FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
Koncernledning
Brian Boland
Deputy President och Senior
Vice President Sales & Market-
ing, Billerud North America
Utbildning: Filosifie kandidat-
examenen, The College of St.
Scholastica.
Anställd år: 2023
Född: 1973
Andra uppdrag: –
Bakgrund: Sr VP Marketing &
Cartonboard Billerud North
America, VP, Strategy & Com-
munication, VP Government
Affairs and Corporate Initia -
tives, ND Paper. VP, Specialty
Papers & New Product Devel-
opment, Sr. Director, Strategy,
Marketing & New Product
Development, Catalyst Paper.
Strategy Director, Director, Mill
Order Management, Marketing
Manager, Catalog, Magazine
and Book Segments, NewPage
Corporation.
Aktieinnehav 1: 2 615
Jaakko Nikkilä
President Billerud Europe
Utbildning: Master i industriell
ekonomi, Helsingfors tekniska
högskola.
Anställd år: 2025
Född: 1967
Andra uppdrag: –
Bakgrund: EVP Specialty
Papers, SVP Specialty Papers
ENA , VP Sales, Fine & Spe-
cialty Papers APAC, VP Con-
verters, Paper Business Group,
Area Sales Director, APAC
Converters, Paper Business
Group på UPM.
Aktieinnehav 1: 10 024
Tor Lundqvist
Senior Vice President
Operations Billerud Europe
Utbildning: Civilingenjör i
kemiteknik, Kungliga Tekniska
Högskolan.
Anställd år: 2025
Född: 1971
Andra uppdrag: –
Bakgrund: VP Pulp & Paper, JD
Irving. Tillförordnad President
och SVP operations Billerud
North America, EVP Oper -
ations Billerud Europe, Mill
Director Billerud Skärblacka,
Mill Director Stora Enso Hylte.
Aktieinnehav 1: 24 306
Sofia Hedevåg
Executive Vice President
Sustainability & Public Affairs
Utbildning: Magister i före-
tagsekonomi, Handelshög -
skolan Stockholm.
Anställd år: 2025
Född: 1980
Andra uppdrag: –
Bakgrund: SVP Sustainabil-
ity på Gränges, VP Group
Business Control på Swedish
Match, Director Corporate Sus-
tainability & Business Analysis
på Swedish Match, Manage-
mentkonsult KW Partners.
Aktieinnehav 1: 5 000
1 Aktieinnehav, eget och närstående, den 6 mars 2026.
ÅRSREDOVISNING 2025 51
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 52 =====
Styrelse
Jan Svensson
Styrelseordförande sedan 2021,
ordförande i ersättningsut -
skottet
Utbildning: Civilekonom,
Handels högskolan i Stockholm.
Född: 1956
Andra uppdrag: Styrelseord -
förande i Securitas AB och
Fagerhult AB. Styrelseledamot i
Herenco Holding AB.
Bakgrund: VD, Investment AB
Latour (2003–2019). VD, AB
Sigfrid Stenberg (1986–2002).
Aktieinnehav 1: 50 000
Beroende/Oberoende: Ober-
oende av bolaget och lednin-
gen, oberoende av bolagets
större ägare.
Regi Aalstad
Styrelseledamot sedan 2023,
ledamot i revisionsutskottet
Utbildning: Bachelor of Busi-
ness Administration, Florida
Atlantic University. MBA i Inter-
national Business, University of
Michigan.
Född: 1964
Andra uppdrag: Styrelsele-
damot i McBride Plc, C-Loop
Packaging AB och Gmelius SA.
Rådgivare inom ledarskapsut -
veckling och Private Equity.
Bakgrund: Mångårig erfaren-
het av seniora positioner i
FMCG-bolaget Procter &
Gamble, både i Norden och
internationellt, inkluderande
rollen som GM och VP Europe,
Asia och CEEMEA inom Paper
and Hygiene. Styrelseuppdrag
i flera globala bolag, såsom
Ontex, Telenor och Geberit.
Aktieinnehav 1: 10 700
Beroende/Oberoende: Obero-
ende av bolaget och ledningen,
oberoende av bolagets större
ägare.
Florian Heiserer
Styrelseledamot sedan 2022,
ordförande i revisionsutskottet
Utbildning: Masterexamen i före-
tagsekonomi, Vienna University
of Economics and Business.
Certifikat i Global Management,
INSEAD. Ingenjör i biomedicin,
TGM College of Electronics i Wien.
Född: 1981
Andra uppdrag: Co-CEO i FRA-
PAG Beteiligungsholding AG.
CFO, HKW Group. Styrelseleda-
mot i HKW Privatstiftung, MIKA
Privatstiftung och FRAPAG
America Inc.
Bakgrund: VD i Buy-Out Central
Europe II Beteiligungs-Invest AG.
Styrelseledamot i Billerud Venture
AB. Rådgivande styrelseledamot i
Atterbury S.A., Alternapak Holding
B.V., Chemson Polymer-Additive
AG, Buy-Out Central Europe II
Beteiligungs- Invest AG.
Aktieinnehav1: 30 002 000 (eget
och närstående, inkl. 30 000 000
aktier via FRAPAG Beteiligung-
sholding AG).
Beroende/Oberoende: Oberoende
av bolaget och ledningen, bero-
ende av bolagets större ägare.
Magnus Nicolin
Styrelseledamot sedan 2022,
ledamot i revisionsutskottet
Utbildning: MBA, Wharton –
University of Pennsylvania. BSc,
Handelshögskolan i Stockholm.
Född: 1956
Andra uppdrag: Styrelseord -
förande i Munters Group AB och
Hexatronic Group AB. Styrelse -
ledamot i FAM AB.
Bakgrund: VD, Ansell Limited.
President, Europe, Middle East,
Africa and Asia Pacific, Newell
Rubbermaid Inc. VD, Esselte
Business Systems Inc. Executive
VP och Divisionschef, Esselte
Business Systems Inc. Ledande
befattningar i Bayer AG, Pitney
Bowes Inc. och McKinsey &
Company. Industriell rådgivare
till flera private equity-bolag och
uppdrag i olika styrelser såsom
Primix, Esselte, Isaberg-Rapid
och Ansell.
Aktieinnehav 1: 25 000
Beroende/Oberoende: Ober-
oende av bolaget och ledningen,
oberoende av bolagets större
ägare.
Victoria van Camp
Styrelseledamot sedan 2017,
ledamot i ersättningsutskottet
Utbildning: Civilingenjör maskin-
teknik och tekn. dr. maskinele-
ment, Luleå tekniska universitet.
Född: 1966
Andra uppdrag: Styrelseord -
förande i LumenRadio AB.
Styrelseledamot SR Energy AB,
AssaAbloy AB, Alleima AB och
Chalmersstiftelsen. Adjungerad
professor vid Luleå Tekniska
Universitet.
Bakgrund: Styrelseledamot i
VBG Group AB och PREERA.
CTO and President, Technology,
Director of Industrial Market
Technology & Solutions, Director
of Product Innovation Lubrica-
tion BU och flera andra befatt-
ningar inom SKF Group.
Aktieinnehav 1: 4 041
Beroende/Oberoende: Obero-
ende av bolaget och ledningen,
oberoende av bolagets större
ägare.
1 Aktieinnehav, eget och närstående, den 6 mars 2026.
ÅRSREDOVISNING 2025 52
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 53 =====
Styrelse
Andreas Blaschke
Styrelseledamot sedan 2024
Utbildning: Doktorsexamen i juri-
dik, University of Vienna. Master i
företagsekonomi, Vienna Univer-
sity of Economics and Business.
Född: 1961
Andra uppdrag: Styrelseledamot
i TCPL Packaging Ltd., India.
Styrelseledamot i SFC Energy
AG, Tyskland. Rådgivare inom
Private Equity.
Bakgrund: Styrelseledamot i
Mayr-Melnhof Karton AG. VD,
MM Packaging. President,
ECMA (European Carton Makers
Association). Styrelseledamot i
Deutsches Verpackungsinstitut.
VP, ProCarton.
Aktieinnehav 1: 4 100
Beroende/Oberoende: Obero-
ende av bolaget och ledningen,
oberoende av bolagets större
ägare.
Gunilla Saltin
Styrelseledamot sedan 2025
Utbildning: Executive MBA, Han-
delshögskolan i Stockholm. PhD
i kemiteknik, University of Idaho,
USA. MSc i kemiteknik, Kungliga
Tekniska högskolan, Stockholm.
Född: 1965
Andra uppdrag: Styrelseledamot
i Gränges AB.
Bakgrund: Managing Director
för Tata Steels Downstream
Europe. Styrelseledamot i LKAB,
Holtab AB, Flügger AS, Linnaeus
University, Mistra SWECIA,
Skogsindustrierna och IVL AB.
Flerårig erfarenhet från pap -
pers- och förpackningsindustrin
genom roller som VD för Mondi
Groups Uncoated Fine Paper
business area och Technical and
Sustainability Director för Mondi
Group. Roller inom Södra Cell
Group, inklusive Executive Vice
President på Södra Cell och Mill
Manager för Södra Cell Värö.
Aktieinnehav 1: 2 400
Beroende/Oberoende: Obero-
ende av bolaget och ledningen,
oberoende av bolagets större
ägare.
Magnus Axelsson
Styrelseledamot sedan 2025,
arbetstagarrepresentant PTK
Utbildning: Fyraårig teknisk linje.
Född: 1971
Bakgrund: Förbättringsledare
Gävle bruk, tidigare operatör
och gruppchef. Ordförande för
Ledarna Gävle. Styrelseledamot
i Ledarna STI. Styrelseledamot
Ekmanska stiftelsen. Diverse
lokala fackliga uppdrag.
Aktieinnehav 1: 120
Nicklas Johansson
Styrelseledamot sedan 2017,
arbetstagarrepresentant
Pappers
Utbildning: Gymnasieekonom.
YTH-utbildning inom papper
och massa.
Född: 1968
Andra uppdrag: Ordförande i
Pappers avd 165.
Aktieinnehav 1: –
Bo Knöös
Styrelsesuppleant sedan 2017,
arbetstagarrepresentant
Pappers
Utbildning: Massa- och
pappersteknik, Karlstad uni -
versitet.
Född: 1964
Andra uppdrag: Ordförande
Pappers avd 96.
Aktieinnehav 1: –
1 Aktieinnehav, eget och närstående, den 6 mars 2026.
ÅRSREDOVISNING 2025 53
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 54 =====
Rapporten är upprättad i enlighet med
European Sustainability Reporting Standards
(ESRS) enligt kraven i Corporate Sustainabi-
lity Reporting Directive (CSRD) samt EU:s
taxonomiförordning, som är införlivade i den
svenska årsredovisningslagen.
Allmänt 55
ESRS 2 Allmän information 55
Miljöinformation 69
E1 Klimatförändringar 69
EU:s taxonomiförordning 82
E2 Miljöförorening 83
E3 Vattenresurser och marina resurser 88
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 90
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 97
Samhällsansvarsinformation 102
S1 Den egna arbetskraften 102
S2 Arbetstagare i värdekedjan 116
S3 Berörda samhällen 120
S4 Konsumenter och slutanvändare 124
Bolagsstyrningsinformation 127
G1 Ansvarsfullt företagande 127
Hållbarhetsnoter 136
Hållbarhetsrapport
Vägledning för läsning av hållbarhetsrapporten:
• Rapporten är strukturerad i fyra huvudkapitel: allmän
information, miljöinformation, samhällsansvarsinforma -
tion och bolagsstyrningsinformation, följt av detalje -
rade hållbarhetsnoter.
• Varje avsnittsrubrik innehåller en motsvarande ESRS-
kod som anger vilken standard innehållet hänför sig till.
ÅRSREDOVISNING 2025 54
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapportÅRSREDOVISNING 2025 54
===== SIDA 55 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ESRS 2 Allmänna upplysningar
Billerud har utarbetat sin hållbarhetsrapport baserat på Euro -
pean Sustainability Reporting Standards (ESRS) i enlighet med
implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Direc -
tive (CSRD) i svensk lagstiftning.1 Hållbarhetsrapporten har
upprättats på samma konsoliderade grund som de finansiella
rapporterna. Se revisorns granskningsberättelse på sidan 199.
Dubbel väsentlighet och täckning av värdekedjan
Grunden för Billeruds hållbarhetsrapport är vår dubbla väsent -
lighetsbedömning som beskrivs på sidan 68. Billeruds hållbar -
hetsrapport täcker vår värdekedja i följande utsträckning:
• Dubbel väsentlighetsbedömning: Bedömningen omfattar
Billeruds egna verksamhet och aktiviteter uppströms och
nedströms i värdekedjan.
• Policyer: Billerud styrs av ett ramverk av policyer och direk-
tiv. Alla policyer och direktiv gäller för Billerud och koncer-
nens kontrollerade dotterbolag. De gäller för medarbetare,
konsulter, entreprenörer och andra personer som arbetar
på uppdrag av Billerud. En del policyer och direktiv gäller
även för utvalda aktörer Billeruds värdekedja. Detta gäller
till exempel Billeruds uppförandekod, uppförandekoden för
leverantörer, vedanskaffningsdirektivet och inköpsdirektivet.
Policyerna och utvalda dirketiv finns tillgängliga på Billeruds
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten BP-2 Upplysningar med avse ende
på särskilda omständigheter
Uppskattningar av värdekedjan
Billeruds hållbarhetsrapport innehåller följande mått som är
baserade på indirekta källor eller uppskattningar:
• E1-6 – scope 3-utsläpp: Se E1-6 på sidan 80 för upplysningar
av metodik som tillämpats för redovisade mått. Potentiella
förbättringar av måttens noggrannhet innefattar att få tag på
mer ändamålsenliga och leverantörsspecifika utsläppsfak -
torer. Detta är särskilt viktigt för scope 3.1-utsläpp (inköpta
varor och tjänster).
Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall
Utöver uppströms och nedströms mått som inkluderas i beräk -
ningar för scope 3-utsläpp, har inga kvantitativa eller monetära
belopp bedömts vara föremål för en hög grad av mätosäkerhet.
Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller
presenteras
• Billerud har uteslutit sin påverkan och relaterade upplys -
ningar kopplade till ämnen som inger betänkligheter och
ämnen som inger mycket stora betänkligheter (E2-5) som ett
resultat av den årliga översynen av den dubbla väsentlighets -
bedömningen.
• Två tidigare separata påverkansområden, ett som rör förvalt -
ning av förbindelser med leverantörer under G1 och ett annat
som rör arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan under
S2, har slagits samman till ett påverkansområde under G1.
Denna omstrukturering visar tydligare påverkan i Billeruds
värdekedja och är bättre anpassad till relevanta mätetal.
Rapportering av fel under tidigare perioder
Billerud har retroaktivt justerat elförbrukningen för ett av sina
dotterbolag. De biogena utsläppen har också justerats något
på grund av ett identifierat fall av dubbelrapportering. Ett
rapporterat utsläpp till vatten har även omräknats för 2024. Se
1 Denna rapport tillämpar kontinuerligt begreppet hållbarhetsrapport istället för ESRS-termen
hållbarhetsförklaring , samt begreppen påverkan eller påverkansområden istället för ESRS-termen
inverkningar.
2 FSC-C004906, FSC-C020000, FSC-C108771, FSC-C108782, FSC-C014984. FSC-C023846,
FSC-C219101, FSC-C113010
3 PEFC/05-33-114, PEFC/05-33-136, PEFC/05-33-135, PEFC/05-33-137, PEFC/29-31-92,
PEFC/05-31-78, PEFC/05-33-361, PEFC/02-31-216
hemsida och intranät. Övriga direktiv finns enbart tillgängliga
på Billeruds intranät.
• Åtgärder: Billeruds åtgärder omfattar den egna verksam -
heten och i vissa fall hela koncernens värdekedja. Några
exempel är samarbete med leverantörer, kunder och part -
ners för att minska påverkan relaterat till klimat och biologisk
mångfald, samarbete med entreprenörer och arbetstagare
i värdekedjan för att minska arbetsmiljörelaterad påverkan
och samarbete med leverantörer för att upprätthålla hållbara
verksamhetsmetoder.
• Mått och mål: Vissa av Billeruds mått och mål täcker delar
av koncernens värdekedja. Dessa mål inkluderar indirekta
utsläpp av växthusgaser (scope 3) och gruppcertifierade
skogsägare i Billeruds gruppcertifikat för FSC ®2 och PEFC3.
De innefattar även säkerhetsrelaterade mål som presenteras
i S1-5 på sidan 115 samt mål kopplade till vår uppförandekod
för leverantörer och leverantörsbedömningar, vilka presente -
ras i S2-5 på sidan 119 och i G1-2 på sidan 132.
Billerud har inte utelämnat någon information som har att göra
med immateriella rättigheter, know-how, resultat av innovation
eller någon upplysning som beror på ny utveckling eller frågor
som aktualiserats under förhandlingar med koncernens med -
lemsstat (Sverige).
ÅRSREDOVISNING 2025 55
===== SIDA 56 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
typen och omfattningen av omräkningarna under E1-6 på sidan
81 och E2-4 på sidan 87.
Införlivande genom hänvisning
Följande upplysningskrav eller datapunkter har införlivats
genom hänvisning:
• SBM-1 40 (a) i. och 40 (a) ii.: Beskrivningen av betydande pro-
dukter och marknader beskrivs mer utförligt under rubriken
finansiell översikt i förvaltningsberättelsen. Se sidan 32.
• SBM-1 40 (g): De främsta förestående utmaningarna kopplat
till Billeruds strategi och strategins relation till hållbarhetsfrå -
gor beskrivs mer utförligt under avsnittet risker och riskhante -
ring på sidan 38.
Upplysningar från annan lagstiftning eller standarder
Billerud är certifierade i enlighet med flera ISO -standarder som
omfattar centrala hållbarhetsfrågor såsom kvalitet, miljöansvar
samt hälsa och säkerhet i verksamheten. Vi följer även erkända
certifieringssystem för ansvarsfullt inköp av vedråvara. Detaljer
om våra certifieringar presenteras i hållbarhetsnoterna, se Hn1,
på sidan 136.
Dessutom utgör denna rapport Billeruds årliga rapportering till
FN:s Global Compact, Communication on Progress. Rapporten
innehåller även upplysningar baserade på Billeruds rappor -
tering till Carbon Disclosure Project (CDP) och Task Force on
Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Sammansättning av Billeruds styrelse
Styrelsen är bolagets högsta förvaltningsorgan under bolags -
stämman. Billeruds styrelse består av sju ledamöter och två
arbetstagarrepresentanter. Ytterligare en arbetstagarrepre -
sentant är styrelsesuppleant. Arbetstagarrepresentanterna
representerar Svenska Pappersindustriarbetareförbundet och
Förhandlings- och samverkansrådet PTK.
Med undantag för arbetstagarrepresentanterna och deras
suppleanter är samtliga sju (100%) styrelseledamöter externa
och oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Sex
av sju (86%) styrelseledamöter är oberoende i förhållande till
bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyl -
ler kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning.
Tre av sju styrelseledamöter (43%) är kvinnor och fyra är män
(57%). Styrelsens könsfördelning, definierad som det genom-
snittliga förhållandet mellan kvinnliga och manliga styrelsele -
damöter, ligger därmed på 75%. För närmare information kring
Billeruds styrelse och arbetstagarrepresentanter, se avsnittet
styrelse under bolagsstyrning på sidan 52.
Relevant erfarenhet
Billeruds styrelseledamöter har erfarenhet som är relevant för
koncernens sektorer, produkter och geografiska platser. Det
innefattar kunskap om verksamheten, inklusive branscher -
farenhet inom papper och förpackningar, konsumentvaror
och industriell tillverkning. Deras erfarenhet stäcker sig över
Europa, Asien, Amerika och Norden. Detta säkerställer omfat -
tande insikter om internationella marknader och verksam -
heter. Arbetstagarrepresentanterna har såväl bransch- som
Billerud-specifik erfarenhet.
Dessutom innehar styrelsen en bred kompetens inom håll -
barhet. En ledamot har en stark bakgrund inom teknik för den
gröna omställningen, medan andra bidrar med djup erfarenhet
inom hållbara pappers- och förpackningslösningar. Vidare har
styrelsen bred kunskap om efterlevnadsfrågor och bolagsstyr -
ning, inklusive hållbarhetsrelaterade frågor såsom etisk affärs -
verksamhet och antikorruption.
Sammansättning av Billeruds koncernledning
Koncernledningen, utsedd av VD, består av nio verkställande
representanter från verksamheten: VD, Chief Financial Officer
(CFO), EVP Human Resources (HR) & Communications, EVP
Sustainability & Public Affairs, EVP Legal & Strategic Projects,
President Billerud Europe, SVP Operations Billerud Europe,
President Billerud North America och Deputy President Bille -
rud North America. Det finns inga arbetstagarrepresentanter i
koncernledningen. Två (22%) av nio medlemmar är kvinnor och
sju (78%) medlemmar är män.
Relevant erfarenhet
Billeruds koncernledning har omfattande erfarenhet av olika
sektorer, produkter och geografiska platser. I koncernled -
ningen finns personer med bakgrund inom ekonomi, produk -
tion, juridik och efterlevnad, personalfrågor och hållbarhet.
Koncernledningen har en djupgående kunskap inom olika
aspekter av verksamheten och industrin. Deras breda erfaren -
het ger god förståelse för strategiskt och operativt ledarskap,
inklusive efterlevnad av etiska standarder och korruptions -
bekämpning. Billeruds EVP Sustainability & Public Affairs har
erfarenhet av hållbarhetsledarskap vilket säkerställer att Bille -
ruds hållbarhetsagenda integreras i hela verksamheten.
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller
Billeruds styrelse
Billeruds styrelse är det högsta organet som övervakar
hållbarhet inom Billerud. Billerud tillämpar Svensk kod för
bolagsstyrning. Styrelsen ansvarar för att identifiera och
säkerställa att Billerud utarbetar sin årsredovisning i enlighet
med den svenska implementeringen av Corporate Sustaina -
bility Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability
Reporting Standards (ESRS). Styrelsens roll beskrivs i Arbets -
ordning för styrelsen.
ÅRSREDOVISNING 2025 56
===== SIDA 57 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
arbetet med finansiella rapporter och hållbarhetsrapporten och
se till att tillämpliga redovisningskrav uppfylls. Internal Audit &
Internal Control-funktionens mandat framgår av direktivet om
riskhantering. Funktionen för Internal Audit & Internal Control
rapporterar till ordföranden för revisionsutskottet och till CFO,
och samarbetar med Sustainability & Public Affairs-funktionen
för att säkerställa överensstämmelse mellan Billeruds Enter -
prise Risk Management (ERM) ramverk och processen för dub -
bel väsentlighetsbedömning.
VD och koncernledning
VD ansvarar för den löpande ledningen av bolagets affärs -
verksamhet, på styrelsens uppdrag, och för att implementera
operativa instruktioner och policyer. Uppdraget beskrivs i
Styrelsens instruktion för den verkställande direktören. VD och
koncernledningen ansvarar för den löpande verksamheten
samt för implementering av mål och strategier som fastställs av
styrelsen, inklusive hållbarhetsmål- och strategier kopplat till
påverkansområden, risker och möjligheter.
