FULLTEXT DEL 1 AV 3
Årsredovisning 2023
===== SIDA 1 =====
Årsredovisning 2023
Transforming
the future of steel
===== SIDA 2 =====
INTRODUKTION
Detta är SSAB ........................................... 4
SSABs produktionsorter och
marknader .................................................. 5
VD-ord ......................................................... 6
2023 i korthet ............................................. 8
Nyckeltal 2023 ........................................... 10
SSABs övergripande mål ......................... 11
MARKNAD OCH STRATEGI
Globala trender .......................................... 14
Stålmarknaden och SSABs position ...... 15
SSABs vision ............................................. 17
SSABs strategiska riktning ...................... 18
Tidslinje för fossilfri stålproduktion ......... 19
SSAB Zero – nästa generation
återvunnet stål ........................................... 20
Omställning av det nordiska
produktionssystemet ................................. 21
SSABs värdekedja 23
RÖRELSESEGMENT
SSAB Special Steels ................................ 25
SSAB Europe ............................................. 26
SSAB Americas ......................................... 27
Tibnor .......................................................... 28
Ruukki Construction .................................. 28
STRATEGIRAPPORT
FN:s globala mål för hållbar utveckling 30
Hållbarhetsstrategi och styrning ............. 31
Påverkan från SSABs verksamhet ......... 34
MILJÖ
Ansvar och styrning .................................. 36
Klimatförändringar ..................................... 36
Energi .......................................................... 39
Klimatrelaterade risker och möjligheter 40
Upplysningar enligt EU:s taxonomi ....... 42
Föroreningar .............................................. 46
Cirkulär ekonomi (material och avfall) ... 46
Vatten .......................................................... 48
Biologisk mångfald .................................... 48
SOCIAL
Anställda ..................................................... 50
Hälsa och säkerhet ................................... 51
Inkludering och mångfald ......................... 53
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Mänskliga rättigheter och rättvisa
arbetsvillkor ................................................ 55
Affärsetik och antikorruption .................... 55
Ansvarsfulla inköp ..................................... 57
Klimatpolitiskt engagemang .................... 58
YTTERLIGARE INFORMATION
Definitioner och förkortningar .................. 60
Index för klimatrelaterade finansiella
upplysningar ............................................... 64
GRI-index ................................................... 65
Revisors rapport över översiktlig
granskning .................................................. 68
HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING
Aktier och aktieägare ................................ 70
Kallelse till årsstämma .............................. 73
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT .......... 74
Styrelse ....................................................... 79
Koncernledning.......................................... 82
Revisors yttrande om
bolagsstyrningsrapporten ........................ 87
ERSÄTTNINGSRAPPORT ...................... 88
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............ 93
Affärsöversikt 2023 .................................. 93
Riskhantering ............................................ 105
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare .................................... 110
FEM ÅR I SAMMANDRAG ..................... 112
KONCERNENS RÄKENSKAPER ......... 113
NOTER ...................................................... 117
Not A .......................................................... 119
Not B .......................................................... 125
Not C .......................................................... 135
Not D .......................................................... 146
Not E .......................................................... 162
MODERBOLAGETS RAPPORT ...........
Moderbolagets räkningar ........................ 169
Moderbolagets noter ............................... 173
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION .. 179
REVISIONSBERÄTTELSE .................... 180
Innehåll
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 1
===== SIDA 3 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 2
Framtidens ståltillverkning
SSABs banbrytande fossilfria teknologi är den
första verkliga omställningen inom stålproduktion
på flera hundra år. Våra kunder världen över
kommer att ha tillgång till höghållfast premiumstål,
anpassat för framtiden.
===== SIDA 4 =====
Strategirapport
SSAB är världsledande
inom höghållfasta stål och
relaterade tjänster.
Vi leder stålindustrins
gröna omställning och har
målet att i stort sett ta bort
koldioxidutsläppen från
vår egen verksamhet och
bygga en fossilfri värdekedja
tillsammans med våra
leverantörer och kunder.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 3
===== SIDA 5 =====
Detta är SSAB
SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en
starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade
stålprodukter och tjänster. SSAB har anställda i över 50 länder
och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är
börsnoterat på Nasdaq Stockholm och sekundärnoterat på
Nasdaq Helsingfors.
SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction
SSAB Special Steels
ansvarar globalt för försäljning av
SSABs seghärdade stål
(Quenched & Tempered, Q&T)
och avancerade höghållfasta stål
(AHSS), samt stål- och
plåtproduktionen i Oxelösund,
Sverige, och Mobile, USA.
SSAB Europe
ansvarar för försäljning av
produkter inom tunnplåt, grovplåt
och rör i Europa, den globala
affären för kundsegmentet
Automotive (AHSS) samt stål-
och plåtproduktionen i Brahestad
och Tavastehus, Finland, samt i
Luleå och Borlänge, Sverige.
SSAB Americas
ansvarar för försäljningen av
grovplåt i Nordamerika samt för
stål- och plåtproduktionen i
Montpelier, USA.
Tibnor
är koncernens fullsortiments-
distributör av stål och metaller i
Norden och Baltikum. Tibnor
köper och säljer material,
producerat av både SSAB och
andra leverantörer.
Ruukki Construction
tillverkar och säljer
energieffektiva byggnads-
lösningar, med fokus på norra
och östra Europa.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 4
===== SIDA 6 =====
SSABs produktionsorter och marknader
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 5
SSABs hemmamarknader är
Norden (grovplåt, tunnplåt och
rör) och Nordamerika (grovplåt).
Höghållfasta och seghärdade
stål säljs över hela världen.
Produktionsanläggningarna ligger
i Sverige, Finland och USA och har
en årlig produktionskapacitet på
8,8 miljoner ton råstål.
Norden
• Grovplåt, tunnplåt och rör
Nordamerika
• Grovplåt
Globalt
• Avancerade höghållfasta
stål (AHSS)
• Seghärdade stål (Quenched
& Tempered, Q&T)
===== SIDA 7 =====
Ytterligare ett starkt år
När vi summerar 2023 så var det ytterligare ett starkt år för SSAB.
Rörelseresultatet uppgick till 16,5 Mdkr, lägre än fjolårets rekord men
ändå en god nivå. Vi fortsätter att generera starka kassaflöden, som
ökade under året till 16,2 Mdkr. Vi inledde ett återköpsprogram under
2023 och förslaget till utdelning uppgår till 5,00 kronor per aktie. Den
starka finansiella positionen är en fördel inför den genomgripande
omställning som SSAB och stålindustrin står inför.
Det var ett förhållandevis svagt år för den
europeiska stålmarknaden, vilken är vår största
marknad. Inflationen och räntehöjningarna hade
en dämpande effekt på efterfrågan, framförallt
inom byggsektorn. I Nordamerika fortsatte
grovplåtsmarknaden på en god nivå, även om
priserna mattades av jämfört med den höga
nivån under 2022. Efterfrågan inom SSAB Special
Steels påverkades också av den svagare
Europamarknaden och leveranserna minskade
något jämfört med 2022. Men det är bara en
tidsfråga innan tillväxten kommer tillbaka, tack
vare drivkrafterna i form av högre produktivitet
och bättre hållbarhetsprestanda. Våra produkter
har de mest avancerade egenskaperna och en
hög kvalitet, vilket illustreras av en global
marknadsandel på 40 % inom slitstål.
Ett mer motståndskraftigt SSAB
Resultatutvecklingen ger oss ett kvitto på att vi
kan klara en konjunkturnedgång med en högre
lönsamhet än tidigare. Vi har blivit bättre på att
snabbt anpassa kostnaderna till en lägre
efterfrågan och vi har gradvis förbättrat
produktmixen med en större andel produkter
med betydande mervärde.
Framgångar i bilindustrin
Ett exempel på detta är den världsledande
produktportfölj inom höghållfasta stål till
bilindustrin som vi byggt upp. Den omfattar till
exempel kallvalsade produkter som bara några
få konkurrenter kan matcha, så kallade
ultrahöghållfasta stål som bland annat höjer
krocksäkerheten i bilar och samtidigt sänker
vikten. Vi drar även nytta av vår ledande position
inom stål utan koldioxidutsläpp. Biltillverkarna
och deras underleverantörer vill teckna
samarbetsavtal för att kunna utvärdera
egenskaperna hos fossilfritt stål inför framtida
upprampning av volymerna. Det gör att SSAB
kan komma in på nya plattformar hos befintliga
kunder samt även attrahera nya kunder redan
idag. Under 2023 ökade våra leveranser av
AHSS-produkter till segmentet Automotive med
22 %.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 6
===== SIDA 8 =====
Unikt stål lanserat
Under våren 2023 lanserade vi SSAB Zero. Det är
ett unikt stål på marknaden med i princip 0,0 kg
utsläpp av CO2 per kg stål. Till skillnad från vårt
fossilfria stål som tillverkas av järnmalm, så
produceras SSAB Zero med återvunnet stålskrot.
Vi producerar stålämnen i Montpelier i USA
genom att använda förnybar el och biobränslen.
Vi behöver alltså inte omallokera
koldioxidutsläpp eller använda andra
bokföringstekniska lösningar för att få ned
utsläppen på pappret. Vårt flexibla
produktionssystem gör att vi kan vidareförädla
stålet i både USA och Europa och leverera till
kunder över hela världen. Under 2023 levererade
vi över 50 000 ton av SSAB Zero och kommer öka
leveranserna under 2024.
Oxelösund ställs om till fossilfritt
SSABs plan är att stänga ned alla koksverk och
masugnar och därmed ta bort i stort sett
samtliga direkta koldioxidutsläpp. Första steget
är att ställa om stålverket i Oxelösund.
Byggnationen av den nya ljusbågsugnen
påbörjades under 2023 och alla nödvändiga
tillstånd har nu kommit på plats, så
omställningen fortsätter enligt plan. Utöver
fördelarna av betydligt bättre miljöprestanda får
vi bättre flexibilitet att anpassa produktionen till
snabba förändringar i efterfrågan samt
möjligheter till mer avancerade produkter. Nästa
steg i planen är att bygga moderna
elektrostålverk med integrerad efterbehandling,
så kallade mini-mills, i Luleå och Brahestad.
Det finns en bra grund för vår omställning i
Sverige med god tillgång på fossilfri el och
järnmalm av högsta kvalitet. Men det gäller att vi
utnyttjar fördelarna på ett effektivt sätt, annars är
risken att Sveriges omställning blir försenad,
vilket kommer att påverka industrins villkor och
framtida investeringar. Tillståndsprocesserna i
Sverige är långdragna och oförutsägbara.
Dessutom har våra konkurrenter i bland annat
Tyskland och Frankrike utlovats mångmiljardstöd
för att ställa om produktionen. På våra övriga
hemmamarknader, Finland och Nordamerika är
förutsättningarna betydligt bättre, framförallt
avseende tillståndsprocesserna.
”Satsningarna på
infrastruktur i USA är
positiva för
stålmarknaden”
Infrastruktursatsningar i USA
I USA har politikerna tydligt pekat ut riktningen.
Från federal nivå börjar nu de stora programmen
Infrastructure Bill och Inflation Reduction Act
sjösättas, för att rusta upp transportsystem,
vägar, hamnar och energiproduktion. Den
amerikanska infrastrukturen är inom vissa
områden eftersatt och det finns stora behov.
Bland annat American Iron and Steel Institute
bedömer att satsningarna kommer att öka
efterfrågan på stål med flera miljoner ton under
många år framåt, ofta med krav på lokalt
producerat stål. SSABs produkter i Nordamerika
används till bygg- och anläggningsmaskiner,
vindkraftverk, broar och skeppsbyggande.
Investeringar i infrastruktur gynnar också
efterfrågan på höghållfasta stål.
Säkrare arbetsplats
SSABs mål är att bli världens säkraste stålföretag
och att inte ha någon frånvaro relaterad till
olycksfall. Den positiva trenden med färre
olycksfall som resulterar i frånvaro fortsatte
under 2023 och merparten av våra större
produktionsorter hade inte ett enda olycksfall
med frånvaro under året. Olycksfallsfrekvensen
(LTIF), inklusive underleverantörer, minskade till
0,87 (1,06). Det finns en stark koppling mellan en
säker arbetsplats och hög produktivitet.
Uppdaterade finansiella mål
Hög produktivitet är centralt för att SSAB ska
kunna nå branschledande lönsamhet. Under
2023 justerade vi de finansiella målen, främst
med avseende på kapitalstrukturen. Vi har nu en
ram för skuldsättningen att förhålla oss till, vilket
bland annat betyder att våra ägare kan finna en
trygghet i att takten i omställningen anpassas till
kapaciteten i balansräkningen.
Stödjer FN:s globala hållbarhetsmål
En stark finansiell position är grunden till att
kunna bedriva verksamheten på ett hållbart sätt.
SSAB har ett tydligt och ambitiöst
hållbarhetsarbete som inte bara syftar till att
minska vår miljöpåverkan och att förbättra
säkerhetskulturen, utan omfattar även affärsetik,
ansvarsfulla inköp och jämställdhet på
arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global
compacts principer för ansvarsfullt företagande
och SSAB är sedan många år medlem. Vi har
också åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar
utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar
utveckling och Parisavtalet.
Goda långsiktiga utsikter
På kort sikt, kommer konjunkturläget alltid att
vara mer eller mindre osäkert. På längre sikt har
SSAB alla möjligheter till en god utveckling. Vi
fortsätter att leda stålindustrins gröna
omställning. De investeringar vi har framför oss
kommer inte bara att ta bort våra
koldioxidutsläpp utan också avsevärt förbättra
vår kostnadsposition i Europa. Marknaden i USA
är mycket intressant i ett medellångt perspektiv,
givet de stora infrastruktursatsningarna. Vi
fortsätter att investera i kapacitet för
höghållfasta stål, en marknad som växer
strukturellt. Genom vårt arbete med ständiga
förbättringar kan vi ta vara på fler initiativ från
våra anställda och jag vill tacka alla medarbetare
inom SSAB, ni utgör grunden till vår fortsatta
framgång.
Avslutningsvis vill jag även tacka alla våra
aktieägare som visat förtroende för SSAB. Jag är
övertygad om att SSAB kommer att fortsätta
utvecklas till ett mer hållbart och ett mer lönsamt
företag.
Martin Lindqvist,
vd och koncernchef
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 7
===== SIDA 9 =====
2023 i korthet
Omställning till fossilfri stålproduktion i Oxelösund
I juni 2023 fattade SSABs styrelse investeringsbeslutet att ställa om anläggningen i Oxelösund till
fossilfri produktion. Planen är att ersätta koksverk och masugn med en elektrisk ljusbågsugn som kan
använda återvunnet stål och fossilfri järnsvamp som råvara. Byggnationen av den nya ljusbågsugnen
påbörjades i november med närvaro av den svenska statsministern Ulf Kristersson.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 8
Vätgasreducerad järnsvamp från Hybrit Development AB.
Från vänster: Ulf Kristersson, statsminister Sverige, Adam Axelsson (projektdeltagare
Stålomställningen, SSAB), Johnny Sjöström (chef SSAB Special Steels och platschef SSAB
Oxelösund) och Martin Lindqvist (vd och koncernchef SSAB).
Produktion av fossilfri järnsvamp
SSAB har hittills producerat mer än
1 000 ton stål av järnsvamp från
Hybrit Development AB:s
pilotanläggning i Luleå. SSAB är
delägare i pilotanläggningen
tillsammans med Vattenfall och
LKAB. Fossilfri järnsvamp kommer
tillsammans med återvunnet stålskrot
att utgöra råmaterial till SSABs
elektriska stålverk, som planeras
ersätta masugnarna i Norden.
Säkrare arbetsplats
Säkerheten för SSABs anställda och
entreprenörer fortsatte att förbättras.
Koncernens olycksfallsfrekvens (LTIF)
minskade till 0,87 (1,06), mycket tack
vare att SSABs verksamhet i Finland inte
hade någon arbetsskada med förlorad
arbetstid under 2023. Under året
avslutades SSAB Europes
säkerhetsprogram, som ger samtliga
anställda en två veckor lång utbildning
inom säkerhetsfrågor.
Medarbetare vid
SSAB i Tavastehus.
===== SIDA 10 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 9
Först inom fossilfritt
Under 2023 lanserades många nya
produkter med SSABs fossilfria stål.
Bland annat invigdes världens första
byggnad där fossilfritt stål använts,
genom ett samarbete mellan Peab och
SSAB, tillsammans med Ruukki
Construction och fastighetsbolaget
Wihlborgs. Vidare levererades de första
konsumentprodukterna i form av ett
armbandsur från svenska
klocktillverkaren TRIWA (tillverkade av
fossilfritt stålpulver) och den första
möbeln genom norska Vestres bänk för
park- och stadsmiljö. Forvia, en av
bilindustrins största underleverantörer,
visade också upp en sätesram där en
viktig del av konstruktionen är gjord av
fossilfritt stål. Volvo Construction
Equipment levererade den första
dumpern byggd med fossilfritt stål till
den amerikanska marknaden.
Besök på SSAB vid handelstoppmöte
En rad beslutsfattare besökte i maj SSAB och
Hybrit Development AB:s pilotanläggning i
Luleå i samband med ett handels- och
teknikmöte mellan EU och USA. Bland annat
deltog USA:s utrikesminister Anthony Blinken,
handelsminister Katherine Tai och
näringsminister Gina Raimondo, samt EU:s
kommissionär för handel Valdis Dombrovskis
och kommissionär för konkurrenskraft
Margrethe Vestager, samt representanter för
den svenska regeringen och näringslivet.
SSAB Zero – utan fossila koldioxidutsläpp
Under året levererades över 50 000 ton av det nya
stålet SSAB Zero. Det är baserat på återvunnet
stålskrot, producerat med fossilfri el och biogas, och
utan praktiskt taget några fossila koldioxidutsläpp.
SSAB stärkte därmed ledarpositionen i stål-
industrins gröna omställning, genom ett heltäckande
erbjudande av stål utan fossila koldioxidutsläpp,
oavsett råvara. Kunder som redan vid lanseringen
ingick avtal om leverans av SSAB Zero var bland
andra Volvo Group, Alfa Laval, Cargotec, Epiroc och
Peab. SSAB Zero finns också tillgängligt hos Tibnor
och utvalda distributions-partners i Norden: Stena
Stål, Stålgross och Norsk Stål.
SSAB Zero lanserades under 2023.
Sveriges klimat- och miljöminister
Romina Pourmokhtari inviger
världens första byggnad med
fossilfritt stål.
===== SIDA 11 =====
Nyckeltal 2023
Nyckeltal
2023 2022
Intäkter, Mkr 119 489 128 745
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr1) 20 141 32 675
Justerat rörelseresultat, Mkr1) 16 467 29 283
Rörelseresultat, Mkr 16 467 -4 355
Resultat före skatt, Mkr 16 716 -4 641
Årets resultat, Mkr 13 038 -10 877
Justerat resultat per aktie, kr1) 12,67 22,38
Resultat per aktie, kr 12,67 -10,57
Operativt kassaflöde, Mkr 21 524 22 693
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr -18 206 -14 287
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2023) 5,00 8,70
Koldioxidutsläpp2), tusen ton 9 915 9 844
Anställda3) 14 565 14 568
Olycksfallsfrekvens (LTIF)4) 0,87 1,06
1) Exklusive jämförelsestörande poster. Inga jämförelsestörande poster rapporterades under 2023, medan år 2022 avser främst
nedskrivningen av goodwill om 33 291 Mkr.
2) Direkta utsläpp från produktionen (scope 1).
3) Tillsvidareanställda vid årets slut.
4) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 10
MKr
19 20 21 22 23
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
Justerat rörelseresultat Intäkter Operativt kassaflöde CO2e-utsläpp (scope 1)
MKr
19 20 21 22 23
0
30 000
60 000
90 000
120 000
150 000
MKr
19 20 21 22 23
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
Kton
19 20 21 22 23
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
Sverige, 43 %
Finland, 31 %
USA, 10 %
Resten av Europa, 13 %
Resten av världen, 3 %
Sverige, 13 %
Finland, 8 %
USA, 31 %
Resten av Europa, 36 %
Resten av världen, 12 %
Anställda per region 2023 Intäkter per geografisk marknad 2023
===== SIDA 12 =====
SSABs övergripande mål
SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter. Under 2023 lanserades nya mål för
kapitalstruktur och utdelning. Innan årliga utdelningsförslag och justeringar av kapitalstrukturen bestäms kommer kapitalbehovet för
kommande år att utvärderas, baserat på marknadsutsikter, investeringsplaner och övriga överväganden. SSABs långsiktiga målsättning
inom hållbarhet är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030 och att bli världens säkraste
stålföretag.
