Årsredovisning 2025

===== SIDA 1 =====

ÅRSREDOVISNING
2025

===== SIDA 2 =====

Den formella årsredovisningen omfattas av sidorna 69–216.  
Hållbarhetsrapporten omfattar sidorna 96–163 och  
Bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 84–95, vilka båda  
utgör en del av Förvaltningsberättelsen.  
Den officiella årsredovisningen för 2025 är upprättad på svenska  
i formatet för elektronisk rapportering (ESEF). Denna återfinns  
via SCAs hemsida sca.com. Engelsk version är en översättning  
av svenskt original.

===== SIDA 3 =====

Innehåll
Den här symbolen tar dig tillbaka 
till innehållsförteckningen.
OM SCA
RAPPORTER
Introduktion
Detta är SCA 2
Året i korthet 6
Vd-ord 8
SCA som investering 10
Strategi och värdeskapande
SCA och omvärlden 13
Strategi för lönsam tillväxt 14
Växande förnybar skogstillgång 16
Ökat värde från varje träd 18
Hög grad av självförsörjning 20
Skogens många värden 22
Ekologiska värden 24
Klimatrelaterade värden  32
Sociala och kulturella värden  36
Ekonomiska värden 38
Verksamhet
Skog 42
Trä 48
Massa 52
Containerboard  56
Förnybar energi 60
Logistik 64
Aktien och ägarna
Aktien och ägarna 66
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse  69
Risker och riskhantering  75
Bolagsstyrning  84
Presentation av styrelse och revisorer 92
Presentation av koncernledning  94
Hållbarhetsrapport  96
Finansiella rapporter och noter
Innehåll 164
Koncernens räkningar  165
Noter till koncernens räkningar 170
Moderbolagets räkningar  207
Noter till moderbolagets räkningar 211
Övrigt
Underskrifter  216
Revisionsberättelse  217
Revisorns granskningsberättelse  
över hållbarhetsrapporten  221
Flerårsöversikt  223
Definitioner och ordlista  224
Om årsstämman 226
Vd-ord 8
” Som aktieägare äger du en 
del av våra växande skogar 
och det starka, välutvecklade 
industrinätverk som SCA 
byggt upp genom åren.”
Läs mer i vd-ordet
1 SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 4 =====

Detta är SCA
SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar välskött skog  
i norra Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Genom ansvarsfullt skogsbruk  
och långsiktig förvaltning skapas största möjliga värde för skogen, ekonomin och 
kommande generationer.
Estland
Lettland
Litauen
2,7
miljoner hektar
Massafabrik
Sågverk
Kraftlinerbruk
SCAs skogsinnehav
2 Introduktion SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 5 =====

Skogen är basen för SCAs verksamhet. Runt denna unika resurs har SCA byggt ett  
industriellt ekosystem som använder hela trädet för att maximera dess värde. Den integrerade 
värdekedjan möjliggör resurseffektiv produktion av förnybara produkter och bidrar till  
klimatnytta, biologisk mångfald och långsiktig lönsamhet.
Skog
Skogen är kärnan i SCAs verksamhet 
och sköts genom ett ansvarsfullt  
skogsbruk där hela trädet tas till vara.  
Råvaran används i SCAs integrerade  
och välutvecklade värdekedja för att 
skapa högsta möjliga värde i och av 
skog. Skogsmarken bidrar också med 
värden som biologisk mångfald och 
rekreation.
Trä
SCA driver en konkurrenskraftig  
sågverksindustri där högkvalitativa  
trävaror produceras från den mest  
värdefulla delen av trädet. Sågverken  
är en viktig intäktskälla för skogsägaren 
och en motor i SCAs värdekedja.  
Biprodukter från sågverken används 
vidare i produktionen av massa, förpack-
ningspapper, energi och kemikalier.
Massa 
Största delen av det som inte kan  
bli trävaror, blir högkvalitativ massa.  
Produktionen sker i moderna, energi -
effektiva anläggningar där även grön el, 
värme, råvara till biodrivmedel och  
gröna kemikalier utvinns. 
Containerboard 
SCA producerar förpackningspapper av 
hög kvalitet, anpassat för att möta kraven 
på hållbara och effektiva förpacknings-
lösningar. I integrerade pappersbruk tas 
hela trädet till vara, vilket möjliggör pro-
duktion av grön elektricitet, värme, råvara 
till biodrivmedel och gröna kemikalier.
Förnybar energi
Av den råvara som inte blir trävaror, 
massa eller förpackningspapper, produ -
cerar SCA förnybar energi i form av 
biodrivmedel, biobränslen och hållbara 
kemikalier. SCAs skogar ger även goda 
förutsättningar för vindkraftsproduktion.
Logistik
SCA har en effektiv logistikorganisation 
som säkerställer att råvaran transporteras 
kostnadseffektivt till industrin och att  
färdiga förnybara produkter når kunder 
över hela världen. Den höga själv-
försörjningsgraden inom logistik bidrar 
till stabilitet, kontroll och långsiktig  
konkurrenskraft i hela värdekedjan.
Så är SCAs affär uppbyggd
TRÄ
CONTAINER-
BOARD
MASSA
SKOG
FÖRNYBAR
ENERGI
LOGISTIK
3IntroduktionSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 6 =====

Växande skogar gör den  
gröna omställningen möjlig 
Träd från SCAs välskötta och växande skogar utgör grunden för SCAs affärsmodell och är 
kärnan i ett välutvecklat industriellt ekosystem som bygger på förnybara resurser. Genom 
att ta tillvara på hela trädet skapar SCA maximalt värde och bidrar till en cirkulär ekonomi. 
Det är ekonomiskt effektivt och klimatsmart samtidigt som det hjälper samhället att byta 
ut fossila material och drivmedel.
Skogen är basen  
för verksamheten...
...som förädlas i  
 välinvesterade industrier...
Energi
Energi
Vindkraftverk El
Värme
Pellets
Biodrivmedel
Massa
Förpackningspapper
Trävaror
Bioenergi
Tallolja,
svartlut & bark
Massa och
pappersbruk
Flis
Sågverk
     
Massaved
Sågtimmer
Grenar och 
toppar, energived
Bark &
spån
Solljus
Vatten
CO2
4 Introduktion SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 7 =====

Fossilfri värld
Mer värdefulla skogar
Effektiv resurshantering
Lönsam tillväxt
...vilket ger klimatsmarta 
och förnybara produkter...
...som skapar  
värde i samhället.
Energi
Energi
Vindkraftverk El
Värme
Pellets
Biodrivmedel
Massa
Förpackningspapper
Trävaror
Bioenergi
Tallolja,
svartlut & bark
Massa och
pappersbruk
Flis
Sågverk
     
Massaved
Sågtimmer
Grenar och 
toppar, energived
Bark &
spån
Solljus
Vatten
CO2
5IntroduktionSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 8 =====

EBITDA, andel av koncernen 20251)
1) –385 MSEK rapporteras i övrigt.
Under 2025, som präglats av en svag marknad, ökade handelshinder och valutarörelser, 
har SCAs integrerade värdekedja och höga självförsörjningsgrad inom strategiskt 
viktiga områden skapat förutsättningar för god kostnadskontroll. Detta har resulterat 
i en EBITDA-marginal på 32 procent för helåret, vilket visar på bolagets motståndskraft 
och operativa styrka.
Året i korthet
Nettoomsättning
20 427
MSEK
EBITDA
6 564
MSEK
EBITDA-marginal
32%
Resultat per aktie
4,56
SEK
Utdelning per aktie
3,00
SEK
Klimatnytta
12,0
miljoner ton CO2e
Skog
3 788 MSEK
Trä
856 MSEK
Massa
752 MSEK
Containerboard
1 111 MSEK
Förnybar energi
442 MSEK
58% 13% 11% 17% 7%
6 Introduktion SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 9 =====

MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 20 427 20 232
EBITDA 6 564 7 143
EBITDA-marginal, % 32,1 35,3
Rörelseresultat 4 432 5 027
Rörelsemarginal, % 21,7 24,8
Periodens resultat 3 205 3 639
Resultat per aktie, SEK 4,56 5,18
Föreslagen utdelning per aktie, SEK 3,00 3,00
Operativt kassaflöde 3 078 3 187
MSEK 2025 2024
Strategiska investeringar 1 273 689
Skogstillgångar 103 766 107 329
Sysselsatt kapital 112 460 114 920
Avkastning på sysselsatt kapital – industridelen, % 4,4 7,3
Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x
Medelantal anställda 3 508 3 456
Olycksfall, LTA per miljon arbetade timmar 3,9 3,1
Klimatnytta, miljoner ton koldioxid 12,0 12,3
Nyckeltal
” Genom en välinvesterad värdekedja  
och hög självförsöjningsgrad skapas 
förutsättningar för god kostnadskontroll.”
7IntroduktionSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 10 =====

Från planta till kund –  
SCA skapar värde i varje steg 
Vd-ord
Den sista december 2025 kunde SCA lägga ytterligare ett år med stabila marginaler – 32 procent 
i EBITDA-marginal – till handlingarna. Att det skett under ett år där den globala konjunkturen varit 
svag och den bredare skogsindustrin mött motvind understryker värdet av att ständigt fokusera 
på integrerade värdekedjor med hög effektivitet, god självförsörjning och optimal förmåga att 
maximera värdet ur varje enskilt träd.
8 Introduktion SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 11 =====

Skogen är grunden i SCAs verksamhet och sköts genom ett 
aktivt och ansvarsfullt skogsbruk där hela trädet tas till vara. 
Den förnybara råvaran kommer till lika delar från egna skogar 
respektive från privata skogsägare. Tillsammans utgör dessa  
råvaruflöden fundamentet i det värdeskapande SCA driver –  
till nytta för aktieägare, anställda, lokalsamhällen och Sverige 
som helhet.
Värdeskapandet tar sig uttryck i konkreta resultat:  
3,2 mil jarder i vinst, ännu ett år med stabil utdelning och  
3 500 helårsanställda inom bolaget, primärt i norra Sveriges 
glesbygdslän. Samtidigt bidrar skogsbruket och SCA i klimat -
arbetet. När färdigvuxna träd skördas och ersätts med fler och 
ännu växtligare plantor kan det skogliga kolförrådet växa år för år.  
Det är därför vi kan bruka skogen och samtidigt se en netto -
tillväxt med en allt större volym stående skog över tid.
När råvaran från skogen används för att ersätta plast i  
förpackningar, betong i konstruktioner eller fossilbaserade  
energislag så undviker samhället att nya fossila utsläpp tillförs 
atmo sfären. Sammantaget visar SCAs verksamhet på betydande 
positiva klimateffekter som under året kompenserat för ungefär 
25 procent av Sveriges samlade inhemska utsläpp. SCA arbetar 
också aktivt för att värna och stärka biologisk mångfald i våra 
skogar som en central del av ett långsiktigt, ansvarsfullt  
skogsbruk.
Goda förutsättningar för ett aktivt skogsbruk är avgörande 
för SCA, men också för Sverige som hållbar industrination.  
Det öppnar stundtals för målkonflikter och samtal som är lika 
viktiga som nödvändiga att medverka i. SCA har av det skälet 
under flera år fört en dialog inom certifieringsorganet FSC ®  
om utmaningar där regelverket för skogsbrukscertifieringen 
leder till onödiga låsningar, begränsar möjligheterna att skapa 
större klimatnytta och oavsiktligt leder till att hållbart svenskt 
skogsbruk missgynnas i jämförelse med mindre hållbart skogs-
bruk i andra delar av världen.
Under 2025 har den dialogen fördjupats och bolaget har i dag 
aktiva och konstruktiva samtal med FSC med en förhoppning 
om att hitta pragmatiska lösningar som gör att certifieringen 
skapar ett tydligare mervärde.
Runt skogen, som är förnybar men som alltid finns i 
begränsad mängd, har SCA utvecklat industriella värdekedjor 
som under lång tid optimerats för att maximera värdet och ta 
tillvara varenda fiber ur en dyrbar resurs. Effektivitet i varje led, 
från plantmaterial med hög tillväxt till transportlösningar hela 
vägen fram till kund, är ett kännetecken för SCA. Det är denna 
kombination av långsiktig förädling och operativ spets som gör 
det möjligt att skapa global konkurrenskraft baserad på lång -
samt växande skogar i norra Sverige. Detta ger en robusthet 
som är extra värdefull när marknaderna vacklar till följd av svag 
underliggande efterfrågan samt krig, oroshärdar och globala 
handelskonflikter med hastigt uppkomna tullhinder.
Vetskapen om värdet av effektivitet i alla led och hög grad 
av självförsörjning inom kritiska områden är det som motiverat 
SCA att systematiskt och storskaligt investera i förbättringar 
genom hela värdekedjan. Vid våra anläggningar arbetas det 
för att stegvis ta ny kapacitet i drift i redan väl fungerande indu -
strier. Det är ett idogt arbete som kvartal för kvartal möjliggör en 
större och effektivare produktion av exempelvis förpacknings -
papper i Obbola, sågade trävaror i Bollsta och avsalumassa 
i Sundsvall.
På samma sätt ser vi att vår senaste investering i Tunadals -
hamnen i Sundsvall skapar ökade förutsättningar för högre  
lönsamhet och minskad klimatbelastning. Genom att ha direkt 
åtkomst till en hamn som kan hantera de största fartyg som 
kan trafikera Östersjön skapas möjligheten att samordna stor -
skaliga transporter där så väl kostnad som utsläpp per ton 
minskar. Detta är redan i dag värdefullt, men kan bli en ännu 
större fördel i takt med att utsläpp från sjötrafik behäftas med 
gradvis stigande regulatoriska kostnader.
Vi noterar även att vår produktion av förnybara drivmedel, 
där tallolja från våra massabruk förädlas till fossilfria fordons -
bränslen, utvecklas med ökad lönsamhet till följd av krav på 
ökad inblandning av förnybara biodrivmedel i exempelvis  
jetbränsle till flyget.
För SCA är det viktigt att vårda och sköta skogen så att  
dess bidrag till en hållbar framtid successivt ökar och att den 
förnybara och cirkulerbara fibern nyttjas resurseffektivt och 
genererar ett kontinuerligt värdeskapande.
Genom vårt ansvarsfulla och aktiva brukande av skogen 
skapas tusentals arbetstillfällen i norra Sverige samtidigt som 
Sveriges handelsbalans stärks. SCA värnar parallellt med det 
industriella brukandet också skogens biologiska mångfald, de 
upplevelser skogen erbjuder och dess betydelse som grund för 
andra näringar.
Som aktieägare i SCA äger du en del av våra växande skogar 
och det starka, välutvecklade industrinätverk som företaget  
har byggt upp genom åren. Därigenom bidrar du också till de 
positiva värden SCA skapar för såväl utvecklingen i skogen,  
välståndet i Sverige och den globala omställningen till ett  
fossilfritt samhälle.
Till sist vill jag rikta ett stort tack till våra medarbetare, kunder 
och leverantörer för ett gott samarbete under 2025.
Ulf Larsson
Vd och koncernchef
” Goda förutsättningar för 
ett aktivt skogsbruk är 
avgörande för SCA, men 
också för Sverige som  
hållbar industrination.”
9IntroduktionSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 12 =====

SCA som investering
SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark, vilket motsvarar en 
yta ungefär lika stor som Belgien. Det innebär att varje aktie motsvarar cirka 38 m2 mark. Runt 
denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad värdekedja som maximerar värdet av 
varje träd. I kombination med en hög självförsörjningsgrad och toppmoderna anläggningar 
möjliggörs långsiktigt ökande avkastning till SCAs aktieägare.
Stabil och lönsam värdetillväxt över tid
En stark projektportfölj som säkerställer  
en konkurrenskraftig avkastning
EBITDA och EBITDA-marginal
Totalavkastning, skog i Sverige  
(index 1956–2025)
SCA är Europas största privata skogsägare 
med 2,7 miljoner hektar mark. Skogen är en real 
tillgång som ger skydd mot inflation, en stabil 
 lönsamhet samt värdetillväxt. Sedan 1956 har 
skogstillgångarna gett en årlig totalavkastning 
om cirka 10 procent.
 Läs mer på sidan 46.
SCA är ett skogsbolag med moderna och väl -
investerade industrier i nära anslutning till skogs -
innehavet. Företaget har inom samtliga produkt -
områden genomfört viktiga framtidsinvesteringar 
som ökat produktion, kvalitet och konkurrenskraft. 
Den starka projektportföljen med strategiska 
investeringar i skog och industri säkerställer en 
långsiktigt konkurrenskraftig avkastning.
 Läs mer på sidan 18–19.
Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, 
Ludvig & Co, Lantmäteriet, Svefa, FutureVistas.
Not: Kassaflödet återinvesteras i skog. 
CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt.
2020201020001990198019701960
1) Exklusive effekt av ändrad redovisningsmetod för 
värdering av skogstillgångar.
2) Exklusive effekt av engångsposter relaterade till 
avvecklingen av tryckpappersverksamheten.
EBITDA EBITDA-marginal
10%
CAGR
202520242023202220212020201920182017 2)1)
3 648
22%
5 252
28%
5 319
27%
4 440
24%
9 109
48%
10 194
49%
6 807
38%
6 564
32%
7 143
35%
10 Introduktion SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 13 =====

Stabil och stigande  
utdelning över tid
Ordinarie utdelning Extra utdelning
SCA har över tid levererat en stabil och stigande 
utdelning till aktieägarna samtidigt som stora 
investeringar genomförts för att säkerställa en 
ökad intjäning. Sedan delningen av bolaget 2017 
har SCA dubblat utdelningen. För verksamhetsåret 
2025 föreslår styrelsen en utdelning om 3,00 SEK 
per aktie. 
 Läs mer på sidan 67.
SCAs utdelning över tid, SEK per aktie
202520242023202220212020201920182017
1,50
1,75
0,00
2,00
2,25
1,00
2,50
2,75
3,00 3,00
SCAs produkter möter en stigande efterfrågan  
och bidrar till ett mer hållbart samhälle
Samtliga produkter SCA tillverkar har historiskt 
haft en långsiktigt stigande efterfrågan samtidigt 
som de möter höga krav på hållbarhet och kvalitet. 
Förnybara produkter som trävaror, biobränsle och 
förpackningspapper tillverkade av biomassa från 
SCAs skogar kan ersätta fossilbaserade produkter 
såsom fossila bränslen, plast och betong. SCAs 
produkter och skog spelar en allt viktigare roll  
i omställningen till ett mer hållbart samhälle.
 Läs mer på sidan 40–65.
Global efterfrågan Containerboard
20252020201520102005
Källa: Numera. 
CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt.
2025 års värde är beräknat per oktober.
3%
CAGR
Hög självförsörjningsgrad ger stabilitet  
i kostnadsmassan
Grad av självförsörjning per område Genom att SCA tillvaratar hela trädet i ett  
indu striellt ekosystem säkerställs en effektiv 
resurs användning med en hög självförsörjnings -
grad inom vedråvara, energi och logistik som  
till stor del motverkar kostnadsökningar.  
Samtidigt har konkurrenskraftiga industrier  
en god betalningsförmåga för vedråvaran  
och säkrar skogens  långsiktiga värde.
 Läs mer på sidan 20–21.
Vedråvara, M m3
Elanvändning, TWh
Biobränslen, TWh
SCA Logistik, miljarder SEK
Drivmedel, kton
~60%
100%
~50%
~35%
~80%
11IntroduktionSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 14 =====

Strategi och 
värdeskapande
12 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 15 =====

SCA och omvärlden
SCAs välinvesterade industrier, höga självförsörjningsgrad och kompetenta personal 
har gett företaget en stabil grund i en tid präglad av osäkerhet. Under året har kriget i 
Europa och konfliktsituationen i Mellanöstern fortsatt, samtidigt som svag konjunktur 
och handelshinder bidragit till oro på de globala marknaderna. Parallellt med detta har 
inflationen stabiliserats och styrräntor sänkts. 
Ett år präglat av osäkerhet och omställning 
Efter några år med högre inflation har den svenska kärninfla -
tionen (KPIF) de senaste åren stabiliserats. För 2025 landade 
inflationen i nivå med Riksbankens mål om 2 procent. I takt med 
inflationsutvecklingen har den svenska Riksbanken gradvis 
sänkt styrräntan för att motverka den svagare konjunkturen. 
Utvecklingen i Sverige speglar den globala trenden där flera 
större ekonomier sänkt sina styrräntor i takt med att inflations -
trycket minskat. 
Under 2025 har marknadsläget varit osäkert, präglat av en 
svag konjunktur, handelshinder och valutarörelser. Samman -
taget har detta medfört utmaningar för skogsindustrin som 
möter en marknad med svag underliggande efterfrågan inom 
flera produktområden. 
För SCA, som Europas största privata skogsägare, ger det 
egna skogsinnehavet en värdefull bas för den egna råvaru -
försörjningen. SCAs strategi kombinerar skogsinnehav med  
välinvesterade industrier, kompetent personal och en hög  
självförsörjningsgrad inom energi och logistik. Tillsammans 
har dessa faktorer gjort det möjligt att leverera en EBITDA- 
marginal om 32 procent även i en pressad världsekonomi. 
Över tid kommer det fortsatt finnas ett strukturellt behov av 
klimat smarta och förnybara skogsprodukter för att klara klimat -
omställningen. Denna efterfrågan kommer sannolikt att ge 
SCA en konkurrensfördel, både på kort och lång sikt, och 
stärka bolagets position på marknaden. 
Begränsat utbud av vedråvara
Utbudet av vedråvara har under flera år varit begränsat, drivet 
av kriget i Ukraina, skadedjursangrepp i Centraleuropa och 
minskad avverkning i bland annat Kanada. Utbudsbegräns -
ningarna tillsammans med hög efterfrågan har över tid drivit 
upp virkes priserna på marknaden. Under 2025 har prisupp -
gången för massaved avtagit och priserna stabiliserades på 
höga nivåer för att sedan vända nedåt i slutet av året. Mark-
naden för timmer i norra Sverige har fortsatt mött en stark 
 efterfrågan, speciellt avseende grantimmer. Detta innebär att 
SCAs stora skogsinnehav får ett stärkt strategiskt och ekono -
miskt värde. På längre sikt är den egna skogen avgörande för 
produktionen av globalt efterfrågade klimatsmarta produkter. 
Den säkerställer också råvaruförsörjningen till SCAs växande 
industrier till konkurrens  kraftiga priser.
Biprodukterna en central del av värdeskapande  
i svag  konjunktur
Den långsiktiga utvecklingen mot hållbara produkter inom  
drivmedel, energi och förpackningsprodukter förstärker vikten 
av att ta till vara på hela trädet. SCAs integrerade värdekedja  
har under 2025 varit en viktig drivkraft till det solida resultatet, 
där hela trädet skapar värde och svinn minimeras. SCA har väl -
investerade industrier som tar vara på skogliga biprodukter och 
vidare förädlar dem. Talloljan från massabruken används 
exempel  vis vid tillverkning av hållbart flygbränsle vid bioraffina -
deriet i Göteborg. Europa ökar stegvis sitt krav på fossilfritt flyg-
bränsle, vilket innebär goda framtidsutsikter när produktion av 
fossilfria drivmedel ska realiseras. Även biprodukter från såg -
verken har goda framtidsutsikter i den hållbara omställningen. 
Hållbart förpackningsmaterial möter en svagare marknad
Pandemin skapade en stark uppgång i e-handeln och därmed 
större åtgång av förpackningsmaterial från förnybar råvara, för 
att efter pandemin falla tillbaka till tidigare nivå. Under senaste 
året har marknaden för kraftliner och containerboard varit sva -
gare och efterfrågan på kraftliner mattades av ytterligare under 
det andra halvåret. Den svaga europeiska industrin har påverkat 
efterfrågan negativt under 2025 medan e-handelns tillväxt  
har varit normal. Efterfrågan framgent väntas fortsatt drivas  
av  växande e-handel och komplexa leveranskedjor, samt en  
normalisering av den industriella efterfrågan inom Europa. SCA, 
som är Europas tredje största producent av kraftliner, positio -
nerar sig genom att erbjuda en bred produktportfölj, inklusive 
specialprodukter från Munksund och Obbola. Den långsiktiga 
efterfrågan på kraftliner förväntas fortsätta öka över tid. 
Svag efterfrågan av marknadsmassa
Under första kvartalet utvecklades massamarknaden och  
priserna på barrsulfatmassa positivt. Under andra kvartalet 
infördes handelshinder som ökade osäkerheten och priserna 
har sedan dess fallit tillbaka. Efterfrågan av marknadsmassa  
har varit svag i Europa men återhämtat sig i Asien i takt med 
sjunkande priser. SCAs massabruk – Östrands sulfatmassa -
fabrik och Ortvikens CTMP-fabrik – är moderna och väl -
investerade. Bolaget har  fortsatt fokusera på att öka sina 
marknads andelar i Europa och på att leverera lönsamhet 
även i utmanande marknads  förhållanden.
Biprodukter från skogen förädlas till fossilfria drivmedel och energi. 
13Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 16 =====

