FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2024
Verksamhetsrisker
Transformation och teknik
Den pågående omvandlingen av transport- och fordonsindustrin mot
klimatneutrala och hållbara transport- och infrastrukturlösningar
innebär olika transformationsrisker för Volvokoncernen. Koncernens
framtida affärsframgång beror på dess förmåga att utveckla nya,
attraktiva, konkurrenskraftiga, energieffektiva och lönsamma produkter
samt att framgångsrikt positionera sig i detta branschskifte. Under-
låtenhet att utveckla produkter i linje med kundefterfrågan och
regleringar, särskilt med tanke på digitalisering, autonoma lösningar
och erbjudanden med lägre koldioxidutsläpp inklusive batteri-
elektriska, bränslecellselektriska och förbränningsmotorer som drivs
av koldioxidsnåla bränslen kan påverka koncernens verksamhet negativt.
De faktorer som driver omvandlingen kommer från olika källor
som kanske inte alltid korrelerar. Omfattande och kontinuerligt
framväxande regelverk och statliga åtgärder sätter den legala ramen.
Sociala attityder och kundpreferenser relaterade till klimatföränd-
ringar, relaterade kostnader och övergången till en ekonomi med
lägre koldioxidutsläpp är ytterligare faktorer som Volvokoncernen
påverkas av. Dessutom influeras investerarnas preferenser, kapital-
allokeringar och sentiment i ökande grad av miljömässiga, sociala
och bolagsstyrningsmässiga frågor (ESG). Materiella förändringar i
dessa faktorer, inklusive förändringstakten för någon av dessa faktorer,
såväl som själva omvandlingstakten, kan ha en negativ inverkan
på resultatet av strategiska affärsbeslut och i slutändan på
Volvokoncernens övergripande verksamhet. Förändringar i
investerarnas preferenser och sentiment kan avsevärt påverka
relevansen i Volvokoncernens affärsplaner och koncernens
finansiella resultat.
Efterlevnad av kraven på CO₂, bränsleeffektivitet och utsläpps-
kontroll kan leda till ett behov av att påskynda introduktionen av
betydande volymer elfordon samt att implementera ytterligare ny
teknik för konventionella dieselmotorer. Det finns dock ingen garanti
för att sådana nya tekniker och lösningar kan tillverkas och säljas
med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de
kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Till
exempel har EU infört reviderade, ambitiösa mål för att minska CO2-
utsläppen i Europa från tillverkare av tunga fordon, medan andra
delar av värdekedjan förblir opåverkade av dessa regler. De uppsatta
målen inkluderar, för 2025, en minskning av CO2-utsläppen med
15% jämfört med ett basvärde för 2019 och en minskning med
45% till 2030. Efterlevnaden mäts baserat på utsläppsnivåerna för
alla lastbilar i tillämpliga segment som är registrerade 1 juli 2025–
30 juni 2026 för 2025-målet och 1 juli 2030–30 juni 2031 för
2030-målet. Om utsläppen överskrider dessa mål kan betydande
böter utdömas specifikt för fordonstillverkarna.
Transformationen till elektriska lösningar beror också på externa
faktorer som tillgång till battericeller och -teknik eller en fungerande
laddningsinfrastruktur och till förnybara energikällor för att driva
batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Om utbyggnaden
av laddningsinfrastruktur eller tillgången på och kostnaden för förny-
bara energikällor, ensamma eller i kombination, är otillräckliga, kan
kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter
ske i långsammare takt än väntat, vilket negativt kan påverka
koncernens rörelseresultat, finansiella ställning och hållbarhetsmål.
Många av de nya produkterna och teknikerna befinner sig fortfarande
i tidiga utvecklingsstadier vilket – tillsammans med avsaknaden
av brett accepterade standarder – utgör betydande risker för
Volvokoncernen eftersom det krävs att man väljer relevanta tekniker,
relevant produktkvalitet och introducerar dem på ett klokt sätt
tidsmässigt, samtidigt som man respekterar den breda variationen i
mognadsnivå bland marknader och segment över hela världen. Om
Volvokoncernen missbedömer, är för sen
att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och
tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader
eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ
inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden.
Slutligen, om Volvokoncernen inte lyckas med detta teknikskifte (i
fråga om timing eller teknikval) kan intjäningsförmågan och den
finansiella ställningen påverkas allvarligt.
Nya affärsmodeller
Transport- och fordonsindustrin står inför ny teknik, nya affärs-
modeller, konkurrenter och globala trender som digital transform-
ation, vilka tillsammans skapar en mycket disruptiv miljö. Dessa
faktorer kommer troligen att skifta Volvokoncernens fokus från att
vara en tillverkare av tunga kommersiella fordon till mer av en
leverantör av transport- och logistiklösningar. Volvokoncernen har
under de senaste åren kontinuerligt investerat i nya affärsmodeller
och ny teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer hållbara och mer
produktiva lösningar till sina kunder. Framöver är det troligt att ett
nytt transportlandskap kommer att fortsätta växa fram och påverka
stora delar av Volvokoncernens verksamhet och arbetssätt, med
risker relaterade till förmågan att svara på specifika kundbehov med
skräddarsydda tjänster och tillgången på tekniska innovationer som
svarar mot de stora trenderna i branschen (d.v.s. att minska utsläpp
och föroreningar, digitalisering, elektromobilitet och autonoma
lösningar). Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att
upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och
tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader
eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ
inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden.
En ytterligare risknivå relaterar till behovet av att utvecklas från ett
fordons-/produktfokus till ett ekosystemdrivet synsätt, där fordon
och infrastrukturer ska utvecklas och implementeras samtidigt.
Industrisystemet inklusive leverantörskedjan
Volvokoncernens förmåga att leverera i enlighet med marknadens
efterfrågan och förväntningar på produktkvalitet är i hög grad bero-
ende av att vi i rätt tid får tillgång till material, komponenter och
andra viktiga tjänster, samt av vår förmåga att på rätt sätt utnyttja
kapaciteten i koncernens olika produktions- och serviceanlägg-
ningar. Vårt industrisystem och försörjningskedja har fortsatt att
vara ansträngda på många områden under 2024 på grund av t.ex.
brist på material och komponenter, brist på transporttjänster, etc.
Ytterligare störningar i försörjningskedjan och det industriella
systemet kan uppstå från en mängd olika faktorer, inklusive fortsatt eller
ytterligare brist på material, leverantörsval, finansiella problem hos
underleverantörer, brist på arbetskraft och komponenter, strejker,
pandemier, cybersäkerhetsbrott eller naturkatastrofer, som var och
en eller i kombination kan resultera i kvalitetsproblem, stopp och andra
störningar i produktion och leveranser, vilket kan försämra vår förmåga
att möta våra kunders order, och därmed materiellt negativt påverka
Volvokoncernens affärsverksamhet och resultat från verksamheten.
62
VOLVOKONCERNEN 2024
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
===== SIDA 65 =====
Leverantörer och material
Det pågående teknikskiftet till elektrifiering och andra nya kund-
erbjudanden kommer sannolikt att få branschen och Volvokoncernen
att förlita sig mer på nya leverantörer och material. Dessa material
kommer att användas i nya applikationer och i olika kvantiteter jämfört
med traditionell teknik. Vissa av dessa material kan innebära en ökad
risk för försörjningsbegränsningar på grund av brist, geopolitiska
störningar, konflikter, mänskliga rättigheter eller miljön. Samtidigt
minskar efterfrågan på delar relaterade till den traditionella tekniken,
vilket direkt påverkar leverantörernas intäkter. Denna nedgång kan
skapa störningar i försörjningskedjan för de traditionella teknikerna
och tvinga koncernen att investera i att upprätthålla leverantörernas
lönsamhet eller att söka alternativ. Sådana åtgärder kan öka kostnad-
erna och försena produktionen
Om leverantörer inte följer Volvokoncernens uppförandekod kan
det innebära en risk för koncernens anseende. Leverantörer av nya
produkter och tekniker kan också vara oförmögna eller ovilliga att
investera i kapacitet utan stöd eller åtaganden från koncernen,
vilket innebär att investeringar kanske inte sker i tid för att möta
efterfrågan, eller att koncernen kan behöva kompensera leverantörer
för investeringar om de förväntade volymerna inte förverkligas.
Samtidigt kan leverantörer som tillhandahåller mer traditionella
produkter förlora affärer och riskera att stängas, vilket kan leda till att
Volvokoncernen kan få brist på leverantörer inom ett visst område och
därmed ett behov av investeringar i sådana produkter och tekniker.
Kostnadsinflation och prisökningar
På senare år har koncernen upplevt högre insatskostnader från höjda
priser på bl.a. inköpt material, frakt och energi samt högre arbets-
kraftskostnader. Trots nuvarande normalisering av marknaderna,
kan dessa inflationstrender återkomma med potentiella ytterligare
effekter från energikostnader och även inträffa för ytterligare råvaror
och material som koncernen köper på världsmarknaden samt på
löner och tjänster. Möjligheten att föra över sådana högre kostnader
i prisökningar för produkter och tjänster kan begränsas av konkurrens-
tryck eller redan avtalade priser till kunder i orderböcker och andra
avtal. Om koncernen inte kan kompensera för de högre insatskostnad-
erna genom höjda priser på sålda produkter och tjänster kan detta
ha en negativ inverkan på koncernens resultat.
Informationssäkerhet och digital infrastruktur
Verksamheten i många av koncernens affärsprocesser är beroende
av pålitliga IT-system och -infrastruktur. Detta gäller t.ex. forskning
och utveckling, produktion, logistik och försäljning samt produkter
och tjänster som använder uppkoppling och automatiserings-
funktioner, där koncernen förlitar sig på sin förmåga att utöka och
uppdatera teknologier och infrastruktur för att möta de förändrade
behoven i koncernens verksamhet. Om koncernen får problem med
digital teknik som stödjer viktiga affärsprocesser kan de uppkomna
störningarna få negativa effekter på verksamheten. När koncernen
implementerar nya digitala tekniker kan det hända att de inte
fungerar som förväntat. Koncernen står också inför utmaningen
att stödja sina äldre digitala tekniker och genomföra nödvändiga
uppgraderingar.
Åtgärder från hotaktörer som försöker utnyttja sårbarheter i
koncernens och dess tredjepartstjänsteleverantörers IT-system,
processer eller personal kan ge upphov till säkerhetsincidenter som
kan påverka sekretessen, tillgängligheten eller integriteten hos
informationstillgångar, teknik eller produkter och tjänster. Dessa
cybersäkerhetsincidenter kan inkludera utpressningsvirus eller andra
skadliga attacker, intrång, utnyttjande av systemsårbarheter, intrång
i datasekretess, läckage av konfidentiell eller känslig data och otillåten
användning eller modifiering av data.
Koncernens system och applikationer, och de från dess tredje-
partstjänsteleverantörer har och förväntas fortsätta vara föremål för
cybersäkerhetsincidenter. Sådana incidenter kan orsaka allvarlig
skada för koncernen och kan materiellt negativt påverka koncernens
verksamhet, finansiella resultat, relationer med affärspartners,
kreditvärdighet och rykte, och kan resultera i rättstvister eller
regulatoriska utredningar eller åtgärder samt ökade kostnader för
åtgärdande och efterlevnad.
Sammanslagningar och förvärv, partnerskap och avyttringar
Förutom Volvokoncernens interna arbete och fokus på organisk
tillväxt, gör Volvokoncernen förvärv och avyttringar, liksom ingår i
joint ventures, partnerskap och andra former av samarbeten. Detta
är viktiga delar i genomförandet av vår strategi. Det kan dock inte
finnas någon försäkran om att dessa transaktioner och samarbeten
blir eller förblir framgångsrika och inte heller att de kommer att
ge förväntade fördelar. Förvärv kan t.ex. ge upphov till eventual-
förpliktelser, ökade avskrivningskostnader och nedskrivningar
relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar samt
oförutsedda svårigheter att integrera en förvärvad enhet. Avyttringar
kan medföra risker i t.ex. den operativa delningen eller genom avtals-
enliga åtaganden eller legala åtaganden med avseende på den avyttrade
verksamheten.
Joint ventures och partnerskap kan misslyckas med att prestera
som förväntat av olika skäl, inklusive vår eller vår partners felaktiga
bedömning av behov och potentiella synergier, resurs- och investerings-
behov som överstiger initiala förväntningar och kanske inte passar
våra eller vår partners investeringsplaner eller föredragna tilldelningar
eller en förändring av strategisk riktning som samarbetet inte tillgodoser.
Vidare kan joint ventures och partnerskap begränsa t.ex. vår förmåga
att bedriva oberoende verksamhet inom samarbetsområdet och
begränsningar i vår eller vår partners operativa och ekonomiska
resurser kan begränsa samverkanskapaciteten.
Återköpsavtal med garanterade restvärden
Volvokoncernen erbjuder ibland kunder att förvärva koncernens
produkter med ett restvärdesåtagande, vilket innebär att kunden kan
återlämna tillgången vid ett avtalat datum och till ett avtalat pris. De
avtalade priserna fastställs inom varje affärsområde, som tar ansvar
för att upprätthålla en restvärdesmatris som syftar till att spegla
framtida marknadsvärden. Volvokoncernen kommer att ha en
restvärdesrisk om fordon som omfattas av restvärdesåtaganden
återköps och det verkliga marknadsvärdet på fordonen understiger
det bokförda restvärdet. Ett restvärdesåtagande kan också bli en
framtida risk i fråga om lager av begagnade fordon om fordonet inte
säljs, vilket påverkar kassaflödet negativt. För mer information om
restvärdesåtaganden, se Not 13 Materiella anläggningstillgångar.
63
VOLVOKONCERNEN 2024
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
===== SIDA 66 =====
Människor och kultur
Volvokoncernen inser att dess framtida framgång är nära kopplad till
dess förmåga att rekrytera, behålla och utveckla kvalificerad personal.
Koncernen har åtagit sig att förbättra hälsa och säkerhet inom sin
verksamhet, i syfte att avsevärt minska olycksfrekvensen och tillhörande
risker. Att utnyttja hela mångfalden av personalstyrkan är avgörande
för att möta kundernas krav och hantera det kompetensskifte som
krävs för transformation inom specialiserade områden.
För att möta de anställdas och andra intressenters förväntningar
fokuserar Volvokoncernen på flera nyckelområden:
• Hälsa och säkerhet: Utveckla ett systematiskt tillvägagångssätt
för att ta itu med mental hälsa och få med hälso- och säkerhets-
aspekter också i nya fokusområden, såsom elektromobilitet.
• Ledarskap och egenmakt: Implementera ledarskaps-
utvecklingsprogram och främja en inkluderande kultur som
värdesätter mångfald och kunskapsdelning.
• Medarbetarnas engagemang och arbetsvillkor: Förbättra
arbetsvillkoren och främja medarbetarnas engagemang
genom kontinuerlig social dialog och strategisk planering
av personalstyrkan.
• Kompetensutveckling: Att ta itu med kompetensluckor genom
omskolnings- och kompetensutvecklingsinitiativ och upprätthålla
en kultur av ständigt lärande för att stödja organisatorisk utveckling.
Underlåtenhet att effektivt hantera dessa områden kan negativt
påverka personalens hälsa, säkerhet och välbefinnande, vilket kan
leda till rättstvister och ersättningsanspråk. Det kan också skada
Volvokoncernens rykte och anseende som arbetsgivare, vilket
försämrar dess förmåga att attrahera och behålla den nödvändiga
talangen för kundernas framgång och tekniska framsteg.
Efterlevnadsrisker
Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar
Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets-
lagar och -förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna,
produkterna och tjänsterna i varje jurisdiktion där Volvokoncernen
är verksam. Särskilt reglerna om avgasutsläpp, buller, säkerhet och
föroreningar från produktionsanläggningar och produkter är omfattande
och utvecklas ständigt. Dessa lagar och förordningar resulterar i en
ofta komplex, osäker och föränderlig juridisk och reglerande miljö för
Volvokoncernens globala verksamheter.
Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av
tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta
och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och
efterlevnadsprocesser, under utveckling och genom hela livscykeln
för koncernens produkter samt i investeringar i produktions-
anläggningar, men kan inte garantera att den alltid kommer att
vara helt efterlevande. Om Volvokoncernen har misslyckats eller
misslyckas med att följa dessa lagar, förordningar och krav kan det
leda till kostnader för återkallelser och andra åtgärder, betydande
böter och andra sanktioner och ansvar samt skada på ryktet. Ett
misslyckande med att uppfylla tillämpliga lagar och förordningar på
detta område kan också innebära ett misslyckande med att säker-
ställa ett aktuellt och efterlevande produkt- och tjänsteutbud i tid,
vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på t.ex. Volvokoncernens
verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning och varumärkesvärden.
Dessutom blir säkerhetsregler allt viktigare med autonoma fordon
i kommersiella tillämpningar. Om regler inte är fastställda, eller inte
tillräckligt tydliga, finns det en risk att inte kunna skala upp det
autonoma erbjudandet eller att inte följa reglerna. En säkerhets-
incident kan ha en skadlig effekt på koncernens varumärkens
anseende och möjliga intäkter. En incident i branschen kan också
leda till snabbt justerade eller ytterligare regler.
Digitala och datarelaterade regleringar
I takt med att den digitala transformationen fortskrider har
regleringar relaterade till den digitala ekonomin och data blivit
allt vanligare. Volvokoncernen omfattas av en bred uppsättning
regleringar som rör dataskydd, cyberresiliens, dataåtkomst och
överföring, samt andra konsumentskyddsregleringar som styr
påverkan av produkter och digitala tjänster på konsumenter,
såsom behandling av personuppgifter och användning av artificiell
intelligens.
