FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
ALLMÄN INFORMATION Interna strategin Stolt, omtänksam och engagerad personal är viktigt för att Bilia ska nå uppsatta mål och få nöjda och trogna kunder. Bilias interna strategi lägger därför stor vikt vid ledarskapet. Bilias ledare förväntas skapa en inkluderande och engagerande kultur, främja utveckling av per sonal och verksamhet, säkerställa att hälsa och säkerhet prioriteras samtidigt som kunden sätts i centrum. Bilias ledare arbetar situationsanpas sat och medarbetarna får stöd i att utvecklas. Nöjda och trogna kunder är grundläggande för en långsiktig vinstutveckling samt en god och stabil kursutveckling som ger nöjda aktieägare. En hållbar tillväxtstrategi Bilias strategi bygger på tillväxt både i befintliga verksamheter och tillväxt genom förärv. Orga niskt vill Bilia växa inom Serviceaffären och verk samhetsområdet MobiliaCare som fokuserar på produkter och tjänster som är gemensamma för alla bilvarumärken. I MobiliaCare är reparation och återanvändning centralt. Bilia vill även växa via förvärv och ser goda möjligheter att skapa fortsatt tillväxt inom Ser viceaffären och Bilaffären i strategiskt viktiga länder. Bilias fokusområden för hållbarhet Bilia har arbetat med koncernövergripande hållbarhetsmål i flera år utifrån fyra fokusom råden: hållbar tillväxt, cirkulär affärsmodell, omtänksamhet om människor och omtänksam het om miljön. Under 2025 har mål tillkommit för att hantera Bilias väsentliga områden som framkommit i den dubbla väsentlighetsbedöm ningen. Fokusområde Hållbar tillväxt Bilia ska fortsätta växa i enlighet med våra fi nansiella mål. Det gör vi genom att ta hand om våra kunder, samarbeta med våra leverantörer och arbeta enligt en god affärsetik, där en jämn könsfördelning i verksamheten bidrar till att stärka vår långsiktiga hållbara tillväxt. Fokusområde Cirkulär affärsmodell Syftet med Bilias cirkulära affärsmodell är att sätta kunden i centrum, utöka bilarnas livslängd och tillvarata värde. Fokusområde Omtänksamhet om människor Bilias personal är en grundpelare i den interna strategin. Genom starkt ledarskap och engage rad personal kan Bilia utvecklas och växa. Fokusområde Omtänksamhet om miljön Vårt ansvar att minska negativ inverkan på miljön och klimatet har vi sammanfattat i två ambitioner; ”minskad miljöpåverkan orsakad av den egna verksamheten” och ”bidra till lägre klimatpåverkan hos Bilias kunder via våra pro dukter och servicetjänster”. För mer information om målen och deras utfall, se ämnesstandarderna, E1 sida 80, E2 sida 89, E5 sida 92, S1 sida 105, S2 sida 111 och G1 sida 112. Bilias vision är att bli branschens bästa service bolag – genom omtänksamhet om kunder, kollegor och världen vi lever i. Bilia är en helhets leverantör med ett av marknadens bredaste utbud av tjänster och produkter och erbjuder hjälp med allt som rör bilägandet under bilens livscykel. Bilia erbjuder privat och företagskun der ett brett sortiment av nya och begagnade bilar och bilmodeller samt tjänster som finan siering, försäkring och service. Tjänsteutbudet omfattar bland annat service och däckhotells abonnemang, reparationer, glas och lack arbeten, bildemontering, tillbehör, däck och hjul. Som en del av Bilias utbud sker försäljning av drivmedel och biltvätt via Tanka i Sverige. Bilia är verksamma i Sverige, Norge, Belgien och Luxemburg och har en relativt jämn fördel ning mellan företagskunder (60 procent) och privata kunder (40 procent). Antal anställda per verksamhetsland presenteras på sida 106. Bilia arbetar utifrån sin cirkulära affärsmo dell samt den interna strategin och strategin för hållbar tillväxt. Både affärsmodellen och strategierna är direkt eller indirekt kopplade till hållbarhetsfrågor som klimat, miljöföroreningar, resursanvändning och cirkulär ekonomi, den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan och ansvarsfullt företagande. Bilias strategi för hållbar tillväxt och mål är beroende av bil branschens pågående omställning enligt EU:s gröna giv. De nya och kommande EU regelver kan som påverkar Bilia innefattar bland annat mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan enligt Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). De främsta utmaningar SBM-1 Marknadsställning, strategi, affärsmodell och värdekedja kopplat till Bilias verksamhet beskrivs i inverk ningar, risker och möjligheter, på sidorna 56–59. Bilias väsentliga inverkningar i hållbarhets områden styrs till stor del av de bilvarumärken som Bilia samarbetar med. Dessa biltillverkare har kontroll över bilarnas design och produktion, vilket påverkar samtliga väsentliga hållbarhets områden för Bilia. Affärsmodell och strategier Den cirkulära affärsmodellen I Bilias affärsmodell är kunden i fokus. Affärsmo dellen utvecklas kontinuerligt efter kundernas behov och önskemål där vi samtidigt erbjuder kunden en möjlighet att göra val som minskar klimat och miljöpåverkan. För att Bilia ska leva upp till erbjudandet krävs att vi har processer, rutiner och utrustning för att minska och förebygga miljöpåverkan orsa kad av utsläpp till vatten från bil och reserv delstvättar i egna verksamheten. Bilias utbud av nya och begagnade bilar speglar biltillverkarnas hittills genomförda åtgärder för att begränsa klimatpåverkan. Framtida års utbud kommer att representera biltillverkarnas utveckling av bilar med lägre utsläpp och utsläppsfria modeller. Vi ser biluthyrning, begagnatförsäljning, ser vice, reparation och demontering som exempel på hur våra tjänster och produkter bidrar till cirkularitet. Framöver vill vi fortsätta växa inom försäljning av begagnade bilar, glasreparatio ner och inom bildemontering för att förlänga bilens livscykel och minska behovet av nytillver kade delar och produkter. Strategi 53 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 54 ===== ALLMÄN INFORMATION Bilias värdekedja Bilia och bilbranschen har en global och kom plex värdekedja. Värdekedjan som börjar vid råvaruutvinning och sträcker sig till sluthante ring av uttjänta bilar inkluderar flera leverantör sled. Bilias främsta leverantörer uppströms är biltillverkarna som förser Bilia med produkterna som vi säljer eller förmedlar. Uppströms Bilias rådighet och möjlighet att påverka värde kedjan uppströms är begränsad. Därför är det viktigt för Bilia att välja biltillverkare som Bilia vill representera ut mot kund. Bilia har förtroende för att biltillverkarna som representeras arbetar med hållbarhetsfrågor i linje med branschens omställning och utmaningar. Förutom biltillverkarna, som levererar bilar och märkesrelaterade produkter, har Bilia flera upphandlade leverantörer av andra produkt grupper och tjänster. Vår möjlighet att på verka dessa är större. Det görs främst genom produktval men även genom att ställa krav på aktivt hållbarhetsarbete. Egen verksamhet Grunden i Bilias egen verksamhet är att tillgäng liggöra mobilitet. Det gör vi genom att sälja eller förmedla nya och begagnade bilar, hyra ut bilar, erbjuda service och reparationer av bilar samt sälja drivmedel och biltvätt. Bilia äger även demonteringsanläggningar som har en viktig roll i slutomhändertagandet av uttjänta bilar. Utifrån bredden på vår verksamhet har kunden flera möjliga kontaktvägar. Genom digitala plattformar som hemsidor kan kunden beställa bilar, tillbehör och tjänster samt vid önskemål få produkter levererade hem. I Bilias försäljnings hallar kan kunden få stöd genom hela bilköpet med personlig kontakt av exempelvis säljare. I Bilias verkstäder för person och transportbilar forts SBM 1 Uppströms Arbete med leverantörer och underleverantörer Egen verksamhet Vårt erbjudande till kund Nedströms Användning och sluthantering kan kunden lämna in sin bil för service, repara tion och tvätt under våra öppettider. Knutet till verkstäder för lastvagnar finns jourbilar för dygnet runt support utöver vanliga öppettider. I anknytning till vissa av Bilias anläggningar i Sverige finns obemannade drivmedelsstatio ner som är tillgängliga för kund dygnet runt. Både drivmedelsförsäljning och verkstäder kan regleras av lagstiftning och omfattas av särskilda krav. Nedströms I nedströms värdekedja använder privatper soner och företag bilarna som Bilia säljer eller förmedlar. Kvaliteten på Bilias kundbemötande, biltillverkarnas produkter och utbudet av servicetjänster är avgörande för att Bilia ska få fortsatt förtroende att vara leverantör. När bilen nått slutet av sin livscykel är det de monterarna som säkerställer att delar som går att återanvända tillgängliggörs på marknaden och att material återvinns i enlighet med EU:s EndofLife Vehicles Directive (ELV direktivet) på respektive marknad. Hållbarhetsarbetet är en viktig del av Bilias affär. Myndigheter förväntar sig att Bilia ska ar beta proaktivt för att minska risken för avvikel ser från lagstiftningen och påverkan på miljön. Vi ser att hållbarhetsarbetet genererar fördelar och mervärde till Bilias viktigaste intressenter. Ökat kundfokus kring hållbarhets frågor, högre krav från samarbetspartners och arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare gör att investe rare ser ett långsiktigt värde i vår verksamhet. Bilia satsar på en sund och säker arbetsmiljö för att få medarbetare som är engagerade och motiverade att ta hand om våra kunder. Vår cirkulära affärsmodell erbjuder kunden stöd genom hela brukandet av bilen. 54 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 55 ===== ALLMÄN INFORMATION SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Bilia har en löpande dialog, både formell och informell, med interna och externa intressen ter genom flera olika kontaktkanaler. Syftet med dialogerna är att få insikt i viktiga frågor, förstå och bemöta intressenternas krav och behov, främja samarbete samt informera om vår verksamhet. Lärdomar från våra dialoger med intressenterna har bidragit till vår dubbla väsentlighetsbedömning och övergripande hållbarhetsarbete i verksamheten. Intressenternas synpunkter har inte gett upp hov till någon förändring av Bilias strategi eller affärsmodell. Bilias styrelse, revisionsutskott och koncern ledning får information om intressenternas synpunkter genom presentationer i relevanta forum. S1 -Den egna arbetskraften Stolta, omtänksamma och engagerade med arbetare är viktigt för Bilia. Våra anställda har regelbundet möjlighet att lämna synpunkter i medarbetarundersökningar, pulsmätningar eller via de fackliga representanterna. Ledar skapet på Bilia är situationsanpassat och de synpunkter som lämnas hanteras inom ramen för den interna strategin. S2 - arbetstagare i värdekedjan Arbetstagare i värdekedjan hanteras via Bilias uppförandekod för leverantörer samt via dialog mellan Bilias inköpsfunktion och leverantörer. Synpunkter från arbetstagare i värdekedjan kan även komma via visselblåsarsystem. Bilias intressenter och deras synpunkter Intressentgrupp Kontaktkanaler Viktiga frågor Bemötande av intressenters synpunkter Aktieägare och investerare Intervjuer, löpande IR kontakter, pressmeddelanden, börsmeddelanden, styrelsemöten, rapporter, redovisning Bilia förväntas ha en hållbar affärsmodell, som tar hänsyn till klimat, miljö och sociala aspekter i de produkter och tjänster som tillhandahålls, och generera en stabil ekonomisk avkastning och tillväxt över tid. Bilia ska även följa rådande lagstiftning och uppfylla ägarnas förväntningar. Genom öppen och tillförlitlig kommunikation som följer rådande regelverk ges en transparent bild av företagets verksamhet och finansiella ställning. De synpunkter som aktieägare och investerare lyfter är i linje med Bilias cirkulära affärsmodell och hållbara tillväxtstrategi. Kunder Intervjuer, enkäter, kundmöte, sociala kanaler, hemsida Bilias kunder värdesätter professionellt kundbemötande och att det som avtalas följs, att vi tillhandahåller pålitliga produkter och tjänster, samt tar ansvar för klimat, föroreningar, mänskliga rättigheter, arbetar för jämställdhet och god affärsetik. Bilia arbetar fortlöpande med att förbättra kundupplevelsen utifrån resultat från biltillverkarnas kundundersökningar. Genom våra kommunikationskanaler försöker vi ge våra kunder löpande information om våra produkter och tjänster samt öka deras medvetenhet om hela bilägandet. De synpunkter som kunder lyfter är i linje med Bilias cirkulära affärsmodell. Egen arbetskraft Samverkansmöten, enkät, oneonone, medarbetarundersökning Bilias egna arbetskraft värdesätter en säker arbetsplats med trygg anställning och bra anställningsvillkor. De vill ha en arbetsgivare som tar ansvar för klimat, föroreningar och sina anställdas välbefinnande. Bilia arbetar med resultatet från våra medarbetarundersökningar och "BiliaPulsen" för att förbättra de områden som vår egen arbetskraft lyfter. Bilia utvecklar rutiner i takt med att lagstiftning ändras. Bilias interna strategi utgör grunden för ledarskapet hos Bilia där ledarna förväntas utveckla och förbättra verksamheten. Leverantörer och samarbetspartners Intervju, kravställande och förhandlingar, löpande dialoger Bilias samarbetspartners lägger stor vikt vid att vi följer avtal och andra krav, tillämpar god affärsetik och säkerställer lagefterlevnad samt tar ansvar för branschens påverkan på människor och miljö. För Bilia är det viktigt att i dialog, rapportering och uppföljning redovisa utfall som speglar verkligheten varför stor vikt läggs vid att ta fram rätt och korrekt underlag. Bilia följer betalningsvillkor och arbetar för att öka samarbetet i ESGfrågor. De synpunkter som leverantörer och samarbetspartners lyfter är kopplade till Bilias interna riktlinjer för etiskt företagande som styrs av policyer. Myndigheter Tillsynsbesök, annan myndighetskontakt Bilia förväntas följa lagar och regler uppsatta av myndighet samt kommunicera förändringar i verksamheten. Bilia följer lagstiftning inbegripet att ansöka om erforderliga tillstånd, ta emot tillsynsbesök, ha rutiner på plats som möter lagstiftningen och rapportera. De synpunkter som myndigheter främst lyfter är kopplade till Bilias miljöpolicy. Planeten Omvärldsbevakning Bilia förväntas arbeta för att minska sin påverkan på klimat och miljö samt främja en effektiv resursanvändning och cirkulära flöden. Bilia håller sig uppdaterad på aktuell forskning och följer rådande lagstiftning gällande klimat, miljö och resursanvändning. 55 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 56 ===== ALLMÄN INFORMATION SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Samtliga identifierade inverkningar, risker och möjligheter hanteras löpande av verksamheten. Inga förändringar i strategi eller affärsmodell har bedömts vara nödvändiga. De identifierade in verkningar, risker och möjligheter har heller inte haft påverkan på beslutsfattande. Bilia har ännu inte genomfört en strukturerad resiliensanalys av strategi och affärsmodell eller förmåga att hantera väsentliga miljörelaterade inverkningar, risker och möjligheter. I det fall en resiliensanalys finns redovisas denna tillsammans med övriga SBM3 upplysningar. ESRS Ämne Underämne – Delunderämne Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Inverkan på Beskrivning Hur påverkar detta Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Kort sikt Medel- lång sikt Lång sikt ESRS E1 Klimatför - ändringar Begränsning av klimat- förändringarna Negativ faktisk inverkan, Klimatrelaterad fysisk risk: GHGutsläpp orsakad av den egna verksamheten i scope 1 och 2 Miljön Bilia har utsläpp från egna transporter, bilresor, el och värme samt köldmedia i fastigheter. Det finns förväntningar på att hela branschens ska ställa om till fler fossilfria bilar och att Bilia ska bidra till att minska de totala utsläppen i återför säljarledet. Bilia har interna mål som sträcker sig till 2030 för att minska utsläppen i Scope 1 och 2. ✓ ✓ ✓ Negativ faktisk inverkan, Klimatrelaterad fysisk risk: GHGutsläpp orsakad av värdekedjan nedströms i scope 3 Miljön GHGutsläpp sker i värdekedjan nedströms under användning av produkter och tjänster som Bilia säljer. Detta omfattar förbränning av petroleumbaserade bränslen under for dons användningsfas, utsläpp av köldmedier från läckande ACaggregat och hanteringen av uttjänta fordon. Utöver branschens utsläppsminskningar till följd av omställning till en fossilfri fordonsflotta så arbetar Bilia med att öka andelen elbilar genom incitamentprogram och försäljningsmål för elbilar. ✓ ✓ ✓ Negativ faktisk inverkan, klimatrelaterad fysisk risk: GHG utsläpp i värdekedja uppströms (tier 1 – tier 2) i scope 3 Miljön Klimatutsläpp sker i uppströms värdekedja vid tillverkning av bildelar och montering av bilar samt vid framställning av fordons bränsle. Denna klimatpåverkan är en del av Bilias GHG utsläpp från inköp av produkter och tjänster. Utsläppen kommer successivt att minska till följd av EU:s regleringar och omställningen till fossil fria transporter ✓ ✓ ✓ Omställningsrisk: Förändringar i efterfrågan av mer hållbara produkter och tjänster Egen verk samhet Förändring i kundernas efterfrågan kan innebära mindre behov av service, högre krav på tekniker och mer avancerade verktyg i samband med ökad användning av elbilar. Förändring i efterfrågan på marknaden kan påverka både efterfrågan på och värderingen av fossilbilar i lager och fossilbilar sålda med garanterade restvärden. Bilia som resursstarkt företag har förutsättningar att investera i både personalens utbildning och verktyg/teknik som krävs för att möta förändrad efterfrågan i serviceaffären. Bilia bedömer att risken har en medelstor potentiell effekt om Bilia inte klarar att ställa om i den takt som krävs. ✓ ✓ Omställningsmöjlighet: Förändringar i efterfrågan av mer hållbara produkter och tjänster Egen verk samhet I Bilias affärsmodell finns möjlighet att matcha utbud efter kundernas efterfrågan. Bilias storlek och breda utbud av produkter och tjänster möjliggör snabba anpassningar till efter frågan på marknaden. Bilia bedömer att möjlig heten har en medelstor potentiell effekt om Bilia snabbt kan ställa om utbud och erbjudandet av alternativa tjänster. ✓ ✓ 56 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 57 ===== ALLMÄN INFORMATION forts SBM 3 ESRS Ämne Underämne – Delunderämne Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Inverkan på Beskrivning Hur påverkar detta Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Kort sikt Medel- lång sikt Lång sikt ESRS E1 Klimatför - ändringar Energi Negativ faktisk inverkan, klimatrelaterad fysisk risk: Energianvändning Miljön Energi förbrukas i form av el och andra energislag för drift av verksamheten och uppvärmning av lokaler. Norge och Sverige har tagit beslut om energief fektiviseringsmål kopplat till el och fjärrvärme användningen. Även i Belgien och Luxemburg genomförs åtgärder för att minska energiför brukningen. ✓ ✓ ESRS E2 Miljöföro - reningar Miljöförorening av vatten Negativ faktisk inverkan: Bil och reservdelstvättar medför miljöförorening av vatten Miljön Olika typer av tvättar inom Bilia orsakar miljöföroreningar av vatten i form av olja och metaller. Rening av dessa föroreningar sker till viss del inom den egna verksamheten via oljeavskiljare och reningsverk, dels via regio nala vattenreningsverk. Att förebygga och minska mängden miljöförore ning till vatten är ett område som Bilia arbetar aktivt med. Trots detta förekommer miljöförore ning av vatten efter olika typer av reningsutrust ning Bilia har på anläggningar. Föroreningarna leds till spillvattennätet och regionala renings verk. Slutlig miljöpåverkan sker efter den regio nala reningen där dålig vattenkvalitet kan ha en regional spridning. ✓ ✓ ✓ ESRS E5 Resurs- använd- ning och cirkulär ekonomi Resursutflöden, relaterade till produkter och tjänster Negativ faktisk inverkan: Tillverkning av bilar och bildelar kräver ändliga naturresurser. Miljön Tillverkning av bilar och bildelar kräver ändliga resurser. Påverkan av detta finns i hela värdekedjan inklusive den egna verk samheten. Bilia har tagit beslut om att