SCAs strategi  
för lönsam tillväxt
Växande förnybar  
skogstillgång
Ökat värde  
från varje träd
Hög grad av  
självförsörjning
14 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 17 =====

Investera i den integrerade 
värdekedjan
Öka produktionen av containerboard,  
trä och massa
Realisera affärsmöjligheterna  
inom förnybar energi
Öka skogsresursen
Öka tillväxt och avverkning
Förvärva skogsmark i Norden  
och  Baltikum
Hög självförsörjningsgrad
Säkerställa en hög och balanserad självförsörjningsgrad  
inom vedråvara, energi och logistik
15Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 18 =====

SCAs växande skogar – en strategisk 
resurs för långsiktig värdetillväxt 
Sveriges skogar är en viktig tillgång för både klimatet och ekonomin. Med aktiv 
skogs skötsel, återplantering och strategiska förvärv stärker SCA sin råvaruförsörjning 
och skapar en alltmer virkesrik skog. Detta bidrar till att SCA kan tillverka förnybara 
produkter, öka tillväxten och skapa klimatnytta. 
Växande förnybar skogstillgång
Växande skog för ett bättre klimat och stabil värdetillväxt 
SCAs växtliga skogar fungerar som en koldioxidfångare och 
lagrar kol i träden. När träden är fullvuxna bromsar kolinlag -
ringen och de skördas för att bli förnybara produkter som både 
skapar ekonomiska värden och fortsätter bidra till klimatnytta.
SCAs skogstillgångar är också en ekonomisk tillgång med 
stabil värdetillväxt. Sedan mitten av 1950-talet har skogstill-
gångarna genererat en årlig totalavkastning om cirka 10 procent. 
Ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk kan förena ekono -
misk lönsamhet med klimatnytta och samhällsnytta – och 
därmed är en växande förnybar skogstillgång en strategisk 
resurs för SCA.
God skogsskötsel för ökad råvara 
Genom en aktiv och långsiktig skötsel av skogarna ökar SCA 
tillväxt och avverkningsmöjligheter. Det är växande skogar, där 
varje avverkat träd återplanteras med två till tre nya plantor, som 
bygger en större och starkare skoglig bas. Det gör det möjligt 
att öka råvaruflödena, skapa en större produktion av klimat -
smarta produkter och samtidigt få mer virkesrika skogar.
Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån 
ökat successivt sedan slutet av 1940-talet. Samtidigt som 
avverkningsnivån ökat har virkesförrådet på SCAs marker 
 fördubblats under samma tid. Contortatallen, med en högre  
tillväxt än den svenska tallen, ger ett betydande bidrag till  
tillväxtökningen och nettoinbindningen av koldioxid.
SCA har aldrig haft ett större virkesförråd än nu. Med den 
skogsskötselplan som SCA lagt fast kommer virkesförrådet  
fortsätta växa under de kommande decennierna, samtidigt  
som avverkningen kan fortsätta att öka. SCA sköter sina skogar 
så att de ska ge en så hög produktion som möjligt av sågtimmer, 
det värdefullaste virkessortimentet.
Inköp av skog för säkrare råvaruförsörjning 
SCA vill öka sitt skogsinnehav och förvärvar skog där den bidrar 
till försörjningen av bolagets värdekedja. I Baltikum har SCA ett 
pågående program för förvärv av 100 000 hektar skogsmark, 
som till cirka 80 procent är genomfört. I Sverige är de legala 
möjligheterna att öka skogsinnehavet begränsade. Där kombi -
nerar bolaget försäljningar och köp för att förbättra förutsätt -
ningarna för skogsskötsel och virkesförsörjning. Ett större 
skogsinnehav ger säkrare råvaruförsörjning, underlättar  
investeringar och skapar större flexibilitet.
Avverkning i SCAs skogar i Sverige (m m3fub)
Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån ökat successivt  
sedan slutet av 1940-talet. På 10–20 års sikt förväntas den kunna öka 
ytterligare. Grafen baseras på den senaste avverkningsberäkningen som 
genomfördes 2020.
m m3fub
0
1
2
3
4
5
6
20502040203020202010200019901980197019601950
Uthållig avverkningsnivå 
enligt avverkningsberäkningar
Aktuell avverkning
Tredubbling av 
avverkningsnivån
Stående virkesvolym i SCAs skogar i Sverige (m m3sk)
SCA har aldrig haft så mycket virke som i dag och  virkesförrådet förväntas 
fortsätta öka de kommande decennierna. De röda linjerna visar SCAs utförda 
taxeringar. Från 2020 är siffrorna en prognos enligt den senaste taxeringen.
m m3sk
0
50
100
150
200
250
300
20502040203020202010200019901980197019601950
Fördubbling av 
virkesförrådet
16 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 19 =====

Välskött skog skapar klimatnytta, ekonomiska värden och stabil värdetillväxt.
Contortatallen binder mycket koldioxid. Gallring skapar plats för fortsatt tillväxt.
Gödsling kan bidra till att skogen växer snabbare.
17Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 20 =====

Strategisk optimering av projekt­
portföljen för ökad lönsamhet 
SCA har under lång tid systematiskt utvecklat bolagets värdekedja för att maximera 
värdet av den egna skogliga råvaran. Investeringar i industristrukturen är inte bara 
lönsamma på egna meriter utan adderar också värde till hela kedjan, från skog till 
färdig produkt.
 Beslutade och pågående strategiska projekt
  Potentiella möjligheter för organisk tillväxt 
och strategiska optioner
Värde
Basinvesteringar säkrar god produktivitet och kostnadseffektivitet
CTMP- 
expansion
300kt CTMP  
i Ortviken
Avveckling  
tryckpapper
Kraftliner-  
expansion
Ny 725kt pappers- 
maskin i Obbola
Biodrivmedel 
Bioraffinaderi i Göteborg
Förvärv av  
skogsmark
Mål om 100k ha skogsmark 
i Baltikum varav 80 procent  
har genomförts
Ökat värde från varje träd
18 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 21 =====

Tid
Växa  
skogstillgången
Öka skogsinnehavet  
i Norden och Baltikum
Ökad potential  
Containerboard  
& Massa
Lönsam tillväxt  
i nuvarande bruk
Förnybara  
drivmedel
Utveckla  
förutsättningarna  
för ett potentiellt 
 bioraffinaderi
Under flera år har SCA genomfört miljardinvesteringar i industri -
projekt i norra Sverige. Samtliga större projekt är nu slutförda 
och under det senaste året har bolaget lagt stort fokus på att 
optimera produktionen för att successivt nå full kapacitet i verk -
samheten. Produktionskapaciteten i kraftlinerbruket i Obbola 
har utökats avsevärt och SCAs massafabrik vid Ortviken har 
byggts om för att kunna producera CTMP-massa.
Parallellt har bolaget fortsatt att växa sin skogsresurs, både 
genom god skogsskötsel och genom att under ett antal år köpa 
och utveckla ny skogsmark i Baltikum. Det växande skogsinne -
havet säkerställer SCAs långsiktiga tillgång till vedråvara, vilket 
också möjliggjort expansion inom sågade trävaror. Genom 
investeringar i sågverk, såsom Bollsta sågverk, har SCA stärkt 
sin position på den globala marknaden med högeffektiva 
produktions  anläggningar. Dessa satsningar bidrar även till 
 förbättrade flöden av biprodukter som kan vidareförädlas och 
skapa ytterligare värde.
Bolagets självförsörjning av vedråvara och dess ökade 
 kapacitet inom både produktion och logistik skapar utrymme 
för fortsatt utveckling av industriverksamheten i norra Sverige. 
I takt med att industrin expanderar och optimeras kommer 
SCAs tillgång till fossilfri el bli allt viktigare. SCA fokuserar därför 
fortsatt på att producera egen el och möjliggöra ökad produk -
tion av fossilfri el genom bolagets vindkraftaffär. Detta bidrar 
även till bolagets långsiktiga strategi att bibehålla en fortsatt 
hög självförsörjningsgrad av energi och samtidigt minska sitt 
klimat avtryck.
Egen vindkraft
Arrende
Projektutveckling
Egen vindkraft
Växa inom  
sågade trävaror
Öka produktionen
Lönsam tillväxt 
19Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 22 =====

Självförsörjning som strategisk  
resurs för ökad kontroll
SCAs integrerade värdekedja möjliggör en hög grad av självförsörjning. Förmågan till 
självförsörjning är en strategisk resurs som ger ökad trygghet. Genom ett omfattande 
skogsinnehav, egen energiproduktion och en välutvecklad logistikverksamhet skapas 
förutsättningar för god kostnadskontroll, samtidigt som verksamheten bidrar till 
klimatomställningen. 
2 TWh 11 TWh11 M m3
SCAs råvarubehov täcks till drygt hälften 
av virke från SCAs skogar och flis från 
bolagets sågverk.
SCAs industrier tillverkar grön el mot -
svarande cirka 1 procent av Sveriges 
konsumtion. Utöver det produceras 
grön el av vindkraft på SCAs mark. 
Som en av Europas största tillverkare 
av biobränsle är SCA mer än självför-
sörjande. Det SCA inte använder säljs 
externt.
Elanvändning Biobränslen
~60%
Grad av självförsörjning
~80%
Grad av självförsörjning
100%
Grad av självförsörjning
Vedråvara
 SCA kan påverka
 SCA kan delvis påverka
Egen skog
Flis från egna sågverk
Köp från lokala skogsägare
Externa leverantörer
Egen produktion
Egen vindkraft
Vindkraftarrende
Extern exponering
Egen produktion, använd internt
Såld externt
Fjärr- och spillvärme
100%~80%
~60%
Hög grad av självförsörjning
20 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 23 =====

Skogen är kärnan som SCAs verksamhet kretsar runt. SCA har 
byggt ett ekosystem av industrier som tar vara på och maxi -
merar skogens potential och värde. En hög självförsörjning av 
vedråvara ger stark försörjningstrygghet, stabil kostnadskontroll 
och möjliggör långsiktig, strategisk utveckling i en föränderlig 
marknad.
Energi är ytterligare ett område där SCA har hög självförsörj -
ning. Bolagets produktion av grön el i egna anläggningar, till -
sammans med intäkter från vindkraft på egen mark, motsvarar 
i stor utsträckning den egna elkonsumtionen. Denna balans 
mellan produktion och förbrukning skapar kostnadstrygghet 
och minskar exponeringen mot volatila elpriser. 
SCA har ett betydande överskott av biobränslen som kan 
erbjudas till externa kunder. I takt med att samhället ställer om 
från fossila energikällor till förnybara alternativ, finns en stor 
 outnyttjad potential i SCAs biobränsleproduktion. SCA bidrar 
därmed inte bara till sin egen stabilitet, utan också till samhällets 
energiomställning.
SCAs flexibla och kostnadseffektiva logistikorganisation 
säkerställer stabil försörjning av råvaror och insatsvaror. Den 
egna logistiken minskar beroendet av externa aktörer, skapar 
motståndskraft mot störningar i globala transportflöden och 
säkerställer trygga kundleveranser. 
Även beträffande drivmedel har SCA en minskande eko -
nomisk exponering. Genom leveranser av tallolja till bio -
drivmedels  produktion kompenseras SCA delvis för höga 
bränsle kostnader. SCA har tillsammans med St1 ett samägt 
bioraffi naderi, där tallolja från SCAs sulfatmassaproduktion 
i Östrand, Obbola och Munksund är en del av råvaran som 
används.  Raffinaderiet är nu uppe i full produktion med en 
kapacitet  motsvarande bränsle  behovet hos det svenska 
 inrikesflyget. 
140 kton3 miljarder SEK
SCA har en logistikorganisation som 
innehar såväl egna fartyg som  terminaler. 
Detta gör att SCA kan parera turbulens 
och säkra kundleveranser.
SCA har ett delägt bioraffinaderi  
i  Göteborg för tillverkning av biodrivmedel. 
Tallolja, en produkt från massa  bruken,  
är en råvara för drivmedel.
SCA Logistik Drivmedel
~50%
Grad av självförsörjning
~35%
Grad av självförsörjning
Egna fartyg och terminaler
Långsiktiga kontrakt
Externa leverantörer
Tallolja
Extern exponering
~35%
~50%
21Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 24 =====

Skogens många värden
Genom ansvarsfull skötsel av den egna skogen och effektiv användning av vedråvaran genererar 
SCA stor klimatnytta samtidigt som bolaget bidrar till skogens många värden. Skogsbruket är 
en samhällsbärande kraft som binder samman klimat, ekonomi och välfärd – på så sätt bidrar 
SCA till byggandet av en hållbar framtid för Sverige. 
 Ekologiska värden 
SCA arbetar aktivt för att bevara och stärka ekologiska värden i 
sina skogar, med särskilt fokus på biologisk mångfald. Alla arter 
som finns i SCAs skogar i dag ska ha möjlighet att leva där även 
i framtiden. Bolaget tar naturhänsyn vid alla skogliga åtgärder, 
använder hyggesfria metoder där det är lämpligt och avsätter 
skog med högst naturvärden. SCA gör även aktiva åtgärder för 
att bevara, utveckla och återskapa livsmiljöer, genom exem -
pelvis naturvårdsbränning. 
 Klimatrelaterade värden 
Skogen bidrar med värde för klimatet på flera olika sätt. 
 Växande skogar binder koldioxid och över tid byggs ett större 
och större kollager. Delar av virkesråvaran blir långlivade, klimat-
smarta produkter som lagrar kolet under hela sin livslängd. 
Andra delar blir förnybara produkter som kan återanvändas flera 
gånger. När produkterna fyllt sin funktion kan de förbrännas och 
bli till bioenergi, varpå den frigjorda koldioxiden binds in i ny 
växande skog. Dessutom kan SCAs förnybara och klimatsmarta 
produkter ersätta fossila produkter med större klimatavtryck. 
22 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 25 =====

Sociala och kulturella värden 
SCAs skogar är en plats som många kan njuta av, året om. 
Skogarna bjuder på naturupplevelser, fiske och jakt. Många 
plockar även bär och svamp på markerna. Skogsskötseln 
anpassas efter rennäringen som bedrivs på SCAs marker och 
hänsyn tas till de forn- och kulturlämningar som finns i bolagets 
skogar. SCA bidrar samtidigt till en levande landsbygd genom 
att skapa arbetstillfällen, möjliggöra att handel och samhälls -
service kan finnas kvar på mindre orter samt genom att stötta 
lokala föreningar. 
 Ekonomiska värden
Skogen skapar förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela 
Sverige, inte minst i glesbygd. Skogsnäringen sysselsätter 
omkring 140 000 personer i Sverige och finansierar välfärd 
genom stora skatteintäkter. Skogsnäringen står även för en hög 
nettoexport. Eftersom den kräver minimalt med importerade 
insatsvaror stannar en stor del av värdet i Sverige. Dessutom 
skapar skogens värdekedjor stora värden i andra branscher, 
vilket bidrar till tillväxt och samhällsutveckling. 
23Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 26 =====

SCAs naturvårdsstrategi syftar till att förena ett produktivt och 
lönsamt skogsbruk med aktiv naturvård som bevarar och stärker 
den biologiska mångfalden. Strategin bygger på långsiktighet, 
variation och naturhänsyn i alla skogliga åtgärder. Målet är att 
SCAs skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, 
naturupplevelser och råvara i framtiden som i dag, och att all 
vedråvara ska komma från ansvarsfullt skötta skogar.
Biologisk mångfald handlar om mångfalden av de djur och 
växtarter som finns i SCAs skogar. De behöver olika livsmiljöer 
för att få sina behov av skydd, föda och mycket annat tillgodo -
sedda. En del krav handlar om miljöer som är ostörda under lång 
tid medan andra krav handlar om miljöer som hela tiden måste 
återskapas i skogslandskapet, till exempel brandfält eller äldre 
lövskogar.
Här illustreras ett skogslandskap med några av alla de livs -
miljöer som säkerställs – genom hänsyn eller genom aktiva 
åtgärder, i dag och om 40 år. 
SCAs naturvårdsstrategi
SCA kombinerar ansvarsfullt skogsbruk med att aktivt bevara biologisk mångfald. Det kräver planering 
och hänsyn när skogen brukas men också aktiva insatser för att förbättra förutsättningarna för 
biologisk mångfald på noga utvalda platser.
Skogslandskapet i dag – 2025 Skogslandskapet om 40 år – 2065
1 Den här tallskogen har mycket höga naturvärden och därför 
undantas den från skogsbruk, en så kallad frivillig avsättning. 
Längre ner i sluttningen finns ytterligare ett avsatt område, en 
äldre granskog som har ett stort inslag av lövträd.
Äldre skog som inte drabbas av brand, storm eller insekter för -
ändras ganska lite på 40 år. Tallskogen har fått utvecklas fritt, men 
på sikt krävs åtgärder för att bevara naturvärdena. För att bevara 
naturvärdena i granskogen är det däremot viktigt att skogen 
lämnas orörd eller att endast långsamma förändringar sker. 
2 Området har nyligen föryngringsavverkats. SCA har tagit generell 
hänsyn och lämnat kvar kantzoner samt levande och döda äldre 
träd. Högstubbar har skapats för att bidra med död ved som är 
viktig för många arter. På den fuktigare delen av marken planteras 
gran och på den torrare delen av föryngringsytan planteras tall.
Här har det växt upp skog som snart ska glesas ur genom gallring. 
Kantzonen och de andra kvarlämnade träden finns kvar och 
skapar en variation i den nya skogen. Det finns fortfarande kvar 
en del död gammal ved och samtidigt tillkommer det ny död ved 
tack vare de träd som lämnades för 40 år sedan.
3 Det här området röjdes för ungefär tio år sedan. Genom att röja 
bort granen och spara lövträden i den övre delen av området ska -
pades en lövskog. Lövskogar rymmer viktiga livsmiljöer för många 
arter. På den nedre delen röjdes merparten av lövträden bort för 
att i stället skapa en granskog med lövinblandning.
Lövskogen som nu är cirka 60 år börjar bli mogen för avverkning. 
Avverkningen kommer göras med kombinerade mål, vilket innebär 
att en del virke tas ut samtidigt som biologisk mångfald gynnas. 
Granskogen ska gallras och kommer att bli avverkningsmogen 
om några decennier.
4 Förr i tiden brann det ofta i skogen och många arter är därför 
beroende av brandpräglad skog. För att säkerställa denna livs -
miljö och de arter som trivs här görs naturvårdsbränningar i 
utvalda skogar, som denna. Efter bränningen har området 
avsatts för att gynna naturvärdena.
Efter naturvårdsbränningen har en del av tallarna utvecklat en 
tät, kådindränkt ved som är betydelsefull för många arter. 
 Bränningen har också bidragit till att det finns gott om död ved. 
Genom naturlig föryngring har området blivit en fin tallskog med 
träd i olika åldrar. 
5 Området består av ung contortatall, ett trädslag som växer 
snabbt. Området har nyss röjts. Både vid avverkningen av den 
förra skogen och vid röjningen av contortatallskogen har en del 
gran, svensk tall och lövträd lämnats kvar för att skapa variation.
Contortatallskogen börjar bli avverkningsmogen. Efter avverk -
ningen tas beslut om contortatall ska planteras igen, för att fort -
sätta ta vara på trädslagets höga tillväxt, eller om svensk tall ska 
planteras.
6 Här har en ung tallskog just röjts. Närmast vägen var skogen gles 
och det fanns gott om fina lövträd. Därför röjdes de flesta barr -
träden bort, med syfte att skapa en lövskog. Längs bäcken som 
rinner i utkanten av området har en kantzon lämnats. 
I tallskogen har en gallring påbörjats. Lövträd lämnas kvar för att 
skapa variation. Den lämnade kantzonen utgör en fristad för djur 
och växter som uppskattar skugga och svalka. Lövskogen har 
gallrats en gång och snart är det dags för en ny gallring.
7 Rennäringen använder stora delar av SCAs marker för renbete. 
Bolaget samråder med rennäringen och tar på olika sätt hänsyn 
till deras behov. Här har skogen glesats ut för att gynna marklav 
som är en viktig föda för renarna. En skärm av fröträd och träd -
grupper har också lämnats. I bilden syns ett rengärde som 
används för att samla ihop renarna inför lastbilstransporter. 
En ny självföryngrad tallskog har hunnit växa upp och fröträden 
avvecklades för ett tiotal år sedan. När träden var några meter 
höga röjdes tallskogen för att bland annat gynna marklavarna. 
En del av de träd som lämnades vid avverkningen för 40 år sedan 
har gott om hänglav. Under vintern äter renarna av de lavar som 
blåser ner.
8 Det här området var en gång i tiden en våtmark, men det dikades 
på 1940-talet för att öka virkesproduktionen. Nu däms dikena upp 
för att återskapa våtmarksmiljön. Våtmarker fungerar som natu -
rens eget reningsfilter och är dessutom viktiga för den biologiska 
mångfalden. 
Bara några år efter att dikena lades igen gick det att se förbätt -
ringar. Återställningen gynnar vadarfåglar och fåglar som rastar 
under vår- och höstflyttningarna, liksom insekter och groddjur. 
Myren har återfått sin förmåga att rena vattnet och kan binda 
näringsämnen och tungmetaller från omgivande mark. 
Ekologiska värden
24 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 27 =====

