifierats för den egna
arbetsstyrkan avser risk för stress, försämrat välbefinnande
och lägre produktivitet till följd av hög eller ojämnt för-
delad arbetsbelastning. För att begränsa detta tillämpas
ett systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive regelbundna
psykosociala riskbedömningar, uppföljning genom medar-
betarsamtal och medarbetarundersökningar samt löpande
dialog mellan medarbetare och linjechefer om arbets-
belastning och prioritering. Vid identifiering av förhöjd risk
kan åtgärder vidtas såsom anpassning av arbetsuppgifter,
prioriteringar eller resurser. Åtgärdernas effektivitet följs upp
genom analys av medarbetarundersökningar, sjukfrånva-
rostatistik samt ledningens genomgång av arbetsmiljörela-
terade indikatorer. (S1-4-40a)
Säkerställande av ansvarsfulla egna verksamhetsmetoder
Eniro säkerställer att den egna verksamheten inte orsakar
eller bidrar till väsentliga negativa effekter på den egna
personalen genom interna policyer som reglerar arbets-
miljö, respektfullt uppförande, användning av data samt
etiskt beteende. Dessa policyer stöds av styrningsstrukturer,
ledningsansvar och eskaleringsmekanismer och vägleder
beslutsfattande när affärsmässiga avvägningar uppstår.
(S1-4-41)
Resurser avsatta för att hantera väsentliga påverkningar
Resurser för att hantera väsentliga påverkningar tillde-
las genom etablerade styrningsstrukturer och relevanta
interna funktioner, inklusive People & Culture (HR), Juridik
och Hållbarhet, Ekonomi samt Inköp. Utöver personalresur-
ser avsätts finansiella resurser inom ramen för den årliga
budgetprocessen för respektive funktions ordinarie rörelse-
kostnader (Opex) för att stödja arbetsmiljöarbete, utbild-
ningsinsatser, medarbetarundersökningar, ledarskaps-
utveckling samt drift av visselblåsarfunktion och andra
rapporteringskanaler, där finansiering främst sker i huvud-
sak inom HR med relevanta stödfunktioner. Kostnaderna
ingår i koncernens normala kostnadsstruktur och redovisas
inom relevanta funktionskostnader i resultaträkningen på
sida X. Dock saknas information för rörelsekostnader spe-
cifikt relaterat till hantering av väsentliga påverkningar för
såväl innevarande som kommande rapporteringsår. Det har
inte allokerats någon separat investeringsbudget (Capex)
specifikt för detta område under 2025 och ännu inte heller
för kommande år. Resursallokering följs upp inom ramen för
ordinarie ekonomistyrning och ledningens genomgång av
risk- och arbetsmiljörelaterade frågor. (S1-4-43)
Övergång till en grönare och klimatneutral ekonomi
Eniro omställning mot en mer miljömässigt hållbara verk-
samhet bedöms inte medföra väsentliga negativa påverk-
ningar på den egna personalen. Därmed har inga specifika
åtgärder identifierats som väsentliga för att begränsa
effekter på personalen till följd av en grön omställning. (S1-
SBM-3-14e) (S1-4-AR43)
===== SIDA 57 =====
57
S1-5 - Mål kopplade till hantering
av väsentliga negativa påverk-
ningar, främjande av positiva på-
verkningar samt hantering av vä-
sentliga risker och möjligheter
Rapporteringsåret 2025 utgör basår för uppföljning av
ESRS-relaterade indikatorer för den egna personalen. Eniro
har ännu inte fastställt tidsatta och utfallsorienterade mål
kopplade till att minska negativ eller främja positiv påver-
kan, eller hantera väsentliga risker och möjligheter relate-
rade till den egna personalen, i enlighet med definitionen i
ESRS 2 MDR-T.
Eniros ambitionsnivå är att bibehålla en hälsosam arbets-
miljö, förebygga arbetsrelaterad stress och upprätthålla
nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Utveckling
följs genom indikatorer såsom sjukfrånvaro, resultat från
medarbetarundersökningar (arbetsmiljö/engagemang),
utfall av lönekartläggning samt statistik från klagomåls-
och visselblåsarkanaler (antal ärenden, handläggningstid
och avslutsgrad).
Eniro hanterar för närvarande dessa frågor genom policyer,
rutiner och löpande operativa processer, mer information
om dessa finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Utvecklingen av ES-
RS-anpassade mål för den egna personalen bedöms vara
ett område för utveckling. (S1-5-46)
Delaktighet från den egna personalen i relation till mål
Eftersom inga ESRS-anpassade mål har fastställts för den
egna personalen har Eniro inte definierat någon formell
process för att involvera den egna personalen eller arbets-
tagarrepresentanter i fastställande av, uppföljning av pre-
station i förhållande till, eller identifiering av lärdomar och
förbättringsområden kopplade till sådana mål.
Bedömningen är att dialog och involvering av den egna
personalen i samband med målformulering och uppföljning
är ett område för vidareutveckling. (S1-5-47a) (S1-5-47b)
(S1-5-47c)
S1-6 Information om den egna personalen
Antal anställda (FTE) per land
Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total
Män 144 68 33 20 0 6 75 14 360
Kvinnor 142 134 26 22 16 53 97 24 514
Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Andel 33% 23% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100%
(S1-6-50a) (S1-6-50b)
Antal anställda (FTE) per kontrakt och land
Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total
Fast anställda
Män 139 68 33 20 0 6 75 14 355
Kvinnor 129 133 26 22 16 53 97 24 500
Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Andel 31% 24% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100%
Tillfälligt anställda
Män 5 0 0 0 0 0 0 0 5
Kvinnor 13 0 0 0 0 0 0 0 13
Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
===== SIDA 58 =====
58
Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total
Anställda utan garantier
Män 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Kvinnor 0 1 0 0 0 0 0 0 1
Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Andel 0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
(S1-6-50a) (S1-6-50b)
Antal anställda personer (FTE) per region
Norden Baltikum Övriga Total
Heltidsanställda
Män 249 1 98 348
Kvinnor 257 21 186 464
Andra 0 0 0 0
Deltidsanställda
Män 40 0 0 40
Kvinnor 93 0 1 94
Andra 0 0 0 0
Totalt
Män 289 1 98 388
Kvinnor 350 21 187 558
Andra 0 0 0 0
Genomsnittligt antal anställda per land
Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total
Genomsnittligt
antal anställda 363 332 62 50 24 72 191 38 1 132
Genomsnittligt antal anställda per region
Norden Baltikum Övriga Total
Totalt 807 24 301 1 132
Permanent 604 24 301 929
Tillfälligt 203 0 0 203
Personalomsättning (FTE)
Frivillig avgång Alla avgångar
Totalt antal anställda som lämnat
företaget:
Saknas* 381
Personalomsättningsgrad Saknas* 34%
*Till följd av ett genomfört systembyte under rapporteringsperioden har bolaget haft begränsade möjligheter att säkerställa datakvalitet och fullständig validering av uppdelningen mellan frivilliga och
ofrivilliga avgångar. Mot denna bakgrund redovisas samtliga avgångar samlat i en gemensam kategori för aktuell period. Denna begränsning bedöms vara temporär och avser endast klassificeringen av
avgångstyper, inte det totala antalet avgångar.
===== SIDA 59 =====
59
Redovisningsprinciper
Inga väsentliga uppskattningar eller antaganden har an-
vänts för beräkning av samtliga personalmått, utöver klassifi-
ceringsbedömningar i HR-systemen. Där databegränsningar
föreligger (t.ex. frivillig/ofrivillig avgång) redovisas detta
öppet. Antal anställda (headcount) avser antalet per den
sista dagen i respektive månad. Det genomsnittliga antalet
anställda beräknas som ett genomsnitt baserat på antalet
anställda per den sista dagen i varje månad under räken-
skapsåret fram till och med den 31 december 2025. Samtliga
övriga uppgifter om antal anställda, om inget annat anges,
avser antalet per den 31 december 2025 och utgör inte ge-
nomsnittsvärden. (S1-6-50d) (S1-6-50d i) (S1-6-50d ii)
Antalet anställda enligt punkt 50 a) motsvarar det ge-
nomsnittliga antalet anställda som redovisas i koncernens
finansiella rapporter, se sida 91. (S1-6-50f)
Anställda definieras i enlighet med tillämplig arbetsrättslig
lagstiftning och överensstämmer med den avgränsning
som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna
samlas in via interna HR-system och omfattar samtliga an-
ställda. Eniro bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden.
33 % (306 FTE) av den egna personalen omfattas av verk-
samheterna i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal, se
tabellen ovan för detaljerad data. Skillnader i personalens
storlek mellan länder återspeglar Eniros operativa struktur,
leveransmodell samt förvärvade verksamheter. (S1-6-50e)
Samma principer tillämpas för avsnitt S1-9. Dataunderlaget
bedöms vara tillräckligt för rapportering enligt ESRS S1 för
räkenskapsåret 2025. Vissa kvantitativa datapunkter är delvis
ofullständiga till följd av övergången till ett nytt HR-system och
en ny löneleverantör under rapporteringsperioden. Däremot
bedöms övergripande nivåer och trender som tillförlitliga. Be-
gränsningarna rör främst detaljnivån i vissa personalrelatera-
de uppdelningar, men är av övergångskaraktär och påverkar
inte resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen eller
identifieringen IRO:er relaterade till den egna personalen.
Eniro arbetar med harmonisering av HR-system, interna
kontroller och processer för datainsamling, vilket förväntas
förbättra datakvalitet, fullständighet och jämförbarhet. Ingen
extern validering har gjorts för något av nyckeltalen relatera-
de S1-6 utöver lagstadgad granskning av rapporteringen.
S1-8 – Täckningsgrad för kollektiv-
avtal och social dialog
Eniro omfattas av kollektivavtal och etablerade former för
social dialog i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning
i de länder där koncernen är verksam. Under rapporte-
ringsperioden omfattades 100 % av de anställda inom EEA (i
länder med >50 anställda) av kollektivavtal och 100 % av de
anställda i alla länder inom EEA av social dialog via arbets-
tagarrepresentanter (S1-8-60a, S1-8-63a).
För verksamhet i länder utanför EEA (Moldavien och Se-
negal) har Eniro tillämpat infasningsbestämmelser enligt
ESRS 1 appendix C och skjuter upp detaljerad upplysning
under innevarande rapporteringsperiod. Eniro har inte
ingått något avtal om representation genom European
Works Council (EWC), Societas Europaea (SE) Works Council
eller Societas Cooperativa Europaea (SCE) Works Council
(S1-8-63b).
Land Andel omfattade av kollektivavtal (%)
Sverige 100 %
Finland 100 %
Norge 100 %
Danmark 100 %
(S1-8-60a, S1-8-60b)
S1-9 Mångfaldsmått
Åldersfördelning bland anställda (antal anställda)
Ålderskategori Chefer Koncernledning Styrelse Alla anställda
Under 30 år 3 0 0 290
Mellan 30 och 50 år 62 3 3 465
Över 50 år 18 2 1 136
Total 83 5 4 891
(S1-9-66b)
Könsfördelning inom högsta ledningen
Kön Antal Procent
Män 3 60%
Kvinnor 2 40%
Total 5 100%
(S1-9-66a)
Med högsta ledningen avses medlemmar i koncernledning-
en (Group Executive Management) (S1-9-AR71)
===== SIDA 60 =====
60
S1-10 - Skälig lön
Eniro säkerställer att ersättning till medarbetare fastställs
och utbetalas i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning
samt, där så är relevant, kollektivavtal i samtliga länder där
koncernen är verksam. Lagstiftning och kollektivavtal utgör
de referensramar som används för att bedöma lönenivåers
skälighet.
Baserat på efterlevnaden av dessa ramar har Eniro under
rapporteringsperioden inte identifierat några situationer där
medarbetare erhållit ersättning som understiger lagstad-
gad minimilön eller tillämpliga kollektivavtalade lönenivåer.
Eniro har inte genomfört någon bedömning av levnadslön
eller skälig lön med hjälp av externa referensramar utöver
tillämpliga lagar och kollektivavtal. Följaktligen redovisas
ingen landspecifik uppdelning eller andel av medarbetare
som erhåller ersättning under en sådan extern referensnivå
för rapporteringsperioden. (S1-10-69) (S1-10-70)
S1-14 – Mätetal för hälsa och
säkerhet
Eniro arbetar för att säkerställa sin personals hälsa och
säkerhet enligt krav i applicerbar lagstiftning, kollektivav-
tal och frivilliga standarder, såsom FN Global Compact.
Arbetssättet inkluderar bedömning av risk, genomförande
av förebyggande åtgärder, uppföljning och rapportering av
tillbud, olyckor och dödsfall. Processerna regleras ytterst av
Uppförandekoden och omfattar alla anställda och icke-an-
ställda som är verksamma i Eniros verksamhet, oavsett
affärsområde, geografisk placering eller typ av arbetsupp-
gift. (S1-14-88a).
Under 2025 var antalet arbetsrelaterade olyckor och döds-
fall, två respektive noll (S1-14-88b-c), där den ena olyck-
an skedde i ett kontor och den andra under transport till
arbetsplatsen. Data över mätetal för hälsa och säkerhet har
inte verifierats av oberoende tredje part.
S1-16 - Ersättningsmått (löneskill-
nader och total ersättning)
Eniro omfattas av tillämplig nationell lagstiftning avseende
lika lön och icke-diskriminering, inklusive krav på regelbund-
na lönekartläggningar och analys av lika lön i relevanta ju-
risdiktioner. Löneskillnaden mellan kvinnors och män, uttryck
som kvinnors genomsnittliga lön relativt till mäns genom-
snittliga lön var 84 % (S1-16-97a). Ration i total årlig ersätt-
ning mellan högsta lön och medianlön var 15 (S1-16-97b).
Löneskillnaden mellan kvinnor och män har estimerats
då beräkning enligt ESRS ej varit möjligt på grund av att
nuvarande löneanalyser följer national lagstiftning och
därmed skiljer sig åt mellan länder samt på grund av
dataluckor. Estimatet avser Eniros verksamhet inom affärs-
området Marketing Partner i Norge, Sverige, och Danmark,
samt affärsområdet Dynavas verksamhet i samtliga länder.
Marketing Partners verksamhet i Finland (Medialuotsi och
0100100) exkluderades på grund av bristande data på grund
av systemskiften. Hypotesen är att dessa enheter följer en
liknande struktur som övriga nordiska enheter. Därför för-
väntas inte att de väsentligt kommer att påverka det totala
resultatet eller snedvrida löneskillnaden mellan könen i nå-
gon riktning. Beräkningen baseras på en fast genomsnittliga
månadslön per anställd, grupperad efter kön (kvinnor och
män). För att säkerställa jämförbarhet normaliserades alla
löner till en gemensam valuta. Deltidsanställda inkluderas ej
då de utgör ett fåtal personer, därmed har inga justeringar
för heltidsekvivalenter krävts. Inga specifika justeringar för
extremvärden eller anställda på chefsnivå har gjorts; alla
anställda inkluderades på samma grund. (S1-16-97c). Data
över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av
oberoende tredje part.
S1-17 - Incidenter, klagomål och
allvarliga påverkan för mänskliga
rättigheter
Eniro följer upp incidenter och klagomål relaterade till dis-
kriminering, trakasserier och mänskliga rättigheter genom
etablerade klagomåls- och visselblåsarkanaler. Visselblå-
sarsystemet möjliggör konfidentiell rapportering och inne-
bär att bolaget inte alltid kan verifiera om en rapport har
lämnats av en medarbetare. (S1-17-103b)
Under rapporteringsperioden har inga incidenter avseende
diskriminering eller trakasserier registrerats, och inga kla-
gomål kopplade till sådana frågor har inkommit via interna
kanaler eller till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s
riktlinjer för multinationella företag, och det har inte heller
identifierats några kränkningar av mänskliga rättigheter
eller incidenter kopplade till koncernens egen arbetsstyrka.
(S1-17-103a–103b, S1-17-104a, AR 106)
Det har inte heller uppkommit böter, sanktioner eller ersätt-
ningar relaterade till diskriminering, trakasserier eller allvar-
liga kränkningar av mänskliga rättigheter under perioden.
(S1-17-103c, S1-17-104b)
===== SIDA 61 =====
61
S3 Påverkade samhällen
Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor
relaterade till ESRS S3 - Påverkade samhällen kan vara po-
tentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infasningsreglerna
(”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapporte-
ring enligt ESRS S3 för sitt första rapporteringsår.
Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:
• Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella
påverkningar för påverkade samhällen.
• Stärka relevanta processer inom riskhantering och
intressentdialog.
• Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i
ESRS S3.
ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-
verkningar, risker och möjligheter
och deras interaktion med strategi
och affärsmodell
Då Eniros bedriver tjänstebaserad verksamhet är strategi
och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk påver-
kan på lokala samhällen. Eniros dubbla väsentlighetsana-
lysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverk-
ningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till Eniros
erbjudande till små och medelstora företag och andra
viktiga samhällsaktörer. Potentiellt omfattar Eniros IRO:er
lokala och regionala samhällen på de nordiska marknader,
samt bredare användargrupper och lokala näringslivseko-
system som är beroende av tillgång till digital information,
synlighet och kommunikationstjänster. (S3-SBM-3-9)
De positiva påverkningarna bedöms som faktiska och på-
gående och avser stärkt lokalt företagande, ökad synlighet
och konkurrenskraft för små och medelstora företag samt
förbättrad tillgång till information och digitala tjänster via
kontaktcenterverksamhet. Potentiella negativa påverkningar
kan uppstå om digitala tjänster och hantering av eller kvali-
tet på information inte behandlas korrekt, vilket kan påverka
användares och samhällens förtroende och dataintegritet.
