FULLTEXT DEL 2 AV 3
Årsredovisning 2025
52 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 53 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 och inom HEXPOL Rubber Compounding i mindre omfattning återvunnet gummi. Uppströms i värdekedjan ingår transporter i flera av leden. Värdekedja – Egen verksamhet Vid koncernens produktionsanläggningar inom affärsområdena Rubber Compounding och Thermoplastic Compounding, blandas polymera material och tillsatser ihop till specialiserade polymera blandningar utifrån kunders specifika tioner och/eller recept för deras specifika användningsområde. Gummiblandningar görs antingen som skivor, remmar eller granulat, medan för termo- plaster och termoplastelastomerer primärt som granulat eller pulver. Av dessa blandningar gör sedan HEXPOL:s kunder komponenter som sedan går in i OEM-produkter (Original Equipment Manufacturer). I respektive affärsområde finns centrala stödfunktioner, såsom FoU-chef, inköpschef, sälj- och marknadschef, hållbarhetschef, etc. Dessa leder i matris respektive funktions roller ute på produktionsanläggningarna. Produktionsanläggningarna för Gaskets & Seals köper in gummiblandningar från andra HEXPOL-anläggningar eller utifrån och tillsammans med andra kemikalier tillverkas sedan färdiga tätningar och packningar. Dessa går in som komponenter till kunders tillverkning av utrustning eller OEM-produkter, såsom värmeväxlare eller fönster. Dessa anläggningar är därför närmare slutkunden, medan påverkan på hållbar utveckling i många avseende är identisk med den för Compounding. Vid Wheels produktionsanläggning tillverkas hjul för industriell tillämpning. Färdiga nav av aluminium köps in, varpå ett hjul gjuts på bestående av antingen polyuretan, gummi eller termoplast. Användningen av metaller till hjul, samt lösnings- medel (VOC) vid tillverkningen av polyuretandäck, är aspekter där värdekedjan skiljer sig något från de andra produktions- anläggningarna. I affärsområdet HEXPOL Engineered Products finns vissa centrala stödfunktioner för de respektive produktområdena och produktionsanläggningarna. En sådan är hållbarhetschefen, vilken håller ihop och leder hållbarhetsarbetet inom affärs- området. I övrigt leds arbetet direkt ute på produktions- anläggningarna. Värdekedja – Nedströms De färdiga polymerblandningarna köps av kunder som vanligtvis processar materialet vidare, exempelvis via vulkanisering av gummi eller formsprutning av plast. Kunderna finns inom många typer av industrier, exempelvis tillverkare av komponenter till fordons-, verkstads- och byggindustrin, och de polymera materialen hamnar därför i tusentals olika applikationer hos slutkunderna. Många produkter har mycket lång livslängd men kommer förr eller senare att ha tjänat ut. I avfallsledet före- kommer återvinning, förbränning och deponering. I värdekedjan ingår transporter inom såväl den egna verksamheten som upp- och nedströms led. En viktig kundfördel är att affärsområdena Rubber Compounding och Thermoplastic Compounding säkerställer att de polymera blandningarna möter kraven för kundernas komponenter. Detta ersätter behovet av att tillsätta resurser och kompetenser för utveckling och produktion, och gör att kunderna istället kan fokusera på sina kärnverksamheter. Liknande gäller för kunder till Engineered Products, där kunderna köper komponenter från en part med hög specialisering och kompetens inom området. Vid produktionsanläggningar för gummiblandningar inom Rubber Compounding pågår utveckling och uppbyggnad av omvända materialflöden. I dessa processer ska HEXPOL kunna återvinna gummirester från kundernas produktion till nya gummiblandningar genom en devulkaniseringsprocess. SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter HEXPOL påverkas av interna och externa intressenter som presenterar krav och förväntningar inom hållbar utveckling. Uppfattningen om vilka intressenter som är betydelsefulla, och vad de anser som väsentligt, baseras på erfarenheter och mångåriga affärsmässiga relationer, men också på händelser som varit aktuella under verksamhetsåret. Dialogen med intressenterna genomförs på flera sätt och omfattar bland annat utvecklingssamtal med medarbetare, kundnöjdhetsmätningar, analytikermöten, diskussioner med investerare, samt sam- arbeten med kunder, leverantörer och entreprenörer. HEXPOL har identifierat följande intressenter som visar miljö-intresse, socialt intresse och/eller som är intresserade av hur koncernen, och de enskilda bolagen, styr och följer upp håll- barbetsarbetet. Vidare finns intressentgrupper som potentiellt påverkas av bolagets aktiviteter, produkter och affärsmodell. Dialog och kommunikation genomförs regelbundet för att säkerställa att HEXPOL på ett meningsfullt sätt kan diskutera och hantera de frågor som berör bolaget och dess intressenter. HEXPOL tar även hänsyn till intressentperspektivet vid strategi- uppdateringar och för bedömning av väsentliga hållbarhetsfrågor. Under 2025 genomfördes ett antal intervjuer med representanter från intressentgrupperna som en del av den dubbla väsentlighets- analysen. Resultatet av dialogen och kommunikationen med intressenterna rapporteras löpande till koncernens lednings- grupp och styrelse. Intressent- grupper Syfte med kontakten Exempel på typer av intressentdialoger Nyckelfrågor, krav och förväntningar Kunder Kundnöjdhetsutveckling Relationsbygge Kvalitetsförbättringar • Dialoger i samband med köp och användning av bolagets produkter. • Koncernens hållbarhetsarbete utvärderas regelbundet av kunderna via enkäter och revisioner. Kundkraven inom klimat, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik är fortsatt höga. Intresset för förnybara och/eller återvunna råvaror ökade under året. Efterfrågan ökade på livscykelanalyser och uppgifter om produkternas kol- dioxidavtryck. Medarbetare Arbetsgivaransvar Arbetsmiljöutveckling Kompetensutveckling • Medarbetarundersökningar. • Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. • I samband med utbildningsinsatser. • Vid avdelningsmöten. • Samverkan med fackföreningar. Det är viktigt för koncernen att behålla och utveckla med- arbetarna samt attrahera nya. Viktigt för medarbetarna är hälsa, säkerhet, ekonomisk ersättning, personlig utveckling, sociala förhållanden och god affärsetik. Leverantörer Kravställningar Kvalitetsförbättringar Relationsbygge • Leverantörsdialoger. • Avtalsförhandlingar. • Utvärderingar av leverantörer (Supplier Sustainability Guideline). HEXPOL strävar efter att ha långsiktiga och öppna relationer med leverantörerna. Syftet är att säkerställa rätt kvalitet, finansiell stabilitet och hållbar utveckling för båda parter. Leverantörerna förväntar sig konsekventa och tydliga krav. Aktieägare Verksamhets- rapportering Finansieringsfrågor Kravuppfyllnad • Ägarmöten och årsstämma. • Kapitalmarknadsdag. • Styrelsemöten. • Dialoger med banker och investerare. • Besvarande av enkäter från banker och investerare. Tillväxt, lönsamhet och totalavkastning är kärnan i värde- skapandet för bolagets aktieägare. Integrationen av hållbar- hetsfrågorna i affärsstrategin minskar riskerna och skapar affärsmöjligheter. Genom utveckling av miljöanpassade produkter, resurseffektiv produktion och investeringar i miljö- anpassad teknologi förblir företaget konkurrenskraftigt. Samhälle och myndigheter Kravuppfyllnad Informationsinhämtning Samhällsutveckling • Lokalt samhällsengagemang. • Dialoger med tillsynsmyndigheter (miljö, arbetsmiljö). • Kontakter med grannar i samband med störningar och klagomål. Samhällsengagemang är en del av koncernens kultur och något som förväntas i de lokalsamhällen där bolaget är verk- samt. Som ett globalt företag förväntas HEXPOL genomföra åtgärder som bidrar till nationella och globala mål för hållbar utveckling. Att uppfylla legala krav inom hållbar utveckling är en grundförutsättning för verksamheten. Universitet och skolor Utveckling av arbets- givarvarumärke Rekryteringsfrågor Informationsinhämtning Bidra till utveckling och forskning • Studiebesök. • Forskningsprojekt. • Gästföreläsningar. • Examensarbeten och stipendier. • Arbetsplatspraktik. Studenter och elever visar intresse för koncernens påverkan på hållbar utveckling och efterfrågar möjligheter till examensarbeten och praktik. Ur bolagets perspektiv är det viktigt att informera studenter och skapa intresse för koncernen som framtida arbetsplats. SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Under arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen bedömdes 6 hållbarhetsämnen och 19 tillhörande underämnen, utifrån ESRS-standarderna, som väsentliga för HEXPOL:s verksamhet. För en fullständig förteckning över väsentliga ämnen och under- ämnen, se sidorna 54–55. Koncernens bedömning är att dess affärsmodell och affärs- strategi i dagsläget är väl rustad att hantera identifierade väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Produkterna som koncernen erbjuder och tillverkar ligger i framkant vad gäller utvecklingen av nya klimateffektiv materialteknik och existerande produktionsmetoder kommer kunna fortgå även vid användningen av andra råmaterial, såsom förnyelsebara eller återvunna. Därtill bedöms behovet av koncernens produkter bestå och även utökas i takt med samhällets omställning. Arbetet med de väsentliga områdena kommer stödja och stärka affärsmodellen genom ett förstärkt fokus på förbättring av processer, produkter samt bolagets samarbete med kunder och leverantörer i linje med uppsatta hållbarhetsmål och strategier. Arbetet med hållbar utveckling är inriktat på att bidra till att lösa utmaningar i närtid, men också att skapa beredskap för framtida förväntningar och krav. I nuläget saknas en omställningsplan för att begränsa klimatförändringarna, men en sådan är under utveckling. Den kommande omställningsplanen samt klimatmålen ska inne- fatta både kortsiktiga mål till 2030 och långsiktiga mål till senast 2050. Vidare kommer den att innefatta de investeringar och finansiering som behövs för att genomföra planen. Samtidigt kommer även framåtriktade affärsplaner för den egna arbets- kraften samt för ansvarsfullt företagande att tas fram. ===== SIDA 28 ===== 54 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 55 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Väsentlighet ESRS- standard och ämnen Underämnen Konsekven- tiell Finansiell Påverkan, risk eller möjlighet Steg i värdekedjan Tids- horisont Sid- hänvisning E1 Klimat- förändringar Anpassning till klimatförändringar Icke-väsentlig Icke-väsentlig Begränsning av klimatförändringar Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 60–72 Energi Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 60–72 E2 Föro- reningar Förorening av luft Väsentlig Icke-väsentlig Faktiskt negativ påverkan Uppströms och nedströms Alla tids- horisonter 76–79 Förorening av vatten Icke-väsentlig Icke-väsentlig Förorening av mark Icke-väsentlig Icke-väsentlig Förorening av levande organismer och livsmedelsresurser Icke-väsentlig Icke-väsentlig Ämnen som inger betänkligheter Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 76–79 Ämnen som inger stora betänkligheter Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 76–79 Mikroplaster Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 76–79 E3 Vatten och marina resurser Vatten Icke-väsentlig Icke-väsentlig Marina resurser Icke-väsentlig Icke-väsentlig E4 Bilogisk mångfald och ekosystem Direkta påverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Icke-väsentlig Icke-väsentlig Konsekvenser för arters tillstånd Icke-väsentlig Icke-väsentlig Konsekvenser för eko- systems omfattning och tillstånd Icke-väsentlig Icke-väsentlig Konsekvenser för och beroende av ekosystem- tjänster Icke-väsentlig Icke-väsentlig E5 Cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 80–85 Resursutflöden, relate- rade till produkter och tjänster Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Nedströms Alla tids- horisonter 80–85 Avfall Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 80–85 S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor Väsentlig Väsentlig Potentiell och faktiskt negativ påverkan, faktiskt positiv påverkan samt finansiell möjlighet Egen verksamhet Alla tids- horisonter 87–91 Likabehandling och lika möjlighet för alla Väsentlig Icke-väsentlig Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Alla tids- horisonter 87–91 Andra arbetsrelaterade rättigheter Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Alla tids- horisonter 87–91 S2 Arbetsta- gare i värdekedjan Arbetsvillkor Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan Uppströms Alla tids- horisonter 92 Likabehandling och lika möjlighet för alla Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan Uppströms Alla tids- horisonter 92 Andra arbetsrelaterade rättigheter Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan Uppströms Alla tids- horisonter 92 S3 Påverkade samhällen Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Icke-väsentlig Icke-väsentlig Samhällens civila och politiska rättigheter Icke-väsentlig Icke-väsentlig Urfolks rättigheter Icke-väsentlig Icke-väsentlig S4 Konsu- menter och slutanvändare Informations- relaterade konsekvenser för konsumenter och/ eller slutanvändare Icke-väsentlig Icke-väsentlig Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare Icke-väsentlig Icke-väsentlig Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Icke-väsentlig Icke-väsentlig Väsentlighet ESRS- standard och ämnen Underämnen Konsekven- tiell Finansiell Påverkan, risk eller möjlighet Steg i värdekedjan Tids- horisont Sid- hänvisning G1 Ansvars- fullt företa- gande Företagskultur Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan, potentiell positiv påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 94–95 Skydd för visselblåsare Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 94–95 Djurskydd Icke-väsentlig Icke-väsentlig Politiskt engagemang och lobbyverksamhet Icke-väsentlig Icke-väsentlig Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Icke-väsentlig Icke-väsentlig Korruption och mutor Väsentlig Icke-väsentlig Potentiell negativ påverkan, potentiell positiv påverkan Hela värdekedjan Alla tids- horisonter 94–95 BEDÖMNING AV E3 VATTEN OCH MARINA RESURSER OCH E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM Vatten och marina resurser bedömdes som icke-väsentligt då vattenkonsumtionen från egen verksamhet är liten och utgör inte en större påverkan på eventuella vattenbrister. Möjligheten att påverka längs värdekedjan är väldigt liten. För biologisk mång- fald och ekosystem finns påverkan utifrån mängd naturgummi och trä- och pappersbaserade förpackningsmaterial. Dock utgör detta en mindre andel av produktsortimentet och föll därför precis under det tröskelvärde HEXPOL satt för väsentlighets- bedömningen. HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER IRO-1 Processen för den dubbla väsentlighetsanalysen Under 2025 genomförde HEXPOL en dubbel väsentlighetsanalys med hjälp av en tredje part. Analysen gjordes för första gången i linje med de riktlinjer som beskrivs i CSRD och dess tillhörande standarder, och gjordes för att bedöma och fastställa väsentliga påverkansområden, risker och möjligheter (IRO). Bedömningen gjordes utifrån principen för dubbel väsentlighet där varje håll- barhetsämne kan vara väsentligt utifrån både hur HEXPOL påverkar människor och/eller miljö och hur hållbarhetsämnena påverkar HEXPOL ur ett finansiellt perspektiv. Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes i följande steg: • Skapa en förståelse för HEXPOL:s affärsmodell samt för hela värdekedjan. • Identifiera en bruttolista över påverkan, risker och möjligheter utifrån respektive ESRS-standard. • Bedömning av påverkan, risker och möjligheter utifrån både ett konsekventiellt och ett finansiellt perspektiv (dubbel väsentlighet). • Fastställande av väsentlighetströskel för påverkan, risker och möjligheter samt dokumentation. Personer representerande relevanta delar av HEXPOL:s verksamhet samt personer i koncernfunktioner deltog i arbetet med de olika stegen i den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet – de bedömda väsentliga hållbarhetsämnena – har sedan presenterats och analyserats tillsammans med externa intressenter samt ledning och styrelse i HEXPOL (se även SBM-2 sidan 52). Skapa förståelse för affärsmodellen och värdekedjan För att kunna bedöma påverkan, risker och möjligheter som är väsentliga för HEXPOL skapades först en kartläggning och en förståelse för HEXPOL:s affärsmodell och värdekedja. Hela värdekedjan togs i beaktan vid kartläggningen. Hållbarhetsämnen från inköp av varor till produkters slutlivslängd har tagits i beaktan och identifierats. Analys och bedömning har främst fokuserat på första leverantörs- och kundledet där HEXPOL anser sig har större möjlighet att påverka. Risker i tidigare eller senare led har också beaktats, men anses ligga utanför företagets direkta kontroll att påverka. Bruttolista över hållbarhetsämnen och deras påverkan, risker och möjligheter (IRO) En bruttolista över påverkan, risker och möjligheter identifierades tillsammans med nyckelpersoner inom HEXPOL-organisationen. Konsekventiell påverkan bedömdes utifrån om den ansågs positiv eller negativ samt om den var faktisk eller potentiell. Finansiell påverkan bedömdes utifrån om de ansågs vara risker eller möjligheter. Potentiell eller faktisk negativ påverkan för mänskliga rättigheter identifierades och dokumen terades också i detta steg. Bedömning av identifierade hållbarhetsämnen Bedömningen av de identifierade hållbarhetsämnena och dess påverkan, risker och möjligheter baserade sig på skala, om- fattning, sannolikhet samt återställbarhet. Skalan som användes på respektive område var 1–5 där 1 var väldigt låg och där 5 var väldigt hög eller faktisk, redan inträffad påverkan (gällande sannolikhet). • Skala – Hur stor är den negativa eller positiva påverkan på människor eller miljö. • Omfattning – Hur utbredd är den negativa eller positiva påverkan på människor eller miljö. • Sannolikhet – Hur stor är sannolikheten att den identifierade påverkan, risken eller möjligheten inträffar. Om händelsen redan har inträffat bedöms den som faktisk och inte möjlig. • Återställbarhet – Hur svårt det är att återställa den skada som skett, det vill säga återställa den miljörelaterade skada eller de drabbade människorna till sitt ursprungliga tillstånd. ===== SIDA 29 ===== 56 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 57 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 IRO-2 Upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen ESRS-standard Underämne Upplysningskrav Sida i hållbar- hetsförklaring E1 Klimat- förändringar - Begränsning av klimat- förändringar - Energi GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 49 E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar 63 SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 61 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter 60 E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 63, 96–99 E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 64 E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 63 E1-5: Energianvändning och energimix 65 E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 66 E2 Föroreningar - Förorening av luft - Ämnen som inger betänk- ligheter - Ämnen som inger stora betänkligheter - Mikroplaster IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med föroreningar 76 E2-1: Policyer relaterade till förorening 77, 96–99 E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening 77 E2-3: Mål relaterade till förorening 77, 78, 79 E2-4: Förorening av luft, vatten och mark 79 E2-5: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter 78 E2-6: Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter 79 E5 Cirkulär ekonomi - Resurs- inflöden, inklusive resurs- användning - Resursutflöden, relaterade till produkter och tjänster - Avfall IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 80 E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 81, 96–99 E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 81, 84 E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 81, 84 E5-4: Resursinflöden 82, 84 E5-5: Resursutflöden 82, 84 E5-6: Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi 85 S1 Egna medarbetare - Arbetsvillkor - Likabehandling och lika möjlig- het för alla - Andra arbets- relaterade rättigheter SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 87 S1-1: Policyer för den egna arbetskraften 88, 96–99 S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser 88 S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 88 S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 89 S1-5: Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 89 S1-6: Uppgifter om företagets anställda 89 S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog 90 S1-9: Mångfaldsindikatorer 90 S1-10: Tillräckliga löner 90 S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling 91 S1-14: Mått för arbetsmiljö 91 S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 91 G1 Ansvarsfullt företagande - Företagskultur - Skydd för visselblåsare - Korruption och mutor GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 