FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
Efterlevnadsrisker
Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar
Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets-
lagar och -förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna,
produkterna och tjänsterna i varje jurisdiktion där Volvokoncernen
är verksam. Särskilt reglerna om avgasutsläpp, buller, säkerhet och
föroreningar från produktionsanläggningar och produkter är omfattande
och utvecklas ständigt. Dessa lagar och förordningar resulterar i en
ofta komplex, osäker och föränderlig juridisk och reglerande miljö för
Volvokoncernens globala verksamheter.
Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av
tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta
och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och
efterlevnadsprocesser, under utveckling och genom hela livscykeln
för koncernens produkter samt i investeringar i produktions-
anläggningar, men kan inte garantera att den alltid kommer att
vara helt efterlevande. Om Volvokoncernen har misslyckats eller
misslyckas med att följa dessa lagar, förordningar och krav kan det
leda till kostnader för återkallelser och andra åtgärder, betydande
böter och andra sanktioner och ansvar samt skada på ryktet. Ett
misslyckande med att uppfylla tillämpliga lagar och förordningar på
detta område kan också innebära ett misslyckande med att säker-
ställa ett aktuellt och efterlevande produkt- och tjänsteutbud i tid,
vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på t.ex. Volvokoncernens
verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning och varumärkesvärden.
Dessutom blir säkerhetsregler allt viktigare med autonoma fordon
i kommersiella tillämpningar. Om regler inte är fastställda, eller inte
tillräckligt tydliga, finns det en risk att inte kunna skala upp det
autonoma erbjudandet eller att inte följa reglerna. En säkerhets-
incident kan ha en skadlig effekt på koncernens varumärkens anseende
och en materiell finansiell påverkan. En incident i branschen kan
också leda till snabbt justerade eller ytterligare regler.
Digitala och datarelaterade regleringar
I takt med att den digitala transformationen fortskrider har
regleringar relaterade till den digitala ekonomin och data blivit
allt vanligare. Volvokoncernen omfattas av en bred uppsättning
regleringar som rör dataskydd, cyberresiliens, dataåtkomst och
överföring, samt andra konsumentskyddsregleringar som styr
påverkan av produkter och digitala tjänster på konsumenter, såsom
behandling av personuppgifter och användning av artificiell
intelligens.
Med tanke på koncernens globala närvaro och verksamhet i
många olika jurisdiktioner innebär det stora utmaningar att säker-
ställa efterlevnad av alla tillämpliga digitala och datarelaterade
regleringar. Regelverken skiljer sig avsevärt mellan regioner och
är föremål för frekventa förändringar, vilket skapar komplexitet i
att upprätthålla efterlevnad konsekvent genom koncernens olika
verksamheter, fordon och digitala tjänster. Det kan inte garanteras
att alla tillämpliga regleringar kommer att uppfyllas vid alla tidpunkter
i varje jurisdiktion.
Brott mot dessa regleringar kan leda till betydande juridiska
konsekvenser, inklusive regulatoriska utredningar, resulterande i
böter, påföljder och potentiella restriktioner på koncernens förmåga
att bedriva vissa aktiviteter. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt
på verksamhetens resultat.
Dessutom kan koncernen möta skadeståndskrav från drabbade
tredje parter, inklusive kunder, anställda eller andra intressenter.
Sådana överträdelser kan också orsaka betydande skada på
koncernens rykte, vilket negativt påverkar koncernens varumärke
och kundförtroende.
Immateriella tillgångar
Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumärken,
ritningar och copyrights som avser de produkter, mjukvara och tjänster
som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har
utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för
Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar
i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som
definierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter.
Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln
har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens
immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär
risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens pre-
standa, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka
människors hälsa, klimatet och enskilda varumärkens och koncernens
anseende.
AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet
och varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo
har ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina
produkter och tjänster enligt ett licensavtal. På samma sätt har Volvo
Car Corporation ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena
för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättigheter att använda
varumärket Renault är begränsade till enbart lastbilsverksamheten
och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s., som är ägare till
varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen flera andra
varumärken relaterade till verksamheten. Allt fler partnerskap och joint
ventures som involverar immaterialrättsliga arrangemang etableras.
Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättig-
het eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens
äganderätter, kan ha betydande inverkan på koncernens affärs-
verksamhet.
Rättsliga förfaranden
I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga för-
faranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen, inklusive
fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk, garantianspråk,
kommersiella tvister, immateriella rättigheter, anklagelser om hälso-,
miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte- eller arbetstvister samt
myndighetsförfrågningar och utredningar. Vidare kan AB Volvo och
andra företag i koncernen, liksom deras befattningshavare, vara föremål
för anspråk på grund av bristande efterlevnad av aktiemarknads-
regler, värdepapperslagar och andra tillämpliga regler och förordningar.
Kostnaderna för rättsliga förfaranden är betydande och ökar, drivet av
bland annat en ökad global reglerings-börda, förändringar i tillsynspraxis,
ökade procedurkostnader, oväntade förändringar i regleringsmiljön
och en ökad benägenhet i vissa marknader att inleda rättsliga
förfaranden för att söka ersättning och/eller uppnå andra mål.
Rättsliga förfaranden kan också vara långa, ta resurser i anspråk
som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga.
Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett
visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt
resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts
65
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 68 =====
inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader. För inform-
ation om vissa rättsliga förfaranden där bolag inom Volvokoncernen
är inblandade, se Not 21 Övriga avsättningar och Not 24
Eventualförpliktelser.
Korruption och konkurrenslagstiftning
Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings-
aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till
administrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta
inkluderar Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även
sträcka sig till verksamheten hos koncernens affärspartners och
mellanhänder. Den övergripande risknivån påverkas därför av
försäljningsvolymer, distributionssätt och av att koncernen bedriver
affärsverksamhet även på marknader som anses ha en hög risk
ur ett korruptionsperspektiv.
Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftningen
(till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt informations-
utbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand kopplade
till anställdas beteende när de interagerar med konkurrenter och andra
externa intressenter i olika situationer.
Både korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan
ha en allvarlig negativ påverkan på koncernens affärsverksamhet,
inklusive skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden,
böter eller fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas
av anspråk som tas upp av personer eller företag som påverkats av
påstådd icke-efterlevnad.
Mänskliga rättigheter
Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända
mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa
konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig
lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk såsom FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs).
Den regulatoriska miljön som adresserar företagens beteende i
relation till mänskliga rättigheter utvecklas snabbt. Ny lagstiftning
med strängare gransknings- och rapporteringskrav avseende
mänskliga rättigheter har redan antagits och ytterligare lagstiftning
växer fram. Volvokoncernen försöker övervaka sin efterlevnad av
tillämpliga lagar, policyer och riktlinjer och strävar efter ständiga
förbättringar, men det kan inte finnas några garantier för att fram-
tida negativa effekter på mänskliga rättigheter inte kommer att
uppkomma i koncernens egen organisation eller i koncernens
affärsrelationer eller i värdekedjan. Koncernen strävar efter att
hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som den
kan vara inblandad i, men sådana händelser kan påverka koncernens
lönsamhet och anseende negativt.
Finansiella risker
Försäkring
Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt
eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat
sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den anser
kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan erhållas på
sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga oförsäkrade
förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på koncernens
verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte helt försäkrad
mot effekter från cybersäkerhetsincidenter eller översvämningar,
jordbävningar och andra naturkatastrofer.
Kreditrisk
Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin
försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina
långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten
Financial Services. Den totala exponeringen per den 31 december
2025 återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16
Fordringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund
av kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och
orealiserade resultat från derivat som används för säkring. För
mer information, se Not 4 Mål och policy avseende finansiell risk-
hantering och Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Om flera större
kunder, återförsäljare eller en bank i koncernens närhet inte uppfyller
sina åtaganden kan koncernen drabbas av betydande förluster.
Skatt
Volvokoncernen verkar inom ett flertal skattejurisdiktioner och är
exponerad för risker relaterade till inkomstskatter, internprissättning
och indirekta skatter, inklusive tull.
Skatteavsättningar, uppskjutna skattefordringar och framtida
skatteskulder kan påverkas negativt av t.ex. införandet av ny skatte-
lagstiftning och förändringar i olika skattesatser. Det redovisade
värdet av uppskjutna skattefordringar är beroende av vår förmåga
att generera framtida skattepliktiga intäkter i relevanta jurisdiktioner.
På internprissättningsområdet uppstår risker p.g.a. komplexiteten
i internationell skattelagstiftning och globala skatteramverk.
Skattemyndigheter över hela världen intensifierar sina insatser för
efterlevnad och tillämpar allt striktare och ofta avvikande lokala
tolkningar vilket ökar risken för dubbelbeskattning, ekonomiska
påföljder och utdragna tvister, trots koncernens etablerade styr-
och efterlevnadsprocesser.
Dessutom har koncernen risker relaterade till indirekta skatter och
tullar, där allt mer komplexa regelverk, digitala rapporteringskrav och
frekventa processuella förändringar driver en växande efterlevnads-
börda. Skillnader i tolkning och tillämpning mellan jurisdiktioner, i
kombination med den operativa komplexiteten i en global verksamhet,
kan leda till negativa ekonomiska eller operativa konsekvenser för
koncernen.
Koncernen arbetar kontinuerligt för att upprätthålla höga efter-
levnadsstandarder, men i pågående eller framtida granskningar eller
revisioner kan skattemyndigheter inta en avvikande skatteposition
och som ett resultat ålägga oss ytterligare skatter och avgifter, vilket
kan uppgå till väsentliga belopp.
66
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 69 =====
Pensionsåtaganden
Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i
förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och
inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande
ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av
redan upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser,
vilket påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen
på förvaltningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna
väsentligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför
koncernen med en betydande del av förvaltningstillgångarna
exponerade för marknadsrisker som inte helt matchar pensions-
förpliktelsen. Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser för ytterligare information. Om det råder underskott
i förmånsplaner kan Volvokoncernen bli skyldig att ge betydande
oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka kassaflödet och
koncernens finansiella ställning negativt.
Ränterisk
Volvokoncernen är exponerad för ränterisk främst genom netto-
finansiella tillgångar i Industriverksamheten samt upp- och utlåning
i Financial Services-verksamheten. Med ränterisk avses risken att
förändrade räntor påverkar Volvokoncernens nettoresultat och kassa-
flöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder.
Räntefluktuationer kan leda till hårdare konkurrens och minska
efterfrågan på koncernens produkter, öka lånekostnaderna och
eventuellt minska räntemarginalerna. Volvokoncernens ansträngningar
att matcha räntebindningar på finansiella tillgångar och skulder och
att minska effekterna av räntefluktuationer genom säkringsaktiviteter
kanske inte alltid är framgångsrika eller tillräckliga, vilket kan resultera
i negativa effekter på Volvokoncernens resultat, kassaflöde och värdet
av finansiella tillgångar och skulder.
Valutarisk
Volvokoncernens globala verksamhet exponerar koncernen för
olika valutaregioner. Valutarisker i koncernens verksamhet är
relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade
framtida betalningsflöden, värdeförändringar på lån och investeringar
samt värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländska dotter-
bolag. Mer än 95% av koncernens intäkter genereras i andra länder
än Sverige medan en betydande del av koncernens kostnader
genereras i svenska kronor. Volvokoncernen har för närvarande
en nettointäktsexponering i utländsk valuta, vilket innebär att en
starkare svensk krona generellt sett skulle ha en negativ effekt på
Volvokoncernens redovisade resultat. I den mån koncernen inte kan
matcha intäkter och vinster erhållna i en valuta med kostnader och
utgifter som betalas i samma valuta, kan den långsiktiga utveck-
lingen av valutakurser i förhållande till Volvokoncernens industri-
verksamhet ha en negativ inverkan på koncernens kassaflöde,
lönsamhet och balansräkning. Koncernens ansträngningar att
minska effekterna av valutakursförändringar genom säkrings-
aktiviteter kanske inte alltid är tillräckliga eller framgångsrika,
vilket kan resultera i en negativ inverkan på koncernens resultat
och finansiella ställning.
Likviditetsrisk
Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa
en tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt
hantera krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga
förändringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finans-
marknaderna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finans-
marknaderna (särskilt för verksamheten i Financial Services) och
förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen, kan
leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap eller
innebära böter eller andra påföljder. Underlåtenhet att på rätt sätt
hantera koncernens likviditetsrisker kan orsaka väsentlig negativ
inverkan på intjäningsförmåga och finansiell ställning.
Nedskrivningsbehov
Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra immateriella
tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade utvecklings-
kostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför det finns en
risk för nedskrivning om det beräknade återvinningsvärdet är lägre
än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena varierar mellan
de olika verksamheterna och de är således i olika grad känsliga för
förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens utveckling
och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett nedskrivnings-
behov. Se Not 12 Immateriella tillgångar.
67
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 70 =====
Noter till de
finansiella
rapporterna
NOT SIDA
1 Redovisningsprinciper 69
2
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar,
kritiska bedömningar och klimatrelaterade
risker och möjligheter 71
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter 72
4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering 74
5
Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar 81
6 Segmentsrapportering 84
7 Intäkter 86
8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 89
9 Övriga finansiella intäkter och kostnader 89
10 Inkomstskatter 90
11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 92
12 Immateriella anläggningstillgångar 93
13 Materiella anläggningstillgångar 96
14 Leasing 99
15 Kundfinansieringsfordringar 102
16 Fordringar 104
17 Varulager 106
18 Likvida medel 106
19 Eget kapital och antal aktier 107
20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 108
21 Övriga avsättningar 114
22 Skulder 116
23 Ställda säkerheter 118
24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 118
25 Transaktioner med närstående 120
26 Statliga stöd 120
27 Personal 121
28 Ersättning till revisorer 126
29 Kassaflöde 126
30 Finansiella instrument 128
68
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 71 =====
1 Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen för AB Volvo (publ) och dess dotterföretag är
upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards
(IFRS Accounting Standards) utgivna av International Accounting
Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Denna årsredovisning är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av
finansiella rapporter samt den svenska Årsredovisningslagen. Vidare har
RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats,
utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Belopp
är i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges och beloppen inom
parentes avser föregående år.
1:1
Redovisningsprinciper Not IFRS-standard
Förvärv och avyttringar 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 3, IFRS 10
Tillgångar och skulder som innehas för
försäljning och avvecklade verksamheter
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 5, IFRS 13
Joint ventures 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 11, IFRS 12, IAS 28
Intresseföretag 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 12, IAS 28
Övriga aktier och andelar 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar
IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32
Rörelsesegment 6 Segmentsrapportering IFRS 8
Intäkter 7 Intäkter IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16
Finansiella intäkter och kostnader 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader IFRS 9
Inkomstskatter 10 Inkomstskatter IAS 12
Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande IFRS 10, IFRS 12
Produkt- och mjukvaruutveckling 12 Immateriella anläggningstillgångar IAS 36, IAS 38
Goodwill 12 Immateriella anläggningstillgångar IFRS 3, IAS 36, IAS 38
Fastigheter, maskiner och inventarier 13 Materiella anläggningstillgångar IAS 16, IAS 36, IAS 40
Tillgångar i operationell leasing 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40
Leasing 14 Leasing IFRS 16
Varulager 17 Varulager IAS 2
Resultat per aktie 19 Eget kapital och antal aktier IAS 33
Pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
IFRS 2, IAS 19
Restvärdesrisker 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 16, IAS 16, IAS 36
21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37
Produktgarantier 21 Övriga avsättningar IAS 37
Omstruktureringskostnader 21 Övriga avsättningar IAS 19, IAS 37
Utökad garanti och servicekontrakt 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37
Försäkringsverksamhet 21 Övriga avsättningar IAS 37
Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden IFRS 12, IAS 37
Transaktioner med närstående 25 Transaktioner med närstående IAS 24
Statliga stöd 26 Statliga stöd IAS 20
Incitamentsprogram 27 Personal IFRS 2, IAS 19
Kassaflödesanalys och operativt kassaflöde 29 Kassaflöde IAS 7
Finansiella instrument 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering IFRS 7, IFRS 9
15 Kundfinansieringsfordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IFRS 16, IAS 32
16 Fordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
18 Likvida medel IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
22 Skulder IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
30 Finansiella instrument IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
69
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 72 =====
Volvokoncernens redovisningsprinciper
Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna
i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive
redovisningsområde. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de
redovisningsval som är gjorda inom ramen för gällande IFRS-
standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om
inte Volvokoncernen anser det vara särskilt viktigt för förståelsen av
notens innehåll. Följande symboler
RR och BR visar om belopp i
noterna återfinns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman
i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundnings-
differenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin
ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på totalen.
Se tabell 1:1 för att se i vilken not respektive redovisningsprincip
återfinns, samt tillämplig IFRS-standard med väsentlig påverkan.
Koncernens finansiella rapporter
Konsolideringsprinciper
Koncernens finansiella rapporter omfattar moderbolaget och dotter-
företag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande.
Bestämmande inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras
för, eller har rätt, till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotter-
företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt
inflytande över företaget. Joint ventures och intresseföretag redovisas
genom tillämpning av kapitalandelsmetoden när Volvokoncernen
har gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande.
Koncerninterna transaktioner likväl vinster på transaktioner med joint
ventures och intresseföretag elimineras i koncernredovisningen.
Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.
Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar.
Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.
Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av
företag som har annan funktionell valuta
Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den
primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet.
Den primära ekonomiska miljön är vanligen den i vilken företaget
primärt genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella
valutan är i de flesta fall valutan i det land där företaget är beläget.