Finansiella mål
Område Lönsamhet Kapitalstruktur Utdelning
Mål Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med
jämförbara konkurrenter.1)
Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara
mellan –20 % och 20 %.
Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.
Utfall SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 16,9 (25,3) % vilket
var näst högst i jämförelsegruppen.
SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 18,2 (14,3) miljarder
kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -27 (-21) %.
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 (8,70) kronor per aktie för
verksamhetsåret 2023, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.
Lönsamhet
EBITDA marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen.2)
Kapitalstruktur
Nettoskuldsättningsgrad, %
Utdelning3)
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 11
19 20 21 22 23
-30
-20
-10
0
10
20
Utdelning per aktie, kr
Procent av årets resultat
19 20 21 22 23
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
20
40
60
80
100
3) 2023 styrelsens förslag.1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe,
ThyssenKrupp och U.S. Steel.
2) Positionen 2023 baseras på de nio första månaderna.
Position i jämförelsegruppen
EBITDA- marginal, %
19 20 21 22 23
0
5
10
15
20
25
30
35
2
===== SIDA 13 =====
Hållbarhetsmål
Område CO2-utsläpp, scope 1 och 2 Säkerhet Leveranser av stål utan fossila koldioxidutsläpp
Mål Minskning med 35 % till 2032 jämfört med 2018.1) Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,5 och total registrerbar
skadefrekvens under 6,2 (avseende 2023).
Leveranser av 40 000 ton av stålet SSAB Zero under 2023.
Utfall Under 2023 minskade CO2-utsläppen med 6 (7) % jämfört
med 2018 års nivå.
Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,87 (1,06) och total registrerbar
skadefrekvens till 6,2 (7,8) per en miljon arbetade timmar.
Under året levererades över 50 000 ton.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 12
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
19 20 21 22 23
0
4
8
12
16
Olycksfallsfrekvens
- 6 %
minskning av CO2-utsläpp jämfört
med 2018
1) Målet är godkänt av Science Based Targets inititative, SBTi. Processen för
att uppdatera klimatmålet till SBTi 1,5 grader pågår och förväntas avslutas
under 2024.
50 000
ton under 2023
Minskning av CO2-utsläpp Leveranser av utsläppsfritt stål
===== SIDA 14 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 13
Marknad och strategi
SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden
men är marknadsledande inom vissa områden och
ledande i industrins gröna omställning.
===== SIDA 15 =====
Globala trender
som påverkar stålindustrin
Klimatförändringar och
knappa resurser
Befolkningstillväxt och
urbanisering
Digitalisering Förändrade globala
marknadsförutsättningar
Påverkan på
stålindustrin
• Efterfrågan på stål med lågt
klimatavtryck ökar
• Ökade kostnader för koldioxidutsläpp
• Utveckling av mer resurs- och
koldioxideffektiva produkter och
processer
• Stålproduktion och leverantörskedjor
kan påverkas av ett förändrat klimat
• Ökad efterfrågan på stål inom
byggnation, infrastruktur och energi
• Ökad efterfrågan på hållbara och
energieffektiva byggnader och
trafiklösningar
• Digitala tjänster ger ökad tillgång till
effektiva styrsystem och ökad
transparens i värdekedjan
• Marknadsdynamiken påverkas av
e-handel och digitala plattformar
• Regionala marknader får större vikt till
följd av ökad protektionism och
handelspolitiska restriktioner
• Leverantörskedjorna har förändrats,
dels på grund av regionalisering och
dels till följd av Rysslands invasion av
Ukraina och nedstängningar relaterade
till Covid-19
• Ökad efterfrågan på stål i
utvecklingsekonomier
Exempel på hur
SSAB bemöter
trenden
• Omställningsplan att ersätta
masugnar och koksverk i Norden med
elektriska ljusbågsugnar till omkring
2030
• Lansering av SSAB Zero, baserat på
återvunnet stålskrot utan fossila
koldioxidutsläpp
• Plan att lansera kommersiella volymer
av fossilfritt stål för att stödja en
fossilfri värdekedja
• SSAB erbjuder ett brett utbud av
stålprodukter inom byggande och
infrastruktur, till exempel för
entreprenadmaskiner och
anläggningar för förnybar energi
• SSAB utvecklar utbudet av digitala
tjänster och verktyg samt även nya
affärsområden, exempelvis fossilfritt
stålpulver som kan användas till 3D-
printing, så kallad additiv tillverkning
• SSAB arbetar med användning av
robotteknik, maskininlärning och
avancerad analys för att förbättra
produktionsstabilitet och öka
effektivitet
• SSAB fortsätter stärka positionen på
hemmamarknaderna och investera i
produktionskapaciteten så att varje
anläggning kan täcka mer av
koncernens produktsortiment, samt
arbetar för att minska risker inom
leverantörskedjan, både inom
leveranssäkerhet och hållbarhet
• SSAB arbetar med att marknadsföra
fördelarna med höghållfasta stål, inte
minst på tillväxtmarknader
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 14
===== SIDA 16 =====
Stålmarknaden
och SSABs position
Drivkrafterna på den globala stålmarknaden fortsätter vara positiva för SSAB,
trots den ekonomiska och geopolitiska oron i världen.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 15
Efterfrågan på stål
• Efterfrågan varierar med konjunkturen
• Ökad efterfrågan på SSABs produkter, framförallt
på höghållfasta stål och stål utan fossila
koldioxidutsläpp
• Ökad efterfrågan inom infrastruktur och
försvarsindustrin
Handelsflöden
• Den globala handeln har minskat de senaste åren
på grund av handelshinder och höga
transportkostnader
• Amerikanska och europeiska tariffer är i princip
oförändrade
• EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid-
avtryck (CBAM) får effekt från och med 2026
• SSAB har en bra position genom hemma-
marknaderna Norden och Nordamerika, med
produktion nära kunderna
Produktionskapacitet
• I stort sett ingen import av stål till Europa från
Ryssland och Ukraina
• Kostnader för koldioxidutsläpp gör tillväxt inom
masugnsbaserad stålproduktion olönsam i
Europa
• Långa ledtider för nya investeringar
• Bra förutsättningar för ett högt globalt
kapacitetsutnyttjande kommande åren
Råmaterial
• Marknaden har stabiliserats efter de störningar
som uppstod i samband med Rysslands invasion
av Ukraina
• Kina har återhämtat sig på den globala
råvarumarknaden efter Covid-19
• Efterfrågan på mer hållbara material förväntas
öka
===== SIDA 17 =====
Marknadssegment
SSAB verkar i segmentet för platta kolstål (stål
med en viss kolhalt) som valsas till plåt. Med en
årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner
ton råstål är SSAB en mindre aktör på den
globala marknaden, men har ledande positioner
inom fyra definierade segment. Dessa segment
utgör cirka 2 % av den global marknaden för
kolstål:
• Specialstål globalt, exempelvis AHSS och
seghärdade stål (Q&T)
• Premiumstål för fordon globalt (avancerade
höghållfasta stål, AHSS)
• Platta stål och rör i Norden
• Grovplåt i Nordamerika
SSAB är även återförsäljare av stål och andra
metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder
stålbaserade byggprodukter via dotterbolaget
Ruukki Construction.
Kundsegment
Kundsegmenten omfattar tunga transporter,
bygg och infrastruktur, industriapplikationer,
fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner
(inklusive lyftkranar) samt energi och
materialhantering (inklusive gruvdrift). På
hemmamarknaderna Norden och Nordamerika
säljs standardstål i viss utsträckning via
servicecenter och distributörer. SSAB har egna
säljkanaler i 50 länder.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 16
Kundsegment
Andel av totala leveranser under 2023
Tunga transporter, 13 %
Byggindustrin, 9 %
Fordonsindustrin, 11 %
Industriapplikationer, 12 %
Bygg- och anläggningsmaskiner, 7 %
Energi, 5 %
Materialhantering, 3 %
Ståldistributörer, 38 %
Övriga, 2 %
1) Definieras som platta höghållfasta seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) över 700 MPa i fokussegmenten.
2) Definieras som varmvalsade, kallvalsade och färgbelagda avancerade höghållfasta stål (AHSS) för bilindustrin (tunnplåt) över 420 MPa.
===== SIDA 18 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 17
Vår vision:
En starkare, lättare
och mer hållbar värld
Tillsammans med våra kunder vill vi
förverkliga den fulla potentialen av lättare,
starkare och mer hållbara stålprodukter.
Starkare stål leder till minskad förbrukning
av bränsle och ökad lastkapacitet i våra
kunders produkter, och vi vill vara först med
att sälja fossilfritt stål i kommersiell skala.
Våra värderingar, drivande, äkta och steget
före, vägleder oss i vårt arbete med att nå
visionen.
Anställda vid SSABs testlaboratorium i Brahestad.
===== SIDA 19 =====
SSABs
strategiska riktning
Strategin beskriver hur SSAB ska vara
konkurrenskraftigt på den globala
stålmarknaden och därmed skapa
värde till kunder, ägare och andra intressenter.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 18
Ställa om till en effektiv, flexibel och
fossilfri verksamhet
SSAB har beslutat om att ställa om till ett
fossilfritt stålproduktionssystem för att
möjliggöra en mer effektiv, flexibel och
hållbar verksamhet. Omställningen i
Oxelösund är ett första steg. Parallellt driver
SSAB sedan länge koncernomfattande
program för kontinuerliga förbättringar,
effektivisering av rörelsekapital och
minskning av koldioxidutsläpp.
Stärka vår högpresterande organisation
SSABs strategi och affärsmodell bygger på
en högpresterande och decentraliserad
organisation med högt medarbetar-
engagemang. Ett fortsatt arbete inom
ledarskaps- och kompetensutveckling, samt
inkludering och mångfald, är en viktig del i
detta.
Branschledande lönsamhet
SSABs mål är att leverera en hållbar,
branschledande lönsamhet genom
utveckling av ledande marknadspositioner
inom de segment vi valt att verka inom,
samt genom ständig utveckling av våra
arbetssätt.
Säkerställa ledande positioner på våra
hemmamarknader
SSAB är marknadsledare på våra
hemmamarknader – platta produkter samt
rör i Norden och grovplåt i Nordamerika.
Den långvariga relationen och närheten till
kunderna på våra hemmamarknader ger
SSAB en konkurrensfördel. Strategin är att
förstärka våra marknadspositioner genom
att fortsätta utveckla erbjudanden och
kapaciteten inom stålproduktionen och
distribution.
Expandera globalt ledarskap inom special-
och premiumstål
SSAB är globalt marknadsledande inom
seghärdat stål (Q&T) och specifika
höghållfasta stål. Vi erbjuder också andra
premiumstål med ökat kundvärde. Strategin är
att växa genom att uppgradera kunder från
standardstål till höghållfasta
premiumalternativ samt etablera oss på nya
marknader och segment. Sammantaget
förbättrar detta SSABs produktmix.
Etablera en ledande position inom
utsläppsfria stål
SSABs strategi är att fortsätta utveckla och
öka vår försäljning av världsledande hållbara
premiumstål globalt. Vi fortsätter bredda vårt
erbjudande och skapa marknader för fossilfritt
stål. Vi har också introducerat nya utsläppsfria
stål baserade på återvunnet skrot.
Differentiering genom en överlägsen
kundupplevelse
SSAB erbjuder en kundupplevelse som
överträffar konkurrenternas tack vare en för
stålbranschen unik säljmodell där försäljning
ofta sker direkt till slutanvändaren. SSAB
arbetar för att vara bäst i branschen på
leveranssäkerhet och ledtider, där
utvecklingen av digitala tjänster och
försäljning är en viktig del.
Världens säkraste stålföretag
Ambitionen är att bli världens säkraste
stålbolag genom att kontinuerligt arbeta med
samt förbättra våra säkerhetsrutiner och
processer för att eliminera säkerhetsrisker
inom vår verksamhet.
===== SIDA 20 =====
Tidslinje för fossilfri stålproduktion
SSAB är på väg att revolutionera järnmalmsbaserad ståltillverkning
och siktar på att vara först i världen med att leverera fossilfritt stål
till marknaden. Under året lanserades ett nytt stål, baserat på återvunnet
stålskrot och utan fossila koldioxidutsläpp, och byggnationen av en ny
ljusbågsugn i Oxelösund påbörjades.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 19
===== SIDA 21 =====
Under 2023 lanserades SSAB Zero, ett stål
baserat på återvunnet stålskrot och som
produceras med fossilfri el och biogas.
SSAB Zero ger därmed praktiskt taget inte
upphov till några fossila koldioxidutsläpp. Under
2023 levererades över 50 000 ton och planen är
att stegvis öka leveranserna till 100 000 ton
2025.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 20
Fakta om SSAB Zero
SSAB Zero är baserat på återvunnet stålskrot och
produceras i ljusbågsugnar som drivs med fossilfri el
och biogas. De fossila utsläppen av växthusgaser vid
tillverkning av SSAB Zero är 0,0 kg CO2e per kg stål –
inklusive köpt energi (scope 1 och 2). SSAB tillämpar
emissionsfaktorer som är godkända av marknaden för
den el som används och kan säkra fossilfri el genom
ursprungsgarantier. SSAB Zero är unik på marknaden,
eftersom SSAB inte använder sig av
massbalansallokering eller kompensation för
koldioxidutsläpp. Uppgifterna om koldioxidavtrycket är
tredjepartsgranskade. Kvaliteten och produkt-
egenskaperna är desamma som för SSABs traditionella
stål.
SSAB Zero
– nästa generation
återvunnet stål
===== SIDA 22 =====
Omställning av det
nordiska produktions-
systemet
Under året påbörjades byggnationen av en ny
ljusbågsugn vid SSABs anläggning i Oxelösund,
vilket är det första steget i SSABs plan att
konvertera hela det nordiska
produktionssystemet fram till omkring 2030.
I Oxelösund ska de två masugnarna samt
koksverket stängas ner och en ljusbågsugn med
tillhörande råvaruhantering byggas.
Omställningen i Oxelösund innebär förutom ett
fossilfritt produktionssystem även ökad
kapacitet för avancerade höghållfasta stål och en
ökad flexibilitet. Efter ombyggnationen kommer
SSAB att kunna producera stål utan fossila
koldioxidutsläpp med en flexibel mix av fossilfri
järnsvamp och skrot som råvara.
Vidare planeras ombyggnationer vid stålverken i
Luleå och Brahestad till kostnadseffektiva
elektrostålverk, så kallade mini-mills, med
elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och
vidareförädling. Samtidigt ska anläggningarna i
Borlänge och Tavastehus vidareutvecklas för
anpassning till de nya produktionsprocesserna.
För dessa stålverk och anläggningar har ännu
inget formellt investeringsbeslut fattats.
SSABs omställningsplan för det nordiska
tunnplåtssystemet innebär att i stort sett alla
koldioxidutsläpp från den egna verksamheten
kommer att försvinna till omkring 2030.
Stängningen av SSABs masugnar kommer att
minska de direkta koldioxidutsläppen med runt
90 %, vilket motsvarar mer än 8 miljoner ton per
år. Resterande direkta utsläpp relaterar främst till
olika värmningsprocesser, där SSAB arbetar för
att hitta alternativa bränslen.
SSABs omställning är betydande i relation till
Nordens klimatmål. Sveriges totala
koldioxidutsläpp kan minska med cirka 10 % och
Finlands med motsvarande cirka 7 %.
För att SSAB ska kunna genomföra
omställningen är ett antal faktorer viktiga:
• Tillgång till el vid anläggningarna i Sverige och
Finland
• Tillgång till råmaterial, främst fossilfri
järnsvamp och skrot
• Lika villkor för statligt omställningsstöd för alla
europeiska stålbolag
• Tillstånd för ombyggnad av anläggningarna
• Tillgång till relevant kompetens
• Regelverk som innebär kostnader för
koldioxidutsläpp
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 21
”Genom SSABs omställning kan Sveriges
totala koldioxidutsläpp minska med cirka
10 % och Finlands med cirka 7 %.”
SSABs stålverk i Luleå, Sverige.
===== SIDA 23 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 22
Tillgång till el
SSAB använder idag 1,6 TWh el i de nordiska
anläggningarna. I takt med att masugnarna byts ut mot
ljusbågsugnar till omkring 2030 kommer elanvändningen
att öka med ungefär 4,5 TWh, varav 2,5 TWh i Sverige. Det
kan jämföras med överskottet på el i Sverige, som under
2022 uppgick till 33 TWh.
Även om det finns tillgänglig mängd el i Sverige och
Finland för SSABs omställning, så är det en utmaning att
få tilldelning av effekt till stålverken i Sverige. De befintliga
anslutningarna till elnätet är dimensionerade efter SSABs
masugnar, som i sammanhanget har en låg elförbrukning.
När masugnarna byts ut mot elektrostålverk behövs det
kraftigare anslutning till stamnätet. Beslut om nya
ledningar tas av respektive lokal nätoperatör.
Flexibel råvaruförsörjning
De planerade ljusbågsugnarna kommer att smälta både
fossilfri järnsvamp och skrot. En viss inblandning av skrot
görs redan idag i den masugnsbaserade produktionen.
Den fossilfria järnsvampen kommer att produceras i
kommersiell skala till att börja med i LKAB:s
demonstrationsanläggning utanför Gällivare. Råvaran från
demonstrationsanläggningen beräknas motsvara
produktion av 1,2 miljoner ton råstål om året. Tillgång till
fossilfri el är en mycket viktig del i tillverkningen av
järnsvamp. Elbehovet för demonstrationsanläggningen
beräknas uppgå till runt 5 TWh per år.
SSAB kommer att öka inköp av skrot till produktionen i
Norden. Det råder idag överskott av skrot i Europa och
USA. På sikt är det sannolikt att efterfrågan på skrot
kommer att öka i takt med stålindustrins omställning.
SSABs strategi att använda en flexibel mix av skrot och
fossilfri järnsvamp kommer att vara en fördel i
råvaruförsörjningen.
Lika villkor för omställningsstöd
Flera av SSABs konkurrenter i Europa har fått statligt
omställningsstöd. SSAB har inte utgått från några
betydande stöd i planerna för omställningen, men det är
samtidigt viktigt med lika villkor vad gäller statsstöd,
eftersom det påverkar konkurrensvillkoren.
HYBRIT-initativet, som ägs till 1/3 av SSAB, har fått 143
miljoner euro från EU:s innovationsfond samt 520 miljoner
kronor från svenska Energimyndigheten. LKAB har blivit
beviljade ytterligare 3,1 miljarder kronor för byggandet av
demonstrationsanläggningen utanför Gällivare.
”De planerade
ljusbågsugnarna kommer att
smälta både fossilfri
järnsvamp och skrot.”
===== SIDA 24 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 23
===== SIDA 25 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 24
Rörelsesegment
SSAB är indelat i tre divisioner: SSAB Special
Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, samt
två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.
===== SIDA 26 =====
SSAB Special Steels
SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner
för seghärdade och avancerade höghållfasta stål.
SSAB är den största tillverkaren av höghållfasta
stål globalt med en uppskattad marknadsandel
på 25 %. SSAB Special Steels ansvarar för
försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och
avancerade höghållfasta stål (AHSS) samt
stålproduktionen i Oxelösund, Sverige, och
Mobile, USA. Den breda produktportföljen
omfattar ett antal unika höghållfasta stål,
däribland varumärkena Hardox (hård och seg
plåt med hög slitstyrka) och Strenx (avancerat
konstruktionsstål).
Försäljningen är diversifierad mellan både
kundsegment och geografier. SSAB Special
Steels säljer plåt direkt till såväl stora
maskintillverkare och servicecenters som mindre
slutanvändare genom ett eget globalt
försäljningsnätverk. Dotterbolaget Abraservice
Group och nätverket Hardox Wearparts
(fristående aktörer som erbjuder slitdelar och
reparationsservice) förser marknaden med delar
producerade från Hardox slitplåt.
