Årsredovisning 2025

151Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Finansiella rapporter
Moderbolagets förändringar i eget kapital.
MSEK
Aktiekapital Överkursfond Primär- 
kapital
Balanserat 
resultat
Årets
resultat
T otalt eget 
kapital
Ingående eget kapital den 1 januari 2025 1 6 933 900 -6 111 2 768 4 491
Omföring av föregående års resultat - - -  2 768    -2 768     -      
Resultat efter skatt som redovisas över resulta-
träkningen - - - - 2 628 2 628
T otalresultat - - -  2 768    -140     2 628    
Transaktioner redovisade direkt i eget kapital
Utdelning primärkapital - - - -59 - -59
Återköp egna aktier - -604 - -604
Kvittningsemission 0 87 -87 - 0
Lösen av teckningsoptioner - 107 - - - 107
Emission av c-aktier (LTIP) - 13 - - - 13
Utdelning till aktieägare - - - -2 024 - -2 024
Utgående eget kapital 31 december 2025 1 7 139 900 -6 117 2 628 4 552
MSEK
Aktiekapital Överkursfond Primär- 
kapital
Balanserat 
resultat
Årets
resultat
T otalt eget 
kapital
Ingående eget kapital den 1 januari 2024 1 6 848 1 400 -5 727 1 808 4 330
Omföring av föregående års resultat - - -  1 808    -1 808     -      
Resultat efter skatt som redovisas över resulta-
träkningen - - - - 2 768 2 768
T otalresultat - - - 1 808 960 2 768
Transaktioner redovisade direkt i eget kapital
Inlösen primärkapital - - -500 - - -500
Utdelning primärkapital - - - -85 - -85
Emission av teckningsoptioner - 14 - - - 14
Återköp av egna aktier - - - -298 - -298
Återköp av teckningsoptioner - -0 - - - -0
Lösen av teckningsoptioner - 72 - - - 72
Utdelning till aktieägare - - - -1 808 - -1 808
Utgående eget kapital 31 december 2024 1 6 933 900 -6 111 2 768 4 491

===== SIDA 152 =====

152Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Finansiella rapporter
MSEK Not 2025 2024
Den löpande verksamheten
Betalda räntor -71 -83    
Netto betalt/erhållet av finansiella transaktioner 1  2    
Övriga inbetalningar i rörelsen 2 669  2 801    
Utbetalningar till leverantörer och anställda -42 -35    
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2 557  2 686
Förändringar i rörelsekapital
Minskning (+) / Ökning (-) av övriga fordringar -65 -105    
Ökning (+) / Minskning (-) av övriga skulder 0 -11    
Betalda inkomstskatter -0 -0    
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 492  2 570  
Investeringsverksamheten
Kassaflöde från investeringsverksamheten -  -    
Finansieringsverksamheten
Inlösen primärkapital - -500    
Återköp av aktier -604 -298    
T eckningsoptioner 120  71    
Utbetald utdelning till aktieägare -2 024 -1 808    
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 508 -2 535    
Årets kassaflöde -16  35    
Likvida medel vid årets början 55  21    
Likvida medel vid årets slut 40  55    
Moderbolagets kassaflödesanalys (direkt metod)
Likvida medel avser bolagets bankmedel.

===== SIDA 153 =====

Noter

===== SIDA 154 =====

154Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 1 Företagsinformation
Koncernredovisningen för Nordnet AB (publ) för det 
räkenskapsår som slutar den 31 december 2025 har 
godkänts av styrelsen och verkställande direktören för 
publicering den 13 mars 2026 och kommer att föreläggas 
på årsstämman den 27 april 2026 för fastställande. 
Moderbolaget Nordnet AB (publ) org.nr 559073-6681 har 
sitt säte i Stockholm, Sverige med adress Alströmergatan 
39, Box 30099, 104 25 Stockholm. Koncernen erbjuder 
finansiella tjänster och produkter företrädesvis inom 
sparande och investeringar på hemmamarknaderna Sverige, 
Norge, Danmark och Finland. Sedan 25 november 2020 är 
Nordnet AB (Publ):s aktie noterad på Nasdaq Stockholm. 
Verksamheten beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen.
Not 2 Grunderna för upprättande av 
redovisningen
Uttalande om överensstämmelse med 
tillämpade regelverk.
De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är 
upprättad i enlighet med internationella redovisnings-
standarder (IFRS®) utgivna av International Accounting 
Standard Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS 
Interpretations Committee såsom de har godkänts av EU. 
Vidare tillämpas lagen (1995:1559) om årsredovisning i 
kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens 
föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit-
institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklusive 
tillämpliga ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell 
rapporterings rekommendationer RFR 1 Kompletterande 
redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt 
årsredovisningslagen (1995:1554) och med tillämpning 
av Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer 
RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Detta innebär 
att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper 
som i koncernen med de undantag och tillägg som framgår 
av svensk redovisningslagstiftning. IFRS värderings- 
och upplysningsregler tillämpas med de undantag 
och tillägg som framgår av avsnittet Moderbolagets 
redovisningsprinciper.
Redovisningen baseras på olika värderingsgrunder. 
Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet 
anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och 
skulder vilka värderas till verkligt värde. Ickemonetära poster 
redovisas baserat på dess historiska anskaffningsvärden. 
Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade 
värdet av framtida pensionsåtaganden. Tillgångar och 
skulder i försäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär 
placeringsrisken redovisas till verkligt värde. Samtliga siffror i 
årsredovisningen visas i miljoner SEK (MSEK) om inget annat 
anges. Inga justeringar för avrundning görs vilket innebär att 
summeringsdifferenser kan uppstå.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats 
konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de 
finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Not 3 Nya och ändrade standarder 
Standarder som träder i kraft från januari 
2026 och framåt
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IFRS 
9 Finansiella instrument avseende klassificering och 
värdering av finansiella instrument.
IASB har publicerat ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: 
Upplysningar och IFRS 9 Finansiella instrument avseende 
klassificering och värdering av finansiella instrument. 
Ändringarna innebär förtydliganden av bedömningen av 
huruvida ett finansiellt instruments kontraktuella kassaflöden 
enbart utgör återbetalning av kapital och ränta (SPPI-
kriteriet) samt uppdaterade upplysningskrav.
Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 
den 1 januari 2026 eller senare. Företaget har ännu inte 
tillämpat ändringarna. Baserat på den analys som hittills har 
genomförts bedöms ändringarna inte ha någon väsentlig 
påverkan på företagets finansiella rapporter.
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella 
rapporter.
International Accounting Standards Board (IASB) har 
publicerat IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella 
rapporter som kommer tillämpas från räkenskapsår som 
börjar den 1 januari 2027. Standarden har ännu inte 
antagits av EU. Den nya standarden ersätter IAS 1 och 
innehåller främst nya krav på struktur i resultaträkningen 
samt upplysning för vissa resultatmått som rapporteras 
utanför företagets finansiella rapporter. IFRS 18 kan påverka 
presentationen av resultat- och upplysningsstrukturen för 
kreditinstitut. Företaget utvärderar löpande effekterna på 
de finansiella rapporterna, och den slutliga presentationen 
kommer att anpassas i enlighet med Finansinspektionens 
framtida vägledning.
Noter
Noter.

===== SIDA 155 =====

155Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Övriga regulatoriska förändringar – Riksbankens 
inlåningskrav.
Under 2025 beslutade Riksbanken att införa ett räntefritt 
inlåningskrav för svenska kreditinstitut. Banken omfattas av 
kravet och har erhållit beslut om det belopp som ska hållas 
räntefritt på konto hos Riksbanken.
Banken har bedömt att den räntefria inlåningen utgör ett 
finansiellt instrument som omfattas av reglerna i IFRS 9. 
Posten värderas till upplupet anskaffningsvärde, då syftet 
med innehavet är att erhålla avtalsenliga kassaflöden 
och dessa kassaflöden endast utgörs av betalningar 
av kapitalbelopp. Den räntefria inlåningen redovisas i 
balansräkningen under Utlåning till kreditinstitut, se not 20.  
Placeringen genererar ingen ränteintäkt, vilket innebär en 
negativ påverkan på bankens räntenetto jämfört med om 
medlen placerats till marknadsränta, se not 10.
Kravet medför ingen förändring av bankens redovisnings-
principer. 
Not 4 Kritiska uppskattningar och  
bedömningar
Att upprätta finansiell rapportering i enlighet med IFRS kräver 
att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar 
samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av 
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av 
såväl tillgångar och skulder på balansdagen som intäkter 
och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och 
antaganden är baserade på historiska erfarenheter och 
ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden 
synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och 
antaganden används sedan för att bedöma de redovisade 
värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår 
tydligt från andra källor. Uppskattningar och antaganden 
ses över regelbundet. Verkliga utfall kan avvika från 
dessa uppskattningar och bedömningar. Nedan beskrivs 
de områden där risken för värdeförändringar under det 
efterföljande året är störst på grund av att antagandena eller 
uppskattningarna kan behöva ändras. 
Finansiella instrument
Vid fastställandet av verkligt värde på koncernens finansiella 
instrument används olika metoder beroende på graden 
av observerbarhet av data samt marknadsaktiviteten. I 
första hand används noterade priser på aktiva marknader. 
Vid avsaknad av noterade priser används istället 
värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när 
marknaderna anses inaktiva och en värderingsmodell 
behöver användas. En aktiv marknad anses vara antingen 
en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser 
är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Då 
vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden vara 
inaktiv. Företagsledningen gör då en bedömning av vilken 
värderingsmodell som anses mest relevant för det enskilda 
instrumentet. Utgångspunkten är att noterade priser från så 
likartade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då 
sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras 
krävs att företagsledningen gör egna antaganden.
I not 33 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt 
värde fördelat på tre olika värderingsnivåer. Per 2025-12-31 
uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna 
antaganden till 838 (1 409) MSEK, varav 5 (1) MSEK avsåg 
Nordnet Banks innehav i onoterade aktier. 838 (1 408) MSEK 
avser tillgångar där kunden bär placeringsrisken. Tillämpade 
värderingsmodeller är allmänt accepterade och är föremål för 
oberoende riskkontroll. 
Kreditförluster
Metoder och modeller för beräkning och redovisning av 
förväntade kreditförluster inkluderar antaganden,  
metoder och indata som innebär en hög grad av bedömning. 
Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa 
indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. 
Framåtblickande information ingår i bedömningen av 
betydande ökning av kreditrisk. Från analyser av historisk 
data identifieras makroekonomiska faktorer som påverkar 
kreditrisk och kreditförluster. Dessa analyser tar hänsyn till 
intern och extern information och överensstämmer med den 
framåtblickande information som används för andra ändamål 
såsom ekonomisk planering och prognosarbete. För mer 
information om de bedömningar som gjorts per 31 december 
2025, se not 21.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år 
med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen 
kräver en bedömning för att identifiera de kassagenererande 
enheterna såväl som en bedömning av nyttjandevärdet på 
den kassagenererande enheten till vilken goodwillvärdet är 
hänförlig. Detta kräver i sin tur att det förväntade framtida 
kassaflödet från den kassagenererande enheten uppskattas 
samt en relevant diskonteringsränta fastställs för beräkning 
av kassaflödets nuvärde. Koncernens goodwill uppgick per 
årsskiftet till 336 (348) MSEK, varav 219 (226) MSEK avser 
investeringen i Netfonds. 
Företagsledningens antaganden vid beräkningen 
av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några 
nedskrivningar. För mer information se not 5 Tillämpade 
redovisningsprinciper och not 7 Risker.
Förutbetalda anskaffningsutgifter 
Vid fastställandet i vilken takt redovisade förutbetalda 
anskaffningsutgifter ska skrivas av görs antagande om bland 
annat den förväntade återköps- och dödsfallsfrekvensen. 
Vidare  påverkar bedömningen av avgiftsuttaget på 
fondförsäkringarna bedömningen av ett eventuellt 
nedskrivningsbehov. Per årsskiftet har koncernen ett 
redovisat värde på förutbetalda anskaffningsutgifter som 
uppgår till 132 (137) MSEK.

===== SIDA 156 =====

156Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 5 Tillämpade redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper     
Övergripande redovisningsprinciper som är tillämpliga 
för hela årsredovisningen presenteras nedan. Övriga 
redovisningsprinciper återfinns i anslutning till respektive not 
där de är relevanta för förståelsen av företagets finansiella 
rapporter. Syftet med denna ändrade struktur är att öka 
tydligheten och ge en mer överskådlig presentation av 
redovisningen. Väsentliga redovisningsprinciper presenteras 
i första hand i anslutning till balansräkningens noter för 
att ge en samlad bild av posternas innehåll och värdering. 
För de resultatposter som saknar en egen beskrivning av 
redovisningsprincipen hänvisas läsaren till den relaterade 
noten i balansräkningen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess 
dotterföretag där bestämmande inflytande innehas. De 
finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen 
som tas in i koncernredovisningen avser samma period och 
är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller 
för koncernen. Moderbolaget har bestämmande inflytande 
när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande 
över det andra företagets relevanta verksamhet samt är 
exponerat för rörlig avkastning och har förmåga att använda 
sitt inflytande för att påverka avkastningen. Bestämmande 
inflytande föreligger normalt när moderbolaget direkt eller 
indirekt genom dotterföretag äger över hälften av rösterna i 
ett företag. Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen 
från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då 
moderbolaget får ett bestämmande inflytande, och ingår i 
koncernredovisningen fram till den dag det bestämmande 
inflytandet upphör. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade 
identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser 
som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och 
värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott 
mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det 
verkliga värdet på den förvärvade andelen redovisas som 
goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde redovisas 
mellanskillnaden direkt i resultaträkningen inom övriga 
intäkter. Förvärvsrelaterade utgifter redovisas som kostnad 
när de uppkommer. Avsättningar görs inte för utgifter 
avseende planerade omstruktureringsåtgärder som är en 
följd av förvärvet.
Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart 
av det kapital som tillkommer mellan förvärv och 
avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna mellanhavanden som 
uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av 
koncernredovisningen elimineras i sin helhet.
Omräkning av utländsk valuta
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, 
vilket också är moderbolagets funktionella valuta och 
rapporteringsvaluta. Varje dotterföretag och filial ingående i 
koncernen fastställer sin funktionella valuta utifrån sin primära 
ekonomiska miljö. Transaktioner i utländska valutor redovisas 
efter omräkning till valutakursen på transaktionsdagen. 
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omvärderas 
till funktionell valuta med valutakurser på balansdagen. Alla 
valutakursdifferenser redovisas via resultaträkningen. Icke 
monetära poster i utländsk valuta, vilka är värderade till 
historiska anskaffningsvärde, värderas med valutakursen vid 
den ursprungliga transaktionstidpunkten.
Tillgångar och skulder i dotterföretag med annan 
funktionell valuta än svenska kronor omräknas till 
rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. 
Vid omräkning av resultat-räkningen används av praktiska 
skäl i regel en genomsnittskurs för perioden. Uppkomna 
omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
 
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas med den direkta me- 
toden då denna metod bäst återspeglar verksamheten. 
Kassaflödesanalysen innefattar förändringar i likvida 
medel. Kassaflödet delas upp i kassaflöde från den 
löpande verksamheten, investeringsverksamheten 
och finansieringsverksamheten. Kassaflöde från 
investeringsverksamheten innefattar endast faktiska 
utbetalningar för investeringar under året.
Utländska dotterbolags transaktioner räknas om i 
kassaflödesanalysen till periodens genomsnittskurs. 
Förvärvade och avyttrade dotterbolag redovisas som 
kassaflöde från investeringsverksamheten, netto, efter avdrag 
för likvida medel i det förvärvade eller avyttrade bolaget.
Likvida medel
Likvida medel består av tillgodohavanden hos banker och 
motsvarande kreditinstitut. Likvida medel kan lätt omvandlas 
till kassamedel till ett känt belopp, har en obetydlig risk för 
värdefluktuationer samt har en löptid om högst tre månader 
från anskaffningstidpunkten.
Omklassificering inom Eget kapital.
Återköp av egna aktier har tidigare redovisats under 
övrigt tillskjutet kapital men redovisas från och med 2025 
mot balanserade vinstmedel. Jämförelsetal för 2024 
har omräknats i enlighet med denna omklassificering. 
Omklassificeringen påverkar inte totalt eget kapital. 
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta 
årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen 
(1995:1554) samt Rådet för finansiell rapporterings 
rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. 
Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt 
IFRS så långt det är förenligt med ÅRL och RFR 2. De mest 
väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets 
och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan. 
Moderbolaget tillämpar uppställningsformerna i ÅRL för 
balans- och resultaträkning.

===== SIDA 157 =====

157Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Leasingobjekt
Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som 
operationella leasingavtal. Detta innebär att bolaget 
redovisar leasingavgiften som kostnad linjärt över 
leasingperioden. Nyttjanderätten och leasingskulden 
redovisas således inte i balansräkningen.  
Not 6 Närståendetransaktioner
 
E. Öhman J:or AB med dotterbolag (”Öhmangruppen”) är 
närstående till Nordnet AB (publ). 
Nordnet Bank AB, Nordnet Pensionsförsäkring AB och 
Nordnet Fonder AB ingår regelbundet affärsrelationer med 
dotterbolag till Lannebo Kapitalförvaltning AB på samma 
sätt som regelbundet görs med andra finansiella parter. 
Förvaltningen av vissa av Nordnet Fonder ABs fonder är 
outsourcade till Lannebo Kapitalförvaltning AB, som får 
ersättning från Nordnet Fonder AB för sitt arbete. Nordnet 
Bank AB är distributör av dessa fonder.
Enligt avtalet om den ytterligare fond som marknadsförs i 
Nordnets namn och förvaltas av Lannebo Kapitalförvaltning 
AB, erhåller Nordnet Bank AB ersättning för sin distribution 
av fonden i form av del av det förvaltningsarvode som 
Lannebo Kapitalförvaltning AB debiterar fonden i fråga. 
Nordnet Bank AB och Lannebo Kapitalförvaltning AB har 
även ingått distributionsavtal avseende Nordnet Bank ABs 
distribution av andra fonder som förvaltas av Lannebo 
Kapitalförvaltning AB. Nordnet Bank erhåller ersättning 
från Lannebo Kapitalförvaltning AB för denna distribution 
i form av en del av det förvaltningsarvode som belöper på 
fondandelar som distribuerats av Nordnet Bank AB.
Vidare har ett samarbetsavtal ingåtts avseende 
Nordnet Bank ABs och Nordnet Pensionsförsäkring 
ABs tillhandahållande av så kallade partnertjänster 
till Lannebo Kapitalförvaltning AB med avseende på 
depåkonton för Lannebo Kapitalförvaltning ABs kunder 
vars tillgångar deponerats hos Nordnet Bank AB eller 
ligger i en försäkring som tillhandahålls av Nordnet 
Pensionsförsäkring AB. Enligt samarbetsavtalet erhåller 
Nordnet Bank AB och Nordnet Pensionsförsäkring 
AB ersättning från Lannebo Kapitalförvaltning AB för 
tillhandahållandet av partnertjänsten. Öhmangruppen har 
slutit tjänstepensionsavtal med Nordnet Pensionsförsäkring 
AB. Alla avtal mellan Nordnet AB (publ) och dess dotterbolag 
och E. Öhman J:or AB och dess dotterbolag har ingåtts på 
marknadsmässiga villkor. 
Under perioden har Nordnet Bank AB erhållit provisions-
intäkter och övriga intäkter om totalt 44 (38) MSEK samt 
erlagt provisionskostnader och övriga kostnader från 
närstående om 13 (13) MSEK. Per balansdagen uppgick 
fordringarna till närstående bolag till 7 (9) MSEK och 
skulderna till närstående bolag till 3 (2) MSEK. 
Nordnet Bank AB erbjuder personalkrediter till anställda 
inom koncernen. Bolaget har beviljat krediter för 
värdepappersbelåning samt bolån till styrelseledamöter, 
ledande befattningshavare och ytterligare personer som 
anses närstående. Krediterna har utgivits på marknads-
mässiga villkor. Inga avsättningar avseende osäkra fordringar 
eller kostnader avseende osäkra fordringar till närstående har 
redovisats under räkenskapsåret. 
Upplysningar avseende styrelsens, vd:s och övriga ledande 
befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader 
och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner 
samt avtal avseende avgångsvederlag framgår av not 13. 
Närståendetransaktioner 2025 2024
Tillgångar
Utlåning  20 14
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader  7 9
Summa tillgångar  27 23
Skulder
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 3 2
Summa skulder 3 2
Intäkter  44 38
Kostnader -13 -13
Summa intäkter och kostnader  31 25

