FULLTEXT DEL 2 AV 5

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Påverkan av politiska processer
SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och
administra tiva regler, dels i Sverige där SCA har större delen
av verksamheten dels på EU-nivå. Påverkan kan komma från
generella regler såsom regler för beskattning och finansiell
rapportering, men också mer specifika regler och praxis samt
kostnader för utökade kontrollsystem. Exempel är politiska
beslut avseende skogsbruk, transporter och tillstånds-
processer. Politiska beslut kan begränsa framtida
avverknings möjligheter.
Påverkan: Förändring:
SCA arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar, förändrad lagstiftning och
politiska beslut, som leder till ändrade förutsättningar för bolaget. SCA medverkar i nationella och
internationella branschorganisationer. Några nyckelområden för SCA är ägande- och brukanderätt
av skogsmark, europeiska och globala regleringar inom miljö- och energiområdet samt synen på
biobränslen. SCA följer utvecklingen inom prioriterade områden såsom skogsbruk, biologisk
mångfald, fossilanvändning, miljömärkning, frågor om avfall och utsläpp till vatten och luft. EUs
handel med utsläppsrätter, regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är
viktiga att följa för SCA.
Kundberoende
SCAs tio största kunder svarade 2025 för cirka 30 procent av
bolagets omsättning. Risken vid alltför stort beroende av
enskilda kunder är att uteblivna köp från dessa kan påverka
SCAs resultat negativt.
Påverkan: Förändring:
SCA arbetar kontinuerligt med att bygga relationer med befintliga och nya kunder, för att minska
konsekvenserna av uteblivna köp från etablerade kunder. Generellt är kunderna inom massa- och
papperssegmenten stora företag, som tillverkare av mjukpapper och tillverkare av wellpapp -
förpackningar. För sågade trävaror är huvudfokus långsiktiga samarbeten dels globalt med
industriella kunder dels i Skandinavien med byggvaruhandelsaktörer. Genom att arbeta med
de starkaste aktörerna inom dessa områden på marknader där bolaget kan ha effektiva
logistikupplägg uppnås ökad stabilitet och lönsamhet över tid.
Leverantörer
SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall
av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och
störningar i försörjningskedjan. Leverantörer, vilka inte följer
SCAs leverantörsstandard kan orsaka problem även för SCA.
Globala eller regionala kriser kan ha en negativ påverkan på
leverantörernas förmåga att uppfylla sina åtaganden liksom
på rörligheten för varor och tjänster.
Påverkan: Förändring:
För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal leverantörer. För vedråvara som
köps externt har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade
på lokalkontor i regionen, och har genom dem relationer med cirka 18 000 privata skogsägare.
SCA säljer också skogsvårdstjänster till dessa leverantörer. Cirka 175 entreprenörer svarar för
huvuddelen av avverkningen, omkring 100 för transporter av vedråvara till SCAs industrier och
cirka 100 för skogsvård.
För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden.
Detta gäller också i de flesta fall leverantörer av underhållstjänster samt ny- och ombyggnation av
anläggningar. Genom att SCA har tillgång till flera leverantörer, minskar risken för uteblivna
leveranser om en enskild leverantör får problem.
SCA har etablerat en leverantörsstandard som bland annat behandlar arbetsvillkor, hälsa och
säkerhet, affärsetik, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan. SCAs leverantörer måste uppfylla
standarden och potentiellt genomgå revision. Revisioner planeras och genomförs utifrån ett
riskperspektiv för att säkerställa att leveranser kommer från leverantörer som uppfyller SCAs krav.
IT-säkerhet och risker i IT-system
SCA är beroende av IT-system för den löpande verksamheten.
Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan ha en direkt
påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser.
Felaktig hantering av finansiella system kan påverka bolagets
redovisning. Intrång av obehöriga i SCAs system kan orsaka
ekonomiska förluster och andra skador. Dessa risker ökar i en
alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld.
Påverkan: Förändring:
SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT-processer
och en organisation för IT-säkerhet. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning,
införandet av förebyggande åtgärder, användandet av säkerhetsteknologier, rutiner för
kontinuitets hantering och interna revisioner. Standardiserade processer finns för implementering
av nya system, förändring av befintliga system och den dagliga driften. Större delen av SCAs
systemlandskap bygger på väletablerade system. Bolagets arbetssätt har anpassats och
utvecklas i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Medarbetarnas medvetenhet om
riskerna ökas genom utbildning i IT-säkerhet och personuppgiftshantering.
Risker relaterade till personal
SCA behöver tillgång till rätt kompetens och engagerade
medarbetare. Bolaget måste ha förmåga att attrahera och
behålla talanger samt säkerställa tillgång till bra ledare för att
uppnå uppställda strategiska och operationella mål och
utveckla medarbetarna.
Påverkan: Förändring:
SCA har som mål att arbetsplatserna ska vara olycksfria och hälsosamma, och arbetar proaktivt
för att medarbetarna ska vara friska och må bra. Bolaget genomför ledarutbildningar för att
utveckla och stötta ledarna i ledarrollen.
SCA arbetar enligt en etablerad process för successionsplanering för att säkra försörjning av
ledare och specialister. SCA arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att säkerställa
tillgången till rätt kompetens på kort och lång sikt. Medarbetarna utvecklas bland annat genom
traditionell utbildning, coachning och lärande i vardagen samt årliga medarbetarsamtal. Bolaget
arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivar -
varumärket. Bolaget tar även initiativ till lokala utbildningar för att öka tillgång till bristkompetenser
exempelvis skogsmaskinförare. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt
kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga
organisationerna.
Produktsäkerhet
Bolagets produkter ska uppfylla gällande krav på
produktsäkerhet och kvalitet för att minimera att risker
uppstår vid användning, hantering och återvinning av
produkter. Ny lagstiftning kan innebära nya krav på
produktsäkerhet.
Påverkan: Förändring:
SCAs produkter tillverkas nästan uteslutande av förnybar råvara från skogen. Endast en mycket
liten andel utgörs av ändliga material. Bolagets produkter vidareförädlas i de flesta fall av bolagets
kunder till den produkt som slutkonsumenten kommer i kontakt med. SCAs enheter har rutiner för
att följa upp kvalitet och övriga krav. Bolaget följer förslag till ny lagstiftning och utveckling av
relevanta standarder inom området.
78 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 81 =====

Finansiella risker
Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året
Valutarisk
SCAs exportinriktning gör SCAs verksamhet starkt valuta -
beroende. Cirka 81 procent av försäljningen sker i andra
valutor än SEK. Huvuddelen av inköpen sker i SEK. Endast
en mindre del av inköpen görs i andra valutor. Svängningar
i valutakurserna har stor påverkan på SCAs intäkter och
därmed på resultatet.
Påverkan: Förändring:
I tabellen anges nettoflöden för de tre största
valutorna under år 2025, samt övriga utländska
valutor totalt, mätt som försäljning i respektive
utländsk valuta minus inköp i samma valuta.
I enlighet med SCAs finanspolicy valutasäkras
denna exponering enligt följande:
Balansräkningsposter i utländsk valuta
säkras, liksom exponeringen i större beslutade
och kontrakterade investeringar i
anläggningstillgångar.
Enligt policyn kan också transaktionsexponering avseende uppskattat framtida nettoflöde
valutasäkras upp till 18 månader. Bolaget hade per den 31 december 2025 ungefärliga andelar
säkrade av den förväntade nettoexponeringen från försäljning minus inköp enligt tabell nedan.
Omräkningsexponering, det vill säga den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av
utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till SEK, är av mindre betydelse eftersom
balansomslutningen i dessa bolag endast utgör cirka 3 procent av SCAs totala balansomslutning.
Omräkningsexponeringen i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte.
Andel av förväntad nettoexponering, %
Valuta Snittkurs 2026:1 2026:2 2026:3 2026:4
EUR 11,06 80 65 40 10
USD 9,62 65 60 40 20
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs
kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina
betalningsåtaganden.
Påverkan: Förändring:
Kreditexponeringen i kundfordringar uppgick den 31 december 2025 till 3 196 MSEK. Kreditrisken
i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kredit -
limiter fastställs och följs upp löpande. SCA tecknar i vissa fall kreditförsäkringar för att sänka
kreditrisken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar uppgick per 31 december 2025
till 28 (36) procent av totala kundfordringarna. Kundfordringar redovisas till det belopp som
förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av varje kund.
Den finansiella kreditexponeringen, där motparten är en finansiell aktör eller en förvaltare av
pensionsmedel, uppgick den 31 december 2025 till 3 998 MSEK. Målsättningen är att finansiella
motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A– från minst två kreditbedömningsinstitut.
Likviditets- och refinansieringsrisk
Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA
inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser till följd
av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.
Påverkan: Förändring:
SCAs bruttolåneskuld uppgick den 31 december 2025 till 14 937 MSEK och den genomsnittliga
löptiden, inklusive outnyttjade kreditlöften, till 3,7 år (med hänsyn till leasingskuld enligt IFRS 16).
Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till 6 000 MSEK och likvida medel till 590 MSEK.
För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering till attraktiva villkor, har SCA en uttalad
målsättning att upprätthålla en så kallad ”investment grade rating”. Kreditvärderingsinstitutet
Standard and Poor’s (S&P) har under året bekräftat SCAs kreditbetyg till ”BBB” med stabila
utsikter.
SCA ska upprätthålla en finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida
medel och outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 10 procent av koncernens årsomsättning.
För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttoskuldens förfall.
Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år, med hänsyn till outnyttjade
kreditlöften.
Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs finansiering
bestod den 31 december 2025 av en kreditfacilitet från en grupp av fyra banker med goda kredit -
värdigheter, bilaterala lån från flertalet banker och emitterade obligationer.
Ränterisk
Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån
påverkar SCA negativt.
Påverkan: Förändring:
SCAs policy är att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara i intervallet 3–36 månader.
SCAs bruttolåneskuld, inklusive derivatinstrument exklusive leasingskuld enligt IFRS16, hade per
den 31 december 2025 en genomsnittlig räntebindning på cirka 12 månader. Risken hanteras
genom fasträntelån och genom räntederivat. För känslighetsanalys, se not E7.
Nettoflöden 2025
EUR 365 MEUR
USD 690 MUSD
GBP 101 MGBP
Övriga (omräknat till SEK) 470 MSEK
Totalt 12 112 MSEK
79FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 82 =====

80 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 83 =====

Klimatrelaterade risker och möjligheter
Ett förändrat klimat innebär både risker och möjligheter som
SCA behöver förstå och förhålla sig till. En scenarioanalys med ett
perspektiv på 100 år har utförts, där två scenarier har analyserats,
ett där världen når Paris-avtalet och ett med högre temperatur -
ökning där samhället inte förändrats lika snabbt. Analysen har
utförts dels med ett globalt perspektiv dels med fokus på norra
Sverige. Baserat på analysen har risker för bolaget bedömts på
kort, medel och lång sikt. SCAs affärsmodell och basen i den egna
skogen innebär stora möjligheter att vara en viktig aktör i omställ -
ningen till en hållbar samhällsutveckling. Scenarioanalysen genom -
fördes år 2022 och har årligen setts över och vid behov uppdaterats
baserat på ny information.
35
RCP 8,5
RCP 6
RCP 4,5
RCP 2,6
CO2
2000 2020 2040 2060 2080 2100
30
25
20
15
10
5
0
–5
Utsläpp miljarder ton kol
Källa: van Vuuren, D.P., Edmonds, J., Kainuma, M. et al. The representative concentration pathways: an overview.
Climatic Change 109, 5 ( 2011). https://doi.org/10.1007/s10584-011-0148-z
Scenario 1 – Lågtemperatur1)
I linje med Paris-avtalet, global uppvärmning ~1,5°C
Den globala uppvärmningen bromsas och utsläppen av växthus -
gaser är negativa år 2100. Globalt begränsas ökningen av medel -
temperaturen till 1,5 grader.
Samhället har genomgått en hög grad av omställning samtidigt
som den fysiska påverkan till följd av klimatförändringar har begrän -
sats. Teknikutvecklingen bidrar till transformationen av samhället.
Avgifter på utsläpp har påskyndat utfasningen av fossil energi.
Extremväder förekommer mer frekvent än idag.
Jordens befolkning minskar till cirka 7 miljarder, främst till följd
av ökad utbildningsnivå och lägre födelsetal. Ändrade konsumtions -
mönster har ökat resurseffektiviteten och minskat materialbehovet.
Scenario 2 – Högtemperatur2)
Långsammare omställning, global uppvärmning ~3–5°C
Samhället har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska klimat -
förändringarna och har fortsatt ett stort beroende av fossil energi.
Den globala medeltemperaturen har fortsatt att öka med cirka
3,5 grader.
De fossila utsläppen har fortsatt att öka till 2060 för att därefter
minska. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med
cirka 70 procent. Klimatförändringarna gör fler platser på jorden
svårare eller omöjliga att bosätta sig på. Ökad ojämlikhet mellan
och inom länder bidrar till fler konflikter i världen. Extremväder före -
kommer frekvent och orsakar olika typer av problem. Kostsamma
proaktiva åtgärder krävs för att minska konsekvenserna.
Jordens befolkning ökar till cirka 9 miljarder, vilket medför ett ökat
resursbehov och mer mark tas i anspråk för livsmedelsproduktion.
Scenarioanalys – Effekt på SCA
Baserat på bedömning av förändrade förhållanden i norra Sverige och med ett perspektiv på 100 år
Effekterna av ett förändrat klimat i norra Sverige, där SCA har
största delen av sin operativa verksamhet, bedöms vara likartade
för både scenario 1 och 2, men med större förändringar för scenario
2 (högtemperatur). För scenario 2 bedöms effekterna bli kraftigare
och inträffa tidigare än för scenario 1. Enligt modeller från bland
annat SMHI, förväntas en global ökning av medeltemperaturen
medföra en ännu större temperaturökning närmare polerna. Detta
medför en förväntad temperaturökning på 1–3 grader (scenario 1)
respektive 4–7 grader (scenario 2) i norra Sverige. Tillgången till
vatten kommer att påverkas beroende på geografi och årstid.
Vårarna förväntas bli blötare i inlandet, somrarna torrare i kust -
landet, höst och vinter blötare i hela Norrland.
De långsiktiga effekterna av klimatrelaterade transitionsrisker
är svåra att överblicka, vilket medför en stor osäkerhet vid bedöm -
ning av risker och möjligheter. Såväl lagstiftning i Sverige som EU
kommer att påverka, liksom teknik utveckling, tillgång och pris på
råvaror och energi, förändrade konsumtionsmönster, tillgång och
villkor för finansiering samt investerares värderingar och riskaptit.
1) Källa: RCP 2.6, SSP1–2.6 och IEA NZE 2050.
2) Källa: RCP 6, SSP4–6.0 samt där data saknats har data från RCP 8.5 och RCP 4.5 använts för att komplettera bilden.
81FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 84 =====

Klimatrelaterade risker och möjligheter baserade på genomförd scenarioanalys
Med utgångspunkt från förändrade förhållanden i norra Sverige och ett perspektiv på 100 år
Akuta risker
• Extremväder av olika slag inträffar mer frekvent och kan påverka
värdekedjan inklusive transporter till kund och råvaror till industrin.
• Ökade periodvisa regnmängder, skyfall, förekommer mer frekvent.
• Stormar förekommer oftare, men medelhastigheten bedöms inte öka.
• Större utbrott av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet.
Kroniska risker
• Högre årsmedelnederbörd samtidigt som perioder med torka ökar,
främst i antal dagar per år.
• Fler dagar med låg markfukt. Under dessa perioder minskar tillgång
till vatten för träden och brandrisken ökar.
• Högre medeltemperatur, färre frostdagar och kortare vinter säsong.
Bidrar även till längre vegetationsperiod som ger ökad tillväxt i skogen.
• Varmare och mer nederbördsrika vintrar med mindre tjäle ökar risken för
vindfällen samt påverkar förhållandena för att forsla ut virke från skogen
(drivningsförhållandena) negativt.
• Ökad förekomst av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet.
• Ändrad tillgång till livsmiljöer kan påverka flora och fauna.
Klimatrelaterade fysiska risker
Regulatoriska risker (politiska beslut och lagstiftning)
• Inskränkningar i äganderätt- och/eller brukanderätt av skogen.
• Olika uppfattningar om hur skogen bäst ska användas kan påverka
tillgång och pris på råvaran.
• Förändrade avgifter och skatter, främst på koldioxid och transporter.
• Villkor, tillgång och pris på förnybar energi och förnybara drivmedel.
• Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser.
• Brist på systemperspektiv och risk för suboptimeringar.
Teknologiska risker
• Utveckling av nya konkurrerande material.
• Utveckling av fossilfria produktionsprocesser som leder
till lägre substitutionsbehov.
Marknadsrisker
• Ökad efterfrågan på hållbarhet i alla led av livscykeln.
• Ändrade konsumtionsvanor.
Förtroende- och ryktesrisker
• Uppfattning om definitionen av ansvarsfullt skogsbruk.
Klimatrelaterade transitionsrisker
Risker för SCA på kort, medellång och lång sikt Hantering av risker
Risker på kort sikt ≤1 år
• Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser.
• Ökade skatter och avgifter på fossila utsläpp.
• Ökad administration för att redovisa utsläpp.
• Krav på att undanta mark för att gynna biologisk mångfald.
• Dialoger och samverkansforum med intressenter. Påverkansarbete
genom branschorganisationer och andra samarbeten samt i egen regi.
• Hög kompetens inom relevanta områden dels inom bolaget, dels
genom deltagande i forskningsprojekt och samarbeten med kunder och
andra aktörer.
• Fortsatt utveckling av skogsbruket dels genom egen erfarenhet,
dels genom att följa och delta i forsknings arbeten.
Risker på medellång sikt 1–5 år
• Fler dagar med låg markfuktighet som minskar tillgången till vatten för träden
och ökar risken för skogsbränder.
• Mer frekventa skyfall och kortare vintersäsong som kan ge mera utmanande
drivnings förhållanden i skogsbruket.
• Ökad omfattning av angrepp av skadeinsekter och svampar.
• Möjliga begränsningar av brukanderätt av skogen och krav på att undanta
mark för att skydda natur.
• Lagstiftning och klassificering av bioenergi.
• Krav på att minimera utsläpp i hela värdekedjan, även utanför bolagets egen
verksamhet samt ökande kostnader för fossila utsläpp.
• Kostnader för att motverka och minimera effekter av extremväder så som
översvämningar, torka och stormar.
• Tillgång till och pris på förnybar och planerbar energi.
• God brandberedskap och utvecklade rutiner för att följa risken för
skogsbrand. Anpassade skogsbruksrutiner.
• Rutiner för markberedning och utveckling av plantmaterial vid nyplantering.
• Ökad kunskap om skadegörare (insekter och svampar) samt hur
skogsbruket kan anpassas för att minimera skador.
• Förädling av plantmaterial.
• Ökad och förfinad monitorering av skogsbeståndet för tidig upptäckt av
skadeangrepp.
Risker på lång sikt 5–100 år
• Skatter och avgifter på utsläpp.
• Kostnader för att motverka, minimera och hantera effekter av extremväder,
där omfattningen är beroende på hur klimatförändringarna utvecklas.
• Teknikutveckling som påverkar materialeffektivitet, materialutnyttjande och
produktions kostnad.
• Ändrade krav på materialegenskaper och återvinning.
• Tillgång till och kostnad för råvaror och energi.
• Ändrade konsumentkrav och konsumtionsmönster.
• Tillgång och villkor för finansiering.
• Teknik- och produktutveckling såväl i egen regi som tillsammans med
partners.
• Landskapsplanering, ståndortsanpassning och val av plantmaterial vid
återplantering för ökad robusthet i skogsbeståndet.
• Utveckling av teknik och arbetssätt för att möta blötare förhållanden vid
avverkning och andra skogsbruksåtgärder.
82 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 85 =====