AB Volvos och Volvokoncernens rapporteringsvaluta är svenska
kronor. Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster
i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor
med hjälp av månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i
balansräkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda
balansdagens valutakurser. Valutakursförändringar redovisas i övrigt
totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Ackumulerade
valutakursförändringar som är hänförliga till ett visst dotterföretag,
joint venture eller intresseföretag återförs till resultaträkningen som
en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen av
företaget.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för
det rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den
funktionella valutan genom att använda balansdagens kurs. Valuta-
kursförändringar avseende operationella tillgångar och skulder
hänförs till rörelseresultatet, medan valutakursförändringar avseende
räntebärande finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga
finansiella intäkter och kostnader. Räntebärande finansiella tillgångar
och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvokoncernens
finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). De viktigaste valuta-
kurserna som har använts i koncernredovisningen anges i tabell 1:2.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering
om valutaexponering och valutariskhantering.
1:2 Valutakurser
Genomsnittskurs
Balansdagens kurs
31 dec
Land Valuta 2025 2024 2025 2024
Australien AUD 6,3250 6,9736 6,1534 6,8599
Brasilien BRL 1,7569 1,9697 1,6464 1,7758
Kanada CAD 7,0190 7,7140 6,7037 7,6371
Kina CNY 1,3653 1,4677 1,3123 1,5065
Eurozonen EUR 11,0687 11,4315 10,7968 11,4657
Storbritannien GBP 12,9228 13,5028 12,3898 13,8332
Norge NOK 0,9445 0,9832 0,9141 0,9683
Sydafrika ZAR 0,5488 0,5770 0,5502 0,5895
Sydkorea KRW 0,0069 0,0078 0,0063 0,0075
USA USD 9,8189 10,5605 9,1741 10,9967
Nya redovisningsprinciper 2025
Inga nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar som
trädde i kraft 1 januari 2025 har haft en väsentlig påverkan på
Volvokoncernens finansiella rapporter.
Nya redovisningsprinciper 2026 och senare
IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements
Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation
and disclosure in financial statements i kraft. Den nya standarden är
antagen av EU och kommer ersätta IAS 1 Utformning av finansiella
rapporter. Syftet med IFRS 18 är att förbättra den finansiella
rapporteringen för att hjälpa användare av finansiella rapporter att
förstå informationen och därigenom underlätta jämförbarheten
mellan företag.
Standarden introducerar en enhetlig struktur för resultaträkningen
med definierade kategorier och obligatoriska delsummor. Intäkter
och kostnader ska klassificeras i en av huvudkategorierna: rörelse,
investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklad verksamhet.
Rörelsekategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader
hänförliga till industriverksamheten samt kundfinansiering, vilket
anses vara en specificerad huvudsaklig affärsverksamhet. Investerings-
kategorin kommer att inkludera intäkter och kostnader som härrör
från vissa tillgångar, såsom resultat från innehav i joint ventures och
intresseföretag, utdelningar från egetkapitalinstrument och ränte-
intäkter från likvida medel. Finansieringskategorin kommer att
omfatta intäkter och kostnader som härrör från skulder, såsom
räntekostnader på lån, leasingskulder och förmånsbestämda
pensionsskulder, samt övriga finansiella intäkter och kostnader.
Således kommer de nya kraven att påverka Volvokoncernens
nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att resultat
från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att inkluderas i
investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och
räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort
presentationen av finansnetto.
I kassaflödesanalysen tas de befintliga alternativen för
presentation av betalda och erhållna räntor och utdelningar bort.
Eftersom kundfinansiering är en specificerad huvudsaklig
70
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 73 =====
verksamhet inom Volvokoncernen, kommer betalda och erhållna
räntor att klassificeras i kassaflödet från den löpande verksamheten.
Erhållna utdelningar kommer att inkluderas i kassaflödet från
investeringsverksamheten medan betalda utdelningar kommer
fortsättningsvis vara en del av kassaflödet från finansierings-
verksamheten. Således kommer de nya kraven att påverka
Volvokoncernens kassaflödesanalys.
Den nya standarden innehåller även specifika upplysningskrav
i separata noter om företagsledningens definierade resultatmått
(MPM), såsom Volvokoncernens mått av justerat rörelseresultat,
samt mer omfattande upplysningar om kostnaders karaktär etc.
Volvokoncernen kommer slutföra analysen av effekterna från IFRS
18 under 2026.
Inga andra nya och ändrade redovisningsstandarder och tolk-
ningar som har publicerats och träder i kraft 2026 och senare
bedöms ha en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella
rapporter.
2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar
och klimatrelaterade risker och möjligheter
Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att
uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade
värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella
rapporterna. Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för
nettoomsättning och kostnader för de presenterade perioderna. Vid
upprättandet av de finansiella rapporterna, har ledningen gjort sina
bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de finansiella
rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall
kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1
ska företaget upplysa om de antaganden och andra viktiga källor till
osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer,
kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
Klimatrelaterade risker och möjligheter
Volvokoncernen har som mål att nå nettonollutsläpp av växthus-
gaser i värdekedjan år 2040. En viktig drivkraft i denna övergripande
strategi är utvecklingen av fordon och maskiner med noll eller mycket
låga avgasutsläpp, vilket innebär investeringar. Hastigheten i
omställningen till nettonoll är långsammare än målsättningarna
sattes, men ambitionen och ansträngningarna för att minska
utsläppen av växthusgaser fortsätter. För att möta lagkrav och
kundefterfrågan inkluderar investeringsplanen olika tekniker för att
utnyttja ett brett utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och
därigenom erbjuda en mix a produkter med batterielektriska fordon,
bränslecellselektriska fordon och fordon med förbränningsmotorer.
Som en konsekvens av den långsammare övergången har en
total negativ påverkan på rörelseresultatet för 2025 redovisats om
4.512 Mkr relaterat till batterielektriska produkter. Denna påverkan
består av kompensation för minskade batterivolymsåtaganden om
2.897 Mkr samt nedskrivning av vissa batterielektriska tillgångar
om 1.615 Mkr.
Trots utmaningarna för batterielektriska produkter förväntas
investeringar i teknologi och produktion för konventionella produkter
fortsätta att utnyttjas under överskådlig framtid. För närvarande
finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov av kapitaliserad
forskning och utveckling, materiella anläggningstillgångar eller lager
relaterade till konventionella produkter. Vidare bidrar flexibiliteten
i monteringsanläggningarna, som kan användas för produktion av
både konventionella och batterielektriska produkter, till att begränsa
risken för nedskrivning av tillgångar.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar om klimatrelaterade risker.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar
identifierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa
kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna
påverka. Tabell 2:1 visar var dessa beskrivningar återfinns samt
klimatrelaterade risker och möjligheter, om tillämpligt.
2:1 Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar
Not
Klimatrelaterade risker
och möjligheter
Försäljning med återköpsåtaganden och rörligt försäljningspris 7 Intäkter l
Uppskjuten skatt och osäkerhet i inkomstskattemässiga
behandlingar och tvister
10 Inkomstskatter
Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar
12 Immateriella anläggningstillgångar l
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
och restvärdesrisker
13 Materiella anläggningstillgångar l
Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar 14 Leasing
Reserv för förväntade kreditförluster 15
16
Kundfinansieringsfordringar
Fordringar l
Nedskrivning av varulager 17 Varulager l
Antaganden vid beräkning av pensioner
och liknande förpliktelser
20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Avsättningar för produktgarantier, övriga avsättningar
och avsättningar för rättsliga processer
21 Övriga avsättningar l
71
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 74 =====
3 Förvärv och avyttringar av verksamheter
Redovisningsprinciper
Förvärv
Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstid-
punkten, vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande
inflytandet över verksamheten. Rörelseförvärv redovisas i enlighet
med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierbara tillgångarna och
övertagna skulderna värderas till verkligt värde. Ett överstigande
belopp från köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande
inflytande och verkligt värde vid förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav
jämfört med de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill.
Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs.
I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett
när bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det
bestämmande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara netto-
tillgångar till verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare eget
kapitalandelen omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst
eller förlust, jämfört med redovisat värde, redovisas i resultaträkningen.
Volvokoncernen beslutar i samband med varje rörelseförvärv om
innehavet utan bestämmande inflytande ska redovisas till verkligt
värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens
nettotillgångar. Transaktioner mellan Volvokoncernen och ägare med
innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge
som det bestämmande inflytandet över dotterföretaget kvarstår.
Avyttringar
Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med
tidpunkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det
bestämmande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av
ägarandelen i ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande
inflytandet redovisas som en eget kapitaltransaktion.
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter
I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer
avseende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre
värden. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder
som innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av
tillgångar är av väsentligt värde, redovisas tillgången eller gruppen
av tillgångar, både omsättnings- och anläggningstillgångar, samt de
tillhörande skulderna på separata rader i balansräkningen. Tillgången
eller gruppen av tillgångar värderas till det lägsta av redovisat värde och
verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna
och den eventuella resultateffekt som uppstår vid omvärdering till
verkligt värde redovisas inom respektive segment.
Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag
och övriga aktier och andelar.
Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.
Läs mer i Not 12 Aktier och andelar i moderbolaget för information
om AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den
31 december 2025.
Periodens förvärv
Den 1 augusti 2025 förvärvade Volvokoncernen 100% av aktierna i
Truck Centre Western Australia från P.H.W Air Charter och Max
Winkless. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 109,5 miljoner
AUD (682 Mkr). Köpeskillingen motsvarar de förvärvade netto-
tillgångarna till verkligt värde, främst bestående av lager och
övervärden relaterat till kundrelationer. Det återstående beloppet
har redovisats som goodwill. Den förvärvade goodwillen hänför
sig främst till värdet av förväntade framtida kundrelationer, den
förvärvade marknadspositionen, den samlade och kvalificerade
arbetskraften samt till förväntade synergier från verksamhets-
förvärvet. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet
Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter.
Under 2024 förvärvade Volvokoncernen nettotillgångarna
relaterade till batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra
Operating Company Inc., vilket inkluderade ett utvecklingscenter för
batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik
i Greer i South Carolina i USA. Förvärvet gjordes till en köpeskilling
om 210 miljoner USD (2.169 Mkr) före justering för lagernivå vid
tillträde. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet
Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter.
Volvokoncernen förvärvade även en produktionsanläggning som
producerar hytter for Macks tunga och medeltunga lastbilar i North
Carolina, USA, från Commercial Vehicle Group Inc. under 2024.
Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 49 miljoner USD (514 Mkr).
Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar
i Volvokoncernens finansiella rapporter.
Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning och kassa-
flödesanalys i samband med samtliga förvärv av verksamheter är
inkluderade i tabell 3:1.
3:1 Förvärv
2025 2024
Immateriella anläggningstillgångar 229 653
Materiella anläggningstillgångar 503 1.220
Finansiella anläggningstillgångar – 122
Uppskjutna skattefordringar 54 –
Varulager 704 1.341
Kortfristiga fordringar 133 116
Likvida medel 43 –
Långfristiga avsättningar -8 –
Långfristiga skulder -433 -156
Kortfristiga skulder -783 -81
Förvärvade nettotillgångar 441 3.215
Innehav utan bestämmande inflytande – –
Goodwill 400 105
Köpeskilling -841 -3.320
Utestående köpeskilling¹ – 79
Förskottsbetalning² – 235
Påverkan på Volvokoncernens
likvida medel -798 -3.006
Påverkan på Volvokoncernens finansiella
nettoställning -1.545 -3.058
1 2024 avser främst en utestående köpeskilling relaterad till förvärvet av
produktionsanläggningen från Commercial Vehicle Group Inc., vilken
reglerades under 2025.
2 2024 avsåg återföring av förskottsbetalningen i 2023 avseende förvärvet av
en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company.
72
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 75 =====
Periodens avyttringar
I juni 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck joint
venture-bolaget Coretura AB. Volvokoncernen avyttrade 50%
av sina aktier till Daimler Truck för 500 Mkr. Utifrån den externa
transaktionen med Daimler Truck har Volvokoncernens kvarvarande
andel i samriskbolaget omvärderats till verkligt värde, vilket medförde
ett övervärde uppgående till 489 Mkr som till stor del är hänförligt
till immateriella tillgångar avseende teknologi. Transaktionen
genererade en total vinst om 989 Mkr som påverkade Volvo-
koncernens rörelseresultat, samt en positiv kassaflödeseffekt
om 472 Mkr.
I september 2025 avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel
på 70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery
Co (SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong
Group (LGG) till en köpeskilling om 6.000 miljoner RMB (7.943
Mkr). Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat positivt
med 811 Mkr (inklusive ackumulerade valutakursdifferenser återförda
till resultatet om 815 Mkr).
Under 2024 genomförde Volvokoncernen avyttringen av Volvo
Construction Equipments asfaltsläggarverksamhet ABG till Ammann
Group. Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat
negativt med 610 Mkr under 2023 till följd av en nedskrivning av
tillgångar till verkligt värde.
Avyttringen av Arquus till John Cockerill Defense genomfördes
under 2024 och genererade en positiv kassaflödeseffekt om
1.917 Mkr. Totalt påverkade avyttringen av Arquus Volvokoncernens
rörelseresultat negativt med 699 Mkr under åren 2023 och 2024,
till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde under 2023.
Som ett resultat av John Cockerill Defences förvärv av Arquus kan
en tilläggsköpeskilling på högst 100 miljoner EUR (cirka 1.080 Mkr)
betalas till Volvokoncernen, beroende på utvecklingen av Arquus
under åren 2023–2025. Tilläggsköpeskillingen omvärderas
kontinuerligt under den specificerade tidsperioden. Vid försäljnings-
tillfället uppskattades det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen till
45 miljoner EUR (cirka 486 Mkr). Tilläggsköpeskillingen redovisas
som en tillgång till verkligt värde och påverkade den totala realisa-
tionsvinsten/förlusten med samma belopp.
Under 2024 erhöll Volvokoncernen 176 Mkr i tilläggsköpeskilling
relaterat till försäljningen av UD Trucks till Isuzu Motors som genom-
fördes 2021.
Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning, resultat-
räkning samt kassaflödesanalys i samband med samtliga avyttringar
av verksamheter specificeras i tabell 3:2.
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning
Den 31 december 2025 redovisades inga tillgångar och skulder
som innehas för försäljning, jämfört med 368 Mkr för 2024 vilket
var hänförligt till fastighetsavyttringar.
Förvärv och avyttringar efter periodens slut
Den 31 januari 2026 slutförde Volvokoncernen det tidigare
kommunicerade förvärvet av Swecon. Förvärvet omfattar Swecons
verksamheter i Sverige, Tyskland och Baltikum, inklusive Entrack.
Den förvärvade verksamheten omfattar försäljning av produkter och
tjänster, uthyrningsverksamhet, eftermarknadstjänster och support
till kunder samt kontor, verkstadsanläggningar och 1.400 anställda.
Förvärvet utgör ett strategiskt steg i arbetet med att ytterligare
stärka återförsäljarverksamheten och serviceförsäljningen på ett
antal nyckelmarknader och därmed göra denna affär till en kärn-
verksamhet för Volvo Construction Equipment i Europa.
Köpeskillingen uppgick till 7,3 Mdr före justering av stängnings-
balanser. I samband med förvärvet har Volvokoncernen gjort en
preliminär förvärvsanalys av identifierade tillgångar och skulder,
vilken förväntas slutföras inom tolv månader från förvärvstidpunkten.
Köpeskillingen motsvarar de förvärvade nettotillgångarna till verkligt
3:2 Avyttringar
2025 2024
Goodwill -510 -461
Immateriella anläggningstillgångar -14 -525
Materiella anläggningstillgångar -1.131 -1.005
Finansiella anläggningstillgångar -2.264 -819
Uppskjutna skattefordringar -468 -149
Varulager -3.060 -4.394
Kortfristiga fordringar -10.960 -5.928
Likvida medel -6.859 -272
Långfristiga avsättningar 309 336
Långfristiga skulder 2.960 2.909
Kortfristiga skulder 10.907 7.181
Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde
redovisad under tidigare år – 1.488
Avyttrade nettotillgångar -11.089 -1.639
Varav innehav utan bestämmande inflytande -3.063 –
Kassaflöde och finansiell nettoställning 2025 2024
Erhållna likvida medel 8.498 1.168
Återbetalning av lån – 1.474
Likvida medel, avyttrade verksamheter -6.859 -272
Påverkan på Volvokoncernens likvida medel 1.639 2.371
Påverkan på Volvokoncernens finansiella
nettoställning 6.133 2.766
Detaljer avseende avslutade avyttringar 2025 2024
Erhållen och kommande köpeskilling:
Likvida medel 8.498 993
Verkligt värde av villkorad köpeskilling – 472
Total köpeskilling vid avyttring 8.498 1.465
Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar -8.026 -1.639
Verkligt värde av kvarvarande innehav i
koncernredovisningen 500 –
Valutakursförändringar
återförda till resultatet 868 423
Realisationsvinst/förlust 1.840 249
värde, främst bestående av materiella anläggningstillgångar
(2,6 Mdr), varulager (1,4 Mdr) samt överskottsvärden hänförliga
till kundrelationer (0,8 Mdr) och varumärke (0,2 Mdr). De identifi-
erade immateriella tillgångarna kommer att skrivas av inom fyra år.
Det återstående beloppet om 4,1 Mdr har redovisats som goodwill.
Den förvärvade goodwillen hänför sig främst till värdet av den för-
värvade marknadspositionen, framtida kundrelationer, den samlade
och kvalificerade arbetskraften, samt förväntade synergier från
verksamhetsförvärvet. Eftersom Volvokoncernen var och förblir
Swecons huvudsakliga leverantör, kommer relationen mellan
parterna att vara intern framöver. Således är en del av goodwillen
kopplad till kundlojalitet gentemot Volvokoncernens varumärke och
produkter samt leverantörsavtalet mellan parterna, vilka inte redovisas
separat från goodwill. För helåret 2024 uppgick Swecons intäkter
till 10 Mdr. Transaktioner mellan Construction Equipment och
Swecon efter förvärvet kommer att elimineras inom Volvokoncernen.
