FULLTEXT DEL 3 AV 5
Årsredovisning 2025
S1 Den egna arbetskraften, forts.S Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF-koncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet Hanterar arbetsrelaterade skador, ohälsa och relaterade risker för stress. Målet är att säkerställa säkra och hälso samma arbetsplatser i SKFs samtliga verksam heter. Fokuserar på hälsa, säkerhet och väl befinnande på arbetsplatsen: före byggande av incidenter genom proaktiv riskbedömning och MHSledning. Omfattning och berörda intressenter Gäller hela SKFs arbetskraft – medarbetare, entreprenörer och besökare globalt i alla verksamheter. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Quality & EHS och Group Sustainability är viktiga intressenter i utformningen av policyn, tillsammans med synpunkter från affärsområden, affärsenheter och MHS chefer. Koncernens hälso o ch säkerhetskommitté, där arbetstagar r epresentanter ingår, granskar och lämnar synpunkter innan policyn slutgiltigt godkänns. MHSchefer utses i regionerna, affärsområdena, affärs enheterna och lokala ledningsgrupper över hela SKF. De operativa ledningsgrupper ser till att uppmärksamhet, resurser och investeringar läggs på till hälsa och säker het i deras respektive enheter. Ansvaret för policyn ligger hos SKFs SVP för commercials and operations development och Chief Financial/ Sustainability Officer. Ansvaret för policyn ligger hos VD och koncernchef. 18, 19, 21 SKF-koncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete Hanterar diskriminering 1), ojämlik behandling, arbetsrelaterad stress och behovet av inkluderande, hälsosamma arbets miljöer. Främjar en inkluderande och respektfull arbetsmiljö genom att förebygga diskrimi nering och säkerställa lika möjligheter, samtidigt som direktivet fastställer prin ciper för att förbättra medarbetarnas allmänna välbefinnande och ha en bra balans mellan arbete och privatliv genom flexibla arbetsformer och regelbunden feedback från medarbetarna. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna arbetskraften globalt. Intressenter som deltagit i utarbetandet av direktivet SKFk oncernens chefer inom People Experience, DEI & Well being, Culture, Leadership & People Development är viktiga intressenter som är involverade i utarbetandet av direktivet. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med genomförandeansvar till delat People Experiencechefer och alla medarbetare. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 18, 20, 22, 23 SKF-koncernens direktiv för ersättningar och förmåner Syftar till att säkerställa att SKFkon cernens filosofi för ersättningar tillämpas konsekvent inom hela SKF koncernen för alla medarbetare. Den utgör ett enhetligt ramverk för att utforma, genomföra och styra rutiner för ersättningar så de stödjer affärsmål och medarbetarengagemang. Dessutom möjliggör den lokal anpass ning i en globalt sammanhängande struktur, vilket garanterar efterlevnad av lagkrav och typiska ersättningsrutiner på varje marknad. Direktivet syftar också till att främja en kultur av öppenhet och öka med arbetarnas förståelse för hur deras lön bestäms och hur de kan påverka den. Ger ett enhetligt ramverk för att utforma, genomföra och styra rutiner för ersätt ningar som stödjer affärsmål och med arbetarengagemang. Den främjar adekvata, jämlika och transparenta ersättningsrutiner som följer gällande lagar och regler i de länder där SKF bedriver verksamhet. Den högsta stan darden, som fastställs antingen i direk tivet eller i tillämpliga lokala lagar och förordningar, ska tillämpas och ha företräde. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare inom den egna arbetskraften globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, Group Total Reward. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med implementationsansvar till delat lokala People Experienceorganisationer, lednings grupper och alla chefer med direkt underställda. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 20, 22, 23 1) S KFs åtaganden om icke d iskriminering, som beskrivs i SKFs etiska riktlinjer, är i linje med ESRS S1 1 § 24(b) och omfattar alla skyddade grunder enligt EU f örordningar, samt ytterligare grunder som definieras i SKFs etiska riktlinjer (se G1 1 ). Dessa inkluderar hudfärg, etniskt ursprung eller tillhörighet, kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, civilstånd eller social status, nationalitet, funktionsnedsättning, medicinska tillstånd (inklusive graviditet), genetisk information, kast t illhörighet, religion, politisk tillhörighet, facklig anslutning samt andra unika eller vanliga egenskaper. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 72 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 73 ===== Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF-koncernens direktiv för föreningsfrihet och kollektivavtalsförhand- lingar Syftar till att skydda och främja med arbetarnas rätt till föreningsfrihet och kollektivavtal enligt inter nationella arbetsnormer. Garanterar medarbetarnas rätt att fritt ansluta sig till eller bilda fackföreningar och delta i kollektivförhandlingar. Syftar till att förbjuda diskriminering, hot eller repressalier i samband med facklig verk samhet. Syftar till att säkerställa tillgång till formella företrädare och konstruktiv social dialog mellan ledning och arbets tagarrepresentanter. Direktivet främjar integrering av fackliga representanter i relevanta arbetsplatskommittéer, inklusive SKFs hälso och säkerhetskommitté. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla medarbetare och deras valda representanter inom alla SKFkoncernens företag, inklusive tillverknings anläggningar, försäljnings och huvudkontor, dotterbolag och i vissa fall strategiska leverantörer. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, Group Labour Affairs upp d aterar direktivet. Group Legal & Compliance ansvarar f ör i mple mentering. Ansvaret ligger hos Senior Vice president för Group People Experience, med implementationsansvar till delat affärsområden, affärsenheter, Country Labour Affairs och lokala People Business Enablers. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 18, 20, 22, 23 SKF-koncernens direktiv för talangutveckling Skapar ett strukturerat, inkluderande ramverk för kontinuerlig kompetens och ledarskapsutveckling som säkerställer att alla medarbetare har lika möjligheter att växa, utveckla viktiga färdigheter och bidra till SKFs långsiktiga affärsresultat. Direktivet främjar strukturerad utbildning, ledarskapsutveckling och karriärutveck ling med lika möjligheter för alla med arbetare. Skapar ett strukturerat, inkluderande ram för kontinuerlig kompetens och ledar skapsutveckling. Direktivet syftar till att: Förebygga, mildra och åtgärda faktiska och potentiella konsekvenser genom att se till att alla medarbetare har lika tillgång till utvecklingsmöjligheter, minska kom petensbrister och stödja successions planering för kritiska roller. Hantera risker som brist på efterträdare, kompetensbrist och minskad konkurrens kraft genom att erbjuda strukturerad utbildning, ledarskapsutveckling och karriärutveckling. Sträva efter möjligheter till innovation, rörlighet inom företaget och strategisk kompetensutveckling, som stödjer både medarbetarnas professionella utveckling och långsiktig affärsframgång. Övervaka effektiviteten genom globala KPIer, rapportering av PXstyrkort, årlig kalibrering och obligatorisk rapportering om lärande och utveckling. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla SKFs medarbetare globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla direktivet Group People Experience, företagsledare, PX c hefer och m edarbetare via medarbetarfeedback. Ansvaret ligger hos Senior Vice President för Group People Experience, med implementationsansvar tilldelat affärsenheterna och People Experiencechefer. Ansvaret för direktivet ligger hos VD och koncernchef. 20, 21, 22 S1 Den egna arbetskraften, forts.S SKF ÅRSREDOVISNING 2025 73 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 74 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S S1-2 Rutiner för dialog med medarbetare och deras före - trädare angående konsekvenser [S1-2_27a-e; 28] SKF samverkar med sina egna medarbetare genom regel bundna direkta och indirekta metoder som fångar upp med arbetarnas insikter och informerar om hur väsentliga kon sekvenser, risker och möjligheter identifieras och h anteras. Direkt samverkan med medarbetare [S1-2_27a-e, AR 18; AR19] Direkt engagemang möjliggörs genom regelbundna town hall möten och teamdialoger, som hålls inom olika affärs områden, affärsenheter, regioner och funktioner. Dessa forum ger medarbetarna möjlighet att interagera med ledningen, inklusive SKFk oncernens VD, och ställa frågor eller diskutera problem. Dessutom genomför SKF varje kvartal globala medarbetarundersökningar som syftar till att anonymt utvärdera medarbetarengagemang och få en bild av medarbetarnas inställning och välbefinnande. För att säkerställa återkoppling är lokala chefer ansva riga för att gå igenom resultaten tillsammans med sina team, tolka resultaten utifrån engagemangsdrivande fak t orer och gemensamt ta fram handlingsplaner. Fram stegen följs upp centralt och resultaten vidarebefordras till personalutskottet för strategisk uppföljning. Resultaten från undersökningarna delas under kvartalsuppdateringar som leds av VDn och är öppna för alla medarbetare globalt. Medarbetarna kan ställa frågor under mötet eller via ep ostadressen ask@skf.com. Samverkan med arbetstagarrepresentanter [S1-2_27a-e, AR22] SKF samarbetar med arbetstagarrepresentanter genom formella samråd och dialoger enligt nationell och europe isk lagstiftning samt det globala ramavtalet. Europeiska företagsrådet (EWC) och det globala fackliga världsrådet (WUC) fungerar som plattformar för samarbete mellan arbetstagarrepresentanter och ledningen (se S1 8 ). Det globala fackliga världsrådet sammanträder årligen för att diskutera arbetsmarknadsfrågor och utbyta information om koncernens prioriteringar. Parallellt hålls ett särskilt möte för europeiska representanter i europeiska företags rådet. Andra samarbetsformer, såsom fackliga dialoger, är anpassade till specifika medarbetarsegment eller ämnen. Hur ofta och i vilken utsträckning varierar bero ende på ämnet. Övervakningen av hela processen för arbetstagarrepresentanters engagemang sköts av Labour Affair D irector i Global People Experience ledningsgrupp. Insikt i utsatta eller marginaliserade gruppers perspektiv [S1-2_28] SKF kategoriserar inte formellt sin arbetsstyrka i specifika utsatta undergrupper, men företaget arbetar aktivt för att lyfta fram perspektiv från potentiellt marginaliserade med arbetare genom riktade initiativ och inkluderande sam verkansformer. Program för kvinnligt ledarskap, såsom ”SHE Leads”, som stöder jämställdhet i ledande befattningar, medan workshops för mångfald, jämlikhet och inklude rande, tillgänglighetsgranskningar och regionala utvärde ringar av välbefinnande hjälper till att identifiera och hantera eventuella hinder som medarbetarna kan möta. Frågor som rör inkludering behandlas systematiskt genom enkäter och teammöten. För att få mer djupgående inblick främjar SKF ett nära samarbete mellan People Experience (PX), DEI and Wellbeing Leads samt regionala PX t eam. S1-3 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden Rapporteringsförfarande för missförhållanden och pro - cesser för att få upprättelse [S1-3_32a-d, AR28; AR30] SKF åtar sig att säkerställa att alla medarbetare har till gång till säkra, pålitliga och effektiva kanaler för att kunna framföra missförhållanden och söka hjälp när de drabbas av negativa konsekvenser. SKF upprätthåller ett struktu rerat rapporteringsförfarande för missförhållanden och flera mekanismer som stödjer medarbetarna att framföre att framföra missförhållanden och få lämplig uppföljning. Medarbetare uppmuntras och förväntas rapportera alla beteenden som bryter mot SKFs etiska riktlinjer. Miss förhållande kan framföras via olika kanaler, exempelvis via informella samtal med lokala chefer, People Experience team, anonymt via enkäter eller genom den primära f ormella rapporteringskanalen. Dessa kanaler är avsedda att han tera ett brett spektrum av missförhållanden, från olämpligt beteende på arbetsplatsen till potentiella överträdelser av de etiska riktlinjerna. Rapporteringskanalen finns på en extern webbsida som är tillgänglig via SKFs intranät, de etiska riktlinjerna och skf.com, och kommunikationen kan ske både skriftligt och muntligt. Andra kontaktsätt är via ep ost, telefon, fysiska möten eller direkt dialog med en chef. Lokala och regionala chefer ansvarar för den dagliga hanteringen av ärenden, medan Group Compliance granskar alla inkomna ärenden och fördelar dem till lämplig utredare. Möjliga åtgärder klassificeras u tifrån över t räd elsens allvarlighetsgrad och resultatet av eventuella tidigare korrigerande åtgärder. Åtgärder kan vara coaching, process förändringar eller disciplinära åtgärder. Kanalernas effektivitet [S1-3_32e, AR32] Tendenser när det gäller rapporterade ärenden och lös ningar övervakas av Group Compliance. Medvetenheten förstärks genom e l ärande, information på intranätet och kommunikation från ledningen. Feedback används för att kontinuerligt förbättra kanalens effektivitet. Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot repressalier [S1-3_33, AR31] SKF tillåter inga repressalier mot personer som i god tro framför sina synpunkter, vilket är i linje med SKF koncernens policy för visselblåsning, se G1 1 . SKF strävar efter att hantera alla ärenden på ett professionellt och konfidentiellt sätt enligt fastställda interna utrednings rutiner. Mer information om styrning och övervakning finns i avsnitt G11 . S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, samt dessa åtgärders ändamålsenlighet SKF har genomfört en rad åtgärder för att hantera väsent liga konsekvenser, risker och möjligheter (IROer) som iden tifierats för den egna arbetsstyrkan. Tillsammans syftar dessa åtgärder till att förebygga och åtgärda negativa konsekvenser, stärka riskhanteringen och ta tillvara möjlig heter som förbättrar säkerheten, rättvisan och kompetens uppbyggnaden inom hela organisationen. Resultaten av dessa åtgärder återspeglas i S1 5m ått, liksom i observe rade förändringar inom styrningsprocesser, personalpraxis och kvalitativa feedbackmekanismer. Till stöd finns policyer, direktiv och övervakning som beskrivs i S1 1 . Säkerställa hälsa och säkerhet i alla verksamheter [S1-4_36a;38d;40a-b;43, MDR-A_68b-c] För att mildra de negativa konsekvenserna av arbets relaterade skador och ohälsa har SKF ett ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som är certifierat enligt ISO 45001:2018. Systemet säkerställer att lagar och koncernkrav efterlevs, stöder kundernas och intressen t ernas förväntningar och ger ett strukturerat ramverk för systematiska och kontinuerliga förbättringar. Övergripande principer definieras i SKF k oncernens policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet, medan detaljerade rutiner införs genom MHS l edningssystemet på koncern , lands och anläggningsnivå för att säkerställa att det är enhetligt och ändamålsenligt i alla verksamheter. Ledningssystemet stöds av SKFs etiska riktlinjer och är anpassat till stan d arden ISO 45001, vilket garanterar en robust och ansvarsfull strategi för hälsa och säkerhet. SKF kräver också att entre prenörer och andra tredje parter som arbetar på SKFs anläggningar eller på uppdrag av SKF omfattas av samma hälso o ch säkerhetsstandarder som SKFs medarbetare. Innan arbetet påbörjas genomgår entreprenörerna risk bedömningar och säkerhetsintroduktioner. Vid arbete hos kunder eller leverantörer utvärderar SKF potentiella risker och kommer överens om kontrollåtgärder innan arbetet på b örjas, vilket garanterar en säker arbetsmiljö för alla parter. Ledningssystemet omfattar både fysisk och psyko logisk hälsa och syftar till att skapa en säkrare arbetsmiljö och främja det allmänna välbefinnandet, ett långsiktigt åtagande för att uppnå visionen om noll arbetsplats olyckor. Den gäller för medarbetare på SKFs anläggningar, personer som reser eller arbetar externt för SKFs räkning (såsom underhållstekniker ute hos kunder), entreprenörer och besökare. SKF använder systematiska arbetssätt för att identi fiera faror och bedöma risker i alla verksamheter. Risk bedömningar genomförs regelbundet och granskas efter olyckor och allvarliga tillbud. Korrigerande och SKF ÅRSREDOVISNING 2025 74 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 75 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S förebyggande åtgärder genomförs utifrån åtgärdstrappan, där eliminering av faror prioriteras. Tydliga roller och ansvarsområden för hälsa och säkerhet är fastställda på alla nivåer inom organisationen. MHS koordinatorer bistår cheferna att implementera k raven. Alla medarbetare och inhyrd personal får utbildning i hälsa och säkerhet under introduktionen samt r ollspecifk utbild ning för högriskarbeten som elarbeten, arbete på höga höjder och heta arbeten. Utbildningen sker under arbetstid och är anpassad efter lagstadgade krav och koncernkrav för att säkerställa kompetens och efterlevnad. SKF främjar en kultur av öppenhet och proaktiv riskhan tering. Alla medarbetare är skyldiga att anmäla incidenter, och proaktivt rapportering av tillbud och riskfyllda arbets förhållanden krävs för att identifiera risker i ett tidigt skede och förebygga skador. Registrerbara olyckor utreds med hjälp av en strukturerad process, vilket leder till korrige rande och före b yggande åtgärder. I relevanta fall delas resultaten och lärdomarna inom hela koncernen för att förhindra att liknande situationer uppstår. Dessa åtgärder genomförs löpande med månatliga hälso o ch säkerhets utvärderingar. Framstegen utvärderas utifrån antalet olyckor och deras allvarlighetsgrad, vilka förväntas minska över tid. För effektiviteten av dessa åtgärder kan hänvisas till avsnittet om mått för arbetsmiljö (S1 1 4) som inkluderar en graf över proaktivitet och olyckor. År 2025 införde SKF en global IT a pplikation för att standardisera rapportering, utredning och uppföljning av incidenter på alla anläggningar. För att stärka maskinsäkerheten tillämpade SKF under 2025 en ”investeringsredo” strategi med krav på risk bedömningar och utbildning av chefer innan kapital investeringar i nya maskiner gjordes. På så sätt integreras säkerhetsaspekter i utrustningens konstruktion, upp handling och installation, vilket minskar långsiktiga risker och förbättrar efterlevnaden av koncernens standarder. Skapa en inkluderande och rättvis arbetsplats [S1-4_36a-b; 39, MDR -A _68a-c] För att hantera IROer relaterade till potentiell diskrimine ring, ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen och potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter för den egna arbetsstyrkan, driver SKF sitt globala mål för mångfald och inkludering fram till 2030, med stöd av SKFs etiska riktlinjer och direktiv för DEI, välbefinnande, feed back och flexibelt arbete (se S1 1 f ör detaljerad informa tion). Denna ambition tillämpas inom alla viktiga kontakt punkter med medarbetarna, rekrytering och kompetens utveckling, successionsplanering, rörlighet inom företaget, resultatuppföljning och tillhörande pro c esser som regel bundet granskas för att identifiera och undanröja fördomar eller hinder, så att alla behandlas lika och får lika möjlig heter. Ramverket är anpassat efter de specifika behoven inom varje affärsområde, affärsenhet och region och base ras på SKFs syfte och kärnvärden C ollaboration, Curiosity, Courage och Care. Under 2025 erbjöd SKF utbildnings möjligheter via olika plattformar och gav tillgång till utbild ning om psykosocial säkerhet, mångfald och inkludering samt att motverka trakasserier och omedvetna fördomar. SKF interagerar med verksamheten genom halvårsvisa People Business Reviews och granskningar av ”PXs tyrkort”, där affärsområden, affärsenheter och koncernledningen deltar i diskussioner om könsrelaterade KPIer, högre chefers erfarenheter, successionsplanering