FULLTEXT DEL 3 AV 4

Årsredovisning 2023

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Beskrivning av respektive kategori samt beräkning av verkligt värde framgår 
under avsnittet redovisningsprinciper samt nedan under tabellen.
Klassificering av finansiella tillgångar
Per 31 december  2023
Tillgångar  värde- 
rade till upplupet  
anskaffningsvärde
Tillgångar   
värderade  till  
verkligt  värde via  
resultaträkningen
Derivat  som används 
för säkringsändamål,   
redovisade  till  
verkligt  värde
msek
Redovisat   
värde
Redovisat  
värde
Värde  rings -
nivå
Redovisat  
värde
Värderings -
nivå
 
Summa
Tillgångar i 
balansräkningen
Derivatinstrument – 220 2 535 2 755
Finansiella 
anläggningstillgångar 89 50 3 – 139
Kundfordringar 4 941 – – 4 941
Räntebärande fordringar 12 – – 12
Likvida medel 10 546 – – 10 546
Summa 15 588 270 535 16 393
Klassificering av finansiella skulder
Per 31 december  2023 Skulder   
värderade  till 
upplupet  anskaff   -
ningsvärde
Skulder   
värderade  till  
verkligt  värde via  
resultaträkningen
Derivat  som används 
för säkringsändamål,  
 redovisade  till  
verkligt  värde
msek
Redovisat   
värde
Redovisat  
värde
Värderings   -
nivå
Redovisat  
värde
Värderings -
nivå
 
Summa
Skulder i 
balansräkningen
Derivatinstrument – 108 2 20 2 128
Räntebärande  
långfristiga skulder 4 024 – – 4 024
Räntebärande  
kortfristiga skulder 2 560 – – 2 560
Leasingskulder 1 606 – – 1 606
Leverantörsskulder 2 311 – – 2 311
Summa 10 501 108 20 10 629
Värderingstekniker använda för att beräkna verkliga värden i nivå 2
Derivat i nivå 2 består av valutaterminer och ränteswappar och används 
främst till säkringsändamål men även till trading. Värderingen till verkligt 
värde för valutaterminerna baseras på publicerade terminskurser på en 
aktiv marknad och på diskonterade kontraktsenliga kassaflöden. Värde -
ringen av ränteswapparna baseras på terminsräntor framtagna utifrån 
observerbara svenska räntekurvor och diskontering av de kontraktsenliga 
kassaflödena.
Värderingstekniker använda för att beräkna verkliga värden i nivå 3
En finansiell räntebärande fordran om 50  msek (47) är upptagen till verkligt 
värde. Räntebärande kortfristiga skulder inkluderar tilläggsköpeskillingar 
enligt avtal med 0  msek (49). En bedömning av det mest sannolika utfallet 
har bestämts. Detta värde har nuvärdesberäknats.
Upplysning om verkligt värde på upplåning och andra  
finansiella instrument
Finansiella räntebärande skulder, undantaget finansiella derivat som 
justerar lånen samt tilläggsköpeskillingar enligt avtal, är upptagna till 
upplupet anskaffningsvärde. Förändringar i ränte  nivåer och kreditmarginaler 
skapar skillnader mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde. 
En beräkning till verkligt värde skulle minska koncernens långfristiga lån 
med 5 msek. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering med avseende 
på att det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt 
värde på grund av den korta löptiden. 
Klassificering av finansiella tillgångar
Per 31 december  2022
Tillgångar  värde- 
rade till upplupet  
anskaffningsvärde
Tillgångar   
värderade  till  
verkligt  värde via  
resultaträkningen
Derivat  som används 
för säkringsändamål,   
redovisade  till  
verkligt  värde
msek
Redovisat   
värde
Redovisat  
värde
Värde  rings -
nivå
Redovisat  
värde
Värderings -
nivå
 
Summa
Tillgångar i 
balansräkningen
Derivatinstrument – 418 2 323 2 741
Finansiella 
anläggningstillgångar 100 47 3 – 147
Kundfordringar 5 124 – – 5 124
Räntebärande fordringar 12 – – 12
Likvida medel 3 924 – – 3 924
Summa 9 160 465 323 9 948
Klassificering av finansiella skulder
Per 31 december  2022 Skulder   
värderade  till 
upplupet  anskaff   -
ningsvärde
Skulder   
värderade  till  
verkligt  värde via  
resultaträkningen
Derivat  som används 
för säkringsändamål,  
 redovisade  till  
verkligt  värde
msek
Redovisat   
värde
Redovisat  
värde
Värderings   -
nivå
Redovisat  
värde
Värderings -
nivå
 
Summa
Skulder i 
balansräkningen
Derivatinstrument – 60 2 238 2 298
Räntebärande  
långfristiga skulder 7 673 – – 7 673
Räntebärande  
kortfristiga skulder 15 510 49 3 – 15 559
Leasingskulder 1 674 – – 1 674
Leverantörsskulder 2 598 – – 2 598
Summa 27 455 109 238 27 802
Kvittning av finansiella derivatinstrument
För att begränsa kreditrisker i fordringar från banker relaterade till derivat -
instrument har Trelleborg ingått nettningsavtal, under ISDA-avtal. 
 Upplysningarna i tabellen nedan inkluderar finansiella tillgångar och  
skulder som är föremål för rättsligt bindande ramavtal om nettning eller 
liknande som täcker finansiella instrument.
Per 31 december  2023 Per 31 december  2022
msek
Finans  iella  
tillgångar
Finans  iella  
skulder Summa
Finans  iella  
tillgångar
Finans  iella  
skulder Summa
Bruttobelopp 755 –128 627 741 –298 443
Belopp som har kvittats – – – – – –
Redovisat i 
balansräkningen 755 –128 627 741 –298 443
Belopp som omfattas av 
avtal om nettning –128 128 0 –298 298 0
Nettobelopp efter avtal 
om nettning 627 0 627 443 0 443
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
91
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 94 =====

32 Finansiella derivatinstrument och andra säkringsinstrument
 Redovisningsprinciper 
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till 
verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa 
den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identi -
fierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde 
eller nettoinvestering föreligger.
 Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balansräkningen 
som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. 
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens 
finansiella poster i den period då de uppstår.
Säkringsredovisning
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 för finansiella instrument som 
syftar till att säkra: framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, kassaflöden  
i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och nettoinvesteringar i 
utlandsverksamheter.
 Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och 
den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin 
för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, 
både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används  
i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt 
värde eller kassaflöde för säkrade poster.
 Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva, dvs. det förväntas före -
ligga ett ekonomiskt samband genom att säkringsinstrumentet motverkar förändringar  
i verkligt värde eller kassaflöde i säkrad post. Det ekonomiska sambandet fastställs 
företrädesvis genom kvalitativ analys av kritiska villkor i säkringsförhållandet. Om  
ändrade förhållanden påverkar säkringsförhållandet så att kritiska villkor inte längre 
matchar, använder koncernen kvantitativa metoder (dollar offset-metoden) för att  
utvärdera effektiviteten. Källor till säkringsineffektivitet anges nedan under respektive 
säkringstyp.
 Koncernen fastställer säkringskvoten mellan säkringsinstrument och säkrad post 
baserat på de säkringskvoter som föreligger i de faktiska säkringarna. Säkringskvoten 
är 1:1 för koncernens samtliga säkringsförhållanden där säkringsredovisning tillämpas.
 Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument som inte uppfyller villkoren för 
säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländska valutor
För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden, 
såväl externa som interna inom koncernen, har koncernen upptagit valutaterminskon -
trakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet  
redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell 
ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens EBIT. Ackumulerade belopp i 
eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar 
resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
 När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller 
villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade vinster eller förluster i eget  
kapital. Dessa resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen 
redovisas i resultaträkningen. Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas 
ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedel -
bart till resultaträkningen.
 Källor till säkringsineffektivitet omfattar påverkan från parternas kreditvärdighet  
i värdering av säkringsinstrumentet och ej perfekt matchande kassaflöden mellan 
säkrings instrumentet och säkrade kommersiella kassaflöden. Koncernen bedömer att 
källorna till säkringsineffektivitet inte är väsentliga beaktande kreditvärdigheten hos  
Trelleborg och motparterna samt då rutiner finns för rapportering och uppföljning av 
prognostiserade flöden mot utfall. Koncernen säkrar normalt enbart en andel av  
prognostiserade kassaflöden.
Säkring av kassaflöden i framtida räntebetalningar  
avseende koncernens upplåning
Koncernen upptar räntederivat för att säkerställa önskad räntenivå på koncernens  
nettoskuld. Belopp som ska erläggas eller mottas enligt räntederivat redovisas löpande 
som ränteintäkt eller räntekostnad. Förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumen -
tet redovisas i eget kapital fram till förfallotidpunkten. Eventuell ineffektiv del redovisas 
omedelbart i resultaträkningen. Om upplåningen och därmed framtida räntebetalningar 
inte längre föreligger överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget 
kapital omedelbart till resultaträkningen.
 Källor till säkringsineffektivitet omfattar påverkan från parternas kreditvärdighet,  
i värdering av säkringsinstrument och ej perfekt matchande kassaflöden mellan  
säkringsinstrument och säkrade kassaflöden till följd av olika tidpunkter för fast -
ställande av referensräntan eller tidpunkt för räntebetalning. Koncernen bedömer att 
källorna till säkringsineffektivitet inte är väsentliga beaktande kreditvärdigheten hos 
Trelleborg och motparterna, samt att fastställandet av referensräntor och betalningar 
ligger nära i tidpunkt.
Säkring av nettoinvestering utlandsverksamhet
Koncernen använder lån i utländsk valuta och terminskontrakt som säkringsinstrument 
för säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag. Lånen värderas till balans -
dagens valutakurs och terminerna till verkligt värde. Till den del effektivt säkringsför -
hållande föreligger, redovisas valutakursförändringen på lånen respektive värdeföränd -
ringen på terminerna, exklusive terminspremie, i övrigt totalresultat och ackumuleras i 
eget kapital, omräkningsreserv. Eventuell ineffektivitet i säkringsinstrumenten redovisas 
direkt i resultaträkningen som en finansiell post. Ackumulerade vinster och förluster i 
eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras.
 Källor till säkringsineffektivitet omfattar risken för att säkrad volym i säkringsinstru -
mentet skulle överstiga nettoinvesteringen. Koncernen stämmer löpande av valuta -
exponeringen i nettoinvesteringarna och säkringsredovisning tillämpas enbart för en 
andel av total exponering, varför risken för ineffektivitet bedöms låg. Realiserade  
valutakursdifferenser avseende lån och terminer redovisas i kassaflödesanalysen  
under avsnittet ”Finansieringsverksamheten”. 
Lån definierade som nettoinvestering 
Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar 
en bestående del av moderbolagets finansiering av dotterbolaget. Lånen redovisas till 
balansdagens kurs, varvid valutakursdifferenser på lånen redovisas i övrigt total  resultat 
och ackumuleras i eget kapital, omräkningsreserv.
Derivatinstrument används i huvudsak för att skydda koncernens expone -
ring mot fluktuationer i valutakurser och räntor. Koncernen använder också 
derivatinstrument för affärsmässig handel inom ramen för de mandat som 
fastställs av styrelsen. I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller 
valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, 
används olika former av derivat.
Valutaswappar och basisswappar används för att erhålla önskad finansie -
ring anpassad till dotterbolagens valuta. Ränteswappar och basisswappar 
används för att erhålla önskad räntebindning.
Valutaterminskontrakt används för att säkra valutaexponeringen i fasta 
åtaganden av projektliknande karaktär. Beräknade framtida kommersiella 
flöden valutasäkras normalt inte.
Investeringar i utländska dotter-, intresse- och samägda bolag kan vara 
valutasäkrade. Valutasäkring sker främst genom motsvarande upplåning av 
samma valuta men kan alternativt ske genom terminskontrakt.
I nedanstående tabell visas en sammanställning över var i balansräkningen 
koncernens derivat är upptagna.
msek 2023 2022
Finansiella anläggningstillgångar 27 309
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 7
Kortfristiga rörelsefordringar 1 8
Räntebärande fordringar 697 417
Summa fordringar, finansiella derivat 755 741
Övriga långfristiga skulder – –
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 9
Övriga kortfristiga rörelseskulder 22 42
Räntebärande kortfristiga skulder 106 247
Summa skulder, finansiella derivat 128 298
Kreditexponering i derivatinstrument, se not 33.
92
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 95 =====

msek 2023 2022
Typ samt ändamål  med  
koncernens  derivatinstrument
Tillgångar   
Verkligt  värde
Skulder  
Verkligt  värde
Tillgångar   
Verkligt  värde
Skulder  
Verkligt  värde
Ränteswappar  
– kassaflödessäkringar 28 20 316 41
Valutaterminskontrakt  
– kassaflödessäkringar 30 0 7 9
Valutaterminskontrakt   
– säkring nettoinvestering 477 – – 188
Valutaterminskontrakt   
– finansiering av dotterbolag 220 108 418 60
Summa 755 128 741 298
Det nominella beloppet för utestående ränteswapavtal uppgick till 1 328 msek 
(6 756).
Derivat med säkringsredovisning
Kassaflödessäkringar – ränteswappar
I utgående säkringsreserv i eget kapital avser 28  msek (309) före skatt 
verkliga värdet för ränteswappar.  
Med oförändrade räntor och valutakurser kommer detta värde att ändra 
resultatet med 2  msek 2024, 16 msek 2025, 10 msek 2026. Dessa effekter 
möts av resultateffekter från de säkrade posterna.
Kassaflödessäkringar – valutaterminer
Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valuta -
terminer hänförliga till transaktionsexponering och redovisade i säkrings -
reserven uppgick till netto 26  msek (5). 
Med oförändrade valutakurser kommer en omföring att ske över resultat -
räkningen med 25  msek 2024 och 1 msek 2025, vilket möts av resultat -
effekter från de säkrade transaktionerna.
Känslighetsanalys finansiella instrument
Känslighetsanalyser avseende ränterisker samt omräkningsrisker beskrivs i 
not 33.  
 Om kassaflödessäkringar hänförliga till transaktionsexponeringen värderas 
till valutakurs per den 31 december 2022 skulle det verkliga värdet uppgå 
till 14 msek (40) varav 14 msek (36) skulle ingå i säkringsreserven.  
I övriga finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta, efter hänsyn till 
gjorda säkringar, har koncernen endast en begränsad valutarisk. 
Löptidsanalys säkringsinstrument
Säkringsinstrument som identifierats i säkringsrelationer den  
31 december 2023
Säkringsinstrument  –  
säkringsredovisning  tillämpas
Förfall
msek
Inom  
3 mån
3 mån  
– 1 år 1–3 år 3–8 år
Totalt nominellt  
belopp
Ränteswappar 
– kassaflödessäkringar
Nominellt belopp  1  
(genomsnittlig fast ränta)
–449 
(2,55)
– –879 
(2,17)
– –1 328
Valutaterminskontrakt –  
säkring nettoinvestering
EUR/SEK Nominellt belopp  1 
(genomsnittlig spotkurs)
–2 952 
(11,95)
–2 841 
(11,72)
– – –5 793
CZK/SEK Nominellt belopp  1 
(genomsnittlig spotkurs)
–1 071 
(0,46)
– – – –1 071
Övriga Nominellt belopp  1 –440 
(0,08)
– – –440
Skulder – säkring 
nettoinvestering
EUR skuld, nominellt belopp  1 
(genomsnittlig spotkurs)
– – – –2 211 
(10,24)
–2 211
USD skuld, nominellt belopp  1 
(genomsnittlig spotkurs)
–849 
(10,49)
– – – –849
1 Omräknade  till msek till balansdagens  valutakurs.
Säkringseffektivitet 
Effekter  av säkringsredovisning  på  
finansiell  ställning  och resultat
Säkringsinstrument  som identifierats  i säkringsrelationer   
den 31 december  2023
Perioden  – förändring  i verkligt  värde  
för mätning  av ineffektivitet
msek Nominellt  belopp Redovisat  värde Post i balansräkningen Säkringsinstrument Säkrad  post
Ränteswappar – kassaflödessäkringar
Ränteswappar Nominellt belopp  1 –1 328 28
Finansiella anläggningstillgångar, Övriga långfristiga skulder 
och Övriga kortfristiga rörelseskulder –282 –282
Valutaterminskontrakt –  
säkring nettoinvestering 
EUR/SEK Nominellt belopp  1 –5 793 409 Räntebärande fordringar och Räntebärande skulder –11 –11
CZK/SEK Nominellt belopp  1 –1 071 32 Räntebärande fordringar och Räntebärande skulder 14 14
Övriga Nominellt belopp  1 –440 32 Räntebärande fordringar och Räntebärande skulder 44 44
Skulder – säkring nettoinvestering
EUR skuld, nominellt belopp  1 –2 211 –2 211 Räntebärande långfristiga skulder 15 15
USD skuld, nominellt belopp  1 –849 –849 Räntebärande långfristiga skulder 39 39
1 Omräknade  till msek till balansdagens  valutakurs.
Säkringskvoten är 1:1 för samtliga av koncernens säkringar. Koncernen har inte redovisat någon ineffektivitet i resultatet under året.
Det utgående verkliga värdet av kassaflödessäkringar avseende valutaterminer hänförliga till transaktionsexponering och redovisade i 
säkringsreserven uppgick till netto 26  msek före skatt. Från och med hösten 2018 har koncernen beslutat att i normalfallet inte valutasäkra 
beräknade framtida kommersiella flöden, vilket medför att valutakursförändringar omedelbart kommer att påverka koncernens resultat, 
istället för att som tidigare påverka koncernens resultat med en eftersläpning motsvarande valutasäkringarna. Större valutaexponeringar 
relaterade till längre kontrakt av projektliknande karaktär säkras även fortsättningsvis i sin helhet.
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
93
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 96 =====

