FULLTEXT DEL 2 AV 5

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

För att säkerställa en stabil varuförsörjning arbetar Axfood med risk ­
spridning vilket är särskilt viktigt att väga in vid vissa inköp. Axfood 
bedömer att koncernens förmåga att hantera dessa utmaningar är 
minst lika god som konkurrenternas.
Axfood har ännu inte genomfört resiliensanalyser för övrig väsentlig 
inverkan, risker och möjligheter.
Intressentdialog
Axfoods viktigaste intressenter är kunder, medarbetare, leverantörer, 
investerare och  samhällen som påverkar eller påverkas av verksam ­
heten. Inverkan på och från intressenter kan vara positiv, negativ, 
faktisk eller potentiell, samt direkt eller indirekt.
Intressentgrupper
Axfoods affärsmodell berör samtliga intressentgrupper då värde ­
kedjan är relevant också ur ett investerar ­ och samhällsperspektiv. 
Intressenternas perspektiv identifieras och följs upp genom löpande 
dialoger och undersökningar. Resultaten från dessa dialoger ger vär ­
defulla insikter som stärker Axfoods strategiska och operativa arbete. 
De beaktas vid identifiering och utvärdering av väsentlig inverkan, 
risker och möjligheter. Ambitionen är att balansera intressenternas 
perspektiv och förväntningar så att hållbarhetsarbetet fokuserar på 
aktiviteter som ger socialt och miljömässigt värde.
Konsumenttrender
Hållbarhet och hälsa är långsiktiga trender som påverkar både sam ­
hället och dagligvarubranschen, inklusive Axfood. Konsumenternas 
medvetenhet om matens inverkan på miljö och hälsa ökar, särskilt 
bland unga. Många anser att livsmedelsföretag har ett stort ansvar 
för att utveckla hållbar och hälsosam mat, och allt fler säger sig vara 
beredda att ändra sin konsumtion för att minska sitt klimatavtryck.
En hållbar matkonsumtion ställer stora krav på förändringar i livs ­
medelskedjan. Frågor om ansvarstagande, miljöpåverkan och hälsa 
blir allt viktigare, och medvetna konsumenter uttrycker sina värde ­
ringar genom aktiva val och medveten konsumtion. Många efter­
frågar mer information om ursprung, kvalitet och innehåll samt 
vill ha inspiration och vägledning för att kunna göra hållbara och 
 hälsosamma val.
Axfood möter denna utveckling genom att bredda sortimentet av 
hållbarhetsmärkta varor och vägleda konsumenter till hållbara och 
hälsosamma val via kommunikation och lojalitetsprogram. Koncer ­
nen utvecklar hållbara förpackningar, minskar matsvinn, arbetar med 
socialt ansvar och tydlig ursprungsmärkning. Willys har miljöcertifie ­
rade butiker, medan Hemköp erbjuder dubbla poäng i sitt lojalitets ­
program vid köp av ekologiska varor.
Axfood engagerar sig också i samhällspåverkan och dialog med 
beslutsfattare. Rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar 
livsmedelsstrategi för Sverige, innehåller över hundra lösningar till 
näringsliv, politik och myndigheter för att stärka hållbarhetsarbetet 
i livsmedelskedjan. För mer information om rapporten, se sida 98.
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Intressenter Kanaler för dialog Väsentliga frågor 
Kunder Kundmöten i butik, Axfoods konsumentkontakt, fokusgrup ­
per, kund­ och konsumentundersökningar, kundtidningar, 
rapporter samt webbplatser och sociala medier.
Kunderna anser att det är viktigt med information om råvarans ursprungsland samt djuromsorg. Aspekter kopp ­
lade till klimatpåverkan är väsentliga, exempelvis hållbart jordbruk, hållbara transporter, minskat matsvinn och 
hållbara förpackningar. Arbetsmiljö, antikorruption och mutor är andra väsentliga frågor.
Medarbetare Interna kanaler såsom Axfoods intranät, medarbetarträffar, 
möten och konferenser samt medarbetarundersökningar.
För medarbetarna är arbetsmiljö och goda arbetsvillkor, både internt samt hos leveran  törer, de mest väsentliga 
hållbarhetsfrågorna. Andra områden som medarbetarna ser som väsentliga är att minska matsvinn, arbeta för 
bra djuromsorg, hållbart fiske och jordbruk samt mångfald och jämställdhet.
Leverantörer Enskilda leverantörsmöten, större leverantörsträffar, sam ­
arbetsprojekt, sociala revisioner och utbildning av personal 
hos leverantörer i riskländer.
Klimatet är den mest väsentliga hållbarhetsfrågan för Axfoods leverantörer. Att undvika matsvinn, effektiv energi­
användning och ett hållbart jordbruk samt effektiv vattenanvändning bedöms som väsentliga frågor, liksom 
arbetsmiljö, arbetsvillkor och hälsosam mat.
Investerare Årsstämma, presentationer i samband med delårsrapporter 
och bokslutskommunikéer, kapitalmarknadsdagar, semina ­
rier, konferenser, webbplatser och enskilda möten.
I dialog med investerarna framgår att minskad klimatpåverkan är mest väsentligt med fokus på frågor som minskat 
matsvinn, energianvändning, biologisk mångfald, hållbart jordbruk samt vattenanvändning. Arbetsmiljö och 
arbetsvillkor, antikorruption och mutor samt hälsosam mat är andra viktiga frågor.
Samhälle Enskilda möten med beslutsfattare, presentationer  
i samband med seminarier, konferenser samt medlemskap 
i branschorganisationer och andra nätverk.
De mest väsentliga samhällsfrågorna är kopplade till minskad klimat  påverkan, biologisk mångfald och hållbart 
jordbruk. Hållbart fiske, god djuromsorg, hållbara material och tydlig information om råvarans ursprungsland är 
också väsentliga frågor, liksom arbetsmiljö och arbetsvillkor.
Intressentdialog
Interna representanter
Vid väsentlighetsbedömningen representeras intressenternas per ­
spektiv av interna företrädare inom Axfood. Dessa personer har nära 
kontakt med respektive intressentgrupp och förmedlar deras syn ­
punkter i analysen. Ekonomi­  och finansdirektören samt kommuni ­
kationsdirektören bidrar med ägarnas och investerarnas perspektiv. 
Dagabs chef för egna märkesvaror har insikter i leverantörernas 
synpunkter, hållbarhetschefen representerar ideella organisatio ­
ners perspektiv och HR ­direktören har kunskap om medarbetarnas 
åsikter. Butikskedjornas representanter har i sin tur god förståelse 
för konsumenternas intressen.
Styrelse och koncernledning informeras löpande om intressenternas 
synpunkter genom årlig uppdatering och validering av väsentlighets ­
bedömningen. 
Intressenternas väsentliga frågor
Klimatpåverkan, minskat matsvinn, effektiv energianvändning, hållbart 
jordbruk och effektiv vattenanvändning är centrala hållbarhetsfrågor 
för Axfood. Andra viktiga områden är arbetsmiljö och arbetsvillkor, 
antikorruption och mutor samt hållbar och hälsosam mat.
Axfoods intressenter betonar vikten av att förstå och möta konsu ­
menternas behov för att säkerställa långsiktig tillväxt och  hållbarhet. 
Genom att fokusera på kvalitet, prisvärdhet, hälsa och hållbarhet kan 
Axfood stärka sin marknadsposition. Lyhördhet för kundernas behov 
och förändrade trender är avgörande för att kontinuerligt kunna 
utveckla produkter och tjänster.
Resultaten från intressentdialogerna utgör grunden för Axfoods 
väsentlighetsbedömning. För mer information, se sida 46 under 
Väsentlighetsbedömning. Hur intressenternas frågor kopplar till 
Axfoods affärsmodell och strategi beskrivs i avsnittet Väsentlig 
inverkan, risker och möjligheter.
Styrelse och koncernledning tar del av resultaten från väsentlig ­
hetsbedömningen, och tillhörande riskrapportering, som baseras på 
dessa dialoger. 
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Axfoods väsentliga inverkan, risker och möjligheter, tillsammans med 
intressenternas olika intressen, samt förändringar i omvärlden kräver 
en mångsidig och flexibel affärsmodell och strategi. Eftersom dessa 
aspekter spänner över flera områden behöver Axfood kontinuerligt 
anpassa verksamheten till nya marknadsförhållanden och utmaningar. 
Ingen av de väsentliga inverkningarna, riskerna eller möjlig  heterna 
har förändrats jämfört med föregående rapporteringsperiod.
Väsentlig inverkan 
Axfoods väsentliga inverkan, både negativ och positiv, påverkar 
människor och miljö på flera sätt. Inverkan kan vara direkt eller indi ­
rekt och uppstå som en följd av den egna verksamheten eller genom 
affärsrelationer i värdekedjan. Vid analysen har Axfood beaktat 
beroenden av natur ­ och samhällsresurser som krävs för att upprätt ­
hålla konkurrenskraftiga priser och bibehållen kvalitet, oberoende av 
potentiella inverkningar på dessa resurser. För mer information om 
hur koncernens inverkan påverkar människor och miljö över olika 
tidshorisonter, se sida 49. 
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      45
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 46 =====

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Utöver de hållbarhetsfrågor som omfattas av ESRS inkluderades 
även frågor som bedömdes potentiellt väsentliga för Axfood. Denna 
första analys resulterade i en lista med 37 potentiellt väsentliga håll ­
barhetsfrågor som täcker värdekedjan och olika tidshorisonter.
Befintliga bedömningsmetoder kombinerades med de som beskrivs 
i ESRS ­standarderna och användes för att bedöma både inverkans ­
väsentlighet och finansiell väsentlighet. Identifierade inverkningar, 
risker och möjligheter kartlades utifrån kort ­, medel­ och långsiktiga 
tidshorisonter med hänsyn till var i värdekedjan de är mest koncen ­
trerade.
Varje hållbarhetsfråga värderades utifrån parametrarna i ESRS 1 
för inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. Särskild vikt 
lades vid inverkningar på mänskliga rättigheter, som identifierades 
genom det pågående arbetet med tillbörlig aktsamhet. Detta inklu ­
derade löpande granskningar, revisioner och riskhanteringssystem.
För att säkerställa att bedömningen överensstämde med befint ­
liga processer och intressenternas insikter genomfördes process ­ 
och dokumentgenomgångar samt intervjuer med nyckelpersoner 
inom koncernen:
 – Hållbarhetschef, Axfood
 – Ekonomi­ och finansdirektör, Axfood
 – Chef för egna märkesvaror, Dagab
 – Hållbarhets ­ och kommunikationsansvarig, Willys
 – Interna experter som representerar olika dotterbolag
Vidare användes underlag från externa källor och valideringsmöten, 
bland annat:
 – Sustainalytics Risk Ratings Report
 – Sustainalytics Product Involvement Report
 – ISS ESG Rating Profile
 – CSR Risk Check
 – WWF Water Risk Filter
 – CCPI
 – WWF Biodiversity Risk
 – ThinkHazard
 – MSCI ESG Ratings Report
Väsentliga synpunkter från kunder, medarbetare, leverantörer, inves ­
terare och samhällsrepresentanter beaktades också i bedömningen  
som beskrivs på sida 45.
Klimatförändringar
För att identifiera och bedöma Axfoods väsentliga inverkan har en 
fullständig utsläppsinventering genomförts i enlighet med GHG ­ 
protokollet, den globala standarden för mätning och rapportering av 
växthusgasutsläpp. I första hand har primärdata använts, men när 
sådana uppgifter saknats har uppskattningar gjorts. Syftet har varit 
att skapa en så heltäckande bild som möjligt av koncernens direkta 
och indirekta utsläpp.
Väsentliga risker och möjligheter
Axfoods väsentliga risker och möjligheter kan påverka koncernens 
finansiella ställning, resultat och kassaflöde både under den aktuella 
rapporteringsperioden och framåt. De finansiella effekterna berör 
främst inköp och nettoomsättning.
Utbudsstörningar i globala leverantörsled som orsakats av 
extremväder kan påverka Axfoods förmåga att köpa in tillräckliga 
volymer av varor. Det kan i sin tur leda till varubrist i butiker, minskad 
försäljning och försämrad attraktionskraft för koncernens olika kon ­
cept. Utbudsstörningar kan även uppstå till följd av överexploatering 
av naturresurser på land och till havs, vilket kan minska tillgången på 
varor och bidra till högre priser. Detta påverkar Axfoods förmåga att 
attrahera och behålla kunder i en bransch med hård konkurrens och 
stort prisfokus bland konsumenter.
Andra risker är kopplade till bristande tillbörlig aktsamhet i affärs ­
relationer, otillräckliga kontroller av mänskliga rättigheter i leveran ­
törsled eller oetiskt beteende såsom korruption, vilket kan skada 
Axfoods rykte och förtroende bland konsumenter. Dessutom ökar 
medvetenheten i samhället om matens inverkan på miljö och hälsa, 
vilket gör det allt viktigare för Axfood att leva upp till förväntningar 
inom hållbarhetsområdet.
Hållbarhetsfrågor innebär också betydande möjligheter. De kan 
driva produktutveckling, stärka varumärken och öka attraktionskraf ­
ten bland konsumenter. Ett nära samarbete med leverantörer och 
noggrann kontroll i leverantörskedjan bidrar till god varutillgång, 
produktdiversifiering och gott anseende. Fokus på jämställdhet och 
inkludering inom koncernen skapar dessutom en bredare förståelse 
för konsumenternas behov, vilket kan stärka verksamheten.
Satsningar på klimat, energi och biologisk mångfald leder ofta till 
kostnadsbesparingar genom effektivare resursanvändning. Minskat 
matsvinn bidrar till både resurseffektivitet och lägre kostnader.
Väsentlighetsbedömning
Axfood har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning för att 
identifiera hur koncernen påverkar omvärlden – och hur omvärlden 
i sin tur påverkar koncernen finansiellt. Arbetet har följt en struktu­
rerad process i fem steg:
1.  Identifiering av väsentliga frågor från EU:s förteckning över  
hållbarhetsfrågor som omfattas av ESRS ­standarderna 
2.  Process­ och intressentgranskning
3.  Bedömning av inverkansväsentlighet
4.  Bedömning av finansiell väsentlighet
5.  Kartläggning och dokumentation av väsentlighet
Omfattning och metod
Baserat på förteckningen över hållbarhetsfrågor och ämnen, inklusive 
under­ och delunderämnen som ESRS 1 hänvisar till, genomfördes en 
bedömning av varje ämnes relevans för Axfoods verksamhet. Bedöm ­
ningen omfattade aktiviteter, geografiska områden, relevanta sektorer 
och hela värdekedjan.
I samband med koncernens dubbla väsentlighetsanalys identifierades 
klimatrisker som betydande för verksamheten. Tidshorisonter för 
klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker följer defini­
tionerna i ESRS 1 och har fastställts på kort, medellång och lång sikt. 
Axfood har ännu inte analyserat vilka tillgångar och verksam  heter 
som kan vara exponerade för dessa risker, utifrån sannolikhet, 
omfattning, varaktighet och geografisk placering. Genom den ovan 
nämnda riskanalysen har dock en kartläggning påbörjats av klimat ­
känsliga råvaror och geografiska områden uppströms i värdekedjan.
För att identifiera och bedöma klimatrelaterade fysiska risker 
har Axfood utgått från rapporter från Intergovernmental Panel on 
Climate Change (IPCC) samt vägledning från Task Force on Climate­
related Financial Disclosures (TCFD). Den mest betydande risken 
bedöms vara hur världens jordbruksproduktion påverkas av klimat ­
förändringar, särskilt med avseende på tillgången till och priset på 
livsmedel.
Klimatfrågan ingår i Axfoods övergripande riskanalys som bedö ­
mer motståndskraften till klimatförändringarnas effekter. Riskerna 
har värderats både utifrån sannolikhet och finansiell inverkan.
Som en del av riskanalysen utvecklades under 2025 scenarioana ­
lyser för att identifiera klimatrelaterade fysiska risker som kan påverka 
Axfoods leverantörskedjor och tillgången på råvaror (R2). Dessa ana ­
lyser utgör även ett underlag i arbetet med att motverka riskerna och 
bredda leverantörsbasen samt sprida råvarutillgången till fler geo ­
grafiska områden (O1). De valda scenarierna baserades på Shared 
Socioeconomic Pathways (SSP), framtagna av FN:s klimat  panel. 
Analysen beaktar olika typer av fysiska risker som kan påverka råvaru­
tillgången negativt i flera av de leverantörsländer där Axfood gör sina 
inköp. Risknivån delades in i sannolik respektive förväntad inverkan 
på framtida inköp.
Analysen omfattar sju klimatrelaterade hot, fyra klassificerade 
som kroniska och tre som akuta, över tidsperioderna 2030, 2040 och 
2050. Hoten är kopplade till temperatur ­ och vattenrelaterade risker 
och bedöms ha störst inverkan på livsmedelskedjan inom de produkt ­
kategorier som legat till grund för analysen. Statistik för dessa  risker 
har hämtats på regional nivå från ett digitalt prognos ­ och screening ­
verktyg. Klassificering av riskerna inspireras av TCFD:s ramverk.
Vid valet av produktkategorier prioriterades monoprodukter och 
vegetabiliska råvaror med hänsyn till Science Based Targets initiative 
(SBTi) och Science Based Targets for Nature (SBTN) samt deras listor 
över högkvalitativa råvaror.
Scenarioanalyser har även använts för att identifiera klimatrelate ­
rade omställningsrisker som kan uppstå till följd av förändrad klimat ­
politik, till exempel ökade energipriser, skatter och regleringar kopp ­
lade till utsläpp (R5). Analysen baserades på Network for Greening 
the Financial System (NGFS) Net Zero 2050, som beskriver en strikt 
klimatpolitisk agenda och innovationsdriven utveckling i syfte att hålla 
global uppvärmning i linje med Parisavtalets ambition att begränsa 
den till 1,5 grader och uppnå nettonollutsläpp till 2050.
Framtagna klimatscenarior är kompatibla med de klimatrelaterade 
antaganden som ligger till grund för Axfoods väsentliga uppskatt ­
ningar och bedömningar som tas upp i not 2. Vid nedskrivningspröv ­
ningar av goodwill och övriga immateriella tillgångar grundar sig 
uppskattningarna vid antaganden om brist på råvaror och förpack ­
ningar, volym  utveckling, förväntad konkurrenssituation samt kostna ­
der kopplade till klimat ­ och miljörelaterade omställningar vilket 
samtliga sju SSP ­baserade klimatscenarierna tar hänsyn till. Upp ­
skattningar vid antaganden om omvärldsfaktorer så som prisut ­
veckling, inflation, förändringar i el ­ och drivmedelspriser tas istället 
hänsyn till i använda NGFS ­scenarier. Även denna analys omfattade 
samma tidshorisonter som övriga, men utfördes med ett annat prog ­
nosverktyg och på en mer aggregerad nivå.
Föroreningar
För att identifiera potentiell och faktisk väsentlig inverkan, liksom 
 risker och möjligheter, har Axfood genomfört en granskning av värde ­
kedjan. Störst inverkan finns inom jordbruket, främst genom utsläpp 
av växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel.
Scenario NGFS Net Zero 2050
SSP2­4.5: The middle  
of the road scenario
SSP5­8.5: The fossil  
fuel­based scenario
Risktyp Omställningsrisk Fysiska risker Fysiska risker
Uppskattad global medel­ 
temperatur till 2100 jämfört  
med förindustriella nivåer
≤ 1,5 °C 2,7 °C 4,4 °C
Externa faktorer • Ambitiös klimat  politik
• Snabba teknologiska  
framsteg
• Utlöser initialt inflation,  
höga  räntor och  
strandade tillgångar
• Måttlig ekonomisk tillväxt
• Inkomst­ och teknologiska fram ­
steg går stadigt men ojämnt 
• Produktions­  och konsumtions­
mönster utvecklas gradvis
• Snabb ekonomisk tillväxt
• Hög konsumtionstakt
• Starkt beroende av fossila 
 bränslen
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      46
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 47 =====