Med tanke på koncernens globala närvaro och verksamhet i
många olika jurisdiktioner innebär det stora utmaningar att säker-
ställa efterlevnad av alla tillämpliga digitala och datarelaterade
regleringar. Regelverken skiljer sig avsevärt mellan regioner och
är föremål för frekventa förändringar, vilket skapar komplexitet i
att upprätthålla efterlevnad konsekvent genom koncernens olika
verksamheter, fordon och digitala tjänster. Det kan inte garanteras
att alla tillämpliga regleringar kommer att uppfyllas vid alla tidpunkter
i varje jurisdiktion.
Brott mot dessa regleringar kan leda till betydande juridiska
konsekvenser, inklusive regulatoriska utredningar, resulterande i
böter, påföljder och potentiella restriktioner på koncernens förmåga
att bedriva vissa aktiviteter. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt
på verksamhetens resultat.
Dessutom kan koncernen möta skadeståndskrav från drabbade
tredje parter, inklusive kunder, anställda eller andra intressenter.
Sådana överträdelser kan också orsaka betydande skada på
koncernens rykte, vilket negativt påverkar koncernens varumärke
och kundförtroende.
64
VOLVOKONCERNEN 2024
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
===== SIDA 67 =====
Immateriella tillgångar
Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumärken,
ritningar och copyrights som avser de produkter, mjukvara och tjänster
som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har
utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för
Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar
i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som
definierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter.
Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln
har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens
immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär
risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens
prestanda, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka
människors hälsa, klimatet och enskilda varumärkens och
koncernens anseende.
AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet
och varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo
har ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina
produkter och tjänster enligt ett licensavtal. På samma sätt har Volvo
Car Corporation ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena
för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättigheter att använda
varumärket Renault är begränsade till enbart lastbilsverksamheten
och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s., som är ägare till
varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen flera andra
varumärken relaterade till verksamheten. Allt fler partnerskap och joint
ventures som involverar immaterialrättsliga arrangemang etableras.
Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättighet
eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens
äganderätter, kan ha betydande inverkan på koncernens
affärsverksamhet.
Rättsliga förfaranden
I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga
förfaranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen,
inklusive fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk,
garantianspråk, kommersiella tvister, immateriella rättigheter,
anklagelser om hälso-, miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte-
eller arbetstvister samt myndighetsförfrågningar och utredningar.
Vidare kan AB Volvo och andra företag i koncernen, liksom deras
befattningshavare, vara föremål för anspråk på grund av bristande
efterlevnad av aktiemarknadsregler, värdepapperslagar och andra
tillämpliga regler och förordningar. Kostnaderna för rättsliga förfaranden
är betydande och ökar, drivet av bland annat en ökad global reglerings-
börda, förändringar i tillsynspraxis, ökade procedurkostnader,
oväntade förändringar i regleringsmiljön och en ökad benägenhet
i vissa marknader att inleda rättsliga förfaranden för att söka
ersättning och/eller uppnå andra mål. Rättsliga förfaranden kan
också vara långa, ta resurser i anspråk som kan användas för andra
ändamål och är ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran
om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande
kommer att täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte
heller att förfaranden där inga avsättningar
gjorts inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader.
För information om vissa rättsliga förfaranden där bolag inom
Volvokoncernen är inblandade, se Not 21 Övriga avsättningar
och Not 24 Eventualförpliktelser.
Korruption och konkurrenslagstiftning
Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings-
aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till
administrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta
inkluderar Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även
sträcka sig till verksamheten hos Volvokoncernens affärspartners
och mellanhänder. Den övergripande risknivån påverkas därför av
försäljningsvolymer, distributionssätt och av att Volvo bedriver
affärsverksamhet även på marknader som anses ha en hög risk
ur ett korruptionsperspektiv.
Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftningen
(till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt informations-
utbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand kopplade
till anställdas beteende när de interagerar med konkurrenter och andra
externa intressenter i olika situationer.
Korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan
innebära allvarliga negativa konsekvenser för affärsverksamheten,
inklusive skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden,
böter eller fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas
av anspråk som tas upp av personer eller företag som påverkats
av påstådd icke-efterlevnad.
Mänskliga rättigheter
Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända
mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa
konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig
lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk såsom FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs).
Den regulatoriska miljön som adresserar företagens beteende i
relation till mänskliga rättigheter utvecklas snabbt. Ny lagstiftning
med strängare gransknings- och rapporteringskrav avseende
mänskliga rättigheter har redan antagits och ytterligare lagstiftning
växer fram. Volvokoncernen försöker övervaka sin efterlevnad av
tillämpliga lagar, policyer och riktlinjer och strävar efter ständiga
förbättringar, men det kan inte finnas några garantier för att
framtida negativa effekter på mänskliga rättigheter inte kommer
att uppkomma i koncernens egen organisation eller i koncernens
affärsrelationer eller i värdekedjan. Koncernen strävar efter att
hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som den
kan vara inblandad i, men sådana händelser kan påverka koncernens
lönsamhet och anseende negativt.
65
VOLVOKONCERNEN 2024
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
===== SIDA 68 =====
Finansiella risker
Försäkring
Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt
eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat
sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den anser
kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan erhållas på
sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga oförsäkrade
förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på koncernens
verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte helt försäkrad
mot effekter från cybersäkerhetsincidenter eller översvämningar,
jordbävningar och andra naturkatastrofer.
Kreditrisk
Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin
försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina
långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten
Financial Services. Den totala exponeringen per den 31 december
2024 återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16
Fordringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund
av kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och
orealiserade resultat från derivat som används för säkring. För
mer information, se Not 4 Mål och policy avseende finansiell
riskhantering och Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Om flera
större kunder, återförsäljare eller en bank i koncernens närhet inte
uppfyller sina åtaganden kan koncernen drabbas av betydande
förluster.
Pensionsåtaganden
Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i
förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och
inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande
ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av
redan upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser,
vilket påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen
på förvaltningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna
väsentligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför
koncernen med en betydande del av förvaltningstillgångarna
exponerade för marknadsrisker som inte helt matchar pensions-
förpliktelsen. Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser för ytterligare information. Om det råder underskott i
förmånsplaner kan Volvokoncernen bli skyldig att ge betydande
oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka kassaflödet och
koncernens finansiella ställning negativt.
Ränterisker
Volvokoncernen är exponerad för ränterisk främst genom netto-
finansiella tillgångar i Industriverksamheten samt upp- och utlåning
i Financial Services-verksamheten. Med ränterisk avses risken att
förändrade räntor påverkar Volvokoncernens nettoresultat och kassa-
flöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder.
Räntefluktuationer kan leda till hårdare konkurrens och minska
efterfrågan på koncernens produkter, öka lånekostnaderna och
eventuellt minska räntemarginalerna. Volvokoncernens ansträngningar
att matcha räntebindningar på finansiella tillgångar och skulder och
att minska effekterna av räntefluktuationer genom säkringsaktiviteter
kanske inte alltid är framgångsrika eller tillräckliga, vilket kan resultera i
negativa effekter på Volvokoncernens resultat, kassaflöde och värdet
av finansiella tillgångar och skulder.
Valutarisk
Volvokoncernens globala verksamhet exponerar koncernen för
olika valutaregioner. Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är
relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade
framtida betalningsflöden, värdeförändringar på lån och investeringar
samt värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländska
dotterbolag. Mer än 95% av koncernens intäkter genereras i andra
länder än Sverige medan en betydande del av koncernens kostnader
genereras i svenska kronor. Volvokoncernen har för närvarande
en nettointäktsexponering i utländsk valuta, vilket innebär att en
starkare svensk krona generellt sett skulle ha en negativ effekt på
Volvokoncernens redovisade resultat. I den mån Volvokoncernen
inte kan matcha intäkter och vinster erhållna i en valuta med
kostnader och utgifter som betalas i samma valuta, kan valutakurs-
fluktuationer ha en negativ inverkan på Volvokoncernens kassaflöde,
lönsamhet och balansräkning. Volvokoncernens ansträngningar
att minska effekterna av valutakursförändringar genom säkrings-
aktiviteter kanske inte alltid är tillräckliga eller framgångsrika, vilket
kan resultera i en negativ inverkan på Volvokoncernens resultat och
finansiella ställning.
Likviditetsrisker
Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa
en tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt
hantera krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga
förändringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finans-
marknaderna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finans-
marknaderna (särskilt för verksamheten i Financial Services) och
förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen, kan
leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap eller
innebära böter eller andra påföljder. Underlåtenhet att på rätt sätt
hantera koncernens likviditetsrisker kan orsaka väsentlig negativ
inverkan på intjäningsförmåga och finansiell ställning.
Nedskrivningsbehov
Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra immateriella
tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade utvecklings-
kostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför det finns en
risk för nedskrivning om det beräknade återvinningsvärdet är lägre
än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena varierar mellan
de olika verksamheterna och de är således i olika grad känsliga för
förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens utveckling
och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett nedskrivnings-
behov. Se Not 12 Immateriella tillgångar.
66
VOLVOKONCERNEN 2024
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
===== SIDA 69 =====
Noter till de
finansiella
rapporterna
NOT SIDA
1 Redovisningsprinciper 68
2
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar,
kritiska bedömningar och klimatrelaterade
risker och möjligheter 70
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter 71
4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering 73
5
Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar 80
6 Segmentsrapportering 83
7 Intäkter 85
8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 88
9 Övriga finansiella intäkter och kostnader 88
10 Inkomstskatter 89
11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 91
12 Immateriella anläggningstillgångar 92
13 Materiella anläggningstillgångar 95
14 Leasing 98
15 Kundfinansieringsfordringar 101
16 Fordringar 103
17 Varulager 105
18 Likvida medel 105
19 Eget kapital och antal aktier 106
20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 107
21 Övriga avsättningar 113
22 Skulder 115
23 Ställda säkerheter 117
24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 117
25 Transaktioner med närstående 119
26 Statliga stöd 119
27 Personal 120
28 Ersättning till revisorer 125
29 Kassaflöde 125
30 Finansiella instrument 127
67
VOLVOKONCERNEN 2024
===== SIDA 70 =====
1 Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen för AB Volvo (publ) och dess dotterföretag är
upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards
(IFRS Accounting Standards) utgivna av International Accounting
Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Denna årsredovisning är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av
finansiella rapporter samt den svenska Årsredovisningslagen. Vidare har
RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats,
utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Belopp
är i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges och beloppen inom
parentes avser föregående år.
1:1
Redovisningsprinciper Not IFRS-standard
Förvärv och avyttringar 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 3, IFRS 10
Tillgångar och skulder som innehas för
försäljning och avvecklade verksamheter
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 5, IFRS 13
Joint ventures 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 11, IFRS 12, IAS 28
Intresseföretag 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 12, IAS 28
Övriga aktier och andelar 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32
Rörelsesegment 6 Segmentsrapportering IFRS 8
Intäkter 7 Intäkter IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16
Finansiella intäkter och kostnader 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader IFRS 9
Inkomstskatter 10 Inkomstskatter IAS 12
Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 11 Ägare av innehav utan bestämmande
inflytande
IFRS 10, IFRS 12
Produkt- och mjukvaruutveckling 12 Immateriella anläggningstillgångar IAS 36, IAS 38
Goodwill 12 Immateriella anläggningstillgångar IFRS 3, IAS 36, IAS 38
Materiella anläggningstillgångar 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 13, IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40
Leasing 14 Leasing IFRS 16
Varulager 17 Varulager IAS 2
Resultat per aktie 19 Eget kapital och antal aktier IAS 33
Pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
IFRS 2, IAS 19
Restvärdesrisker 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37
Produktgarantier 21 Övriga avsättningar IAS 37
Omstruktureringskostnader 21 Övriga avsättningar IAS 19, IAS 37
Utökad garanti och servicekontrakt 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37
Försäkringsverksamhet 21 Övriga avsättningar IFRS 4
Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden IAS 37
Transaktioner med närstående 25 Transaktioner med närstående IAS 24
Statliga stöd 26 Statliga stöd IAS 20
Incitamentsprogram 27 Personal IFRS 2, IAS 19
Kassaflödesanalys och operativt kassaflöde 29 Kassaflöde IAS 7
Finansiella instrument 4 Mål och policy avseende finansiell
riskhantering
IFRS 7, IFRS 9
15 Kundfinansieringsfordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IFRS 16, IAS 32
16 Fordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
18 Likvida medel IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
22 Skulder IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
30 Finansiella instrument IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
68
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 71 =====
Volvokoncernens redovisningsprinciper
Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i
anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive
redovisningsområde. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de
redovisningsval som koncernen har gjort inom ramen för gällande
IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden,
om Volvokoncernen inte anser det vara särskilt viktigt för förståelsen
av notens innehåll. Följande symboler
RR och BR visar om belopp
i noterna återfinns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman
i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundnings-
differenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin
ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på total-
summan. Se tabell 1:1 för att se i vilken not respektive redovisnings-
princip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha en
väsentlig påverkan.
Koncernens finansiella rapporter
Konsolideringsprinciper
Koncernens finansiella rapporter omfattar moderbolaget och dotter-
företag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande.
Bestämmande inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras
för, eller har rätt, till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotter-
företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt
inflytande över företaget. Joint ventures och intresseföretag redovisas
genom tillämpning av kapitalandelsmetoden när Volvokoncernen
har gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande.
Koncerninterna transaktioner likväl vinster på transaktioner med joint
ventures och intresseföretag elimineras i koncernredovisningen.
Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.
Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar.
Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.
Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av
företag som har annan funktionell valuta
Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den
primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet.
Den primära ekonomiska miljön är vanligen den i vilken företaget
primärt genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella
valutan är i de flesta fall valutan i det land där företaget är beläget.
AB Volvos och Volvokoncernens rapporteringsvaluta är svenska
kronor. Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster
i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor
enligt månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i balans-
räkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda
balansdagens valutakurser. Valutakursförändringar redovisas i övrigt
totalresultat och ackumuleras i eget kapital.
Ackumulerade valutakursförändringar som är hänförliga till ett
visst dotterföretag, joint venture eller intresseföretag återförs till
resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som upp-
kommer vid avyttringen av företaget.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för
det rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den
funktionella valutan genom att använda balansdagens kurs. Valuta-
kursförändringar avseende operationella tillgångar och skulder
hänförs till rörelseresultatet, medan valutakursförändringar avseende
räntebärande finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga
finansiella intäkter och kostnader. Räntebärande finansiella tillgångar
och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvokoncernens
finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). De viktigaste valuta-
kurserna som har använts i koncernredovisningen anges i tabell 1:2.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering
om valutaexponering och valutariskhantering.
1:2 Valutakurser
Genomsnittskurs
Balansdagens kurs
31 dec
Land Valuta 2024 2023 2024 2023
Australien AUD 6,9736 7,0474 6,8599 6,8178
Brasilien BRL 1,9697 2,1263 1,7758 2,0572
Kanada CAD 7,7140 7,8644 7,6371 7,5401
Kina CNY 1,4677 1,4983 1,5065 1,4075
Eurozonen EUR 11,4315 11,4770 11,4657 11,0542
Storbritannien GBP 13,5028 13,1980 13,8332 12,7286
Norge NOK 0,9832 1,0054 0,9683 0,9803
Sydafrika ZAR 0,5770 0,5757 0,5895 0,5383
Sydkorea KRW 0,0078 0,0081 0,0075 0,0077
USA USD 10,5605 10,6134 10,9967 9,9830
Nya redovisningsprinciper 2024
Avtal om leverantörsfinansiering
Från och med 1 januari 2024 tillämpar Volvokoncernen ändringarna
i IAS 7 och IFRS 7 genom att lägga till kvalitativa och kvantitativa
upplysningar om avtal om leverantörsfinansiering. Informationen
lämnas i not 22 Skulder.
Inga andra nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar
som trädde i kraft 1 januari 2024 har haft en väsentlig påverkan på
Volvokoncernens finansiella rapporter.
Nya redovisningsprinciper 2025 och senare
IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements
Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation
and disclosure in financial statements i kraft. Den nya standarden
kommer ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Syftet
med IFRS 18 är att förbättra hur företag presenterar sina finansiella
rapporter med fokus på resultaträkningen och kassaflödesanalysen.
Den nya standarden innehåller även upplysningskrav av företags-
ledningens definierade resultatmått och kostnaders karaktär mm.
IFRS 18 är ännu inte antagen av EU.
Inga andra nya och ändrade redovisningsstandarder och tolkningar
som har publicerats och träder i kraft 2025 och senare bedöms ha
en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter.
69
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 72 =====
2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar
och klimatrelaterade risker och möjligheter
Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att
uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade
värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella
rapporterna. Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för
nettoomsättning och kostnader för de presenterade perioderna.
Volvokoncernen siktar på att utsläppen av växthusgaser ska vara
nettonoll 2040. Detta gör det möjligt för koncernens kunder att
nå sina nettonollmål 2050 då det tar omkring tio år att förnya en
rullande flotta. Färdplanen för fossilfri framdrift innefattar en gradvis
övergång till batterielektriska fordon, bränslecellselektriska fordon
och fordon med förbränningsmotorer som används med koldioxids-
nåla bränslen. Övergången medför risker såsom omställningsrisker
och fysiska risker likväl som möjligheter. De finansiella effekterna
avseende övergången uppstår gradvis och har inte haft någon väsentlig
påverkan på de finansiella rapporterna per den 31 december, 2024.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar om klimatrelaterade risker.
Vid upprättandet av de finansiella rapporterna, har ledningen
gjort sina bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de
finansiella rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet.
Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar.
I enlighet med IAS 1 ska företaget upplysa om de antaganden och
andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt
utfall inte stämmer, kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella
rapporterna.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar
identifierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa
kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna
påverka. Tabell 2:1 visar var dessa beskrivningar återfinns samt
klimatrelaterade risker och möjligheter, om tillämpligt.
