Årsredovisning 2023

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

Dokumentet är delat för att hålla varje sida lätt att hämta. Del 1 · Del 2 · Del 3

===== SIDA 1 =====

Årsredovisning 2023
Transforming
the future of steel

===== SIDA 2 =====

INTRODUKTION
Detta är SSAB     ........................................... 4
SSABs produktionsorter och 
marknader   .................................................. 5
VD-ord    ......................................................... 6
2023 i korthet     ............................................. 8
Nyckeltal 2023     ........................................... 10
SSABs övergripande mål    ......................... 11
MARKNAD OCH STRATEGI
Globala trender     .......................................... 14
Stålmarknaden och SSABs position     ...... 15
SSABs vision     ............................................. 17
SSABs strategiska riktning  ...................... 18
Tidslinje för fossilfri stålproduktion    ......... 19
SSAB Zero – nästa generation 
återvunnet stål     ........................................... 20
Omställning av det nordiska 
produktionssystemet   ................................. 21
SSABs värdekedja 23
RÖRELSESEGMENT
SSAB Special Steels    ................................ 25
SSAB Europe   ............................................. 26
SSAB Americas      ......................................... 27
Tibnor     .......................................................... 28
Ruukki Construction .................................. 28
STRATEGIRAPPORT
FN:s globala mål för hållbar utveckling 30
Hållbarhetsstrategi och styrning   ............. 31
Påverkan från SSABs verksamhet    ......... 34
MILJÖ
Ansvar och styrning   .................................. 36
Klimatförändringar   ..................................... 36
Energi    .......................................................... 39
Klimatrelaterade risker och möjligheter     40
Upplysningar enligt EU:s taxonomi       ....... 42
Föroreningar    .............................................. 46
Cirkulär ekonomi (material och avfall)     ... 46
Vatten    .......................................................... 48
Biologisk mångfald    .................................... 48
SOCIAL
Anställda ..................................................... 50
Hälsa och säkerhet      ................................... 51
Inkludering och mångfald   ......................... 53
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Mänskliga rättigheter och rättvisa 
arbetsvillkor   ................................................ 55
Affärsetik och antikorruption      .................... 55
Ansvarsfulla inköp   ..................................... 57
Klimatpolitiskt engagemang      .................... 58
YTTERLIGARE INFORMATION
Definitioner och förkortningar  .................. 60
Index för klimatrelaterade finansiella 
upplysningar   ............................................... 64
GRI-index     ................................................... 65
Revisors rapport över översiktlig 
granskning   .................................................. 68
HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING
Aktier och aktieägare    ................................ 70
Kallelse till årsstämma .............................. 73
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT      .......... 74
Styrelse       ....................................................... 79
Koncernledning.......................................... 82
Revisors yttrande om 
bolagsstyrningsrapporten     ........................ 87
ERSÄTTNINGSRAPPORT   ...................... 88
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     ............ 93
Affärsöversikt 2023   .................................. 93
Riskhantering    ............................................ 105
Riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare      .................................... 110
FEM ÅR I SAMMANDRAG    ..................... 112
KONCERNENS RÄKENSKAPER   ......... 113
NOTER        ...................................................... 117
Not A    .......................................................... 119
Not B      .......................................................... 125
Not C    .......................................................... 135
Not D    .......................................................... 146
Not E       .......................................................... 162
MODERBOLAGETS RAPPORT     ...........
Moderbolagets räkningar    ........................ 169
Moderbolagets noter     ............................... 173
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION  .. 179
REVISIONSBERÄTTELSE     .................... 180
Innehåll
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 1

===== SIDA 3 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 2
Framtidens ståltillverkning 
SSABs banbrytande fossilfria teknologi är den 
första verkliga omställningen inom stålproduktion 
på flera hundra år. Våra kunder världen över 
kommer att ha tillgång till höghållfast premiumstål, 
anpassat för framtiden.

===== SIDA 4 =====

Strategirapport
SSAB är världsledande 
inom höghållfasta stål och 
relaterade tjänster. 
Vi leder stålindustrins 
gröna omställning och har 
målet att i stort sett ta bort 
koldioxidutsläppen från
vår egen verksamhet och 
bygga en fossilfri värdekedja 
tillsammans med våra 
leverantörer och kunder. 
 STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 3

===== SIDA 5 =====

Detta är SSAB
SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en 
starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade 
stålprodukter och tjänster. SSAB har anställda i över 50 länder 
och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är 
börsnoterat på Nasdaq Stockholm och sekundärnoterat på 
Nasdaq Helsingfors.
SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction
SSAB Special Steels 
ansvarar globalt för försäljning av 
SSABs seghärdade stål 
(Quenched & Tempered, Q&T) 
och avancerade höghållfasta stål 
(AHSS), samt stål- och 
plåtproduktionen i Oxelösund, 
Sverige, och Mobile, USA.
SSAB Europe 
ansvarar för försäljning av 
produkter inom tunnplåt, grovplåt 
och rör i Europa, den globala 
affären för kundsegmentet 
Automotive (AHSS) samt stål- 
och plåtproduktionen i Brahestad 
och Tavastehus, Finland, samt i 
Luleå och Borlänge, Sverige.
SSAB Americas 
ansvarar för försäljningen av 
grovplåt i Nordamerika samt för 
stål- och plåtproduktionen i 
Montpelier, USA.
Tibnor 
är koncernens fullsortiments-
distributör av stål och metaller i 
Norden och Baltikum. Tibnor 
köper och säljer material, 
producerat av både SSAB och 
andra leverantörer.
Ruukki Construction 
tillverkar och säljer 
energieffektiva byggnads-
lösningar, med fokus på norra 
och östra Europa. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 4

===== SIDA 6 =====

SSABs produktionsorter och marknader
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 5
SSABs hemmamarknader är
Norden (grovplåt, tunnplåt och
rör) och Nordamerika (grovplåt).
Höghållfasta och seghärdade
stål säljs över hela världen.
Produktionsanläggningarna ligger
i Sverige, Finland och USA och har
en årlig produktionskapacitet på
8,8 miljoner ton råstål.
Norden
• Grovplåt, tunnplåt och rör
 
Nordamerika
• Grovplåt
 
Globalt
• Avancerade höghållfasta 
stål (AHSS) 
• Seghärdade stål (Quenched 
& Tempered, Q&T)

===== SIDA 7 =====

Ytterligare ett starkt år
När vi summerar 2023 så var det ytterligare ett starkt år för SSAB. 
Rörelseresultatet uppgick till 16,5 Mdkr, lägre än fjolårets rekord men 
ändå en god nivå. Vi fortsätter att generera starka kassaflöden, som 
ökade under året till 16,2 Mdkr. Vi inledde ett återköpsprogram under 
2023 och förslaget till utdelning uppgår till 5,00 kronor per aktie. Den 
starka finansiella positionen är en fördel inför den genomgripande 
omställning som SSAB och stålindustrin står inför.
Det var ett förhållandevis svagt år för den 
europeiska stålmarknaden, vilken är vår största 
marknad. Inflationen och räntehöjningarna hade 
en dämpande effekt på efterfrågan, framförallt 
inom byggsektorn. I Nordamerika fortsatte 
grovplåtsmarknaden på en god nivå, även om 
priserna mattades av jämfört med den höga 
nivån under 2022. Efterfrågan inom SSAB Special 
Steels påverkades också av den svagare 
Europamarknaden och leveranserna minskade 
något jämfört med 2022. Men det är bara en 
tidsfråga innan tillväxten kommer tillbaka, tack 
vare drivkrafterna i form av högre produktivitet 
och bättre hållbarhetsprestanda. Våra produkter 
har de mest avancerade egenskaperna och en 
hög kvalitet, vilket illustreras av en global 
marknadsandel på 40 % inom slitstål.
Ett mer motståndskraftigt SSAB
Resultatutvecklingen ger oss ett kvitto på att vi 
kan klara en konjunkturnedgång med en högre 
lönsamhet än tidigare. Vi har blivit bättre på att 
snabbt anpassa kostnaderna till en lägre 
efterfrågan och vi har gradvis förbättrat 
produktmixen med en större andel produkter 
med betydande mervärde.
Framgångar i bilindustrin
Ett exempel på detta är den världsledande 
produktportfölj inom höghållfasta stål till 
bilindustrin som vi byggt upp. Den omfattar till 
exempel kallvalsade produkter som bara några 
få konkurrenter kan matcha, så kallade 
ultrahöghållfasta stål som bland annat höjer 
krocksäkerheten i bilar och samtidigt sänker 
vikten. Vi drar även nytta av vår ledande position 
inom stål utan koldioxidutsläpp. Biltillverkarna 
och deras underleverantörer vill teckna 
samarbetsavtal för att kunna utvärdera 
egenskaperna hos fossilfritt stål inför framtida 
upprampning av volymerna. Det gör att SSAB 
kan komma in på nya plattformar hos befintliga 
kunder samt även attrahera nya kunder redan 
idag. Under 2023 ökade våra leveranser av 
AHSS-produkter till segmentet Automotive med 
22 %.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 6

===== SIDA 8 =====

Unikt stål lanserat
Under våren 2023 lanserade vi SSAB Zero. Det är 
ett unikt stål på marknaden med i princip 0,0 kg 
utsläpp av CO2 per kg stål. Till skillnad från vårt 
fossilfria stål som tillverkas av järnmalm, så 
produceras SSAB Zero med återvunnet stålskrot. 
Vi producerar stålämnen i Montpelier i USA 
genom att använda förnybar el och biobränslen. 
Vi behöver alltså inte omallokera 
koldioxidutsläpp eller använda andra 
bokföringstekniska lösningar för att få ned 
utsläppen på pappret. Vårt flexibla 
produktionssystem gör att vi kan vidareförädla 
stålet i både USA och Europa och leverera till 
kunder över hela världen. Under 2023 levererade 
vi över 50 000 ton av SSAB Zero och kommer öka 
leveranserna under 2024. 
Oxelösund ställs om till fossilfritt 
SSABs plan är att stänga ned alla koksverk och 
masugnar och därmed ta bort i stort sett 
samtliga direkta koldioxidutsläpp. Första steget 
är att ställa om stålverket i Oxelösund. 
Byggnationen av den nya ljusbågsugnen 
påbörjades under 2023 och alla nödvändiga 
tillstånd har nu kommit på plats, så 
omställningen fortsätter enligt plan. Utöver 
fördelarna av betydligt bättre miljöprestanda får 
vi bättre flexibilitet att anpassa produktionen till 
snabba förändringar i efterfrågan samt 
möjligheter till mer avancerade produkter. Nästa 
steg i planen är att bygga moderna 
elektrostålverk med integrerad efterbehandling, 
så kallade mini-mills, i Luleå och Brahestad. 
Det finns en bra grund för vår omställning i 
Sverige med god tillgång på fossilfri el och 
järnmalm av högsta kvalitet. Men det gäller att vi 
utnyttjar fördelarna på ett effektivt sätt, annars är 
risken att Sveriges omställning blir försenad, 
vilket kommer att påverka industrins villkor och 
framtida investeringar. Tillståndsprocesserna i 
Sverige är långdragna och oförutsägbara. 
Dessutom har våra konkurrenter i bland annat 
Tyskland och Frankrike utlovats mångmiljardstöd 
för att ställa om produktionen. På våra övriga 
hemmamarknader, Finland och Nordamerika är 
förutsättningarna betydligt bättre, framförallt 
avseende tillståndsprocesserna.  
”Satsningarna på 
infrastruktur i USA är 
positiva för 
stålmarknaden”
Infrastruktursatsningar i USA
I USA har politikerna tydligt pekat ut riktningen. 
Från federal nivå börjar nu de stora programmen 
Infrastructure Bill och Inflation Reduction Act 
sjösättas, för att rusta upp transportsystem, 
vägar, hamnar och energiproduktion. Den 
amerikanska infrastrukturen är inom vissa 
områden eftersatt och det finns stora behov. 
Bland annat American Iron and Steel Institute 
bedömer att satsningarna kommer att öka 
efterfrågan på stål med flera miljoner ton under 
många år framåt, ofta med krav på lokalt 
producerat stål. SSABs produkter i Nordamerika 
används till bygg- och anläggningsmaskiner, 
vindkraftverk, broar och skeppsbyggande. 
Investeringar i infrastruktur gynnar också 
efterfrågan på höghållfasta stål.   
Säkrare arbetsplats
SSABs mål är att bli världens säkraste stålföretag 
och att inte ha någon frånvaro relaterad till 
olycksfall. Den positiva trenden med färre 
olycksfall som resulterar i frånvaro fortsatte 
under 2023 och merparten av våra större 
produktionsorter hade inte ett enda olycksfall 
med frånvaro under året. Olycksfallsfrekvensen 
(LTIF), inklusive underleverantörer, minskade till 
0,87 (1,06). Det finns en stark koppling mellan en 
säker arbetsplats och hög produktivitet. 
Uppdaterade finansiella mål
Hög produktivitet är centralt för att SSAB ska 
kunna nå branschledande lönsamhet. Under 
2023 justerade vi de finansiella målen, främst 
med avseende på kapitalstrukturen. Vi har nu en 
ram för skuldsättningen att förhålla oss till, vilket 
bland annat betyder att våra ägare kan finna en 
trygghet i att takten i omställningen anpassas till 
kapaciteten i balansräkningen.
Stödjer FN:s globala hållbarhetsmål
En stark finansiell position är grunden till att 
kunna bedriva verksamheten på ett hållbart sätt. 
SSAB har ett tydligt och ambitiöst 
hållbarhetsarbete som inte bara syftar till att 
minska vår miljöpåverkan och att förbättra 
säkerhetskulturen, utan omfattar även affärsetik, 
ansvarsfulla inköp och jämställdhet på 
arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global 
compacts principer för ansvarsfullt företagande 
och SSAB är sedan många år medlem. Vi har 
också åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar 
utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar 
utveckling och Parisavtalet.
Goda långsiktiga utsikter
På kort sikt, kommer konjunkturläget alltid att 
vara mer eller mindre osäkert. På längre sikt har 
SSAB alla möjligheter till en god utveckling. Vi 
fortsätter att leda stålindustrins gröna 
omställning. De investeringar vi har framför oss 
kommer inte bara att ta bort våra 
koldioxidutsläpp utan också avsevärt förbättra 
vår kostnadsposition i Europa. Marknaden i USA 
är mycket intressant i ett medellångt perspektiv, 
givet de stora infrastruktursatsningarna. Vi 
fortsätter att investera i kapacitet för 
höghållfasta stål, en marknad som växer 
strukturellt. Genom vårt arbete med ständiga 
förbättringar kan vi ta vara på fler initiativ från 
våra anställda och jag vill tacka alla medarbetare 
inom SSAB, ni utgör grunden till vår fortsatta 
framgång. 
Avslutningsvis vill jag även tacka alla våra 
aktieägare som visat förtroende för SSAB. Jag är 
övertygad om att SSAB kommer att fortsätta 
utvecklas till ett mer hållbart och ett mer lönsamt 
företag.
Martin Lindqvist, 
vd och koncernchef
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 7

===== SIDA 9 =====

2023 i korthet
Omställning till fossilfri stålproduktion i Oxelösund
I juni 2023 fattade SSABs styrelse investeringsbeslutet att ställa om anläggningen i Oxelösund till 
fossilfri produktion. Planen är att ersätta koksverk och masugn med en elektrisk ljusbågsugn som kan 
använda återvunnet stål och fossilfri järnsvamp som råvara. Byggnationen av den nya ljusbågsugnen 
påbörjades i november med närvaro av den svenska statsministern Ulf Kristersson.    
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 8
Vätgasreducerad järnsvamp från Hybrit Development AB.
Från vänster: Ulf Kristersson, statsminister Sverige, Adam Axelsson (projektdeltagare 
Stålomställningen, SSAB), Johnny Sjöström (chef SSAB Special Steels och platschef SSAB 
Oxelösund) och Martin Lindqvist (vd och koncernchef SSAB). 
Produktion av fossilfri järnsvamp
SSAB har hittills producerat mer än 
1 000 ton stål av järnsvamp från 
Hybrit Development AB:s 
pilotanläggning i Luleå. SSAB är 
delägare i pilotanläggningen  
tillsammans med Vattenfall och 
LKAB. Fossilfri järnsvamp kommer 
tillsammans med återvunnet stålskrot 
att utgöra råmaterial till SSABs 
elektriska stålverk, som planeras 
ersätta masugnarna i Norden. 
Säkrare arbetsplats
Säkerheten för SSABs anställda och 
entreprenörer fortsatte att förbättras. 
Koncernens olycksfallsfrekvens (LTIF) 
minskade till 0,87 (1,06), mycket tack 
vare att SSABs verksamhet i Finland inte 
hade någon arbetsskada med förlorad 
arbetstid under 2023. Under året 
avslutades SSAB Europes 
säkerhetsprogram, som ger samtliga 
anställda en två veckor lång utbildning 
inom säkerhetsfrågor. 
Medarbetare vid 
SSAB i Tavastehus.

===== SIDA 10 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 9
Först inom fossilfritt
Under 2023 lanserades många nya 
produkter med SSABs fossilfria stål. 
Bland annat invigdes världens första 
byggnad där fossilfritt stål använts, 
genom ett samarbete mellan Peab och 
SSAB, tillsammans med Ruukki 
Construction och fastighetsbolaget 
Wihlborgs. Vidare levererades de första 
konsumentprodukterna i form av ett 
armbandsur från svenska 
klocktillverkaren TRIWA (tillverkade av 
fossilfritt stålpulver) och den första 
möbeln genom norska Vestres bänk för 
park- och stadsmiljö. Forvia, en av 
bilindustrins största underleverantörer, 
visade också upp en sätesram där en 
viktig del av konstruktionen är gjord av 
fossilfritt stål. Volvo Construction 
Equipment levererade den första 
dumpern byggd med fossilfritt stål till 
den amerikanska marknaden.
Besök på SSAB vid handelstoppmöte
En rad beslutsfattare besökte i maj SSAB och 
Hybrit Development AB:s pilotanläggning i 
Luleå i samband med ett handels- och 
teknikmöte mellan EU och USA. Bland annat 
deltog USA:s utrikesminister Anthony Blinken, 
handelsminister Katherine Tai och 
näringsminister Gina Raimondo, samt EU:s 
kommissionär för handel Valdis Dombrovskis 
och kommissionär för konkurrenskraft 
Margrethe Vestager, samt representanter för 
den svenska regeringen och näringslivet. 
SSAB Zero – utan fossila koldioxidutsläpp
Under året levererades över 50 000 ton av det nya 
stålet SSAB Zero. Det  är baserat på återvunnet 
stålskrot, producerat med fossilfri el och biogas, och 
utan praktiskt taget några fossila koldioxidutsläpp. 
SSAB stärkte därmed ledarpositionen i stål-
industrins gröna omställning, genom ett heltäckande 
erbjudande av stål utan fossila koldioxidutsläpp, 
oavsett råvara. Kunder som redan vid lanseringen 
ingick avtal om leverans av SSAB Zero var bland 
andra Volvo Group, Alfa Laval, Cargotec, Epiroc och 
Peab. SSAB Zero finns också tillgängligt hos Tibnor 
och utvalda distributions-partners i Norden: Stena 
Stål, Stålgross och Norsk Stål.
SSAB Zero lanserades under 2023.
Sveriges klimat- och miljöminister 
Romina Pourmokhtari inviger 
världens första byggnad med 
fossilfritt stål.