95 G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur 95 G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 95 G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor 95 De finansiella riskerna och möjligheterna bedömdes utifrån storlek och sannolikhet på de finansiella effekterna. Detta gjordes också utifrån en skala 1–5 där 1 var väldigt låg eller ej sannolik och där 5 var väldigt hög eller förväntad. Fastställande av väsentlighetströskel Väsentlighetströskeln för påverkan styrs av allvarlighetsgrad och sannolikhet. För positiv påverkan baseras allvarlighetsgraden på skala och omfattning och för negativ påverkan baseras allvarlighets- graden på skala, omfattning och oåterkallelighet. Väsentlighets- tröskeln för ekonomisk påverkan styrs av storlek och sannolikhet. För påverkan härleds standardberäkningen för bedömnings- resultatet från genomsnittet av allvarlighetsgrad (allvarlighets- grad beräknas som genomsnittet av skala, omfattning och oåter- kallelighet) och sannolikhet, med undantag för konsekvenser för mänskliga rättigheter. För konsekvenser för mänskliga rättig- heter, om genomsnittet av allvarlighetsgrad och sannolikhet resulterar i en bedömning som är lägre än allvarlighetsgraden, är bedömningsresultatet lika med allvarlighetsgraden. Annars är bedömningsresultatet genomsnittet av allvarlighetsgrad och sannolikhet. IRO-2 Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysnings -krav Data- punkt SFDR referens Tredje pelaren Referens- förord- ningen EU:s klimat- lag Sida i redo- visning ESRS 2 GOV-1 21 d Jämnare könsfördelning i styrelserna X X 48 ESRS 2 GOV-1 21 e Procentandel oberoende styrelseledamöter X 48 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) X 50 ESRS 2 SBM-1 40 d i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen X X X 50 ESRS 2 SBM-1 40 d ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion X X 50 ESRS 2 SBM-1 40 d iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen X X 50 ESRS 2 SBM-1 40 d iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak X 50 ESRS E1-1 14 Omställningsplan för klimatneutralitet senast 2050 X 63 ESRS E1-1 16 g Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för Parisavtalet X X 63 ESRS E1-4 34 Minskningsmål för växthusgasutsläpp X X X 63 ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor X 65 ESRS E1-5 37 Energiförbrukning och energimix X 65 ESRS E1-5 40–13 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan X 65 ESRS E1-6 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 X X X 66 ESRS E1-6 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp X X X 66 ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och över- föringar som släpps ut i luft, vatten och mark X 79 ESRS E5-5 37 d Icke-återvunnet avfall X 84 ESRS E5-5 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall X 84 ESRS 2 – SBM3 – S1 14 f Risk att utsättas för tvångsarbete X 87 ESRS 2 – SBM3 – S1 14 g Risk att utsättas för barnarbete X 87 ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter X 88, 96–99 ESRS S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 X 88, 96–99 ESRS S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel X 88, 96–99 ESRS S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana X 88, 96–99 ESRS S1-3 32 c Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor X 88 ESRS S1-14 88 b, c Antal dödsfall och arbetsrelaterade olyckor X X 91 ESRS S1-14 88 e Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom X 91 ESRS S1-16 97 a Ojusterad löneklyfta mellan könen X X Ej väsentlig ESRS S1-16 97 b Överdrivet hög VD-lön X Ej väsentlig ESRS S1-17 103 a Fall av diskriminering X 91 ESRS S1-17 104 a Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer X X 91 ESRS 2 - SBM3 - S2 11 b Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan X Ej väsentlig ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter X 96–99 ESRS S2-1 18 Policyer för medarbetare i värdekedjan X 96–99 ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer X X 96–99 ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlar internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner X Ej väsentlig ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företa- gets värdekedja i tidigare och senare led X Ej väsentlig ESRS G1-1 10 b FN:s konvention mot korruption X 95 ESRS G1-1 10 d Skydd för visselblåsare X 95 ESRS G1-4 24 a Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor X X 95 ESRS G1-4 24 b Standarder för bekämpning av korruption och mutor X 95 ===== SIDA 30 ===== 58 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 59 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 GRUND FÖR UTARBETANDET BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen HEXPOL:s hållbarhetsrapport är upprättad enligt kraven i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och omfattar, om inget annat anges, kalenderåret som avslutades 31 december 2025. Hållbarhetsrapporten är utarbetad på kon- soliderad nivå och inkluderar alla dotterbolag inom koncernen, vilket stämmer överens med HEXPOL:s finansiella rapportering för 2025. I utarbetandet av rapporten har HEXPOL, utöver den egna verksamheten, även tagit hänsyn till värdekedjan som inkluderar både uppströms och nedströms affärsrelationer. De följande sektionerna och dess innehåll har alla bedömts vara väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalys som gjorts under 2025. Analysen av och mer detaljerad information kring värdekedjan presenteras på sidorna 51–52. I upprättandet av hållbarhetsrapporten har företaget inte utelämnat någon information med anledning av immateriella rättigheter eller frågor som eventuellt är under behandling i någon av de EU-medlemsstater där verksamhet bedrivs. Eftersom EU ännu inte godkänt de digitala taxonomierna för ESRS och Artikel 8 har hållbarhetsrapporten ännu inte märkts i det elektroniska rapporteringsformatet ESEF som anges i 14 § 6 kap årsredovisningslagen. BP-2 Upplysningar om särskilda omständigheter HEXPOL har samma definition på tidshorisonter som anges i ESRS, vilket innebär att kort sikt definieras som innevarande rapportperiod, medellång sikt definieras som 1–5 år och lång sikt som mer än 5 år. Vid beräkningen av HEXPOL:s Scope 3-utsläpp har stor- leken på utsläppen kopplade till vissa poster och underkategorier behövt estimeras eller beräknas med en viss grad av osäkerhet. Uppskattningarna och beräkningarna tar utgångspunkt i de väg- ledningar som finns i bland annat Greenhouse Gas Protocol (GHG). Orsaken till estimat och bedömningar är brist på data och till- förlitliga datakällor. Arbetet med att förbättra beräkningarna samt att minska estimaten, och hitta mer tillförlitliga datakällor samt att samarbeta med intressenter i värdekedjan för att få mer tillförlitliga data kommer att fortsätta kontinuerligt under kommande år. Mer information kring hur beräkningarna är gjorda återfinns i avsnittet Miljöinformation på sidorna 59–85. Under 2024 gjordes en revidering av energi- och klimatdata för att säkerställa att historiska utsläpp innan förvärvsåret av förvärvade bolag är inräknade, i enlighet med GHG Protocol. I samband med detta gjordes vissa justeringar i metodiken genom att samla in data från enheterna mer granulärt och därmed säkerställa en högre datakvalitet. Revideringen gjordes för åren 2018–2019 (baslinjeår för koncernmål om utsläpp av koldioxid), 2023 och 2024. På grund av denna avgränsning så redovisas ej data för energi och klimat för andra år inom en 10-årshorisont. Resultatet blev att historiska siffror kom att bli högre än tidigare redovisat, men förändringen i metodik hade dock en mindre signifikant påverkan med ±5 procent avvikelse utifrån tidigare metodik. I dagsläget kan HEXPOL inte redovisa mängden återvunnet material i sålt förpackningsmaterial som medföljer produkterna. Andel återvunnen eller förnybar materialmängd i sålda produkter uppskattas istället genom att mäta skillnaden i lagernivå under året för de ingående råmaterialen i respektive produkt. Detta inkluderar dock produktionsspill, men då andel återvunnet eller förnybart material beräknas i procent påverkar detta inte upp- skattningarna i och med att produktionsspillet påverkar samtliga ingående råmaterial lika mycket. Den totala mängden produkter mäts direkt genom respektive säljsystem. Arbete pågår dock för att åtgärda detta och kommer redovisas i framtida årsrapporter. Införlivande genom hänvisning Information relaterad till upplysningskrav som införlivats genom hänvisning framgår enligt nedan: • Upplysningskrav GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan; punkt 26 b – Se avsnitt om rutiner för egenkontroll och internkontroll i Bolagsstyrningsrapport på sidorna 36–37. • Upplysningskrav GOV-3: Integration av hållbarhets- relaterade resultat i incitamentssystem – Se avsnitt om principer för ersättning till ledande befattningshavare på sidorna 41–42. 59 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 I hållbarhetsrapportens avsnitt om Miljö beskrivs HEXPOL:s arbete med väsentliga frågor på området, omställningsplanering, policyer, åtgärder och mått och utfall. Huvudfrågorna finns inom klimat och energi, föroreningar respektive resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljö- information ===== SIDA 31 ===== 60 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 61 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER AVSEENDE KLIMATFÖRÄNDRINGAR IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med klimatförändringar Under arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen utvärderades HEXPOL:s påverkan på klimatförändringar och energianvändning. Omfattningen innefattade såväl HEXPOL:s egen verksamhet som värdekedjans upp- och nedströms delar. Läs mer om processen för den dubbla väsentlighetsanalysen på sidan 55. För bedömningen var faktaunderlaget för denna analys i huvudsak: • Lagar och regleringar som produktionsenheter omfattas av • Fakta, mätningar och slutsatser kopplade till enheters rapportering av energianvändning och andra källor till växthusgasutsläpp, såsom affärsresor och pendling • Beräkningar av växthusutsläpp för produkter och deras råmaterial, bearbetning, transporter och slutbehandling utifrån produkt-, och inköps- och säljdata • Utvärdering av klimatrelaterade risker enligt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer • Dialoger med leverantörer och kunder kring deras påverkan och dubbla väsentlighetsanalyser • Ytterligare kunskapsinsamling, främst via internet Genom att beräkna och uppskatta växthusgaser längs hela värde- kedjan enligt GHG Protocol (Scope 1, 2 och 3) och simulera utfallet av HEXPOL:s tillväxtmål och strategiska planer har faktiska och potentiella framtida källor till växthusgasutsläpp kunnat identifieras. Intressentdialoger har genomförts med kunder, leverantörer och externa partners genom fysiska och videobaserade möten för att validera rimligheten i slutsatserna av den dubbla väsentlighets- analysen kopplat till klimatförändringar. Nedan följer en förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar som identifierades under analysen. Energianvändning längs HEXPOL:s värdekedja Detta innefattar både typen av energislag samt hur effektiv energianvändningen är. Utvinning och tillverkning av de rå- material som HEXPOL använder för att tillverka polymera HEXPOL är beroende av organiska och inorganiska material samt kemikalier för att producera polymera blandningar och engineered products, samt för inköpt förpackningsmaterial. Då framställningen, tillverkningen och bearbetningen av polymera blandningar och produkter är energiintensiv och ofta fossilberoende är påverkan på klimatförändringar särskilt relevant för företagets verksamhet. HEXPOL följer och rapporterar i enlighet med all relevant lagstiftning och rapporteringsstandarder för att förbättra energieffektiviteten i HEXPOL:s verksamhet och minska utsläppen av växthusgaser längs hela värdekedjan. För att läsa om hur klimatförändringar återspeglas i incitamentssystem, se ”GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem” under ESRS2 – Allmänna upplysningar. E1: Klimat- förändringar Identifierade IRO:er Kategori Del i värdekedjan Energianvändning längs HEXPOL:s värdekedja Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Egen verksamhet • Nedströms i värdekedjan Växthusgasutsläpp längs HEXPOL:s värdekedja Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Egen verksamhet • Nedströms i värdekedjan Tabell 1: Sammanfattning hur HEXPOL agerar enligt TCFD:s rekommendationer Område TCFD-rekommendationer Referenser STYRNING • Beskriv styrelsens insikt i och hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter. • Beskriv ledningens roll i värdering och hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter. Klimatrelaterade risker och möjligheter ingår i koncernens övergripande riskhantering och affärsutvecklingsarbete. Hållbarhetsfrågor och risker diskuteras vid minst ett styrelsemöte per år. Styrelsen godkänner policyer och mål och följer upp resultaten av arbetet. Risker och möjligheter hanteras även i linjeorganisationen och i nätverk. Klimatfrågorna tas regelbundet upp i Sustainability Council. Ett bonussystem har införts med inriktning på koncernens klimatmål. STRATEGI • Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. • Beskriv effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens affärer, strategi och finansplanering. • Beskriv motståndskraften hos organisationens strategi mot bakgrund av olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett +2°C eller lägre scenario. HEXPOL har identifierat ett antal klimatrelaterade risker och möjligheter, dock inte väsentliga. Oavsett vilket framtida klimatscenario som kommer att gälla är omställningen till en verksamhet med lägre beroende av fossila bränslen och råvaror av stor strategisk betydelse. I vårt fall kommer råvaruleverantörernas omställning till återvunna och förnybara material att få stort genomslag i koncernens koldioxid- avtryck. Viktiga interna åtgärder är ökad energieffektivitet, minskat beroende av fossil energi, samt utvecklingen av produkter med litet koldioxidavtryck. RISK- HANTERING • Beskriv organisationens processer för att identifiera och värdera klimatrelaterade risker. • Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. • Beskriv hur processer för att identifiera, värdera och hantera klimatrelaterade risker är integrerade i organisationens övergripande risk management. Inom ramen för koncernens riskhanteringsprocess har klimatrelaterade risker och möjligheter identifierats. Se tabell 2 för fysiska risker och tabell 3 för omställningsrisker. MÄTETAL OCH MÅL • Redovisa vilka mätetal som organisationen använder för att värdera klimatrelaterade risker och möjligheter i linje med dess strategi- och risk managementprocesser. • Redovisa Scope 1-, Scope 2- och Scope 3-utsläpp av växthusgaser och de relaterade riskerna. • Beskriv de mått som organisationen använder för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och för att mäta utfallet gentemot målen. Koncernmålen inom energieffektivitet, minskade utsläpp av koldioxid, samt utveckling av produkter med låg påverkan på klimatet, har som syfte att minska bolagets påverkan på klimatet. Under 2020 infördes ett nytt krävande klimatmål med bäring på år 2025. Koncernen redovisar sedan länge energianvändningen och utsläppen av koldioxid, samt anger nyckeltal för dessa områden. HEXPOL redovisar utsläpp för Scope 1, 2 och 3 enligt GHG Protocol. För mål, se avsnitt ”E1-4 – Mål relaterade till klimatförändringar”. blandningar och engineered products är energiintensiv och högt fossilberoende. Nästan samtliga råmaterial tillverkas av den petrokemiska industrin eller metallindustrin. Produktionsprocesserna att tillverka HEXPOL:s produkter är även energiintensiva, om än i lägre grad. Likaså den be- arbetning som görs av kund för att tillverka de komponenter som HEXPOL:s produkter används för. Den primära energianvändningen i HEXPOL:s verksamhet är energi som används för produktionsutrustning, såsom blandningsmaskiner, pressar och extruderingsmaskiner. Uppvärmning av byggnader och stödsystem, såsom tryckluft, ventilation och belysning, är också signifikanta. För produktions- utrustning och stödsystem är det främst el som används. Detta används för bland annat pressar i tillverkningen av tätningar och packningar används ånga, som antingen köps in eller genereras via en bränsledriven ångpanna. För uppvärmning av fastigheter används antingen el, spillvärme och/eller bränslen, såsom naturgas, biomassa och eldningsolja. Växthusgasutsläpp längs HEXPOL:s värdekedja Då flera steg längs värdekedjan är energiintensiva och högt fossil- beroende leder detta till stora växthusgasutsläpp. Signifikanta utsläpp uppstår även i de lägen som slutprodukter, där HEXPOL:s polymera blandningar och/eller Engineered Products ingår, förbränns istället för återvinns. Inga väsentliga risker eller möjligheter identifierades. Även om HEXPOL:s verksamhet kommer att påverkas av klimat- förändringar, så möjliggör batchtillverkningen av produkter att plötsliga fysiska klimatrelaterade störningar kan kompenseras genom att tillverkningen snabbt kan flyttas till en annan fabrik. Troliga ökade och/eller volatila kostnader för ingående råmaterial och andra resurser, såsom energi, kan flyttas till HEXPOL:s kunder utan påverkad konkurrenskraft. VÄSENTLIGA KLIMATRELATERADE KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell HEXPOL utvärderar fortsatt sina klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) rekommendationer, vilka sedan 2023 dock är inkorporerade inom IFRS Foundations ISSB Standards. I linje med TCFD:s rekommendationer har det undersökta scenariot varit en global uppvärmning på 2,5°C vid 2100. Denna grad av global uppvärmning har valts utifrån den nivå som världen är på väg mot baserat på de policys och åtgärder som införts i respektive land, så som framgår av analysen från den oberoende organisationen Climate Action Tracker. Analysens slutsatser följs upp årligen vid eventuella förändringar (senast november 2025). Utgångspunkten i detta scenario är att politiska och företagsmässiga klimatåtgärder införs, men i för långsam takt. I detta scenario är beroendet av fossila bränslen avtagande, men utsläpp av växthusgaser är för högt. Detta leder till en högre sannolikhet av extremväder, översvämningar, torka, skogsbränder, vattenbrist, stigande havsnivåer och förändringar i ekosystem. Utifrån dessa förutsättningar har fysiska risker (akuta och kroniska) och övergångsrisker (politiska beslut, lagstiftning, utveckling av teknologier och förändringar i marknaden) utvärderats. Slutsatserna från denna analys och hur HEXPOL väljer att adressera utmaningarna för att stärka resiliensen i företagets strategi och affärsmodell redovisas i tabell 1. För detaljerad information kring risker och möjligheter, se tabell 2 för fysiska risker och tabell 3 för omställningsrisker. ===== SIDA 32 ===== 62 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 63 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Tabell 2: Fysiska risker som kan orsakas av global temperaturökning (>2,5°c) Risk Händelse Konsekvenser Nuvarande situation (Kort sikt, <1 år) Framtida situation(Mellan och lång sikt, <5 år och >5 år) AKUT Extrema vädersituationer inträffar mer frekvent (skyfall, stormar, tropiska cykloner, jordskred, extrema temperaturer, skogsbränder, etc). Betydande men tillfälliga störningar av produktions- anläggningar, transporter, leverantörer och kunder. Ökade driftskostnader och minskade intäkter. Anläggningar i USA rapporterar risk för tornado och snöstormar. En anläggning i Sri Lanka är utsatt för översvämningar. Några betydande produktions- störningar har inte inträffat vid våra anläggningar eller hos leverantörer och kunder. Frekvensen av störningar ökar och omfattar fler produktionsanläggningar. Detta gäller även leverantörernas och kundernas produktionsanläggningar. Även transporter kan påverkas negativt i högre utsträckning. Risk för ökade kostnader i leverantörskedjan. Risk för ökade kostnader för försäkringar. KRONISK Förändrat nederbördsmönster och förändrad temperatur. Förhöjda havsnivåer. Betydande och långvariga störningar av produktions- anläggningar, transporter, leverantörer och kunder. Den globala produktionen av naturgummi påverkas negativt av ökande temperaturer. Politisk oro och strömmar av klimatflyktingar. Två anläggningar i USA är lokaliserade till områden med långvarig vattenbrist. En enhet i Sverige är utsatt för översvämningsrisk (har översvämmats vid ett tillfälle). Även vid en anläggning i Tjeckien finns risk för översvämning. Återkommande episoder med höga temperaturer försvårar verksamheten vid ökat antal produktionsanläggningar (arbetsmiljörisker). Frekventa över- svämningar och kronisk vattenbrist och vattenstress påverkar fler anläggningar. Negativ påverkan på tillgången till naturgummi påverkar inköpsstrategin. Tabell 3: Omställningsrisker som kan orsakas av global temperaturökning (>2,5°c) Risk Konsekvenser Nuvarande situation (Kort sikt, <1 år) Framtida situation (Mellan och lång sikt, <5 år och >5 år) POLITISKA BESLUT OCH LAG- STIFTNING Regleringar, skatter och