och mång f alds i nitiativ. Dessa ”styrkort” mäter också effektiviteten, till exempel genom resultaten för mångfald och inkludering f rån SKF Team Pulse u ndersökning. Mål kopplade till åtgärder i 2030p lanen om mångfald, jämlikhet och i nkludering omfattar resultat från pulsundersökningar som inkluderar ledarskap och resultat i mångfald, j äm l ikhet och inklude ring i Team Pulseu ndersökningar. För detaljerad informa tion, inklusive mål för jäm s tälldhet o ch uppföljning av framsteg enligt planen för 2024–2030, se S1 5 . Främja jämnlikhet mellan könen och lika lön för likvärdigt arbete [S1-4_36a-b, MDR -A _68a-c] SKF är medvetet om att traditionell branschpraxis, invanda mönster och strukturella faktorer inom tillverkningsindu strin kan bidra till lönegap och ojämlikheter mellan könen. Som respons på IROer om faktiska negativa konsekvenser på lönegapet mellan könen och de potentiella negativa konsekvenserna på adekvata löner och, mer generellt, risken för ojämlik behandling, har SKF vidtagit riktade åtgärder för att minska dessa risker och verka för adekvat ersättning. Strategin för detta arbete bygger på fem pelare: opinionsbildning, utbildning, verktyg och analys, processer och styrning. Bland de viktigaste åtgärderna ingick att lansera ett initiativ för jobbarkitektur, vitalisera och för bättra SKFs befintliga rollkatalog för att stärka grunden för adekvat ersättning. Dessutom fick cheferna tillgång till eu tbildningar om lönesättning, som omfattade likvärdiga löner, lönegapet mellan kvinnor och män samt lönetran sparens, medan rekryteringscheferna fick specialutbild ning för att säkerställa opartiska anställningsrutiner. Med arbetarna fick också tillgång till dessa resurser på flera lokala språk. SKF fortsatte sina årliga analyser av lika lön, övervakade ersättningserbjudanden och befordringar och lanserade ett nytt analysverktyg som möjliggör regres sionsanalys för att stödja proaktiva åtgärder för jämlika löner. Verktyget ger insyn i situationen om likvärdiga löner och kan föreslå löneökningar på en individuell basis. Lokala People Experience e xperter som arbetar med övervakning av likvärdiga löner fick utbildning i verktyget. Under året har SKF också vidtagit åtgärder för att förbättra medarbetarnas tillgång till en tydlig och omfattande över sikt över deras totala ersättning. För att öka lönetran sparensen publicerades informativa artiklar på det globala intranätet och medarbetare fick mer detaljerad information om vilka kriterier som används för att fastställa och höja löner. Åtgärderna får ytterligare stöd av SKFs etiska rikt linjer, SKFs personal p olicy och SKF k oncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete samt koncernens direktiv för ersättningar och förmåner, se S1 1 . Förbättra utbildning och kompetensutveckling för framtiden [S1-4_36a-b, MDR-A_68a-c; 68e] Under 2025 fortsatte SKF att stärka sin kultur av kontinu erligt lärande genom att säkerställa att medarbetare utvecklar kompetenser i linje med SKFs strategi. Ett sådant initiativ är de kvartalsvisa SKF ”Learning Weeks”, som erbjuder korta och fokuserade lärmoduler samt faciliterar teamreflektioner som integreras i det dagliga arbetet. Varje SKF ’Learning Week’ är kopplad till ett aktuellt strate giskt tema eller en prioriterad utmaning, såsom varumärkes uppdatering, innovation eller strategiarbete. Del t agandet under varje ’Learning Week’ varierar mellan cirka 10–20% av medarbetarna globalt. Återkoppling från del ta garna samlas in löpande och används för att utforma och priori tera kommande SKF ’Learning Weeks’. Lärande och utvecklingsinsatserna omfattar hela SKFs egen arbetskraft och genomförs löpande, med årliga och periodiska uppföljningar för att säkerställa fortsatt rele vans och effekt. En annan central insats inom utbildning och kompe tensutveckling är starten på ett strukturerat arbete med jobbarkitektur. Detta arbete bygger vidare på implemen teringen av kompetensbaserade medarbetarprocesser som initierades 2024. Syftet är att skapa en tydlig ram för karriärvägar och kompetensutveckling samt stödja transparens, intern rörlighet och riktat lärande. SKFs arbete för att uppnå positiva effekter inom utbild ning och kompetensutveckling stöds av ett antal policyer och direktiv, däribland SKF k oncernens direktiv för DEI, välbefinnande, feedback och flexibelt arbete; samt SKFkoncernens direktiv för talangutveckling, se S11 . Det önskade resultatet är att medarbetarna ska uppleva en stark känsla av professionell utveckling, med tydliga vägar för karriär o ch kompetensutveckling, stödd av uppmuntran och vägledning från chefer och mentorer. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 75 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 76 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S MÄTETAL OCH MÅL S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål för IROn lika behandling och möjligheter för alla [MDR-T_79b, MDR-T_80; 80b] Trots att anställningsbeslut alltid baseras på kandida ternas meriter, färdigheter och kvalifikationer, strävar SKF efter att främja en mer balanserad och inkluderande arbetsplats. För att uppnå detta vidtar SKF ytterligare åtgärder för att förbättra könsfördelningen på alla nivåer inom organisationen genom att sätta upp tydliga, mätbara mål. Senast 2030 strävar SKF efter att ha minst 30% rep r e sentation av historiskt underrepresenterade kön i hela organisationen, minst 30% i ledande befattningar och minst 35% i högre ledande befattningar. Detta initiativ ingår i det övergripande målet att skapa en mångfaldig och inkluderande arbetsplats och är kopplat till personal policyn, i synnerhet SKF k oncernens direktiv för DEI, väl be finnande, feedback och flexibelt arbete. Processen för att fastställa mål [S1-5_47a-c; MDR-T_80a; 80h] Målen för den globala mångfalds o ch inkluderings ambitionen 2030 fastställdes i samråd med gruppen för People Experience, affärsområden, affärsenheter och koncern l edningen. Målet var att SKF skulle ha realistiska och uppnåbara mål, men samtidigt vara tillräckligt ambi tiösa för att synligt påverka utvecklingen mot en mer balanserad könsfördelning senast 2030. Framstegen övervakas genom ”PX s tyrkort” och målen för mångfald och inkludering ses över årligen för att säkerställa att de fortfarande är relevanta och överensstämmer med gäl lande lagstiftning. Resultaten övervakas kvartalsvis, och lärdomarna används för att justera initiativ och processer. Målets omfattning [MDR-T_ 80c, MDR-M, MDR-T (i), BP_2] Målet gäller SKFs globala arbetskraft, med undantag för anställda baserade i USA, som exkluderas från de globala målen för jämställdhet, mångfald, rättvisa och inkludering. För mer information, se redovisningsprinciperna för S1 9 om mätningar av mångfald. Stödjande initiativ [MDR-T_80j] För att uppnå detta mål har SKF fastställt mätbara KPIer och initiativ. Ett exempel är Elevate, ett globalt virtuellt program för kvinnors ledarskap och karriärutveckling, som genomfördes för sjätte året i rad. Från och med nu kommer Elevate vara öppet för alla kön, vilket garanterar lika tillgång till möjligheter till ledarskapsutveckling. Dessutom har SKFs globala ledarskapsprogram och graduate p rogram en ambition om jämn köns f ördelning i varje årskull. Baslinjemått för mål [MDR -T _80d] Baslinjevärde för basår 2023: • Högre chefer (globalt): 22,2% representation av det underrepresenterade könet. • Chefer (globalt): 20,2% representation av det underrepresenterade könet. • Medarbetare (globalt): 21,5% representation av det underrepresenterade könet. Övervakning och styrning [MDR-T _79a;80e, S1 -5 _44;47] Framstegen kopplat till dessa mål övervakas genom kvar talsvisa ”PX s tyrkort” och årliga genomgångar. Samverkan är en integrerad del av denna process, och denna involve rar funktionen ’Group People Experience’, ’DEI and Well being Manager’ samt lokala People Experience t eam, med stöd av ’People Business Enablers’. Dessa insatser är i linje med de åtgärder som beskrivs i S1 4 u nder den globala mångfalds o ch inkluderingsambitionen 2030. Specifika KPIer fastställs också av affärsområden, affärsenheter och regioner, med tidshorisonten för att uppnå dessa mål senast 2030, medan lokala mål kan variera beroende på lokala affärsbehov och sammanhang. För väsentliga IROer om arbetsrelaterad stress, att skapa en mångfaldig och inkluderande arbetsplats, utbild ning och kompetensutveckling, potentiell diskriminering och ojämlik behandling, potentiella lönegap mellan könen och brist på likvärdiga löner samt potentiella kränkningar av de egna arbetskraftens mänskliga rättigheter har SKF i detta skede ännu inte fastställt mätbara, tidsbundna mål. Framstegen övervakas genom kvalitativa mått och nyckel indikatorer och SKF utvärderar införandet av formella mål i takt med att metoder och datakapacitet utvecklas. SKF har ett långsiktigt åtagande om noll olyckor som fastställdes år 2000, baserat på övertygelsen att arbets relaterade skador och ohälsa kan förebyggas. Idag sätter SKF inte upp några kvantitativa eller tidsbundna mål förutom det övergripande åtagandet om noll olyckor. Detta återspeglar övertygelsen att alla former av skada är oacceptabla och att kontinuerlig förbättring bör drivas av detta orubbliga åtagande. Se informationen under S1 4 om hur SKF arbetar proaktivt med hälsa och säkerhet. Framöver har SKF en ambition om att definiera och för bättra en uppsättning av indikatorer för att kunna övervaka insatserna ännu bättre för att uppnå åtagandet om noll olyckor. Mål Baslinje (baslinjens år) Status 2024 Status 2025 Högre chefer (globalt): 35% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 22,2% (2023) 23,1% 25,5% Chefer (globalt): 30% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 20,2% (2023) 20,7% 21,2% Medarbetare (globalt): 30% representation av det underrepresenterade könet senast år 2030 21,5% (2023) 22,5% 23,3% Mål [MDR-T, S1-5_80d; 80j] SKF ÅRSREDOVISNING 2025 76 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 77 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S Anställda per kön och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55] Kvinnor Män Övrigt Redovisas inte Totalt Antal anställda 8 735 28 536 0 0 37 271 Antal tillvidareanställda 8 079 27 601 0 0 35 680 Antal tillfälligt anställda 656 935 0 0 1 591 Antal timanställda utan garanterade arbetstimmar ej t. ej t. ej t. ej t. ej t. Antal heltidsanställda 8 219 28 076 0 0 36 286 Antal deltidsanställda 516 469 0 0 985 Anställda per region och anställningstyp [S1-6_50b; AR 55] EMEA Nord- och Sydamerika Kina och Nordostasien Indien och Sydostasien Antal anställda 19 765 7 518 5 968 4 020 Antal tillvidareanställda 18 754 7 301 5 954 3 671 Antal tillfälligt anställda 1 011 217 14 349 Antal timanställda utan garanterade arbetstimmar ej t. ej t. ej t. ej t. Antal heltidsanställda 18 902 7 407 5 966 4 011 Antal deltidsanställda 863 111 2 9 [S1-6_50f] Den mest representativa siffran i den finansiella rapporten finns i Not 25. Denna siffra skiljer sig mot den som rapporteras i S1-6 på grund av skilda mätmetoder. Tabellerna i S1 -6 redovisar det faktiska antalet anställda vid räkenskaps - årets slut. Detta antal baseras på registrerade medarbetare per balansdagen, oberoende av arbetstidsarrangemang eller uppsägningstid. Not 25 i de finansiella rapporterna redovisar däremot ’medeltal antal anställda’, beräknat som total arbetad tid dividerat med den normala arbetstiden för perioden. [S1-6_50c] Under rapporteringsperioden uppgick den totala personalomsättningen till 13,84%. Redovisningsprinciper S1-6 [MDR-M] Alla SKF-medarbetare registreras i ett centralt masterdata - system hos SKF. Samtliga uppgifter som anges i dessa hållbarhetsrapporter baseras på denna databas. I siffrorna för 2025 ingår även medarbetare från de förvärv som har gjorts under året. Uppgifter om kön i denna rapport base - ras på kön som registrerats i masterdatasystemet och representerar inte fullt ut mångfalden av könsidentiteter. När det gäller anställningsform skiljer SKF mellan tills - vidareanställning och visstidsanställning samt deltid och heltid. SKF delar dock inte upp uppgifterna i timanställda utan garanterade arbetstimmar, eftersom SKF i regel inte använder denna typ av osäkra anställningsavtal för någon av sina medarbetare världen över. Dessa uppgifter är där - för inte tillämpliga. Globala definitioner för dessa avtals - typer gäller på alla SKF-anläggningar för att säkerställa konsekvens och jämförbarhet. Nationella definitioner har inte använts och siffrorna på landsnivå har sammanställts till totala värden enligt detta standardiserade tillväga - gångssätt. Antalet medarbetare beräknas utifrån antalet personer i arbetskraften redovisade vid räkenskapsårets slut (FY25). SKF fastställer antalet medarbetare utifrån deras sista arbetsdag, oavsett om de fortfarande har ett giltigt anställ - ningsavtal (t.ex. under uppsägningstiden). Därför tas inte medarbetare som har blivit uppsagda med i beräkningen efter deras sista arbetsdag, även om deras uppsägningstid sträcker sig bortom detta datum. Representation baserad på kön hämtas från SKFs masterdatasystem, där sådana personuppgifter lagras och kopplas till personalakter. Dessa uppgifter samlas in och behandlas i enlighet med gällande dataskyddsbestämmelser. S1-6 Uppgifter om företagets anställda Anställda per kön [S1-6_50a; AR 55] Kön Antal anställda Män 28 536 Kvinnor 8 735 Övrigt 0 Redovisas inte 0 Totalt antal anställda 37 271 Anställda per land 1) [S1-6_50a; AR 55] Land Antal anställda Kina 5 725 Tyskland 4 908 1) I enlighet med ESRS S1 -6 redovisas endast de länder som passerar det obligatoriska tröskelvärdet: fler än 50 anställda och minst 10 % av den totala arbetsstyrkan. Under 2025 nådde Kina och Tyskland dessa nivåer och presenteras separat. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 77 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 78 ===== Redovisningsprinciper S1-8 [S1-8_63b, AR_66, MDR-M] Kollektivavtal definieras som samråds o ch förhandlings processen mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresen tanter för att fastställa arbetsvillkor. SKFs definition av kollektivavtalsförhandlingar och social dialog överens stämmer med ESRS s tandarderna. I de flesta länder där SKF är verksamt har kollektivavtal ingåtts med lokala och/eller nationella fackföreningar. Med representanter från 21 länder finns SKF represen terat i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. För mer information, se sektionen om arbetstagar representation i S1 2 . I vissa länder utanför EES finns inga kollektivavtal på grund av begränsad facklig närvaro, lokal lagstiftning eller sociopolitiska faktorer vilka kan också begränsa eller mot verka införande av kollektivavtal. Trots detta är det fort farande av högsta prioritet för SKF att säkerställa rättvisa arbetsvillkor för alla medarbetare. Inom ramen för SKFs globala fackliga världsråd omfattas medarbetarna i dessa länder av avtal på koncern och regionnivå som följer samma höga arbetsnormer över hela världen. S1 Den egna arbetskraften, forts.S Omfattning av kollektivavtal Omfattningsgrad Medarbetare EES-länder1) Medarbetare regioner utanför EES1) Företrädare på arbetsplatsen endast EES1) 0–19% Asien 20–39% Nord och Sydamerika 40–59% 60–79% 80–100% Tyskland Tyskland 1) >50 medarbetare som representerar >10% av den totala arbetskraften S1-8 Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger [S1-8_60a-c; 63a, AR70] Att medarbetarna omfattas av kollektivavtal anses vara en viktig indikator på kvaliteten i den sociala dialogen. I Europa täcks SKFs arbetsstyrka fullt ut av kollektivavtal (100%) i 9 länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Rumänien, Spanien och Sverige och Österrike. I andra länder där SKF har verksamhet omfattas medarbetarna av kollektivavtal till 90% i Tyskland, 85% i Tjeckien, 77% i Bulgarien och 75% i Polen, vilket bekräftar ett utbrett engagemang för strukturerade och inkluderande arbetsmarknadsrelationer. Globalt omfattas 61% av SKFs totala arbetskraft av kollektivavtal. Under 2025 infördes koncerngemensamma direktiv för föreningsfrihet och kollektivavtalsförhandlingar (mer infor mation finns under S1 1 ). Direktivet går bortom lokal lag stiftning och visar SKFs engagemang för internationella arbetsnormer och respektfulla sociala dialoger på arbets platsen. Mångfald i arbetskraften uppdelad på kön och ålder [S1-9_66a-b] Kön Ålder Män Kvinnor <30 30-50 >50 Styrelsen 12 3 0 4 11 Koncernledning 8 4 0 4 8 Högsta ledningen 291 99 0 198 192 Chefer 3 551 948 85 3 106 1 308 Totalt antal anställda 28 536 8 735 5 089 21 192 10 990 S1-9 Mångfaldsindikatorer SKFs åldersfördelning visar att majoriteten av de anställda är i åldern 30–50 år och att det finns en betydande andel anställda över 50 år i ledande befattningar, vilket åter speglar den förväntade karriärutvecklingen och bidrar till kontinuitet i ledarskap. Den lägre andelen anställda under 30 år understryker hur viktiga SKFs initiativ och åtgärder enligt S14 ä r för att attrahera och utveckla talanger i början av karriären, vilket säkerställer framtida kapacitet och resi liens. Dessa insatser stöder också SKFs mål (se S1 5 ) och bidrar till att göra SKF till en attraktiv arbetsplats. De över ensstämmer också med principerna och relaterade direktiv om mångfald (för mer information se S1 1 ), jämlikhet och inkludering, medarbetarnas välbefinnande, feedback och flexibelt arbete. Dessutom syftar SKFs utvecklade strategi för kompetensbaserad rekrytering och utveckling, som beskrivs i (S1 1 ), till att lägga större vikt vid färdigheter och kompetenser än antal års erfarenhet, vilket bidrar till en mer inkluderande och framtidssäkrad arbetskraft. Redovisningsprinciper S1-9 [MDR-M] SKF använder sig av rådata för sina bedömningar. Beräk ningarna görs utifrån antalet medarbetare, med data upp delade efter kön, ålder och roll. Omfattningen av mång falds m ätvärden som visar rådata inkluderar alla anställda i SKFs egen arbetskraft, för att få övergripande enhetlighet i hela denna rapport. Med styrelsen avses SKFs styrelse som är det högsta ledningsorganet för organisationen. Det absoluta antalet som nämns avser styrelseledamöter som har valts av årsstämman. Koncernledningen definieras som SKF koncernens högsta ledningsgrupp för den operativa verk samheten. Med högsta ledningen avses de 390 högsta cheferna inom SKF k oncernen, där det faktiska antalet i denna kategori kan komma att förändras över tid. Totalt antal anställda avser det totala antalet anställda på SKF i slutet av 2025 enligt vad som anges i S1 6 . Chefer definieras som medarbetare som har minst en medarbetare som direkt underställd. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 78 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 79 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S Andel medarbetare med regelbundna utvecklingssamtal uppdelat på kön [S1-13_83a;84] År Kategori Totalt antal anställda Kvinnor Män 2025 Totalt antal anställda 37 271 (33%) 8 735 (38%) 28 536 (30%) Berättigade anställda 12 256 (97%) 3 358 (97%) 8 563 (98%) 2024 Totalt antal anställda 38 743 (35%) 8 830 (44%) 29 913 (33%) Berättigade anställda 12 471 (97%) 3 444 (97%) 9 027 (97%) Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd uppdelat på kön och kategori [S1-13_83b;84] År Kategori Totalt Genomsnittligt antal timmar Kvinnor Genomsnittligt antal timmar Män Genomsnittligt antal timmar 2025 Tjänstemän 8,5 8,4 8,5 Verkstadsanställda 1,7 2,2 1,6 2024 Tjänstemän 14,2 14,4 14,1 Verkstadsanställda 3,5 4,3 3,4 S1-10 Adekvata löner SKF betalar adekvata löner till alla anställda i den egna arbetsstyrkan och ser till att löner och andra förmåner inte understiger skälig lön enligt referensvärden för adekvata löner och att de betalas ut i full överensstämmelse med lagar och kollektivavtal. SKF genomför en central revision varje år. S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling [S1-13_82; 83b] I en tid av ständig förändring har SKF byggt upp en kultur av kontinuerligt lärande för att upprätthålla konkurrens kraften. Med tanke på de risker som är förknippade med kompetensbrist, personalomsättning och ett försvagat arbetsgivar v arumärke har SKF prioriterat initiativ som ska par rätt f örutsättningar och uppmuntrar självdrivet lärande och utveckling. Detta åtagande är viktigt för att SKF ska kunna uppfattas som en framåtblickande arbetsgivare som erbjuder personlig och professionell utveckling. SKF betonar vikten av medarbetarstyrt lärande för att upprätthålla aktuell kompetens. Under 2025 redovisades för tjänstemän ett genomsnitt på 8,5 timmar formellt lärande och för verkstadsanställda 1,7 timmar, baserat på registreringar i Learning Management System (LMS). SKF understryker samtidigt betydelsen av det om f attande informella lärandet som uppstår genom k unskapsdelning, samarbete och vardagliga arbets m oment. Redovisningsprinciper S1-13 [AR77 a-b, MDR-M] SKF redovisar registrerade timmar av formellt lärande i sitt globala Learning Management System (LMS). Beräkningen enligt ESRS har använts: det totala antalet utbildnings timmar som erbjudits och genomförts av anställda, upp delat efter kön och anställningskategori, dividerat med det totala antalet anställda i respektive kategori. Anta l et anställda baseras på uppgifter från S1 6 . Måttet omfat t ar alla personer som har ett anställningsförhållande med SKF, heltids e ller deltidsanställda, tillsvidareanställda eller till fälligt anställda i enlighet med ESRS definitioner av egen arbetskraft och exkluderar konsulter och inhyrd personal. Informellt och socialt lärande, liksom formell utbildning som genomförts externt, ingår inte i de registre r ade timmarna av formellt lärande. Prestationsbedömningar genomförs årligen och definitionen överensstämmer med ESRS definition. S1-14 Mått för hälsa och säkerhet SKF har högsta prioritet när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen genom att arbeta systematiskt för att förebygga olyckor och minska hälsorisker. Detta åtagande är en hörnsten i bygget av ett hållbart företag. Proaktivt arbete är avgörande för MHS h anteringen, som har ett starkt fokus på förebyggande åtgärder och kontinuerlig f ö rbättring för att undvika framtida incidenter. Se S1 4 för pågående åtgärder inom detta område. Ledningssystem för hälsa och säkerhet [S1-14_88a;AR] På SKF omfattas cirka 79% av företagets medarbetare och inhyrda arbetstagare (motsvarande omkring 33 000 per s oner) av ett certifierat ledningssystem för hälsa och säkerhet. Systemet omfattar i huvudsak produktions anläggningar, verkstäder, logistikcenter och tekniska center. Bland SKFs egna anställda omfattas 78% (mot svarande omkring 29 000 personer). Därutöver omfattas även 84% av de personer som inte är anställda av SKF men som arbetar under SKFs ledningsprotokoll (mot svarande omkring 3 800 personer) av det certifierade ledningssystemet för hälsa och säkerhet. Inga specifika arbetstagargrupper är exkluderade. Proaktiv rapportering av incidenter [S1-14_88b-c:88e] Under rapporteringsåret registrerade SKF totalt 137 fall av arbetsrelaterade olyckor och fall av arbetsrelaterad ohälsa, vilket är en minskning från 207 fall föregående år. Under samma period fortsatte den proaktiva incident rappor t eringen att öka, vilket tyder på förbättrade in satser för att identifiera risker och vidta förebyggande åtgärder inom hela organisationen. Inga arbetsrelaterade dödsfall in t räffade under rapporteringsåret. Olycks frekvensen f örbättrades till 2,01 under 2025, jämfört 100 150 200 250 300 20232022 2021 2024 2025 0 20 000 80 000 60 000 40 000 Proaktiv rapportering vs olyckor Antal tillbud samt riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden Antal registrerbara olyckor Allvarliga registrerbara olyckor Registrerbara olyckor Första hjälpen- incidenter Tillbud Riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden 2 135 1 494 2 002 81 841 1) I årsredovisningen för 2024 var olycksfrekvensen 0,59 eftersom beräkningen då baserades på OSHAs r ekommendationen att använda 200 000 arbetade timmar. I år följer beräkningen i stället riktlinjerna för ESRS, där 1 000 000 timmar används. med 2,97 under 2024(1), v ilket återspeglar en positiv utveckling i SKFs övergripande arbetsmiljöarbete. SKF bekräftar att det under rapporteringsperioden inte heller inträffade några dödsfall på grund av arbets relaterade skador eller ohälsa bland andra arbetstagare (t.ex. arbetstagare i värdekedjan) som arbetade på SKFs anläggningar. Redovisningsprinciper S1-14 [MDR-M] Alla hälso o ch säkerhetsincidenter inom SKF hanteras lokalt på den plats där incidenten inträffade eller identi fierades, med stöd från andra delar av organisationen vid behov. Arbetsrelaterade registrerbara olyckor rapporteras inom tre arbetsdagar. SKF uppmuntrar att alla andra typer av SKF ÅRSREDOVISNING 2025 79 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 80 ===== S1 Den egna arbetskraften, forts.S gapet beskrivs under S1 4 (Skapa en inkluderande och rättvis arbetsplats och ersättningsmått) och omfattar bland annat uppföljning av KPIer för jämställdhet i PX styrkort och utbildning av chefer och PX s pecialister i frågor som rör lönegapet mellan kvinnor och män. Det är viktigt att skilja mellan det så kallade ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män och principen om lik värdig lön. Medan det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen per kön för alla roller över hela världen, oavsett nivå eller typ av arbete, handlar likvärdiga löner om att arbetsgivare erbjuder lika lön för lika eller likvärdigt arbete. SKF åtar sig att säkerställa att medarbetare erhåller lika lön för likvärdigt arbete. Detta åtagande är inskrivet i SKF k oncernens direktiv för ersättningar och förmåner (se S1 1 ) och för stärks genom årliga lönekartläggningar där korrigerande åtgärder vidtas om så behövs. Redovisningsprinciper S1-16 [MDR-M] Det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män Beräkningen av det ojusterade lönegapet mellan könen S1-17 Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter [S1-17_103a-c;104a-b] Typ av incident Antal Missförhållanden via SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad 368 Anmälda incidenter av diskriminering, inklusive trakasserier 36 Missförhållanden som rapporterats via andra kanaler än SKFs rapporteringskanal 0 Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid klagomål eller fall av diskriminering 0 Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0 Belopp för böter, straffavgifter och skadestånd vid allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna 0 incidenter rapporteras så nära tidpunkten för händelsen som möjligt för att stödja snabb respons och kontinuerlig förbättring, men tillåter rapportering på månadsbasis. Dödsfall ingår i kategorin allvarliga registrerbara olyckor, vilka definieras som arbetsrelaterade skador och ohälsa som leder till dödsfall, förlust av en kroppsdel eller irrever sibel skada eller ohälsa. Registrerbara olyckor omfattar alla arbetsrelaterade skador och ohälsa som leder till medvetslöshet, mer än en dags frånvaro från arbetet, begränsningar i arbetsuppgifter eller omplacering, eller som kräver medicinsk behandling utöver första hjälpen. Första hjälpen i ncidenter avser engångsbehandling och efterföljande observation av mindre skador, såsom skrubbsår, skärsår, brännskador och flisor, som vanligtvis inte kräver medicinsk vård. Till bud definieras som händelser där ingen skada, ohälsa eller dödsfall inträffar. Olycksfallsfrekvensen beräknas i enlighet med ESRS: Antalet allvarliga registrerbara olyckor och registrerbara olyckor multipliceras med 1 000 000 arbetade timmar och divideras med faktiskt arbetade timmar. Detta indikerar antalet arbetsrelaterade skador per 500 heltids anställda i arbetsstyrkan under ett års tid. Fram till och med 2025 har de definitioner som används av SKF för rapportering av skador och ohälsa inte varit fullt ut anpassade till ESRS d efinitionerna. Särskilt har upp d elningen mellan olyckor och ohälsa inte tillämpats konsekvent, och i vissa fall kan ohälsa ha rapporterats som olyckor i EHS r apporteringssystemet. Ett riskfyllt arbetsförhållande är ett sådant som kan orsaka skada, ohälsa eller dödsfall, medan riskfyllt beteende avser utförandet av en uppgift eller aktivitet på ett sätt som kan leda till motsvarande konsekvenser. Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa uppstår till följd av exponering för risker i arbetet; andra typer av incidenter kan dock inträffa som inte är kopplade till arbetet i sig. Under sitt första rapporteringsår enligt ESRS har SKF tillämpat möjligheten till införande i etapper för upplysningar relaterade till ohälsa. SKF kan för närva rande inte rapportera det totala eller kombinerade antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa. SKF har tidigare rapporterat för lorade dagar på grund av skador och dödsfall som separata nyckeltal och granskar nu hur förlorade dagar för arbets relaterad ohälsa, i enlighet med ESRS d efinitionen av ohälsa, kan samlas in globalt för att säkerställa inkludering av detta mått till nästa år. Alla uppgifter om hälsa och säkerhetsprestanda samt incidenter på SKF samlas in i SKF:s incidenthanterings system, medan uppgifter om antal anställda har hämtats från SKF:s finansiella rapporteringssystem för de anlägg ningar och enheter som ingår i koncernens ISO 45001:2018 c ertifiering. Nyförvärvade företag och anläggningar omfattas av SKFs certifierade ledningssystem först efter en viss tids period. Samtliga certifierade anläggningar genomgår internrevisioner varje till var tredje år. Ett antal SKF m edarbetare är kvalificerade som interna koncernrevisorer, och dessa individer genomför även revi sioner på anläggningar för att säkerställa efterlevnad av standarderna, koncernens miljö , energi, hälso o ch säker hetspolicy samt relaterade koncerninstruktioner och krav. Utöver interna revisioner anlitar SKF ett extern certifie ringsorgan för att genomföra revisioner av efterlevnaden av denna standard både på koncern och anläggningsnivå. S1-16 Ersättningsmått [S1-16_97a-c] Lönegap mellan kvinnor och män och skillnad mellan VD:ns ersättning och anställdas medianersättning [S1-16_95;97a-b] 2025 2024 Lönegap mellan könen 19% 19% Skillnad mellan VD:ns ersättning och anställdas medianersättning 69:1 75:1 Det globala ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män är ett mått som jämför den genomsnittliga lönen per kön för alla roller inom SKF, oavsett nivå eller typ av arbete. En av de främsta enskilda faktorerna som förklarar löne gapet mellan könen på SKF är att kvinnor är underrepre senterade i ledande och högavlönade befattningar, och överrepresenterade i lägre, lågavlönade befattningar. För SKF är det v iktigt att eliminera det ojusterade lönegapet mellan kvinnor och män. Åtgärder för att motverka löne Redovisningsprinciper S1-17 [S1-17_103d, MDR-M] I beräkningarna ingår samtliga medarbetare i SKFs egna arbetsstyrka, och företaget använder sig av rådata utan några uppskattningar. Rapporterings p erioden för dessa uppgifter sträcker sig från 1 januari till 31 december. Alla ekonomiska siffror är omräknade till SEK. SKF har inrättat en rapporteringslinje för etik och efter levnad som överensstämmer med ESRS standarddefinition för mekanismer för rapportering av klagomål. SKF införde år 2021 en process för att se till att anmälningar om trakas serier och diskriminering som rapporteras lokalt, antingen via ep ost eller personligen till People Experience t eamet, även ska dokumenteras och rapporteras centralt. baseras på samtliga anställdas totala ersättning per avtalad timme som betalats ut under 2025, se omfattning av anställda i S16 . Beräkningen följer den metod som fast ställts i ESRS. Den breda definitionen av lön som tillämpas återspeglar ESRS upplysningskrav och omfattar alla typer av ersättning, däribland fast och rörlig lön samt förmåner (kontant eller i annan form) med ett monetärt värde. SKF samlar in ersättningsdata om ersättning från lokala löne system, som konsolideras på koncernnivå med valuta omräkningar utförda med relevanta växelkurser. Alla siffror är omräknade till svenska kronor (SEK) för att säkerställa jämförbarhet mellan olika marknader. Anställda från förvärv som slutfördes under fjärde kvartalet 2025 ingår inte i data uppsättningen. Årliga total ersättning Skillnaden mellan koncernens VDs ersättning och median ersättningen bland anställda fastställs med hjälp av samma data som används för att beräkna det ojusterade lönegapet mellan könen. Dataunderlaget p åverkas av valutafluktationer, vilket kan ha en effekt på jämförbarheten mellan åren. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 80 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 81 ===== SKF har en omfattande global värdekedja med medarbetare inom olika branscher och regioner. SKF inser vikten av dessa relationer och sam arbetar aktivt med leverantörer och kunder för att främja ett ansvarsfullt företagande genom hela värdekedjan. Här ingår att förbättra arbets förhållandena, främja etiska metoder och säker ställa respekten för mänskliga rättigheter både uppströms och nedströms. SKFs åtagande stöds av en uppsättning policyer som ställer tydliga krav på leverantörer, distributörer och andra partners. För att upprätthålla dessa standarder tillämpar SKF riskbaserad övervakning genom sitt program för ansvarsfulla inköp och samarbetar med leverantörer nedströms för att uppmuntra transparens och hållbarhet i produktanvändning och distribution. Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont S2 – Arbetsförhållanden samt lika behandling och möjligheter för alla 26 Förbättra arbetsvillkoren tillsammans med leverantörerna I SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer föreskrivs rättvisa arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet. Inom ramen för SKFs program för ansvarsfulla inköp samarbetar koncernen aktivt med leverantörer för att förbättra arbetsvillkoren i riskregioner- och sektorer, vilket har faktiska positiva konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan. Faktisk positiv konsekvens Långsiktig 27 Arbetsrelaterade skador och ohälsa hos arbetstagare i värdekedjan SKF inser att arbetsrelaterade skador och hälsoproblem kan förekomma både i segment uppströms och nedströms i dess värdekedja, trots pågående insatser för att minska dessa risker. Arbetstagare i hela värdekedjan kan utsättas för förhållanden som kan leda till skador eller dödsfall. Som ett globalt verksamt företag köper SKF in material och säljer produkter i olika länder, där det finns en inneboende risk för potentiella negativa konsekvenser för arbetstagare i värde- kedjan som befinner sig i regioner med mindre stränga arbetsrättsliga regler. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig 28 Potentiellt undermånliga arbetsförhållanden för arbetstagare i värdekedjan SKFs värdekedja uppströms och nedströms för både direkta och indirekta material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa regioner och sektorer kan ha potentiella risker relaterade till arbetsförhållanden (brist på kollektivavtal och föreningsfrihet) och ojämlik behandling (möjliga trakasserier och diskriminering) av anställda. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig S2 – Andra arbetsrelaterade rättigheter 29 Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter uppströms och nedströms i värdekedjan SKFs globala och omfattande värdekedja uppströms och nedströms medför en inneboende risk för negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, däribland tvångsarbete och barnarbete. Dessa risker bedöms som allvarliga, eftersom vissa regioner och sektorer kan vara mer utsatta för brott mot rättigheter. Förekomsten av sådana risker visar på potentialen för allvarliga negativa konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan, särskilt i regioner där arbets- skydds bestämmelser är otillräckliga. Potentiell negativ konsekvens Medellång sikt Uppströms Egen verksamhet Nedströms S2 Arbetstagare i värdekedjanS engagemang och synpunkter (se ESRS 2 SBM-2) lyfter fram bidrag från regionala inköpsteam, revisorer för ansvarsfulla inköp, Group Sustainability, Group Legal & Compliance och externa branschinitiativ (såsom Responsible Minerals Initi - ative och NIR) för att identifiera dessa IROer. Omfattning av arbetstagare i värdekedjan [S2 SBM-3_11a i-v; 11b; 11d-e; 12; 13] SKFs upplysningar enligt ESRS 2 omfattar arbetstagare i värdekedjan som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av företagets verksamhet uppströms och/eller nedströms. Här omfattas arbetstagare som är anställda av enheter i SKFs värdekedja uppströms, till exempel de som arbetar med utvinning, bearbetning och tillverkning av råvaror och komponenter. Här ingår nivå 1-leverantörer och uppåt. Operativa revisioner inkluderar även arbetstagare på SKFs anläggningar som inte ingår i företagets egen arbetskraft, till exempel personer som är anställda av externa tjänste - leverantörer för städning, catering, säkerhet och inspektion. I värdekedjan nedströms samarbetar SKF med logistik - leverantörer, distributörer och agenter. Utsatta grupper [S2 SBM-3_11a v] SKF inser att vissa grupper av arbetstagare i värdekedjan kan vara mer utsatta för negativa konsekvenser på grund av sina egenskaper eller sin situation. SKF har genomfört en strukturerad utvärdering för att förstå var utsatta arbets- tagare kan finnas i värdekedjan uppströms. I utvärderingen tillämpas ett negativt konsekvensbaserat perspektiv, med fokus på potentiell förekomst på grund av förhållanden i de geografiska regioner och industrisektorer som är relevanta för SKF. Migrerande arbetstagare Migrerande arbetare anses vara utsatta på grund av begränsad tillgång till rättsligt skydd och utsatthet för dåliga rekryteringsmetoder. Det finns en ökad potential för förekomst av migrerande arbetskraft i regioner som Sydostasien och Mellanöstern inom sektorer såsom metall- och lager industrier. STRATEGI S2 – ESRS 2 SBM 3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell [ESRS 2, SBM-3_43] De väsentliga IROer som rör arbetstagare i värdekedjan identifierades genom SKFs dubbla väsentlighetsbedöm - ning (DMA) enligt kraven i ESRS 2 IRO-1. Vissa IROer ansågs vara väsentliga på grund av att allvarlighetsgraden av konsekvenserna vägde tyngre än sannolikheten för att de skulle inträffa, särskilt när det gällde barnarbete, tvångs arbete, diskriminering och begränsningar av förenings friheten, se tabell SBM-3. Strategisk integration av IROer som rör arbetstagare i värdekedjan [ESRS 2, SBM-2_43, ESRS 2 SBM-3_48b, S2 SBM-3_10a;11d] SKFs värdekedja omfattar tiotusentals leverantörer, distri - butörer och agenter över hela världen, som sträcker sig över flera branscher, geografiska områden och riskprofiler. Dessa partnerskap är viktiga för att kunna leverera produk - ter och tjänster, men också för att stödja lokala ekonomier och skapa arbetstillfällen. SKFs globala räckvidd medför möjligheter, men också ett tydligt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och främja rättvisa, säkra och inklu - derande arbetsförhållanden i alla delar av värdekedjan. Detta ansvar är djupt förankrat i SKFs affärsmodell och strategi samt i hur SKF hanterar hållbarhet och risk. Operativt sammanhang och intressenters engagemang och synpunkter [S2 SBM-2, S2 SBM-3_10] Alla identifierade IROer gäller för SKFs värdekedja upp - ströms och/eller nedströms och hanteras genom en kombination av policyer (S2-1), leverantörsgranskningar, revisioner, utbildningar (S2-4), mekanismer för rapporte - ring av issförhållanden och eskaleringsförfaranden (S2-3). Dessa åtgärder genomförs främst genom programmet för ansvarsfulla inköp och regleras av SKFs etiska riktlinjer (S2-1). SKFs upplysningar enligt ESRS 2 om intressenters SKF ÅRSREDOVISNING 2025 81 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 82 ===== Arbetstagare i låglöne-, manuella eller arbetsintensiva roller Lågkvalificerade arbetstagare anses vara utsatta på grund av sin svaga förhandlingsposition, låga lönemässiga kon kurrenskraft och sin högre sannolikhet att få utföra fysiskt arbete under riskfyllda arbetsförhållanden. Olika geo grafiska områden och sektorer har större tendens att