Granskningen av egen verksamhet har fokuserat på utsläpp från 
 fordonsflottan och förekomsten av köldmedia inom lagerverksam­
heten. För att utvärdera negativ inverkan har rapporter från system 
som redovisar mängden köldmedia per lager analyserats. Dessa har 
jämförts med de tröskelvärden som anges i bilaga 2 (No 166/2006). 
En motsvarande jämförelse har gjorts med en förteckning över for ­
donspecifikationer för koncernens lätta och tunga lastbilar.
Vid utvärdering av aktiviteter i primärproduktionen uppströms 
i värdekedjan har studier från FN:s ekonomiska kommission för 
Europa beaktats, särskilt avseende utsläpp av föroreningar till luft, 
mark och vatten. För ämnen som bedöms ge stora eller mycket stora 
betänkligheter har befintliga rutiner och krav på leverantörer av för ­
packningar och specialvaror granskats.
Axfood har ännu inte fastställt väsentlig inverkan, risker och 
 möjligheter inom detta område i samråd med berörda samhällen.
Vattenresurser och marina resurser
Genom kontinuerlig omvärldsbevakning identifierar Axfood potenti ­
ella inverkningar, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser 
och marina resurser uppströms i värdekedjan. Av intressentdialoger 
framgår att hållbart fiske är en prioriterad fråga och att Axfood, 
genom sin roll som inköpare, har ett särskilt ansvar att påverka.
Biologisk mångfald och ekosystem
För att identifiera inverkan, risker och möjligheter kopplade till bio­
logisk mångfald och ekosystem har två utvärderingar genomförts. 
Den första omfattar primärproduktion uppströms i värdekedjan, där 
Axfood genom riskanalyser av inköpta varor bedömer potentiella 
effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Analysen är gjord i 
enlighet med LEAP,  vilket är den rekommenderade metoden, och har 
inspirerats av TNFD ­ramverket. Analysen tar primärt hänsyn till 
effekterna av fysiska risker såsom extremväder. Systematiska risker, 
såsom ett förändrat klimat och artförlust, har beaktats i utvärdering ­
arna, liksom hur dessa permanent kan skada ekosystem och därige ­
nom störa Axfoods råvarutillgång och livsmedelsförsörjningen i stort. 
Även möjligheter utvärderas utifrån hur koncernen kan stärka och 
diversifiera sina leverantörskedjor i syfte att ställa om och därige ­
nom minska effekterna av ovannämnda risker. Den andra utvärde ­
ringen avser en kartläggning av koncernens anläggningar och hur 
deras geografiska placeringar kan påverka arter och ekosystem. 
Axfood har inte direkt konsulterat berörda samhällen vad gäller 
hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och 
ekosystem. I det här initiala skedet identifierades vilken råvaru­
anskaffning som orsakar, eller kan orsaka, de mest väsentliga nega ­
tiva inverkningarna på biologisk mångfald.
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
En handlingsplan har tagits fram som tydliggör hur hållbarhetsmål 
för plastflöden och förpackningar till egna märkesvaror definieras 
och avgränsas, samt klargör var inverkan uppstår och om arbetet 
omfattar produktens primär ­, sekundär­ eller tertiärförpackningar.  
En primärförpackning är i direkt kontakt med produkten, en sekundär­
förpackning omsluter en eller flera primärförpackningar och en tertiär­
förpackning grupperar flera sekundärförpackningar för transport.
Genom utvärderingar av butikernas registrerade matsvinn och 
reklamationer identifieras var åtgärder bör sättas in för att öka 
effektiviteten och minska onödiga kostnader. Dialoger med intres ­
senter visar att arbete med matsvinn är en central fråga för medar ­
betare, kunder, investerare och leverantörer.
Regelverk kring matavfallssortering, förpackningar och avfall blir 
allt strängare. Ett exempel är den nya avfallslagstiftning som trädde  
i kraft under 2024.
Axfood har ännu inte samrått med berörda samhällen eller andra 
intressenter kring koncernens inverkningar, risker och möjligheter 
inom detta område.
Risker
Klimatrisker och risker kopplade till biologisk mångfald har klassifi ­
cerats tillsammans med övriga operativa risker. Ansvars ­ och förtro ­
enderisker utgör en del av dessa och kan relateras till samtliga risker 
som identifierats i den dubbla väsentlighetsbedömningen.
Regulatoriska risker, inklusive etik och korruptionsrisker, har klassi ­
ficerats tillsammans med Axfoods strategiska risker, liksom risker 
kopplade till medarbetare och leverantörer. Rapportering av väsent ­
liga inverkningar, risker och möjligheter presenteras på en mer detal ­
jerad nivå och, där det är möjligt, med stöd av kvantitativ uppföljning.
Lämpliga trösklar har fastställts utifrån den kvantitativa bedöm ­
ningen samt befintliga processer och dialoger med Axfoods hållbar ­
hetsfunktion. Risker och möjligheter som fått medel eller hög grade ­
ring har bedömts som väsentliga.
Huvuddelen av de klimatrelaterade riskerna utgör olika typer av 
omställningsrisker, vilka kan medföra ökade kostnader och minskad 
konkurrenskraft. Sådana risker uppstår när verksamheten inte 
anpassas till samhällsförändringar, exempelvis förändrad energi­
politik eller nya hållbarhetskrav.
En av koncernens största omställningsrisker är energiförbrukning 
och risk för ökade kostnader vid stigande elpriser. Målen om ökad 
försäljning av ekologiska och andra hållbarhetsmärkta varor påver ­
kas av konsumenters ökade kostnadsmedvetenhet då flera av dessa 
varor har en något högre kostnadsnivå.
Anpassning till en mer hållbar produktion försvåras av yttre 
 faktorer, såsom sänkt skatt på diesel. Betydande investeringar kan 
krävas för att ersätta värme ­ och kylutrustning med mer energi­
effektiva alternativ och successivt byta ut fordonsflottan till eldrivna 
fordon. Investeringar kommer även att behövas för att anpassa fast ­
igheter till mer extrema väderhändelser, annars riskeras att kost  nader 
för reparationer uppstår.
Regleringar och krav inom hållbarhetsområdet förväntas succes ­
sivt skärpas, vilket sannolikt kommer att gynna företag som levererar 
energieffektiva produkter och bedriver verksamhet enligt hållbar 
praxis. Bland de risker som identifierats finns ökade energipriser och 
skatter samt regleringar kopplade till utsläpp av koldioxid och andra 
växthusgaser, inklusive risken för felaktig utsläppsrapportering. 
Striktare utsläppsregler och lagstiftning kan därmed skapa incitament 
att ytterligare begränsa utsläppen.
Fysiska risker avser de risker som klimatförändringar utgör för 
Axfoods verksamhet. Dessa klimatrelaterade fysiska risker i värde ­
kedjan är främst kopplade till råvarutillgång av produkter som färsk 
frukt och grönt, kaffe och kakao. Förväntade konsekvenser omfattar 
råvarubrist, högre inköpspriser och ökad konkurrens om volymer.
Flera av Axfoods leverantörsländer påverkas redan av förändringar 
i nationell och internationell klimatlagstiftning. Det finns även en sår ­
barhet kopplad till förändringar i  temperatur och nederbörd, samt 
ökade risker för extrema väderhändelser, översvämningar och jord ­
skred, både globalt och inom Europa.
Inverkansväsentlighet
Vid bedömningen av inverkansväsentlighet har utgångspunkten varit 
parametern allvarlighetsgrad, som i sin tur består av tre delparametrar: 
skala, omfattning och återställbarhet. Dessa används för att utvärdera 
inverkningarnas karaktär och betydelse. En fjärde para  meter beaktar 
sannolikheten för att inverkningen faktiskt inträffar. Skalan för dessa 
parametrar är 1–5 vilket framgår av tabellen nedan. 
Vid utvärderingen av inverkansväsentlighet har kriterier fastställts 
utifrån koncernens egna tröskelvärden för vad som bedöms som 
väsentligt. Dessa tröskelvärden har därefter godkänts av styrelsen. 
Beroende på typ av inverkan har de kategoriserats och bedömts på 
olika sätt, liksom trösklar för vad som anses utgöra väsentlighet. 
Låg Medel Hög
Negativ 0–5 6–9 ≥ 10
Positiv 0–4 5–6 ≥ 7
För faktisk negativ inverkan har Axfood utgått från den sammanlagda 
allvarlighetsgraden. För potentiell negativ inverkan har även sanno ­
likhet för att inverkan ska inträffa beaktats genom att sannolikhets ­
nivån multiplicerats med allvarlighetsgraden. En inverkan har bedömts 
som väsentlig vid ett värde på 5 eller högre på en skala från 0 till 10. 
När det gäller potentiell negativ inverkan på mänskliga rättigheter 
beaktas allvarlighetsgraden före sannolik  heten för inträffande. Fak ­
tisk positiv inverkan har bedömts utifrån dess skala och omfattning. 
För potentiell positiv inverkan har även sannolikheten för att den ska 
inträffa vägts in, genom att sannolikhetsnivån multiplicerats med 
skalan och omfattningen av inverkningen. Dessa har bedömts som 
väsentliga vid ett värde på 4 eller högre, på en skala från 0 till 7. 
Allvarlighetsgrad
Skala Omfattning Återställbarhet Sannolikhet
1.  Minimal konsekvens på  
människor/miljö
1.  Begränsat – begränsat till specifikt 
område och den närmaste omgivningen
1.  Relativt lätt att åtgärda  
kortsiktigt
0% osannolik
2.  Låga konsekvenser på människor/ 
miljö som är lätt att hantera eller mildra
2.  Koncentrerad – omfattar flera  
individer/arter eller en bredare region
2.  Kan åtgärdas med tid och  
ansträngning (tid och kostnad)
25% minimal
3.  Medium konsekvens som är hanterbar 
inom rimligt medel
3.  Medium – spänner över en  
märkbar grupp eller område
3.  Svårt att åtgärda eller på  
medellång sikt
50% medel
4.  Hög konsekvens som kan orsaka  
betydande störningar och kräver  
omedelbar uppmärksamhet
4.  Utbredd – spänner betydande del  
av området, platser eller befolkning
4.  Mycket svår att åtgärda  
eller lång siktigt
75% stor
5.  Absolut – stor störning med lång­ 
siktiga konsekvenser
5.  T otalt – har djupgående effekt på  
en  global skala
5.  Ej avhjälpbar/irreversibel 100% faktisk
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      47
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 48 =====

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Finansiell väsentlighet
Bedömningen av finansiell väsentlighet har gjorts utifrån varje risks 
eller möjlighets storlek i kombination med sannolikheten för att den 
ska inträffa. Utvärderingen enligt dessa parametrar har baserats på 
en femgradig skala.
Storlek Sannolikhet
1.  Låg – mindre eller begränsad i omfattning, kan vara  
lätt att hantera eller mildra med befintliga resurser 0–20%
2.  Medium – måttlig omfattning, kräver rimlig  
resursallokering 20–40%
3.  Hög – betydande konsekvens, kräver betydande 
resurstilldelning 40–60%
4.  Mycket hög – allvarlig konsekvens, kräver  
omfattande resurstilldelning 60–80%
5.  Extremt hög – extrem konsekvens, kräver mycket 
omfattande resurstilldelning 80–100%
Vid bedömning har kriterier och tröskelvärden anpassats till koncer ­
nens befintliga riskhanteringssystem och dess definition av vad som 
anses vara väsentligt. Dessa har därefter fastställts av styrelsen. På 
en skala från 0 till 14 bedöms en risk eller möjlighet vara väsentlig vid 
ett värde på 8 eller högre.
När risker och möjligheter kopplade till en väsentlig hållbarhets ­
fråga har kartlagts, bedöms de finansiella effekterna utifrån storleken 
på de potentiella ekonomiska konsekvenserna och sannolikheten för 
att de ska inträffa.
Låg Medel Hög
0–8 9–13 ≥ 14
Rimlighetsbedömning och validering av det preliminära resultatet har 
genomförts av hållbarhetschefen samt representanter från koncern ­
ledningen och styrelsen. Väsentlighetsbedömningen visade att samt ­
liga tio aktuella tematiska ESRS ­standarder samt 34 hållbarhets­
frågor bedömdes som väsentliga.
Upplysningskrav
En analys har genomförts för att identifiera vilka upplysningar enligt 
ESRS ­standarderna som överensstämmer med resultatet av den 
gjorda bedömningen. Resultatet har godkänts av styrelsen.
Inom ramen för Axfoods dubbla väsentlighetsbedömning har 
 koncernen etablerat kontroller som innebär att bedömningen årligen 
granskas av den centrala hållbarhetsfunktionen och godkänns av 
styrelsen. Syftet är att säkerställa att rapporteringen av hållbarhets ­
data är relevant och följer kraven enligt ESRS ­standarderna. Vid 
behov uppdateras bedömningen. Resultatet dokumenteras och 
 kontrollbevis bevaras för att säkerställa full spårbarhet.
För information om vilka upplysningskrav i ESRS ­standarderna 
som har identifierats som väsentliga, se tabellen på sidorna 103–104. 
Information om samtliga datapunkter som rapporteras och som här ­
rör från annan EU ­lagstiftning enligt förteckningen i ESRS 2 finns på 
sidorna 105–108.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      48
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 49 =====

Inverkan Risker och möjligheter
Hållbarhetsområden IRO­kod
Typ av väsentlig 
inverkan Tids horisont Värdekedja
Risker och  
möjligheter Tids horisont Värdekedja
ESRS­ 
Standard Sidhänvisning
Miljö
Begränsning och anpassning till klimatförändringar I1–I4, R1–R5, O1 + –              E1 50
Energi I5–I6, R5–R6, O2 + –            E1 50
Föroreningar I7–I8 –       E2 60
Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter I9, R7 –            E2 60
Vatten I10–I11, R8 –       E3 63
Marina resurser R9 –  E3 63
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald I12–I13, I15, R10 –             E4 66
Inverkningar på arters tillstånd, ekosystems omfattning och tillstånd I12–I14, I15, R10 –             E4 66
Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster I12–I13, I15, R11 –             E4 66
Resursinflöden, inklusive resursanvändning I16, R12–R13 –             E5 71
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster R13 –     E5 71
Avfall I17–I20, R14, O3 –              E5 71
Samhällsansvar
Arbetsvillkor I21–I22, I26–I27 , R15–R18 –            S1, S2 78, 84
Likabehandling och lika möjligheter för alla I23–I25, I28, R17–R18 + –            S1, S2 78, 84
Andra arbetsrelaterade rättigheter I28–I29, R17–R18 –       S2 84
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella, civila och politiska rättigheter I30–I31, R19 –       S3 88
Urfolks rättigheter I30–I31, R19 –       S3 88
Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare I32–I33, R20 + –                     S4 91
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare I32, I34–I35 + –                            S4 91
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare I36 +                             S4 91
Styrning
Företagskultur I37 , R21 +                     G1 95
Djurskydd I38, R22 –       G1 95
Politiskt engagemang och lobbyverksamhet I39, R23 +                    G1 95
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner I40, R24 –         G1 95
Korruption och mutor I41, R25 –             G1 95
Betydelser:
+ positiv inverkan
– negativ inverkan
 uppströms
 egen verksamhet
 nedströms
 risker
 möjligheter
Tidshorisonter
 kort sikt 
 medellång sikt
 lång sikt
Översikt väsentliga hållbarhetsområden
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      49
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 50 =====

Klimatförändringar påverkar hela livsmedelssystemet 
och utgör en central fråga i Axfoods hållbarhetsarbete. 
Störst klimat påverkan uppstår uppströms i primärpro ­
duktionen, särskilt relaterat till kött­ och mejeriprodukter 
samt biogena utsläpp från djurhållning och mark. Utöver 
detta tillkommer utsläpp från exempelvis energi, trans­
porter, förpackningar och matsvinn. 
Axfood minskar klimatpåverkan genom åtgärder i både 
egen verksamhet och leverantörsled. Arbetet omfattar 
utveckling av produkter med lägre klimatpåverkan, 
effektiva och fossilfria transporter, energieffektiv drift 
och övergång till naturliga köldmedier, minskat matsvinn 
samt cirkulära förpackningar. I leverantörsled arbetar 
Axfood med krav och uppföljning samt projekt som driver 
utveckling av fossilfri   kvävegödsel. Ambitionen är att 
minska klimatpåverkan i primärproduktionen. Parallellt 
utvecklas samarbeten och policyförslag till besluts­
fattare för ett fossilfritt och resurseffektivt jordbruk.
Styrningen baseras på klimatmål i linje med Parisavtalet. 
Det inkluderar mål för minskade utsläpp i egen verksam ­
het, leverantörsled, jordbruk samt mål om att minska 
 klimatpåverkan per kilo såld mat. 
Under 2025 minskade klimatpåverkan 
per kilo såld mat med cirka 3 procent 
till 1,95 kilo koldioxidekvivalenter 
(2,01). Axfood har som mål att klimat­
påverkan per kilo såld mat ska minska 
med minst 10 procent senast 2030 
med 2024 som basår.
–3 %
Under 2025 minskade utsläppen  
från egen verksamhet med 9 procent  
till 7 512 ton koldioxidekvivalenter (8 214). 
Axfood har som mål att minska utsläpp  
i egen verksamhet med minst 70 procent 
senast 2030 med 2024 som basår.
–9%
E1
Klimatförändringar
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      50
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 51 =====

Klimatförändringar – väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Hållbarhetsområde Typ av väsentlig IRO IRO­kod Beskrivning Tidshorisont Värdekedja
• Anpassning till klimatförändringar Faktisk positiv  
inverkan
I1 Axfood utökar utbudet av växtbaserade och andra produkter  
med lägre klimatpåverkan för att bidra till minskade utsläpp och  
mer hållbara konsumtionsmönster.
Medellång och  
lång sikt
Uppströms och egen verksamhet
• Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ 
inverkan
I2 Försäljning av kött­ och mejeriprodukter står för en stor del av  
Axfoods klimatpåverkan men är en viktig och efterfrågad del av  
erbjudandet till kund.
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
• Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ 
inverkan
I3 Jordbrukets biogena utsläpp från mark och djurhållning utgör en  
 betydande del av klimatpåverkan i värdekedjan. 
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
• Begränsning av klimatförändringar Potentiell negativ 
inverkan
I4 Betydande utsläpp kan uppstå i livsmedelsindustrin, transporter, 
 förpackningar och matsvinn. 
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms, egen verksamhet och 
 nedströms
• Energi Faktisk negativ 
inverkan
I5 Energiåtgången i butiker och lager är hög, främst kopplad till  
kylning och belysning. 
Kort, medellång,  
och lång sikt
Uppströms och egen verksamhet
• Energi Potentiell positiv 
inverkan
I6 Ökad energieffektivitet och övergång till förnybar energi kan  
minska klimatpåverkan och stärka miljöprestanda.
Medellång och  
lång sikt
Egen verksamhet och nedströms
• Anpassning till klimatförändringar Möjlighet O1 Genom att bredda leverantörsbasen och analysera klimatrisker  
kan Axfood stärka värdekedjans motståndskraft mot störningar.
Medellång och  
lång sikt
Uppströms, egen verksamhet och 
 nedströms
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar
Fysisk risk R1 Låga priser på fossila drivmedel motverkar omställningen till  
hållbara transporter och ökar risken för utsläpp. 
Medellång och  
lång sikt
Uppströms, egen verksamhet och 
 nedströms
• Anpassning till klimatförändringar Fysisk risk R2 Klimatförändringar påverkar produktionen av frukt och grönt,  
kaffe och kakao, vilket kan leda till varubrist och ökade kostnader. 
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar
Omställningsrisk R3 Investeringar krävs för att ersätta kyl­ och värmeutrustning samt för 
att förse fordonsflottan med alternativ med lägre klimatpåverkan.
Kort sikt Egen verksamhet
• Anpassning till klimatförändringar Omställningsrisk R4 Högre kostnader för hållbarhetsmärkta varor, vilket genererar ett  
högre konsumentpris jämfört med konventionella varor, kan motverka 
kundernas omställning till mer hållbara och hälsosamma alternativ.
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms, egen verksamhet och 
 nedströms
• Begränsning av klimatförändringar
• Energi
Omställningsrisk R5 Skärpta klimat­ och energiregler kan öka kostnader och ställa krav  
på effektivare energianvändning och rapportering. 
Medellång och  
lång sikt
Uppströms och egen verksamhet
• Energi Omställningsrisk R6 Energiförbrukning i kombination med stigande elpriser kan leda  
till ökade driftkostnader. 
Medellång och  
lång sikt
Egen verksamhet
• Energi Möjlighet O2 Investeringar i egenproducerad el, som solceller, kan minska  
kostnader och öka energiförsörjningen på sikt.
Lång sikt Egen verksamhet
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Beskrivning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Livsmedelsproduktionen står för en betydande andel av världens 
samlade växthusgasutsläpp och påverkas av klimatförändringar på 
flera sätt. För Axfood, vars verksamhet omfattar hela livsmedels­
kedjan, är det viktigt att aktivt arbeta för att minska klimatpåverkan 
och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. Arbetet omfattar 
såväl uppströms leverantörsled som egen verksamhet. Tidshorison ­
terna för Axfoods faktiska och potentiella inverkan följer definitio ­
nerna i ESRS 1 för kort, medellång och lång sikt.
I tabellen till vänster framgår den inverkan, risker och möjligheter 
som har identifierats genom väsentlighetsbedömningen som väsent ­
liga för Axfoods verksamhet och värdekedja.
Väsentlig inverkan
Axfoods största klimatpåverkan uppstår uppströms i värdekedjan, 
främst i primärproduktion av livsmedel. Kött ­ och mejeriprodukter 
står för en stor andel av utsläppen, men är en viktig och efterfrågad 
del av erbjudandet till kund. Jordbrukets biogena utsläpp, framför allt 
metan och lustgas från mark och djurhållning, utgör en betydande del 
av den totala inverkan och är svåra att minska på kort sikt.
Utöver primärproduktion uppstår väsentlig klimatpåverkan genom 
exempelvis energianvändning, transporter och förpackningar. Även 
energiintensiva verksamheter inom handel och logistik ger upphov till 
utsläpp, främst relaterade till köldmedier. Energianvändning innebär 
en faktisk negativ inverkan, men ökad energi  effektivitet och över ­
gång till förnyelsebar energi bidrar till minskade utsläpp.
Axfood utvecklar sortimentet av växtbaserade och andra pro­
dukter med lägre klimatpåverkan, vilket bidrar till minskad klimat­
påverkan och förändrade konsumtionsmönster. Detta stärker kon ­
cernens långsiktiga omställning mot en mer hållbar livsmedelskedja.
Betydande inverkan sker i olika delar av värdekedjan, såsom livs ­
medelsindustrin, transporter, förpackningar och matsvinn. Brist på 
tillförlitliga data innebär dock att den samlade inverkan inte kan 
kvantifieras full ut.
Sammantaget har Axfoods verksamhet, liksom livsmedelssektorn 
i stort, en väsentlig inverkan på klimatet genom utsläpp av växthus ­
gaser i hela värdekedjan.
Risker och möjligheter
Klimatrelaterade risker och möjligheter påverkar flera led i Axfoods 
värdekedja. Förändringar i temperatur, nederbörd och extrema 
väderhändelser kan påverka tillgången på råvaror, exempelvis frukt 
och grönsaker, kaffe och kakao, vilket kan medföra varubrist och 
ökade inköpskostnader. Lägre priser på fossila drivmedel kan 
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      51
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 52 =====

motverka omställningen till hållbara transporter och därigenom öka 
risken för utsläpp.
Övergång till ett mer klimatneutralt samhälle innebär även risker 
i form av ökade energikostnader, investeringar i ny teknik samt krav 
på effektiv energianvändning och rapportering. För att möta föränd ­
rade regelverk krävs investeringar i energieffektiv utrustning och 
 fordon, samtidigt som stigande elpriser och hög energiförbrukning 
kan påverka driftkostnader. Högre kostnader för hållbarhetsmärkta 
varor, som i sin tur genererar ett högre pris till konsument jämfört 
med flera konventionella varor, kan påverka efterfrågan negativt.
Omställningen skapar även betydande möjligheter. Genom att 
utöka och bredda leverantörsbasen och analysera klimatrisker 
kan Axfood stärka värdekedjans motståndskraft mot störningar 
och säkra tillgång på varor. Investeringar i egen förnybar energi­
produktion, exempelvis solceller, samt fortsatta satsningar på 
 energieffektivisering bidrar till minskad klimatpåverkan, lägre 
 kostnader och ökad energisäkerhet på längre sikt.
Klimatomställningsplan
Planens roll i koncernens affärsstrategi
Axfood ska ta täten för ett hållbart mat ­Sverige. Hållbarhetsarbetet 
är centralt i koncernens verksamhet och prioriteras utifrån vad som 
har störst inverkan på hållbar konsumtion och produktion samt vad 
som ger mest effekt och skapar störst värde. Som ett stöd i arbetet 
har Axfood tagit fram en klimatomställningsplan som konkretiserar  
arbetet för att nå målen om minskad klimatpåverkan. 
Styrelsen har beslutat om tre övergripande hållbarhetsmål. Ett av 
dessa är att minska klimatpåverkan per kilo såld mat, framför allt 
genom en förändrad försäljningsmix, med minst 10 procent senast 
2030 jämfört med basåret 2024. Ytterligare mål som i olika grad 
bidrar till att begränsa klimatpåverkan är mål relaterade till försälj ­
ning av hållbarhetsmärkta varor och matsvinn. Axfood ska nå en 
 försäljningsandel av hållbarhetsmärkta varor om minst 30 procent 
senast 2030 (se ESRS G1, sida 98), ett mål som omfattar flera certi ­
fieringar och märkningar som syftar till att minska klimatpåverkan, 
däribland KRAV, som har strängare klimatkrav än EU ­ekologisk pro ­
duktion, samt Nyckelhålet, Rainforest Alliance och Sustainable Rice 
Platform (SRP). Målet att andelen matsvinn ska understiga 0,7 pro ­
cent senast 2030 bidrar också till minskade utsläpp.
Axfoods hållbarhetsarbete är integrerat i koncernens processer 
och verksamheter och är nära kopplat till respektive verksamhets 
affärsplaner. Axfood ställer hållbarhetskrav på leverantörer och sam ­
arbetspartners, vilket bidrar till en mer hållbar utveckling i värdekedjan. 
Kraven kan påverka inköpspriser och investeringar, medan konsumen­
ternas efterfrågan i sin tur påverkar takten i omställningen. Axfood 
samarbetar med övriga aktörer inom dagligvaruhandeln i vissa håll ­
barhetsfrågor och medverkar till branschöverenskommelser som kan 
påskynda hållbarhetsarbetet. Branschgemensamma åtaganden 
 skapar konkurrensneutralitet och innebär att flera aktörer ställer 
enhetligare krav på leverantörer.  
De klimatscenarioanalyser som tagits fram under 2025 är ett led i att 
ställa krav på leverantörer genom tillämpning av hållbarhetskriterier 
vid inköp och urval. De antaganden och klimatrelaterade risker som 
tas upp i analyserna är anpassade efter Axfoods leverantörskedjor 
och grundar sig på dialoger som förts med andra medlemmar inom 
den nordiska inköps ­ och samarbetsorganisationen United Nordic. 
Baserat på tillgänglig information är Axfood inte uteslutet från 
några EU ­referensvärden eller benchmarks.
Koncernens klimatmål
Axfoods klimatarbete utgår från Parisavtalets temperaturmål, vilket 
innebär att de globala utsläppen nästan behöver halveras till 2030. 
I linje med den ambitionen har Axfood ansökt om att få tre klimatmål 
validerade och godkända som vetenskapsbaserade av Science 
Based Targets initiative (SBTi).
Axfood arbetar aktivt med de delar av värdekedjan som koncernen 
kan påverka, men även med insatser i hela livsmedelssystemet.
Koncernen har genom åren väsentligt minskat utsläppen inom 
Scope 1 och 2 och arbetar för att minska utsläppen ytterligare. 
Klimatmålet för egen verksamhet innebär att utsläppen inom dessa 
områden ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 
basåret 2024, vilket väl överstiger vad som krävs för klimatpåverkan 
i linje med Parisavtalet. Tidigare minskningar har uppnåtts samtidigt 
som Axfood haft en stark tillväxt och tagit marknadsandelar, vilket 
visar att ekonomisk utveckling och minskad klimatpåverkan kan gå 
hand i hand.
Även utsläpp i leverantörsled, som omfattas av Scope 3, är ett 
 prioriterat område. Axfood åtar sig att minst 70 procent av leveran ­
törerna, mätt i utgifter, har vetenskapsbaserade mål senast 2030. 
Detta stöds av två delmål där det ena fokuserar på leverantörer av 
egna märkesvaror och det andra märkesvaruleverantörer. 
Axfood arbetar aktivt med olika initiativ för att minska klimatpå ­
verkande utsläpp från jordbruk och har satt ett så kallat FLAG ­mål 
(Forest, Land and Agriculture) inom SBTi ­ramverket, vilket innebär 
att utsläpp från primärproduktionen ska minska med 30 procent till 
2030 jämfört med basåret 2024. En förutsättning för att nå målet är, 
förutom egna insatser, en ambitiös klimatpolitik, innovation och 
 teknikutveckling samt ett förändrat konsumentbeteende. Axfoods 
mål om att minska klimatpåverkan per kilo såld mat med minst 10 
procent till 2030 jämfört med basåret 2024 bidrar till detta mål. 
Det kompletterar de övergripande SBT ­målen, och innebär ett tydligt 
fokus på effektivitet och inverkan i relation till försäljningsvolym.
För mer information om Axfoods klimatmål, se sidorna 55 ­57.
 