===== SIDA 11 =====

Nyckeltal 2023
Nyckeltal
2023 2022
Intäkter, Mkr 119 489 128 745
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr1) 20 141 32 675
Justerat rörelseresultat, Mkr1) 16 467 29 283
Rörelseresultat, Mkr 16 467 -4 355
Resultat före skatt, Mkr 16 716 -4 641
Årets resultat, Mkr 13 038 -10 877
Justerat resultat per aktie, kr1) 12,67 22,38
Resultat per aktie, kr 12,67 -10,57
Operativt kassaflöde, Mkr 21 524 22 693
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr -18 206 -14 287
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2023) 5,00 8,70
Koldioxidutsläpp2), tusen ton 9 915 9 844
Anställda3) 14 565 14 568
Olycksfallsfrekvens (LTIF)4) 0,87 1,06
1) Exklusive jämförelsestörande poster. Inga jämförelsestörande poster rapporterades under 2023, medan år 2022 avser främst 
nedskrivningen av goodwill om 33 291 Mkr. 
2) Direkta utsläpp från produktionen (scope 1).
3) Tillsvidareanställda vid årets slut.
4) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 10
MKr
19 20 21 22 23
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
Justerat rörelseresultat Intäkter Operativt kassaflöde CO2e-utsläpp (scope 1)
MKr
19 20 21 22 23
0
30 000
60 000
90 000
120 000
150 000
MKr
19 20 21 22 23
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
Kton
19 20 21 22 23
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
Sverige, 43 %
Finland, 31 %
USA, 10 %
Resten av Europa, 13 %
Resten av världen, 3 %
Sverige, 13 %
Finland, 8 %
USA, 31 %
Resten av Europa, 36 %
Resten av världen, 12 %
Anställda per region 2023 Intäkter per geografisk marknad 2023

===== SIDA 12 =====

SSABs övergripande mål
SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter. Under 2023 lanserades nya mål för 
kapitalstruktur och utdelning. Innan årliga utdelningsförslag och justeringar av kapitalstrukturen bestäms kommer kapitalbehovet för 
kommande år att utvärderas, baserat på marknadsutsikter, investeringsplaner och övriga överväganden. SSABs långsiktiga målsättning 
inom hållbarhet är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030 och att bli världens säkraste 
stålföretag. 
Finansiella mål
Område Lönsamhet Kapitalstruktur Utdelning
Mål Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med 
jämförbara konkurrenter.1)
Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara 
mellan –20 % och 20 %.
Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.
Utfall SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 16,9 (25,3) % vilket 
var näst högst i jämförelsegruppen.
SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 18,2 (14,3) miljarder 
kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -27 (-21) %.
Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 (8,70) kronor per aktie för 
verksamhetsåret 2023, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.
Lönsamhet
EBITDA marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen.2)
Kapitalstruktur
Nettoskuldsättningsgrad, %
Utdelning3)
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 11
19 20 21 22 23
-30
-20
-10
0
10
20
Utdelning per aktie, kr
Procent av årets resultat
19 20 21 22 23
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
20
40
60
80
100
3) 2023 styrelsens förslag.1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, 
ThyssenKrupp och U.S. Steel.
2) Positionen 2023 baseras på de nio första månaderna.
Position i jämförelsegruppen
EBITDA- marginal, %
19 20 21 22 23
0
5
10
15
20
25
30
35
2

===== SIDA 13 =====

Hållbarhetsmål
Område CO2-utsläpp, scope 1 och 2 Säkerhet Leveranser av stål utan fossila koldioxidutsläpp
Mål Minskning med 35 % till 2032 jämfört med 2018.1) Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,5 och total registrerbar 
skadefrekvens under 6,2 (avseende 2023).
Leveranser av 40 000 ton av stålet SSAB Zero under 2023.
Utfall Under 2023 minskade CO2-utsläppen med 6 (7) % jämfört 
med 2018 års nivå. 
Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,87 (1,06) och total registrerbar 
skadefrekvens till 6,2 (7,8) per en miljon arbetade timmar.
Under året levererades över 50 000 ton. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 12
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
19 20 21 22 23
0
4
8
12
16
Olycksfallsfrekvens
- 6 %
minskning av CO2-utsläpp jämfört 
med 2018
1) Målet är godkänt av Science Based Targets inititative, SBTi. Processen för 
att uppdatera klimatmålet till SBTi 1,5 grader pågår och förväntas avslutas 
under 2024. 
50 000
ton under 2023
Minskning av CO2-utsläpp Leveranser av utsläppsfritt stål

===== SIDA 14 =====

STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 13
Marknad och strategi
SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden 
men är marknadsledande inom vissa områden och  
ledande i industrins gröna omställning.

===== SIDA 15 =====

Globala trender 
som påverkar stålindustrin
 
Klimatförändringar och 
knappa resurser
Befolkningstillväxt och 
urbanisering
Digitalisering Förändrade globala 
marknadsförutsättningar 
Påverkan på 
stålindustrin
• Efterfrågan på stål med lågt 
klimatavtryck ökar
• Ökade kostnader för koldioxidutsläpp
• Utveckling av mer resurs- och 
koldioxideffektiva produkter och 
processer
• Stålproduktion och leverantörskedjor 
kan påverkas av ett förändrat klimat
• Ökad efterfrågan på stål inom 
byggnation, infrastruktur och energi 
• Ökad efterfrågan på hållbara och 
energieffektiva byggnader och 
trafiklösningar
• Digitala tjänster ger ökad tillgång till 
effektiva styrsystem och ökad 
transparens i värdekedjan
• Marknadsdynamiken påverkas av 
    e-handel och digitala plattformar
• Regionala marknader får större vikt till 
följd av ökad protektionism och 
handelspolitiska restriktioner
• Leverantörskedjorna har förändrats, 
dels på grund av regionalisering och 
dels till följd av Rysslands invasion av 
Ukraina och nedstängningar relaterade 
till Covid-19
• Ökad efterfrågan på stål i 
utvecklingsekonomier
Exempel på hur 
SSAB bemöter 
trenden 
• Omställningsplan att ersätta 
masugnar och koksverk i Norden med 
elektriska ljusbågsugnar till omkring 
2030
• Lansering av SSAB Zero, baserat på 
återvunnet stålskrot utan fossila 
koldioxidutsläpp
• Plan att lansera kommersiella volymer 
av fossilfritt stål för att stödja en 
fossilfri värdekedja 
• SSAB erbjuder ett brett utbud av 
stålprodukter inom byggande och 
infrastruktur, till exempel för 
entreprenadmaskiner och 
anläggningar för förnybar energi 
• SSAB utvecklar utbudet av digitala 
tjänster och verktyg samt även nya 
affärsområden, exempelvis fossilfritt 
stålpulver som kan användas till 3D-
printing, så kallad additiv tillverkning
• SSAB arbetar med användning av 
robotteknik, maskininlärning och 
avancerad analys för att förbättra 
produktionsstabilitet och öka 
effektivitet
• SSAB fortsätter stärka positionen på 
hemmamarknaderna och investera i 
produktionskapaciteten så att varje 
anläggning kan täcka mer av 
koncernens produktsortiment, samt 
arbetar för att minska risker inom 
leverantörskedjan, både inom 
leveranssäkerhet och hållbarhet  
• SSAB arbetar med att marknadsföra 
fördelarna med höghållfasta stål, inte 
minst på tillväxtmarknader
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 14

===== SIDA 16 =====

Stålmarknaden 
och SSABs position
Drivkrafterna på den globala stålmarknaden fortsätter vara positiva för SSAB, 
trots den ekonomiska och geopolitiska oron i världen. 
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 15
Efterfrågan på stål
• Efterfrågan varierar med konjunkturen 
• Ökad efterfrågan på SSABs produkter, framförallt 
på höghållfasta stål och stål utan fossila 
koldioxidutsläpp
• Ökad efterfrågan inom infrastruktur och 
försvarsindustrin 
Handelsflöden
• Den globala handeln har minskat de senaste åren 
på grund av handelshinder och höga 
transportkostnader
• Amerikanska och europeiska tariffer är i princip 
oförändrade
• EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid-
avtryck (CBAM) får effekt från och med 2026 
• SSAB har en bra position genom hemma-
marknaderna Norden och Nordamerika, med 
produktion nära kunderna 
Produktionskapacitet
• I stort sett ingen import av stål till Europa från 
Ryssland och Ukraina 
• Kostnader för koldioxidutsläpp gör tillväxt inom 
masugnsbaserad stålproduktion olönsam i 
Europa
• Långa ledtider för nya investeringar
• Bra förutsättningar för ett högt globalt 
kapacitetsutnyttjande kommande åren
Råmaterial
• Marknaden har stabiliserats efter de störningar 
som uppstod i samband med Rysslands invasion 
av Ukraina 
• Kina har återhämtat sig på den globala 
råvarumarknaden efter Covid-19
• Efterfrågan på mer hållbara material förväntas 
öka

===== SIDA 17 =====

Marknadssegment 
SSAB verkar i segmentet för platta kolstål (stål 
med en viss kolhalt) som valsas till plåt. Med en 
årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner 
ton råstål är SSAB en mindre aktör på den 
globala marknaden, men har ledande positioner 
inom fyra definierade segment. Dessa segment 
utgör cirka 2 % av den global marknaden för 
kolstål:
• Specialstål globalt, exempelvis AHSS och 
seghärdade stål (Q&T)
• Premiumstål för fordon globalt (avancerade 
höghållfasta stål, AHSS)
• Platta stål och rör i Norden 
• Grovplåt i Nordamerika
 
SSAB är även återförsäljare av stål och andra 
metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder 
stålbaserade byggprodukter via dotterbolaget 
Ruukki Construction. 
Kundsegment
Kundsegmenten omfattar tunga transporter, 
bygg och infrastruktur, industriapplikationer, 
fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner 
(inklusive lyftkranar) samt energi och 
materialhantering (inklusive gruvdrift). På 
hemmamarknaderna Norden och Nordamerika 
säljs standardstål i viss utsträckning via 
servicecenter och distributörer. SSAB har egna 
säljkanaler i 50 länder.
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 16
Kundsegment
Andel av totala leveranser under 2023
Tunga transporter, 13 %
Byggindustrin, 9 %
Fordonsindustrin, 11 %
Industriapplikationer, 12 %
Bygg- och anläggningsmaskiner, 7 %
Energi, 5 %
Materialhantering, 3 %
Ståldistributörer, 38 %
Övriga, 2 %
1) Definieras som platta höghållfasta seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) över 700 MPa i fokussegmenten.
2) Definieras som varmvalsade, kallvalsade och färgbelagda avancerade höghållfasta stål (AHSS) för bilindustrin (tunnplåt) över 420 MPa.

===== SIDA 18 =====

STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 17
Vår vision: 
En starkare, lättare 
och mer hållbar värld
Tillsammans med våra kunder vill vi 
förverkliga den fulla potentialen av lättare, 
starkare och mer hållbara stålprodukter. 
Starkare stål leder till minskad förbrukning 
av bränsle och ökad lastkapacitet i våra 
kunders produkter, och vi vill vara först med 
att sälja fossilfritt stål i kommersiell skala. 
Våra värderingar, drivande, äkta och steget 
före, vägleder oss i vårt arbete med att nå 
visionen.
Anställda vid SSABs testlaboratorium i Brahestad.

===== SIDA 19 =====

SSABs 
strategiska riktning
Strategin beskriver hur SSAB ska vara 
konkurrenskraftigt på den globala 
stålmarknaden och därmed skapa 
värde till kunder, ägare och andra intressenter.
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 18
      Ställa om till en effektiv, flexibel och 
fossilfri verksamhet
SSAB har beslutat om att ställa om till ett 
fossilfritt stålproduktionssystem för att 
möjliggöra en mer effektiv, flexibel och 
hållbar verksamhet. Omställningen i 
Oxelösund är ett första steg. Parallellt driver 
SSAB sedan länge koncernomfattande 
program för kontinuerliga förbättringar, 
effektivisering av rörelsekapital och 
minskning av koldioxidutsläpp. 
      Stärka vår högpresterande organisation
SSABs strategi och affärsmodell bygger på 
en högpresterande och decentraliserad 
organisation med högt medarbetar-
engagemang. Ett fortsatt arbete inom 
ledarskaps- och kompetensutveckling, samt 
inkludering och mångfald, är en viktig del i 
detta. 
      Branschledande lönsamhet
SSABs mål är att leverera en hållbar, 
branschledande lönsamhet genom 
utveckling av ledande marknadspositioner 
inom de segment vi valt att verka inom, 
samt genom ständig utveckling av våra 
arbetssätt. 
     Säkerställa ledande positioner på våra 
hemmamarknader
SSAB är marknadsledare på våra 
hemmamarknader – platta produkter samt 
rör i Norden och grovplåt i Nordamerika. 
Den långvariga relationen och närheten till 
kunderna på våra hemmamarknader ger 
SSAB en konkurrensfördel. Strategin är att 
förstärka våra marknadspositioner genom 
att fortsätta utveckla erbjudanden och 
kapaciteten inom stålproduktionen och 
distribution. 
      Expandera globalt ledarskap inom special- 
och premiumstål 
SSAB är globalt marknadsledande inom 
seghärdat stål (Q&T) och specifika 
höghållfasta stål. Vi erbjuder också andra 
premiumstål med ökat kundvärde. Strategin är 
att växa genom att uppgradera kunder från 
standardstål till höghållfasta 
premiumalternativ samt etablera oss på nya 
marknader och segment. Sammantaget 
förbättrar detta SSABs produktmix. 
      Etablera en ledande position inom 
utsläppsfria stål 
SSABs strategi är att fortsätta utveckla och 
öka vår försäljning av världsledande hållbara 
premiumstål globalt. Vi fortsätter bredda vårt 
erbjudande och skapa marknader för fossilfritt 
stål. Vi har också introducerat nya utsläppsfria 
stål baserade på återvunnet skrot. 
       Differentiering genom en överlägsen 
kundupplevelse
SSAB erbjuder en kundupplevelse som 
överträffar konkurrenternas tack vare en för 
stålbranschen unik säljmodell där försäljning 
ofta sker direkt till slutanvändaren. SSAB 
arbetar för att vara bäst i branschen på 
leveranssäkerhet och ledtider, där 
utvecklingen av digitala tjänster och 
försäljning är en viktig del. 
      Världens säkraste stålföretag 
Ambitionen är att bli världens säkraste 
stålbolag genom att kontinuerligt arbeta med 
samt förbättra våra säkerhetsrutiner och 
processer för att eliminera säkerhetsrisker 
inom vår verksamhet.

===== SIDA 20 =====

Tidslinje för fossilfri stålproduktion
SSAB är på väg att revolutionera järnmalmsbaserad ståltillverkning 
och siktar på att vara först i världen med att leverera fossilfritt stål 
till marknaden. Under året lanserades ett nytt stål, baserat på återvunnet 
stålskrot och utan fossila koldioxidutsläpp, och byggnationen av en ny 
ljusbågsugn i Oxelösund påbörjades. 
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 19

===== SIDA 21 =====

Under 2023 lanserades SSAB Zero, ett stål 
baserat på återvunnet stålskrot och som 
produceras med fossilfri el och biogas. 
SSAB Zero ger därmed praktiskt taget inte 
upphov till några fossila koldioxidutsläpp. Under 
2023 levererades över 50 000 ton och planen är 
att stegvis öka leveranserna till 100 000 ton 
2025. 
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 20
Fakta om SSAB Zero
SSAB Zero är baserat på återvunnet stålskrot och 
produceras i ljusbågsugnar som drivs med fossilfri el 
och biogas. De fossila utsläppen av växthusgaser vid 
tillverkning av SSAB Zero är 0,0 kg CO2e per kg stål – 
inklusive köpt energi (scope 1 och 2). SSAB tillämpar 
emissionsfaktorer som är godkända av marknaden för 
den el som används och kan säkra fossilfri el genom 
ursprungsgarantier. SSAB Zero är unik på marknaden, 
eftersom SSAB inte använder sig av 
massbalansallokering eller kompensation för 
koldioxidutsläpp. Uppgifterna om koldioxidavtrycket är 
tredjepartsgranskade. Kvaliteten och produkt-
egenskaperna är desamma som för SSABs traditionella 
stål.    
SSAB Zero 
– nästa generation 
återvunnet stål

===== SIDA 22 =====

Omställning av det 
nordiska produktions-
systemet
Under året påbörjades byggnationen av en ny 
ljusbågsugn vid SSABs anläggning i Oxelösund, 
vilket är det första steget i SSABs plan att 
konvertera hela det nordiska 
produktionssystemet fram till omkring 2030. 
I Oxelösund ska de två masugnarna samt 
koksverket stängas ner och en ljusbågsugn med 
tillhörande råvaruhantering byggas. 
Omställningen i Oxelösund innebär förutom ett 
fossilfritt produktionssystem även ökad 
kapacitet för avancerade höghållfasta stål och en 
ökad flexibilitet. Efter ombyggnationen kommer 
SSAB att kunna producera stål utan fossila 
koldioxidutsläpp med en flexibel mix av fossilfri 
järnsvamp och skrot som råvara. 
Vidare planeras ombyggnationer vid stålverken i 
Luleå och Brahestad till kostnadseffektiva 
elektrostålverk, så kallade mini-mills, med 
elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och 
vidareförädling. Samtidigt ska anläggningarna i 
Borlänge och Tavastehus vidareutvecklas för 
anpassning till de nya produktionsprocesserna. 
För dessa stålverk och anläggningar har ännu 
inget formellt investeringsbeslut fattats. 
SSABs omställningsplan för det nordiska 
tunnplåtssystemet innebär att i stort sett alla  
koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 
kommer att försvinna till omkring 2030. 
Stängningen av SSABs masugnar kommer att 
minska de direkta koldioxidutsläppen med runt 
90 %, vilket motsvarar mer än 8 miljoner ton per 
år. Resterande direkta utsläpp relaterar främst till 
olika värmningsprocesser, där SSAB arbetar för 
att hitta alternativa bränslen.
SSABs omställning är betydande i relation till 
Nordens klimatmål. Sveriges totala 
koldioxidutsläpp kan minska med cirka 10 % och 
Finlands med motsvarande cirka 7 %. 
För att SSAB ska kunna genomföra 
omställningen är ett antal faktorer viktiga: 
• Tillgång till el vid anläggningarna i Sverige och 
Finland
• Tillgång till råmaterial, främst fossilfri 
järnsvamp och skrot
• Lika villkor för statligt omställningsstöd för alla 
europeiska stålbolag
• Tillstånd för ombyggnad av anläggningarna
• Tillgång till relevant kompetens
• Regelverk som innebär kostnader för 
koldioxidutsläpp
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 21
”Genom SSABs omställning kan Sveriges 
totala koldioxidutsläpp minska med cirka 
10 % och Finlands med cirka 7 %.”
SSABs stålverk i Luleå, Sverige.

===== SIDA 23 =====

STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 22
Tillgång till el
SSAB använder idag 1,6 TWh el i de nordiska 
anläggningarna. I takt med att masugnarna byts ut mot 
ljusbågsugnar till omkring 2030 kommer elanvändningen 
att öka med ungefär 4,5 TWh, varav 2,5 TWh i Sverige. Det 
kan jämföras med överskottet på el i Sverige, som under 
2022 uppgick till 33 TWh. 
Även om det finns tillgänglig mängd el i Sverige och 
Finland för SSABs omställning, så är det en utmaning att 
få tilldelning av effekt till stålverken i Sverige. De befintliga 
anslutningarna till elnätet är dimensionerade efter SSABs 
masugnar, som i sammanhanget har en låg elförbrukning. 
När masugnarna byts ut mot elektrostålverk behövs det 
kraftigare anslutning till stamnätet. Beslut om nya 
ledningar tas av respektive lokal nätoperatör. 
Flexibel råvaruförsörjning 
De planerade ljusbågsugnarna kommer att smälta både 
fossilfri järnsvamp och skrot. En viss inblandning av skrot 
görs redan idag i den masugnsbaserade produktionen. 
Den fossilfria järnsvampen kommer att produceras i 
kommersiell skala till att börja med i LKAB:s 
demonstrationsanläggning utanför Gällivare. Råvaran från 
demonstrationsanläggningen beräknas motsvara 
produktion av 1,2 miljoner ton råstål om året. Tillgång till 
fossilfri el är en mycket viktig del i tillverkningen av 
järnsvamp. Elbehovet för demonstrationsanläggningen 
beräknas uppgå till runt 5 TWh per år. 
SSAB kommer att öka inköp av skrot till produktionen i 
Norden. Det råder idag överskott av skrot i Europa och 
USA. På sikt är det sannolikt att efterfrågan på skrot 
kommer att öka i takt med stålindustrins omställning. 
SSABs strategi att använda en flexibel mix av skrot och 
fossilfri järnsvamp kommer att vara en fördel i 
råvaruförsörjningen. 
Lika villkor för omställningsstöd 
Flera av SSABs konkurrenter i Europa har fått statligt 
omställningsstöd. SSAB har inte utgått från några 
betydande stöd i planerna för omställningen, men det är 
samtidigt viktigt med lika villkor vad gäller statsstöd, 
eftersom det påverkar konkurrensvillkoren. 
HYBRIT-initativet, som ägs till 1/3 av SSAB, har fått 143 
miljoner euro från EU:s innovationsfond samt 520 miljoner 
kronor från svenska Energimyndigheten. LKAB har blivit 
beviljade ytterligare 3,1 miljarder kronor för byggandet av 
demonstrationsanläggningen utanför Gällivare.
”De planerade 
ljusbågsugnarna kommer att 
smälta både fossilfri 
järnsvamp och skrot.”

===== SIDA 24 =====

STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI      RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 23

===== SIDA 25 =====

STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 24
Rörelsesegment
SSAB är indelat i tre divisioner: SSAB Special 
Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, samt 
två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

===== SIDA 26 =====

SSAB Special Steels
SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner 
för seghärdade och avancerade höghållfasta stål. 
SSAB är den största tillverkaren av höghållfasta 
stål globalt med en uppskattad marknadsandel 
på 25 %. SSAB Special Steels ansvarar för 
försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och 
avancerade höghållfasta stål (AHSS) samt 
stålproduktionen i Oxelösund, Sverige, och 
Mobile, USA. Den breda produktportföljen 
omfattar ett antal unika höghållfasta stål, 
däribland varumärkena Hardox (hård och seg 
plåt med hög slitstyrka) och Strenx (avancerat 
konstruktionsstål). 
Försäljningen är diversifierad mellan både 
kundsegment och geografier. SSAB Special 
Steels säljer plåt direkt till såväl stora 
maskintillverkare och servicecenters som mindre 
slutanvändare genom ett eget globalt 
försäljningsnätverk. Dotterbolaget Abraservice 
Group och nätverket Hardox Wearparts 
(fristående aktörer som erbjuder slitdelar och 
reparationsservice) förser marknaden med delar 
producerade från Hardox slitplåt.
De främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, 
Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, 
ThyssenKrupp, JFE och NLMK Clabeq.
SSAB Special Steels produkter adderar ett 
betydande kundvärde i form av ökad produktivitet 
och hållbarhetsprestanda, vilket ger 
förutsättningar för mer stabila priser över 
konjunkturcykeln. Marknaden för höghållfasta 
stål växer strukturellt och strategin är att driva 
tillväxt genom att introducera nya produkter och 
utveckla applikationer tillsammans med kunder 
som gör det möjligt att uppgradera till 
höghållfasta stål från standardstål.  Mål-
sättningen är att leverera 2,2 miljoner ton 
höghållfasta stål under 2030. Under 2023 
uppgick leveranserna till 1,3 miljoner ton. 
Läs om mer om SSAB Special Steels resultat i 
Förvaltningsberättelsen.  
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 25
SSAB Special Steels bidrar till SSABs 
strategi genom att:  
• Öka koncernens andel av höghållfasta 
stål i relation till den totala 
försäljningen 
• Omställning till fossilfri stålproduktion i 
Oxelösund genom byggnation av 
ljusbågsugn och stängning av  
masugnarna
• Utveckla det fossilfria erbjudandet 
• Öka tillväxten nedströms för att 
minska konjunkturkänsligheten
Anställda vid SSAB Special Steels anläggning i Oxelösund. Planen är 
att stänga ned koksverk och masugnar och starta produktion av stål 
utan koldioxidutsläpp, baserat på återvunnet skrot och järnsvamp.