Möjligheter för SCA
Omställningen av samhället för att motverka klimatförändringar,
innebär också många möjligheter för SCA med sin bas i förnybar
råvara från ansvarsfullt skötta skogar. Bolaget har bland annat god
kontroll på värdekedjan, en hög självförsörjningsgrad av kritiska
råvaror och en potential inom förnybar energi.
• Ökad efterfrågan på förnybara material och förnybar energi ökar
efterfrågan på bolagets produkter.
• Utveckling av nya produkter baserade på skogsråvara eller
sidoströmmar kan ge nya intäktsströmmar.
• Ett varmare klimat och längre vegetationsperiod innebär ökad till -
växt i skogen. Ökad tillväxt ökar upptaget av koldioxid i bolagets
skogar och tillgången till råvara, vilka båda bidrar till att motverka
klimatförändringar och till att fasa ut fossila material.
• Ökade krav på hållbarhet och klimat har bidragit och förväntas
fortsatt bidra till goda möjligheter för finansiering.
Möjlig finansiell påverkan
• Marknadspris för bolagets produkter följer efterfrågeförändringar
i marknaden.
• Intäkter från nya produkter och tjänster.
• Högre/lägre tillväxt i skogen samt högre/lägre volym avverkad
skog på egen mark.
• Kostnader för att anpassa bolaget till eventuella förändringar
av lagar och avgifter.
• Kostnader för att hantera effekter av extremväder inklusive
pro aktiva åtgärder.
• Tillgång och villkor för finansiering när kraven på hållbarhet ökar.
• Värdering av bolagets tillgångar. I nuläget bedöms risken för så
kallade stranded assets som låg.
Finansiell påverkan beskrivs i den finansiella rapporteringen,
se not A1 under Klimatrelaterade risker och möjligheter.
TCFD-index (Task Force on Climate-related Financial Disclosures)
Klimatrelaterade risker och möjligheter är en integrerad del i bolagets arbete. SCA redovisar information om hur dessa kan påverka bolaget
i enlighet med TCFDs rekommendationer. Nedan ges hänvisningar till relevanta sidor för mer detaljerad information.
Styrning
Klimatrelaterade risker och möjligheter ingår i bolagets arbete
med riskhantering och affärsutveckling. Styrelsen godkänner
alla policyer. Hållbarhetsfrågor och risker hanteras löpande
vid sammanträden med styrelsen och revisionsutskottet.
Koncernledningen godkänner koncernmålen samt går årligen
igenom uppdaterat riskscenario. Hanteringen av risker följs
exempelvis upp i form av intern revision och internkontroll.
Läs mer på sidorna: 99–101.
Riskhantering
Klimatrelaterade risker och möjligheter är en del av bolagets
riskhanteringsprocess. Risker och möjligheter hanteras även
löpande i linjeorganisationen och i tvärfunktionella koncern -
gemensamma nätverk. Vid ett förändrat riskscenario under
året, görs en översyn av riskhanteringen för berörda områden
för att vid behov anpassa bolagets åtgärder.
Läs mer på sidorna: 75–83 och 121–122.
Mätetal och mål
SCAs koncernmål inkluderar ett antal mål relaterade till klimat -
påverkan. Därutöver finns lokala mål inom respektive affärs -
område. Bolaget beräknar årligen sitt bidrag till klimat nytta
baserat på komponenterna i den globala standarden ISO
13391, som inkluderar potential för undvikna utsläpp genom
bolagets produkter och fossila utsläpp i värdekedjan.
Läs mer på sidorna: 123–127.
Strategi
Klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats och
integrerats i SCAs strategi för lönsam tillväxt. SCA har genom
sin stora skogstillgång och förnybara produkter stora möjlig -
heter att spela en betydande roll i omställningen till ett fossil -
oberoende samhälle både med befintliga och nya produkter
och tjänster. Parallellt arbetar bolaget med att minska inverkan
av ett förändrat klimat på den egna verksamheten, främst
genom anpassning och utveckling av skogsbruket, samt att
minska sin påverkan i form av reducerade utsläpp.
Läs mer på sidorna: 4–5, 12–21 och 103–105.
83FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 86 =====

Bolagsstyrning
Bolagsstyrning syftar till att säkerställa SCAs åtaganden mot alla sina intressenter. Bolagsstyrningen
ska också stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft.
Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidorna 84–95
På dessa sidor beskrivs regelverk och koncernens bolagsstyrning,
inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redo -
görs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året samt
SCAs internkontroll. Vidare ges en översikt över ersättningar och
ersättningsfrågor, se även SCAs ersättningsrapport på sca.com.
SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning
(www.bolagsstyrning.se). Bolagsstyrningen ska vara tillförlitlig,
tydlig, enkel och affärsinriktad. Denna bolagsstyrningsrapport
ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2025 enligt
6 kapitlet 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har
granskats av bolagets revisor.
Risker och riskhantering, sidorna 75–83
SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av
koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som
över gripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest
väsentliga riskerna samt vilka styrande dokument och åtgärder
som koncernen arbetar efter för att hantera dessa.
Hållbarhet, sidorna 96–163
SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärs -
modell och verksamhet. Arbetet med att förbättra bolagets hållbar -
hetsprestanda stärker konkurrenskraften, reducerar risker och
kostnader och attraherar talanger och investerare. Styrelse och
verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att styra
SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCAs hållbarhets -
arbete leds av koncernens hållbarhetsråd där delar av koncern -
ledningen och koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet
leds av koncernens hållbarhets- och kommunikationsdirektör. Därtill
finns ett antal tvärfunktionella nätverk för att hantera och samordna
sakfrågor såsom arbetsmiljö och miljö.
Så här styrs SCA
Bolagsstämma/Årsstämma
SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman, där samtliga
aktieägare har rätt att delta, få ärenden behandlade samt rösta för
samtliga sina aktier. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade
aktieslag: A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie representerar tio
röster och varje B-aktie en röst. Årsstämman är benämningen på
den årliga ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska fram -
läggas. Vid årsstämman väljs bolagets styrelse och revisor, vilka
föreslås av en särskild av bolagsstämman utsedd valberedning.
Bolagsstämman beslutar också om vinstutdelning, fastställande av
årsredovisning, arvodering av bolagets styrelse och revisor, i före -
kommande fall riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare,
samt övriga viktiga frågor.
Valberedning
Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till
uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor
samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning.
Styrelse
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation
och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säker -
ställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säker -
ställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och
efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut
bland annat vid större investeringar och vid förvärv och avyttringar
av verksamheter.
Årsstämman 2025 beslöt att styrelsen ska bestå av nio års -
stämmo valda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i
styrelsen tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter.
SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om till -
sättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring
av bolagsordningen.
Styrelsens ordförande
Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är
väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att
löpande följa bolagets verksamhet i dialog med verkställande
direktör och se till att övriga styrelseledamöter får information och
underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i
styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och verk -
ställande direktörens arbete. Ordföranden företräder också bolaget
i ägarfrågor.
Revisionsutskott
Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott.
Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen och
hållbarhetsrapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll,
internrevision och riskhantering samt lämnar rekommendationer
och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet
håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revi -
sorns opartiskhet och själv ständig het samt lämnar rekommendation
till valberedningen som underlag för val av revisor och bestämmande
av arvode, liksom information till styrelsen om resultatet av revi -
sionen med mera, för att uppfylla samtliga krav i EUs revisions -
förordning. Revisionsutskottet beslutar om riktlinjer för upphandling
av andra tjänster än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen
utvärderar revisions utskottet revisorsinsatsen och informerar
val beredningen om resultatet av utvärderingen.
Ersättningsutskott
Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott.
Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersätt -
ningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för
verkställande direktör samt har beslutanderätt i dessa frågor för
bolagets övriga ledande befattningshavare. Utskottet följer och
utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolags -
stämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befatt -
ningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersätt -
ningsnivåerna i koncernen. Vidare bereder ersättningsutskottet
styrelsens ersättningsrapport.
84 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 87 =====

Internrevision
Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna
styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process
medarbetaren är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion
med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs
interna styrning och kontroll samt riskhantering. Internrevision rap -
porterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller intern -
revisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna
processer för försäljning, inköp, bokslut och finansiell rapportering,
anläggnings tillgångar, kompensationer och förmåner, personal -
relaterade frågor, informationssäkerhet och IT-system, olika typer
av projekt samt efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning
av Uppförande koden och övergripande instruktioner.
Verkställande direktör (vd) och koncernledning
SCAs verkställande direktör och koncernchef ansvarar för och
sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens
riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har verkställande direktören
en koncernledning vars arbete verkställande direktörn leder.
Koncern ledningen består av verkställande direktören, ekonomi-
och finans direktören, cheferna för affärsområdena Skog, Container -
board, Massa, Trä och Förnybar energi samt chefen för den stöd -
jande enheten Inköp och logistik. Vidare ingår i koncernledningen
cheferna för koncernfunktionerna Human Resources, Hållbarhet
och kommunikation, Juridik samt Strategisk utveckling. I styrelsens
arbetsordning och i styrelsens instruktion för verkställande direktör
klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verk -
ställande direktörn. Verkställande direktören tar i samråd med ord-
föranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete.
SCA följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och
befogenheter. Affärsområdena har fullt ansvar att utveckla sina
respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en
process som också är centralt koordinerad. Varje affärsområde
ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs-
och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen.
Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen
för varje affärsenhet personligen möter verkställande direktören och
ekonomi- och finans direktören (CFO) med flera. Dessa möten kom -
pletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten.
Externa revisorer
Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs redovisning,
koncernens årsredovisning innefattande hållbarhetsredovisning,
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, årsredovis -
ningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse och
granskningsberättelse.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen, årsredovis -
ningslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god
revisionssed i Sverige, vilket även inkluderar granskning av att
aktie bolagslagen och årsredovisningslagen efterlevts.
Läs mer om SCAs bolagsstyrning på sca.com.
Där finns bland annat:
• SCAs bolagsordning.
• Länk till Svensk kod för bolagsstyrning.
• Information från tidigare års bolagsstämmor
från och med år 2015 (kallelser, protokoll, vd:s
anföranden) och pressmeddelanden från år 2012.
• Information från valberedningen från och med år
2007 (sammansättning, förslag och arbete).
• Information inför årsstämman 2026 (kallelse, val -
beredningens förslag inklusive revisionsutskottets
rekommendation, information om anmälnings -
rutiner för deltagande i stämman med mera).
• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och
med år 2007.
Interna regelverk är bland annat:
• Bolagsordning.
• Styrelsens arbetsordning.
• Vd-instruktion.
• Uppförandekod.
• Övriga policydokument beslutade av styrelsen
samt instruktioner beslutade av vd.
Externa regelverk är bland annat:
• Svensk aktiebolagslag.
• Svensk årsredovisningslag.
• IFRS® Redovisningsstandarder.
• Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
• Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares.
• Svensk kod för bolagsstyrning.
• Tillämpliga EU-förordningar.
Efterlevnad av regelverk på aktiemarknaden
Varken Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd
eller någon annan myndighet eller självreglerande
organ har under år 2025 utfärdat sanktioner mot SCA
för överträdelse av de regler som gäller på aktie -
marknaden.
85FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 88 =====

86 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 89 =====

Arbete under året
Årsstämma
Årsstämman hölls fredagen den 4 april 2025 i Sundsvall. Aktie ägare
kunde även utöva sin rösträtt per post före stämman. Vid stämman
var 1 282 aktieägare företrädda och dessa representerade cirka
74 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes
advokaten Eva Hägg.
Stämman beslöt att utdelningen för räkenskapsåret 2024 skulle
uppgå till 3,00 SEK per aktie. Vid årsstämman beslöts vidare om
omval av styrelseledamöterna Åsa Bergman, Lennart Evrell,
Annemarie Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson, Martin
Lindqvist, Helena Stjernholm, Anders Sundström och Barbara
Milian Thoralfsson. Helena Stjernholm omvaldes som ordförande.
Ernst & Young omvaldes som revisor för tiden intill slutet av års-
stämman 2026. Stämman beslutade om godkännande av ersätt -
ningsrapporten för 2024.
Fullständigt protokoll och information om årsstämman 2025
finns på sca.com.
Valberedning
Årsstämman 2017 beslutade om följande ordning, att gälla tills
vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska utgöras
av representanter för de fyra röstmässigt största ägarregistrerade
aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen
i augusti, samt styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande ska
sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ord -
förande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den
röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträf -
fade ägarförändringar befinnes angeläget, äger valberedningen rätt
att kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare
som röstmässigt står näst i tur, så att det sammanlagda antalet
ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valbe -
redningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner
det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från
samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt
största aktieägarna, från aktieägare som röstmässigt står näst i
tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart
offentliggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offent -
liggöras senast sex månader före årsstämman. Ersättning till leda -
möterna i valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för
valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens
mandattid löper intill dess sammansättning av nästkommande
valberedning offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till
stämmo ordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för
ord föranden och envar av övriga ledamöter inklusive ersättning för
utskotts arbete, revisor och revisorsarvode samt förslag till ändring
av ordningen för tillsättning av valberedning, i den mån så anses
erforderligt.
Valberedningen har i sitt arbete beaktat de regler som gäller för
styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet
och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt
att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter
relevanta för SCA.
Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval och
arvode beaktat rekommendationen från revisionsutskottet.
Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2026
Valberedningen inför årsstämman 2026 har följande samman sättning:
• Bengt Kjell, AB Industrivärden, valberedningens ord förande.
• Nikolai Schjold, Norges Bank Investment Management.
• Dick Bergqvist, AMF Tjänstepension & AMF Fonder.
• Mikael Hallåker, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera.
• Helena Stjernholm, styrelseordförande SCA.
Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med
förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2026 framgår av
kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida sca.com. Årsstämman
2026 kommer att hållas den 27 mars.
Valberedningen har sedan den tillsattes sammanträtt vid tre
tillfällen under år 2025. Styrelsens ordförande har redovisat den
styrelse utvärdering som genomförts samt informerat valbered-
ningen om styrelse- och utskottsarbetet under året.
Mångfaldspolicy
Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2025 har
valberedningen tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning
som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en,
med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhål -
landena i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mång -
sidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas
kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördel -
ning ska eftersträvas. Årsstämman 2025 beslöt i enlighet med val -
beredningens förslag, vilket innebar att nio ledamöter valdes, varav
fem kvinnor och fyra män. Ingen förändring av fördelningen mellan
kvinnor och män i styrelsen har skett under 2025. Vid framtagande
av förslag till styrelse inför årsstämman 2026 har valberedningen
arbetat med, och tillämpat, mångfaldspolicyn på motsvarande sätt,
vilket resulterat i det förslag till styrelse som framgår av kallelsen till
årsstämman.
Valberedningens förslag innebär att nio styrelseledamöter ska
utses, varav fem kvinnor och fyra män.
87FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 90 =====

Styrelse
Vid årsstämman 2025 valdes nio styrelseledamöter. Till detta kommer
tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter för dessa.
Styrelsen för SCA består av de bolagsstämmovalda ledamöterna
Helena Stjernholm (ordförande), Åsa Bergman, Lennart Evrell,
Annemarie Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson (verkställande
direktör och koncernchef), Martin Lindqvist, Anders Sundström och
Barbara Milian Thoralfsson.
Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen nedan.
SCA uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning inne bärande
att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets led -
ning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara
oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att
minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bola -
gets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har
erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag.
Följande tre arbetstagarrepresentanter i styrelsen har utsetts för
tiden intill årsstämman 2026: Niclas Andersson, Roger Boström och
Maria Jonsson samt deras suppleanter Stefan Lundkvist, Malin
Marklund och Peter Olsson. Ytterligare information om styrelse -
ledamöterna finns på sidorna 92–93.
Styrelsens arbete
Under år 2025 har styrelsen sammanträtt nio gånger. Styrelsen har
en fastlagd arbetsordning. Arbetsordningen beskriver utförligt vilka
ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika
styrelsesammanträden. Återkommande punkter är bland annat
ekonomi, marknadsläge, investeringar, fastställande av finansiella
rapporter och hållbarhet. Styrelsen fastställer och utvärderar även
bolagets övergripande mål och strategi samt beslutar om viktigare
interna regler. Ytterligare en uppgift är att löpande följa upp den
interna kontrollen av att bolaget och dess anställda följer interna
och externa regler, och att bolaget har väl fungerande rutiner för
informationsgivning till marknaden. Löpande under året behandlas
också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rap -
porter avseende internkontroll och finansverksamhet. Bolagets
revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa
frågor diskuteras i styrelsen.
Under år 2025 har styrelsen bedrivit sedvanligt styrelsearbete,
däribland strategifrågor.
Utvärdering av styrelsens arbete
Styrelsens arbete, liksom dess ordförande och verkställande
direktör, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad
process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget
utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för
nominerings arbetet. Under år 2025 skedde utvärderingen genom
en frågeenkät samt genom diskussioner i grupp och individuellt
mellan styrelseordförande och ledamöterna. Utvärderingen täcker
bland annat styrelsens arbetsformer, effektivitet, kompetens och
årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resul -
taten sammanställts. Valberedningen har också informerats om
resultatet av utvärderingen.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ord-
förande, Helena Stjernholm och Martin Lindqvist. Revisions -
utskottet har under år 2025 haft åtta sammanträden. I sitt arbete
med att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet
behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas gransk -
ningar, revisions arbetet samt översyn av internkontrollrutiner
och värdering av koncernens skogstillgång. Revisionsutskottet
övervakar även hållbarhetsrapporteringen som under 2025 har
anpassats till nya regler i årsredovisningslagen samt European
Sustainability Reporting Standards, ESRS. Under 2025 genomförde
SCA ett upphandlingsförfarande enligt EUs revisorsförordning.
Baserat på detta upphandlingsförfarande har revisionsutskottet
tagit fram en rekommendation till valberedningen som underlag för
dess förslag till årsstämman avseende revisorsval och arvode.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet består av Helena Stjernholm, ordförande,
Lennart Evrell och Anders Sundström. Ersättningsutskottet har
under år 2025 haft fyra sammanträden. Arbetet under år 2025 har
främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande
befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersätt -
ningsnivåer i koncernen.
Antal sammanträden år 2025
Styrelsen 9
Revisionsutskottet 8
Ersättningsutskottet 4
Styrelse och utskott
Namn Invald Beroende Styrelsen Närvaro
Revisions-
utskottet Närvaro
Ersättnings-
utskottet Närvaro
Helena Stjernholm 2024 Ordförande 9 Ledamot 8 Ordförande 4
Åsa Bergman 2022 Ledamot 9
Lennart Evrell 2017 Ledamot 9 Ledamot 4
Annemarie Gardshol 2015 Ledamot 8
Carina Håkansson 2021 Ledamot 9
Ulf Larsson 2017 Ledamot 9
Martin Lindqvist 2017 Ledamot 8 Ledamot 7
Anders Sundström 2018 Ledamot 9 Ledamot 4
Barbara Milian Thoralfsson 2006 Ledamot 9 Ordförande 8
Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare – AB Industrivärden.
Vd i SCA – Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
88 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 91 =====