Från och med 31 januari 2026 redovisas den förvärvade verksam-
heten inom segmentet Construction Equipment i Volvokoncernens
finansiella rapporter.
Volvokoncernen har inte gjort några ytterligare förvärv eller
avyttringar efter periodens slut som har haft en väsentlig påverkan
på de finansiella rapporterna.
73
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 76 =====
4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering
Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansi-
ella risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditets-
risker och övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell
riskpolicy som reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras
och som definierar roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den
finansiella riskpolicyn fastslår också principer för hur finansiella
aktiviteter skall utföras, sätter mandat och styrprinciper för hantering
av finansiella risker samt anger vilka finansiella instrument som skall
användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och styrprinciper
beskrivs i respektive riskavsnitt.
AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året
regelbundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker
och andra ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den
finansiella riskpolicyn ses över årligen. Den finansiella riskhanteringen
är en integrerad del av Volvokoncernens affärsverksamhet där delar
av ansvaret för finansverksamheten och de finansiella riskerna är
centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvokoncernens internbank.
Deras ansvar inkluderar finansiering av Industriverksamheten samt
finansiering av kreditportföljen i Financial Services.
Under 2025 präglades de finansiella marknaderna av handelskrig
och geopolitisk osäkerhet. Kreditspreadarna var relativt stabila under
året. Inflationen minskade vilket åtföljdes av en nedgång av de långa
marknadsräntorna. Korta marknadsräntor uppvisade en mer diver-
gerad bild men minskade generellt. Under året har SEK stärkts
märkbart mot flertalet valutor. Volvokoncernen har fortsatt att
utföra finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet med den
finansiella riskpolicyn utan några policyöverträdelser.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
avseende finansiella instrument.
Läs mer i avsnittet Finansiell styrning om finansiell riskhantering.
Läs mer i avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer om finansiella risker.
Ränterisker
Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivåer påverkar
Volvokoncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det
verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Efter
att reformen för referensräntor implementerats har marknadsräntor
fortsatt att ersättas av riskfria räntor. Övergångsfasen för olika IBOR-
räntor förväntas fortsätta ett antal år. Konverteringar hanteras i
enlighet med ISDA fallback-scenariot och inga väsentliga effekter
förväntas i Volvokoncernens resultaträkning. Inga väsentliga IBOR-
räntor, där Volvokoncernen hade utestående kontrakt, har upphört
under 2025 och det finns heller ingen kommunicerad tidplan för
avskaffande av ytterligare väsentliga IBOR-räntor under det
kommande året.
Policy
Att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder
minskar exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/
påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar
och skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska
valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk.
74
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
RÄNTERISKER
FINANSIELLA RISKER
KREDITRISKERVALUTARISKERRÄNTERISKER LIKVIDITETSRISKER
PRISRISKER FINANSIELL
VALUTAEXPONERING FINANSIELLA KREDITRISKER
VALUTAEXPONERING
AV EGET KAPITAL FINANSIELLA MOTPARTSRISKER
KASSAFLÖDESRISKER KOMMERSIELL
VALUTAEXPONERING KOMMERSIELLA KREDITRISKER RÅVARURISKER
ÖVRIGA PRISRISKER
===== SIDA 77 =====
Kassaflödesrisker
Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden
påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansi-
ella nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras
med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen
på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av
matchningsgraden exkluderar eget kapital som i Financial Services
uppgår till 10%. Vid utgången av 2025 var denna matchningsgrad
98% (97) i Financial Services, vilket är i enlighet med koncernens
policy.
Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande till-
gångar i Volvokoncernen vid utgången av 2025 främst av likvida
medel. Den 31 december 2025 var den genomsnittliga räntan på
finansiella tillgångar i Industriverksamheten 2,6% (3,3). Minsk-
ningen beror på lägre underliggande räntor i regioner där Volvo-
koncernen har betydande volym av finansiella tillgångar.
Industriverksamhetens resultat och lönsamhet är nära kopplat
till konjunkturcykeln. Till följd av detta är räntebindningstiden på
finansiella lån på mellan en och tre månader för att minimera
ränterisken. Den genomsnittliga räntesatsen på finansiella skulder
i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader,
uppgick vid årsskiftet till 4,7% (4,8).
Tabell 4:1 visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri-
verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder
och pensioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig
räntebindningstid på tre månader avseende finansiella skulder, om
räntenivån stiger med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen avseende
ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att
marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis.
Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och
samma tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallell-
förskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar
och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknadsräntor.
Effekten av verkliga ränteförändringar kan därmed avvika från den
presenterade analysen. Påverkan på eget kapital är resultateffekt
efter skatt.
Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser avseende känslighetsanalys för de förmånsbestämda
förpliktelserna vid förändringar av de tillämpade antagandena för
diskonteringsränta och inflation.
4:1 Risk Industriverksamhetens finansiella nettoställning, 31 dec 2025
Finansiell nettoställning exkl.
pensioner och liknande förpliktelser
och leasingskulder
Påverkan på resultat efter
finansiella poster om räntenivån
stiger 1% (Ränterisk)
Påverkan på finansiell nettoställning
om SEK stärks 10% i förhållande till
andra valutor (Valutarisk)Mkr
SEK 31.561 358 –
EUR 17.856 157 -1.786
USD 7.224 65 -722
GBP 6.629 58 -663
CNY 2.746 28 -275
BRL -1.826 -14 183
Övriga -1.152 -3 115
Totalt 63.040 648 -3.148
Läs mer i avsnittet Finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning.
Prisrisker
Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansi-
ella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta).
Samtliga utestående lån för Industriverksamheten har en kort ränte-
bindningstid, vilket gör att prisrisken blir obetydlig.
Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och
skulder för att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att
ta begränsade valuta- och räntepositioner relaterade till Financial
Services-portföljen. Detta mandat regleras och begränsas av app-
licerbara marknadsrisklimiter.
Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo
Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga
verktyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valutarisk och
likviditetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad
av 97,7% över en dags horisont baserat på historiska värden för
volatilitet och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group
Treasury är 150 Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den
31 december 2025 var VaR-utnyttjandet 8,7 Mkr (20,0).
75
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 78 =====
Valutarisker
Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser.
Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till för-
ändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida
betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i
värdet av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt
förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotter-
företag (valutaexponering av eget kapital).
Policy
Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa
kassaflödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd
policy för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella
poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta
arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för
valutaexponering av eget kapital.
Kommersiell valutaexponering
Transaktionsexponering från kommersiella flöden
Volvokoncernen bedriver tillverkning i 17 länder runt om i världen
och mer än 98% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktions-
exponeringen från kommersiella flöden uppkommer genom interna
inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter
och marknadsbolag, samt externa inköp och försäljningar i utländsk
valuta runt om i världen. Då den övervägande delen av verksamheten
i Volvokoncernen bedrivs utanför Sverige påverkar rörelser i valuta-
kurser i många fall transaktionsflöden i utländsk valuta mot andra
valutor än mot SEK. Industriverksamhetens transaktionsexponering
från kommersiella flöden för Volvokoncernens viktiga valutor framgår
i diagram 4:5 . Diagrammet visar transaktionsexponeringen från
kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, uttryckt som netto
överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella nettoflöden
minskade jämfört med föregående år som en effekt av den cykliska
nedgången med lägre volymer av nya fordon och maskiner som
följd. Underskott i SEK och KRW beror främst på stora till-
verkningskostnader från fabrikerna i Sverige och Sydkorea
samtidigt som externa intäkter i utländska valutor är begränsade.
Överskottet i GBP är främst relaterat till intern- och externförsäljning
till Storbritannien. Överskottet i CAD är främst relaterat till intern- och
externförsäljning till Kanada. Överskottet i USD är främst relaterat till
intern- och externförsäljning till USA och tillväxtmarknader runt om i
världen. Transaktionsexponeringen i Financial Services är begränsad
då utlåningen sker i lokal valuta och valutarisken hanteras genom en
matchning mellan in- och utlåning.
Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering
verkställs centralt. Volvokoncernens konsoliderade transaktions-
exponering i utländsk valuta är värdet av prognostiserade framtida
kassaflöden i utländsk valuta. Volvokoncernen kan säkra den del av
det prognostiserade framtida kassaflödet i utländsk valuta som med
stor sannolikhet kommer att inträffa. Under 2025 har emellertid
endast framtida kassaflöden för specifika ordrar, beslutade från fall
till fall, säkrats. Volvokoncernen använder terminskontrakt och
valutaoptioner i syfte att säkra värdet av avtalade framtida
kassaflöden i utländska valutor. Säkrad andel av avtalade framtida
kassaflöden ligger för samtliga perioder inom ramen för Volvo-
koncernens finansiella riskpolicy. I tabell 4:2 framgår utestående
derivat för säkring av kommersiella valutarisker.
4:2 Volvokoncernens utestående derivat för säkring av
kommersiella valutarisker, 31 dec 2025
Nominellt belopp, miljoner GBP/SEK HKD/SEK
Förfalloår 2026 5 17
Total lokal valuta 5 17
Genomsnittlig kontraktskurs 13,16 1,21
Marknadsvärde av utestående
derivat, Mkr 4 1
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om säkringar av
valutarisker av framtida kassaflöden och effekterna som redovisats i
resultaträkningen.
4:3 Känslighetsanalys
Risk valutaexponering 2025
Transaktions-
exponering från
kommersiella
nettoflöden
Påverkan på rörelseresultatet om
valutan stärks med 10% i
förhållande till alla andra valutor
(Valutarisk)Mdr kr
SEK -53 -5,3
GBP 15 1,5
CAD 10 1,0
USD 9 0,9
AUD 6 0,6
Känslighetsanalyser för transaktionsexponering
I tabell 4:3 framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor
för Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra
valutor. Säkringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella
kassaflöden i utländsk valuta, vilket innebär att påverkan på eget
kapital är påverkan på rörelseresultatet. Känslighetsanalysen för
valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt
att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor.
I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en
och samma tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten
kan därför avvika från känslighetsanalyserna. Underskottet i trans-
aktionsexponering i SEK är främst relaterat till utländska kommersi-
ella flöden i GBP, CAD, USD, AUD och NOK gentemot SEK.
Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid
konsolidering av utländska dotterföretag
I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag
påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna.
Volvokoncernen säkrar inte denna risk. I diagram 4:7 framgår
omräkningseffekten i viktiga valutor vid konsolidering av rörelse-
resultatet för 2025 i utländska dotterföretag i Volvokoncernen.
Läs mer i avsnittet om valutaexponering av eget kapital.
76
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
VALUTARISKER
===== SIDA 79 =====
Volvokoncernens valutauppföljning
Av tabell 4:4 och diagrammen 4:5 till 4:8 framgår valutapåverkan
på rörelseresultatet och illustrerar transaktionsexponering och
valutapåverkan på rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden
i utländsk valuta, omräkningseffekt vid konsolidering av rörelse-
resultatet av utländska dotterföretag och valutapåverkan på för-
säljningen i viktiga valutor.
Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från
kommersiella flöden ovan.
Finansiell valutaexponering
Lån och placeringar i koncernens dotterföretag görs huvudsakligen
i lokala valutor via Volvo Group Treasury vilket minimerar de enskilda
företagens finansiella valutaexponering. Volvo Group Treasury använder
olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika
valutor utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansi-
ella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansi-
ella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka
bedriver sin verksamhet i olika valutor.
Av tabell 4:1 framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat
efter finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasing-
skulder och pensioner och liknande förpliktelser netto, om SEK förstärks
med 10%.
Valutaexponering av eget kapital
Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i
utländska dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då
tillgångar och skulder omräknas till SEK. För att minimera valuta-
exponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget
kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och
legala förutsättningar. I samband med denna aktivitet kan utbetal-
ningar av större interna utdelningar i utländsk valuta bli föremål
för säkring. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett
utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat. Netto-
tillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures
uppgick vid utgången av 2025 till 84 miljarder kronor (101).
Kurssäkringsbehov avseende investeringar i intresseföretag, joint
ventures och övriga företag avgörs från fall till fall.
Av nedanstående karta framgår Volvokoncernens nettotillgångar
(Mdr kr) fördelat per valuta.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens
principval gällande säkringsredovisning. Information om vinster och
förluster relaterat till säkring av interna utdelningar, se tabell 30:3.
77
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor, Mdr kr
SEK
94,9
CNY
4,9
INR 2,4
KRW 2,6
GBP 5,5
EUR
22,4
USD
24,4
BRL
9,6
Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor (Mdr kr) = n
Läs mer i avsnittet Valutaexponering av eget kapital ovan.
OTHER
11,8
===== SIDA 80 =====
När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade:
4:4 Volvokoncernens valutauppföljning
Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen
Mkr 2025 2024 Förändring
Nettoflöden i utländsk valuta -3.964
Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt 20 -87 106
Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta 116 -49 165
Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag -2.521
Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen -6.214
Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram 4:6 och omräkningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet i
utländska dotterföretag åskådliggörs i diagram 4:7 för de viktigaste valutorna.
¢ 15 10 9 6 5 4 2 -4 -53 5
£ 15 11 9 7 6 5 2 -3 -59 6
£ Valutaflöde 2024 ¢ Valutaflöde 2025
Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella
kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto
överskott/underskott i viktiga valutor.
Läs mer i avsnittet Kommersiell valutaexponering.
589 106 -222 -246 -649 -771 -865 -986 -920
£ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -3.964 Mkr).
Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen
framgår i ovanstående diagram.
-1.016 -422 -286 -260 -218 -55 -55 -52 -40 -117
£ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -2.521 Mkr).
Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska
dotterföretag framgår i ovanstående diagram.
-9.916 -5.362 -3.824 -1.648 -1.617 -1.304 -862 -693 -4.370
£ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -29.595 Mkr).
Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta
samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i
utländska dotterföretag framgår i ovanstående diagram.
78
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
GBP CAD USD AUD NOK ZAR DKK KRW SEK Övriga
-70
-60
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
4:6 Valutapåverkan på rörelseresultatet från nettoflöden
i utländsk valuta 2025 jämfört med 2024, Mkr
USD EUR BRL AUD CAD GBP CNY KRW Övriga
-10.000
-8.000
-6.000
-4.000
-2.000
0
2.000
4:8 Valutapåverkan på omsättningen 2025
jämfört med 2024, Mkr
KRW CNY NOK ZAR AUD USD GBP CAD Övriga
-1.200
-1.000
-800
-600
-400
-200
0
200
400
600
4:5 Transaktionsexponering från kommersiella nettoflöden
2025 och 2024, Mdr kr
4:7 Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2025
jämfört med 2024, Mkr
BRL EUR USD AUD CAD MXN KRW TRY GBP Övriga
-1.500
-1.200
-900
-600
-300
0
300
===== SIDA 81 =====
Kreditrisker
Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning
för redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar
(kommersiell kreditrisk), att Volvokoncernens placeringar inte kan
realiseras (finansiell kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir
realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet vid
användning av derivatinstrument (finansiell motpartsrisk).
Policy
Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera,
mäta och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för
förluster som härrör sig från krediter till kunder och leverantörer,
finansiell kreditrisk, motpartsrisk, samt kundfinansieringsverk-
samheten inom Financial Services.
Kommersiella kreditrisker
Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys
och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad
mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom
aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande
fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att
erforderliga reserveringar sker för förväntade kreditförluster på
finansiella fordringar. Riskhanteringsstrategin inom Financial
Services presenteras i not 15 Kundfinansieringsfordringar och inom
Industriverksamheten i not 16 Fordringar. Dessutom presenteras
i not 15 åldersanalys av bruttoexponeringen av utestående kund-
finansieringsfordringar och i not 16 åldersanalys av kundfordringar
i relation till reserv för förväntade kreditförluster.
Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den
31 december 2025 till netto 234 miljarder kronor (257). Kredit-
risken i denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder
och återförsäljare. Säkerhet utgörs av de finansierade produkterna.
I kreditgivningen eftersträvar Volvokoncernen en balans mellan
riskexponering och förväntad avkastning. Syndikering av kundfinansi-
eringsfordringar görs i syfte att reducera koncentrationsrisken.
Per 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens kundfordringar
till netto 31 miljarder kronor (42).
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens
koncentration av kreditrisk i Financial Services.
Läs mer i Not 16 Fordringar.
Finansiella kreditrisker
Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av
Volvo Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög
likviditet och låg kreditrisk. Enligt Volvokoncernens finansiella
riskpolicy uppnås detta genom att motparter för både placeringar
och derivattransaktioner skall ha erhållit en rating om A- eller bättre,
hos något av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande.
Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december
2025 till 73 miljarder kronor (85), varav merparten i form av bank-
kontobalanser.
Läs mer i Not 18 Likvida medel.
Finansiella motpartsrisker
Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk,
vilket innebär att en potentiell förlust inte alltid kan regleras (helt
eller delvis) mot en potentiell vinst om motparten inte fullföljer sin
del av kontraktet. Volvokoncernen arbetar aktivt med limiter per
motpart för att reducera risken för höga nettobelopp mot enstaka
motparter. För att minska exponeringen ytterligare ingår Volvo-
koncernen nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal, med alla motparter som
kan komma ifråga för derivattransaktioner. Nettningsavtalen innebär
att fordringar och skulder kan kvittas i vissa situationer, bl.a.
i händelse av motpartens insolvens. Till ISDA-avtal medföljer ofta s.k.
Credit Support Annex (CSA) villkor. CSA fastställer villkoren för när
parterna är skyldiga att utföra kontantöverföringar sinsemellan för att
reducera exponeringen på öppna nettopositioner. Nettningsavtalen
har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller
finansiella ställning, eftersom ingångna derivattransaktioner
redovisas brutto. Tabell 4:9 visar effekterna av nettningsavtal
och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering
i utestående ränte- och valutaderivat per 31 december 2025.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens
bruttoexponering per typ av derivatinstrument.