EVP Sustainability & Public Affairs ansvarar för att säkerställa
att påverkan, risker och möjligheter integreras i Billeruds strate -
giska styrning. Koncernledningen rapporterar regelbundet till
styrelsen enligt en överenskommen planering. Ledningsgrup -
pen sammanträder normalt en eller två gånger per månad för
att granska de ekonomiska och hållbarhetsrelaterade resulta -
ten för föregående månad, uppdatera prognoser och planer
samt diskutera strategiska och operativa aktiviteter och frågor.
Sustainability & Public Affairs- funktion
Billeruds Sustainability & Public Affairs-funktion leds av EVP
Sustainability & Public Affairs och ansvarar for att driva utveck -
lingen och implementeringen av Billeruds hållbarhetsagenda,
som baseras på företagets dubbla väsentlighetsbedömning
och dess väsentliga påverkansområden, risker och möjligheter.
Funktionen ansvarar även för att sätta mål, hantera intressentdi -
aloger, säkerställa transparent rapporting och kommunikation
samt genomföra den dubbla väsentlighetsbedömningen. Funk -
tionen Sustainability & Public Affairs består av specialister med
ansvar för områden kopplade till miljöfrågor, energifrågor och
kvalitetsfrågor samt hållbarhetsrapportering, strategi och ana -
lys. Funktionens mandat fastställs av hållbarhetspolicyn.
EVP Sustainability & Public Affairs rapporterar regelbundet
framsteg relativt hållbarhetsmål och presenterar årligen till
koncernledningen och styrelsen om förändringar av väsentliga
påverkansområden, risker och möjligheter samt om implemen -
teringen av policyer och åtgärder.
Billeruds styrelse ansvarar också för att godkänna bolagets
affärsstrategi, som innefattar att tillvarata långsiktiga intressen
samt hållbarhetsmål och resultat. Billeruds styrelse godkänner
Billeruds policyer, incitamentsprogram och ersättningsmål som
är kopplade till hållbarhet.
Styrelsen övervakar koncernens nyckeltal, som innefattar finan -
siella mål och hållbarhetsmål. Dessa presenteras på sidan 26.
Hållbarhetsfrågor följs upp och diskuteras kontinuerligt vid sty -
relsemöten, och styrelsen avsätter normalt minst ett möte per
år för en fördjupad genomgång av relevanta hållbarhetsteman.
Styrelsen bjuder in EVP Sustainability & Public Affairs för att få
mer information om hållbarhetsfrågor vid utvalda möten.
Valberedning
Billeruds valberedning består av fyra ledamöter utsedda av
Billeruds största aktieägare. Valberedningens huvuduppgift
är att föreslå kandidater för inval i styrelsen. Valberedningens
mandat framgår av Instruktionen för valberedningen. Valbered -
ningen har i sitt arbete med att föreslå kandidater till styrelsen
tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning. Valbered -
ningen har därför beaktat behovet av mångfald och bredd inom
styrelsen avseende kompetens, erfarenhet, bakgrund och
könsfördelning. Valberedningen har även beaktat styrelsens
förmåga att säkerställa att Billerud bedriver sin verksamhet på
ett hållbart sätt.
Revisionsutskott
För att stödja styrelsen i sin uppgift att övervaka revisionsfrågor
har styrelsen utsett ett särskilt revisionsutskott. Revisions -
utskottets arbete regleras i Arbetsordning för revisionsutskot -
tet. Revisionsutskottet har en huvudsakligen förberedande och
administrativ roll och ansvarar för tillsynen av både finansiell
rapportering och hållbarhetsrapportering och att säkerställa att
Billerud revideras professionellt, effektivt och självständigt. Det
är revisionsutskottets ansvar att hålla sig informerad om den
externa granskningen av hållbarhetsrapporten och att granska
och övervaka revisorns opartiskhet och oberoende.
Internal Audit & Internal Control-funktion
Internal Audit & Internal Control-funktionen stödjer Billerud att
uppnå sina strategiska mål. Det systematiska, disciplinerade
och riskbaserade tillvägagångssättet hjälper oss att utvärdera
och bli mer effektiva i vår bolagsstyrning, riskhantering och
interna kontroll. Här ingår också att säkerställa tillförlitligheten i
ÅRSREDOVISNING 2025 57
===== SIDA 58 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
GOV-2 Information som lämnas till och håll-
barhetsfrågor som behandlas av företagets
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Styrelse
Styrelsen har vanligtvis omkring sju ordinarie styrelsemöten
per år. VD ger en verksamhets- och strategiuppdatering vid
varje styrelsemöte, inklusive hållbarhetsfrågor när så är rele -
vant. Dessutom genomför styrelsen vanligtvis en fördjupad
genomgång av hållbarhetsfrågor en gång per år. Under 2025
delgavs styrelsen information kopplat till hållbarhetsrelaterade
påverkansområden, risker och möjligheter gällande klimat -
förändringar, vatten, biologisk mångfald, resursanvändning
och cirkulär ekonomi, den egna arbetsstyrkan, säkerhet samt
affärsetik. Dessutom fick revisionsutskottet information om
regulatoriska uppdateringar kopplade till relevanta ramverk för
hållbarhetsrapportering.
Billeruds EVP Sustainability & Public Affairs presenterar
uppdateringar om relevanta påverkansområden, risker och
möjligheter under styrelsens fördjupade genomgångar av håll -
barhetsfrågor. Dessa uppdateringar inkluderar utvecklingen
gällande implementeringen av policyer, åtgärder och framsteg
mot mål kopplat till väsentliga påverkansomården, risker och
möjligheter. Styrelsen godkänner alla koncernpolicyer och
granskar dem årligen, inklusive policyer relaterade till väsent -
liga påverkan, risker och möjligheter. Detta inkluderar inte
uppförandekoden för leverantörer. Den godkänns vid behov av
koncernledningen. I tillägg delegeras godkännandet av kon -
cernövergripande verksamhets-, kvalitets- och inköpspolicy till
VD.
Koncernledning
Koncernledningen sammanträder en till två gånger i månaden
och hållbarhetsfrågor beaktas regelbundet. Framsteg och mål
granskas månatligen. Under 2025 informerades koncernled -
ningen om samma påverkansområden, risker och möjligheter
som beskrivits för styrelsen. EVP Sustainability & Public Affairs
ansvarar för att säkerställa att väsentliga hållbarhetsfrågor och
påverkan, risker och möjligheter hanteras inom Billeruds stra -
tegi- och riskhanteringsprocess.
GOV-3 Integrering av håll barhets -
relaterade resultat i incitaments system
Billerud har infört incitamentssystem och ersättningspolicyer
kopplade till hållbarhetsfrågor. Vårt långsiktiga aktieprogram
erbjuds medlemmar i koncernledningen och medarbetare i
nyckelpositioner, medan vårt rörliga ersättningssystem erbjuds
alla medarbetare i Region Europa och majoriteten av medarbe -
tarna i Region Nordamerika. Informationen om Billeruds incita -
ments- och prestationssystem i detta avsnitt överensstämmer
med Billeruds Ersättningsrapport. Se ytterligare information
om båda programmen nedan.
Långsiktigt aktieprogram (incitament)
Det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP) har en löptid
på tre år. Det finns för närvarande tre pågående långsiktiga
incitamentsprogram: 2023, 2024 och 2025. Incitamentspro -
grammet för 2025 är strukturerat för att främja både finansiella
prestationsvillkor och ett hållbarhetsrelaterat prestationsvillkor
kopplat till vårt vetenskapsbaserade mål för scope 1- och
2-utsläpp till 2030. Läs mer om våra vetenskapsbaserade mål
på sidan 78 och LTIP på sidan 177. Minskningen av utsläpp av
koldioxidekvivalenter beräknas utifrån den information som
presenteras i Billeruds hållbarhetsrapport. Information om
nivåer i relation till prestationsvillkor och utfallet av LTIP -pro-
gram rapporteras retroaktivt.
För LTIP 2025 är resultatvillkoren viktade så att 85% av tilldel-
ningen baseras på uppfyllande av det finansiella resultatet,
medan 15% av tilldelningen baseras på hållbarhet. Program -
met föreslås till styrelsen av ersättningsutskottet och godkänns
på bolagsstämman. Styrelsen har satt ett tröskelvärde och
maxnivåer för varje prestationsvillkor. Om maxnivån uppnås
kommer full tilldelning av aktier baserat på utfall att beviljas.
Inga aktier tilldelas om tröskelvärdet inte uppnås. För resultat
mellan dessa nivåer tilldelas aktier proportionellt på en linjär
skala.
Rörligt ersättningssystem
Billeruds rörliga ersättningssystem erbjuds alla Billeruds
medarbetare inom den europeiska verksamheten och en
majoritet i den nordamerikanska, beroende på avtal. Detta
innefattar koncernledningen. Programmet är kopplat till antin -
gen Billeruds årliga mål för frånvaro på grund av skada (LTIFR)
eller antal registrerbara skador (TRIFR) per miljon arbetade
timmar. Målen inkluderar både egen arbetskraft och entre -
prenörer, så som beskrivs i S1-5 på sidan 115.
Ersättningsystemet anger en definierad tröskelnivå och en
maxnivå. Om tröskelnivån inte uppfylls utbetalas ingen ersät -
tning. Billeruds ersättningsutskott fastslår den rörliga ersättnin -
gen för VD. VD fastställer programmet för övriga medarbetare.
Den rörliga ersättningen för 2025 för att nå LTIFR-målet utgör
maximalt 20% av den totala rörliga ersättningen för VD, ber -
oende på resultat. För koncernledningen och övriga medar -
betare varierar den rörliga ersättningen kopplad till LTIFR eller
TRIFR mellan maximalt 10% och 20% av deras totala rörliga
ersättning beroende på roll och funktion. LTIFR och TRIFR
utgör resultatreferensvärden. Villkoren är godkända och
uppdaterade därefter.
Tabellen i hållbarhetsnot 2 (Hn2) på sidan 137 ger en detaljerad
översikt över den information som presenteras i denna hållbar -
hetsrapport avseende Billeruds rutiner för tillbörlig aktsamhet.
GOV-4 Redogörelse för due diligence
(tillbörlig aktsamhet)
ÅRSREDOVISNING 2025 58
===== SIDA 59 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
Funktionen för Sustainability & Public Affairs ansvarar för grup -
pens konsoliderade hållbarhetsrapportering och för att säker -
ställa att risker kopplade till hållbarhetsrapporteringen bedöms
och hanteras inom ramen för det interna kontrollsystemet.
Riskhantering och riskbedömning
Under 2025 fortsatte Billerud att formalisera sitt ramverk för
intern kontroll av hållbarhetsrapportering på en konsoliderad
nivå. Ramverket bygger på en riskbedömning av de kvantita -
tiva upplysningarna i hållbarhetsrapporten. Riskerna prioriteras
efter sannolikhet och påverkansgrad, i likhet med vårt ramverk
för Enterprise Risk Management (ERM). Syftet med riskbedöm -
ningen är att vägleda prioriteringen av interna kontroller på
konsoliderad nivå. Ramverket ska också att göra det möjligt att
upptäcka riskfaktorer och förbättra rapporteringsmetoderna.
Billerud arbetar med förebyggande, undersökande och kor -
rigerande kontroller. Förebyggande kontroller inkluderar till
exempel instruktioner, definitioner, åtskillnad av arbetsuppgif -
ter och systemkonstruktionsåtgärder. Undersökande kontroller
är till exempel analytiska kontroller och rimlighetsbedömningar,
så som analys av avvikelser i resultat från tidigare perioder.
Principen om fyra ögon tillämpas vid flera punkter i våra data -
flöden, till exempel för miljödata vid våra bruk samt i konsolide-
ringsprocedurer. Korrigerande kontrollfunktioner är till exempel
förändringar i system och analysmetoder. Externa kontroller
tillämpas genom certifieringssystem.
De viktigaste riskerna för 2025 överensstämmer med dem som
identifierades under 2024. En av de främsta riskerna utgörs av
diskrepansen mellan vissa rapporteringsprocesser, nyckeltal
och metoder mellan Region Europa och Region Nordamerika.
För det första finns det vissa operativa skillnader, till exempel
relaterade till leverantörshanteringsprocesser. För det andra
skapar olika legala och regulatoriska ramverk variationer i
tillgängligheten och effektiviseringen av data. För att minska
risken arbetar Billerud för att förbättra sina processer för att
hanteringen ska bli likformig över hela verksamheten. Under
2025 har Billerud även vidareutvecklat dokumenteringen av
hållbarhetsrapporteringsprocesser, som bland annat omfattar
kartläggning av datakällor, organisatoriska enheter och kon -
solideringsprocedurer. Detta kommer att göra rapporteringen
mer enhetlig.
En tredje stor risk rör manuell bearbetning av data. För varje
åtgärd som presenteras i hållbarhetsrapporten passerar data
ofta genom flera system, inklusive automatiska, halvautoma -
tiska och manuella steg. En fjärde stor risk gäller formalisering
och dokumentation av processer och ansvar för att säkerställa
kontinuitet och minska risken för att bli beroende av enskilda
personer. Den påbörjade implementeringen av ramverket för
intern kontroll samt utvecklingen av processdokumentation är
två initiativ som syftar till att minska denna risk.
Risker och kontroller inom hållbarhetsrapportering rapporte -
ras, om relevant, till styrelsen och koncernledningen i samband
med generella hållbarhetspresentationer under hela året. Håll -
barhetsrapporteringsrisker som har kommit fram inom ramen
för den årliga översiktliga granskningen av hållbarhetsrappor -
ten rapporteras vidare till styrelsen via revisionsutskottet.
SBM-1 Marknadsställning, strategi,
affärsmodell och värdekedja
Affärsmodell
Hållbarhet är kärnan i Billeruds affärsmodell. Billerud tillverkar
högpresterande förpackningsmaterial som bidrar till ett koldi -
oxidsnålt samhälle. Billeruds produkter tillverkas i tio produk -
tionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. Utöver kartong
och papper säljer Billerud massa som inte används i egen pro-
duktion. Alla anläggningar, utom konverteringsanläggningen
Wisconsin Rapids och vårt bruk i Jakobstad är integrerade
bruk som tillverkar såväl massa som papper eller kartong. Den
31 december 2025 hade Billerud 5 626 medarbetare på 17
marknader. De flesta är anställda i Sverige och USA. Läs mer
om våra medarbetare i S1-6 på sidan 108.
Billerud verkar globalt och har sina huvudmarknader i Europa
och Nordamerika. Våra viktigaste produkter på den europeiska
marknaden är vätskekartong, containerboard, förpacknings -
kartong, kraftpapper och säckpapper. I Nordamerika säljer vi
främst grafiskt papper, etikettpapper och avsalumassa. Våra
kunder är ledande förpackningstillverkare över hela världen
som levererar till sektorer som livsmedel, hälsovård, detaljhan -
del, elektronik och andra förpackningssektorer. För ytterligare
information om produkter och marknader, se den finansiella
översikten på sidan 32. Billerud har inga produkter och tjänster
som är förbjudna på vissa marknader. Billerud är inte verksamt
inom fossila bränslen (kol, olja eller gas).
Billeruds Way Forward-strategi
Billeruds strategi Way Forward syftar till att skapa värde och
uppnå finansiella, hållbarhetsrelaterade och säkerhetsmäs -
siga mål. I Nordamerika ska Billerud fortsatt vara en ledande
aktör inom grafiskt papper och samtidigt gradvis övergå till
produktion av förpackningsmaterial. Koncernens strategiska
investeringar görs i de amerikanska bruken för att stödja kar -
tongproduktion. I Europa ligger fokus på att förbättra resultat
genom att förbättra effektiviteten och fortsätta utveckla attrak -
tiva erbjudanden av högpresterande förpackningsmaterial. De
strategiska initiativen inkluderar att genomföra Evolution-pro -
grammet, driva kostnadseffektivitet, bygga vinnande erbjudan -
den, säkra en konkurrenskraftig tillgång på fiber och förbättra
brukens effektivitet. Billerud främjar en prestationskultur och
strävar efter effektiva arbetssätt och harmoniserade processer.
ÅRSREDOVISNING 2025 59
===== SIDA 60 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Alla Billeruds strategiska prioriteringar och initiativ är direkt
eller indirekt relaterade till hållbarhetsfrågor såsom säkerhet,
att begränsa vårt bidrag till klimatförändringarna och fortsatt
utveckling av högpresterande pappers- och förpackningsma -
terial. De främsta förestående utmaningarna beskrivs i avsnittet
risker och riskhantering på sidan 38 och inkluderar exempelvis
risker kopplade till politiska initiativ, lagar och förordningar samt
utmaningen att säkra kostnadseffektiv vedråvara i Europa. Kri -
tiska lösningar och projekt beskrivs i relevanta ämnes standarder.
Hållbarhet inbäddat i allt vi gör
Billerud integrerar hållbarhet i allt vi gör. Våra Way Forward -mål
är nära kopplade till våra tre hållbarhetsfokusområden, som i
sin tur stöds av fem hållbarhetsfundament. Tillsammans gör de
det möjligt för Billerud att leverera inom alla dimensioner som
krävs för långsiktig framgång.
Fokusområden
1. Arbetsmiljö
Arbetsmiljön för våra medarbetare och entreprenörer är Bille -
ruds högsta prioritet. Vi ska fortsätta arbeta med säkerhetsut -
bildning och förbättrade säkerhetsfrämjande beteenden tills
vi når vår vision om noll arbetsskador. Läs mer i S1 – Den egna
arbetskraften på sidan 111.
2. Samhälle med låga koldioxidutsläpp
Billerud åtar sig att begränsa vårt bidrag till klimatförändring -
arna. Vi hjälper våra kunder att minska sin klimatpåverkan
genom att ersätta fossilbaserade förpackningsmaterial med
våra återvinningsbara produkter som har ett lägre klimatav -
tryck. Vi har dessutom en färdplan på plats för att minska
utsläppen av växthusgaser från vår verksamhet i enlighet med
Parisavtalet. Våra mål för att minska koldioxidutsläppen i både
verksamheten och värdekedjan är godkända av Science Based
Targets initiative. Läs mer i E1 – Klimatförändringar på sidan 69.
3. Ledare inom högpresterande pappers- och förpackningsmaterial
Vi strävar efter att tillverka förnybara, återvinningsbara och
högpresterande pappers- och förpackningsmaterial med lågt
klimatavtryck. Läs mer i E5 – Resursanvändning och cirkulär
ekonomi på sidan 97.
Hållbarhetsfundament
Resurseffektiv produktion
Vi åtar oss att reducera lokala utsläpp till luft och vatten, att
minimera avfall och att kontinuerligt förbättra resurseffektivite -
ten i produktionen. Vi har exempelvis vidtagit åtgärder för att
minska våra lokala utsläpp och vår vattenförbrukning. Läs mer i
E2 – Miljöföreorening på sidan 83.
Ansvarsfull vedråvara
Billerud är beroende av vedråvara och vi arbetar aktivt för att
minska påverkan på den biologiska mångfalden från skogs -
bruk. Ett ansvarsfullt skogsbruk, där skogens samhällsrelate -
rade och biologiska tillgångar skyddas, är nödvändigt för att
säkerställa vedförsörjningen under många år framöver. Allt
skogsbruk kan dock påverka den biologiska mångfalden och
kan potentiellt påverka människor och samhällen. Läs mer i
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem på sidan 90 och S3 –
Påverkade samhällen på sidan 120.
Engagerande arbetsplatser
Vi verkar för en engagerande arbetsplats genom att främja
mångfald och inkludering bland medarbetarna och erbjuda
möjligheter att utvecklas. Läs mer i S1 – Den egna arbetskraf -
ten på sidan 102.
Ansvarsfull leveranskedja
Billerud köper in råvaror, vedråvara, kemikalier, transporter,
produkter, energi och tjänster från sin globala leverantörsbas.
En ansvarsfull leveranskedja innebär att alla inköpsbeslut
måste följa principer för affärsetik och uppfylla fastställda
hållbarhetskriterier. För att säkerställa detta genomför Billerud
etablerade leverantörsbedömningar och engagerar sig i nära
samarbete med leverantörer. Läs mer i S2 - Arbetstagare i vär-
dekejdan på sidan 116 och i G1 – Ansvarsfullt företagande på
sidan 127.
Ansvarsfullt företagande
Billeruds ambition är att agera ansvarsfullt i alla delar av vär-
dekedjan, att bedriva verksamhet med integritet och i enlighet
med tillämpliga lagar, regler och internationella standarder
samt att använda vårt inflytande för att stärka ansvarsfullt
företagande även utanför vår egen verksamhet. Läs mer i G1
– Ansvarsfullt företagande på sidan 127.
ÅRSREDOVISNING 2025 60
===== SIDA 61 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Värdekedja
Billerud arbetar för att maximera sin positiva påverkan, mini -
mera negativ påverkan och hantera risker och möjligheter
längs värdekedjan. För att driva förändringar där de gör störst
skillnad är samarbete med affärspartner och andra intressenter
avgörande. En illustration över vår värdekedja visas på sidan
62.
Uppströms värdekedja
Vår uppströms värdekedja består av inköp av vedråvara samt
andra insatsmaterial som behövs för vår verksamhet. Detta
omfattar både leverantörer och underleverantörer. Vi samver -
kar med skogsägare, skogsbolag och sågverk för att säkra
avverkningskontrakt och med skogsbrukare och timmerentre -
prenörer gällande skogsförvaltningsåtgärder.
Vi samarbetar med direkta leverantörer för att anskaffa material
såsom kemikalier, logistik och energi. Vi beaktar även aktörer
längre ner i värdekedjan (nivå 2 och 3 i leveranskedjan) som
förser våra leverantörer med material. Råmaterial som leve -
reras till produktionsenheterna ingår också i vår uppströms
värdekedja.
Inflöden till verksamheten
Billerud köper direkt och indirekt material, som vedråvara,
kemikalier och energi. Vi arbetar med leverantörer över hela
världen och det är viktigt att säkerställa att leverantörerna
uppfyller våra högt ställda standarder för miljöhänsyn och etik.
Vi anskaffar uteslutande vedråvara från ansvarfullt förvaltade
skogar från både stora skogsägare och lokala leverantörer.
Billerud engagerar sig i strategiska partnerskap med våra
leverantörer för att upprätthålla en stabil och kostnadseffektiv
leveranskedja.
Egna aktiviteter
Billerud tillverkar högpresterande pappers- och förpacknings -
material på våra integrerade bruk i Region Europa och Region
Nordamerika. Utöver vår produktionsverksamhet så bedriver
vi centrala verksamhetsfunktioner såsom försäljning, inköp, HR
och ekonomi. Endast en mycket liten del av Billeruds vedsför-
sörjning från helägda skogar.
Billeruds tillverkningsprocesser genererar överskott av förny -
bar energi, som vi använder för att driva våra anläggningar och
leverera fjärrvärme till närliggande samhällen. Vi återanvänder
också biprodukter som råtallolja för produktion av biodrivmedel
och energiåtervinning av vedrester. Detta tillvägagångssätt
minskar avfallsströmmar, stärker lokal infrastruktur och minskar
beroendet av fossil energi. Billerud har ett slutet återvinnings -
system i sina bruk för att maximera materialutnyttjandet och
minimera mängden avfall. Större delen av kemikalierna åter -
vinns och återanvänds i massaprocessen, vilket minskar mäng -
den kemiskt avfall och ökar effektiviteten.
