Årsredovisning 2025

EU-taxonomin
Redovisade nyckeltal (kapitalutgifter) Kapitalutgifter
Räkenskapsåret 2025
Ekonomiska 
verksamheter (1) Kod (2)
Nyckeltal som 
omfattas 
av taxonomin 
(andel kapital-
utgifter  
som omfattas av 
taxonomin) (3)
Taxonomi-
förenligt nyckel-
tal (värdet av 
kapitalutgifter) 
(4)
Taxonomi- 
förenligt nyckeltal  
(Andel taxonomi-
förenliga kapital-
utgifter) (5)
Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter
Möjliggörande 
verksamhet (12)
Omställnings-
verksamhet (13)
Andel taxonomi-
förenliga i del 
som omfattas av 
taxonomin (14)
Begränsning  
av klimat­
förändringar (6)
Anpassning  
till klimat­
förändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär 
ekonomi (9)
Förorening (10)
Biologisk 
 mångfald (11)
% Mkr % % % % % % %
(E i tillämpliga 
fall)
(T i tillämpliga 
fall) %
Tillverkning av fordons­  
och rörlighetskomponenter
CCM 3.18 31%
Tillverkning av komponenter  
till rullande järnvägsmateriel
CCM 3.19 5%  
Tillhandahållande av datadrivna 
lösningar för IT/OT­tjänster
CE 4.1 3% 14 0% 0% E 11%
Förvärv och ägande av 
 byggnader
CCM 7.7 0%
Summa av förenlighet per mål 0%
Totalt nyckeltal (kapitalutgifter) 39% 14 0% 0% 39% 1%
Redovisade nyckeltal (driftsutgifter) Driftsutgifter
Räkenskapsåret 2025
Ekonomiska 
verksamheter (1) Kod (2)
Nyckeltal som 
omfattas 
av taxonomin 
(andel drifts-
utgifter  
som omfattas av 
taxonomin) (3)
Taxonomi-
förenligt nyckel-
tal (värdet av 
driftsutgifter) (4)
Taxonomi- 
förenligt nyckeltal  
(Andel taxonomi- 
förenliga drifts-
utgifter (5)
Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter
Möjliggörande 
verksamhet (12)
Omställnings-
verksamhet (13)
Andel taxonomi-
förenliga i del 
som omfattas av 
taxonomin (14)
Begränsning av  
klimatföränd­
ringar (6)
Anpassning till  
klimatföränd­
ringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär 
ekonomi (9)
Förorening (10)
Biologisk mång­
fald (11)
% Mkr % % % % % % %
(E i tillämpliga 
fall)
(T i tillämpliga 
fall) %
Tillverkning av fordons­  
och rörlighetskomponenter
CCM 3.18 19%
Tillverkning av komponenter till 
rullande järnvägsmateriel
CCM 3.19 5%  
Tillhandahållande av datadrivna 
lösningar för IT/OT­tjänster
CE 4.1 4% 3 0% 0% E 0%
Summa av förenlighet per mål 0%
Totala nyckeltal (driftsutgifter) 28% 0% 0% 28% 0%
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 44
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 45 =====

Klimatförändringarna är en strategisk prioritering 
för SKF, som ingår i bolagets åtagande att minska 
miljöpåverkan i hela värdekedjan. Med vetenskap -
ligt baserade mål som riktlinje fokuserar SKF 
på att minska utsläppen av växthusgaser samt 
 prio r itera energieffektivitet och övergången till 
 förnybara energikällor. Genom att integrera klimat -
aspekter i produkter, processer och partner  s kap 
strävar SKF efter att skapa lång  si ktigt värde för 
sig själv och sina kunder. Detta återspeglar SKFs 
engagemang för hållbarhet och dess roll att 
 möjliggöra en koldioxidsnål framtid. 
Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
E1 – Begränsning av klimatförändringar
1 Innovationer och tillhandahållande av produkter och lösningar för 
 klimatomställningen
SKF har en portfölj av produkter och tjänster som minskar kundernas negativa 
konsekvenser. SKFs mest betydande positiva konsekvens ligger i för mågan att 
vara innovativ och tillhandahålla produkter som möjliggör omställningen till en 
ekonomi med låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller lösningar som möjlig­
gör tillväxt inom cleantech­industrin, elektrifiering och förnybar energi samt 
ökar efterfrågan på cirkulära produkter som har betydligt lägre  livscykelutsläpp.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Kortsiktig
2 Utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan 
(scope 1, 2 och 3)
SKFs verksamhet och värdekedja genererar utsläpp av växthusgaser.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
3 Vinna affärer genom att tillhandahålla produkter och tjänster som 
 möjliggör klimatomställningen och bidrar till begränsning av 
 klimatförändringarna
Med sitt tydliga fokus på innovativa och energieffektiva produkter och tjänster 
med låga koldioxidutsläpp har SKF möjligheten att vara en affärspartner 
som kunderna föredrar. Att förse kunderna med produkter som i mindre ut ­
sträckning bidrar till klimatförändringarna är en betydande finansiell möjlig­
het för SKF. Genom att tillhandahålla innovativa produkter kommer SKF 
 sannolikt att gynnas av tillväxten inom elektrifiering och förnybar energi  
samt andra nya tekniker som energilagring, vätgas och koldioxidavskiljning.
Möjlighet
 Långsiktig
4 Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk 
osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp  
och hållbar innovation
SKFs investeringar i initiativ och teknik för utsläppsminskning (t.ex. införande 
av förnybar energi, grön FoU, hållbara leveranskedjor) utsätts för finansiella och 
operativa risker om den politiska inriktningen inte överensstämmer med SKFs 
strategier för minimerade koldioxidutsläpp. Sådana investeringar förutsätter ofta 
att framtida regelverk kommer att premiera tidiga användare genom mekanismer 
som koldioxidprissättning, subventioner eller marknadsfördelar. En plötslig 
 politisk omsvängning, såsom försvagade klimatmål, försenade regleringar 
eller minskade incitament, kan dock göra dessa investeringar överflödiga.
Risk
 Långsiktig
Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
E1 – Begränsning av klimatförändringar, forts.
5 Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp
Kostnader i samband med att begränsa klimatförändringar, såsom 
 investeringar som krävs för att minska utsläppen inom scope 1, 2 och 3 
(hela värdekedjan).
Risk
 Långsiktig
6 Ökade kostnader till följd av strängare klimatregleringar och 
 påtryckningar från intressenter att använda koldioxidsnåla material
SKF står inför ökande ekonomiska och operativa utmaningar på grund av 
strängare klimatregleringar som koldioxidprissättning och importskatter på 
utsläpp som är inbäddade i vissa varor (CBAM), men också ökade förvänt­
ningar från intressenterna att använda material med låga utsläpp. Samman­
taget kan dessa lagstadgade och marknadsdrivna krav leda till betydande 
kostnadsökningar, kräva förändringar i inköps­ och produktionsprocesser 
och påverka konkurrenskraften om de inte hanteras proaktivt.
Risk
 Långsiktig
E1 – Anpassning till klimatförändringar
7 Fysiska klimatrisker (kroniska och akuta)
I takt med att den globala uppvärmningen tilltar ökar sannolikheten för 
att fysiska klimatrelaterade risker ska störa både SKFs verksamhet och 
leverantörs kedja, vilket leder till ökade kostnader för både drift och material. 
Extrema klimatrelaterade händelser blir allt vanligare och utgör potentiella 
ekonomiska risker för SKF. Särskilt värmestress, kraftig nederbörd och över­
svämningar är exempel på fysiska risker som enligt platsspecifika analyser 
kan orsaka störningar i SKFs tillverkningsprocesser.
Risk
Medellång 
sikt
E1 – Energi
8 Minska friktion och förbättra energieffektiviteten
SKFs produkter syftar till att minska friktionen, vilket leder till ökad energi­
effektivitet för kunderna och minskar de utsläpp av växthusgaser som  
annars skulle ha uppstått.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Kortsiktig
9 Användning av fossil energi
SKF är fortfarande beroende av fossil energi i sin egen verksamhet  
samt uppströms och nedströms i värdekedjan.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
10 Vinna affärer genom att tillhandahålla energieffektiva lösningar
Energieffektivitet är en betydande finansiell möjlighet för SKF. SKF kan 
 exempelvis möjliggöra energieffektiviseringar för sina kunder inom olika 
 sektorer, såsom kompressorer, kylmaskiner, värmepumpar, fordon och 
 industriella drivsystem genom att tillhandahålla innovativa produkter 
och  lösningar som magnetlager, hybridlager och produkter med låga  
 koldioxid utsläpp.
Möjlighet
 Kortsiktig
11 Fluktuationer i energipriser 
Fluktuationer i energipriserna utgör en väsentlig finansiell risk för SKF. 
 Geo politik kan till exempel orsaka energikriser som kan påverka energi­
kostnaderna både i SKFs egen verksamhet och i leveranskedjan, särskilt  
när det handlar om energiintensiva material som stål.
Risk
 Kortsiktig
E1 KlimatförändringarE
 Uppströms     
  Egen verksamhet     Nedströms
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 45
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 46 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
SKFs största bidrag till omställningen till en framtid 
med netto nollutsläpp av växthusgaser är det som kan 
åstadkommas tillsammans med och för kunderna. Med ett 
strategiskt fokus på cleantech ­i ndustrier i alla stadier av 
industrialisering utvecklar SKF produkter, lösningar och 
tjänster som gör att dessa tekniker kan utvecklas, vilket 
gör dem konkurrenskraftiga och stödjer behovet av snabb 
tillväxt under de kommande åren. SKF kan medverka till 
avsevärda energi ­  och koldioxidbesparingar för kunder i 
samtliga branscher genom att optimera konstruktionen av 
företagets produkter (t.ex. göra dem lättare, effektivare, 
mer slitstarka och möjliga att reparera), men också bidra 
till förbättrad prestanda i kundernas produkter genom att 
optimera systemdesignen med hjälp av avancerad model ­
lering och simulering. Exempel: SKFs serviceerbjudande, 
såsom tillståndsövervakning, driftsäkerhetstjänster och 
anläggningsoptimering, är i huvudsak inriktat på att elimi ­
nera avfall från kundernas processer och värdekedjor. 
STRATEGI
E1-1 
Övergångsplan för begränsning av 
 klimatförändringarna   
[E1-1_14; 15; 16 a-g]
SKF baserar sin ståndpunkt och strategi i klimatfrågan på 
vetenskap och har åtagit sig att uppfylla Parisavtalets mål 
om 1,5 °C. Sedan början av 2000 ­t alet har SKF rapporterat 
och minskat utsläppen av växthusgaser (GHG) och konse ­
kvent visat att intäktsökningen inte är kopplad till scope 1 ­  
och 2­u tsläppen. SKFs klimatmål (både på kort och lång 
sikt) har godkänts av initiativet Science Based Target (SBTi) 
och är i linje med Parisavtalets mest ambitiösa mål att 
minska klimatförändringarnas skadliga effekter. Detta inne ­
bär att de globala utsläppen ska vara netto noll senast 
2050 för att begränsa den globala uppvärmningen till 
1,5 °C (IEAs Netto Zero ­s cenario).
E
Dessa erbjudanden syftar till att minska slöseri med 
energi, material och transporter och minskar därmed 
utsläppen. Genom en kombination av dessa metoder har 
SKF potential att på ett avgörande sätt bidra till omställ ­
ningen till en värld med netto nollutsläpp av koldioxid och 
samtidigt driva innovation och tillväxt för SKF och dess 
kunder. 
Samtidigt hanterar SKF koldioxidutsläppen, inte bara från 
sina egna verksamheter och aktiviteter, utan också från den 
utökade värdekedjan. Genom att ta itu med dem föregår 
SKF med gott exempel för kunder, leverantörer och andra 
intressenter och skapar långsiktiga konkurrensfördelar 
genom att minska kostnader och risker. Koncernen har 
 rapporterat och minskat koldioxidutsläppen från sin egen 
verksamhet sedan början av 2000 ­t alet och har under flera 
år arbetat för att förstå och minska koldioxidpåverkan från 
sina leverantörer, samt andra verksamheter som logistik 
och affärsresor. År 2023 godkändes SKFs kort ­  och lång­
siktiga mål för utsläppsminskning av SBTi, vilket innebär 
att SKFs mål baseras på den senaste klimatforskningen 
och kräver snabba, betydande utsläppsminskningar i linje 
med målsättningar som, med litet eller inget överskridande, 
begränsar den globala uppvärmningen till 1,5°C. Genom 
att uppfylla dessa mål bidrar SKF till de globala  i n  s atserna 
för att undvika allvarliga konsekvenser av klimatförändring ­
arna, enligt IPCCs riktlinjer och kraven i artikel 2.1(a) 
i Parisavtalet (läs mer om SKFs klimatmål i E1 ­4 ). 
De relativa CO 2e­e ffekterna enligt GHG ­pr otokollets 
definition för 2019 sammanfattas i diagrammet som 
visar de uppskattade växthusgasutsläppen (ton) med 
basåret 2019.
SKF har definierat flera strategiska drivkrafter och rela ­
terade åtgärder och mål som vid kombinerad tillämpning 
syftar till att nå koncernens klimatmål. Drivkrafterna 
är främst inriktade på de mest betydande konsekvens­
kategorierna (som illustreras i tabellen för drivkrafter 
  
   
   
   
   
  
  
   
   
   
   0
Slutbehandling av sålda produkter 
Avfall som genererats av verksamheter
Affärsresor
Användning av sålda produkter
Anställdas pendling
Nedströms transport och distribution
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Uppströms transport och distribution
Köpta varor och tjänster
Kapitalvaror
 