Prioriterade åtgärder och uppskattade utsläppsminskningar
För att åstadkomma Axfoods klimatomställning har prioriterade 
åtgärder tagits fram för koncernens direkta och indirekta utsläpp.
Åtgärder inom egen verksamhet (Scope 1 och 2) som ska bidra 
till utsläppsminskningar om cirka 4 000 ton koldioxidekvivalenter 
till 2030: 
 – Fossilfria transporter: Effektiva och klimatanpassade transporter, 
bland annat genom en ökad andel elektrifierade fordon.
 – Energieffektivitet och köldmedia: Modernisering av butiker ger 
minskad elförbrukning och utbyte av klimatpåverkande kylsystem 
samt utbyte av kylsystem och köldmedier med hög klimatpåverkan 
i lastbilar när teknologin finns tillgänglig. Därutöver ska effektiv 
drift av butiker och lager bidra till minskad energianvändning.
Åtgärder inom Scope 3 (FLAG) som ska bidra till utsläppsminskningar 
om 970 000 ton koldioxidekvivalenter till 2030:
 – Förändrad försäljningsmix: Förändrad försäljningsmix drivet av 
 innovation och produktutveckling, kommunikation och inspiration, 
prissättning och kampanjer samt exponering i butik. En ökad för ­
säljningsandel växtbaserade produkter (i kilo) i kombination med 
en minskad försäljningsandel kött och chark.
 – Utvecklat utbud: Ökad försäljningsandel hållbarhetsmärkta varor  
(i kronor). Krav på åtgärder i leverantörsled samt produktutveckling 
som stärker sortimentets miljö ­ och klimatprestanda.
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
 – Innovation i jordbruk: Aktivt deltagande i projekt som utvecklar 
framtidens jord ­ och vattenbruk med fokus på innovation, resurs­
effektivitet och minskad klimatpåverkan.
 – Hållbarhetskriterier i sortiment och inköp: Aktivt hållbarhetsarbete 
i sortimentsstrategier samt tillämpning av hållbarhetskriterier vid 
inköp och urval.
 – Minskat matsvinn: Minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet 
genom förbättrad källsortering av förpackningar och samarbete 
med leverantörer för att ta tillvara restflöden.
 – Cirkulära och klimatsmarta förpackningar: Utveckling av förpack ­
ningar för ökad återvinningsbarhet, ökad andel förnybara råvaror 
och utfasning av olämpliga kemikalier.
 – Samhällspåverkan: Påverkansarbete för en ambitiös klimatpolitik i 
Sverige och EU genom dialog med beslutsfattare, framtagande av 
styrmedelsförslag och aktivt deltagande i samhällsdebatten.
 
2020
 – Axfood minskar klimatpåverkan 
från egen verksamhet med 76 
procent jämfört med basåret 
2009.
2021
 – Koncernens första helelektriska 
tunga lastbil tas i drift.
2022
 – Axfood lanserar ett klimatverk ­
tyg för leverantörer tillsammans 
med bland andra Axfoundation.
2023
 – Sveriges största solcells ­
anläggning tas i bruk på 
Axfoods nya logistikcenter  
i Bålsta utanför Stockholm.
 – Axfoods eget varumärke 
Garant lanserar en hybridfärs 
av lika delar nötkött och grön ­
saker för minskad klimat ­ 
påverkan och bättre hälsa.
 – Axfood beslutar om att verka 
för klimatcertifierad svensk 
frukt och grönt till 2026.
Tidplan för klimatomställning
2024
 – Axfood accelererar utfasningen 
av fossila drivmedel för att 
såväl egna som inhyrda trans ­
porter mellan lager och butik 
ska köras på förnyelsebara  
drivmedel eller el senast vid 
utgången av 2025.
 – Axfood uppnår en halvering  
av matsvinnet jämfört med 
basåret 2015.
2025
 – Axfoods samtliga transporter 
mellan lager och butiker kör  
i slutet av året på fossilfria  
drivmedel, inklusive el.
 – Elanvändningen i butiker  
och lager minskar med  
10 procent per kvadratmeter  
jämfört med basåret 2020.
 – Axfood beslutar att 50 procent 
av den egna fordonsflottan ska 
vara elektrifierad till 2030.
 – Andelen inrikes flygresor har 
minskat med 50 procent  
jämfört med basåret 2019.
 – Axfood introducerar ny  
förpackningslösning för samt ­
liga Garants köttfärser som 
minskar plastanvändningen 
med drygt 100 ton per år.
 – Axfood beslutar att koncernens 
leverantörer av egna märkes ­
varor ska ha publika klimatmål 
för Scope 1, 2 och 3 till 2030.
 – Axfood beslutar att koncernens 
leverantörer av märkesvaror 
som tillsammans står för 50 
procent av utsläppen ska ha 
publika klimatmål för Scope 1, 2 
och 3 till 2032.
2027
 – Axfood planerar att introducera 
livsmedel av spannmål produ ­
cerat med grönt kvävegödsel 
med väsentligt lägre klimat­
avtryck.
2030
 – Utsläpp från egen verksamhet 
(Scope 1 och 2) ska ha minskat 
med 70 procent jämfört med 
basåret 2024.
 – Utsläpp från inköpta varor  
och tjänster (Scope 3) ska ha 
minskat med 30 procent jäm ­
fört med basåret 2024, varav  
10 procent genom minskade  
klimatutsläpp per kilo såld mat. 
 – 50 procent av egen fordons ­
flotta ska ha elektrifierats.
 – Klimatpåverkan från köldmedia 
ska ha minskat väsentligt med 
investeringsplaner för att helt 
avveckla klimatpåverkande 
köldmedia.
 – Leverantörer av egna märkes ­
varor ska uppfylla nettonoll ­
utsläpp i Scope 1 och 2 och 
minskningar av väsentliga 
utsläpp i Scope 3.
2032
 – Leverantörer av märkesvaror 
som tillsammans står för 50 
procent av utsläppen ska upp ­
fylla nettonollutsläpp i Scope 1 
och minskningar av väsentliga 
utsläpp i Scope 3.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      52
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 53 =====

E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Investeringar
Att begränsa klimatförändringar är en väsentlig aspekt i Axfoods 
investeringar och utvecklingsarbete. 
Koncernens klimatarbete utgår främst från åtgärder i värdekedjan, 
snarare än direkta finansiella investeringar. Störst klimatpåverkan 
sker uppströms och eftersom koncernen varken bedriver primärpro ­
duktion eller livsmedelsindustri är möjligheterna att minska utsläpp 
genom egna investeringar begränsade. Verksamheten bedrivs dess ­
utom till största del i hyrda lokaler där byggentreprenörer och fastig ­
hetsägare ansvarar för huvuddelen av investeringar i byggnader och 
anläggningar.
Även om Axfood äger få egna fastigheter påverkar koncernen 
utformningen av nya byggnader genom dialog med byggentreprenö ­
rer och fastighetsägare. Arbetet styrs av rutiner som vägleder beslut 
kring exempelvis energieffektivitet, materialval och cirkulär ekonomi. 
Koncernen investerar även i butiksinredning och kylsystem och har 
långsiktiga investeringsplaner som inkluderar byte av klimatpåver ­
kande system i samband med ombyggnationer och moderniseringar. 
Axfood är en betydande inköpare av lastbilar och bidrar till moder ­
nisering av fordonsflottan genom inköp av fordon och upphandling 
av transporttjänster. En omställning till helt fossilfria transporter 
baserade på el och förnybara drivmedel har genomförts. Investe ­
ringar görs i egna lastbilar som drivs med el och flytande biogas. 
Dessa innebär högre kostnader än traditionella dieselfordon men 
bidrar till att minska utsläpp och påskyndar omställningen till fossil ­
fria drivmedel. På så sätt minskar Axfood risken för framtida kost­
nads ökningar relaterade till fossila bränslen och koldioxidskatter. 
Axfood samarbetar med fordonstillverkare för att driva utveckling av 
moderna fordon som använder förnybara drivmedel och el. Detalje ­
rade uppgifter om investeringar och kapitalutgifter avseende fossil ­
fria fordon och laddinfrastruktur har utelämnats då informationen 
bedöms vara av konfidentiell karaktär med kommersiellt värde.
Axfoods ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU:s taxonomi ­
förordning återfinns främst inom kapitalutgifter relaterade till egna 
fordon och hyrda anläggningar. Aktiviteter inom omsättning och 
driftkostnader är av betydligt mindre omfattning.
Arbete för att öka andelen kapitalutgifter som är i linje med taxo ­
nomiförordningen utgår främst från klimatmål för egen verksamhet. 
Nya fordon ska drivas med förnybara drivmedel, däribland el, vilket 
bidrar till minskade utsläpp inom Scope 1. Även mål om övergång till 
förnybara bränslen för de egna fordonen är centralt i arbetet.
Ekonomiska aktiviteter kopplade till nyetableringar och omför ­
handlade hyresavtal ska utformas så att nya eller renoverade butiker 
och lager blir så energieffektiva som möjligt. Detta är i linje med kon ­
cernens mål att minska indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme 
och kyla. 
Även målet att minska elanvändningen i Axfoods butiker med 10 
procent per kvadratmeter senast 2025 jämfört med basåret 2020 är 
relevant för taxonomirapporteringen. För mer information om dessa 
aktiviteter, se Energieffektivitet och köldmedia.
Hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Policyer och riktlinjer
Axfoods arbete för att begränsa klimatpåverkande utsläpp styrs av 
koncernens uppförandekoder, policyer och riktlinjer. Det omfattar 
bland annat varor och sortiment, energi och etableringar, transporter 
samt IT. Arbetet baseras på koncernens övergripande hållbarhets­
policy och principen om tillbörlig aktsamhet.
Den koncerngemensamma uppförandekoden för leverantörer 
anger krav på miljöskydd och klimatansvar i värdekedjan. 
För egen verksamhet finns särskilda riktlinjer för varor, hållbar IT 
samt hållbar etablering och ombyggnad av butiker. Dessa riktlinjer 
beskriver krav på energieffektivitet, val av köldmedier, användning av 
förnyelsebar el och utfasning av fossila energikällor. Dokumenten är 
tillgängliga för medarbetare via koncernens intranät.
Arbetet med att uppdatera och följa upp policyer samordnas av 
hållbarhetsfunktionen och rapporteras årligen till koncernledningen. 
För mer information om styrande dokument, se sidorna 100–101.
Uppförandekod för leverantörer
Axfoods uppförandekod för leverantörer är ett av flera verktyg för att 
hantera klimatpåverkan i leverantörskedjan där merparten av kon ­
cernens utsläpp uppstår. Uppförandekoden omfattar samtliga leve ­
rantörer och anger krav på att de ska identifiera och begränsa nega ­
tiv miljö­ och klimatpåverkan från sina verksamheter.
Leverantörer förväntas arbeta systematiskt för att förebygga, 
minska och, vid behov, återställa negativ inverkan på klimat, miljö och 
naturresurser. De uppmanas att sätta egna klimatmål och stödja 
Parisavtalet samt EU:s klimatpaket Fit for 55 som syftar till att 
minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 
2030 och nå klimatneutralitet senast 2050.
Uppförandekoden är tillgänglig på svenska och engelska på 
Axfoods webbplats och kan vid behov tillgängliggöras på fler språk. 
Den ingår som en del i samtliga leverantörsavtal och följs upp genom 
dialog, bedömningar och sociala revisioner. För mer information om 
uppföljning och tillämpning, se sida 86.
Riktlinjer för varor
Axfoods riktlinjer för varor syftar främst till att säkerställa ett håll ­
bart och kvalitativt sortiment. Anpassning till klimatförändringar är 
inte fokus även om riktlinjen inkluderar att egna och inhyrda fordon 
ska köras fossilfritt. 
Riktlinjer för hållbar IT
Axfoods riktlinjer för hållbar IT syftar till att minska klimatpåverkan 
och energianvändning från IT ­utrustning i koncernens verksamheter. 
Riktlinjerna omfattar inköp, användning och utbyte av kontorsutrust ­
ning och digitala lösningar.
 
 
Nya IT­produkter ska vara energieffektiva och ha minst 15 procent 
högre energieffektivitet än den utrustning som ersätts. Produkterna 
ska vara märkta med Energy Star eller motsvarande certifiering och 
användas så länge som möjligt för att minska resursförbrukningen.
För mer information om riktlinjerna för hållbar IT, se sida 101.
Åtgärder
Axfood arbetar långsiktigt för att minska klimatpåverkan i värde­
kedjan. Arbetet baseras på GHG ­protokollet och omfattar både 
direkta utsläpp från egen verksamhet och indirekta utsläpp upp ­
ströms och nedströms. Fokus är på jordbruk, energi, transporter, 
köldmedier och matsvinn där inverkan är störst, samt där koncernen 
har störst möjlighet att påverka genom krav, investeringar och 
 samarbete. 
 
Fossilfria transporter 
Transporter är ett prioriterat område i Axfoods klimatarbete. 
 Ut  släppen från varuflöden utgör en betydande del av den egna 
verksam hetens klimatpåverkan. Arbetet omfattar både egen 
 fordonsflotta och transporter som utförs av externa leverantörer. 
 Axfood har ställt om till fossilfria och eldrivna transporter genom 
övergång till förnybara drivmedel och el. Den största delen av ut  ­
släppen från egen verksamhet uppstår i distribution mellan lager 
och butiker där elektrifiering och användning av förnybara bränslen 
har högst prioritet. För att möjliggöra omställningen byggs ladd­
infrastruktur ut vid lager och distributionscentraler, och Axfood 
investerar i nya fordon med fokus på eldrift. 
 Inhyrda transporter står för ungefär hälften av transportvoly ­
merna. Axfood ställer krav på användning av förnybara drivmedel 
och uppföljning av klimatpåverkan i samband med att avtal tecknas. 
Arbetet omfattar utveckling av metoder för att mäta och rapportera 
utsläpp på ett enhetligt sätt. 
 För importflöden används fossilfria sjötransporter från Medel­
havet, vilket minskar klimatpåverkan från långväga transporter. 
Logistikflöden effektiviseras kontinuerligt genom planering, rutt­
optimering, fyllnadsgrad och samordning. Det bidrar till minskade 
utsläpp och en mer resurseffektiv distribution. 
 
Energieffektivitet och köldmedia 
Axfood arbetar systematiskt för att minska energianvändning och 
öka effektivitet i butiker, lager och kontor. Målet är att minska el  ­
användningen i butik och lager med minst 10 procent per kvadrat­
meter senast 2025 jämfört med basåret 2020.
 Insatser för energieffektivitet omfattar övergång till LED­belysning, 
behovsstyrd ventilation, energieffektiva kylsystem och optimerade 
temperaturer i kylar, frysar och lagerutrymmen. Energiintensiva funk ­
tioner ses över för att kunna stängas av under perioder med låg akti ­
vitet. Under 2025 genomfördes konverteringar till LED ­belysning i  
42 butiker och ett lager. Totalt har 310 av 392 butiker konverterats.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      53
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 54 =====

E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Koncernen investerar i moderna kylsystem med naturliga köldmedier 
och förbättrad värmeåtervinning. Arbetet omfattar även utbyte av 
klimatpåverkande köldmedier i befintliga anläggningar samt utveck ­
ling av lösningar för kyltransporter i takt med att ny teknik tillgänglig ­
görs. Nya och ombyggda anläggningar planeras med krav på energi ­
mätning, hållbara materialval och effektiv värmeåtervinning. Genom 
dessa åtgärder minskar energianvändningen successivt samtidigt 
som klimatpåverkan från köldmedier reduceras. 
Förändrad försäljningsmix 
En ökad andel växtbaserad försäljning är central för att minska klimat­
påverkan från livsmedelskonsumtion. Axfood kan bidra till den utveck­
lingen och arbetar för att klimatpåverkan per kilo såld mat ska minska 
med minst 10 procent senast 2030 jämfört med basåret 2024. Arbetet 
omfattar innovation och produktutveckling, kommunikation och inspi­
ration, prissättning och kampanjer samt exponering i butik.
 Dotterbolag inom koncernen tar årligen fram handlingsplaner som 
vägleder arbetet. Handlingsplanerna används för att identifiera pro ­
duktgrupper med störst klimatpåverkan och öka försäljningsandelen 
växtbaserade och resurseffektiva alternativ. De fungerar som stöd 
för att anpassa kampanjer och kommunikation till kundernas efter ­
frågan och bidra till förändrade konsumtionsmönster över tid. 
 Utvecklingen av försäljningsmixen följs upp på kategorinivå för 
att styra sortimentsutvecklingen. 
 
Utvecklat utbud 
Axfood arbetar för att minska klimatpåverkan i leverantörsled genom 
krav på leverantörer, hållbarhetscertifieringar och produktutveckling 
som stärker sortimentets miljö ­ och klimatprestanda. Arbetet omfat ­
tar både egna märkesvaror och produkter från externa leverantörer 
och syftar till att successivt minska utsläpp i värdekedjan, särskilt där 
klimatpåverkan är störst. 
 Leverantörer av Axfoods egna märkesvaror ska ha mål och hand ­
lingsplaner för att minska utsläpp i sina verksamheter. Kraven omfat ­
tar bland annat att uppnå fossilfrihet i Scope 1 och 2 samt arbeta mot 
mål för utsläppsminskningar i Scope 3. För svensk odling av frukt och 
grönt gäller att leverantörer ska vara Svenskt Sigill Klimatcertifierade 
senast vid utgången av 2026, ett arbete som Axfood driver gemen ­
samt med andra aktörer i branschen. 
 I produktutvecklingen bedrivs ett löpande arbete för att förbättra 
sortimentets klimatprestanda. Det sker bland annat genom val av 
råvaror och produktionsmetoder med lägre klimatpåverkan, utveck ­
ling av resurseffektiva produkter och minskad användningen av risk ­
råvaror. För produkter med animaliskt ursprung ställs krav på djur ­
omsorg, antibiotikaanvändning och foder. Kaffe, te och kakao i 
Axfoods egna märkesvaror är hållbarhetscertifierat. 
 Uppföljning av leverantörernas utveckling inom klimatområdet 
sker genom dialog, kontroll av avtalsefterlevnad, klimatrutinen och 
revisioner. Resultaten används som underlag för vidareutveckling av 
samarbeten och kravställning i kommande upphandlingar.
Innovation i jordbruk
Utsläpp från jordbruk och primärproduktion står för den största 
delen av Axfoods totala klimatpåverkan. Utsläpp uppstår främst vid 
odling av grödor, tillverkning av gödsel och djurhållning där biologiska 
processer ger upphov till metan och lustgas. Eftersom utsläpp sker 
tidigt i värdekedjan och till stor del är biogena krävs andra typer av 
åtgärder än de som används för fossila utsläpp. Utsläppen är också 
betydligt svårare att minska än de fossila.
 Axfood samarbetar med leverantörer, forskningsaktörer och 
branschorganisationer för att minska utsläpp i primärproduktionen. 
Samarbeten omfattar utveckling av fossilfritt gödsel, resurseffektiva 
odlingsmetoder och insatser för att minska klimatpåverkan från djur ­
hållning. 
Koncernen verkar för ett fossilfritt svenskt jordbruk och stödjer 
utveckling av gödselmedel som tillverkas utan fossila bränslen. Ett 
exempel är samarbetet med innovationsbolaget Nitrocapt och livs ­
medelsproducenten Dafgårds där spannmål ska odlas med fossilfri 
kvävegödsel och användas vid brödtillverkning. 
Genom samarbeten, dialog och kravställning bidrar Axfood till 
utveckling av ett mer hållbart jordbruk och en primärproduktion med 
lägre klimatpåverkan. Arbetet knyter även an till Axfoods samhälls­
påverkan genom rapporten Mat 2030. Det är Axfoods förslag till en 
hållbar livsmedelsstrategi där koncernen lyfter lösningar för att 
minska fossilberoende och bidra till ett hållbart matsystem. 
 