Nedströms värdekedja
Vår nedströms värdekedja består av utgående transporter av
produkter till kunder (förpackningstillverkare), våra kunders
kunder (varumärkesägare) och slutkonsumenter över hela
världen. Vår värdekedja slutar med att produkterna når slutet
på sin livscykel och ska hanteras. Här ingår hantering av avfall
som genereras i våra processer, samt återvinning och avfalls -
hantering av de produkter vi släppt ut på marknaden. Billeruds
återvinningsbara produkter är baserade på förnybart material.
Pappersfibrer kan materialåtervinnas många gånger och kan
därefter användas för energiåtervinning. Det krävs ett konti -
nuerligt tillskott av nyfiber för att hålla återvinningskretsloppet
igång.
Utflöden från verksamheten
Billerud producerar förnybara och återvinningsbara förpack -
ningsmaterial som ska stödja en hållbar värdekedja. Våra hög -
kvalitativa, lätta material kan användas i många sammanhang,
från mat och dryck till lyxvaror och medicinska produkter. Våra
produkter har ett lågt klimatavtryck, är återvinningsbara och
bidrar till cirkulära flöden. Genom att återanvända material
minskar vi avfall och miljöpåverkan. Det gynnar både kunder
och samhälle.
Fördelar för intressenter
Billeruds verksamhet genererar värde för kunder, aktieägare
och andra intressenter i värdekedjan, och bidrar samtidigt till
omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle.
Kunder: Kunder drar nytta av våra högkvalitativa, förnybara
och återvinningsbara material som kräver minskad materialan -
vändning och därför minskar mängden växthusgasutsläpp.
Investerare: Det finansiella överskottet från verksamheten
används för att investera i produktions tillgångarna, betala
utdelning till aktieägarna och ränta till långivarna.
Naturen: Eftersom skogens förmåga att ta upp koldioxid avtar
efter 60 års ålder är det viktigt att skogen sköts aktivt för att
säkerställa långsiktigt maximal koldioxidupptagning. 1 Efter
avverkning används alla trädets delar för olika ändamål. En del
material används i Billeruds produkter, medan andra delar blir
trävaror eller biprodukter som förädlas till bioenergi. Vi anskaf -
far vedråvara endast från ansvarsfullt förvaltade skogar, med
respekt för biologisk mångfald och för lokalsamhällen.
Anställda och lokalsamhällen: Billerud stärker lokala eko-
nomier genom att anställa medarbetare och skapa indirekta
arbetstillfällen i områden där vi har produktionsanläggningar.
Företaget hade 5 626 medarbetare den 31 december 2025,
varav 3 972 i Region Europa, 1638 i Region Nordamerika och
16 i Asien. Vi engagerar oss i lokalsamhällena genom utveck -
lingsinitiativ, genom att hantera invånarnas synpunkter och
klagomål samt genom att främja en samarbetsinriktad lokal
företagsmiljö.
Bransch- och miljöorganisationer: Vi engagerar oss aktivt i
branschorganisationer och samarbetar i miljöinitiativ, där vi
bidrar till dialog om regelverk, utveckling av standarder och
främjandet av en cirkulär ekonomi.
1 Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) (Umeå 2024), Skogsdata 2024 - Aktuella uppgifter om
de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen, sidan 144
ÅRSREDOVISNING 2025 61
===== SIDA 62 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Väsentliga standarder Väsentliga standarder Väsentliga standarder
E1 Klimatförändringar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S3 Berörda samhällen
G1 Ansvarsfullt företagande
E1 Klimatförändringar
E2 Miljöförorening
E3 Vattenresurser och marina resurser
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 Den egna arbetskraften
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S3 Berörda samhällen
G1 Ansvarsfullt företagande
E1 Klimatförändringar
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S2 Arbetstagare i värdekedjan
S4 Konsumenter och slutanvändare
Vår värdekedja
Vår värdekedja består av en kedja av uppströms aktiviteter,
aktiviteter i egen verksamhet och nedströms aktiviteter. Varje
steg nedan visar de affärsaktiviteter som utförs och/eller affärs -
relationer som är involverade i vår värdekedja. Billeruds dubbla
väsentlighetsbedömning omfattar väsentlig påverkan, risker
och möjligheter i hela vår värdekedja. Läs mer om påverkan,
risker och möjligheter under SBM-3 på sidan 65.
Uppströms Egen verksamhet Nedströms
Nivå 1-
leverantörer
Ved-
försörjning
Logistik
Affärs-
verksamhet
Kunder Konsumenter och
slut användare
Uttjänta
produkter
Skogsbruk
Leverantörer
på nivå 2
och 3
Distribution
Bio-
bränsleEnergi
Värme
Verksamhet
ÅRSREDOVISNING 2025 62
===== SIDA 63 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter
Intressentdialog
Billerud har en fortlöpande formell och informell dialog med
interna och externa intressenter. Syftet med våra intressentdi -
aloger är att samarbeta och få insikter från intressenter, samt
att informera dem om vår verksamhet. Dialogerna spänner
över olika kanaler och frågor. De hjälper oss att förstå hur vi
kan möta intressenternas förväntningar, krav och behov. Lär -
domar från våra kontakter med intressenter tas i beaktning
i vår dubbla väsentlighetsbedömning, strategi och affärs -
modellutveckling.
Berörda intressenters synpunkter och intressen
Styrelsen informeras om intressentdialoger och specifika
händelser om detta är relevant för deras arbete, diskussioner
och beslutsfattande. På motsvarande sätt informeras koncern -
ledningen om specifika händelser i den mån det är relevant
för deras beslutsfattande, till exempel när det gäller strategi -
utveckling och målformulering. EVP Sustainability & Public
Affairs ansvarar för att presentera sådan information till styrel -
sen och koncernledningen.
Ytterligare planerade steg
Billerud planerar att utveckla en systematisk modell för intres -
sentdialog som en del av en framtida fullständig översyn av
sin dubbla väsentlighetsbedömning. Dessa åtgärder kommer
sannolikt inte att ändra relationerna med intressenter. Inga
andra justeringar avseende vår strategi och/eller affärsmodell
förväntas eller planeras för att hantera specifika intressen och
synpunkter från intressenter för 2026.
Nyckelgrupper av berörda intressenter
Detta stycke beskriver hur intressen, synpunkter och rättighe -
ter hos personer i nyckelgrupper av berörda intressenter, enligt
European Sustainability Reporting Standards (ESRS), påver -
kar Billeruds strategi och affärsmodell i enlighet med kraven
i SBM-2 från ämnesspecifika standarder. Konsumenters och
slutanvändares synpunkter, intressen och rättigheter förmedlas
till Billerud genom våra kunder och inkluderas på så sätt i den
dubbla väsentlighetsbedömningen. De integreras även i vårt
dagliga arbete samt i riskhantering, strategi och affärsutveck -
ling. Synpunkter, intressen och rättigheter gällande den egna
arbetskraften inkluderas i den dubbla väsentlighetsbedöm -
ningen via insikter från ISO-processer, Enterprise Risk Mana -
gement (ERM)-ramverket, intervjuer med HR-representanter
samt lärdomar från medarbetarundersökningar, incidentrap -
portering relaterad till arbetsmiljö och andra källor. De uppgif -
ter som framkommer förs vidare genom lämpliga kanaler och
forum och integreras i vår strategi och affärsmodellutveckling.
Granskning av intressen och rättigheter för arbetstagare i vär -
dekedjan återspeglas via samma rutiner som för anställda, med
undantag för medarbetarundersökningen.
Urbefolkningars rättigheter synpunkter och intressen ingår i
den dubbla väsentlighetsbedömningen. Uppgifterna inhämtas
från företrädare från vår Wood Supply verksamhet, som sköter
kontakten med urbefolkningar i relevanta forum, till exempel
genom samråd, och via certifieringsorgan. Urbefolkningar är
dock inte direkt involverade i Billeruds strategiutvecklingspro -
cess. Läs mer i standarderna S1 på sidan 112, S2 på sidan 117,
S3 på sidan 122 och S4 på sidan 125.
Intressenter, kanaler och fokusområden
Intressentgrupper Huvudsakliga kontaktkanaler Huvudsakliga hållbarhetsfrågor
Aktieägare, analytiker, potentiella investerare, skuldinvesterare Årsstämma, möten med investerare och analytiker, frågeformulär
från analytiker, kapitalmarknadsdagar
Långsiktig hållbar ekonomisk värdeutveckling, strategi, utma -
ningar, riskhantering, klimatförändringar, miljöpåverkan, biodi -
versitet, arbetspraxis, arbetsmiljö, etik, uppförandekod, hållbara
innovationer, regler och förordningar
Befintliga kunder, potentiella kunder, varumärkesägare Möten, regelbundna affärskontakter, nätverkande och samarbeten,
mässor, seminarier, kundundersökningar, revisioner, frågeformulär
från kunder
Hållbar och stabil verksamhet, uppförandekod, ansvarsfullt skogs -
bruk och certifieringar i leveranskedjan, våra produkters spårbar -
het, miljöpåverkan från våra produkter och transporter, innovation,
kvalitet, möjligheter till återanvänding och återvinning, medarbetar -
nas arbetsvillkor, produkt- och livsmedelssäkerhetKonsumenter/slutanvändare Billerud har ingen direktkontakt med slutanvändare eller konsu -
menter. Vi tar i första hand kontakt med våra kunder för att hantera
eventuella produktproblem
Befintliga medarbetare Arbetsplatsmöten och säkerhetsvandringar, möten med ledningen,
teammöten, internutbildning, medarbetarundersökningar, intranä -
tet, uppföljning av incidenter, utvecklingssamtal och dialoger
Uppförandekod, affärsetik, ledarskap, kompetensutveckling,
prestationsgranskning, utbildning och kompetensutveckling, sam -
arbete, insatser för mångfald och mot diskriminering, arbetsmiljö,
åtgärder för välbefinnande och hälsa, mänskliga rättigheter, balans
mellan arbete och privatliv
ÅRSREDOVISNING 2025 63
===== SIDA 64 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Intressentgrupper Huvudsakliga kontaktkanaler Huvudsakliga hållbarhetsfrågor
Fackliga representanter/arbetstagarrepresentanter Lokala samarbetsmöten, samarbetsforum på koncernnivå, europe -
iska företagsråd, mångfaldsgrupp, samarbete med skyddsombud,
arbetstagarrepresentanter i styrelsen
Arbetsmiljö, kompetensutveckling, prestationsgranskning, anställ -
ningsvillkor, mänskliga rättigheter, mångfald, organisatoriska för -
ändringar
Arbetstagare i leveranskedjan Dialog med legitimt utsedda företrädare hos våra leverantörer under
våra urvalsprocesser och upphandlingsförfaranden, leverantörs -
bedömningar, uppföljning och revisioner/förbättringsmöten, möten,
utbildningar
Arbetsrätt och mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, arbetsmiljö, håll -
bar anskaffning, etik
Entreprenörer Entreprenörens kontaktpunkt, incidentregistrering och -uppföljning,
utbildningar, årlig entreprenörsundersökning (Nordamerika), upp -
följningsaktiviteter, revisioner
Arbetsmiljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter
Partners (till exempel forskningsinstitut) Nära kontakter och utvecklingsprojekt Utveckla hållbara och resurseffektiva förpackningar, hållbara råva -
ror, innovation, energieffektivitet, affärsmodeller, regler och politik
Befintliga leverantörer Urvalsprocess och upphandlingsförfaranden, leverantörsbedöm -
ningar, uppföljning och revisioner, möten och utbildningar
Uppförandekod för leverantörer, krav, minskad miljöpåverkan hän -
förlig till produkter och logistik, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter
och arbetstagares rättigheter, hållbar anskaffning, etik
Långivare Personliga möten, finansiell kommunikation Resultat för långsiktigt hållbart ekonomiskt värde
Berörda samhällen (lokalbefolkning och lokalsamhällen) Informationsmöten, event Utsläpp till luft och vatten, framtidsplaner för bruken, naturvårdsfrå -
gor, skogsvård och rekreation
Berörda samhällen (urbefolkningar) Samrådsmöten, samtal som en del av leverantörsrelationer, årliga
granskningar av ledningen, certifieringsförfaranden/forum (FSC ® ,
PEFC, SFI® )
Naturvårdsfrågor, påverkan på renskötsel, skogsvård, bevarande
och rekreationsområden, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter
och fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke avseende
markanvändning, kulturell och ekonomisk egendom
Skolor, universitet, framtida medarbetare Regelbundna kontakter och samarbete, karriärmässor på universi -
tet och högskolor, studiebesök, föreläsningar, examensprojekt och
uppsatser, nätverk
Behov av kompetens, möjligheter till anställning, utbildningens
innehåll, praktikantprogram, talanghantering, branschfrågor, håll -
barhetspraxis, arbetsförhållanden, hållbara produkter och innova -
tion, mångfald, företagskultur
Myndigheter, ministerier, lagstiftare Kontakter med regionala och kommunala myndigheter, möten med
beslutsfattare på EU-institutioner, dialogmöten, konsultationer, poli -
tiskt engagemang och lobbyverksamhet
Politiska frågor av betydelse för verksamheten, till exempel lagstift -
ning avseende miljö, industri och transporter, utsläpp till luft och
vatten, buller, energi, markfrågor, avfall, användning av kemikalier,
skogsbruk, biologisk mångfald
Externa revisorer, certifieringsorgan Revisioner, möten Lagstiftning och kriterier, ISO-certifieringar, FSC ® , PEFC och SFI®,
naturvårdsfrågor
Branschorganisationer Arbetsgrupper, ledningsfunktioner, förfrågningar, informations -
möten, utvecklingsarbete, politiskt engagemang
Lagstiftning, energi och klimat, naturen, forskningsfrågor, standar -
disering, cirkulär ekonomi, avfallsdirektiv, bioekonomi, biologisk
mångfald, biobaserade produkter, branschens mål, policyer och
strategier
ÅRSREDOVISNING 2025 64
===== SIDA 65 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Under arbetet med den dubbla väsentlighetsbedömningen
identifierade Billerud väsentliga hållbarhetsrelaterade påver -
kan för människor och miljö i vår verksamhet och värdekedja.
Vi har också identifierat väsentliga risker och möjligheter kopp -
lade till hållbarhetsfrågor i vår verksamhet. Väsentliga påver -
kansområden, risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats
SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
i den dubbla väsentlighetsbedömningen beskrivs nedan. De
ämnesspecifika SBM-3-kraven utvecklas vidare under respek -
tive ämnesstandard. Förändringar av väsentlig påverkan, risker
och möjligheter från den tidigare rapporteringsperioden redo -
visas under BP-2 på sidan 55.
Notera att när en påverkan redan har inträffat, märks den som
”faktisk påverkan”. Alla andra påverkansområden har bedömts
vara potentiella. För mer information om strategi, affärsmodell
och värdekedja, se SBM-1 på sidan 59.
Översikt över väsentlig påverkan, risker och möjligheter som identifierats
Underämne Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Typ Led i värdekedjan Tidshorisont Påverkan
Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar Driftstörningar i den egna verksamheten på grund av klimatförändringar och allvarliga väderhändelser
Minskad vedförsörjning på grund av klimatförändringar och allvarliga väderhändelser
Begränsning av klimat -
förändringar
Faktisk påverkan: Scope 1 och 2-utsläpp
Faktisk påverkan: Biogena utsläpp i egen verksamhet
Faktisk påverkan: Scope 3-utsläpp
Faktisk påverkan: Tillhandahålla ett substitut för förpackningsmaterial från fossila källor
Finansiell risk och anseenderisk kopplad till att inte nå klimatmålen
Ökad konkurrens och högre priser på vedråvara
Ökad efterfrågan på biobaserade förpackningsprodukter
Ökad efterfrågan på Bio-CCS och Bio-CCU
Energi Faktisk påverkan: Fossila bränslen i energimixen
Faktisk påverkan: Återvinning av överskottsenergi genererar fjärrvärme
Ökat pris på el och fossilfria certifikat
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk Uppströms Egen verk samhet Ned ströms
Kort sikt Medel-lång sikt Lång sikt Direkt påverkan Indirekta affärsrelationer Direkta affärsrelationer
ÅRSREDOVISNING 2025 65
===== SIDA 66 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Underämne Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Typ Led i värdekedjan Tidshorisont Påverkan
Miljöförorening
Förorening av luft Faktisk påverkan: Utsläpp till luft
Faktisk påverkan: Störningar från produktionen
Faktisk påverkan: Nödsituationer som orsakar läckage till luft
Investeringar som behövs för att uppfylla nya regler/tillstånd
Förorening av vatten Faktisk påverkan: Utsläpp till vatten
Investeringar som behövs för att uppfylla nya regler/tillstånd
Vattenresurser och marina resurser
Vattenuttag och utsläpp
av spillvatten Faktisk påverkan: Vattenförbrukning i verksamheten
Biologisk mångfald och ekosystem
Direkta påverkansfaktorer
som leder till förlust av
biologisk mångfald
Faktisk påverkan: Påverkan på förlust av biologisk mångfald från växthusgasutsläpp
Faktisk påverkan: Påverkan på förlust av biologisk mångfald genom inköp/avverkning av vedråvara
Ökade regleringar och restriktioner för uttag av vedråvara för att skydda den biologiska mångfalden
Påverkan för arters tillstånd Faktisk påverkan: Påverkan på arter genom inköp/avverkning av vedråvara
Påverkan på ekosystems
omfattning och tillstånd Faktisk påverkan: Påverkan på mark och ekosystem från inköp/avverkning av vedråvara
Påverkan på och beroenden av
ekosystemtjänster Faktisk påverkan: Påverkan på ekosystemtjänster från inköp/avverkning av vedråvara
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden, inklusive
resursanvändning Faktisk påverkan: Resursinflöden - anskaffning av material
Resursutflöden relaterade till
produkter och tjänster
Faktisk påverkan: Minimering av resursutflöden genom användning av biprodukter
Faktisk påverkan: Återvinningsbart pappersförpackningsmaterial bidrar till cirkulär ekonomi
Sluten återvinningsprocess för insamling och användning av vedrester för energiutvinning & återvinning
av harts som råmaterial för biobränsle
Avfall Faktisk påverkan: Avfall genererat i processer
Faktisk påverkan: Bristande effektivitet i insamlingssystem och processer för återvinning kan leda till
minskad återvinning
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk Uppströms Egen verk samhet Ned ströms
Kort sikt Medel-lång sikt Lång sikt Direkt påverkan Indirekta affärsrelationer Direkta affärsrelationer
ÅRSREDOVISNING 2025 66
===== SIDA 67 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
Underämne Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Typ Led i värdekedjan Tidshorisont Påverkan
Den egna arbetskraften
Arbets villkor Faktisk påverkan: Hög arbetsbelastning som påverkar välbefinnandet
Faktisk påverkan: Olyckor som resulterar i skador och i värsta fall dödsfall
Finansiella och anseenderelaterade risker kopplade till hälso- och säkerhetspåverkan
Likabehandling och lika
möjligheter för alla
Faktisk påverkan: Diskriminering och trakasserier & obalanserad könsfördelning
Faktisk påverkan: Medarbetar- och kompetensutveckling
Arbetstagare i värdekedjan
Arbets villkor Faktisk påverkan: Arbetsmiljörisker i värdekedjan
Berörda samhällen
Urbefolkningars särskilda
rättigheter Potentiella inköp utan samråd med urbefolkningar
Konsumenter och slutanvändare
Personlig säkerhet för konsumen -
ter och/eller slutanvändare Produkter som inte uppfyller specifikationerna kan innebära risker för slutkonsumenterna
Ansvarsfullt företagande
Korruption och mutor Böter och skadat anseende för varumärket samt försämrade kundrelationer till följd av potentiella
korruptionsfall
Förvaltning av förbindelser
med leverantörer
Bristande efterlevnad av Billeruds standarder för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och etik
Stort beroende hos vedleverantörer
Politiskt engagemang och
lobbyverksamhet
Förespråkande av fiberbaserade förpackningslösningar och lobbyverksamhet som stöttar övergången
till ett fossilfritt samhälle
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk Uppströms Egen verk samhet Ned ströms
Kort sikt Medel-lång sikt Lång sikt Direkt påverkan Indirekta affärsrelationer Direkta affärsrelationer
ÅRSREDOVISNING 2025 67
===== SIDA 68 =====
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1)
Processen för att genomföra Billeruds dubbla väsentlighetsbe-
dömning beskrivs nedan. För ämnesspecifika IRO-1-upplys-
ningar, se relevanta ämnesspecifika standarder.
Tillämpade metoder och antaganden
Billeruds dubbla väsentlighetsbedömning ligger till grund för
vår hållbarhetsrapport 2025. Många intressenter har varit invol-
verade i arbetet med den dubbla väsentlighetsbedömningen,
tillsammans med intervjuer och skrivbordsundersökning. Arbe-
tet följer en fastslagen process för att säkerställa kontinuitet och
transparens. Viktiga steg i processen nämns nedan:
Identifiering av viktiga hållbarhets frågor och intressenter
Billeruds Sustainability & Public Affairs-funktion ansvarar för att
utveckla och följa upp den dubbla väsentlighetsbedömningen.
Inledningsvis identifierades en arbetsgrupp nyckelintressenter
inom Billerud som fick uppdraget att identifiera och bedöma
påverkan, risker och möjligheter. För att säkerställa representa-
tion av berörda intressenter och användare av hållbarhetsrap-
porten utsågs intressenter med bred kunskap om Billeruds
verksamhet och som har regelbunden samverkan med externa
intressenter. För fullständig information om hur Billerud samver-
kar med berörda intressenter och berörda parter, se SBM-2 på
sidan 63. Inga externa intressenter var direkt involverade i den
dubbla väsentlighetsbedömningen, då deras åsikter ansågs
vara korrekt representerade av de involverade interna intressen-
terna. Arbetsgruppen genomförde en kartläggning av samtliga
hållbarhetsfrågor för att säkerställa att dessa frågor behand-
lades i varje intervju. Om inga påverkansområden, risker och
möjligheter identifierades genomfördes en rimlighetsbedömning
med nyckelintressenter.
Identifiering av påverkan, risker och möjligheter
Den dubbla väsentlighetsbedömningen omfattade Billeruds
egen verksamhet och värdekedja. Arbetstagare inom skogsbru-
ket och vid våra bruk och direkta leverantörer var i fokus för vår
värdekedjeanalys. Påverkan, risker och möjligheter uppströms i
värdekedjan avser till exempel leverantörer inom vedförsörjning
och skogsbruk samt av kemikalier, medan påverkan, risker och
möjligheter nedströms handlar om bland annat nedströms trans-
porter, slutprodukter, avfallshantering och återvinning. Under
intervjuerna gav intressenterna indata till redan identifierade
hållbarhetsfrågor samt nya insikter om hållbarhetsfrågor. Iden-
tifieringen och bedömningen av samtliga påverkansområden,
risker och möjligheter dokumenterades tillsammans med tillämp-
liga antaganden, poängsättningar, motiveringar och samband
med berörda intressenter. Vidare bedömdes var påverkan, risker
och möjligheter uppstod, tidshorisonter, om påverkan var positiv/
negativ och faktisk/potentiell, samt om det fanns påverkan som
rörde mänskliga rättigheter. Datakällor inkluderade även vår
tidigare väsentlighetsbedömning, vår Task Force on Climate-Re-
lated Financial Disclosures (TCFD)-bedömning, andra hållbar-
hetsredovisningar, ISO-riskbedömningar samt teman som lyfts
fram av externa databaser som ENCORE och SASB.