De främsta konkurrenterna är ArcelorMittal,
Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel,
ThyssenKrupp, JFE och NLMK Clabeq.
SSAB Special Steels produkter adderar ett
betydande kundvärde i form av ökad produktivitet
och hållbarhetsprestanda, vilket ger
förutsättningar för mer stabila priser över
konjunkturcykeln. Marknaden för höghållfasta
stål växer strukturellt och strategin är att driva
tillväxt genom att introducera nya produkter och
utveckla applikationer tillsammans med kunder
som gör det möjligt att uppgradera till
höghållfasta stål från standardstål. Mål-
sättningen är att leverera 2,2 miljoner ton
höghållfasta stål under 2030. Under 2023
uppgick leveranserna till 1,3 miljoner ton.
Läs om mer om SSAB Special Steels resultat i
Förvaltningsberättelsen.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 25
SSAB Special Steels bidrar till SSABs
strategi genom att:
• Öka koncernens andel av höghållfasta
stål i relation till den totala
försäljningen
• Omställning till fossilfri stålproduktion i
Oxelösund genom byggnation av
ljusbågsugn och stängning av
masugnarna
• Utveckla det fossilfria erbjudandet
• Öka tillväxten nedströms för att
minska konjunkturkänsligheten
Anställda vid SSAB Special Steels anläggning i Oxelösund. Planen är
att stänga ned koksverk och masugnar och starta produktion av stål
utan koldioxidutsläpp, baserat på återvunnet skrot och järnsvamp.
===== SIDA 27 =====
SSAB Europe
SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter
som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter.
SSAB Europe ansvarar för försäljning av
produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i
Europa, samt den globala affären för
kundsegmentet Automotive. SSAB Europe
ansvarar för stål- och plåtproduktionen i
Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå
och Borlänge, Sverige, samt bedriver
rörtillverkning i bland annat Tavastehus.
SSAB Europe fokuserar på att förbättra
produktmixen och arbeta med olika
distributionskanaler. En högre andel
premiumprodukter ger bättre och mer stabil
lönsamhet över konjunkturcykeln.
Premiumprodukterna består av avancerade
höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet
och övriga premiumprodukter.
SSAB Europe har en stark position inom flera
fordonstillämpningar med några av de mest
avancerade produkterna på marknaden för
ultrahöghållfasta stål. Efterfrågan växer
snabbare än standardstål och drivs av
biltillverkarnas behov av lägre vikt och ökad
säkerhetsprestanda. Produkterna säljs bland
annat under varumärket Docol. SSABs ledande
position inom fossilfritt stål och etablerade
partnerskap öppnar möjligheter att nå nya kunder
inom fordonssegmentet. Inom övriga
premiumprodukter finns färgbelagda produkter,
stål för effektiv laserskärning samt
korrosionsbeständigt stål med varumärken som
Greencoat, Laser och Weathering. De främsta
konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger,
Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S.
Steel och Voestalpine.
Strategin är att kontinuerligt öka volymerna av
premiumprodukter och Automotive AHSS-
produkter. Under 2023 uppgick dessa leveranser
till motsvarande 806 respektive 657 kton.
Samtidigt kommer leveranserna av
standardprodukter att minska, särskilt utanför
hemmamarknaden.
Läs om mer om SSAB Europes resultat i
Förvaltningsberättelsen.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 26
SSAB Europe bidrar till SSABs strategi genom att:
• Stärka positionen på SSABs hemmamarknad
(Norden)
• Öka andelen premiumprodukter
• Planerar att bygga nya integrerade elektrostålverk,
så kallade mini mills, med elektriska
ljusbågsugnar, integrerad valsning och
vidareförädling, samt stänga ner masugnarna i
Luleå och Brahestad
• Utveckla det fossilfria erbjudandet
Säkerheten på SSABs arbetsplatser
förbättrades under året. Under 2023
noterades inga arbetsplatsskador
med förlorad arbetstid på SSAB
Europes anläggningar i Brahestad
och Tavastehus, Finland.
===== SIDA 28 =====
SSAB Americas
SSAB Americas är den största producenten av
grovplåt i Nordamerika och har en stark position
genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet.
Under 2023 påbörjades produktionen av
SSAB Zero med förnybar el och biobränslen.
SSAB Americas ansvarar för försäljningen av
grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den
skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i
Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en
hög nivå av service och kvalitet, att behålla den
ledande kostnadspositionen och att ha den mest
flexibla produktionsstrukturen på marknaden.
SSAB Americas arbetar aktivt med att ha en bra
balans mellan försäljning via distributörer och
slutanvändare. Fokus ligger också på att öka
tillväxten av premiumprodukter för energi-. och
offshoresegmenten samt tunga transporter vilket
bland annat innefattar järnvägsvagnar och
skeppsbyggande.
De främsta konkurrenterna är amerikanska
stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs,
EVRAZ, Algoma Steel samt importerade
produkter.
Läs om mer om SSAB Americas resultat i
Förvaltningsberättelsen.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 27
Under 2023 lanserades det första kommersiella stålet
utan i princip några fossila CO2-utsläpp: SSAB Zero.
Stålet produceras i SSABs anläggning i Montpelier, USA,
med återvunnet stål som råmaterial.
SSAB Americas bidrar till SSABs
strategi genom att:
• Bibehålla en ledande position på
SSABs hemmamarknad Nordamerika
• Öka andelen premiumprodukter
• Utveckla ett fossilfritt
produkterbjudande
===== SIDA 29 =====
Tibnor
Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller
och bearbetningstjänster.
Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av
stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor
köper och säljer material, producerat både av
SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig
roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på
den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på
ökad tillväxt, exempelvis inom komponenter,
genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal
närvaro. Tibnor har ett nära samarbete med
många strategiska leverantörer och partners för
att skapa bättre lösningar för kunderna som
verkar i den nordiska industrin. Läs mer om
Tibnors resultat i Förvaltningsberättelsen.
Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena
Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino
samt ett antal nationella, lokala företag och
nischaktörer.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 28
Ruukki Construction
Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva
byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa.
Tibnor bidrar till SSABs strategi genom
att:
• Stärka positionen på den nordiska
hemmamarknaden genom fokus på
små och medelstora kunder
• Nära samarbete med SSABs divisioner
främjar stabilitet över konjunkturcykeln
• Marknadsföra SSABs premium- och
serviceerbjudanden, inklusive fossilfritt
stål
• Ökat värdeskapande genom att
utveckla komponenttillverkning och
annan bearbetning
Ruukki Construction erbjuder kompletta
stålbaserade tak- och vägglösningar för
byggnader. Detta inkluderar produkter, design
och teknisk support med SSAB som
huvudsaklig stålleverantör. Under de senaste
åren har Ruukki Construction genom en rad
omstruktureringar skapat en solid grund för att
uppnå hållbar tillväxt med kunder inom de
viktigaste affärsområdena – tak och
byggnadsskal i Norden, Baltikum samt centrala
Östeuropa. Läs mer om Ruukki Constructions
resultat i Förvaltningsberättelsen.
Ruukki Constructions främsta konkurrenter är
andra leverantörer av stålbaserade byggvaror
som Kingspan, Lindab och Areco.
Ruukki Construction bidrar till SSABs
strategi genom att:
• Stärka positionen på den nordiska
hemmamarknaden genom fokus på
byggsegmentet
• Stark kompetens inom stålbaserade
byggprodukter, som grund för fortsatt
produktutveckling inom SSAB
• Utveckla ett fossilfritt erbjudande inom
byggsegmentet
===== SIDA 30 =====
Hållbarhets-
redovisning
Allt vi gör syftar till att skapa
en starkare, lättare och mer
hållbar värld. Hållbarhet är
en central drivkraft både för
oss och våra kunder. Vi leder
stålindustrins gröna omställning
och planerar att i stort sett ta
bort koldioxidutsläppen från
vår egen verksamhet till
omkring 2030.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 29
===== SIDA 31 =====
Mål 3 God hälsa och välbefinnande
Alla som arbetar på SSAB har rätt till
en hälsosam arbetsmiljö utan
olycksfall. Vårt mål är att bli världens säkraste
stålföretag och att förebygga alla
arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
Mål 5 Jämställdhet
Vi har nolltolerans mot all form av
diskriminering och arbetar aktivt för att
skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla
känner sig uppskattade. Vi ställer krav på våra
leverantörer på respekt för mänskliga rättigheter
och förbud mot diskriminering.
Mål 7 Hållbar energi för alla
SSAB driver på utbyggnaden av
fossilfri el i de länder där vi verkar.
Genom samriskbolaget Hybrit Development AB
är vi involverade i utveckling av fossilfri
järnsvamp med hjälp av vätgas, framställd av
fossilfri el.
Mål 9 Hållbar industri, innovationer
och infrastruktur
Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för
stål genom HYBRIT-tekniken tillsammans med
våra samarbetspartners och kunder.
Mål 12 Hållbar konsumtion och
produktion
SSAB arbetar med att förbättra
resurseffektiviteten och minska användningen av
råmaterial och naturresurser exempelvis genom
ett cirkulärt arbetssätt. Hållbarhet är en
integrerad del i vårt leverantörsarbete.
Mål 13 Bekämpa
klimatförändringarna
Vår ambition är att i stort sett ta bort
koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till
omkring 2030, vilket kan minska Sveriges
koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands
med cirka 7 %.
Mål 16 Fredliga och inkluderande
samhällen
SSAB har nolltolerans mot mutbrott
och korruption och har höga krav inom affärsetik.
Vi arbetar också aktivt för att stärka mänskliga
rättigheter i vår verksamhet liksom hos våra
leverantörer.
Mål 17 Genomförande och globalt
partnerskap
Samarbete är en viktig del av att
förändra samhället i mer hållbar riktning. Utöver
Hybrit Development AB, deltar vi till exempel i
First Movers’ Coalition, en plattform för att öka
efterfrågan på koldioxidsnål teknik. SSAB
samarbetar också nära ett antal kunder vad
gäller utveckling av det fossilfria erbjudandet.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 30
FN:s globala mål för hållbar
utveckling
SSABs hållbarhetsarbete fokuserar främst på
åtta av FN:s hållbarhetsmål.
===== SIDA 32 =====
Hållbarhetsstrategi och styrning
Hållbarhetsarbetet utgår från SSABs hållbarhetsåtaganden, dialoger
med intressenter och den strategiska ambitionen att vara först på
marknaden med fossilfritt stål.
Hållbarhetsåtagande
SSAB är medlem i FN:s Global Compact och står
bakom de tio principerna inom mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.
SSAB har också åtagit sig att bedriva
verksamheten i linje med FN:s globala mål för
hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stödjer
även International Bill of Human Rights,
Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s)
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för
multinationella företag samt FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter.
Hållbarhetsstrategi
SSABs hållbarhetsstrategi omfattar det fossilfria
kunderbjudandet och arbetet med att vara
ledande inom hållbarhet.
• Först med fossilfritt stål: SSAB vill vara det
första stålbolaget i världen som levererar
fossilfritt stål till marknaden. Redan idag
arbetar SSAB för att hjälpa kunderna att
minska sin miljöpåverkan genom att
exempelvis uppgradera till höghållfast stål i
stället för standardstål.
• Ledande hållbarhetsprestanda: SSAB vill vara
ledande inom hållbarhet, vilket omfattar
ambitionen att bli världens säkraste stålföretag
och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen
från den egna verksamheten till omkring 2030.
Intressentdialoger
SSAB har regelbunden kontakt med intressenter
och arbetar för en öppen dialog för att öka
förståelsen för deras perspektiv på
verksamheten, och anpassar dialogen löpande
för att tillgodose intressenternas behov. De
intressentgrupper som påverkas mest av SSABs
verksamhet, eller som påverkar SSABs
verksamhet mest, är:
• befintliga och nya kunder
• befintliga och nya anställda
• aktieägare, investerare och finansiärer
• befintliga och nya leverantörer
• lokala samhällen nära SSABs
produktionsanläggningar
• myndigheter och andra offentliga
organisationer
Andra intressenter omfattar bland andra media,
tillsynsmyndigheter, forskningsinstitut,
universitet och yrkesskolor.
Under året diskuterades bland annat följande
frågor:
• SSABs erbjudande av stål med låga
koldioxidutsläpp, samt SSABs omställning till
fossilfri stålproduktion (med kunder och
investerare men även medarbetare och
fackliga representanter)
• Tillgång till el och elnätsanslutning till
produktionsanläggningarna (med statliga
företrädare men även med till exempel
investerare)
• Nya regler för hållbarhetsrapportering (med
andra bolag men även branschorganisationer
och representanter från finansiella sektorn)
• Urbefolkningars rättigheter (med
representanter från den samiska befolkningen
samt med andra bolag och
myndighetsrepresentanter i norra Sverige)
• Hälsa och säkerhet i SSABs verksamhet
(i samtliga intressentdialoger)
• SSABs arbete inom inkludering och mångfald
(med egna anställda men även andra bolag och
investerare)
SSABs styrelse tar del av intressentdialogerna
främst genom Årsredovisningen. Mer information
om intressentengagemang finns på SSABs
hemsida.
Intressentdialoger om SSABs omställning
Under året avslutades samrådsprocessen för
omställningen av stålproduktionen i Luleå. Inom
ramen för samrådsprocessen genomfördes
intressentdialoger med bland andra allmänhet,
kommunen, myndigheter, närliggande
verksamheter och särskilt berörda, exempelvis
boende i närområdet och representanter för
närliggande sameby. Samrådet är en del av
miljökonsekvensbedömningen enligt svensk lag.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 31
Medarbetare vid SSABs anläggning i Brahestad.
===== SIDA 33 =====
Även i Brahestad, där SSAB också planerar en
omställning till elektrostålverk, sker löpande
dialoger med intressenter, både med företrädare
för olika myndigheter och organisationer men
också genom att representanter från SSAB finns
tillgängliga för frågor från allmänheten.
Under året genomförde SSAB regelbundet möten
mellan anställda och representanter för
företagsledningen i syfte att informera om den
planerade omställningen av SSABs anläggningar
och ge medarbetarna möjlighet att ställa frågor.
SSAB har även regelbundna möten med de
fackliga företrädarna om kompetensutveckling,
exempelvis i samband med omställningen, samt
medarbetarnas arbetsmiljö.
Väsentlighetsanalys
SSAB genomförde den senaste
väsentlighetsanalysen 2019. Processen beskrevs
i Årsredovisningen 2020 (sida 101) och
utvärderades under 2022.
Under 2023 genomförde SSAB en ny
väsentlighetsanalys utifrån så kallad dubbel
väsentlighet, det vill säga både finansiell och
hållbarhetsmässig. Den utgör grunden till en
uppdatering av hållbarhetsstrategin och
kommande hållbarhetsredovisning i enlighet med
EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD.
Hållbarhetsstyrning
Hållbarhetsstyrningen utgår från SSABs vision
och värderingar, som sammanfattas i
uppförandekoden. Upplysningarna om
hållbarhetsstyrning kompletterar upplysningarna
om SSABs styrning i Bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsens ansvar
SSABs styrelse är ytterst ansvarig för
hållbarhetsarbetet, inklusive att strategiskt
hantera risker och möjligheter relaterade till
klimatförändringar. Detta innefattar även SSABs
omställning till fossilfri stålproduktion.
Exempelvis godkänner styrelsen
uppförandekoden, hållbarhetsstrategin samt
strategi och investeringar kopplade till
omställningen till fossilfri stålproduktion.
Styrelsen följer minst kvartalsvis utvecklingen av
SSABs hållbarhetsarbete, i synnerhet koncernens
CO2-utsläpp och säkerhetsarbete. Eftersom
hållbarhets- och klimatfrågor, framförallt
omställningen mot en fossilfri verksamhet, är en
integrerad del av SSABs affärsstrategi så har inte
styrelsen något särskilt hållbarhetsutskott.
Hållbarhetsredovisningen behandlas i
revisionsutskottet som en del av
Årsredovisningen.
Styrelsen följer de viktigaste intressenternas
synpunkter, framför allt genom att
arbetstagarrepresentanter ingår i styrelsen, men
även genom kontakt med exempelvis aktieägare,
framför allt i samband med årsstämman, samt
myndigheter och politiker. I övrigt har styrelsen
delegerat intressentdialogerna till
koncernledningens medlemmar, inom respektive
ansvarsområde. Vid behov eller större
förändringar informeras styrelsen.
Koncernledningens ansvar
SSABs koncernledning ansvarar för den
strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet, att
fastställa väsentlighetsanalysen samt för att
bedöma risker och möjligheter kopplade till
klimatförändringarna. Koncernledningen följer
regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet
samt ansvarar för att processer finns på plats för
att förhindra, identifiera och åtgärda negativ
påverkan på mänskliga rättigheter som SSABs
verksamhet kan orsaka eller bidra till.
Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar
samtliga medlemmar av koncernledningen, där
vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen.
• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av
väsentlighetsanalys, hållbarhetsstrategin,
samordning av hållbarhetsfrågor på
koncernnivå, SSABs hållbara erbjudande,
koncernens hälso- och säkerhetsarbete samt
affärsetik inklusive mänskliga rättigheter.
• Den tekniska direktören ansvarar för
miljöfrågor och sitter i styrelsen för
samriskbolaget Hybrit Development AB.
• Ekonomi- och finansdirektören har
övergripande ansvar för Årsredovisningen,
finansiella frågor och investeringar med
koppling till SSABs omställning mot fossilfri
stålproduktion, samt även koordinering av
SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och
hållbarhetsrisker ingår.
• Chefen för organisation, kultur och
kommunikation ansvarar för
kompetensförsörjning och -utveckling
i samband med omställningen, SSABs arbete
inom inkludering och mångfald samt för
SSABs kommunikation och marknadsföring
med koppling till hållbarhet.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva
hållbarhet och klimatarbete i linje med den
övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin
samt att följa de direktiv och instruktioner som
koncernledningen utfärdar för olika
hållbarhetsområden.
• SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion
leds av ett särskilt Transformation office som
rapporterar direkt till vd.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 32
Väsentliga områden enligt GRI och deras omfattning
Väsentligt område enligt GRI Omfattning
205: Antikorruption SSAB-koncernen, leverantörer, partners
301: Material Produktionsanläggningar, leverantörer
302: Energi Produktionsanläggningar, leverantörer
305: Utsläpp Produktionsanläggningar, kunder, leverantörer
306: Avfall Produktionsanläggningar, leverantörer
403: Hälsa och säkerhet SSAB-koncernen, leverantörer
405: Mångfald och jämställdhet SSAB-koncernen
414: Utvärdering av leverantörer Leverantörer
Avsnittet GRI-index specificerar var informationen om varje aspekt och tillhörande indikator finns.
===== SIDA 34 =====
Tvärfunktionella råd
SSAB har även olika tvärfunktionella
ledningsgrupper och råd inom hållbarhetsfrågor,
med uppgift att samordna och stödja
hållbarhetsarbetet i koncernen, exempelvis vad
gäller hälsa och säkerhet, miljöfrågor och
affärsetik. Under året inrättades ett internt råd för
ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist,
hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för
Etik & Compliance ingår.
Viktiga styrdokument för hållbarhet
Nedanstående styrdokument finns publicerade
på SSABs hemsida. Utöver dessa finns även
direktiv och instruktioner för bland annat
arbetet med inkludering och mångfald. Alla
direktiv och instruktioner omfattar hela
koncernen och alla divisioner och dotterbolag har
ansvar att implementera dem.
• Uppförandekod och Uppförandekod för
leverantörer
• Direktiv och instruktion för hälsa och säkerhet
• Direktiv och instruktion för miljö
• Direktiv och instruktion för energi
• Direktiv och instruktion för kvalitetsarbete
• Direktiv och instruktion för antikorruption
• Direktiv och instruktion för efterlevnad av
konkurrensregler
Due diligence, riskhantering och klagomål
SSAB arbetar riskbaserat och strategiskt med
hållbarhetsfrågor. Processen omfattar
riskidentifiering, policyutveckling,
strategiutformning och framtagande av åtgärder
som genomförs på ett strukturerat sätt för varje
hållbarhetsområde som berörs. Processen
samordnas oftast av hållbarhetsfunktionen på
koncernnivå och följs upp mot hållbarhetsmål
som beslutats av styrelsen. Uppföljningen
rapporteras i Hållbarhetsredovisningen.