Hållbarhet i sortiment och inköp 
Arbetet med hållbarhetskriterier i sortiment och inköp syftar till att 
minska klimatpåverkan i leverantörsled och säkerställa att klimatmål 
integreras i inköps ­ och sortimentsarbetet. Utsläpp från produktion 
och transport, energianvändning samt resurseffektivitet i varuflöden 
och förpackningar tillhör de kriterier som omfattas.
 Vid inköp, av såväl koncernens egna varumärken som märkesvara, 
finns krav på att leverantörer ska ha publika klimatmål och genom ­
föra åtgärder för minskade utsläpp. Leverantörernas klimatmål följs 
upp i samband med att avtal tecknas. Klimatprestanda beaktas vid 
upphandling och urval av produkter. 
 Koncernen arbetar konsekvent och kategoriövergripande med att 
identifiera varugrupper med hög klimatpåverkan utifrån planer för 
att successivt minska klimatpåverkan. 
 
Minskat matsvinn 
Minskat matsvinn är en prioriterad del av Axfoods klimatarbete. 
Målet att halvera svinnet till 2025 jämfört med 2015 uppnåddes 
under 2024. Arbetet fortsätter med ett nytt mål om att minska mat­
svinnet till att understiga 0,7 procent av försäljningen till 2030. 
Minskningen bidrar direkt till lägre klimatpåverkan eftersom mat­
svinn innebär utsläpp från hela produktionskedjan. 
 Åtgärderna omfattar förbättrade beställningsrutiner, ökad försälj ­
ning av varor med kort datum, donationer till välgörenhet och sam­
arbeten för att ta tillvara restströmmar från livsmedelsproduktionen. 
Ett exempel är samarbetet med Carlsberg där restprodukten drav 
ska användas som ingrediens i nya livsmedel. 
 Ny lagstiftning från 2024 om separat hantering av livsmedels­
avfall har bidragit till minskat matsvinn genom att bidra till tydligare 
rutiner och starkare incitament. Genom fortsatt effektivisering och 
samarbete med leverantörer och producenter minskar Axfood 
resursförbrukning och klimatpåverkan i livsmedelskedjan. 
 
Cirkulära och klimatsmarta förpackningar
Förpackningar är ett fokusområde för minskad klimatpåverkan och 
ökad resurseffektivitet i värdekedjan. Axfood arbetar med krav på 
materialval, återvinningsbarhet och kemikalieinnehåll i nära sam­
arbete med leverantörer. 
 För egna märkesvaror drivs utvecklingen mot en högre andel för ­
nybara och återvunna material, minskad plastanvändning och utfas ­
ning av material med hög klimatpåverkan. Data med förpacknings ­
komponenter används för att analysera materialflöden, identifiera 
förbättringsområden och följa upp mål över tid. 
 Genom ett systematiskt arbete med förpackningsdesign och 
materialval bidrar Axfood till att främja cirkulära flöden, minska 
mängden avfall och begränsa klimatpåverkan från förpackningar. 
Nyetablering
Vid etablering och ombyggnad av butiker arbetar Axfood för att 
minska energianvändning och klimatpåverkan genom medvetna val 
i planering, utformning och tekniska lösningar. I samband med nypro ­
duktion eftersträvas en energianvändning som är minst 20 procent 
lägre än kraven i Boverkets byggregler. Samtliga butiker utrustas 
med energimätare för att möjliggöra uppföljning och förbättringar 
över tid, och vid etableringar i närhet till fjärrvärmenät utreds möjlig ­
heten att leverera överskottsvärme.
Arbetet omfattar även ökad användning av förnybar energi. Nya 
tak på butiker och lager dimensioneras för att möjliggöra installation 
av solcellsanläggningar, och solceller installeras där det bedöms vara 
tekniskt och kommersiellt genomförbart. Axfoods inköpta el är till 
100 procent förnybar och ursprungsmärkt.
I dagsläget finns ingen koncerngemensam riktlinje för hållbar eta ­
blering och ombyggnad. Under 2026 kommer en riktlinje att tas fram 
för att tydliggöra gemensamma arbetssätt, krav och ambitioner 
kopplat till energieffektivitet och användning av förnybar energi.
Samhällspåverkan 
Axfood vill se en politik som kombinerar omställning till ett fossilfritt 
och mer hållbart svenskt jordbruk med stärkt konkurrenskraft. I rap ­
porten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi 
för Sverige, presenteras lösningar för att minska klimatpåverkan från 
både produktion och konsumtion. Centralt är att Sverige ska ha en 
livsmedelsstrategi som tydligt kopplar till de nationella miljömålen 
och gör det lönsamt att välja hållbara lösningar. 
 Att minska fossila utsläpp inom jordbruket genom att ersätta diesel 
med biodrivmedel och eldrift, införa ekonomiska incitament för bio ­
gas och biodrivmedel samt att satsa på produktion av fossilfri kväve ­
gödsel tillhör de viktigaste åtgärderna. När kvävegödsel framställs 
utan fossil gas minskar jordbrukets koldioxidutsläpp. Axfood föreslår 
även att använda ekonomiska styrmedel som verktyg för att driva 
hållbar utveckling. 
 För att öka tillgång på förnybar energi vill Axfood underlätta 
utbyggnad av solparker och annan förnyelsebar elproduktion, inklu ­
sive möjligheter till energilagring och skattefrihet för solel som 
används i egen verksamhet. Satsningar på biogas och lokala energi ­
källor är viktiga för att stärka Sveriges beredskap och minska bero ­
endet av importerade insatsvaror. 
 Det är viktig att ta till vara växtnäring och resurser som redan 
finns i kretsloppet. Axfood föreslår storskaliga pilotprojekt för att 
utvinna kväve ur reningsverkens rejektvatten och öka produktion av 
återvunnen fosfor från gruvbiprodukter och reningsverk. En ökad 
odling av baljväxter kan bidra till mer proteinproduktion för både 
foder och livsmedel, samtidigt som marken tillförs kväve genom balj ­
växternas kvävefixering. Genom att stimulera cirkulära flöden kan 
jordbrukets beroende av fossil råvara minska samtidigt som markens 
bördighet och resiliens ökar. 
 För att skapa konkurrensneutrala villkor inom EU föreslår Axfood 
att statsstödsregler anpassas så att de inte hindrar investeringar i 
fossilfria lösningar. Även ett stärkt stöd för gårdsnära biogasproduk ­
tion och utveckling av biodrivmedel ses som avgörande. Axfood 
anser att jordbrukets gröna omställning måste bli lönsam genom 
 riktade stöd, arealbidrag och arbetsgivaravgiftslättnader för håll ­
bara lantbruk. 
 Ett fossilfritt jordbruk är också en fråga om beredskap och försörj ­
ningsförmåga. Genom att ersätta importerade fossila insatsvaror 
med inhemsk energi, gödsel och växtnäring kan Sverige stå bättre 
rustat vid kris och samtidigt minska utsläpp. För att lyckas krävs en 
tydlig politisk inriktning och ekonomiska styrmedel som gör det lön ­
samt att göra rätt. 
Klimatkompetens 
Koncernen arbetar med utbildning och kunskapsutbyte inom klimat ­
frågor. Arbetet med kompetensutveckling är en viktig förutsättning 
för att driva klimatomställningen i alla delar av koncernen. En obliga ­
torisk hållbarhetsutbildning, som omfattar klimatfrågor, finns till ­
gänglig för alla medarbetare.  
Under 2025 genomfördes utbildningsinsatser med representanter 
från funktionerna inköp och kategori. Deltagarna tog del av en klimat­
analys av Axfoods vanligaste inköpsländer och diskuterade hur 
 klimatförändringar kan påverka förutsättningarna till 2030, 2040 
och 2050. Syftet var att öka kunskapen och identifiera områden där 
resultaten kan integreras i affärsplanering och hållbarhetsarbete.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      54
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 55 =====

Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2030
Basår
2024 Målperiod Styrande dokument
Kilo CO2e per kilo såld mat 1,95 2,01 1,94 — 2,01 Lång sikt (6 år) —
Klimatpåverkan per kilo såld mat
Mål och mått
Axfood har flera klimatrelaterade mål för att minska koncernens 
 klimatpåverkan såsom klimatpåverkan per kilo såld mat, utsläpp i 
Scope 1 och 2, andel leverantörer egen märkesvara med publika 
klimatmål och andel leverantörer märkesvara med publika klimatmål. 
Att ställa om till fossilfria transporter, minska elförbrukning i egen 
verksamhet, öka energiintensiteten och minska tjänsteresor med 
flyg är andra klimatmål av betydelse. 
Uppföljning av målen sker på koncernnivå och revideras årligen 
vid behov. Målen godkänns av koncernledningen som säkerställer 
att utfallet överensstämmer med ursprunglig målbild och eventuella 
 justeringar. Inga av Axfoods mål inom klimatförändringar baseras 
på vetenskaplig grund och intressenter har inte varit delaktiga i dess 
utformning.
Framtagna klimatanalyser har inte direkt beaktats vid utform ­
ningen av Axfoods klimatmål då dessa scenarier primärt syftar till 
att säkra Axfoods sortiment och inköp för framtiden genom diversi ­
fiering av leverantörskedjan. Dessa är geografiskt kopplade och 
bidrar därför inte direkt till utsläppsminskningar.
Om inget annat anges har mål och mått inom standarden varit 
oförändrade under rapporteringsperioden.
I december 2025 ansökte Axfood om att få tre klimatmål valide ­
rade av Science Based Targets initiative (SBTi) som säkerställer att 
klimatmål baseras på att utsläpp sammantaget från alla branscher 
minskar tillräckligt mycket så att Parisavtalets klimatmål kan nås. 
Målen har 2030 som målår och 2024 som basår. I samband med att 
målen antogs anpassades befintliga klimatmål till SBTi:s kriterier 
och kraven i ESRS.
Axfoods SBT ­mål (ännu inte validerade av SBTi):
 – Axfood åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser 
i Scope 1 och Scope 2 med minst 70 procent
 – Axfood åtar sig att säkerställa att minst 70 procent av leveran­
törerna, mätt i utgifter, sätter vetenskapsbaserade mål
 – Axfood åtar sig att minska FLAG ­relaterade utsläpp av växthusga ­
ser från markanvändning, skog och jordbruk med minst 30 procent. 
Utsläpp från inköp av livsmedel 
Axfood åtar sig att minska FLAG ­relaterade utsläpp av växthusgaser 
med minst 30 procent till 2030 med 2024 som basår. Målet inbegri ­
per dels aktiviteter som Axfood kan anses ha direkt kontroll över, dels 
aktiviteter som är beroende av teknikutveckling, konsumtionsval och 
politiska initiativ kopplade till primärproduktion. 
Klimatpåverkan per kilo såld mat
Axfood ska verka för en hållbar produktion och konsumtion av mat 
genom att årligen minska klimatpåverkan per kilo såld mat genom en 
förändrad försäljningsmix, arbeta för ett fossilfritt svenskt jordbruk 
till 2030 samt påverka bransch, myndigheter och politik att bidra till 
minskad klimatpåverkan från matproduktion och ­ konsumtion. 
Målet omfattar indirekta växthusgasutsläpp (Scope 3) från sålda 
livsmedel i egenägda butiker inom Willys, Hemköp (även handlar­
ägda butiker), City Gross, Snabbgross och Eurocash. 
Målet anges genom ett intensitetsvärde och mäts som genom ­
snittliga kilo koldioxidekvivalenter (CO 2e) per kilo sålda livsmedel.
Använda emissionsfaktorer uppdateras varje år genom forsk ­
ningsinstitutet RISE. I de fall klimattal saknas för en artikel, vilket 
huvudsakligen gäller sammansatta artiklar såsom barnmat, används 
schablontal som grundar sig på liknande artiklar, eller genomsnitt 
för motsvarande artiklar.
Under 2025 minskade klimatpåverkan per kilo såld mat med 3 pro ­
cent och uppgick till 1,95 kilo koldioxidekvivalenter (2,01). Minsk ­
ningen är främst hänförlig till en lägre försäljningsandel nötfärs 
 föranledd av bristande tillgång.
Förändringar i rapportering jämfört med föregående period 
Koncernledningen och styrelsen antog i början av 2024 ett mål om 
att verka för en mer hållbar produktion och konsumtion av mat. Detta 
genom att minska klimatpåverkande utsläpp (Scope 3) per kilo såld 
mat, mätt som antalet kilo koldioxidekvivalenter (CO 2e) med minst 
10 procent senast 2030 jämfört med basåret 2024. Målet gäller från 
den 1 januari 2024.
I samband med att mål om FLAG ­relaterade utsläpp antogs juste ­
rades basåret från 2023 till 2024 för ökad datakvalitet.
Som en del av ansökan till SBTi har Axfood antagit ett FLAG ­mål 
som omfattar utsläpp från markanvändning, skogsbruk och jordbruk. 
Målet innebär att FLAG ­relaterade växthusgasutsläpp ska minska 
med minst 30 procent till 2030 med 2024 som basår. Det befintliga 
målet om minskad klimatpåverkan per kilo såld mat bibehålls som en 
del av det övergripande SBT ­målet. För övriga utsläppsminskningar 
krävs förändringar som ligger utanför Axfoods direkta kontroll och 
som behöver drivas genom politiska beslut och styrmedel, teknik­
utveckling samt förändrat konsumentbeteende.
Utsläpp från egen verksamhet
Axfood åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 
1 och Scope 2 med minst 70 procent till 2030 med 2024 som basår. 
Målet stödjer Sveriges miljömål om att begränsa klimatpåverkan 
samt bidrar till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 13.
Målet omfattar koldioxidutsläpp som uppstår i egen verksamhet:
Scope 1: 
 – Köldmedia egenägda lastbilar
 – Köldmedia partihandel (lager)
 – Köldmedia detaljhandeln (butiker)
 – Egna transporter mellan lager och butik
 – Tjänstebilar
Scope 2:
 – Inköpt el
 – Inköpt värme
Under året minskade utsläppen från egen verksamhet med 9 procent 
och uppgick till 7 512 ton CO 2e (8 214). Utsläppen från egna transpor ­
ter minskade till 465 ton CO 2e (1 932), vilket huvudsakligen är ett 
resultat av omställningen till fossilfria drivmedel och el. Vid utgången 
av 2025 tankades de egna transporterna till 100 procent fossilfritt, 
inklusive el. Även för inhyrda transporter skedde en stor förflyttning 
med en minskning till 6 094 ton CO 2e (19 292). Den fossilfria andelen 
för inhyrda transporter uppgick vid utgången av 2025 till 97 procent. 
Utsläpp från påfyllning av köldmedia uppgick under 2025 till 3 846 
ton CO2e (3 331). 
Utsläpp från el och värme ökade i Scope 2, vilket beror på att 
samtliga butikers inköpta fjärrvärme numera ingår i utfallet. Tidigare 
har endast ett fåtal butiker för Willys och Snabbgross inkluderats.
Målet anges som ett absolut värde och mäts i direkta växthusgas ­
utsläpp (Scope 1) och indirekta växthusgasutsläpp från inköpt energi 
(Scope 2).
Beräkningarna sker i enlighet med GHG ­protokollet, en global 
standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. Alla växt ­
husgasutsläpp redovisas i metriska ton koldioxidekvivalenter (CO 2e). 
Vid utsläppsberäkning inom Scope 2 används marknadsbaserad 
beräkningsmetod vid måluppfyllelse.
Förändringar i rapportering jämfört med föregående period 
I samband med SBT ­ansökan beslutade koncernledningen att justera 
målnivån till minst 70 procent och basåret från 2021 till 2024. Sam­
tidigt omdefinierades koncernens tidigare definition av egen verk ­
samhet till den mer vedertagna avgränsningen om att enbart inklu ­
dera direkta utsläpp hänförliga till scope 1 och indirekta utsläpp från 
inköpt el, värme, kyla och ånga hänförliga till Scope 2. De tidigare 
utsläppskategorierna som är hänförliga till Scope 3, och som tidigare 
inkluderades, ingår inte längre i målet.
Klimatmål för leverantörer
Axfood åtar sig att minst 70 procent av leverantörerna, mätt i utgif ­
ter, sätter vetenskapsbaserade mål senast 2030. Målet består av två 
delmål där det ena omfattar leverantörer av egna märkesvaror och 
det andra leverantörer av märkesvaror.
Klimatmål för leverantörer av egna märkesvaror
Axfoods leverantörer av egna märkesvaror ska ha publika klimatmål 
senast 2027. Målet kopplar till uppförandekoden för leverantörer där 
det framgår att leverantörer ska ha klimatmål samt bidrar till Paris­
avtalet. Målet stödjer Sveriges miljömål om att begränsa klimatpå ­
verkan och till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 13.
Målet omfattar klimatarbetet för Axfoods leverantörer av egna 
märkesvaror och utsläppsminskningsmål. Under året skickades en 
klimatenkät till leverantörer. Av totalt 454 (461) leverantörer svarade 
401 (403) på enkäten. 18,2 procent (11,1) av dessa uppgav att de satt 
publika klimatmål, en betydande ökning jämfört med 2024. Därtill 
har 50 leverantörer, som redan har validerade Science Based Targets 
och ett ambitiöst klimatarbete, inte inkluderats i klimatenkäten.
Målet mäts genom andelen leverantörer av egna märkesvaror som 
har publika mål om nettonollutsläpp eller mål som delvis syftar till 
nettonollutsläpp (med Science Based Targets) med mål i Scope 3 
eller som planerar att sätta sådana mål.
Nyckeltal 2025 2024
Målnivå 
2030
Basår
2024 Målperiod Styrande dokument
T on CO2e från egen verksamhet 7 512 8 214 2 464 8 214 Lång sikt (6 år) —
Klimatmål för utsläpp från egen verksamhet
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      55 ÖVERSIKT VD­ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 56 =====

Leverantörer av egna märkesvaror ska senast 2027 ha publika klimat­
mål som syftar till att egen verksamhet (Scope 1 och 2) har netto­
nollutsläpp senast 2030. De ska även ha minst ett publikt klimatmål 
som syftar till att minska väsentlig klimatpåverkan i egna leveran ­
törskedjor (Scope 3) senast 2027. Leverantörer som även är primär ­
producenter (främst frukt och grönt) kan uppfylla kravet genom 
 certifiering av primärproduktionen med ambitiösa regler för minskad 
klimatpåverkan. För svenska primärproducenter gäller certifiering 
med IP Sigill med tillvalet Klimat eller KRAV senast 2026. Övriga leve ­
rantörer kan använda samma certifieringar för att väsentligt minska 
klimatpåverkan i Scope 3. 
Metoden för att ställa krav, bedöma och följa upp leverantörers 
 klimatarbete och mål för utsläppsminskning tar avstamp i relevant 
hållbarhetsmål. Innan rutiner och processer som styr inköp formu­
leras är det praxis att genomföra en pilotstudie för att undersöka 
leverantörernas status och inställning till utökade klimatkrav. Där­
efter tas en rutin fram som väger samman slutsatserna från pilot­
studien och Axfoods målsättning.
Jämförbarhet i måluppfyllelse är komplext då antalet leverantörer 
varierar från år till år och urvalet ser olika ut eftersom leverantörer 
utgår och andra tillkommer. Förutom leverantörer med publika netto ­
nollmål, har även leverantörer med godkända SBT ­mål inkluderats. 
Leverantörer som har publika klimatmål som delvis syftar till netto ­
nollutsläpp, men inte är SBT ­mål, har inte inkluderats.
Förändringar i rapportering jämfört med föregående period
Under 2025 anpassades klimatenkäten efter Axfoods rapporterings ­
krav för att få en bättre förståelse för vilka leverantörer som har  
Science Based Targets i egen verksamhet och i leverantörskedjan. 
Klimatmål för leverantörer av märkesvaror
Axfoods leverantörer som endast levererar märkesvaror, och tillsam ­
mans står för minst 50 procent av märkesvaruleverantörernas totala 
utsläpp, ska ha publika klimatmål senast 2027. Målet ingår i Axfoods 
publika hållbarhetsmål och kopplar även till uppförandekoden för 
leverantörer där det framgår att leverantörer ska ha klimatmål samt 
stödja Parisavtalet. Målet stödjer också Sveriges miljömål om att 
begränsa klimatpåverkan och till FN:s globala mål för hållbar utveck ­
ling, särskilt mål 13.
Målet omfattar klimatarbetet för Axfoods leverantörer av märkes ­
varor och utsläppsminskningsmål. Under 2025 introducerades en ny 
klimatrutin som styr uppföljningen av klimatmålet för leverantörer av 
märkesvaror och sker genom en årlig klimatbedömning. Några 
aspekter som inkluderas i klimatbedömningen är om leverantören 
anses uppfylla Axfoods uppförandekod avseende klimat, har kunskap 
om sina mest väsentliga växthusgasutsläpp samt mål för att minska 
dessa. Urvalet av leverantörer har gjorts genom att identifiera leve ­
rantörer som levererar produkter med stora försäljningsvolymer inom 
kategorierna kött, chark, skaldjur och ost, som står för de största 
utsläppen per kilo livsmedel.
Målet mäts genom andelen leverantörer av märkesvaror som har 
publika mål om nettonollutsläpp eller mål som delvis syftar till netto ­
nollutsläpp (med Science Based Targets) med mål i Scope 3 eller 
 planerar att sätta sådana mål.
 Axfood har under året genomfört klimatbedömning av 26 leveran ­
törer av märkesvaror inom kategorierna kött, chark, skaldjur och ost. 
Axfoods största leverantörer av märkesvaror inom kött, chark och 
ost är även leverantörer av egna märkesvaror och räknas därför in 
även i detta klimatmål. Resultatet av klimatbedömningen visar att 
19,2 procent av leverantörerna har publika nettonollmål, samt mål i 
Scope 3. Resultatet visar att flera leverantörer har Science Based 
Targets och har påbörjat arbetet för att mäta växthusgasutsläpp och 
sätta mål. Lärdomar från årets klimatbedömning kommer att inne ­
bära utökad dialog med relevanta leverantörer för att öka förståel ­
sen för Axfoods krav på minskad klimatpåverkan i leverantörsledet 
och på så sätt främja en förflyttning till allt bättre klimatarbete. Det 
kommer även innebära justeringar i urval och process för att säker ­
ställa att målet för leverantörer av märkesvaror följs upp och mäts på 
ett mer tillförlitligt sätt under 2026.
Leverantörer som endast levererar märkesvaror, och tillsammans 
står för minst 50 procent av märkesvaruleverantörernas totala 
utsläpp, ska senast 2027 ha publika klimatmål som syftar till att den 
egna verksamheten (Scope 1 och 2) har nettonollutsläpp senast 
2032. De ska även ha minst ett publikt klimatmål som syftar till att 
minska väsentlig klimatpåverkan i de egna leverantörskedjorna 
(Scope 3) senast 2027. Leverantörer som även är primärproducenter 
(främst frukt och grönt) kan uppfylla kravet genom certifiering av pri ­
märproduktionen med ambitiösa regler för minskad klimatpåverkan. 
För svenska primärproducenter gäller IP Sigill med tillval klimat eller 
KRAV senast 2026. Övriga leverantörer kan använda samma certifie ­
ringar för att väsentligt minska klimatpåverkan i Scope 3.
Metoden för att ställa krav, bedöma och följa upp leverantörers 
 klimatarbete och mål för utsläppsminskning utgår från relevant håll ­
barhetsmål. Inför framtagning av klimatrutinen genomfördes, i enlig ­
het med praxis, en pilotstudie för att undersöka leverantörernas syn 
på att inkludera krav på klimatmål och ­ arbete i inköpsprocessen. 
Resultaten visade på en övervägande positiv hållning. 
Jämförbarhet i måluppfyllelse är komplext då leverantörer av 
 märkesvaror som inkluderas i klimatrutinen revideras årligen och kan 
variera. Då klimatrutinen introduceras och testas för första gången 
under 2025 kan utfallet inte jämföras med tidigare år.
Fossilfria transporter
Axfoods egna och inhyrda transporter från lager till butik ska 
använda förnyelsebara drivmedel, inklusive el, senast 2025. Målet 
stödjer Sveriges miljömål om att begränsa klimatpåverkan och bidra 
till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 13.
Målet omfattar koldioxidutsläpp från samtliga egenägda och 
 in  hyrda transporter mellan lager och butik. Vid årets sluts mäts 
 andelen förnybara drivmedel genom att fordonens sammanlagda 
bränsle förbrukning multipliceras med leverantörsspecifika emissions­
faktorer.
Utsläppen från koncernens transporter mellan lager och butiker, 
både med egenägda och inhyrda lastbilar, har minskat kraftigt sedan 
målet antogs 2024. Under 2025 uppnåddes en andel fossilfria trans ­
porter om 100 procent för egna transporter (97) och 97 procent för 
inhyrda transporter (72), vilket är betydande ökningar jämfört med 
föregående år.
Även om det undantagsvis kan förekomma enstaka tankningar 
med fossilt drivmedel, anses målet om fossilfria transporter ha upp ­
nåtts. Ett systematiskt omställningsarbete i form av förnyelse av 
den egna fordonsflottan, samarbeten med leverantörer och ett 
omfattande arbete med omförhandling av alla avtal har bidragit till 
det positiva resultatet.
Elförbrukning i egen verksamhet
Axfood ska minska elanvändningen med 10 procent per kvadratmeter 
senast 2025 jämfört med basåret 2020. Ett arbete med att minska 
elförbrukningen i driften pågår genom bland annat optimering av 
belysning och kylanläggningar. Vid nyetablering och ombyggnad av 
butiker och lager ska hållbarhetsprestanda avseende energi och 
materialval hålla hög kommersiell tillgänglig standard. Cirkulär eko ­
nomi ska särskilt beaktas.
Under 2025 uppgick elanvändningen per kvadratmeter till 240,2 
kWh/kvm (248,7). Jämfört med basåret motsvarar detta en minskning 
om 19 procent (16).
Målet redovisas som antalet förbrukade kilowattimmar (kWh) för 
inköpt el per kvadratmeter (kvm). I urvalet ingår elförbrukningen 
under gemensamt avtal för 325 av de egenägda butikerna (315) samt 
10 lager (10). Antalet kvadratmeter motsvarar den totala ytan för 
samtliga butiker och lager i urvalet. Redovisade uppgifter presen­
teras rullande tolv månader. 
Nyckeltal 2025
Målnivå 
2027
Basår
2025 Målperiod Styrande dokument
Andel leverantörer märkesvaror  
med publika klimatmål, %
19,2 50 — Medellång sikt  
(2 år)
Uppförandekod för  
leverantörer
Klimatmål för leverantörer av märkesvaror
Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2025
Basår
2023 Målperiod Styrande dokument
Andel egna transporter, % 100 97 81 100 81 Medellång sikt (5 år) —
Andel inhyrda transporter, % 97 72 10 100 10 Medellång sikt (5 år) —
Fossilfria transporter
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2027
Basår
2023 Målperiod Styrande dokument
Andel leverantörer egna märkes­
varor med publika klimatmål, %
18,2 11,1 6,5 100 6,5 Medellång sikt (3 år) Uppförandekod för  
leverantörer
Klimatmål för leverantörer av egna märkesvaror
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      56
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 57 =====