Internrevision
Grunden för arbetet med internrevision är en riskbaserad årsplan.
Planen tas fram genom en riskanalys, som baseras på underlag från
bland annat verksamheten, ledningen och styrelsen. Årsplanen
godkänns av revisionsutskottet. Under år 2025 genomfördes 13
interna revisionsuppdrag. Iakttagelser från revisionerna rapporteras
till revisionsutskottet.
Arbetet omfattade under år 2025 bland annat uppföljning av
organisationens arbete avseende effektiviteten i interna kontroller
och uppföljning av regelefterlevnad, som i huvudsak avsåg SCAs
styrande dokument, inklusive Uppförandekoden.
Externa revisorer
Vid årsstämman 2025 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revi -
sionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget
har anmält att auktoriserade revisorn Fredrik Norrman är huvud -
ansvarig för revisionen. Revisorn äger inte några aktier i bolaget.
Styrelsen har under år 2025, i enlighet med sin arbetsordning,
sammanträtt med revisorn vid fem ordinarie styrelsesammanträden
under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisions-
utskottet. Vid dessa sammanträden har revisorn bland annat pre -
senterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens
inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och
granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje
ordinarie höstsammanträde en preliminär rapport rörande årets
revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som
då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett
påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och
transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträf -
fande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en
redovisning av konsultuppdrag som lämnats till revisionsföretaget
av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning.
Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa
frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger
rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande.
De största ägarna
Per den 31 december 2025 var AB Industrivärden bolagets
största ägare, med ett innehav om totalt 31 500 000 A-aktier och
54 500 000 B-aktier, motsvarande 12,24 procent av det totala
antalet aktier och 29,35 procent av det totala antalet röster i
bolaget. Det finns ingen annan ägare i bolaget som direkt eller
indirekt innehar aktier vars röstetal representerar en tiondel eller
mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Ersättningar, ledning och styrelse
Riktlinjer
Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande
befattningshavare. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig
ersättning, andra förmåner samt pension, se not C3.
Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande
befattningshavare
Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattnings -
havare redovisas i not C3.
Rörlig ersättning och strategiska mål
Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja kon -
cernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt
anpassat och baseras huvudsakligen på resultat, kassaflöde och
kapitaleffektivitet samt hälsa och säkerhet. De långsiktiga pro -
grammen baseras dels på SCA-aktiens totalavkastning under pre -
stationsperioden i för hål lande till en jämförelsegrupp av andra bolag
och i förhållande till OMXS30GI, dels på ett hållbarhetsmål relaterat
till ökad klimat nytta, miljoner ton koldioxidekvivalenter, under
prestations perioden.
Ersättning till styrelsen
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna
framgår av not C4.
Ersättningsrapport
Styrelsen har lämnat en separat ersättningsrapport som finns
tillgänglig på sca.com.
89FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 92 =====

Organisation och verksamhet
Organisation och rapporterade segment
SCA är organiserat i fem affärsområden och en stödjande enhet.
Affärsområden
• I affärsområde Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogs -
industrier samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark
om 2,7 miljoner hektar i norra Sverige och Baltikum. Affärs området
innefattar även inköp av virke från andra skogsägare samt trans -
porter av virke till SCAs industrier.
• Affärsområde Trä ansvarar för sågverksaffären som omfattar fem
sågverk i norra Sverige samt träförädling och distribution till bygg -
varuhandeln i Sverige och Frankrike.
• Affärsområde Massa omfattar produktion och försäljning av
blekt barrsulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa
(CTMP), som produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens
industriplats. Massafabriken i Östrand är även nettoproducent av
grön energi och biokemikalier.
• Affärsområde Containerboard tillverkar och säljer förpacknings-
papper (kraftliner), med produktion vid de integrerade pappers -
bruken i Obbola och Munksund.
• Affärsområde Förnybar energi omfattar produktion och försäljning
av förädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel.
I segmentet ingår även utveckling och intäkter kopplat till vind -
kraftsaffären samt försäljning av tallolja från industrin för driv -
medelsproduktion.
I den stödjande enheten Inköp och logistik ingår SCAs gemen -
samma inköpsfunktion. Enheten svarar också för SCAs logistik -
system för utleveranser till kund med specialanpassade fartyg
och terminaler både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader.
Staber
SCA har fem koncernstaber: Hållbarhet och kommunikation,
Human Resources, Finans, Juridik samt Strategisk utveckling.
Segment
SCAs finansiella rapportering sker i fem segment som motsvarar
affärsområdena.
I segmenten Trä, Massa och Containerboard ingår en utfördelning
av resultatet från den stödjande enheten Inköp och logistik, mot -
svarande de resurser hos den stödjande enheten som respektive
segment tagit i anspråk. Segmenten Skog och Förnybar energi
använder inte den stödjande enhetens logistiktjänster.
Vd och koncernchef
Affärsområden
Koncernstaber
Stödjande enheter
Hållbarhet och kommunikation
Skog
Juridik
Massa
Inköp & logistik
HR
Trä
Finans
Containerboard
Strategisk utveckling
Förnybar energi
Organisation
90 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 93 =====

Internkontroll, finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering
Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i aktie -
bolagslagen, årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolags -
styrning. I årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen
ska beskriva bolagets system för internkontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det över -
gripande ansvaret för den finansiella rapporteringen och hållbar -
hetsrapporteringen. I dess arbetsordning regleras styrelsens och
utskottens inbördes arbetsfördelning.
Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens
arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen och
hållbarhetsrapporteringen. Beredningen innefattar frågor om intern -
kontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, upp -
skattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella
rapporternas kvalitet. Utskottet har särskilt uppmanat bolagets
revisor att i detalj granska hur väl reglerna för internkontroll, såväl
övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget.
Finansiell rapportering till styrelsen
Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken informa -
tion av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordi -
narie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att
styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen
löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska
ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av
rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde.
Extern finansiell rapportering
Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs
genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktör
ansvarar för att all information som förekommer, till exempel press -
meddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för
möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och
av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att
granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rap -
porteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet
och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig
granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets
förvaltning och internkontroll.
Hållbarhetsrapportering
Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken informa -
tion avseende hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapportering som
ska föreläggas styrelsen och dess revisionsutskott vid varje ordi -
narie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att
styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen
löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens inverkan på
hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets
utveckling, ställning och resultat. Kvaliteten på hållbarhetsrap -
porteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner.
Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska den årliga
hållbarhetsrapporten. Bedömning och hantering av hållbarhets -
risker är en integrerad del av bolagets riskprocess. Ytterligare
information återfinns i SCAs hållbarhetsrapport.
Riskhantering
Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst
ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets
finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har
styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för
bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett
gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och
ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv.
Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av
resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering
samt med budget och andra prognoser.
Kontrollaktiviteter och uppföljning
Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella
rapporte ringen upprättas och uppdateras löpande av koncernstab
Finans och finns tillgängliga på koncernens intranät. Koncernstab
Finans ansvarar för uppföljning av att instruktioner och riktlinjer
efterlevs genom bland annat bolagets internkontrollfunktion.
Process ägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet
av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen.
En viktig roll spelar koncernens shared service center, affärs -
områdenas och den stödjande enhetens ekonomi- och controller -
organisationer, vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen
från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Ett stöd för kontroll -
aktiviteterna är de budgetar som varje enhet upprättar och under
året uppdaterar i form av löpande prognoser.
SCA har ett standardiserat system av kontroller avseende pro -
cesser av betydelse för bland annat den finansiella rapporteringen.
Kontrollerna i dessa processer bedöms och uppdateras genom
självutvärdering av respektive enhet, kompletterat med uppföljning
genom internkontrollfunktionen. SCA har i vissa fall även anlitat
hjälp för att utvärdera dessa kontroller från internrevisionen och
externa parter.
Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall
sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras
till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan
rapportering sker, analyseras resultaten för att identifiera och
eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet.
Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen
till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från verkstäl -
lande direktör och CFO samt genom återrapportering från intern -
revision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen.
Internrevisionen rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser
i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisionens
uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policyer.
Resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom
revisionsutskottet.
Internkontroll av övriga processer
Grunden till internkontrollen ligger i identifieringen av risker och
riskbedömning. Årligen görs en genomgång av identifierade risker
med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. Samtidigt görs en
värdering av riskernas potentiella påverkan på resultat och varu -
märke, samt sannolikheten att risken ska inträffa.
Risker som negativt kan påverka verksamhetens måluppfyllnad
kopplas till bolagets processer. För respektive process och identi -
fierade risker, definieras de kontrollaktiviteter som krävs för att
motverka eller hantera riskerna samt en beskrivning av hur kontroll -
aktiviteternas effektivitet följs upp genom självutvärderingar.
Kontrollaktiviteter för att hantera de identifierade riskerna är
dokumenterade och respektive kontrolls effektivitet utvärderas
årligen genom självutvärderingar. Koncernens internkontrollfunktion
sammanställer resultatet från självutvärderingarna och återrappor -
terar till ledning och styrelse.
Arbetet under år 2025
Under 2025 har internkontrollen, baserat på den årliga översynen,
fortsatt att utvecklas och anpassas till identifierade risker och risk -
bedömningar. SCAs enheter har under året genomfört internkontroll
i enlighet med bolagets ramverk. Resultatet av själv utvärderingen
har rapporterats till styrelsen.
91FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 94 =====

Styrelse och revisorer
Helena Stjernholm (1970)
Civilekonom
Ordförande i styrelsen sedan år
2024. Verkställande direktör för AB
Industrivärden sedan 2015.
Styrelseledamot i AB Industrivärden,
AB Volvo, Sandvik AB och Svenskt
Näringsliv. Tidigare styrelseledamot
i Telefonaktiebolaget LM Ericsson,
partner och investeringsansvarig på
IK Partners samt management-
konsult på Bain & Company.
Invald: 2024
B-aktier: 12 000
Oberoende i förhållande till bolaget
och bolagsledningen.
Åsa Bergman (1967)
Civilingenjör
Verkställande direktör och
koncernchef för Sweco AB.
Styrelse leda mot i Securitas AB.
Tidigare styrelseledamot i Swegon
AB och AB Persson Invest samt
ledande befattningar inom Sweco -
koncernen.
Invald: 2022
B-aktier: 6 261
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Ulf Larsson (1962)
Jägmästare
Verkställande direktör och koncern-
chef för SCA. Styrelseledamot i
Alleima, Skogsindustrierna och
CEPI. Ledamot i Kungliga
Ingenjörs vetenskapsakademien
och Kungliga Skogs- och
Lantbruks akademien samt norsk
generalkonsul. Tidigare
verkställande direktör för SCA
Forest Products AB 2008–2017
samt vice verkställande direktör
för SCA 2016–2017.
Invald: 2017
Anställd sedan 1992
A-aktier: 26 000
B-aktier: 106 000
Oberoende i förhållande till SCAs
större ägare.
Carina Håkansson (1961)
Jägmästare
Styrelseledamot i Vasaloppet,
Siljansvik AB, Inlandsbanan och
ordförande i IVAs avdelning VIII.
Tidigare verkställande direktör för
bransch organisationen Skogs-
industrierna under perioden 2013–
2020, verkställande direktör för
DalaKraft under perioden 2009–
2013 och verkställande direktör för
Stora Enso Skog under perioden
2004–2009.
Invald: 2021
B-aktier: 9 100
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Lennart Evrell (1954)
Civilingenjör och ekonom
Styrelseordförande i SSAB.
Tidigare styrelseledamot i ICA,
Epiroc, Svenskt Näringsliv och
Industri arbets givarna samt
verkställande direktör och
koncernchef för Boliden, Sapa
och Munters.
Invald: 2017
B-aktier: 4 000
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Martin Lindqvist (1962)
Ingenjör och civilekonom
Styrelseordförande i Swiss Steel.
Styrelseledamot i Skanska samt
Indutrade. Tidigare verkställande
direktör och koncernchef för SSAB
samt ledande befattningar inom
bland annat NCC.
Invald: 2017
B-aktier: 4 000
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Annemarie Gardshol (1967)
Civilingenjör
Verkställande direktör och
koncernchef för PostNord Group
AB. Styrelseledamot i Essity AB.
Tidigare verkställande direktör för
PostNord Sverige AB, verkställande
direktör för PostNord Strålfors
Group AB och olika chefs befatt-
ningar inom PostNord och Gambro
AB samt managementkonsult på
McKinsey & Company.
Invald: 2015
B-aktier: 6 200
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Anders Sundström (1952)
Akademiska studier i ekonomi
och politik
Styrelseordförande i SkiStar AB,
Kaunis Holding AB, Ekhaga
Utveckling AB och Nordion Energi
AB. Tidigare styrelse ordförande i
Swedbank och KF. Mångårig
operativ erfarenhet inom såväl
industrin som den finansiella
sektorn, bl a som verkställande
direktör för Folksam. Innehaft flera
ministerposter och andra politiska
uppdrag.
Invald: 2018
B-aktier: 16 000
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
92 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 95 =====

Arbetstagarrepresentanter
Barbara Milian Thoralfsson
(1959)
MBA, BA
Styrelseledamot i Essity AB,
Halma Plc och Hilti AG. Tidigare
verkställande direktör i NetCom
ASA 2001–2005 och verkställande
direktör i Midelfart & Co AS 1995–
2000. Tidigare styrelseledamot i
AB Electrolux, Telenor ASA,
Cable & Wireless Plc, Orkla ASA,
Tandberg ASA och G4S Plc samt
bransch rådgivare till EQT.
Invald: 2006
B-aktier: 10 000
Oberoende i förhållande till bolaget,
bolagsledningen och SCAs större
ägare.
Niclas Andersson (1974)
Ordförande SCA Wood affärsråd,
SCA Wood Scandinavia AB,
Tunadal.
Medlem av Unionen.
Utsedd: 2021
B-aktier: 30
Roger Boström (1971)
Ordförande Pappers avd. 167
vid SCA Massa AB, Östrands
massafabrik.
Medlem av LO.
Utsedd: 2013
B-aktier: 55
Maria Jonsson (1966)
Ordförande Unionen, SCA staber.
Medlem av PTK.
Utsedd: 2022, tidigare suppleant
sedan 2017
Arbetstagarrepresentanter, suppleanter
Stefan Lundkvist (1977)
Ordförande Pappers avd. 158, SCA Munksund AB.
Medlem av LO.
Utsedd 2017.
Malin Marklund (1986)
Ordförande GS, Munksunds sågverk.
Medlem av PTK.
Utsedd 2022.
Peter Olsson (1975)
Ordförande Ledarna, SCA Obbola AB.
Medlem av PTK.
Utsedd 2021.
B-aktier: 1 240
Revisorer
Ernst & Young AB
Huvudansvarig:
Fredrik Norrman, auktoriserad revisor.
Styrelsens sekreterare
Sofia Haga
Jur kand
Senior Vice President koncernstab Juridik, chefsjurist.
Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2025.
93FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 96 =====

Koncernledning
Ulf Larsson (1)
Vd och koncernchef
Jägmästare
Anställd sedan 1992
A-aktier: 26 000
B-aktier: 106 000
Stina Danielsson (2)
HR-direktör
Fil kand
Anställd sedan 2005
B-aktier: 8 506
Anders Edholm (3)
Hållbarhets- och Kommunikationsdirektör
Officerexamen
Anställd sedan 2021
B-aktier: 5 617
Kristina Enander (4)
Direktör Strategisk utveckling
Civilingenjör Kemiteknik med fysik
Anställd sedan 1993
A-aktier: 792
B-aktier: 16 516
Andreas Ewertz (5)
Ekonomi- och finansdirektör, CFO
Civilingenjör Industriell ekonomi
Anställd sedan 2017
B-aktier: 5 376
Sofia Haga (6)
Chefsjurist
Jur kand
Anställd sedan 2022
B-aktier: 1 400
10. 3. 4. 9. 8.
94 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 97 =====

Mikael Källgren (8)
Affärsområdeschef Förnybar energi
Energiingenjör
Anställd sedan 2015
B-aktier: 6 282
Jerry Larsson (9)
Affärsområdeschef Trä
Civilingenjör, MBA
Anställd sedan 2003
B-aktier: 12 000
Jonas Mårtensson (10)
Affärsområdeschef Skog
Civilingenjör
Anställd sedan 2005
B-aktier: 33 733
Petri Kalela (7)
Affärsområdeschef Containerboard
och Massa
Civilingenjör, MBA
Anställd sedan 2025
Magnus Svensson (11)
Direktör Inköp & logistik
Civilingenjör
Anställd sedan 1993
A-aktier: 29 500
B-aktier: 30 500
1. 2. 7. 6. 11. 5.
95FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 98 =====

Allmän information 97
Miljöinformation 121
ESRS E1 – Klimatförändringar 121
ESRS E2 – Förorening 133
ESRS E3 – Vattenresurser och marina resurser 135
ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem 138
ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 146
Samhällsansvarsinformation 149
ESRS S1 – Den egna arbetskraften 149
ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan 155
ESRS S3 – Påverkade samhällen 157
Bolagsstyrningsinformation 159
ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande 159
INNEHÅLL
Hållbarhetsrapport
96 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 99 =====