Skogslandskapet i dag – 2025
Skogen är i ständig förändring och tillväxt. Det kräver en vision om  
hur skogen ska brukas hållbart, vilket omfattar såväl biologisk mångfald  
som hög virkesproduktion och en fortsatt hög klimatnytta. 
Skogslandskapet om fyrtio år – 2065
Genom att ta hänsyn och ha skötsel- och naturvårdsmål för alla skogsbestånd  
säkerställs en mångfald av livsmiljöer i framtiden. Det här är det resultat vi förväntar  
oss efter 40 år, som en följd av planering och aktiva åtgärder. 
2
3
4
5
6
7
1
8
2
3
4
5
6
7
1
8

===== SIDA 28 =====

Vik ut fliken för att se en illustration av hur 
skogslandskapet kan förändras på 40 år.
Ekologiska värden
Att utföra naturvårdsbränningar och veteranisera tallar är 
några exempel på aktiva åtgärder som SCA gör för att gynna 
den biologiska mångfalden. Det är åtgärder som kompletterar 
den generella hänsyn som alltid tas vid avverkning och de 
områden som lämnas för fri utveckling. 
SCA Årsredovisning 2025Strategi och värdeskapande26

===== SIDA 29 =====

Aktiva åtgärder 
skapar värdefulla 
livsmiljöer
Många arter klarar sig bra med den generella hänsyn som tas 
i skogsbruket, men vissa arter har mer specifika krav på sin 
 livs miljö. En del av dem gynnas av att skogen lämnas för fri 
utveckling, medan andra arter kräver aktiva åtgärder för att 
deras livsmiljöer ska bevaras, utvecklas eller nyskapas. 
Att det krävs aktiva åtgärder hänger ihop med skogens 
 historik. Förr i tiden var det vanligt med skogsbränder och andra 
störningar, vilket gjorde att djur och växter anpassade sig efter 
det. I dag släcker vi bränder effektivt och det gör att förutsätt -
ningarna för de arter som lever i skogen har förändrats. Att 
efterlikna bränder och andra störningar är därför centralt i 
SCAs arbete med att skapa rätt livsmiljöer för olika arter.
Naturvårdsbränningar är en av de allra mest verkningsfulla 
naturvårdsåtgärderna. Då bränns skogsområden under kontrol -
lerade former och på så sätt skapas livsmiljöer för arter som 
gynnas eller är beroende av en brandpräglad skog för att 
kunna överleva.
Naturvårdsbränning gynnar en rad sällsynta arter. Kolflarnlav 
trivs till exempel på brända stubbar, medan svedjenävan gror 
först efter att dess frön har utsatts för värme. 
Som ett komplement till att bränna hela skogsområden har 
SCA också börjat veteranisera tallar genom så kallade stambas -
bränningar. Då brandskadas enskilda tallar med hjälp av en så 
kallad bärbrasa, en portabel träkonstruktion som placeras vid 
basen av en tall och brinner upp på ungefär en timme. 
Branden gör att tallarna får skador som påminner om de 
skador som många tallar fick förr i tiden, när skogarna brann 
oftare. När en tall skadas av brand utvecklar den en speciell 
sorts ved. Skadan gör att trädet växer långsamt och att veden 
blir hårdare och impregnerad av kåda. Många vedsvampar, 
insekter och lavar är anpassade till just den typen av ved och de 
har det svårt i dag när skogsbränder är sällsynta. Det är därför 
viktigt att göra aktiva åtgärder för att skapa mer sådan ved. 
Metoden med bärbrasor är särskilt användbar i områden där 
fullskalig bränning inte är möjlig, till exempel med hänsyn till 
 rennäring eller känsliga markförhållanden. 
SCA utför också veteranisering av tallar genom en metod 
som kallas katning. Katning innebär att en del av barken skalas 
av och även det är ett sätt att efterlikna de skador som tallar får 
vid skogsbränder. 
Naturvårdsbränningar, och andra åtgärder som efterliknar 
de störningar som var vanliga i skogen förr i tiden, är ett tydligt 
exempel på hur skogsbruk med en hög tillväxt kan kombineras 
med aktiva naturvårdsåtgärder för att trygga den biologiska 
mångfalden.
Bärbrasan används för att stambasbränna enskilda tallar. 
27Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 30 =====

Metoderna för att bedriva skogsbruk har förändrats i takt 
med att kunskapen ökat och skogspolitiken förändrats. 
I dag är trakthyggesbruk den dominerande metoden 
att bedriva skogsbruk i Sverige – av goda skäl.
Ekologiska värden
– Trakthyggesbruk ger långsiktig lönsamhet och säkerställer en 
stabil tillgång till virke, både nu och för kommande generationer. 
Blädningsbruk kan ge liknande resultat, men fungerar bara på 
några få procent av den svenska skogsmarken, säger Lars 
Lundqvist, docent i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniver -
sitet (SLU).
En viktig förklaring till att trakthyggesbruk fungerar så väl är 
att trädslagen i Sverige är anpassade till de förhållanden som 
skapas med den typen av skogsbruk.
– Förr brann skogarna ofta, vilket ledde till att många träd 
dog, skogarna glesades ut och en ny generation träd växte upp. 
Våra svenska trädslag är anpassade till det cykliska förloppet  
så när vi använder oss av trakthyggesbruk, med avverkning och 
efterföljande föryngring, kan man säga att vi stryker dem  
medhårs, säger Lars Lundqvist.
Trakthyggesbruk är effektivt och resulterar i hög virkes -
produktion, långsiktig lönsamhet och garanterar att det finns 
en god tillgång till virke både på kort och lång sikt. Utmaningen 
är att metoden innebär att skogslandskapet förändras och att 
vissa arter påverkas negativt.
– Många arter är anpassade till större störningar och klarar 
föryngringsavverkningar väl, men vissa är beroende av äldre, 
mer orörda skogar, säger Lars Lundqvist.
För att mildra påverkan på den biologiska mångfalden lämnas 
naturhänsyn vid föryngringsavverkningar.
T rakthyggesbruk –   
för tillväxt, långsiktighet 
och lönsamhet
SCA Årsredovisning 2025Strategi och värdeskapande28

===== SIDA 31 =====

– Dagens avverkade områden ser helt annorlunda ut jämfört 
med för 50 år sedan. Hyggena är betydligt mindre och skogs -
ägare lämnar kantzoner, hänsynsytor, lövträd och död ved. 
Naturhänsynen utvecklas kontinuerligt i takt med att ny  
forskning publiceras, säger Lars Lundqvist.
Krävs långa perspektiv
Metoder som till exempel blädning, plockhuggning och skärm -
ställning lyfts ofta fram som möjliga alternativ till kalhuggning, 
men Lars Lundqvist poängterar att man ofta glömmer bort 
 viktiga perspektiv i den diskussionen.
– När man diskuterar alternativa metoder behöver man lyfta 
blicken och se hur de fungerar i större skala och över lång tid, 
men de aspekterna missas ofta.
Han tar plockhuggning som ett exempel.
– Det handlar i praktiken om höggallring i äldre skog. I de  
allra flesta skogar leder den på sikt till glesa skogar som har låg  
virkesproduktion och är känsliga för skador. Ett annat exempel  
är skärmställning. Det fungerar bara i vissa fall och när det  
fungerar leder det till samma typ av ungskog som det hade blivit 
efter en kalhuggning och föryngring. Det blir bara mer kompli -
cerat. Ingen av de här metoderna är lämpliga över större arealer, 
konstaterar han.
Blädningsbruk, ett system där man med jämna mellanrum 
avverkar ett antal av de största träden i en skog, kan fungera  
i rätt förhållanden. Det kan resultera i en produktion som är  
jämförbar med trakthyggesbruk, samtidigt som metoden inte 
har en så stor påverkan på skogens djur och växter. Men, det 
finns en stor begränsning.
– Metoden fungerar bara på ett fåtal procent av Sveriges 
skogsmark. Det krävs en fullskiktad skog, alltså en skog med 
träd i alla storlekar, från små plantor till riktigt stora träd. Sådana 
skogar är det ont om, säger Lars Lundqvist.
Dessutom fungerar metoden enbart för gran.
– De flesta svenska trädslag är anpassade till att föryngra  
sig på öppen mark som uppstår efter exempelvis skogsbränder. 
Det är bara gran som kan växa upp i en tät skog, säger  
Lars Lundqvist.
Att öka andelen fullskiktade granskogar för att kunna använda 
metoden på fler områden är inte något alternativ, enligt Lars 
Lundqvist.
– Att omvandla ”vanlig skog” till fullskiktad granskog tar 
ungefär 100 till 150 år. Dessutom leder det till stora tillväxt-
förluster under tiden. 
Blädningsbruk kräver också att man tar i stort sett samma 
hänsyn som vid föryngringsavverkning. 
– Men trots en del om och men så är blädningsbruk ett 
system med flera fördelar. Problemet är alltså att det fungerar 
på en väldigt liten areal, säger Lars Lundqvist.
Lärdomar från historien
Lars Lundqvist menar att det saknas en seriös diskussion om 
skogsbrukets åtgärder, en diskussion som inte bygger på ett 
önsketänkande som är baserat på bristande kunskap om hur 
skog och skogsbruk fungerar.
– Genom århundrandena har skogsbruket testat en rad 
metoder, så det finns facit på vad som fungerar och vad som 
inte fungerar, säger han och nämner till exempel de dimensions -
avverkningar som användes i stor skala i Sverige under 1800-
talet. 
Då avverkades bara de träd som hade en viss grovlek och 
som gav mycket sågtimmer. Tanken var att skogen skulle 
föryngra sig själv, men det visade sig att det inte fungerade. 
– Det resulterade i extremt glesa skogar som dessutom hade 
mycket luckor och producerade väldigt lite virke, säger Lars 
Lundqvist och fortsätter:
– Att trakthyggesbruket är dominerande i dagens skogsbruk 
beror på att vi vet att det fungerar i stor skala och både på kort 
och lång sikt.
Lars Lundqvist lyfter också fram att behovet av virke kommer 
att öka kraftigt när fossila material ska fasas ut.
– Där har trakthyggesbruk fördelen att vi vet att det ger en 
hög tillgång på virke, både för våra barnbarn, våra barnbarns -
barn och för kommande generationer efter det.
SCAs skogsbruk
SCA, liksom de allra flesta skogsägare i Sverige, väljer att främst 
använda sig av trakthyggesbruk. Bolaget ser blädningsbruk och 
andra metoder som ett bra komplement i vissa utvalda områden. 
Alternativen används främst i områden där det satsas extra på 
att utveckla den biologiska mångfalden, i områden där bolaget 
vill forma extra vackra skogar som är trevliga att vistas i och 
som ett sätt att ta hänsyn till rennäringen. SCAs för  yng ring sytor 
är i dag väsentligt mindre än de var förr i tiden. I genomsnitt är 
de under sex hektar stora. SCAs ambition är att bolagets skogar 
ska vara minst lika rika på virke, biologisk mångfald och natur -
upplevelser i framtiden som de är i dag.
” Att trakthyggesbruket är 
dominerande beror på att 
det fungerar i stor skala och 
både på kort och lång sikt.”
29Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 32 =====

Positiv utveckling för biologisk mångfald  
på SCAs mark
Biologisk mångfald är en central del av ett långsiktigt hållbart skogsbruk. SCA följer utvecklingen 
av fem nyckelindikatorer som utgör viktiga livsmiljöer för många arter och bidrar till ett rikt och 
varierat skogslandskap. Uppföljningen visar att värdena för indikatorerna har ökat med omkring 
25 till 90 procent sedan slutet av 1990-talet. Det är ett resultat av den omställning som då 
gjordes mot ett mer hållbart skogsbruk.
Ekologiska värden
Indikatorer för biologisk mångfald – relativ förändring
Död ved Mängden död ved är en av de viktigaste faktorerna 
för biologisk mångfald i skogslandskapet. I Sverige 
är över 5 000 arter beroende av död ved i olika 
nedbrytningsstadier, bland annat olika tickor, skal -
baggar och fåglar. Volymen död ved har ökat med 
cirka 44 procent. Ökningen beror främst på att 
bolaget har lämnat döda träd och skapat död ved 
vid avverkningar samt att död ved har lämnats 
efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp 
(år 2009–2016).
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000
Index 1 = medelvärde 1996–2000
Lövträd Lövträd är viktiga för många arter, bland annat ett 
stort antal insekter. Fåglar gynnas genom att de 
äter insekterna och bygger bo i lövträden. Även 
många svampar och lavar är beroende av lövträd. 
Volymen lövträd har ökat med 23 procent. 
Ökningen beror främst på att lövträd lämnas i 
större utsträckning vid röjning och gallring. Lövträd 
lämnas även i stor utsträckning i generell miljö -
hänsyn vid avverkning.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000
Index 1 = medelvärde 1996–2000
Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av olika insatser 
som görs för att gynna biologisk mångfald. Dessutom är de 
flesta insatserna långsiktiga och det tar ofta lång tid innan resul -
taten syns. Som ett sätt att studera utvecklingen följer SCA fem 
indikatorer som enligt skoglig forskning anses vara relevanta för 
biologisk mångfald. Utvecklingen har varit mycket positiv och 
värdena för de olika indikatorerna har ökat med omkring 
25–90 procent sedan slutet av 1990-talet. 1) Förbättringarna 
beror främst på SCAs frivilliga avsättningar, att god miljöhänsyn 
tas i alla åtgärder samt att bolaget har utvecklat sitt sätt att 
sköta skogen.
Källa: Data till indikatorerna tas fram av Riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 
Data baseras på mätningar av ett stort antal av för SCA okända provytor. För mer information, se sidan 145. 
1) Som bas för jämförelsen har ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000 använts.
Relativ förändring Trend
Relativ förändring Trend
30 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 33 =====

Äldre, grova lövträd Tillgång till grova lövträd är viktigt eftersom det 
gynnar många fågelarter och på sikt ger livsmiljöer 
med gammal död lövved. En del mossor och lavar 
lever enbart på äldre lövträd, till exempel sälg, asp, 
eller björk. Volymen grova lövträd i våra skogar har 
ökat med 86 procent. Ökningen har främst skett 
genom att en större andel skogar blivit äldre och 
att fler lövträd därmed vuxit sig grövre. 
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000
Index 1 = medelvärde 1996–2000
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000
Index 1 = medelvärde 1996–2000
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
202220212020201920182017201620152014201320122011201020092008200720062005
Index 1 = medelvärde 1996–2000
Äldre skog är viktig för många arter, främst sådana 
som inte är så konkurrenskraftiga. Andelen äldre 
skog (≥141 år) har ökat med 45 procent. Ökningen 
beror framför allt på att frivilligt avsatta samt äldre 
brukade skogar har blivit äldre. De äldre brukade 
skogarna sköts i stor utsträckning med kombine -
rade mål, exempelvis hyggesfria metoder. 
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden 
är skogar som både är äldre och har en hög frek-
vens av viktiga strukturer som bland annat död 
ved, träd i olika åldrar och riktigt grova träd. 
Andelen äldre skog med särskild indikation på 
naturvärden har ökat med 55 procent.
Ökningen beror dels på att frivilligt avsatt skog 
har blivit äldre, dels på att andelen av den här 
typen av skogar har ökat i de skogar som SCA 
brukar för virkesproduktion eller kombinerade mål. 
Äldre skog
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN)
Relativ förändring Trend
Relativ förändring Trend
Relativ förändring Trend
31Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 34 =====

SCA bidrar med klimatnytta
SCAs välskötta skogar binder koldioxid när de växer och eftersom tillväxten är 
högre än virkesuttaget nettolagras koldioxid över tid. En del av tillväxten tar SCA 
ut som förnybar råvara för tillverkning av produkter som lagrar kol samt möjliggör 
utfasning av fossila produkter eller produkter med höga fossila utsläpp.
Klimatrelaterade värden
Växande träd tar upp koldioxid ur atmosfären och 
binder den i biomassa. När träden är fullvuxna avtar 
tillväxten och därmed kolinlagringen. I det skedet 
skördas skogen och blir istället till förnybara pro -
dukter som både skapar ekonomiskt värde och 
 fortsätter att skapa klimatnyttor i samhället.
Genom hög tillväxt i SCAs skogar sker en netto -
inlagring av kol i både växande träd och i skogs-
marken. 
4,3
Mt CO2 
Växande skog  
binder koldioxid
32 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 35 =====

Ny global standard för klimatberäkningar
Sammantaget visar SCAs verksamhet på betydande positiva 
klimateffekter varje år.
Den nya ISO-standarden 13391 används för att beräkna 
klimat effekterna av träbaserade produkter. Den ger SCA möj -
lighet att på ett etablerat sätt mäta och beskriva hela kedjan – 
från kolinlagring i skog till substitutionseffekt hos kund och 
 konsument. Standarden inkluderar även utsläpp från den egna 
verksamheten, såsom avverkning, transporter, övriga inköp och 
industriprocesser, vilket ger en rättvisande bild av bolagets 
totala klimatpåverkan.
Skogens tillväxt, kolinlagring i produkter och ersättning av 
 fossila alternativ innebär tillsammans att bolagets bidrag till 
 klimatet vida överstiger de fossila utsläpp som genereras 
i den egna värdekedjan. 
Genom att ständigt öka tillväxten i skogen, effektivisera 
 verksamheten, sänka fossila utsläpp och utveckla nya 
 biobaserade industriprocesser, stärker SCA sin roll som 
en central aktör i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
SCAs förnybara produkter  
ersätter alternativ med högre  
klimatpåverkan
Bioenergi
Förpackningspapper Transporter och övriga inköp
Avverkning och 
industriprocesser
Pappersprodukter
Trävaror
SCA levererar förnybara produkter med 
låg klimatbelastning. De ersätter alter -
nativ som skulle orsakat högre utsläpp 
av växthusgaser. På så sätt bidrar SCA 
till den globala omställningen till ett 
fossil fritt samhälle.
Träbaserade produkter fortsätter att 
lagra kol under sin livstid, vilket innebär 
att koldioxid hålls borta från atmosfären 
under längre eller kortare perioder.
SCA har under lång tid arbetat systema -
tiskt för att minska fossila utsläpp genom 
hela värdekedjan – från skog till kund. 
Detta sker bland annat genom energi -
effektivisering och transportoptimering.
Massa
Trävaror
7, 8
Mt CO2 
Kol lagras i förnybara  
produkter under deras  
livslängd
Fossila utsläpp  
i värdekedjan
0,8
Mt CO2 
–0,9
Mt CO2 
33Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 36 =====

Genom att utveckla och erbjuda produkter baserade på förnybar 
skogsråvara bidrar SCA till att minska samhällets beroende av 
fossila och resursintensiva material. Våra produkter ersätter 
alternativ med högre klimatavtryck och skapar långsiktigt hållbara 
lösningar för byggande, förpackningar och vardagsbruk.
Klimatrelaterade värden
34 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 37 =====

Träbaserade 
produkter för en 
hållbar framtid 
Trä – Ett klimatsmart material för bygg och anläggning
SCAs trall i massivt trä är ett förnybart alternativ till plastbase -
rade trallprodukter och stenplattor. Med träets låga klimat -
avtryck och naturliga koldioxidlagring under lång tid erbjuder 
SCA-trallen en hållbar lösning som dessutom bidrar till ett 
behagligt och estetiskt byggmaterial för utomhusmiljöer.
SCA Curtain Wall är ytterligare ett exempel där trä ersätter 
traditionella byggmaterial. Genom att använda förnybar fiber 
i fasadelement och paneler minskar användningen av fossil -
baserade material i byggsektorn – en av de sektorerna med 
störst klimatpåverkan  globalt.
Återvinningsbara förpackningar och materiallösningar
Inom förpackningsområdet kan SCAs massaprodukter ersätta 
plastbaserade. Innovativ teknik gör det möjligt att producera 
formpressade fiberförpackningar med samma funktionella 
egenskaper som plast. Varje träbaserad och förnybar kolatom 
i förpackningen undviker då utsläpp av nära fyra fossila kol -
atomer och är dessutom återvinningsbar. 
Förpackningar baserade på SCAs containerboard kan ersätta 
tyngre och mer fossilintensiva material. När glasflaskor ersätts 
med bag-in-box undviks utsläpp av åtta fossila kolatomer för 
varje biobaserad i bag-in-boxlösningen. Även andra förpack -
ningslösningar av wellpapp, där SCAs containerboard ingår, 
erbjuder klimatsmarta alternativ till plastbaserade retursystem 
med omfattande transporter och rengöringsprocesser. Den 
lätta, återvinningsbara wellpappen möjliggör effektiva flöden 
med lägre klimatavtryck genom hela värdekedjan.
Inhemsk energi från förnybara restströmmar
SCAs verksamhet är en integrerad del av bioekonomin där hela 
det avverkade trädet tas tillvara. Avverkningsrester från skogs -
bruk och restströmmar från sågverk och massaproduktion 
används som förnybara energikällor i form av biobränslen, 
 fjärrvärme och kraftvärme.
Biprodukter som bark, spån, flis och svartlut omvandlas till 
energi som driver SCAs egna anläggningar eller levereras vidare 
som fjärrvärme och elektricitet. 
En del av restströmmarna förädlas vidare till biobränsle i  
form av pellets, som används av hushåll, fjärrvärmeverk och 
industrier som ett klimatvänligt alternativ till olja och kol. Andra 
restströmmar omvandlas till hållbart flygbränsle och biodiesel, 
HVO 100. 
Genom dessa och andra produktinnovationer fortsätter SCA 
att bidra till en bioekonomisk omställning där skogen ersätter 
det fossila – och där förnybara material blir grunden för ett mer 
hållbart samhälle.
Wellpapp ger lägre klimatavtryck än andra alternativ och fibern kan  
återvinnas flera gånger.
35Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 38 =====