Prioritering av påverkan
Påverkan bedömdes efter allvarlighetsgrad (skala, omfattning
och oåterkallelighet) och sannolikhet. Ett tröskelvärde fastställ-
des som gav företräde åt allvarlighetsgrad framför sannolikhet.
Justeringar gjordes för påverkan kopplad till mänskliga rättig-
heter genom att tillämpa ett lägre tröskelvärde. När det kommer
till sannolikhet, fick faktiska påverkan en sannolikhet på 100%.
Potentiella påverkansområden kategoriserades från osannolika
till nästan säkra. Allvarlighetsgrad, skala, omfattning och oåter-
kallelighet bedömdes enligt en femgradig skala.
Prioritering av risker och möjligheter
Vi identifierade risker och möjligheter som härrör från identifie-
rade påverkansområden eller beroenden av miljö- eller sociala
områden. Sambandet mellan påverkan och risker bedömdes
genom att identifiera påverkan av en hållbarhetsfråga och där-
efter identifiera associerade finansiella risker eller möjligheter.
När det gäller klimatrelaterade risker och möjligheter införlivade
vi resultaten från vår TCFD-bedömning där påverkan, risker och
möjligheter baserat på klimatutsläppsscenarier redan tidigare
identifierats. Risker som identifierats inom ramen för vårt Enter-
prise Risk Management (ERM)-ramverk kartlades också relativt
hållbarhetsteman och inkluderades när det var relevant. Övriga
risker bedömdes på kvalitativ basis. Hanteringen av möjligheter
är integrerad i affärsmodellen och i utvecklingen av den över-
gripande företagsstrategin. Risker och möjligheter poängsattes
baserat på finansiell storlek och sannolikhet och klassificerades
efter typen av finansiella effekter. Den finansiella omfattningen
baserades på den befintliga skalan i ERM-ramverket. Skalan
för sannolikhet sattes till densamma som för påverkan. Vid
poängsättning av påverkan, risker och möjligheter tillämpades
internkontrollsförfaranden för att säkerställa objektivitet. Detta
innefattade dokumention av identifierade påverkansområden,
risker och möjligheter och deras poängsättning, motivering och
källor.
Godkännande av ledningen
Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen kalibre-
rades tillsammans med Billeruds koncernledning under 2024,
och godkändes därefter. Billeruds revisionsutskott och styrelse
godtog också resultaten under 2024. Dessutom har resulta-
tet presenterats för externa intressenter såsom kunder och
affärspartner. Koncernledningen och styrelsen hanterar årligen
väsentliga hållbarhetsfrågor enligt de rutiner som redovisas i
GOV-2 på sidan 58. Däremot är den fullständiga dubbla väsent-
lighetsbedomningen inte föremål för godkännande varje år.
Övervakning och granskning av dubbel väsentlighet
Ingen fördefinierad process för intern kontroll av väsentlighets-
bedömningen har utvecklats. Vi har däremot utfört löpande kon-
troller för att säkerställa transparens, objektivitet och kontinuitet
i enlighet med den definierade dubbla väsentlighetsbedöm-
ningen som beskrivs ovan. Billerud har under 2025 definierat en
process för att årligen utvärdera den dubbla väsentlighetsbe-
dömningen för att säkerställa relevans. Processen inkluderade
en utvärdering för att försäkra att bedömningen reflekterar
uppdateringar i till exempel strategi, affärsmodell, organisation,
finansiella resultat, marknadstrender, förändringar i kundbasen
eller leveranskedjan. Processen inkluderar även en utvärdering
av tidigare identifierade påverkansområden, risker och möjlighe-
ter. Vi integrerade dessutom iakttagelser från våra ISO-riskbe-
dömningar genom ett strukturerat tillvägagångssätt inom ramen
för utvärderingsproceduren.
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas
av företagets hållbarhetsrapport
Upplysningskravet presenteras i hållbarhetsnot 3 (Hn3) på
sidan 137.
ÅRSREDOVISNING 2025 68
===== SIDA 69 =====
:
Miljöinformation
Detta avsnitt innehåller upplysningar enligt European Sustainability
Reporting Standards (ESRS): E1 Klimatförändringar, E2 Miljöförorening,
E3 Vattenresurser och marina resurser, E4 Biologisk mångfald och
ekosystem och E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi samt
EU:s taxonomiförordning.
Minskning av scope 3 CO2e-utsläpp som
täcks av målet från basåret 2022. Se mer kring
mål och målutfall på sidan 78.
–15%
E1 Klimatförändringar 69
EU:s taxonomiförordning 82
E2 Miljöförorening 83
E3 Vattenresurser och marina resurser 88
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 90
E5 Resursanvändning och cirkulär
ekonomi 97
Minskning av scope 1 och scope 2
CO2e-utsläpp från basåret 2022. Se mer kring
mål och målutfall på sidan 78.
–30%
Billerud har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning för
att identifiera och bedöma faktiska och potentiella klimatre -
laterad påverkansområden, risker och möjligheter. Påverkan
relaterat till klimatförändringar och Billeruds utsläpp av växt -
husgaser identifierades tidigare i Billeruds bedömning av kli -
matförändringar enligt Task Force on Climate-related Financial
Disclosures. Billeruds vetenskapligt baserade klimatmål och
färdplan för att minska koldioxidutsläpp tar häsyn till sådana
påverkansomården, risker och möjligheter, likväl som till fak -
tiska och potentiella framtida utsläppskällor.
Genom att inkludera information från Billeruds redovisning
av växthusgasutsläpp och klimatomställningsplan kunde den
dubbla väsentlighetsbedömningen använda resultaten från
screeningen av Billeruds åtgärder och planer. På så sätt säker-
ställdes att både nuvarande och framtida utsläpp av växthus -
gaser hade identifierats och inkluderats.
För att identifiera klimatrelaterade fysiska och omställnings -
mässiga risker och möjligheter har Billerud integrerat infor -
mation från sin klimatrelaterade scenarioanalys i den dubbla
väsentlighetsbedömningen. Scenarioanalysen har genomförts
enligt Task Force on Climate-related Financial Disclosures.
Den antagna scenarioanalysen inkluderar IPCC-scenarierna,
RCP 2,6-scenario i enlighet med Parisavtalet för att hålla
temperatur ökningen betydligt under 2°C, och RCP:s fyragra -
dersscenario (8,5) ”business as usual” för att betrakta klimat-
förändringar som fysiskt akuta och kroniska risker. För att
beakta övergångsrisker och fysiska risker har man tidshorison -
ter på kort (0–1 år), medellång (1–5 år) och lång sikt (5–10 år).
Scenarierna som används omfattar möjliga risker och osäker -
heter, såsom RCP 2,6-scenariet för att identifiera omställnings -
risker som kan uppstå på grund av striktare policyåtgärder och
förändrat marknadsbeteende, ökad efterfrågan på fossilfri el
E1 IRO-1 Identifiering och bedömning av
väsentlig påverkan, risker och möjligheter
E1 Klimatförändringar
Minskning av avloppsvattenflödet till
avloppsvattenreningen från basåret 2020 . Se
mer kring mål och målutfall på sidan 86.
–9,4%
Läs mer
ÅRSREDOVISNING 2025 69
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 70 =====
och fortsatt stigande efterfrågan på ökad transparens från före -
tag och ett större fokus på cirkularitet. RCP 8,5 är ett scenario
med höga utsläpp som bidrar till att framhäva exponering för
fysiska klimatrelaterade risker på grund av en högre grad av
klimatförändringar, och det gör det möjligt att beakta fysiska
akuta och kroniska klimatrisker som kan leda till risker på grund
av ökade förväntningar på kraftig nederbörd, ökade värme -
böljor och skogsbränder och där världen har passerat flera
brytpunkter.
Se en översikt över identifierad väsentlig påverkan, risker och
möjligheter i ESRS 2 SBM-3 på sidan 65. I scenarioanalysen
använde man tidshorisonter som linjerar med de tidshorisonter
som användes i Billeruds dubbla väsentlighetsbedömning
samt med den strategiska planeringshorisonten och planen för
kapitalallokering. Se upplysningar E1 SBM-3 på sidan 71 för hur
de väsentliga riskerna identifierades samt Billeruds mildrande
åtgärder.
Klimatrelaterade fysiska risker
Klimatrelaterade faror beaktades under identifieringen av
allvarliga fysiska risker, både från Billeruds egen verksamhet
och från värdekedjan, med hjälp av IPCC:s scenario för höga
utsläpp RCP 8,5.
Affärsverksamhet och tillgångar som är sårbara för långva -
riga och akuta risker bedömdes genom att beakta farornas
bruttoeffekt, sannolikhet, storlek, varaktighet och omfattning
om de skulle inträffa. Detta innefattade en undersökning av
affärsverksamhet och tillgångar som kan exponeras för dessa
faror. Fokus har lagts på affärsverksamhet på geografisk
platser där påverkan från klimatförändringar är mer utbredda
och sannolika, såsom skogsbruk (uppströms och i den egna
verksamheten) och fysiska risker för våra bruk. Exakta geospa -
tiala koordinater användes inte i scenarioanalysen för klimatet.
Bedömningen tog inte hänsyn till förväntad livslängd för Bille -
ruds tillgångar.
Resultatet av scenarioanalysen av klimatet och de identifierade
akuta och kroniska klimatriskerna har införlivats i Billeruds
dubbla väsentlighetsbedömning och visas i E1 SBM-3 på
sidan 71.
Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter
För att identifiera klimatrelaterade omställningsrisker- och
möjligheter integrerade Billerud information från den klimatre -
laterade scenarioanalysen i sin dubbla väsentlighetsbedöm -
ning. Risker och möjligheter beaktades både inom Billeruds
egen verksamhet och för värdekedjan, med hjälp av IPCC:s
RCP 2,6-scenario i linje med Parisavtalet. RCP 2,6 linjerar inte
med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C men
ansågs vara det mest relevanta scenariot under den tid bedöm -
ningen genomfördes. Billerud har ännu inte uppdaterat sin kli -
matscenarioanalys för att stämma överens med 1,5 °C -målet.
I den dubbla väsentlighetsbedömningen har Billerud utvärde -
rat vilka affärsverksamheter och tillgångar som är sårbara för
omställningshändelser som rör politik, juridik, teknik, marknad
och anseende. Risker och möjligheter har bedömts utifrån
bruttoeffekt, sannolikhet och storlek om dessa skulle inträffa.
Omställningsriskernas varaktighet beaktades inte.
Ämne Underämne Påverkan Risk/möjlighet
Miljö E1
Klimatförändringar
Anpassning till klimat -
förändringar
— Risk
Begränsning av klimat -
förändringar
Positiv potentiell påverkan
Negativ faktisk påverkan
Risk/möjlighet
Energi Positiv faktisk påverkan
Negativ faktisk påverkan
Risk
Scenarioanalysen tog hänsyn till affärsverksamheter som ris -
kerar att bedömas som oförenliga eller där det krävs väsentliga
satsningar för att övergå till en klimatneutral ekonomi. Ingen av
dessa risker ansågs emellertid som väsentliga.
Klimatscenarierna och tillhörande antaganden som använts är
förenliga med de finansiella nedskrivningstesterna som är en
del av den finansiella rapporten. Se not 9 på sida 160 för mer
information.
ÅRSREDOVISNING 2025 70
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 71 =====
E1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Beskrivning av påverkan
Scope 1- och 2-utsläpp
Växthusgaser från Billeruds verksamheter bidrar negativt till klimat-
förändringarna. Under 2025 var Billeruds scope 1- och 2-utsläpp
726 (694) kton CO2e. Växthusgasutsläppen från verksamheterna
bidrar till klimatförändringarna, vilket i sin tur orsakar negativa mil-
jöeffekter som stigande global medeltemperatur, stigande havsni-
våer och extrema väderhändelser.
Biogena utsläpp
Biogena utsläpp från Billeruds verksamheter bidrar negativt till kli-
matförändringarna. Under 2025 släppte verksamheterna ut
7 412 (7 521) kton CO2 biogen koldioxid. Biogena utsläpp är en
del av den naturliga koldioxidcykeln men dessa utsläpp bidrar till
den globala uppvärmningen eftersom summan av de biogena och
fossila koldioxidutsläpp överstiger de naturliga systemens möjlig-
heter att absorbera det. Dock betraktas skogar där Billerud hämtar
förnybart råmaterial som kolsänkor.
Scope 3-utsläpp
Billerud påverkar klimatförändringar via indirekta utsläpp
(scope 3). Under 2025 var Billeruds scope 3-utsläpp 2 984 (2 964)
kton CO2e. En stor del av utsläppen inom scope 3 är relaterad till
inköpta varor och tjänster, bearbetning av sålda produkter och
transporter.
Tillhandahålla ett substitut för förpackningsmaterial från fossila
källor
Billerud förser sina kunder med förnybara förpackningsmaterial
avsedda för säkra, lättviktiga och högkvalitativa förpackningar
som kan ersätta fossilbaserade alternativ. Billerud hjälper sina
kunder att minska sitt klimatavtryck genom att övergå från fossilba-
serade förpackningsmaterial till förpackningsmaterial av papper
som tillverkats med ansvarsfullt anskaffad biomassa och produk-
tionsprocesser som till största delen använder fossilfri energi. Det
har en positiv påverkan på kundernas miljöavtryck.
Fossila bränslen i energimixen
Billerud verkar i den energiintensiva massa- och papperssektorn
och dess förbrukning av fossila bränslen bidrar till klimatföränd-
ringarna. Naturgas används i Billeruds nordamerikanska verksam-
het.
Återvinning av överskottsenergi skapar fjärrvärme
Billerud återanvänder spillvärmen som produceras vid de flesta av
de europeiska bruken och levererar spillvärmen till fjärrvärmekun-
der i närheten av bruken. Det har en positiv påverkan på kringlig-
gande samhällen och miljön. Fjärrvärme genereras från våra bruk
i Gävle, Frövi, Gruvön och Skärblacka. Den största påverkan sker
nära Billeruds bruk i Gävle där Billerud driver Bomhus Energi i nära
samarbete med den lokala fjärrvärmeleverantören.
Resiliens för påverkan relaterat till klimatförändringar
Vårt arbete för att minska klimatförändringarna grundar sig på
den fasta övertygelsen att vårt klimat- och hållbarhetsarbete är
avgörande för de framtida framgångarna för bolaget och våra
intressenter. Åtgärder för att minska Billeruds klimatpåverkan stöds
av vår strategi Way Forward. Strategin framhåller Billeruds strä-
van efter att införliva hållbarhet i allt vi gör och nå våra klimatmål.
Klimatpåverkan är ett av tre fokusområden inom hållbarhet som är
strategiskt avgörande för vår framtida konkurrenskraft.
Risker och möjligheter
Process med resiliensanalys
Genom att använda underlag från Billeruds analys av klimatsce-
narion har Billerud bedömt sin resiliens mot olika typer av kli-
matrelaterade risker och har identifierat både fysiska risker och
omställningsrisker. Processen med scenarioanalys, inbegripet de
scenarion som använts, tidshorisonter, de viktigaste styrkorna och
drivkrafterna liksom de viktigaste underlagen och begränsning-
arna anges i E1 IRO-1 på sidan 69.
Billerud uppdaterade sin klimatrelaterade scenarioanalys 2023
för att ta hänsyn till Billeruds hela värdekedja, inklusive den egna
verksamheten, uppströms leveranskedja och nedströms kun-
der. Resultatet av klimatscenarioanalysen 2023 har inkluderats i
Billeruds dubbla väsentlighetsbedömning. Genom att använda
underlag från Billeruds analys av klimatscenarier i den dubbla
väsentlighetsbedömningen har Billerud bedömt sin resiliens mot
olika typer av klimatrelaterade risker och har identifierat både
fysiska risker och omställningsrisker. Vid bedömning av riskerna
kopplade till övergången till en koldioxidsnål och motståndskraftig
ekonomi tog vi hänsyn till relevant lagstiftning, makroekonomiska
trender, påverkan på energitillförsel samt nödvändig teknisk
utveckling.
Analysens osäkerhetsområden omfattar vilket globalt utsläppsspår
som kommer att materialiseras. Framtida klimat- och energipolitik
är också svår att förutse, liksom marknadstrender och konsument-
beteenden. Tillgången på och priset för vedråvara, energipriser
och elmarknadens utveckling är förenade med volatilitet. Beroen-
den av externa aktörer i värdekedjan skapar ytterligare osäkerhet.
Analysen av resiliens baserades således på antaganden om
ökade kostnader för energi, råvaror och förändringar i leverans-
kedjan. Antagandena innefattade också regulatoriska förändringar
mot strängare krav för tillstånd och inköpsaktiviteter, med huvudfo-
kus på vedförsörjning.
Tidshorisonter som tillämpas är desamma som för den dubbla
väsentlighetsbedömningen: kort sikt (under 1 år), medellång
(1–5 år) och lång sikt (över 5 år). Det överensstämmer även med
tidshorisonterna i Billeruds klimatscenarioanalys. Ett undantag
finns där vi under analysen använde klimatscenariot i RCP 2,6.
Detta scenariot bygger på utsläpp betydligt under 2°C. Billeruds
kortsiktiga klimatmål (vetenskapsbaserade mål till 2030) för
utsläpp i värdekedjan är i linje med RCP 2,6 scenariet. Målen för
egen verksamhet, och vår ambition att nå nettonoll, utgår från att
begränsa uppvärmningen till 1,5 °C.
Billerud has tagit hänsyn till förväntade finansiella effekter från
fysiska risker och omställningsrisker i sin dubbla väsentlighetsbe-
dömning. Risker som redan kvantifierats inom Billeruds Enterprise
Risk Management (ERM) ramverk och/eller scenarioanalys har
införlivats i den dubbla väsentlighetsbedömningen. Billerud har
valt att använda infasningsbestämmelsen om att inte redovisa
förväntade finansiella effekter. Åtgärder och resurser som behövs
för att hantera identifierade risker anges i tabellerna på sidorna 72
och 73. För mer detaljer om Billeruds åtgärder för att minska koldi-
oxidutsläppen, se avsnitt E1-3 på sidan 76. Ingen del av Billeruds
värdekedja uteslöts från scenarioanalysen. Inte heller uteslöts
några fysiska risker eller omställningsrisker. Resultaten av resiliens-
analysen visas på sidan 72.
Påverkan Risk Möjlighet
ÅRSREDOVISNING 2025 71
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 72 =====
Klimatrelaterade fysiska risker
Klimat-
förändringar Klimatrelaterade fysiska risker Led i värdekedjan Tidshorisont
Typ av finansiella
effekter Begränsningsåtgärd
Anpassning till
klimatförändringar
Risk:
Driftstörningar på grund av
klimatförändringar och allvar -
liga väderhändelser
Akuta risker:
Översvämning som leder till minskad vattenkvalitet
Driftstörningar som
leder till ökade drifts -
kostnader och minskad
försäljning
Förebyggande åtgärder
för att säkra produk-
tionen
Kraftigt regn som leder till minskad vattenkvalitet
Kronisk risk:
Vattenstress eller vattenbrist
Risk:
Minskad vedförsörjning på
grund av klimatförändringar
och allvarliga väderhändelser
Akuta risker:
Ökad förekomst av extremväder (stormar, kraftigt
regn)
Avbrott i avverkningar
(egen verksamhet)
Driftstörningar upp -
ströms leveranskedja
som leder till ökade
driftskostnader och
minskad försäljning
Klimatanpassningsåt -
gärder för att minska
fysiska risker
Geografisk inköps -
strategi
Inköp av certifierad ved -
råvara för att säkerställa
skogsbruk med resiliens
i åtanke
Ökad förekomst av löpeld och skogsbränder
Kronisk risker:
Fler sjukdomar på grund av skadedjur
Ökad population av barkborrar
Torka som drabbar skogens hälsa och produktivitet
Beskrivning av risker
Driftstörningar på grund av klimatförändringar och allvarliga
väderhändelser
En ökning av allvarliga klimatförändringar kan göra Billeruds
produktionsenheter mer sårbara för klimatfaror såsom ökade
perioder av kraftigt regn, översvämning och vattenbrist, vilket
kan orsaka fysisk skada på produktionsenheter. Den mest
väsentliga påverkan gäller vattenkvalitet, eftersom dålig kvalitet
på inkommande ytvatten kan göra produktionsenheter obruk -
bara.
Minskad vedförsörjning på grund av klimatförändringar och all-
varliga väderhändelser
Ökade allvarliga klimatförändringar kan leda till minskad till -
gång till vedråvara. Det kan orsakas av akuta risker som ökad
förekomst av extremväder (stormar, kraftigt regn och skogs -
bränder), liksom kroniska risker som ökade sjukdomar på
grund av skadedjur, större population av barkborrar och torka
som påverkar skogens hälsa och produktivitet.
Resiliens: För att säkerställa resiliens i Billeruds affärsverksam -
het och strategi för att stå emot klimatförändringarnas fysiska
påverkan, genomför Billerud klimatrelaterade scenario- och
resiliensanalyser. Detta är särskilt viktigt på grund av typen av
Billeruds affärsverksamhet och inköp från skogsresurser, som
är sårbara för klimatförändringarnas effekter.
När det gäller skogsbruk skiljer sig Billeruds åtgärder mel -
lan ägda och kontrollerade verksamheter och råvaror från
inköp. Inom den egna verksamheten vidtar Billerud i allt större
utsträckning klimatanpassningsåtgärder för att minska de
fysiska klimatriskerna i de skogsområden vi förvaltar genom att
exempelvis samarbeta med entreprenörer för att minimera kör -
skador på grund av förändringar i markförhållanden. Vi tilläm -
par också platsanpassat skogsbruk för att öka den långsiktiga
resiliensen mot skadedjur. Dessa åtgärder ökar vår resiliens
mot klimatförändringarnas effekter.
När det gäller inköpt vedråvara tillämpar Billerud en geografisk
inköpsstrategi. Det säkerställer en stabil vedförsörjning och
minimerar risken för avbrott i leveranskedjan vid minskad ved -
försörjning från vissa regioner på grund av klimatförändringar -
nas fysiska påverkan. Genom att köpa in certifierad vedråvara
(FSC®, PEFC och SFI®) kan Billerud säkerställa att skogen
förvaltas utifrån resiliens, vilket i sin tur minskar avbrott i leve -
ranskedjan. Ett exempel är att FSC®-standarderna kräver att vi
avsätter minst 10% av den produktiva skogsmarken för natur-
vård eller samhällssyften och genomförande av naturvårds -
bränning för att främja brandberoende biologisk mångfald.
