Årsredovisning 2025

Riskbedömning
En metodisk riskbedömning är integrerad i Bonavas verksam-
het genom the Bonava Way och syftar till att identifiera och 
hantera risker som kan medföra att Bonava inte uppfyller sina 
finansiella eller strategiska mål. Utfallet av riskbedömningen 
ingår i den årliga riskrapporten. De väsentliga riskerna samt 
hanteringen av desamma rapporteras till styrelsen kvartalsvis. 
En gång om året går styrelsen och revisionsutskottet igenom 
processen för bolagets riskbedömning och internkontroll. 
Kontrollaktiviteter
Bonavas hantering av risker bygger på att analys och kontroll 
sker på den nivå i bolaget där risken uppstår. Kontrollen sker 
genom en bedömning utifrån utvalda kontrollaktiviteter och 
ska säkerställa en god hantering av identifierade risker. 
Utöver detta har Bonava en central investeringsprocess där 
beslut tas om förvärv av mark och produktionsstarter i enlighet 
med bolagets beslutsordning. 
Bonava har en central Treasury-funktion som kontrollerar 
finansiella risker i olika avseenden och en central IT-funktion 
som har ett övergripande ansvar för de väsentligaste IT-syste-
men inom Bonava. Därutöver har Bonava en central funktion 
för Human Resources Operations som hanterar löneadminis-
trationen för de nordiska länderna. Dessa funktioner har pro-
cesser som hanterar identifierade risker på ett effektivt sätt. 
Andra kontrollaktiviteter innefattar till exempel löpande 
finansiella avstämningar varje månad med affärsenheterna 
samt mer omfattande uppföljningar kvartalsvis. Vid dessa 
möten diskuteras bland annat finansiella prognoser och utfall 
samt strukturerade riskbedömningar och genomförda investe-
ringar. Bonava har även ett gemensamt compliance-program 
under namnet ”Our Foundation” som är tillämpligt för hela kon-
cernen. Programmet fokuserar på affärsetik och syftar till att 
minimera riskerna avseende bristande regelefterlevnad genom 
riktlinjer kring bland annat antikorruption och konkurrensrätt. 
Varje år hålls obligatoriska utbildningar både för nya och 
befintliga medarbetare. Därutöver leder bolagets chefer dis-
kussioner i sina team kring relevanta etiska frågor. Bolaget har 
även ett visselblåsarprogram. Bonava har en Group Head of 
Risk & Compliance som ansvarar för att utveckla Bonavas pro-
cesser för medvetet och proaktivt risk- och efterlevnadsarbete 
samt leder bolagets riskkommitté.
Information och kommunikation
Bonava har en organisation för intern och extern kommunika-
tion som säkerställer att den finansiella och icke-finansiella 
rapporteringen är korrekt och sker vid rätt tidpunkt. Relevanta 
policyer och procedurer av betydelse för både den finansiella 
och icke-finansiella rapporteringen kommuniceras till medar-
betarna via Bonavas intranät. 
Styrelsen erhåller regelbundet rapporter avseende Bonavas 
finansiella ställning och resultatutveckling. Koncernledningen 
erhåller varje månad information avseende bolagets likviditets-
planering, försäljning, resultat samt genomgång och uppfölj-
ning av pågående och kommande investeringar.
Övervakning, uppföljning och förbättring
Uppföljning sker löpande på lämplig nivå inom Bonava. Sty-
relsen utvärderar regelbundet den information som bolags-
ledningen och revisorerna lämnar. Vidare rapporterar bolagets 
revisor sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning 
av den interna kontrollen direkt till styrelsen och revisions-
utskottet.
Inom ramen för styrelsens ansvarar och övervakning av den 
interna kontrollen ingår att se till att brister och förslag som 
framkommer åtgärdas. Det huvudsakliga underlaget för styrel-
sens övervakning utgörs av den externa revisionen och bolagets 
årliga riskrapport. 
Utvärdering av behovet av en separat internrevisionsfunktion
Någon internrevisionsfunktion finns inte upprättad inom 
Bonava. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga 
strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsstäl-
lande underlag. Sammantaget medför detta att det inte anses 
motiverat att ha en särskild enhet för internrevision. Beslutet 
omprövas årligen.
Hållbarhet 
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att granska, övervaka 
och vägleda Bonavas hållbarhetsarbete. Läs mer om Bonavas 
hållbarhetstyrning på sidorna 70–71.
Hälsa och säkerhet
Styrelsen följer löpande upp frågor kopplade till bolagets arbete 
med hälsa och säkerhet. Varje månad rapporteras eventuella 
incidenter och olyckor på arbetsplatserna samt övrig relevant 
statistik. Styrelsen har löpande under året möjlighet att delta  
i relevanta utbildningar, såsom till exempel digital utbildning  
i säkerhet på arbetsplatsen, vilket också är ett krav för att få 
besöka en svensk byggarbetsplats.
Bonava har under året haft en Group Head of Health & Safety 
med övergripande funktionsansvar för att utveckla koncern-
gemensamma processer och driva utvecklingsarbete för hälsa 
och säkerhet. Under november 2025 initierades rollen Group 
Health & Safety Champion för att stärka arbetet inom hälsa och 
säkerhet i bolagets decentraliserade verksamhet. Till Health & 
Safety Champion utsågs bolagets affärsenhetschef i Finland. 
Rollen ersätter den tidigare rollen som Group Head of Health & 
Safety. Group Health & Safety Champion leder Bonavas råd för 
hälsa och säkerhet med syfte att bereda besluts under lag till 
koncernledningen samt implementera beslut. I rådet för hälsa 
och säkerhet ingår representanter från respektive affärsenhet.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
56
Bolagsstyrningsrapport
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Hållbarhetsförklaring
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 57 =====

Anette Frumerie
Styrelseledamot sedan 2023
Född: 1968
Utbildning: Civilingenjör, 
Kungliga Tekniska högskolan  
i Stockholm
Andra pågående uppdrag:  
Koncernchef för Rikshem AB 
(publ) och styrelseledamot i 
Lindab International AB.
Tidigare arbetslivserfarenhet: 
VD för bostadsutvecklaren 
BESQAB och affärsområdes-
chef för Residential Develop-
ment Nordic på Skanska.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 30 000 B-aktier
Nils Styf
Styrelseledamot sedan 2022
Född: 1976
Utbildning: Civilekonom,  
Handelshögskolan i  
Stockholm
Andra pågående uppdrag:  
VD för Hemsö Fastighets AB 
samt styrelseledamot i samt-
liga helägda respektive 
delägda dotterbolag i Hemsö- 
koncernen. Styrelseordfö-
rande i NP3 Fastigheter AB. 
Styrelseledamot i Cibus 
Nordic Real Estate AB (publ), 
Mattssons Fastighetsutveck-
ling i Stockholm AB och Rigido 
Invest AB.
Tidigare arbetslivs erfarenhet:  
Chief Investment Officer på 
Citycon, Director på Areim, 
Principal på Doughty Hanson 
& Co, Associate på Deutsche 
Bank och Analyst på Merrill 
Lynch.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 140 000 
B-aktier
Tobias Lönnevall
Styrelseledamot sedan 2023
Född: 1980
Utbildning: Civilekonom, 
 Handelshögskolan i  
Stockholm
Andra pågående uppdrag:  
VD för AB Gullringsbo Egen-
domar. Styrelseordförande i 
Svenska Hus AB samt styrelse-
ledamot i Attendo AB, MVB 
Holding AB, Wangeskog Hyr-
center AB och Anläggnings-
bolaget i Sverige AB.
Tidigare arbetslivs erfarenhet:  
Investment Director på 
 Nordstjernan, finanschef för 
Landic Property. Accenture 
Management Consulting.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 55 000 B-aktier
Anneli Jansson
Styrelseledamot sedan 2025
Född: 1974
Utbildning: Civilingenjör, 
Kungliga Tekniska hög skolan 
i Stockholm
Andra pågående uppdrag:  
VD för Humlegården Fastig-
heter sedan 2016. Styrelseleda-
mot i Platzer Fastigheter AB 
och Wihlborgs Fastigheter AB.
Tidigare arbetslivs erfarenhet: 
Ansvarig för den nordiska verk-
samheten på Grosvenor Fund 
Management. Lång erfarenhet 
från fastighets- och kapital-
marknaden.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 50 000 
B-aktier
Per-Ingemar Persson
Styrelseledamot sedan 2021
Född: 1956
Utbildning: Civilingenjör, 
Lunds Tekniska Högskola
Andra pågående uppdrag: 
Styrelseledamot i  
Veidekke ASA samt Jacob 
Bennet Holding AB.
Tidigare arbetslivs erfarenhet:  
VD för Veidekke Sverige AB 
och NVS Installation samt 
varierande chefs positioner 
inom  Skanska-koncernen. 
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 49 700 B-aktier
Mats Jönsson
Styrelseledamot sedan 2020 
Ordförande sedan 2021
Född: 1957
Utbildning: Civilingenjör, 
Kungliga Tekniska hög skolan  
i Stockholm
Andra pågående uppdrag: 
Styrelseledamot i Eduviva 
Group AB, NCC AB och 
Assemblin Caverion Group.
Tidigare arbetslivs erfarenhet: 
Koncernchef och VD för  
Coor Service  Management, 
affärsenhetschef för Skanska 
 Services och divisions chef för 
 Skanska Sverige.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 390 000 B-aktier 
och 735 294 optioner utställda 
av Nordstjernan AB
Övriga väsentliga uppdrag:
Andra revisionsuppdrag inkluderar 
Electrolux AB (publ), Stena AB, Axel Johnson AB, 
Platzer Fastighets AB och Cibus Nordic Real 
Estate AB (publ).
Revisor
Johan Rippe
PwC (Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB)
Huvudansvarig revisor sedan 2025
Styrelse
* Uppgifter om aktieinnehav i Bonava avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 12 januari 2026.
Förändringar i styrelsen 2025
Den 24 september 2025 meddelade Bonava att Olle Boback lämnade sin plats i styrelsen 
på grund av sjukdom. Utträdet skedde på egen begäran och med omedelbar verkan.
Föreslagna förändringar inför årsstämman 2026
Valberedningen föreslår omval av styrelseledamöterna Mats Jönsson, Nils Styf, Anette 
Frumerie, Anneli Jansson och Paula Röttorp samt nyval av Carl Bergsten, Tina Kleingarn 
och Henrik Thomsen. Per-Ingemar Persson och Tobias Lönnevall har avböjt omval som 
ledamöter. Valberedningen föreslår vidare omval av Mats Jönsson som styrelsens ord-
förande för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
Paula Röttorp
Styrelseledamot sedan 2025
Född: 1976
Utbildning: Jur.kand., Stock-
holms universitet och Master-
utbildning, College of Europe
Andra pågående uppdrag: 
General counsel, Nordstjernan
Tidigare arbetslivs erfarenhet: 
Drygt 20 års erfarenhet från 
ledande nordiska advokatby-
råer där hon rådgivit klienter 
inom främst lånat kapital och 
finansieringslösningar, inklu-
sive förvärvsfinansieringar, 
fastighetsfinansieringar och 
obligationer samt finansregu-
latoriska frågor.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 0
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
57
Bolagsstyrningsrapport
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Hållbarhetsförklaring
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 58 =====

Riku  Patokoski
Affärsenhetschef Finland 
sedan 2021
Född: 1973
Utbildning: Master i arkitektur, 
Uleåborg universitet
Arbetslivs erfarenhet: Över  
20 års  erfarenhet inom kon-
struktion, bostads- och fastig-
hetsutveckling. Vice VD för  
Hoivatilat (2018–2020) med 
ansvar för företagets verk-
samhet i södra Finland och  
Sverige. Innan dess, olika 
ledande befattningar inom 
Peab och Skanska.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 13 801 B-aktier
Rico Kallies
Affärsenhetschef Tyskland 
sedan 2025
Född: 1975
Utbildning: Civilingenjör, 
Berufsakademie i Berlin
Arbetslivs erfarenhet: Omfat-
tande erfarenhet inom bygg- 
och fastighetssektorn som 
platschef, projektledare, region-
chef och Head of Product 
Development med ansvar för 
projektutveckling och regional 
verksamhet.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 55 000 B-aktier
Jon Johnsson
Vice VD och Chief Financial 
Officer sedan 2025
Född: 1975
Utbildning: Ekonomie kandi-
dat, Handelshögskolan vid 
Göteborgs universitet
Arbetslivs erfarenhet: CFO  
i Karo Healthcare och CEVT, 
samt 11 års erfarenhet från 
ledande ekonomiroller inom 
Atlas Copco, bl a som VP 
Finance för flera divisioner och 
Manager för Group Control-
ling. DeLaval och Addnature.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 21 200 B-aktier
Peter  Wallin
VD och koncernchef sedan 
2021 
Född: 1967
Utbildning: Master i ekonomi, 
Uppsala universitet
Arbetslivs erfarenhet: CFO 
och affärsområdeschef i Ratos, 
dessförinnan 18 års erfaren- 
het från ledande roller inom 
 Skanska-koncernen, bland 
annat som koncern-CFO och 
linjechef för Skanskas bygg-
verksamhet i Storbritannien, 
Polen och Tjeckien. Arbetande 
styrelseordför ande för norska 
byggbolaget HENT och sty-
relse ledamot i det norska 
offshore-bolaget Aibel. 
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 389 967 
B-aktier och 588 235 optioner 
utställda av Nordstjernan AB
Koncernledning
*Uppgifter om aktieinnehav i Bonava avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 12 januari 2026.
Förändringar i koncernledningen 2025
Rico Kallies tillträdde rollen som affärsenhetschef Tyskland den 1 september 2025.  
Sabine Helterhoff, tidigare affärsenhetschef Tyskland, ingick i koncernledningen till  
och med den 1 september 2025. 
Anna  Wenner
SVP Brand and Culture sedan 
2022
Född: 1971
Utbildning: Fil. kand. i Stats-
vetenskap, Örebro univer sitet 
och Institutet för högre reklam- 
och kommu nikations-
utbildning (IHR), Stockholms 
universitet
Arbetslivs erfarenhet: Sam-
manlagt 20 års erfarenhet  
från olika ledningspositioner i 
Skanska, bland annat inom HR, 
kommunikation och marknad 
samt presschef i Skanska AB. 
Senior Vice President HR och 
kommunikation i Skanska  
Sverige (2016–2021).
Innehav i Bonava (inklusive  
närstående)*: 36 934 B-aktier
Hedvig Wallander
Chief Legal Officer sedan 
2021
Född: 1973
Utbildning: Juristexamen, 
Uppsala  universitet
Arbetslivs erfarenhet: Chefs-
jurist i Bonava Sverige (2016–
2021). Dessförinnan bolags-
jurist på Peab och advokat på 
Mannheimer Swartling.
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 61 000 B-aktier
Michael Björklund
Affärsenhetschef Sverige och 
Baltikum sedan 2016
Född: 1969
Utbildning: Civilingenjör, 
Kungliga  Tekniska högskolan  
i Stockholm och Civil ekonom, 
 Stockholms universitet
Arbetslivserfarenhet: 25 års 
erfarenhet från fastighetsut-
veckling i ledande positioner.  
Bland annat IKEA Fastigheter 
Ryssland,  Skanska Internatio-
nal och NCC. 
Innehav i Bonava (inklusive 
närstående)*: 27 472 B-aktier
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
58
Bolagsstyrningsrapport
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Hållbarhetsförklaring
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 59 =====

Hållbarhetsförklaring
Allmänna  
upplysningar
Miljöinformation Samhällsansvars­
information
Bolagsstyrnings­ 
information
Appendix
60 — Grund för utarbetandet
61 —  Affärsmodell, strategi och 
värdekedja
67 —  Bonavas väsentliga 
hållbarhetsfrågor
70 — Hållbarhetsstyrning
72 — EU-Taxonomin
75 — E1 Klimatförändringar
88 — E2 Miljöföroreningar
90 —  E4 Biologisk mångfald 
och ekosystem
93 —  E5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
98 — S1 Den egna arbetskraften
110 —  S2 Arbetstagare i 
värdekedjan
117 —  G1 Ansvarsfullt 
företagande
119 —  Beskrivning av Bonavas 
policyer
123 —  Datapunkter från annan 
EU-lagstiftning
129 —  Innehållsindex
Hållbarhetsförklaring Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 59

===== SIDA 60 =====

Om Bonavas hållbarhetsförklaring BP-1, BP-2
Detta är Bonavas första hållbarhetsförklaring i linje med Euro-
pean Sustainability Reporting Standards (ESRS) och de nya 
kraven i Årsredovisningslagen (ÅRL). Hållbarhetsförklaringen 
omfattar perioden 1 januari–31 december 2025. Viktiga hän-
delser som inträffat från 1 januari 2026 och fram till publice-
ringsdatum har tagits med i den mån det framgår.
Tidigare år har hållbarhetsredovisningen utgått från Global 
Reporting Initiative (GRI). Övergången från GRI till ESRS har 
inte medfört förändringar i vilka frågor som är väsentliga för 
Bonava, däremot har ESRS bidragit till förändringar i redovis-
ningens struktur och omfattning, både vad gäller den kvalita-
tiva och den kvantitativa informationen. 
Hållbarhetsförklaringen har utarbetats på konsoliderad 
grund och har samma omfattning som den finansiella rappor-
teringen. Bonavas samtliga affärsenheter inkluderas. 
Hållbarhetsförklaringen inkluderar inverkningar, risker och 
möjligheter kopplade till Bonavas egen verksamhet och som 
uppstår genom affärsrelationer, produkter och tjänster upp-
ströms och nedströms i Bonavas värdekedja. 
Bonava har tillämpat de allmänna kraven enligt ESRS 1 i 
upprättandet av hållbarhetsförklaringen. Hållbarhetsförkla-
ringen omfattar i vissa fall estimerade data, främst relaterat 
till utsläppsdata i scope 3 samt nyckeltal avseende Bonavas 
entreprenörer. Information om uppskattningar och osäkerheter 
anges i metodbeskrivningen intill de mått där det är relevant.
Hållbarhetsförklaringens innehållsindex och information  
om datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning finns  
på sidorna 123–130. 
Bonava är medlem i FN:s Global Compact. Bonavas Com-
munication on Progress (CoP) publiceras öppet på UNGC:s 
hemsida. 
Bonavas förhållningssätt till infasning
Bonava tillämpar infasning i enlighet med ESRS 1 Tillägg C 
och den delegerade rättsakten (EU) 2023/2772, ”Quick fix”, 
vilken antogs av EU-kommissionen den 11 juli i syfte att 
minska rapporteringsbördan för företag som är först ut att 
rapportera enligt CSRD (våg 1). I Bonavas hållbarhetsför-
klaring för 2025 tillämpas infasning enligt följande: 
 — Förväntade finansiella effekter (ESRS 2 SBM-3 punkt 48 e, 
E1-9, E2-6, E4-6 och E5-6).
 — Mått avseende den egna arbetskraften: S1-7, S1-11,  
S1-13, S1-15.
 — För standarderna S2 Arbetstagare i värdekedjan och E4 
Biologisk mångfald har vi valt att tillämpa infasning. Vi rap-
porterar dock på de upplysningskrav där information finns 
tillgänglig, vilket omfattar merparten av kraven. Upplysnings-
kravet E4-1 Omställningsplan för biologisk mångfald har 
uteslutits i sin helhet. 
 