4:9 Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat, 31 dec 2025
Bruttoposition Nettningsavtal
Kontant-
överföringar Nettoposition Förändring
Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar 7.646 -1.587 -5.423 635 92 %
Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder 1.787 -1.587 -17 183 90 %
79
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
KREDITRISKER
===== SIDA 82 =====
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle
kunna finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra
sina betalningsåtaganden.
Policy
Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap
genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida
tillgångar, huvudsakligen i form av kassabalanser på banker med en
kreditrating på minst A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten
eller liknande. En god balans mellan kort och lång upplåning samt
avtalade långfristiga kreditfaciliteter är avsett att säkra tillgången till
likviditet och således Volvokoncernens betalningsförmåga.
Volvokoncernens likvida medel uppgick till 73 miljarder kronor (85) den
31 december 2025. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade
kreditfaciliteter på 61 miljarder kronor (59). Diagram 4:10 visar
förväntade framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder.
Kapitalflödet avser förväntade betalningar avseende lån, leasing-
skulder och derivat. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens
förväntade framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån,
leasingskulder och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet
från den löpande verksamheten. De outnyttjade kreditfaciliteternas
löptidsfördelning är också inkluderad i not 22 Skulder, i tabell 22:2.
Den stora andelen låneförfall under 2026 och 2027 är en effekt av
den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen inom
Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med
Industriverksamheten.
Financial Services mäter matchningsgraden av in- och
utlåningens längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar
eget kapital som uppgick till 10% i Financial Services. Vid utgången
av 2025 var denna matchningsgrad 98% (97) vilket är i enlighet
med Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl
har Volvo Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad
om 80–120% avseende på portföljen i Financial Services. Vid
utgången av 2025 var denna matchningsgrad 95% (95). Vinster
och förluster hänförliga till den lägre matchningsgraden påverkar
segmentet Koncernfunktioner och övrigt inom Industriverksamheten.
Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga
leasingskulder i tabell 14:4.
Läs mer i Not 22 Skulder om löptidsanalys för långfristiga
skulder i tabell 22:2.
£
-110,8 -73,7 -26,4 -19,1 -14,6 -1,1 -2,3
¢ -9,5 -5,6 -3,0 -2,0 -0,9 -0,3 -0,3
£ Kapitalflöde lån ¢ Ränteflöde
1 Utöver derivat inkluderade i diagram 4:10 innehar Volvokoncernen derivat
relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka förväntas
ge upphov till 6,1 miljarder kronor (3,1) i framtida kapitalflöde och 0,3
miljarder kronor (1,5) i framtida ränteflöde.
Övriga prisrisker
Råvarurisker
Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser kan påverka
Volvokoncernens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla
metaller och el sker regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris
erhålls på globala marknader.
Policy
Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produkt-
kostnadskalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljnings-
priset för slutprodukterna. Inköpsavtal med råvaruleverantörer kan
också vara långsiktiga eller strukturerade på ett sätt som minskar
volatiliteten i råvarukostnaderna.
80
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
LIKVIDITETSRISKER
ÖVRIGA PRISRISKER
2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032
eller
senare
-120
-100
-80
-60
-40
-20
0
4:10 Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat
relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder¹, Mdr kr
===== SIDA 83 =====
5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar
Redovisningsprinciper
Joint ventures
Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt
bestämmande inflytande tillsammans med en eller flera externa
parter. Gemensam kontroll föreligger endast när beslut om relevant
verksamhet kräver ett enhälligt samtycke från de parter som delar
kontroll. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med
kapitalandelsmetoden.
Intresseföretag
Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande
inflytande. En stark indikation på sådant inflytande är när
koncernens innehav är mer än 20% men mindre än 50% av
röstvärdet. Andelar i intresseföretag redovisas i enlighet med
kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden
Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras
enligt kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i
joint ventures och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning.
I förekommande fall har resultatet reducerats med avskrivning av
övervärden och hänsyn har tagits till effekten av tillämpning av olika
redovisningsprinciper. Resultat från företag redovisade enligt
kapitalandelsmetoden redovisas i rörelseresultatet då Volvo-
koncernens investeringar är av rörelsekaraktär. Utdelningar från
joint ventures och intresseföretag ingår inte i koncernens resultat.
Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och intresseföretag
förändras med Volvokoncernens andel av företagens resultat efter
skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna
utdelningar. Värdet av investeringar i joint ventures och intresse-
företag påverkas även av Volvokoncernens andel av företagens
övriga totalresultat samt av valutakursförändringar vid omräkning
av företagens eget kapital i Volvokoncernens konsolidering.
När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint
ventures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas
om nedskrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller
långvarig nedgång i verkligt värde av aktierna en indikation på
nedskrivningsbehov. Investeringar som redovisas i enlighet med
kapitalandelsmetoden kan dock inte uppgå till ett negativt redovisat
värde. Volvokoncernens andel av en förlust justeras därför inte om
innehavet uppgår till ett negativt värde. Avsättningar görs för
ytterligare förluster i den mån Volvokoncernen har en legal eller
formell förpliktelse att göra betalningar för ett joint venture eller
intresseföretag.
Övriga aktier och andelar
Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i
vilka Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande. Det betyder
generellt att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av
röstvärdet. Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde
via övrigt totalresultat till följd av att aktierna inte innehas för handel.
För onoterade aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på
ett tillförlitligt sätt, dessa värderas därför till upplupet anskaffnings-
värde. Intjänad eller betald ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas
i resultaträkningen bland finansiella poster i enlighet med effektiv-
räntemetoden. Utdelning hänförlig till dessa tillgångar redovisas som
resultat från övriga aktieinnehav inom rörelseresultatet.
Läs mer i
Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och
värdering av finansiella instrument.
Väsentliga innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden
cellcentric GmbH & Co KG
År 2021 bildade Daimler Truck AG och Volvo Group det 50/50-
ägda joint venture-bolaget cellcentric GmbH & Co. KG med
huvudkontor i Kirchheim unter Teck, Tyskland. cellcentrics
huvudfokus är att utveckla, producera och kommersialisera
bränslecellsystem för användning i tunga lastbilar. Investeringen
redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar.
VE Commercial Vehicles, Ltd. (VECV)
VE Commercial Vehicles Ltd. (VECV) har sedan 2008 varit ett
joint venture mellan Volvo Group och Eicher Motors Limited.
Investeringen i VECV syftar till att stärka Volvokoncernens position
på den indiska marknaden. VECV omfattar fem affärsområden –
Eicher Trucks and Buses, Volvo Trucks India, Eicher Engineering
Components samt VE Powertrain. Volvokoncernen innehar 45,6 %
och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar.
Flexis SAS
År 2024 bildade Volvokoncernen joint venture-företaget Flexis SAS
tillsammans med Renault Group och CMA CGM Group. Volvo-
koncernen innehar 45% av företaget, vars syfte är att erbjuda nästa
generation helt elektriska och mjukvarudefinierade skåpbilar. Bolaget,
som har sitt säte i Frankrike, ska möta det växande behovet av
koldioxidfri och effektiv stadslogistik. Investeringen redovisas inom
rörelsesegmentet Lastbilar. I februari 2026 har Volvokoncernen
kommit överens om att sälja sitt innehav om 45% till Renault Group.
Milence
Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton
Group ett joint venture, Milence. Syftet är att tillhandahålla till-
förlitliga och lättillgängliga högpresterande laddstationer för alla
operatörer av batterielektriska tunga fordon. Volvokoncernen innehar
33,3 % och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet
Lastbilar.
Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV)
Volvokoncernen förvärvade år 2015 en ägarandel om 45% i
Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV), vilket avsevärt
stärkte koncernens position på den kinesiska marknaden för
kommersiella fordon. Ägandet i den kinesiska fordonstillverkaren
DFCV klassificeras som ett intresseföretag och redovisas inom
rörelsesegmentet Lastbilar.
Nya investeringar 2025
Under 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck ett joint
venture, Coretura AB, med ett ägandeförhållande om 50/50. Syftet
med joint venture-företaget är att utveckla en ny, standardiserad
mjukvarudefinierad fordonsplattform (Software-Defined Vehicle,
SDV) för den kommersiella fordonsindustrin. Bolaget har sitt säte
i Göteborg och inledde sin verksamhet i juni 2025.
81
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 84 =====
5:1 Investeringar i joint ventures och intresseföretag
Joint ventures Intresseföretag
cellcentric VECV Flexis Milence DFCV
Övriga joint
ventures och
intresseföretag¹ Total
Ingående redovisat värde 2024 7.786 3.131 – 377 7.256 608 19.158
Ägarandel (%) 50,0 45,6 45,0 33,3 45,0 – –
Förvärv av joint ventures eller intresseföretag – – 2.436 – – 356 2.792
Avyttring av joint ventures eller intresseföretag – – – – – – –
Resultat enligt kapitalandelsmetoden -1.404 615 -157 -192 -952 -76 -2.166
Kapitaltillskott 1.307 – – 432 – 154 1.893
Valutakursförändringar 269 238 30 16 401 18 972
Erhållen utdelning – -143 – – – – -143
Övrigt – -6 – – 21 -25 -9
BR Redovisat värde, 31 dec 2024 7.958 3.835 2.309 634 6.726 1.035 22.496
Ägarandel (%) 50,0 45,6 45,0 33,3 45,0 – –
Förvärv av joint ventures eller intresseföretag² – – – – – 501 501
Avyttring av joint ventures eller intresseföretag – – – – – -3 -3
Resultat enligt kapitalandelsmetoden -1.321 690 -354 -273 -240 -132 -1.630
Kapitaltillskott 1.169 – – 443 – 436 2.048
Valutakursförändringar -458 -775 -127 -38 -690 -43 -2.131
Erhållen utdelning – -203 – – – – -203
Övrigt – 6 – – 25 – 31
BR Redovisat värde, 31 dec 2025 7.348 3.554 1.828 765 5.821 1.796 21.111
1 Övriga innehav avser huvudsakligen Cespira, Coretura AB och Blue Chip Jet II .
2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter i sektionen periodens avyttringar om etableringen av Coretura.
5:2 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag
2025 2024
Resultat från joint ventures
VECV 690 615
cellcentric -1.321 -1.404
Flexis -354 -157
Milence -273 -192
Övriga företag -142 -70
Delsumma -1.400 -1.208
Resultat från intresseföretag
DFCV¹ -240 -952
Övriga företag 10 -6
Delsumma -230 -959
Omvärdering, nedskrivning och resultat vid avyttring av aktier
Övriga företag – –
Delsumma – –
RR Resultat från innehav i joint ventures och
intresseföretag² -1.630 -2.166
1 Resultatet från DFCV inkluderar en internvinsteliminering om netto 25 Mkr (37)
samt en justering enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på 15 Mkr (-92).
2 Inkluderar Volvokoncernens avskrivningar på övervärden om 25 Mkr (37) i
intresseföretag och joint ventures.
82
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 85 =====
Följande tabell visar sammanfattad finansiell information för Volvokoncernens väsentliga joint ventures och intresseföretag:
5:3 Sammanfattade finansiella rapporter
Joint ventures Intresseföretag
cellcentric VECV Flexis Milence DFCV
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Resultaträkning
Nettoomsättning 10 117 29.120 28.596 – – 48 8 41.201 40.452
Rörelseresultat -2.626 -2.780 1.828 1.455 -713 -380 -789 -601 -533 -1.967
Periodens resultat -2.647 -2.801 1.514 1.347 -788 -347 -821 -614 -534 -2.116
Övrigt totalresultat 24 -63 – – – – 17 11 – –
Totalt totalresultat -2.623 -2.864 1.514 1.347 -788 -347 -804 -603 -534 -2.116
Periodens resultat inkluderar:
Avskrivningar och nedskrivningar -690 -700 -692 -758 -8 -2 -169 -60 -1.537 -1.580
Ränteintäkter 10 9 235 230 27 34 13 19 73 127
Räntekostnader -19 -17 -42 -27 -103 -1 -30 -34 – –
Inkomstskatter -12 -13 -505 -315 – – -4 – -70 -273
Balansräkning
Anläggningstillgångar 14.663 15.860 4.884 5.716 10.474 5.562 3.061 2.501 14.220 16.906
Omsättningstillgångar 1.078 1.371 13.401 13.459 1.654 3.111 1.301 1.058 34.863 35.026
varav likvida medel 549 567 3.287 3.033 638 2.607 1.108 537 12.846 15.818
Summa tillgångar 15.741 17.231 18.285 19.175 12.128 8.673 4.362 3.559 49.083 51.932
Eget kapital 14.518 15.727 6.388 6.838 4.062 5.130 2.294 1.901 9.964 12.032
Långfristiga finansiella skulder 330 365 233 237 – – 1.150 1.274 – –
Övriga långfristiga skulder 41 459 756 893 7 6 623 – 3.765 4.280
Kortfristiga finansiella skulder 38 9 42 60 3.181 1.247 74 – – –
Övriga kortfristiga skulder 813 671 10.866 11.147 4.878 2.290 220 384 35.354 35.620
Summa eget kapital och skulder 15.741 17.231 18.285 19.175 12.128 8.673 4.362 3.559 49.083 51.932
Ägarandel (%) 50,0 50,0 45,6 45,6 45,0 45,0 33,3 33,3 45,0 45,0
Avstämning av andel i eget kapital mot Volvokoncernens redovisade värde enligt kapitalandelsmetoden
Eget kapital hänförligt till
Volvokoncernen 7.259 7.863 2.913 3.118 1.828 2.309 765 634 4.484 5.414
Övriga justeringar¹ 89 94 641 716 – – – – 1.337 1.312
Redovisat värde för innehav enligt
kapitalandelsmetoden 7.348 7.958 3.554 3.835 1.828 2.309 765 634 5.821 6.726
1 Övriga justeringar avser goodwill och övervärden vid förvärv, inklusive avskrivningar, nedskrivningar, återföringar av nedskrivningar samt redovisningsmässiga
justeringar i enlighet med Volvokoncernens redovisningsprinciper.
Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures
uppgick till 89 Mkr (112). Erhållen utdelning under 2025 från VECV
uppgick till 203 Mkr (142).
Övriga aktier och andelar
Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i
övriga företag framgår i tabell 5:4.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och
värdering av finansiella instrument.
5:4 Aktieinnehav i noterade och onoterade företag
31 dec 2025
Redovisat värde
31 dec 2024
Redovisat värde
Innehav i noterade företag¹ 18 35
Innehav i onoterade företag 1.089 1.072
BR Övriga aktier och andelar 1.106 1.107
1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till -17
Mkr (13).
83
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 86 =====
6 Segmentsrapportering
Redovisningsprinciper
Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den
interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren.
Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som Volvos
koncernledning, eller relevant medlem av den utökade koncern-
ledningen, vilka fattar strategiska beslut och är ansvariga för
fördelning av resurser och utvärdering av rörelsesegmentens
finansiella prestation.
Volvokoncernen innefattar nio affärsområden: Volvo Lastvagnar,
Mack Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo
Energy, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta,
och Volvo Financial Services.
Varje affärsområde ses som ett separat rörelsesegment förutom
affärsområdena för lastbilar, Volvo Autonomous Solutions och Volvo
Energy vilka ingår i segmentet Lastbilar. Detta segment innefattar
även intresseföretagen och joint ventures Dongfeng Commercial
Vehicles, VE Commercial Vehicles, cellcentric, Milence, Flexis SAS,
Cespira och Coretura AB. Lastbilssegmentet har gemensamma
funktioner för produktutveckling, inköp och tillverkning vilka är
mycket integrerade, och strategisk resursallokering sker till
segmentet som helhet.
Segmentet Koncernfunktioner och övrigt innefattar Nova Bus,
Designwerk och gemensamma affärsstödsfunktioner såsom Volvo
Group Digital & IT och Volvo Group Real Estate. Kostnaderna för
dessa affärstödsfunktioner delas mellan de olika affärsområdena
baserat på utnyttjande i enlighet med Volvokoncernens fastställda
principer. Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i
rörelsesegmentet Lastbilar.
6:1 Redovisning per rörelsesegment
2025 Lastbilar
Anläggnings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksamheten
Financial
Services
Elimi-
neringar
Volvo-
koncernen
Nettoomsättning, externa kunder 319.700 80.946 23.395 19.824 9.553 453.418 26.258 -493 479.183
Nettoomsättning, internt 3.764 695 1.677 773 -2.817 4.092 210 -4.302 –
RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183
Kostnader -293.071 -70.200 -22.869 -17.224 -8.137 -411.501 -22.600 5.054 -429.047
Resultat från andelar i joint
ventures och intresseföretag -1.609 -5 -11 – -4 -1.630 – – -1.630
RR Rörelseresultat 28.783 11.436 2.192 3.373 -1.405 44.379 3.869 258 48.506
RR Ränteintäkter och
liknande resultatposter 2.167 – -258 1.909
RR Räntekostnader och
liknande resultatposter -1.819 – – -1.819
RR Övriga finansiella
intäkter och kostnader -1.204 – – -1.204
RR Resultat efter finansiella poster 43.522 3.869 – 47.391
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar -18.178 -2.011 -579 -706 2.902 -18.573 -4.913 – -23.486
Omstruktureringskostnader -103 -26 – 1 10 -118 -60 – -178
Intäkter/förluster från avyttringar 990 798 – – 52 1.840 – – 1.840
Anskaffningar av im-/materiella
anläggningstillgångar 38.210 3.996 857 1.064 -6.012 38.116 9.581 – 47.697
BR Andelar i joint ventures
och intresseföretag 20.368 55 90 – 598 21.111 – – 21.111
BR Tillgångar som innehas
för försäljning – – – – – – – – –
BR Skulder som innehas
för försäljning – – – – – – – – –
84
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 87 =====
6:2 Redovisning per rörelsesegment
2024 Lastbilar
Anläggnings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksamheten
Financial
Services
Elimi-
neringar
Volvo-
koncernen
Nettoomsättning, externa kunder 356.482 87.647 23.093 19.087 14.619 500.928 26.419 -531 526.816
Nettoomsättning, internt 4.128 658 1.451 765 -2.955 4.047 562 -4.610 –
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Kostnader -312.491 -75.565 -22.130 -16.433 -13.993 -440.611 -22.940 5.512 -458.039
Resultat från andelar i joint ventures
och intresseföretag -2.152 -3 18 – -29 -2.166 – – -2.166
RR Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611
RR Ränteintäkter och liknande
resultatposter 3.060 – -371 2.688
RR Räntekostnader och liknande
resultatposter -1.592 – – -1.592
Övriga finansiella intäkter
och kostnader -497 – – -497
RR Resultat efter finansiella poster 63.168 4.042 – 67.210
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar -16.417 -2.115 -628 -638 2.420 -17.379 -5.170 – -22.548
Omstruktureringskostnader¹ -57 -72 195 -58 413 421 -24 – 397
Intäkter/förluster från avyttringar 81 -17 – – 185 249 – – 249
Anskaffningar av im-/materiella
anläggningstillgångar 30.614 4.521 706 947 -5.256 31.531 10.269 – 41.799
BR Andelar i joint ventures
och intresseföretag 21.938 62 105 1 390 22.496 – – 22.496
BR Tillgångar som innehas
för försäljning – – – – 381 381 – – 381
BR Skulder som innehas
för försäljning – – – – -13 -13 – – -13
1 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som redovisades 2023.