Sådana påverkningar har inte bedömts som systematiska
eller allvarliga men som relevanta ur ett riskperspektiv uti-
från Eniros roll som mellanhand. (S3-SBM-3-10)
IRO:erna inom S3 bedöms inte kräva förändringar av Eniros
affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påverkar de
hur strategin genomförs då den delvis bygger på att möj-
liggöra lokal tillväxt och stödja företags och användares
tillgång till digitala tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering
av samhällspåverkan och förtroendefrågor till en viktig
möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. Hänsynen till
påverkade samhällen återspeglas främst genom ansvars-
full affärspraxis, dataskydd och hållbarhetsprinciper.
Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
(Positiv påverkan) Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställning för
mikro-, små och medelstora företag genom digital synlighet och
tjänster.
Nedströms
(Positiv påverkan) Tillgång till information och inkluderande tjänster. Nedströms
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att stärka efterfrågan och kundloja-
litet genom stöd till lokala företag och samhällen
Nedströms
(Finansiell risk) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång
till informationstjänster
Nedströms
(S3-SBM-3-11)
===== SIDA 62 =====
62
S4 Konsumenter & Slut-
användare
Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor
relaterade till ESRS S4 - Konsumenter och slutanvändare
kan vara potentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infas-
ningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter
upp rapportering enligt ESRS S4 för sitt första rapporterings-
år. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder:
• Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella
påverkningar inom S4
• Stärka relevanta processer inom riskhantering, data-
skydd och hantering av användarrelaterade frågor.
• Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i
ESRS S4.
ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på-
verkningar, risker och möjligheter
och deras interaktion med strategi
och affärsmodell
Då Eniro tillhandahåller informations-, marknadsförings-
och kommunikationstjänster är strategi och affärsmodell
inte förknippade med direkt fysisk eller säkerhetsrelate-
rad påverkan för konsumenter och slutanvändare. Eniros
dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat faktiska
och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er)
relaterade till konsumenter och slutanvändare. Konsumen-
ter och slutanvändare som påverkas av Eniros väsentliga
IRO:er är användare som tar del av koncernens digitala
tjänster och plattformar, och indirekta användare av in-
formation och kommunikationstjänster som tillhandahålls
genom Eniros kunder. (S4-SBM-3-10) De mest betydande
faktiska positiva påverkningarna avser förbättrad tillgång
till information, ökad transparens och användarvänliga
digitala tjänster som underlättar kontakt mellan företag och
konsumenter. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå
om personuppgifter, integritet eller dataskydd inte hanteras
tillräckligt ansvarsfullt, vilket kan påverka konsumenters och
slutanvändares förtroende, rättigheter eller upplevelse av
tjänsterna. Det finns även risker kopplade till informations-
kvalitet och tydlighet, särskilt i digitala miljöer. (S4-SBM-3-11)
IRO:erna inom ESRS S4 bedöms inte kräva förändringar av
Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påver-
kar de hur strategin genomförs då en central del av den är
att bygga förtroende genom tillförlitliga, säkra och använ-
darvänliga tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av kon-
sument- och användarrelaterade frågor till en förutsättning
för långsiktigt värdeskapande. I nuläget hanteras dessa
frågor främst genom etablerade processer för dataskydd,
informationssäkerhet och ansvarsfull affärspraxis.
Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår
(Positiv/negativ påverkan) Dataskydd, integritet och
informationssäkerhet.
Nedströms
(Negativ påverkan) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig an-
vändning av data eller information.
Nedströms
(Positiv påverkan) Tillgänglighet av tjänster för sårbara
användargrupper.
Nedströms
(Finansiell risk) Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeskada
vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler.
Nedströms
(Finansiell risk) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelatio-
ner vid felaktig användning av data eller information.
Nedströms
(Finansiell möjlighet) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka va-
rumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster.
Nedströms
(S4-SBM-3-12)
===== SIDA 63 =====
63
G1 Affärsuppförande
G1 1 Affärsuppförandepolicys och
företagskultur
Eniros Uppförandekod, fastställd av styrelsen den 28 maj
2025, är koncernens centrala affärsetiska ramverk för att
säkerställa ett gott affärsuppförande och en god företags-
kultur (MDR-T 81b)
Koden anger hur medarbetare och relevanta affärspartners
ska agera och bygger på internationellt erkända principer,
inklusive FN:s Global Compact och FN:s konvention mot
korruption. (G1 1 7)
Företagskulturen ska präglas av en tydligt “tone from the
top”. Styrelsen ansvarar enligt sin arbetsordning för riktlinjer
för bolagets uppträdande i samhället, för att stödja lång-
siktigt värdeskapande och för att säkerställa efterlevnad
av lagar, regler och interna policyer. Etiskt uppförande och
integritet förväntas vara en del av det dagliga beslutsfat-
tandet i hela organisationen. (G1 1 9)
Eniro främjar en speak up kultur genom visselblåsarpolicy
och visselblåsartjänst, som är tillgängliga för medarbe-
tare och andra intressenter. Tjänsten är tillgänglig för alla
medarbetare och intressenter, drivs av en extern leveran-
tör, möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan
risk för repressalier och ska bidra till transparens och tidig
identifiering av potentiella oegentligheter i värdekedjan. (G1
1 7; G1-1-10c; G1 3 16)
Information om koncernens visselblåsarfunktion tillhanda-
hålls till samtliga medarbetare genom introduktionspro-
gram, tillgång till policyer via intranät samt återkommande
interna kommunikationsinsatser. Syftet är att säkerställa
kännedom om rapporteringskanaler, konfidentialitet och
skydd mot repressalier.
Mottagande och hantering av rapporter sker genom särskilt
utsedda funktioner inom koncernen, i enlighet med Vissel-
blåsarpolicyn. De personer som ansvarar för att ta emot
och utreda rapporter har relevant kompetens och får infor-
mation om tillämpliga rutiner, sekretesskrav samt krav på
oberoende och objektiv hantering av ärenden. Medarbetare
erbjuds information och vid behov utbildning i koncernens
Uppförandekod och rapporteringskanaler. Chefer och
berörda funktioner får särskild genomgång av rutiner för
hantering av rapporter. Mer information om visselblåsar-
tjänsten finns i avsnitt S1 3 och G1 3. Företagskultur och
affärsuppförande följs i dag upp främst genom kvalitativ
ledningsuppföljning, löpande dialog i ledningsgrupper,
interna rapporteringskanaler samt uppföljning av rapporte-
rade ärenden, inklusive visselblåsningar (G1 1 7). Insikter från
dessa processer beaktas i bedömningen av etiska risker
och organisationskultur. Eniro ser över hur uppföljningen kan
systematiseras ytterligare, till exempel genom strukturerade
bedömningar och nyckeltal. (G1 1 9)
Uppförandekoden kommuniceras till, och förväntas följas
av samtliga medarbetare, företagsledningen och relevan-
ta affärspartners, såsom leverantörer och delägare, både
upp- och nedströms i värdekedjan. Eniro utvärderar hur
implementeringen kan stärkas, bland annat genom mer
formaliserade utbildningsinsatser, bekräftelser av att koden
tagits del av och tydligare uppföljning. (G1 1 7) (G1 3 16)
Risker kopplade till affärsuppförande identifieras och be-
döms genom Eniros övergripande riskhanteringsprocesser,
inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontrol-
ler, ledningsgenomgångar och uppföljning av rapporterade
incidenter. (G1 1 10a) (G1 3 16)
Identifierade risker hanteras genom befintliga styrnings-
strukturer, policys och kontroller. Incidenter kan rapporteras
till närmaste chef, HR, visselblåsartjänsten, VD eller styrel-
seordförande beroende på ärendets art och allvar. Externa
aktörer hanterar ärenden i visselblåsarsystemet för att
säkerställa objektivitet och oberoende. Styrelsen är ytterst
ansvarig för att incidenter hanteras enligt gällande policyer
och ramverk. Eniro utvecklar löpande sin systematiska do-
kumentation och uppföljning av risker kopplade till affärs-
uppförande för att säkerställa anpassning till föränderlig
reglering och intressenters förväntningar. (G1 1 10e)
Utöver Uppförandekoden har styrelsen antagit flera styr-
ningspolicyer som gäller för hela koncernen, inklusive
samtliga dotterbolag och filialer. Dessa är integrerade i
strategi och affärsplaneringsprocesser och omfattar bland
annat hållbarhetspolicyn, leverantörsuppförandekoden,
visselblåsarpolicyn, integritetspolicyn och finanspolicyn.
Vid behov tas kompletterande riktlinjer fram, till exem-
pel för etisk marknadsföring och icke diskriminering. Som
del av riskbedömningen kopplad till korruption och mutor
har Eniro identifierat att funktioner inom försäljning, inköp,
leverantörs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar
är särskilt exponerade för sådana risker. Dessa hanteras
genom Uppförandekoden, visselblåsningsmekanismer och
ledningsuppföljning (G1 1 10h). Eniro följer upp och analyse-
rar rapporterade incidenter relaterade till affärsuppförande,
inklusive ärenden om korruption och mutor, integritetsfrå-
gor, arbetsmiljö, diskriminering och trakasserier. Väsentliga
visselblåsningsärenden och frågor rapporteras till ledning-
en och, vid behov, till styrelsen som en del av dess tillsyns-
ansvar. Se avsnitt S1-3 och G1-4 för mer information om
rapporterade ärenden. Under rapporteringsperioden har
inga böter, sanktioner eller fällande domar relaterade till
===== SIDA 64 =====
64
korruption, mutor eller allvarliga kränkningar av mänskliga
rättigheter identifierats. (G1 4 24a) (G1 1 7) Styrningspolicyer
och krav på affärsuppförande kommuniceras bland annat
via medarbetarhandboken. Ambitionen är att alla nyan-
ställda ska få utbildning i relevanta policyer, men detaljer
kring ansvar för och omfattning av utbildningen regleras
ännu inte fullt ut i styrdokumenten. (G1-1-10g) (G1-1-10h) (G1-
3-16) Eniro arbetar vidare med att ytterligare integrera styr-
ningspolicyer i den dagliga verksamheten och i strategiskt
beslutsfattande samt att utveckla mått, mål och nyckeltal
för att mer systematiskt följa upp policyimplementering och
relaterade incidenter (G1 1 7). Utöver ovan beskrivna löpan-
de processer har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller
mätetal – med tillhörande basår - relaterade till området,
då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckliga för att
säkerställa att ett gott affärsuppförande och en god före-
tagskultur uppnås (MDR-T 81b).
===== SIDA 65 =====
65
Policy Syfte Anpassning till standarder
Ansvar för godkännande
/ Implementering Omfattning & Tillgänglighet
Placering
värdekedjan
ESRS-
referens
Uppförande-
kod (Code of
Conduct)
Att fastställa ett gemensamt ramverk för etiskt affärsuppförande
inom Eniro och tydliggöra förväntningar på medarbetare och affärs-
partners avseende integritet, regelefterlevnad, mänskliga rättigheter
och antikorruption.
FN:s Global Compact; FN:s
konvention mot korruption;
FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga
rättigheter
Styrelsen / VD All verksamhet. Tillgänglig via
hemsidan samt interna system.
Kärna /
Upp- och
Nedströms
G1
Visselblåsar-
policy och
visselblåsartjänst
Att främja en kultur där missförhållanden kan rapporteras (”spe-
ak-up”) samt möjliggöra tidig identifiering och åtgärd av potentiella
oegentligheter genom säkra, konfidentiella och anonyma rappor-
teringskanaler med nolltolerans mot repressalier, tillgänglig för alla
anställda och övriga intressenter.
EU:s visselblåsardirektiv;
OECD:s riktlinjer för mul-
tinationella företag om
ansvarsfullt företagande
Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via hemsidan samt
interna system.
Kärna /
Upp- och
Nedströms
G1
Styrelsens
arbetsordning
(Board Rules of
Procedure)
Att fastställa styrelsens ansvar, roller och arbetsformer, inklusive tillsyn över
affärsuppförande, etiska standarder, riskhantering och regelefterlevnad, i
syfte att stödja långsiktigt värdeskapande.
Svensk kod för bolagsstyr-
ning; OECD:s principer för
bolagsstyrning
Styrelsen Styrelsens verksamhet. Tillgänglig
via interna system och förfrågan
Kärna G1
Hållbarhets-po-
licy
Att fastställa Eniro Groups åtaganden avseende ansvarsfullt företa-
gande, inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och
antikorruption, samt att integrera hållbarhet i strategi, styrning och
beslutsfattande.
FN:s Global Compact; FN:s
vägledande principer för
företag och mänskliga
rättigheter
Styrelsen /
Hållbarhetsansvarig
All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via hemsidan samt
interna system.
Kärna /
Upp- och
Nedströms
E1, E5,
S1, S3,
S4, G1
Integritets-po-
licy (Privacy
Policy)
Att säkerställa laglig, transparent och säker behandling av per-
sonuppgifter samt skydda integriteten för kunder, användare,
medarbetare och andra intressenter i enlighet med tillämplig
dataskyddslagstiftning.
GDPR (EU 2016/679);
tillämplig nationell
dataskyddslagstiftning
Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via hemsidan samt
interna system.
Kärna /
Upp- och
Nedströms
S4, G1
Finanspolicy Att fastställa regler och riktlinjer för finansiell styrning, finansiering,
likviditet, riskhantering och intern kontroll för att säkerställa god finan-
siell styrning och riskkontroll.
Aktiebolagslagen;
COSO-ramverket för intern
kontroll; OECD:s principer
för bolagsstyrning
Styrelsen / CFO All verksamhet. Tillgänglig via
interna system och förfrågan
Kärna /
Uppströms
G1
Informa-
tions-policy
Att säkerställa snabb, korrekt, transparent och likabehandlande infor-
mationsgivning till marknaden och andra intressenter samt att tydlig-
göra ansvar för intern och extern kommunikation, inklusive hantering
av insiderinformation.
EU:s marknadsmissbruks-
förordning (MAR); Nasdaq
Stockholms regelverk för
emittenter
Styrelsen / VD / CFO All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via interna system och
förfrågan
Kärna /
Uppströms
G1
Insiderpolicy Att säkerställa efterlevnad av värdepapperslagstiftning och förhin-
dra otillbörligt utnyttjande av insiderinformation genom att fastställa
regler, ansvar och rutiner för hantering av insiderinformation inom
koncernen.
EU:s marknadsmissbruks-
förordning (MAR); svensk
värdepapperslagstiftning
Styrelsen / CFO All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via interna system och
förfrågan
Kärna G1
Presspolicy Att reglera Eniro Groups relationer med media och säkerställa konse-
kvent, korrekt och ansvarsfull kommunikation som stärker transparens,
förtroende och efterlevnad av tillämpliga informationskrav.
Nasdaq Stockholms regel-
verk för emittenter; svensk
kod för bolagsstyrning
VD /
Kommunikationschef
All verksamhet / Alla intressenter.
Tillgänglig via interna system och
förfrågan
Kärna /
Uppströms
G1
Leverantör-
suppförandekod
(Supplier Code
of Conduct)
Att fastställa tydliga förväntningar på leverantörer avseende etiskt
affärsuppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och
antikorruption i hela värdekedjan.
FN:s Global Compact; FN:s
vägledande principer för
företag och mänskliga
rättigheter; OECD:s riktlinjer
för multinationella företag
Styrelsen / Inköp All verksamhet / Leverantörers
verksamhet. Delas med leveran-
törer och tillgänglig via interna
system och förfrågan system,
och förfrågan
Kärna /
Uppströms
S2, S3,
G1
===== SIDA 66 =====
66
G1 2 Hantering av relationer med
leverantörer
Eniro strävar efter långsiktiga, ansvarsfulla relationer med
leverantörer och affärspartners. Bolaget tillämpar som
standard 30 dagars betalningsvillkor och betalningar sker i
normalfallet i tid i enlighet med avtalade villkor. Den finan-
siella styrningen samt rutiner och praxis för betalning stöds
av finanspolicyn som omfattar processer, interna kontroller
och ansvarsfördelning inom leverantörsreskontran, vilka är
utformade för att stödja betalningar i rätt tid i enlighet med
avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. (G1 2 14, MDR-T 81b)
Betalningsprestation följs upp som en del av den finansiella
styrningen genom bland annat åldersanalys av leveran-
törsfakturor och information om betalningsprestation finns
tillgänglig i intern rapportering. Eniro har ingen separat
policy för att särskilja små och medelstora företag i rappor-
teringssyfte, eller för betalningar till dessa då samma villkor
och disciplin för betalning tillämpas gentemot samtliga
leverantörer, oavsett storlek. Eventuella sena betalningar
uppkommer normalt endast vid fakturatvister eller andra
avvikelser som kräver utredning.
Eniros hantering av leverantörsrelationer beaktar risker
kopplade till leveranskedjan samt potentiella sociala och
miljömässiga påverkningar förknippade med leverantörer,
vilket omfattas av det övergripande riskhanteringsramver-
ket, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen. (G1-2-15a)
Detta innefattar faktorer såsom typen av tillhandahållna
tjänster, geografisk lokalisering, regulatorisk miljö samt
relationens karaktär. Leverantörsrelationer regleras via Le-
verantörsuppförandekoden, som anger Eniros krav på etiskt
uppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar
och antikorruption i hela leverantörsledet. Hållbarhetspo-
licyn förordar ansvarsfull upphandling, vilket innebär att
leverantörer ska ha dokumenterade policys för etik och
miljö, och vissa miljöaspekter vägs in i valet av leverantör.