Grund för utarbetandetAllmänna  
upplysningar
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
60Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 61 =====

Affärsmodell, strategi och värdekedja 
Strategisk översikt 
Fokusområden Miljöhänsyn i allt
(E1, E2, E4, E5)
Styrning1) Klimatåtgärder
Vi åtar oss att agera för att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Paris avtalet.
Ansvarsfull markanvändning
Vi anpassar mark och projekt efter klimat relaterade risker och natur värden där det behövs.
Resurs- och energieffektiva hem
Vi skapar hem som sparar energi och resurser genom smarta lösningar, hälsosamma och koldioxid snåla material samt cirkulärt tänkande.
Strategiska mål2) Scope 1 och 2 – absoluta utsläpp Scope 3 – inbäddade utsläpp  
från nya byggnader
Utsläpp, scope 3 användning  
av sålda produkter, per kvm
–42% (2030) –40,8% (2030) –51,6% (2030)
Utfall 2025 –17% –8% 4%
Kommentar till utfall Scope 1 och 2 
Utsläppen i scope 1 och 2 minskade med 
17 procent, drivet av en minskad använd-
ning av fossila bränslen, färre greenfield- 
utvecklingar och lägre utsläpp från energi-
användningen på våra kontor. Väsentliga 
åtgärder inkluderar förändringar i fordons-
flottan, minskade kontors ytor i Baltikum, 
förbättrad data om förnybar el i Tyskland 
samt omklassificering av den privata 
användning av tjänstebilar i Sverige.
Scope 3 – inbäddade utsläpp från  
nya byggnader
Utsläppsintensiteten för inbäddade utsläpp 
minskade med 8 procent, drivet av föränd-
ringar i projektportföljens sammansättning 
och byggnaders utformning. Fördelningen 
mellan småhus (SFH) och flerbostadshus 
(MFH) samt materialval påverkade utfallet i 
Tyskland och Sverige, högre uppvärmnings-
relaterade utsläpp påverkade Finland, 
medan utsläppsintensiteten i Baltikum  
formades av byggnaders utformning,  
med färre våningsplan per projekt.
Scope 3 – utsläpp från användning  
av sålda produkter
Utsläppsintensiteten ökade med 4 pro-
cent, främst till följd av projektspecifika 
energilösningar och metodrelaterade 
effekter. Tyskland uppvisade inga avvikel-
ser, medan Sverige och Finland påverka-
des av en högre andel fjärrvärme jämfört 
med 2024, och Baltikum av en förändring  
i hur energicertifikat beräknas. Årliga vari-
ationer kan förekomma för scope 3-målen 
då resultaten påverkas av Bonavas projekt-
portfölj och inte nödvändigtvis speglar 
prestationen under ett år. 
Strategisk framdrift Vår omställningsplan fram till 2030 består av tre steg:
1. Under 2025 identifierade varje affärs enhet insikter och möjligheter för att minska inbäddade utsläpp (scope 3) baserat på typprojekt,  
kundinsikter, material med låg klimatpåverkan, lagstiftning och leverantörsdialoger.
2. Senast 2026 ska alla affärsenheter ta fram och besluta om en portföljövergripande utsläppsminskningsplan till 2030.
3. Därefter implementeras planen med årliga utsläppsmål i kg CO2 per m2 i projekten.
Läs mer på sidorna 76–77 (E1-1)
1) Sammanfattar hållbarhetspolicyn kopplat till fokusområdena.
2) Avser våra koncerngemensamma strategiska mål. Läs mer om resultat och metod under rubriken mål och mått i respektive ESRS-standard. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
61Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 62 =====

Strategisk översikt , forts 
Fokusområden Människan i centrum
(S1, S2)
Effektiv styrning
(G1)
Styrning1) Värderingsdrivet ledarskap och kultur
Vi främjar en människocentrerad kultur med starkt ledarskap, mångfald och lika möjligheter för alla.
Stärkande och möjliggörande
Vi främjar välbefinnande, balans och självledarskap för att skapa en arbetsplats där människor kan växa och utvecklas och prestera.
Hälsa och säkerhet
Vi arbetar för en hälsosam och säker arbetsplats för alla, överallt och varje dag.
Korruption och mutor
Vi förebygger korruption och mutor genom 
vår upp förandekod, visselblåsarfunktion, 
incidentuppföljning och riktade utbild-
ningar, vilket säkerställer affärsintegritet 
och förtroende.
Strategiska mål2) Engagerade  medarbetare
Topp 10% bästa  företagen3)
Frekvens allvarliga  incidenter Everyone Plan  
måluppfyllelse4)
Inget mål
89 (2025) <7,1 (2026) ≥90% (2026) i.t.
Utfall 2025 86 5,7 97% i.t.
Kommentar till utfall Engagerade medarbetare
Utfallet av engagemangsindex uppgick till 
86. Trots att målet om 89 inte uppnåddes 
bedöms resultatet som starkt och i linje 
med interna förväntningar. Resultatet 
visar en positiv utveckling som indikerar 
en gradvis förbättrad marknadssituation 
och att genomförda ledarskapsinitiativ 
gett effekt.
Frekvens allvarliga incidenter
Under 2025 rapporterades 23 allvarliga 
incidenter (11 skador och 12 tillbud). 
Ökningen från 2024 är kopplad till ett 
högre antal rapporterade tillbud i Balti-
kum som beror på en stärkt rapporte-
ringskultur och mer proaktiv riskidenti-
fiering, snarare än en faktisk ökning av 
inträffade olyckor.
Everyone Plan uppfyllelse
Utfallet för Everyone Plans 2025 uppgick 
till 97 procent, vilket överstiger både kon-
cernens mål och 2024 års resultat. Utfal-
let speglar ett fokuserat arbetssätt med 
tydliga prioriteringar, stärkt ägarskap 
samt ökat lärande, förebyggande arbete 
och ledarskapsengagemang inom hälsa 
och säkerhet.
i.t.
Strategisk framdrift Våra strategiska fokusområden inom People & Culture  
under 2026 och framåt:
1. Ledarskap
 — Framtidssäkra och implementera våra ledarskapsprinciper
 — Driva ledarskapsutveckling
2. Lärande organisation
 — Återaktivera Bonavas lärandeambition
 — Driva kompetenslyft
3. Attraktiv arbetsgivare
 — Återaktivera Employer Value Proposition
 — Säkerställa verktyg och kanaler för employer branding
Läs mer på sidorna 100–102 (S1–4)
Våra två strategiska mål för hälsa och säkerhet kvarstår  
under 2026: 
1. Att varje affärsenhet genomför minst 90 procent av åtgärderna  
i sin Everyone Plan – våra lokala planer som driver systematiska 
hälso- och säkerhetsförbättringar, och 
2. Att minska allvarliga incidenter, både skador och tillbud,  
för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.
Strategiskt mål inom hälsa och säkerhet kommer att uppdateras 
under 2026 för ny strategisk period.
Läs mer på sidorna 100–101, 103, 111–114 (S1-4, S2-4)
Bonava inför årliga regelefterlevnadsrevi-
sioner för att stärka kontrollen av tredje-
partsrisker, förbättra vår förmåga att upp-
täcka oegentligheter och säkerställa att 
våra antikorruptionskontroller är effektiva. 
Revisionerna leds av juridikfunktionerna  
på koncern- och affärsenhetsnivå, och den 
första revisionscykeln fokuserar på inköps-
processen.
Läs mer på sidorna 117–118 (G1-3)
i.t = icke tillämpligt
1) Sammanfattar hållbarhetspolicyn kopplat till fokusområdena.
2) Avser våra koncerngemensamma strategiska mål. Läs mer om resultat och metod under rubriken mål och mått i respektive ESRS-standard. 
3) Medarbetarengagemanget ska nå topp 10% av företagen i Brilliant Futures benchmark (89 år 2025).
4) Målet avser hälsa- och säkerhetsrelaterade förbättringsaktiviteter som är planerade för kalenderåret, utfallet avser andel genomförda aktiviteter.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
62Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 63 =====

En hållbar bostadsutvecklare SBM-1, SBM-3
Bonava förädlar byggbar mark till attraktiva och hållbara 
grannskap utifrån en genuin förståelse för våra kunders behov 
och områdets unika förutsättningar. Vi bygger flera typer av 
bostäder såsom flerbostadshus, småhus och radhus, med 
olika upplåtelseformer. Våra resurseffektiva och hållbara hus 
skapar värde såväl för våra kunder, ägare och medarbetare 
som för samhället i stort. Med våra 900 medarbetare är vi 
verksamma i Tyskland, Sverige, Finland, Estland, Lettland  
och Litauen. 
Bonavas verksamhet vilar på en stabil grund bestående av 
våra hållbarhetsfokusområden; Miljöhänsyn i allt, Människan  
i centrum och Effektiv styrning. Vår hållbara grund är utgångs-
punkten för vår strategi och innebär att vi har ett integrerat för-
hållningssätt till hållbarhet i vår affär och värdekedja. 
Vi har antagit fyra koncernövergripande strategiska hållbar-
hetsrelaterade mål, se rubrik Strategisk översikt. Vi har även 
affärsenhetsspecifika mål avseende E5 resursanvändning och 
cirkulär ekonomi. Våra mål presenteras mer detaljerat i kapitlen 
för respektive ESRS-ämne. 
Ett långsiktigt värdeskapande 
Bonavas långsiktiga värdeskapande bygger på att vi tar ansvar 
– för klimatet, för hälsan och säkerheten hos våra egna med-
arbetare och våra entreprenörer, för engagemanget hos våra 
medarbetare och för vår ekonomiska hållbarhet. Genom att 
förena dessa områden skapar vi robusta resultat över tid och 
stärker förtroendet hos våra intressenter såsom kunder, inves-
terare och samhälle. 
Vårt klimatarbete är en central del av Bonavas strategi för ett 
långsiktigt värdeskapande. Genom våra klimatbegränsnings- 
och omställningsplaner vägleder vi verksamheten mot att 
uppnå våra vetenskapsbaserade mål (SBTi) för 2030. Bonavas 
utsläpp är till stor del kopplade till material som betong, stål 
och isolering, där den största klimatpåverkan sker i leverantörs-
ledet. Genom att arbeta nära våra partners, följa teknikutveck-
lingen och förstå de finansiella implikationerna av olika lös-
ningar kan vi kombinera klimatnytta med ekonomisk hållbar-
het. På så sätt stärker vi vår motståndskraft, framtidssäkrar 
affären och skapar värde för kunder, investerare och samhälle 
över tid. Vår ambition är hög, men vi agerar med långsiktig rea-
lism – där varje steg mot lägre utsläpp också är ett steg mot ett 
starkare och mer värdeskapande Bonava.
I takt med att Bonavas organisation förändrats under de 
senaste åren och antalet yrkesarbetare avsevärt minskat har 
vårt beroende av externa entreprenörer på våra byggarbets-
platser ökat. Det innebär att vår strategi och vårt ansvar avse-
ende hälsa och säkerhet, i ökad omfattning, inkluderar entre-
prenörerna på våra byggarbetsplatser. Vår långsiktiga vision 
för hälsa och säkerhet är att alla ska kunna komma hem säkra 
och välmående varje dag och vår strategi för hälsa och säker-
het går ut på att etablera ett proaktivt hälsa- och säkerhets-
arbete på alla våra marknader. 
Trots några utmanande år för bostads- och byggsektorn, 
med hög inflation, ökade energipriser, höga räntor och interna 
omställningar, har Bonava valt att fortsatt satsa på våra med-
arbetare. Vi har genomfört en omfattande satsning på ledar-
skapsutveckling för att stärka chefer i en tid av förändring och 
skapa förutsättningar för ett hållbart och engagerande ledar-
skap. Vi strävar efter att vara en attraktiv och människocentre-
rad organisation präglad av självledarskap, ansvar och tydliga 
värderingar. Att vara en inkluderande arbetsplats som präglas 
av mångfald, som speglar samhället och som erbjuder lika möj-
ligheter för alla, är centralt för vårt långsiktiga värdeskapande.  
Vi utvecklar en lärande organisation där kultur, samarbete  
och kontinuerlig utveckling står i fokus – på individ-, team-  
och organisationsnivå – för att stärka både vår konkurrenskraft 
och vår förmåga att möta framtidens utmaningar.
Nuvarande finansiella effekter
Bonavas nuvarande finansiella effekter av väsentliga hållbar-
hetsfrågor är främst kopplade till klimat. Under 2025 har 
Bonavas affärsenheter utvecklat fördjupade insikter om 
utsläppsminskningspotential baserat på lågkoldioxidmaterial 
som finns tillgängliga på respektive marknad idag samt lös-
ningar som förväntas bli kommersiellt tillgängliga till 2030. 
Läs mer om finansiella effekter under rubriken Klimatomställ-
ningsplan på sidorna 76–77. 
Finansiella effekter inom övriga materiella hållbarhetsfrågor 
finns kortfattat beskrivet inom kapitlen för respektive ESRS-
ämne, i den inledande tabellen avseende Väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
63Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 64 =====

x
Miljö
E1 –   Begränsning av klimatförändringar
E1 –  Energi
E5 – Avfall
 Samhällsansvar
S2 –  Trygga och rättvisa arbetsvillkor, 
hälsa, säkerhet och likabehandling 
för arbetstagare i värdekedjan 
Styrning
G1 –  Motverka korruption och mutor 
Miljö
E1 –   Begränsning av klimatförändringar
E1 – Anpassning till klimatförändringar
E2 –   Ämnen som inger betänkligheter och  
mycket stora betänkligheter 
E5 –   Avfall
Utvinning och  
tillverkning av 
råmaterial
Utvinning av mineraler, 
malm och trä samt 
bearbetning av rå -
material för tillverkning 
av till exempel betong, 
stål, glas och virke. 
Råmaterial transporte-
ras till tillverknings-
platsen.
Tillhandahållande 
av material och 
tjänster
Bearbetat material 
transporteras till bygg-
arbetsplatsen. Entre-
prenörer ansvarar för 
genomförandet av 
byggproduktionen i 
Bonavas projekt. 
Projektplanering 
Design och planering av pro-
jekt. Inkluderar klimatanpass-
ning, materialval, energiberäk-
ningar, anpassningar för bio-
logisk mångfald samt säker-
ställande av säkra arbetsför-
hållanden i planering och  
upphandling av leverantörer. 
Projektgenomförande
Produktion av bostäder.  
Inkluderar säkerställande  
av fossilfria byggarbetsplatser, 
avfallshantering, installation av 
förnyelsebar energiteknologi 
samt säkra arbetsförhållanden  
på våra byggarbetsplatser.
Uppströms NedströmsDen egna verksamheten
Boende
Bostädernas används av 
våra kunder. Inkluderar 
en energieffektiv drift 
och underhåll för att 
möjliggöra ett tryggt och 
hållbart boende som 
främjar livskvalitet och 
minskar miljöpåverkan.
Demontering  
av byggnader
Anvisningar och 
dokumentation  
för demontering. Vid 
demontering uppstår 
miljöaspekter kopp-
lade till avfall och 
hantering av farliga 
ämnen.
Här ingår aktörer som utvinner råmaterial, 
som förädlar och processar samt tillhanda-
håller material och utrustning till våra 
bostadsprojekt.
Nedströms i värdekedjan finns Bonavas 
kunder. Det är främst privatpersoner 
men även investerare som i sin tur hyr  
ut bostäderna till hyresgäster. 
Bonava förädlar byggbar mark till attraktiva och hållbara grannskap. Vår egen verksamhet är kärnan  
i värdekedjan och länkar samman aktörer uppströms och nedströms. 
Kundservice
Vi ger stöd vid inflyttningen och 
skapar förutsättningar för ett 
hållbart och lyckligt grannskap. 
Inkluderar säkerställande av 
nöjda kunder, energieffektiva 
hem, sund inomhusmiljö och,  
på vissa av våra marknader, 
miljö certifierade hus.
Miljö
E1 –  Begränsning av klimat förändringar
E1 –  Energi
E2 –  Ämnen som inger betänkligheter och  
mycket stora betänkligheter 
E4 –  Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust  
av biologisk mångfald eller Inverkningar på  
arters tillstånd
E5 – Resursinflöden
E5 – Avfall
Samhällsansvar
S1 –  Trygga arbetsvillkor, hälsa, säkerhet och lika- 
behandling och möjligheter för medarbetare
Styrning
G1 –  Motverka korruption och mutor
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Marknadsföring och försäljning
Marknadsföring och försäljning av våra bostäder. Vi vill vara en  
kundnära, trygg, ansvarsfull och lyhörd partner till kunden.
E E S E
Markförvärv
Marknadsanalys och idé 
om projekt. Inkluderar 
analyser av klimat risker, 
naturvärden och mark-
förhållanden. 
Bonavas affärsmodell och värdekedja SBM-1, SMB-3
Genom Bonavas affärsmodell skapar, levererar och bevarar vi 
värde genom hela värdekedjan – från uppströms leverantörer 
av material och tjänster och den egna projektutvecklingen till 
nedströms kunder och boende. Modellen nedan visar hur 
Bonava integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och 
samverkar med aktörer i värdekedjan.
S
G
G
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
64Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 65 =====