Allmän information
BP-1: Allmän grund för utarbetandet
av hållbarhets rapporten
SCAs hållbarhetsrapport har utarbetats i enlighet med European
Sustainability Reporting Standards (ESRS, EU 2023/2772) genom imple -
mentering i svensk lagstiftning, årsredovisningslagen (ÅRL). I rapporten
tillämpas begreppet hållbarhetsrapport istället för ESRS-terminologi håll -
barhetsförklaring och påverkan istället för ESRS-termen inverkan. För
enhetsspecifika upplysningar så som ämnen och nyckeltal, används
termen bolagsspecifika.
Hållbarhetsarbetet är integrerat i koncernens verksamhet och hållbar -
hetsrapporten utgör en del av SCAs årsredovisning för år 2025. Den egna
verksamheten avgränsas genom att följa samma konsolideringsprinciper
som för den finansiella redovisningen, se not A1.
Hållbarhetsrapporten omfattar SCA-koncernen, inklusive helägda
dotterbolag samt dotterbolag där SCA äger minst 50 procent i bolaget,
se not F1 i den finansiella redovisningen. Om dotterbolaget ägs till 50
procent eller mer ingår hela bolaget i redovisningen. Avyttrad eller för -
värvad verksamhet ingår under den del av året som SCA ägt verksam -
heten. De länder som bolaget bedriver verksamhet i framgår av tabell
B1:1, se not B1 i den finansiella redovisningen.
Grunden för SCAs hållbarhetsrapport utgörs av en dubbel väsentlig -
hetsanalys som omfattar den egna verksamheten samt aktiviteter upp -
ströms och nedströms i hela bolagets värdekedja. Värdekedjans omfatt -
ning beskrivs i avsnitt SBM-1. Genom den dubbla väsentlighetsanalysen,
har väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till bolagets verk -
samhet identifierats. Dessa definierar omfattningen för bolagets hållbar -
hetsrapport.
SCA har valt att tillämpa infasningsregler och kommer inte att redovisa
förväntade finansiella effekter för år 2025. Ämnesstandarderna ESRS S2
Arbetstagare i värdekedjan och S3 Påverkade samhällen har bedömts
som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen och för dessa
tillämpas infasningsregler för år 2025.
SCA har inte utelämnat någon information kring immateriella rättig -
heter, know-how, resultat av innovation eller frågor som aktualiserats
under förhandlingar med koncernens medlemsstat (Sverige).
BP-2: Upplysningar med avseende
på särskilda omständigheter
Uppskattning av värdekedjan
I SCAs hållbarhetsrapport redovisas de antaganden, uppskattningar och
bedömningar som tillämpats. SCA strävar efter att förbättra måttens nog -
grannhet kontinuerligt till exempel genom mer ändamålsenliga och speci -
fika utsläppsfaktorer. Processen för att förbättra underliggande data är en
del av arbetet med ständiga förbättringar. Följande mått är baserade på
indirekta källor eller uppskattningar:
• Utsläpp av växthusgaser, scope 1, 2 och 3. Se redovisning av metod
och de mått som har uppskattats i Miljöinformation E1-6.
• Ökning av markkol vid beräkning av upptag av CO 2e i skogen baseras
på ett genomsnitt för Sverige beräknat med data från SCBs publika
statistik.
• I scenarioanalyser, till exempel värdering av klimatförändringar, används
antaganden om framtida utveckling.
Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall
SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt. Insamling av data kan
medföra osäkerhet i beräkningar till följd av mätnoggrannhet av volymer,
vikter, arealer och antal använda timmar. Avsaknad av standardiserad
datainsamling i värdekedjan kan påverka jämförbarhet av data dels
mellan olika leverantörer dels mellan olika mätperioder. I vissa fall krävs
antaganden och omräkningsfaktorer för att beräkna utfall vilket innebär
en osäkerhetskälla. De omräkningsfaktorer som används finns publikt till -
gängliga, erhålls från leverantörer eller hämtas från litteraturdata.
Omräkningsfaktorer används exempelvis i form av emissionsfaktorer
för att beräkna fossila utsläpp, energimått för att beräkna energiförbruk -
ning utifrån använd mängd bränsle, faktorer från publik litteratur används
för beräkning av vattenförbrukning, upptag av CO 2e i skogen, lagring av
kol i produkter och nationell elmix. I vissa fall görs beräkningar med data
som har ett års fördröjning beroende på när de publika källorna uppda -
teras med ny data. Uppdatering av faktorer baserade på nya mätningar
kan påverka jämförelser med tidigare perioder.
Vid beräkning av potentiellt undvikna utsläpp finns en osäkerhet då
använda displacementfaktorer baseras på data från livscykelanalyser
och litteraturdata samt med antaganden om produkternas användnings -
område baserat på kundkännedom.
Beräkning av avfallsmängd är beroende av korrekt klassificering av de
olika fraktionerna samt mätning eller uppskattning av mängd och torrhalt.
Analys av indikatorer för biologisk mångfald är beroende av att Riks -
skogstaxeringens provytor är representativt fördelade över markinne -
havet. Genom bolagets stora markinnehav bedöms detta vara uppfyllt.
Intensitetsmått för energi, fossila utsläpp och vatten baseras på bola -
gets omsättning. Då omsättningen kan variera mellan åren till följd av för -
ändringar i marknadspris och valutakurs, påverkas jämförelser mellan
olika perioder.
Bedömningar som baseras på antaganden om framtida utveckling
och dess effekter, exempelvis vid scenarioanalyser och bedömning av
affärsmodellens resiliens, innebär en osäkerhetskälla. Vid scenarioanalys
kan även tillgång till uppdaterade och pålitliga scenarion medföra en
osäkerhet i analysen.
Vid beräkning av fossila utsläpp i scope 1, 2 och 3 utgör antaganden,
datakvalitet och emissionsfaktorer osäkerhetsfaktorer. För exempelvis
scope 3-utsläpp råder osäkerhet kring redovisad data när det gäller
beräkningen av utsläppskategorin 2 kapitalvaror, där emissionsdata
baserat på investerat belopp används för beräkningen av utsläpp av
växthus gaser. Osäkerheten har dock begränsad betydelse då dessa
utsläpp under normalår är relativt låga. För år med stora investeringar
kan utsläppen få en större inverkan på de totala växthusgasutsläppen
för isolerade år. Mätmetod, osäkerhet och använda antaganden för
scope 1, 2 och 3 beskrivs utförligare i Miljöinformation E1-6.
Bolagsspecifika nyckeltal
Bolaget rapporterar klimatnytta som ett bolagsspecifikt nyckeltal. Klimat -
nytta beräknas baserat på komponenterna i den globala standarden,
Wood and wood-based products — Greenhouse gas dynamics, ISO 13391
del 1–3. ISO-standarden omfattar fyra komponenter, upptag i skog, lagring
av kol i produkter, potential för undvikna utsläpp och fossila utsläpp i den
egna värdekedjan. Bolaget har även valt att inkludera undvikna utsläpp
från vindkraft producerad i de vindkraftsparker som bolaget har operatio-
nell kontroll över. ISO-standarden anger ingen summering av komponen-
terna. Summering av ISO-komponenterna och inkludering av vindkraft
är avsteg från ISO 13391, som görs för att redovisa utfall för det bolags-
specifika nyckeltalet klimatnytta. Utfall redovisas i Miljöinformation E1-4.
Då ISO-standarden godkändes år 2025, finns ännu ingen verifieringsord-
ning godkänd för att möjliggöra extern granskning av tredje part. Utfallet
har därmed inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
Beräkningsmetod och använda faktorer för upptag i skog, beskrivs i
Miljöinformation E1-7. Beräkningsmetod och antaganden för fossila
utsläpp i värdekedjan, liksom avgränsning inom scope 3 beskrivs i Miljö -
information E1-6.
Lagring av kol i produkter under deras livslängd avser effekten av att
det biogena kolets återgång till atmosfären fördröjs tills produkterna når
slutet av sin livscykel. Effekten beräknas i enlighet med metodiken i kli -
matrapportering av kolpoolen för Harvested Wood Products, HWP, som
utgör en del av LULUCF-rapporteringen och som följer IPCCs riktlinjer.
Baserat på antaganden om halveringstid och återvinningsgrad fastställs
HWP-koefficienter, som används för att beräkna nettoförändring av kol -
lager per produktkategori som är i bruk under rapporteringsåret. En
positiv HWP-koefficient anger att nettoinflödet av nya produkter inom
produktkategorin är större än utflödet. Använd returfiber anses redan
vara i bruk och tillför inget nytt kol. HWP-beräkningen omfattar därför
enbart andelen färskfiber i produkt, varför volym såld produkt reduceras
med andel returfiber. Halveringstider, återvinningsgrad och HWP-faktorer
som bolaget använt framgår i Miljöinformation E1-4.
Potentiellt undvikna utsläpp avser de växthusgasutsläpp som kan
undvikas när bolagets produkter ersätter fossila alternativ eller produkter
med högre klimatavtryck. Undvikna utsläpp uttrycks som en potential
eftersom minskningen av fossila utsläpp sker i senare led när kunden
väljer produkt och därmed ligger utanför bolagets kontroll. Undvikna
utsläpp beräknas med hjälp av displacementfaktorer, DP-faktorer, som
utgår från livscykelanalyser och publicerad forskning. DP-faktorer fast -
ställs per signifikant produktkategori och anger CO 2e-utsläpp för alterna -
tiva produkter per biogent CO 2e-innehåll den träbaserade produkten och
uttrycks som ton CO2e/ton CO2e. DP-faktorerna appliceras på volym
97FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 100 =====

externt såld produkt under året per produktkategori och med antagande
om hur stor andel som leder till displacement och därmed undvikna
utsläpp. DP-faktorer fastställs per produktkategori baserat på dels dess
primära användning, dels dess slutliga användning, normalt i form av
energiåtervinning. Återvunnet material inkluderas i volym produkt vid
beräkning av undvikna utsläpp. Däremot inkluderar DP-faktorerna inte
effekterna av att material återanvänds en eller flera gånger under sin livs -
cykel. Vid val av DP-faktor exkluderas växthusgasutsläpp i de träbase -
rade produkternas värdekedja då dessa ingår i separat komponent vid
beräkning av klimatnytta. De DP-faktorer som bolaget använt framgår i
Miljöinformation E1-4.
Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras
SCA har ändrat sin presentation av hållbarhetsinformation för att anpassa
hållbarhetsrapporten till kraven enligt ESRS. Hållbarhetsrapporten utgör
från år 2025 en del av Förvaltningsberättelsen. Eftersom år 2025 är det
första året för hållbarhetsrapportering enligt ESRS, presenteras enbart
jämförande data då detta finns tillgängligt. Föregående års utfall rappor -
teras i egen kolumn eller anges inom parentes.
Förändringar i redovisningsprinciper
Följande förändringar i redovisningsprinciper har gjorts under året:
• Från år 2025 ingår logistikverksamheten i reglerade utsläppshandels -
system som redovisas i Miljöinformation E1-6.
• Under året har en genomgång gjorts av kategorier i scope 3 för att
säkerställa att SCA rapporterar i enlighet med GHG-protokollet, vilket
resulterat i att två kategorier tillkommit, kapitalvaror och bearbetning av
sålda produkter. Genomgången har också lett till att två kategorier har
kompletterats med data, transport och distribution i tidigare led har
kompletterats med terminalverksamhet och avfall genererat i verksam -
heten har kompletterats med avfall från logistikverksamheten.
• Redovisning av vattenanvändning har kompletterats med kategorin för -
brukat vatten, där en branschuppskattning baserat på råvattenintaget
används.
Förändringar i rapportering i enlighet med EUs Taxonomi
För år 2025 tillämpar bolaget förändrade rapporteringskrav i enlighet
med EUs Omnibuspaket. För SCA innebär detta att materialitetströsklar
tillämpas. Jämförande data och nyckeltal för år 2024 har justerats i
enlighet med de uppdaterade rapporteringskraven och materialitets -
trösklar gällande från den 1 januari 2026.
Rapportering av fel under tidigare perioder
Detta är första året som hållbarhetsrapportering sker enligt kraven
i ESRS. Vid eventuella väsentliga fel i tidigare års rapportering, kommer
detta att presenteras under respektive ämnesstandard i anslutning till
respektive datapunkt.
Upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller allmänt
accepterade standarder för hållbarhetsrapportering
SCAs hållbarhetsrapport utgör koncernens lagstadgade hållbarhets -
rapport i enlighet med den svenska årsredovisningslagen 6 kap 12 §–12 f §.
Rapporten har upprättats i enlighet med ESRS, enligt kraven i Corporate
Sustainability Reporting Directive (CSRD). Rapportering enligt EUs
Taxonomiförordning redovisas under avsnittet Miljöinformation. SCAs
hållbarhetsrapport fungerar också som bolagets årliga rapport till FN:s
Global Compact.
SCA följer såväl europeiska och internationella standarder och certifie-
ringsramverk. För att säkerställa att all vedråvara kommer från ansvars -
fullt skötta skogar är SCAs skogsbruk certifierat enligt PEFC och FSC,
vilket verifieras regelbundet av oberoende tredje part. SCAs massa- och
pappersbruk är certifierade enligt ISO-standarder inom kvalitet, miljö,
energi och arbetsmiljö och den skogliga verksamheten är certifierad
enligt miljöstandarden ISO14001.
Införlivande genom hänvisning
För ett antal upplysningskrav, har SCA valt att hänvisa till andra delar av
årsredovisningen, se tabell nedan. Då hänvisning anges som not avses
not i den finansiella redovisningen. Vid hänvisning till avsnitt Risker och
riskhantering i Förvaltningsberättelsen, används termen riskavsnitt i
övriga delar av hållbarhetsrapporten.
ESRS Krav enligt ESRS Avsnitt i årsredovisningen
ESRS 2 BP-1 Den egna verksamheten avgränsas genom att följa samma konsoliderings principer
som för den finansiella redovisningen.
Not A1
ESRS 2 BP-1 Hållbarhetsrapportens omfattning. Koncern inklusive dotterbolag. Not F1
ESRS 2 BP-1 Beskrivning av de länder bolaget är verksamt i. Not B1
ESRS 2 GOV-3 Beskrivning av incitamentsprogram. Not C3
ESRS 2 SBM-1 Uppdelning av totala intäkter per redovisande segment och per land i enlighet med
finansiellt bokslut samt fördelning av medarbetare per region.
Not B1
ESRS 2 SBM-3 Nuvarande effekter av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Not A1
ESRS 2 SBM-3 Tidshorisonter för resiliensanalys. Risker och riskhantering
ESRS 2 SBM-3 Beskrivning av använda scenarion för resiliensanalys. Risker och riskhantering
E1 GOV-3 Beskrivning av incitamentsprogram. Not C3
E1 SBM-3 Tidshorisonter för resiliensanalys. Risker och riskhantering
E1 SBM-3 Beskrivning av använda scenarion för resiliensanalys. Risker och riskhantering
E1 IRO-1 Detaljer och antaganden för genomförd scenarioanalys. Risker och riskhantering
E1 IRO-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
E1 IRO-1 Identifierade risker och möjligheter relaterade till fysiska risker och övergångsrisker
relaterade till klimatförändringar.
Risker och riskhantering
E1 IRO-1 Nuvarande effekter av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Not A1
E1-2 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
E1-5 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1
E1-6 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1
E3-4 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1
E4 IRO-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
E4 IRO-1 Detaljer och antaganden för genomförd scenarioanalys. Risker och riskhantering
E5-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
S1-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
S1-6 Totala personalkostnader. Not C1
S3 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering
98 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 101 =====

GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Sammansättning av SCAs styrelse
Styrelsen består av nio stämmovalda ledamöter och tre arbetstagarrepre -
sentanter. Därutöver finns tre suppleanter till arbetstagarrepresentanterna.
I styrelsen ingår en verkställande ledamot, bolagets verkställande direktör
och koncernchef. Styrelsens sammansättning uppfyller kraven i Svensk
kod för bolagsstyrning och dess krav på oberoende i förhållande till både
bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. Styrelsens
sammansättning framgår av tabellen nedan.
Sammansättning av SCAs styrelse
Exklusive
arbetstagar-
representanter1)
Inklusive
arbetstagar-
representanter1)
Antal verkställande styrelseledamöter 1 (1) 1 (1)
Antal icke verkställande styrelse-
ledamöter 8 (8) 11 (11)
Procentandel styrelseledamöter
efter kön
56 (56)% kvinnor
44 (44)% män
50 (50)% kvinnor
50 (50)% män
Styrelsens könsfördelningskvot 125 (125)%
kvinnor relativt
män
100 (100)%
kvinnor relativt
män
Andel oberoende styrelseledamöter2) 89 (89)% 92 (92)%
1) Avser ordinarie ledamöter. Siffra inom parentes avser föregående år.
2) Avser ledamöter som inte har en ledande position i bolaget.
Styrelsens roll
SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman. Styrelsen utses av
årsstämman, den årliga ordinarie bolagsstämman, och utgör bolagets
högsta förvaltningsorgan. Styrelsen har det övergripande ansvaret för
bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verk -
samheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation och ledning
samt säkerställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga
och efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut
bland annat vid större investeringar, förvärv och avyttringar av verksam -
heter. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa att finansiell redovisning
och lagstadgad hållbarhetsrapportering följer gällande lagstiftning samt
antar genom beslut bolagets årsredovisning, inklusive hållbarhetsrapport.
Styrelsen beslutar om SCAs policyer, kortsiktiga incitamentsprogram
och ersättningsmål samt godkänner bolagets hållbarhetsmål och dubbla
väsentlighetsanalys. Långsiktiga incitamentsprogram föreslås av
styrelsen och beslutas av årsstämman. Verkställande direktör ansvarar
för den löpande förvaltningen av bolaget i enlighet med aktiebolagslagen
och styrelsens instruktioner och riktlinjer. Till sitt stöd har verkställande
direktör en koncernledning vars arbete verkställande direktör leder.
Revisionsutskott
Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revisions -
utskottet övervakar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor -
teringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och risk -
hantering samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa
rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om revisors
granskning av hållbarhetsrapporten, granskar och övervakar revisorns
opartiskhet och lämnar information till styrelsen om resultatet av revi -
sionen. Revisionsutskottet ansvarar också för att övervaka bolagets håll -
barhetsrapportering inklusive efterlevnad av bolagets Uppförandekod,
bolagets dubbla väsentlighetsanalys och identifierad väsentlig påverkan,
risker och möjligheter, samt tillhörande mål och handlingsplaner.
Ersättningsutskott
Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott. Ersätt -
ningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper,
ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktör samt
har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets övriga ledande befattnings -
havare. Utskottet bereder mål för rörliga ersättningar, vilket inkluderar
både finansiella och hållbarhetsrelaterade mål och följer och utvärderar
program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämman beslu -
tade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gäl -
lande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen. Vidare
bereder ersättningsutskottet styrelsens ersättningsrapport.
Internrevision
Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och
förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt risk -
hantering. Internrevision rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen
när det gäller internrevisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat
SCAs interna processer och efterlevnad av SCAs policyer inklusive upp -
följning av Uppförandekoden och övergripande instruktioner. I uppdraget
ingår kontroll av finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.
Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet
Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma modell som för övrig verksamhet inom SCA.
Årsstämma
Styrelse
Vd och koncernchef
Koncernledning
Hållbarhetsråd
Tvärfunktionella nätverk
Externa revisorer
Revisionsutskott Internrevision
Internkontroll
99FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 102 =====