===== SIDA 158 =====

158Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 7 Risker
Risk definieras som en exponering för en avvikelse från ett 
förväntat ekonomiskt utfall. Risktagande är en grundläggande 
del av verksamheten, men Nordnets riskaptit är låg och ska 
generellt sett inte exponera sig för risker som inte stöds av 
en etablerad affärsplan. Riskhantering ska genomföras enligt 
lämplig praxis så att förhållandet mellan risk och förväntad 
avkastning optimeras. 
Nordnets riskexponeringar utgår ifrån:
 Affärsaktiviteter med avsikt att möta kundbehov såväl 
som Nordnets egna behov, inom den av  
styrelsen antagna affärsstrategin
 Nordnets långsiktiga finansiella intressen
 Nuvarande och framtida regulatoriska krav
 Nuvarande och framtida förmåga att kontrollera och 
mitigera riskexponeringen
 Acceptabla förlustnivåer och kapaciteten att absorbera 
förluster genom intjäning och kapital
Riskhanteringen sker i enlighet med ramverket för 
riskhantering. Ramverket utgörs av ett antal styrdokument 
som beskriver strategier, processer, rutiner, interna regler, 
limiter, kontroller och rapporteringsrutiner. Riskramverket 
är integrerat i organisationen och täcker samtliga relevanta 
risker.
Centralt i riskramverket är riskaptiten som uttrycker den 
aggregerade nivån och de typer av risker som Nordnet 
är villig att exponera sig för inom riskkapaciteten, och i 
enlighet med affärsmodellen, för att uppnå strategiska 
mål. Riskaptiten anger den maximala accepterade 
riskexponeringen på generell nivå såväl som för specifika 
risker. Den är anpassad till Nordnets affärsstrategi, och 
limiterna ska beslutas av styrelsen samt utvärderas och 
uppdateras regelbundet.
Riskkultur definieras som normer, attityder och beteenden 
kring riskmedvetenhet, risktagande och riskhantering och de 
kontroller som formar beslut om risker. Riskkulturen inverkar 
på besluten som ledningen och medarbetarna fattar i den 
dagliga verksamheten och påverkar därmed vilka risker de 
tar. Nordnet ska ha en sund riskkultur som säkerställer en 
gemensam syn på risktagande baserat på riskmedvetenhet 
samt förståelse för de specifika riskerna och riskaptiten. 
Resurserna och kompetensen i affärsorganisationen och 
kontrollfunktionerna ska anpassas till omfattningen av det 
arbete som utförs i respektive enheter. Nordnets riskarbete 
utförs i enlighet med principerna om de tre försvarslinjerna.
Den första försvarslinjen utgörs av verksamheten i 
linjeorganisationen och avser alla riskhanteringsaktiviteter 
som utförs av linjeledning och personal. Alla chefer är fullt 
ansvariga för riskerna och den dagliga hanteringen av dessa 
inom respektive ansvarsområde. De är där med ansvariga för 
att säkerställa att rätt organisation, rutiner och stödsystem 
implementeras för att säkra ett lämpligt system för intern 
kontroll. De är också ansvariga för att alla aktiviteter hålls 
inom riskaptiten samt följer interna och externa regler.
Den andra försvarslinjen utgörs av riskkontroll-, aktuarie-, 
och compliancefunktionerna. De är oberoende från 
linjeverksamheten och övervakar, kontrollerar och rapporterar 
Nordnets risker och regelefterlevnad samt ska även stödja 
och ge råd till första försvarslinjen. Funktionerna utarbetar 
principerna och ramarna för riskhanteringen, inhämtar 
verksamhetens riskbedömningar och utför självständig 
uppföljning. De ska också främja en sund riskkultur genom att 
stödja och utbilda linjeledning och personal.
Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionsfunktionen 
som utför oberoende periodiska granskningar av 
styrningsstrukturen och systemet för intern kontroll. Dessa 
revisioner kan vara obligatoriska ur ett regleringsperspektiv 
eller riskbaserade.
IKLU och ORSA
Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen 
(IKLU) är en framåtblickande kontinuerlig process som 
utvärderar nuvarande och kommande kapital- och 
likviditetsbehov i relation till Nordnets riskprofil, planer 
och omvärldsförändringar. Som ett led i IKLU genomförs 
en omfattande genomlysning och analys av riskerna i 
verksamheten. Nordnet arbetar för att hela organisationen 
ska vara en del av riskanalysen. Samtliga medarbetare har 
ett ansvar att identifiera risker och öka sin kunskap om dessa. 
IKLU-processen utgör en del av organisationens riskarbete 
och kräver ett aktivt deltagande från riskägare och berörda 
medarbetare. För försäkringsgruppen görs en risk- och 
solvensbedömning eller ORSA (Own Risk and Solvency  
Assessment), som är en kontinuerlig process som utvärderar 
kapitalbehovet i relation till gruppens riskprofil och affärsplan. 
ORSA omfattar samtliga materiella risker som gruppen är 
exponerat mot.
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken att Nordnet inte erhåller betalning 
enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust 
på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser 
och där eventuella säkerheter inte täcker Nordnets fordran.
Nordnets exponering för kreditrisker uppstår företrädesvis 
vid kreditgivning vilket innebär risken att ådra sig förluster på 
grund av att kredittagare av olika skäl inte kan uppfylla sina 
betalningsskyldigheter. Utlåning till allmänheten utgörs av 
portföljbelåning och bolån i Sverige och Norge.
Nordnets kreditgivning ska präglas av god etik, hög kvalitet 
och kontroll och sker därför utifrån av styrelsen fastställda 
policyer som anger ramverket för kreditbedömning, 
kreditriskhantering, kreditriskrapportering samt riskaptiten. 
Vd ansvarar för att mer detaljerade kreditinstruktioner 
fastställs. Det ligger i koncernens intresse att kreditgivningen 
inte medför att kredittagare tar onödiga risker. Samtliga 
krediter bedöms inom kreditavdelningen som finns 
centralt i koncernen. Som stöd nyttjas internt utvecklade 
Noter

===== SIDA 159 =====

159Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
riskklassificeringsverktyg. Före kreditgivning ska 
samtliga krediter identifieras och bedömas utifrån den 
enskilde kredittagarens ekonomiska förutsättningar och 
återbetalningsförmåga på såväl kort som lång sikt. Nordnet 
följer kontinuerligt upp kredittagarnas återbetalningsförmåga 
och portföljens kreditkvalitet följs upp och analyseras 
löpande. Uppföljningen görs bland annat för att i ett tidigt 
skede identifiera särskilt utsatta kundgrupper som kan 
föranleda Nordnet att justera kreditbedömningsprocessen 
kopplat till identifierad kundgrupp.
Utlåning till allmänheten uppgick per årsskiftet till
29 838 (29 297) MSEK. T otala reserveringen för 
förväntade kreditförluster uppgick till 19 (20) MSEK, 
inklusive en expertjustering om 3 (3) MSEK avseende 
bolån. Expertjusteringen för bolån ska täcka förväntade 
kreditförluster på ett genomsnittligt bolån som modellen inte 
fångar.
Koncernens kreditriskexponeringar omfattar även 
motpartsrisker och koncentrationsrisker. Motpartsrisker, 
definierat som risken att en motpart i en finansiell transaktion 
inte klarar av att fullgöra sina åtaganden och på så sätt 
orsakar en förlust för den andre parten, uppstår företrädesvis 
i hanteringen av koncernens likviditetsportfölj men 
förekommer även inom kundernas värdepappershandel. 
Koncentrationsrisker kan uppstå från exponeringar mot 
enskilda motparter/kunder, branscher och regioner. 
Hållbarhetsrelaterade risker inom kreditrisk
Hållbarhetsrelaterade frågor kan påverka Nordnets 
kreditgivning på många olika sätt. Nordnet bedriver inte 
traditionell företagsutlåning; den enda utlåningen till 
företag sker genom portföljbelåning till en-/fåmansbolag 
vars huvudsyfte är investeringar. Nordnet bedriver heller 
ingen projektfinansiering. Vad gäller lån till privatpersoner 
strävar Nordnet efter att vara en ansvarsfull långivare, 
vilket innebär att lån endast ges till personer med god 
återbetalningsförmåga och där kreditbedömningen syftar 
till att aktivt förebygga överskuldsättning. Nordnet ska även 
vara transparent med villkor och avgifter för att möjliggöra 
välinformerade beslut. 
 
Den direkta hållbarhetsrisken hanteras främst genom 
kontinuerlig uppföljning och analys av säkerheterna 
och kundbeteenden. Inom portföljbelåning anpassas 
säkerheternas belåningsgrad löpande till den bedömda 
risken. Hållbarhetsfrågor beaktas vid fastställandet av dessa 
belåningsgrader, där bedömningen bland annat baseras 
på bolagets hållbarhetsrelaterade risk från tredje part. 
En hög risk kan påverka belåningsgraden negativt. Inom 
bolåneportföljen övervakar Nordnet koncentrationsrisker mot 
fysiska klimatrisker, såsom riskområden för ras, skred, erosion 
och översvämning. Som ett led i detta genomförs ett årligt 
klimatrelaterat stresstest avseende bolåneportföljen, vars 
resultat används i bankens kapitalutvärdering. Nordnet avser 
även att under 2026 börja inhämta uppgifter om fastighetens 
fysiska risk direkt i samband med kreditansökan.
Kreditbedömning
Portföljbelåning
Vid portföljbelåning är de avgörande bedömningsgrunderna 
för Nordnet värdet och kvaliteten på säkerheten i form av 
belåningsbara värdepapper på kundens depå samt kundens 
återbetalningsförmåga. Belåningsvärdet beträffande 
säkerheterna utvärderas i enlighet med en intern modell 
som utgår från det enskilda värdepapprets kvalitet, likviditet 
och volatilitet. Baserat på detta och återbetalningsförmågan 
tilldelas kunden en kreditlimit. Högsta tillåtna belåningsgrad 
för ett enskilt värdepapper är maximalt 90 procent men 
ofta är belåningsgraden lägre. Nordnets kreditavdelning 
bevakar löpande belåningsgraden på såväl individuell som 
aggregerad nivå. Antalet depåer som utnyttjade kredit 
uppgick till ca 27 000 (27 000) stycken per den 31 december 
2025.
I en situation där exponeringen (negativt saldo/utlåning + 
negativa marknadsvärden för blankningar + säkerhetskrav 
derivat) överstiger säkerheternas belåningsvärde uppstår 
så kallad överbelåning. Kunden måste då åtgärda den 
uppkomna bristen, antingen genom att sälja av värdepapper, 
tillskjuta ytterligare likvida medel och/eller tillföra ytterligare 
värdepapper med belåningsvärde. Om det inte åtgärdas 
inom angiven tidsram har Nordnet möjlighet att sälja 
värdepapper i den utsträckning som krävs för att åtgärda 
överbelåningen. Nordnet har dock alltid möjligheten att 
åtgärda en överbelåning direkt. Överbelåningen uppgick 
per 31 december 2025 till totalt 14 (26) MSEK, vilket 
motsvarar 0,08 (0,14) procent av den totala utlåningen för 
portföljbelåning. Överbelåningen uppgick i genomsnitt under 
2025 till 15 MSEK per dag, vilket motsvarar 0,08 procent av 
den genomsnittliga utlåningen för portföljbelåningen. I en 
situation där exponering uppstått på en depå där godkänt 
belåningsavtal saknas uppstår så kallad övertrassering. 
Kunder måste åtgärda övertrassering och om så inte 
sker inom angiven tidsram har Nordnet möjlighet att sälja 
värdepapper för att reglera. Övertrasseringen uppgick per 31 
december 2025 till 39 (38) MSEK.
Nordnet genomför löpande stresstester för att bedöma 
och beräkna risken för förluster som kan uppstå vid kraftiga 
börsfall och på grund av koncentrationer i säkerheterna. 
Utlåningen uppgick per årsskiftet till 17 896 (18 193) MSEK 
och marknadsvärdet för säkerheterna uppgick till
188 583 (164 487) MSEK. Den volymviktade genomsnittliga 
belåningsgraden i kundernas depåer med kreditlimit 
uppgick till 35,6 (39,3) procent. Reservering för förväntade 
kreditförluster uppgick till 16 (16) MSEK.
Bolån
Nordnet erbjuder bolån på den svenska och norska 
marknaden med en maximal belåningsgrad på 50 
respektive 60 procent. Nordnet erbjuder bolån till personal 
i Sverige med en maximal belåningsgrad på 75 procent. 
All kreditgivning är säkerställd med pantbrev i villor och 
Noter

===== SIDA 160 =====

160Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
bostadsrätter med Nordnet som ensam innehavare 
av panten. Pantens värde beräknas utifrån värderingar 
från extern part: statistisk värdering eller värdering från 
mäklare eller auktoriserad värderingsman. Vid köp av 
bostad kan köpeskillingen användas som marknadsvärde. 
Omvärdering sker årligen eller oftare vid behov. Nordnet 
har även kompletterande säkerheter i låntagarnas 
värdepappersdepåer hos Nordnet.
Nordnet beviljar endast bolån efter sedvanlig kreditprövning, 
vilket inkluderar en kvar att leva på kalkyl (KALP) där samtliga 
inkomster och utgifter för låntagarens hushåll tas i beaktande 
för att kontrollera att låntagaren klarar av ett scenario med 
högre räntor. Samtliga lån omfattas av regulatoriska krav 
avseende amortering. Räntan följer en räntetrappa som kan 
ändras om förutsättningarna förändras i form av minskade 
tillgångar som kvalificerar en viss rabatt.
Utlåningen uppgick per årsskiftet till 11 961 (11 124) MSEK. 
Den volymviktade genomsnittliga belåningsgraden uppgick 
till 44 (44) procent. Reservering för förväntade kreditförluster 
uppgick till 3 (3) MSEK. I reservering för förväntade 
kreditförluster ingår en expertjustering på 3 MSEK för 
förväntade kreditförluster som kan uppstå om till exempel 
den pantsatta bostaden förstörs och försäkringen inte täcker 
skadan eller om pantsättningen är ogiltig. Expertjusteringen 
ska täcka förväntade kreditförluster på ett genomsnittligt 
bolån. 
Nordnet har ett samarbete med Stabelo. Stabelos bolån 
förmedlas via Nordnet, men dessa lån ligger inte i Nordnets 
balansräkning. 
Likviditetsportfölj
Likviditetsförvaltningen inom Nordnet utgörs av dels 
den regulatoriska likviditetsreserven (i enlighet med 
Finansinspektionens föreskrifter om hantering av 
likviditetsrisker (FFFS 2010:7)), dels all övrig likviditet 
i likviditetsportföljen. Likviditetsreserven utgör en 
avskild reserv av högkvalitativa likvida tillgångar, 
banktillgodohavanden (exklusive klientmedel), 
tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar i 
räntebärande värdepapper.
Rutiner för placeringar i finansiella instrument följer 
fastställda policyer och instruktioner. Dessa reglerar typ av 
placering, limiter per motpart, tillåtna emittenter, maximal 
räntebindningstid såväl som rutiner för att säkerställa 
kvaliteten hos motparter och ställda säkerheter. Innehav 
i värdepapper utgörs av certifikat, obligationer och 
statsskuldsväxlar med en rating om lägst BBB- utgivna 
av banker, företag, stater, kommuner och landsting samt 
ett innehav i ett primärkapitalinstrument med kreditrating 
BB. Samtliga räntebärande värdepapper där emittent eller 
Intervall Summa netto (MSEK) Andel av total (%)
2025 2024 2025 2024
<10 kSEK 11 14 0% 0%
10-500 kSEK 2 317 2 522 13% 14%
501-2 000 kSEK 3 781 4 166 22% 23%
>2 000 kSEK 11 100 11 165 65% 62%
T otalt 17 208 17 866 100% 100%
Utnyttjad kredit (MSEK) Andel av total kreditvolym (%)
Marknad 2025 2024 2025 2024
Sverige 6 112 6 228 36% 35%
Norge 3 977 3 629 23% 20%
Danmark 2 666 2 923 15% 16%
Finland 4 454 5 086 26% 28%
T otalt 17 208 17 866 100% 100%
Fördelning av utlåningsportföljen portföljbelåning, LTV-intervall
<=20% >20% >40% >60% >80% T otalt
2024 21% 32% 24% 17% 6% 100%
2025 21% 37% 21% 12% 9% 100%
Fördelning av utlåningsportföljen bolån, LTV-intervall
<=20% >20% >40% >60% >80% T otalt
2024 5% 33% 52% 9% 0% 100%
2025 5% 31% 55% 9% 0% 100%
Noter

===== SIDA 161 =====

161Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
instrument saknar kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut 
avser exponeringar mot kommuner inom EU/EES.
Nordnets likviditetsportfölj består av kassa och 
tillgodohavande i centralbanker, utlåning till kreditinstitut, 
belåningsbara statskuldsförbindelser samt obligationer 
och andra räntebärande värdepapper och uppgick per 31 
december 2025 till 53 797 (44 039 MSEK).
Reservering för belåningsbara statsskuldsförbindelser samt 
obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgår 
till 1 (1) MSEK. Majoriteten av innehaven innehar kreditbetyg 
inom investment grade eller i de fall kreditbetyg saknas 
är emitterade av kommuner eller regioner i de nordiska 
länderna. Reserveringar beräknas därmed som förväntad 
kreditförlust (ECL) under kommande tolvmånadersperiod.
Motpartsrisk
Motpartsrisker uppstår i form av emittentrisker 
i likviditetsportföljen, risker mot kontohållare för 
bankinlåningen, avvecklingsrisker, samt risker mot 
clearinginstitut och CCP:er. Avvecklingsrisk utgörs av risken 
att motparten i en affär inte kan fullgöra sina åtaganden att 
betala för eller leverera avtalade värdepapper och att priset 
på det finansiella instrumentet har förändrats när affären 
måste göras om med en ny motpart.
Som en följd Nordnets verksamhet är en stor del av 
motpartsrisken relaterad till affärsflödet från börserna på 
de nordiska marknaderna. Riskerna begränsas genom 
användandet av etablerade clearingorganisationer som till 
exempel Euroclear och Nasdaq OMX. 
Motpartsrisker i likviditetsportföljen begränsas bl a genom 
medvetna val av motparter med hög kreditkvalitet. Handel 
med derivatinstrument styrs av ISDA-avtal och dess 
säkerheter av CSA-avtal. Motpartsrisker begränsas genom 
medvetna val av motparter med hög kreditkvalitet samt 
att avtal om derivatinstrument ingås med ett flertal olika 
finansiella motparter. 
Tabell på sidan 163 visar kreditbetyg för koncernens innehav 
i finansiella instrument. Enligt koncernens finanspolicy 
får innehav i räntebärande instrument inneha en rating 
om lägst BBB-. Nordnet kan även investera i hybrid- och 
kapitalinstrument med en rating lägre än BBB- under 
förutsättning att emittenten har en rating om lägst BBB-. För 
säkerställda obligationer har obligationens rating använts, 
för övriga används emittentens rating. Nordnet tillåter 
investeringar i icke ratade tillgångar utgivna av kommun eller 
landsting.
Koncentrationsrisk
Koncentrationsrisker uppstår i engagemang som är 
koncentrerade till exempelvis ett fåtal kunder, en viss 
bransch, värdepapper emitterade av en viss emittent, eller ett 
specifikt geografiskt område. Koncentrationsrisker kan också 
uppstå när grupper av exponeringar uppvisar en betydande 
grad av samvariation.  
Nordnet har ett tjänste- och produktutbud som riktas mot ett 
brett spektrum av kunder i hela Norden med förhållandevis 
låga exponeringsbelopp per kund, god geografisk 
spridning och stor variation i sitt handelsbeteende. Nordnet 
har etablerade rutiner och arbetssätt som syftar till att 
undvika för stora koncentrationer mot enskilda emittenter. 
Kreditportföljerna uppvisar begränsade exponeringar mot 
enskilda kredittagare och är väl spridd på de geografiska 
marknaderna. Bolåneportföljen har en stor koncentration 
mot främst Stockholm län som stod för 63 (59) procent 
av utlåningen samt Oslo med omnejd 8 (6) procent av 
utlåningen. Nordnet bevakar koncentrationsriskerna löpande.
Per den 31 december 2025 utgjorde de 10 största krediterna 
(kunder med samlimiteringar) 11 (13) procent av den totala 
portföljbelåningen. T abellen på nästa sida presenterar 
koncentrationen avseende utlåningen mot enskilda 
säkerheter. 
Beräkning av förväntade kreditförluster
Antaganden och tekniker för att bedöma  
nedskrivningsbehov
Nordnet redovisar reserveringar för förväntade kreditförluster 
på finansiella tillgångar som värderas till upplupet 
anskaffningsvärde samt för oåterkalleliga låneåtaganden. För 
samtliga kreditprodukter såväl som för likviditetsportföljen 
har Nordnet utvecklat statistiska modeller som består av 
en kombination av historisk, aktuell, framåtblickande och 
makroekonomisk data samt av Nordnet bedömda relevanta 
benchmarks såväl som extern data från flertalet källor för att 
kunna mäta kreditrisken och bedöma den potentiella risken 
för fallissemang. Mätning av kreditexponering och beräkning 
Marknadsvärde (MSEK) Utlåning (MSEK) Volymviktad genomsnittlig belåningsgrad %1
Säkerheter för bolån 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Villor 22 469 21 046 8 406 7 637 43,7% 42,7%
Bostadsrätter 9 232 9 122 3 552 3 484 45,7% 45,4%
Summa 31 700 30 168 11 958 11 121 45% 44%
1 Volymviktad genomsnittlig belåningsgrad tas fram genom att belåningsgraden för varje lån multipliceras med dess vikt, som här är utlåning på lånet dividerat med total 
utlåning. Därefter summeras samtliga värden.

===== SIDA 162 =====

162Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
av förväntade kreditförluster (ECL) är komplex och inkluderar 
användandet av modeller som bygger på sannolikheten för 
fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och 
förlust vid fallissemang (LGD).
T olvmånaders- och livslång PD representerar Nordnets 
bedömning av sannolikheten för fallissemang inom de 
kommande tolv månaderna respektive under kontraktets 
hela kvarvarande löptid vid en given tidpunkt baserat på 
förhållanden på balansdagen och framtida ekonomiska 
förutsättningar som påverkar kreditrisken. EAD avser den 
förväntade exponeringen vid fallissemang med beaktande av 
återbetalningar av kapitalbelopp och ränta från balansdagen 
till tidpunkten för fallissemang. LGD utgör den förväntade 
förlusten vid fallissemang med beaktande av mitigerande 
faktorer såsom säkerheter och värdet på dessa. PD, LGD 
och EAD beräknas månadsvis fram till och med slutet av den 
förväntade löptiden. ECL utgörs av produkten av PD, LGD 
och EAD diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. 
En summering av de förväntade kreditförlusterna fram till 
och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade 
kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. För 
portföljbelåningen används en Loss rate-modell där PD och 
LGD beräknas kombinerat, då det historiskt varit väldigt få 
fallissemang och förluster, vilket gjort att det inte funnits 
tillräckliga underlag att bygga separata PD- och LGD-
modeller. 
Vid beräkningen tas hänsyn till tre scenarier (bas, 
positivt och negativt) med relevanta makroekonomiska 
faktorer såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. 
Riskparametrarna införlivar effekterna av makroekonomiska 
prognoser. Varje scenario tilldelas en sannolikhet och de 
förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt 
genomsnitt. Väsentliga osäkra kreditexponeringar bedöms 
individuellt utan användandet av indata från modeller.
För samtliga produkter reserveras inget för beviljade, ej 
utbetalda, ansökningar, då den totala reserveringen för denna 
kategori bedöms som oväsentlig. För portföljbelåning beror 
det på den automatiserade processen för ansökningar, där 
tiden från beviljad ansökan till aktivt lån är väldigt kort. För 
beviljade bolåneansökningar bedöms kreditrisken vara så låg 
att den totala reserveringen inte skulle få en väsentlig ökning.
 