Nyckelintressenter Hur intressentdialogen organiserats Syftet med intressentdialogen Exempel på utfall som resultat  
av intressentdialogen
Hur styrelse och ledning informeras 
om intressenternas perspektiv
Kunder
Bonavas kunder utgörs  
av konsumenter och fastighets-
investerare. Konsumenter söker 
trygga hem i lyckliga grannskap 
medan investerare söker hållbara 
investeringar som tar hänsyn till 
ESG-faktorer. 
 — Publika evenemang för potentiella kunder.
 — Löpande dialoger med befintliga och framtida 
investerare.
 — Kundåtkomst till Bonava kundportal.
 — Bonava kundtjänst.
 — Kundnöjdhet övervakas genom Net Promoter 
Score (NPS) och NPS Consistency.
 — Leverera på vårt kundlöfte.
 — Mäta kundnöjdhet.
 — Hålla kunden informerad och 
involverad under hela processen.
 — Bygga förtroende.
 — Produktförbättringar.
 — Processförbättringar.
Bonava mäter kundnöjdhet vilket är  
ett strategiskt mål som följs upp av  
ledningsgruppen i samband med  
kvartalsgenomgångar och rapporteras 
till  styrelsen.
Medarbetare
Bonava har 900  medarbetare i  
sex länder och är beroende av att 
attrahera och behålla engagerade 
medarbetare. Det gör vi genom 
att erbjuda en attraktiv arbets-
plats med möjligheter för egen 
utveckling.
 — Årlig så kallad Passionate workplaceunder-
sökning på team och organisationsnivå.
 — Prestations- och utvecklingsprocess på individ-
nivå. Uppföljning på halvårs- och helårsbasis.
 — Återkommande 1:1-möten med chefen minst 
en gång i månaden.
 — Offboarding undersökning följs upp  kvartalsvis.
 — Arbetarskyddsrepresentation.
 — Årlig så kallad Health and Safety Awareness 
week.
 — Säkerställa välbefinnande, högt 
engagemang, motivation, presta-
tion och utveckling av individer, 
team och organisationen.
 — Insikter i vad Bonava gör väl och 
kan förbättra vad gäller medarbe-
tarresan.
 — Skapa engagemang och med-
vetenhet kring hälsa och säkerhet.
 — Individuella mål och 
 utvecklingsplaner.
 — Handlingsplaner på teamnivå  
för att adressera väsentliga 
utvecklingsområden baserat  
på resultatet från Passionate 
workplace-undersökningar.
 — Medarbetardata följs upp 
 kvartalsvis. 
 — Hälsa och säkerhet följs upp 
månadsvis. 
Information kring hur medarbetarna 
mår mäts genom Passionate workplace 
två gånger om året. Engagemang är 
även ett strategiskt mål som följs upp 
av ledningsgruppen och styrelsen.
Information kring hälsa och säkerhet 
rapporteras månatligen till lednings-
gruppen och styrelsen.
Investerare, finansiärer, ägare
Hur hållbarhetsarbetet påverkar 
risk, avkastning och långsiktig 
 attraktionskraft är centrala frågor 
för denna intressentgrupp. 
 — Investerarmöten, mejl och frågeformulär.
 — ESG-rankingar.
 — Kapitalmarknadsdagar.
 — Möten, nätverksevenemang, mejl med banker 
och obligationsägare inklusive dialog om grön 
finansiering.
 — Förstå och kunna svara upp mot 
förväntningar på ESG-data från 
investerare, finansiärer och ägare.
 — ESG-rating.
 — Utvärdering av Grönt Finansiellt 
Ramverk.
 — Marknadens förväntningar kring 
klimatmål, utfall och klimatarbete 
idag och mot 2030.
Återkommande dialoger med finansiä-
rer, potentiella finansiärer, investerar-
kunder och banker genom kapital-
marknadsdagar, analytikerträffar, 
kommunikation med banker och andra 
lån givare. Dessa möten sker med 
representanter från Bonavas koncern-
funktion eller affärsenheter, ofta av 
personer på ledningsgruppsnivå.
Intressenters intressen och synpunkter SBM-2
Som bostadsutvecklare med betydelse för samhällsutveck-
lingen är förtroendefulla relationer avgörande. Våra intres-
sentdialoger hjälper oss att förstå förväntningar, identifiera 
möjligheter och driva utvecklingen i linje med våra strategiska 
mål. Genom löpande dialoger med kunder, medarbetare, 
investerare, banker, leverantörer och myndigheter får vi insik-
ter som stärker kundnöjdhet, engagemang, attraktivitet och 
möjligheterna hur vi kan bekämpa klimatförändringarna– och 
som säkerställer att Bonava utvecklas i takt med marknadens 
och samhällets behov. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
65Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 66 =====

Nyckelintressenter Hur intressentdialogen organiserats Syftet med intressentdialogen Exempel på utfall som resultat  
av intressentdialogen
Hur styrelse och ledning informeras 
om intressenternas perspektiv
Leverantörer
Entreprenadtjänster och mate-
rialleverantörer är av  särskild stor 
betydelse utifrån inverkningar, 
risker och möjligheter  kopplat till 
hälsa och säkerhet, arbetsrätts-
liga villkor, miljö, och företagse-
tik. Samverkan och dialog med 
leverantörer är avgörande för  
att nå våra hållbarhetsmål, inte 
minst våra klimatmål.
 — Ge tydlighet i kravställan, som utvecklare, i 
upphandlingsprocessen för att säkerställa rätt 
kompetens och förmågor.
 — Våra leverantörskrav ställer krav på mänskliga 
rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och anti- 
korruption.
 — I projekt arbetar Bonava med introduktion, 
 samordning, uppföljning och utvärdering  
av entreprenörerna.
 — Efterlevnad av vår Uppförandekod 
och leverantörskrav.
 — Säkerställa att köpta varor och 
tjänster stödjer vår miljö- och 
 klimatambition.
 — Förtroende och samarbete.
 — Öka medvetenhet och transpa-
rens runt leverantörskrav.
 — Kunskapsbyggande för att möta 
projektbehov.
 — Riskhantering.
De leverantörer som har störst påver-
kan, risker och möjligheter är entrepre-
nörer som bygger våra hus. Frågor om 
arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, 
miljö, material och utsläppsdata hante-
ras genom leverantörskrav, tredjeparts-
granskning och onboarding. Dialog och 
uppföljning sker löpande där inspektio-
ner, skyddsronder och rapportering går 
via bland annat via Bonavas gemen-
samma rapporteringssystem för rap-
portering av incidenter inom hälsa, 
säkerhet och miljö. Externa intressenter 
kan även rapportera via visselblåsar-
funktionen, som vidarebefordras till 
ledning och styrelse.
Myndigheter och kommuner
Bonava påverkas av myndigheter 
genom till exempel regelverk, 
mark och bygglovsförfaranden.  
Ju bättre Bonava kan visa på  
helhetsförståelse och genom-
förande för att bidra till hållbara 
städer, desto bättre samverkan, 
dialog och genomförande kan  
vi ha med myndigheter och 
 kommuner.
 — Genom Plan- och byggprocessen finns många 
beröringspunkter, koordineringsfrågor och 
 dialoger mellan Bonava och kommuner, och  
i många fall representanterna från det lokala 
samhället. Det gäller frågor i tidigt skede, 
 planering och uppföljning.
 — Förstå och integrera kommuners 
visioner, för utveckling av ett visst 
område, i projektutvecklingsplanen.
 — Samordning och involvering av 
intressenter i ett visst område.
 — Identifiera, minska, mildra och 
åtgärda potentiell negativ  påverkan 
på miljö.
 — Teknisk samordning och 
 kravställan.
 — Byggnadstillstånd.
 — Olika bedömningar, rapporter, 
åtgärder för att säkerställa eko-
logiska, kulturella och sociala 
 värden av en specifik plats. Till 
exempel i form av inspektioner av 
hälsa och säkerhet av lokal myn-
dighet såsom arbetsmiljöverket, 
eller motsvarande i våra andra 
länder. 
Genom direkt dialog, rundabordssam-
tal eller branschforum deltar nyckel-
personer i Bonavas affärsenheter och 
koncernledning i dialoger med politi-
ker eller tjänste personer i kommuner 
för att förstå prioriteringar och tankar 
kring stads utveckling. 
Regelbunden omvärldsbevakning ger 
också ledningen en bild av myndighe-
ters och våra kommuners prioriteringar 
och beslut. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
66Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 67 =====

Bonavas väsentliga hållbarhetsfrågor
IRO-2: Bonavas väsentliga hållbarhetsfrågor
Ämne IRO
Miljöhänsyn i allt
E1 Klimatförändringar
Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ inverkan relaterad till utsläpp. De största utsläp-
pen härrör från inköpta material och energianvändningen under 
byggnadens livslängd.
Risk relaterad till skärpt klimatlagstiftning som kan öka kostna-
der genom striktare byggkrav och dyrare koldioxidintensiva 
material.
Anpassning till klimatförändringar Potentiell negativ inverkan till följd av extremväder som kan öka 
kunders kostnader i form av högre försäkringar, underhåll, 
 reparationer och energibehov.
Energi Faktisk negativ inverkan från energiförbrukningen i Bonavas 
bostäder under dess livslängd.
Risk relaterad till ökade kostnader till följd av förändrad 
 lagstiftning och skärpta byggnormer.
Möjlighet till följd av ett växande kundfokus på energieffektiva 
byggnader. 
E2 Miljöföroreningar
Ämnen som inger betänkligheter 
och mycket stora betänkligheter
Potentiell negativ inverkan på människa och miljö från använd-
ningen av kemikalier och skadliga ämnen i de hus vi bygger. 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter SBM-3
Resultatet av Bonavas dubbla väsentlighetsbedömning fram-
går nedan. Sammanfattningsvis har Bonava identifierat 12 
väsentliga hållbarhetsområden. Alla dessa områden har sedan 
tidigare klassificerats som väsentliga för Bonava och, i olika 
omfattning, rapporterats inom ramen för Bonavas hållbara 
grund och tre hållbarhetsfokusområden Miljöhänsyn i allt, 
Människan i centrum och Effektiv styrning. 
En mer detaljerad beskrivning av Bonavas inverkningar,  
risker och möjligheter finns inledningsvis i kapitlen för respek-
tive ESRS-ämne.
Ämne IRO
Miljöhänsyn i allt, forts.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Direkta inverkansfaktorer som 
leder till förlust av biologisk  
mångfald och inverkningar på 
arters tillstånd
Potentiell negativ inverkan från förlust av biologisk mångfald 
och risk för arters populationsstorlek och utdöende.
Avsaknad av naturvärdesinventeringar eller sen identifiering av 
hotade arter eller habitat kan riskera att fördröja tillstånd, 
påverka utformning och öka kostnader. 
E5 Resursanvändning och  cirkulär ekonomi
Resursinflöde, inklusive resurs-
användning
Faktisk negativ inverkan från råvaru- och resursanvändning.
Att vara en tidig aktör att implementera cirkulära resurseffektiva 
produkter och processer kan innebära högre kostnader, teknisk 
osäkerhet, leveransrisker och regelosäkerhet.
Genom att vara en tidig aktör att implementera cirkulära resurs-
effektiva produkter och processer finns möjlighet att driva inno-
vation, skapa konkurrensfördelar, stärka varumärket och påverka 
framtida standarder.
Avfall Faktisk negativ inverkan från avfall under byggskedet och 
genom byggnadens livscykel.
Bristfällig avfallshantering i byggsektorn kan leda till böter, 
ökade kostnader samt legala och anseenderisker.
Proaktiv avfallshantering skapar kostnadsbesparingar, ökad 
 cirkularitet, regelefterlevnad och stärkt varumärke.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
67Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 68 =====

Ämne IRO
Människan i centrum
S1 Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor Potentiell negativ inverkan på medarbetare från psykosociala 
arbetsmiljörisker och säkerhetsrisker. 
Risk relaterat till att bristande arbetsvillkor som kan öka 
 personalomsättning, sjukfrånvaro, minska engagemang och 
 produktivitet.
Möjlighet relaterad till stärkt attraktionskraft som arbetsgivare. 
Lika behandling och lika 
 möjlig heter för alla
Potentiell negativ inverkan relaterad till diskriminering,  
inklusive trakasserier. 
Risk relaterad till otillräckliga utvecklingsmöjligheter som kan 
påverka möjligheten att attrahera och behålla medarbetare med 
rätt kompetens och ett högt engagemang. 
Ett strategiskt ledarskap och en inkluderande arbetsmiljö möjlig-
gör för attraktivitet, engagemang, produktivitet och innovation.
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor Faktisk negativ inverkan från arbetsmiljö- och säkerhetsrisker  
på byggarbetsplatser. 
Potentiell negativ inverkan relaterad till otillräckliga arbetsvillkor 
hos underentreprenörer. 
Risk kopplat till att brister i hälsa, säkerhet eller arbetsvillkor  
som kan skada Bonavas anseende, partnerskap och resultera  
i finansiella konsekvenser.
Lika behandling och lika  
möjligheter för alla
Faktisk negativ inverkan relaterad till diskriminering och 
 trakasserier vid svag tillsyn och otrygga anställningar. 
Effektiv styrning
Ansvarsfullt företagande
Korruption och mutor Potentiell negativ inverkan relaterad till korruption och mutor.
Risk relaterad till korruption och mutor i affärsrelationer. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
68Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 69 =====

Process för dubbel  väsentlighetsbedömning IRO-1
Bonavas dubbla väsentlighetsbedömning har genomförts i olika steg. Bonavas ESG-kommitté är utsedd till styrgrupp.  
Nedan presenteras vårt tillvägagångssätt. 
Inverkansväsentlighet
Finansiell väsentlighet
Översyn och validering
01
01
02
02
Inverkansväsentlighet
1. Intressentengagemang
2023 etablerade Bonava ett koncerngemensamt projekt-
team, med sakkunniga och representanter från Bonavas 
affärsenheter, för att bedöma Bonavas väsentliga inverk-
ningar. Processen för bedömningen inkluderade dialoger 
med externa intressenter såsom branschaktörer, konkur-
renter, nätverk, revisorer, banker och investerare. 
Finansiell väsentlighet
1. Intressentengagemang
Bonavas finansiella risker och möjligheter bedömdes av 
Bonavas riskkommitté samt delar av det koncerngemen-
samma projektteam som etablerades för bedömning av 
Bonavas inverkningar. Bedömningen har skett i linje med 
Bonavas koncernövergripande riskhanteringsprocess 
och dialoger med banker, inves terare och interna exper-
ter har fungerat som underlag i bedömningen.
2. Omfattning och bedömning av inverkningar 
Under en workshops med Bonavas sakkunniga fastställ- 
des syfte och arbetssätt avseende bedömning av inverkan.  
En initial bedömning av Bonavas inverkningar genomfördes  
av sakkunniga baserat på Bonavas tidigare väsentlighets-
bedömning, intressentdialoger, forskning, benchmark, 
ESG-regelverk och ramverk samt intern expertis. Den initiala 
bedömningen följdes av presentation, diskussion och kali-
brering med representanterna från Bonavas affärsenheter.
2. Omfattning och bedömning av risker och möjligheter
Bedömningen av Bonavas finansiella väsentlighet leddes 
av Group Head of ESG Control and Reporting i samarbete 
med Group Head of Risk and Compliance. Utöver dialo-
ger med banker, investerare och interna experter har 
sekundär forskning och marknadsdata fungerat som 
underlag i bedömningen.
Översyn och validering 
När den initiala bedömningen av inverkningar, risker 
och möjligheter genomförts gjordes en andra genom-
gång i det koncernövergripande projektteamet för att 
kalibrera bedömningen. Därefter kalibrerades den 
dubbla väsentlighetsbedömningen efter dialog med 
branschkollegor i syfte att linjera med och identifiera ett 
gemensamt tillvägagångssätt inom branschen. Som ett 
sista steg presenterades och validerades den dubbla 
väsentlighetsbedömningen av Bonavas ESG-kommitté 
och presenterades för koncernledningen. Resul tatet 
presenterades slutligen för Bonavas styrelse som god-
kände väsentlighetsbedömningen i februari 2025.
Antaganden och definitioner
Värdekedja
Bedömningen inkluderar inverk-
ningar uppströms, nedströms och 
i den egna verksamheten, eller en 
kombination av dessa. 
Tidshorisonter
Kort sikt: innevarande kalenderår
Mellansikt: 2–5 år
Lång sikt: >5 år
Poängsättning
En skala från 1–5 har använts i 
bedömning där 1 motsvarar en 
låg/liten inverkan, risk eller möj-
lighet och 5 motsvarar en hög/
stor inverkan, risk eller möjlighet.
Tröskelvärden
Tröskelvärden för väsentlighet 
inom varje bedömning är >1,5. 
Ett värde under 1,5 kan fortfa-
rande anses vara ett viktigt område 
att hålla oss informerade om.
Variabler
Vid bedömning av inverkningar 
har allvarlighetsgrad (skala, 
omfattning och oåterkallelighet) 
och sannolikhet utvärderats. Vid 
bedömning av risker och möjlig-
heter har sannolikhet och storlek 
på finansiell effekt utvärderats. 
Riskreducerande  faktorer
Riskreducerande faktorer som 
redan är en del av vår dagliga 
verksamhet har inte beaktats,  
inte heller faktorer som förstärker 
positiv inverkan eller möjligheter.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
69Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 70 =====

Hållbarhetsstyrning
Styrelse och ledningens roll och ansvar 
GOV-1, GOV-2  
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att granska, övervaka 
och vägleda Bonavas hållbarhetsarbete. Arbets- och ansvars-
fördelningen regleras i styrelsens arbetsordning. Styrelsen 
ansvarar bland annat för att säkerställa effektiva kontroller, att 
tillämpliga lagar efterlevs, att policyer och riktlinjer antas för 
koncernen och att Bonavas externa rapportering präglas av 
öppenhet, relevans och tillförlitlighet.
Styrelsen har för närvarande två utskott: revisionsutskottet, 
som ansvarar för att övervaka den finansiella rapporteringen 
och hållbarhetsrapporteringen samt säkerställa att revisionen 
genomförs korrekt och i enlighet med aktiebolagslagen, samt 
ersättningsutskottet, som hanterar ersättningar för ledande 
befattningshavare i enlighet med Koden
Hållbarhetsorganisation
Styrelsen har delegerat det dagliga ansvaret för hållbarhets-
frågor till VD, som i sin tur delegerat det strategiska ansvaret 
till SVP Brand & Culture. Group Head of ESG Control & 
Reporting samordnar hållbarhetsarbetet med övriga funk-
tionsansvariga och rapporterar till SVP Brand & Culture. 
En ESG-kommitté, ledd av Group Head of ESG Control & 
Reporting, stödjer koncernledningen i implementeringen av 
Bonavas hållbarhetsåtaganden och samordnar hållbarhetsfrå-
gor mellan affärsenheterna. Som komplement hanterar inves-
teringsarbetsgruppen ESG-frågor vid investeringar, riskkom-
mittén driver Bonavas risk- och efterlevnadsarbete och olika 
ämnesspecifika råd fokuserar på frågor som rör hälsa, säkerhet, 
medarbetare, miljö och klimat.
Vårt arbete styrs genom koncerngemensamma och lokala 
styrdokument, interna kontroller och minimikrav. Framdriften 
mot våra strategiska hållbarhetsmål följs upp kvartalsvis och  
är en integrerad del av den finansiella uppföljningen. Bonavas 
hållbarhetsmål är antagna av styrelsen. Styrelsen får månatliga 
rapporter om arbetsplatsincidenter, inklusive analyser och lär-
domar från dessa, samt vid behov information om andra allvar-
liga händelser inom andra områden, såsom miljöområdet. 
Styrelsens sammansättning
 — Styrelsen består av sju icke-verkställande direktörer 
varav 3 kvinnor och 4 män. 
 — Samtliga stämmovalda ledamöter är oberoende  
i förhållande till bolaget och koncernledningen.  
Fem av sju ledamöter bedöms uppfylla kravet på 
oberoende i förhållande till större aktieägare.
 — Bonava har ingen representation av medarbetare 
eller andra arbetare i styrelsen. 
 — Under 2025 var det genomsnittligt förhållande 
 mellan antal kvinnor/män i styrelsen 43/57 procent. 
Erfarenhet och kompetens
Våra styrelsemedlemmar har expertis och bred styrelse- och 
ledarskapserfarenhet som inkluderar aspekter inom vår håll-
barhetsagenda. Valberedningens bedömning är att det finns 
relevant kompetens för den verksamhet som Bonava bedriver. 
Styrelsen har under 2025 påbörjat en certifiering inom håll-
barhet via externt utbildningsföretag. 
Hållbarhet i incitamentsystem GOV-3
Klimat är integrerat i Bonavas strategiska och långsiktiga mål 
och påverkar den rörliga ersättningen för ledande befattnings-
havare, inklusive VD. Från 2025 utgör klimatprestationer  
10 procent av den totala bedömningen i det kortsiktiga incita-
mentprogrammet (STI). Bedömningen baseras på tre principer:
 — Väsentlighet – premiera insikter som leder till utsläpps-
minskningar, med LCA:er från typprojekt som grund  
för analys, i kombination med ekonomisk hållbarhet  
i projekten.
 — Mätbarhet – kvantifierbara insatser för bättre besluts-
underlag.
 — Marknad – hänsyn till lokala förutsättningar och mognad 
(lagar, kunder, mognadsgrad materialleverantörer och 
 teknologi).
Ramverket är kopplat till Bonavas utsläppsminskningsplan 
steg 1 som går ut på att identifiera utsläppsminskningsmöjlig-
heter under 2025. 
I Bonavas kortsiktiga incitamentprogram finns även en klau-
sul kopplad till hälsa och säkerhet. Koncernens ESG-kommitté 
utvärderar klimatprestationer och lämnar rekommendationer 
till ersättningsutskottet, som beslutar om utfall.
För mer information om ersättningar till styrelse och ledning 
se not 4 på sidorna 144–147.
Under 2025 har uppföljning av hälsa- och säkerhetsrelaterade 
mål börjat rapporterats externt på kvartalsbasis. Från och med 
första kvartalet 2026 rapporterar Bonava även publika klimat-
data kvartalsvis (kg CO2e/m2 BTA från LCA).
Avrapportering till styrelsen sker i enlighet med styrelsens 
arbetsordning och årshjul som bland annat inkluderar:
 — Första kvartalet: Översyn av årsredovisning inklusive håll-
barhetsredovisning, resultat för det kortsiktiga incitaments-
programmet (STI), underlag för det långsiktiga incitaments-
programmet (LTIP).
 — Andra kvartalet: Statusuppdatering avseende väsentliga 
hälso- och säkerhetsindikatorer.
 — Tredje kvartalet: Uppdatering och diskussion om hur 
Bonava hanterar väsentliga inverkningar, risker och möjlig-
heter avseende hållbarhet med hänsyn till Bonavas organi-
sation, mål och nyckeltal.
Rapportering till styrelsen sker via Bonavas VD, CFO, CLO 
och SVP Brand & Culture. Vid behov sker rapportering även  
av andra representanter inom bolaget. Respektive styrelse-
utskott ansvarar för att löpande rapportera till styrelsen om 
arbetsgruppens arbete, observationer, rekommendationer 
och förslag. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
70Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 71 =====