SCAs skogsmarker är tillgängliga för allmänheten och bidrar till 
skogens sociala och kulturella värden. Genom mångfaldsparker, 
jakt- och fiskemöjligheter samt stöd till lokalsamhällen främjar  
bolaget friluftsliv och en levande landsbygd.
Sociala och kulturella värden
36 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 39 =====

En levande skog 
för ett levande 
samhälle
En skog för alla
Ungefär 70 procent av Sverige är täckt av skog, så det är inte 
konstigt att skogen är betydelsefull för vårt land på många olika 
sätt. Förutom att den spelar en avgörande roll för ekonomi, 
syssel sättning och välfärd är den också en plats som många 
njuter av – året om.
I SCAs skogar, både i Sverige och i Baltikum, har alla rätt att 
vistas. Skogsmarkerna ger möjlighet till fina naturupplevelser, 
som att vandra, plocka bär och svamp eller paddla i sjöar och 
vattendrag. För många är skogen en plats för både stillhet och 
aktivitet. 
Bevara mångfald och skogens minnen 
SCA har fem mångfaldsparker, där det har ordnats extra väl  
för besökare genom informationstavlor, skyltade stigar och grill -
platser.  Parkerna är områden som präglas av större mångfald  
än skogslandskapet i övrigt. Här görs många olika åtgärder för 
att förstärka de naturvärden som finns och för att skapa nya.  
En viktig del i arbetet med att utveckla mångfaldsparkerna är 
den regelbundna dialog som förs med olika intressenter som  
är engagerade i parkerna, exempelvis myndigheter, hembygds -
föreningar, ornitologiska föreningar och lokala naturskydds -
föreningar.
SCA arbetar även för att värna kulturhistoriska värden genom 
att skydda minnen från tidigare generationer som finns i våra 
skogar. Det handlar bland annat om fångstgropar, kolbottnar, 
tjärdalar, stigar och husgrunder. Lämningarna delas in i fornläm -
ningar och övriga kulturhistoriska lämningar och de är skyddade 
enligt lag. SCAs skogsmaskiner är utrustade med varnings -
system för att minimera skador på lämningar vid skogsbruks -
åtgärder. 
Jakt och fiske på SCAs marker
Älgjakt liksom småviltjakt på hare, ripa och tjäder är ett stort 
fritids intresse för många. Samtidigt är jakt på älg och annat 
klövvilt nödvändig för att undvika att få för stora djurstammar 
som kan medföra allvarliga betesskador på tallungskog. Varje 
år upplåter bolaget jakt på sina marker för tusentals jägare. 
Det finns även gott om fiskevatten på SCAs marker. De flesta 
är samägda fiskevatten som ofta har inordnats i fiskevårds -
områden. Allmänheten är välkommen att lösa fiskekort och 
det kan enkelt göras i bolagets webbshop.
En levande landsbygd
SCAs verksamhet skapar förutsättningar för att bo, leva och 
arbeta i norra Sverige, inte minst i glesbygd. Nästan alla våra 
medarbetare bor och arbetar i Norrland och det innebär stora 
skatteintäkter till kommunerna. SCA köper också stora mängder 
tjänster från lokala entreprenörer och stora volymer virke från 
privatpersoner som äger skog i Norrland. Vår verksamhet bidrar 
till att det finns förutsättningar för att handel och samhälls -
service kan finnas kvar på mindre orter.
SCA sponsrar även runt 200 föreningar inom verksamhets -
området. Genom att samarbeta med olika föreningar kan 
bolaget bidra till en meningsfull fritid för barn och ungdomar och 
till levande lokalsamhällen där folk trivs. SCA stöttar förenings -
livet inom såväl idrott som friluftsliv och kultur.
37Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 40 =====

Skogsnäringen – en motor för jobb  
och välfärd i norra Sverige
Genom att skapa jobb, möjliggöra boende i glesbygd och bidra med mångmiljardbelopp  
till den regionala ekonomin, spelar skogsnäringen en avgörande roll för både ekonomi  
och samhällsutveckling i norra Sverige. Den är en kraft som skapar välstånd och håller 
lokalsamhällen levande.
Ekonomiska värden
38 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 41 =====

I norra Sverige utgör skogen en grundläggande resurs för de 
lokala samhällena. Skogsnäringen är inte enbart en ekonomisk 
drivkraft – den är en central förutsättning för att skapa arbets -
tillfällen, upprätthålla levande lokalsamhällen och möjliggöra 
långsiktig regional utveckling.
Rapporten ”Skogsnäringens betydelse för norra Sverige”, 
skriven av Nima Sanandaji på uppdrag av SCA, visar att skogs -
näringen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Väster -
norrland bidrar med över 50 miljarder kronor varje år till den 
regionala ekonomin.
Skogsnäringen skapar arbetstillfällen och finansierar 
 välfärd i Norrland
Inom de fyra nordligaste länen kan omkring 20 000 jobb till -
skrivas skogsnäringen. Det är skogsmaskinförare, ingenjörer, 
processoperatörer, ekologer, administratörer, forskare och 
många fler. Drygt hälften är direkt anställda inom skogssektorn, 
medan resterande del arbetar i andra branscher som påverkas 
positivt av skogens värdekedjor. Tillsammans bidrar de med 
4,4 miljarder kronor i löneskatter och arbetsgivaravgifter – 
pengar som bland annat går till vård, skola och omsorg. 
Export skapar välstånd
Den skogliga exporten spelar en central roll för välståndet i 
norra Sverige och för landet som helhet. Skogsnäringen i de fyra 
nordligaste länen bidrar årligen med över 27 miljarder kronor i 
nettoexport och på nationell nivå uppgår motsvarande siffra till 
cirka 130 miljarder kronor. Detta gör skogsnäringen till en stark 
drivkraft bakom Sveriges totala export. Till skillnad från många 
andra branscher kräver skogsindustrin endast ett begränsat 
inflöde av importerade insatsvaror. 
En stor del av värdeskapandet stannar därför i Sverige och 
i våra lokala samhällen. Detta gör skogsnäringen till en viktig 
ekonomisk motor. 
Utöver sitt bidrag till lokal och regional ekonomisk utveckling 
stärker skogsnäringens export även Sveriges roll som en 
ledande exportör av biobaserade och klimatvänliga produkter. 
Detta är betydelsefullt för arbetet med att nå FN:s globala håll -
barhetsmål, i synnerhet målen om hållbara samhällen, goda 
arbetsvillkor och en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt.
Skogen ger värden i andra näringar
Skogsnäringen i norra Sverige skapar nästan lika stora värden 
i andra näringar som i den egna. Det sker genom att även andra 
delar av näringslivet involveras när skogens produkter förädlas 
i värdekedjor. När de effekterna inkluderas rör det sig om ett 
årligt värdeskapande på sammanlagt drygt 50 miljarder kronor 
i den regionala ekonomin.
Arbeten i glesbygd
Skogsnäringen bidrar till arbetstillfällen och levande lokalsam -
hällen över en stor del av Sverige, inte minst i glesbygd. Den 
är också mycket värdefull för privatpersoner som äger skog i 
Norrland, i och med att konkurrenskraftiga sågverk och indu -
strier skapar efterfrågan på virkesråvara och därmed gör 
skogen värdefull. Samtidigt är de privata skogsägarna i sin tur 
viktiga för skogsnäringen, eftersom deras virke behövs för 
 produktionen vid sågverk och industrier. Tillsammans skapar 
skogsnäringen och de privata skogsägarna ett ömsesidigt 
 beroende som stärker både den lokala ekonomin och samhälls -
utvecklingen i stort.
Skogsnäringen är viktig för Sverige
~130
Källa: Promemoria ”Skogsindustrin och utrikeshandeln  
samt nettoexporten”, Fredrik Bergström, ek.dr. 
Nettoexport för varor inom svenska  
industrisektorer
Skogsnäringen är en viktig ekonomisk motor som är  
avgörande för Sveriges välstånd och ekonomiska stabilitet. 
Den står för en hög export men det som framför allt känne -
tecknar skogsnäringen är dess låga importberoende, vilket 
beror på att det huvudsakliga värdet skapas av skogsråvara 
som till stor del växer och förädlas inom landet. Det innebär 
att sektorn har en hög nettoexport jämfört med andra  
branscher och står för en stor intäkt till Sveriges ekonomi.  
På så sätt spelar skogsnäringen en avgörande roll i att stärka 
landets tillväxt. –150
–120
–90
–60
–30
0
30
60
90
120
150
Skog
Verkstad
Mineral
Kemi
Energi
Övriga
Varukategorier
miljarder SEK
miljarder SEK
i nettoexport
39Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 42 =====

SCAs  
verksamhet
40 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 43 =====

Verksamhetsgren EBITDA Sysselsatt kapital Anställda
Skog Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och sköts genom ett 
ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk. SCA verkar för att 
skogstillgången ska växa genom god skötsel och förvärv. 
Skogen ger en långsiktig och stabil värdeutveckling sam -
tidigt som den ger en trygg försörjning av råvara till SCAs 
integrerade och välutvecklade värdekedja. Skogsmarken 
bidrar också med värden som biologisk mångfald och 
 rekreation.
3 788 MSEK 85 144 MSEK 741 personer
Trä SCA driver en konkurrenskraftig sågverksindustri där  
högkvalitativa trävaror produceras från den mest värdefulla 
delen av trädet. Sågverken sätter värdet på timret och 
därmed även på skogen och försörjer fiberindustri och energi-
marknaden med råvara. Efter genomförda investeringar 
 levererar sågverken produktion i världsklass, vilket stärker 
SCAs konkurrenskraft och långsiktiga marknadsposition. 856 MSEK 3 468 MSEK 912 personer
Massa SCAs två välinvesterade massafabriker, som producerar 
sulfat massa och kemisk termomekanisk massa, är ledande 
i kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Som oberoende 
massaleverantörer har SCA en stark position på den euro -
peiska marknaden. Produktionen sker i moderna, energi -
effektiva anläggningar där även grön el, värme, råvara till 
biodrivmedel och gröna kemikalier utvinns. 752 MSEK 8 953 MSEK 493 personer
Container -
board
SCA producerar kraftliner med olika kvalitet och egenskaper. 
I Obbola trimmas världens största maskin för tillverkning av 
kraftliner mot full kapacitet. Samtidigt har Munksunds pappers-
bruk god produktion av högkvalitativa och konkurrenskraftiga 
specialprodukter. I de integrerade pappersbruken möjliggörs 
även produktion av grön elektricitet, värme, råvara till 
biodrivmedel och gröna kemikalier. 1 111 MSEK 10 514 MSEK 675 personer
Förnybar 
energi
Av den råvara som inte används i industrin producerar  
SCA förnybar energi i form av biodrivmedel, biobränslen och 
hållbara kemikalier. SCA har ett samägt bioraffinaderi med 
St1, där tallolja från bolagets industrier är en del av råvaran. 
SCAs skogar ger även goda förutsättningar för vindkrafts -
produktion. Bolagets starka position och tillgångar inom 
 biobränslen, biodrivmedel och vind ger goda förutsättningar 
för fortsatt ökad lönsamhet.
442 MSEK 3 461 MSEK 72 personer
Logistik
(stödjande enhet)
SCA har en effektiv logistikorganisation som säkerställer 
att råvaran transporteras kostnadseffektivt till industrin och 
att färdiga förnybara produkter når kunder över hela världen. 
Den höga självförsörjningsgraden inom logistik bidrar till 
 stabilitet, kontroll och långsiktig konkurrenskraft i hela 
 värdekedjan.
1) EBITDA: –385 MSEK rapporteras i övrigt, Sysselsatt kapital: 920 miljoner rapporteras i övrigt, Antal anställda: Centrala och stödjande enheter uppgår till 615 anställda.
58% 21%76%
13% 26%3%
11% 14%8%
17% 19%9%
7% 2%3%
I SCAs integrerade värdekedja ingår fem affärsområden och en stödjande  
enhet som bidrar till att skapa högsta möjliga värde i och av skog. 
Andel av koncernen1)
41VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 44 =====

Skog
Växande skogar ger  
trygg försörjning
42 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 45 =====

Skogen är kärnan i SCAs verksamhet. Med 2,7 miljoner hektar är SCA Europas största 
privata skogsägare. SCA verkar för att denna skogsresurs ska växa i volym och värde genom 
långsiktig, ansvarsfull och aktiv skogsskötsel och genom förvärv. Skogen ger uthålligt trygg 
försörjning med förnybar råvara och ett långsiktigt stabilt och ökande värde.
Globalt sett är skog en knapp resurs. I stora delar av världen 
krymper tillgången på virkesråvara. Skogsbruk konkurreras  
ut av annan markanvändning eller begränsas av komplicerade 
regler för ägande, brukande och användning. Infrastrukturen  
för att frakta skogsråvara dit den efterfrågas saknas på många 
håll. Samtidigt växer efterfrågan på träprodukter, förpacknings -
papper och biobränslen. 
I Centraleuropa har avverkningen minskat jämfört med för 
några år sedan på grund av torka och insektsskador. Rysslands 
angreppskrig mot Ukraina har lett till att exporten av virke och 
skogsprodukter från Ryssland och Belarus har upphört. Detta 
avspeglas bland annat i höga virkespriser i Europa, framför allt 
på sågtimmer men även på massaved.
I Nordamerika har bränder och insektsangrepp, men även 
restriktioner för skogsbruk, minskat tillgången på skogsråvara. 
De välskötta och växande skogarna i Norden är en viktig 
 tillgång för Europa.
Hög självförsörjning
SCA äger 2,7 miljoner hektar skog i norra Sverige och Baltikum, 
varav 2,1 miljoner hektar är produktiv skogsmark. SCAs virkes -
förråd uppgick vid årsskiftet till 277 miljoner skogskubikmeter 
(m3sk), varav 8 miljoner m3sk i Baltikum.
Ungefär hälften av SCAs råvarubehov täcks av virke från 
de egna skogarna och flis från egna sågverk. Den höga själv -
försörjningen gör SCA mindre känsligt för prisuppgångar på 
virkes råvara än många jämförbara skogsindustriföretag, med 
väsentligt lägre självförsörjning. SCAs investeringar i trävaror, 
massa och containerboard innebär att råvarubehovet har  ökat, 
men då även avverkningarna ökat består SCAs unikt höga själv -
försörjning. Det stora skogsinnehavet ger   säkrare råvaruför-
sörjning, underlättar investeringar och skapar större flexibilitet. 
SCA vill öka sitt skogsinnehav och förvärvar skog där den 
bidrar till försörjningen av bolagets värdekedja. I Baltikum har 
SCA under de senaste åren förvärvat cirka 80 000 hektar skog.
SCA sköter sina skogar långsiktigt och med målet att de 
ska vara minst lika rika på virke, men även på naturvärden och 
natur upplevelser, i framtiden som i dag. Skogsskötseln baseras 
på god kunskap om skogen genom inventeringar och fjärr -
analys. Avverkad skog ersätts med ny skog av god kvalitet och 
tillväxt. Varje träd som skördas ersätts med minst två nya. 2025 
producerade SCAs skogsplantskola 119 miljoner skogsplantor.
Effektiv avverkningsorganisation
SCA har en väl utvecklad organisation för avverkning och 
skogsvård i norra Sverige. Cirka 200 avverkningslag arbetar för 
SCA. En mindre del av dessa utgörs av lag där SCA-anställda 
förare arbetar i SCA-ägda maskiner, medan den större andelen 
består av entreprenörer som arbetar på långsiktigt uppdrag från 
SCA. För att försörja både egna avverkningslag och entrepre -
nörer med kompetens driver SCA en egen utbildning för skogs -
maskinförare. Denna utbildning är nu inne på andra året och 
tredje kullen maskinförare. Den är viktig för att säkerställa  
tillgången på kvalificerad arbetskraft.
Även skogsvårdsarbetet utförs i största utsträckning av 
entreprenörer med arbetskraft från inom och utanför EU.  
Tillsammans med Skogs- och Träfacket följer bolaget omsorgs-
fullt upp att de entreprenörsanställda har goda arbetsvillkor och 
en bra arbetsmiljö. 
Strategi
• Alltid försörja SCAs växande industri med råvara.
• Öka tillväxt och avverkning.
• Stärka konkurrenskraften genom ökad  
produktivitet och effektivitet.
• Förvärva skog i Baltikum och Norden.
• Öka precision och kvalitet i naturvårdsarbetet.
Finansiella nyckeltal
MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 9 962 8 830
EBITDA 3 788 3 531
EBITDA-marginal, % 38,0 40,0
Operativt kassaflöde 1 578 968
Strategiska investeringar 34 215
Sysselsatt kapital 85 144 88 126
Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,0 3,7
Avverkning av egen skog i Sverige, tusen m3fub 5 396 5 221
Medelantal anställda 741 695
43VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 46 =====

Marknaden
Sveriges yta är täckt till knappt 70 procent av skog,  
motsvarande 28 miljoner hektar. SCA är Sveriges största 
privata skogsägare. Resten ägs av enskilda skogsägare, 
andra skogsbolag, staten och kyrkan. 
Utöver det svenska innehavet har SCA skog i Baltikum. 
Skogen i Baltikum har en mycket god produktionsförmåga 
som av historiska skäl har tagits till vara endast i begränsad 
utsträckning.
Virkesmarknaden är till största delen nationell, av logistik -
skäl ofta närmast regional. Det finns dock en betydande 
export och import av virke mellan länder, i första hand av 
massaved men även i viss utsträckning sågtimmer.
Lagar som styr skogsbruk  
och skogs förvaltning i Sverige
Skogsvårdslagen  har funnits i olika versioner sedan år 1905 
och innehåller regler för hur skogsbruk får bedrivas. Den kräver 
bland annat att avverkad skog ska föryngras, sätter gränser för 
lägsta ålder för skog som ska föryngringsavverkas och 
innehåller krav på miljöhänsyn.
Miljöbalken  innehåller regler som påverkar skogsbruk, bland 
annat regler för skydd och fridlysning av djur- och växtarter.
Jordförvärvslagen  reglerar förvärv av skogsmark. Lagen 
innebär bland annat att en juridisk person inte får nettoförvärva 
skogsmark från privatpersoner, däremot från andra juridiska 
personer. Bakgrunden till lagen är att lagstiftaren vill att en viss 
andel av skogen ska ägas av privatpersoner.
Resurs för privata skogsägare
SCAs välinvesterade industri ger också en konkurrenskraftig 
betalningsförmåga för virke från privata skogsägare. Merparten 
av det virke som inte kommer från SCAs egna skogar, köps från 
privata skogsägare i norra Sverige. Genom de resurser och den 
kompetens SCA byggt upp för skötseln av de egna skogarna, 
kan bolaget erbjuda även privata skogsägare en god service  
för såväl planering, som för avverkning och skogsvård.
SCAs välinvesterade industri sätter inte bara värdet på bola -
gets egen skog, utan också på andra skogsägares tillgångar  
i norra Sverige, Finland och Baltikum. 
Virkesköpen från privata skogsägare kompletteras med köp 
från andra skogsföretag i Norra- och Mellansverige. Importen 
var även under 2025 blygsam. 
Bevarad biologisk mångfald
Det viktigaste miljömålet i SCAs skogsbruk är att bevara 
 skogarnas biologiska mångfald. Naturvård planeras långsiktigt 
i ekologiska landskapsplaner. Viktiga livsmiljöer för känsliga djur 
och växter bevaras eller nyskapas. Oberoende mätningar 
visar att till exempel arealen äldre skog och volymen död ved 
ökar i SCAs skogar. Dessa är viktiga miljöer och substrat för 
hänsynskrävande arter.
SCAs skogsbruk är sedan 1999 certifierat enligt FSC® 
(Forest Stewardship Council®) (FSC® C004466) och sedan 
2011 även certifierat enligt PEFC (Programme for the Endorse-
ment of Forest Certification) (PEFC/05-23-131). Oberoende 
revisorer kontrollerar att SCAs skogsbruk möter certifierings -
kraven. Produkter baserade på virke från ett certifierat skogs -
bruk kan sedan i sin tur certifieras och erbjudas kunder med 
höga krav på hållbarhet.
FSC-certifiering innebär att en rad intressen, som till 
exempel naturvårdsorganisationer, samer och köpare av 
skogsprodukter, enas om vad som kännetecknar ett ansvars -
fullt skogsbruk och hur detta ska följas upp. Under 2025 har 
diskussionen varit intensiv kring tolkning och tillämpning av 
FSC-standarden i  Sverige. 
Äldre skog och volymen död ved ökar i SCAs skogar.
44 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 47 =====

Tillväxt i SCAs skog 2025
MSEK Miljoner m3sk %
Ingående volym 274
Bruttotillväxt av skog 10,9 4
Naturliga förluster, röjning och övrigt –1,6 –1
Tillgänglig tillväxt 9,3 3
Avverkning –6,8 –2
Nettotillväxt av skog 2,5 1
Utgående volym 277
varav Sverige 268
varav Baltikum 8
Skogsbestånd (volym)
Tall
Gran
Lövträd
Contorta
Källa: SCAs senaste företagstaxering (2019).
Välskötta skogar binder mer kol
När träd växer binder de koldioxid. Ju mer de växer, desto mer 
kol binder de. Genom att SCAs skog har en årlig nettotillväxt på 
2,5 miljoner m3sk virke, nettobinds drygt 4 miljoner ton koldioxid. 
Tillväxten på lågproduktiv skogsmark samt nettoökningen av 
kolet i marken bidrar med ytterligare en miljon ton koldioxid per 
år. Totalt är det nästan fem gånger mer än de totala utsläppen av 
koldioxid från fossila källor i hela SCAs värdekedja, det vill säga 
skogsbruk, industriproduktion och transporter av råvaror och 
färdiga produkter, samt tillverkning och transport av insatsvaror. 
Levande, växande träd binder koldioxid. När de en gång dör, 
bryts de ned och koldioxiden återgår till atmosfären. När skog 
blir äldre är det inte bara så att dess förmåga att binda kol 
minskar. Utsläppen av det kol skogen bundit ökar också. 
När välskött skog avverkas, ersätts den med skog som växer 
minst lika bra. Det avverkade virket används till produkter som 
kan fortsätta lagra kol under lång tid, som trähus, eller kan 
ersätta produkter som har ett större kolspår. Så länge skogen 
är välskött och vital kommer den att fortsätta binda kol.
SCA undantar viktiga livsmiljöer för känsliga djur och växter 
från skogsbruk och sköter skogarna så att förutsättningarna för -
bättras för arter med krav på särskild hänsyn. Samtidigt strävar 
bolaget efter att dessa avsättningar ska vara så effektiva som 
möjligt. Tillväxt, det vill säga inbindning av koldioxid, och för -
nybar råvara är också viktiga miljövärden och SCA försöker nå 
en så god balans som möjligt mellan biologisk mångfald, klimat -
nytta och tillgång på råvara.
Tillväxt i välskötta skogar innebär att koldioxid i atomäsfären binds.
45VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 48 =====