2:1 Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar
Not
Klimatrelaterade risker
och möjligheter
Försäljning med återköpsåtaganden och rörligt försäljningspris 7 Intäkter l
Uppskjuten skatt och osäkerhet i inkomstskattemässiga
behandlingar och tvister
10 Inkomstskatter
Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar
12 Immateriella anläggningstillgångar l
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
och restvärdesrisker
13 Materiella anläggningstillgångar l
Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar 14 Leasing
Reserv för förväntade kreditförluster 15
16
Kundfinansieringsfordringar
Fordringar l
Nedskrivning av varulager 17 Varulager l
Antaganden vid beräkning av pensioner
och liknande förpliktelser
20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Avsättningar för produktgarantier, övriga avsättningar
och avsättningar för rättsliga processer
21 Övriga avsättningar l
70
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 73 =====
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter
Redovisningsprinciper
Förvärv
Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstid-
punkten, vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande
inflytandet över verksamheten. Rörelseförvärv redovisas i enlighet
med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierbara tillgångarna och
övertagna skulderna värderas till verkligt värde. Ett överstigande
belopp från köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande
inflytande och verkligt värde vid förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav
jämfört med de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill.
Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs.
I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett
när bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det
bestämmande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara netto-
tillgångar till verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare eget
kapital-andelen omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst
eller förlust, jämfört med redovisat värde, redovisas i resultaträkningen.
Volvokoncernen beslutar i samband med varje rörelseförvärv om
innehavet utan bestämmande inflytande ska redovisas till verkligt
värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens
nettotillgångar. Transaktioner mellan Volvokoncernen och ägare med
innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge
som det bestämmande inflytandet över dotterföretaget kvarstår.
Avyttringar
Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med
tidpunkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det
bestämmande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av
ägarandelen i ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande
inflytandet redovisas som en transaktion i eget kapital.
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter
I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer
avseende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre
värden. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder
som innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av
tillgångar är av väsentligt värde, redovisas tillgången eller gruppen
av tillgångar, både omsättnings- och anläggningstillgångar, samt de
tillhörande skulderna på separata rader i balansräkningen. Tillgången
eller gruppen av tillgångar värderas till det lägsta av redovisat värde och
verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna
och den eventuella resultateffekt som uppstår vid omvärdering till
verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader redovisas, om
hänförligt till Industriverksamheten, vanligen i segmentet Koncern-
funktioner och övrigt, annars i segmentet Financial Services. När
affären är slutförd sker fördelning till respektive segment.
Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar.
Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.
Läs mer i Not 12 Aktier och andelar i moderbolaget för information
om AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den
31 december 2024.
Periodens förvärv
Under 2024 förvärvade Volvokoncernen nettotillgångarna relaterade
till batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating
Company Inc., vilket inkluderar ett utvecklingscenter för batterimoduler
och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik i Greer i South
Carolina i USA. Med detta förvärv kompletterar Volvokoncernen
nuvarande, och påskyndar framtagandet av sitt framtida, batteri-
elektriska erbjudande. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 210
miljoner USD (2.169 Mkr) före justering för lagernivå vid tillträdet.
Köpeskillingen motsvarar till största del de förvärvade nettotillgång-
arna till verkligt värde, främst bestående av maskiner och inventarier,
varulager och övervärden relaterat till teknik. Förvärvsrelaterade
utgifter uppgick till 85 Mkr och redovisades inom övriga rörelse-
intäkter och kostnader. Den förvärvade verksamheten redovisas
inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter.
Volvokoncernen förvärvade även en produktionsanläggning som
producerar hytter for Macks tunga och medeltunga lastbilar i North
Carolina, USA, från Commercial Vehicle Group Inc. under 2024.
Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 49 miljoner USD (514 Mkr).
Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i
Volvokoncernens finansiella rapporter.
Under 2023 genomförde Volvokoncernen inte några förvärv som,
enskilt eller sammantaget, hade någon väsentlig påverkan på de
finansiella rapporterna.
Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning och kassa-
flödesanalys i samband med samtliga förvärv av verksamheter är
inkluderade i tabell 3:1.
3:1 Förvärv
2024 2023
Immateriella anläggningstillgångar 653 15
Materiella anläggningstillgångar 1.220 138
Finansiella anläggningstillgångar 122 –
Varulager 1.341 18
Kortfristiga fordringar 116 –
Långfristiga skulder -156 -45
Kortfristiga skulder -81 –
Förvärvade nettotillgångar 3.215 126
Innehav utan bestämmande inflytande – –
Goodwill 105 74
Köpeskilling -3.320 -198
Utestående köpeskilling¹ 79 –
Förskottsbetalning² 235 121
Påverkan på koncernens likvida medel -3.006 -77
1 2024 avser främst en utestående köpeskilling relaterat till förvärvet av
produktionsanläggningen från Commercial Vehicle Group, Inc.
2 2024 avser återföring av förskottsbetalningen i 2023 avseende förvärvet av
en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company.
2023 inkluderar förskottsbetalning avseende förvärvet från Proterra Inc. och
Proterra Operating Company och en återbetald förskottsbetalning avseende
ett avbrutet förvärv av en produktionsanläggning för tunga lastbilar i Kina.
71
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 74 =====
Periodens avyttringar
Under 2024 genomförde Volvokoncernen avyttringar, vilka främst
avsåg försäljningen av Volvo Construction Equipments asfaltsläggar-
verksamhet ABG till Ammann Group samt försäljningen av Arquus
till John Cockerill Defense.
Avyttringen av Volvo Construction Equipments asfaltsläggarverk-
samhet ABG genomfördes i maj 2024 och påverkade Volvokoncernens
rörelseresultat negativt med 610 Mkr under 2023 till följd av en ned-
skrivning av tillgångar till verkligt värde.
Avyttringen av Arquus genomfördes i juli 2024 och genererade en
positiv kassaflödeseffekt om 1.917 Mkr. Totalt påverkade avyttringen
av Arquus Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 699 Mkr,
varav 880 Mkr redovisades under 2023 till följd av en nedskrivning
av tillgångar till verkligt värde, medan en partiell återföring av nedskriv-
ningen påverkade rörelseresultatet positivt med 181 Mkr i andra
kvartalet 2024. Som ett resultat av John Cockerill Defence's förvärv
av Arquus kan en tilläggsköpeskilling på högst 100 miljoner EUR
(cirka 1.147 Mkr) betalas till Volvokoncernen, beroende på utveck-
lingen av Arquus under åren 2023–2025. Tilläggsköpeskillingen
omvärderas kontinuerligt under den specificerade tidsperioden.
Vid försäljningstillfället uppskattades det verkliga värdet på tilläggs-
köpeskillingen till 45 miljoner EUR (cirka 523 Mkr). Tilläggsköpe-
skillingen redovisas som en tillgång till verkligt värde och påverkade
den totala realisationsvinsten/förlusten med samma belopp.
Under 2024 erhöll Volvokoncernen 176 Mkr (196) i tilläggsköpe-
skilling relaterat till försäljningen av UD Trucks till Isuzu Motors som
genomfördes 2021.
Under 2023 avyttrade Volvokoncernen sina ryska enheter.
Avyttringen resulterade i en negativ påverkan på rörelseresultatet
om 794 Mkr och en total negativ kassaflödeseffekt på 2.499 Mkr.
Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning, resultat-
räkning samt kassaflödesanalys i samband med samtliga avyttringar
av verksamheter specificeras i tabell 3:2.
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning uppgick till netto
368 Mkr (3.803) den 31 december 2024, vilka huvudsakligen
var hänförliga till planerade avyttringar av fastigheter.
Jämförelseåret 2023 var hänförligt till avyttringarna av Arquus
till John Cockerill Defense och Volvo Construction Equipments
asfaltsläggarverksamhet ABG till Ammann Group som slutfördes
under 2024, samt planerade fastighetsavyttringar. Nedskrivningen
av tillgångar till verkligt värde avsåg främst avyttringarna av Arquus
och asfaltsläggarverksamheten ABG och påverkade Volvokoncernens
rörelseresultat negativt med 880 Mkr respektive 610 Mkr under
2023. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning presenteras
i tabell 3:3.
Förvärv och avyttringar efter periodens slut
Volvokoncernen har inte gjort några förvärv eller avyttringar efter
periodens slut som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella
rapporterna.
3:2 Avyttringar
2024 2023
Avyttrade nettotillgångar -1.639 -4.448
Varav likvida medel -272 -5.830
Kassaflöde och finansiell nettoställning 2024 2023
Erhållna likvida medel 1.168 3.562
Återbetalning av lån 1.474 –
Likvida medel, avyttrade verksamheter -272 -5.830
Påverkan på Volvokoncernens likvida medel 2.371 -2.268
Påverkan på Volvokoncernens
finansiella nettoställning 2.766 -1.108
Detaljer avseende avslutade avyttringar 2024 2023
Erhållen och kommande köpeskilling:
Likvida medel 993 3.562
Verkligt värde av villkorad köpeskilling 472 –
Total köpeskilling vid avyttring 1.465 3.562
Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar -1.639 -4.448
Valutakursförändringar
återförda till resultatet 423 318
Realisationsvinst/förlust 249 -569
Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde
redovisad under tidigare år -1.488 –
Total realisationsvinst/förlust¹ -1.239 -569
Transaktionskostnader hänförligt
till avyttringar uppgick till -127 -25
1 Total finansiell påverkan av genomförda avyttringar, inklusive nedskrivning av
tillgångar till verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering till tillgångar
och skulder som innehas för försäljning.
3:3 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning
31 dec 2024 31 dec 2023
Immateriella anläggningstillgångar – 899
Materiella anläggningstillgångar 381 1.202
Finansiella anläggningstillgångar – 1.858
Varulager – 3.871
Kundfordringar – 3.502
Övriga kortfristiga fordringar – 2.085
Totala tillgångar före nedskrivning
av tillgångar till verkligt värde 381 13.417
Nedskrivning av tillgångar
till verkligt värde – -1.457
BR Totala tillgångar efter nedskrivning 381 11.960
Avsättningar – 503
Övriga långfristiga skulder 13 2.891
Leverantörsskulder – 1.279
Övriga kortfristiga skulder – 3.484
BR Totala skulder 13 8.157
72
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 75 =====
4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering
Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansi-
ella risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditets-
risker och övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell
riskpolicy som reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras
och som definierar roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den
finansiella riskpolicyn fastslår också principer för hur finansiella
aktiviteter skall utföras, sätter mandat och styrprinciper för hantering
av finansiella risker samt anger vilka finansiella instrument som skall
användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och styrprinciper
beskrivs i respektive riskavsnitt.
AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året
regelbundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker
och andra ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den
finansiella riskpolicyn ses över årligen. Den finansiella riskhanteringen
är en integrerad del av Volvokoncernens affärsverksamhet där delar
av ansvaret för finansverksamheten och de finansiella riskerna är
centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvokoncernens internbank.
Deras ansvar inkluderar finansiering av Industriverksamheten samt
finansiering av kreditportföljen i Financial Services.
Volvokoncernens balansräkning presenteras per segment där
Volvo Group Treasury är en del av Industriverksamheten och den
interna utlåningen från Industriverksamheten till Financial Services
redovisas i balansräkningen som intern finansiering.
Under 2024 har de finansiella marknaderna varit relativt stabila.
Korta marknadsräntor har sjunkit i linje med centralbankernas
räntepolitik, medan långa marknadsräntor har fluktuerat mer i
enlighet med marknadens förväntningar på inflation och förväntade
framtida ränteförändringar. Volvokoncernen har fortsatt utföra
finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet med den finansiella
riskpolicyn utan några policyöverträdelser.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
avseende finansiella instrument.
Läs mer om finansiell riskhantering i avsnittet finansiell styrning.
Läs mer om finansiella risker i avsnittet risker och osäkerhetsfaktorer.
Ränterisker
Med ränterisk avses risken att ändrade räntenivåer påverkar
Volvokoncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det
verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Efter
att reformen för referensräntor implementerats har marknadsräntor
fortsatt att ersättas av riskfria räntor. Övergångsfasen för olika IBOR-
räntor förväntas fortsätta ett antal år. Konverteringar hanteras i
enlighet med ISDA fallback scenariot och inga väsentliga effekter
förväntas i Volvokoncernens resultaträkning. Inga väsentliga IBOR-
räntor, där Volvokoncernen hade utestående kontrakt, har upphört
under 2024 och det finns heller ingen kommunicerad tidplan för
avskaffande av ytterligare väsentliga IBOR-räntor.
Policy
Att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder
minskar exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/
påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar
och skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska
valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk.
73
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
RÄNTERISKER
FINANSIELLA RISKER
KREDITRISKERVALUTARISKERRÄNTERISKER LIKVIDITETSRISKER
PRISRISKER FINANSIELL
VALUTAEXPONERING FINANSIELLA KREDITRISKER
VALUTAEXPONERING
AV EGET KAPITAL FINANSIELLA MOTPARTSRISKER
KASSAFLÖDESRISKER KOMMERSIELL
VALUTAEXPONERING KOMMERSIELLA KREDITRISKER RÅVARURISKER
ÖVRIGA PRISRISKER
===== SIDA 76 =====
Kassaflödesrisker
Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden
påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansi-
ella nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras
med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen
på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av
matchningsgraden exkluderar eget kapital som i Financial Services
uppgår till 8%. Vid utgången av 2024 var denna matchningsgrad
97% (101) i Financial Services, vilket är i enlighet med koncernens
policy.
Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande till-
gångar i Volvokoncernen vid utgången av 2024 främst av likvida
medel. Den 31 december 2024 var den genomsnittliga räntan på
finansiella tillgångar i Industriverksamheten 3,3% (4,6). Minsk-
ningen beror på lägre underliggande räntor i många regioner under
året.
Industriverksamhetens resultat och lönsamhet är nära kopplat
till konjunkturcykeln. Till följd av detta är räntebindningstiden på
finansiella lån på mellan en och tre månader för att minimera
ränterisken. Den genomsnittliga räntesatsen på finansiella skulder
i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader,
uppgick vid årsskiftet till 4,8% (5,7), även här till följd av sänkta
underliggande räntor.
Tabell 4:1 visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri-
verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder
och pensioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig
räntebindningstid på tre månader avseende finansiella skulder, om
räntenivån stiger med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen avseende
ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att
marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis.
Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och
samma tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallell-
förskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar
och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknadsräntor.
Effekten av verkliga ränteförändringar kan därmed avvika från den
presenterade analysen. Påverkan på eget kapital är resultateffekt
efter skatt.
Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser avseende känslighetsanalys för de förmånsbestämda
förpliktelserna vid förändringar av de tillämpade antagandena för
diskonteringsränta och inflation.
4:1 Risk finansiell nettoställning, 31 dec 2024
Finansiell nettoställning exkl.
pensioner och liknande förpliktelser
och leasingskulder
Påverkan på resultat efter
finansiella poster om räntenivån
stiger 1% (Ränterisk)
Påverkan på finansiell
nettoställning om SEK stärks 10%
i förhållande till andra valutor
(Valutarisk)Mkr
SEK 48.148 521 –
EUR 16.454 145 -1.645
USD 9.648 87 -965
GBP 6.772 59 -677
CNY 2.516 31 -252
BRL 1.074 14 -107
Övriga 1.259 19 -126
Totalt 85.871 876 -3.772
Läs mer i avsnittet finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning.
Prisrisker
Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansi-
ella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta).
Samtliga utestående lån för Industriverksamheten har en kort ränte-
bindningstid, vilket gör att prisrisken blir obetydlig.
Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och
skulder för att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att
ta begränsade valuta- och räntepositioner relaterade till Financial
Services-portföljen. Detta mandat regleras och begränsas av app-
licerbara marknadsrisklimiter.
Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo
Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga
verktyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valutarisk och
likviditetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad
av 97,7% över en dags horisont baserat på historiska värden för
volatilitet och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group
Treasury är 150 Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den
31 december 2024 var VaR-utnyttjandet 20,0 Mkr (20,6).
74
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 77 =====
Valutarisker
Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser.
Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till för-
ändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida
betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i
värdet av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt
förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotter-
företag (valutaexponering av eget kapital).
Policy
Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa
kassaflödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd
policy för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella
poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta
arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för
valutaexponering av eget kapital.
Kommersiell valutaexponering
Transaktionsexponering från kommersiella flöden
Volvokoncernen bedriver tillverkning i 17 länder runt om i världen
och mer än 95% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktions-
exponeringen från kommersiella flöden uppkommer genom interna
inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter
och marknadsbolag, samt externa inköp och försäljningar i utländsk
valuta runt om i världen. Då den övervägande delen av verksamheten
i Volvokoncernen bedrivs utanför Sverige påverkar rörelser i valuta-
kurser i många fall transaktionsflöden i utländsk valuta mot andra
valutor än mot SEK. Industriverksamhetens transaktionsexponering
från kommersiella flöden för Volvokoncernens viktiga valutor framgår
i diagram 4:5 . Diagrammet visar transaktionsexponeringen från
kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, uttryckt som netto
överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella nettoflöden
minskade jämfört med föregående år som en effekt av normaliserad
efterfrågan på Volvokoncernens produkter och tjänster. Underskott
i SEK och KRW beror främst på stora tillverkningskostnader från
fabrikerna i Sverige och Sydkorea samtidigt som externa intäkter
i utländska valutor är begränsade. Överskottet i GBP är främst
relaterat till intern- och externförsäljning till Storbritannien. Överskottet
i CAD är främst relaterat till intern- och externförsäljning till Kanada.
Överskottet i USD är främst relaterat till intern- och externförsäljning
till USA och tillväxtmarknader runt om i världen. Transaktions-
exponeringen i Financial Services är begränsad då utlåningen sker i
lokal valuta och valutarisken hanteras genom en matchning mellan
in- och utlåning.
Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering
verkställs centralt. Volvokoncernens konsoliderade transaktions-
exponering i utländsk valuta är värdet av prognostiserade framtida
kassaflöden i utländsk valuta. Volvokoncernen kan säkra den del av
det prognostiserade framtida kassaflödet i utländsk valuta som med
stor sannolikhet kommer att inträffa. Under 2024 har emellertid
endast framtida kassaflöden för specifika ordrar, beslutade från fall
till fall, säkrats. I syfte att säkra värdet av avtalade framtida
kassaflöden i utländska valutor använder Volvokoncernen
terminskontrakt och valutaoptioner. Säkrad andel av avtalade
framtida kassaflöden ligger för samtliga perioder inom ramen
för Volvokoncernens finansiella riskpolicy. I tabell 4:2 framgår
utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker.
4:2 Volvokoncernens utestående derivat för säkring av
kommersiella valutarisker, 31 dec 2024
Nominellt belopp, miljoner GBP/SEK USD/IDR USD/SEK
Förfalloår 2025 70 -33 33
Förfalloår 2026 5 – –
Total lokal valuta 75 -33 33
Genomsnittlig kontraktskurs 13,36 15,99 10,95
Marknadsvärde av utestående
derivat, Mkr -25 4 -1
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om säkringar av
valutarisker av framtida kassaflöden och effekterna som redovisats i
resultaträkningen.
4:3 Känslighetsanalys
Risk valutaexponering 2024
Transaktions-
exponering från
kommersiella
nettoflöden
Påverkan på rörelseresultatet om
valutan stärks med 10% i
förhållande till alla andra valutor
(Valutarisk)Mdr kr
SEK -59 -5,9
KRW -3 -0,3
GBP 15 1,5
CAD 11 1,1
USD 9 0,9
Känslighetsanalyser för transaktionsexponering
I tabell 4:3 framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor
för Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra
valutor. Säkringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella
kassaflöden i utländsk valuta, vilket innebär att påverkan på eget
kapital är påverkan på rörelseresultatet. Känslighetsanalysen för
valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt
att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor.
I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en
och samma tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten
kan därför avvika från känslighetsanalyserna. Underskottet i trans-
aktionsexponering i SEK är främst relaterat till utländska kommersi-
ella flöden i GBP, CAD, USD, AUD och NOK gentemot SEK.
Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid
konsolidering av utländska dotterföretag
I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag
påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna.
Volvokoncernen säkrar inte denna risk. I diagram 4:7 framgår
omräkningseffekten i viktiga valutor vid konsolidering av rörelse-
resultatet för 2024 i utländska dotterföretag i Volvokoncernen.
Läs mer i avsnittet om valutaexponering av eget kapital.
75
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
VALUTARISKER
===== SIDA 78 =====
Volvokoncernens valutauppföljning
Av tabell 4:4 och diagrammen 4:5 till 4:8 framgår valutapåverkan
på rörelseresultatet och illustrerar transaktionsexponering och
valutapåverkan på rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden
i utländsk valuta, omräkningseffekt vid konsolidering av rörelse-
resultatet av utländska dotterföretag och valutapåverkan på för-
säljningen i viktiga valutor.
Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från
kommersiella flöden ovan.
Finansiell valutaexponering
Lån och placeringar i koncernens dotterföretag görs huvudsakligen
i lokala valutor via Volvo Group Treasury vilket minimerar de enskilda
företagens finansiella valutaexponering. Volvo Group Treasury använder
olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika
valutor utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansi-
ella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansi-
ella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka
bedriver sin verksamhet i olika valutor.
Av tabell 4:1 framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat
efter finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasing-
skulder och pensioner och liknande förpliktelser netto, om SEK förstärks
med 10%.
Valutaexponering av eget kapital
Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i
utländska dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då
tillgångar och skulder omräknas till SEK. För att minimera valuta-
exponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget
kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och
legala förutsättningar. I samband med denna aktivitet kan utbetal-
ningar av större interna utdelningar i utländsk valuta bli föremål
för säkring. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett
utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat. Netto-
tillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures
uppgick vid utgången av 2024 till 101 miljarder kronor (90).
Kurssäkringsbehov avseende investeringar i intresseföretag, joint
ventures och övriga företag avgörs från fall till fall.
Av nedanstående karta framgår Volvokoncernens nettotillgångar
(Mdr kr) fördelat per valuta.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens
principval gällande säkringsredovisning. Information om vinster och
förluster relaterat till säkring av interna utdelningar, se tabell 30:3.
76
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor, Mdr kr
SEK
96,6
CNY
15,6
INR 2,6
KRW 3,1
GBP 6,1
EUR
20,4
USD
26,6
BRL
9,9
Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor (Mdr kr) = n
Läs mer i avsnittet valutaexponering av eget kapital ovan.
OTHER
16,6
===== SIDA 79 =====
När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade:
4:4 Volvokoncernens valutauppföljning
Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen
Mkr 2024 2023 Change
Nettoflöden i utländsk valuta 63
Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt -87 -16 -71
Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta -49 94 -143
Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag -1.613
Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen -1.764
Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram 4:6 och omräkningseffekten vid konsolidering
av rörelseresultatet i utländska dotterföretag åskådliggörs i diagram 4:7 för de viktigaste valutorna.
¢ 15 11 9 7 6 5 -4 -3 -59 12
£ 15 10 12 8 8 6 3 -9 -63 11
£ Valutaflöde 2023 ¢ Valutaflöde 2024
Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella
kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto
överskott/underskott i viktiga valutor.
Läs mer i avsnittet kommersiell valutaexponering.
418 165 144 48 30 -75 -116 -178 -373
£ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt 63 Mkr).
Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen
framgår i ovanstående diagram.
-1.271 -103 -76 -46 -25 -24 -22 -17 25 -53
£ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -1.613 Mkr).
Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska
dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram.
-4.115 -196 -635 -323 -317 -308 -218 716 -1.566
£ Förändring av kurser jämfört med 2023 (Totalt -6.962 Mkr).
Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta
samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i
utländska dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram.
77
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
GBP CAD USD AUD NOK ZAR EUR KRW SEK Övriga
-70
-60
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
4:6 Valutapåverkan på rörelseresultatet från nettoflöden
i utländsk valuta 2024 jämfört med 2023, Mkr
BRL AUD EUR CNY CAD KRW NOK GBP Övriga
-5.000
-4.000
-3.000
-2.000
-1.000
0
1.000
4:8 Valutapåverkan på omsättningen 2024
jämfört med 2023, Mkr
GBP KRW EUR ZAR MXN AUD NOK CAD Övriga
-600
-400
-200
0
200
400
600
4:5 Transaktionsexponering från kommersiella nettoflöden
2024 och 2023, Mdr kr
4:7 Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2024
jämfört med 2023, Mkr
BRL TRY PLN AUD CLP USD KRW IDR GBP Övriga
-1.500
-1.200
-900
-600
-300
0
300
===== SIDA 80 =====
Kreditrisker
Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning
för redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar
(kommersiell kreditrisk), att Volvokoncernens placeringar inte kan
realiseras (finansiell kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir
realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet vid
användning av derivatinstrument (finansiell motpartsrisk).
Policy
Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera,
mäta och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för
förluster som härrör sig från krediter till kunder och leverantörer,
finansiell kreditrisk, motpartsrisk, samt kundfinansieringsverk-
samheten inom Financial Services.
Kommersiella kreditrisker
Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys
och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad
mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom
aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande
fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att
erforderliga reserveringar sker för förväntade kreditförluster på
finansiella fordringar. Riskhanteringsstrategin inom Financial
Services presenteras i not 15, Kundfinansieringsfordringar och inom
Industriverksamheten i not 16, Fordringar. Dessutom presenteras
i not 15 åldersanalys av bruttoexponeringen av utestående kund-
finansieringsfordringar och i not 16 åldersanalys av kundfordringar
i relation till reserv för förväntade kreditförluster.
Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den
31 december 2024 till netto 257 miljarder kronor (232). Kredit-
risken i denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder
och återförsäljare. Säkerhet utgörs av de finansierade produkterna.
I kreditgivningen eftersträvar Volvokoncernen en balans mellan
riskexponering och förväntad avkastning. Syndikering av kundfinansi-
eringsfordringar görs i syfte att reducera koncentrationsrisken.
Per 31 december 2024 uppgick Volvokoncernens kundfordringar
till netto 42 miljarder kronor (43).
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens
koncentration av kreditrisk i Financial Services.
Läs mer i Not 16 Fordringar.
Finansiella kreditrisker
Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av
Volvo Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög
likviditet och låg kreditrisk. Enligt Volvokoncernens finansiella
riskpolicy uppnås detta genom att motparter för både placeringar
och derivattransaktioner skall ha erhållit en rating om A- eller bättre,
hos något av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande.
Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december
2024 till 85 miljarder kronor (83), varav merparten i form av bank-
kontobalanser.
Läs mer i Not 18 Likvida medel.
Finansiella motpartsrisker
Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk
vilket innebär att en potentiell förlust inte kan regleras (helt eller
delvis) mot en potentiell vinst om motparten inte fullföljer sin del av
kontraktet. Volvokoncernen arbetar aktivt med limiter per motpart
för att reducera risken för höga nettobelopp mot enstaka motparter.
För att minska exponeringen ytterligare ingår Volvokoncernen
nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal, med alla motparter som kan komma
ifråga för derivattransaktioner. Nettningsavtalen innebär att fordringar
och skulder kan kvittas i vissa situationer, bl.a. i händelse av motpartens
insolvens. Till ISDA-avtal medföljer ofta s.k. Credit Support Annex (CSA)
villkor. CSA fastställer villkoren för när parterna är skyldiga att utföra
kontantöverföringar sinsemellan för att reducera exponeringen på
öppna nettopositioner. Nettningsavtalen har dock ingen påverkan på
Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella ställning, eftersom
ingångna derivattransaktioner redovisas brutto. Tabell 4:9 visar
effekterna av nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvo-
koncernens bruttoexponering i utestående ränte- och valutaderivat
per 31 december 2024.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens
bruttoexponering per typ av derivatinstrument.
4:9 Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat, 31 dec 2024
Bruttoposition Nettningsavtal
Kontant-
överföringar Nettoposition Förändring
Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar 5.785 -2.879 -2.210 696 88 %
Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder 5.880 -2.879 -2.903 98 98 %
78
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
KREDITRISKER
===== SIDA 81 =====
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle
kunna finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra
sina betalningsåtaganden.
Policy
Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap
genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida
tillgångar, huvudsakligen i form av kassabalanser på banker med en
kreditrating på minst A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten
eller liknande. En god balans mellan kort och lång upplåning samt
avtalade långfristiga kreditfaciliteter är avsett att säkra tillgången till
likviditet och således Volvokoncernens betalningsförmåga.
Volvokoncernens likvida medel uppgick till 85 miljarder kronor (83) den
31 december 2024. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade
kreditfaciliteter på 59 miljarder kronor (53). Diagram 4:10 visar
förväntade framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder.
Kapitalflödet avser förväntade betalningar avseende lån, leasing-
skulder och derivat. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens
förväntade framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån,
leasingskulder och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet
från den löpande verksamheten. De outnyttjade kredit-faciliteternas
löptidsfördelning är också inkluderad i not 22 Skulder, i tabell 22:2.
Den stora andelen låneförfall under 2025 och 2026 är en effekt av
den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen inom
Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med
Industriverksamheten.
Financial Services mäter matchningsgraden av in- och
utlåningens längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar
eget kapital som uppgick till 8% i Financial Services. Vid utgången
av 2024 var denna matchningsgrad 97% (101) vilket är i enlighet
med Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl
har Volvo Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad
om 80–120% avseende på portföljen i Financial Services. Vid
utgången av 2024 var denna matchningsgrad 95% (91). Vinster
och förluster hänförliga till den lägre matchningsgraden påverkar
segmentet Koncernfunktioner och övrigt inom
Industriverksamheten.
Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga
leasingskulder i tabell 14:4.
Läs mer i Not 22 Skulder om löptidsanalys för långfristiga
skulder i tabell 22:2.
£
-103,8 -88,7 -40,2 -11,1 -15,9 -1,2 -2,7
¢ -11,8 -7,6 -3,5 -1,6 -0,7 -0,1 -0,2
£ Kapitalflöde lån ¢ Ränteflöde
1 Utöver derivat inkluderade i diagram 4:10 innehar Volvokoncernen derivat
relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka förväntas
ge upphov till 3,1 miljarder kronor (2,9) i framtida kapitalflöde och 1,5
miljarder kronor (2,0) i framtida ränteflöde.
Övriga prisrisker
Råvarurisker
Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser kan påverka
Volvokoncernens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla
metaller och el sker regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris
erhålls på globala marknader.
Policy
Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produkt-
kostnadskalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljnings-
priset för slutprodukterna. Inköpsavtal med råvaruleverantörer kan
också vara långsiktiga eller strukturerade på ett sätt som minskar
volatiliteten i råvarukostnaderna.
79
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
LIKVIDITETSRISKER
ÖVRIGA PRISRISKER
2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031
eller
senare
-120
-100
-80
-60
-40
-20
0
4:10 Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat
relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder¹, Mdr kr
===== SIDA 82 =====
5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar
Redovisningsprinciper
Joint ventures
Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt
bestämmande inflytande tillsammans med en eller flera externa
parter. Gemensam kontroll föreligger endast när beslut om relevant
verksamhet kräver ett enhälligt samtycke från de parter som delar
kontroll. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med kapital-
andelsmetoden. Volvokoncernens mest väsentliga innehav i joint
ventures är VE Commercial Vehicles, Ltd., (VECV) och cellcentric
GmbH & Co. KG (cellcentric). Både innehaven är joint ventures
eftersom gemensam överenskommelse krävs i avgörande frågor
avseende styrningen. Ägandet i VECV syftar till att stärka Volvo-
koncernens marknadsposition i Indien. cellcentrics huvudfokus är
att utveckla, producera och kommersialisera bränslecellsystem
för användning i tunga lastbilar. Båda innehaven inkluderas i rörelse-
segmentet Lastbilar.
Under 2024 investerade Volvokoncernen i två nya joint ventures.
Flexis SAS skapades tillsammans med Renault Group och CMA
CGM Group och syftet är att erbjuda nästa generations helt elektriska
och mjukvarudefinierade skåpbilar. Volvokoncernen har förvärvat en
andel på 45% i företaget för 2,4 miljarder kronor och förbinder sig
att från 2024 investera 300 miljoner EUR under de kommande tre
åren, varav 40 miljoner EUR återstår den 31 december 2024.
Cespira skapades tillsammans med Westport Fuel System Inc
för att påskynda kommersialiseringen och det globala införandet av
Westports High Pressure Direct Injection (HPDI) bränslesystem-
teknik för fjärrtransporter och terrängapplikationer. Volvokoncernen
har förvärvat en andel på 45% i företaget för 374 Mkr, samt
ytterligare 45 miljoner USD beroende på företagets utveckling.
De nya innehaven ingår i rörelsesegmentet Lastbilar.
Intresseföretag
Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande
inflytande. En stark indikation på sådant inflytande är när koncernens
innehav är mer än 20% men mindre än 50% av röstvärdet. Andelar
i intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden.
Innehavet i den kinesiska fordonstillverkaren Dongfeng Commercial
Vehicles Co., Ltd (DFCV) klassificeras som ett intresseföretag och
innehavet inkluderas i rörelsesegmentet Lastbilar.
Under 2024, investerade Volvokoncernen i en ägarandel på 22%
i VizaLogix, ett mjukvaruföretag som specialiserat sig på digitala,
varumärkesneutrala lösningar för maskinövervakning, service och
teknisk support i flera branscher. Intressebolaget ingår i rörelse-
segmentet Anläggningsmaskiner.
Kapitalandelsmetoden
Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras
enligt kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i
joint ventures och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning.
När det är tillämpligt har resultatet reducerats med avskrivning på
övervärden. Effekten från tillämpning av olika redovisningsprinciper
har även beaktats. Resultat från företag redovisade enligt kapital-
andelsmetoden redovisas i rörelseresultatet då Volvokoncernens
investeringar av detta slag är av rörelsekaraktär. Utdelningar från
joint ventures och intresseföretag ingår inte i koncernens resultat.
Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och intresseföretag
förändras med Volvokoncernens andel av företagens resultat efter
skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna utdelningar.
Värdet av investeringar i joint ventures och intresseföretag påverkas
vidare av Volvokoncernens andel av företagens övriga totalresultat samt
av valutakursförändringar vid omräkning av företagens eget kapital i
Volvokoncernens konsolidering.
När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint
ventures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas
om nedskrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller
långvarig nedgång i verkligt värde av aktierna en indikation på
nedskrivningsbehov. Investeringar som redovisas i enlighet med
kapitalandelsmetoden kan dock inte uppgå till ett negativt bokfört värde.
Volvokoncernens andel av en förlust justeras därför inte om innehavet
uppgår till ett negativt värde. Avsättningar görs för ytterligare förluster i
den mån Volvokoncernen har en legal eller formell förpliktelse att göra
betalningar för ett joint venture eller intresseföretag.
Övriga aktier och andelar
Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i
vilka Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande. Det betyder
generellt att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av
röstvärdet. Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat till följd av att aktierna inte innehas för handel.
För onoterade aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på
ett tillförlitligt sätt, dessa värderas därför till upplupet anskaffnings-
värde. Intjänad eller betald ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas
i resultaträkningen bland finansiella poster i enlighet med effektiv-
räntemetoden. Utdelning hänförlig till dessa tillgångar redovisas som
resultat från övriga aktieinnehav inom rörelseresultatet.
Läs mer i
Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och
värdering av finansiella instrument.
80
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 83 =====
Joint ventures
Volvokoncernens innehav av aktier i joint ventures framgår enligt nedan.