Tjänsteresor med flyg
Andelen inrikes flygresor ska halveras senast 2025 jämfört med 
basåret 2019. Målet kopplar till Axfoods riktlinje för resor och möten 
som beskriver att resfria möten ska prioriteras. Om resor är nödvän ­
diga ska i första hand tåg eller buss väljas. 
Riktlinjer för hållbar IT anknyter till målet genom att digitala möten 
främjar minskat fysiskt resande. Genom satsningar på utveckling av 
digitala möten har resor inom koncernen reducerats kraftigt. Det 
digitala arbetssättet följs upp löpande. 
Målet stödjer Sveriges miljömål om att begränsa klimatpåverkan 
och till FN:s globala mål för hållbar utveckling, särskilt mål 13.
Målet omfattar inrikesflyg tur och retur inom hela koncernen och 
mäts genom andelen flyg på sträckor som är kortare än 55 mil där 
tåg är att föredra. Sträckor mellan Stockholm och 13 olika orter ingår 
i underlaget.
Det totala antalet tjänsteresor minskade under 2025, huvudsak­
ligen en följd av fler digitala möten. Andelen flygresor minskade till 
36 procent (43) och ersattes av ett ökat resande med tåg. Målet om 
en halvering av andelen flygresor uppnåddes därmed.
Köldmedia
Axfoods butiker och lager ska vara klimatneutrala avseende köld­
media senast 2030. Målet innebär att samtliga butiker och lager ska 
ha gått över till naturliga köldmedier senast målåret. Omställningen 
är ett viktigt led i arbetet med att minska klimatpåverkan då traditio ­
nella köldmedier har en hög global uppvärmningspotential (GWP).
Målet omfattar samtliga egenägda butiker inom Willys, Willys 
Hemma, Eurocash, Hemköp (inklusive handlarägda butiker), Snabb ­
gross och City Gross, samt samtliga lager inom Dagab. Målet mäts 
som andelen konverterade butiker och lager av det totala beståndet  
i procent, där en butik eller ett lager räknas som konverterat först 
när samtliga kylaggregat tillhörande den aktuella enheten har ställts 
om till naturliga köldmedier. Konverteringen avser i första hand över ­
gång till koldioxid (CO 2, R744), som har en avsevärt lägre GWP jäm ­
fört med traditionella köldmedier.
Basår för målet är 2025 och målnivån är ett absolut värde om 
100 procent till 2030. Målet mäts för första gången under 2025, 
 varför jämförelsetal saknas. 
Utfallet följs upp årligen som en del av Axfoods hållbarhets­
rapportering. Eventuella avvikelser och framdrift i förhållande till 
målnivån kommenteras i samband med kommande rapporteringar.
Energianvändning och energimix
Axfoods energianvändning avser primärt elförbrukning och upp­
värmning av lager och butiker. Huvuddelen av denna utgörs av 
inköpt elkraft för koncernens kontor, butiker och lager. Även 
 bränsle  förbrukning från egna godstransporter och tjänstebilar 
utgör  väsentliga poster.  
 
Energianvändning och energimix, MWh 2025 2024
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleum­
produkter 4 089 24 785
Bränsleförbrukning från naturgas 0 0
Bränsleförbrukning från andra fossila källor 0 0
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga eller kylning från fossila källor 1 304 1 574
T otal användning av fossil energi 5 394 26 358
Andelen fossila källor i den totala 
 energi användningen, % 1 6
Användning av kärnenergikällor 0 0
Andelen kärnenergikällor i den totala 
 energi-användningen, % 0 0
Bränsleförbrukning från förnybara källor, 
 inbegripet biomassa (inklusive industriavfall  
och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, 
 biogas, förnybar vätgas osv.) 73 988 71 089
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga eller kylning från förnybara källor 354 312 346 727
Förbrukning av egenproducerad förnybar 
 icke­bränsleenergi 11 396 8 807
T otal användning av förnybar energi 439 696 426 623
Andelen förnybara källor i den totala 
 energi-användningen, % 99 94
T otal energianvändning 445 089 452 981
Total energianvändning uppgick till 445 089 MWh (452 981). Energi ­
mixen utgörs till 99 procent (94) av svensk förnybar energi som 
utgörs av fossilfri el, primärt från vattenkraft. En del av mixen utgörs 
även av egenproducerad solkraft som genereras från solcells­
anläggningar som har installerats på tak till lager och butiker. 
Energianvändningen från fossila energikällor domineras av 
 bränsleförbrukning från olje ­ och petroleumprodukter vilket härleds 
till koncernens egna godstransporter och tjänstebilar där hänsyn  till 
reduktionsplikten har tagits. Energianvändningen från tjänstebilar 
har uppskattats och är därmed inte lika tillförlitlig. Under året mins ­
kade energianvändningen från fossil energi kraftigt till 5 394 MWh 
(26 358) som en följd av omställningen av transportflottan till för­
nyelsebara drivmedel.
För att beräkna Axfoods energiintensitet som är förknippad med 
verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan användes NACE 
Rev. 2.1 för att specificera sektorstillhörighet. Koncernen bedömdes 
tillhöra NACE ­kod G.47.2: Retail sale of food, beverages and tobacco 
och som motsvarar energianvändningen för hela koncernen.
Energiintensitet
Nyckeltal 2025 2024
T otal energianvändning från verksamheter i 
 sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt 
från verksamheter i sektorer med hög klimat­
påverkan, MWh/nettoomsättning, Mkr 5,0 5,4
 
Under perioden minskade Axfoods energiintensitet till 5,0 (5,4). Den 
monetära enhet som används avser koncernens nettoomsättning 
som härleds till tabellen Axfoods finansiella rapporter under tabellen 
Rapport över resultat och övrigt totalresultat koncernen på sida 122. 
Bruttoväxthusgasutsläpp
Under året har Axfood genomfört en fullständig utsläppsinventering 
i enlighet med GHG ­protokollets rekommendationer. Resultatet visar 
att den huvudsakliga klimatpåverkan finns inom koncernens övriga 
indirekta utsläpp inom Scope 3. Detta avser utsläpp uppströms i 
värde  kedjan som uppstår i samband med Axfoods inköp av varor 
och tjänster, där inköpta livsmedel utgör den definitiva merparten. 
Övriga väsentliga poster utgörs även av den klimatpåverkan som 
uppstår från inköp av specialvaror och konsumenternas resor till och 
från koncernens butiker.
Växthusgaser som ingår i rapporteringen utgörs av koldioxid 
(CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4) som står för majoriteten av 
utsläppen. Andra växthusgaser är fluorkolväten (HFC), perfluor­
karboner (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3). 
För inköpt energi inom Scope 2 om totalt 348 874 MWh erhåller 
Axfood huvudsakligen kontraktuella avtalsinstrument i paket genom 
koncernens centrala elavtal och ett annat större elavtal som omfat ­
tar många av koncernens kontor, lager och butiker. Av den totala 
inköpta energin utgör detta 82,6 procent (82,8) medan fristående 
instrument står för 1,9 procent (1,1). Det centrala elavtalet täcks av 
ursprungsgarantier genom miljövarudeklarerad el från vattenkraft 
med EPD, medan ett ytterligare större avtal täcks av Bra Miljöval 
Vatten med EPD.
Information om biogena utsläpp som uppkommer i egen verk­
samhet och längs värdekedjan i samband med förbränning av HVO ­
bränsle eller biogas exkluderas. Dessa processer kan ske genom 
bränsleförbrukning eller produktion av livsmedel. I dagsläget har 
Axfood inte möjligheten beräkna samt redovisa den här typen av 
utsläpp inom värdekedjan på ett tillförlitligt sätt.
För information om källorna för de emissionsfaktorer som 
använts och hur stor andel primärdata som redovisade data utgör, 
se sida 102.
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2025
Basår
2020 Målperiod Styrande dokument
Elförbrukning, kWh/kvm 240,2 248,7 244,6 2 6 7, 3 2 97, 3 Medellång sikt (5 år) —
Nyckeltal 2025
Målnivå 
2030
Basår
2025 Målperiod Styrande dokument
Andel konverterade butiker och 
lager, %
70 100 70 Medellång sikt (5 år) —
Elförbrukning i egen verksamhet
Klimatneutrala köldmedia
Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2025
Basår
2019 Målperiod Styrande dokument
Andel inrikes flygresor, % 36 43 58 38,5 77 Lång sikt (6 år) • Policy för resor och 
möten
• Riktlinjer för hållbar IT
Tjänsteresor med flyg
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      57
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 58 =====

Utsläppsintensitet 2025 2024
T otala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 
ton CO2e/nettoomsättning Mkr 46,29 49,29
T otala utsläpp av växthusgaser (marknads­
baserade) ton CO2e/nettoomsättning Mkr 46,27 49,26
Under perioden låg den marknadsbaserade utsläppsintensiteten om 
46,27 (49,26) knappt under den platsbaserade om 46,29 (49,29), 
 vilket sannolikt kan förklaras med att utsläpp från Scope 2 utgör en 
mindre del av koncernens totala utsläpp. Att svensk energiförsörjning 
generellt är fossilfri bidrar också till att skillnaden mellan platsbase ­
rad och marknadsbaserad blir mindre. Den monetära enheten som 
används avser koncernens nettoomsättning som härleds till tabellen 
Axfoods finansiella rapporter under tabellen Rapport över resultat 
och övrigt totalresultat koncernen på sida 122.
Scope 1
Axfoods direkta utsläpp avser huvudsakligen godstransporter, 
tjänste bilar och köldmedia.
Godstransporter innebär vägtransporter mellan koncernens lager 
och butiker och omfattar även e ­handelstransporter. Redovisade 
uppgifter baseras på förbrukning från 207 (210) tunga lastbilar och 
52 (72) lätta lastbilar. Data om bränsleförbrukning och andel förny ­
bart bränsle samlas in från bränsleleverantörer. De emissionsfaktorer 
som används är sammanställda med hjälp av underlag från Energi ­
myndigheten och DESNZ, Department for Energy Security and Net 
Zero. Redovisade uppgifter för egenägda transporter uppskattas för 
december genom användning av föregående års period när data 
inte är tillgänglig vid rapportering.
Utsläpp från tjänstebilar baseras på leverantörsspecifika data 
som hanterats och konsoliderats av Autoplan i en miljörapport. 
Utsläppen har beräknats på antal körda mil. Finns körjournal för 
 komplett period anges data från den. Annars baseras milmått på 
mätarställning. I de fall båda värden saknas används budgeterade 
årsmil från beställningstillfället. 
Påfyllnad av köldmedier i samtliga lager, butiker och kylaggregat 
i lastbilar omfattas också. Uppgifter baseras på lagstadgade köld ­
medierapporter. Uppgifter om köldmedia i lager och butiker avser 
föregående års förbrukning. För koldioxidutsläpp har Global War ­
ming Potential (GWP), ett mått på hur mycket en växthusgas bidrar 
till den globala uppvärmningen jämfört med koldioxid, för respektive 
köldmedia beräknats med emissionsfaktorer från IPCC (2006).
Scope 2
Axfoods indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme och kyla utgörs 
huvudsakligen av elanvändningen i koncernens lager, butiker och 
kontor. Totalt 325 (315) av Axfoods egenägda butiker, tre kontor 
och tio lager är anslutna till det centrala elavtalet hos Vattenfall.
Data från inköpt tillskottsvärme kommer från koncernens lager, 
26 (26) av Willys butiker. För resterande butiker har utsläppen från 
inköpt värme uppskattats baserat på genomsnitt.
Scope 3
Kategori 1: Inköp av varor och tjänster
Utsläpp för de varor som Axfood säljer har beräknats med hjälp av 
RISE klimatdata.
Utsläpp från inköpta livsmedel avser sålda livsmedel i koncernens 
butiker och e ­handel. För att kompensera för inköp av livsmedel som 
kasseras innan försäljning inkluderas även utsläpp från matsvinn som 
uppstår i lager och butik. 
Utsläpp från specialvaror har beräknats med hjälp av generiska 
emissionsfaktorer som är utvecklade av RISE och som omfattar 39 
olika produktkategorier inom Axfoods sortiment. Emissionsfakto ­
rerna täcker cirka 90 procent av den totala försäljningen i vikt och 
resterande del har uppskattats baserat på täckningsgraden om 90 
procent av volymen. I de fall som förpackningar inte ingått i emis ­
sionsfaktorerna har dessa uppskattats. 
Beräkning av utsläpp från förpackningar bygger på data för kon ­
cernens egna märkesvaror. Med hjälp av denna data har även utsläpp 
från förpackningarna till märkesvaror kunnat uppskattas. 
Utsläpp från övriga inköp till verksamheten har utförts med miljö­
spendanalys, en metod för att analysera miljöpåverkan från inköp. 
Upphandlingsmyndighetens verktyg och miljöindikatorer har 
använts. Verktyget är anpassat för offentlig sektor men i brist på 
datakällor för svensk kontext har denna bedömts lämplig även för 
Axfood. Analysen tar hänsyn till den miljö ­ och klimatpåverkan som 
svensk konsumtion ger upphov till i Sverige och andra länder.
Kategori 2: Kapitalvaror
Utsläpp från inköp av kapitalvaror har beräknats genom livscykel ­
analys och miljöspendanalys, vilket innebär att beräkningarna 
 baseras på spenderade kronor inom sju olika inköpskategorier. 
 Data underlag till beräkningarna utgörs av koncernens anläggnings ­
register. För att utföra miljöspendanalysen har Upphandlingsmyndig ­
hetens verktyg och miljöindikatorer använts. Verktyget är anpassat 
för offentlig sektor, men i brist på datakällor för svensk kontext har 
denna bedömts lämplig även för Axfoods inköp. Analysen tar hänsyn 
till den miljö ­ och klimatpåverkan som svensk konsumtion ger upp ­
hov till i Sverige och andra länder.
Kategori 3: Bränsle­ och energirelaterade aktiviteter
Utsläpp från Axfoods bränsle ­ och energirelaterade aktiviteter avser 
utsläpp som uppkommer från tillverkningsfasen för koncernens 
inköpta el, värme och bränsle från användningsfasen, så kallade well ­
to­tank­utsläpp. Dataunderlaget utgörs av bränsleförbrukning från 
Axfoods lastbilar och tjänstebilar samt inköpt el och värme till lager, 
kontor och butiker. 
Kategori 4: Uppströms transporter och distribution
Utsläpp från transporter beräknas som well ­to­wheel, en livscykel ­
analys av bränslen från utvinning till användning som utgörs av både 
inhyrda transporter mellan lager och butiker samt godstransporter 
som inkommer till lager. 
1. Transporter mellan Axfoods lager och butiker avser enbart väg ­
transporter. Uppgifter om drivmedelsförbrukning i liter och utsläpp ­
siffror inhämtas från Sveriges Åkeriföretag. Uppgifter för upphand ­
lade transporter uppskattas för sista kvartalet genom användning  
av föregående års motsvarande period när data inte är tillgänglig vid 
rapportering.
2. Utsläpp från godstransporter som inkommer till Axfoods lager 
har uppskattats.
Transportslag som ingår avser transporter på väg, båt, flyg och tåg. 
Transporter som inkluderas i beräkningarna avser sådana som leve ­
rantörerna ansvarar för till Axfood samt transporter som koncernen 
ansvarar för från leverantörernas lager. De transporter som leveran ­
tören ansvarar för från avgående hamn, där Axfood ansvarar från 
ankommande hamnar till koncernen, inkluderas också.
Sjödistans har beräknats i kilometer från hamn till hamn och har 
bara inkluderat inter ­modala transporter. Om uppgift om fordons ­
storlek saknats har schablon använts.
Vikt per transport anges i kilo och distanser i kilometer är hämtade 
med hjälp av AI. Saknade distanser har kompletterats.
E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Retroaktivt År för delmål och mål
Basår 2025 2024 Förändr. 2030
Årligt mål i 
% basår
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1 och 2 8 214 7 512 8 214 –9% –70% –9%
Växthusgasutsläpp inom Scope 1
Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1 (tCO2e) 5 430 4 488 5 430 –17% — —
Procentandel Scope 1­växthusgasutsläpp från reglerade 
 utsläppshandelssystem, %
— 0 0 — —
Växthusgasutsläpp inom Scope 2
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2e) 5 455 5 240 5 455 –4% — —
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2 (tCO2e) 2 784 3 024 2 784 9% — —
Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3
T otala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO2e) — 4 117 329 4 132 058 –0% — —
Kategori 1: Inköp av varor och tjänster — 3 598 739 3 628 161 –1% — —
Inköp av livsmedel 3 224 256 3 219 807 3 224 256 –0% –30% –0%
Inköp av specialvaror — 233 771 256 598 –9% — —
Inköp övrigt — 145 162 147 307 –1% — —
Kategori 2: Inköp av kapitalvaror — 102 537 124 640 –18% — —
Kategori 3: Bränsle­och energirelaterade aktiviteter — 5 419 4 325 25% — —
Kategori 4: Uppströms transporter — 54 970 62 370 –12% — —
Kategori 5: Avfall —  267 135 98% — —
Kategori 6: Tjänsteresor — 795 1 150 –31% — —
Kategori 7: Anställdas pendling —  7 103 5 287 34% — — 
Kategori 9: Nedströms transporter —  335 118 291 640 15% — —
Kategori 11: Användning av sålda produkter —  9 173  10 960 –16% — — 
Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter — 2 025 2 175 –7% — —
Kategori 14: Franchise — 1 183 1 213 –2% — —
T otala utsläpp av växthusgaser
T otala utsläpp av växthusgaser (plats baserade) (tCO2e) — 4 127 057 4 142 943 –0% — —
T otala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) — 4 124 842 4 140 273 –0% — —
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      58
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 59 =====