Ökande virkesförråd och avverkning
SCA försöker genom aktiv och långsiktig skötsel av sina 
skogar att öka tillväxt och avverkningsmöjligheter. Den senaste 
inventeringen och avverkningsberäkningen indikerar att den 
lång siktiga uthålliga avverkningsnivån ligger på över 5 miljoner 
fastkubikmeter under bark (m 3fub). På längre sikt förväntas 
avverkningen kunna öka ytterligare. 
Contortatallen, med en högre tillväxt än den svenska tallen, 
ger ett betydande bidrag till tillväxtökningen och nettoinbind -
ningen av koldioxid. Contortatallen började planteras på SCAs 
marker i början av 1970-talet och leveranserna av sågtimmer av 
contortatall till Gällö sågverk är nu betydande och växande. 
SCA köper också contortavirke från andra skogsägare och 
säljer contortavirke till andra företag.
Sedan den första taxeringen av skogsinnehavet i slutet av 
1940-talet har SCAs virkesförråd fördubblats och på samma  
tid har den uthålliga avverkningsnivån mer än fördubblats. 
Under dessa 80 år har bolaget avverkat mer än hela den  
virkesvolym som nu finns i SCAs skogar.
Med den avverkningsplan som SCA lagt fast kommer virkes -
förrådet att fortsätta växa, om än i lite långsammare takt än 
 tidigare. SCA sköter sina skogar så att de ska ge en så hög 
 produktion som möjligt av sågtimmer, det värdefullaste  
virkessortimentet.
Marknadsvärdering av skogen
SCA baserar värderingen av bolagets skogstillgångar på  
för säljningstransaktioner i de områden där bolaget äger skog. 
Det är det genomsnittliga marknadspriset för de senaste tre 
åren, som används för värderingen av SCAs skogstillgångar. 
Detta uppgick den 31 december 2025 till 372 SEK/m 3sk för det 
svenska innehavet och till 44 EUR/ m3sk för det Baltiska inne-
havet. Vid utgången av 2025 uppgick SCAs stående virkesvolym 
till 277 miljoner m3sk och det bokförda värdet på SCAs skogs-
tillgångar till 104 miljarder SEK.
Ludvig & Co och Svefa är två av de större leverantörerna  
av marknadsstatistik och det är från dessa som SCA inhämtar 
 statistik till värderingen av bolagets skogstillgångar. Merparten 
av de transaktioner som ingår i underlaget är förvärv mellan 
privat personer. De relativt få affärer som gjorts mellan juridiska 
personer indikerar emellertid att skog som ägs av juridiska  
personer har ett mervärde, jämfört med skog som ägs av  
privat personer.
Totalavkastning på 10 procent per år
Skog genererar värde på tre sätt: kassaflöde från avverkning, 
biologisk tillväxt och ökat markvärde.
Avverkning.  Avverkning ger råvara till industrin och genererar 
kassaflöde. Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverk -
ningsnivån mer än fördubblats sedan år 1956.
Nettotillväxt.  På 70 år har virkesförrådet ökat betydande då  
tillväxten är väsentligt högre än avverkningen. Detta ger förut -
sättningar för högre avverkning och ökat kassaflöde i framtiden.
Markvärde.  Värdet på skogsmark i Sverige har ökat med cirka 
6 procent per år sedan 1956.
Tillsammans har dessa tre värdeströmmar genererat en  
total avkastning på SCAs skogsinnehav om cirka 10 procent  
per år sedan år 1956.
Totalavkastning, skog i Sverige (index 1956–2024)
Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Ludvig & Co, Lantmäteriet, 
Svefa, FutureVistas.  
Not: Kassaflödet återinvesteras i skog.  
CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt.
Index
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
2020201020001990198019701960
10%
CAGR
”Sedan den första taxeringen 
av skogsinnehavet har SCAs 
virkesförråd fördubblats.” 
46 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 49 =====

Genom ett ansvarsfullt skogsbruk tillvaratas skogens mångfacetterade värden, i dag och i framtiden.
47VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 50 =====

Trä
Hög produktion i  
välinvesterade sågverk 
SCA Årsredovisning 202548 Verksamhet

===== SIDA 51 =====

Sågverken är motorn i SCAs värdekedja. De sätter värdet på timret och därmed på 
skogen och de försörjer fiberindustri och energimarknaden med råvara. SCAs sågverk 
är bland Europas modernaste. Efter gjorda investeringar levererar de nu produktion 
och produktivitet i världsklass. 
Sågtimmer är den värdefullaste delen av trädet och står för den 
större delen av skogsägarens intäkt. Samtidigt är flis från såg -
verken en viktig råvara för massa och pappersindustri, medan 
bark, spån och andra biprodukter är en viktig råvara för energi -
produktion och biobränslen. 
Ett modernt sågverk är i dag en avancerad processindustri. 
Med röntgenteknik, avancerad bildbehandling och kraftfulla 
analyshjälpmedel analyseras varje timmerstock och behandlas 
så att stockens fulla värde tas till vara. SCAs fem sågverk är  
välinvesterade och hör till Europas mest konkurrenskraftiga och 
produktiva. Tillsammans med råvara av hög kvalitet är SCA en 
eftertraktad leverantör bland träsektorns mest krävande kunder.
Stark position på valda marknader
Trävarumarknaden är stor och fragmenterad. Det finns ett stort 
antal aktörer bland säljare, förädlingsindustri och slutanvändare. 
Även om byggande är det största användningsområdet för 
träprodukter, så finns det även där ett stort antal nischer och 
produktområden. Nybyggnad av hus är en stor marknad för 
träprodukter, men renovering, om- och tillbyggnad, köksinred -
ningar och möbler är andra viktiga trämarknader som ofta är 
mindre konjunkturkänsliga än nybyggande. 
Även de allra största företagen inom träsektorn har en mycket 
blygsam marknadsandel och flertalet producenter är små 
före tag som vänder sig till en lokal marknad. Det gör det möjligt 
och viktigt för aktörer som SCA att välja produktinriktning och 
marknad utifrån sina styrkor. 
SCA fokuserar på två segment. Det första är den träförädlande 
industrin med produkter som fönster, trägolv och möbler. För 
denna sektor är det viktigt med effektiva leveranser av pro -
dukter som är väl anpassade till den fortsatta förädlingen med 
hög kvalitet och optimerad användning av råvaran.
Det andra segmentet är byggvaruhandeln, såväl den som 
vänder sig till professionella köpare, som den som vänder sig 
till hemmabyggande privatkunder. För detta segment är distri -
bution en nyckelkompetens. Produkterna ska vara färdiga för 
försäljning och levereras till ett stort antal försäljningsställen 
enligt överenskommen plan.
SCA är en stor leverantör av trävaror till den skandinaviska 
byggmaterialhandeln, men har också i över ett kvartssekel 
 levererat träprodukter till Home Depot i USA. När produktionen 
i ett sågverk fokuseras till prioriterade produkter för nyckel -
kunder, får det konsekvenser för övrig produktion. En så stor 
del av stocken som möjligt ska bli sågad vara och det är viktigt 
att hitta en så god avsättning som möjligt för de produkter som 
blir resultatet. 
SCA strävar efter att kontinuerligt öka värdet på samtliga 
 produkter. Ett exempel är sidobrädor av medelgod kvalitet som 
blir råvara i en högt automatiserad produktion av lagerhyllor för 
IKEA, emballerade i platta paket med skruvar och instruktioner 
och klara för leverans till varuhus i ett flertal länder.
Även om Europa är huvudmarknad gör goda logistiklösningar 
SCA till en konkurrenskraftig leverantör av trävaror även till 
Nordamerika, Asien och Nordafrika.
Strategi
• Fortsatt lönsam tillväxt i balans med  
råvarutillgången.
• Välinvesterade anläggningar med effektivitet 
och konkurrenskraft i världsklass.
• Maximera värdet av SCAs högkvalitativa 
timmer genom högt råvaruutbyte och 
 anpassade produkter.
Finansiella nyckeltal
MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 6 125 5 539
EBITDA 856 927
EBITDA-marginal, % 14,0 16,7
Operativt kassaflöde 657 479
Strategiska investeringar 0 0
Sysselsatt kapital 3 468 3 651
Avkastning på sysselsatt kapital, % 15,5 17,5
Leveranser, trävaror, tusen m3 2 122 1 956
Medelantal anställda 912 893
49VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 52 =====

Effektiva sågverk utnyttjar råvaran fullt ut
Tillgången på råvara är en utmaning för hela träsektorn. Kriget  
i Ukraina innebär att skogsråvara i Ryssland och Belarus inte får 
levereras till marknader i väst. I Centraleuropa minskar avverk -
ningarna, främst beroende på klimatförändringar och insekts -
skador. Även i Nordamerika begränsas avverkningarna av miljö-
restriktioner och effekter av ett förändrat klimat.
SCAs sågverk förvaltar därför tillgången på råvara så väl 
som möjligt. Flera sågverk växlar mellan olika trädslag för att 
så långt som möjligt kunna ta till vara den lokalt tillgängliga 
råvaran. I Gällö sågverk produceras en ökande andel trävaror 
av contortatall, ett kanadensiskt trädslag som SCA introducerat 
för dess goda tillväxt och motståndskraft mot skadegörare. 
Dessa produkter har fått ett gott mottagande på marknaden 
för tillämpningar som panel och snickerivirke. Volymerna av 
sågtimmer av contortatall kommer att fortsätta växa.
SCAs sågverk använder också sin moderna produktions -
teknik för att kunna minska minimidiametern på sågtimmer, 
vilket innebär att en större andel av trädet kan bli sågade 
 trävaror. Även tunnare sågklingor ökar andelen av trädet som 
blir värdefulla trävaror i stället för sågspån.
De investeringar som gjorts i ny teknik i SCAs sågverk, till 
exempel CT-scanner och nytt justerverk i Bollsta sågverk, har 
givit god utdelning. Produktionen ligger över designkapacitet 
och effekterna på kvalitet och produktivitet är över förväntan. 
Produktionen på SCAs sågverk har generellt varit hög 
under året.
Välj trä för klimatet
Produkter av trä har en positiv klimateffekt. När ett träd växer, 
binder det koldioxid. Trädet blir sedan trävaror som under lång 
tid fortsätter att binda detta kol. Ett trähus kan nyttjas i hundra 
år eller mer. Trä är också lätt. Det kan till exempel användas för 
att bygga på en våning på befintliga flerfamiljshus och därmed 
förtäta stadsbebyggelse utan att ny mark behöver tas i anspråk. 
Trähus upplevs också ha en bättre boendemiljö än hus i andra 
material, vilket bekräftas av flera studier.
Marknaden
Den globala marknaden för sågade trävaror av barrvirke är 
cirka 350 miljoner m3 per år, där majoriteten används i traditio-
nellt byggande och renovering. Den långsiktiga efterfrågan 
beräknas växa med cirka 2 procent om året.
Den europeiska marknaden för sågade barrträvaror uppgår 
till ca 100 miljoner m3 per år. SCAs andel av denna är cirka 
2 procent. Marknaden präglas av ett stort antal medelstora 
och mindre leverantörer med inriktning på olika produkter 
och geografiska marknader.
”Produktionen ligger över  
designkapacitet och effekterna 
på kvalitet och produktivitet 
är över förväntan.” 
50 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 53 =====

Trädet blir till trävaror som under lång tid fortsätter att binda kol – ett trähus kan nyttjas i hundra år eller ännu längre.
Sågverk
MUNKSUND, PITEÅ 
Kapacitet:  350 000 m3/år 
RUNDVIK, NORDMALING 
Kapacitet:  300 000 m3/år 
BOLLSTA, KRAMFORS 
Kapacitet:  600 000 m3/år
TUNADAL, SUNDSVALL 
Kapacitet: 600 000 m3/år 
GÄLLÖ, BRÄCKE 
Kapacitet:  350 000 m3/år
Träförädling och distribution
Kapacitet hyvlade produkter:  600 000 m3/år 
Kapacitet impregnerade produkter:  80 000 m3/år 
Kapacitet målade produkter:  2 miljoner m2/år 
51VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 54 =====

Massa
Växande produktion i  
kostnadseffektiva fabriker
SCA Årsredovisning 2025Verksamhet52

===== SIDA 55 =====

SCAs två massafabriker – Östrands sulfatmassafabrik och Ortvikens CTMP-fabrik – är 
välinvesterade och ledande i kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Som oberoende 
massaleverantörer har SCA en stark position på den europeiska marknaden. 
SCA tillverkar blekt barrsulfatmassa i Östrands massafabrik och 
kemisk termomekanisk massa (CTMP) i Ortvikens massafabrik. 
Fabrikerna producerar också grön elektricitet, tallolja, terpentin 
och fjärrvärme till Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät.
Massa som möter högt ställda kundkrav
Östrands massafabrik är världsledande i kvalitet, kostnads -
effektivitet och miljöprestanda. Fabriken producerar massa  
för mjukpapper, kartong, tryckpapper och specialpapper.
Vedfiber av norrländsk tall och gran är råvara av toppklass  
för produktion av blekt sulfatmassa. Produktionen av sulfatmassa 
innebär att vedfibern kokas med kemikalier i syfte att producera 
en massa som består av cellulosafiber. Under processen 
avskiljs andra vedsubstanser, som lignin, tallolja och terpentin, 
vilka vidareförädlas till exempelvis biodrivmedel. Resultatet  
blir en massaprodukt som efterfrågas för sin styrka och för sin 
 kvalitet, inte minst för att passa väl in i kundernas fortsatta 
förädlings processer.
Vid mjukpapperstillverkning bidrar den blekta sulfatmassan 
med styrka. Den kombineras sedan ofta med massa baserad 
på lövved som björk eller eukalyptus eller massa baserad på 
returpapper. Olika massatyper bidrar med olika egenskaper  
i papperet. Eftersom barrsulfatmassa bidrar med styrka,  
kan den inte utan vidare ersättas av massa av annat ursprung 
och med andra egenskaper.
Ungefär hälften av fiberråvaran utgörs av cellulosa och hemi -
cellulosa och blir blekt sulfatmassa. Resten av vedsubstansen 
används i en rad processer som genererar produkter som  
el, fjärrvärme, tallolja, terpentin, lignin, bark och aska, alla  
produkter med ett värde för rätt tillämpning. 
En modern sulfatmassafabrik är ett bioraffinaderi med  
en bred produktpalett. Inte minst är en sulfatmassafabrik en  
betydande nettoproducent av energi, grön el såväl som värme.
”Vedfiber av norrländsk tall och gran  
är råvara av toppklass för produktion 
av blekt sulfatmassa.”
Strategi
• Fortsätta stärka konkurrenskraften genom 
ökad produktivitet.
• Öka marknadsandelarna på prioriterade 
marknader.
• Maximera värdet på biprodukter som grön 
el, råtallolja och fjärrvärme.
Finansiella nyckeltal
MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 7 143 8 058
EBITDA 752 1 680
EBITDA-marginal, % 10,5 20,8
Operativt kassaflöde 598 1 385
Strategiska investeringar 165 28
Sysselsatt kapital 8 953 9 270
Avkastning på sysselsatt kapital, % 0,9 10,3
Leveranser, massa, tusen ton 987 988
Medelantal anställda 493 515
53VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 56 =====

Stark på Europamarknaden
Produktionen av sulfatmassa var stabil under året. Komplette -
rande mindre investeringar har bidragit till en jämn produktion 
och en god produktkvalitet.
I början av året steg priserna men under andra kvartalet 
vände trenden och priserna har sedan dess fallit tillbaka. Efter -
frågan har under året varit svag i Europa medan den återhämtat 
sig i Asien i takt med sjunkande priser. Ökade handelshinder har 
bidragit till osäkerhet på marknaden. 
Trots en svag Europamarknad har SCA, som ointegrerad 
leverantör av sulfatmassa, en stark position inom utvalda 
produkt segment.
Ortviken på designkapacitet
Kemisk termomekanisk massa (CTMP) används framför allt för 
tillverkning av mjukpapper och kartong. CTMP tillverkas genom 
att kemiskt förbehandlad vedfiber mals till massa. I CTMP-
massa finns förutom cellulosa även en betydande andel av 
andra vedsubstanser, som hemicellulosa och lignin. CTMP 
får därför andra egenskaper än sulfatmassa. Den har inte 
samma styrka, men i gengäld högre bulk, det vill säga fiber -
volym per viktenhet.
CTMP används exempelvis i mellanskiktet i vätskekartong 
för att ge stadga åt förpackningarna. Som råvara används både 
barrmassaved och lövmassaved för att tillverka produkter med 
olika egenskaper. 
Produktionen av CTMP-massa i Ortviken inleddes 2022 och 
har därefter trimmats upp mot full kapacitet. Fabriken balan -
serar nu fortsatt produktionsökning mot marknadsutvecklingen. 
Ortviken har framgångsrikt arbetat med produktutveckling 
och med att tillverka massa med olika egenskaper, till exempel 
massa med hög bulk i vätskekartong och massa särskilt lämplig 
för hygienprodukter. Detta har bidragit till att Ortviken har kunnat 
öka produktionen genom lönsamma affärer med huvudsakligen 
europeiska kunder.
Marknaden
Den globala marknaden för blekt barrsulfatmassa (BSK) 
är cirka 25 miljoner ton, varav cirka 14 miljoner ton utgör 
nordisk blekt barrsulfatmassa (NBSK). SCAs andel av  
den globala NBSK-marknaden för marknadsmassa  
uppgick till 6 procent. 
Den globala marknaden för kemisk termomekanisk massa 
(CTMP) är cirka 4 miljoner ton. SCAs andel av den globala 
CTMP-marknaden för marknadsmassa uppgick till cirka 
7 procent. 
Produktionsanläggningar
ÖSTRANDS MASSAFABRIK, KAPACITET
Blekt långfibrig barrsulfatmassa, NBSK:  900 000 ton/år. 
Massan används till bland annat mjukpapper, förpackningar, 
tryckpapper och specialpapper.
Grön el: 1,2 TWh/år vid full massaproduktion.
Kompletterande produkter:  Tallolja, terpentin, fjärrvärme, 
natriumbisulfit.
ORTVIKENS MASSAFABRIK, KAPACITET
Kemisk termomekanisk massa, CTMP:  300 000 ton/år. 
Massan används till bland annat förpackningar och hygien -
produkter. 
Kompletterande produkter:  Fjärrvärme.
”Genom produktutveckling  
har försäljningen till prioriterade 
marknader kunnat öka.”
54 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 57 =====

SCA Ortviken levererar skräddarsydda CTMP-produkter till flera olika segment.
55VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 58 =====

Containerboard
Stark produktion och specialprodukter 
motverkar svag marknad
SCA Årsredovisning 2025Verksamhet56

===== SIDA 59 =====

SCA fortsätter trimma den nya pappersmaskinen i Obbola mot full kapacitet. 
Samtidigt bidrar god produktion och en palett av förädlade förpackningspapper 
vid Munksunds pappersbruk till ett ökat resultat i en svag marknad.
SCA tillverkar containerboard i pappersbruken Obbola och 
Munksund. I Munksund producerar bolaget olika special -
produkter. Bland dessa återfinns kraftliner med vit yta, som 
erbjuder goda tryckegenskaper och är särskilt lämpad för  
förpackningar som exponeras direkt mot konsument.  
Dessutom tillverkas våtstark kraftliner, ett förpackningsmaterial 
som kombinerar hög styrka, långvarig hållbarhet och maximalt 
skydd. Dessa egenskaper gör produkten idealisk för transport 
och  lagring av varor i krävande miljöer, till exempel vid fukt och 
temperatur  variationer. 
I Obbola producerar SCA kraftliner för breda tillämpningar. 
Containerboard används i hög utsträckning för transportför -
packningar, både förpackningar från tillverkare till handel och 
förpackningar för produkter som ska levereras till konsument, 
till exempel inom den växande e-handeln.
Trimmas mot full produktion
I slutet av 2022 tog SCA en ny pappersmaskin i drift vid Obbola 
pappersbruk. Den är världens största maskin för tillverkning av 
kraftliner och innebär ett tekniksprång när det gäller process -
styrning och produktionskontroll. 
I samband med investeringen i den nya pappersmaskinen 
byggdes också nya anläggningar för massaproduktion, retur -
pappershantering, kemikalieåtervinning och biorening. Den 
nya anläggningen trimmas nu mot full drift.
Strategi
• Realisera den fulla potentialen i den  
nya pappers maskinen i Obbola.
• Utnyttja positionen som oberoende 
 leverantör av containerboard.
• Fortsätta utveckla service och  
produkt sortiment.
• Utvärdera fortsatt utveckling av 
Munksunds pappersbruk med fokus  
på specialsortiment som kraftliner med  
vit yta och våtstark kraftliner. 
Finansiella nyckeltal
MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 6 992 6 434
EBITDA 1 111 932
EBITDA-marginal, % 15,9 14,5
Operativt kassaflöde 422 366
Strategiska investeringar 58 81
Sysselsatt kapital 10 514 10 626
Avkastning på sysselsatt kapital, % 3,0 1,3
Leveranser, kraftliner, tusen ton 948 893
Medelantal anställda 675 677
”Ny teknik driver 
effektivitet och ger ökad 
produktionskontroll.”
57VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 60 =====

Konjunkturen styr efterfrågan
SCA tillverkar kraftliner, förpackningspapper huvudsakligen 
baserat på färsk vedfiber. Containerboard omfattar även  
förpackningspapper tillverkat av returfiber, så kallad testliner. 
Container board används i ytskiktet i wellpapp. Det korrugerade 
mellanskiktet i wellpapp kallas fluting.
Containerboard används till övervägande del i transportför -
packningar. När världskonjunkturen är god och produktionen av 
produkter av olika slag är hög, ökar behovet av förpackningar. 
E-handel, där produkter skickas direkt till konsument från till -
verkare eller distributör, driver på efterfrågan av förpackningar 
med hög kvalitet. Globaliseringen med mer komplexa leverans -
kedjor är också en drivkraft.
Under 2025 har konjunkturen varit svag, både globalt och  
i Europa. Det geopolitiska läget har bidragit till osäkerhet  
och avvaktande handel. 
SCA har en stark position på Europamarknaden. Efterfrågan 
på specialprodukter, som förpackningspapper med vit yta eller 
våtstarkt papper, är över tid mer stabil. SCAs palett av special -
produkter är därför en styrka på en avvaktande marknad. De 
höga kvalitetskraven gör det också svårt för andra leverantörer 
att växla över till denna marknad.
Kraftlinerbruket i Obbola är bland världens modernaste pappersbruk.
Marknaden
Den globala marknaden för containerboard är över 
190 miljoner ton, varav kraftliner står för cirka 35 miljoner 
ton. Kraftliner tillverkas av färsk fiber till skillnad från det 
större sortimentet testliner som tillverkas av returpapper. 
Den dominerande delen av kraftlinern är oblekt, det vill 
säga brun. Kraftliner tillverkas också med ett vitt ytskikt, 
vars marknadsandel står för drygt 15 procent.
Den europeiska marknaden för containerboard uppgår 
till drygt 30 miljoner ton. SCA är den största oberoende 
leverantören av färskfiberbaserad kraftliner i Europa.
58 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 61 =====