För kontor där Eniro kan påverka enligt hyresavtal ställs krav
på grön el. (G1 2 15b)
Utöver ovan beskrivna löpande åtgärder, arbetssätt och
uppföljning har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mä-
tetal – med tillhörande basår - relaterade till hantering av
leverantörsrelationer då nuvarande arbetssätt bedömts som
tillräckligt. Under kommande rapporteringsperioder avser
Eniro att stärka hanteringen av leverantörsrelationer genom
mer strukturerade processer för riskbedömning, uppföljning
och kontroll, inklusive utveckling av relevanta nyckeltal för
leverantörsuppförande och betalningspraxis, och då sätta
relevanta basår för uppföljning. (MDR-T 80d, 81b).
Översikt över arbetssätt för leverantörsrelationer
Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning
Betalningsvillkor Standard 30 dagar, betalning i tid som
norm; sena betalningar främst vid
fakturatvister.
Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning
Styrning och
kontroller
Finanspolicy, leverantörsreskontra,
intern kontroll och åldersanalys av
fakturor.
Etik och
hållbarhet
Leverantörsuppförandekod med krav
på etik, mänskliga rättigheter, arbets-
villkor, miljö och antikorruption.
Miljökrav Krav på grön el där Eniro kan påverka
hyresavtal; miljöaspekter beaktas i
upphandling.
Riskbedömning Bedömning av tjänst/produkt, geogra-
fi, regulatorisk miljö och relationens
omfattning.
Planerad vida-
reutveckling
Mer strukturerade riskbedömningar,
uppföljning och nyckeltal för leveran-
törsuppförande och betalningspraxis.
Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korrup-
tion eller mutor; inga visselblåsningar
relaterade till sådana händelser.
G1 3 Förebyggande och upptäckt
av korruption och mutor
Eniro har nolltolerans mot mutor och andra otillbörliga förmå-
ner. Arbetssättet för att förebygga och upptäcka korruption och
mutor fastställs i Uppförandekoden, som gäller för hela koncer-
nen och relevanta affärsrelationer (G1 3 18a, MDR-T 88b).
Koden förbjuder otillbörliga förmåner, innehåller tydliga
regler för gåvor och representation och anger att misstänk-
ta fall ska utredas och kan medföra disciplinära åtgärder,
uppsägning av avtal samt rapportering till myndigheter.
Upptäckt och hantering av misstänkta oegentligheter stöds
av Eniros visselblåsarsystem, där medarbetare och andra
intressenter kan rapportera misstänkta missförhållanden
via en extern, konfidentiell och anonym kanal utan risk för
repressalier (G1-3-18b; G1 3 19).
Rapporterade ärenden utreds av externa juristbyråer enligt
fastställda rutiner. Utfallet och eventuella åtgärder rappor-
teras till ledning och, vid behov, till styrelsen (G1 3 18c).
Principerna för antikorruption och etiskt affärsuppförande
kommuniceras genom Uppförandekoden och komplette-
rande intern kommunikation (G1-3-20).
Utbildning är huvudsakligen policybaserad och riktar sig till
alla medarbetare, med särskild relevans för funktioner inom
försäljning, inköp och externa affärsrelationer (G1 3 21a).
Formella, riktade utbildningsprogram för styrelse och lednings-
organ samt systematisk uppföljning av utbildningstäckning är
ännu under utveckling, och Eniro utvärderar hur arbetet kan
formaliseras och prioriteras för särskilt riskutsatta funktioner
under kommande rapporteringsperioder (G1 3 21b–c).
===== SIDA 67 =====
67
Risker kopplade till korruption och mutor ingår i Eniros
övergripande riskhanteringsramverk, inklusive den dubbla
väsentlighetsanalysen, interna kontroller och ledningsge-
nomgångar (G1 3 18a). Särskilt exponerade områden är: för-
säljning; inköp; leverantörs och kundrelationer; och avtals-
förhandlingar Samtliga rapporterade fall avseende misstänkt
korruption eller mutor hanteras enligt etablerade rutiner.
Beroende på utredningens resultat kan åtgärder omfatta
korrigerande åtgärder, disciplinära åtgärder, uppsägning av
anställning eller affärsrelation samt rapportering till myndig-
heter. Under rapporteringsperioden 2025 har Eniro inte iden-
tifierat några bekräftade incidenter av korruption eller mutor
och inga visselblåsningar kopplade till sådana händelser
har mottagits. Därför rapporteras noll bekräftade incidenter
för året (G1 4 24a). Utöver vad som beskrivs ovan har Eniro
inga specifika åtgärder, mål eller mätetal - med tillhörande
basår - relaterade till korruption och mutor då nuvarande
uppföljning bedöms som tillräcklig för att säkerställa att inga
incidenter ska inträffa. (MDR-T 80d, 81b)
Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning
Policygrund Uppförandekod med nolltolerans mot
mutor och otillbörliga förmåner; regler
för gåvor och representation.
Rapportering
(”speak up”)
Externt visselblåsarsystem, konfiden-
tiellt och anonymt, med skydd mot
repressalier.
Utredning Ärenden utreds av externa juristbyråer
enligt fastställda rutiner; rapportering till
ledning/styrelse vid behov.
Riskområden Försäljning, inköp, leveran-
törs och kundrelationer samt
avtalsförhandlingar.
Utbildning Policybaserad utbildning för alla med-
arbetare; utveckling av mer strukturera-
de och riktade insatser pågår.
Åtgärder vid
överträdelser
Korrigerande och disciplinära åtgärder,
uppsägning av anställning eller avtal,
rapportering till myndigheter.
Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korruption
eller mutor; inga visselblåsningar relate-
rade till sådana händelser.
G1-4 Incidenter av korruption eller
mutor
Under rapporteringsperioden 2025 identifierade Eniro inga
bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inte hel-
ler några visselblåsningsrapporter relaterade till korruption
eller mutor mottogs under året (G1-4-24a).
Eniro har nolltolerans mot korruption och mutor, och har
därmed som ambition att inga sådana incidenter ska
inträffa, mer information om relaterat uppföljning och han-
tering återfinns under G1-3 (MDR-T 81b).
G1 5 Politisk påverkan och lobby-
verksamhet
Eniro bedriver ingen egen lobbyverksamhet och lämnar inga
politiska bidrag. Koncernen tillhandahåller varken finansiellt
eller icke finansiellt stöd till politiska partier, politiska organi-
sationer eller enskilda politiker (G1 5 29a; G1-5-29b).
Eniro är inte registrerat i EU Transparency Register, och inga
individer i ledningsorganen har under de två senaste åren
haft roller som kräver sådan registrering eller motsvarande
uppdrag inom offentlig sektor (G1 5 29d–30).
Eniros engagemang i policy och regelutveckling sker hu-
vudsakligen genom medlemskap i branschorganisationer,
exempelvis SWEDVA (Swedish Data & Marketing Association),
där bolaget deltar i branschdialoger om ansvarsfull datadri-
ven marknadsföring och regulatoriska frågor på sektorsnivå.
Under rapporteringsperioden har inga medlemmar i styrelse,
ledning eller tillsynsorgan utsetts som under de två år som fö-
regick utnämningen innehade en jämförbar befattning inom
offentlig förvaltning, inklusive tillsynsmyndigheter (GOV-1-30).
Eftersom Eniro inte bedriver politisk lobbying eller lämnar
politiska bidrag saknas policy, målsättningar, mätetal, am-
bitioner eller annan uppföljning för politiskt engagemang.
Vid en förändrad situation kommer Eniro bedöma om det är
relevant att utveckla relevanta uppföljningsramverk. (MDR-T
81a-b) Relevanta frågor hanteras idag inom ramen för
befintliga styrningsramverk, inklusive Uppförandekoden och
styrelsens arbetsordning.
G1 6 Betalningspraxis
Eniro tillämpar rättvisa och transparenta betalningspraxis i
sina affärsrelationer och strävar efter att betala leverantörer
i tid enligt avtalade villkor. Standardiserade betalningsvillkor
gentemot leverantörer är 30 dagar, och betalningar sker i
normalfallet inom denna tidsram. (G1 6 33a, MDR-T – 81b).
För 2025 uppgick den genomsnittliga betalningstiden till
cirka 31,5 dagar. I dagsläget saknas data över andelen
betalningar som sker inom utsatt tid. Sena betalningar kan
uppstå i undantagsfall, till exempel vid fakturatvister eller
behov av kompletterande underlag, men det finns inga
rutiner som systematiskt fördröjer betalningar eller skapar
oskäliga villkor oavsett leverantörens storlek, bransch eller
geografi (G1-6-33b).
Betalningspraxis kontrolleras interna finansiella kontroller
och uppföljning inom leverantörsreskontran, inklusive ålder-
sanalys av fakturor. Inga rättsprocesser, böter eller sanktio-
ner relaterade till oskäliga betalningspraxis eller konkurrens-
begränsande beteenden har identifierats under perioden
(G1-6-33c) (G1-6-33d)
Eniro inga andra mål, uppföljningsprocesser eller åtgärder
för betalningspraxis, då det bedömts att processerna och
ambitionerna beskrivs ovan är tillräckliga för att säkerställa
god betalningspraxis (MDR-T 81a).
===== SIDA 68 =====
68
Bilagor
ESRS – Index
Upplysningskrav Sida Ytterligare information
ESRS 2 Allmänna upplysningskrav
BP-1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsredovisningen 22
BP-2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter 22
GOV-1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll 25
GOV-2 Information som tillhandahålls till och hållbarhetsfrågor
som behandlas av företagets administrativa, ledande och
tillsynsorgan
26
GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i
incitamentsprogram
27
GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet (due diligence) 27
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende
hållbarhetsrapportering
27
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 28
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 31
SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras
samspel med strategi och affärsmodell
32
IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma
väsentliga påverkningar, risker och möjligheter
38
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av
hållbarhetsredovisningen
42
Miljöinformation
ESRS E1 Klimat
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras
interaktion med strategi och affärsmodell
42
ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i
incitamentsprogram
43
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedö-
ma väsentliga klimatrelaterade påverkningar, risker och
möjligheter
43
E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar 43
E1-2 Policyer relaterade till begränsning av och anpassning till
klimatförändringar
43
E1-3 Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringspolicy 43
E1-4 Målrelaterade till begränsning av och anpassning till
klimatförändringar
44
===== SIDA 69 =====
69
Upplysningskrav Sida Ytterligare information
E1-5 Energiförbrukning och mix 44
E1-6 Växthusgasutsläpp 45
E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växt-
husgasutsläpp finansierade genom koldioxidkrediter
46
E1-8 Intern koldioxidprissättning 46
E1-9 Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker
och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade
möjligheter
- Uppskjuten via
infasningsregler
Miljöinformation
ESRS E5 Resursanvändning & Cirkulär ekonomi
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras
interaktion med strategi och affärsmodell
47 Frivillig integrering av ESRS
2-rapporteringspunkt
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma
materialresursanvändning och påverkningar, risker och
möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin
47
E5-1 Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär
ekonomi
47
E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och
cirkulär ekonomi
48
E5-3 Målrelaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 48
E5-4 Resursinflöden 49
E5-5 Resursutflöden 49
E5-6 Förväntade ekonomiska påverkningar från materialresur-
sanvändning och risker och möjligheter relaterade till den
cirkulära ekonomin
- Uppskjuten via
infasningsregler
Social information
ESRS S1 Egen personal
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras
koppling till strategi och affärsmodell
51
S1-1 Policyer relaterade till egen arbetsstyrka 52
S1-2 Processer för dialog med den egna personalen och arbets-
tagarrepresentanter rörande påverkningar
53
S1-3 Processer för att åtgärda negativa påverkningar och kana-
ler för den egna personalen att framföra klagomål
54
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga påverkningar på den egna
personalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsent-
liga risker och möjligheter, inklusive effektiviteten i dessa
åtgärder
55
S1-5 Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverk-
ningar, främjande av positiva påverkningar samt hantering
av väsentliga risker och möjligheter
57
===== SIDA 70 =====
70
Upplysningskrav Sida Ytterligare information
S1-6 Information om den egna personalen 57
S1-7 Egenskaper hos icke-anställda i den egna personalen - Uppskjuten via infasning
"Quick-Fix"
S1-8 Täckningsgrad för kollektivavtal och social dialog 59
S1-9 Mångfaldsmått 59
S1-10 Skälig lön 60
S1-11 Socialt skydd - Uppskjuten via infasning
"Quick-Fix"
S1-12 Personer med funktionsnedsättning - Uppskjuten via infasning
"Quick-Fix"
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling - Uppskjuten via infasning
"Quick-Fix"
S1-14 Mått för hälsa och säkerhet 60
S1-15 Mått för balans mellan arbete och privatliv - Uppskjuten via infasning
"Quick-Fix"
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 60
S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan för mänskliga
rättigheter
60
Social information
ESRS S3 Påverkade samhällen
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras
interaktion med strategi och affärsmodell
61
Social information
ESRS S4 Konsumenter & Slutanvändare
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras
interaktion med strategi och affärsmodell
62
Affärsuppförande
ESRS G1 Affärsuppförande
G1-1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur 63
G1-2 Hantering av relationer med leverantörer 66
G1-3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor 66
G1-4 Incidenter av korruption eller mutor 67
G1-5 Politisk påverkan och lobbyverksamhet 67
G1-6 Betalningspraxis 67
===== SIDA 71 =====
71
Lista över datapunkter från annan EU-lagstiftning
Disclosure
requirement
Related
datapoint
Sustainability
disclosure
(Eniro)
SFDR
reference
Pillar 3
reference
Benchmark
regulation
reference
EU Cli-
mate Law
reference
Comment
(Eniro-
specific)
ESRS 2 GOV-1 Paragraph
21 (d)
Board’s gender
diversity
SFDR Annex I,
Indicator #13
– Delegated
Regulation (EU)
2020/1816, Annex II
– Rapporteras
via Bolags-
styrningsrap-
port
ESRS 2 GOV-1 Paragraph
21 (e)
Share of inde-
pendent board
members
– – Delegated
Regulation (EU)
2020/1816, Annex II
– Rapporteras
via Bolags-
styrningsrap-
port
ESRS 2 GOV-4 Paragraph
30
Due diligence
statement
SFDR Annex I,
Indicator #10
– – – Täcks av
Code of Con-
duct, Supplier
CoC och DMA
ESRS 2 SBM-1 Paragraph
40 (d) i
Involvement
in fossil fuel
activities
SFDR Annex I,
Indicator #4
Art. 449a CRR
(qualitative)
Delegated
Regulation (EU)
2020/1816, Annex II
– Ej tillämpligt
(digital tjäns-
teverksamhet)
ESRS 2 SBM-1 Paragraph
40 (d) ii
Involvement
in chemical
production
SFDR Annex I,
Indicator #9
– Delegated
Regulation (EU)
2020/1816, Annex II
– Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1 Paragraph
40 (d) iii
Involvement in
controversial
weapons
SFDR Annex I,
Indicator #14
– Delegated
Regulation (EU)
2020/1818, Art. 12(1)
– Ej tillämpligt
ESRS 2 SBM-1 Paragraph
40 (d) iv
Involvement
in tobacco
cultivation/
production
– – Delegated
Regulation (EU)
2020/1818, Art. 12(1)
– Ej tillämpligt
ESRS E1-1 Paragraph 14 Transition plan
for climate neu-
trality by 2050
– – – Regula-
tion (EU)
2021/1119,
Art. 2(1)
Övervägs
– propor-
tionerligt till
verksamhet
ESRS E1-1 Paragraph
16 (g)
Exclusion from
Paris-aligned
Benchmarks
SFDR Annex I,
Indicator #8
Art. 449a CRR
(banking
book)
Delegated
Regulation (EU)
2020/1818
– Ej tillämpligt
– ej finansiell
aktör
===== SIDA 72 =====
72
Taxonomirapportering
Allmänt
Denna bilaga till hållbarhetsrapporten presenterar Eniros
taxonomirapportering. Eniro har för rapporteringen 2025
valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (delegerad
förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning
januari 2026.
Syftet är att redovisa i vilken utsträckning bolagets verk-
samhet är kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas
av EU-taxonomin (taxonomitillämpliga aktiviteter) samt i vil-
ken utsträckning dessa aktiviteter uppfyller kriterierna för att
anses miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga aktiviteter).
Bedömning av taxonomins tillämplighet
Bolaget har genomfört en strukturerad genomgång av
samtliga ekonomiska verksamheter i syfte att identifiera
aktiviteter som omfattas av EU-taxonomins definitioner.
Bedömningen har genomförts genom en systematisk
kartläggning av bolagets verksamhet, intäktsströmmar och
investeringar i relation till de aktiviteter som definieras i tax-
onomins delegerade rättsakter.
Analysen har omfattat:
1. Genomgång av bolagets huvudsakliga affärsområden
och intäktsgenererande aktiviteter.
2. Översiktlig kartläggning av dessa mot relevanta sektorer
och aktiviteter i EU-taxonomin.
3. Identifiering av Kapitalutgifter (CapEx) som potentiellt
kan omfattas av taxonomin.