E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Kategori 5: Avfall
Utsläpp från avfall som uppkommer från egen verksamhet har beräk ­
nats med primära data. Avfallsdata har tillhandahållits av Axfoods 
två centrala avfallsleverantörer. Vid slutet av 2025 fanns totalt 423 
(484) hämtställen, vilka omfattar koncernens kontor, lager och buti ­
ker. Avfallstransporter ingår i de emissionsfaktorer som har använts.
Kategori 6: Tjänsteresor
Utsläpp från tjänsteresor omfattar resor som anställda gjort såväl 
inrikes som utrikes med hjälp av färdmedel som flyg, tåg, buss, taxi, 
hyrbil eller med privat bil. Både flygresor som bokats via resebyrå 
eller på annat sätt är inräknade. Höghöjdseffekt är inkluderad i 
beräkningarna för flygresor.
Kategori 7: Anställdas pendling 
Utsläpp från anställdas pendling baseras på uppskattningar om 
Axfoods anställdas väg till och från arbetsplatsen. Beräkningarna 
baseras på uppgifter om antalet anställda inom Axfood (heltidsekvi ­
valenter) och antalet arbetade timmar under rapporteringsperioden. 
Utifrån dessa uppgifter har det totala antalet huvudresor tur och 
retur till arbetsplatsen per anställda uppskattats. Hänsyn har tagits 
till svenskarnas genomsnittliga val av färdmedel till och från arbets ­
platsen, vilket har avgränsats till personbil, kollektiva färdmedel, 
cykel och till fots. Kollektiva färdsätt avser allmän kollektivtrafik med 
buss, tåg, spårvagn eller tunnelbana. Källor för anställdas genom ­
snittliga resvanor som använts kommer från Trafikanalys och Kollek ­
tivtrafikbarometern. Tillsammans med det totala antalet huvudresor 
har antalet resor per färdmedel och totalt antal kilometer per färdsätt 
uppskattats.
Kategori 9: Nedströms transporter
Utsläpp från nedströms transporter baseras på uppskattningar om 
konsumenternas väg till och från Axfoods butiker. Beräkningarna 
baseras på antalet transaktioner i butik och offentlig statistik om 
genomsnittligt antal resor, reslängd och klimatavtryck per rest kilo ­
meter under rapporteringsperioden. Transaktioner har utgått från det 
totala antalet kundtransaktioner i koncernens samtliga butikskedjor. 
Hänsyn har tagits till svenskarnas val av färdmedel vilket har avgrän ­
sats till personbil, kollektiva färdmedel, cykel och till fots. Källor för 
konsumenternas genomsnittliga resvanor kommer från Trafikanalys 
och Trafikverket.
Kategori 11: Användning av sålda produkter
Utsläpp från konsumenters användning av sålda varor har uppskat ­
tats utifrån Axfoods aktuella marknadsandel som motsvarar cirka 25  
procent under rapporteringsperioden. Uppskattningen av utsläppen 
från kategorin baseras på antalet svenska hushåll, genomsnittlig 
energiåtgång för lagring och tillagning av sålda varor, och hushållens 
boendeform. Information om antal svenska hushåll som ingått i 
beräkningen bygger på statistik från SCB.
Den totala energiförbrukningen baseras på offentlig statistik om 
lagring i frys och kylskåp samt tillagning vid matlagning och använda 
köksredskap i svenska hushåll. Hänsyn har tagits till konsumenters 
boendeform genom att utgå från årlig energiförbrukning i kilowat ­
timmar som i genomsnitt förbrukas i en villa, lägenhet och övrig 
boendeform i Sverige. Övrig boendeform har utgått från samma vär ­
den som för lägenhet. Källor för den genomsnittliga elförbrukningen 
kommer från publika källor som Energimyndigheten och Fortum. 
Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter
I beräkningarna för konsumenternas sluthantering av de varor som 
säljs av Axfood ingår utsläppen från avfallshantering. Dessa inklu­
derar själva livsmedelsvikten och beräknad mängd förpackningar. 
Avfallshantering av förpackningarna har antagits vara förbränning 
och återvinning, för vilka emissionsfaktorerna endast tar hänsyn 
till transport till en energiåtervinnings­  eller materialåtervinnings­
anläggning. Detta är i linje med GHG ­protokollet med efterföljande 
utsläpp hänförliga till elproduktion respektive produktion av åter­
vunnet material. För matavfall antas 100 procent avse anaerob 
 rötning, en biologisk process där organiskt material bryts ner av 
 mikroorganismer i en syrefri miljö.
Kategori 14: Franchise
Utsläpp från inköpt elförbrukning från handlarägda butiker omfattar 
Hemköp, Tempo, Matöppet och Handlar’n. Av totalt 477 butiker (471) 
har data samlats in från 156 (286) under rapporteringsperioden. Av 
dessa uppgav cirka 37 procent att de uteslutande använder förnybar 
el. För övriga butiker, där primärdata inte har kunnat erhållas, har res ­
terande butikers utsläpp uppskattats genom att beräkna den genom ­
snittliga elförbrukningen från det insamlade dataunderlaget. Vid 
beräkning har svensk medelmix använts som emissionsfaktor.
Utsläppskategorier som inte är relevanta: 
Följande fyra utsläppskategorier inom Scope 3 har enligt utsläpps­
inventeringen inte bedömts vara relevanta för verksamheten och har 
därför exkluderats från koncernens rapportering.
Kategori 8: Axfood leasar samtliga lokaler inom verksamheten för ­
utom en. Uppkommande utsläpp från dessa, såsom elförbrukning och 
påfyllning av köldmedia, räknas in under koncernens direkta utsläpp 
i Scope 1 och indirekta utsläpp i Scope 2. Eftersom utsläppen redan 
hanteras under dessa poster, och för att undvika dubbelräkning, 
anses inte kategori 8 om uppströms leasade tillgångar vara relevant. 
Kategori 10: Axfood säljer färdiga varor som är redo att användas 
och ej varor som måste bearbetas av konsumenter efter försäljning.
Kategori 13: Axfood leasar inte tillgångar till annan part.
Kategori 15: Utsläpp från investeringar avser uppskattningar på 
innehav i bolagen Apohem, Oda Group och även City Gross innan 
förvärvet den 1 november 2024. Utsläppen ska enligt GHG ­proto­
kollet avse investeringarnas utsläpp inom Scope 1 och 2 i relation till 
aktuellt innehav. Storleken på koncernens utsläpp som kan härledas 
till dessa investeringar är dock så små att de inte uppfattas vara 
 relevanta. 
Växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter
Utsläpp från Axfoods egen verksamhet, inklusive inköpt energi, köld ­
media, tjänsteresor och transporter från lager ut till butikerna, ska 
balanseras med insatser för att binda in koldioxid eller motverka 
utsläpp i motsvarande mängd någon annanstans. För 2025 har 
investeringar gjorts i projekt genom Eken Financing AB, där skog får 
stå kvar längre för att binda mer kol, och genom Solvatten AB som 
förser människor i ekonomisk utsatthet med vatten renat med sol­
energi vilket minskar beroendet av ved och kol. Detta leder, förutom 
sociala vinster och hälsofördelar, till minskade klimatutsläpp och 
motverkande av förlust av biologisk mångfald genom minskad 
avverkning. Dessa investeringar ska täcka koncernens utsläpp inom 
egen verksamhet, som under året uppgick till 20 086 ton koldioxid­
ekvivalenter. Koldioxidkrediterna för den mängd utsläpp som täckts 
planeras att annulleras i framtiden vilket säkerställer att klimatkom ­
pensationen är permanent och inte kan räknas dubbelt.
Projekten avser både projekt för utsläppsminskning och upptags ­
projekt där samtliga koldioxidkrediter avser biogena utsläpp. Dessa 
krediter kommer vara utfärdade både inom EU och utanför EU och 
förväntas certifieras enligt kvalitetsstandarderna Gold Standard och 
Verra VCS. Projekten är pågående och krediterna kommer inte att 
mottas av Axfood förrän projekten är slutförda.
Axfoods klimatmål för egen verksamhet till 2030 innebär att 
utsläppen minskas med minst 70 procent jämfört med basåret 2024. 
Varken i klimatmålet eller dess utfall beaktas dessa koldioxidkrediter 
för att koncernen ska kunna göra anspråk på koldioxidneutralitet.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      59
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 60 =====

Axfood vidtar åtgärder för att begränsa utsläpp av  
föroreningar och farliga ämnen. Arbetet omfattar jord ­
brukets användning av gödsel och bekämpningsmedel, 
samt hantering av köldmedier, kemikalier och förpack­
ningsmaterial. Genom cirkulära lösningar, övergång till 
naturliga köldmedier och krav på leverantörer, bidrar 
koncernen till minskad negativ inverkan på luft, mark 
och vatten.
Den största miljöbelastningen uppstår uppströms i  
leverantörsled, särskilt inom primärproduktionen, där 
utsläpp av näringsämnen och bekämpningsmedel på  ­
verkar mark, vattendrag och marina ekosystem. Axfood 
arbetar för att minska den egna verksamhetens inverkan 
genom ansvarsfulla kemikalieflöden, fossilfria trans­
porter och förnyelsebara kylsystem.
Koncernens ambition är att minska förekomsten av 
miljö­ och hälsofarliga ämnen i produkter och förpack­
ningar, samt att se till att de varor som säljs produceras 
och hanteras på ett sätt som skyddar människor och 
miljö. Genom branschgemensamma initiativ och ett  
långsiktigt hållbarhetsarbete bidrar koncernen till att 
minska kemikalieanvändningen, stärka cirkulära material­
flöden och förebygga föroreningar i värdekedjan.
E2
Miljöföroreningar
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      60
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 61 =====

Miljöföroreningar – väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Beskrivning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Avsnittet omfattar hur Axfood hanterar och rapporterar uppkomsten 
av olika utsläpp av föroreningar och kemikalier som påverkar luft, 
mark och vattenresurser. Att begränsa dessa utsläpp är en central del 
av Axfoods miljöarbete och omfattar hela värdekedjan. 
I tabellen ovan framgår den inverkan, risker och möjligheter som 
har identifierats som väsentliga för Axfoods verksamhet och värde ­
kedja genom väsentlighetsbedömning.
Väsentlig inverkan
Axfoods väsentliga inverkan kopplad till utsläpp av föroreningar i 
mark, luft och vatten uppstår huvudsakligen uppströms i värdeked ­
jan, främst inom jordbruket. Inverkan kommer från konstgödsel och 
stallgödsel inom djurhållning samt från bekämpningsmedel som 
används för att skydda grödor. En hög tillförsel av näringsämnen vid 
gödsling leder till läckage av kväve och fosfor, vilket bidrar till över ­
gödning och försämrad vattenkvalitet, medan ammoniakutsläpp 
påverkar luft och ekosystem negativt. 
Jordbrukets användning av bekämpningsmedel kan ge upphov till 
resthalter i mark och vatten. Trots att användningen minskat något 
i Sverige under senare år kvarstår problem med växtskyddsmedel 
i yt­ och grundvatten. Även andra delar av värdekedjan ger upphov till 
föroreningar i luften, bland annat genom energiintensiv produktion 
av  förpackningar och utsläpp från vägtransporter. Dessa utsläpp 
består främst av kväveoxider och partiklar som har negativ inverkan 
på luftkvalitet och hälsa i omgivande miljöer.
I Axfoods egen verksamhet är utsläppen av föroreningar begrän ­
sade och uppstår främst till följd av användning av köldmedier och 
transporter. En granskning av koncernens logistikcenter i Bålsta och 
Jordbro visar att utsläppen ligger under gällande tröskelvärden enligt 
EU­förordning (EG) nr 166/2006. Resultatet bekräftar att den direkta 
miljöpåverkan från Axfoods verksamhet är begränsad.
Risker och möjligheter
Kemikalier i förpackningar och specialvaror utgör en väsentlig risk, 
särskilt i produkter som produceras utanför EU där gällande regel ­
verk och tillsyn varierar. Även utfasning av farliga ämnen i livsmedels ­
produktion kan medföra risker kopplade till tillgång, produktkvalitet 
och leveranssäkerhet. Arbetet är resurskrävande och kan innebära 
ökade kostnader för produktutveckling samt anpassning av leve  ran­
törskedjan.
Hållbarhetsområde Typ av väsentlig IRO IRO­kod Beskrivning Tidshorisont Värdekedja
Miljöförorening av luft Faktisk negativ 
inverkan
I7 Luftföroreningar uppstår längs värdekedjan 
från kylsystem, förpackningsproduktion och 
vägtransporter.
Kort, medellång 
och lång sikt
Uppströms, egen 
verksamhet, och 
nedströms
Miljöförorening av vatten, 
mark, levande organismer 
och livsmedelsresurser
Faktisk negativ 
inverkan
I8 Jordbrukets användning av bekämpningsmedel 
och gödsel bidrar till föroreningar i mark och 
 vatten, medan kemikalier i varor och förpack­
ningar kan påverka miljö och hälsa.
Kort, medellång 
och lång sikt
Uppströms
Ämnen som inger betänk­
ligheter och mycket stora 
betänkligheter
Faktisk negativ 
inverkan
I9 Användningen av köldmedier i lager, butiker 
och transporter inverkar negativt på ozon­
skiktet.
Kort, medellång 
och lång sikt
Uppströms,  
och egen verk­
samhet
Ämnen som inger betänk­
ligheter och mycket stora 
betänkligheter
Risk R7 Utfasning av farliga kemikalier är resurs­
krävande och innebär risk för kostnader och 
leverans säkerhet.
Medellång och 
lång sikt
Uppströms,  
och egen verk­
samhet
Hantering av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Policyer och riktlinjer
Axfood har fastställda policyer och riktlinjer som vägleder arbetet 
med att begränsa utsläpp av föroreningar i luft, mark och vatten. 
Dessa omfattar bland annat användning av köldmedier och kemika ­
lier, förpackningar och specialvaror, samt utsläpp från transporter.
Vid utformning av styrande dokument har Axfood beaktat förvänt ­
ningar från berörda intressenter såsom samhällen, kunder, investe ­
rare och miljöorganisationer. Policyer och riktlinjer utgör ramen för 
hur koncernen identifierar, bedömer och följer upp risker kopplade till 
miljöföroreningar. Arbetet vilar på principen om tillbörlig aktsamhet 
inom ramen för Axfoods hållbarhetsstyrning.
För mer information om policyer och riktlinjer, se sidorna 100–101.
Uppförandekod för leverantörer
Axfoods uppförandekod för leverantörer ställer krav på att leveran ­
törer bedriver ett systematiskt miljöarbete med fokus på miljöskydd 
och förebyggande av föroreningar. Leverantörer förväntas identi ­
fiera sin verksamhets negativa miljöpåverkan och vidta åtgärder för 
att förebygga, begränsa och återställa inverkan på samhällen, hälsa, 
naturresurser och klimat.
Uppförandekoden omfattar särskilt användning och hantering av 
kemikalier, bekämpningsmedel och andra potentiellt skadliga ämnen. 
Dessa ämnen ska identifieras, bedömas och hanteras på ett säkert 
sätt under hela livscykeln, från tillverkning och lagring till återvinning 
eller avfallshantering.
Genom att underteckna uppförandekoden åtar sig leverantörerna 
att följa Axfoods krav, inklusive utfasning av farliga ämnen och var ­
sam kemikaliehantering, även inom primärproduktionen.
Riktlinjer för varor
Axfoods riktlinjer för varor styr kemikaliehanteringen i sortimentet 
och omfattar både varor och förpackningar. Riktlinjerna utgår från 
ChemSecs SIN ­lista över ämnen som bör fasas ut och anger att 
dessa inte får förekomma i varor eller förpackningar som kommer 
i kontakt med livsmedel.
För specialvaror samt kemiska och kosmetiska produkter ställs 
krav på tredjepartscertifiering. Riskkategorier omfattar bland annat 
textilier, leksaker och tvätt ­ och rengöringsmedel. Axfood deltar även 
i ett branschgemensamt arbete för hållbar kemikaliehantering där 
SIN­listan används som verktyg.
Som en del av riktlinjerna är PFAS­ämnen förbjudna i alla special­
varor och förpackningar för koncernens egna märkesvaror, liksom i 
läkemedel med särskild miljöpåverkan, exempelvis diklofenak. 
E2 – MILJÖFÖRORENINGAR
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      61
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 62 =====

Riktlinje för hållbar etablering
Under 2026 kommer en riktlinje för hållbar etablering att tas fram.
Hållbarhetsaspekter beaktas vid nyetableringar, bland annat genom 
investeringar i naturliga köldmedier med låg miljöpåverkan och pla ­
nering för laddinfrastruktur som möjliggör elektrifiering av transpor ­
ter. Ambitionen är att säkerställa långsiktigt hållbara anläggningar 
och minska utsläppen från egen verksamhet. 
Åtgärder
Införande av Global G.A.P.
Global Good Agricultural Practices (G.A.P.) är en certifiering som 
ställer krav på kontrollerad användning av gödsel och växtskydds­
medel, säker lagring av kemikalier och korrekt hantering av avfall, 
 vilket motverkar spridning av farliga ämnen och näringsläckage. 
Genom dessa krav bidrar certifieringen till att minska föroreningar 
i mark och vatten, skydda biologisk mångfald och förebygga negativ 
inverkan på lokala ekosystem.
Axfood har under flera år infört krav på certifiering enligt Global 
G.A.P. eller likvärdiga standarder för frukt och grönt, spannmål samt 
baljväxter. Arbetet har utvidgats till att även omfatta förpackade och 
förädlade vegetabiliska produkter under egna märkesvaror. Genom 
att successivt öka andelen certifierade leverantörer stärker Axfood 
spårbarheten och bidrar till en mer hållbar och miljöskyddande pro ­
duktion i leverantörsledet.
Transport och logistik
Axfood vidtar åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar från 
transport och logistik. För att minska utsläpp av kväveoxider och 
partiklar används flera typer av fordon och drivmedel, däribland el 
och biogas. Strategin för en diversifierad fordonsflotta bidrar till att 
sprida risker, stimulera utvecklingen av hållbara drivmedel och främja 
elektrifiering av tunga transporter.
Axfoods samtliga fordon som köps in ska vara klassificerade enligt 
Euro 6, vilket innebär skärpta krav på utsläpp av kväveoxider jämfört 
med den tidigare standarden. Klassificeringen kräver att fordonstill ­
verkare använder avgasefterbehandling, där avgaser delvis återförs 
till motorn för att sänka förbränningstemperaturen och därigenom 
minska bildningen av kväveoxider i förbränningsprocessen. De kväve ­
oxider som ändå uppstår omvandlas i ett reningssystem till ofarligt 
kväve och vattenånga. Genom att Axfood dessutom elektrifierar 
delar av sin fordonsflotta elimineras dessa typer av utsläpp helt från 
den delen av fordonsflottan.
Köldmedia
Axfood arbetar systematiskt för att minska risken för miljöföro­
reningar från köldmedier som används i butiker, lager och fordon. 
Utsläpp av fluorerade gaser (F ­gaser) kan bidra till försämrad luft ­
kvalitet och spridning av långlivade kemiska föreningar i atmosfären.
Vid nyetableringar och ombyggnationer ersätts syntetiska köld­
medier med naturliga alternativ, såsom koldioxid och propan, med 
lägre miljörisk och som inte bryter ned ozonskiktet. Arbetet omfattar 
även rutiner för säker hantering, återvinning och kontroll av anlägg ­
ningar för att minimera risken för läckage.
Köldmedier som regleras av EU:s F ­gasförordning (EU 517/2014) 
ska fasas ut senast 2030. Vid nyetableringar används endast natur ­
liga eller icke ­fluorerade ämnen. Genom regelbunden service, utbild ­
ning och uppföljning säkerställs att köldmedier hanteras på ett miljö ­
mässigt säkert sätt under hela livscykeln. För mer information om 
Axfoods mål kopplat till köldmedia, se ESRS E1 på sida 57.
Kemikalier
Axfood hanterar och fasar ut farliga ämnen i varor, förpackningar och 
kemiska produkter. Funktionen för kvalitetssäkring ansvarar för kon ­
troll av ämnen i egna märkesvaror och förpackningar samt för att 
säkerställa att leverantörer uppfyller koncernens kemikaliekrav.
Cancerframkallande, könscellsmutagena, reproduktionstoxiska 
(CMR) och hormonstörande ämnen är förbjudna i Axfoods kosme ­
tiska och kemiska produkter. PFAS ­ämnen är inte tillåtna i special­
varor eller förpackningar inom egna märkesvaror.
I enlighet med riktlinjer för varor arbetar Axfood för att ämnen som 
tas upp i SIN ­listan inte ska förekomma i varor eller förpackningar. 
Som ett komplement tillämpar Axfood EU:s kandidatförteckning 
över särskilt farliga ämnen (SVHC) och kräver att leverantörer redo ­
visar om sådana ämnen förekommer. 
På Axfoods initiativ har en branschgemensam lista av tillåtna 
men icke lämpliga bekämpningsmedel tagits fram för produktion 
av frukt och grönt. Listan förvaltas av Svensk Dagligvaruhandel och 
uppdateras vid behov.
Mål och mått
Axfood har för närvarande inga kvantitativa mål eller mått för att 
följa upp väsentlig inverkan, risker och möjligheter kopplade till föro ­
reningar i egen verksamhet eller uppströms i värdekedjan. Detta 
beror främst på svårigheter att mäta och säkerställa tillförlitliga 
data.
Även om Axfood har god kontroll över produktionen av egna 
 märkesvaror kvarstår utmaningar i att mäta förekomsten av farliga 
ämnen och kemikalier i märkesvaror. Detta kräver en kombination 
av proaktiv kravställning, effektiva mätverktyg och en utökad data­
insamling i leverantörsled.
Under 2025 inleddes ett arbete för att stärka datainsamlingen 
kopplad till farliga ämnen och kemikalier. Arbetet förväntas på sikt 
skapa bättre förutsättningar för att utveckla relevanta mått och 
metoder för uppföljning.
E2 – MILJÖFÖRORENINGAR
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      62
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 63 =====

Axfood arbetar långsiktigt och systematiskt för att 
minska inverkan på vattenresurser och marina ekosys­
tem – områden där utmaningarna är stora och föränd ­
ring är avgörande för framtidens livsmedelsförsörjning. 
För att öka tillgången till rent vatten i odlingsområden 
och bidra till mer livskraftiga marina ekosystem arbetar 
Axfood med tydliga interna rutiner och samverkan i 
 värdekedjan. 
Genom tydliga krav på leverantörer, gemensamma 
insatser för dagligvaruhandeln och satsningar på mer 
hållbara odlingsmetoder arbetar Axfood för att minska 
vattenanvändningen i primärproduktionen. Arbetet 
omfattar utveckling av framtidens foder, ökad försälj­
ning av hållbarhetsmärkt sjömat samt ett mer varierat 
fisk­ och skaldjurssortiment. 
Samhällsengagemang och samarbeten med aktörer 
som  BalticWaters, en stiftelse som arbetar för ett 
 friskare Östersjön, bidrar till ny kunskap, forskning 
och  opinionsbildning. Genom att kombinera konkreta 
 åtgärder i leverantörsled med branschgemensamma 
och politiska initiativ visar Axfood att handeln kan vara 
en drivande kraft för ansvarsfull vatten användning, 
friska hav och en mer hållbar livsmedelskedja.
Under 2025 ökade försäljningsandelen 
hållbarhetsmärkt fisk och skaldjur till 
69,8 procent (61,7). Axfood har som  
mål att all sjömat som säljs senast 
2030 ska vara hållbarhetscertifierad 
eller ha grönt ljus i WWF:s fiskguide.
69,8%
E3
Vattenresurser och 
marina resurser
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      63
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 64 =====