Finansiella risker
33 Finansiell riskhantering
Information i denna not avser koncernen som helhet, inkluderande både 
kvarvarande verksamheter och tillgångar och skulder som innehas för 
försäljning.
Trelleborg är i egenskap av sin aktivitet på kreditmarknaden samt genom 
sin omfattande verksamhet utanför Sverige utsatt för olika finansiella risker 
såsom finansieringsrisk, likviditetsrisk, ränte- och valutarisk samt finansiell 
kreditrisk. Trelleborgs styrelse har fastställt en policy för hur dessa risker 
ska hanteras och i denna policy regleras även delegeringsordningen av 
koncernens finansiella riskhantering.
Koncernens finansförvaltning är centraliserad till Koncernfunktion Finans 
som tillser att de finansiella riskerna hanteras på ett tillfredsställande sätt, 
inom ramen för fastlagd policy, och rapporterar verkligt utfall till styrelsen 
månatligen.
Nedan ges en beskrivning av koncernens finansiella risker och den policy 
som tillämpas för respektive riskområde. Vidare ges även en kommentar 
kring årets utfall inom respektive område.
Finansieringsrisk och likviditetsrisk
Finansieringsrisk avser risken att refinansiering av förfallande lån försvåras 
eller blir kostsam. Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra betal -
ningsåtaganden då de förfaller.
Policy
Bindande kreditfaciliteter med längre än 12 månaders löptid ska finnas i en 
omfattning som motsvarar koncernens bruttoskuld samt en likviditetsreserv 
som ska uppgå till minst 3 procent av koncernens omsättning. Den genom -
snittliga återstående viktade löptiden av bindande kreditfaciliteter skall 
dessutom aldrig vara kortare än 18 månader.
Kommentar
Trelleborg har en bred finansieringsbas med god tillgång till penning- och 
skuldkapitalmarknaderna. Koncernen har huvudsakligen utnyttjat banklåne -
marknaden genom en syndikerad lånefacilitet som tillåter revolverande 
upplåning i eur och usd och som består av två trancher om 412  meur och 
572 musd samt en swinglinefacilitet denominerad i sek. Koncernen har även 
en syndikerad lånefacilitet i czk. Trelleborg är representerat i penningmark -
naden genom sitt svenska företagscertifikatprogram om 5 000  msek. Under 
åren har Trelleborg med framgång nyttjat skuldkapitalmarknaderna genom 
emissioner på den svenska obligationsmarknaden under sitt Medium Term 
Note (MTN)-program med ett rambelopp på 8 000  msek med ett tillhörande 
grönt ramverk, samt ett antal Schuldschein-emissioner, och har på så sätt 
byggt upp en bred bas av investerare.
Koncernen övervakar sin likviditetsreserv, förfallostruktur samt väsentliga 
finansiella nyckeltal fortlöpande.
Under hela 2023 översteg koncernens bindande kreditfaciliteter den 
totala bruttoskulden samt likviditetsreserven, i enlighet med vad som anges 
i policyn. Kreditfaciliteter definieras som bindande när de är föremål för ett 
bindande låneåtagande från den part som tillhandahåller faciliteten.  
Trelleborgs bindande lånefaciliteter uppgick till totalt 13 484  msek (23 780) 
per den 31 december 2023, varav 12 137  msek (11 439) var outnyttjade. 
Vid utgången av 2023 inkluderade koncernens bindande kreditfaciliteter en 
primär lånefacilitet som tillåter revolverande upplåning om 412  meur och 
572 musd. Denna facilitet ingicks under februari 2019 och förfaller i februari 
2026. I faciliteten medverkar sammanlagt 12 finansiella institutioner från 
Europa, Asien och USA. Baserat på antal deltagande banker och deras  
ställning bedömer Trelleborg att banksyndikatet bakom faciliteten är starkt. 
Lånefaciliteten i czk uppgår till 6 750 mczk och förfaller i maj 2024.  
Faciliteten kommer inte att refinansieras på grund av koncernens minskade 
verksamhet i Tjeckien.
Resterande del av koncernens bindande kreditfaciliteter vid utgången  
av 2023 bestod huvudsakligen av obligationer och Schuldscheins med  
återstående löptider på upp till 6 år.
Med anledning av avyttringen av verksamheter under 2023, främst  
däckverksamheten, har Trelleborg under 2023 inte tagit upp någon ny lång -
fristig finansiering. Efter avyttringarna fick koncernen en nettokassa och har 
därmed valt att inte refinansiera de obligationer och Schuldscheins som har 
förfallit under året. I september 2022 tog Trelleborg upp ett banklån, i form 
av brygglån, om 950 musd för att finansiera förvärvet av Minnesota Rubber & 
Plastics. Detta brygglån betalades i sin helhet tillbaka under maj 2023. 
Inklusive leasingskuld om 1 606  msek (2 215) och pensionsskuld om  
326 msek (438) uppgick räntebärande skulder till 8 622  msek (26 132) per 
den 31 december 2023. Exklusive påverkan från Ieasingskuld och pensions  -
skuld uppgick räntebärande skulder till 6 690  msek (23 479) och utgjordes 
av kortfristiga skulder (förfaller under 2024) om 2 666  msek (15 806) och 
långfristiga skulder (förfaller efter 2024) om 4 024  msek (7 673). Kortfristiga 
skulder bestod huvudsakligen av ett obligationslån om 626  msek, ett  
bilateralt lån om 150  meur och två stycken Schuldscheins om 10 respektive  
15 meur. Den långfristiga delen av skulden bestod huvudsakligen av den 
utnyttjade delen av koncernens syndikerade lånefacilitet om 412  meur och 
572 musd, obligationslån och Schuldscheins. Förfallostrukturen för koncer -
nens räntebärande skulder, exklusive leasingskuld och pensionsskuld, per 
den 31 december 2023 framgår av diagrammet:
Förfallostruktur för koncernens räntebärande 
skulder per 31 december 2023
MSEK
0
1 500
3 000
292827262524
Totalt: 6 690 MSEK
Koncernens skuldsättningsgrad, exklusive leasingskuld och pensionsskuld, 
uppgick till –11 procent (49) vid årets slut (nettokassa).
Ränterisk
Risk
Huvuddelen av Trelleborgs upplåning har rörlig ränta. Koncernen fokuserar 
därför på ränterelaterad kassaflödesrisk, det vill säga risken att förändringar 
i marknadsräntorna kan få genomslag på det finansiella kassaflödet och 
resultatet. Genomslagets storlek beror på upplåningens samt placeringens 
räntebindning.
Ränterisk avseende Leasing
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifter 
vilka inte har erlagts per inledningsdatum för leasingavtalet, diskonterade 
med en låneränta. Diskonteringsräntan fastställs kvartalsvis på koncern -
nivå per land med utgångspunkt i en basränta inklusive en marginal.
Koncernens leasingportfölj omfattar främst leasingavtal för kontor, 
produktionslokaler, lager, tjänstebilar, produktions- och kontorsutrustning. 
De mest väsentliga leasingavtalen avser hyra av kontors- och produktions -
lokaler. Ränterisk avseende dessa kontrakt är i huvudsak en effekt av 
diskontering vid upptagandet och ränteändringar styr inte det faktiska 
kassaflödet kopplat till avtalen. Endast en mindre del av leasingskulden har 
en ränterisk kopplad till avtalen.
Policy
Den genomsnittliga räntebindningen på koncernens bruttoupplåning,  
inklusive effekter av derivatinstrument, får maximalt uppgå till 4 år. Den 
genomsnittliga räntebindningen på räntebärande placeringar, inklusive 
effekter av derivatinstrument, får maximalt uppgå till 2 år, på ett belopp  
om maximalt 2 000  msek, eller dess motvärde i andra valutor.
Koncernen säkrar inte ränterisk avseende leasingskulder.
Kommentar
Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för 
upplåningen och risken för att få en signifikant negativ påverkan på resultatet 
vid en plötslig större ränteförändring. Trelleborg använder räntesäkring där 
det anses tillämpligt.
Nettokassan uppgick vid utgången av 2023 till 2 682  msek (–20 897). 
Utgående nettokassa har påverkats av årets nettokassaflöde inklusive 
avyttrade verksamheter och bolagsförvärv, positiva valutakursdifferenser 
samt kassaflöde avseende leasing och pensionsskuld. Exklusive leasing -
skuld om –1 606 msek (–2 215) samt pensionsskuld om –326  msek (–438) 
uppgick nettokassan till 4 614  msek (–18 244).
Exklusive påverkan av leasingavtal och pensionsskuld, var koncernens 
genomsnittliga räntebärande nettoskuld under året –4 857  msek (–10 152). 
Finansnettot motsvarade 2,8 procent (1,9) av den genomsnittliga ränte -
bärande nettoskulden. Räntenettot exklusive lånekostnader, valutakurs -
differenser och värderingar till verkligt värde motsvarade 6,0 procent (1,7).
Inklusive leasingavtal och pensionsskuld uppgick genomsnittlig ränte -
bärande nettoskuld till –7 123  msek (–12 762). Finansnettot motsvarade  
3,2 procent (2,1) och räntenettot exklusive lånekostnader, valutakursdiffe -
renser och värderingar till verkligt värde motsvarade 5,4 procent (1,9). 
Exklusive påverkan av leasingavtal och pensionsskuld hade bruttolåne -
skulden vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindning på 4 månader (8) och 
de räntebärande placeringarna 0 månad (1). Förändringen av den genom -
snittliga räntebindningen på bruttolåneskulden har främst påverkats av 
förfallna ränte  swappar i samband med återbetalning av lån. Räntebärande 
nettokassa per 31 december 2023 uppgick till 4 614  msek (–18 244) med 
en genomsnittlig återstående räntebindning på cirka 5 månader (11).  
94
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 97 =====

Baserat på den räntebärande nettoskulden per 31 december 2023 skulle 
en ökning av marknadsräntorna med 1 procentenhet för samtliga valutor där 
koncernen har lån eller placeringar påverka finansnettot 2024 positivt med 
cirka 59 msek (–116). Valutor med störst påverkan är eur, usd och sek.  
Under 2023 har ett antal räntesäkringar i eur och sek stängts efter att 
koncernens finansiella position förstärktes kraftigt efter avyttringen av 
däckverksamheten. För räntesäkringarna vid utgången av 2023, och för 
vilka säkrings  redovisning tillämpas, skulle en ökning av marknadsräntorna 
med 1 procentenhet i de valutor som säkrats ge en positiv effekt i total -
resultatet med 10  msek (79) efter skatteeffekt.
För vidare analys av hur koncernens upplåning redovisas, se not 30. 
Utestående räntebärande placeringar redovisas i not 26, 27 och 28.
-100
0
100
200
SEKUSDEUR
Påverkan på koncernens räntekostnad 2024 vid
1 procentenhets ökning av marknadsräntorna
MSEK
Risk före säkringRisk efter säkring
Valutarisk
Valutarisk avser risken att valutakursförändringar påverkar koncernens 
resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden negativt. Valutarisk 
finns både i form av transaktions- och omräkningsrisk.
Transaktionsrisk
Risk
Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor och tjäns -
ter i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till 
transaktionsexponering. Trelleborgs globala verksamhet ger upphov till 
omfattande kassaflöden i utländsk valuta.
Policy
Transaktionsexponering kopplad till den löpande affären säkras normalt 
inte. Större valutaexponeringar relaterade till längre kontrakt av projektlik -
nande karaktär säkras däremot i sin helhet. Koncernfunktion Finans arbetar 
aktivt med att matcha valutaflöden på koncernnivå för att minimera valuta -
exponeringen och, därav hänförliga, transaktionskostnader.
Kommentar
Koncernens valutanettoflöden uppskattas till ett årligt värde motsvarande 
cirka 2 343 msek (8 094). De valutor som har störst nettoflöde, som  
beräknas överstiga motsvarande 200  msek under en 12-månadersperiod, 
samt valutasäkringar per 31 december 2023 framgår av tabellen nedan. 
Det kan noteras att transaktionsexponeringen har förändrats sedan avytt -
ringen av däckverksamheten jämfört med 2022. Anledningen till  
att nettoexponeringen i EUR ökar efter valutasäkringar kan hänföras till 
specifika projekt som enligt policyn måste säkras, samt att exponeringen 
mot EUR är mot ett stort antal valutor. 
En förstärkning med 10 procentenheter i värdet av samtliga valutor där 
Trelleborg prognostiserar nettoflöden mot usd för 2024 skulle leda till en 
förändring av usd-denominerade nettoflöden med –3  musd (+2). En förstärk-
ning med 10 procentenheter i värdet av samtliga valutor där Trelleborg prog -
nostiserar nettoflöden mot eur för 2024 skulle leda till en förändring av 
EUR-denominerade nettoflöden med –6  meur (–20). En förstärkning med  
10 procentenheter i  sek mot samtliga valutor skulle leda till en förändring  
i totala nettoflöden med –10  msek (–14).
Prognostiserad årsexponering per valuta med störst 12-månaders 
nettoflöde samt valuta  säkringar per 31 december 2023, msek 
Valuta Nettoflöde Valutasäkring
Nettoflöde  efter 
valutasäkring
EUR 773 102 875
INR –401 – –401
PLN –339 – –339
USD 314 –428 –114
GBP –248 10 –238
Omräkningsrisk – resultaträkning
Risk
Valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av de 
utländska dotterbolagens resultaträkningar till sek.
Policy
Koncernen valutasäkrar normalt sett inte denna risk. 
Kommentar
Trelleborgs intjäning ligger i stor utsträckning utanför Sverige. Effekterna  
av valutakursförändringar på omsättning och resultat kan därför vara bety -
dande. Vid en omräkning av de utländska dotterbolagens resultaträkningar 
för kvarvarande verksamheter, inklusive jämförelsestörande poster, för 
2022 – till 2023 års genomsnittliga valutakurser – skulle nettoomsätt -
ningen påverkats med 1 355  msek, EBITA med 165 msek och resultatet efter 
skatt med 116 msek.
Omräkning av 2022 års resultaträkning till 2023 års  
valutakurser, msek 
Valuta Nettoomsättning EBITA Resultat  efter skatt
EUR 670 65 64
GBP 120 32 7
USD 429 59 35
CZK 68 1 –2
Övriga 68 8 12
Summa 1 355 165 116
Omräkningsrisk – balansräkning
Risk
I samband med omräkning av koncernens investeringar i utländska dotter -
bolag till sek uppstår risken att förändringar i valutakurserna påverkar 
koncernens balansräkning.
Policy
Investeringar i utländska dotter-, intresse- och samägda bolag kan valuta -
säkras med mellan 0 och 100 procent av investeringens värde (vilket på 
grund av skatteeffekten innebär maximal säkring av cirka 79 procent av 
investeringens värde). Beslut om eventuell valutasäkring sker efter en 
helhetsbedömning av valutakursnivå, kostnads-, likviditets- och skatte -
effekter samt påverkan på koncernens skuldsättningsgrad.
Kommentar
Vid omräkning av koncernens utländska dotterbolags balansräkningar till 
sek uppstår risken att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens 
balansräkning. Nettoinvesteringar i utländska dotter- och intressebolag är 
betydande. Vid en förstärkning av  sek med 1 procentenhet mot samtliga 
valutor där Trelleborg har utländska nettoinvesteringar skulle eget kapital i 
koncernen förändras med –262  msek (–450).
Valutafördelning, säkringsgrad samt känslighetsanalys,  
per 31 december 2023
Valuta
Nettoinvestering,  
msek
Valuta -
säkring,  %
Effekt  på eget  
kapital  om sek 1% 
starkare,  msek 
EUR 9 266 86 –29
GBP 2 435 – –24
USD 13 215 6 –126
CZK 1 577 68 –7
Övriga 7 987 6 –76
Summa 2023 34 480 30 –262
Summa 2022 54 430 21 –450
Koncernens positioner avseende säkring av investeringar i utländska dotter -
bolag följs upp och justeras löpande. Korrelationer mellan valutor beaktas 
när det är lämpligt.
Finansiell kreditrisk
Risk
Finansiell kreditrisk definieras som risken för förluster om de motparter 
med vilka koncernen har investerat i kundfordringar, likvida medel, kort -
fristiga bankplaceringar eller ingångna finansiella instrument med positiva 
marknadsvärden, inte fullgör sina förpliktelser. Kreditrisk avseende kund -
fordringar redovisas i not 19.
Policy
Motparter ska ha hög kreditvärdighet samt helst medverka i koncernens 
medel- och långsiktiga finansiering. Koncernens Finanspolicy innehåller ett 
särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditriskexponering för olika 
motparter anges.
Kommentar
Uppföljning mot kreditgränser i enlighet med finanspolicyn sker löpande. 
Motparterna har delats upp i tre kategorier, A, B respektive C. De tre rating -
kategorierna A, B respektive C används även som utgångspunkt för reserve -
ring för förväntade kreditförluster enligt ratingmetod, genom att sannolikhe -
ten för betalningsinställelse per ratingkategori baseras på externa ratingin -
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
95
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 98 =====

stituts historiska studier av betalningsinställelser. Kategori A innehåller 
motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag som har Issuer Ratings 
från två av de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller 
bättre: Moody’s (A1/stab), Standard & Poor’s (A+/stab), Fitch (A+/stab). 
Institutioner i kategori A får låna maximalt 3 000  msek eller motvärde därav, 
inklusive värdet av orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborg -
koncernen. Detta belopp har tillfälligt höjts under 2023, från den ordinära 
limiten om 1 000 msek, på grund av koncernens starka finansiella position. 
Kategori B består av motparter samt deras fullt garanterade dotterbolag 
som inte kan inkluderas i kategori A och som har Issuer Ratings från två av 
de följande tre ratinginstituten på minst följande nivåer eller bättre: Moody’s 
(A3/stab), Standard & Poor’s (A-/stab), Fitch (A-/stab). Motparter i kategori 
B får låna maximalt 500  msek eller motvärde därav, inklusive värdet av  
orealiserade vinster i derivatinstrument, från Trelleborgkoncernen.
Kategori C omfattar motparter utanför kategorierna A respektive B.  
Exponeringen på motparter i kategori C får ej överstiga 50  msek per motpart. 
Exponeringar mot motparter utanför investment grade inom kategori C finns 
för att uppfylla vissa dotterbolags behov av bankrelationer i vissa länder där 
landet i sig ger en rating under investment grade.
Nedanstående tabell visar koncernens kreditriskexponering för räntebä -
rande fordringar, likvida medel och derivatinstrument per den 31 december 
2023, uppdelad per kategori.
Finansiell kreditriskexponering 
Kategori
Räntebärande   
fordringar Likvida  medel
Derivatinstrument  
orealiserade  vinster,  
brutto Summa
msek 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022
A 11 11 10 092 3 427 626 454 10 729 3 892
B 1 1 270 840 129 33 400 874
C – – 189 492 – 254 189 746
Summa 12 12 10 551 4 759 755 741 11 318 5 512
Likvida medel i kategori A var vid utgången av 2023 fördelad på 24 motpar -
ter. Kreditexponeringar i kategori A uppgick till mindre än 3 000  msek per 
motpart. Den totala kreditexponeringen i kategori B var vid utgången av 
2023 fördelad på 18 motparter. Kreditexponeringar i kategori B uppgick till 
mindre än 500 msek per motpart. Den totala kreditexponeringen i kategori C 
var vid utgången av 2023 fördelad på 29 motparter. Kreditexponeringar i 
kategori C uppgick till mindre än 50  msek per motpart. Styrelsen har under 
2022 givit en motpart, som annars skulle ingå i kategori C, en utökad limit 
till 150 msek på grund av vissa begränsande omständigheter. Under 2023 
har limiten för denna motpart justerats ned till 50  msek igen.
Kreditriskexponering i derivatinstrument bestäms som det verkliga värdet 
på balansdagen. Per den 31 december 2023 uppgick den totala motparts -
risken i derivatinstrument brutto till 755  msek (741). Om hänsyn tas till 
ISDA-avtal, och nettofordran i derivatinstrument beräknas som netto per 
motpart, uppgick motpartsrisken till 627  msek (443).
Trelleborg tillämpar en ratingbaserad metod enligt A, B, C, i kombination 
med annan känd information och framåtblickande faktorer för bedömning av 
förväntade kreditförluster för likvida medel och räntebärande placeringar. 
Aktuell reservering uppgår till 1  msek. Samtliga likvida medel och banktill -
godohavanden hänförs till stadie 1, det vill säga det har inte skett någon 
väsentlig kreditförsämring. Koncernen reserverar även för förväntade kredit -
förluster på kundfordringar, se not 19. Utöver vad som redovisas i tabellen 
ovan har koncernen även ränte  bärande fordringar på 50  msek (47) mot 
tredje part.
Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av uteblivna betal -
ningar från dessa motparter.
Löptidsanalys för finansiella instrument
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder och nettoregle -
rade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den 
tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade 
kassaflödena.
Per 31 december 2023
msek
Mindre än  
1 år
Mellan  
1 och 3 år
Mellan  
3 och 5 år
Mer än 
5 år Summa
Upplåning inkl räntor –2 855 –2 718 –1 074 –560 –7 207
Ränteswappar med negativt 
verkligt värde – –4 – – –4
Leverantörsskulder –2 311 – – – –2 311
Summa –5 166 –2 722 –1 074 –560 –9 522
Kundfordringar 4 941 – – – 4 941
Ränteswappar med positivt 
verkligt värde 25 4 – – 29
Nettoflöde –200 –2 718 –1 074 –560 –4 552
Koncernens likviditetsreserv täcker de finansiella skulder med förfall inom 
12 månader. En mer detaljerad förfallostruktur framgår av not 30.
Per 31 december 2022
msek
Mindre än  
1 år
Mellan  
1 och 3 år
Mellan  
3 och 5 år
Mer än 
5 år Summa
Upplåning inkl räntor –18 449 –1 963 –3 267 –581 –24 260
Leverantörsskulder –5 198 – – – –5 198
Summa –23 647 –1 963 –3 267 –581 –29 458
Kundfordringar 7 696 – – – 7 696
Ränteswappar med positivt 
verkligt värde 55 59 – – 114
Nettoflöde –15 896 –1 904 –3 267 –581 –21 648
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som 
kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen 
återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i 
tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
Per 31 december 2023
msek
Mindre än  
1 år
Mellan  
1 och 3 år
Mellan  
3 och 5 år
Mer än
 5 år Summa
Valutaterminskontrakt
utflöde –17 995 –81 – – –18 076
inflöde 18 570 81 – – 18 651
Summa 575 0 – – 575
Per 31 december 2022
msek
Mindre än  
1 år
Mellan  
1 och 3 år
Mellan  
3 och 5 år
Mer än
 5 år Summa
Valutaterminskontrakt
utflöde –35 426 –25 – – –35 451
inflöde 35 612 25 – – 35 637
Summa 186 0 – – 186
Övrigt
34 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter
msek 2023 2022
Eventualförpliktelser
Borgens- och övriga eventualförpliktelser 19 23
Summa 19 23
Ställda säkerheter
Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 13
Summa 5 13
Av koncernens eventualförpliktelser avser 13 (13)  msek förpliktelser för 
avyttrade bolag enligt avtal. 
96
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
KONCERNENS NOTER

===== SIDA 99 =====

Moderbolaget
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR   
msek Not 2023 2022
Nettoomsättning 36 635 645
Administrationskostnader 37, 39, 43, 48 –558 –415
Övriga rörelseintäkter 37, 38 8 7
Övriga rörelsekostnader 37, 38 –426 –351
EBIT –341 –114
Finansiella intäkter och kostnader 40 17 243 8 088
Resultat före dispositioner och skatt 16 902 7 974
Bokslutsdispositioner 57 449 94
Skatt 41 –80 –106
Resultat efter skatt 17 271 7 962
Rapporter över totalresultat
msek 2023 2022
Resultat efter skatt 17 271 7 962
Övrigt totalresultat – –
Övrigt totalresultat efter skatt – –
Summa totalresultat 17 271 7 962
MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYSER   
msek 2023 2022
Den löpande verksamheten
EBIT –341 –114
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar 5 8
Nedskrivningar 3 –
Avyttringar och utrangeringar – –
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 1 4
–332 –102
Kontant erhållen utdelning 5 196 8 366
Erhållen ränta och andra finansiella poster 12 6
Erlagd ränta och andra finansiella poster –687 –279
Betald/Erhållen skatt –10 –101
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av 
rörelsekapital 4 179 7 890
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar 65 3
Förändring av rörelseskulder –14 5
Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 230 7 898
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterbolag/Kapitaltillskott –12 206 –7 161
Avyttring av dotterbolag 29 066 2 061
Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar 0 –2
Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar 1 –1
Kassaflöde från investeringsverksamheten 16 861 –5 103
Finansieringsverksamheten
Erhållna koncernbidrag 96 179
Lämnade koncernbidrag –238 0
Förändring av räntebärande skulder –15 545 1 585
Utdelning – moderbolagets aktieägare –1 524 –1 481
Återköp egna aktier –3 880 –3 079
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –21 091 –2 796
Årets kassaflöde 0 –1
Likvida medel 
Vid periodens början – 1
Likvida medel vid årets slut – –
97
MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDESANALYSER

===== SIDA 100 =====

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR
31 december,  msek Not 2023 2022
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 46 9 11
Immateriella anläggningstillgångar 47 6 13
Finansiella anläggningstillgångar 45, 53 37 822 41 960
Uppskjutna skattefordringar 42 51 60
Summa anläggningstillgångar 37 888 42 044
Omsättningstillgångar
Kortfristiga rörelsefordringar 49 115 179
Aktuell skattefordran – 1
Räntebärande fordringar 54 788 96
Likvida medel – –
Summa omsättningstillgångar 903 276
SUMMA TILLGÅNGAR 38 791 42 320
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 2 620 2 620
Reservfond 1 130 1 130
Summa bundet eget kapital 3 750 3 750
Fritt eget kapital
Balanserat resultat 5 304 2 746
Årets resultat 17 271 7 962
Summa fritt eget kapital 22 575 10 708
Summa eget kapital 56 26 325 14 458
Obeskattade reserver 57 101 –
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder 55 0 0
Pensionsförpliktelser 44 0 0
Övriga avsättningar 52 65 64
Summa långfristiga skulder 65 64
Kortfristiga skulder
Räntebärande kortfristiga skulder 55 12 087 27 631
Aktuella skatteskulder 60 –
Övriga kortfristiga skulder 50, 51 153 167
Summa kortfristiga skulder 12 300 27 798
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 38 791 42 320
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
Eget kapital Bundet  eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital
msek 2023 2022 2023 2022 2023 2022
Ingående balans den 1 januari 3 750 3 750 10 708 7 306 14 458 11 056
Årets förändringar
Återköp egna aktier – – –3 880 –3 079 –3 880 –3 079
Makulering egna aktier –154 – 154 – – –
Fondemission 154 – –154 – – –
Utdelning – – –1 524 –1 481 –1 524 –1 481
Årets resultat – – 17 271 7 962 17 271 7 962
Utgående balans den 31 december 3 750 3 750 22 575 10 708 26 325 14 458
Se även not 29 och 56.
98
MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR

===== SIDA 101 =====

Omsättning och resultat
35 Redovisningsprinciper
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt Årsredovisnings­
lagen (ÅRL) och RFR 2. Moderbolaget tillämpar i sina finansiella rapporter 
de International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av 
EU när detta är möjligt inom ramen för ÅRL, samt med hänsyn tagen till 
sambandet mellan redovisning och beskattning. Detta innebär framför allt 
följande skillnader mellan redovisningen i moderbolaget och koncernen:
•  Moderbolaget redovisar sina pensionsåtaganden enligt Tryggandelagen. 
Justering sker på koncernnivå till redovisning i enlighet med IFRS.
• Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
• Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, 
varefter nedskrivningsprövning görs.
• Skulder i utländsk valuta som utgör effektiva säkringsinstrument för 
moderbolagets investeringar i dotterbolag har värderats till anskaffnings ­
kurs. Vinster eller förluster på skulder som ersatts redovisas som övrig 
tillgång eller skuld till dess att nettoinvesteringen avyttras.
•  Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 Finansiella instrument: Redovisning 
och värdering. I moderbolaget tillämpas en metod med utgångspunkt i 
anskaffningsvärde enligt Årsredovisningslagen.
• Moderbolaget tillämpar undantaget från tillämpning av IFRS 16 Leasing­
avtal. Leasingkostnaderna belastar resultatet och påverkar inte 
balans   räkningen.
36 Nettoomsättning per geografisk marknad/land
msek 2023 2022 
USA 190 160
Tyskland 93 102
Sverige 57 55
Italien 61 49
Storbritannien 44 43
Frankrike 32 39
Indien 16 13
Övriga länder 142 184
Summa 635 645
Andel av årets nettoomsättning som skett till andra företag inom koncernen 
uppgår till 92,3% (99,6%) och avser försäljning av koncerngemensamma 
tjänster. Nettoomsättning fördelar sig per enskilt betydelsefulla länder 
enligt ovan. 
37 Kostnadsslagsindelad resultaträkning
msek 2023 2022
Ersättningar till anställda –184 –151
Avskrivningar och nedskrivningar –8 –8
Övriga externa kostnader –366 –256
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader (not 38) –418 –344
Summa –976 –759
38 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
msek 2023 2022
Valutakursdifferenser 8 7
Övrigt 0 0
Summa övriga rörelseintäkter 8 7
Inköp av tjänster från övriga koncernbolag –316 –296
Valutakursdifferenser –10 –8
Övrigt –100 –47
Summa övriga rörelsekostnader –426 –351
Summa –418 –344
39 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
msek 2023 2022
Deloitte
Revisionsuppdrag 5 5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 1
Övriga tjänster 0 0
Summa 6 6
40 Finansiella intäkter och kostnader
msek 2023 2022
Resultat från andelar i koncernbolag
Utdelning 5 196 8 366
Nedskrivning av aktier i dotterbolag –329 –435
Resultat vid försäljning/likvidation dotterbolag 12 977 430
Summa 17 844 8 361
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernbolag 11 –
Ränteintäkter, övriga 1 0
Valutakursdifferenser 89 –
Summa 101 0
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernbolag –687 –279
Räntekostnader, övriga 0 0
Valutakursdifferenser –15 6
Summa –702 –273
Summa finansiella intäkter och kostnader 17 243 8 088
41 Skatt på årets resultat
msek 2023 2022
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad/ ­intäkt –71 –103
Justering av skatt hänförlig till tidigare år – –
Summa –71 –103
Uppskjuten skattekostnad (–)/-intäkt (+)
Förändring av underskottsavdrag –11 1
Förändring temporära skillnader 2 –4
Summa –9 –3
Totalt redovisad skattekostnad –80 –106
Avstämning av skatt
Resultat före dispositioner och skatt 16 902 7 974
Beräknad svensk inkomstskatt, 20,6% (20,6) –3 482 –1 643
Ej skattepliktiga utdelningar/resultat från aktier i dotterbolag 3 743 1 812
Ej avdragsgilla nedskrivningar –68 –90
Övriga icke ­avdragsgilla kostnader/Ej skattepliktiga intäkter –39 –3
Skatteeffekt av överfört negativt räntenetto till andra koncernföretag –135 –57
Källskatt på utdelning –8 –103
Omvärdering av temporära skillnader 1 –3
Erhållna koncernbidrag –113 –19
Lämnade koncernbidrag 0 0
Förändring periodiseringsfond 21 –
Förändring överavskrivningar 0 –
Skatt hänförlig till tidigare år – –
Skatteeffekt av andel i utländsk delägarbeskattad juridisk person – –
Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler – –
Totalt redovisad skattekostnad –80 –106
Den gällande skattesatsen är 20,6 procent (20,6).
42 Förändring av uppskjuten skatt
Underskotts­
avdrag Avsättningar
Anläggnings ­ 
tillgångar
Summa  
upp skjuten  
skatte  fordran
msek 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022
Belopp vid årets ingång 11 10 50 54 –1 –1 60 63
Redovisat över 
resultaträkningen:
Förändring av 
underskottsavdrag –11 1 – – – – –11 1
Skatt hänförlig till tidigare år – – – – – – – –
Temporära skillnader – – 2 –4 0 0 2 –4
Belopp vid årets utgång 0 11 52 50 –1 –1 51 60
Se även not 41.
99
MODERBOLAGETS NOTER

===== SIDA 102 =====

Anställda
43 Anställda och kostnader
Medelantal anställda
2023 2022
Antal 
kvinnor
Antal 
män Totalt
Antal  
kvinnor
Antal  
män Totalt
Sverige 31 33 64 27 47 74
Könsfördelning  inom företagsledningen,  % 2023 2022
Andelen kvinnor i 
ledande befattningar  0 0
styrelsen 43 43
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2023
msek
Styrelse   
och VD
Övriga  befattnings ­ 
havare i högsta   
ledningen
Övriga   
anställda
Summa  
löner
Sociala  
kostnader
Varav  
pensions ­ 
kostnad
Sverige 46 17 53 116 59 18
Se även not 10.
2022
msek
Styrelse  
 och VD
Övriga  befattnings ­ 
havare i högsta   
ledningen
Övriga   
anställda
Summa  
löner
Sociala  
kostnader
Varav  
pensions ­ 
kostnad
Sverige 32 14 50 96 50 20
Se även not 10.
44 Pensionsförpliktelser
msek 2023 2022
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 0 0
Summa 0 0
Pensioner och liknande kostnader uppgick till 18  msek (20).  
Operativa tillgångar och skulder
45 Andelar i koncernbolag
msek 2023 2022
Ingående balans 41 960 36 865
Tillkommer
Förvärv 35 0
Kapitaltillskott 12 171 7 161
Avgår
Försäljning/Likvidation –16 015 –1 631
Nedskrivning –329 –435
Summa 37 822 41 960
Se även not 13.  
46 Materiella anläggningstillgångar
msek 2023 2022
Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 7
Inventarier, verktyg och installationer 3 4
Summa 9 11
Förbättrings  utgifter 
på annans  
fastighet
Inventarier,   
verktyg  och  
installationer
Summa materiella  
anläggnings ­  
 tillgångar
msek 2023 2022 2023 2022 2023 2022
Ackumulerade 
anskaffningsvärden
Vid årets början 25 25 18 17 43 42
Investeringar – – 0 2 0 2
Avyttringar och utrangeringar – – 0 –1 0 –1
Utgående ackumulerade 
anskaffningsvärden 25 25 18 18 43 43
Ackumulerade avskrivningar 
enligt plan
Vid årets början –18 –17 –14 –14 –32 –31
Avyttringar och utrangeringar – – 0 1 0 1
Årets avskrivning enligt plan –1 –1 –1 –1 –2 –2
Utgående ackumulerade 
avskrivningar –19 –18 –15 –14 –34 –32
Summa 6 7 3 4 9 11
Trelleborg AB har ingått leasingavtal. Leasingkostnader för tillgångar som 
innehas via leasingavtal redovisas bland rörelsens kostnader och uppgick 
till 3 msek (1). Framtida betalningar för ej annullerbara leasingkontrakt 
uppgår till 2 msek (1) och förfaller enligt följande:  
msek 2023 2022
År 1 1 1
År 2–5 1 0
Summa 2 1
47 Immateriella tillgångar
msek 2023 2022
Balanserade utgifter för IT 6 13
Summa 6 13
Balanserade  utgifter   
för IT
msek 2023 2022
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 53 52
Investeringar 0 1
Avyttringar och utrangeringar –8 –
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 45 53
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början –40 –34
Avyttringar och utrangeringar 7  –
Årets avskrivning enligt plan –3 –6
Utgående ackumulerade avskrivningar –36 –40
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början 0 0
Årets nedskrivning –3 0
Utgående ackumulerade nedskrivningar –3 0
Summa 6 13
48 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella  
anläggningstillgångar och immateriella tillgångar
msek 2023 2022
Förbättringsutgifter på annans fastighet –1 –1
Inventarier, verktyg och installationer –1 –1
Balanserade utgifter för IT –6 –6
Summa –8 –8
100
MODERBOLAGETS NOTER

===== SIDA 103 =====

49 Kortfristiga rörelsefordringar
msek 2023 2022
Rörelsefordran, koncernbolag 23 59
Övriga kortfristiga fordringar 49 82
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 43 38
Summa 115 179
50 Övriga kortfristiga skulder
msek 2023 2022
Leverantörsskulder 33 58
Rörelseskulder, koncernbolag 57 54
Övriga icke räntebärande skulder 5 4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 51) 58 51
Summa 153 167
51 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
msek 2023 2022
Löner 36 32
Sociala avgifter 11 10
Övrigt 11 9
Summa 58 51
52 Övriga avsättningar
msek 2023 2022
Avsättning för långsiktigt incitamentsprogram 16 16
Övriga avsättningar 49 48
Summa 65 64
Kapitalstruktur och finansiering
53 Finansiella anläggningstillgångar
msek 2023 2022
Andelar i koncernbolag (not 13 och not 45) 37 822 41 960
Andra långfristiga värdepappersinnehav 0 0
Summa 37 822 41 960
54 Räntebärande fordringar
msek 2023 2022
Finansiell fordran, koncernbolag 788 96
Summa räntebärande fordringar 788 96
55 Räntebärande skulder
msek 2023 2022
Övriga långfristiga räntebärande skulder, koncernbolag 0 0
Övriga kortfristiga räntebärande skulder, koncernbolag 12 087 27 631
Summa räntebärande skulder 12 087 27 631
56 Eget kapital
Aktiekapitalet i Trelleborg AB uppgick den 31 december 2023 till 
2 620 360 569 sek, fördelat på 255 125 919 aktier med kvotvärde  
10,27 sek. 
Aktieslag Antal aktier Andel,  % Antal röster Andel,  %
Serie A 28 500 000 11,17 285 000 000 55,70
Serie B 226 625 919 88,83 226 625 919 44,30
Summa 255 125 919 100,00 511 625 919 100,00
Se även not 29.
Förslag till vinstdisposition
2023
Styrelsen föreslår, att till förfogande  
stående balanserade vinstmedel,  tsek 5 304 121
Samt årets resultat,  tsek 17 270 925
Summa, tsek 22 575 046
Disponeras på följande sätt:
till aktieägarna utdelas 6,75  sek per aktie, tsek 1 643 148
I ny räkning överföres,  tsek 20 931 898
Summa, tsek 22 575 046
Övrigt
57 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
Bokslutsdispositioner 
msek 2023 2022
Bokslutsdispositioner
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan –1 0
Förändring av periodiseringsfond –100 0
Erhållna koncernbidrag 788 95
Lämnade koncernbidrag –238 –1
Summa bokslutsdispositioner 449 94
Obeskattade reserver
Periodiseringsfond avsatt 2023 100 –
Ackumulerade överavskrivningar 1 –
Summa obeskattade reserver 101 –
58 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter
msek 2023 2022
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtaganden 0 0
Borgens ­ och övriga ansvarsförbindelser 7 462 24 437
Summa 7 462 24 437
Därav för dotterbolaget Trelleborg Treasury AB 6 687 23 435
Därav för andra dotterbolag 762 989
Därav gentemot kreditinstitut 13 13
Moderbolaget har ställt ut garantier för dotterbolaget Trelleborg Treasury 
AB:s verksamhet. Åtaganden enligt dessa borgensförbindelser uppgår per 
balansdagen till 6 581  msek (23 189) avseende direkta lån, 106  msek (246) 
avseende verkligt värde i derivatinstrument samt 0  msek (0) avseende övriga 
eventualförpliktelser.  
101
MODERBOLAGETS NOTER

===== SIDA 104 =====

Hans Warén
Auktoriserad revisor
Vår revisionsberättelse har lämnats den 29 februari 2024.
Deloitte AB
Trelleborg den 29 februari 2024
Johan Malmquist Gunilla Fransson Monica Gimre 
Ordförande  Styrelseledamot Styrelseledamot
Henrik Lange Peter Nilsson Anne Mette Olesen 
Styrelseledamot Styrelseledamot och Styrelseledamot 
 verkställande direktör 
Jan Ståhlberg Maria Eriksson Jimmy Faltin   
Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Lars Pettersson  
Arbetstagarrepresentant 
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår, att till förfogande stående  
balanserade vinstmedel, tsek 5 304 121
samt årets resultat, tsek 17 270 925
Summa, tsek 22 575 046
disponeras på följande sätt:
till aktieägarna utdelas 6,75 sek per aktie, tsek 1 643 148
i ny räkning överföres, tsek 20 931 898
Summa, tsek 22 575 046
Som avstämningsdag för att erhålla utdelning föreslås den 26 april 2024.
Styrelsen anser att föreslagen utdelning är försvarlig i relation till de krav som koncernverksamhetens 
art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, 
likviditet och ställning i övrigt. Föreslagen utdelning reducerar koncernens soliditet från 70,1 procent 
till 69,3 procent och moderbolagets soliditet från 67,9 procent till 66,4 procent, beräknat per  
31 december 2023.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet 
med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande  
bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god  
redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen 
av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker 
och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
102
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

===== SIDA 105 =====

Revisionsberättelse 
Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr. 556006­3421 
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen 
för Trelleborg AB för räkenskapsåret 2023 ­01­01–2023­12­31 med 
undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 39–45, ersättnings ­
rapporten på sidorna 50–51 samt del av hållbarhetsrapporteringen på 
sid 134. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på 
sidorna 3, 8–13, 21–29, 34–37, 46–49, 52–102 samt del av sidan 
134, i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med 
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande 
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 
och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredo ­
visningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med 
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande 
bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och 
av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International 
Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU och 
årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrnings ­
rapporten på sidorna 39–45, ersättningsrapporten på sidorna 50–51 
samt del av hållbarhetsrapporteringen på sid 134.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och 
koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen 
och balansräkningen för moderbolaget och rapport över resultat och 
rapport över finansiell ställning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern­
redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport 
som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med 
Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) 
och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder 
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar . Vi är oberoende i förhål ­
lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige 
och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta 
innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga 
förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) 
artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekom ­
mande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända ­
målsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som 
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi ­
sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella 
perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, 
och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovis ­
ningen som helhet men vi gör inga separata uttalanden om dessa 
områden.
Värdering av goodwill
Beskrivning av risk
Trelleborg AB redovisar i koncernens balansräkning per den 31 decem ­
ber 2023 goodwill om 20 491  msek. Värdet på den redovisade good­
willen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagene ­
rerande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företags ­
ledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden 
och bedömningar såsom omsättningstillväxt, rörelsemarginalutveckling 
och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. 
Felaktiga bedömningar och antaganden kan ge en betydande påverkan 
på koncernens resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen har inte identifierat något nedskrivningsbehov för 
någon kassagenererande enhet.
För ytterligare information hänvisas till not 17 där det framgår hur 
företagsledningen gjort sin nedskrivningsprövning tillsammans med 
viktiga bedömningar och antaganden.
Våra granskningsåtgärder
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte 
begränsad till dessa:
 » Granskning och bedömning av Trelleborg AB:s rutiner för nedskriv ­
ningsprövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden 
är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet 
finns i gjorda beräkningar;
 » Verifiering av indata i beräkningar bland annat mot de av styrelsen 
godkända affärsplanerna för prognosperioden;
 » Bedömning av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenere ­
rande enhet genom utförande av känslighetsanalyser; och
 » Granskning av fullständigheten i relevanta noter till de finansiella 
rapporterna.
Vid genomförandet av vissa av granskningsåtgärderna ovan har våra 
värderingsexperter medverkat.
Annan information än årsredovisningen och  
koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen 
och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–2, 4–7, 14–20, 
30–33, 38, 106–134 samt 136–141. Även ersättningsrapporten på 
sidorna 50–51 utgör annan information. Det är styrelsen och verkstäl ­
lande direktören som har ansvaret för denna andra information. 
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen 
omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk ­
ande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis ­
ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan 
och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig 
med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genom ­
gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen 
samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga 
felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende 
103
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR TRELLEBORG AB

===== SIDA 106 =====

denna information, drar slutsatsen att den andra informationen 
innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta.  
Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att 
årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger  
en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern ­
redovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och 
verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de 
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern ­
redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen 
ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av 
bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De 
upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka  
förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om 
fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om  
styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, 
upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ  
till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens 
ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella 
rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredo ­
visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några 
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller 
misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra  
uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen 
garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i 
Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en 
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller 
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans 
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare 
fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredo­
visningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens 
webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna 
beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har  
vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens 
förvaltning för Trelleborg AB för räkenskapsåret 2023­01­01–2023­12­31 
samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller 
förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget  
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk­
ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar 
enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar . Vi är  
oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god  
revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar 
enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända ­
målsenliga som grund för våra uttalanden. 
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf ­
fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar 
detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med 
hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, 
omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och 
koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning  
i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av 
bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande 
bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets  
organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen  
och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett 
betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande 
förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland 
annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring 
ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvalt ­
ningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt  
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med 
en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot 
eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
 » företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse 
som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
 » på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,  
årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av  
bolagets vinst eller förlust och därmed vårt uttalande om detta, är  
att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt  
med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att 
en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer 
att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt ­
ningsskyldighet mot bolaget eller att ett förslag till dispositioner av 
bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen 
finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.
se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av 
revisionsberättelsen.
104
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR TRELLEBORG AB