På SSAB är riskhanteringen integrerad i den
årliga strategiprocessen. Hållbarhetsrisker,
inklusive klimatrelaterade risker, ingår i den
samlade riskbedömningen och rapporteras
årligen till styrelsen. Under året har SSAB
påbörjat ett arbete för att utveckla den
systematiska bedömningen av risker för negativ
påverkan på människor och miljö samt
processen för bedömning av
hållbarhetsrelevanta risker med finansiell
påverkan på koncernen.
Samtliga produktionsanläggningar har
ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i
linje med ISO 45001. Miljö- och klimatarbetet
sker främst inom ramen för ISO 14 001 och alla
produktionsanläggningar är certifierade enligt
standarden.
Klagomål kan rapporteras linjevägen till chef eller
närmast högre chef, via lokala interna
rapporteringskanaler samt vissel-
blåsarfunktionen Ethics Line. SSAB har därutöver
regelbundet möten med fackliga företrädare.
Eventuella klagomål följs upp och hanteras.
Därutöver förekommer olika intressentdialoger
med leverantörer, kunder, myndigheter samt
intressentorganisationer.
Under året fick SSAB inte några böter av
betydande belopp och inga händelser som
ledde till sanktionsåtgärder inträffade.
Hållbarhet och ersättning
SSABs riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare beskrivs i
Förvaltningsberättelsen. Det kortsiktiga rörliga
lönedelen (STI) kan inkludera finansiella och icke-
finansiella mål. De icke-finansiella målen ska
vara kopplade till hållbarhet. För 2023 var
hållbarhetsmålet olycksfallsfrekvens (LTIF).
Målen beslutas av styrelsen och alla anställda
som har STI omfattas av hållbarhetsmålet.
En genomgripande del av SSABs långsiktiga
strategi utgörs av målsättningen att ställa om till
fossilfri ståltillverkning. Den långsiktiga rörliga
lönedelen (LTI) är kopplad till hållbarhet genom
ett effektivt omställningsarbete, och mäts med
både ett finansiellt och ett icke-finansiellt mål.
Programmet 2023 omfattade två mål: Den
relativa totalavkastningen på SSAB-aktien över
en treårsperiod samt ett hållbarhetsmål
omfattande den totala försäljningen av produkter
utan fossila koldioxidutsläpp. Målen för LTI
föreslås av styrelsen för beslut av
bolagsstämman.
Om hållbarhetsredovisningen
SSABs hållbarhetsredovisning 2023 har
framställts i enlighet med GRI Standards och
innehåller även hållbarhetsrapportering enligt
Årsredovisningslagen. EY har översiktligt
granskat hållbarhetsredovisningen (sida 29–67,
undantaget sida 42–45) och uttalat sig om den
lagstadgade hållbarhetsrapporten (sida 103). Se
sida 68 för revisorns yttrande.
SSAB har påbörjat ett arbete för att stärka
internkontrollen över hållbarhetsrapporteringen,
som en del i förberedelserna för CSRD. För
närvarande sker kontrollaktiviteter främst genom
analys av avvikelser och rimlighetsbedömningar
av respektive funktionsansvarig samt på
koncernnivå.
Hållbarhetsredovisningen avser SSAB-koncernen
enligt den konsoliderade finansiella
redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller
underleverantörer ingår inte, om inte annat
anges.
Rapportering av miljödata omfattar följande
produktionsorter:
• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo,
Sverige; Mobile, Alabama, USA
• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång,
Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää,
Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland
• SSAB Americas: Montpelier, Iowa, USA
• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige,
Oborniki, Polen
• Tibnor: Köping, Sverige
Dessa produktionsorter omfattar tillsammans
följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk,
all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är
inkluderade om de är lokaliserade på dessa
anläggningar.
För definitioner och hållbarhetsrelaterade
förkortningar, samt för i förekommande fall
förändringar mot tidigare rapportering, se avsnitt
Definitioner.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 33
===== SIDA 35 =====
Påverkan från SSABs verksamhet
nu och i framtiden
Hållbarhet i värdekedjan
SSABs värdekedja har idag olika
grad av påverkan på omvärlden.
SSAB arbetar för att hantera och minimera
påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny
teknik och omställning av verksamheten
kommer SSABs påverkan på omvärlden,
främst miljö, minska avsevärt under den
närmaste tioårsperioden.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 34
RÅMATERIAL
Måttlig påverkan
• Miljöpåverkan
• Mänskliga rättigheter och
arbetsrätt hos leverantörer
• Hälsa och säkerhet
STÅLPRODUKTION
Hög påverkan
• Koldioxidutsläpp
• Avfall och biprodukter
• Användning av energi och råvaror
• Hälsa och säkerhet
TRANSPORTER
Måttlig påverkan
• Koldioxidutsläpp
• Användning av fossila bränslen
• Hälsa och säkerhet, arbetsrätt
hos leverantörer
STÅLETS ANVÄNDNINGSFAS
Måttlig påverkan
• Användning
ÅTERANVÄNDNING
Låg påverkan
• Återvunnet stålskrot används i
ljusbågsugnar och till viss del även
i järnmalmbaserad stålproduktion
Innovationer för framtiden
Fossilfri järnsvamp och skrot Fossilfri stålproduktion Fossilfria transporter
Höghållfast stål ger redan
idag miljöfördelar i form av
lägre vikt och
bränslebesparing
Återvunnet fossilfritt skrot
===== SIDA 36 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 35
Miljöarbete
SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens
negativa miljöpåverkan och i stort sett ta bort
koldioxidutsläppen från den egna verksamheten
till omkring 2030.
===== SIDA 37 =====
SSABs koncernledning har beslutat om direktiv
och instruktioner för miljö och energi.
Styrdokumenten säkerställer att SSAB ska bidra
till en säker, miljömässigt ansvarsfull och lönsam
affärsmodell genom att utveckla produkter och
tjänster i samarbete med kunder och
leverantörer, samt att SSAB ska fortsätta
använda råvaror och energi på innovativa och
effektiva sätt, samtidigt som avfall minimeras.
Energidirektivet förtydligar vikten av energifrågan
för koncernen och arbetet med energieffektivitet.
Koncernens tekniska direktör är ansvarig för
miljöarbetet inklusive energifrågor. Miljöchefer i
respektive land samordnar arbetet genom
exempelvis miljöråd med representanter från
divisionerna samt Tibnor och Ruukki
Construction. Ansvaret för efterlevnad av
miljöarbetet ligger i linjeorganisationen och varje
anläggning har en egen miljöfunktion för att
övervaka efterlevnaden av lagstiftning och
miljötillstånd. De lokala miljöfunktionerna
hanterar även lokala intressentdialoger,
exempelvis kontakt med tillsynsmyndigheter. Alla
SSABs produktionsanläggningar är certifierade
enligt ISO 14001. Miljöarbetet följs upp på olika
nivåer: lokalt, för divisioner och dotterbolag samt
koncernövergripande. Uppföljning sker till
exempel mot lagkrav, krav från myndigheter och
andra miljöaspekter som identifierats som
betydande. Utsläpp av koldioxid är en parameter
som följs på alla nivåer och som även redovisas
kvartalsvis och årsvis.
Klimatförändringar
Utsläpp av växthusgaser
SSABs årliga koldioxidutsläpp i Sverige och
Finland motsvarar cirka 10 % respektive 7 % av
de totala nationella utsläppen och det är därmed
av stor vikt för respektive lands klimatmål att
SSABs utsläpp minskar.
Merparten av SSABs direkta koldioxidutsläpp,
(scope 1) kommer från den nordiska,
järnmalmsbaserade stålproduktionen och härrör
från användningen av koks och kol som
reduktionsmedel vid ståltillverkningen. SSABs
nordiska anläggningar hör till de mest CO2-
effektiva i världen, framför allt beroende på
användningen av högvärdig järnmalmspellets
och högkvalitativ koks. Det finns dock
begränsade möjligheter att ytterligare minska
utsläppen från nuvarande processer och innan
den planerade omställningen är genomförd
kommer de direkta utsläppen i hög grad att
variera utifrån producerad mängd stål.
De indirekta koldioxidutsläppen från inköpt
energi (scope 2) kommer främst från driften av
elektriska ljusbågsugnar vid anläggningarna i
USA, men också till exempel från förbrukningen
av el för valsning av stål i både USA och Norden.
SSAB köper främst in el och värme utifrån den
energimix som finns tillgänglig på respektive
lokal marknad, men till anläggningen i Montpelier,
USA, ger elleverantören lokal industri förtur till
förnybar el, till största delen vindkraft. I Sverige
och Finland köper SSAB även en del fossilfri
elektricitet genom så kallade ursprungsgarantier.
De övriga indirekta koldioxidutsläppen (scope 3)
omfattar främst utsläpp från inköpta råmaterial
och produkter, transporter och frakt från
leverantörer och/eller till kunder samt
bearbetning av sålda produkter.
Under året har SSAB låtit en extern part
genomföra en fullständig beräkning av scope 3
för basåret 2018 samt 2022. Detta gjordes i
samband med processen för att uppdatera målet
för växthusgasutsläpp enligt Science Based
Targets initiative.
Beräkningen är mer omfattande än tidigare
redovisade värden och bygger delvis på andra
beräkningsmetoder. Värdena är därför inte
jämförbara. Se Definitioner för mer information.
Mål och utfall
Under 2023 var utsläppen av scope 1 och 2 i linje
med föregående år. Under året har arbetet med
omställningen fortskridit och bland annat
fokuserat på att säkerställa erforderliga
miljötillstånd i Luleå och Brahestad.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 36
Ansvar och styrning
för miljöarbetet
Utsläpp av växthusgaser
kton 2023 2022 2021 2020 2019 2018
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Scope 1 utsläpp av växthusgaser, brutto 9 915 9 844 10 641 9 471 10 154 10 332
Andel av scope 1 som regleras av
utsläppshandelssystem för växthusgaser, % 94 94 93 92 93 93
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser,
marknadsbaserade, brutto 1 157 1 179 1 029 1 339 1 427 1 487
Betydande Scope 3 utsläpp av växthusgaser
Köpta varor och tjänster n/a 6 741 n/a n/a n/a 6 182
Kapitalvaror n/a 116 n/a n/a n/a 74
Bränsle- och energirelaterade verksamheter n/a 496 n/a n/a n/a 501
Uppströms transporter och distribution n/a 2 255 n/a n/a n/a 2 629
Avfall från verksamheten n/a 189 n/a n/a n/a 44
Tjänsteresor n/a 4 n/a n/a n/a 9
Anställdas resor till/från arbetet n/a 11 n/a n/a n/a 12
Uppströms tillgångar som leasas n/a 41 n/a n/a n/a 29
Bearbetning av sålda produkter n/a 1 499 n/a n/a n/a 1 691
Totala scope 3 utsläpp av växthusgaser n/a 11 352 n/a n/a n/a 11 169
Summa utsläpp av växthusgaser 22 375 22 987
===== SIDA 38 =====
Miljötillståndsansökan i Brahestad lämnades in i
april 2023 och motsvarande för Luleå lämnades
in i november 2023. Anläggningen i Oxelösund
fick ett nytt miljötillstånd 2020 och under 2023
påbörjades byggnationen av den nya
ljusbågsugnen.
SSABs mål för utsläpp av växthusgaser är
godkänt av Science Based Targets initative
(SBTi), utifrån ambitionsnivån "under 2°C". Det
omfattar scope 1 och scope 2 och innebär en
minskning av utsläppen med 35 % mellan åren
2018 och 2032. Inga större minskningar av
utsläppen förväntas ske de första åren av
perioden, även om den ökade andelen förnybar
elektricitet vid anläggningen i Montpelier, USA,
har bidragit positivt. De stora
utsläppsminskningarna kommer att ske i
samband med omställningen till fossilfri
stålproduktion.
SSABs mål för koldioxidutsläpp är planerat att
uppdateras under 2024 för att vara i linje med
1,5°C-nivån. SSAB avser att inkludera även
övriga indirekta CO2-utsläpp, scope 3, i målet.
Uppdateringen av målet kommer att inkludera
den accelererade omställningen av de nordiska
produktionsanläggningarna, som
kommunicerades i januari 2022 och som därför
inte legat till grund för det nuvarande klimatmålet
som godkändes av SBTi 2020. Uppdateringen
kommer också att omfatta SSABs åtagande
inom kampanjen Business Ambition for 1.5°C
med att sätta ett långsiktigt nettonoll-mål för
scope 1, scope 2 och relevanta delar av scope 3.
I och med omställningen till fossilfri
stålproduktion kommer SSAB att övergå till att
använda fossilfri järnsvamp och skrot som
råvara. Oavsett råvara bedömer SSAB att
ståltillverkningen i de nya
produktionsanläggningarna kommer att både
omfattas (eligible) och vara i överensstämmelse
(aligned) med EU:s taxonomi, även om det för
närvarande är svårt att avgöra vilka gränsvärden
som kommer vara gällande för den nya
produktionstekniken. Se avsnittet Taxonomi för
SSABs taxonomirapportering.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 37
5 269
4 027
604
58
480 605
Scope 1 Scope 2
Sverige Finland USA
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Scope 1 och 2 utsläpp per land (kton)
Mål: Minskning av CO2-utsläpp (scope 1 och 2) jämfört med basåret 2018
2023 Mål 2023 Mål 2025 Mål 2026 Mål 2030 Mål 2031 Mål 2032
CO2e-minskning, miljoner ton 0,7 0,5 1,2 1,8 3,1 4,0 4,1
CO2e-minskning 6 % 4 % 10 % 15 % 26 % 34 % 35 %
Mål: Resurseffektivitet
Tusen ton 2023 Mål 2023 Mål 2024 Mål 2026 Mål 2030
Insparad volym stål 1 059 1 050 1 095 1 165 1 290
Miljömässiga fördelar med SSABs stål (resurseffektivitet)
SSAB har ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål som ger miljöfördelar i
användningsfasen redan idag tack vare lägre vikt och högre kapacitet i kundernas
slutprodukter. Under 2023 uppnåddes en total viktminskning i slutprodukterna om 1 059
(1 071) tusen ton, genom att kunderna uppgraderat till SSABs höghållfasta stål jämfört med
praxis i respektive kundsegment.
Under året lanserades SSAB Zero, det första kommersiella stålet med 0,0 kg CO2e/kg stål
(scope 1 och 2). Stålet produceras vid SSABs anläggning i Montpelier, USA, med återvunnet
stålskrot som råmaterial. Själva produktionsprocessen sker i elektrisk ljusbågsugn som drivs
med fossilfri el och biogas. Leveranserna under 2023 uppgick till över 50 000 ton. Samtidigt
fortsatte SSAB pilotleveranser av fossilfritt stål baserat på fossilfri järnsvamp.
===== SIDA 39 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 38
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Utsläpp från produktionen, scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden 9 296 9 226 9 916 8 697 9 414
Sverige 5 269 5 331 5 335 5 076 5 834
Finland 4 027 3 895 4 581 3 621 3 581
Skrotbaserad stålproduktion i USA 604 602 706 757 723
Övriga rapporterade anläggningar 14 16 19 17 16
Totalt 9 915 9 844 10 641 9 471 10 154
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt
elkraft och värme, scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden 539 442 380 332 428
Sverige 58 113 34 32 74
Finland 480 329 346 300 354
Skrotbaserad stålproduktion i USA 605 725 636 990 981
Övriga rapporterade anläggningar 13 13 13 17 18
Totalt 1 157 1 179 1 029 1 339 1 427
Växthusgasintensitet (GRI 305-4)
2023 2022 2021 2020 2019
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt) 1,42 1,51 1,42 1,43 1,51
Malmbaserad stålproduktion i Norden 1,82 1,95 1,80 1,79 1,89
Skrotbaserad stålproduktion i USA 0,51 0,57 0,55 0,70 0,70
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, MSEK 92,65 85,62 121,70 165,30 151,42
Direkta utsläpp av växthusgaser, scope 1, per
produktionsort
Kton 2023 2022
SSAB Brahestad 3 964 3 833
SSAB Luleå 3 391 3 378
SSAB Oxelösund 1 644 1 732
SSAB Montpelier 291 287
SSAB Mobile 313 315
SSAB Borlänge 235 221
SSAB Tavastehus 63 62
SSAB Finspång 9 11
SSAB Kankaanpää 4 4
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft
och värme, scope 2, per produktionsort
Kton 2023 2022
SSAB Brahestad 389 281
SSAB Luleå 21 42
SSAB Oxelösund 21 41
SSAB Montpelier 204 241
SSAB Mobile 401 483
SSAB Borlänge 16 30
SSAB Tavastehus 91 48
SSAB Finspång 1 1
SSAB Kankaanpää 3 2
===== SIDA 40 =====
Energi
SSABs produktionsprocesser är energiintensiva.
Det sker ett systematiskt arbete med
energieffektivisering och -återvinning i alla
anläggningar, liksom med elproduktion från
processgaser i stålverken, för att säkerställa en
hög systemverkningsgrad och begränsa de totala
utsläppen. Den totala energianvändningen
(inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt
värme) var 9 142 (8 961) GWh och energi-
intensiteten uppgick till 1 175 (1 229) kWh/ton
råstål.
El är den största energikällan och står för cirka
50 % av den totala energianvändningen. El
används främst till att driva de elektriska
ljusbågsugnarna vid de amerikanska
anläggningarna. Naturgas, propan och
eldningsolja används främst för olika värmnings-
och värmebehandlingsprocesser.
Genom att återta processgaser och värmeenergi
vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB
dels använda energin för eget bruk, dels
producera el och fjärrvärme som säljs externt.
Återvunnen energi har använts sedan 1980-talet
för att producera fjärrvärme vid anläggningarna i
Luleå, Brahestad och Oxelösund, motsvarande
cirka 90 % av de lokala fjärrvärmebehoven.
SSAB har sedan tidigare prissäkrat större delen
av elförbrukningen i Norden genom finansiella
instrument och fysisk leverans (se not D.3).
Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 39
Energianvändning och mix (GRI 302)
GWh 2023 2022 2021 2020 2019
Användning av fossil energi
Naturgas 3 206 3 255 3 680 3 708 3 361
Gasol 1 053 932 815 684 817
Olja 200 187 163 214 425
Summa användning av fossil energi 4 459 4 374 4 658 4 606 4 603
Andel fossil energi av total energianvändning, % 49 49 50 51 50
Användning av förnybar energi
Biogas 8 — — — —
Biodiesel 40 — — — —
Summa användning av förnybar energi 48 — — — —
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 — — — —
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 3 495 3 532 3 357 3 271 3 448
Elkraft som producerats från processgaser 1 121 1 037 1 342 1 184 1 056
Inköpt värme 19 18 18 21 28
Summa användning av el och värme 4 635 4 587 4 717 4 476 4 532
Andel el och värme av total energianvändning, % 51 51 50 49 50
Såld elkraft och värme
Såld värme 1 161 1 095 1 193 1 098 1 165
Summa såld elkraft och värme 1 161 1 095 1 193 1 098 1 165
Summa energianvändning, brutto 9 142 8 961 9 375 9 082 9 135
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld
värme) 7 981 7 866 8 182 7 984 7 970
Energianvändning och mix, per region 2023
GWh Norden USA Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas 1 042 2 161 2
Gasol 995 — 58
Olja 199 — 1
Summa användning av fossil energi 2 237 2 161 61
Andel fossil energi av total energianvändning, % 45 54 50
Användning av förnybar energi
Biogas 4 4 —
Biodiesel 38 1 —
Summa användning av förnybar energi 42 5 —
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 0 —
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 1 581 1 873 40
Elkraft som producerats från processgaser 1 121 — —
Inköpt värme — — 19
Summa användning av el och värme 2 703 1 873 60
Andel el och värme av total energianvändning, % 54 46 49
Såld elkraft och värme
Såld värme 1 146 — 15
Summa såld elkraft och värme 1 146 — 15
Summa energianvändning, brutto 4 982 4 040 121
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld
värme) 3 835 4 040 106
Elkonsumtion
per energikälla, 2023
21 %
29 %26 %
24 %
Fossil energi
Kärnkraft
Förnybar energi
Egna processgaser
===== SIDA 41 =====
Klimatrelaterade risker
och möjligheter
Stålindustrin står för cirka 7 % av de totala
koldioxidutsläppen globalt och påverkas därmed
tydligt av skärpta regler och
marknadsförändringar som syftar till att driva
utvecklingen mot ett samhälle med låga
koldioxidutsläpp. Samtidigt måste de potentiella
effekterna av ett alltmer förändrat klimat beaktas,
särskilt med avseende på SSABs
produktionsanläggningar och leveranskedja. För
SSAB omfattar klimatrisker främst två aspekter:
• Stålindustrin kommer att möta både nya
striktare regler, exempelvis EU:s
handelssystem för utsläppsrätter och
förändrade marknadsförutsättningar i takt med
att omvärlden försöker minska utsläppen.