Uppskattade växthusgasutsläpp (ton), basår 2019
4 000 000
5 000 000
3 000 000
1 000 000
1 000 000
Scope 1
Scope 2 
Scope 3 
Strategiska åtgärder Beskrivning
Drivkrafter för minimering av koldioxidutsläppen
Scope 1 Scope 2 Scope 3, 
 kategori 3
Scope 3,   
kategori 1
Scope 3, 
 kategori 11
Scope 3,   
kategori 4
Scope 3, 
 kategori 6
Direkta utsläpp som 
genereras vid SKFs 
anläggningar, t.ex. 
 förbränning av fossila 
bränslen, utsläpp av 
andra växthusgaser.
Indirekta utsläpp från 
el­ och fjärrvärme­
användning i SKFs 
verksamheter.
Bränsle­ och 
energirelaterade 
aktiviteter.
Inköpta varor  
och tjänster. 
Användning 
av sålda 
 produkter.
Transport och 
 distribution. 
Tjänsteresor. 
• Ökad energieffektivitet för tillverkning, 
 uppvärmning, ventilation och luft­
konditionering.
• Förbättrad 
 material­ och 
energi effektivitet 
hos leverantörer.
• Ökad användning 
av sekundära 
material.
• Användning  
av innovativa 
 teknologier.
• Regionalisering 
(fabriker närmare 
leverantörer och 
kunder).
• Undvika  
flygfrakt.
• Byte av bränsle 
och lösningar 
med elfordon.
• Optimering  
(t.ex. fyllnads­
grader).
• Uppmuntra  
till virtuella 
möten.
• Uppmuntra 
transportsätt 
med lägre 
koldioxid­
utsläpp.
• Fasa ut användningen 
av fossila bränslen 
genom elektrifiering 
eller användning av 
alternativa bränslen.
• Minimerade 
 kol dioxidutsläpp  
i lokala fjärrvärme­
system.
• Ökad användning av förnybar el. 
• Förespråka ökad användning av förnybara energikällor.
• Utveckla och leverera produkter och lösningar som möjliggör  
förnybar  energiproduktion.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 46
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 47 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
utsätta företaget för omställningsrisker, såsom ökad 
koldioxidpris  s ättning och förändrad kundefterfrågan på 
koldioxidsnåla produkter.
SKF har ett antal ekonomiska verksamheter som om  ­
fattas av taxonomiförordningen. Till exempel bidrar SKFs 
produkter och tjänster för helt elektriska fordon och 
 elektriska järnvägar avsevärt till att begränsa klimat­
förändringarna. Nyckeltalen för SKFs taxonomiförenliga 
kapitalutgifter och driftsutgifter finns i upplysningarna 
om EU­t axonomin. SKF har för närvarande inga planer 
(kapitalutgifter eller driftsutgifter) för att anpassa sina 
 ekonomiska verksam  he ter som omfattas av taxonomin 
(omsättning, kapital  u tgifter, driftsutgifter) till de kriterier 
som fastställs i  k ommissionens delegerade förordning 
2021/2139. SKF omfattas av EU ­r eferensvärden för 
anpassning till Paris  a vtalet.
Anpassning av omställningsplanen till affärsstrategin 
[E1-1_16h]
Strategin bakom SKFs klimatomställningsplan är inte­
grerad med koncernens övergripande affärsstrategi och 
finansiella planering. Kortsiktiga klimatrisker hanteras 
i årliga planer, medan risker på medellång och lång sikt 
styr den strategiska inriktningen. Investeringar och resur ­
ser för minimering av koldioxidutsläppen ingår i planerna 
för affärsområden och affärsenheter och stöds av gröna 
finansieringsmekanismer. Scenarioanalys och tvärfunktio ­
nell styrning ser till att planen utvecklas i takt med föränd ­
rade risker och möjligheter (mer information finns i E1 ­3 ). 
En omställningsplan har tagits fram och den fortsätter att 
utvecklas med en tvärfunktionell strategi. Arbetet samord ­
nas av Group Sustainability med målsättningen att säker ­
ställa ett effektivt ägarskap och integration av relevanta 
aspekter i affärsområdena och affärsenheterna, regionerna 
och olika koncernfunktioner. Omställningsplanen har gran ­
skats och godkänts av koncernledningen och styrelsen, 
och regelbundna uppdateringar lämnas via olika styrnings ­
forum, vilket beskrivs under Allmänna upplysningar i 
avsnittet Bolagsstyrning.
för minimering av koldioxidutsläppen), i synnerhet scope 1 
och 2 samt scope 3, kategorierna 1, 3, 4 och 11, men om  ­
fattar även scope 3, kategori 6. De förklaras närmare och 
kvantifieras i avsnitt E1 ­3 , ”Drivkrafter och åtgärder”.
Investeringar för att stödja omställningsplanen
Genomförandet av de strategiska åtgärder som beskrivs 
ovan kräver olika former av investeringar, till exempel 
 kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska resurser 
och kompetens.
Dessa investeringar genomförs med hjälp av två 
 huvudsakliga mekanismer:
1. SKFs interna fördelning av klimatspecifika 
 investeringsramar:
• Investeringsram för minskade koldioxidutsläpp  
(3 000 Mkr)
2. Målinriktad finansiering av investeringar med fokus  
på hållbarhet:
• Grön finansiering (emission och användning  
av obligationer) (MEUR 700)
• EIBs kreditfacilitet (MEUR 430)
Läs om hur dessa mekanismer används i  E1­3 .
Inlåsta växthusgasutsläpp
SKF utvärderar potentiella inlåsta växthusgasutsläpp 
från sina tillgångar och produkter och identifierar råvaru ­
produktion (stål) som en betydande risk uppströms på 
grund av dess koldioxidintensitet. Strategiska inköps­
planer, inklusive övergången till mindre koldioxidintensiv 
stålproduktion (t.ex. ökat skrotinnehåll och användning av 
elektriska ljusbågsugnar) och användningen av skuggpris ­
sättning för koldioxid, är sätt att mildra detta. SKF har ett 
direktiv för utfasning av fossila bränslen där nya investe ­
ringar i fossila bränslen förbjuds och befintliga tillgångar 
ska fasas ut senast 2030 för att effektivt minska de in  ­
låsta utsläppen i verksamheten. Utan dessa begränsnings ­
planer skulle de inlåsta utsläppen från stålproduktion och 
användning av fossila bränslen på plats äventyra att SKFs 
mål för minskning av växthusgaser uppfylls och kan 
E
Framsteg i implementeringen av omställningsplanen 
[E1-1_16j]
SKF har arbetat med viktiga aspekter av den nuvarande 
omställningsplanen sedan början av 2000 ­t alet. Koncernen 
har till exempel mätt och vidtagit åtgärder mot koldioxid­
utsläppen från sin egen produktion i mer än 20 år och har 
minskat utsläppen i realiteten samtidigt som en uthållig 
ekonomisk tillväxt har uppnåtts. Sedan SKF presenterade 
sina netto noll ­a mbitioner 2021 har goda framsteg upp ­
nåtts. Koncernen är på god väg att uppnå sina mål för 
2030 inom scope 1 och 2.
Framstegen utvärderas utifrån faktiska resultat och 
 strategiska åtgärder som stödjer framtida insatser. 
Vissa områden, som minskningar inom scope 1 och 2, är 
väl e tablerade, medan andra, som mätning av utsläpp inom 
scope 3, kategori 1, är mer nyetablerat. Även om det finns 
skillnader i mognadsgrad är den övergripande implemente ­
ringen positiv. Från och med 2025 sammanfattas statusen 
för fokuserade mål – sådana som SKF direkt kan påverka 
– nedan:
Scope 1 och 2 (SKFs verksamhet)
SKF fortsatte att genomföra strategiska åtgärder för att 
fasa ut fossila bränslen under 2025, i linje med sitt lång­
siktiga åtagande att minska utsläppen inom scope 1 och 2. 
Roadmaps på anläggningsnivå samt för affärsområden 
och affärsenheter finjusterades och följdes upp genom 
styrningsforum, samtidigt som MHS ­  och netto noll ­  
granskningar genomfördes.
Scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster)
Under 2025 utvecklade SKF sin strategi för att minska 
utsläpp av scope 3, kategori 1 från inköpta varor och 
 tjänster. Affärsområden och affärsenheter har med hjälp 
av de strategiska verktyg som beskrivs i avsnitt E1 ­3 t agit 
fram roadmaps för att uppnå målet fram till 2030 om en 
minskning med 32% av utsläppen i scope 3, kategori 1, 
jämfört med 2019. Dessa roadmaps följs nu upp var sjätte 
månad i MHS­  och netto noll ­g ranskningarna.
SKF fortsätter att engagera leverantörer och vidare­
utveckla sina inköpsrutiner för att minska utsläppen 
i hela värdekedjan.
Scope 3, kategori 4 (logistik)
År 2025 utvecklade SKF sin strategi för att fasa ut fossilt 
bränsle inom logistiken genom regionalisering och trans ­
portoptimering. Koncernen fortsatte att genomföra sin 
strategi för regionalisering och minskning av transport­
avstånden genom att fokusera på en ökad regional kopp ­
ling mellan tillverkningsanläggningarna och dess kunder 
och leverantörer.
Arbetet med det globala införandet av ett direktiv för 
att undvika flygfrakt fortsatte. Direktivet syftar till att mini ­
mera användningen av flygtransporter på grund av deras 
oproportionerligt höga utsläpp. Den gäller all inkommande 
och utgående logistik. Planerad flygfrakt måste utvärderas 
mot alternativ, och oplanerad flygfrakt är  begränsad 
till endast brådskande fall. Alla sådana fall loggas och 
 analyseras för att förhindra att de upprepas. 
År 2025 implementerade SKF ett tredjepartssystem 
för att beräkna logistikutsläpp med hjälp av en bottom ­   
up­m etod (mer information finns i E1 ­6 , Redovisnings­
principer, scope 3, kategori 4). Detta tillvägagångssätt 
 syftar till att avsevärt förbättra kvalitet och noggrannhet 
i utsläppsdata och möjliggör en mer detaljerad och nog ­
grann uppföljning av förbättringsåtgärder, vilket stödjer 
 riktade initiativ för minimering av koldioxidutsläppen 
i SKFs logistiknätverk.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 47
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 48 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
resiliensanalyser av klimatfrågor genom att använda 
externt publicerade scenarier. Med hjälp av globalt 
erkända externa scenarier säkerställer SKF att analyserna 
är trovärdiga och i linje med internationella standarder. 
De olika klimatscenarier som använts för att identifiera 
och bedöma både fysiska risker och omställningsrisker 
beskrivs i detalj under ”  S cenarioanalys” i E1 IRO ­1 _21. 
Tvärfunktionella team använder scenarierna för att 
identifiera och kvantifiera risker som är specifika för SKF, 
och dessa hanteras sedan inom relevanta strategier, 
 organisationer och processer. De tvärfunktionella teamens 
sammansättning beror på ämnet, men kan till exempel 
omfatta Sales and Marketing, Business Development, 
Manufacturing Operations, Group Loss Prevention & Risk, 
Group Purchasing, Group Legal & Compliance, Group Real 
Estate and Facility Management och Group Sustainability. 
På så sätt säkerställs att klimatresiliens är en central del 
Reciliensanalysens omfattning och tillvägagångssätt  
[E1 SBM-3_19]
SKF genomför på olika sätt resiliensanalyser av sin egen 
verksamhet, strategi, affärsmodell och värdekedja. Det 
innefattar en analys av resiliens avseende risker till följd 
av aktiviteter för begränsning av klimatförändringar som 
genomförs i hela värdekedjan, inklusive leverantörskedjan 
uppströms, SKFs direkta verksamhet och kunder nedströms. 
Resiliensanalysen för fysiska klimatrisker och anpassning 
är främst inriktad på SKFs verksamhet och i ökande grad 
även på leverantörskedjan uppströms. Fysiska risker ned ­
ströms ingår ännu inte i resiliensanalysen, främst på grund 
av att SKFs kundbas är mycket bred (både regionalt och 
branschmässigt) och global – vilket i praktiken minskar 
många av de relevanta fysiska riskerna. Resiliensen ut ­
värderas baserat på scenarier på kort (0–1 år), medellång 
(1–5 år) och lång sikt (över 5+ år). SKF genomför generellt 
ESRS 2 SBM-3 
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt 
hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell 
E
SKF har identifierat följande väsentliga klimatrelaterade risker i sin dubbla väsentlighetsanalys för 2025.
[E1 SBM­ 3_18]
Beskrivning av risken Typ av risk Tidshorisont
Fluktuationer i energipriser. Omställnings­
relaterad
Kortsiktig
Kostnad för minimerade koldioxidutsläpp. Omställnings­
relaterad
Långsiktig
Ökade kostnader till följd av strängare klimat regleringar och på  tryckningar 
från intressenter att använda koldioxidsnåla material.
Omställnings­
relaterad
Långsiktig
Risk för ekonomiska förluster och strategiska bakslag till följd av politisk 
osäkerhet som undergräver investeringar i minimerade koldioxidutsläpp 
och hållbar innovation.
Omställnings­
relaterad
Långsiktig
Fysiska klimatrisker som värmestress, kraftig nederbörd och över-
svämningar kan orsaka störningar i SKFs produktionsprocesser,  
enligt platsspecifika analyser.
Fysisk Medellång sikt
av SKFs affärsstrategi och verksamhet. Att involvera olika 
funktioner främjar ansvarstagandet inom hela organisa­
tionen och integrerar klimat  a spekter i det dagliga besluts ­
fattandet. Dessutom stärker det inte bara riskhanteringen 
och den strategiska planeringen utan stödjer också det 
långsiktiga värdeskapandet genom att skydda tillgångar, 
leveranskedjor och kund  r elationer.
Resultat av resiliensanalysen 
[E1 SBM-3_19c; E1 IRO-1_20 b-c]
Kortsiktiga klimatrelaterade risker och möjligheter inte­
greras i den årliga operativa verksamhetsplaneringen och 
uppföljningen. Klimatrelaterade risker och möjligheter på 
medellång sikt integreras i den strategiska verksamhets ­
planeringen. Koncernens klimatmål sträcker sig vanligtvis 
över en längre tidsperiod, till exempel målet att SKFs verk ­
samhet ska minimera koldioxidutsläpp till år 2030 och nå 
netto nollutsläpp av växthusgaser fram till 2050. Syftet är 
att säkerställa att långsiktiga klimatrelaterade risker och 
möjligheter identifieras på ett proaktivt sätt. I vissa fall 
genomförs enskilda strategiska initiativ för att undersöka 
specifika risker, möjligheter och konsekvenser och hitta 
sätt att hantera dem i befintliga strategier och affärs­
modeller. Eftersom resiliensanalysen är framtidsinriktad 
innebär det naturligtvis att osäkerhetsfaktorer föreligger. 
Till exempel så är hastigheten och omfattningen av genom­
förandet av många aspekter i den industriella minimeringen 
av koldioxidutsläpp i de industrier och regioner som SKF 
verkar inom starkt beroende av statliga åtgärder, såsom 
stimulansåtgärder och skatter. Om sådan politik inte genom­
förs, eller om den utvecklas långsammare eller snabbare 
än förutsett, kan det påverka förutsättningarna för SKFs 
tillväxt. Det råder också osäkerhet kring vilka tek  ni ska 
utvecklingsvägar som kommer att följas. Det är till exempel 
osäkert hur snabbt och i vilken omfattning av   s kiljning och 
lagring av koldioxid (CCS) kommer att bli en  avgörande 
 teknik för att tillåta fortsatt användning av   f ossila bränslen. 
SKF försöker hantera dessa typer av  o säkerheter genom 
att använda en rad olika klimatscenarier när koncernens 
strategi utarbetas. SKF är också i sig motståndskraftig mot 
dessa och andra typer av osäkerheter tack vare sin mycket 
diversifierade och globaliserade kundbas.
HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER 
OCH MÖJLIGHETER 
ESRS 2 IRO-1 
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och 
bedöma väsentliga konsekvenser, risker och 
 möjligheter
Den fullständiga listan över klimatrelaterade konsekvenser, 
risker och möjligheter (IRO) har sammanställts genom den 
dubbla väsentlighetsbedömning (DMA) som genomfördes 
2025. Den dubbla väsentlighetsbedömningen baserades 
på redan befintliga SKF ­p rocesser för att identifiera och 
hantera IROer som rör begränsning av och anpassning 
till klimatförändringarna och energianvändning. För att 
få ett heltäckande perspektiv togs vid identifieringen av 
IROer hänsyn till SKFs viktigaste intressenters synpunkter 
och intressen för att fånga upp olika förväntningar och 
prio  r iteringar. De synpunkter som samlats in via olika 
 kommunikationskanaler hjälpte till att validera relevansen 
av  i dentifierade IROer och på så sätt se till att de överens ­
stämmer med både affärsmål och samhällsbehov. Listan 
över väsentliga klimatrelaterade IROer presenteras i början 
av avsnittet E1 Klimatförändringar.
Konsekvenser [E1 IRO-1_20a]
SKFs negativa påverkan på klimatet orsakas främst av de 
växthusgasutsläpp som genereras i den egna verksam­
heten och i hela värdekedjan uppströms och nedströms. 
För att identifiera och bedöma dessa konsekvenser 
 granskar SKF systematiskt sina aktiviteter och strategiska 
planer för att kartlägga faktiska och potentiella framtida 
källor till växthusgasutsläpp samt andra klimatrelaterade 
faktorer. Denna granskning ingår i företagets DMA, som 
integrerar information från befintliga interna processer, 
leverantörsdata och intressentdialoger. Bedömningen 
 om  f attar utsläpp från råvaruutvinning, tillverkning, logistik 
och produktanvändningsfasen och stöds av livscykel­
analyser (LCA), ramverk för insamling av leverantörsdata 
och scenario  a nalyser. SKF har en lång historia av rappor ­
tering om sina växthusgasutsläpp (se tabell E1 ­6 f ör mer 
information) och har satt upp netto nollmål (se E1 ­4 f ör mer 
information) för att hantera dem. Den relativa omfattningen 
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 48
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 49 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
kort­, m edel ­  och långsiktiga horisonter och integreras 
i ERM­p rocessen (Enterprise Risk Management) för att 
informera om strategisk planering och resiliensåtgärder.
Omställningsscenarierna inkluderar IEAs Net Zero 
 Emissions by 2050 (NZE, motsvarande IPCC SSP1 ­1 .9), 
som representerar en ambitiös väg som syftar till att 
begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C genom 
snabba politiska förändringar, koldioxidprissättning och 
omfattande elektrifiering. På så sätt kan SKF bedöma 
 konsekvenserna av en global ekonomi med låga koldioxid ­
utsläpp, som ökande kostnader för energi och råvaror, sam ­
tidigt som man identifierar marknadens tillväxtpotential 
inom cleantech­s ektorer – såsom elfordon, förnybar energi 
och vätgasteknik – för att ge informationsunderlag till 
 prioriteringar inom forskning och utveckling samt strate ­
gier för kundengagemang.
SKF har dessutom utvecklat ett skräddarsytt om  ­
ställningsscenario tillsammans med externa konsulter, 
där man utgår från en uppvärmning på 2,0–2,4 °C. 
Detta   s cenario överensstämmer i stort sett med 
IPCC SSP2­4 .5 (”middle of the road”) och IEAs Stated 
 Policies Scenario (STEPS), vilket återspeglar aktuella 
av dessa konsekvenser illustreras också i diagrammet 
i E1­1 , som sammanfattar  de beräknade växthusgas­
utsläppen (ton) med basåret 2019.
SKFs potential för positiv klimatpåverkan ligger i för­
mågan att vara innovativ och tillhandahålla produkter och 
lösningar som bidrar till omställningen till en ekonomi med 
låga koldioxidutsläpp. SKF tillhandahåller till exempel pro ­
dukter och lösningar som bidrar till att möjliggöra clean ­
tech såsom transport och industriell elektrifiering samt 
förnybar energiproduktion och energilagring. SKF har 
också ett antal lösningar som möjliggör ökad cirkularitet 
– vilket minskar behovet av utvinning och bearbetning av 
råvaror och de tillhörande utsläppen. Företaget tillhanda ­
håller även produkter och lösningar till kunder inom flera 
branscher globalt som avsevärt ökar material ­ o ch energi ­
effektiviteten och i sin tur leder till minskade utsläpp.
Scenarioanalysens omfattning och tillvägagångssätt 
[E1 IRO-1_21; AR13]
SKF använder en metod med flera scenarier för att 
bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter, vilket är 
i linje med CDP­  och TCFD­r amverken. Analysen omfattar 
E
 politiska trender och måttliga globala klimatambitioner. 
Detta mellanliggande scenario ger ytterligare inblick i de 
omställningsrisker och möjligheter som kan uppstå om 
världen följer befintliga politiska riktlinjer.
För fysisk riskbedömning använder SKF IPCCs SSP5 ­
8.5­s cenario, som simulerar allvarlig fysisk klimatpåverkan 
i samband med höga växthusgasutsläpp och en upp­
värmning på mer än 4 °C fram till 2100. Här ingår ökad 
 frekvens och intensitet av översvämningar, stormar och 
vattenstress. Bedömningen beskrivs närmare i avsnittet 
”Klimatrelaterade fysiska risker”. 
Genom att integrera scenarier för både omställnings­
risker och fysiska risker kan SKF bättre hantera klimat­
relaterade risker, ta tillvara nya möjligheter inom cirkulär 
ekonomi och koldioxidsnåla produkter samt anpassa sin 
FoU­i nriktning och sitt kunderbjudande i linje med globala 
klimatåtgärder på olika nivåer.
Klimatrelaterade fysiska risker [E1 IRO-1_20b]
SKF har tagit fram bottom ­u p­  och top­d own­m etoder för 
analys av fysiska riskscenarier. Bottom ­u p­m etoden har 
funnits länge och bygger på koncernens MHS ­l ednings­
system och processer för att förebygga förluster. De ope  r a­
tiva enheterna ska identifiera fysiska risker, däribland 
 risker kopplade till klimatförändringar och vidta åtgärder 
för att minska dem. Top ­d own­m etoden baseras på det 
fossila bränslets utveckling i scenariot Shared Socio­
economic Pathway 5 (SSP5 ­8 .5) som publicerats av IPCC.
Ett tvärfunktionellt team genomförde kvantitativa och 
kvalitativa bedömningar av potentiella risker och effek­
tivitet i de befintliga åtgärderna. Under 2025 utsågs i varje 
region en person som samarbetar med det övergripande 
tvär f unktionella teamet i denna fråga.
Ytterligare utveckling av både bottom ­u p­  och top­d own­  
processerna pågår. Ett exempel på detta är kart  l äggningen 
av cirka 300 stora globala leverantörer, som uppmanas 
att vidta åtgärder mot fysiska risker i sin verksamhet och 
kartlägga de delar av sin leveranskedja som är  relevanta 
för SKF när det gäller fysiska risker. SSP5 ­8 .5­s cenariot 
används för att tillämpa för  s iktighets  pr incipen när 
begränsningsåtgärder fastställs.
Klimatrelaterade risker [E1 IRO-1_AR10a]
Temperaturrelaterade Vindkraft Vatten Fast massa
Kroniska  Temperaturförändringar Förändringar i vindmönster Förändringar i nederbördsmönster  
och nederbördstyper
Kusterosion
 Värmestress Variationer i nederbörd och hydrologi Markförstöring
 Temperaturvariationer Försurning av hav Markerosion
 Tinande permafrost Inträngning av saltvatten Jordflytning
 Stigande havsnivåer
 Vattenstress
Akuta  Värmebölja   Cykloner, orkaner, tyfoner  Torka  Lavin
 Köldvåg/frost  Stormar  Kraftig nederbörd  Jordskred
 Okontrollerad yttäckande brand  Tornado  Översvämning  Marksjunkning
Översvämning av glaciärsjö
 De markerade har tagits med i SKFs bedömning.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 49
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 50 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
Exempel på klimatrelaterade omställningshändelser (baserat på TCFDs klassificering) [E1 IRO-1_AR12]
Kategori Beskrivning Potentiell risk Begränsningsåtgärder Möjligheter Kapitaliseringsåtgärder
Lagar och policyer Förändringar i lagar och förordningar 
 relaterade till klimatförändringar.
Ökade kostnader för energi och råvaror. Fokus på energi­ och koldioxideffektivitet  
i SKFs verksamhet och leveranskedja.
Ökad efterfrågan på lösningar, förbättrad 
energieffektivitet, cirkularitet.
Fokus på utveckling av energieffektiva, 
 cirkulära erbjudanden.
Lagar och policyer Fördröjning eller tillbakagång av föränd­
ringar i lagar och förordningar relaterade 
till begränsning av klimatförändringar.
Långsammare utveckling av marknaden 
för cleantech och andra lösningar.
Diversifierad global kundbas, flexibel  
och anpassningsbar strategi.
Ej tillämplig. Ej tillämplig.
Marknad Förändringar i marknadens efterfrågan  
på produkter och tjänster med låga 
 koldioxidutsläpp.
Förlust av marknadsandelar, minskade 
intäkter i sektorer med oförminskad 
användning av fossila bränslen.
De riskutsatta sektorerna är en liten del av 
den totala verksamheten. Pågående arbete 
för att utveckla cleantech­verksamheten.
Tillväxt inom cleantech, industrier med 
låga koldioxidutsläpp – förnybar energi, 
vätgas etc.
Fokus på cleantech­industrier.
Teknik Teknikutveckling som kan ersätta nu ­
varande teknik, t.ex. förbränningsmotorer.
SKF missar möjligheter att växa genom att 
möjliggöra ny grön teknik. SKF är bundet 
till tekniker med inbäddad koldioxid.
Fokus på cleantech­industrier i hela TRL­
intervallet. Proaktiv strategi, till exempel 
utveckling av lösningar för eldrift inom 
 fordonsindustrin.
Tillväxt inom cleantech, industrier med 
låga koldioxidutsläpp – elektrifiering, 
 förnybar energi, vätgas etc.
Strategiskt fokus på cleantech­industrier.
Anseende Negativ uppfattning bland allmänheten  
på grund av otillräckliga klimatåtgärder.
Förlust av varumärkesvärde och 
 kund förtroende.
Ökad öppenhet, proaktiva kommunikations­
strategier.
Förbättrad varumärkeslojalitet lockar 
 miljömedvetna kunder.
Tydligt fokus på att främja SKFs klimat­
lösningar och strategi med öppenhet och 
trovärdig kommunikation.
SKF använder ett verktyg från en tredje part som utgår 
från geokoordinater för SKFs anläggningar och kritiska 
leverantörer och lämnar information om relevanta fysiska 
risker i form av förväntad allvarlighetsgrad, frekvens osv. 
Under 2025 utvärderades alla SKFs produktionsanlägg ­
ningar och lagerfaciliteter med hjälp av detta verktyg och 
utbildning i verktyget som används samt hur rapporterna 
tolkas har getts till vissa anställda. Utvärderingen visade 
att vissa anläggningar ligger i högriskområden och dessa 
anläggningars resiliens är under utveckling och kommer 
vid behov hanteras enligt den top ­do wn­s trategi för han­
tering av fysiska klimatrisker som beskrivits tidigare.
I relevanta fall används resultaten från dessa fysiska 
riskrapporter för att förstå konsekvenserna av aspekter 
som potentiell framtida intäktstillväxt, risk för störningar 
i leveranskedjan etc. Förutom den datadrivna metod 
som beskrivs ovan tillämpas även faktorer baserat på 
affärs b etydelse. Detta innebär att anläggningar som anses 
 affärskritiska får extra uppmärksamhet när det gäller deras 
resiliens mot klimatrisker. 
Verktyget tar hänsyn till de viktigaste klimatrelaterade 
riskerna enligt definitionen i EUs delegerade förordning 
EU 2021/2139 och ger platsbaserade indikationer på 
 risker på kort, medellång och lång sikt. Tabellen om klimat ­
relaterade risker sammanfattar vilka risker som har vägts 
in i bedömningen. 
Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter  
[E1 IRO-1_20c]
Identifiering och hantering av risker och möjligheter 
i  s amband med klimatförändringarna är en integrerad del 
av SKFs övergripande affärsstrategi. Företaget identifierar 
systematiskt klimatrelaterade omställningshändelser på 
kort, medellång och lång sikt, bland annat ökade priser 
på växthusgasutsläpp, förändrade regelverk som leder till 
incitament eller sanktioner, teknikskiften och förändrade 
kundbeteenden. Baserat på sådana händelser granskar 
företaget tillgångar, affärsverksamhet samt nuvarande 
och framtida intäktsströmmar för att upptäcka potentiella 
 risker och möjligheter. SKF tar hänsyn till sannolikheten, 
omfattningen och varaktigheten av omställningsrisker, 
 särskilt sådana som är relaterade till politiska och juri ­
diska förändringar, tekniska framsteg, marknadsdynamik 
och faktorer som påverkar anseendet. Baserat på scenario­
analysen har SKF identifierat vissa tillgångar och aktivi­
teter som inte är förenliga med ett Net ­z ero­s cenario och 
vidtar åtgärder för att hantera dem. Genom att  i n  f öra  sitt 
direktiv för utfasning av fossila bränslen  h an t erar koncernen 
till exempel tillgångar som kan  m edföra  i nbäddade växt ­
husgasutsläpp i verksamheten. Koncernen arbetar också 
med att åtgärda eventuella  b rister i  följ s amhet relaterat till 
nya taxonomiregler och relaterade  E U­k rav (se avsnittet 
EU­t axonomi för mer  i nformation).
En sammanfattning av identifierade omställnings­
relaterade risker och möjligheter finns i tabellen nedan, 
 tillsammans med åtgärder för att begränsa och kapitali ­
sera dem.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 50
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 51 =====

Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer
Direktiv för 
utfasning  
av fossila 
bränslen
För att påskynda minimeringen av koldioxidutsläpp 
i SKFs verksamhet och för att nå koncernens mål 
till 2030 (95% minskning av växthusgas utsläppen 
i scope 1 och 2 fram till 2030 jämfört med 2019) 
och därigenom stödja målet för 2050 i hela 
 värdekedjan.
Följande regler gäller för alla SKFs tillverknings­, lager­, FoU­ och större försäljnings­
anläggningar:
• Inga investeringar ska göras i nya tillgångar som använder fossila bränslen. 
 Eventuella avvikelser från detta direktiv måste granskas av SKFs Net­zero­team  
och godkännas av koncernens investeringskommitté.
• Användningen av fossila bränslen och fossilbaserad fjärrvärme (i befintliga anlägg­
ningar och tillgångar) måste upphöra senast 2029. Direkt användning av fossilgas 
kan ersättas med elektrifiering (användning av förnybar el) eller godkända icke­ 
fossila bränslen. När processer i tillverkningskedjan läggs ut på underleverantörer 
skall en utvärdering göras av om detta innebär en ökning av uppströms användning 
av fossila bränslen. För beslut där detta är fallet bör dessa godkännas av affärs­
områdets och affärsenhetens hållbarhets­ och inköpsansvariga.
• En särskild investeringsram – ”Investeringsramen för minskade koldioxidutsläpp” 
– ska i tillämpliga fall användas för att finansiera de investeringar som krävs för 
att uppnå målet.
Omfattning  
SKFs verksamhet globalt.
Berörda intressenter
SKFs chefer som är involverade i investeringsbeslut.
Intressenter som är delaktiga  
i uvecklingen av direktivet
Interna tekniska specialister, högre chefer  
i verksam heten.
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
2, 9, 6 
Direktiv om 
skuggpris på 
koldioxid
Detta direktiv syftar till att internalisera miljö­
kostnaden för stål och stålkomponenter inom 
SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris 
på koldioxid.
Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och användas till­
sammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid alla större beslut 
om inköp av direkt material avseende stänger, rör och tråd av stål. Stänger, rör och 
tråd av stål ingår i den initiala omfattningen på grund av deras stora konsekvenser för 
växthusgasutsläppen och det är relativt enkelt att beräkna skuggpriset på koldioxid. 
Andra komponenter och material kommer att läggas till senare.
Omfattning
Inköp av lagerstål för SKFs verksamheter globalt.
Berörda intressenter
SKFs chefer som är involverade i inköp av direkt 
 material.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av direktivet
Interna tekniska specialister, högre chefer  
med ansvar för inköp.
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
2, 6 
 