Förklaring om tillbörlig aktsamhet GOV-4
I nedan tabell finns hänvisningar till de olika delarna i Bonavas process för tillbörlig aktsamhet.
Kärnelement i tillbörlig aktsamhet Sektioner i hållbarhetsredovisningen Sida
a)  Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning,  
strategi och affärsmodell
 — Styrelse och ledningens roll och ansvar
 — Hållbarhet i incitamentsystem
 — Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
70
70
67–68
b)  Samarbete med påverkade intressenter  — Styrelse och ledningens roll och ansvar
 — Intressenters intressen och synpunkter
 — Process för dubbel väsentlighetsbedömning
 — Avsnitt för policyer i kapitlen för respektive ESRS-ämne samt policyappendix 
 — Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften
 — Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan
70
65–66
69
79, 88, 90, 93–94, 99, 110–111, 118, 119–122
100
111
c)  Identifiering och bedömning av negativa  
 inverkningar för människa och miljö
 — Process för dubbel väsentlighetsbedömning
 — Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
69
75, 88, 90, 93, 98–99, 110, 117
d)  Åtgärder för att behandla negativa inverkningar  
för människa och miljö
 — Avsnitt för åtgärder i kapitlen för respektive ESRS-ämne
 — Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
 — Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor
79–81, 88–89, 90–91, 94, 100–102, 111–113 
76–77
117–118
e)  Uppföljning av dessa insatsers ändamålsenlighet  — Avsnitt för mått och mål i kapitlen för respektive ESRS-ämne 82–87, 89, 91–92, 95–97, 102–109, 114–116, 118 
Riskhantering och intern kontroll över 
 hållbarhetsrapportering GOV-5  
Bonava tillämpar koncernens arbetsordning för intern kontroll 
som styr hur risker identifieras, bedöms och kontrolleras i hela 
verksamheten. Proceduren omfattar en årscykel för riskbe-
dömning, minimikrav på intern kontroll samt självutvärdering 
som rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Bonavas 
processer för riskhantering och intern kontroll relaterat till 
hållbarhetsrapportering bygger på två huvudsakliga risktyper 
inom Bonavas interna kontrollramverk:
1. Risker avseende rapportering av hållbarhetsinformation
Dessa risker relaterade till bristande efterlevnad av krav på 
transparens inom hållbarhet och risker avseende att infor-
mationen som lämnas inte är tillräckligt väsentlig eller rele-
vant för Bonavas intressenter. För att hantera dessa risker 
genomför Bonava en årlig riskbedömning av ESG-rapporte-
ringen som omfattar materialitet, data- och processrisker, 
intern och extern revisorsfeedback samt regulatorisk 
utveckling.
2. Risker avseende datakvalitet och tillförlitlighet
Dessa risker avser kvaliteten och tillförlitligheten i hållbar-
hetsdatan. Vårt interna kontrollramverk kräver årlig valide-
ring, verifiering och genomgång av datans tillförlitlighet. 
Detta utförs av utsedd kontrollägare. 
För risker relaterade till rapportering av hållbarhetsinforma-
tion samlas kvalitativ input från intressenter och revisorer och 
riskerna bedöms utifrån sannolikhet och påverkan på rappor-
teringskvaliteten. För risker kopplade till datakvalitet och till-
förlitlighet genomför ämnesägare en strukturerad bedömning 
avseende validering och verifiering av data, till exempel huru-
vida det finns interna kontroller relaterade till uppgifterna. 
Kontrollägaren konsoliderar därefter information från ämnes-
ägarna och prioriterar de mest betydande riskerna baserat på 
en samlad bedömning av sannolikhet, påverkan och kontroll-
mognad. Detta arbetssätt säkerställer att de mest väsentliga 
riskerna kopplade till hållbarhetsrapportering konsekvent 
identifieras och prioriteras.
En av de mest väsentliga riskerna för 2025 är att CSRD- 
regelverket fortfarande är nytt och att branschpraxis för tolk-
ning och tillämpning av regelverket utvecklas löpande. Detta 
kan leda till  osäkerhet kring hur omfattning, väsentlighet och 
rapporteringsnivåer ska avgränsas, vilket i sin tur riskerar att 
påverka prioriteringar och rapporteringsfokus. För att hantera 
detta följer Bonava utvecklingen av praxis och vägledning, kali-
brerar väsentlighetsbedömningen regelbundet och dokumen-
terar centrala antaganden för att säkerställa tydlighet, relevans 
och överensstämmelse med ESRS.
En annan väsentlig risk rör införandet av nya datametoder 
och indikatorer inom hållbarhetsrapporteringen, till exempel 
avseende klimatriskbedömning, där vår organisation ännu byg-
ger upp mognad och utvecklar nya arbetssätt. Användning av 
ny teknik och nya bedömningsmodeller kan initialt innebära 
osäkerhet kring datakvalitet, jämförbarhet och konsekvent till-
lämpning. För att hantera detta arbetar Bonava tydlig metodik, 
förstärkt kvalitetssäkring och regelbunden uppföljning av 
modellernas och processernas funktion över tid.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
71Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 72 =====

EU-Taxonomin
Rapportering i enlighet med EU:s taxonomi 
Hållbart enligt EU taxonomin är ett grönt klassificeringssys-
tem som översätter EU:s klimat- och miljömål till specifika 
 kriterier för ekonomiska aktiviteter att uppfylla ur ett investe-
ringssyfte. Taxonomin belyser gröna, eller miljömässigt håll-
bara, ekonomiska aktiviteter utifrån hur väl respektive aktivitet 
väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex fastställda miljömål, 
samtidigt som betydande skada inte orsakas för något av de 
övriga målen samt uppfyller sociala minimiskyddsåtgärder. 
Ekonomisk verksamhet tillämplig för EU:s taxonomi 
En tillämplig ekonomisk aktivitet, som beskrivs i taxonomin, 
har fastställda tekniska granskningskriterier. När en ekono-
misk aktivitet bedöms tillämplig ska all omsättning, capex och 
opex rapporteras för den ekonomiska aktiviteten. Bonavas 
huvudverksamhet inryms till största delen inom den ekono-
miska aktiviteten Nyproduktion av byggnader (CCM7.1, 
CE3.1) men även en mindre del inom den ekonomiska aktivi-
teten Förvärv och ägande av byggnader (CCM7.7). CCM 7.7 
rapporteras för 2025 som verksamheter som anses vara icke 
väsentliga då detta inte utgör Bonavas kärnverksamhet.
Ekonomisk verksamhet som är förenlig med EU:s taxonomi 
En tillämplig ekonomisk aktivitet som dessutom bidrar väsent-
ligt till minst ett av EU:s fastställda miljömål, inte orsakar bety-
dande skada för något av de övriga miljömålen samt uppfyller 
sociala minimiskyddsåtgärder klassificeras som en taxonomi-
förenlig aktivitet. All omsättning, capex och opex ska rappor-
teras för projekt som bedöms vara taxonomiförenliga. Under 
2025 har Bonava färdigställt ett taxonomiförenligt projekt i 
Finland till en fastighetsinvesterare. Vi har inte haft några 
domar inom något av de områden som minimiskyddsåtgärder 
omfattar.
Bonavas fortsatta arbete med EU:s taxonomi 
Bonava Finland tog beslut 2024 att nya investerarprojekt från 
2024 och framåt ska vara förenliga med den ekonomiska akti-
viteten Nyproduktion av byggnader (CCM7.1). Därtill åtog sig 
Bonava Sverige år 2024, att nya projekt, i designfas, ska certi-
fieras med Svanen version 4.0 som är linjerad med EU-taxo-
nomin. Bonava bedömer därför att förenlighet med EU-taxo-
nomin för ekonomisk aktivitet CCM7.1 kommer att öka allt-
eftersom att nya projekt i Sverige och Finland ökar och färdig-
ställs. Under 2025 har de tekniska kriterierna för CCM7.1 
integrerats i projektens miljörapporteringssystem Bonava 
Projects för enklare projektrapportering och uppföljning. 
Bonavas projekt uppfyller delvis eller helt flertalet väsentliga 
bidragskriterier redan idag. Till exempel gör varje färdigställt 
projekt, från 2024, livscykelanalyser (LCA) enligt beslut 2023. 
Från och med 2025 genomförs klimatriskanalyser på investe-
ringsnivå eller projektnivå. Dessutom följs energiprestanda 
upp per projekt, där 100 procent av svenska och finska pro-
jekt uppfyller att primärenergitalet ska vara minst 10 procent 
bättre än den nationella bygglagstiftningen. 
Under 2024 och 2025 har gap-analys över tekniska gransk-
ningskriterier för den ekonomiska aktiviteten Nyproduktion av 
byggnader CE3.1 gjorts. Det som framkom från analysen av 
CE3.1 var utmaningen framför allt att uppfylla det tekniska 
granskningskriteriet som handlar om att minimera använd-
ningen av primära råmaterial (kriterium 4 till väsentligt bidrag 
till cirkulär ekonomi). 
Total omsättning 
Bonavas nettoomsättning redovisas i enlighet med IFRS 15 
Intäkter från avtal med kunder och IFRS 16 Leasingavtal, och 
omfattar huvudsakligen fyra intäktsflöden i form av försäljning 
av bostäder till konsumenter, försäljning av bostadsprojekt till 
investerare, hyresintäkter från konsumenter och, i mindre 
omfattning försäljning av mark. 
Tillämplig omsättning 
Bonava har fastställt nettoomsättningen som avser försäljning 
av bostäder till konsumenter samt försäljning av bostadspro-
jekt till investerare som taxonomitillämpliga aktiviteter. För-
säljning av mark som sker när marken inte är föremål för pro-
jektutveckling klassificeras inte som taxonomitillämplig 
omsättning eftersom det inte avser nyproduktion av byggna-
der. Omsättning definieras som försäljning av bostäder till 
Miljöinformation
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
72HållbarhetsförklaringHållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 73 =====

konsumenter samt försäljning av bostadsprojekt till investe-
rare, se nettoomsättning i resultaträkningen. 
Total capex 
Bonavas anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 
16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella till-
gångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasing-
avtal. Immateriella tillgångar avser aktiverade utvecklings-
kostnader av IT-system. Rörelsefastigheter innehas för att 
användas i den egna verksamheten såsom produktion, till-
handahållande av tjänster eller administration. Leasade 
anläggningstillgångar avser lokaler där Bonava bedriver sin 
verksamhet, samt maskiner och inventarier; i huvudsak bilar 
och kontorsmaskiner. 
Tillämplig capex 
Bonava har fastställt att investeringar hänförliga till rörelse-
fastigheter, nyttjanderättstillgångar byggnader, maskiner och 
inventarier samt nyttjanderättstillgångar maskiner och inven-
tarier avser tillämpliga aktiviteter. Samtliga investeringar är 
kritiska komponenter för Bonavas verksamhet och bedöms 
tillämpliga för CCM7.1 och CE3.1. Bonava redovisar inte 
bruttoförändringen av nyttjanderättstillgångarna i den finan-
siella rapporteringen. Under året har inga nyttjanderättstill-
gångar avseende byggnader samt maskiner och inventarier 
tillkommit. 
Tillämplig capex under året: 
 — Förvaltningsfastigheter 0 MSEK 
 — Nyttjanderättstillgångar Byggnader 25 MSEK 
 — Maskiner och inventarier 5 MSEK 
 — Nyttjanderättstillgångar Maskiner och inventarier 20 MSEK 
 — Övrigt: 10 MSEK 
Se Koncernens not 10 Förvaltningsfastigheter raden Investe-
ringar, not 11 Materiella anläggningstillgångar raden Investe-
ringar för Rörelsefastigheter samt Maskiner och inventarier. 
Total opex 
Total opex enligt taxonomin består av utgifter för forskning 
och utveckling som kostnadsförts under perioden, renovering 
av byggnader (ägda eller hyrda), utgifter för reparation och 
underhåll av materiella anläggningstillgångar (ägda eller 
hyrda), övriga direkta utgifter såsom service avseende löpande 
underhåll av materiella anläggningstillgångar som krävs för 
att säkerställa dessa tillgångars löpande funktion. Bonava 
bedriver ingen forskning och utveckling och har inga kort-
fristiga leasingavtal som kostnadsförs. Bonavas opex består 
således enbart av underhållskostnader hänförliga till ägda och 
leasade byggnader. Exempel på dessa kostnader är renovering 
av byggnader, underhåll och reparation samt andra direkta 
kostnader som krävs för en effektiv daglig drift av Bonavas 
materiella anläggningstillgångar. 
Bonava anser inte att opex är beloppsmässigt väsentligt för 
vår affärsmodell eftersom det förekommer väldigt få materiella 
anläggningstillgångar och därmed inga väsentliga belopp 
kopplat till reparationer och underhåll.
Förändringar sedan föregående år 
Bonava har valt att för taxonomirapporteringen 2025 tillämpa 
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/73 av den 
4 juli 2025. Det innebär framförallt att prestationsformatet 
förändrats jämfört med föregående år. Jämförelsetalen är 
hämtade från 2024-års rapportering men de hade inte blivit 
någon skillnad på dessa om den delegerade förordningen från 
4 juli 2025 hade tillämpats för dessa. Bonava rapporterar ej 
på CCM7.7 då omsättningen understiger 10 procent av total 
omsättning. Bonava har inte bedömt opex väsentlig för affärs-
modellen, se rubrik ”Total opex” för anledning. 
Frivilliga tilläggsupplysningar 
Bonavas främsta investering avser bostads/fastighetsprojekt. 
Den största delen av Bonavas fastighetsinnehav rubriceras 
som bostadsprojekt och redovisas som omsättningstillgångar 
då avsikten är att sälja fastigheterna och lämna över dessa till 
kund efter färdigställande. Bostadsprojekt inom Bonava pre-
senteras med uppdelning på exploateringsfastigheter, pågå-
ende bostadsprojekt och färdigställda bostäder och samtliga 
bedöms uppfylla kriterierna för tillämpliga aktiviteter enligt 
CCM7.1, CE3.1. Investeringar i exploateringsfastigheter, 
pågående bostadsprojekt och färdigställda bostäder redovi-
sas enligt IFRS som omsättningstillgångar och ingår därför 
inte i taxonomins definition av capex. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
73Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 74 =====

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade  
med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven 
Räkenskapsår (2025) Uppdelning efter miljömål för verksamheter  
som är förenliga med taxonomikraven
Central 
resultatindikator Totalt 
Andel av 
 verksam heter  
som omfattas 
 av taxonomin 
Verksam heter  
som är 
förenliga med 
taxonomikraven
Andel av 
 verksamheten som 
är förenlig med 
 taxonomikraven
Begränsning av 
 klimatförändringar 
Anpassning till 
 klimatförändringar 
Vatten 
Cirkulär ekonomi 
Föroreningar 
Biologisk mångfald 
Andel av 
 möjliggörande 
 verksamhet
Andel av 
omställnings-
verksamhet
Icke bedömda 
 verksamheter som 
anses vara icke- 
väsentliga 
Verksamheter som  
är  förenliga med 
 taxonomikraven  
under föregående  
räkenskapsår (2024)
Andel av  
verksamheter som  
är  förenliga med 
 taxonomikraven  
under föregående 
 räkenskapsår (2024)
Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %
Omsättning 7 725 93 461 6 6 – – 0 – – – – 0 165 3
Capex 59 100 0 0 – – – – – – – – – 0 0
Opex 11 0 – – – – – – – – – – – – –
Andel av omsättning och kapitalutgifter, som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som  
omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet)
Rapporterad indikator (omsättning)
Räkenskapsår (2025) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska 
 verksamheter Kod
Omsättning som 
 omfattas av taxonomi kraven 
(andel av  omsättning som 
omfattas av taxonomin)
Omsättning som  
är förenlig med 
 taxonomikraven (monetärt 
värde av omsättning)
Omsättning som är  
förenlig med  taxonomikraven 
(andel av taxonomiförenlig 
 omsättning)
Begränsning av 
 klimatförändringar 
Anpassning till 
 klimatförändringar 
Vatten 
Cirkulär ekonomi 
Föroreningar 
Biologisk mångfald 
Möjliggörande 
 verksamheter
Omställnings-
verksamhet 
Andel som är  förenlig 
 med taxonomikraven av 
den andel som omfattas  
av taxonomikraven
Text % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %
Nyproduktion av 
byggnader
CCM7.1, 
CE3.1
93 461 6 6 – – 0 – – – – 6
Summa av förenligheten per mål 6 – – 0 – –
Centrala resultatindikatorer totalt 
(omsättning)
93 461 6 6 – – 0 – – – – 6
Rapporterad indikator (kapitalutgifter)
Räkenskapsår (2025) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska 
 verksamheter Kod
Kapitalutgifter som omfattas 
av taxonomi kraven (andel av 
kapitalutgifter som omfattas 
av taxonomin)
Kapitalutgifter som är förenlig 
med taxonomi kraven (mone-
tärt värde av kapitalutgifter)
Kapitalutgifter som är förenlig 
med taxonomi kraven (andel av  
taxonomiförenliga 
 kapitalutgifter)
Begränsning av 
 klimatförändringar 
Anpassning till 
 klimatförändringar 
Vatten 
Cirkulär ekonomi 
Föroreningar 
Biologisk mångfald 
Möjliggörande 
 verksamheter
Omställnings-
verksamhet 
Andel som är  förenlig med 
taxonomikraven av den 
andel som omfattas av 
taxonomikraven
Text % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %
Nyproduktion av 
byggnader
CCM7.1, 
CE3.1
95 0 0 0 – – 0 – – – – 0
Summa av förenligheten per mål 0 – – 0 – –
Centrala resultatindikatorer totalt 
(kapitalutgifter)
95 0 0 0 – – 0 – – – – 0
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
74Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 75 =====