ta ett strategiskt ansvar i delar av bilens livscykel. Ett viktigt steg är att ta tillvara på begagnade bildelar som kan återbrukas vilket Bilias bilde monteringar möjliggör. Att använda begagnade reservdelar minskar behovet råmaterial för nytillverkning. Vi ser det som en naturlig utveckling av vår affär då det efterfrågas av försäkringsbolag samtidigt som vi kan erbjuda kunder reservdelar till lägre pris och vi kan utveckla vår demonteringsverksam het. Åtgärder inom detta område kopplas till den hållbara tillväxtstrategin och den cirkulära affärsmodellen. ✓ ✓ ✓ ✓ Avfall Negativ faktisk inverkan: Avfall Miljön Bilias produkter och tjänster genererar avfall, vilket har en påverkan på miljön. En viss del kan återvinnas men en del kan även förbrän nas eller hamna i deponi. Majoriteten av av fallet i Bilia genereras i serviceverksamheten. Våra serviceaffär generar och hanterar större mängder avfall inklusive farligt avfall. Här har Bilia ett ansvar för att hantera avfallet på bästa sätt genom rutiner och sortering. Avfall påverkar miljön både genom behov av omhändertagande och eventuell slutförvaring. Rätt sorterat avfall möjliggör ökad materialåtervinning. Åtgärder inom detta område kopplas till den cirkulära affärsmodellen och lokala rutiner i anläggning arna. ✓ ✓ 57 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 58 ===== ALLMÄN INFORMATION forts SBM 3 ESRS Ämne Underämne – Delunderämne Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Inverkan på Beskrivning Hur påverkar detta Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Kort sikt Medel- lång sikt Lång sikt ESRS S1 Den egna arbets - kraften Arbetsvillkor – Hälsa och säkerhet Negativ faktisk inverkan: Hög arbetsbelastning som påverkar välbefinnandet för arbetstagare Människor Bilia som börsbolag sätter värde på ekono miskt resultat. Detta kan medföra en viss press på ökade intäkter och effektivitet viket kan resultera i att både egna anställda och inhyrd arbetskraft upplever stress på grund av hög arbetsbelastning. Enskilda arbetstagare kan må dåligt på grund av hög arbetsbelastning och oro för potentiellt in komstbortfall vid sjukskrivning till följd av stress. Detta kan också påverka kollegors välmående när arbetsbelastningen ökar på grund av arbets tagares sjukskrivning. ✓ ✓ Negativ faktisk inverkan: Olyckor som resulterar i allvarlig skada Människor I Bilias verkstäder är inverkan som störst för allvarlig skada i samband med arbete med bilar på lyft, vid arbete som kräver vissa kemi kalier samt arbete med elbilar. Om allvarlig skada sker så påverkar det främst arbetsta gare på individnivå. Allvarliga skador kan leda till att enskilda indivi der inte längre kan utföra specifika arbetsmo ment, sjukskrivs eller inte kan återgå till arbetet. ✓ ✓ Likabehandling och lika möjlig - heter för alla – Utbildning och kompetens utveckling Negativ faktisk inverkan: Anställdas balans mellan krav och förutsättningar att möta dem Människor Mellan 10 och 15 procent av Bilias anställda anser att det inte finns balans mellan krav i yrkesrollen och förutsättningar för utbildning och kompetensutveckling. Att inte prioritera kompetensutveckling kan ha negativ inverkan på förutsättningarna att behålla engagerade anställda samt negativ inverkan på arbetsmiljön. ✓ ✓ Likabehandling och lika möjlig - heter för alla – Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Negativ faktisk inverkan: Ojämn könsfördelning Människor Bilia och bilbranschen är mansdominerad i kärnverksamheten. Bilia arbetar aktivt för att attrahera och behålla kvinnor. Genom att prioritera frågan kan företaget bidra till förändring både i den egna organisationen och i branschen i stort. En jämn könsfördelning har en positiv effekt på företagets arbetsmiljö och lönsamhet. ✓ ✓ ESRS S2 Arbets- tagare i värde- kedjan Arbetsvillkor – Trygg anställning – Arbetstid – Rimliga löner – Förenings frihet, inklusive förekomsten av företagsråd – Kollektiv förhandlingar – Hälsa och säkerhet Negativ potentiell inverkan: Inverkningar kopplat till mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Människor Potentiella negativa inverkningar rör anstän diga arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i Bilias värdekedjor för bilar och bildelar, sär skilt vid utvinning av råmaterial. Risker omfat tar låga löner, bristande hälsa och säkerhet, överdriven arbetstid, begränsade fackliga rättigheter, tvångsarbete och diskriminering. Sådana potentiella inverkningar kan leda till ne gativ påverkan på arbetstagares hälsa, säkerhet och levnadsvillkor, inklusive låga löner, diskrimi nering och bristande fackliga rättigheter. ✓ ✓ 58 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 59 ===== ALLMÄN INFORMATION ESRS Ämne Underämne – Delunderämne Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Inverkan på Beskrivning Hur påverkar detta Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Kort sikt Medel- lång sikt Lång sikt Likabehandling och lika möjlighe - ter för alla – Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete – Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Negativ potentiell inverkan: Likabehandling i leveran törskedjan. Människor Det finns brister i leverantörskedjan inom bil och bildelsindustrins uppströms värdekedja kopplat till likabehandling. Utmaningarna rör bland annat jämställdhetsarbete, lika lön för lika arbete, tillgång till utbildning och inklu dering samt förekomst av våld och sexuella trakasserier. Vissa rapporter 1) lyfter särskilt risken för exploatering och sexuella trakas serier av kvinnliga arbetare. Dessa brister kan leda till kränkningar av mänsk liga rättigheter och försämrade arbetsvillkor, särskilt för kvinnor i leverantörskedjan. På sikt ris kerar det även att påverka företagets anseende och relationer med intressenter negativt. ✓ ✓ Andra arbets - relaterade rättigheter – Barnarbete – Tvångsarbete Negativ potentiell inverkan: Kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till hög riskregioner Människor Betydande risker för mänskliga rättigheter har identifierats vid utvinning av råmaterial och tillverkning av bildelar i högriskregioner. Rapporter 1) pekar på förekomst av barn och tvångsarbete samt bristande tillgång till vat ten och sanitet, särskilt kopplat till utvinning i Uigurregionen i Kina. Dessa risker kan leda till kränkningar mot flera fundamentala mänskliga rättigheter och skada arbetstagarnas levnads och arbetsvillkor. Dessa skador kan vara svåra att återställa. ✓ ✓ ESRS G1 Ansvars - fullt före - tagande Förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betal - ningsrutiner Negativ faktisk inverkan: Svårigheter att följa upp samarbetspartners. Egen verk samhet Större leverantörer kan ha mer kännedom och statistik gällande hållbarhetsfrågor men mindre transparens. Mindre leverantörer har i sin tur mindre resurser och kontroll för löpande uppföljning och statistik i hållbar hetsfrågor. Detta gör det ibland svårt för Bilia att göra välgrundade val av leverantörer eller avbryta samarbeten på grund av brist på information. Det medför även en svårighet att rapportera enligt krav då mer information och transparens behövs från värdekedjan uppströms för att korrekt kunna bedöma inverkningar, risker och möjligheter. ✓ ✓ 1) risk_assessment_vehicles_swedwatch_2020.pdf forts SBM 3 59 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 60 ===== ALLMÄN INFORMATION SBM-3, E-1 Klimatbegränsningar Bilia har med stöd av Task Force on Climate related Financial Disclosures (TCFD) identifie rat och beskrivit inverkan av klimatrisker och möjligheter på bolagets verksamhet, strategi och finansiella planering. Som en del av arbetet genomfördes en utvärdering av omställnings plan för Bilia och en översyn av fysiska klima trisker under 2025. Metodik, omfattning samt tidshorisonter som beaktats vid fastställandet av väsentliga fysiska och omställningsrisker, beskrivs i IRO 1, beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverk ningar, risker och möjligheter. Branschens omställning EU:s övergripande mål för transportsektorn är att minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 2021 års nivåer. Målet är formulerat som ett genomsnittsvärde för tillverkarnas sålda bilar. Det ställer krav på att producera bränslesnålare bilar för att succesivt övergå till enbart elektrifierade modeller. Bilias omställningsplan baserades på den under 2025 gällande målsättningen att från och med 2035 ska de nya person och transportbilar som säljs vara utsläppsfria under användning. I december 2025 offentliggjorde EU ett förslag om lättnader i regleringarna vilket innebär att utsläppen 2035 ska minska med 90 procent jämfört med 2021 års nivåer. Den uppdaterade målsättningen har inte beaktats i vår omställ ningsplan. Inverkan på verksamhet, strategi och finansiell planering De väsentliga risker som identifierades visade att omställningen direkt eller indirekt kan på verka Bilias verksamhet. Myndighetsbeslut som leder till förändringar i skatter, tullar, avgifter, subventioner och restriktioner på de produkter och tjänster som Bilia säljer kan påverka efter frågan på nya och begagnade bilar. Skatte regler avseende miljöbilar har ändrats frekvent under de senaste åren för våra länder och bedöms göra så även kommande år. Omställ ningen till utsläppsfria bilar genererar investe ringsbehov av ny utrustning för våra verkstäder och anläggningar. Bedömningen är att de identifierade omställningsriskerna har låg finansiell påverkan på verksamheten. Omställ ningen till utsläppsfria bilar kommer hanteras genom kompetensutveckling av arbetstagarna samt genom fortlöpande investeringar i ny utrustning i verkstäderna. Åtgärder bedöms vara aktuellt på kort och medellång sikt och att hanteras som en del av den normala verksam heten. Bilias plan för omställning Bilias utbud av nya och begagnade bilar i vår Bilaffär kommer att följa biltillverkarnas utveck ling av bilar med lägre utsläpp. Utsläppsfria bilar kommer ha andra behov av service, repa rationer och tillbehör jämfört med dagens bilar. Utifrån vad vi vet om elektrifierade bilar kan för ändringen för vår Serviceaffär sammanfattas i färre mekaniska delar, fokus på batterier och mjukvara, högre däckslitage och längre servi ceintervall. Drivmedelsaffären, det minsta av koncernens tre affärsområden finns i Sverige och drivs, avseende klimatpåverkan, via varu märkena OKQ8 samt Tanka tillsammans med Volvohandlarföreningen. Drivmedelsaffären är idag en del av koncernens affärsmodell att vara en helhetsleverantör för kundens behov. Drivmedelsaffären kommer minska i takt med att andelen utsläppsfria bilar ökar. Vi bedömer att Drivmedelsaffärens försäljning av drivme del förväntas vara aktiv de närmaste fem åren och att fossila drivmedel efterfrågas av kunder även efter 2035 men i en lägre omfattning. Bilia har inte information om Volvohandlarför eningens strategier för försäljningen av fossila drivmedel efter år 2030 och 2035. Baserat på att Bilias Tanka stationer är placerade vid våra anläggningar och inte längs vägar med mycket trafik bedöms det inte lönsamt att utveckla Drivmedelsaffären med elbilsladdning. Arbetet med att anta en plan för omställ ning för Bilias verksamhet baserar sig på ett långsiktigt strategiskt samarbete med våra utvalda bilvarumärken. Dessa bilvarumärken har omställning till utsläppsfria bilar som en integrerad del av sin produktutveckling samt strategiska plan. Bilias försäljning av nya och begagnade bilar samt tillhörande service kommer vara integrerad med bilvarumärkenas övergång till utsläppsfria bilar. Effekten på Bilias hela verksamhet kommer att ske med en tidsfördröjning motsvarande tiden det tar att föryngra bilbeståndet. Det bedöms inte möjligt för Bilia att selektivt bedriva verksamhet med utsläppsfria bilar från bilvarumärkena. Det långsiktiga strategiska samarbetet baserar sig på att vi företräder bilvarumärkenas fullstän diga produktutbud. Nya bilvarumärken som Bilia väljer att samarbeta med väljs ut med hållbarhetsambitionen som en viktig urvalspa rameter. I utvärdering av plan för omställning, som be skrivs i E11 på sida 77 , har tidsfördröjningen på grund av föryngringen av bilbeståndet analy serats. Tidseftersläpningen innebär att utsläpp i scope 3 förväntas minska med 23 procent till 2030 och 40 procent till 2035 jämfört jäm förelse med 2023. Minskning av utsläpp från 2035 och framåt kommer vara beroende av regleringar för förbränningsmotorer. Det finns en osäkerhet i aktuella interna och externa prognoser för försäljning av antal utsläppsfria bilar som kan påverka estimerade minskningar av utsläpp. Bilias verksamhet baserar sig på en affärsstrategi att vara en helhetsleverantör för kundens behov under bilägandet. Vi bedömer att en selektering av Bilia till att enbart omfatta utsläppsfria bilar och tjänster inte bidrar till att utsläppen för samhället minskar. Utsläppen skulle förflyttas till andra aktörer i branschen som valt att inkludera även icke utsläppsfria bilar och tjänster till exempel begagnade fos sildriva bilar och fossila drivmedel. Klimatscenarioanalys Fysiska klimatrisker är särskilt relevanta i ett 4gradersscenario, där mer frekventa, intensiva och extrema väderhändelser kan påverka både Bilias egen verksamhet och leverantörskedjan. Effekten av klimatförändringarna är störst i leverantörskedjan. Om extremväder drabbar biltillverkarna och deras underleverantörer kan detta generera leveransstörningar som orsakar leveransförseningar för Bilia. Bilia ser inte detta som väsentligt för vår lönsamhet då branschen som helhet påverkas och förutsättningarna kommer vara samma för alla. Bilia bedömer inte att fysiska klimatrisker, så som översvämningar och ras, har en väsentlig påverkan på verksamhetens hyrda eller ägda anläggningar. Bilia anser att bolaget har goda förutsättningar och är väl rustat för klimatför ändringar och den omställning som branschen har framför sig oavsett tidshorisont (kort , medel och lång sikt). Vårt klimatavtryck är del av en global värdekedja där vi samarbetar med bilvarumärken som har en hållbarhetsambi tion och vi är trygga med att de genomför de förändringar som krävs. Vi tar vårt ansvar ge nom att ställa om utifrån Bilias förutsättningar och bidra till att branschens klimatutsläpp är transparenta. 60 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 61 ===== ALLMÄN INFORMATION forts E1 OMSTÄLLNINGSRISKER Område Klimatrelaterad risk Påverkan på Bilia/ kommentar Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Risknivå Tids- horisont Anpassning för resiliens Politik och juridik Högre priser på CO2-utsläpp ETS, EU:s utsläppshandelssystem påverkar inte Bilias drivmedelsaffär direkt eftersom handeln med utsläppsrätter påverkar samarbets partnern OKQ8. ✓ Låg <5 år Bilia ser inget behov av riskminskande åtgärder. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen av lag stiftningen och marknadens efterfrågan på elbilar. Reduktionsplikten Bilia ser ännu ingen påverkan på kunders köpbeteende på grund av prissättning på CO 2utsläpp eller reduktionsplikten. Långsiktigt kan Bilia förlora kunder som har möjlighet att välja andra transportmedel framför eget fossildrivet fordon. ✓ Låg <5 år Bilia ser inget behov av riskminskande åtgärder. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen. Ökade regleringar för fordon med förbränningsmotor Intressenter och samarbetspartners kan ställa högre krav på Bilia som återförsäljare att fasa ut bilar med förbränningsmotorer. Det är ingenting Bilia ser tecken på idag. ✓ Låg 5–10 år Bilia samarbetar med bilvarumärken med hållbarhets ambitioner och som förhåller sig till aktuell lagstiftning. Teknologi Behov av ny utrustning Det finns en risk att Bilia behöva byta ut utrustningen i större skala i våra verkstäder än vad vi är vana vid. Faktorer som kan påverka denna risk är att: • Elbilar behöver annan typ av service, exempelvis bromsar, vindrutor, däck och hjulinställning än traditionella fossildrivna bilar. • Behovet av service på bilbatterier kommer att öka i framtiden. ✓ Låg 5–10 år Norge är den ledande marknaden på service av elbilar. Bilias andra verksamhetsländer kan lära av Norge som ett framtidexempel. Därigenom kan vi göra fort löpande anpassning i verkstäderna och kompetens utveckla personalen för att möta nya servicebehov. Investeringar i laddinfrastruktur Det finns en låg risk att Bilia konkurrerar med sig själv i drivmedels affären när laddmöjligheter erbjuds. Om Bilia inte erbjuder laddinfra struktur till kunder finns risk för att inte vara en "one stopshop". Pågående utbyggnad av laddinfrastruktur för egna bilar genomförs med risk för att de inte används. Investeringen kan ske i omogen teknik då snabbladdning ännu inte är tillgänglig. ✓ Låg <5 år Bilias kommer att fortsätta följa utvecklingen av ladd teknologi och utvärdera om det finns en affärsmöjlig het för Bilia att erbjuda laddinfrastruktur för kunder Laddstationer för egna bilar används för testning innan eventuell utbyggnad i framtiden. Marknad Ökade drivmedelspriser Det finns en risk att försäljningen minskar med ökat pris, men endast marginellt. För kunder utanför storstadsområden är behovet konstant. ✓ ✓ ✓ Mycket låg <5 år Bilias kommer att fortsätta arbeta för att öka andelen sålda elbilar och följa efterfrågan på marknaden. Osäker tillgång på biobränslen Påverkan på Bilia är liten eftersom Bilia inte är huvudleverantör av bränsle utan partner till OKQ8 och TANKA i Sverige. Det finns en risk för våra partners att investera resurser i marknaden för biobränsledrivna bilar. Om drivmedelspriserna ökar leder det troligen till minskad efterfrågan på rena biobränslen och drivmedel i allmänhet. ✓ ✓ Mycket låg <5 år Bilia ser inget behov av riskminskande åtgärder. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen. Resiliens Resiliensanalysen, som utfördes under 2025, bygger på de omställningsrisker som identifie rades i klimatscenarioanalysen och de fysiska klimatrisker som Bilia identifierat vid översynen. För information om hur vi ser på vår resiliens för respektive identifierad risk, se resiliensanalysen som presenteras för verksamheten på kort, medium och lång sikt i tabell nedan. 61 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 62 ===== ALLMÄN INFORMATION FYSISKA RISKER Område Klimatrelaterad risk Påverkan på Bilia/ kommentar Upp- ströms Egen verk- samhet Ned- ströms Risknivå Tids- horisont Anpassning för resiliens Vatten Kroniska Ändrade nederbörds - mönster/nederbördstyper Bilia hyr de flesta av sina anläggningar varför den finansiella påverkan av ändrade nederbördsmönster/nederbördstyper och stigande havs nivåer anses vara låga. ✓ Mycket låg >10 år För egenägda fastigheter kommer Bilia att genomföra de klimatanpassningar som eventuellt kan komma att krävas. Detta hanteras av fastighetsfunktionerna. Stigande havsnivåer Kan komma att påverka biltillverkares fysiska tillgångar och investeringar. ✓ Hög >10 år Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. Vattenstress Vattenstress kan komma att påverka biltillverkares produktions process med risk för driftstörningar. Den största risken för oss som återförsäljare och servicebolag är leveransförseningar på grund av att våra biltillverkare påverkas. ✓ Hög >10 år Enligt WWF riskfilter har flera av våra biltillverkare produktionsanläggningar i områden med hög risk för vattenbrist (ex Mercedes Kina). Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. Akuta Kraftig nederbörd Kraftig nederbörd i form av hagel kan orsaka skador på bilar som för varas utomhus. Översvämning kan orsaka produktionsbortfall för att fokus på att hantera den akuta händelsen kommer prioriteras framför försäljning och reparation av bilar. ✓ Låg 510 år Bilia har en styrka i att ha många anläggningar vilket gör att vi kan omdirigera kunder och flytta bilar mellan anläggningar. Översvämning Översvämning kan även leda till att kunder inte kan komma till anlägg ningarna och vi kan inte ta emot inleveranser. ✓ Låg 510 år Enligt WWF riskfilter är det låg risk för översvämning i Sverige och Norge. Belgien lider högre risk. Översvämning kan komma att påverka biltillverkare med risk för fysiska tillgångar och investeringar samt orsaka driftstörningar. Den största risken för oss som återförsäljare och servicebolag är leverans förseningar på grund av att våra biltillverkare påverkas. ✓ Hög <5 år Enligt WWF riskfilter har flera av våra biltillverkare produktionsanläggning i områden med hög risk för översvämning (ex Volvo Kina). Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. Fast massa Kroniska Markerosion Bilia har ett fåtal anläggningar som är geografiskt placerade i områden med risk för markerosion. ✓ Låg >10 år Marken har stärkts upp där ras har förekommit. Kusterosion Kusterosion kan komma att påverka biltillverkares fysiska tillgångar och investeringar. ✓ Hög >10 år Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. Akuta Jordskred Jordskred kan komma att påverka biltillverkare med risk för fysiska tillgångar och investeringar samt orsaka driftstörningar. Den största risken för oss som återförsäljare och servicebolag är leverans förseningar på grund av att våra biltillverkare påverkas. ✓ Hög 510 år Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. Vind Akuta Storm inklusive snö-, damm- och sandstorm I pessimistiskt scenario kan extrema väderhändelser i form av stormar leda till ökad sårbarhet i elförsörjningen ✓ Låg 510 år Elavbrott påverkar produktiviteten vilket i sin tur kan påverka vår omsättning. Cyklon, orkan, tyfon Akuta klimateffekter relaterade till vind kan komma att påverka bil tillverkare med risk för fysiska tillgångar och investeringar samt orsaka driftstörningar. Den största risken för oss som återförsäljare och service bolag är leveransförseningar på grund av att våra biltillverkare påverkas. ✓ Hög >10 år Enligt WWF riskfilter har flera av våra biltillverkare produktionsanläggning i områden med hög risk för tropiska cykloner. Volvo Cars tar upp denna risk i sin hållbarhetsrapportering. Vi bedömer inte att detta kommer att påverka Bilias affär. forts E1 62 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 63 ===== ALLMÄN INFORMATION SBM-3, S1 Egna arbetskraften De inverkningar som identifierats och beskrivits i ESRS 2 IRO 1 för den egna arbetskraften är starkt kopplade till Bilias strategi och affärs modell. Personalens engagemang, välmående och säkerhet kan påverka vilken tillväxttakt organisationen klarar av samt vilken förmåga organisationen har att möta uppsatta mål. Bilias arbetskraft består främst av egna anställda men även av inhyrd arbetskraft. Den inhyrda arbetskraften kan vara både egna företagare eller arbetstagare via bemannings företag. Alla i Bilias arbetskraft omfattas av denna standard. Om en viss typ av anställda och inhyrd arbetskraft är föremål för väsentlig inverkan i denna standard, så anges det i be skrivningen av inverkansområden. Andra arbetsrelaterade rättigheter bedöms som ej relevanta för den egna arbetskraften då inga betydande risker för tvångsarbete eller barnarbete finns i Bilias egna verksamhet. Arbetstagarnas arbetsmiljö En hälsosam arbetsmiljö är inte begränsad till säkerhet i den fysiska arbetsmiljön. Den innefat tar också sociala och arbetsrelaterade faktorer såsom arbetsbelastning och stress. Press på ökade intäkter och effektivitet kan resultera i att både egna anställda och inhyrd arbetskraft upplever stress på grund av hög ar betsbelastning. Enskilda individer kan må sämre på grund av hög arbetsbelastning med risk för inkomstbortfall vid sjukskrivning som en påföljd av stress. Sjukskrivning kan också påverka kolle gors välmående när arbetsbelastningen ökar på grund av att en arbetstagare är frånvarande. För Bilia är det viktigt att arbeta tillsam mans för att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Trots grundinställningen att ha en trygg och hälsosam arbetsmiljö finns det risker förenade med att arbeta med bilar, utrustning och kemikalier vilket underbyggs av krav på ansvarsfördelning, rutiner och uppföljning i nationell lagstiftning. I Bilias verkstäder är risken som störst för all varlig skada under arbete med bilar på lyft, vid arbete som kräver vissa kemikalier samt arbete med elbilar. Det kan påverka egna arbets kraften där risken främst finns på individnivå snarare än är en systematisk problematik. Vid allvarlig skada riskerar enskilda individer att inte längre kunna utföra specifika arbetsmoment, sjukskrivning eller att inte kunna återgå till arbetet. Utbildning och kompetensutveckling Kompetensutveckling och utbildning blir allt viktigare sett till förändringstakten i den bransch där Bilia verkar. Serviceaffären är ett exempel där det finns krav på ny kompetens hos arbetstagare och ny utrustning i anläggningar för att hantera den nya teknologin på bästa sätt. Mellan 10 och 15 procent av Bilias egna arbetskraft har i medarbetarundersökningar senaste åren uppgett att det saknas balans mellan kraven i deras yrkesroll och möjligheten till utbildning och kompetensutveckling, vilket negativt kan påverka både arbetsmiljön och företagets långsiktiga förmåga att utveckla och behålla kompetens. Detta har direkt koppling till företagets affärsmodell, då Bilia är en tjänste och kunskapsintensiv verksamhet inom bilförsäljning och service där de anställdas kompetens är avgörande för kundnöjdhet och konkurrenskraft. Ojämn könsfördelning För att Bilia ska vara framgångsrikt och fortsät ta att växa är det viktigt att attrahera, rekrytera och aktivt sträva efter att behålla och utveckla mångfald bland våra anställda. Löpande arbete görs med värdegrunden och företagskulturen för att alla ska känna sig välkomna och inklude rade. En jämn könsfördelning har en positiv effekt på såväl arbetsmiljön som lönsamheten. Bilia och bilbranschen är mansdominerad, särskilt gällande service och försäljning. Därför vill vi öka andelen kvinnor inom dessa affärs områden, och som ett första steg fokusera på andelen kvinnor i vår försäljningsverksamhet. Bilia har under flera år haft en aktiv rekryte ringspolicy för kvinnor, som främst syftar till att öka andelen kvinnor inom försäljning, service och ledningspositioner. Detta har förbättrat könsbalansen, och det förväntas att detta kommer att skapa en mer dynamisk arbetsplats med ökade möjligheter till innovativt tänkande och perspektivdelning mellan de anställda. Vidare förväntas åtgärden leda till positiva effekter på arbetsmiljön, vilket i sin tur kan öka företagets lönsamhet. Se S1 sida 101 för ytterligare upplysningar kopplat till de identifierade inverkningarna för den egna arbetskraften gällande policyer, åtgärder, mål och utfall. 63 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 64 ===== ALLMÄN INFORMATION SBM-3, S2 Arbetstagare i värdekedjan på arbetsvillkor i produktions och distributions ledet. Samtidigt innebär affärsmodellen även möjligheter att påverka positivt genom aktiv dialog och uppföljning av uppförandekoden för leverantörer. Brist på insyn och därtill svårigheter att säker ställa kodens efterlevnad kan leda till bristande arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan och kränkningar av mänskliga rättigheter. I förläng ningen kan brist på insyn i leverantörsledet leda till leveransinverkningar och skadat förtroende hos kunder och samarbetspartners. Samtidigt kan Bilias varumärke och konkurrenskraft po tentiellt stärkas genom att aktivt främja rättvisa löner, jämställdhet och trygga arbetsvillkor i hela värdekedjan. För att hantera dessa potentiella inverkningar arbetar Bilia med en riskbaserad due diligence process i enlighet med internationella riktlin jer vilken beskrivs i Bilias uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer ställer tydliga krav, och som en del i processen genomför Bilia en intern leverantörsbedömning, enligt den interna inköpspolicyn. Leverantören ombeds samtidigt att göra en egenrapporte ring vars resultat rapporteras tillbaka till Bilia. Detta kompletteras med nära dialoger med de leverantörer som har avtal med Bilia samt en granskning av deras egenrapportering enligt Bilias riskbaserade process för leverantör. Bero ende på den bedömda risknivån fattas därefter beslut om eventuell vidare granskning. Bilia ämnar prioritera åtgärder för kvinnor, migrant arbetare, unga arbetstagare och fackligt aktiva, som i väsentlighetsbedömningen har visat sig vara extra utsatta. Genom att löpande integrera dessa lärdomar i inköp, produktstrategi och personalpolitik stär ker vi vår förmåga att skapa långsiktig resiliens i leverantörskedjan. Det sker genom kontinuer ligt arbete tillsammans med Bilias leverantörer samt branschnära kunskapsutbyte. Bilia ska bidra till förbättrade arbetsvillkor i de delar av värdekedjan där riskerna är som störst genom att genomföra robusta leverantörsutvärde ringar, kontinuerligt arbeta med en riskbaserad due diligence process och arbeta med olika åtgärder för att säkerställa att leverantörer efterlever vår uppförandekod för leverantörer. Bilia välkomnar de åtgärder som biltillverkare gör inom transparens och spårbarhet för hög risk och konfliktmineraler såsom investeringar 1) Business and Human rights centre, https://www.business humanrights.org/en/latest news/ exposedchild labourbehind smartphone andelectric carbatteries/ (2016) Driving Force Automotive supply chains and forced labor in the Uyghur Region , Laura Murphy, Kendyl Salcito, Yalkun Uluyol, Mia Rabkin och ett anonymt författarteam. (2022) UN trade & developement https://unctad.org/news/developing countries pay environmentalcostelectric carbatteries (2020) Amnesty International, Child labour behind smart phone and electric car batteries (2016) i robusta spårbarhetsverktyg och tredjeparts granskningar för att säkra mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Bilia strävar efter att säkerställa anständiga arbetsvillkor i värde kedjan via vår uppförandekod för leverantörer och att samarbeta kring mitigerande åtgärder med andra aktörer när överträdelser av arbets tagares rättigheter identifieras. Koncernen ser förbättrade arbetsvillkor som ett gemensamt ansvar där arbetsgivare, arbetstagare, reger ingar, fackföreningar och arbetstagarorganisa tioner behöver bidra tillsammans. Policyer och riktlinjer har införts för att skydda arbetstagares rättigheter samt för att förhindra barnarbete och modernt slaveri. Genom dessa åtgärder strävar Bilia efter att minska potenti ella negativa inverkningar och samtidigt bidra till långsiktigt hållbara arbetsförhållanden i hela värdekedjan. För mer information om Bilias inköpspolicy, riskbaserade process för leverantörer, centrala och lokala avtal och uppförandekod för leverantörer, se S2 sida 110. Bilia är beroende av en global och komplex vär dekedja, vilket innebär potentiella negativa in verkningar kopplade till mänskliga rättig heter1), likabehandling och lika möjligheter för alla och anständiga arbetsvillkor. Väsentlighetsbedöm ningen visar på väsentlig potentiell negativ inverkan gällande låga löner, brist på fackliga rättigheter, diskriminering, överdriven arbets tid, arbetsmiljörisker i produktion och lager, samt diskriminering, trakasserier och bristande inkludering. Särskilda potentiella inverkningar har identifierats för kvinnliga arbetstagare. Bilia har även identifierat potentiella inverkningar för barnarbete och tvångsarbete i leverantörsled uppströms, framför allt i regioner med svag regulatorisk efterlevnad. Dessa potentiella inverkningar är nära kopplade till Bilias affärsmodell och strategi. Företaget verkar i en bransch där relationer med bil och bildelstillverkare är centrala för verksamheten. Bilias affärsstrategi, som bygger på långsiktiga partnerskap och ett brett utbud av tjänster kopplade till mobilitet, påverkar direkt de villkor som präglar leverantörsledet. Inköpsstrategi, prissättningsmodeller och krav på korta leveranstider kan i vissa fall skapa tryck 64 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 65 ===== ALLMÄN INFORMATION Bilias dubbla väsentlighetsbedömning genom fördes utifrån processbeskrivningen nedan. Delmomenten presenteras i övergripande ord ning men processen var iterativ med löpande kompletteringar och justeringar efter det första resultatet. Förberedelser och omfattning Bilias hållbarhetsfunktion samlade in tidigare arbete och underlag som användes som grund. Detta innefattade bland annat värdering av miljöaspekter enligt ISO 14001 samt bedömning av koncernövergripande risker och möjligheter. Tillsammans med externa experter sattes grund läggande trösklar och metodik för värderingen. Identifierade nyckelpersoner i våra verksamhets länder fick en introduktion till CSRD för att skapa förståelse och förutsättningar till arbetet. Kartläggning Bilias viktigaste intressenter har kartlagts enligt ramen för ISO 9001. Här identifierades inves terare, kunder, personal, samarbetspartners, myndigheter och planeten som mest betydan de. Bilias värdekedjor kartlades från råvaru utvinning till sluthantering. Dessa utgick från produkter och tjänster som finns inom Bilias affärsområden, samt andra verksamhetsom råden såsom fastighetsbolag. Värdekedjorna aggregerades därefter upp till en övergripande värdekedja som kunde gälla för hela Bilia. Interna och externa intressenter Intressenter gavs möjlighet att lämna synpunkter på vad som är viktiga hållbarhetsområden för Bilia. För Bilias interna intressenter hölls det work shops med identifierande nyckelpersoner såsom till exempel Bilias koncernledning. De fick bland annat identifiera Bilias inverkningar, risker och möjligheter. Dessutom intervjuades vissa interna nyckelpersoner för mer information om ett speci fikt område, och en koncernövergripande enkät gick ut till samtliga anställda för att fånga upp de ras viktigaste hållbarhetsområden. Den primära användaren av Bilias hållbarhetsförklaring är ana lytiker som tar fram underlag till investerare och långivare. Synpunkter från externa intressenter som analytiker, försäkringsbolag och biltillverkare samlades in via analytikerbrev, mejl, intervjuer och möten. Kunders synpunkter samlades in via en enkät i Bilias nyhetsbrev i Sverige och Norge. Alla synpunkter användes i identifieringen av områden där Bilia har inverkningar, risker och möjligheter, samt i ett senare steg för att validera utfallet. Bedömning av väsentlighet Väsentlighet av alla identifierade områden gjordes utifrån satta värderingsparametrar och trösklar. Bedömningen beaktade var inverkningar, ris ker och möjligheter uppstod i Bilias värdekedja IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Miljö, Samhälle och Styrning Bilia Inverkans- väsentlighet E2 S1 S2 G1 Finansiell väsentlighet E1 E5 Miljö Samhälle Styrning E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Energi S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla G1 Ansvarsfullt företagande Förvaltning av förbindelser med leveran törer, inbegripet betalningsrutiner E2 Miljöförorening Miljöförorening av vatten S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Avfall Hantering av inverkningar, risker och möjligheter 65 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 66 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 1 och/eller verksamhetsområde, tidshorisonter, positiv/negativ samt faktisk/potentiell inverkan, beroenden och eventuell inverkan gällande mänskliga rättigheter. Värderingen gjordes på underämne och del underämne inom respek tive ämnesstandard av hållbarhetsfunktionen tillsammans med externa experter samt interna nyckelpersoner. Här beaktades även kopplingar för inverkningar, risker och möjligheter med våra beroenden, såsom leveransproblem i samband med nya bilar kan medföra både en risk och en möjlighet för oss. Utmaningar har funnits i att få förståelse och kunskap om den inverkan samt de rele vanta mått som finns i värdekedjan långt bort från vår verksamhet. Experter har, förutom egen expertkunskap, bidragit med rapporter och granskningar kopplat till bilbranschen från oberoende källor som till exempel Swedwatch, World Benchmarking Alliance och UN trade & development samt hållbarhetsrapporter publi cerade av biltillverkare. Utifrån dessa underlag har antaganden gjorts om att biltillverkare har liknande eller identiska inverkningar i sina respektive värdekedjor. I samband med identi fierade ämnen dokumenterades antaganden, motiveringar och källor. Samtliga parametrar för värdering av allvar lighetsgraden (skala, omfattning och oåterkal lighet) utgick från en femgradig skala. Genom snittet av värderingen av dessa parametrar gav en allvarlighetsgrad. Särskild hänsyn har tagits för allvarlighetsgrad i samband med inverkan på mänskliga rättigheter. Allvarlighetsgrad i kombination med sannolikhet resulterade i ett värde på väsentlighet. En inverkan, risk eller möjlighet, även kallad IRO, med ett värde lika med eller högre än tröskelvärdet blev väsentlig i den dubbla väsentlighetsbedömningen, även kallad DMA. Om värdet på väsentlighet un dersteg tröskelvärdet bedömdes IRO inte vara väsentlig. Värderingen av finansiella risker och möjligheter utgick från en tregradig skala avse ende effekt på verksamhetens resultat. Bedöm ning av väsentlighet utgick från storlek på den finansiella effekten samt sannolikheten att det inträffar. Den tregradiga skalan för värdering av finansiell effekt baserades på rörelseresulta tet för Bilia. Skala för sannolikhet vid finansiell värdering var desamma som vid värdering av inverkningar. Samma övergripande modell an vänds för utvärdering av risker och möjligheter för Bilia i ett eget utvecklat verktyg. Löpande anpassningar gjordes i metod, trösk lar och värderingar för att bättre särskilja mel lan vad som är relevant utifrån värdekedjan och vad som är Bilias väsentliga områden, samt i samband med tydliggörande av krav och praxis efter första CSRD rapporterna lanserades. Validering Valideringsworkshops hölls i samband med första utfallet av den dubbla väsentlighetsbe dömningen. I samband med justeringar under processen så har ytterligare validering gjorts. Revisionsutskott och styrelse har under året tagit del av resultatet vilket har godkänts av koncernledningen samt styrelsen. Intern kontroll Då den dubbla väsentlighetsbedömningen genomfördes för första gången och justerades löpande har ingen fördefinierad process för intern kontroll av bedömningen funnits. I sam band med justeringar har metodiken och källor tagits hänsyn till för att säkerställa öppenhet, objektivitet och konsekvens i arbetet. Integrering i övergripande riskhanterings- och ledningssystem Bilia har en integrerad process för hantering av hållbarhetsrisker tillsammans med övriga riskut värderingar i koncernen. Riskerna bedöms och prioriteras utifrån sannolikhet och inverkan på människor, miljö och verksamhet, med särskilt fokus på klimatpåverkan, leverantörskedjor och övergångsrisker kopplade till elektrifiering. På så sätt beaktas hållbarhetsrisker vid faststäl lande av Bilias totala riskprofil och prioritering av riskhanteringsåtgärder med styrning av Bilias revisionsutskott som i likhet med riskhan tering även hanterar möjligheter i tillämpliga fall. Bedömningen av risker baserar sig bland annat på Bilias dubbla väsentlighetsbedömning samt information från branschorganisationer, biltillverkare och historisk branschdata. Framtida arbete Bilia kommer årligen utvärdera den dubbla väsentlighetsbedömningen för att säkerställa relevans, praxis och nya eller ändrade underlag från våra intressenter. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga klimatrelate - rade inverkningar, risker och möjligheter De klimatrelaterade inverkningarna, riskerna och möjligheter som presenteras i tabell på sida 5657 har kartlagts och bedömts med samma metod som beskrivs i IRO 1 sida 6566. Effek terna av koncernens klimatpåverkande utsläpp har baserats på resultat från klimatberäkning arna från tidigare år. I översynen av fysiska risker inkluderades, på en övergripande nivå, även biltillverkarna som Bilia företräder. Fysiska klimatrisker Vid analysen av fysiska klimatrisker, som innefat tade kartläggning av både akuta och kroniska risker, identifierades förändringar i nederbörds mönster, vattenbrist, översvämning, mark och kusterosion, jordskred, storm och cyklon, orkan och tyfon som risker att utvärdera och bedöma. För analysen användes WWF riskfilter där Bilia fokuserade på ett pessimistiskt scenario för 2030 respektive 2050 vilket motsvarar ett 4graders scenario, hög uppvärmning med begränsade klimatåtgärder (RCP6.0/RCP8.5). I WWF riskfilter har Bilias anläggningar lagts in med företags adress vilket ger specifika geospatiala koordi nater för verktyget att använda vid bedömning och redovisning av risk baserat på geografiskt position. I analysen har Bilia, förutom egen verk samhet, även beaktat produktionsanläggningars geografiska position utifrån den publika informa tion från biltillverkarna som Bilia kunnat hitta om placering av dessa. Inverkan av de fysiska riskerna i WWF riskfilter bedöms enskilt av verktyget. Filtret använder en femgradig skala där intervallen motsvarar: 1,0–1,8 Mycket låg risk >1,8–2,6 Låg risk >2,6–3,4 Medel risk >3,4–4,2 Hög risk >4,2–5,0 Mycket hög risk För att linjera intervallen för riskgraden i riskfil tret med allvarlighetsgraden för omställnings riskerna har Bilia valt att slå ihop hög risk och mycket hög risk. Omställningsrisker I arbetet med omställningsrisker utgick Bilia från scenariovariabler baserade på analyser av bilbranschen och energisektorn från internatio nella organisationer och företag som Internatio nella energiorganet (IEA) och S&P Global. Därtill beaktades EU:s utsläppspolitik för Parisavtalet, inbegripet att den globala tem peraturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C, med särskild hänsyn till regleringar som styr bilbranschen. Omställningsriskerna inver kar främst på biltillverkarna och deras produkter i värdekedjan uppströms, vilket får följdeffekter på Bilias som återförsäljare och våra kunder i värdekedja nedströms. 66 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 67 ===== ALLMÄN INFORMATION Vid identifiering av omställningsrisker beaktades följande underlag: • EU Parlamentet (Fit For 55) • EU ETS II: buildings, road transport • EU:s övergripande mål för transportsektorn med att minska utsläppen med 55 procent (Europeiska rådet –55% paketet) • Analys av efterfrågan på biobränslen (IEA Transport Fuels) • Analys av minskning av utsläpp från alumi nium och stål (IEA Steel and Aluminium) • Analys om omställningen till elektrifierade bilar (IEA Outlook for emission reduction) • Bilbranschens energiomställning (S&P Global, Automakers’ decarbonization ef forts in action, July 2024) I workshop med nyckelpersoner från finans, inköp, fastighetsfunktion och affärsutveckling samt med stöd av experter identifierades poten tiella omställningsrisker som bedömdes utifrån relevans för, och tillämplighet på Bilias verk samhet. De omställningsrisker som uppfyllde kriterierna relevans och tillämplighet för Bilia sammanställdes och värderades enligt nedan beskrivna skalor. Den totala riskpåverkan värderades i huvud sak utifrån den finansiella risken. I analysen var därför sannolikheten för påverkan på Bilia inte en avgörande aspekt. Allvarlighetsgraden för både fysiska klimatris ker och omställningsrisker baserades på skalan; mycket låg, låg, medel samt hög. För omställningsriskerna motsvarar allvarlig hetsgraden Mycket låg: <2% påverkan på rörelseresultatet Låg: 2–5% påverkan på rörelseresultatet Medel: 5–15% påverkan på rörelseresultatet Hög: >15% påverkan på rörelseresultatet forts IRO 1 Följande tidshorisonter har använts: Kort sikt: ett till fem år Medellång sikt: fem till tio år Lång sikt: tio år och längre Drivmedelsaffären bedömdes som särskilt svår att få förenlig med en klimatneutral ekonomi trots att de inlåsta växthusgasutsläppen är låga. För mer information om Drivmedelsaffä ren se E11 på sida 77 . Identifierade fysiska risker och omställnings risker linjerar med risker identifierade i förvalt ningsberättelsens avsnitt risker och möjligheter på sidorna 33–36. Bilias plan för omställning som presenteras i SBM3 på sida 56 baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete med våra utvalda bilva rumärken där Bilias försäljning av nya och be gagnade bilar samt tillhörande service kommer vara integrerad med bilvarumärkenas övergång till utsläppsfria bilar enligt scenariovariablerna. I scenarioanalysen gjordes även antaganden om årlig tillväxt inom bilförsäljning som helhet, försäljningen av nya elbilar och försäljningen av begagnade elbilar. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar I samband med identifieringen och värderingen enligt den dubbla väsentlighetsbedömningen har Bilia samlat in underlag från anläggningar gällande föroreningar. Uppgifter från värdeked jan har baserats på internkunskap, offentligt tillgänglig information, samt stöd från experter som användes i samband av genomförandet av den dubbla väsentlighetsbedömningen. Underlag för att bedöma miljöföroreningar har primärt gällt vattenprover men även infor mation om spillolyckor som kan ske på våra anläggningar. Verktyget WWF riskfilter har även använts för att hämta in information om vattenstatus i våra verksamhetsländer samt kartläggning av inverkningar kopplat till vat ten på anläggningsnivå för samtliga av våra anläggningar. Identifieringen och värdering av inverkningar, risker och möjligheter har följt samma tillväga gångssätt som användes vid den allmänna be dömningen av den dubbla väsentlighetsbedöm ningen. Berörda samhällen har inte samråtts med i samband med identifiering och värdering av miljöföroreningar. Inverkan avser samtliga anläggningar som utför tvätt av bil eller reservdelar i Bilias service verksamhet i våra verksamhetsländer. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till vat- tenresurser och marina resurser Utfallet i vår DMA visar att koncernens verksam heter, värdekedjan uppströms och värdekedjan nedströms inte har en direkt väsentlig inverkan på eller några risker och möjligheter kopplat till vattenresurser och marina resurser. Inverk ningar, risker och möjligheter har kartlagts och bedömts med samma metod och värderingspa rametrar som beskrivs i IRO 1 sida 65. Verktyget WWF Water Risk Filter har använts för att hämta in information om vattenstatus på anläggningsnivå för samtliga anläggningar i alla verksamhetsländer. I verktyget har Bilias anläggningar lagts in med företagsadress vilket ger specifika geospatiala koordinater för verk tyget att använda vid bedömning och redovis ning av grad av inverkan baserat på geografiskt position. Ingen av anläggningarna i Sverige, Norge och Luxemburg ligger i geografiska områden med hög risk för vattenbrist. I Belgien och Luxemburg är det ändock praxis att samla in regnvatten och använda dagvatten i vissa applikationer. Filtret analyserar även vattenkvaliteten. Den har koppling till tillståndet hos "main basin", i vårt fall Östersjön, Norska Havet, Nordsjön och floderna Maas och Moselle. Vattenkvaliteten i dessa "basins" anses inte vara god och ställer krav på oss att följa myndigheter riktlinjer för att begränsa miljöförorening av vatten. Vattenanvändningen vid utvinning och bear betning av råvaror samt vid tillverkning av pro dukter i värdekedjan uppströms har kartlagts och bedömts på en övergripande nivå med stöd av rapporter och granskningar kopplat till bilbranschen från oberoende källor. Inga samråd har genomförts med intressen ter eller berörda samhällen. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biolo- gisk mångfald och ekosystem Vår bedömning är att koncernens verksamhe ter, värdekedjan uppströms och värdekedjan nedströms inte har en direkt väsentlig inverkan på eller några risker och möjligheter kopplat till biologisk mångfald och ekosystem. Inverk ningar, risker och möjligheter har kartlagts och bedömts med samma metod och värderingspa rametrar som beskrivs i IRO 1 sida 65. Verktyget WWF Biodiversity Risk Filter (BRF) har använts för att hämta in information om status på anläggningsnivå för samtliga an läggningar i Bilias verksamhetsländer. Förutom inverkan baserat på geografiskt position, har även bransch och plats i värdekedja lämnats som parametrar till verktyget för bedömningen och redovisningen av grad på inverkan. Verkty gets redovisning av inverkan från hela värde kedjan medför att Bilia tillskrivs inverkan som Bilia inte har rådighet över. 67 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 68 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 1 Med stöd av WWF BRF har Bilia undersökt hur verksamheten och värdekedjan potentiellt kan ha inverkan på ekosystemtjänster inom tre områden; försörjande tjänster (vatten och råmaterial), möjliggörande reglerande och stöd jande tjänster (luft och vattenrening), begrän sande reglerande tjänster (skydd mot fysiska klimatrisker) samt vilken inverkan branschen och vår verksamhet har generellt på biologisk mångfald. Inverkan i WWF BRF bedöms enskilt av verkty get som genererar ett utfall presenterat som ett tal mellan 1,0 och 5,0 där: 1,0–1,8 Mycket låg risk >1,8–2,6 Låg risk >2,6–3,4 Medel risk >3,4–4,2 Hög risk >4,2–5,0 Mycket hög risk Enligt verktyget identifierades att samtliga av Bilias anläggningar låg inom riskintervallet 1,0 3,4 relaterat till de tre områden som undersökts. I analysen har Bilia även beaktat biltillverkarna och deras produktionsanläggningars geogra fiska position utifrån den publika information Bilia kunnat hitta. Riskfiltret identifierade att i tillverkningsledet i värdekedjan ökar den poten tiella störningen från låg medel till medel hög framförallt för de försörjande tjänsterna. Bilia har inte bedömt omställningsrisker och fysiska risker direkt relaterade till biologisk mångfald. Systemrisker har inte bedömts däremot ser vi ett samband mellan klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Bilia har inte konsulterat berörda samhällen i samband med bedömningen av väsentlighet gällande biologisk mångfald. Förutom användningen av WWF BRF har Bilia med stöd av Naturvårdsverkets databas inventerat de svenska anläggningarnas närhet till känsliga och skyddade områden. Verksam heterna i de andra länderna har tillfrågats om kända krav eller försiktighetsmått med koppling till kriteriet. Bilia har fem anläggningar nära skyddade områden varav fyra i Sverige och en i Belgien. Ingen av dessa anläggningar har negativ inverkan på dessa områden då verk samheterna är reglerade av berörda myndighe ter genom försiktighetsmått avseende främst utsläpp av vatten. Om verksamheterna skulle inverka negativt på områdena kommer myndig het att kräva åtgärder. Inga behov av åtgärder för att begränsa för lust av den biologiska mångfalden har konstate rats. Om det ändras kommer tillsynsmyndighet att kommunicera försiktighetsåtgärd till Bilia. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursan- vändning och cirkulär ekonomi I samband med den dubbla väsentlighetsbe dömningen har Bilia granskat resursflöden på övergripande och delvis lokal nivå i den egna verksamheten i våra verksamhetsländer samt värdekedjan i tidigare och senare led. Vid vär dering av värdekedjan har offentligt tillgänglig information i form av leverantörers årsredovis ningar, publicerade studier och publikationer från myndigheter använts för att identifiera och bedöma väsentlighet. De identifierade inverkningarna, riskerna och möjligheterna har värderats med samma metodik och värderings parametrar som användes vid den allmänna värderingen av den dubbla väsentlighetsbe dömningen. För fullständig redogörelse av tillvägagångsätt för identifiering och värdering av konsekvenser, risker och möjligheter se ESRS 2 IRO1 sida 6566. Under arbetet med den dubbla väsentlig hetsbedömningen har Bilia inte samrått med berörda samhällen avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi. Beskrivning av arbetsgången för att fast- ställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med ansvarfullt företagande Identifieringen av inverkningar, risker och möj ligheter relaterade till ansvarsfullt företagande har följt samma metod som övriga dubbla väsentlighetsbedömningen. Frågor relaterade till ansvarsfullt företagande beaktar värdeked jan, samt moderbolag och dotterbolag utifrån geografiskt område samt typ av verksamhet. Se översikten över identifierade väsentliga inverkningarna, risker och möjligheter i SBM3 i Allmänna upplysningar på sida 56. 68 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 69 ===== ALLMÄN INFORMATION Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 GOV1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 40 ESRS 2 GOV1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 41 ESRS 2 GOV4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 51 ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 53 ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalie produktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS 2 SBM1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS E11 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. 77 ESRS E11 Företag som är uteslutna från EUreferensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d g och artikel 12.2 Ej tillämpligt IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 69 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 70 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E14 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimat förändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 80 ESRS E15 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I 81 ESRS E15 Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 81 ESRS E15 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I 81 ESRS E16 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 84 ESRS E16 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmåttnr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 84 ESRS E17 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Ej väsentlig ESRS E19 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Infasning 70 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 71 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E19 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E19 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimat förändrings relaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Infasning ESRS E19 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförande förordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Infasning ESRS E19 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Infasning ESRS E24 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 89 ESRS E31 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E31 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E31 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E34 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E34 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E42 Hållbara mark /jordbruksmetoder/ policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig 71 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 72 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E42 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E42 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E55 Ickeåtervunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I 93 ESRS E55 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I 93 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 63 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I 63 ESRS S11 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 102 ESRS S11 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 102 ESRS S11 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 102 ESRS S11 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 101102 ESRS S13 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 103 ESRS S114 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 108 ESRS S114 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I 108 ESRS S116 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 108 72 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 73 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S116 Överdrivet hög VD lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S117 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I 108 ESRS S117 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 108 ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 64 ESRS S21 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Infasning ESRS S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Infasning ESRS S21 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Infasning ESRS S21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Infasning ESRS S24 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Infasning ESRS S31 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S31 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S34 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig 73 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 74 ===== ALLMÄN INFORMATION forts IRO 2 Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S41 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S41 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S44 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS G11 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 113 ESRS G11 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 113 ESRS G14 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej väsentlig ESRS G14 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig 74 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 75 ===== ALLMÄN INFORMATION Standard Upplys- ningskrav Namn Plats i rapporten Sida ESRS 2 BP1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten ESRS 2 allmänna upplysningar 46 ESRS 2 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter ESRS 2 allmänna upplysningar 48 ESRS 2 GOV1 Förvaltnings , lednings och tillsynsorganens roll ESRS 2 allmänna upplysningar 49 ESRS 2 GOV2 Hantering av hållbarhetsinformation ESRS 2 allmänna upplysningar 50 ESRS 2 GOV3 Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem ESRS 2 allmänna upplysningar 51 ESRS 2 GOV4 Redogörelse för tillbörlig aktsamhet ESRS 2 allmänna upplysningar 51 ESRS 2 GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering ESRS 2 allmänna upplysningar 52 ESRS 2 SBM1 Marknadsställning, strategi, affärsmodell och värdekedja ESRS 2 allmänna upplysningar 53 ESRS 2 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter ESRS 2 allmänna upplysningar 55 ESRS 2 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell ESRS 2 allmänna upplysningar 56 ESRS 2 IRO1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter ESRS 2 allmänna upplysningar 65 ESRS 2 IRO2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring ESRS 2 allmänna upplysningar 69 ESRS 2 MDR P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras E1 Klimatförändringar 78 E2 Miljöföroreningar 87 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 S1 Den egna arbetskraften 101 S2 Arbetstagare i värdekedjan 110 G1 Ansvarsfullt företagande 112 Standard Upplys- ningskrav Namn Plats i rapporten Sida ESRS 2 MDRA Åtgärder och resurser avseende väsentliga hållbarhetsfrågor E1 Klimatförändringar 79 E2 Miljöföroreningar 88 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 91 S1 Den egna arbetskraften 104 S2 Arbetstagare i värdekedjan 111 G1 Ansvarsfullt företagande 114 ESRS 2 MDR M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor E1 Klimatförändringar 84 E2 Miljöföroreningar 89 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 93 S1 Den egna arbetskraften 106 S2 Arbetstagare i värdekedjan 111 G1 Ansvarsfullt företagande 114 ESRS 2 MDRT Uppföljning av policyerna och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål E1 Klimatförändringar 80 E2 Miljöföroreningar 89 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 92 S1 Den egna arbetskraften 105 S2 Arbetstagare i värdekedjan 111 G1 Ansvarsfullt företagande 114 E1 E11 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna E1 Klimatförändringar 77 E1 E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E1 Klimatförändringar 78 E1 E13 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer E1 Klimatförändringar 79 E1 E14 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E1 Klimatförändringar 80 E1 E15 Energianvändning och energimix E1 Klimatförändringar 81 E1 E16 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp E1 Klimatförändringar 82 E2 E21 Policyer relaterade till miljöförorening E2 Miljöföroreningar 87 Förteckning över hållbarhetskrav som Bilia följer Följande förteckning visar vilka upplysningskrav som ingår i hållbarhetsrapporten. Urvalet av upplysningskrav och tillhörande datapunkter har fastställts med utgångspunkt i bolagets dubbla väsentlighetsbedömning. Endast de upplysningskrav som bedömts som väsentliga har inkluderats, baserat på en systematisk bedömning av datapunkternas väsentlighet, inklusive en gapanalys. 