Ökning av kreditrisk
Nordnet tar både kvantitativ och kvalitativ information 
i beaktande vid bedömning huruvida det har skett 
en betydande ökning av kreditrisk sedan det första 
redovisningstillfället. Analyserna baseras både på historisk, 
aktuell samt framåtblickande information. 
För portföljbelåning anses en betydande ökning av  
kreditrisken ha inträffat enligt nedan:
 Överbelåning eller övertrassering som överstiger 10 000 
SEK och som inte har reglerats inom 10 dagar. Anledningen 
till en gräns på 10 000 SEK är att återbetalningsförmågan 
historiskt har varit betydligt högre för belopp under 10 000 
SEK jämfört med belopp över 10 000 SEK.
 Kreditexponering överstiger säkerhetens värde och 
beloppet överstiger 1 000 SEK samt reglering har inte skett 
den första bankdagen. Om reglering inte har skett inom 30 
dagar (back-stop) anses betydande ökning av kreditrisken ha 
inträffat oavsett belopp. 
En betydande ökning av kreditrisk har inträffat för bolån 
om PD vid rapporteringstillfället är högre än PD när 
bolånet betalades ut och PD ökningen överstiger 0,25 
procentenheter. En betydande ökning av kreditrisk föreligger 
även om en fordran är förfallen mer än 30 dagar (back-stop).  
Nordnets finanspolicy stipulerar gällande likviditetsportföljen 
att en tillgång måste avyttras om emittentens kreditbetyg 
faller under BBB-, om inte styrelsen godkänner lägre 
rating. Om tillgången avser en säkerställd obligation, får 
kreditbetyget inte falla under AA-/Aa3. Nordnet bedömer 
dessa tillgångar enligt undantaget för innehav med låg 
kreditrisk då tillgången kommer avyttras innan kreditrisken 
anses ha ökat väsentligt.
Kollektiv bedömning
Bedömningen av signifikant ökning av kreditrisk för 
exponeringar avseende samtliga utlåningsprodukter 
samt likviditetsportföljen bygger initialt på en kollektiv 
bedömning utifrån gemensamma riskparametrar i form av 
produktkategori samt kreditriskbetyg.
Modifierade lån
Modifiering av ett lån kan bero på att en kredittagare har 
kontaktat Nordnet på grund av finansiella svårigheter, att 
Nordnet har vidtagit åtgärder för att behålla kunden eller 
förändringar i marknadsförhållanden.
Koncentrationsrisk
2025-12-31
Novo Nordisk 2,5%
Protector Forsikring 1,7%
NOTE 1,5%
Investor 1,5%
Nordea 1,5%
Koncentrationsrisk
2024-12-31
Novo Nordisk 2,2 %
Nordea Bank 1,8 %
Evolution Gaming 1,5 %
Investor 1,3 %
Nvidia 1,2 %

===== SIDA 163 =====

163Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Kreditbetyg 
2025-12-31
Koncernen AAA AA+ AA AA- A+ A A- BBB+ BBB BB
saknar 
rating T otalt
Tillgångar
Utlåning till Kreditinstitut 1 - - - 1 216 642 40 35 15 1 095 3 042
Utlåning till Allmänhet 2 - - - - - - - - - - 29 838 29 838
Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - - - 4 4
Belåningsbara Statsskulder mm 3 877 3 001 6 878
Obligationer och andra räntebärande vp (ej 
belåningsbara) 33 947 2 276 548 3 138 1 387 1 089 1 566 140 181 44 272
Återinvesterade tillgångar i  
försäkringsrörelsen 3 - 4 750 - - - - - - - - - 4 750
Summa 37 824 10 027 548 4 354 2 029 1 089 1 606 174 196 - 30 937 88 784
1 Varav 1 996 MSEK redovisas som försäkringstekniska tillgångar i koncerncens balansräkning.
2 Klassificering av Utlåning till allmänheten finns i not 21. 
3 Delar av de likvida medlen i försäkringsrörelsen har återinvesterats i obligationer.
1 Varav 2 459 MSEK redovisas som försäkringstekniska tillgångar i koncerncens balansräkning.
2 Klassificering av Utlåning till allmänheten finns i not 21. 
3 Delar av de likvida medlen i försäkringsrörelsen har återinvesterats i obligationer.
Kreditbetyg 
2024-12-31
Koncernen AAA AA+ AA AA- A+ A A- BBB+ BBB BB
saknar 
rating T otalt
Tillgångar
Utlåning till Kreditinstitut 1 - - - 190 2 134 - 832 38 36 - 488 3 717
Utlåning till Allmänhet 2 - - - - - - - - - - 29 297 29 297
Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - - - 2 2
Belåningsbara Statsskulder mm 2 769 1 811 76 - - - - - - - - 4 656
Obligationer och andra räntebärande vp (ej 
belåningsbara) 26 365 1 328 379 451 311 249 1 254 - 70 - - 30 407
Återinvesterade tillgångar i  
försäkringsrörelsen 3 - 350 - - - - - - - - - 350
Summa 29 134 3 489 455 641 2 445 249 2 086 38 105 - 29 787 68 429
Noter

===== SIDA 164 =====

164Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Nordnet jobbar aktivt med olika former av tillfälliga betal-
ningslättnader (t.ex. individuella betalplaner och 
amorteringslättnad) till kunder som historiskt uppvisat 
god betalningsförmåga men som nu hamnat i finansiella 
svårigheter.
Ett modifierat lån som är hänförligt till kundens 
återbetalningsförmåga kategoriseras som ett lån med
anstånd. Detta medför förflyttning mellan steg i reserverings-
modellerna för förväntade kreditförluster. Lånet måste sedan
passera minst 12 månader utan anmärkning eller ny modi-
fiering för att flyttas tillbaka till ett tidigare steg igen.
Fallissemang och osäkra fordringar
Fallissemang definieras i enlighet med koncernens kredit-
policy som en kombination av såväl kvantitativa som 
kvalitativa faktorer. 
För portföljbelåning anses en depå vara i fallissemang 
(steg 3) om kreditexponeringen har överstigit värdet på 
säkerheterna i mer än 90 dagar, alternativt att någon form 
av anstånd har beviljats kund.
För bolån definieras fallissemang som en fordran förfallen 
sedan mer än 90 dagar, om fordran har skickats till inkasso 
alternativt att någon form av anstånd har beviljats kund.
Förflyttning från steg 3
Alla typer av lån som har flyttats till steg 3 omfattas av en 
probation-period, vilket innebär att förflyttning till steg 1 eller 
2 kan ske först efter en viss tid. 
Lån som flyttas till steg 3 på grund av anstånd kan tidigast 
flyttas till steg 1 eller 2 efter 12 månader. I övriga fall kan 
förflyttning till steg 1 eller 2 ske efter 3 månader. 
Likviditetsportföljen och utlåning till kreditinstitut bedöms 
enligt undantaget för innehav med låg kreditrisk. I enlighet 
med Nordnets finanspolicy är endast säkerställda 
obligationer och statsskuldsväxlar med en rating om lägst 
BBB- tillåtna, eventuell avvikelse från ratingkraven måste 
godkännas av styrelsen. All bankinlåning finns placerad i 
det nordiska banksystemet hos institut med rating samt hos 
centralbanker.
För övriga finansiella instrument värderade till upplupet 
anskaffningsvärde såsom kundfordringar definieras 
fallissemang som fordran förfallen till betalning sedan mer än 
90 dagar eller om det finns andra indikatorer (konkurs) som 
gör det sannolikt att gäldenären inte kommer att betala sina 
kreditförpliktelser till fullo.
Användande av framåtblickande 
information
Nordnet inkluderar framåtblickande information i beräkningar 
av förväntade kreditförluster. Från analyser av historiska 
data identifieras makroekonomiska faktorer som påverkar 
kreditrisk och därmed förväntade kreditförluster. Dessa 
analyser tar hänsyn till intern och extern information 
som baseras på land, låntagare och produkt-typ och 
överensstämmer med den framåtblickande information som 
används för andra ändamål såsom ekonomisk planering 
och prognosarbete. Dessa utgörs av rimliga och verifierbara 
faktorer såsom bruttonationalprodukt och prisindex för 
bostäder. Påverkan av framåtblickande makroekonomiska 
faktorer beräknas genom användandet av tre olika scenarier 
(bas, positivt och negativt). Sannolikheterna för de olika 
scenarierna samt metodik och antaganden för modellerna 
ses över regelbundet och justeras vid behov.  
 
Vid portföljbelåning bedöms BNP utgöra en relevant 
makrovariabel vid beräkning av förväntade kreditförluster. 
År med negativ tillväxt i BNP uppvisar en korrelation 
med utvecklingen på aktiemarknaden vilket leder till att 
kreditförlusterna ökar. Som prognosdata används information 
från Bloomberg med data från olika prognosinstitut avseende 
BNP-utveckling i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Då 
risken för kreditförluster för portföljbelåning ofta är starkt 
korrelerad med diversifieringen och risknivån i kundens 
specifika värdepappersportfölj, används BNP-utvecklingen 
oftast som en generell indikator på den ekonomiska trenden. 
Utöver BNP prognoser kan hänsyn tas till volatilitet på 
finansiella marknader och andra prognoser över framtida 
ekonomisk utveckling.
Vid bolån används boprisindex över prisutvecklingen på den 
svenska bostadsmarknaden, framtida boprisförväntningar 
och prognoser för framtida BNP utveckling. 
Historiska data avseende prisutveckling hämtas från 
Valueguard HOX Sweden och boprisförväntningar från 
SEB boprisindikator. Då Nordnets bolåneportfölj har 
väldigt låg risk, med beviljade belåningsgrader upp till 50 
procent i Sverige respektive 60 procent i Norge, krävs 
större nedgångar i framtida boprisförväntningar för att ge 
betydande effekter på de förväntade kreditförlusterna.
Förändringar i marknadsräntan används för att prognostisera 
risken för kreditförluster i likviditetsportföljen. Räntan 
påverkar finansieringskostnaderna för stater, banker och 
institut som lånar upp pengar på kapitalmarknaderna. 
Räntan får därmed inverkan på kreditgivarnas kreditkvalitet 
i form av möjligheter till refinansiering, räntebetalningar 
och finansieringskostnader. Makroekonomiska faktorer 
återspeglas i kreditbetygen för kreditgivare och instrument i 
portföljen. Varje kreditbetyg ges också en prognos (positiv/
stabil/ negativ). Prognostiserade kreditförluster utgår från tre 
olika scenarier. Bas, alla kreditbetyg är oförändrade. Negativt, 
kreditvärderingar med negativa utsikter nedgraderas en nivå. 
Positivt, kreditbetyg med positiv utsikt uppgraderas en nivå.
En tolv månaders reservering beräknas för var och ett av 
scenarierna. Dessa viktas sedan med sannolikheten för att 
respektive scenario inträffar och den slutliga reserveringen är 
summan av dessa viktade belopp.
Noter

===== SIDA 165 =====

165Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Känslighetsanalys framåtblickande 
information
I reserveringarna för bolån beräknas förväntade 
kreditförluster för olika scenarier (bas, positivt, negativt). I det 
negativa scenariot stressas marknadsvärdet för bostäder och 
kundernas pantsatta kapital.
Nordnet genomför löpande stresstester avseende 
portföljbelåning och koncentrationsrisker för portföljbelåning 
och bolån. Nordnets stresstester av både portföljbelåning 
och bolån pekar på en bra motståndskraft och låg risk 
för kraftigt ökade kreditförluster, även vid ett försämrat 
makroekonomiskt scenario.
Nordnet genomför årligen en klimatriskanalys av bolåne-
portföljen med fokus på fysiska risker. Analysen syftar till att 
kartlägga hur utsatta de pantsatta fastigheterna i Nordnets 
bolåneportfölj är för olika typer av fysiska risker. Exponering, 
belåningsgrader och geografisk koncentration analyseras, för 
att säkerställa att eventuella lokala klimatrelaterade problem 
inte påverkar den totala kreditrisken i alltför stor utsträckning. 
Utifrån denna analys säkerställs att bolåneportföljen är 
geografiskt väldiversifierad och inte alltför koncentrerad mot 
fastigheter med hög fysisk risk. Nordnet genomför även ett 
årligt klimatrelaterat stresstest på bolåneportföljen. Resultatet 
av stresstestet används i Nordnets kapitautvärdering. 
Slutsatsen av analysen visade på en relativt låg andel 
exponering mot nationella riskområden, och eventuella 
klimatrelaterade kreditförluster bedöms ha låg effekt på de 
totala kreditförlusterna. 
För portföljbelåning inkluderas ESG-score som en parameter 
som ligger till grund för fastställande av belåningsgrader. 
Detta för att bland annat säkerställa att klimatrelaterade risker 
tas i beaktande i denna process. 
 
Efterlevnadsåtgärder
Nordnets avtalsenliga utestående belopp gällande finansiella 
tillgångar som skrivits av men som fortfarande omfattas av 
efterlevnadsåtgärder i form av avbetalningsplaner uppgår 
till 0 (1,38) MSEK per 2025-12-31.
Konstaterade kreditförluster
Konstaterade kreditförluster är kreditförluster där Nordnet 
har bedömt att det inte går att få tillbaka hela eller delar av 
kreditexponeringen på ett enskilt lån. Konstaterade förluster 
innebär att kreditexponeringen skrivs av från balansräkningen 
och kostnadsförs. Exempel på konstaterade kreditförluster är 
om en motpart går i konkurs och där det saknas säkerheter 
för att täcka kreditexponeringen. Konstaterad kreditförlust 
uppstår även om en lånefordran säljs till fordringsköpare, 
vilket historiskt skett inom Nordnets tidigare privatlåne-
verksamhet. Dessutom sker löpande avskrivningar på 
obetalda fordringar, där sannolikheten för återbetalning 
bedöms som mycket låg.
Konstaterade kreditförluster uppgick till totalt 0 (113) MSEK 
för 2025. Detta motsvarar 0 (0,4) procent av den totala 
utlåningen per 2025-12-31. För portföljbelåning uppgick 
de konstaterade kreditförlusterna till 0 (0) MSEK. Nordnet 
har inte haft några konstaterade kreditförluster avseende 
bolån under året och har inte haft några konstaterade 
kreditförluster sedan bolån började erbjudas 2016. De 
konstaterade kreditförlusterna för privatlån avseende 2024 
uppgår till 113 MSEK. För mer information om försäljningen 
av privatlåneportföljen under 2024, se not 49. 
Marknadsrisk
Marknadsrisk hänförs till risken att det verkliga värdet på
ett finansiellt instrument eller framtida kassaflöden från ett 
finansiellt instrument påverkas av förändringar i marknads-
priser. Nordnet exponeras för marknadsrisker i form av ränte-
risk, valutakursrisk och aktiekursrisk. Då Nordnets verksam-
het är uppbyggd kring kundhandel och inte bedriver någon 
handel för egen räkning är ränteriskerna företrädesvis hän-
förliga till bankboken. Valutakursriskerna uppstår vid skill-
nader mellan tillgångar och skulder i olika valutor. Riskaptiten 
för marknadsrisk är låg.
Produkt
Antal lån med 
eftergift
T otal utlåning till lån 
med eftergift, MSEK
T otal reservering av lån 
med eftergift, MSEK
Portföljbelåning 2 0,11 0,06
Bolån 3 6,09 0,01
Antal lån med eftergift per produkt och utlåning för dessa lån.
Produkt Faktiskt Positiv Bas Negativ
Portföljbelåning 15,1 13,2 15,2 17,1
Bolån 3,4 3,2 3,3 3,7
Reservering per produkt, utifrån 100% vikt mot respektive scenario.
Noter

===== SIDA 166 =====

166Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Ränterisker
Ränterisk är risken för att verkligt värde eller framtida kassa-
flöden varierar på grund av förändringar i marknadsräntorna. 
Ränterisker i form av marknadsvärdeförändringar och 
kassaflödesrisk uppkommer vid löptidsobalans mellan 
tillgångar och skulder. 
Nordnets kreditgivning sker företrädesvis till rörlig ränta
och finansieras huvudsakligen av inlåning till rörlig ränta.
Ränterisken bedöms vara begränsad då kredit-
omsättningshastigheten är relativt hög, samt att kreditavtalen 
tillåter räntejusteringar med relativt kort periodicitet. 
Styrelsen har fastställt limiter för maximal ränterisknivå och 
räntekänsligheten mäts och rapporteras dagligen till Risk 
Control och CFO. Vid varje kvartalsskifte genomförs en 
känslighetsanalys av portföljen.
Vid årsskiftet uppgick ränterisken som omvärderingseffekt till 
257 (104) MSEK, en negativ förändring av marknadsräntan 
om två procentenheter skulle belasta resultatet efter 
skatt och minska det egna kapitalet med 204 (83) MSEK. 
På motsvarande sätt skulle en positiv förändring av 
marknadsräntan om två procentenheter öka resultatet efter 
skatt och öka det egna kapitalet med 204 (83) MSEK. En 
sammanställning över Nordnets räntebindningstider återfinns 
i tabellen på sidan 169. Nordnet har en intern modell för 
mätning av kreditspreadrisk. Kreditspreadrisk är definierat 
som risken för förändringar i marknadspriser baserat på 
marknadens uppfattning av kreditrisk, likviditetspremier 
och andra delar av priset som inte förklaras av ränterisker 
eller instrumentets specifika kreditrisk. I likviditetsportföljen 
begränsas risken för att en motpart inte kan fullgöra sina 
förpliktelser främst genom val av kreditvärdiga emittenter och 
säkerställda obligationer. Finanspolicyn anger begränsningar 
för vilka emittenter som likviditetsportföljen får exponera 
sig mot, och Nordnets Kreditkommitté beslutar om faktiska 
emittentnamn som Nordnet får placera i samt om individuella 
limiter. Vid årsskiftet uppgick kreditspreadrisken enligt denna 
modell till 324 (145) MSEK.
Valutakursrisker
Valutarisk är risken för att förändringar i en valuta i relation till 
en annan påverkar Nordnets resultat, balansräkning och/eller 
kassaflöden. Nordnets hemmamarknad är Norden varmed 
valutaexponering huvudsakligen uppstår i NOK, DKK och 
EUR men det finns även valutaflöden i exempelvis GBP , CAD 
och USD.
Nordnet genomför dagligen valutaväxlingar för att begränsa 
valutakursrisken och innehar endast mindre flödesrelaterade 
valutapositioner över mer än en bankdag. Enligt av 
styrelsen fastställd policy mäter och rapporterar Nordnet sin 
valutakursrisk löpande. 
Vid årsskiftet uppgick total nettoexponering i utländsk valuta 
till 1 236 (1 414) MSEK. En ofördelaktig valutakursutveckling 
om 10 procent i respektive valuta innebär en effekt om 
124 (141) MSEK, vilket skulle belasta resultat efter skatt 
och övrigt totalresultat med 124 (112) MSEK. I detta ingår 
utlandsverksamheternas nettotillgångar vilka ej valutasäkras. 
För en närmare beskrivning av tillgångar och skulder i 
utländsk valuta, se tabell nedan.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida 
kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar 
i marknadspriser. Nordnets direkta exponering mot 
aktiekursrisk är låg då koncernen normalt inte innehar egna 
positioner.
Vid årsskiftet uppgick den totala egna exponeringen mot 
aktiekursrisk till 5 (2) MSEK. En generell förändring av 
aktiekurserna om 10 procent innebär en risk om cirka 0,5 
(0,2) MSEK, vilket skulle belasta resultatet efter skatt och 
minska det egna kapitalet med 0,4 MSEK. 
Likviditetsrisk
Med likviditetsrisk avses risken att Nordnet inte kan infria 
sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att 
kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. 
Likviditetsrisken kan delas upp i två delar, finansieringsrisk 
och marknadslikviditetsrisk. Finansieringsrisk är risken 
att Nordnet inte har tillräckligt med likvida medel för att 
finansiera sin verksamhet, medan marknadslikviditetsrisk 
är risken att inte kunna omvandla placeringstillgångar till 
likviditet utan att kostnaden ökar avsevärt.  
Styrelsen har fastställt policylimiter, ansvarsfördelning, 
uppföljning och beredskapsplaner. Styrelsen har beslutat 
att Nordnet ska ha en låg riskaptit för likviditetsrisk. Nordnet 
ska alltid ha likvida medel tillgängliga för att hantera de 
dagliga flödena i verksamheten. Det ska även finnas en 
beredskap för hantering av störningar i form av att likviditet 
snabbt kan omfördelas eller att placeringar kan avyttras. 
Likviditetsportföljen ska utgöras av placeringar med 
god kreditkvalitet. Nordnets beredskapsplan innehåller 
bland annat riskindikatorer, ansvarsfördelningar och 
likviditetsskapande handlingsplaner och åtgärdsplaner 
vid allvarliga störningar. Treasury ansvarar för att löpande 
bevaka, analysera, prognosticera, hantera och rapportera 
likviditetsrisker. Likviditetsprognoser och olika riskmått 
rapporteras löpande till styrelsen. Regelbundna stresstester 
säkerställer likviditetsberedskap under förutsättningar som 
avviker från det normala, såsom väsentliga utflöden av 
inlåning från allmänheten, störningar på kapitalmarknaden 
samt försämrade återbetalningsbeteenden. 
Värdepappersbelåningen är kort i sin natur medan 
bolåneprodukten i Sverige och Norge har en naturlig längre 
löptid. Då Nordnets finansiering huvudsakligen består 
av kunders inlåning och eget kapital. Är den strukturella 
likviditetsrisken låg. I löptidstabellen (se sidan 170) 
kategoriseras inlåning från allmänheten som betalbar på 
anfordran men det beteendemässiga flödet skiljer sig från 
det kontraktuella då inlåning från allmänheten historiskt har 
utgjort en långsiktig och stabil finansieringskälla.
Utlåning till allmänheten i förhållande till inlåning från 
allmänheten (inklusive inlåning från allmänheten som ingår 
Noter