6:3 Redovisning per geografisk region
Nettoomsättning¹ Anläggningstillgångar²
2025 2024 2025 2024
Europa 206.455 216.270 103.394 97.612
varav Sverige 11.686 11.731 43.620 37.749
varav Frankrike 35.210 41.544 15.170 15.409
varav Storbritannien 27.881 29.206 6.147 6.401
varav Spanien 16.726 16.226 8.644 8.233
Nordamerika 140.619 162.370 32.538 33.633
varav USA 114.302 134.073 26.494 31.564
Sydamerika 46.437 56.559 4.329 4.133
varav Brasilien 31.010 43.331 3.806 3.571
Asien 55.163 58.773 3.769 5.700
varav Kina 11.063 15.436 505 1.958
Afrika och Oceanien 30.509 32.843 3.184 3.250
varav Australien 14.972 17.081 1.777 1.369
Summa 479.183 526.816 147.214 144.328
1 Redovisning av nettoomsättning per geografisk region grundas på var leverans av varor och service har skett.
2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella anläggningstillgångar utom goodwill.
85
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 88 =====
7 Intäkter
Redovisningsprinciper
Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter
från försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon
och service sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till
kunden. Kontroll avser kundens möjlighet att använda fordon eller
service i dennes verksamhet och erhålla kassaflöden till följd av
användandet. Fordon och service säljs separat såväl som i kombination.
I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det
avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas
transaktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående
försäljningspriser enligt prislistor.
Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter
relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt såväl som
intäkter från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas
över underliggande kontraktsperiod och intäkter från operationell
leasing redovisas över leasingperioden.
Fordon
Fordon inkluderar försäljning av nya lastbilar, bussar, anläggnings-
maskiner, motorer och batterier likväl som försäljning av begagnade
lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, släp, överbyggnader och
specialfordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försälj-
ningen. Kunderna kan betala för fordon i samband med försäljningen
eller senarelägga betalningen genom att ingå avtal om olika
betalningslösningar såsom avbetalningsköp och finansiell leasing.
Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier.
Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet
har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har
levererats till kunden. Värdet av lämnade rabatter, retur av varor
samt rörligt försäljningspris har beaktats som en del av intäkts-
redovisningen.
I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett åter-
köpsåtagande (s.k. buybacks och tradebacks) är kriteriet för att
bedöma huruvida kontroll har överförts baserat på om kunden har
ett betydande ekonomiskt incitament att utöva sin rätt att återlämna
fordonet eller inte. Ett betydande ekonomiskt incitament existerar
om återköpspriset är högre än förväntat marknadsvärde, d.v.s.
nettoförsäljningsvärdet vid slutet av perioden för restvärdes-
åtaganden, eller om historiska återköp indikerar att det är sannolikt
att kunden kommer att återlämna fordonet vid slutet av åtagande-
perioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen
redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och
kostnaden redovisas då över perioden för restvärdesåtaganden i
resultaträkningen. En tillgång i operationell leasing, en restvärdes-
skuld och en förutbetald leasingintäkt redovisas i balansräkningen.
Tillgången skrivs av linjärt över åtagandeperioden och den förut-
betalda leasingintäkten intäktsredovisas över samma period.
Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande-
perioden. Om fordonet återlämnas vid slutet av åtagandeperioden,
återbetalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificeras
från tillgångar i operationell leasing till varulager.
Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i
operationell leasing.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt
EU:s Taxonomi för hållbara aktiviteter avseende taxonomiförenlig
omsättning.
I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att
återlämna fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för
försäljning med returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset
med avdrag för återköpsåtagandet redovisas vid försäljnings-
tidpunkten, liksom en proportionell andel av kostnad för såld vara.
Kvarvarande intäkt redovisas som återbetalningsskuld, samt
resterande kostnad för såld vara redovisas som en returrättstillgång
över åtagandeperioden. Om fordonet inte återlämnas, redovisas
återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som
kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden.
Service
Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice,
reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster
och lösningar och andra eftermarknadsprodukter. Intäkter redovisas när
kontrollen har överförts till kunden vilket är när Volvokoncernen har utfört
service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta
av levererad service. För reservdelar redovisas intäkten vid en
specifik tidpunkt, normalt sett i samband med leverans till kunden.
För underhållsservice, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och
lösningar och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid,
normalt sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott
avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld.
Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat
till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing.
Under 2025 uppgick intäkter från Financial Services till 26.469 Mkr
(26.982).
Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering om nettoomsättningens
fördelning per rörelsesegment och geografisk region.
Läs mer i Not 14 Leasing om leasingintäkter för tillgångar i operationell
leasing och finansiella intäkter på kundfinansierings-fordringar.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Försäljning med återköpsåtaganden
När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (s.k.
buybacks och tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har
överförts från Volvokoncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter
ska redovisas kritisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett
betydande ekonomiskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt
att återlämna fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen av
betydande ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet och
utfallet vid slutet av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med den
initiala bedömningen. Faktorer som tas hänsyn till och som kräver
bedömning är uppskattning av förväntat marknadsvärde d.v.s.
nettoförsäljningsvärde vid slutet av perioden för restvärdesåtaganden
och historiska återköp. Den framtida mixen av fordon och service
baseras på kundernas efterfrågan av produkter och lösningar med
86
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 89 =====
lägre miljöpåverkan. Övergången till batterielektriska och bränsle-
cellselektriska produkter, såväl som störningar i leveranskedjan och
produktionen innebär osäkerheter i bedömningen av förväntat
marknadsvärde.
Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning
av restvärdesrisker och bedömningen av marknadsvärde.
Rörligt försäljningspris
En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris.
Vid bedömning av rörligt försäljningspris används den förväntade
värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket sannolikt att
en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värdemetoden
samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att göra
en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet
med löpande omvärdering vid varje rapportperiod.
7:1 Uppdelning av intäkter¹
Lastbilar
Anlägg-
nings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksam-
heten
Financial
Services
Elimne-
ringar
Volvo-
koncernen2025
Nettoomsättning per geografisk region
Europa 157.288 27.761 6.578 9.622 -739 200.511 9.938 -3.994 206.455
Nordamerika 89.279 19.301 11.291 4.586 7.897 132.353 8.707 -441 140.619
Sydamerika 34.179 3.939 2.170 834 -173 40.948 5.675 -186 46.437
Asien 24.711 23.419 1.770 4.336 -89 54.147 1.016 – 55.163
Afrika och Oceanien 18.007 7.221 3.263 1.220 -160 29.551 1.133 -175 30.509
RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon
252.321 66.565 19.138 14.992 6.261 359.276 – -4.110 355.167
Service 71.142 15.076 5.933 5.605 475 98.233 26.469 -686 124.016
RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon
och service vid leverans 299.950 78.168 23.778 20.547 5.835 428.277 – -799 427.478
Intäktsredovisning av fordon och
service över kontraktsperioden 23.513 3.474 1.294 50 901 29.232 26.469 -3.996 51.704
RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183
1 Läs mer i Resultatutveckling och avsnitt Nettoomsättning om förändring av försäljning justerat för valutakursförändringar och försäljning av verksamheter
i jämförelse med 2024.
7:2 Uppdelning av intäkter¹
Lastbilar
Anlägg-
nings-
maskiner Bussar Volvo Penta
Koncern-
funktioner och
övrigt inkl.
elimineringar
Industri-
verksam-
heten
Financial
Services
Elimne-
ringar
Volvo-
koncernen2024
Nettoomsättning per geografisk region
Europa 165.594 26.934 6.547 9.580 2.379 211.034 9.861 -4.625 216.270
Nordamerika 105.546 23.459 10.979 4.036 9.466 153.486 9.025 -141 162.370
Sydamerika 44.182 4.099 2.248 854 -241 51.142 5.581 -164 56.559
Asien 25.019 26.604 1.821 4.008 135 57.587 1.190 -4 58.773
Afrika och Oceanien 20.268 7.208 2.949 1.375 -74 31.725 1.324 -206 32.843
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon
286.919 72.503 18.738 14.278 9.310 401.747 – -4.555 397.193
Service 73.690 15.802 5.806 5.574 2.355 103.228 26.982 -586 129.624
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon
och service vid leverans 336.856 84.915 23.461 19.801 9.314 474.345 – -1.359 472.986
Intäktsredovisning av fordon och
service över kontraktsperioden 23.754 3.391 1.083 51 2.351 30.630 26.982 -3.782 53.830
RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816
87
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 90 =====
7:3 Avtals- och returrättstillgångar
31 dec 2025
Varav förfaller
inom 12
månader
Varav förfaller
efter 12
månader 31 dec 2024 31 dec 2023
Avtalstillgångar 13 – 13 14 14
Returrättstillgångar 1.738 304 1.434 1.699 1.535
Reservdelstillgångar 154 110 44 151 154
Summa 1.905 415 1.490 1.865 1.702
Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar
redovisade intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats.
Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden
för de tillgångar som kan komma att returneras till Volvokoncernen.
7:4 Avtals- och återbetalningsskulder
31 dec 2025
Varav förfaller
inom 12
månader
Varav förfaller
efter 12
månader 31 dec 2024 31 dec 2023
Avtalsskulder
Förutbetalda intäkter för service 28.179 5.243 22.936 29.075 24.916
Förskott från kunder 4.009 3.962 46 4.312 3.623
Övriga förutbetalda intäkter 2.160 1.965 195 2.084 1.460
Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter 7.758 7.749 10 8.996 6.952
Återbetalningsskulder 2.226 580 1.646 2.169 2.054
Summa 44.331 19.499 24.833 46.636 39.006
Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskotts-
betalningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad
garanti, för vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls.
Återbetalningsskulder härrör till rätten att returnera en produkt och
inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet
eller reservdelen returneras. Förändringen av avtals- och återbetal-
ningsskulder är främst hänförlig till minskade upplupna kostnader
avseende återförsäljarbonus och rabatter. Under 2025 har intäkter
redovisats med 22.405 Mkr (26.205) som var inkluderade i
avtalsskulderna vid periodens början.
I servicekontrakt uppgår de totala intäkterna som förväntas redo-
visas under den återstående kontraktstiden avseende ännu ej
levererade tjänster till 39.648 Mkr (38.873) per den 31 december
2025. Ungefär 34% förväntas att intäktsredovisas under 2026 och
resterande 66% förväntas intäktsredovisas under 2027–2029.
88
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 91 =====
8 Övriga rörelseintäkter och kostnader
8:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader
2025 2024
Vinster/förluster vid försäljning av
koncernbolag¹ 1.840 249
Förändring av reserv för förväntade
kreditförluster på kundfinansieringsfordringar
samt bortskrivningar² -1.795 -1.312
Förändring av reserv för förväntade
kreditförluster på övriga fordringar samt
bortskrivningar³ -490 -449
Skador och tvister⁴ -990 -1.191
Nedskrivning av goodwill⁵ – -483
Omstruktureringskostnader⁶ -178 397
Övriga intäkter och kostnader 1.183 946
RR Summa -430 -1.844
1 2025 avyttrade Volvokoncernen sitt ägande i SDLG. Transaktionen hade en
positiv effekt på rörelseresultatet med 811 Mkr. Vidare gav avyttringen av
50% av aktierna i Coretura till Daimler Trucks, tillsammans med omvärderingen
av kvarvarande andel till verkligt värde, en positiv effekt på rörelseresultatet
med 989 Mkr.
2024 avyttrades Arquus och en partiell återföring av den tidigare
nedskrivningen förbättrade rörelseresultatet med 181 Mkr.
Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.
2 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster, läs
mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.
3 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster på
kundfordringar, läs mer i Not 16 Fordringar.
4 Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.
5 Under 2024 gjordes en nedskrivning av goodwill avseende Designwerk med
483 Mkr. Läs mer i Not 12 Immateriella anläggningstillgångar.
6 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som
redovisades 2023.
9 Övriga finansiella intäkter och kostnader
Redovisningsprinciper
I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad
omvärdering av derivat som används för att säkra ränteexponeringen
samt realiserade och orealiserade vinster och förluster från derivat
som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är
värderade till verkligt värde via resultaträkningen och säkrings-
redovisning tillämpas ej. Den orealiserade omvärderingen av derivat
som använts för att säkra ränteexponering är främst relaterad till
skuldportföljen i Industriverksamheten samt kundfinansierings-
portföljen i Financial Services, där fluktuerande räntenivåer har stor
effekt.
Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om fordringar och skulder
i utländsk valuta.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-
räkningen och dess effekt på resultat och kassaflöde.
9:1 Övriga finansiella intäkter och kostnader
2025 2024
Orealiserad omvärdering av derivat
som säkrar ränteexponering -679 389
Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering
av derivat som säkrar framtida kassaflöden i
utländsk valuta 30 -130
Finansiella instrument som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen -649 259
Valutakursvinster och förluster på finansiella
tillgångar och skulder -356 -145
Finansiella intäkter och kostnader hänförliga till skatter 173 -86
Diskonteringseffekter på långfristiga övriga
avsättningar och skulder -13 -201
Kostnader för Treasuryfunktion och övrigt -359 -324
RR Summa¹ -1.204 -497
1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument
uppgick till -1.005 Mkr (114). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella
instrument tabell 30:3.
89
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 92 =====
10 Inkomstskatter
Redovisningsprinciper
Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de
länder där koncernbolag är verksamma.
Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen förutom i de fall då den
underliggande transaktionen rapporteras i övrigt totalresultat eller
direkt i eget kapital, om så är fallet redovisas inkomstskatten också
i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som upp-
kommer mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet
på tillgångar och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag
och skattekrediter. Uppskjutna skattefordringar redovisas om det
är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot framtida skattepliktiga
överskott.
Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader
gällande investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresse-
företag redovisas inte i balansräkningen då Volvokoncernen kan
styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna
avseende ackumulerade utdelningsbara medel och det är sannolikt
att en sådan återföring inte kommer att ske inom en överskådlig framtid.
Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till
följd av identifierade skatterisker. När det således är troligt att
skattemyndighet eller domstol inte kommer att godta en osäker
inkomstskattemässig behandling enligt skattelagstiftningen justeras
skatteskulden för uppskattat utfall. Skatteanspråk där justering av
skatteskulden ej bedöms erforderlig rapporteras generellt som
eventualförpliktelser.
Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Uppskjuten skatt
Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende
underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att
en grundlig bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt
att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att genereras under
kommande år för att möjliggöra att underskottsavdragen kommer
kunna utnyttjas. Bedömningen grundar sig på en utvärdering av
affärsplaner. Dessutom beaktas kvittningsmöjligheter av skatte-
tillgångar och skatteskulder samt det faktum att en signifikant del
av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång eller
obegränsad nyttjandetid.
Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag, skattekrediter
eller temporära skillnader som inte bedöms kunna realiseras baserat
på gällande affärsplan aktiveras inte. I händelse av att verkligt utfall
inte stämmer med affärsplan eller om affärsplanen för kommande
tidsperioder justeras kan förändringar behöva göras av uppskjutna
skattetillgångar. Detta kan få en påverkan på Volvokoncernens
finansiella ställning och periodens resultat.
Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister
Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställnings-
taganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse
skall redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat
förändrade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och
erfarenheter från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomst-
skattemässiga ställningstaganden kan avvika från den förväntade
utgången och väsentligt påverka framtida finansiella rapporter.
Volvokoncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2,
en internationell skattereform som syftar till att säkerställa att stora
multinationella koncerner betalar en minimiskatt på inkomster som
uppstår i varje jurisdiktion där de är verksamma. Således blir
Volvokoncernen skyldig att betala tilläggsskatt på vinster i varje
jurisdiktion där den effektiva skattsatsen beräknad enligt GloBE-
reglerna understiger minimiskattesatsen på 15%. Lagstiftning
om Pelare 2 har antagits i Sverige och tillämpas från och med
räkenskapsåret 2024. Volvokoncernen tillämpar undantaget för
att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skatte-
fordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2,
som anges i tillägg till IAS 12. Aktuell skatt hänförlig till Pelare 2 är
inkluderad i aktuella skatter för perioden och redovisas inte separat,
då beloppet inte har någon väsentlig påverkan på Volvokoncernens
skattekostnad.
10:1 Fördelning av inkomstskatter
2025 2024
Aktuella skatter för perioden -12.301 -15.791
Justering av aktuella skatter
för tidigare perioder 684 82
Uppskjutna skatter som uppkommit
eller återförts under perioden -693 313
Justering av uppskjutna skatter
för tidigare perioder -375 -1.239
RR Summa inkomstskatter -12.685 -16.634
Svensk inkomstskattesats uppgick till 20,6% (20,6) för år 2025.