För att säkerställa resiliens mot effekterna av fysiska klimatför-
ändringar på våra bruk investerar Billerud i förebyggande åtgär-
der för att säkra produktion och verksamhet vid kraftigt regn
eller snabb snösmältning, vilket kan påverka vattenmängden.
Påverkan Risk Möjlighet Uppströms Egen verk samhet Ned ströms Kort sikt Medel-lång sikt Lång sikt
ÅRSREDOVISNING 2025 72
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 73 =====
Klimatrelaterade omställningsrisker
Klimat-
förändringar
Klimatrelaterade omställ-
ningsrisker/möjligheter Led i värdekedjan Tidshorisont Finansiell effekt Begränsningsåtgärd
Begränsning av klimatförändringar
Risk:
Finansiell risk och anseenderisk
kopplad till att inte nå klimatmålen Policyrisk och marknads -
risk
Förlorade finansiella möjlig -
heter
Omställningsplan med tydlig inves -
teringsplan
&
Vetenskapsbaserade mål och netto -
nollmål
Risk:
Ökad konkurrens och högre priser
på vedråvara
Marknadsrisk Ökade rörelsekostnader
Optimering av värdekedjan och upp -
byggnad av långsiktiga relationer
med leverantörer
Möjlighet:
Ökad efterfrågan på biobaserade
förpacknings material Marknadsmöjlighet Ökad försäljning och ökade
affärsmöjligheter
Livscykelbedömning tillsammans
med RISE
&
Miljömässiga produktdeklarationer
för att stödja miljökrav
Möjlighet:
Ökad efterfrågan på Bio-CCS och
Bio-CCU
Teknik och marknads-
möjligheter
Ökad försäljning och ökade
affärsmöjligheter
Billerud har undersökt denna möj -
lighet ingående och inväntar nu att
marknaden ska utvecklas
Energi
Risk:
Ökat pris på el och fossilfria certi -
fikat
Marknadsrisk Ökade rörelsekostnader
Säkringspolicy, försäljning av egen
bio GoOs, flexibilitet, energieffekti -
vitet
Beskrivning av risker och möjligheter
Finansiell risk och anseenderisk kopplad till att inte nå klimat -
målen
För att nå Billeruds klimatmål inom scope 1, 2 och 3 krävs stra-
tegiska investeringar i drivkrafter och tekniker för att fasa ut
fossila bränslen. Det medför osäkerhet när det gäller potentiella
kostnader och finansiell påverkan. Om investeringarna inte
genomförs och klimatmålen inte uppfylls kan det skada koncer -
nens anseende.
Resiliens: De investeringar som krävs i vår omställningsplan
innefattar endast scope 1 och 2, vilket inkluderar tillgångar
och affärsverksamhet. Arbetet med vår omställningsplan för
scope 3 har initierats, men tidsplanen har justerats med hänsyn
till kostnadsbesparingsprogrammet. Genom att vi är transpa -
renta med våra klimatomställningsåtgärder och status kan vi
minimera risken för skadat anseende.
Ökad konkurrens och högre priser på vedråvara
En ökad efterfrågan på vedråvara innebär en marknadsdriven
omställningsrisk. Detta leder sannolikt till ökad konkurrens och
högre priser på vedråvara. Dessutom är vedråvara Billeruds
största kostnads post och sedan EU:s sanktioner mot import
av ryska vedprodukter infördes 2022 har vedråvara priserna i
Norden stigit.
Resiliens: För att reducera risken som förknippas med till -
gång och pris på vedråvara fokuserar Billerud på långsiktiga
relationer med leverantörer och nära samarbeten med skogs -
bolag, skogsägare och sågverk. För att reducera risken för
ökade kostnader utökar vi våra inköp från privata skogsägare
i Sverige, samtidigt som vi arbetar för att förbättra fibereffekti -
viteten och optimera fiberförbrukningen. När det gäller energi
arbetar vi kontinuerligt med att förbättra energieffektiviteten.
Vi vidtar dessutom i allt större utsträckning åtgärder för klimat-
anpassning, vilket beskrivs på föregående sida.
Ökad efterfrågan på biobaserade förpackningsprodukter
Ökat fokus på cirkulär bioekonomi kommer att leda till en ökad
efterfrågan på biobaserade produkter. Denna möjlighet kan
komma från politiska åtgärder, ökad medvetenhet hos konsu -
Påverkan Risk Möjlighet Uppströms Egen verk samhet Ned ströms Kort sikt Medel-lång sikt Lång sikt
ÅRSREDOVISNING 2025 73
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 74 =====
menter samt förändrade preferenser på marknaden. För att
möta växande efterfrågan på hållbara förpackningslösningar
arbetar Billerud i nära samarbete med kunder och partners för
att utveckla innovativa lösningar med ny marknadspotential.
Resiliens: Billerud samarbetar med forskningsinstitut om
livscykelbedömningar och Miljöproduktdeklarationer för att
erbjuda transparens kring förpackningslösningar. Genom att
ge kunderna transparent miljöinformation kommer efterfrågan
på Billeruds förpackningsprodukter att öka.
Ökad efterfrågan på Bio-CCS och Bio-CCU
Efterfrågan på koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) samt
koldioxidavskiljning och -användning (CCU) förväntas öka.
Genom Bio-CCS och Bio-CCU har vår bransch en väsentlig
affärsmöjlighet att bli en del av en marknad med negativa koldi -
oxidutsläpp.
Resiliens: Under 2025 har Billerud undersökt denna möjlighet
på djupet och inväntar nu att marknaden ska utvecklas.
Ökat pris på el och fossilfria certifikat
Det nordiska elpriset är fortfarande volatilt på grund av inter -
mittent kraftproduktion. Införandet av flödesbaserad kapaci -
tetsberäkning och 15-minuters budgivning har ökat pris- och
obalansvolatiliteten i SE3-området där Billeruds flesta bruk
ligger. Priserna inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS1)
har förblivit stabila och starkare än förväntat under året. Från
och med 2026 omfattas Billerud av EU ETS2-systemet. Läs mer
under risker och riskhantering på sidan 38. Elpriset i USA är i
stor utsträckning kopplat till priset på naturgas och för närva -
rande bedöms risken för väsentliga prisökningar som låg. Det
finns en ökad risk för högre auktionpriser på effekt i USA på
grund av nya regleringar, men effekten på det totala elpriset är
lågt.
Resiliens: Risken för stigande elpriser minskas genom finan -
siell säkring. Billerud arbetar för att öka flexibiliteten i sin
verksamhet och tillsammans med pågående förbättringar av
energieffektiviteten kommer det att minska den totala energi -
kostnaden och efterfrågan.
E1-1 Omställningsplan
Billeruds syfte är att tillverka högpresterande förpacknings -
material som bidrar till ett lågkoldioxidsamhälle. Billeruds
omställningsplan bygger på strategiska beslut, operativa effek -
tivitetsförbättringar och effektiva investeringar. Vår strategiska
riktning stöttas genom aktiviteter och planer för att fasa ut fos -
sila bränslen, öka energieffektiviteteten och optimera använd -
ningen av råvaror i produktionsprocessen. Omställnin gsplan
för vår egen verksamhet är godkänd av Billeruds koncernled -
ning. Omställningsplanen godkändes under 2024 och omfattar
vår verksamhet i både Europa och Nordamerika.
Billerud kortsiktiga vetenskapsbaserade mål till 2030 är god -
kända av Science Based Targets initiative. Billerud planerar att
fasa ut användningen av fossila bränslen i sin egen verksamhet
genom att främja energieffektivitet och fossilfri energi med
hjälp av en fastställd färdplan för våra massa- och pappers -
bruk. Drivkrafter och aktiviteter för att fasa ut fossila bränslen
inom scope 3 är inte en del av den nuvarande omställningspla-
nen. Utsläppen i värdekedjan, både uppströms och nedströms,
planeras att minskas genom en färdplan som kommer att
utvecklas i samarbete med till exempel leverantörer, logistik -
partners och andra partners. För aktiviteter och mål, samt hur
dessa ligger i linje med Parisavtalets målsättningar, se E1-3 på
sidan 76 och E1-4 på sidan 78.
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och
nyckelåtgärder
Billeruds drivkrafter inom scope 1+2 för att fasa ut fossila
bränslen och nyckelåtgärder är inriktade på att öka effektivi -
teten i produktionen, främja fossilfri energi och elektrifiering.
Drivkraft/er Nyckelåtgärd/er
Effektiv produktion Total energieffektivitet i den egna verksam -
heten
Deponiprojekt
Fossilfri energi Användning av Renewable Energy Cre -
dits, (RECs) /Emission Free Energy Credits
(EFECs)
Ersätta fossila bränslen med biobränslen
Elektrifiering Teknikbyte i den egna verksamheten
Påverkan Risk Möjlighet
Drivkrafter för att fasa ut fossila bränslen kommer att innefatta
främjande av ny teknik i vår egen verksamhet.
Effektiv produktion
Effektivitet i produktionen syftar till att öka tillgänglighet,
anläggningseffektivitet och kvalitet (TAK), dvs hastighet, tids -
effektivitet och materialeffektivitet. Detta för att utnyttja varje
produktionslinje till full kapacitet och öka prestandan. Effektivi -
tet i produktionen innefattar också att öka energiprestandan. I
tabellen till vänster inkluderas även deponiprojekt i Nordame -
rika under denna kategori istället för i en separat drivkrafts -
kategori.
Fossilfri energi
Tillsammans med effektivitetsförbättringar i produktionen kom -
mer vi att fortsätta omställningen till bioenergi i Nordamerika
och arbetet mot fossilfri produktion i Europa. Det innefattar
både energi som genereras på plats och inköpt elektricitet.
Inköpt elektricitet för alla Billeruds massa- och pappersbruk är
fossilfri i samtliga länder där Billerud är verksamt.
Elektrifiering
Ersättning av befintlig utrustning till elektriska alternativ kom -
mer att leda till minskad efterfrågan på ånga som produceras
på plats och elektricitet genererad från fossila källor i Nord -
amerika.
Ekonomisk plan
Framtida kapitalutgifter som krävs för att genomföra hand -
lingsplanen för scope 1+2 inom Billeruds europeiska och
nordamerikanska verksamhet uppskattas till 115 –165 MSEK.
Investeringarna innefattar förbättringar av utrustning för bark -
hantering, modernisering av torksystem, uppdatering av äldre
oljesystem för att möjliggöra användning av bioenergi i produk -
tionen och andra investeringar för att minska fossila utsläpp
och öka energieffektiviteten i verksamheten. Framtida klimatre -
laterade investeringar i handlingsplanen är separata från andra
investeringsportföljer.
Billeruds handlingsplan för att begränsa klimatförändringar
ingår inte i tillgängliga ekonomiska verksamheter inom EU:s
taxonomi. Ingen kartläggning av EU-taxonomi-definierade
nyckeltal i förhållande till förenlighet har gjorts, och inte heller
någon plan för kapitalutgifter inom EU:s taxonomi. Driftsutgifter
bedöms som oväsentliga i samband med handlingsplanen.
ÅRSREDOVISNING 2025 74
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 75 =====
Inlåsta växthusgasutsläpp
Billerud använder huvudsakligen bioenergi vid bruken. Bille -
ruds nordamerikanska verksamhet använde dock cirka 2,1 (1,9)
TWh naturgas under 2025. Under följande rapporteringsperio -
der kommer Billerud att fokusera på att minska användningen
av fossila bränslen genom effektivitetsåtgärder och omställning
till bioenergi i enlighet med den upprättade färdplanen. En
andel av det fossila start- och stoppbränslet till bränslepannor
och vissa naturgaspannor kan ses som inlåsta växthusgas -
utsläpp.
Billeruds nordamerikanska verksamhet har direkta växthusgas -
utsläpp från deponering av organiskt material som i ett lång -
siktigt perspektiv kommer att brytas ner. I Europa är Billeruds
verksamhet till 98% (98%) fossilfritt. Inlåsta utsläpp innefattar
emellertid en liten andel fossila bränslen som är svårt att helt
eliminera.
Utvärderingen visade att inlåsta utsläpp inte driver omställ -
ningsrisker eller äventyrar klimatmålen. Billerud kommer att
utvärdera användningsområden för deponigas från organiskt
material som för närvarande deponeras i Nordamerika. Nuva -
rande utsläpp från deponier är inte av en sådan omfattning att
de hindrar måluppfyllelsen. Användning av fossila bränslen i
verksamheten kommer att successivt fasas ut. Elektrifiering,
effektivitetsåtgärder och mer fossilfri energi kommer att möj -
liggöra för Billerud att nå målen kopplat till den nuvarande
handlingsplanen för den egna verksamheten. Billeruds verk -
samhet omfattas inte av artikel 12 i kommissionens delegerade
förordning (EU) 2020/1818 och är därför inte uteslutna från EU:s
Parisanpassade jämförelser. Inlåsta utsläpp utvärderades för
våra produktionsenheter parallellt med planerade åtgärder i
handlingsplanen. Eftersom den nuvarande omfattningen av
handlingsplanen är begränsad till den egna verksamheten,
inkluderar granskningen av inlåsta utsläpp inte scope 3-aktivi -
teter.
Långsiktiga klimatmål
Under 2025 blev Billeruds långsiktiga vetenskapsbaserade
mål för att nå nettonollutsläpp till 2050 godkända av Science
Based Targets initiative. Målsättningen är en absolut minskning
av scope 1-3-utsläpp med 90% och följer utsläppsminsknings -
banan för 1,5°C. De kvarvarande utsläppen ska neutraliseras
genom att lika mycket koldioxid tas bort från atmosfären.
Billerud har ännu inte satt något omställningsplan för nettonol -
lutsläpp målet och därav har inga drivkrafter, nyckelåtgärder
och investeringar definierats. Billerud har ännu inte fastställt ett
datum för antagande av en omställningsplan.
E1-2 Policyer
Billeruds ansträngningar för att bekämpa klimatförändringar
styrs av vår hållbarhetspolicy och efterföljande miljödirektiv
och energidirektiv. Tillgänglighet för policyer och direktiv redo -
visas under BP-2 på sidan 55. Billeruds visselblåsarsystem,
Speak-Up Line, möjliggör anonym rapportering av överträdel -
ser eller oegentligheter som rör policys och riktlinjer.
Hållbarhetspolicy
I hållbarhetspolicyn beskrivs den övergripande ambitionen
för Billeruds miljömässiga, sociala och ekonomiska ansvar
samt riktning. Den framhåller att hållbarhet ska integreras i all
affärsverksamhet och allt strategiskt beslutsfattande. Policyn
omfattar, men är inte begränsad till, frågor om klimatföränd -
ringar, såsom miljöpåverkan och energi. Huvudmålsättningar
innefattar att fastställa koncernens ambition gällande material,
transport och produktion samt att minska Billeruds klimatav -
tryck. De viktigaste påverkansområdena, riskerna och möjlig -
heterna som omfattas är negativ väsentlig påverkan kopplat till
scope 1 och 2-utsläpp, biogena utsläpp och scope 3-utsläpp
liksom positiv påverkan av att tillhandahålla ersättning för för -
packningsmaterial baserade på fossila bränslen.
Hållbarhetspolicyn gäller för koncernen och dess dotterbolag
och omfattar Billeruds globala affärsaktiviteter och verksam -
heter, inbegripet styrelseledamöter, medarbetare och icke-an -
ställda. Samtliga intressenter som arbetar för eller på uppdrag
av Billerud omfattas av policyn. Policyn täcker vår uppströms
och nedströms värdekedja och anger att åtgärder för anpass -
ning till klimatförändringar vidtas vid behov. Hanteringen av
fysiska klimatrisker och övergångsrisker regleras dock i det
underordnade miljödirektivet
EVP Sustainability & Public Affairs är ansvarig för hållbarhets -
policyn och för att den implementeras. Processen för att över -
vaka policyn innefattar den årliga översikten och styrelsens
godkännande. Genom vår hållbarhetspolicy åtar sig Billerud att
driva initiativ med verklig påverkan och att anpassa sig till inter -
nationellt erkända ramverk och riktlinjer för hållbarhet. Ett antal
av de mest relevanta initiativen för miljö och energi är Riodekla -
rationen om miljö och utveckling, FN:s Global Compact, FN:s
globala mål, Science Based Targets initiative och Parisavtalet.
ÅRSREDOVISNING 2025 75
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 76 =====
Miljö direktiv
Billeruds miljödirektiv fastställer gemensamma regler för
att säkerställa att våra åtgärder är i linje med och uppfyller
Billeruds produktionstillstånd. Det innefattar vattenutsläpp,
utsläpp till luft, kemikalier, avfall, växthusgasutsläpp samt pro -
dukter och lösningar. Direktivet är en mer detaljerad utvidgning
av hållbarhetspolicyn. Direktivet adresserar begränsning av kli -
matförändringar men inte åtgärder för anpassning till klimatför -
ändringar. Billeruds miljödirektiv gäller för koncernen och dess
dotterbolag och omfattar Billeruds globala affärsaktiviteter
och verksamhet. Samtliga intressenter som arbetar för eller på
uppdrag av Billerud omfattas av direktivet, som huvudsakligen
fokuserar på produktionsenheterna och inkluderar anställda,
icke-anställda och styrelseledamöter. Direktivet täcker Bille -
ruds hela värdekedja, exempelvis hantering av utsläpp inom
scope 3.
Director Global Environment & Quality är ägare av miljödirek -
tivet och är ansvarig för implementeringen. Förfarandet för
att kontrollera direktivet innefattar den årliga översikten och
bedömningen av genomförandet av direktivet genom självupp -
skattningar och liknade förfaranden. Billerud genomför också
genomgångar, revisioner och kontroller för att försäkra sig om
att direktivet följs. Miljödirektivet följer Science Based Targets
initiative. Ytterligare internationella åtaganden styrs av hållbar -
hetspolicyn.
Energi direktiv
Energidirektivet fastställer gemensamma energiriktlinjer för
Billerud för att säkerställa att lagar och regler följs och för att
uppfylla koncernens hållbarhets- och energieffektivitetsmål.
Direktivet omfattar åtgärder för energieffektivitet och för att
minska klimatförändringar, men omfattar inte klimatanpass -
ningsåtgärder. Direktivet beskriver Billeruds efterlevnad av
energiledningssystem och inkluderar Billeruds aktiviteter inom
energiplanering, användning, produktion och handel av olika
energislag. Direktivet anger dessutom Billeruds målsättning att
optimera energikostnader, energianvändning energieffektivt,
samt att minska klimatpåverkan. Direktivet omfattar den nega -
tiva påverkan av fossila bränslen i energimixen liksom den posi -
tiva påverkan gällande återvinning av över skotts energi.
Direktivet gäller för koncernen och dess dotterbolag och
omfattar Billeruds globala affärsaktiviteter och verksamheter.
Director Global Environment & Quality är ägare av energidi -
rektivet och ansvarar för implementeringen. Billeruds Energy
Manager är ansvarig för att kontrollera resultatet enligt målen.
För att kontrollera att direktivet efterlevs görs en årlig översyn.
Dessutom följer vi upp åtgärder och mål enligt direktivet, till -
sammans med resultaten av relevanta granskningar och revi -
sioner. Energidirektivet hänvisar till hållbarhetspolicyn gällande
internationella åtaganden och initiativ.
E1-3 Åtgärder och resurser
Nyckelåtgärder 2025
Billeruds nyckelåtgärder inom den godkända omställningspla -
nen omfattar den egna verksamheten i Europa och Nordame -
rika. För en lista över nyckelåtgärder och resurser avseende
begränsning av och anpassning till klimatförändringar, se
tabellen på nästa sida och punkterna nedan. Nyckelåtgärderna
ska vara genomförda före utgången av 2030 och syftar till att
minska Billeruds klimatavtryck i linje med målen i hållbarhets -
policyn och med våra vetenskapsbaserade mål, som beskrivs i
E1-4 på sidan 78. Både vidtagna åtgärder och planerade åtgär-
der syftar till att bidra till minskningar i scope 1.
Effektiv produktion:
• Elpanna: Billerud ersatte den föråldrade biopannan i ett av
våra europeiska bruk med en elpanna som fungerar enligt
förväntan. Billerud inväntar fortfarande den planerade
anslutningen till det regionala elnätet 2027 för att bruket ska
kunna bli helt fossilfritt.
Fossilfri energi i produktionen:
• Ökad inköpt biomassa: Denna aktivitet innebär att öka inköpt
biomassa i ett av våra nordamerikanska bruk med ambi -
tionen att ersätta fossila bränslen. Projektet genomfördes
inte som planerat och gav därför inte de förväntade CO 2e
resultaten. Däremot bidrog det så kallade vedgårdsprojektet,
beskrivet nedan, till omställningen från fossila bränslen till
biomassa.
• Projekt gällande järnvägsslipers: Projektet fokuserade på
att förbränna järnvägsslipers som bränsle för att ersätta kol
och stödja biomassaförsörjningen. Projektet resulterade
i en minskning på 31 kton CO2e jämfört med det uppskat-
tade utfallet på 30 kton CO2e. Projektet slutfördes 2025 i ett
av våra nordamerikanska bruk och levererade förväntade
resultat.
• Vedgårdsprojekt: Uppdateringen av vedgården i vårt
nordamerikanska bruk i Escanaba ingår inte i vår omställ -
ningsplan. Den inkluderas dock här eftersom förändringen
i designen oväntat ledde till minskad ångförbrukning.
Dessutom ökade mängden biomassa som produceras från
avbarkningen av vedråvaran, vilket gjorde att en andel av
våra fossila bränslen kunde ersättas med biobränslen.
ÅRSREDOVISNING 2025 76
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 77 =====
• Enkelriktad sotblåsning: Justeringar av ångstyrningen i
sodapannan minskade ångbehovet och därmed energian -
vändningen i linje med ett liknande projekt i ett annat nord -
amerikanskt bruk.
• Biooljedrift & sodapanna i Gruvön: Brännarna och bräns -
leförsörjningssystemen vid bruket uppgraderades för att
möjliggöra användning av biooljor i barkpannan och soda -
pannan även vid uppstarter efter produktionsstopp. På
grund av marknadsläget och problem med barkpannan har
övergången till biooljor ännu inte genomförts så utfallet är
hittills noll.
Inga naturbaserade lösningar har initierats eller implemente -
rats under rapporteringsperioden för klimatanpassning eller
begränsning av klimatförändringar. Planerade åtgärder under
perioden uppnådde en minskning på ungefär 63 (43) kton
CO2e. Aktiviteten avseende inköp av fossilfri el som planerades
för 2025 uppnåddes redan 2024, med betydande påverkan på
de marknadsbaserade scope 2-utsläppen, vilket framgår av
tabellen på sidan 80. Därför ingår denna aktivitet inte i nyckelåt -
gärderna för rapporteringsperioden.
Framtida nyckelåtgärder
Billerud reviderar sin plan för minskning av CO2e med anled-
ning av rådande marknadsförhållanden och utvecklingen
kopplad till ETS. En uppdaterad plan kommer att färdigställas
under 2026. Mer information om förändringar inom ETS finns i
riskrapporten på sidan 38. Nedan listas de centrala åtgärder
som Billerud har identifierat för 2026–2030 enligt den tidigare
fastställda omställningsplanen. Vissa aktiviteter och förväntade
resultat kan komma att justeras i den uppdaterade planen som
färdigställs 2026.