• Ett förändrat klimat kan ha påverkan på SSABs
verksamhet, både på egna anläggningar och
värdekedjan.
SSAB inledde redan 2016 arbetet med att
utveckla fossilfri stålproduktion och har under de
senaste åren noga följt olika risker till följd av den
globala uppvärmningen, exempelvis ökad
reglering rörande klimatfrågor och
koldioxidutsläpp, men även möjligheter för SSAB
som en ökad efterfrågan på stål med lägre
klimatavtryck. SSAB vill vara ledande i
stålindustrins gröna omställning och det är en
central del i SSABs strategi.
Klimatrelaterade risker för de närmaste tre åren
ingår i den årliga koncernövergripande
riskprocessen. Olika klimatrelaterade
frågeställningar ingår också i den årliga
strategiprocessen, exempelvis affärsstrategiska
aspekter gällande omställning till fossilfri
stålproduktion. Se även avsnittet SSABs
riskhantering.
Scenarioanalys
Under 2022 genomförde SSAB en analys av
affärsstrategin utifrån två klimatscenarier med
låga respektive höga framtida nivåer av
koldioxidutsläpp. Dessutom genomförde SMHI
simuleringar avseende lokala klimatförändringar
vid SSABs största produktionsanläggningar.
Resultatet av scenarioanalysen presenteras på
nästa sida.
SSABs affärsstrategi i olika klimatscenarier
SSABs strategi att ställa om till fossilfri
ståltillverkning och som första stålbolag lansera
fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad
i båda scenarierna. De största riskerna kopplat till
affärsstrategin rör snarare förmågan att ställa
om verksamheten enligt den uppsatta tidplanen,
vilket till stor del beror på externa faktorer som
SSAB har svårt att påverka, exempelvis tillgång
till fossilfri el.
Konsekvenser av ett förändrat klimat
På generell nivå visade SMHI:s simulering att de
största klimateffekterna vid SSABs anläggningar,
både i scenarier med låga respektive höga
framtida utsläpp, förväntas ske i form av varmare
klimat och ökad nederbörd. För de nordiska
anläggningarna i framförallt norra Sverige och
Finland kan det exempelvis innebära ökad
nederbörd i form av regn under vintern. SSAB ser
kontinuerligt över eventuella fysiska klimatrisker
på lokal nivå och tar hänsyn till dessa vid såväl
planering som genomförande av omställningen
av anläggningarna till fossilfri stålproduktion.
Merkostnaden för detta bedöms inte bli väsentlig
för koncernen som helhet.
Under året har ett antal händelser skett i
omvärlden med koppling till klimatförändringar,
exempelvis höga temperaturer och nederbörd.
Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter
Produkter och
tjänster Politik och reglering Politik och reglering Teknik
Risk /
möjlighet
Att bli först på
marknaden med
fossilfritt stål
Utvecklingen av priset
för CO2
Försening i
omställningen till
fossilfri ståltillverkning
Genomförande av
omställningsprogram
och investeringar
misslyckas
Beskrivning SSABs mål är att bli det
första stålföretaget
som lanserar fossilfritt
stål på marknaden.
Inom EU sätts priset
för CO2-utsläpp
genom ETS-systemet
och kostnaden för
stålindustrin beräknas
öka i takt med att den
fria tilldelningen av
utsläppsrätter
minskar. Andra
regioner har generellt
lägre kostnader för
CO2-utsläpp, vilket
kan leda till sämre
konkurrenskraft för
europeiska tillverkare.
SSAB har påbörjat
arbetet med att ställa
om till fossilfri
ståltillverkning. På
grund av långa och
oförutsägbara
tillståndsprocesser
finns det risk för att
omställningen fördröjs
om tillstånd inte kan
erhållas i tid och stabil
tillgång till fossilfri el
inte kan garanteras.
Om SSABs omställning
till fossilfri
stålproduktion inte
genomförs eller blir
försenad så finns det
en risk att SSAB
förlorar
marknadsandelar och/
eller produktions-
kostnaderna ökar.
Möjlig finansiell
påverkan
Att genomföra
omställningen kommer
att innebära ökade
kostnader. SSAB har en
god finansiell position
och avser att finansiera
omställningen med
eget kassaflöde.
Fossilfritt stål kommer
vara en
premiumprodukt och
efterfrågan beräknas
vara god.
I takt med att den fria
tilldelningen upphör
kommer SSABs
kostnader för
utsläppsrätter att öka.
Ett CO2-pris på 100
EUR/ton skulle
innebära omkring 10
miljarder kronor i
ökade kostnader.
Samtidigt medför ett
högt CO2-pris ett
högre värde på
fossilfritt stål.
En försening av SSABs
omställning skulle
innebära att SSABs
försprång i industrins
omställning skulle
minska samtidigt som
kostnader för
utsläppsrätter inte kan
undvikas i samma
utsträckning, eftersom
den traditionella
järnmalmsbaserade
stålproduktionen
behöver fortsätta
längre än planerat.
Om tillverkningen av
fossilfri järnsvamp från
demonstrations-
ansläggningen blir
försenad skulle det
innebära att den
planerade
ljusbågsugnen i
Oxelösund
inledningsvis skulle få
köra med enbart
återvunnet stålskrot
som råmaterial vilket
skulle öka SSABs
beroende av
skrotmarknaden.
Detta har inte inneburit ökade kostnader eller
andra finansiella konsekvenser för SSAB, men
visar på en ökad risk i samhället generellt för
ökade kostnader för anpassning och åtgärder
kopplat till klimatförändringar. För mer
information om finansiell påverkan från
klimatrisker se avsnittet Riskhantering samt not
A.2, C.1 och C.5)
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 40
===== SIDA 42 =====
Fakta om klimatscenarier
Under 2022 sammanställde SSAB två klimatscenarier
med en tidshorisont på ungefär 20–25 år fram i tiden.
De två scenarierna utgår från IPCC:s klimatscenarier
RCP 2.6 och RCP 8.5, samt beskrivningar i SSP 1 och
SSP 5. SSAB lät även SMHI analysera potentiella fysiska
effekter av framtida klimatförändringar. Även denna
analys utgick ifrån RCP 2.6 och RCP 8.5. I den fysiska
klimatanalysen ingick temperatur, nederbörd, vindstyrka
och tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 olika
indikatorer. I analysen användes tre olika tidsperioder:
kort sikt (fram till år 2040), medellång sikt
(åren 2040–2070) och lång sikt (åren 2070–2100).
Se Definitioner för förklaringar och mer information.
Möjliga framtidsscenarier
för omkring år 2050
Samhället i stort Stålindustrin SSABs marknadsposition Klimat vid SSABs anläggningar
Scenario 1: Låga framtida
utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har
begränsats till 2 grader och
koldioxidutsläppen är negativa vid
århundradets slut. Globala överenskommelser
har resulterat i en strikt internationell
klimatpolitik och höga kostnader förknippat
med CO2-utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara
produkter och högt regulatoriskt tryck har
bidragit till att samtliga industrier har ställt om
till lågt klimatavtryck.
Stora stålbolag har ställt om till fossilfri
stålproduktion eller produktion med låga CO2-
utsläpp, bland annat på grund av en stark
efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har
utvecklats över tid och blivit en
standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa
om och anpassa verksamheten har varit en
konkurrensfördel.
Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det
nya normala. Under en övergångsperiod kan
fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre
mervärde för kunden jämfört med
standardstål. Denna prispremie bedöms dock
vara mindre sannolik när hela industrin ställt
om.
Medeltemperaturen har ökat vid de flesta
av SSABs produktionsanläggningar.
Lokalt har även nederbördsmängderna
ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå.
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit
något.
Scenario 2: Höga framtida
utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har ökat till
4 grader vid århundradets slut och
koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som
idag. Globala överenskommelser om
klimatpolitik och bindande åtaganden om
utsläppsminskningar har inte kommit till
stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil
fortsätter och även om vissa industrier ställer
om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra
oförändrat med höga utsläpp.
Många stålproducenter har fortsatt använda
koldioxidintensiva produktionsmetoder men
ett mindre antal har valt att ställa om och ta en
nischad position med stål med låga utsläpp av
CO2.
Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men
sannolikt i mindre omfattning än i scenariot
ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt
stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan
troligen realiseras över en längre tidsperiod.
Medeltemperaturen har ökat vid alla
SSABs produktionsanläggningar. Även
nederbördsmängderna har ökat, både
sommar och vintertid, särskilt vid
anläggningarna i Norden.
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit
något och mängden vatten i vattendrag
har ökat.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 41
”SSABs strategi att ställa om till fossilfri
ståltillverkning och som första stålbolag
lansera fossilfritt stål på marknaden är väl
positionerad i båda scenarierna.”
===== SIDA 43 =====
Upplysningar enligt
EU:s taxonomi
SSABs stålverksamhet ingår i EU:s taxonomi i
kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad
akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla
ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna
SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB
Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip
100 % av SSABs koldioxidutsläpp (scope 1).
SSAB har inga andra verksamheter (däribland
kärnenergi- eller naturgasrelaterade) som
bedömts som väsentliga i relation till koncernens
konsoliderade intäkter, investeringar och
driftsutgifter, eller som omfattas av de
delegerade akterna för övriga miljömål. Externa
intäkter, investeringar och driftsutgifter förklaras
närmare i avsnittet Definitioner.
Definitioner av ekonomiska aktiviteter
Inom järn- och ståltillverkning är följande
NACE-koder relevanta:
• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål
samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och
tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.11 Tillverkning av metallkonstruktioner
och delar av konstruktioner
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller
SSABs ståldivisioner bedriver även verksamhet
utan specifika NACE-koder som betning,
glödgning, spaltning, formatklippning och
emballering. Därutöver finns även stödjande eller
kompletterande aktiviteter såsom
vattenanvändning, reningsverk, återvinning av
restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av
vätgas och syre. SSAB har gjort bedömningen att
dessa aktiviteter också ingår i kategorin järn- och
ståltillverkning.
Gränsvärde för klimat
EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur
ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt
till att minska klimatpåverkan eller att bidra till att
klimatförändringarna begränsas.
• Inget av SSABs stålverk som producerar
järnmalmsbaserat stål klarar gränsvärdena för
framställning av råjärn eller koks.
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i
elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 %
återvunnet stål och uppfyller därmed
gränsvärdet.
Kriterier för att inte orsaka betydande skada
SSABs skrotbaserade ståltillverkning bedöms
inte orsaka betydande skada, utifrån SSABs
analys av taxonomins kriterier. Analysen utgår
från SSABs bedömning av syftet med regleringen
samt utifrån ett väsentlighetsperspektiv.
• Klimatanpassning: SSABs klimatriskanalys har
genomförts i enlighet med vedertagna
klimatmodeller. Inga väsentliga risker har
identifierats. Läs mer på föregående sida.
• Vatten och marina resurser: SSABs
skrotbaserade anläggningar har erforderliga
tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av
kylvatten, processavloppsvatten och
dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda
rutiner och processer för att förhindra utsläpp.
Båda anläggningarna är lokaliserade i områden
med låg vattenstress.
• Föroreningar: På SSABs skrotbaserade
anläggningar finns två brandskyddsmedel med
låg koncentration (<1%) av långlivade
organiska föroreningar, så kallade POP’s. Spår
av kvicksilver kan förekomma i ett fåtal
produkter kopplade till
produktionsprocesserna. Fyra typer av
köldmedia med ozonnedbrytande ämnen är i
bruk och utbyte av dessa sker i enlighet med
gällande regelverk. SSABs bedömning är att
såväl RoHS-direktivet som REACH Annex XVII
(Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs
kemikalieanvändning omfattar dock vissa
ämnen på Begränsningslistan men
användningen av dessa strider inte mot de
aktuella kraven. Ämnen enligt REACH Artikel 59
(Kandidatförteckningen) eller andra ämnen
som uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel
57 kan finnas i de kemikalier som SSAB
använder. Dessa eventuella ämnen redovisas
inte närmare här eftersom SSABs
ståltillverkning i USA kan kategoriseras som en
samhällsviktig funktion. Det grundar sig i att
ståltillverkning är en så kallad Critical
Manufacturing Sector enligt U.S. Cybersecurity
and Infrastructure Security Agency (CISA) samt
Presidential Policy Directive 21. Angående krav
på bästa tillgängliga teknik och föreskrivna
utsläppsnivåer så regleras SSABs verksamhet i
USA av amerikansk lagstiftning. SSAB har
de miljötillstånd som krävs och sammantaget
får det anses att verksamheten uppfyller de
krav som är relevanta.
• Biologisk mångfald: Risker för biologisk
mångfald till följd av utsläpp till vatten, luft eller
mark hanteras inom ramen för de miljötillstånd
som finns för verksamheterna. Erforderliga
försiktighetsmått har vidtagits och riskerna
bedöms därmed inte som betydande. SSAB följer
relevant amerikansk lagstiftning inom detta
område även om SSAB hittills inte varit skyldiga
att upprätta någon formell
miljökonsekvensbeskrivning för anläggningarna.
De amerikanska anläggningarna ligger inte heller
nära (inom 50 km) något område som bedöms
vara särskilt känsligt, som till exempel Natura
2000-områden, Unescos världsarv eller andra
särskilt viktiga områden för biologisk mångfald.
Minimiskyddsåtgärder
Taxonomin omfattar även så kallade
minimiskyddsåtgärder, som innebär att företag
ska ha processer och policyer på plats för att
säkerställa att internationella ramverk för
ansvarsfullt företagande efterlevs i den egna
verksamheten och i värdekedjan, exempelvis
FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter. SSAB bedömer att arbetet
som bedrivs inom bland annat affärsetik,
antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda
samt ansvarsfulla inköp motsvarar sådana
processer och adresserar identifierade risker. Se
även avsnittet om mänskliga rättigheter.
Förändring jämfört med föregående år
Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion
minskade relativt sett mindre än övriga intäkter
under året. Investeringar i verksamhet som ej är
taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av
bland annat högre kostnader för utsläppsrätter.
Även driftsutgifter ökade relativt sett för den ej
taxonomiförenliga verksamheten.
Finansiering i linje med taxonomin
SSABs hållbarhetslänkade obligationer syftar till
att finansiera allmän affärsverksamhet och inte
någon specifik verksamhetsdel.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 42
===== SIDA 44 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 43
Omsättning 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande
skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
K
od
O
msättning, totalt
O
msättning, andel
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej
förenlig (A.2) andel av
omsättningen, 2022
K
ategori
M
kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 38 021 32 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 31 Omställning
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 38 021 32 100 — — — — — J J J — J J J 31
Varav omställningsverksamhet 38 021 32 100 J J J — J J J 31 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 62 112 52 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 51
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 62 112 52 100 — — — — — 51
Summa A.1 och A.2 100 133 84 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 19 356 16
Summa A + B 119 489 100
Omsättning
2023 Andel av omsättning/Omsättning totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av
klimatförändringar 32 52
Anpassning till
klimatförändringar — —
Vatten och marina resurser — —
Cirkulär ekonomi — —
Föroreningar — —
Biologisk mångfald och
ekosystem — —
===== SIDA 45 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 44
Investeringar 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande
skada (DNSH)
K
od
I
nvesteringar, totalt
I
nvesteringar, andel
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej
förenlig (A.2) andel av
investeringar, 2022
K
ategori
M
Kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 836 12 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 17 Omställning
Investeringar för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna
(A.1) 836 12 100 — — — — — J J J — J J J 17
Varav omställningsverksamhet 836 12 100 J J J — J J J 17 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 5 809 81 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 73
Investeringar för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 5 809 81 100 — — — — — 73
Summa A.1 och A.2 6 645 93 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Investeringar för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 536 7
Summa A + B 7 181 100
Investeringar
2023 Andel av investeringar/Investeringar totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av
klimatförändringar 12 81
Anpassning till klimatförändringar — —
Vatten och marina resurser — —
Cirkulär ekonomi — —
Föroreningar — —
Biologisk mångfald och
ekosystem — —
===== SIDA 46 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 45
Driftsutgifter 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
K
od
D
riftsutgifter, totalt
D
riftsutgifter, andel
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
B
egränsningar av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej
förenlig (A.2) andel av
driftsutgifter, 2022
K
ategori
M
Kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 1 297 21 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 14 Omställning
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna
(A.1) 1 297 21 100 — — — — — J J J — J J J 14
Varav omställningsverksamhet 1 297 21 100 J J J — J J J 14 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 4 702 75 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 82
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 4 702 75 100 — — — — — 82
Summa A.1 och A.2 5 998 95 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 300 5
Summa A + B 6 299 100
Driftsutgifter
2023 Andel av driftsutgifter/Driftsutgifter totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av
klimatförändringar 21 75
Anpassning till klimatförändringar — —
Vatten och marina resurser — —
Cirkulär ekonomi — —
Föroreningar — —
Biologisk mångfald och ekosystem — —
===== SIDA 47 =====
Föroreningar
SSABs verksamhet är energiintensiv vilket
framförallt generar utsläpp av koldioxid men
också ger upphov till andra betydande utsläpp till
luft från olika förbränningsprocesser och utsläpp
till vatten via kylvatten och förorenat
processvatten. Sammantaget sker utsläpp till
både luft, vatten och mark. Detta omfattas av
SSABs systematiska förbättringsarbetet i syfte
att minimera miljöpåverkan. SSAB säkerställer
att utsläppen hålls inom ramen för
utsläppsvillkor och andra krav från
miljömyndigheterna.
Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)
Ton 2023 2022 2021 2020 2019
Utsläpp av stoft (PM) 576 531 595 510 596
Utsläpp av svaveldioxid (SOx) 3 578 2 393 3 492 2 549 3 243
Utsläpp av kväveoxider (NOx) 3 426 3 484 3 135 3 274 3 316
Utsläpp till vatten
Ton 2023 2022 2021 2020 2019
Suspenderade ämnen 353 302 164 76 196
Mineralolja 2 2 1 2 2
Cirkulär ekonomi
(material och avfall)
När det är möjligt återvinner och återanvänder
SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna
för att utvinna mer värde, minska förbrukningen
av nya råvaror och minimera mängden avfall som
deponeras. Exempelvis kan användningen av
skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska
behovet av järnmalm som insatsvara.
I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med
återcirkulering av material till den egna
produktionen; bearbetning och försäljning av
biprodukter som slagg samt hantering av avfall
som inte har någon miljömässigt eller
ekonomiskt försvarbar avsättning.
Skrot som råmaterial
I de amerikanska anläggningarna används nära
100 % metallskrot som råvara, och även de
nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna
använder ungefär 20 % skrot som råvara. Totalt
inom SSAB uppgick skrotanvändningen under
året till 3,7 (3,7) miljoner ton.
Slagganvändning
Stålproduktion ger upphov till en rad olika
restprodukter, till exempel slagg, slam och stoft.
Material som inte kan återcirkuleras internt
vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare
externt. Biprodukter som slagg används i olika
industrier, till exempel inom vägkonstruktion och
som ersättning för cement.
Återvinning och hantering av avfall
Där det inte finns något miljömässigt eller
ekonomiskt försvarbart alternativ för användning
av avfallet måste det antingen skickas till egna
deponier eller till externa avfallsmottagare, i
enlighet med gällande lagstiftning.
På de stora anläggningarna i Norden har SSAB
egna deponier, för exempelvis stoft och slam
från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier
drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och
efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter.