===== SIDA 27 =====

SSAB Europe
SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter 
som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter. 
SSAB Europe ansvarar för försäljning av 
produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i 
Europa, samt den globala affären för 
kundsegmentet Automotive. SSAB Europe 
ansvarar för stål- och plåtproduktionen i 
Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå 
och Borlänge, Sverige, samt bedriver 
rörtillverkning i bland annat Tavastehus.  
SSAB Europe fokuserar på att förbättra 
produktmixen och arbeta med olika 
distributionskanaler. En högre andel 
premiumprodukter ger bättre och mer stabil 
lönsamhet över konjunkturcykeln. 
Premiumprodukterna består av avancerade 
höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet 
och övriga premiumprodukter.  
SSAB Europe har en stark position inom flera 
fordonstillämpningar med några av de mest 
avancerade produkterna på marknaden för 
ultrahöghållfasta stål. Efterfrågan växer 
snabbare än standardstål och drivs av 
biltillverkarnas behov av lägre vikt och ökad 
säkerhetsprestanda. Produkterna säljs bland 
annat under varumärket Docol. SSABs ledande 
position inom fossilfritt stål och etablerade 
partnerskap öppnar möjligheter att nå nya kunder 
inom fordonssegmentet. Inom övriga 
premiumprodukter finns färgbelagda produkter, 
stål för effektiv laserskärning samt 
korrosionsbeständigt stål med varumärken som  
Greencoat, Laser och Weathering. De främsta 
konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, 
Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S. 
Steel och Voestalpine.
Strategin är att kontinuerligt öka volymerna av  
premiumprodukter och Automotive AHSS-
produkter. Under 2023 uppgick dessa leveranser 
till motsvarande 806 respektive 657 kton. 
Samtidigt kommer leveranserna av 
standardprodukter att minska, särskilt utanför 
hemmamarknaden.
Läs om mer om SSAB Europes resultat i 
Förvaltningsberättelsen. 
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 26
SSAB Europe bidrar till SSABs strategi genom att:
• Stärka positionen på SSABs hemmamarknad 
(Norden)
• Öka andelen premiumprodukter
• Planerar att bygga nya integrerade elektrostålverk, 
så kallade mini mills, med elektriska 
ljusbågsugnar, integrerad valsning och 
vidareförädling, samt stänga ner masugnarna i 
Luleå och Brahestad 
• Utveckla det fossilfria erbjudandet
Säkerheten på SSABs arbetsplatser  
förbättrades under året. Under 2023 
noterades inga arbetsplatsskador 
med förlorad arbetstid  på SSAB 
Europes anläggningar i Brahestad 
och Tavastehus, Finland.

===== SIDA 28 =====

SSAB Americas
SSAB Americas är den största producenten av 
grovplåt i Nordamerika och har en stark position 
genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet. 
Under 2023 påbörjades produktionen av 
SSAB Zero med förnybar el och biobränslen.
SSAB Americas ansvarar för försäljningen av 
grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den 
skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i 
Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en 
hög nivå av service och kvalitet, att behålla den 
ledande kostnadspositionen och att ha den mest 
flexibla produktionsstrukturen på marknaden. 
SSAB Americas arbetar aktivt med att ha en bra 
balans mellan försäljning via distributörer och 
slutanvändare. Fokus ligger också på att öka 
tillväxten av premiumprodukter för energi-. och 
offshoresegmenten samt tunga transporter vilket 
bland annat innefattar järnvägsvagnar och 
skeppsbyggande.   
 
De främsta konkurrenterna är amerikanska 
stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs, 
EVRAZ, Algoma Steel samt importerade 
produkter.
Läs om mer om SSAB Americas resultat i 
Förvaltningsberättelsen. 
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 27
Under 2023 lanserades det första kommersiella stålet 
utan i princip några fossila CO2-utsläpp: SSAB Zero. 
Stålet produceras i SSABs anläggning i Montpelier, USA, 
med återvunnet stål som råmaterial. 
SSAB Americas bidrar till SSABs 
strategi genom att: 
• Bibehålla en ledande position på 
SSABs hemmamarknad Nordamerika
• Öka andelen premiumprodukter
• Utveckla ett fossilfritt 
produkterbjudande

===== SIDA 29 =====

Tibnor
Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller
och bearbetningstjänster.
Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av 
stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor 
köper och säljer material, producerat både av 
SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig 
roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på 
den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på 
ökad tillväxt, exempelvis inom komponenter, 
genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal 
närvaro. Tibnor har ett nära samarbete med 
många strategiska leverantörer och partners för 
att skapa bättre lösningar för kunderna som 
verkar i den nordiska industrin. Läs mer om 
Tibnors resultat i Förvaltningsberättelsen.   
Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena 
Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino 
samt ett antal nationella, lokala företag och 
nischaktörer. 
   
 STRATEGIRAPPORT    HÅLLBARHETSREDOVISNING    BOLAGSSTYRNING    FINANSIELLA RAPPORTER
INTRODUKTION      MARKNAD OCH STRATEGI     RÖRELSESEGMENT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 28
Ruukki Construction
Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva 
byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa. 
Tibnor bidrar till SSABs strategi genom 
att:  
• Stärka positionen på den nordiska 
hemmamarknaden genom fokus på 
små och medelstora kunder 
• Nära samarbete med SSABs divisioner 
främjar stabilitet över konjunkturcykeln
• Marknadsföra SSABs premium- och 
serviceerbjudanden, inklusive fossilfritt 
stål 
• Ökat värdeskapande genom att 
utveckla komponenttillverkning och 
annan bearbetning
Ruukki Construction erbjuder kompletta 
stålbaserade tak- och vägglösningar för 
byggnader. Detta inkluderar produkter, design 
och teknisk support med SSAB som 
huvudsaklig stålleverantör. Under de senaste 
åren har Ruukki Construction genom en rad 
omstruktureringar skapat en solid grund för att 
uppnå hållbar tillväxt med kunder inom de 
viktigaste affärsområdena – tak och 
byggnadsskal i Norden, Baltikum samt centrala 
Östeuropa. Läs mer om Ruukki Constructions 
resultat i Förvaltningsberättelsen.
  
Ruukki Constructions främsta konkurrenter är 
andra leverantörer av stålbaserade byggvaror 
som Kingspan, Lindab och Areco.
Ruukki Construction bidrar till SSABs 
strategi genom att:
• Stärka positionen på den nordiska 
hemmamarknaden genom fokus på 
byggsegmentet
• Stark kompetens inom stålbaserade 
byggprodukter, som grund för fortsatt 
produktutveckling inom SSAB
• Utveckla ett fossilfritt erbjudande inom 
byggsegmentet

===== SIDA 30 =====

Hållbarhets-
redovisning
Allt vi gör syftar till att skapa 
en starkare, lättare och mer 
hållbar värld. Hållbarhet är 
en central drivkraft både för 
oss och våra kunder. Vi leder 
stålindustrins gröna omställning 
och planerar att i stort sett ta 
bort koldioxidutsläppen från 
vår egen verksamhet till 
omkring 2030.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 29

===== SIDA 31 =====

Mål 3 God hälsa och välbefinnande 
Alla som arbetar på SSAB har rätt till 
en hälsosam arbetsmiljö utan 
olycksfall. Vårt mål är att bli världens säkraste 
stålföretag och att förebygga alla 
arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
Mål 5 Jämställdhet 
Vi har nolltolerans mot all form av 
diskriminering och arbetar aktivt för att 
skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla 
känner sig uppskattade. Vi ställer krav på våra 
leverantörer på respekt för mänskliga rättigheter 
och förbud mot diskriminering.
Mål 7 Hållbar energi för alla 
SSAB driver på utbyggnaden av 
fossilfri el i de länder där vi verkar. 
Genom samriskbolaget Hybrit Development AB 
är vi involverade i utveckling av fossilfri 
järnsvamp med hjälp av vätgas, framställd av 
fossilfri el. 
Mål 9 Hållbar industri, innovationer 
och infrastruktur 
Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för 
stål genom HYBRIT-tekniken tillsammans med 
våra samarbetspartners och kunder. 
Mål 12 Hållbar konsumtion och 
produktion 
SSAB arbetar med att förbättra 
resurseffektiviteten och minska användningen av 
råmaterial och naturresurser exempelvis genom 
ett cirkulärt arbetssätt. Hållbarhet är en 
integrerad del i vårt leverantörsarbete.
 
Mål 13 Bekämpa 
klimatförändringarna 
Vår ambition är att i stort sett ta bort 
koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till 
omkring 2030, vilket kan minska Sveriges 
koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands 
med cirka 7 %.
Mål 16 Fredliga och inkluderande 
samhällen 
SSAB har nolltolerans mot mutbrott 
och korruption och har höga krav inom affärsetik. 
Vi arbetar också aktivt för att stärka mänskliga 
rättigheter i vår verksamhet liksom hos våra 
leverantörer.
Mål 17 Genomförande och globalt 
partnerskap 
Samarbete är en viktig del av att 
förändra samhället i mer hållbar riktning. Utöver 
Hybrit Development AB, deltar vi till exempel i 
First Movers’ Coalition, en plattform för att öka 
efterfrågan på koldioxidsnål teknik. SSAB 
samarbetar också nära ett antal kunder vad 
gäller utveckling av det fossilfria erbjudandet.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 30
FN:s globala mål för hållbar 
utveckling
SSABs hållbarhetsarbete fokuserar främst på 
åtta av FN:s hållbarhetsmål.

===== SIDA 32 =====

Hållbarhetsstrategi och styrning
Hållbarhetsarbetet utgår från SSABs hållbarhetsåtaganden, dialoger
med intressenter och den strategiska ambitionen att vara först på
marknaden med fossilfritt stål.   
Hållbarhetsåtagande
SSAB är medlem i FN:s Global Compact och står 
bakom de tio principerna inom mänskliga 
rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. 
SSAB har också åtagit sig att bedriva 
verksamheten i linje med FN:s globala mål för 
hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stödjer 
även International Bill of Human Rights, 
Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) 
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag samt FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter.
Hållbarhetsstrategi
SSABs hållbarhetsstrategi omfattar det fossilfria 
kunderbjudandet och arbetet med att vara 
ledande inom hållbarhet. 
• Först med fossilfritt stål: SSAB vill vara det 
första stålbolaget i världen som levererar 
fossilfritt stål till marknaden. Redan idag 
arbetar SSAB för att hjälpa kunderna att 
minska sin miljöpåverkan genom att 
exempelvis uppgradera till höghållfast stål i 
stället för standardstål. 
• Ledande hållbarhetsprestanda: SSAB vill vara 
ledande inom hållbarhet, vilket omfattar 
ambitionen att bli världens säkraste stålföretag 
och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen 
från den egna verksamheten till omkring 2030. 
Intressentdialoger 
SSAB har regelbunden kontakt med intressenter 
och arbetar för en öppen dialog för att öka 
förståelsen för deras perspektiv på 
verksamheten, och anpassar dialogen löpande 
för att tillgodose intressenternas behov. De 
intressentgrupper som påverkas mest av SSABs 
verksamhet, eller som påverkar SSABs 
verksamhet mest, är:
• befintliga och nya kunder 
• befintliga och nya anställda 
• aktieägare, investerare och finansiärer 
• befintliga och nya leverantörer
• lokala samhällen nära SSABs 
produktionsanläggningar 
• myndigheter och andra offentliga 
organisationer
Andra intressenter omfattar bland andra media, 
tillsynsmyndigheter, forskningsinstitut, 
universitet och yrkesskolor. 
Under året diskuterades bland annat följande 
frågor: 
• SSABs erbjudande av stål med låga 
koldioxidutsläpp, samt SSABs omställning till 
fossilfri stålproduktion (med kunder och 
investerare men även medarbetare och 
fackliga representanter)
• Tillgång till el och elnätsanslutning till 
produktionsanläggningarna (med statliga 
företrädare men även med till exempel 
investerare)
• Nya regler för hållbarhetsrapportering (med 
andra bolag men även branschorganisationer 
och representanter från finansiella sektorn) 
• Urbefolkningars rättigheter (med 
representanter från den samiska befolkningen 
samt med andra bolag och 
myndighetsrepresentanter i norra Sverige) 
• Hälsa och säkerhet i SSABs verksamhet 
(i samtliga intressentdialoger)
• SSABs arbete inom inkludering och mångfald 
(med egna anställda men även andra bolag och 
investerare)
SSABs styrelse tar del av intressentdialogerna 
främst genom Årsredovisningen. Mer information 
om intressentengagemang finns på SSABs 
hemsida. 
Intressentdialoger om SSABs omställning
Under året avslutades samrådsprocessen för 
omställningen av stålproduktionen i Luleå. Inom 
ramen för samrådsprocessen genomfördes  
intressentdialoger med bland andra allmänhet, 
kommunen, myndigheter, närliggande 
verksamheter och särskilt berörda, exempelvis 
boende i närområdet och representanter för 
närliggande sameby. Samrådet är en del av 
miljökonsekvensbedömningen enligt svensk lag. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 31
Medarbetare vid SSABs anläggning i Brahestad.

===== SIDA 33 =====

Även i Brahestad, där SSAB också planerar en 
omställning till elektrostålverk, sker löpande 
dialoger med intressenter, både med företrädare 
för olika myndigheter och organisationer men 
också genom att representanter från SSAB finns 
tillgängliga för frågor från allmänheten. 
Under året genomförde SSAB regelbundet möten 
mellan anställda och representanter för 
företagsledningen i syfte att informera om den 
planerade omställningen av SSABs anläggningar 
och ge medarbetarna möjlighet att ställa frågor. 
SSAB har även regelbundna möten med de 
fackliga företrädarna om kompetensutveckling, 
exempelvis i samband med omställningen, samt 
medarbetarnas arbetsmiljö. 
Väsentlighetsanalys 
SSAB genomförde den senaste 
väsentlighetsanalysen 2019. Processen beskrevs 
i Årsredovisningen 2020 (sida 101) och 
utvärderades under 2022. 
Under 2023 genomförde SSAB en ny 
väsentlighetsanalys utifrån så kallad dubbel 
väsentlighet, det vill säga både finansiell och 
hållbarhetsmässig. Den utgör grunden till en 
uppdatering av hållbarhetsstrategin och 
kommande hållbarhetsredovisning i enlighet med 
EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD. 
Hållbarhetsstyrning
Hållbarhetsstyrningen utgår från SSABs vision 
och värderingar, som sammanfattas i 
uppförandekoden. Upplysningarna om 
hållbarhetsstyrning kompletterar upplysningarna 
om SSABs styrning i Bolagsstyrningsrapporten. 
Styrelsens ansvar
SSABs styrelse är ytterst ansvarig för 
hållbarhetsarbetet, inklusive att strategiskt 
hantera risker och möjligheter relaterade till 
klimatförändringar. Detta innefattar även SSABs 
omställning till fossilfri stålproduktion. 
Exempelvis godkänner styrelsen 
uppförandekoden, hållbarhetsstrategin samt 
strategi och investeringar kopplade till 
omställningen till fossilfri stålproduktion. 
Styrelsen följer minst kvartalsvis utvecklingen av 
SSABs hållbarhetsarbete, i synnerhet koncernens 
CO2-utsläpp och säkerhetsarbete. Eftersom 
hållbarhets- och klimatfrågor, framförallt 
omställningen mot en fossilfri verksamhet, är en 
integrerad del av SSABs affärsstrategi så har inte 
styrelsen något särskilt hållbarhetsutskott. 
Hållbarhetsredovisningen behandlas i 
revisionsutskottet som en del av 
Årsredovisningen.
Styrelsen följer de viktigaste intressenternas 
synpunkter, framför allt genom att 
arbetstagarrepresentanter ingår i styrelsen, men 
även genom kontakt med exempelvis aktieägare, 
framför allt i samband med årsstämman, samt 
myndigheter och politiker. I övrigt har styrelsen 
delegerat intressentdialogerna till 
koncernledningens medlemmar, inom respektive 
ansvarsområde. Vid behov eller större 
förändringar informeras styrelsen.
Koncernledningens ansvar
SSABs koncernledning ansvarar för den 
strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet, att 
fastställa väsentlighetsanalysen samt för att 
bedöma risker och möjligheter kopplade till 
klimatförändringarna. Koncernledningen följer 
regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet 
samt ansvarar för att processer finns på plats för 
att förhindra, identifiera och åtgärda negativ 
påverkan på mänskliga rättigheter som SSABs 
verksamhet kan orsaka eller bidra till.
Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar 
samtliga medlemmar av koncernledningen, där 
vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen.
 
• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av 
väsentlighetsanalys, hållbarhetsstrategin, 
samordning av hållbarhetsfrågor på 
koncernnivå, SSABs hållbara erbjudande, 
koncernens hälso- och säkerhetsarbete samt 
affärsetik inklusive mänskliga rättigheter. 
• Den tekniska direktören ansvarar för 
miljöfrågor och sitter i styrelsen för 
samriskbolaget Hybrit Development AB. 
• Ekonomi- och finansdirektören har 
övergripande ansvar för Årsredovisningen, 
finansiella frågor och investeringar med 
koppling till SSABs omställning mot fossilfri 
stålproduktion, samt även koordinering av 
SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och 
hållbarhetsrisker ingår. 
• Chefen för organisation, kultur och 
kommunikation ansvarar för 
kompetensförsörjning och -utveckling 
i samband med omställningen, SSABs arbete 
inom inkludering och mångfald samt för 
SSABs kommunikation och marknadsföring 
med koppling till hållbarhet. 
• Divisionscheferna ansvarar för att driva 
hållbarhet och klimatarbete i linje med den 
övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin 
samt att följa de direktiv och instruktioner som 
koncernledningen utfärdar för olika 
hållbarhetsområden. 
• SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion 
leds av ett särskilt Transformation office som 
rapporterar direkt till vd.   
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 32
Väsentliga områden enligt GRI och deras omfattning
Väsentligt område enligt GRI Omfattning
205: Antikorruption SSAB-koncernen, leverantörer, partners
301: Material Produktionsanläggningar, leverantörer
302: Energi Produktionsanläggningar, leverantörer
305: Utsläpp Produktionsanläggningar, kunder, leverantörer
306: Avfall Produktionsanläggningar, leverantörer
403: Hälsa och säkerhet SSAB-koncernen, leverantörer
405: Mångfald och jämställdhet SSAB-koncernen
414: Utvärdering av leverantörer Leverantörer
Avsnittet GRI-index specificerar var informationen om varje aspekt och tillhörande indikator finns.