E1 Klimatförändringar
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter SBM-3
Bygg- och anläggningssektorn står för en stor 
andel av världens klimatutsläpp, främst från 
material som cement och stål. För Bonava är 
det därför centralt att minska klimatpåverkan 
genom hela värdekedjan – från design och 
byggnation till driften av färdiga hem.
I vår dubbla väsentlighetsbedömning har  
vi identifierat klimatpåverkan som en av våra 
mest betydande hållbarhetsfrågor – både 
utifrån hur vi påverkar klimatet och hur klimat-
förändringarna påverkar vår verksamhet. 
Tabellen visar resultatet av väsentlighets-
bedömningen och vilka klimatrelaterade 
inverkningar, risker och möjligheter som  
är väsentliga för Bonava. 
Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar
Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning
Begränsning av klimatförändringar
Faktisk negativ inverkan  — Uppströms
 — Den egna 
 verksamheten
 — Nedströms
 — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Byggsektorn bidrar signifikant både i Sverige och globalt till klimatförändring-
arna. Bonavas verksamhet ger upphov till utsläpp genom hela värdekedjan.  
De största utsläppen härrör från inköpta material och energianvändning under 
byggnadens livslängd. 
Risk  — Den egna  
verksamheten
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Som bostadsutvecklare verkar Bonava på en marknad som är strikt reglerad. 
Förändringar i lagstiftning och striktare klimatrelaterade  byggnormer kan orsaka 
finansiella effekter för Bonava. Det kan till exempel handla om införande av 
gränsvärden för koldioxidutsläpp eller  regleringar som gör koldioxidintensiva 
material som cement och stål dyrare. 
Anpassning till klimatförändringar
Potentiell negativ inverkan  — Nedströms  — Medellång sikt
 — Lång sikt
Extrema väderförhållanden, vilka förvärras av klimatförändringarna, kan utlösa 
ökade kostnader för våra kunder under bostädernas användningsfas. Exempel 
på detta inkluderar:
 — Ökade försäkringspremier eller självrisker i områden med högre risk för till 
exempel översvämning. 
 — Ökade underhålls- och reparationskostnader till följd av extremväder.
 — Högre energikostnader till följd av ökat kylbehov vid värmeböljor.
Energi
Faktisk negativ inverkan  — Nedströms  — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Bonavas näst största utsläppskategori är energiförbrukningen i Bonavas bostä-
der under dess livslängd. Bonava har således en negativ  inverkan på miljön 
kopplat till konsumenternas energiförbrukning, även om bostäderna då är 
 a  vyttrade till investerare och konsumenter.
Risk  — Den egna 
 verksamheten
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Förändringar i lagstiftning och skärpta byggnormer avseende energiprestanda 
kan innebära ökade kostnader för Bonava. 
Möjlighet  — Den egna 
 verksamheten
 — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Ett ökat fokus och en ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader bland våra 
kunder, till exempel till följd av lägre driftkostnader och potentiella fördelar i 
form av lägre ränta vid banklån, utgör en affärsmässig möjlighet för Bonava. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
75Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 76 =====

Klimatomställningsplan E1-1
Under 2025 har vi fokuserat på att uppdatera Bonavas klimat-
mål och tagit fram en ny baslinje med utgångspunkt i 
LCA-metodik (livscykelanalyser) och Science Based Targets 
initiatives (SBTi) nya vägledning för byggsektorn. Läs mer om 
våra uppdaterade klimatmål och metod på sidorna 82–84. 
Vår nya baslinje och uppdaterade klimatmål utgör grunden 
för bolagets koncernövergripande omställningsplan i tre steg. 
Steg ett och två är hittills antagna av koncernledningen.
 — Steg ett, som slutfördes under 2025, har fokuserat på att  
ta fram insikter och identifiera möjligheter för att minska 
inbäddade utsläpp och deras potentiella påverkan på andra 
livscykelstadier, med hänsyn till både klimatpåverkan och 
relaterade kostnader. Analysen baseras på ett till två repre-
sentativa typprojekt inom varje affärsenhet. 
 — Steg två innebär att samtliga affärsenheter, senast vid 
utgången av 2026, ska ha utvecklat och antagit en fullstän-
dig utsläppsminskningsplan för hela projektbeståndet fram 
till 2030. Planen ska därefter revideras årligen baserat på 
eventuella nya insikter och förändringar i portföljen. 
 — Steg tre innebär att samtliga affärsenheter årligen imple-
menterar, följer upp och levererar på den fastställda 
utsläppsminskningsplanen för hela projektbeståndet, 
genom att uppnå årliga utsläppsmål (kgCOe per kvm)  
i genomförda projekt fram till 2030.
Insikter kring utsläppsminskningsmöjligheter 2025
Tyskland
Under 2025 låg fokus på att etablera en grund för framtida 
planering av utsläppsminskningar. Två representativa refe-
rensprojekt – ett flerbostadsprojekt och ett småhusprojekt – 
analyserades för att fastställa en utsläppsbaslinje, komplette-
rat med ett tredje projekt för fördjupad analys.
Dialoger med leverantörer gav värdefulla marknadsinsikter 
inför framtida val av material och byggmetoder med lägre kli-
matpåverkan. Hållbarhet och byggnadsfysik samlades inom en 
gemensam funktion för att stärka kopplingen mellan teknisk 
utveckling och lågkoldioxiddesign.
Den största utsläppsminskningspotentialen identifierades  
i material- och konstruktionsval, inklusive materialsubstitutio-
ner, ökad användning av trä i stället för betong samt använd-
ning av förnybar el utan uppvärmning under byggskedet för 
investerarprojekt. Ett pilotprojekt med extern partner initiera-
des även för att minska utsläpp från tjänstebilar.
Sverige
Betong och stål med lägre GWP (Global Warming Potential) 
för bjälklag, väggar, stommar och grundläggning är fortsatt 
de mest effektiva och direkt genomförbara utsläppsminsk-
ningsåtgärderna och införs redan i projekt i Sverige. Klimat-
förbättrat stål ger ytterligare besparingar i bärande konstruk-
tioner. Alternativ med trästomme och träfasad visar stark lång-
siktig potential för djupare utsläppsminskningar, men är för-
knippade med en större kostnadsosäkerhet och tekniska bero-
enden. Därutöver innebär en övergång till HVO100 för trans-
porter och arbetsmaskiner en omedelbar åtgärd med låg risk 
för att minska transportrelaterade utsläpp. Sammantaget är 
utsläppsminskningarna koncentrerade till livscykelstegen A1–
A5, med begränsad effekt på driftenergifasen (B6). Ambitio-
nen för nya projekt (enligt Nordisk Miljömärkning 4) är energi-
klass B.
Finland
Betong och stål med lägre GWP för bjälklag, väggar och 
stommar är fortfarande de mest effektiva och omedelbart 
genomförbara åtgärderna och är redan på väg att införas i 
inköpsprocesserna för Bonava Finland. Energiåtgärder, 
såsom fjärrvärme, sol energi och värmeåtervinning från spill-
vatten, kompletterar materialåtgärderna men har en mindre 
påverkan på de inbyggda utsläppen.
Baltikum
De viktigaste hävstängerna för utsläppsminskning fokuserar 
på utbyten av material-för-material inom byggsystemet samt 
på samarbete med leverantörer. Användningen av grön eller 
lågkoldioxidbetong är fortsatt en möjlighet på längre sikt. 
Leverantörsdialoger är avgörande för att utforska genomför-
bara alternativ utifrån regionala leveransförutsättningar. Den 
detaljerade analysen av ett representativt flerbostadshus visar 
att de identifierade åtgärderna för utsläppsminskning både 
medför minskade utsläpp och ökade produktionskostnader. 
Den huvudsakliga insikten rör den höga kostnadskänsligheten 
inom segmentet för prisvärda bostäder som är Baltikums 
fokus. Framåt kommer affärsenheten att bredda analysen till 
att omfatta kombinerade material- och arbetskostnadseffek-
ter som en del av en heltäckande omställningsplan.
Finansiella effekter
Vi bedömer att en snabb övergång till lågkoldioxidteknik, i sin 
mest ambitiösa tillämpning, idag skulle medföra betydande 
kortsiktiga kostnader och risker för bostadsprojektens lönsam-
het, finansiella stabilitet och tekniska genomförbarhet. Detta 
utan tydliga incitament från kunder och/eller lagstiftning. Vi för-
väntar därför att vår utsläppsminskningsbana kommer att följa 
en accelererad reduktionskurva där minskningarna är mindre i 
början och för att sedan öka när marknadsförutsättningarna för-
bättras och lösningarna blir mer konkurrenskraftiga. Det gör att 
en stegvis övergång under perioden 2026–2030 är realistisk 
för att ligga i linje med Parisavtalet då det möjliggör för teknisk 
utveckling, leverantörsanpassning, ett potentiellt ökat kundin-
tresse samt implementering av nationella lagstiftningar inom 
området. Tillsammans kan dessa faktorer driva en kommersiellt 
konkurrenskraftig omställning till gagn för branschen, sam-
tidigt som de kort siktiga finansiella riskerna minskar.
Under 2025 har Bonavas affärsenheter utvecklat fördjupade 
insikter om utsläppsminskningspotential baserat på lågkoldi-
oxidmaterial som finns tillgängliga på respektive marknad idag 
samt lösningar som förväntas bli kommersiellt tillgängliga till 
2030. Dessa analyser omfattar både faktiska, tillgängliga alter-
nativ och uppskattade kostnadsnivåer för framtida lösningar. 
Utvecklingstakt, mognadsgrad, leverantörsintresse, kundefter-
frågan och nationell lagstiftning varierar dock betydligt mellan 
marknaderna, vilket påverkar möjligheterna att driva omställ-
ningen i samma takt på alla våra marknader. Arbetet är en 
 central del av Bonavas klimatomställningsplan och stödjer 
SBTi-målen till 2030 genom att kombinera vetenskapligt base-
rade utsläppsminskningar med ekonomiskt ansvarstagande.
Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda 
investeringar (capex) som en direkt följd av de nuvarande 
åtgärderna och förväntas heller inte bli framöver. De åtgärder 
som vidtas integreras i den ordinarie affärsverksamheten och 
genomförs inom ramen för vår löpande operativa verksamhet, 
till exempel genom val av material, projektering, inköp och 
uppföljning i pågående projekt.
Tyskland
För närvarande har hållbara material högre priser än konven-
tionella material. Effekten på framtida marginaler är fortfa-
rande svåra att bedöma. Vi ser möjligheter till utsläppsminsk-
ningar, men dessa kan endast realiseras i samarbete med 
leverantörer och marknaden.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
76Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 77 =====

Sverige
Även om flera lågkoldioxidlösningar visar lovande potential 
för att minska de inbyggda utsläppen, varierar deras ekono-
miska genomförbarhet beroende på leverantörspriser, teknisk 
mognadsgrad och designkompatibilitet. Sammantaget bekräf-
tar vår analys att betydande utsläppsminskningar är möjliga, 
men kräver en stegvis och kostnadsmedveten implemente-
ring, stödd av fortsatt leverantörssamverkan och marknads-
utveckling.
Finland
Affärsenheten har utforskat ett brett spektrum av lågkoldioxid-
material, från förbättrad betong och stål till delvis användning 
av trä samt nya energilösningar. De flesta åtgärder ger utsläpps-
minskningar med begränsad kostnadspåverkan, medan vissa 
alternativ fortfarande är dyra eller beroende av leverantörers 
beredskap och tekniska godkännanden. Vår bedömning är att 
utsläppsminskningar uppnås utan större lönsamhetsrisker om 
de införs gradvis, med start i kostnads effektiva och marknads-
mogna material och därefter mer avancerade alternativ i takt 
med att priser och tillgång  förbättras.
Baltikum
På grund av den höga priskänsligheten i segmentet för pris-
värda bostäder kan även små effekter på täckningsbidraget få 
betydande konsekvenser för försäljning och lönsamhet, vilket 
kräver projektspecifika utvärderingar. Nuvarande analyser visar 
möjlighet till små utsläppsminskningar men de kommer med 
påtagliga kostnadsimplikationer för flera av de alternativ vi har 
analyserat. Även om leverantörsdialogen kring utsläppsminsk-
ningsmöjligheter fortsätter är affärsenhetens möjlighet att 
påverka marknadsdynamiken fortsatt begränsad, vilket under-
stryker vikten av en gradvis och kostnadseffektiv omställning 
 i linje med marknads- och regelutveckling.
Potentiella inlåsta växthusgasutsläpp
Vår omställning är i allra högsta grad beroende av att branschen 
utvecklas inom vissa områden. Nedan framgår potentiella 
inlåsta växthusgasutsläpp:
 — Material som används vid byggnation, såsom cement och 
stål, har inlåsta utsläpp som inte helt kan elimineras om inte 
tillverkningsindustrin blir koldioxidfri. Trots insatser för att 
använda alternativ med låg klimatpåverkan och optimera 
materialeffektiviteten kvarstår utsläpp som blir inlåsta när 
våra bostäder är färdigställda, vilket ligger utanför Bonavas 
direkta kontroll.
 — De bostäder vi bygger är energieffektiva och följer bästa 
praxis inom hållbart byggande. Utsläppen från de färdiga 
bostäderna beror dock på vilka energikällor som finns till-
gängliga i elnätet. Om inte elnätet helt övergår till förnybar 
energi kommer en del av utsläppen från hushållens energi-
användning att förbli inlåsta. 
För att minska risken för inlåsta växthusgaser samarbetar vi 
med flera leverantörer för att öka tillgången på byggmaterial 
med låg klimatpåverkan. Vi skapar också kompetenssynergier 
i koncernen genom att våra affärsenheter samarbetar och 
delar kunskap med varandra. Löpande arbetar vi för att för-
bättra byggnadens energieffektivitet och således minska 
beroendet av el från elnätet.
Bonava är inte uteslutet från EU-referensvärdena för anpass-
ning till Parisavtalet. 
Resiliensanalys och användning  
av klimatscenario ESRS 2 IRO-1
Bonava använder Science Based Targets initiatives (SBTi) 
metodik avseende utsläppsbanor och scenarioanalyser. Dessa 
utgör grunden för företagets klimatmål och utgör underlag i 
resiliensanalysen av Bonavas strategi och affärs modell för att 
säkerställa att bedömningarna är vetenskapligt förankrade.
Bonavas klimatmål är baserade på vetenskapligt förankrade 
utsläppsbanor som utvecklats genom jämförelse med IEA:s 
Net Zero by 2050-scenario. 
Målen för scope 1 och 2 är validerade av SBTi och i linje 
med en 1,5°C-bana. För inbäddade utsläpp i scope 3 tillämpar 
Bonava SBTi:s sektorsspecifika 1,5°C-anpassade utsläppsbanor, 
medan utsläpp från användningsfasen av sålda produkter följer 
SBTi:s metodkrav om minst 7 procent årlig minskning, motsva-
rande en ”well-below”-2°C-bana.
Omställningsrisker bedöms med utgångspunkt i Bonavas 
interimsklimatmål till 2030 i linje med SBTi:s 1,5°C-bana, då 
inget nettonoll-utsläppsmål ännu har tagits. Fysiska klimatris-
ker bedöms över den förväntade projektlivslängden om cirka 
50 år. För att fånga den potentiella utvecklingen av klimatrela-
terade risker under denna period används IPCC:s representa-
tiva koncentrationsbanor (RCP) 4.5 och 8.5 som långsiktiga 
referensscenarier med tidshorisont fram till år 2100. 
Resiliensanalysen genomfördes under 2025 av ESG-funktio-
nen på koncernnivå som en strukturerad kvalitativ bedömning 
av Bonavas övergripande strategi och affärsmodell, baserad 
på TCFD:s kategorier för omställningsrisker och fysiska risker. 
Analysen utgick från koncernens styrande dokument och 
interna kontrollramverk, SBTi-åtagandet, affärsenhetsspeci-
fika risk- och omvärldsanalyser, klimatscenarier i årsredovis-
ningen samt externa granskningar och intressentdialoger. 
Fysiska risker har utvärderats på affärsenhetsnivå vid varje ny 
investering, med hänsyn det lokala sammanhanget. Läs mer 
om klimatanpassning och fysiska klimatrisker under rubriken 
”Klimatanpassning” på sida 81.I tabellen på nästa sida finns 
resiliensanalysen summerad. 
Resiliensanalysen indikerar att Bonavas strategi och affärs-
modell i nuläget är robust. De identifierade omställningsriskerna 
bedöms kunna hanteras inom den befintliga affärsmodellen 
och styrningen, medan de fysiska klimatriskerna främst är 
lokala och projektspecifika. Denna slutsats stöds av scenario-
analyser i linje med en 1,5 °C-bana för omställningsrisker samt 
platsbaserade bedömningar av fysiska risker i portföljen enligt 
RCP 4.5- och RCP 8.5-scenarierna. Dessa analyser visar att det 
inte finns några systemiska väsentliga exponeringar eller sår-
barheter och bekräftar att de identifierade riskerna förblir han-
terbara inom ramen för Bonavas styrning och anpassningsar-
bete.
Klimatrelaterad kompetens utvecklas inom ordinarie roller 
och processer. Inget behov av särskild omskolning eller avveck-
ling av tillgångar har identifierats.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
77Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 78 =====