avgifter avseende fossila råvaror, bränslen och utsläpp ökar. Ökade driftskostnader. Ökade rapporteringskrav. Påverkan av koldioxidskatter och andra avgifter är begränsad vad det gäller produktionsanläggningarna. Skatter och avgifter har begränsad påverkan på råvaru- priserna. Nuvarande rapporteringskrav inom klimatområdet uppfylls. En snabb och betydande ökning av regleringar, skatter och avgifter ökar kostnaderna för fossila bränslen och råvaror. Skärpt kravbild för kapitalanskaffning genom EU:s Taxonomi för hållbara investeringar och ökade krav på klimat-/hållbarhetsredovisning. TEKNOLOGI- UTVECKLING Ökad användning av råvaror och processer med lägre klimatpåverkan. Satsningar på förnybara och återvunna råvaror genomförs inom koncernen. Begränsad tillgång och höga priser bromsar omställningen. Positivt är om den globala tillgången på förnybara och återvunna råvaror ökar. Positivt är att de existerande produktions- processerna och utrustningarna fungerar bra med förnybara och återvunna råvaror. Nega- tivt för koncernen är om leverantörernas omställning av råvaror och teknologi går för långsamt, samt om konkurrerande teknologier tar över. TILLGÅNG TILL FÖR- NYBAR ENERGI Ökad tillgång till förnybar energi minskar klimatpåverkan. Begränsad tillgång och ökande priser bromsar omställningen till en polymerindustri med låg klimatpåverkan. I ett historiskt perspektiv har energikostnaden för koncernen varit låg i förhållande till andra kostnader. Omställningen till förnybara energi- källor sker gradvis enligt mål och planer. Geo- politisk oro har i hög grad förändrat spel- planen både vad det gäller kostnader och tillgång till fossilfri energi. Samhällets omställning till förnybara energislag fortsätter. Fortsatt hög prisnivå vilket påverkar energi-, råvaru- och transportkostnaderna. MARKNAD OCH FÖR- TROENDE Polymerbranschen stigmatiseras och förknippas med fossila råvaror och produkter. De omställningsprocesser som pågår i värdekedjan uppfattas som otillräckliga. Ändrade kundpreferenser där produkter med litet klimatavtryck krävs. Investerare visar tveksamhet inför branschen. Svårt att hitta kompetent arbetskraft. Förtroendet och varumärket har inte påverkats men intresset kring klimatfrågorna har ökat betydligt hos kunder och investerare. Om bolaget inte tillräckligt snabbt klarar de ökande kraven på låg klimatpåverkan av produkter och processer, blir påverkan på varumärke och marknadsposition betydande. Nya aktörer i olika marknadssegment uppträder med applikationer i konkurrerande material. För att ytterligare förstärka resiliensen i HEXPOL:s strategi och affärsmodell har följande preventiva åtgärder identifierats: • Regelbunden inventering av klimatrelaterade risker • Kraftig minskning av växthusgaser och andra luft- föroreningar genom att fasa ut fossila bränslen och kontinuerligt förbättra energieffektiviteten • Utveckla produkter med lägre klimatfotavtryck (cradle- to-grave), primärt genom högre andel förnybara eller återvunna råmaterial. • Batchtillverkning av produkter, vilket gör att plötsliga fysiska klimatrelaterade störningar kan kompenseras genom att en produkt snabbt kan tillverkas i en annan fabrik än den som störts. Möjligheter som HEXPOL identifierat som konkurrensfördelar: • Gynna organisk tillväxt genom att produkter med ett lägre klimatfotavtryck attraherar nya kunder och stärker bibehållandet av existerande kunder. • Starkare positionering i klimatagendan stärker varumärket och ökar synligheten, vilket attraherar nya kunder. • En proaktiv hållning i regulatoriska frågor kan gynna HEXPOL:s produkter om dessa har bättre klimatprestanda än våra konkurrenters. • Öka lönsamheten och kostnadsbesparingar genom förbättrad resurshantering såsom: - Kontinuerligt förbättra energieffektiviteten. - Kontinuerligt minska mängden spill i produktionen. - Generera mer (förnybar) el på enheterna och därmed minska mängden som behöver köpas. • Stärka affärsrelationer med kunder och leverantörer genom: - Djupare samarbete med kunder och leverantörer för att ta fram produkter och råmaterial med lägre klimat- påverkan. - Stötta kunder med expertis kring hur de kan sänka sina utsläpp genom HEXPOL:s produktsortiment. • Attrahera och behålla talang: - Locka nya talanger genom större förankring och synlighet i hållbarhetsfrågor, vilket är speciellt viktigt för yngre generationer. OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR BEGRÄNSNING AV KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar HEXPOL stöttar Paris-avtalets ambition att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer. I nuläget saknas emellertid en omställningsplan för att begränsa klimatförändringarna, men en sådan är under ut- veckling som del av HEXPOL:s arbete med att sätta nya klimat- mål för hela värdekedjan (Scope 1, 2 och 3) i linje med Net-Zero Standard av Science Based Targets initiative (SBTi). Skälet till att omställningsplanen saknas är att arbetet med att slutföra klimatmålen är avhängigt den Chemical Sector Guidance som SBTi utvecklat, vilken innehåller specifika krav på företag inom kemikaliesektorn där HEXPOL ingår. Denna sektor-specifika vägledning blev dock försenad från början av 2025 till slutet av 2025. HEXPOL valde därför att aktivt avstå från att skicka in föreslagna klimatmål till SBTi vid dess deadline i april 2025 till dess att Chemical Sector Guidance blivit publicerad och kraven är tydliga. Då Chemical Sector Guidance sedermera släpptes i december 2025 pågår nu ett arbete med att utvärdera dess konsekvenser och färdigställa omställningsplanen, med målet att kommunicera denna under första halvan av 2026. HEXPOL:s styrelse hålls regelbundet uppdaterad om status. Den kommande omställningsplanen samt klimatmålen ska innefatta både kortsiktiga mål till 2035 och långsiktiga mål till senast 2050. Vidare kommer den att innefatta de investeringar och den finansiering som behövs för att genomföra planen. Denna plan kommer att agera input till det årliga strategiplans- arbetet och tillhörande budgetplanering. Utifrån de kommande klimatmålen på koncernnivå så kommer respektive del av verk- samheten att utveckla specifika mål och handlingsplaner för hur de bidrar till det övergripande målet. Vidare kommer planen att omfatta referenser till EU:s Taxonomi. För mer information kring klimatrelaterade mål, se avsnitt ”Mål relaterade till klimat- förändringar”, sidorna 63–64. HEXPOL gör bedömningen att utsläpp är delvis inlåsta i tillgångar eller produkter. Orsaken är att HEXPOL:s produkter i dagsläget till största del är fossilbaserade och en förflyttning mot förnybara och återvunna råmaterial är kritiskt för att nå de utsläppsminskningar som krävs för att bidra till 1,5°C-målet. Denna omställning är dock beroende av förflyttningar inom den petrokemiska industrin, vilka kräver större investeringar för våra leverantörer. Energianvändningen i HEXPOL:s egen verksamhet är möjlig att ställa om till 100 procent förnybart, men kräver likväl finansiering och investeringar, speciellt kopplade till fossil- baserade värme- och ångpannor som används för produktions- processer och uppvärmning av enheterna. På grund av detta anses det finnas en inlåsningseffekt under den tid som omställ- ningen görs. Beloppet för dessa investeringar har hitintills inte utvärderats i detalj. Inga signifikanta investeringar (CapEx) i olja, gas eller kol har genomförts under 2025. POLICYER RELATERADE TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR E1-2 – Policyer relaterade till klimatförändringar HEXPOL:s arbete kopplat till energianvändning och växt hus- gasutsläpp längs HEXPOL:s värdekedja vägleds av företagets ’Hållbarhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline’, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidor 96–99. MÅL RELATERADE TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Del i värde- kedjan Mål Bas- linje Mål- datum HEXPOL:s egen verk- samhet Till 2025, minska utsläppen av växthusgaser (Scope 1 & 2) i relativa tal (ton CO2e per för- säljning MSEK) med 75 procent jämfört med baslinjeåren 2018– 2019 (medelvärde). 2018– 2019 (Medel- värde) 2025 Upp- och nedströms i värde- kedjan Inget mål är i dagsläget satt. HEXPOL:s egen verksamhet Sedan 2020 har HEXPOL haft som mål att till 2025 minska ut- släppen av växthusgaser (Scope 1 och 2) i relativa tal (ton CO2e per försäljning MSEK) med 75 procent jämfört med baslinjeåren 2018–2019 (medelvärde). Detta mål täcker samtliga HEXPOL:s enheter (fabriker, lager och kontor) och utsläppen av växthus- gaser mäts enligt avsnitt ”Metodik för beräkningar av växthus- gasutsläpp” för att säkerställa att avgränsningarna av växt- husgasutsläpp och baslinjejusteringar är korrekta enligt GHG- protokollet. Ett medelvärde av två år antogs som baslinje för att säkerställa en korrekt representation av verksamheten och att minska påverkan av tillfälliga externa händelser under ett år. Utgångspunkten för målambitionen var Paris-avtalets 1,5°C-mål med inget till litet tillfälligt överskridande av växthusgas- budgeten. Andra framåtblickande rapporter, såsom IEA – World Energy Outlook, ligger även till grund för målambitionen. Målet färdigställdes av hållbarhets- och finansfunktionerna på koncernnivå. Som en följd av att detta mål går ut vid 2025 års slut, samt att arbetet med att sätta klimatmål enligt Net-Zero Standard av SBTi pågår, har ett nytt mål arbetats fram som tar vid när det andra slutar. Detta nya mål kommer att kommuniceras under 2026. I arbetet har representanter från nyckelfunktioner såsom ===== SIDA 33 ===== 64 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 65 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 FoU, inköp, sälj, produktion och finans varit delaktiga. Som ledstjärna för att minska klimatpåverkan från egen verksamhet, har HEXPOL som ambition att enbart använda förnybar energi och vara så elektrifierade och energieffektiva som möjligt. Utöver det strategiska målet om att minska de absoluta utsläppen av växthusgaser, tillkommer tre strategiska undermål kopplade till energianvändningen, vilka bidrar till det övergripande klimatmålet. Dessa undermål adresserar ökad energieffektivitet och omställning mot förnybar energi och är ett resultat av den dubbla väsentlighetsanalysen som genomfördes 2025. Baslinjeåren som kommer användas är säkerställda som representativa, då inga signifikanta händelser har inträffat internt eller externt som påverkat HEXPOL:s växthusgasutsläpp. Upp- och nedströms i värdekedjan Det finns i dagsläget inga mål satta för att minska utsläpp av växthusgaser från upp- och nedströms i värdekedjan (Scope 3). Dessa arbetas emellertid fram som en del av arbetet med att sätta nya klimatmål enligt Net-Zero Standard av SBTi. Eftersom rimligheten i att sätta mål för leverantörers och kunders energianvändning anses vara högst begränsad, kommer inga mål kopplade till energianvändningen i upp- och nedströms led av värdekedjan att definieras. För HEXPOL:s direkta leverantörer är energianvändning en stor kostnadspost, särskilt inom petro-kemiska industrin och metallindustrin. Eftersom detta redan är en aktiv del av deras respektive agendor, bedöms tillägget av ett HEXPOL-mål inte vara nödvändigt. Däremot bedöms ett mål som omfattar transporter till och från HEXPOL:s produktionsenheter som relevant och kommer att utvärderas vid ett senare tillfälle. Arbetet med att öka mängden återvunnet material i HEXPOL:s produkter bedöms vara en väsentlig åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser uppströms i värdekedjan. Se mer i avsnittet ”E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi”, sidorna 80–85. ÅTGÄRDER E1-3: Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringar Kommentar till tabell: CapEx och OpEx för respektive åtgärder kan i dagsläget inte redovisas. Arbete pågår för att möjliggöra detta till nästa årsredovisning. En del i detta är att de nya strategiska målen blir en del av respektive produktområdes strategiska plan, tillsammans med kopplade åtgärder och relaterade finansiella resurser. HEXPOL:s egen verksamhet Under 2025 ökade antalet enheter som köper 100 procent för- nybar el till 25 (19) och som köper 100 procent kärnkrafts- baserad el till 12 (3), vilket ledde till en minskning av växt hus gas- utsläpp med 33,6 kiloton CO2e med föregående år som referens- värde. Detta är ett led i ett systematiskt arbete mot att varje enhet enbart ska köpa förnybar el. Den kraftiga ökningen av köpt kärnkraftsbaserad el är ett tillfälligt steg under 2025 inom arbetet i USA för produktområdet Rubber Compounding Americas mot att först fasa ut fossilbaserad el för att sedan köpa förnybara elcertifikat av hög kvalitet. Positiva nyheter är också att två relativt nya förvärv (McCann och KABKOM) har övergått till förnybar el. Strategisk förflyttning Del i värde- kedjan Nyckel- åtgärd Aktiviteter under 2025 Förnybar energi Egen verksamhet 100 procent köpt förnybar el • Ytterligare tio anläggningar köpte 100 procent förnybar el. • Ytterligare fem anläggningar köpte 100 procent kärnkraftsbaserad el. Förutom ovan, så bytte fyra anläggningar i Rubber Compounding Americas från 100 procent förnybar el till 100 procent kärnkraftsbaserad el som en del av större upphandling av elcertifikat. Egen verksamhet 100 procent köpt förnybar värme och ånga En fabrik säkrade 100 procent förnybar energi för inköpt fjärrvärme och ånga. Egen verksamhet Utfasning av fossila bränslen för produktionsprocesser, uppvärmning och interna transporter Fortsatt elektrifiering av gaffeltruckar på flertalet fabriker. Egen verksamhet Energi genererad på plats Inga nya installationer. Befintlig installation utökades på en fabrik. Ökad energi- effektivitet Egen verksamhet Kontinuerlig uppföljning och förbättring av energieffektivitet Kontinuerliga förbättringar i energieffektivisering (många små) inom tryckluft, isolering, optimering av produktionsprocesser, etc. Ingen ytterligare fabrik erhöll ISO 50 001 certifiering. Ökad andel åter- vunnet material i produkter Upp- och nedströms i värdekedjan Ökad andel återvunnen kimrök Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sidan 81. Upp- och nedströms i värdekedjan Ökad andel återvunna oljor & mjukgörare Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sidan 81. Upp- och nedströms i värdekedjan Möjliggöra återvinning av gummiblandningar & gummimaterial Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sidan 81. Upp- och nedströms i värdekedjan Förvärv av bolag med hög andel återvunna polymera material Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sidan 81. Ökad andel för- nybart material i produkter Upp- och nedströms i värdekedjan Ökad andel förnybara kemikalier & fyllnadsmaterial Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sida 81. Upp- och nedströms i värdekedjan Förvärv av bolag med hög andel förnybara polymera material Se avsnitt ”E5-2 – Åtgärder”, sidan 81. En produktionsenhet bytte även energikälla för köpt värme och ånga från naturgasbaserad till biogas, vilket ledde till en minskning av växthusgasutsläpp med 1,3 kiloton CO2e med föregående år som referensvärde. Ingen ytterligare fabrik installerade under 2025 solpaneler, men solpanelsinstallationen på en fabrik utökades (Long Beach, USA) då solpaneler fördes dit från en annan fabrik som stängdes under 2025 (City of Industry, USA). Åtgärder kopplade till ökad energieffektivitet har utförts under 2025. Effekterna av dessa är dock svåra att isolera, både på grund av volymförändringar och den grundläggande svårigheten att följa upp energieffektiviseringsförbättringar. Utifrån de nya strategiska målen och de uppdaterade kraven relaterad till energianvändning i HEXPOL:s hållbarhetspolicy, kommer respektive enhet under 2026 ta fram specifika mål och handlingsplaner. Dessa kommer vara en del av den övergripande strategiska planen för respektive produktområde och dess enheter och kommer att följas upp årligen. Primärt är det respektive enhets VD och produktionschef som kommer att vara ansvariga för dessa mål och handlingsplaner. En sammanfattning av dessa handlingsplaner samt tillhörande resurser och finansiering kommer att presenteras i nästa års rapport. Upp- och nedströms i värdekedjan Jämfört med föregående år var den genomsnittliga andelen återvunnet material i produkter oförändrad med 7,8 procent (7,8). För mer information om förflyttningar kopplade till återvunnet material, se avsnitt ’E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi’ på sidorna 80–85. Tabell 4: Mängd och fördelning av energianvändning 2025 2024 Mängd (GWh) Andel Mängd (GWh) AndelEnergikälla Sub-kategori El Genererad vid anläggningarna 4 1% 4 1% Inköpt 278 70% 283 71% Bränslen Produktionsprocesser och uppvärmning av fastigheter 97 25% 93 23% Gaffeltruckar, företagsbilar, etc. 9 2% 8 2% Inköpt värme eller kyla Fjärrvärme 4 1% 5 1% Ånga 4 1% 3 1% Kyla 0 0% 0 0% TOTALT 395 397 Tabell 5: Energimix – Mängd och fördelning 2025 2024 Mängd (GWh) Andel Mängd (GWh) AndelEnergikälla Sub-kategori Förnybart El genererad vid anläggningarna 4 1% 4 1% Bränslen: Produktionsprocesser och uppvärmning av fastigheter 42 11% 40 10% Bränslen: Gaffeltruckar, företagsbilar, etc. 0 0% 0 0% Inköpt el 134 34% 125 32% Inköpt fjärrvärme 4 1% 1 0% Inköpt ånga 4 1% 0 0% SUB-TOTAL 188 48% 171 43% Kärnkraft Inköpt el 85 22% 39 10% Fossilt Bränslen: Kol och kolbaserade 0 0% 0 0% Bränslen: Olja och oljebaserade 10 3% 10 3% Bränslen: Naturgas och naturgasbaserade 52 13% 51 13% Bränslen: Andra fossila bränslen 1 0% 0 0% Inköpt el 59 15% 119 30% Inköpt fjärrvärme 0 0% 3 1% Inköpt ånga 0 0% 3 1% SUB-TOTAL 122 31% 187 47% TOTALT 395 397 Under 2026 kommer respektive enhet ta fram specifika mål och handlingsplaner kopplade till kommande klimatmål och nya strategiska mål kopplade till resursanvändning. Detta gör att åtgärder och relaterade finansiella resurser och tidsplaner kommer kunna följas upp mer tydligt i nästa årsredovisning. MÅTT OCH UTFALL Energianvändning och energimix E1-5: Energianvändning och energimix Andelen förnybar energi uppgick till 48 procent (43). Av dessa står inköpt el från förnybara källor för 72 procentenheter, för- bränning av biomassa för 22 procentenheter, inköpt fjärrvärme eller ånga från förnybara källor för 4 procentenheter och el genererad genom solpaneler på produktionsanläggningarna för 2 procentenheter. För den inköpta elen är 48 procent förnybart, 31 procent kärnkraft och 21 procent fossilt. 