använda lågkvalificerad arbetskraft. Tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare Tillfälligt anställda och säsongsarbetare anses vara ut s atta på grund av begränsad tillgång till rättsliga mekanismer, lägre förhandlingsförmåga och alltför mycket övertid. Geografiska områden i Östeuropa och Sydamerika, inom sektorer som förpackning och tillverkning, har ofta ett stort behov av tillfälliga och säsongsanställda arbetstagare. Kvinnliga arbetstagare Kvinnliga arbetstagare anses vara utsatta på grund av ekonomiska och strukturella faktorer såsom yrkesmässig segregering. Kvinnliga arbetstagare arbetar ofta inom till verknings och förpackningsindustrin i Sydostasien och Centralamerika. Barn och unga arbetstagare Barn och yngre arbetstagare anses vara utsatta på grund av maktobalansen och deras inneboende sårbarhet för negativa riskfaktorer. Regioner som Syd o ch Central amerika samt Sydostasien inom tillverknings och metall bearbetningsindustrin anses ha en högre sannolikhet. SKF bevakar förekomsten av barnarbete och bekräftar att inget barnarbete har identifierats inom SKFs leverantörskedja. Beroenden och sårbarhet i värdekedjan uppströms Samtidigt som SKF undersökte förekomsten av utsatta arbetstagare utvärderades också det ömsesidiga beroendet mellan företaget och dess leverantörer. Genom denna utvärdering fastställdes att SKF har en hög koncentration av utgifter hos en relativt liten grupp av leverantörer, varav vissa tillhandahåller komponenter av strategisk betydelse med begränsade möjligheter att ersätta. SKF konstaterade också att leverantörerna i vissa fall är mycket beroende av SKF som kund, vilket tyder på ett omvänt beroende. S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.S S2-2 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser [S2-2_20; 22a-c; 22e, S2-2_23, AR 18; AR20] SKF samarbetar med ett brett spektrum av intressent grupper, däribland arbetstagare i hela värdekedjan, för att förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa konsekvenser. Detta samarbete främjar också transparens, stärker SKFs rutiner för tillbörlig aktsamhet och bidrar till kontinuerlig förbättring inom inköp, drift och produkt ansvar. Direkt medarbetarengagemang [S2-2_22a-b] Arbetstagarintervjuer genomförs inom ramen för revisioner på plats, vilket ger möjlighet att fånga upp arbetstagarnas synpunkter när det gäller mänskliga rättigheter, arbets villkor, hälsa och säkerhet samt tillgång till kanaler för att kunna framföra missförhållanden. Intervjuerna genomförs efter en standardiserad checklista med specifika frågor om arbetsförhållanden och kännedom om rättigheter. Utöver intervjuer har SKF en öppen och konfidentiell mekanism för rapportering av missförhållanden, SKFs rapporterings kanal för etik och regelefterlevnad (se S2 3 ). Hur ofta detta görs beror på revisionsscheman och vilken typ av problem som har rapporterats. Revisionerna genomförs utifrån risk prioriteringar, men rapporteringslinjen är alltid tillgänglig så att medarbetarna kan kontakta SKF vid behov. Indirekt medarbetarengagemang med tredje part [S2-2_22a-b; 22d; 23] SKF samarbetar indirekt med arbetstagare i värdekedjan genom att delta i plattformar med flera intressenter och initiativ från tredje part som fungerar som pålitliga före trädare för arbetstagarnas perspektiv. Här ingår globalt erkända nätverk som FNs Global Compact, Responsible Steel Initiative (RSI) och Responsible Minerals Initiative (RMI). Genom dessa initiativ håller sig SKF informerat om nya risker och trender relaterade till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och ansvarsfulla inköp i sektorer och geogra fiska områden med höga risker. Dessa plattformar hjälper SKF att förstå det bredare sammanhanget i vilket dessa arbetstagare verkar och ligger till grund för företagets strategi för riskhantering. HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan [S2-1_16; 1 7a-c; 18-19, MDR-P_65a] SKFs etiska riktlinjer gäller för alla SKFs leverantörer, underleverantörer, distributörer, agenter och mellanhänder över hela världen. Dessa policyer förbjuder uttryckligen människohandel, tvångsarbete och barnarbete, och är inte förhandlingsbara. Kraven förmedlas genom de policyer som anges i tabellen S21 p å nästa sida och i SKFs inköps avtal, vilka alla gäller för relevanta branschnormer, inter nationella standarder och riktlinjer, inklusive den inter nationella stadgan om de mänskliga rättigheterna, ILOs kärnkonventioner och FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SKF kommunicerar sina policyer till affärsförbindelserna i värdekedjan på olika sätt, bland annat vid leverantörs konferenser, via leverantörernas webbportal, under risk baserade revisioner av de etiska riktlinjerna, vid utbild ningar om de etiska riktlinjerna och som en pågående del av leverantörernas utvecklingsprocess. Leverantörerna f ör binder sig att följa CoC4S pr inciperna genom att som bevis på godkännande och åtagande underteckna de all männa villkoren. SKFs inköpsteam väljer vilka leverantörer de ska arbeta med samtidigt som de har en central roll för att uppnå SKFs mål för ansvarsfulla inköp. Inköpsteamens agerande styrs av policyer som anges i tabellen S2 1 p å nästa sida. Inköpsrutinerna granskas kontinuerligt för att säkerställa att de överensstämmer med SKFs etiska rikt linjer för leverantörer, underleverantörer, distributörer, agenter och andra mellanhänder och för att undvika eventuella konflikter med SKFs policyer. Under rapporteringsperioden har SKF inte några specifika fall av bristande efterlevnad av dessa inter nationella standarder i sin värdekedja uppströms eller nedströms. Utöver riktlinjerna i S2 1 m åste SKFs leve rantörer och entreprenörer följa de principer som fast ställs i SKFs k oncernpolicy för miljö, energi, hälsa och säkerhet (se S1 1 ). I målgruppen för båda formerna av engagemang ingår alla arbetstagare i värdekedjan, med särskild uppmärk samhet på dem som arbetar i högrisksektorer och r egioner, samt utsatta grupper som kvinnor, migrerande arbets tagare och unga arbetstagare. Hänsyn tas till dessa grupper när revisionsprotokoll och revisionsstrategier tas fram, även om SKF för närvarande inte följer upp revisions resultaten per demografisk kategori. Direkt och indirekt engagemang övervakas av kommittén för ansvarsfulla inköp, Group Compliance och regionala inköpsavdelningar, som ser till att feedbacken eskaleras på rätt sätt och ligger till grund för beslutsfattande. Hur effektivt SKFs engagemang är bedöms utifrån kvaliteten på den feedback som tas emot via engagemangsforum. Synpunkter från det direkta engagemanget har lett till uppdateringar i checklistan för leverantörsrevisioner. Synpunkter från vårt engagemang har lett till program uppdateringar som den uppdaterade checklistan. S2-3 Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Process för genomförande av korrigerande åtgärder [ S 2-3_25; 27a, S2-4_33c, AR 21, S2 SBM-3_11c] SKF hanterar potentiella och faktiska negativa konsekven ser för arbetstagare i värdekedjan genom sitt program för ansvarsfulla inköp, som omfattar strukturerade riskbedöm ningar, leverantörsrevisioner och eskaleringsförfaranden. När väsentliga negativa konsekvenser identifieras skiljer SKF mellan systemrisker, såsom tvångsarbete i specifika råvarukedjor, och enskilda incidenter som brister som upp täcks vid revisioner. Korrigerande åtgärder vidtas när bris tande efterlevnad upptäcks i revisioner eller rapporteras via mekanismer för rapportering av missförhållanden. Vid alla avvikelser, oavsett r evisionsresultat, krävs det att leve rantörerna lämnar in en rapport om korrigerande åtgärder där de redogör för orsaker, korrigerande åtgärder och tids planer. Uppföljningsrevisioner och kontroller genomförs för att se till att åtgärderna har genomförts på ett ändamåls enligt sätt. Vid allvarliga eller upprepade överträdelser kan avtalen ses över med avseende på upphävande eller uppsägning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 82 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 83 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.S Policyer och direktiv relaterade till arbetstagare i värdekedjan Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning / viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer (CoC4S) Syftar till att säkerställa att alla leverantörer och underleverantörer har rättvisa arbetsvillkor, före bygger arbetsrelaterade skador och ohälsa samt respekterar mänskliga rättigheter i hela SKFs värdekedja. Kräver efterlevnad av internationella människo rätts och arbetsnormer (t.ex. ILOs kärnkonven tioner, FNs vägledande principer), förbjuder barn arbete och tvångsarbete, diskriminering och hård behandling, kräver adekvata löner, arbetstider, föreningsfrihet, säkra arbetsplatser, mekanismer för rapportering av missförhållanden och efter levnad av alla tillämpliga lagar. Omfattar även miljöansvar, antikorruption och kontinuerlig förbättring. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla leverantörer och underleverantörer globalt, inklusive deras egna leverantörskedjor. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Sustainability, Legal & Compliance, och lokala inköpsteam. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 26, 27, 29 SKFs etiska riktlinjer för distributörer Syftar till att säkerställa att distri butörer upprätthåller höga etiska standarder, förhindrar undermåliga arbetsförhållanden och respekterar mänskliga rättigheter i SKFs värde kedja nedströms. Förbjuder barnarbete och tvångsarbete, diskrimi nering och korruption; kräver rättvis behandling, föreningsfrihet, säkra och hälsosamma arbets platser, adekvata löner och efterlevnad av alla tillämpliga lagar. Lägger vikt vid miljöhänsyn och regelbunden övervakning av efterlevnaden. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla distributörer som hanterar SKFs produkter och tjänster över hela världen. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Lokal försäljnings och distributionsledning. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 27, 28, 29 SKF etiska riktlinjer för agenter och andra mellanhänder Syftar till att förebygga oetiska metoder och risker för mänskliga rättigheter bland agenter och mellanhänder som agerar på SKFs uppdrag, samt att säker ställa integritet och rättvis behandling för alla berörda arbetstagare. Kräver ärlighet, integritet och efterlevnad av alla lagar; förbjuder barnarbete och tvångsarbete, dis kriminering och korruption; kräver adekvata löner, arbetstider, föreningsfrihet, säkra arbetsplatser och miljöansvar. Förutsätter transparent ägarskap och att efterlevnaden kontrolleras regelbundet. Omfattning och berörda intressenter Gäller alla agenter och mellanhänder som är involverade i SKFs kommersiella verksamhet globalt. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Legal, lokal ledning och affärspartner. Ansvaret för genomförandet ligger hos SKF Business Operations, med stöd av SKF Group Legal & Compliance som ansvarar för policyskapande, styrning och tillsyn. 28, 29 Vid behov kan externa partner bidra till kapacitets uppbyggnad och effektiva avhjälpande åtgärder, särskilt i högriskregioner. Dessa rutiner återspeglar SKFs bredare åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och ansvars fullt företagande, så som anges i SKFs etiska r iktlinjer. Visselblåsarpolicy och kanaler för att framföra missförhållanden [S2-3_27b-d; 28, AR22; AR26; AR 28] SKF inser vikten av att ha effektiva mekanismer för rappor tering av missförhållanden för alla arbetstagare i värde kedjan. Detta förstärks av SKF k oncernens visselblåsar policy, som ligger i linje med EUs visselblåsardirektiv. Policyn garanterar anmälarens anonymitet, förbjuder repressalier och skyddar personuppgifter (se G1 1 för mer detaljerad information). SKF ger alla externa intressenter tillgång till sin rappor teringskanal för etik och regelefterlevnad så att de kan framföra sina missförhållanden direkt till SKF. Det går att få tillgång till kanalen konfidentiellt via telefon, e p ost, post eller en onlineportal, och anmälarna kan välja att vara anonyma. Information om rapporteringskanalen lämnas under leverantörsrevisioner, via checklistan för revision av de etiska riktlinjerna samt via introduktionsprogram för distributörer, agenter och mellanhänder. På så sätt säker ställs att arbetstagare i hela värdekedjan har tillgång till kanaler för att framföra sina missförhållanden och få hjälp vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Mer informa tion om hur rapporteringskanalen styrs och hanteras finns i avsnitt G11 . Arbetstagare i värdekedjan kan också ha tillgång till klagomålsmekanismer som tillhandahålls av deras arbetsgivare eller genom lokala tredjepartssystem. SKF stöder användningen av dessa mekanismer och upp muntrar leverantörer att se till att de finns tillgängliga och skyddar alla som vill framföra sina synpunkter. Under 2025 ökade SKF medvetenheten om och tillgäng ligheten till kanalen bland leverantörer och deras anställda genom att dela med sig av specialmaterial under revisioner av de etiska riktlinjerna, vilka också gjordes tillgängliga för nedladdning från SKFs webbsida om ansvarsfulla inköp (se åtgärd S24 ). Tillvägagångssätt och policyer för skydd mot repressalier [S2-3_28; 27d; AR26] Alla personer som påverkas av SKFs affärsverksamhet, däribland leverantörer, deras anställda, agenter, mellan händer, distributörer och entreprenörer, uppmuntras och förväntas rapportera faktiska eller misstänkta överträdelser. När det gäller frågor som rör arbetstagare i värde k edjan samarbetar SKF med relevanta affärspartner för att utreda och vidta lämpliga åtgärder. Det kan handla om korrige rande åtgärdsplaner, uppföljningsrevisioner eller, i allvar liga fall, eskalering till kommittén för ansvarsfulla inköp. Kanalernas effektivitet [S2-3_27d; AR27] Insatser för att öka medvetenheten och tillgängligheten pågår och SKF undersöker sätt att övervaka trovärdighet, användning och resultat på ett mer systematiskt sätt. SKFs missförhållandeprocesser styrs av FNs vägledande prin ciper för företag och mänskliga rättigheter och prioriterar en respektfull dialog och rättvis lösning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 83 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 84 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.S törer som uppfyller de grundläggande kraven som är kvalificerade att ingå i och hanteras enligt SKFs program för ansvarsfulla inköp. Granskning är utgångspunkten och det första tillfället att identifiera hållbarhetsrisker i leverantörskedjan. När leverantörerna har anslutit sig till programmet utvärderas och övervakas de genom en kombination av riskklassificering, revisioner och kontinuerligt engage mang. SKF har en lista över högriskregioner som omfattar 40 länder i Asien, 18 i Nord och Sydamerika, 45 i Afrika, 1 i Oceanien och 5 i Europa. Listan uppdateras kontinuer ligt och godkänns av kommittén för ansvarsfulla inköp. SKF tillämpar också en flexibel eskaleringsmodell: om varnings s ignaler identifieras under andra leverantörs aktiviteter, såsom kvalitetsgranskningar eller vid besök från köpare, kan leverantören eskaleras för en fullständig granskning av de etiska riktlinjerna, även om det ursprung ligen inte hade flaggats i riskmodellen. Förutom eskalering från fall till fall genomför SKF systematiska granskningar av processen för ansvarsfulla inköp för att hitta systema tiska risker eller återkommande mönster. Programmet för ansvarsfulla inköp styrs av kommittén för ansvarsfullt inköp, som förvaltas av Supplier Sustain ability som en del av Group Sustainability, och genomförs i nära samarbete med regionala inköpsteam och SKF revisorer som är verksamma i fem viktiga länder. Kommittén för ansvarsfulla inköp utvärderar om de åtgärder som vid tagits för drabbade arbetstagare är tillräckliga eller om ytterligare åtgärder som avstängning eller uppsägning av kontrakt är motiverade. I fall där affärsmässiga påtryckningar står i konflikt med åtgärder för att mildra konsekvenser säkerställer SKFs styr ningsstruktur att hänsyn till mänskliga rättigheter priorite ras och vid behov eskaleras till kommittén för ansvarsfulla inköp. Med denna styrningsstruktur kan SKF säkerställa att alla åtgärder, vare sig de är korrigerande, förebyggande eller strategiska, är lämpliga i sammanhanget och på ett meningsfullt sätt bidrar till att skydda och stärka arbets tagarna i värdekedjan. SKF strävar också efter att skapa väsentliga möjligheter för värdekedjan uppströms genom att införa ansvarsfulla S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna Process för att identifiera åtgärdernas lämplighet [ S 2-4_31; 32a-b; 32d; 33a-b; 34a-b, AR 29, S2-4_38] Vid rapportperiodens slut hade SKF ännu inte infört några särskilda program för att fullt ut uppfylla kraven på till börlig aktsamhet i förhållande till arbetstagare nedströms i värdekedjan. SKF inser vikten av ansvarsfullt företagande i hela värdekedjan, är medveten om denna brist och under söker aktivt olika sätt att förbättra sina rutiner för tillbörlig aktsamhet. Här ingår att utvärdera expansionen av revisions omfattningen för de etiska riktlinjerna och att stärka sam arbetet med distributörer och agenter för att bedöma och minska potentiella risker för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i verksamheten nedströms. SKFs åtgärder fokuserar på leverantörer uppströms på grund av vårt etablerade inflytande och våra pågående relationer med dessa leverantörer. Åtgärderna nedan avser inte några partners nedströms i värdekedjan. SKF identifierar och prioriterar åtgärder för att hantera konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till konse kvenser och beroenden hos arbetstagare i värdekedjan genom en strukturerad process som ingår i programmet för ansvarsfulla inköp. Denna process inleds med leverantörsgranskning och fortsätter med revisioner, olika aktiviteter för engagemang och mekanismer för att eskalera styrningen. Åtgärdernas lämplighet bedöms genom ett nivåindelat ramverk för eskalering. I upphandlingar påverkar den ansvarsfulla inköps pr ocessen direkt interna inköpsbeslut, inklusive köp, samt strategier för leverantörsengagemang. Alla potentiella leverantörer granskas inledningsvis mot en uppsättning minimikrav för hållbarhet och efterlevnad som är anpassade till SKFs etiska riktlinjer för leverantörer (se S21 ), där förväntningar relaterade till produkt och tjänstekategorier ingår. Leverantörer måste lämna doku mentation som visar att de uppfyller minimikraven, vilka granskas av SKFs interna revisorer. Det är bara leveran arbetsmetoder i upphandlingsprocesserna och kapacitets uppbyggnad för att hjälpa leverantörer att få bättre förståelse för arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljö standarder. Riskbedömningar och revisioner av leverantörer [S2-4_31; 32d, MDR-A_68a-e, AR 22; AR33-35] SKF tillämpar en riskbaserad metod för leverantörsbedöm ningar, med ökat revisionsfokus på länder som klassifi ceras som högriskländer enligt internationellt erkända instrument och SKFs interna riskbedömning. Leverantörer i dessa regioner granskas regelbundet enligt SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer som om fattar standarder för hälsa och säkerhet, arbetstagares rättigheter, etik och miljöpraxis. Dessa revisioner utgör ett direkt stöd för hanteringen av väsentliga IROer som arbets förhållanden och arbetsrelaterade skador och ohälsa. Leverantörer kan också väljas ut för revisioner av de etiska riktlinjerna om potentiella problem upptäcks under kvalitets granskningar eller platsbesök av SKFs tjänstemän. De förbättringar som gjordes 2025 utvecklades genom särskilda arbetsmöten där Group Sustainability, Group Compliance och regionala inköpsteam deltog. Under dessa möten låg fokus på att integrera indikatorer för utsatta arbetstagargrupper, däribland kvinnor, migrerande arbetstagare och personer med funktionsnedsättning, för att se till att checklistan återspeglar intressenternas för väntningar och regelkrav. Den uppdaterade checklistan infördes under andra halvåret 2025 och används nu vid alla revisioner av de etiska riktlinjerna. Checklistan hjälper SKF att identifiera, bedöma och hantera väsentliga konse kvenser på arbetstagare i värdekedjan, samtidigt som den gör att det går att jämföra och säkerställa konsekvens i revisionsresultaten. Revisioner genomförs på plats, ibland utan förvarning, av SKFs interna revisorer för ansvarsfulla inköp eller externa tredje parter. Leverantörer måste lämna fullständig tillgång till dokumentation och tillåta konfidentiella inter vjuer med arbetstagare. Varje revision resulterar i ett betyg, från ”Fullt godkänd” till ”Ej godkänd”. Vid alla av vikelser, oavsett betyg, krävs att en CAR lämnas in (se S23 ). Omrevisioner och uppföljningar på plats används för att verifiera att åtgärder har vidtagits. Om allvarliga problem inte löses kan SKF avsluta leverantörsrelationen. Under året fortsatte SKF med riktade åtgärder för att förbättra leverantörsrevisionerna, tack vare ett förbättrat samarbete mellan inköpsteamen och leverantörerna kring förväntningarna i de etiska riktlinjerna. Tack vare dessa insatser förbättrade 40 leverantörer sina betyg efter korri gerande åtgärder som verifierades genom uppföljande ut värderingar. Revisionsvolymerna var stabila under perioden, vilket tyder på en förbättring snarare än en försvagning av revisionen. Effektiviteten av denna åtgärd följs upp genom trender i revisionsresultat, andel avslutade korrigerande åtgärder och resultat av uppföljningsrevisioner. Indikato rerna granskas kvartalsvis för att ligga till grund för fram tida revisionsfokus och inköpsbeslut. Det finns inget specifikt numeriskt mål som är formellt kopplat till denna åtgärd, men ambitionen är att öka andelen leverantörer som får betyget ”Fullt godkänd” eller ”Godkänd” över tid. Detta är ett kontinuerligt program med revisions och om revisionscykler som planeras med intervaller på 6 månader, 12 månader eller 3 till 5 år, beroende på leve r antörs r isk, resultat och allvarlighetsgraden hos upptäckta avvikelser. Programmet tillhandahålls av Group S ustainability, Group Compliance och regionala inköpsteam. Kost nad erna täcks av SKFs ESG och inköps b udgetar. När så behövs anlitas externa revisorer för att utöka den interna kapaciteten. 