4. Samt genomgång av Driftskostnader (OpEx), inklusive
inköp av varor och tjänster som skulle kunna relateras
till taxonomitillämpliga aktiviteter.
Analysen baseras i huvudsak på föregående års (2024)
taxonomibedömning och underliggande data, vilken har
bedömts fortsatt relevant för rapporteringsperioden, då
verksamhetens struktur, affärsmodell och aktiviteter inte har
förändrats väsentligt. Bedömningen har kompletterats med
en översiktlig uppdatering för att identifiera eventuella nya
verksamheter eller investeringar som har tillkommit som
skulle kunna omfattas av taxonomin.
I linje med etablerad marknadspraxis, har bolaget även
beaktat om indirekta aktiviteter, exempelvis inköp av
taxonomirelaterade produkter och tjänster, skulle kunna
omfattas av rapporteringen. En aktivitet har identifierats
som väsentlig i förhållande till bolagets verksamhet.
Resultat av bedömningen
Utifrån genomförd analys har tillämplighet identifierats av-
seende Kapitalutgifter kopplat till CCM 7.7 avseende Eniros
leasing av lokaler under 2025, även leasing av bilar har
identifierats men faller under väsentlighetströskeln på 10%.
Driftsutgifter inkluderar viss tillämplighet kopplat till lokalhyra
men understiger väsentlighetströskeln. Av den tillämpliga
andelen har ingen kunnat bedömas som förenlig.
Redovisningsprinciper för taxonominyckeltal
Bolaget redovisar följande nyckeltal i enlighet med
EU-taxonomin:
• Omsättning (Turnover): Definieras som externa intäkter i
enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper motsvarande
Nettoomsättning i resultaträkningen sid 82.
• Kapitalutgifter (CapEx): Definieras som investeringar i
materiella och immateriella anläggningstillgångar samt
nyttjanderättstillgångar under räkenskapsåret. Se not 5,
6 och 7 i årsredovisningen.
• Driftsutgifter (OpEx): Definieras som direkta icke-kapita-
liserade kostnader relaterade till underhåll, reparationer,
lågvärdeleasing samt korttidsleasing och andra kort-
fristiga utgifter.
===== SIDA 73 =====
73
Räkenskapsår 2025
Central
resultatindikator
Totalt
Andel av verksamheter som
omfattas av taxonomin
Verksamheter som är förenliga med
taxonomikrave
Andel av verksamheten som är förenlig
med taxonomikraven
Uppdelning efter miljömål för verksamheter
som är förenliga med taxonomikraven
Andel av möjliggörande verksamhet
Andel av omställningsverksamhet
Icke- bedömda verksamheter som
anses vara icke-väsentliga
Verksamheter som är förenliga med
taxonomikraven under föregående
räkenskapsår (2024)
Andel av verksamheter som är förenliga
med taxonomikraven under föregående
räkenskapsår (2024)
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Cirkulär ekonomi
Föroreningar
Biologisk mångfald
(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16)
Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %
Omsättning 955 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0,0% 0 0%
Kapitalutgifter 57 59,3% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1,8% 0 0%
Driftsutgifter 9 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5,9% 0 0%
===== SIDA 74 =====
74
Rapporterade indikatorer kapitalutgifter
Räkenskapsår 2025
Ekonomiska
verksamheter
Kod
Centrala resultatindikatorer som om-
fattas av taxonomikraven (andel (ar)
av, kapitalutgifter som omfattas av
taxonomin"
"Centrala resultatindikatorer som är
förenliga med taxonomikraven (monetärt
värde av kapitalutgifter"
Centrala resultatindikatorer som
är förenliga med taxonomikraven
(andel (ar) av taxonomiförenlig (a)
kapitalutgifter
Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Möjliggörande verksamheter
Omställningsverksamhet
Andel som är förenlig med taxonomi-
kraven av den andel som omfattas av
taxonomikraven
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Cirkulär ekonomi
Föroreningar
Biologisk mångfald
(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14)
Text % MSEK % % % % % % %
(E i
tillämpliga
fall)
(T i
tillämpliga
fall)
%
Förvärv och ägande
av byggnader CCM 7.7 59,3% 0 0% 0 - - - - - 0%
Summan av förenlighet per mål
Centrala resultatindikatorer totalt
kapitalutgifter 59,3% 0 0% 0 - - - - - 0%
===== SIDA 75 =====
75
Bolagsstyrningsrapport
STYRNINGEN AV ENIROKONCERNEN
Enirokoncernens styrning regleras av både externa och
interna styrdokument. Till de externa styrsystemen hör
främst aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq
Stockholms regelverk för emittenter samt andra tillämpliga
lagar och regler. Bland de interna styrsystemen finns bland
annat den av årsstämman fastställda bolagsordningen,
styrelsens arbetsordning samt styrelsens instruktion för
den verkställande direktören. Eniro tillämpar Svensk Kod
för Bolagsstyrning, även kallad Koden. Koden bygger på
principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att företag som
tillämpar koden kan avvika från enskilda regler, men vid
sådant fall måste ange en förklaring till avvikelsen.
ÄGARSTRUKTUR OCH RÖSTRÄTT
Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncer-
nens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse
bolagets styrelse som i sin tur löpande under året är ansvarig
för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och
interna styrinstrument. Eniro har sedan 2022 ett aktieslag. Vid
kommande bolagsstämma får varje röstberättigad aktieäga-
re rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan
begränsning i rösträtten. Bolagets tre största aktieägare per
den 31 december 2025 var:
• Azerion Sverige AB (26,10 procent av rösterna)
• SpectrumOne AB (publ) (12,88 procent av rösterna)
• B.O. Intressenter AB (11,58 procent av rösterna)
ÅRSSTÄMMA
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid årsstämman eller i
förekommande fall vid extra bolagsstämmor, som är bolagets
högsta beslutande organ. Enskilda aktieägare som önskar få
ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta
hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på
koncernens hemsida www.enirogroup.com
Årsstämma
VD/Koncernchef
och koncernledning
Revisorer 3) Valberedning
Val
Val1)Val
Information
Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll
Information
Förslag1)
Information
1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman.
Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning.
2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska
ingå i respektive utskott.
3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna.
4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen.
Viktiga interna styrinstrument
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in-
struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik,
finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern
kontroll och styrning.
Viktiga externa styrinstrument
Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re-
gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden.
ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR
Revisions utskott Ersättnings utskott
Styrelse 2) 4)
75
===== SIDA 76 =====
76
Årsstämman beslutar om:
• Fastställande av årsredovisning
• Utdelning
• Ansvarsfrihet
• Val av styrelseledamöter och revisorer
• Ersättning till styrelseledamöter och revisorer
• Riktlinjer om ersättning och andra anställningsvillkor till
ledande befattningshavare
• Valberedningen
• Övriga viktiga frågor
ÅRSSTÄMMAN 2025
Årsstämman 2025 ägde rum den 28 maj 2025. Protokollet
återfinns på www.enirogroup.com. Årsstämman fattade bl. a.
följande beslut:
• Ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets
vinstmedel överförs i ny räkning.
• Styrelsen och verkställande direktören beviljades
ansvarsfrihet.
• Arvode till styrelsen med 600 000 SEK till styrelsens ord-
förande och 250 000 SEK till var och en av de övriga stäm-
movalda styrelseledamöterna och ingen ersättning för
utskottsarbete samt 1 500 SEK per möte till envar arbets-
tagarrepresentant (som ett inläsningsarvode).
• Omval av Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord,
Mats Gabrielsson, Joost Merks, Mia Batljan samt ny-
val av Trond Dale. Fredric Forsman valdes till styrelsens
ordförande.
• Stämman beslutade om omval revisionsbolaget PwC som
revisor.
• Årsstämman godkände den av styrelsen upprättade rap-
porten över ersättning till ledande befattningshavare.
• Det totala antalet företrädda aktier vid stämman var 413
925 830, motsvarande 413 925 830 röster och cirka 56,86
procent av det totala antalet röster i bolaget.
VALBEREDNINGEN
Årsstämman 2018 beslutade om riktlinjer för utseende av val-
beredningen att gälla tills annat beslut fattas av bolagsstäm-
man, innebärande att de fyra största aktieägarna ska erbjudas
möjlighet att utse varsin ledamot att, jämte ordföranden, utgö-
ra valberedningen för tiden tills dess en ny valberedning utsetts.
Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett
pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, och
senast sex månader före årsstämman.
Om en ledamot i valberedningen avgår från uppdraget innan
dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den av-
gående ledamoten utse en efterträdare, förutsatt att aktieäga-
ren fortsatt är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna.
Om ägare som har utsett ledamot i valberedningen inte längre
är en av de fyra största aktieägarna fram till tre månader före
årsstämman ska denne ställa sin plats till förfogande till förmån
för ny större aktieägare.
Valberedningen ska, utöver att nominera styrelseledamöter
och styrelseordförande, bland annat utvärdera styrelsen och
dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag
till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete
samt lämna förslag till val av revisor och ersättning till revisorn.
Vid sitt framtagande av förslag inför årsstämman 2025, och
som närmare framgår av valberedningens motiverade yttran-
de till årsstämman 2025, tillämpade valberedningen 4.1 i Koden
som mångfaldspolicy.
VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2025
Valberedningens sammansättning pressmeddelades den 7
november 2025 och består av Umut Akpinar, valberedningens
ordförande (utsedd av Azerion Sverige AB), Cecilia Hjertzell
(utsedd av SpectrumOne AB), Mats Gabrielsson (utsedd av
B.O. Intressenter AB), Thomas Krishan(eget innehav) samt av
styrelsens ordförande Fredric Forsman.
VALBEREDNINGENS UPPDRAG
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 22
maj 2026 lägga fram förslag avseende:
• Antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman
• Styrelsearvoden
• Eventuell ersättning för utskottsarbete
• Styrelsens sammansättning
• Val av styrelseordförande
• Val av ordförande på årsstämman
• Revisorsarvoden
• Val av revisorer
• I förekommande fall, förslag till förändring i gällande
riktlinjer för valberedningen
Valberedningen har haft möten inför årsstämman 2026 och
därutöver löpande kontakter. Valberedningen har utvärderat
styrelsens arbete och tagit del av redogörelse från styrelsens
ordförande om läget för bolaget, för styrelsens och utskottens
arbete sedan årsstämman 2025, för ledamöternas kompeten-
ser och erfarenheter. Styrelsen har, liksom under föregående
räkenskapsår, fungerat som en aktivt arbetande styrelse där
styrelsearbetet framför allt fokuserat på utarbetandet av af-
färsstrategi och sedvanligt styrelsearbete.
Inför årsstämman 2026 har valberedningen övervägt lämpligt
antal styrelseledamöter och sett över den erforderliga kompe-
tensen för styrelsen i bolaget utifrån bolagets strategi, situation
och utmaningar, samt varit i kontakt med nuvarande styrelse-
ledamöter för att lägga fram förslaget för styrelsens samman-
sättning. Valberedningens förslag kommer presenteras i press-
meddelande i föreskriven tid före årsstämman. I samband med
kallelse till årsstämma kommer valberedningen offentliggöra
sin redogörelse och motiverade yttrande gällande styrelse och
revisorsval vid årsstämman 2026.
STYRELSEN
Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med
bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebo -
lagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation
och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen
fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte
===== SIDA 77 =====
77
aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden klargör
styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom
styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga leda -
möter, liksom mellan styrelsen och dess eventuella utskott.
Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande
styrelsearbetet.
Styrelsen ska normalt hålla sju ordinarie möten per år,
utöver konstituerande styrelsemöte, varav minst ett med
bolagets revisorer närvarande och utan personer från
koncernledningen. Extra styrelsemöten kan hållas för att
behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett
ordinarie möte.
Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller
per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten
skickas till ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med
kallelsen ska bland annat dagordning och relevant doku -
mentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska be -
handlas på mötet skickas med. Koncernens revisorer deltar
normalt vid styrelsemöten som godkänner bokslutskommu -
niké och halvårs eller niomånadersrapport som granskats
av revisorerna samt vid avrapportering av intern kontroll.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING
Enligt Eniros bolagsordning ska styrelsen bestå av fyra till tio
ledamöter, som årligen väljs på årsstämman efter förslag från
valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt
svensk lag har arbetstagarorganisationerna rätt att utse två
ledamöter och en suppleant för varje sådan ledamot. Styrelsen
består för närvarande av sex stämmovalda ledamöter samt
en ordinarie arbetstagarrepresentant. Styrelsens sammansätt-
ning och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende
återfinns på sida 15.
STYRELSENS OCH ORDFÖRANDENS ANSVAR
Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och
är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med
verkställande direktören (VD) för att kunna utöva styrelse -
uppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden säkerställer
att övriga styrelseledamöter får den information och do -
kumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva
styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden
företräder Eniro i ägarfrågor. Ordföranden är även ansvarig
för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för ar -
betsfördelning mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur
VD löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av
koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD deltar
i alla styrelsemöten förutom vid styrelsens enskilda dis -
kussioner, exempelvis utvärdering av VD:s arbete. Andra
ledande befattningshavare deltar när så behövs för att
informera styrelsen eller när styrelsen eller VD särskilt begär
det. Styrelsen har efter årsstämman 2018 valt att inte inrätta
utskott utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisions -
utskottets uppgifter enligt vad som framgår, av fastställda
arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen beslutar
även om Eniros bolagsstyrningsdokument, vilket inkluderar
styrelsens och utskottens arbetsordningar, VD-instruktion
och de koncernövergripande policyer avseende finans,
information, insiderfrågor och hållbarhet.
STYRELSENS ARBETE UNDER 2025
Styrelsen har under året hållit 9 styrelsemöten. Varje styrelsele-
damots närvaro på dessa möten framgår nedan. Vid de ordi-
narie styrelsemötena har VD redogjort för koncernens resultat
och finansiella ställning inklusive prognos för de kommande
kvartalen och utvecklingen av bolagets affärsverksamhet.
Styrelsen har under 2025 lagt fortsatt stor kraft på framförallt
vidareutveckling av bolagets strategi, bolagets finansiella
situation samt ett effektiviseringsprogram. Utvecklingen av
bolagets affärsmodell och åtgärder för kostnadsminskningar
har fortsatt varit i fokus. För att vidareutveckla och effektivisera
Bolaget har också ett strategiskt samarbete med Azerion.
Övriga viktigare frågor som styrelsen behandlat under året
omfattar bland annat:
• Bolagets ledning, resultat och finansiella ställning
• Bolagets organisation vad gäller affärsområdesindelning
och bolagets ledning.
• Värderingar av tillgångar inklusive nedskrivningsprövning
av goodwill
• Uppföljning och kvalitetssäkring av intäktsredovisning
• Intern kontroll
• Strategifrågor, omstrukturerings- och organisationsfrågor
• Fortsatt utveckling av bolagets affärsmodell med förnyelse
av produkt och tjänsteutbud
Styrelsen genomför normalt årligen en utvärdering av sitt
arbete under ledning av styrelsens ordförande och under
räkenskapsåret 2025 genomfördes denna internt. Resultatet
av utvärderingen har redovisats för valberedningen.
Koncernens revisorer deltog bland annat vid de styrelsemöten
som godkände bokslutskommunikén, årsredovisningen och
delårsrapporten för tredje kvartalet vilken varit föremål för över-
siktlig granskning samt vid avrapportering av intern kontroll.
STYRELSENS NÄRVARO UNDER 2025
Funktion Styrelsemöten
Mia Batljan Ledamot 9/9
Fredric Crafoord Ledamot 9/9
Trond Dale Ledamot 6/6
Fredric Forsman Ordförande 9/9
Mats Gabrielsson Ledamot 9/9
Mattias Magnusson Arbetstagarrepresentant 9/9
Joost Merks Ledamot 9/9
Wim de Pondert Ledamot 3/3
===== SIDA 78 =====
78
UTSKOTT
Styrelsen har valt att inte inrätta utskott, utan hela styrelsen
fullgör ersättnings och revisionsutskottets uppgifter enligt
vad som framgår av fastställda arbetsordningar för respek-
tive utskott.
ERSÄTTNINGSUTSKOTTET
Ersättningsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och ar-
betet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet
vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de
uppgifter som ersättningsutskottet har enligt Koden och av
styrelsen fastställd arbetsordning för ersättningsutskottet
bland annat styrelsens förslag till årsstämman avseende
riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till
VD och andra ledande befattningshavare, följa och utvär-
dera tillämpningen av riktlinjerna, gällande principer för rör-
liga ersättningar, ersättningsstrukturer och villkor för ledan-
de befattningshavare i bolaget, inklusive utfall av eventuella
rörliga ersättningar för bolagsledningen. Styrelsen beslutar
om ersättning till VD. Styrelsens ordförande förbereder, på
förslag av VD, styrelsens beslut om ersättningar och övriga
villkor för ledande befattningshavare inom ramen för fast-
ställda ersättningsriktlinjer.
REVISIONSUTSKOTTET
Revisionsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och arbe-
tet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet
vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de
uppgifter som revisionsutskottet har enligt aktiebolagslagen
och av styrelsen fastställt arbetsordning för revisionsutskot-
tet, bland annat att övervaka och säkerställa kvaliteten
avseende bolagets finansiella rapportering, samt övervaka,
lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa
rapporteringens tillförlitlighet med avseende bland annat
på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhante-
ring, samt följa och överväga tillämpningen av nuvarande
redovisningsprinciper och införandet av nya redovisnings-
principer samt av andra krav på redovisningen som följer
av lag, god redovisningssed, eller gällande börsregler.
Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och
effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella
rapporteringen.
Styrelsen sammanträffar löpande med Eniros revisor och
håller sig informerad om inriktningen och omfattningen
av revisionsarbetet samt utvärderar detta och diskuterar
löpande synen på Eniros risker avseende den finansiella
rapporteringen med revisorn.
Eniros valberedning informeras om utvärderingen av revi-
sionsarbetet. Inför årsstämman rekommenderade styrelsen
valberedningen att välja PwC som revisor samt förslag till
arvode för revisionsarbetet.
Riktlinjer har fastställts för vilka andra tjänster än revisions-
tjänster som Eniro får upphandla av sin revisor.
Viktiga revisionsutskottsfrågor som styrelsen behandlat
under året inbegriper:
• Intäktsredovisning
• Interna kontrollprocesser och rutiner
• Finansiella mål
• Revision
• Riskanalyser
• Övervakning av finansiell rapportering
• Försäkringsfrågor
• Nedskrivningsprövningar
Eniro har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision)
varför styrelsen enligt koden årligen ska utvärdera behovet
av en sådan funktion. Under 2025 genomfördes ingen sådan
utvärdering p.g.a. omorganisation varför bolaget sett över
sina rutiner och kommer tillse att detta görs årligen framöver.
ERSÄTTNING TILL STYRELSEN
Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till sty-
relseledamöterna. Årsstämman 2025 beslutade att arvode
till styrelsen ska lämnas oförändrat och därmed utgå med
totalt 1 850 000 kronor att fördelas med 600 000 kronor till
styrelsens ordförande samt 250 000 kronor till var och en
av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej
är anställda i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen
ersättning för utskottsarbete. Arbetstagarledamöterna är be-
rättigade till 1 500 kronor per möte.
REVISORER
Årsstämman väljer bolagets revisor. Revisorn är ansvarig för
att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och ut-
värdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rap-
portering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet och
styrelsen för att informera om det löpande revisionsarbetet.
Årsstämman 2025 beslutade om nyval av revisionsbolaget
PwC för tiden intill årsstämman 2026. PwC har som huvudan-
svarig revisor utsett den auktoriserade revisorn Henrik Boman.
Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning.
Information om revisorns ersättning finns i not 11 på sid 92.
INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL
RAPPORTERING
STYRELSENS ANSVAR
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna
kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den
följande beskrivningen har upprättats i enlighet med Svensk
Kod för Bolagsstyrning (Koden) och utgör styrelsens beskriv-
ning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen.
ENIROKONCERNENS KONTROLLMILJÖ
Kontrollmiljön innefattar de värderingar och den etik som
styrelsen, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar
===== SIDA 79 =====
79
utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap,
ansvar och befogenheter samt den kompetens som med-
arbetarna har. Styrelsen arbetar löpande med bedömning
och hantering av risker. Eniros styrelse har valt att inte inrätta
en internrevisionsfunktion för den interna kontrollen. Bedöm-
ningen baseras på koncernens storlek och verksamhet samt
befintliga internkontrollprocesser. Den ekonomiska styrningen,
hantering av risker, löpande finansiell rapportering och den
externa finansiella rapporteringen hanteras hos den centra-
la ekonomifunktionen. Ansvar och befogenheter definieras
i instruktioner för attesträtt, manualer, policyer, rutiner och
uppförandekod. Några exempel är bolagsordningen, arbets-
ordning för styrelsens arbete, instruktion för arbetsfördelning
mellan VD och styrelse, instruktion för ekonomisk rapportering,
finanspolicy och redovisningsmanual. Dessa riktlinjer utgör
tillsammans med lagar och externa regelverk den så kallade
kontrollmiljön. Styrelsen prövar löpande dessa instruktioners
relevans och aktualitet. Ansvaret för att kontinuerligt upprätt-
hålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med
den interna kontrollen avseende den finansiella rapportering-
en är delegerat till den verkställande direktören. Koncernled-
ningen och övriga ledande befattningshavare har ansvaret
för intern kontroll inom sina respektive ansvarsområden.
RISKBEDÖMNING
Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens risker.
Syftet är att identifiera händelser på marknaden eller i verk-
samheten som kan föranleda förändrade värderingar av till-
gångar och skulder. En annan viktig del i riskbedömningen är
att fånga upp förändringar i redovisningsregler och säkerstäl-
la att dessa förändringar återspeglas i den finansiella rappor-
teringen på ett korrekt sätt. En viktig del i riskbedömningen är
den månatliga finansiella rapporteringen samt de rapporter
som affärsenhetscheferna inkommer med varje månad.
KONTROLLSTRUKTURER
Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker
som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verk-
samheten och den finansiella rapporteringen. De bygger på
en organisation där det finns tydliga beslutsvägar, där befo-
genheter och ansvar fördelats genom riktlinjer samt en före-
tagskultur med gemensamma värderingar samt instruktioner
och kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid
förebygga risken för fel i rapporteringen. Dessutom påverkas
kontrollmiljön av den enskilda medarbetarens medvetenhet
om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll.
Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat:
• Tydliga beslutsprocesser och attestordning för väsentliga
beslut (till exempel inköp, investeringar och avtal).
• Månatliga avvikelseuppföljning mot budget och
prognoser.
• Kreditupplysningar på nya och befintliga kunder.
• Månatlig riskbedömning av förfallna kundfordringar.
• Kontroller i ekonomisystemen samt andra analytiska upp-
följningar och avstämningar.
UPPFÖLJNING
Uppföljning av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säker-
ställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredsstäl-
lande sätt. Uppföljningen sker både informellt och formellt och
inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot
budget, prognoser och andra uppställda mål. Uppföljningen för
att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende
den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, VD, koncern-
ledningen samt av verksamhetsansvariga personer. Bolagets
revisorer rapporterar till styrelsen i samband med granskning
av delårsrapport, bokslut och årsredovisning. Därutöver sker en
löpande kontakt mellan styrelsen och bolagets revisorer.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Informationen inkluderar policyer, instruktioner och check-
listor, beskrivningar av roller och ansvar samt övergripande
tidplaner för till exempel budget, prognoser, månadsrappor-
ter, kvartalsbokslut och årsredovisningsarbete. Vidare finns
informella kanaler för medarbetare att kommunicera betydel-
sefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid
behov. Enirokoncernen har även en visselblåsarfunktion. För
kommunikationen med externa parter finns både en insider-
policy och en informationspolicy som anger riktlinjer för hur
extern kommunikation får ske. Syftet med policyn är att säker-
ställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt
och fullständigt sätt.
FINANSIELL RAPPORTERING OCH INFORMATION
Enirokoncernens rutiner och system för informationsgivning
syftar till att förse marknaden med löpande och korrekt in-
formation om koncernens utveckling och finansiella ställning
i enlighet med gällande regleringar och lagar. Via Enirokon-
cernens gemensamma intranät hålls medarbetarna uppda-
terade om koncernövergripande policyer, styrdokument och
manualer. Finansiell rapportering och verksamhetsinformation
lämnas regelbundet i form av:
• Boksluts- och delårsrapporter, vilka publiceras som
pressmeddelanden
• Årsredovisning
• Pressmeddelanden om betydande händelser
Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten i den finan-
siella rapporteringen genom instruktion för arbetsfördelning
mellan VD och styrelse och instruktion för ekonomisk rappor-
tering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i
den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla
delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning på
styrelsemöten. Styrelsen behandlar också information om
riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter. Sty-
relsen har delegerat till verkställande ledning att säkerställa
kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt
presentationsmaterial i samband med möten med media,
ägare och finansiella institutioner.
===== SIDA 80 =====
80
Risker och riskhantering
VERKSAMHETSRISKER
Marknadsrisker Beskrivning av potentiella risker Hur Eniro hanterar risken
Konjunktur och omvärld Omvärldssynen och den ekonomiska kon-
junkturen kan påverka kundernas investe-
ringsvilja och efterfrågan.
Enirokoncernen möter dessa risker genom att bedriva verksamhet mot företag i
flera olika branscher och mot flera olika marknader. En hög andel återkommande
intäkter och en balanserad kundstruktur bidrar till en positiv intjäning över tid.
Inflation Ökad inflation och effekter på bolagets
kostnadsmassa.
Eniro möter inflationsrisken genom att bevaka utvecklingen och vid behov justera
kostnadsmassan och/eller prissättningen mot våra kunder.
Konkurrens Ökad konkurrens från globala aktörer inom
digital marknadsföring.
Eniro möter konkurrensrisken genom att vara en ledande aktör på utvalda markna-
der och genom fokus på mikro, små och medelstora företag. Vi har en nära relation
till våra kunder och vårt erbjudande utvecklas kontinuerligt tillsammans med dem
och med kundernas behov i centrum.
Produkter och teknologi Nya arbetssätt, beteenden och snabba tek-
nikskiften kan leda till ändrade kundkrav.
Eniro möter dessa risker genom att ha kundnära relationer och utveckling av nya pro-
dukter och tjänster för att förstå behov och marknadsförflyttningar.
Verksamhetsrisker
Partners Våra partners kan förändra affärs-
modeller och villkor som påverkar vår
intjäningsförmåga.
Eniro har väletablerade och strategiska samarbeten med flera leverantörer av
On-line tjänster, IT-plattformar och programvaror. Eniro är därmed inte beroende
av något enskilt partnerskap för sin intjäningsförmåga.
IT och cybersäkerhet Beroende av att kunna erbjuda kunder till-
förlitliga IT-lösningar samt ha en säker intern
IT-struktur.
Driftsstörningar, cyberattacker och stöld av information skadar vårt förtroende
på marknaden och kan orsaka stora finansiella skador. Eniro jobbar kontinu-
erligt med att förbygga och motverka negativa effekter av dessa. Bland annat
genom en strikt IT-policy och försäkringsskydd.
Kompetensförsörjning Förmåga att rekrytera och behålla kompe-
tenta medarbetare.
Det råder stark konkurrens om kvalificerad personal inom IT-branschen. Eniros
verksamhet med en kombination av ett attraktivt produkterbjudande och tjänster för
programvaruutveckling gör dock företaget intressant.
Regelefterlevnad Förmåga att leva upp till lagstiftning, regle-
ringar samt andra externa krav.
Eniro följer noga utvecklingen av lagstiftning, regelverk och förordningar som är
tillämpliga på de marknader där koncernen har verksamhet.
Korruption och bedrägeri Korruption och mutor förekommer på mark-
nader där Eniro är verksamt. Bedrägeri handlar
om felaktigt och kriminellt beteende i syfte att
nå finansiell eller personlig vinning, en risk som
förekommer inom alla verksamheter
Eniro har interna kontrollrutiner och policyer för att förebygga och upptäcka
avvikelser. Koncernen har ett system där medarbetare anonymt kan rapporter
överträdelser, genom den så kallade visselblåsar-policyn
Eniro har kunder med en bred nordisk närvaro och inom en mängd olika
branscher. Denna diversifiering bidrar till att sprida riskerna, vilket är av-
görande för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt.
Förmågan att identifiera, förebygga och hantera riskerna är kritisk för
en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Eniros ambition är att
uppnå en hög medvetenhet om risker och en välutvecklad hantering av
dessa, vilket inte bara minimerar potentiella negativa påverkningar utan
även identifierar möjligheter som kan leda till positiv affärsmässig tillväxt.
Eniros affärsverksamhet påverkas av en rad marknadsrisker, inklusive
förändrade kundbehov, ekonomiska svängningar, geopolitiska händelser,
pandemier och finanskriser. Dessa faktorer kan indirekt och direkt påverka
företagets intäkter och lönsamhet. För att mildra dessa risker förlitar sig
Eniro på sin diversifierade kundbas som sträcker sig över många branscher
och geografiska områden.
Omvärldens osäkerhet fortsätter och påverkas av flera faktorer bland
annat internationella konflikter, politisk osäkerhet och en svag konjunktur.
Å andra sidan har inflation gått ner och stabiliserats som lett till att
räntorna har sjunkit senaste åren, detta är positivt och leder till minskade
kostnader och förväntad högre investeringsbenägenhet bland våra
kunder. Eniro fortsätter att aktivt hantera risker för att minimera negativ
påverkan på verksamheten och utforska möjligheter för tillväxt och
utveckling trots dessa utmaningar. Eniro använder en blandning av
strategier som inkluderar långsiktiga kundavtal, kreditkontroller, för-
skottsbetalningar och kontinuerlig utvärdering av kundfordringar.
De som bedöms ha störst betydelse beskrivs nedan och har delats in
i kategorierna marknadsrelaterade och verksamhetsrelaterade. De
finansiella riskerna presenteras i not 25 på sidan 100.
===== SIDA 81 =====
81
81
Koncernens räkningar
82 Koncernens resultaträkning
82 Koncernens rapport över totalresultat
83 Koncernens balansräkning
84 Koncernens förändringar i eget kapital
85 Koncernens kassaflödesanalys
86-101 Koncerns noter
Moderbolagets räkningar
102 Moderbolagets resultaträkning
103 Moderbolagets balansräkning
104 Moderbolagets förändringar i eget kapital
104 Moderbolagets kassaflödesanalys
105-107 Moderbolagets noter
Finansiella rapporter
===== SIDA 82 =====
82
Koncernens resultaträkning
MSEK Not 2025 2024
Nettoomsättning 2, 3 955 951
Övriga rörelseintäkter 4 10 14
Aktiverat arbete för egen räkning 7 9 8
Inköp av varor och tjänster -118 -108
Övriga externa kostnader 11 -181 -167
Personalkostnader 8, 9, 10 -546 -554
Övriga rörelsekostnader -6 -2
Avskrivningar och nedskrivningar
- Materiella anläggningstillgångar 5, 6 -27 -33
- Immateriella anläggningstillgångar 7 -41 -38
Rörelseresultat 55 72
Resultat från andelar i intresseföretag 15 -10 -6
Finansiella intäkter 12 10 8
Finansiella kostnader 12 -16 -16
Resultat före skatt 39 57
Redovisad skatt 13 8 10
Årets resultat 46 68
Varav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare 46 68
Innehav utan bestämmande inflytande 0 0
Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) 20 0,06 0,09
Koncernens rapport över totalresultat
MSEK Not 2025 2024
Årets resultat 46 68
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan omföras till resultaträkningen
Omvärdering pensionsförpliktelser 23 27 -29
Summa 27 -29
Poster som har eller kan omföras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser -14 4
Summa -14 4
Övrigt totalresultat, netto efter skatt 13 -25
Årets totalresultat 59 43
Varav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare 57 43
Innehav utan bestämmande inflytande 2 0
Periodens totalresultat 59 43
===== SIDA 83 =====
83
Koncernens balansräkning
MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar 5 34 22
Övriga materiella anläggningstillgångar 6 9 9
Immateriella anläggningstillgångar 1) 7 530 519
Uppskjutna skattefordringar 14 20 17
Andelar i intresseföretag 15 12 23
Finansiella anläggningstillgångar 16 31 40
Summa anläggningstillgångar 635 629
Omsättningstillgångar
Avtalstillgångar 3 18 27
Kundfordringar 17 73 70
Förutbetalda kostnader 18 54 45
Aktuella skattefordringar 5 13
Övriga kortfristiga fordringar 7 4
Likvida medel 19 189 163
Summa omsättningstillgångar 346 322
SUMMA TILLGÅNGAR 982 951
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital 20 298 298
Reserver -293 -277
Tillskjutet kapital/Balanserat resultat 339 261
Eget kapital moderbolagets aktieägare 344 283
Innehav utan bestämmande inflytande 0 1
Summa eget kapital 344 284
Långfristiga skulder
Leasingskuld 22 21 11
Uppskjutna skatteskulder 1) 14 3 5
Pensionsförpliktelser 23 268 296
Summa långfristiga skulder 292 312
Kortfristiga skulder
Leasingskuld 22 14 13
Leverantörsskulder 31 27
Aktuella skatteskulder 0 2
Upplupna kostnader 24 93 99
Avtalsskulder 3 152 168
Övriga kortfristiga skulder 51 43
Avsättningar 3 3
Summa kortfristiga skulder 345 355
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 982 951
1) Se not 28 för detaljer avseende omräkning av jämförelseåret pga. rättelse av fel.