11 enheter (12) har solpaneler installerade. Att antalet anläggningar med solpaneler minskade beror på att en anläggning med solpaneler stängdes (City of Industry, USA), men merparten av dessa förflyttades till en närliggande HEXPOL-anläggning (Long Beach, USA). Energikonsumtionen för bland annat gaffeltruckar och företagsbilar ökade jämfört med föregående år. Detta är på grund av en datakvalitétsförbättring som genomfördes under 2025 för att säkerställa att energiförbrukning och utsläpp från samtliga företagsbilar och leasade bilar kunde beräknas. ===== SIDA 34 ===== 66 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 67 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Tabell 6: Andel köpt el som täcks av elcertifikat 2025 2024 Energikälla Land/Länder Medföljande eller separerade elcertikat Mängd (GWh) Andel av total köpt el Mängd (GWh) Andel av total köpt el EFEC – Emission-Free Energy Certificate Kärnkraft USA Medföljande 0 0% 0 0% Separerade 78,6 28% 31 11% GO – Guarantees of Origin (GO) Förnybart Belgien, Italien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland Medföljande 19 7% 19 7% Separerade 66,4 24% 46 16% Poland National Guarantees of Origin Förnybart Polen Medföljande 0 0% 0 0% Separerade 0,2 0% 0,2 0% REC – Renewable Energy Certificate (REC Förnybart USA Medföljande 0 0% 0 0% Separerade 13,2 5% 25 9% I-REC – International Renewable Energy Certificate Förnybart Mexiko, Turkiet Medföljande 0 0% 0 0% Separerade 22,5 8% 22 8% REGO – Renewable Energy Guarantees of Origin Förnybart Storbritannien Medföljande 0 0% 0 0% Separerade 13,1 5% 13 5% Totalt Medföljande 19 7% 19 7% Separerade 194 70% 137 48% Samtliga delar av HEXPOL:s verksamhet klassas som sektorer med hög klimatpåverkan enligt ESRS då de går under SNI-koden C: Tillverkning. Energiintensiteten har minskat med 9 procent jämfört med föregående år utifrån MWh per ton såld produkt, medan den ökade med 5 procent utifrån MWh per försäljning msek. Bakgrunden till minskningen i per ton såld produkt är föränd- ringar i olika produktmixer och kontinuerligt arbete med att förbättra energieffektiviteten. Anledningen till att två intensitetsmått redovisas är för att undvika monetär påverkan på den faktiska energiintensiteten i produktionsprocessen. Bland annat så kan två produkter ha olika försäljningspris då de ingående råmaterialen varierar i kostnad, medan den faktiska energikonsumtionen i produktions- processerna för de två produkterna i HEXPOL:s fabriker kan vara densamma. Detta gör att MWh per ton såld produkt kan vara densamma, medan mätt i MWh per försäljning msek varierar. Att mäta i ton såld produkt undviker även valuta- påverkan. Energiintensitet (MWh per ton såld produkt) mäts i dags- läget enbart för produktområde Compounding, men inte för Engineered Products eftersom dess försäljning mäts i andra enheter. Engineered Products står för 19 procent av energi- förbrukningen under 2024 och 23 procent under 2025. Compounding står således för 81 procent av energiförbrukningen under 2024 och 77 procent under 2025. Arbete pågår för att harmonisera enheter till en gemensam viktenhet. Växthusgasutsläpp längs värdekedjan E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Under 2025 uppgick de totala utsläppen av växthusgasutsläpp från HEXPOL:s egen verksamhet och upp- och nedströms i värdekedjan (Scope 1, 2 & 3, marknadsbaserad) till 3,4 miljoner ton CO2e, vilket är en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. I relativa tal jämfört med nettoomsättningen var utsläppen 175 ton CO2e per MSEK nettoomsättning, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Majoriteten av utsläppen kommer från uppströms led av HEXPOL:s värdekedja. Dessa orsakas av extraheringen och förädlingen av de råvaror som HEXPOL använder i sina produkter (56%), då dessa processer är energiintensiva och i dagsläget högt fossilberoende. De näst största utsläppen är kopplade till den bearbetning av HEXPOL:s produkter som sker hos kunder nedströms i värdekedjan (23%), där huvuddelen av produkterna är polymera blandningar som bearbetas till kom- ponenter. Denna bearbetning är energiintensiv, speciellt vulkani seringen av gummiblandningar, men där storleken av utsläppen i dagsläget dock inte kan uppskattas. Det tredje största utsläppet är utsläpp kopplade till hanteringen av HEXPOL- produkter vid slutet av deras livscykel (12%). För utsläppen från egen verksamhet (Scope 1 och 2, marknads baserad) så minskade dessa med 44 procent i absoluta tal (ton CO2e) jämfört med föregående år och med 74 procent jämfört med baslinjeåret (genomsnitt av åren 2018–2019). I relativa tal minskade utsläppen av växthusgaser med 41 procent jämfört med föregående år och 80 procent jämfört med baslinjeåret. Därmed uppnåddes målet som sattes till 2025 och överträffades med 5 procentenheter i relativa tal. Minskningen i absoluta tal av växthusgasutsläppen (Scope 1 och 2, marknads- baserad) är högre än den utsläppsminskning som krävs utifrån 1,5°C-målet. Den största bidragande faktorn till minskningen är den kraftiga ökningen av förnybar och kärnkraftsbaserad inköpt el, från 27 procent vid baslinjeåret till 69 procent vid målåret. Mängden fossila bränslen som används på anläggningarna har även minskat med 8 procent under samma tidsperiod. För Scope 3-utsläppen relaterade till ’Kategori 1: Inköpta varor Tabell 8: Översikt av växthusgasutsläpp över HEXPOL:s värdekedja Basår (Snitt 2018–2019) 2018 2019 2024 Målår 2025 Förändring 2024–2025 Förändring basår – målår 2025 Scope 1 växthusgasutsläpp (ton CO2e) Brutto växthusgasutsläpp 15 294 15 367 15 221 14 107 15 008 -5% -2% Scope 2 växthusgasutsläpp (ton CO2e) Platsbaserad 143 116 147 215 139 017 105 961 95 665 -10% -33% Marknadsbaserad 146 353 151 677 141 303 62 542 27 938 -56% -81% Scope 3 växthusgasutsläpp (ton CO2e) Kategori 1: Inköpta varor och tjänster - - - 1 935 853 1 900 876 -2% N/A Kategori 2: Kapitalvaror - - - 79 456 75 128 -5% N/A Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter - - - 27 542 27 018 -2% N/A Kategori 4: Uppströms transport och distribution - - - 68 568 67 520 -2% N/A Kategori 5: Avfall genererat i verksamheten - - - 11 480 11 406 -1% N/A Kategori 6: Affärsresor - - - 2 814 3 080 9% N/A Kategori 7: Anställdas pendling - - - 11 376 11 353 0% N/A Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar - - - N/A N/A N/A N/A Kategori 9: Nedströms transport och distribution - - - 49 743 47 265 -5% N/A Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter - - - 852 397 783 039 -8% N/A Kategori 11: Användning av sålda produkter - - - N/A N/A N/A N/A Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter - - - 418 246 419 325 0% N/A Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar - - - N/A N/A N/A N/A Kategori 14: Franchiser - - - N/A N/A N/A N/A Kategori 15: Investeringar - - - N/A N/A N/A N/A Total växthusgasutsläpp (ton CO2e) Totala växthusgasutsläpp (platsbaserad) - - - 3 575 860 3 456 632 -3% N/A Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserad) - - - 3 533 909 3 388 905 -4% N/A Utanför Scope (ton CO2e) Biogeniska utsläpp (från förbränning vid enheterna) utanför Scope 1 13 472 13 963 12 980 13 833 14 712 6% 9% Biogeniska utsläpp (från förbränning vid enheterna) utanför Scope 2* N/A N/A N/A N/A N/A N/A N/A Biogeniska utsläpp (från förbränning vid enheterna) utanför Scope 3* N/A N/A N/A N/A N/A N/A N/A * Inga biogena CO2-utsläpp från förbränning eller nedbrytning av biomassa – som inte ingår i Scope 2 eller Scope 3 växthusgasutsläpp – kan redovisas på grund av begränsningar i valda emissionsfaktorsdatabaser, se avsnitt ”Metodik för beräkningar av växthusgasutsläpp”, sektion ’Scope 2 – Indirekta utsläpp’ samt ’Scope 3 – Generell info’ på sidorna 69–70. Tabell 7: Översikt av energiintensitet 2025 2024 Utveckling jämfört med föregående år Energiintensitet (MWh per försäljning MSEK) 20,4 19,4 5% Energiintensitet (MWh per kg såld produkt) 0,63 0,70 –9% och tjänster’ så minskade dessa med 2 procent jämfört med före- gående år, vilket är mindre än minskningen i försäljning (-5%). Detta beror på skillnader i produktmixen då klimatfotavtryck per vikt råmaterial inte har ett 1:1-förhållande till dess kostnad. Minskningen för ’Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter’ på 9 procent jämfört med föregående år beror till störst del på en kraftig minskning av de genomsnittliga utsläppen i de länder HEXPOL:s direkta kunder verkar, inklusive USA, vilket gynnar HEXPOL:s utsläpp nedströms i värdekedjan. Inga av HEXPOL:s enheter omfattas av EU:s utsläpps-handels system (ETS). Inga av HEXPOL:s Scope 3-utsläpp är beräknade enligt primär- eller hybriddatametod. Alla kategorier är beräknade enligt genomsnittsdatametod, förutom ’Kategori 2: Kapitalvaror’ som beräknas enligt en utgiftsbaserad metod. Totalt är 98 procent av Scope 3-utsläppen beräknade enligt genomsnittsdatametod och 25 procent enligt utgiftsbaserad metod. För redogörelse av metodik, antaganden och utsläppsfaktorer för beräkning av växthusgas-utsläpp, se slutet av avsnittet. Tabell 9: Översikt av nettoomsättning för HEXPOL för att beräkna relativa växthusgasutsläpp 2025 2024 Nettoomsättning använd för att beräkna relativa växthusgasutsläpp 19 324 20 437 Övrig nettoomsättning ej använd för att beräkna relativa växthusgasutsläpp 0 0 Total nettoomsättning i finansiella årsredovisningen 19 324 20 437 ===== SIDA 35 ===== 68 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 69 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 KLIMATKOMPENSATION E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter HEXPOL har som ståndpunkt att inte använda klimatkompen- sering som del av sina klimatmål. Istället ligger fokus på att realisera kraftiga minskningar av växthusgaser inom värdekedjan. Möjligheten till koldioxidupptag genom de råmaterial som används är begränsad och resulterade inte i en materiell påverkan i den dubbla väsentlighetsanalysen. Därför redovisas inga siffror. I och med att ”Land Sector and Removals Guidance” publicerats av GHG Protocol i januari 2026 kommer en ny analys att genom- föras för att bedöma magnituden av möjlig koldioxidinlagring inom HEXPOL:s värdekedja. Om signifikant kommer detta att följas upp. INTERN KOLDIOXIDPRISSÄTTNING E1-8: Intern koldioxidprissättning Ingen intern koldioxidprissättning används inom HEXPOL. FINANSIELLA EFFEKTER FRÅN KLIMATRELATERADE RISKER OCH MÖJLIGHETER E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter I enlighet med ESRS 1 kapitel 10.4 har HEXPOL valt att använda den 1-åriga och 3-åriga infasningsmöjligheten gällande de klimatrelaterade finansiella effekterna, kvalitativt respektive kvantitativt. METODIK FÖR BERÄKNINGAR AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP Översikt HEXPOL mäter sina växthusgasutsläpp i linje med GHG Protocol och dess tillhörande vägledande dokument. Beräkning- arna omfattar hela HEXPOL:s värdekedja – från extrahering och förädling av råmaterial till slutbehandlingen av sålda produkter. Varje år granskas beräkningsmodellerna för att se om dessa på bästa sätt representerar HEXPOL:s värdekedja. Skäl till upp- dateringar kan vara ökad spårbarhet i leverantörskedjan, större tillgång till leverantörsspecifik information, ny forskning eller att rapporteringsstandarder uppdateras. Historiska data uppdateras alltid för att säkerställa att redovisade skillnader i utsläpp mellan åren är på grund av förbättringar och inte ändrad bokföring. Utsläppsfaktorer För använda utsläppsfaktorer, se respektive metodiksektion nedan. HEXPOL strävar efter att alltid använda de senaste värdena för växthusgasers globala uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP) definierade av FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) och deras utvärderingsrapporter. I dagsläget är det den sjätte utvärderingsrapporten (AR6) som används. På grund av fördröjningar i tredjeparts-utsläppsdatabaser så kan även GWP från äldre utvärderingsrapporter förekomma. Om möjligt översätts dessa till AR6 av HEXPOL. För växthusgasutsläpp från bioenergi antas GWP för CO2 vara noll, medan GWP för CH4 och N2O utgår från värdena i AR6. Fusioner och förvärv I linje med GHG Protocol så adderas historiska utsläpp för för- värvade bolag och subtraheras historiska utsläpp för avyttrade bolag. Under 2025 gjordes följande förändringar: • Historiska utsläpp adderades för bolagen Piedmont Resin Supply (USA) och Kabkom Kimya Sanayi vs Ticaret Anonim Sirketi (Kabkom, Turkiet), vilka förvärvades i oktober 2024 respektive april 2025. • Historiska utsläpp subtraherades för enheten i Muscle Shoals (USA) vars verksamhet såldes till Karo Ventures LLC i december 2024. Då produktionsenheten i Kennedale (USA) stängdes och verksamheten flyttas till andra HEXPOL-enheter gjordes inga korrigerar för dess utsläpp. Scope 1 – Direkta utsläpp Innefattar all stationär och mobil förbränning på HEXPOL- enheter samt läckage av köldmedel. Samtliga enheter inom HEXPOL-koncernen inkluderas, såsom fabriker, lager och kontor. Både ägda och leasade enheter, fordon och utrustning tas med. ’Scope 3 – Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar’ samt ’Scope 3 – Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar’ är därmed inkluderade. Respektive enhet rapporterar primära data kring fysisk mängd använt bränsle, avstånd företagsbilar färdats och mängd påfyllt köldmedel under rapporteringsåret. Dessa konverteras sedan till både energikonsumtion och växthusgasutsläpp genom konverteringsfaktorer och utsläppfaktorer. Primärt används faktorer från “UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting” från “Department for Energy Security & Net Zero” i Storbritannien, även känt som DEFRA. Samtliga utsläppsfaktorer använder nettovärmevärdet. För köldmedels- beräkningar används även utsläppsfaktorer från GHG Protocol. El genererad på plats rapporteras också, men då enbart el från solpaneler produceras bidrar detta inte med några växthusgasutsläpp. Under 2025 gjordes följande förändring: • Tillagd distansbaserad modell för mobil förbränning, främst riktad till företagsbilar. Påverkan uppskattas till mindre än 1 procent av samtliga Scope 1-utsläpp. Scope 2 – Indirekta utsläpp Innefattar all köpt energi (el, värme, ånga och kyla) för HEXPOL- enheter. Samtliga enheter inom HEXPOL-koncernen inkluderas, såsom fabriker, lager och kontor. Både ägda och leasade enheter, fordon och utrustning tas med. ’Scope 3 – Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar’ samt ’Scope 3 – Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar’ är därmed inkluderade. Respektive enhet rapporterar primära data kring inköpt el, värme, ånga och kyla. För platsbaserade utsläpp för köpt el används följande databaser: • Samtliga länder, förutom USA: International Energy Agency (IEA) – Emission Factor Package, där utsläpps- faktorer för genererad el och justering för handelsinducerade utsläpp används. Utsläppsfaktorn bestäms utifrån det land där respektive HEXPOL-enhet är lokaliserad. • USA: Environmental Protection Agency (EPA) – Emissions & Generation Resource Integrated Database (eGRID), där utsläppsfaktorer för genererad el används. Utsläppsfaktorn bestäms utifrån den subregion/elnät där respektive HEXPOL-enhet är lokaliserad. För marknadsbaserade utsläpp för köpt el används följande hierarki: • Elcertifikat: Där en enhet köper elcertifikat – medföljande eller separerade – appliceras noll utsläpp för den mängd el (MWh) som certifikaten täcker. Om inte hela mängden köpt el täcks av certifikat, appliceras en residualutsläppsfaktor på den resterande mängden el, se nedan. • Kontraktspecifik information: Där specifik information finns tillgänglig från respektive energileverantör, används denna för beräkningar av utsläpp och energimix. • Residualmix: Där en enhet varken köper elcertifikat eller kontraktspecifik information finns tillgänglig, så appliceras utsläppsfaktorer för residualmixen för det land enheten är lokaliserad. Dessa finns tillgängliga för större delen av Europa (via Association of Issuing Bodies, AIB) och USA (via Green-e av Center for Resource Solutions, CRS). För länder där en utsläppsfaktor för residualmixen inte är tillgänglig används utsläppsfaktorn från International Energy Agency (IEA) – Emission Factor Package. För ett konservativt tillvägagångssätt, så antas all residualmix vara 100 procent fossil. För platsbaserade utsläpp för köpt värme, ånga och kyla används följande databaser: • Samtliga länder, förutom Sverige och USA: “UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting” från “Department for Energy Security & Net- Zero” i Storbritannien (DEFRA). Även om specifik för Storbritannien används dessa värden som approximation för övriga världen. • Sverige: Energiföretagen – Fjärrvärmens lokala miljö- värden: Medelvärden. • USA: Environmental Protection Agency (EPA) – GHG Emission Factors Hub. För marknadsbaserade utsläpp för köpt värme, ånga och kyla används följande hierarki: • Energicertifikat: Där en enhet köper energicertifikat – medföljande eller separerade – appliceras noll utsläpp för den mängd energi (MWh) som certifikaten täcker. Om inte hela mängden köpt energi täcks av certifikat, appliceras en residualutsläppsfaktor på den resterande mängden energi, se nedan. • Kontraktspecifik information: Där specifik information finns tillgänglig från respektive energileverantör, används denna för beräkningar av utsläpp och energimix. • Residualmix: Där en enhet varken köper energicertifikat eller kontraktspecifik information finns tillgänglig, så appliceras de utsläppsfaktorer som används för platsbaserade utsläpp i brist på bättre databaser. För ett konservativt till- vägagångsätt, så antas all residualmix vara 100 procent fossil. För samtliga utsläppsfaktorer för köpt el så appliceras en två- årsdifferens mellan bokföringsår och året som utsläppsfaktorn är giltig. Detta för att ta hänsyn till fördröjningarna i externa data- baser och harmonisera skillnader i fördröjning dem emellan. För rapporteringsåret 2025 används därför utsläppsfaktorer för köpt el för 2023. För utsläppsfaktorer för köpt värme, ånga och kyla appliceras ingen sådan differens då ingen fördröjning redovisas i de externa databaserna. Enda undantaget är Sverige, där data från Energi- företagen släpar efter ett år. För respektive databas för emissionsfaktor kopplat till inköpt energi finns ingen data tillgänglig kopplat till biogena CO2-utsläpp. Dessa kan därför inte redovisas. Under 2025 gjorde inga förändringar i metodik eller referens- data. ===== SIDA 36 ===== 70 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 71 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Scope 3 – Generell info På grund av begränsningar i de datakällor för utsläppsfaktorerna som används kan biogeniska utsläpp i dagsläget inte beräknas för Scope 3-utsläpp. Detsamma gäller särrapportering av CH4 och N2O för Scope 3-utsläpp. Vidare strävar HEXPOL mot att använda så hög grad av primärdata som möjligt. I dagsläget är större delen av affärs- informationen som används primärdata, medan motsvarande utsläppsfaktorer nästan uteslutande är genomsnittsvärden från erkända databaser. Enbart inom utsläppsberäkningar för ’Kategori 1: Inköpta varor och tjänster’ används idag leveran törs- specifika utsläppsfaktorer. Detta står dock för mindre än 1 procent av Scope 3-utsläppen i dagsläget. Under 2025 gjordes inga förändringar i metodik eller referens-data, då metodiken för Scope 3-utsläpp utarbetades. Scope 3 – Kategori 1: Inköpta varor och tjänster Denna utsläppskategori delas in i tre grupper av HEXPOL utifrån beräkningar och tillgänglighet av data: • Direkta inköp: Råmaterial • Direkta inköp: Förpackningsmaterial • Indirekta inköp För samtliga grupper används mängd köpt, ej nödvändigtvis använt, i enlighet med GHG Protocol – Scope 3 Guidance. Direkta inköp – Råmaterial: Varje enhet rapporterar mängd (vikt) köpt råmaterial, vilka kategoriseras till av HEXPOL bestämda råmaterialkategorier med tillhörande subkategorier. Dessa subkategorier representerar specifika material och specifika procent återvunnet eller förnybart innehåll. Respektive sub-kategori allokeras en utsläppsfaktor för det materialet utifrån livscykeldatabasen ecoinvent. Denna är i regel global och ett sektorgenomsnitt. Där en leverantörsspecifik utsläppsfaktor finns tillgänglig för ett råmaterial används denna istället, efter först ha verifierats av en intern expertgrupp. Versionen av ecoinvent som används är 3.10, vilket säker- ställer att metangasutsläpp längs materials leverantörskedja inkluderas, vilket är av vikt för HEXPOL då de flesta råmaterial är från petrokemiska industrin. Direkta inköp – Råmaterial: Varje enhet rapporterar mängd (vikt) köpt förpackningsmaterial utifrån vilket material det är: träpallar, kartong, papper, plast eller metall. I likhet med rå- material allokeras en utsläppfaktor för respektive grupp. Andel återvunnet följs i dagsläget inte upp, vilket gör att konservativa utsläppsfaktorer används. Indirekta inköp: Varje enhet rapporterar in inköpsvärde (sek) för satta inköpskategorier. Dessa värden matchas sedan mot utsläppsfaktorer från Upphandlingsmyndigheten. Även om dessa gäller specifikt för Sverige används dessa som approxi- mation för övriga världen. För 2024 och 2025 rapporteras inte dessa värden då arbete pågår med att förbättra datakvaliteten i de inrapporterade värdena. Storleksordningen uppskattas till ca 2% av HEXPOL:s totala växthusgasutsläpp (scope 1, 2 & 3). Scope 3 – Kategori 2: Kapitalvaror Varje enhet rapporterar in inköpsvärde (sek) för satta kategorier av kapitalvaror. Dessa värden matchas sedan mot utsläpps- faktorer från Upphandlingsmyndigheten. Även om dessa gäller specifikt för Sverige används dem som approximation för övriga världen. Scope 3 – Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Denna utsläppskategori delas in i tre grupper av HEXPOL utifrån det energislag som orsakar utsläppen: • Stationär och mobil förbränning • Inköp av el • Inköp av värme, ånga och kyla Stationär och mobil förbränning: Givet de bränslemängder som rapporteras in för Scope 1, appliceras motsvarande Scope 3- utsläppsfaktorer för uppströmsutsläpp från inköpta bränslen. Källan för dessa är “UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting” från “Department for Energy Security & Net-Zero” i Storbritannien (DEFRA). Inköp av el: Givet den elmängd som rapporteras in för Scope 2, appliceras motsvarande landspecifika Scope 3-utsläppsfaktorer för uppströmsutsläpp från inköpt el samt förluster under livs- cykeln för transmission och distribution. Källa för dessa är ”Emission Factor Package” från International Energy Agency (IEA). Om kontraktspecifika Scope 3-utsläppsfaktorer finns tillgängliga för en enhet används dessa istället. Inköp av värme, ånga och kyla: Givet den energimängd som rapporteras in för Scope 2, appliceras motsvarande Scope 3- utsläppsfaktorer för uppströmsutsläpp från inköpt värme och ånga samt förluster under livscykeln för transmission och distribution. Källan som används för samtliga länder förutom Sverige är “UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting” från “Department for Energy Security & Net-Zero” i Storbritannien (DEFRA). För Sverige används istället utsläppsfaktorer från Energiföretagen – Fjärrvärmens lokala miljövärden: Medelvärden. Om kontraktspecifika Scope 3-utsläppsfaktorer finns tillgängliga för en enhet används dessa istället. Scope 3 – Kategori 4: Uppströms transport och distribution Utsläppskategorin innefattar transporter mellan HEXPOL:s direkta leverantörer och HEXPOL:s enheter, samt transporter som HEXPOL betalar för. Givet den rapporterade mängden (vikt) köpt råmaterial, mäts avståndet för varje transaktion mellan respektive HEXPOL-leverantör och HEXPOL-enhet och rimligaste rutt utifrån väg- och sjötransport beräknas. Givet distans (km), vikt (kg) och transportsätt beräknas utsläppen genom utsläppsfaktorer från GLEC Framework av Global Logistics Emissions Council (GLEC). I de fall vi vet att den direkta leverantören är en återförsäljare och inte ett producerande företag