0 15 30 60 45 Nord- och Sydamerika Indien och Sydostasien Kina och Nordostasien Europa, Mellan- östern och Afrika Antal revisioner SKF ÅRSREDOVISNING 2025 84 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 85 ===== Utbildning och kommunikation [S2-4_31, MDR-A_68a-e, AR22] För att underlätta identifieringen av åtgärder och hante ringen av väsentliga IROer för arbetstagare i värdekedjan (se S24 H antera risker, utnyttja möjligheter och förebygga negativa konsekvenser) har fortlöpande utbildningsinsatser genomförts som viktiga åtgärder inför 2025. SKFs interna revisorer erbjuder fortlöpande utbildning och stöd till regi onala inköpsteam, vilket hjälper dem att anpassa inköps beslut till programmets förväntningar. Inköpsteamen ansvarar för kontakten med leverantörerna, övervakningen av förbättringsplaner och att bistå leverantörerna med deras korrigerande åtgärder. Denna åtgärd bidrar till flera väsentliga IROer, bland annat arbetsvillkor, undermåliga förhållanden och arbetsmiljörisker, diskriminering och trakasserier, likabehandling och lika möjligheter samt tvångsarbete och barnarbete. Under 2025 genomförde SKF leverantörsutbildningar som omfattade cirka 218 leverantörer i Kina, Indien och Nord och Sydamerika. Utbildningarna fokuserade på SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, revisionsprocessen samt SKFs förväntningar avseende arbetsrätt, hälsa och säkerhet samt miljöprestanda. Vanliga teman inkluderade maskinsäkerhet, hantering av kemikalier, anställningspraxis och arbetstider. Utbildnings materialet omfattade även missförhållandehantering, frågor kopplade till mångfald, jämlikhet och inkludering samt SKFs process för leverantörseskalering och åtgärds program. Parallellt bedrivs även regelbundna interna utbildningsinsatser, särskilt riktade till inköpsteam och revisorer inom ansvarsfullt inköp. I Kina utbildades 85 regionala inköpare i ansvarsfulla inköpsmetoder, i Indien utbildades en ny revisor för att stärka revisionskapaciteten i Indien och Sydostasien, och i Nord och Sydamerika utbildades tre medarbetare för att stödja revisionsteamet. Syftet med dessa utbildningar är att öka medvetenheten om risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbets villkor samt att stärka förmågan att stödja leverantörers förbättringsarbete och säkerställa efterlevnad av de etiska riktlinjerna. Sedan 2020 har totalt 807 leverantörer deltagit i klass rumsbaserad utbildning. Genom åren har dessa insatser bidragit till långsiktiga förbättringar i leverantörernas S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts.S samarbetar SKF med leverantören för att verifiera ur sprunget och påbörjar vid en omställningsplan för etiska inköp. Om det inte finns någon genomförbar åtgärd för att åtgärda situationen kan SKF gå vidare med att avbryta relationen, bland annat genom att avsluta affärsrelationen som ett resultat av eskaleringsåtgärderna. Dessa steg ingår i SKFs process för tillbörlig aktsamhet av leverantörs kedjan, i tillägg till årlig granskning och kontinuerlig för bättring genom dialoger och övervakning. SKF är en aktiv medlem i Responsible Minerals Initiative (RMI), som tillhandahåller verktyg, revisionsprotokoll och spårbarhetsdata på smältverksnivå. Medlemskapet i RMI stärker SKFs förmåga att bedöma risker uppströms, fatta välgrundade inköpsbeslut och anpassa sig till internatio nella förväntningar. (Se S2 2 f ör mer information om enga gemang från tredje part.) Effektiviteten övervakas genom upplysningar från leverantörer och spårbarhetsdeklarationer, genom upp följningsåtgärder av flaggade källor, verifiering av smält verk och raffinaderiernas efterlevnad genom RMI v erktyg och bedömningar. Framstegen utvärderas årligen genom leverantörsgranskning och den fortlöpande utvecklingen av SKFs protokoll för ansvarsfulla inköp. Se S2 1 f ör mer information om översyn av policyer och styrning av leve rantörsetik, affärsetik och efterlevnad. SKF har som mål att minimera beroendet av icke k ompatibla källor och kontinuerligt förbättra synligheten uppströms. SKFs åtgärder som rör hantering av konsekvenser för arbetstagare i värdekedjan finansieras genom SKFs befintliga budgetar för hållbarhet och upphandling. Dessa resurser omfattar aktiviteter som leverantörsrevisioner och utbildning. Kostnaderna är integrerade i bredare håll barhets och inköpsallokeringar snarare än att spåras som ett fristående program. Framtida finansiering för dessa åtgärder fortsätter att fördelas genom samma interna budgetprocess, främst inom kostnadsställen för hållbarhet och upphandling. SKF förväntar sig att resurserna ligger kvar på en nivå som är förenlig med nuvarande åtaganden, med flexibiliteten att kunna anpassa den utifrån utvecklingen av regelverket och riskbedömningar. Ingen separat särskild budget planeras i detta skede. prestationer, vilket återspeglas i en successiv ökning av antalet leverantörer som uppnår betygen ”Godkänd” eller ”Fullt godkänd”. Detta visar på en positiv korrelation mellan deltagande i utbildningar och förbättrade revisions resultat. Effektiviteten mäts med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Leverantörerna ombeds att efter varje tillfälle skicka in sina tre viktigaste slutsatser, vilket är till hjälp för att anpassa innehållet efter lokala behov. Trender i revisionsresultat, antalet korrigerande åtgärder och förbättringar över tid granskas av Group Sustainability och kommittén för ansvarsfulla inköp samt regionala team. Deltagandet i utbildningar övervakas internt genom närva rokontroll och återkopplingssessioner. Utbildningarna pla neras på årsbasis och anpassas utifrån revisionsresultat och regionala risker. De hålls av en blandning av interna experter och externa handledare. Kostnaderna ingår i SKFs budgetar för hållbarhet och inköp. Ansvarsfulla inköp av råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden [S2-4_31; 32a-b; 32d; 34a-b; 35, MDR-A_68a-e;, AR22] SKF har åtagit sig att främja etiska metoder i leverans kedjan när det gäller mineraler som utvinns i konflikt drabbade regioner och högriskområden (CAHRA), t.ex. östra delen av Demokratiska republiken Kongo (DRK) och när l iggande länder, för att säkerställa att SKFs inköps metoder inte bidrar till brott mot de mänskliga rättig heterna, väpnade konflikter eller miljöförstöring. SKF kräver att leverantörer som tillhandahåller produkter som innehåller tenn, tantal, volfram, guld och derivat av kassiterit, columbit t antalit och wolframit (”konflikt mineraler”), och vars material används i SKFs produkter som säljs på marknaden, antar en policy för ansvarsfulla inköp av dessa material. Dessa krav baseras på OECDs riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörj ningskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden och är en viktig del av SKFs mer omfattande program för ansvarsfulla inköp. SKF har ett strukturerat tillvägagångssätt för att minska dessa risker. När konfliktmineraler upptäcks genom leverantörsdeklarationer eller spårbarhetskontroller Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna [S2-4_36] Under rapporteringsperioden inkom 11 missförhållanden via visselblåsarkanalen för Ethics & Compliance från arbetstagare i SKFs uppströms e ller nedströmsvärde kedja. Inget av dessa var relaterat till kränkningar av mänskliga rättigheter. Inga ytterligare missförhållanden rapporterades genom andra kanaler. MÄTETAL OCH MÅL S2-5 Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan [S2-5_41, MDR-T_81a] Även om inga numeriska mål har fastställts för de identi fierade IROerna, har SKF en tydlig ambition att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten i hela sin värde kedja genom att införa nya åtgärder och följa upp deras effektivitet. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 85 SOCIALT ANSVAR HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 86 ===== Bolagsstyrning G1 Affärsetik Affärsetik är en hörnsten i SKFs företagskultur och handlar om att göra det rätta, tillsammans. SKF tar ansvar gentemot anställda, aktieägare, kunder, leverantörer, samhället i stort och de lokala samhällen där SKF verkar. Affärsetik styrs av SKFs etiska riktlinjer, som fungerar som grund för etisk, ansvarsfull och hållbar verksamhet inom hela den globala organisationen. Kärnvärdena är Collaboration, Curiosity, Courage och Care för att främja integritet, förtroende och innovation i hela företaget. G Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont G1 – Företagskultur 30 Främja en stark företagskultur för en bättre morgondag SKFs företagskultur genomsyras av koncernens syfte, värderingar och policyer, vilka bygger på SKFs etiska riktlinjer. En stark företagskultur leder till ökad effektivitet och ett mer positivt inflytande på den egna arbetskraften. SKFs företagskultur vägleder det ansvarsfulla företagandet och ser till att alla beslut som fattas ligger i linje med koncernens kärnvärden och principer. Att följa ett starkt etiskt ramverk, däribland program mot korruption och mutor, leder till bättre beslutsfattande i hela företaget och bidrar till positiva konsekvenser inte bara för den egna verksamheten och värdekedjan, utan även för samhället i stort. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 31 Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer Alla potentiella överträdelser av SKFs etiska riktlinjer skulle ha betydande negativa konsekvenser för koncernen. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig Beskrivning av väsentlig IRO Typ av IRO Värdekedja Tidshorisont G1 – Skydd för visselblåsare 32 Skydd för visselblåsare SKF tillhandahåller en globalt tillgänglig externt tillhandahållen visselblåsar tjänst, SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad, som också är tillgänglig externt för leverantörer och kunder. SKFs koncernpolicy för vissel blåsning förbjuder alla repressalier mot personer som rapporterar misstänkta överträdelser i god tro. SKF går längre än vad lagstiftningen kräver, eftersom koncernen är övertygad om att skyddet av visselblåsare är viktigt för att främja en kultur av öppenhet och tillit inom företaget. Faktisk positiv konsekvens Kortsiktig 33 Bristande skydd för visselblåsare Den potentiella bristen på tillräckligt skydd för visselblåsare innebär en inne boende risk för SKF, med tanke på företagets storlek och globala närvaro. Med arbetare som rapporterar oetiskt beteende eller tjänstefel kan känna rädsla för repressalier, vilket kan avskräcka dem från att lämna viktig information. En sådan miljö kan leda till en tystnadskultur där viktiga frågor förblir olösta, vilket i slutändan undergräver företagets åtagande om etiska rutiner och ansvars skyldighet. Att säkerställa ett robust skydd för visselblåsare är viktigt för att främja en transparent arbetsplats där medarbetarna känner sig trygga att säga ifrån utan rädsla för repressalier. Potentiell negativ konsekvens Kortsiktig G1 – Korruption och mutor 34 Potentiell korruption och mutor som leder till böter och/eller skadat anseende inklusive uteblivna affärer SKF är medvetet om den betydande finansiella risk som är förknippad med möjlig förekomst av korruption och mutor. Även om SKF under många år har haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och fortsätter att införliva dessa värderingar i företagskulturen i alla regioner (genom utbildning och med vetenhet, riskbedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller), har vissa länder där SKF bedriver verksamhet generella problem med korruption. Risk Kortsiktig Uppströms Egen verksamhet Nedströms SKF ÅRSREDOVISNING 2025 86 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 87 ===== G1 Affärsetik, forts. haft ett starkt fokus på affärsetik i sina värderingar och fortsätter att införliva dessa värderingar i företags k ulturen i alla regioner (genom utbildning och medvetenhet, risk bedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller), har SKF verksamhet i vissa länder där dessa problem är mer påtagliga. Denna IRO blir väsentlig på grund av att den har betydande potentiella konsekvenser på EBIT, även om sannolikheten anses minimal. SKFs policyer och åtgärder för att hantera dessa IROer genom utbildning och medvetandehöjande insatser beskrivs under G1 1 . G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur SKFs etiska riktlinjer är en del av koncernens DNA och beskriver principerna för SKFs företagskultur och därmed det grundläggande ansvaret och förväntningar på ansvars fullt företagande. SKFs etiska riktlinjer anger inte bara de förväntningar som gäller efterlevnad av lagar och regler, utan beskriver också de färdigheter, den attityd och det tankesätt som förväntas av SKFs medarbetare för hur de ska uppträda och interagera med affärspartners och med varandra. Högsta ledningen anger tonen uppifrån och ser till att SKFs etiska riktlinjer följs i verksamheten. Det finns flera underordnade policyer, direktiv och standarder rela terade till de etiska riktlinjerna som mer detaljerat beskriver åtagandena i riktlinjerna. SKFs etiska riktlinjer och dess underordnade policyer, direktiv och standarder gäller för alla SKFs enheter och medarbetare över hela världen. Den är tillgänglig online både internt och externt. För hantering av tredje part finns i koncernen SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, samt för distributörer, agenter och mellanhänder, offentligt tillgänglig på skf.com. Under 2025 påbörjade SKF implementeringen av de nya etiska riktlinjerna, som uppdaterades i slutet av 2024 för att anpassas till företagets nya syfte, värderingar och ett föränderligt regelverk och tekniklandskap. SKFs kärn åtaganden är oförändrade, men SKF ansåg ändå att rikt linjerna behövde uppdateras för att anpassa dem till både extern och intern utveckling och säkerställa att de fortsatt är relevanta och effektiva. I processen med att revidera SKFs etiska riktlinjer förde SKF en inkluderande dialog med medarbetare som repre senterade olika funktioner i koncernen genom enkäter och HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjlig heter SKF har identifierat och bedömt konsekvenser, risker och möjligheter för affärsetik, baserat på dialoger med intres senter. Här ingår både interna och externa intressenter, såsom kunder, leverantörer, civilsamhället och investerare. Intressenternas engagemang och synpunkter beskrivs under SBM 2 . Företagskultur SKFs insatser för att främja en stark företagskultur för en bättre morgondag anses ha en positiv effekt. I kombination med en hög skala och en om f attande konsekvens är den en väsentlig IRO. Samtidigt skulle eventuella överträdelser av SKFs etiska riktlinjer ha väsentliga negativa konse kvenser för koncernen. Skydd för visselblåsare SKF anser sig ha en faktiskt positiv konsekvens för s kyddet av visselblåsare. Detta påverkar hela värdekedjan, efter som visselblåsartjänsten inte bara är tillgänglig för egna medarbetare, utan även externt för leverantörer och kun der. SKF anser att det är en faktisk positiv konsekvens eftersom det redan pågår och går utöver de lagstadgade kraven. Konsekvensernas omfattning är stor och sprid ningen av dem är medelstor, enligt den metod som beskrivs i IRO 1 . Även om SKF anses ha en faktisk positiv konsekvens när det gäller skyddet av visselblåsare, finns det också en inneboende risk att skyddet inte är tillräckligt. Även om sannolikheten för bristande skydd av visselblåsare anses vara låg blir denna IRO väsentlig, eftersom allvarlighets graden anses ha större vikt än sannolikheten. Korruption och mutor Att hantera risker för korruption och mutor är avgörande för SKF, eftersom det medför betydande finansiella risker och risker för företagets anseende, däribland potentiella böter och uteblivna affärer. Även om SKF under många år har intervjuer för att identifiera deras behov och förväntningar, samtidigt som omfattande forskning och jämförelser med externa standarder genomfördes. Representanter för SKFs globala fackliga världsråd ingick i styrgruppen för upp dateringen av SKFs etiska riktlinjer och representerade intressentgruppen medarbetare. Den uppdaterade versio nen har godkänts av SKFs s tyrelse, koncernledning och fackliga representanter. 