75 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 76 ===== ALLMÄN INFORMATION forts Förteckning över hållbarhetskrav som Bilia följer Standard Upplys- ningskrav Namn Plats i rapporten Sida E2 E22 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening E2 Miljöföroreningar 88 E2 E23 Mål relaterade till miljöförorening E2 Miljöföroreningar 89 E2 E24 Miljöförorening av luft, vatten och mark E2 Miljöföroreningar 89 E5 E51 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 E5 E52 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 91 E5 E53 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 92 E5 E54 Resursinflöden E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 93 E5 E55 Resursutflöden E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 93 EU Taxo nomin Upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen Miljöinformation 94 S1 S11 Policyer för den egna arbetskraften S1 Den egna arbetskraften 101 S1 S12 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar S1 Den egna arbetskraften 103 S1 S13 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem S1 Den egna arbetskraften 103 S1 S14 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S1 Den egna arbetskraften 104 Standard Upplys- ningskrav Namn Plats i rapporten Sida S1 S1 5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S1 Den egna arbetskraften 105 S1 S1 6 Uppgifter om företagets anställda S1 Den egna arbetskraften 106 S1 S19 Mångfaldsindikatorer S1 Den egna arbetskraften 107 S1 S113 Mått för utbildning och kompetensutveckling S1 Den egna arbetskraften 107 S1 S114 Mått för arbetsmiljö S1 Den egna arbetskraften 108 S1 S116 Ersättningsindikatorer (löneskillnader) S1 Den egna arbetskraften 108 S1 S117 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter S1 Den egna arbetskraften 108 S2 ESRS 2 BP2 §17 Användning av bestämmelser för infasning i enlighet med tillägg C till ESRS 1 med hänsyn till utökade infasningar enligt Omnibus "quick fix" S2 Arbetstagare i värdekedjan 109 G1 G11 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur G1 Ansvarsfullt företagande 112 G1 G12 Hantering av förbindelser med leverantörer G1 Ansvarsfullt företagande 114 G1 G16 Betalningspraxis G1 Ansvarsfullt företagande 114 76 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 77 ===== MILJÖINFORMATION Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Typ Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Plats i värdekedjan Negativ faktisk inverkan, fysisk risk Egna transporter, bilresor, elförbrukning, uppvärmning och förbrukning av köldmedia orsakar GHG utsläpp i scope 1 och 2 Egen verksamhet Negativ faktisk inverkan, fysisk risk GHG utsläpp sker vid tillverkning av bildelar och montering samt vid framställning av fordonsbränsle. Utsläpp är en del av GHGutsläppen i scope 3. Uppströms Negativ faktisk inverkan, fysisk risk GHG utsläpp i scope 3 sker under användning och sluthantering av produkter och tjänster som säljs Nedströms Negativ faktisk inverkan, fysisk risk Förbrukning av el och andra energislag för drift och uppvärmning Egen verksamhet Omställnings möjlighet Bilias utbud matchar kundernas efterfrågan på hållbarare produkter, till exempel elbilar, och nya tjänster. Egen verksamhet Omställnings risk Förändringar i efterfrågan av produkter och tjänster kan minska behovet av servicetjänster samtidigt som kostnaderna för utbildning och utgifterna för avancerade verktyg ökar. Egen verksamhet Ovan tabell är en sammanfattning av IRO:s kopplade till standarden ”Klimatförändringar”. För fullständig ESRS 2 SBM-3 upplysning, se sida 56 E1 – Klimatförändringar E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Bilia har tre affärsområden: Bilaffären, Service affären och Drivmedelsaffären. Alla tre kom mer med en tidseftersläpning att påverkas av omställningen som branschen genomgår för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Tidseftersläpningen i Bilaffären och klimat påverkan från Drivmedelsaffären gör att utsläppen i scope 3, enligt EU:s nuvarande fast ställda övergripande mål för transportsektorn, uppskattas att minska med 23 procent till 2030 samt med 40 procent till 2035 i jämförelse med 2023 som användes som bas för beräk ningarna. Bilia bidrar i så fall inte till att minska växthusgasutsläppen i en omfattning som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grad i enlighet med Parisavtalet och kommer därför inte att anta en omställningsplan som uppfyller kraven enligt ESRS E1 117 . Bilias utsläppsprofil 2024 visade att mer än 99 procent av utsläppen sker i Scope 3. De största bidragen kommer från försäljningen av nya bilar (55 procent), försäljningen av begagnade bilar (34 procent) och drivmedels försäljningen (nio procent). Fördelat per scope 3kategori stod Inköpta varor och tjänster för 31 procent av utsläppen och Användning av såld vara för 67 procent. Bilias försäljning av nya och begagnade bilar samt tillhörande service kommer vara integrerad med bilvarumärkenas övergång till utsläppsfria bilar. Det långsiktiga strategiska samarbetet baserar sig på att vi företräder bilvarumärkenas fullständiga produktutbud och det bedöms därför inte vara möjligt för Bilia att selektivt bedriva verksamhet med utsläpps fria bilar från bilvarumärkena. Effekten av omställningen kommer att ske och vara mätbar i Bilias verksamhet, men med en tidsfördröjning motsvarande den tid det tar att föryngra bilbe ståndet. Drivmedelsaffären kommer minska i takt med att andelen utsläppsfria fordon ökar. Vi bedömer att Drivmedelsaffärens försäljning av drivmedel förväntas vara aktiv de närmaste fem åren och att fossila drivmedel efterfrå gas av kunder även efter 2035 men i en lägre omfattning. Klimatmål bör vara vetenskapligt baserade och följa en sektorstandard. Enligt sektorstan darden för landbaserad transport ska bolag där mer än fem procent av de totala utsläp pen härrör från produktion eller användning av fyrhjuliga fordon och lastbilar, anses vara biltillverkare. En biltillverkares mål i scope 3 måste, med en 1,5 °Cambition täcka in 100 procent av användarutsläppen i kategori 3.11 Användning av såld vara. I Bilias cirkulära affärsmodell är försäljningen av begagnade bilar och drivme del viktiga för att Bilia ska vara en helhetsle verantör för kundens behov under bilägandet. Bilia bedömer inte att en selektering av försälj ningen till att enbart omfatta utsläppsfria bilar och tjänster bidrar till att utsläppen i samhället minskar. Utsläppen skulle förflyttas till andra Miljöinformation 77 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 78 ===== MILJÖINFORMATION Väsentliga inverkningar och den identifierade omställningsmöjligheten styrs i huvudsak av Bi lias miljöpolicy och Bilias Uppförandekod för le verantörer. Syftet med policyerna är att minska klimatpåverkan i värdekedjan uppströms och i egen verksamhet samt att stötta våra kunder att göra klimatmedvetna val, vilket bidrar till omställningen till bilar med lägre klimatpåver kande utsläpp. Bilia har ingen IRO kopplad till anpassning till klimatförändringarna och därav ingen policy som behandlar detta. Omställ ningsrisken styrs inte av policy utan hanteras i verksamhetens planering med tillhörande handlingsplaner. Åtgärderna som Bilia redovisar i E1 3 för må len i E14, styrs av miljöpolicyn. Miljöpolicy I Bilias miljöpolicy framgår att vi arbetar för att begränsa vår egen klimatpåverkan genom att effektivisera vår energianvändning, använda förnybara energikällor samt fasa ut fossila bränslen. Bilias målsättning är även att erbjuda produkter och tjänster som kan minska våra kunders miljöpåverkan. Det gör vi genom att ar beta med bilvarumärken med klimatambitioner aktörer i branschen som valt att inkludera även icke utsläppsfria bilar och tjänster till exempel begagnade fossildrivna bilar och fossila driv medel. Vårt klimatavtryck är del av en global värde kedja där vi samarbetar med bilvarumärken som har en hållbarhetsambition. I nya sam arbeten, kan Bilia bredda utbudet av elektrifie rade fordon för att passa ett bredare kundseg ment. Vi är trygga i att Bilia kommer att nå bilvarumärkenas förväntningar på andel sålda elektrifierade bilar. I Serviceaffären sker majoriteten av inköpen från de största branschaktörerna inom smörj medel, däck och förbrukningsartiklar samt från biltillverkarnas eftermarknadsorganisationer avseende märkesreservdelar. Även Serviceaffä ren kommer vara integrerad med bilvarumärke nas omställning för att minska utsläppen i hela livscykeln genom exempelvis ökad materialå tervinning. Målen som presenteras i E1 4 täcker Bilias utsläpp i scope 1 och 2 och har ingen koppling till produkt och tjänsteutbud. I egen verksam het är Bilias målsättning att fasa ut fossila bränslen som värmekälla och som drivmedel i transportbilar. Bilia avser inte genomföra andra begräns ningsåtgärder än de som beskrivs i SBM 3 på sida 60 för att anpassa verksamheten till dele gerade förordningar. Kriterierna för att omfat tas av taxonomin utgår från bilarnas utsläpps värden. I takt med branschens omställning och den tidsfördröjning Bilia identifierat, kommer andelen förenlig verksamhet att öka. De inlåsta växthusgasutsläppen från drivme delsaffären i scope 1 och 2, är fram till 2030 försumbara i förhållande till Bilias totala ut släpp. 2024 utgjorde de 0,03 procent av totala utsläppen i scope 1 och 2. Beräkningar med 2024 års siffror skulle ge ett total utsläpp fram till 2030 på 12,5 ton CO2e. Under rapporterings året uppgick de samlade inlåsta växthusgasut släppen från den direkta användningsfasen till 4,2 tCO2e. Vår bedömning är att fossila drivmedel är en produkt som kunderna efterfrågar även efter 2035 och att efterfrågan nästan helt upphört 2050. Baserat på EU:s förslag om lättnader i regleringarna avseende person och trans portbilars utsläpp 2035 och tidigare nämnda tidsfördröjning, kan Bilia i tillägg till fossildrivna begagnade bilar även komma att sälja nya fossildrivna bilar även efter 2035. Därav är det rimligt att anta att det tidigast 2035 kan vara aktuellt för Bilia att på nytt se över förutsätt ningarna för att ta fram och anta en omställ ningsplan. E1-2 Policyer forts E11 och stötta våra kunder till klimatmedvetna val. Vid framtagandet av policyn har interna intres senters intresse beaktas och dessa har givits möjlighet att lämna synpunkter i samband med att policyn skickats ut på remiss. Hela miljöpolicyn finns publicerad på bilia. com och kan nås via länkar på Bilias intranät. Mer information om miljöpolicyn och uppfyllande av MDR Pkraven finns i avsnitt E21 på sida 87 respektive E51 på sida 90. Uppförandekod för leverantörer Koden innehåller försiktighetsprinciper för kli matet och 1,5graders målet i Parisavtalet vilka Bilia vill att våra leverantörer beaktar och res pekterar. Detta inkluderar att begränsa klimat förändringarna genom att reducera utsläppen från den egna verksamheten och värdekedjan genom energieffektivisering och användning och utveckling av förnybar energi. För mer information om Bilias uppfö randekod för leverantörer, se S2 på sida 110. 78 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 79 ===== MILJÖINFORMATION Bilias miljöpolicy och uppförandekod för leveran törer syftar till att minska klimatpåverkan i värde kedjan uppströms och i egen verksamhet samt att stötta våra kunder till klimatmedvetna val. Bilia målsättning är att fasa ut fossila bräns len i egna transporter och i uppvärmningen av fastigheter. Vi kommer fortsätta mäta energi förbrukning och utreda förutsättningar för egen produktion av förnybar energi. För fullständig beskrivning av fastslagna mål, se E1 4. Åtgärder för att förbättra Bilias energiprestanda enligt EU 2023/191; Direktivet om energieffektivisering kommer att införas för att möta nationell lag stiftningen i respektive verksamhetsland. Samtliga åtgärder hanteras som en del av den normala verksamheten och affärsstrategin. Åtgärderna kommer att ske löpande och inga ytterligare resurser förväntas krävas. Utfasning av fossila bränslen Fastighetsfunktionerna i Sverige och Norge ansvarar för att planera och genomföra en avveckling av fossil förbränning i fastigheter. Detta sker i samarbete med fastighetsägare till de fastigheter vi nyttjar men själva inte äger. Bilia uppskattar att åtgärderna kan ge en bruttominskning av utsläppen med 22 procent i scope 1 under förutsättning att åtgärder kan genomföras i alla fastigheter. Nettominskningen kommer vara något lägre då utsläppen kommer att öka i scope 2. Fossil förbränning förekommer även i Västeu ropa. Verksamhetsländerna står för en fjärdedel av koncernens utsläpp från användning av fossila bränslen för uppvärmning. Sverige har flera verksamheter som använder egna transportbilar för leverans av varor. Motsvarande förekommer även i Norge och Belgien men i lägre omfattning. Det är verksamheterna som använder trans portbilar som har ansvaret för att ställa om till fossilfria drivmedel vilket kommer ske succesivt, E1-3 Åtgärder och resurser i takt med att fordonen byts ut. Vi uppskattar en bruttominskning i Bilia på två procent i scope 1 när åtgärderna är fullt ut genomförda. Uppskatt ningen baseras på inköpsstatistik vilken följs per drivmedelkort. Via drivmedelskorten kopplas varje enskilt inköp till ett bolag, en avdelning och en funktion. Nettominskningen kan vara lägre då vi i dagsläget inte vet om utbytta fordon kommer att vara helelektriska, hybrider eller biobränsledrivna. Omställningen till fossilfria drivmedel i egna trans porter av varor kommer att kommuniceras som ett mål för alla verksamhetsländer under 2026. Energieffektivisering och förnybar energi Det är fastighetfunktionerna i verksamhets länderna som ansvarar för inventering och Nyckelåtgärder under rapporteringsperioden 2025 Nyckelåtgärder planerade 2026-2030 Åtgärd Drivkraft Förväntat utfall tCO2e, MWh Uppnått utfall tCO2e, MWh Åtgärd Drivkraft Förväntat utfall tCO2e, MWh Sverige, byte av ventilation och fönster, tilläggsisolering Energieffektivisering –289 MWh Sverige, Byte från oljepanna till elpanna Utfasning av fossila bränslen –33 tCO2e Sverige, installation av laddstolpar Övergång till andra bränslen Sverige, Byte från oljepanna till fjärrvärme Utfasning av fossila bränslen –120 tCO2e Norge, installation av värmepump Energieffektivisering Belgien, installation av solceller Förnybar energi 327 MWh Belgien, installation av laddstationer Övergång till andra bränslen Belgien, installation av värmepump Energieffektivisering Luxemburg, installation av solceller Förnybar energi –9 tCO2e –23 tCO2e Luxemburg, inköp av mobil laddstation Övergång till andra bränslen Luxemburg, reglering av belysning Energieffektivisering –48 MWh –211 MWh identifiering av möjliga energieffektiviserings åtgärder i de fastigheter där länderna bedriver verksamhet. Större energieffektiviseringsåt gärder genomförs primärt i samband med renovering och ombyggnationer. De åtgärderna omfattar isolering av väggar, tak och fönster för att minska värmeförluster och installation av energieffektiva ventilationssystem som återvin ner värme från utgående luft. Andra åtgärder som till exempel byte till energieffektiv belys ning sker löpande. Den nationella omställningen har drivits i olika takt i Bilias verksamhetländer. Bilia i Norge har därför sedan 2022 en genomförandeplan för energieffektivisering och förnybar energi. Bilia använder egenproducerad el från solcellsanläggningar i alla verksamhetsländer och utbyggnaden av den egna produktion av förnybar energi pågår. I Belgien finns även ett lokalt vindkraftverk. I Sverige arbetar fastighetsfunktionen med att utreda förutsättningarna för installation av solcellsanläggningar i egenägda fastigheter och utvärdera befintliga installationslösningar. Utredning av förutsättningar i hyrda fastigheter sker i samarbete med fastighetsägare. Under 2025 förändrades lagstiftningen i Luxemburg så att verksamheten tilläts börja använda den egenproducerade elen i egen verksamhet. 