===== SIDA 167 =====

167Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
i posten Skulder där kunden bär placeringsrisken som 
motsvaras av Likvida medel enligt not 24) uppgår till 36 
(42) procent per balansdagen. Nordnet har emitterat två så 
kallade AT1 obligationslån om 600 respektive 300 MSEK i 
Sverige för att optimera kapitalstrukturen och skapa utrymme 
för fortsatt tillväxt. Nordnets likviditetsrisk reduceras av 
att finansieringen är spridd på många kunder och på flera 
geografiska marknader och betalningsberedskapen bedöms 
som mycket god. Koncentrationer i inlåningen, både på kund- 
och geografisk basis, följs upp dagligen.  
Operativ risk
Operativ risk avser risken för förluster till följd av icke 
ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga 
fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen 
inkluderar även legal och compliance risk. Förutom alla 
de risker som kan sammankopplas med mänskliga fel 
och misstag kan typiska exempel på operativa risker vara; 
datorhaveri, nyckelpersonberoende, bedrägerier, bristande 
efterlevnad av lagar och interna regelverk eller externa 
händelser som brand, naturkatastrofer, sabotage eller 
förändringar av lagar och regelverk.
För att upprätthålla en god intern kontroll av operativa 
risker har Nordnet väl fungerande system och rutiner 
samt löpande utbildning av medarbetare. Primärt 
ansvariga för hantering av operativa risker är de enskilda 
avdelningarna och funktionerna ute i organisationen. 
Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och 
utvärdering av operativa risker i samtliga väsentliga 
processer. Självutvärderingen baseras på en gemensam 
metod och dokumenteras i ett gemensamt systemstöd. 
Resultatet rapporteras årligen till styrelse och vd. Utifrån 
självutvärderingen samt inträffade incidenter identifierar 
Nordnet operativa risker i sina produkter, tjänster, funktioner, 
processer och IT -system. Riskkontrollfunktionen stöttar 
och vägleder avdelningar i deras riskarbete samt utför den 
oberoende uppföljningen av hanteringen av operativa risker 
och rapporterar till styrelse och vd.
Av Nordnets verksamhet följer att IT -risker och 
informationssäkerhet är av stor betydelse. Den snabba 
tekniska utvecklingen skapar inte bara möjligheter utan även 
hot i form av cyberattacker, insiderattacker, IT -störningar och 
online-bedrägerier. Det riskerar också att IT -infrastrukturen 
blir omodern och föråldrad. Cyberhotet mot den svenska 
finanssektorn är omfattande och intrång kan resultera i 
driftstopp i viktiga system och informationsläckage av 
känsliga data. För Nordnet är upprätthållandet av en hög 
cybersäkerhetsnivå grundläggande i form av ett starkt, 
digitalt skalskydd med höga säkerhetsnivåer. 
Utveckling och utfall följs noga upp av såväl företagsledning 
som styrelse. En särskild funktion för IT -säkerhet arbetar med 
att identifiera, förebygga och kontrollera risker relaterade till 
Nordnets IT -system.
Försäkringsrisk
Med (liv)försäkringsrisk avses risken för förlust som följd av 
förändrat kundbeteende eller förändringar i de kostnader 
som är förknippade med att hantera försäkringsbolagets 
försäkringsförpliktelser. Försäkringsrisk uppstår även som 
följd av förändringar i demografiska förutsättningar, så som 
förändringar avseende de försäkrades livslängd. För Nordnet 
utgörs livförsäkringsrisken främst av kundbeteenderisk och 
kostnadsrisk. Kundbeteenderisk innebär risk för uteblivna 
intäkter som följd av att försäkringstagarna flyttar ut eller 
återköper (annullerar) sina försäkringar i högre utsträckning 
än förväntat.  
Försäkringsverksamheten utgörs av traditionella försäkringar 
med villkorad återbäring avseende depåförsäkring och 
fondförsäkringar där den försäkrade själv bär placeringsrisken. 
Bolagets finansiella risk är därmed mycket begränsad. I 
traditionella försäkringar med periodisk utbetalning finns en 
garanti under de fem första åren av utbetalningsperioden. 
Garantibeloppet uppgår till 3 procent, i enlighet med villkor som 
garanterar 15 procent av försäkringskapitalet, vilket fördelas över 
5 år. Försäkringstekniska avsättningar avseende garanterade 
åtaganden uppgår till 71 (75) MSEK, motsvarande 0,04 (0,05) 
procent av de totala försäkringstekniska avsättningarna.
Koncernen - värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta 2025 2024
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker  3 035  2 783 
Utlåning till kreditinstitut  2 072  2 774 
Utlåning till allmänheten  12 320  12 849 
Aktier och andelar mm  3  2 
Belåningsbara stadsskuldförbindelser mm  37 354  24 707 
Övriga tillgångar  47 225 37 283    
Summa  102 008 80 399
Skulder
In- och upplåning från allmänheten 54 839  42 943 
Övriga skulder  45 934  36 316 
Summa  100 773  79 260 
Noter

===== SIDA 168 =====

168Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrelaterade risker
Nordnet upprättar en hållbarhetsrapport som beskriver 
konsekvenserna av vår verksamhet och de finansiella riskerna 
och för första gången i rapporten för 2025 rapporterar Nordnet 
för de hållbarhetsrelaterade riskerna i enlighet med CSRD. 
År 2025 Tillgångar Skulder
Netto- 
exponering Valutakursrisk1
NOK  56 346  55 472  874  87 
DKK  24 036  23 926  110  11 
EUR  19 377  19 132  246  25 
Övriga  2 249  2 243  6  1 
Summa  102 008  100 773  1 236  124 
År 2024 Tillgångar Skulder
Netto- 
exponering Valutakursrisk1
NOK  45 297  44 348  949  95 
DKK  17 151  17 048  103  10 
EUR  15 404  15 179  225  22 
Övriga  2 547  2 685  137  14 
Summa  80 399  79 260  1 414  141 
1 Visar valutakursrisken vid en ofördelaktig kursrörelse om 10 procent i respektive valuta. 
Noter

===== SIDA 169 =====

169Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
2025-12-31  räntebindningstid
Tillgångar 0-1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år
Utan ränte- 
bindning T otalt
Kassa och tillgodohavanden i central-
banker  4 675     -       -       -       -       -       -       -       -       4 675    
Utlåning till kreditinstitut  1 046     -       -       -       -       -       -       -       -       1 046    
Utlåning till allmänheten  21 410     8 428     -       -       -       -       -       -       -       29 838    
Finansiella tillgångar till verkligt värde  -       -       -       -       -       -       -       -       5     5    
Belåningsbara statsskulds- 
förbindelser mm  848     4 311     208    -     -       -       -       -       -       5 367    
Obligationer och andra ränte- 
bärande värdepapper  7 501     26 303     6 201     2 344     359     -       -       -       -       42 709    
Återinvesterade tillgångar i försäkrings-
rörelsen  825     3 025     633     232     6     -       -       -       -       4 721    
Övriga tillgångar  -       -       -       -       -       -       -       -       225 770     225 770    
Summa tillgångar 36 305 42 067 7 043 2 576 366 - - - 225 775 314 131
Skulder
In- och upplåning från allmänheten 74 496 0  -       -       -       -       -       -      - 74 496
Övriga skulder 0 0  -       -       -       -       -       -      226 535 226 535
Summa skulder 74 496 0 - - - - - - 226 535 301 031
Differens mellan tillgångar och skulder -38 191 42 067 7 043 2 576 366 - - - -760 13 100
Antagen återstående räntebindningstid, 
år (nuvärde) 0,04 0,21 0,42 0,79 1,50 2,50 3,50 4,50
Antagen förändring av räntan % 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00%
Vikter 0,08% 0,42% 0,84% 1,58% 3,00% 5,00% 7,00% 9,00%
T otal räntenettorisk -31 177 59 41 11 - - - 257
2024-12-31  räntebindningstid
Tillgångar 0-1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år
Utan ränte- 
bindning T otalt
Kassa och tillgodohavanden i central-
banker  3 785     -       -       -       -       -       -       -       -       3 785    
Utlåning till kreditinstitut  950     -       -       -       -       -       -       -       -       950    
Utlåning till allmänheten  21 510     7 787     -       -       -       -       -       -       -       29 297    
Finansiella tillgångar till verkligt värde  -       -       -       -       -       -       -       -       2     2    
Belåningsbara statsskulds- 
förbindelser mm  2 317     2 149     74    76  -       -       -       -       -       4 615    
Obligationer och andra ränte- 
bärande värdepapper  17 733     16 795     160     -       -       -       -       -       -       34 688    
Återinvesterade tillgångar i försäkrings-
rörelsen  179  168,8     2     1     -       -       -       -       -       350
Övriga tillgångar  -       -       -       -       -       -       -       -       199 885     199 885    
Summa tillgångar 46 473 26 899 236 77 - - - - 199 887 273 573
Skulder
In- och upplåning från allmänheten 62 324  -       -       -       -       -       -       -       -      62 324
Övriga skulder  -       -       -       -       -       -       -       -      202 964 202 964
Summa skulder 62 324 - - - - - - - 202 964 265 287
Differens mellan tillgångar och skulder -15 850 26 899 236 77 - - - - -3 076 8 286
Antagen återstående räntebindningstid, 
år (nuvärde) 0,04 0,21 0,42 0,79 1,50 2,50 3,50 4,50
Antagen förändring av räntan % 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00%
Vikter 0,08% 0,42% 0,84% 1,58% 3,00% 5,00% 7,00% 9,00%
T otal räntenettorisk -13 113 2 1 - - - - 104
Noter

===== SIDA 170 =====

170Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Löptidsöversikt
I löptidsöversikten fördelas ej diskonterade kassaflöden utifrån 
återstående löptid
Återstående löptid 2025 Betalbar på 
anfordran
Högst 3 
mån 3 mån-1 år 1-5 år Över 5 år Utan löptid T otalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  -       -       -       -       -       4 675     4 675    
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.  -       254     1 339     3 328     446     -       5 367    
Utlåning till kreditinstitut  1 046     -       -       -       -       -       1 046    
Utlåning till allmänheten  17 881     -       -       -       11 957     -       29 838    
Obligationer och andra räntebärande värdepapper  -       5 239     11 397     25 378     696     -       42 709    
Aktier och andelar  -       -       -       -       -       5     5    
Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken  219 873     -       -       -       -       -       219 873    
Övriga tillgångar  -       3 551     -       -       -       2 346     5 897    
Summa  238 800     9 044     12 736     28 706     13 098     7 027     309 410    
Skulder 
In - och upplåning från allmänheten  74 496     -       -       -       -       -       74 496    
Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken  219 878     -       -       -       -       -       219 878    
Leasingskuld  -       20     27     131     10     -       188    
Övriga skulder och eget kapital  -       2 933     -       -       -       11 916     14 849    
Summa  294 374     2 953     27     131     10     11 916     309 411    
Netto tillgångar och skulder (+/-) -55 574     6 091     12 710     28 575     13 088    -4 889    
Löptidsöversikt
I löptidsöversikten fördelas ej diskonterade kassaflöden utifrån 
återstående löptid
Återstående löptid 2024 Betalbar på 
anfordran
Högst 3 
mån 3 mån-1 år 1-5 år Över 5 år Utan löptid T otalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker  -       -       -       -       -       3 785     3 785    
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.  -       1 986     423     2 206     -       -       4 615    
Utlåning till kreditinstitut  950     -       -       -       -       -       950    
Utlåning till allmänheten  18 176     -       -       -       11 121     -       29 297    
Obligationer och andra räntebärande värdepapper  -       4 179     10 677     19 414     419     -       34 688    
Aktier och andelar  -       -       -       -       -       2     2    
Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken  194 408     -       -       -       -       -       194 408    
Övriga tillgångar  -       3 331     -       -       -       2 146     5 477    
Summa  213 534     9 496     11 099     21 620     11 539     5 933     273 223
Skulder 
In - och upplåning från allmänheten  62 324     -       -       -       -       -       62 324
Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken  194 412     -       -       -       -       -       194 412    
Leasingskuld  -       19     26     150     22     -       217
Övriga skulder och eget kapital  -       3 169     -       -       -       13 101     16 270    
Summa  256 736     3 188     26     150     22     13 101     273 223
Netto tillgångar och skulder (+/-) -43 201     6 308   11 073     21 471     11 518    -7 168    
Noter

===== SIDA 171 =====

171Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 8 Koncernen - Intäkter från avtal med kunder
2025 Sverige Norge Danmark Finland To t a l
Courtageintäkter 400 412 479 596 1 887
Fondrelaterade intäkter 378 258 74 61 772
Valutaintäkter 221 258 389 154 1 022
Övriga provisionsintäkter 24 17 9 10 59
Summa provisionsintäkter 1 023 945 951 821 3 740
Intäkter kopplade till börsintroduktioner 
och företagshändelser 2 2 0 34 39
Övriga rörelseintäkter 5 5 23 10 42
Summa 1 030 952 974 866 3 822
Tidpunkt för intäktsredovisning
Tjänst överförd till kund över tid - - - - -
Tjänst överförd till kund vid en tidpunkt 1 030 952 974 866 3 822
2024 Sverige Norge Danmark Finland To t a l
Courtageintäkter  361  339  479  476  1 655 
Fondrelaterade intäkter  356  222  63  47  687 
Valutaintäkter  170  142  244  98  654 
Övriga provisionsintäkter  35  15  10  12  72 
Summa provisionsintäkter  922  718  796  633  3 069 
Intäkter kopplade till börsintroduktioner och 
företagshändelser  3  2  0  26  31 
Övriga rörelseintäkter  66  5  20  12  103 
Summa  991  725  816  670  3 202 
Tidpunkt för intäktsredovisning
Tjänst överförd till kund över tid - - - - -
Tjänst överförd till kund vid en tidpunkt  991  725  816  670  3 202 
Redovisningsprinciper för intäkter från avtal med kunder 
återfinns i Not 9 Provisionsnetto samt Not 12 Övriga 
rörelseintäkter. 
Hänvisning till redovisningsprincip

===== SIDA 172 =====

172Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 9 Koncernen - provisionsnetto
Provisionsintäkter 2025 2024
Courtageintäkter 1 887 1 655
Valutaintäkter 958 610
Summa transaktionsrelaterade intäkter 2 845 2 266
Fondrelaterade intäkter 772 687
Valutaintäkter 64 43
Summa ej transaktionsrelaterade provisionsintäkter 836 731
Övriga provisionsintäkter 59 72
Summa provisionsintäkter 3 740 3 069
Provisionskostnader
Provisionskostnader - transaktionsrelaterade -439 -422
Provisionskostnader - ej transaktionsrelaterade -176 -162
Övriga provisionskostnader -68 -79
Summa provisionskostnader -684 -663
Provisionsnetto 3 057 2 405
Varav hänförligt till finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet - -
Redovisningsprincip
Provisionsintäkter och provisionskostnader
(provisionsnetto).
Som provisionsintäkter redovisas intäkter från kontrakt med
kunder vilket består av ersättningar för utförda 
tjänsteuppdrag. Provisionsintäkterna inkluderar både 
transaktionsrelaterade intäkter såsom courtage samt 
ej transaktionsrelaterade intäkter som inkluderar 
fondprovisioner. En provisionsintäkt redovisas när 
prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen 
av varan eller tjänsten är överförd till kunden som därmed 
kan nyttja tjänsten. Kunden är den part som ingår ett 
kontrakt med Nordnet för att erhålla de tjänster som erbjuds 
den ordinarie verksamheten. Intäkterna återspeglar den 
ersättning som förväntas erhållas i utbyte för dessa tjänster.
Vid rörlig ersättning, t ex lämnade rabatter eller 
prestationsbaserade ersättningar, redovisas intäkten när 
det är troligt att ingen återbetalning kommer ske. T otal 
ersättning fördelas för varje tjänst och beror på om tjänsterna 
är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. 
Tjänsteuppdrag avser företrädesvis courtage och provisioner. 
Courtage redovisas som intäkt på affärsdagen. Provisioner 
utgörs dels av förmedling av värdepapper i samband med 
emissioner, försäljning av strukturerade produkter samt 
garanterade emissioner. Dessa provisioner redovisas 
som intäkt i samband med fullgörande av transaktionen. 
Provisioner från fondverksamheten utgörs av dels 
inträdesprovisioner vilka redovisas i samband med
fondköp, dels provisioner baserade på fondvolym vilken 
redovisas månatligen baserad på faktiskt volym.
Provisionskostnader är transaktionsberoende och är oftast
direkt relaterade till transaktioner som redovisats som intäkter 
inom Provisionsintäkter. Provisionskostnader utgör kostnader 
för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som
ränta, vilket främst utgörs av kostnader till börser, 
clearinginstitut samt delning till partner i samband med köp 
och försäljning av värdepapper. Provisionskostnader för 
fondverksamheten utgörs av förvaltningsavgifter bestående 
av fasta kostnader och kostnader baserade på faktisk volym 
som redovisas månatligen.

===== SIDA 173 =====

173Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Ränteintäkter 2025 2024
Utlåning till kreditinstitut 120 217
Räntebärande värdepapper 1 301 1 046
Räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde 164 416
Summa ränteintäkter från likviditetsportfölj 1 585 1 679
Utlåning till allmänheten - bolån 294 473
Utlåning till allmänheten - portföljbelåning 804 867
Utlåning till allmänheten - privatlån 0 199
Summa ränteintäkter från utlåning till allmänheten 1 097 1 540
Aktielåneprogram 112 128
Övriga ränteintäkter 20 19
Summa ränteintäkter 2 814 3 366
Räntekostnader
In- och upplåning från allmänheten -390 -612
Aktielåneprogram -55 -63
Övriga räntekostnader -56 -56
Varav insättningsgarantiavgifter -46 -44
Summa räntekostnader -501 -731
Räntenetto 2 313 2 635
Not 10 Koncernen - räntenetto
Varav hänförligt till finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet 2025 2024
Intäkter 1 311 1 071
Kostnader -129 -36
Genomsnittlig ränta på utlåningen till allmänheten var under året 3,73 (4,88)%. Genomsnittlig ränta på inlåningen från allmänheten var under året 0,56 (1,01)%. Genomsnittlig 
ränta på utlåningen, exklusive så kallade kontokrediter som i sin helhet täcks av pantsatta likvida medel på kapitalförsäkringar, var under året 3,57 (4,71)%.
Räntekostnader hänförliga till likviditetsportföljen, som tidigare redovisats under räntekostnader, redovisas nu inom ränteintäkter från likviditetsportföljen.
Redovisningsprincip
Ränteintäkter och räntekostnader (räntenetto).
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som
diskonterar alla uppskattade framtida in- och utbetalningar
under den förväntade räntebindningstiden till det redovisade
bruttovärdet av fordran eller skulden, vilket medför en
jämn avkastning över lånets löptid. Beräkningen inkluderar
transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller
erhållna avgifter som utgör en integrerad del av avkastningen.
Ett undantag från ovan utgör finansiella tillgångar värderade
till upplupet anskaffningsvärde som har blivit osäkra efter
första redovisningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3).
För dessa beräknas ränteintäkten genom att applicera
effektivräntan på det redovisade bruttovärdet minskat med 
reserver för kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar 
inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkt till att 
baseras på redovisat bruttovärde.
Räntekostnader avseende inlåning från kreditinstitut och
allmänheten redovisas som kostnad när de upparbetas, vilket
innebär att räntekostnader periodiseras till den period de
avser. Under räntekostnader redovisas även kostnader för
insättningsgarantin som bokförs enligt samma princip.