===== SIDA 107 =====

Revisorns uttalande om ESEF-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi 
även utfört en granskning av att styrelsen har upprättat årsredovis ­
ningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig 
elektronisk rapportering (ESEF ­rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen 
(2007:528) om värdepappersmarknaden för Trelleborg AB för räken ­
skapsåret 2023 ­01­01–2023­12­31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade 
kravet.
Enligt vår uppfattning har ESEF ­rapporten upprättats i ett format som 
i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18  
Revisorns granskning av ESEF-rapporten . Vårt ansvar enligt denna 
rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar . Vi är 
oberoende i förhållande till Trelleborg AB enligt god revisorssed i Sverige 
och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­
enliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att 
ESEF­rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen 
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan 
intern kontroll som styrelsen bedömer nödvändig för att upprätta 
ESEF­rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på 
oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF ­rapporten i 
allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.  
4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av  
vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder 
för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF ­rapporten är upprättad i ett 
format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för 
att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i 
Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en 
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller 
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans  
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare 
fattar med grund i ESEF ­rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana ­
gement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hante ­
rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse ­
ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen 
och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om 
att ESEF­rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig 
elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. 
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att 
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning 
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för 
hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte 
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn 
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om  
effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också  
en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och 
verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att 
ESEF­rapporten upprättats i ett giltigt XHTML ­format och en avstämning 
av att ESEF­rapporten överensstämmer med den granskade årsredovis ­
ningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida 
koncernens resultat ­, balans­ och egetkapitalräkningar, kassaflödes­
analys samt noter i ESEF ­rapporten har märkts med iXBRL i enlighet 
med vad som följer av ESEF ­förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten 
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på 
sidorna 39–45 och för att den är upprättad i enlighet med 
årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns 
granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning 
av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt 
mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en 
revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed 
i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för 
våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet 
med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen 
samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo­
visningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överens ­
stämmelse med årsredovisningslagen.
Deloitte AB, 556271 ­5309, Stockholm, utsågs till Trelleborg AB:s  
revisorer av bolagsstämman den 27 april 2023 och har varit bolagets 
revisorer sedan den 27 april 2017.
Göteborg den 29 februari 2024
Deloitte AB
Hans Warén   
Auktoriserad revisor 
105
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR TRELLEBORG AB

===== SIDA 108 =====

HÅLLBARHETS- 
INFORMATION
106 ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB

===== SIDA 109 =====

Bilden visar en madrass med Trelleborgs polyuretanbelagda väv som med sina unika 
stretchegenskaper anpassar sig till patientens kropps kontur vilket omfördelar trycket 
och förhindrar trycksår.  
LÄS MER OM: HÄLSOVÅRD & MEDICINTEKNIK  
Lösningar för hälsovård och medicinteknik 
En växande åldrande befolkning leder till ökat behov av vård. Vid vård där patienterna blir 
sängliggande eller stillasittande under en längre tid ökar risken för trycksår, vilket ställer 
höga krav på utformningen och materialen hos de ytor som patienten kommer i kontakt med. 
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
107

===== SIDA 110 =====

Styrelsens och ledningens roll 
Allmän grund för hållbarhetsredovisningen
 » Beräkningarna av CO2-utsläpp från inköpt energi (Scope 2) bygger på mark-
nadsbaserade omräkningsfaktorer från respektive leverantör (styrkta av 
intyg/certifikat med specifikation av levererad energimix och nettoutsläpp). I 
de fall sådana uppgifter inte finns tillgängliga används nationella så kallade 
residualmixfaktorer. Om även sådana faktorer inte finns tillgängliga används 
nationella omräkningsfaktorer från International Energy Agency (2022 års 
version).
 » Data från värdekedjan (Scope 3) rör främst utsläpp av växthusgaser från 
leverantörskedjan. De mer precist beräknade utsläppen för basåret 2021 är 
fortfarande delvis under korrigering efter genomförda avyttringar och andra 
koncernförändringar, men kommer att kunna presenteras i redovisningen för 
året 2024 tillsammans med korresponderande utsläpp för 2022 och 2023. 
Dessa utsläpp är i huvudsak baserade på vedertagna schablonvärden för 
utsläpp per ton inköpt material, alternativt på en genomsnittsfaktor av 
utsläpp för Trelleborgs inköpsvärden för året för olika material.
 » Några enstaka nyckeltal har uppdaterats för tidigare år efter en revidering 
av inrapporterad data. Justeringarna uppgår överlag till cirka 1-2 procent av 
det tidigare inrapporterade värdet. För hela koncernen justerades VOC-ut-
släpp 2022 med 10 procent.
Fokusområden presenteras i linje med ny lagstiftning 
Den interna hållbarhetsstyrningen har bedrivits enligt koncernens uppdelning 
av hållbarhetsområdet i tre fokusområden: Verksamheten, Efterlevnad och 
Samhällsengagemang. 
I samband med det pågående införandet av redovisning enligt EU:s 
lagstiftning CSRD, anpassar Trelleborg presentationen i årets redovisning till 
de i EU-lagstiftningen vedertagna ramarna för de tre ESG-områdena Environ-
ment/Miljö, Social/Socialt, samt Governance/Styrning, vilket endast innebär 
smärre förändringar gentemot tidigare år.
Väsentlighetsbedömning utgör grund för hållbarhetsredovisningen 
Underlaget för innehållet i denna hållbarhetsredovisning är en väsentlighets-
bedömning enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer av Trelleborgkoncernens 
aktiviteter och deras återverkan i hela värdekedjan, årligen värderad av 
Trelleborg samt av externa parter, se vidare sidan 114.
Den årliga bedömningen speglar och prioriterar verksamhetens viktigaste 
hållbarhetsaspekter från ett internt respektive externt intressentperspektiv. 
Bedömningen har under 2023 anpassats marginellt till sin struktur  
och terminologi, som ett första steg i riktning mot den typ av väsentlighets-
bedömning som krävs i EU:s nya regelverk Corporate Sustainability Reporting 
Directive (CSRD). 
För utarbetandet av denna årsredovisning har alla ingående enheter i 
koncernen i januari 2024 rapporterat in hållbarhetsdata för året 2023 till  
det interna gemensamma rapporteringssystemet. Detta har lett fram till en 
konsoliderad sammanställning för koncernen, främst avseende samma kvar-
varande enheter som i den finansiella årsredovisningen. Även data för hela 
koncernen – inklusive under året avyttrade enheter – redovisas dock, se nedan. 
Om inget annat anges avser presenterade data kalenderåret 2023.  
Föregående års data (2022) presenteras inom parentes. 
 
Huvuddata avser kvarvarande verksamheter 
I enlighet med den finansiella årsredovisningen avseende året 2023 rappor-
terar hållbarhetsredovisningen siffror primärt på kvarvarande verksamheter, 
men separat data presenteras även för hela koncernen, inklusive under året 
avyttrade verksamheter.
 I graferna med tidigare års utfall visas data för kvarvarande verksamheter, 
dock endast för fyra år istället för sedvanliga fem år.
För den som vill se hela koncernens prestanda för 2023, finns sådana 
data presenterade i översikter för koncernens hållbarhetsprestanda på 
sidorna 122–133. 
Redovisningsprinciper 
Följande övergripande redovisningsprinciper tillämpas:
 » Redovisningen täcker alla Trelleborgs producerande och icke-producerande 
enheter där det finns anställda och där ägandet överstiger 50 procent. 
 » Data för hela koncernen täcker vad gäller avyttrade enheter den del av året 
som de varit en del av Trelleborg.
Övergripande ansvar – styrelse och ledning 
Styrelsens och ledningens komposition, expertis/kompetens, erfarenhet  
och mångfald framgår av presentationerna på sidorna 46–47 respektive 
48–49. Där framgår även arbetstagarrepresentation och oberoende vad gäller 
styrelsens medlemmar, samt ansvar vad gäller bevakningen, värderingen och 
styrningen av verksamhetens påverkan, risker och möjligheter. 
Styrelsen är högsta instans för styrning av hållbarhetsfrågor och måste 
godkänna alla koncernpolicyer, inklusive koncernens Uppförandekod som är 
det tyngst vägande dokumentet vad gäller alla medarbetares affärsetik, se 
vidare sidan 132. Policyliknande styrdokument som inte kräver styrelsens 
godkännande kallas i Trelleborg för koncerndirektiv. Ett koncerndirektiv 
godkänns på företagsledningsnivå.
När det gäller nuvarande och kommande EU-lagstiftning om hållbarhets-
redovisning domineras bilden under året för Trelleborgs del av fortsatt 
kunskapsinhämtning om första generationens dubbla väsentlighetsbedömning 
(se sidan 114) enligt lagstiftningen om obligatorisk hållbarhetsrapportering  
CSRD, samt om den fortsatta utvecklingen av regelverket för EU-taxonomin  
(sidorna 119–121). 
Trelleborg kommer under 2024 att vidareutveckla koncernpolicyer och -direktiv 
för de frågor eller risker som bedöms som väsentliga i hållbarhetssamman-
hanget, i hela värdekedjan.
Från och med 2024 utgör företagsledningen styrgrupp för hållbarhets arbetet i 
Trelleborgkoncernen, och deras ledningsmöten innehåller hållbarhet som en 
stående punkt på agendan, se beskrivning på sidorna 108–109 och bild av 
organisationen på sidan 109. 
Internt ramverk, koordinering och operativt ansvar 
Den interna hållbarhetsstyrningen bedrivs enligt koncernens uppdelning av 
hållbarhetsansvaret i tre olika fokusområden: Verksamheten, Efterlevnad  
och Samhällsengagemang (se bild längst ner på sidan 109), med ansvars-
fördelning och koncerngemensamma nyckeltal. 
 
Sustainability Council och arbetsgången för hållbarhetsmål 
En stor del av det löpande hållbarhetsarbetet på koncernnivå sker via ett 
Sustainability Council som sammanträtt kvartalsvis under 2023, med varannan 
månad som planerad mötesfrekvens för 2024, se bild på sidan 109. För 
upprättande av koncernens hållbarhetsmål bereder Sustainability Council 
frågorna, och lämnar förslag till styrgruppen/företagsledningen som sedan 
beslutar om det föreslagna målet. 
Det operativa ansvaret bedrivs även via ett antal tvärorganisatoriska 
grupper med dedicerade ansvarsområden (se bilden ovan). Tvärgrupperna 
108
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 111 =====

SKYDDAR DET BETYDELSEFULLA
Styrning och transparens
 » FN:s mänskliga rättigheter
 » ILO:s konventioner
 » OECD:s riktlinjer 
 » FN:s Global Compact
GRI Standards-riktlinjer
 » Ekonomiska prestanda 
 » Miljöprestanda
 » Sociala prestanda
Externa 
revisioner
Intern 
styrning
Trelleborgs 
Uppförandekod  
och  koncernpolicyer/ 
-direktiv
Hållbarhets-   
rapportering
Webbsidor
Redovisning
Årsredovisning
Efterlevnad Verksamheten
Samhälls-  
engagemang 
arbetar inom centrala områden såsom Efterlevnad, Kemikalier och 
Råmaterial/ Cirkularitet, samt inom ramen för Excellence-arbetet.
 Koncernens affärsområden ansvarar själva för stora delar av det praktiska 
hållbarhetsarbetet. De presenterar löpande under året i koncernledningen sin 
planering och uppföljning på området för uppfyllande av koncernmålen. 
I linje med detta ansvar på affärsområdesnivå för uppnående av hållbar-
hetsprestanda samt uppföljning finns hållbarhetscontrollers på plats inom 
respektive affärsområde för löpande planering och uppföljning. Sedan tidigare 
finns vid varje produktionsanläggning miljösamordnare, energisamordnare och 
ansvariga för arbetsmiljöfrågor. 
Hållbarhetsarbetet stöds vidare av olika typer av interna revisioner  
lokalt ute i enheterna, till exempel inom ramen för arbetsmiljöprogrammet 
Safety@Work och intern ISO 14001-revision. 
Interna riktlinjer, styrdokument och system 
En central grundpelare för det interna hållbarhetsarbetet är Trelleborgs 
Upp förandekod (se bilden nedan samt sidan 132) och en rad koncernpolicyer 
och -direktiv, se sidan 114. Uppförandekoden gäller alla medarbetare utan 
undantag. Utbildning om kodens innehåll är obligatorisk för alla medarbetare 
och ska förnyas minst vart tredje år. 
Koncernens Uppförandekod liksom de relevanta koncernpolicyerna och 
direktiven är bland annat baserade på internationellt erkända konventioner 
och riktlinjer, såsom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, ILO:s 
konventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global 
Compact, som Trelleborg undertecknade 2007. Som referens används även 
FN:s Globala mål (SDG).
Som ytterligare stöd för hållbarhetsramverket finns Trelleborgs Whistle-
blowerpolicy. Den innebär att samtliga medarbetare utan efterverkningar  
kan rapportera misstanke om lag- eller regelbrott. Anmälningar sker på medar-
betarens eget språk antingen via telefon eller internet. Whistleblowersystemet 
är tillgängligt även för externa intressenter. 
Redovisningens omfattning och inriktning
För sjätte året hållbarhetsredovisar Trelleborg i denna Årsredovisning enligt 
Global Reporting Initiative (GRI Standards – Core guidelines). Vidare är denna 
Årsredovisning för 2023 (utgiven i mars 2024) anpassad till hållbarhetsrap-
porteringsreglerna i den svenska Årsredovisningslagen, se tabell på sidan 
134. Föregående årsredovisning utgavs i mars 2023.
GRI-index 
Ett komprimerat GRI-index återfinns på sidan 134, anpassat till den upp -
daterade GRI-standarden 2021. Ett komplett GRI-index kan laddas ner på  
www.trelleborg.com. I det fullständiga indexet ingår de obliga toriska Manage-
ment Approach Disclosures (Beskrivningar av angreppssätt för styrning) liksom 
beskrivningar av så kallade utelämnade data för vissa nyckeltal.
1 Organisation från 2023.
6 gånger/år: Aktiviteter,  rapportering  
till ledningsgrupp
4 gånger/år: Genomgång
1 gång/år: Färdplan och inriktning
4 gånger/år: Genomgång
1 gång/år: Strategi
ORGANISATION  1
Styrelse
VD/Ledningsgrupp
Sustainability  Council
Hållbarhet (ordf), Excellence/Inköp,  Efterlevnad,  Ekonomi/Finans  och Personal,  
representanter  från affärsområdena
Manufacturing  
Excellence Team up for Safety Energy Excellence Purchasing 
Excellence
Human Resources
Strategic Board
Compliance  
Task Force Chemicals Task Force Polymers for  
Tomorrow
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
109
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 112 =====

Information till och hållbarhetsfrågor som  
behandlas av ledning och styrelse
Styrelsen som högsta instans 
Styrelsens roll som högsta instans inom Trelleborg för styrningen av hållbar-
hetsfrågor har under de senaste åren stärkts. Från 2021 breddades arbetet 
med hållbarhetsfrågor på styrelsenivå så att inte bara revisionsutskottet, utan 
även hela styrelsen, kontinuerligt följer utvecklingen med hjälp av genom-
gångar av såväl de utvalda nyckeltalens utveckling (underlättat av utvidgandet 
av hållbarhetsinnehållet i koncernens kvartalsrapporter från och med 2022) 
som via exempel och case stories från Trelleborgs löpande hållbarhetsarbete.
Styrelsen under året 
Under 2023 har åtta ordinarie styrelsemöten hållits. Hållbarhetsfrågor har 
diskuterats vid fyra av styrelsemötena. Styrelsen får rapport om hållbarhets-
frågor och nyckeltal kopplade till hållbarhet i samband med kvartalsrapporterna. 
Dessutom gjordes som sedvanligt en årsgenomgång av utfallet på hållbarhets-
området i samband med genomgång och godkännande av årsredovisningen. 
Riskgenomgång görs minst två gånger per år, där hållbarhetsrisker utgör  
en del. Vice President Sustainability respektive General Counsel for Risk  
(& Insurance) är föredragande inför styrelsen kring hållbarhetsfrågor och  
deras konsekvenser, risker och möjligheter.
Exempel på frågor som har diskuterats i styrelsen under året utöver 
uppföljning av befintliga mål och aktiviteter, är möjliga framtida hållbarhetsmål, 
hur hållbarhet ska hanteras i samband med förvärv, de allt högre kraven och 
lagstiftning inom hållbarhetsrapportering (CSRD och taxonomi) samt transfor-
mationen mot förnybar energi inom koncernen och ett nytt långsiktigt avtal 
kring detta. Även arbetsmiljö och säkerhet har varit i fokus.
Styrelsen har under året tagit beslut om nya hållbarhetsmål inom  
områdena klimat, cirkularitet samt mångfald i den egna arbetskraften.
Hållbarhetsfrågor och tillhörande risker och möjligheter tas även upp vid  
revisionsutskottets möten. Vid dessa är Ekonomi- och Finansdirektör före-
dragande med Vice President Finance Special Projects, som har ansvar för  
att samordna och förbereda koncernen inför att rapportera i enlighet med 
CSRD.
 
Ledningen under året 
Ledningsgruppen, där hållbarhet är en stående punkt på agendan, har 
sammanträtt fyra gånger under året. Vice President Sustainability är före-
dragande. Vid respektive möte rapporteras och diskuteras bland annat utfall 
av nyckeltal och pågående aktiviteter med avseende på hållbarhet. 
Under 2023 har detta bland annat handlat om ett förslag på nytt veten-
skapsbaserat mål för CO2-utsläpp samt nya mål för mångfald och inkludering. 
Arbetsmiljö och arbetsplatssäkerhetsfrågor inom ramen för programmet 
Safety@Work har också varit i fokus. Ledningsgruppen har även diskuterat 
hållbarhetsteman inom produktutveckling och framtidens polymerer, energi-
effektiviseringsåtgärder och övergång till förnybara energikällor på produktions-
enheterna, samt förändringar av hållbarhetsorganisationen inom Trelleborg.
 
Beslut under året:
 » Nya mål för minskade klimatutsläpp avsedda för godkännande av Science 
Based Targets initiative, något som sedan godkändes och beslutades av 
styrelsen.
 » Nytt mål för mångfald gällande den egna arbetskraften, bland annat att öka 
andelen kvinnor i ledande positioner till 30 procent år 2030.
 » Nytt mål för cirkularitet som innebär att andelen återvunna eller biobase-
rade råmaterial ska uppgå till 25 procent vid utgången av 2030.
Hållbarhetsrelaterade incitamentssystem 
Ett viktigt steg för hållbarhetsstyrningen är att koppla den rörliga ersättningen 
till hållbarhetsprestanda i både de kortsiktiga (ett år) och långsiktiga (tre år) 
incitamentsprogrammen för Trelleborgs ledande befattningshavare.   
Hållbarhetsrelaterade mål ingår i Trelleborgs principer för ersättningar till 
ledande befattningshavare. Dessa principer fastställs av företagets 
årsstämma.
I det kortsiktiga incitamentsprogrammet är 90 procent kopplat till finan-
siella mål och 10 procent kopplat till hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen består 
av två komponenter:
 » Nyckeltal kring procentuellt minskade CO2-utsläpp.
 » Utformande och godkännande av hållbarhetsplaner och hållbarhetsmål 
inom respektive affärsenhet. 
Vad gäller framtida långsiktiga incitamentsprogram så är ambitionen att dessa 
även ska innehålla hållbarhetsmål.
Avsikten för kommande år är att steg för steg koppla den rörliga ersätt-
ningen till beslutade väsentliga hållbarhetsindikatorer definierade för att 
hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter i den dubbla väsentlighets-
bedömning som görs inför övergången till rapportering i enlighet med EU:s 
lagstiftning CSRD. 
Beslut angående incitamentsprogrammens utformning samt fastställande 
av utfall fattas av styrelsen, på förslag av ersättningskommittén. Mer infor-
mation om incitamentsprogrammen finns på sidorna 50–53.  
110
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 113 =====

Förklaring om tillbörlig aktsamhet 
Tillbörlig aktsamhet på hållbarhetsområdet (Sustainability Due Diligence, SDD) 
är den process varigenom Trelleborg identifierar, förebygger, begränsar och 
redovisar såväl de faktiska som de potentiella negativa konsekvenserna på 
miljö och på människor som verksamheten medför. 
Det avser den praxis som tillämpas vid förändringar av verksamhetens 
strategi, affärsmodell, aktiviteter, affärsrelationer, verksamheten i sig,  
anskaffnings- respektive försäljningssammanhang. 
Kärnan i denna praxis är på vilket sätt man genom olika steg i SDD-processen 
identifierar och värderar negativa konsekvenser som uppstår eller kan uppstå 
av verksamheten och som är direkt länkade till dess verksamhetsaktiviteter, 
dess produkter och tjänster, liksom dess affärsrelationer i hela värdekedjan.
SUSTAINABILITY DUE DILIGENCE, SDD
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter och sidor i hållbarhetsredovisningen
a)  Hur tillbörlig aktsamhet är inbyggd i styrning, strategi och  
affärsmodell
Styrelse och ledning, sidan  112 (GOV-2), integrering i incitamentsystem, 
sidan 112 (GOV-3), väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell, sidorna 116, 122, 124, 
126, 127, 129, 131 och 132 (SBM-3)
b)  Hur samarbetet med berörda intressenter sker i alla huvudstegen  
i tillbörlig aktsamhet
Sidan 112 (GOV-2), sidan 113 (SBM-2), sidan 114 (IRO-1), sidorna 116, 
122, 124, 126, 127, 129, 131 och 132 (DC-P), dvs. i respektive huvud-
avsnitt enligt ESRS
c)  Hur negativa konsekvenser identifieras och bedöms Sidan 114 (IRO-1), sidorna 116, 122, 124, 126, 127, 129, 131 och 
132 (SBM-3)
d)  Hur åtgärder vidtas för att behandla dessa negativa konsekvenser Sidorna 116, 122, 124, 126, 127, 129, 131 och 132 (MDR-A), dvs.  
i respektive huvudavsnitt enligt ESRS
e)  Hur uppföljning sker av hur ändamålsenliga dessa insatser är, samt 
hur detta kommuniceras
Sidorna 116, 122, 124, 126, 127, 129, 131 och 132 (MDR-M samt 
MDR-T), dvs. i respektive huvudavsnitt enligt ESRS
Riskhantering och internkontroll över  
hållbarhetsrapportering 
Översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen utförd av tredje part
Trelleborg har sedan 2008 låtit samma företag som utför den finansiella  
revisionen tredjepartsgranska koncernens hållbarhetsredovisning i syfte att 
förbättra bakomliggande processer, liksom trovärdighet och transparens i 
nyckeltal. Över tid har tredjepartsgranskningen bedömts tillföra mer tillförlitlig 
datakvalitet, förbättrat rutinerna och medfört ökad redovisningskompetens 
såväl på koncernnivå som i de granskade enheterna.  
Granskningens resultat återrapporteras regelmässigt till ledning och 
styrelse i samband med rutinerna för godkännande av föregående års års -
redovisning som äger rum i februari varje år.
Hållbarhet som en del av internkontrollen 
Trelleborg har under 2023 inlett arbetet med att utöka internkontrollfunktionens 
ansvar till att inkludera hållbarhetsprocessen, för att ytterligare stärka hållbar-
hetsrapporteringen och förbättra datakvaliteten. Ansatsen är densamma som 
för övriga sju processer som tidigare omfattats av internkontroll. Se vidare 
sidorna 44-45.
Nästa steg i detta arbete är att ta fram en struktur för hållbarhets relaterad 
självutvärdering som är analog med de befintliga internkontrollrutinerna. Målet 
är att denna självutvärdering skall startas under 2024, och möjligheten 
övervägs att hållbarhet blir en del av internkontroll funktionens revisioner av 
koncernens enheter under andra halvåret 2024.
 