79 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 80 ===== MILJÖINFORMATION E1-4 Mål Till stöd för målsättningarna i miljöpolicyn och uppförandekoden för leverantörer att begränsa klimatförändringarna har Bilia fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp, utfasning av fossila bränslen, utbyggnad av förnybar energi och energieffektivitet i egen verksamhet. Bilia har valt att inte definiera målen som minskar växthusgasutsläppen i scope 1 och 2, i absoluta värden eller intensitetsvärde. Utfallet av åtgär der redovisas i enlighet med standardens krav som en förändring i tCO 2e. Målen utgår från standarden men uppfyller inte kraven på omfattning av utsläppen eller kraven på procentuell minskning vilket krävs i scope 1 och 2 för att målen ska vara veten skapligt baserade och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad i enlighet med Parisavtalet. Målen täcker inte in klimatpåverkan från värdekedjan uppströms från biltillverkning och framställning av fordonsbränsle, inte heller klimatpåverkan i värdekedjan nedströms under användning och sluthantering av produkter och tjänster. Därav saknar Bilia reduktionsmål för scope 3 som motsvarar standardens krav på vetenskapligt baserade mål som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grad i enlighet med Parisavtalet. För beskrivning av Bilias strategi för plan för omställning se ESRS 2, SBM 3 sida 60. För information om krav i sektorstandarden för biltillverkare se E11, sida 77 . Inga mål har identifierats för redovisade om ställningsrisker då dessa hanteras som en del av den löpande verksamheten. De enhetsspecifika målen är fastställda av koncernledningen och framtagna i samarbete med fastighetsfunktio nerna i Sverige och Norge och representant för grossistförsäljningen i Sverige. Målen baseras på egna kvantitativa och kvalitativa bedöm ningar av vad som är rimligt att uppnå utifrån den tidsram som satts och vilka resurser som krävs för att nå målsättningen. Samtliga mål rapporteras kvantitativt för första gången 2025 och jämförs mot föregående verksamhetsår för redovisning av uppnått utfall under året. Inget mål har identifierats för redovisad om ställningsmöjlighet. Effekten av Bilias målsätt ning att minska kundernas klimatpåverkan kom mer främst att kunna följas i Bilias rapportering av växthusgas i kategorierna 3.1 och 3.11. För sammanfattning av IRO:s kopplade till standarden ”Klimatförändringar”, se tabell på sida 77 . Utfasning av fossila bränslen Bilia vill bidra till minskning av växthusgas utsläppen genom att ställa om till fossilfria transporter. För att uppnå målet krävs att berörda verksamheter gör aktiva val i samband med byte av bil. Målet kommer att mätas och redovisas som en minskning i tCO 2e. Underlaget utgörs av drivmedelsinköpsstatistik vilken bryts ned per användningsområde och sammanställs av respektive lands hållbarhetsrapporterings funktion. Data beräknas i scope 1 i klimatberäk ningsverktyget. Alla interna transportbilar för delar/tillbehör ska använda fossilfria drivmedel senast 2028 Interna transportbilar Utfall tCO2e Förändring Föregående år 86 2025 132 45 tCO2e Hälften av ökningen var hänförbar till förvärv av nya bolag. Stötta kunder till klimat medvetna val Som ett led i bilbranschens omställning har andelen hybrider och elbilar ökat i flottan av provkörningsbilar liksom antalet installerade laddstationer och laddstolpar i verksamheterna. Mot kund arbetar Bilia med behovsanalyser för att hitta de mest lämpade bilarna utifrån kundens behov. Rutinen för behovsanalys är en del av dagliga arbetet i Bilaffären och täcker förutom klimatpåverkan baserat på drivmedel, även in service, reparation och demontering för att kunden ska få en uppfattning om bilens hela påverkan på klimatet och miljön. Minska klimatpåverkan i värdekedjan uppströms Bilia vill öka medvetenheten i leverantörskedjan uppströms och ser framåt en möjlighet att i befintliga självskattningsformulär addera frågor om energianvändning, energival och energief fektivisering. Handlingsplan för uppdatering av Bilias självskattningsformulär kommer, med stöd av hållbarhetgruppen, tas fram av inköps funktionen under 2026. Nyckelåtgärder Nyckelåtgärder som rapporteras i tabell ovan för perioden 2025 är samtliga genomförda i egen verksamhet. Alla åtgärder, förutom åtgärd avseende energieffektivisering i Sverige, är ut förda och finansierade av Bilias kassaflöde från den löpande verksamheten och ingår i taxono mirapporteringen på sida 99. Nyckelåtgärder som planeras under 2026 2030 kommer att bekostas av fastighetsägaren och minska Bilias behov av fossila bränslen för uppvärmning. forts E13 Bilia vill bidra till minskning av växthusgas utsläppen genom att ställa om till fossilfri uppvärmning. För att uppnå målet krävs byte av uppvärmningssystem i fastigheter, vilket hanteras av Bilias fastighetsfunktioner i samråd med fastighetsägare. Målet mäts och redovisas som en minskning i tCO 2e. Underlaget utgörs av data över energiinköpen och sammanställs av fastighetsfunktioner eller motsvarande funktioner. Data beräknas i scope 1 i klimatbe räkningsverktyget. Ingen förbrukning av fossila energikällor vid upp - värmning (inklusive lackboxar) senast 2030 Fossila energikällor Utfall tCO2e Förändring Föregående år 1 158 2025 1 257 99 tCO2e För 2025 gäller målet Sverige och Norge som står för den största förbrukningen och inverkan. I tabellen ovan inkluderas dock även Belgien och Luxemburg som kommer att inkluderas i målsättningen under 2026. Ökningen var främst härförbar till förvärv av nya bolag. Energieffektivisering Bilia vill bidra till effektivt energiutnyttjande. För att uppnå målet krävs åtgärder i fastigheterna, vilket hanteras av Bilias fastighetsfunktioner i samråd med fastighetsägare. Målet mäts och redovisas som en minskning i kWh/m 2. Under lagen utgörs av data över energiförbrukningen och verksamhetsytan vilka sammanställs av fastighetsfunktionerna i respektive land. Ener giförbrukningen är inrapporterad i klimatberäk ningsverktyget i scope 2. Målet gäller endast Sverige och Norge. 80 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 81 ===== MILJÖINFORMATION E1-5 Energianvändning och energimix Bilias tre affärsområden klassificeras som sektorer med hög klimatpåverkan enligt NACE REV 2 Bilaga 1:s avdelning E – vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering (Serviceaffären) och avdelning G – handel, reparation av motorfordon och motorcyklar (Bil affären, Serviceaffären och Drivmedelsaffären) Det innebär enligt E1 5, punkt 38 att Bilia måste redovisa den totala energiförbrukningen nedbruten på fossila källor enligt fastställd tabell. Av den egenproducerade förnybara icke bränsleenergin som rapporteras i tabellen till höger har 67 procent använts i den egna verksamheten. Motsvarande andel för 2024 var 61 procent. Energianvändning och energimix (MWh) 2025 2024 1. Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0 2. Bränsleförbrukning från råolja och petroleum produkter 17 656 15 320 3. Bränsleförbrukning från naturgas 1 530 1 206 4. Bränsleförbrukning från andra fossila källor 2 835 2 227 5. Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor 16 352 15 214 6. Total användning av fossil energi 38 753 33 967 Andel fossila källor i total energianvändning (%) 28 26 7 . Användning från kärnenergikällor 572 741 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0 1 8. Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas och så vidare) 1 153 2 881 9. Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 95 220 91 215 10. Förbrukning av egenproducerad förnybar icke bränsleenergi 3 238 2 440 11. Total användning av förnybar energi 100 001 96 537 Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 72 74 Total energianvändning 138 946 131 245 Energiintensitet per nettointäkt 2025 2024 Förändring Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/Mkr) 3,45 3,36 2,7 % Nettointäkter från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan som används för att beräkna energiintensitet 40 297 39 078 Nettointäkter (övriga) 116 73 Nettointäkter totalt (Finansiella rapporter) 40 413 39 151 El- och fjärrvärmeförbrukningen uttryckt i kWh per kvadratmeter (m2) ska årligen minska med 10 procent i Norge, samt 5 procent i Sverige Norge Utfall kWh/m2 Förändring Föregående år 159 2025 158 –1% Sverige Utfall kWh/m2 Förändring Föregående år 105 2025 96 –9% Förnybar energi Bilia vill bidra till utbyggnaden av förnybar en ergi och har en ambition att öka den egna pro duktionen av förnybar el. För att uppnå målet krävs installationer av fler solcellsanläggningar eller paneler vilket hanteras av Bilias fastig hetsfunktioner eller motsvande i samråd med fastighetsägare. Utvärdering av förutsättningar för utbyggnad pågår i samtliga länder och un der 2025 installerades fler solceller i Belgien och Luxemburg, se E13 på sida 79. Målet, som för 2025 enbart omfattar Norge mäts och redovisas som en procentuell andel. Underlaget utgörs av data över egenproducerad el respektive inköp el i MWh. Under 2026 ska Sverige, Belgien och Luxemburg ta fram och implementera mål. Egen produktion av förnybar el ska nå 20% av totala elanvändningen i Norge senast 2030 Egen produktion förnybar el Andel (%) Förändring Föregående år 6,7 2025 6,5 –17,2 MWh Underlaget utgörs av data över egenproducerad el respektive inköp el i kWh eller MWh. Data sam manställs av fastighetsfunktionen i Norge och rap porteras in i klimatberäkningsverktyget i scope 2. forts E14 81 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 82 ===== MILJÖINFORMATION E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp E1 Bilias hållbarhetsfunktion utvecklar och sam ordnar koncernens arbetet med klimatrapporte ringen. Klimatbokslutet omfattar moderbolaget, dotterföretag och joint ventures. Dotterbolag inkluderas från och med 2025 fullt ut i håll barhetsrapporten från och med datumet för förvärv. Datainsamling och inrapportering i klimatbe räkningsverktyget sker i samarbete med stabs funktionerna inköp, fastighet och dataanalys samt landsansvariga för hållbarhet. Landsansvarigas arbete styrs av framtagna manualer som revideras och uppdateras vid behov. Hållbarhetsfunktionen ansvarar för databearbetning och klimatberäkningar av koncernens inköp mot centrala avtal och leve rerade bilar. Kontaktlista för inhämtning av underlag för klimatberäkningar, ansvarsfördelning och redovisningsparametarar för de klimatrela terade aktiviteter som ingår i rapporten är dokumenterade och finns för varje land. All klimatberäknad data i scope 1, 2 och 3, med undantag för smörjmedel, däck och hjul, IT och telefoni, inredning, kontorsmaterial samt förbrukningsmaterial till verkstad och lackering, avser rapporteringsåret. Uppräknade undan tag avser perioden 1:e december förgående rapporteringsår till 30:e november i året. Bilia bedömer inte att denna förskjutning påverkar utsläppens storlek. Innan publicering kvalitets säkras framräknade utsläpp. Leverantören av klimatverktyget kontrollerar och rapporterar större avvikelser mot föregående år på scope eller kategorinivå, hållbarhetsgruppen detalj granskar och rättar vid behov. Beräkningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG) Samtliga utsläppsfaktorer som används för be räkningar i scope 1 och 2 hämtas från klimatbe räkningsverktyget CEMAsys, www.cemasys.com. Rapporteringen i scope 3 utgörs av leverantörsspecifik klimatdata , beräk ningar med utsläppsfaktorer som finns tillgängli ga i klimatverktyget och egen metod baserad på tredjepartsinformation. Alla Bilias beräkningar är aktivitetsbaserade. Scope 1 Utsläpp från transporter i företagsbilar base ras på faktisk bränsleförbrukningsdata och beräknas med utsläppsfaktorer från DEFRA eller DEFRA i kombination med utsläppsdata från Energimyndigheten i Sverige och Norwegian Environment Agency. Egen värmeproduktion baseras på faktisk data om gas och oljeförbruk ning och samtliga utsläppsfaktorer kommer från DEFRA . Påfylld köldmedium är baserat på faktisk data från lagstadgade läckagekontroller. Källan till utsläppsfaktorer för köldmedia är DEFRA. Scope 2 Faktisk elförbrukningsdata har samlats in för anläggningar där den finns tillgänglig. I hyrda anläggningar där el ingår i hyran eller när flera verksamheter delar anläggning har förbruk ningen uppskattats baserat på genomsnittet från tillgänglig data och verksamhetsytan. Anläggningar i Sverige och Norge under Bilias elavtal har certifikat för förnybar el. Landspeci fika emissionsfaktorer från International Energy Agency (IEA) och Association of Issuing Bodies (AIB) används i beräkningarna. Faktiskt värmeförbrukningsdata samlas in för de anläggningar där den finns tillgänglig. För hyrda anläggningar där uppvärmning ingår i hyran och där flera verksamheter delar anlägg ning har förbrukningen uppskattats baserat på genomsnittet från tillgänglig data och verksam hetsytan. Källa till de lokala emissionsfaktorerna är Energiföretagen (SE), E.ON (SE) och Fjernkon trollen (NO). Om ingen lokal emissionsfaktor finns tillgänglig används emissionsfaktor från DEFRA. Av de 73 042 MWh el som koncernen köpte in i scope 2 var 96 procent från certifikat för el producerad med förnybara källor. Elen stod för 18 procent av utsläppen i den marknadsba serade beräkningen vilket i den platsbaserade beräkningen motsvarades av 34 procent. Scope 3, Väsentliga utsläppskategorier Majoriteten av Bilias utsläpp i scope 3 kommer från försäljningen av nya bilar, försäljningen av begagnade bilar och drivmedelsförsäljningen. Dessa utsläpp kategoriseras enligt GHG proto kollet in i delkategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster och 3.11 Användning av såld vara. 3.1 Inköpta varor och tjänster Störst bidrag till utsläppen i delkategorin kom mer från produktionen av bilar. Vi beräknar och rapporterar produktionsutsläppen för nya bilar som Bilia köper in och äger innan de överlåtes och levereras till kund, så kallad traditionell försäljning. När kund väljer att ingå ett avtal om leasing eller köper ett märke som säljs via agentavtalsmodell, köper inte Bilia bilen eller står som ägare till den innan leverans till kund. Vi förmedlar endast ett avtal. Därav rapporte rar Bilia inte utsläppen från produktionen av nya bilar där kunden ingår ett leasingavtal eller kö per en bil som säljs enligt agentavtalsmodellen. Person- och transportbilar För att hantera alla bilvarumärken och modeller i portföljen samt säkerställa att produktionsut släppen och utsläppen från serviceunderhåll av bil beräknas enligt samma metodik har Bilia tagit fram en metod. Källa till metoden är utsläppsfaktorer från livscykelfaktablad, European Life Cycle Assessment Results & Fact Sheets, publicerade av GreenNCAP , (www.greenncap.com). Redovisade utsläppsfaktorer utgår från att livslängden på en bil är 240 000 km. Livscykel faktabladen redovisar varje del av livscykelut släppen i gCO2e/km. En genomsnittlig utsläppsfaktor för pro duktionsutsläppen per kilo bil för nya bilar har räknats fram för bensin , diesel respektive ladd bara bilar av olika slag. Utsläppen från service, dvs inköpen av artiklar som ingår i utförande av tjänsten, har på samma sätt beräknas som ett genomsnitt. Utsläppsfaktorn för nya bilar tar hänsyn till utsläppen under hela livscykeln. Utsläppen från kommande serviceunderhåll för begagnade bilar beräknas med en utsläppsfak tor baserad på återstående livslängd som utgår från mätarställningen vid leverans. Endast bilva rumärken som ingår i portföljen har använts vid 82 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 83 ===== MILJÖINFORMATION framtagande av utsläppsfaktorerna. Utsläp pen beräknas för var och en av de levererade bilarna. För bolag där underlagen saknar samtliga upplysningar om bränsletyp, vikt, årsmodell och WL TP eller motsvarande värde för CO2utsläpp, har Bilia antagit att fördelningen är den samma som för övriga bolag i verksamhetslandet och till delat bolaget ett proportionerligt utsläppsvärde. Lastbilar Utsläppen från produktion och service redovi sas per modell och hämtas från Volvo Lastvag nars miljökalkylator där utsläppsfaktorerna ut går från att livslängden på en lastbil är antagen 1 000 000 km eller 300 000 km beroende av modell. Utsläppen beräknas för var och en av de levererade bilarna. www.volvotrucks.se/ svse/trucks/information/environmental footprintcalculator Utsläppen från produktion och service av Mercedes Benz lastbilar fram till avyttrande av verksamheten är antagna med stöd av Volvo Lastvagnars miljökalkylator. Modell med högst utsläppsvärden inom respektive drivmedelstyp har använts i beräkningen. Drivmedel I delkategorin ingår även Well ToTankutsläp pen för drivmedel i levererade fordon och hyrbi lar samt externt sålt drivmedel i bolaget Tanka. Källa för utsläppsfaktorerna är DEFRA. Av de totala utsläppen i kategorin 3.1 utgjor des tre procent av primärdata från leverantörer. 3.11 Användning av sålda produkter Person- och transportbilar För levererade begagnade fordon beräknades resterande livslängd utifrån aktuell mätarställ ning och den antagna livslängden om 240 000 km. Begagnade bilar som tidigare sålts av Bilia som nya bilar har exkluderats. Utsläppen beräknas för var och en av de leve rerade bilarna. Källa för beräkningen är bilarnas registrerade WLTPvärde eller motsvarande an givna värde för CO2utsläpp under användning. Om WLTPvärde eller motsvarande uppgift om CO2utsläpp saknas för begagnade bilar har genomsnittsvärden per verksamhetsland tagits fram. Dessa baseras på bränsletyp, modellår och viktklass och har hämtats från tillgängliga beräkningsunderlag. Genomsnittsvärdena används därefter för att komplettera de fordon i materialet som saknar WLTP eller CO2värde. För bolag där underlagen saknar samtliga upplysningar om bränsletyp, vikt, årsmodell och WLTP eller motsvarande värde för CO 2utsläpp, har Bilia antagit att fördelningen är den samma som för övriga bolag i verksamhetslandet och tilldelat bolaget ett proportionerligt utsläpps värde. Elbilars utsläpp under användning antas vara noll. Begagnade lastbilar Begagnade lastbilar som inte är av märket Volvo har beräknats med det högsta användar utsläppet i respektive drivmedelkategori i Bilias underlag för nya levererade Volvomodeller. forts E16 Där uppgift saknas om senaste registrerade mätarställning har en mätarställning tilldelats lastbilen som utgörs av medelvärdet av angiva mätarställningar exklusive extremvärden för respektive bolag. Utsläppen i kategorin 3.11 Användning av sålda produkter har beräknas till 75 procent med stöd av WLTPvärde. Köldmedia Påfylld såld köldmedia i AC aggregat, fossila drivmedel i levererade fordon, påfyllda drivme del i hyrbilar och extern försäljning av fossila drivmedel i bolaget Tanka har beräknats med utsläppsfaktorer från DEFRA eller DEFRA i kom bination med utsläppsdata från Energimyndig heten (SE) och Norwegian Environment Agency. 3.12 Slutbehandling av sålda produkter Person- och transportbilar Bilias redovisade utsläpp per ny såld bil är be räknat utifrån ett märkesoberoende snittvärde. Snittvärdet 0,5 tCO 2e/fordon är baserat på vad olika biltillverkare angett i publicerade LCA:er. Utsläppen från sålda däck och hjul ingår inte då utbytta däck redovisas som avfall i 3.5. Lastbilar Redovisade utsläpp är hämtade från Volvo Lastvagnars miljökalkylator. Utsläppen från Mercedes Benz lastbilar är antagna med stöd av Volvo Lastvagnars miljökalkylator. 83 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 84 ===== MILJÖINFORMATION forts E16 Bilia redovisade en utsläppstabell föregående år men då vi utvecklat metoden och beräkningar samt samlat in ytterligare data för att kunna redovisa helt i enlighet med GHG protokollet har vi valt att se 2025 som verksamhetens första kompletta år och redovisar därav inte jämförande siffror. Retroaktivt År för delmål och mål Basår Jämförande 2025 Förändring 2025 2030 2050 Årligt mål i % av basår Scope 1-växthusgasutsläpp Bruttoväxthusutsläpp scope 1 (tCO 2e) 5 667 5 667 Procentandel scope 1växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) Scope 2-växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO 2e) 2 571 2 571 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO 2e) 2 062 2 062 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO 2e) 2 112 050 2 112 050 1 Inköpta varor och tjänster 752 958 752 958 3 Bränsle och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 3) 2 482 2 482 4 Transport och distribution i tidigare led 1 020 1020 5 Avfall genererat i verksamheter 2 712 2 712 11 Användning av sålda produkter 1 291 503 1 291 503 12 Slutbehandling av sålda produkter 17 900 17 900 15 Investeringar 43 475 43 475 Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO 2e) 2 120 288 2 120 288 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO 2e) 2 119 780 2 119 780 84 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 85 ===== MILJÖINFORMATION forts E16 Fullständig beskrivning av scope 3-kategorier och motivering för utelämnande 1 Inköpta varor och tjänster Väsentliga utsläpp i kategorin redovisas under egen rubrik ovan. Produktions och transportutläpp för smörjmedel, förbrukningsmaterial till verkstad och lackering, däck och hjul, IT och telefoni, inredning och kontorsmaterial samt arbetskläder har utgörs av utsläppsdata från leverantör eller egna beräkningar. Egna beräkningar har baserats på vikt eller volym och de utsläppsfaktorer som finns tillgängliga i klimatberäkningsverktyget. Källorna till dessa är bl.a. DEFRA, Ecoinvent, miljörapporter och LCA från elektroniktillverkare och CEMAsys Textile Research. 2 Kapitalvaror Bilia har inte redovisat emissioner i denna kategori. Alla inköp av produkter redovisas i 3.1 Inköpta varor och tjänster. 3 Bränsle och energirelaterade verksamheter I delkategorin ingår de indirekta utsläppen för naturgas, gasol och eldningsolja som används för uppvärmning och redovisas i scope 1, de indirekta utsläppen från el och fjärrvärme som redovisas i scope 2 samt med well totank utsläppen från bränslen i scope 1. Utsläppsdata beräknades baserat på Scope 1 och Scope 2data samt källor för utsläppsfaktorer från DEFRA, IEA och Norwegian Environment Agency. 4 Transport och distribution i tidigare led Utsläppsdata för transporter mottogs direkt från transportpartners i kg/ton CO 2e eller beräknades med utsläppsfaktor från DEFRA utifrån transportslag, sträcka och fraktvikt. 5 Avfall genererat i verksamheter Faktiska avfallsmängder har samlats in från de avfallspartners som hämtat och hanterat verksamhetens avfall. I de fall avfallssorteringssystem delats med andra företag har avfallsmängderna fördelats utifrån verksamhetsytan. De använda utsläppsfaktorerna är hämtade från DEFRA och Ecoinvent. 6 Tjänsteresor Utsläpp beräknades med data från resebyråer, hotell, passagerartransportföretag och kilometerersättningar. Hotellnätter mättes i antal övernattningar. Data som inte mottogs i kgCO2e/tCO2e beräknades med utsläppsfaktorer baserade på km eller pkm från DEFRA, IEA, Norsk Elbilforening (NO) och Trasportstyrelsen (SE). 