Direktiv för  
att undvika 
flygfrakt
Detta direktiv syftar till att i så stor utsträckning 
som möjligt minimera användningen av flygfrakt  
för både inkommande (SKF tar emot varor) och 
utgående (SKF skickar varor) transporter på grund 
av att flygfrakt är koldioxidintensiv jämfört med 
andra alternativ. 
I direktivet fastställs SKFs strategi för att uppnå  
detta mål.
Planerad flygfrakt (rutinmässig, regelbunden användning av flygfrakt) bör hållas på ett 
minimum. Leveranskedjorna bör som standard baseras på väg­ och sjötransporter. 
Avvikelser måste godkännas av affärsområdeschefen. Ledtider för kundleveranser  
bör inte baseras på flygfrakt. 
Oplanerad flygfrakt (användning av flygfrakt för akuta/nödvändiga behov och oförut­
sedda omständigheter) bör endast övervägas i fall där det är den enda lösningen för 
att kunna leverera till kunderna i tid eller undvika större störningar i SKFs produktions­
planer. I sådana fall bör den kvantitet som transporteras med flyg hållas på ett mini­
mum (om möjligt genom att dela upp ordern så att andra transportsätt kan användas).
Omfattning
Inkommande och utgående transporter för SKFs 
 verksamheter globalt.
Berörda intressenter
SKFs chefer som är involverade i val av transportsätt.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av direktivet
Interna tekniska specialister, högre chefer  
i SKFs  logistikfunktioner globalt.
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
2
E1 Klimatförändringar, forts.E
E1-2 
Policyer för begränsning av och anpassning till 
 klimatförändringarna [E1-2_MDR-P_22-25a-d]
SKF har utarbetat och implementerat ett antal policyer, 
direktiv, ledningssystem, rutiner och instruktioner som  s yftar 
till att hantera begränsning av och anpassning till klimat­
förändringarna , men också till att öka energieffektiviteten. 
Som del av SKFs bredare initiativ för att effektivisera och 
harmonisera sitt styrningsramverk har Group Legal &  Com­
pliance genomfört en omfattande uppdatering av bolagets 
policyer och direktiv. Här ingår omvandlingen av flera håll ­
barhetsrelaterade policyer till direktiv, där ändringarna är 
strukturella och inte påverkar dokumentens ursprungliga 
innehåll, tilldelade ansvarsområden eller omfattning. 
Omvandlingen till direktiv är avsedd att öka tydligheten, 
enhetligheten och genomförbarheten inom hela orga­
nisationen, och ligger i linje med SKFs åtagande om 
 transparent och robust styrning. Dessa sammanfattas 
i tabellen nedan.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 51
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 52 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer
SKFs koncern-
policy för miljö, 
energi, hälsa 
och säkerhet
SKF arbetar systematiskt för att förstå och hantera 
hållbarhetskonsekvenser från verksamheten och 
leverantörskedjan samt från sina kunder, så att 
hållbarhet fullt integreras i sättet att göra affärer. 
Genom policyn åtar sig SKF att proaktivt bedöma hälso­, miljö­ och energikonse­
kvenser samt att systematiskt definiera, dokumentera och genomföra förbättrings­
planer som syftar till att eliminera faror, minska risker och undvika eller minska 
 konsekvenser. Energiprestandan bör kontinuerligt förbättras genom att tillämpa  
eller främja tekniska och organisatoriska åtgärder längs hela värdekedjan. 
SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 50001:2018. 
Energiledningssystemet omfattar de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka 
står för över 80% av koncernens totala energianvändning och bidrar till kontinuerlig 
förbättring av energiprestandan genom att tillämpa cykeln planera –utföra – kon ­
trollera – agera. 
SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 14001:2015. 
Certifieringen omfattar all betydande SKF ­v erksamhet inom tillverkning, lager  
samt forskning och utveckling och bidrar till en kontinuerlig förbättring av miljö ­
prestandan genom att tillämpa cykeln planera – utföra – kontrollera – agera.
Omfattning
SKFs verksamheter globalt och leveranskedjan 
 uppströms.
Berörda intressenter
Chefer och anställda på SKF och i leveranskedjan  
som kan påverka MHS­resultatet.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av policyn
Interna tekniska specialister, högre chefer  
från  verksamheten, tredjepartsrevisorer  
(för att bekräfta efterlevnad av ISO­standarderna 
14K, 45K och 50K).
Senior Vice 
 President Commer­
cial and Operations 
Development &  
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
2, 7
Direktiv för 
 hållbara 
 byggnader
I direktivet anges vilka hållbarhetskrav som ska till­
lämpas vid design och konstruktion av nya, större 
anläggningar som ska ägas eller hyras av SKF.
Alla nybyggnationer (inklusive betydande renoveringar) med en total bruttoarea 
> 2500 m2 som ägs eller hyrs av SKF, ska vara koldioxidfria och certifierade enligt 
LEED v4.1 på guldnivå eller högre. Avvikelser från detta krav måste alltid godkännas 
av koncernens investeringskommitté.
Omfattning
SKFs verksamhet globalt.
Berörda intressenter
Chefer som driver eller gör investeringar  
i nya  byggnader, större renoveringar etc.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av direktivet
Interna tekniska specialister, högre chefer  
i verk samheten.
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
2
SKFs koncern-
policy för 
affärsresor
I denna policy fastställs de krav som alla  
SKFs medarbetare ska följa vid affärsresor. 
Miljöpåverkan ska vara begränsad. Virtuella möten bör vara förstahandsvalet för  
både externa och interna möten. Alla resenärer bör sträva efter att välja det mest 
 miljövänliga resealternativet när möjlighet ges.
Omfattning
SKF­anställdas affärsresor.
Berörda intressenter
Chefer och anställda som gör affärsresor.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av policyn
Interna tekniska specialister.
Group Purchasing. 2
Koncernens 
kommitté för 
inköp av 
energi
Kommittén för inköp av energi är ett forum som  
har den yttersta befogenheten att besluta om 
 kommersiella och miljömässiga frågor som rör 
energianskaffning inom SKF. Målet är att minska 
kostnaderna och koldioxidintensiteten i SKF­ 
koncernens energiförsörjning. 
Denna kommitté och relaterade anvisningar styr implementeringen av förnybar  
energi hos SKF. Representanterna från relevanta SKF­funktioner träffas regelbundet 
(minst en gång per kvartal).
Miljöaspekterna relaterade till inköp förnybar energi, för elektricitet, ska vara förenliga 
med RE100­kriterierna.
Omfattning
Energianskaffning i den globala verksamheten.
Berörda intressenter
Chefer som är involverade i upphandlingen  
av energi.
Intressenter som är delaktiga  
i utvecklingen av policyn
Interna tekniska specialister, högre chefer  
i verk samheten.
Senior Vice Presi­
dent Commercial 
and Operations 
Development.
2, 9
E
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 52
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 53 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
investeringar och förväntade förbättringar beskrivs. Under 
2025 har betydande framsteg gjorts när det gäller att öka 
detaljnivån i dessa handlingsplaner, som nu rutinmässigt 
följs upp på affärsområdes ­, af färsenhets ­  och koncern ­
nivå för att säkerställa att de planerade åtgärderna och 
investeringarna genomförs i tid och att målen för 2030 
uppnås. Under 2025 uppnådde ytterligare sex fabriker i 
SKFs globala tillverkning kraven för minimerade koldioxid ­
utsläpp, vilket är ett viktigt steg mot koncernens koldioxid ­
mål fram till 2030. De anläggningar som uppfyllde kraven 
är Nilai i Malaysia, Puebla i Mexiko, Haridwar och Pune i 
Indien, Massa i Italien samt Ladson i USA. För att kvalifi ­
cera sig som en fabrik med minimerade koldioxidutsläpp 
måste anläggningen uppvisa en minskning av utsläppen 
inom scope 1 och 2 som motsvarar 95% jämfört med bas ­
linjen för 2019, samt presentera en tydlig plan för att han ­
tera eventuella återstående växthusgasutsläpp. De ska 
också uppvisa ständiga förbättringar i energiprestanda. 
De sex fabrikerna ansluter sig till de sedan tidigare god ­
kända anläggningarna i Steyr i Österrike, Tudela i Spanien 
och Göteborg i Sverige. Dessa nio fabriker som mött kraven 
för fabriker med minimerade koldioxidutsläpp står för 
 nästan 20% av SKFs baslinjeutsläpp från tillverkning.
 
E1-3 
Åtgärder och resurser med avseende på 
 klimatförändringspolicyer 
Drivkrafter och åtgärder – SKFs egen verksamhet, scope 
1 och 2 [E1-3_MDR-A_26-29]
SKFs mål att minimera koldioxidutsläppen i verksamheten 
kräver en minskning med 95% av scope 1 ­  och 2­u tsläppen 
till 2030 jämfört med 2019, vilket också har verifierats av 
SBTi. De viktigaste strategiska åtgärderna för att uppnå 
målet inkluderar fokus på energieffektivitet, inköp och 
 produktion av förnybar energi samt utfasning av direkt 
användning av fossila bränslen genom elektrifiering eller 
biobränslen.
Under 2025 har betydande framsteg gjorts i den fort ­
satta utvecklingen och genomförandet av planerna för 
minimerade koldioxidutsläpp. Under 2024 tog varje fabrik 
fram en roadmap för minimering av koldioxidutsläppen 
som fastställer anläggningens väg mot utsläppsminskning 
och vilka investeringar som krävs för att uppnå målen fram 
till 2030, genom att ta hänsyn till de tre beskrivna strate ­
giska åtgärderna. För energieffektivitet och utfasning av 
fossila bränslen definieras dessa planer ytterligare i en 
koncernomfattande databas där detaljerade åtgärder, 
E
Energieffektivitet 
SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat 
enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet omfattar 
de 44 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står 
för mer än 80% av koncernens totala energianvändning. 
SKF har ett koncernomfattande mål för förbättrad energi  ­
effektivitet för alla enheter som omfattas av ISO 50001 ­  
standarden som ligger på 5% jämfört med fabrikens, 
affärsområdets, affärsenhetens eller koncernens baslinje 
för energi enligt beskrivningen nedan.
Baslinjen har beräknats med linjär regression av de 
senaste två årens månatliga energianvändning i förhållande 
till det totala förädlingsvärde (ett mått på produktions­
verksamheten). För vissa fabriker användes andra drivande 
parametrar än förädlingsvärdet, utifrån en statistisk analys, 
om förädlingsvärdet inte uppfyllde fastställda krav. Med 
detta nyckeltal kan sådant som påverkar mer förenklade 
mätningar av energiprestanda (som variationer i produk ­
tionsaktiviteten) minimeras, vilket gör det möjligt att foku ­
sera på den faktiska energiprestandan. Resultatet för 2025 
blev 3,7% jämfört med målet på 5,0% vilket indikerar en 
underliggande energieffektiviseringsbesparing på 34 GWh. 
Här omfattas alla typer av energi utom energi som används 
för uppvärmning och kylning av byggnader. 
För energi som används för uppvärmning och kylning av 
byggnader har en separat resultatindikator fastställts, som 
dock inte används som en formell resultatindikator inte­
grerad i energihanteringen eller ledningens uppföljning. 
Eftersom energi för uppvärmning bidrar väsentligt till kon ­
cernens scope 1 ­ut släpp är det utöver energieffektivitets ­
skäl mycket viktigt att minska uppvärmningsbehovet för 
att minska utsläppen och möjliggöra elektrifiering. Energi ­
prestandan beräknas genom att jämföra den faktiska 
 energianvändningen med en baslinje som fastställts med 
hjälp av linjär regression och antal graddagar för upp­
värmning som beräknats med hjälp av lokala väderdata 
från en väderdatabas. År 2025 var prestandaförbättringen 
1,9%, vilket motsvarar en underliggande energieffektivitets­
besparing på 3,2 GWh. 
För att driva på utvecklingen och planeringen av energi ­
besparingsåtgärder används den koncerngemensamma 
databasen som innehåller detaljerade uppgifter om åtgär ­
der för att visa om fabriker, affärsområden, affärsenheter 
och koncernen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att 
 uppfylla målen för kommande perioder. Roadmapen för 
minimering av koldioxidutsläppen kräver också, relaterat 
till tidshorisonten 2030, att anläggningarna planerar för 
att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten.
Hur fabriker, affärsområden, affärsenheter och koncernen 
presterar relaterat till målet för energieffektivitet följs upp 
månadsvis med hjälp av nyckeltal för energieffektivitet och 
databasen på koncernnivå. Chief Sustainability Officer går 
igenom resultat och planer halvårsvis tillsammans med 
varje affärsområdes ­  och affärsenhetschef.
Förnybar energi
SKF har en centraliserad funktion som ansvarar för inköps ­
strategi och upphandling av energi, i första hand elektrici ­
tet. Denna funktion har tagit fram en roadmap för omställ ­
ningen till 100% förnybar el för alla SKF ­e nheter och planen 
håller nu på att implementeras och följas upp. Koncernen 
är ansluten till RE100 ­i nitiativet och följer deras tekniska 
kriterier vid inköp av förnybar el. I arbetet med att fastställa 
och implementera roadmapen för förnybar el tar SKF också 
hjälp av en tredjepartsleverantör av energitjänster.
Olika metoder används för att köpa in förnybar el, bland 
annat genom att använda energiköpsavtal (PPA), virtuella 
energiköpsavtal, kombinerade eller fristående miljöcertifikat 
(EAC) samt långsiktiga avtal om certifikat för förnybar 
energi (REC). Även om koncernens strategi för inköp av för ­
nybar el står för det mest väsentliga bidraget utökar SKF 
också användningen av solcellsanläggningar på plats för 
egenproduktion av förnybar el. Vissa SKF ­a nläggningar 
använder fjärrvärme för att värma upp byggnader. Efter ­
som fjärrvärmesystemen är mycket specifika och skiljer sig 
åt lokalt sker arbetet med att minska koldioxidutsläppen 
från fjärrvärmeförsörjningen på anläggningsnivå. De för ­
väntade resultaten, åtgärderna och investeringarna ingår 
därför i den specifika anläggningens roadmap för mini­
merade koldioxidutsläpp.
Utfasning av fossila bränslen (scope 1-utsläpp)
SKF har i viss utsträckning direkt användning av fossila 
bränslen på majoriteten av sina anläggningar runt om 
i världen, främst fossil naturgas, som används för upp­
värmning av både byggnader och processer. Dessa 
utsläpp måste minskas från cirka 53  000 ton per år 2019 
till betydligt lägre än 20  000 ton 2030 för att SKF ska 
uppnå sina mål om minimerade scope 1 ­  och 2­u tsläpp. 
Scope 1 och 2 – Uppnådd och förväntad reduktion av koldioxidutsläpp
150 000
0
200 000
250 000
50 000
100 000
450 000 Ton CO/uni2082e
400 000
350 000
300 000
Ökning i aktivitet
Rapporteringens omfattning
Effektivitet el
Minskningar till 2025
Baslinje 2019
Förnybar fjärrvärme Processändringar 
i värmebehandling
 Elektrifiering av värmebehandlings-
ugnar och förbättringar i användning
Elektrifiering av uppvärmning
Effektivitet VVS 
(ventilation, värme och sanitet)
 Förnybar el
Resterande utsläpp
SBTi-åtagande
Minskningar scope 1 flyktiga och diffusaFörnybara bränslen
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 53
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 54 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
scope 1 och 2 – Uppnådd och Förväntad reduktion av 
 koldioxidutsläpp [E1 ­3 _29b].
Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs egen 
 verksamhet – scope 1 och 2
Viktiga aktiviteter och resultat 2025:
• Scope 1 och 2 utsläpp minskade med 87 403 ton 
 jämfört med 2024.
• Den resulterande minskningen på 79% jämfört med 
2019 års basnivå innebär att SKF ligger väl före den 
 planerade reduktionstakten mot 2030.
Huvudsakliga orsaker till denna utveckling: 
• Energieffektiviteten förbättrades med 3,7%, med stöd 
av investeringar på 3 miljarder kronor inom investerings­
ramen för energieffektivisering och mini m erade koldioxid­
utsläpp (2023–2028).
• Användningen av förnybar el ökade till 91%, med stöd 
av både ökade inköp och ingågna PPA ­a vtal (inklusive 
 leasing av tillgångar för lokal elproduktion. En betydande 
minskning av utsläpp från elförbrukning uppnåddes 
genom ökad användning av förnybar el i Indien, Kina, 
Bulgarien och Malaysia, framför allt genom nyttjande 
av olika typer av Environmental Attribute Certificates. 
• De totala utsläppen från direkt användning av bränslen 
och fjärrvärme minskade med –3% tack vare riktade 
åtgärder för att minimera koldioxidutsläppen.
• Totalt 28 GWh el egenproducerades från icke förnybara 
bränslekällor.
• Produktionsaktiviteten minskade något jämfört med 
2024, med begränsad inverkan på den totala energi­
efterfrågan.
Drivkrafter och åtgärder – SKFs leverantörer scope 3, 
kategori 1 [E1-3_MDR-A_26-29]
SKFs mål är att minska utsläppen uppströms, scope 3, 
kategori 1 med 32% till 2030 jämfört med 2019 och att 
uppnå netto nollutsläpp till 2050 eller tidigare, vilket kräver 
90% minskning av scope 3 ­u tsläppen fram till 2050.
SKF använder flera strategiska verktyg för att uppnå 
dessa mål och fokus ligger på förbättrad material­
effektivitet, ökad cirkularitet, ökad användning av sekundära 
material, ökad användning av förnybar energi i leverans ­
kedjan och användning av nya tekniker för att tillverka pro ­
dukter med mycket låga koldioxidutsläpp. Under 2025 var 
De viktigaste strategiska åtgärderna är ett förbud mot nya 
investeringar i anläggningar eller utrustning som drivs med 
fossila bränslen och att införa en särskild investeringsram 
för att finansiera elektrifiering av tillgångar som drivs med 
fossila bränslen eller övergå till hållbara icke ­f ossila alter­
nativ, t.ex. biometan.
Koncernens direktiv för utfasning av fossila bränslen 
omfattar förbud mot alla nya investeringar i utrustning som 
ska användas av SKF och som är beroende av fossila 
bränslen samt att all återstående användning av fossila 
bränslen ska fasas ut före 2030. En investeringsram på 
3 miljarder kronor fastställdes 2023 och ska användas 
senast 2028 uteslutande för investeringar som krävs för 
att genomföra  p lanen för minimerade koldioxidutsläpp i 
allmänhet, och utfasningen av fossila bränslen i synnerhet. 
Efter systematisk uppföljning av godkända investerings ­
ansökningar som utnyttjade investeringsramen för mini ­
merade koldioxidutsläpp konstaterades under 2025 att 
resultaten inte motsvarade förväntningarna. Den vikti ­
gaste åtgärden som vidtogs för att hantera detta var att 
införa ”Investment Ready Concept for Decarbonization”. 
Detta innebär att SKFs anläggningar måste ha en konkret, 
genomförbar och tidsenlig plan för att uppnå anläggnings ­
specifika mål för utsläppsminskningar senast i slutet av 
2025. Om kriterierna inte uppfylls stoppas alla andra nya 
investeringar för anläggningen tills en sådan plan kan 
 presenteras.
SKF har också ett direktiv för hållbara byggnader som 
ställer krav på att nya byggnader ska ha minimerade kol­
dioxidutsläpp och att USGBCs LEED 4.1 ­s tandard ska 
 tillämpas. På samma sätt som för energieffektivitet görs 
varje månad en uppföljning av hur koncernen närmar sig 
målet att fasa ut fossila bränsle, och varje halvår går Chief 
Sustainability Officer igenom utveckling och planer till ­
sammans med varje affärsområdes ­  och affärsenhetschef. 
För att driva på utvecklingen och planeringen av aktiviteter 
för utfasning av fossila bränslen används den koncern­
gemensamma databasen som innehåller detaljerade upp ­
gifter som visar vilka åtgärder fabriker, affärsområden, 
affärsenheter och koncernen har fastställt och planerat 
och om de är tillräckliga för att uppfylla målen för kom ­
mande perioder. 
De relativa bidragen från dessa strategiska åtgärder 
för att nå målet om minimerade koldioxidutsläpp fram 
till 2030 beskrivs i diagrammet på föregående sida för 
E
SKFs inköpsstrategi fortfarande starkt inriktad på lagerstål 
och relaterade komponenter, vilka utgör den största voly ­
men av inköpt material, både vad gäller vikt och värde. 
Under denna period använde SKF cirka  490 000 ton lager ­
stål och relaterade komponenter. Som jämförelse kan näm ­
nas att koncernen köpte in cirka 5 848 ton gummi, vilket 
förutom stål är ett av de viktigaste materialen för SKF och 
som används i färdiga tätningar eller som råvara vid till ­
verkning av tätningar. Studier av produkters koldioxid­
avtryck för material och komponenter till lager har visat 
att den inbäddade koldioxiden i de stålmaterial och kom ­
ponenter som SKF köper in står för cirka 70% av de totala 
utsläppen som genereras i hela värdekedjan, från utvin ­
ning av råvaror till leverans av färdiga produkter till kun ­
derna. SKF har prioriterat att minimera koldioxidutsläppen 
från stål i sin värdekedja uppströms och hittills har majori ­
teten av åtgärderna fokuserats på detta område. Alltefter ­
som framsteg görs när det gäller att minimera koldioxid­
utsläppen från stål planerar SKF att utöka sina insatser till 
andra viktiga inköpta material och komponenter. En mer 
detaljerad beskrivning av var och en av de strategiska 
åtgärderna följer nedan.
Förbättrad materialeffektivitet
SKF har under många år arbetat med olika aspekter av 
materialeffektivitet i sin verksamhet och leveranskedja. 
Arbetet bedrivs både av miljöskäl och av behovet av kost ­
nadseffektivitet på en konkurrensutsatt marknad. Här in  ­
går aspekter som förbättrad processkontroll och kvalitet, 
vilket leder till att skrot undviks. Det handlar också om att 
optimera komponentdesign och toleranser för att minimera 
mängden material som behöver avlägsnas innan den fär ­
diga produkten är klar. Även alternativa processer som ger 
möjlighet att tillverka komponenter i nära slutgiltig form 
används där så är möjligt.
Ökad cirkularitet
SKFs fokus på att utveckla lösningar för en cirkulär ekonomi 
leder på flera sätt till en minskning av utsläppen från direkta 
material uppströms. Ett exempel är den ökade använd ­
ningen av rekonditionerade, begagnade lager. Det innebär 
att lager som potentiellt skulle ha skrotats och ersatts med 
nya kan återanvändas, vilket gör att utsläpp undviks både 
i värdekedjan uppströms och hos SKF som annars skulle 
ha genererats vid tillverkningen av ett nytt lager.
Ökad användning av sekundära material
Att producera nytt stål, dvs. stål som huvudsakligen fram ­
ställs av reducerad järnmalm är mycket mer koldioxid­
intensivt än att producera stål genom omsmältning av 
skrot. Därför är ökad användning av skrotbaserad stål­
produktion viktigt för att minska utsläppen från direkta 
material (scope 3, kategori 1). SKFs affärsområden och 
affärsenheter tar hänsyn till denna aspekt när de planerar 
stålinköpen. För närvarande kommer cirka 51% den totala 
volymen av lagerstål som SKF köper in från skrotbaserat 
stål och man räknar med en avsevärd ökning under de 
kommande åren. SKF inser att ökad användning av skrot 
är nödvändigt för att åstadkomma en övergripande global 
omställning till stål med låg halt av inbäddad koldioxid, 
men också att fler åtgärder krävs eftersom tillgången på 
skrot i förhållande till efterfrågan är begränsad.
Ökad användning av förnybar energi i leveranskedjan
SKF uppmuntrar sina leverantörer att använda förnybar 
energi för att minska koldioxidintensiteten i sina produk ­
tionsprocesser och i de produkter som de levererar. I SKFs 
hållbarhetsstandard för leverantörer sammanfattas kon ­
cernens förväntningar på leverantörer när det gäller att 
utvärdera och använda förnybar el. Genom utbildningar 
och andra åtgärder hjälper SKF också sina leverantörer 
att ta fram metoder för inköp av förnybar energi.
Användning av ny och framväxande teknik
Eftersom järn ­ o ch stålproduktion spelar en dominerande 
roll för SKFs totala utsläpp av växthusgaser uppströms 
läggs fokus på ny teknik, ofta kallad grön stålteknik, som 
leder till en drastisk minskning av dessa utsläpp. SKF 
 deltar aktivt i utvecklingen och utvärderingen av sådana 
lösningar med utvalda partners som Voestalpine (vätgas­
reducerat järn) och Ovako (elektrisk ljusbågsugn med 
97% återvunnet innehåll, som drivs med förnybar el).
Kommunikation av SKFs krav och förväntningar  
på leverantörerna
SKF arbetar proaktivt med sina leverantörer och upp­
daterade sin hållbarhetsstandard för leverantörer 2025. 
Standarden beskriver i detalj koncernens förväntningar 
och krav i dessa frågor. Leverantörer måste förse SKF med 
utsläppsdata för scope 1, 2 och 3 (uppströms) i CO
2e för de 
material och produkter som levereras. Denna data måste 
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 54
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 55 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
av stålinköp. Denna interna prissättningsmekanism  s yftar 
till att styra upphandlingsbeslut mot alternativ med  lägre 
koldioxidutsläpp och öka medvetenheten om  framtida kol ­
dioxidkostnader bland leverantörer och interna  intressen ­
ter.
• Fler åtgärder vidtogs för att öka fullständigheten i SKFs 
rapporterade uppgifter om scope 3, kategori 1 data. 
 Kategorier som tidigare inte hade rapporterats på grund 
av  bristande data från leverantörer uppskattades med 
hjälp av en utgiftsbaserad metod (mer information finns 
i redovisningsprinciperna för E1 ­6 ).
• Scope 3, kategori 1 ­u tsläppen från direkta materialinköp 
uppgick till totalt 2 354 700 ton, vilket motsvarar en 
 minskning med 73 800 ton jämfört med 2024.
De huvudsakliga orsakerna till denna minskning:
• Utsläppen minskade med 1% under 2025 jämfört med 
2024, huvudsakligen till följd av en minskning i produk ­
tionsvolym på 7%. Minskningen av utsläpp var mindre än 
volymminskningen eftersom utsläppsintensiteten ökade 
till följd av sammansatta effekter. 
Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från logistik – scope 3, 
kategori 4 [E1-3_MDR-A_26-29] 
Koncernen fokuserar på att minska utsläppen av 
 växthus  g aser från transporter på fyra huvudområden.
0
Scope 3, kategori 1 
Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp
Övergång till skrot
H2 DRI (vätebaserad direkt-
reduktion av järnmalm)
Inkl. användning av 
förnybar energi
2030-mål
Leverantörs- effektivitetBaselinje 2019
700 000
1 400 000
3 500 000
2 800 000
2 100 000
rapporteras enligt SKFs riktlinjer för rapportering av växt ­
husgaser som ska följa Greenhouse Gas (GHG) Protocol. 
Leverantörer uppmuntras att köpa förnybar el och måste 
följa GHG­pr otokollet för sina scope 2 ­r apporteringskrav. 
SKF tillåter inte köp av koldioxid ­  eller klimatkompensation 
som ett sätt att minska leverantörers scope 1 ­, 2­  och 
3­ut släpp. Dessutom måste utvalda leverantörer av lager ­
stål till 2030 ha fått specifika certifieringar eller uppnått 
vissa mål, till exempel Responsible Steel ­c ertifiering, 
SBTi­g odkända mål eller leverans av koldioxidsnålt stål 
enligt SteelZero ­de finitionen. Alla leverantörer förväntas 
fastställa minskningsmål som är i linje med SKFs mål, prio ­
ritera energi­ o ch materialeffektivitet och använda förnybar 
energi eller energi med låga koldioxidutsläpp. De måste 
också på SKFs begäran redovisa planerade och genom ­
förda åtgärder för att uppnå dessa mål. Energi  l edning är 
ett annat viktigt krav, där leverantörerna måste övervaka 
och hantera sin energiprestanda, sätta upp mål för för­
bättrad energieffektivitet och på begäran lämna  r elevanta 
uppgifter till SKF.
För att öka fullständigheten och noggrannheten har 
SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläppsdata för de 
återstående utgifterna (närmare information finns i E1 ­6 
Redovisningsprinciper, scope 3, kategori 1). Det resulterade 
i att rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för ­
dubblades. Denna omräkning återspeglar en utökning av 
täckningen snarare än en förändring i det faktiska resul­
tatet. SKF fortsätter att prioritera samarbetet med leve­
rantörer där primärdata finns tillgängliga och inflytande 
är möjligt. Samtidigt överförs successivt leveran  t örer 
med stor påverkan, som identifierats genom den utgifts­
baserade metoden, till programmet för primärdata. 
Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för 
att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs 
i diagrammet Scope 3 kategori 1 Förväntad reduktion av 
koldioxidutsläpp [E1 ­3 _29b].
Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för SKFs leverantörer, 
scope 3, kategori 1 
Viktiga aktiviteter och resultat 2025:
• Obligatorisk skuggprissättning på koldioxid infördes i 
juli 2024 och tillämpades 2025 för utvalda kategorier 
E
Minska transportbehovet (regionalisering)
SKF strävar efter att påskynda interregional verksamhet 
och därmed minska behovet av globala transporter, vilket 
i s in tur leder till en avsevärd minskning av relaterade kol­
dioxidutsläpp. 
Undvika flygfrakt
SKF införde under 2024 en global policy för att undvika 
flygfrakt med målet att minska flygtransporter och främja 
transportsätt som är mindre koldioxidintensiva (t.ex. sjö ­
fart, järnväg). Koncernen har också ett nära samarbete 
med kunder och leverantörer för att övergå från flygfrakt 
till sjö­ o ch järnvägstransporter.
Minska koldioxidutsläppen från transporter
Förutom att minska flygfrakt genom att övergå till andra 
mindre koldioxidintensiva transportsätt, arbetar SKF också 
med att i samarbete med leverantörer införa lösningar för 
elfordon. En annan åtgärd är att använda mindre koldioxid ­
intensiva bränsletyper, t.ex. HVO100 istället för diesel.
Optimering av transporter
Här ingår att förbättra fyllnadsgraden, välja transportsätt 
med lägre utsläpp samt förbättra ruttplaneringen och 
fordons ut nyttjandet. Initiativ som införandet av vätgas ­
drivna lastbilar i Kina och logistikrutter för elfordon i 
Europa har visat på potentialen för betydande utsläpps ­
minskningar – upp till 60% i vissa fall – samtidigt som 
kostnads  e ffektiviteten och den operativa motstånds­
kraften för b ättras. Genom ett nära samarbete med logistik­
partner och smartare transportval bidrar SKF aktivt till 
att minimera koldioxidutsläppen i sin leveranskedja och 
stödjer en bredare omställning inom branschen.
Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för 
att uppnå målet om netto nollutsläpp till 2030 beskrivs i 
diagrammet Scope 3, kategori 4– Förväntad reduktion av 
koldioxidutsläpp [E1 ­3 _29b].
Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för utsläpp från 
 logistik – scope 3, kategori 4 
Viktiga åtgärder och resultat under 2025:
• År 2025 var logistikrelaterade utsläpp 18% lägre än 2019 
års basnivå, främst till följd av en minskning av den totala 
fraktvikten samt en mer koldioxideffktiv mix av transport ­
val, särskilt genom en minskad användning av flygfrakt. 
Dessa förbättringar återspeglar SKFs pågående regio ­
nalisering av försörjningskedjan uppströms och ökad 
lokalisering av produktionen närmare slutmarknaderna, 
vilket tillsammans minskar beroendet av långväga flyg ­  
och sjötransporter. 
• Jämfört med 2024 ökade dock utsläppen under 2025 
med 1%, trots en liten minskning i fraktvikt. Denna 
ökning från år till år berodde på en högre andel flygfrakt 
och expressleveranser, vilket i stor utsträckning var 
en reaktion på volatila marknadsförhållanden och 
 störningar i försörjningskedjan som krävde snabbare 
 transportlösningar. 
Drivkrafter och åtgärder – utsläpp från användning  
av sålda produkter – scope 3, kategori 11  
[E1-3_MDR-A_26-29] 
SKF rapporterar växthusgasutsläpp nedströms i samband 
med användningen av vissa direktdrivna system, i linje 
med sitt SBTi ­g odkända netto nollmål. Dessa utsläpp faller 
under scope 3, kategori 11 och avser specifikt elektriska 
system som magnetlager, elmotorsystem och smörjsystem 
som levereras till kunder. Även om denna kategori utgör 
en relativt liten del av SKFs totala verksamhet är den 
 betydelsefull på grund av den direkta energiförbrukning 
som den innebär.
Viktigt är att många av dessa lösningar bidrar till för ­
bättrad energieffektivitet för kunderna, antingen direkt 
eller genom att möjliggöra energieffektiva tekniker. 
Till exempel installerades på en anläggning i Kina 
0
Undvikande av flygfrakt
Optimering
Bränslebyte och 
elfordonslösningar
2030-mål
RegionaliseringBaslinje 2019
30 000
60 000
150 000
120 000
90 000
Scope 3, kategori 4 
Förväntad reduktion av koldioxidutsläpp
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 55
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 56 =====