Containerboard
OBBOLA, UMEÅ
Produktionskapacitet:  725 000 ton/år.
Produktsortiment:  Kraftliner med brunt ytskikt, för 
 konsument- och transportförpackningar med inriktning 
på lättare och standardkvaliteter.
MUNKSUND, PITEÅ 
Produktionskapacitet:  415 000 ton/år.
Produktsortiment:  Kraftliner med brunt och vitt ytskikt,  
för konsument- och transportförpackningar. Är specialiserat 
på mycket kraftiga produkter (Heavy Duty), våtstarka  
kvaliteter (Wet Strength) och förpackningspapper med  
vit yta och hög tryckbarhet (White Top).
Hållbara förpackningar
Förpackningarna är en del av en leveranskedja från tillverkare 
till slutkonsument. Deras viktigaste funktion är att se till att pro -
dukten når konsumenten oskadd och i gott skick. 
Dessa leveranskedjor möter ökande miljökrav. Inte minst ska 
belastningen på klimatet minimeras. Detta innebär en styrka för 
förpackningsmaterial baserade på förnybar råvara och där den 
använda förpackningen dessutom ingår i väl utvecklade återvin -
ningsprocesser. SCAs färskfiberbaserade kraftliner blir nya för -
packningar som returpappersbaserad testliner. Containerboard 
är också ett lätt material i relation till sin funktion. Sammantaget 
blir materialets klimategenskaper mycket goda, inte minst jäm -
fört med alternativ som plast.
Förpackningar av containerboard har sammantaget mycket goda klimategenskaper.
59VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 62 =====

Förnybar energi
Stabil lönsamhet trots  
utmanande marknader
SCA Årsredovisning 2025Verksamhet60

===== SIDA 63 =====

Förnybar energi är ett segment som starkt påverkas av politiska beslut på nationell 
och övernationell nivå. Efter ett turbulent fjolår har förutsättningarna stabiliserats 
något. SCAs starka position och tillgångar inom vind, biobränslen och biodrivmedel 
ger goda förutsättningar för fortsatt ökad lönsamhet. 
Energi är en viktig insatsvara i de flesta av SCAs processer och 
i hög utsträckning utnyttjas interna energitillgångar. Bolaget har 
stora tillgångar av förnybar energi i alla delar av verksamheten. 
Det stora skogsinnehavet rymmer bra lägen för produktion av 
vindkraft, men också för annan elenergiintensiv verksamhet. 
I skogen finns stora outnyttjade energiresurser i form av bland 
annat grenar och toppar. Sågverken genererar bränsleråvara 
i form av bark, spån och torrflis. Massa- och pappersbruk gene -
rerar också bark, men även biprodukter som lut och tallolja.
SCAs verksamhet syftar till att skapa så högt värde som möj -
ligt av skogsinnehavet. Förnybar energis bidrag är att maximera 
värdet av restprodukter från skog, sågverk och fiberindustri, 
samtidigt som markinnehavet erbjuder möjligheter i form av 
vindkraftsproduktion. 
Stor vindkraftsproduktion på SCAs marker
Som Europas största privata skogsägare har SCA stora arealer 
mark med goda vindlägen och en god kompetens att driva vind -
kraftsutveckling. I slutet av år 2025 var kapaciteten för produk -
tion av vindkraftsel på SCAs mark 10,6 TWh per år vilket mot-
svarar cirka 20 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion. 
SCAs potential för nyutveckling av vindparker uppskattas till en 
årsproduktion motsvarande 15–20 TWh. Dessutom går de 
första vindparkernas tillstånd och arrenden ut mot slutet av 
2030-talet. Det innebär en möjlighet över tid att förnya parkerna 
och därmed skapa upp till ytterligare cirka 30 TWh elproduktion 
per år på områden som redan används för vindkraft. Samman -
taget ser SCA därför stora möjligheter att bidra till att möta den 
växande efterfrågan på el som väntas från exempelvis stål- och 
bränsleindustri, datacenter och elektrifierade transporter. 
Det finns tre intäktsströmmar för vindkraft. 
• För vindparker och batterilager på SCAs mark som andra 
aktörer äger och driver uppbär bolaget ett arrende baserat 
på försäljningen av el och stödtjänster från parken. 
• Utveckling av vindkraftsprojekt. Med den stora utbyggnaden 
av vindkraft på SCAs marker har bolaget fått en betydande 
erfarenhet av att förbereda och utveckla vindkraftsprojekt, 
från tidiga utvärderingar till tillståndsgivna projekt. Dessa 
 projekt kan sedan säljas eller genomföras i samarbete med 
olika parter, samt bidra till ytterligare arrendeintäkter. 
• Slutligen producerar SCA egen förnybar elektricitet som bidrar 
till bolagets självförsörjning av el. Med de egna vindparkerna 
Fasikan och Skogberget har SCA försörjningstrygghet och 
kostnadskontroll.
Strategi – vindkraft
• Maximera värdet av vindkraft på SCAs  
mark och öka arrendeintäkterna.
• Utveckla en projektportfölj för försäljning, 
samarbeten eller egna investeringar.
• Egen vindkraftsproduktion i syfte att öka 
självförsörjningsgraden av elektricitet.
Strategi – förnybara drivmedel
• Realisera den fulla potentialen i bioraffinaderiet  
i Göteborg.
• Utveckla förutsättningarna för ett bioraffinaderi  
i anslutning till Östrands massafabrik. 
Strategi – bioenergi
• Maximera värdet av biobränsleflödena  
från SCAs värdekedja.
• Säkerställa tillgången till bränsleråvara.
”SCA har stora tillgångar av förnybar 
energi i alla delar av verksamheten.”
61VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 64 =====

Tallolja från SCAs industrier är en viktig insatsvara i biodrivmedel.
Full produktion av biodrivmedel
Bioraffinaderiet i Göteborg har under sitt andra år i drift rampats 
upp mot full produktionskapacitet. Anläggningen har en kapa -
citet om cirka 200 000 m3 biodrivmedel per år, vilket motsvarar 
bränslebehovet hos det svenska inrikesflyget. Bioraffinaderiet 
delägs med energibolaget St1 där SCAs ägarandel uppgår till 
motsvarande 25 procent. Omkring 15 procent av produktionen 
tillverkas av talloljebaserad  råvara från SCAs sulfatmassabruk 
i Östrand, Obbola och Munksund. 
SCA och St1 fortsätter sitt nära samarbete och undersöker 
möjligheterna att etablera ytterligare ett bioraffinaderi i anslut -
ning till Östrands massafabrik.
Bioenergi – en trygg förnybar energiresurs 
Bioenergi är Sveriges största energikälla och en viktig del 
av Sveriges totala energiförsörjning. Bioenergi är en trygg, 
inhemsk och förnybar energiresurs. 
SCA är Sveriges tredje största leverantör av fasta biobränslen 
och näst största leverantör av bränslepellets. Efterfrågan är 
stabil och växande, men påverkas av vintertemperaturerna 
och priset på elektricitet.
Under år 2025 producerade SCA 11,2 TWh bioenergi. 
9,0 TWh användes i SCAs egna anläggningar och 2,2 TWh 
 levererades till externa kunder. Av de externa leveranserna var 
1,0 TWh förädlade biobränslen, det vill säga bränslepellets, 
0,8 TWh oförädlade biobränslen, det vill säga bark, spån och 
restprodukter från avverkningar, och 0,4 TWh fjärr- och spill -
värme. SCA har en produktionskapacitet i hel- och delägda 
anläggningar på 340 000 ton pellets per år.
Finansiella nyckeltal
MSEK 2025 2024
Intäkter1) 2 051 2 050
EBITDA 442 451
EBITDA-marginal, %2) 21,5 22,0
Operativt kassaflöde 328 481
Strategiska investeringar 1 016 365
Sysselsatt kapital 3 461 2 399
Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,8 17,1
Leveranser, förnybar el egen vindkraft, GWh 98 183
Medelantal anställda 72 69
1) Intäkter består av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter.
2) EBITDA som andel av intäkter.
62 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 65 =====

Marknaden
Energimarknaden är beroende av politiska beslut på lokal, 
nationell och europeisk nivå. Inom EU har ambitionen länge varit 
att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ. De senaste 
åren har även strävan att minska beroendet av energiimport från 
instabila stater blivit en viktig drivkraft för Europa att skapa kon -
kurrenskraftiga alternativ.
Sedan ungefär ett decennium tillbaka är landbaserad vindkraft 
helt kommersiell och det billigaste sättet att producera ny el i 
Sverige utan subventioner. Marknadsförutsättningarna för nya 
vindkraftsprojekt i norra Sverige förväntas bli goda från slutet 
av 2020-talet. Det beror på flera pågående transmissionsnäts -
projekt som ökar överföringskapaciteten till södra Sverige och 
Finland samt på en växande efterfrågan från elintensiv industri. 
Marknaden för biodrivmedel styrs i hög grad av regulatoriska 
processer och av ambitionen att ersätta fossila bränslen med 
förnybara alternativ. I förnybarhetsdirektivet RED III har EU satt 
upp successivt skärpta krav på användningen av förnybara driv -
medel, med målet att nå en betydande utsläppsminskning och 
ökad inblandning av förnybar energi fram till 2030. För att säker -
ställa att endast hållbara råvaror används har EU etablerat tyd -
liga hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Samtidigt har EU infört 
mer robusta kontrollmekanismer för att motverka felaktig certi -
fiering. I takt med att klimat- och hållbarhetsambitionerna inte -
greras i lagstiftning fortsätter marknaden att utvecklas. EU:s 
stabiliserande åtgärder – såsom förbättrade kontrollprogram 
och anti-dumpningsåtgärder – syftar till att upprätthålla rättvisa 
konkurrensvillkor. Sammantaget bedöms efterfrågan på förny -
bara drivmedel från hållbara källor öka stadigt och i snabbare 
takt än tillgången.
Även fasta biobränslen påverkas av nationella och övernatio -
nella regelverk. I Sverige har skatt på fossil koldioxid sedan lång 
tid gjort det lönsamt att växla från fossila bränslen till förnybara 
för värme- och kraftvärmeproduktion. De stora kunderna 
på fasta biobränslen i Sverige är fjärrvärmeverk och industri. 
 Pellets används också i betydande utsträckning i mindre 
pannor för hushåll och småindustri. 
Anläggningar
SCA BIONORR, HÄRNÖSAND
Kapacitet:  180 000 ton pellets
SCA TUNADAL
Integrerad med Tunadals sågverk
Kapacitet:  12 000 ton pellets
SCA STUGUN
Integrerad med Stuguns hyvleri
Kapacitet:  24 000 ton pellets
SCA RUNDVIK
Integrerad med Rundviks sågverk
Kapacitet:  25 000 ton pellets
BIOENERGI I LULEÅ AB
Delägt med Luleå Energi AB
Kapacitet:  100 000 ton pellets
GÖTEBORGS BIORAFFINADERI
Delägt med St1
Kapacitet:  200 000 ton biodrivmedel
SKOGBERGETS VINDPARK
Kapacitet:  200 GWh/år
FASIKAN VINDPARK
Kapacitet:  330 GWh/år (2026)
Pellets används i stor utsträckning av hushåll och småindustri.
63VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 66 =====

Logistik
Egen logistik ger trygghet  
i en turbulent omvärld 
64 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 67 =====

Affärsklimatet har varit mycket osäkert och föränderligt under 2025.  
Inte minst har införandet av tullar och snabba förändringar av dessa ändrat 
affärsförutsättningarna med kort varsel. Detta ställer höga krav på flexibel 
och kostnadseffektiv logistik.
Logistik är en betydande kostnadspost – cirka 20 procent – för 
ett skogsbolag. Råvara ska transporteras till produktionsanlägg -
ningar och produkter ska levereras till kunder över hela världen. 
För att optimera godsflödena har SCA byggt upp egna logistik -
system både inom råvaruförsörjning och distribution av färdiga 
produkter. Inom den skogliga verksamheten är SCA Sveriges 
största användare av järnvägstransporter för rundved, med 
egna logistiksystem från skogarna i inlandet till industrierna 
vid kusten. För färdiga produkter har SCA byggt upp effektiva 
system för fartygstransporter, kompletterade med järnväg 
och bil. 
Råvarutransporter
SCAs virkesråvara hämtas från skogar över hela norra Sverige. 
Alla virkestransporter startar på lastbil. Om avståndet till indu -
strin är kort, körs virket direkt på lastbil. Om avståndet är längre 
än cirka 10 mil går virket till en järnvägsterminal och fraktas 
vidare till industrin på tåg. 2025 har rekordhöga volymer av 
rundved transporterats på järnväg. Virke från SCAs egna skogar 
i Baltikum, liksom inköpt virke fraktas på båt. SCA byter virke 
med andra skogsbolag för att reducera transportavstånden till 
industrin och därmed kostnader och utsläpp.
SCAs mest virkesförbrukande enhet är Östrands massa -
fabrik, som i hög grad försörjs med järnväg. Genom effektiva 
järnvägstransporter kan virke levereras också från Syd- och 
Mellansverige till konkurrenskraftig kostnad. 
En eldriven timmerbil fraktar virke från järnvägsterminal i 
Umeå till Obbola pappersbruk. Ytterligare en eltimmerbil fraktar 
virke från skog till virkesterminal i södra Norrland. 
Färdigvarutransporter
Fartygstransporter dominerar transporten av färdiga produkter. 
De är flexibla och ger goda möjligheter till rationalisering och 
utveckling. SCA nyttjar tre olika typer av fartygstransporter. 
Breakbulk-transporter innebär att gods lyfts på och av gods -
fartyg. Det är möjligt att samlasta olika produkter till samma 
destination. Med lagringsutrymmen och god intern planering 
kan man samla större mängder gods per transport och dra nytta 
av kostnadssänkningar och lägre utsläpp genom att använda 
större fartyg. Transporterna av massa, containerboard och  
trävaror till Nordamerika sker nu med fartyg på över 30 000 ton 
per avgång mot tidigare cirka 15 000 ton.
SCAs förpackningspapper har högre krav på kvalitet i hante -
ring, samt behöver kortare och säkrare ledtider, vilket innebär 
att stora flöden transporteras med specialbyggda RoRo-fartyg 
(Roll on-Roll off). Det innebär att produkterna förlastas på så 
kallade kassetter som sedan snabbt kan lastas på eller av 
 fartygen, utan hantering av rullarna ombord på fartyget.  
Den snabba lastningen och lossningen innebär att transpor -
terna blir värderoberoende. SCA äger tre RoRo-fartyg som går  
i schema lagd trafik mellan hamnar i norra Sverige och terminaler 
i Storbritannien och på kontinenten.
För vissa marknader såsom Asien, körs produkterna ofta  
i containers. Normalt lastas de ut på mindre fartyg från Sverige 
till de stora internationella containerhamnarna på kontinenten. 
Därifrån går godset vidare på stora oceangående container -
fartyg till destinationer på andra kontinenter, som Shanghai 
i Kina.
Den nya hamn som SCA byggt i Sundsvall har givit möjlighet 
att nyttja större fartyg och till en effektiv hantering i hamn, vilket 
inneburit väsentliga effektivitetsförbättringar och besparingar.
Sjötransporterna i framför allt Europa, men även globalt, är 
föremål för regleringar och restriktioner som är kostnads -
drivande. Sjötransporter ingår nu i handeln med utsläppsrätter 
och har krav på inblandning av förnybart bränsle. Dessa kost -
nadshöjningar motverkas genom större fartyg och optimerade 
rutter och fartygshastigheter.
Sjötransporterna kompletteras med väg och järnvägs  trans-
porter. Inom Sverige opererar SCA järnvägspendlar mellan 
Piteå, Umeå och Falköping för leverans till Sydskandinaviska 
kunder. Samma systemtåg transporterar produktionsmaterial 
norrut. 
”SCAs nya hamn i Sundsvall 
ger möjlighet att nyttja större 
fartyg och fler typer av gods.”
65VerksamhetSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 68 =====

Källa: Nasdaq.
Aktien och  
ägarna
66 Aktien och ägarna SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 69 =====

SCAs aktiekapital utgörs av två aktieslag, en A-aktie och en 
B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje 
B-aktie till en röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdel -
ning. Båda aktieslagen är noterade på Nasdaq Stockholm och 
ingår i segmentet Large Cap.
Kursutveckling
Vid utgången av år 2025 noterades SCAs B-aktie till 122,6 SEK 
och SCAs A-aktie till 122,6 SEK, motsvarande ett börsvärde om 
86 miljarder SEK. SCAs B-aktie hade en utveckling om –13 pro -
cent under året. Under samma period har index över de 30 mest 
omsatta aktierna, OMX Stockholm 30, haft en utveckling om 
16 procent. Den högsta stängningskursen för SCAs B-aktie var 
153,45 SEK, vilket noterades den 13 februari. Den lägsta stäng -
ningskursen under året var 118,05 SEK och noterades den 
20 november. Sedan utdelningen av Essity år 2017 har total-
avkastningen för SCAs B-aktie varit 123 procent, vilket kan jäm -
föras mot totalavkastningen för OMX Stockholm 30 om 125 pro -
cent. SCAs totalavkastning år 2025 uppgick till –11 procent.
Aktiehandel
Under år 2025 omsattes det på samtliga marknadsplatser 
totalt cirka 1 171 miljoner aktier i SCA. På Nasdaq Stockholm 
omsattes under året cirka 341 miljoner SCA-aktier, vilket mot -
svarar cirka 1,4 miljoner aktier per dag i genomsnitt. Under året 
omsattes SCA-aktien även på andra handelsplatser, där de med 
störst omsättning var Cboe Global Markets (623 miljoner aktier) 
och LSE Group (148 miljoner aktier). 
Ägarstruktur
SCA hade cirka 107 000 aktieägare per den 31 december 2025. 
Aktiekapitalet ägdes till cirka 61 procent av svenska ägare och 
till cirka 39 procent av ägare utanför Sverige vid utgången av 
året. Kapitalet fördelades mellan svenska institutioner med 
47 procent, utländska institutioner med 33 procent, svenska  
privatpersoner med 12 procent samt övriga ägare med 8 procent 
av aktiekapitalet. Den största andelen utländska ägare återfinns 
i USA och Norge. 
Utdelning och utdelningspolicy
SCA strävar efter att ge en långsiktigt stabil och stigande  
utdelning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde lång -
siktigt överstiger vad bolaget kan investera i lönsam tillväxt, 
och under förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, 
delas överskottet ut till aktieägarna. 
För verksamhetsåret 2024 utgick en utdelning om 3,00 SEK 
per aktie. Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie 
för verksamhetsåret 2025.
Aktiens totalavkastning, index
0
50
100
150
200
250
300
202520242023202220212020201920182017
Index
Antal aktier (miljoner)
50
100
150
200
250
300
350
SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner)
SCA-aktien är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm.  
Bolagets börsvärde uppgick till cirka 86 miljarder SEK vid årets utgång.
Källa: Nasdaq.
67Aktien och ägarnaSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 70 =====

Aktiens kurs- och omsättningsutveckling år 2025
Aktiekurs (SEK)
Antal aktier (miljoner)
0
25
50
75
100
125
150
decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan50
75
100
125
150
175
200
Källa: Nasdaq.
SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner)
SCAs tio största aktieägare, per den 31 december 2025
Ägare
Antal  
A-aktier
Antal  
B-aktier
Kapital 
%
Röster 
%
Industrivärden 31 500 000 54 500 000 12,24 29,35
AMF Pension & Fonder 2 500 000 64 162 546 9,49 7,08
Norges Bank Investment Management 8 066 000 41 597 375 7,07 9,71
BlackRock 31 598 762 4,50 2,51
Vanguard  180 052 25 364 270 3,64 2,16
Alecta Tjänstepension 20 838 190 2,97 1,65
MFS Investment Management 15 200 780 2,16 1,21
Handelsbanken Fonder 14 754 939 2,10 1,17
Carnegie Fonder 11 603 036 1,65 0,92
Folksam 11 471 288 1,63 0,91
Tio största 42 246 052 291 091 186 47,46 56,67
Övriga 19 620 378 349 384 873 52,54 43,33
Totalt 61 866 430 640 476 059 100,00 100,00
Källa: Modular Finance AB.
Aktieägarstruktur, per den 31 december 2025
Innehav
Antal kända 
ägare
Antal  
aktier
Kapital 
%
Röster 
%
1–1 000 91 786 19 631 742 2,80 3,22
1 001–2 000 7 378 10 863 726 1,55 1,75
2 001–5 000 5 004 16 008 457 2,28 2,57
5 001–10 000 1 646 11 750 979 1,67 1,82
10 001–20 000 649 9 249 589 1,32 1,35
20 001–50 000 351 10 768 402 1,53 1,46
50 001–100 000 145 10 262 926 1,46 1,54
100 000– 240 580 490 875 82,65 83,78
Okänd innehavsstorlek 33 315 793 4,74 2,51
Total 107 199 702 342 489 100,00 100,00
Källa: Modular Finance AB.
Ägarfördelning per land, kapital
Sverige 61%
USA 18%
Norge 9%
Övriga 12%
Källa: Modular Finance AB.
Ägartyper, kapital
Svenska institutionella ägare 47%
Utländska institutionella ägare 33%
Svenska privatpersoner 12%
Övriga 8%
Källa: Modular Finance AB.
Föreslagen utdelning  
per aktie (SEK)
3,00
Resultat per aktie (SEK)
4,56
68 Aktien och ägarna SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 71 =====

Förvaltningsberättelse
69FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 69FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 72 =====