===== SIDA 34 =====

Tvärfunktionella råd
SSAB har även olika tvärfunktionella 
ledningsgrupper och råd inom hållbarhetsfrågor, 
med uppgift att samordna och stödja 
hållbarhetsarbetet i koncernen, exempelvis vad 
gäller hälsa och säkerhet, miljöfrågor och 
affärsetik. Under året inrättades ett internt råd för 
ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist, 
hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för 
Etik & Compliance ingår.  
Viktiga styrdokument för hållbarhet
Nedanstående styrdokument finns publicerade 
på SSABs hemsida. Utöver dessa finns även 
direktiv och instruktioner för bland annat 
arbetet med inkludering och mångfald. Alla 
direktiv och instruktioner omfattar hela 
koncernen och alla divisioner och dotterbolag har 
ansvar att implementera dem. 
• Uppförandekod och Uppförandekod för 
leverantörer
• Direktiv och instruktion för hälsa och säkerhet
• Direktiv och instruktion för miljö
• Direktiv och instruktion för energi
• Direktiv och instruktion för kvalitetsarbete
• Direktiv och instruktion för antikorruption
• Direktiv och instruktion för efterlevnad av 
konkurrensregler
Due diligence, riskhantering och klagomål 
SSAB arbetar riskbaserat och strategiskt med 
hållbarhetsfrågor. Processen omfattar 
riskidentifiering, policyutveckling, 
strategiutformning och framtagande av åtgärder 
som genomförs på ett strukturerat sätt för varje 
hållbarhetsområde som berörs. Processen 
samordnas oftast av hållbarhetsfunktionen på 
koncernnivå och följs upp mot hållbarhetsmål 
som beslutats av styrelsen. Uppföljningen 
rapporteras i Hållbarhetsredovisningen. 
På SSAB är riskhanteringen integrerad i den 
årliga strategiprocessen. Hållbarhetsrisker, 
inklusive klimatrelaterade risker, ingår i den 
samlade riskbedömningen och rapporteras 
årligen till styrelsen. Under året har SSAB 
påbörjat ett arbete för att utveckla den 
systematiska bedömningen av risker för negativ 
påverkan på människor och miljö samt 
processen för bedömning av 
hållbarhetsrelevanta risker med finansiell 
påverkan på koncernen. 
Samtliga produktionsanläggningar har 
ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i 
linje med ISO 45001. Miljö- och klimatarbetet 
sker främst inom ramen för ISO 14 001 och alla 
produktionsanläggningar är certifierade enligt 
standarden.
Klagomål kan rapporteras linjevägen till chef eller 
närmast högre chef, via lokala interna 
rapporteringskanaler samt vissel-
blåsarfunktionen Ethics Line. SSAB har därutöver 
regelbundet möten med fackliga företrädare.  
Eventuella klagomål följs upp och hanteras. 
Därutöver förekommer olika intressentdialoger 
med leverantörer, kunder, myndigheter samt 
intressentorganisationer. 
Under året fick SSAB inte några böter av 
betydande belopp och inga händelser som 
ledde till sanktionsåtgärder inträffade. 
Hållbarhet och ersättning
SSABs riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare beskrivs i 
Förvaltningsberättelsen. Det kortsiktiga rörliga 
lönedelen (STI) kan inkludera finansiella och icke-
finansiella mål. De icke-finansiella målen ska 
vara kopplade till hållbarhet. För 2023 var 
hållbarhetsmålet olycksfallsfrekvens (LTIF). 
Målen beslutas av styrelsen och alla anställda 
som har STI omfattas av hållbarhetsmålet. 
En genomgripande del av SSABs långsiktiga 
strategi utgörs av målsättningen att ställa om till 
fossilfri ståltillverkning. Den långsiktiga rörliga 
lönedelen (LTI) är kopplad till hållbarhet genom 
ett effektivt omställningsarbete, och mäts med 
både ett finansiellt och ett icke-finansiellt mål. 
Programmet 2023 omfattade två mål: Den 
relativa totalavkastningen på SSAB-aktien över 
en treårsperiod samt ett hållbarhetsmål 
omfattande den totala försäljningen av produkter 
utan fossila koldioxidutsläpp. Målen för LTI 
föreslås av styrelsen för beslut av 
bolagsstämman. 
Om hållbarhetsredovisningen
SSABs hållbarhetsredovisning 2023 har 
framställts i enlighet med GRI Standards och 
innehåller även hållbarhetsrapportering enligt 
Årsredovisningslagen. EY har översiktligt 
granskat hållbarhetsredovisningen (sida 29–67, 
undantaget sida 42–45) och uttalat sig om den 
lagstadgade hållbarhetsrapporten (sida 103). Se 
sida 68 för revisorns yttrande.  
SSAB har påbörjat ett arbete för att stärka 
internkontrollen över hållbarhetsrapporteringen, 
som en del i förberedelserna för CSRD. För 
närvarande sker kontrollaktiviteter främst genom 
analys av avvikelser och rimlighetsbedömningar 
av respektive funktionsansvarig samt på 
koncernnivå. 
Hållbarhetsredovisningen avser SSAB-koncernen 
enligt den konsoliderade finansiella 
redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller 
underleverantörer ingår inte, om inte annat 
anges. 
Rapportering av miljödata omfattar följande 
produktionsorter: 
• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo, 
Sverige; Mobile, Alabama, USA
• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång, 
Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, 
Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland
• SSAB Americas: Montpelier, Iowa, USA
• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige, 
Oborniki, Polen
• Tibnor: Köping, Sverige
Dessa produktionsorter omfattar tillsammans 
följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, 
all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är 
inkluderade om de är lokaliserade på dessa 
anläggningar. 
För definitioner och hållbarhetsrelaterade 
förkortningar, samt för i förekommande fall 
förändringar mot tidigare rapportering, se avsnitt 
Definitioner. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 33

===== SIDA 35 =====

Påverkan från SSABs verksamhet 
nu och i framtiden
Hållbarhet i värdekedjan
SSABs värdekedja har idag olika 
grad av påverkan på omvärlden. 
SSAB arbetar för att hantera och minimera 
påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny 
teknik och omställning av verksamheten   
kommer SSABs påverkan på omvärlden, 
främst miljö, minska avsevärt under den 
närmaste tioårsperioden. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 34
RÅMATERIAL 
Måttlig påverkan
• Miljöpåverkan 
• Mänskliga rättigheter och 
arbetsrätt hos leverantörer 
• Hälsa och säkerhet
STÅLPRODUKTION
Hög påverkan
• Koldioxidutsläpp 
• Avfall och biprodukter
• Användning av energi och råvaror
• Hälsa och säkerhet
TRANSPORTER 
Måttlig påverkan
• Koldioxidutsläpp 
• Användning av fossila bränslen
• Hälsa och säkerhet, arbetsrätt  
hos leverantörer
STÅLETS ANVÄNDNINGSFAS
Måttlig påverkan
• Användning
ÅTERANVÄNDNING
Låg påverkan
• Återvunnet stålskrot används i 
ljusbågsugnar och till viss del även 
i järnmalmbaserad stålproduktion
Innovationer för framtiden
Fossilfri järnsvamp och skrot Fossilfri stålproduktion Fossilfria transporter
Höghållfast stål ger redan 
idag miljöfördelar i form av 
lägre vikt och 
bränslebesparing
Återvunnet fossilfritt skrot

===== SIDA 36 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 35
Miljöarbete
SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens 
negativa miljöpåverkan och i stort sett ta bort 
koldioxidutsläppen från den egna verksamheten 
till omkring 2030.

===== SIDA 37 =====

SSABs koncernledning har beslutat om direktiv 
och instruktioner för miljö och energi. 
Styrdokumenten säkerställer att SSAB ska bidra 
till en säker, miljömässigt ansvarsfull och lönsam 
affärsmodell genom att utveckla produkter och 
tjänster i samarbete med kunder och 
leverantörer, samt att SSAB ska fortsätta 
använda råvaror och energi på innovativa och 
effektiva sätt, samtidigt som avfall minimeras. 
Energidirektivet förtydligar vikten av energifrågan 
för koncernen och arbetet med energieffektivitet. 
Koncernens tekniska direktör är ansvarig för 
miljöarbetet inklusive energifrågor. Miljöchefer i 
respektive land samordnar arbetet genom 
exempelvis miljöråd med representanter från 
divisionerna samt Tibnor och Ruukki 
Construction. Ansvaret för efterlevnad av 
miljöarbetet ligger i linjeorganisationen och varje 
anläggning har en egen miljöfunktion för att 
övervaka efterlevnaden av lagstiftning och 
miljötillstånd. De lokala miljöfunktionerna 
hanterar även lokala intressentdialoger, 
exempelvis kontakt med tillsynsmyndigheter. Alla 
SSABs produktionsanläggningar är certifierade 
enligt ISO 14001. Miljöarbetet följs upp på olika 
nivåer: lokalt, för divisioner och dotterbolag samt 
koncernövergripande. Uppföljning sker till 
exempel mot lagkrav, krav från myndigheter och 
andra miljöaspekter som identifierats som 
betydande. Utsläpp av koldioxid är en parameter 
som följs på alla nivåer och som även redovisas 
kvartalsvis och årsvis.
Klimatförändringar
Utsläpp av växthusgaser 
SSABs årliga koldioxidutsläpp i Sverige och 
Finland motsvarar cirka 10 % respektive 7 % av 
de totala nationella utsläppen och det är därmed 
av stor vikt för respektive lands klimatmål att 
SSABs utsläpp minskar.
Merparten av SSABs direkta koldioxidutsläpp, 
(scope 1) kommer från den nordiska, 
järnmalmsbaserade stålproduktionen och härrör 
från användningen av koks och kol som 
reduktionsmedel vid ståltillverkningen. SSABs 
nordiska anläggningar hör till de mest CO2-
effektiva i världen, framför allt beroende på 
användningen av högvärdig järnmalmspellets 
och högkvalitativ koks. Det finns dock 
begränsade möjligheter att ytterligare minska 
utsläppen från nuvarande processer och innan 
den planerade omställningen är genomförd 
kommer de direkta utsläppen i hög grad att 
variera utifrån producerad mängd stål. 
De indirekta koldioxidutsläppen från inköpt 
energi (scope 2) kommer främst från driften av 
elektriska ljusbågsugnar vid anläggningarna i 
USA, men också till exempel från förbrukningen 
av el för valsning av stål i både USA och Norden. 
SSAB köper främst in el och värme utifrån den 
energimix som finns tillgänglig på respektive 
lokal marknad, men till anläggningen i Montpelier, 
USA, ger elleverantören lokal industri förtur till 
förnybar el, till största delen vindkraft. I Sverige 
och Finland köper SSAB även en del fossilfri 
elektricitet genom så kallade ursprungsgarantier. 
De övriga indirekta koldioxidutsläppen (scope 3) 
omfattar främst utsläpp från inköpta råmaterial 
och produkter, transporter och frakt från 
leverantörer och/eller till kunder samt 
bearbetning av sålda produkter. 
Under året har SSAB låtit en extern part 
genomföra en fullständig beräkning av scope 3 
för basåret 2018 samt 2022. Detta gjordes i 
samband med processen för att uppdatera målet 
för växthusgasutsläpp enligt Science Based 
Targets initiative. 
Beräkningen är mer omfattande än tidigare 
redovisade värden och bygger delvis på andra 
beräkningsmetoder. Värdena är därför inte 
jämförbara. Se Definitioner för mer information. 
Mål och utfall
Under 2023 var utsläppen av scope 1 och 2 i linje 
med föregående år. Under året har arbetet med 
omställningen fortskridit och bland annat 
fokuserat på att säkerställa erforderliga 
miljötillstånd i Luleå och Brahestad. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 36
Ansvar och styrning 
för miljöarbetet
Utsläpp av växthusgaser 
kton 2023 2022 2021 2020 2019 2018
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Scope 1 utsläpp av växthusgaser, brutto 9 915 9 844 10 641 9 471 10 154 10 332
Andel av scope 1 som regleras av 
utsläppshandelssystem för växthusgaser, % 94 94 93 92 93 93
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, 
marknadsbaserade, brutto 1 157 1 179 1 029 1 339 1 427 1 487
Betydande Scope 3 utsläpp av växthusgaser
Köpta varor och tjänster n/a 6 741 n/a n/a n/a 6 182
Kapitalvaror n/a 116 n/a n/a n/a 74
Bränsle- och energirelaterade verksamheter n/a 496 n/a n/a n/a 501
Uppströms transporter och distribution n/a 2 255 n/a n/a n/a 2 629
Avfall från verksamheten n/a 189 n/a n/a n/a 44
Tjänsteresor n/a 4 n/a n/a n/a 9
Anställdas resor till/från arbetet n/a 11 n/a n/a n/a 12
Uppströms tillgångar som leasas n/a 41 n/a n/a n/a 29
Bearbetning av sålda produkter n/a 1 499 n/a n/a n/a 1 691
Totala scope 3 utsläpp av växthusgaser n/a 11 352 n/a n/a n/a 11 169
Summa utsläpp av växthusgaser 22 375 22 987

===== SIDA 38 =====

Miljötillståndsansökan i Brahestad lämnades in i 
april 2023 och motsvarande för Luleå lämnades 
in i november 2023. Anläggningen i Oxelösund 
fick ett nytt miljötillstånd 2020 och under 2023 
påbörjades byggnationen av den nya 
ljusbågsugnen. 
SSABs mål för utsläpp av växthusgaser är 
godkänt av Science Based Targets initative 
(SBTi), utifrån ambitionsnivån "under 2°C". Det 
omfattar scope 1 och scope 2 och innebär en 
minskning av utsläppen med 35 % mellan åren 
2018 och 2032. Inga större minskningar av 
utsläppen förväntas ske de första åren av 
perioden, även om den ökade andelen förnybar 
elektricitet vid anläggningen i Montpelier, USA, 
har bidragit positivt. De stora  
utsläppsminskningarna kommer att ske i 
samband med omställningen till fossilfri 
stålproduktion. 
SSABs mål för koldioxidutsläpp är planerat att 
uppdateras under 2024 för att vara i linje med 
1,5°C-nivån. SSAB avser att inkludera även  
övriga indirekta CO2-utsläpp, scope 3, i målet. 
Uppdateringen av målet kommer att inkludera 
den accelererade omställningen av de nordiska 
produktionsanläggningarna, som 
kommunicerades i januari 2022 och som därför 
inte legat till grund för det nuvarande klimatmålet 
som godkändes av SBTi 2020. Uppdateringen 
kommer också att omfatta SSABs åtagande 
inom kampanjen Business Ambition for 1.5°C 
med att sätta ett långsiktigt nettonoll-mål för 
scope 1, scope 2 och relevanta delar av scope 3.
I och med omställningen till fossilfri 
stålproduktion kommer SSAB att övergå till att 
använda fossilfri järnsvamp och skrot som 
råvara. Oavsett råvara bedömer SSAB att 
ståltillverkningen i de nya 
produktionsanläggningarna kommer att både 
omfattas (eligible) och vara i överensstämmelse 
(aligned) med EU:s taxonomi, även om det för 
närvarande är svårt att avgöra vilka gränsvärden 
som kommer vara gällande för den nya 
produktionstekniken. Se avsnittet Taxonomi för 
SSABs taxonomirapportering. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 37
5 269
4 027
604
58
480 605
Scope 1 Scope 2
Sverige Finland USA
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Scope 1 och 2 utsläpp per land (kton)
Mål: Minskning av CO2-utsläpp (scope 1 och 2) jämfört med basåret 2018
2023 Mål 2023 Mål 2025 Mål 2026 Mål 2030 Mål 2031 Mål 2032
CO2e-minskning, miljoner ton 0,7 0,5 1,2 1,8 3,1 4,0 4,1
CO2e-minskning  6  %  4  %  10  %  15  %  26  %  34  %  35  %
Mål: Resurseffektivitet
Tusen ton 2023 Mål 2023 Mål 2024 Mål 2026 Mål 2030
Insparad volym stål 1 059 1 050 1 095 1 165 1 290
Miljömässiga fördelar med SSABs stål (resurseffektivitet)
SSAB har ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål som ger miljöfördelar i 
användningsfasen redan idag tack vare lägre vikt och högre kapacitet i kundernas 
slutprodukter. Under 2023 uppnåddes en total viktminskning i slutprodukterna om 1 059 
(1 071) tusen ton, genom att kunderna uppgraderat till SSABs höghållfasta stål jämfört med 
praxis i respektive kundsegment.  
Under året lanserades SSAB Zero, det första kommersiella stålet med 0,0 kg CO2e/kg stål 
(scope 1 och 2). Stålet produceras vid SSABs anläggning i Montpelier, USA, med återvunnet 
stålskrot som råmaterial. Själva produktionsprocessen sker i elektrisk ljusbågsugn som drivs 
med fossilfri el och biogas. Leveranserna under 2023 uppgick till över 50 000 ton. Samtidigt 
fortsatte SSAB pilotleveranser av fossilfritt stål baserat på fossilfri järnsvamp.

===== SIDA 39 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 38
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Utsläpp från produktionen, scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden 9 296 9 226 9 916 8 697 9 414
   Sverige 5 269 5 331 5 335 5 076 5 834
   Finland 4 027 3 895 4 581 3 621 3 581
Skrotbaserad stålproduktion i USA 604 602 706 757 723
Övriga rapporterade anläggningar 14 16 19 17 16
Totalt 9 915 9 844 10 641 9 471 10 154
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt 
elkraft och värme, scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden 539 442 380 332 428
   Sverige 58 113 34 32 74
   Finland 480 329 346 300 354
Skrotbaserad stålproduktion i USA 605 725 636 990 981
Övriga rapporterade anläggningar 13 13 13 17 18
Totalt 1 157 1 179 1 029 1 339 1 427
Växthusgasintensitet (GRI 305-4)
2023 2022 2021 2020 2019
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt) 1,42 1,51 1,42 1,43 1,51
Malmbaserad stålproduktion i Norden 1,82 1,95 1,80 1,79 1,89
Skrotbaserad stålproduktion i USA 0,51 0,57 0,55 0,70 0,70
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, MSEK 92,65 85,62 121,70 165,30 151,42
Direkta utsläpp av växthusgaser, scope 1, per 
produktionsort
Kton 2023 2022
SSAB Brahestad 3 964 3 833
SSAB Luleå 3 391 3 378
SSAB Oxelösund 1 644 1 732
SSAB Montpelier 291 287
SSAB Mobile 313 315
SSAB Borlänge 235 221
SSAB Tavastehus 63 62
SSAB Finspång 9 11
SSAB Kankaanpää 4 4
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft 
och värme, scope 2, per produktionsort
Kton 2023 2022
SSAB Brahestad 389 281
SSAB Luleå 21 42
SSAB Oxelösund 21 41
SSAB Montpelier 204 241
SSAB Mobile 401 483
SSAB Borlänge 16 30
SSAB Tavastehus 91 48
SSAB Finspång 1 1
SSAB Kankaanpää 3 2

===== SIDA 40 =====

Energi 
SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. 
Det sker ett systematiskt arbete med 
energieffektivisering och -återvinning i alla 
anläggningar, liksom med elproduktion från 
processgaser i stålverken, för att säkerställa en 
hög systemverkningsgrad och begränsa de totala 
utsläppen. Den totala energianvändningen 
(inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt 
värme) var 9 142 (8 961) GWh och energi-
intensiteten uppgick till 1 175 (1 229) kWh/ton 
råstål. 
El är den största energikällan och står för cirka 
50 % av den totala energianvändningen. El 
används främst till att driva de elektriska 
ljusbågsugnarna vid de amerikanska 
anläggningarna. Naturgas, propan och 
eldningsolja används främst för olika värmnings- 
och värmebehandlingsprocesser. 
Genom att återta processgaser och värmeenergi 
vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB 
dels använda energin för eget bruk, dels 
producera el och fjärrvärme som säljs externt. 
Återvunnen energi har använts sedan 1980-talet 
för att producera fjärrvärme vid anläggningarna i 
Luleå, Brahestad och Oxelösund, motsvarande 
cirka 90 % av de lokala fjärrvärmebehoven. 
SSAB har sedan tidigare prissäkrat större delen 
av elförbrukningen i Norden genom finansiella 
instrument och fysisk leverans (se not D.3). 
Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 39
Energianvändning och mix (GRI 302)
GWh 2023 2022 2021 2020 2019
Användning av fossil energi
Naturgas 3 206 3 255 3 680 3 708 3 361
Gasol 1 053 932 815 684 817
Olja 200 187 163 214 425
Summa användning av fossil energi 4 459 4 374 4 658 4 606 4 603
Andel fossil energi av total energianvändning, % 49 49  50  51  50 
Användning av förnybar energi
Biogas 8 — — — —
Biodiesel 40 — — — —
Summa användning av förnybar energi 48 — — — —
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 — — — —
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 3 495 3 532 3 357 3 271 3 448
Elkraft som producerats från processgaser 1 121 1 037 1 342 1 184 1 056
Inköpt värme 19 18 18 21 28
Summa användning av el och värme 4 635 4 587 4 717 4 476 4 532
Andel el och värme av total energianvändning, % 51 51  50  49  50 
Såld elkraft och värme
Såld värme 1 161 1 095 1 193 1 098 1 165
Summa såld elkraft och värme 1 161 1 095 1 193 1 098 1 165
Summa energianvändning, brutto 9 142 8 961 9 375 9 082 9 135
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld 
värme) 7 981 7 866 8 182 7 984 7 970
Energianvändning och mix, per region 2023
GWh Norden USA Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas 1 042 2 161 2
Gasol 995 — 58
Olja 199 — 1
Summa användning av fossil energi 2 237 2 161 61
Andel fossil energi av total energianvändning, % 45 54 50
Användning av förnybar energi
Biogas 4 4 —
Biodiesel 38 1 —
Summa användning av förnybar energi 42 5 —
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 0 —
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 1 581 1 873 40
Elkraft som producerats från processgaser 1 121 — —
Inköpt värme — — 19
Summa användning av el och värme 2 703 1 873 60
Andel el och värme av total energianvändning, % 54 46 49
Såld elkraft och värme
Såld värme 1 146 — 15
Summa såld elkraft och värme 1 146 — 15
Summa energianvändning, brutto 4 982 4 040 121
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld 
värme) 3 835 4 040 106
Elkonsumtion 
per energikälla, 2023
21 %
29 %26 %
24 %
Fossil energi
Kärnkraft
Förnybar energi
Egna processgaser

