FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetande av hållbarhetsredovisningen Synsams hållbarhetsrapport har tagits fram i enlighet med årsredovisningslagen vilken har implementerat CSRD (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464) och utarbetats i enlighet med rapporteringsstandarden ESRS (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772). Hållbarhetsrapporten är baserad på samma konsolideringsprinciper som används för den finansiella rapporteringen. Synsam har inte använt sig av alternativet att utelämna information. Franchisebolag inkluderas inte i den egna verksamheten utan endast i rapporteringen av scope 3 som en del av värdekedjan. Synsams hållbarhetsrapport omfattar såväl uppströms som nedströms aktiviteter i värdekedjan. Det innebär att Synsam identifierar och redovisar sin väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till Synsams leverantörer av exempelvis råmaterial, komponenter, produkter och produktion (uppströms), liksom till Synsams distributionskanaler, butiker och kunder samt avyttring av produkter (nedströms). BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter Synsams tidshorisonter är i linje med de definitioner som anges i ESRS. Det innebär att kort sikt motsvarar innevarande räkenskapsår, medellång sikt omfattar upp till fem år och lång sikt sträcker sig längre än fem år. Värdekedjebaserade uppskattningar Synsams värdekedja sträcker sig från inköp av råmaterial, komponenter och produkter, över produktion och försäljning i den egna verksamheten, vidare genom distribution till kunder och slutligen till användning, återanvändning och återvinning av produkterna. Synsam redogör därför för val av metodik, graden av noggrannhet samt det eventuella arbetet med att förbättra datakvalitet för respektive mätpunkt för att säkerställa transparens och tillförlitlighet. Redogörelsen återfinns i redovisningsprinciperna under respektive mätpunkt i avsnitt ESRS E1 - Klimatförändringar och ESRS E5 - Resursanvändning och cirkulär ekonomi. I de fall där mätpunkten bedöms ha en hög grad av osäkerhet anger Synsam även källan till osäkerheten samt de antaganden, approximationer och bedömningar som har använts i de fall det är relevant. Synsam har identifierat hög grad av mätosäkerhet i klimatdatainsamlingen kopplat till scope 3 kategori 1 - inköpta produkter och tjänster, kategori 4 – uppströms och nedströms transport och distribution samt kategori 12 – sluthantering av sålda produkter. Mätosäkerheten beror på utmaningar med att tillhandahålla underlag från leverantörer i värdekedjan. Mer detaljerad beskrivning finns i avsnitt ESRS E1 - Klimatförändringar, Redovisningsprinciper under respektive kategori. Förändringar i upprättande eller presentation av hållbarhetsinformation Det här är den första hållbarhetsrapporten som utarbetats enligt ESRS och skiljer sig därför i utformande från föregående års hållbarhetsrapport. Användning av övergångsbestämmelser Synsam har i sin dubbelväsentlighetsanalys bedömt att följande två standarder är väsentliga: • Arbetstagare i värdekedjan (ESRS S2), med underämnena: arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. • Konsumenter och slutanvändare (ESRS S4), utifrån ett företagsspecifikt underämne definierat som tillgång till synrelaterade sjukvårdstjänster. Dessa standarder bedöms således som väsentliga för rapportering. Samtidigt väljer Synsam att tillämpa övergångsbestämmelserna enligt ESRS. ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan Synsam har bedömt standarden ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan som väsentlig då Synsam kan ha en potentiellt negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Eftersom affärsmodellen bygger på ett omfattande samarbete med externa leverantörer, bland annat i Asien, är ansvarsfull leverantörsstyrning en central del av koncernens strategi. För att säkerställa att leverantörerna lever upp till grundläggande arbetsrättsliga och sociala normer krävs att samtliga undertecknar en Supplier Code of Conduct, baserad på Amfori BSCI:s uppförandekod. Denna policy är ett obligatoriskt villkor för affärsrelationer och omfattar bland annat förbud mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt krav på föreningsfrihet. För leverantörer i Asien, där Synsam med utgångspunkt från tredjepartsbedömningar av landsrisker, bedömer risken för sociala brister som särskilt hög, genomförs dessutom årliga tredjepartsrevisioner enligt samma ramverk. Revisionerna omfattar 13 så kallade performance areas och inkluderar platsbesök, intervjuer med anställda och arbetsledning samt granskning av relevanta policys och certifieringar. Varje leverantör betygsätts inom respektive område, vilket avgör behovet av handlingsplaner och uppföljning. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 49 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 50 ===== Dessa mekanismer är integrerade i processen för att välja, följa upp och utveckla leverantörer och utgör därmed en viktig del av hur Synsam styr och säkerställer sitt ansvarstagande för arbetstagare i värdekedjan. Synsam har ännu inte fastställt tidsbundna mål eller nyckeltal för arbetstagare i värdekedjan, men planerar att definiera sådana under infasningsperioden. ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare Synsam har bedömt tillgång till synrelaterade sjukvårdstjänster som ett företagsspecifikt och väsentligt område inom standarden ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare. Bedömningen har gjorts ur ett påverkansperspektiv, med fokus på den positiva påverkan som uppstår när människor får tillgång till synrelaterade sjukvårdstjänster som ger stärkt syn, möjliggör likvärdigt deltagande i samhället och därmed bidrar till ett ökat välbefinnande och livskvalitet. I dag finns inga tidsbundna mål eller mätetal kopplade till denna fråga, men under den tillåtna infasningsperioden enligt ESRS kommer Synsam att utvärdera möjligheten att formulera både kvantitativa och kvalitativa mål för att systematiskt följa upp effekterna av insatserna för att tillgängliggöra synrelaterade sjukvårdstjänster. Att erbjuda produkter och tjänster som stärker människors syn är en central del av Synsams affärsstrategi, och hanteras inte genom en separat policy. Under infasningsperioden planeras en utvärdering av behovet av en policy eller riktlinjer för social påverkan på konsumenter och slutanvändare. För att öka tillgängligheten, framför allt i glesbygd, har Synsam implementerat flera initiativ, bland annat Synsam EyeView som ger möjlighet till digitala synundersökningar med optiker på distans. Detta skapar möjligheter i områden med brist på legitimerade optiker. GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll I enlighet med ESRS definieras förvaltning, ledning och tillsynsorgan som det organ som bär det yttersta ansvaret för företagets styrning, strategiska beslutsfattande och tillsyn. På Synsam är det bolagets styrelse som utgör detta organ. Styrelsen ansvarar därmed för att övervaka hållbarhetsrelaterade frågor, besluta om hållbarhetsstrategier och mål samt säkerställa att hållbarhetsrapporteringen uppfyller tillämpliga regelverk, inklusive kraven i CSRD och ESRS. Mot denna bakgrund är det styrelsens ansvar och involvering i hållbarhetsstyrningen som redogörs för i detta avsnitt. Styrelsens sammansättning I slutet av 2025 består Synsams styrelse av sju styrelseledamöter varav en vd. Övriga sex utgörs därav av icke-verkställande ledamöter. Styrelsen består av tre kvinnor och fyra män vilket ger en könsfördelning på 43 procent kvinnor och 57 procent män. Detta ger en könsfördelningen med ett ratio kvinnor/män om 0,75. Andelen oberoende icke-verkställande ledamöter uppgår till sex av de sju ledamöterna och utgör därmed 86 procent av styrelsen. Det ingår inte någon arbetstagarrepresentant i styrelsen. Roller och ansvarsfördelning för hållbarhetsarbetet Styrelsen har det övergripande ansvaret för Synsams hållbarhetsarbete och därmed för påverkan, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet är formaliserat i styrelsens arbetsordning. Genom dessa styrdokument, och fastställandet av Synsams Code of Conduct, säkerställs att hållbarhetsfrågorna är integrerade i koncernens styrning och att ansvarsfördelningen är tydlig och spårbar. Styrelsen – Övergripande ansvarig för Synsams hållbarhetsarbete – Säkerställer ändamålsenliga system för uppföljning samt intern kontroll – Säkerställer korrekt, relevant och tillförlitlig informationsgivning Koncernledning – Utarbetar strategi och målsättningar, för fastställande av styrelsen – Integrerar strategi och målsättningar i strategi- och affärsplan – Följer upp policys, mål, åtgärder och KPI:er – Godkänner förslag på och bedömning av IRO:er och väsentlighetsanalys People Committee – Beaktar relevanta hållbarhetsmål i arbetet med incitamentsprogram och lönesättning. Revisionsutskottet – Ansvarar för övervakning av effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på finansiell- och hållbarhetsrapportering Chief Sustainability Officer – Leder, samordnar och rådgör kring hållbarhetsfrågor – Samordnar datainsamling och kvalitetssäkring för relevanta datapunkter och KPI:er – Upprättar hållbarhetsrapporten samt följer upp och rapporterar utfall till koncernledning och vid begäran från CFO till styrelse – Förberedande styrgrupp kring hållbarhetsrelaterade frågor kopplat till CSRD – Omfattande bland annat, DMA-processen, IRO:er, granskning av policys och andra relevanta ämnen CSRD-Styrgrupp Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 50 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 51 ===== Code of Conduct är ett internt styrande dokument som gäller för hela Synsam Group och omfattar samtliga verksamheter, funktioner och medarbetare som beskriver de grundläggande principer och åtaganden för hur Synsam ska bedriva sin verksamhet och hantera hållbarhetsrelaterade frågor. Detta styrdokument uttrycker att Synsam ska vara ett värderingsstyrt bolag där hållbarhet ska vara en integrerad del av affärsverksamheten och att verksamheten ska bedrivas med utgångspunkt i Synsams gemensamma värdegrund som styr beslut, prioriteringar och beteenden. Vidare anges att hållbarhetsarbetet ska omfatta sociala, miljömässiga och affärsetiska aspekter och vara integrerat i butiksverksamheten i respektive land samt inom koncernens centrala funktioner. Det fastställer att Synsam ska verka för ansvarsfull resursanvändning och minskad miljöpåverkan kopplad till produkter, transporter, energi och avfall och att Synsam ska vara en trygg, inkluderande och välfungerande arbetsplats där alla medarbetare har lika förutsättningar och där ingen form av diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier accepteras. Synsam Code of Conduct finns tillgänglig för alla medarbetare på Synsams intranät. Inom ramen för sina uppdrag behandlar revisionsutskottet frågor relaterade till hållbarhetsrisker och intern kontroll, medan People Committee beaktar relevanta hållbarhetsmål i arbetet med incitamentsprogram. Båda utskotten är inrättade av styrelsen. Det operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet vilar på vd och är delegerat till koncernens hållbarhetschef, Chief Sustainability Officer. Vd bereder förslag till styrelsen som ansvarar för att fastställa hållbarhetsstrategi och mål kopplade till väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Koncernledningen ansvarar sedan för att bryta ned dessa i operativa mål, handlingsplaner och policys. De policys som fastställts av koncernledningen med koppling till Synsams väsentliga påverkan, risker och möjligheter presenteras i policysavsnitten under ESRS – S1 Den egna arbetskraften, ESRS – E1 Klimatförändringar samt under ESRS – E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Ansvaret för Synsams hållbarhetsarbete är delegerat till vd, som i sin tur har delegerat ansvaret till koncernledningen, där CSRD-styrgruppen har en central roll, samt till koncernens hållbarhetschef. CSRD-styrgruppen, bestående främst av medlemmar från koncernledningen, är ett rådgivande organ till Chief Sustainability Officer och koncernledningen. Denna gruppering ser bland annat över arbetet med dubbelväsentlighetsanalysen och deltar i arbetet med identifiering och bedömning av påverkan, risker och möjligheter samt framtagning av policys och hållbarhetsrapport. Hållbarhetsfrågor behandlas löpande i CSRD-styrgruppen innan dessa tas vidare till koncernledningen eller vd och vidare till styrelsens revisionsutskott samt till styrelsen. Detta säkerställer en tydlig ansvarskedja från operativt till strategiskt beslutsfattande. Övervakning av bolagets alla mål, inklusive hållbarhetsmål, sker genom regelbunden rapportering till styrelsen från vd. I Synsams dubbelväsentlighetsanalys, ledd av Chief Sustainability Officer, identifieras påverkan, risker och möjligheter, där identifierade finansiella risker, efter bedömning av koncernledningen, inkluderas i Synsams övergripande riskprocess ledd av CFO. Påverkan och möjligheter bedöms i enlighet med processen för dubbelväsentlighetsanalys, och behandlas också av koncernledning för slutligt godkännande och fastställande av styrelsen. Styrelsens erfarenhet och kompetens kopplat till bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter Synsams styrelse har en samlad erfarenhet som är relevant för Synsams verksamhet inom optik och detaljhandel på de nordiska marknaderna. Ledamöterna har en samlad kompetensprofil med gedigen erfarenhet från detaljhandel, produktion, värdekedjor och internationell bolagsstyrning och har även representation med operativ branscherfarenhet. Sammantaget ger detta en god grund för att övervaka och stödja strategiska beslut kopplade till bolagets produkter och geografiska marknader men också för att förstå, övervaka och följa upp de väsentliga hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter som identifierats i koncernens dubbelväsentlighetsanalys. Styrelsens förmåga att hantera hållbarhetsfrågor kompletteras av koncernledningen, vars medlemmar besitter särskild kompetens kopplad till Synsams väsentliga områden, exempelvis arbetsmiljö och arbetsvillkor (ESRS S1), leverantörsstyrning för goda arbetsvillkor i värdekedjan (ESRS S2) samt resurseffektivitet och cirkulära affärsmodeller (ESRS E5). Vid behov kompletteras den interna kompetensen med expertis från koncernens hållbarhetsfunktion samt externa rådgivare. För mer information om styrelseledamöterna och deras erfarenhet se avsnitt Styrelse på sidan 45 i förvaltningsberättelsen. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 51 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 52 ===== GOV-2 Hållbarhetsfrågor som behandlats av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen Under rapporteringsåret har Synsam sett över och uppdaterat processer och policys för att säkerställa att styrelsen får relevant, aktuell och beslutsunderbyggande information om hållbarhetsrelaterade frågor. Styrelsen har under året hanterat olika hållbarhetsämnen vid fyra ordinarie möten. Den information som delgivits omfattar bolagets riskanalys, resultat från dubbelväsentlighetsanalysen, väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er), information kring uppdateringar och implementeringar av nya policys inom hållbarhetsområdet samt löpande rapporteringsstatus kring arbetet med CSRD. Under rapporteringsperioden har styrelse, koncernledning och CSRD- styrgruppen behandlat de väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er), som identifierats i bolagets dubbelväsentlighetsanalys (se avsnitt SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter). Det berör följande områden: • Klimatpåverkan, inklusive utsläpp och energianvändning i den egna verksamheten • Sociala och arbetsrättsliga risker i leverantörskedjan • Arbetsmiljö och arbetsvillkor för egen personal • Resursanvändning och cirkulär ekonomi kopplat till produktsortiment I vissa fall har informationen legat till grund för vidare beslut eller prioriteringar, bland annat att ta fram en omställningsplan samt uppdatering och antagande av nya policydokument. Som komplement till ovanstående beskrivning av styrelsens arbete med hållbarhetsfrågor tillhandahålls ytterligare information i enlighet med upplysningskravet GOV-4 i ESRS 2, som rör företagets arbete med Due diligence inom hållbarhetsområdet. GOV-4 syftar till att ge en översikt över hur bolaget identifierar och hanterar faktiska och potentiella hållbarhetsrelaterade risker och påverkan och finns tillgänglig i avsnitt Bilagor, GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet. GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Synsams styrelse erhåller enbart fast arvode enligt beslut på årsstämman. Det förekommer inga rörliga ersättningar, bonusar eller incitamentsprogram för styrelseledamöter, och därmed finns heller ingen koppling mellan styrelsens ersättning och hållbarhetsrelaterad prestation. Styrelsen har däremot en aktiv roll i att säkerställa att hållbarhet integreras i ersättningssystemet för bolagets verkställande direktör och koncernledning. Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman och ska bidra till att skapa förutsättningar för Synsam att attrahera och behålla kompetenta och engagerade ledande befattningshavare för att framgångsrikt kunna genomföra bolagets affärsstrategi och tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. Koncernledningens fasta lön ska baseras på koncernledningsmedlemmens kompetens, ansvar och prestation och ska vara konkurrenskraftig i förhållande till gällande marknadsstandard, medan den rörliga ersättningen grundas på årligen fastställda mål. Dessa mål godkänns av People Committee och beslutas av styrelsen. Målen är direkt kopplade till bolagets strategi och långsiktiga affärsplan och kan omfatta faktorer som försäljningstillväxt, lönsamhet, kassaflöde, aktivitetsmål samt hållbarhetsrelaterade mål. Utöver årlig rörlig ersättning har bolagsstämman beslutat om långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram för koncernledning och utvalda nyckelpersoner som fortfarande är gällande (LTIP 2023, LTIP 2024 och LTIP 2025). Dessa baseras på uppfyllelse av fyra mål: organisk tillväxt, justerad EBITDA, relativ totalavkastning samt hållbarhetsmål. 20% av prestationsaktierna i LTIP 2025 är beroende av måluppfyllelse inom hållbarhet som är kopplat till målet att utöka Synsams cirkulära affär. Målet att öka Synsams cirkulära affär som ska leda till minskad resursanvändning kan på sikt också ha en positiv effekt på Synsams ambition att minska sin klimatpåverkan. Styrelsen beslutar årligen om mål och kriterier, följer upp utfallet och fastställer tilldelning inom incitamentsprogrammen. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll och riskhantering, och revisionsutskottet är utsett av styrelsen att övervaka processen och effektiviteten av denna. Chief Sustainability Officer har det övergripande ansvaret för att rutinerna för hållbarhetsrapporteringen följs och att resultatet av intern kontroll sammanställs och rapporteras till revisionsutskottet. Synsam har arbetat fram ett ramverk för intern kontroll kopplat till hållbarhetsrapporteringen utformat enligt samma principer som den finansiella rapporteringen. Synsam följer rutiner för datainsamling, där kontroller genomförs på datapunktsnivå i syfte att verifiera datakvalitet och säkerställa att rapporterade uppgifter är fullständiga, relevanta, tillförlitliga och spårbara. Dessa kontroller sker löpande i samband med inrapportering av data. Varje år genomförs även en riskanalys för hållbarhetsrapporteringen i sin helhet som består av en bedömning utifrån sannolikhet och konsekvens, i enlighet med det etablerade ramverket för intern kontroll, med syfte att identifiera riskområden för fördjupad kontroll. Identifierade risker i hållbarhetsrapporteringen är kopplade till datakvalitet (som kan bero på ofullständighet, osäkerheter i uppskattningar, otydliga definitioner), bristande regelefterlevnad, samt ryktesrisker. För att hantera dessa har Synsam infört processer och rutiner med tydliga roller och ansvar samt kontroller av inrapporterade data enligt principen om fyra ögon. Standardiserade mallar, riktlinjer och tidsramar säkerställer enhetlig och tillförlitlig datainsamling. Risker med data från värdekedjan hanteras genom benchmarking och schabloner, vägledande redovisningsprinciper, samt kontroller med stöd av externa klimatdataexperter. Regelefterlevnad säkerställs genom kontinuerlig bevakning av årsredovisningslagen, CSRD, ESRS och GHG- protokollet. På detta sätt säkerställs att hållbarhetsinformationen är transparent och i linje med gällande krav. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 52 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 53 ===== SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Synsams strategi och affärsmodell Synsam är en ledande aktör inom optik och ögonhälsa i Norden och spelar en viktig roll i samhället genom att erbjuda produkter och tjänster som syftar till att stärka människors syn, välbefinnande och livskvalitet. Det omfattande butiksnätverket i Sverige, Norge, Danmark och Finland i kombination med digitala tjänster och e-handel gör det möjligt att nå kunder på ett tillgängligt och effektivt sätt. Butikerna drivs både i egen regi och genom franchisetagare och finns även på Island och Färöarna. I Sverige, Norge och Finland drivs butikerna under varumärket Synsam, medan de i Danmark samt på Island och Färöarna, drivs under varumärket Profil Optik, med undantag för Synsam Outlet som alltid bedrivs under varumärket Synsam. Koncernen har genom närvaron av fysiska butiker samt e-handel en stark marknadsposition och betjänar en bred kundbas bestående av huvudsakligen privatpersoner men har också erbjudanden riktade till B2B-kunder. Synsam Group redovisar sina affärssegment enligt IFRS 8 och mer information om dessa finns i koncernens finansiella redovisning Not 3 Nettoomsättningens fördelning på geografiska marknader, verksamhetsgrenar och segment. Koncernens huvudsakliga erbjudande innehåller synundersökningar, glasögon, solglasögon, sportglasögon, linser och tillbehör inom optik samt glasögonabonnemang och linsabonnemang med tillhörande tjänster under namnet Synsam Lifestyle. I erbjudandet ingår också återbrukade bågar genom ett secondhanderbjudande. Utbudet består av en mix av välkända externa varumärken och egna House Brands. Hållbarhet är integrerat i Synsams verksamhet genom flera av de centrala initiativen som driver koncernens utveckling. Strategin är särskilt kopplad till, eller har en direkt påverkan på, följande hållbarhetsfrågor och tillhörande mål: Synsams hållbarhetsambitioner och mål är nära integrerade i koncernens erbjudande av produkter och tjänster och omfattar alla Synsams kunder och marknader, där exempelvis ambitionen för fossilfri el är kopplat till det svenskproducerade sortimentet från Frösön samt butiker och kontor. Ambitionen om tillgång till cirkulär affärsmodell förverkligas genom abonnemangstjänsten Synsam Lifestyle och secondhand- och outleterbjudandet. Genom dessa initiativ blir hållbarhet en konkret del av kundupplevelsen och affärsmodellen. De mål som presenteras i tabellen ovan utgör Synsams centrala hållbarhetsambitioner och mål under de kommande åren kopplad till strategi och affärsmodell, och inkluderar såväl miljörelaterade som sociala dimensioner i hela verksamheten. Strategi Kopplat hållbarhetsmål/ambition Koppling till produkter och tjänster Omfattade marknader / verksamheter Kundcentrerad, cirkulär affärsmodell Ambitionen är att växa kundbasen för glasögonabonnemang till 1 010 tusen Synsam Lifestyleabonnemangskunder 2029 Synsam Lifestyle, abonnemangstjänst för glasögon som möjliggör cirkulär konsumtion och återbruk. Erbjuds i alla Synsams butiker och marknader. Cirkulär ekonomi och återbruk 300 000 sålda bågar i Synsam Outlet-butiker samt secondhandbågar sålda i Synsams övriga butiker under perioden 2023-04-01 till 2026-03-31. Samma mål finns även för perioderna 2024-04-01 till 2027-03-31 samt 2025-04-01 till 2028-03-31. Secondhand- och outleterbjudande i Synsambutiker och på Synsam Outlet. Secondhanderbjudandet finns i alla Synsams butiker och marknader och outleterbjudandet på de marknader där Synsam Outlet erbjuds. Närproduktion och innovation All el vid produktions- och innovations-centret på Frösön ska vara 100 % fossilfri. House Brands tillverkade i Sverige som möjliggör närproducerade bågar och solglasögon. Erbjuds i alla Synsams butiker och marknader. Social inkludering genom tillgänglig ögonhälsa (Ej kvantifierat mål, men strategisk prioritet.) Tillgång till synundersökningar och hjälpmedel via fysisk och digital närvaro. Erbjuds i alla Synsams butiker och marknader. Kunden nummer ett (Ej kopplat till ett fristående mål, men en bärande princip.) Hög servicegrad genom kompetens-utveckling av optiker och butikspersonal. Erbjuds i alla Synsams butiker och marknader. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 53 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 54 ===== • Utrustningsleverantörer: Leverantörer av optisk utrustning, mätinstrument och butiksteknologi som stödjer Synsams dagliga verksamhet och kvalitet i kundmötet. • Logistik- och transportpartners: Transportörer som hanterar inkommande leveranser till butiker och centrallager och är avgörande för en fungerande försörjningskedja. Egen verksamhet Den egna verksamheten omfattar aktiviteter som bedrivs av Synsam Group och dess dotterbolag inom ramen för den finansiella konsolideringen. Det inkluderar både försäljning av inköpta produkter via fysiska butiker och e-handel samt egen produktion, verkstad och lagerhållning. • Butiker: Cirka 600 butiker i Norden, där legitimerade optiker och butikspersonal erbjuder synundersökningar, rådgivning och försäljning av synhjälpmedel. Tillgången till optiker är avgörande för verksamheten, särskilt eftersom det är ett bristyrke i flera av de marknader där Synsam är verksamt. Detta gör kompetensförsörjning till en strategisk nyckelfråga. • E-handel: Synsams digitala plattformar stödjer kundinteraktion och onlineförsäljning av produkter och tjänster. • Egen produktion: Synsams produktion- och innovationscenter på Frösön möjliggör närproduktion av glasögon och solglasögon och ökad flexibilitet i produktionen. • Synsams verkstad: Hanterar bågar inom Synsams cirkulära flöde, där uttjänta produkter rekonditioneras för återanvändning i syfte att förlänga livslängden på produkterna och minska behovet av nytillverkning. • Lager och distribution: Intern logistikfunktion för att hantera orderflöden mellan leverantörer, e-handelslager och kund. Nedströms Synsams nedströmsled fokuserar på hur företagets produkter och tjänster används, samt deras långsiktiga påverkan: • Distribution till slutkund: Transport till slutkund för beställningar via e-handeln sker med hjälp av externa logistikpartners. • Slutanvändare/kunder: Privatpersoner som använder glasögon, kontaktlinser eller andra tillbehör som erbjuds av Synsam. • Återbruk och återvinning: Synsams produkter och förpackningar hanteras av slutkunder efter användning. Möjligheten till cirkulär konsumtion är en integrerad del av Synsams erbjudande. Värdeskapande för intressenter Synsam skapar värde för flera intressentgrupper genom sin affärsmodell, hållbarhetsstrategi och operativa verksamhet: • Kunder får förbättrad ögonhälsa, ökad flexibilitet genom abonnemangstjänsten samt möjlighet att konsumera cirkulärt. • Investerare får ett ekonomiskt värde genom stabil omsättning, lönsamhet och differentierade affärsmodeller som integrerar hållbarhet. Förväntade resultat omfattar stärkt hållbarhetsprestanda och långsiktig konkurrenskraft. • Medarbetare ges tillgång till kompetensutveckling i ett snabbrörligt och innovationsdrivet företag med lokal och regional förankring. Upplysningar om Synsam Groups medarbetare inklusive fördelning per geografi redovisas i tabellen nedan. Mer information om Synsams egen arbetskraft finns att läsa i avsnitt ESRS S1 – Den egna arbetskraften. Antal anställda per geografi Land Antal anställda (head count) Sverige 2 815 Norge 1 127 Danmark 641 Finland 802 Totalt 5 385 Synsams värdekedja Synsam bedriver sin verksamhet genom en integrerad värdekedja som omfattar uppströmsaktiviteter, den egna verksamheten samt nedströmsaktiviteter. Värdekedjan är central för att förstå bolagets påverkan, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv, enligt principerna för dubbel väsentlighet. Uppströms Synsams uppströmsvärdekedja innefattar de nyckelresurser och partnerskap som krävs för att stödja leveransen av företagets tjänster och produkter. Dessa omfattar: • Producenter och leverantörer: Leverantörer av glas, bågar, kontaktlinser och råmaterial till den egna produktionen. Synsam ställer hårda krav på sina leverantörer, bland annat på produktkvalitet, kemikalieinnehåll, spårbarhet och arbetsvillkor i leverantörsledet. För att minska sårbarhet i leveranskedjan har Synsam också etablerat ett eget produktions- och innovationscenter på Frösön. • 3PL för lagerhållning: Leverantör av tredjepartslogistik som ansvarar för lagerhållning och hantering av varuflöden till butik. Samarbetet omfattar bland annat varumottagning, lagring, plockning och distribution inom Synsams butiksnätverk. Centrala krav på leverantören är effektivitet, leveranssäkerhet och god arbetsmiljö för de anställda. • IT- och plattformsleverantörer: Partners som tillhandahåller affärssystem, journalsystem, kassalösningar och e-handelsplattformar. Synsam investerar i tekniska lösningar som möjliggör säker, effektiv drift och förbättrad tillgång till synhälsa, särskilt i glesbygd. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 54 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 55 ===== Synsams värdekedja Producenter och leverantörer: Leverantörer av glas, bågar, kon- taktlinser, optisk utrustning, mät- instrument och butiksteknologi. Miljö Leverantörer Medarbetare Investerare Samhälle Kunder Butiker: Cirka 600 butiker i Norden, där legitimerade optiker och butikspersonal erbjuder synundersökningar, rådgivning och försäljning av synhjälpmedel. Synsams verkstad: Hanterar bågar inom Synsams cirkulära flöde, där uttjänta produkter rekonditioneras för återanvändning i syfte att förlänga livslängden på produkterna och minska behovet av nytillverkning. Synsams produktion- och innovationscenter: Närproduktion av glasögon och solglasögon i egen pro- duktionsanläggning på Frösön. E-handel: Synsams digitala plattfor- mar stödjer kund interaktion och onlineförsäljning. Lager och distribution: Intern logistikfunktion för att hantera orderflöden mellan leverantörer, butik, online och kund. Slutanvändare/kunder: Privatkunder såväl som företagskunder som använder glasögon, kontaktlinser eller andra tillbehör. Återbruk och återvinning: Synsams produkter och förpackningar hanteras av slutkunder efter användning. Insamling av bågar sker i Synsams butiker som del av Synsams cirkulära affärsmodell. IT- och plattformsleverantörer: Partners som tillhanda håller affärs system, journal- system, kassalösningar och e-handelsplattformar. Logistik- och transportpartners: Transportörer som hanterar inkommande leveranser till butiker och lager. Distribution till slutkund: Transport av e-handelsbeställningar till slutkund via externa logistikpartners. Synsams uppströms värdekedja innefattar de nyckelresurser och partnerskap som krävs för att stödja leveransen av företagets tjänster och produkter. Den egna verksamheten omfattar aktiviteter som bedrivs av Synsam Group och dess dotterbolag inom ramen för den finansiella konsolideringen. Synsams nedströmsled fokuserar på hur företagets produkter och tjänster används, samt deras långsiktiga påverkan. Uppströms Egen verksamhet Nedströms Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 55 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 56 ===== SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Synsam utvecklar verksamheten med ambitionen att ligga i framkant inom innovation, hållbarhet och ansvarstagande. Genom en nära och kontinuerlig dialog med intressenter anpassas produkter, tjänster och arbetssätt för att möta föränderliga förväntningar, både på kort och lång sikt. Intressenternas input fungerar som en viktig kompass för att skapa långsiktigt affärsvärde. Synsams intressentlandskap omfattar både påverkade intressenter, såsom kunder, medarbetare, leverantörer och samarbetspartners samt användare av hållbarhetsrapporten, däribland investerare, ägare, tillsynsmyndigheter, analytiker och potentiella medarbetare och studenter. Dessa grupper påverkas direkt eller indirekt av Synsams verksamhet och de är en viktig del i att förstå företagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Synsams främsta tillgång är dess medarbetare. Medarbetares åsikter fångas upp genom medarbetarundersökningar men även genom medarbetar samtal och olika kanaler för att rapportera diskriminering eller andra incidenter. Resultatet av dessa rapporteras vidare till koncernledning. Koncernledningen inkorporerar detta där det är relevant i strategi och affärsmodell. Synsam för en löpande dialog med alla sina intressenter genom vardagliga kontakter och strukturerade aktiviteter. Detta inkluderar kundinteraktioner- och undersökningar, medarbetardialog, investerarträffar, leverantörsuppföljningar och samarbeten med bransch- och optikerförbund. Även potentiella medarbetare och studenter engageras genom employer branding-insatser och partnerskap. Dessa relationer bidrar med viktiga perspektiv på både affärsutveckling och hållbarhetsstyrning. För att fördjupa förståelsen för de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna har Synsam dessutom under rapporteringsperioden genomfört en riktad intressentanalys inom ramen för dubbelväsentlighetsanalysen (DMA). Denna analys fokuserade på ett urval av intressenter som bedömts särskilt relevanta för att identifiera företagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Under 2025 inkluderades investerare, kunder, leverantörer samt Chief Marketing and People & HR Officer, som bidrog utifrån ett medarbetarperspektiv. Synpunkterna från intressenterna har beaktats i väsentlighetsbedömningen. De frågor som särskilt lyfts fram omfattar miljö- och klimatpåverkan från produkter och tjänster, cirkulära affärsmodeller, affärsetik, ansvarstagande i leverantörsledet samt arbetsmiljö, jämställdhet, likabehandling och hälsa. De samlade insikterna från Synsams intressentdialoger, både den löpande dialogen och den riktade analysen inom ramen för dubbelväsentlighetsanalysen påverkar strategiska beslut och målsättningar inom flera områden. Som ett konkret exempel, med utgångspunkt i ökade förväntningar från intressenter på klimatåtgärder och resurseffektivitet, har Synsam under flera år utvecklat sitt cirkulära erbjudande. Under 2024 höjdes ambitionerna ytterligare genom beslutet att secondhanderbjudandet skulle finnas i samtliga butiker, ett mål som uppnåddes under 2025. Samtidigt har Synsam utökat fokus på arbetet med klimatdatainsamling i syfte att lägga en stabil grund för utvecklingen av en omställningsplan under 2026. Information om intressenters prioriteringar samlas in löpande och rapporteras till ledningen via resultat från olika undersökningar, DMA samt från direktdialoger i affärs- och investerarsammanhang. Frekvensen och formen för rapporteringen varierar beroende på ämne, men centrala insikter lyfts till koncernledningens och styrelsens agenda och används som underlag i både affärs- och hållbarhetsbeslut. IRO-1 Process för identifiering av väsentliga påverkan, risker och möjligheter Synsam har genomfört sin dubbla väsentlighetsanalys i enlighet med ESRS och med stöd av EFRAG:s Implementation Guidance 1 (IG 1). Vägledningen har varit central för att säkerställa en strukturerad och konsekvent process för att identifiera, bedöma och prioritera väsentliga hållbarhetsfrågor. Analysen omfattade hela värdekedjan (se avsnitt SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja), från den egna verksamheten till leverantörer, samarbetspartners, medarbetare, arbetstagare i värdekedjan samt konsumenter och slutanvändare. Processen har kombinerat intern datainsamling, branschbenchmarking och expertbedömningar. För att stärka bedömningen har Synsam använt etablerade ramverk och källor såsom SASB:s materialitetsmatriser, MSCI:s ESG-analyser och Upphandlingsmyndighetens riskbedömningar. Dessa har kompletterat den egna datan och gett stöd vid identifiering av risker och påverkan kopplade till särskilda geografier, leverantörsled och sektorsspecifika förhållanden. Arbetet med dubbelväsentlighetsanalysen leds av Chief Sustainability Officer och övervakas av CSRD-styrgruppen och revisionsutskottet. Identifierade finansiella risker integreras i Synsams övergripande riskhanteringsramverk, vilket leds och hanteras av koncernledningen. Det slutliga utfallet av den initiala analysen har granskats av revisionsutskottet och godkänts av Synsams styrelse. Nedan beskrivs processen som tillämpats för det initiala arbetet med att fastställa dubbel väsentlighet i samband med CSRD-implementeringen. Därefter kommer analysen att uppdateras årligen i enlighet med ESRS 1. Synsam tillämpar ett riskbaserat och proportionerligt arbetssätt där den fullständiga analysen endast genomförs på nytt vid större förändringar i affärsmodellen, verksamheten, värdekedjan, intressenternas förväntningar eller i den externa kontexten. En årlig genomgång av analysens relevans sker inom ramen för hållbarhetsstyrningen. Uppdateringar av enskilda delar av analysen kan då göras vid: • Nya eller förändrade regler och krav (t.ex. inom EU-lagstiftning eller branschpraxis) • Förändringar i strategi, affärsmodell eller värdekedja • Nya identifierade hållbarhetshändelser eller incidenter • Resultat från intressentdialoger och klagomålsmekanismer • Förändrade bedömningar inom riskhanteringsramverket Eventuella förändringar i analysens resultat diskuteras i CSRD-styrgruppen och godkänns av revisionsutskottet. Styrelsen informeras om väsentliga ändringar. Syftet är att säkerställa att rapporteringen förblir aktuell, relevant och i linje med principen om dubbel väsentlighet, utan att årligen duplicera det fulla metodförfarandet. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 56 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 57 ===== Synsams process för dubbelväsentlighetsanalys Synsams arbete med dubbelväsentlighetsanalys bygger på en tredelad process; förståelse, identifiering samt bedömning och fastställande som beskrivs nedan. Förståelse Arbetet inleds med en fas där Synsam kartlägger sin affärsmodell, värdekedja, marknadskontext och relevanta intressenter. Syftet är att skapa en helhetsbild av verksamheten, inklusive uppströms- och nedströmsled i värdekedjan, i syfte att identifiera områden där det finns en förhöjd risk för negativ påverkan på människor eller miljö, samt potentiella finansiella risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor. Inom ramen för förståelsefasen genomförs också en riktad intressentanalys. Denna består av dialoger med utvalda intressenter för att fånga upp perspektiv på både faktisk och potentiell påverkan, särskilt i uppströmsled samt för att få insikter i vilka hållbarhetsfrågor intressenterna anser vara mest väsentliga för Synsam. Eftersom förståelsefasen syftar till att skapa en grundläggande och relativt stabil bild av Synsams verksamhet, uppdateras denna kartläggning i huvudsak vid större förändringar i affärsmodellen, värdekedjan eller den externa kontexten. Samtidigt fångas intressenternas perspektiv löpande upp i det dagliga arbetet genom kunddialoger, marknadsinsikter och omvärldsbevakning, vilket säkerställer att analysen förblir relevant över tid. Identifiering Påverkan, risker och möjligheter identifieras och kartläggs utifrån ESRS- ämnen och underämnen i enlighet med ESRS 1 AR16 för hela Synsams värdekedja. Under processen involveras relevanta intressenter, både interna och externa, vilket bidrar till att olika perspektiv och erfarenheter beaktas i analysen. Analysen resulterar i en lista över relevanta påverkan, risker och möjligheter som i nästa steg genomgår en bedömning gällande väsentlighet. Bedömning och fastställande Under bedömningsfasen genomförs både en påverkananalys (impact materiality) och en finansiell väsentlighetsbedömning (financial materiality) för de hållbarhetsfrågor som identifierats i det föregående steget. Synsam följer ESRS-standardens vägledning för påverkansbedömning. För ämnen som rör mänskliga rättigheter tillämpar Synsam principen “severity takes precedence over likelihood”, vilket innebär att allvarlighetsgraden av en möjlig påverkan tillmäts större vikt än dess sannolikhet. Bedömningen utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. För att uppnå transparens och konsekvens i bedömningen och för att avgöra vilka hållbarhetsämnen som är väsentliga utifrån faktisk eller potentiell påverkan har Synsam utvecklat särskilda bedömningsmatriser för olika hållbarhetsämnen. Varje identifierad påverkan har analyserats utifrån tre faktorer: hur allvarlig påverkan är (skala), hur stor andel av människor eller miljö som påverkas (omfattning), samt i vilken grad påverkan är reversibel eller permanent (möjlighet till återhämtning). Dessa tre faktorer bedöms på en femgradig skala och sammanvägs genom ett aritmetiskt medelvärde. Denna påverkanspoäng multipliceras sedan med en separat bedömning av sannolikhet, det vill säga hur troligt det är att påverkan inträffar inom kort, medellång eller lång sikt. Även sannolikhet bedöms på en femgradig skala. På så sätt får varje ämne en totalpoäng mellan ett och 25. Nedan beskrivs hur respektive nivå (1–5) definieras inom varje bedömningsdimension: Kriterium 1 – Mycket låg 2 – Låg 3 – Måttlig 4 – Hög 5 – Mycket hög Skala (allvarlighetsgrad) Marginell påverkan utan långsiktiga konsekvenser. Liten påverkan, åter- hämtning möjlig utan större åtgärder. Påverkan med märkbara konsekvenser, kräver åtgärder. Betydande påverkan, risk för långvariga negativa effekter. Allvarlig påverkan med varaktiga eller oåterkalleliga konsekvenser. Omfattning Begränsad till enskilda individer eller ett mycket litet geografiskt område. Påverkar en mindre grupp människor eller ett mindre område. Påverkar ett avgränsat antal personer eller verksamheter. Påverkar många individer, större geografiskt område eller del av verksamheten. Storskalig påverkan på samhällsnivå, stora ekosystem eller koncernövergripande. Möjlighet till återhämtning Fullt reversibel påverkan, snabb återhämtning möjlig. Påverkan kräver viss insats för återställning. Delvis reversibel påverkan, återhämtning möjlig men begränsad. Svår återställning, lång återhämtningsperiod. Permanent påverkan, ingen möjlighet till återställning. Sannolikhet Osannolik, påverkan kan inträffa under exceptionella omständigheter. Mindre sannolik men möjlig på lång sikt. Möjlig att inträffa på medellång sikt. Trolig inom överskådlig framtid. Nära förestående eller redan observerad påverkan. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 57 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 58 ===== Tröskelvärdet har satts till tolv poäng eller högre, vilket innebär att ett ämne exempelvis kan ha ett påverkanmedelvärde på tre (måttlig påverkan) kombinerat med sannolikhetsnivå fyra (hög sannolikhet). Denna nivå är vald för att fånga upp ämnen med måttlig till hög påverkan och därmed säkerställa att rapporteringen omfattar de frågor som har en signifikant hållbarhetspåverkan. Vid bedömningen av finansiella risker och möjligheter har Synsam tillämpat ESRS-standardens definitioner och integrerat arbetet med bolagets befintliga riskramverk. Den finansiella väsentligheten har analyserats utifrån sannolikhet och finansiell effekt, båda faktorer bedöms på femgradiga skalor som ger ett totalpoängintervall från ett till 25. Även här har ett tröskelvärde på tolv poäng tillämpats för att identifiera hållbarhetsrelaterade frågor som kan påverka bolagets finansiella ställning, prestation eller framtida utveckling. Det innebär att ett ämne till exempel kan klassas som finansiellt väsentligt om det bedöms ha måttlig finansiell effekt och hög sannolikhet, eller vice versa. Denna tröskelnivå är vald för att fånga hållbarhetsämnen med medel till hög risk/finansiell möjlighet. För att säkerställa att inga väsentliga ämnen förbises, genomförs en särskild granskning i CSRD-styrgruppen av hållbarhetsämnen kopplat till påverkan, risk och möjligheter som ligger nära tröskelvärdet men inte uppnår det fullt ut. Både påverkan- och finansiell bedömning har genomförts i flera steg och bedömningen har genomförts utan hänsyn tagen till vare sig mitigerande åtgärder eller befintliga policys. Inledande analyser har utförts tillsammans med verksamheten och externa konsulter, följt av granskning av CSRD- styrgruppen. Det slutliga urvalet granskas av revisionsutskottet och godkänns av styrelsen. Arbetet med dubbelväsentlighetsanalysen leds av Chief Sustainability Officer och övervakas av CSRD-styrgruppen och revisionsutskottet. Identifierade finansiella risker integreras i Synsams övergripande riskhanteringsramverk, vilket leds och hanteras av koncernledningen. Mer information om ämnesspecifika IRO:er och processer finns under de ämnesspecifika avsnitten ESRS E1 - Klimatförändringar, ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi samt ESRS S1 – Den egna arbetskraften. SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter Synsams dubbla väsentlighetsanalys resulterade i elva väsentliga hållbarhetsfrågor, som bedöms ha betydelse antingen ur påverkans- eller finansiellt perspektiv och som uppstår såväl inom den egna verksamheten som i värdekedjan. Tillverkning och distribution av glasögon, linser och tillbehör innebär faktiska utsläpp av växthusgaser genom energianvändning i butiker, kontor, produktion och transporter, samt indirekt genom leverantörskedjan. Detta bidrar negativt till klimatförändringar. Genom investeringar i Synsams egna produktion- och innovationscenter på Frösön med fossilfri el och ambitionen att ha fossil fri el för kontor och butiker, optimerade transporter samt Synsams delvis cirkulära affärsmodell kan klimatpåverkan minskas samtidigt som det också skapar nya konkurrensfördelar. Synsam kommer också att påbörja arbetet med att ta fram en omställningsplan under nästkommande år för att på så sätt säkerställa framdrift mot målet om minskad klimatpåverkan. Resursanvändning är en annan väsentlig fråga. Synsam är beroende av material såsom acetat, metall och papper, varav flera är baserade på icke-förnybara råvaror, vilket innebär att Synsam behöver hantera både tillgången till dessa resurser och hur de används på ett mer resurseffektivt sätt. Här öppnar sig flera möjligheter, bland annat genom utvecklingen av Synsams delvis cirkulära affärsmodell som skapar en grund för återbruk av bågar. Även om behovet av nyproducerade material kvarstår, kan dessa initiativ bidra till minskad klimatpåverkan, samtidigt som de kan ge kostnadsbesparingar och skapa nya intäktsströmmar. På det sociala området är arbetsvillkor för egna anställda en väsentlig fråga. Risker skulle kunna finnas kopplade till otrygga anställningsformer, obalanserad arbetstid, otillräcklig transparens i ersättningssystem och hinder för facklig representation. Brister i arbetsmiljö eller attraktivitet som arbetsgivare kan leda till hög personalomsättning. Att inte kunna behålla och attrahera rätt kompetens skulle kunna innebära ökade kostnader och påverka Synsams kvalitet och expansionsmöjligheter. Synsam förebygger riskerna genom kollektivavtal, policys och mål för jämställdhet och mångfald, samt genom att arbeta med arbetsmiljö och interna karriärvägar och kompetensutveckling. Likabehandling och mångfald är också centralt. Även i en nordisk kontext med stark lagstiftning finns i samhället skillnader mellan kön, etnisk tillhörighet, ålder och andra grupper. Detta kan leda till diskriminering, lönegap och begränsade karriärmöjligheter för enskilda individer. Genom definierade mål för könsfördelning i ledande befattningar och policys inom området arbetar Synsam med att stärka rättvisa och jämlika villkor. I leverantörsledet, särskilt i Asien och andra högriskområden, finns risker kopplade till arbetsvillkor, likabehandling och mänskliga rättigheter, inklusive barn- och tvångsarbete. Synsam ställer krav genom leverantörsavtal, Supplier Code of Conduct och genomför årliga revisioner i enlighet med Amfori BSCI hos producenter för egna varumärken. Arbetet syftar till att minimera negativ påverkan och bidra till förbättrade arbetsvillkor i värdekedjan. Slutligen har Synsam identifierat en företagsspecifik faktisk positiv påverkan på samhället genom att tillhandahålla synundersökningar och produkter som syftar till att ge en bättre syn. Det ger i sin tur människor möjlighet att fullt ut delta i skola, arbetsliv och samhälle samt bidra till ökad livskvalitet, förbättrad hälsa och självförverkligande. Synsams satsning ”Alla-ska-se”, som tillhandahåller gratis aktivitetsglasögon för barn, etablering av butiker i mindre orter, där tillgången till optiker tidigare varit begränsad, bidrar ytterligare till att stärka den positiva påverkan till ökad social inkludering och bättre folkhälsa. Den breda butiksnärvaron och den globala leverantörskedjan innebär resursintensiva flöden och sociala risker. Den egna produktionen baserad på fossilfri el och satsningar på cirkulära erbjudanden stärker möjligheterna att minska negativ påverkan och förstärka positiva effekter. Synsams väsentliga påverkan har identifierats både genom Synsams egen verksamhet och via affärsrelationer i hela värdekedjan. Uppströms i värdekedjan är Synsam beroende av leverantörer av bland annat bågar, glas, linser och råmaterial. Nedströms sker påverkan genom de produkter som säljs till kund och som efter användning blir avfall. Samtidigt uppstår positiva effekter genom att Synsams produkter och tjänster förbättrar människors syn och hörsel, stärker delaktigheten i samhälle och arbetsliv, och genom initiativ som ”Alla-ska-se” främjar barns hälsa och inkludering. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 58 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 59 ===== En översiktlig sammanställning av relevanta upplysningskrav utifrån de identifierade väsentliga påverkan, risker och möjligheter presenteras i enlighet med ESRS 2 upplysningskrav IRO-2 och återfinns i tabellform i avsnitt Bilagor, Innehållsindex över ESRS upplysningskrav och införlivande genom hänvisning. Tabellen visar vilka standarder och specifika upplysningskrav som omfattas samt om tillämpliga övergångsbestämmelser har utnyttjats. För varje ESRS-standard som bedömts som väsentlig genom Synsams dubbelväsentlighetsanalys, har en genomgång genomförts på mätvärdesnivå. Respektive mätvärde har ställts i direkt relation till de identifierade IRO:erna, i syfte att avgöra om mätvärdet bidrar till att belysa eller förklara den aktuella IRO:n. Endast mätvärden med tydlig koppling till en väsentlig IRO har inkluderats med syfte att säkerställa att rapporteringen fokuserar på relevant och beslutsanvändbar information i förhållande till Synsams verksamhet. Motståndskraft i Synsams strategi och affärsmodell Synsam har gjort en analys av affärsmodellens motståndskraft och förmåga att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter som en del av bolagets dubbla väsentlighetsanalys. I den analysen har de olika tidshorisonterna kort, medellång och lång sikt beaktats. Synsams strategi innehåller redan i dag viktiga delar som stärker motståndskraften för miljörelaterade påverkan, risker och möjligheter, till exempel utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och satsningen på egen produktion med fossilfri el med ambition att också uppnå fossilfri el på kontor och butiker. Genom att påbörja arbetet med framtagning av en omställningsplan under 2026 kan Synsam identifiera mål, åtgärder och sätta en plan för minskning av klimatutsläpp. För mer information om Synsams motståndskraft mot klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker se avsnitt ESRS E1 – Klimatförändringar, Resiliensanalys avseende fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker. Synsam har utöver detta inte gjort någon mer djupgående analys av motståndskraft. I enlighet med den dubbla väsentlighetsbedömningen förväntas de väsentliga påverkan, risker och möjligheterna inte medföra någon väsentlig påverkan på bolagets nuvarande finansiella ställning eller kassaflöde under det kommande räkenskapsåret. Detta kommenteras även i koncernens finansiella rapport under Not 2 Uppskattningar och bedömningar. Synsams väsentliga påverkan, risker och möjligheter Synsams identifierade väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) beskrivs utförligare i tabellen nedan. Mer information om ämnesspecifika IRO:er och processer finns under de ämnesspecifika avsnitten ESRS E1 - Klimatförändringar, ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi samt ESRS S1 – Den egna arbetskraften. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 59 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 60 ===== Väsentligt ESRS ämne IRO IRO beskrivning Typ av IRO Värdekedja Potentiell /Faktisk Tidshorisont E1 Klimatförändringar (Begränsning av klimatförändringar) Påverkan på klimatförändringar genom växthusgasutsläpp. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom växthusgasutsläpp, främst uppströms i produktion och transport, men även inom den egna verksamheten samt vid distribution till kund. Faktisk E1 Klimatförändringar (Energi) Påverkan på klimatförändringar genom energianvändning i egen verksamhet. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom energianvändning i egen produktion, butiker och kontor. Faktisk E5 Cirkulär ekonomi (Resursinflöden, inklusive resursanvändning) Resursanvändning kopplat till produkter och egen produktion kan leda till utarmning av naturresurser. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom inköp av råmaterial och produkter som innehåller plast, metall och papper. Faktisk E5 Cirkulär ekonomi (Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster) Produkter och förpackningsmaterial som lämnar Synsam som ej hanteras korrekt kan leda till utarmning av naturresurser. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom produkter och förpackningar som lämnar verksamheten och kan bidra till resursförluster om de inte hanteras korrekt. Faktisk E5 Cirkulär ekonomi (Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster) Möjlighet till kostnadsbesparingar och ökade intäkter genom cirkulärt erbjudande. Synsam har identifierat en möjlighet att stärka cirkularitet genom att sälja återvunna bågar, vilket kan minska kostnader och öka intäkter. N/A S1 Den egna arbetskraften (Arbetsvillkor) Brister i arbetsvillkor kan skapa otrygghet och sämre livskvalitet hos medarbetare. Synsam har identifierat en potentiell risk för negativ påverkan kopplad till otrygga anställningar, obalanserade arbetstider och otillräckligt socialt skydd. Potentiell S1 Den egna arbetskraften (Arbetsvillkor) Bristande attraktivitet som arbetsgivare kan påverka konkurrenskraften. Synsam har identifierat en risk där minskad attraktivitet som arbetsgivare kan leda till hög personalomsättning och försämrad konkurrenskraft. N/A S1 Den egna arbetskraften (Likabehandling och lika möjligheter för alla) Brister i likabehandling kan skapa ojämlikhet och diskriminerande behandling av den egna arbetskraften. Synsam har identifierat en potentiell negativ påverkan kopplad till bristande likabehandling, mångfald, jämställdhet och risk för diskriminering eller trakasserier. Potentiell S1 Den egna arbetskraften (Likabehandling och lika möjligheter för alla) Risk för minskad innovationskraft och kompetensflykt vid brist på utbildning och kompetensutveckling. Synsam har identifierat en risk där begränsade möjligheter till utveckling kan leda till kompetensförlust och minskad innovationskraft. N/A S2 Arbetstagare i värdekedjan (Arbetsvillkor) Otillräckliga arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan. Synsam har identifierat en potentiell negativ påverkan i värdekedjan kopplad främst till råvarubearbetning- och produktion som sker i högriskområden som Asien med risk för låga löner, osäkra anställningar och bristande arbetsmiljö. Potentiell S2 Arbetstagare i värdekedjan (Likabehandling och lika möjligheter för alla) Brist på likabehandling- och lika möjligheter för arbetstagare i värdekedjan. Synsam har identifierat en potentiell negativ påverkan kopplad till leverantörskedjan i högriskområden som Asien där det finns risk för diskriminering, ojämlika villkor och begränsad tillgång till rättigheter, särskilt för kvinnor, migrantarbetare och andra sårbara grupper. Potentiell S2 Arbetstagare i värdekedjan (Andra arbetsrelaterade rättigheter) Brott mot mänskliga rättigheter och exploatering av arbetstagare i värdekedjan. Synsam har identifierat en potentiell negativ påverkan kopplad till leverantörskedjan i högriskområden som Asien där det finns risk för bland annat tvångsarbete, överdrivna arbetstider och otillbörliga anställningsvillkor, i strid med internationella normer för arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Potentiell S4 Konsumenter och slutanvändare (Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare) Tillgång till synrelaterade sjukvårdstjänster möjliggör likvärdigt deltagande i samhället. Synsam har en faktisk positiv påverkan genom produkter som stärker livskvaliteten för personer med syn- och hörselnedsättning och främjar deras delaktighet i samhället. Faktisk Värdekedja: Uppströms Egen verksamhet Nedströms Tidshorisont: Kort sikt Medel sikt Lång sikt Alla tidshorisonterTyp av IRO: Positiv påverkan Negativ påverkan Risk Möjlighet Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 60 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar ===== SIDA 61 ===== Miljö MILJÖ E1. KLIMATFÖRÄNDRINGAR 62 EU-TAXONOMIN 68 E5. RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI 73 Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 61 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 62 ===== ESRS E1 – Klimatförändringar Klimatförändringar och energianvändning har identifierats som väsentliga hållbarhetsämnen för Synsam genom den dubbla väsentlighets analysen. Bedömningen baseras på bolagets faktiska och potentiella påverkan på klimatet och speglar både direkta och indi- rekta utsläpp samt energiförbrukning i den egna verksamheten och värdekedjan. Rapporteringen i detta kapitel följer upplysningskraven i ESRS E1 och omfattar upplysningar om relevanta strategier, mål, åtgärder och nyckeltal kopplade till Synsams väsentliga områden. Tabellen visar hur de identifierade IRO:erna kopplar till Synsams relevanta policys, mål och ambitioner inom ESRS E1. Synsam har identifierat en väsentlig negativ påverkan på klimatförändringarna genom sina växthusgasutsläpp. De huvudsakliga utsläppen från den egna verksamheten är kopplade till energianvändning i egen produktion, butiker och kontor. Uppströms uppstår utsläpp framför allt från inköpta varor och tjänster, särskilt bågar, glas och linser. Synsam har också identifierat en väsentlig negativ påverkan på klimatförändringar utifrån energianvändning i den egna verksamheten. Genom att påbörja Typ av IRO: Positiv påverkan Negativ påverkan Risk Möjlighet Väsentliga påverkan, risker och möjligheter Väsentlighet IRO IRO beskrivning Typ av IRO Policy Mål/Ambition E1 Klimatförändringar (Begränsning av klimatförändringar) Påverkan på klimat förändringar genom växthusgasutsläpp. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom växthusgasutsläpp, främst uppströms i produktion och transport, men även inom den egna verksamheten samt vid distribution till kund. Miljöpolicy Supplier Code of Conduct Ambition att göra en fullständig kart- läggning av utsläpp i scope 1, 2 och 3, med syfte att identifiera förbättringsområden i värdekedjan för att minska klimatpåverkan. E1 Klimatförändringar (Energi) Påverkan på klimat förändringar genom energi- användning i egen verksamhet. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom energianvändning i egen produktion, butiker och kontor. Miljöpolicy Ambition att all el som används vid produktions- och innovationscentret på Frösön ska vara 100 % fossilfri. arbetet med framtagning av en omställningsplan under 2026 kan Synsam identifiera mål, åtgärder och sätta en plan för minskning av klimatutsläpp. Scenariobaserad analys av klimatrelaterade risker och möjligheter För att identifiera potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter genomfördes en klimatscenarioanalys under 2025 av externa experter, på uppdrag av Synsam. Denna analys hade utgångspunkt i två scenarier, ett högutsläppsscenario RCP 8.5 och ett lågutsläppsscenario RCP 2.6. Narrativen som har använts för respektive scenario är baserade på klimatscenarion från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), IEA World Energy Outlook (högutsläppsscenario), IEA Net Zero 2050 (lågutsläppsscenario) och Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS) Climate Scenarios. Tidshorisonterna som har använts för klimatscenarioanalysen är kort sikt (2030), medellång sikt (2040) och lång sikt (2050). Dessa tidshorisonter skiljer sig åt gentemot de tidshorisonter som har använts inom ramen för dubbelväsentlighetsanalysen. Detta beror på klimatscenarioanalysens datanatur och modellantaganden, där klimatscenarier bygger på forskning där långsiktiga systemförändringar utvecklas över decennier, vilket gör att relevanta effekter ofta materialiseras först bortom de tidshorisonter som använts i dubbelväsentlighetsanalysen. Synsam har beaktat klimatrelaterade fysiska risker samt omställningsrisker i den egna verksamheten och i värdekedjan. En mer utförlig beskrivning av de scenarier som använts och resultatet från klimatscenarionanalysen presenteras nedan. Högutsläppsscenario Högutsläppsscenariot i analysen, som bygger på klimatscenariot RCP 8.5, utgör ett väletablerat referensscenario inom klimatforskningen och används för att belysa potentiella konsekvenser i ett framtida läge med fortsatt höga utsläppsnivåer. Detta scenario beskriver en framtid där mycket begränsade eller inga ytterligare klimatåtgärder vidtas globalt och har legat till grund för Synsams bedömning av hur verksamheten och dess värdekedja kan påverkas av både akuta klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar och värmeböljor, samt mer gradvisa förändringar över tid, exempelvis stigande medeltemperaturer och havsnivåer. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 62 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 63 ===== Scenariot kännetecknas av en kraftigt skärpt klimatpolitik med omfattande policyförändringar som gynnar utsläppssnåla produkter, innovation och elektrifiering och bidrar till en ordnad omställning. Efterfrågan på klimatsmarta produkter och lösningar växer. Omställningen leder samtidigt till ökat behov av kritiska material och ny infrastruktur som leder till att teknisk utveckling accelererar snabbt. De fysiska klimatförändringarna begränsas, men blir ändå märkbara. Kroniska effekter som havsnivåhöjning, extremväder och ekosystemförändringar kvarstår på sikt. I Sverige syns tydliga skillnader i påverkan mellan sydliga och nordliga delar av landet. Omställningseffekterna är särskilt påtagliga i form av snabba systemförändringar, men medför också stora möjligheter till grön tillväxt och nya affärsmodeller. Metodbeskrivning och utfall scenarioanalys För högutsläppscenariot har analysen utförts över känsliga geografiska platser, både för Synsams egen verksamhet däribland lager och egen produktionsanläggning, men också för andra viktiga platser i värdekedjan som identifierats som extra känsliga. Scenarierna för de olika geografiska platserna och över olika tidshorisonter har sammanställts med hjälp av en AI-modell som är tränad på olika klimatscenarier enligt vedertagna källor och forskning som i sin tur har analyserats av en klimatspecialist. Identifierade risker sammanställdes sedan som fysiska risker för respektive geografisk plats över de tidshorisonter som redogjorts för i detta avsnitt. För lågutsläppsscenariot har analysen baserats på drivarna i scenarierna som beskriver utvecklingen på energimarknaden, det regulatoriska landskapet samt förväntan på marknadsutvecklingen. Riskerna som identifierades sammanställdes som klimatomställningsrisker. De identifierade riskerna i scenarioanalysen togs vidare in i arbetet med dubbelväsentlighetsanalysen för bedömning av dess väsentlighet utifrån en skala från låg till hög baserat på sannolikheten att risken inträffar samt allvarlighetsgraden om risken inträffar. De mest väsentliga risker som identifierades och bedömdes inom ramen för dubbelväsentlighetsanalysen presenteras nedan. Typ av risk Riskfaktor Fysisk risk (akut) Översvämning Nederbörd Stormar & tyfoner Värmeböljor Bränder Fysisk risk (kronisk) Stigande havsnivå Omställningsrisk Ökade koldioxidkostnader Effektbrist och höjda elpriser Ökade materialkostnader till följd av krav på hållbara material Ökad regelverksbörda och striktare regulatoriska krav Resiliensanalys avseende fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker Synsams resiliensanalys avseende klimatrelaterade risker syftade till att bedöma i vilken utsträckning affärsmodellen, värdekedjans struktur och den operativa strukturen möjliggör för Synsam att motstå, anpassa sig till och återhämta sig från såväl fysiska klimatrelaterade risker som omställningsrisker över tid. Analysen bygger på en kvalitativ bedömning av hur identifierade akuta och kroniska fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker från klimatscenarioanalysen kan påverka Synsams verksamhet, värdekedja och affärsmodell. Analysen genomfördes inom ramen för Synsams arbete med dubbelväsentlighetsanalysen och spänner därmed över de tidshorisonter som tillämpats inom ramen för dubbelväsentlighetsanalysen. Utgångspunkten för analysen var Synsams nuvarande struktur avseende leverantörer, produktion, lagerhållning och försäljningskanaler med fokus på Synsams förmåga att upprätthålla operativ och strategisk kontinuitet genom sin förmåga att motstå störningar, anpassa verksamheten vid förändrade regulatoriska, marknads- och fysiska förutsättningar samt säkerställa leverans och försäljning till kund. För mer information om Synsams verksamhet se avsnitt SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja. Narrativ för klimatscenariot RCP 8.5 De fortsatt ökade utsläppen leder till en global temperaturökning på mellan tre och fem grader fram till år 2100. I denna utvecklingsbana kvarstår klimatpolitiken på dagens nivå utan ytterligare beslut eller mål. Koldioxidutsläppen kan bli upp till tre gånger högre än idag och metanutsläppen ökar kraftigt. Priset på utsläppsrätter stiger inte nämnvärt och styr därför inte mot produkter eller tjänster som har låga koldioxidutsläpp. Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt. Energiintensiteten i det globala energisystemet är fortsatt hög. Investeringar i klimatvänlig teknik och utsläppssnåla produkter tilltar endast i mycket begränsad utsträckning. Scenariot medför betydande fysiska, kroniska och akuta klimatpåverkan, där exempelvis värmeböljor, torka och skyfall, blir mycket vanligare. I Sverige syns en tydlig nord–sydlig skillnad där de norra delarna påverkas mer än de södra. I detta scenario blir de fysiska riskerna dominerande, medan övergångsriskerna förblir låga. Lågutsläppsscenario Lågutsläppsscenariot, som baserats på klimatscenariot RCP 2.6, är i linje med Parisavtalet och begränsning av klimatförändringarna till en global medeltemperaturökning på 1,5 grader. Scenariot beskriver en framtid med omfattande och omedelbar omställning som resulterar i att omställningseffekter blir mycket påtagliga och skapar därmed ett narrativ som visar hur klimatrelaterade risker och möjligheter skulle kunna utvecklas under dessa förhållanden. Utifrån identifierade risker och möjligheter kan Synsam därmed göra en bedömning av hur verksamheten kan påverkas i ett läge där den fysiska påverkan från klimatförändringar är mer begränsad, samtidigt som övergångsrelaterade faktorer, såsom regulatoriska förändringar, teknikutveckling och förändrade marknadsförväntningar, kan få ökad betydelse. Narrativ för klimatscenariot RCP 2.6 Globala utsläpp minskar snabbt, investeringar i klimatlösningar behöver tredubblas före 2030, och världen når nettonollutsläpp omkring 2050. Elektricitet från sol- och vindkraft växer snabbt och år 2050 utgör elektricitet nästan hälften av det totala globala energibehovet. Fossila bränslen fasas ut och efterfrågan på kol minskar till nära noll, naturgas minskar med 55 procent och olja med 75 procent. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 63 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 64 ===== Fysiska klimatrelaterade risker Analysen visar att Synsams affärsmodell uppvisar en hög grad av motståndskraft mot fysiska klimatrelaterade risker, till följd av en diversifierad struktur i värdekedjan. Synsam har en geografiskt och strukturellt diversifierad leverantörsportfölj, vilket begränsar beroendet av enskilda produktionsregioner med förhöjd klimatexponering. Störningar till följd av extrema väderhändelser i en region bedöms därmed kunna hanteras genom omfördelning av inköp, vilket reducerar risken för operativ påverkan i leverantörsledet. Produktportföljen omfattar flera produktkategorier, materialval och prissegment, vilket skapar flexibilitet att anpassa utbudet vid förändringar i tillgång, efterfrågan och logistik. Detta möjliggör prioritering av produkter med kortare eller mer robusta leveranskedjor vid störningar samt minskar risken för intäktsbortfall kopplat till enskilda produktlinjer eller specifika leveranskedjor. Synsams butiker är geografiskt spridda över Norden, en region som generellt bedöms ha relativt lägre exponering för vissa typer av fysiska klimatrisker. Den breda geografiska spridningen samt kundernas tillgång till Synsams e-handel innebär ett begränsat beroende av enskilda butiker och skapar möjlighet att omdirigera kundflöden och försäljning vid eventuella lokala klimatrelaterade störningar. Detta bedöms bidra till en god motståndskraft och minskar risken för intäktsbortfall i försäljningsledet. Synsams logistikkedja omfattar ett stort och strategiskt lager som kan fungera som en buffert mot tillfälliga leveransavbrott, transportstörningar till följd av extrema väderhändelser samt förseningar i globala logistikkedjor. Lagerhållningen stärker därmed Synsams kort- och medelfristiga anpassningsförmåga. Synsams delvis cirkulära affärsmodell bidrar även den till att stärka Synsams motståndskraft då de bågar som återlämnas inom ramen för Lifestyleabonnemanget ger en god tillgång till bågar. Slutligen har Synsam en egen produktionsenhet i Sverige, vilket utgör ett viktigt inslag i värdekedjan. Den egna produktionen bidrar till ökad kontroll över kritiska produktionsled, minskat beroende av globala och klimatkänsliga transportflöden samt förbättrad flexibilitet vid externa störningar. Produktionsenhetens geografiska placering bedöms även medföra relativt lägre exponering för vissa typer av fysiska klimatrisker jämfört med delar av uppströms värdekedja. Omställningsrisker Utöver fysiska klimatrelaterade risker har resiliensanalysen även omfattat de omställningsrisker som identifierats i scenarioanalysen som konsekvens av förändringar i regelverk, marknadsförutsättningar och teknik i samband med övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Analysen indikerar att Synsams affärsmodell är väl positionerad för att hantera även omställningsrisker, bland annat genom en delvis cirkulär affärsmodell som minskar beroendet av nyproduktion, primära råvaruflöden och koldioxidintensiva värdekedjor. Den delvis cirkulära affärsmodellen är dessutom redan idag ett erbjudande som adresserar ökad efterfrågan på resurseffektivitet och återbruk. Denna affärsmodell bedöms särskilt bidra till att reducera exponeringen mot omställningsrisker relaterade till exempelvis ökade krav på resurseffektivitet, förändrad konsumentpreferens samt potentiella kostnadsökningar kopplade till råvaror och utsläpp i uppströms värdekedja. Samlad bedömning och koppling till Synsams dubbelväsentlighetsanalys Sammantaget visar bedömningen av Synsams motståndskraft att Synsams affärsmodell och värdekedjestruktur är väl anpassad för att hantera de fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker som identifierats i klimatscenarioanalysen, även under antaganden om ökade klimatrelaterade och regulatoriska förändringar över tid. Inom ramen för Synsams dubbelväsentlighetsanalys bedömdes därför varken de fysiska klimatrelaterade riskerna eller omställningsriskerna ge upphov till väsentlig påverkan på Synsams finansiella ställning, resultat eller framtida utveckling. E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Synsam har ingen formellt antagen omställningsplan i linje med 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. Under 2026 planerar Synsam att påbörja arbetet med framtagning av en omställningsplan som inkluderar tydliga åtgärder, mål och tidslinjer för att minska utsläpp i den egna verksamheten samt i värdekedjan (scope 1, 2 och 3). Ambitionen är att säkerställa att framtida affärsstrategier och investeringar är förenliga med målet om nettonollutsläpp senast 2050. E1-2 Policys för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Synsam är medvetet om de klimatrelaterade risker som är kopplade till verksamheten, både inom den egna verksamheten och i värdekedjan. Utsläpp från produktion, energianvändning och transporter bidrar till klimatförändringar, medan en stor del av denna påverkan uppstår uppströms genom inköp av produkter och material. Dessa utmaningar tydliggör behovet av ett strukturerat arbetssätt för att minska utsläppen och stärka styrningen av klimatpåverkan. Synsam har därför antagit en Miljöpolicy och en Supplier Code of Conduct för att hantera sina väsentliga klimatrelaterade risker, möjligheter och påverkan. Miljöpolicy Synsams Miljöpolicy är ett styrande dokument för koncernens miljö- och klimatpåverkan. Den gäller för samtliga bolag inom Synsam Group och ska tillämpas i alla länder där koncernen är verksam. Policyn identifierar energi och begränsning av klimatförändringar genom växthusgasutsläpp som väsentliga områden. I policyn uttrycks Synsams ambition att endast ha fossilfri el för Synsams produktions- och innovationscenter på Frösön samt för butiker och kontor. Vidare behandlar policyn även ambitionen att ha en energieffektiv verksamhet för att minska energianvändningen. Den uttrycker även Synsams ambition att genomföra en kartläggning av bolagets utsläpp i hela värdekedjan inom scope 1–3 i enlighet med GHG-protokollet. Kartläggningen Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 64 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 65 ===== ska ge en tydlig bild av utsläppens fördelning och möjliggöra prioriterade åtgärder för att begränsa klimatpåverkan. Policyn berör inte anpassning till klimatförändringar eller utveckling av förnybar energi. Det övergripande ansvaret för Miljöpolicyn ligger hos Chief Sustainability Officer, som är policyägare. Chief Sustainability Officer ansvarar för implementering av policyn i verksamheten samt uppföljning av relevanta nyckeltal (KPI:er). Policyn godkänns av Synsams koncernledning och ses över årligen. Supplier Code of Conduct Synsams Supplier Code of Conduct baseras på Amfori BSCI Code of Conduct och är ett styrande dokument för koncernens leverantörskedja. Policyn gäller för samtliga leverantörer och affärspartners till Synsam och ska tillämpas i alla länder där produktion och inköp sker samt där tjänster utförs. Synsams policy ställer krav på att leverantörer och affärspartners har etablerade processer för miljöriskhantering och följer gällande miljölagstiftning, både nationell och internationell, särskilt i fall där nationella regelverk är bristfälliga eller saknas. Policyn förutsätter att parterna identifierar sin verksamhets väsentliga miljöpåverkan och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga, begränsa och avhjälpa negativ påverkan på klimatet, naturresurser, omgivande samhällen och miljön i stort. Synsams faktiska negativa påverkan genom växthusgasutsläpp uppkommer till stor del uppströms i värdekedjan genom inköp av produkter och tjänster. Genom att ställa krav på leverantörer kan utsläppen i värdekedjan komma att reduceras och därmed också den påverkan som utsläppen bidrar till. Det övergripande ansvaret för policyn ligger hos Chief Sustainability Officer som är policyägare och som ansvarar för implementering, uppföljning och rapportering till koncernledningen. Uppföljning görs dels via tredjepartsrevisioner för att påvisa efterlevnad av policyn. Resultatet från dessa revisioner rapporteras till Chief Sustainability Officer, i enlighet med det som närmare beskrivs i avsnittet BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, Användning av övergångsbestämmelser. Policyn fastställs av Synsams koncernledning och ses över årligen. E1-3 & E1-4 Åtgärder och mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Under året har Synsam genomfört en kartläggning av klimatutsläpp, omfattande scope 1, 2 och 3, enligt GHG-protokollet. Tidigare har bolaget endast rapporterat utsläpp för scope 1 och 2. Kartläggningen ger en heltäckande bild av Synsams klimatpåverkan och kommer utgöra grunden för arbetet med att ta fram en klimatomställningsplan, vilken planeras påbörjas under 2026. Synsams produktions- och innovationscenter drivs redan idag med 100 procent fossilfri el, vilket säkerställs genom certifikat för 2025. Butikerna drivs också delvis av el från fossilfria källor vilket också säkerställs med certifikat. Därutöver arbetar bolaget aktivt med att optimera transporter och utveckla energieffektiva lösningar i butikskedjan. Synsam har ännu inte fastställt några mätbara, utfallsorienterade mål för växthusgasutsläpp. Med utgångspunkt i den klimatdatakartläggning som beskrivits ovan kommer arbetet med framtagning av en klimat- omställningsplan att påbörjas under 2026. Inom ramen för detta arbete kommer Synsam att fastställa mätbara mål och ta fram en handlingsplan för att minska sina växthusgasutsläpp. När omställningsplanen är fastställd kan en ambition sättas och en plan tas fram för att mäta framdrift mot målen samt uppföljning av dessa. E1-5 Energianvändning och energimix Nedan redovisas Synsams energiförbrukning för 2025 per energislag. Energianvändning och energimix 2025 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 415,7 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor (MWh) 10 309,6 Total användning av fossil energi (MWh) 10 725,4 Andel fossila källor i total energianvändning (%) 38% Användning från kärnenergikällor (MWh) 2 257,1 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 8% Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 15 247,2 Total användning av förnybar energi (MWh) 15 247,2 Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 54% Total energianvändning (MWh) 28 229,6 Synsams fördelning av energislag ovan visar att 38 procent kommer från fossila källor, 8 procent från kärnenergikällor och 54 procent från förnybara källor. Synsam har använt totalt 10 725,4 MWh från fossil energi och 15 247,2 MWh från förnybar energi. Synsam bedriver verksamhet inom den ekonomiska sektorkoden G47.74 Detaljhandel med medicinska och ortopediska produkter och klassas därmed som verksamhet inom en sektor med hög klimatpåverkan, enligt förordning (EU) nr 2022/1288 och skall därmed redogöra för sin energiintensitet. För att beräkna nyckeltalet energiintensitet används total energianvändning från tabellen i E1-5 dividerat med total nettoomsättning för Synsam, se Not 3 i den finansiella redovisningen. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 65 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 66 ===== Energiintensitet i verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan MWh/nettoomsättning MSEK 2025 Aktiviteter i sektorer med hög klimatpåverkan 4,0 REDOVISNINGSPRINCIPER Synsam rapporterar energiförbrukning över hela sin verksamhet, inklusive bilar, butiker och kontor samt andra anläggningar utifrån samma underlag som för scope 1 och scope 2 under ESRS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. Rapporteringen sker i MWh och omfattar både direkt och indirekt energiförbrukning. Energiförbrukningsdatan har samlats in baserat på energifakturor, specifika förbrukningsrapporter från energileverantörer, energimix från Association of issuing bodies (AIB) och energileverantörer samt utifrån aktivitetsdata från interna system. Det finns viss osäkerhet i mätningarna då data utöver faktiskt utfall också kompletterats med uppskattningar på energiförbrukningen för delar av verksamheten där faktisk utfalls- eller aktivitetsdata saknats. Synsam arbetar aktivt med att förbättra datakvalitén över tid, bland annat i samråd med el- och fjärrvärmeleverantörer. E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Synsams totala växthusgasutsläpp för 2025 redovisas i tabellen nedan. Retroaktivt År för delmål och mål 2025 (Basår) 2024 % 2025/2024 2025 2030 (2050) Årligt mål i % / Basår Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 97,9 Procentandel scope 1- växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 0,0 Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 883,5 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e) 6 680,0 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e) 67 960,1 1 Inköpta varor och tjänster 59 391,1 2 Kapitalvaror 4 706,8 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 471,0 4 Transport och distribution i tidigare led 1 677,8 5 Avfall genererat i verksamheter 4,2 6 Tjänsteresor 559,3 7 Anställdas pendling 874,2 11 Användning av sålda produkter 3,6 12 Slutbehandling av sålda produkter 162,2 14 Franchiseavtal 110,0 Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 68 941,5 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 74 738,0 Synsam redovisar sin klimatpåverkan för samma konsolideringsprinciper som gäller för den finansiella redovisningen. Scope 1 uppgick till 97,9 ton CO2e. Scope 2 uppgick till 883,5 ton CO2e för platsbaserade växthusgasutsläpp och 6 680 ton CO2e för marknadsbaserade växthus- gasutsläpp. Synsam har avtalsinstrument som uppgår till 19 procent av energiförbrukningen inom scope 2. Scope 3 uppgick till 67 960,1 ton CO2e. 6,2 procent utgörs av primärdata inom scope 3. Synsams totala växthusgasutsläpp uppgår till 68 941,5 ton CO2e för platsbaserade utsläpp och 74 738 ton CO2e för marknadsbaserade utsläpp. För att beräkna nyckeltalet för växthusgasintensitet används totala platsbaserade växthusgasutsläpp och marknadsbaserade växthus- gasutsläpp i ton CO2e från tabellen i E1-6 dividerat med total netto- omsättning för Synsam, se Not 3 i den finansiella redovisningen. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 66 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 67 ===== Nettointensiteten uppgår till 9,8 tCO2e/nettoomsättning MSEK för platsbaserade utsläpp och 10,6 tCO2e/nettoomsättning MSEK för marknadsbaserade utsläpp. REDOVISNINGSPRINCIPER Det här avsnittet förklarar hur Synsams växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3 har beräknats i enlighet med ESRS och med stöd från GHG protokollet. Klimatberäkningarna bygger främst på insamlad data men uppskattningar har tillämpats där data inte varit tillgänglig. Synsam har valt att definiera primärdata antingen som data som tillhandahållits i form av koldioxidekvivalenter för en viss produkt eller tjänst eller där verksamhetsspecifik data såsom aktivitetsdata och emissionsfaktor tillhandahållits som grund för beräkning av koldioxidekvivalenter. Synsam presenterar inte biogena utsläpp då det inte varit möjligt att tillgå tillräckligt stort underlag för beräkning av dessa. De emissionsfaktorer som använts för att beräkna klimatutsläppen kommer antingen direkt från leverantörerna eller från stora databaser såsom DEFRA, EXIOBASE, AIB med flera. Mer detaljerad information om källa till de olika emissionsfaktorerna som använts med koppling till global warming potential finns att läsa i avsnitt Bilagor under Emissionsfaktorer. Scope 1: Scope 1 omfattar direkta utsläpp från egna eller kontrollerade källor. Synsam har endast utsläpp kopplade till sina företagsbilar. Utsläpp av N₂O och CH₄ från användning av biobränslen ingår i scope 1 och scope 2. Scope 2: Scope 2 innefattar indirekta utsläpp från inköpt el och fjärrvärme i samtliga Synsambutiker (exklusive franchisebutiker), kontor, Synsams produktions- och innovationscenter i Östersund, Synsams e-handelslager samt utsläpp från företagsbilar som utgörs av elbilar. Synsam rapporterar scope 2 med utgångspunkt både från marknads- och platsbaserad metod i enlighet med ESRS. Scope 2 – marknadsbaserad metod Utsläppen beräknas genom att utgå från den specifika mixen för energiförbrukningen som organisationen haft för inköpt el och värme. Inköp av förnybar energi och tillhörande certifikat beaktas vid redovisning av indirekta växthusgasutsläpp enligt den marknadsbaserade metoden. Scope 2 – platsbaserad metod Den platsbaserade metoden baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten i det regionala eller nationella energisystem där energin faktiskt förbrukas. Metoden speglar den faktiska energimixen på den plats där verksamheten bedrivs och tar inte hänsyn till organisationens eventuella inköp av förnybar energi, ursprungsgarantier eller andra energiattribut. Scope 3: Scope 3 består av 15 kategorier. Inför klimatdatarapporteringen för 2025 genomfördes en analys för att identifiera relevanta kategorier för Synsam vilken resulterade i att följande områden identifierades som oväsentliga då Synsams verksamhet inte ger upphov till utsläpp som följer dessa definitioner; kategori 8 – uppströms leasade tillgångar, kategori 9 – nedströms utgående transporter, kategori 10 – förädling av sålda produkter, kategori 13 – uthyrda tillgångar, kategori 15 – investeringar. Utsläpp inom dessa kategorier rapporteras därmed inte. Synsam rapporterar därmed på tio av 15 kategorier vilka beskrivs nedan. Kategori 1 – Inköpta varor och tjänster: Synsams utsläpp inom scope 3 kategori 1 är uppdelade i två huvuddelar: produktrelaterade utsläpp och övriga inköp och tjänster. Produktrelaterade utsläpp: De produktrelaterade utsläppen omfattar alla varor och material som är direkt kopplade till Synsams kärnverksamhet, det vill säga försäljningen av framför allt bågar, kontaktlinser, glas och tillhörande komponenter samt de transportförpackningar som används för distribution till butiker och kunder från lager och e-handeln. För dessa produkter har Synsam samlat in leverantörsspecifika utsläppsfaktorer eller livscykelanalyser (LCA) där sådana funnits tillgängliga, eller aktivitetsdata såsom materialåtgång, energikonsumtion eller körda transportsträckor. I brist på verksamhetsspecifik data från vissa leverantörer har Synsam gjort antaganden baserat på kvantitativ data som tillhandahållits från andra leverantörer. Dessa datapunkter har fått agera som underlag för antaganden för att beräkna klimatutsläpp för volymer från leverantören som ej tillhandahållit någon data. Detta tillvägagångssätt har tillämpats för en väsentlig andel produkter. Därför anses klimatdataberäkningen för produktrelaterade utsläpp innehålla en hög grad av mätosäkerhet. Synsam jobbar med att minska på mätosäkerheten och förbättra datakvalitén genom löpande samarbete med leverantörerna samt genom kontinuerlig processutveckling i datainsamlingsarbetet. Utsläpp från övriga inköp och tjänster: Övriga inköp och tjänster inkluderar allt sådant som inte ingår i kategorin produktrelaterade inköp men som ändå är nödvändigt för verksamheten. Det rör sig bland annat om inköp av kontorsmaterial, IT-tjänster, konsulttjänster, marknadsföring och material till andra stödfunktioner. För dessa poster har Synsam använt en utgiftsbaserad metodik, där totala inköpskostnader multipliceras med generella utsläppsfaktorer för respektive inköpskategori. Även här bedömer Synsam att det finns en hög grad av mätosäkerhet då övriga inköp och tjänster utgör en så pass stor volym att felmarginalen kan vara betydande. Synsam strävar efter att tillhandahålla en större andel leverantörsspecifik data och kommer fortsätta med detta kontinuerliga förbättringsarbete. Kategori 2 – Kapitalvaror: De övriga inköp och tjänster som klassificerats som kapitalvaror redovisas i denna kategori och har beräknats med en utgiftsbaserad metodik i enlighet med beskrivningen ovan för övriga inköp och tjänster. Kategori 3 – Bränsle- och energirelaterade verksamheter: Denna kategori omfattar livscykelutsläpp från direkt bränsleanvändning och indirekt inköpt energi, det vill säga produktion och distribution av bränslen och energi med direkta utsläpp som rapporterats inom scope 1 och 2. Samma dataunderlag som använts för scope 1 och 2 utgör även underlag för utsläpp i denna kategori. Kategori 4 – Transport och distribution i tidigare led: Denna kategori består av samtliga inkommande transporter samt utgående transporter som Synsam själva betalar för, exempelvis transporter kopplade till e-handeln. Dessa transportutsläpp sammanställdes med hjälp av leverantörsspecifika utsläppsfaktorer, utsläppsrapporter från speditörer eller baserat på distans och vikt. På samma sätt som beskrivs under kategori 1 – inköpta produkter och tjänster för produktrelaterade inköp har Synsams gjort antaganden baserat på tillhandahållna leverantörsspecifika emissionsfaktorer för leverantörer som ej inkommit med data. Därför bedöms det även här ligga en hög grad av mätosäkerhet för de volymer som omfattas. Denna kategori omfattar även Synsams tredjepartslager och beräknas med hjälp av energianvändning i lokalen. Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten: Avfall uppstår i Synsams egen verksamhet på fyra ställen: butiker, kontor, egna lager samt egen produktion på Frösön. För butiker och kontor användes en schablonberäkning för att uppskatta mängd avfall per person och år. För egna lager samt egen produktion rapporterades utsläppen med utgångspunkt från rapporterad mängd avfall utifrån olika avfallskategorier som plast, papper etc. från tjänsteleverantörer. Kategori 6 – Tjänsteresor: Tjänsteresor omfattar resor via flyg, hyrbilar och tågresor. Utsläppsberäkningar för tjänsteresor har baserats på klimatutsläppsrapporter från resebyråer eller utifrån färdmedel och resta kilometrar. Kategori 7 – Anställdas pendling: Växthusgasutsläpp relaterade till medarbetares pendling avser indirekta utsläpp som uppstår från transport av medarbetare mellan bostaden och arbetsplatsen. Synsam har beräknat utsläpp från pendlingsresor med hjälp av en schablonberäkning för pendlingsavstånd och färdmedel per person och år. Kategori 11 – Användning av sålda produkter: I denna kategori ingår laddningsbara smarta glasögon och hörapparater. Utsläppen har beräknats utifrån tillhandahållna LCA från leverantör samt schablon där leverantörsspecifik data saknades. Kategori 12 – Slutbehandling av sålda produkter: Denna kategori omfattar alla produkter som säljs av Synsam. Utsläppen har beräknats antingen utifrån leverantörsspecifik utsläppsfaktor eller utifrån genomsnittsvikt och material. Då Synsam säljer produkter på en nordisk marknad antogs att en försumbar mängd avfall gå till deponi. På samma sätt som beskrivs under kategori 1 – inköpta produkter och tjänster för produktrelaterade inköp har Synsams gjort antaganden baserat på tillhandahållna leverantörsspecifika emissionsfaktorer för leverantörer som ej inkommit med data. Därför bedöms det även här ligga en hög grad av mätosäkerhet för de volymer som omfattas. Kategori 14 – Franchiseavtal: Denna kategori innefattar indirekta utsläpp från inköpt el och fjärrvärme i samtliga Synsams franchisebutiker. Utsläppen har beräknats utifrån genomsnittsbutiksyta baserat på data från Synsams egna butiker. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 67 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 68 ===== EU-Taxonomin Syftet med EU:s Taxonomiförordning (EU 2020/852) är att underlätta identifiering och jämförelse av miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem. Taxonomin utgår från verksamheter som enligt forskningen står för en stor del av de klimatpåverkande utsläppen och som EU menar har en avgörande roll i omställningen till en koldioxidsnål, motståndskraftig och resurseffektiv ekonomi. Synsams huvudsakliga ekonomiska verksamhet, butikshandel inom optik och ögonhälsa, samt Synsams tillverkning av bågar på produktions- och innovationscentret på Frösön ingår ännu inte i EU-Taxonomin. Det innebär att endast en begränsad del av verksamheten omfattas av EU-Taxonomin. Synsam rapporterar på miljömål ett: begränsning av klimatförändringar samt miljömål fyra: övergång till en cirkulär ekonomi. Synsam rapporterar i enlighet med de förenklade reglerna som offentliggjordes som förordning 2026/73 den 8:e januari 2026. Synsam har tillämpat en strukturerad process för att analysera, beräkna och rapportera information enligt EU-Taxonomin i enlighet med tillämpliga delegerade akter. Processen inleds med identifiering av Synsams ekonomiska aktiviteter inom ramen för omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter (OpEx) som omfattas av EU-Taxonomin inom de sex miljömålen; begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Identifieringen baseras på en genomgång av Synsams affärsmodell och finansiell data i relation till EU-Taxonomins definitioner av ekonomiska aktiviteter för respektive miljömål. De identifierade aktiviteterna bedöms därefter om de är taxonomiförenliga. Bedömningen omfattar analys av väsentligt bidrag till minst ett miljömål för att sedan gå vidare till en bedömning av att inte orsaka betydande skada (DNSH) samt uppfyllande av kraven på minimiskydd enligt EU-Taxonomin. I de fall kriterierna för väsentligt bidrag inte bedömts vara uppfyllda har den fortsatta analysen inte genomförts. Slutligen beräknas Synsams nyckeltal avseende omsättning, CapEx och OpEx i enlighet med EU-Taxonomin. Beräkningarna baseras på tillgänglig finansiell och verksamhetsrelaterad data samt dokumenterade antaganden och avgränsningar där så är tillämpligt. Underlag, beräkningar och rapporterad information har kvalitetssäkrats och godkänts inom Synsams ordinarie styrnings- och kontrollstruktur. Synsams nettoomsättning uppgår till 7 065 MSEK 2025 (6 435 MSEK 2024) vilket är ett resultat av den ökade nettoomsättningen för glasögonabonnemanget, Synsam Lifestyle, samt i kontantaffären 2025 jämfört med 2024. Synsams kapitalutgifter drivs av bolagets investeringar i hyrda lokaler som redovisas som nyttjanderättstillgångar. Under 2025 har Synsam öppnat 24 egna butiker jämfört med 46 butiker under 2024 och kapitalinvesteringarna uppgår till 768 MSEK 2025 (831 MSEK 2024). Driftsutgifterna uppgår till 39 MSEK år 2025 (34 MSEK 2024). Jämförelsetalet har räknats om till följd av ändrad klassificering. Synsam identifierade den ekonomiska aktiviteten 5.4 Försäljning av secondhandvaror enligt miljömålet övergång till en cirkulär ekonomi genom Synsams försäljning av Secondhandbågar. Då Synsams produkt är glasögon, vilket innefattar både bågar och glas, följs försäljningen upp på produktnivå och inte för bågar och glas separat. Detta medför att Synsam inte har möjlighet att rapportera på denna ekonomiska aktivitet. Identifierade ekonomiska aktiviteter inom EU-Taxonomin Synsams delvis cirkulära affärsmodell (Synsam Lifestyle) Synsam omfattas av den ekonomiska aktiviteten 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller genom den delvis cirkulära affärsmodellen Synsam Lifestyle enligt miljömålet övergång till en cirkulär ekonomi. Synsam Lifestyle är en abonnemangslösning som möjliggör uthyrning av glasögon, där kunden vid abonnemangets slut återlämnar sina glasögon till Synsam. Denna ekonomiska aktivitet uppfyller det tekniska granskningskriteriet för väsentligt bidrag men en fullständig bedömning av förenlighet med EU-Taxonomin har inte kunnat genomföras då Synsam saknar tillräckligt underlag för att kunna bedöma hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser samt förebyggande och kontroll av föroreningar inom DNSH. För Synsam Lifestyle omfattas omsättning och CapEx. Det finns inget OpEx direkt kopplat till den ekonomiska aktiviteten. Synsams fastighetsinnehav (hyrda lokaler) Synsam omfattas av den ekonomiska aktiviteten 7.7 Förvärv och ägande av byggnader enligt miljömålet begränsning av klimatförändringar genom att Synsam hyr lokaler som redovisas som nyttjanderättstillgångar. Även Synsams investeringar i hyrda lokaler, samt reparationer och underhåll av dessa, omfattas av EU-Taxonomin och räknas som CapEx och OpEx. Då Synsams ekonomiska aktivitet inte uppfyller det tekniska granskningskriteriet för väsentligt bidrag har inte DNSH analyserats vidare. Synsams innehav av fordon Synsam omfattas av den ekonomiska aktiviteten 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon enligt miljömålet begränsning av klimatförändringar genom att Synsam hyr elbilar som tjänstebilar. Då Synsams ekonomiska aktivitet inte uppfyller det tekniska granskningskriteriet för väsentligt bidrag har inte DNSH analyserats vidare. För Synsams fordon omfattas CapEx och OpEx. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 68 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 69 ===== Bedömning av ekonomiska aktiviteter Synsam har under rapporteringsperioden inte identifierat några ekonomiska aktiviteter som klassificerats som taxonomiförenliga. För att bedöma förenlighet med EU-Taxonomin ska det säkerställas att de ekonomiska aktiviteterna även uppfyller minimiskyddsåtgärderna utöver kriterierna för väsentligt bidrag och DNSH. Synsam ska därmed säkerställa att det finns rutiner och processer på plats för att hantera bland annat mänskliga rättigheter och anti-korruption. Synsam har idag en Code of Conduct som är i linje med riktlinjer som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner och FN:s Global Compact. Synsam är också medlem i Amfori Business Social Compliance Initiative (BSCI) och Synsams Supplier Code of Conduct baseras på Amfori BSCI Code of Conduct som utgår från bland annat OECD:s riktlinjer. Hur Synsam arbetar med dessa policys presenteras under GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll, Roller och ansvarsfördelning för hållbarhetsarbetet samt under BP- 2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter. Med utgångspunkt från detta och Synsams kontinuerliga arbete med dessa frågor är Synsams bedömning att koncernens befintliga rutiner och processer är fullgoda för att uppfylla minimiskyddsåtgärderna. REDOVISNINGSPRINCIPER Den andel av verksamheten som är miljömässigt hållbar enligt taxonomin ska rapporteras, bland annat genom tre finansiella nyckeltal nedbrutna på vardera av EU:s sex miljömål. Nedan beskrivs Synsams tillvägagångssätt för att beräkna nyckeltalen. Det är inte många ekonomiska aktiviteter inom omsättning som omfattas av taxonomin och den största delen av CapEx och OpEx har identifierats genom en analys av enskilda transaktioner vilket minskar risken för dubbelräkningar. Synsam har inte identifierat några transaktioner som är kopplade till flera miljömål. Synsam har tagit hänsyn till väsentlighetsbedömningen separat för omsättning, CapEx och OpEx men valt att inte använda denna möjlighet. Räkenskapsår 2025 KPI Totalt Andel av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin Ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Uppdelning per miljömål Andel av möjliggörande verksamheter Andel av omställnings- verksamheter Ej bedömda verksamheter som anses icke väsentliga Ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – föregående räkenskapsår (2024) Andel av ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – föregående räkenskapsår (2024) Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vattenresurser och marina resurser Cirkulär ekonomi Förebyggande och begränsning av föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 7 065 53% - - - - - - - - - - - - - Kapitalutgifter 768 75% - - - - - - - - - - - - - Driftsutgifter 39 38% - - - - - - - - - - - - - Omsättning Total omsättning motsvarar redovisad nettoomsättning för räkenskapsåret (se nettoomsättning för koncernen i Not 3 i den finansiella redovisningen). Principer för koncernens intäktsredovisning beskrivs vidare i Not 1. Kapitalutgifter Totala kapitalutgifter avser tillägg till materiella och immateriella anläggningstillgångar under året före avskrivningar och nedskrivningar samt undantaget förändringar av verkligt värde se Not 8, 10 och 11 i den finansiella redovisningen. Goodwill är inte inkluderat. Driftsutgifter Driftsutgifter inkluderar byggnadsrenovering, kortsiktiga leasingavtal samt underhåll och reparation. Nedan presenteras resultatindikatorerna i tabeller. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 69 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 70 ===== Rapporterad KPI (Omsättning / CapEx/OpEx) Omsättning Räkenskapsår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Andel av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för KPI KPI som är förenlig med taxono- mikraven Andel av KPI som är förenlig med taxonomikraven Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel förenlig med taxonomikraven i verksamheter som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vattenresurser och marina resurser Cirkulär ekonomi Förebyggande och begränsning av föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem % MSEK % % % % % % % E T % Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 53% - - - - - - - - - - - Summa förenlighet per miljömål - - - - - - Total KPI 53% - - - - - - - - - - - Omsättning Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 70 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 71 ===== Rapporterad KPI (Omsättning/ CapEx/OpEx) CapEx Räkenskapsår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Andel av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för KPI KPI som är förenlig med taxono- mikraven Andel av KPI som är förenlig med taxonomikraven Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel förenlig med taxonomikraven i verksamheter som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vattenresurser och marina resurser Cirkulär ekonomi Förebyggande och begränsning av föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem % MSEK % % % % % % % E T % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 71,4% - - - - - - - - - - - Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 2,4% - - - - - - - - - - - Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon CCM 6.5 1,1% - - - - - - - - - - - Summa förenlighet per miljömål - - - - - - Total KPI 75% - - - - - - - - - - - CapEx Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 71 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 72 ===== Rapporterad KPI (Omsättning/ CapEx/OpEx) OpEx Räkenskapsår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Andel av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för KPI KPI som är förenlig med taxono- mikraven Andel av KPI som är förenlig med taxonomikraven Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel förenlig med taxonomikraven i verksamheter som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vattenresurser och marina resurser Cirkulär ekonomi Förebyggande och begränsning av föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem % MSEK % % % % % % % E T % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 36% - - - - - - - - - - - Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon CCM 6.5 2% - - - - - - - - - - - Summa förenlighet per miljömål - - - - - - Total KPI 38% - - - - - - - - - - - OpEx Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 72 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 73 ===== Typ av IRO: Positiv påverkan Negativ påverkan Risk Möjlighet ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursanvändning och cirkulär ekonomi har identifierats som väsentliga hållbarhetsämnen för Synsam genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Bedömningen baseras på bolagets påverkan kopplad till resursinflöden och resursutflöden i den egna verksamheten och värdekedjan. Rapporteringen i detta kapitel följer upplysningskraven i ESRS E5 och omfattar upplysningar om relevanta strategier, mål, åtgärder och nyckeltal kopplade till Synsams väsentliga områden. Tabellen visar hur de identifierade IRO:erna kopplar till Synsams relevanta policys, mål och ambitioner inom ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Synsam har identifierat en väsentlig negativ påverkan kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Resursinflöden uppstår främst genom inköp av råmaterial, produkter och förpackningar. Resursutflöden sker när produkter och förpackningar lämnar verksamheten och riskerar att leda till resursförluster om de inte hanteras korrekt. Synsam har också identifierat en möjlighet att stärka cirkulariteten genom försäljning av återvunna bågar, vilket kan bidra till minskad resursanvändning och ökad effektivitet i värdekedjan. Identifiering av påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi har baserats på interna resonemang utifrån Synsams värdekedja, affärsmodell, produktsortiment och leverantörsstruktur. Bedömningen baseras också på återkommande dialoger med leverantörer, särskilt kring material, produktdesign och logistik. Även om inga formella konsultationer har genomförts, har insikter från dessa leverantörskontakter, tillsammans med allmänna branschobservationer, bidragit till att identifiera resursintensiva områden och möjliga cirkulära lösningar i värdekedjan. Inga specifika beräkningsmodeller eller externa analysverktyg har använts. Väsentliga påverkan, risker och möjligheter Väsentligt ESRS ämne IRO IRO beskrivning Typ av IRO Policy Mål/Ambition E5 Cirkulär ekonomi (Resursinflöden inklusive resursanvändning) Resursanvändning kopplat till produkter och egen produktion kan leda till utarmning av naturresurser. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom inköp av råmaterial och produkter som innehåller plast, metall och papper. Miljöpolicy Supplier code of conduct Ambitionen är att växa kundbasen för glasögonabonnemang till 1 010 tusen Synsam Lifestyleabonnemangskunder 2029. 300 000 sålda bågar i Synsam Outlet-butiker samt secondhandbågar sålda i Synsams övriga butiker under perioden 2023-04-01 till 2026-03-31. Samma mål finns även för perioderna 2024-04-01 till 2027-03-31 samt 2025-04-01 till 2028-03-31. E5 Cirkulär ekonomi (Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster) Produkter och förpackningsmaterial som lämnar Synsam som ej hanteras korrekt kan leda till utarmning av naturresurser. Synsam har en faktisk negativ påverkan genom produkter och förpackningar som lämnar verksamheten och kan bidra till resursförluster om de inte hanteras korrekt. Miljöpolicy Ambitionen är att växa kundbasen för glasögonabonnemang till 1 010 tusen Synsam Lifestyleabonnemangskunder 2029. 300 000 sålda bågar i Synsam Outlet-butiker samt secondhandbågar sålda i Synsams övriga butiker under perioden 2023-04-01 till 2026-03-31. Samma mål finns även för perioderna 2024-04-01 till 2027-03-31 samt 2025-04-01 till 2028-03-31. Möjlighet till kostnads besparingar och ökade intäkter genom cirkulärt erbjudande. Synsam har identifierat en möjlighet att stärka cirkularitet genom att sälja återvunna bågar, vilket kan minska kostnader och öka intäkter. Miljöpolicy Ambitionen är att växa kundbasen för glasögonabonnemang till 1 010 tusen Synsam Lifestyleabonnemangskunder 2029. 300 000 sålda bågar i Synsam Outlet-butiker samt secondhandbågar sålda i Synsams övriga butiker under perioden 2023-04-01 till 2026-03-31. Samma mål finns även för perioderna 2024-04-01 till 2027-03-31 samt 2025-04-01 till 2028-03-31. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 73 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 74 ===== E5-1 Policys för resursanvändning och cirkulär ekonomi Synsam är medvetet om de miljörisker som är kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi, både i den egna verksamheten och i värdekedjan. Utvinning och användning av primära råvaror samt bristfällig avfallshantering bidrar till utarmning av naturresurser och ökad miljöbelastning. Dessa utmaningar understryker vikten av ansvarsfull resursanvändning och cirkularitet. Samtidigt skapar ett cirkulärt erbjudande möjligheter till kostnadsbesparingar, ökad resurseffektivitet och nya intäktsströmmar. Synsam har tagit fram en Miljöpolicy och en Supplier Code of Conduct för att hantera sin väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöpolicy Synsams Miljöpolicy är ett styrande dokument för koncernens miljö- och klimatpåverkan. Den gäller för samtliga bolag inom Synsam Group och ska tillämpas i alla länder där koncernen är verksam. Policyn identifierar resursanvändning och cirkularitet som ett av Synsams väsentliga hållbarhetsområden, med särskilt fokus på att minska risken för utarmning av naturresurser genom produktion samt hantering av produkter och förpackningar. Policyn uttrycker Synsams mål att utöka den cirkulära affären genom att fler ska erbjudas secondhandbågar. Den egna produktutvecklingen präglas därför av hög kvalitet, med syfte att möjliggöra lång livslängd och återanvändning. Synsams delvis cirkulära affärsmodell, Lifestyleabonnemanget, möjliggör ett flöde för återanvändning och vidareförsäljning av glasögonbågar och solglasögon som lämnats tillbaka. Lifestyleabonnemanget och försäljningen av secondhandbågar utgör därmed koncernens främsta insatser för att främja en övergång från uttag av primära råvaror till ökad cirkularitet. Synsam arbetar för att underlätta korrekt avfallshantering av produkter och förpackningar efter användning, i enlighet med avfallshierarkin, för att främja återanvändning och återvinning. När det gäller hållbar anskaffning av förnybara eller återvunna material finns i dagsläget inga krav eller mål i policyn. Däremot utvärderar Synsam alltid möjligheten att använda bioacetat framför konventionellt acetat. Det övergripande ansvaret för Miljöpolicyn ligger hos Chief Sustainability Officer, som är policyägare. Chief Sustainability Officer ansvarar för implementering av policyn i verksamheten samt uppföljning av relevanta nyckeltal (KPI:er). Policyn godkänns av Synsams koncernledning och ses över årligen. Supplier Code of Conduct Synsams arbete med hållbarhet i leverantörskedjan regleras genom Supplier Code of Conduct, som redovisas i sin helhet under avsnitt, ESRS E1-2 Policys för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, under rubriken Supplier Code of Conduct. Där beskrivs hur Synsam ställer krav på leverantörers miljöarbete och processer för att minska miljöpåverkan i uppströms värdekedja, inklusive ansvarsfördelning, uppföljning via tredjepartsrevisioner samt rapportering till koncernledningen. Policyn omfattar inte specifika åtgärder för att fasa ut användningen av primära råvaror eller öka andelen återvunnet material. När det gäller hållbar anskaffning av förnybara eller återvunna material finns i dagsläget inga krav i policyn. Kraven i Supplier Code of Conduct är centrala för Synsams arbete med att minska resursanvändningen i värdekedjan. Synsams faktiska negativa påverkan genom resursanvändning uppkommer till stor del uppströms i värdekedjan genom inköp av produkter och tjänster. Genom att ställa miljökrav på leverantörer kan Synsam bidra till att reducera resursanvändningen i värdekedjan och därmed minska dess miljöpåverkan. E5-2 & E5-3 Åtgärder och mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Synsams främsta initiativ för att främja ökad resurseffektivitet och stärka omställningen till en cirkulär ekonomi utgörs av den delvis cirkulära affärsmodellen Synsam Lifestyle, i kombination med försäljning av secondhand- och outletbågar på de marknader där Synsam verkar. Lifestyleabonnemanget bygger på en affärsmodell där kunder hyr sina glasögon, solglasögon eller sportglasögon i stället för att köpa dem och inkluderar möjlighet till byte av glas vid behov och årligt byte av bågar. Vid varje årligt byte eller avslutat abonnemang återlämnas bågarna till Synsam, om inte kunderna väljer att köpa ut dessa. När kunder återlämnat använda bågar skickas de till Synsams verkstad där de bågar som bedöms vara i gott skick genomgår en rekonditioneringsprocess. Endast felfria bågar med hög materialkvalitet och funktion godkänns för vidareförsäljning inom secondhanderbjudandet. Synsam har under året utökat kapaciteten i verkstaden jämfört med 2024 främst genom flytt till större lokaler och utökad personalstyrka och därmed ökat produktionen av secondhand- och outletbågar med 170%. Denna produktionsökning har bidragit till att Synsam kunnat utöka tillgängligheten av secondhandbågar i butikskedjan. Samtliga butiker i Sverige fick ett secondhanderbjudande från och med april 2025 och sedan augusti 2025 finns det ett secondhanderbjudande i alla Synsams butiker på samtliga marknader där Synsam verkar. Synsams secondhand- och outleterbjudande finns tillgängligt i Synsams Outlet-butiker som uppgick till totalt 16 stycken i slutet av 2025. Synsam har ökat resurseffektiviteten och cirkulariteten även inom logistik och distribution genom att butikerna återanvänder transportförpackningar som de mottagit varor i när de skickar insamlade bågar till Synsams verkstad. Bågar som inte bedöms lämpliga för återanvändning i Synsams secondhand- och outleterbjudande kasseras i Synsams verkstad. Kasserade metallbågar sorteras som metallavfall och går till materialåtervinning. Acetatbågar med metallkomponenter sorteras som blandavfall och skickas till energiåtervinning. På så vis hanteras kasserade bågar i linje med EU:s avfallshierarki enligt illustration på nästa sida. Åtgärderna under rapporteringsåret har syftat till att möjliggöra fortsatt tillväxt av secondhand- och outleterbjudandet under 2026. Åtgärderna har inte medfört betydande operativa eller kapitalrelaterade kostnader. Genom att stärka Synsams förmåga att skala upp återanvändning av bågar bidrar åtgärderna till en mer cirkulär konsumtionsmodell inom optikbranschen och stödjer målet i Synsams Miljöpolicy: att utöka den cirkulära affären genom att erbjuda fler människor secondhandbågar och förlänga livslängden på redan producerade bågar. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 74 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 75 ===== För att mäta effekt och ytterligare driva utvecklingen av en mer cirkulär affär har Synsam fastställt två strategiskt motiverade mål. Det första målet rör Lifestyleabonnemanget där ambitionen är att växa kundbasen för glasögonabonnemang till 1 010 tusen Synsam Lifestyleabonnemangskunder 2029. Målet sattes i september 2025 och är absolut, mätt i antal abonnemang och omfattar alla marknader där Synsam verkar. Det andra målet avser försäljning av secondhand- och outletbågar och bidrar till att förebygga avfall i linje med EU:s avfallshierarki. Målet är formulerat som: 300 000 sålda bågar i Synsam Outlet-butiker samt secondhandbågar sålda i Synsams övriga butiker under perioden 2023- 04-01 till 2026-03-31. Målet är absolut, mäts i antal sålda produkter och omfattar samtliga marknader där Synsam verkar. Målet har fastställts i samband med årsstämman och för närvarande finns samma mål även • Minimering av primära råvaror: Varje båge som samlas in via Lifestyleabonnemanget och återanvänds som en secondhandbåge ersätter behovet av att producera en ny, vilket reducerar uttaget av nya råmaterial. • Minskad avfallsgenerering och hantering i linje med EU:s avfallshierarki: Insamlade bågar som inte kan säljas som secondhandbågar kasseras och hanteras genom material- eller energiåtervinning vilket förhindrar att gamla bågar blir liggandes oanvända vilket är vanligt i en linjär ekonomi. Outletbågarna är avskrivna produkter som får en ny chans till försäljning i Synsams Outlet-butiker vilket minskar avfallsgenrering och stärker resurseffektiviteten. Till- sammans bidrar målen främst till de två högst prioriterade nivåerna i EU:s avfallshierarki, förebyggande och återanvändning, enligt illustration. Synsams secondhand- och outleterbjudande är tillgängligt både för kunder inom och utanför abonnemanget. • En affärsmodell som stödjer cirkulär konsumtion: Synsams delvis cirkulära affärsmodell Lifestyle är relevant för Synsams miljörelaterade IRO:er eftersom ökat antal Lifestyleabonnemang möjliggör återanvändning i större skala och ökar insamlingen av kasserade bågar som hanteras genom material- eller energiåtervinning. Målen är inte direkt kopplade till hållbar anskaffning eller användning av förnybara resurser, men bidrar indirekt genom att minska behovet av att ta nya råmaterial i anspråk, vilket stödjer ett mer hållbart resursutnyttjande. Uppföljning av målen sker som en integrerad del av Synsams verksamhetsstyrning. Rapportering sker årligen, och framsteg utvärderas i förhållande till de definierade målnivåerna. Eftersom detta är första året Synsam rapporterar enligt ESRS E5, utgör 2025 basåret för framtida uppföljning. Eventuella förändringar i mål eller metodik kommer att redovisas transparent i kommande rapporteringsperioder. för perioderna 2024-04-01 till 2027-03-31 samt 2025-04-01 till 2028-03-31. Målen är kopplade till Synsams aktiebaserade incitamentsprogram, LTIP. Vid utgången av 2025 hade drygt 230 000 secondhand- och outletbågar sålts under målets gällande period 2023-04-01 till 2026-03-31. Målen bidrar i kombination konkret till: • Delvis ökad cirkulär produktdesign: Synsam designar bågar av hög kvalitet som kan samlas in via Lifestyleabonnemanget, rekonditioneras och återanvändas som secondhandbågar och få en förlängd teknisk livslängd. Bågarna är dock inte specifikt utformade enligt cirkulära designprinciper för demontering eller återvinningsbarhet. • Ökad cirkulär materialanvändning: Lifestyleabonnemanget möjliggör återanvändning genom strukturerad cirkulation av bågar där befintliga material används längre och i flera led, vilket minskar behovet av nyproduktion. Materialåtervinning. Metall från bågar som inte kan säljas inom Synsams secondhand- och outlet- erbjudande går till materialåtervinning. Energiåtervinning. Material från bågar som inte kan säljas inom Synsams secondhand- och outleterbjudande eller material- återvinnas går till energiåtervinning. Delvis cirkulär affärs modell. Synsam Lifestyle är en abonnemangs tjänst som möjlig gör åter användning av bågar. Secondhand- och outleterbjudande. Secondhand- och outletbågar återintroduceras till marknaden genom Synsams butiker och Outlet-butiker Materialåtervinna Annan åter- vinning Deponi Förbereda för återanvändning Förebygga Illustration av hur Synsams strategiska mål ligger i linje med EU:s avfallshierarki Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 75 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 76 ===== E5-4 Resursinflöden Som resultat av Synsams dubbla väsentlighetsanalys bedömdes resursanvändning kopplat till produkter och egen produktion vara ett väsentligt område. Resursinflöden till Synsams verksamhet omfattar material, produkter, vatten samt fasta tillgångar såsom produktionsanläggningar och specialiserade maskiner för glasögontillverkning. Även produkter som köps in till den egna verksamheten för vidareförsäljning såsom bågar, glas, kontaktlinser samt förpackningar som medföljer inkommande produkter betraktas som resursinflöden. De resursinflöden som redovisas i tabellerna nedan är främst kopplade till material som har förbrukats eller bearbetats vid tillverkning av bågar under rapporteringsåret inklusive förpackningar. Dessa inkluderar exempelvis acetat och metalldelar som används vid tillverkning av bågar i Synsams produktions- och innovationscenter på Frösön samt återlämnade bågar som används i rekonditioneringsprocessen i Synsams verkstad. Transportförpackningar som köps in av Synsam för att möjliggöra distribution från produktions- och lagerenheter inkluderas också i redovisningen då de är en del av produktens emballage. Resursinflöden Materialkategori Total vikt (ton) Produkter och material (inklusive förpackningar) 75,2 Tekniska material 17,5 Biologiska material 57,7 Hållbart framtaget biologiskt material Materialtyp Hållbart framtaget (%) Certifieringssystem Andel hållbart framtaget biologiskt material 61 FSC Sekundära material Sekundär materialtyp Total vikt (ton) Andel (%) Återanvända eller återvunna delar 49,6 66 Sekundära mellanprodukter 0 0 Sekundära material 0 0 REDOVISNINGSPRINCIPER - RESURSINFLÖDE Osäkerhet i relation till data i värdekedjan Uppgifterna för resursinflöden baseras på primärdata och delvis på uppskattningar kring fördelningen mellan tekniskt och biologiskt material. För återlämnade bågar bygger datan på uppskattningar och antaganden. Då fullständiga primärdata saknas förekommer viss osäkerhet i rapporterade värden. Synsam avser att successivt förbättra datakvaliteten och öka andelen primärdata i kommande rapporteringar. Total vikt av produkter och material (inklusive förpackningar) Total vikt av produkter och material som förbrukats för att tillverka produkter inom Synsams egen verksamhet under rapporteringsåret, oavsett om det är nytt, återanvänt eller återvunnet. Inkluderar förpackningar som köpts in av den egna verksamheten för distributionsändamål. Total vikt av tekniska material Total vikt av icke-biologiskt material som har förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Vikten kan inkludera återvunnet eller återanvänt material. Total vikt av biologiskt material Total vikt av biologiskt material som har förbrukats i produktionen under rapporteringsåret, vikten kan inkludera återvunnet eller återanvänt material. Om ett material/produkt delvis består av biologiskt material, redovisas endast den andelen som biologiskt material, resterande del redovisas som tekniskt material. Inkluderar förpackningar som köpts in av den egna verksamheten för distributionsändamål. Andel hållbart framtaget biologiskt material Andel hållbart framtaget biologiskt material som är certifierat enligt certifieringssystem, t.ex. FSC, i relation till total vikt av produkter och material (inklusive förpackningar) som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Total vikt av återanvända eller återvunna delar Total vikt av delar som återanvänts direkt från insamlade produkter utan att först genomgå nedbrytning och omformning t.ex. återinsamlade bågar. Samt total vikt av materialåtervunna delar (inklusive förpackningar) som har genomgått nedbrytning och omformning. Samtliga delar ska ha förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Andel återanvända eller återvunna delar Andel återanvända och återvunna delar i relation till total vikt av produkter och material (inklusive förpackningar) som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Total vikt av sekundära mellanprodukter Total vikt av bearbetade delkomponenter från återvunnet material som integreras i slutprodukten och har förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Andel sekundära mellanprodukter Andel bearbetade delkomponenter från återvunnet material som integreras i slutprodukten i relation till total vikt av produkter och material (inklusive förpackningar) som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. Total vikt av sekundära material Total vikt av återvunnet råmaterial som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret t.ex. plastpellets eller metallflis. Andel sekundära material Andel återvunnet råmaterial som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret t.ex. plastpellets eller metallflis i relation till total vikt av produkter och material (inklusive förpackningar) som förbrukats i produktionen under rapporteringsåret. E5-5 Resursutflöden Som resultat av Synsams dubbla väsentlighetsanalys bedömdes resursanvändning kopplat till produkter och förpackningsmaterial som lämnar Synsams verksamhet vara ett väsentligt område. Resursutflöden avser produkter och dess förpackningar som lämnar Synsams verksamhet, det vill säga det som säljs via Synsams egna butiker, e-handel och till franchisetagare. Detta omfattar följande produktkategorier: glas, glasögonbågar, solglasögon, sportglasögon, smartglasögon, kontaktlinser, ögonvård och tillbehör. Avfallsflöden från verksamheten har inte bedömts som väsentliga och exkluderas därför från denna beskrivning. Bedömningen omprövas årligen i samband med översynen av den dubbla väsentlighetsanalysen. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 76 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 77 ===== Förväntad livslängd Vid produktutveckling av bågar strävar Synsam efter att erbjuda produkter av hög kvalitet med lång teknisk livslängd. För slipade glas är den uppskattade genomsnittliga användningstiden två år, vilket främst beror på att de klassificeras som medicintekniska produkter och byts ut i takt med förändringar i användarens syn. Bågars tekniska livslängd är ofta betydligt längre än två år och möjliggör återbruk. Solglasögon har en uppskattad förväntad livslängd på två till fem år. Livslängden påverkas av materialval, användningsintensitet och externa faktorer såsom UV-strålning, saltvatten, sand, svett och temperaturväxlingar, samt hur produkten förvaras och hanteras. För kontaktlinser och ögonvårdsprodukter definieras livslängden utifrån produktens förmåga att bibehålla sin funktion utan försämring, fram till angivet bäst före-datum. Någon oberoende branschstatistik eller branschgenomsnitt som fastställer ett etablerat genomsnitt för livslängd per produktgrupp har inte kunnat identifieras. Livslängdsuppskattningar baseras därför på Synsams interna analyser och på allmänt tillgänglig branschpraxis. Reparerbarhet Bågar till glasögon och solglasögon har begränsad men praktiskt tillämpad reparerbarhet. I butik kan passform justeras och sadlar eller skruvar bytas. I Synsams verkstad genomgår bågar en grundlig rekonditioneringsprocess där även byte av sadlar eller skruvar sker vid behov. För solglasögon monteras nya färgade plastlinser. Etablerade klassificeringssystem för reparerbarhet används inte. Övriga produktkategorier bedöms ej vara reparerbara. Resursutflöden Enhet 2025 Total vikt av produkter kg 802 493 Återvinningsbart material i produkter % 2 Total vikt av förpackningar kg 232 911 Återvinningsbart material i förpackningar % 51 REDOVISNINGSPRINCIPER – RESURSUTFLÖDE Osäkerhet i relation till data i värdekedjan Uppgifterna för resursutflöden baseras delvis på uppskattningar av genomsnittsvikter kompletterat med interna produktdata. Bedömningen av återvinningsbarhet bygger på materialens egenskaper och tillgänglig återvinningsinfrastruktur samt information från relevanta bransch- och producentansvarsaktörer. Då fullständiga primärdata saknas förekommer viss osäkerhet i rapporterade värden. Synsam avser att successivt förbättra datakvaliteten och öka andelen primärdata i kommande rapporteringar. Total vikt av produkter Total vikt av produkter som placeras på marknaden under rapporteringsåret. Andel återvinningsbart material i produkter Andel material i Synsams produkter som bedömts kunna materialåtervinnas i relation till produkternas totala vikt som sålts under rapporteringsåret. Cirka 33% av den totala produktvikten utgörs av förbrukningsvaror, såsom linsvätska, som förbrukas vid användning och där materialåtervinning av själva produktinnehållet inte är tillämplig. För dessa produkter har Synsam därför gjort ett konservativt antagande om 0% återvinningsbarhet för själva produkten, vilket påverkar den rapporterade andelen återvinningsbart material i produkter. Endast metallkomponenterna i glasögonbågar har bedömts kunna materialåtervinnas i Synsams produkter. Total vikt av förpackningar Total vikt av förpackningar som placeras som placeras på marknaden under rapporteringsåret. Andel återvinningsbart material i förpackningar Andel återvinningsbart material i förpackningarna i relation till förpackningarnas totala vikt som placeras på marknaden under rapporteringsperioden. När teknisk dokumentation, primärdata eller leverantörsuppgifter saknas, antas materialet i förpackningen ej vara återvinningsbart enligt ett försiktighetsbaserat angreppssätt. Uppskattningar bygger på schablonklassificering inspirerad av etablerade designkriterier för återvinningsbarhet. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 77 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Miljö ===== SIDA 78 ===== Social SOCIAL S1. DEN EGNA ARBETSKRAFTEN 79 Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 78 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social 78Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 79 ===== Väsentliga påverkan, risker och möjligheter Väsentlighet IRO IRO beskrivning Typ av IRO Policy Mål/ambition S1 Den egna arbetskraften (Arbetsvillkor) Brister i arbetsvillkor kan skapa otrygghet och sämre livskvalitet hos medarbetare. Synsam har identifierat en potentiell risk för negativ påverkan kopplad till otrygga anställningar, obalanserade arbetstider och otillräckligt socialt skydd. Policy för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor Arbetsmiljöpolicy – Bristande attraktivitet som arbetsgivare kan påverka konkurrenskraften. Synsam har identifierat en risk där minskad attraktivitet som arbetsgivare kan leda till hög personalomsättning och försämrad konkurrenskraft. S1 Den egna arbetskraften (Likabehandling och lika möjligheter för alla) Brister i likabehandling kan skapa ojämlikhet och diskriminerande behandling av den egna arbetskraften. Synsam har identifierat en potentiell negativ påverkan kopplad till bristande likabehandling, mångfald, jämställdhet och risk för diskriminering eller trakasserier. Policy för mångfald, jämlikhet och inkludering Lönepolicy Synsam har idag ett koncerngemensamt relativt mål för jämn köns- fördelning i samtliga ledningsgrupper och styrelser i koncernens bolag, med målsättning att andelen kvinnor eller män inte ska understiga 40 procent och inte överstiga 60 procent. Målet fastställdes 2024 av styrelsen. Målet syftar till att säkerställa en långsiktig och stabil könsbalans över tid med utgångspunkt i Synsams övergripande strategi. Risk för minskad innovationskraft och kompetensflykt vid brist på utbildning och kompetensutveckling. Synsam har identifierat en risk där begränsade möjligheter till utveckling kan leda till kompetensförlust och minskad innovationskraft. Policy för Talent attraction och retention (utbildning och kompetensutveckling) _ ESRS S1 – Den egna arbetskraften Den egna arbetskraften har identifierats som ett väsentligt hållbarhetsämne för Synsam genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Bedömningen baseras på bolagets påverkan, risker och möjligheter kopplat till den egna arbetskraften. Rapporteringen i detta kapitel följer upplysningskraven i ESRS S1 Den egna arbetskraften och omfattar upplysningar om relevanta strategier, mål, åtgärder och nyckeltal kopplade till Synsams väsentliga områden. I Synsams dubbla väsentlighetsanalys identifierades väsentliga risker och potentiell negativ påverkan främst kopplat till två huvudområden: Arbetsvillkor och Likabehandling och lika möjligheter för alla. Dessa beskrivs i detalj i nedan tabell samt under avsnittet ESRS 2 och omfattar hela den egna arbetskraften oavsett grupp, land eller arbetsplats. Ingen gruppering av arbetskraften har därmed gjorts kopplat till nedan identifierade områden. Synsams anställda är en av de viktigaste tillgångarna för att bolaget ska kunna genomföra sin affärsmodell och strategi. Synsam är beroende av att rekrytera och bibehålla kompetent personal för att kunna säkerställa innovationskraft, genomförandekraft och bästa omhändertagandet av Synsams kunder. Rätt personal är kritiskt för att kunna bidra till och uppnå bolagets mål. Därmed är Synsams potentiellt negativa påverkan och risker kopplade till den egna arbetskraften av stor betydelse för bolaget. Synsams medarbetarundersökning används i detta arbete som ett verktyg för att informera ledningen och kan således bidra till att påverka strategi och affärsplan. Synsam är medveten om att vissa grupper inom arbetskraften kan vara mer sårbara för negativ påverkan. I dagsläget finns däremot inga åtgärder för att specifikt adressera sårbara grupper. Dessa aspekter omfattas av Synsams policy för Mångfald, jämlikhet och inkludering och beaktas i Synsams systematiska arbetsmiljöarbete. För medarbetare som är extra utsatta för sämre arbetsvillkor, som i butik och produktion, följer Synsam gällande nationell arbetsmiljölagstiftning och dess grundläggande krav. Tabellen visar hur de identifierade IRO:erna kopplar till Synsams relevanta policys, mål och ambitioner inom ESRS S1 Den egna arbetskraften. Synsam har identifierat flera väsentliga påverkan, risker och möjligheter kopplade till den egna arbetskraften enligt ESRS S1. En potentiell negativ påverkan rör arbetsvillkor som kan skapa otrygghet. En potentiell risk har också identifierats kopplad till minskad attraktivitet som arbetsgivare, vilket kan leda till hög personalomsättning och lägre konkurrenskraft. Inom området likabehandling och lika möjligheter finns en negativ påverkan relaterad till brister i jämställdhet, mångfald och risk för diskriminering. Därtill har risk för begränsade möjligheter till utveckling identifierats vilket kan leda till kompetensförlust och minskad innovationsförmåga. Typ av IRO: Positiv påverkan Negativ påverkan Risk Möjlighet Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 79 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 80 ===== Definition av den egna arbetskraften Synsams egna arbetskraft omfattar samtliga individer som utför arbete inom ramen för Synsams verksamhet, oavsett om de är direkt anställda av Synsam eller inte. Synsams definition innefattar således både egna medarbetare och icke-anställda som är operativt integrerade i organisationen. Egna medarbetare, nedan benämnt som ”medarbetare”, inkluderar samtliga anställda som har ett direkt anställningsförhållande med Synsam, oavsett sysselsättningsgrad (heltid/deltid) och anställningsform (tillsvidare-, visstid- och behovsanställda). Anställda med tillsvidareavtal (permanent anställda) avser medarbetare utan tidsbegränsad anställning. Anställda med visstidskontrakt (temporärt anställda) omfattar de som har en tidsbegränsad anställning med tydligt start- och slutdatum. Behovsanställda avser visstidsanställda som anlitas vid behov. Definitionen av anställningstyperna kan dock skilja sig åt inom Synsam Group i linje med gällande nationell lagstiftning. I benämningen egna medarbetare inkluderas följande medarbetargrupper: kontor-, butik-, lager-, audionom-, optiker-, och produktionsanställda. Icke-anställda definieras som individer som inte har ett anställningsavtal direkt med Synsam, men som arbetar inom Synsams operativa verksamhet under Synsams direkta ledning eller kontroll. Dessa inkluderar bland annat bemanningspersonal, konsulter integrerade i projektteam, samt praktikanter och tillfälliga resurser. Nuvarande rutiner och policys avgränsas till att omfatta endast egna medarbetare. Icke-anställdas påverkan beaktas kvalitativt i väsentlighetsbedömningen och kommer att ingå i kvantitativa analyser i takt med att kontrollstruktur och datastöd utvecklas för denna grupp. S1-1 Policys för den egna arbetskraften Synsam har policys som riktar sig till egna medarbetare. Dessa policys utgör grunden för Synsams arbete med arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, mångfald och utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare. Syftet med Synsams policys är att förebygga risker, hantera väsentliga påverkan och möjligheter, samt säkerställa en trygg, inkluderande och långsiktigt hållbar arbetsmiljö för den egna arbetskraften. Dessa policys finns tillgängliga för samtliga medarbetare och utformas i dialog med relevanta intressenter. Synsams policys är utarbetade i linje med internationellt erkända riktlinjer, såsom ILO:s kärnkonventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Införandet av policys övervakas av Chief Marketing and People & HR Officer som har det övergripande ansvaret för att policys kommuniceras effektivt. Implementering av policys sker genom publicering på Synsams intranät och genom kommunikationsinsatser, medarbetardialoger samt genom löpande HR-processer. Samtliga medarbetare har tillgång till policys via Synsams intranät. För att säkerställa efterlevnad av Synsams policys kommer Synsam arbeta med kontinuerlig utvärdering och uppdatering, uppföljning av medarbetarundersökning och granskning av inrapporterade klagomål och synpunkter. Dessa processer syftar till att förebygga och hantera diskriminering, samt stärka arbetet för mångfald och inkludering inom koncernen. Området omfattar sex policys: Policy för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, Arbetsmiljöpolicy, Policy för mångfald, jämlikhet och inkludering, Lönepolicy, Policy för talent attraction och retention genom utbildning och kompetensutveckling samt Visselblåsarpolicyn. Innehåll i koncerngemensamma policys Mänskliga rättigheter och arbetsvillkor Policyn för mänskliga rättigheter och arbetsvillkor innefattar koncernens åtagande att respektera varje medarbetares grundläggande rättigheter och särskilt arbetsrelaterade rättigheter i enlighet med gällande nationell lagstiftning. Detta arbete inkluderar löpande dialog med medarbetare, och vid behov, även fackliga eller övriga representanter kopplat till kollektivavtal, konflikter eller andra förbättringsåtgärder på arbetsplatsen. Vid eventuella överträdelser har Synsam olika kanaler dit medarbetare kan vända sig. En kanal representeras av visselblåsarkanalen där medarbetare kan rapportera in missförhållanden och oegentligheter anonymt. Arbetsmiljöpolicy Synsams Arbetsmiljöpolicy tydliggör ansvar och rutiner för att säkerställa en trygg arbetsmiljö, inklusive förebyggande arbete mot arbetsplatsolyckor, sjukdomar och incidenter. Policyn omfattar fysisk hälsa och säkerhet, ergonomi och psykosociala faktorer. Policy för mångfald, jämlikhet och inkludering & Lönepolicy Synsams policy för Mångfald, jämlikhet och inkludering, tillsammans med Lönepolicyn, syftar till att förebygga diskriminering och osakliga löneskillnader. Dessa policys täcker samtliga diskrimineringsgrunder enligt gällande lagstiftning i de länder där Synsam verkar. Detta inkluderar etniskt ursprung, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, ålder, religion, politisk åskådning, nationell härkomst eller socialt ursprung men fler principer kan tillämpas i enlighet med nationell lagstiftning i respektive land där Synsam verkar. Policy för Talent attraction och retention genom utbildning och kompetensutveckling Synsams policy för Talent attraction och retention genom utbildning och kompetensutveckling innefattar långsiktig kompetensförsörjning och fokus på kontinuerligt lärande i arbetet. På så sätt främjas både individens utveckling och koncernens innovationskraft samt förmåga att möta framtida utmaningar. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 80 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 81 ===== Visselblåsarpolicy Slutligen har Synsam en Visselblåsarpolicy vilken gör det möjligt för medarbetare att anonymt rapportera missförhållanden kopplade till arbetsvillkor, diskriminering, hälsa och säkerhet. Anmälningar som inkommer via den externa visselblåsarkanalen dokumenteras och följs upp centralt tillsammans med diskrimineringsärenden som tillkommer via Synsams övriga kanaler. Respektive ärende hanteras utifrån vad som bedöms lämpligt i respektive fall. S1- 2 Processer för dialog med arbetskraften och arbetstagarrepresentanter om påverkan Synsam eftersträvar att bygga starka och hållbara relationer med sina anställda genom regelbunden kommunikation samt via medarbetarundersökningar. Insikter från dialoger med anställda används i utformandet av åtgärder som stärker arbetsmiljö och arbetsvillkor samt skapar utvecklingsmöjligheter för ökad trivsel på arbetsplatsen. Identifiering och uppföljning av medarbetarundersökning Identifiering och uppföljning av åtgärder sker i regel genom ett gemensamt arbetssätt där chefer, med stöd från HR, använder resultat från medarbetarundersökningen för att lyfta styrkor och utvecklingsområden att arbeta vidare med. Medarbetarundersökningen täcker områden som ledarskap, konflikthantering, inflytande och kompetensutveckling. Utifrån dessa prioriteras relevanta förbättringsåtgärder som anpassas efter det lokala sammanhanget och teamets behov. Undersökningen är helt anonym, och svaren kan inte kopplas till enskilda medarbetare. I många fall sker dialogen direkt i teamet för att skapa delaktighet och samsyn kring vad som ska förbättras. Åtgärder dokumenteras enligt lokala rutiner och följs upp löpande i dialog mellan chef och medarbetare. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs att medarbetares insikter tas tillvara och att uppföljningen kopplas till verksamhetsnära utvecklingsområden. På så vis blir resultaten från medarbetarundersökningen en viktig del av det kontinuerliga förbättringsarbetet. Effektiviteten av medarbetarundersökningen utvärderas och säkerställs genom uppföljning av övergripande deltagande samt genom specifika frågor i medarbetarundersökningen som kartlägger om medarbetare vet var de kan vända sig vid behov eller om de upplever att de har inflytande. Synsam efterlever gällande arbetsmiljölagstiftning för respektive land och globala riktlinjer för mänskliga rättigheter. Synsam har inte specifika rutiner på plats för att urskilja perspektivet för särskilt utsatta grupper utan dessa är inkluderade i Synsams ordinarie processer och arbetssätt. Synsam planerar att vidareutveckla arbetssätt och rutiner för att säkerställa att vidtagna åtgärder följs upp och utvärderas i syfte att bedöma deras effektivitet och bidra till kontinuerlig förbättring. Struktur för dialog och uppföljning Synsams kommunikationsstruktur följer tre nivåer: koncernövergripande nivå, landsnivå och teamnivå och förklaras nedan. Koncernövergripande nivå På koncernövergripande nivå ansvarar Chief Marketing and People & HR Officer för att leda den övergripande dialogen och för att säkerställa att insikterna från medarbetarundersökningen analyseras och presenteras för koncernledningen. Resultatet används som beslutsunderlag och integreras i strategisk planering samt i styrning av det fortsatta HR-arbetet. Landsnivå På landsnivå i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansvarar respektive HR-funktion för att anpassa och implementera koncerngemensamma policys samt för att säkerställa att resultat från medarbetarundersökningar omsätts i relevanta uppföljningar och åtgärder. Teamnivå På teamnivå ansvarar närmaste chef för den operativa dialogen och för incidenthantering. Det inkluderar medarbetarsamtal, kommunikation och uppföljning av medarbetarundersökningen, samt hantering av frågor inom teamet. Resultaten från undersökningen används för att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Uppföljningen med teamet dokumenteras enligt fastställda rutiner och ligger till grund för förbättringar. S1-3 Process för att åtgärda negativa effekter och kanaler för medarbetare att framföra oegentligheter Interna kanaler Synsam har etablerade interna kanaler där medarbetare kan lyfta frågor, incidenter eller upplevda missförhållanden. Detta sker genom kontinuerliga möten och interna rapporteringskanaler som del av koncernens processer för att hantera klagomål och åtgärda faktiska eller potentiella negativa effekter, men även för att förebygga negativ påverkan på den egna arbetskraften. Den huvudsakliga vägen för dialog är genom närmaste chef. Denne ansvarar för att ta emot och hantera frågor tillsammans med medarbetaren och vid behov fackliga eller övriga representanter i frågor som regleras av kollektiv-/tariffavtal eller arbetsmiljölagstiftning. Visselblåsarkanalen Utöver interna kanaler har Synsam etablerat en koncerngemensam visselblåsarfunktion som möjliggör anonym rapportering av allvarliga oegentligheter, såsom brott mot lagar, interna riktlinjer eller etiska principer. Funktionen är tillgänglig både internt via intranätet och externt via Synsam Groups hemsida, vilket säkerställer att alla medarbetare och externa intressenter har tillgång till kanalen. Det övergripande ansvaret för hantering och uppföljning av inkomna ärenden vilar hos Chief Marketing and People & HR Officer, medan lokala HR-enheter ansvarar för att implementera och kommunicera visselblåsarpolicyn i respektive land, inklusive översättning till lokalt språk. Processen möjliggör anonym rapportering av allvarligare typer av överträdelser och styrs av tydliga tidsramar för återkoppling och hantering av åtgärder. Inkomna ärenden hanteras konfidentiellt utifrån respektive ärendes allvarlighetsgrad. Framåt planerar Synsam, som en del av sitt kontinuerliga förbättringsarbete, att vidareutveckla sina rutiner för systematisk uppföljning av inkomna ärenden samt analysera effektiviteten i de etablerade rapporteringskanalerna. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 81 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 82 ===== S1-4 Process för att identifiera nödvändiga åtgärder och deras effektivitet För att minska och förebygga identifierade risker kopplade till arbetskraften, såsom brister i arbetsvillkor, ojämlik behandling kommer Synsam under det kommande året att förstärka och vidareutveckla sina processer för uppföljning av arbetsrelaterade frågor. Fokus ligger särskilt på att stärka systematiken i uppföljningen av resultat från medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och andra etablerade HR-processer, samt att i högre grad integrera dessa i Synsams koncerngemensamma policys och riktlinjer. Detta arbete omfattar samtliga länder där Synsam är verksamt. En central del av det förebyggande arbetet utgörs av den årliga, anonyma medarbetarundersökningen. Resultaten återkopplas på koncernnivå och följs systematiskt upp av koncernledningen. Därefter görs resultaten tillgängliga för respektive chef, som i dialog med sitt team diskuterar utfallet samt identifierar förbättringsområden och åtgärdsplaner. Denna process syftar till att främja transparens, delaktighet och löpande förbättring, samt fungerar som ett strategiskt underlag för att prioritera konkreta åtgärder kopplade till arbetsmiljö, ledarskap, inkludering och kompetensförsörjning. Uppföljning och identifiering Effekten av åtgärderna följs upp via HR-funktionerna i respektive land, i kombination med koncernövergripande uppföljning via Chief Marketing and People & HR Officer, för att bedöma om insatserna leder till faktiska förbättringar. Synsam identifierar behov av åtgärder främst genom anonyma medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och löpande dialog mellan chefer och medarbetare. Resultaten från undersökningarna ligger till grund för vilka frågor som prioriteras i förbättringsplanerna, vilket säkerställer att rätt åtgärder sätts in. Under kommande år planerar Synsam att ytterligare se över sin påverkan, risker och möjligheter för att identifiera lämpliga åtgärder, inklusive hur effektiviteten i dessa åtgärder bör följas upp. Synsam säkerställer att egna arbetsmetoder och rutiner inte orsakar eller bidrar till negativa påverkan genom att kontinuerligt uppdatera HR-policys och rutiner för uppföljning av dessa. S1-5 Åtgärder och mål för den egna arbetskraften Mål om könsfördelning i ledande befattningar och styrelser Synsam har idag ett koncerngemensamt relativt mål för jämn könsfördelning i samtliga ledningsgrupper och styrelser i koncernens bolag, med målsättning att andelen kvinnor eller män inte ska understiga 40 procent och inte överstiga 60 procent. Målet fastställdes 2024 av styrelsen. Utfallet beräknas som andel kvinnor och män i head count och utvärderas årligen av styrelsen. Målet är en integrerad del av Synsams verksamhetsstyrning och följs upp genom att jämföras mot den definierade målnivån (andel 40/60). Målet kopplas framför allt till väsentlig påverkan, risk och möjligheter kring ojämlikhet och området Likabehandling och lika möjligheter för alla. I dagsläget kopplas inte målet till en specifik policy, men uppföljning görs inom nuvarande arbete med mångfald, jämlikhet och inkludering. Utfallet för 2025 visar att målet är uppfyllt genom 51% kvinnor och 49% män. Eventuella förändringar i målet, definitioner, omfattning eller beräkningsmetod kommer att redovisas i kommande rapporteringsperioder. Mätetal I denna del presenteras Synsams mätetal som inkluderar Synsams egna medarbetare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Samtliga mätetal representerar slutet av rapporteringsåret, december 2025. S1-6 Antal anställda per kön, land och anställningsform Kön Antal anställda (head count) Män 938 Kvinnor 4 447 Total 5 385 Land Antal anställda (head count) Sverige 2 815 Norge 1 127 Danmark 641 Finland 802 Total 5 385 Anställningsform Kvinnor Män Total (head count) Tillsvidareanställda 3 937 834 4 771 Visstidsanställda 353 81 434 Behovsanställda 157 23 180 Total 4 447 938 5 385 REDOVISNINGSPRINCIPER Mätningen inkluderar egna medarbetare som har ett direkt anställningsförhållande med Synsam, oavsett sysselsättningsgrad (heltid/deltid) och anställningsform (tillsvidare-, visstid- och behovsanställda). Anställda med tillsvidareavtal avser medarbetare utan tidsbegränsad anställning. Anställda med visstidskontrakt omfattar de som har en tidsbegränsad anställning med tydligt start- och slutdatum. Behovsanställda avser visstidsanställda som anlitas vid behov. Andelen medarbetare med visstids- eller behovsanställning är främst kopplad till anställda i butiker eller kundtjänstroller, där arbetsbehovet kan variera mer än i andra roller. Anställningstyperna kan dock variera mellan Synsams fyra länder: Sverige, Norge, Danmark och Finland i linje med gällande nationell lagstiftning. Antal anställda mäts i head count (en head count = en anställd) och som antalet anställda vid rapporteringsperioden och årets slut, december 2025. Varje individ räknas oavsett kontraktstyp, arbetstid eller frånvaro. Data baseras Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 82 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 83 ===== på registreringar i respektive lands lönesystem. Måttet är jämförbart med uppgiften om medelantal anställda som redovisas i Finansiell redovisning under Not 5 (avsnitt Personal, Medelantal anställda samt löner, andra ersättningar och sociala kostnader), dock skiljer sig mätperiod och metodik åt då S1-6 avser ett punktvärde december 2025 medan Not 5 baseras på ett årsgenomsnitt och redovisas i medelantal heltidsekvivalent (FTE). S1-6 Personalomsättning 2025 Personalomsättning, % 16,3 Antal som lämnat företaget 926 REDOVISNINGSPRINCIPER Personalomsättningsgraden beräknas som antalet tillsvidareanställda som har lämnat företaget under året i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda i slutet av rapporteringsåret, december 2025. Siffrorna inkluderar alla tillsvidareanställda som avslutat sin anställning frivilligt och antalet som har sagts upp, gått i pension eller avlidit. S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Täckning av kollektiv-/ tariffavtal Social dialog Täckningsgrad Anställda - EES Arbetsplatsrepresentation - EES 0-19% 20–39 % 40–59 % 60–79 % 80–100 % Sverige, Norge, Danmark, Finland Sverige, Norge, Danmark, Finland REDOVISNINGSPRINCIPER Denna uppgift (Täckning av kollektiv-/tariffavtal och Social Dialog) avser täckningsgraden för avtal bland egna medarbetare i de länder där Synsam är verksamt. I Synsams länder omfattas nästan alla medarbetare av kollektiv-/tariffavtal. I Norge tillämpas tariffavtal, medan kollektivavtal gäller i övriga länder enligt respektive nationell lagstiftning. För de som inte omfattas av kollektiv-/tariff avtal fastställs arbetsvillkor och anställningsförmåner enligt lokal lagstiftning och i linje med gällande kollektiv-/tariffavtal. Synsam har en positiv syn på kollektiv- och tariffavtal och stödjer rätten för alla sina medarbetare att ansluta sig och bilda fackföreningar samt att teckna avtal. Täckningsgraden av arbetsplatsrepresentation baseras på lokal arbetslagstift- ning och gällande kollektiv-/tariffavtal inom de olika länderna och divideras med det totala antalet anställda (head count) i december 2025. Varje medarbetare räknas endast en gång, även om personen omfattas av flera avtal. Alla länder där Synsam är verksamt ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). S1-9 Mångfaldsindikatorer Antal anställda i koncernledningen per kön 2025 Andel 2025, % Män 7 53,9 Kvinnor 6 46,2 REDOVISNINGSPRINCIPER Mångfald i högsta ledningen inkluderar samtliga medarbetare i Synsams koncernledning vid årets slut, december 2025. S1-9 Åldersfördelning Antal anställda inom respektive åldersgrupp 2025 Andel 2025, % Under 30 år 1 932 35,9 30-50 år 2 382 44,2 Över 50 år 1 071 19,9 REDOVISNINGSPRINCIPER Åldersgrupperna beräknas baserat på antal anställda vid årets slut, december 2025. S1-10 Tillräckliga löner Synsam tillämpar löner som ligger över nationella miniminivåer i samtliga länder där koncernen är verksam. Lönesättningen utgår från gällande kollektiv- eller tariffavtalad nivå eller nationell lagstiftning och säkerställer att alla medarbetare erhåller en ersättning som uppfyller eller överstiger lag- eller avtalsreglerad nivå. Synsam respekterar rätten till föreningsfrihet och kollektivavtalsförhandlingar där löneutvecklingsprocessen utgör en viktig del av arbetet med att förebygga osakliga löneskillnader och främja mänskliga rättigheter i arbetslivet. REDOVISNINGSPRINCIPER Vid validering av denna punkt utgår Synsam från den lägsta lönegruppen och jämför denna mot kollektivavtalad (Sverige, Finland och Danmark) eller tariffavtalad (Norge) miniminivå inom respektive land. För medarbetare som inte omfattas av kollektiv-/tariffavtal tillämpas anställningsvillkor som är likvärdiga med gällande avtal. Jämförelsen är gjord vid årets slut, december 2025. S1-16 Löneskillnad Genomsnittlig löneskillnad (%) Alla anställda inklusive vd Alla anställda exklusive vd 12,7 10,3 REDOVISNINGSPRINCIPER Den genomsnittliga löneskillnaden beräknas på den genomsnittliga bruttotimlönen för alla Synsams medarbetare, inklusive ledande befattningshavare och Synsams vd, vid årets slut (december 2025). Uppgifterna presenteras både inklusive och exklusive vd för att spegla påverkan från ersättning på senior nivå på den totala löneskillnaden. Bruttotimlönen per individ inkluderar grundlön och ersättningar, exklusive pension och sociala avgifter, och har hämtats från interna lönesystem inom respektive land. Lönegapet beräknas som skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga bruttotimlön, dividerat med männens genomsnittliga bruttotimlön och uttryckt i procent. Skillnaden förklaras till stor del av strukturella faktorer, såsom hur olika roller är fördelade mellan huvudkontor, butik, produktion och andra delar av verksamheten. Exempelvis är en större andel män representerade i roller med högre genomsnittlig lön, medan en större andel kvinnor återfinns i roller med lägre genomsnittlig lön. Dessa skillnader i personalstruktur påverkar det aggregerade utfallet. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 83 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 84 ===== S1-16 Total årlig ersättningskvot Totala löner och ersättningar: Koncern-vd i relation till anställda 2025 Årlig ersättningskvot 34,4 REDOVISNINGSPRINCIPER Ersättningskvoten inkluderar ersättningen för vd jämfört med genomsnittliga lönen för alla Synsams medarbetare, exklusive vd. Ersättning omfattar lön och förmåner, inklusive pension men exklusive sociala avgifter och redovisas i enlighet med finansiell redovisning under Not 5 (avsnitt Personal, Medelantal anställda samt löner, andra ersättningar och sociala kostnader). S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Synsam tillhandahåller en visselblåsarfunktion på koncernnivå, som utgör en kanal för rapportering av etiska, sociala och mänskliga rättighetsrelaterade frågor. Synsam hanterar idag diskrimineringsfall, inklusive trakasserier och klagomål på landspecifik nivå, där ärenden utreds och följs upp genom lokala rutiner och i enlighet med gällande nationell lagstiftning inom respektive land. Synsam planerar att under kommande år utveckla en koncerngemensam process för att identifiera, följa upp och rapportera de datapunkter som krävs enligt ESRS S1-17 avseende diskriminering och trakasserier samt arbetsrelaterade incidenter, klagomål och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Eventuella böter, sanktioner eller ersättningar kopplade till de rapporterade fallen ska också presenteras. Genom att ta fram en koncerngemensam rapporteringsprocess säkerställs en enhetlig och tillförlitlig rapportering över samtliga marknader. Utvecklingsarbetet omfattar även fastställande av metoder, definitioner och klassificeringar som ligger till grund för rapporteringen. Utvecklingen drivs av Chief Marketing and People & HR Officer i nära samarbete med nyckelfunktioner och HR i respektive land. Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 84 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Social ===== SIDA 85 ===== Bilagor Innehållsindex över ESRS upplysningskrav Allmänna upplysningar ESRS 2 Upplysningskrav Sida Övrig information BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 49 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 49 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 50 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 52 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 52 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 92 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 52 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 53 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 56 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 56 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 85 Miljö ESRS E1 Klimatförändringar Upplysningskrav Sida Övrig information ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 52 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 64 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58 ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 56 E1-2 Policys för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 65 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 65 E1-5 Energianvändning och energimix 65 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 66 Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 85 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Bilagor ===== SIDA 86 ===== ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Upplysningskrav Sida Övrig information ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 56 E5-1 Policys för resursanvändning och cirkulär ekonomi 74 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 74 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 74 E5-4 Resursinflöden 76 E5-5 Resursutflöden 76 E5-6 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning Social ESRS S1 Den egna arbetskraften Upplysningskrav Sida Övrig information ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 56 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58 S1-1 Policys för den egna arbetskraften 80 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 81 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 81 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändåmålsenlighet 82 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 82 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 82 S1-7 Uppgifter om arbetstagare i företagets egen arbetskraft som inte är anställda Infasning S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 83 S1-9 Mångfaldsindikatorer 83 S1-10 Tillräckliga löner 83 S1-11 Socialt skydd Infasning S1-13 Utbildning och kompetensutveckling Infasning S1-15 Balans mellan arbete och privatliv Infasning S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 83 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 84 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Upplysningskrav Sida Övrig information ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning ESRS 2, SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Infasning S2-1 Policys för arbetstagare i värdekedjan Infasning S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar Infasning S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Infasning S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Infasning S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Infasning ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav Sida Övrig information ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning ESRS 2, SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Infasning S4-1 Policys för konsumenter och slutanvändare Infasning S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Infasning S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Infasning S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Infasning S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Infasning Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 86 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Bilagor ===== SIDA 87 ===== Upplysning- skrav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbar hets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (d) Styrelsens köns- fördelning Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I Bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 50 ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (e) Procentand- el oberoende styrelseledamöter Bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 50 ESRS 2 GOV-4 Punkt 30 Förklaring om till- börlig aktsamhet Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I 92 ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ infor- mation om samhälls- ansvarsrisker Bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemi- kalieproduktion Indikator nr 9, tabell 2, bilaga I Bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14, tabell 1, bilaga I Artikel12 .1 i dele- gerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak Artikel12.1 i dele- gerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS E1-1 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimat neutralitet senast 2050 Artikel 2.1 i förord- ning (EU) 2021/1119 64 Upplysning- skrav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbar hets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E1-1 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU- referens värdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a i förord- ning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsre- laterad omställnings- risk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Artikel 12.1 d–g och artikel 12.2 i Delegerad förordning (EU) 2020/1818 64 ESRS E1-4 Punkt 34 Mål för minskning av växthus gas- utsläppen Indikator nr 4, tabell 2, bilaga I Artikel 449a i förord- ning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändrings- relaterad omställnings- risk: anpassningsmått Artikel 6 i Dele- gerad förordning (EU) 2020/1818 65 ESRS E1-5 Punkt 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) Indikator nr 5, tabell 1 och indikator nr 5, tabell 2, bilaga I 65 ESRS E1-5 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5, tabell 1, bilaga I 65 ESRS E1-5 Punkter 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6, tabell 1, bilaga I 66 Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt 87 Synsam Årsredovisning 2025Detta är Synsam Året 2025 Marknaden Strategi Verksamheten Aktien Förvaltningsberättelse Räkenskaper Övrigt Hållbarhetsrapport Bilagor ===== SIDA 88 =====