Riskhantering i hållbarhetsredovisningen 
Det har över tid visat sig att det övergripande ERM-baserade riskhanteringsar-
betet i Trelleborg behöver kompletteras för att uppfylla kraven på hållbarhets-
redovisningen. Detta accentueras ytterligare när EU:s lagstiftning för hållbar-
hetsredovisning införs. 
För att täcka både intressenternas och egna behov av en heltäckande 
riskanalys arbetar Trelleborg sedan tidigare med flera angreppssätt och 
ramverk: 
 » Ett fortsatt koncernövergripande arbete med ERM för att kartlägga och 
täcka klassisk risk, byggt på sammanvägning av utfall och sannolikhet,  
se sidorna 34–37 samt not 33 sidorna 94–96.
 » Särskild analys av klimatrelaterade risker och möjligheter enligt ramverket 
TCFD (Task Force for Climate-related Financial Disclosures), se sidorna 
116–118. Scenarion som Trelleborg använder sig av är 
a) att samhället lyckas med omställningen och att hålla den globala 
uppvärmningen under 2 grader, respektive 
b) att samhället inte lyckas ställa om och uppvärmningen blir upp emot  
4 grader. 
 » Från 2024 kommer den hållbarhetsmässiga analysen att ytterligare  
kompletteras av en ESRS-mässig hållbarhetsriskbedömning som en del  
av den obligatoriska dubbla väsentlighetsanalysen (se sidan 114).
 » Hållbarhetsmässig riskanalys enligt FN:s globala mål (SDG), en generell 
och samhällsorienterad genomgång av vilken påverkan och vilken risk  
Trelleborgs verksamhet har för miljö och människor enligt de sjutton olika 
SDG-målen. Se sidan 115. 
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
111
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 114 =====

Transporter Transporter TransporterTransporter
Oljeutvinning,  
-raffinering, gruvor  
och basindustri
    Leverantörers
leverantörer
(Tier X)
Leverantörer
(Tier 1)
Egen  
produktion Kunder  Slutkunder
Syntetiska monomerer, 
polymerer, metaller osv.
ProcessProdukt
Leverantörers  
tillverkningsprocesser
Polymerer, stål,  
gummiblandningar,  
kemikalier, vävar osv.
Egna produktions-
anläggningar
Egna produkter/  
komponenter
Kunders
tillverkningsprocesser
Kundapplikationer med 
Trelleborgkomponenter
Omhändertagande/ 
återvinning efter  
användning
Uttjänta 
slutprodukter
TRELLEBORGS VÄRDEKEDJA
Hållbarhet i strategi, affärsmodell  
och värdekedja 
Affärsstrategins koppling till hållbarhet 
Trelleborgkoncernens affärsidé är att utveckla och tillhandahålla kritiska  
applikationer för krävande miljöer. Den principiella värdekedjan beskrivs i 
bilden ovan. Skillnaderna mellan Trelleborgs båda affärsområden ligger i 
huvudsak på material-, leverantörs- och produktsidan, men värdekedjans  
olika steg är desamma.
Lösningar som bidrar till samhällets och kundernas hållbarhet 
I omedelbart fokus står Trelleborgs erbjudanden om tätningslösningar och 
komponenter till industriella applikationer och infrastrukturprojekt. De unika 
lösningarnas egenskaper skyddar det betydelsefulla i samhället – människor, 
miljö och infrastruktur – genom att de exempelvis främjar hälsa, eliminerar 
buller och vibrationer, spar energi, minskar utsläpp och bidrar till att förlänga 
slutprodukternas livscykel. Med detta förbättras kundernas hållbarhetsprofil.
Trelleborgs produktkategorier och kunder 
Trelleborgs viktigaste produktkategorier beskrivs på sidorna 21 och 115. 
Koncernen är närvarande inom följande industrier, där försäljningen är 
fördelad enligt följande:
 » Flyg   10%
 » Hälsovård & medicinteknik 9%
 » Fordon  16%
 » Generell industri  65%
Ändringar under perioden  
Under 2023 avyttrade koncernen sina däck- och tryckduksverksamheter. 
Ingen direkt aktivitet i eller försäljning till fossil bränslesektor 
Trelleborgkoncernen har ingen direkt aktivitet eller försäljning i sektorn för 
fossila bränslen, se även Taxonomiavsnittet på sidorna 119–121. Försälj-
ningen i denna sektor är således 0 sek (0). 
 Trelleborgs indirekta försäljningskoppling till sektorn är i huvudsak försälj-
ning av komponenter/lösningar för hantering av LNG (liquid natural gas). 
Lösningarna är kritiska för säker, flexibel och effektiv överföring och transporter 
av flytande naturgas. Intäkterna från denna till fossilbränslesektorn indirekt 
länkade verksamhet understiger enligt Trelleborgs beräkningar 4 procent av de 
totala koncernintäkterna.
Ambition att vara en hållbarhetsledare i industrin 
Trelleborg har som mål att vara ”en håll barhetsledare i industrin för special-
utvecklade polymer lösningar”.
Trelleborg emitterade under andra halvan av 2021 en grön obligation som 
finansierar projekt som fortsatt stöder och utvecklar bolagets pågående och 
framtida effektiviseringsarbete inom produktion och administration.
Under 2023 introducerades en intern CO2-prissättning i koncernens 
gemensamma CAPEX-verktyg som används av samtliga legala enheter för 
investeringsansökningar. Det nya systemet synliggör fördelarna med investe-
ringar i utrustning som minskar utsläpp och ökar användningen av förnybar 
energi.
Enligt beskrivningen från företaget är de tre viktigaste hållbarhetsområ-
dena där Trelleborg utmärker sig: Klimat (se sidorna 122–124), Cirkularitet 
(se sidan 127) och Medarbetare (se sidorna 129–130).
Produkt-
användning
Produkt-
omhänder- 
tagande
112
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 115 =====

Intressenters intressen och synpunkter
TRELLEBORGS NYCKELINTRESSENTER
ANSTÄLLDA KUNDER
AKTIEÄGARE  
OCH INVESTERARE
LEVERANTÖRER
SAMHÄLLE
Trelleborgs nyckelintressenter 
Nyckelintressenter är intressentgrupper där 
det ömsesidiga beroendet och närheten till 
företaget och dess aktiviteter är tydliga drag.
Trelleborgs nyckelintressenter  
Trelleborgs nyckelintressenter karaktäriseras av det ömsesidiga beroendet av 
och närheten till företaget och dess aktiviteter. Bland de viktigaste återfinns 
aktieägare, investerare, anställda, kunder och leverantörer, myndigheter, 
intresseorganisationer, media, studerande och forskare, liksom lokala  
intressenter och grannar, se figuren.
Ett övergripande mål med Trelleborgs årliga redovisning av hållbarhets-
frågor är att för samtliga dessa intressenter tillhandahålla en korrekt överblick 
över koncernens aktiviteter, resultat/prestanda och åtaganden inom ESG- 
områdena miljö, sociala frågor inklusive hälsa och säkerhet, liksom inom 
affärsetik och hållbarhetsstyrningsfrågor. 
En ytterligare aspekt är de intressenter som direkt berörs eller kan 
beröras negativt av verksamheten, och med detta perspektiv bör anställda 
som drabbats av eller riskerar arbetsskador eller arbetsrelaterad annan 
ohälsa lyftas fram. En annan central sådan intressent blir alla grannar till  
Trelleborgs anläggningar, som åtminstone potentiellt skulle kunna uppleva 
negativa konsekvenser av att vara belägna nära en producerande verksamhet. 
Samhällsintresset av att bevara miljön i Trelleborgs närmaste omgivningar 
bevakas på ett generellt plan av flera olika intressentgrupper: myndigheter via 
exempelvis tillstånd eller regleringar, miljö- och hållbarhetsorganisationer med 
olika specialinriktning, liksom forskare och studenter med miljöinriktning.
Intressentdialog 2023 
Trelleborgs intressentdialog under 2023 präglas av särskilda event för investe-
rare i form av Capital Markets Day och Sustainability Deep Dive, se tabell 
nedan. Det digitala eventet Sustainability Deep Dive genomfördes i juni 2023 
för ett antal svenska investmentbanker och fondförvaltare, för en gedigen 
genomgång av Trelleborgs hållbarhetsarbete och målsättningar inom 
ramverket Protecting the essential.
Generellt har hållbarhetsfrågor fått tydligt större utrymme i koncernens 
kvartalsrapportering, och därutöver har dialogen under året framför allt färgats 
av arbetet med klimat, cirkularitet och social hållbarhet samt en del arbete 
avseende styrelse- och kompensationsfrågor.
Trelleborg har ett långvarigt samarbete med Örebro universitet genom en 
årlig övning med studenter från masterutbildningen Hållbart företagande. 
Övningen, som genomfördes i oktober 2023, låter studenter analysera  
Trelleborgs senaste hållbarhetsredovisning utifrån olika nyckelintressenters 
perspektiv och värdera innehållet i ett digitalt workshopformat. Granskningen 
har uppmärksammats i samband med en översyn av väsentlighetsanalysen. 
Frågor från investerare och kunder 
Investerare fortsätter att visa intresse för Trelleborgs hållbarhetsprofil, och 
nivån är fortsatt hög från deras sida vad gäller frågor och enkäter. 
Trelleborg svarar på ett flertal omfattande hållbarhetsenkäter från  
etablerade plattformar, såsom CDP och EcoVadis, för att utvärdera sin egen 
och sina leverantörers prestanda på hållbarhetsområdet. 
Ett växande område i dialogen om Trelleborgs hållbarhetsprestanda är 
frågor och enkäter från kunder, i många fall vidarebefordrade av tredjeparts-
företag och -organisationer. 
INTRESSENTDIALOG
Intressentgrupp Huvudsakliga kanaler för samarbete Resultat: Väsentliga frågor och strategisk påverkan
INVESTERARE OCH  
AKTIEÄGARE
Årsstämma, årsredovisning, intressentmagasin (T-Time), årligen 
återkommande roadtrips med Investerarmöten och -besök, 
Kapitalmarknadsdagar, Sustainability Deep Dive, personliga möten, 
digitala möten, e-post, telefonsamtal.
CMD – Kapitalmarknadsdag 23 maj 2023. Nya hållbarhetsmål  
introducerade. 
Sustainability Deep Dive 27 juni 2023. 
Dialog om klimatmål, cirkularitet, hållbarhetsorganisation, särskilt  
styrelsefrågor, och hållbarhetsredovisning.
ANSTÄLLDA Styrelserepresentation för anställda, löpande samarbete mellan 
fack och arbetsgivare, intranät, interntidning (Connect), utvecklings-
samtal, medarbetarundersökningar, personalmöten, sociala event.
Hälsa & säkerhet, hållbarhetsfrågor.
KUNDER Trelleborgs webbsidor, personliga kundmöten och kundbesök, 
mässor, kundträffar typ innovationsdagar (TSS).
Produkters/lösningars hållbarhet, innovation.
LEVERANTÖRER Personliga leverantörsmöten och -besök, leverantörsdagar. Trelleborgs leverantörsutvärdering, leverantörernas hållbarhetsprestanda.
SAMHÄLLET
Myndigheter Korrespondens, lokala besök/möten. Tillståndsärenden, lokalt kommunalt eller regionalt samarbete.
Media Pressreleaser, presskonferenser, artiklar, intervjuer, platsbesök. Nyhetsförmedling till finansiell/ekonomisk media, fackpress och lokala 
tidningar.
Forskare och  
studenter
Forskningsintervjuer, samarbeten. Universitetssamarbeten i flera länder. Samarbete med Örebro universitet 
(oktober 2023) om en granskning av Trelleborgs hållbarhetsrapportering 
och väsentlighetsbedömning 2023.
Grannar Lokala besöksdagar, informationsmöten vid ombyggnader eller 
andra förändringar.
Regelmässig information och frågestunder för närboende vid förändringar 
som kan ge lokal påverkan.
TRELLEBORG OCH GLOBAL COMPACT 
Trelleborg är sedan 2007 anslutet till FN:s nätverk Global Compact, ett initiativ för ansvarsfull affärspraxis 
med fokus på miljö, arbets förhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption.
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
113
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 116 =====

Beskrivning av arbetsgången för  
väsentlighetsbedömning 
Policyer för väsentliga hållbarhetsfrågor
Under 2023 har Trelleborg påbörjat revidering av väsentlighetsanalys enligt 
GRI, i första hand betingad av EU-reglerna för hållbarhetsrapportering  
beskrivna i utkastet till European Standard for Sustainability Reporting 
(ESRS), men för 2023 utan beskrivning av risker och möjligheter. 
Siktet är inställt på att ytterligare fördjupa analysen under 2024. 
Ett förberedande steg som genomförs redan för året 2023 i denna  
redovisning är en viss anpassning av väsentlighetsbedömningen till metoden, 
strukturen och bruttoinnehållet i ESRS-standarderna: 
 » Väsentlighetsbedömningen för 2023 är alltså att betrakta som en förenklad 
pilotversion inspirerad av ESRS, men med en GRI-mässig tröskel för  
konsekventiell väsentlighet, i linje med de föregående åren. För år 2024  
kommer enligt alla interna indikationer tröskelvärderingen att förändras och 
fler väsentliga konse kvenser, risker och möjligheter relaterade till verksam-
heten att redovisas. Till exempel är en utredning av verksamhetens påver-
kan på den biologiska mångfalden planerad för 2024. Potentiellt väsentliga 
konsekvenser i utredningen kommer att inkluderas i koncernens samlade 
väsentlighets bedömning för året.
 » Väsentlighetsbedömningens resultat är uppdaterade fokusområden inom 
Miljö, Socialt och Styrning som presenteras på sidorna 122–133.
 » Väsentlighetsbedömningen har i sitt första steg genomförts av represen-
tanter från relevanta koncernstaber – Hållbarhet, Finans, Personal, Juridik – 
och stämts av med hållbarhetsansvariga från affärsområden. Därefter  
presenterades resultaten i Sustainability Council (sidorna 108–109), 
företags  ledning (december 2023) samt styrelse (februari 2024). Avsikten 
är att i nästa steg stämma av bedömningens resultat med ytterligare 
interna och externa intressenter. 
Antagna policy-/direktivdokument1 Innehåll, omfattning, koppling till initiativ eller intressenter
Uppförandekod samt frågeformulär  
till leverantörer baserat på Uppfö-
randekoden
Uppförandekoden understryker och sammanfattar Trelleborgs befintliga koncernpolicyer och -direktiv och innehåller regler och 
principer för det dagliga arbetet med koppling till bland annat mänskliga rättigheter och affärsetik. Trelleborg kräver att leveran-
törer, försäljningsrepresentanter, distributörer och konsulter via frågeformulär antar principerna angivna i koden. Både Uppfö-
randekod och frågeformulär är tillgängliga på www.trelleborg.com.
Koncernmiljöpolicy Policyn behandlar miljöstyrning, energi/klimat, utsläpp, material, utvecklingsfrågor och intressentrelationer, dvs. alla väsentliga 
miljöfrågor, på ett översiktligt sätt. En mer detaljerad klimatpolicy med koppling till Trelleborgs godkända vetenskapsbaserade mål 
är under utarbetande under 2024. Koncernmiljöpolicyn är tillgänglig på www.trelleborg.com.
Direktiv för naturgummi Direktivet behandlar frågor rörande inköp av naturgummi med bäring på mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, cirkularitet, 
avfallsfrågor, biologisk mångfald, naturvård, antikorruption och utsatta befolkningsgrupper. Direktivet är tillgängligt på  
www.trelleborg.com.
Direktiv för risker vid nyanläggning  
av fabrik
Direktivet behandlar bland annat naturkatastrofrisker, miljöutvärdering och brandrisker. Koppling till försäkringsbolag som  
tredjepart.
Direktiv för Hälsa & Säkerhet Direktivet beskriver Trelleborgs åtagande i riktning mot visionen Noll olyckor, och pekar på koncernprogrammet Safety@Work  
med årliga riskutvärderingar.
Direktiv för Droger och Alkohol Direktivet täcker med grund i hälsa och säkerhet de anställdas och chefernas förhållandesätt till droger och alkohol.
Whistleblowerpolicy Policyn behandlar alla anställdas rätt att utan rädsla för efterverkningar från någon slå larm om misstänkt kriminella eller på 
andra sätt klandervärda aktiviteter. Mer information om whistleblowersystemet finns tillgängligt på www.trelleborg.com.
Medarbetarpolicy Policyn behandlar bland annat mångfald, jämställdhet och inkludering, lönefrågor och utbildning/utveckling. 
Direktiv för mångfald, rättvisa och 
inkludering
Direktivet behandlar den positiva betydelsen av mångfald, rättvisa och inkludering, och hur detta på olika sätt ska upprätthållas i  
verksamheten. 
Anti-mutor och korruptionspolicy Policyn behandlar företagets etiska affärsbeteende med nolltolerans för alla typer av mutor och korruption, inklusive gränser  
för gåvor och tjänster.
Konkurrenslagspolicy Policyn behandlar alla anställdas respekt för konkurrenslagstiftningsfrågor.
Skattepolicy Policyn behandlar mål för och hantering av skattefrågor i koncernen. 
1 Koncernpolicydokument ansvaras för och beslutas av styrelsen, medan koncerndirektiv ansvaras för och beslutas av företagsledningen. 
Relevanta policyer/direktiv i tabellen nedan anges i inledningstabellen till respektive hållbarhetsområde med 
kopplingar till mått och mål på sidorna 122 och framåt.
114
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 117 =====

Översiktlig redovisning av möjligheter och  
samhällsengagemang 
Trelleborgs produkter, lösningar samt samhällsaktiviteter för/bidrag till hållbar utveckling av samhället, med referens till FN:s SDG-delmål 
Lösningar för hållbart jordbruk och ökad produktivitet i lantbruket (2.3). Övriga produkter för hållbara system för livsmedelsproduktion, 
bland annat livsmedelsslangar (2.4).
Produkter för ökad trafiksäkerhet såsom bromsshims (3.6). Komponenter inom området hälsovård & medicin teknik, exempelvis för  
medicinsk utrustning och för administrering av läkemedel och vaccin (3.8). Minskat engagemang inom lösningsområdet olja & gas (3.9).
Utbildnings- och stödprojekt för lokalsamhället inom ramen för Trelleborgs samhälls   engag emang (4.2). Se exempel nedan.
Utveckling av kvinnliga ledare (5.5).
Produkter för säkring och skydd av vattentillgångar såsom rörtätningar och rör reparations lösningar (6.4).
Lösningar för säker utvinning och transport av energi (7.1). Komponenter för vind-, sol- och vattenkraft slösningar (7.2).
Lösningar för tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, bland annat inom fönster-/dörrtätningar, fasadprofiler 
och rörtätningar liksom på tåg- och järnvägsområdet och vad gäller hamnar samt inom bro- och tunnel lösningar (9.1). 
Lösningar för skydd mot jordbävnings- och vattenrelaterade katastrofer, samt mot onödigt buller och vibrationer (11.1). Lösningar för säkra, 
tillgängliga och hållbara transportsystem, bland annat inom hamnar och inom tåg och järnvägar (11.2). Lösningar för att skydda och 
trygga världens kultur- och naturskatter, bland annat inom vattenhantering och tätningar (11.4). 
Trelleborg arbetar kontinuerligt med att öka cirkulariteten och minska klimatpåverkan från sina råmaterial (12.2).
Lösningar bland annat inom energieffektivisering, förnybar energi och vattenhantering som minskar risken för och stärker motstånds-
kraften mot klimatrelaterade faror och katastrofer (13.1). 
Produkter till hamnar och marina lösningar, bland annat till the Ocean Cleanup (14.2).
Riskminimering i hela värdekedjan, mot barn- och tvångsarbete såväl som mot korruption och konkurrenshämmande åtgärder  
(16.2 och 16.5). 
Signering av och stöd till olika hållbarhetsinitiativ såsom FN:s Global Compact, fortsatt tillämpning av och anpassning till internationella 
standarder och riktlinjer för transparent hållbarhets rapportering, såsom GRI/FN:s Sustainable Development Goals (sDG) och klimat-
rapportering (TCFD/CDP) (17.16).
Tabellen nedan listar produkter, lösningar och samhällsaktiviteter där Trelleborg bidrar till en hållbar 
utveckling av samhället, med referens till FN:s Globala mål (SDG). 
Samhällsengagemang
Trelleborg deltar aktivt i lokalsamhället där koncernen är verksam. Fokus är  
på att främja utbildning och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar samt 
lokala miljöprojekt. Under 2023 bedrev 100 procent, alltså samtliga Trelleborgs 
enheter med mer än 50 anställda, aktiviteter för samhällsengagemang.
 Större utbildnings- och utvecklingsprogram bedrivs bland annat i Indien, 
Turkiet, Mexiko och Sverige. Under året har Trelleborg startat ett stipendie-
program på skolor i närheten av våra anläggningar i Bengaluru, Indien, som 
ger talangfulla ungdomar möjligheten att fortsätta sin utbildning genom ett 
välkommet ekonomiskt stöd. 
Trelleborg har även tillhandahållit nödvändigt skolmaterial till en skola i 
Tokat, Turkiet, samt bistått med utrustning för renovering av en grundskola  
i Querétaro, Mexiko. I Sverige har Trelleborg fortsatt att stödja det lokala  
initiativet Idrott för Alla som ger personer med någon form av funktions-
variation möjligheten att utöva idrott.
bildexempel/case?
I september 2023 bjöd Idrott för Alla i Ramlösa, Sverige, in till en fotbollsmatch 
mellan sina sponsorer och engagerade ungdomar i föreningen. Trots regn i luften 
var det härlig stämning bland spelarna.
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
115
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