===== SIDA 41 =====

Klimatrelaterade risker 
och möjligheter  
Stålindustrin står för cirka 7 % av de totala 
koldioxidutsläppen globalt och påverkas därmed 
tydligt av skärpta regler och 
marknadsförändringar som syftar till att driva 
utvecklingen mot ett samhälle med låga 
koldioxidutsläpp. Samtidigt måste de potentiella 
effekterna av ett alltmer förändrat klimat beaktas, 
särskilt med avseende på SSABs 
produktionsanläggningar och leveranskedja. För 
SSAB omfattar klimatrisker främst två aspekter: 
• Stålindustrin kommer att möta både nya 
striktare regler, exempelvis EU:s 
handelssystem för utsläppsrätter och 
förändrade marknadsförutsättningar i takt med 
att omvärlden försöker minska utsläppen. 
• Ett förändrat klimat kan ha påverkan på SSABs 
verksamhet, både på egna anläggningar och 
värdekedjan.   
SSAB inledde redan 2016 arbetet med att 
utveckla fossilfri stålproduktion och har under de 
senaste åren noga följt olika risker till följd av den 
globala uppvärmningen, exempelvis ökad 
reglering rörande klimatfrågor och 
koldioxidutsläpp, men även möjligheter för SSAB 
som en ökad efterfrågan på stål med lägre 
klimatavtryck. SSAB vill vara ledande i 
stålindustrins gröna omställning och det är en 
central del i SSABs strategi.  
Klimatrelaterade risker för de närmaste tre åren 
ingår i den årliga koncernövergripande 
riskprocessen. Olika klimatrelaterade 
frågeställningar ingår också i den årliga 
strategiprocessen, exempelvis affärsstrategiska 
aspekter gällande omställning till fossilfri 
stålproduktion. Se även avsnittet SSABs 
riskhantering.
Scenarioanalys
Under 2022 genomförde SSAB en analys av 
affärsstrategin utifrån två klimatscenarier med 
låga respektive höga framtida nivåer av 
koldioxidutsläpp. Dessutom genomförde SMHI 
simuleringar avseende lokala klimatförändringar 
vid SSABs största produktionsanläggningar. 
Resultatet av scenarioanalysen presenteras på 
nästa sida.
SSABs affärsstrategi i olika klimatscenarier
SSABs strategi att ställa om till fossilfri 
ståltillverkning och som första stålbolag lansera 
fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad 
i båda scenarierna. De största riskerna kopplat till 
affärsstrategin rör snarare förmågan att ställa 
om verksamheten enligt den uppsatta tidplanen, 
vilket till stor del beror på externa faktorer som 
SSAB har svårt att påverka, exempelvis tillgång 
till fossilfri el.  
Konsekvenser av ett förändrat klimat
På generell nivå visade SMHI:s simulering att de 
största klimateffekterna vid SSABs anläggningar, 
både i scenarier med låga respektive höga 
framtida utsläpp, förväntas ske i form av varmare 
klimat och ökad nederbörd. För de nordiska 
anläggningarna i framförallt norra Sverige och 
Finland kan det exempelvis innebära ökad 
nederbörd i form av regn under vintern. SSAB ser 
kontinuerligt över eventuella fysiska klimatrisker 
på lokal nivå och tar hänsyn till dessa vid såväl 
planering som genomförande av omställningen 
av anläggningarna till fossilfri stålproduktion. 
Merkostnaden för detta bedöms inte bli väsentlig 
för koncernen som helhet.
Under året har ett antal händelser skett i 
omvärlden med koppling till klimatförändringar, 
exempelvis höga temperaturer och nederbörd. 
 
Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter
Produkter och 
tjänster Politik och reglering Politik och reglering Teknik
Risk / 
möjlighet
Att bli först på 
marknaden med 
fossilfritt stål
Utvecklingen av priset 
för CO2
Försening i 
omställningen till 
fossilfri ståltillverkning  
Genomförande av 
omställningsprogram 
och investeringar 
misslyckas 
Beskrivning SSABs mål är att bli det 
första stålföretaget 
som lanserar fossilfritt 
stål på marknaden.
Inom EU sätts priset 
för CO2-utsläpp 
genom ETS-systemet 
och kostnaden för 
stålindustrin beräknas 
öka i takt med att den 
fria tilldelningen av 
utsläppsrätter 
minskar. Andra 
regioner har generellt 
lägre kostnader för 
CO2-utsläpp, vilket 
kan leda till sämre 
konkurrenskraft för 
europeiska tillverkare. 
SSAB har påbörjat 
arbetet med att ställa 
om till fossilfri 
ståltillverkning. På 
grund av långa och 
oförutsägbara 
tillståndsprocesser 
finns det risk för att 
omställningen fördröjs 
om tillstånd inte kan 
erhållas i tid och stabil 
tillgång till fossilfri el 
inte kan garanteras.
Om SSABs omställning 
till fossilfri 
stålproduktion inte 
genomförs eller blir 
försenad så finns det 
en risk att SSAB 
förlorar 
marknadsandelar och/
eller produktions-
kostnaderna ökar. 
Möjlig finansiell 
påverkan
Att genomföra 
omställningen kommer 
att innebära ökade 
kostnader. SSAB har en 
god finansiell position 
och avser att finansiera 
omställningen med 
eget kassaflöde. 
Fossilfritt stål kommer 
vara en 
premiumprodukt och 
efterfrågan beräknas 
vara god. 
I takt med att den fria 
tilldelningen upphör 
kommer SSABs 
kostnader för 
utsläppsrätter att öka. 
Ett CO2-pris på 100 
EUR/ton skulle 
innebära omkring 10 
miljarder kronor i 
ökade kostnader. 
Samtidigt medför ett 
högt CO2-pris ett 
högre värde på 
fossilfritt stål. 
En försening av SSABs 
omställning skulle 
innebära att SSABs 
försprång i industrins 
omställning skulle 
minska samtidigt som  
kostnader för 
utsläppsrätter inte kan 
undvikas i samma 
utsträckning, eftersom 
den traditionella 
järnmalmsbaserade 
stålproduktionen 
behöver fortsätta 
längre än planerat. 
Om tillverkningen av 
fossilfri järnsvamp från 
demonstrations-
ansläggningen blir 
försenad skulle det 
innebära att den 
planerade 
ljusbågsugnen i 
Oxelösund 
inledningsvis skulle få 
köra med enbart 
återvunnet stålskrot 
som råmaterial vilket 
skulle öka SSABs 
beroende av 
skrotmarknaden. 
Detta har inte inneburit ökade kostnader eller 
andra finansiella konsekvenser för SSAB, men 
visar på en ökad risk i samhället generellt för 
ökade kostnader för anpassning och åtgärder 
kopplat till klimatförändringar. För mer 
information om finansiell påverkan från 
klimatrisker se avsnittet Riskhantering samt not 
A.2, C.1 och C.5) 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 40

===== SIDA 42 =====

Fakta om klimatscenarier 
Under 2022 sammanställde SSAB två klimatscenarier 
med en tidshorisont på ungefär 20–25 år fram i tiden. 
De två scenarierna utgår från IPCC:s klimatscenarier 
RCP 2.6 och RCP 8.5, samt beskrivningar i SSP 1 och 
SSP 5. SSAB lät även SMHI analysera potentiella fysiska 
effekter av framtida klimatförändringar. Även denna 
analys utgick ifrån RCP 2.6 och RCP 8.5. I den fysiska 
klimatanalysen ingick temperatur, nederbörd, vindstyrka 
och tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 olika 
indikatorer. I analysen användes tre olika tidsperioder: 
kort sikt (fram till år 2040), medellång sikt 
(åren 2040–2070) och lång sikt (åren 2070–2100). 
Se Definitioner för förklaringar och mer information. 
  Möjliga framtidsscenarier 
  för omkring år 2050
Samhället i stort Stålindustrin SSABs marknadsposition Klimat vid SSABs anläggningar 
  Scenario 1: Låga framtida 
  utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har 
begränsats till 2 grader och 
koldioxidutsläppen är negativa vid 
århundradets slut. Globala överenskommelser 
har resulterat i en strikt internationell 
klimatpolitik och höga kostnader förknippat 
med CO2-utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara 
produkter och högt regulatoriskt tryck har 
bidragit till att samtliga industrier har ställt om 
till lågt klimatavtryck.
Stora stålbolag har ställt om till fossilfri 
stålproduktion eller produktion med låga CO2-
utsläpp, bland annat på grund av en stark 
efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har 
utvecklats över tid och blivit en 
standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa 
om och anpassa verksamheten har varit en 
konkurrensfördel.
Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det 
nya normala. Under en övergångsperiod kan 
fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre 
mervärde för kunden jämfört med 
standardstål. Denna prispremie bedöms dock 
vara mindre sannolik när hela industrin ställt 
om.
Medeltemperaturen har ökat vid de flesta 
av SSABs produktionsanläggningar. 
Lokalt har även nederbördsmängderna 
ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå. 
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit 
något. 
  Scenario 2: Höga framtida  
  utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har ökat till 
4 grader vid århundradets slut och 
koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som 
idag. Globala överenskommelser om 
klimatpolitik och bindande åtaganden om 
utsläppsminskningar har inte kommit till 
stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil 
fortsätter och även om vissa industrier ställer 
om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra 
oförändrat med höga utsläpp.
Många stålproducenter har fortsatt använda 
koldioxidintensiva produktionsmetoder men 
ett mindre antal har valt att ställa om och ta en 
nischad position med stål med låga utsläpp av 
CO2. 
Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men 
sannolikt i mindre omfattning än i scenariot 
ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt 
stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan 
troligen realiseras över en längre tidsperiod.
Medeltemperaturen har ökat vid alla 
SSABs produktionsanläggningar. Även 
nederbördsmängderna har ökat, både 
sommar och vintertid, särskilt vid 
anläggningarna i Norden. 
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit 
något och mängden vatten i vattendrag 
har ökat. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 41
”SSABs strategi att ställa om till fossilfri 
ståltillverkning och som första stålbolag 
lansera fossilfritt stål på marknaden är väl 
positionerad i båda scenarierna.”

===== SIDA 43 =====

Upplysningar enligt 
EU:s taxonomi 
SSABs stålverksamhet ingår i EU:s taxonomi i 
kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad 
akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla 
ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna 
SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB 
Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip 
100 % av SSABs koldioxidutsläpp (scope 1). 
SSAB har inga andra verksamheter (däribland 
kärnenergi- eller naturgasrelaterade) som 
bedömts som väsentliga i relation till koncernens 
konsoliderade intäkter, investeringar och 
driftsutgifter, eller som omfattas av de 
delegerade akterna för övriga miljömål. Externa 
intäkter, investeringar och driftsutgifter förklaras 
närmare i avsnittet Definitioner. 
Definitioner av ekonomiska aktiviteter 
Inom järn- och ståltillverkning är följande 
NACE-koder relevanta:
• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål 
samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och 
tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.11 Tillverkning av metallkonstruktioner 
och delar av konstruktioner
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller
SSABs ståldivisioner bedriver även verksamhet 
utan specifika NACE-koder som betning, 
glödgning, spaltning, formatklippning och 
emballering. Därutöver finns även stödjande eller 
kompletterande aktiviteter såsom 
vattenanvändning, reningsverk, återvinning av 
restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av 
vätgas och syre. SSAB har gjort bedömningen att 
dessa aktiviteter också ingår i kategorin järn- och 
ståltillverkning. 
Gränsvärde för klimat  
EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur 
ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt 
till att minska klimatpåverkan eller att bidra till att 
klimatförändringarna begränsas. 
• Inget av SSABs stålverk som producerar 
järnmalmsbaserat stål klarar gränsvärdena för 
framställning av råjärn eller koks. 
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i 
elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 % 
återvunnet stål och uppfyller därmed 
gränsvärdet.  
 
Kriterier för att inte orsaka betydande skada 
SSABs skrotbaserade ståltillverkning bedöms 
inte orsaka betydande skada, utifrån SSABs 
analys av taxonomins kriterier. Analysen utgår 
från SSABs bedömning av syftet med regleringen 
samt utifrån ett väsentlighetsperspektiv. 
• Klimatanpassning: SSABs klimatriskanalys har 
genomförts i enlighet med vedertagna 
klimatmodeller. Inga väsentliga risker har 
identifierats. Läs mer på föregående sida.   
• Vatten och marina resurser: SSABs 
skrotbaserade anläggningar har erforderliga 
tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av 
kylvatten, processavloppsvatten och 
dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda 
rutiner och processer för att förhindra utsläpp. 
Båda anläggningarna är lokaliserade i områden 
med låg vattenstress. 
• Föroreningar: På SSABs skrotbaserade 
anläggningar finns två brandskyddsmedel med 
låg koncentration (<1%) av långlivade 
organiska föroreningar, så kallade POP’s. Spår 
av kvicksilver kan förekomma i ett fåtal 
produkter kopplade till 
produktionsprocesserna. Fyra typer av 
köldmedia med ozonnedbrytande ämnen är i 
bruk och utbyte av dessa sker i enlighet med 
gällande regelverk. SSABs bedömning är att  
såväl RoHS-direktivet som REACH Annex XVII 
(Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs 
kemikalieanvändning omfattar dock vissa 
ämnen på Begränsningslistan men 
användningen av dessa strider inte mot de 
aktuella kraven. Ämnen enligt REACH Artikel 59 
(Kandidatförteckningen) eller andra ämnen 
som uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 
57 kan finnas i de kemikalier som SSAB 
använder. Dessa eventuella ämnen redovisas 
inte närmare här eftersom SSABs 
ståltillverkning i USA kan kategoriseras som en 
samhällsviktig funktion. Det grundar sig i att 
ståltillverkning är en så kallad Critical 
Manufacturing Sector enligt U.S. Cybersecurity 
and Infrastructure Security Agency (CISA) samt 
Presidential Policy Directive 21. Angående krav 
på bästa tillgängliga teknik och föreskrivna 
utsläppsnivåer så regleras SSABs verksamhet i 
USA av amerikansk lagstiftning. SSAB har 
de miljötillstånd som krävs och sammantaget 
får det anses att verksamheten uppfyller de 
krav som är relevanta. 
• Biologisk mångfald: Risker för biologisk 
mångfald till följd av utsläpp till vatten, luft eller 
mark hanteras inom ramen för de miljötillstånd 
som finns för verksamheterna. Erforderliga 
försiktighetsmått har vidtagits och riskerna 
bedöms därmed inte som betydande. SSAB följer 
relevant amerikansk lagstiftning inom detta 
område även om SSAB hittills inte varit skyldiga 
att upprätta någon formell 
miljökonsekvensbeskrivning för anläggningarna. 
De amerikanska anläggningarna ligger inte heller 
nära (inom 50 km) något område som bedöms 
vara särskilt känsligt, som till exempel Natura 
2000-områden, Unescos världsarv eller andra 
särskilt viktiga områden för biologisk mångfald. 
Minimiskyddsåtgärder 
Taxonomin omfattar även så kallade 
minimiskyddsåtgärder, som innebär att företag 
ska ha processer och policyer på plats för att 
säkerställa att internationella ramverk för 
ansvarsfullt företagande efterlevs i den egna 
verksamheten och i värdekedjan, exempelvis 
FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. SSAB bedömer att arbetet 
som bedrivs inom bland annat affärsetik, 
antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda 
samt ansvarsfulla inköp motsvarar sådana 
processer och adresserar identifierade risker. Se 
även avsnittet om mänskliga rättigheter.  
Förändring jämfört med föregående år
Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion 
minskade relativt sett mindre än övriga intäkter 
under året. Investeringar i verksamhet som ej är 
taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av 
bland annat högre kostnader för utsläppsrätter. 
Även driftsutgifter ökade relativt sett för den ej 
taxonomiförenliga verksamheten. 
Finansiering i linje med taxonomin
SSABs hållbarhetslänkade obligationer syftar till 
att finansiera allmän affärsverksamhet och inte 
någon specifik verksamhetsdel. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 42

===== SIDA 44 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 43
Omsättning 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande 
skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
K
od
O
msättning, totalt
O
msättning, andel
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej 
förenlig (A.2)  andel av 
omsättningen, 2022
K
ategori
M
kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 38 021 32 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 31 Omställning
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 38 021 32 100 — — — — — J J J — J J J 31
Varav omställningsverksamhet 38 021 32 100 J J J — J J J 31 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 62 112 52 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 51
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 62 112 52 100 — — — — — 51
Summa A.1 och A.2 100 133 84 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 19 356 16
Summa A + B 119 489 100
Omsättning
2023 Andel av omsättning/Omsättning totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av 
klimatförändringar  32  52 
Anpassning till 
klimatförändringar  —  — 
Vatten och marina resurser  —  — 
Cirkulär ekonomi  —  — 
Föroreningar  —  — 
Biologisk mångfald och 
ekosystem  —  —

===== SIDA 45 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 44
Investeringar 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande 
skada (DNSH)
K
od
I
nvesteringar, totalt
I
nvesteringar, andel
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej 
förenlig (A.2) andel av 
investeringar, 2022
K
ategori
M
Kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 836 12 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 17 Omställning
Investeringar för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna 
(A.1) 836 12 100 — — — — — J J J — J J J 17
Varav omställningsverksamhet 836 12 100 J J J — J J J 17 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 5 809 81 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 73
Investeringar för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 5 809 81 100 — — — — — 73
Summa A.1 och A.2 6 645 93 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Investeringar för  verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 536 7
Summa A + B 7 181 100
Investeringar
2023 Andel av investeringar/Investeringar totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av 
klimatförändringar  12  81 
Anpassning till klimatförändringar  —  — 
Vatten och marina resurser  —  — 
Cirkulär ekonomi  —  — 
Föroreningar  —  — 
Biologisk mångfald och 
ekosystem  —  —

===== SIDA 46 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 45
Driftsutgifter 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka 
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
K
od
D
riftsutgifter, totalt
D
riftsutgifter, andel
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
B
egränsningar av 
klimatförändringar
A
npassning till 
klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och 
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
T
axonomiförenlig (A.1) eller ej 
förenlig (A.2) andel av 
driftsutgifter, 2022
K
ategori
M
Kr % J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N %
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 1 297 21 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J — J J J 14 Omställning
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna 
(A.1) 1 297 21 100 — — — — — J J J — J J J 14
Varav omställningsverksamhet 1 297 21 100 J J J — J J J 14 Omställning
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 4 702 75 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 82
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 4 702 75 100 — — — — — 82
Summa A.1 och A.2 5 998 95 100 — — — — —
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Driftsutgifter för  verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 300 5
Summa A + B 6 299 100
Driftsutgifter
2023 Andel av driftsutgifter/Driftsutgifter totalt
Taxonomiförenliga per mål (%) Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av 
klimatförändringar  21  75 
Anpassning till klimatförändringar  —  — 
Vatten och marina resurser  —  — 
Cirkulär ekonomi  —  — 
Föroreningar  —  — 
Biologisk mångfald och ekosystem  —  —

===== SIDA 47 =====

Föroreningar
SSABs verksamhet är energiintensiv vilket 
framförallt generar utsläpp av koldioxid men 
också ger upphov till andra betydande utsläpp till 
luft från olika förbränningsprocesser och utsläpp 
till vatten via kylvatten och förorenat 
processvatten. Sammantaget sker utsläpp till 
både luft, vatten och mark. Detta omfattas av 
SSABs systematiska förbättringsarbetet i syfte 
att minimera miljöpåverkan. SSAB säkerställer 
att utsläppen hålls inom ramen för 
utsläppsvillkor och andra krav från 
miljömyndigheterna.
Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)
Ton 2023 2022 2021 2020 2019
Utsläpp av stoft (PM) 576 531 595 510 596
Utsläpp av svaveldioxid (SOx) 3 578 2 393 3 492 2 549 3 243
Utsläpp av kväveoxider (NOx) 3 426 3 484 3 135 3 274 3 316
Utsläpp till vatten
Ton 2023 2022 2021 2020 2019
Suspenderade ämnen 353 302 164 76 196
Mineralolja 2 2 1 2 2
Cirkulär ekonomi 
(material och avfall) 
När det är möjligt återvinner och återanvänder 
SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna 
för att utvinna mer värde, minska förbrukningen 
av nya råvaror och minimera mängden avfall som 
deponeras. Exempelvis kan användningen av 
skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska 
behovet av järnmalm som insatsvara. 
I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med 
återcirkulering av material till den egna 
produktionen; bearbetning och försäljning av 
biprodukter som slagg samt hantering av avfall 
som inte har någon miljömässigt eller 
ekonomiskt försvarbar avsättning. 
Skrot som råmaterial
I de amerikanska anläggningarna används nära 
100 % metallskrot som råvara, och även de 
nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna 
använder ungefär 20 % skrot som råvara. Totalt 
inom SSAB uppgick skrotanvändningen under 
året till 3,7 (3,7) miljoner ton. 
Slagganvändning
Stålproduktion ger upphov till en rad olika 
restprodukter, till exempel slagg, slam och stoft. 
Material som inte kan återcirkuleras internt 
vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare 
externt. Biprodukter som slagg används i olika 
industrier, till exempel inom vägkonstruktion och 
som ersättning för cement. 
Återvinning och hantering av avfall
Där det inte finns något miljömässigt eller 
ekonomiskt försvarbart alternativ för användning 
av avfallet måste det antingen skickas till egna 
deponier eller till externa avfallsmottagare, i 
enlighet med gällande lagstiftning. 
På de stora anläggningarna i Norden har SSAB 
egna deponier, för exempelvis stoft och slam 
från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier 
drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och 
efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. 
I USA har inte SSAB några egna 
deponianläggningar eller transporter för avfall. 
Materialet som skickas till deponier provtas av 
en tredjepartsleverantör och klassificeras före 
leverans. 
Samtliga SSABs anläggningar har egna 
övervaknings- och datainsamlingssystem som 
uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar 
löpande med att minska avfallsmängderna och 
öka användningen av restprodukter.
Mål och utfall 
SSABs mål för cirkularitet definieras som den 
sammanlagda användningen av skrot och 
fossilfri järnsvamp i den nordiska 
stålproduktionen. Målet är att användningen av 
skrot och fossilfri järnsvamp i Norden ska uppgå 
till 29 % per ton råstål år 2025, när anläggningen i 
Oxelösund konverteras till en ljusbågsugn. 
Utfallet för 2023 var 19 (19) %. 
SSAB har också som mål att hela den nordiska 
årliga slaggproduktionen ska komma till 
användning internt eller externt från 2025 och 
framåt. Utfallet för 2023 var 120 (83) % tack vare 
hög extern efterfrågan på slagg. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 46
Lägre utsläpp av stoft i Oxelösund 
Stängningen av masugnarna vid SSABs 
anläggning i Oxelösund kommer inte bara 
att innebära att koldioxidutsläppen 
motsvarande 3 % av Sveriges utsläpp 
försvinner, utan även att utsläpp av stoft, 
som exempel koldamm, och svaveldioxid 
kommer att minska kraftigt. Även utsläpp 
av kväveoxider beräknas minska.