5:1 Andelar i joint ventures
31 dec 2024
Procentuellt innehav
31 dec 2024
Redovisat värde
31 dec 2023
Procentuellt innehav
31 dec 2023
Redovisat värde
cellcentric¹ 50,0 7.958 50,0 7.786
VE Commercial Vehicles, Ltd., (VECV) 45,6 3.835 45,6 3.131
Flexis 45,0 2.309 –
Milence¹ 33,3 634 33,3 377
Cespira 45,0 309 –
Övriga innehav i joint ventures² 132 106
Andelar i joint ventures 15.176 11.400
1 Under 2024 har kapitaltillskott på totalt 1.307 Mkr (804) tillförts cellcentric och 432 Mkr (440) tillförts Milence.
2 Övriga innehav i joint ventures inkluderar innehav i World of Volvo AB och Force Réseau.
Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens joint ventures:
5:2 Resultaträkningar i sammandrag
2024 2023
VECV cellcentric Flexis
Övriga
joint
ventures Totalt VECV cellcentric Flexis
Övriga
joint
ventures Totalt
Nettoomsättning 28.596 118 – 1.326 30.041 27.737 204 – 617 28.558
Rörelseresultat¹ 1.455 -2.800 -382 -660 -2.386 1.581 -1.121 – -280 180
Ränteintäkter och liknande
resultatposter 230 – 34 3 267 230 – – – 230
Räntekostnader och liknande
resultatposter -27 – -1 -86 -114 -61 – – -59 -120
Övriga finansiella intäkter och
kostnader 4 -8 – – -4 7 -3 – – 4
Inkomstskatter -315 -13 – – -329 -614 – – – -614
Periodens resultat² 1.347 -2.821 -349 -743 -2.566 1.143 -1.124 – -339 -319
Övrigt totalresultat³ 55 -32 – -2 22 -3 -5 – – -8
Periodens totalresultat 1.402 -2.852 -349 -744 -2.544 1.141 -1.129 – -339 -327
1 Avskrivningar uppgående till 1.616 Mkr (1.325) inkluderas i rörelseresultatet.
2 I periodens resultat från joint ventures ingår avskrivningar av övervärden.
3 Inkluderar den del av övrigt totalresultat som är hänförlig till joint ventures. Valutakursförändringar
relaterade till omräkning av joint ventures eget kapital i Volvokoncernen är exkluderade.
5:3 Balansräkningar i sammandrag
31 dec 2024 31 dec 2023
VECV cellcentric Flexis
Övriga
joint
ventures Totalt VECV cellcentric Flexis
Övriga
joint
ventures Totalt
Anläggningstillgångar 7.307 15.923 5.562 4.720 33.512 6.172 15.114 – 1.688 22.975
Kortfristiga placeringar och
likvida medel 3.033 567 2.607 114 6.320 2.908 675 – – 3.583
Övriga omsättningstillgångar 10.426 903 504 1.563 13.396 8.976 737 – 1.206 10.920
Summa tillgångar 20.765 17.393 8.673 6.397 53.229 18.057 16.527 – 2.894 37.477
Eget kapital¹ 8.410 15.880 5.130 2.797 32.216 6.868 15.537 – 1.313 23.719
Långfristiga finansiella skulder 639 365 6 1.609 2.618 705 287 – 1.391 2.383
Övriga långfristiga skulder 510 459 – 1.287 2.256 390 64 – 22 476
Kortfristiga finansiella skulder 7.499 9 1.147 – 8.654 7.181 11 – – 7.191
Övriga kortfristiga skulder 3.708 681 2.391 704 7.484 2.913 627 – 168 3.709
Summa eget kapital och skulder 20.765 17.393 8.673 6.397 53.229 18.057 16.527 – 2.894 37.477
1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av joint ventures eget kapital i Volvokoncernen.
Den 31 december 2024 uppgick den finansiella nettoställningen (exkluderat pensioner och liknande förpliktelser) för joint ventures till 3.021
Mkr (2.664), samt Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures uppgick till 112 Mkr (105). Erhållen utdelning under 2024
från VECV uppgick till 142 Mkr (100).
81
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 84 =====
Intresseföretag
Volvokoncernens innehav av aktier i intresseföretag framgår enligt nedan.
5:4 Andelar i intresseföretag
31 dec 2024
Procentuellt innehav
31 dec 2024
Redovisat värde
31 dec 2023
Procentuellt innehav
31 dec 2023
Redovisat värde
Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) 45,0 6.726 45,0 7.256
Övriga innehav i intresseföretag¹ 594 501
Andelar i intresseföretag 7.320 7.757
1 Övriga innehav i intresseföretag avser till största del innehavet i Blue Chip Jet II HB.
Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens intresseföretag:
5:5 Resultaträkningar i sammandrag
2024 2023
DFCV
Övriga
intresseföretag Totalt DFCV
Övriga
intresseföretag Totalt
Nettoomsättning 40.452 4.357 44.808 40.847 4.364 45.211
Rörelseresultat -1.689 115 -1.573 -3.993 86 -3.907
Periodens resultat¹ -1.871 13 -1.858 -4.723 13 -4.710
Övrigt totalresultat² -28 – -28 -1 – -1
Periodens totalresultat -1.898 13 -1.885 -4.724 13 -4.711
1 I periodens resultat från intresseföretag ingår avskrivningar på övervärden samt interna transaktioner.
2 Innehåller Volvokoncernens andel av intresseföretagens redovisade övriga totalresultat. Valutakursförändringar
relaterade till omräkning av intresseföretagens eget kapital i Volvokoncernen är exkluderade.
5:6 Balansräkningar i sammandrag
31 dec 2024 31 dec 2023
DFCV
Övriga
intresseföretag Totalt DFCV
Övriga
intresseföretag Totalt
Anläggningstillgångar 19.208 1.305 20.513 18.364 1.261 19.625
Omsättningstillgångar 34.253 1.479 35.732 37.182 1.627 38.809
Summa tillgångar 53.461 2.784 56.245 55.546 2.887 58.434
Eget kapital¹ 14.340 912 15.252 15.367 904 16.271
Långfristiga skulder 3.608 696 4.304 3.575 616 4.191
Kortfristiga skulder 35.513 1.176 36.689 36.604 1.368 37.972
Summa eget kapital och skulder 53.461 2.784 56.245 55.546 2.887 58.434
1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av intresseföretagens eget kapital i Volvokoncernen.
Under 2024 har ingen utdelning erhållits från DFCV (–).
5:7 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag
2024 2023
Resultat från innehav i joint ventures
VECV 615 525
cellcentric -1.404 -575
Flexis -157 –
Övriga företag -262 -124
Delsumma -1.208 -174
Resultat från innehav i intresseföretag
DFCV¹ -952 -2.240
Övriga företag -6 46
Delsumma -959 -2.194
Omvärdering, nedskrivning och
resultat vid avyttring av aktier
Övriga företag² – -200
Delsumma – -200
RR Resultat från innehav i joint
ventures och intresseföretag³ -2.166 -2.568
1 Resultatet från DFCV inkluderar en internvinsteliminering om netto 37 Mkr
(36) samt en justering enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på -92
Mkr (-130).
2 Under 2023 avyttrades de kvarvarande aktierna i WirelessCar Sweden AB
och Imatech Marin & Industri AB, vilket resulterade i nedskrivningar och
förlust om 132 Mkr respektive 68 Mkr.
3 Inkluderar Volvokoncernens del av avskrivningar på övervärden om 37 Mkr
(36) i intresseföretag och joint ventures.
Övriga aktier och andelar
Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i
övriga företag framgår i tabellen nedan.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och
värdering av finansiella instrument.
5:8 Aktieinnehav i noterade och onoterade företag
31 dec 2024
Redovisat värde
31 dec 2023
Redovisat värde
Innehav i noterade företag¹ 35 22
Innehav i onoterade företag 1.072 859
BR Övriga aktier och andelar 1.107 881
1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till 13
Mkr (15).
82
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 85 =====
6 Segmentsrapportering
Redovisningsprinciper
Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den
interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren.
Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som Volvos
koncernledning och den utökade koncernledningen, vilka fattar
strategiska beslut och är ansvariga för fördelning av resurser till
rörelsesegmenten och utvärdering av deras finansiella prestation.
Volvokoncernen innefattar nio affärsområden: Volvo Lastvagnar,
Mack Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo
Energy, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta,
och Volvo Financial Services. Affärsområdet Arquus avyttrades
under 2024.
Varje affärsområde ses som ett separat rörelsesegment förutom
affärsområdena för lastbilar, Volvo Autonomous Solutions och Volvo
Energy vilka ingår i segmentet Lastbilar. Detta segment innefattar
även intresseföretagen och joint ventures Dongfeng Commercial
Vehicles, VE Commercial Vehicles, cellcentric, Milence, Flexis SAS
och Cespira. Lastbilssegmentet har gemensamma funktioner för
produktutveckling, inköp och tillverkning vilka är mycket integrerade,
och strategisk resursallokering sker till segmentet som helhet.
Segmentet Koncernfunktioner och övrigt innefattar Nova Bus,
Designwerk och gemensamma affärsstödsfunktioner såsom Volvo
Group Digital & IT och Volvo Group Real Estate. Kostnaderna för
dessa affärstödsfunktioner delas mellan de olika affärsområdena
baserat på utnyttjande i enlighet med Volvokoncernens fastställda
principer.
6:1 Redovisning per rörelsesegment
2024 Lastbilar
Anläggnings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksamheten
Financial
Services
Elimi-
neringar
Volvo-
koncernen
Nettoomsättning, externa kunder 356.482 87.647 23.093 19.087 14.619 500.928 26.419 -531 526.816
Nettoomsättning, internt 4.128 658 1.451 765 -2.955 4.047 562 -4.610 –
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Kostnader -312.491 -75.565 -22.130 -16.433 -13.993 -440.611 -22.940 5.512 -458.039
Resultat från andelar i joint
ventures och intresseföretag -2.152 -3 18 – -29 -2.166 – – -2.166
RR Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611
RR Ränteintäkter och
liknande resultatposter 3.060 – -371 2.688
RR Räntekostnader och
liknande resultatposter -1.592 – – -1.592
RR Övriga finansiella
intäkter och kostnader -497 – – -497
RR Resultat efter finansiella poster 63.168 4.042 – 67.210
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar -16.417 -2.115 -628 -638 2.420 -17.379 -5.170 – -22.548
Omstruktureringskostnader¹ -57 -72 195 -58 413 421 -24 – 397
Intäkter/förluster från avyttringar 81 -17 – – 185 249 – – 249
Anskaffningar av im-/materiella
anläggningstillgångar 30.614 4.521 706 947 -5.256 31.531 10.269 – 41.799
BR Andelar i joint ventures
och intresseföretag 21.938 62 105 1 390 22.496 – – 22.496
BR Tillgångar som innehas
för försäljning – – – – 381 381 – – 381
BR Skulder som innehas
för försäljning – – – – -13 -13 – – -13
1 Under 2024 har totalt 572 Mkr återförts från de avsättningar som gjordes 2023.
Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar, om avsättningar för omstruktureringskostnader.
83
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 86 =====
6:2 Redovisning per rörelsesegment
2023 Lastbilar
Anläggnings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksamheten
Financial
Services
Elimi-
neringar
Volvo-
koncernen
Nettoomsättning, externa kunder¹ 368.701 104.245 21.116 20.023 15.102 529.188 23.576 -512 552.252
Nettoomsättning, internt 4.347 736 1.307 983 -3.292 4.081 437 -4.518 –
RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252
Kostnader¹ -321.792 -88.599 -22.810 -17.731 -16.706 -467.639 -20.293 5.549 -482.384
Resultat från andelar i joint ventures
och intresseföretag -2.363 – 7 -46 -167 -2.568 – – -2.568
RR Rörelseresultat 48.893 16.383 -380 3.230 -5.062 63.063 3.719 519 67.301
RR Ränteintäkter och liknande
resultatposter 3.207 1 -518 2.690
RR Räntekostnader och liknande
resultatposter¹ -1.685 – 1 -1.684
Övriga finansiella intäkter
och kostnader -1.581 – – -1.581
RR Resultat efter finansiella poster 63.005 3.720 2 66.726
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar -15.180 -2.162 -699 -599 2.467 -16.173 -5.054 – -21.227
Omstruktureringskostnader -46 31 -1.300 – -1.328 -2.643 – – -2.643
Intäkter/förluster från avyttringar -558 -607 – – -898 -2.063 -136 – -2.199
Anskaffningar av im-/materiella
anläggningstillgångar 28.450 4.125 534 1.061 -5.950 28.219 10.460 – 38.680
BR Andelar i joint ventures
och intresseföretag 18.716 – 93 1 347 19.158 – – 19.158
BR Tillgångar som innehas
för försäljning – 357 – – 11.603 11.960 – – 11.960
BR Skulder som innehas
för försäljning – -218 – – -7.939 -8.157 – – -8.157
1 Från 2024 har eliminering av interna ränteintäkter avseende intern finansiering från Volvo Treasury AB till Financial Services omklassificerats från finansnettot till
bruttoresultatet. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna för 2023 har följaktligen omräknats, vilket har påverkat rörelseresultatet positivt med 517 Mkr för
2023. Effekten på nyckeltalen är obetydlig.
6:3 Redovisning per geografisk region
Nettoomsättning¹ Anläggningstillgångar²
2024 2023 2024 2023
Europa 216.270 236.101 97.612 88.083
varav Sverige 11.731 13.384 37.749 31.941
varav Frankrike 41.544 46.061 15.409 14.262
varav Storbritannien 29.206 28.091 6.401 6.485
Nordamerika 162.370 164.825 33.633 27.403
varav USA 134.073 137.856 31.564 25.474
Sydamerika 56.559 49.165 4.133 3.996
varav Brasilien 43.331 35.986 3.571 3.464
Asien 58.773 66.105 5.700 5.474
varav Kina 15.436 14.487 1.958 1.987
Afrika och Oceanien 32.843 36.056 3.250 3.054
Summa 526.816 552.252 144.328 128.010
1 Redovisning av nettoomsättning per geografisk region grundas på var leverans av varor och service har skett.
2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella anläggningstillgångar utom goodwill.
84
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 87 =====
7 Intäkter
Redovisningsprinciper
Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter
från försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon
och service sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till
kunden. Kontroll avser kundens möjlighet att använda fordon eller
service i dennes verksamhet och erhålla kassaflöden till följd av
användandet. Fordon och service säljs separat såväl som i kombination.
I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det
avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas
transaktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående
försäljningspriser enligt prislistor.
Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter
relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt såväl som
intäkter från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas
över underliggande kontraktsperiod och intäkter från operationell
leasing redovisas över leasingperioden.
Fordon
Fordon inkluderar försäljning av nya lastbilar, bussar, anläggnings-
maskiner och motorer likväl som försäljning av begagnade lastbilar,
bussar, anläggningsmaskiner, släp, överbyggnader och special-
fordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försäljningen.
Kunderna kan betala för fordon i samband med försäljningen eller
senarelägga betalningen genom att ingå avtal om olika betalnings-
lösningar såsom avbetalningsköp och finansiell leasing.
Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier.
Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet
har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har
levererats till kunden. Värdet av lämnade rabatter, retur av varor
samt rörligt försäljningspris har beaktats som en del av intäkts-
redovisningen.
I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett åter-
köpsåtagande (s.k. buybacks och tradebacks) är kriteriet för att
bedöma huruvida kontroll har överförts baserat på om kunden har
ett betydande ekonomiskt incitament att utöva sin rätt att sälja
tillbaka fordonet eller inte. Ett betydande ekonomiskt incitament
existerar om återköpspriset är högre än förväntat marknadsvärde,
d.v.s. nettoförsäljningsvärdet vid slutet av perioden för restvärdes-
åtaganden, eller om historiska återköp indikerar att det är sannolikt
att kunden kommer att sälja tillbaka fordonet vid slutet av åtagande-
perioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen
redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och
kostnaden redovisas då över perioden för restvärdesåtaganden i
resultaträkningen. En tillgång i operationell leasing, en restvärdes-
skuld och en förutbetald leasingintäkt redovisas i balansräkningen.
Tillgången skrivs av linjärt över åtagandeperioden och den förut-
betalda leasingintäkten intäktsredovisas över samma period.
Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande-
perioden. Om fordonet säljs tillbaka vid slutet av åtagandeperioden,
återbetalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificeras
från tillgångar i operationell leasing till varulager.
Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i
operationell leasing.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt
EU:s Taxonomiförordning avseende taxonomiförenlig omsättning.
I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att sälja
tillbaka fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för
försäljning med returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset
med avdrag för återköpsåtagandet redovisas vid försäljnings-
tidpunkten, liksom en proportionell andel av kostnad för såld vara.
Kvarvarande intäkt redovisas som återbetalningsskuld, samt
resterande kostnad för såld vara redovisas som en returrättstillgång
över åtagandeperioden. Om fordonet inte säljs tillbaka, redovisas
återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som
kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden.
Service
Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice,
reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster
och lösningar och andra eftermarknadsprodukter. Intäkter redovisas när
kontrollen har överförts till kunden vilket är när Volvokoncernen har utfört
service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta
av levererad service. För reservdelar redovisas intäkten vid en
specifik tidpunkt, normalt sett i samband med leverans till kunden.
För underhållsservice, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och
lösningar och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid,
normalt sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott
avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld.
Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat
till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing.
Under 2024 uppgick intäkter från Financial Services till 26.982 Mkr
(24.012).
Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering om nettoomsättningens
fördelning per rörelsesegment och geografisk region.