===== SIDA 118 =====

Klimat: Risker, möjligheter och scenarier 
Materialet är utarbetat av ledande representanter för affärsområden och 
koncernen i enlighet med rekommendationerna från TCFD (Task Force  
on Climate-related Financial Disclosures). Analysen kommer årligen att  
vidare utvecklas. 
 » Den inledande grafiska sammanfattningen med kommentarer nedan visar  
i förkortad form de viktigaste resultaten av 2023 års analys. De flesta  
riskerna och möjligheterna antas ligga inom intervallet 1–5 år om inget 
annat anges. 
 » Risk-/möjlighetsanalysen på sidan 117 är en rankning av risker och  
möjligheter. 
 » Analysen av de båda scenarierna på sidorna 117–118 baseras på två av 
FN- klimatpanelen IPCC:s projiceringar av hur koldioxidhalten i atmosfären  
kan komma att öka fram till år 2100 (RCP , Representative  Concentration 
Pathways). RCP 2.6 innebär begränsad ökning av koldioxid halten och en 
temperaturökning på i medeltal 2 grader, medan RCP 8.5 innebär stor 
ökning och en temperaturökning på i medeltal 4 grader.
 » Tabellen på sidan 134 innehåller ett index över var du hittar ytterligare  
TCFD- material i denna årsredovisning.
En kompletterande bedömning av såväl fysiska risker/omställnings risker som 
möjligheter återfinns i Trelleborgs öppna svar till CDP (www.cdp.net).
GRAFISK SAMMANFATTNING AV SCENARIOANALYSEN 2023
En analys av klimatrelaterade risker och möjligheter inklusive framtida klimatscenarier med finansiell 
påverkan enligt TCFD:s rekommendationer är underlag för och varianter av en tänkt framtidsbeskrivning 
för Trelleborg att agera efter. 
I linje med Parisavtalet
Förväntas leda till:
Omställningsrisker Möjligheter Fysiska risker
Tydlig global temperaturökning
+2° +4°
Marknad
Finansiell
påverkan:
Risker och 
möjligheter:
Politik Teknologi Produkter Torka Politisk oroExtremväderKund-
efterfrågan
Medeltal för global temperaturökning år 2100
Prishöjningar 
på råvaror 
Nya tekniska 
lösningar 
Ökad efterfrågan 
för mer hållbara 
produkter
Störningar i 
leveranskedjan
Klimat/f_lykting-
strömmar på sikt 
CO2-skatter ökar
Kunder väljer bort
fossila material
Svårt att producera
på vissa platser
Ökade drifts-
kostnader
Ökade drifts-
kostnader Bättre försäljning
och resultat
Framgångsrik 
omställning till 
effektivare produktion
Minskade 
driftskostnader
Möjlig omlokalisering 
av produktion
Minskade intäkter
Tänkbara 
förebyggande 
aktiviteter:
Mål och visioner
för minskat
klimatfotavtryck
Ökad cirkularitet Strategisk produkt- 
utveckling för mer 
hållbara produkter
Geogra/f_isk
inköpsstrategi
Minskad försäljning
Kommentarer om Trelleborgs position:
Omställningsrisker
 » Omställningsrisker beräknas generellt inträffa 
tidigare än fysiska risker. Beredskapen för  
kommande CO2-regleringar ökar kontinuerligt i 
organisationen, liksom för råvarupris höjningar, 
som i båda fallen kan påverka driftskostnaderna 
negativt. Ett ökat behov av public affairs-bevak-
ning kan skönjas i verksamheten för att tätare 
kunna följa utvecklingen.
 » Omställningsrisker relaterade till förändringar i 
efterfrågan där kunder väljer bort fossila material 
är sannolikt en större risk på medellång sikt än 
nya politiska åtgärder och skatter. Avancerade 
kunder inom flyg-, fordons- och byggindustrierna 
framför redan idag krav med avseende på  
koldioxidinnehåll och återvinningsbarhet för  
produkterna, vilket riskerar leda till lönsamhets-
tryck om inte högre priser accepteras. 
 » Minskat klimatfotavtryck via arbetet med ett 
vetenskapsbaserat klimatmål och en nettonoll-
vision samt åtgärder för ökad cirkula ritet börjar 
steg för steg bli en del av Trelleborgs DNA.
Fysiska risker
 » Klimatrelaterade störningar av leverantörskedjan 
och egen produktion kan förväntas öka  
i framtiden.
 » Riskanalys vad gäller klimatrelaterad fysisk risk 
är på plats sedan länge. Antalet uppgraderingar 
till nivån Highly Protected Risk-anläggningar 
ökar, se sidan 36.
 »  Inköpsstrategi med nya geografiska hänsyn kan 
kortsiktigt förändras för råvaror som natur-
gummi. 
 » Eventuell omlokalisering av produktion under-
lättas av att Trelleborg har produktionsanlägg-
ningar i olika relevanta världsdelar.
Möjligheter
 » Energisparande och utsläppsminskande pro-
dukters andel av Trelleborgs utbud förväntas  
öka.
 » Nya material och nya tekniska lösningar bevakas 
i samma syfte, nämligen för Trelleborg att vara 
industriledande i hållbarhetsfrågor. Exempel på 
proaktiva åtgärder för att reducera koldioxidinne-
hållet i Trelleborgs produkter och ligga steget 
före konkurrensen är den koncerngemensamma 
gruppen Polymers for Tomorrow som syftar till 
att öka andelen återvunnet och bio baserat 
material. Dock behöver även forskningsinsats-
erna ökas på koncernnivå. 
 » Effektivare produktion med sänkta driftskostna-
der är en naturlig och synlig effekt av det pågå-
ende energi- och material effektiviseringsarbetet.
116
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
 KLIMAT: RISKER, MÖJLIGHETER OCH SCENARIER

===== SIDA 119 =====

DE AV TRELLEBORG HÖGST RANKADE RISKERNA OCH MÖJLIGHETERNA
Risker Kommentar Tidshorisont Finansiell påverkan Kommentar och pågående åtgärder
Omställningsrisker
Förändrad kundefterfrågan Kunder väljer konkurrerande lösningar på 
grund av främst uppfattad bristande åter-
vinningsbarhet eller hög koldioxidhalt  
i framför allt gummibaserade lösningar.
3–5 år framåt, 
endast enstaka fall 
synliga i nuläget
Stark Allvarlig finansiell påverkan hänför sig till 
den minskade efterfrågan som kan uppstå 
om Trelleborg inte skulle agera för att för-
klara, utveckla och anpassa sina produkter 
och lösningar.
Politiska regleringar Nya skatter, pålagor framför allt på CO2 i 
produktion/material, vilket riskerar höja 
produktionskostnaden.
1–5 år Medium Trelleborg har redan delvis byggt in skydd 
mot detta i form av internt CO2-pris  
simulerat i investeringsansökningar.
Kunder uppfattar inte Trelleborgs 
faktiska hållbarhetsprestanda
Olika typer av utvärderingar via enkäter och 
prestandaanalys ökar i betydelse.
Från nu Medium Trelleborg utvecklar kontinuerligt sin  
användning av tredjepartsutvärdering.
Fysiska risker
Extremväder orsakar störningar i 
leverantörskedjan och temperatur-
höjningar
Störningar av inkommande transporter 
respektive minskad produktionskapacitet.
I viss mån synlig 
redan nu
Medium Hänsyn tas i viss mån redan till osäker-
heter i leverantörskedjan. All lokalisering  
av produktion tar hänsyn till väderrisker.
Möjligheter
Proaktivt utvecklande av förbättra-
de lågkoldioxid-, energisparande 
och klimatmotståndskraftiga 
produkter och lösningar
Både större marknad i sig och högre mark-
nadsandel är nåbara möjligheter, delvis via 
användning av återvunnet och biobaserat 
råmaterial.
1–5 år Stark Marknadspositionering som ”low-carbon 
polymer solutions supplier” fullt möjlig 
att inta i de flesta av Trelleborgs olika 
segment.
Högre resurseffektivitet i energi-
utnyttjande och tillverkning
Hållbarhet går hand i hand med strävan 
efter energi- och materialeffektivitet.
Från nu Medium Hela det mångåriga Excellence-arbetet går 
ut på att effektivisera processerna steg 
för steg.
Nya cirkulära affärsmodeller Tjänster och service ersätter traditionell 
produktförsäljning.
3–5 år Medium Respektive segment bör analyseras  
beträffande möjligheterna till affär via 
tjänster och service.
SCENARIO 1: I LINJE MED PARISAVTALET (UNDER +2°C)
Snabb omställning till ett koldioxidsnålt samhälle. Klimatpåverkan i detta scenario är baserad på IPCC:s scenario RCP 2.6.
Scenariot präglas av att internationell politik förenas i omställningsarbetet emot klimatförändringarna, och halvering av de totala 
utsläppen av växthusgaser lyckas genomföras till 2050. Den globala temperaturhöjningen begränsas till 2 grader år 2100, vilket 
begränsar skadeverkningarna. Politiska beslut, skatter och regleringar införs gällande växthusgaser. Förnybar energi och 
anpassad teknik införs i stor skala. Snabba omställningar av samhällsinfrastruktur genomförs. 
Scenarioanalys: två olika scenarier
MÖJLIGA EFFEKTER
Risker Möjligheter Påverkan på finansiellt resultat
Gradvis samhällsomställning och negativ efterfrågeför-
ändring vad gäller lösningar gjorda av fossilbaserade 
råmaterial.1
Kunders beteende potentiellt negativt för efterfrågan och 
resultat. Omställning krävs av material försörjningen.
Trelleborg riskerar att inte tillräckligt snabbt anpassa 
erbjudandeportföljen efter förändrad kundefterfrågan  
för energi- och utsläppspåverkande lösningar.
Trelleborg lyckas förbättra sin materialkommuni-
kation om ökad andel återvunnet samt biobaserat 
material, ställa om sitt erbjudande och säkra goda 
marknadspositioner, i takt med samhällets omställ-
ning och redan synligt på exempelvis marknaden för 
fendrar och hamnsystem.
Resultatet påverkas av hur snabbt företaget anpassar 
sig till samhällets omställning.
Nya aktörer i olika industrier uppträder med applika-
tioner i konkurrerande material. 1
Marknadsandel/försäljning kan hotas.
Klimatrelaterade regleringar, skatter och avgifter ökar 
snabbt. 
Ett exempel är EU:s importavgift Carbon Border Adjust-
ment Mechanism från 2026 som för importörer och 
icke-EU-producenter av till exempel stål, cement och el 
innebär att de måste betala en skatt länkad till EU:s 
pris på koldioxid (omkring 90 eur per ton CO2-utsläpp i 
december 2022).
Trelleborgs egen omställning av råmaterial, energilös-
ningar och minskade CO2-utsläpp leder till förbättring 
men det kan bli utmanande att hålla samhällstakten.
Påverkan på samhället och kunderna ger tydligt 
ökande affärsmöjligheter för energisparande och 
utsläppsminskande Trelleborglösningar, exempelvis 
inom industrier som förnybar energi, e-mobilitet  
och flyg.
Tillvaratagande av nya affärsmöjligheter positivt för 
intäkter och resultat. 
Regleringar och skatter driver på kostnader och ökar 
sammantaget kostnadsbilden tydligt, även indirekt:  
Internationella valutafonden (IMF) har exempelvis slagit 
fast att en koldioxidskatt om 75 USD per ton CO2 skulle 
öka genomsnittselpriset i G20-länderna med upp till  
43 procent.
Riskbilden är dock sannolikt liknande för konkurrenter.
Krav på omställning av produktionsapparaten för att 
uppfylla samhällets krav, bland annat vad gäller  
förnybar energi och cirkulär produktion.
Investeringsbehov för omställning av intern infrastruktur.
1  Aktuellt på längre sikt, 5–10 år.
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
117
KLIMAT: RISKER, MÖJLIGHETER OCH SCENARIER

===== SIDA 120 =====

SCENARIO 2: TYDLIG GLOBAL TEMPERATURHÖJNING (+4°C)
Långsam samhällsomställning. Klimat påverkan i detta scenario är baserad på IPCC:s scenario RCP 8.5. Scenariot präglas av att 
politiska klimatinitiativ och samarbeten äger rum, men i moderat tempo och under internationella samarbetssvårigheter. Verk-
samheten är fortsatt beroende av fossila bränslen. Utsläppen av växthusgaser fortsätter och leder till 4 graders global tempera-
turhöjning år 2100. Perioder av torka, tydligt stigande havsnivåer, fler bränder och extremväder liksom översvämningar ger både 
problem i sig själva och skapar flyktingströmmar. 
MÖJLIGA EFFEKTER
Risker Möjligheter Påverkan på finansiellt resultat
Fysiska effekter: extremväder skapar störningar i  
leverantörskedjan samt vissa driftstopp och skador  
på vissa av anläggningarna. 
Förekommande driftstörningar negativa för produktion 
och försäljning.
Temperaturer eller extremväder försvårar arbete och 
boende på vissa platser; exempel är USA för tornado-
risker. Politisk oro/flyktingströmmar riskerar bli ett av 
följdproblemen.1
Vissa omlokaliseringar av produktion kan bli aktuella, 
och Trelleborgs egen omställning av energilösningar 
och minskade CO2-utsläpp kan potentiellt göras 
snabbare än för samhället i stort, vilket skulle vara 
positivt för varumärket.
Trelleborgs varumärke och marknadsposition är fortsatt 
starka, men politisk oro/flyktingströmmar kan störa 
både lokal efterfrågan och påverka materialpriser med 
följder för resultatet.
Moderat tempo i omställningen av egen energirelaterad 
infrastruktur.1
Investeringsbehovet under kontroll.
Kundefterfrågan förändras, dock i förutsägbar takt. Trelleborg kan lyckas ställa om sitt erbjudande och 
säkra goda marknadspositioner, i takt med sam-
hällets omställning.
Tillvaratagande av nya affärsmöjligheter positivt för 
resultatet.
Regleringar, skatter och avgifter ökar men i moderat 
tempo.  
Gradvis ökande affärsmöjligheter för energisparande 
och utsläppsminskande Trelleborglösningar, exempel-
vis inom för företaget viktiga segment som förnybar 
energi, e-mobilitet och flyg (se sidan 18).
Regleringar och skatter ökar kostnadsbilden stegvis. 
Intäktssidan positiv. 
1  Aktuellt på längre sikt, 5–10 år.
118
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
KLIMAT: RISKER, MÖJLIGHETER OCH SCENARIER

===== SIDA 121 =====

ANDEL AV INTÄKTER/OMSÄTTNING
Andelen produkter eller tjänster i Trelleborgs kvarvarande verksamheter som omfattas av taxonomins riktlinjer 2023 för Trelleborg 
är enligt Trelleborgs analys 19 procent och avser försäljning av fordons- och rörlighetskomponenter. Följaktligen är andelen verk-
samheter som inte omfattas för året 81 procent.
EU:s taxonomi 2023 för Trelleborg AB
Taxonomins inriktning
År 2023 är det tredje verksamhetsåret för Trelleborg och andra producerande 
företag där ingående verksamheter ska analyseras och klassificeras enligt 
EU-taxonomins riktlinjer. För detta redovisningsår är miljömålen som taxonomin 
adresserar: 
 » begränsning av klimatförändringar (climate change mitigation, CCM)
 » anpassning till klimatförändringar (climate change adaptation, CCA)
 » hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (water and 
marine resources, WTR)
 » förebyggande och kontroll av föroreningar (pollution prevention and controll, 
PPC)
 » omställning till en cirkulär ekonomi (circular economy, CE)
 » skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (biodiversity 
and ecosystems, BIO)
EU:s taxonomi är en lagstiftning i form av ett klassificeringssystem för ekonomiska verksamheter, 
tänkt att påverka investeringarna i samhället i miljömässigt hållbar riktning. Trelleborg har analyserat 
sina verksamheter enligt taxonomiriktlinjerna för 2023.
Viktigt att notera är även att Trelleborg inte är exponerat mot fossilgas- eller 
kärnkraftssektorerna på något av de sätt som listas i det tillägg till  
taxonomiförordningen som gjordes 2023, se sidan 121.
Trelleborgs analys och redovisning av 2023
När Trelleborg analyserat sina verksamheter har de kvarvarande affärsområ-
dena gjort en genomgång av alla sina verksamheter under året för att se  
vilka som omfattas av, respektive är förenliga med, rådande taxonomiriktlinjer 
och för att kunna redovisa dessas andel av intäkter/försäljning, andel av 
kapital utgifter samt andel av driftsutgifter. Hela redovisningsprocessen har 
ytterligare stabiliserats detta år. 
En förändring sedan föregående period är att en ny verksamhet har adde-
rats till taxonomins riktlinjer avseende fordons- och rörlighetskomponenter. 
Detta gör att andelarna av Trelleborgs verksamhet som omfattas av taxonomin 
blir väsentligt större – med tidigare riktlinjer omfattades ingen verksamhet.
 
Budgetår 2023 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka  
betydande skada
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod  (2)
Omsättning (3)
Andel av omsättning, 
2023 (4) 
Begränsning av klimatför-
ändringar (5)
Anpassning till klimatför-
ändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatför-
ändringar (11)
Anpassning till klimatför-
ändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi-
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) omsättning, 
2022 (18)
Kategori möjliggörande 
verksamhet (19)
Kategori omställningsverk-
samhet (20)
msek % J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)  
verksam heternas omsättning (A.1)
0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0 E
Varav omställningsverksamheter 0 0 N/EL N N N N N N N 0 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighets-
komponenter
CCM 6 450 19 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av  
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara  
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
6 450 19 19 – – – – – 0
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av  
taxonomin (A.1 + A.2) +A.2)
6 450 19 19 – – – – – 0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte  
omfattas av taxonomin
27 836 81
Totalt 34 286 1 100
FÖRDELNING AV ANDEL AV INTÄKTER/OMSÄTTNING
 Andel taxonomi   - 
förenlighet per mål
Andel som omfattas  
av taxonomin per mål
CCM 0% 19%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
1 Omsättningen är hämtad ur Trelleborgs resultaträkning 2023 på sidan 57, och avser kvarvarande verksamheter
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
119
EU:S TAXONOMI

===== SIDA 122 =====

ANDEL AV KAPITALUTGIFTER TILL INVESTERINGAR (CAPEX)
Riktlinjerna i taxonomin anger vad som skulle kunna omfattas av eller vara förenligt med taxonomin när gäller andel av investeringar. Inom 
de verksamheter eller planerade verksamheter som omfattas eller kommer att omfattas av taxonomin har Trelleborg i sina kvarvarande  
verksamheter under 2023 haft investeringar kopplade till tillverkningen av fordons- och rörlighetskomponenter (3.18) som uppgår till cirka 
16 procent av koncernens totala investeringar. 
 För investeringar inom energieffektiviseringar som också leder till minskade utsläpp av växthusgaser, där föremålen för investeringarna i 
sig ska vara utrustning som omfattas av eller är förenliga med taxonomins riktlinjer, uppgick andelen till cirka 7 procent. Dessa investeringar 
avser framför allt miljörelaterade investeringar i lokala system för elproduktion via solenergi (4.1), elektriska fordon samt laddstolpar för 
elfordon (6.5) och olika former av energieffektiviseringar (7.3). Summerat uppgår investeringar som omfattas av taxonomin till cirka 23 procent 
av koncernens totala investeringar, och således blir andelen som inte omfattas av taxonomin cirka 77 procent.
FÖRDELNING AV ANDEL AV KAPITALUTGIFTER TILL  
INVESTERINGAR (CAPEX) 
 Andel taxonomi    - 
förenlighet per mål
Andel som omfattas  
av taxonomin per mål
CCM 0% 23%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
1 De totala kapitalutgifterna för 2023 är hämtade från kvarvarande verksamheters bruttoinvesteringar i Trelleborgs kassaflödesrapport 2023 på sidan 63.
 