Händelser under året
Skogstillgångar
Ökat virkesförråd
Den årliga bruttotillväxten i SCAs skogsinnehav uppgick under 
2025 till cirka 10,9 miljoner m3sk enligt uppskattning baserad på 
taxeringen för det svenska innehavet som genomfördes 2019 och 
uppskattad tillväxt i Baltikum. Per den 31 december 2025 uppgick 
SCAs totala virkesförråd till 277 miljoner m3sk, varav 8 miljoner m3sk 
i Baltikum. 
Värdering av SCAs skogstillgångar
SCA baserar sin värdering av skogstillgångar på skogsmarkstrans -
aktioner i de områden där SCA innehar skog. Det treåriga genom -
snittliga marknadspriset som används till värdering av SCAs 
 skogs tillgångar uppgick per den 31 december 2025 till 372 (388) 
SEK/m3sk för det svenska innehavet och till 44 (44) EUR/m3sk för 
det  baltiska innehavet. Tillämpad på SCAs stående virkesvolym om 
277 (274) miljoner m3sk den 31 december 2025 var det bokförda 
värdet på SCAs skogstillgångar 103,8 (107,3) miljarder SEK, varav 
99,8 (103,1) miljarder SEK i Sverige och 3,9 (4,2) miljarder SEK i 
 Baltikum. Minskningen i Baltikum relaterade främst till negativa 
valutaomvärderingseffekter. 
Skogstillgångarna består dels av biologiska tillgångar, de träd 
som för närvarande står i skogen, och dels av marktillgångar. För 
att fastställa värdeförändringen på biologiska tillgångar används 
en värderingsmodell baserad på diskonterade kassaflöden. Värde -
förändringen av biologiska tillgångar redovisas i resultatet och upp -
gick till 1 782 (1 840) MSEK år 2025. Förändringen drevs av ett högre 
långsiktigt virkespris och ett högre virkesförråd från fortsatt netto -
tillväxt i SCAs skogar.
Värdet av marktillgången beräknas som det totala värdet på 
skogstillgången, baserat på skogsmarkstransaktioner, med avdrag 
för värdet av de biologiska tillgångarna. Värdeförändringen på mark 
uppgick till –5 346 (–2 376) MSEK och redovisas i övrigt totalresultat 
(påverkar inte periodens resultat). Förändringen drevs främst av ett 
lägre marknadspris på skogsmark. Övriga poster, inklusive netto -
förvärv och valutaeffekter, uppgick till 1 (384) MSEK.
Investeringar
Investering i utökad kraftlinerkapacitet
SCA beslutade år 2019 att investera i en ny pappersmaskin för 
 tillverkning av kraftliner vid pappersbruket i Obbola i Umeå. Upp -
starten av pappersmaskinen påbörjades under slutet av år 2022. 
Produktionen i Obbola förväntas öka från tidigare 450 000 ton 
 kraftliner till 725 000 ton årligen när upprampningen av pappers -
maskinen är slutförd. Den totala investeringen uppgår till cirka 
7,5 miljarder SEK och redovisas som en strategisk investering. 
Investering i skogsmark i Baltikum
SCA har ett pågående investeringsprogram att förvärva 100 000 
hektar skogsmark i Baltikum. Vid utgången av 2025 hade SCA 
ett innehav om cirka 67 000 hektar skogsmark och cirka 10 000 
hektar övrig mark som kan konverteras eller säljas. Förvärven 
 redovisas som strategiska investeringar. 
Investering i vindkraft
SCA tog år 2023 ett beslut om att investera i ett vindkraftsprojekt 
placerat på SCAs mark i Bräcke kommun, Jämtlands län. Vind -
kraftsparken togs över av SCA vid utgången av 2025. Årlig produk -
tion beräknas till cirka 330 GWh. Den totala investeringen förväntas 
uppgå till 1,7 miljarder SEK och redovisas som en strategisk 
 investering. 
Förvaltningsberättelse
Om SCA
Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Runt denna resurs har SCA 
byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och 
maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA produkter 
för kunder världen över med höga krav på kvalitet, leverans  trygghet, 
service och hållbarhet. Den mest värdefulla delen av trädet är såg -
timmer och så mycket av trädet som möjligt blir därför sågade trä -
varor för industriella kunder och byggvaruhandel. Bark används för 
energiproduktion. Flis tillsammans med övre delen av trädet blir 
massa och kraftliner för kundernas vidareförädling till bland annat 
mjukpapper och förpackningar. Sågspån blir pellets för egen och 
andras energiproduktion. Ånga och andra produkter från massa -
produktion blir värmeenergi till de närliggande fjärrvärmenäten, 
grön el och även biodrivmedel och gröna kemikalier. Som Europas 
största privata skogsägare, har SCA även stora arealer mark med 
goda vindlägen som används till vindkraft. 
SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark i norra Sverige, 
Estland, Lettland och Litauen. Skogen är en realtillgång som växer varje år och utgör 
kärnan i SCAs verksamhet. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad 
och effektiv värdekedja.
70 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 73 =====

Finansiell utveckling
Nettoomsättning
Under år 2025 var SCAs omsättning i linje med föregående år. 
Högre leveransvolymer och högre försäljningspriser motverkades 
av negativa valutaeffekter. Nettoomsättningen uppgick till 20 427 
(20 232) MSEK, en förändring om +1 procent, varav pris/mix 
+1 procent, volym +4 procent och valuta –4 procent.
I segment Skog ökade nettoomsättningen med 13 procent och 
uppgick till 9 962 (8 830) MSEK, vilket främst relaterade till högre 
priser på timmer och massaved samt högre leveransvolymer till 
SCAs industrier.
I segment Trä ökade nettoomsättningen med 11 procent och 
 uppgick till 6 125 (5 539) MSEK. Förändringen relaterade till högre 
leveransvolymer och högre försäljningspriser.
I segment Massa minskade nettoomsättningen med 11 procent 
och uppgick till 7 143 (8 058) MSEK. Lägre försäljningspriser och 
negativa valutaeffekter påverkade omsättningen negativt. 
I segment Containerboard ökade nettoomsättningen med 9 pro -
cent och uppgick till 6 992 (6 434) MSEK. Högre försäljningspriser 
och högre leveransvolymer från den nya pappersmaskinen påver -
kade nettoomsättningen positivt, vilket motverkades av negativa 
valutaeffekter.
I segment Förnybar energi var intäkterna, som består av netto -
omsättning och övriga rörelseintäkter, i linje med föregående år och 
uppgick till 2 051 (2 050) MSEK. Högre leveransvolymer av bioenergi 
motverkades av lägre försäljningspriser.
Koncernens totala övriga rörelse  intäkter uppgick till 3 020 (3 395) 
MSEK. De övriga rörelse  intäkterna utgörs av produkter och tjänster 
så som energiprodukter, försäljning av frakttjänster till externa 
kunder samt vindkrafts  arrenden (se not B1 och B2). 
SCA är ett exportinriktat bolag där cirka 80 procent av netto -
omsättningen hänför sig till försäljning utanför Sverige. Den största 
enskilda exportmarknaden är Tyskland (10 procent av nettoomsätt -
ningen) följt av USA (10 procent) och Storbritannien (9 procent). 
Nettoförsäljning per marknad år 2025
Sverige 19%
Tyskland 10%
USA 10%
Storbritannien 9%
Övriga Europa 35%
Asien 10%
Övriga världen 7%
Kostnadsstruktur
SCAs totala rörelsekostnader under 2025 uppgick till 18 731 (18 283) 
MSEK, en ökning med 2 procent jämfört med år 2024. Den största 
delen av kostnadsmassan utgörs av övriga rörelsekostnader 
(25 procent), transport- och distributionskostnader (23 procent), 
personalkostnader (15 procent), virke och flis (15 procent) och 
 kemikalier (7 procent). 
Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året 
till 48 (48) MSEK.
Kostnadsstruktur 2025
Virke och flis 15%
Kemikalier 7%
Övriga råmaterial och förnödenheter 6%
Transport och distribution 23%
Energi 3%
Reparation och underhåll 6%
Personalkostnader 15%
Övriga rörelsekostnader 25%
Resultat
EBITDA minskade till 6 564 (7 143) MSEK, motsvarande en EBITDA- 
marginal om 32,1 (35,3) procent. Förändringen var främst hänförlig 
till negativa valutaeffekter och högre råvarukostnader som delvis 
motverkades av högre leveransvolymer och högre försäljnings -
priser. Hög självförsörjningsgrad inom vedråvara var fortsatt en 
viktig komponent för att dämpa effekten av stigande råvarukost -
nader. Kostnader för planerade underhållsstopp uppgick till 510 
(489) MSEK. EBITDA exklusive omvärdering av biologiska tillgångar 
minskade till 4 782 (5 303) MSEK. 
I segment Skog ökade EBITDA med 7 procent jämfört med före -
gående år och uppgick till 3 788 (3 531) MSEK. Ökningen var främst 
hänförlig till högre priser på timmer och massaved samt högre 
avverkning i egen skog, vilket motverkades av lägre omvärdering 
av biologiska tillgångar. 
I segment Trä minskade EBITDA med 8 procent och uppgick till 
856 (927) MSEK. Minskningen förklarades främst av högre råvaru -
kostnader och negativa valutaeffekter, vilket motverkades av högre 
försäljningspriser och högre leveransvolymer.
I segment Massa sjönk EBITDA med 55 procent och uppgick till 
752 (1 680) MSEK. Lägre försäljningspriser, negativa valutaeffekter 
och högre kostnader för vedråvara påverkade resultatet negativt. 
Kostnader för planerade underhållsstopp uppgick till 306 (279) 
MSEK. 
I segment Containerboard ökade EBITDA med 19 procent och 
uppgick till 1 111 (932) MSEK. Ökningen hänfördes främst till högre 
försäljningspriser och högre leveransvolymer, vilket motverkades av 
negativa valutaeffekter och högre råvarukostnader. Kostnader för 
planerade underhållsstopp uppgick till 204 (210) MSEK. 
I segment Förnybar energi minskade EBITDA med 2 procent och 
uppgick till 442 (451) MSEK. Minskningen relaterade främst till lägre 
försäljningspriser för vind och bioenergi, vilket motverkades av ett 
högre resultat inom biodrivmedel. 
Av- och nedskrivningar uppgick till –2 132 (–2 116) MSEK. 
Rörelseresultatet uppgick till 4 432 (5 027) MSEK.
Finansiella poster uppgick till –433 (–506) MSEK. 
Koncernens skattekostnad uppgick till –794 (–882) MSEK, 
 mot svarande en skattesats om 19,8 (19,5) procent.
Resultatet per aktie uppgick till 4,56 (5,18). 
Koncernens resultaträkning i sammandrag
Jämförelse  
%MSEK 2025 2024
Nettoomsättning 20 427 20 232 1
Övriga rörelseintäkter 3 020 3 395 –11
Förändring av varulager 71 105 –32
Värdeförändring biologiska tillgångar 1 782 1 840 –3
Rörelsekostnader –18 731 –18 283 2
Intäkter andelar i intressebolag –5 –146 –97
EBITDA 6 564 7 143 –8
Av- och nedskrivningar –2 132 –2 116 1
Rörelseresultat 4 432 5 027 –12
Finansiella poster –433 –506 –14
Resultat före skatt 3 999 4 521 –12
Inkomstskatter –794 –882 –10
Periodens resultat 3 205 3 639 –12
Periodens resultat, hänförligt till 
 moderbolagets aktieägare 3 205 3 639
Periodens resultat, hänförligt till  
innehav utan bestämmande inflytande 0 -
Nyckeltal
EBITDA-marginal, % 32,1 35,3
Resultat per aktie 4,56 5,18
71FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 74 =====

Orsaker till förändringar av EBITDA-utfall,  
2025 jämfört med 2024
2025
Pris/mix, % 2
Volym, % 5
Råmaterialkostnad, % –5
Energikostnad, % 2
Valuta, % –9
Övrigt, % –3
Totalt, % –8
Kassaflöde
Det kassamässiga rörelseöverskottet uppgick till 4 763 (5 247) MSEK. 
Förändring av rörelsekapital uppgick till –590 (–441) MSEK. Löpande 
nettoinvesteringar uppgick till –1 309 (–922) MSEK och för lease till 
–89 (–187) MSEK. Övrigt operativt kassaflöde var 303 (–510) MSEK, 
som främst består av valutasäkringar relaterade till rörelsekapitalet. 
Operativt kassaflöde minskade till 3 078 (3 187) MSEK. Finansiella 
poster uppgick till –364 (–510) MSEK och betald skatt uppgick till 
–197 (–293) MSEK. Bolagsförvärv uppgick till 0 (–117) MSEK. Inga 
avyttringar har skett under perioden. Strategiska investeringar i 
anläggningar uppgick till –1 273 (–689) MSEK och  relaterar främst till 
investeringen i ett vindkraftsprojekt på SCAs mark i Bräcke kommun 
i Jämtlands län. Periodens kassaflöde före  utdelning  uppgick till 
1 247 (1 578) MSEK.
Operativ kassaflödesanalys
MSEK 2025 2024
EBITDA 6 564 7 143
Förändring biologiska tillgångar –1 782 –1 840
Andra icke kassaflödespåverkande poster –19 –56
Kassamässigt rörelseöverskott 4 763 5 247
Förändring av rörelsekapital –590 –441
Löpande nettoinvesteringar –1 309 –922
Löpande nettoinvesteringar, lease –89 –187
Övrigt operativt kassaflöde 303 –510
Operativt kassaflöde 3 078 3 187
Finansiella poster –364 –510
Betald skatt –197 –293
Övrigt 3 0
Rörelsens kassaflöde 2 520 2 384
Rörelse- och tillgångsförvärv - –117
Avyttringar 0 -
Strategiska investeringar i anläggningar –1 273 –689
Kassaflöde före utdelning 1 247 1 578
Finansiell ställning
SCAs sysselsatta kapital uppgick per 31 december 2025 till 
112 460 (114 920) MSEK, en minskning under året med 2 460 MSEK. 
Nettolåneskulden uppgick till 10 939 (10 885) MSEK per 31 december 
2025, en ökning under året med 54 MSEK. Netto låneskulden i för-
hållande till EBITDA uppgick till 1,7x jämfört med 1,5x föregående år. 
Kon cer nens eget kapital minskade under perioden med 2 514 MSEK 
till 101 521 (104 035) MSEK per 31 december 2025. 
Balansräkningsstruktur
MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024
Skogstillgångar 103 766 107 329
Immateriella och övriga materiella 
 anläggningstillgångar 26 694 26 837
Rörelsekapital 5 344 4 768
Aktuell och uppskjuten skatt –24 002 –24 267
Övrigt sysselsatt kapital, netto 658 253
Totalt sysselsatt kapital 112 460 114 920
Nettolåneskuld 10 939 10 885
Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x
Eget kapital, hänförligt till  
moderbolagets aktieägare 101 504 104 035
Eget kapital, innehav utan  
bestämmande inflytande 17 -
Totalt Eget kapital 101 521 104 035
Skuldsättningsgrad % 10,8 10,5
72 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 75 =====

Övrig koncerninformation
Moderbolag
Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA 
(publ), är ett bolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta 
aktier i ett antal dotterföretag samt utöva koncernövergripande 
 ledning och administration. Moderbolaget äger också en stor del 
av bolagets skogstillgångar. Bolaget är ett svenskt aktiebolag med 
säte i Sundsvall och organisationsnummer 556012-6293.
Rörelsens intäkter under år 2025 uppgick till 393 (408) MSEK och 
resultat före skatt uppgick till 1 679 (1 761) MSEK. Mer information 
återfinns på sidorna 207–215.
Innehav av egna aktier
SCA innehar inga egna aktier.
Aktiefördelning
Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december 2025 till 
702 342 489, varav 61 866 430 A-aktier och 640 476 059 B-aktier. 
På aktieägares begäran har 1 833 877 aktier av serie A omvandlats 
till serie B under år 2025.
Förslag till vinstdisposition
Moderbolaget har disponibla vinstmedel om 7 920 109 114 SEK i 
vinstmedel. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,00 
SEK per aktie, vilket motsvarar 2 107 027 467 SEK, och att reste-
rande vinstmedel om 5 813 081 647 SEK i moderbolaget balanseras 
i ny räkning. Styrelsens förslag till avstämningsdag är 31 mars 2026. 
Om årsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag beräknas 
utdelningen utbetalas den 7 april 2026. För mer detaljer se not M15.
Miljöpåverkan i Sverige 
Under år 2025 bedrev SCA 14 större tillståndspliktiga produktions -
verksamheter i  Sverige. Värdet av leveranserna år 2025 från den till -
ståndspliktiga produktionen i dessa anläggningar motsvarar mer än 
90 procent av koncernens nettoomsättning. Fyra tillstånd avser till -
verkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön 
genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd 
avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt 
 biobränslen och ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. 
Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och 
vatten samt buller. Två tillstånd avser vindkraftverk, vilka påverkar 
miljön i begränsad utsträckning genom buller och skugga.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 
Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för bestämmande av lön 
och annan ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska 
när det uppkommer behov av väsentliga förändringar av riktlinjerna, 
dock minst var fjärde år, upprätta förslag till reviderade riktlinjer för 
beslut av bolagsstämman. 
SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings -
havare, uppgifter om tillämpningen av dessa samt om utbetalda 
ersättningar återfinns i not C3 samt i SCAs ersättningsrapport på 
sca.com.
Förslag till ersättningsriktlinjer
Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 beslutar att godkänna 
 följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. 
Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till verkställande 
direktör och andra ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska 
 tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs 
i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av 
årsstämman 2026. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som 
beslutas av bolagsstämman.
Principer för ersättning 
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och 
tillvara tagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess 
hållbarhet, förutsätter att bolaget genom konkurrenskraftig och 
marknadsmässig ersättning kan rekrytera, motivera och behålla 
kvalificerade medarbetare. Den sammanlagda ersättningen ska 
därför vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbets -
marknad befattningshavaren verkar samt vara relaterad till befatt -
ningshavarens ansvar, befogenheter och prestation. Ersättning får 
utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension, 
som sammantaget benämns totalersättning. Ledande befattnings -
havare får erbjudas möjlighet att växla kontantersättning till pension 
(det vill säga att i stället för kontant lön välja att erhålla delar av 
ersättningen i form av pensionsavsättningar). Bolagets affärs -
strategi återfinns i bolagets årsredovisning.
Rörlig ersättning 
Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och 
långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning 
ska baseras på utfall i förhållande till kortsiktigt respektive lång -
siktigt uppsatta finansiella mål, mål som bidrar till sådana (inklusive 
hållbarhetsmål) eller till värdeutvecklingen av bolagets B-aktie. Den 
ska vara relaterad till den fasta årliga lönen och ha ett maximalt 
utfall. Rörlig ersättning ska vidare utgå som kontant ersättning och 
ska inte vara pensionsgrundande förutom om det följer av tvingande 
lagstiftning eller kollektivavtal.
Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk 
 tillväxt, resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa-  
säkerhet-miljö, lokala (alternativt affärsområdesspecifika) mål eller 
en kombination därav. Ersättning som kan utgå enligt sådana kort -
siktiga prestationsmål ska inte överstiga 100 procent av den fasta 
årliga lönen.
Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade till dels relativ 
värde utveckling av bolagets B-aktie, dels bolagets klimatnytta. 
Ersättning som kan utgå enligt sådana långsiktiga prestationsmål, 
inklusive mätperiod, högsta belopp och övriga huvudsakliga villkor, 
ska därmed godkännas av bolagsstämman.
Total rörlig ersättning för kortsiktiga prestationsmål och lång -
siktiga prestationsmål enligt vad som beskrivits ovan ska inte 
 överstiga 100 procent av den fasta årliga lönen.
Därutöver kan, i enskilda fall, rörlig ersättning i form av projekt -
bonus utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till 
projektet (till exempel Capex eller produktionsvolym) i syfte att 
främja genomförandet av projektet. Utvärdering av måluppfyllnad 
och utbetalning av bonus kan ske efter ett eller flera år. Sådan 
projekt bonus ska inte överstiga 40 procent av den sammanlagda 
fasta årliga lönen under relevant period. 
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av 
rörlig ersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning kriteri -
erna uppfyllts. Styrelsen ska ansvara för sådan bedömning såvitt 
avser rörlig ersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig 
ersättning till övriga befattningshavare ska ersättningsutskottet 
ansvara för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedöm -
ningen baseras på den av SCA senast offentliggjorda finansiella 
informationen.
Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig 
 ersättning när så är erforderligt och möjligt enligt lag om det finns 
särskilda skäl för det och ett innehållande är nödvändigt för att till -
godose bolagets långsiktiga intressen inklusive dess hållbarhet. 
Bolaget ska vidare ha den möjlighet som följer av tillämplig lag att 
återkräva rörlig ersättning som utbetalas på felaktiga grunder.
73FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 76 =====

Pensions- och övriga förmåner 
Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensions -
förmåner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd 
pension enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Pensions -
premier för premiebestämd pension (innefattande sjukförsäkring) 
ska uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga lönen.
Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring, 
bilförmån och friskvårdsbidrag.
Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om 
högst två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, 
om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag 
ska inte förekomma.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra 
regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och övriga för -
måner, vederbörliga anpassningar ske för att följa sådana tvingande 
regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande 
ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
Beslutsprocess och rapportering 
Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas 
av styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande 
direktören, beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter 
ska även ingå att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för 
ersättning till ledande befattningshavare, genomföra översyn samt 
följa och utvärdera tillämpning av dessa. Vid styrelsens respektive 
ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelate -
rade frågor ska ledande befattningshavare inte närvara i den mån 
denne berörs av frågorna. 
Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställ -
ningsvillkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom 
uppgifter om totalersättning, ersättningens komponenter samt 
ersättningens ökning och ökningstakt över tid, jämväl bolagets 
jämställdhets  policy. 
Styrelsen ska upprätta en ersättningsrapport. 
Tillämpning och frångående av riktlinjerna 
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, 
om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg 
är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, 
 inklusive dess hållbarhet. Som angivits ovan ingår det i ersättnings -
utskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, 
vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt 
arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte 
 tillämpning på redan ingångna avtal.
Uppgifter om SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare, om tillämpning av beslutade riktlinjer samt om 
bolagets kostnader för ersättning till ledande befattningshavare 
återfinns i not C3 i bolagets årsredovisning.
Beskrivning av betydande förändringar jämfört med  
tidigare  riktlinjer 
I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2022 
har de föreslagna riktlinjerna uppdaterats för att:
• Förtydliga att ledande befattningshavare får erbjudas möjlighet 
att växla kontantersättning till pension.
• Förtydliga processen för bedömning av måluppfyllelse för rörlig 
ersättning samt tillämpning av och avsteg från riktlinjerna. 
• Ta bort bestämmelsen om planerad pensionsålder.
• Förtydliga att vederbörliga anpassningar får ske såvitt avser 
pensions förmåner och övriga förmåner för anställningsförhål -
landen som lyder under andra regler än svenska.
Slutligen har vissa redaktionella ändringar gjorts i förtydligande 
syfte.
74 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 77 =====