Läs mer i Not 14 Leasing om leasingintäkter för tillgångar i operationell
leasing och finansiella intäkter på kundfinansierings-fordringar.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Försäljning med återköpsåtaganden
När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (s.k.
buybacks och tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har
överförts från Volvokoncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter
ska redovisas kritisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett
betydande ekonomiskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt
att sälja tillbaka fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen
av betydande ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet
och utfallet vid slutet av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med
den initiala bedömningen. Faktorer som tas hänsyn till och som
kräver bedömning är uppskattning av förväntat marknadsvärde d.v.s.
nettoförsäljningsvärde vid slutet av perioden för restvärdesåtaganden
och historiska återköp. Den framtida mixen av fordon och service
baseras på kundernas efterfrågan av produkter och lösningar med
85
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 88 =====
lägre miljöpåverkan. Den gradvisa introduktionen av batterielektriska
och bränslecellselektriska produkter, såväl som störningar i leverans-
kedjan och produktionen innebär i viss mån osäkerheter i bedömningen
av förväntat marknadsvärde.
Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning
av restvärdesrisker och bedömningen av marknadsvärde.
Rörligt försäljningspris
En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris.
Vid bedömning av rörligt försäljningspris används den förväntade
värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket sannolikt att
en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värdemetoden
samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att göra
en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet
med löpande omvärdering vid varje rapportperiod.
7:1 Uppdelning av intäkter
Lastbilar
Anlägg-
nings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksam-
heten
Financial
Services
Elimne-
ringar
Volvo-
koncernen2024
Nettoomsättning per geografisk region
Europa 165.594 26.934 6.547 9.580 2.379 211.034 9.861 -4.625 216.270
Nordamerika 105.546 23.459 10.979 4.036 9.466 153.486 9.025 -141 162.370
Sydamerika 44.182 4.099 2.248 854 -241 51.142 5.581 -164 56.559
Asien 25.019 26.604 1.821 4.008 135 57.587 1.190 -4 58.773
Afrika och Oceanien 20.268 7.208 2.949 1.375 -74 31.725 1.324 -206 32.843
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon
286.919 72.503 18.738 14.278 9.310 401.747 – -4.555 397.193
Service 73.690 15.802 5.806 5.574 2.355 103.228 26.982 -586 129.624
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon
och service vid leverans 336.856 84.915 23.461 19.801 9.314 474.345 – -1.359 472.986
Intäktsredovisning av fordon och
service över kontraktsperioden 23.754 3.391 1.083 51 2.351 30.630 26.982 -3.782 53.830
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
7:2 Uppdelning av intäkter
Lastbilar
Anlägg-
nings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksam-
heten
Financial
Services
Elimne-
ringar
Volvo-
koncernen2023
Nettoomsättning per geografisk region
Europa¹ 175.203 34.228 7.007 10.787 4.955 232.180 8.727 -4.806 236.101
Nordamerika 107.975 29.590 9.200 4.070 6.280 157.115 7.775 -66 164.825
Sydamerika 36.897 4.101 2.207 783 -144 43.844 5.374 -54 49.165
Asien 30.617 28.150 1.601 3.950 760 65.078 1.027 – 66.105
Afrika och Oceanien 22.356 8.912 2.408 1.417 -40 35.052 1.108 -104 36.056
RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon
300.516 89.009 17.007 15.507 7.767 429.805 – -4.505 425.301
Service 72.532 15.973 5.416 5.499 4.044 103.464 24.012 -526 126.951
RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon
och service vid leverans 350.696 101.845 21.503 20.971 7.909 502.924 – -1.116 501.808
Intäktsredovisning av fordon och
service över kontraktsperioden 22.352 3.136 920 35 3.902 30.345 24.012 -3.914 50.444
RR Nettoomsättning 373.048 104.981 22.423 21.006 11.811 533.269 24.012 -5.030 552.252
1 Från 2024 har eliminering av interna ränteintäkter avseende intern finansiering från Volvo Treasury AB till Financial Services omklassificerats från finansnettot till
bruttoresultatet. Jämförelsen i de finansiella rapporterna för 2023 har följaktligen omräknats, vilket har påverkat rörelseresultatet positivt med 512 Mkr för 2023.
Effekten på nyckeltalen är obetydlig.
86
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 89 =====
7:3 Avtals- och returrättstillgångar
31 dec 2024
Varav förfaller
inom 12
månader
Varav förfaller
efter 12
månader 31 dec 2023 31 dec 2022
Avtalstillgångar 14 – 14 14 3.800
Returrättstillgångar 1.699 304 1.395 1.535 1.857
Reservdelstillgångar 151 102 49 154 201
Summa 1.865 407 1.458 1.702 5.858
Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar
redovisade intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats.
Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden
för de tillgångar som kan komma att returneras till Volvokoncernen.
7:4 Avtals- och återbetalningsskulder
31 dec 2024
Varav förfaller
inom 12
månader
Varav förfaller
efter 12
månader 31 dec 2023 31 dec 2022
Avtalsskulder
Förutbetalda intäkter för service 29.075 5.803 23.271 24.916 21.939
Förskott från kunder 4.312 4.300 12 3.623 8.985
Övriga förutbetalda intäkter 2.084 1.903 181 1.460 2.237
Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter 8.996 8.983 12 6.952 5.789
Återbetalningsskulder 2.169 629 1.540 2.054 2.483
Summa 46.636 21.619 25.017 39.006 41.433
Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskotts-
betalningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad
garanti, för vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls.
Återbetalningsskulder härrör till rätten att returnera en produkt och
inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet
eller reservdelen returneras. I servicekontrakt uppgår intäkter som
förväntas redovisas under den återstående kontraktstiden avseende
ännu ej levererade tjänster till 38.873 Mkr (34.262) per den
31 december 2024. Ungefär 34% förväntas att intäktsredovisas
under 2025 och resterande 66% förväntas intäktsredovisas under
2026–2028. Förändringen av avtals- och återbetalningsskulder är
främst hänförlig till ökade förutbetalda intäkter för service. Under
2024 har intäkter redovisats med 26.205 Mkr (26.023) som var
inkluderade i avtalsskulderna vid periodens början.
87
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 90 =====
8 Övriga rörelseintäkter och kostnader
8:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader
2024 2023
Vinster/förluster vid försäljning av
koncernbolag¹ 249 -2.199
Förändring av reserv samt avskrivningar av
osäkra kundfinansieringsfordringar² -1.312 -795
Förändring av reserv samt avskrivningar av
övriga osäkra fordringar³ -449 -671
Skador och tvister⁴ -1.191 -7.139
Övriga intäkter och kostnader⁵ 860 -1.477
RR Summa -1.844 -12.280
1 2024 avyttrade Volvokoncernen asfaltsläggarverksamheten ABG och
Arquus. Totalt påverkades rörelseresultatet negativt med 1.309 Mkr, varav
1.490 Mkr redovisades under 2023 på grund av nedskrivning av tillgångar
till verkligt värde. 2024 förbättrades rörelseresultatet med 181 Mkr genom
en partiell återföring av nedskrivningen av Arquus. 2023 avyttrades de ryska
enheterna, vilket resulterade i en negativ påverkan på rörelseresultatet med
794 Mkr.
Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.
2 Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.
3 Läs mer i Not 16 Fordringar.
4 För 2023 inkluderades kostnader om 6.000 Mkr hänförligt till krav som en
följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av
konkurrensbestämmelser.
Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.
5 2023 påverkades Volvokoncernens rörelseresultat negativt av
omstruktureringskostnader om 1.300 Mkr inom Bussar och 1.270 Mkr
inom Koncernfunktioner och övrigt. Under 2024 har totalt 572 Mkr
återförts från de här två avsättningarna.
Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.
9 Övriga finansiella intäkter och kostnader
Redovisningsprinciper
I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad
omvärdering av derivat som används för att säkra ränteexponeringen
samt realiserade och orealiserade vinster och förluster från derivat
som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är
värderade till verkligt värde via resultaträkningen och säkrings-
redovisning tillämpas ej. Den orealiserade omvärderingen av derivat
som använts för att säkra ränteexponering är främst relaterad till
skuldportföljen i Industriverksamheten samt kundfinansierings-
portföljen i Financial Services, där fluktuerande räntenivåer har stor
effekt.
Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om fordringar och skulder i
utländsk valuta.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-
räkningen och dess effekt på resultat och kassaflöde.
9:1 Övriga finansiella intäkter och kostnader
2024 2023
Orealiserad omvärdering av derivat
som säkrar ränteexponering 389 -736
Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering
av derivat som säkrar framtida kassaflöden i
utländsk valuta -130 105
Finansiella instrument som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen 259 -631
Valutakursvinster och förluster på finansiella
tillgångar och skulder -145 -956
Finansiella intäkter och kostnader hänförliga till skatter -86 27
Diskonteringseffekter på långfristiga övriga
avsättningar och skulder -201 319
Kostnader för Treasuryfunktion, kreditfaciliteter, m.m. -324 -339
RR Summa¹ -497 -1.581
1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument
uppgick till 114 Mkr (-1.587). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella
instrument tabell 30:3.
88
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 91 =====
10 Inkomstskatter
Redovisningsprinciper
Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de
länder där koncernbolag är verksamma.
Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen förutom i de fall då den
underliggande transaktionen rapporteras i övrigt totalresultat eller
direkt i eget kapital, om så är fallet redovisas inkomstskatten också
i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som upp-
kommer mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet
på tillgångar och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag
och skattekrediter. Uppskjutna skattefordringar redovisas om det
är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot framtida skattepliktiga
överskott.
Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader
gällande investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresse-
företag redovisas inte i balansräkningen då Volvokoncernen kan
styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna
avseende ackumulerade utdelningsbara medel och det är sannolikt
att en sådan återföring inte kommer att ske inom en överskådlig framtid.
Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till
följd av identifierade skatterisker. När det således är troligt att
skattemyndighet eller domstol inte kommer att godta en osäker
inkomstskattemässig behandling enligt skattelagstiftningen justeras
skatteskulden för uppskattat utfall. Skatteanspråk där justering av
skatteskulden ej bedöms erforderlig rapporteras generellt som
eventualförpliktelser.
Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Uppskjuten skatt
Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende
underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att
en grundlig bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt
att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att genereras under
kommande år för att möjliggöra att underskottsavdragen kommer
kunna utnyttjas. Bedömningen grundar sig på en utvärdering av
affärsplaner. Dessutom beaktas kvittningsmöjligheter av skatte-
tillgångar och skatteskulder samt det faktum att en signifikant del
av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång eller
obegränsad nyttjandetid.
Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag, skattekrediter
eller temporära skillnader som inte bedöms kunna realiseras baserat
på gällande affärsplan aktiveras inte. I händelse av att verkligt utfall
inte stämmer med affärsplan eller om affärsplanen för kommande
tidsperioder justeras kan förändringar behöva göras av uppskjutna
skattetillgångar. Detta kan få en påverkan på Volvokoncernens
finansiella ställning och periodens resultat.
Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister
Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställnings-
taganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse
skall redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat
förändrade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och
erfarenheter från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomst-
skattemässiga ställningstaganden kan avvika från den förväntade
utgången och väsentligt påverka framtida finansiella rapporter.
Volvokoncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare Två,
en internationell skattereform som syftar till att säkerställa att stora
multinationella koncerner betalar en minimiskatt på inkomster som
uppstår i varje jurisdiktion där de är verksamma. Således blir
Volvokoncernen skyldig att betala tilläggsskatt på vinster i varje
jurisdiktion där den effektiva skattsatsen beräknad enligt GloBE-
reglerna understiger minimiskattesatsen på 15%. Lagstiftning
om Pelare Två har antagits i Sverige och tillämpas från och med
räkenskapsåret 2024. Volvokoncernen tillämpar undantaget för att
redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar
och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare Två, som
anges i tillägg till IAS 12. Aktuell skatt hänförlig till Pelare Två är
inkluderad i aktuella skatter för perioden och redovisas inte separat,
då beloppet inte har någon väsentlig påverkan på Volvokoncernens
skattekostnad.
10:1 Fördelning av inkomstskatter
2024 2023
Aktuella skatter för perioden -15.791 -19.294
Justering av aktuella skatter
för tidigare perioder 82 238
Uppskjutna skatter som uppkommit
eller återförts under perioden 313 2.209
Justering av uppskjutna skatter
för tidigare perioder -1.239 53
RR Summa inkomstskatter -16.634 -16.794
Svensk inkomstskattesats uppgick till 20,6% (20,6) för år 2024. I
tabell 10:2 framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats
mellan svensk inkomstskattesats och Volvokoncernens effektiva
skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster.
10:2: Avstämning av effektiv skattesats, %
2024 2023
Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6
Skillnad mellan inkomstskattesats
i Sverige och övriga länder 2,7 2,9
Ej skattepliktiga intäkter -2,4 -1,6
Ej avdragsgilla kostnader 1,2 2,3
Aktuella skatter hänförliga till tidigare perioder -0,3 -0,4
Ej aktiverade uppskjutna skatter 2,2 0,8
Justering av uppskjutna skatter
för tidigare perioder 0,3 -0,1
Övriga skillnader 0,4 0,7
Effektiv skattesats för Volvokoncernen 24,7 25,2
Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december
2024, påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning.
89
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 92 =====
10:3: Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
31 dec
2024
31 dec
2023
Uppskjutna skattefordringar:
Outnyttjade underskottsavdrag 2.181 1.676
Andra outnyttjade skatteavdrag 663 705
Internvinster i lager 1.849 1.986
Nedskrivning av varulager 761 590
Reserv för osäkra fordringar 1.450 1.512
Avsättningar för garantiåtaganden 5.537 4.177
F&U amortering och kapitalisering 1.075 560
Leasingskulder 1.529 1.336
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser 3.319 3.109
Övriga avsättningar 1.760 2.210
Upplupna kostnader 1.286 980
Övriga avdragsgilla temporära skillnader 6.229 6.283
Uppskjutna skattefordringar före avdrag
för ej aktiverade skattetillgångar 27.638 25.125
Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar -2.708 -1.199
Uppskjutna skattefordringar efter avdrag
för ej aktiverade skattetillgångar 24.930 23.926
Kvittning av uppskjutna skattefordringar
och skatteskulder -9.052 -7.740
BR Uppskjutna skattefordringar, netto 15.878 16.186
Uppskjutna skatteskulder:
Överavskrivningar fastigheter,
maskiner och inventarier 2.189 2.042
Överavskrivningar leasingtillgångar 2.647 2.359
Nyttjanderättstillgångar, leasing 1.441 1.280
LIFO-värdering varulager 878 587
Kapitaliserad produkt- och
mjukvaruutveckling 3.096 2.892
Obeskattade reserver 929 929
Övriga skattepliktiga temporära skillnader 2.650 2.377
Uppskjutna skatteskulder 13.830 12.465
Kvittning av uppskjutna skattefordringar
och skulder -9.052 -7.740
BR Uppskjutna skatteskulder, netto 4.778 4.725
Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder, netto¹ 11.100 11.461
1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen
delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte-
fordringar och skatteskulder har värderats efter de skattesatser som förväntas
gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de
skattesatser och skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen.
Totala ej aktiverade uppskjutna skattefordringar uppgick till 2.708
Mkr (1.199) per den 31 december 2024, varav 965 Mkr ( – )
bestod av ej aktiverad uppskjuten skattefordran på
underskottsavdrag samt temporära skillnader i Kanada, 834 Mkr
(185) på underskottsavdrag och temporära skillnader i Kina samt
med 600 Mkr (643) för en skattekredit i Brasilien.
Per den 31 december 2024 uppgick Volvokoncernens outnyttjade
underskottsavdrag brutto till 8.249 Mkr (6.398). Redovisad uppskjuten
skattefordran i balansräkningen hänförlig till underskottsavdrag uppgick
netto till 1.008 Mkr (1.498). Av den uppskjutna skattefordran hänförlig
till outnyttjade underskottsavdrag hänförde sig 231Mkr (466) till
Frankrike.
De outnyttjade underskottsavdragen brutto förfaller enligt tabell
10:4.
10:4 Förfallotid, outnyttjade underskottsavdrag, brutto
31 dec
2024
31 dec
2023
Efter 1 år 15 24
Efter 2 år 16 52
Efter 3 år 263 –
Efter 4 år 555 207
Efter 5 år 407 521
Efter 6 år eller mer¹ 6.992 5.594
Summa 8.249 6.398
1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak
hänförligt till Kanada. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid
uppgick till 3.376 Mkr (2.740) vilket motsvarade 41% (43) av de totala
outnyttjade underskottsavdragen.
10:5 Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto
2024 2023
Uppskjutna skattefordringar och
-skulder, netto, ingående balans 11.461 8.717
Redovisat i resultaträkningen -925 2.262
Redovisat i övrigt totalresultat:
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner 210 657
Valutakursförändringar 458 -351
Omklassificering till tillgångar och skulder
som innehas för försäljning -64 74
Omklassificeringar -40 103
Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder, netto, 31 dec 11.100 11.461
Det ansamlade beloppet avseende outdelade vinstmedel i utländska
dotterföretag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att
på obestämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna
skatter ej har beaktats, var vid årets slut 13 miljarder kronor (19).
Outdelade vinstmedel som finns i länder där utdelningen är skattefri har
exkluderats.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering hur
Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital.
90
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 93 =====
11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande
Redovisningsprinciper
Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat
ägande av aktier och röstandel i ett dotterföretag och därmed även
en begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan
bestämmande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat
från eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas
innehav utan bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den
proportionella andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Förändringar i ägarandelar som inte resulterar i en förändring av
bestämmande inflytande redovisas inom eget kapital.
Volvokoncernen har några få icke helägda dotterföretag, varav
Shandong Lingong Construction Machinery Co. (Lingong) i Kina är
det största företaget med innehav utan bestämmande inflytande.
Ägare med innehav utan bestämmande inflytande innehar 30%
ägande i företaget. Under 2024 uppgick resultatet för innehavet
utan bestämmande inflytande i Lingong till 185 Mkr (86). Det
ackumulerade beloppet tillhörande innehav utan bestämmande
inflytande inom eget kapital i Lingong uppgår till 3.225 Mkr (2.838).
Följande tabeller presenterar finansiell information i sammandrag
för Lingong.