===== SIDA 174 =====

174Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 12 Koncernen - övriga rörelseintäkter
2025 2024
Övriga depårelaterade sidointäkter  10 9
Övriga avgifter från kunder inom Privatlån  - 2
Marknadsaktiviteter  5 12
Avgift för onoterade aktier  5 6
Intäkter kopplade till börsintroduktioner och företagshändelser  39 31
Övriga rörelseintäkter från försäkringsrörelsen -54 -45
Övriga rörelseintäkter 1  35 99
Summa  41 115
1 Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter i samband med försäljningen av privatlåneportföljen, se not 49.
Övriga rörelseintäkter.
Övriga rörelseintäkter avser intäkter från avtal med kunder
såsom depårelaterade tjänster, informationstjänster, 
programvaror samt service- och supportavgifter från 
samarbetspartners.
Övriga rörelseintäkter inkluderar även emissionsrelaterade
intäkter såväl som realisationsresultat vid avyttring av
materiella tillgångar.
2025 2024
Realisationsresultat aktier och andelar -27 -6 
Orealiserade värdeförändringar aktier och andelar 3 -4 
Realisationsresultat räntebärande värdepapper 3 0 
Valutaresultat -6 6 
Nettoresultat av finansiella transaktioner -26 -3 
Nettovinst/nettoförlust per värderingskategori 
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet -24 -10
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 3 0 
Valutaresultat -6 6 
Summa -26 -3 
Not 11 Koncernen - nettoresultat av finansiella transaktioner
Redovisningsprincip
Nettoresultat från finansiella transaktioner.
Under denna post redovisas erhållna utdelningar samt 
valutakursförändringar. Nettoresultat från finansiella 
transaktioner inkluderar även realisationsresultat från 
räntebärande värdepapper och vid avyttring av ägarandelar i 
dotterbolag.
Redovisningsprincip

===== SIDA 175 =====

175Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
Ersättningar till anställda.
Kortfristiga ersättningar.
Som kortfristiga ersättningar redovisas lön, sociala kostnader,
betald korttidsfrånvaro, rörlig ersättning samt vissa icke-
monetära ersättningar i resultaträkningen i den period då den
anställde utfört tjänsterna. Med kortfristig ersättning avses
att beloppet förfaller till betalning inom tolv månader efter
utgången av den period som den anställde har utfört 
tjänsterna. Avsättning för rörlig ersättning redovisas när 
koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse att 
göra sådana betalningar till följd av att tjänsterna ifråga 
har erhållits från de anställda och avsättningsbeloppet kan 
beräknas tillförlitligt.
Aktierelaterade incitamentsprogram.
Koncernen har långsiktiga incitamentsprogram i form av 
teckningsoptioner och C-aktier. Syftet är att premiera 
ett långsiktigt engagemang och sammanföra anställdas 
intressen med aktieägarnas. Programmens värde fastställs 
vid tilldelningstidpunkten med hjälp av Black & Scholes 
värderingsmodell och personalen erbjuds möjlighet att teckna 
optioner till marknadsvärde. Från och med 2025 omfattar 
nya program C-aktier.  Vid årets utgång har koncernen tre 
aktiva incitamentsprogram. Under 2025 avslutades och 
reglerades programmet från 2022. Nordnets kostnader för 
incitamentsprogrammet är, vid sidan av kostnader för att bereda 
och administrera incitamentsprogrammet, begränsade till 
kostnader som uppkommer i Norge avseende sociala avgifter. 
För vidare information, se Not 32. 
Ersättning efter avslutad anställning.
Ersättning efter avslutad anställning omfattar pensioner.
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner vilket 
innebär att koncernen betalar en fastställd avgift till en 
separat juridisk enhet och har inte någon rättslig eller 
informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den 
juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala 
alla ersättningar till anställda, som hänför sig till anställdas
tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Hur stor 
pensionen blir för den anställde beror på hur mycket pengar 
som har betalts in och vilken avkastning pengarna har givit 
till skillnad mot en förmånsbestämd pensionsplan där den 
anställde av arbetsgivaren är garanterad en viss förbestämd
pension. Koncernens förpliktelser avseende avgifter 
till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad 
i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de 
anställda utfört tjänster åt koncernen under en period.
Ersättning vid uppsägning.
Ersättning vid arbetsbefriad uppsägning redovisas 
omedelbart som kostnad då några framtida ekonomiska 
fördelar förkoncernen inte föreligger.
Allmänna administrationskostnader 2025 2024
Personalkostnader -883 -833 
Fastighetskostnader -28 -30 
Övriga operationella leasingkostnader -3 -3 
Informationskostnader -21 -24 
System och kommunikationskostnader -246 -219 
Köpta tjänster -69 -69 
Övriga allmänna administrationskostnader 1 -63 -79 
Summa -1 314 -1 257 
1 Övriga allmänna administrationskostnader inkluderar kostnader i samband med försäljningen av privatlåneportföljen, se not 49.
Redovisningsprincip
Hänvisning till redovisningsprincip
Tillämpade principer för avskrivningar samt 
nyttjandeperioder för immateriella och materiella tillgångar 
framgår av Not 25 respektive Not 26

===== SIDA 176 =====

176Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
Medelantalet anställda fördelar sig på följande geografiska marknader 2025 2024
Sverige 722 674
 - varav kvinnor 267 249
 - varav män 455 425
Norge 41 37
 - varav kvinnor 13 11
 - varav män 28 26
Finland 45 43
 - varav kvinnor 21 21
 - varav män 23 22
Danmark 57 49
 - varav kvinnor 22 19
 - varav män 35 29
Tyskland 1 -
- varav kvinnor - -
- varav män 1 -
T otalt 866 803
 - varav kvinnor 324 300
 - varav män 542 502
Antal heltidstjänster vid årets slut 853 797
Varav moderbolaget 1 1
- varav kvinnor - -
- varav män 1 1
Moderbolaget Koncernen
Fördelning av personalkostnader 2025 2024 2025 2024
Löner och andra ersättningar -10 -9 -718 -665
Sociala avgifter -8 -7 -334 -303
varav pensionskostnader (inkl. löneskatt) -4 -4 -136 -123
Övriga personalkostnader -0 -1 -54 -43
Summa personalkostnader -18 -17 -1 106 -1 011
Avgår aktiverade personalkostnader  -    -    223 178
Summa kostnadsförda personalkostnader -18 -17 -883 -833
2025 2024
Löner och andra 
ersättningar1 
Social avgifter 
(varav pensions-
kostnader inkl. 
löneskatt)
Löner och andra 
ersättningar1 
Social avgifter 
(varav pensions-
kostnader inkl. 
löneskatt)
Koncernen -724 -334
(-136) -670 -303 
(-123) 
varav styrelse, verkställande direktör och övriga ledande 
befattningshavare -57 -28
(-12) -47 -24 
(-11) 
Moderbolaget2 -16 -8 
(-4) -14 -7 
(-4) 
varav styrelse och verkställande direktör -16 -8 
(-4) -14 -7 
(-4) 
1 Ersättningar till styrelsen redovisas bland administrationskostnader i moderbolaget och koncernen. 
2 Moderbolaget har endast en anställd (vd).

===== SIDA 177 =====

177Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
År 2025
Fast  
ersättning Förmåner
Pensions- 
kostnader Arvode Summa
Styrelsens ordförande
T om Dinkelspiel -1,2 -1,2
Övriga ledamöter i styrelsen
Karitha Ericsson -0,6 -0,6
Anna Bäck -0,6 -0,6
Therese Hillman (invald april 2024) -0,6 -0,6
Johan Åkerblom (invald april 2024) -0,6 -0,6
Charlotta Nilsson -0,5 -0,5
Henrik Rättzén -0,6 -0,6
Fredrik Bergström -0,6 -0,6
Verkställande direktör
Lars-Åke Norling -10,1 -0,1 -3,5 -13,7
Vice verkställande direktör
Rasmus Järborg -4,8 -0,1 -0,7 -5,6
Övriga ledande befattningshavare
10 personer i genomsnitt -35,3 -1,1 -5,5 -41,9
T otalt -50,2 -1,4 -9,7 -5,3 -66,5
År 2024
Fast  
ersättning Förmåner
Pensions- 
kostnader Arvode Summa
Styrelsens ordförande
T om Dinkelspiel -0,7 -0,7
Övriga ledamöter i styrelsen
Karitha Ericsson -0,5 -0,5
Anna Bäck -0,6 -0,6
Therese Hillman (invald april 2024) -0,4 -0,4
Johan Åkerblom (invald april 2024) -0,4 -0,4
Charlotta Nilsson -0,5 -0,5
Henrik Rättzén -0,6 -0,6
Fredrik Bergström -0,6 -0,6
Gustaf Unger 1 (avgick februari 2024) -0,2 -0,2
Verkställande direktör
Lars-Åke Norling -9,2 -0,1 -3,2 -12,5
Vice verkställande direktör
Rasmus Järborg -4,2 -0,1 -0,6 -5,0
Övriga ledande befattningshavare
10 personer i genomsnitt -27,8 -0,7 -5,4 -33,9
T otalt -41,2 -0,9 -9,2 -4,4 -55,7
1 Gustaf Unger avgick från styrelsen i februari 2024.

===== SIDA 178 =====

178Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
Styrelsen
Ersättning till styrelsens ledamöter utgår enligt beslut vid 
ordinarie bolagsstämman den 28 april 2025 avseende 
perioden 1 maj 2025 till 30 april 2026. Ersättning till 
styrelsens ledamöter avseende perioden 1 januari 2025 till 
30 april 2025 beslutades på ordinarie bolagsstämman den 
29 april 2024. Ersättning till styrelsens ledamöter under 2025 
uppgick till 5,3 (4,4) MSEK. 
För arbete i risk- och complianceutskottet utgår 158 (150) 
KSEK till ordförande och 84 (80) KSEK till ledamot. Arvode 
för arbete i revisionsutskottet utgår till 105 (100) KSEK till 
ordförande och 63 (60) KSEK till de övriga ledamöterna i 
utskottet. Arvode för arbete i Ersättningsutskottet utgår till 
42 (40) KSEK till ordförande och 27 (25) KSEK till övriga 
ledamöter.  Arvode för arbete i IT -utskottet utgår till 79 (75) 
KSEK till ordförande och 42 (40) KSEK till övriga ledamöter. 
Arvode för arbete i Kreditutskottet för Nordnet Bank AB 
utgår till ordförande 79 (75) KSEK och till övriga ledamöter 
42 (40) KSEK. Inga andra ersättningar har utgått till styrelsen 
förutom mindre ersättning för reseutlägg. Inga andra avtal om 
pension eller avgångsvederlag finns.
I tabellen Ersättningar till ledande befattningshavare ovan 
ingår kostnader för styrelsens arvode under räkenskapsåret 
2025. Dessa betalas ut från Nordnet AB (publ). Styrelsen 
består vid årets slut av 4 (4) män och 4 (4) kvinnor. Det 
är således ingen förändring mellan kvinnor och män från 
2024 till 2025. Berednings- och beslutsprocessen som 
tillämpas när det gäller ersättning till styrelseordföranden 
sker i styrelsen. Ersättning till styrelsen har fördelats i 
enlighet med det av årsstämman fastslagna beslutet. 
För upplysning om styrelseledamöternas aktieinnehav 
hänvisas till avsnittet om Styrelsen på sidan 138 och framåt i 
Bolagsstyrningsrapporten.
Verkställande direktören 
Kostnaden för tjänstepension under 2025 uppgår 
till 35 procent av pensionsgrundande lön. Med 
pensionsgrundande lön avses den fasta ersättningen 
inklusive semesterersättning. För vd gäller allmänna regler 
om pensionsålder, vilket är vid 67 års ålder. Uppsägningstid 
gentemot vd är från bolagets sida, och från vd gentemot 
bolaget, tolv månader.
Berednings- och beslutsprocessen som tillämpas när det 
gäller ersättning och andra villkor för vd är en styrelsefråga. 
Styrelsens beredning av ersättningsfrågor hanteras i 
ersättningsutskottet. Information om ersättningsutskottet 
framgår i Bolagsstyrningsrapporten. 
Vice vd och övriga ledande  
befattningshavare
Vice vd och övriga ledande befattningshavare definieras som 
medlemmar av koncernledningen exklusive den verkställande 
direktören. Koncernledningens sammansättning har under 
året förändrats och uppgår per 31 december 2025 till 11 
(10) personer utöver vd, varav 6 (6) är män och 5 (4) är 
kvinnor. En person är anställd i Nordnet Bank ABs norska 
filial, en person är anställd i Nordnet Bank ABs finska filial, 
en person i Nordnet Bank ABs danska filial, en person är 
i Nordnet Bank ABs tyska filial och övriga är anställda i 
Sverige. Ersättning i tidigare tabell avser den tid respektive 
person ingått i bolagets ledning. Eventuella lönejusteringar 
eller andra ersättningar för bolagets ledning föreslås av vd 
till ersättningskommittén som fått i uppdrag av styrelsen att 
bereda sådana frågor. Utöver betald sjukvårdsförsäkring finns 
inga särskilda förmåner för bolagets ledning. 
Uppsägningstid gentemot vice vd och övriga ledande 
befattningshavare är från bolagets sida sex månader. 
Uppsägningstid från vice vd och övriga ledande 
befattningshavares sida är sex månader. För vice vd och 
övriga ledande befattningshavare gäller allmänna regler om 
pensionsålder i respektive land där personen är anställd. 
Ersättningspolicy
Koncernen har antagit en ersättningspolicy som reglerar 
ersättningssystemet för de anställda. Ersättningspolicyn är 
upprättad i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter 
och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, 
värdepappersbolag och fondbolag (FFFS 2011:1). Syftet 
med denna policy är att fastställa ett ersättningssystem för 
koncernen som främjar en sund och effektiv riskhantering 
och som inte uppmuntrar ett överdrivet risktagande. Av 
policyn framgår att koncernen har en allmän princip att 
anställda har en fast ersättning baserad på ansvar och 
arbetsuppgifter.  Anställda i de oberoende funktionerna 
erhåller endast fast ersättning. Styrelseledamöterna i 
samtliga styrelser erhåller ett fast arvode för sitt uppdrag 
i styrelsen. Anställda i Nordnet som innehar uppdrag i en 
styrelse erhåller ingen ersättning.
 
En redogörelse för bolagets ersättningssystem och analys 
av risker förenade med ersättningssystemet kommer att 
finnas tillgänglig på Nordnets webbplats i samband med att 
årsredovisningen offentliggörs. 
Pensionspolicy
Koncernens pensionspolicy är en premiebestämd plan 
vilken gäller för all personal i koncernen. Pensionskostnaden 
för koncernen uppgår till i snitt cirka 18,9 (18,6) procent av 
pensionsgrundande lön beroende på ålder och lön. 
Aktierelaterade incitamentsprogram
Vid årsstämman den 28 april 2025 beslutades om ett 
nytt långsiktigt incitamentsprogram (”LTIP 2025”) för 
anställda i Nordnet-koncernen. LTIP 2025 är baserat på

===== SIDA 179 =====

179Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
Sammanställning utfärdade och utestående teckningsoptioner i teckningsoptionsprogram
2025 2024
Genomsnittligt 
lösenpris i kr per 
option Optioner 
Genomsnittligt 
lösenpris i kr per 
option Optioner 
Antalet utfärdade teckningsoptioner
Ingående antal utfärdade teckningsoption 2 602 211 2 251 322
Förfallet teckningsprogram 184,14 -1 501 881 208,70 -335 802
Nytt teckningsprogram 339,30 633 188 260,39 686 691
T otalt antal utfärdade teckningsoptioner 273,46 1 733  518 206,83 2 602 211
Antalet utestående teckningoptioner 
Ingående antal utestående teckningsoption 2 494 693 2 161 532
Avgår utnyttjande teckningsoptioner under året 184,14 -1 396 813 208,70 -335 802
T ecknade teckningsoptioner under året 339,30 633 188 260,39 686 691
Avgår återköpta teckningsoptioner under året - - 197,46 -17 728
T otalt utestående  teckningsoptioner 273,57 1 731 068 207,47 2 494 693
Vägda genomsnittlig återstående avtalad löptid vid årets slut 1,5 år 1,5 år
1Lösenpriset har justerats ned pga att utdelning skett
Program T eckningsperiod
T ecknings-
kurs VD 
Övriga ledande 
befattningshavare
Övriga 
deltagare
 
Återköpta T otalt
LTIP 2023
13/4/2026-5/6/2026
17/8/2026-31/8/2026 195,60 11 140 114 742 287 757 -2 450 411 189
LTIP 2024: I
13/4/2027-7/9/2027
17/8/2027-31/8/2027 246,30 - 69 259 122 290 - 191 549
LTIP 2024:2
15/10/2027-8/12/2027
14/1/2028-10/3/2028 264,80 6 145 381 267 107 730 - 495 142
LTIP 2025
ca. 25/4/2028-
30/4/2028 339,30 12 413 103 771 517 004 - 633 188
C-aktier, vilket utgör en förändring mot koncernens tidigare 
teckningsoptionsprogram. Syftet med skiftet till C-aktier är 
att sänka den förväntade utspädningseffekten och minska 
deltagarnas finansieringsbehov vid ett positivt utfall, vilket 
bedöms gynna det gemensamma aktieägarvärdet.
T otalt överläts 633 188 C-aktier till deltagarna till ett 
marknadsmässigt pris om 20,14 SEK per aktie. Programmet 
har en löptid om cirka tre år. Efter offentliggörandet av 
delårsrapporten för första kvartalet 2028 omvandlas 
dessa C-aktier till stamaktier. Antalet stamaktier som 
tilldelas deltagarna baseras på det sammanlagda värdet 
av C-aktieinnehavet vid mättidpunkten. Värdet per C-aktie 
beräknas som skillnaden mellan stamaktiens aktuella kurs 
och ett tröskelvärde om 339,30 SEK, dock maximalt upp till 
en värdebegränsning (tak) om 522,00 SEK. Tröskelvärdet 
och värdebegränsningen är föremål för sedvanlig omräkning 
vid bland annat vinstutdelning under löptiden, i syfte att 
bibehålla programmets ekonomiska värde för deltagarna. 
De C-aktier som inte omvandlas till stamaktier löses in av 
bolaget. Den maximala utspädningen vid programmets slut 
uppgår till totalt 221 619 stamaktier, vilket motsvarar mindre 
än 0,1 % av det totala antalet aktier och röster i bolaget.
Värdering Det verkliga värdet vid tilldelning har fastställts 
till 20,14 SEK. Värderingen har utförts med hjälp av Black & 
Scholes värderingsmodell i enlighet med samma principer 
som tillämpats för koncernens tidigare incitamentsprogram. 
Följande parametrar har använts vid beräkningen:
•    Aktiekurs vid värdering: 261,00 SEK
•    Tröskelvärde (motsvarande lösenpris): 339,30 SEK
•    Värdebegränsning (tak): 522,00 SEK
•    Volatilitet: 32,0 %
•    Riskfri ränta: 1,9 %

===== SIDA 180 =====

180Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
•    Förväntad löptid: 2,93 år
•    Likviditetsavdrag: Ett avdrag för begränsad överlåtbarhet  
om 30% har tillämpats med hänsyn till instrumentets 
begränsade överlåtbarhet under löptiden.
Kostnader för incitamentsprogrammen omfattar, utöver 
kostnader för beredning och administration, främst sociala 
avgifter. Kostnaderna uppgick till 0,2 (0,5) MSEK och 
redovisas som en del av personalkostnaderna. Kostnaderna 
för sociala avgifter, primärt i den norska verksamheten, 
påverkas av aktiekursens utveckling fram till tidpunkten 
för omvandling av C-aktier respektive utnyttjande av 
optioner. Nordnet har inte någon legal eller informell 
förpliktelse att återköpa eller reglera instrumenten kontant. 
Antalet utestående instrument i samtliga pågående 
incitamentsprogram kan föranleda en total utspädningseffekt 
som understiger 1,0 procent av Nordnet AB:s (publ) 
aktiekapital.
Vidare har bolaget emitterat 845 556 nya stamaktier 
till följd av utnyttjande av 1 390 691 teckningsoptioner 
inom ramen för bolagets incitamentsprogram 2021/2024 
och 2022/2025. T eckningskurserna uppgick till 208,70 
SEK respektive 171,70 SEK. Inlösen har skett genom en 
kombination av ordinarie inlösen och kvittningsemission, 
vilket förklarar skillnaden mellan antalet utnyttjade 
teckningsoptioner och antalet emitterade stamaktier.
Revision
Med revisionsuppdrag avses den lagstadgade revisionen, 
dvs. granskningen av års- och koncernredovisningen och 
bokföringen, granskning av styrelsens och verkställande 
direktörens förvaltning, samt övriga arbetsuppgifter som det 
ankommer på koncernens och moderbolagets revisor att 
utföra. Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 
avses kvalitetssäkringstjänster det vill säga dels sådan 
granskning av förvaltning, bolagsordning, stadgar eller avtal 
som ska utmynna i en rapport, ett intyg eller någon annan 
handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren, 
dels rådgivning eller annat biträde som föranleds av 
iakttagelser vid ett granskningsuppdrag. Översiktlig 
granskning av delårsrapport ingår i revisionsverksamhet 
utöver revisionsuppdraget. Med skatterådgivning 
avses rådgivning inom bl.a. inkomstbeskattning och 
mervärdesskatt. 
Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, 
tjänster i samband med företagsförvärv/
verksamhetsförändringar samt operationell effektivitet. 
Kostnader för revision
Deloitte 2025 2024
Revisionsuppdrag -8 -7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -2 -2
Skatterådgivning -0 -0
Övriga tjänster - -
T otalt -10 -8

===== SIDA 181 =====

181Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Redovisning i balansräkningen IFRS 16 2025 2024
Nyttjanderättstillgångar, redovisas i posten "materiella anläggningstillgångar"
Kontorslokaler 169 201
Bilar 8 6
Summa 177 208
Leasingskulder, redovisas i posten "Övriga skulder"
Kortfristiga 91 87
Långfristiga 98 131
Summa 188 218
Redovisade avskrivningar på nyttjanderätter
Kontorslokaler 42 40
Bilar 1 1
Summa 43 41
Räntekostnader 9 9
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal 2 8
Utgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde (ej korttidsleasing) 0 1
Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder 18 19
Kassaflöde hänförligt till leasingavtal 15 86
Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader
Leasing
Nordnet leasar kontorslokaler samt bilar. Leasingavtalen 
upprättas normalt för fasta perioder mellan tre till fem år 
men möjlighet till förlängning kan finnas. Villkoren förhandlas 
separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika 
avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor 
som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren 
inte uppfylldes, men leasade tillgångar får inte användas som 
säkerhet för lån.
Leasingbetalningarna diskonteras med den marginella 
låneräntan. Nordnet har valt att använda sig av räntan 
motsvarandes en svensk femårig statsobligation +2 procent 
som en approximation för den marginella låneräntan för 
lokalkontrakt. Nordnets vägda genomsnittliga marginella 
upplåningsränta per 31 december 2025 uppgick till 4,2 (4,2) 
procent. I kontrakten för leasingbilar finns en angiven rörlig 
räntesats.
Noter

===== SIDA 182 =====

182Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 15 Koncernen – övriga rörelsekostnader
2025 2024
Marknad och försäljning -104 -101
Bankkostnader 0 0
Företagsförsäkring -3 -3
Summa -108 -105
Not 16 Koncernen – kreditförluster, netto
2025 2024
Årets förändring per steg
Lån i steg 1 -1 19
Lån i steg 2 1 25
Lån i steg 3 0 59
Summa 1 103
Konstaterade kreditförluster
Periodens konstaterade kreditförluster 0 -113
Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 0 0
Summa 0 -113
Periodens nettoeffekt för kreditförluster 0 -10
För reservering per produkt hänvisas till not 21. 
1 Relaterat till försäljningen av privatlåneportföljen. För mer information, se not 49.
Noter
Not 14 Koncernen – av- och nedskrivningar av materiella och immateriella  
anläggningstillgångar
2025 2024
Goodwill, nedskrivningar 1  - -64
Kundrelationer, avskrivningar -17 -20
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, avskrivningar -125 -104
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, nedskrivningar 1  - -19
Materiella tillgångar, avskrivningar -41 -37
Nyttjanderättstillgångar, avskrivningar -43 -41
Summa -226 -284
1 Nedskrivningar är relaterade till försäljningen av privatlåneportföljen. För mer information, se not 49.
Hänvisning till redovisningsprincip
Tillämpade principer för avskrivningar samt 
nyttjandeperioder för immateriella och materiella tillgångar 
framgår av Not 25 respektive Not 26.
Hänvisning till redovisningsprincip
För beskrivning av redovisningsprinciper gällande 
reserveringsmodell för förväntade kreditförluster (steg 1-3), 
se Not 21 Utlåning till allmänheten.