E1 Klimatförändringar, forts.
För det tredje deltar SKF aktivt i initiativ med flera 
 intressenter, såsom RE100, som förespråkar ökad tillgäng ­
lighet och användning av förnybar el globalt. Trots att före ­
taget inte direkt kan påverka alla intressenters energival, 
använder det sitt inflytande och sina partnerskap för att 
främja  s ystemförändringar på energimarknaderna genom 
att stödja övergången till koldioxidsnål energi och bidra till 
att minska utsläppen i hela värdekedjan.
Viktiga aktiviteter och resultat 2025 för bränsle- och 
 energirelaterad verksamhet uppströms scope 3, kategori 3
Viktiga åtgärder och resultat 2025:
• Efter en betydande ökning av andelen förnybar, inköpt el 
har utsläppen i denna kategori minskat med 22 478 ton 
eller 37% jämfört med 2024. 
• Biobränslen kan ha en negativ inverkan i denna kategori, 
samtidigt som de avsevärt bidrar till en minskning av 
scope 1­ut släppen. Inga betydande effekter av detta slag 
har förekommit under 2025 jämfört med 2024. 
Drivkrafter och åtgärder– utsläpp från affärsresor 
– scope 3, kategori 6 [E1-3_MDR-A_26-29]
För att minska utsläppen från affärsresor tillämpar SKF två 
huvudsakliga metoder. För det första uppmuntras virtuella 
möten som ett alternativ till fysiska möten. SKF har gjort stora 
investeringar i den IT ­i nfrastruktur som krävs för  v irtuella 
möten. För det andra uppmuntrar SKF, via koncernens rese ­
policy och lösningar för onlinebokning av resor, de anställda 
att använda mer koldioxidsnåla transportsätt där så är möjligt.
Investeringar för att stödja omställningsplanen [E1-3_29c]
För att genomföra de olika strategiska åtgärder som 
beskrivs ovan krävs olika former av investeringar, till 
 exempel kapitalutgifter och ytterligare organisatoriska 
resurser och kompetens. Dessa investeringar genomförs 
med hjälp av två huvudsakliga mekanismer:
 kyl m askiner  med SKFs  m agnetlagerteknik, vilket möjlig ­
gjorde en övergång till mer effektiv teknik som resulterade 
i energi b esparingar på mer än 60 000 MWh under deras 
livslängd –  m otsvarande över 35 000 ton undvikna CO₂ ­
utsläpp baserat på Kinas nuvarande elmix. Även om dessa 
utsläpp tydligt bidrar till den globala minskningen av 
koldioxid ut släpp finns för närvarande inget allmänt veder ­
taget ramverk inom GHG ­pr otokollet för rapportering av 
sådana utsläpp som undviks.
SKF uppskattar att de direkta utsläppen från dessa sys ­
tem under användningsfasen uppgår till cirka 1 miljon ton 
CO₂e per år, baserat på globala genomsnittliga utsläpps­
faktorer för elektricitet. Även om SKF fortsätter att förbättra 
energieffektiviteten i sina produkter är den mest effektiva 
åtgärden för att minska dessa utsläpp ändå kundernas val 
att använda koldioxidsnål eller förnybar el. Trots att detta 
ligger utanför SKFs direkta kontroll arbetar företaget aktivt 
för ökad tillgång till förnybar energi genom initiativ som 
RE100 och bredare industrisammanslutningar och stödjer 
därmed den systemomställning som krävs för att minska 
koldioxidutsläppen från kraftproduktionen globalt.
Drivkrafter och åtgärder – bränsle- och energirelaterad 
verksamhet uppströms, scope 3, kategori 3 
[E1-3_MDR-A_26-29]
Scope 3, kategori 3 avser växthusgasutsläpp som gene­
reras uppströms från energianvändningen – specifikt från 
utvinning, förädling och transport av bränslen som används 
för elproduktion samt utsläpp från överföring och distribution 
av el. År 2025 stod dessa aktiviteter för cirka 38 000 ton 
CO₂­e i S KFs verksamhet.
SKF hanterar dessa utsläpp genom tre strategiska åtgär ­
der. För det första minskar koncernen inom ramen för sitt 
program för koldioxidminskning det totala energi  b ehovet 
genom att förbättra energieffektiviteten i alla sina anlägg ­
ningar. Samtidigt övergår SKF från fossila bränslen och ökar 
sin användning av förnybar el, vilket eliminerar de utsläpp 
uppströms som är förknippade med utvinning och förädling 
av fossila bränslen, vilket för närvarande är den största 
bidragande faktorn i denna kategori.
För det andra utvecklar och levererar SKF lösningar som 
möjliggör förnybar elproduktion, till exempel komponenter 
för vindkraftssystem. Dessa tekniker stöder den mer om  ­
fattande energiomställningen och är förknippade med 
betydligt lägre utsläpp av scope 3, kategori 3, jämfört 
med konventionella fossila kraftsystem.
E
SKF­in tern allokering av klimatspecifika investeringsramar:
• Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp
Riktad finansiering av hållbarhetsfokuserade investeringar:
• Grön finansiering (emission och användning av 
 obligationer)
• Kreditfacilitet från EIB
Investeringsram för minimerade koldioxidutsläpp
Att nästintill eliminera den direkta användningen av fossila 
bränslen inom SKF (scope 1 ­ut släpp) är en särskilt utma ­
nande del av den övergripande omställningsplanen. Scope 
2­u tsläpp (som främst avser elanvändning) kan undvikas 
relativt enkelt och kostnadseffektivt genom att köpa in för ­
nybar el, medan minskning av scope 1 ­u tsläpp ofta kräver 
betydande investeringar på anläggningarna. Exempel på 
investeringar som krävs är elektrifiering av byggnadsupp ­
värmning med hjälp av värmepumpar samt elektrifiering av 
processvärme, men också tillhörande systemförbättringar 
som är nödvändiga för att öka genomförbarheten. I många 
fall tar det längre tid än normalt för dessa typer av investe ­
ringar att återbetala sig och därför krävs insatser från SKF ­
koncernen för att se till att investeringarna genomförs. Uti ­
från en detaljerad bild av situationen vid SKFs fabriker runt 
om i världen gjordes bedömningen att det under perioden 
mellan 2023 och 2028 kommer att behövas cirka 3 000 Mkr 
för att uppnå SKFs mål om att minska scope 1 ­u tsläppen 
fram till 2030, däribland ambitioner om energieffektivitet. 
SKF fastställde därefter en investeringsram och en process 
för fördelning och uppföljning av användningen av dessa 
medel. Under 2023 och 2024 har totalt 429 Mkr av denna 
ram fördelats, och under 2025 fördelades ytterligare 224 
Mkr. Resten planeras preliminärt att fördelas under 2026 
och fram till 2028. 
Grön finansiering
SKFs gröna obligationer är viktiga finansiella instrument 
som ligger i linje med företagets hållbarhetsåtagande och 
klimatmål. Två sådana obligationer har emitterats, den 
 första på MEUR 300 i november 2019 och den andra på 
MEUR 400 i september 2022. Dessa används för att finan ­
siera stödberättigade projekt enligt SKFs ramverk för grön 
finansiering. Här ingår investeringar i anläggningar och 
utrustning samt forskning och utveckling av produkter inom 
 cleantech ­o mrådet. Dessa ingår i Noterna 5 och 11 i SKFs 
finansiella rapporter. De gröna obligationerna spelar en 
avgörande roll i finansieringen av SKFs omställningsplan för 
begränsning av klimatförändringarna. Vid utgången av 2024 
hade SKF finansierat 220 projekt till ett värde av MEUR 700. 
Dessa projekt sträcker sig över olika regioner och sektorer. 
I slutet av 2024 hade alla intäkter från båda obligationerna 
fördelats på 220 projekt till ett sammanlagt värde av MEUR 
700, vilket stödjer SKFs strategi för klimatomställning. Efter­
som allokeringsfasen är avslutad och inga förändringar 
skedde för 2025 publicerade vare sig separat investerarbrev 
eller konsekvensrapport.
Kreditfacilitet från EIB
Den 22 november 2024 tecknade SKF en kreditfacilitet på 
MEUR 430 med Europeiska investeringsbanken (EIB) för 
att finansiera FoU ­s atsningar med fokus på hållbar teknik, 
vilken var outnyttjad vid utgången av 2025. Finansieringen 
innebär att SKF kan påskynda utformning och utveckling av 
teknik som bidrar till hållbarhet och grön omställning. EIB 
betraktas som Europeiska unionens klimatbank och deras 
finansiering stöder den europeiska gröna given, EUs plan 
för att uppnå netto nollutsläpp senast 2050. 
Kategorier Valuta
Totalt värde 
miljoner
Användning  
2019–2024
Användning 
2025
Planerad 
användning 
2026–2028
Finansiellt  
instrument
Investeringsram 
för minimerade 
koldioxid utsläpp
Elektrifiering och relaterade frågor. SEK 3 000 429 224 1 500 SKF intern 
allokering/
användning
Grön obligation SKFs tillverkning i världsklass, investeringar och förvärv i produktionskapacitet, teknik, 
testning och verktyg för cleantech, gröna byggnader, förnybar energi, förbättring av 
processers/anläggningars energi­ eller resurseffektivitet, FoU i cleantech, produkt­  
och processrelaterad FoU.
EUR 700 700 0 TBD Användning 
av avkastning
 