===== SIDA 84 =====
84
Koncernens förändringar i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK Not
Aktie-
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Omräk-
nings-
reserv
Balan s erat
resultat Summa
Innehav
utan
bestämm-
ande
inflytande
Summa
eget
kapital
Ingående balans 1 januari 2024 298 5 860 -281 -5 609 269 1 270
Årets resultat - - - 68 68 0 68
Omräkning av utländska
dotterföretag - - 4 - 4 0 4
Förändring pensioner
Aktuariella vinster/förluster 23 - - - -29 -29 - -29
Summa totalresultat - - 4 39 43 0 43
Övrigt
Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0
Summa övrigt - - - 0 0 - 0
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets
aktieägare - - - -29 -29 0 -29
Summa transaktioner med
aktieägare - - - -29 -29 0 -29
Utgående balans 31 december 2024 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284
Ingående balans 1 januari 2025 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284
Årets resultat - - - 46 46 0 46
Omräkning av utländska
dotterföretag - - -16 - -16 2 -14
Förändring pensioner
Aktuariella vinster/förluster 23 - - - 27 27 - 27
Summa totalresultat - - -16 74 57 2 59
Övrigt
Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0
Övrigt - - - 3 3 -3 0
Summa övrigt - - - 3 3 -3 0
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till moderbolagets
aktieägare - - - - - 0 0
Summa transaktioner med
aktieägare - - - - - 0 0
Utgående balans 31 december 2025 298 5 860 -293 -5 522 344 0 344
===== SIDA 85 =====
85
Koncernens kassaflödesanalys
MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 55 72
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 68 71
Pensioner och övriga avsättningar -3 -6
Erhållna räntor -1 4
Erlagda räntor 0 0
Betald inkomstskatt -1 -1
Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 117 140
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 18 -12
Minskning/ökning av kortfristiga skulder -45 -19
Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109
Investeringsverksamheten
Förvärv av övriga anläggningstillgångar 1) 6, 7 -38 -49
Depositioner 6 0
Erhållen utdelning 0 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 -49
Finansieringsverksamheten
Amortering av pensionsskuld 23 -5 -4
Amortering av leasingskuld 22 -24 -29
Återköp av egna aktier - -
Utdelning till moderbolagets aktieägare - -29
Utdelning till aktieägare utan bestämmande inflytande -1 -
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 -62
Årets kassaflöde 29 -2
Likvida medel vid årets början 163 164
Årets kassaflöde 29 -2
Kursdifferens i likvida medel -3 1
Likvida medel vid årets slut 19 189 163
1) Förvärv av övriga anläggningstillgångar inkluderar internt upparbetade tillgångar.
===== SIDA 86 =====
86
Koncernens noter
ALLMÄNT
Koncernen omfattar moderbolaget Eniro Group AB (publ) med organisations-
nummer 556588-0936 och dess dotterföretag och intresseföretag. Moderbola-
get har sitt säte i Stockholm, Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.
GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestäm-
melser i Årsredo visningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för
koncerner. Koncern redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdeme-
toden förutom vad beträffar tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument)
värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
TILLÄMPNING AV NYA STANDARDER
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller
ändrade IFRS
Det finns inga nya IFRS standarder som godkänts för tillämpning från 2025 och
framåt. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats gällande vilka
redovisningsprinciper som ska upplysas om. Denna ändring innebär att man
endast ska lämna upplysningar om väsentlig information om redovisningsprin-
ciper varför not 1 samt redovisningsprinciper i respektive not har omarbetats,
Övriga ändringar i standarder som är godkända för tillämpning från 2024 har
inte bedömts ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Nya och ändrade IFRS vilka träder i kraft kommande räkenskapsår har inte
förtidstillämpats och bedöms inte komma att ha någon väsentlig effekt på
koncernens finansiella rapporter.
IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements (tillämplig för
räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare) IFRS 18 kommer att
ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kom-
mer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultatrapporteringen för liknande
företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om
IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de
finansiella rapporterna, förväntas dess effekter på presentation och upplysning-
ar vara genomgripande, särskilt de som är relaterade till resultaträkningen.
Koncernen utreder för närvarande effekterna av de kommande förändringarna
på de finansiella rapporterna, inklusive nödvändiga anpassningar av finansiella
rapporter och notupplysningar.
UPPLYSNINGAR OM VÄSENTLIGA ANTAGANDEN OCH
OSÄKERHETSFAKTORER
Bedömningar och antaganden som genomförts har förtydligats under res-
pektive not i avsnittet om koncernens noter. De väsentliga antaganden som
bör framhållas är Immateriella tillgångar samt Nedskrivningsprövning (not 7),
Uppskjuten skatt (not 13) samt Pensionsförpliktelser (not 23). Beträffande kon-
cernens fortlevnad bedömer styrelsen att fortsatt drift föreligger för moderbola-
get, koncernen och dess dotterföretag och att det finns förmåga att finansiera
verksamheten under 12 månader.
KONCERNREDOVISNING
Dotterbolag
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag över vilka mo-
derbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Moderbolaget
har bestämmande inflytande och kontrollerar ett företag när det exponeras för
eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet
att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att
dotterföretagets egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till-
gångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens
egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets egna kapital
som tillkommit efter förvärvet.
Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolagens resultat och eget ka-
pital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat,
rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning.
Intresseföretag
Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte
bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar
mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt
kapitalandels metoden.
Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas innehav i intresseföretag
initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter
för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totaltresultatet efter
förvärvs tidpunkten samt avskrivningar av förvärvade övervärden. Utdelningar
redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Funktionell valuta och rapportvaluta
Posterna i de finansiella rapporterna för respektive koncernföretag är värderade
i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive koncernföretag
huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta) I koncernredovisningen används
svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt
de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna
omvär deras. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning
av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar och
skulder till balans dagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då
transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning
av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt
totalresultat.
Valutakursvinster och -förluster som härrör sig till lån och likvida medel redo-
visas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valuta-
kursvinster och -förluster redovisas i posten Övriga intäkter/kostnader.
Koncernföretag
Resultat och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell
valuta än svenska kronor (koncernens rapportvaluta) omräknas enligt följande:
Tillgångar och skulder i var och en av balansräkningarna omräknas till balans-
dagens kurs.
Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till ge-
nomsnittlig valutakurs. De valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt
totalresultat.
I koncernredovisningen redovisas valutakursdifferenser hänförliga till omräkning
av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, tillsammans med valutakursdif-
ferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för
sådana investeringar, i övrigt totalresultat. Ackumulerade vinster eller förluster
i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras
helt eller delvis.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en ut-
landsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet
och omräknas till balansdagens kurs.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssi-
dan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar och finansiella placeringar. På
skuld sidan återfinns låneskulder och leverantörsskulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget
blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER
===== SIDA 87 =====
87
REDOVISNINGSPRINCIPER
Segmentsrapporteringen överrensstämmer med den interna rapporteringen
som lämnas till högste verkställande beslutsfattare. Koncernledningen utgör
högste verkställande beslutsfattare och ansvarar för tilldelning av resurser
och utvärdering av resultat. Eniro redovisar sitt resultat fördelat på affärsom-
rådena Marketig Partner och Dynava. Inom Marketing Partner finns de lands-
överskridande funktionerna Products, Technology, Sales, Marketing, Business
Intelligence, Finance samt Human Resources. Affärsområdet Dynava styrs
separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Koncernled-
ningens uppföljning av resultatutveckling, EBITDA och finansiell rapportering
följer uppdelningen i Marketing Partner och Dynava.
Koncernens finansiella poster, såväl som skatter, allokeras inte till rörelseseg-
menten. Tillgångar och skulder mäts inte på segmentsbasis.
Marketing Partner Dynava Övrigt Summa
MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Nettoomsättning
Sverige 320 306 202 186 - - 522 492
Norge 105 105 - 9 - - 105 113
Danmark 124 141 - - - - 124 141
Finland 88 30 116 175 - - 204 205
Summa 637 581 318 370 - - 955 951
Rörelseresultat före avskrivningar och
finansiella poster 128 143 12 15 -17 -16 123 143
Avskrivningar -48 -50 -20 -21 1 0 -68 -7 1
Rörelseresultat 79 93 -8 -6 -17 -16 55 72
Resultat från andelar i intresseföretag - - - - -10 -6 -10 -6
Finansiella poster netto -5 -8
Skatter 8 10
Årets resultat 46 68
Övriga upplysningar
Investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar 10 43 5 6 0 0 15 49
Väsentliga kostnadsposter
Personalkostnader -285 -256 -244 -287 -16 -11 -546 -554
Ingen enskild kund står för 10 % eller mer av koncernens totala omsättning.
Koncernens anläggningstillgångar exklusive goodwill, finansiella instrument och uppskjuten skatt är fördelat på följande länder:
MSEK 2025 2024
Sverige 54 808 69 674
Danmark 5 236 15 764
Finland 5 314 9 063
Övriga länder 29 434 10 672
Summa 94 792 105 173
NOT 2 SEGMENTSINFORMATION
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER
faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig
skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
Borttagande av finansiella tillgångar och skulder
Koncernen tar bort en finansiell tillgång från balansräkningen när rättigheterna
i avtalet realiseras, löper ut eller då koncernen förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt löpt ut.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Nedskrivningar sker i enlighet med IFRS 9 ”förväntad kreditförlustmodellen”.
Nedskrivningsmodellen tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till
upplupet anskaffningsvärde. För att bedöma de förväntade kreditförlusterna
använder sig Eniro av historisk data, aktuella förhållanden och framåtblickande
information.
===== SIDA 88 =====
88
REDOVISNINGSPRINCIPER
Intäkter redovisas till ett belopp som avspeglar den ersättning Eniro förväntar sig
att erhålla för överlåtande av tjänster till kunder. Intäkter från försäljning av tjänster
redovisas vid den tidpunkt när kontrollen har överförts till kunden. Detta kan ske antingen
vid en given tidpunkt eller över tid, beroende på tjänstens karaktär.
• Vid en given tidpunkt: Exempelvis när en engångstjänst är levererad, som annon-
spaket eller konsulttjänster. Detta sker när Eniro har en befintlig rätt till betalning
för tjänsten, kunden har äganderätt till tjänsten, tjänsten har levererats till kunden
och/eller kunden har de betydande risker och fördelar som är förknippade med
tjänstens ägande.
• Över tid: Exempelvis för abonnemang där kunden successivt erhåller värde under
avtalstiden, som vid digitala söktjänster och marknadsföring.
Koncernens avtal med kunder kan innehålla olika prestationsåtaganden.
Prestationsåtagandet skiljer sig mellan olika tjänster och produkter varför
modellen används per orderrad. Prestationsåtagandena kan vara separata
eller integrerade beroende på tjänstens natur. Därför används en modell för
intäktsredovisning per orderrad, där varje prestationsåtagande identifieras och
bedöms individuellt.
• För prestationsåtaganden som avser tjänster med en kontinuerlig leverans,
exempelvis digital exponering och marknadsföringstjänster, sker intäktsredovis-
ningen successivt över kontraktets löptid.
• För åtaganden som innefattar en engångsleverans, exempelvis en speci-
fik annonskampanj, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kunden erhåller
kontroll över tjänsten.
Ett avtal kan innehålla flera prestationsåtaganden. Bedömningar görs om dessa
är distinkta eller inte och intäktsredovisningen sker när varje distinkt prestations-
åtagande är uppfyllt. Transaktionspriset fördelas mellan prestationsåtaganden i
avtalet baserat på deras individuella försäljningspriser.
En intäkt kan redovisas först när kontrollen över den sålda tjänsten kan anses ha
överförts till kunden för respektive typ av intäktsslag/prestationsåtagande. Intäkter
redovisas exklusive mervärdesskatt, returer, rabatter och viten samt efter eliminering
av koncernintern försäljning. Rabatter fördelas proportionellt över alla prestations-
åtaganden i avtalet, om det inte kan bevisas att rabatten är direkt hänförlig till ett
specifikt prestationsåtagande. Inom vissa kontrakt inom Dynava, kan viten förekom-
ma om tjänsten inte levereras enligt avtalsvillkoren. Eftersom dessa viten är direkt
kopplade till de intäkter som redovisas för ett specifikt kundkontrakt, behandlas de
som en minskning av transaktionspriset snarare än som en kostnad.
Eniro redovisar en avtalsskuld för mottagen ersättning avseende ouppfyllda presta-
tionsåtaganden. Å andra sidan, om Eniro uppfyller ett prestationsåtagande innan
ersättningen erhålls, redovisas en avtalstillgång. Hela beloppet som ligger upptaget
som avtalsskuld per 2025-12-31 förväntas att redovisas som intäkt 2026. Av den
ingående avtalsskulden på 168 MSEK har 167 MSEK intäktsförts under 2025.
Eniro erhåller normalt betalning inom 14-30 dagar efter att en faktura har utfärdats. För
abonnemangsintäkter faktureras kunden månadsvis, kvartalsvis eller årsvis i förskott,
medan övriga tjänster vanligtvis faktureras vid leverans.
Eniros säljprovisioner uppfyller kriterierna för att redovisas som kontraktsutgifter då
Eniro inte skulle ha ådragit sig dessa kostnader om kontrakt inte erhållits. Kontraktsut-
gifter ingår i balansräkningens under Förutbetalda kostnader (se not 18) och periodi-
seras över den genomsnittliga livslängden för ett kontrakt, vilket är beräknat till mellan
12-30 månader. Kostnaderna redovisas som övriga externa kostnader.
Eniro bedriver sin verksamhet inom två affärsområden tillika rörelsesegment, Marketing
Partner och Dynava. Det är samma rapporteringsstruktur som följer den interna rap-
portstrukturen. Marketing Partner hjälper mikro, små och medelstora företag med online
sök och digital marknadsföring. Tjänsteutbudet delas upp i två huvudkategorier:
Abonnemangsintäkter - avser online-söktjänster och digitala marknadsförings-
produkter som erbjuds i abonnemangsform, vilket innebär att kunden erhåller
kontinuerlig tillgång till tjänsterna under avtalstiden. Dessa intäkter redovisas
linjärt över kontraktsperioden, då kontrollen över tjänsten överförs successivt.
Abonnemangens eller avtalens löptider varierar mellan 6-24 månader.
NOT 3 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER
Övriga rörelseintäkter består av följande:
MSEK 2025 2024
Valutakursvinster 2 2
Vidarefakturering hyror 2 3
Intäktsföring av äldre kreditposter i
kundreskontran 4 5
Övriga poster 2 3
Summa 10 14
NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Övriga tjänster – innefattar annonspaket, konsulttjänster, mediakostnader
från samarbetspartners, där Eniro agerar som huvudman i transaktionen och
ansvarar för leveransen av tjänsten gentemot kunden, samt digitala marknads-
föringstjänster som inte erbjuds i abonnemangsform. Dessa intäkter redovisas
huvudsakligen vid en given tidpunkt, eftersom kontrollen överförs direkt vid
leverans av tjänsten.
Dynava omfattar contact center-verksamhet och nummerupplysning via samtal och
SMS. Intäkterna från dessa tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levere-
ras till slutanvändaren via samtal eller sms.
Intäktsrelaterade avtalstillgångar och avtalsskulder
MSEK 2025 2024
Tredjepartsprodukter Marketing Partner 11 6
Dynava 6 20
Summa avtalstillgångar 18 27
Förskottsfakturering 152 168
Summa avtalsskulder 152 168
Externa intäkter från avtal med kunder per kategori och rörelsesegment:
MSEK 2025 2024
Abonnemangsintäkter 534 470
Övriga digitala marknadsföringsintäkter 103 111
Summa Marketing Partner 637 581
Dynava 318 370
Summa Dynava 318 370
Summa intäkter 955 951
Tidpunkt för intäktsredovisning:
MSEK 2025 2024
Över tid 534 470
Vid en viss tidpunkt 421 481
Summa 955 951
===== SIDA 89 =====
89
REDOVISNINGSPRINCIPER
Koncernen leasar diverse kontor samt bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för
fasta perioder mellan 1 och 5 år med möjlighet till förlängning. Leasingbetal-
ningar som kommer att göras för att rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår
också i värderingen av skulden. Koncernen är exponerad för eventuella framtida
ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som
inte ingår i leasingskulden förrän de träder ikraft. Nyttjanderätten redovisades
initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerad för eventuella förutbe-
talda leasingavgifter.
Kontrakt med kortare löptid än ett år och kontrakt av mindre värde har undantagits i
enlighet med det undantag som standarden tillåter.
Leasingbetalningarna diskonteras med leasingavtalets implicita ränta. Om
denna räntesats inte kan fastställas enkelt, vilket normalt är fallet för koncer-
nens leasingavtal, ska leasetagarens marginella låneränta användas, vilken är
räntan som den enskilda leasetagaren skulle få betala för att låna de nödvän-
diga medlen för att köpa en tillgång av liknande värde som nyttjanderätten i en
liknande ekonomisk miljö med liknande villkor och säkerheter.
Koncernen bestämmer den marginella låneräntan på följande sätt:
- Eniro, som inre har tagit upp några utomstående lån från utomstående i närtid
använder en metod som utgår från riskfri ränta som justeras för kreditrisk, och
-Justeringar görs för de specifika villkoren i avtalet, t.ex leasingperiod, land, valuta och
säkerhet.
Tillkommande investeringar under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt
samt tillkommande avtal avseende lokaler.
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GÄLLANDE
LEASINGAVTALENS LÄNGD
Bedömningar som kan ha en väsentlig inverkan på de redovisade värdena är bedöm-
ningar för sannolikheten för nyttjandet av förlängnings- och uppsägningsoptioner i
leasingavtal. Vid bedömning av om det är rimligt säkert att en option att förlänga eller
en option att avsluta ett leasingavtal kommer att nyttjas eller inte, beaktas relevan-
ta faktorer och omständigheter som utgör ekonomiska incitament för att bedöma
sannolikheten. Till exempel den leasade tillgångens betydelse för verksamheten, kost-
naden för att ersätta tillgången, investerade anpassningar i den leasade tillgången,
ekonomiska incitament vad gäller avtalsvillkoren etc. Under 2025 har omvärdering av
leasingavtal uppgått till 17 MSEK (3), som i huvudsak avser bedömning av nyttjandet av
förlängningsoptioner för lokaler.
REDOVISADE BELOPP I BALANSRÄKNINGEN
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:
Tillgångar med Nyttjanderätt
MSEK 2025 2024
Lokaler 32 20
Bilar 2 2
Summa 34 22
Tillkommande nyttjanderätter under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt
samt tillkommande avtal avseende lokaler. Tillkommande utgifter uppgår till 39 MSEK
(6).