Relevant erfarenhet, kunskap och kompetens
SCAs samtliga stämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som
ställs på ett börsnoterat bolag. Vidare har ledamöterna erfarenhet som
är relevant för koncernens verksamhet, produkter och den geografi där
bolaget verkar. Exempel är kunskap om branschen, skog och skogsbruk,
industriell tillverkning, marknadskompetens, ekonomi, affärsetik, ansvars -
fullt företagande och olika aspekter av hållbarhetsfrågor. Arbetstagar -
representanterna har såväl bransch- som bolagsspecifik erfarenhet.
Styrelsens ledamöter har kompetens som är relevant för bolagets väsent-
liga påverkan, risker och möjligheter, exempelvis motverkande och
anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, cirkularitet och
affärsetik. Styrelsen har tillgång till koncernens egna experter i specifika
frågor samt har, vid behov, möjlighet att anlita externa konsulter och
experter inom olika områden.
Hållbarhetsstyrning
SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell
och verksamhet. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att stärka konkur -
renskraften, att reducera risker och kostnader samt att attrahera talanger
och investerare. SCAs strategiska prioriteringar på hållbarhetsområdet
tydliggörs i en hållbarhetsplattform som omfattar bolagets hela verk -
samhet. För att driva utvecklingen har bolaget antagit koncernmål på
områden där SCA på ett avgörande sätt kan bidra till en hållbar utveckling
– socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Styrelse och verkställande direktör har det övergripande ansvaret för
att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. Hållbarhetsfrågor
och -risker behandlas löpande vid sammanträden i styrelsen och revi -
sionsutskottet. SCAs hållbarhetsarbete leds av koncernens hållbarhets -
råd där delar av koncernledningen och koncernens hållbarhetschef ingår.
Hållbarhetsrådet leds av koncernens hållbarhets- och kommunikations -
direktör som även är ansvarig för hållbarhetsfrågorna i koncernledningen
och som rapporterar till verkställande direktören. Därtill finns ett antal
tvärfunktionella nätverk och forum för att hantera och samordna sak -
frågor inom områden såsom miljö, arbetsmiljö och compliance.
Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma struktur
som övrig verksamhet inom SCA-koncernen. Ansvar och befogenheter
följer SCAs ordinarie delegeringsordning. Hållbarhetsarbetet baseras
på SCAs kärnvärden och regleras genom koncernens policyer, där Upp -
förandekod och bolagets hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbarhets -
arbetet. Styrelsen godkänner SCAs policyer.
Utifrån en dubbel väsentlighetsanalys och strategiska prioriteringar
formuleras koncernmål, tillika hållbarhetsmål. Dessa kompletteras på
lokal nivå med enhetsspecifika mål. Verkställande direktören ansvarar
för genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen och utarbetandet
av koncernmålen. Dessa föreläggs därefter styrelsen för beslut. Risker
kopplade till hållbarhetsområdet inkluderas i koncernens övergripande
process för riskhantering och ingår i bolagets ramverk med interna kon -
troller. Utfallet av riskanalysen inklusive mitigerande åtgärder, behandlas
i revisionsutskott och styrelse.
Uppföljning av hållbarhetsarbetet
Uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet följer SCAs rutiner
för egenkontroll, internkontroll och revision. Uppföljningen görs dels på
enhetsnivå tillsammans med övrig måluppföljning, dels aggregerat på
koncernnivå. Utfallet för de koncernövergripande målen följs upp av
koncernens tvärfunktionella nätverk, SCAs hållbarhetsråd, koncern -
ledning och av styrelsen. Vid avvikelser används avvikelserutiner inom
respektive affärsområde och korrigerande åtgärder identifieras och
vidtas utifrån behov.
Extern revisor deltar i varje sammanträde i revisionsutskottet och
rapporterar bland annat gjorda observationer samt status för genomförda
och planerade delar av årets revision inklusive hållbarhetsrapporteringen.
Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att represen -
tanter för bolagets ledning är närvarande.
SCAs complianceråd följer löpande upp omfattning, utfall och åtgärder
av rapporterade potentiella brott mot SCAs Uppförandekod och rappor -
terar kvartalsvis till verkställande direktören och styrelsens revisions -
utskott. Utöver det deltar verkställande direktören minst en gång per år
i SCAs complianceråd.
GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhets -
frågor som behandlas av styrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för hållbarhetsstyrningen.
Revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrelaterade risker och rapportering,
medan ersättningsutskottet säkerställer att hållbarhetsmål beaktas i
incitamentsprogram.
Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information
av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporteringen som ska föreläggas
styrelsen och dess revisionsutskott. Den verkställande direktören säker -
ställer att styrelsen och dess revisionsutskott erhåller den rapportering
som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets
och koncernens påverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor
påverkar bolagets utveckling, ställning och resultat. Verkställande direk -
tören ansvarar för att tillse att styrelsen tillförs relevant, tillräcklig och
aktuell information avseende väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan,
risker och möjligheter, genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt
uppföljning av mål och policyer.
Revisionsutskottet svarar för beredningen av styrelsens arbete med
att kvalitetssäkra bolagets hållbarhetsrapportering, dess omfattning och
inriktning samt genomgång av de risker som bolagets verksamhet är för -
enad med och bolagets åtgärder i hållbarhetsfrågor samt utvärdering av
ändamålsenligheten av och antagande av hållbarhetsmål och strategier.
Kvartalsvis hanterar revisionsutskottet frågor angående statistik avse -
ende hälsa och säkerhet samt har en genomgång av ärenden relaterade
till potentiella brott mot Uppförandekoden.
Revisionsutskottet bereder också strategiska hållbarhetsfrågor,
exempelvis resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen och hållbar -
hetsmålens relevans och effektivitet. De granskar externa revisorsutta -
landen om hållbarhetsrapporteringen samt säkerställer tillförlitligheten
och transparensen i hållbarhetsrapporten. Risker kopplade till hållbar -
hetsområdet inkluderas i koncernens övergripande process för risk -
hantering och ingår i bolagets ramverk med interna kontroller. Utfallet av
riskanalysen inklusive mitigerande åtgärder, behandlas i revisionsutskott
och föreläggs styrelsen.
Revisionsutskottet behandlar resultatet av den externa revisionen och
hållbarhetsgranskningen, inklusive revisorns uttalande över hållbarhets -
rapporten, samt följer upp effektiviteten i bolagets interna kontroll och
riskhantering. Revisionsutskottet informerar styrelsen om sina slutsatser
och lämnar rekommendationer i syfte att säkerställa hållbarhetsrapporte -
ringens tillförlitlighet.
Styrelsen erhåller från verkställande direktör, vid samtliga ordinarie
sammanträden, rapport avseende arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt
övrigt hållbarhetsarbete. Därutöver behandlas hållbarhetsfrågor särskilt
vid minst två tillfällen under året. Styrelsen har minst en gång per år ett
strategimöte som inkluderar hållbarhet. Styrelsen fastställer därutöver
den dubbla väsentlighetsanalysen, beslutar om hållbarhetsmål samt
godkänner SCAs policyer.
Styrelsen beaktar hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och
påverkan vid utövandet av sin tillsyn över bolagets strategi, vid beslut
om större investeringar, förvärv och riskhanteringsprocesser, samt väger
in avvägningar mellan finansiella och icke-finansiella mål i dessa beslut.
Bedömning och hantering av hållbarhetsrisker är en integrerad del av
bolagets riskprocess.
Under året behandlade styrelsen och revisionsutskottet särskilt väsent -
liga hållbarhetsfrågor relaterade till arbetsmiljö och säkerhet, efterlevnad av
Uppförandekoden, genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen
samt fastställande av hållbarhetsmål.
Kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen säkerställs genom en rad
skilda åtgärder och rutiner så som fyraögonsprincipen och internkontroll.
Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att översiktligt granska den
årliga hållbarhetsrapporten.
100 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 103 =====

GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade
resultat i incitamentssystem
SCAs program för rörlig ersättning utgörs av långsiktiga och kortsiktiga
incitamentsprogram som omfattar finansiella och hållbarhetsrelaterade
icke-finansiella mål. Incitamentsprogrammen följer de riktlinjer för ersätt -
ning till ledande befattningshavare som har beslutats av årsstämman.
Programmen utgör en del av den totala ersättningen och utformas för
att attrahera och behålla strategisk kompetens. Medarbetare som inte
omfattas av de rörliga ersättningsprogrammen, erbjuds en medarbetar -
bonus som omfattar finansiell och operationell prestation samt hållbar -
hetskomponenter.
Det långsiktiga programmet, LTI, erbjuds verkställande direktör och
övriga medlemmar i koncernledningen samt ett antal nyckelpersoner
i organisationen. Prestationsvillkoren under befintliga program omfattar
utveckling av bolagets aktiekurs i förhållande till en jämförelsegrupp samt
bolagets levererade klimatnytta. Den finansiella delen omfattar 90 pro -
cent och hållbarhetskomponenten 10 procent av maximalt utfall. Klimat -
nyttan utgör bolagets koncernmål vad gäller bidrag till en fossilfri värld.
Klimatnyttan omfattar skogens nettoupptag av koldioxid, produkternas
inlagring av kol och deras potential att undvika fossila utsläpp samt
minskning av värdekedjans fossila utsläpp, se vidare i Miljöinformation E1
Klimatförändringar för mer detaljer. Utfallet för hållbarhetskomponenten,
klimatnytta, beräknas utifrån de utfall som rapporteras i SCAs hållbar -
hetsrapport. Styrelsen har satt ett tröskelvärde och maxnivåer för varje
prestationsvillkor. LTI-programmet beslutas av årsstämman. Se även not
C3 i den finansiella redovisningen.
Det kortsiktiga incitamentsprogrammet, STI, och medarbetarbonusen,
AEB, omfattar, förutom finansiella och operationella mål, en hållbarhets -
komponent som i nuläget utgörs av koncernens TRI-utfall. TRI står för
Total Recordable Incidents och anger antalet olyckor och skador på en
arbetsplats som resulterar i dödsfall, sjukfrånvaro, alternativt arbete eller
medicinsk behandling utöver första hjälpen. Bolaget har valt TRI som ett
mått på bolagets utveckling av hälso- och säkerhetskulturen för att uppnå
nollvisionen för arbetsplatsolyckor och koncernmålet ett olycksfritt och
hälsosamt SCA. TRI-utfallet kan som mest utgöra 10 procent av maximalt
ersättningsutfall och mäts som frekvens, det vill säga antal TRI per miljon
arbetade timmar. Ersättningsutskottet bereder frågan om STI-program
och AEB, och beslut fattas av styrelsen.
GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet
I tabellen nedan listas de uppgifter i hållbarhetsrapporten som rör SCAs
rutiner för tillbörlig aktsamhet.
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporten
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i
styrning, strategi och affärsmodell
SBM-3, GOV-2, GOV-3
b) Samarbete med berörda intressenter SBM-2, IRO-1, E1 SBM-3,
E2 IRO-1, E3 IRO-1, E4 IRO-1,
E4-1, E4-2, E4-3, E5 IRO-1,
S1 SBM-2, S3, G1 IRO-1, G1-1
c) Att identifiera och bedöma negativ
påverkan på människor och miljö
SBM-3, IRO-1, E1 SBM-3,
E1 IRO-1, E2 IRO-1, E3 IRO-1,
E4 SBM-3, E4 IRO-1, E4-3,
E5 IRO-1, S1 SBM-3, S1-4, S2,
S3, G1-1
d) Att vidta åtgärder för att behandla
negativ påverkan för människor och
miljö
E1-1, E1-3, E1-4, E2-2, E2-3,
E3-2, E3-3, E4-1, E4-3, E4-4,
E4-5, E5-2, E5-3, E5-4, E5-5,
S1-4, S1-5, S2, S3, G1-1, G1-2,
G1-3
e) Att följa upp hur ändamålsenliga
dessa insatser är och kommunicera det
E1-4, E1-5, E1-6, E1-7, E2-3,
E2-4, E3-3, E3-4, E4-3, E4-4,
E4-5, E5-3, E5-4, E5-5, S1-5,
S1-6, S1-7, S1-8, S1-9, S1-10,
S1-13, S1-14, S1-15, S1-16,
S1-17, S2, S3, G1-4, G1-6
101FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 104 =====

GOV-5: Riskhantering och intern kontroll
över hållbarhetsrapportering
SCA har implementerat interna kontroller i hela organisationen för att
hantera och minimera både finansiella och hållbarhetsrelaterade risker.
Årligen görs en översyn av riskscenarion där identifiering, värdering och
hantering av risker är en del av processen i enlighet med bolagets Risk -
hanterings- och internkontrollpolicy. En genomgång av redan identifie -
rade risker görs med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. För
respektive riskområde finns en förteckning över identifierade risker och
de kontrollaktiviteter som definierats och implementerats för att motverka
riskerna. Både riskscenariot och internkontrollen omfattar bolagets hela
verksamhet.
De interna kontrollernas effektivitet utvärderas genom självutvärde -
ringar. Koncernens internkontrollfunktion sammanställer resultatet från
självutvärderingarna och återrapporterar till koncernledning, revisions -
utskott och styrelse.
Kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen säkerställs genom en rad skilda
åtgärder och rutiner så som fyraögonsprincipen och internkontroll. Verk -
ställande direktör har det övergripande ansvaret för att all hållbarhetsrap -
porteringen är korrekt och av god kvalitet. Den verkställande direktören
säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att
styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens påverkan
på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets utveck -
ling, ställning och resultat. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift
att översiktligt granska hållbarhetsfrågor som är kritiska för hållbarhets -
rapporteringen samt att redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet
och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker granskning av
bolagets internkontroll.
Bedömning och hantering av hållbarhetsrisker är en integrerad del av
bolagets riskprocess. De viktigaste riskerna för hållbarhetsrapporteringen
har identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen samt kvalitet på data -
insamling och rapportering av data. En annan risk utgörs av kvalitet på
tillgängliga faktorer för omräkning av uppgifter så som exempelvis emis -
sionsfaktorer för beräkning av växthusgasutsläpp. Gjorda beräkningar
och felaktiga antaganden skulle också kunna leda till fel i hållbarhets -
rapporteringen.
För att minimera risken för den dubbla väsentlighetsanalysen har olika
grupperingar och intressenter deltagit i identifiering och värdering av
väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Resultatet har därefter valide -
rats i olika forum för att säkerställa resultatet och att inga väsentliga
påverkansområden har förbisetts.
För att säkerställa att data blir korrekt insamlade och rapporterade,
har processbeskrivningar skapats där det framgår när de olika stegen
ska genomföras, vem som är ansvarig, vilken data som avses och vilka
datakällor som ska inhämtas. Flera steg av kontroller, rimlighetsbedöm -
ningar och godkännande enligt fyra-ögonsprincipen används för att
minska risken för fel i rapporteringen. Med fyra-ögonsprincipen avses
att minst en person validerar data och att en annan person godkänner
den.
I SCAs system för miljödata finns en inbyggd avvikelsekontroll, vilket
innebär att en avvikelse som är större än 10 procent måste kommenteras.
Granskning och jämförelser med tidigare år genomförs i olika steg för att
minska risken för fel i rapporteringen.
102 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 105 =====

SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja
SCAs affärsmodell
SCA är Europas största privata skogsägare och bolagets värdeskapande
utgår från den egna skogen. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt
en integrerad och välinvesterad industri som använder hela trädet för
att maximera värdet från skogen. Från råvaran skapar SCA förnybara
produkter som gör nytta för kunder över hela världen och bidrar till att
motverka klimatförändringarna genom att fasa ut fossila material.
Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk och effektiv användning av den
förnybara råvaran från skogen, kan maximera så väl det ekonomiska
värde skapandet som klimatnyttan från skogen. Detta gör det möjligt
att bruka skogen utan att förbruka den, samtidigt som lönsamheten
kan växa parallellt med att det positiva bidraget till att motverka klimat -
förändringar stärks.
SCAs hållbarhetsplattform
Hållbarhet är integrerat i hela verksamheten och är en del av SCAs
affärs idé. SCAs hållbarhetsplattform sammanfattar bolagets priorite -
ringar inom hållbarhetsområdet och tydliggör kopplingen till bolagets
strategi, se illustration ovan och tabell på nästa sida.
Grunden utgörs av engagerade medarbetare och en värdebaserad
kultur som vilar på bolagets Uppförandekod. Den värdebaserade kulturen
värnar om ett olycksfritt och hälso samt SCA samt en sund affärsetik.
En förutsättning för hållbar utveckling över tid är en lönsam tillväxt.
Bolagets strategi för lönsam tillväxt utgår från den växande och förnybara
skogstillgången, att ständigt öka värdeskapandet från varje träd och att
ha en hög självförsörjningsgrad inom strategiska områden så som ved -
råvara, energi och logistik.
Med denna bas, har SCA identifierat fyra områden där bolaget kan
göra extra stor skillnad. Dessa områden är:
• Fossilfri värld – Vi bidrar till att motverka klimatförändringar
och utfasning av fossila material genom våra förnybara produkter
och vår växande skog.
• Värdefulla skogar – Vi bidrar till ett ansvarsfullt skogsbruk och en
uthållig avverkningsnivå i vårt eget skogsbruk och genom våra leve -
rantörer. I ett ansvarsfullt skogsbruk ingår även att värna biologisk
mångfald och skogens övriga värden.
• Effektiv resursanvändning – Vi bidrar till ökad resurseffektivitet
genom vår integrerade värdekedja där hela trädet används och sido -
strömmar nyttjas på ett effektivt sätt samt genom ett löpande effektivi -
seringsarbete. Vi kan också bidra till våra kunders resurseffektivitet
genom materialval och tekniskt kunnande.
• Livskraftiga samhällen – Vi bidrar på olika sätt till en hållbar utveckling
i de samhällen där vi bedriver verksamhet. Genom vår och våra leveran -
törers verksamheter, skapas arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter.
Vi bidrar även till kompetensutveckling och en meningsfull fritid.
SCAs produktportfölj och geografiska exponering
SCAs huvudprodukter utgörs av trävaror, massa, containerboard och
förnybar energi. Bolagets resultat redovisas externt uppdelat på fem
segment, vilka är Skog, Trä, Massa, Containerboard och Förnybar energi.
För segment Skog utgörs nästan hela omsättningen av intern försäljning
inom koncernen.
SCAs betydande marknader utgörs av Sverige, Tyskland, USA och
Stor britannien samt övriga Europa. Inga betydande förändringar av pro -
duktgrupper eller geografiska marknader har skett jämfört med föregå -
ende år. Tillkommande volymer från investeringar i containerboard och
massa, som är under uppkörning till full kapacitet, placeras på befintliga
marknader. Koncernens omsättning per land och fördelning av medarbe -
tare per region framgår av not B1 i den finansiella redovisningen. I not B1
framgår även omsättning per segment. Inga produkter eller tjänster som
bolaget tillhandahåller är förbjudna på någon marknad. Bolaget är inte
aktivt inom fossila bränslen, kemikalieproduktion, vapentillverkning eller
odling och produktion av tobak.
Koncernens samtliga produkter bidrar till koncernmålet för Fossilfri
värld, vilket är att SCA ska leverera klimatnytta överstigande 10 miljoner
ton CO2e per år. Vidare bidrar koncernens industriella ekosystem till att
ta tillvara hela det avverkade trädet i produkter eller internt använd råvara
och bioenergi, det vill säga Effektiv resursanvändning med koncernmålet
Zero waste. Genom att ta tillvara på hela trädet bidrar SCA till en cirkulär
ekonomi och möjliggör för samhället att byta ut fossila material och fossil
energi.
Fossilfri
värld
Värdefulla
skogar
Effektiv
resursanvändning
Livskraftiga
samhällen
Lönsam tillväxt
Människor och värdebaserad kultur
SCAs hållbarhetsplattform
103FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 106 =====

Prioriteringar inom hållbarhet
SCA har sedan flera år samlat de strategiska prioriteringarna inom hållbarhet i sin hållbarhetsplattform. Hållbarhetsplattformen omfattar
sex komponenter med var sitt koncernmål, se nedan. De väsentliga hållbarhetsområden (påverkan, risker och möjligheter) som identifierats
i bolagets dubbla väsentlighetsanalys kopplar tydligt till komponenterna i hållbarhetsplattformen. Nedan redovisas kopplingen mellan väsentliga
ESRS-standarder och respektive hållbarhetskomponent. Bolagets hållbarhetsarbete leds av SCAs hållbarhetsråd, se Allmän information GOV-1.
Strategisk
prioritering
Människor och värde-
baserad kultur Lönsam tillväxt Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv
resursanvändning Livskraftiga samhällen
Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög -
klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod
som alla anställda ska leva upp till. Den ska
genomsyra bolagets affärsrelationer och hur
intressenter bemöts. SCA ska vara en inklude -
rande och attraktiv arbetsgivare som sätter
hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en
hållbar leverantörskedja med leverantörer och
entreprenörer som delar bolagets värderingar.
Långsiktig överlevnad bygger på uthållig
och lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt.
Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och
lönsam tillväxt skapas genom att den förny -
bara skogsresursen växer samt genom att
öka värdet som varje träd genererar.
SCA producerar och säljer förnybara
produkter som kan ersätta fossilbaserade
alternativ och därigenom bidra till att minska
den globala uppvärmningen. SCA bidrar
även till klimatnytta genom nettotillväxten i
bolagets skogar, som tar upp koldioxid från
atmo sfären, och genom att kontinuerligt
arbeta med att minska utsläppen av växt -
husgaser från den egna värdekedjan.
Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver
ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar
ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, natur -
upplevelser och råvara i framtiden som idag. SCA
deltar aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att
utveckla skonsammare brukningsmetoder och stärka
naturvärden samt uppmuntrar och hjälper andra
skogsägare till ett ansvarsfullt skogsbruk.
SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi -
teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som
vi hushåller med resurser och minskar påverkan på
miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om
tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp
och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande
för att minimera mängden avfall och att söka nya
användningsområden för bolagets sidoströmmar.
Genom innovation och produktutveckling bidrar vi
till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder.
SCA utvecklas tillsammans med de samhällen där
bolaget bedriver verksamhet. Genom vår verksamhet
skapas arbetstillfällen och tillväxt, både direkt och
indirekt. Här spelar entreprenörsdriven innovation
och strategiska samarbeten en stor roll. Vi stödjer
föreningar som bidrar till en meningsfull fritid och
sammanhållning i de lokal samhällen där vi verkar.
Väsentliga
risker 1)
• Affärsetik.
• Förtroendeskadliga risker.
• Leverantörer.
• Risker relaterade till personal.
• Risker i produktionsanläggningar.
• Finansiella risker.
• Efterfrågan och marknadspris på
SCAs produkter.
• Påverkan av politiska beslut.
• Klimatförändringar.
• Politiska processer.
• Finansiella risker.
• Risker kopplade till skogsbeståndet.
• Biologisk mångfald.
• Klimatförändringar.
• Miljöpåverkan.
• Legala risker.
• Risker i produktionsanläggningar.
• Förtroendeskadliga risker.
• Politiska processer.
Påverkan i
värdekedjan
Medarbetare (befintliga och potentiella),
leverantörer, kunder, samhälle.
Ägare, kunder, samhälle, medarbetare,
leverantörer.
Egen skog, egna anläggningar, leverantörer,
transporter, kunder.
Egen skog, privata skogsägare, samhällen, kunder. Egen verksamhet, leverantörer, kunder. Medarbetare, samhälle, leverantörer.
Koppling till
tematiska
standarder
enligt ESRS
S1 – Den egna arbetskraften.
S2 – Arbetstagare i värdekedjan.
G1 – Ansvarsfullt företagande.
E1 – Klimatförändringar.
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem.
E5 – Resursanvändning och cirkulär
ekonomi.
E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E2 – Förorening.
E3 – Vattenresurser och marina resurser.
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi.
S3 – Påverkade samhällen.
FNs Globala Mål 2) Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17.
Policyer och
styrning
• SCAs Uppförandekod.
• Hållbarhetspolicy.
• Hälso- och säkerhetspolicy.
• HR-policy.
• SCAs leverantörsstandard.
• Styrgrupp ZERO.
• SCAs complianceråd.
• SCAs arbetsmiljönätverk.
• Finanspolicy.
• Ekonomistyrning.
• Affärsutvecklingsplaner.
• Business review-möten.
• Hållbarhetspolicy.
• Affärsutvecklingsplaner.
• Klimatfärdplan.
• Energibesparingsprogram, ESAVE.
• Hållbarhetspolicy.
• Instruktion för anskaffning av vedråvara.
• Naturvårdsstrategi.
• Skogsskötselhandboken.
• Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder,
vägbyggnation och transporter.
• Hållbarhetspolicy.
• SCAs miljönätverk.
• Miljötillstånd inklusive kontrollprogram.
• Avfallsrutiner.
• Hållbarhetspolicy.
• Sponsringsrutin.
• Rutiner för samråd och samplanering.
• Strategisk kompetensförsörjningsplan.
Koncernmål 2030
Övergripande
hållbarhetsmål 3)
Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla
medarbetare följer SCAs Uppförandekod
En ledande totalavkastning (TSR) Klimatnytta överstigande 10 miljoner ton
CO2e
SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika
rika på biologisk mångfald, naturupplevelser
och råvara i framtiden som idag och 100% av
vedråvaran ska komma från ansvarsfullt
skötta skogar
Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen
där vi verkar
1) Se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen.
2) I arbetet med SCAs hållbarhetsplattform utgör FNs 17 globala mål för hållbar utveckling
en viktig del. SCA ser målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål.
Ovan redovisas några exempel på hur bolaget bidrar till målen genom respektive
komponent i SCAs hållbarhetsplattform. Detta är inte ett upplysningskrav enligt ESRS.
3) Koncernmålen har år 2019 som basår om inget annat anges.
SCA tar hänsyn, och vill på olika sätt bidra, till initiativ som syftar till att
uppnå en mer hållbar värld. SCA är medlem i FNs Global Compact, ett
initiativ med syfte att få företag att ta ansvar för FNs tio principer inom
områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.
SCA är även aktiv i ett antal internationella, nationella och regionala
branschorganisationer.
104 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 107 =====