I USA har inte SSAB några egna
deponianläggningar eller transporter för avfall.
Materialet som skickas till deponier provtas av
en tredjepartsleverantör och klassificeras före
leverans.
Samtliga SSABs anläggningar har egna
övervaknings- och datainsamlingssystem som
uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar
löpande med att minska avfallsmängderna och
öka användningen av restprodukter.
Mål och utfall
SSABs mål för cirkularitet definieras som den
sammanlagda användningen av skrot och
fossilfri järnsvamp i den nordiska
stålproduktionen. Målet är att användningen av
skrot och fossilfri järnsvamp i Norden ska uppgå
till 29 % per ton råstål år 2025, när anläggningen i
Oxelösund konverteras till en ljusbågsugn.
Utfallet för 2023 var 19 (19) %.
SSAB har också som mål att hela den nordiska
årliga slaggproduktionen ska komma till
användning internt eller externt från 2025 och
framåt. Utfallet för 2023 var 120 (83) % tack vare
hög extern efterfrågan på slagg.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 46
Lägre utsläpp av stoft i Oxelösund
Stängningen av masugnarna vid SSABs
anläggning i Oxelösund kommer inte bara
att innebära att koldioxidutsläppen
motsvarande 3 % av Sveriges utsläpp
försvinner, utan även att utsläpp av stoft,
som exempel koldamm, och svaveldioxid
kommer att minska kraftigt. Även utsläpp
av kväveoxider beräknas minska.
===== SIDA 48 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 47
Materialanvändning (GRI 301-1)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Järnmalmspellets 6 980 6 483 7 601 6 417 6 813
Reduktionsmedel1) 2 427 2 299 2 594 2 309 2 525
Skrot (externt + internt) 3 658 3 705 3 828 3 689 3 658
Återvunnet material 776 717 973 823 767
Slaggbildare2) 666 717 789 661 699
Legeringar 107 110 122 101 111
Metall- och färgbeläggningar 45 46 61 57 52
Totalt icke förnybara material 14 660 14 077 15 968 14 057 14 625
Restprodukter (306-3)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion 3 284 2 932 3 888 3 897 3 648
Använts internt eller externt 3 364 2 440 3 294 3 578 3 300
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion 819 754 713 762 719
Använts internt eller externt 751 685 642 685 644
Summa restprodukter 4 103 3 686 4 601 4 659 4 367
Använts internt eller externt 4 116 3 125 3 936 4 263 3 944
Avfall, total mängd
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Industriavfall till deponi 274 333 369 331 366
Farligt avfall 114 48 54 51 52
Icke farligt avfall 61 58 81 63 69
Total mängd 449 439 503 445 487
1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bänd kalk, dolomit, karbid, etc.
Mål: Cirkularitet
2023 Mål 2023 Mål 2025 Mål 2026 Mål 2030 Mål 2031 Mål 2032
Användning av skrot/H-
DRI 19 % 20 % 29 % 39 % 100 % 100 % 100 %
Slagganvändning 120 % 82 % 100 % 100 % 105 % 107 % 107 %
===== SIDA 49 =====
Vatten
Ansvar och styrning
Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat
enligt beslut från respektive miljömyndighet. På
varje anläggning finns lokala instruktioner för
exempelvis skötsel av reningsanläggningar och
kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och
Finland sker även samordnad kontroll av
vattenkvaliteten i de vattenförekomster där
utsläpp sker. Kontrollerna finansieras
gemensamt med andra verksamheter som
belastar samma recipient.
Uttag av ytvatten (sötvatten)
SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och
åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå),
Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund),
Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön
(Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten
från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama
använder grundvatten vilket motsvarar mindre än
1 % av SSABs totala sötvattenuttag.
Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)
För anläggningarna i Luleå, Brahestad och
Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från
Östersjön.
Områden med vattenstress
Enligt WRI:s kartläggning av områden med
vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i
områden med låg risk för vattenstress, med
undantag för Oxelösund, som ligger i ett område
med medel till hög risk på grund av låga
grundvattennivåer. SSAB använder dock inte
grundvatten som kylvatten i Oxelösund och
behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer
att minska när anläggningen ställs om till
elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen
kommer att kylas med havsvatten.
Biologisk mångfald
SSAB strävar efter att integrera
ekosystemtjänster i verksamheten och att främja
den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt
arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från
att beakta ekosystemtjänster vid planering och
utveckling av verksamheten, till att bevara och
underhålla den flora och fauna som redan finns.
Det kan också handla om att nyttja vegetation
inom industriområdena i syfte att minska
spridning av damm och binda luftföroreningar
eller att skapa rekreationsområden för
allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp
som omfattar alla produkter och tjänster som
naturens ekosystem ger och som bidrar till
människans välfärd och livskvalitet.
Lokala initiativ
Vidare finns det flera exempel på lokala
överenskommelser med kommuner, länsstyrelser
eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar
med biologer från myndigheter eller andra
organisationer för att till exempel bevara död ved
för att skapa faunadepåer, planera för
fågelholkar eller naturlig växtetablering och
ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier.
Exempel från tidigare år:
• Inventering av bland annat naturvärden och
häckande fågel inom industriområdena i både
Luleå och Brahestad
• Överenskommelse med Borlänge kommun om
att bevara ett värdefullt rekreationsområde i
Islingbyholen med unik miljö och stora natur-
och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt
för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat
mark och vegetation vid en befintlig bullervall i
syfte att skapa ett så kallat insektshotell i
större skala tillsammans med kommunen.
• Restaurering av våtmark uppströms
anläggningen i Oxelösund i samverkan med
Sportfiskarna och markägare i området.
Våtmarken medför en återskapad lekplats för
gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt
stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av
näringsämnen i Östersjön och att på sikt
minska algblomningen.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 48
Total vattenanvändning per källa (GRI 303-1)
Miljon m3 2023 2022 2021 2020 2019
Ytvatten (sötvatten) 193 190 196 180 180
Ytvatten (saltvatten) 204 196 205 198 198
Kommunalt vatten 2 2 1 1 1
Total vattenanvändning 398 388 402 379 379
Biologisk mångfald i Luleå
SSAB har tagit fram en plan för att
stärka den biologiska mångfalden på
Svartön där SSABs anläggning i Luleå
ligger. Detta är ett led i ambitionen att
öka den biologiska mångfalden i
samband med omställningen mot en
fossilfri verksamhet. Utgångspunkten
är främst att gynna de rödlistade och
redan etablerade fågelarter som finns
inom området. Planen omfattar bland
annat åtgärder för att skapa och
förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser
och födosöksområden genom att till
exempel bevara vegetation, skapa
dammar, diken och våtmarker och
öppna gräsytor. Planen kommer att
uppdateras till högre detaljeringsgrad i
takt med att omställningen vid
anläggningen i Luleå fortskrider. Med
de åtgärder som föreslås kommer den
biologiska mångfalden inom området
på sikt att öka.
Vatten viktigt för ståltillverkning
Stålindustrin behöver stora mängder
vatten för sina processer. Alla SSABs
anläggningar ligger därför på platser
med god förekomst av vatten. Vatten
används främst för att kyla ner stålet,
till exempel vid härdning. Vatten
används också för att rena
processgaser och som smörjmedel,
samt som skölj- och spolvatten vid
exempelvis betning.
===== SIDA 50 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 49
Sociala aspekter
SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen
och erbjuda en trygg och inkluderande arbetsplats.
===== SIDA 51 =====
Anställda
SSAB strävar efter att få medarbetarna att känna
sig delaktiga, engagerade och motiverade att ta
ansvar för sin egen personliga utveckling. SSAB
vill erbjuda möjligheter för de anställda att växa
professionellt inom organisationen, samt en
trygg och välkomnande arbetsplats där balansen
mellan arbete och fritid är viktig.
SSAB hade vid slutet av året 15 126 anställda, en
minskning med 200 jämfört med föregående år.
SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland
och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av
personalstyrkan är kvinnor. Personal-
omsättningen uppgick till 8 (8) % och under året
anställdes 709 (990) nya medarbetare.
Företagskultur
Företagskulturen inom SSAB sammanfattas av
plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB
erbjuder och vad som förväntas av de anställda.
SSAB Way innehåller bland annat vision och
värderingar, förväntningar på anställda genom
SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier
för chefer och anställda i arbetet mot SSABs mål.
SSAB Way är utgångspunkt för de årliga
medarbetar- och utvecklingssamtalen.
Kompetensutveckling
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för
olika nivåer av organisationen, exempelvis ett
internt affärsutvecklingsprogram och utbildning
av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram,
exempelvis med fokus på teknik och ledarskap.
En viktig del av de anställdas
kompetensutveckling är de årliga
utvecklingssamtalen där mycket fokus läggs på
medarbetarens individuella utvecklingsplan. 92
(92) % av tjänstemännen hade utvecklingssamtal
under 2023.
Kollektivavtal och facklig representation
Alla SSABs anställda i Sverige och Finland
omfattas av kollektivavtal och cirka 78 % av de
anställda i Sverige och Finland är representerade
av fackföreningar. För de anställda i USA samt
övriga länder finns det olika arrangemang enligt
praxis och arbetslagstiftning i respektive land.
SSAB respekterar de anställdas rättigheter att
organisera sig i enlighet med nationella lagar och
bestämmelser. SSAB tillhandahåller kanaler för
medarbetare att engagera sig i företagets
aktiviteter och uttrycka sina åsikter, exempelvis
via informationsmöten eller
medarbetarundersökningar. Facken vid SSAB i
Europa har ett europeiskt koncernråd (EWC,
European Works Council), där exempelvis SSABs
ledning informerar om frågor som är av
betydelse för de anställda.
Personal som inte är anställd
På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer,
samarbetspartners och externa konsulter inom
alla delar av organisationen och inom olika typer
av arbetsområden, exempelvis städning av
lokaler, underhållsarbete på
produktionsanläggningarna och olika typer av IT-
tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de
olika externa resurserna utan detta hanteras på
lokal nivå.
Total personalstyrka
2023 2022 2021
Anställningskategori
Total personalstyrka 15 126 15 326 15 078
Tillsvidareanställda, % 96 95 94
Visstidsanställda, % 4 5 6
Heltidsanställda, % 97 97 97
Deltidsanställda, % 3 3 3
Land
Sverige 6 500 6 507 6 105
Finland 4 731 4 809 4 678
USA 1 500 1 413 1 346
Kön
Kvinnor, % 21 20 20
Män, % 79 80 80
Ersättning
SSABs ersättningspolicy finns beskriven på sida
Riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare. SSAB rapporterar total
ersättning för vd och genomsnittlig total
ersättning för anställda i moderbolaget i
Ersättningsrapporten. SSAB följer inte upp den
genomsnittliga löneökningen för koncernen som
helhet.
Fast anställda
2023 2022 2021
Fast anställda 14 565 14 568 14 235
Land
Sverige 6 209 6 135 5 962
Finland 4 581 4 551 4 501
USA 1 481 1 405 1 340
Kön
Kvinnor, % 20 20 19
Män, % 80 80 81
Antal heltidsanställda
2023 2022 2021
Heltidsanställda 14 715 14 921 14 656
Land
Sverige 6 243 6 276 6 105
Finland 4 620 4 679 4 678
USA 1 500 1 413 1 346
Kön
Kvinnor, % 21 20 20
Män, % 79 80 80
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 50
SSAB Academy
Med stöd från EU:s Fond för en
rättvis omställning startade SSAB under
året upp SSAB Academy i Luleå för att
kompetensutveckla medarbetare för
omställningen mot fossilfri stålproduktion.
SSAB Academy har inletts med två
pilotutbildningar som lanserades
under hösten 2023 – en för certifierade
elektriker och en ledarskapsutbildning med
fokus på förändringsledning.
===== SIDA 52 =====
Nyanställda och personalomsättning (GRI
401-1)
2023 2022 2021
Nyanställda, totalt 709 990 776
Land
Sverige 252 366 260
Finland 134 188 134
USA 204 218 193
Kön
Kvinnor, % 22 23 21
Män, % 78 77 79
Personalomsättning,
total, % 8 8 7
Land
Sverige, % 7 7 6
Finland, % 5 6 6
USA, % 11 12 11
Kön
Kvinnor, % 7 8 7
Män, % 8 8 7
Av de 561 visstidsanställda var 35 % kvinnor. 52 % arbetade i
Sverige, respektive 27 % i Finland och 3 % i USA.
Av de 411 deltidsanställda var 31 % kvinnor. 63 % arbetade i
Sverige, respektive 27 % i Finland och 0 % i USA.
Av de 709 nyanställda var 22 % kvinnor. 36 % anställdes i Sverige,
respektive 19 % i Finland och 29 % i USA.
Anställda som omfattas av kollektivavtal,
% 2023
Sverige 100
Finland 100
USA 1
Hälsa och säkerhet
SSABs ambition inom hälsa och säkerhet är att
förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och
sjukdomar och att bli världens säkraste
stålföretag. För att uppnå detta arbetar SSAB
utifrån följande principer:
• Samtliga skador och arbetsrelaterade
sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning är
förutsättning för ett framgångsrikt
säkerhetsarbete
• Att arbeta säkert är en förutsättning för
anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet ger
även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska integreras i
affärsprocessen
Alla anställda och entreprenörer har rätt till en
hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Inom
SSABs verksamhet finns tyvärr risk för olyckor
och skador för anställda och entreprenörer,
främst i produktionsanläggningarna. De
vanligaste olyckstyperna är sår, stukningar,
sträckningar, frakturer och hjärnskakningar.
Ansvar och styrning
Säkerhetsarbetet är integrerat i SSABs
ledningssystem och sammanfattas i koncernens
styrdokumentet för säkerhet som är beslutade av
koncernledningen. Direktivet för hälsa och
säkerhet sammanfattar SSABs ambition inom
området och betonar vikten av att inte
kompromissa med säkerhetsarbetet samt
individens ansvar att arbeta på ett säkert sätt.
Direktivet kompletteras med SSABs instruktion
för hälsa och säkerhet som sammanfattar
principer och krav på säkerhetsarbetet.
Hållbarhetschefen ansvarar för båda
styrdokumentet och de uppdaterades senast
2019. SSABs principer för säkerhet uppfyller eller
överträffar alla tillämpliga lagar, förordningar och
interna krav. Ledningssystemet för säkerhet
uppfyller kraven i ISO 45001 och är
implementerat på alla anläggningar.
Säkerhetsarbetet omfattar även frågor rörande
processäkerhet.
Alla SSABs anläggningar ska systematiskt
identifiera säkerhetsrisker och vidta åtgärder för
att minimera dessa risker. Lokala program för
hälsa och säkerhet ska utvecklas utifrån
lagstiftningen i respektive land. Detta görs
generellt av lokala skyddskommittéer bestående
av företrädare för den lokala företagsledningen
och de anställda. I Sverige och Finland finns
skyddskommittéer på alla arbetsplatser med mer
än 50 anställda. I USA finns flera
skyddskommittéer som ger anställda möjlighet
att medverka i frågor som rör hälsa och säkerhet.
Linjeorganisationen har det övergripande
ansvaret för hälsa och säkerhetsfrågor,
efterlevnad av gällande säkerhetskrav och för att
genomföra riskbedömningar. Alla divisioner har
egna mål inom säkerhet som följs upp
regelbundet av koncernledningen.
Det koncernövergripande samarbetet i hälsa och
säkerhetsfrågor säkerställs av två grupper:
• Rådet för hälsa och säkerhet har det primära
ansvaret för att samordna säkerhetsarbetet,
föreslå policyer och strategiska initiativ till
koncernledningen och främja en positiv
säkerhetskultur inom SSAB. Rådet är det
beslutsfattande organet i frågor om säkerhet i
verksamheten, och består av seniora
medarbetare från alla SSAB-divisionerna.
• Expertgruppen för säkerhet består av experter
från SSABs större anläggningar, divisioner och
dotterbolag och syftar till informationsutbyte
om exempelvis förebyggande åtgärder.
Personligt säkerhetslöfte
Ett grundläggande krav för att arbeta på SSAB är
att känna ett personligt ansvar för att arbeta
säkert varje dag. Alla anställda uppmanas att
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 51
Olycksfallsfrekvens
Framgångsrikt säkerhetsarbete
Produktionsenheten SSAB Tavastehus,
som även omfattar fabrikerna i
Kankaanpää och Finspång, har varit fri
från arbetsrelaterade skador som lett till
förlorad arbetstid under de senaste tre
åren. Den goda säkerhetsutvecklingen är
resultatet av många åtgärder och ett stort
engagemang från alla anställda. I princip
all personal har deltagit i SSAB Europes
säkerhetsutbildning.
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
19 20 21 22 23
0
4
8
12
16
===== SIDA 53 =====
underteckna SSABs säkerhetslöfte, som är ett
åtagande att alltid sätta säkerheten först. Det
gäller även för entreprenörer och andra som
arbetar på SSABs anläggningar.
Underleverantörers säkerhet
Varje år arbetar många medarbetare från externa
företag på SSAB, i synnerhet inom underhåll och
reparationer. Utifrån en riskbedömning granskas
vissa entreprenörer för att kontrollera om de har
robusta säkerhetsrutiner. SSAB tillhandahåller
också säkerhetsutbildningar och diskussionsfora
för underleverantörer i syfte att öka
säkerhetsmedvetandet.
Mål och utfall
SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom
olycksfallsfrekvens (LTIF) och totalt registrerbar
skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade
timmar. Se avsnittet Definitioner för mer
information. Alla divisioner och dotterbolag har
årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet
rapporteras månadsvis till koncernledningen.
Koncernledningen beslutar även om mål inom
säkerhetsarbetet.
Sammantaget var säkerhetsresultatet under året
bra. Antalet olyckor som resulterat i frånvaro i
mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF,
Lost Time Injury Frequency) minskade till 0,87
(1,06) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF,
Total Recordable Injury Frequency) minskade till
6,2 (7,8). Ökningen i LTI-allvarlighetsgrad beror
på två väldigt långa sjukskrivningar.
Särskilt den finska verksamheten har bidragit till
det lägre utfallet för LTIF och TRIF under året.
Det goda utfallet för SSABs säkerhetsarbete är
ett resultat av arbetet med att förbättra
säkerhetskulturen inom koncernen under de
senaste åren. Arbetet har framförallt fokuserat
på förebyggande säkerhetsarbete,
ansvarstagande samt medarbetarengagemang
och utbildning. SSAB kommer fortsätta arbeta
med att stärka säkerhetskulturen de kommande
åren.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 52
Arbetsrelaterade personskador (GRI 403-9)
2023 2022 2021 2020 2019
Totalt
LTI:er 25 30 48 101 126
LTIF 0,87 1,06 1,8 3,7 4,2
TRIF 6,2 7,8 9,2 9,7 12,4
Anställda
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er 2 — 2 9 7
Totala LTI:er 18 17 37 73 102
LTIF 0,72 0,69 1,6 3,2 4,0
TRIF 5,8 7,5 9,3 9,7 12,4
Arbetade timmar 25 153 659 24 521 439 23 585 560 22 767 926 25 474 602
Underleverantörer
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er — — — 4 —
Total LTI:er 7 13 10 28 24
LTIF 1,96 3,50 3,2 7,7 5,6
Arbetade timmar 3 564 809 3 740 095 3 166 893 3 654 969 4 319 125
Mål: Hälsa och säkerhet
Utfall 2023 Mål 2023 Mål 2024 Mål 2026
Antal dödsolyckor — — — —
LTIF 0,87 1,50 < 1,00 < 1,00
TRIF 6,2 6,2 5,5 4,5
LTI-allvarlighetsgrad 37 10 10 10
LTIF efter land/region (anställda)
2023 2022 2021 2020 2019
Sverige 1,02 1,38 2,6 3,3 3,7
Finland — 0,69 1,3 5,5 5,4
USA 1,36 1,41 0,5 1,9 2,7
Övriga Europa 2,20 0,72 1,8 3,2 3,2
Övriga länder — — 2,4 2,4 3,4
TRIF efter land/region (anställda)
2023 2022 2021 2020 2019
Sverige 7,8 8,1 9,0 10,6 15,4
Finland 4,1 7,8 12,8 12,6 12,1
USA 5,0 5,4 4,7 4,0 8,2
Övriga Europa 4,8 7,2 6,2 5,4 6,6
Övriga länder 3,7 5,6 7,2 8,7 20,0
===== SIDA 54 =====
Inkludering
och mångfald
SSABs arbete inom inkludering och mångfald
syftar till att säkerställa ett inkluderande
arbetssätt i koncernen och att alla anställdas
kompetens tas tillvara, samt att motverka
diskriminering i alla former. Arbetet är också
viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och
behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald
är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt
område. Metall- och gruvindustrin har generellt
en skev könsfördelning bland anställda, något
som även präglar SSABs personal-
sammansättning.