I tabell 10:2 framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats
mellan svensk inkomstskattesats och Volvokoncernens effektiva
skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster.
10:2: Avstämning av effektiv skattesats, %
2025 2024
Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6
Skillnad mellan inkomstskattesats
i Sverige och övriga länder 3,7 2,7
Ej skattepliktiga intäkter -2,7 -1,8
Ej avdragsgilla kostnader 1,7 0,6
Kapitalvinster/förluster 2,4 -0,1
Resultat från joint ventures och intressebolag – 0,2
Aktuella skatter hänförliga till tidigare perioder -0,6 -0,3
Ej aktiverade uppskjutna skatter -1,0 2,2
Justering av uppskjutna skatter
för tidigare perioder 1,7 0,3
Övriga skillnader 0,8 0,4
Effektiv skattesats för Volvokoncernen 26,8 24,7
90
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 93 =====
Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december
2025, påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning
och den skattepliktiga vinsten vid försäljningen av aktieinnehavet i
SDLG i Kina.
10:3: Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
31 dec
2025
31 dec
2024
Uppskjutna skattefordringar:
Outnyttjade underskottsavdrag 1.730 2.181
Andra outnyttjade skatteavdrag 683 663
Internvinster i lager 1.684 1.849
Nedskrivning av varulager 635 761
Reserv för osäkra fordringar 1.205 1.450
Avsättningar för garantiåtaganden 4.310 5.537
F&U avskrivning och kapitalisering 1.427 1.075
Leasingskulder 1.658 1.529
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser 2.507 3.319
Övriga avsättningar 2.029 1.760
Upplupna kostnader 2.213 1.286
Övriga avdragsgilla temporära skillnader 3.464 6.229
Uppskjutna skattefordringar före avdrag
för ej aktiverade skattetillgångar 23.545 27.638
Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar -2.222 -2.708
Uppskjutna skattefordringar efter avdrag
för ej aktiverade skattetillgångar 21.322 24.930
Kvittning av uppskjutna skattefordringar
och skatteskulder -8.573 -9.052
BR Uppskjutna skattefordringar, netto 12.749 15.878
Uppskjutna skatteskulder:
Överavskrivningar fastigheter,
maskiner och inventarier 2.408 2.189
Överavskrivningar leasingtillgångar 2.249 2.647
Nyttjanderättstillgångar, leasing 1.586 1.441
LIFO-värdering varulager 869 878
Kapitaliserad produkt- och
mjukvaruutveckling 3.938 3.096
Obeskattade reserver 72 929
Övriga skattepliktiga temporära skillnader 2.658 2.650
Uppskjutna skatteskulder 13.781 13.830
Kvittning av uppskjutna skattefordringar
och skulder -8.573 -9.052
BR Uppskjutna skatteskulder, netto 5.208 4.778
Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder, netto¹ 7.542 11.100
1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen
delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte-
fordringar och skatteskulder har värderats efter de skattesatser som förväntas
gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de
skattesatser och skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen.
Totala ej aktiverade uppskjutna skattefordringar uppgick till 2.222
Mkr (2.708) per den 31 december 2025, varav 863 Mkr (965)
bestod av ej aktiverad uppskjuten skattefordran på underskotts-
avdrag samt temporära skillnader i Kanada, 740 Mkr (834) på
underskottsavdrag och temporära skillnader i Kina samt med
266 Mkr (600) för en skattekredit i Brasilien.
Per den 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens outnyttjade
underskottsavdrag brutto till 6.800 Mkr (8.249). Redovisad uppskjuten
skattefordran i balansräkningen hänförlig till underskottsavdrag uppgick
netto till 475 Mkr (1.008). Minskningen av den uppskjutna skatte-
fordran hänförlig till outnyttjade underskottsavdrag hänförde sig huvud-
sakligen Frankrike.
De outnyttjade underskottsavdragen brutto förfaller enligt tabell
10:4.
10:4 Förfallotid, outnyttjade underskottsavdrag, brutto
31 dec
2025
31 dec
2024
Efter 1 år 84 15
Efter 2 år 200 16
Efter 3 år 497 263
Efter 4 år 289 555
Efter 5 år 102 407
Efter 6 år eller mer¹ 5.627 6.992
Summa 6.800 8.249
1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak
hänförligt till Kanada. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid
uppgick till 1.635 Mkr (3.376) vilket motsvarade 24% (41) av de totala
outnyttjade underskottsavdragen.
10:5 Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto
2025 2024
Uppskjutna skattefordringar och
-skulder, netto, ingående balans 11.100 11.461
Redovisat i resultaträkningen -1.068 -925
Redovisat i övrigt totalresultat:
Omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner -672 210
Valutakursförändringar -1.585 458
Omklassificering till tillgångar och skulder
som innehas för försäljning -16 -64
Anskaffningar/Avyttringar -566 60
Omklassificeringar 349 -100
Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder, netto, 31 dec 7.542 11.100
Det ansamlade beloppet avseende outdelade vinstmedel i utländska
dotterföretag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att
på obestämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna
skatter ej har beaktats, var vid årets slut 22 miljarder kronor (13).
Outdelade vinstmedel som finns i länder där utdelningen är skattefri har
exkluderats.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering hur
Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital.
91
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 94 =====
11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande
Redovisningsprinciper
Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat
ägande av aktier och röstandelar i ett dotterföretag och därmed även
en begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan
bestämmande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat
från eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas
innehav utan bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den
proportionella andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Förändringar i ägarandelar som inte resulterar i en förändring av
bestämmande inflytande redovisas inom eget kapital.
Volvokoncernen har några få mindre icke helägda dotterföretag.
I september 2025, avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel på
70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery Co.
(SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong Group
(LGG). Under 2025 uppgick resultatet för innehavet utan
bestämmande inflytande i SDLG till 237 Mkr (185). Den totala
effekten från avyttringen av SDLG på innehav utan bestämmande
inflytande inom eget kapital uppgick till -3.063 Mkr.
Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om
avyttringen av SDLG.
Följande tabeller presenterar finansiell information i sammandrag för
SDLG. Tabellen över resultaträkning i sammandrag avser perioden
när SDLG var en del av Volvokoncernen.
11:1 Resultaträkning i sammandrag
2025 2024
Nettoomsättning 10.472 14.206
Rörelseresultat 906 604
Periodens resultat 790 615
Övrigt totalresultat¹ -1.269 676
Periodens totalresultat¹ -479 1.291
Utdelning till ägare utan bestämmande inflytande – –
1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget
kapital i Volvokoncernen.
11:2 Balansräkning i sammandrag
31 dec
2025
31 dec
2024
Anläggningstillgångar – 3.121
Kortfristiga placeringar och likvida medel – 6.317
Övriga omsättningstillgångar – 15.626
Summa tillgångar – 25.064
Långfristiga skulder – 2.520
Kortfristiga skulder – 11.794
Summa skulder – 14.314
Eget kapital hänförligt till:
AB Volvos aktieägare¹ – 7.525
Ägare av innehav utan bestämmande inflytande¹ – 3.225
1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget
kapital i Volvokoncernen.
92
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 95 =====
12 Immateriella anläggningstillgångar
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning
av immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill,
kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling samt övriga
immateriella tillgångar.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar
enligt EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter avseende
taxonomiförenliga investeringar.
Goodwill
Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med
obestämbar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar
såsom goodwill sker, utöver vid indikation, en årlig prövning av
ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill fördelas och prövas
på nivån för kassagenererande enheter vilka är identifierade som
Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två kassagenererande
enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet Koncern-
funktioner och övrigt. Från och med den 1 januari 2026 ingår
Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar och är inte längre en egen
kassagenererande enhet. Om det redovisade värdet för den prövade
kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinnings-
värdet, redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet
för en kassagenererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket
är baserat på en diskonterad kassaflödesmodell med en prognos-
period om fem år. Värderingen baseras på en finansiell plan vilken
är en del av Volvokoncernens finansiella planeringsprocess och
representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens
utveckling. Den pågående omställningen av transportsektorn till nya
teknologier och nya tjänstebaserade affärsmodeller ger affärs-
möjligheter men medför också omställningsrisker för Volvokoncernen
vilka har integrerats i strategin och i affärsplaner. Antaganden om
marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till
2% (2) och den egna verksamhetens utveckling i förhållande till
denna ligger till grund för bedömningen. Volvokoncernen förväntas
i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid. Andra
faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor
och tjänster, övergången mot elektrifiering och andra koldioxidsnåla
transportlösningar, omkostnader och investeringsbehov. Investerings-
planen inkluderar olika teknologier för att utnyttja ett brett utbud av
fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och därigenom erbjuda en mix
a produkter med batterielektriska fordon, bränslecellselektriska
fordon och fordon med förbränningsmotorer. Makroekonomiska
risker och möjligheter reflekteras i uppskattade framtida kassaflöden
för varje kassagenererande enhet. Volvokoncernen använder en
diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2025.
Under 2025 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens
verksamheter överstigit det redovisade värdet för alla kassa-
genererande enheter, således har ingen nedskrivning redovisats.
Volvokoncernen har analyserat huruvida en isolerad negativ
justering av använda antaganden för diskonteringsränta och
rörelseresultat skulle resultera i nedskrivning av goodwill. Känslig-
hetsanalysen inkluderade en ökning av diskonteringsräntan upp till
30% och en minskning av rörelseresultatet med 30%, vilket inte
resulterade i en nedskrivning för någon av de kassagenererande
enheterna, förutom Designwerk. För Designwerk kunde diskonterings-
räntan öka till 12% eller rörelseresultatet minska med 21% innan
en nedskrivning uppstod.
De operationella faktorer som tillämpats i värderingen baseras på
ledningens strategi och kan indikera bättre värden än historiskt utfall
för de olika kassagenererande enheterna. Volvokoncernen verkar
även i en cyklisk bransch varför utfallet kan variera över tid. Headroom
varierar mellan olika kassagenererande enheter och de är i olika grad
känsliga för förändringar i ovanstående antaganden. Volvokoncernen
följer därför löpande utvecklingen för de kassagenererande enheter
vars headroom är beroende av att Volvokoncernens bedömningar
infrias. Instabilitet i marknadens återhämtning och volatilitet i räntor
och valutor kan leda till indikation på nedskrivningsbehov. De
viktigaste faktorerna som påverkar Volvokoncernens framtida
resultatutveckling beskrivs i Volvokoncernens rörelsesegment samt
i avsnittet om Riskhantering.
Produkt- och mjukvaruutveckling
Utgifter för utveckling av nya produkter och mjukvaror redovisas
som immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet
kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget.
Immateriella tillgångar skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod.
Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling
skall redovisas som tillgångar. Till exempel skall det kunna påvisas
att det är tekniskt möjligt att färdigställa en ny produkt eller mjukvara
så att den kan användas eller säljas innan utgifter för dess utveckling
börjar redovisas som en tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter
endast kapitaliseras under industrialiseringsfasen av ett produkt-
utvecklingsprojekt. Övriga kostnader avseende forskning och
utveckling redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produkt-
och mjukvaruutvecklingsprojekt. Produkt- och mjukvaruutvecklings-
processen är indelad i sex faser (inkluderat vattenfallsmetoden och i
viss utsträckning agilt arbetssätt) med fokus på olika delar av projektet.
Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad gate,
vars kriterier måste uppfyllas för att den beslutande kommittén för
projektet skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under
industrialiseringsfasen förbereds industrisystemet för serieproduktion
och produkten lanseras.
En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp
och den delen kommer ändras över tid. Eftersom att övergången
kommer att ske gradvis så kommer rullande flottor i transportsektorn
mest troligen inkludera olika tekniker för fordon och maskiner som
kan drivas av förnybar energi såsom batterielektriska, bränslecells-
elektriska och teknik med lägre koldioxidutsläpp. Existerande
produkter förväntas därför generera ekonomisk nytta under
övergångsperioden och kan användas under resterande livslängd.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk,
licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i
samarbete med andra företag erlägger Volvokoncernen i vissa fall en
inträdesavgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång.
93
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 96 =====
Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av
linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras
på tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade
med nedskrivningar och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar
redovisas i respektive funktion till vilken de tillhör, varav avskrivningar
av produktutveckling redovisas som kostnader för forskning och
utveckling i resultaträkningen. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-
behov för avskrivningsbara tillgångar sker om det finns indikationer
på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivningsprövning
av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och mjukvaror
som ännu inte tagits i bruk genom att beräkna återvinningsvärdet.
Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde minus försäljnings-
kostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov
till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten
som tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet
understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens
återvinningsvärde.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar
Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immateriella
anläggningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma åter-
vinningsvärdet för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet
baseras på företagsledningens uppskattning av framtida kassaflöden
och är i olika grad känslig för förändringar i antaganden och omvärlds-
faktorer. Övergången till erbjudanden med lägre koldioxidutsläpp
medför investeringar i forskning och utveckling. Investeringarnas
omfattning och bedömningen av framtida nyttjandeperioder är osäker
på grund av teknik och infrastrukturutveckling, statliga incitament
kundefterfrågan och utsläppsregler. EU har infört mål för att minska
CO2-utsläppen i Europa för tillverkare av tunga fordon. men det kan
inte garanteras att nya teknologier och lösningar kan produceras och
säljas med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de
kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Även om
företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och
andra gjorda antaganden är rimliga, så föreligger osäkerheter, vilket
i hög grad kan påverka gjorda värderingar.
12:1 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2025
Goodwill
Produkt- och
mjukvaru-
utveckling
Övriga
immateriella
tillgångar Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025 25.633 62.859 8.044 96.535
Anskaffningar – 7.627 159 7.786
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 400 1 227 629
Avyttringar¹ -510 -218 -364 -1.092
Valutakursförändringar -1.374 -223 -411 -2.008
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – – -3 -3
Omklassificeringar och övrigt – – 1 –
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 24.149 70.046 7.653 101.848
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025 -490 -46.670 -5.035 -52.195
Avskrivningar – -3.608 -393 -4.001
Nedskrivningar – -19 – -19
Avyttringar¹ – 200 349 550
Valutakursförändringar – 162 211 373
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – – 3 3
Omklassificeringar och övrigt – 1 – 1
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2025 -490 -49.934 -4.865 -55.288
BR Redovisat värde, 31 dec 2025 23.659 20.112 2.789 46.559
1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
94
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 97 =====
12:2 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2024
Goodwill
Produkt- och
mjukvaru-
utveckling
Övriga
immateriella
tillgångar Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 24.861 58.248 7.360 90.469
Anskaffningar – 4.396 96 4.493
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 105 310 343 758
Avyttringar¹ -461 -1.492 -901 -2.855
Valutakursförändringar 670 100 220 990
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ 457 1.362 898 2.718
Omklassificeringar och övrigt – -65 28 -37
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 25.633 62.859 8.044 96.535
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 – -43.240 -4.717 -47.957
Avskrivningar – -3.456 -214 -3.670
Nedskrivningar² -483 – – -483
Avyttringar¹ – 1.086 762 1.848
Valutakursförändringar -7 -82 -107 -196
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – -1.023 -760 -1.782
Omklassificeringar och övrigt – 45 – 45
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -490 -46.670 -5.035 -52.195
BR Redovisat värde, 31 dec 2024 25.143 16.189 3.009 44.340
1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
2 Goodwill relaterad till Designwerk skrevs ner med 483 Mkr.
12:3 Goodwill per kassagenererande enhet
31 dec
2025
31 dec
2024
Lastbilar 13.461 13.609
Anläggningsmaskiner 8.720 9.943
Bussar 806 859
Volvo Penta 352 388
Övriga kassagenererande enheter 318 344
Summa 23.659 25.143
12:4 Bedömd nyttjandeperiod
Varumärken 3-6 år
Återförsäljarnätverk 3-7 år
Produkt- och mjukvaruutveckling 3-8 år
Övriga immateriella tillgångar 3-5 år
95
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 98 =====
13 Materiella anläggningstillgångar
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering
av materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter,
maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar
i operationell leasing. Utgiften för en materiell anläggningstillgång
ska redovisas som tillgång när det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att
komma Volvokoncernen till del och att tillgångens anskaffningsvärde
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Byggnader inkluderar främst rörelsefastigheter och en mindre del
utgörs av förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter används för
produktion och administrativa ändamål i Volvokoncernens verksamhet
medan förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att
erhålla hyresintäkter och värdeökning. Samtliga fastigheter redovisas
till anskaffningsvärde. Mark inkluderar mark och markanläggningar.
Maskiner och inventarier avser produktionsutrustning såsom maskiner,
typbundna verktyg och övriga inventarier samt tillgångar för tjänster
och lösningar. Tillgångar för tjänster och lösningar tillhandahåller
kunderna kapacitets- och produktivitetslösningar, med både fordon
och maskiner samt ett brett utbud av tjänster. Pågående nyanlägg-
ningar avser anläggningar under uppförande inklusive förskotts-
betalningar. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll
eller väldigt låga avgasutsläpp och den delen kommer ändras över tid.
Många monteringsanläggningar kan dock producera både elektriska
lastbilar och lastbilar med förbränningsmotorer, vilket begränsar
investeringsbehoven för omställning av industrisystemet. Nyttjande-
rättstillgångar hänförs till kontrakt där Volvokoncernen är leasetagare.
Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen.
Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell
leasing och består av operationella leasingavtal med kunder inom
Financial Services och uthyrningsverksamhet som avser att tillhanda-
hålla fordon för uthyrning inom Industriverksamheten. Tillgångar inom
uthyrningsverksamheten leasas till viss del av Volvokoncernen och
vidareuthyrs sedan till kunder som operationella leasingavtal.
Försäljning med återköpsåtaganden inom Industriverksamheten
redovisas även som tillgångar i operationell leasing.
Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden.
Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar
i operationell leasing.