Strategisk
prioritering
Människor och värde-
baserad kultur Lönsam tillväxt Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv
resursanvändning Livskraftiga samhällen
Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög -
klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod
som alla anställda ska leva upp till. Den ska
genomsyra bolagets affärsrelationer och hur
intressenter bemöts. SCA ska vara en inklude -
rande och attraktiv arbetsgivare som sätter
hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en
hållbar leverantörskedja med leverantörer och
entreprenörer som delar bolagets värderingar.
Långsiktig överlevnad bygger på uthållig
och lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt.
Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och
lönsam tillväxt skapas genom att den förny -
bara skogsresursen växer samt genom att
öka värdet som varje träd genererar.
SCA producerar och säljer förnybara
produkter som kan ersätta fossilbaserade
alternativ och därigenom bidra till att minska
den globala uppvärmningen. SCA bidrar
även till klimatnytta genom nettotillväxten i
bolagets skogar, som tar upp koldioxid från
atmo sfären, och genom att kontinuerligt
arbeta med att minska utsläppen av växt -
husgaser från den egna värdekedjan.
Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver
ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar
ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, natur -
upplevelser och råvara i framtiden som idag. SCA
deltar aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att
utveckla skonsammare brukningsmetoder och stärka
naturvärden samt uppmuntrar och hjälper andra
skogsägare till ett ansvarsfullt skogsbruk.
SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi -
teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som
vi hushåller med resurser och minskar påverkan på
miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om
tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp
och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande
för att minimera mängden avfall och att söka nya
användningsområden för bolagets sidoströmmar.
Genom innovation och produktutveckling bidrar vi
till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder.
SCA utvecklas tillsammans med de samhällen där
bolaget bedriver verksamhet. Genom vår verksamhet
skapas arbetstillfällen och tillväxt, både direkt och
indirekt. Här spelar entreprenörsdriven innovation
och strategiska samarbeten en stor roll. Vi stödjer
föreningar som bidrar till en meningsfull fritid och
sammanhållning i de lokal samhällen där vi verkar.
Väsentliga
risker 1)
• Affärsetik.
• Förtroendeskadliga risker.
• Leverantörer.
• Risker relaterade till personal.
• Risker i produktionsanläggningar.
• Finansiella risker.
• Efterfrågan och marknadspris på
SCAs produkter.
• Påverkan av politiska beslut.
• Klimatförändringar.
• Politiska processer.
• Finansiella risker.
• Risker kopplade till skogsbeståndet.
• Biologisk mångfald.
• Klimatförändringar.
• Miljöpåverkan.
• Legala risker.
• Risker i produktionsanläggningar.
• Förtroendeskadliga risker.
• Politiska processer.
Påverkan i
värdekedjan
Medarbetare (befintliga och potentiella),
leverantörer, kunder, samhälle.
Ägare, kunder, samhälle, medarbetare,
leverantörer.
Egen skog, egna anläggningar, leverantörer,
transporter, kunder.
Egen skog, privata skogsägare, samhällen, kunder. Egen verksamhet, leverantörer, kunder. Medarbetare, samhälle, leverantörer.
Koppling till
tematiska
standarder
enligt ESRS
S1 – Den egna arbetskraften.
S2 – Arbetstagare i värdekedjan.
G1 – Ansvarsfullt företagande.
E1 – Klimatförändringar.
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem.
E5 – Resursanvändning och cirkulär
ekonomi.
E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E2 – Förorening.
E3 – Vattenresurser och marina resurser.
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi.
S3 – Påverkade samhällen.
FNs Globala Mål 2) Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17.
Policyer och
styrning
• SCAs Uppförandekod.
• Hållbarhetspolicy.
• Hälso- och säkerhetspolicy.
• HR-policy.
• SCAs leverantörsstandard.
• Styrgrupp ZERO.
• SCAs complianceråd.
• SCAs arbetsmiljönätverk.
• Finanspolicy.
• Ekonomistyrning.
• Affärsutvecklingsplaner.
• Business review-möten.
• Hållbarhetspolicy.
• Affärsutvecklingsplaner.
• Klimatfärdplan.
• Energibesparingsprogram, ESAVE.
• Hållbarhetspolicy.
• Instruktion för anskaffning av vedråvara.
• Naturvårdsstrategi.
• Skogsskötselhandboken.
• Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder,
vägbyggnation och transporter.
• Hållbarhetspolicy.
• SCAs miljönätverk.
• Miljötillstånd inklusive kontrollprogram.
• Avfallsrutiner.
• Hållbarhetspolicy.
• Sponsringsrutin.
• Rutiner för samråd och samplanering.
• Strategisk kompetensförsörjningsplan.
Koncernmål 2030
Övergripande
hållbarhetsmål 3)
Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla
medarbetare följer SCAs Uppförandekod
En ledande totalavkastning (TSR) Klimatnytta överstigande 10 miljoner ton
CO2e
SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika
rika på biologisk mångfald, naturupplevelser
och råvara i framtiden som idag och 100% av
vedråvaran ska komma från ansvarsfullt
skötta skogar
Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen
där vi verkar
FNs 17 globala mål för hållbar utvecklingSCA stödjer Agenda 2030 och FNs 17 globala
mål för hållbar utveckling. Bolaget arbetar med
målen som en helhet och bidrar direkt eller
indirekt till samtliga mål.
105FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 108 =====

SCAs värdekedja
SCAs värdekedja börjar i skogen och slutar i våra interna målsättningar
vid kundens grind. Denna avgränsning görs då bolagets produkter kan
användas på många olika sätt och oftast utgör en del av den slutliga pro -
dukten som konsumenten använder eller kommer i kontakt med. Vid
bedömning av påverkan, risker och möjligheter har värdekedjan definie -
rats från skogen till slutet av produkternas livscykel. I värdekedjan skapas
arbetstillfällen både inom och utanför bolagets egen verksamhet.
Basen i SCAs verksamhet utgörs av bolagets skogar och centralt i
värde kedjan finns bolagets industrianläggningar såsom sågverk, massa-
och pappersbruk, produktion av biobränslen och egen vindkraft samt
en egen logistikverksamhet. Viktiga aktörer i värdekedjan är bolagets
medarbetare och entreprenörer som anlitas i bolagets olika verksamheter.
Förnybar råvara från skogen utgör det dominerande materialinflödet.
Vedråvaran kommer till cirka 60 procent från den egna skogen inklusive
flis från egna sågverk. Resterande volym köps externt från privata skogs -
ägare, andra skogsbolag, skogsägarföreningar och en mindre mängd
importeras från andra länder. Vedråvan kommer till cirka 95 procent från
norra Sverige. Förutom vedråvara, utgörs materialinflödet av returfiber
och insatskemikalier som bolaget köper externt. Uppströms värdekedja
omfattar försörjningskedjor för externt anskaffad vedråvara, returfiber,
insats material, inköp av energi, olika förbrukningsmaterial och reservdelar
för produktion och underhåll av utrusning samt externt köpta tjänster och
relevanta affärspartners.
Returfiber, insatsvaror, så som kemikalier, köps från externa leveran -
törer liksom tjänster för att tillverka och underhålla anläggningar och
maskiner. Bolaget både säljer och köper skogsbrukstjänster i form av
markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och avverkning.
Bolaget bedriver även viss verksamhet tillsammans med affärspartners.
Exempel på detta är ett bioraffinaderi för framställning av flytande
biodrivmedel som ägs tillsammans med energibolaget St1. Flytande
biodrivmedel bidrar till att ställa om transportsektorn från fossila driv -
medel. Tallolja, som är en biprodukt från bolagets sulfatmassabruk,
utgör en del av råvaran till bioraffinaderiet.
Värdekedjan omfattar många transporter, dels av material till industri -
erna, dels av färdiga produkter ut i världen. Transporterna genomförs av
bolagets egen logistikverksamhet tillsammans med inköpta transport -
tjänster.
Nedströms finns, förutom transporter till bolagets kunder, avfall som
genereras längs värdekedjan. För det avfall som finns inom bolagets
kontroll är det främst vid industriplatserna som avfall genereras och det
mesta återvinns på olika sätt. Utanför bolagets kontroll, uppstår avfall i
slutet av produkternas livslängd för de material som adderats vid tillverk -
ning av slutprodukten och som inte är biogena eller återvinningsbara,
samt i försörjningskedjan så som vid tillverkning av insatsvaror och
reservdelar. Den förnybara fibern, återgår i form av biogen CO 2 till
atmosfären som kan tas upp av nya träd och omvandlas till biomassa.
Försäljningen sker mestadels i form av business to business och bola -
gets produkter ingår oftast som en del i slutprodukten. Sågade trävaror
säljs till olika konstruktionsdetaljer, paneler, lister, möbler och golv. Massa
säljs för vidare produktion av mjukpapper, förpackningar och grafiska
papper. Containerboard säljs till producenter av wellpapp och utgör ett
eller flera skikt i den färdiga förpackningen. Förnybar energi säljs i form
av el, biobränslen och tallolja för vidare produktion av biodrivmedel.
Överskottsvärme från bolagets industrier säljs som fjärrvärme till
kring liggande samhällen.
Översikt
Resursinflöden
Vedråvara, returfiber, kemikalier och andra insatsvaror,
energi så som el och bränslen, vatten, drivmedel, reservdelar
och förbrukningsmaterial.
Resursutflöden
Produkter, biprodukter så som bark, tallolja och fjärrvärme,
sidoströmmar så som askor och slam, och avfall.
Uppströms värdekedja
Försörjning av vedråvara från externa leverantörer, leverantörer
av returfiber, insatsvaror och förbrukningsmaterial, producenter
av extern energi och drivmedel samt leverantörer av tjänster inom
till exempel underhåll, skogsvård och transporter.
Den egna verksamheten
Skogsbruk, sågverk, massa- och pappersbruk, pellets-
produktion, vindkraft, logistikverksamhet, R&D, operativa
och strategiska funktioner.
Nedströms värdekedja
Distribution av produkter, kunders, konsumenters och
slutanvändares användande av bolagets produkter, hantering
av uttjänta produkter och avfall.
106 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 109 =====

Översikt av SCAs värdekedja
Det dominerande materialflödet i SCAs värdekedja är till största delen
cirkulärt och baserat på vedråvara från skogen. Det biogena kolet från
skogen återgår i slutet av produkternas livslängd som koldioxid till
atmosfären som tas upp av växande träd och blir till ny biomassa som
kan avverkas och ge nya produkter.
I värdekedjan finns olika grad av påverkan, både negativ och positiv,
på människa och miljö. Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattar
hela värde kedjan inklusive uppströms- och nedströmsdelar. För interna
målsättningar så som för fossila utsläpp avgränsas omfattningen fram
till kundens grind.
Produktion
Nästan fossilfri
produktion
CO2
Användningsfas
Ersätter fossila material
Hög återvinningsgrad
Långlivade träprodukter
Konsumenter Kunder
Egen skog Råvaror
Råvara från ansvarsfullt
brukade skogar
Externa leverantörer
Privata skogsägare
Övriga leverantörer av vedråvara
Leverantörer av
Returfiber, energi,
insatsvaror och tjänster
Transport
Sjöfart, järnväg och väg
Transport
Sjöfart, järnväg
och väg
Avfall,
>95% återvinns
Människor, samhälle
och miljö
Värme och el
Förnybar el från
egen vindkraft
Slutet av livscykeln
för produkterna
Kolet återgår till skogen
och blir ny biomassa
Nedströms avfall
Returfiber
Återvinning och råvara för
papperstillverkning
Avser del av SCAs värdekedja från skogsbruk till kundens grind.
107FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 110 =====

SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter
Intressentdialog
SCA för kontinuerligt dialoger med olika intressentgrupper för att öka
bolagets förståelse för vilka frågor som är viktiga för respektive intres -
sentgrupp, öka kunskapen om intressenternas syn på bolagets verk -
samhet och inhämta värdefull information när koncernen utvärderar sitt
hållbarhetsarbete. Dialoger med intressenter är en viktig del av bolagets
dubbla väsentlighetsanalys för att identifiera och bedöma verksamhetens
negativa och positiva påverkan, risker och möjligheter samt återkoppling
på bolagets åtgärder för att minska negativa eller förstärka positiva
effekter.
SCA identifierar sina primära intressentgrupper utifrån deras intressen
och relation till koncernens verksamhet, affärsmodell och strategi. Detta
sker på olika sätt beroende av intressentgrupp och vilken del av verksam -
heten som berörs. De primära intressentgrupperna framgår av tabell
Intressentgrupper.
Affärsområdena har en nära dialog med sina kunder och följer upp
kundnöjdhet genom undersökningar, personliga möten och utvärderingar
gjorda av oberoende parter. SCA träffar regelbundet investerare, analy -
tiker och finansiella aktörer. SCA har löpande dialog med sina leverantörer
för att säkerställa kvalitet och leveranser och för fortsatt utveckling av
köpta varor och tjänster. Koncernen genomför medarbetarundersök -
ningar och årliga mål- och utvecklingssamtal med sina medarbetare.
SCA kommunicerar även med andra intressentgrupper och privatper -
soner gällande viktiga frågor för såväl enskilda lokala samhällen som
samhället i stort. Möten hålls regelbundet med personer som bor nära
SCAs industrianläggningar. Årligen genomförs intressentdialoger för
bolagets fem mångfaldsparker i syfte att utveckla parkernas värden i form
av biologisk mångfald, alternativa skogsbruksmetoder, kulturhistoriska
värden och rekreationsmöjligheter. SCA har också nära dialog med
intresseorganisationer, exempelvis naturvårdsorganisationer samt med
samebyar inom renskötselområdet. Politik och samhälle så som myndig -
heter är också viktiga intressentgrupper som bolaget för dialog med på
olika sätt. Genom dialog inom ramen för våra branschorganisationer,
fastställs positioner för politisk påverkan och opinionsbildning medan
våra kontakter med politiker och beslutsfattare ofta resulterar i djupare
förståelse för vår verksamhet hos intressentgruppen.
Insikter från dialogerna med både interna och externa intressent -
grupper tas med i den dubbla väsentlighetsanalysen, övergripande
strategi, affärsmodell och utformning av hållbarhetsmål.
SCAs styrelse informeras om resultat av intressentdialoger i samband
med genomgång och godkännande av den dubbla väsentlighets analysen.
Styrelsen informeras även löpande om intressentdialoger och specifika
händelser om detta är relevant för styrelsens arbete och besluts fattande.
108 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 111 =====