Styrning och ansvar
Arbetet med inkludering och mångfald
sammanfattas i styrdokument på koncernnivå
och innehåller SSABs principer för en
inkluderande arbetsplats där alla anställda har
samma rättigheter. Styrdokumentet adresserar
nio diskrimineringsgrunder (kön,
könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell
tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder,
sexuell läggning, civilstånd eller föräldrastatus,
politisk åskådning eller medlemskap i
fackförening). Styrdokumentet kompletteras av
en medarbetarhandbok och olika
utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en
icke-diskriminerande företagskultur ingår även i
den obligatoriska utbildningen om
uppförandekoden.
Linjeorganisationen har det övergripande
ansvaret för inkludering och mångfald. Alla
divisioner har under året satt upp mål inom
inkludering och mångfald. Dessa följs upp
regelbundet av koncernledningen. Arbetet
samordnas av HR-funktionen på koncernnivå.
Frågor rörande inkludering och likabehandling
följs bland annat upp genom den årliga
medarbetarundersökningen. Genom SSABs
Ethics Line har medarbetare även möjlighet att
anonymt rapportera in ärenden om till exempel
diskriminering (se även Affärsetik och anti-
korruption).
Strategi, mål och utfall
Strategin för inkludering och mångfald, som är
beslutad av koncernledningen, utgår från tre
aspekter: anställda, arbetsplatsen och samhället.
Det övergripande målet är andelen kvinnor bland
linjechefer. Målet för 2025 är 23 % kvinnor bland
SSABs linjechefer, att jämföra med årets utfall på
22 (20) %. Andelen kvinnor bland totalt antal
anställda uppgick till 21 %. Ytterligare nyckeltal
inom jämställdhet följs upp regelbundet.
Aktiviteter under året
• SSAB stärkte den interna och externa
kommunikationen om inkludering och
mångfald, med syfte att sätta fokus på hur
medarbetare agerar och utvecklas.
• Flera olika interna råd bildades för
erfarenhetsutbyte och samarbete mellan
exempelvis olika verksamhetsområden och
länder
• Utbildningsinsatser påbörjades inom HR och
Kommunikation för att säkerställa att
processer och information är inkluderande och
icke-diskriminerande
• Genomförande av utbildningar för chefer hur
de kan stödja och utveckla en inkluderande
miljö. SSAB Americas fortsatte sitt fokus på
utbildning inom icke-diskriminering och
inkludering. Utbildningen är obligatorisk för alla
chefer och medarbetare och genomfördes
under 2023 av drygt 100 anställda. Vidare har
flertalet globala ledarskapsprogram utvecklats
för att tydligare integrera perspektiv kring
vikten av inkludering och mångfald.
SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk
som syftar till att öka mångfalden i
stålbranschen till exempel Female Leader
Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in
Tech och Inklusiiv i Finland, och Association of
Women in the Metal Industries i USA.
Mål och utfall: Inkludering och mångfald
% 2023 2022
Mål
2023
Mål
2025
Andel kvinnor
(linjechefer) 22 20 21 23
Ledning och anställda, per kön,
personalkategori och åldersgrupp (GRI 405-1)
Styrelse1)
2023 2022 2021 2020
Totalt antal 7 8 7 8
Kvinnor 3 3 3 4
Män 4 5 4 4
< 30 år — — — —
30–50 år — — — 1
> 50 år 7 8 7 7
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.
Koncernledning
2023 2022 2021 2020
Totalt antal 11 11 11 11
Kvinnor 4 4 4 3
Män 7 7 7 8
< 30 år — — — —
30–50 år 1 2 2 4
> 50 år 10 9 9 7
Anställda
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 21 21 20 20
Män 79 79 80 80
< 30 år 13 14 14 12
30–50 år 52 52 52 53
> 50 år 35 34 34 35
Arbetare
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 13 13 12 11
Män 87 87 88 89
< 30 år 17 18 18 15
30–50 år 49 49 49 51
> 50 år 34 33 33 34
Tjänstemän
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 34 33 33 33
Män 66 67 67 67
< 30 år 7 7 7 8
30–50 år 56 57 57 57
> 50 år 37 36 36 35
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 53
===== SIDA 55 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 54
Ansvarsfullt företagande
SSABs arbete med ansvarsfullt företagande
omfattar bland annat mänskliga rättigheter,
affärsetik och antikorruption samt ansvarsfulla
inköp.
===== SIDA 56 =====
Mänskliga rättigheter
och rättvisa
arbetsvillkor
SSAB är medlem i FN:s Global compact och
stödjer dess principer gällande mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption.
SSAB stödjer även de mänskliga rättigheter som
kommer till uttryck i International Bill of Human
Rights, Internationella Arbetsorganisationens
(ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för
multinationella företag och FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter.
SSAB har åtagit sig att implementera processer
för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ
påverkan på mänskliga rättigheter som
verksamheten kan orsaka eller bidra till.
Mänskliga rättigheter i SSABs uppförandekod
SSAB uppförandekod slår fast att SSAB inte
tillåter någon form av diskriminering och att
inkludering och mångfald är viktiga frågor. SSAB
har nolltolerans för trakasserier och inga former
av barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller
olagligt arbete, inklusive trafficking och andra
former av modern slaveri får förekomma. För att
förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal
lagstiftning och internationella normer för
mänskliga rättigheter. Förutom uppförandekoden
så ger styrdokument på koncernnivå ytterligare
vägledning inom exempelvis inkludering och
mångfald. En stor del av arbetet rör samarbetet
med de fackliga organisationerna samt att SSAB
tillhandahåller kanaler för medarbetare att
engagera sig och uttrycka sina åsikter.
Mänskliga rättigheter är en viktig aspekt när
SSAB utvärderar leverantörer.
Process för människorättsrisker
SSAB ser ständigt över risker och processer för
att förhindra, identifiera och åtgärda eventuell
negativ påverkan på mänskliga rättigheter som
verksamheten kan orsaka eller bidra till.
SSAB har sedan tidigare genomfört en
riskbedömning angående mänskliga rättigheter,
inklusive framtagande av åtgärder för att
begränsa och förebygga riskerna. Under året
uppdaterade det koncernövergripande Etikrådet
den tidigare riskbedömningen.
Inga väsentliga risker identifierades men
prioriterade områden är bland annat hälsa och
säkerhet, rätten till föreningsfrihet och kollektiva
förhandlingar, rättvisa anställnings- och
arbetsvillkor och icke-diskriminering för främst
anställda och anställda hos leverantörer.
Ett ytterligare område är urbefolkningars
rättigheter. Under året genomfördes därför en
intressentdialog med en sameby som berörs av
SSABs omställning i Luleå med syfte att öka
kunskaperna om det aktuella markområdet och
rennäringen.
Under 2024 planeras ytterligare intressentdialog
för att stämma av prioriterade områden och
arbetet med att upprätta åtgärdsplaner fortsätter.
Affärsetik och
antikorruption
SSAB verkar på marknader med olika kulturer,
värderingar och traditioner. SSAB har nolltolerans
mot mutbrott och korruption och har hög
ambitionsnivå vad gäller affärsetik. Arbetet med
affärsetik och antikorruption omfattar främst
SSABs egna anställda, men indirekt även kunder
och samarbetspartners. Även SSABs leverantörer
omfattas genom en uppförandekod för
leverantörer.
Uppförandekod
Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt
företagande är uppförandekoden. Den är SSABs
etiska kompass som anger hur medarbetare
förväntas bete sig i förhållande till intressenter
och på marknaden genom att översätta SSABs
värderingar till riktlinjer för agerande.
Uppförandekoden omfattar områden som hälsa
och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och
affärsetiskt uppförande och är grunden för
SSABs åtaganden inom dessa områden.
Uppförandekoden kompletteras med en guide för
att tydliggöra SSABs affärsetiska principer.
Uppförandekoden och den tillhörande guiden
finns tillgänglig på SSABs hemsida samt intranät.
Styrning och ansvar
Uppförandekoden har antagits av styrelsen och
uppdaterades under 2022. Utöver den har SSABs
koncernledning antagit instruktioner om
antikorruptionsarbetet samt affärsetiska
granskningar av partners som företräder SSAB i
högriskområden för korruption samt om
visselblåsarsystemet Ethics Line och interna
rapporteringskanaler.
På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance-
funktionen för det strategiska arbetet samt
implementering av ny lagstiftning inom affärsetik
och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av
instruktionerna ligger på linjeorganisationen.
Samordning sker inom ett koncernövergripande
etikråd. Under året inrättades även ett internt råd
för ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist,
hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för
Etik & Compliance ingår.
Kanaler för rapportering och visselblåsning
SSAB uppmanar medarbetare att rapportera
eventuella överträdelser av lagar och
uppförandekoden. I koden slås fast att ingen
person som på rimliga grunder rapporterar
oegentligheter får utsättas för repressalier eller
trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis
närmaste chef eller HR-representant. Dessa
ärenden följs upp regelbundet inom
linjeorganisationen. Medarbetare inom EU kan
även rapportera via lokala rapporteringskanaler
för visselblåsning, inrättade i enlighet med
implementering av EU:s direktiv 2019/1937.
Information om rapporteringskanaler finns
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 55
SSAB Ethics Line
SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics
Line, finns tillgängligt i nästan alla länder
där SSAB har verksamhet. Rapportering
kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är
det möjligt att rapportera anonymt dygnet
runt, antingen online eller via telefon.
Anställda som inte har tillgång till Ethics
Line har andra rapporteringskanaler.
===== SIDA 57 =====
tillgänglig på SSABs intranät och externa
hemsida. De personer som är behöriga att ta
emot och utreda rapporter från
rapporteringskanalerna kommer att få intern
utbildning.
Rapportering kan även ske genom SSABs globala
visselblåsarsystem, Ethics Line. Rapporter i
Ethics Line hanteras av en styrgrupp för
ärendehantering. Den består av SSABs chef för
internrevision, chefen för Etik & Compliance samt
chefen för HR Compliance. Chefen för
internrevision informerar kvartalsvis SSABs
revisionsutskott om samtliga Ethics Line-
rapporter, inklusive sammanfattningar av
pågående utredningar, utan att delge
personuppgifter.
Under 2023 rapporterades 39 (17) incidenter via
Ethics Line och efter utredning vidtogs åtgärder i
14 ärenden: 7 relaterade till diskriminering och
trakasserier, 4 till regelefterlevnad, 1 till
uppförandekoden, 1 till korruption och 1 till
intressekonflikt. 3 ärenden är fortfarande under
utredning och 22 ärenden bedömdes inte vara
inom ramen för visselblåsarärenden och
rapportören hänvisades till andra
rapporteringskanaler. Ingen av de
diskrimineringsärenden som rapporterades under
året avsåg könstillhörighet, etnisk tillhörighet,
nationalitet, religion eller trosuppfattning,
funktionsnedsättning, utan avsåg annan form av
påstådd diskriminering eller trakasserier. Inga
rapporter om överträdelser av mänskliga
rättigheter inkom. Inte heller utdömdes några
sanktioner eller skadestånd för ärenden som
rapporterats in till Ethics Line. Anledningen till att
antalet rapporterade incidenter ökade under året
beror sannolikt på att SSAB i början av året
lanserade en ny plattform för Ethics Line som
underlättare rapportering samt att
uppförandekoden uppdaterades.
Arbete mot korruption
SSAB arbetar med att förbygga och upptäcka
korruption genom direktivet och instruktionen om
anti-korruption med tillhörande utbildning samt
handbok i affärsetik som finns tillgänglig på
intranätet. Styrdokumenten innehåller
information om hur SSAB definierar muta och
otillbörliga förmåner samt hur medarbetare
förväntas agera vid sina kontakter med
leverantörer, kunder och andra affärspartners.
SSAB har även en instruktion för affärsetisk
granskning som främst omfattar agenter och
distributörer i högriskområden för korruption.
Instruktionen innebär att SSAB ej får ingå avtal
med affärspartners som företräder SSAB innan
en första bedömning visar att dessa respekterar
SSABs affärsetiska regler.
Revision av risker för bedrägeri och korruption
ingår även vid revisionsgranskningar av
dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några
konkreta oegentligheter men möjlighet att
reducera risker har identifierats. Dessa
förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med
framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar
även medarbetare och externa intressenter att
rapportera eventuella korruptionsincidenter
genom rapporteringskanalerna.
Antikorruptionsklausul i avtal
SSAB inkluderar antikorruptionsklausuler i avtal
med affärspartners och SSABs uppförandekod
för leverantörer tydliggör att alla former av
korruption och mutor är oacceptabla och att
leverantörer ska motverka detta. Majoriteten
(116 av 133) råvarukontrakt i den nordiska
verksamheten under 2018–2023 hänvisar till
uppförandekoden för leverantörer. Kontrakt med
företag inom Hardox Wearparts-nätverket
inkluderar antikorruptionsklausuler samt
hänvisning till SSABs uppförandekod och
styrdokument för antikorruption (412 kontrakt
under 2017–2023).
Utbildningar och verktyg
SSABs utbildning om uppförandekoden, som
även inkluderar arbete mot korruption samt hur
avvikelser rapporteras, är obligatorisk för alla
medarbetare. Utbildningen finns tillgänglig på tio
språk och måste göras om vart tredje år.
Genomförd utbildning för alla nyanställda är ett
av SSABs mål inom affärsetik.
SSAB genomför regelbundet utbildning i
affärsetik, främst riktad mot chefer och
medarbetare inom försäljning och inköp, som
löper större risk att utsättas för korruption i sitt
dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en
intern utbildning i konkurrensrätt och anti-
korruption.
Aktiviteter under året
Under året lanserades en ny intern utbildning om
uppförandekoden (se ovan). Vidare genomfördes
interna utbildningar avseende granskning av
affärspartners som företräder SSAB och
korruptionsrisker samt om mänskliga rättigheter.
SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya
interna kanaler inom EU för att rapportera
missförhållanden där ärendena hanteras av lokalt
utsedda personer. Under året lanserades en ny
plattform för visselblåsarsystemet Ethics Line för
att underlätta en effektiv dialog mellan
rapportörer och interna utredare. Systemet
öppnades även upp för externa intressenter.
Mål och utfall
I slutet av 2023 hade 76 (89) % av alla
nyanställda påbörjat introduktionsprocessen
som bland annat omfattar att genomföra
utbildningen om uppförandekoden. Se
Definitioner för mer information. Från och med
2023 omfattar målet endast nyanställda. Alla
medlemmar av koncernledningen har sedan
tidigare genomfört utbildningen i affärsetik. 96
(90) % av SSABs anställda har tillgång till Ethics
Line. Vid slutet av året hade 94 (96) % av
målgruppen genomfört utbildningen i
konkurrensrätt och 90 % (80 %) utbildningen i
antikorruption som främst riktar sig till
medarbetare inom försäljning och inköp som
löper större risk att utsättas för korruption i sitt
dagliga arbete. Under året fanns inga
korruptionsincidenter att rapportera enligt
gällande regelverk.
Mål och utfall
%
Mål
2025 2023 2022 2021
Andel nya
medarbetare som
genomgått utbildning i
uppförandekoden 100 76 89 84
Andel medarbetare
som har tillgång till
Ethics Line 95 96 90 89
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 56
===== SIDA 58 =====
Ansvarsfulla inköp
Det är viktigt att SSABs leverantörer agerar
ansvarsfullt och följer SSABs riktlinjer för
hållbarhet. Genom att ställa krav på leverantörer
och följa upp deras arbete kan SSAB bidra till en
positiv utveckling vad gäller hållbarhet i
värdekedjan.
SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland
samt andra europeiska länder (60 % av inköpen
sker från Europa), men även USA (33 %). Endast
en mindre andel kommer från övriga länder, och
då främst Australien. Under 2023 köpte SSAB in
produkter, material och tjänster till ett värde av
cirka 76 (85) miljarder kronor. Skrot är den
största inköpskategorin, följt av järnmalm och kol
och koks. Dessa tre kategorier uppgick till
omkring 33 % av koncernens totala kostnader.
Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet
omfattar både SSABs direkta leverantörer och i
ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa
fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda
med inköpsansvar, i form av utbildningar och
instruktioner.
I SSABs leverantörskedja kan framförallt risk för
negativ miljöpåverkan uppstå, exempelvis
föroreningar till mark, luft och vatten, negativ
påverkan på biologisk mångfald samt utsläpp av
växthusgaser. Hälsa och säkerhet och mänskliga
rättigheter är också viktiga frågor.
Ansvar och styrning
SSABs uppförandekod för leverantörer beslutas
av koncernledningen och finns tillgänglig på
SSABs hemsida. Leverantörskoden är en
integrerad del av SSABs sätt att göra affärer och
utgör grunden för miljömässiga och sociala krav.
Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns
även instruktioner samt rutiner för
hållbarhetsuppföljning av leverantörer. På
koncernnivå ansvarar hållbarhetsfunktionen inom
Inköpsavdelningen för det strategiska arbetet
och samordning genom exempelvis regelbundna
möten med inköpsansvariga inom koncernen.
Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger
på linjeorganisationen. Mål och utfall följs upp
regelbundet. Hållbarhetsfunktionen inom
Inköpsavdelningen ansvarar också för
koncernens scope 3 beräkning.
Identifiering och bedömning av leverantörsrisker
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor,
mänskliga rättigheter och korruption.
Bedömningen görs med hjälp av ett externt
verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad
på land- och branschrisk. Leverantörer som
bedöms som medel eller hög risk måste svara på
ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala
villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar
SSAB eventuella åtgärder.
Riskutvärdering och revisioner
I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka
leverantörer riskutvärdering eller
tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet
baseras bland annat på en bedömning av
leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive
hälsa och säkerhet).
Arbete mot modern slavhandel
SSAB stödjer och respekterar internationellt
fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit
flera åtgärder för att förhindra att barnarbete,
tvångsarbete, slaveri och människohandel
förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna
omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod,
riskutvärderingar och revisioner och utbildning av
SSABs anställda.
Inga konfliktmineraler
SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler
(guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran
lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna.
När det gäller de utökade konfliktmineralerna
(kobolt och glimmer), används inte kobolt i
slutprodukter från SSABs stålproduktion.
Glimmer kan förekomma i färgbeläggning av stål.
SSAB undersöker för närvarande förekomsten av
glimmer tillsammans med färgleverantörerna.
Aktiviteter under året
• En ny leverantörskod lanserades i början av
året för att bättre återspegla SSABs egen
uppförandekod, ökade kundkrav på hållbarhet i
leverantörsledet samt nya EU-direktiv.
• SSAB avslutade implementeringen av ett nytt
verktyg för leverantörsbedömningar som
kommer att underlätta riskbedömningen, och
göra det möjligt att fokusera på särskilda
områden, exempelvis mänskliga rättigheter.
• Processen för att sätta ett mål för övriga
indirekta CO2-utsläpp (scope 3) påbörjades i
samband med uppdateringen av koncernens
mål för scope 1 och 2. SSAB lät i och med
detta genomföra en ny, mer omfattande scope
3 beräkning för 2018 och 2022 (se Definitioner
för mer information). Scope 3-utsläppen
redovisas i avsnittet Klimat.
• Införande av möjlighet för externa intressenter,
exempelvis anställda hos leverantörer, att
rapportera överträdelser av SSABs
uppförandekod.
• Arbete för minskade CO2-utsläpp från
transporter.
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 57
Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp (GRI 414-1)
Mål 2023 Mål 2025 Mål 2030 2023 2022 2021
Andel av nya leverantörer som utvärderats
avseende hållbarhetsrisk 100 % 100 % 100 % 88 % 91 % 88 %
Andel av totala utgifter som utvärderats
avseende hållbarhet 95 % 96 % 98 % 20 % 97 % 96 %
Antal audits/riskbedömningar 40 100 100 111 80 24
===== SIDA 59 =====
Mål och utfall
Under året utvärderades 88 (91) % av SSABs nya
leverantörer med avseende på hållbarhetsrisk.