Finansiering av handlingsplanen
Under rapporteringsperioden investerades Capex om SEK 35
(36) miljoner i Billeruds europeiska och nordamerikanska verk -
samhet. Dessa investeringar avser projekt kopplade till omställ -
ningsplanen. Framtida Capex beräknas uppgå till SEK 115–165
miljoner under perioden 2026–2030. Ingen framtida Opex har
beräknats för åtgärdsplanens löptid.
Billeruds handlingsplan är förbunden med tillgång till finansie -
ringsalternativ med låg kostnad. Billerud använder tillgänglig
skuldportfölj för att säkerställa effektiv produktion i rätt tid vilket
ökar driftsinvesteringarna, FoU och underhåll i den egna verk -
samheten. Investeringar och åtgärder för att modernisera bru -
ken är kopplade till Billeruds effektivitetsförbättringsprogram
för att säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet som utnyttjar
miljö- och energiförbättringar.
Billerud har flera finansieringsvägar genom sin låneportfölj med
olika tidshorisonter men också som en syndikerat kreditfacili -
tet. Låneportföljens totala kapacitet uppgår till 16 500 miljoner
kronor exklusive lån med löptid och obligationslån. Utöver
tillgängliga ekonomiska resurser i skuldportföljen har Billerud
ett FoU-lån för intäktsanvändning på 400 miljoner kronor från
Nordiska investeringsbanken som delvis kommer att användas
till handlingsplanen. Billerud har för närvarande inga gröna
obligationer eller några lån förbundna med hållbarhet. Alla
kapitalutgifter för rapporteringsperioden återfinns i not 10 i de
finansiella rapporterna.
Billeruds verksamhet ligger i stor utsträckning utanför de dele -
gerade akterna och tillgängliga ekonomiska verksamheter som
anges i EU:s taxonomi. Billerud presenterar därför inte förhål -
landet av väsentliga kapitalutgifter och driftsutgifter som krävs
för att genomföra handlingsplanen i enlighet med de fastställda
nyckeltalen i EU:s taxonomi. Ingen taxonomiplan för kapitalut -
gifter är tillgänglig baserad på samma kriterier.
Nyckelåtgärder – rapporteringsperiod 2025 (kton CO2e) Planerade nyckelåtgärder 2026–2030 (kton CO2e)
Typ av drivkraft Åtgärd
Förväntat
utfall
Uppnått
utfall Typ av drivkraft Åtgärd
Förväntat
utfall
Fossilfri energi Ökad inköpt biomassa –30 0 Effektiv produktion Deponiprojekt –47
Fossilfri energi Järnvägsslipersprojektet –30 –31 Fossilfri energi Öka inköpt biomassa –65
Fossilfri energi Vedgårdsprojektet E/T –25 Fossilfri energi Biodrivmedel i biobränslepanna –10
Effektivitet i produktion Enkelriktad sotblåsning E/T –6,6 Total kton CO2e –122
Fossilfri energi Biooljedrift & sodapanna –10 0
Effektivitet i produktion Elpanna –0,4 0
Totalt kton CO2e –70,4 –62,6
ÅRSREDOVISNING 2025 77
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 78 =====
Mått och mål
E1-4 Mål
Billeruds hållbarhetspolicy innefattar målsättningen att inrätta
och upprätthålla mål enligt Parisavtalet gällande klimatåtgär -
der. De kortsiktiga scope 1 och 2-målen är i linje med 1,5°C och
scope 3-målet är väl under 2°C-kompatibelt. Det långsiktiga
målet är i linje med 1,5°C.
Billeruds kortsiktiga och långsiktiga mål för begränsning av
klimatförändringar godkänns och verifieras av Science Based
Targets initiative (SBTi) och bygger på entydiga vetenskapliga
belägg. Det kortsiktiga målet till 2030 innefattar minskningar
om 42% inom scope 1 och 2 och en minskning med 25% av
utsläppen inom scope 3. Billeruds långsiktiga mål till 2050
innefattar minskningar av scope 1–3-utsläpp med 90%. Bil -
leruds mål för begränsning av klimatförändringar består av
både absoluta minskningsmål för att säkerställa minskningar i
linje med klimatvetenskapliga rön och etablerade sektorsöver -
gripande utsläppsminskningsbanor. De omfattar både egen
verksamhet och åtgärder uppströms och nedströms värde -
kedja. Mål för minskning av växthusgasutsläpp har fastställts
för att stärka Billeruds ställning på den globala marknaden och
erbjuda kunderna högpresterande förpackningsmaterial för
ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Billeruds mål bidrar till
att minska de fysiska riskerna avseende påverkan från klimat-
förändringar.
Baslinjevärde
Billeruds kortsiktiga och långsiktiga mål har 2022 som basår.
Baslinjevärdet för kortsiktiga mål täcker mer än minimikravet
på 67% av scope 3 och baslinjevärdet för det långsiktiga målet
täcker mer än 90% av scope 3. Se baslinjen för våra kortsiktiga
mål för 2030 i diagrammet till höger. Utsläppen för scope 1 och
2 uppgår till 1 030 kton CO2e, vilket täcker 100% av scope 1
och 2, och scope 3 uppgår till 2 685 kton CO2e. Båda målen
använder metoden för marknadsbaserade utsläpp inom scope
2. Vi har för närvarande inga mellanliggande mål eller milstol -
par. Baslinjevärdet för scope 2 och 3 har justerats. Läs mer
under E1-6 på sidan 81.
Drivkrafter för avkarbonisering
Förväntade drivkrafter för avkarbonisering och det övergri -
pande bidraget för vår egen verksamhet definieras under E1-3
på sidan 76, och varje drivkrafts bidrag till det kortsiktiga målet
illustreras i diagrammet nedan. Det innefattar också produk -
tionsökningar, baserat på 2022 års produktionsnivåer. För det
kortsiktiga scope 3-målet ses förändringar i produktionen av
kemikalier, uppströmslogistik och bearbetning av sålda pro -
dukter av kunder som viktiga minskningsområden för att nå
målet. Den relaterade drivkraften visas som aktiviteter i värde -
kedjan i diagrammet nedan. För det långsiktiga målet inklude -
ras även slutbehandling av sålda produkter och bränsle- och
energirelaterade verksamheter. Drivkrafter för avkarbonisering
i värdekedjan har ännu inte kvantifierats individuellt och formu -
lerats till en handlings- och omställningsplan. Drivkrafter för
avkarbonisering för vår egen verksamhet och värdekejdan har
ännu inte kvantifierats för det långsiktiga nettonollmålet.
Metod
Billerud följer GHG-protokollet för beräkning av växthusgas -
utsläpp. Utsläppsfaktorer baseras i stor utsträckning på pro -
duktspecifika referensvärden från exempelvis EcoInvent LCA:s
databaser och andra tillgängliga källor. Aktivitetsdata baseras
på i första hand direkta uppgifter från egen verksamhet, och
därefter produktspecifika inköpsvolymer och ekonomiska upp -
gifter när inga andra tillämpliga aktivitetsdata finns tillgängliga.
Kundspecifika referensvärden för ytterligare behandling ned -
ströms i värdekedjan används med försiktighet. Interna intres -
senter från centrala funktioner och verksamhet vid bruken både
i Europa och Nordamerika har deltagit i målformuleringen.
Relevanta avgränsningar
Gränserna för inventering av växthusgaser säkerställs via
omfattande undersökning och användning av tillförlitliga
datakällor. Inventeringen av växthusgaser granskas som en del
av den målgenomgång som görs av SBTi och i ett begränsat
revisionsförfarande för innehållet i den här hållbarhetsrap -
porten. Samtliga angivna klimatmål är bruttomål. Billeruds
baslinjevärde och år valdes baserat på förvärvet av vår nord -
amerikanska verksamhet. Baslinjen fastställs för att vara repre -
sentativ för normala produktionsrelaterade förhållanden som
inte påverkas signifikant av externa faktorer.
Klimatscenarier
Billerud har använt två klimatscenarier för att fastställa klimat-
relaterad påverkan, risker och möjligheter som härrör från
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
3 500
4 000
4 500
2030
Mål
Aktiviteter i
värdekedjan
Fossilfri
energi
ElektrifieringFörbättringar
i produktion
Produktions-
ökningar
Baselinje-
värde
3 715 +45
–69 –34
–374
–671
2 611
kton CO ²e
Billeruds kortsiktiga mål för växthusgasutsläpp
Ökning Minskning
ÅRSREDOVISNING 2025 78
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 79 =====
Mått
E1-5 Energimått
Metod och utfall
De svenska integrerade bruken är certifierade enligt ISO 50001
och övriga bruk strävar efter att uppfylla kraven för certifie -
ringen. Billerud använder huvudsakligen bioenergi i sina
processer, där majoriteten av biobränslet kommer från interna
flöden som svartlut och bark. Under 2025 minskade Billerud
användningen av kol i linje med den planerade utfasningen
av kvarvarande lagrade volymer, samtidigt som den ökade
produktionen i Nordamerika ledde till en högre förbrukning av
naturgas. Energianvändningen övervakas och valideras av
tredje part; rapporterad energiförbrukning från certifierade
enheter granskas av Det Norske Veritas (DNV) enligt ISO 50001
och är separat från den försäkran för denna rapport. Tabellen
innefattar inte egengenererad elektricitet. Nettointäkter och
energiförbrukning baseras på Billeruds verksamhet, skogs -
bruk och avverkning, elproduktion, överföring och distribution
samt godstransport på järnväg. Nettointäkter definieras som
koncernens totala nettoförsäljning (not 2, Koncernens noter)
och används för samtliga intensitetsmått, medan energikon -
sumtion avser den totala energiförbrukningen. Vi köper in
ursprungsgarantier för vårt totala behov av elektricitet för samt -
liga bruk i Europa och Nordamerika, och energimixar baseras
på information från energimyndigheter samt avtalsmässiga
överenskommelser. Redovisningen av såld energi, omräknat till
antal villor, omfattar försäljning av primär och sekundär energi
till fjärrvärmenätet från Gävle bruk (inklusive Bomhus Energi),
Frövi, Gruvön och Skärblacka, baserat på värmeförbrukningen
för en genomsnittlig villa. Fjärrvärmenätet levererar värme till
hushåll, flerfamiljshus samt företags- och industrikunder. Ener -
givärdena granskas enligt ISO 50001-certifieringen.
2024 2025
Energianvändning och energimix
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (GWh) 26 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (GWh) 341 322
Bränsleförbrukning från naturgas (GWh) 1 865 2 112
Bränsleförbrukning från andra fossila källor ( GWh) – –
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor ( GWh) 12 9
Total användning av fossil energi (GWh) (beräknad som summan av raderna 1–5) 2 244 2 444
Andel fossila källor i total energianvändning (%) 9 10
Användning från kärnenergikällor (GWh) 2 665 2 441
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 11 10
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och
kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) ( GWh) 19 987 19 654
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källo r (GWh) 241 246
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleene rgi (GWh) – –
Total användning av förnybar ener gi (GWh) (beräknad som summan av raderna 8–10) 20 228 19 899
Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 80 80
Total energianvändning (GWh) (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11) 25 137 24 784
Energiintensitet per nettointäkt 2024 2025
%
2025 / 2024
Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per netto -
intäkt (GWh/MSEK)
0,58 0,61 6
Enhetsspecifika mått – fjärrvärme Utfall 2024 Utfall 2025
Såld energi, omräknad till antal uppvärmda hus 65 000 64 900
rapporteringen i Task Force of Climate-Related Financial
Disclosures (TCFD). Klimat scenarierna utgår från en upp -
värmning väl under 2°C och 4°C. Billerud följer tekniska och
policyförändringar för att säkerställa att nya möjligheter i vår
sektor kan utvärderas som potentiella drivkrafter för utfasning
av fossila bränslen framöver.
Utfall 2025 och resultat mot redovisade mål
Se utfall av utsläpp i tabell E1-6 på sida 80. Scope 1-utsläppen
ökar med ungefår 5% jämfört med 2024, vilket främst drivs av
en ökad stationär förbränning av fossila bränslen från våra bruk
i Nordamerika, vilket främst är en följd av ökade produktions-
volymer i denna region under året. Vi ser dock en positiv trend i
förhållande till basåret, eftersom scope 1-utsläppen har minskat
med omkring 18% sedan 2022. De marknadsbaserade scope
2-utsläppen minskar med 17% jämfört med 2024. Minskningen
beror främst på en uppdaterad emissionsfaktor från Jakobstads
bruks energileverantör för värme och ånga samt att Wisconsin
Rapids har haft en lägre energianvändning då konverteringsan-
läggningen har stängt vissa byggnader under året.
De totala scope 3-utsläppen har ökat något, cirka 1% jämfört
med 2024. Emellertid ser vi en nedåtgående trend på tota -
len jämfört med basår och för de kategorier (3.1, 3.4, 3.9 och
3.10) som ingår i scopet för vårt kortsiktiga mål. Minskningen
för kategori 3.1, 3.4 och 3.9 jämfört med 2024 drivs främst av
marknadsläget i Region Europa. Vi fortsätter att arbeta med
att förbättra datakvalitet inom scope 3-utsläpp. Mellan 2022
och 2025 har Billerud minskat utsläppen inom scope 1, scope
2 samt de totala scope 3-utsläppen med 1 019 kton CO2e. För
de utsläpp som omfattas av det kortsiktiga målet har vi haft en
total minskning med 701 kton CO2e jämfört med basåret, varav
305 kton CO2e (30%) härrör från scope 1 och scope 2 mark-
nadsbaserade utsläpp. För totala scope 3 har Billerud uppnått
en minskning på 714 kton CO2e, varav de kategorier som ingår
i vårt kortsiktiga mål står för 396 kton CO2e. Scope 1 och scope
2 motsvarar 70% (78%) av de totala utsläppsminskningar som
krävs för att nå våra kortsiktiga mål för scope 1 och 2. De scope
3-kategorier som ingår i vårt kortsiktiga mål står för 59% (57%)
av de totala reduktioner som behövs för att nå målet för scope
3. Detta innebär att även om de totala utsläppen har ökat jäm-
fört med 2024, ser vi en övergripande minskning av utsläppen
jämfört med basåret.
ÅRSREDOVISNING 2025 79
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 80 =====
E1-6 Mått för växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Retroaktivt6 År för delmål och mål6
Basår
(2022)
Jämförande
(2024) 2025
2025/
2024 [%] 2030 2050
Årligt mål
2030 i % ÷
Basår
Årligt mål
2050 i % ÷
Basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1 (kton CO 2e) 883 687 720 5 562 88 -5 -3
Procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem (%) 2 10 10 94 E/T E/T E/T E/T E/T
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade växthusgasutsläpp inom scope 2 (kton CO 2e)3 293 254 182 -29 E/T E/T E/T E/T
Marknadsbaserade växthusgasutsläpp inom scope 2 (kton CO 2e) 147 7 6 -17 35 15 -5 -3
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 1, 5
Totala indirekta bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 3 (kton CO 2e) 3 698 2 964 2 984 1 2 611 349 -3 -3
1 Inköpta varor och tjänster 1 349 1 139 1 130 -1 1 012 135 -3 -3
2 Kapitalvaror 163 90 110 23 - - - -
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 450 282 295 5 - 45 - -3
4 Transport och distribution i tidigare led 499 502 476 -5 375 50 -3 -3
5 Avfall genererat i verksamheter 32 3 2 -29 - - - -
6 Tjänsteresor 2 2 1 -20 - - - -
7 Anställdas pendling 6 6 5 -4 - - - -
8 Tillgångar som leasas i tidigare led — — — — - - - -
9 Transport i senare led 263 229 218 -5 197 26 -3 -3
10 Bearbetning av sålda produkter 574 432 465 8 430 57 -3 -3
11 Användning av sålda produkter — — — — - - - -
12 Slutbehandling av sålda produkter 360 280 281 0 - 36 - -3
13 Tillgångar som leasas i senare led — — — — - - - -
14 Franchiseavtal — — — — - - - -
15 Investeringar 0 0 0 -34 - - - -
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (kton CO 2e)3 4 873 3 905 3 885 -1 E/T E/T E/T E/T
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (kton CO 2e) 4 728 3 658 3 709 1 3 209 452 -3 -3
Biogena utsläpp
Totala biogena bruttoutsläpp (kton CO 2e)3 7 856 7 521 7 412 -1 E/T E/T E/T E/T
1) Scope 3 kategorier som redovisas med ett kort tankstreck (-) är inte en del av våra vetenskapsbaserade klimatmål.
2) Uppföljning och målsättning för täckningsgrad av växthusgas inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem är ej tillämpningsbara för redovisningen.
3) Våra kortsiktiga klimatmål baseras på den marknadsbaserade metoden. Platsbaserade och biogena utsläpp ingår inte i målsättning.
4) Procentandelen växthusgasutsläpp inom scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem är preliminära och inte slutgranskade vid publicering av denna rapport.
5) Scope 3 kategorier märkta med ett långt tankstreck ( —) ingår i vår inventering men är inte kopplade till några utsläpp, antingen eftersom aktiviteter saknas eller eftersom utsläppen redovisas i andra relevanta kategorier.
6) E/T indikerar att ett utfall inte är relevant för mätetalet.
ÅRSREDOVISNING 2025 80
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 81 =====
Växthusgasintensitet per nettointäkt 2024 2025
%
2025÷2024
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (kton CO 2e/MSEK) 0,09 0,1 7
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt (kton CO 2e/MSEK) 0,08 0,09 9
Metod
Billerud följer standarderna för växthus gasutsläpp som tillhan -
dahålls av Greenhouse Gas (GHG)-protokollet (GHG Corporate
Accounting and Reporting Standards, GHG Protocol Scope 2
Guidance och Corporate Value Chain Scope 3 Accounting and
Reporting Standard). Billeruds nordamerikanska verksamhet
som förvärvades 1 april 2022 ingår pro forma i utsläppsfigurer
och mål för hel året 2022. Totala utsläpp innefattar alla rele-
vanta växthusgasutsläpp (CO 2, CH4 N2O, HFCs, PFCs, SF6 och
NF3) och omvandlas i enlighet med IPCC AR6 global uppvärm-
ningspotential (GWP)-faktorer. Vi följer minimigränserna från
Science Based Targets initiative Services Criteria Assessment
Indicators.
Vi använder operativ kontroll som vår metod för konsolidering
av växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet. Alla
dotterbolag ingår i den konsoliderade moderbolagsrapporten.
Samarbetsarrangemang utan operativ kontroll inkluderas som
en investering i scope 3 och följer aktieandelsmetoden. Affärs -
relationer mellan dotterbolag och samarbetsarrangemang har
kartlagts för att undvika dubbelräkning av varor och tjänster
mellan koncernbolagen och samarbetsarrangemangen.
Vi följer en aktivitetsbaserad metodik för scope 1 och 2 och
en blandning av aktivitetsbaserade och utgiftsbaserade fak -
torer för scope 3. Inventeringen av växthusgaser uppdateras
årligen, vilket inkluderar att uppdatera scope 3 -utsläpp i varje
betydande kategori varje år. Utgiftsbaserade faktorer används
främst för kapitalvaror (scope 3 kategori 2) och delvis för
inköpta varor och tjänster (scope 3 kategori 1). Utgiftsbaserade
faktorer härrör från en miljöspendanalys från för scope 3. Upp -
handlingsmyndigheten och är föremål för värdejustering från
tillämpliga offentligt tillgängliga index. Vår nordamerikanska
verksamhet använder samma metodik, och valutor omvandlas
baserat på växelkurser från Sveriges Riksbank. Affärsresedata
tillhandahålls av tjänsteleverantörer och baseras på sekun -
därdata för varje transportmedel. Pendling till arbetet baseras
på antagen distans, transportmedel och genomsnittligt antal
heltidsanställda (FTE) för rapporteringsperioden och används
för alla våra anställda oavsett marknad. Nedströmsaktiviteter
beräknas baserat på allmän geografisk region för transpor -
taktiviteter. Vidare bearbetning baseras på primärdata från en
stor kund och används konservativt för alla produkter. Generellt
finns det en större osäkerhet i nedströms scope 3-kategorier
på grund av lägre datakvalitet jämfört med primärdata från vår
egen verksamhet eller upphandlingspraxis. Ingen granskning
av nedströmskategorier för att hantera potentiella kvalitetspro -
blem utfördes under rapporteringsperioden. 26% av utsläppen
i scope 3 beräknas med primära aktivitetsdata från leverantörer
och andra aktörer i värdekedjan.
Vi använder utsläppsfaktorer i linje med globala standarder,
där majoriteten härrör från DEFRA, EPA (Sverige och USA)
och EcoInvent (v3.10) eller andra livscykelanalysdatabaser.
Utsläppsfaktorer från EcoInvent eller andra tjänsteleverantö -
rer verifieras innan publicering. Ingen information om extern
försäkran har identifierats för DEFRA och EPA-värden, men
de tillhandahålls av statliga myndigheter och anses vara legi -
tima för beräkningarna. Ingen annan försäkran har lämnats för
några beräkningar av GHG -mått utöver omfattningen av denna
rapports försäkran, med undantag för verifieringen av våra
klimatmål.
Metodologin för att beräkna växthusgasintensitet per nettoom -
sättning använder de totala växthusgasutsläppen i kton CO 2e
(både platsbaserade och marknadsbaserade) som täljare,
och nettoomsättningen i MSEK som nämnare. Inga betydande
antaganden eller begränsningar har tillämpats på detta mått.
Justering av redovisat utfall
Utfall för 2022–2024 har justerats för scope 2 på grund av
uppdatering av emissionsfaktorer som är mer representativa.
En kartläggning har även identifierat att vår konverteringsan -
läggning Wisconsin Rapdis elkonsumption behöver exkluderas
från dotterbolaget Consolidated Water Power Company:s
sålda el, eftersom Consolidated Water Power Company säljer
el till Wisconsin Rapdis. Detta har inneburit en justering för
redovisat utfall 2022-2024 för kategori 3.3 (bränsle- och ener -
girelaterade verksamheter). Även utfallet för 2022–2024 för
inköpta varor och tjänster (kategori 3.1) har justerats till följd av
en uppdatering av livscykelsanalysfaktorer från EcoInvent v3.8
till v3.10. Justeringarna påverkar även växthusgasintensitet
per nettointäkt för 2024. Biogena utsläpp har omräknats för
2022–2024 eftersom en översyn under 2025 visade att vissa av
dessa utsläpp redan hade inkluderats i de rapporterade scope
1-utsläppen.
ÅRSREDOVISNING 2025 81
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 82 =====
EU:s taxonomiförordning
Europeiska unionen har infört EU:s taxonomi som en del av
handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. Rapportering
av förenlighet och omfattning mot EU:s miljömål enligt taxono-
miförordningen ingår i den lagstadgade hållbarhetsrapportern.