7 Anställdas pendling Utsläppen baseras på utfall av interna pendlingsenkäter. I Belgien och Luxemburg har i vissa fall lagstadgade dokumenterade uppgifter om personalens pendlingssträckor utgjort underlag. 8 Tillgångar som leasas i tidigare led Utifrån Bilias valda konsolideringsmetod inkluderas utsläppen redan i scope 1 och 2 och delkategorin är därmed inte aktuell för redovisning. 9 Transport i senare led Bilia säljer sällan varor till en annan aktör som i sin tur transporterar varorna är denna delkategori inte relevant i dagsläget. 10 Bearbetning av sålda produkter Det förekommer att Bilia säljer produkter som kräver bearbetning för att användas hos konsumenten. Det gäller till exempel för de reservdelar till bilar som kräver installation med verktyg/utrustning som drivs med el. Denna delkategori anses ha lågt till obetydligt bidrag i relation till Bilias totala utsläpp och beräkning av andra delkategorier prioriteras därmed före denna kategori. 11 Användning av sålda produkter Utsläpp i kategorin redovisas under egen rubrik ovan. 12 Slutbehandling av sålda produkter Utsläpp i kategorin redovisas under egen rubrik ovan. 13 Tillgångar som leasas i senare led Samtlig el och fjärrvärme som förbrukas i Bilias fastigheter redovisas Scope 2, även om en lokal hyrs ut till en tredje part. Delkategorin är därmed inte aktuell för redovisning. 14 Franchiseavtal Bilia har inte definierat sina bolags olika enheter som franchise bolag och inkluderar därför redan utsläppen för driften av samtliga enheter i Scope 1 och 2. Delkategorin är därmed inte aktuell för redovisning. 15 Investeringar I delkategorin ingå verksamhetens direkta och indirekta utsläpp från inköp av drivmedel, el och fjärrvärme. I delkategorin ingår även produktions , service och användnings utsläppen från importerade bilar samt inköpta transporter för att hantera dessa. Alla beräkningar är utförda enligt den metodik som presenteras på sidorna 82–83. 85 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 86 ===== MILJÖINFORMATION forts E16 Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter Växthusgasintensitet per nettointäkt 2025 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 52,61 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 52,62 Nettointäkter som används för att beräkna växthusgas intensitet 40 413 Nettointäkter (övriga) Nettointäkter totalt (Finansiella rapporter) 40 413 86 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 87 ===== MILJÖINFORMATION Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Typ Väsentlig inverkan Plats i värdekedjan Negativ inverkan Fordons och reservdelstvättar medför vattenföroreningar Egen verksamhet Den identifierade inverkan för miljöföroreningar är kopplad till Bilias egen verksamhet och de tvättar av bilar och begagnade reservdelar som sker på våra anläggningar både internt och vid försäljning av biltvättar till kund. Ovan tabell är en summering av IRO kopplad till standarden ”Miljöföroreningar”. Bilia arbetar efter etablerade processer och rutiner för att kontinuerligt förebygga utsläpp från vår verksamhet. Bilia har utrustning på plats för att minska utsläpp till vatten vid bil- och reservdelstvättar, som oljeavskiljare eller reningsverk. Det är viktigt för Bilia att fortsatt arbeta strukturerat och proaktivt för att minska utsläppen. Utsläpp av ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC)-ämnen i samband med tvättar av bilar och reservdelar är i så låg koncentration att det inte bedömts som väsentligt enligt DMA. För fullständig ESRS 2 SBM-3 upplysning se sida 57 . E2 – Miljöföroreningar E2-1 Policyer Den identifierade väsentliga inverkan styrs i huvudsak av Bilias miljöpolicy. Syftet med policyn är att minska Bilias miljöpåverkan och sträva efter ständig förbättring av vår miljö prestanda. Policyn innehåller riktlinjer för Bilias arbete att minska effekterna av klimatföränd ringar och vattenförorening, främja cirkulär ekonomi och ansvarsfull kemikalieanvändning samt beskriver Bilias riskhantering i miljöfrå gor och understryker att lagefterlevnad är ett ansvar för alla medarbetare. Gällande miljöföroreningar styr miljöpolicyn vattenföroreningar och kemikalieanvändning. Policyn lyfter att produktval, kontroller, före byggande arbete och regelbundna vattenpro ver är viktiga för att Bilia ska kunna förebygga och minska utsläppen av förorenande ämnen till vatten som kan förekomma i samband med våra biltvättar. Ämnen policyn tar upp i sam band med vattenföroreningar är olja av den typ som är vanligt förekommande i bilar, metaller där koppar och zink står för störst andel samt bly i lägre koncentration. Dessa ämnen är i så låg koncentration att de bedömts som ej väsentliga i DMA. Policyn lyfter även kemikaliehanteringen. Bilia arbetar för att minimera inverkan på människor och miljön genom att följa Europaparlamen tets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) samt genom substitutions principen. Bilia arbetar aktivt för att minska antalet ke mikalier och eliminera användningen av särskilt farliga ämnen samt begränsa utsläppen av flyktiga organiska föreningar. Vid avvikelse finns etablerade rutiner för rap portering av incidenten, genomförda åtgärder och efterföljande uppföljning, i ärendehante ringssystem. Detta inkluderar rutiner för hur exempelvis spill ska avgränsas saneras för att minska spridningen till människor och miljö samt hur spillolyckor ska dokumenteras. Av dessa rutiner framgår även vilken utrustning som krävs för att hantera en eventuell spillolycka. Samtliga medarbetare i verkstad, bildelar, hyrbilar och försäljning ska vid nyanställning genomgå en saneringsutbildning. Denna utbildning repeteras vartannat år för berörda medarbetare för att säkerställa att dessa har kunskap för hur Bilia kan minska spridning vid spillolyckor. Hela miljöpolicyn finns publicerad på bilia.com. Policyn är koncernövergripande och eventu ella ändringar initieras av hållbarhetsfunktio nen. Dess implementering och uppföljning sker inom ramen för ordinarie ansvarsfördelning i verksamheten. Koncernledningen har antagit miljöpolicyn och VD är ytterst ansvarig för denna. Bilias uppförandekod för leverantörer inklude rar krav på begränsad miljöpåverkan i värde kedjan genom försiktighetsprinciper. Mer information om miljöpolicyn och uppförandekod för leverantörer samt uppfyllande av MDR Pkraven se E12 på sida 78, S2 sida 110 samt samt G12 på sida 114. 87 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 88 ===== MILJÖINFORMATION E2-2 Åtgärder och resurser Åtgärder för vattenföroreningar är i enlighet med nationell lagstiftning i respektive verksam hetsland och utgår från det arbete som beskrivs i miljöpolicyn för att minska föroreningar till vatten. Åtgärder vidtas löpande under året vid behov enligt föreskrivna rutiner. De vattenpro ver som tas är ålagda Bilia av myndigheter i respektive verksamhetsland och tidsintervallet för provtagning styrs inte av Bilia. De resurser som krävs hanteras som en del av den normala verksamheten. I annat fall anges det i anslut ning till att åtgärden presenteras nedan. Samt liga åtgärder genomförs för att minska inverkan på människor och natur. Bilia arbetar med att minska vattenförore - ningar. Koncentrationen av vattenföroreningar som når avloppet från en tvättanläggning beror på antalet tvättar som utförs. Vattenförore ningar går inte att undvika helt. Föroreningarna kan komma från bilen i sig, från smutsen som fastnat på bilen och kemikalierna som används vid tvätten. Bilias fokus är att hålla sig inom myndigheternas gränsvärden genom att arbeta förebyggande och använda reningsutrustning. Arbetet sker löpande på anläggningar i kon cernen som utför tvättar i en omfattning som regleras av nationell lagstiftning. Att förebygga vattenföroreningar är ett komplex problem då källorna kan vara många. Viktiga grundpelare i det förebyggande arbetet är att köpa in av Bilia godkända tvättprodukter, byta ut produkter som innehåller skadliga äm nen mot mer skonsamma alternativ, säkerställa att uppsatta rutiner följs och att grundläggande kunskaper i att förebygga vattenföroreningar finns hos medarbetarna. Åtgärderna anses kunna minska mängden föroreningar innan det når avloppet och därmed bidra till att det vat ten Bilia släpper ut till de regionala reningsver ken kan hanteras och renas på ett korrekt sätt. I samtliga anläggningar som tvättar bilar finns oljeavskiljare som möjliggör separation av olja, vatten och slam. Med jämna mellanrum töms dessa och avfallet hanteras som farligt avfall. I vissa fall räcker denna rening, men i anläggning ar som utför många tvättar krävs ofta ytterligare åtgärder. Detta kan vara tillskott av flocknings medel som binder metaller, eller att uppgradera till större reningsanläggningar. Dessa åtgärder är sista steget innan vattenföroreningarna når avloppet och hanteras vidare av regionala reningsverk. Under 2025 har en ny oljeavskiljare installerats på en av anläggningarna i Belgien i anslutning till skadade fordon utomhus. I Sverige installerades fyra nya oljeavskiljare på fyra an läggningar och en oljeavskiljare byttes ut på en anläggning. Om vattenföroreningar ligger över regionalt reglerade gränsvärden startas en utredning för att hitta källan till utsläppen. Oftast är det en kombination av flera olika faktorer som påverkar halterna av föroreningar i utloppsvatt net. Exempel på faktorer är vattenanvändning, kemikalier och tömningsfrekvens av oljeavskil jare. Vid förhöjda utloppsvärden i Norge finns nära samarbete med kemikalieleverantörer som kommer ut till berörd anläggning för att säkerställa att kemikaliehanteringen sköts enligt föreskrivna instruktioner. I Sverige arbetar Bilia enligt en åtgärdstrappa som beskriver proces sen för när olika typer av åtgärder ska sättas in. Dessa åtgärder inkluderar att se till att rutiner kring hantering av kemikalier, vattenförbrukning och dylikt följs, funktionskontroll av befintlig utrustning, och vid behov, uppgradering av utrustningen för att förebygga att framtida utsläppsvärden överskrider gränsvärden. På de anläggningar i Belgien och Luxemburg där vattenprover tas tillämpas samma rutiner som i Sverige för att hantera icke godkända vattenprov samt förebyggande åtgärder för att minska risken för framtida utsläpp över gäl lande gränsvärden. 88 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 89 ===== MILJÖINFORMATION E2-3 Mål E2-4 Mått Löpande arbete med att minska vattenföro reningar har bedrivits sedan många år inom Bilia. Under 2025 valde koncernledningen att anta ett enhetsspecifikt mål kopplat till vat tenföroreningar vilket är koncernövergripande och omfattar Bilias anläggningar som tvättar bilar och bildelar med krav på vattenprover från myndigheter. Antalet anläggningar som provtas kan variera från år till år. Varken antalet eller vilka anläggningar som provtas styrs av Bilia. Målet har inte utarbetats i samråd med intressenter, utöver att hänsyn tagits till att detta är ett område som intresserar myndig heter och bygger på den lagstiftning som finns för området. Målet är inte direkt kopplat till luft eller markföroreningar. Det är ett krav från myndigheter att Bilia håller sig inom gränsvär den för vad som får släppas ut, och detta följs upp i samband med tillsynsbesök. Mål gällande vattenföroreningar: Alla anlägg - ningar ska ha godkända vattenvärden senast 2030. Målet avser endast de anläggningar som utför tvätt av bilar och reservdelar och som är ålagda med vattenprov av myndigheter. Att ha godkända vattenvärden innebär att Bilia ligger inom regionalt reglerade gränsvärden för respektive anläggning. Vilka gränsvärdena är skiljer sig beroende på typ av verksamhet och region. Oftast är det oljeindex samt tungmetal ler såsom zink, bly, kadmium, koppar, krom och nickel som provtas. Dessa ämnen är i så låg koncentration att de bedömts som ej väsentligt i DMA. Målets syfte är att försäkra Bilia om att vattnet som släpps ut till avloppet kan hanteras och renas av regionala reningsverk, vilket regel bundna och godkända vattenprover bedöms vara ett bevis på. Uppföljning av målet sker i samband med vattenprovtagningar som åläggs Bilia enligt myndigheters krav. Bilia anlitar externa vat tenprovtagare som efter provtagning skickar proverna till ackrediterade laboratorium för analys. Om förhöjda värden visas i provresulta tet utvärderas vilka lämpliga åtgärder som ska sättas in. Åtgärder kan behöva införas i flera steg då förhöjda utsläppsvärden kan orsakas av flera olika faktorer, exempelvis vattenför brukning. Detta mål är i linje med Bilias policy om minskad påverkan från vattenföroreningar samt rätt hantering av kemiska produkter som i sin tur kan påverka föroreningarna till vatten. Tabell nedan Andel godkända vattenprov Utfall godkända vattenprov % Förändring Föregående år 70 — 2025 80 10% De vattenprover som Bilia enligt myndighets krav ska ta utförs under en begränsad tidspe riod. För att kontrollera att Bilias utsläpp inte överskrider de gränsvärden som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 har Bilia gjort schablonberäk ningar. Beräkningarna baseras på de högsta uppmätta utsläppen från vattenproverna och högsta antalet biltvättar, och har räknats upp till helårsnivå. Bilia har antagit att om den anläggning med störst utsläpp ligger under gränsvärdena i bilagan, så ligger även övriga anläggningar med lägre utsläpp under dessa gränser. Utfallet visar att de vattenföroreningar som sker inom Bilia är långt under de gränsvär den som förtecknas i bilagan. Under 2025 utfördes 137 vattenprover på totalt 66 anläggningar varav 110 vattenprover var godkända respektive 27 ej godkända. Detta innebär att 80 procent av de vattenprover som togs var godkända. Då målet etablerats 2025 var det första gång en målet följs upp. Tidigare har Bilia endast re dovisat antal godkända respektive ej godkända vattenprover inom koncernen. I Sverige var provtagningsperioden under november till mars och utfall liksom analys kan inte presenteras förrän provtagningsperioden är över. Siffrorna var därför uppskattade utifrån 2024 års siffror eftersom de faktiska siffrorna för verksamhetsåret 2025 inte kommer att vara tillgängliga vid rapporteringen. Norges provtagningsperiod är vanligtvis två gånger per år, april/maj och september/oktober. Verk samheterna i Belgien och Luxemburg har inte bestämda intervall, antal eller provtagningspe rioder. Vattenprover tas vid behov, exempelvis efter rengöring eller tömning av oljeavskiljare. På en av anläggningarna i Belgien utförs vat tenprover även i samband med förnyelse av miljötillstånd. 89 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 90 ===== MILJÖINFORMATION Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Typ Väsentliga inverkningar Plats i värdekedjan Negativ faktisk inverkan Tillverkning av bilar och bildelar kräver ändliga naturresurser. Uppströms värdekedja, Egen verksamhet, Nedströms värdekedja Negativ faktisk inverkan Avfall i den egna verksamheten Egen verksamhet De identifierade inverkningarna för Resursanvändning och cirkulär ekonomi är kopplade till Bilias egen verksamhet samt uppströms- och nedströms värdekedja i ett fall. Ovan tabell är en sammanfattning av IRO:s kopplade till standarden ”Resursanvändning och Cirkulär ekonomi”. För fullständig ESRS 2 SBM-3 upplysning, se sida 56. Bilias återförsäljar- och serviceverksamhet är beroende av att flöden av råmaterial, reservdelar och bilar fungerar i hela värdekedjan. Bilias demonteringsverksamhet omhändertar bilar som nått slutet på sin livscykel och tillvaratar i demonteringsprocessen begagnade reservdelar som används i vår Serviceaffär, framförallt i skadeaffären. Serviceverksamheten genererar en betydande mängd avfall, däribland farligt avfall, fördelat över flera avfallsfraktioner. För att säkerställa en effektiv och säker hantering är korrekt sorterat avfall av stor vikt. För att läsa mer om Bilias cirkulära affärsmodell se avsnitt ESRS 2 SBM-1 på sida 53. E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer De identifierade väsentliga inverkningarna styrs i huvudsak av Bilias miljöpolicy. Miljöpolicyn styr övergripande Bilias avfallshan tering och hållbar resursanvändning. Av policyn framgår att Bilia ska arbeta med att minska avfall enligt avfallshierarkin (minimera, återan vända, materialåtervinna, energiåtervinna och deponera) samt använda förnybara resurser där det är möjligt. I miljöpolicyn beskrivs Bilias demonteringar som en del av arbetet med cirkulär ekonomi kopplat till Bilias cirkulära af färsmodell. Ambitionen är att växa inom detta område i linje med vår hållbara tillväxtstrategi, för mer information om Bilias hållbara tillväxt strategi se sida 12. Mer information om miljöpolicyn och samt uppfyllande av MDR Pkraven se E12 på sida 78 respektive E21 på sida 87. Hållbar anskaffning av produkter hanteras i Bilias uppförandekod för leverantörer. Leve rantörer som skrivit under uppförandekoden förväntas sträva efter cirkularitet, effektiv och hållbar användning av resurser och så långt det är möjligt välja förnybara energikällor samt minimera avfall. Mer information uppförandekoden för leverantörer samt uppfyllande av MDRPkraven, E12 på sida 78, E21 på sida 87, S2 sida 110 samt G12 på sida 114. 90 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 91 ===== MILJÖINFORMATION E5-2 Åtgärder och resurser Åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi vidtas löpande under året enligt föreskrivna rutiner i linje med miljöpolicyns syften att minska avfall och arbeta med cirkulär ekonomi. Åtgärderna inkluderar bland annat minska behovet av nya råmaterial genom att använda begagnade reservdelar i skadeären den. Bilias affärsstrategi är att vara en helhets leverantör under bilens livscykel och därför har vi under de senaste tio åren tillfört demontering av bilar som ett verksamhetsområde. Idag har vi fem demonteringar, varav tre i Sverige och två i Norge. Därmed har Bilia en ledande posi tion i vår bransch vad gäller resurser att förse marknaden med begagnade reservdelar. Aktivt arbete pågår för att underlätta distributionen av begagnade reservdelar till skadeverkstäder. De resurser som krävs för åtgärder inom cirkulär ekonomi hanteras som en del av den normala verksamheten om inte annat anges i anslutning till att åtgärden presenteras nedan. Tillverkning av bilar och bildelar kräver ändliga naturresurser. Bilia som ej producerande företag arbetar med att minska behovet av nya resurser bland annat genom demonterings verksamheten vilken är del av Bilias cirkulära affärsmodell och hållbara tillväxtstrategi. Vid demontering av bilar tillvaratas attraktiva reservdelar vilket minskar behovet av nytill verkade reservdelar samt innebär att vi kan erbjuda kunder reservdelar till lägre kostnad och utveckla affären inom både demontering och skadeverkstäder vilket efterfrågas av intres senter som försäkringsbolag och kunder. Bilia arbetar löpande med att öka andelen begag nade delar som används i den egna verksam heten. Under 2025 har vi infört en förbättrad uppföljning av användningen av begagnade delar i skadeverkstäder i Sverige. Bilia har under året även skärpt rutinerna i Sverige vilket innebär att vissa typer av begagnade delar alltid ska beställas i skadeärenden om de finns tillgängliga. Det finns flera begränsningar som avgör huruvida tillgång på begagnade reserv delar finns. Demonterarna är beroende av att bilar löses in av försäkringsbolagen för demon tering, det vill säga bedöms som oreparerbara i skadeärenden. Försäkringsbolag styr genom avtal med demonterare hos vilken aktör inlösta bilar ska demonteras. Tillgången på begagnade reservdelar begränsas också när uttjänta bilar exporteras utomlands för bättre lönsamhet. När en bil lämnas till en bildemonterare är hela bilen klassad som farligt avfall. Bildemonterare har en viktig roll eftersom de vid demontering kan identifiera och återföra delar som är i gott skick till marknaden. Detta innebär att delar från uttjänta fordon, som annars skulle ha kasse rats, klassas om och kan återanvändas. Internt arbetar vi löpande med att öka kunskapen och skapa samsyn om kvaliteten på begagnade reservdelar. Det styrs främst av Bilias demonte rare som utbildar verkstadspersonalen i kvali tetsparametrarna som används vid bedömning av kvaliteten på begagnade reservdelar och är en viktig åtgärd för att nå den interna målsätt ningen, se rubrik E5 3 Mål på sida 92. I linje med Europeiska kommissionens förslag till ny End of Life Vehiclesförordning stärks omställningen i fordonsbranschen mot cirkulär design, utökat producentansvar och högre krav på återan vändning och materialåtervinning. Det innebär bland annat ökat fokus på demonterbarhet, återbruk av reservdelar, återvunnet plastinne håll och spårbarhet via cirkularitetspass. Bilias demonterare deltar tillsammans med bland annat biltillverkare i forskningsprojekt för mer effektiv och cirkulär hantering och minskat be hov av nya råvaror kopplat till bilar, exempelvis deltar Bilia i forskningsprojektet ”Den cirkulära bilen” som drivs av RISE och planeras fortgå till slutet av 2026. Avfall i den egna verksamheten. I Bilias verk samhet genereras och hanteras flera avfalls fraktioner varav vissa klassas som farligt avfall. Den negativa inverkan kan delvis minskas genom rätt sortering och fungerande processer hos avfallsentreprenörer för materialåtervin ning och sluthantering. Bilia har en löpande målsättning att hantera avfall enligt avfalls hierarkin. Som en del i arbetet har Bilia under året tillsammans med en av våra avfallsen treprenörer påbörjat ett projekt med att se över sorteringsgraden och möjligheten att öka densamma. Löpande arbete och extra insatser görs de kommande åren för öka sorteringsgra den. Rätt sorterat avfall möjliggör material återvinning och skapar förutsättningar för rätt sluthantering av avfallet. 