20 (97) % av leverantörerna inom medium och
hög risk utvärderades avseende hållbarhet.
Anledningen till de lägre siffrorna för året är
införandet av det nya verktyget för
leverantörsbedömning. I och med detta blev fler
leverantörer klassade som medel eller hög risk
än tidigare, samt att riskbedömningen
nollställdes. SSAB avser att utvärdera en stor del
av leverantörerna baserat på totala utgifter
under 2024.
Under året genomfördes 111 (80) revisioner och
riskutvärderingar relaterat till hållbarhet. I två fall
noterades avvikelser från SSABs förväntningar
på leverantörerna. En leverantör har åtgärdat
avvikelserna. I det andra fallet valde SSAB att
avsluta samarbetet. I övriga revisioner
uppmärksammade SSAB flera
förbättringsområden, till exempel hur
leverantörerna kan arbeta med hållbarhet hos
sina underleverantörer och hur de kan sätta mål
för att minska utsläpp av växthusgaser.
SSABs klimatpolitiska
engagemang
SSABs samarbete med politiska beslutsfattare,
på global, europeisk och nationell nivå syftar till
att informera om möjligheter och utmaningar
kopplade till stålindustrins minskning av
koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och
industripolitik är särskilt intressanta områden för
SSAB, samt frågor relaterade till offentlig
finansiering och effektiva tillståndsprocesser.
SSAB driver exempelvis följande frågor:
• Klimatpolitik: SSAB stödjer EU:s Gröna giv och
klimatlag, inklusive målet om 55 %
utsläppsminskning till 2030. För det
kommande EU 2040 målet efterlyser SSAB ett
ambitiöst mål på minst 90 % nettominskning
jämfört med 1990 års nivå, och att EU bör
sträva efter att bli klimatneutralt till 2040.
• Energipolitik: Industrins omställning är
beroende av tillgång till fossilfria
energiinsatser, särskilt elektrifiering. Snabbare
utbyggnad av fossilfri elproduktion, tilldelning
av elkapacitet och tillgång till transmissionsnät
är viktiga frågor för SSAB.
• EU ETS och CBAM: SSAB stödjer EU:s politiska
prioriteringar för tillgång till finansiering,
konkurrens på lika villkor, en robust policy för
efterfrågan av clean-tech och investeringar i
innovation. Ett effektivt genomförande av det
reviderade EU ETS (utfasning av fri tilldelning
av utsläppsrätter och införandet av en
gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM,
vilket SSAB stödjer, kommer vara viktigt.
• Offentlig finansiering: SSAB förespråkar
försiktighet vad gäller statligt stöd, det kan lätt
snedvrida EU:s inre marknad och öka
kostnaderna för den teknik som behövs för
omställningen. Om de används bör
subventioner fokusera på forskning och
utveckling och uppskalning av ny teknik, inte på
att subventionera redan kommersiellt
tillgänglig teknik.
SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat
av vd och utgår från företagsstrategin,
uppförandekoden och SSABs stöd för målen
i Parisavtalet. För påverkansaktiviteter i EU är
SSAB registrerat i EU Transparency Register med
nummer 835967332819-32.
Under 2023 gjordes en kartläggning om de
branschorganisationer och medlems-
organisationer, där SSAB är medlemmar,
företräder klimatrelaterade ståndpunkter som
SSAB står bakom och/eller är i linje med
Parisavtalets mål. Kartläggningen visade att
samtliga medlemsorganisationer uppfyller
SSABs förväntningar.
Medlemskap i organisationer och
påverkansorganisationer
Globalt Leadership Group for Industry
Transmission (LeadIT), Energy
Transitions Commission (ETC), First
Movers Coalition
Europa Eurofer, Corporate Leadership Group
(CLG), indirekt via Hybrit
Development AB
Sverige Jernkontoret, Svenskt Näringsliv,
SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna
och Stålet, Fossilfritt Sverige
Finland Finska metallproducenter, Stora
finska elkonsumenter, Finska teknik-
industrifederationen
Nordamerika American Iron and Steel Institute
(AISI), National Association of
Manufacturers (NAM), Steel
Manufactures Association (SMA)
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 58
Fossilfria transporter
Under 2021 gick SSAB med i First Movers
Coalition, ett initiativ för att skapa
efterfrågan på koldioxidsnål teknik på
marknaden. SSAB har åtagit sig att 30 % av
inköpta transporttjänster ska vara fossilfria
senast 2030. Under 2023 har SSAB minskat
direkta lastbilstransporter genom att delvis
gå över till järnvägstransport för transporter
till Baltikum och Polen. SSAB har också
påbörjat ett arbete med en så kallad grön
transportkorridor från SSABs anläggning i
Borlänge, via Göteborg, till Gent, Belgien.
===== SIDA 60 =====
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 59
Ytterligare information
===== SIDA 61 =====
Definitioner och förkortningar
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal och förkortningar som förekommer i SSABs Hållbarhetsredovisning.
Miljö
Insparad volym stål Viktminskning genom uppgradering till SSABs
höghållfasta stål jämfört med praxis för respektive
tillämpning.
Ton Praxis för respektive tillämpning baseras på kunskap
och erfarenheter av SSABs tekniska experter inom
respektive område.
Koldioxidekvivalenter, CO2e Utsläppen av växthusgaser består främst av koldioxid
men även andra växthusgaser som t ex metan. Den
samlade mängden växthusgaser redovisas som
koldioxidekvivalenter (CO2e).
När koldioxid (CO2) omnämns i löptext avses
koldioxidekvivalenter (CO2e).
Ton Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur mycket
koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik
växthusgas för att ge samma påverkan på klimatet.
Scope 1 Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs
verksamhet.
Ton Beräknas i enlighet med instruktionerna i WBSCD GHG
Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU
och/eller nationella myndigheter. Biogena CO2-utsläpp
är inte relevanta för SSAB och ingår därför inte i
rapporteringen. Scope 1-utsläpp för Norden för år 2023
är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU-
ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan
medföra mindre justeringar.
Värden för 2022 har uppdaterats (preliminära värden i
Hållbarhetsredovisningen 2022).
Scope 2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från
produktion av köpt el och värme som förbrukas av
SSAB.
Ton För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av
marknadsbaserade emissionsfaktorer för den totala
elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad
elektricitet. Generiska emissionsfaktorer används för
beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme.
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 60
===== SIDA 62 =====
Scope 3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) som
sker i SSABs värdekedja, uppströms och nedströms.
Ton Beräknas i enlighet med Greenhouse Gas Protocol
Corporate Value chain (scope 3) Accounting and
Reporting standard (WRI & WBSCD 2011).
Under 2023 gav SSAB i uppdrag till en extern part att
genomföra en fullständig beräkning av scope 3 i
samband med processen för att uppdatera klimatmålet.
Beräkningarna gjordes enbart för basåret 2018 och
2022. Den nya beräkningen skiljer sig från den tidigare
redovisning främst på grund uppdatering av metod i linje
med riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel
sector guidance; användning av olika emissionsfaktorer
samt utökad datatäckning (dotterbolagen Tibnor och
Ruukki Construction ingår i den nya beräkningen, till
skillnad från tidigare). Där det är möjligt har beräkningar
baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall
har utgift för inköp använts. Beräkningarna är inte
jämförbara med tidigare redovisade värden.
Beräkningarna baseras på antaganden och
schablonvärden som kan komma att uppdateras, även
för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med att få
tillgång till data direkt från leverantörer för att minska
beroendet av schablondata.
Växthusgasintensitet per ton stål CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med total volym
råstål (ton).
Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion
och leveranser i Förvaltningsberättelsen.
Växthusgasintensitet per
omsättningskrona
CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med koncernens
nettoomsättning (miljoner kronor).
Nettoomsättning motsvarar Summa intäkter enligt Not
B.2.
Energi Redovisningen av energi omfattar användningen av
elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme.
Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag
inom industriområdena.
Mindre justeringar har gjorts för historiska data på grund
av verifieringsprocessen inom EU-ETS för
utsläppsrapportering av växthusgaser.
Energiintensitet per ton stål Total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen
och inköpt värme) i kWh dividerat med total volym råstål
(ton).
Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion
och leveranser i Förvaltningsberättelsen.
Taxonomi (externa intäkter) Summa intäkter enligt not B.2. Intäkter.
Taxonomi (investeringar) Summa investeringar i materiella och immateriella
tillgångar samt nyttjanderättstillgångar.
Beloppet överensstämmer med total inköp under året
enligt not C.1. Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar och tillkommande nyttjanderätter
enligt not C.2. Leasing.
Taxonomi (driftsutgifter) Fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt
forskning och utveckling.
De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin
uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt
not B.3. Rörelsens kostnader.
Användning av skrot och H-DRI Andelen av eget skrot, inköpt skrot och H-DRI (Fossil-
free Direct Reduced Iron, fossilfri järnsvamp) per ton
råstål.
Avser verksamheten i Sverige och Finland.
Slagganvändning Andel slagg som använts per ton slagg som uppstått
under året.
Avser slagg från både malmbaserad och skrotbaserad
stålproduktion inom verksamheten i Sverige och
Finland.
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 61
===== SIDA 63 =====
Säkerhet
Skada med frånvaro (LTI, Lost Time
Injury)
Arbetsrelaterade skada som resulterar i medarbetaren
inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag.
Återgång till arbetet med begränsad arbetsförmåga
utgör inte en skada med frånvaro.
Antal Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Olycksfallsfrekvens (LTIF) Antalet rapporterade skador med frånvaro per miljon
arbetade timmar.
Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Total registrerbar skadefrekvens
(TRIF)
Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär skador med rapporterad
frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall
med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer
räknas med, ingår ej uppgifter om skador med
medicinsk behandling och fall med alternativa
arbetsuppgifter för verksamheten i USA.
Allvarlig LTI Skada som medarbetaren inte kan eller förväntas
återhämta sig från inom 6 månader.
Antal
LTI-allvarlighetsgrad Antal dagar med frånvaro med mer än en kalenderdag
dividerat med antal LTI:er.
Exkluderar entreprenörer.
Anställda
Total personalstyrka Totalt antal anställda vid årets slut. Antal Inkluderar både tillsvidareanställda och
visstidsanställda.
Personalomsättning Totalt antal anställda som slutat dividerat med
genomsnittet av antal anställda under året (vid varje
kvartal).
Omfattar tillsvidareanställda.
Visstidsanställda Antal visstidsanställda vid årets slut. Antal Omfattar olika tidsbegränsade anställningar som
exempelvis semestervikarier och studenter
Deltidsanställda Antal deltidsanställda vid årets slut. Antal Omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %.
Linjechefer Andel kvinnor av totalt antal linjechefer. Linjechefer definieras som alla medarbetare med minst
en direktrapporterande medarbetare.
Nyanställda Andel nya medarbetare (tillsvidareanställda). Antal Endast aktiva anställda.
Ansvarsfulla inköp
Leverantörer som utvärderats
avseende hållbarhet
Andel leverantörer som utvärderats avseende
hållbarhet.
Utvärdering avseende hållbarhet omfattar
miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter,
affärsetik och hållbar upphandling, samt en riskprofil
baserad på land och branschrisk.
Ett nytt verktyg infördes under året med ökad hänsyn till
branschrisk, vilket gjort att fler leverantörer blivit
klassade som medel eller hög risk än tidigare.
Affärsetik
Andel nyanställda som genomgått
utbildning i uppförandekoden
Nyanställda, se ovan. Genomgått utbildning inkluderar nyanställda som
slutfört utbildningen under innevarande år, eller vid
återanställning, under de tre senaste åren.
Från och med 2023, omfattar målet endast nyanställda,
medan utfallet för 2023 omfattar både nyanställda som
har slutfört utbildningen i affärsetik eller den nya
utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024
kommer utfallet att omfatta enbart den nya utbildningen i
uppförandekoden.
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 62
===== SIDA 64 =====
Hållbarhetsrelaterade förkortningar
SBTi Science Based Targets initiative Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som verifierar att planerna för att minska
koldioxidutsläppen motsvarar samma ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan CDP, Global
compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden.
TCFD Task Force on Climate-related Financial Disclosures Ramverk för finansiella klimatrelaterade upplysningar (risker och möjligheter), utgett av Financial Stability Board.
IPCC Interngovernmental Panel of Climate Change FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till den globala uppvärmningen.
RCP Representative Concentration Pathway Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns fyra scenarier som är lika möjliga och beror på
mängden växthusgaser som kommer att släppas ut.
SSP Shared Socioeconomic Pathway Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i klimatmodeller.
SMHI Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi.
NACE-koder Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska
aktiviteter (Nomenclature statistique des activités économiques dans la
Communauté européenne)
Klassificiering av branscher inom EU som används vid rapportering av upplysningar enligt EU:s taxonomi.
CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive Direktiv om hållbarhetsredovisning (EU) 2022/2464
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 63
===== SIDA 65 =====
Index för klimatrelaterade
finansiella upplysningar
Financial Stability Board:s Task Force on
Climate-related Financial Disclosures (TCFD)
har gett ut ett antal rekommendationer
för rapportering av upplysningar rörande
klimatrelaterade risker och möjligheter.
Styrning Strategi Riskhantering Mätvärden och mål
Område Informera om organisationens styrning kring
klimatrelaterade risker och möjligheter.
Informera om de faktiska och potentiella
effekterna av klimatrelaterade risker och
möjligheter på organisationens verksamheter,
strategi och finansiella planering där sådan
information är väsentlig.
Informera om hur organisationen identifierar,
bedömer och hanterar klimatrelaterade risker.
Redogör för de mätvärden och mål som
används för att bedöma och hantera relevanta
klimatrelaterade risker och möjligheter där
sådan information är väsentlig.
Rekommenderade TCFD-upplysningar a) Beskriv styrelsens tillsyn över
klimatrelaterade risker och möjligheter.
b) Beskriv ledningens roll i att bedöma och
hantera klimatrelaterade risker och
möjligheter.
a) Beskriv de klimatrelaterade risker och
möjligheter organisationen har identifierat på
kort, medellång och lång sikt.
b) Beskriv effekterna av klimatrelaterade risker
och möjligheter på organisationens affärer,
strategi och finansiella planering.
c) Beskriv motståndskraften i organisationens
strategi, med beaktande av olika
klimatrelaterade scenarier, inklusive ett
scenario med 2°C eller lägre.
a) Beskriv organisationens processer för att
identifiera och bedöma klimatrelaterade risker.
b) Beskriv organisationens processer för att
hantera klimatrelaterade risker.
c) Beskriv hur processerna för att identifiera,
bedöma och hantera klimatrelaterade risker
integreras i organisationens övergripande
riskhantering.
a) Tillgängliggör de mätvärden som
organisationen använder för att bedöma
klimatrelaterade risker och möjligheter i linje
med dess strategi och riskhanteringsprocess.
b) Tillgängliggör scope 1, scope 2 och, om så
är tillämpligt, scope 3, utsläpp av växthusgaser
(GHG), och relaterade risker.
c) Beskriv målen som används av organisa
tionen för att hantera klimatrelaterade risker
och möjligheter och resultat mot mål.
SSABs årsredovisning 2023 (avsnitt) Hållbarhetsstrategi- och styrning,
Bolagsstyrningsrapport
Strategirapport, Upplysningar om
klimatrelaterade risker och möjligheter enligt
TCFD
Hållbarhetsstrategi- och styrning,
Riskhantering
Klimatförändringar
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 64
===== SIDA 66 =====
GRI-index
SSABs hållbarhetsredovisning för 2023 har
upprättats i enlighet med Global Reporting
Initiatives (GRI) Standards.
Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
GRI 2: Allmänna
upplysningar
2-1 Uppgifter om organisationen 4–5
2-2 Enheter som ingår i hållbarhetsredovisningen 33 samt not E.3.
2-3 Rapporteringsperiod, intervall, kontaktperson 33 Kontaktperson: anna.viefhues@ssab.com
Årsredovisningen avseende 1 januari–31 december 2023, publiceras i slutet av mars
2024.
2-4 Förändrad information från tidigare redovisningar 60–63 Se avsnittet Definitioner
2-5 Externt bestyrkande 33, 68
2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 16, 23, 57
2-7 Anställda 50–51
2-8 Arbetare som inte är anställda 50 SSAB har ingen central uppföljning av arbetare som inte är anställda.
2-9 Styrningsstruktur 31–33, 77–88
2-10 Valberedning och val till styrelsen 78–79
2-11 Styrelseordförande 79
2-12 Styrelsens roll i översyn av hur organisationens påverkan hanteras 32, 79–83
2-13 Delegering av ansvar för hantering av organisationens påverkan 32
2-14 Styrelsens roll avseende hållbarhetsrapportering 32
2-15 Intressekonflikter 86
2-16 Kommunikation av kritiska synpunkter 55–56
2-17 Styrelsens sammanlagda kompetens 81–82
2-18 Utvärdering av styrelsens arbete 80
2-19 Ersättningspolicy 33, 111–113
2-20 Process för att fastställa ersättning 85, 111–113
2-21 Årlig kompensation (kvot) 50, 90–92 SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.
2-22 Åtagande avseende hållbarhetsstrategi 6–7, 29–58
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 65
===== SIDA 67 =====
Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
2-23, 2-24 Direktiv och instruktioner 33
2-25 Process för att motverka negativ påverkan 31–32
2-26 Klagomålsmekanism 55–56
2-27 Efterlevnad av lagar och regleringar 55–56
2-28 Medlemskap 60
2-29 Strategi för intressentengagemang 31
2-30 Kollektivavtal 50–51
GR1 3: Väsentliga områden 3-1 Process för att fastställa väsentliga områden 31–33
3-2 Lista med de väsentliga områdena 31–33
3-3 Hantering och styrning av de väsentliga områdena 31–33
GRI 205: Antikorruption 205-2 Information om och utbildning i policyer
och rutiner mot korruption 56–57
MILJÖRELATERADE STANDARDER
GRI 301: Material 301-1 Använda material efter vikt eller volym 46–47
301-2 Användning av material som är återvunnet insatsmaterial 46–47
GRI 302: Energi 302-1 Energianvändning inom organisationen 39
302-3 Energiintensitet 39
302-4 Reducering av energianvändning 39
GRI 305: Utsläpp 305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) 36–38
305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (scope 2) 36–38
305-3 Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3) 36–38
305-4 Intensitet för utsläpp av växthusgaser 36–38
305-5 Minskning av utsläpp av växthusgaser 36–38
305-7 Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och
andra betydande utsläpp till luft 46
GRI 306: Avlopp och avfall 306-1 Avfallsgenerering och betydande påverkan 46–47
306-2 Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter 46–47
306-3 Genererat avfall 46–47
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 66
===== SIDA 68 =====
Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
SOCIALA STANDARDER
GRI 401: Anställningsform 401-1 Nyanställda och personalomsättning 50–51
GRI 403: Arbetshälsa och
säkerhet
403-1 Ledningssystem för arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 51–53
403-2 Identifiering av faror, riskbedömning och
incidentutredning 51–53
403-3 Företagshälsovården 51–53
403-4 Medverkan från arbetstagare, samråd och
kommunikation om arbetsmiljö och säkerhet 51–53
403-5 Utbildning i arbetsmiljö och säkerhet 51–53
403-6 Främjande av arbetstagarnas hälsa 51–53
403-7 Förebyggande och begränsning av arbetsmiljöpåverkan
direkt kopplad till affärsrelationer 51–53
403-9 Arbetsrelaterade skador 51–53
GRI 404: Träning
och utbildning
404-2 Program för kompetensutveckling och för att stödja
medarbetares fortsatta anställningsbarhet
50–51
404-3 Procentandel medarbetare som får regelbundna
resultat- och karriärutvecklingssamtal
50–51
GRI 405: Mångfald
och jämställdhet
405-1 Mångfald i ledning och personalstyrka 54
GRI 414: Utvärdering av
leverantörer utifrån sociala
aspekter
414-1 Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala
aspekter
58–59
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 67
===== SIDA 69 =====