===== SIDA 48 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 47
Materialanvändning (GRI 301-1)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Järnmalmspellets 6 980 6 483 7 601 6 417 6 813
Reduktionsmedel1) 2 427 2 299 2 594 2 309 2 525
Skrot (externt + internt) 3 658 3 705 3 828 3 689 3 658
Återvunnet material 776 717 973 823 767
Slaggbildare2) 666 717 789 661 699
Legeringar 107 110 122 101 111
Metall- och färgbeläggningar 45 46 61 57 52
Totalt icke förnybara material 14 660 14 077 15 968 14 057 14 625
Restprodukter (306-3)
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion 3 284 2 932 3 888 3 897 3 648
   Använts internt eller externt 3 364 2 440 3 294 3 578 3 300
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion 819 754 713 762 719
   Använts internt eller externt 751 685 642 685 644
Summa restprodukter 4 103 3 686 4 601 4 659 4 367
   Använts internt eller externt 4 116 3 125 3 936 4 263 3 944
Avfall, total mängd
Kton 2023 2022 2021 2020 2019
Industriavfall till deponi 274 333 369 331 366
Farligt avfall 114 48 54 51 52
Icke farligt avfall 61 58 81 63 69
Total mängd 449 439 503 445 487
1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bänd kalk, dolomit, karbid, etc.
Mål: Cirkularitet
2023 Mål 2023 Mål 2025 Mål 2026 Mål 2030 Mål 2031 Mål 2032
Användning av skrot/H-
DRI  19  %  20  %  29  %  39  %  100  %  100  %  100  %
Slagganvändning  120  %  82  %  100  %  100  %  105  %  107  %  107  %

===== SIDA 49 =====

Vatten 
Ansvar och styrning
Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat 
enligt beslut från respektive miljömyndighet. På 
varje anläggning finns lokala instruktioner för 
exempelvis skötsel av reningsanläggningar och 
kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och 
Finland sker även samordnad kontroll av 
vattenkvaliteten i de vattenförekomster där 
utsläpp sker. Kontrollerna finansieras 
gemensamt med andra verksamheter som 
belastar samma recipient. 
Uttag av ytvatten (sötvatten)
SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och 
åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå), 
Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund), 
Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön 
(Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten 
från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama 
använder grundvatten vilket motsvarar mindre än 
1 % av SSABs totala sötvattenuttag.
 
Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)
För anläggningarna i Luleå, Brahestad och 
Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från 
Östersjön.
Områden med vattenstress  
Enligt WRI:s kartläggning av områden med 
vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i 
områden med låg risk för vattenstress, med 
undantag för Oxelösund, som ligger i ett område 
med medel till hög risk på grund av låga 
grundvattennivåer. SSAB använder dock inte 
grundvatten som kylvatten i Oxelösund och 
behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer 
att minska när anläggningen ställs om till 
elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen 
kommer att kylas med havsvatten.
Biologisk mångfald
SSAB strävar efter att integrera 
ekosystemtjänster i verksamheten och att främja 
den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt 
arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från 
att beakta ekosystemtjänster vid planering och 
utveckling av verksamheten, till att bevara och 
underhålla den flora och fauna som redan finns. 
Det kan också handla om att nyttja vegetation 
inom industriområdena i syfte att minska 
spridning av damm och binda luftföroreningar 
eller att skapa rekreationsområden för 
allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp 
som omfattar alla produkter och tjänster som 
naturens ekosystem ger och som bidrar till 
människans välfärd och livskvalitet. 
Lokala initiativ
Vidare finns det flera exempel på lokala 
överenskommelser med kommuner, länsstyrelser 
eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar 
med biologer från myndigheter eller andra 
organisationer för att till exempel bevara död ved 
för att skapa faunadepåer, planera för 
fågelholkar eller naturlig växtetablering och 
ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier.
Exempel från tidigare år: 
• Inventering av bland annat naturvärden och 
häckande fågel inom industriområdena i både 
Luleå och Brahestad
• Överenskommelse med Borlänge kommun om 
att bevara ett värdefullt rekreationsområde i 
Islingbyholen med unik miljö och stora natur- 
och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt 
för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat 
mark och vegetation vid en befintlig bullervall i 
syfte att skapa ett så kallat insektshotell i 
större skala tillsammans med kommunen.
• Restaurering av våtmark uppströms 
anläggningen i Oxelösund i samverkan med 
Sportfiskarna och markägare i området. 
Våtmarken medför en återskapad lekplats för 
gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt 
stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av 
näringsämnen i Östersjön och att på sikt 
minska algblomningen.
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ     SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 48
Total vattenanvändning per källa (GRI 303-1)
Miljon m3 2023 2022 2021 2020 2019
Ytvatten (sötvatten) 193 190 196 180 180
Ytvatten (saltvatten) 204 196 205 198 198
Kommunalt vatten 2 2 1 1 1
Total vattenanvändning 398 388 402 379 379
Biologisk mångfald i Luleå
SSAB har tagit fram en plan för att 
stärka den biologiska mångfalden på 
Svartön där SSABs anläggning i Luleå 
ligger. Detta är ett led i ambitionen att 
öka den biologiska mångfalden i 
samband med omställningen mot en 
fossilfri verksamhet. Utgångspunkten 
är främst att gynna de rödlistade och 
redan etablerade fågelarter som finns 
inom området. Planen omfattar bland 
annat åtgärder för att skapa och 
förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser 
och födosöksområden genom att till 
exempel bevara vegetation, skapa 
dammar, diken och våtmarker och 
öppna gräsytor. Planen kommer att 
uppdateras till högre detaljeringsgrad i 
takt med att omställningen vid 
anläggningen i Luleå fortskrider. Med 
de åtgärder som föreslås kommer den 
biologiska mångfalden inom området 
på sikt att öka.
Vatten viktigt för ståltillverkning
Stålindustrin behöver stora mängder 
vatten för sina processer. Alla SSABs 
anläggningar ligger därför på platser 
med god förekomst av vatten. Vatten 
används främst för att kyla ner stålet, 
till exempel vid härdning. Vatten 
används också för att rena 
processgaser och som smörjmedel, 
samt som skölj- och spolvatten vid 
exempelvis betning.

===== SIDA 50 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL     ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 49
Sociala aspekter
SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen 
och erbjuda en trygg och inkluderande arbetsplats.

===== SIDA 51 =====

Anställda
SSAB strävar efter att få medarbetarna att känna 
sig delaktiga, engagerade och motiverade att ta 
ansvar för sin egen personliga utveckling. SSAB 
vill erbjuda möjligheter för de anställda att växa 
professionellt inom organisationen, samt en 
trygg och välkomnande arbetsplats där balansen 
mellan arbete och fritid är viktig.
SSAB hade vid slutet av året 15 126 anställda, en 
minskning med 200 jämfört med föregående år. 
SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland 
och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av 
personalstyrkan är kvinnor. Personal-
omsättningen uppgick till 8 (8) % och under året 
anställdes 709 (990) nya medarbetare. 
Företagskultur
Företagskulturen inom SSAB sammanfattas av 
plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB 
erbjuder och vad som förväntas av de anställda. 
SSAB Way innehåller bland annat vision och 
värderingar, förväntningar på anställda genom 
SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier 
för chefer och anställda i arbetet mot SSABs mål. 
SSAB Way är utgångspunkt för de årliga 
medarbetar- och utvecklingssamtalen.
Kompetensutveckling
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för 
olika nivåer av organisationen, exempelvis ett 
internt affärsutvecklingsprogram och utbildning 
av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram, 
exempelvis med fokus på teknik och ledarskap.
  
En viktig del av de anställdas 
kompetensutveckling är de årliga 
utvecklingssamtalen där mycket fokus läggs på 
medarbetarens individuella utvecklingsplan. 92 
(92) % av tjänstemännen hade utvecklingssamtal 
under 2023.  
Kollektivavtal och facklig representation
Alla SSABs anställda i Sverige och Finland 
omfattas av kollektivavtal och cirka 78 % av de 
anställda i Sverige och Finland är representerade 
av fackföreningar. För de anställda i USA samt 
övriga länder finns det olika arrangemang enligt 
praxis och arbetslagstiftning i respektive land. 
SSAB respekterar de anställdas rättigheter att 
organisera sig i enlighet med nationella lagar och 
bestämmelser. SSAB tillhandahåller kanaler för 
medarbetare att engagera sig i företagets 
aktiviteter och uttrycka sina åsikter, exempelvis 
via informationsmöten eller 
medarbetarundersökningar. Facken vid SSAB i 
Europa har ett europeiskt koncernråd (EWC, 
European Works Council), där exempelvis SSABs 
ledning informerar om frågor som är av 
betydelse för de anställda.
Personal som inte är anställd
På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, 
samarbetspartners och externa konsulter inom 
alla delar av organisationen och inom olika typer 
av arbetsområden, exempelvis städning av 
lokaler, underhållsarbete på 
produktionsanläggningarna och olika typer av IT-
tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de 
olika externa resurserna utan detta hanteras på 
lokal nivå. 
Total personalstyrka
2023 2022 2021
Anställningskategori
Total personalstyrka 15 126 15 326 15 078
Tillsvidareanställda, % 96 95 94
Visstidsanställda, % 4 5 6
Heltidsanställda, % 97 97 97
Deltidsanställda, % 3 3 3
Land
Sverige 6 500 6 507 6 105
Finland 4 731 4 809 4 678
USA 1 500 1 413 1 346
Kön
Kvinnor, % 21 20 20
Män, % 79 80 80
Ersättning
SSABs ersättningspolicy finns beskriven på sida 
Riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare. SSAB rapporterar total 
ersättning för vd och genomsnittlig total 
ersättning för anställda i moderbolaget i 
Ersättningsrapporten. SSAB följer inte upp den 
genomsnittliga löneökningen för koncernen som 
helhet. 
Fast anställda
2023 2022 2021
Fast anställda 14 565 14 568 14 235
Land
Sverige 6 209 6 135 5 962
Finland 4 581 4 551 4 501
USA 1 481 1 405 1 340
Kön
Kvinnor, % 20 20 19
Män, % 80 80 81
Antal heltidsanställda 
2023 2022 2021
Heltidsanställda 14 715 14 921 14 656
Land
Sverige 6 243 6 276 6 105
Finland 4 620 4 679 4 678
USA 1 500 1 413 1 346
Kön
Kvinnor, % 21 20 20
Män, % 79 80 80
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL     ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 50
SSAB Academy
Med stöd från EU:s Fond för en 
rättvis omställning startade SSAB under 
året upp SSAB Academy i Luleå för att 
kompetensutveckla  medarbetare för 
omställningen mot fossilfri stålproduktion.  
SSAB Academy har inletts med två 
pilotutbildningar som lanserades 
under hösten 2023 – en för certifierade 
elektriker och en ledarskapsutbildning med 
fokus på förändringsledning.

===== SIDA 52 =====

Nyanställda och personalomsättning (GRI 
401-1)
2023 2022 2021
Nyanställda, totalt 709 990 776
Land
Sverige 252 366 260
Finland 134 188 134
USA 204 218 193
Kön
Kvinnor, % 22 23 21
Män, % 78 77 79
Personalomsättning, 
total, % 8 8 7
Land
Sverige, % 7 7 6
Finland, % 5 6 6
USA, % 11 12 11
Kön
Kvinnor, % 7 8 7
Män, % 8 8 7
Av de 561 visstidsanställda var 35 % kvinnor. 52 % arbetade i 
Sverige, respektive 27 % i Finland och 3 % i USA. 
Av de 411 deltidsanställda var 31 % kvinnor. 63 % arbetade i 
Sverige, respektive 27 % i Finland och 0 % i USA. 
Av de 709 nyanställda var 22 % kvinnor. 36 % anställdes i Sverige, 
respektive 19 % i Finland och 29 % i USA. 
Anställda som omfattas av kollektivavtal, 
% 2023
Sverige 100
Finland 100
USA 1
Hälsa och säkerhet 
SSABs ambition inom hälsa och säkerhet är att 
förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och 
sjukdomar och att bli världens säkraste 
stålföretag. För att uppnå detta arbetar SSAB 
utifrån följande principer: 
• Samtliga skador och arbetsrelaterade 
sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning är 
förutsättning för ett framgångsrikt 
säkerhetsarbete 
• Att arbeta säkert är en förutsättning för 
anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet ger 
även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska integreras i 
affärsprocessen
Alla anställda och entreprenörer har rätt till en 
hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Inom 
SSABs verksamhet finns tyvärr risk för olyckor 
och skador för anställda och entreprenörer, 
främst i produktionsanläggningarna. De 
vanligaste olyckstyperna är sår, stukningar, 
sträckningar, frakturer och hjärnskakningar. 
Ansvar och styrning 
Säkerhetsarbetet är integrerat i SSABs 
ledningssystem och sammanfattas i koncernens 
styrdokumentet för säkerhet som är beslutade av 
koncernledningen. Direktivet för hälsa och 
säkerhet sammanfattar SSABs ambition inom 
området och betonar vikten av att inte 
kompromissa med säkerhetsarbetet samt 
individens ansvar att arbeta på ett säkert sätt. 
Direktivet kompletteras med SSABs instruktion 
för hälsa och säkerhet som sammanfattar 
principer och krav på säkerhetsarbetet. 
Hållbarhetschefen ansvarar för båda 
styrdokumentet och de uppdaterades senast 
2019. SSABs principer för säkerhet uppfyller eller 
överträffar alla tillämpliga lagar, förordningar och 
interna krav. Ledningssystemet för säkerhet 
uppfyller kraven i ISO 45001 och är 
implementerat på alla anläggningar. 
Säkerhetsarbetet omfattar även frågor rörande 
processäkerhet. 
Alla SSABs anläggningar ska systematiskt 
identifiera säkerhetsrisker och vidta åtgärder för 
att minimera dessa risker. Lokala program för 
hälsa och säkerhet ska utvecklas utifrån 
lagstiftningen i respektive land. Detta görs 
generellt av lokala skyddskommittéer bestående 
av företrädare för den lokala företagsledningen 
och de anställda. I Sverige och Finland finns 
skyddskommittéer på alla arbetsplatser med mer 
än 50 anställda. I USA finns flera 
skyddskommittéer som ger anställda möjlighet 
att medverka i frågor som rör hälsa och säkerhet.
Linjeorganisationen har det övergripande 
ansvaret för hälsa och säkerhetsfrågor, 
efterlevnad av gällande säkerhetskrav och för att 
genomföra riskbedömningar. Alla divisioner har 
egna mål inom säkerhet som följs upp 
regelbundet av koncernledningen. 
Det koncernövergripande samarbetet i hälsa och 
säkerhetsfrågor säkerställs av två grupper:
• Rådet för hälsa och säkerhet har det primära 
ansvaret för att samordna säkerhetsarbetet, 
föreslå policyer och strategiska initiativ till 
koncernledningen och främja en positiv 
säkerhetskultur inom SSAB. Rådet är det 
beslutsfattande organet i frågor om säkerhet i 
verksamheten, och består av seniora 
medarbetare från alla SSAB-divisionerna.
• Expertgruppen för säkerhet består av experter 
från SSABs större anläggningar, divisioner och 
dotterbolag och syftar till informationsutbyte 
om exempelvis förebyggande åtgärder.
Personligt säkerhetslöfte
Ett grundläggande krav för att arbeta på SSAB är 
att känna ett personligt ansvar för att arbeta 
säkert varje dag. Alla anställda uppmanas att 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL     ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 51
Olycksfallsfrekvens
Framgångsrikt säkerhetsarbete
Produktionsenheten SSAB Tavastehus, 
som även omfattar fabrikerna i 
Kankaanpää och Finspång, har varit fri 
från arbetsrelaterade skador som lett till 
förlorad arbetstid under de senaste tre 
åren. Den goda säkerhetsutvecklingen är 
resultatet av många åtgärder och ett stort 
engagemang från alla anställda. I princip 
all personal har deltagit i SSAB Europes 
säkerhetsutbildning.
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
19 20 21 22 23
0
4
8
12
16

===== SIDA 53 =====

underteckna SSABs säkerhetslöfte, som är ett 
åtagande att alltid sätta säkerheten först. Det 
gäller även för entreprenörer och andra som 
arbetar på SSABs anläggningar.
Underleverantörers säkerhet
Varje år arbetar många medarbetare från externa 
företag på SSAB, i synnerhet inom underhåll och 
reparationer. Utifrån en riskbedömning granskas 
vissa entreprenörer för att kontrollera om de har 
robusta säkerhetsrutiner. SSAB tillhandahåller 
också säkerhetsutbildningar och diskussionsfora 
för underleverantörer i syfte att öka 
säkerhetsmedvetandet. 
Mål och utfall
SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom 
olycksfallsfrekvens (LTIF) och totalt registrerbar 
skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade 
timmar. Se avsnittet Definitioner för mer 
information. Alla divisioner och dotterbolag har 
årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet 
rapporteras månadsvis till koncernledningen. 
Koncernledningen beslutar även om mål inom 
säkerhetsarbetet. 
Sammantaget var säkerhetsresultatet under året 
bra. Antalet olyckor som resulterat i frånvaro i 
mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, 
Lost Time Injury Frequency) minskade till 0,87 
(1,06) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF, 
Total Recordable Injury Frequency) minskade till 
6,2 (7,8). Ökningen i LTI-allvarlighetsgrad beror 
på två väldigt långa sjukskrivningar.
Särskilt den finska verksamheten har bidragit till 
det lägre utfallet för LTIF och TRIF under året. 
Det goda utfallet för SSABs säkerhetsarbete är 
ett resultat av arbetet med att förbättra 
säkerhetskulturen inom koncernen under de 
senaste åren. Arbetet har framförallt fokuserat 
på förebyggande säkerhetsarbete,  
ansvarstagande samt  medarbetarengagemang 
och utbildning. SSAB kommer fortsätta arbeta 
med att stärka säkerhetskulturen de kommande 
åren. 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL     ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 52
Arbetsrelaterade personskador (GRI 403-9)
2023 2022 2021 2020 2019
Totalt
LTI:er 25 30 48 101 126
LTIF 0,87 1,06 1,8 3,7 4,2
TRIF 6,2 7,8 9,2 9,7 12,4
Anställda
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er 2 — 2 9 7
Totala LTI:er 18 17 37 73 102
LTIF 0,72 0,69 1,6 3,2 4,0
TRIF 5,8 7,5 9,3 9,7 12,4
Arbetade timmar 25 153 659 24 521 439 23 585 560 22 767 926 25 474 602
Underleverantörer
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er — — — 4 —
Total LTI:er 7 13 10 28 24
LTIF 1,96 3,50 3,2 7,7 5,6
Arbetade timmar 3 564 809 3 740 095 3 166 893 3 654 969 4 319 125
Mål: Hälsa och säkerhet
Utfall 2023 Mål 2023 Mål 2024 Mål 2026
Antal dödsolyckor — — — —
LTIF 0,87 1,50 < 1,00 < 1,00
TRIF 6,2 6,2 5,5 4,5
LTI-allvarlighetsgrad 37 10 10 10
LTIF efter land/region (anställda)
2023 2022 2021 2020 2019
Sverige 1,02 1,38 2,6 3,3 3,7
Finland — 0,69 1,3 5,5 5,4
USA 1,36 1,41 0,5 1,9 2,7
Övriga Europa 2,20 0,72 1,8 3,2 3,2
Övriga länder — — 2,4 2,4 3,4
TRIF efter land/region (anställda)
2023 2022 2021 2020 2019
Sverige 7,8 8,1 9,0 10,6 15,4
Finland 4,1 7,8 12,8 12,6 12,1
USA 5,0 5,4 4,7 4,0 8,2
Övriga Europa 4,8 7,2 6,2 5,4 6,6
Övriga länder 3,7 5,6 7,2 8,7 20,0