och platsen för den producerande fabriken är känd, så används denna distans istället. En begränsning i nuvarande modell är om godstransporten skulle ske via tåg, flyg eller pråm. Ingen hänsyn tas heller till vilket bränsle som används. Scope 3 – Kategori 5: Avfall genererat i verksamheten Varje enhet rapporterar mängd (vikt) producerat avfall samt vilken avfallskategori detta är (materialbaserad) samt slut- destination. Givet mängd, material och slutdestination appliceras utsläppsfaktorer från ecoinvent. Utsläppen för avfall som går till återanvändning eller återvinning antas vara noll utifrån en cut- off-metodik. Scope 3 – Kategori 6: Affärsresor Utsläpp från affärsresor uppskattas genom utsläppsberäkningar som görs av resebyråerna för de två största HEXPOL- verksamhet erna sett till affärsresor. Dessa tar hänsyn till flyg- resor (inkl. höghöjdseffekter), hyrbilar, tåg och hotellnätter. Summan från de två resebyråerna extrapoleras sedan för att täcka hela HEXPOL. En begränsning i nuvarande modell är extrapoleringen som görs för resterande affärsresor, samt de affärsresor som bokas utanför resebyråerna av HEXPOL-anställda. Scope 3 – Kategori 7: Anställdas pendling För pendling till och från arbete görs en uppskattning av ut- släppen givet antalet anställda, antalet arbetsdagar per land och snittavstånd till och från arbetsplatsen. Givet land antas olika fordon och storlek som används av anställda i pendlingen. Detta matchas sedan mot utsläppsfaktorer från “UK Government GHG Conversion Factors for Company Reporting” från “Department for Energy Security & Net-Zero” i Storbritannien (DEFRA). En begränsning i nuvarande modell är att ingen hänsyn tas till anställda som använder kollektivtrafik, cykel, samåker eller går till sin arbetsplats. Eftersom nästan samtliga HEXPOL- enheter ligger på landsbygden där bil oftast är enda alternativet antas detta vara en mindre begränsning. Scope 3 – Kategori 8: Uppströms leasade tillgångar Inkluderas i utsläppen för Scope 1 och 2. Scope 3 – Kategori 9: Nedströms transport och distribution Samma metodik används som för ’Kategori 4: Uppströms transport och distribution’, med skillnaden att det är avståndet mellan respektive HEXPOL-enhet och kund som används. En begränsning i nuvarande modell är att utsläpp från affärsområdet Engineered Products exkluderas eftersom dess försäljning mäts i andra enheter än i vikt. Detta förhindrar beräkningar av transportutsläpp utifrån ton * km transport, vilket är grunden för de utsläppsfaktorer som HEXPOL använder. Scope 3 – Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter Varje enhet rapporterar mängd (vikt) såld produkt till respektive kund. Varje produkt kategoriseras utifrån om det är gummi, plast eller silikon. Givet vilken produktionsprocess som kunden bearbetar HEXPOL-produkten i appliceras en energiintensitets- faktor från ecoinvent. Där produktionsprocessen är okänd används ett konservativt antagande. Då det är främst el som används i bearbetningen av HEXPOL-produkter matchas denna elmängd mot platsbaserade utsläppsfaktorer för det land kunden är lokaliserad i. Dessa utsläppsfaktorer innefattar utsläpp för både Scope 2 och ’Scope 3 – Kategori 3’ för att vara så holistiska som möjligt. En begränsning i dagsläget är att inga referensfaktorer för energiintensitet och energislag för vulkaniseringen av gummi- produkter finns. Då vulkanisering är en energiintensiv process där främst ånga används är detta en större begränsning i modellen och en HEXPOL aktivt arbetar för att adressera. Scope 3 – Kategori 11: Användning av sålda produkter Utsläppskategorin är inte applicerbart på HEXPOL, då produkterna inte konsumerar energi, bara bearbetningen. Scope 3 – Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter Varje enhet rapporterar mängd (vikt) såld produkt till respektive kund. Denna mängd allokeras sedan till den världsdel där respektive kund är lokaliserad. Gemensnittlig statistik för hur mycket polymera produkter som går till återvinning, förbränning eller deponi för respektive världsdel erhålls via ’Our World In Data:s’ rapport ”Share of plastic waste that is recycled”. För återvinning antas utsläppen vara noll enligt en cut-off-metodik. För deponi används utsläppsfaktorer från ecoinvent. För för- bränning av polymera material används utsläppsfaktorer från ecoinvent. En begränsning idag är att flertalet approximationer används för de produkter som antas hamna på deponi. Detta antas dock vara en mindre begränsning då HEXPOL-produkterna är polymera material med överlag låga utsläppsvärde vid deponi. En annan begränsning i nuvarande modell är att utsläpp från affärsområdet Engineered Products exkluderas eftersom dess försäljning mäts i andra enheter än i vikt. Detta förhindrar beräkningar av utsläpp per vikt material, vilket är grunden för de utsläppsfaktorer som HEXPOL använder. ===== SIDA 37 ===== EU:s taxonomi 73 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 72 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Scope 3 – Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar Inkluderas i utsläppen för Scope 1 och 2. Scope 3 – Kategori 14: Franchiser Utsläppskategorin är inte applicerbar på HEXPOL. Scope 3 – Kategori 15: Investeringar Utsläppskategorin är inte applicerbar på HEXPOL. Taxonomin för miljömässigt hållbara investeringar är en av åtgärderna inom EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och syftar till att EU skall uppnå fastställda miljömål om grön omställning och klimatneutralitet till 2050. Taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Avsikten är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. ===== SIDA 38 ===== 74 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 75 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Räkenskapsår 2025 Total Andel av verksamheten som omfattas av taxonomin Taxonomiförenliga verksamheter Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomin Fördelning per miljömål av taxonomiförenliga verksamheter Andel möjliggörande verksamheter Andel övergångsverksamheter Verksamheter som bedöms vara ickeväsentliga Taxonomiförenliga verksamheter under föregående verksamhetsår, 2024 Andel taxonomiförenliga verksamheter under föregående verksamhetsår, 2024KPI Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 19 324 24% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3,6% 0 0% CapEx 815 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 7,7% 0 0% OpEx 921 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0,5% 0 0% Reapporterad KPI Omsättning Räkenskapsår 2025 Kod Andel av verksamheten som omfattas av taxonomin Taxonomiförenliga verksamheter Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomin Fördelning per miljömål av taxonomi- förenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet Övergångsverksamhet Andel taxonomiförenligt av andelen som omfattas av taxonominEkonomiska verksamheter Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % (E) (T) % 3.17 Basplastframställning CCM 3.17 24% 0 0% 24% T 0% Summa av förenlighet per mål Total omsättning 24% 0 0% 24% 0% Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattande nyckeltal) Andel av omsättning från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet Förenlighet med Taxonomin Enligt taxonomin ska omsättning, kapitalinvesteringar och operativa kostnader redovisas i enlighet med taxonomin. Följande gäller enligt taxonomin: • Bidra till miljömål – För att vara hållbar enligt förordningen ska verksamheten väsentligt bidra till minst ett av de sex miljömål som är angivna i taxonomin. Bidraget kan ske genom interna åtgärder, och/eller att bolagets produkter underlättar för en intressent att bidra till något av miljömålen. • Inte motverka miljömål – Uppfyllandet av ett eller flera av taxonomins miljömål får inte motverka de övriga miljömålen. • Uppfylla grundläggande principer och normer – Här avses konventioner och riktlinjer kring bland annat arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. • Ansluta till tekniska kriterier – För att en aktivitet eller produkt ska kunna betraktas som hållbar finns det inom taxonomin angivna specifikationer och kriterier. Under 2025 har HEXPOL omvärderat tidigare ställningstagande vad gäller vilka aktiviteter som är tillämpliga (eligible) och har utifrån detta utvärderat dessa aktiviteter. Under processen har framkommit att HEXPOL har försäljning som omfattas av taxonomin. Upplysningar avseende omsättning som omfattas av taxonomin är primärt inom området CCM 3.17 Basplast- framställning där HEXPOL:s verksamhet inom Thermoplastic Compounding träffas. Detta redovisas i tabellerna sidan 75. De identifierade aktiviteterna inom CapEx och OpEx är; – CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon – CCM 7.2 Renovering av befintliga byggnader – CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader – CCM 7.3 Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning – CCM 7.4 Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till byggnader) – CCM 7.5 Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda – CCM 7.6 Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi – CCM/CCA 7.7 Förvärv och ägande av byggnader Bedömningen gällande omfattningen av de ovan listade aktiviteterna för CapEx och OpEx har visat att investeringar och omkostnader inte är väsentliga och faller under tröskeln för materialitet och därmed har bolaget valt att inte vidare utvärdera dessa för tillämplighet (eligibility). För att undvika dubbelrapportering inom de olika aktiviteterna har ingen CapEx eller OpEx redovisats kopplat till aktiviteten 3.17 Basplastframställning. Bolaget har inte kunnat styrka att några av de tillämpliga aktiviteterna även är förenliga med taxonomin för 2025. HEXPOL har i tolkningen av taxonomin val att genomgående utgå från en försiktighetsprincip och enbart bedömt verksamhet och produkter som omfattade i de fall där det tydligt framgår att så är fallet. Definitioner Total omsättning inkluderad i taxonomiberäkningen definieras som externt rapporterad omsättning. Se även koncernens resultaträkning på sidan 101. Totala kapitalinvesteringar (CapEx) som ingår i taxonomin är definierade som investeringar och förvärv under året i materiella anläggningstillgångar (se även not 10) och övriga immateriella tillgångar (se även not 9) samt tillkommande avtal och förvärvade tillgångar inom nyttjanderättstillgångar (se även not 11). I de operativa kostnaderna (OpEx) som definierats enligt taxonomiförordningen ingår direkta reparations- och underhållskostnader samt övriga direkta utgifter för underhåll och logistik. Övrig information Den 4 juli 2025 införde Europeiska kommissionen för- enklingsåtgärder för EU:s taxonomi enligt en ny delegerad akt, som träder i kraft den 1 januari 2026 och gäller för räken- skapsåret 2025. Vi har valt att anta de nya reglerna redan för räkenskapsåret 2025. ===== SIDA 39 ===== 76 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 77 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 76HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter i samband med föroreningar Under arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen ut- värderades HEXPOL:s utsläpp till luft, mark och vatten och användning av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter. Omfattningen innefattade såväl HEXPOL:s egen verksamhet som värdekedjans upp- och nedströms delar. Läs mer om processen för den dubbla väsentlighetsanalysen på sidan 55. För HEXPOL:s egen verksamhet var faktaunderlaget för denna analys i huvudsak: • Lagar och regleringar som produktionsenheter omfattas av, • Fakta, mätningar och slutsatser erhållna genom samtliga enheters ISO 14001-miljöledningssystem, • Arbetet med att identifiera, klassificera och riskbedöma kemiska ämnen i enlighet med EU:s kemikalielagstiftning (REACH), och liknande krav kring riskminimering och märkning i andra länder/regioner, samt • Externa initiativ, såsom ett kopplat till mikroplaster (Operation Clean Sweep®) och Alliance for Clean Air av World Economic Forum För bedömning av värdekedjan var faktaunderlaget för denna analys, utöver det som användes för HEXPOL:s egen verksamhet, i huvudsak: • Dialoger med leverantörer och kunder kring deras påverkan och dubbla väsentlighetsanalyser, • Kunskap och erfarenhet hos HEXPOL-anställda, främst inom inköp och forskning och utveckling, samt • Ytterligare kunskapsinsamling, främst via internet Intressentdialoger har genomförts med kunder, leverantörer och externa partners genom fysiska och videobaserade möten för att validera rimligheten i slutsatserna av den dubbla väsentlighets- analysen kopplat till föroreningar. Inget samråd med berörda samhällen har gjorts, då en årlig uppföljning görs av samtliga enheter och eventuella klagomål från grannar och omgivande samhälle och ytterst få, om några, brukar inkomma. Nedan följer en förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till föroreningar som identifierades under analysen. Identifierade IRO:er Kategori Del i värdekedjan Användning av ämnen som inger betänkligheter Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Egen verksamhet • Nedströms i värdekedjan Användning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Egen verksamhet • Nedströms i värdekedjan Generering av mikroplaster Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Egen verksamhet • Nedströms i värdekedjan Utsläpp av förore- ningar till luft Negativ konsekvens • Uppströms i värdekedjan • Nedströms i värdekedjan Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter Inom koncernen används tusentals recept för att tillverka poly- mera blandningar med olika tekniska egenskaper. I recepten ingår ett betydande antal kemiska ämnen. Samtidigt som att kemiska ämnen är kritiska för HEXPOL:s tillverkning, så kan ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter ha en negativ påverkan på hälsa och ekosystem. Denna påverkan kan ske uppströms vid tillverkningen av inköpta kemiska ämnen, i HEXPOL:s egen verksamhet samt nedströms under bear bet- ning av sålda produkter hos kund eller slutbehandling av sålda produkter. Generering av mikroplaster Utsläpp av mikroplaster från HEXPOL:s egen verksamhet bedöms som störst från Thermoplastic Compounding, då polymer-blandningen är i form av granulat eller pulver och är lättare jämfört med gummiprodukterna, som främst kommer i skivor eller remmar. Vidare granuleras produkterna inom Thermoplastic Compounding oftast under vatten, vilket tillför ytterligare moment av möjlig generering av mikroplaster. Uppströms i värdekedjan kan dessa ske vid tillverkningen av E2: Föroreningar HEXPOL är beroende av organiska och inorganiska material samt kemikalier för att producera polymera blandningar och engineered products, samt för inköpt förpackningsmaterial. Som ett företag inom kemikaliesektorn är kemiska substanser särskilt relevant för HEXPOL:s verksamhet och rapportering och uppföljning sker enligt relevant lagstiftning för att förhindra och kontrollera alla typer av föroreningar. gummi- och plastråmaterial. Nedströms kan genereringen ske hos HEXPOL:s direkta kunder för Thermoplastic Compounding. Ett troligt större utsläpp är vid slitage av gummidäck till fordon samt vid slutbehandlingen av sålda produkter. I dessa fall genereras mikroplaster om slutprodukterna – där HEXPOL:s polymerblandningar ingår – hamnar på deponi. Utsläpp av föroreningar till luft Utsläpp av föroreningar till luft finns primärt upp- och nedströms i värdekedjan. Uppströms är det på grund av den stora andel fossila bränslen som används i den petrokemiska industrin. Nedströms är det primärt vid sluthanteringen av sålda produkter om produkten hamnar på deponi eller förbränning, speciellt i det senare fallet då kemiska substanser i polymerbland ningarna kan orsaka ytterligare föroreningar vid förbränning. Miljölagstiftning och miljöledningssystem Koncernen berörs av nationell och internationell lagstiftning inom miljöområdet. För de flesta anläggningar krävs olika typer av tillstånd. I Sverige är samtliga anläggningar tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Enheterna i Belgien, Italien, Kina, Mexiko, Spanien, Sri Lanka, Tjeckien, Turkiet och USA har tillstånd som omfattar miljöaspekter av hela verk- samheten eller som avser särskilda miljöfrågor, exempelvis utsläpp till atmosfären. Några verksamheter i Polen, Tyskland och Turkiet omfattas inte av något specifikt miljötillstånd. Alla fabriker utom en innehar även ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Denna fabrik är nyförvärvet Piedmont Resin Supply (USA) och ett certifierat miljöledningssystem kommer vara på plats under 2026. Miljöledningssystemet ISO 14001 är en viktig del i koncernens hållbarhetsarbete då det säkerställer ett systematiskt sätt att identifiera och minska risker och påverkan på miljö. Det bidrar även till att bolagen identifierar och hanterar lokala legala krav och andra krav. ÄMNEN SOM INGER BETÄNKLIGHETER OCH MYCKET STORA BETÄNKLIGHETER Nedan följer HEXPOL:s rapportering gällande ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter. Policyer E2-1 – Policyer relaterade till förorening HEXPOL:s arbete kopplat till ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter vägleds av företagets ’Håll- barhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline’, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Mål E2-3 – Mål relaterade till förorening Del i värde- kedjan Mål Bas- linje Mål- datum HEXPOL:s egen verksamhet Under utveckling, färdigställs under 2026 N/A N/A Upp- och nedströms i värdekedjan Påverkan drivs av aktiva val i HEXPOL:s egen verksamhet. N/A N/A HEXPOL:s egen verksamhet HEXPOL har som ambition att begränsa användningen av skadliga och potentiellt farliga kemiska ämnen, oavsett lag- stiftning. Ett mål kopplat till denna ambition är under utveckling och kommer att färdigställas under 2026. Fokus för målet kommer att vara arbetet med att kontinu- erligt och aktivt undvika, minska, ersätta eller fasa ut skadliga och potentiellt farliga kemiska substanser. I avsaknad av en global harmoniserad kemikalielagstiftning är detta arbete delvis komplicerat då klassningen av kemikalier kan variera mellan regioner. En betydande grund kommer dock vara den klassi- ficering av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt EU:s kemikalielag- stiftning. Att sätta ett mål kopplat till förorening på koncernnivå är frivilligt och inte ett legalt krav. Det strategiska målet kommer att realiseras genom att respektive enhet utarbetar en plan som del av sin strategiska plan för hur dessa kemikalier ska adresseras. Förekommer ytterligare krav från kunder ska dessa också tas med i planen. Målet är således kvalitativt, då enskilda kemikalier kommer att adresseras. Detta bedöms som mer effektivt än att sätta ett kvantitativt mål för att minska mängden ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter. Upp- och nedströms i värdekedjan Valet av kemikalier i HEXPOL:s egen verksamhet har konse- kvenser för den påverkan som uppstår upp- och nedströms i värdekedjan. Därför är åtgärderna i den egna verksamheten drivande och inga ytterligare åtgärder bedöms vara nödvändiga i dagsläget. Åtgärder E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening HEXPOL:s egen verksamhet Samtliga produktionsenheter uppfyller EU:s kemikalielag- stiftning (REACH) eller andra liknande krav kring riskmini- mering och märkning i andra länder och regioner. Utöver dessa lagkrav är det många kunder som presenterar egna listor med kemikalier som är förbjudna eller belagda med restriktioner. HEXPOL använder ett antal kemikalier som finns angivna som SVHC (Substances of Very High Concern Candidate List) i REACH. Ingen användning av dessa överskrider de gränsvärden som listas i ”Annex II Regulation (EC) No 166/2006”. Primärt är det Forsknings- och Utvecklingsfunktionen tillsammans med funktionerna för sälj och inköp som ansvarar för utvecklingen och utförandet av planerna att adressera kemikalieanvändningen. Under 2025 har skadliga kemiska ämnen fasats ut eller ersatts vid nio av HEXPOL:s fabriker. Bland annat har en grupp av PFAS-innehållande polymerer fasats ut vid två fabriker i produktområdet Rubber Compounding Americas. Som ett led i att det nya strategiska målet blir en del av respektive produktområdes strategiska plan, kommer tydligare åtgärder och relaterade finansiella resurser och tidsplaner att kunna följas upp mer tydligt i nästa årsredovisning. Upp- och nedströms i värdekedjan Utöver HEXPOL:s eget arbete att adressera farliga och potentiellt skadliga kemikalier utifrån den HEXPOL- ===== SIDA 40 ===== 78 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 79 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 gemen samma kemikalielistan och lokal lagstiftning, så till- kommer krav från kunder och deras specifika kemikaliekrav. Genom Supplier Sustainability Guideline ställer HEXPOL även krav på sina leverantörer utifrån hur de följer relevant kemikalielagstiftning, såsom REACH, RoHS och Prop 65. Mått och utfall E2-5: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Samtliga enheter innehar relevanta tillstånd för sina verk- samheter. Vid varje enhet finns lokala system för kemikalie- hantering