Taxonomiförordningen omfattar följande miljömål: begräns-
ning av klimatförändringar , anpassning till klimatförändringar,
hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina
resurser, omställning till en cirkulär ekonomi , förebyggande och
begränsning av föroreningar och skydd och återställande av
biologisk mångfald och ekosystem . Se relevanta tabeller i Hn4
i hållbarhetsnoterna på sidan 141. Billerud har valt att förskjuta
tillämpningen av de nya delegerade akterna som antagits till
rapporteringsperioden 2026.
Identifiering och bedömning av verksamheter som
omfattas av taxonomin
Relevanta ekonomiska verksamheter för Billerud har bedömts
utifrån taxonomiförordningen (EU 2020/852) och tillhörande
delegerade akter, nedan kallade taxonomin. Billeruds huvud -
sakliga ekonomiska verksamheter, tillverkning av papper och
kartong, ingår inte för närvarande i taxonomin. Det tröskelvärde
som används för att bedöma relevanta ekonomiska verksamhe -
ter är att de genererar externa intäkter, nettoomsättning i kon -
cernens resultaträkning. Intern konsumtion som inte genererar
externa intäkter har inte inräknats i ekonomiska verksamheter
som omfattas av taxonomin. I bedömningen identifierades
fyra relevanta ekonomiska verksamheter som beskrivs i detta
avsnitt.
En årlig analys görs med relevanta avdelningar inom Billerud
för att säkerställa att verksamheterna uppfyller kraven på fören -
lighet, både avseende betydande bidrag och principerna gäl -
lande att inte orsaka betydande skada (DNSH). Efterlevnad av
minimiskyddsåtgärderna stöds bland annat av Billeruds styr -
dokument, uppförandekoden, uppförandekoden för leverantö -
rer, hållbarhetspolicyn, arbetsmiljöpolicyn och miljödirektivet.
Billerud har inte dömts i några rättsliga fall avseende mänskliga
rättigheter, korruption, skatt eller orättvis konkurrens under
året. För de verksamheter som är relevanta för Billerud finns
idag detaljerade tekniska granskningskriterier för de två kli -
matrelaterade målen. För de övriga fyra miljömålen saknas än
så länge beskrivningar och tekniska granskningskriterier. Bil -
lerud rapporterar enbart förenlighet och omfattning utifrån de
tekniska granskningskriterierna för miljömålet om att begränsa
klimatförändringar.
Redovisningsprinciper – nämnare
Koncernens totala omsättning är lika med nettoomsättningen
(not 2) i koncernens resultaträkning enligt IFRS. Totala kapi -
talutgifter i enlighet med taxonomins definition utgörs av inves -
teringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar i
koncernens kassaflödesanalys samt genom förvärv av dotter -
bolag samt nya och modifierade leasingavtal i not 12, Nyttjan -
derättstillgångar. Totala driftsutgifter i enlighet med taxonomins
definition utgörs av följande poster:
• Kortsiktiga leasingavtal och leasingavtal med lågt värde
enligt not 12, Nyttjanderättstillgångar.
• Underhåll och reparation av materiella anläggningstillgångar
redovisade som Övriga externa kostnader i resultaträk -
ningen för koncernen.
Skogsbruk
Den ekonomiska verksamhet som beskrivs i taxonomin foku -
serar främst på skogsägare. Endast en liten del av Billeruds
vedförsörjning kommer från helägda skogar. Den externa
omsättningen består huvudsakligen av försäljning av ved till
sågverk och andra skogsföretag. En mindre del kommer från
operativa skogsvårdstjänster för Bergvik Skog Östs skogar.
Från och med 2025 omfattas den externa omsättningen av
taxonomin, men är inte taxonomiförenlig. Se avsnittet Föränd -
ringar från föregående rapporteringsperiod på denna sida
för mer information. De externa intäkterna som omfattas är en
icke-komplex transaktion och det finns ingen risk för att de
räknas dubbelt. Inga driftsutgifter och kapitalutgifter (Opex och
Capex) med koppling till taxonomins definition av skogsbruk
har identifierats.
Samproduktion av värme/kyla och el från bioenergi samt
produktion av värme/kyla från spillvärme
Billeruds produktionsenheter producerar stora mängder
ånga och elektricitet. Vid vår produktionsenhet i Gävle finns
samarbetsarrangemanget Bomhus Energi AB, som levererar
fjärrvärme till externa parter och vår produktionsenhet i Gävle.
Extern omsättning omfattar 50% av Bomhus Energi AB:s totala
nettoomsättning, redovisat som nettoomsättning i resultaträk -
ningen för koncernen. Driftsutgifter är relaterat till underhåll och
reparationer i Bomhus Energi AB, varav 50% har inkluderats i
resultaträkningen för koncernen som Övriga externa kostnader.
Kapitalutgifter avser anskaffningar i Bomhus Energi AB, varav
50% har inkluderats i Not 10 Materiella anläggningstillgångar
på raden Investeringar. Bomhus Energi AB är ett fristående
bolag och det finns ingen risk för dubbelräkning. Det finns inga
närliggande aktiviteter som ingår i taxonomirapporteringen.
Järnvägstransport, godstrafik
Billeruds helägda dotterbolag ScandFibre Logistics AB
erbjuder järnvägstransporter för egna och andra skogsin -
dustriföretags behov av utgående transporter. ScandFibre
Logistics AB bedriver verksamhet i enlighet med Rail 22-stan -
darden, som bedöms vara i linje med kraven på förenlighet.
Den externa omsättningen i ScandFibre Logistics AB avseende
järnvägstransporter är inkluderad i Nettoomsättning i resul -
taträkningen för koncernen. Driftsutgifter utgörs av andelen
korttidshyror av järnvägsvagnar och reparation av dem, i för -
hållande till den externa omsättningen och den totala omsätt -
ningen i ScandFibre Logistics AB.
Driftsutgifter redovisas som Övriga externa kostnader i resul -
taträkningen för koncernen. Kapitalutgifter avser leasingavtal
som förnyades 2025 och har inkluderats i not 12 Nyttjanderätts -
tillgångar. ScandFibre Logistics AB är ett fristående bolag och
det finns ingen risk för dubbelräkning. Det finns inga närlig -
gande aktiviteter som ingår i taxonomirapporteringen.
Förvärv och ägande av fastigheter
Billerud hyr lokaler som redovisas som nyttjanderättstillgångar
i not 12, vilket omfattas av taxonomin. Billerud aktiverar i
anläggningsregistret investeringar i ägda byggnader. Ingen
utvärdering har gjorts huruvida dessa är miljömässigt hållbara
verksamheter (taxonomi förenliga).
Förändringar från föregående rapporteringsperiod
Skogsbruk genererade tidigare externa intäkter genom Billeruds
skogsvårdsavtal med Bergvik Skog Öst och bedömdes som
taxonomiförenlig eftersom Billerud hade kontroll över skogsbruk-
splanerna. Under 2025 fanns inget sådant avtal och vi har därför
tillämpat en försiktighetsprincip eftersom vi inte kan säkerställa
att kraven för förenlighet uppfylls. Därför rapporteras denna akti-
vitet inte som taxonomiförenlig.
ÅRSREDOVISNING 2025 82
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
===== SIDA 83 =====
Billeruds påverkansområden, risker och möjligheter som är
kopplade till föroreningar kommer från bolagets produktions -
verksamhet på våra bruk. Alla anläggningar och affärsverk -
samhet granskas utifrån miljöperspektiv för att säkerställa att
de uppfyller aktuella lagkrav. Denna information har inklude -
rats i den dubbla väsentlighetsbedömningen. För ytterligare
information om arbetet med den dubbla väsentlighetsbedöm -
ningen, se ESRS 2 IRO-1 på sidan 68.
För att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade
till föroreningar har Billerud använt information från interna
intressenter för att representera externa intressen. De interna
intressenterna är väl informerade om påverkan på berörda
intressenter eftersom de står i regelbunden kontakt med dem
via olika kanaler och forum. Billeruds interna intressenter
ansvarar för att övervaka rapporteringen till tillsynsmyndigheter
och har kunskap om eventuella överträdelser av miljötillstånd
eller annan miljöpåverkan från verksamheten.
Billeruds dubbla väsentlighetsbedömning identifierade väsent -
liga påverkansområden och en risk kopplade till miljöförore -
ningar av luft och vatten. Påverkansområden som presenteras
i detta avsnitt har identifieras för alla bruk där Billerud bedriver
pappers- och massaproduktion i Europa och Nordamerika.
Se översikten över identifierade väsentlig påverkan, risker och
möjligheter i ESRS 2 SBM-3 på sidan 65.
Beskrivningar av påverkan
Utsläpp till luft och vatten
Billeruds produktion av massa- och papper genererar faktiska
utsläpp till luft, främst från soda- och biopannorna. Bland
utsläpp till luft kan nämnas NOx (kväveoxider), VOC (flyktiga
organiska föreningar) och vissa svavelföreningar. Sådana
utsläpp kan påverka miljön genom att bidra till luftföroreningar,
till exempel bildning av surt regn och marknära ozon.
Aktiviteter inom Billeruds produktionsprocesser genererar
också faktiska utsläpp till vatten. Utsläpp till vatten inkluderar
COD (kemisk syreförbrukning), TOC (totalt organiskt kol), TSS
(totalt suspenderat material), AOX (organiskt bundet klor),
N (kväve) och P (fosfor). Dessa utsläpp kan påverka miljön
genom att bidra till övergödning och syrebrist. Vissa utsläpp
kan potentiellt påverka vissa vattenlevande organismer. För en
fullständig lista över utsläpp till luft och vatten, se data under
E2-4 på sidan 87.
Störningar från produktionen
Aktiviteter inom Billeruds produktionsprocesser kan orsaka
buller- och luktstörningar. Buller genereras i alla delar av verk-
samheten såsom från fläktar, motorer och utsläpp av högtryck -
sånga, medan lukt kan genereras i produktionsanläggningen.
Även om dessa störningar inte är farliga kan de minska välbe-
finnandet i berörda lokalsamhällen.
Nödsituationer som orsakar läckage till luft
Nödsituationer inom Billeruds verksamhet, till exempel brand,
liksom felfunktion eller haveri hos utrustning, kan i värsta fall
leda till utsläpp av giftiga gaser i luften, med fara att orsaka luft -
förorening och påverka människors hälsa.
Beskrivning av risker och möjligheter
Investeringar som behövs för att uppfylla nya regler/tillstånd
Billerud kan bli föremål för strängare tillståndsvillkor på grund
av nya bestämmelser relaterade till luft- och vattenföroreningar.
Detta skulle kräva att Billerud gör betydande nyinvesteringar i
teknik, utrustning och processer för att uppfylla kraven kopp -
lat till nya regler och tillstånd. Under 2025 gjorde Billerud inte
några västenliga miljöinvesteringar kopplade till kommande
regleringar eller förändringar i tillstånd.
Påverkan Risk Möjlighet
E2 IRO-1 Identifiering och bedömning av
väsentlig påverkan, risker och möjligheter
E2 Miljöförorening
Ämne Underämne Påverkan Risk/möjlighet
Miljö E2
Miljöförorening
Förorening av luft Negativ faktisk påverkan Risk
Förorening av vatten Negativ faktisk påverkan Risk
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 83
===== SIDA 84 =====
E2-1 Policyer
Miljödirektiv
De väsentliga påverkansområden och den risk som presen -
teras på sidan innan styrs av Billeruds miljödirektiv. Billeruds
miljödirektiv beskriver Billeruds engagemang för miljömässig
hållbarhet och fokuserar särskilt på att minimera miljöpåverkan
från Billeruds produktionsenheter. Direktivet kräver efterlevnad
av miljölagar och produktionstillstånd, med betoning på minsk -
ning av vattenförbrukning och vattenutsläpp, utsläpp till luft,
störningar från verksamheten och miljöpåverkan från kemikalie -
hantering när det är möjligt. För den europeiska verksamheten
anger direktivet efterlevnad av EU:s direktiv om industriutsläpp
(IED). Där anges att Billerud ska sträva efter kontinuerlig för-
bättring, med ett långsiktigt mål att alla produktionsenheter
ska ha ett miljöledningssystem som ISO 14001 som är tredje -
partscertifierat.
Billeruds miljödirektiv gäller för Billerud och dess dotterbolag
och omfattar även Billeruds globala affärsverksamhet, vilket
inkluderar styrelseledamöter, anställda och icke-anställda.
Direktivet är främst inriktat på påverkan från Billeruds egna
verksamheter, särskilt med fokus på produktionsenheterna,
men det omfattar även påverkan i värdekedjan. Direktivet
betraktar den lokala miljön och lokalsamhällen som viktiga
intressenter och understryker att Billerud ska begränsa sin
påverkan på lokalsamhällena och minimera miljöpåverkan från
sin verksamhet. Direktivet omfattar alla Billeruds processkemi -
kalier som används i produktionen. Billeruds Director Global
Environment & Quality är ansvarig för direktivet och den som är
högst ansvarig för dess genomförande. Tillgänglighet för poli -
cyer och direktiv redovisas under BP-2 på sidan 55.
I direktivet anges att Billerud ska verka för att begränsa sina
utsläpp till vatten och luft i enlighet med produktions- och
miljötillstånd. För Region Europa ska produktionsenheterna
begränsa utsläppen till vatten och luft så att de ligger inom
spannet för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga
teknik (BAT-AEL – best available techniques associated emis -
sion level). I direktivet beskrivs också vår ambition att begränsa
vattenuttag och avloppsvattenflöde. Detta bidrar till förebyg -
gandet av utsläpp till vatten, eftersom ett minskat avloppsvat -
tenflöde till avloppsvattenreningen förbättrar reningsverkens
funktion och minskar utsläpp av andra föroreningar till vatten.
Direktivet omfattar alla utsläpp som uppstår på grund av Bille -
ruds verksamhet, inklusive alla föroreningar som omfattas av
bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
166/2006.
Miljödirektivet lyfter fram Billeruds ambition att minimera sin
påverkan på lokalsamhällena genom att övervaka och följa upp
potentiella störningar från produktionen, som buller och lukt.
I direktivet anges att Billerud ska sträva efter kontinuerlig för -
bättring. Det långsiktiga målet är att alla produktionsenheter
ska ha det tredjepartscertifierade miljöledningssystemet ISO
14001. Ledningssystemet bidrar till att minimera risken för inci -
denter och nödsituationer. Om sådana situationer skulle uppstå
säkerställer ledningssystemet att det finns strukturer etable -
rade för att kontrollera och begränsa påverkan på berörda par -
ter. Konverteringsanläggningen, Wisconsin Rapids, som idag
saknar certifierade ledningssystem har ändå ledningssystem
som minimerar risken för incidenter och nödsituationer. Dess -
utom reglerar Billeruds arbetsmiljöpolicy hur Billerud ska sträva
efter att förhindra incidenter och nödsituationer som påverkar
personalen.
I miljödirektivet anges att Billerud ska bedöma miljörisker
vid produktionsenheterna, inklusive såväl fysiska risker från
klimat anpassning som omställningsrisker. Direktivet anger att
Billerud ska arbeta för att minimera riskerna och arbeta proak -
tivt för att förhindra potentiella brott mot villkoren i produktions -
tillstånd.
E2-2 Åtgärder och resurser
I linje med ambitionen i miljödirektivet, strävar Billerud efter att
tillhandahålla förpackningslösningar genom att tillämpa hållbar
produktion. Ambitionen är att minska vår miljöpåverkan, agera
ansvarsfullt och vara en förebild sett till miljöhänsyn. Nyckel -
åtgärder för de identifierade västenliga påverkansområdena
listas nedan.
Nyckelåtgärder
Nyckelåtgärderna relaterade till utsläppsminskningar vid Bil -
leruds bruk inkluderar tekniska uppgraderingar och process -
förbättringar, med huvudfokus på att säkerställa att gränserna
enligt gällande utsläppstillstånd upprätthålls. Att säkerställa
efterlevnad av produktionstillstånd är en ständigt pågående
åtgärd utan fastställd tidshorisont som hanteras konsekvent
inom alla Billeruds produktionsenheter som omfattas av
produktionstillstånd. Varje bruk ansvarar för att tillståndens
begränsningar efterlevs. Beroende på infrastrukturen vid spe -
cifika bruk behöver ibland ny utrustning eller tekniska lösningar
installeras för att säkerställa efterlevnad. Billeruds åtgärder för
att säkerställa efterlevnad av tillstånden är i linje med miljödi -
rektivet. Alla Billeruds bruk arbetade aktivt för att säkerställa
regelefterlevnad under 2025. Bland nyckelåtgärder under 2025
kan nämnas:
Utsläpp till luft
• Vid bruket i Frövi har optimeringsåtgärder genomförts på den
nya sodapannan för att reducera utsläppen av kväveoxider
(NOx). Resultaten är positiva, då utsläppen vid normal pro -
duktion nu understiger eller motsvarar de lägre BAT-AEL-ni-
våerna.
• En ny elektrisk panna har installerats och tagits i drift i
Rockhammar. Den elektriska pannan kommer att ersätta
en befintlig panna som drivs med fast biomassa eller fossil
eldningsolja. Ersättningen kommer att minska alla utsläpp
till luft. Kapaciteten hos den nya pannan kommer gradvis att
ökas över tid för att helt ersätta den befintliga pannan.
• Bruket i Gruvön har installerat ett nytt styrsystem för kalk -
ugnen som har minskat oljeförbrukningen, vilket resulterat
i lägre NOx-utsläpp och färre incidenter med kalkslam som
läcker ut i det industriella avloppsvattnet. Detta är en åtgärd
för att minska utsläpp både till luft och vatten.
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 84
===== SIDA 85 =====
De åtgärder som är kopplade till att minska Billeruds utsläpp till
luft är återkommande och saknar en fast tidshorisont. Billerud
övervakar kontinuerligt efterlevnaden av gällande utsläppstill -
stånd.
Billerud följer alla regler och tillstånd, det finns ingen risk för
betydande överskridanden. Därför planeras inga ytterligare
åtgärder avseende utsläpp till luft utöver de pågående åtgär -
derna efterlevnad.
Utsläpp till vatten
Nyckelåtgärden inom Billeruds verksamhet för att minska
utsläppen till vatten är att säkerställa att verksamheten över -
ensstämmer med gällande produktionstillstånd. Detta är en
ständigt pågående åtgärd vid alla Billeruds produktionsen -
heter. Alla Billeruds produktionsenheter arbetade aktivt för att
säkerställa regelefterlevnad under 2025. Ett urval av nyckel -
åtgärder:
• Bruket i Frövi har installerat en reningsanläggning för att
behandla avrinningen från vedgården. Den nya reningsan -
läggningen består av en sedimentationsbassäng och en
oljeavskiljningsbassäng. Detta kommer att minska utsläppen
till vatten och säkerställa att ingen olja når det mottagande
vattendraget.
• Bruket i Skärblacka arbetar med att förbättra funktionen hos
sin reningsanläggning. De har exempelvis ändrat doseringen
av näringsämnen till reningsanläggningen.
Billeruds europeiska produktionsenheter har en handlingsplan
som är kopplad till att minska utsläppen av avloppsvatten till
avloppsvattenreningen. Handlingsplanen innehåller flera åtgär -
der som ska minska mängden avloppsvatten från processerna.
Vissa åtgärder genomfördes under 2025, några är planerade
för 2026 och andra kräver ytterligare utredning innan eventuell
implementering. Andra åtgärder behöver undersökas ytterli -
gare före beslut om de ska genomföras eller inte. Att minska
utsläpp av avloppsvatten förbättrar funktionen på avloppsvat -
tenreningen och kan dessutom minska utsläppen av organiskt
material och näringsämnen (vattenförorening).
Vidare har Billerud från och med 2025 en vatteninvesterings -
fond, kallad vattenfonden, för de europeiska bruken. Fondens
medel är avsedda för projekt som kommer att minska utsläpp
av avloppsvatten. Den dedikerade vattenfonden är en viktig
del av strategin för att nå målet att minska avloppsvattenflödet
till avloppsvattenreningen med 10% till år 2030 (baslinje 2020),
nedan benämnt vattenmålet. Läs mer under E2-3 på sidan
86. Under 2025 beviljade fonden finansiering till projekt som
ska genomföra åtgärder för att minska utsläppen. Vissa av de
projekt som beviljades under 2025 genomfördes samma år,
medan andra kommer att genomföras under 2026.
Under 2025 genomförde Billerud flera åtgärder i linje med
handlingsplanen för vattenmålet. Under rapporteringsåret
nådde vi vårt vattenmål, och den åtgärd som bidrog mest var
installation av ett kylsystem för delar av kartongmaskinen på
bruket i Gruvön. Projektet ledde till en betydande minskning av
mängden processavloppsvatten. Läs mer om målutfallet under
E2-3 på sidan 86.
Under rapporteringsåret har Billerud inte vidtagit några
större åtgärder för att återställa påverkad miljö. Detta har inte
bedömts vara nödvändigt eftersom gränsvärdena i produk -
tionstillstånden har uppfyllts.
Nödsituationer
För att förhindra kemikalieläckage och luftföroreningar i sam -
band med nödsituationer är nyckelåtgärden efterlevnad av
processer som ingår i Billeruds miljöledningssystem. Alla
Billeruds bruk, exkluderat konverteringsanläggningen, har
certifierade ledningssystem enligt ISO 14001 och strävar efter
att upprätthålla dessa certifieringar. Genom att arbeta aktivt i
enlighet med dessa system kan vi säkerställa processerna för
identifiering, förebyggande arbete och åtgärder mot potentiella
incidenter som kemikalieutsläpp och luftförorening. Genom
förebyggande åtgärder, regelbunden utbildning och robusta
beredskapsplaner minimerar Billerud miljöpåverkan och säker -
ställer snabba åtgärder för att mildra skadlig påverkan.
Störningar
Billerud har vidtagit åtgärder för att hantera störningar i form av
buller och lukt, särskilt i lokalsamhällena nära bruken. Under
rapporteringsperioden hanterade Billerud störningar genom
proaktiva åtgärder. Även om dessa störningar inte var behag -
liga så var de inte skadliga eller omfattande, så inga ytterligare
åtgärder behövdes. Åtgärderna för att minimera störningar från
verksamheten är pågående. Det finns ingen tidshorisont för
dessa åtgärder. Under de kommande åren kommer Billerud att
sträva efter att förbättra samarbetet med lokalsamhällen för att
hantera störningar ännu bättre och för att hitta än mer effektiva
lösningar på koncernnivå.
Miljörelaterade lagstiftningsåtgärder
Nya regler eller strängare tillståndskrav kan göra det nödvän -
digt för Billerud att investera i ny teknik, ny utrustning och pro-
cesser för att säkra efterlevnad. Bland de viktigaste åtgärderna
som vidtas för att mildra denna risk kan nämnas övervakning av
lagstiftning som kan påverka Billeruds verksamhet. Övervak -
ningen utförs av funktionen Sustainability & Public Affairs och
av vår Nordamerikanska miljöavdelning. Detta utförs även på
bruksnivå. Dessutom säkerställer Billeruds kontinuerliga arbete
som beskrivs i detta avsnitt att vi följer lokal lagstiftning och till -
stånd, och investerar i bästa tillgängliga teknik (BAT – Best-Av-
ailable-Techniques). Detta säkerställer efterlevnad och minskar
riskexponeringen ytterligare. Vi gör också riskbedömningar
inom ramarna för den dubbla väsentlighetsbedömningen och
genom vårt Enterprise Risk Management-ramverk för att över -
vaka och planera för risker i verksamheten. Bruken bedömer
risker och möjligheter i enighet med kraven i ISO 14001. Alla
dessa åtgärder ingår i verksamheten och pågår i alla Billeruds
produktionsenheter som styrs av lagar och tillstånd. För när -
varande planeras inga ytterligare åtgärder för att mildra denna
risk.