===== SIDA 54 =====

Inkludering 
och mångfald 
SSABs arbete inom inkludering och mångfald 
syftar till att säkerställa ett inkluderande 
arbetssätt i koncernen och att alla anställdas 
kompetens tas tillvara, samt att motverka 
diskriminering i alla former. Arbetet är också 
viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och 
behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald 
är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt 
område. Metall- och gruvindustrin har generellt 
en skev könsfördelning bland anställda, något 
som även präglar SSABs personal-
sammansättning. 
Styrning och ansvar
Arbetet med inkludering och mångfald 
sammanfattas i styrdokument på koncernnivå 
och innehåller SSABs principer för en 
inkluderande arbetsplats där alla anställda har 
samma rättigheter. Styrdokumentet adresserar 
nio diskrimineringsgrunder (kön, 
könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell 
tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder, 
sexuell läggning, civilstånd eller föräldrastatus, 
politisk åskådning eller medlemskap i 
fackförening). Styrdokumentet kompletteras av 
en medarbetarhandbok och olika 
utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en 
icke-diskriminerande företagskultur ingår även i 
den obligatoriska utbildningen om 
uppförandekoden. 
Linjeorganisationen har det övergripande 
ansvaret för inkludering och mångfald. Alla 
divisioner har under året satt upp mål inom 
inkludering och mångfald. Dessa följs upp 
regelbundet av koncernledningen. Arbetet 
samordnas av HR-funktionen på koncernnivå.
Frågor rörande inkludering och likabehandling 
följs bland annat upp genom den årliga 
medarbetarundersökningen. Genom SSABs 
Ethics Line har medarbetare även möjlighet att 
anonymt rapportera in ärenden om till exempel 
diskriminering (se även Affärsetik och anti-
korruption).
Strategi, mål och utfall
Strategin för inkludering och mångfald, som är 
beslutad av koncernledningen, utgår från tre 
aspekter: anställda, arbetsplatsen och samhället. 
Det övergripande målet är andelen kvinnor bland 
linjechefer. Målet för 2025 är 23 % kvinnor bland 
SSABs linjechefer, att jämföra med årets utfall på 
22 (20) %. Andelen kvinnor bland totalt antal 
anställda uppgick till 21 %. Ytterligare nyckeltal 
inom jämställdhet följs upp regelbundet. 
Aktiviteter under året
• SSAB stärkte den interna och externa 
kommunikationen om inkludering och 
mångfald, med syfte att sätta fokus på hur 
medarbetare agerar och utvecklas. 
• Flera olika interna råd bildades för 
erfarenhetsutbyte och samarbete mellan 
exempelvis olika verksamhetsområden och 
länder
• Utbildningsinsatser påbörjades inom HR och 
Kommunikation för att säkerställa att 
processer och information är inkluderande och 
icke-diskriminerande
• Genomförande av utbildningar för chefer hur 
de kan stödja och utveckla en inkluderande 
miljö. SSAB Americas fortsatte sitt fokus på 
utbildning inom icke-diskriminering och 
inkludering. Utbildningen är obligatorisk för alla 
chefer och medarbetare och genomfördes 
under 2023 av drygt 100 anställda. Vidare har 
flertalet globala ledarskapsprogram utvecklats 
för att tydligare integrera perspektiv kring 
vikten av inkludering och mångfald. 
SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk 
som syftar till att öka mångfalden i 
stålbranschen till exempel Female Leader 
Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in 
Tech och Inklusiiv i Finland, och Association of 
Women in the Metal Industries i USA. 
Mål och utfall: Inkludering och mångfald
% 2023 2022
Mål 
2023
Mål 
2025
Andel kvinnor 
(linjechefer) 22 20  21  23 
Ledning och anställda, per kön, 
personalkategori och åldersgrupp (GRI 405-1)
Styrelse1)
2023 2022 2021 2020
Totalt antal 7 8 7 8
Kvinnor 3 3 3 4
Män 4 5 4 4
< 30 år — — — —
30–50 år — — — 1
> 50 år 7 8 7 7
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.
Koncernledning
2023 2022 2021 2020
Totalt antal 11 11 11 11
Kvinnor 4 4 4 3
Män 7 7 7 8
< 30 år — — — —
30–50 år 1 2 2 4
> 50 år 10 9 9 7
Anställda
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 21 21 20 20
Män 79 79 80 80
< 30 år 13 14 14 12
30–50 år 52 52 52 53
> 50 år 35 34 34 35
Arbetare
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 13 13 12 11
Män 87 87 88 89
< 30 år 17 18 18 15
30–50 år 49 49 49 51
> 50 år 34 33 33 34
Tjänstemän
% 2023 2022 2021 2020
Kvinnor 34 33 33 33
Män 66 67 67 67
< 30 år 7 7 7 8
30–50 år 56 57 57 57
> 50 år 37 36 36 35
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL     ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 53

===== SIDA 55 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE      YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 54
Ansvarsfullt företagande
SSABs arbete med ansvarsfullt företagande  
omfattar bland annat mänskliga rättigheter, 
affärsetik och antikorruption samt ansvarsfulla 
inköp.

===== SIDA 56 =====

Mänskliga rättigheter 
och rättvisa 
arbetsvillkor 
SSAB är medlem i FN:s Global compact och 
stödjer dess principer gällande mänskliga 
rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. 
SSAB stödjer även de mänskliga rättigheter som 
kommer till uttryck i International Bill of Human 
Rights, Internationella Arbetsorganisationens 
(ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag och FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter. 
SSAB har åtagit sig att implementera processer 
för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ 
påverkan på mänskliga rättigheter som 
verksamheten kan orsaka eller bidra till. 
Mänskliga rättigheter i SSABs uppförandekod
SSAB uppförandekod slår fast att SSAB inte 
tillåter någon form av diskriminering och att 
inkludering och mångfald är viktiga frågor. SSAB 
har nolltolerans för trakasserier och inga former 
av barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller 
olagligt arbete, inklusive trafficking och andra 
former av modern slaveri får förekomma. För att 
förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal 
lagstiftning och internationella normer för 
mänskliga rättigheter. Förutom uppförandekoden 
så ger styrdokument på koncernnivå ytterligare 
vägledning inom exempelvis inkludering och 
mångfald. En stor del av arbetet rör samarbetet 
med de fackliga organisationerna samt att SSAB 
tillhandahåller kanaler för medarbetare att 
engagera sig och uttrycka sina åsikter.  
Mänskliga rättigheter är en viktig aspekt när 
SSAB utvärderar leverantörer.
Process för människorättsrisker 
SSAB ser ständigt över risker och processer för 
att förhindra, identifiera och åtgärda eventuell 
negativ påverkan på mänskliga rättigheter som 
verksamheten kan orsaka eller bidra till. 
SSAB har sedan tidigare genomfört en 
riskbedömning angående mänskliga rättigheter, 
inklusive framtagande av åtgärder för att 
begränsa och förebygga riskerna. Under året 
uppdaterade det koncernövergripande Etikrådet 
den tidigare riskbedömningen.  
Inga väsentliga risker identifierades men 
prioriterade områden är bland annat hälsa och 
säkerhet, rätten till föreningsfrihet och kollektiva 
förhandlingar, rättvisa anställnings- och 
arbetsvillkor och icke-diskriminering för främst 
anställda och anställda hos leverantörer. 
Ett ytterligare område är urbefolkningars 
rättigheter. Under året genomfördes därför en 
intressentdialog med en sameby som berörs av 
SSABs omställning i Luleå med syfte att öka  
kunskaperna om det aktuella markområdet och 
rennäringen. 
Under 2024 planeras ytterligare intressentdialog 
för att stämma av prioriterade områden och 
arbetet med att upprätta åtgärdsplaner fortsätter.
Affärsetik och ­
antikorruption 
SSAB verkar på marknader med olika kulturer, 
värderingar och traditioner. SSAB har nolltolerans 
mot mutbrott och korruption och har hög 
ambitionsnivå vad gäller affärsetik. Arbetet med 
affärsetik och antikorruption omfattar främst 
SSABs egna anställda, men indirekt även kunder 
och samarbetspartners. Även SSABs leverantörer 
omfattas genom en uppförandekod för 
leverantörer. 
Uppförandekod
Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt 
företagande är uppförandekoden. Den är SSABs 
etiska kompass som anger hur medarbetare 
förväntas bete sig i förhållande till intressenter 
och på marknaden genom att översätta SSABs 
värderingar till riktlinjer för agerande. 
Uppförandekoden omfattar områden som hälsa 
och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och 
affärsetiskt uppförande och är grunden för 
SSABs åtaganden inom dessa områden. 
Uppförandekoden kompletteras med en guide för 
att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. 
Uppförandekoden och den tillhörande guiden 
finns tillgänglig på SSABs hemsida samt intranät. 
Styrning och ansvar
Uppförandekoden har antagits av styrelsen och 
uppdaterades under 2022. Utöver den har SSABs 
koncernledning antagit instruktioner om 
antikorruptionsarbetet samt affärsetiska 
granskningar av partners som företräder SSAB i 
högriskområden för korruption samt om 
visselblåsarsystemet Ethics Line och interna 
rapporteringskanaler. 
På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance-
funktionen för det strategiska arbetet samt 
implementering av ny lagstiftning inom affärsetik 
och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av 
instruktionerna ligger på linjeorganisationen. 
Samordning sker inom ett koncernövergripande 
etikråd. Under året inrättades även ett internt råd 
för ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist, 
hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för 
Etik & Compliance ingår.  
Kanaler för rapportering och visselblåsning
SSAB uppmanar medarbetare att rapportera 
eventuella överträdelser av lagar och 
uppförandekoden. I koden slås fast att ingen 
person som på rimliga grunder rapporterar 
oegentligheter får utsättas för repressalier eller 
trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis 
närmaste chef eller HR-representant. Dessa 
ärenden följs upp regelbundet inom 
linjeorganisationen. Medarbetare inom EU kan 
även rapportera via lokala rapporteringskanaler 
för visselblåsning, inrättade i enlighet med 
implementering av EU:s direktiv 2019/1937. 
Information om rapporteringskanaler finns 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE      YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 55
SSAB Ethics Line
SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics 
Line, finns tillgängligt i nästan alla länder 
där SSAB har verksamhet. Rapportering 
kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är 
det möjligt att rapportera anonymt dygnet 
runt, antingen online eller via telefon. 
Anställda som inte har tillgång till Ethics 
Line har andra rapporteringskanaler.

===== SIDA 57 =====

tillgänglig på SSABs intranät och externa 
hemsida. De personer som är behöriga att ta 
emot och utreda rapporter från 
rapporteringskanalerna kommer att få intern 
utbildning. 
Rapportering kan även ske genom SSABs globala 
visselblåsarsystem, Ethics Line. Rapporter i 
Ethics Line hanteras av en styrgrupp för 
ärendehantering. Den består av SSABs chef för 
internrevision, chefen för Etik & Compliance samt 
chefen för HR Compliance. Chefen för 
internrevision informerar kvartalsvis SSABs 
revisionsutskott om samtliga Ethics Line-
rapporter, inklusive sammanfattningar av 
pågående utredningar, utan att delge 
personuppgifter. 
Under 2023 rapporterades 39 (17) incidenter via 
Ethics Line och efter utredning vidtogs åtgärder i 
14 ärenden: 7 relaterade till diskriminering och 
trakasserier, 4 till regelefterlevnad, 1 till 
uppförandekoden, 1 till korruption och 1 till 
intressekonflikt. 3 ärenden är fortfarande under 
utredning och 22 ärenden bedömdes inte vara 
inom ramen för visselblåsarärenden och 
rapportören hänvisades till andra 
rapporteringskanaler. Ingen av de 
diskrimineringsärenden som rapporterades under 
året avsåg könstillhörighet, etnisk tillhörighet, 
nationalitet, religion eller trosuppfattning, 
funktionsnedsättning, utan avsåg annan form av 
påstådd diskriminering eller trakasserier. Inga 
rapporter om överträdelser av mänskliga 
rättigheter inkom. Inte heller utdömdes några 
sanktioner eller skadestånd för ärenden som 
rapporterats in till Ethics Line. Anledningen till att 
antalet rapporterade incidenter ökade under året 
beror sannolikt på att SSAB i början av året 
lanserade en ny plattform för Ethics Line som 
underlättare rapportering samt att 
uppförandekoden uppdaterades. 
Arbete mot korruption
SSAB arbetar med att förbygga och upptäcka 
korruption genom direktivet och instruktionen om 
anti-korruption med tillhörande utbildning samt 
handbok i affärsetik som finns tillgänglig på 
intranätet. Styrdokumenten innehåller 
information om hur SSAB definierar muta och 
otillbörliga förmåner samt hur medarbetare 
förväntas agera vid sina kontakter med 
leverantörer, kunder och andra affärspartners. 
SSAB har även en instruktion för affärsetisk 
granskning som främst omfattar agenter och 
distributörer i högriskområden för korruption. 
Instruktionen innebär att SSAB ej får ingå avtal 
med affärspartners som företräder SSAB innan 
en första bedömning visar att dessa respekterar 
SSABs affärsetiska regler. 
Revision av risker för bedrägeri och korruption 
ingår även vid revisionsgranskningar av 
dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några 
konkreta oegentligheter men möjlighet att 
reducera risker har identifierats. Dessa 
förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med 
framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar 
även medarbetare och externa intressenter att 
rapportera eventuella korruptionsincidenter 
genom rapporteringskanalerna. 
Antikorruptionsklausul i avtal
SSAB inkluderar antikorruptionsklausuler i avtal 
med affärspartners och SSABs uppförandekod 
för leverantörer tydliggör att alla former av 
korruption och mutor är oacceptabla och att 
leverantörer ska motverka detta. Majoriteten 
(116 av 133) råvarukontrakt i den nordiska 
verksamheten under 2018–2023 hänvisar till 
uppförandekoden för leverantörer. Kontrakt med 
företag inom Hardox Wearparts-nätverket 
inkluderar antikorruptionsklausuler samt 
hänvisning till SSABs uppförandekod och 
styrdokument för antikorruption (412 kontrakt 
under 2017–2023). 
Utbildningar och verktyg
SSABs utbildning om uppförandekoden, som 
även inkluderar arbete mot korruption samt hur 
avvikelser rapporteras, är obligatorisk för alla 
medarbetare. Utbildningen finns tillgänglig på tio 
språk och måste göras om vart tredje år. 
Genomförd utbildning för alla nyanställda är ett 
av SSABs mål inom affärsetik. 
SSAB genomför regelbundet utbildning i 
affärsetik, främst riktad mot chefer och 
medarbetare inom försäljning och inköp, som 
löper större risk att utsättas för korruption i sitt 
dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en 
intern utbildning i konkurrensrätt och anti-
korruption. 
Aktiviteter under året
Under året lanserades en ny intern utbildning om 
uppförandekoden (se ovan). Vidare genomfördes 
interna utbildningar avseende granskning av 
affärspartners som företräder SSAB och 
korruptionsrisker samt om mänskliga rättigheter. 
SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya 
interna kanaler inom EU för att rapportera 
missförhållanden där ärendena hanteras av lokalt 
utsedda personer. Under året lanserades en ny 
plattform för visselblåsarsystemet Ethics Line för 
att underlätta en effektiv dialog mellan 
rapportörer och interna utredare. Systemet 
öppnades även upp för externa intressenter.   
Mål och utfall
I slutet av 2023 hade 76 (89) % av alla 
nyanställda påbörjat introduktionsprocessen 
som bland annat omfattar att genomföra 
utbildningen om uppförandekoden. Se 
Definitioner för mer information. Från och med 
2023 omfattar målet endast nyanställda. Alla 
medlemmar av koncernledningen har sedan 
tidigare genomfört utbildningen i affärsetik. 96 
(90) % av SSABs anställda har tillgång till Ethics 
Line. Vid slutet av året hade 94 (96) % av 
målgruppen genomfört utbildningen i 
konkurrensrätt och 90 % (80 %) utbildningen i 
antikorruption som främst riktar sig till 
medarbetare inom försäljning och inköp som 
löper större risk att utsättas för korruption i sitt 
dagliga arbete. Under året fanns inga 
korruptionsincidenter att rapportera enligt 
gällande regelverk.
Mål och utfall
%
Mål 
2025 2023 2022 2021
Andel nya 
medarbetare som 
genomgått utbildning i 
uppförandekoden  100  76  89  84 
Andel medarbetare 
som har tillgång till 
Ethics Line  95  96  90  89 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE      YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 56

===== SIDA 58 =====

Ansvarsfulla inköp 
Det är viktigt att SSABs leverantörer agerar 
ansvarsfullt och följer SSABs riktlinjer för 
hållbarhet. Genom att ställa krav på leverantörer 
och följa upp deras arbete kan SSAB bidra till en 
positiv utveckling vad gäller hållbarhet i 
värdekedjan. 
SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland 
samt andra europeiska länder (60 % av inköpen 
sker från Europa), men även USA (33 %). Endast 
en mindre andel kommer från övriga länder, och 
då främst Australien. Under 2023 köpte SSAB in 
produkter, material och tjänster till ett värde av 
cirka 76 (85) miljarder kronor. Skrot är den 
största inköpskategorin, följt av järnmalm och kol 
och koks. Dessa tre kategorier uppgick till 
omkring 33 % av koncernens totala kostnader. 
Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet 
omfattar både SSABs direkta leverantörer och i 
ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa 
fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda 
med inköpsansvar, i form av utbildningar och 
instruktioner. 
I SSABs leverantörskedja kan framförallt risk för 
negativ miljöpåverkan uppstå, exempelvis 
föroreningar till mark, luft och vatten, negativ 
påverkan på biologisk mångfald samt utsläpp av 
växthusgaser. Hälsa och säkerhet och mänskliga 
rättigheter är också viktiga frågor.
Ansvar och styrning
SSABs uppförandekod för leverantörer beslutas 
av koncernledningen och finns tillgänglig på 
SSABs hemsida. Leverantörskoden är en 
integrerad del av SSABs sätt att göra affärer och 
utgör grunden för miljömässiga och sociala krav. 
Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns  
även instruktioner samt rutiner för 
hållbarhetsuppföljning av leverantörer. På 
koncernnivå ansvarar hållbarhetsfunktionen inom 
Inköpsavdelningen för det strategiska arbetet 
och samordning genom exempelvis regelbundna 
möten med inköpsansvariga inom koncernen. 
Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger 
på linjeorganisationen. Mål och utfall följs upp 
regelbundet. Hållbarhetsfunktionen inom 
Inköpsavdelningen ansvarar också för 
koncernens scope 3 beräkning. 
Identifiering och bedömning av leverantörsrisker
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland 
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter och korruption. 
Bedömningen görs med hjälp av ett externt 
verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad 
på land- och branschrisk. Leverantörer som 
bedöms som medel eller hög risk måste svara på 
ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala 
villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar 
SSAB eventuella åtgärder. 
Riskutvärdering och revisioner
I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka 
leverantörer riskutvärdering eller 
tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet 
baseras bland annat på en bedömning av 
leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive 
hälsa och säkerhet). 
Arbete mot modern slavhandel
SSAB stödjer och respekterar internationellt 
fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit 
flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, 
tvångsarbete, slaveri och människohandel 
förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna 
omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, 
riskutvärderingar och revisioner och utbildning av 
SSABs anställda. 
Inga konfliktmineraler 
SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler 
(guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran 
lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna. 
När det gäller de utökade konfliktmineralerna 
(kobolt och glimmer), används inte kobolt i 
slutprodukter från SSABs stålproduktion. 
Glimmer kan förekomma i färgbeläggning av stål. 
SSAB undersöker för närvarande förekomsten av 
glimmer tillsammans med färgleverantörerna. 
Aktiviteter under året
• En ny leverantörskod lanserades i början av 
året för att bättre återspegla SSABs egen 
uppförandekod, ökade kundkrav på hållbarhet i 
leverantörsledet samt nya EU-direktiv. 
• SSAB avslutade implementeringen av ett nytt 
verktyg för leverantörsbedömningar som 
kommer att underlätta riskbedömningen, och 
göra det möjligt att fokusera på särskilda 
områden, exempelvis mänskliga rättigheter.
• Processen för att sätta ett mål för övriga 
indirekta CO2-utsläpp (scope 3) påbörjades i 
samband med uppdateringen av koncernens 
mål för scope 1 och 2. SSAB lät i och med 
detta genomföra en ny, mer omfattande scope 
3 beräkning för 2018 och 2022 (se Definitioner 
för mer information). Scope 3-utsläppen 
redovisas i avsnittet Klimat.
• Införande av möjlighet för externa intressenter, 
exempelvis anställda hos leverantörer, att 
rapportera överträdelser av SSABs 
uppförandekod. 
• Arbete för minskade CO2-utsläpp från 
transporter.
 