etablerade. Samtliga enheter identifierar, adresserar och, där signifikant, mäter mängd skadliga och potentiellt skadliga farliga kemiska substanser inom ramen för respektive legala och kundspecifika krav. Genom detta identifieras också vilka ämnen som tillhör PFAS-familjen av kemiska substanser. Detta gäller både ämnen som anskaffas eller används under produktionen och ämnen som lämnar anläggningar som utsläpp, som produkter eller som del av produkter. Varje enhet innehar information kring koncentrationen av ämnen som inger betänk- ligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, samt den totala mängden i vikt. För sålda produkter upprättas korrekta och relevanta säkerhetsdatablad. Dock förekommer stora skillnader inom koncernen för enheter utanför EU vad gäller användningen av EU:s klassificering av ämnen som inger betänkligheter (SHC) och ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC), speciellt SHC, vilket ligger till grund för ESRS-standarden. Trots att enheter kan mäta mängd SHC och SVHC utifrån sin kemikalieanvändning, skiljer sig såväl rapporteringssätt som -system så pass mycket mellan enheterna att det vid rapporteringstillfället inte fanns möjlighet att konsolidera mängden SHC och SVHC från respektive enhet till koncernnivå. Ett större arbete krävs därför för att etablera ett harmoniserat system på central nivå och insatser för detta kommer att pågå under 2026. Målsättningen är att kunna redovisa fullständiga koncerngemensamma uppgifter beträffande kemikaliehantering i nästa års hållbarhetsrapport. MIKROPLASTER Nedan följer HEXPOL:s rapportering gällande mikroplaster. Policyer E2-1 – Policyer relaterade till förorening HEXPOL:s arbete kopplat till ämnet mikroplaster vägleds av företagets ’Hållbarhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Mål E2-3 – Mål relaterade till förorening Del i värdekedjan Mål Baslinje Måldatum HEXPOL:s egen verksamhet Under utveckling, se kommentar nedan N/A N/A Upp- och nedströms i värdekedjan Under utveckling, se kommentar nedan N/A N/A Hela värdekedjan HEXPOL har i dagsläget inga specifika mål för generering av mikroplaster för varken HEXPOL:s egen verksamhet eller upp- eller nedströms i värdekedjan. Som konsekvens av att mikro- plaster identifierades som väsentligt i den dubbla väsentlig- hetsanalysen avser HEXPOL att inleda arbetet med att sätta ett strategiskt mål för området under 2026. Omfattning, ambitions- nivå och indikatorer för detta mål kommer att övervägas efter arbetet med Operation Clean Sweep® är avslutat för enheterna i Åmål (Sverige) och Manchester (Storbritannien). Projektet förväntas ge lärdomar om hur HEXPOL kan adressera sin påverkan i den egna verksamheten samt upp- och nedströms i värdekedjan. Åtgärder E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening HEXPOL:s egen verksamhet För produktionsanläggningar för Thermoplastic Compounding i Åmål och Manchester påbörjades under 2025 medverkan i det industriledda programmet Operation Clean Sweep®. Programmet har som mål att minimera förluster av polymera material från produktionen, med särskilt fokus på förorening av mikroplaster. Arbetet hålls ihop av funktionerna för miljö, hälsa & säkerhet, produktsäkerhet och hållbarhet vid respektive anläggning och har som mål att identifiera utsläpp av mikroplaster och hur dessa kan mätas, förhindras och tas om hand. Projektet kommer att avslutas under 2026 med sikte på att anläggningarna ska vara certifieringsbara vid utgången av 2026. Vidare har produktionsanläggningarna för bolaget RheTech inom Thermoplastic Compounding i USA installerat brunnar och filter för att fånga större plastpartiklar och mikroplaster från dagvattensystem och kylsystem. Möjligheten för att kunna sprida insikterna från detta till andra enheter kommer att utvärderas under det kommande året. I dagsläget bedöms inte några betydande driftskostnader finnas kopplade till åtgärder för att minska genereringen av mikroplaster. Upp- och nedströms i värdekedjan I dagsläget genomförs inga åtgärder mot leverantörer eller kunder för att minska genereringen av mikroplaster. Detta kommer dock att utvärderas efter att projektet med Operation Clean Sweep® avslutas och att Supplier Sustainability Guideline uppdateras under 2026. Mått och utfall E2-4: Förorening av luft, vatten och mark Hela värdekedjan HEXPOL har i dagsläget inga specifika mått för att följa upp generering av mikroplaster från HEXPOL:s egen verksamhet eller upp- eller nedströms i värdekedjan. Arbetet med att ta fram operativa mätetal för området kommer att inledas under 2026. Detta arbete kommer beakta insikterna från projektet Operation Clean Sweep®. En standardiserad metodik för att mäta och kvantifiera utsläpp av mikroplaster har lagts fram i ett förslag till Europa- parlamentets och Rådets förordning om förebyggande av för- luster av plastpellets i syfte att minska mikroplastförorening 2023/073 (COD), samt Kommissionens förordning (EU) 2023/2055 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer. Denna metodik bygger på Operation Clean Sweep®. När denna metodik har etablerats kommer den att utvärderas och implementeras inom HEXPOL. UTSLÄPP AV FÖRORENINGAR TILL LUFT Nedan följer HEXPOL:s rapportering gällande luftföroreningar. Policyer E2-1 – Policyer relaterade till förorening HEXPOL:s arbete kopplat till ämnet föroreningar till luft vägleds av företagets ’Hållbarhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline’, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Mål E2-3 – Mål relaterade till förorening Del i värdekedjan Mål Baslinje Måldatum Upp- och nedströms i värdekedjan Under utveckling, se kommentar nedan N/A N/A Upp- och nedströms i värdekedjan HEXPOL har i dagsläget inget specifikt mål satt för utsläpp till luft för upp- eller nedströms i värdekedjan. Som konsekvens av att detta identifierades som väsentligt i den dubbla väsentlighets- analysen avser HEXPOL att inleda arbetet under 2026 med att sätta ett strategiskt mål för området. Grunden för detta kommer att vara den information som används för växthusgasrapporteringen, vilket också kommer bidra till att ta fram en baslinje och seder- mera ett mål i enlighet med ”A Practical Guide For Business: Air Pollutant Emission Assessment” av Climate & Clean Air Coalition (CCAC) och Stockholm Environment Institute (SEI). Åtgärder E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening Upp- och nedströms i värdekedjan Åtgärder kopplade till att utsläpp till luft kommer att planeras när mått och mål är satta. I väntan på dessa fortsätter arbetet med att öka mängden återvunnet material, öka andelen förnybar energi och undvika att avfall från HEXPOL:s egen verksamhet skickas till förbränning och deponi, vilka samtliga bidrar till minskade utsläpp till luft. Mått och utfall E2-4: Förorening av luft, vatten och mark Upp- och nedströms i värdekedjan HEXPOL har i dagsläget inga mått för att följa upp utsläpp till luft för upp- eller nedströms i värdekedjan. Som konsekvens av att detta identifierades som väsentligt i den dubbla väsentlighets- analysen avser HEXPOL att inleda arbetet under 2026 med att ta fram operativa mätetal och en baslinje för området, där även information som används för växthusrapporteringen kommer utgöra ett centralt underlag. Detta kommer även innefatta följande typer av utsläpp: PM2.5, NH3, SO2, NOx och flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC). FÖRVÄNTADE FINANSIELLA EFFEKTER E2-6: Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter HEXPOL har valt att använda infasningsmöjligheten kopplat till de finansiella effekterna av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter för att säkerställa god rapporterings- kvalitet. För kostnader kopplade till större incidenter och miljödeposi- tioner, se tabell 1. Kostnaden gäller en incident i en av fabrikerna i Italien där grå rök steg från en av fabrikens ventilationssystem till utsidan. Orsaken var en felande ventil och läckaget åtgärdades omgående. Tabell 1: Kostnader (CapEx och OpEx) kopplade till större inci- denter och miljödepositioner under 2025 Kostnader kopplade till större incidenter (TSEK) Kostnader kopplade till miljödepositioner (TSEK) CapEx 0 0 OpEx 2 0 ===== SIDA 41 ===== 80 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 81 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi Under arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen ut- värderades HEXPOL:s andel fossilt, återvunnet och förnybart material för råmaterial och produkter, samt generering av avfall och avfallshantering. Omfattningen innefattade såväl HEXPOL:s egen verksamhet som värdekedjans upp- och nedströms delar. Läs mer om processen för den dubbla väsentlighetsanalysen på sidan 55. Faktaunderlaget för analysen var i huvudsak: • Lagar och regleringar som produkter och produktions- enheter omfattas av. • Produkt-, inköps- och säljdata kopplat till HEXPOL:s produkter och deras innehåll. • Avfallsdata från respektive produktionsenhet. • Kunskap och erfarenhet hos HEXPOL-anställda, främst inom forskning och utveckling, inköp, sälj och produktion. • Dialoger med leverantörer och kunder kring deras påverkan och dubbla väsentlighetsanalyser och möjliga alternativ till nuvarande fossila råmaterial. • Ytterligare kunskapsinsamling, främst via internet. E5: Resursanvändning och cirkulär ekonomi Tillverkningen och användningen av polymera produkter påverkar miljön. Samtidigt kan polymera material bidra till flera viktiga egenskaper, såsom energibesparingar, ljuddämpning och minskad bränsleförbrukning vid transporter. Inom den polymera industrin där HEXPOL verkar pågår flera olika utvecklingsprojekt med målet att minska användningen av fossilbaserade råvaror och kemikalier i syfte att främja en cirkulär ekonomi. Arbetet är präglat av flera utmaningar, såsom tekniska egenskaper, produktions volymer och kostnads-frågor. HEXPOL samverkar med flera kemi- och återvinningsföretag med målet att utforska nya råvaror och material i produktionsprocesserna. Intressentdialoger genomförs dels löpande med kunder, leveran- törer och externa partners, dels genom utvalda sessioner kopplade till den dubbla väsentlighetsanalysen. De senare har varit både fysiska och videobaserade möten för att validera rimligheten i slutsatserna från analysen kopplade till cirkularitet och avfalls hantering. Inget samråd med berörda samhällen har gjorts, då en årlig uppföljning görs av samtliga enheter och eventuella klagomål från grannar och omgivande samhälle och ytterst få, om några, brukar ske. Nedan följer en förteckning över de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi som identifierades under analysen. Identifierade IRO:er Kategori Del i värdekedjan Resursanvändning och inköp av material genom HEXPOL:s värdekedja Negativ konsekvens • Uppströms i leverantörskedjan • Egen verksamhet • Nedströms i leverantörskedjan HEXPOL:s påverkan på cirkularitet av produkter Negativ konsekvens • Nedströms i leverantörskedjan Avfall och avfalls- hantering genom HEXPOL:s värdekedja Negativ konsekvens • Uppströms i leverantörskedjan • Egen verksamhet • Nedströms i leverantörskedjan Resursanvändning och inköp av material genom HEXPOL:s värdekedja HEXPOL:s produktionsenheter är beroende av syntetiskt gummi, termoplaster och termoplastelastomerer, vilka till större delen tillverkas av fossila råmaterial. Dessutom kan förnybara material – naturgummi, förpackningsmaterial av trä och kartong, samt icke-organiska material – potentiellt skada miljön. Volymmässigt dominerar syntetiskt gummi (fossilt) men i vissa blandningar används naturgummi (förnybart). Vid till- verkningen av gummiblandningar används ett stort antal andra råvaror och kemikalier, exempelvis kimrök, processoljor, mjuk- görare, antioxidanter, fyllmedel, reaktionskemikalier, färger och metaller. Termoplastiska elastomerer (TPE), termoplaster (TP), polyuretanplaster, metaller och färger är andra exempel på viktiga råvaror. Lösningsmedlen används huvudsakligen vid tillverkningen av polyuretanhjul. Inom polymerindustrin pågår många olika utvecklings- projekt med målet att minska användningen av fossilbaserade råvaror och kemikalier och främja cirkulär ekonomi. Det rör sig bland annat om återvunna plaster, återvunnet gummi och åter- vunnen kimrök (exempelvis via pyrolys). HEXPOL samverkar med kemi- och återvinningsföretag och testar många av rå- varorna i produktionsprocesserna. Det kvarstår dock ett antal frågetecken kring tekniska egenskaper, produktionsvolymer och kostnader. HEXPOL:s påverkan på cirkularitet av produkter HEXPOL:s produkter kan teoretiskt återvinnas, men komplexiteten i hur HEXPOL:s produkter kombineras med andra material nedströms gör det svårt att i praktiken återvinna eller återanvända dessa. Som konsekvens kommer slutprodukter som innehåller HEXPOL:s produkter troligen att skickas till deponi eller för- bränning. Avfall och avfallshantering genom HEXPOL:s värdekedja Avfall genereras dels vid HEXPOL:s egna produktionsenheter, dels i uppströms led av värdekedjan längs varje produktionssteg, samt nedströms från kunder till slutkund och produkters slut- hantering. Del i värdekedjan Mål Baslinje Måldatum HEXPOL:s egen verksamhet Under utveckling, färdigställs under 2026. 2025 2030 Upp- och ned- ströms i värde- kedjan Påverkan drivs av aktiva val i HEXPOL:s egen verksamhet. N/A N/A RESURSINFLÖDEN OCH RESURS- UTFLÖDEN KOPPLADE TILL SÅLDA PRODUKTER Nedan följer HEXPOL:s rapportering gällande resursinflöden och -utflöden kopplade till sålda produkter. Policyer E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi HEXPOL:s arbete kopplat till resursinflöden och resursutflöden vägleds av företagets ’Hållbarhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline’, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Mål E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi HEXPOL har tidigare haft den kvalitativa målsättningen att vara en föregångare inom polymerindustrin som leverantör av produkter som bidrar till hållbar utveckling. Som en följd av den dubbla väsentlighetsanalysen som genomfördes under 2025 har arbetet fortlöpt med att ta fram nya, kvantitativa mål för att bättre styra verksamheten mot förnybara och återvunna material. Dessa mål kommer dels att adressera den genomsnittliga mängden material (% vikt) från återvunna, förnybara eller alternativa källor i alla produkter, dels öka andelen produkter med minst 1 procent innehåll (% vikt) från återvunna, förnybara eller alternativa källor. Målen ska färdigställas under 2026, där ambitionsnivån är att respektive mål ska tas fram ”bottom-up” genom att ingå i respektive produktområdes strategiska plan. Detta säkerställer att målen blir relevanta, rimliga och väl förankrade i affären. Målperioden kommer att sträcka sig till 2030 med basåret 2025, vilket representerar ett normalt verksamhetsår. Syftet med målen är att både öka den totala mängden cirkulära material och andelen produkter som består av dessa material- typer. En större förflyttning är nämligen trolig om varje produkt till en början innehåller en mindre andel cirkulära material, istället för få produkter med högt innehåll. Detta då det dels är enklare att uppnå de tekniska specifikationerna, dels har mindre påverkan på en produkts kostnad. De nya målen kommer bidra till att minska HEXPOL:s klimatpåverkan, där KPI:erna/målen för cirkulära material är de som har signifikant påverkan. Andra ekologiska tröskelvärden har inte utvärderats som del av målsättningen. För att säkerställa att målen är ambitiösa och vetenskapligt grundade, kommer de att utvecklas i samråd med råmaterial- leverantörer, kunder och andra sakkunniga intressenter. FoU- och inköpsfunktionerna är huvudansvariga inom HEXPOL för att utveckla dessa mål. Inga lagkrav för mål kring cirkulär ekonomi åligger HEXPOL på koncernnivå. Däremot kommer HEXPOL främjas av de lagkrav som åligger slutkund, bland annat EU:s ’End-of-Life Vehicle Directive’, där nivåer på minsta mängd återvunnen plast har införts. Åtgärder E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi HEXPOL arbetar aktivt med att utveckla och förbättra produkter i sin produktportfölj som bidrar till en cirkulär ekonomi. Ansvaret för dessa förflyttningar ligger primärt hos HEXPOL:s funktioner för forskning och utveckling, samt inköp och sälj. I samarbete med kunder och leverantörer identifierar och utvärderar dessa funktioner olika förbättringsmöjligheter, samt säkerställer att de möter kunders kravspecifikationer. Då HEXPOL främst tillverkar polymerblandningar åt kom- ponentleverantörer är företagets inflytande över cirkulär design begränsad. Detta gäller särskilt med avseende på slutprodukternas möjligheter för återanvändning, reparation, återbruk och åter- tillverkning av konsumentprodukter. Exempelvis begränsas återvinningsmöjligheten hos en komponent – där HEXPOL:s ===== SIDA 42 ===== 82 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 83 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 polymerblandning ingår – utifrån konsumentproduktens karaktär, samt vilka andra material den kombineras med. HEXPOL tillverkar emellertid polymerblandningar och komponenter av hög kvalitet utifrån kunders ofta krävande tekniska applikationer. HEXPOL:s främsta bidrag till en cirkulär ekonomi är därför att öka andelen återvunnen eller förnybar rå- vara i köpta råmaterial och i sålda produkter. Utvecklingen kan dels vara nyutveckling av en produkt med en så hög andel åter- vunnet eller förnybart material som möjligt, dels en förbättring av existerande produkter genom att stegvis öka mängden åter- vunnet eller förnybart material i dem, samtidigt som tekniska specifikationer och pris bibehålls. I möjligaste mån prioriteras användningen av återvunnet material från efter konsumentledet i enlighet med HEXPOL:s hållbarhetspolicy. Som ett steg i att öka andelen förnybart material för bland annat polymerer (ej naturgummi) och processoljor används massbalanserat material, vilket certifieras enligt ISCC PLUS. Följande anläggningar är certifierade enligt ISCC PLUS: Åmål, Sverige; Lesina, Tjeckien; Lichtenfels, Tyskland; Middlefield, USA. HEXPOL vidhåller positionen att det måste finnas en kemisk koppling och spårbarhet mellan in- och utflöden vid massbalansering. Arbete pågår även för att öka mängden åter- vunnen kimrök, vilken stegvis kommer att blandas in med ambitionen om att nå 10 procent inom produktområdet Rubber Compounding Europe & Asia senast 2030. En annan viktig åtgärd kopplat till cirkulariteten av produkt- portföljen är HEXPOL:s förvärv av andra företag. Flera av koncernens senaste företagsförvärv har omfattat bolag som använder en hög andel återvunna polymera material som råvara. Exempel på dessa är almaak, McCann Plastics, Piedmont Resin Supply. Dessa stärker produktportföljen och den totala användningen av återvunnet material. Att hitta verksamheter som genom förvärv kan ytterligare stärka cirkulariteten av produktportföljen är fortsatt viktigt för HEXPOL vid företags- förvärv. På grund av känsligheten i frågan kan ingen information delges om planerna framåt. En tredje åtgärd är att möjliggöra återvinning av polymera blandningar och material, där fokus ligger på gummiblandningar som överlag är svårare att återvinna jämfört med plastmaterial. Tabell 1: Översikt av resursinflöden för HEXPOL Total mängd Återvunnen materialmängd Förnybar materialmängd Kategori ton ton % ton ton % ton % ton certifierat* Råmaterial för polymerblandningar 452 621 34 336 7,6% 14 735 3,3% 0,0% Råmaterial för Wheels-komponenter (exkl. vad som inkluderas i polymerblandningar) 15 139 0 0,0% 0 0,0% 0,0% Övriga material i polymerblandningar och komponenter 43 090 5 589 13,0% 15 0,0% 0,0% Förpackningsmaterial 16 498 0 0,0% 14 353 87,0% 0,9% Totalt (inkl. förpackningsmaterial) 527 348 39 925 7,6% 29 104 5,5% Totalt (exkl. förpackningsmaterial) 510 850 39 925 7,8% 14 750 2,9% I linje med detta investerade HEXPOL i en produktionslina för devulkanisering av gummiavfall vid produktionsenheten i Lesina, Tjeckien, vilken togs i bruk under 2025. Devulkaniser ings- processen gör det möjligt att återvinna gummiavfall från såväl HEXPOL:s produktionsanläggningar som från kunder, där både avfall efter produktionsledet och efter konsumentledet ingår. Detta utgör ett bättre alternativ än att sekundära material (d.v.s. avfall) återanvänds i enklare produkter och tillämpningar, vilket ofta innebär en nedgradering i kvalitet. Beroende på tillämpning är det i dagsläget möjligt att nå mellan 10–30 procent återvunnet material för en gummiblandning. En fjärde åtgärd är att styra marknadsföring och försäljning riktad till både nya och befintliga kunder mot produkter som har högre andel återvunnet eller förnybart material. Dock leder en ökad andel ofta till högre pris, vilket i många fall möter ett mot- stånd bland kunder, trots den uttalade efterfrågan om mer hållbara material. Som ett led i att de nya strategiska målen blir en del av respektive produktområdes strategiska plan, kommer tydligare åtgärder och relaterade finansiella resurser och tidsplan att kunna följas upp mer tydligt i nästa årsredovisning. Mått och utfall E5-4: Resursinflöden; E5-5: Resursutflöden Resursinflöden De väsentliga resursinflödena i HEXPOL:s verksamhet