Budgetår 2023 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka  
betydande skada
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Kapitalutgifter (3)
Andel av kapitalutgifterna, 
2023 (4)
Begränsning av klimatför-
ändringar (5)
Anpassning till klimatför-
ändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatför-
ändringar (11)
Anpassning till klimatför-
ändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi-
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) kapital ut-
gifter, 2022 (18)
Kategori möjliggörande 
verksamhet (19)
Kategori omställningsverk-
samhet (20)
msek % J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0 E
Varav omställningsverksamheter 0 0 N/EL N N N N N N N 0 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighets-
komponenter
CCM 270 16 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
4.1 El via fotovoltaiska installationer (solceller) CCM 20 1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
6.5 Transporter, inköpta eller leasade elektriska 
fordon
CCM 73 4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 11
7.3 Utrustning för energieffektivisering CCM 34 2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara  
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
397 23 23 – – – – – 12
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av  
taxonomin (A.1 + A.2)
397 23 23 – – – – – 12
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin
1 281 77
Totalt 1 678 1 100
120
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
EU:S TAXONOMI

===== SIDA 123 =====

1  De totala driftsutgifterna för 2023 består av kvarvarande verksamheters forsknings- och utvecklingskostnader för 2023 i enlighet med resultaträkningen  
på sidan 57 samt utgifter för underhåll och reparation som är en del av kostnad för sålda varor enligt resultaträkningen. 
Budgetår 2023 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka  
betydande skada
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Omsättning (3)
Andel av omsättning, 
2023 (4)
Begränsning av klimatför-
ändringar (5)
Anpassning till klimatför-
ändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatför-
ändringar (11)
Anpassning till klimatför-
ändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi-
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) omsättning, 
2022 (18)
Kategori möjliggörande 
verksamhet (19)
Kategori omställningsverk-
samhet (20)
msek % J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
verksamheterna (A.1)
0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0 E
Varav omställningsverksamheter 0 0 N/EL N N N N N N N 0 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljö mässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighets-
komponenter
CCM 226 20 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men 
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
226 20 20 – – – – – 0
A.  Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1 + A.2)
226 20 20 – – – – – 0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas  
av taxonomin (B)
931 80
Totalt 1 157 1 100
ANDEL AV DRIFTSUTGIFTER (OPEX)
Även vad gäller andel av driftsutgifter såsom detta beskrivs i taxonomins riktlinjer hänvisas huvudsakligen till sådana driftsutgifter som är 
förknippade med verksamheter som de facto omfattas av taxonomin. För 2023 avser detta de verksamheter som är kopplade till tillverkning 
av fordons- och rörlighetskomponenter. Andelen driftsutgifter som omfattas av taxonomin var för 2023 cirka 20 procent för Trelleborg, och 
följaktligen blir andelen som inte omfattas av taxonomin cirka 80 procent.
AKTIVITETER MED KOPPLING TILL KÄRNKRAFT OCH FOSSIL GAS
Rad Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktions-
anläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av  
el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsupp-
graderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller  
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhets-
uppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp 
av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av 
värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar 
värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
FÖRDELNING AV ANDEL AV DRIFTSUTGIFTER (OPEX)
 Andel taxonomi- 
förenlighet per mål
Andel som omfattas  
av taxonomin per mål
CCM 0% 20%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
121
EU:S TAXONOMI

===== SIDA 124 =====

Miljö: Klimat och energi
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Klimat
Trelleborgs samlade påverkan på klimatet och mål och metoder för att minska 
densamma redovisas på sidorna 23–24 samt i avsnittet nedan. Påverkan är 
väsentlig framför allt beroende på de utsläpp som uppstår av produktionens 
energiförbrukning (Scope 1 och 2), respektive materialleverantörernas 
samlade utsläpp (merparten av Scope 3).
Att den samlade klimatpåverkan av Trelleborgkoncernens verksamheter 
skulle öka på kort och medellång sikt – alltså att riskbilden för det omgivande 
samhället ökar – bedöms som osannolikt framför allt med utgångspunkt i  
Trelleborgs tidigare uppnådda klimatmål och det nya ambitiösa målet och 
planen för reducerat koldioxidfotavtryck som beskrivs i avsnittet om Trelleborgs 
vetenskapsbaserade mål (på sidorna 23–24) fram till år 2030.
En samlad bild av klimatrisker inklusive scenariobeskrivningar enligt 
TCFD:s modell finns på sidorna 116–118.
Många av Trelleborgs produkter och lösningar är tydligt positiva för 
samhällets klimatarbete på grund av deras förmåga att reducera energiför-
brukning och minska utsläpp (se vidare nedan samt på sidan 115). Bland 
annat har Trelleborgs tätningslösningar i rörliga konstruktioner potential att 
genom framför allt minskad friktion minska energiåtgången.
Energi
Större delen av koncernens energiförbrukning, liksom dess direkta klimatpå-
verkan, hänger samman med förbränning av fossila bränslen för produktion
av ånga (direkt energi och direkta utsläpp) samt med förbrukning av inköpt el,
ånga och fjärrvärme.
Trelleborg utvecklar redan idag produkter bland annat inom energieffektivi-
sering, förnybar energi samt lösningar för säker utvinning och transport av 
energi och komponenter för vind-, sol- och vattenkraft .
Samband med strategi och affärsmodell
Trelleborg har sedan många år haft som del av sin strategi att reducera  
koldioxidutsläppen från egen verksamhet. Trelleborg har i sin strategi fortsatt 
fokus på att ytterligare reducera utsläppen kopplade till produktionen, främst 
från naturgas och fossilbaserad elektricitet. Utöver detta är utsläpp från 
värdekedjan, som utgör en signifikant del av Trelleborgs samlade koldioxidut-
släpp, direkt kopplade till strategin.
Tidshorisont för effekter
Klimatförändringsproblematiken är redan fullt synlig i det globala samhället 
och om inte det globala fossilbränsleberoendet minskas drastiskt redan på 
kort sikt, förväntas detta ge ännu tydligare negativ påverkan globalt på 
samhället på medellång respektive lång sikt.
Det är mot bakgrund av detta samhällsscenario Trelleborg bedrivit och 
efter hand uppnått sina ambitiösa klimatmål sedan 2007 (se sidan 23), och 
under år 2023 antagit ett nytt vetenskapsbaserat mål, vilket innebär att det är 
styrkt av oberoende tredje part att företaget i och med uppnående av målet 
medverkar till att begränsa temperaturökningen globalt till i linje med 1,5 
grader för Scope 1 och 2 samt väl under 2 grader för Scope 3 (se sidan 23).
Egna aktiviteter/Via värdekedjan
Både Trelleborgs egna aktiviteter (Scope 1 och Scope 2) och leverantörsfotav-
trycket för inköpta produkter och tjänster längs värdekedjan (del av Scope 3) 
är del av verksamhetens samlade klimatpåverkan.
Effekter på strategi och beslutsfattande
Klimat- och energifrågorna är tydligt väsentliga inslag i Trelleborgs övergri-
pande affärsstrategi och beslutsfattande, se bland annat sidorna 23–24. 
Verksamhetens respons: beslutade åtgärder och planer
Redan i början av 2000-talet började Trelleborg bedriva ett internt energieffek-
tiviseringsprogram, Energy Excellence, som fortfarande pågår inom ramen för 
initiativet Manufacturing Excellence. Under 2023 lades till detta en överens-
kommelse med en extern part om att utvärdera ytterligare energieffektivise-
ringspotential vid Trelleborgs anläggningar med tillhörande lämpliga åtgärder. 
Egenproducerad el vid anläggningarna, huvudsakligen via solpaneler, är en 
utveckling som fortsätter där möjligheter kartlagts.  
 Trelleborgs respons på klimatproblematiken har bland annat varit en av 
drivkrafterna som lett till avveckling (avslutad 2021) av företagets engage-
mang i produkter för utvinning offshore av olja och gas. Kvarstående indirekt 
fossilanknutet engagemang redovisas på sidan 112.
Vidare kan nämnas som en viktig milstolpe beslutsmässigt Trelleborgs 
vetenskapsbaserade klimatmål som godkändes i december 2023, liksom  
fortsatt tydligt innovationsfokus på energisparande och utsläppsminskande 
produkter och lösningar. Läs vidare på sidan 23.
Finansiella konsekvenser av detta på kort, mellanlång och lång sikt 
Arbetet med uppnående av det nya klimatmålet kommer att på kort och 
medellång sikt ge finansiella konsekvenser i form av fortsatta kostnader för 
elcertifikat, avtal med lokala producenter av förnybar el, samt investeringar 
framför allt i egenproducerad solenergi, liksom i ersättningsteknik för  
nuvarande infrastruktur för naturgasdriven energi till produktionen.
På lång sikt kan en rad nya finansiella konsekvenser bli aktuella i 
samband med den tydliga utvecklingen som sker i Europa inom hållbarhets-
relaterade lagar och regelverk, bland annat Carbon Border Adjustment  
Mechanism.
Strategi och affärsmodell: resiliens
Omställningen till en uteslutande förnybar/fossilfri energiinfrastruktur, i 
enlighet med Trelleborgs vision om att uppnå nettonollutsläpp i egen verk-
samhet till 2035, förväntas fortskrida enligt plan (se sidan 23). 
Resiliensen i övrigt på lång sikt vad gäller minskning av klimatfotavtrycket, 
det vill säga motståndskraften i Trelleborgs strategi och affärsmodell, beror i 
allt väsentligt på hur substitutmaterial på sikt kan utvecklas för de polymer-
applikationer med materialunika egenskaper som koncernen för närvarande  
tillhandahåller via sina lösningar. Trelleborgs målsättning är att koncernen 
själv med hjälp av sitt avancerade materialkunnande ska vara först eller tidiga 
på marknaden med sådana i tydligt lägre grad fossilbaserade applikationer.
Förändringar jämfört med föregående period
Med fullföljandet av avyttringen av däckverksamheten har koncernens koldi-
oxidfotavtryck i absoluta tal minskats väsentligt.
Trelleborgs nya klimatmål, det vetenskapsbaserade mål som godkändes 
av SBTi:s panel i december 2023, avlöser det tidigare klimatmålet ”50 by 25” 
(se sidan 23) som uppnåddes redan 2023. En viktig skillnad jämfört med 
samtliga tidigare mål är att det nya målet är baserat på en absolut utsläpps-
minskning. Vidare att den nya tidsramen sträcker sig fram till 2030, och att 
målet även inbegriper utsläpp längs värdekedjan inom kategorin Inköpta varor 
och tjänster som i utgångsläget står för 80 procent av Scope 3-utsläppen.
122
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 125 =====

POLICYER, ÅTGÄRDER OCH RESURSER – MÅTT OCH MÅLTAL
Hållbarhetsfrågor Antagna policyer Åtgärder/resurser Mått Mål
Klimatförändring Koncernmiljöpolicy
Mer detaljerad  
klimatpolicy är  
under utarbetande
Program för övergång till fossilfri/
förnybar el (Scope 2)
Investeringsplaner för omställning 
från naturgas till annan energikälla 
(Scope 1)
Direkta och indirekta utsläpp 
i ton CO2 per år
Utsläppsintensitet i ton  
CO2/msek
Trelleborgs vetenskapsbaserade mål: absoluta mål 
för minskning (–50 procent år 2030) av egna utsläpp i 
Scope 1 och 2, samt för utsläpp från Scope 3 – inom 
kategorin Inköpta varor och tjänster (–25 procent år 
2030), båda målen med basår 2021. Se vidare  
sidorna 23–24.
Andel förnybar/fossilfri el (%)
Egenproducerad el vid  
anläggningarna (kWh)
80 procent förnybar/fossilfri el senast 2025
Klimatförändring Koncernmiljöpolicy Leverantörsdialog för minskning  
av utsläpp längs värdekedjan  
(Scope 3)
Leverantörsutsläpp per år 
(ton CO2)
Se sidorna 108 (Redovisningsprinciper) och 122 
(Klimat och energi)
Energieffektivitet Koncernmiljöpolicy Utbildningsprogram/lokala  
koordinatorer inom Energy Excellence
Direkt och indirekt energi-
förbrukning i GWh per år.
Förbrukningsintensitet i GWh 
per msek
Internt mål om minst 3 procents energieffektivitets-
förbättring per år
UTFALL 2023 INOM OMRÅDET MILJÖ: KLIMAT OCH ENERGI
Resurser Var? Utfall 2023 Mål och huvudsaklig styrning
KLIMAT  Såväl totalt som relativt omsättningen har CO2-utsläppen från 
kvarvarande verksamheter minskat under 2023, vilket framför allt 
kan hänföras till pågående omställning till förnybar/fossilfri el. 
Även Trelleborgs systema tiska åtgärder för energi effektivitet 
bidrar till resultatet, som för treårs perioden 2021–2023 nått  
60 procents minskning av utsläppen av CO2 relaterat till 
omsättningen, jämfört med basvärdet 6,6 ton/msek från 2020.
Trelleborg har under 2023 presenterat nya klimatmål som sträcker sig 
fram till år 2030, efter dialog med Science Based Targets initiative.  
I dessa mål adresseras även Scope 3-utsläpp längs värdekedjan.  
Läs mer på sidorna 23–24. 
CO2-utsläpp
ton CO2
0
100 000
200 000
23222120
t/MSEK
0
4
8
CO2 (t)/Nettoomsättning, MSEK, Kvarvarande verksamheterCO2 (t)/Nettoomsättning, MSEK, Kvarvarande verksamheter
Andel indirekta utsläpp CO 2, Kvarvarande verksamheter
Andel direkta utsläpp CO2, Kvarvarande verksamheter
Totala CO2-utsläpp 
från egen verk-
samhet
 91 305 ton (109 477) från kvarvarande verksamheter, varav 
de direkta utsläppen var 37 235 ton (41 058), och de indirekta 
utsläppen 54 070 ton (68 419). 
För koncernen var utsläppet CO2 160 520 ton (317 464). 
Egna CO²-utsläpp 
relativt omsättning  2,7 ton per msek (3,6), en 27-procentig förbättring jämfört med 
fjolåret för kvarvarande verksamheter. Tydliga förbättringar har 
skett under 2023, främst via fortsatt omställning till förnybar el, 
men även via minskad energi förbrukning.
För koncernen var CO2-utsläppet relativt omsättningen 4,1 ton per 
msek (7,1), jämfört med basvärdet 10,9 ton/msek från 2020.
ENERGI  För kvarvarande verksamheter var den totala energiförbrukningen 
något lägre än föregående år.  En förbättrad energieffektivitet 
kompenserade för en ökning i förbrukning från genomförda för-
värv. Relativt omsättningen minskade förbrukningen under året.
Sedan länge är energieffektivisering ett prioriterat område för Trelleborg 
via initiativet Energy Excellence, som är en del av programmet 
Manufacturing Excellence (se sidan 20). Internt råder målet att 
koncernen ska förbättra sin energi effektivitet med minst 3 procent  
om året. 
Lokala energikoordinatorer är utbildade via globala utbildningar, och en 
gemensam verktygs låda finns tillgänglig.
Proaktivt och systematiskt arbetar Trelleborg även med externa 
energirådgivare och planering för gemensamma lösningar med förnybar 
energiförsörjning framåt. Andelen förnybar/fossilfri energi ska kontinuer-
ligt ökas, såväl för direkt energi som indirekt, i linje med koncernens 
klimatmål.
Energiförbrukning 
GWh GWh/MSEK
0
400
800
23222120
Direkt energiförbrukning, GWh, Kvarvarande verksamheter
0
0,015
0,030
Energiförbrukning, GWh per MSEK, Kvarvarande verksamheter
Indirekt energiförbrukning , GWh, Kvarvarande verksamheter
Energiförbrukning  Kvarvarande verksamheter totalt 548 GWh (557). Andelen direkt 
energi är 183 GWh (201), andelen indirekt energi är 364 GWh 
(356).
För koncernen var energiförbrukningen 815 GWh (1 328).
Energiförbrukning 
relativt omsättning  Kvarvarande verksamheter 0,016 GWh per msek (0,019). 
Energiförbruk ningen relativt omsättningen har minskat med cirka 
14 procent.
För koncernen var energiförbrukningen relativt omsättningen  
0,021 GWh per msek (0,030).
Teckenförklaring:   = Internt, alla enheter        = Internt, alla produktionsenheter        = Internt, vissa enheter        = Externt, leverantörer
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
123
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 126 =====

Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Användning av kemikalier
De viktigaste råvarorna i Trelleborgs industriella processer är polymerer
(gummi, plaster, kompositer), metallkomponenter samt tillsatsämnen såsom
mjukgörare (oljor) och fyllmedel som till exempel kimrök och vulkmedel
(svavel, peroxider). Trelleborg arbetar kontinuerligt med att säkerställa att vi 
följer relevanta kemikalielagstiftningar.
Utsläpp från egen verksamhet: lokala bestämmelser
Trelleborgs väsentliga konsekvenser för miljö och människor inom området 
Föroreningar hör främst samman med lokala mål och bestämmelser som 
hanteras av respektive anläggning samordnat med det lokala miljölednings-
systemet enligt ISO 14001, därav Trelleborgs målsättning att alla relevanta 
enheter ska ha ett certifierat miljöledningssystem.
Ett exempel på förorening som minskats avsevärt i omfattning (se nedan) 
är utsläpp från användningen av VOC (lösningsmedel) som används främst för 
polymerbeläggning och vidhäftning mellan material. Se vidare sidan 125.
Förorenad mark
Hantering av framför allt olja och lösningsmedel har historiskt gett upphov till 
förorening av mark och grundvatten. Sanering av förorenad mark pågår vid 
vissa enheter, vilket redovisas på sidan 125.
Föroreningar i värdekedjan
Det finns potentiella föroreningar av miljön från leverantörers produktion, 
exempelvis när det gäller deras processande av latex (råmaterialet för natur-
gummi), eller när det gäller tillverkning av syntetgummi, kimrök och andra 
gummikemikalier. 
Samband med strategi och affärsmodell
Den begränsade omfattningen av förorenade produktionsenheter finns sedan 
starten av Trelleborgs hållbarhetsredovisning årligen redovisade.
Tidshorisont för effekter
Trelleborgs verksamhet är kemikaliebaserad, och trots konstant minskande 
volymer av utsläpp av lösningsmedel, svaveloxider och kväveoxider är  
Trelleborgs förebyggande arbete med föroreningar fortsatt ett prioriterat 
område och pågår på alla berörda enheter. 
Egna aktiviteter/Via värdekedjan
Tillverkningsprocesserna har flera typer av direkt påverkan på miljö och
människor: klimatpåverkan, avfall och utsläpp (främst till luft), vattenförbruk-
ning och olyckor. Liknande påverkan som en följd av Trelleborgs aktiviteter
sker indirekt längs värdekedjan, framför allt på leverantörssidan.
Effekter på strategi och beslutsfattande
Se ovan under Samband med Strategi och affärsmodell.
Verksamhetens respons: beslutade åtgärder och planer
Trelleborg arbetar kontinuerligt med reducering av användningen av lösnings-
medel inom ramen för Manufacturing Excellence. Som kemikalieanvändare 
omfattas Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Förutom lokalt 
arbete med efterlevnaden av REACH utövas strategiskt kemikaliearbete fort-
satt inom ramen för Global Chemical Task Force, en grupp på koncernnivå. 
Under år 2023 har Global Chemical Task Force arbetat bland annat med att 
stötta lokala bolag i kemikalieersättningsprojekt, klassificering och rapporte-
ring av använda kemikalier, samt generellt med uppföljning av europeisk 
lagstiftning om kemikalier och miljö.
Finansiella konsekvenser av detta på kort, mellanlång och lång sikt
Den finansiella exponeringen för produkter beroende av lösningsmedel  
för framställningen har alltså radikalt minskats och kommer att fortsätta  
att minskas.
Strategi och affärsmodell: resiliens
Inga avgörande konsekvenser för affärsmodellens resiliens.
Förändringar jämfört med föregående period
Med avyttringarna under 2023 av däckverksamheten samt tryckduksverk-
samheten minskade koncernen sin exponering för utsläpp från lösningsmedel 
avsevärt.
UTFALL 2023 INOM OMRÅDET MILJÖ: KLIMAT OCH ENERGI
Resurser Var? Utfall 2023 Mål och huvudsaklig styrning
Förnybar/fossilfri 
energi respektive 
förnybar/fossilfri 
elektricitet
 36 procent (24,7) av total energiförbrukning från kvarvarande 
verksamheter är förnybar/fossilfri, en 45-procentig ökning 
främst beroende på inköp av förnybar el, och egen producerad el 
på anläggningarna. 
När det gäller fossilfri/förnybar el är andelen av total el 61,9 
procent (46,4) från kvarvarande verksamheter. Den egenprodu-
cerade elen kommer från solceller och uppgick till 3 647 MWh 
(1 142), en ökning med cirka 200 procent.
För koncernen var 26,9 procent (15,1) av total energiförbrukning 
förnybar/fossilfri. När det gäller förnybar/fossilfri el är andelen av 
total el 51,0 procent (28,6).  
Andelen förnybar/fossilfri energi ska kontinuerligt ökas, såväl för direkt 
energi som indirekt, i linje med koncernens klimatmål. För förnybar/
fossilfri el är målet att nå 80 procent senast år 2025.
Förnybar/fossilfri energi, andel av total energi
%
0
20
40
23222120
Andel förnybar energi, %, Kvarvarande verksamheter
Förnybar/fossilfri el, andel av total el
%
Förnybar/fossilfri el, andel av total el, %, Kvarvarande verksamheter
0
30
60
23222120
Teckenförklaring:   = Internt, alla enheter        = Internt, alla produktionsenheter        = Internt, vissa enheter        = Externt, leverantörer
Miljö: Föroreningar
124
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 127 =====