91 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 92 ===== MILJÖINFORMATION Målet utgår från avfallshierarkin med fokus på sortering, materialåtervinning och minime ring av primära råvaror. Målet var nytt för 2025 och kommer att följas upp första gången 2026. Det kopplas till identifierad IRO för avfall, vilket var utvecklat i linje med miljöpolicyns beskriv ning. Det enhetsspecifika målet var nytt för verk samhetsåret 2025 vilket även är basåret för densamma. Återvunnet avfall Utfall % Förändring Föregående år 2024 83,9 — Utfall 2025 83,8 –0,1% Utfallet är 0,1 procentenheter lägre än föregå ende år. Målet bygger på avfallsentreprenörer nas sammanställningar av lämnat avfall. Bilia aggregerar upp den rapporterade mängden sorterat avfall från samtliga avfallsentrepre nörer till koncernnivå. I Norge finns sju anlägg ningar där flera av Bilias verksamheter delar avfallskärl och mängden avfall fördelas därför baserat på anläggningsytan respektive verk samheten nyttjar. E5-3 Mål Bilias huvudsakliga produkter och tjänster är kopplade till bil och bilägande. Den cirkulära affärsmodellen har två mål. Båda målen är frivilligt antagna varav målet för begagnade reservdelar gäller för Sverige medan målet för avfall omfattar hela koncernen. Målen gäller enbart den egna verksamheten och vid fast ställande av målen har Bilia inte samrått med intressenter. De baseras på egna kvantitativa och kvalitativa bedömningar av vad som är rimligt att uppnå utifrån den tidsram som satts och vilka resurser som krävs för att nå målsätt ningen. Mål resursinflöden: Använda 12% begagnade reservdelar i skadeärenden för Sverige år 2028 Det enhetsspecifika målet avser att främja cirkulär materialanvändning. Bilia vill öka användningen av begagnade reservdelar i ska deärenden. För att uppnå målet krävs tillgång till begagnade reservdelar vilket försvåras av begränsningar som redogjorts för i E5 2 på sida 92. Målet kopplas till den negativa inverkan i resursinflöden. En målsättning kommer att fast ställas för Bilias norska verksamhet när statistik finns tillgänglig. Målet avgränsas till att omfatta Sverige, och i framtiden Norge, eftersom det endast är i dessa verksamhetsländer som Bilia bedriver bildemonteringar idag. Detta mål är i linje med Bilias policy om hållbar resursanvändning enligt avfallshierarkin med särskilt fokus på minskad materialanvänd ning och ökat återbruk. Andel begagnade reservdelar Utfall % Förändring Basår 2023 7 — Föregående år 2024 7,5 0,5% Utfall 2025 8,6 1,1% Årets resultat är 1,1 procentenheter högre än föregående år. Under året har verksamheterna planerat för hur de ska arbeta med begagnade reservdelar i sin verksamhet. För att förenkla uppföljningen på anläggsnivå har en rappor teringsportal lanserats. Underlaget för denna portal hämtas från en plattform för skadeverk städer och försäkringsbolag i skadeärenden. En faktor som styr målet är tillgången på begagnade reservdelar på marknaden i stort, en annan att vissa bilvarumärken inte tillåter att begagnade reservdelar används. Mål avfall: Minst 85% av avfallet skall återan - vändas eller materialåtervinnas år 2028 Senast 2028 skall minst 85% av den totala mängd avfall från Bilias egen verksamhet, som i vikt avletts från bortskaffande gå till: förbere delse för återanvändning eller materialåtervin ning. 92 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 93 ===== MILJÖINFORMATION E5-4 Resursinflöden E5-5 Avfall Bilias materiella resursinflöden utgörs främst av inköpta nya och begagnade bilar samt reserv delar. Avtal med för Bilia nya biltillverkare ingås först efter ett strategiskt beslut som innefattar en separat due diligence process och kräver styrelsens godkännande. För utförlig beskriv ning av hur Bilia arbetar med avtal med våra biltillverkare se S2 på sida 111. De huvudsakliga materialen som används i uppströms värdekedja vid tillverkning av bilar och reservdelar är stål, järn, aluminium, termoplaster och elastomerer. Bilarna kan även innehålla kritiska råvaror som litium, kobolt, nickel, mangan och sällsynta jordarts metaller. Hållbarhetsarbetet hos våra utvalda bilvarumärken anses hålla en hög nivå även om leverantörskedjan är komplex. Det arbe tet inkluderar omställningen till mer cirkulär materialanvändning både avseende andelen återvunnet material i bilen samt designen för att främja en mer cirkulär materialhantering efter demontering. För antalet levererade bilar 2025 se sida 31. Begagnade reservdelar hämtas från en intern rapport som utgår från kostnadsfördelningen mellan begagnade och nya reservdelar. Att se avfall som en resurs, ändra perspektiv och förhållningssätt, samt hitta nya lösningar är viktigt inom cirkulär ekonomi. Bilia ser bildemon teringarna som en viktig möjliggörare för ef fektivt resursutnyttjande. Flera fraktioner i Bilias totala avfallsmix omfattas av producentansvar, vilket innebär att den som producerat varan ansvarar för att det omhändertas på ett sätt som möjliggör att det återbrukas eller återvinns. Bilias strategi är att se till att allt avfall sorteras korrekt för att möjliggöra rätt sluthantering. Det ökar möjligheten för att avfall går att mate rialåtervinna och inverkan på miljön blir så låg som möjligt. Korrekt sortering styrs av rutiner och samarbete med Bilias avfallsentreprenörer. Avfall genererat i Bilias verksamhet fördelas mellan behandlingsmetoderna återvinning, förbränning eller deponi som beskrivet i SBM 3 på sida 57 . Det avfall som Bilia genererar är nära kopplat till de fordon som säljs, genomgår service eller demonteras. Uttjänta fordon, reservdelar och däck utgör Bilias främsta avfallsflöden, vilka till största del består av material som stål, järn, aluminium, termoplaster och elastomerer. Det kan innehålla kritiska råvaror som litium, kobolt, nickel, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Utöver detta förekommer även farligt avfall så som spillolja och slam från oljeavskiljare och andra kemikalierester. Avfallsdata tillhandahålls av avfallsentrepre nörernas sammanställningar av lämnat avfall. Bilia aggregerar upp och sammanställer data utifrån rapporteringskraven. Antaganden gäl lande behandlingskoder kan göras vid behov. För total sammanställning av avfall genererat i Bilias verksamhet se tabell nedan. Data som används värderas inte av extern part. Utfall 2025 Avfallsström Farligt avfall, ton Icke-farligt avfall, ton T otal mängd genererat avfall, ton Avledd från avfallshantering Förberedelse för återanvändning — — — Återvinning 4 233 9 250 13 483 Andra återvinningsförfaranden 434 2 107 2 541 Totalt mängd avledd från avfallshantering 4 667 11 357 16 024 Till bortskaffande Förbränning 43 — 43 Deponi 0 18 18 Annat bortskaffningsförfarande — — — Total mängd bortskaffat 44 18 62 Totalt avfall 4 711 11 375 16 086 Procent av ickeåtervunnet avfall 3% 13% 16% 93 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 94 ===== MILJÖINFORMATION Europeiska unionen har infört EU:s taxonomi som en del av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. Rapportering av förenlig het och omfattning mot EU:s miljömål enligt taxonomiförordningen ingår i den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Bilia har analyserat egna ekonomiska verk samheter utifrån taxonomiförordningen (EU 2020/852) och tillhörande delegerade akter. Bolaget har för rapporteringen 2025 valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (dele gerad förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning januari 2026. Det innebar för Bilia att nya förenklade tabeller för rappor teringen tillämpades och att en del aktiviteter inte längre analyserades för tillämplighet och förenlighet då de inte är väsentliga enligt de nya reglerna. Identifiering och bedömning av verksam- heter som omfattas av taxonomin och bidrar väsentligt till miljömålet Bilias verksamhet utgörs till störst del av försälj ning av fordon och tillbehör samt service och underhåll av dessa produkter. Försäljning av nya bilar, tillbehör och nya delar utöver de som ingår i service och reparation finns inte som verksam het bland de ekonomiska verksamheter som klassificeras som en del av Taxonomin. Bilias verksamheter som bedömdes omfattas av taxonomin under 2025 presenteras i tabell tillsammans med en beskrivning av verksamhe tens väsentliga bidrag till miljömålet enligt de tekniska granskningskriterierna och en redogörelse för väsentlighet enligt de nya reglerna. För beskrivning av Bilias Serviceaffär samt Bilaffär se sidorna 26–31. Upplysningar enligt EU taxonomin Verksamheter som omfattas av taxonomin (kod) Beskrivning av verksamheterna och deras bidrag till miljömålet samt väsentlighet enligt de nya reglerna CCM 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik Under aktiviteten rapporterar Bilia service och reparation av bilar som ger ett väsentligt bidrag genom att uppfylla utsläppskravet på < 50 gram C0 2/km. Verksamheten är väsentlig enligt de nya reglerna för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. CCM 3.4 Tillverkning av batterier Under aktiviteten omfattas Bilias tillverkning och försäljning av energilagring . Verksamheten ingår i Serviceaffären och är inte väsentlig enligt de nya reglerna då omsättningen inte är en del av koncernens kärnverksamhet. CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon Under aktiviteten ingår Bilias förmedling av leasingavtal, egna leasade bilar samt uthyrning av bilar som ger ett väsentligt bidrag genom att uppfylla utsläppskravet på < 50 gram C0 2/km. Verksamheten är väsentlig enligt de nya reglerna för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. CCM 6.6 Tjänster avseende vägtransport av gods Under aktiviteten ingår Bilias uthyrning av lastbilar s.k. hyrlast. Väsentligt bidrag kräver att lastbilarna som hyrs ut uppfyller utsläppskraven. Verksamheten är väsentlig enligt de nya reglerna för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. CCM 7 .4 Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till byggnader) Under aktiviteten rapporterar Bilia installation av laddstationer. Verksamhet i sig själv ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringarna och är även väsentlig enligt de nya reglerna för kapitalutgifter. CCM 7 .6 Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi Under aktiviteten omfattas Bilia arbeten kopplade till egenägda solcellsanläggningar och vindkraftverk. Verksamhet i sig själv ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringarna och är även väsentlig enligt de nya reglerna för kapitalutgifter. CCM 7 .7 Förvärv och ägande av byggnader Under aktiviteten ingår Bilias nyttjanderättstillgång av hyrda fastigheter och hyresintäkter. Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringarna enligt de tekniska granskningskriterierna kan inte styrkas och därav är verksamheten inte taxonomiförenlig. CE 5.3 Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter Under aktiviteten rapporterar Bilia kapitalutgifter i demonteringsbolagen. Verksamheten uppfyller kraven i de tekniska granskningskriterierna och ger ett väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi genom kompetens, kvalitetsbedömning, köpeavtal, materialåtervinning och rapportering av återvinningsgrad och materialåtervinning enligt krav. Verksamheten är väsentlig enligt de nya reglerna. CE 5.4 Försäljning av begagnade varor Under aktiviteten rapporterar Bilia försäljning av begagnade bildelar till externa kunder och begagnade bilar. Verksamheten uppfyller kraven i de tekniska granskningskriterierna och ger ett väsentligt bidrag till om ställningen till en cirkulär ekonomi genom att sålda bilar och bildelar omfattas av köpeavtal, avfallsplaner är upprättade och att inköp av förpackningsmaterial redovisas enligt gällande regler för producentansvaret för förpackningar. Verksamheten är väsentlig enligt de nya reglerna för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. 94 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 95 ===== MILJÖINFORMATION forts Upplysningar enligt EU taxonomin Redovisningsprinciper De identifierade ekonomiska verksamheterna går att följa i den finansiella rapporteringen varför omsättning, kapitalutgifter och driftsut gifter finns tillgängliga. Ingen av de ekonomiska verksamheterna bedöms därför ha dubbel räknats vid framtagande av den finansiella informationen. Omsättning avser nettoomsättning se not 2 sida 122. Kapitalutgifter utgjordes av nyanskaff ningar av immateriella tillgångar, se not 15 si dorna 134136, materiella tillgångar, not 16 sida 137 samt nyttjanderättstillgångar, not 17 sida 138. Investeringar via förvärv av verksamheter är inkluderade, se not 7 sidorna 126 127 . Inves teringar i goodwill är inte inkluderade. Drifts utgifter är redovisade baserat på Taxonomins definition det vill säga direkta icke aktiverade kostnader hänförliga till byggnadsrenoveringar, kortfristig leasing, underhåll och reparatio ner samt direkta kostnader hänförliga till det löpande underhållet av tillgångarna. Kapitalut gifter och driftsutgifter är fördelade baserat på omsättningsgenererande verksamheter, efter som merparten av Bilias verksamhet inkluderar både produkter och tjänster som omfattas av taxonomin och produkter och tjänster som inte omfattas av taxonomin. Metodik för att identifiera verksamheter som är förenliga med taxonmin För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig, och därmed miljömäs sigt hållbar ska den, förutom att bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål, inte orsaka betydande skada for något av de övriga mil jömålen. Dessutom ska den utföras i överens stämmelse med minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet. Bilia såg under 2025 över processen för Taxonomin och har utvecklat vår metodik för att utvärdera aktiviteter mot Do No Signifi cant Harm kriterier (DNSH). Vår riskbaserade due diligence process har legat till grund för bedömning av minimiskyddsåtgärderna. Sam mantaget har Bilias arbete med att förfina metodiken inneburit att fler aktiviteter uppfyllt DNSH och minimiskyddskriterierna och därmed bedömts som förenliga med Taxonomin jämfört med föregående år. Inte orsaka betydande skada Verksamheter som ger väsentligt bidrag och är väsentliga enlig de nya reglerna har utvärderats mot Do No Significant Harm kriterier (DNSH). För att analysera och bedöma DNSH kriteri erna för miljömålen Anpassning till klimatför ändringarna, Vatten och Biologisk mångfald har Bilia använt Världsnaturfondens verktyg WWF Risk Filter. I verktyget har Bilia lagt in egna an läggningar med företagsadress, branschtillhö righet och plats i värdekedjan. Inlagda uppgifter ger verktyget specifika geospatiala koordinater och generell data om verksamheten vilken verktyget använder för att bedöms Bilias risk för inverkan på vatten och biologisk mångfald men även verksamhetens utsatthet för fysiska klimatrisker. Begränsning av klimatförändringarna De verksamheter som omfattas av DNSH kriteri erna för målet är CE 5.3 och CE 5.4. Kriteriet för DNSH uppfylls av verksamheterna baserat på följande: • Bilias demonteringsanläggningar använder energi som genererar mindre CO 2e per kWh än maxvärdet (CE 5.3) • Alla anläggningar inom Bilias som säljer be gagnade bilar använder energi som genererar mindre CO2e per kWh än maxvärdet (CE 5.4) Anpassning till klimatförändringar Enligt bilaga A ska fysiska klimatrisker i tabell i avsnitt II identifieras genom en robust klima trisk och sårbarhetsanalys. För detta kriteriet använde Bilias samma arbetsgång som för fysiska klimatrisker vilket beskrivs i ESRS 2, IRO 1 på sida 62. Bilia anser att analysen som är utförd i Världs naturfondens verktyg WWF Risk Filter, och som tar hänsyn till anläggningarnas geografiska pla cering, branschtillhörighet och typ verksamhet, uppfyller kraven på en robust klimatrisk och sårbarhetsanalys för alla verksamheter som analyserats mot kravet att inte orsaka betydan de skada for något av de övriga miljömålen. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser För att analysera och bedöma DNSH kriterierna för miljömålet har Bilia använt Världsnaturfon dens verktyg WWF Risk Filter. De verksamheter som omfattas av DNSH kriterierna för målet är CCM 3.3, CE 5.3 och CE 5.4. Kriteriet för DNSH uppfylls av verksam heterna baserat på följande: • Bilias anläggningar ligger inte i geografiska områden med hög risk för vattenbrist. • I Belgien och Luxemburg samlas enligt praxis regnvatten in och dagvatten används i vissa applikationer • Myndigheter reglerar vår verksamhet för att skydda vattenkvaliteteten i avrinningsområ den. Som exempel är det krav på oljeavskiljare i samtliga länder och krav på regelbunden vattenprovtagning ställs i Sverige, Norge och Belgien • Bilia har även 15 anläggningar i Sverige som är placerade inom vattenskyddsområde där verk samheten regleras av ytterligare lagstiftning i syfte att skydd vatten Omställningen till en cirkulär ekonomi De verksamheter som omfattas av DNSHkrite rier för målet är CCM 3.3, CCM 6.5 och CCM 6.6 Kriteriet för DNSH i CCM 3.3 uppfylls baserat på följande: • Bilia har som målsättning av öka den egna användningen av begagnade reservdelar där så är möjligt. När och hur begagnade delar får användas i en serviceverkstad skiljer sig mellan olika bilmärken och bestäms av biltillverkaren • Bilia sorterar avfall och arbetar tillsammans med avfallsbolag för att öka återvinningsgra den Kriteriet för DNSH uppfylls i CCM 6.5 och CCM 6.6 baserat på följande: • Det är Förordningen om producentansvar som styr att bilar ska tillverkas så att en uttjänt bil till minst 95 procent av bilens vikt kan återan vändas eller återvinnas, varav minst 85 pro cent av bilens vikt ska utgöras av återanvänd ning eller materialåtervinning. Auktoriserade 95 BILIA ÅRSREDOVISNING 2025FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE / HÅLLBARHETSRAPPORT FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE STRATEGI & MÅL BOLAGSSTYRNING FINANSIELL INFORMATION INLEDNING ÖVRIGT HÅLLBARHET ===== SIDA 96 =====