är råmaterial och förpackningsmaterial som används till polymer- blandningarna, hjul och tätningar och packningar. Under 2025 uppgick det totala resursinflödet av råmaterial (exklusive för- packningsmaterial) till 511 kiloton (477), där andelen återvunnet material var 7,8 procent (7,8). För förnybart material var andelen 2,9 procent under 2025 (3,1). Inga andra alternativa råmaterial än dessa användes under 2025. Det största bidraget till återvunnet material är från produkt- området Thermoplastic Compounding, vilket står för 96 procent av allt återvunnet material inom HEXPOL. Merparten av materialet är återvunnen polypropolen (PP), polykarbonat (PC), polyester (PET) och polyamid (PA). För förnybart material är det största bidraget från produktområdet Rubber Compounding (Americas, Asia och Europe), vilket står för 87 procent av allt förnybart material inom HEXPOL. Det näst störst bidraget kommer från produktområdet Wheels med 12 procent av allt förnybart material. För båda materialområden är det primärt naturgummi som bidrar till detta. Se tabell 1 för en komplett översikt. Andelen återvunnet material var på samma nivå jämfört med föregående år trots förvärvet av Piedmont Resin Supply, USA, med hög andel återvunnet material. Detta beror på en minskad andel återvunnen plast för vissa anläggningar i USA inom produktområdet Thermoplastic Compounding som följd av att återvunnet material blivit dyrare än jungfruligt material, vilket har gjort att andelen har behövt minskas för att bibehålla konkurrenskraftiga priser mot kund. Samtidigt ökar mängden återvunnet innehåll signifikant för kimrök, oljor och mjukgörare, om än fortfarande i små mängder jämfört med övriga råmaterial- kategorier. Kimrök ökade från 2 ton till 398 ton återvunnet innehåll och oljor & mjukgörare från 38 ton till 308 ton. Att andelen förny bart material är i princip densamma som föregående år beror på att mängden naturgummi som används i produktionen har varit stabil. Mängden kemikalier och fyllnadsmaterial med förnybart innehåll ökade från 13 ton till 100 ton. Andelen förnybart material minskade jämfört med före- gående år på grund av förvärven av Piedmont Resin Supply (USA) och KABKOM (Turkiet), vilka inte använder förnybart material. I antal ton var mängden förnybart stabil jämfört med föregående år. HEXPOL erhåller leverantörsspecifik information om andel återvunnet eller förnybart material när det gäller råmaterial för polymerblandningar, isocyanider och polyoler för polyuretan till produktområde Wheels, då detta är en del av specifikationen för de råmaterial som köps. Denna information är också kritisk för att uppfylla de tekniska specifikationerna mot HEXPOL:s kunder. För metallfäljar och övriga råmaterial till komponenter samt förpackningsmaterial erhålls i dagsläget ingen specifik information om andel återvunnet, vilka därför antas innehålla 0 procent för att göra en konservativ uppskattning. För förpackningsmaterial är däremot mängden förnybart och andel certifierat kända. Eventuell dubbelräkning undviks då all information hämtas direkt från respektive inköpssystem. Resursutflöden – Sålda produkter Under 2025 såldes totalt 480 ton produkter (484), varav 67 procent gummiblandningar, 24 procent termoplaster, 10 procent termoplastelastomerer. Värdena är exklusive de för produkt- området Engineered Products eftersom dess försäljning mäts i andra enheter. För mer information, se tabell 2. Mängden för- packningsmaterial som medföljde produkter under 2025 var 16 ton (15). En materialförteckning finns tillgänglig för respektive produkt. Det är dock i dagsläget utmanande att mäta andelen återvunnen eller förnybar materialmängd på aggregerad nivå utifrån respektive materialförteckning, bland annat för att andelar anges i intervaller. Andel återvunnet eller förnybart material i sålda produkter uppskattas därför utifrån mängd inflöden av förnybara och återvunna material. Detta inkluderar dock produktionsspill, men då andel återvunnet eller förnybart material beräknas i procent påverkar detta inte uppskatt- ningarna i och med att produktionsspillet påverkar samtliga ingående råmaterial lika mycket. Den totala mängden produkter mäts direkt genom respektive säljsystem. I dagsläget kan HEXPOL inte redovisa mängden återvunnet material i sålt förpackningsmaterial som medföljer produkterna. Arbete pågår dock för att åtgärda detta och kommer redovisas i framtida årsrapporter. Livslängden varierar för HEXPOL:s olika produkter. För gummiblandningar är den vanligtvis några veckor, då den kemiska vulkaniseringsreaktionen startar direkt efter blandning, om än i låg takt jämfört med vulkaniseringsprocessen hos HEXPOL:s kunder. För vulkaniserade gummiprodukter, t.ex. tätningar, packningar och hjul är livslängden under förvaring längre. Beroende på lagringsförhållanden, förpackningslösning och typ av polymer är livslängden upp mot 10 år för produkter baserade på mättade gummiblandningar (t.ex. etenpropen- gummibaserade, EPDM), medan den är mellan 6 månader och 6 år för produkter baserade på omättade gummiblandningar Under användning är livslängden mellan några månader till 50 år, beroende på temperatur, ljus, mekaniskt slitage och andra miljöfaktorer. HEXPOL:s tätningar används främst för olika applikationer för fönster, ventilation och dörrar. Dessa är gjorda av EPDM och kommer att fungera under hela slutproduktens livslängd – minst 20 år – där de ingår som komponent, förutsatt att de inte mekaniskt förstörs på något sätt. För packningar beror livslängden på applikationen, vilket i genomsnitt är mellan 3–5 år. Inom mejeriindustrin byts packningarna oftast varje år, medan för enklare applikationer med låga vattentemperaturer kan packningarna hålla över 20 år. För termoplastelastomerer är livslängden vid lagerhållning minst 12 månader om dessa förvaras i en sval och torr plats i sin originalförpackning. För termoplaster är livslängden runt 12 år. Livslängden vid applikation varierar mycket utifrån typen av slutprodukt där blandningarna ingår, då blandningarna är ofta designade för att hålla genom hela slutproduktens livstid. Även fast polymerblandningar inte är reparerbara kan en komponent innehållande HEXPOL:s polymerblandning antingen malas ner och gjutas om (plastblandningar) eller devulkaniseras och blandas in i en ny gummiblandning. För hjulkomponenter kan dessa repareras av HEXPOL. Inget system inom HEXPOL finns i dagsläget för att betygsätta reparerbar- heten hos en komponent. Tabell 2: Översikt av resurs- utflöden för sålda produkter under 2025. Total mängd Åter- vunnen material- mängd Förnybar material- mängd Produktkategori (ton) (% ton) (% ton) Blandningar av gummi 320 0% 4,0% Blandningar av termoplaster 113 35,8% 0% Blandningar av termoplast- elastomerer 47 1,6% 0,1% Packningar & tätningar N/A 0,2% 1,3% Hjul N/A 3,8% 7,6% TOTAL 6,7% 3,0% *Certifiering enligt Forest Stewardship Council (FSC), Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller International Sustainability & Carbon Certification (ISCC) PLUS. ===== SIDA 43 ===== 84 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 85 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 RESURSUTFLÖDEN KOPPLADE TILL AVFALL Nedan följer HEXPOL:s rapportering gällande resursutflöden kopplade till avfall. Policyer E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi HEXPOL:s arbete kopplat till resursutflöden kopplade till avfall vägleds av företagets ’Hållbarhetspolicy’ samt ’Supplier Sustainability Guideline’, vilka beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Mål E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Del i värdekedjan Mål Baslinje Måldatum HEXPOL:s egen verksamhet Under utveckling, färdigställs under 2026. 2025 2030 Upp- och ned- ströms i värde- kedjan Inget strategiskt mål satt. N/A N/A Som en följd av den dubbla väsentlighetsanalysen under 2025 har ett arbete fortlöpt med att ta fram nya, kvantitativa mål kopplade till avfall. Detta går i linje med en långsiktig över- gripande ambition att alla HEXPOL:s enheter ska generera minimalt med avfall och att inget avfall ska skickas till förbränning, deponi eller annat bortskaffningsförfarande. Målen är under utveckling och kommer att färdigställas under 2026. Ambitionsnivån är att målen kommer att tas fram ”bottom-up” genom respektive produktområdes strategiska plan, där dessa mål kommer att ingå. Detta säkerställer att målen blir relevanta, rimliga och väl förankrat i affären. Ett mål kommer avse att minska mängden avfall som skickas till förbränning, deponi eller annat bortskaffningsförfarande till 2030 med basår 2025. Ett andra mål kommer avse att årligen minska den genomsnittliga mängden avfall som genereras (utifrån kg avfall per kg tillverkad produkt). Tillsammans kommer dessa mål säkerställa att mängden avfall minskar och att hanteringen av det avfall som genereras stödjer cirkularitet. Åtgärder E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi På respektive produktionsenhet är produktionsavdelningen tillsammans med Miljö- och Hälsa & Säkerhetsansvarig ansvariga för att minska mängden genererat avfall och att detta till så hög grad som möjligt går till återanvändning, återvinning eller annan avfallsavledning, i dialog med existerande och möjliga avfalls-hanterare. Detta arbete är en del av samtliga enheters arbete ut- ifrån miljöledningssystemet ISO 14001. Åtgärder och budget för dessa fattas lokalt utifrån ett kontinuerligt förbättringsarbete. Som led i att de nya strategiska målen blir en del av respektive produktområdes strategiska plan, kommer tydligare åtgärder och relaterade finansiella resurser och tidsplan att kunna följas upp mer tydligt i nästa årsredovisning. Mått och utfall E5-4: Resursinflöden; E5-5: Resursutflöden De väsentliga avfallen som genereras från HEXPOL:s enheter är primärt gummiavfall (17%) och plastavfall (12%) från produktionen, skadade träpallar som behöver kasseras (15%) samt övrigt rest- avfall (37%). Resterande andel består av kartong och papper, metaller, kemikalier, elektronik, textilier och icke-metalliska mineraler. För mer information, se tabell 3. Tabell 3: Översikt över vilka material som innefattas i avfallet Material i avfall 2025 2024 Mängd (ton) Andel (% ton) Mängd (ton) Andel (% ton) Elektronik 6 0% 9 0% Gummi 4 187 17% 3 953 16% Icke-metalliska mineraler 401 2% 387 2% Kemikalier 832 3% 938 4% Metaller 1 126 5% 1 065 4% Papper & kartong 2 376 10% 2 122 8% Plaster 3 021 12% 2 694 11% Textilier 27 0% 26 0% Trä & övrig biomassa 3 645 15% 3 779 15% Övrigt 9 234 37% 10 458 41% Totalt 24 854 25 431 Av det totala avfallet under 2025 var 23 274 ton icke-farligt avfall och 1 580 ton farligt avfall. Inget avfall var klassat som radio- aktivt. Totalt gick 12 690 ton av detta avfall till återanvändning eller återvinning, där 4 procent av allt avfall gick till förberedelse för åter- användning, 40 procent till materialåtervinning och 7 procent till andra återvinningsförfaranden. Avfall som bortskaffades uppgick till 12 164 ton, där 9 procent av allt avfall gick till för- bränning med energiåtervinning, 4 procent till förbränning utan energiåtervinning, 31 procent till deponi och 5 procent till annat bortskaffningsförfarande. För mer informa tion, se tabell 4. Jämfört med föregående år, är mängden avfall marginellt mindre (-2%), vilket beror mer på årliga variationer och minskad produktion än en signifikant minskning av mängden genererat avfall. För typ och mängd genererat avfall samt dess respektive avfallshantering, mäter HEXPOL den genererade mängden avfall. Klassningen av avfall utifrån farligt, icke-farligt och radioaktivt avfall följer lokala legala krav. Information kring avfallets klassificering och slutdestination inhämtas från respektive avfallshanterare. All jämförelse utgår från föregående år, vars värden framgår i tabellen på sidan 85. Tabell 4: Översikt över mängd generat avfall och dess hantering Avfalls- behandling Under- kategori Icke-farligt avfall Farligt avfall Total delmängd 2025 2024 2025 2024 2025 2024 ton % ton ton % ton ton % ton ton % ton ton % ton ton % ton Avfall som avletts från bortskaf- fande Förberedelse för åter- användning 787 3% 1 717 7% 120 8% 117 8% 907 4% 1 834 7% Återvinning 9 987 43% 9 435 39% 68 4% 63 4% 10 055 40% 9 499 37% Andra återvinnings- förfarande 1 539 7% 1 186 5% 188 12% 172 11% 1 727 7% 1 359 5% Avfall som bortför- skaffats Förbränning med energi- återvinning 1 886 8% 1 842 8% 433 27% 338 22% 2 319 9% 2 179 9% Förbränning utan energi- återvinning 815 4% 449 2% 181 11% 228 15% 996 4% 677 3% Deponi 7 541 32% 8 966 37% 170 11% 212 14% 7 711 31% 9 178 36% Annat bort- skaffnings- förfarande 720 3% 317 1% 419 27% 388 26% 1 139 5% 705 3% Totalt 23 274 23 912 1 580 1 518 24 854 25 431 FÖRVÄNTADE FINANSIELLA EFFEKTER E5-6: Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi HEXPOL har valt att använda infasningsmöjligheten kopplat till de finansiella effekterna kopplade till cirkulär ekonomi utifrån konsekvenser, risker och möjligheter för att säkerställa god rapporteringskvalitet. ===== SIDA 44 ===== 86 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 87 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Information om samhälls ansvar I hållbarhetsrapportens avsnitt om samhällsansvar beskrivs HEXPOL:s arbete med väsentliga frågor avseende väsentliga konsekvenser, policyer, mål och åtgärder. Huvudfrågorna finns inom den egna arbetskraften och medarbetare i värdekedjan. 86 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM-3: Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Enligt den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen bedöms områdena arbetsvillkor, lika möjligheter för alla samt integritet som väsentliga ur ett påverkansperspektiv för koncernens egna arbetskraft. Påverkan bedöms uppstå främst inom den egna verksamheten. HEXPOL definierar den egna arbetskraften som de personer med anställningsförhållande hos HEXPOL. Detta omfattar både tillsvidare- och visstidsanställda. I personalstyrkan finns även inhyrd personal som anlitas av HEXPOL för att täcka exempelvis produktionstoppar och frånvaro inom den egna arbetskraften. Den inhyrda personalen ingår i underavsnittet ’Hälsa och säkerhet’. Koncernen har verksamhet i länder där det finns en ökad risk1 för brott mot mänskliga rättigheter, specifikt barnarbete och tvångsarbete. Den ökade risken finns framförallt i länderna i Asien där HEXPOL är verksam. Genom HEXPOL:s värderings- styrda arbete, policys, förebyggande åtgärder samt kontroller bedöms dock risken för förekomst av barn- och tvångsarbete i den egna verksamheten vara låg. S1: Den egna arbetskraften Då HEXPOL är ett tillverkande företag, där merparten av de anställda arbetar inom produktion och produktutveckling, är den egna arbetskraften central för koncernens strategi och affärsmodell. Som en viktig del av strategin för hållbar utveckling strävar koncernen efter att attrahera, utveckla och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Tillfredsställelse med arbetet, personlig utveckling, lön och karriärmöjligheter är viktiga faktorer för många anställda. Ambitionen är att HEXPOL ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Åtaganden kring hälsa och säkerhet, rättvis lön samt mänskliga rättigheter återfinns i avsnittet, samt i uppförandekoden ’Materializing Our Values’. Arbetsvillkor Att attrahera och behålla engagerade medarbetare är en grund- läggande förutsättning för en framgångsrik affärsverksamhet. Åtgärderna för att bidra till medarbetarnas tillfredsställelse med arbetet, personlig utveckling, lön och karriärmöjligheter är där- för viktiga. HEXPOL:s potentiella och faktiska negativa och positiva påverkan kopplade till arbetsvillkor sker inom den egna verk- samheten och gäller över en kort, medel och lång tidshorisont. En faktisk negativ påverkan föreligger inom arbetsmiljö- säkerhet och arbetsplatsolyckor. Tyngdpunkten i arbetsmiljö- arbetet ligger på förebyggande åtgärder, exempelvis riskanalyser, system för att rapportera incidenter, utbildning, ledningssystem för arbetsmiljö (ISO 45001) och tekniska åtgärder. Ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö ligger hos de lokala ledningarna och förbättringsprogram utformas i samarbete med medarbetarna. Förebyggande insatser för att skapa säkrare arbetsmiljöer kommer att fortsätta under överskådlig framtid. För att uppnå nollvisionen – inga arbetsrelaterade olyckor – krävs ett systematiskt arbete, exempelvis genom tekniska åtgärder, utbildning och uppföljning. Samtidigt föreligger även en faktisk positiv påverkan kopplad till arbetsmiljösäkerhet då HEXPOL erbjuder olika verktyg som främjar hälsa och säkerhet. HEXPOL levererar hälso- och säkerhetsutrustning till anställda vid sina tillverknings- anläggningar och har inrättat säkerhetskommittéer på ett flertal Identifierade IRO:er Kategori Del i värdekedjan Arbetsvillkor – arbetsmiljösäkerhet och olyckor Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Arbetsvillkor – arbetsmiljösäkerhet och olyckor Faktisk positiv påverkan Egen verksamhet Arbetsvillkor – arbetsförhållanden Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Lika möjligheter för alla Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Integritet – personuppgiftsläckage Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet 1 Riskbedömning enligt bland annat: Freedom House – Freedom in the World 2025, https://freedomhouse.org/country/scores, Cato Institute and Fraser Institute – Human Freedom Index 2025, https://www.cato.org/sites/cato.org/files/2025-12/2025-human-freedom-index.pdf, Transparency International – Corruption Perceptions Index 2025, https://www.transparency.org/en/cpi/2025, Walk Free – Modern Slavery Index 2023, https://www.walkfree.org/global-slavery-index/, UNICEF – Child labor (2025), https://data.unicef.org/topic/child-protection/child-labour/ ===== SIDA 45 ===== 88 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 89 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 platser. Riskanalyser, arbetsmiljömätningar och hälsounder sök- ningar genomförs regelbundet inom koncernen. Vid enheterna i USA finns ”HEXPOL Compounding Americas Safety Team”, där viktiga komponenter i programmet är att löpande dela med sig av goda exempel, samt att erfarenheter av olyckor och incidenter analyseras och snabbt sprids vidare i förebyggande syfte. En potentiell negativ påverkan på anställda i den egna verk- samheten föreligger på grund av problem relaterade till arbets- förhållanden såsom arbetstider, anställningssäkerhet, förenings- frihet samt balans mellan arbete och fritid. Källor till negativ påverkan inkluderar, men är inte begränsade till, låga löner, otrygg anställning i vissa verksamhetsländer, långa arbetstider och anställda som inte omfattas av kollektivavtal, eller brist på social dialog. Beroende på var, geografiskt, de anställda befinner sig är den potentiella negativa påverkan olika. I koncernens värderingar framhävs de anställdas rätt att före- trädas av fackföreningar eller andra arbetstagarrepresentanter, liksom rätten till kollektiva förhandlingar och avtal. I praktiken varierar omfattningen av anslutningen beroende på politiska och kulturella förhållanden i de länder där koncernen har verksamhet. Enligt HEXPOL:s insikter sätter till exempel den kinesiska regeringen vissa begränsningar för föreningsfriheten. Dessutom förekommer otrygghet i anställningen i vissa områden i USA, eftersom sysselsättningen där är beroende av beläggningen i produktionen. Lika möjligheter för alla HEXPOL:s faktiska negativa påverkan kopplad till ämnet ’Lika möjligheter för alla’ sker inom den egna verksamheten och gäller över en kort, medel och lång tidshorisont. Orsakerna till den negativa påverkan bedöms röra sig om fall av ojämlik könsfördelning i framförallt produktionen på grund av typen av arbete som utförs, och risk för brist på mångfald inom eller mellan roller, risk för ojämlik ersättning för arbete av lika värde och risken för trakasserirelaterade frågor på arbetsplatsen. I den koncernövergripande likabehandlingspolicyn framgår ett tydligt budskap om att HEXPOL ska eftersträva högre andel kvinnor i samband med extern och intern rekrytering till olika tjänster. Jämställdhetsarbetet syftar bland annat till att skapa balans mellan män och kvinnor vid anställning och karriär- utveckling. Operativa frågor som avser jämställdhet bedrivs decentraliserat genom lokala jämställdhetspolicys, planer, utbildning och andra aktiviteter. Koncernens uppförandekod ’Materializing Our Values’ har sin bakgrund i internationella överenskommelser och riktlinjer kring mänskliga rättigheter, socialt ansvar och hållbar utveckling, bland annat FN:s Global Compact och standarden för socialt ansvar (ISO 26000). Koncernens krav innebär att arbetsplatserna ska vara säkra, utvecklande och uppfylla arbetsmiljö- och arbets- rättslagstiftningen. Ingen medarbetare får särbehandlas på grund av kön, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt eller ursprung. Integritet HEXPOL:s potentiella negativa påverkan kopplad till ämnet ’Integritet’ sker inom den egna verksamheten och gäller över en kort, medel och lång tidshorisont. Det finns en potentiell negativ påverkan på HEXPOL:s egna anställda på grund av