2025 inledde SKF en omfattande översyn av sin styr ningsstruktur och koncernens policyer för att ytterligare stärka sitt interna ramverk för styrning. Detta initiativ är en viktig milstolpe i genomförandet av en förnyad styrnings modell som återspeglar organisatoriska förändringar och säkerställer anpassning till det föränderliga regelverket. Granskningsprocessen utformades för att vara inklude rande och transparent. SKF involverade relevanta stabs funktioner och interna intressenter i strukturerade dialoger för att säkerställa att de uppdaterade policyerna uppfyller alla väsentliga interna och externa krav. För att förbättra ramverkets robusthet och relevans gjorde SKF även en preliminär jämförelse med andra aktörer i branschen och bästa praxis inom regelverket. Detta säkerställer att styrningsmodellen inte bara uppfyller efterlevnadskraven utan också stödjer långsiktigt värde skapande och ansvarsfullt företagande. SKFs etiska riktlinjer är utgångspunkter för SKFs företagsansvar och affärsmässiga och etiska beteende och utgör grunden för efterlevnadsdokument inom SKF. Förutom de etiska riktlinjerna kompletterar policyer, direktiv, standarder och andra kompletterande dokument strukturen för styrdokument på SKF. De etiska riktlinjerna publiceras även externt som ett uttryck för vår strävan efter öppenhet. Viktigt innehåll i SKFs etiska riktlinjer [G1-1_MDR-P_65a] I SKFs etiska riktlinjer framhåller SKF ett omfattande ansvar för människor, affärspartners, samhället i stort och de lokalsamhällen där SKF bedriver verksamhet, men också för miljön och klimatet. SKFs etiska riktlinjer beskriver SKFs övergripande åtaganden och ansvar på områdena styrning, samhällsansvar och miljö. Avsnittet om bolagsstyrning omfattar ämnen som rör bolagsstyrning, etik och regelefterlevnad, rättvisa affärs metoder och konkurrens, antikorruption och etiskt bete ende, efterlevnad av internationella handelsregler, säker användning av företagsinformation, tillgångar och resurser samt innovation och ansvarsfull teknikanvändning. Avsnittet om samhällsansvar omfattar medarbetare, samhällsansvar och frågor som rör mänskliga rättigheter, omsorg om människor och respekt för mänskliga rättig heter, mångfald, rättvisa och inkludering, hälsa och säker het samt sekretess, integritet och säkerhet. I avsnittet om miljö behandlas miljö , k limat och resurs relaterade frågor, framför allt miljömässig hållbarhet och integritet, cirkularitet och miljö samt resursanvändning. Utifrån SKFs etiska riktlinjer tillämpar koncernen starka styrningsrutiner för att se till att gällande lagar och regler efterlevs på alla ovannämnda områden. Dessa policyer ingår alla i SKFs program för regel efterlevnad och kompletteras av mer detaljerade koncern direktiv och standarder där så är lämpligt. Både koncer nens direktiv och standarder finns tillgängliga internt online, medan alla koncernpolicyer tillgängliga online internt på intranätet och externt på företagets webbplats. Standarder och initiativ från tredje part [G1-1_MDR-P_65d] I koncernens policyer för affärsetik åtar sig SKF att följa följande internationellt erkända principer, riktlinjer och initiativ som främjar hållbara och etiska affärsmetoder: • FNs Global Compact och FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. • Kärnkonventionerna från Internationella arbets organisationen (ILO). • OECDs riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Implementering, utbildning och medvetenhet [G1-1_10g; MDR-A] SKF har implementerat ett koncernövergripande program för att förebygga, upptäcka och korrigera bristande efter levnad av lagstiftning och policyer samt för att säkerställa en företagskultur som bygger på etiskt företagande och god affärssed. Programmet följer internationella riktlinjer från myndigheter i EU, USA och Storbritannien (t.ex. Department of Justice, UK Bribery Act och EU ICP) och omfattar följande: ledningens engagemang, riskbedömning, G SKF ÅRSREDOVISNING 2025 87 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 88 ===== G1 Affärsetik, forts.G utbildning och medvetenhet, policyer, rutiner samt vissel blåsning, utredningar och revisioner. SKF tillämpar en decentraliserad verksamhetsmodell, där ansvar och åtagande att följa SKFs etiska riktlinjer och företagskulturen ligger hos affärsområdena och affärs enheterna. Det koncernövergripande programmet för regel efterlevnad, i kombination med gemensamma processer och verktyg som styrs av respektive koncernfunktion, fung erar som ramverk för respektive affärsområde och affärs enhet och säkerställer regelefterlevnad, riskhantering och synergier inom hela koncernen. De respektive juridiska enheterna ansvarar för efterlevnaden av lokala lagar. SKFs större anläggningar har interna jurister som över vakar och stödjer bolagen i efterlevnaden av lokala krav som sträcker sig längre än kraven i koncernens program för r egel efterlevnad. Enligt den decentraliserade verksamhetsmodellen ansvarar chefer för affärsområden och affärsenheter för en effektiv implementering av SKFs etiska riktlinjer och programmet för etik och efterlevnad inom sina respektive affärsområden och affärsenheter. Chief Compliance Officer följer upp affärsområdenas och affärsenheternas imple mentering av riktlinjerna tillsammans med cheferna för affärsområdena och affärsenheterna. Chief Compliance Officer är dessutom ordförande i SKF Compliance Leader ship Team, som består av representanter från ledningen i alla affärsområden och affärsenheter. Teamet ska säker ställa att prioriteringar och aktiviteter anpassas mellan affärsområdena och affärsenheterna, samt genomföra riskbedömningar, delta i utredningar och säkerställa ett operativt ansvarstagande för regelefterlevnad i verk samheten. Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer Koncernpolicy för antikorruption SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet enligt tillämpliga lagar och regler och därmed delta i den globala kampen mot korruption. Nolltolerans mot korrupta aktiviteter, såsom olämpliga gåvor eller gäst frihet, mutor, underlättande betal ningar och intressekonflikter samt SKFs policy att inte ge politiska donationer. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens policy för rättvis konkurrens Eliminera metoder som hindrar rättvis konkurrens och aktivt främja och bevara en sund, konkurrenskraftig ekonomi. Nolltolerans för engagemang i aktiviteter som beskrivs i policyn som kan utgöra brott mot gällande anti trustlagar och förordningar. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens k ommunikationspolicy Kommunikation är avgörande för SKFs verk samhet och syftar till att bygga förtroende, stärka relationerna med intressenter, säker ställa en rättvis värdering av SKFs finansiella instrument och attrahera talanger genom att leva upp till SKFs kärnvärden. Information om krav och skyldig heter i samband med förbudet mot insiderhandel. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P] Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer: SKF ÅRSREDOVISNING 2025 88 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 89 ===== För att öka medarbetarnas medvetenhet och säkerställa en effektiv kommunikation av koncernens policyer och åtgärder anordnar SKF regelbundet globala kampanjer, till exempel ”Global Compliance Week”, och tillhandahåller samtliga policyer lättillgängligt online. Det finns också ett koncernövergripande program med onlineutbildningar för att öka medvetenheten om regelefterlevnad och affärsetik. Dessa utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare som har en ep ostadress hos SKF. Utbildningarna omfattar ett brett urval av ämnen och ger allmän kännedom om poli cyerna för god affärssed, såsom antitrust r isker i förhål lande till konkurrenter 93% (94%), korruption på SKF 95% (96%), hur man undviker antitrustrisker i försäljningskanalen 98% (99%), etiskt ledarskap 86% (85%), rapportering av etiska betänkligheter 87% (96%), efterlevnad av export kontroll 78% (92%), medvetenhet om informationssäkerhet 81% (ej t illgängl.) och skyddande av personuppgifter 95% (96%). Siffrorna anger procentandelen av det totala antalet anställda som har slutfört utbildningen per januari 2026, med förra årets resultat inom parentes. Alla anställda som har en SKFep ostadress tilldelas ett introduktionspaket med utbildningar när de börjar på SKF. För att säkerställa kontinuerlig medvetenhet och att eventuella förändringar i krav eller förväntningar tas hänsyn till sker uppdateringar av alla utbildningar med ett till tre års mellanrum beroende på utbildningens ämne. Dessutom måste alla medarbetare som har en SKF ep ostadress varje år förbinda sig att följa SKFs etiska riktlinjer. Utbildningarna finns också tillgäng liga på begäran online för medarbetare som har tillgång till den interna utbildningsportalen. G1 Affärsetik, forts.G Namn Bakgrund/mål Huvudsakligt innehåll Omfattning/viktiga intressenter Ansvarsskyldighet IRO-nummer Koncernens policy för internationell handel SKF är fast beslutet att bedriva sin verksamhet enligt gällande lagar och förordningar. Kräver fullständig efterlevnad av tillämpliga handelsregler, regler för exportkontroll, tull och import lagstiftning samt internationella sanktioner och embargon. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 34 Koncernens informa- tionssäkerhets- och integritetpolicy SKF är medvetet om att sekretess, integritet och tillgång till information är avgörande för innovation, optimering av affärsverksamheten och för att skapa värde för våra intressenter. Minimikrav på hur SKF ska samla in, behandla och skydda person uppgifter och annan typ av information. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31 Koncernens vissel- blåsarpolicy SKF åtar sig att följa de höga etiska standarder som anges i SKFs etiska riktlinjer. Trots detta kan situationer uppstå som ger anledning till oro, och det är viktigt att SKF informeras om sådana ärenden. SKF ska främja en miljö där individer känner sig trygga att uttrycka sina tankar och ta upp frågor utan rädsla för att bli kritiserade eller utsatta för repressalier. Information på SKFs rutiner för att rapportera missförhållanden, bland annat visselblåsarkanalen, samt SKFs policy om förbudet att utsätta någon för repressalier. Omfattning Alla SKFs enheter. Viktiga intressenter Samtliga medarbetare världen över. Intressenter delaktiga i att utveckla policyn Group Compliance tillsammans med företagsfunktioner. Beskrivet under implementering, utbildning och medvetenhet. 30, 31, 32, 33 Forts. Policyer och direktiv när det gäller frågor som rör affärsetik [G1-1_MDR-P] Följande policyer beskriver de övergripande åtaganden som rör frågor om affärsetik i SKFs etiska riktlinjer: SKF ÅRSREDOVISNING 2025 89 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 90 ===== G1 Affärsetik, forts.G Identifiering, rapportering och utredning av r apporterade missförhållanden [G1-1_10a;10c;10e, G1-3_18b-c] SKF har flera mekanismer för att upptäcka missförhållanden som strider mot SKFs etiska riktlinjer och underliggande policyer, till exempel ledningsgruppens översyn, interna kontroller, internrevisioner och revisioner av de etiska rikt l injerna (programmet för ansvarsfulla inköp). Om SKFs medarbetare upplever eller märker beteenden som inte är i linje med de etiska riktlinjerna upp m anas de att rapportera det till sin chef, den lokala People Experience f unktionen eller till andra högre chefer. Med a rbetare kan också rapportera missförhållanden eller söka råd via SKFs rapporteringskanal för etik och regel e fterlevnad, en visselblåsarlinje som har inrättats enligt de rättsliga kraven i EUs direktiv om visselblås ning. R apporteringskanalen är ett externt system som han t eras av en tredje part. Rapporter kan göras anonymt i den mån det är tillåtet enligt lokal lagstiftning. SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad är också tillgänglig på skf.com för externa parter, såsom leve rantörer och distributörer. SKF a nställda och utomstående kan rapportera betänkligheter på sitt eget språk via en särskild webbportal eller genom att ringa ett lokalsamtal. SKF har åtagit sig att utreda incidenter som strider mot ansvarsfullt företagande, däribland korruption och mutor, på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt. Alla missför hållanden som rapporteras till SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad via andra kanaler eller på annat sätt upptäcks av de centrala funktionerna genom andra mekanismer granskas och bedöms av Group Compliance, för att sedan överlämnas till en oberoende utredare. De missförhållanden som anses särskilt allvarliga lämnas i enskilda fall till General Counsel och SVP Legal & Compli ance samt till styrelsens revisions o ch hållbarhetsutskott. Utöver regelbundna möten (enligt beskrivningen i GOV 1 ) G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor SKFs arbete mot korruption och mutor hanteras av koncer nens program för regelefterlevnad. I SKFs etiska riktlinjer anges det övergripande förbudet mot korrupta metoder, däribland mutor, vilket kompletteras av koncernens pro gram för regelefterlevnad avseende antikorruption som innehåller olika element i syfte att förebygga och upptäcka korruption och mutor, till exempel policyer, instruktioner och riktlinjer samt utbildningar. Förbudet mot korruption och mutor finns också med i SKFs etiska riktlinjer för leve rantörer och underleverantörer, SKFs etiska riktlinjer för distributörer och SKFs etiska riktlinjer för agenter och andra mellanhänder. Koncernens policy mot korruption, som beskrivs under G11 , kompletteras av direktiv för att ge mer detaljerade krav relaterade till det övergripande förbudet mot korrupta metoder. Dessa är: • Koncerndirektiv för gåvor, gästfrihet och resekostnader för tredje part. • Koncerndirektiv för undvikande av intressekonflikter. • Koncerndirektiv för riskhantering med tredje part. Koncernen har också riktlinjer för intressekonflikter samt en tillbörlig aktsamhet c hecklista som ska användas när distributörer och agenter tillsätts och anlitas. Alla policyer, direktiv och standarder finns lättillgängliga internt online för alla medarbetare, och SKFs etiska rikt linjer finns tillgängliga online både internt och externt. Etiska riktlinjer för tredje part lämnas till tredje part eller hänvisas till på annat sätt i samband med introduktionen och därefter vid behov. När en leverantör genomgår en revision som rör de etiska riktlinjerna granskas dels efter levnaden av SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer, dels delar som rör förbud mot korruption och mutor. rapporterar Chief Compliance Officer direkt till styrelsens revisions o ch hållbarhetsutskott om väsentliga efter levnadsfrågor, risker, iakttagelser och grundorsaker, samt vid behov åtgärdsplaner. Antalet missförhållanden som rapporteras och utreds är ett viktigt nyckeltal för att få veta hur effektivt SKFs pro gram för regelefterlevnad är. Målet är att öka medvetenhe ten om att SKFs etiska riktlinjer måste följas, till exempel genom fler e u tbildningar, för att gradvis minska antalet allvarliga missförhållanden som rapporteras och utreds. Information som gäller intern kontroll, hur många som slut fört utbildningen och antalet rapporterade och bekräftade etiska betänkligheter ger SKF indikationer om behovet att förbättra programmet för regelefterlevnad. I SKFs program för regelefterlevnad som syftar till att förebygga eller begränsa risker ligger fokus på de huvud sakliga risker som har fastställts i koncernens årliga risk bedömning av regelefterlevnad. Under 2025 deltog cirka 500 chefer från samtliga affärsområden och affärsenheter, regioner och företagsfunktioner i en självbedömning av framträdande risker relaterade till regelefterlevnad. Antalet deltagande enheter är ett nyckeltal för riskbedömningens kvalitet. Slutsatserna av riskbedömningen ligger till grund för riskreducerande planer för varje affärsområde, affärs enhet och för koncernen. För funktioner som löper störst risk för korruption och mutor, se G1 3 . SKF har särskilda Legal & Compliance Officers inom alla affärsområden och affärsenheter. Tillsammans med Chief Ethics & Compliance Officer tar affärsområdena och affärsenheterna fram en plan baserad på identifierade risker och incidenter. Planen godkänns sedan av revisions och hållbarhetsutskottet på årlig basis. Inom koncernens Com p liance Core Team delas goda exempel på aktiviteter för att få anställda och affärspartner engagerade i regel efterlevnad. För att öka medvetenheten om antikorruption och mutor inom koncernen erbjuder SKF koncernomfattande e ut bild ningar, till exempel ”Korruption på SKF” och ”Rapportering av etiska betänkligheter” enligt beskrivningen under G1 1 . Dessa globala utbildningar är obligatoriska för alla med arbetare, inklusive VD och arbetstagarrepresentanter i styrelsen, och hålls regelbundet och vid behov. Utbild ningarna ingår också i introduktionsprogrammet för ny anställda. Dessutom genomgår samtliga medarbetare varje år en utbildning i intressekonflikter för allmän känne dom. I utbildningen ingår ett moment där den anställde ska bekräfta att eventuella intressekonflikter kommer att rapporteras enligt SKFs policy. Som beskrivs under G1 1 är cheferna för affärsområdena och affärsenheterna ansvariga för att implementera anti korruptionsprogrammet i sina respektive affärsområden och affärsenheter, och är därmed också ansvariga för att erbjuda ytterligare utbildning för att hantera risker som är specifika för affärsområdet och affärsenheten och genom föra tillbörlig aktsamhet när så krävs. Anklagelser och fall av korruption och mutbrott, inklu sive förfaranden, utredningar och rapportering av resultat, beskrivs under G1 1 . SKF arbetar kontinuerligt med att öka sina insatser för att bekämpa korruption. Under 2025 har koncernen sett över sitt program för efterlevnad av antikorruptionregler, bland annat uppdaterat policyn och direktiven samt de globala utbildningar som koncernen tillhandahåller om antikorruption. Dessutom har processen för tillbörlig akt samhet av tredje part förstärkts genom att uppdatera mini mikraven och processen för tillbörlig aktsamhet av tredje part i det nya koncernriktlinjen om tillbörlig aktsamhet av tredje parts risker. Den obligatoriska e ut bildningen om korruptions bekämpning på SKF har uppdaterats och tilldelats alla anställda, inklusive de som arbetar i högriskfunktioner där koncernen också planerar att erbjuda specialiserad utbildning. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 90 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 91 ===== Verksamheter bedömda utifrån riskerna för korruption [G1-1_10h, G1-3_21b] SKFs riskbedömning för regelefterlevnad 2025 visar att risken för korruption i allmänhet är låg, men är något högre i regioner med hög korruptionsnivå. Den främsta korrup tionsrisken är intressekonflikter, särskilt i högriskregioner. Dessutom har SKF konstaterat att inköps och försäljnings funktionerna medför förhöjda risker för korruption. Med arbetare med inköpsroller arbetar med leverantörsval och avtalsförhandlingar. Dessa arbetsuppgifter medför i sig en ökad risk för oetiskt beteende och viktiga riskfaktorer är bland annat intressekonflikter och mutor. Säljare har ofta kontakt med statligt ägda verksamheter, distributörer och lokala agenter, särskilt på marknader med hög korruptions risk. Viktiga riskfaktorer i dessa relationer är bristande transparens i provisionsavtal, kickbacks och möjligheter till bestickning i samband med affärsuppgörelser. Tillsammans med Group Compliance sammanställer varje affärsområde och affärsenhet resultaten och fast ställer en handlingsplan utifrån resultaten från den över gripande riskbedömningen. På SKFs tillverkningsenheter görs riskbaserade granskningar av etik och regelefter levnad i samband med koncernens miljö , h älso och säkerhetsrevisioner. Syftet är att bistå enheterna i deras arbete med att identifiera och hantera risker relaterade till etik, regelefterlevnad och korruption. Under 2025 genom fördes 13 sådana granskningar. 100% av de funktioner som konstaterades vara utsatta för risk omfattas av utbildningsprogrammet för regel efterlevnad, som innehåller både obligatoriska och valfria utbildningsuppgifter som syftar till att öka med vetenheten och förståelsen för viktiga etiska frågor och r egel efterlevnad. G1 Affärsetik, forts.G MÄTETAL OCH MÅL Mål SKF har inga officiella mål för affärsetik för 2025, men har följande ambitioner: • Ge alla medarbetare särskilda e l earningmoduler om regelefterlevnad, säkerställa att relevanta ämnen inom regelefterlevnad omfattas på ett heltäckande sätt och främja medvetenhet och vägledning inom hela organisationen. • Genomföra grundliga riskbedömningar inom alla affärs områden och affärsenheter för att identifiera viktiga frågor och genomföra riktade åtgärder som stöder en proaktiv kultur av efterlevnad. SKFs övergripande ambition är att uppnå 100% efterlevnad av de etiska riktlinjerna. Dessa ambitioner stöds av interna KPIer för att följa upp framsteg och säkerställa kontinuerlig förbättring. G1-4 Fall av korruption och mutor Under 2025 bekräftade SKF tre fall av korruption eller mutor. Baserat på grundorsakerna till överträdelser av rutiner och standarder har de lokala enheterna vidtagit lämpliga åtgärder, som att stärka interna kontroller och uppdatera rutiner. SKF blev varken dömt eller skyldigt att betala några böter för brott mot antikorruptions eller mutbrottslagar. Redovisningsprinciper G1-4 [MDR-M] Incidenter med korruption och mutor baseras på faktiska rapporterade fall, och här syftar regelbundna informations kampanjer till att öka rapporteringen av sådana incidenter. SKF utreder kontinuerligt samtliga fall av korruption och mutbrott som involverar SKF a nställda, och i vissa fall konsulteras externa advokatbyråer. En mer detaljerad beskrivning finns under “Identifiering, rapportering och utredning av rapporterade missförhållanden” i G1 1 . SKF ÅRSREDOVISNING 2025 91 BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 92 ===== GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten a. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens roller GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings , lednings och tillsynsorgan GOV3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell G11 Affärsetiska policyer och företagskultur S1 ESRS 2 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell S2 ESRS 2 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodel E1 ESRS 2 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell E11 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna b. Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i till- börlig aktsamhet GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings , lednings och tillsynsorgan SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM2 Intressenters engagemang och synpunkter SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter S12 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser S13 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden S22 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser S23 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma missförhållanden c. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten c. Att identifiera och bedöma negativa konsekvenser, forts. G1 ESRS 2 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter E1 ESRS 2 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter d. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell G11 Affärsetiska policyer och företagskultur G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor S13 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden S14 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, samt dessa åtgärders ändamålsenlighet S24 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna E11 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringarna E1 ESRS 2 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E13 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer e. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens roller GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings , lednings och tillsynsorgan GOV3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja G11 Affärsetiska policyer och företagskultur G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor S15 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S25 Mål E11 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna E14 Mål för begränsning och anpassning till klimatförändringarna Bilaga Förklaring om tillbörlig aktsamhet SKF ÅRSREDOVISNING 2025 92 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 93 ===== Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS 2, GOV1 21(d) Styrelsens könsfördelning x x Sida 33 21(e) Procentandel oberoende styrelseledamöter x Sida 33 ESRS 2, GOV4 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet x Sida 33 ESRS 2, SBM1 40(d)(i) Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen x x x Inte relevant 40(d)(ii) Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion x x Inte relevant 40(d)(iii) Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen x x Inte relevant 40(d)(iv) Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak x Inte relevant ESRS E1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 x Sida 46–47 16(g) Företag som är uteslutna från EUreferensvärdena för anpassning till Parisavtalet x x Inte relevant ESRS E14 34 Mål för utsläppsminskning av växthusgaser x x x Sida 57–58 ESRS E15 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) x Sida 59 37 Energianvändning och energimix x Sida 59 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan x Sida 62 ESRS E16 44 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgas utsläpp x x x Sida 60 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläp x x x Sida 62 ESRS E17 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter x Sida 62 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar ESRSd atapunkter från annan EU l agstiftning (IRO 2 ) Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS E19 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker x Inte angivet (infasning) 66(a), 66(c) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk x Inte angivet (infasning) 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser x Inte angivet (infasning) 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter x Inte angivet (infasning) ESRS E24 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark x Inte väsentlig ESRS E31 9 Vattenresurser och marina resurser x Inte väsentlig 13 Särskild strategi x Inte väsentlig 14 Hållbara oceaner och hav x Inte väsentlig ESRS E34 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten x Inte väsentlig 29 Total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet x Inte väsentlig ESRS 2, SBM3 – E4 16 (a) (i) Verksamhet som har negativa konsekvenser för områden med känslig biologisk mångfald x Inte väsentlig 16 (b) Väsentliga negativa konsekven ser när det gäller markförstöring, öken spridning eller hårdgörning av mark x Inte väsentlig 16 (c) Huruvida verksamhet påverkar hotade arter x Inte väsentlig Upplysningskrav SKF ÅRSREDOVISNING 2025 93 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 94 ===== Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS E42 24 (b) Hållbara mark/ jordbruksmetoder/policyer x Inte väsentlig 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven x Inte väsentlig 24 (d) Policyer för att behandla avskogning x Inte väsentlig ESRS E55 37(d) Ickeåtervunnet avfall x Sida 64 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall x Sida 68 ESRS 2, SBM3 S1 14(f) Risk att utsättas för tvångsarbete x Sida 71 14(g) Risk att utsättas för barnarbete x Sida 71 71ESRS S11 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter x Sida 71–73 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grund läggande konventioner 1–8 x Sida 71–73 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel x Sida 71–73 23 Strategi för förebyggande av arbets platsolyckor eller ett system för att hantera sådana x Sida 71–73 ESRS S13 32(c) Mekanismer för klagomåls hantering x Sida 74 ESRS S114 88(b)(c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor x x Sida 79 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom x Sida 79 ESRS S116 97(a) Ojusterat lönegap mellan könen x x Sida 80 97(b) Överdrivet hög VDlön x Sida 80 ESRS S117 103 (a) Fall av diskriminering x Sida 80 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Sida 80 ESRS 2, SBM3 – S2 11(b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan x Sida 81–82 Upplysningskrav Datapunkt Referens i förord- ningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida/ relevans ESRS S2 1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter x Sida 82 18 Policyer för medarbetare i värde kedjan x Sida 82–83 19 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Sida 82 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grund läggande konventioner 1–8 x Sida 82 ESRS S2 4 36 Människorättsfrågor och människo rättsfall kopplade till företagets värde kedja i tidigare och senare led x Sida 84–85 ESRS S31 16 Policyer för konsumenter och slut användare x Inte väsentlig 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Inte väsentlig ESRS S34 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter x Inte väsentlig ESRS S41 16 Policyer för konsumenter och slut användare x Inte väsentlig 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer x x Inte väsentlig ESRS S44 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter x Inte väsentlig ESRS G11 10(b) FN:s konvention mot korruption x Sida 87–88 10(d) Skydd för visselblåsare x Sida 87–88 ESRS G14 24(a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor x x Sida 91 24(b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor x Sida 91 Upplysningskrav, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 94 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 95 ===== ESRS Upplysningskrav Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten Sida 32 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Sida 32 GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens roller Sida 32–33 GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings, lednings och tillsynsorgan Sida 33 GOV3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sida 33 GOV4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Sida 33 GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Sida 33–34 SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Sida 34–35 SBM2 Intressenters engagemang och synpunkter Sida 36 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell Sida 37–39 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sida 39–40 IRO2 Upplysningskrav i ESRSstandarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Sida 40 E1 Klimatförändringar E11 Övergångssplan för begränsning av klimatförändringarna Sida 46–47 E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 51–52 E13 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sida 53–56 E14 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sida 57–58 E15 Energianvändning och energimix Sida 59 E16 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Sida 60–62 E17 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Sida 62 E18 Intern koldioxidprissättning Sida 62 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E51 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 64 E52 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 65–66 E53 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sida 66–67 E54 Resursinflöden Sida 67 E55 Resursutflöden Sida 67–68 Innehållsförteckning (IRO-2) ESRS Upplysningskrav Sida S1 Egen arbetskraft S11 Policyer och direktiv relaterade till den egna arbetskraften Sida 71–73 S12 Rutiner för dialog med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser Sida 74 S13 Rutiner för att åtgärda negativa konsekvenser och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma missförhållanden Sida 74 S14 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Sida 74–75 S15 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sida 76 S16 Uppgifter om företagets anställda Sida 77 S18 Omfattning av kollektivavtal och sociala dialoger Sida 78 S19 Mångfaldsindikatorer Sida 78 S110 Adekvata löner Sida 79 S113 Mått för utbildning och kompetensutveckling Sida 79 S114 Mått för hälsa och säkerhet Sida 79–80 S116 Ersättningsindikationer Sida 80 S117 Incidenter, missförhållanden och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Sida 80 S2 Arbetstagare i värdekedjan S21 Policyer för medarbetare i värdekedjan Sida 82 S22 Rutiner för dialog med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser Sida 82 S23 Processer för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Sida 82–83 S24 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna Sida 84–85 S25 Beskrivning av mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan Sida 85 G1 Affärsetik G11 Affärsetiska policyer och företagskultur Sida 87–90 G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Sida 90–91 G14 Fall av korruption och mutor Sida 91 Innehållsförteckning SKF ÅRSREDOVISNING 2025 95 BILAGA HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 96 ===== Revisorns granskningsberättelse av AB SKF (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagstämman i AB SKF (publ), org.-nr 556007- 3495 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhets rapporten för AB SKF (public) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 31–95 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att håll barhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna t axonomiförordning artikel 8 (EU t axonomin). Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lag stadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–29, 98–144 och 147–162. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbar hetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrappor ten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upp rätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Övriga upplysningar Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekom mendation RevR 19 och någon granskning av jämförelse talen i hållbarhetsrapporten för år 2024 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säker het om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommen dation kräver att vi planerar och utför våra gransknings åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhets rapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har upp nåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att före taget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB SKF (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes e tiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhets rapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss tag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra för f rågningar, i f örsta hand till personer som är ansvariga för upp rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings åtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhets information att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: • Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen, och SKF ÅRSREDOVISNING 2025 96 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 97 ===== • Granska företagets interna dokumentation av sin process • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 39–40 i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upp rättandet av informationen i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om information som identifierats som väsent lig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om strukturen och presentationen av håll b arhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stick prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Genom förfrågningar och analytisk granskning ut värdera metoder, data och betydelsefulla antaganden soom har använts för att göra uppskattningar i håll barhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konekvent. Våra granskningsåtgärder avseende EU t axonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av och är förenliga med EU t axonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten • Utvärdera att aktiviteter enligt EU t axonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter • Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktivi teter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EUt axonomin • Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EUt axonomin. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för AB SKF (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda efter som förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Göteborg den 6 mars 2026 Deloitte AB Hans Warén Auktoriserad revisor Revisorns granskningsberättelse, forts. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 97 HÅLLBARHETS- RAPPORT ERSÄTTNINGS- RAPPORT VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 98 ===== Finansiella rapporter Koncernens resultaträkningar och koncernens rapporter över totalresultat ................................................................. 99 Kommentarer till koncernens resultaträkningar ........................100 Koncernens balansräkningar .............................................................. 101 Kommentarer till koncernens balansräkningar ..........................102 Koncernens kassaflödesanalyser ......................................................103 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser ..................104 Koncernens förändringar av eget kapital samt kommentarer ....................................................................................106 NOTER TILL KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Not 1 R edovisningsprinciper ................................................... 107 Not 2 S egmentinformation .........................................................108 Not 3 F örvärv av verksamheter ................................................. 110 Not 4 A vyttringar av verksamheter ......................................... 110 Not 5 F orskning och utveckling ................................................ 110 Not 6 Ko stnader per kostnadsslag .......................................... 111 Not 7 Ö vriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ..........111 Not 8 F inansiella intäkter och finansiella kostnader ...... 111 Not 9 S katter .................................................................................... 112 Not 10 Imma teriella tillgångar .................................................... 113 Not 11 M ateriella anläggningstillgångar ................................. 115 Not 12 Nyttjanderättstillgångar ...................................................117 Not 13 Varulager ................................................................................ 118 Not 14 F inansiella tillgångar ....................................................... 119 Not 15 Ö vriga kortfristiga fordringar ....................................... 120 Not 16 Aktiekapital ......................................................................... 121 Not 17 R esultat per aktie ...............................................................121 Not 18 A vsättningar för ersättningar till anställda e fter avslutad anställning .............................................. 121 Not 19 Ö vriga avsättningar och eventualförpliktelser ......124 Not 20 F inansiella skulder .............................................................126 Not 21 Ö vriga kortfristiga skulder ..............................................127 Not 22 N ärstående inklusive intresseföretag .......................127 Not 23 E rsättningar till ledande befattningshavare ..........127 Not 24 E rsättningar till revisorer ............................................... 131 Not 25 M edelantal anställda ........................................................ 131 Not 26 F inansiell riskhantering ................................................. 132 Not 27 I nnehav utan bestämmande inflytande .................. 134 Not 28 T illgångar och skulder som innehas fö r försäljning ....................................................................... 134 Not 29 H ändelser efter balansdagen ..................................... 134 MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets resultaträkningar och rapporter över totalresultat ............................................................... 135 Moderbolagets balansräkningar ...................................................... 136 Moderbolagets kassaflödesanalyser .............................................. 137 Moderbolagets förändringar av eget kapital .............................. 137 NOTER TILL MODERBOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Not 1 R edovisningsprinciper .................................................... 138 Not 2 I ntäkter och rörelsekostnader ..................................... 138 Not 3 F inansiella intäkter och finansiella kostnader .... 138 Not 4 B okslutsdispositioner .................................................... 139 Not 5 S katter .................................................................................... 139 Not 6 Imma teriella tillgångar .................................................... 139 Not 7 M ateriella anläggningstillgångar .............................. 140 Not 8 A ndelar i koncernföretag ............................................... 140 Not 9 A ndra långfristiga värdepappersinnehav ............... 142 Not 10 A vsättningar för ersättningar till anställda e fter avslutad anställning ............................................ 143 Not 11 Lån .......................................................................................... 143 Not 12 L öner, ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelning bland ledande befattningshavare ............................................................ 