Grön finansiering
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 56
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 57 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
MÄTETAL OCH MÅL
E1-4 
Mål för begränsning och anpassning till 
 klimatförändringarna [E1-4_34a-f; AR 31; MDR-T]
SKF har satt upp mål för minimerade koldioxidutsläpp för 
alla väsentliga utsläppsrelaterade effekter, och dessa har 
godkänts av SBTi både på kort sikt (2030) och på lång sikt 
(2050). Målen fastställs med hjälp av 1,5 °C ­a npassad 
reduktionsbana från SBTi som är anpassad till IEAs NZE ­
scenario (netto nollutsläpp).
Målen fastställs genom dialoger med utvalda externa 
intressenter, till exempel SBTi, i kombination med bidrag 
från interna experter som representerar intressenternas 
synpunkter genom befintliga kommunikationskanaler. 
Målen har fastställts utifrån en välgrundad bedömning av 
potentiella framtida förändringar i försäljning och produk ­
tionsvolym samt konsekvenserna av tekniska, operativa 
och marknadsrelaterade förändringar. För att bedöma 
m ö jligheten att uppnå 2030 ­m ålen för scope 3, kategori 1 
(direkta material) har man till exempel räknat med konse ­
kvenserna av att övergå till stålproduktionstekniker med 
lägre koldioxidintensitet (skrotbaserat stål i kombination 
med användning av förnybar energi). På samma sätt ut  ­
värderades möjligheten att uppnå 2030 ­m ålet för scope 3, 
kategori 4 mot bakgrund av förväntade effekter av SKFs 
planer för regionalisering och tillverkningskapacitet, 
som går ut på att SKFs produktionsanläggningar flyttas 
närmare kunder och leverantörer. Målen är förenliga med 
 gränserna för rapportering av växthusgaser med följande 
undantag:
• Scope 3, kategorierna 2, 5, 10 och 12 anses inte 
 väsentliga och därför har för närvarande endast mål 
för 2050 fastställts.
• Även om scope 3, kategori 3 (bränsle ­  och energirelate ­
rade verksamheter som inte ingår i scope 1 eller 2) och 7 
(anställdas pendling) anses ha väsentlig påverkan, har 
SKF ännu inte fastställt några mål på medellång sikt 
(2030–2040) för dessa kategorier. För kategori 3 bidrar 
visserligen SKFs insatser för att främja förnybar energi 
positivt, men eftersom konsekvenserna är indirekta är 
det svårt att kvantifiera resultaten på ett till  f örlitligt och 
konsekvent sätt. Därför är det fortfarande en utmaning 
att sätta upp meningsfulla mål. När det gäller kategori 7 
saknar SKF just nu en robust metod för att mäta utsläppen 
från anställdas pendling inom våra globala verksam­
heter. Arbetet med att förbättra data  k valiteten och ta 
fram lämpliga mätetal pågår, och kommer ligga till grund 
för framtida målsättningar.
Läs mer i detalj om hur SKF följer upp den övergripande 
utvecklingen mot de fastställda målen över tid i E1 ­1 .
Klimatmål 
Scope 1, 2 och 3 
Hela värdekedjan
Scope 1 och 2 
Egen verksamhet
Scope 3, kategori 1 
uppströms
Scope 3, kategori 4 
uppströms/nedströms
Scope 3, kategori 11 
nedströms
Framsteg mot netto noll-målet
Milstolpar 2025 40% minskning av CO2e­utsläpp från 
 tillverkning av lager och enheter per ton 
sålda lager, basår 2015
15% absolut minskning av utsläpp från 
leverantörer av smide och ringar jämfört 
med 20191)
2030 95% absolut minskning 32% absolut minskning från inköpta varor 
och tjänster jämfört med 2019
35% absolut minskning jämfört med 2019 28% absolut minskning jämfört med 2019
2035 Upprätthåller 95% 43% absolut minskning av utsläppen  
från direkt material jämfört med 2019
55% absolut minskning jämfört med 2019
2040 Upprätthåller 95% 60% absolut minskning av utsläppen  
från direkt material jämfört med 2019
77% absolut minskning jämfört med 2019
2050 Netto nollutsläpp genom 95% minskning av scope 1 och 2, och 90% minskning av scope 3 jämfört med 2019.
Återstående utsläpp hanteras via koldioxidborttagning.
Väsentliga addresserade 
IRO(er)
Alla, förutom fysiska klimatrisker 2, 5, 6, 9 2, 6 2 2, 3
Policyer/ direktiv
Samtliga policyer och direktiv (se E1­2) • Utfasning av fossila bränslen
• Koncernens policy för miljö, energi, 
hälsa, och säkerhet
• Hållbara byggnader
• Skuggpris på koldioxid
• SKFs hållbarhetsstandarder för 
 leverantörer
• Undvika flygfrakt
Relaterade åtgärder Alla strategiska aktiviteter för utfasning av 
fossila bränslen (se E1­3)
Strategiska aktiviteter för minimering av 
koldioxid utsläppen scope 1 och 2
Strategiska aktiviteter för minimering av 
koldioxid utsläppen scope 3, kategori 1
Strategiska aktiviteter för minimering av 
koldioxid utsläppen scope 3, kategori 4
Baslinje och år 2019 (3 528 869 t/CO2e marknadsbaserade) 2019 (425 493 tCO2e) 2019 (3 299 300 tCO2e) 2019 (136 699 tCO2e) 2019 (1 012 016 tCO2e)
Resultat för 
 redovisnings period
4 933 834 tCO2e 90 254 tCO2e 2 743 246 tCO2e 111 465 tCO2e 1 803 859 tCO2e)
1) Primära data.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 57
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 58 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
Andra delmål
Förutom dessa mål har SKF fastställt ett antal delmål för 
att driva och följa upp strategiska åtgärder som energi­
effektivitet och användning av förnybar el, och dessa sam ­
manfattas i tabellen nedan som presenterar delmålen.
• Scope 1­ och 2­utsläpp per ton sålda lager, minskning 
med 40%, uppnåddes redan 2021 och 2025 har SKF 
uppnått 87%. Minskningen har uppstått genom en 
 kombination av ökad användning av förnybar el, energi­
effektivitet, utfasning av fossila bränslen och förbättrad 
produktivitet. 
• Målet för utsläpp inom scope 3, kategori 1 från leveran ­
törer av smide och ringar uppnåddes under 2024, och 
2025 har SKF uppnått en minskning med 18,2%. 
Se policymatrisen i E1 ­2 för att förstå hur målen är 
 sammankopplade med respektive policy.
Redovisningsprinciper E1 -4
SKF fastställde absoluta klimatmål, mätt i tusen ton CO 2e, 
både för det kortsiktiga målet 2030 och det långsiktiga 
målet 2050, och har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp 
i hela värdekedjan senast 2050. 
Målen och den tillämpade metoden har validerats av 
SBTi enligt en sektorsövergripande reduktionsbana för att 
minimera koldioxidutsläppen med 1,5 °C. Denna baseras 
på IEAs scenario för netto nollutsläpp till 2050 (NZE mot ­
svarande IPCC SSP1 ­1.9) och förutsätter en gradvis minsk ­
ning av koldioxidutsläppen inom energisektorn, förbättrad 
energi effektivitet och användning av koldioxidsnål teknik. 
 Metoden följer SBTis kriterier och rekommendationer för 
fastställande av mål för scope 1, 2 och 3. Metoden för att 
kvantifiera företagens växthusgasinventering följer GHG ­
protokollet. Utsläppsfaktorer och datakällor omfattar mät ­
ningar på plats (t.ex. energianvändning), leverantörsunder ­
sökningar och interna LCA ­studier. SKF valde 2019 som 
basår för sina SBTi ­godkända mål eftersom det speglar ett 
typiskt år när det gäller efterfrågan, produktionsvolym och 
behov av uppvärmning och kylning av byggnader, och är 
året före de driftstörningar som orsakades av 
covid­19­pandemin.
Enligt SBTis kriterier för omräkning av mål granskar 
och uppdaterar SKF sina utsläppsmål vart femte år. 
Efter tillkännagivandet av separationen av fordons­
verksverksamheten har SKF inlett en intern process för 
att se över  separationens inverkan på utsläppsinven­
teringen och klimatmålen. Efter denna översyn kommer 
SKF att ompröva sina befintliga klimatmål. Det har inte 
gjorts några ändringar i metoden sedan den ursprungligen 
fastställdes. Alla framtida uppdateringar kommer att till ­
kännages.
Mål relaterade till scope 1- och 2-utsläpp av växthusgaser 
SKF har åtagit sig att minska sina scope 1 ­ och 2­utsläpp 
med 95% fram till 2030 jämfört med basåret 2019. Målen 
omfattar scope 1 ­ och 2­utsläpp från alla anläggningar 
enligt GHG ­protokollets rapporteringsavgränsningar. 
För scope 2­utsläpp används marknadsbaserade utsläpp 
som referens, men SKF rapporterar både platsbaserade 
och marknadsbaserade scope 2 ­utsläpp.
Viktiga förutsättningar är fortsatt tillgång till förnybar 
energi, teknisk utveckling (t.ex. elektrifiering, biogas­
system) och ökade investeringar. Handlingsplanerna 
Delmål
Beskrivning Mål Tidsram Syfte 2025 2024 2023 2022 2021
Förbättrad energieffektivitet för 
 tillverkningsindustrin
5% förbättring Jämfört med 
 föregående år
Öka fokus på energieffektivitet på 
enhets­ och affärsområdesnivå
3,7% 3,5% 4,7% 3,8% 1,7%
100% förnybar elanvändning 100% 2030 Driva på ökningen av användningen  
av förnybar el enligt RE 100­kraven
91% 72% 64% 54% 49%
Minskning av scope 1 och 2 95% minskning 2030  
(basår 2019)
Öka fokus på utfasning av fossila 
 bränslen relaterade till energi i SKFs 
verksamhet
79% 59% 39% 26% 12%
Scope 1­ och 2­minskning  
perton sålda lager
40% minskning 2025
(basår 2015)
Tidigare mål  
(sattes före SBTi­målen)
87% 76% 66% 60% 51%
Minskning av scope 3, kategori 
1­utsläpp från leverantörer1) av  
smide och ringar
15% minskning 2025
(basår 2019)
Driva på målinriktade minskningar  
av leverantörers utsläpp
18,2% 15,6% 6,2% +15,7% +36,3%
1) Primära data. 
anpassas efter anläggningens specifika förhållanden 
och kostnadsnyttoanalyser. Den tillämpade metoden följer 
SBTi:s kriterier och rekommendationer för fastställande av 
scope 1­ och 2­mål. På grund av den utökade omfattningen 
för rapportering av utsläpp inom Scope 1 (se E1 6 Redo­
visningsprinciper, Scope 1) överskreds tröskelvärdet för 
väsentlighet i SKFs SBTi ansökan. Detta resulterade i ett 
behov av att omformulera det nuvarande basåret och målet. 
Kravet hanteras som en del av den nya SBTi ansökan för 
fordonsverksamheten som kommer att separeras samt den 
relaterade förnyade ansökan för industriverksamheten. 
 
Mål relaterade till scope 3-utsläpp 
SKF har åtagit sig att minska sina scope 3 ­utsläpp med 
31% fram till 2030 jämfört med basåret 2019 och att 
minska scope 3 ­utsläppen med 90% fram till 2050 jämfört 
med samma basår. Målet för scope 3 ­utsläpp omfattar 
scope 3­kategorier som bidrar mest till den totala växthus ­
gasinventeringen. Målet är inriktat på områden med stor 
påverkan från kategori 1 (inköpta varor och tjänster), 
 kategori 3 (energirelaterade scope 3 ­utsläpp), kategori 4 
( distribution och transporter uppströms) och kategori 11 
(utsläpp från sålda produkter). Avgränsningarna för växt­
husgas inventeringen överensstämmer med rappor  terings­
avgränsningarna enligt GHG ­protokollet.
Viktiga förutsättningar är minimering av koldioxid­
utsläppen inom stålsektorn, ökad tillgång till hållbara 
material, logistikoptimering, ökad tillgång till förnybara 
bränslen och minimering av koldioxidutsläppen inom 
 energisektorn. Den tillämpade metoden följer SBTis 
 kriterier och rekommendationer för fastställande av 
scope 3­mål.
 
Mål relaterade till netto nollutsläpp 
SKF har åtagit sig att uppnå netto nollutsläpp senast 2050 
för sina scope 1­, 2­ och 3­utsläpp genom att neutralisera 
återstående 15% av utsläppen med hjälp av högkvalitativ 
och certifierad koldioxidborttagning. 
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 58
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 59 =====

E1-5 
Energianvändning och energimix [E1-5_AR 34]
Energianvändning och energimix (GWh) 2025 2024 Förändring
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0,0 0,0
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 4,6 5,1 –10%
(3) Bränsleförbrukning från naturgas 215,9 222,7 –3%
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor 13,9 16,6 –16%
     varav bränsleförbrukning från gasol 13,9 16,6 –16%
(5)  Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning  
från icke­förnybara källor
105,4 278,2 –62%
     varav inköpt elektricitet (fossila källor) 55,0 223,3 –75%
     varav inköpt värme och kyla (fossila källor) 50,5 54,9 –8%
(6) Total energikonsumtion från fossila källor 339,8 523,0 –35%
Andel fossila källor i total energikonsumtion 24% 35%
(7) Konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77%
     varav inköpt elektricitet (kärnenergi) 16,1 70,0 –77%
Total konsumtion från kärnenergikällor 16,1 70,0 –77%
Andel från kärnenergikällor i total energikonsumtion 1% 5%
(8) Bränslekonsumtion för förnybara källor, inklusive biomassa 25,7 28,2 –9%
      varav bränslekonsumtion från biometan och biogas (förnybara) 17,3 17,3 0%
      varav bränslekonsumtion från biomassa (förnybara) 8,4 10,9 –23%
(9)  Användning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning  
från förnybara källor
1 045,1 838,3 25%
     varav inköpt elektricitet (förnybar) 998,8 790,8 26%
     varav inköpt värme och kyla (förnybar) 46,3 47,4 –2%
(10) Användning av egenproducerad förnybar energi som ej är bränslebaserad 15,8 35,3 –55%
       varav egenproducerad elektricitet (förnybar, ej bränslebaserad) 15,8 35,3 –55%
(11) Total energianvändning från förnybar energi 1 086,6 902,0 20%
Andel förnybara källor i total energianvändning 75% 60%
Total energianvändning 1 442,5 1 494,0 –3%
Redovisningsprinciper E1-5 [E1-5_MDR-M]
Den totala volymen inköpt el och naturgas (inklusive förny ­
bara källor) baseras främst på fakturor som har validerats 
på koncernnivå. Luckor fylls med hjälp av volymer som 
 rapporterats av anläggningen, vilka kan komma från 
mätare eller lokalt insamlade fakturor. För andra energi­
källor samlas aktivitetsdata in från anläggningarna genom 
det gemensamma redovisningssystemet. Även här är den 
primära datakällan fakturor, men fakturorna skickas inte 
för validering på koncernnivå. 
Energiförbrukning från fossila källor, kärnenergikällor  
och förnybara källor
När det gäller elektricitet har förnybar energi endast redo ­
visats i de fall där leverantörsspecifika uppgifter finns till ­
gängliga. Det innebär att SKF vid användning av elnätets 
genomsnitt tillämpar en konservativ metod, och att den 
förnybara delen av sådana elnätsmixer redovisas som 
E1 Klimatförändringar, forts.E
 fossila källor. Eftersom SKF köper in sin elenergi enligt 
RE100­k riterierna redovisas kärnenergi endast i samband 
med redovisningen av energimixen i elnätet. Förnybar el 
som inte är bränslebaserad samlas in från anläggningarna 
i samband med den månatliga energirapporteringen. En 
del av de solcellsanläggningar som installerats på SKFs 
anläggningar är leasade tillgångar och redovisas därför 
som PPA.
För fjärrvärme används leverantörsspecifika data för att 
skilja mellan fossila och förnybara källor. Om sådana data 
inte går att få fram antas denna energi komma från fossila 
källor. 
För den återstående energianvändningen baserad på 
bränsle redovisas det endast som förnybart om separat 
dokumentation finns tillgänglig och kan verifieras. Bio­
metan som matas in i gasnätet betraktas också som 
f ör nybar om den uppfyller de internt fastställda kraven 
för sådan användning.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 59
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 60 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
E1-6 
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (Ton CO2e) [E1-6_AR 48]
Mål
Basår 2019 2025
Förändring i % 
2025 jämfört 
med 2024 2030 (2050)
Årlig % mål/
basår
Scope 1
Brutto, scope 1 64 620 51 199 –1,8%   8,6%
från ETS 8,2%
Scope 2
Brutto platsbaserade 518 500 338 562 –14%
Brutto marknadsbaserade 360 873 39 055 –69%   8,6%
Betydande växthusgasutsläpp 
inom scope 3
1.  Inköpta varor  
och tjänster
3 299 269 2 743 246 –1%
 
2,9%
2. Kapitalvaror 16 500 19 105 –25%
3.  Bränsle­ och energi­
relaterade | verksamheter 
(ingår inte i scope 1 eller 2)
97 527 37 894 –37,2%
4.  Transport och distribution 
i tidigare led
136 669 111 465 1,4%
 
3,2%
5.  Avfall genererat  
i verksamheter
38 378 20 772 –41%
6. Tjänsteresor 12 954 12 565 8%
7. Anställdas pendling 56 132  46 292 –4,4%
8.  Tillgångar som leasas  
i tidigare led
ej t. ej t. ej t.
9.  Transport och distribution  
i senare led
21 867 17 834 1,4%
10.  Bearbetning av sålda 
 produkter
8 390 8 667 –2%
11.  Användning av sålda 
 produkter
1 012 016 1 803 859 48%
 
2,5%
12.  Slutbehandling av sålda 
produkter
21 713 21 881 –1,1%
13.  Tillgångar som leasas  
i senare led
ej t. ej t. ej t.
14. Franchiseavtal ej t. ej t. ej t.
15. Investeringar ej t. ej t. ej t.
Totala utsläpp av 
 växthusgaser
Totala, platsbaserade 5 304 535 5 233 341
Totala, marknadsbaserade 5 146 908 4 933 834
Utsläppskällor
Ton CO2e 2025 2024 2023
Direkta (scope 1)
Gasol (inkl. förnybar) 
3 040 3 638 4 197
Eldningsolja (inkl. förnybar) 1 360 1 477 1 639
Naturgas (inkl. förnybar) 39 939 40 615 43 880
Biomassa 97 117 ej t.
Metanol 2 222 1 7641) 1 9221)
Kylmedel 4 542 4 5421) 4 5421)
Levererad (scope 2), marknadsbaserad
Elektricitet 31 484 117 817 195 978
Fjärrvärme och kyla 7 571 7 688 8 046
CO2e-utsläpp, totalt, marknadsbaserade 90 254 177 657 260 203
1) Uppskattat efter justering av baslinjen.
Biogena utsläpp
Ton CO2e 2025 2024
Fast biomassa 2 969 3 853
Biometan 3 242 3 456
Scope 1 totalt 6 211 7 309
Scope 2 totalt1)
Scope 3 totalt1)
1) Data har ännu inte kunnat imhämtas.
Avtalsinstrument för inköp  
av förnybar energi
Typ av instrument
Andel av total mängd inköpt 
elektricitet (förnybar)
Energiköpsavtal på plats (a) 3,3%
Energiköpsavtal fysiskt 
 nätanslutet (a)
5,3%
Energiköpsavtal finansiellt 
( virtuell) PPA (b)
15,9%
Projektspecifikt avtal (b) 13,4%
Avtal om leverans av grön el  
till slutkund (a)
54,2%
Fristående miljöcertifikat (b) 7,9%
a) Kombinerade; b) Fristående
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 60
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 61 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
Scope 2 – marknadsbaserade
Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt elektricitet, värme 
och ånga, indelade i elektricitet och fjärrvärme. För elektri ­
citet används främst primärdata, vilket innebär att avtals­
enliga utsläppsfaktorer från elleverantörer eller leveran­
törer av instrument för förnybar el har använts. Om  sådana 
data inte har kunnat inhämtas används elnäts  m ixer från 
IEA (om möjligt används residual mixer). För fjärrvärme 
används främst specifika utsläppsfaktorer från lokala fjärr ­
värmeleverantörer, och i vissa fall där sådana uppgifter 
inte har kunnat hämtas används utsläppsfaktorer från 
DEFRA baserade på uppgifter om vilka bränslen som 
används.
Scope 2 – platsbaserade
Inkluderar indirekta utsläpp från inköpt el, värme och ånga. 
Utsläppsfaktorer från elektricitet har tillhandahållits av IEA, 
DEFRA och andra erkända datakällor. Utsläppsfaktorer 
från DEFRA används för fjärrvärme utom för vissa enheter i 
Tyskland, Sverige och Polen där särskilda utsläpps  f aktorer 
från leverantörer tillhandahålls av den lokala fjärrvärme­
leverantören.
Scope 3, kategori 1
Primärdata från leverantörer föredras, med hjälp av växt ­
husgasintensitet (kg CO 2e/kg produkt) multiplicerat med 
levererad vikt. Sekundärdata används endast när primär ­
data inte är tillgänglig. 
Under 2025 utökade SKF sin rapportering av växthus ­
gasutsläpp inom scope 3, kategori 1 till att omfatta data 
som tidigare uteslutits från inköpta varor och tjänster. 
 Historiskt sett har rapporteringen fokuserat på ett begrän ­
sat antal stora leverantörer av direkta material med hjälp 
av primärdata baserade på leverantörsspecifika utsläpps­
faktorer och inköpt vikt. Denna metod gav värdefulla 
 insikter om leverantörernas resultat och innebar att SKF 
aktivt kunde driva på minskningar. 
För att förbättra fullständigheten och noggrannheten 
har SKF nu inkluderat utgiftsbaserade utsläpp för de åter ­
stående av utgifterna. För dessa beräkningar användes 
generiska utsläppsfaktorer från en erkänd tredjepartsdata ­
bas – Comprehensive Environmental Data Archive (CEDA), 
som uppfyller GHG ­pr otokollet – för utgiftskategorier där 
primärdata inte finns tillgängliga. Det resulterade i att 
 rapporterade utsläpp av scope 3, kategori 1 nästan för ­
dubblades. Denna ökning återspeglar en större täckning 
Redovisningsprinciper E1 -6 
Det skedde inga väsentliga förändringar i koncernens 
 definition av vad som utgör det rapporterande företaget 
och dess värdekedja uppströms och nedströms.
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala 
växthusgasutsläpp rapporteras enligt Greenhouse Gas 
(GHG) Protocol Corporate Reporting Standard. SKF prio­
riterar primärdata framför sekundärdata, medan mass­
allokering prioriteras framför ekonomisk allokering. De 
växthusgaser som ingår är koldioxid, metan, dikväveoxid, 
fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och 
 kvävetrifluorid. I tabell E1 ­6 s ammanfattas SKFs scope 1 ­, 
scope 2­  och relevanta scope 3 ­u tsläpp. Detta utgör 
 grunden för den beräkningsmetod som beskrivs nedan och 
mer detaljerat i SKF Methodology for ”Corporate Carbon 
Footprint”.
Direkta växthusgasutsläpp (scope 1)
Utsläppsfaktorer för bränsleanvändning har hämtats från 
DEFRA. För verifierad användning av förnybara bränslen 
används motsvarande DEFRA ­ut släppsfaktorer för direkta 
utsläpp, vilket täcker lokala läckageutsläpp. Detta gäller 
för närvarande för Göteborg (RED ­C ert biometan). I icke ­
energirelaterade scope 1 ­ut släpp ingår metanol, där en 
utsläppsfaktor baserad på specifika egenskaper i SKFs 
processer används. För kylmedel används olika offentligt 
tillgängliga källor för ut   s läppsfaktorer för att täcka det 
breda utbudet av typer. Den underliggande kylmedels­
volymen för utsläppsberäkningen baseras på den mängd 
som behövs för påfyllning för att kompensera för läckage. 
Vissa anläggningar använder data från 2024 för 2025 års 
rapportering för att uppfylla lokala rapporteringskrav. 
De utsläpp som ingår i  r apporteringens omfattning ökade 
med 15% under 2025 till följd av att metanol och köld­
medier inkluderades. Ökningen resulterade i ytterligare 
6 764 ton CO₂e inom Scope  1.
Biogena utsläpp
Biogena utsläpp redovisas endast i scope 1, eftersom det 
inte anses vara möjligt att hämta meningsfulla data för 
andra scope. De biogena utsläppen inom scope 1 beräknas 
med hjälp av DEFRA ­ut släppsfaktorer baserade på de 
bränslen som rapporteras som förnybara i E1 ­5 . 
Logistikutsläppen för scope 3, kategori 4 har justerats 
för basåret 2019 genom att tillämpa den uppdaterade 
beräkningsmetoden för transportutsläpp. Enligt denna 
metod fastställde företaget först genomsnittlig vikt CO₂e 
per ton transporterad last för varje transportsätt utifrån 
data från första halvåret 2025. Därefter beräknades bas­
linjen för 2019 om genom att multiplicera dessa utsläpps­
faktorer som är specifika för varje transportsätt med 
 motsvarande produktvikt som transporterats med varje 
transportsätt under 2019.
Det första steget (med hjälp av den metod som beskrivs 
ovan) är att säkerställa att rapporteringsomfattningen, 
såsom rutter och regioner, förblir konsekvent med den 
 tidigare beräkningsmetoden. Under detta steg använde 
SKF de standardiserade antagandena för beräkning av 
energi och växthusgasutsläpp som ingår i det nya beräk ­
ningsverktyget.
Scope 3, övriga kategorier
• Kategori 2: Utsläpp från tillverkningsutrustning 
 beräknas utifrån utsläppsfaktorer baserade på repre ­
sentativa produktionsmaskiner för kapitalutgifter.
• Kategori 5: Utsläppen beräknas med hjälp av avfalls ­
data på anläggningsnivå tillsammans med kommersiella 
utsläppsfaktorer.
• Kategori 6: Primärdata för flygresor från resebyråer.
• Kategori 7: Metod med genomsnittsdata används. 
Utsläpp baserat på antal anställda, region och 
 pendlingsmönster.
• Kategori 9: Utsläppen har uppskattats utifrån över­
gripande antaganden på grund av brist på detaljerade 
data. Baserat på SKFs erfarenheter av logistik antas 
cirka 20% av utgående logistik vara kundupphämtning, 
vilket faller under kategori 9. CO
2e­ut släppen beräknas 
genom att extrapolera utsläppen som beräknats enligt 
scope 3, kategori 4 med hjälp av antagandet på 20%. 
För ytterligare förklaringar om metoden, se redo­
visningsprinciperna för scope 3, kategori 4.
• Kategorier 10 & 12: Baserat på produktvikter och 
 antaganden om montering och hantering vid slutet  
av livscykeln. 
• Kategori 11: Uppskattad direkt energianvändning 
 multiplicerad med global genomsnittlig utsläppsfaktor 
för elektricitet.
snarare än en förändring i det faktiska resultatet. SKF fort ­
sätter att prioritera samarbetet med leverantörer där primär­
data finns tillgängliga och inflytande är möjligt, samtidigt 
som man successivt överför leverantörer med stor påverkan, 
som identifierats genom den utgiftsbaserade metoden, till 
sitt program för primärdata. Utsläppen har justerats för 
basåret 2019 genom att lägga till utgiftsbaserade utsläpp 
beräknade utifrån historiska utgiftsdata från SKFs interna 
system.
Scope 3, kategori 3
För elkraft där elnätsmix används tillämpas generiska 
utsläppsfaktorer för scope 3. När det gäller förnybar el 
anses utsläppen från bränsle och produktion vara noll. 
Utsläpp från överföring och distribution (T&D) sätts också 
till noll, men endast för el som inte är bränsle och som 
genereras på plats samt el via energiköpssavtal (PPA). 
För all annan inköpt el används nationella genomsnittliga 
utsläppsfaktorer för överföring och distribution.
För bränslen tillämpas generiska utsläppsfaktorer från 
DEFRA. När det gäller biobränslen används leverantörs ­
specifika data där sådana finns tillgängliga. I annat fall 
används DEFRAs generiska utsläppsfaktorer.
Scope 3, kategori 4
Under 2025 införde SKF en ny rapporteringsmetod för 
logistikutsläpp, som baseras på användningen av ett 
externt verktyg och syftar till att förbättra kvaliteten och 
detaljnivån för detta mätetal. I utsläppen från transport ­  
och distributionstjänster som köps in av SKF ingår inkom ­
mande logistik från nivå 1 ­l everantörer, utgående logistik 
för sålda produkter och transport mellan SKF ­a nläggningar 
med fordon och infrastruktur som inte ägs eller kontrolleras 
av SKF. 
Uppgifter om transportaktiviteter samlas in varje månad 
för alla större transportsätt som SKF använder. Transport ­
sätten är flyg, sjöfart, järnväg och väg. Utsläppsfaktorerna 
kommer från vetenskapligt validerade datauppsättningar 
som har utvecklats av oberoende forskningsinstitut såsom 
ifeu, INFRAS och Fraunhofer IML. Dessa faktorer baseras 
på detaljerade livscykelanalyser av transportsätt och 
energi  k ällor, där faktiska data om bränsleförbrukning, 
fordons t eknik och infrastruktur har tagits hänsyn till. 
De följer internationella standarder som ISO 14083, 
GLEC Framework och GHG ­p rotokollet, vilket garanterar 
konsekvens och tillförlitlighet. 
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 61
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 62 =====