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE      YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 57
Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp (GRI 414-1)
Mål 2023 Mål 2025 Mål 2030 2023 2022 2021
Andel av nya leverantörer som utvärderats 
avseende hållbarhetsrisk  100  %  100  %  100  %  88  %  91  %  88  %
Andel av totala utgifter som utvärderats 
avseende hållbarhet  95  %  96  %  98  %  20  %  97  %  96  %
Antal audits/riskbedömningar 40 100 100 111 80 24

===== SIDA 59 =====

Mål och utfall
Under året utvärderades 88 (91) % av SSABs nya 
leverantörer med avseende på hållbarhetsrisk.  
20 (97) % av leverantörerna inom medium och 
hög risk utvärderades avseende hållbarhet. 
Anledningen till de lägre siffrorna för året är  
införandet av det nya verktyget för 
leverantörsbedömning. I och med detta blev fler 
leverantörer klassade som medel eller hög risk 
än tidigare, samt att riskbedömningen 
nollställdes. SSAB avser att utvärdera en stor del 
av leverantörerna baserat på totala utgifter  
under 2024. 
Under året genomfördes 111 (80) revisioner och 
riskutvärderingar relaterat till hållbarhet. I två fall 
noterades avvikelser från SSABs förväntningar 
på leverantörerna. En leverantör har åtgärdat 
avvikelserna. I det andra fallet valde SSAB att 
avsluta samarbetet. I övriga revisioner 
uppmärksammade SSAB flera 
förbättringsområden, till exempel hur 
leverantörerna kan arbeta med hållbarhet hos 
sina underleverantörer och hur de kan sätta mål 
för att minska utsläpp av växthusgaser.
SSABs klimatpolitiska 
engagemang 
SSABs samarbete med politiska beslutsfattare, 
på global, europeisk och nationell nivå syftar till 
att informera om möjligheter och utmaningar 
kopplade till stålindustrins minskning av 
koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och 
industripolitik är särskilt intressanta områden för 
SSAB, samt frågor relaterade till offentlig 
finansiering och effektiva tillståndsprocesser. 
SSAB driver exempelvis följande frågor:
• Klimatpolitik: SSAB stödjer EU:s Gröna giv och 
klimatlag, inklusive målet om 55 % 
utsläppsminskning till 2030. För det 
kommande EU 2040 målet efterlyser SSAB ett 
ambitiöst mål på minst 90 % nettominskning 
jämfört med 1990 års nivå, och att EU bör 
sträva efter att bli klimatneutralt till 2040. 
• Energipolitik: Industrins omställning är 
beroende av tillgång till fossilfria 
energiinsatser, särskilt elektrifiering. Snabbare 
utbyggnad av fossilfri elproduktion, tilldelning 
av elkapacitet och tillgång till transmissionsnät 
är viktiga frågor för SSAB. 
• EU ETS och CBAM: SSAB stödjer EU:s politiska 
prioriteringar för tillgång till finansiering, 
konkurrens på lika villkor, en robust policy för 
efterfrågan av clean-tech och investeringar i 
innovation. Ett effektivt genomförande av det 
reviderade EU ETS (utfasning av fri tilldelning 
av utsläppsrätter och införandet av en 
gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, 
vilket SSAB stödjer, kommer vara viktigt. 
• Offentlig finansiering: SSAB förespråkar 
försiktighet vad gäller statligt stöd, det kan lätt 
snedvrida EU:s inre marknad och öka 
kostnaderna för den teknik som behövs för 
omställningen. Om de används bör 
subventioner fokusera på forskning och 
utveckling och uppskalning av ny teknik, inte på 
att subventionera redan kommersiellt 
tillgänglig teknik. 
SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat 
av vd och utgår från företagsstrategin, 
uppförandekoden och SSABs stöd för målen 
i Parisavtalet. För påverkansaktiviteter i EU är 
SSAB registrerat i EU Transparency Register med 
nummer 835967332819-32. 
Under 2023 gjordes en kartläggning om de 
branschorganisationer och medlems-
organisationer, där SSAB är medlemmar, 
företräder klimatrelaterade ståndpunkter som 
SSAB står bakom och/eller är i linje med 
Parisavtalets mål. Kartläggningen visade att 
samtliga medlemsorganisationer uppfyller 
SSABs förväntningar.  
Medlemskap i organisationer och 
påverkansorganisationer
Globalt Leadership Group for Industry 
Transmission (LeadIT), Energy 
Transitions Commission (ETC), First 
Movers Coalition
Europa Eurofer, Corporate Leadership Group 
(CLG), indirekt via Hybrit 
Development AB
Sverige Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, 
SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna 
och Stålet, Fossilfritt Sverige
Finland Finska metallproducenter, Stora 
finska elkonsumenter, Finska teknik-
industrifederationen
Nordamerika American Iron and Steel Institute 
(AISI), National Association of 
Manufacturers (NAM), Steel 
Manufactures Association (SMA)
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE      YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 58
Fossilfria transporter
Under 2021 gick SSAB med i First Movers 
Coalition, ett initiativ för att skapa 
efterfrågan på koldioxidsnål teknik på 
marknaden. SSAB har åtagit sig att 30 % av 
inköpta transporttjänster ska vara fossilfria 
senast 2030. Under 2023 har SSAB minskat 
direkta lastbilstransporter genom att delvis 
gå över till järnvägstransport för transporter 
till Baltikum och Polen. SSAB har också 
påbörjat ett arbete med en så kallad grön 
transportkorridor från SSABs anläggning i 
Borlänge, via Göteborg, till Gent, Belgien.

===== SIDA 60 =====

STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 59
Ytterligare information

===== SIDA 61 =====

Definitioner och förkortningar
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal och förkortningar som förekommer i SSABs Hållbarhetsredovisning.
Miljö
Insparad volym stål Viktminskning genom uppgradering till SSABs 
höghållfasta stål jämfört med praxis för respektive 
tillämpning.
Ton Praxis för respektive tillämpning baseras på kunskap 
och erfarenheter av SSABs tekniska experter inom 
respektive område.   
Koldioxidekvivalenter, CO2e Utsläppen av växthusgaser består främst av koldioxid 
men även andra växthusgaser som t ex metan. Den 
samlade mängden växthusgaser redovisas som 
koldioxidekvivalenter (CO2e). 
När koldioxid (CO2) omnämns i löptext avses 
koldioxidekvivalenter (CO2e). 
Ton Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur mycket 
koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik 
växthusgas för att ge samma påverkan på klimatet. 
Scope 1 Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs 
verksamhet.
Ton Beräknas i enlighet med instruktionerna i WBSCD GHG 
Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU 
och/eller nationella myndigheter. Biogena CO2-utsläpp 
är inte relevanta för SSAB och ingår därför inte i 
rapporteringen. Scope 1-utsläpp för Norden för år 2023 
är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU-
ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan 
medföra mindre justeringar. 
Värden för 2022 har uppdaterats (preliminära värden i 
Hållbarhetsredovisningen 2022).
Scope 2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från 
produktion av köpt el och värme som förbrukas av 
SSAB.
Ton För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av 
marknadsbaserade emissionsfaktorer för den totala 
elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad 
elektricitet. Generiska emissionsfaktorer används för 
beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme. 
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 60

===== SIDA 62 =====

Scope 3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) som 
sker i SSABs värdekedja, uppströms och nedströms.
Ton Beräknas i enlighet med Greenhouse Gas Protocol 
Corporate Value chain (scope 3) Accounting and 
Reporting standard (WRI & WBSCD 2011). 
Under 2023 gav SSAB i uppdrag till en extern part att 
genomföra en fullständig beräkning av scope 3 i 
samband med processen för att uppdatera klimatmålet. 
Beräkningarna gjordes enbart för basåret 2018 och 
2022. Den nya beräkningen skiljer sig från den tidigare 
redovisning främst på grund uppdatering av metod i linje 
med riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel 
sector guidance; användning av olika emissionsfaktorer 
samt utökad datatäckning (dotterbolagen Tibnor och 
Ruukki Construction ingår i den nya beräkningen, till 
skillnad från tidigare). Där det är möjligt har beräkningar 
baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall 
har utgift för inköp använts. Beräkningarna är inte 
jämförbara med tidigare redovisade värden. 
Beräkningarna baseras på antaganden och 
schablonvärden som kan komma att uppdateras, även 
för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med att få 
tillgång till data direkt från leverantörer för att minska 
beroendet av schablondata.
Växthusgasintensitet per ton stål CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med total volym 
råstål (ton).
Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion 
och leveranser i Förvaltningsberättelsen. 
Växthusgasintensitet per 
omsättningskrona 
CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med koncernens 
nettoomsättning (miljoner kronor).
Nettoomsättning motsvarar Summa intäkter enligt Not 
B.2.
Energi Redovisningen av energi omfattar användningen av 
elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme.  
Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag 
inom industriområdena.
Mindre justeringar har gjorts för historiska data på grund 
av verifieringsprocessen inom EU-ETS för 
utsläppsrapportering av växthusgaser. 
Energiintensitet per ton stål Total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen 
och inköpt värme) i kWh dividerat med total volym råstål 
(ton).
Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion 
och leveranser i Förvaltningsberättelsen.
Taxonomi (externa intäkter) Summa intäkter enligt not B.2. Intäkter. 
Taxonomi (investeringar) Summa investeringar i materiella och immateriella 
tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. 
Beloppet överensstämmer med total inköp under året 
enligt not C.1. Immateriella tillgångar och materiella 
anläggningstillgångar och tillkommande nyttjanderätter 
enligt not C.2. Leasing.
Taxonomi (driftsutgifter) Fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt 
forskning och utveckling. 
De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin 
uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt 
not B.3. Rörelsens kostnader.
Användning av skrot och H-DRI Andelen av eget skrot, inköpt skrot och H-DRI (Fossil-
free Direct Reduced Iron, fossilfri järnsvamp) per ton 
råstål.
Avser verksamheten i Sverige och Finland. 
Slagganvändning Andel slagg som använts per ton slagg som uppstått 
under året. 
Avser slagg från både malmbaserad och skrotbaserad 
stålproduktion inom verksamheten i Sverige och 
Finland.
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 61

===== SIDA 63 =====

Säkerhet
Skada med frånvaro (LTI, Lost Time 
Injury)
Arbetsrelaterade skada som resulterar i medarbetaren 
inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag.  
Återgång till arbetet med begränsad arbetsförmåga 
utgör inte en skada med frånvaro. 
Antal Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Olycksfallsfrekvens (LTIF) Antalet rapporterade skador med frånvaro per miljon 
arbetade timmar.
Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Total registrerbar skadefrekvens 
(TRIF)
Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär skador med rapporterad 
frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall 
med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer 
räknas med, ingår ej uppgifter om skador med 
medicinsk behandling och fall med alternativa 
arbetsuppgifter för verksamheten i USA.
Allvarlig LTI Skada som medarbetaren inte kan eller förväntas 
återhämta sig från inom 6 månader.
Antal  
LTI-allvarlighetsgrad Antal dagar med frånvaro med mer än en kalenderdag  
dividerat med antal LTI:er. 
Exkluderar entreprenörer.
Anställda
Total personalstyrka Totalt antal anställda vid årets slut. Antal Inkluderar både tillsvidareanställda och 
visstidsanställda.
Personalomsättning Totalt antal anställda som slutat dividerat med 
genomsnittet av antal anställda under året (vid varje 
kvartal).
Omfattar tillsvidareanställda.
Visstidsanställda Antal visstidsanställda vid årets slut. Antal Omfattar olika tidsbegränsade anställningar som 
exempelvis semestervikarier och studenter
Deltidsanställda Antal deltidsanställda vid årets slut. Antal Omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %.
Linjechefer Andel kvinnor av totalt antal linjechefer. Linjechefer definieras som alla medarbetare med minst 
en direktrapporterande medarbetare.
Nyanställda Andel nya medarbetare (tillsvidareanställda). Antal Endast aktiva anställda.
Ansvarsfulla inköp
Leverantörer som utvärderats 
avseende hållbarhet
Andel leverantörer som utvärderats avseende 
hållbarhet.
Utvärdering avseende hållbarhet omfattar 
miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, 
affärsetik och hållbar upphandling, samt en riskprofil 
baserad på land och branschrisk. 
Ett nytt verktyg infördes under året med ökad hänsyn till 
branschrisk, vilket gjort att fler leverantörer blivit 
klassade som medel eller hög risk än tidigare. 
Affärsetik
Andel nyanställda som genomgått 
utbildning i uppförandekoden 
Nyanställda, se ovan. Genomgått utbildning inkluderar nyanställda som 
slutfört utbildningen under innevarande år, eller vid 
återanställning, under de tre senaste åren.
Från och med 2023, omfattar målet endast nyanställda, 
medan utfallet för 2023 omfattar både nyanställda som 
har slutfört utbildningen i affärsetik eller den nya 
utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024 
kommer utfallet att omfatta enbart den nya utbildningen i 
uppförandekoden. 
Hållbarhetsrelaterade nyckeltal Definition Enhet Metod Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 62

===== SIDA 64 =====

Hållbarhetsrelaterade förkortningar
SBTi Science Based Targets initiative Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som verifierar att planerna för att minska 
koldioxidutsläppen motsvarar samma ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan CDP, Global 
compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden. 
TCFD Task Force on Climate-related Financial Disclosures Ramverk för finansiella klimatrelaterade upplysningar (risker och möjligheter), utgett av Financial Stability Board.
IPCC Interngovernmental Panel of Climate Change FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till den globala uppvärmningen. 
RCP Representative Concentration Pathway Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns fyra scenarier som är lika möjliga och beror på 
mängden växthusgaser som kommer att släppas ut. 
SSP Shared Socioeconomic Pathway Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i klimatmodeller.
SMHI Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi.
NACE-koder Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska 
aktiviteter (Nomenclature statistique des activités économiques dans la 
Communauté européenne) 
Klassificiering av branscher inom EU som används vid rapportering av upplysningar enligt EU:s taxonomi.
CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive Direktiv om hållbarhetsredovisning (EU) 2022/2464
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 63

===== SIDA 65 =====

Index för klimatrelaterade 
finansiella upplysningar
Financial Stability Board:s Task Force on 
Climate-related Financial Disclosures (TCFD) 
har gett ut ett antal rekommendationer 
för rapportering av upplysningar rörande 
klimatrelaterade risker och möjligheter.
Styrning Strategi Riskhantering Mätvärden och mål
Område Informera om organisationens styrning kring 
klimatrelaterade risker och möjligheter.
Informera om de faktiska och potentiella 
effekterna av klimatrelaterade risker och 
möjligheter på organisationens verksamheter, 
strategi och finansiella planering där sådan 
information är väsentlig.
Informera om hur organisationen identifierar, 
bedömer och hanterar klimatrelaterade risker.
Redogör för de mätvärden och mål som
används för att bedöma och hantera relevanta 
klimatrelaterade risker och möjligheter där 
sådan information är väsentlig.
Rekommenderade TCFD-upplysningar a) Beskriv styrelsens tillsyn över 
klimatrelaterade risker och möjligheter.
b) Beskriv ledningens roll i att bedöma och 
hantera klimatrelaterade risker och 
möjligheter.
a) Beskriv de klimatrelaterade risker och 
möjligheter organisationen har identifierat på 
kort, medellång och lång sikt.
b) Beskriv effekterna av klimatrelaterade risker 
och möjligheter på organisationens affärer, 
strategi och finansiella planering.
c) Beskriv motståndskraften i organisationens 
strategi, med beaktande av olika 
klimatrelaterade scenarier, inklusive ett 
scenario med 2°C eller lägre.
a) Beskriv organisationens processer för att
identifiera och bedöma klimatrelaterade risker.
b) Beskriv organisationens processer för att 
hantera klimatrelaterade risker.
c) Beskriv hur processerna för att identifiera,
bedöma och hantera klimatrelaterade risker
integreras i organisationens övergripande
riskhantering.
a) Tillgängliggör de mätvärden som
organisationen använder för att bedöma
klimatrelaterade risker och möjligheter i linje 
med dess strategi och riskhanteringsprocess.
b) Tillgängliggör scope 1, scope 2 och, om så 
är tillämpligt, scope 3, utsläpp av växthusgaser 
(GHG), och relaterade risker.
c) Beskriv målen som används av organisa­
tionen för att hantera klimatrelaterade risker 
och möjligheter och resultat mot mål.
SSABs årsredovisning 2023 (avsnitt) Hållbarhetsstrategi- och styrning,
Bolagsstyrningsrapport 
Strategirapport, Upplysningar om 
klimatrelaterade risker och möjligheter enligt 
TCFD 
Hållbarhetsstrategi- och styrning, 
Riskhantering 
Klimatförändringar
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 64

===== SIDA 66 =====

GRI-index
SSABs hållbarhetsredovisning för 2023 har 
upprättats i enlighet med Global Reporting 
Initiatives (GRI) Standards.
Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
GRI 2: Allmänna 
upplysningar
2-1 Uppgifter om organisationen 4–5
2-2 Enheter som ingår i hållbarhetsredovisningen 33 samt not E.3.
2-3 Rapporteringsperiod, intervall, kontaktperson 33 Kontaktperson: anna.viefhues@ssab.com
Årsredovisningen avseende 1 januari–31 december 2023, publiceras i slutet av mars 
2024.
2-4 Förändrad information från tidigare redovisningar 60–63 Se avsnittet Definitioner
2-5 Externt bestyrkande 33, 68
2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer 16, 23, 57
2-7 Anställda 50–51
2-8 Arbetare som inte är anställda 50 SSAB har ingen central uppföljning av arbetare som inte är anställda.
2-9 Styrningsstruktur 31–33, 77–88
2-10 Valberedning och val till styrelsen 78–79
2-11 Styrelseordförande 79
2-12 Styrelsens roll i översyn av hur organisationens påverkan hanteras 32, 79–83
2-13 Delegering av ansvar för hantering av organisationens påverkan 32
2-14 Styrelsens roll avseende hållbarhetsrapportering 32
2-15 Intressekonflikter 86
2-16 Kommunikation av kritiska synpunkter 55–56
2-17 Styrelsens sammanlagda kompetens 81–82
2-18 Utvärdering av styrelsens arbete 80
2-19 Ersättningspolicy 33, 111–113
2-20 Process för att fastställa ersättning 85, 111–113
2-21 Årlig kompensation (kvot) 50, 90–92 SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.
2-22 Åtagande avseende hållbarhetsstrategi 6–7, 29–58
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 65

===== SIDA 67 =====

Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
2-23, 2-24 Direktiv och instruktioner 33
2-25 Process för att motverka negativ påverkan 31–32
2-26 Klagomålsmekanism 55–56
2-27 Efterlevnad av lagar och regleringar 55–56
2-28 Medlemskap 60
2-29 Strategi för intressentengagemang 31
2-30 Kollektivavtal 50–51
GR1 3: Väsentliga områden 3-1 Process för att fastställa väsentliga områden 31–33
3-2 Lista med de väsentliga områdena 31–33
3-3 Hantering och styrning av de väsentliga områdena 31–33
GRI 205: Antikorruption 205-2 Information om och utbildning i policyer 
och rutiner mot korruption 56–57
MILJÖRELATERADE STANDARDER
GRI 301: Material 301-1 Använda material efter vikt eller volym 46–47
301-2 Användning av material som är återvunnet insatsmaterial 46–47
GRI 302: Energi 302-1 Energianvändning inom organisationen 39
302-3 Energiintensitet 39
302-4 Reducering av energianvändning 39
GRI 305: Utsläpp 305-1 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) 36–38
305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (scope 2) 36–38
305-3 Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3) 36–38
305-4 Intensitet för utsläpp av växthusgaser 36–38
305-5 Minskning av utsläpp av växthusgaser 36–38
305-7 Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och 
andra betydande utsläpp till luft 46
GRI 306: Avlopp och avfall 306-1 Avfallsgenerering och betydande påverkan 46–47
306-2 Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter 46–47
306-3 Genererat avfall 46–47
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 66

===== SIDA 68 =====

Kod Beskrivning Sidreferens Kommentarer och utelämnanden
SOCIALA STANDARDER
GRI 401: Anställningsform 401-1 Nyanställda och personalomsättning 50–51
GRI 403: Arbetshälsa och 
säkerhet
403-1 Ledningssystem för arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 51–53
403-2 Identifiering av faror, riskbedömning och 
incidentutredning 51–53
403-3 Företagshälsovården 51–53
403-4 Medverkan från arbetstagare, samråd och 
kommunikation om arbetsmiljö och säkerhet 51–53
403-5 Utbildning i arbetsmiljö och säkerhet 51–53
403-6 Främjande av arbetstagarnas hälsa 51–53
403-7 Förebyggande och begränsning av arbetsmiljöpåverkan 
direkt kopplad till affärsrelationer 51–53
403-9 Arbetsrelaterade skador 51–53
GRI 404: Träning 
och utbildning
404-2 Program för kompetensutveckling och för att stödja 
medarbetares fortsatta anställningsbarhet
50–51
404-3 Procentandel medarbetare som får regelbundna ­
resultat- och karriärutvecklingssamtal
50–51
GRI 405: Mångfald 
och jämställdhet
405-1 Mångfald i ledning och personalstyrka 54
GRI 414: Utvärdering av 
leverantörer utifrån sociala 
aspekter
414-1 Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala 
aspekter
58–59
 STRATEGIRAPPORT     HÅLLBARHETSREDOVISNING     BOLAGSSTYRNING     FINANSIELLA RAPPORTER
GENERELL INFORMATION      MILJÖ      SOCIAL      ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE     YTTERLIGARE INFORMATION
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 67

===== SIDA 69 =====