Läs mer i Hållbarhetsförklaringar avsnitt Upplysningar enligt EU:s
taxonomi för hållbara investeringar avseende taxonomiförenliga
investeringar.
Avskrivning och nedskrivning
Byggnader, maskiner och inventarier skrivs av över bedömda
nyttjandeperioder. Mark är inte avskrivningsbar. Avskrivningarna
redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde, i före-
kommande fall reducerade med restvärde, och bedömda nyttjande-
perioder. Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av linjärt över
leasingperioden. Tillgångar i operationell leasing skrivs av linjärt över
kontraktsperioden. Under avtalsperioden justeras det avskrivnings-
bara beloppet med accelererade avskrivningar och/eller ned-
skrivningar. Justeringen redovisas i resultaträkningen för att mot-
svara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att kontinuerligt
återspegla potentiella restvärdesrisker vid slutet av kontraktstiden.
Nettoförsäljningsvärdet påverkas av värdet på tilläggsutrustning,
antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida prisutveckling,
förändrade marknadsförhållanden, övergången mot elektrifiering och
andra nya kunderbjudanden, alternativa distributionskanaler, ledtider
för lager, reparations- och renoveringskostnader, hanteringskostnader,
indirekta kostnader i samband med försäljning av begagnade fordon
samt lagkrav. En del av produktionsanläggningarna kan också komma
att bli utsatta för ökad risk från extremväder beroende på klimat-
utvecklingen. Dessa risker bevakas och förväntas inte väsentligt
påverka den bedömda av nyttjandeperioden. Avskrivningar redovisas
i respektive funktion de tillhör. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-
behov sker om det föreligger en indikation på att en anläggningstillgång
har minskat i värde genom att beräkna återvinningsvärdet vilket är
det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och
nyttjandevärde.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på
att en materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivnings-
prövningen baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en
tillgång, eller den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För
att bestämma återvinningsvärdet används uppskattade framtida
kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser.
Den pågående omställningen inom transportsektorn till ny teknik
med elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik
medför osäkerhet om nuvarande och framtida investeringar i
produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Utöver
det är en del produktionsanläggningar lokaliserade i områden med
fysiska klimatrisker och kan på lång sikt vara utsatta för extremväder.
Fysiska risker medför osäkerhet vid bedömningen av nyttjandeperioder
och indikation på nedskrivning. Även om företagsledningen anser att
uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antaganden är
rimliga så föreligger osäkerheter vilket i väsentlig grad kan påverka
värderingarna.
Restvärdesrisker
Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i
operationell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden
kan komma att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om
värdeutvecklingen för dessa produkter är sämre än vad som förutsågs
vid kontraktets ingång. Bedömning av restvärdesrisker baseras på
en uppskattning av begagnade fordons framtida nettoförsäljnings-
värde och ett minskat värde kan ha en negativ inverkan på Volvo-
koncernens rörelseresultat. Höga lagernivåer i lastbils- respektive
anläggningsmaskinsbranschen och låg efterfrågan kan få en negativ
påverkan på priserna på nya och begagnade fordon och maskiner.
Det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för fordonet vid
slutet av kontraktsperioden följs kontinuerligt, med hänsyn till
nuvarande begagnatpris, störningar i leveranskedjan och produktionen.
Övergången till nollutsläppsfordon kan medföra större osäkerhet av
marknadsvärdet då ny teknik är fortsatt under utveckling och kan på
lång sikt minska efterfrågan och restvärdet för fordon baserad på
äldre teknik.
96
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 99 =====
Omklassificeringar
Omklassificeringar av pågående nyanläggningar, tillgångar för
tjänster och lösningar, samt tillgångar i operationell leasing
presenteras i tabellerna 13:2 och 13:3.
För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången
är tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive
kategori inom fastigheter, maskiner och inventarier. Överföringen
redovisas inom omklassificeringar och övrigt.
För tillgångar för tjänster och lösningar sker omklassificering när
tillgången är tillgänglig för att erbjuda kapacitets- och produktivitets-
lösningar som en tjänst till kunder. Vidare överförs fordonet från
lager till tillgångar för tjänster och lösningar och redovisas som
anskaffningar. Vid slutet av avtalstiden överförs fordonet åter till
varulager och redovisas som avyttringar.
För operationell leasing, uthyrningsverksamhet och försäljning
med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) uppstår
omklassificeringar när fordon säljs eller hyrs ut till kunder. Fordonet
överförs från varulager till tillgångar i operationell leasing och
redovisas som anskaffningar. Om fordonet återtas vid återköps-
åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut, överförs fordonet
åter till varulager och redovisas som avyttringar.
13:1 Bedömd nyttjandeperiod
Typbundna verktyg 3-8 år
Operationell leasing, uthyrningsverksamhet 3-5 år
Försäljning med återköpsåtaganden 3-5 år
Maskiner och inventarier 5-20 år
Byggnader 20-50 år
Markanläggningar 20 år
13:2 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2025
Fastigheter, maskiner och inventarier Tillgångar i operationell
leasing¹
Byggnader
Mark och
markan-
lägg-
ningar
Maskiner
och inven-
tarier⁵
Pågående
nyanlägg-
ningar
Nyttjande-
rättstill-
gångar¹
Operationell
leasing²
Uthyrnings-
verksamhet
Försäljning
med
återköps-
åtaganden³ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585
Anskaffningar 1.302 761 3.275 13.418 1.884 9.460 2.847 5.833 38.779
Anskaffningar genom förvärv av
verksamheter⁴ 49 5 113 13 324 – – – 503
Avyttringar⁴ -2.189 -151 -7.652 -74 -1.108 -8.878 -1.963 -5.621 -27.636
Valutakursförändringar -3.420 -808 -7.025 -510 -1.529 -2.637 -472 -2.359 -18.761
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ 591 123 138 -1 -3 – – – 849
Omklassificeringar och övrigt 2.183 141 3.089 -5.434 1.147 6 -158 -3.583 -2.609
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 42.694 9.140 95.547 21.964 17.635 29.851 6.799 23.078 246.709
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456
Avskrivningar -1.548 -146 -5.367 – -2.632 -4.770 -857 -2.687 -18.006
Nedskrivningar⁶ – – -33 -697 -3 -66 -11 -650 -1.460
Avyttringar⁴ 1.449 82 6.792 – 902 4.510 615 3.239 17.589
Valutakursförändringar 1.875 140 4.782 -466 816 800 132 797 8.876
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ -366 -59 -65 – 1 – – – -489
Omklassificeringar och övrigt 8 – 54 – 30 -3 35 1.426 1.550
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar, 31 Dec 2025 -21.270 -1.743 -68.989 -1.228 -9.923 -9.272 -1.902 -8.070 -122.397
BR Redovisat värde, 31 dec 2025 21.424 7.398 26.558 20.736 7.712 20.580 4.897 15.008 124.313
1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.
2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar.
6 Under 2025 har vissa batterielektriska tillgångar skrivits ner med totalt 729 Mkr,
avseende maskiner och inventarier samt pågående nyanläggningar.
97
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 100 =====
13:3 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2024
Fastigheter, maskiner och inventarier Tillgångar i operationell
leasing¹
Byggnader
Mark och
markan-
lägg-
ningar
Maskiner
och inven-
tarier⁵
Pågående
nyanlägg-
ningar
Nyttjande
-rättstill-
gångar¹
Operationell
leasing²
Uthyrnings-
verksamhet
Försäljning
med
återköps-
åtaganden³ Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922
Anskaffningar 996 732 3.712 8.844 1.468 10.072 2.742 6.762 35.329
Anskaffningar genom förvärv av
verksamheter⁴ 81 54 784 138 163 – – – 1.220
Avyttringar⁴ -1.396 -194 -4.197 -22 -1.915 -10.260 -1.824 -6.320 -26.127
Valutakursförändringar 1.463 219 2.605 390 523 1.376 211 1.152 7.939
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ 723 123 1.392 17 403 – – – 2.659
Omklassificeringar och övrigt 2.772 373 8.293 -11.073 1.339 -130 -432 2.502 3.643
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562
Avskrivningar -1.506 -138 -5.057 – -2.427 -5.046 -844 -2.740 -17.757
Nedskrivningar – – -55 -4 – -36 – -542 -638
Avyttringar⁴ 765 69 3.642 – 1.716 5.284 579 3.398 15.452
Valutakursförändringar -810 -54 -1.826 – -256 -453 -64 -408 -3.870
Omklassificeringar till tillgångar som
innehas för försäljning⁴ -323 -31 -1.148 – -262 – – – -1.764
Omklassificeringar och övrigt 20 -5 -19 – 74 59 62 -1.509 -1.317
Ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar, 31 Dec 2024 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456
BR Redovisat värde, 31 dec 2024 21.491 7.310 28.458 14.487 7.883 22.160 4.729 18.612 125.131
1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.
2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade
och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.
5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar.
98
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 101 =====
14 Leasing
Redovisningsprinciper
Volvokoncernen som leasegivare
Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella,
beroende på avtalens finansiella innebörd. Operationell leasing
erbjuds av Financial Services (operationella leasingavtal) och av
Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet). Även
försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks)
redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden
har ett betydande ekonomiskt incitament att lämna tillbaka fordonet
och kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden.
Operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggnings-
tillgångar inom tillgångar i operationell leasing och värderas till
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för tillgången utgörs av
kostnaden för anskaffningen och eventuella initiala direkta utgifter
relaterade till kontraktet. Avskrivning av tillgångar redovisas linjärt
över kontraktstiden. Under perioden justeras avskrivningarna via
resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskrivningar för att
överensstämma med det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet
och reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktsperioden.
Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och
redovisas inom nettoomsättningen.
Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.
Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om
restvärdesrisker relaterat till tillgångar i operationell leasing.
Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industri-
verksamheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services
till kunderna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är lease-
givare. Följaktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst
som redovisas inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt
redovisas som lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar framför
allt inom Financial Services. Tillgången värderas till ett belopp som
motsvarar nettoinvesteringen i leasingkontraktet, d.v.s. brutto-
investeringen (framtida minimileasingavgifter och ej garanterat
restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leasingkontraktet
minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för för-
väntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster
beaktas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första
redovisningstillfället och omvärderas under kontraktsperioden.
Leasingintäkten redovisas som ränteintäkt inom nettoomsättningen
i Financial Services. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett
index eller en räntesats redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna
betalningar från finansiella leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter
och amortering av fordran.
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing.
Volvokoncernen som leasetagare
Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt
räntebärande leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder
redovisas inom övriga lån och värderas till nuvärdet av framtida
leasingavgifter. Leasingavgifterna diskonteras med användning
av en räntesats som reflekterar vad Volvokoncernen skulle behöva
betala för en finansiering genom lån för att förvärva en motsvarande
tillgång, med motsvarande säkerhet och motsvarande period.
Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella anläggnings-
tillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Kostnaden för en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet
av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats före
inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som erhållits.
Dessutom inkluderas initiala direkta utgifter samt en uppskattning
av kostnader för nedmontering, bortforsling eller återställande av
den underliggande tillgången. Den leasade tillgången skrivs av linjärt
över kontraktsperioden, eller över tillgångens nyttjandeperiod om
äganderätten överförs till Volvokoncernen vid slutet av leasing-
perioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning av tillgången
inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom finansnettot.
Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av leasing-
skulden.
Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt
avtal avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler
och återförsäljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För
leasing av fastigheter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna
normalt en betydande del av kontrakten och därför separeras
servicen. Servicekomponenterna redovisas som rörelsekostnader
och ingår inte i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. För
andra leasingavtal ingår både den leasade tillgången och servicen
i nyttjanderättstillgången och leasingskulden.
Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte
beror på ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med
lågt värde eller har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare
redovisas leasingbetalningarna som rörelsekostnader när de uppstår.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar
Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets
omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att
diskontera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av
leasingskulden och nyttjanderättstillgången.
Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en
leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet.
I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan
den leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående
marknadspris.
99
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 102 =====
Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en
bedömning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara
perioden. Om Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en
möjlighet att förlänga leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett
alternativ att säga upp leasingavtalet i förtid, beaktas detta. Kon-
trakten innehåller en mängd olika villkor. Förlängningsoptioner samt
möjligheten att säga upp kontrakt i förtid avser främst fastighets-
kontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta och omständigheter
som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera valfria perioder.
Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten och dess
plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbättringar
på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med
marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som
inkluderas i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis
och omvärderas om en option utnyttjas.
Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som
används för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita
räntan i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller
om Volvokoncernens marginella upplåningsränta skall användas.
Volvokoncernen som leasegivare
14:1 Leasingintäkter
31 dec
2025
31 dec
2024
Finansiella leasingavtal
Ränteintäkter från kund-
finanseringsfordringar 4.518 4.523
Summa 4.518 4.523
Operationella leasingavtal
Leasingintäkter från tillgångar
i operationell leasing 12.920 13.410
Summa 12.920 13.410
Under 2025, uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för
finansiella leasingavtal till 6.096 Mkr (7.898) och redovisades inom
Industriverksamheten.
Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och
operationella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning
med återköpsåtaganden) uppgick den 31 december 2025 till
101.394 Mkr (102.454).
Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om reserv för
förväntade kreditförluster.
14:2 Löptidsanalys för fordringar av leasingavgifter
Finansiell
leasing
Operationell
leasing
2026 28.803 5.684
2027 22.651 4.395
2028 16.087 3.140
2029 10.111 1.827
2030 5.232 902
2031 eller senare 2.132 431
Summa odiskonterade leasingavgifter 85.016 16.378
Ej garanterade restvärden 1.830
Ej intjänade ränteintäkter -9.174
Reserv för osäkra fordringar avseende
framtida inbetalningar -1.519
Kundfinanseringsfordringar
(kort- och långfristiga) 76.154
Volvokoncernen som leasetagare
14:3 Leasingskulder
31 dec
2025
31 dec
2024
Långfristiga leasingskulder 5.862 5.944
Kortfristiga leasingskulder 2.111 2.104
Summa leasingskulder 7.973 8.049
1.803 1.245 772 530 399 1.113
Under 2025, uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till
3.847 Mkr (3.699), med en fördelning på 1.246 Mkr (1.230) inom
operativt kassaflöde och 2.601 Mkr (2.469) inom finansierings-
verksamheten.
100
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
14:4 Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr
2027 2028 2029 2030 2031 2032
0
300
600
900
1.200
1.500
1.800
eller senare
===== SIDA 103 =====
14:5 Nyttjanderättstillgångar
31 dec 2025 Byggnader
Mark och
markanlägg-
ningar
Maskiner
och
inventarier Tjänstebilar
Tillgångar i
operationell
leasing och
uthyrnings-
verksamhet² Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372
Anskaffningar 887 84 558 680 204 2.413
Övriga förändringar -509 -241 -232 -511 -591 -2.084
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 13.304 571 1.642 2.119 66 17.702
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176
Avskrivningar och nedskrivningar -1.695 -48 -305 -587 -38 -2.674
Övriga förändringar 1.021 93 218 414 172 1.919
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2025 -7.670 -166 -842 -1.246 -6 -9.930
Redovisat värde, 31 dec 2025¹ 5.634 405 800 873 60 7.771
31 dec 2024 Byggnader
Mark och
markanlägg-
ningar
Maskiner
och
inventarier Tjänstebilar
Tillgångar i
operationell
leasing och
uthyrnings-
verksamhet² Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362
Anskaffningar 698 2 259 672 165 1.797
Övriga förändringar 1.030 47 -237 -489 -137 213
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054
Avskrivningar och nedskrivningar -1.651 -37 -230 -508 -51 -2.478
Övriga förändringar 559 -7 261 459 84 1.356
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2024 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176
Redovisat värde, 31 dec 2024¹ 5.930 517 561 876 313 8.196
1 Nyttjanderättstillgångar är en del av materiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar.
2 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal.
14:6 Redovisat i resultaträkningen
2025 2024
Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services -6 -4
Avskrivningar och nedskrivningar på nyttjanderättstillgångar -2.674 -2.478
Kostnader för korttidsleasingavtal -643 -641
Kostnader för leasing av lågt värde -133 -140
Variabla leasingkostnader -41 -50
Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar 127 181
Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner – –
Vinster eller förluster från nyttjanderättstillgångar -2 9
Redovisat i rörelseresultatet -3.372 -3.123
Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten -429 -399
Redovisat i finansnettot -429 -399
101
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 104 =====
15 Kundfinansieringsfordringar
Redovisningsprinciper
Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom
kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell
vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga
kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och
ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med
effektivräntemetoden. Finansiella leasingkontrakt värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Läs mer i Not 14 Leasing för mer information om redovisning
och klassificering av finansiell leasing.
Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade
kreditförluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver
för förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande
förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven
beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan
under fordringens löptid.
Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas
inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services.
Förändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom
övriga rörelseintäkter och kostnader.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Reserv för förväntade kreditförluster
Bedömningen av reserver för förväntade kreditförluster på kund-
finansieringsfordringar är avhängigt antaganden avseende förfallna be-
talningar, återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på återtagna säkerheter.
En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med
låg kreditrisk genom användning av en statistisk modell, vintage
layer-analys. Den baseras på en kollektiv bedömning av historiska
förluster inom en homogen grupp av tillgångar. Tillgångarna grupperas
utifrån likartade riskfaktorer såsom kundtyp, geografisk marknad,
ursprunglig kreditrating, typ av säkerhet och tidpunkt för utställande
av fordran för att kunna göra en kollektiv bedömning av kreditrisken.
Basen för den kollektiva bedömningen är kreditförlusthistorik, vilken
justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden i de
olika marknaderna baserat på ledningens bedömning av makro-
ekonomisk data och portföljspecifika faktorer, exempelvis BNP,
oljepriser och arbetslöshetsstatistik. När det gäller klimatrelaterade
risker så är vissa kunder belägna i områden som kan vara exponerade
för extrema väderhändelser. Vid en sådan händelse förväntas det
att kunder vidtar försiktighetsåtgärder genom att flytta fordon från
utsatta områden för att säkra sin verksamhet och begränsa fordons-
relaterade risker. En sådan händelse kan dock påverka kundernas
verksamhet och därmed förmågan att fullfölja sina skyldigheter.