E1 Klimatförändringar, forts.E
Intern koldioxidprissättning [E1-8_AR 66]
Typer av interna koldioxidpriser Omfattning
Tillämpade koldioxidpriser 
(euro per ton CO2e)
Aktuell volym 
(ton CO2e)
Andel av totala växthusgas-
utsläpp (%)
Skuggpris för kapitalutgifter Scope 1 och 2 154 69 700 1%
Skuggpris relaterat till direkt 
 materialinköp
Scope 3 C1 100 400 000 8%
SKF rapporterar inte scope 3, kategorierna 8, 13, 14 och 15 
eftersom dessa kategorier inte är relevanta för koncernens 
affärsmodell. De verksamheter som ingår i dessa katego ­
rier förekommer inte i SKFs verksamhet eller värdekedja.
Energi- och växthusgasintensitet baserad på 
 nettoomsättning [E1-5_AR 37-38, E1-6_AR 54-55]
Energi- och växthusgas-
intensitet per nettoomsättning 2025 2024
% 
 förändring
Nettoomsättning (Mkr) 91 583 98 722 –7%
Total energianvändning 
(GWh)
1 443 1 494 –3%
Växthusgasintensitet,  
marknadsbaserade  
(T/Mkr)
53,87 45,78 18%
Växthusgasintensitet,  
platsbaserade (T/Mkr)
57,14 48,48 18%
Energiintensitet  
(MWh/Mkr)
15,75 15,13 4%
Redovisningsprinciper
All inkomstgenererande verksamhet avser NACE ­k lass 
28.15 ”tillverkning av lager, kugghjul och andra delar för 
kraftöverföring” eller relaterade stödåtgärder. Den beteck ­
nas som en sektor med stor klimatpåverkan i kommissio ­
nens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Eftersom 
 koncernen inte är verksam inom andra sektorer kommer 
alla aktiviteter och intäkter från verksamheter inom 
 sek t orer med stor klimatpåverkan. Den använda netto­
omsättningen överensstämmer med den omsättning 
som redovisas i koncernens resultaträkningar.
E1-7 
Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för 
v ä xthusgaser som finansieras genom koldioxid -
krediter 
SKF använder sig inte av koldioxidkrediter och har 
inte utvecklat några projekt för upptag och lagring av 
växthus  gaser. 
E1-8 
Intern koldioxidprissättning 
SKF tillämpar ett skuggpris på koldioxid som en del av sina 
interna beslutsprocesser för att stödja omställningen till 
material och energikällor med lägre koldioxidutsläpp. Detta 
tillvägagångssätt återspeglas ännu inte i redovisningen av 
standardkostnader utan används för att påverka beslut om 
upphandling, investeringar och strategisk planering.
Tillämpning vid inköp av direkta material
Utsläpp av scope 3, kategori 1 från direkta materialinköp 
står för cirka 2,35 miljoner ton CO
2e per år, vilket motsvarar 
76% SKFs totala växthusgasutsläpp från råvara till kund­
leverans. En betydande del – 70% kommer från inköp av 
stål och stålkomponenter. För att hantera dessa utsläpp 
har SKF infört ett direktiv om skuggpris på koldioxid som 
riktar sig inköp av material, i synnerhet stål. Direktivet 
 syftar till att:
• Öka medvetenheten bland inköps ­,  produktlinje ­ 
och säljteam.
• Uppmuntra till att överväga alternativ med lägre 
 koldioxidutsläpp.
• Förbereda för framtida lagstadgade och 
 marknadsdrivna koldioxidkostnader.
Skuggpriset på koldioxid är för närvarande fastställt till 100 
euro per ton CO₂e enligt förväntade priser i EUs utsläpps ­
handelssystem och den förväntade effekten av mekanismen 
för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) och utfasningen 
av gratis tilldelningar inom EUs utsläppshandelssystem i 
slutet av 2020­t alet. 
Detta pris tillämpas på inköpsbeslut som rör stänger, rör 
och tråd, vilka tillsammans står för 24% av SKFs utsläpp 
uppströms relaterade till stål. Utsläppsmängden som 
omfattas av skuggprissättning i denna kategori uppskattas 
till 400 000 ton CO₂e per år. I direktivet föreskrivs följande:
• Ett skuggpris på koldioxid beräknas för alla inköpsbeslut 
som överstiger 10 Mkr per år.
• Koldioxidpriset diskuteras med kunden när så är möjligt.
• Manuella beräkningar görs av utsedda medarbetare 
inom affärsområdena och affärsenheterna.
Tillämpning inom energirelaterade investeringar
SKF tillämpar även skuggpris på koldioxid i sina investe ­
ringar där energianvändningen påverkas. I dessa fall ingår 
den förväntade framtida kostnaden för förnybar energi i 
det finansiella scenariot. Detta omfattar energicertifikat 
(EAC) som krävs för att uppfylla RE100 ­a npassade mål för 
förnybar el samt förväntade framtida merkostnader för 
 biometan för naturgasanvändning, eftersom detta skulle 
krävas om inte nuvarande användning av fossilgas elektri ­
fieras. Denna strategi:
• Återspeglar förväntade prisökningar för energicertifikat 
och premier för förnybara bränslen.
• Förbättrar lönsamhetsprofilen för energibesparande och 
växthusgasreducerande investeringar.
• Ökar sannolikheten för att projektet godkänns.
Alla sådana projekt spåras i FTJ Energy and Carbon 
Savings Tracker och övervakas på affärsområdes ­  och 
affärsenhetsnivå och med stickprovskontroller på koncern ­
nivå. Detaljerade vägledningar ges för att se till att skugg ­
priset för energicertifikat används konsekvent i ekono ­
miska modeller.
Styrning och översyn
Direktivet om skuggpris på koldioxid regleras av SKFs 
 hållbarhets ­ o ch finansfunktioner. Inköpsteamet ansvarar 
för att beräkna inbäddad koldioxid och tillämpa skugg­
priset i upphandlingsbeslut. Group Sustainability ser över 
pris ni vån årligen och gör justeringar utifrån förändringar 
i regelverk och marknadssignaler.
Att följa direktivet om skuggpris på koldioxid har varit 
 obligatorisk sedan den 1 juli 2024.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 62
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 63 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E
Omställningen från linjär till cirkulär ekonomi är 
avgörande för att minska miljöpåverkan och bygga 
motståndskraft i en värld med begränsade resurser. 
För SKF handlar cirkularitet inte bara om att mini -
mera avfall, utan också om att ompröva hur mate-
rial, produkter och tjänster rör sig genom vår värde-
kedja. Från inköp av råvaror till produkt  d esign, 
tillverkning och strategier för slutbehandling  st rävar 
SKF efter att maximera resurseffektiviteten och 
minska beroendet av primära  råvaror. Cirkularitet 
är en strategisk drivkraft för SKFs långsiktiga 
konkurrens  k raft och våra klimatmål. Genom att 
öka mängden cirkulära erbjudanden, lösningar 
och  tjänster skapar SKF gemensamt värde och 
påskyndar marknadens omställning mot cirkulära 
affärsmodeller.
Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
E5 – Resursinflöden
12 Ökad efterfrågan på produkter och affärsmodeller med förbättrad  
cirkulär prestanda
Genom att erbjuda mer cirkulära lösningar som rekonditionerade lager, 
RecondOil och andra tjänster bidrar SKF till minskad efterfrågan på nya rå ­
varor och har därmed en positiv miljöpåverkan. Även om dessa erbjudanden 
med förbättrad cirkulär prestanda fortfarande utgör en mindre del av verk­
samheten, anser SKF att de är strategiskt viktiga genom att de påskyndar 
den cirkulära omställningen på marknaden. SKF samarbetar dessutom med 
leverantörer och kunder samt deltar i branschöverskridande samarbeten som 
ResponsibleSteel och SteelZero för att uppmuntra användningen av mer 
 miljömässigt ansvarsfulla material, främja hållbara resurscykler samt verka 
för en mer omfattande systemförändring.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Medellång 
sikt
13 Beroende av nya råvaror inköpta för produktion
SKFs inköp av råvaror har betydande negativa miljökonsekvenser ur ett livs­
cykelperspektiv. Utvinningen och bearbetningen av dessa material innebär 
hög energianvändning, höga utsläpp och utarmning av resurser. Stål är fort­
farande den dominerande insatsvaran, men material som används för smörj­
medel och tätningar kommer också till stor del från icke­förnybara källor. 
Dessa material kommer troligen även fortsatt att vara centrala för SKFs 
 verksamhet.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
Beskrivning av IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
E5 – Resursutflöden
14 Utforma, utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar  
för cirkularitet
SKF utvecklar produkter och tjänster som har viktig positiv påverkan för 
omställningen till cirkularitet och för planeten. Under produktutvecklings­
fasen fokuserar SKF dessutom på design för cirkularitet i syfte att möjlig­
göra återanvändning, rekonditionering och renovering. Produkter utformas 
för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras eller återvinnas. 
 Konstruktionen ska också öka materialeffektiviteten genom att minska 
material å tgången och optimera tillverknings ­  och leveranskedjorna för 
att minska avfallsmängden.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Långsiktig
15 Begränsade slutna materialflöden
Även om SKF strävar efter mer cirkulära produkter ingår merparten av de 
 produkter och material som lämnar verksamheten inte ett slutet kretslopp. 
Stål återvinns vanligtvis när det är uttjänt, men det får ofta en lägre kvalitet 
när det smälts om och kan inte återanvändas som lagerstål av SKF. Dess­
utom återvinns vanligtvis inte tätningar och smörjmedel. SKF anser därför  
att de negativa konsekvenserna inom detta område är väsentliga.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
16 Vinna affärer i en cirkulär ekonomi
Den accelererande omställningen till en cirkulär ekonomi innebär en kommer­
siell möjlighet för SKF. I takt med ökade förväntningar från kunder och att 
cirku laritet blir en viktigare faktor vid anskaffningsbeslut kan SKF positionera 
sig som en pionjär med cirkulära erbjudanden, till exempel rekonditionerade 
lager och RecondOil. Dessa lösningar ger kunderna möjlighet att uppfylla sina 
egna hållbarhets­ och klimatmål vilket förbättrar SKFs värdeerbjudande.
Förutom att skapa nya möjligheter på marknaden hjälper cirkulära affärs­
modeller SKF att minska sitt beroende av nya råvaror. Detta bidrar till att mini­
mera riskexponeringen kopplad till knappa resurser, fluktuerande inköpspriser 
och geopolitiska störningar i leveranskedjan, något som gör företaget mer 
motståndskraftigt på lång sikt. Skärpning av lagstiftning och marknadsdyna­
mik,  särskilt inom EU, gör att cirkularitet blir ännu mer relevant som en strate­
gisk drivkraft för konkurrenskraft och tillväxt.
Möjlighet
 Kortsiktig
E5 – Avfall
17 Avfall som genereras i den egna verksamheten
SKF genererar både farligt och icke­farligt avfall i sin egen verksamhet,  
vilket har en väsentlig negativ miljökonsekvens för planeten. Vissa centrala 
material är i sig svåra att återvinna.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
 Uppströms     
  Egen verksamhet     Nedströms
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 63
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 64 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.
arbetsgången för att fastställa och  bedöma väsentliga 
 konsekvenser, risker och möjligheter. För ESRS E5 gran­
skades alla tillgångar och aktiviteter för att fastställa 
IROer avseende resursinflöden, resursutflöden och avfall. 
Bland annat fördes en intressentdialog i hela SKFs hela 
verk s amhet och värdekedja – uppströms och nedströms 
– som innefattade kunder, medarbetare, leverantörer och 
civilsamhället. Kunderna tryckte särskilt på minimering 
av  k oldioxidutsläpp och energieffektivitet vilket ligger 
i linje med SKFs hållbarhetsambitioner. Leverantörerna 
framhöll behovet av transparent hållbarhetsarbete, och 
 civilsamhället förväntade sig att SKF ska minska miljö­
konsekvenser och stödja målen för cirkulär ekonomi.
KONSEKVENSER, RISKER OCH 
 MÖJLIGHETER
E5 - ESRS 2 IRO 1
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och be  -
döma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 
Som en del av sin DMA har SKF utvärderat hela sin värde ­
kedja – från utvinning av råvaror till hantering av uttjänta 
produkter – för att identifiera faktiska och potentiella kon ­
sekvenser, risker och möjligheter. Den detaljerade meto­
diken för DMA, inklusive använda verktyg, antaganden 
och  p rocesser, beskrivs i avsnittet IRO ­1 B eskrivning av 
E
Dialog förs också med lokalsamhällen i närheten av 
SKFs anläggningar. Till dags dato har inga samhällen iden ­
tifierats som påverkas markant i samband med resurs­
användningen. Ytterligare information om dialoger med 
intressenter beskrivs i avsnittet SBM ­2 I ntressenters 
intressen och synpunkter.
E5-1 
Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
SKF har tagit fram en uppsättning policyer som direkt 
stödjer identifiering och begränsning av väsentliga IROer 
under ESRS E5 enligt principerna för cirkulär ekonomi. 
Alla policyer godkänns av respektive SVP och styrande 
organ. De  ägs av respektive ledande befattningshavare 
med bidrag från relevanta ämnesexperter och gäller i alla 
SKFs affärsområden och affärsenheter. De granskas och 
upp d ateras regelbundet av SKF ­k oncernens utsedda 
 styrande organ, minst en gång per år för att återspegla de 
kommande risker och möjligheter som identifierats i SKFs 
väsentlighetsbedömning. De mest relevanta policyerna 
för ESRS E5 beskrivs nedan. Dessa policyer styr införandet 
av cirkulära strategier, till exempel återvinning, avfalls­
hantering och resurseffektivitet, genom att de uppmuntrar 
till minskat beroende av nya råvaror, ökad användning av 
återvunnet innehåll samt en omställning till mer hållbar 
och förnybar resursanvändning.
Policyer och direktiv relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer
SKFs etiska riktlinjer  
för leverantörer och 
underleverantörer
SKF är engagerat i att bedriva verksamheten 
 eko nomiskt, socialt och etiskt ansvarsfullt i hela 
 värdekedjan. SKF förväntar sig att leverantörer  
och  underleverantör följer alla tillämpliga lagar  
och  regelverk.
Tydliga förväntningar på leverantörer att de ska bedöma, hantera och 
 rapportera sin miljöpåverkan, bland annat materialanvändning, utsläpp 
och avfall. Det uppmuntrar till förbättringar av cirkulariteten i produkter och 
processer, exempelvis användning av återvinningsbara material, design för 
reparerbarhet eller demontering samt att material med inskränkningar eller 
konfliktmaterial undviks. Detta stödjer efterlevnaden av lagkrav och stärker 
ansvarsfulla inköp genom hela värdekedjan.
Omfattning  
Leveranskedjan uppströms.
Berörda intressenter
Gäller alla leverantörer och underleverantörer globalt, 
inklusive deras egna leverantörskedjor.
Intressenter delaktiga i att utveckla policyn 
Group Sustainability, Group Legal & Compliance  
och lokala inköpsteam.
SKFs affärs­
verksamhet,  
med stöd av  
SKF Group Legal  
& Compliance
ansvarig för policy­
skapande, styrning 
och tillsyn.
13, 15
Policy för skuggpris-
sättning på koldioxid
Denna policy syftar till att internalisera miljö­
kostnaden för stål och stålkomponenter inom  
SKFs leveranskedja genom att införa ett skuggpris  
på koldioxid.
Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och använ­
das tillsammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid 
alla större beslut om inköp av direkt material som rör stänger, rör och tråd  
av stål. Dessa material ingår i den initiala omfattningen på grund av deras 
stora påverkan på växthusgasutsläppen och att det är relativt enkelt att 
beräkna ett skuggpris på koldioxid. Policyn uppmuntrar till inköp av material 
med lägre inbäddade koldioxidutsläpp, vilket ofta uppnås genom att 
använda stål som tillverkats med hög skrotandel.
Omfattning  
Inköp av lagerstål för SKFs globala verksamhet.
Berörda intressenter
Chefer på SKF delaktiga i direkta materialinköp.
Intressenter delaktiga i att utveck la policyn  
Interna teknikspecialister, högre inköpschefer.
Chief Financial/ 
Sustainability 
 Officer.
13, 15
SKF-koncernens policy 
för miljö, energi, hälsa 
och säkerhet.
SKF arbetar aktivt för att vara ledande inom 
 hållbarhet. I policyn anges den proaktiva metod  
som används för att hantera miljö­, energi­,  
hälso­ och säkerhetsaspekter i värdekedjan. 
I policyn ingår bland annat miljöskydd genom att proaktivt ta sig an klimat­
förändringarna med hjälp av strategier för både begränsning och anpass­
ning, förhindrande av föroreningar, minimerad användning av farliga ämnen 
samt främjande av hållbar resursanvändning genom minskat avfall och 
ökad cirkularitet. SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat 
enligt ISO 14001:2015. Certifieringen omfattar all väsentlig SKF­verksamhet 
inom tillverkning, lagerhållning samt forskning och utveckling och bidrar till 
en kontinuerlig förbättring av miljöprestanda genom tillämpning av cykeln 
planera–utföra–kontrollera–agera.
Omfattning  
SKFs verksamhet globalt samt leveranskedjan 
 uppströms.
Berörda intressenter  
Chefer och medarbetare på SKF och i leverans  k edjan 
som kan påverka miljö, hälsa och säkerhet.
Intressenter delaktiga i att utveckla policyn 
Interna teknikspecialister, högre operativa chefer, 
oberoende granskare (för att kontrollera efter­
levnaden av ISO 14001:2015 ­s tandarden).
Senior Vice Presi­
dent Group Com­
mercial and Opera­
tions Development 
& Chief Financial/
Sustainability 
 Officer.
15
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 64
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 65 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.E
E5-2 
Åtgärder och resurser för resursanvändning  
och cirkulär ekonomi
Under 2024 utvecklade SKF en cirkularitetsöversikt som 
visar hur cirkularitet berör hela verksamheten och alla 
typer av resursinflöden, resursutflöden och avfall. Denna 
översikt stödjer visualiseringen och kommunikationen av 
SKFs koncernomfattande omställning och de pågående 
aktiviteter som bidrar till mer cirkulära metoder, se bild 
till höger.
Cirkularitet kommer fortsätta påverka SKFs strategi 
avseende material, produktion, leveranskedjor och affärs ­
modeller. I det tidigare cirkularitetsprogrammet identifie­
rades över hundra initiativ i hela verksamheten, vilka i sin 
tur bidrar till cirkulära arbetssätt. När programmet nu har 
avslutats fortsätter SKFs cirkularitetsarbete genom Group 
Sustainability och genom initiativ som integreras i befint ­
liga affärsområdesverksamheter och verksamhetsstrukturer. 
I följande avsnitt presenteras exempel på viktiga pågående 
initiativ. Resurser fördelas efter behov för att stödja ett 
effektivt genomförande. Alla aktiviteter pågår året runt 
och omfattar och har deltagande från SKFs verksamhet, 
leverantörer och kunder.
Inköp av grönt stål
SKF prioriterar användning av sekundära råvaror där det är 
genomförbart, med starkt fokus på stål vilket är bolagets 
största materialinflöde. För att minska beroendet av ny 
järnmalm och sänka produkternas koldioxidavtryck arbetar 
SKF aktivt för att öka andelen återvunnet stål och stål 
med låga utsläpp i sin leveranskedja. Här ingår bland 
annat strategisk samverkan med leverantörer av stål från 
elektriska ljusbågsugnar och pågående utvärderingar av 
leverantörernas förmågor och utsläppsprofiler. 
Cirkulära lösningar/
Affärsmodeller
Återtillverkning 
som en service
Förlänger lagerhus- och 
lagerlivslängd genom 
professionell rekonditionering
RecondOil
Ett system som möjliggör 
återanvändning av olja 
”för en livstid”
Förebyggande underhåll
Data-driven planering av 
underhåll för att maximera 
lagerlivslängd
Laserpåsvetsning (LMD) 
Additiv tillverkningsprocess 
för att producera och reparera 
lagerkomponenter
Eliminera avfall och utsläpp
SKFs verksamhet SKFs erbjudande
Materialeffektivitet
• Öka effektivitet 
i direktmaterial
• Standardisera 
materialinköp
• Minska mängden 
inköpt material
Utrustningens livscykel
• Renovering och 
återanvändning 
av utrustning
• Reparation och 
underhåll av utrustning
• Återvinning av 
utrustning
Tekniska framsteg och 
produktutveckling
• Design för återtillverkning
• Standardisering av 
design och teknologi
• Databehandling och 
analyser med stöd 
av AI
Juridik – säkerställer efterlevnad av lagar och förordningar, skyddar immateriella 
rättigheter och skapar tydliga ramar för cirkulära affärsmodeller.
Data och AI – optimerar processen. Inkluderar förebyggande underhåll, optimering 
av återtillverkningsprocesser och förbättring av materialflödeseffektiviteten.
Kompetensutveckling – utrustar arbetskraften med de nödvändiga färdigheterna för en 
cirkulär ekonomi, såsom expertis inom återtillverkning, dataanalys och hållbara metoder.
Gröna och effektiva inköp
• Inkludera cirkularitet i leverantörs-
relationer och öka avkastningen 
på stål
• Börja med sekundära material
• Återvinningsbara/
bio-baserade material
Cirkulera material
• Återvinning och återanvändning 
av slipmull
• Cirkulera komponenter
• Återvinning och återanvändning 
av olja och smörjmedel
• Återvinn (t. ex. papper 
och förpackningar)
Re-imagine
circularity 
for a better 
tomorrow
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 65
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 66 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.
Avfallsinitiativ
SKF är engagerade i att minimera avfallsgenereringen och 
att främja cirkularitet i hela värdekedjan som en del av 
SKF­k oncernens policy för miljö, energi, hälsa och säker ­
het. Här ingår insatser uppströms, bland annat användning 
av produktionstekniken near net shape, till exempel kall ­
valsning som minimerar den mängd material som måste 
avlägsnas i efterföljande bearbetningsprocesser. I SKFs 
verksamhet bidrar optimerade processer till att skrot och 
överdriven materialanvändning undviks vilket bidrar till 
effektivare resursutnyttjande. SKF återvinner också smörj ­
olja på plats på utvalda anläggningar med hjälp av sin 
egen RecondOil ­t eknik. Även om det här initiativet inte 
 rapporteras separat, utgör det en strategisk innovation 
inom avfallsminskning och resursåtervinning. Nedströms 
förlänger SKF livslängden för sina produkter och system 
där de används genom rekonditionering och förebygger 
på så sätt avfall och stödjer ett mer cirkulärt arbetssätt. 
Dessutom upprättas lokala mål för att förbättra prestanda 
uppåt i avfallshierarkin med prioritet på förebyggande, 
återanvändning och återvinning. Företaget utökar sitt 
interna ramverk för avfallsrapportering så att det omfattar 
mer detaljerade avfallstyper och tätare rapportering, från 
halvårs­  till kvartalsvis. Mer information om våra framsteg 
med att mäta och förbättra vår avfallshantering finns i 
E5­3 o ch E5 ­5 .
MÄTETAL OCH MÅL
E5-3 
Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
SKF har satt upp två mål på koncernnivå i syfte att främja 
mer hållbara resursinflöden och förbättrad avfallshantering. 
Målen avspeglar SKFs proaktiva strategi för hållbarhet och 
de är inriktade på viktiga IROer enligt ESRS E5. De  intres­
senter som var delaktiga i att sätta upp målen var främst 
interna ämnesexperter som tog hänsyn till interna för­
hållanden och externa faktorer.
SKF har ännu inte fastställt formella mål för resurs­
utflöden eller cirkulär produktdesign. Flera interna initiativ 
pågår dock, och SKF arbetar aktivt med att fastställa 
Biobaserade material 
SKF undersöker biobaserade alternativ för att minska bero ­
endet av fossila vätskor. Pågående utvecklingsarbeten är 
bland annat biobaserade slipemulsioner som process­
vätska som för närvarande genomgår omfattande tester. 
De här försöken utökas nu globalt som en del av SKFs 
engagemang för hållbar tillverkning.
Rekonditionering 
SKF främjar cirkularitet genom att förlänga livslängden för 
produkter i olika branscher, exempelvis inom järnvägs ­,  
metall­ o ch flygindustrin. Rekonditionering förlänger lag ­
rens livslängd, minskar miljöpåverkan, förbättrar utrust ­
ningarnas driftsäkerhet och sänker kostnaderna. 
Dessutom gör rekonditionering att högkvalitativt stål 
stannar kvar i återvinningskretsloppet, antingen genom 
att det återanvänds i lager eller att det återvinns till hög ­
kvalitativt stål för nya produkter. Rekonditionering hanterar 
direkt riskerna med knappa resurser och ökade kostnader 
genom att produkternas livscykler förlängs. 
RecondOil 
SKFs teknik för dubbelseparation förbättrar cirkulariteten 
för industriolja genom att den regenereras till en åter­
användbar tillgång vilket förhindrar att den åldras och 
 eliminerar behovet av nya oljeinköp. Genom att avlägsna 
till och med de minsta föroreningarna möjliggör tekniken 
att samma olja kan användas i all oändlighet vilket minskar 
avfallet och koldioxidavtrycket i flertal industrier samtidigt 
som maskinernas driftsäkerhet och effektivitet förbättras.
Laserpåsvetsning (LMD) 
SKFs Infiniumlager, som tillverkas med additiv tillverk ­
ningsteknik, förbättrar lagrens cirkularitet genom att svårt 
skadade lager kan renoveras och därmed användas 
 upp r epade gånger i applikationerna. I rekonditionerings­
processen byts svårt skadade ytor ut (cirka 15% av vikten) 
vilket bara genererar maximalt 25% koldioxidutsläpp jäm ­
fört med nya lager. SKFs Infiniumlager verifieras internt 
och valideras i fält. De har hög seghet, hållbarhet och 
 korrosionsbeständighet samt litet slitage. Produkt ­  och 
 tillverkningsoptimering pågår och storskalig industriali­
sering påbörjas.
E
 mätbara och rapporterbara mål inom dessa områden. 
Ytter l igare uppdateringar kan förväntas under de närmaste 
åren. De nuvarande målen anges nedan.
Köpa och använda 100% netto nollstål senast 2050 
Stål är i särklass SKFs största materialinflöde. Koncernen 
har satt upp målet att köpa in 100% netto nollstål senast 
2050. Det ska jämföras med baslinjen 2019 när inget netto 
nollstål användes på grund av att tekniken inte fanns till ­
gänglig. 
Målet ligger i linje med SteelZero ­i nitiativet, ett globalt 
samarbete med syfte att påskynda omställningen till en 
stålindustri med netto nollutsläpp. Genom att sätta upp 
detta mål hanterar SKF väsentliga konsekvenser kopplade 
till stålproduktion. Den långsiktiga omställningen till 
netto nollstål förväntas minska koncernens totala miljö­
avtryck samtidigt som hållbara produktionsmetoder stöds. 
Detta åtagande gäller i hela SKFs globala leveranskedja 
för att säkra den framtida tillgången på netto nollstål i alla 
geografiska områden där SKF verkar. En kritisk del för att 
uppnå målet är att maximera användningen av skrotbase ­
rat stål (sekundär råvara), vilket vanligtvis tillverkas i elek ­
triska ljusbågsugnar. Genom att andelen skrotbaserat stål 
ökar sänks också samtidigt de inbäddade utsläppen, och 
cirkulariteten förbättras genom en ökad andel sekundära 
råvaror i SKFs materialinflöden. Under 2025 tillverkades 
uppskattningsvis 51% av SKFs stålinflöden med skrot. 
SKF fortsätter att öka denna andel vilket utgör en viktig 
milstolpe på vägen mot netto nollstål. Metoden är ett kom ­
plement till mer omfattande åtgärder för cirkularitet, till 
exempel rekonditionering och design för cirkularitet som 
gör att material används under längre tid och att behovet 
av nya resurser minskar.
SKF är medvetna om systembegränsningar – exempel ­
vis begränsad global tillgång till skrot och nuvarande brist 
på primärstål med netto nollutsläpp – och kombinerar där ­
för ökad skrotanvändning med samverkan med leveran­
törer för produktion av primärstål med låga eller nästan 
inga utsläpp. Deltagande i initiativ som SteelZero and 
ResponsibleSteel sänder en tydlig signal om behovet och 
stödjer trovärdiga definitioner och verifieringsmetoder. 
SKF har satt upp ett delmål för 2030, som kräver att 
utvalda leverantörer av lagerstål uppfyller minst ett 
av  följande  kriterier:
• stål som produceras på en anläggning där stål­
producenten har infört ett vetenskapligt baserat  
mål för utsläppsminskning, eller
• stål klassificerat som ”lågutsläppande”, enligt 
 ResponsibleSteel Decarbonisation Progress Level 2.
För att bidra till denna omställning tillämpar SKF sin håll ­
barhetsstandard för leverantörer och ingår i målinriktade 
samarbeten för att öka tillgången på kvalificerat återvun ­
net stål med låga utsläpp. Här ingår att främja processer 
med elektriska ljusbågsugnar där en hög andel återvunnet 
stål används och som drivs med förnybar el, vilket avsevärt 
minskar koldioxidintensiteten jämfört med konventionella 
produktionsmetoder.
Årliga granskningar av hur arbetet mot målet och 
 milstolparna framskrider ingår som en del av SKFs 
 hållbarhetsrapportering.
En återvinningsgrad på över 80% för slipmull 
Slipmull, en blandning av små metallpartiklar, slipmedel 
och emulsion, är ett viktigt fokusområde för SKF eftersom 
det klassas som farligt avfall. Om det inte hanteras på 
rätt sätt kan det utgöra en miljörisk. Det ger dock en värde ­
full möjlighet att återvinna metallinnehåll som kan åter­
användas i andra applikationer. SKF ser både risker och 
möjligheter och har satt upp ett koncerngemensamt mål 
att uppnå och bibehålla en återvinningsgrad på över 80% 
för alla anläggningar som genererar slipmull. Hur arbetet 
mot detta mål framskrider följs noga upp via styrnings
­
forum, till exempel MHS ­ genomgångar som utförs med 
affärsområdena och affärsenheterna varje halvår. 
SKF har historiskt uppnått detta mål, men det har visat 
sig vara en utmaning att hålla det konsekvent i alla regio ­
ner. Faktorer som skillnader i lokal lagstiftning, olika till ­
gång på infrastruktur för hantering samt varierande mark ­
nadspriser på skrot har påverkat resultaten. Parallellt med 
detta arbetar företaget aktivt med att hitta samarbets­
partner som kan utnyttja slipmull som insatsvara i sina 
tillverknings  pr ocesser, direkt såväl som indirekt.
Under 2025 fortsatte SKF att investera i teknik för 
 brikettering och att stärka strategiska samarbeten inom 
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 66
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 67 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.
metaller som används av SKF tillämpas denna procentsats 
på den totala mängden använda metaller 2025, vilket mot ­
svarar cirka 212 tusen ton sekundärt återvunnet material. 
Andra tekniska, icke ­f örnybara materialinflöden är bland 
annat gummi (för användning i till exempel tätningar), oljor 
och fetter (för smörjsystem och lagerprestanda) samt 
diverse material som aluminium och gjutjärn för lagerhus 
och konstruktionsdelar. Sällsynta jordartsmetaller används 
i speciella mekatroniksystem och teknik för tillståndsöver ­
vakning. Vatten används i tillverkningen för kylning, ren­
göring och testning.
Den totala vikten för produkter och tekniska och bio­
logiska material som användes under 2025 uppgick till  
430 035 ton. Biologiska material utgör bara en försumbar 
del av den totala mängden och rapporteras därför inte 
separat. Nedbrytningen efter material nedan understryker 
hur dominerande metallerna är i SKFs verksamhet och 
belyser den strategiska betydelsen av att öka andelen 
grönt stål eller netto nollstål.
Redovisningsprinciper E5-4
Använda tekniska material 
SKFs resursinflödesdata för tekniska material omfattar 
bland annat stål, gummi, oljor och fetter som används i 
 tillverkningsprocesserna. Data på anläggningsnivå samlas 
in varje kvartal i alla SKFs anläggningar globalt. Alla av  ­
vikelser större än 10% från föregående rapporteringsperiod 
måste förklaras och granskas vilket säkerställer enhetlig ­
het. De rapporterade volymerna avspeglar faktisk använd ­
ning inom produktionen under rapporteringsåret.
Sekundära återanvända eller återvunna komponenter 
Det huvudsakliga återvunna inflödet på SKF är skrot­
baserat stål, primärt anskaffat från produktion i elektriska 
ljusbågsugnar. SKF utvärderade 87% av sina leverantörer 
av lagerstål och relaterade komponenter baserat på 
avfallshantering och därmed lägga grunden till förbättrad 
återvinning. Dessa insatser väntas öka den totala åter­
vinningsgraden under kommande år. Viktiga utmaningar 
återstår i vissa regioner, men riktade lösningar utvecklas 
för att övervinna dem. Innovation, infrastrukturutveckling 
och samarbete över organisationsgränserna blir avgörande 
för att minska deponiberoendet och uppfylla långsiktiga 
miljömål. Under 2025 ökade återvinnings ­ e ller återanvänd­
ningsgraden av slipmull till 66% jämfört med 65% före­
gående år.
För att blicka framåt utreder SKF ett realistiskt och 
meningsfullt målår för att uppnå enhetliga resultat för åter ­
vinning av slipmull i alla relevanta anläggningar. Det fram ­
tida målet baseras på teknisk genomförbarhet, hur redo 
regionerna är samt förmågan hos samarbetspartners. 
Målet kommer att offentliggöras när det har fastställts. 
Ambitionen är att inte bara upprätthålla utan också för ­
bättra återvinningsgraden till över 80% och på så sätt 
säkerställa att slipmull blir en resurs snarare än en 
 be  lastning i SKFs miljöstrategi.
E5-4 
Resursinflöden 
SKF använder många olika material i sin verksamhet, 
bland annat metaller, plast, gummi, hydraulolja, fett och 
vatten. Stål är det överlägset viktigaste materialinflödet. 
Det används i första hand för lager och rullkroppar vilket 
gör det till ett mycket viktigt fokus i insatserna för cirku­
laritet och minimering av koldioxidutsläppen.
För att förbättra materialinflödenas transparens och håll­
barhet samverkar SKF med leverantörer för att få tillgång 
till data avseende produkternas sammansättning, typ av 
energikällor som används samt andelen återvunnet inne ­
håll. Alternativen med lägre utsläpp prioriteras. Framför allt 
stål är ett material med stora konsekvenser på grund av sin 
koldioxidintensitet och de höga volymerna i SKFs verksam ­
het. När skrotbaserat stål tillverkas med hjälp av elektriska 
ljusbågsugnar kan det avsevärt minska utsläppen av växt ­
husgaser och beroendet av nytt stål  j ämfört med traditio ­
nella metoder med masugn/syrgas  k onverter.
Under 2025 uppskattas 51% av SKFs inflöden av lager ­
stål ha sitt ursprung i skrotbaserade källor, vilket  k lassas 
som sekundärt återvunnet material. Motsvarande andel 
2024 var 54%. Eftersom lagerstål utgör merparten av de 
E
utgiftsdata. En begränsad extrapolering användes för att 
uppskatta andelen återvunnet innehåll i SKFs globala 
inflöden av stål. Denna procentandel tillämpas på den 
redovisade mängden använt metal för att beräkna den 
absoluta vikten av sekundära material, med antagandet 
att den inköpta lagerstålblandningen motsvarar den metal 
som använts.
E5-5 
Resursutflöden
Produkter och material [E5-5_35-36]
SKF förbättrar cirkulariteten genom att öka andelen pro ­
dukter och material utformade för återanvändning, demon ­
tering, rekonditionering, renovering och återvinning sam­
tidigt som cirkulära affärsmodeller främjas. SKFs globala 
rekonditioneringscenter reparerar och renoverar redan 
idag lager som uppfyller tekniska kriterier för återanvänd ­
ning, vilket förlänger produkternas livslängd och minskar 
materialbehoven.
Även om en standardiserad metod för mätning av repa ­
rerbarhet i hela produktportföljen ännu inte finns på plats, 
har SKF utvärderat möjligheterna till rekonditionering för 
nästan alla sina produktfamiljer av rullager och utvalda 
kullager med hjälp av klassificeringen DIN SPEC 91472. 
Även om det inte är ett direkt mått på reparerbarhet ger 
den här bedömningen insikter om i vilken grad en produkt 
kan återanvändas och fungerar som ett proxymått för cirku­
lär potential. Resultaten visar en hög rekonditionerings­
baserad cirkularitet för de flesta bedömda produktfamiljerna. 
Under 2025 rekonditionerade eller renoverade SKF över 6 
000 ton lager och fortsätter att utöka dessa insatser i 
flera industrier och bidrar därmed till minskad material­
användning och förlängning av produkternas livscykel.
För att ytterligare stärka reparerbarheten på lång sikt 
inkorporerar SKF principer för cirkulär design i sin produkt ­
utvecklingsprocess. Dessa principer bygger på befintliga 
Resursinflöden (nyckelmaterial), ton 2025 2024 2023
% förändring jäm-
fört med tidigare år
Metall som råvara från externa leverantörer 414 893 410 182 475 268 1,15%
Gummi som råvara från externa leverantörer 5 848 4 829 4 956 21,10%
Oljor  7 053 7 203 8 054 –2,08%
Fetter 2 241 2 137 2 322 4,87%
miljöriktlinjer och innebär att produkter ska utformas för 
enklare reparation och återanvändning av komponenter 
och på så sätt förlänga materialens livslängd och stödja 
framtida cirkularitetsmål.
Livslängd
Datapunkten för förväntad livslängd anses vara icke ­
väsentlig för SKF eftersom det inte finns något menings ­
fullt eller jämförbart referensvärde i industrin. SKFs pro ­
dukter, i synnerhet lager, är utformade för mycket specifika 
kundkrav och driftsförhållanden vilket gör att deras livs ­
längd beror på den maskin eller det system där de används.
Med tanke på det stora antalet olika lagertyper inom 
industrin – från spindlar för höga varvtal till tunga maskiner 
– är det varken genomförbart eller meningsfullt att rappor­
tera ett enda medelvärde för livslängd. Livslängd är i  stället 
inbyggd i designprocessen.
Även om ett universellt mått på livslängd inte är repre ­
sentativt, använder SKF väletablerade modeller för att 
uppskatta lagerprestanda under specifika förhållanden 
– till exempel nominell livslängd (L10). I dessa modeller 
beaktas faktorer som belastning, varvtal, smörjning, 
 föroreningar och materialutmattning. Det hjälper till att 
optimera lagerval och underhållsplanering.
Återvinningsbarhet
SKF har uppskattat att cirka 96% av företagets produkter 
och 98% av förpackningarna är återvinningsbara.
Redovisningsprinciper E5-5 (produkter och material)
Reparerbarhet
SKF använde ramverket DIN SPEC 91472 för att bedöma 
möjligheten till rekonditionering för 11 lagerkategorier, vilka 
utgör den största delen av företagets produktportfölj. 
Poängen enligt DIN går från 0 (endast nytt material) till 1 
(helt cirkulärt). SKF anpassade metoden för att uppskatta 
hur mycket av ett lager som kan återanvändas vid rekondi ­
tionering. Nästan två tredjedelar av produktfamiljerna fick 
en poäng över 0,8 vilket betyder att det finns stora möjlig ­
heter till rekonditionering. Detta gäller de större lagren 
inom dessa produktfamiljer, för vilka rekonditionering är 
ett ekonomiskt lönsamt alternativ. Bedömningen gjordes 
2024 och sågs över 2025. Inga väsentliga uppdateringar 
krävdes.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 67
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 68 =====