Typ av risk Beskrivning Hantering av risker 
Omställningsrisker
Regulatoriska 
 förändringar
Nya regler avseende energieffektivitet, utsläpp och hållbara material kan resul-
tera i ökade kostnader. Införande av koldioxidskatter kan ytterligare höja kostna-
derna för koldioxid intensiva material och processer. Om vi inte är förberedda på 
ändrade krav och bygg normer och inte anpassar vår verksamhet i tid kan det 
leda till regelbrott, böter, längre byggtider och ökade driftskostnader.
Regeländringar bevakas på både affärsenhets- och koncernnivå. Affärsenheterna följer lokala regler, till exem-
pel avseende energieffektivitet, LCA:er och utsläppströsklar för bygglov, och gör regelbundna omvärldsanaly-
ser. Koncernens ESG-funktion bevakar övergripande krav inom miljö och transparens. Interna  kontroller säker-
ställer ett konsekvent arbete.
Regeländringar och dess konsekvenser delas inom affärsenheter, ESG-kommittén och årligen med styrelsen 
enligt dess arbetsordning. Miljö- och klimatrelaterade  regler och lagar är även en del av Bonavas riskbedöm-
ning som  hanteras av riskkommittén.
Marknads- 
förändringar
Brist på ändliga råmaterial och statliga incitament för att minska klimatpåverkan 
från byggmaterial kan leda till ökade materialkostnader. Därtill fokuserar investe-
rare och finansiella institutioner i allt högre grad på hållbarhet, vilket innebär att 
finansieringsmöjligheterna kan minska om hållbarhetsarbetet brister.
Vidare kan osäkerheter kring eller  oförmåga att anpassa sig till marknads-
förändringar och kundbeteende leda till minskad efterfrågan på Bonavas pro-
dukter om våra bostäder och områden inte motsvarar kundernas preferenser.
Bonavas marknader utvecklas i olika takt beroende på marknadens kunder, branschförutsättningar, leveran-
törer och  lagstiftning. Affärsenheterna och dess ledning behöver därför vara flexibla och stegvis införa gröna 
lösningar i projekten, i enlighet med sin omställningsplan. 
Dialogen med investerare och finansiella institutioner är central för Bonavas hållbarhetsagenda, transparens 
och projektutveckling. Medan finansiella institutioner efterfrågar åtaganden till vetenskapligt baserade klimat-
mål, framdrift i åtgärder och transparens kring klimatdata för scope 1, 2 och 3, efterfrågar fastighetsinveste-
rare projekt som är energieffektiva, EU-taxonomianpassade eller miljöcertifierade. 
Teknologi och 
processer
Investeringar i nya hållbara teknologier och material kan vara kostsamma och 
påverka lönsamheten. Om branschen inte kan säkra hållbara alternativ till rimlig 
kostnad kan Bonavas möjlighet att uppnå sina klimatmål och våra bostäders 
 prisvärdhet äventyras.
Affärsenheternas inköpsfunktioner samarbetar med tillverkare och leverantörer för att förmedla våra klimat-
mål, ställa krav på hållbarhet och fånga upp branschens senaste utveckling och trender. Bonavas baltiska 
affärsenhet har dessutom ett dedikerat FoU-team som utvecklar innovativa byggmetoder och hållbara mate-
rial för ökad klimattålighet.
 Rykte och varu-
märke
Med förändrade kunduppfattningar och ökade förväntningar från intressenter 
kan  uteblivna hållbarhetsåtgärder på vissa marknader leda till negativ publicitet, 
förlorat  förtroende och svårigheter att särskilja sig på en alltmer miljömedveten 
marknad. Därtill kan tillgången till kapital minska när banker och investerare i 
allt högre grad styr sina portföljer mot ambitiösa klimatagendor, där stark klimat-
prestation ofta utgör ett centralt urvalskriterium.
Bonava har en aktiv dialog med investerare och har utvecklat ett särskilt klimatkommunikationspaket under 
temat ”Balancing responsible ambition with business-realistic action”. Vi åtar oss att följa bästa praxis och 
 Science Based Targets i linje med globala klimatmål, samtidigt som vi tydliggör skillnaden mellan våra lång-
siktiga klimatmål och våra finansiella mål. Klimatmålen är inte anpassade till enskilda affärsstrategier och 
sträcker sig ofta bortom vår direkta kontroll. Klimatmålen fungerar som en kompass för vårt bidrag till netto-
nollutsläpp 2050 – inte som prognoser för Bonavas resultat. Vi är transparenta kring våra framsteg, utma-
ningar och lärdomar och undviker att ge orealistiska löften, samtidigt som vi gör allt vi kan för att driva en 
ansvarsfull och affärsmässigt hållbar omställning.
Fysiska risker
Temperatur-
relaterade risker
Stigande medeltemperaturer, inklusive värmeböljor, värmestress och långsiktig 
uppvärmning, kan leda till övertemperaturer inomhus, påverkan på komfort och 
hälsa samt ökat behov av kylning. Effekterna kan förstärkas i urbana miljöer där 
täta och hårdgjorda ytor lagrar värme.
Värmeexponering begränsas genom extern solavskärmning, solskyddsglas, passiv kylning och säker nattventi-
lation. Detta kompletteras med värmehandlingsplaner, klimatanpassad projekteringsverifiering, övervakning 
samt naturbaserade lösningar såsom vegetation.
Vattenrelaterade 
 risker
Kraftig nederbörd, ytavrinning och hydrologisk variation kan orsaka vatten-
ansamling, överbelastning av dagvattensystem och fuktinträngning i byggnader. 
Korta och intensiva regnhändelser innebär särskilda risker i urbana miljöer.
Åtgärderna innefattar lokal dagvattenhantering, inklusive blågröna lösningar, kontrollerade ytavrinningstråk, 
översvämningsskydd för kritisk utrustning samt regelbundet underhåll av dränering i kombination med 
 vegetation.
Massrörelser/mark-
stabilitet
I finkorniga och känsliga jordarter kan ökade nederbördsmängder höja por-
trycket och orsaka markrörelser, vilket riskerar att påverka grundläggning och 
underjordisk infrastruktur.
Åtgärder omfattar geotekniska utredningar, förstärkt grundläggning, släntstabilisering, förbättrad dränering 
samt begränsning av laster i känsliga områden. Vid behov tillämpas även byggnadsfria zoner.
Vindrelaterade 
 risker (storm)
Inga hotbeskrivningar för vindrelaterade risker rapporterade. Inga anpassningsåtgärder kopplade till vindrelaterade risker rapporterade.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
78Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 79 =====

Policyer relaterade till klimatförändringarna 
MDR-P , E1-2
Vi åtar oss att följa upp, regelbundet anpassa våra klimatmål samt 
genomföra klimatrelaterade åtgärder för att minska Bonavas 
påverkan på den globala uppvärmningen i linje med Paris-
avtalet. Det framgår av Bonavas hållbarhetspolicy. Policyn 
anger bland annat att vi ska sträva efter att använda hållbara 
material samt sträva efter en hög resurseffektivitet för att 
stödja våra kunder i att minimera sin negativa miljöpåverkan. 
Våra koncernövergripande riktlinjer för miljö- och klimat-
åtgärder styr hur affärsenheterna ska arbeta för att begränsa och 
anpassa sin verksamhet till klimatförändringar. Styrdokumentet 
fastslår att alla Bonavas affärsenheter ska:
 — anta mätbara rutiner, instruktioner och åtgärder för att bidra 
till uppfyllanden av Bonavas vetenskapsbaserade  klimatmål 
 — påbörja utvecklingen av livscykelanalyser (LCA) i ett tidigt skede 
av projekten för att möjliggöra identifiering och implemente-
ring av utsläppsminskningsmöjligheter i framtida bostäder. 
 — upprätta lokala utsläppsminskningsplanerna baserat på 
insikterna från LCA-processen. 
 — inkludera energieffektiv design i alla byggprojekt.
 — använda energimodellering och simuleringsverktyg under 
designfasen för att förutse och optimera byggnaders 
 energiprestanda.
 — följa eller överträffa lokala och internationella standarder 
och certifieringar för energieffektivitet, såsom Svanen-
märkning, RTS, BREEAM med flera.
 — använda energieffektiv byggutrustning och maskiner.
 — implementera bästa praxis för energihantering på bygg-
arbetsplatser.
 — säkerställa regelbunden uppföljning av energiförbrukning 
för att identifiera och åtgärda förbättringsområden.
 — integrera förnybara energikällor i projektens design där  
det är möjligt.
 — använda förnybar energi för byggarbetsplatser och  
 driftsatta byggnader.
För att kunna förutse, förbereda sig för och hantera effekterna 
av klimatförändringar ska varje affärsenhet, i linje med våra rikt-
linjer för klimat- och miljö, från och med 2025 genomföra en 
klimat- och sårbarhetsbedömning i varje ny investering samt 
integrera överväganden för klimatanpassning i projektplane-
ring och design. 
För hantering av tredjepartsrisker, däribland klimatrelaterade 
risker, har vi en tredjepartsriskstrategi som fastställer de minimi-
krav som vi har gentemot tredjepart. Minikraven framhåller bland 
annat att alla Bonavas affärsenheter ska säkerställa att de material 
som används och de tjänster som tillhandahålls på våra bygg-
arbetsplatser stödjer Bonavas miljöambitioner. Detta genom att 
använda säkra material med låg klimatpåverkan från tillförlitliga 
källor samt säkerställa att tredjepartsaktörer inte äventyrar 
Bonavas rykte eller förmåga att hålla sina löften. Vår koncernge-
mensamma arbetsordning för interna kontroller vägleder oss i vårt 
arbete med riskhantering och intern kontroll, däribland säkerstäl-
landet av upphandling av material med låga koldioxidutsläpp.
Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-
ning av Bonavas policyer. 
Åtgärder MDR-A, E1-3
Vårt klimatrelaterade arbete i affärsenheterna utgår från Bonavas 
koncerngemensamma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder. 
Genom att alla affärsenheter implementerar och efterlever rikt-
linjerna kan vi begränsa Bonavas miljöpåverkan och anpassa 
investeringar till ett förändrat klimat. 
Som stöd i Bonavas miljö- och klimatarbete har Bonava, 
sedan länge, ett etablerat råd för miljö- och klimatåtgärder som 
spelar en central roll i arbetet med Bonavas samtliga miljö- och 
klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Under led-
ning av Group Environment and Climate Action Manager sam-
manträder rådet för miljö- och klimatåtgärder varje månad och 
representanter från alla affärsenheter samlas. Detta säkerställer 
ett strukturerat och systematiskt arbetssätt och att koncernens 
riktlinjer genomförs konsekvent inom de lokala organisatio-
nerna. Rådet samordnar centrala arbetsströmmar såsom arbetet 
med våra vetenskapsbaserade klimatmål, implementeringen av 
CSRD, livscykelanalyser på projektnivå samt utvecklingen av 
IT-infrastruktur för rapportering och data. 
För 2025 har inga specifika nyckelåtgärder definierats, efter-
som året har fokuserat på att generera insikter kring möjligheter 
till utsläppsminskning i varje affärsenhet. Under 2026 ska varje 
affärsenhet ta fram och anta en utsläppsminskningsplan med 
sikte på 2030, baserad på dessa insikter. I dessa planer kommer 
de huvudsakliga drivkrafternas kvantitativa bidrag till målupp-
fyllelse att formuleras. Planerna följs därefter upp årligen.
Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda 
investeringar (capex) som en direkt följd av de nuvarande åtgär-
derna. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie affärs-
verksamheten och genomförs inom ramen för vår löpande ope-
rativa verksamhet, till exempel genom val av material, projekte-
ring, inköp och uppföljning i pågående projekt.
Begränsning av klimatförändringar
Centrala drivkrafter för minskade utsläpp inkluderar optimerad 
materialanvändning, kontinuerlig utforskning av mer hållbara 
alternativ, implementering av energieffektiviseringsåtgärder 
samt ökad användning av förnybara energikällor såsom solpa-
neler och geoenergi. Vi arbetar även aktivt med att minimera 
vår egen klimatpåverkan i scope 1 och 2. 
Baserat på lokala förutsättningar och utmaningar varierar 
arbetet mellan affärs enheterna:
 — Specifikt för affärsenhet Tyskland: Har ett fokus på att öka 
andelen förnybar energi och fasa ut fossila bränslen. 
 — Specifikt för affärsenhet Sverige: Krav enligt Nordisk 
 Miljömärkning (Svanen) är integrerade i inköpsmallar och 
designprocesser, vilket kräver användning av lågkoldioxid-
material såsom grön betong och återanvänt stål. Alla projekt 
som startats från och med 2024 ska Svanenmärkas enligt 
version 4.0, i linje med EU-taxonomin.
 — Specifikt för affärsenhet Finland: Energiklass A gäller för alla 
nya projekt från och med 2022, EU-taxonomianpassning 
gäller för investerarprojekt från och med 2024, Miljö-
märkningen YL gäller för konsumentprojekt från och med 
2024 och gröna håldäck i betong används i samtliga projekt, 
vilket gäller majoriteten av bostadsutvecklingar.
Drivkraft – Resurseffektivitet och materialval
Bonavas enskilt största klimatpåverkan kommer från de sam-
lade utsläppen kopplade till inköpta varor och tjänster. Vi foku-
serar därför på att öka resurseffektiviteten och successivt 
övergå till material med lägre koldioxidutsläpp i våra projekt
Bonavas nyckelbeslut om att ta fram livscykelanalyser (LCA) 
för alla färdigställda projekt under 2024 gör det möjligt för oss 
att, för varje projekt, analysera och jämföra hur olika material 
och val inom projektering inte bara påverkar kostnaderna utan 
även kgCO2e per kvadratmeter. 
Samtliga affärsenheter arbetar med att införa kriterier för pri-
oriterade material som omfattar klimat-, miljö- och hälsoeffekter 
samt en ansvarsfull och tillförlitlig inköpsprocess. Kriterierna ska 
integreras i planerings- och inköpsprocesserna. 
Läs mer om hur vi jobbar med resurseffektivitet och cirkulära 
produktionsmodeller i avsnittet resursanvändning och cirkulär 
ekonomi på sida 94. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
79Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 80 =====

Drivkraft – Effektiva byggnader
Bonavas näst största utsläppskategori är den framtida klimat-
påverkan från bostäderna efter överlämning till våra kunder. 
Energiprestanda har länge varit ett fokusområde för såväl 
bostadsutvecklare som lagstiftare och kunder, med stöd av 
EU-regelverk och taxonomin för hållbar finansiering. I takt 
med att energisystemen blir alltmer förnybara och mindre 
beroende av fossila bränslen fortsätter Bonava att utforma 
bostäder som är så resurseffektiva som möjligt.
Varje affärsenhet fastställer sina ambitioner för energieffek-
tivitet utifrån lokala standarder, regelverk och tillgången till för-
nybar energi som en del av de aktivitetsplaner som stödjer våra 
klimatmål. Detta tillvägagångssätt säkerställer att Bonavas 
byggnader uppfyller nationella krav samtidigt som deras 
energi- och miljöprestanda ständigt förbättras.
I linje med Bonavas riktlinjer för klimat- och miljöåtgärder 
säkerställer vi att alla affärsenheter genomför strategier och 
åtgärder för att minimera energiförbrukningen och maximera 
energieffektiviteten i hela värdekedjan. 
Drivkraft – Energiomställning
Utsläppen från Bonavas egen verksamhet är små i förhållande 
till våra scope 3-utsläpp. Utsläppen i scope 1 och 2 utgör 
cirka 0,5 procent av våra totala utsläpp. Nästan 90 procent av 
utsläppen kommer från fossila bränslen, främst från den tyska 
verksamheten. Resterande utsläpp härrör från en förändrad 
markanvändning, elfordon samt energiförbrukningen på de 
kontor vi äger och kontrollerar.
För att minska utsläppen fokuserar vi våra åtgärder på områ-
den där vi anser ha störst möjlighet att göra skillnad. Vi samar-
betar med energileverantörer och implementerar ramavtal för 
för nybar energi i Norden och Tyskland samt undersöker nya 
möjligheter att öka andelen förnybar energi. Vidare har vi tydliga 
interna utsläppskrav för fordonsflottan för att påskynda elektri-
fieringen och minska beroendet av fossila bränslen.
Vårt koncerngemensamma mål är att minska utsläppen i 
scope 1 och 2 med 42 procent till 2030. Vi arbetar utifrån ett 
holistiskt förhållningssätt, vilket innebär att även om vissa 
affärsenheter, till exempel de med höga utsläpp från markan-
vändningsförändringar, kan ha svårt att nå målet, kan andra 
enheter med högre bränslerelaterade utsläpp kompensera 
genom kraftfullare åtgärder.
 Aktiviteter 2025
Tyskland
 — Ett första utkast till en materialpreferenslista som inklude-
rar klimathänsyn har tagits fram. Under arbetet har ett 
behov av tydliga och mätbara kriterier för miljösäkerhet och 
klimatpåverkan identifierats, för att upphandlingen ska 
kunna kontrolleras och verifieras på ett tillförlitligt sätt. 
 — Under 2025 har omställningen av tjänstebilsflottan fortsatt 
med målet att ställa om hela fordonsflottan till elbilar så 
snabbt som möjligt. Nuvarande bränsleförbrukning följs via 
en mobilitetsapp och utsläpp klimatkompenseras tillfälligt 
via TÜV-certifierade projekt (utanför SBTi).
 — Bonava Tysklands byggplattform har vidareutvecklas. Målet 
är att spara resurser genom ökad standardisering, anpass-
ning till lagkrav, mer hållbara produkter och effektivare pro-
duktion. 
Sverige
 — Genom användning av klimatförbättrad betong, tunnare 
pågjutningslager, isolerbetong och minskad armering har 
klimatpåverkan i Årsta Park minskats med 20 procent. 
 — I utvecklingen av Villa Verde, vårt mest hållbara småhus och 
pågående pilotprojekt, har användningen av en ny typ av 
bottenplatta, tillsammans med andra lösningar, halverat 
 klimatavtrycket (A1–A5: –40%) från råmaterial till färdig 
byggnad jämfört med intilliggande hus av samma storlek. 
 — Flerbostadshuset Fredman (TG4) och hela området Fjärils-
husen byggs med klimatförbättrad betong. 
Finland
 — Ett projekt färdigställdes med gröna håldäck i betong, vilket 
minskar materialåtgång och vikt samtidigt som bärförmågan 
bibehålls.
 — Ett arbete med att uppdatera kriterierna för prioriterade 
material har påbörjats för att tydliggöra klimatkrav gente-
mot leverantörer.
Baltikum
 — Två hyresfastigheter, Krasta Kvartāls i Riga och Ainadi i 
 Tallinn, har BREEAM In-Use-certifierats med betyget Excel-
lent, vilket stärker fastigheternas hållbarhetsprofil och attrak-
tivitet för investerare.
 — Från och med 2025 är nu alla projekt, där det är tekniskt 
möjligt, utrustade med solpaneler för att säkra lokal energi-
produktion, förbättra energieffektiviteten och sänka kun-
dernas energikostnader.
 — Laddinfrastruktur för elbilar installeras numera på parke-
ringar, med möjlighet till fler laddare som tillval vid försälj-
ning.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
80Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 81 =====