risken för personuppgiftsläckage och systemhackningar, vilket skulle kunna ha en direkt negativ inverkan på individen och dennes personliga integritet. I bedömningen av den potentiella negativa påverkan har det tagits i beaktan att HEXPOL som arbetsgivare lagrar en del mer eller mindre känslig information om sina anställda, vilken vid ett eventuellt dataläckage kan komma att skada integriteten hos den enskilde anställda. Dock gjordes bedömningen att sannolikheten för ett omfattande läckage är låg. POLICYER RELATERADE TILL HEXPOL:S ARBETSKRAFT S1-1: Policyer för den egna arbetskraften HEXPOL har en rad koncernpolicys som omfattar alla anställda inom koncernen, specifikt uppförandekoden ’Materializing Our Values’, ’Hållbarhetspolicy’, ’Mångfaldspolicy’, ’Likabehandlings- policy’, ’Policy för hälsa och säkerhet’, ’Insiderpolicy’ och ’Vissel- blåsarpolicy’. Dessa beskrivs i mer detalj i avsnittet ”Policyer inom HEXPOL” på sidorna 96–99. Under året har uppförande- koden samt relaterade policys setts över och reviderats utifrån de väsentliga områden som identifierades under processen med den dubbla väsentlighetsanalysen. KONTAKTER MED DEN EGNA ARBETSKRAFTEN S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan upp- märksamma problem Genom koncernens decentraliserade organisation sköts alla relationer med medarbetarna på bolagsnivå och inte på koncern- nivå. Lokala ledningsgrupper ansvarar för att arbetstagar- relationer sköts och underhålls, samt att uppföljning från dialoger genomförs. Dialogen med medarbetarna sker löpande och på flera sätt, exempelvis i form av medarbetarsamtal eller medarbetar- undersökningar på lokal nivå. Genom dessa kontakter får koncern- bolagen även möjlighet att uppmärksamma om enskilda per- soner eller grupper löper större risk för negativ påverkan, och därigenom förstå deras perspektiv. Alla medarbetare får utbild- ning i och får ta del av företagets värderingar och uppförandekod genom den lokala organisationen. Efterlevnaden av HEXPOL:s värderingar – samlade i upp- förandekoden – följs upp genom interna kontroller och utbild- ningar som hålls för alla nyanställda. Medarbetare uppmanas att rapportera misstänkta överträdelser till sin närmaste chef eller andra ledningsrepresentanter. Om det inte är tänkbart eller möjligt att rapportera till en överordnad, eller om det inte tas på allvar, finns möjligheten att via koncernens visselblåsarsystem anonymt lyfta de misstänkta överträdelserna för extern bedömning. Detta kan göras genom att skicka ett e-mail till en oberoende organisation. HEXPOL tolererar inte repressalier mot en person som i god tro framför klagomål eller misstankar om brott mot uppförandekoden. I dagsläget undersöker företaget inte om medarbetarna litar på befintliga rutiner för att uppmärksamma problem eller att få dem utredda Samtidigt har det inte heller framkommit några indikationer på att det inte skulle vara så. MÅL S1-5: Mål för hur väsentliga konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas, liksom för risker och möjligheter Arbetsvillkor Samtidigt som HEXPOL har en nollvision mot arbetsplatsolyckor i den egna verksamheten, är nuvarande mål att antalet olyckor ska minska kontinuerligt. Eftersom nuvarande mål är att kontinuerligt minska antalet olyckor finns inget basår eller basvärde, utan det mäts hela tiden mot föregående års utfall. System för incident- rapportering (near misses) ska även finnas vid samtliga verksam- heter. Målet omfattar alla medarbetare som utför arbete inom koncernens verksamhet, även de som är inhyrda från främst bemanningsföretag. I samband med att väsentlighetsanalysen gjordes under 2025, påbörjades även arbetet med att ta fram en reviderad hållbarhets- strategi som också kommer inkludera ett tydligare och mer mät- bart koncernövergripande mål för olyckor på arbetsplatsen. Detta mål kommer att kommuniceras under och börja gälla från 2026. Redan idag finns lokala mål som mäts och följs upp regel- bundet på lokal nivå. Uppföljning av koncernens övergripande mål har hittills gjorts på årsbasis, men processen för detta kommer ses över under 2026 för att kunna följa upp mer frekvent. Lika möjligheter för alla För detta ämne har HEXPOL i nuläget övergripande mål för den egna verksamheten, vilka framgår av de tydliga riktlinjer som finns i koncernens uppförandekod om att respektera och stödja mänskliga rättigheter och allas lika möjligheter. Där framgår också att noll- tolerans råder mot att bryta mot dessa riktlinjer. I den koncern- övergripande likabehandlingspolicyn framgår det även tydligt från ledningen att koncernen ska eftersträva högre andel kvinnor i samband med extern och intern rekrytering till olika tjänster. I linje med detta ska det skapas balans mellan män och kvinnor vid anställning och karriärutveckling. Frågor som avser jämställdhet bedrivs decentraliserat genom lokala jämställdhetspolicys, planer, utbildning och andra aktiviteter. Uppföljning av koncernens övergripande mål har hittills skett på årsbasis. Processen för detta kommer ses över under 2026 för att eventuellt följa upp mer frekvent. Integritet HEXPOL har i dagsläget inget mätbart koncernövergripande mål kring skyddande av medarbetarnas integritet och potentiell negativ påverkan av eventuella dataläckage. Under 2026 kommer koncern- ledningen utvärdera om och i så fall hur ett koncernövergripande mål ska sättas kring ämnet, samt hur det ska följas upp och mätas. ÅTGÄRDER S1-4: Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet Arbetsvillkor Tyngdpunkten i arbetsmiljöarbetet inom den egna verksamheten ligger på förebyggande åtgärder, exempelvis riskanalyser, system för att rapportera incidenter, utbildning, ledningssystem för arbets- miljö och tekniska åtgärder. Ansvaret för att skapa en god arbets- miljö och därmed maximera positiva konsekvenser ligger hos de lokala ledningarna och förbättringsprogram utformas i sam- arbete med medarbetarna. Riskanalyser, arbetsmiljömätningar och hälsoundersökningar genomförs regelbundet inom koncernen. Vid merparten av enheterna i USA finns ”HEXPOL Compounding Americas Safety Team”, där viktiga komponenter i programmet är att löpande dela med sig av goda exempel, samt att erfaren- heter av olyckor och incidenter analyseras och snabbt sprids vidare. Under 2026 kommer detta sätt att arbeta för att förebygga olyckor även spridas i andra delar av koncernen. Exempel på faktiska före- byggande åtgärder som gjorts i verksamheten under året för att minska riskerna för skador och förbättra arbetsvillkoren är löpande riskanalyser, interna hälsa och säkerhetsrevisioner samt säkerhetsinspektioner. Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen ingår att ta ställning till om koncernens affäspraxis potentiellt utsätter den egna arbetskraften för negativa konsekvenser relaterade till deras arbetsvillkor, och genom detta har man kunnat konstatera att så inte är fallet. Åtgärdsplaner samt hur uppföljning och eventuell gott- görelse ska utformas för att uppnå de mål som sätts under 2026 kommer stegvis tas fram, och nödvändiga resurser för att nå målen kommer då identifieras. Lika möjligheter för alla Genom HEXPOL:s decentraliserade organisation ligger ansvaret att följa koncernövergripande policys i de lokala organisationerna. Det är även de lokala ledningarnas ansvar att se till att all personal utbildas i policys samt att policys efterlevs. Exempel på faktiska åtgärder som gjorts i verksamheten under året för att främja lika möjligheter för alla är att rutinerna kring nyanställningar har standardiserats och att lönesättningen har setts över som ett led i arbetet inför det kommande europeiska lönetransparensdirektivet. Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen ingår att ta ställning till om koncernens affäspraxis potentiellt utsätter den egna arbetskraften för negativa konsekvenser relaterade till deras lika möjligheter, och genom detta har man kunnat konstatera att så inte är fallet. Åtgärdsplaner samt hur uppföljning och eventuell gott- görelse ska utformas för att uppnå de mål som sätts under 2026 kommer stegvis tas fram, och nödvändiga resurser för att nå målen kommer då identifieras. Integritet Att minimera risken för eventuella dataläckage samt att stärka skyddet för medarbetarnas integritet är ett arbete som är ständigt pågående och närvarande. All säkerhet i koncernens IT-system ses kontinuerligt över och aktiviteten i dessa bevakas löpande. Anställda utbildas också i hur de ska agera vid misstänkta data- intrång och det sker även oförberedda tester inom koncernen. Arbetet med att minimera riskerna pågår både på koncernnivå och i de lokala organisationerna. Som en del av den dubbla väsentlig- hetsanalysen ingår att ta ställning till om koncernens affärspraxis potentiellt utsätter den egna arbetskraften för negativa konse- kvenser relaterade till integritetsfrågor, och genom detta har man kunnat konstatera att så inte är fallet. INFORMATION OM FÖRETAGETS ANSTÄLLDA S1-6: Uppgifter om företagets anställda Antal anställda inom HEXPOL avser medelantalet heltids- ekvivalenter under 2025 för de bolag som omfattas av håll- barhetsrapporten 2025. ===== SIDA 46 ===== 90 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 91 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 Under 2025 uppgick antalet anställda inom HEXPOL till 5 071. Av dessa är majoriteten män (85 procent), se tabell 1. De länder som har över 10 procent av de totalt antal anställda inom HEXPOL är USA (30 procent) och Sri Lanka (20 procent), se även tabell 2. Personalomsättningen beräknas genom att dela antalet anställda (heltidsekvivalenter) som slutat under året med medel- antalet anställda (heltidsekvivalenter) för 2025, se även tabell 4. Information om antal anställda i den finansiella redovis- ningen finns i not 4 (notera viss skillnad på totalten på grund av datakvalitet, vilket ses över till nästa år). Tabell 1: Antal anställda uppdelat per kön för år 2025 Antal anställda 2025 2024 Könstillhörighet Antal Andel Antal Andel Kvinnor 782 15% 747 15% Män 4 286 85% 4 176 85% Övrigt 3 0% 5 0% Totalt 5 071 4 928 Tabell 2. Antal anställda per land Antal anställda 2025 2024 Land Antal Andel Antal Andel Belgien 55 1% 59 1% Italien 191 4% 188 4% Kina 419 8% 411 8% Luxemburg 5 0% 5 0% Mexiko 374 7% 392 8% Polen 12 0% 13 0% Spanien 193 4% 192 4% Sri Lanka 1 024 20% 1 073 22% Storbritannien 176 3% 197 4% Sverige 333 7% 309 6% Tjeckien 227 4% 228 5% Turkiet 93 2% 13 0% Tyskland 435 9% 407 8% USA 1 534 30% 1 441 29% Totalt 5 071 4 928 Tabell 3. Antal anställda efter avtalstyp uppdelat per kön för 2025 Kvinnor Män Övrigt Totalt Antal heltidsanställda 782 4 286 3 5 071 Antal deltidsanställda 47 29 1 77 Antal tillfälligt anställda/inhyrda 58 192 0 250 Tabell 4. Personalomsättning i antal och procent 2025 2024 Personer som slutat, antal 1 063 1 137 Personer som slutat, % 21 23 KOLLEKTIVAVTALSTÄCKNING S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog I koncernens värderingar och uppförandekod framgår det att anställda har rätt att företrädas av fackföreningar eller andra arbetstagarrepresentanter, liksom deras rätt till kollektiva för- handlingar och avtal. I praktiken varierar omfattningen av anslutningen beroende på politiska och kulturella förhållanden i de länder där koncernen har verksamhet. I medeltal var 35 procent (34) av de anställda fackligt representerade via kollektivavtal. Vid enskilda enheter varierar anslutningsgraden mellan 0 och 100 procent. I Kina gäller enligt lag vissa begränsningar i föreningsfriheten. Tabell 5: Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 2025 2024 Heltidsanställda, % 36% 36% Deltidsanställda,% 32% 35% Tillfälligt anställda/Inhyrda,% 9% 8% MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET S1-9: Mångfaldsindikatorer Det finns en koncernövergripande jämställdhetspolicy och det är ett tydligt budskap från koncernledningen att eftersträva högre andel kvinnor i samband med extern och intern rekrytering till olika tjänster. Jämställdhetsarbetet syftar bland annat till att skapa balans mellan män och kvinnor vid anställning och karriärutveckling. Frågor som avser jämställdhet bedrivs decentraliserat genom jämställdhetspolicys, planer, utbildning och andra aktiviteter. Företagsledning i nedan tabeller definieras som de lokala ledningsgrupperna i respektive dotterbolag. Tabell 6. Könsfördelning företagsledning Antal anställda Könstillhörighet 2025 Andel 2024 Andel Kvinnor 35 20% 39 23% Män 139 80% 133 77% Totalt 174 172 Tabell 7. Åldersfördelning inom koncernen 2025 2024 Antal Andel Antal Andel <30 år 981 19% 978 20% 30–50 år 2 730 54% 2 681 54% >50 år 1 360 27% 1 269 26% Totalt 5 071 4 928 ANSTÄLLDAS ERSÄTTNING OCH SOCIALT SKYDD S1-10: Tillräckliga löner; S1-16: Ersättningsmått Koncernen erbjuder ersättningar som minst uppfyller minimi- kraven i lagstiftningen och som är fullt anpassade till marknaden i de länder där vi bedriver verksamhet. Vid drygt hälften av koncernbolagen är genomsnittslönen för kvinnor högre än för männen. Detta kan förklaras av att genomsnittslönen för kollektivanställda, där majoriteten är män, är lägre än för tjänstemän, där könsfördelningen är mer lika. Det finns inget koncernövergripande system för uppföljning av löneskillnader i dagsläget. För kommande år är ambitionen att förfina analysen för att kunna få en bättre och mer detaljerad bild över löneskillnader. Kommande direktiv för lönetran- sparens i Europa kommer underlätta detta arbete för koncernen. I koncernens värderingar framhävs de anställdas rätt att före- 6 fall av sjukdomar som rör hud och andningsorgan (allergi, eksem), 11 fall som rör skelett och muskler, samt två fall av psykosomatisk sjukdom registrerades under året. System för incidentrapportering (near misses) är införda vid 82 procent av anläggningarna (84). Under året registrerades 370 risksituationer (381) vilket i många fall resulterade i före- byggande åtgärder. Tabell 10: Olycksfall 2025 2024 Dödsolyckor, egen arbetskraft 0 0 Dödsolyckor, entreprenörer 0 0 Olyckor med frånvaro (LWC) 130 160 LWC/miljon arbetade timmar 12,1 15,8 Förlorade arbetsdagar (LWD) 2 547 2 775 LWD/miljon arbetade timmar 237 247 Arbetsrelaterade sjukdomar 19 14 Near misses 370 381 INCIDENTER, KLAGOMÅL OCH ALLVARLIGA KONSEKVENSER FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Under året har det inte förekommit några allvarliga fall av diskriminering. De fall som uppkommit har utretts och vid behov har åtgärder vidtagits. Inga böter, straff eller ersättning för skador till följd av diskrimineringsincidenter, inklusive trakasserier och inlämnade klagomål, har uppkommit under året. Tabell 11: Antal fall av diskriminering, klagomål och överträdelser av mänskliga rättigheter 2025 2024 Antal fall av diskriminering 2 3 Antal fall av klagomål 1 1 Antal fall av barnarbete 0 0 Antal fall av tvångsarbete 0 0 UTELÄMNAD INFORMATION I linje med övergångsbestämmelserna angivna under ESRS 1 10.3 och Tillägg C väljer HEXPOL att utelämna information gällande upplysningarna S1-7, S1-11, S1-12, S1-15. Gällande upplysning S1-8 saknas i dagsläget underlag för att kunna rapportera andel av anställda som företräds av medarbetarföreträdare. HEXPOL kommer utveckla insamlingen av relevanta underlag under 2026 för att kunna rapportera i enlighet med upplysningskravet i nästa års hållbarhetsrapport. trädas av fackföreningar eller andra arbetstagarrepresentanter, liksom rätten till kollektiva förhandlingar och avtal. I praktiken varierar omfattningen av anslutningen beroende på politiska och kulturella förhållanden i de länder där koncernen har verksamhet. Enligt HEXPOL:s insikter sätter till exempel den kinesiska regeringen vissa begränsningar för föreningsfriheten. Dessutom förekommer otrygghet i anställningen i vissa områden i USA, eftersom sysselsättningen där är beroende av beläggningen i produktionen. UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling Totalt antal utbildningstimmar minskade något under året och uppgick till 10 (12) timmar per person. Utbildningar i hälsa och säkerhet är prioriterad utbildning och genomförs regelbundet vid alla produktionsenheter. Nyanställda är en viktig målgrupp och det är av högsta vikt att alla nyanställda får relevant utbildning. Första hjälpen, ergonomi, hantering av farliga ämnen är några exempel på vad som tas upp vid utbildningarna. Tabell 8: Träningstimmar i genomsnitt per anställd 2025 2024 Kvinnor 15 20 Män 9 11 Totalt 10 12 Merparten av koncernbolagen genomförde medarbetarsamtal enligt vad som var planerat. Vid några siter nådde man inte målsättningen på grund av bland annat brist på personal. Vid majoriteten, 84 procent, av koncernbolagen inkluderas karriär- utveckling vid medarbetarsamtalen. Tabell 9. Andel som genomfört medarbetarsamtal, % Kvinnor Män Totalt Företagsledning 83% 81% 81% Chefer, ej företagsledning 59% 82% 75% Övriga tjänstemän 83% 80% 81% Kollektivanställda 64% 63% 63% ARBETSMILJÖ S1-14: Mått för arbetsmiljö Ledningssystem för arbetsmiljö finns i någon form vid samtliga koncernbolag och i många fall bygger systemen direkt på krav i landets lagstiftning. I 8 fall (6) har bolaget valt att certifiera sig enligt ISO 45001 (Storbritannien, USA, Spanien, Tjeckien, Turkiet och Sri Lanka). Under året inträffade 130 arbetsplatsolyckor (160) med minst en dags frånvaro. 10 olycksfall (1) inträffade för entre- prenörer. Cirka 42 procent (40) av enheterna rapporterade noll olyckor under året. Under året minskade olycksfallsfrekvensen (LWC/miljon arbetade timmar) jämfört med föregående år och var i linje med tidigare år. Arbetsolyckorna orsakade en sammanlagd frånvaro på 2 547 dagar (2 775). ===== SIDA 47 ===== 92 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 93 HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER Under arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen bedömdes standarden ’S2 – Medarbetare i värdekedjan’ vara väsentlig med underämnena Arbetsvillkor, Lika möjligheter för alla och Övriga arbetsrelaterade rättigheter. I dagsläget har HEXPOL ännu inte utvärderat hur affärs- modell och strategi tar hänsyn till koncernens konsekvenser kopplade till underämnena i standarden kring Medarbetare i värdekedjan. POLICYER RELATERADE TILL MEDARBETARE I VÄRDEKEDJAN Koncernens värderingar och ambitioner kring säker arbets- miljö och mänskliga rättigheter ska tillämpas i värdekedjan. I ’Materializing Our Values’ åtar HEXPOL sig att informera leverantörer och andra affärspartners om koncernens uppförandekod och kraven i ’Supplier Sustainability Guideline’ (Riktlinjer för leverantörer). HEXPOL åtar sig också att i viss mån utvärdera leverantörernas hållbarhetsarbete. Uppförandekoden ’Materializing Our Values’ – som gäller för alla anställda i HEXPOL – gäller även för koncernens kunder och leverantörer. För leverantörer finns även ’Supplier Sustainability Guidelines’ som är koncernens riktlinjer för leverantörer inom hållbar utveckling. I korthet innebär riktlinjerna följande: • Alla leverantörer ska informeras om koncernens upp- förandekod och förväntas införa likvärdiga åtaganden i sina organisationer. • Leverantörer som uppfyller specifika kriterier, exempelvis förknippas med potentiella risker inom hållbar utveckling, ska genomföra en självdeklaration. Deklarationen görs på en digital plattform. I deklarationen intygar leverantören att den följer relevant lagstiftning, arbetar systematiskt med frågor som rör miljö och arbetsmiljö, främjar mänskliga rättigheter, samt motverkar korruption. • I de fall där osäkerhet inför leverantörens hållbarhetsarbete uppstår, eller betydande risker identifieras, genomförs riktade revisioner. MÅL I dagsläget har HEXPOL inga mål kopplade till Medarbetare i värdekedjan. Detta är något som kommer ses över under kommande år. ÅTGÄRDER Som en del av den interna insamlingen av data till hållbarhets- rapporten ska samtliga koncernbolag ta ställning till frågor kring mänskliga rättigheter i leverantörsledet. Under året rapporterades inte några avvikelser. Under senaste två åren skickades cirka 1 600 leverantörs- utvärderingar ut via frågeformulär och 39 revisioner eller plats- besök genomfördes. Sedan ’Supplier Sustainability Guideline’ infördes har fler än 15 000 leverantörer tagit del av koncernens riktlinjer (Steg 1). I Steg 2 uppmanas utvalda leverantörer att göra en självdeklaration. Mer än 50 procent (baserat på inköps- kostnaderna) har gjort detta och intygat att de accepterar koncernens uppförandekod. I enlighet med de nya infasningsreglerna beträffande ’S2: Medarbetare i värdekedjan’ har HEXPOL valt att för 2025 avstå från att rapportera för området. Koncernen har i dagsläget inte alla de processer och uppföljningar på plats som behövs för att kunna ge en rättvisande bild av arbetet inom detta område. Under 2026 fortsätter däremot arbetet med att utveckla relevanta processer så att HEXPOL framöver även kan rapportera kring medarbetare i värdekedjan. S2: Medarbetare i värde kedjan Information om styrning I hållbarhetsrapportens avsnitt om styrning beskrivs HEXPOL:s arbete med väsentliga frågor inom området vad avser policyer, åtgärder, mål och utfall. Huvudfrågan finns inom området ansvarsfullt företagande. 93HEXPOL ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 48 =====