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts.
Återvinningsbart innehåll i produkter
Återvinningsbarheten för SKFs produkter beräknas med en 
förenklad, materialbaserad metod. Metoden bygger på 
 konsoliderade data över materialinflöden och speglar möj ­
ligheten för materialen att ingå i etablerade återvinnings ­
processer vid produktens slutskede. Bedömningen om  ­
fattar de fyra materialkategorier som ingår i ESRS E5 
Resource Inflows, och dessa materialinflöden antas mot ­
svara sammansättningen av de produkter som såldes 
under räkenskapsåret. Metaller tilldelas en återvinnings ­
grad på 100%, vilket återspeglar att det finns väl etable ­
rade återvinningsmöjligheter. Gummi, oljor och fetter till­
delas en återvinningsgrad på 0% eftersom det saknas 
etablerad storskalig återvinning för dessa material i SKFs 
tillämpningar. Den övergripande återvinningsgraden beräk ­
nas genom att multiplicera varje materialkategoris åter­
vinningsgrad med dess materialvikt och därefter dividera 
summan med det totala materialinflödet. Bedömningen 
baseras på materialegenskaper och kapacitet i befintliga 
återvinningssystem, inte på möjligheten att demontera 
produkter på detaljnivå, och återvinningsgraderna tar 
inte hänsyn till utbyte eller andra förluster i återvinnings ­
processerna. Den resulterande återvinningsgraden är ett 
indikativt värde och bör tolkas mot bakgrund av dessa 
metodologiska förenklingar.
Återvinningsbart innehåll i förpackningar
Utgående förpackningar är utformade för att vara åter­
vinningsbara och består i huvudsak av kartong och trä. 
En mindre del, till exempel plastfilm, kan bli icke ­åt er­
vinningsbart på grund av föroreningar. Eftersom det inte 
finns några exakta vikter uppskattar SKF att det icke ­ 
återvinningsbara innehållet uppgår till 2% av den totala 
mängden. Denna justering baseras på förpackningarnas 
specifikationer, expertutlåtanden och EUs definitioner 
av förpackningsavfall för att säkerställa att inte för hög 
återvinningsgrad anges.
Avfall [E5-5_37-39]
SKF genererar flera olika avfallsflöden i sin globala verk ­
samhet, där de största volymerna kommer från metall­
bearbetningsprocesser. Här finns både farligt och icke ­ 
farligt avfall. Farligt avfall utgörs primärt av slipmull och 
andra bearbetningsrester, medan icke ­f arligt avfall bland 
E
annat är förpackningsmaterial, metallskrot och allmänt 
industriavfall. SKF bekräftar att inget radioaktivt avfall 
genereras i verksamheten.
Avfallshanteringen utförs i samarbete med externa part ­
ners, bland annat stålverk och specialiserade avfallshante ­
ringsföretag. Dessa partners avkrävs efterlevnad av SKFs 
etiska riktlinjer och alla tillämpliga lokala föreskrifter, vilket 
säkerställer ansvarsfull och etisk hantering av restmaterial.
Metoder för bortskaffande kategoriseras i förberedda för 
återanvändning, återvinning, förbränning (med och utan 
energiåtervinning) och deponering. Lokala mål fastställs 
för att förbättra resultaten uppåt i avfallshierarkin med 
 prioritet på förebyggande, återanvändning och återvinning 
enligt principerna för cirkulär ekonomi.
Slipmull som utgör den största delen av farligt avfall är 
ett strategiskt fokusområde. Det rapporteras separat för 
att ge bättre transparens och göra det möjligt att följa har 
arbetet framskrider mot SKF ­k oncernens mål att återvinna 
80% av all slipmull.
 Investeringar i briketteringsteknik och strategiska sam ­
arbeten bidrar till högre återvinningsgrad. Eftersom det 
återstår regionala utmaningar införs riktade lösningar. 
Fortsatt innovation, infrastrukturutveckling och samarbete 
är avgörande för att minska beroendet av deponering.
SKF förbättrar sin strategi för avfallshantering genom 
bättre datakvalitet och uppföljning av resultat. Vid regel ­
bundna interna granskningar identifieras möjligheter till 
mindre avfall och rapporterade data valideras. För att 
säkerställa enhetlighet och efterlevnad tillhandahåller SKF 
speciell utbildning, handböcker för miljörapportering samt 
vägledande dokument för medarbetare med ansvar för rap ­
portering av avfallsdata. Pågående insatser för att minska 
andelen deponering och öka cirkulär materialanvändning 
bidrar till mer omfattande miljömål och illustrerar SKFs 
åtagande för ansvarsfull resurshantering. 
Redovisningsprinciper E5-5 (avfall)
Avfallsdata samlas in och övervakas på varje anläggning. 
Avfallsvolymerna mäts baserat på officiella vägnings­
kvitton, fakturor eller bekräftelser från externa avfalls­
hanterare och rapporteras en gång i kvartalet. Alla 
 av  v ikelser större än 10% jämfört med föregående rappor­
teringsperiod kräver motivering och intern validering för 
att säkerställa enhetlighet.
Avfall
Avfall, ton 2025 2024 % förändring
Farligt avfall (annat än slipmull)
Till återvinning och återanvändning:
Förberett för återanvändning 192 ej t. ej t.
Återvunnet 7 939 ej t. ej t.
Andra återvinningsförfaranden 1) 6 082 ej t. ej t.
Till förbränning och deponering:
Förbränt utan energiåtervinning 697 ej t. ej t.
Deponerat 5 366 ej t. ej t.
Slipmull
Till återvinning och återanvändning:
Förberett för återanvändning 261 ej t. ej t.
Återvunnet 12 420
12 826 –3%
Andra återvinningsförfaranden 1) 2 344 619 279%
Till förbränning och deponering:
Förbränt utan energiåtervinning 1 391 3 198 –57%
Deponerat 2 728 3 190 –14%
Icke-farligt avfall
Till återvinning och återanvändning:
Förberett för återanvändning 4 629 ej t. ej t. 
Återvunnet (inklusive metallskrot från produktion) 62 108 82 897 –25%
Andra återvinningsförfaranden 1) 4 979 7 604 –35%
Till förbränning och deponering:
Förbränt utan energiåtervinning 562 1 861 –70%
Deponerat 7 787 14 518 –46%
Totalt avfall 119 485 126 713 –6%
Till återvinning och återanvändning, % 84 82
Till förbränning och deponering, % 16 18
Total mängd icke-återvunnet avfall2)
I absoluta tal 31 936 30 990 3%
I procent, % 27 24
1) Förbränning med energiåtervinning.
2) Inkluderar de kategorier under till förbränning  och förbränning med energiåtervinning.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 68
MILJÖ
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 69 =====