143 Not 13 Eventualförpliktelser ....................................................... 143 Belopp i Mkr där annat ej anges. Belopp inom parentes visar motsvarande värden 2024. SKF-koncernens formella årsredovisning återfinns på sidorna 14–29, 31–95, 98–144 och 148–150. Den har reviderats av SKFs externa revisorer, se Revisions - berättelsen på sidorna 145–146. 98SKF ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 99 ===== Koncernens resultaträkningar Januari–december Mkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 91 583 98 722 Kostnad för sålda varor 6 –67 058 –71 349 Bruttoresultat 24 525 27 373 Forsknings- och utvecklingskostnader 5 –3 409 –3 326 Försäljningskostnader 6 –12 657 –12 763 Administrationskostnader 6 –961 –601 Övriga rörelseintäkter 7 3 480 1 263 Övriga rörelsekostnader 7 –3 284 –1 645 Resultat från intresseföretag 61 38 Rörelseresultat 7 755 10 339 Finansiella intäkter 8 289 479 Finansiella kostnader 8 –1 619 –1 729 Resultat före skatt 6 425 9 089 Inkomstskatter 9 –2 176 –2 202 Årets resultat 4 249 6 887 Årets resultat hänförligt till: Aktieägare i AB SKF 3 927 6 474 Innehav utan bestämmande inflytande 322 413 Resultat i kronor per aktie, före och efter utspädning 17 8,62 14,22 Koncernens rapporter över totalresultat Januari–december Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 4 249 6 887 Poster som ej kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 18 623 731 Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 –307 80 Skatter 9 –241 –150 75 661 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutaomräkningsdifferenser –7 243 2 914 Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 14 — — Skatter 9 — — –7 243 2 914 Övrigt totalresultat, netto –7 168 3 575 Periodens totalresultat –2 919 10 462 Periodens totalresultat hänförligt till Aktieägare i AB SKF –2 819 9 938 Innehav utan bestämmande inflytande –100 524 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 99 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 100 ===== Kommentarer till koncernens resultaträkningar Allmänt Koncernens resultaträkning för 2025 inkluderade resultat från den avyttrade ring- och tätnings - verksamhet i Hanover, Pennsylvania, USA för perioden 1 januari–30 april. Försäljning Under 2025 uppgick försäljningen till 91 583 Mkr (98 722), vilket innebar en minskning med –7,2% jämfört med 2024. Förändringen av den svenska kronan i förhållande till andra valutor hade en negativ effekt med –6,6% under 2025. Struktur - förändringar stod för –0,2%. Försäljning i lokala valutor minskade med –0,4%. Försäljnings förändring år-över-år % Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Organisk –3,5 –0,2 2,0 0,0 –0,4 Struktur 0,5 –0,4 –0,2 –0,5 –0,2 Valuta 0,0 –9,0 –6,9 –10,6 –6,6 Totalt –3,0 –9,6 –5,1 –11,1 –7,2 Rörelseresultat Rörelseresultatet uppgick till 7 755 Mkr (10 339). I rörelseresultatet ingick jämförelsestörande poster på –3 918 Mkr (–1 844), varav –2 946 Mkr (–1 364) rela terade till pågående omstruktureringsåtgärder och kostnadsbesparande aktiviteter och inkluderade hela kostnaden för anpassning av industriverksam - heten. Jämförelsestörande poster inkluderade även –1 356 Mkr (–133) relaterade till separationen av fordonsverksamheten, –584 Mkr (–347) huvud sakligen relaterade till nedskrivningar av anläggningstillgångar, +224 Mkr avseende vinst från försäljning av tillgångar i fabriken i Luton, Storbritannien, samt +744 Mkr i vinst relaterad till försäljningen av flygverksamheten i Hanover, USA. Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter och kostnader, netto, uppgick till –1 330 Mkr (–1 250). Valutaeffekter hade en mer negativ påverkan under 2025 jämfört med 2024 medan räntekostnader var högre under 2024. För mer information gällande förändringar år över år, se not 8. Skatter Den effektiva skattesatsen för året var 33,9% (24,2). Skattesatsen påverkades negativt av separationen av fordonsverksamheten samt av justeringar till följd av skillnader mellan lokal valuta och funktionell valuta. Exklusive dessa poster var den effektiva skattesatsen 26,8% för 2025. För mer information se not 9. Värden per kvartal, Mkr Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Helår Försäljning 23 966 23 166 22 482 21 969 91 583 Rörelseresultat 2 885 1 300 2 007 1 563 7 755 Resultat före skatt 2 595 859 1 687 1 284 6 425 Resultat i kronor per aktie 3,95 1,13 2,30 1,25 8,62 2024 2025 Utveckling av rörelseresultat, år-över-år Organisk försäljnings- och tillverkningsvolymer Kostnadsutveckling Valutapåverkan Jämförelsestörande poster Avyttrade verksamheter 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Mkr 7 755 10 339 –1 549 613 389 37 –2 074 202320222021 20252024 Rörelseresultat 0 2,5 5,0 7, 5 10,0 12,5 Mdkr SKF ÅRSREDOVISNING 2025 100 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 101 ===== Koncernens balansräkningar Per 31 december Mkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 10 10 925 12 574 Övriga immateriella tillgångar 10 3 487 4 671 Materiella anläggningstillgångar 11 27 785 30 470 Nyttjanderättstillgångar 12 2 900 3 564 Långfristiga finansiella tillgångar 14 1 238 1 424 Uppskjutna skattefordringar 9 4 095 3 369 Andelar i joint ventures och intressebolag 22 553 565 Övriga långfristiga tillgångar 902 982 51 885 57 619 Omsättningstillgångar Varulager 13 23 677 26 182 Kundfordringar 14 15 408 16 600 Övriga kortfristiga fordringar 15 5 780 6 057 Övriga kortfristiga finansiella tillgångar 14 482 330 Likvida medel 14 8 984 11 031 54 331 60 200 Tillgångar som innehas för försäljning 28 206 1 594 Summa tillgångar 106 422 119 413 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF 53 558 59 649 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 27 2 110 2 320 55 668 61 969 Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder 20 12 001 12 685 Långfristiga leasingskulder 12, 20 2 167 2 714 Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 18 7 004 8 502 Uppskjutna skatteskulder 9 1 955 1 905 Övriga långfristiga avsättningar 19 1 731 1 424 Övriga långfristiga skulder 139 80 24 997 27 310 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 20 11 207 12 553 Kortfristiga avsättningar 19 2 035 1 157 Kortfristiga leasingskulder 12, 20 728 802 Övriga kortfristiga finansiella skulder 20 444 4 559 Övriga kortfristiga skulder 21 11 327 10 930 25 741 30 001 Skulder som innehas för försäljning 28 16 133 Summa eget kapital och skulder 106 422 119 413 0 5 10 15 20 % 202520242023 Avkastning på sysselsatt kapital 0 10 20 30 40 50 % 202520242023 Soliditet 0 10 20 40 30 50 % 202520242023 Skuldsättningsgrad SKF ÅRSREDOVISNING 2025 101 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 102 ===== Kommentarer till koncernens balansräkningar Nettorörelsekapital Per 31 december 2025 uppgick nettorörelsekapital i procent av årets försäljning till 30,4% (30,6) och bestod av följande komponenter: • Varulagret uppgick till 23 677 Mkr (26 182) vilket motsvarade 25,9% (26,5) av årsförsäljningen. Minskning i varulagret var på grund av volymer med +144 Mkr, netto, efter avyttringar och förvärv av verksamheter, och av valutaeffekter med –2 649 Mkr. • Kundfordringar uppgick till 15 408 Mkr (16 600) vilket motsvarade 16,8% (16,8) av årsförsäljningen. Förändringen av kundfordringar berodde på volymökning om +667 Mkr, netto efter avyttringar och förvärv av verksamheter, och valutaeffekter med –1 859 Mkr. Den genomsnittliga kredittiden var 65 dagar (67). • Leverantörsskulder uppgick till 11 207 Mkr (12 553) vilket motsvarade 12,2% (12,7) av årsförsälj - ningen. Förändringen var hänförlig till volymer –313 Mkr, netto efter avyttringar och förvärv av verksam h eter, och resterande till valutaeffekter på –1 033 Mkr. Materiella anläggningstillgångar Per 31 december 2025 uppgick materiella anlägg - ningstillgångar till 27 785 Mkr (30 470) och mot - svarade 30,3% (30,9) av årsförsäljningen. Förändring hänförlig till valuta uppgick till –3 174 Mkr. Nettoskuldsättning Vid 2025 års slut uppgick nettoskuldsättningen till 12 052 Mkr (16 472). Avsättningen för ersättning till anställda efter avslutad anställning uppgick vid årets slut 6 372 Mkr (7 729), vilket innebar en nettominskning med 1 357 Mkr (nettominskning 848), hänförlig till: • Utbetalningar på –924 Mkr (–1 411) • Aktuariella vinster och förluster på –623 Mkr (–731) • Utgifter på 759 Mkr (945) • Förvärvade/avyttrade verksamheter 0 Mkr (0) • Resterande del utgjordes av valutaeffekter. Lån vid 2025 års slut uppgick till totalt 12 089 Mkr (16 526) vilket innebar en minskning på 4 437 Mkr. Förändringen berodde huvudsakligen på åter - betalning av förfallna obligationer på –3 483 Mkr. Eget kapital Under året minskade det egna kapitalet från 61 969 Mkr till 55 668 Mkr. Årets resultat uppgick till 4 2 49 Mkr (6 887) och utdelningar uppgick till 3 613 Mkr (3 833). Valutaomräkningar hade en negativ effekt om –7 243 Mkr (2 914). Omräknings - differenser efter skatt hade en positiv effekt om 623 Mkr (731). Kapitalstrukturmålet är en nettoskuld - sättningsgrad, exkl u sive pensionsskulder, under 40%. Detta till s ammans med självfinansieringsprincipen i det nya strategiska ramverket, operativt kassaflöde för att finansiera investeringar och utdelning till aktie - ägare, underbygger koncernens finansiella flexibilitet och dess förmåga att genomföra strategin, samtidigt som det bibehåller en stark kreditvärdighet. Den 31 december 2025 var nettoskuldsättnings g raden, exklusive pensions s kulder 10,2% (14,1). 0 10 20 30 40% Nettorörelsekapital i % av årets försäljning Leverantörsskulder Kundfordringar Varulager Mål Nettorörelsekapital Kv1 2023 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 2024 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 2025 Kv2 Kv3 Kv4 0 10 20 40 % 60 50 2021 20252022 2023 2024 30 Materiella anläggningstillgångar i % av försäljning Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar i % av försäljningen 0 5 10 15 20 30 Mdkr 25 0 40 80 120 % 160 2021 2022 2023 2024 2025 Nettoskuldsättningsgrad 0 10 20 30 40 Mdkr Nettoskuldsättning Nettoskuldsättningsgrad SKF ÅRSREDOVISNING 2025 102 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 103 ===== Koncernens kassaflödesanalyser Januari–december Mkr Not 2025 2024 Operativa aktiviteter Rörelseresultat 7 755 10 339 Justering för Avskrivningar och nedskrivningar 6 4 624 4 432 Nettovinst/förlust vid försäljning av verksamheter och materiella anläggningstillgångar –1 029 –15 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 1 780 961 Betald skatt –2 490 –2 357 Tillskjutna medel till fonderade planer och betald ersättning till anställda efter avslutad anställning 18 –724 –1 206 Intresseföretag –8 –23 Förändring av rörelsekapital Varulager –549 –2 224 Kundfordringar –805 872 Leverantörsskulder –284 850 Övriga rörelserelaterade tillgångar och skulder, netto 743 –302 Ränta och övriga finansiella poster –621 –535 Nettokassaflöde från operativa aktiviteter 8 392 10 792 Investeringsaktiviteter Investeringar i immateriella tillgångar 10 –4 –14 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 11 –3 821 –5 077 Försäljning av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 10, 11 347 80 Förvärv av verksamheter, netto av likvida medel 3 — –587 Avyttring av verksamheter, netto av likvida medel 4 2 188 — Betald inkomstskatt i samband med försäljning av verksamhet –210 — Köp/försäljning av aktier — –4 Nettokassaflöde använt för investeringsaktiviteter –1 500 –5 602 Nettokassaflöde efter investeringar före finansiering 6 892 5 190 Januari–december Mkr Not 2025 2024 Finansieringsaktiviteter Upptagande av medel- och långfristiga lån 246 464 Återbetalning av medel- och långfristiga lån –3 729 –3 153 Leasingbetalningar –901 –885 Utdelning till aktieägare i AB SKF och minoritet –3 613 –3 832 Tillskott till ersättning till anställda efter avslutad anställning –200 –210 Övriga finansieringsposter 26 — Investering i finansiella tillgångar –234 –30 Försäljning av finansiella tillgångar 116 73 Nettokassaflöde använt för/från finansieringsaktiviteter –8 289 –7 573 Nettokassaflöde –1 397 –2 383 Likvida medel per 1 januari 11 031 13 311 Kassaflödeseffekt exklusive förvärvade/sålda verksamheter –3 585 –2 493 Kassaflödeseffekt hänförlig till förvärvade/sålda verksamheter 2 188 110 Valutaomräkningseffekter –650 103 Likvida medel per 31 december 8 984 11 031 SKF ÅRSREDOVISNING 2025 103 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 104 ===== Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser Kassaflödesanalysen har justerats för omräknings - effekter som uppstått när utländska dotterföretags balansräkningar har omräknats till kronor, då dessa inte utgör kassaflöden. Likvida medel består av kassa, tillgodohavanden hos banker, kortfristiga placeringar samt andra likvida tillgångar med en återstående l öptid kortare än tre månader vid i nvesterings tillfället. Kassaflöde från operativa aktiviteter Kassaflöde från operativa aktiveter, som är det främsta kassaflödesmåttet för koncernen, upp - gick 2025 till 8 392 Mkr (10 792). Övriga ej kassa - flödes p åverkande poster inkluderar kostnader där kassaflödet ännu inte har uppstått. Det lägre kassa - flödet är främst drivet av ett lägre rörelseresultat under 2025 på grund av höga jämförelsestörande poster medan förändringar i rörelsekapitalet var på samma nivåer som föregående år. Kassautflöde från jämförelse s törande poster under 2025 uppskattas till cirka 3 Mdkr. Räntor och andra finansiella poster inkluderar ränteutbetalningar på –567 Mkr (–786), ränte i nbetalningar på 318 Mkr (443) och återstående del hänförde sig främst till realiserade derivat på kommersiella flöden mellan bolag i koncernen. Kassaflöde efter investeringar, före finansiering Kassaflöde efter investeringar före finansiering upp - gick 2025 till 6 892 Mkr (5 190). Justerat för avyttring av verksamheter uppgick kassaflödet till 4 914 Mkr (5 777). Koncernen har under året avyttrat ring- och tätningsverksamheten i Hanover, Pennsylvania, USA vilket genererat ett nettoflöde om 1 978 Mkr. Kassaflöde använt för finansieringsaktiviteter Kassaflöde som använts för finansieringsaktiviteter inkluderade en betalning efter skatt på –200 Mkr (–210) hänförlig till den förmånsbestämda pensions - planen i USA. 20242023 2025 Kassaflöde från operativa aktiviteter 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 Mkr 202520242023 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 0 1 500 3 000 4 500 6 000 Mkr 202520242023 Kassaflöde från operativa aktiviteter 1 000 2 000 3 000 4 000 Mkr 0 0 4 000 12 000 8 000 Mkr 16 000 Kvartal 12 månaders rullande Kv4Kv3 Kv4 Kv2 Kv3 Kv4Kv2 Kv1 Kv3Kv2 Kv 1Kv1 0 100 300 400 200 500 MEUR 2027 2028 2029 2031 Skuldstruktur 20242023 2025 Utbetald utdelning per A- och B-aktie 0 2 4 6 8 Kronor Styrelsens förslag till vinstdisposition för år 2025, vilket är föremål för god k ännande på årsstämman i april 2026, inkluderar en ordinarie utdelning om 7,75 kronor per aktie, se not 16. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 104 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 105 ===== Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser, forts. Förändring av nettoskuld Mkr 2025 Utgående balans Kassa påverkande förändringar Sålda/ förvärvade verksamheter Icke kassa- påverkande förändringar Valutakurs- effekter 2025 Ingående balans Lån1) 12 089 –3 483 — 31 –985 16 526 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto2) 6 372 –924 — 44 –477 7 729 Leasingskulder 2 895 –901 — 664 –384 3 516 Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar3) –320 –92 — –4 44 –268 Likvida medel –8 984 3 585 –2 188 — 650 –11 031 Nettoskuldsättning 12 052 –1 815 –2 188 735 –1 152 16 472 Derivat4) inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — — Mkr 2024 Utgående balans Kassa påverkande förändringar Sålda/ förvärvade verksamheter Icke kassa- påverkande förändringar Valutakurs- effekter 2024 Ingående balans Lån1) 16 526 –2 689 5 23 691 18 496 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning, netto 2) 7 729 –1 416 — 237 330 8 578 Leasingskulder 3 516 –885 26 1 355 184 2 836 Övriga kortsiktiga finansiella tillgångar3) –268 8 — 152 –20 –408 Likvida medel –11 031 2 493 –110 — –103 –13 311 Nettoskuldsättning 16 472 –2 489 –79 1 767 1 082 16 191 Derivat4) inkluderade i Övriga finansieringsposter — — — — — — 1) Inkluderar inte derivat, se not 20. 2) Ö vriga icke k assaflödespåverkande förändringar inkluderar omvärderingar samt k ostnader för förmånsbestämda pensionsplaner, se not 18. 3) Ö vriga kortfristiga finansiella tillgångar inkluderar inte derivat, se not 14. Kassaflödesförändringar om –92 Mkr (8) består av investeringar i finansiella tillgångar om –186 Mkr (–7) och försäljningar av f inansiella tillgångar om 94 Mkr (15). 4) F inansieringsaktiviteter med syfte att säkra kort- och långfristiga lån. Övriga finansieringsaktiviteter i kassaflödet inkluderar kassaflöde från derivat såsom visas i tabellen samt räntepremier för återbetalning av lån. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 105 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 106 ===== Koncernens förändringar av eget kapital Eget kapital hänförligt till aktieägare i AB SKF Mkr Aktie- kapital Över kurs- fond Reserv tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat Omräk nings- reserv Balanserade vinstmedel Del summa Minoritets- intressen1) Totalt Ingående balans 1 januari 2024 1 138 564 89 2 119 48 833 52 743 2 213 54 956 Årets resultat — — — — 6 474 6 474 413 6 887 Justering höginflation3) — — — — 389 389 — 389 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser — — — 2 803 — 2 803 111 2 914 Förändring av verkligt värde för tillgångar som v ärderas via övrigt totalresultat — — 80 — — 80 — 80 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner — — — — 731 731 — 731 Inkomstskatter — — — — –150 –150 — –150 Transaktioner med aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande — — — — — — — — Kostnad för Prestationsbaserade Aktieprogram, netto2) — — — — –20 –20 — –20 Utdelningar — — — — –3 416 –3 416 –417 –3 833 Övrigt — — — — 15 15 — 15 Utgående balans 31 december 2024 1 138 564 169 4 922 52 856 59 649 2 320 61 969 Årets resultat — — — — 3 927 3 927 322 4 249 Justering höginflation3) — — — — 222 222 — 222 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser — — — –6 806 — –6 806 –437 –7 243 Förändring av verkligt värde för tillgångar som v ärderas via övrigt totalresultat — — –307 — — –307 — –307 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner — — — — 608 608 15 623 Inkomstskatter — — — — –241 –241 — –241 Transaktioner med aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande — — — — 16 16 –16 — Kostnad för Prestationsbaserade Aktieprogram, netto2) — — — — 9 9 — 9 Utdelningar — — — — –3 529 –3 529 –84 –3 613 Övrigt — — — — 10 10 –10 — Utgående balans 31 december 2025 1 138 564 –138 –1 884 53 878 53 558 2 110 55 668 1) Se not 27 för detaljer. 2) Se not 23 för detaljer. 3) Se not 1 för detaljer. Reserv för finansiella tillgångar som v ärderas till verkligt värde via övrigt t otalresultat Reserven för verkligt värde via övrigt totalresultat ackumulerar förändringar i det verkliga värdet på t illgångar som redovisas direkt i övrigt total - resultat, netto efter skatt, med undantag för utdelningar och eventuella nedksrivningsförluster. Se not 14 för mer information om f inansiella till- gångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Omräkningsreserv Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens utländska dotterföretags funktionella valutor till kronor ackumuleras i omräknings r eserven. Vid försäljning av en utländsk verk s am h et redo v isas den ackumulerade omräknade valuta e ffekten i resultaträkningen och inkluderas i vinsten eller förlusten vid försäljningen. Även v inster och för - luster i säkringsinstrument som u ppfyller kraven för säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas mot omräknings r eserven netto efter skatt. Se not 26 för d etaljer. SKF ÅRSREDOVISNING 2025 106 VD HAR ORDET RISKER OCH AKTIEN HÅLLBARHETS- RAPPORT BOLAGS- STYRNING ÖVRIG INFORMATION ERSÄTTNINGS- RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 107 =====