Vattenresurser och marina resurser – väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Beskrivning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Avsnittet omfattar hur Axfood påverkar, hanterar och rapporterar 
frågor som rör vattenresurser och marina resurser uppströms i värde ­
kedjan. Det inkluderar tillgång och användning av vatten, utsläpp och 
vattenkvalitet, samt hur verksamheten indirekt påverkar hav och vat ­
tenlevande arter genom inköp och försäljning. 
Syftet är att ge en helhetsbild av inverkan, risker och möjligheter 
kopplade till vatten och hav – från jordbrukets vattenförbrukning och 
föroreningar till fiskets hållbarhet och ekosystemens återhämtning. 
Genom att redovisa inverkan i såväl egen verksamhet som leveran ­
törsled ska Axfood bidra till en mer ansvarsfull och långsiktigt hållbar 
hantering av jordens och havens resurser.
I tabellen ovan framgår den inverkan, risker och möjligheter som 
har identifierats som väsentliga för Axfoods verksamhet och värde ­
kedja genom väsentlighetsbedömning.
Väsentlig inverkan
Vatten och marina resurser är avgörande för ekosystem, livsmedels ­
försörjning och den globala ekonomin. För Axfood är en hållbar han ­
tering av dessa resurser en förutsättning för långsiktig tillgång till 
varor och en stabil värdekedja. 
Den största inverkan sker uppströms i leverantörskedjan, främst 
inom primärproduktion. Livsmedelsproduktion kräver stora mängder 
vatten, särskilt vid bevattning av grödor och framställning av djur­
foder, vilket kan bidra till vattenstress i områden där tillgången redan 
är begränsad. Produkter som kött, mejeri, ris, frukt och grönt är sär ­
skilt vattenintensiva. Även utsläpp från livsmedelsindustrin, exempel ­
vis processvatten som innehåller fett, näringsämnen och organiska 
ämnen, kan försämra vattenkvalitet och bidra till övergödning. 
Axfoods egen verksamhet har ingen väsentlig direkt inverkan på 
vattenresurser. Däremot sker inverkan indirekt genom leverantörer 
som verkar i regioner med hög vattenstress. Genom krav på effektiv 
vattenanvändning, vatten  rening och avloppshantering, samt genom 
dialog och uppföljning i riskområden, arbetar Axfood för att minska 
negativ inverkan i värde  kedjan. 
Väsentliga risker och möjligheter
Klimatförändringar och vattenbrist innebär ökade risker för livsmed ­
elssektorn. Minskad nederbörd, torka och extrema väderhändelser 
kan leda till sämre skördar, försämrad tillgång och stigande priser. 
Detta påverkar särskilt varor med hög vattenintensitet och kan inne ­
bära indirekta ekonomiska konsekvenser för Axfood. 
När det gäller marina resurser finns risker kopplade till överfiske, 
försurning och föroreningar som kan minska tillgången på hållbar sjö ­
mat och påverka både pris och utbud. Samtidigt finns möjligheter att 
bidra till en mer hållbar utveckling genom att ställa krav på hållbart 
fiske, främja ansvarsfull produktion och samarbeta med leverantörer 
för att stärka spårbarhet och miljöprestanda.
Hållbarhetsområde Typ av väsentlig IRO IRO­kod Beskrivning Tidshorisont Värdekedja
Vatten Potentiell negativ 
inverkan
I10 Livsmedelsproduktion kräver stora mängder vatten 
och kan påverka miljön, särskilt i områden med 
 vattenstress.
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
Vatten Potentiell negativ 
inverkan
I11 Utsläpp från livsmedelsindustrin kan försämra 
 vattenkvalitet genom näringsämnen, fett och 
 organiska föroreningar.
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
Vatten Risk R8 Vattenbrist och extremväder kan leda till sämre 
skördar, begränsningar i varuförsörjning och ökade 
kostnader.
Kort, medellång  
och lång sikt
Uppströms
Marina resurser Risk R9 Överfiske, försurning och föroreningar hotar marina 
ekosystem och minskar tillgången på sjömat som är 
hållbarhetsmärkt eller har grönt ljus i WWF:s fiskguide.
Medellång och  
lång sikt
Uppströms
Hantering av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Policyer och riktlinjer
Axfoods arbete med vattenresurser och marina resurser styrs av 
koncernens uppförandekod för leverantörer, kompletterat med sär ­
skilda rutiner och riktlinjer. Uppförandekoden omfattar bland annat 
krav på mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, miljö och ansvarsfull 
vatten användning. Den är grunden för koncernens hållbarhetsarbete 
i leverantörsled och bygger på tillbörlig aktsamhet.
För vattenresurser tillämpas en särskild vattenrutin för färsk frukt 
och grönt samt vissa torrvaror som produceras i områden med hög 
risk för vattenstress. För marina resurser gäller Axfoods riktlinje för 
sjömat som omfattar både fisk, skaldjur och vegetariska alternativ. 
Ett arbete pågår för att ytterligare skärpa krav på leverantörer i risk ­
områden och att systematiskt följa upp efterlevnad. Riktlinjer och 
rutiner fungerar som verktyg för att hantera väsentlig inverkan, risker 
och möjligheter som identifierats i primärproduktionen. 
För närvarande finns ingen särskild policy som behandlar före­
byggande och minskning av vattenföroreningar, eller som omfattar 
produkter som produceras av märkesleverantörer i områden med 
hög vattenstress. Arbetet med att ta fram skärpta krav på märkes­
leverantörer pågår och många leverantörer har redan egna policyer 
och riktlinjer för ansvarsfull vattenhantering.
Vid produktutveckling beaktas i dagsläget inte vattenrelaterade 
frågor eller bevarande av marina resurser. Däremot har Axfood mål 
och riktlinjer som omfattar relevanta varor och som bidrar till en mer 
hållbar vattenanvändning i leverantörsled.
För mer information om Axfoods policyer och riktlinjer, se sidorna 
100–101.
Vattenrutin
Axfoods vattenrutin hanterar vattenrelaterad inverkan och risker  
vid inköp av färsk frukt och grönt samt utvalda torrvaror. Rutinen 
innebär att leverantörer i områden med hög vattenstress ska uppfylla 
erkända vattenstandarder eller motsvarande. Utförandet av vatten ­
rutinen utgår från riskverktyget Maplecroft Water Stress Index på 
subnationell nivå. Det visar risk för vattenstress baserat på vatten­
resursläget i det producerande landet och grödans vattenbehov, 
samt kräver att leverantörerna anger odlingarnas geografiska place ­
ring för att en korrekt riskanalys ska kunna göras.
Kraven skiljer sig beroende på risknivå. I områden med extrem 
risk för vattenstress krävs certifiering enligt Alliance for Water 
 Stewardship (AWS) eller trovärdiga flerpartsprojekt. Under 2025 
E3 – VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER
utvidgade Axfood rutinen till att omfatta varor som mandel, linser, 
aprikoser, oliver, fikon och sparris inom egna märkesvaror.
Ambitionen är att leverantörer av färsk frukt och grönt ska upp ­
fylla Axfoods krav senast 2025. Uppföljning sker för närvarande vart ­
annat år, med planerad utveckling mot mer kontinuerlig uppföljning. 
Leverantörer som inte kan visa att de uppfyller vattenstandarden, 
eller inte planerar att göra det inom angiven tid, utesluts. För små ­
bönder pågår en utvärdering av anpassade krav. På detta sätt mini ­
meras risken att Axfoods inköp bidrar till att förvärra vattenbristen i 
utsatta områden.
Riktlinjer för sjömat
Axfoods riktlinje för sjömat omfattar fisk, skaldjur och vegetariskt, 
såsom exempelvis alger, och ställer mer strikta krav än lagstiftningen 
kräver för att hantera väsentliga risker kopplat till marina resurser. 
Utbudet ska komma från hållbara bestånd och vara spårbart. All sjö ­
mat som säljs ska senast 2030 antingen vara certifierad (MSC, ASC, 
KRAV eller IP Sigill) eller ha grönt ljus i WWF:s fiskguide. Vid särskilda 
omständigheter gör Axfood egna bedömningar baserade på veten ­
skap och etablerade forskningsunderlag som redovisas publikt.
Riktlinjen bygger på ett ekosystembaserat synsätt och knyter an 
till Sveriges miljömål och FN:s globala utvecklingsmål, särskilt mål 12 
och 14.
Efterlevnaden följs upp årligen och utfallet redovisas i Axfoods 
års­ och hållbarhetsredovisning som andelen hållbar sjömat i volym. 
Om en produkt utan hållbarhetsmärkning ändrar status till rött ljus i 
WWF:s fiskguide säljs befintliga volymer ut innan den utgår ur sorti ­
mentet. Genom denna styrning säkerställs att konsumenterna 
erbjuds sjömat som är spårbar och hållbart producerad.
Åtgärder
Axfood arbetar med vattenresurser och marina resurser framför allt i 
leverantörsled, där miljöpåverkan är som störst. Arbetet minskar ris ­
ker kopplade till vattenstress och överfiske samt främjar en mer håll ­
bar hantering av resurser. Det görs genom tydliga rutiner, riktlinjer och 
krav i inköpsprocesser, men också genom nära samarbete med leve ­
rantörer och andra aktörer inom branschen. På så sätt bidrar Axfood 
till att minska de negativa effekterna i primärproduktionen och skapa 
förutsättningar för en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. 
 
 
 
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      64
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 65 =====

Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2030
Basår
2021 Målperiod Styrande dokument
Försäljningsandel hållbarhets­
märkt fisk och skaldjur, %
69,8 61,7 65,4 100 78,2 Lång sikt (9 år) • Riktlinjer för sjömat
•  Riktlinjer för varor i 
Axfoods sortiment
Hållbarhetsmärkt fisk och skaldjur
E3 – VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER
Förebyggande arbete 
För att minska vattenrelaterade risker i leverantörskedjan bedrivs ett 
löpande förebyggande arbete. För att hantera risker ställer Axfood 
krav på att leverantörer har fungerande rutiner för vattenhantering 
och rening, styr mot inköp där ansvarsfull användning av vattenresur ­
ser främjas, samt deltar i branschgemensamma initiativ för hållbar 
vattenförvaltning. Ett aktivt uppföljningsarbete genomförs i utsatta 
regioner för att minska sårbarheten i leverantörskedjan. Arbetet 
omfattar dialog med leverantörer, uppföljning av vattensituationen i 
utsatta regioner samt utbildning av de inköpare, kvalitetssäkrare och 
hållbarhetsansvariga som arbetar med att bedöma dessa leveran­
törer. Dessa bedömningar omfattar både varans vattenavtryck och 
vattenresursläget i odlingsområdet. Inköp sker inte från regioner där 
vattenbristen är så allvarlig att en standard inte är tillräcklig för att 
säkerställa hållbar vattenanvändning.
Dagligvaruhandelns Färdplan vatten
Axfood tog initiativ till en gemensam färdplan för hållbar vatten­
användning som 2025 antogs tillsammans med övriga medlemmar 
i branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Färdplan vatten 
innebär att branschgemensamma krav ställs på att leverantörer i 
områden med hög vattenstress ska arbeta aktivt med förbättringar 
och kunna uppvisa certifikat enligt erkända vattenstandarder såsom 
Alliance for Water Stewardship, GlobalG.A.P. SPRING eller Rainforest 
Alliance.
Färdplanen fokuserar initialt på färsk frukt och grönt från länder 
med hög risk för vattenstress och är mindre detaljerad än Axfoods 
egen vattenrutin. Genom detta branschgemensamma initiativ tar 
dagligvaruhandeln ansvar för negativ påverkan i leverantörsled. 
Arbetet får större genomslag, vilket minskar risker i leverantörsled 
och bidrar till en snabbare omställning till hållbar vattenanvändning. 
Implementeringen sker successivt utan fastställt slutdatum. 
Framtidens foder
Foder har stor miljöpåverkan, särskilt inom fiskodling där det ofta 
innehåller importerad soja och fiskmjöl. Genom att driva utveck ­
lingen av alternativa proteiner, ställa krav i leverantörskedjan och 
möjliggöra nya samarbeten strävar Axfood efter att minska fodrets 
belastning på miljön.
Genom projektet Framtidens foder tar Axfood, i samarbete med 
Axfoundation, SLU och flera aktörer i livsmedelskedjan, viktiga steg 
för att ersätta innehåll i foder mot mer resurseffektiva alternativ med 
mindre miljöpåverkan. Utvecklingen avser cirkulära foder baserade 
på svamp, insekter, musslor och rester från skog och livsmedelssys ­
tem, vilket kan minska belastningen på biologisk mångfald och 
begränsade proteinkällor. Projektet är i linje med Axfoods riktlinjer 
för sjömat och bidrar till koncernens mål om ett mer hållbart fiske 
och vattenbruk.
Under 2025 lanserades en svenskodlad regnbågslax, uppfödd på 
cirkulärt foder, i ett urval av koncernens butiker, vilket visar att tekni ­
ken fungerar i praktiken. På sikt väntas satsningen bidra till att öka 
andelen hållbart producerad sjömat i sortimentet. 
Variation av fisk
Nästan alla världens kommersiella fiskbestånd är i dag maximalt 
utnyttjade eller överfiskade. För att bidra till en mer hållbar konsum ­
tion och minska trycket på de mest populära arterna, som torsk och 
lax, arbetar Axfood aktivt för att öka variationen av fisk i sortimen ­
tet. Genom att erbjuda arter med större tillgång kan fler hållbara 
alternativ göras tillgängliga för konsumenter. Arbetet är i linje med 
Axfoods riktlinjer för sjömat och bidar till att främja ett hållbart fiske.
Under 2025 ersattes torsk i Garants produkt Sprödbakad Firre av 
MSC­certifierad stillahavskummel, ett exempel på hur variation av 
fisk kan underlätta hållbara val. Andra exempel är gulskädda som 
ersatt rödspätta i fiskdisken, fish cake på braxenfärs och bönor, 
samt cirkulärt producerade vannameiräkor.
Certifierad lax
Lax är svenska konsumenters populäraste matfisk och en viktig del 
av Axfoods sortiment. All lax är idag inte hållbarhetscertifierad var ­
för arbete för att öka andelen certifierad lax är en central del i kon ­
cernens strategi för mer hållbar sjömat. 
Under 2025 har Axfood intensifierat arbetet med att öka andelen 
certifierad lax genom att bland annat öka utbudet av regnbågslax 
som ett alternativ till norsk odlad lax. Arbetet är i linje med Axfoods 
riktlinjer för sjömat och bidrar till koncernens mål att endast sälja 
 sjömat som har grönt ljus enligt WWF:s fiskguide eller är certifierad 
enligt erkända hållbarhetsstandarder senast 2030.
Samarbete med BalticWaters
Axfood samarbetar med stiftelsen BalticWaters för att stärka förut ­
sättningar för ett långsiktigt hållbart fiske i Östersjön. Som en del i 
partnerskapet har ett nytt forskningslaboratorium etablerats vid 
Studsvik utanför Nyköping. Laboratoriet, som färdigställdes under 
2025, ger helt nya möjligheter att studera Östersjöns kallvattenfis ­
kar, bland annat sill och torsk, i alla livsstadier. Forskningens syfte är 
att öka kunskapen om hur bestånden påverkas av klimatförändringar 
och andra miljöförhållanden, och därigenom bidra till bättre förvalt ­
ning och återuppbyggnad av livskraftiga fiskbestånd. 
Utöver forskningssatsningen driver Axfood och BalticWaters opinion 
i frågor som rör hållbar fiskeripolitik för Östersjön, i linje med Axfoods 
riktlinjer för sjömat och koncernens försäljningsmål om  hållbar sjö ­
mat till 2030. Därmed kombineras vetenskapliga lösningar med 
 samhällspåverkan för att främja en långsiktigt hållbar livsmedels­
försörjning från Östersjön.
Mat 2030
Axfood arbetar aktivt med samhällspåverkan och har tagit fram 
 konkreta lösningar till politiken och näringslivet för att bidra till en 
snabbare omställning mot hållbart fiske och långsiktigt livskraftiga 
bestånd. Lösningarna omfattar bland annat att öka variation av 
fiskarter för konsumtion, förbättra spårbarhet och ursprungsinfor ­
mation, stärka förädlingsindustrin i Sverige samt utveckla mer selek ­
tiva fiskeredskap. Axfood lyfter även behovet av att beståndsbe ­
döma insjöfisk, se till att sill och makrill certifieras enligt MSC samt 
att fiskerikontrollerna skärps. Syftet är att minska trycket på de mest 
populära bestånden samt att bidra till mer hållbar konsumtion och 
produktion av sjömat. Förslagen sammanfattas i rapporten Mat 
2030 som är i linje med Axfoods riktlinjer för sjömat och bidrar till 
koncernens mål om hållbart nyttjande av marina resurser.
Mål och mått
Axfood har mål för att hantera väsentlig inverkan, risker och möjlig ­
heter inom marina resurser men saknar mål för vattenresurser.
Hållbarhetsmärkt fisk och skaldjur
Axfoods mål för marina resurser är att all fisk och skaldjur som säljs 
ska vara miljömärkta eller ha grönt ljus i WWF:s fiskguide senast 
2030. Syftet är att främja ansvarsfull användning av marina råvaror, 
minska risken för negativ inverkan på vattenlevande arter och bidra 
till havens återhämtning. Målet är kopplat till FN:s globala mål 14.
 
Att nå målet är en utmaning eftersom de flesta fiskevatten redan är 
fullt nyttjade eller överfiskade. En särskilt stor utmaning gäller odlad 
lax utan miljömärkning, som står för en betydande försäljning och där 
ökat prisfokus försvårar omställningen.
Försäljningsandelen fisk och skaldjur som är hållbarhetsmärkt 
eller har grönt ljus i WWF:s fiskguide uppgick 2025 till 69,8 procent 
(61,7). Ökningen om 13 procent är huvudsakligen ett resultat av ett 
intensifierat arbete för att öka utbudet av hållbarhetsmärkt lax. Att 
kaviar återfick sin hållbarhetsmärkning har också påverkat resultatet 
positivt.
Målet mäts som försäljningsandel i procent av hållbar fisk och 
skaldjur i förhållande till total försäljning inom kategorin. Såväl egna 
märkesvaror som leverantörers märkesvaror omfattas och uppfölj ­
ningen sker på koncernnivå. Målet baseras på kriterier och standarder 
i etablerade miljömärkningar och är en del av Axfoods övergripande 
affärsstrategi. Godkända märkningar är MSC, ASC, KRAV och IP 
Sigill, alternativt ska sjömaten ha grönt ljus i WWF:s fiskguide. 
Målet bygger inte på lagkrav utan på ambitionen att möta förvänt ­
ningar från koncernens intressenter. Dessa intressenter har inte varit 
delaktiga i utformningen av målet. 
Målet omfattar värdekedjan uppströms samt försäljning i Axfoods 
egenägda butiker Willys, Eurocash, Hemköp (inklusive handlarägda 
butiker), City Gross och Snabbgross.
Axfood har inget mål kopplat till inverkan på vattenanvändning i 
områden med hög vattenstress.
Förändringar i rapportering jämfört med föregående period
Under föregående år justerades målåret från 2025 till 2030 då till ­
gången av prisvärd hållbarhetsmärkt fisk och skaldjur är begränsad.
Ändringen började gälla den 1 januari 2025.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      65
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 66 =====

Biologisk mångfald utgör grunden för de ekosystem ­
tjänster som gör livsmedelsproduktionen möjlig, från 
pollinering och bördig jord till rent vatten och resilienta 
landskap. Välmående ekosystem är en förutsättning för 
en stabil och långsiktig livsmedelsförsörjning. 
Koncernens arbete med att främja biologisk mångfald 
fokuserar på att öka försäljningsandelen av hållbarhets ­
märkta produkter, däribland ekologiska varor, och att 
hantera riskgrödor såsom soja och palmolja. Inom eko­
logiskt jordbruk bidrar minskad användning av bekämp­
ningsmedel och mer varierade växtföljder till biologisk 
mångfald. Försäljningsandel ekologiska produkter, 
 liksom produkter med andra hållbarhetsmärkningar, 
fungerar därför som ett indirekt mått på koncernens 
inverkan på biologisk mångfald. 
Axfoods arbete med biologisk mångfald omfattar även 
riskgrödor och spårbarhet, vattenrelaterade krav i hög ­
riskområden med vattenstress samt riktlinjer för sjömat. 
Koncernen utvecklar sortiment och samarbeten som 
minskar negativ inverkan i primärproduktionen, sam­
tidigt som kunder erbjuds fler hållbarhetsmärkta val. 
I policy­ och påverkans arbetet lyfts lösningar som kan 
främja biologisk mångfald, från minskad användning 
av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel till 
styrmedel som ökar tillgången på ekologiskt.
E4
Biologisk  
mångfald
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      66
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 67 =====

Biologisk mångfald – väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Beskrivning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Axfoods verksamhet har en tydlig koppling till biologisk mångfald och 
ekosystemens tillstånd. En livsmedelsproduktion som baseras på 
bördiga jordar, rent vatten, fungerande pollinering och välmående 
sjöar och hav är avgörande för koncernens långsiktiga varuförsörj ­
ning och tillgång till råvaror. Samtidigt har jordbruk, vattenbruk och 
fiske betydande inverkan på biologisk mångfald. Det beror på stor 
klimatpåverkan, markanvändning, överutnyttjande av arter och 
naturresurser, föroreningar och användning av kemiska bekämp ­
ningsmedel som skadar pollinatörer och andra djur och växter, jord ­
hälsa samt vattenmiljöer. Förlust av biologisk mångfald förstärker 
dessutom effekter av klimatförändringar och utgör en väsentlig risk 
för Axfoods varuförsörjningsförmåga.
För att bedöma var inverkan, risker och möjligheter är som störst har 
Axfood genomfört en dubbel väsentlighetsanalys och fört dialog med 
intressenter, i synnerhet leverantörer. Bedömningen omfattar biolo ­
gisk mångfald och ekosystem i hela värdekedjan.
I tabellen ovan framgår den inverkan, risker och möjligheter som 
har identifierats som väsentliga för Axfoods verksamhet och värde ­
kedja genom väsentlighetsbedömning.
Väsentlig inverkan
Axfoods största negativa inverkan på biologisk mångfald sker upp ­
ströms i värdekedjan, i primärproduktionen, där koncernen inte har 
direkt rådighet. Det handlar främst om avskogning och annan för­
störelse av värdefulla naturmiljöer, användning av kemiska bekämp ­
ningsmedel i jordbruk samt överfiske och ohållbara fiskemetoder.
E4 – BIOLOGISK MÅNGFALD
Hållbarhetsområde Typ av väsentlig IRO IRO­kod Beskrivning Tidshorisont Värdekedja
• Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av 
 biologisk mångfald
• Inverkningar på arters tillstånd
• Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd
• Inverkningar på och beroenden av  ekosystemtjänster
Faktisk negativ 
inverkan
I12 Jordbruk har negativ inverkan på naturliga ekosystem. 
 Användning av bekämpningsmedel förstärker den negativa 
 inverkan.
Medellång och  
lång sikt
Uppströms
• Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust  
av  biologisk mångfald
• Inverkningar på arters tillstånd
• Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd
• Inverkningar på och beroenden av  ekosystemtjänster
Potentiell negativ 
inverkan
I13 Butiksdrift, transporter och logistik bidrar till miljöföroreningar 
med lokal inverkan på biologisk mångfald.
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet
• Inverkningar på arters tillstånd Faktisk negativ 
inverkan
I14 Överfiske och trålning hotar fiskpopulationer och marin  
biologisk mångfald.
Medellång och 
lång sikt
Uppströms
• Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust  
av  biologisk mångfald
• Inverkningar på arters tillstånd
• Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd
• Inverkningar på och beroenden av  ekosystemtjänster
Faktisk negativ 
inverkan
I15 Odling av soja och palmolja driver avskogning och 
 markomvandling.
Kort och medel­
lång sikt
Uppströms
• Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust  
av  biologisk mångfald
• Inverkningar på arters tillstånd
• Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd
• Inverkningar på och beroenden av  ekosystemtjänster
Risk R10 Produktion som bidrar till förlust av biologisk mångfald kan 
påverka Axfoods anseende och ekonomi negativt.
Kort och medel­
lång sikt
Uppströms, och egen verksamhet
• Inverkningar på och beroenden av  ekosystemtjänster Risk R11 Förlust av biologisk mångfald kan leda till brist på viktiga råvaror, 
minskad pollinering och markförstöring, vilket gör livsmedels­
produktion mer sårbar och kostsam.
Medellång och 
lång sikt
Uppströms
Råvaror som soja, palmolja, kaffe och kakao kräver stora odlings­
arealer och bidrar i många fall till avskogning av ekosystem och 
 förlust av regnskog med hög artrikedom. Konventionella odlings­
metoder med omfattande användning av bekämpningsmedel inne ­
bär dessutom risk för skador på pollinatörer, jordhälsa och vatten ­
kvalitet, liksom hälsorisker för dem som arbetar eller bor i närheten 
av odlingar.
I egen verksamhet kan viss negativ inverkan på biologisk mångfald 
uppstå, bland annat lokalt kring butiker och lager. Den potentiella 
inverkan handlar främst om markanvändning, trafik till och från 
anläggningar samt buller och utsläpp som kan störa närliggande 
naturmiljöer. Denna del av verksamheten bedöms dock ha begränsad 
betydelse i relation till negativ inverkan uppströms i värdekedjan.
Väsentliga risker och möjligheter 
Bevarad biologisk mångfald är en grundförutsättning för stabila 
 ekosystem, en fungerande livsmedelsproduktion och långsiktig varu ­
försörjning. När ekosystem försvagas ökar risken för störningar i 
 produktionen och förlust av arter som är avgörande för jordhälsa, 
vattenrening, pollinering och marina miljöer.
De mest väsentliga riskerna för Axfood är kopplade till områden 
uppströms i värdekedjan där produktion sker. Förändrad mark­
användning, användning av bekämpningsmedel och vattenstress i 
jordbruk bidrar till förlust av biologisk mångfald och försämrade eko ­
system. När vattenresurser överutnyttjas påverkas även skördarnas 
kvalitet och tillgången på råvaror, vilket kan leda till högre inköps­
priser. Därtill ökar fysiska risker som torka och extremväder till följd 
av klimatförändringar.
Axfood ser även omställningsrisker kopplade till anseende,  
finansiering och regelefterlevnad. Bristande rutiner för styrning av 
avskogning, kemikalieanvändning eller skydd av arter i värdekedjan 
kan leda till böter, vite eller försvagat förtroende bland intressenter.
Beroenderelaterade fysiska risker rör produktion av råvaror som är 
avgörande för sortimentet, exempelvis sjömat, bananer, kaffe, te och 
kakao. Förlust av fiskpopulationer, pollinatörer och bördiga jordar 
kan leda till att råvarupriser ökar eller tillgången begränsas. Om bio ­
logisk mångfald inte integreras i inköpsprocesser och andra affärs­
relationer ökar även risken för hinder i omställningen mot mer håll ­
bara och resilienta livsmedelssystem. 
Axfood bedömer att risker kopplade till biologisk mångfald kom ­
mer att öka i takt med att ekosystem försvagas. Lagstiftning innebär 
möjligheter att ställa krav på leverantörer och utmaningar för att 
säkerställa spårbarhet. En utökad förståelse för hur leverantörsked ­
jor påverkas av förlust av arter, mark och vattenresurser är viktig för 
att långsiktigt säkerställa tillgång till hållbara livsmedel.
Undvika och motverka inverkan på biologisk mångfald
Axfood arbetar för att minska negativ inverkan på biologisk mång ­
fald genom hållbarhetsbedömningar och krav i leverantörsled. 
Bedömningar genomförs av varor från riskländer där miljömässiga 
risker som avskogning, kemikalieanvändning och inverkan på ekosys ­
tem ingår. Efterlevnad av Axfoods uppförandekod för leverantörer 
och hållbarhetskrav följs upp genom revisioner, där miljöfrågor ingår.
Koncernen deltar i Svenska plattformen för riskgrödor, ett samar ­
betsinitiativ för att hantera odlingsrisker. Plattformens mål är att 
säkerställa att soja och oljepalmsprodukter som används i livsmedel 
och djurfoder är hållbarhetscertifierade och inte bidrar till avskog ­
ning eller markomvandling. Produktion ska ta hänsyn till miljö och 
respektera mänskliga rättigheter.
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      67
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 68 =====