S Socialt ansvar
SKFs egna arbetskraft utgör grunden för företagets 
framgång och omfattar ett brett spektrum av roller 
och kompetenser i den globala verksamheten. SKF 
strävar efter att främja en säker, inkluderande och 
engagerande miljö som uppmuntrar personlig och 
professionell utveckling för alla. Denna strävan 
tar sin utgångspunkt i policyer, direktiv och 
 rutiner som syftar till att främja lika möjligheter 
för alla, hälsa och säkerhet samt till att bygga en 
kultur präglad av respekt och ansvarstagande.  
Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
S1 – Arbetsförhållanden
18 Arbetsrelaterad stress hos den egna arbetskraften
Arbetsrelaterad stress är en negativ faktor som påverkar medarbetarnas 
 välbefinnande, eftersom den kan orsaka ångest, depression och utbrändhet. 
Bidragande faktorer är bland annat hög arbetsbelastning, korta deadlines 
och otillräckliga supportsystem, särskilt i riskfyllda miljöer. Stress kan 
påverka enskilda medarbetare och skapa en utmanande arbetsmiljömiljö, 
 vilket kan försämra teamdynamiken och samarbetet. Medarbetarna kan 
 uppleva minskad arbetsglädje och motivation, vilket kan leda till lägre 
 produktivitet och engagemang. Långvarig stress kan bidra till ökad frånvaro 
om med arbetare behöver tid för återhämtning.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
19 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos den egna arbetskraften
SKF är medvetna om att arbetsrelaterade skador och ohälsa förekommer 
på arbetsplatserna även om det i SKFs koncernpolicy för miljö, energi, hälsa 
och säkerhet tydligt fastställs att hälsa och säkerhet för medarbetare, entre­
prenörer, inhyrd personal och besökare har högsta prioritet. Säkerheten 
måste alltid komma i första hand och SKF är övertygat om att alla arbets­
relaterade skador och ohälsa kan förebyggas genom att proaktivt bedöma 
hälso­ och säkerhetsrisker för att eliminera faror och minska risker som i 
slutändan förbättrar arbetsmiljön. SKF har ett koncernledningssystem för 
miljö, hälsa och säkerhet som stödjer detta synsätt. Tillsammans med noll­
visionen för olyckor och proaktiv rapportering av tillbud och riskfyllda för­
hållanden syftar ledningssystemet till att förhindra alla arbetsplatsolyckor.
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
S1 – Lika behandling och möjligheter för alla
20 Skapa en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering
SKF åtar sig att erbjuda lika möjligheter oavsett hudfärg, etnicitet, kön, sexuell 
läggning, ålder, civilstånd eller social ställning, nationellt ursprung eller natio­
nalitet, funktionshinder eller funktionsvariationer, medicinska  tillstånd (inklu­
sive graviditet), genetisk information, kast, religion, fack förenings  medlemskap, 
politisk tillhörighet eller andra unika eller vanliga personlighetsdrag. Kon­
cernen vill att alla medarbetare ska känna sig välkomna som de är. Viktiga 
faktorer som påverkar detta område är företagets syfte, kultur, med arbetar­
engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt. Genom att fokusera på 
dessa faktorer, begränsar SKF inte bara de negativa konse kvenserna ut bidrar 
också med  en positiv, faktisk påverkan.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Kortsiktig
21 Utbildning och kompetensutveckling
SKF lägger stor vikt på att erbjuda sina medarbetare fortlöpande utbildnings­
möjligheter som förbättrar deras kompetens, så att de kan utföra sina arbets­
uppgifter mer effektivt och anpassa sig till branschens föränderliga krav. 
Denna investering ökar inte bara den individuella kompetensen utan främjar 
också en kultur av ständig förbättring och innovation bland medarbetarna.  
Ett starkt fokus på utbildning och utveckling leder dessutom till ökat engage­
mang och högre arbetstillfredsställelse hos medarbetarna, vilket har en  positiv 
inverkan på deras allmänna välbefinnande och karriärutveckling. I slut ändan 
bidrar detta till en mer förbättrad medarbetarupplevelse.
Faktisk 
positiv 
 konsekvens
Kortsiktig
22 Potentiell diskriminering och ojämlik behandling av den  
egna  arbetskraften
Stora företag som SKF med många anställda står inför en reell risk för diskri­
minering och ojämlik behandling, vilket kan leda till stress, ångest och andra 
psykiska problem hos de drabbade medarbetarna. Det kan ha negativ påver­
kan på deras allmänna välbefinnande och livskvalitet. De potentiella nega­
tiva konsekvenserna är betydande, med tanke på hur allvarliga de kan vara 
för den enskildes hälsa. SKF verkar i flera länder där risken för diskriminering 
är högre. SKFs närvaro i dessa regioner ökar farhågorna över de potentiella 
negativa konsekvenserna för medarbetarna, och understryker vikten av att 
säkerställa rättvis behandling i olika miljöer.
Potentiell 
negativ 
konsekvens
Medellång 
sikt
S1 Den egna arbetskraften
 Uppströms     
  Egen verksamhet     Nedströms
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 69
SOCIALT ANSVAR
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 70 =====

STRATEGI 
ESRS 2 SBM-3 
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt 
hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell  
SKFs väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
(IROer) relaterade till den egna arbetskraften identifierades 
genom koncernens dubbla väsentlighetsbedömning (DMA), 
enligt beskrivningen i ESRS 2 IRO ­1 . Dessa IROer presen ­
teras i tabell SBM ­3 o ch återspeglar både konsekventiell 
och finansiell väsentlighet.
Strategisk integration av arbetskraftsrelaterade IROer 
[S1 SBM-3_13a–b]
SKFs förmåga att uppfylla sina strategiska ambitioner är 
nära kopplad till hur företaget hanterar konsekvenser, ris ­
ker och möjligheter relaterade till egen arbetskraft. SKFs 
People Agenda för 2030 beskriver de viktigaste priorite ­
ringarna – kultur och ledarskap, framtidens arbetskraft och 
medarbetarupplevelser – som direkt påverkar väsentliga 
IROer såsom arbetsvillkor, likabehandling och välbefin ­
nande.
Dessa prioriteringar är integrerade i SKFs arbete med 
att bygga upp och upprätthålla en motståndskraftig, 
mångfaldig, inkluderande, kompetent och högpresterande 
organisation. De ger stöd åt affärsmodellen genom att 
säkerställa att SKF kan attrahera, behålla och utveckla den 
kompetens som behövs för att driva innovation, optimering 
av verksamheten och kundvärde.
Operativa sammanhang och process for uppföljning 
[S1 SBM-3_13b;14b]
Arbetskraftsrelaterade IROer uppstår till följd av SKFs 
 verksamhetsmodell, som omfattar tillverkning, teknik, FoU, 
digitala tjänster och inköp globalt. Dessa konsekvenser 
finns på alla anläggningar, inom alla affärsområden, 
affärsenheter och funktioner. De hanteras genom styrnings­
strukturer, policyer (G1 ­1 , S1­1 ) och åtgärder (S1 ­4 ) som 
säkerställer att de är i linje med de strategiska målen. 
Resultat från medarbetarundersökningar, trender inom 
personalomsättning och rapportering av missförhållanden 
ligger till grund för kontinuerliga förbättringar av ledar ­
skapsutveckling, introduktionsprogram och inkluderings­
initiativ. Denna återkopplingsloop ser till att SKF har en 
strategi som tar hänsyn till medarbetarnas behov och för ­
väntningar på hållbarhet, och stöder koncernens förmåga 
att uppnå sina strategiska mål.
Väsentliga negativa konsekvenser [S1 SBM-3_14b;14d]
I bedömningen av arbetskraftsrelaterade IROer har SKF 
identifierat faktiska väsentliga negativa konsekvenser för 
sin egen arbetskraft, inklusive arbetsrelaterad stress, 
arbetsskador och ohälsa. Dessa konsekvenser är kopplade 
till särskilda egenskaper i industriella verksamheter, såsom 
exponering för tunga maskiner och fysiskt ansträngande 
arbete. Dessutom är SKF medveten om risken för potentiell 
diskriminering och ojämlik behandling. Även om dessa 
konsekvenser inte är systematiska i SKFs verksamhet som 
helhet, anses de vara väsentliga på grund av deras potenti ­
ella allvarlighetsgrad och relevans för SKF som ett globalt 
tillverkningsföretag. Alla identifierade konsekvenser kan 
påverka verksamhetens resiliens, medarbetarnas engage ­
mang och den långsiktiga hållbarheten. Därför har SKF 
infört lämpliga policyer, direktiv, riktlinjer och åtgärder för 
att minska dessa risker och potentiella negativa konse­
kvenser. (se S1­1 , S1 ­3 , S1 ­4 ).
Väsentliga positiva konsekvenser [S1 SBM-3_14c]
SKF hanterar och mildrar aktivt väsentliga negativa kon­
sekvenser på den egna arbetskraften, men koncernen 
erkänner också de betydande positiva faktorer som den 
egna arbetskraften bidrar med för ett långsiktigt värde­
skapande och resiliens. De positiva konsekvenserna är 
integrerade i utformningen och förverkligandet av SKFs 
S
Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont
S1 – Lika behandling och möjligheter för alla, forts
23 Potentiella lönegap mellan könen och brist på adekvata löner
Det är inte ovanligt att tillverkningsföretag kämpar med löneklyftor och brist 
på adekvata löner, vilket bottnar i traditionell branschpraxis och invanda 
mönster samt bredare strukturella och kulturella orsaker. Oftast orsakas 
 problemen av att flera viktiga faktorer påverkar varandra. Sådana faktorer 
kan vara bristande jämställdhet och yrkesmässig segregering, undervärderat 
arbete i kvinnodominerade roller, kvinnlig underrepresentation i ledande 
befattningar och högre betalda chefstjänster samt otillräckliga flexibla 
arbets former, vilket kan leda till avbrott i karriären för kvinnor som oftast tar 
större ansvar för omvårdnad, etc. 
Potentiella lönegap och brist på adekvata löner kan ha negativ påverkan 
på medarbetarnas engagemang, produktivitet och lojalitet, vilket i sin tur 
kan begränsa förmågan för ett företag som SKF att utveckla talanger, vara 
 innovativa, möta kundernas krav och få verksamheten att växa.
Löneskillna­
der mellan 
män och 
kvinnor: 
Faktisk 
negativ 
konsekvens
Adekvata 
löner: 
Potentiell 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
24 Mångfald och inkludering ökar innovation och affärsresultat
Forskning visar att arbetsteam som präglas av mångfald och inkludering är 
mer produktiva, ökar sina marknadsandelar och är mer benägna att expan­
dera till nya marknader. Det är också viktigt för att attrahera och behålla 
talanger. Genom att uppmuntra mångfald i arbetsteamen och ha ett inklu­
derande ledarskap kan SKF skapa en innovativ miljö som bidrar till viktiga 
 ekonomiska möjligheter för koncernen. SKF tar ett helhetsgrepp för att stärka 
mångfalden. Viktiga faktorer på detta område är syfte, kultur, medarbetar­
engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt.
Möjlighet
Medellång 
sikt
S1 – Andra arbetsrelaterade rättigheter
25 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter hos den  
egna arbetskraften
Andra arbetsrelaterade rättigheter är mänskliga rättigheter, såsom noll­
tolerans mot barnarbete och tvångsarbete. Vissa länder där SKF är verksamt 
har högre risk för potentiellt barnarbete och tvångsarbete. Dessa risker är 
 särskilt relevanta för SKFs verksamhet, eftersom de kan äventyra företagets 
åtagande att följa etiska principer och respektera mänskliga rättigheter.
Potentiell 
negativ 
konsekvens
Kortsiktig
S1 Den egna arbetskraften, forts.
 Uppströms     
  Egen verksamhet     Nedströms
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 70
SOCIALT ANSVAR
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 71 =====

strategi och affärsmodell, som främjar rättvisa och säkra 
arbets f örhållanden, likabehandling och lika möjligheter, 
 vilket återspeglas i policyer och direktiv (S1 ­1 ) och åtgärder 
( S 1 ­4 ). Dessa initiativ inriktar sig direkt mot väsentliga 
IROer som arbetsvillkor, icke ­d iskriminering och med­
arbetarnas välbefinnande. Positiva konsekvenser som 
 initiativ till utbildning, inkludering och välbefinnande 
bidrar till stabilitet samt medarbetares engagemang och 
prestation. Genom att främja mångfald i teamen och ett 
inkluderande ledarskap skapar SKF en miljö som stödjer 
innovation, samarbete och optimering av verksamheten.
Faktorer som företagets syfte, kultur, medarbetar­
engagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt är 
grundläggande för att upprätthålla en positiv utveckling 
och driva på konti  n uerlig förbättring. Denna utveckling 
följs upp genom medarbetarundersökningar, mätningar 
av mångfald, hälsa och välbefinnande, feedback om om  ­
vandling och förändring samt personalomsättning, vilket 
ligger till grund för löpande förbättringar av SKFs personal­
strategi som stödjer koncernens långsiktiga resiliens.
Väsentliga konsekvenser till följd av omställningsplaner  
[S1 SBM-3_14e]
SKF förväntar sig för närvarande inga väsentliga negativa 
konsekvenser av omställningsplanerna, men potentiella 
effekter som omstrukturering av arbetsuppgifter, om  ­
skolning och omplacering övervakas.
Intressenters engagemang och styrning [S1 SBM-2]
SKFs strategi för att hantera personalrelaterade konse ­
kvenser, risker och möjligheter baseras på strukturerade 
synpunkter från viktiga interna intressenter. Synpunkter 
från People Experience (PX), arbetstagarrepresentanter, 
Human Rights Officer, DEI and Wellbeing ­l edare, Ethics 
& Compliance, MHS ­  och kvalitetschefer samt affärs­
områden och affärsenheter bidrar till att identifiera 
 väsentliga ämnen och utforma lämpliga åtgärder. Denna 
tvär f unktionella samverkan ser till att den egna arbets­
kraftens perspektiv återspeglas i SKFs hållbarhetsstrategi 
och  o perativa beslutsfattande, enligt ESRS 2 SBM ­2 .
Omfattning av medarbetare [S1 SBM-3_14]  
De berörda personerna omfattar främst tillsvidareanställda 
på hel­  och deltid inom SKFs verksamhet. I vissa fall ingår 
även konsulter som är arbetar i SKFs verksamhet och 
omfattas av arbetskraftsrelaterade IROer, särskilt om de är 
exponerade för liknande arbetsförhållanden eller operativa 
risker. Konsulter ingår dock inte i IROer relaterade till 
ersättning, såsom adekvata löner, eftersom de inte är 
anställda av SKF utan får ersättning från sina respektive 
arbetsgivare.
Utsatta grupper [S1 SBM-3_14a; 15; 16]
SKF delar för närvarande inte in sin egen arbetskraft i spe ­
cifika utsatta undergrupper. Därför kan SKF inte avgöra om 
specifika IROer påverkar dessa grupper oproportionerligt 
eller om de är anpassade för att tillgodose deras särskilda 
behov. De IROer som identifierats i SKFs DMA gäller i stort 
sett hela den egna arbetskraften. SKF är dock medvetna 
om att vissa personer, såsom migrerande arbetstagare, 
kvinnor eller medarbetare med funktionsnedsättning, kan 
utsättas för oproportionerligt stora risker. Även om IROer 
inte är skräddarsydda för dessa grupper, ligger tonvikten i 
SKFs ledningsstrategi på inkludering, icke ­di skriminering 
och rättvis behandling, vilket säkerställer att policyer, 
direktiv och åtgärder tillgodoser olika behov.
Mänskliga rättigheter och risker för tvångsarbete 
[S1 SBM-3_14f-g]
Inga sådana risker har identifierats i SKFs egen verksam ­
het under utvärderingsperioden. SKF är dock medveten om 
att vissa länder och regioner i leveranskedjan uppströms 
kan ha ökad risk på grund av bristfälliga arbetsskydds­
bestämmelser eller begränsad efterlevnad. Även om 
 sannolikheten för incidenter i SKFs direkta verksamhet 
anses vara låg, innebär den potentiella allvarlighets­
graden av brott mot mänskliga rättigheter, tvångsarbete 
och barn  a rbete att dessa frågor är väsentliga ur ett 
konsekvens   p erspektiv. SKF hanterar dessa risker genom 
sina globala etiska riktlinjer, etiska riktlinjer för leveran­
törer, revisioner och visselblåsningsmekanismer med 
skydd mot repres s alier. 
S1 Den egna arbetskraften, forts.S
HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER 
OCH MÖJLIGHETER
S1-1
Policyer och direktiv relaterade till den egna arbets -
kraften [S1-1_19-20a; 22; 23; 24a-d; MDR-P_65a-f]
SKF följer alla tillämpliga lokala lagar och förordningar 
där sådana finns. Förutom att följa lagstiftningen har SKF 
satt upp högre interna standarder genom en rad globala 
policyer och direktiv (se tabellen över policyer och direktiv 
relaterade till den egna arbetskraften på nästa sida) som 
behandlar väsentliga IROer som har fastställts för SKFs 
egen arbetskraft. Under 2025 införde SKF en ny personal­
policy för koncernen som sätter tydliga standarder för 
 arbetsförhållanden och praxis. 
Koncernens personalpolicy beskriver SKFs åtagande 
när det gäller medarbetarnas välbefinnande och affärs­
etiskt beteende. Den stöds av flera direktiv som omfattar 
områden som arbetsvillkor, mångfald och inkludering, 
utbildning och utveckling samt arbetstagares rättigheter 
(se tabellen över policyer och direktiv som rör den egna 
arbetskraften på nästa sida). Tillsammans med SKF ­ 
koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet 
 regleras dessa av SKFs etiska riktlinjer som uttryckligen 
förbjuder människohandel, tvångsarbete och barnarbete.
Åtgärder mot kränkningar av mänskliga rättigheter 
[S1-1_20a-c;21, S1 SBM-2]  
SKFs åtagande att respektera mänskliga rättigheter 
omsätts i praktiken genom företagets globala policyer och 
direktiv, som beskrivs i avsnittet S1 ­1 i t abellen med poli ­
cyer. Dessutom styrs SKFs praxis, policyer och direktiv 
av viktiga internationella ramverk, inklusive ILOs kärn­
konventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag 
om ansvarsfullt företagande, FNs vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter, ICCs näringslivsprogram 
för hållbar utveckling samt FN:s Global Compact och 
dess tio principer. Policyer och direktiv gäller för alla med ­
arbetare och konsulter inom SKFs egen arbetskraft. För att 
säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och att 
åtgärder kan vidtas vid eventuell påverkan har SKF infört 
följande mekanismer: 
• Rapporteringskanaler för missförhållanden: Medarbetare 
och intressenter kan rapportera missförhållanden via 
Ethics and Compliance rapporteringskanal (se S1 ­3 ).
• Korrigerande och avhjälpande åtgärder: När brott mot 
mänskliga rättigheter eller olämpligt beteende upptäcks 
vidtar SKF korrigerande och avhjälpande åtgärder.
• Riskbedömningar: Risker för mänskliga  r ättigheter 
bedöms genom internrevisioner, leverantörs­
utvärderingar och granskningar av incidenter.
Dessa åtgärder kompletterar de åtaganden som beskrivs 
i tabellen i avsnittet S1 ­1 i t abellen med policyer och i SKFs 
etiska riktlinjer (se G1 ­1 ). 
Förebyggande av arbetsplatsolyckor [S1-1_23]
Att förebygga hälso ­  och säkerhetsrisker på arbetsplatsen 
är en central del av SKFs åtagande att uppnå nollvisionen 
för olyckor. Detta åtagande är en del av koncernens stra­
tegiska syn på medarbetarnas välbefinnande och säker­
heten i verksamheten. Mer information finns i tabellen 
S1­1  över policyer och direktiv med referenser till SKF ­  
koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet, 
som fastställer förväntningar på säkra arbetsförhållanden 
i SKF samtliga verksamheter.
SKF ÅRSREDOVISNING 2025 71
SOCIALT ANSVAR
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
VD HAR  
ORDET
RISKER OCH  
AKTIEN
BOLAGS-  
STYRNING
ÖVRIG
INFORMATION
FINANSIELLA  
RAPPORTER

===== SIDA 72 =====