===== SIDA 183 =====

183Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 17 Koncernen – skatter
 
Skatter.
Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. 
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas 
avseende aktuellt år beräknad enligt beslutade eller i 
praktiken beslutade skattesatser per balansdagen. Hit 
hör även justering av aktuell skatt hänförligt till tidigare 
perioder. 
Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära 
skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på 
tillgångar och skulder. T emporära skillnader beaktas inte i 
goodwill och inte heller för skillnader som uppkommit vid 
första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är 
rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte 
påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. 
Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga 
till andelar i  dotterbolag samt filialer som inte förväntas 
bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av 
uppskjuten skatt baseras på hur underliggande tillgångar 
eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. 
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de 
skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i 
praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna
skattefordringar avseende avdragsgilla temporära 
skillnader redovisas i balansräkningen i den omfattning 
det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida 
skattepliktiga överskott. 
Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas 
när det finns en legal rätt till kvittning, dvs. posterna 
hänför sig till skatter debiterade av en och samma 
skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt 
eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att 
antingen nettoreglera dessa skatteposter eller återvinna 
skattefordran samtidigt som skatteskulden regleras. 
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 
kvittas generellt i den mån detta är tillåtet för aktuella 
skattefordringar och aktuella skatteskulder. All aktuell och 
uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, såvida den 
inte avser poster som redovisats i övrigt totalresultat eller 
direkt i eget kapital.
Skatt redovisad i resultaträkningen 2025 2024
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Justering av aktuell skatt för tidigare år -1 -7
Aktuell skatt 706 670
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 5 6
Skatt på årets resultat -710 -669
Redovisningsprincip
Hänvisning till redovisningsprincip
För redovisningsprinciper avseende avkastningsskatt som 
dras från försäkringstagarnas tillgångar, se Not 24 Tillgångar 
och skulder där kunden bär placeringsrisken .

===== SIDA 184 =====

184Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not 17 Koncernen – skatter
Avstämning av effektiv skatt 2025 2024
Resultat före skatt 3 726 3 482
Utfall 19,1% -710 19,2% -669
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 20,6% -767 20,6% -717
Skillnad 1,5% 57 1,4% 49
Skillnaden består av följande poster:
Effekt av resultat som belastas med avkastningsskatt 1,9% 70 2,1% 75
Effekt av ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter -0,1% -3 -0,3% -11
Effekt av ej avräkningsbar utländsk skatt -0,1% -4 -0,1% -5
Effekt av korrigerad skatt från tidigare år 0,0% -1 -0,2% -7
Skillnader i skattesatser mellan länder -0,1% -5 -0,1% -4
Effekt av ej redovisad uppskjuten skatt på skattemässiga underskott 0,0% 0 0,0% 0
Övrigt 0,0% 0 0,0% 0
Redovisad effektiv skatt 1,5% 57 1,4% 49
Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen 2025 2024
Ingående balans uppskjuten skattefordran 2 2
Redovisat över resultaträkningen 0 0
Utgående balans uppskjuten skattefordran 2 2
Uppskjuten skattesfordran är hänförlig till:
Leasingavtal 2 2
Summa 2 2
Ingående balans uppskjuten skatteskuld -40 -46
Redovisat över resultaträkningen 4 5
Årets omräkningsdifferens 2 1
Utgående balans uppskjuten skatteskuld -34 -40
Uppskjuten skatteskuld är hänförlig till:
Obeskattade reserver -3 -3
T emporära skillnader avskrivningar -1 -2
Förvärvade immateriella tilgångar -29 -36
Summa -34 -40
Aktuella skattefordringar om 220 (55)  MSEK är främst hänförlig till Nordnet Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Banks danska verksamhet.  
Aktuella skatteskulder om 320 (154) MSEK är främst hänförlig till Nordnet Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Livsforsikring AS och Nordnet Bank AB.  
Skatten kommer att betalas under 2026.

===== SIDA 185 =====

185Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 18 Koncernen – segment
 
Segmentrapportering.
Ett rörelsesegment är en redovisningsmässigt identifierbar 
del av koncernen som bedriver affärsverksamhet från  
vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader och 
vars rörelseresultat regelbundet granskas av den högsta 
verkställande beslutsfattaren och för vilket det finns 
fristående finansiell information. 
Nordnets rörelsesegment delas in i geografiska områden i
form av de länder där koncernen har verksamhet. För 
Sverige har privatlån separerats ut som ett eget segement. 
Den högsta verkställande beslutsfattaren i form av 
koncernledningen följer upp verksamhetens utveckling per 
land baserat på rörelseresultatet. Ingen rapportering görs 
för balansposternas allokering per land. Nordnet har en 
gemensam operativ plattform och erbjudandet på respektive 
marknad är väldigt lika i form av en plattform för investeringar 
och sparande, pensionssparande och portföljbelåning på 
den svenska, norska, finska och danska marknaden. 
Produkten privatlån erbjöds tidigare endast på den svenska 
marknaden och bolån erbjuds endast på den svenska och 
norska marknaden. Privatlåneportföljen såldes den första 
oktober 2024, sedan dess är produkten inte längre en del av 
Nordnets verksamhet. Mer  information om överlåtelsen finns 
i not 49.
Redovisningsprincip
2025 Sverige Norge Danmark Finland T otalt
Provisionsnetto 788 720 864 685 3 057
Räntenetto 735 630 494 454 2 313
Nettoresultat av finansiella transaktioner -4 -1 -19 -3 -27
Övriga rörelseintäkter -39 7 25 49 42
Summa rörelseintäkter 1 480 1 356 1 364 1 185 5 384
T otala rörelsekostnader -563 -384 -368 -333 -1 648
Summa kostnader före kreditförluster -563 -384 -368 -333 -1 648
Resultat före kreditförluster och resolutionsavgifter 917 972 996 851 3 736
Kreditförluster, netto -1 0 1 0 0
Påförda avgifter: resolutionsavgifter -3 -2 -3 -3 -11
Rörelseresultat 913 970 994 849 3 726
Ingen kund står för mer än 10% av koncernens intäkter.

===== SIDA 186 =====

186Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
2024 Sverige ex. 
Privatlån Norge Danmark Finland Privatlån1 T otalt
Provisionsnetto 690 497 722 497 -1 2 405
Räntenetto 801 563 586 486 199 2 635
Nettoresultat av finansiella transaktioner -0 -5 1 1 0 -3
Övriga rörelseintäkter -34 6 21 39 82 115
Summa rörelseintäkter 1 457 1 062 1 330 1 023 280 5 152
T otala rörelsekostnader -477 -349 -319 -308 -193 -1 646
Summa kostnader före kreditförluster -477 -349 -319 -308 -193 -1 646
Resultat före kreditförluster och resolutionsavgifter 980 713 1 011 715 87 3 506
Kreditförluster, netto -2 -1 -1 -0 -6 -10
Påförda avgifter: resolutionsavgifter -4 -2 -4 -3 0 -13
Rörelseresultat 974 710 1 006 712 81 3 482
Forts. Not 18 Koncernen – segment
Ingen kund står för mer än 10% av koncernens intäkter.
1 Privatlåneportföljen såldes 2024-10-01. Mer information återfinns i not 49.
Not 19 Koncernen - belåningsbara statsskuldförbindelser m.m
Hänvisning till redovisningsprincip
Värderingsprinciper för räntebärande instrument samt 
kategorisering enligt IFRS 9 återfinns i Not 33 Kategorisering 
av finansiella instrument.
2025 2024
Stater och statlig exponering -  1 715 
Kommuner  5 367     2 900 
Summa  5 367     4 615 
Förlustreservering i steg 1 ingår med 1 (0) MSEK i tabellen ovan.

===== SIDA 187 =====

187Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten
1 Tillgångar i försäkringsrörelsen ingår i posten Tillgångar där kunden bär placeringsrisken.
Förlustreservering uppgår till 0 kr.
2025 2024
Likvida medel placerade hos kreditinstitut  3 042    3 717
Varav
Tillgångar i försäkringsrörelsen1  1 996    2 766
Utlåning till kreditinstitut  1 046    950
Not 20 Koncernen - utlåning till kreditinstitut
 
Värdepapperslån.
Värdepapperslån avser säkerställd utlåning eller inlåning
av värdepapper. Ett utlånat värdepapper redovisas i 
balansräkningen då koncernen är exponerad mot
värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper 
redovisas på affärsdagen som en ställd pant, medan inlånade 
värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som 
lånas ut värderas på samma sätt som övriga värdepapper 
av samma slag. Vid avyttring av inlånade värdepapper 
(blankning) skuldbokförs ett belopp motsvarande 
värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder. För 
utlånade värdepapper erhåller Nordnet säkerheter medan 
säkerheter erläggs för inlånade värdepapper. Säkerheter 
ställs respektive erhålls till ett övervärde om minst 5 procent.
Kreditförluster.
Reserver för kreditförluster redovisas för finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och som 
värderats till upplupet anskaffningsvärde. Redovisningen 
bygger på en modell om det inträffat en betydande ökning av 
kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället. Reserven 
utgörs av ett sannolikhetsvägt belopp som tar hänsyn till 
all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan 
orimlig kostnad eller ansträngning.
• Steg 1 – finansiella instrument där ingen betydande 
ökning av kreditrisken inträffat sedan första 
redovisningstillfället och motparter som omfattas av 
koncernens definition för låg kreditrisk.
• Steg 2 – finansiella instrument där en betydande 
ökningav kreditrisk inträffat sedan första 
redovisningstillfället men där det saknas objektiva 
belägg för att fordran är osäker.
• Steg 3 – finansiella instrument för vilka objektiva belägg 
har identifierats för att fordran är osäker. 
För finansiella instrument i steg 1 motsvarar reserveringen 
den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. I 
steg 2 samt i steg 3 motsvaras reserveringen av de totala
förväntade kreditförlusterna under instrumentets  
återstående löptid. 
Värdering.
Förväntade kreditförluster beräknas som den diskonterade 
produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), 
exponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid 
fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten för att en 
låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den 
återstående löptiden. EAD motsvarar förväntad exponering 
vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till 
avtalsenliga betalningar. LGD motsvarar den förväntade 
förlusten på en fallerad exponering med  hänsyn tagen till 
egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp. För 
portföljbelåning används en loss rate modell där loss rate 
motsvarar PD och LGD kombinerat. På grund av historiskt 
få fallissemang samt få förluster används kombinationen av 
PD och LGD. PD, LGD och EAD beräknas månadsvis fram till 
och med slutet av den förväntade löptiden. 
De förväntade kreditförlusterna diskonteras sedan med den 
ursprungliga låneräntan. En summering av de förväntade 
kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade 
löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens 
återstående löptid. Summan av de kreditförluster som 
förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade 
kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna.
Vid beräkningen tas hänsyn till tre scenarier (bas, positivt och 
negativt) med relevanta makroekonomiska faktorer såsom 
BNP , bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som 
används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar 
effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje scenario 
tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna 
erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt. 
Redovisningsprincip

===== SIDA 188 =====

188Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
För kreditexponeringar där banken anser det osannolikt att 
gäldenären kommer fullfölja sina kreditförpliktelser, bedöms 
kreditrisken individuellt, utan användandet av indata från 
modeller. 
Alla investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet 
anskaffningsvärde respektive verkligt värde via övrigt 
totalresultat anses ha låg kreditrisk och den redovisade 
kreditförlustreserven är därför begränsad till 12 månaders 
förväntade förluster. Ledningen anser att ”låg kreditrisk” 
för noterade obligationer är att åtminstone ett större 
ratinginstitut givit graderingen ”investment grade”. Övriga 
investeringar anses ha ”låg kreditrisk” när de har låg 
sannolikhet för fallissemang och emittenten har stor förmåga 
att klara sina kortfristiga kontraktuella betalningsåtaganden. 
Betydande ökning av kreditrisk.
Förändring i kreditrisk bedöms genom en kombination av
individuell och kollektiv information och kommer att spegla 
ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt 
det är möjligt. Den framräknade kreditrisken på individuell 
nivå består dels av historisk information, så som betalhistorik, 
samt framåtblickande information där hänsyn tas till 
makroekonomiska faktorer. Kvalitativa indikatorer beaktas 
också, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda 
belopp äldre än 30 dagar eller har beviljats anstånd. 
Ett instrument anses inte längre vara utsatt för en väsentligt 
ökad kreditrisk när ingen av indikatorerna längre är uppfyllda. 
Fallissemang och osäkra fordringar. 
Fallissemang definieras i enlighet med koncernens 
kreditpolicy som en kombination av såväl kvantitativa som 
kvalitativa faktorer. 
Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert 
när alla förfallna belopp är återbetalda, tillräckligt med bevis 
finns för att visa att risken för att betalningar av framtida 
kassaflöden inte kommer att ske har minskat väsentligt och 
att det inte finns några andra indikatorer på fallissemang.
Se vidare om definition av fallissemang för respektive 
produkt under not 7.
Förväntad löptid.
Generellt är förväntad löptid begränsad till den 
maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för 
kreditrisk även om en längre period överensstämmer 
med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när 
förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, 
förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande. I 
kreditreserveringsmodellerna används förväntad löptid som 
kan vara kortare än maximal avtalsperiod. Den förväntade 
löptiden baseras på historisk faktisk löptid och antaganden 
om förväntade extra amorteringar och förtida lösen av lån.
Modifiering.
När ett lån modifieras men inte tas bort från 
balansräkningen görs en bedömning av väsentliga ökningar 
i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i 
nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt 
i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och 
kvantitativa indikatorer kommer fortsatt att bedömas. 
Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas 
i resultaträkningen avseende skillnaden i nuvärdet av de 
avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga 
effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från 
balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes 
vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte 
att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av 
väsentliga ökningar i kreditrisk.
Presentation.
Reservering för kreditförluster för finansiella tillgångar 
värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras som 
en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången.
I resultaträkningen presenteras reserveringar och 
bortskrivningar inom raden kreditförluster, netto. 
Bortskrivningar görs då förlusten anses slutligen fastställd. 
Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av 
reserveringar intäktsredovisas inom samma rad.
Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten
Hänvisning till redovisningsprincip
Principer för värdering till upplupet anskaffningsvärde samt 
grundläggande kriterier för finansiella instrument återfinns i 
Not 33 Kategorisering av finansiella instrument.

===== SIDA 189 =====

189Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten
Kreditförlustreserv konsoliderad - T otal utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 T otalt
Ingående balans 2025-01-01  4  2  14  20 
Valutaeffekter och övrigt -0 -0  1  1 
Bortskrivning konstaterade kreditförluster  -    -    -    -   
Nya finansiella tillgångar  0  0  1  2 
Överföringar och reserveringsförändringar: 1  -    -    -   
  -till 12-mån förväntade kreditförluster  0 -4 -1 -4 
  -till livstid förväntade kreditförluster (ej fallerade) -0  1 -0  1 
  -till livstid förväntade kreditförluster (fallerade) -0 -0  3  2 
Återbetalningar  -    -    -   
Förändringar i modeller/parameter -0 -1 -4 -5 
Minskad reservering, management overlay  -    2  -    2 
Utgående balans 2025-12-31  4  2  13  19 
Kreditförlustreserv konsoliderad - T otal utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 T otalt
Ingående balans 2024-01-01 22 27 73 123
Valutaeffekter och övrigt 0 -0 1 1
Bortskrivning konstaterade kreditförluster -0 -9 -52 -61
Nya finansiella tillgångar 0 1 1 2
Överföringar och reserveringsförändringar: 1
  -till 12-mån förväntade kreditförluster - -1 -0 -1
  -till livstid förväntade kreditförluster (ej fallerade) - 4 -0 4
  -till livstid förväntade kreditförluster (fallerade) - - 2 2
Återbetalningar - - -
Förändringar i modeller/parameter -19 -18 -11 -47
Minskad reservering, management overlay - -2 - -2
Utgående balans 2024-12-31 4 2 14 20
1 De tre raderna som visar överföringar och reserveringsförändringar speglar de tre stegen i enlighet med  IFRS 9. Varje rad visar hur reserveringarna för respektive steg 
har förändrats under året. Reserveringarna för de lån som flyttats till ett annat steg har dragits bort och reserveringarna för de lån som tillkommit från övriga två steg har 
lagts till. Därutöver adderas reserveringsförändringen för lån som ligger kvar i samma steg. Att reserveringen ändras, trots att lånet ligger kvar i samma steg, beror på att 
kreditrisken på lånet har förändrats under året. Att reserveringen minskar kan bero på  att kunden anses mindre riskfylld, att de makroekonomiska utsikterna förbättrats, eller 
att lånestorleken minskat.
1 Nordnet har under 2024 sålt privatlåneportföljen och har således ingen utlåning per 2024-12-31 . Mer information återfinns i not 49.
2024 1 Bolån Portföljbelåning
Utlåning Reservering Utlåning Reservering
Steg 1 10 418 -3 18 005 -1
Steg 2 622 -0 137 -2
Steg 3 84 -0 51 -14
Summa 11 124 -3 18 193 -16
2025 Bolån Portföljbelåning
Utlåning Reservering Utlåning Reservering
Steg 1  11 214 -3  17 794 -1 
Steg 2  671 -0  53 -1 
Steg 3  76 -0  49 -14 
Summa  11 961 -3  17 896 -16

===== SIDA 190 =====

190Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten
För portföljbelåning och bolån visar analyser och stresstester 
på lågt samband mellan makroekonomiska prognoser 
och förväntade kreditförluster. Istället är det kundernas 
portföljkoncentrationer och oförutsedda händelser på 
marknaden som kommer leda till framtida kreditförluster, vilket 
inte avspeglas i makroekonomiska prognoser. Därför ingår 
inte makrovariablerna som enskild variabel i beräkningarna av 
reserveringarna för portföljbelåning och bolån. 
Däremot ingår makrovariablerna i bedömningen av 
sannolikheten för olika scenarier (bas, positivt, negativt), vilket 
påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster.
Geografisk fördelning 1 2025 2024
Sverige 16 880 16 373
Norge 5 645 4 705
Finland 4 529 5 137
Danmark 2 783 3 082
Summa 29 837 29 297
Lånefordringarna fördelas enligt följande:
Hushåll norden 24 607 24 339
Icke-finansiell företagssektor 2 309 3 710
Övrigt 2 921 1 248
Summa 29 837 29 297
Geografiskt fördelad förlustreserv
Sverige -8 -8
Norge -5 -5
Finland -2 -2
Danmark -4 -4
Summa -19 -20
1  Bolån förekommer endast i Sverige och Norge.
547 (533) MSEK av utlåning till allmänheten avser så kallade kontokrediter som i sin helhet täcks av pantsatta likvida medel på kapital- 
försäkringar och investeringssparkonton (ISK), utlåningsräntan på krediten motsvaras av inlåningsräntan på de pantsatta likvida medlen.
Utlåningen till allmänheten har säkerhet i form av värdepapper. 
Noter
Not 22 Koncernen - obligationer och andra räntebärande värdepapper
2025 2024
Emitterade av offentliga organ  1 283     996 
Emitterade av andra låntagare  41 426     33 692 
Summa  42 709     34 688 
Räntebärande värdepapper avser placering av bolagets inlåningsöverskott främst i obligationer.  
Reserv för förväntade kreditförluster ingår i det redovisade beloppet med 1 MSEK.
Hänvisning till redovisningsprincip
Principer för värdering till upplupet anskaffningsvärde 
respektive verkligt värde framgår av Not 33 Kategorisering av 
finansiella instrument.