POLICYER, ÅTGÄRDER OCH RESURSER – MÅTT OCH MÅLTAL
Hållbarhetsfrågor Antagna policyer Åtgärder/resurser Mått Mål
Miljöledningssystem Koncernmiljöpolicy 
(se sidan 114)
Lokala bestämmelser hanteras av 
respektive arbetsplats
Andel miljöledningscertifie-
rade produktionsenheter
Alla relevanta produktionsenheter certifierade
Förorening hos 
leverantörer
Frågeformulär till leverantörer Efterlevnad av rådande bestämmelser
UTFALL 2023 INOM OMRÅDET MILJÖ: FÖRORENINGAR
Resurser Var? Utfall 2023 Mål och huvudsaklig styrning
UTSLÄPP  Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från kvarvarande 
verksamheter minskade med 21 procent under året. Utsläppen 
av svaveldioxid ökade med 14 procent, utsläppen av kväveoxider 
minskade med 8 procent.
Att reducera utsläppen av VOC är prioriterat både ur miljö- och hälso-
synvinkel. Utsläppen av VOC är definierade enligt EU:s normer. 
VOC-utsläpp
ton VOC t/MSEK
0
125
250
23222120
VOC (t)/Nettoomsättning, MSEK,  
Kvarvarande verksamheter
VOC (t), Kvarvarande verksamheter
0,000
0,005
0,010VOC  Kvarvarande verksamheter: 164 ton (208) 
Koncernen: 281 ton (612)
VOC relativt  
omsättning  Kvarvarande verksamheter: 0,005 ton per msek (0,007) 
Koncernen: 0,007 ton per msek (0,014)
Svaveldioxid  Kvarvarande verksamheter: 8 ton (7)
Koncernen: 19 ton (65) 
Kväveoxider  Kvarvarande verksamheter: 15 ton (16) 
Koncernen: 28 ton (53) 
EFTERLEVNAD 
(MILJÖ)
För kvarvarande verksamheter rapporterades 1 fall (1) av böter 
eller sanktioner för överträdelser av miljö- eller arbetsmiljörelate-
rade lagar och bestämmelser, totalt 4 201 000 sek (100 000).
För koncernen rapporterades 1 fall (1) av böter eller sanktioner 
för överträd elser av miljö- eller arbetsmiljörelaterade lagar och 
bestämmelser, totalt 4 201 000 sek (100 000).
Lokal styrning i enlighet med Upp förandekoden, tillstånd och lokal lag-
stiftning. Alla fall av betydelse vad gäller böter och sanktioner meddelas 
koncernstab Juridik och ingår i redovisningen. 
Miljöledningssystem  Vid utgången av 2023 var 68 enheter (63) inom kvarvarande 
verksamheter certifierade enligt ISO 14001, vilket motsvarar  
65 procent (66) av alla aktuella enheter.
För koncernen var 88 enheter (83) certifierade enligt ISO 14001, 
vilket motsvarar 70 procent (70) av alla aktuella enheter.
Målet är att alla större produktionsenheter ska ha ISO 14001-certifie-
rade miljöledningssystem.
Oförutsedda utsläpp  För kvarvarande verksamheter har 0 fall av oförutsedda utsläpp 
(0) skett under året. 
För koncernen har 0 fall av oförutsedda utsläpp (0) skett under 
året.
Lokal styrning sker av all tillstånds pliktig hantering, även via miljö-
lednings system enligt ISO 14001. 
Sanering av  
förorenad mark  Sanering av förorenad mark för kvarvarande verksamheter pågår 
vid utgången av 2023 vid 4 enheter (3). Ytterligare 11 anlägg-
ningar (10) bedöms komma att omfattas av saneringskrav med 
ännu inte fastställd omfattning. Avsättningar till miljöskulder 
uppgick till 341 msek (72).
För koncernen pågår vid utgången av 2023 sanering av förorenad 
mark vid 8 enheter (6). Ytterligare 11 anläggningar (10) bedöms 
komma att omfattas av saneringskrav med ännu inte fastställd 
omfattning. Avsättningar till miljöskulder uppgick till  
341 msek (72).
Trelleborg är delaktigt som en av flera parter i ytterligare saneringsfall, 
dock med marginellt kostnadsansvar.
Miljöstudier För kvarvarande verksamheter har 12 miljöstudier (6) bedrivits 
vid olika anläggningar.
För koncernen har 12 miljöstudier (6) bedrivits.
Miljöstudier genomförs för att undersöka och kartlägga anläggningars 
miljö påverkan och identifiera eventuella miljöskulder hos aktuella bolag, 
ofta i samband med förvärv eller avveckling.
Teckenförklaring:   = Internt, alla enheter        = Internt, alla produktionsenheter        = Internt, vissa enheter        = Externt, leverantörer eller förvärvskandidater
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
125
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 128 =====

UTFALL 2023 INOM OMRÅDET MILJÖ: VATTEN
Resurser Var? Utfall 2023 Mål och huvudsaklig styrning
VATTEN Vattenanvändningen, alltså vatten för produk tionen plus sanitärt 
vatten, minskade väsentligt i absoluta tal under 2023, trots 
ökade produktionsvolymer. Relativt omsättningen minskade 
användningen ännu tydligare. En stor del av minskningen härrör 
från investeringar i ett nytt kylsystem vid den svenska produk-
tionsenheten i Ersmark.
Även om vattenanvändningen ingår som ett av de generella miljönyckel-
talen som redovisas för alla anläggningar, är minskad användning  
allra mest central på de platser där vattenknapphet råder eller kan 
förväntas. Se vidare texten ovan.
Vattenanvändning
0
500 000
1 000 000
23222120
m3/Nettoomsättning, MSEK, Kvarvarande verksamheter
m3 Vatten, Kvarvarande verksamheter
0
25
50
m3 m3/MSEK
Vattenanvändning Kvarvarande verksamheter: 454 481 m3 (736 915)
Koncernen: 935 689 m3 (2 272 760)
Vattenanvändning 
relativt omsättning
Kvarvarande verksamheter: 13,3 m3 per msek (24,5)
Koncernen: 23,8 m3 (50,9)
Vattenuttag Kvarvarande verksamheter:
89 procent kommunalt vatten (53)
2 procent egen brunn (2)
4 procent ytvatten (floder, sjöar etc.) (42)
5 procent annan källa (3)
Koncernen:
76 procent kommunalt vatten (61)
20 procent egen brunn (24)
2 procent ytvatten (floder, sjöar etc.) (14)
2 procent annan källa (1)
Teckenförklaring:   = Internt, alla enheter        = Internt, alla produktionsenheter        = Internt, vissa enheter        = Externt, leverantörer
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Trelleborgs beroende av vatten för sin tillverkning har historiskt handlat mest 
om vattenanvändning för kylning och tvätt. 
Då vatten inte är kritiskt för själva produkternas innehåll anses det 
samlade vattenberoendet därmed vara begränsat, men vattenanvändningen 
totalt sett i koncernen är ändå väsentlig att minska. I områden med 
begränsad tillgång till vatten blir naturligtvis detta än viktigare.
Det är också i sådana geografiska områden med vattenknapphet som 
riskerna är störst för den omedelbara omgivningen – konkurrens om de trånga 
vattenresurserna kan uppstå visavi lokalbefolkningens och jordbrukets behov. 
För Trelleborg finns anläggningar i sådana områden framför allt i Medelhavs-
området (särskilt Malta), Indien, östra Kina och västra USA.
På möjlighetssidan har Trelleborg många typer av lösningar för vatten-
hantering, ett område som kan bedömas växa i betydelse för det globala 
samhället och Trelleborgs marknader.
Samband med strategi och affärsmodell
Inga djupgående konsekvenser av vattenbehovet anses föreligga för  
strategi och affärsmodell annat än för lokaliseringen av nya produktions-
anläggningar, där områden med vattenknapphet bör undvikas.
Tidshorisont för effekter
Akut vattenknapphet föreligger redan för närvarande i ett antal områden 
globalt, och utbredningen samt antalet sådana områden kan förväntas öka  
på medellång och lång sikt.
Egna aktiviteter/Via värdekedjan
Huvudsakliga konsekvenser är i egen verksamhet. 
Enda identifierade konsekvenser i värdekedjan är på odlingsnivå för 
materialet naturgummi där vattentillgång är en nödvändighet.
Effekter på strategi och beslutsfattande
Väsentligt är att återkommande kartlägga vattenknapphet globalt vad gäller 
befintliga egna produktionsanläggningar, och att alltid överväga lokaliseringen 
av planerade nya anläggningar (så kallade greenfield-projekt) samt anlägg-
ningar som tillkommer via förvärv genom åtgärder för att visa tillbörlig 
aktsamhet.
Verksamhetens respons: beslutade åtgärder och planer
En intern analys har påbörjats på koncernnivån 2023 för att aktualisera 
kartan globalt vad gäller vattenknappa zoner.
Finansiella konsekvenser av detta på kort, mellanlång och lång sikt 
Positiva konsekvenser av den stora vattenbesparingen som framgår av 2023 
års utfall nedan.
Strategi och affärsmodell: resiliens
Strategi och affärsmodell bedöms inte behöva några större förändringar 
utifrån angivna konsekvenser och risker för området Vatten.
Förändringar jämfört med föregående period
Vattenanvändningen har minskats kraftigt under perioden framför allt bero-
ende på avyttringen av däckverksamheten samt investeringar i ett nytt 
kylsystem vid den svenska produktionsenheten i Ersmark.
Miljö: Vatten
POLICYER, ÅTGÄRDER OCH RESURSER – MÅTT OCH MÅLTAL
Hållbarhetsfrågor Antagna policyer Åtgärder/resurser Mått Mål
Vattenanvändning Koncernmiljöpolicy 
(se sidan 114)
Vatten är lokalt en väsentlig fråga 
och lokala handlingsplaner tas fram 
därefter
Vattenanvändning i ton/år
Vattenintensitet i ton/msek
Minimering
Vattenanvändning 
i vattenknappa 
områden
Koncernmiljöpolicy 
(se sidan 114)
Kartläggning av vattenknappa områden Förslag: Andel av total  
vattenanvändning, %
Förslag: Inga greenfieldprojekt (nya fabriker) i  
vattenknappa områden
126
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 129 =====

POLICYER, ÅTGÄRDER OCH RESURSER – MÅTT OCH MÅLTAL
Hållbarhetsfrågor Antagna policyer Åtgärder/resurser Mått Mål
Avfall Koncernmiljöpolicy 
(se sidan 114)
Avfallsminimering Avfall i ton respektive ton/msek
Avfallshantering
Inget kvantifierat mål – avfallsminimering samt stegvis 
minskning av allt farligt avfall
Ansvarsfull hantering
Cirkularitet Koncerninitiativet Polymers for 
Tomorrow
Andel återvunna/biobaserade 
råmaterial
Andel återvunna/biobaserade råmaterial 25 procent 
år 2030
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Avfall
De tre största avfallskategorierna är farligt avfall, gummiavfall samt annat 
icke-farligt avfall. Avfallshanteringsmetoder ska ständigt förbättras med syftet 
att minimera Trelleborgs negativa avfallsrelaterade påverkan. Att kontinuerligt 
reducera och återvinna avfall i produktionen är sedan länge en väsentlig faktor  
i Trelleborgs arbete med resurseffektivisering inom ramen för programmet 
Manufacturing Excellence. Visionen är för detta arbete att röra sig i riktning 
mot Noll avfall, respektive stegvis årlig minskning av allt farligt avfall.
Fossilbaserat råmaterial 
Som beskrivits under området Klimat och energi (sidan 122) har Trelleborg ett 
beroende av fossilbaserade råmaterial såsom olika typer av polymerer respek-
tive fyllmaterialet kimrök, vilket sammantaget på medellång och lång sikt 
skulle kunna göra sig gällande som en risk på efterfrågesidan. 
Samhällets vilja till omställning bort från fossilbaserade material har i  
sin första fas emellertid främst riktats mot användningen av kortlivade 
produkter, ofta substituerbara konsumentvaror (plastpåsar och sugrör kan 
nämnas som exempel). Mer avancerade och långlivade industriella polymer-
applikationer med specialegenskaper har av naturliga skäl inte prioriterats i 
samhällsomställningen, då det allmänt sett krävs ytterligare forskning och 
utveckling för att dessa ska kunna ersättas eller, åtminstone som ett första 
steg, kunna materialåtervinnas. 
Färdiga gummiprodukter innebär en extra utmaning att kunna återvinna – 
jämfört med till exempel många metaller och plaster – eftersom de vid vulka-
niseringen de genomgår i produktionsprocessen bildar längre molekyler som 
inte enkelt kan användas som återvunnet råmaterial. 
Vissa framsteg med återvinning av gummiprodukter har gjorts: gummi-
granulat eller gummipulver – vanligen nermalda uttjänta slutprodukter – kan 
för vissa ändamål användas i gummiblandningar i begränsad utsträckning 
utan försämrade produktegenskaper. Vidare kan återvinning av kimrök ske 
genom en pyrolysprocess där framför allt uttjänta däck upphettas och förutom 
kimrök bildar vätgas, metall och olja.
Området processoljor visar lovande framsteg i försök med biobaserade 
oljor som ersättning för petroleumbaserade. 
Vad gäller textilier som används exempelvis i Trelleborgs lösningar base-
rade på polymerbelagda vävar har det visat sig att vissa material som fortfa-
rande i grunden är petroleumbaserade, men med reducerat koldioxidfotav-
tryck, i många fall är att föredra framför biobaserade på grund av de senares 
högre samlade koldioxidfotavtryck längs värdekedjan.
 
Samband med strategi och affärsmodell
Trelleborgs strategi för att leva upp till målsättningen att vara ”en hållbarhets-
ledare i sin bransch” är att såväl minska de totala avfallsmängderna enligt 
ovan som att öka användningen av biobaserade och återvunna material i en 
takt som är branschledande.
Tidshorisont för effekter
Den tekniska utvecklingen för att byta ut fossilbaserade material i Trelleborgs 
lösningar varierar beroende på materialkategorier enligt resonemangen ovan. 
Förutom de angivna områden som redan kommit igång enligt ovan kan de 
flesta områden bli aktuella först på medellång eller lång sikt.
Egna aktiviteter/Via värdekedjan
Generellt är det naturligtvis fråga om att ha så högt materialutnyttjande som 
möjligt – minimera allt spill – i alla egna produktionsprocesser, vilket är exakt 
vad programmet Manufacturing Excellence syftar till (se sidan 20). Noll avfall 
är en av visionsformuleringarna i programmet.
Som beskrivs tidigare handlar därutöver förbättrad cirkularitet i stor 
utsträckning om att minska koldioxidfotavtrycket i värdekedjan för materialen 
till de lösningar Trelleborg tillhandahåller. 
Effekter på strategi och beslutsfattande
Programmet Polymers for Tomorrow tillkom 2021 för att på ett systematiskt 
sätt kartlägga situationen för Trelleborgs viktigaste råmaterialkategorier och 
kunna planera en ökad användning av lågkoldioxidmaterial för att uppnå målet 
att 2030 nå 25 procent biobaserade/återvunna material. 
För 2023 har fortfarande vissa definitions- och mätmässiga utmaningar 
resulterat i att Trelleborg bedömer att årsutfallet inte ännu är säkerställt. Data 
bedöms kunna publiceras tidigast 2024.
Verksamhetens respons: beslutade åtgärder och planer
Trelleborgs avyttring av sin däckverksamhet under 2023 har minskat företagets 
totala materialanvändning avsevärt (liksom energianvändningen, se sidan 
123), samt minskat exponeringen för återvinningsproblematiken runt gummi-
material.
Finansiella konsekvenser av detta på kort, mellanlång och lång sikt 
Viss resursallokering till materialundersökningar och utvecklingssamarbete 
med olika aktörer och leverantörer, i syfte att öka andelen biobaserat/åter-
vunnet material i Trelleborgs lösningar, behövs på kort och mellanlång sikt  
som en investering i ambitionen att vara en hållbarhetsledare i branschen. 
Kortsiktigt kan också nya materialalternativ öka råmaterialkostnaderna.
Strategi och affärsmodell: resiliens
Trelleborgs specialutvecklade polymerlösningar bygger på premiumprestanda 
och avancerat materialkunnande, vilket gör dem svåra att ersätta på kort sikt. 
Samtidigt arbetar företagets applikationsexperter i respektive kundsegment 
aktivt för att hitta ännu bättre material till lösningarna ur cirkularitets- och  
hållbarhetssynvinkel.
Resiliensen hos affärsmodellen ökar avsevärt med det minskade mate-
rial- och energiberoendet och den minskade exponeringen för däckåtervinning.
Förändringar jämfört med föregående period
Ett strategiskt beslut har tagits om att andelen återvunna eller biobaserade 
råmaterial ska uppgå till 25 procent vid utgången av 2030.
Miljö: Resursanvändning och cirkulär ekonomi
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
127
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 130 =====

UTFALL 2023 INOM OMRÅDET MILJÖ: RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Resurser Var? Utfall 2023 Mål och huvudsaklig styrning
AVFALL  Avfallsmängden ökade marginellt i absoluta tal men minskade i  
relation till omsättningen. Ökningen från genomförda förvärv  
kompenseras med processeffektiviseringar.
Avfallsminskning är ett uttryckligt mål inom initiativet Manufacturing 
Excellence som bedrivs i alla produktionsenheter, se vidare sidan 20.
Mängden farligt avfall ska kontinuerligt minskas. 
Enligt de lokala avfallshanteringspla nerna ska tredjepartsleverantörer 
som hanterar avfall utses med hänsyn till deras uppfyllelse av kon-
traktsmässiga och legala specifikationer, och allt avfall som lämnar 
fabrikerna vägas och dokumenteras.
Alternativt ska avfallets densitet och volym beräknas exempelvis 
med hjälp av leverantörsfakturor, organisationens interna fakturering 
och redovisningssystem eller uppgifter från inköpsavdelningarna.
Avfallsrelaterade nyckeltal (avfallsmängd samt hanteringsmetoder)  
rapporteras av Trelleborgs enheter på halvårsbasis. Inrapporterad  
data granskas både på lokal, affärsområdes- samt koncernnivå.
Avfallsmängd
ton t/MSEK
0
20 000
40 000
23222120 0,00
0,75
1,50
Avfall (t)/Nettoomsättning, MSEK, Kvarvarande verksamheter
Avfall (t), Kvarvarande verksamheter
Avfallshantering
Övrig hantering
Förbränning
Deponi
Energiåtervinning
Extern materialåtervinning 
Intern materialåtervinning
Icke-farligt avfall Farligt avfall
Avfallsmängd  Kvarvarande verksamheter: 28 942 ton (28 570). Av den totala 
mängden utgjorde gummi 28 procent (26). Farligt avfall för kvarva-
rande verksamheter uppgick till 2 283 ton (2 318), en minskning 
med 2 procent sedan före gående år.
Koncernen: 35 017 ton (48 427). Av den totala mängden utgjorde 
gummi 30 procent (32). Farligt avfall för koncernen totalt uppgick till 
2 890 ton (4 731).
Avfallsmängd  
relativt omsättning  Avfallsmängden för kvarvarande verksamheter var totalt 0,8 ton 
relativt omsättningen (0,9), en minskning med 10 procent.  
Koncernen: 0,9 ton per msek (1,1).
Avfallshantering  Kvarvarande verksamheter, icke-farligt avfall:
Intern materialåtervinning 153 ton (89)
Extern materialåtervinning 11 950 ton (12 705) 
Energiåtervinning 5 014 ton (4 449)
Deponi 6 677 ton (6 850)
Förbränning 1 054 ton (1 055)
Övrig hantering 1 810 ton (1 103)
Kvarvarande verksamheter, farligt avfall:
Intern materialåtervinning 4 ton (4)
Extern materialåtervinning 589 ton (582)
Energiåtervinning 722 ton (849)
Deponi 101 ton (71)
Förbränning 447 ton (394)
Övrig hantering 420 ton (418)
Koncernen, icke-farligt avfall:
Intern materialåtervinning 292 ton (532)
Extern materialåtervinning 15 714 ton (24 875) 
Energiåtervinning 5 494 ton (5 827)
Deponi 7 445 ton (9 147)
Förbränning 1 151 ton (1 301)
Övrig hantering 2 030 ton (2 013)
Koncernen, farligt avfall:
Intern materialåtervinning 4 ton (4)
Extern materialåtervinning 960 ton (1 342)
Energiåtervinning 839 ton (1 728)
Deponi 107 ton (102)
Förbränning 511 ton (634)
Övrig hantering 469 ton (921)
Fördelningen av metoder för hantering av icke-farligt respektive farligt 
avfall framgår av diagrammen till höger. Intern materialåtervinning 
sker per definition vid anläggningen (on-site).
Teckenförklaring:   = Internt, alla enheter        = Internt, alla produktionsenheter        = Internt, vissa enheter        = Externt, leverantörer
128
ÅRSREDOVISNING 2023 TRELLEBORG AB
HÅLLBARHETSRAPPORT – MILJÖ

===== SIDA 131 =====