Axfood använder hållbarhetscertifieringar som ett verktyg för att 
minska negativ inverkan på biologisk mångfald. Kaffe, te, choklad 
och kakao i egna märkesvarorna från Garant, Eldorado och Dazzley 
är ekologiska eller certifierade enligt Rainforest Alliance eller 
 Fairtrade. Utbudet av bananer ska vara hållbarhetscertifierat 
med Fairtrade, KRAV, EU ­ekologiskt eller Rainforest Alliance. 
 Palmolja i  koncernens produkter ska vara RSPO ­certifierad.
Strategi för omställning
Arbetet med Axfoods omställning kopplad till biologisk mångfald 
samlar koncernens styrande dokument, processer och initiativ för att 
minska negativ inverkan på ekosystem och arter. Arbetet utgår från 
strategin för biologisk mångfald och omfattar både den egna verk ­
samheten och leverantörsled. Genom att utveckla sortiment, ställa 
tydliga krav och styra inköpsprocesser bidrar Axfood till mer hållbara 
produktionsmetoder och en livsmedelsförsörjning som bevarar 
naturresurser och ekosystem. Axfood driver på för att öka andelen 
ekologisk försäljning och genom att erbjuda ett välutvecklat ekolo ­
giskt sortiment stärker koncernen både sin motståndskraft och kon ­
kurrenskraft.
I egen verksamhet kan inverkan på biologisk mångfald uppstå 
lokalt, exempelvis vid butiker och lager i nära anslutning till känsliga 
ekosystem. Eftersom koncernen som regel hyr butiks ­ och lager­
lokaler från fastighetsägare, sker inverkan främst indirekt genom 
krav som ställs på fastighetsägare samt i samband med beslut om 
nyetableringar och ombyggnationer.
I leverantörsled är inverkan mer komplex och inkluderar risker 
såsom avskogning, användning av bekämpningsmedel och förlust av 
arter i primärproduktionen. För att hantera dessa frågor utvecklas 
rutiner och projekt som integrerar biologisk mångfald i riskhante ­
ringen. Certifiering av riskgrödor och krav på hållbar vattenhantering 
är styrmedel som används för att minska inverkan. Med fler än 
70 000 artiklar i sortimentet från tusentals leverantörer krävs 
 tydliga prioriteringar.
Riskanalys
Axfood arbetar både med klimat och biologisk mångfald för att 
säkerställa att klimatåtgärder också gynnar ekosystem och olika 
arter. För att bedöma hur klimatförändringar och förlust av biologisk 
mångfald kan påverka verksamheten och leverantörskedjor har en 
riskanalys genomförts. Under 2025 utökades den med fler råvaror 
och länder. Analysen genomfördes enligt Taskforce on Nature ­rela­
ted Financial Disclosures (TNFD) metod för riskanalys, LEAP, och 
omfattar de två första stegen: Locate och Evaluate. Fokus är primär ­
produktion, där Axfoods inverkan på biologisk mångfald är störst.
Urvalet av råvaror har gjorts med stöd av Science Based Targets 
for Nature´s High Impact Commodity List som identifierar råvaror 
med hög risk. Fokus har varit på de viktigaste ursprungsländerna för 
inköp. Urvalet omfattar sedan tidigare kända riskgrödor som soja, 
palmolja, kaffe och kakao, men också råvaror där kraven ännu inte är 
lika utvecklade, såsom avokado, nötter och majs.
För att analysera inverkan och beroenden av biologisk mångfald 
i ursprungsregionerna har WWF Biodiversity Risk Filter använts. 
 Analysen visar att biologisk mångfald och klimat är nära kopplade då 
negativ inverkan på det ena området ofta leder till negativ inverkan 
på det andra. När inverkan minskar på något av dem förbättras läget 
för båda. 
Resultat från analysen visar att tillståndet för biologisk mångfald 
och ekosystem, liksom orsakerna till inverkan, skiljer sig mycket 
 mellan olika geografiska platser. I Europa är pollinering en av de 
mest hotade ekosystemtjänsterna, främst orsakat av föroreningar 
från bekämpningsmedel och gödsel. I Asien är fler ekosystem­
tjänster hotade och orsakerna varierar. För basmatiris från Indien 
och Pakistan är tillgång till och kvalitet på vatten, markbördighet 
och pollinering särskilt utsatta. De största orsakerna är föroreningar, 
hög klimatpåverkan, stor vattenanvändning och förändrad mark­
användning.
Den stora variationen mellan råvaror och geografiska platser 
 innebär att åtgärder för att hantera riskerna måste anpassas lokalt. 
Axfood hanterar redan i dag flera av de risker som framkommer i 
analysen genom åtgärder som beskrivs i detta och andra avsnitt i 
års­ och hållbarhetsredovisningen. 
Riskanalysen utgår från nuläge och inverkan på biologisk mångfald 
eftersom verktyg som omfattar längre tidshorisonter ännu saknas. 
Tidshorisonten för arbetet är därför kort och medellångt.
Strategi för biologisk mångfald
Axfoods strategi för biologisk mångfald ligger till grund för omställ ­
ningsplanen och vägleder integrering av biologisk mångfald i affärs ­
modeller och leverantörskedjor. Strategin beskriver den långsiktiga 
inriktningen för hur koncernen ska bevara, främja och minska negativ 
inverkan på ekosystem och arter. Den utgör ett viktigt ramverk för 
omställning mot mer hållbara produktions ­ och konsumtionsmönster.
Hantering av väsentlig inverkan, risker och möjligheter
Policyer och riktlinjer
Uppförandekod för leverantörer
Axfoods uppförandekod för leverantörer är ett centralt styrdoku ­
ment som omfattar alla leverantörer i koncernens värdekedja. Upp ­
förandekoden anger krav på att identifiera, förebygga och minska 
negativ miljöinverkan från verksamheten samt att återställa skador 
som kan uppstå på samhällen, hälsa, naturresurser, klimat och miljö.
Negativ inverkan omfattar bland annat förlust av biologisk mång ­
fald, försämrade ekosystem, avskogning, användning av skadliga 
kemikalier samt förorening av luft, mark och vatten. Uppförande­
koden säkerställer också att produktion och utvinning av råvaror inte 
får bidra till att förstöra naturresurser eller inkomstkällor för socialt 
och ekonomiskt utsatta grupper. Uppförandekoden kräver att leve ­
rantörer följer principer för ansvarsfull primärproduktion och att 
Axfood tar hänsyn till hållbara metoder vid inköp. 
 
Riktlinjer för varor
Axfoods riktlinjer för varor reglerar miljö ­ och hållbarhetsaspekter 
i primärproduktion och syftar till att minska koncernens negativa 
inverkan på biologisk mångfald. Riktlinjerna kompletterar uppfö ­
randekoden för leverantörer och ställer krav på ansvarsfull odling 
och råvaruproduktion i hela värdekedjan.
Riktlinjerna omfattar bland annat begränsningar av kemiska 
bekämpningsmedel och förbjuder användning av kemikalier i odling 
som kan vara skadliga för arbetare, lokalsamhällen eller ekosystem. 
De betonar även vikten av att främja ekologisk produktion, eftersom 
ekologiska livsmedel generellt gynnar biologisk mångfald mer än 
konventionellt producerade produkter som använder syntetiska 
växtskyddsmedel och konstgödsel.
Riktlinjerna anger särskilda krav för inköp av riskgrödor, jordbruks ­
produkter som är svåra att ersätta och som ofta är förknippade med 
risk för avskogning, markomvandling eller höga vattenuttag. Dessa 
krav är nära kopplade till Axfoods strategi för biologisk mångfald och 
används för att styra inköp mot hållbart certifierade råvaror och 
leverantörer.
Riktlinjer för sjömat
Axfoods riktlinjer för sjömat syftar till att bevara marina ekosystem 
och arter genom att ställa krav på hållbara fångst ­ och odlings­
metoder. Riktlinjerna hanterar risker som överfiske och fiske­
metoder  som bidrar till förlust av biologisk mångfald.
För mer information om riktlinjernas tillämpning, certifieringskrav 
och riskbedömning av marina resurser, se ESRS E3: Vattenresurser 
och marina resurser, se sida 63.
Vattenrutin
Axfood hanterar risker kopplade till vattenanvändning i leverantörs ­
led genom en vattenrutin som kompletterar strategin för biologisk 
mångfald. Vattenrutinen beskriver hur leverantörer ska arbeta med 
hållbar resurshantering och vilka krav som ställs för att säkerställa 
att godkända vattenstandarder följs. Nio standarder godkänns, 
bland annat Global G.A.P. SPRING, Alliance for Water Stewardship 
och Rainforest Alliance. Dessa krävs vid inköp av grödor som är 
 vattenintensiva och som köps från områden med vattenbrist.
E4 – BIOLOGISK MÅNGFALD
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      68
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 69 =====

Åtgärder
Hållbarhetsmärkta och ekologiska varor
En viktig del av Axfoods arbete med att minska negativ inverkan på 
biologisk mångfald är att öka försäljningsandelen hållbarhetsmärkta 
varor. Hållbarhetsmärkningar innehåller ofta kriterier som begränsar 
negativ inverkan i primärproduktion, till exempel krav på försiktighet 
vid användning av kemikalier, skydd av natur och ansvarsfulla fiske ­
metoder. Genom dessa märkningar kan Axfood minska miljöpå­
verkan i leverantörsled.
Ekologiska varor har en viktig roll i detta arbete. I ekologisk  
produktion används naturbaserade lösningar vid framställning  
av livsmedel som bidrar till att begränsa användning av kemiska 
bekämpningsmedel och konstgödsel. Det har en positiv inverkan på 
jordhälsa, pollinatörer och artrika ekosystem. Vetenskapliga studier 
visar att ekologisk produktion är fördelaktig för biologisk mångfald 
jämfört med konventionell produktion. 
Axfood utvecklar kontinuerligt sortimentet av ekologiska produk ­
ter för egna märkesvaror och arbetar på motsvarande sätt vid inköp 
av märkesvaror. Under 2025 introducerades flera nya ekologiska pro­
dukter från Garant, bland annat chokladkakor, finkrossade tomater, 
matlagningsvin, fryst mango, mörkrostat snabbkaffe och sötmandel. 
Exempel på andra nya hållbarhetsmärkta varor från Garant är sallad 
märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad och MSC ­märkt spröd­
bakad stillahavskummel.
Koncernens mål är att öka försäljningsandelen ekologiskt till minst 
10 procent senast 2030. För att nå målet används säljstyrning genom 
kampanjer, sortimentsutveckling och strategisk placering i butik. 
Hemköp har sedan flera år den högsta försäljningsandelen ekologiskt 
inom svensk dagligvaruhandel och erbjuder kunderna incitament att 
handla ekologiskt genom dubbla bonuspoäng för ekologiska köp i 
lojalitetsprogrammet Klubb Hemköp. 
För mer information om mål och arbete relaterat till ekologiska 
och hållbarhetsmärkta varor, se ESRS G1: Ansvarsfullt företagande, 
sida 96.
Svenska plattformen för riskgrödor och arbete för att minska  
soja i foder
En stor del av den negativa miljöpåverkan från kött, odlad fisk, mjölk 
och ägg kommer från foderråvaror som används i produktionen, 
främst soja och fiskmjöl. Axfood arbetar för att dessa råvaror ska 
vara hållbarhetscertifierade och, när det är möjligt, ersättas med 
alternativ som har lägre miljöpåverkan. 
Genom Svenska plattformen för riskgrödor, ett initiativ som samlar 
företag och organisationer i syfte att ställa om produktion och kon ­
sumtion av riskgrödor, har Axfood åtagit sig att endast köpa in från 
leverantörer som använder hållbart odlad soja och oljepalmsproduk ­
ter som inte bidrar till avskogning eller markomvandling. Varorna ska 
vara producerade med respekt för mänskliga rättigheter och med 
hänsyn till andra miljöaspekter. Åtagandet innebär att medlemmarna 
ställer krav på leverantörer att varor som innehåller soja och olje ­
palm, såväl märkesvaror som egna märkesvaror, ska vara hållbar ­
hetscertifierade eller kompenserade för senast 2025. Indirekt 
användning av oljepalm genom foder fasas ut tidigast 2027. 
Målet för 2025 är uppnått och för 2026 införs krav gällande palm ­
olja i foder. Axfood stödjer tillsammans med övriga medlemmar i 
Svenska plattformen för riskgrödor hållbar sojaproduktion i ett hög ­
riskområde i Cerradon, Brasilien, genom köp av sojakrediter som 
bidrar till minskade koldioxidutsläpp, ökad kolinlagring och förbätt ­
rad biologisk mångfald. Gemensamma inköp ger bättre förutsätt ­
ningar för uppföljning och utvärdering. De krediter som köptes av 
plattformens medlemmar för 2024 års volymer har stöttat odlare 
som tillsammans skyddat cirka 20 000 hektar inhemsk vegetation, 
vilket är 16 procent mer än lagkravet. Producenterna har även bidra ­
git till förbättringar inom jordrestaurering, skadedjursbekämpning, 
användning av förnybar energi och biologisk mångfald genom att 
bibehålla inhemsk vegetation och habitatkorridorer.
Sortimentsutveckling
Sortimentsutveckling är en viktig del i Axfoods arbete för att redu ­
cera negativ inverkan på biologisk mångfald, i synnerhet avskogning 
och markanvändning. 
Satsningar på förädling av egna produkter kan bli en konkurrens ­
fördel för koncernen. Tidigare har ägg från utomhusgående höns och 
kvarg, där soja i foder bytts ut mot mer hållbara ingredienser, lanse ­
rats. Under 2025 utökades sortimentet från djur som ätit sojafritt 
foder med smaksatt yoghurt och skyr. Istället för soja har djuren ätit 
bland annat bönor, klöver, raps och mykoprotein. 
Satsningar på ekologiskt
Axfood har som mål om att öka försäljningen av ekologiskt (KRAV ­
märkt och/eller Svenskt Sigill ­märkt naturbeteskött) kött till 5 pro ­
cent till 2030. Det ska bland annat ske genom att erbjuda fler eko­
logiska varor, kampanjer samt tydligare förpackningsdesign och 
skyltning. Tillgången på svenskt ekologiskt kött är idag begränsad 
och Axfood arbetar därför även med initiativ för att bidra till ökad 
produktion.
Kemikalier och bekämpningsmedel
Att fasa ut skadliga bekämpningsmedel inom livsmedelsproduktion 
är avgörande för att skydda biologisk mångfald. Kemikalier kan störa 
ekosystem, hota pollinatörer och andra viktiga arter samt förorena 
mark och vatten. Bekämpningsmedel påverkar även människors 
hälsa och arbetsmiljö i odlings ­ och produktionsledet, och rester kan 
i vissa fall förekomma i livsmedel trots kontroller.
Axfood uppmanar leverantörer att successivt fasa ut ämnen som 
hotar biologisk mångfald, arbetsmiljö och hälsa. Arbetet baseras på 
den så kallade SIN ­listan över olämpliga ämnen och är en integrerad 
del av koncernens krav på ansvarsfull produktion.
För mer information, se ESRS E2: Föroreningar, sida 60.
Nyetablering
Axfood arbetar för att minimera negativ inverkan på biologisk mång ­
fald vid byggnation och utveckling av butiker, lager och kontor. I pla ­
neringsfasen tas hänsyn till hotade arter och känsliga ekosystem, 
och markanvändning kompenseras genom åtgärder som plantering 
av träd och buskar kring parkeringsytor samt anläggning av gröna 
tak med sedumarter. Arbetet omfattar i dagsläget inga särskilda 
 rutiner för anläggningar som ligger i eller nära områden med särskilt 
känslig natur. Under 2026 kommer en riktlinje med rutiner att tas 
fram för att visa hur etableringar kan ta hänsyn till lokala ekosystem.
Kompensation
Fokus i Axfoods arbete med biologisk mångfald är att minimera 
negativ inverkan och samtidigt öka positiv inverkan i egna leve­
rantörsled. Hittills har inte förlust av biologisk mångfald uppskattats 
eller kompenserats för. 
Samhällspåverkan
I rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedels­
strategi för Sverige, presenteras förslag till näringslivet och politiken 
som syftar till att stärka biologisk mångfald. Utöver satsningar på att 
öka produktionen och konsumtionen av ekologiska och hållbarhets ­
märkta varor, betonas vikten av politiska styrmedel som skyddar och 
återskapar livsmiljöer i jordbrukslandskap.
I Mat 2030 lyfts bland annat behovet av ekonomiska incitament 
för att lantbrukare ska bevara och anlägga blommande kantzoner 
och andra naturmiljöer som gynnar pollinatörer och insekter. Även 
satsningar på restaurering av våtmarker och mulljordar, samt stöd till 
mer extensiv betesdrift på artrika marker, föreslås. Vidare framhålls 
betydelsen av att begränsa användningen av kemikalier som hotar 
biologisk mångfald, bland annat genom att förbjuda PFAS ­ämnen 
och minska användningen av bekämpningsmedel. Rapporten inne ­
håller även flera förslag som gynnar biologisk mångfald i vatten.
Rapporten presenterar flera förslag med syfte att stärka ekologisk 
produktion i Sverige. Stöd till lantbrukare som ställer om till ekolo ­
giska metoder, forskning och innovation inom ekologiskt jordbruk 
samt utveckling av regelverk och upphandlingar som gynnar eko­
logiska livsmedel är några av dem. Med sådana åtgärder kan pro­
duktionen av ekologiskt öka och bidra till en mer hållbar livsmedels ­
försörjning med mindre inverkan på biologisk mångfald.
Genom förslagen i Mat 2030 vill Axfood påverka politiken i rikt ­
ning mot ett livsmedelssystem där hänsyn till natur och ekosystem ­
tjänster blir en integrerad del av produktionen och där satsningar på 
biologisk mångfald ses som en förutsättning för hållbar livsmedels ­
försörjning.
Mål och mått
Axfood har mål för att hantera väsentlig inverkan, risker och möjlig ­
heter inom biologisk mångfald.
Ekologisk försäljning
Axfood ska öka försäljningsandelen ekologiska livsmedel till 10 pro ­
cent senast 2030 för att bidra till ett mer hållbart jordbruk, främja 
biologisk mångfald och minska kemikalieanvändning inom primär ­
produktion. Målet är att undvika och minimera Axfoods negativa 
inverkan. Ekologiska livsmedel definieras som livsmedelsartiklar 
med hållbarhetsmärkningarna KRAV eller EU ­ekologiskt.
Under 2025 var försäljningsandelen ekologiska livsmedel 3,9  
procent (4,2).
Målet omfattar aktiviteter uppströms i värdekedjan och egen 
 verksamhet genom försäljning i egenägda butiker inom Willys, 
 Eurocash, Hemköp (inkluderat handlarägda butiker), City Gross 
och Snabbgross. Genom att bygga på trovärdiga och etablerade 
märkningar med strikta krav antas ekologiska trösklar hållas. Märk ­
ningarna säkerställer att produkterna uppfyller höga miljöstandarder, 
vilket bidrar till att skydda ekosystemens känsliga balans. 
E4 – BIOLOGISK MÅNGFALD
Nyckeltal 2025 2024 2023
Målnivå 
2030
Basår
2024 Målperiod Styrande dokument
Försäljningsandel ekologiska 
livsmedel, %
3,9 4,2 4,6 10 6,1 Lång sikt (10 år) • Riktlinjer för varor i Axfoods 
sortiment 
• Strategi för biologisk mångfald
Ekologisk försäljning
ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025      69
 ÖVERSIKT VD-ORD STRATEGI RISK BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT  FINANSIELL RAPPORTERING  FÖR AKTIEÄGARE

===== SIDA 70 =====