===== SIDA 191 =====

191Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 23 Koncernen - aktier och andelar
2025 2024
Aktier och andelar, noterade  4    2
Aktier och andelar, onoterade 1  1    1
Summa  5    2
1 Onoterade aktier och andelar värderas till verkligt värde. För mer information se not 33. 
Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken
Redovisningsprincip
Försäkringsrörelsen.
Nordnets produkter inom försäkringsrörelsen. 
Inom ramen för det svenska försäkringsbolaget, Nordnet
Pensionsförsäkring, erbjuds privat pensionsförsäkring,
kapitalförsäkring och tjänstepensionsförsäkring. För 
tjänstepensionsavtal erbjuds riskförmåner (såsom 
sjukförsäkring, premiebefrielse och efterlevandepension) 
i samarbete med annan försäkringsgivare. I det svenska 
bolaget finns även produkten kapitalpension, som är stängd 
för nyteckning. 
På den norska marknaden erbjuder Nordnet Livsforsikring 
sparandeförsäkring i form av Investeringskonto 
Zero som är en kapitalförsäkring, ”IPA” som är en 
privat pensionsförsäkring, Egen pensjonskonto 
("EPK") och Pensjonskapitalbevis ("PKB") som är 
tjänstepensionsförsäkring för anställda inom privat sektor. 
Genom en filialetablering erbjuder Nordnet Livsforsikring
kapitalförsäkring med investeringsmöjligheter till den finska 
marknaden (”Sijoitusvakuutus”). Sedan Q4 2024
erbjuder Nordnet Livsforsikring även produkten "Livsvarig
Pension" på den danska marknaden.
Hos Nordnet erbjuds sparandeförsäkring som fond- eller
depåförsäkring, vilket innebär att försäkringstagaren själv
väljer placeringar och att försäkringen inte har något 
garanterat kapital. Försäkringens värde är istället helt 
beroende av värdet av de investeringar försäkringstagaren 
gör.
Inom ramen för kapitalförsäkring, och på den svenska
marknaden även för privat pensionsförsäkring 
och tjänstepensionsförsäkring, erbjuds Nordnets  
försäkringskunder ett aktielåneprogram, som ger Nordnets 
kunder möjlighet till meravkastning på sina aktieinvesteringar.
I samtliga produkter som Nordnet erbjuder ingår ett 
återbetalningsskydd som försäkringstagaren i vissa 
fall kan välja bort. Återbetalningsskyddet innebär 
att försäkringskapitalet återbetalas till en eller flera 
förmånstagare i händelse av att den försäkrade avlider. För 
kapitalförsäkringar är återbetalningsskyddet obligatoriskt 
och tecknas i normalfallet med en risksumma om 1 procent 
av försäkringens värde.  Om den försäkrade avlider, utbetalas 
därmed 101 procent av försäkringskapitalet till efterlevande. 
För återbetalningsskydd överstigande 100 procent betalas 
en riskpremie som andel av försäkringskapitalet. I de fall 
kapitalförsäkring tecknas med ett återbetalningsskydd om 
99 procent, utbetalas 99  procent av försäkringskapitalet 
till efterlevande om den försäkrade avlider. För privat 
pensionsförsäkring respektive tjänstepensionsförsäkring 
är  återbetalningsskyddet 100 procent av försäkringens 
värde. För vissa försäkringsprodukter kan villkoren  
tillåta att återbetalningsskyddet väljs bort. För den 
del av försäkringskapitalet som inte är skyddat av 
återbetalningsskydd, utbetalas ”arvsvinst”. Arvsvinst är en 
riskkompensation som ersätter den försäkrade, för att denne 
riskerar att försäkringskapitalet tillfaller Nordnet i händelse av 
att den försäkrade avlider.

===== SIDA 192 =====

192Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken
Redovisning och värdering
Tillgångar i försäkringsrörelsen består av försäkringstagarnas 
investeringar i värdepapper och likvida medel. Tillgångarna 
avseende fond- och depåförsäkringarna redovisas som 
Tillgångar där kunden bär placeringsrisken i balansräkningen, 
eftersom det är koncernen som juridiskt sett äger de 
underliggande tillgångarna i dessa försäkringar. Motsvarande 
åtaganden redovisas på balansräkningens skuldsida som 
Skulder där kunden bär placeringsrisken. Avsättningen 
för dessa åtaganden står i direkt förhållande till de 
underliggande finansiella tillgångarnas värdeutveckling 
samt insättningar och uttag. De underliggande tillgångarna 
redovisas till verkligt värde via resultatet och de tillhörande 
skulderna är identifierade för att värderas till verkligt värde via 
resultatet enligt verkligt värde-optionen. Valet att använda 
verkligt värde-optionen görs för att eliminera inkonsekvenser 
i redovisningen. Det verkliga värdet på de finansiella 
skulderna fastställs således med hjälp av det verkliga värdet 
på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna 
är hänförliga på balansdagen. 
Försäkringsrelaterade skulder, dvs. försäkringstekniska 
avsättningar är uppdelade i fondförsäkringsåtaganden, 
villkorad återbäring avseende depåförsäkring, 
livförsäkringsavsättning avseende garanterade utfästelser 
samt avsättning för oreglerade skador. Avsättningar för 
fondförsäkringsåtaganden utgörs i huvudsak av det tekniska 
inlösenvärdet, vilket motsvaras av värdet av samtliga innehav 
av investeringsfonder på fondförsäkringar, inklusive likvida 
medel, i värdepappersdepåer beräknade till marknadsvärde, 
justerat med upplupna avgifter och riskpremier. Villkorad 
återbäring avseende depåförsäkring motsvaras av värdet 
av samtliga värdepappersinnehav på depåförsäkringar, 
inklusive likvida medel, i värdepappersdepåer beräknade 
till marknadsvärde, justerat med upplupna avgifter och 
riskpremier och minskat med den försäkringstekniska 
avsättningen av en eventuell garanterad utfästelse 
(livförsäkringsavsättning). Livförsäkringsavsättning
avseende den garanterade utfästelsen, som kan fastställas 
för traditionell försäkring vid aktualiseringstillfället, 
motsvarar summan av de vid var tid återstående 
garanterade månadsbeloppen. Beräkning av avsättning 
för oreglerade skador tillämpas för inträffade dödsfall som 
ännu ej har rapporterats till bolaget. Avsättningen beräknas 
på aktuariella grunder och redovisas som oreglerade 
skador. Livförsäkringsavsättning och avsättning för 
oreglerade skulder utgör en mycket ringa del av de totala 
försäkringstekniska avsättningarna.
Intäktsredovisning
Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna
redovisas över balansräkningen Tillgångar där kunden bär
placeringsrisken eller Skulder där kunden bär 
placeringsrisken. Avgifter för förvaltning av 
investeringsavtalen intäktsförs jämnt fördelade under 
avtalens löptid.
Kostnadsredovisning
Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när 
de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga 
anskaffningskostnader som avser nya avtal vilka aktiveras 
som förutbetalda anskaffningskostnader. Tillkommande 
utgifter för att erhålla ett avtal med en kund redovisas som 
en tillgång i balansräkningen om de kan förväntas återvinnas. 
Det utgörs av direkta utgifter för att erhålla ett avtal med en 
kund som koncernen inte annars skulle ha ådragit sig om 
avtalet inte hade erhållits, såsom försäljningsprovision för 
att erhålla investeringsavtalet. Utgifterna är till största delen 
rörliga. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter 
som intjänas på investeringsavtalen. Förutbetalda 
anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs över 5 
års tid, då relaterade intäkter redovisas. Tillgången testas 
för nedskrivningsbehov vid varje redovisningsperiod för 
att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska 
förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra 
kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande 
förvaltningskostnader, t ex provisioner till egen personal som 
agerar som säljare samt löpande administrationskostnader 
som betalas under investeringsavtalens löptid redovisas 
under den redovisningsperiod de inträffar.
Aktielån
Utlåning sker mot ställd säkerhet uppgående till 105 procent 
av utlånat värde. Försäkringstagarens placeringsrätt inom 
försäkringen påverkas inte av aktielåneprogrammet. Riskerna 
och avkastningen på utlånade värdepapper ligger kvar i 
koncernen och redovisas enligt IFRS 9. Värdepapperna 
tas upp i sin helhet under posten ”Tillgångar där kunden 
bär placeringsrisken” och motsvarande belopp i posten 
”Skulder där kunden bär placeringsrisken”. I det fall utlånade 
värdepapper inte kan returneras på grund av låntagarens 
obestånd används erhållna säkerheter för att återköpa 
utlånade värdepapper. Om säkerheten är otillräcklig finns 
risken för en kostnad för bolaget att återköpa värdepappret. 
Sannolikheten för att en sådan kostnad skulle uppstå 
anses som mycket osannolik. Intäkten klassificeras som en 
ränteintäkt och ersättningen till kund som en räntekostnad.
Avkastningsskatt
Dotterbolaget Nordnet Pensionsförsäkring AB redovisar
en avkastningsskatt som baseras på schablonberäkningar
av avkastningen på tillgångar som förvaltas för 
försäkringstagarnas räkning. Avkastningsskatten dras från
försäkringstagarnas tillgångar och redovisas netto i 
resultaträkningen under posten Övriga intäkter.

===== SIDA 193 =====

193Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Samtliga tillgångar i försäkringsrörelsen avser tillgångar 
för vilka försäkringstagarna bär direkt placeringsrisk. För 
skulder i försäkringsrörelsen avseende investeringsavtal 
bär försäkringstagarna direkt risk. Detta innebär att 
försäkringstagarna erhåller avkastning men även står för den 
risk som tillgångarna och skulderna i försäkringsrörelsen 
medför. Koncernen har ingen rätt till kassaflödet hänförligt till 
placerade medel.
Skulderna värderas enligt kategorin finansiella tillgångar 
och skulder värderade till verkligt värde via resultatet. För 
tillgångarna gäller motsvarande utöver den del som avser 
likvida medel som värderas till upplupet anskaffningsvärde. 
Resultateffekten avseende anskaffade värdepapper, 
orealiserad värdeförändringar, realiserade värdeförändringar, 
erhållna räntor och utdelningar samt premier och 
värdeförändring på skulden är netto noll.
1 Fördelas på utlåning till kreditinstitut 1 996 (2 766) MSEK och tillgångar till försäljning 7 034 (4 631) MSEK.
2025 2024
Finansiella tillgångar där försäkringstagaren bär placeringsrisken
Aktier och andelar 208 202  184 369    
Räntebärande värdepapper 1 165  1 274    
Derivat 1 476  1 367    
Likvida medel 1 9 030  7 397    
Summa 219 873  194 408    
Skulder i försäkringsrörelsen
Livförsäkringsavsättning 71  75    
Oreglerade skador 5  4    
Fondförsäkringsåtaganden 17 168  15 400    
Villkorad återbäring avseende depåförsäkring 202 635  178 934    
Summa 219 878  194 412    
Varav skulder avseende investeringsavtal 219 878  194 412    
Varav skulder avseende försäkringsavtal - -
Forts. Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken

===== SIDA 194 =====

194Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar
Noter
Immateriella anläggningstillgångar.
Immateriella anläggningstillgångar redovisas i 
balansräkningen om det är sannolikt att framtida 
ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget 
till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett 
tillförlitligt sätt. En immateriell anläggningstillgång 
värderas till anskaffningsvärde första gången den tas in i 
balansräkningen. Efter första redovisningstillfället
tas en immateriell anläggningstillgång upp i  balansräkningen 
till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade 
avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjandeperiod 
för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara 
antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella 
anläggningstillgångar med bestämbar
nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.
Tillgångarnas nyttjandeperiod omprövas minst i slutet av
varje räkenskapsår, oavsett om det finns indikation 
på en värdeminskning. Vid behov sker en justering av 
avskrivningstiden och/eller nedskrivning görs. Även 
immateriella anläggningstillgångar vilka ännu inte tagits i 
bruk prövas årligen även om det inte föreligger indikation på 
nedskrivningsbehov.
Goodwill.
Goodwill som uppkommer i ett rörelseförvärv redovisas 
vid förvärvstidpunkten till anskaffningsvärdet. Goodwill 
utgör den del av anskaffningsvärdet som överstiger det 
verkliga värdet netto för den förvärvade andelen av den 
förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och 
eventualförpliktelser. Efter det första redovisningstillfället sker 
värdering till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella 
ackumulerade nedskrivningar. Goodwill har en obestämbar 
nyttjandeperiod.
Varumärken.
Varumärken som förvärvats separat redovisas till 
anskaffningsvärde. Varumärken som förvärvats genom ett 
rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. 
Varumärken som bedöms ha en begränsad nyttjandeperiod 
skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, vilken uppskattas 
till mellan ett till fem år. Samtliga av Nordnets förvärvade 
varumärken är fullt avskrivna.
Kundrelationer.
Kundrelationers anskaffningsvärde redovisas till bedömt 
verkligt värde vid tidpunkten för förvärvet. Kundrelationer 
har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till 
anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar 
och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över 
nyttjandeperioden som varierar mellan fem och tjugo år.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten.
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser 
företrädesvis utveckling av handelssystem och övriga 
applikationer samt externt inköpta tjänster, vilka förväntas ge 
framtida ekonomiska fördelar genom antingen ökade intäkter 
eller kostnadsbesparingar. Aktiverade utvecklingskostnader 
redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter 
till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade 
avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning sker, efter 
att tillgången färdigställts, linjärt över den bedömda 
nyttjandeperioden som varierar mellan tre till sju år.
Nedskrivningsprövning av materiella och immateriella 
anläggningstillgångar.
Vid varje rapporteringstillfälle bedöms om det föreligger
indikationer på att tillgångar kan ha minskat i värde. 
Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde. 
För goodwill som har obestämbar nyttjandeperiod 
beräknas återvinningsvärdet minst årligen. En tillgångs 
återvinningsvärde är det högre av det verkliga värdet minus 
försäljningskostnader för en tillgång eller kassagenererande 
enhet och dess nyttjandevärde. Om redovisat värdet 
överstiger återvinningsvärdet ska nedskrivning göras till 
återvinningsvärdet. Vid beräkning av återvinningsvärdet 
uppskattas framtida kassaflöden vilka diskonteras till nuvärde 
med en diskonteringsfaktor före skatt som tar hänsyn till 
marknadens bedömningar av pengars tidsvärde och de 
risker som avser den specifika tillgången. För en tillgång 
som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet 
för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. 
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för 
materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. 
Vid varje rapporteringstillfälle bedöms även om det finns 
indikationer på att en tidigare nedskrivning, helt eller delvis, 
inte längre är motiverad. Finns sådana indikationer beräknas 
tillgångens återvinningsvärde. En tidigare nedskrivning 
återförs endast om det har skett en förändring i antagandena 
som låg till grund för bedömningen av tillgångens 
återvinningsvärde när nedskrivningen redovisades. Om 
så är fallet, ska tillgångens redovisade värde ökas till 
återvinningsvärdet. Ökningen redovisas i resultaträkningen 
som återföring av nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill 
återförs aldrig. En återföring görs endast i den utsträckning 
som tillgångens redovisade värde efter återföring inte 
överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, 
med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning 
gjorts. När en nedskrivning återförts anpassas framtida 
avskrivningar så att det nya redovisade värdet fördelas
över tillgångens återstående nyttjandeperiod.
Redovisningsprincip

===== SIDA 195 =====

195Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Goodwill och förvärvsrelaterade  
immateriella tillgångar
Nordnet har genomfört ett antal strategiska förvärv genom 
åren vilket har gett upphov till immateriella tillgångar med 
obestämbar nyttjandeperiod. En nyttjandeperiod fastställts 
som obestämbar i de fall tidsperioden, under vilken en 
tillgång bedöms komma att bidra med ekonomiska fördelar, 
inte kan bestämmas.  
Goodwill representerar den positiva skillnaden mellan 
förvärvskostnad och verkligt värde av koncernens andel av 
det förvärvade företagets nettotillgångar på förvärvsdagen 
och redovisas till anskaffningskostnad reducerad med 
ackumulerade nedskrivningar. Goodwill allokeras till 
kassagenererande enheter (KGE) och testas årligen för 
att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov med hjälp av 
en värderingsmodell baserad på diskonterade framtida 
kassaflöden. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 
utgörs huvudsakligen av varumärken och kundrelationer, 
vilka redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen och 
därefter till anskaffningsvärdet reducerat med ackumulerade 
avskrivningar och nedskrivningar. Förvärvsrelaterade 
immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod 
testas årligen för nedskrivningsbehov på samma sätt 
som goodwill. Goodwill och immateriella tillgångar med 
obestämbar nyttjandeperiod allokeras till en KGE som utgörs 
av respektive land där Nordnet är verksam. Koncernen 
undersöker varje år om något nedskrivningsbehov per 
land föreligger för goodwill och immateriella tillgångar med 
obestämbar nyttjandeperiod. Återvinningsvärdet för KGE 
har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa 
beräkningar utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden 
baserade på finansiella projektioner som godkänts av 
ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden 
bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd 
tillväxttakt.  
De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens 
bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, 
tillväxt i respektive ekonomi och utveckling av riskvägda 
tillgångar.  
För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden 
har en tillväxttakt om två procent använts. Till följd av 
investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt 
kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras 
av att samtliga 
Goodwill Varumärken Kundrelationer
Balanserade 
utgifter för 
utvecklingsar-
beten
T otalt
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Ackumulerade  
anskaffningsvärden
Vid årets början 379  447 -  12 467  464 811  656 1 657  1 579
Nyanskaffningar -  - -  - -  - 234  195 234  195
Avyttringar och utrangeringar - -64 - -11 -162 - -40 -162 -114
Årets omräkningsdifferens -11 -4 - -1 -23  2 -0 -0 -34 -3
368  379 -  0 282  467 1 045  811 1 695  1 657
Ackumulerade av- och 
nedskrivningar
Vid årets början -32 -32 - -12 -324 -299 -307 -225 -663 -568
Årets avskrivningar -  - - -17 -20 -125 -104 -143 -124
Årets nedskrivningar - -64 -  - -  - - -19 - -82
Avyttringar och utrangeringar -  64 -  11 162 - -  40 162  114
Årets omräkningsdifferens 0  0 -  1 15 -5 -  - 16 -3
-32 -32 - - -164 -324 -432 -307 -628 -663
Redovisat värde vid årets slut 336  348 - - 118  142 613  504 1 067  994
Forts. Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar

===== SIDA 196 =====

196Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar
kassagenererande enheter är delar av koncernens 
hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att 
lämna. Det långsiktiga tillväxtantagandet baseras på externa 
bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning 
av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och 
inflation. 
 
Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta i lokal valuta 
före skatt använts. Diskonteringsräntan har fastställts genom 
beräkning av den viktade kapitalkostnaden (CAPM) för 
respektive land vilken baseras på marknadens riskfria ränta, 
marknadens avkastningskrav samt tillgångens specifika 
risk. Diskonteringsräntan ligger i spannet 8,65-13,28 
(10,57-17,45) procent före skatt vilket motsvarar beräknat 
avkastningskrav för respektive land. Med nettokassaflöde 
avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning 
alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott. Den årliga 
prövningen av nedskrivningsbehov 2025 genomfördes 
i det fjärde kvartalet. Prövningen resulterade inte i några 
indikationer på nedskrivningsbehov. Nordnet gjorde 
även en känslighetsanalys i nedskrivningsprövningen 
där diskonteringsräntan ökades med 5 procent samt 
en minskning av det fria kassaflödet med 10 procent. 
Ingen av dessa scenarion gav någon indikation på ett 
nedskrivningsbehov.
De norska kundrelationerna avseende Netfonds 
identifierades i samband med förvärvet av Netfonds 
Bank AS. Redovisat värde uppgår till 118 (142) MSEK. 
Avskrivningstiden är 15 år vilket återspeglar bedömd 
nyttjandeperiod. Kvarstående avskrivningstid är 8,2 år.
Samtliga utvecklingskostnader som uppfyller kriterierna i IAS 
38 aktiveras i form av balanserade utvecklingskostnader för 
utvecklingsarbeten. Kostnader för förbättringar kostnadsförs 
löpande i resultaträkningen. Redovisat värde för Nordnets 
tre mest väsentliga utvecklingsprojekt uppgår till 549 (383) 
MSEK, vilka är relaterade till Web, Customer Journeys och 
Cloud Powered Platform. Utveckling sker kontinuerligt och 
avskrivningstiden sker linjärt över tre till sju år. Balanserade 
personalrelaterade utgifter för året uppgår till 223 (178) 
MSEK.
Bolaget har under året utrangerat äldre poster inom 
kundrelationer som inte längre anses ha något värde. 
Denna post var fullt avskriven och har därmed inte belastat 
resultatet. 
Goodwill Kundrelationer
2025 2024 2025 2024
Sverige 
AD Aktiedirekt AB 30 30 - -
Deriva Financial Services AB 7 7 - -
Verksamhet förvärvad från Öhman 6 6 - -
Shareville 2 2 - -
Netfonds Bank AS 107 107 - -
Sverige 152 152 - -
Norge
Stocknet Securities AS 73 77 - -
Netfonds Bank AS 104 110 118 142
Netfonds Liv AS 8 9 - -
Norge 185 196 118 142
T otalt 336 348 118 142
Noter

===== SIDA 197 =====

197Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 26 Koncernen – materiella anläggningstillgångar
Noter
Redovisningsprincip
Materiella anläggningstillgångar.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen
om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer
att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillgången redovisas 
till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade 
avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning görs 
linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod. 
Vid varje rapporteringstillfälle bedömer bolaget om 
det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om det 
finns nedskrivningsbehov så beräknas tillgångens 
återvinningsvärde och om återvinningsvärdet understiger
det redovisade värdet genomförs en nedskrivning.
Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort från
balansräkningen vid utrangering eller avyttring samt när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas kvarstå. Vinst och förlust
fastställs som skillnaden mellan försäljningsintäkten och
tillgångens redovisade värde. Inventarier, datorer och 
annan hårdvara skrivs i normalfallet av på tre till fyra år. 
Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av linjärt 
på det kortaste av hyresavtalets kvarstående löptid och 
förbättringsåtgärdens nyttjandeperiod.
Materiella anläggningstillgångar med nyttjanderätt- leasing.
För samtliga leasingavtal där koncernen fungerar som 
leasetagare redovisas en nyttjanderättstillgång och en 
leasingskuld i balansräkningen, från den dagen som den 
leasade tillgången finns tillgänglig för användning av 
koncernen. Leasingskulderna beräknas till nuvärdet av 
framtida leasingbetalningar, diskonterade med hjälp av den 
marginella låneräntan och redovisas initialt till det beräknade 
nuvärdet. Leasingskulderna redovisas i efterföljande perioder 
genom att skulden ökas för att återspegla effekten av 
ränta samt reduceras för att återspegla effekten av erlagda 
leasingavgifter.
Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till ett 
värde motsvarande leasingskulden, justerat för 
eventuella förutbetalda eller upplupna leasingavgifter. 
Nyttjanderättstillgången redovisas i efterföljande perioder till 
anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar.
Leasingavgifter som inkluderas i värderingen av 
leasingskulder omfattar följande;
• fasta avgifter (inklusive till sin substans fasta avgifter), 
efter avdrag för eventuella förmåner i samband med 
tecknandet av leasingavtalet,
• variabla leasingavgifter som beror på index eller pris, 
initialt värderade vid inledningsdatumet,
• belopp som förväntas betalas av leasetagaren enligt 
restvärdesgarantier,
• lösenpriset för en option att köpa om det är rimligt säkert 
att optionen kommer utnyttjas, och
• avgifter vid uppsägning, om leasingperioden återspeglar 
att leasetagaren kommer att utnyttja en möjlighet att 
säga upp leasingavtalet.
Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller pris
inkluderas inte i värderingen av leasingskulder och 
nyttjanderättstillgångar utan redovisas som en kostnad i 
rörelseresultatet i den period de uppkommer.
Kontrakt med kortare löptid än 12 månader eller där den 
underliggande tillgången är av lågt värde kostnadsförs linjärt. 
Avtal av mindre värde inkluderar IT -utrustning och  mindre 
kontorsmöbler. Samtliga hyreskontrakt innehåller hyresperiod
samt villkor för förlängning.
I koncernens balansräkning redovisas nyttjanderättstillgångar 
som Materiella anläggningstillgångar, och räntebärande
leasingskulder ingår i Övriga skulder. I resultaträkningen
redovisas en kostnad för avskrivning av den förhyrda 
tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden.
Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje
redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar
en fast räntesats för den under respektive period redovisade
skulden. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet
av leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar ett
sannolikt utnyttjande av en köpoption, skrivs  
nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden. 
Avskrivningen påbörjas per inledningsdatum för 
leasingavtalet. I kassaflödesanalysen fördelas  
leasingbetalningarna mellan erlagda räntor inom den 
löpande verksamheten och amortering av leasingskulder
inom finansieringsverksamheten.
Koncernens leasingavtal utgörs av hyreskontrakt för lokaler
samt leasingavtal för bilar. Kontrakt avseende leasingbilar
löper över tre år. Om det saknas stipulerade löptider i 
kontrakten antas en löptid om fem år för lokalkontrakt och tre 
år för leasingbilar.
Leasingintäkter från operationell leasing där koncernen är
leasegivare redovisas som intäkt linjärt över leasingperioden.
Initiala direkta kostnader som uppkommit när leasingavtalet
tecknats läggs till tillgångens redovisade värde och 
kostnadsförs över leasingperioden på samma grunder som 
leasingintäkten.