Tabell Intressentgrupper
SCAs viktigaste intressentgrupper, viktiga frågor per intressentgrupp och kanaler för dialog, samverkan och samarbete.
Intressentgrupp Kanaler för dialog Huvudsakliga områden Hur vi arbetar med frågorna
Kunder och
konsumenter
Kundbesök, möten, inter -
vjuer, deltagande i kund -
event och konferenser,
mässor, utskick, hemsida,
sociala medier, löpande
kontakter via e-post och
telefon.
Klimat, miljöpåverkan, miljö -
märkning, fiberinköp, spår -
barhet, skogsbruk, biologisk
mångfald, mänskliga rättigheter,
rennäring, hälsa och säkerhet,
kompetens, marknad, kund -
nytta, affärsutveckling, resurs -
effektivitet, energimarknad,
innovation, digitalisering,
kvalitet, produkt säkerhet,
logistik och leverans säkerhet.
• Kundstudier och enkäter.
• Kundbesök i vår skogliga verksamhet och industrierna.
• Nära dialog med kunder för att utveckla bolagets värdekedja.
• Dialog om produktsäkerhet, klimat, ansvarsfullt skogsbruk, spårbarhet.
• Utbildning i bolagets Uppförandekod och leverantörsstandard.
• Utveckling av nya produkter och servicekoncept tillsammans med kunder.
• Livscykelanalys av produkter.
• Besök hos kund av SCAs experter inom olika områden.
• Kunder som genomför revisioner av SCAs verksamhet.
• Kundtidningar och nyhetsbrev så som SCA Wood Magazine och New Ways.
• Miljömärkningar, till exempel Svanen.
• Hållbarhetsutvärderad av EcoVadis.
• Environmental Product Declaration, EPD.
Medarbetare Mål- och utvecklingssamtal,
arbetsplatsträffar, sam -
verkansmöten, koncernråd,
webbenkäter, intranät,
interna utbildningar,
ledarträffar.
Värdebaserad kultur, hälsa
och säkerhet, attraktion och
rekrytering, introduktion,
kompetens utveckling, succes-
sionsplanering, ersättningar,
affärsetik, arbets förhållanden,
resurseffektivitet, miljöpå -
verkan, produktutveckling,
strategisk utveckling.
• Koncernens ZERO-arbete för utveckling av hälso- och säkerhetskulturen.
• Interna digitala kanaler (intranät, elektroniska skärmar, sociala medier och webinar).
• Samtalsverktyget ”Hur är det hos oss?” och utbildning i SCAs Uppförandekod,
antikorruption och affärsetik.
• Deltagande vid studentmässor och samverkan med utbildningsväsendet.
• SCAs Ingenjörspodd.
• Introduktionsutbildning för nyanställda, kompetenshöjande insatser,
ledarskapsträning, Early career-program och internship.
• Verksamhetsutvecklingsprojekt.
Investerare Investerarträffar, till exempel
i samband med kvartals-
rapporter, kapitalmarknads -
dagar, riskrapporter, års -
stämma, intervjuer, hemsida.
Finansiell utveckling, marknads -
utsikter, hållbarhet, tillväxtom -
råden, förnybar energi, självför -
sörjningsgrad, skogsvärdering,
riskhantering, bolagsstyrning.
• Årsstämma 4 april 2025.
• Investerarbesök på SCAs verksamheter.
• Löpande investerar- och analytikermöten under året.
• Roadshows i samband med kvartalsbokslut.
• Riskhantering som del av Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.
Kreditmarknad,
långivare och
ratinginstitut
Löpande möten och presen -
tationer. Specifik rapporte -
ring i enlighet med låne -
dokumentation samt publik
rapportering via hemsida.
Finansiell information, risk -
analyser, hållbarhetsanalyser,
bolags styrning.
• Löpande dialog med affärsbanker och andra långivare.
• Investerarmöten i samband med större obligationsemissioner.
• Periodiska rapporter och certifikat till samtliga långivare.
• Årlig ”Green bond report”.
• Löpande dialog och rapporter till ratinginstitut.
Leverantörer Uppföljningsmöten, offert -
förfrågningar och upphand -
lingar, intervjuer, hemsida.
Hälsa och säkerhet, leverantörs-
kontroller, affärsetik, mänskliga
rättigheter, energiförbrukning,
resurseffektivitet, klimat -
påverkan.
• SCAs leverantörsstandard som del av avtal.
• Leverantörsbedömningar och uppföljningsmöten.
• Riskbaserad leverantörsrevision på plats.
• Utbildning av inköpspersonal.
• Bedömning av länder och leverantörer utifrån hållbarhetsaspekter.
• EcoVadis plattform för utvärdering och uppföljning av leverantörer.
• Uppföljningsmöten med enskilda leverantörer.
Privata
skogsägare
Skogsägarträffar, fysiska
och digitala möten, kund -
tidning, hemsida, sociala
medier.
Långsiktigt och hållbart skogs-
bruk, generationsskifte, skötsel -
metoder, skogsbruksplaner,
äganderätt, skogsbrukscertifie -
ring, naturhänsyn, lönsamhet.
• Affärskontakter löpande under året.
• Skogsägarträffar och deltagande vid mässor.
• Samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB (gruppcertifiering).
• Kundtidningen Din Skog.
Intresse -
organisationer
Möten i specifika frågor,
intervjuer, rapportering
till miljömärkningar och
hållbarhetsindex, hemsida.
Skogsbruk, biologisk mångfald,
klimat- och miljöfrågor, resurs -
effektivitet, grön energi, mänsk -
liga rättigheter, jakt, rennäring.
• Dialog med lokala, regionala och nationella intressenter.
• Fältbesök i bolagets skogar och dialog med referensgrupper i mångfaldsparker.
• Medlemskap och engagemang i organisationer som Skogsindustrierna,
Confederation of European Paper Industries (CEPI), FSC och PEFC,
Bioenergy Europe, Svebio och Svensk Vindenergi.
• Deltagande i utveckling av miljömärkningar och standarder kopplade
till skog och skogsindustrin, exempelvis ISO 13391.
• Samarbete med BirdLife Medelpad för att återställa våtmarker och för
att gynna förutsättningarna för fåglar, så som slaguggla.
Politik och
samhälle
Dialogmöten, lokala
evenemang, samrådsmöten,
intervjuer, hemsida.
Hälsa och säkerhet, miljöfrågor,
lokala frågor, förnybar energi,
rennäring, arbetsmarknad,
utbildning, samhällsengage -
mang, mångfaldsfrågor, mänsk -
liga rättigheter.
• Dialoger med lagstiftare, myndigheter, kommuner och opinionsbildare.
• Samråd och dialog kring investeringar, tillståndsärenden, sysselsättning
och andra lokala frågor.
• Samrådsmöten med lokal rennäring och närboende vid SCAs industrier och skogar.
• Dialoger med Svenska Samernas Riksförbund, SSR, angående rennäringens
förutsättningar.
• Styrelserepresentation eller deltagande i organisationer för regional utveckling,
exempelvis Handelskamrarna och Ung Företagsamhet i de nordliga länen.
• Deltagande i Skogen i skolan samt utvecklingen av Linnéuniversitetets skogliga
kandidatprogram i norra Sverige.
• Tillsyn och årliga rapporteringar till myndigheter, till exempel miljörapport.
109FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 112 =====

Redovisning av väsentlighet på ämnesnivå enligt ESRS, baserat på SCAs dubbla väsentlighetsanalys år 2025
Påverkansväsentligt
E2 Förorening
E3 Vattenresurser och marina resurser
S1 Den egna arbetskraften
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Dubbelt väsentligt
E1 Klimatförändringar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S3 Påverkade samhällen
G1 Ansvarsfullt företagande
Ej väsentligt
S4 Konsumenter och slutanvändare
Finansiellt väsentligt
Påverkansväsentlighet
Finansiell väsentlighet
SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter har identifierats
genom en dubbel väsentlighetsanalys. I tabellen på nästa sida beskrivs
bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter på människor och
miljö i verksamheten och värdekedjan. Tabellen ger en översiktlig bild
och varje fråga beskrivs mer ingående under respektive ämnesstandard.
Där beskrivs även hur frågorna hanteras och vilka åtgärder som vidtas.
Då 2025 är det första året som SCA rapporterar en fullständig dubbel
väsentlighetsanalys, rapporteras ingen förändrad bedömning jämfört
med föregående år. Analysen kommer att ses över årligen för att uppdatera
bedömning och värdering av påverkan, risker och möjligheter.
Samtliga väsentliga frågor följer upplysningskrav enligt ESRS, då
bolaget inte har identifierat några bolagsspecifika ämnen eller under -
ämnen. I kolumnen tidshorisont anges när en potentiell påverkan, risk
eller möjlighet skulle kunna inträffa, på kort, medel och lång sikt, medan
en faktisk påverkan benämns som faktisk påverkan. Direkt eller indirekt
påverkan avser om bolaget har kontroll och kan påverka effekten (direkt)
eller om detta ligger utanför bolagets kontroll (indirekt).
För risker och möjligheter har påverkan bedömts ske enbart i den egna
värdekedjan. Vidare har inte koppling till eller ursprung i strategi och
affärsmodell samt direkt eller indirekt påverkan bedömts för dessa.
Omställningen till ett cirkulärt samhälle och arbete för att motverka
klimatförändringar, innebär många möjligheter för SCA med sin bas i
förnybar råvara från ansvarsfullt skötta skogar. Bolaget har bland annat
god kontroll på värdekedjan, en hög självförsörjningsgrad av kritiska
råvaror och en potential inom förnybar energi. De största riskerna som har
identifierats relaterar till politiska beslut kring ägande och brukande av
skogstillgången och därmed tillgång och kostnad för vedråvara. Konse -
kvenser av fysiska och kroniska klimatförändringar, bedöms i nuläget inte
utgöra en större risk. Bolaget ser i nuläget inga betydande finansiella
konsekvenser relaterade till identifierad påverkan, risker och möjligheter.
Konsekvenser kopplade till hållbarhetsfrågor så som klimatförändringar
beaktas vid värdering av bolagets tillgångar, värdering av skogstillgångar
samt har betydelse vid tillgång och villkor för bolagets finansiering, se
not A1 i den finansiella redovisningen.
SCA har bedömt att bolagets affärsmodell har en god resiliens inför
övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi och ett cirkulärt samhälle.
SCA och övriga skogsindustrin bör vara en viktig del av lösningen genom
att tillhandahålla förnybara produkter som möjliggör en cirkulär ekonomi
och utfasning av fossila material. Energimixen i Sverige, där bolaget har
sin tillverkning, har redan en mycket låg andel fossil energi och bolaget
har redan ersatt nästan all fossilbaserad energi med förnybar energi i den
egna verksamheten. Bolagets produktion är baserad på förnybar råvara
som till stor del kommer från den egna skogen. Resterande volym råvara
kommer till största delen från närområdet i norra Sverige, vilket ger bolaget
mycket god kontroll på var den externa vedråvaran kommer ifrån. Ved -
råvara utgör den dominerande resursen för att tillverka bolagets pro -
dukter och bolaget har därmed ett lågt beroende av andra råmaterial för
tillverkning av sina produkter. Bolagets industrier utgör ett industriellt
ekosystem i nära anslutning till den egna skogen och som möjliggör
effektivt nyttjande av vedråvaran. Bedömningen av affärsmodellens resi -
liens gjordes i samband med analys av klimatrelaterade risker och möjlig -
heter och använde samma tidshorisonter, se riskavsnittet i Förvaltnings -
berättelsen. För bedömning av resiliensen har fokus lagts vid kort och
medellång sikt. De största riskerna bedöms i nuläget vara relaterade till
politiska beslut kring ägande och brukande av skog och därmed tillgång
och kostnad för vedråvara. Resiliensanalysen har utförts som en del av en
genomförd scenarioanalys år 2022, se riskavsnittet i Förvaltningsberät -
telsen. Slutsatserna ses över årligen och uppdateras vid förändrade
f ör utsättningar, baserat på utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen
och utfallet av bolagets övergripande riskanalys samt fortlöpande
omvärldsbevakning.
110 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 113 =====

Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö
Väsentlig i
värdekedjan
Ursprung i
eller kopplad
till strategi och
affärsmodell
Tidshorisont
Direkt eller
indirekt
påverkan
Kort
Medel
Lång
E1 Klimatförändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Negativ påverkan: Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser.
SCA påverkar klimatet direkt och indirekt genom utsläpp av växt -
husgaser, där den största påverkan kommer från scope 3-utsläpp.
Hela
värdekedjan
Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt och
indirekt
Positiv påverkan: Skogens koldioxidupptag.
SCA påverkar klimatet genom hållbart förvaltade skogstillgångar
som fungerar som effektiva kolsänkor.
Verksamheten Ursprung
i strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt
Positiv påverkan: Substitution av fossila material till förnybara
produkter.
SCAs produkter möjliggör undvikna utsläpp av växthusgaser
genom att ersätta alternativ med högre klimatavtryck.
Nedströms Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Direkt och
indirekt
Möjlighet: Ökande efterfrågan på förnybara produkter och
på fossilreduktion.
SCAs produkter kan bidra till utfasning av fossila alternativ och
möjliggöra för kunder att minska sina scope 3-utsläpp.
Verksamheten
Risk: Politiska beslut om skogsbruk och klimatavgifter.
Politiska beslut kan påverka brukandet av den egna skogen och
tillgången på råvara vilket kan ge ökade kostnader och lägre klimat -
nytta. Avgifter på fossila utsläpp kan medföra ökade kostnader.
Verksamheten
Energi Negativ påverkan: Energianvändning i SCAs industriprocesser
och transporter.
SCAs industriprocesser och transporter använder stora
mängder energi.
Hela
värdekedjan
Ursprung
i strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt och
indirekt
Positiv påverkan: Produktion av förnybar energi och
förnybara drivmedel.
SCA producerar betydande mängder förnybar energi i form av
biobränslen och förnybar el.
Verksamheten
Nedströms
Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt och
indirekt
Anpassning till
klimatförändringar
Risk: Anpassning till klimatförändringar.
Klimatrelaterade störningar i form av enskilda händelser eller
kroniska förändringar.
Verksamheten
E2 Förorening
Förorening av luft Negativ påverkan: Utsläpp till luft från industriella processer
och transporter.
Verksamheten ger upphov till utsläpp av olika luftföroreningar
såsom kväveoxider, svaveldioxid, stoft och flyktiga organiska
ämnen (VOC).
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt
och indirekt
Förorening av
vatten
Negativ påverkan: Utsläpp till vatten kopplade till industriella
processer.
Utsläpp av processvatten som innehåller syreförbrukande ämnen
(COD och BOD), organiska ämnen och suspenderat material.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Direkt
111FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 114 =====

Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö
Väsentlig i
värdekedjan
Ursprung i
eller kopplad
till strategi och
affärsmodell
Tidshorisont
Direkt eller
indirekt
påverkan
Kort
Medel
Lång
E3 Vattenresurser och marina resurser
Vatten Negativ påverkan: Vattenanvändning i SCAs verksamhet
och värdekedja.
Vatten används i flera led av värdekedjan, exempelvis egen
produktion, skogsbruk, produktion av insatsvaror och vidare -
förädling av produkter.
Hela
värdekedjan
Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Direkt och
indirekt
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Direkta påverkans -
faktorer som leder
till förlust av
biologisk mångfald
Negativ påverkan: Påverkan från avverkning och markpåverkan
från eget skogsbruk och inköpt vedråvara.
Storskaligt skogsbruk har en direkt påverkan på biologisk
mångfald, genom exempelvis avverkning och anläggning
av skogsbilvägar.
Uppströms
Verksamheten
Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt och
indirekt
Påverkan på och
beroenden av
ekosystemtjänster
Negativ påverkan: Förändrade förhållanden i skogen till följd av
klimatförändringar eller begränsningar i markanvändning till följd av
ökade krav på naturrestaurering, kan påverka tillgång på vedråvara.
Aktivt skogsbruk medför markanvändning som kan påverka
ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster.
Verksamheten Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Positiv påverkan: SCAs ekologiskt anpassad skogsförvaltning.
Ekologisk landskapsplanering med naturhänsyn och skydd av
särskilt värdefulla miljöer kan bidra till bevarande av biologisk
mångfald och ekosystemtjänster.
Verksamheten Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Direkt
Risk: Försämrade ekosystemtjänster som påverkar skoglig
produktionsförmåga.
Förändrade förhållanden i skogen till följd av klimatförändringar
eller begränsningar i markanvändning till följd av ökade krav på
naturrestaurering, kan påverka tillgång på råvara.
Verksamheten
Möjlighet: Affärsmodell baserad på förnybar råvara.
Ökande efterfrågan på förnybara material från hållbara råvaror.
Verksamheten
Påverkan på arters
tillstånd
Negativ påverkan: Påverkan på arter genom storskaligt skogsbruk
och förändrade livsmiljöer.
Skogsbruk kan påverka arter som är beroende av skogsstrukturer
som långsamt uppstår genom naturliga processer och störningar.
Verksamheten Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Direkt
Risk: Regelverk kopplade till skydd av arter.
Politiska beslut och myndighetsutövning för att gynna biologisk
mångfald kan påverka tillgång till vedråvara och etablering av ny
verksamhet.
Verksamheten
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden,
inklusive resurs -
användning
Negativ påverkan: Resursintensiva inflöden i SCAs produktion.
SCAs industriella verksamhet är beroende av råvaror, insatsvaror,
energi och förbrukningsmaterial.
Uppströms
Verksamheten
Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt och
indirekt
Positiv påverkan: Användning av förnybara och resurssnåla
material i SCAs produktion.
Affärsmodellen bygger på förnybar, biobaserad skogsråvara som
huvudsaklig råvara, vilken kommer från skogar med nettotillväxt där
naturresurser som används för produktion kontinuerligt återskapas.
Verksamheten
Nedströms
Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt
> forts.
112 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 115 =====

Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö
Väsentlig i
värdekedjan
Ursprung i
eller kopplad
till strategi och
affärsmodell
Tidshorisont
Direkt eller
indirekt
påverkan
Kort
Medel
Lång
Resursutflöden
relaterade till
produkter och
tjänster
Negativ påverkan: Svårigheter att säkerställa cirkularitet i vissa
produkter och materialflöden.
Trots ambition att bidra till cirkulära lösningar och återvinningsbara
produkter består vissa slutprodukter av kombinationer med andra
material, där cirkularitet kan vara svårt att uppnå.
Nedströms Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Indirekt
Positiv påverkan: Långlivade och återvinningsbara produkter
i SCAs erbjudande.
Produkter som används i långlivade konstruktioner som binder
koldioxid under lång tid, eller produkter designade för hög åter -
vinningsgrad i etablerade kretslopp.
Verksamheten Ursprung i
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Möjlighet: Ökad efterfrågan på återvinningsbara och cirkulära
produktlösningar.
Möjliggör återvinningsbar design genom förnybara produkter och
bidrar till cirkularitet genom att använda hela trädet och nyttja
biprodukter internt eller externt.
Nedströms
Avfall Negativ påverkan: Avfall i SCAs verksamhet.
Avfall genereras i form av exempelvis askor, slam och plast avfall
från returfiber.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt
Positiv påverkan: Effektiv avfallshantering och återanvändning av
restprodukter.
Genom att återanvända och energiåtervinna restflöden bidrar
SCA till att minimera avfall, reducera klimatpåverkan och optimera
resursanvändning.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Direkt
S1 Den egna arbetskraften
Likabehandling
och lika
möjligheter för alla
Negativ påverkan: Bristande mångfald i tekniska och operativa
roller (branschfråga).
Verksamheter inom skogsbruk och industriell produktion har en
historiskt mansdominerad yrkesstruktur, vilket innebär risk för
lägre grad av mångfald och svårare att attrahera bredare grupper
på arbets marknaden.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Arbetsvillkor Negativ påverkan: Fysisk hälsa och arbetsrelaterade olycksrisker.
Arbetsmiljörisker kan påverka hälsa och säkerhet, då arbets olyckor
och arbetssjukdomar kan inträffa trots höga säkerhetsstandarder.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Indirekt
Positiv påverkan: Företagskultur för välbefinnande och hållbar
prestation.
SCAs medarbetarundersökning visar att arbetsmiljö, ledarskap och
målfokus får höga betyg, vilket tyder på en etablerad kultur med
psykologisk trygghet, tydlighet i mål och stöd från chefer.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Faktisk
påverkan
Direkt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor Negativ påverkan: Bristande arbetsvillkor i leverantörsledet.
SCA är beroende av ett omfattande leverantörsnätverk. I dessa led
kan otillräcklig kontroll leda till risk för bristande arbetsförhållanden
och arbetsvillkor.
Uppströms Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Andra arbets -
relaterade
rättigheter
Negativ påverkan: Begränsad föreningsfrihet och otillräckliga
möjligheter till dialog i leverantörsledet eller bristande villkor för
säsongs- och migrantarbetare.
Hos leverantörer eller entreprenörer i värdekedjan, särskilt för till -
fällig arbetskraft eller tredjepartsentreprenörer i högexponerade
regioner, kan det finnas risk för begränsningar i arbetstagares
rättig heter.
Uppströms Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
> forts.
113FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 116 =====

Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö
Väsentlig i
värdekedjan
Ursprung i
eller kopplad
till strategi och
affärsmodell
Tidshorisont
Direkt eller
indirekt
påverkan
Kort
Medel
Lång
S3 Påverkade samhällen
Samhällens
ekonomiska,
sociala och
kulturella
rättigheter
Positiv påverkan: Medverkan till lokal sysselsättning och
partnerskap.
SCA har en stark geografisk närvaro i norra Sverige och bidrar
till lokal sysselsättning, infrastruktur och ekonomisk utveckling
i regioner som präglas av begränsad tillgång till arbetstillfällen.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Risk: Politiska processer i lokalsamhället.
Risk för missade affärsmöjligheter eller förlängda projekttider
till följd av politiska processer i lokalsamhället.
Verksamheten
Urfolks rättigheter Negativ påverkan: Förutsättningar för rennäring i samband med
markanvändning i renbetesområden.
Skogliga åtgärder såsom avverkning eller etablering av vindkraft
kan påverka renskötselns förutsättningar om inte tillräcklig hänsyn
tas till urfolksperspektiv och behov.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Risk: Begränsad råvarutillgång eller missade affärsmöjligheter.
Risk för begränsningar i råvarutillgång, brukningsmöjligheter av
egen skog eller missade affärsmöjligheter om projekt inte kan
genomföras till exempel då samsyn inte kan uppnås.
Verksamheten
Möjlighet: Delaktighet, förtroende, samexistens.
Goda relationer och samexistens kan bidra till ansvarsfullt och
långsiktigt brukande av den egna skogen och tillgång till råvara.
Verksamheten
G1 Ansvarsfullt företagande
Företagskultur Negativ påverkan: Företagskultur och etiska normer.
Bristfällig eller inkonsekvent företagskultur kan medföra agerande
i strid med SCAs värderingar och kan påverka beslut, arbetsmiljö
och bolagets anseende.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Direkt
Risk: Påverkan på anseende vid brister i företagskultur och etik.
Risk för finansiell påverkan vid brister i företagskulturen genom
sämre måluppfyllnad och om regelverk inte efterlevs.
Verksamheten
Förvaltning av
förbindelser med
leverantörer,
inbegripet
betalningsrutiner
Negativ påverkan: Maktobalans i affärsrelationer med små
leverantörer.
SCA har ett omfattande nätverk av små och medelstora leveran -
törer. I dessa relationer finns en potentiell maktobalans, som skulle
kunna skapa ett beroendeförhållande.
Verksamheten Kopplad till
strategi/
affärsmodell
Indirekt
Korruption och
mutor
Risk: Korruption och mutor.
Risk för finansiella konsekvenser och negativ påverkan på anse -
ende om korruption och mutor skulle förekomma i verksamheten
eller hos affärspartners.
Uppströms
Verksamheten
> forts.
114 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 117 =====

IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Under 2025 har SCA genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att
fastställa väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter.
Bedömningen genomfördes med stöd av ett oberoende konsultföretag.
Väsentlighetsbedömningen baserades på principen om dubbel väsent -
lighet, som tar hänsyn till både påverkansväsentlighet och finansiell
väsentlighet vid fastställandet av väsentliga hållbarhetsfrågor. Enligt
denna princip anses en hållbarhetsfråga vara väsentlig ur ett eller båda
av följande perspektiv:
• Påverkansväsentlighet: SCA och dess värdekedjas påverkan på
människor och/eller miljö.
• Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som skulle kunna ge effekt på
bolagets kassaflöden, utveckling, resultat, position, kapitalkostnad eller
tillgång till finansiering. Detta inkluderar även beroenden av resurser så
som naturtillgångar.
SCAs process för dubbel väsentlighetsanalys följer en beslutad process
som beskrivs nedan. Analysen ligger till grund för SCAs hållbarhets -
rapportering för år 2025. Analysen kommer att ses över årligen för att
uppdatera bedömning och värdering av påverkan, risker och möjligheter.
Identifiering av hållbarhetsfrågor (bruttolista)
Baserat på en bruttolista över ämnen, inklusive underkategorier och
underunderkategorier, enligt ESRS 1 Allmänna krav, genomfördes en
inledande kartläggning av varje ämne i förhållande till bolaget och dess
värdekedja. I den inledande analysen granskades verksamheten, geo -
grafisk plats (marknad), bransch och värdekedja. För att säkerställa full -
ständighet, validerades insikterna med interna experter inom koncernen.
Analysen omfattade såväl faktisk som potentiell påverkan, risker och
möjligheter med såväl kort som lång tidshorisont. Dessutom genom -
fördes en genomgång av hållbarhetsfrågor som inte omfattas av ESRS
men som potentiellt kan vara väsentliga för SCA. Inga ytterligare hållbar -
hetsfrågor utöver bruttolistan i ESRS 1 identifierades. SCA har därmed
inga väsentliga bolagsspecifika ämnen eller underämnen för rapporte -
ringen för år 2025.
Analys av hållbarhetsfrågor och insikter från intressenter
Utifrån den inledande analysen, genomfördes en mer omfattande utvär -
dering med fokus på SCAs positiva och negativa påverkansområden
samt finansiella risker och möjligheter. Detta innebar en systematisk
genomgång av varje steg i värdekedjan och innefattade insikter från flera
källor, bland annat intern dokumentation som årsredovisningar, policyer
och interna instruktioner, avtalsmallar, miljöaspektvärderingar och med -
arbetarundersökningar. Externa källor i form av artiklar och index har
också nyttjats i arbetet. Arbetsmöten har genomförts med medarbetare
och interna experter från olika delar av verksamheten. Intervjuer har
genomförts med flertalet externa intressentgrupper så som kreditmark -
naden, investerare, kunder, leverantörer, privata skogsägare, NGOs och
representanter från politik och samhälle.
Bedömning av påverkansväsentlighet
Efter kartläggning av de positiva och negativa, faktiska och potentiella
påverkansfaktorer över kort, medel och lång sikt som SCA har eller skulle
kunna ha på människor och miljö, har dessa bedömts och värderats
utifrån väsentlighet.
Negativ påverkan har bedömts utifrån allvarlighetsgrad och sanno -
likhet. Allvarlighetsgrad bestod av en kombination av skala (grad av
påverkan), omfattning (hur många/stort område som påverkas) och
återställbarhet. Positiv påverkan har bedömts utifrån skala, omfattning
och sannolikhet. I bedömningen har tidshorisonter på kort sikt (≤1 år),
medel lång sikt (1–5 år) och lång sikt (>5 år) använts.
Varje påverkan bedömdes som positiv/negativ och faktisk/potentiell
utifrån allvarlighetsgrad i kombination med sannolikhet. För var och en
av de tre delarna i värdering av allvarlighetsgrad, gjordes bedömningen
enligt en femgradig skala, där 5 var högst påverkan och 1 mycket liten
påverkan. Allvarlighetsgraden vägdes därefter ihop och bedömdes enligt
en femgradig skala där 5 var högst påverkan och 1 mycket liten påverkan.
Sannolikheten har bedömts enligt en sexgradig skala där högsta nivån är
faktisk påverkan medan potentiell påverkan bedömts från sällsynt till
nästan säkert. Ett tröskelvärde i form av en lutande linje, beroende på
kombinationen av allvarlighetsgrad och sannolikhet användes för att
bedöma om påverkan var väsentlig eller inte. Alla hållbarhetsfrågor med
allvarlighetsgrad ≥ 4 ansågs väsentliga oavsett sannolikhet, samtidigt
som lägre allvarlighetsgrad tillsammans med en hög sannolikhet också
bedömdes som väsentlig. Ett lägre tröskelvärde tillämpades om det
bedömdes vara en risk för negativ påverkan på mänskliga rättigheter
i enlighet med kraven i ESRS. Val av tröskelvärde gjordes baserat på
bästa praxis.
Bedömning av finansiell väsentlighet
Kartlagda risker och möjligheter som orsakas eller skulle kunna orsakas
av identifierade hållbarhetsfrågor, bedömdes utifrån potentiella finansiella
effekter på bolaget och sannolikheten att de skulle kunna inträffa. Risker
som identifierats i bolagets riskhanteringsprocess inkluderades också
i analysen. Bedömningen gjordes utifrån en kvalitativ femgradig skala
från största möjliga påverkan till liten påverkan. Sannolikheten bedömdes
utifrån en femgradig skala från högsta nivå lika med nästan säkert till
lägsta nivå kallad sällsynt. Även för finansiell påverkan användes ett
tröskel värde i form av en lutande linje i form av en kombination av finan -
siell effekt och sannolikhet, för att avgöra om risken eller möjligheten var
väsentlig för bolaget. Tröskelvärden har fastställts med hjälp av bästa
praxis och i dialog internt där bedömningskriterier från bolagets risk -
hanteringsprocess har beaktats.
115FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 118 =====

Validering och godkännande av väsentliga hållbarhetsfrågor
Det preliminära resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen, presen -
terades för interna intressenter för att validera bedömningen av väsent -
lighet. Efter valideringsmöten, förankrades det preliminära resultatet av
den dubbla väsentlighetsanalysen med SCAs hållbarhetsråd, koncern -
ledning och revisionsutskott innan analysen godkändes av styrelsen.
Utfallet framgår av illustrationen nedan samt i avsnitt SBM-3.
Internkontroll
Den dubbla väsentlighetsanalysen uppdateras årligen. I detta arbete
inkluderas även en översyn av själva processen för att säkerställa att den
är effektiv. Kontrollåtgärder kopplade till processen för dubbel väsentlig -
hetsanalys sker inom ramen för bolagets internkontroll. Eftersom år 2025
var det första året som en komplett dubbel väsentlighetsanalys genom -
fördes, kommer internkontrollen att uppdateras med relevanta kontroll -
punkter.
Process för hantering av negativ påverkan (tillbörlig aktsamhet)
För den negativa påverkan som klassats som väsentlig i den dubbla
väsentlighetsanalysen, identifieras lämpliga åtgärder för att eliminera
påverkan, förhindra att den uppkommer eller minimera effekten av
påverkan. Relevanta intressenter involveras i framtagandet av åtgärder
och uppföljning av dessa. Berörda intressenter informeras på olika sätt
om resultat av vidtagna åtgärder.
Effekt av vidtagna åtgärder eller genomförande av planerade åtgärder
följs upp på relevant nivå i bolaget och kommuniceras med berörda
intressenter på lämpligt sätt. För bolagets samlade negativa påverkan,
sker kommunikation av utvecklingen normalt via koncernens årsredo -
visning. Vid lokal påverkan kan kommunikation ske vid samrådsmöten
eller liknande.
Identifiering av
påverkan
på människa och
miljö från bolagets
verksamhet och
värdekedja
Värdering av
påverkan
– Allvarlighetsgrad
– Omfattning
– Varaktighet
– Sannolikhet
Åtgärder för att
hantera väsentlig
påverkan
Motverka eller
förhindra negativ
påverkan
Implementerade
åtgärder
Utvärdering
och uppföljning
av implementerade
åtgärder samt planer
Dubbel väsentlighetsanalys
Bruttolista Nettolista
Översyn och
uppföljning
av redan identifierad
påverkan på människa
och miljö
Process för identifiering och hantering av negativ påverkan (tillbörlig aktsamhet)
116 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 119 =====

IRO-2: Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport
Nedan redovisas ett innehållsindex med en lista över de upplysningskrav som rapporteras i hållbarhetsrapporten. Upplysningskraven baseras
på resultatet av SCAs dubbla väsentlighetsanalys för år 2025. Konsumenter och slutanvändare (ESRS S4), bedömdes i analysen som ej väsentlig
och har därmed exkluderats från indexet. Bolaget har valt att nyttja vissa infasningsregler. Detta anges med ”Infasning” i indexet.
Lista över redovisade upplysningar
ESRS Sida
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av
hållbarhetsrapporten
97
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda
omständigheter
97
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 99
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor
som behandlas av styrelsen
100
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitamentssystem
101
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 101
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över
hållbarhetsrapportering
102
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 103
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 108
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
110
IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
115
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas
av företagets hållbarhetsrapport
117
ESRS E1 Klimatförändringar
E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitamentssystem
121
E1-1 Omställningsplan för begränsning av
klimatförändringarna
121
E1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
121
E1 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan, risker
och möjligheter
122
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
122
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på
klimatförändringspolicyer
122
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
123
E1-5 Energianvändning och energimix 125
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och
totala växthusgasutsläpp
125
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt
för växthusgaser som finansieras genom
koldioxidkrediter
128
E1-8 Intern koldioxidprissättning 128
E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga
fysiska risker och omställningsrisker och
potentiella klimatrelaterade möjligheter
Infasning
ESRS Sida
ESRS E2 Förorening
E2 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
i samband med föroreningar
133
E2-1 Policyer relaterade till förorening 133
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 133
E2-3 Mål relaterade till förorening 134
E2-4 Förorening av luft, vatten och mark 134
E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som
inger mycket stora betänkligheter
Ej
väsentlig
E2-6 Förväntade finansiella effekter av förorenings -
relaterad påverkan, risker och möjligheter
Infasning
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser
E3 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
relaterade till vattenresurser och marina resurser
135
E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser 136
E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och
marina resurser
136
E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser 136
E3-4 Vattenförbrukning 137
E3-5 Förväntade finansiella effekter av påverkan,
risker och möjligheter som har att göra med
vattenresurser eller marina resurser
Infasning
ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E4-1 Övergångsplan och beaktande av biologisk
mångfald och ekosystem i strategi och
affärsmodell
138
E4 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
138
E4 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
för biologisk mångfald och ekosystem
139
E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 140
E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald
och ekosystem
141
E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 144
E4-5 Mått på påverkan relaterad till förändringar
i biologisk mångfald och ekosystem
145
E4-6 Förväntade finansiella effekter av risker och
möjligheter som har att göra med biologisk
mångfald och ekosystem
Infasning
117FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 120 =====

ESRS Sida
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi
146
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 146
E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och
cirkulär ekonomi
147
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 147
E5-4 Resursinflöden 147
E5-5 Resursutflöden 148
E5-6 Förväntade finansiella effekter av påverkan,
risker och möjligheter som har att göra med
resursanvändning och cirkulär ekonomi
Infasning
ESRS S1 Den egna arbetskraften
S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 149
S1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
149
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 149
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften
och deras företrädare angående påverkan
150
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och
kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan
uppmärksamma problem
150
S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna
arbetskraften och strategier för att minska de
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften,
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
151
S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska
hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga
risker och möjligheter hanteras
152
S1-6 Uppgifter om företagets anställda 152
S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna
arbetskraften som inte är anställda
153
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 153
S1-9 Mångfaldsindikatorer 153
S1-10 Tillräckliga löner 153
S1-11 Socialt skydd 153
S1-12 Personer med funktionsnedsättning Ej
väsentlig
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 153
S1-14 Mått för arbetsmiljö 154
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 154
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total
ersättning)
154
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan
relaterade till mänskliga rättigheter
154
ESRS Sida
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
S2 Övergripande information enligt infasningskrav 155
S2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning
S2 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Infasning
S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Infasning
S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i
värdekedjan angående påverkan
Infasning
S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och
kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan
uppmärksamma problem
Infasning
S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på med -
arbetare i värdekedjan och strategier för att hantera
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller medarbetare i värde-
kedjan, och dessa åtgärders ändamåls enlighet
Infasning
S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska
hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga
risker och möjligheter hanteras
Infasning
ESRS S3 Påverkade samhällen
S3 Övergripande information enligt infasningskrav 157
S3 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning
S3 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Infasning
S3-1 Policyer för påverkade samhällen Infasning
S3-2 Rutiner för kontakter med påverkade samhällen
angående påverkan
Infasning
S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och
kanaler genom vilka påverkade samhällen kan
uppmärksamma problem
Infasning
S3-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på
påverkade samhällen och strategier för att hantera
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller påverkade samhällen,
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Infasning
S3-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska
hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga
risker och möjligheter hanteras
Infasning
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens
ansvar
159
G1 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och
bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
160
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 161
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 161
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av,
korruption och mutor
162
G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 163
G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Ej
väsentlig
G1-6 Betalningspraxis 163
> forts.
118 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 121 =====

Upplysningskrav i ESRS som omfattas av annan lagstiftning
I förteckningen nedan listas de datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning.
Upplysningskrav / Titel ESRS Datapunkt Sida Lagstiftning 1)
Allmän information
Könsfördelning i styrelsen GOV-1 21d 99 SFDR, BR
Procentandel oberoende styrelseledamöter GOV-1 21e 99 BR
Redogörelse för due diligence GOV-4 30 101 SFDR
Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen SBM-1 40d i 103 SFDR, P3, BR
Inblandning i verksamheter kopplade till produktion av kemikalier,
kontroversiella vapen, och tobak
SBM-1 40d ii–iv Ej väsentlig SFDR, BR
Klimatförändringar
Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet E1-1 14 121 EUCL
Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet E1-1 16 g Ej väsentlig P3, BR
Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser E1-4 34 123 SFDR, P3, BR
Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med
hög klimatpåverkan)
E1-5 38 125 SFDR
Energiförbrukning och energimix E1-5 37 125 SFDR
Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan E1-5 40–43 125 SFDR
Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 E1-6 44 125 SFDR, P3, BR
Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp E1-6 53–55 125 SFDR, P3, BR
Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter E1-7 56 128 EUCL
Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker E1-9 66 Ej väsentlig BR
Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk E1-9 66 a Ej väsentlig P3
Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk E1-9 66 c Ej väsentlig P3
Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter
energieffektivitetsklasser
E1-9 67 c Ej väsentlig P3
Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter E1-9 69 Ej väsentlig BR
Förorening
Utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark E2-4 28 134 SFDR
Vattenresurser och marina resurser
Vattenresurser och marina resurser, särskild strategi E3-1, E3-4 9, 13 136, 137 SFDR
Hållbara oceaner och hav E3-1 14 Ej väsentlig SFDR
Totalt återvunnet och återanvänt vatten, total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst
av egen verksamhet
E3-4 28c, 29 137 SFDR
Biologisk mångfald och ekosystem
Aktiviteter i områden med känslig biologisk mångfald och verksamhet som påverkar
hotade arter
E4 IRO-1 16a, c 139 SFDR
Påverkan kopplad till jordförstöring, ökenspridning och markförsegling (hårdgörning,
engelska soil sealing). Med markförstöring avses markens förmåga att leverera
ekosystemtjänster.
E4 IRO-1 16b Ej väsentlig SFDR
Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer och policyer för att motverka avskogning E4-2 24b, d 140 SFDR
Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven E4-2 24c Ej väsentlig SFDR
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Icke-återvunnet avfall E5-5 37d 148 SFDR
Farligt avfall och radioaktivt avfall E5-5 39 148 SFDR
1) SFDR = Sustainable Finance Disclosure Regulation
P3 = Tredje pelaren
BR = Benchmark Regulation
EUCL = EUs klimatlag
119FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 122 =====

Upplysningskrav / Titel ESRS Datapunkt Sida Lagstiftning 1)
Den egna arbetskraften
Risk att utsättas för barnarbete eller tvångsarbete S1 SBM-3 14g, 14f Ej väsentlig SFDR
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter S1-1 20 149 SFDR
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8
S1-1 21 149 BR
Processer och åtgärder för att förhindra människohandel S1-1 22 Ej väsentlig SFDR
Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana S1-1 23 149 SFDR
Mekanismer för klagomålshantering S1-3 32c 150 SFDR
Antal dödsfall, antal och andel arbetsrelaterade olyckor S1-14 88b–c 154 SFDR, BR
Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom S1-14 88e 154 SFDR
Ojusterad löneklyfta mellan könen; S1-16 97a 154 SFDR, BR
Överdrivet hög vd-lön S1-16 97b 154 SFDR
Fall av diskriminering S1-17 103a 154 SFDR
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
och OECD:s riktlinjer
S1-17 104a 154 SFDR, BR
Arbetstagare i värdekedjan
Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan S2 SBM-3 11 b Infasning SFDR
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter S2-1 17 Infasning SFDR
Policyer för medarbetare i värdekedjan S2-1 18 Infasning SFDR
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
och OECD:s riktlinjer
S2-1 19 Infasning SFDR, BR
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8
S2-1 19 Infasning SFDR
Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja S2-4 36 Infasning SFDR
Påverkade samhällen
Människorättsåtaganden S3-1 16 Infasning SFDR
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
och OECD:s riktlinjer
S3-1 17 Infasning SFDR, BR
Människorättsfrågor och människorättsfall S3-4 36 Infasning SFDR
Konsumenter och slutanvändare
Policyer för konsumenter och slutanvändare S4-1 16 Ej väsentlig SFDR
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
och OECD:s riktlinjer
S4-2 17 Ej väsentlig SFDR, BR
Människorättsfrågor och människorättsincidenter S4-4 35 Ej väsentlig SFDR
Ansvarsfullt företagande
FNs konvention mot korruption G1-1 10b 161 SFDR
Skydd för visselblåsare G1-1 10d 161 SFDR
Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor G1-4 24a 163 SFDR, BR
Standarder för bekämpning av korruption och mutor G1-4 24b 163 SFDR
1) SFDR = Sustainable Finance Disclosure Regulation
P3 = Tredje pelaren
BR = Benchmark Regulation
EUCL = EUs klimatlag
> forts.
120 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 123 =====