Klimatanpassning 
I linje med Bonavas riktlinjer för klimat- och miljö ska varje 
affärs enhet från och med 2025 genomföra en klimat- och sår-
barhetsbedömning i varje ny investering samt integrera över-
väganden för klimatanpassning i projektplanering och design. 
Klimat- och sårbarhetsbedömningen ska baseras på två sce-
narier:
 — RCP 4.5 – Scenario med medelhöga utsläpp: Ett scenario 
baserat på en framtid med relativt ambitiösa utsläpps-
minskningar. Växthusgasutsläppen ökar något innan de 
börjar minska omkring år 2040. I detta scenario förutses en 
global uppvärmning på upp till 2,6 °C, med större uppvärm-
ning över land och nära Nordpolen. 
 — RCP 8.5 – Scenario med höga utsläpp: Ett scenario baserat 
på en framtid utan politiska förändringar för att minska 
utsläppen. En framtid som kännetecknas av ökande växt-
husgasutsläpp som leder till höga koncentrationer i atmos-
fären. I detta scenario förutses en global uppvärmning på 
4,9 °C, men för landområden i norra delen av världen kan 
det bli upp till 11 °C vilket innebär att stora delar av världen 
kommer ha en årlig medeltemperatur på över 29 °C.
Omställningsrisker bedöms i förhållande till Bonavas inte-
rimsmål för 2030, som är i linje med SBTi:s 1,5 °C-bana. Detta 
speglar den tidsperiod då förändringar i regelverk, marknader 
och policyer förväntas få en väsentlig påverkan på verksam-
heten. Fysiska klimatrisker bedöms över den förväntade pro-
jektlivslängden på cirka 50 år, eftersom detta representerar 
den period under vilken Bonava exponeras för klimatrelate-
rade effekter genom utveckling, byggnation och fastigheters 
prestanda. En 50-årig tidshorisont omfattar därmed per defi-
nition utvecklingen på kort, medellång och lång sikt, till exem-
pel 2030, 2040, 2050 och framåt, i stället för att dessa 
bedöms var för sig. De olika tidshorisonterna speglar risker-
nas karaktär, varvid omställningsrisker främst materialiseras 
över kortare och medellånga policy- och marknadscykler, 
medan fysiska risker utvecklas gradvis och påverkar tillgångar 
under hela deras livslängd.
Vissa fysiska klimatrelaterade risker utesluts redan på kon-
cernnivå i början av en ny investering eftersom historisk risk-
exponering saknas och inte förväntas uppstå enligt RCP 
8.5-scenariot. De återstående riskerna bedöms på affärs-
enhetsnivå för varje investering. 
För att bedöma riskexponering används offentligt tillgängliga 
källor, såsom nationella klimatkartor och databaser över natur-
faror vilket gör det möjligt att identifiera projektens geografiska 
lägen och spåra risknivåer för specifika områden. Sårbarheten 
bedöms baserat på egenskaperna för den planerade investe-
ringen. Det är vanligt i ett tidigt investeringsskede att detaljerad 
designinformation ännu inte finns tillgänglig. I sådana fall utgår 
vi från en typisk byggnad, baserad på Bonavas vanliga design-
standarder och gällande lokala byggnadsnormer, och dokumen-
terar antagandena (bärande konstruktion, typ av dränering, 
 isolering, ventilationsstrategi, planlösning). Den slutliga sårbar-
heten kan förändras i takt med att designen utvecklas. 
Bonava fokuserar på att identifiera risker som bedöms ha 
både en hög exponering och en hög sårbarhet under båda 
 klimatscenarierna RCP 8.5 och RCP 4.5. Det är endast dessa, 
så kallade ”hög-hög”-risker, som kräver anpassningsåtgärder. 
 Risker som bedöms ha medelhög sårbarhet, så kallade 
”hög-medelhög”-risker, kräver inga åtgärder, men analyseras 
ändå eftersom de utgör relevanta klimatrelaterade stressfakto-
rer för den långsiktiga planeringen. Detta tillvägagångssätt 
möjliggör för en tidig riskbedömning, hjälper till att prioritera 
framtida anpassningsåtgärder och gör det möjligt för våra 
 projektteam att ta hänsyn till klimatrisker i ett tidigt skede. 
 Aktiviteter 2025
Under året har samtliga affärsenheter tagit fram klimatrisk- 
och sårbarhetsbedömningar för alla investeringar som gjorts 
under 2025. Bedömningarna visar att flera fysiska klimatris-
ker nådde nivåerna ”hög-hög” eller ”hög-medelhög” inom våra 
marknader – främst i Tyskland, Sverige, Finland och Litauen. 
Riskbenämning
Hög–hög = Hög exponering och hög sårbarhet
Hög–medelhög = hög exponering och medelhög sårbarhet
Utfall med hög exponering och hög sårbarhet (hög-hög) var 
mest framträdande för temperaturrelaterade risker, inklusive 
värmeböljor, värmestress och långsiktiga temperaturökningar, 
vilka huvudsakligen noterats i Tyskland. Ytterligare tempera-
turrelaterade risker, men med en ”hög–medelhög” bedöm-
ning, noterades i Finland och Sverige. Resultaten indikerar en 
ökad exponering för extrema värmeförhållanden, vilket vi 
övervakar med avseende på potentiella konsekvenser för 
byggnaders prestanda och komfort.
Vidare utgjorde vattenrelaterade risker en betydande andel 
av ”hög–hög”-bedömningarna, särskilt i Tyskland där kraftig 
nederbörd, skyfall och hydrologisk variabilitet identifierades i 
båda scenarierna (RCP 8.5 och RCP 4.5). Finland, Sverige och 
Litauen rapporterade ”hög–medelhög” för liknande risker. Även 
om utfallen på medelnivå inte kräver åtgärder är de fortsatt vik-
tiga för att förstå potentiella effekter på dagvattenhantering, 
avrinningsmönster och lokala översvämningsrisker.
Risker kopplade till fasta massor var mindre vanliga, men 
inkluderade ett fall på nivå ”hög-hög” avseende skred i Sverige, 
orsakat av finkorniga jordar som är känsliga för ökat portryck 
vid kraftig nederbörd. För samma investering identifierades 
även markdegradering som ”hög–medelhög”, vilket inte kräver 
någon anpassningsåtgärd men som fortsatt följs på grund av 
dess geotekniska relevans.
Vindrelaterade risker identifierades endast i Sverige och då 
på en ”hög–medelhög”-nivå. Dessa kräver inga anpassningsåt-
gärder enligt vår metodik men ingår fortsatt i den övergripande 
förståelsen av fysisk klimatexponering. Inga vindrelaterade ris-
ker nådde en ”hög–hög”-nivå under 2025.
Sammantaget visar resultaten för 2025 att värme och inten-
siv nederbörd fortsatt utgör de mest väsentliga fysiska klimat-
riskerna inom Bonavas projektportfölj, medan geotekniska och 
stormrelaterade risker förekommer lokalt. Även om endast 
”hög–hög”-fall kräver anpassningsåtgärder, ger den bredare 
uppsättningen av ”hög–medelhög”-risker viktiga insikter om 
föränderliga klimatutmaningar och utgör ett centralt underlag 
för vår långsiktiga riskbedömning och planering.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
81Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 82 =====

Mål MDR-T, E1-4
Under 2025 fastställdes Bonavas uppdaterade klimatmål.  
De kortsiktiga klimatmålen är vetenskapligt baserade och vali-
derade av Science Based Targets initiative (SBTi) och deras 
nya vägledning för byggsektorn. Från och med 2025 baserar 
vi klimatmålen och utsläppsberäkningar på projektbaserade 
livscykelanalyser. Vi har även gått från att mäta utsläpp per 
bostadsenhet till att mäta utsläpp per kvadratmeter.
Klimatmålen är direkt kopplade till Bonavas policyåtaganden 
om att minska verksamhetens klimatpåverkan. Målen fungerar 
som vägledning för både strategiska beslut och operativt 
arbete i hela koncernen. Målen följs upp på årsbasis i Bonavas 
koncernledning. 
Mål för 2030 jämfört med basår 2024
Bonava åtar sig att inte installera någon ny fossilbränsleutrustning som ägs eller finansiellt kontrolleras av företaget i 
sina byggnadsportföljer från och med den 1 juli 2030.
LEVERANTÖRER
Bonava åtar sig att minska in- 
byggda scope 3 växthusgasutsläp-
pen från nya byggnader, inklusive 
kapital varor, med 40,8% per m2.
BONAVA
Bonava åtar sig att minska de  
absoluta scope 1 och 2 växthus-
gasutsläppen med 42%.
KUNDER
Bonava åtar sig att minska scope 3 
växthusgasutsläppen från använd-
ningen av sålda produkter med 
51,6% per m2. 
SCOPE 3 UPPSTRÖMS SCOPE 3 NEDSTRÖMSSCOPE 1 OCH 2
Nyckeldefinitioner
Absolut utsläppsminskningsmål för Scope 1 och 2
Omfattar 100 procent av Bonavas marknadsbaserade 
scope 1- och scope 2-utsläpp från ägda eller kontrollerade 
källor, såsom energianvändning på Bonavas kontor, fordon 
och förändrad markanvändning, vilket motsvarar cirka 0,5 
procent av Bonavas totala klimatavtryck. 
Scope 3-utsläppsminskningsmål för inbäddade utsläpp 
från nya byggnader 
Omfattar inbäddade utsläpp från kapitalvaror – byggnader 
under uppförande. Inkluderar material (LCA-steg A1–A3), 
transporter (A4) samt bränsle, energi och avfall under 
byggskedet (A5). Inkluderar samtliga konstruktioner, 
garage, grundläggning och underjordisk parkering, och 
byggnadsdelar. För basåret 2024 utgjorde dessa 52 pro-
cent av Bonavas totala klimatavtryck. Intensiteten mäts per 
kvm bruttoarea.
Scope 3-utsläppsminskningsmål för utsläpp från 
 användning av sålda produkter 
Omfattar livscykelns operativa utsläpp från bostäder (60 år, 
LCA-steg B6 – energianvändning). Inkluderar samtliga kon-
struktioner. För basåret 2024 utgjorde dessa 38 procent  
av det totala klimatavtrycket. Intensiteten mäts per kvm 
brutto area.
Kapitalvaror
I linje med SBTi klassificerar Bonava byggnader under upp-
förande som kapitalvaror, vilket speglar skapandet av kapital-
intensiva tillgångar. Detta säkerställer att utsläppen hänförs 
till den första ägarens växthusgasinventering. Dessa rappor-
teras separat från konventionella kapitalvaror (till exempel 
inköpt utrustning).
Byggnad
En permanent eller semi-permanent innesluten konstruk-
tion med definierad golvyta som används för bostadsända-
mål eller som stödjer dess drift och funktioner. Inkluderar 
fristående men funktionellt sammanhängande konstruktio-
ner, till exempel garage, förråd, underjordisk parkering, om 
de har grund eller förankring, tak och väggar samt mätbar 
golvyta.
Biogena utsläpp och upptag
Exkluderas från Bonavas klimatmål. Rapporteras separat 
för att undvika underskattning av inbäddade utsläpp och  
för att kunna fokusera på fossilbaserad utsläppsminskning. 
I linje med SBTi:s vägledning antar Bonava att koldioxid-
upptag motsvarar de tillhörande biogena utsläppen på 
grund av begränsad datanoggrannhet.
Utrustning som använder fossila bränslen
Omfattar alla system eller apparater som direkt förbränner 
eller är beroende av fossila bränslen för energiförsörjning  
i byggnader som Bonava säljer, till exempel gaspannor, 
gasspisar samt diesel- eller gasgeneratorer som används 
som primär energikälla. Ett undantag är reservsystem som 
krävs av regulatoriska skäl.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
82Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 83 =====

KOMMENTAR TILL RESULTATET 
Scope 1–2-utsläppen minskade med 17 procent, vilket 
stödjer framstegen mot 2030-målet. Minskningen drevs 
av lägre användning av fossila bränslen i bolagets fordon, 
minskad markanvändningsförändring till följd av färre 
 greenfield-utvecklingar samt lägre marknadsbaserade 
utsläpp från inköpt el. I Tyskland, Finland och Baltikum 
användes färre fordon med fossila bränslen, medan privat 
bilkörning i Sverige omklassificerades till scope 3 som en 
personalförmån. Utsläppen från kontorsenergi minskade 
till följd av minskade kontorsytor i Baltikum och förbättrad 
data om förnybar el i Tyskland. Ökad elanvändning från 
elfordon motverkade inte den samlade minskningen. För 
mer information, se sida 86.  
 
Scope 1 och 2 – absoluta utsläpp 
42 % absolut utsläppsminskning till 2030, ton CO2e
Affärsenhet 2025 2024
Tyskland 1 187 1 397
Sverige 15 32
Finland 14 23
Baltikum 20 33
Övrig verksamhet1) 10 10
Total 1 246 1 495
1) Övrig verksamhet avser Bonavas koncernfunktion.
Affärsenhet 2025 2024
Tyskland 449 509
Sverige 289 365
Finland 524 440
Baltikum 398 361
Bonavakoncernen 437 475
Affärsenhet 2025 2024
Tyskland 383 379
Sverige 160 153
Finland 87 68
Baltikum 476 413
Bonavakoncernen 365 350
Scope 3 – inbäddade utsläpp från nya byggnader 
40,8 % utsläppsminskning till 2030, kg CO2e/m2
Scope 3 – utsläpp från användning av sålda produkter 
51,6 % utsläppsminskning till 2030, kg CO2e/m2
 KOMMENTAR TILL RESULTATET 
Scope 3-intensiteten för inbäddade utsläpp minskade 
med 8 procent på koncernnivå, drivet av förändringar i 
projektportföljen och konstruktionslösningar mellan 
affärsenheterna. 
I Tyskland och Sverige påverkades intensiteten av 
balansen mellan småhus (SFH) och flerbostadshus (MFH) 
samt materialval, där trästommar bidrog till lägre intensi-
tet i Sverige. I Finland drevs högre utsläpp i byggskedet  
av uppvärmningsbehov, då fjärrvärme med relativt höga 
utsläppsfaktorer användes. I Baltikum minskade de abso-
luta utsläppen till följd av en lägre färdigställd golvyta, 
medan intensiteten speglade projektkonfigurationen,  
med färre våningar per byggnad, eftersom högre bygg-
nader generellt uppnår bättre utsläppsintensitet.
 KOMMENTAR TILL RESULTATET 
Utsläppsintensiteten från användningen av sålda produk-
ter ökade med 4 procent på koncernnivå, samtidigt som 
den fortsatt i stort sett är i linje med den långsiktiga minsk-
ningsbanan. Förändringen drevs av projektspecifika energi-
lösningar, geografiska faktorer och metodförändringar 
snarare än en strukturell försämring av energiprestandan. 
Tyskland uppvisade ingen väsentlig avvikelse. I Sverige 
återspeglade den högre intensiteten projektens lokalise-
ring, där ett projekt i norra Sverige ledde till ökad fjärrvär-
meanvändning trots god övergripande energiprestanda.  
I Finland ökade intensiteten till följd av en övergång från 
geotermisk uppvärmning till fjärrvärme. I Baltikum drevs 
ökningen av en metodförändring i beräkningen av energi-
certifikat, inte av byggnadernas prestanda. Årliga variatio-
ner kan förekomma för scope 3-målen då resultaten påver-
kas av Bonavas projektportfölj och inte nödvändigtvis 
speglar presentationen under ett år. 
 Absoluta utsläpp i scope 1 och 2  Utsläppsmål  Scope 3 utsläpp från nya byggnader  Utsläppsmål   Scope 3 utsläpp från användning av sålda produkter  Utsläppsmål 
0
500
1 000
1 500
2 000
2030202920282027202620252024
1 495
0 0 0 0 0
867
1 246
0
200
400
600
2030202920282027202620252024
475
0 0 0 0 0
281
437
0
100
200
300
400
2030202920282027202620252024
350
0 0 0 0 0
169
365
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
83Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 84 =====

METOD 
Klimatmålen har antagits i dialog med Bonavas affärsenheter 
och dess ledning samt godkänts formellt av Bonavas koncern-
ledning. Tidigt i processen involverade vi också externa intres-
senter för tolkning av SBTi-krav och för att definiera målens 
omfattning. 
Enligt SBTi:s Absolute Contraction Approach, som baseras 
på IPCC AR6:s 1,5 °C-färdplaner och som operationaliseras 
genom IEA:s Net Zero by 2050-scenario (NZE), måste företag 
med ett basår efter 2020 uppnå en minskning motsvarande 
minst 42 procent till 2030. Bonavas mål att minska absoluta 
Scope 1- och 2-utsläpp med 42 procent till 2030 jämfört med 
basåret 2024 uppfyller därför den nödvändiga ambitionen för 
1,5 °C-nivån.
För inbäddade utsläpp från nya byggnader tillämpar Bonava 
SBTi:s Buildings Sector Guidance med användning av den sek-
torspecifika avkarboniseringsmetoden (SDA). Den sektorspeci-
fika färdplan som används baseras på IPCC AR6 C1-scenariot 
för 1,5° C så som det operationaliserats av SBTi i rapporten 
1.5°C Pathways for the Global Buildings Sector (2023). Detta 
översätter den 1,5 °C-anpassade sektorsfärdplanen till en före-
tagsspecifik koldioxidintensitetsbana (kg CO2e per m2). Bona-
vas mål innebär att den inbyggda koldioxidintensiteten minskar 
från 475 kg CO2e/m2 år 2024 till 281 kg CO2e/m2 år 2030, i 
linje med SDA:s sektorsriktmärke för 1,5°C.
För Scope 3-utsläpp från användningen av sålda produkter 
tillämpar Bonava SBTi:s metodik för reducering av fysisk inten-
sitet, vilken är anpassad till IPCC-scenarier som överensstäm-
mer med ett ”well-below 2°C”-scenario enligt Parisavtalet. För 
ett målår 2030 motsvarar detta en minskning på minst 51,6 
procent. Bonavas mål att minska dessa utsläpp med 51,6 pro-
cent per m2 till 2030 är därför i linje med den tillämpliga ambi-
tionsnivån enligt SBTi.
Basåret för klimatmålen är 2024, en förändring från våra 
tidigare klimatmål då 2018 användes som basår. År 2024 är 
det basår som bäst speglar Bonavas nuvarande geografiska 
och operativa omfattning och inkluderar färdigställda byggna-
der från alla nuvarande affärsenheter, med varierande bygg-
nadstyper, platser, byggmetoder och material. Att välja 2024 
som basår gör det dessutom möjligt att basera utsläppsberäk-
ningarna på projektspecifika livscykelanalyser i stället för 
utgiftsbaserade uppskattningar. Ytterligare en anledning till  
att fastställa 2024 är att det rekommenderas inom ramen för 
tillämpningen av Science Based Targets initiative (SBTi:s) 
 vägledning för byggsektorn.
Den utgiftsbaserade metod som tidigare använts för beräk-
ning av scope 3-utsläpp baserades på ekonomiska antaganden 
och har över tid visat begränsad förmåga att spegla faktiska 
utsläppsförändringar. Metoden medförde betydande variatio-
ner i rapporterade utsläpp och försvårade möjligheten att till-
förlitligt följa framsteg mot klimatmålen. Trots dessa metod-
begränsningar visade uppföljningen fram till dess att målen 
ersattes, en övergripande ambition och riktning mot minskad 
utsläppsintensitet, även om utvecklingen varierade mellan år 
och inte kunde bedömas med tillräcklig precision. 
Målen omfattar växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas, 
fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och kväve-
tetrafluorid. Information om våra utsläppskategorier som täcks 
av målen finns under rubriken ”E1-6 – Växthusgasutsläpp inom 
scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp”. 
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
84Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 85 =====