===== SIDA 198 =====

198Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
I ackumulerade anskaffningsvärden ingår förbättringsutgifter på annans fastighet om 51 (56) MSEK, vilka avser dotterföretaget Nordnet Bank AB.
Avskrivningsplanen är baserad på en nyttjandeperiod om 60 månader och redovisat nettovärde uppgår till 14 (19) MSEK. Linjär metod används vid avskrivning av materiella 
anläggningstillgångar. 
Inventarier Nyttjanderättstillgångar
2025 2024 2025 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 260 218 391 333
Nyanskaffningar 42 49  -      -
Nyttjanderättstillgångar, tilkommande  -      - 16 90
Avyttringar och utrangeringar -25 -8 1 -32
Förändring av kontrakt  -      -  -      -
Årets omräkningsdifferens -2 1 -5 1
Summa 275 260 403 391
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början -156 -126 -183 -170
Årets avskrivningar -41 -37  -      -
Årets avskrivningar nyttjanderättstillgångar  -      - -43 -41
Avyttringar och utrangeringar 24 8 -2 29
Årets omräkningsdifferens 1 -1 2 -1
Summa -171 -156 -226 -183
Redovisat värde vid årets slut 104 104 177 208
Forts. Not 26 Koncernen – materiella anläggningstillgångar
Not 27 Koncernen – övriga tillgångar
2025 2024
Fondlikvidfordringar avseende ej avvecklade affärer 3 551  3 331    
Övriga tillgångar 79  114    
Summa 3 630  3 445    
Bruttobelopp för skulder som kvittas mot tillgångar lyder under avtal som ger legal kvittningsrätt. Övriga tillgångar utgörs i sin helhet av kortfristiga fordringar som förfaller 
inom ett år. Nedanstående tabell beskriver de balansposter  som är underlag för nettoredovisning. Övriga poster redovisas brutto i balansräkningen.
Hänvisning till redovisningsprincip
Koncernens generella principer för kvittning av finansiella 
tillgångar och skulder beskrivs i Not 33 Kategorisering av 
finansiella instrument.

===== SIDA 199 =====

199Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
2025-12-31 Bruttobelopp för 
tillgångar
Bruttobelopp  
för tillgångar som  
kvittas mot 
skulder
Nettobelopp i 
balansräkningen
Övriga tillgångar
Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 795 - 2 795
Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 760 3 004 756
Summa 6 555 3 004 3 551
Bruttobelopp för 
skulder
Bruttobelopp  
för skulder som  
kvittas mot 
tillgångar
Nettobelopp i 
balansräkningen
Övriga skulder
Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 749 - 2 749
Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 188 3 004 184
Summa 5 937 3 004 2 933
2024-12-31 Bruttobelopp för 
tillgångar
Bruttobelopp  
för tillgångar som  
kvittas mot 
skulder
Nettobelopp i 
balansräkningen
Övriga tillgångar
Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 860 - 2 860
Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 762 3 291 471
Summa 6 623 3 291 3 331
Bruttobelopp för 
skulder
Bruttobelopp  
för skulder som  
kvittas mot 
tillgångar
Nettobelopp i 
balansräkningen
Övriga skulder
Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 936 - 2 936
Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 525 3 291 233
Summa 6 460 3 291 3 169
Noter
Forts. Not 27 Koncernen – övriga tillgångar
Not 28 Koncernen – förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2025 2024
Förutbetalda kostnader  219     221    
Upplupna ränteintäkter  234     208    
Upplupna provisionsintäkter  211     193    
Övriga upplupna intäkter 1  33     49    
Summa  697     670    
 1 Inkluderar upplupna intäkter avseende försäljningen av privatlåneportföljen. Se not 49.
Nedanstående tabell beskriver de balansposter som är underlag för nettoredovisning. Övriga poster redovisas brutto i 
balansräkningen.

===== SIDA 200 =====

200Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 29 Koncernen – in- och upplåning från allmänheten
Not 30 Koncernen – övriga skulder
2025 2024
Fondlikvidskulder avseende ej avvecklade affärer  2 933     3 169    
Skuld till försäkringstagare 1  2 839     4 588    
Leverantörsskulder  15     27    
Leasingskuld  188     217    
Övriga skulder  75     88    
Summa  6 050     8 089    
För information om kvittning av fondlikvid, fordringar och skulder, se not 27. 
1  Avser överlikviditet från försäkringstagarna som har investerats i Pensionsbolagets egna innehav i räntebärande papper.
Not 31 Koncernen – upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2025 2024
Personalrelaterade skulder  95     94    
Upplupna räntekostnader  21     22    
Upplupna provisionskostnader  67     58    
Övriga upplupna kostnader1  70     94    
Summa  253     268    
2025 2024
Sverige  29 480     24 490    
Norge  12 633     9 383    
Finland  16 382     13 809    
Danmark  22 753     17 759    
Avgår inlåning i Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS 1 -6 752    -3 117    
Summa  74 496     62 324    
 1 Redovisas som försäkringstekniska skulder i koncernens balansräkning
1 Största delen härrör sig till upplupna administrativa kostnader i den löpande verksamheten. Inkluderar även upplupna kostnader avseende försäljningen av 
privatlåneportföljen. Se not 49.
Noter
Hänvisning till redovisningsprincip
Redovisningsprinciper för försäkringstekniska skulder 
återfinns i Not 24. För leasingskulder, se Not 26 Materiella 
anläggningstillgångar.
Hänvisning till redovisningsprincip
Redovisningsprinciper för finansiella skulder värderade till 
upplupet anskaffningsvärde återfinns i Not 33 Kategorisering 
av finansiella instrument.

===== SIDA 201 =====

201Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Sammanställning över förändring av eget kapital framgår av 
rapport över förändringar i eget kapital.
Aktiekapital
T otalt antal emitterade aktier uppgår till 250 839 706  (251 
876 565) stycken med kvotvärde 0,005 (0,005) SEK. Med 
kvotvärde avses aktiekapital dividerat med antal aktier. 
Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som 
fastställs på årsstämma och aktieinnehavet berättigar till 
rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie. 
I samband med lösen av Nordnets andra och tredje 
teckningsoptionsprogram under 2025 har bolaget emmiterat 
845 556 nya aktier.  För vidare information, se Not 13 
Allmänna administrationskostnader.
Övrigt tillskjutet kapital
Utgörs av ovillkorade aktieägartillskott samt emissionslikvider 
i form av apportemissioner och kontantemissioner. 
Återköp av egna aktier
Bolaget har under räkenskapsåret genomfört två
aktieåterköpsprogram om vardera 250 MSEK.
Det första återköpsprogrammet löpte från och med den 21 juli
till och med den 7 november, inom vilket totalt 919 819 egna
aktier återköptes till ett sammanlagt belopp om 250 MSEK,
motsvarande ett genomsnittligt pris per aktie om 271,8 SEK.
Det andra återköpsprogrammet inleddes den 10 november
2025 och ska avslutas senast den 13 mars 2026. Per
balansdagen hade inom ramen för detta program totalt 565
069 egna aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 151
MSEK, motsvarande en viktad genomsnittlig aktiekurs om
267,8 SEK
Primärkapitalinstrument
Emissionsår Löptid Första möjliga 
datum för inlösen
Nominellt 
belopp
Redovisat värde Valuta Kupongränta
2021 Evig 2026-11-16 600,0 600,0 SEK STIBOR 3M + 3,9%
2023 Evig 2028-02-14 300,0 300,0 SEK STIBOR 3M + 5,0%
T otalt 900,0 900,0
Aktierelaterat incitamentsprogram
Under året har Nordnet infört ytterligare ett incitaments- 
program bestående av c-aktierI, för koncernens anställda. 
T otalt har 633 188 teckningsoptioner emitterats till ett värde 
om 13  (14) MSEK. För vidare information, se Not 13 Allmänna 
administrationskostnader.
Primärkapitalinstrument
Emitterade primärkapitalinstrument bedöms uppfylla villkoren 
för ett eget kapitalinstrument då instrumentet enligt villkoren 
inte har någon fastställd tidpunkt för förfall, vilket innebär 
att emittenten har en ovillkorad rättighet att avstå från att 
erlägga återbetalning, samt att emittenten av instrumentet 
har full diskretion beträffande räntebetalningarna, dvs. ingen 
skyldighet att erlägga ränta. Under 2024 har återköp av 
primärkapitalinstrument om 500 MSEK genomförts.
 
Primärkapitalinstrument
2025 2024
Ingående balans 900 1 400
Emission av primärkapitalinstrument - -
Återköp av primärkapitalinstrument - -500
Utgående balans 900 900
Not 32 Koncernen – eget kapital
Noter

===== SIDA 202 =====

202Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Forts. Not  32 Koncernen – eget kapital
Eget kapital - Andra reserver 2025 2024
Reserv för omräkningsdifferenser
Ingående balans -97    -90    
Omräkningsdifferens utländska filialer -67    -6    
Skatt på skattepliktig del av omräkningsdifferens i utländska filialer  6    -1    
Utgående balans -158    -97    
Reserv för verkligt värde
Ingående balans -9    -42    
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, netto efter skatt  57     33    
Utgående balans  48    -9    
T otalt
Ingående balans -106    -132    
Omräkningsdifferens utländska filialer -61    -7    
Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat  57     33    
Utgående balans -110    -106    
Andra reserver
Reserv för verkligt värde
I reserv för verkligt värde redovisas den ackumulerade 
värdeförändringen på innehav i finansiella skuldinstrument 
värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat fram 
till dess att tillgången bokas bort från rapporten över 
finansiell ställning. Vid avyttring omklassificeras orealiserade 
värdeförändringar till resultaträkningen. Eventuell 
nedskrivning redovisas i resultaträkningen.
Reserv för omräkningsdifferenser
I reserv för omräkningsdifferenser redovisas 
valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av 
utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella 
rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens 
finansiella rapporter presenteras i.
För årets förändring i andra reserver, se tabell nedan.
Balanserade vinstmedel
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en 
eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans 
med årets resultat och fond för verkligt värde samt 
primärkapitalinstrument summan av fritt eget kapital, det 
vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till 
aktieägarna.
Utdelning
Vid årstämman med aktieägarna i Nordnet AB (publ)  den 
28 april 2025 beslutades om utdelning med 8,10 kr per 
aktie samt att resultatet för år 2024 som ej delades ut skulle 
balanseras i ny räkning. Denna utdelning motsvarar 70 
procent av bolagets resultat för år 2024. 
Noter

===== SIDA 203 =====

203Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument
Redovisningsprincip
Finansiella instrument. 
Redovisning, bortbokning och modifiering.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på 
affärsdagen när Nordnet blir part enligt instrumentets 
avtalsmässiga villkor, förutom finansiella tillgångar 
klassificerade som värderade till upplupet anskaffningsvärde 
vilka redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar som 
redovisas i balansräkningen som anses väsentliga inkluderar 
på tillgångssidan Kassa och tillgodohavanden i centralbanker, 
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm., Tillgångar där 
kunden bär placeringsrisken, Utlåning, Obligationer och 
andra räntebärande värdepapper, Aktier och andelar, samt 
Upplupna intäkter. På skuldsidan återfinns Inlåning, Skulder 
där kunden bär placeringsrisken samt Upplupna kostnader.
När ett finansiellt instrument redovisas första gången värderas 
det till det verkliga värdet plus eller minus, när det gäller en 
finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte värderas till 
verkligt värde via resultatet, transaktionskostnader som är 
direkt hänförliga till förvärv eller emission av den finansiella 
tillgången eller finansiella skulden. Vid värdering av ett 
finansiellt instrument efter det första redovisningstillfället, 
redovisas den finansiella tillgången beroende på vilken 
värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när 
rättigheterna i avtalet realiserats, förfallit, överförts till tredje 
part eller bolaget förlorat kontrollen över den. Finansiella 
skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts 
genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. 
Detsamma gäller för del av finansiell tillgång och finansiell 
skuld. Vid modifiering av ett lån görs en bedömning om 
detta resulterar i ett borttagande från balansräkningen. 
Ett lån anses vara modifierat när villkoren som styr lånets 
kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet. 
Exempel kan vara anstånd, förändrade marknadsförhållanden, 
åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är 
relaterade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. 
Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån 
redovisas när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal 
ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i 
ett befintligt avtal modifieras väsentligt. Vid modifiering på 
grund av att en låntagare har finansiella svårigheter görs 
en individuell bedömning av om låntagaren kan beviljas 
ett temporärt anstånd. Anståndet kan vara av varierande 
karaktär till exempel förändrad löptid, uppläggning av 
betalplan eller tillfälligt justerade räntevillkor. Lånet behålls 
då i balansräkningen och placeras i steg 3 enligt IFRS9 tills 
anståndet och tillhörande probationperiod löpt ut.
Kvittning.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld redovisas med ett
nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att
kvitta de redovisade beloppen och om avsikten är att reglera
posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera
tillgången och reglera skulden.
Återköpsavtal.
Ett återköpsavtal (repa) avser ett avtal där parter kommit
överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande
återköp av motsvarande tillgångar till ett förbestämt pris. Ett
sålt värdepapper redovisas i balansräkningen då koncernen
under transaktionens löptid är exponerad mot värdepapprets
värdeförändringsrisk. Likvid erhållen för försäljning av 
värdepapper redovisas som finansiell skuld baserat på 
motpart. Sålda värdepapper redovisas under posten För 
egna skulder ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat 
värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas som utlåning 
till den säljande parten. Värdepapper som har lämnats enligt 
återköpsavtal redovisas också. Likvida medel som har erhållits  
enligt återköpsavtal redovisas i balansräkningen som Skulder 
till kreditinstitut.
Klassificering och värdering.
Finansiella tillgångar klassificeras i en av följande kategorier:
finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet,
verkligt värde via övrigt totalresultat samt upplupet 
anskaffningsvärde baserat på företagets affärsmodell 
för förvaltningen av finansiella tillgångar och tillgångens 
avtalsenliga villkor. Klassificeringen beror även på om 
instrumentet är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument 
eller ett derivat. Finansiella skulder klassificeras som 
värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller 
verkligt värde över resultatet. 
Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer
av finansiella tillgångar för att generera kassaflöden. När
affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar
tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur
kassaflöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat
utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms
och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation.
Avtalsvillkoren utgör grunden för att identifiera huruvida
kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp
och ränta. Kapitalbelopp definieras som verkligt värde av
skuldinstrumentet vid första redovisningstillfället vilket kan
förändras över löptiden om det förekommer återbetalningar
eller kapitalisering av ränta. Ränta definieras som ersättning
för pengars tidsvärde, kreditrisk samt en vinstmarginal som är
förenlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Om
det finns avtalsmässiga villkor som introducerar exponering
för andra risker eller volatilitet medför det att kassaflödena
inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av 
kapitalbelopp och ränta.

===== SIDA 204 =====

204Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Finansiella tillgångar värderade till upplupet 
anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som innehas inom ramen för en 
affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte 
att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar 
av kapital och ränta på det utestående kapitalbeloppet 
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Tillgångar i denna kategori redovisas vid första redovisnings-
tillfället till verkligt värde plus transaktionskostnader och till 
upplupet anskaffningsvärde vid den efterföljande värderingen 
beräknat enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan 
motsvarar den ränta som används för att diskontera 
avtalsenliga framtida kassaflöden till redovisat värde på den 
finansiella tillgången eller skulden.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via 
övrigt totalresultat.
Finansiella tillgångar som förvaltas inom ramen för en
affärsmodell vars mål är att inkassera avtalsenliga kassaflöden
enbart bestående av kapital och ränta antingen genom
innehav eller genom försäljning värderas till verkligt värde via
övrigt totalresultat.
Vid första redovisningstillfället sker redovisning till 
verkligt värde plus transaktionskostnader och vid den 
efterföljande värderingen till verkligt värde med orealiserade 
värdeförändringar i övrigt totalresultat vilken ackumuleras 
mot en verkligt värdereserv i eget kapital. Förändringarna i 
verkligt värde överförs från övrigt totalresultat till Nettoresultat 
av finansiella transaktioner i resultaträkningen när tillgången 
realiseras. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under
rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner och som en
förändring av verkligt värdereserven i eget kapital via övrigt
totalresultat. Värdeförändringar hänförliga till 
valutakursförändringar redovisas direkt i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över 
resultaträkningen.
Kategorin utgörs av finansiella tillgångar som vid första 
redovisningstillfället, och vid efterföljande värderingar, 
värderas till verkligt värde via resultatet för att eliminera 
inkonsekvenser i värdering och redovisning. Klassificeringen 
omfattar även skuldinstrument som innehas inom ramen 
för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att 
erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument 
som innehas för handel eller förvaltas och vars resultat 
utvärderas utifrån verkligt värde samt skuldinstrument vars 
avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av 
kapitalbelopp och ränta.
Tillgångar i denna kategori redovisas både vid första 
redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar 
till verkligt värde. Transaktionskostnader kostnadsförs 
i resultatet. Verkligt värde fastställs utifrån noterade 
priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används 
allmänt accepterade värderingsmodeller, vilka baseras på 
observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva 
marknader för liknande instrument eller noterade priser för 
identiska instrument på inaktiva marknader. Förändringar 
i verkligt värde redovisas inom Nettoresultat av finansiella 
transaktioner, liksom värdeförändring till följd av förändrade 
valutakurser.
Finansiella skulder värderade till upplupet 
anskaffningsvärde. 
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
omfattar de skulder som inte värderas till verkligt värde över
resultatet. På affärsdagen redovisas de till verkligt värde,
vilket normalt är det lånade beloppet, och vid efterföljande
värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt 
effektivräntemetoden. Värderingen görs analogt 
med den som tillämpas för finansiella tillgångar till 
upplupet anskaffningsvärde, dock utan justering för 
kreditförlustreserveringar.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde över 
resultaträkningen.
Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultatet utgörs av finansiella skulder som innehas för
handel och finansiella skulder som koncernen vid första
redovisningstillfället valt att föra till denna kategori enligt den
så kallade verkligt värde-optionen. Skulder i denna kategori 
redovisas både vid första redovisningstillfället och vid 
efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet 
av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster 
görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt 
värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas 
i resultaträkningen inom Nettoresultat av finansiella 
transaktioner med undantag för förändringar i verkligt värde 
beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. 
Sådana förändringar av finansiella skulder värderade till 
verkligt värde, för vilka fair value option tillämpas, presenteras 
i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering
till resultatet.
Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder.
Finansiella tillgångar klassificeras endast om då 
affärsmodellen för de finansiella tillgångarna ändras, 
vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finansiella skulder 
klassificeras aldrig om.

===== SIDA 205 =====