Kapitalutgifterna för miljöinvesteringar under rapporteringspe -
rioden uppgick till MSEK 110 (134). Vissa projekt kopplade till
dessa investeringar beror på kalibrering av utrustning. Ope -
rativa utgifter når inte tillämpliga tröskelvärden och är därför
inte inkluderade. De kapitalutgifter som presenteras för 2025
inkluderar regulatoriska kostnader och är inte per se avhängiga
på vattenfonden. Framtida investeringar uppskattas uppgå till
MSEK 20 per år för projekt inom vattenfonden. Dessa investe -
ringar utgör de medel som är tillgängliga att fördela inom ramen
för vattenfonden. Under 2025 uppgick kapitalutgifterna relate -
rade till vattenfonden till MSEK 3. Investeringar för innevarande
rapporteringsperiod redovisas under not 10 i de finansiella
rapporterna på sidan 162.
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 85
===== SIDA 86 =====
Mått och mål
E2-3 Mål
Minskning av avloppsvattenflödet till avloppsvat -
tenreningen
Billerud har satt ett mål att minska utsläppen av avloppsvatten
till avloppsvattenreningen, eftersom detta kommer att förbättra
avloppsvattenreningens funktion och minska utsläppen av
vattenföroreningar. Målet är att minska flödet av avloppsvatten
till avloppsvattenreningen med 10% till 2030. Minskat inflöde till
avloppsvattenreningen ökar uppehållstiden. Detta är förmånligt
för biologisk rening och för fysisk avskiljning av fasta ämnen.
Att minska avloppsvattenflödet minskar den totala vattenför -
brukningen och vattenuttaget. För närvarande omfattar målet
endast Billeruds europeiska verksamhet. Under de närmaste
åren planerar vi att granska och integrera våra nordamerikan -
ska bruk i målet. Målet utgör ett strategiskt bidrag till Billeruds
vision om hållbar tillverkning och anpassning till vår hållbar -
hetspolicy och miljödirektiv, genom att kvantifiera vår ambition
om att minska mängden avloppsvatten och minimera utsläpp
från verksamheten i form av ett mätbart mål.
Metod
Målet sattes 2023 med 2020 som basår. Baslinjevärdet för
avloppsvattensflödet är 316 000 m3/dag och målet till 2030 är
att minska flödet till 285 000 m3/dag, motsvarande en minsk-
ning på 10%. Det är ett absolut minskningsmål. För att nå målet
har vi satt ett årligt reduktionsmål på 3 160 m3/dag, motsva-
rande en minskning på 1%. Målet är inte baserat på entydiga
vetenskapliga belägg. Varje bruk samlar in data om sina fram-
steg mot målet. Vi följer upp framsteg mot målet på månads-
basis. Målet är inte obligatoriskt enligt lag, utan är antaget på
frivillig basis för att driva förändring. Inga förändringar i metodi -
ken har genomförts jämfört med 2024.
Framsteg mot målet
Det kortsiktiga målet för 2025, som innebär en minskning med 3
160 m3/dag (1%) nåddes. Utfallet för 2025 motsvarar en minsk-
ning på 4 790 m3/dag (1 620 m3/dag). Detta innebär en minsk-
ning på ungefär 1,5% (0,51%). Fyra genomförda aktiviteter har
bidragit till betydande flödesbesparingar, vilket bidrog till att
målet för 2025 nåddes. Den mest betydelsefulla åtgärden är
installationen av ett nytt kylsystem vid kartongmaskinen på bru -
ket i Gruvön som minskat flödet med 3 100 m3/dag. Vi är också
en bra bit på vägen mot det långsiktiga målet och hade vid slu-
tet av 2025 minskat utsläppen av avloppsvatten till avloppsvat -
tenreningen med 9,4% (7,9%) i förhållande till basår 2020.
Minskning av avloppsvattenflödet till avloppsvattenreningen, m3/
dag
Region År Mål Utfall
Europa 2024 3 160 1 620
2025 3 160 4 790
2026 3 160 —
Billerud har inga mål relaterade till utsläpp till luft. Anledningen
är att utsläpp till luft är föremål för produktionstillstånd, vilka vi
strävar efter att uppfylla. Billerud har inga mål kopplade till stör -
ningar och relaterade klagomål, eftersom klagomålen uppstår
till följd av driftstörningar och därför är svåra att åtgärda.
E2-4 Förorening av luft, vatten och mark
Utsläpp till luft och vatten
Vår ambition att begränsa utsläpp till luft och minska påver -
kan på lokalsamhällen framgår av miljödirektivet. Detta är
kopplat till våra produktionstillstånd, som utfärdas av statliga
myndigheter och definierar de specifika miljövillkor som måste
uppfyllas. Vi övervakar ständigt hur vi efterlever tillstånden
och rapporterar regelbundet till aktuella tillsynsmyndigheter.
Respektive produktionsenhet har det juridiska ansvaret för att
säkerställa efterlevnad av miljölagar och -regler, samt att följa
upp miljöprestandan.
Våra svenska bruk efterlever också EU-lagstiftningen med fast -
ställda utsläppsnivåer vid bästa tillgängliga teknik, BAT-AEL
(Best Available Technology-Associated Emission Level), som
motsvarar utsläpp från bruk med BAT. Dessa BAT-AEL upp-
dateras regelbundet i takt med att de tillåtna utsläppsnivåerna
stramas åt. Billerud rapporterar årligen resultatet till myndig -
heterna. Våra nordamerikanska bruk följer förordningarna från
Environmental Protection Agency (EPA), Environment, Great
Lakes, and Energy (EGLE), Wisconsin Department of Natural
Resource samt lokala miljöförordningar genom avfallsreglering
samt tillstånd för utsläpp till luft och vatten.
I enlighet med brukens miljöledningssystem strävar Billerud
efter kontinuerliga förbättringar för att minska påverkan kopplat
till föroreningar från produktionen. Förutom att övervaka efter -
levnaden av tillstånd övervakar och rapporterar vi också våra
utsläpp som överskrider tilllämpliga tröskelvärden som anges i
bilaga II till förordning (EG) nr 166/2006. För mer information, se
E2-4 på sidan 87.
Störningar
För att minimera störningar och säkerställa att vi är informerade
om påverkan på det omgivande samhället har vi många olika
kanaler/forum för kontinuerlig dialog med lokalsamhällena och
dess invånare. Vi mäter också antalet rapporterade störningar
och deras påverkan, se E2-4 på sidan 87.
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 86
===== SIDA 87 =====
E2-4 Klagomål – enhets specifika mått
Metod
Klagomål följs upp genom meddelanden från tillsynsorgan eller
andra kanaler för intressentkontakt. Endast loggade klagomål
ingår i detta mått. Buller och besvärande lukt omfattas också
av produktionstillstånd, och nivåerna kan variera lokalt och
regionalt.
Utfall
Utfallet för 2025 ökar något jämfört med föregående period.
Det är normalt att vi har variationer i antalet klagomål mellan
åren, och 2025 utmärker sig inte. Alla klagomål har registrerats
och hanterats.
Utfall
Rapporterade klagomål 2024 2025
Lukt 26 39
Buller 19 13
Utfall
Mängd föroreningar utsläppta i vatten (ton)1 2024 2025
Totalkväve 328 278
Totalfosfor 80 68
Arsenik och arsenikföreningar (som As) 0,17 0,10
Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) 0,08 0,05
Krom och kromföreningar (som Cr) 0,55 0,09
Koppar och kopparföreningar (som Cu) 0,62 0,48
Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) 0,003 0,003
Nickel och nickelföreningar (som Ni) 0,36 0,26
Bly och blyföreningar (som Pb) 0,14 0,15
Zink och zinkföreningar (som Zn) 12 9
Halogenerade organiska föreningar (som AOX) 251 235
Totalt organiskt kol (TOC)
(som totalt C eller COD/3) 12 136 10 792
Klorider (som totalt Cl) 15 078 17 602
Cyanider (som totalt CN) 0,07 0,07
Total mängd utsläppta föroreningar 27 887 28 984
1 Tabellen visar de ackumulerade utsläppen från varje produktionsenhet med
utsläpp över tröskelvärdet i Bilaga II i förordning (EG) nr 166/2006.
Metod
Utsläpp till vatten
Föroreningar som släpps ut till vatten beräknas utgående från
halten av föroreningar i flödet. Halten av föroreningar är base -
rad på laboratorietester från ackrediterade laboratorier på
avloppsvattnet från processerna. Spillvattnet från processerna
övervakas med flödesmätare och verifieras med manuella test -
metoder. Avloppsvattenflödet spåras kontinuerligt under året.
Det slutliga avloppsvattenflödet kan också nyttjas för att fast -
ställa vattenförbrukningen. Jakobstads vattenutsläpp är anslu -
tet till en extern aktörs avloppsreningsanläggning, eftersom
båda verksamheterna är belägna inom samma område. Därför
beräknas bruket i Jakobstads utsläpp till vatten utifrån ett
emissionsförhållande mellan brukets och den externa aktörens
avloppsvattenflöden. Data om vissa metallföroreningar och
COD (kemisk syreförbrukning) till vattenutsläpp inkluderar inte
bruket i Escanaba, eftersom bruket inte mäter dessa. Redovisat
utfall för TOC för 2024 har justerats till följd av ett mänskligt fel
i inrapporteringen förra året. Total TOC var överrapporterad
med 13%.
Utfall
Mängd föroreningar utsläppta luft (ton)1 2024 2025
Metan (CH4) 6 298 6 194
Kolmonoxid (CO) 7 070 7 597
Fluorerade kolväten (HFCs) 7 0
Dikväveoxid (N 2O) 137 134
Ammoniak (NH 3) 475 355
Flyktiga organiska föreningar utom metan
(NMVOC) 2 328 2 398
Kväveoxider (NOx/NO 2) 5 114 5 486
Svaveloxider (SOx/SO 2) 185 155
Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) 0,01 0,01
Nickel och nickelföreningar (som Ni) 0,12 0,06
Zink och zinkföreningar (som Zn) 0,60 0,28
Klor och oorganiska klorföreningar (som HCl) 27 25
Partiklar (PM10) 818 726
Total mängd utsläppta föroreningar 22 462 23 070
1 Tabellen visar de ackumulerade utsläppen från varje produktionsenhet med
utsläpp över tröskelvärdet i Bilaga II i förordning (EG) nr 166/2006.
Utsläpp till luft
Föroreningar som släpps ut till luft mäts vid flera delar av Bille-
ruds verksamhet och uppvisar lokala variationer. Utsläpp till luft
övervakas enligt lokal lagstiftning och inom ramen för program
som definieras tillsammans med myndigheterna. Vissa utsläpp
övervakas kontinuerligt, andra mäts periodiskt och vissa
beräknas utifrån utsläppsfaktorer från Naturvårdsverket i Sve -
rige och den amerikanska motsvarigheten (EPA) och Svenska
Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning (SSVL).
Alla föroreningar kan inte mätas direkt på grund av vetenskap -
liga, tekniska eller ekonomiska begränsningar. De viktigaste
utsläppskällorna är sodapannor, mesaugnar och biopannor.
Mätvärden kopplade till utsläpp till vatten och utsläpp till luft har
inte validerats av någon extern part utöver försäkringsgivaren.
Däremot övervakas mätvärdena inom ramen för interna kon -
trollprogram och rapporteras till berörda myndigheter inom den
tidsfrist som gäller för myndighetsrapportering enligt miljöbal -
ken samt motsvarande lagstiftning i andra regioner.
Utfall
Under 2025 ökade utsläppen till vatten något. Resultaten är
produktionsdrivna och ligger inom den normala variationen
för ett år. Eftersom klorider står för en stor del av de totala
utsläppen, och majoriteten av dessa utsläpp uppstår i Region
Nordamerika, är produktionsökningen i denna region den främ -
sta orsaken till ökningen av både kloridutsläpp och de totala
utsläppen till vatten.
Utsläppen till luft uppvisar ingen betydande förändring mellan
2025 och 2024. De mindre ökningar som ses för kolmonoxid
och NOx är kopplade till något lägre produktionsnivåer i Region
Europa, vilket försvårar möjligheterna att optimera NOx -bild-
ningen.
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 87
===== SIDA 88 =====
E3-1 Policyer
Miljödirektivet beskriver Billeruds hantering av väsentlig påver -
kan avseende vattenuttag och utsläpp samt Billeruds beroende
av vatten för sin verksamhet. Direktivet anger att Billerud åtar
sig att använda ytvatten i sin produktion och att återföra större
delen av vattnet till det lokala vattendraget, med beaktande av
att en del av vattnet förbrukas som vattenånga. Direktivet foku -
serar främst på påverkan från Billeruds egen verksamhet, sär -
skilt produktionsenheterna. Men det inkluderar också påverkan
som uppstår inom värdekedjan.
Direktivet anger att Billerud ska övervaka vattenbrist inom kon -
cernens verksamhetsområden och hantera potentiella risker.
Det understryker också Billeruds ambition att begränsa utsläp -
pen i enlighet med produktionstillstånden. I direktivet omnämns
inte områden med hög vattenbrist eller vattenrisk, eftersom
Billerud inte har massa- och pappersbruk i områden med hög
vattenbrist. För mer information om ägande, tredjepartsstan -
darder, initiativ, beaktningar som ges viktiga intressenter och
hur direktivet görs tillgängligt, se E2-1 på sidan 84 och BP-1 på
sidan 55.
Påverkan Risk Möjlighet
Billerud har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning som
beaktar vår värdekedja, enheter och affärsverksamhet för att
identifiera påverkan, beroenden, risker och möjligheter inom
alla områden som omfattas av kraven i E3 – Vattenresurser och
marina resurser. Alla väsentliga påverksområden, risker och
möjligheter som är kopplade till vatten härrör från Billeruds pro -
duktionsverksamhet vid koncernens bruk. För ytterligare infor -
mation om processen, se ESRS 2 IRO-1 på sidan 68.
För att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade till
vatten har Billerud använt information från interna intressenter
för att representera såväl interna som externa intressen. Dessa
interna intressenter är i regelbunden kontakt med lokalsam -
hällena och har kunskap om vilka tillstånd som beviljas baserat
på miljökonsekvensanalyser. Sådana bedömningar innefattar
status för livsmiljöer och ekosystem och innefattar konsultation
med lokalsamhällen och intressenter.
Se översikten över identifierade väsentliga påverkansområden,
risker och möjligheter i ESRS 2 SBM-3 på sidan 65.
E3 IRO-1 Identifiering och bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter
E3 Vattenresurser och marina resurser
Beskrivningar av påverkan
Vattenförbrukning i produktionen
Vattenförbrukning i områden med vattenbrist kan påverka
miljön genom att utarma naturliga vattenkällor, förändra eko -
system och förorena vattendrag. För berörda samhällen kan
detta leda till vattenbrist, hälsorisker från förorenat vatten och
minskad produktivitet i jordbruket. Billeruds konverterings -
anläggning, Wisconsin Rapids, är belägen i ett område med
hög vattenstress. Emellerid, eftersom det är en konverterings -
anläggning förbrukar den dock relativt små mängder vatten
jämfört med ett massa- och pappersbruk. Billeruds massa- och
pappersbruk är i sin tur belägna i områden med låg eller låg–
medelhög vattenrisk. Emellertid, är det endast en liten del av
vattnet som förbrukas i brukens produktionsprocesser. Mer -
parten återförs till vattenrecipienten.
Ämne Underämne Påverkan Risk/ möjlighet
Miljö E3
Vattenresurser och
marina resurser
Vattenuttag och
utsläpp av spillvatten
Negativ faktisk påverkan —
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 88
===== SIDA 89 =====
nen negativt. Vi har använt WRI:s Aqueduct Global Water Tool
för denna rapportering.
Billerud har inga massa- och pappersbruk i områden med hög
vattenrisk eller hög vattenbrist. Alla svenska produktionsen -
heter är medlemmar i lokala vattenråd där vi samarbetar med
berörda intressenter, inklusive tillsynsmyndigheter, om frågor
gällande hantering och övervakning av recipientens status. I
Quinnesec fokuserar ett vattenbesparningsteam på att genom -
föra ytterligare åtgärder för att minska vattenanvändningen
genom att ändra rutiner och undersöka tekniska lösningar
kopplade till vattenförbrukning. Dessa aktiviteter sträcker sig
från operatörsrundor och rutiner vid uppstart och avstängning,
till processförbättringar där vattenförbrukning beaktas i både
investeringar och övriga förbättringsåtgärder.
Alla våra bruk mäter och följer upp det processvatten de släp -
per ut, för att sätta upp lokala mål för utsläpp till vatten. Arbetet
har inletts i Europa, med målet att minska avloppsvattenflödet
till avloppsvattenreningen med 10% till 2030. Läs mer under
E3-3 nedan. Billeruds handlingsplan kopplad till detta mål
beskrivs närmare i avsnitt E2-2 på sidan 84. Under rappor -
teringsåret har Billerud inte vidtagit några större åtgärder för
att återställa påverkad miljö, eftersom det inte har förekommit
några skador.
Mått och mål
E3-3 Mål
Billerud har ett frivilligt mål att minska avloppsvattenflödet
till avloppsvattenreningen vid sina svenska och finska pro -
duktionsenheter med 10% till 2030. Vi har också satt upp ett
årligt (kortsiktigt) mål om en minskning med 3 160 m3 /dag,
vilket innebär en minskning på 1%. Under 2025 uppnådde vi
en minskning på 4 790 m³/dag (1 620 m³/dag), vilket innebär
att det kortsiktiga målet nåddes. Detta motsvarar en pro -
centuell minskning på cirka 1,5% (0,51%). Målet kommer att
påverka reningseffektiviteten positivt, med potential att minska
utsläppen av organiskt material och näringsämnen. Under
de närmaste åren planerar vi att granska och inkludera våra
nordamerikanska bruk i målet. Målet är kopplat till minskad
vattenförorening och är inte baserat på entydiga vetenskapliga
belägg. Utfall och metod presenteras i detalj i E2-3 på sidan 86.
E3-2 Åtgärder och resurser
Vi har åtagit oss att minimera vår påverkan avseende vattenför -
brukning och vattenkvalitet. Våra produktionsprocesser matas
normalt med ytvatten som återförs till vattendragen. Bland de
tekniker vi använder för att avskilja föroreningar från avlopps -
vatten innan det återigen släpps ut i vattendragen kan nämnas
sedimenteringsbassänger, biologisk rening och kemisk rening.
Alla Billeruds produktionsenheter ligger nära vattendrag, så att
vi kan använda ytvatten utan att ha någon betydande påver -
kan på vattenflödet. Utöver ytvattnet förekommer begränsad
användning av grundvatten och i vissa fall kommunalt vatten.
Grundvatten användes enbart som dricksvatten under 2025.
Det förekommer ingen betydande vattenförbrukning i massa-
och papperstillverkning och åtgärder pågår som en del av till -
verkningsprocessen utan fastställda slutdatum. Det vatten som
tas ut används i ett antal processteg, exempelvis för att tvätta
massa och för att späda ut massa i pappers- och kartongma -
skinerna. Vattnet återanvänds flera gånger under processen
innan det blir avloppsvatten. Vattnet används också för kylning
i värmeväxlare. Kylvattnet är inte förorenat och kan därför
utan betänkligheter återföras till vattendraget utan ytterligare
behandling/rening. Under 2025 var det ungefär 5% av vattnet
som togs in i processen som inte återfördes till vattendraget.
Det beror främst på avdunstning och på vattenhalten i våra fär-
diga produkter.
Billerud har stor tillgång till vatten i alla områden där vi verkar.
För att begränsa lokal påverkan har Billerud flera system för att
återanvända så mycket vatten som möjligt på varje plats. Vissa
system kan återanvända processvatten från andra processer
och ibland kan processvatten renas och återanvändas flera
gånger för samma ändamål.
Vår årliga vattenriskbedömning identifierade att vår konverte -
ringsanläggning, Wisconsin Rapids, ligger i ett område med
hög vattenstress. De övriga produktionsenheterna (massa- och
pappersbruk) ligger i områden som klassas som låg eller låg–
medelhög vattenrisk. Baserat på utfallet av vattenriskbedöm -
ningen har ingen relaterad påverkan bedömts som signifikant
för Billerud. Under extremväder kan våra produktionsenheter
beläggas med vattenrestriktioner, vilket kan påverka produktio -
E3-4 Vattenförbrukning
Mått
Billeruds mått för vattenförbrukning är baserade på en studie
för nordiska massa- och pappersbruk som har gjorts och
granskats av IVL Svenska Miljöinstitutet. Vattenförbrukningen
inkluderar vattenretention i produkter och vatten som lämnar
produktionsenhterna i form av ånga. Vattenförbrukning från
avdunstning och retention baseras på ett antagande av 5% för-
lust av vattenuttaget i de fall då bruket i fråga inte har möjlighet
att bestämma sina flöden. Vi arbetar dock emot att alla bruk
ska kunna bestämma sina flöden. Inga av de konsoliderade
mätetalen som utgör utfallet för 2025 har validerats av en extern
part annat än försäkringsgivaren.
Utfall
Ökningen jämfört med 2024 beror huvudsakligen på att bruket
i Escanaba har ändrat metoden för hur vattenförbrukningen
beräknas. Under 2025 har vi uppdaterat rapporteringsenheten
för nedanstående intensitetsmått från miljoner m3/MSEK till m3/
MSEK. Nettointäkter definieras som nettoomsättning enligt not
2 i de koncernens finansiella noter, se sidan 155.
Utfall1
Vattenförbrukning, m 3 2024 2025
Total vattenförbrukning i områden
utan vattenrisk 11 000 000 13 400 000
Total vattenförbrukning i områden
med vattenrisk, inkluderat områden
med hög vattenstress 2 — —
Total vattenförbrukning, m 3 11 000 000 13 400 000
Total mängd vatten som återvinns
och återanvänds 3 — —
1 Värdena har avrundats upp till närmaste hundratusental
2 Baserat på resultatet av vattenriskbedömningen har ingen relaterad påverkan
bedömts som signifikant för Billerud
3 Billerud återvinner och återanvänder vatten inom produktionsenheterna, men
Billerud kan inte mäta eller uppskatta mängden vatten som återvinns eller åter -
används för denna rapportering
Vattenintensitet, m 3/MSEK
nettointäkter
Utfall
2024 2025
Vattenintensitet: Total vattenförbrukning
i egen verksamhet 252 331
Inledning Om Billerud Strategi och mål Koncernöversikt Finansiella rapporterBolagsstyrning ÖvrigtHållbarhetsrapport
ÅRSREDOVISNING 2025 89
===== SIDA 90 =====