Risker och riskhantering
SCA är exponerat för ett antal risker. Riskerna avser faktorer eller 
händelser som kan påverka SCAs varumärke och trovärdighet samt 
möjlighet att vara ett hållbart bolag med god lönsamhet över tid. 
Genom effektiv riskhantering arbetar SCA förebyggande för att 
minimera riskerna och för att reducera negativa effekter om hän -
delser skulle inträffa. De flesta risker kan påverka bolaget både 
positivt och negativt. Exempel på detta är ”Efterfrågan och mark -
nadspris på SCAs produkter” och ”Råmaterialpriser”. Det rådande 
geopolitiska läget påverkar flera olika risker och bidrar till en större 
osäkerhet i bedömningen av riskerna än normalt. SCA har inkluderat 
detta vid bedömning av relevanta risker. 
Process för riskhantering
SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning efter 
rekommendation från koncernledningen. Ansvaret för den lång -
siktiga och övergripande hanteringen av risker följer bolagets 
besluts- och delegeringsordning. Detta innebär att de flesta av 
SCAs operativa risker hanteras av SCAs affärsområden på lokal 
nivå men att hanteringen samordnas, om så bedöms nödvändigt 
och effektivt. Verktyg för samordningen består främst av affärs -
områdenas löpande rapportering samt den årliga översynen av risk -
scenariot, där identifiering, värdering och hantering av risker är en 
del av processen. Identifierade risker klassificeras efter sannolikhet 
att risken inträffar samt bedömd konsekvens för SCAs prestation. 
Beslutade kontrollåtgärder följs upp och utvärderas inom ramen för 
bolagets internkontroll. Vid ett förändrat riskscenario under året, 
uppdateras värdering och hantering av berörda risker.
SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom intern -
banken för hantering av koncernbolagens finansiella transaktioner 
och hanteringen av koncernens energiprisrisk. De finansiella ris -
kerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är 
fastställd av SCAs styrelse. Den utgör, tillsammans med bolagets 
instruktion för energihandel, ett ramverk för hanteringen.
SCAs funktion för internrevision granskar att SCA följer fastställda 
policyer och andra styrande dokument samt att organisationen 
genomför beslutade åtgärder för hantering av identifierade risker. 
Funktionen för internrevision rapporterar till styrelsen genom dess 
revisionsutskott.
Operativa risker
Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter
Efterfrågan på SCAs produkter påverkas av flera faktorer 
såsom den allmänna konjunkturutvecklingen, men även mer 
specifika som trender i byggande och byggvaruhandel samt 
ökad e-handel. Andra produkter och tjänster kan vara 
substitut för SCAs produkter samtidigt som SCAs produkter 
kan ersätta andra produkter och material. Det stora och 
ökande behovet av att ersätta fossila material med förnybara 
alternativ är gynnsamt för SCA.
Tullar och handelshinder kan skapa osäkerhet och påverka 
marknadsförutsättningarna.
Påverkan:    Förändring:  
Inom de flesta produktområden där SCA verkar finns ett flertal konkurrerande producenter och 
tydliga marknadspriser. Utbudet bestäms av tillgänglig produktionskapacitet och priset baseras 
på utbud och efterfrågan. Försäljningskontrakten kan utgå från marknadspris baserat på 
publicerade prisindex, ibland med viss tidsfördröjning jämfört med vad som händer på marknaden. 
Försäljningskontrakten kan också ange ett pris, som gäller under avtalsperioden. Variationer 
i marknadspriserna kan skapa betydande svängningar i resultatet för SCA.
Risken med varierande marknadspris möts på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser eller 
prissäkring förekommer endast i undantagsfall. Bedöms effekten bli negativ och långvarig kan 
åtgärder vidtas för att anpassa kostnadsbilden, till exempel i form av omförhandling av avtal, 
kapacitets- eller personalförändringar samt översyn av verksamhetsstrukturen. Övergång till 
alternativ produktion kan också bli aktuell där detta är möjligt. Bolagets innovationsarbete syftar 
till att utveckla nya produkter, tjänster och processlösningar som ökar konkurrenskraften.
Tullar och ökade handelshinder skapar osäkerhet och oförutsägbarhet som riskerar att påverka 
marknadsförutsättningarna framgent. SCA följer nog utvecklingen och anpassar sin marknads -
exponering där så är möjligt. Under år 2025 har tilläggstullkostnaderna inte haft någon materiell 
påverkan på resultatet. 
Råmaterialpriser och andra kostnader för insatsvaror och tjänster
Marknadspriset varierar över tid för råmaterial, insatsvaror 
och tjänster som används av SCAs verksmahet. Detta kan 
påverka resultatet både positivt och negativt. Cirka 
80 procent av SCAs kostnadsbas utgörs av råmaterial, 
insatsvaror och tjänster. SCAs kostnadsstruktur finns 
beskriven i Förvaltningsberättelsen.
Påverkan:    Förändring:  
Prisvariationer på råmaterial, insatsvaror och tjänster kan hanteras på flera sätt. SCA har en 
integrerad värdekedja med hög självförsörjningsgrad inom vedråvara, energi och logistik, vilket 
bidrar till riskreducering. SCA är Europas största privata skogsägare och under år 2025 täcktes 
cirka 60 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. 
Genom det stora skogsinnehavet och energieffektiva industriprocesser är SCA även en 
nettoproducent av bioenergi. SCA är både en stor användare och producent av el. Under 2025 
använde SCA 2,0 TWh el samtidigt som bolaget producerade 1,3 TWh  el. Bolagets vindkrafts -
arrenden minskade prisexponeringen ytterligare. Prisrisken kan även minskas genom finansiella 
säkringar och långtidskontrakt. Enligt interna regler kan elprisrisken säkras upp till 36 månader. 
För 2026 har cirka 60 procent, för 2027 40 procent och för 2028 har 0 procent av prognosticerad 
nettoelförbrukning säkrats. Normalt hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring. 
Transportkostnad utgör en stor del av SCAs kostnadsmassa. Genom egen logistikverksamhet 
kan systemet optimeras och risken minimeras. Risken minimeras även genom investeringar, 
tillsammans med partners, i produktion av biodrivmedel. SCA arbetar även aktivt med att 
reducera kostnadsrisken genom att omförhandla avtal, söka nya leverantörer eller ersätta 
insatsvaror och tjänster som gått upp i pris.
HögMedelLåg
Bedömning av potentiell påverkan på SCA 
baserad på kombinationen av sannolikhet 
och finansiell effekt.
 Oförändrad risk
Avser förändring från föregående år.
Ökad risk (effekt och/eller sannolikhet) Minskad risk
75FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 78 =====

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Miljöpåverkan
SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark, bullernivåer 
och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för att 
förhindra eller begränsa påverkan på miljön liksom kostnader 
för att återställa miljöer som påverkats av SCAs verksamhet. 
Krav på återställande av miljön kan också avse effekter av 
SCAs tidigare verksamheter. 
För SCAs industriella verksamhet i Sverige krävs tillstånd 
enligt miljöbalken, vilket sätter gränser för verksamhetens 
omfattning och tillåtna påverkan på omgivningen. Vid utökad 
eller ändrad verksamhet, kan krav på ytterligare åtgärder 
tillkomma. Skogsverksamheten påverkas även av skogs-
vårds lagen och jordförvärvslagen. 
Påverkan:    Förändring:  
SCAs hållbarhetspolicy ger riktlinjerna för koncernens arbete med miljö och socialt ansvar. 
Varje produktionsenhet sätter mål för att minska sin miljöpåverkan. Mål och handlingsplaner 
baseras på utförd miljöaspektvärdering där möjlig och faktisk negativ påverkan identifieras. 
Miljöriskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, 
kontrollprogram för efterlevnad av miljötillstånd och riskanalyser i samband med förvärv samt 
genom saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Genom resurs  användningssystemet 
RMS, följer SCA hur bolaget nyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. 
Alla medarbetare uppmuntras att rapportera observationer och eventuella incidenter, vilka är en 
del av det förebyggande arbetet och arbetet med ständiga förbättringar. SCA har under lång tid 
arbetat för att kontinuerligt öka andelen förnybar energi samt för att minska mängden avfall. SCAs 
integrerade värdekedja bidrar till att öka cirkulariteten då biprodukter och sidoströmmar från en 
process blir råvara i en annan process.
Klimatförändringar
Klimatförändringar innebär risker för SCAs verksamhet. 
Förändrade väderförhållanden kan orsaka torka, vilket i sin 
tur kan innebära ökad risk för insektsskador och bränder. Fler 
stormar innebär ökad risk för stormfällning. Avverkning och 
transport av virke kan påverkas av ett mildare och regnigare 
klimat med svårare terrängförhållanden, särskilt under våren. 
Politiska beslut i syfte att minska eller begränsa effekter av ett 
ändrat klimat, kan påverka bolaget på olika sätt.
Med ändrat klimat kan den biologiska mångfalden i bolagets 
skogar påverkas genom att livsförutsättningarna för olika 
arter förändras. Tillgång till färskvatten kan påverkas negativt 
av ett varmare klimat.
Samtidigt kan klimatförändringar i form av global uppvärm -
ning i viss mån förväntas ha positiv inverkan genom ett mer 
gynnsamt klimat för skogens tillväxt i norra Sverige.
För att motverka klimatförändringarna, ökar efterfrågan på 
förnybara och fossilfria alternativ, vilket är gynnsamt för SCA.
Påverkan:    Förändring:  
Den största påverkan för bolaget bedöms vara kopplad till skogen och brukandet av skogen. 
Då skogsbruket har ett långt perspektiv, 100 år, är det svårt att förutsäga hur olika klimat  föränd-
ringar kommer att samverka. Ett varmare klimat innebär troligen högre tillväxt i skogen men 
samtidigt större risk för skadeinsekter, extremväder och längre perioder av torka. SCA deltar i 
olika forsknings   samarbeten för att öka kunskapen om hur skogen kan komma att påverkas av 
klimatförändringar och hur skogsbruket kan anpassas för att bäst möta dessa förändringar.
Transitionsriskerna kan innebära såväl risker som möjligheter. Ökad efterfrågan på förnybar 
energi och produkter baserade på förnybara material är en möjlighet för SCA. Politiska beslut för 
att begränsa klimatförändringar kan påverka bolaget såväl positivt som negativt, se även under 
politiska risker. Politiska beslut kan medföra ökade kostnader i form av exempelvis avgifter och 
skatter. Ökade avgifter för fossila utsläpp från fartygstransporter medför ökade kostnader innan 
ny teknik eller nya drivmedel finns tillgängliga.
Bolagets industriella processer är nästan fossilfria som en följd av ett strukturerat arbete under 
lång tid med energieffektiviseringar och att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Bolagets 
största exponering för fossila bränslen är relaterad till transporter och på olika sätt pågår åtgärder 
för att minska förbrukningen. Ett exempel är eldrivna timmerbilar. Under 2024 togs en eldriven 
timmerbil i bruk för timmertransporter från skog till virkesterminal. Den utvärderas nu i ordinarie 
drift. Sedan 2022 har SCA även en eldriven timmerbil i drift för transporter från virkesterminalen 
i Gimonäs till pappersbruket i Obbola.
En mer detaljerad analys av klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas på sidorna 81–83.
Affärsetik
Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av affärsetiska risker 
kan skada SCAs varumärke och trovärdighet. Bolaget kan 
även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. Genom 
god affärsetik kan bolaget bidra till positiv utveckling i hela 
värdekedjan, värna mänskliga rättigheter och minimera risken 
för korruption och penningtvätt.
Påverkan:    Förändring:  
För att säkerställa att SCA och dess medarbetare, lever upp till bolagets kärnvärden och inte 
medverkar i eller kan kopplas till oetiska affärsmetoder har SCA en Uppförandekod. Den innefattar 
bland annat övergripande regler för hur SCA bedriver sin verksamhet och hur bolagets anställda 
ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden är en policy som godkänns av 
SCAs styrelse och ses över regelbundet. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, 
relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och hänsyn till miljön. Alla anställda 
utbildas i koden dels i introduktionen för nyanställda, dels i form av repetitionsutbildning. 
För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar bolagets värderingar, sker en 
utvärdering av potentiella partners innan samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärs -
mässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö 
och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs leverantörsstandard, vilket regleras i leverantörs-
avtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att Uppförandekoden 
efterlevs. Dessa innefattar bland annat kontroller i samband med förvärv, riskutvärdering av 
bolagets egna enheter och leverantörer samt platsrevisioner av SCAs enheter och av leverantörer 
som bedöms ha en högre risknivå. SCA har ett visselblåsarsystem där både interna och externa 
parter kan rapportera misstänkta överträdelser av koden, vilka behandlas i bolagets 
complianceråd. Vid behov sker granskningen av extern part.
Legala risker
SCA bedriver verksamhet som omfattas av lagar och 
regelverk och som till stora delar omfattas av tillståndsplikt. 
SCA kan bli föremål för kommersiella tvister och andra 
rättsliga förfaranden.
Påverkan:    Förändring:  
SCA följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkerställa regelefterlevnad. Bolaget 
vidtar de åtgärder som krävs med anledning av regelförändringar samt genomför relevanta 
utbildningar för anställda. SCA verkar bland annat genom branschorganisationer för att tillvarata 
bolagets intressen i lagstiftningsfrågor. SCAs anläggningar följer fortlöpande upp sin 
miljöpåverkan och att givna tillstånd efterlevs.
Förtroendeskadliga risker
Intressenters agerande, synpunkter och uppfattning om SCA 
och bolagets verksamhet kan påverka förtroendet för SCA. 
Det kan även inträffa enskilda händelser som kan skada 
förtroendet för bolaget. Exempel på detta är om anställda, 
entreprenörer, leverantörer eller affärspartners inte skulle följa 
gällande lagar  och regler eller styrande dokument, såsom 
SCAs Uppförandekod. SCA kan också drabbas av olyckor 
som skadar förtroendet för SCAs förmåga att bedriva 
verksamhet på ett säkert, ansvarsfullt och effektivt sätt.
Påverkan:    Förändring:  
SCA för dialog med sina intressenter och uppdaterar löpande informationen på bolagets hemsida 
för att tillgodose olika behov. SCA följer vid var tid gällande lagar och regler, uppdaterar regel -
bundet relevanta styrdokument och genomför utbildningar för att säkerställa att SCAs medarbetare 
har kunskap inom relevanta regelverk.
Bolaget verkar för att delägda verksamheter och anställda i dessa ska leva upp till motsvarande 
krav. SCA har en leverantörsstandard för att säkerställa att SCAs leverantörer och entreprenörer 
uppfyller de krav SCA ställer. Bolaget har en rutin för att säkerställa att nya partners delar SCAs 
värderingar, innan nya affärssamarbeten inleds. Vid behov genomförs revisioner på plats hos 
bolagets leverantörer och delägda verksamheter, för att följa upp att SCAs kravnivå uppfylls. 
SCA har system för hantering av plötsliga händelser, såsom olyckor och andra krissituationer, 
som riskerar att skada förtroendet för bolaget.
76 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 79 =====

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Risker kopplade till skogsbruk och skogsbeståndet
SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner 
hektar skogsmark, varav 2,1 miljoner hektar utgörs av 
produktiv skogsmark. Innehavet finns till största delen i norra 
Sverige samt i Baltikum. Det finns risk att värdet på skogs -
beståndet minskar genom angrepp av skadeinsekter, betande 
klövdjur, stormar och brand. Värdet på skogstillgången kan 
också förändras, till exempel genom variationer i efterfrågan 
på vedråvara i SCAs region, vilket i sin tur påverkar prisnivån 
i regionen. SCAs skogsskötsel kan vidare komma i konflikt 
med renskötande samers verksamhet avseende mark -
användning. Detta gäller även vid etablering av vindkrafts -
produktion på skogsmarken. Lagstiftning och certifierings-
krav kan också påverka möjligheter att bedriva ett aktivt och 
ansvarsfullt skogsbruk. Klimatförändringar kan påverka 
förutsättningarna för skogsbruket, se separat risk 
Klimatförändringar.
Påverkan:    Förändring:  
SCA arbetar aktivt och tillsammans med forskningsinstitut för att kontinuerligt förbättra 
skogsbruksmetoder och förädling av skogsplantor för att öka tillväxten i skogen och minska 
påverkan på skogslandskapet vid till exempel avverkning och markberedning. SCA arbetar på 
olika sätt och för dialog med intressenter för att bidra med faktabaserat underlag till vilka nyttor 
som skapas genom ett ansvarsfullt brukande av skogen och hur skogsbruket påverkar skogs -
landskapet samt för att inhämta andra intressenters syn på brukande av skog.
Aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kombinerat med en industri som förädlar skogsråvaran 
är väsentligt för att säkra värdet av skogstillgången. SCA tillämpar långsiktiga avverknings -
beräkningar med ett hundraårigt perspektiv för att definiera en uthållig avverkningspotential och 
därmed säkerställa en fortsatt god tillgång till råvara. Den uthålliga avverkningspotentialen har 
sedan slutet av 1940-talet mer än fördubblats, samtidigt som virkesförrådet fördubblats. 
Risken för angrepp av skadeinsekter hanteras med hjälp av omsorgsfull markberedning, särskilt 
skydd mot snytbaggar och rutiner för att minimera risken för angrepp av granbarkborre. Stammen 
av betande klövdjur hålls nere genom jakt på marker där SCA arrenderar ut jakträttigheter. SCAs 
skogsmark är spridd över stora delar av norra Sverige, vilket innebär att till exempel skogsbrand 
och stormar normalt inte påverkar mer än en begränsad del av skogsbeståndet. Skogen försäkras 
därför inte. Baserat på erfarenheter från tidigare år med förhöjd risk för skogsbränder, har SCA 
utvecklat rutiner för att minimera risken för skogsbrand, speciellt vid längre perioder av torr 
väderlek. 
SCA samplanerar med berörd rennäring avseende skogsskötsel och vindkraftsprojekt på SCAs 
mark. Samplaneringen omfattar exempelvis anpassning av tidpunkt för avverkning, gödsling och 
markberedning samt val av trädslag vid ny- eller återplantering. Vid vindkraftsprojekt sker samråd 
till exempel om vindkraftsparkens storlek och eventuell påverkan på intressenterna med berörda 
samebyar, närboende och markägare i området.
Biologisk mångfald
SCA använder stora mängder skogsråvara, som dels kommer 
från egen skog, dels köps från andra markägare och skogs-
bolag. Vid skogsbruksåtgärder finns risk att den biologiska 
mångfalden påverkas. Politiska beslut, lagstiftning och 
certifieringskrav för att värna biologisk mångfald kan komma 
att påverka bolaget.
Utsläpp från bolagets industrier kan påverka livsmiljön 
för arter i närmiljön och hanteras inom ramen för givna 
miljötillstånd.
Ett varmare klimat kommer sannolikt att påverka den 
biologiska mångfalden.
Påverkan:    Förändring:  
SCA har som mål att bolagets skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, 
naturupplevelser och råvara i framtiden, som de är idag. SCA bedriver ett långsiktigt och ansvars -
fullt skogsbruk där naturhänsyn tas vid alla skogliga åtgärder, så kallad generell hänsyn. SCA 
arbetar för att bevara och förstärka biologisk mångfald på flera sätt. Landskapsekologisk 
planering omfattar hela SCAs markinnehav och är basen för naturvårdsarbetet. SCA gör frivilliga 
avsättningar där bolagets skogar med högst naturvärden undantas från skogsbruk eller sköts med 
naturvårdande skötsel för att förstärka naturvärden. Alternativa brukningsformer och riktade 
åtgärder utförs för att gynna biologisk mångfald. SCA tar ett speciellt artansvar för de skogs -
levande rödlistade arter i norra Sverige som finns på SCAs markinnehav och riskerar att påverkas 
negativt av skogsbruk, och arbetar aktivt för att säkra tillgången till livsmiljöer som gynnar dessa 
arter. Bolaget samarbetar med både myndigheter och organisationer för att tillsammans identifiera 
och genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald och rekreation. I  bolagets fem mångfalds -
parker, större skogsområden som sköts för att gynna biologisk mångfald och lyfta fram kultur -
historiska värden och rekreation, provas och utvärderas alternativa bruknings  former. SCA 
genom för årligen intressentdialoger för respektive park för att utveckla parken och de värden 
som finns i respektive park.
SCA avstår aktivt från att köpa virke från kontroversiella källor. Minimikravet för inköpt vedråvara 
är att det ska uppfylla FSC Controlled Wood. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC och PEFC 
och SCAs virkesanskaffning enligt FSC Chain of Custody och PEFC Chain of Custody. Vid inköp 
av avverkningsrätter från privata markägare, uppmuntrar SCA till utökad naturhänsyn.
Systemrisker, så som kollaps av ekosystem eller utarmning av den biologiska mångfalden, 
bedöms som låga för den region, norra Sverige, som bolaget i första hand är beroende av för sin 
råvaruförsörjning.
Risker i produktionsanläggningar
SCA har 14 produktionsanläggningar, samtliga i Sverige. 
SCA äger också anläggningar för distribution såsom hamn -
anläggningar, virkesterminaler och skogsbilvägar i Sverige. 
Dålig arbetsmiljö i produktionsanläggningarna kan orsaka 
ohälsa och arbetsolycksfall med stora konsekvenser för 
enskilda medarbetare eller entreprenörer. En del av anlägg -
ningarna bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskin -
haverier och andra typer av skadehändelser kan leda till 
produktionsstörningar och orsaka leveransproblem. När 
större projekt genomförs finns risk för störningar i befintlig 
verksamhet.
Påverkan:    Förändring:  
SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och bedriver ett aktivt och systematiskt arbets  miljö-
arbete för att minimera risken för personskador och för ohälsa. SCA arbetar förebyggande för att 
ha en hög tillgänglighet i produktionsanläggningarna och för att undvika oplanerade stopp. 
Bolaget nyttjar nya digitala tekniker för att ytterligare optimera driftsäkerhet och anläggnings -
utnyttjande. Målet är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, entreprenörer, 
närboende, miljö, bolagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanterings -
kostnad. Det skade  förebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer, vilket bland annat 
inkluderar ledningens säkerhetsvandringar, underhåll av anläggningar, alkohol- och drogtester, 
utbildning av personal samt god ordning och reda. Kontinuerligt arbete med att minska risker 
genom bland annat riskbedömningar och ständiga förbättringar genomförs. Alla medarbetare 
uppmuntras också att rapportera riskobservationer och eventuella incidenter för att bidra till 
proaktiva åtgärder och minimera risken för olyckor och ohälsa samt för att öka medvetenheten om 
hälsa och säkerhet.
Samtliga helägda anläggningar är försäkrade hos marknadsledande försäkringsbolag till 
återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. För att minimera pågående projekts 
påverkan på verksamhet tillsätts separata projektorganisationer som gör löpande uppföljningar 
för att snabbt fånga upp eventuella störningar och brister, samt vidta korrigerande åtgärder.
77FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 80 =====