REDOVISADE BELOPP I RESULTATRÄKNINGEN
I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal:
MSEK 2025 2024
Avskrivningar på nyttjanderätter
Lokaler -22 - 25
Bilar -1 -1
Summa -23 -26
Räntekostnader (ingår i Finansiella kostnader) -2 -2
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i
Övriga externa kostnader) -1 -2
Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den
underliggande tillgången är av lågt värde som
inte är korttidsleasingavtal
(ingår i Övriga externa kostnader) -1 -1
Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalning-
ar som inte ingår i leasingskulder
(ingår i Övriga externa kostnader) -1 -2
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -25 MSEK (-29).
Intäkter från vidareuthyrning uppgår till 2 MSEK (4).
NOT 5 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR
MSEK 2025 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden 14 44
Ackumulerade avskrivningar -4 -34
Ackumulerade nedskrivningar -1 -2
Redovisat värde 9 9
Vid årets början 9 11
Årets investeringar 5 4
Årets avskrivningar -4 -6
Redovisat värde 9 9
REDOVISNINGSPRINCIPER
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångens
bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs
beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Koncernens materiella
tillgångar består främst av datautrustningar och kontorsinventarier. Bedömd nytt-
jandeperiod varierar mellan tre och fem år. När det gäller nedskrivningsregler se
not 7 immateriella anläggningstillgångar.
NOT 6 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
===== SIDA 90 =====
90
NOT 7 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill
Varumärken
med obestämbar
nyttjandeperiod Varumärken övriga Kundrelationer IT investeringar Summa
MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Ackumulerade
anskaffningsvärden 10 056 10 582 302 302 718 837 1 824 1 966 480 490 13 381 14 177
Ackumulerade
avskrivningar - - - - -622 -72 2 -1 467 -1 590 -345 -338 -2 435 -2 649
Ackumulerade
nedskrivningar -9 578 -10 138 -302 -302 -95 -101 -343 -365 -97 -104 -10416 -11 009
Redovisat värde 478 444 0 0 1 15 14 11 38 49 530 519
Vid årets början 444 442 0 0 14 28 11 16 49 24 519 509
Förvärv 44 - - - - - 8 - - - 53 -
Årets investeringar - - - - - - - - 9 44 9 44
Årets avyttringar och
utrangeringar - - - - - - - - - 0 - 0
Årets avskrivningar - - - - -14 -14 -6 -5 -21 -20 -41 -38
Årets nedskrivningar - - - - - - - - - - - -
Årets
valutakursdifferens -10 3 - - -1 1 - 0 - 0 -11 4
Redovisat värde 478 444 0 0 0 14 14 11 38 49 530 519
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Vid nedskrivningsprövningen testas om nedskrivningsbehov föreligger genom att den
kassagenererande enheternas redovisade värden, inklusive goodwill och övriga kon-
cernmässiga övervärden, jämförs med återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet
överstiger återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet.
Återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet (det högsta av nyttjandevärde och
bedömt nettoförsäljningsvärde). En diskonteringsränta har beräknats för respektive
kassagenererande enhet. Prövning av värdet på koncernens samtliga immateriella
tillgångar görs årligen under inom 12 månader från förra eller när indikationer på vä-
sentliga ändringar i antaganden identifierats. Eniro har under 2025 valt att framgent
göra nedskrivningsprövning i samband med årsbokslutet då fastlagda budgetar
finns tillgängliga varför Eniro under räkenskapsåret 2025 genomför nedskrivnings-
prövning både i Q3 och i Q4.
Eniro har successivt gått från landsbaserade organisationer med landschefer till en
mer centraliserad organisation, med en chef för respektive affärsområde (Marketing
Partner respektive Dynava) samt centraliserade supportfunktioner och system.
Enheterna inom respektive segment, oavsett geografisk placering, har därmed
många gemensamma beroenden. Uppföljning och rapportering till företagsledning-
en, liksom utvärdering av affärsområdeschefer, sker på affärsområdesnivå och inte
per land. Baserat på detta har Eniro identifierat att den lägsta kassagenererande
enheten utgörs av respektive affärsområde, Marketing Partner och Dynava. Eftersom
detta innebär en förändring jämfört med tidigare år har Eniro valt att genomföra
nedskrivningsprövningen både på affärsområdesnivå och på landsnivå under 2025.
Nedan redovisas utfallet från båda nedskrivningsprövningarna.
En nedskrivningsprövning baseras på ett antal olika antaganden om verksamheter-
nas framtida utveckling. Sådana antaganden är alltid förenade med olika grader av
osäkerhet. I fjärde kvartalet 2025 gjordes nedskrivningsprövningen som inte resul-
terade i någon nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar.Diskonterings-
räntan som används vid beräkning av återvinningsvärdet uppgick till mellan 14,7-18,1
(14,5-17,6) procent före skatt för de kassagenerande enheterna. Avkastningskravet
har fastställts mot bakgrund av koncernens nuvarande kapitalstruktur och återspeg-
lar de risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna.
Kassaflödesprognoserna för år 2026–2030 bygger på en genomsnittlig omsättningstill-
växttakt på 9 (5) procent för Marketing Partner och 5 (5) procent för Dynava. Kassaflö-
den bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd långsiktig tillväxttakt
på 2 (2) procent för alla kassagenererande enheter.
Känslighetsanalys har upprättats dels på kassagenererande enheterna Marketing
Partner och Dynava men också enligt tidigare CGU nivå, dvs på landsnivå. En ökning av
diskonteringsräntan med två procentenheter, en minskning av rörelsemarginalen före
avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar (EBITDA-marginalen) med
två procentenheter eller en minskning av den antagna långsiktiga tillväxttakten med två
procentenheter skulle var för sig påverka nedskrivningsbehovet per 2025-12-31 med:
• Ökning av diskonteringsräntan: 0 MSEK
• Minskning av EBITDA marginalen: 0 MSEK
• Minskning av långsiktig tillväxttakt: 0 MSEK
RESULTAT AV ÅRETS NEDSKRIVNINGSPRÖVNING
Resultatet av nedskrivningsprövningen under 2025 och 2024 av goodwill
visade att nyttjandevärdet översteg de redovisade värdena för samtliga kassagene-
rerande enheter.
ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. varumärken,
kundrelationer och andra immateriella tillgångar uppgår till 52 MSEK (74)
och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över den beräknade nyttjandepe-
rioden. Nyttjandeperioderna fastsälls vid förvärvstidpunkten. Koncernen prövar med
regelbundenhet om dessa fortsatt bedöms relevanta.
Koncernen skriver av immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod linjärt
över följande tider:
• Patent, varumärken och licenser 3-5 år
• IT utveckling och programvaror 3-5 år
• Kundkontrakt 1-3 år
REDOVISNINGSPRINCIPER
Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod
med undantag för Goodwill som har en obestämd nyttjandeperiod. Goodwill
skrivs inte av utan prövas avseende eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller
oftare vid indikation på värdenedgång (I enlighet med IFRS). En nedskrivning
görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvin-
ningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde
minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde.
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Bolaget har i anslutning till bokslutsarbetet gjort en noggrann analys av det
bokförda värdet på koncernens rörelsetillgångar inklusive goodwill, så kallad
impairment test. Ett impairment test baseras på ett antal olika antaganden och
verksamhetens framtida utveckling. De viktigaste antagandena framgår nedan.
===== SIDA 91 =====
91
Medelantalet heltidsanställda
2025 2024
Totalt
Andel
kvinnor, % Totalt
Andel
kvinnor, %
Sverige 286 50 284 46
Norge 59 43 59 54
Finland 202 66 241 75
Danmark 42 52 50 64
Estland 16 98 17 93
Cypern 38 64 17 60
Moldavien 59 89 63 89
Senegal 172 56 157 59
Summa 874 59 887 63
Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 832 (880).
Tabellen nedan visar totala löner och ersättningar inklusive ersättningar till
styrelse och ledande befaftningshavare.
MSEK 2025 2024
Löner och andra ersättningar 406 416
Pensionskostnader avgiftsbestämda planer 51 55
Sociala avgifter 69 66
Summa 526 536
RÖRLIG KONTANTLÖN
Eventuella rörliga kontanta ersättningar ska vara kopplade till förutbestäm-
da och mätbara kriterier baserade på Enirokoncernens operationella resultat
(rörelseresultat före avskrivningar, nedskrivningar, goodwillavskrivningar, räntor
och skatt) koncernens intäkter och kassaflöde. Syftet med dessa kriterier är att
främja långsiktigt värdeskapande.
Rörlig kontant ersättning ska baseras på rörelseresultat och koncernens intäk-
ter. Mätperioden kan antingen vara tolv månader varvid utfall baseras på av
årsstämman fastställd resultat- och balansräkning, för tre månader åt gången
varvid utfall baseras på offentliggjord delårsrapport, eller en kombination av
båda mätperioderna. Rörlig kontant ersättning till verkställande direktören kan
uppgå till maximalt 150 procent av fast lön och för övriga Ledande befattnings-
havare till 100 procent av fast lön. Avtal om kvartalsvis rörlig kontant ersättning
kan ingås för ett kalenderår i taget.
Denna rörliga kontantersättning är ej pensionsgrundande eller semestergrundande.
Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats
på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig. Utbetalning av del av
eventuell rörlig lön ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på
ett långsiktigt hållbart sätt.
PENSION
Ordinarie pensionsålder är 66 år. Eniros pensionspolicy är baserad på endera
en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan.
ÖVRIGA FÖRMÅNER OCH ERSÄTTNINGAR
Övriga ersättningar och förmåner, t ex tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara
marknadsmässiga och får högst uppgå till 10 procent av den fasta lönen.
TECKNINGSOPTIONER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Enligt beslut vid årsstämman den 11 maj 2023 beslutades om emission av högst
37 000 000 teckningsoptioner av serie TO 2023, som ger rätt att teckna aktier i
Eniro Group AB till en teckningskurs om 1,09 kr per aktie under perioden 1 juni till
30 juni 2026.
Totalt har 10 000 000 teckningsoptioner tecknats av ledande befattningsha-
vare inom koncernen. Teckningsoptionerna har tecknats till marknadspris och
värderats av en oberoende part enligt Black & Scholes-modellen.
För ytterligare information hänvisas till Not 21 Teckningsoptioner.
UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING
Uppsägningstiden för verkställande direktören och ledande befattningshavare är
normalt mellan tre och sex månader. Avgångsvederlag utgår ej.
ERSÄTTNING TILL STYRELSEN
Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna
för perioden fram till nästa årsstämma. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till
styrelsen ska utgå med totalt 1 850 000 kronor (fg år 1 600 000) att fördelas med 600
000 kronor (oförändrat) till styrelsens ordförande och 250 000 kronor (oförändrat)
till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställ-
da i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete
(oförändrat). Arbetstagarledamöterna är berättigade till 1 500 kronor per möte (som
ett inläsningsarvode) (oförändrat). Se även tabell om närvaro och styrelsearvode i
avsnitt Bolagsstyrning. Tabellen nedan visar belopp avseende kalenderåret 2025.
KSEK Styrelsearvode
Ersättning
utskottsarbete Summa
Styrelsens ordförande 600 - 600
Övriga
styrelseledamöter 1 271 - 1 271
Summa 1 871 - 1 871
Styrelsen bestod av 7 personer per 31 december 2025, varav 6 män (86%) och 1 kvinna (14%).
ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Bolagsstämman 2025 fattade beslut om att tills vidare, dock längst till årsstämman
2029, anta följande riktlinjer. Riktlinjerna gäller för ersättningar till VD och övriga
personer i koncernledningen. Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till
ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersätt-
ning bestående av fast lön, eventuell rörlig kontant lön samt pensionsavsätt-
ningar och övriga ersättningar och förmåner. Härutöver kan bolagsstämman
från tid till annan besluta om aktie- och aktiekursrelaterad ersättning. Styrelsen
ska ha rätt att tillfälligt frångå, helt eller delvis, riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för det och ett
avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive
dess hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Avvikelse
ska redovisas i ersättningsrapporten inför nästkommande årsstämma.
FAST LÖN
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde,
kompetens och erfarenhet. Mål för eventuella rörliga kontanta ersättningar ska
bestämmas av styrelsen med början den 1 januari årligen och ska baseras på
utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, såväl gemensamma som
individuella mål, och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen.
NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
NOT 8 ANSTÄLLDA NOT 9 LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR
===== SIDA 92 =====
92
Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare
KSEK
Grundlön/
arvode
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner Pensioner
Övrig
ersättning Summa
VD och koncernchef, Hosni Teque-Omeirat 1) 4 198 1 050 91 1 202 - 6 548
Koncernledning 4 personer 2,3,4) 5 600 323 78 1 024 - 7 026
Summa 9 799 1 373 170 2 226 - 13 574
1) För 2024 uppgick ersättning för VD till grundlön inklusive semesterersättning 3 591 KSEK, rörlig ersättning 1 500 KSEK, övriga förmåner 103 KSEK, pensionskostnad 1030 KSEK och övrig ersättning 0 KSEK.
2) För 2024 uppgick ersättning för koncernledning till grundlön inklusive semesterersättning 7 326 KSEK, rörlig ersättning 540 KSEK övriga förmåner 205 KSEK, pensionskostnad 1 051 KSEK och övriga
ersättningar 136 KSEK.
3) Under 2025 ingår 1 st (1) personer som fakturerar sitt arvode med 839 KSEK (2 232).
4) Koncernledningen bestod av fyra personer per 31 december 2025, varav 3 män (75%) och 1 kvinna (25%). Samtliga är fast anställda.
NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE (FORTSÄTTNING)
NOT 11 ARVODEN TILL REVISORER
MSEK 2025 2024
PwC
-Revisionsuppdrag 3,6 4,4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,1 -
-Övriga tjänster - -
Summa 3,7 4,4
Grant Thornton
- Revisionsuppdrag 0,5 1,4
- Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag - -
- Övriga tjänster 0,1 0,1
Summa 0,6 1,5
Övriga revisionsbyråer
- Revisionsuppdrag 0,4 0,1
Summa 0,4 0,1
Totalt 4,7 6,0
NOT 12 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
MSEK 2025 2024
Finansiella intäkter
Valutakursvinster 6 4
Övriga finansiella intäkter 1 0
Ränteintäkter 3 4
Summa 10 8
Finansiella kostnader
Valutakursförluster 0 -5
Övriga finansiella kostnader -4 0
Räntekostnad på pensionsskuld -9 -9
Övriga räntekostnader -3 -3
Summa -16 -16
Finansnetto -5 -8
• Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde.
• Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde.
• Räntekostnader avseende den finansiella leasingskulden ingår med -2 MSEK (-3).
===== SIDA 93 =====
93
REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende
aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i
uppskjuten skatt.
Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i
övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten
i övrigt total resultat respektive eget kapital.
Inkomstskatt:
MSEK 2025 2024
Aktuell skattekostnad på årets resultat 0 -2
Summa aktuell skatt 0 -2
Uppskjuten skattekostnad
Förändring uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder 8 12
Summa uppskjuten skatt 8 12
Inkomstskatt 8 10
Avstämning mellan teoretisk skattekostnad och redovisad skatt
enligt gällande svensk skattesats:
MSEK 2025 2024
Redovisat resultat före skatt 39 57
Skatt enligt svensk skattesats 20,6% -8 -12
Skatteeffekt av
Ej avdragsgilla kostnader 2 -1
Ej skattepliktiga intäkter -4 0
Skillnad i utländska skattesatser 0 1
Temporära skillnader (netto) -6 4
Uttnytjande av underskott 19 17
Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförts -1 -4
Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som
nu bedöms kunna utnyttjas 9 8
Återförda tidigare års aktiverade förlustavdrag 0 -1
Resultatandel från intressebolag -2 -1
Övrigt 0 0
Redovisad skatt 8 10
Den redovisade skatten för året uppgick till 8 MSEK (10). Koncernen har stora
skatte mässiga underskott i Sverige och Danmark och förväntas därmed att ha
fortsatt relativt låga skattebetalningar under kommande år.
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande
belopp:
2025 2024
MSEK
Före
skatt Skatt
Efter
skatt
Före
skatt Skatt
Efter
skatt
Valutakursdifferens -14 - -14 4 - 4
Omvärdering
pensionsförpliktelser 27 - 27 -29 - -29
Summa 13 - 13 -25 - -25
NOT 13 INKOMSTSKATT NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT
REDOVISNINGSPRINCIPER
Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och
görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller aviserade
och med stor sannolikhet kommer att fastställas. Uppskjuten skattefordran av-
seende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovi-
sas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott
vid framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar respektive uppskjutna
skatteskulder avser temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag.
Temporära skillnader föreligger i de fall där tillgångarnas eller skulders redovi-
sade respektive skattemässiga värden är olika.
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Eniro Group AB och dess helägda svenska dotterbolag kan genom möjlighet till
koncernbidrag kvitta uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
för dessa enheter i koncernredovisningen. Mot bakgrund av bedömningen att
osäkerhet föreligger avseende när underskottsavdragen kommer att kunna
utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott i Sverige redovisas endast
de uppskjutna fordringar som kan kvittas mot uppskjutna skatteskulder.
Underskottsavdragen hänför sig främst till Danmark och Sverige. I Danmark
har 10 MSEK (10) upptagits som en uppskjuten skattefordran under 2025 med
bakgrund av att dessa belopp bedöms kunna utnyttjas mot framtida överskott
inom de närmaste åren. I Sverige redovisas ingen uppskjuten skatt avseende
underskottsavdrag.