Detta övervakas noggrant och beaktas i aktuella och förväntade
förhållanden kopplat till kreditrisk. Volvokoncernen har inte
identifierat några väsentliga fysiska risker eller omställningsrisker
som skulle kräva en betydande justering av kreditreserven.
En individuell bedömning görs för kundfinansieringsfordringar
med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation
och värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvo-
koncernen anser att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om
den uppfyller ett eller flera av följande kriterier; när det föreligger
indikationer på att kunden har betalningsproblem, exempelvis en
ansökan om konkurs, obehörig överföring av säkerhet, vid överlämnande
av säkerhet etc. eller allra senast, när kunden har underlåtit att betala 90
dagar efter att fordran har förfallit till betalning.
Riskhanteringsstrategi
Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen
på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock
normalt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående
exponering. Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade
fordonen och maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock
inte säkert att värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det
utestående finansierade beloppet. För att minimera denna risk har
Financial Services tydliga processer för förvaltning av kreditportföljen,
som innefattar konservativa kreditgodkännanden, kontinuerlig
uppföljning av enskilda krediter, användandet av både interna och
externa resurser för indrivning av förfallna fordringar, segmentsanalyser
av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning av de ekonomiska,
politiska och industriella förhållanden på respektive marknad.
I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning,
andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kreditförsäkringar
eller säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen
redan vid finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens
betalningsförmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte
blivit betald 90 dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta
det finansierade fordonet eller maskinen. Det finns även situationer
där återtag påbörjas tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett
nettoförsäljningspris samtidigt som det finansierade fordonet eller
maskinen överförs till varulagret och blir en del av Volvokoncernens
normala försäljning av begagnade fordon och maskiner och den
förväntade kundförlusten skrivs av. Om återtag ej skett när en
kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen med mer än 180
dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial Services
fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning för
obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering,
för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker.
Per den 31 december 2025 uppgick reserven av förväntade kredit-
förluster inom Financial Services till 1,36% (1,29) av den totala
kreditportföljen i segmentet. Kreditreserv i förhållande till total
kreditportfölj är ett viktigt nyckeltal för Financial Services och inkluderar
operationell leasing och varulager. Reserven för förväntade kredit-
förluster på kundfinansieringsfordringarna uppgick till 3.580 Mkr
(3.649). Detta är främst hänförligt till en ökning av förväntade kredit-
förluster som motverkades av upplösningar av reserver hänförliga
till konstaterade kundförluster och effekten av valutakurs-
förändringar. Under 2025 fortsatte kunderna att prestera bra.
Dock påverkade den fortsatta osäkerheten i den geopolitiska och
makroekonomiska miljön i vissa regioner kundernas förmåga att
fullfölja sina skyldigheter. En ökning av inställda betalningar och
avskrivningar var främst synliga under senare delen av året.
102
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 105 =====
15:1 Långfristiga kundfinansieringsfordringar
31 dec
2025
31 dec
2024
Avbetalningsköp 75.006 81.934
Finansiell leasing 49.519 50.374
Övriga fordringar 1.611 2.297
BR Långfristiga
kundfinansieringsfordringar 126.136 134.605
Viktad genomsnittsränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar
uppgick till 6,99% (7,01) per den 31 december 2025.
50.284 37.066 23.318 11.484 3.984
15:3 Kortfristiga kundfinansieringsfordringar
31 dec
2025
31 dec
2024
Avbetalningsköp 38.971 43.845
Finansiell leasing 26.636 26.417
Återförsäljarfinansiering 39.876 49.184
Övriga fordringar 2.480 3.230
BR Kortfristiga
kundfinansieringsfordringar 107.962 122.677
Viktad genomsnittsränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar
uppgick till 6,80% (6,79) per den 31 december 2025.
15:4 Kreditrisk kundfinansieringsfordringar
31 dec
2025
31 dec
2024
Kundfinansieringsfordringar, brutto 237.678 260.930
Reserv för förväntade kreditförluster på
kundfinansieringsfordringar -3.580 -3.649
Varav försämrad kreditrisk -813 -788
Varav låg kreditrisk -2.767 -2.861
Kundfinansieringsfordringar
efter avdrag för reserver 234.098 257.282
15:5 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på
kundfinansieringsfordringar
2025 2024
Låg
kreditrisk
Försämrad
kreditrisk
Låg
kreditrisk
Försämrad
kreditrisk
Ingående balans 2.861 788 3.048 587
Ny reserv redovisad
över resultaträkningen 1.436 357 890 590
Återföring av reserv
redovisad över
resultaträkningen -63 -108 -128 -53
Upplösning av reserv
hänförlig till
konstaterade
kundförluster – -1.219 – -1.289
Rörelse mellan låg
kreditrisk och
försämrad kreditrisk¹ -1.074 1.074 -926 926
Valutakursförändringar -302 -79 63 28
Syndikeringar och
övrigt -91 – -85 –
Reserv för förväntade
kreditförluster på
kundfinansierings-
fordringar, 31 dec 2.767 813 2.861 788
1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven
till reserven för försämrad kreditrisk.
15:6 Kundfinansieringsfordringar, bruttoexponering
31 dec 2025 31 dec 2024
Ej förfallna
1–30
dagar
31–90
dagar
>90
dagar Totalt Ej förfallna
1–30
dagar
31–90
dagar
>90
dagar Totalt
Kundfinansieringsfordringar, brutto 217.469 13.542 4.390 2.277 237.678 242.749 12.448 3.868 1.865 260.930
Varav låg kreditrisk 216.785 13.093 3.490 182 233.550 241.906 12.010 3.128 291 257.335
Varav försämrad kreditrisk 684 449 900 2.095 4.127 843 439 740 1.573 3.595
103
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
2027 2028 2029 2030 2031
10.000
20.000
30.000
40.000
50.000
60.000
15:2 Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar
eller senare
===== SIDA 106 =====
Tabell 15:6 visar bruttoexponeringen avseende kundfinansierings-
tillgångar inom Volvokoncernen per åldersintervall. Reserven för
förväntade kreditförluster under tillgångsportföljens livstid uppgår
för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk till 2.767 Mkr
(2.861) och för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk
till 813 Mkr (788), inkluderade i tabellerna 15:4 och 15:5.
Resterande utestående risk täcks av säkerheter i de finansierade
produkterna och, i särskilda fall, även genom andra kreditgarantier
såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan
egendom som tillhör låntagaren etc. Säkerheter tagna i anspråk och
som uppfyller kriterierna för redovisning i balansräkningen uppgår till
443 Mkr (594) per den 31 december 2025.
Koncentration av kreditrisk
Kundkoncentration
De tio största kunderna i Financial Services verksamhet står för
7,6% (8,6) av den totala tillgångsportföljen. Generellt sett är
portföljen hänförlig till ett stort antal kunder och kreditrisken kan
därför anses vara utspridd på en mängd kunder. Under 2025
syndikerades kundfinansieringsfordringar om 13,2 miljarder kronor
(11,6) för att minska koncentrationen av kreditrisk.
Koncentration per geografisk marknad
Graf 15:7 visar kundkoncentrationen för Financial Services-
portföljen uppdelad på geografiska marknader.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering
för beskrivning av kreditrisker.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, för information om vinster
och förluster upptagna i rörelseresultatet till följd av överförda
kundfinansieringsfordringar i tabell 30:3.
Läs mer i Förvaltningsberättelsen om utvecklingen inom Financial
Services under året.
16 Fordringar
Redovisningsprinciper
Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, förutom derivat-
kontrakt och villkorade köpeskillingar som värderas till verkligt värde via
resultatet. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för
förväntade kreditförluster på kundfordringar, under vilken reserver
sätts av till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under
fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisnings-
tillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Förändringar
i reserver för förväntade kreditförluster av kundfordringar redovisas
i övriga rörelseintäkter och kostnader.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
för värdering av finansiella tillgångar, samt avsnittet Borttagande från
balansräkningen av finansiella tillgångar, om diskontering av
finansiella tillgångar.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Reserv för förväntade kreditförluster
Kundfordringar är kortfristiga till sin natur och som en följd av detta
är även riskbedömningshorisonten kort. En kollektiv bedömning
av nedskrivningsbehovet görs för förväntade kreditförluster på
kundfordringar med låg kreditrisk. Basen för denna kollektiva
bedömning är kreditförlusthistorik vilken justeras med hänsyn till
aktuella och förväntade förhållanden. En individuell bedömning av
nedskrivningsbehovet görs avseende kundfordringar med försämrad
kreditrisk baserat på kundernas finansiella situation.
De senaste åren har påverkats av osäkerheter i den geopolitiska
miljön, ett högt inflationstryck samt den försvagade marknaden för
anläggningsmaskiner i Kina vilket har påverkat Volvokoncernens
kunders förmåga att fullfölja sina betalningsförpliktelser och ökat risken
för att de hamnar på obestånd. Medan avyttringen av SDLG har minskat
Volvokoncernens exponering gentemot marknaden för anläggnings-
maskiner i Kina, och inflationstrycket i många regioner har stabiliserats,
återstår den geopolitiska instabiliteten. Som en följd av detta är
bedömningsarbetet när det gäller avsättningar för förväntade
kreditförluster avseende kundfordringar fortfarande i fokus för att
säkerställa att avsättningarna återspeglar det aktuella marknadsläget.
104
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
15:7 Geografisk marknad, andel av kundfinansieringsportföljen (%)
Europa, 41,8
Nordamerika, 36,9
Asien, 4,4
Sydamerika, 12,8
Afrika och Oceanien, 4,2
===== SIDA 107 =====
Riskhanteringsstrategi
Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och uppföljnings-
rutiner i enlighet med Volvokoncernens Kredithanteringsdirektiv.
Detta direktiv inkluderar åtgärder att utföra när en kundfaktura ej
betalas vid förfallodagen. När en ökad kreditrisk är konstaterad,
exempelvis genom en konkurs, eller när en reserv för förväntade
kreditförluster på kundfordringar har varit oförändrad i två år och det
kan påvisas att alla nödvändiga åtgärder utförts upplöses reserven
och fordran skrivs av. Bortsett från vissa undantag är samtliga
kundfordringar som skrivits av fortsatt föremål för verkställighets-
åtgärder med syfte att erhålla betalning.
Som en konsekvens av den vedertagna affärsmodellen inom
anläggningsmaskinsbranschen i Kina, med längre betalningsvillkor
till kunderna, har en betydande del av Volvokoncernens kund-
fordringar tidigare varit relaterade till kunder på den marknaden. Till
följd av avyttringen av SDLG har dock Volvokoncernens exponering
gentemot marknaden för anläggningsmaskiner i Kina minskat.
Omförhandlade fordringar är på en betydligt lägre nivå än före-
gående år, med en väsentlig del av minskningen relaterad till
avyttringen av SDLG. Omförhandlade fordringar fortsätter att
bevakas noggrant vad gäller inkommande betalningar och tecken
på försämrad kreditrisk.
Per den 31 december 2025 uppgick den totala reserven för
förväntade kreditförluster för kundfordringar till 3,08% (4,52) av
totala kundfordringar, där minskningen mestadels är hänförlig till
avyttringen av SDLG.
Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om
kreditrisk.
16:1 Långfristiga fordringar
31 dec 2025 31 dec 2024
Övriga räntebärande fordringar¹ 770 857
Ränte- och valutaderivat² 5.241 4.095
Avtals- och returrättstillgångar³ 1.490 1.458
Villkorad köpeskilling⁴ – 516
Övriga fordringar 1.715 3.658
Långfristiga fordringar 9.217 10.584
1 Beloppet är den långfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30
Finansiella instrument, tabell 30:1.
2 Beloppet är den långfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30
Finansiella instrument, tabell 30:1.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade
köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den
villkorade köpeskillingen.
16:2 Kortfristiga fordringar
31 dec 2025 31 dec 2024
Övriga räntebärande fordringar¹ 1.559 3.724
Aktuella skattefordringar 4.121 3.491
Kundfordringar 31.232 41.772
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 4.107 4.296
Mervärdesskatt 6.632 6.241
Ränte- och valutaderivat² 2.405 1.689
Avtals- och returrättstillgångar³ 415 407
Villkorad köpeskilling⁴ 486 –
Övriga fordringar 7.186 9.883
Kortfristiga fordringar efter
avdrag av reserv för förväntade
kreditförluster på fordringar 58.142 71.504
1 Beloppet är den kortfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30
Finansiella instrument, tabell 30:1.
2 Beloppet är den kortfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30
Finansiella instrument, tabell 30:1.
3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar.
4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade
köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den
villkorade köpeskillingen.
16:3 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på
kundfordringar
2025 2024
Ingående balans 1.979 1.778
Ny reserv redovisad över resultaträkningen 290 529
Återföring av reserv redovisad över
resultaträkningen -236 -248
Upplösning av reserv hänförlig till
konstaterade kundförluster -105 -171
Valutakursförändringar -192 93
Omklassificeringar och övriga förändringar¹ -742 -2
Reserv för förväntade kreditförluster på
kundfordringar, 31 dec 993 1.979
1 Inkluderar reserver i avyttrade verksamheter,
främst relaterat till avyttringen av SDLG.
16:4 Åldersanalys kundfordringar
31 dec 2025 31 dec 2024
Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt
Kundfordringar brutto 29.191 1.374 485 1.174 32.225 38.523 1.651 800 2.778 43.751
Reserv för förväntade
kreditförluster på kundfordringar -268 -28 -43 -653 -993 -369 -63 -67 -1.479 -1.979
BR Kundfordringar, netto 28.923 1.347 442 521 31.232 38.153 1.588 733 1.298 41.772
105
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 108 =====
17 Varulager
Redovisningsprinciper
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet
är lägre än anskaffningsvärdet görs en nedskrivning av varulagret.
Anskaffningsvärdet fastställs enligt den så kallade först in-först ut-
principen (FIFU) och bygger på en standardkostnadsmetod inklusive
kostnader för alla direkta tillverkningskostnader samt hänförlig andel
av kapacitets- och andra tillverkningsrelaterade omkostnader.
Standardkostnaden ses över regelbundet och justeringar görs utifrån
nuvarande förhållanden. Tillverkningskostnader baseras på normalt
kapacitetsutnyttjande och allokeras till varulagret medan icke-
absorberade kostnader på grund av förändringar i produktionsvolym
redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Kostnader för
forskning och utveckling, försäljning, administration och finansiella
kostnader ingår ej.
Nettoförsäljningsvärdet beräknas som försäljningspris reducerat med
kostnader hänförliga till försäljningen. Om en nedgång i priset på
material som används i tillverkningen av varor indikerar att tillverknings-
värdet för den färdiga varan överstiger nettoförsäljningsvärdet används
återanskaffningsvärdet för att beräkna nettoförsäljningsvärdet.
Källa till osäkerhet i uppskattningar
och kritiska bedömningar
Nedskrivning av varulager
Beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bygger på en uppskattning
av ett framtida försäljningspris, vilket påverkas av flera parametrar,
såsom marknadens efterfrågan, modelländringar och prisutveckling
för begagnade produkter. Övergången till nollutsläppsfordon
medför övergångsrisker och osäkerheter som kan ha en väsentlig
påverkan på bedömningen av nettoförsäljningsvärdet. Kundernas
investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter kan ske i
en långsammare takt än förväntat på grund av olika externa faktorer,
och utvecklingen av nya teknologier och lösningar kan leda till
teknologisk föråldring av batterielektriska och bränslecellsdrivna
produkter som finns i lager.
17:1 Varulager
31 dec
2025
31 dec
2024
Färdiga produkter 38.097 42.907
Produktionsmaterial etc. 27.865 35.452
BR Varulager 65.963 78.359
Det totala lagervärdet, efter gjorda nedskrivningar, var 65.963 Mkr
(78.359) per den 31 december 2025. Varulager som redovisats
som kostnad för sålda produkter under perioden uppgick till
335.540 Mkr (357.518).
17:2 Förändring av nedskrivning av varulager
2025 2024
Ingående balans 4.638 3.918
Förändring av nedskrivning av varulager
redovisad över resultaträkningen 487 887
Utrangeringar -268 -336
Valutakursförändringar -473 184
Omklassificeringar etc. -151 -16
Nedskrivning av varulager, 31 dec 4.232 4.638
18 Likvida medel
Redovisningsprinciper
I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet
vilka lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive kortfristiga
placeringar med en löptid som understiger tre månader från
anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid
som överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas
som kortfristiga placeringar.
Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper
avseende finansiella instrument.
Likvida medel per 31 december 2025 inkluderade 1,1 miljarder
kronor (2,3) som inte är tillgängliga för användning av Volvo-
koncernen samt 7,5 miljarder kronor (9,6) där andra begränsningar
finns, huvudsakligen likvida medel i länder där valutarestriktioner
eller andra legala restriktioner föreligger. Därmed är det inte möjligt
att omedelbart använda dessa likvida medel i andra delar av Volvo-
koncernen, dock finns det vanligtvis inga begränsningar för att
använda dessa inom Volvokoncernens verksamhet i respektive land.
18:1 Likvida medel
31 dec
2025
31 dec
2024
Bankkontobalanser 41.540 57.623
Kortfristiga placeringar med en ursprunglig
löptid understigande tre månader¹ 1.709 5.989
Placeringslån i bank 30.113 21.559
BR Likvida medel 73.361 85.171
1 I tillägg till detta innehar Volvokoncernen även kortfristiga placeringar med
en ursprunglig löptid överstigande tre månader om 142 Mkr (218) i statliga
värdepapper per 31 december 2025.
106
VOLVOKONCERNEN 2025
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 109 =====