11:1 Resultaträkning i sammandrag
2024 2023
Nettoomsättning 14.206 11.971
Rörelseresultat 604 223
Periodens resultat 615 286
Övrigt totalresultat¹ 676 -628
Periodens totalresultat¹ 1.291 -342
Utdelning till ägare utan bestämmande inflytande – 450
11:2 Balansräkning i sammandrag
31 dec
2024
31 dec
2023
Anläggningstillgångar 3.121 2.242
Kortfristiga placeringar och likvida medel 6.317 3.567
Övriga omsättningstillgångar 15.626 13.567
Summa tillgångar 25.064 19.375
Långfristiga skulder 2.520 1.398
Kortfristiga skulder 11.794 8.518
Summa skulder 14.314 9.916
Eget kapital hänförligt till:
AB Volvos aktieägare¹ 7.525 6.621
Ägare av innehav utan bestämmande
inflytande¹ 3.225 2.838
1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget
kapital i Volvokoncernen.
91
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 94 =====
12 Immateriella anläggningstillgångar
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning
av immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill,
kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling samt övriga
immateriella tillgångar.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar
enligt EU:s taxonomiförordning avseende taxonomiförenliga
investeringar.
Goodwill
Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med
obestämbar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar
såsom goodwill sker, utöver vid indikation, en årlig prövning av ett
eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill fördelas och prövas på
nivån för kassagenererande enheter vilka är identifierade som
Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två kassagenererande
enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet Koncern-
funktioner och övrigt. Om det redovisade värdet för den prövade
kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinnings-
värdet, redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet
för en kassagenererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket
är baserat på en diskonterad kassaflödesmodell med en prognos-
period om fem år. Värderingen baseras på en finansiell plan vilken
är en del av Volvokoncernens finansiella planeringsprocess och
representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens
utveckling. Den pågående omställningen av transportsektorn till nya
teknologier och nya tjänstebaserade affärsmodeller ger affärs-
möjligheter men medför också omställningsrisker för Volvokoncernen
vilka har integrerats i strategin och i affärsplaner. Antaganden om
marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till
2% (2) och den egna verksamhetens utveckling i förhållande till
denna ligger till grund för bedömningen. Volvokoncernen förväntas
i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid. Andra
faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor
och tjänster, övergången mot elektrifiering och andra klimatneutrala
transportlösningar, omkostnader och investeringsbehov. Makro-
ekonomiska risker och möjligheter reflekteras i uppskattade framtida
kassaflöden för varje kassagenererande enhet. Volvokoncernen
använder en diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2024.
Under 2024 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens verksam-
heter överstigit det redovisade värdet för alla kassagenererande
enheter förutom för Designwerk, således har en nedskrivning för
Designwerk på 483 Mkr redovisats under 2024. Volvokoncernen
har analyserat huruvida en isolerad negativ justering av använda
antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle
resultera i nedskrivning av goodwill. Känslighetsanalysen inkluderar
en ökning av diskonteringsräntan till 30% och en minskning av
rörelseresultatet med 30%, dock föreligger inget nedskrivnings-
behov för någon av de kassagenererande enheterna (förutom för
Designwerk). De operationella faktorer som tillämpats i värderingen
baseras på ledningens strategi och kan indikera bättre värden än
historiskt utfall för de olika kassagenererande enheterna. Koncernen
verkar även i en cyklisk bransch varför utfallet kan variera över tid.
Headroom varierar mellan olika kassagenererande enheter och de
är i olika grad känsliga för förändringar i ovanstående antaganden.
Volvokoncernen följer därför löpande utvecklingen för de kassa-
genererande enheter vars headroom är beroende av att Volvo-
koncernens bedömningar infrias. Instabilitet i marknadens åter-
hämtning och volatilitet i räntor och valutor kan leda till indikation
på nedskrivningsbehov. De viktigaste faktorerna som påverkar
Volvokoncernens framtida resultatutveckling beskrivs i Volvo-
koncernens rörelsesegment samt i avsnittet om Riskhantering.
Produkt- och mjukvaruutveckling
Utgifter för utveckling av nya produkter och mjukvaror redovisas
som immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet
kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget.
Immateriella tillgångar skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod.
Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling
skall redovisas som tillgångar. Till exempel skall det kunna påvisas
att det är tekniskt möjligt att färdigställa en ny produkt eller mjukvara
så att den kan användas eller säljas innan utgifter för dess utveckling
börjar redovisas som en tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter
endast kapitaliseras under industrialiseringsfasen av ett produkt-
utvecklingsprojekt. Övriga kostnader avseende forskning och
utveckling redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produkt-
och mjukvaruutvecklingsprojekt. Produkt- och mjukvaruutvecklings-
processen är indelad i sex faser (inkluderat vattenfallsmetoden och i
viss utsträckning agilt arbetssätt) med fokus på olika delar av projektet.
Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad gate,
vars kriterier måste uppfyllas för att den beslutande kommittén för
projektet skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under
industrialiseringsfasen förbereds industrisystemet för serieproduktion
och produkten lanseras.
En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik för
noll avgasutsläpp, vilken förväntas öka med tiden. Eftersom att
övergången kommer att ske gradvis så kommer rullande flottor i
transportsektorn mest troligen inkludera olika tekniker för fordon och
maskiner som kan drivas av förnybar energi såsom batterielektriska,
bränslecellselektriska och förbränningsmotorteknik med bränsle med
lägre växthusgasutsläpp. Existerande produkter förväntas därför
generera ekonomisk nytta under övergångsperioden och kan
användas under resterande livslängd.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk,
licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i
samarbete med andra företag erlägger Volvokoncernen i vissa fall en
inträdesavgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång.
92
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 95 =====
Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av
linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras
på tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade
med nedskrivningar och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar
redovisas i respektive funktion till vilken de tillhör, varav avskrivningar
av produktutveckling redovisas som kostnader för forskning och
utveckling i resultaträkningen. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-
behov för avskrivningsbara tillgångar sker om det finns indikationer
på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivningsprövning
av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och mjukvaror
som ännu inte tagits i bruk genom att beräkna återvinningsvärdet.
Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde minus försäljnings-
kostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov
till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten
som tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet
understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens
återvinningsvärde.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar
Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma åter-
vinningsvärdet för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet
baseras på företagsledningens uppskattning av framtida kassaflöden
och är i olika grad känslig för förändringar i antaganden och omvärlds-
faktorer. Utökade kunderbjudanden med fokus på att gå över till mer
hållbara lösningar påskyndar investeringar i forskning och utveckling.
Investeringarnas omfattning och bedömningen av framtida nyttjande-
perioder är osäker på grund av teknik och infrastrukturutveckling,
utsläppsregler, statliga incitament och kundefterfrågan. Även om
företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och
andra gjorda antagande är rimliga, så föreligger osäkerheter, vilket
i hög grad kan påverka gjorda värderingar.
12:1 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2024
Goodwill
Produkt- och
mjukvaru-
utveckling
Övriga
immateriella
tillgångar Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 24.861 58.248 7.360 90.469
Anskaffningar – 4.396 96 4.493
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 105 310 343 758
Avyttringar ¹ -461 -1.492 -901 -2.855
Valutakursförändringar 670 100 220 990
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ 457 1.362 898 2.718
Omklassificeringar och övrigt – -65 28 -37
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 25.633 62.859 8.044 96.535
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 – -43.240 -4.717 -47.957
Avskrivningar – -3.456 -214 -3.670
Nedskrivningar² -483 – – -483
Avyttringar¹ – 1.086 762 1.848
Valutakursförändringar -7 -82 -107 -196
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – -1.023 -760 -1.782
Omklassificeringar och övrigt – 45 – 45
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -490 -46.670 -5.035 -52.195
BR Redovisat värde, 31 dec 2024 25.143 16.189 3.009 44.340
1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning
2 Goodwill relaterad till Designwerk har skrivits ner med 483 Mkr.
93
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 96 =====
12:2 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2023
Goodwill
Produkt- och
mjukvaru-
utveckling
Övriga
immateriella
tillgångar Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2023 25.636 54.753 7.872 88.261
Anskaffningar – 4.845 433 5.278
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 74 – 15 89
Avyttringar¹ -138 -23 -24 -185
Valutakursförändringar -266 -28 -69 -362
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ -445 -1.327 -868 -2.641
Omklassificeringar och övrigt – 28 2 29
Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 24.861 58.248 7.360 90.469
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2023 – -41.361 -5.356 -46.717
Avskrivningar – -2.874 -150 -3.024
Nedskrivningar – -43 -11 -53
Avyttringar¹ – 17 22 39
Valutakursförändringar – 25 43 67
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – 996 734 1.730
Omklassificeringar och övrigt – – – –
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2023 – -43.240 -4.717 -47.957
BR Redovisat värde, 31 dec 2023 24.861 15.008 2.643 42.512
1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
12:3 Goodwill per kassagenererande enhet
31 dec
2024
31 dec
2023
Lastbilar 13.609 13.203
Anläggningsmaskiner 9.943 9.620
Bussar 859 853
Volvo Penta 388 371
Övriga kassagenererande enheter¹ 344 814
Summa 25.143 24.861
1 Under 2024 har goodwill relaterad till Designwerk skrivits ner med 483 Mkr.
12:4 Bedömd nyttjandeperiod
Varumärken Max 5 år
Återförsäljarnätverk 10 år
Produkt- och mjukvaruutveckling 3-8 år
Övriga immateriella tillgångar 3-5 år
94
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 97 =====
13 Materiella anläggningstillgångar
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering
av materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter,
maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar
i operationell leasing.
Byggnader inkluderar rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter.
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla
hyresintäkter och värdeökning. Förvaltningsfastigheter redovisas till
anskaffningsvärde. Upplysningar om förvaltningsfastigheters
verkliga värde beräknas internt enligt direktavkastningsmetoden
eftersom observerbara marknadsindata inte finns tillgängliga.
Avkastningskravet är baserat på faktiska förhållanden på fastighets-
marknaden för jämförbara fastigheter med jämförbara lägen. Tillämpad
värderingsmetod faller således in under nivå 3 i värderingshierarkin och
det har inte skett några förändringar i värderingsmetod under året. Mark
inkluderar mark och markanläggningar. Maskiner och inventarier avser
produktionsutrustning såsom maskiner, typbundna verktyg och övriga
inventarier samt tillgångar för tjänster och lösningar. Tillgångar
för tjänster och lösningar tillhandahåller kunderna kapacitets- och
produktivitetslösningar, med både fordon och maskiner samt ett brett
utbud av tjänster. Pågående nyanläggningar avser anläggningar under
uppförande inklusive förskottsbetalningar. En betydande del av
investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp, vilken
förväntas öka med tiden. Många monteringsanläggningar kan dock
producera både elektriska lastbilar och lastbilar med förbrännings-
motorer, vilket begränsar investeringsbehoven för omställning av
industrisystemet. Nyttjanderättstillgångar hänförs till leasingkontrakt
där Volvokoncernen är leasetagare.
Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen.
Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell
leasing och består av operationella leasingavtal med kunder inom
Financial Services och uthyrningsverksamhet som avser att tillhanda-
hålla fordon för uthyrning inom Industriverksamheten. Tillgångar inom
uthyrningsverksamheten leasas till viss del av Volvokoncernen och
vidareuthyrs sedan till kunder som operationella leasingavtal.
Försäljning med återköpsåtaganden inom Industriverksamheten
redovisas även som tillgångar i operationell leasing.
Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden.
Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar
i operationell leasing.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s
taxonomiförordning avseende taxonomiförenliga investeringar.
Avskrivning och nedskrivning
Byggnader, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter skrivs
av över bedömda nyttjandeperioder. Mark är inte avskrivningsbart.
Avskrivningarna redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffning-
svärde, i förekommande fall reducerade med restvärde, och bedömda
nyttjandeperioder. Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av
linjärt över leasingperioden. Tillgångar i operationell leasing skrivs
av linjärt över kontraktsperioden. Under avtalsperioden justeras det
avskrivningsbara beloppet med accelererade avskrivningar och/eller
nedskrivningar. Justeringen redovisas i resultaträkningen för att
motsvara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att kontinuerligt
återspegla potentiella restvärdesrisker vid slutet av kontraktstiden.
Nettoförsäljningsvärdet påverkas av värdet på tilläggsutrustning,
antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida prisutveckling,
förändrade marknadsförhållanden, övergången mot elektrifiering och
andra klimatneutrala transportlösningar, alternativa distributionskanaler,
ledtider för lager, reparations- och renoveringskostnader, hanterings-
kostnader, indirekta kostnader i samband med försäljning av begagnade
fordon samt lagkrav. En del av produktionsanläggningarna kan också
komma att bli utsatta för ökad risk från extremväder beroende på
klimatutvecklingen. Dessa risker bevakas och förväntas inte väsentligt
påverka den bedömda av nyttjandeperioden. Avskrivningar redovisas i
respektive funktion de tillhör. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-
behov sker om det föreligger en indikation på att en anläggningstillgång
har minskat i värde genom att beräkna återvinningsvärdet vilket är
det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och
nyttjandevärde.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på
att en materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivnings-
prövningen baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en
tillgång, eller den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För
att bestämma återvinningsvärdet används uppskattade framtida
kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser.
Den pågående omställningen inom transportsektorn till ny teknik
med elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik
medför osäkerhet om nuvarande och framtida investeringar i
produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Utöver
det är en del produktionsanläggningar lokaliserade i områden med
fysiska klimatrisker och kan på lång sikt vara utsatta för extremväder.
Fysiska risker medför osäkerhet vid bedömningen av nyttjandeperioder
och indikation på nedskrivning. Även om företagsledningen anser att
uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antagande är
rimliga så föreligger osäkerheter vilket i väsentlig grad kan påverka
värderingarna.
Restvärdesrisker
Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i
operationell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden
kan komma att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om
värdeutvecklingen för dessa produkter är sämre än vad som förutsågs
vid kontraktets ingång. Bedömning av restvärdesrisker baseras på
en uppskattning av begagnade fordons framtida nettoförsäljnings-
värde (verkligt marknadsvärde) och ett minskat värde kan ha en
negativ inverkan på Volvokoncernens rörelseresultat. Höga lagernivåer
i lastbils- respektive anläggningsmaskinsbranschen och låg efterfrågan
kan få en negativ påverkan på priserna på nya och begagnade fordon
och maskiner. Det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för
fordonet vid slutet av kontraktsperioden följs kontinuerligt på
individuell basis. Vid uppföljning av framtida nettoförsäljningsvärde
för varje fordon tar företagsledningen hänsyn till nuvarande begagnat-
pris, störningar i leveranskedjan och produktionen samt övergången till
elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik vilket kan
medföra viss osäkerhet i bedömningarna.
95
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 98 =====
Omklassificeringar
Omklassificeringar av pågående nyanläggningar, tillgångar för
tjänster och lösningar, samt tillgångar i operationell leasing
presenteras i tabellerna 13:2 och 13:3.
För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången
är tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive
kategori inom fastigheter, maskiner och inventarier. Överföringen
redovisas inom omklassificeringar och övrigt.
För tillgångar för tjänster och lösningar sker omklassificering när
tillgången är tillgänglig för att erbjuda kapacitets- och produktivitets-
lösningar som en tjänst till kunder. Vidare överförs fordonet från
lager till tillgångar för tjänster och lösningar och redovisas som
anskaffningar. Vid slutet av avtalstiden överförs fordonet åter till
varulager och redovisas som avyttringar.
För operationell leasing, uthyrningsverksamhet och försäljning
med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) uppstår
omklassificeringar när fordon säljs eller hyrs ut till kunder. Fordonet
överförs från varulager till tillgångar i operationell leasing och
redovisas som anskaffningar. Om fordonet återtas vid återköps-
åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut, överförs fordonet åter
till varulager och redovisas som avyttringar.
Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheternas anskaffningsvärde uppgick på balans-
dagen till 96 Mkr (95). Årets omklassificeringar uppgick till – Mkr
(–). De ackumulerade avskrivningarna uppgick på balansdagen till
46 Mkr (43), varav 3 Mkr (4) är hänförligt till 2024. Det bokförda
värdet uppgick till 50 Mkr (53). Förvaltningsfastigheternas
verkliga värde på balansdagen uppgick till 119 Mkr (117) och
97% (97) av förvaltningsfastigheternas uthyrningsbara yta har
under året varit uthyrd. Rörelseresultatet har påverkats av
hyresintäkter från förvaltningsfastigheter som uppgick till 12 Mkr
(12) samt direkta kostnader som uppgick till 1 Mkr (6).
13:1 Bedömd nyttjandeperiod
Typbundna verktyg 3-8 år
Operation
ell leasing, uthyrningsverksamhet 3-5 år
Försäljning med återköpsåtaganden 3-5 år
Maskiner och inventarier 5-20 år
Byggnader och förvaltningsfastigheter 20-50 år
Markanläggningar 20 år
13:2 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2024
Fastigheter, maskiner, inventarier
och förvaltningsfastigheter
Tillgångar i operationell
leasing¹
Byggnader
Mark och
markan-
lägg-
ningar
Maskiner
och inven-
tarier⁵
Pågående
nyanlägg-
ningar
Nyttjande-
rättstill-
gångar¹
Operationell
leasing²
Uthyrnings-
verksamhet
Försäljning
med
återköps-
åtaganden³ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922
Anskaffningar 996 732 3.712 8.844 1.468 10.072 2.742 6.762 35.329
Anskaffningar genom förvärv av
verksamheter⁴ 81 54 784 138 163 – – – 1.220
Avyttringar⁴ -1.396 -194 -4.197 -22 -1.915 -10.260 -1.824 -6.320 -26.127
Valutakursförändringar 1.463 219 2.605 390 523 1.376 211 1.152 7.939
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ 723 123 1.392 17 403 – – – 2.659
Omklassificeringar och övrigt 2.772 373 8.293 -11.073 1.339 -130 -432 2.502 3.643
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562
Avskrivningar -1.506 -138 -5.057 – -2.427 -5.046 -844 -2.740 -17.757
Nedskrivningar – – -55 -4 – -36 – -542 -638
Avyttringar⁴ 765 69 3.642 – 1.716 5.284 579 3.398 15.452
Valutakursförändringar -810 -54 -1.826 – -256 -453 -64 -408 -3.870
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ -323 -31 -1.148 – -262 – – – -1.764
Omklassificeringar och övrigt 20 -5 -19 – 74 59 62 -1.509 -1.317
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar, 31 Dec 2024 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456
BR Redovisat värde, 31 dec 2024 21.491 7.310 28.458 14.487 7.883 22.160 4.729 18.612 125.131
1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.