Vid årsskiftet har koncernen 411 MSEK (500) i underskottsavdrag motsvarande 85
MSEK (104) i uppskjutna skattefordringar som inte är värderade av vilka 412 MSEK
(500) kan nyttjas utan tidsbegränsning.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avser på respektive
balansdag temporära skillnader och underskottsavdrag enligt följande:
MSEK 2025 2024
Uppskjutna skattefordringar
Temporära skillnader hänförliga till:
Skattemässiga underskott 13 11
Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 0 0
Övrigt 6 6
Summa 20 17
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella tillgångar -3 -5
Summa -3 -5
===== SIDA 94 =====
94
Eniro har en ägarandel om 35,8 % i Skippo AB, org nr 559386-0942, med säte i
Stockholm. Bolaget hanteras som ett intresseföretag i koncernredovisningen och
redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Under 2024 genomfördes en nyemission i Skippo, vilket resulterade i att Eniros
ägarandel minskade från 39,22% till 35,8%. Samtidigt stärktes Skippos egna
kapital genom nyemissionen. Eniros andel av kapitalökningen uppgick till 6 MSEK
och har redovisats i resultaträkningen under posten ’Resultat från andelar i
intresseföretag.
Skippo är klassificerat som ett intresseföretag då Eniro har ett betydande men
inte ett bestämmande inflytande över företaget; Eniro har inte röstmajoritet,
kan inte utse mer än hälften av styrelseledamöterna och har inte på annat sätt
bestämmande inflytande över företaget.
Skippo förvärvades under 2022 via en apportemission avseende ”På Sjön”.
Förvärvsanalysen identifierade ett övervärde om 16 MSEK där 10 MSEK allokerats
som IT plattform och 6 MSEK som kundrelationer. IT plattformen och kundrelatio-
nerna skrivs av över fem år.
Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde på andelar i
intresseföretag:
MSEK 2025 2024
Bokfört värde vid årets början 23 29
Förvärv - -
Nyemission i intresseföretaget - 6
Årets andel i intresseföretagets resultat -7 -9
Avskrivning övervärden -2 -3
Bokfört värde vid årets slut 12 23
NOT 15 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
NOT 16 FINANSIELLA
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
MSEK 2025 2024
Andelar i externa företag 1 1
Räntebärande fordringar, spärrade
bankmedel 1 6
Övriga fordringar, kapitalförsäkring 28 28
Övriga fordringar 1 6
Summa 31 40
NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT (FORTSÄTTNING)
Uppskjutna skattefordringar
Bruttoförändringar,
MSEK
Skattemässiga
underskott
Pensions-
åtaganden Övrigt Summa
Per 1 januari 2024 7 1 0 8
Redovisat:
I resultaträkningen 4 0 6 9
I övrigt totalresultat - - - -
Direkt mot eget kapital - - - -
Per 31 december 2024 11 0 6 17
Bruttoförändringar,
MSEK
Skattemässiga
underskott
Pensions-
åtaganden Övrigt Summa
Per 1 januari 2025 11 0 6 17
Redovisat:
I resultaträkningen 2 0 1 3
I övrigt totalresultat - - - -
Direkt mot eget kapital - - - -
Per 31 december 2025 13 0 6 20
Uppskjutna skatteskulder
Bruttoförändringar, MSEK
Skattemässiga
underskott Övrigt Summa
Per 1 januari 2024 -9 0 -9
Redovisat:
I resultaträkningen 4 0 4
I övrigt totalresultat 0 0 0
Direkt mot eget kapital 0 0 0
Per 31 december 2024 -5 0 -5
Bruttoförändringar, MSEK
Skattemässiga
underskott Övrigt Summa
Per 1 januari 2025 -5 0 -5
Redovisat:
I resultaträkningen 2 0 2
I övrigt totalresultat 0 0 0
Direkt mot eget kapital 0 0 0
Per 31 december 2025 -3 0 -3
Nedan specificeras total finansiell ställning för intresseföretaget och motsvarande
bokförda värden.
MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 83 36
Rörelsereultat -39 -23
Resultat exklusive övrigt totalresultat -20 -24
Årets totalresultat -20 -24
Summa omsättningstillgångar 35 38
Summa anläggningstillgångar 30 39
Summa kortfristiga skulder 45 38
Summa långfristiga skulder 0 0
Eget kapital 19 39
Eget kapitalandel 7 14
IT-plattform 3 3
Kundrelationer 3 6
Bokfört värde vid årets slut 12 23
===== SIDA 95 =====
95
Avsättningar osäkra kundfordringar
MSEK 2025 2024
Ingående avsättningar 5 6
Nya avsättningar 8 5
Återförda ej utnyttjade avsättningar -5 -6
Återvunna kundförluster 0 0
Övrigt 0 0
Utgående avsättningar 8 5
Koncernen har gjort avsättningar för osäkra kundfordringar där ett nedskrivningsbe-
hov före ligger. Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår
till -7 MSEK (-7).
MSEK 2025 2024
Kundfordringar 81 76
Avsättningar osäkra kundfordringar -8 -5
Summa 73 70
Åldersanalys för kundfordringar
– ej förfallna 59 54
– förfallna yngre än en månad 14 14
– förfallna en till tre månader 5 3
– förfallna äldre än tre månader 4 5
Summa 81 76
REDOVISNINGSPRINCIPER
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt över-
ensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till
anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med reservering för förväntade
kundförluster. Ingen diskontering sker då den genomsnittliga kredittiden är kort
och räntemomentet därmed inte är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv
kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Förväntade kreditförluster
för kundfordringar och avtalstillgångar utgör en bedömning av individuellt betydande
exponeringar samt en historisk kreditförlustnivå i kombination med framåtblickande
faktorer. Förväntade kreditförluster på finansiella fordringar utgör en bedömning som
återspeglar ett objektivt, sannolikhetsviktat utfall baserat på rimliga och verifierbara
prognoser.
I uppskattningar och bedömningar i företagsledningens bedömning beaktas snabba
förändringar av marknadsvillkor som tex ökade räntor, ökad arbetslöshet, försämrad
valuta samt lågkonjunktur. Det genomförs en övergripande bedömning för att säker-
ställa en rimlig redovisad förlustreserv. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras
och kostnadsförs i resultaträkningen under övriga externa kostnader.
NOT 17 KUNDFORDRINGAR
NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER NOT 19 LIKVIDA MEDEL
REDOVISNINGSPRINCIPER
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar
med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Medel på
spärrade bankkonton klassificeras som finansiell anläggningstillgång.
MSEK 2025 2024
Kassa och bank 189 163
Summa 189 163
MSEK 2025 2024
Kundanskaffningskostnad 35 24
Hyror 2 5
Licenser 9 2
Försäkringar 0 1
Övriga förutbetalda kostnader 6 13
Summa 54 45
Kundfordringarnas förfallostruktur
2025
MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagar
Förväntad kreditförlust (%) 3,2% 4,3% 30,8% 97,5%
Redovisat värde, brutto 59 14 5 4
Förväntade kreditförluster för återstående löptid 1,9 0,6 1,4 3,9
2024
MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagar
Förväntad kreditförlust (%) 0,4% 3,7% 26% 83,6%
Redovisat värde, brutto 54 14 3 5
Förväntade kreditförluster för återstående löptid 0,2 0,5 0,8 3,9
===== SIDA 96 =====
96
Eniro hade per 31 december 2025 endast ett aktieslag, stamaktie av serie A. Per
den sista december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav
18 175 356 ägs av Eniro Group AB, Det totala antalet röster per sista december
2025 uppgick till 728 007 116.
Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas
som Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt
antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st.
REDOVISNINGSPRINCIPER
Stamaktier klassificeras som eget kapital, Innehav av egna aktier, som förvärvats
inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som
en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen
mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut
av bolagsstämman. Transaktionskostnader, utöver köpeskilling, i samband med
förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående
antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
NOT 20 AKTIEKAPITAL
På årsstämman den 11 maj 2023 beslutades det att emittera högst 37 000 000 teck-
ningsoptioner av serie TO 2023 (”Teckningsoptioner 2023”), vilka i sin tur kommer att
ge rätt till teckning av nya aktier i Säljaren i enlighet med villkoren för Teckningsop-
tioner 2023 som antogs av nämnda årsstämma (för mer information om villkoren se
fliken ”Bolagsstämmor” – ”Tidigare stämmor” på www.enirogroup.com). Vid årsstäm-
man den 29 maj 2024 beslutades att förlänga tiden för deltagarnas möjlighet att
anmäla sig för deltagande, till och med den 30 september 2024.
Samtliga Teckningsoptioner 2023 tecknades av Eniro Group AB själv och har
erbjudits anställda inom Eniro-koncernen, samtliga 37 000 000 Teckningsoptio-
ner 2023 har därefter tecknats. Teckningsoptionerna 2023 värderades, i enlighet
med villkoren, av oberoende part enligt Black & Scholes värderingsmodell.
Teckning av aktier ska enligt villkoren äga rum under tiden från och med den 1 juni
2026 till och med den 30 juni 2026. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att
teckna en aktie till en kostnad om 1.09 kr. Vid utnyttjande av samtliga 37 000 000
Teckningsoptioner och utan beaktande av eventuell omräkning av Teckningsoptio-
ner 2023, innebär Teckningsoptioner 2023 att aktiekapitalet kan öka med högst 14
800 000 kr och en maximal utspädning motsvarande cirka 5 procent.
NOT 21 TECKNINGSOPTIONER
NOT 22 SPECIFIKATION TILL KASSAFLÖDET
2025
Icke kassaflödespåverkande förändringar
MSEK Sk ul d e r (+) I B Kassaflöden
Förvärv/
avyttringar
Valutakurs -
effekter
Övriga ej
kassaflödes-
påverkande poster
Förändrade
redovisnings-
principer Sk ul d e r (+) U B
Leasing 24 -24 - 1 33 - 35
Summa upplåning 24 -24 - 1 33 - 35
2024
Icke kassaflödespåverkande förändringar
MSEK Sk ul d e r (+) I B Kassaflöden
Förvärv/
avyttringar
Valutakurs -
effekter
Övriga ej
kassaflödes-
påverkande poster
Förändrade
redovisnings-
principer Sk ul d e r (+) U B
Leasing 43 -29 - -1 10 - 24
Summa upplåning 43 -29 - -1 10 - 24
Period
Stamaktier
serie A
Preferensaktier
serie A
Preferensaktier
serie B
Totalt antal
registrerade aktier
Registrerat
aktiekapital MSEK
Vid årets början 2024-01 746 182 472 - - 746 182 472 298
Vid årets slut 2024-12 746 183 472 - - 746 182 472 298
Vid årets början 2025-01 746 182 472 - - 746 182 472 298
Vid årets slut 2025-12 746 182 472 - - 746 182 472 298
===== SIDA 97 =====
97
NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER
De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande:
MSEK 2025 2024
Nuvärdet av fonderade förpliktelser 7 9
Verkligt värde på förvaltningstillgångar -6 -7
Underskott ( + )/ överskott (-) i fonderade planer 2 2
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 233 258
Summa underskott i förmånsbestämda
pensionsplaner 234 260
Effekt av lägsta fonderingskrav/ tillgångskrav - -
Summa förmånsbestämda pensionsplaner 234 260
Övriga pensionsförpliktelser 34 36
Pensionsförpliktelser i balansräkningen 268 296
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Finland som
lyder under likartade regelverk. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är ba-
serade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i
form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden.
Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensionerings-
tidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade
enligt konsumentprisindex. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna
utsatta för i stort sett likartade risker. I Finland finns det en plan som tryggas med en
stiftelse. Stiftelsens verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis. För
ofonderade planer betalar företaget ut ersättningar vid förfallotidpunkt.
Förändring i nuvärdet av förpliktelse under året
MSEK 2025 2024
Ingående balans 267 240
Poster redovisade i resultaträkningen:
Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0
Räntekostnader 7 8
7 8
Omvärderingar redovisade i övrigt
totalresultat:
Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska
antaganden -26 0
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella
antaganden -26 28
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1
-52 29
Amortering -5 -4
Utbetalda ersättningar -3 -4
Utgående balans 213 267
REDOVISNINGSPRINCIPER
Inom koncernen förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda
pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen
betalar avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringar och
där koncernen inte har några förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Avgifterna
redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förmånsbestämda
planer anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensi-
onering, baserat på en eller ett antal faktorer såsom ålder, antal tjänsteår och lön
vid pensioneringstidpunkten. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna
utbetalas.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pen-
sionsskulder är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och
verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsför-
pliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k.
Projected Unit Credit Method.
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda
planer utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av
ersättningarna, reduceringar och regleringar. Kostnaden redovisas som personal-
kostnader i resultaträkningen.
Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbe-
stämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och
förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den
period de uppstår.
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs
av oberoende aktuarier med hjälp av ett antal antaganden. Varje förändring i
dessa antaganden kommer att påverka pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
Viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser är diskonteringsränta, förväntad
avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation samt demo-
grafiska förhållanden. Dessa antaganden baseras på rådande marknadsvillkor
eller etablerade aktuariella förväntningar. Koncernen fastställer lämplig diskonte-
ringsränta i slutet av varje år, denna ränta används för att fastställa nuvärdet av
bedömda framtida utbetalningar för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fast-
ställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för
förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättning-
arna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för
den akturaiella pensionsförpliktelsen.
Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året
MSEK 2025 2024
Ingående balans -7 -7
Poster redovisade i resultaträkningen:
Ränteintäkter 0 -1
0 -1
Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat:
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i ränteintäkter 0 0
0 0
Uttag/gottgörelse 1 1
Utgående balans -6 -7
===== SIDA 98 =====
98
Under 2026 förväntas koncernens amortering uppgå till omkring 5 MSEK.
KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI
Eniro har kreditförsäkringar hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med
den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro Group AB:s
företagsrekonstruktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kre-
ditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige
AB. Per den sista december 2025 uppgick totala pantsatta medel till 0 MSEK (0)
inklusive avkastning. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande
premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige.
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser är hänförligt till
MSEK 2025 2024
Aktiva anställda 1 2
Anställda som lämnat planen innan
pensionering 203 228
Personer som omfattas av planen och som
är pensionerade 36 37
Summa 240 267
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land
2025 2024
MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland Summa
Nuvärdet av förpliktelsen 211 22 7 240 235 23 9 267
Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - -6 -6 - - -7 -7
Summa 211 22 2 234 235 23 2 260
Förvaltningstillgångarna består av följande:
2025 2024
MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland Summa
Räntepapper inklusive upplupen kupongränta - - - - - - n.a -
Aktier, noterade - - - - - - n.a -
Alternativa placeringar, noterade - - - - - - n.a -
Likvida medel - - - - - - n.a -
Summa - - - - - - n.a -
Verklig avkastning % -7, 4 4,5
I Finland är förvaltningstillgångarna försäkringsbolagets ansvar och utgör en del av försäkringsbolagets investeringstillgångar varför en uppdelning på kategorier
inte är möjlig.
NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)
Förändring netto i förmånsbestämda förpliktelser under året
MSEK 2025 2024
Ingående balans 260 232
Poster redovisade i resultaträkningen:
Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0
Räntekostnader/-intäkter 7 7
Omvärderingar redovisade i övrigt
totalresultat: 7 7
Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive
belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter - -
Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska
antaganden - -
Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella
antaganden -26 28
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1
-25 29
Utbetalda ersättningar -3 -3
Amortering -5 -4
Utgående balans 234 260
===== SIDA 99 =====
99
De viktigaste aktuariella antagandena var följande:
2025 2024
MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge Finland
Diskonteringsränta, % 4,0 3,9 3,4 3,6 3,9 3,4
Inflation, % 1,7 - 1,9 1,8 - 2,0
Diskonteringsräntan för de svenska pensionerna baseras på svenska bostadsobligationer, genom att följa en lång statsobligation med en tillagd spread mel-
lan stats- och bostadsobligation. I Sverige är inflationsantagandet baserat på marknadens förväntan med referens till skillnaden mellan reala och nominella
stadsobligationer.
Genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder
2025 2024
MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge Finland
Pensionering vid rapportperiodens slut
Män 24,3 21,0 25,4 21,9 21,0 21,4
Kvinnor 25,3 24,1 29,8 23,9 24,1 25,4
Pensionering 20 år efter rapportperiodens slut
Män 22,8 23,2 22,9 24,8 23,2 22,0
Kvinnor 24,4 26,5 27,2 25,8 26,5 27,0
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de vägda väsentliga antagandena
2025 2024
MSEK
Ökning 0,5%
i antagandet
Minskning 0,5%
i antagandet
Ökning 0,5%
i antagandet
Minskning 0,5%
i antagandet
Diskonteringsränta -27 29 -30 34
Pensionsökningar (inflation och inkomstbasbelopp) 30 -26 34 -30
Löptidsanalys avseende förväntade odiskonterade betalningar för pensionsförmåner efter avslutad anställning
MSEK 2025 2024
Inom ett år 3 4
Mellan ett och två år 4 4
Mellan två och fem år 12 11
Mer än fem år 531 560
Summa 549 579
NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING)
MSEK 2025 2024
Upplupna personalrelaterade kostnader 6 74
Upplupna produktionskostnader 70 14
Övriga upplupna kostnader 17 12
Summa 93 99
NOT 24 UPPLUPNA KOSTNADER
===== SIDA 100 =====