2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar.
96
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 99 =====
13:3 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2023
Fastigheter, maskiner, inventarier
och förvaltningsfastigheter
Tillgångar i operationell
leasing¹
Byggnader
Mark och
markan-
lägg-
ningar
Maskiner
och inven-
tarier
Pågående
nyanlägg-
ningar
Nyttjande
-rättstill-
gångar¹
Operationell
leasing²
Uthyrnings-
verksamhet
Försäljning
med
återköps-
åtaganden³ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2023 39.685 7.906 91.455 12.273 13.504 31.740 4.744 27.442 228.749
Anskaffningar 961 104 2.420 9.634 1.832 10.267 3.131 4.826 33.176
Anskaffningar genom förvärv av
verksamheter⁴ 50 26 16 – 45 – – – 137
Avyttringar⁴ -1.088 -92 -3.032 -7 -1.183 -10.576 -1.816 -6.125 -23.918
Valutakursförändringar -832 -165 -1.390 -281 -330 -617 -116 -326 -4.059
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ -1.253 -232 -1.508 -17 -391 – – – -3.401
Omklassificeringar och övrigt 2.017 217 3.058 -5.345 1.461 30 -95 -1.105 238
Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2023 -21.691 -1.638 -71.224 -3 -7.105 -10.348 -1.553 -8.506 -122.068
Avskrivningar -1.448 -130 -4.600 – -2.363 -4.973 -791 -3.018 -17.323
Nedskrivningar -10 – -95 -58 – -3 – -662 -827
Avyttringar⁴ 1.135 56 2.956 – 1.130 5.591 760 3.131 14.757
Valutakursförändringar 474 26 1.082 – 167 175 17 112 2.054
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ 654 84 1.195 – 254 – – – 2.187
Omklassificeringar och övrigt 52 1 -5 – 35 9 17 548 658
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar, 31 Dec 2023 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562
BR Redovisat värde, 31 dec 2023 18.706 6.162 20.329 16.196 7.056 21.295 4.299 16.317 110.359
1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.
2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade
verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
97
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 100 =====
14 Leasing
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen som leasegivare
Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella,
beroende på avtalens finansiella innebörd. Operationell leasing
erbjuds av Financial Services (operationella leasingavtal) och av
Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet). Även
försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks)
redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden
har ett betydande ekonomiskt incitament att lämna tillbaka fordonet
och kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden.
Operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggnings-
tillgångar inom tillgångar i operationell leasing och värderas till
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. Tillgångens anskaffningsvärde utgörs av
kostnaden för anskaffningen och eventuella initiala direkta utgifter
relaterade till kontraktet. Avskrivning av tillgångar redovisas linjärt
över kontraktstiden. Under perioden justeras avskrivningarna via
resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskrivningar för att
överensstämma med det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet
och reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktsperioden.
Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och
redovisas inom nettoomsättningen.
Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om
restvärdesrisker relaterat till tillgångar i operationell leasing.
Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industri-
verksamheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services
till kunderna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är lease-
givare. Följaktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst
som redovisas inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt
redovisas som lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar fram-
förallt inom Financial Services. Tillgången värderas till ett belopp
som motsvarar nettoinvesteringen i leasingkontraktet, d.v.s. brutto-
investeringen (framtida minimileasingavgifter och ej garanterat
restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leasingkontraktet
minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för för-
väntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster
beaktas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första
redovisningstillfället och omvärderas under kontraktsperioden.
Leasingintäkten redovisas som ränteintäkt inom nettoomsättningen
i Financial Services. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett
index eller en räntesats redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna
betalningar från finansiella leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter
och amortering av fordran.
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing.
Volvokoncernen som leasetagare
Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt
räntebärande leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder
redovisas inom övriga lån och värderas till nuvärdet av framtida
leasingavgifter. Leasingavgifterna diskonteras med användning
av en räntesats som reflekterar vad Volvokoncernen skulle behöva
betala för en finansiering genom lån för att förvärva en motsvarande
tillgång, med motsvarande säkerhet och motsvarande period.
Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella anläggnings-
tillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Kostnaden för en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet
av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats före
inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som erhållits.
Dessutom inkluderas initiala direkta utgifter samt en uppskattning
av kostnader för nedmontering, bortforsling eller återställande av
den underliggande tillgången. Den leasade tillgången skrivs av linjärt
över kontraktsperioden, eller över tillgångens nyttjandeperiod om
äganderätten överförs till Volvokoncernen vid slutet av leasing-
perioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning av tillgången
inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom finansnettot.
Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av leasing-
skulden.
Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt
avtal avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler
och återförsäljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För
leasing av fastigheter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna
normalt en betydande del av kontrakten och därför separeras
servicen. Servicekomponenterna redovisas som rörelsekostnader
och ingår inte i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. För
andra leasingavtal ingår både den leasade tillgången och servicen
i nyttjanderättstillgången och leasingskulden.
Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte
beror på ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med
lågt värde eller har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare
redovisas leasingbetalningarna som rörelsekostnader när de uppstår.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar
Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets
omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att
diskontera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av
leasingskulden och nyttjanderättstillgången.
Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en
leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet.
I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan
den leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående
marknadspris.
98
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 101 =====
Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en
bedömning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara
perioden. Om Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en
möjlighet att förlänga leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett
alternativ att säga upp leasingavtalet i förtid, beaktas detta. Kon-
trakten innehåller en mängd olika villkor. Förlängningsoptioner samt
möjligheten att säga upp kontrakt i förtid avser främst fastighets-
kontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta och omständigheter
som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera valfria perioder.
Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten och dess
plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbättringar
på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med
marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som
inkluderas i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis
och omvärderas om en option utnyttjas.
Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som
används för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita
räntan i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller
om Volvokoncernens marginella upplåningsränta skall användas.
Volvokoncernen som leasegivare
14:1 Leasingintäkter
31 dec
2024
31 dec
2023
Finansiella leasingavtal
Ränteintäkter från kund-
finanseringsfordringar 4.523 3.842
Summa 4.523 3.842
Operationella leasingavtal
Leasingintäkter från tillgångar
i operationell leasing 13.410 12.771
Summa 13.410 12.771
Under 2024, uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för
finansiella leasingavtal till 7.898 Mkr (8.713) och redovisades inom
Industriverksamheten.
Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och
operationella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning
med återköpsåtaganden) uppgick den 31 december 2024 till
102.454 Mkr (96.596).
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om reserv för
förväntade kreditförluster.
14:2 Löptidsanalys för fordringar av leasingavgifter
Finansiell
leasing
Operationell
leasing
2025 27.433 6.223
2026 21.370 4.319
2027 15.745 3.042
2028 9.920 1.916
2029 4.638 916
2030 eller senare 5.954 976
Summa odiskonterade leasingavgifter 85.061 17.392
Ej garanterade restvärden 2.125
Ej intjänade ränteintäkter -8.882
Reserv för osäkra fordringar avseende
framtida inbetalningar -1.514
Kundfinanseringsfordringar
(kort- och långfristiga) 76.790
Volvokoncernen som leasetagare
14:3 Leasingskulder
31 dec
2024
31 dec
2023
Långfristiga leasingskulder 5.944 5.314
Kortfristiga leasingskulder 2.104 1.877
Summa leasingskulder 8.049 7.191
1.784 1.270 773 550 434 1.133
Under 2024, uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till
3.699 Mkr (3.454), med en fördelning på 1.230 Mkr (1.085) inom
operativt kassaflöde och 2.469 Mkr (2.369) inom finansierings-
verksamheten.
99
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
14:4 Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr
2026 2027 2028 2029 2030 2031
0
300
600
900
1.200
1.500
1.800
eller senare
===== SIDA 102 =====
14:5 Nyttjanderättstillgångar
31 dec 2024 Byggnader
Mark och
markanlägg-
ningar
Maskiner
och
inventarier Tjänstebilar
Tillgångar i
operationell
leasing och
uthyrnings-
verksamhet¹ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362
Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar² 1.728 49 22 183 28 2.010
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054
Avskrivningar och nedskrivningar -1.651 -37 -230 -508 -51 -2.478
Övriga förändringar 559 -7 261 459 84 1.356
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2024 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176
Redovisat värde, 31 dec 2024 5.930 517 561 876 313 8.196
31 dec 2023 Byggnader
Mark och
markanlägg-
ningar
Maskiner
och
inventarier Tjänstebilar
Tillgångar i
operationell
leasing och
uthyrnings-
verksamhet¹ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2023 9.929 711 1.307 1.557 434 13.938
Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar² 1.268 -32 -12 209 -10 1.424
Anskaffningsvärde, 31 dec 2023 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2023 -5.134 -162 -739 -1.070 -182 -7.287
Avskrivningar och nedskrivningar -1.644 -37 -249 -432 -86 -2.449
Övriga förändringar 875 33 201 477 96 1.682
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2023 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054
Redovisat värde, 31 dec 2023 5.294 513 508 742 252 7.308
1 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal.
2 Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar är främst relaterade till nya leasingavtal.
14:6 Redovisat i resultaträkningen
2024 2023
Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services -4 -4
Avskrivningar och nedskrivningar på nyttjanderättstillgångar -2.478 -2.449
Kostnader för korttidsleasingavtal -641 -670
Kostnader för leasing av lågt värde -140 -35
Variabla leasingkostnader -50 -53
Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar 181 157
Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner – –
Vinster eller förluster från nyttjanderättstillgångar 9 9
Redovisat i rörelseresultatet -3.123 -3.045
Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten -399 -335
Redovisat i finansnettot -399 -335
100
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 103 =====
15 Kundfinansieringsfordringar
Redovisningsprinciper
Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom
kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell
vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga
kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och
ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med
effektivräntemetoden. Finansiella leasingkontrakt värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Läs mer i Not 14 Leasing för mer information om redovisning
och klassificering av finansiell leasing.
Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade
kreditförluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver
för förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande
förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven
beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan
under fordringens löptid.
Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas
inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services.
Förändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom
övriga rörelseintäkter och kostnader.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Reserv för förväntade kreditförluster
Vid bedömningen av reserver för förväntade kreditförluster på kund-
finansieringsfordringar är avhängigt de antaganden som görs avseende
förfallna betalningar, samt återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på åter-
tagna säkerheter.
En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med
låg kreditrisk genom användning av en statistisk modell, vintage
layer-analys. Den baseras på en kollektiv bedömning av historiska
förluster inom en homogen grupp av tillgångar. Tillgångarna grupperas
utifrån likartade riskfaktorer exempelvis baserat på typ av kunder,
geografisk marknad, ursprunglig kreditrating, typ av säkerhet och
tidpunkt för utställande av fordran för att kunna göra en kollektiv
bedömning av kreditrisken. Basen för den kollektiva bedömningen
är kreditförlusthistorik, vilken justeras med hänsyn till aktuella och
förväntade förhållanden i de olika regionerna baserat på ledningens
bedömning av makroekonomisk data och portföljspecifika faktorer,
exempelvis BNP, oljepriser, arbetslöshetsstatistik etc. När det gäller
klimatrelaterade risker som till exempel omställningen till elektriska
fordon följs dessa noggrant upp och återspeglas i både aktuella och
prognostiserade förhållanden kopplat till kreditrisker. Volvokoncernen
har inte identifierat materiella omställningsrisker och fysiska klimat-
risker som skulle kräva väsentlig justering av kreditreserven.
En individuell bedömning görs för kundfinansieringsfordringar
med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation
och värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvo-
koncernen anser att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om
den uppfyller ett eller flera av följande kriterier; när det föreligger
indikationer på att kunden har betalningsproblem, exempelvis en
ansökan om konkurs, obehörig överföring av säkerhet, vid överlämnande
av säkerhet etc. eller allra senast, när kunden har underlåtit att betala 90
dagar efter att fordran har förfallit till betalning.
Riskhanteringsstrategi
Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen
på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock
normalt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående
exponering. Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade
fordonen och maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock
inte säkert att värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det
utestående finansierade beloppet. För att minimera denna risk har
Financial Services tydliga processer för förvaltning av kreditportföljen,
som innefattar konservativa kreditgodkännanden, kontinuerlig
uppföljning av enskilda krediter, användandet av både interna och
externa resurser för indrivning av förfallna fordringar, segmentsanalyser
av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning av de ekonomiska,
politiska och industriella förhållanden på respektive marknad.
I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning,
andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kreditförsäkringar
eller säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen
redan vid finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens
betalningsförmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte
blivit betald 90 dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta
det finansierade fordonet eller maskinen. Det finns även situationer
där återtag påbörjas tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett
nettoförsäljningspris samtidigt som det finansierade fordonet eller
maskinen överförs till varulagret och blir en del av Volvokoncernens
normala försäljning av begagnade fordon och maskiner och den
förväntade kundförlusten skrivs av. Om återtag ej skett när en
kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen med mer än 180
dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial Services
fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning för
obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering,
för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker.
Per den 31 december 2024 uppgick reserven av förväntade kredit-
förluster inom Financial Services till 1,29% (1,37) av den totala
kreditportföljen inom segmentet. Kreditreserv i förhållande till total
kreditportfölj är ett viktigt mätetal för Financial Services och inkluderar
operationell leasing och varulager. Reserven för förväntade kredit-
förluster på kundfinansieringsfordringarna var i nivå med föregående
år och uppgick till 3.649 Mkr (3.635). Detta är främst hänförligt till
att en ökning av förväntade kreditförluster motverkades av produkt-
mixen inom kreditportföljen, lägre volymer på sämre presterande
marknader, samt större upplösningar av reserver hänförliga till
konstaterade kundförluster.
Under 2024 har kunderna fortsatt att visa goda resultat och har
uppfyllt sina betalningsskyldigheter på de flesta marknaderna. Dock
påverkar osäkerhet i den geopolitiska och makroekonomiska miljön
i vissa regioner kundernas förmåga att fullfölja sina skyldigheter.
101
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
===== SIDA 104 =====
15:1 Långfristiga kundfinansieringsfordringar
31 dec
2024
31 dec
2023
Avbetalningsköp 81.934 74.934
Finansiell leasing 50.374 44.289
Övriga fordringar 2.297 2.415
BR Långfristiga
kundfinansieringsfordringar 134.605 121.638
Viktad genomsnittsränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar
uppgick till 7,01% (6,99) per den 31 december 2024.
50.946 39.151 25.832 13.644 5.032
15:3 Kortfristiga kundfinansieringsfordringar
31 dec
2024
31 dec
2023
Avbetalningsköp 43.845 40.814
Finansiell leasing 26.417 22.741
Återförsäljarfinansiering 49.184 43.659
Övriga fordringar 3.230 3.350
BR Kortfristiga
kundfinansieringsfordringar 122.677 110.565
Viktad genomsnittsränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar
uppgick till 6,79% (6,36) per den 31 december 2024.
15:4 Kreditrisk kundfinansieringsfordringar
31 dec
2024
31 dec
2023
Kundfinansieringsfordringar, brutto 260.930 235.838
Reserv för förväntade kreditförluster på
kundfinansieringsfordringar -3.649 -3.635
Varav försämrad kreditrisk -788 -587
Varav låg kreditrisk -2.861 -3.048
Kundfinansieringsfordringar
efter avdrag för reserver 257.282 232.203
15:5 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på
kundfinansieringsfordringar
2024 2023
Låg
kreditrisk
Försämrad
kreditrisk
Låg
kreditrisk
Försämrad
kreditrisk
Ingående balans 3.048 587 6.357 573
Ny reserv redovisad
över resultaträkningen 890 590 775 189
Återföring av reserv
redovisad över
resultaträkningen -128 -53 -81 -87
Upplösning av reserv
hänförlig till
konstaterade
kundförluster – -1.289 – -779
Rörelse mellan låg
kreditrisk och
försämrad kreditrisk¹ -926 926 -727 727
Valutakursförändringar 63 28 -121 -10
Syndikeringar och
övrigt -85 – -92 –
Avyttring av de ryska
enheterna – – -3.064 -26
Reserv för förväntade
kreditförluster på
kundfinansierings-
fordringar, 31 dec 2.861 788 3.048 587
1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven
till reserven för försämrad kreditrisk.
15:6 Kundfinansieringsfordringar, bruttoexponering
31 dec 2024 31 dec 2023
Ej förfallna
1–30
dagar
31–90
dagar
>90
dagar Totalt Ej förfallna
1–30
dagar
31–90
dagar
>90
dagar Totalt
Kundfinansieringsfordringar, brutto 242.749 12.448 3.868 1.865 260.930 216.311 14.483 3.715 1.329 235.838
Varav låg kreditrisk 241.906 12.010 3.128 291 257.335 215.128 13.975 2.847 314 232.265
Varav försämrad kreditrisk 843 439 740 1.573 3.595 1.183 508 868 1.015 3.574
102
VOLVOKONCERNEN 2024
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
2025 2026 2027 2028 2029
0
10.000
20.000
30.000
40.000
50.000
60.000
15:2 Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar
eller senare
===== SIDA 105 =====