Mått MDR-M, E1-6
Redovisningen av koldioxidavtrycket bygger på Bonavas egen 
metod, där samtliga inbäddade utsläpp rapporteras under 
Kapitalvaror i enlighet med SBTi. Utsläpp från pågående pro-
jekt beräknas utifrån kostnader och redovisas separat nedan.  
Bonava rapporterar inte på upplysningskravet E1-5, som efter-
frågar energianvändningen och energimixen i scope 1 och 2, 
då det inte bedöms väsentligt då energiförbrukningen i scope 
1 och 2 utgör en så pass liten del av Bonavas verksamhet. 
Vi redovisar däremot energianvändningen och energimixenen 
i scope 3, byggnader under konstruktion, som ett egendefinie-
rat mått. Vi rapporterar inte E1-7 och E1-8 då de måtten inte 
är väsentliga. Måtten är inte validerade av ett externt organ.
E1-6 – Växthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, tonCO2e1)
Scope Utsläppskategori 2025 2024
Scope 1 Direkt markanvändningsförändring 44 56
Mobil förbränning (fossildrivna fordon) 1 075 1 308
Stationär förbränning 6 0
Diffusa utsläpp (fugitiva utsläpp) 4 0
Scope 1 delsumma 1 129 1 364
Scope 1, kg per färdigställd m2 6 5
Scope 2 Energi i kontor (marknadsbaserad) 36 62
Energi i kontor (platsbaserad) 464 328
Elfordon 82 69
Scope 2 delsumma (marknadsbaserad) 117 131
Scope 2, kg per färdigställd m2 (marknadsbaserad) 1 0
Scope 2 delsumma (platsbaserad) 546 397
Scope 2, kg per färdigställd m2 (platsbaserad) 3 1
 KOMMENTAR TILL RESULTATET 
Scope 1 minskade med 17 procent under året. Minskningen 
berodde främst på en lägre användning av fossila bränslen i 
Bonavas fordonsflotta samt på minskad markanvändningsför-
ändring. Den största minskningen skedde i Tyskland, Finland 
och Baltikum, där färre fordon med drivna av fossila bränslen 
användes. I Sverige omklassificerades också den privata 
användningen av tjänstebilar till scope 3, eftersom Bonava till-
handahåller fordonen men varken kontrollerar eller följer upp 
den privata användningen, som betraktas som en personalför-
mån. Därtill bidrog minskad eller utebliven utveckling av oex-
ploaterad mark, i flera affärsenheter, till ytterligare reducerade 
utsläpp kopplade till markanvändningsförändring.
Scope 2 (marknadsbaserad) minskade 11 procent under 
året, främst till följd av förändringar i kontors användning och 
förbättrad datakvalitet. I Baltikum resulterade minskade kon-
torsytor och påbörjad byggverksamhet i lägre el- och värmeför-
brukning och i Tyskland bekräftade en detaljerad genomgång 
av energimixen och leverantörsspecifika utsläppsfaktorer att 
andelen förnybar el var högre än tidigare rapporterat. I Sverige 
och Finland var utsläppen i scope 2 fortsatt låga eller stabila. 
Scope 3 minskade med 31 procent, främst till följd av lägre 
byggaktivitet och färre färdigställda projekt. De största minsk-
ningarna noterades i Tyskland, Finland och Baltikum, där färre 
projekt och en minskad färdigställd bruttoarea reducerade 
utsläppen från kapitalvaror (A1–A5), användning av sålda pro-
dukter (B6) samt hantering i slutskedet av livscykeln (C1–C4).  
I Sverige minskade utsläppen till följd av en förändrad projekt-
portfölj med lägre färdigställd bruttoarea 2025 än 2024. 
Tjänste resor och pendling minskade i de flesta affärsenheter  
till följd av lägre personalstyrka och minskat resande.
Ökningen av biogena utsläpp under 2025 beror på inklude-
ringen av kapitalvaror (nybyggnation), för vilka biogena data 
saknades 2024. Biogena utsläpp rapporteras således för första 
gången. För Tyskland saknas fortsatt biogena data och varpå 
dessa har extrapolerats baserat på andra affärsenheter. I enlig-
het med SBTi:s vägledning och på grund av brist på tillförlitliga 
data om upptag rapporteras biogent upptag som lika stort som 
de biogena utsläppen, enligt en konservativ ansats. Växthus-
gasintensitet baserat på nettointäkter från pågående projekt rap-
porteras första gången 2025 och är i nuläget ett efterlevnads-
baserat mått. Utsläppsintensiteten för färdigställda projekt mins-
kade med 26 procent, men jämförbarheten påverkas av projekt-
mix och tidpunkt för intäktsredovisning.
Scope Utsläppskategori 2025 2024
Scope 3 Uppströms Kat. 1: Inköpta varor och tjänster 8 407 6 706
Kat. 2: Kapitalvaror (nya byggnader, LCA A1–A5) 89 494 140 482
Kat. 2: Kapitalvaror (inköpta av Bonava) 478 710
Kat. 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 7 154 7 814
Kat. 4: Uppströms transportering 54 54
Kat. 6: Tjänsteresor 643 1 031
Kat. 7: Medarbetares pendling 859 1 032
Kat. 8: Uppströms leasade tillgångar 899 647
Scope 3 Nedströms Kat. 11: Användning av sålda produkter (LCA B6) 74 602 103 386
Kat. 12: Hantering i livscykelns slut (LCA C1–C4) 8 906 14 461
Kat. 13: Uthyrda tillgångar 723 710
Scope 3 delsumma 192 219 277 033
Scope 3, kg per färdigställd m2 939 937
Scope 1, 2, 3 total (marknadsbaserad) 193 465 278 527
Scope 1, 2, 3 total (platsbaserad) 193 893 278 793
1) De sammanlagda utsläppen i Scope 1, 2 och 3 från alla pågående projekt uppgår till 223 688 tCO2e.
Biogena utsläpp tCO2e = 5 667 (415, år 2024). Biogena upptag tCO2e = 5 667 (415, år 2024).
Växthusgasintensitet baserat på nettointäkter från pågående projekt, total tCO2e per MSEK scope 1, 2, 3 = 29. 
Växthusgasintensitet baserat på nettointäkter från färdigställda projekt, total tCO2e per MSEK scope 1, 2, 3 = 25 (34, år 2024)
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
85Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 86 =====

Kategori Beskrivning och metodik
Kategori 1:  
Inköpta varor  
och tjänster 
Varor och tjänster som inte är kopplade till våra byggnader, till exempel administrativa kostnader, 
konsulttjänster och IT-tjänster. Utsläppen beräknas utifrån kostnadsdata. 
Kategori 2:  
Kapitalvaror
I linje med SBTi klassificerar Bonava byggnader under uppförande som kapitalvaror. Kapital- 
varor omfattar således inbäddade utsläpp från byggnader under uppförande, inklusive material  
(A1–A3), transporter (A4 motsvarande kategori 4 uppströms transporter) samt bränsle, energi och 
avfall under installationsfasen (A5 mot svarande kategori 5 avfall). 
Utsläpp från material baseras på data från Bonavas projektbaserade livscykelanalyser (LCA). 
Utsläpp relaterade till transporter av material till byggarbetsplatser beräknas med hjälp av LCA- 
utvecklingsmjukvara och baseras på fördefinierade transportavstånd, fordonstyper och emissions-
faktorer. Utsläpp från avfall som uppstår under byggskedet beräknas baserat på aktivitetsdata, det 
vill säga avfallsmängder och typ av avfallsbehandling. Avfallsdata för Tyskland är ett undantag då 
det i dagsläget inte är möjligt att samla in fullständig aktivitetsdata från leverantörer. Där används 
istället standardiserade LCA-datamängder som representerar typiska avfallsbehandlingsscenarier  
i Tyskland. Utsläpp från bränsle- och energianvändningen under installationsprocessen beräknas 
utifrån aktivitetsdata från leverantörer.
Denna kategori omfattar även utsläpp från kapitalvaror som inte är byggnader, såsom maskiner 
och annan utrustning. Dessa utsläpp redovisas separat från utsläppen kopplade till nya byggnader.
Kategori Beskrivning och metodik
Kategori 3:  
Bränsle- och 
 energi relaterad  
verksamhet
Projektrelaterad energianvändning och utsläpp från bränsle- och energirelaterad verk samhet. 
Beräknas med hjälp av transaktions- och aktivitetsdata enligt GHG-protokollet.
Kategori 4:  
Uppströms  
transporter
Uppströms transporter av inköpta varor och tjänster som rapporteras under kategori 1. Beräknas 
baserat på kostnader.
Kategori 6:  
Affärsresor
Utsläpp från affärsresor omfattar resor med flyg, tåg, buss och bil. Med bil avses både taxi, hyr-
bilar och privatägda bilar som används i tjänst (exklusive pendling). Där det är möjligt baseras 
utsläppen på faktiska utsläppsdata från leverantörer. I avsaknad av dessa används avståndsbase-
rade beräkningar. Om inte information om avstånd finns tillgängligt tillämpas en kostnadsbase-
rad metod.
Kategori 7:   
Pendling
Kategorin omfattar utsläpp från pendling från medarbetares hem och till arbetsplatsen. 
Utsläppen beräknas utifrån en avståndsbaserad metod baserad på medarbetarnas rapporte-
rade pendlingsavstånd och transportsätt. Data samlas in via Bonavas årliga medarbetarunder-
sökning om pendlings mönster. Undersökningen genomförs vartannat år. Beräkningen baseras 
på antalet anställda under rapporteringsåret.
 METOD 
Utsläpp scope 1 
Utsläppen i scope 1 består av direkta växthusgasutsläpp från 
källor som ägs eller kontrolleras av Bonava, till exempel utsläpp 
från en förändrad markanvändning, bränsleförbrukning och 
flyktiga utsläpp. Uppgifter för bränsleförbrukning och flyktiga 
utsläpp baseras i första hand på aktivitetsdata från leverantörer. 
Utsläpp från förändrad markanvändning beräknas utifrån den 
aktuella marktypen och uppstår när tidigare obebyggd mark, 
såsom parker eller jordbruksmark, tas i anspråk och markens 
kolbindningsförmåga försämras. Dessa utsläpp beräknas 
genom att den aktuella marktypen multipliceras med en emis-
sionsfaktor som, i enlighet med IPCC:s riktlinjer, är anpassad till 
områdets klimat- och markförhållanden. Eftersom Bonava inte 
är ett FLAG-klassificerat företag och utsläppen från förändrad 
markanvändning utgör en liten del av de totala koldioxidutsläp-
pen, tillämpas metoden ”likvärdig fördelning”. Det innebär att 
när marken efter projektets färdigställande övergår till bostads-
ändamål och därmed inte längre ingår i Bonavas rapporterings-
område, redovisas endast första året av den 20-åriga utsläpps-
perioden – året då markförändringen sker.
Utsläpp scope 2
Utsläppen i scope 2 består av indirekta växthusgasutsläpp från 
inköpt energi i ägda eller kontrollerade kontor. 
För kontor där Bonava har operativ kontroll baseras de energi-
relaterade utsläppen på faktisk energiförbrukning för el och 
värme direkt insamlad från hyresvärdar eller energileveran törer. 
Där uppgifter om faktisk förbrukning saknas, till exempel för 
kontor i Tyskland, uppskattas energiförbrukningen genom att 
de energirelaterade kostnaderna divideras med det kända priset 
per energienhet. 
Vi rapporterar energiförbrukning enligt både marknads-
baserad och platsbaserad metod. För marknadsbaserad scope 2-  
 rapportering använder Bonava leverantörsspecifika emissions-
faktorer baserade på årlig dokumentation från elleverantörer 
om deras energimix. Av den totala elanvändningen omfattas 
cirka 62 procent av leverantörsspecifika marknadsbaserade 
emissionsfaktorer och omkring 38 procent avser avtal om förny-
bar el. Bonava köper eller annullerar inte fristående ursprungs-
certifikat, till exempel GoO:er. Elanvändning som inte omfattas 
av leverantörsspecifika faktorer beräknas med hjälp av platsba-
serade emissionsfaktorer för elnätet från Bonavas koncernge-
mensamma rapporteringssystem.
Utsläppsintensitet 
Bonava rapporterar två mått för utsläppsintensitet som speglar 
regulatoriska krav och bolagets affärsmodell. Båda måtten 
beräknas genom att dividera de totala utsläppen av växthus-
gaser (GHG) med nettoomsättningen. Metoden för att fastställa 
de totala utsläppen skiljer sig dock mellan måtten:
 — Utsläppsintensitet pågående projekt (regulatoriskt): 
Inbäddade utsläpp uppskattas baserat på årliga kostnader för 
samtliga pågående projekt under rapporteringsåret. 
 — Utsläppsintensitet färdigställda projekt (kompletterande): 
Inbäddade utsläpp beräknas baserat på livscykelanalyser 
(LCA) och aktivitetsdata för samtliga projekt som färdigställts 
under året. 
Detta tillvägagångssätt är i linje med Bonavas vetenskapligt 
baserade klimatmål, som omfattar färdigställda byggnader som 
klassificeras som kapitalvaror. Metoden möjliggör även bättre 
samstämmighet mellan redovisad intäkt från sålda bostäder 
och tillhörande livscykelutsläpp för färdigställda bostäder, samt 
säkerställer konsekvens med redovisningen av utsläpp från 
användningsfasen och livets slutskede.
Scope 3
Scope 3 består av indirekta utsläpp i Bonavas uppströms och 
nedströms värdekedja. Cirka 95 procent av Bonavas scope 
3-utsläpp beräknas med projektspecifika LCA-data och leveran-
törers aktivitetsdata, främst i kategori 2, 3, 8, 11, 12 och 13. 
De återstående cirka 5 procenten avser mindre kategorier som 
uppskattas med hjälp av utgiftsbaserade eller avståndsbaserade 
sekundära emissionsfaktorer. Osäkerheten i uppskattningarna 
uppstår främst vid användning av generiska emissionsfaktorer 
och scenariobaserade antaganden, till exempel om minskad 
koldioxidintensitet i elnäten. Tabellen nedan visar vilka katego-
rier som ingår i vår scope 3-beräkning samt vilka kategorier som 
har uteslutits.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
86Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 87 =====

Energianvändning och energimix för färdigställda byggnader – egendefinierade mått
2025 2024
Kategori Underkategori Energiförbrukning, MWh % av total Energiförbrukning, MWh % av total
Fossila källor Råolja och petroleumprodukter  
(diesel, bensin, eldningsolja, blandade bränslen)
3 353 14 8 360 35
Naturgas 3 322 14 1 401 6
El och värme 9 340 38 9 504 40
Fossila källor delsumma 16 015 65 19 265 82
Förnyelsebara källor El och värme 8 556 35 4 328 18
Total energiförbrukning 24 571 100 23 593 100
 KOMMENTAR TILL RESULTATET  
Projektens energimix är ett nytt nyckeltal för Bonava, infört för 
att bättre förstå och följa upp vilka energikällor som används 
under byggskedet. Tidigare samlades energidata huvudsakli-
gen in för beräkning av utsläpp, och i vissa fall rapporterades 
utsläpp direkt som koldioxidekvivalenter baserat på livscykel-
analyser (LCA) eller nationella antaganden, utan underlig-
gande aktivitetsdata. Då nyckeltalet är nytt förväntar vi oss 
framtida förbättringar i både datatillgänglighet och datakvali-
tet, parallellt med en ökad rapporteringsmognad.
Under året kan vi se en viss ökning av rapporterad energi-
användning jämfört med föregående år, vilket främst beror på 
förbättrad datatäckning. Under rapporteringsåret har antalet 
projekt med tillgänglig energidata utökats, vilket förklarar den 
något högre totala energianvändningen. Samtidigt syns en  
tydlig förskjutning från fossila till förnybara energikällor. Detta 
drivs främst av förbättrad datakvalitet, särskilt i Tyskland, där 
en mer detaljerad genomgång av leverantörer och deras ener-
gimixar visade på en högre andel förnybar energi än vad som 
tidigare rapporterats. Den ökade transparensen i data ger oss 
även bättre förutsättningar att identifiera var ytterligare åtgär-
der behöver vidtas framöver.
 METOD 
Bonava baserar, i första hand, uppgifterna om energiförbruk-
ning på underlag från bränsle- och energileverantörer, utifrån 
information i fakturor och leverantörernas webbplatser där 
energimixen kan redovisas. 
I Tyskland, där direkt aktivitetsdata är svårare att samla in på 
grund av det stora antalet projekt, uppskattas förbrukningen på 
kostnader där utgifterna för bränsle eller energi delas med det 
genomsnittliga priset per energienhet.
Kategori Beskrivning och metodik
Kategori 8:  
Uppströms leasade 
 tillgångar
Uppströms leasade tillgångar omfattar hyrda kontorslokaler och inkluderar utsläpp  
från energiförbrukning och diffusa utsläpp från de hyrda kontorslokalerna. 
Uppgifter baseras på aktivitetsdata direkt från hyresvärden eller energi leverantören. 
För Tyskland uppskattas energianvändningen baserat på kostnader.
Kategori 11:  
Användning av  
sålda  produkter
Bonava beräknar utsläppen från användning av sålda produkter genom att analysera 
energiförbrukningen för bostadsprojekten under dess antagna livslängd. Energidata  
hämtas från energiprestandacertifikat. Den antagna livslängden för byggnader är satt  
till 60 år, i enlighet med SBTi:s riktlinjer för byggnadssektorn.
För att fastställa utsläppen tillämpas landspecifika emissionsfaktorer. Där det är 
 möjligt inkluderar vi scenarier för nätets avkarbonisering i beräkningarna.
Kategori 12: 
 Slutskede
Kategorin omfattar utsläpp från rivning, avfallshantering och återvinning relaterade  
till byggnadens slutskede. Utsläppsdata baseras på detaljerade livscykelanalyser från 
bostadsprojekten och multipliceras med emissionsfaktorer som finns tillgängliga i 
 Bonavas koncerngemensamma rapporteringssystem. 
Kategori Beskrivning och metodik
Kategori 13:  
Nedströms leasade 
 tillgångar
Nedströms leasade tillgångar avser främst kontorsfastigheter i Estland och Lettland där 
vi köper tomter med befintliga kontorslokaler och hyr ut temporärt tills dess att byggna-
derna rivs. Det är en del av vår utvecklingsprocess.
Kategorier som uteslutits Motivering
Kategori 9: Nedströms transport och  distribution Det finns ingen nedströms transport kopplad till de  
produkter, det vill säga bostäder, som Bonava bygger.
Kategori 10: Bearbetning av sålda  produkter Bonava producerar inga mellanprodukter.
Kategori 14:  Franchiser Ej relevant då franchiser inte ingår i våra aktiviteter.
Kategori 15:   Investeringar Ej relevant då investeringar inte ingår i våra aktiviteter.
 
Not: Den nuvarande tabellen återspeglar inte fullt ut den uppdelning av Scope 3 som krävs enligt ESRS E1 och 
GHG-protokollet. Bonava avser anpassa redovisningen till ESRS-kategorikraven i kommande rapportering.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
87Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 88 =====

E2 Miljöföroreningar
Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till miljöföroreningar
Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning
Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter
Potentiell negativ inverkan  — Nedströms  — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Bonava har en potentiell negativ inverkan på människa och 
miljö från användning av kemikalier och skadliga ämnen i de 
byggnader som Bonava producerar. 
Väsentliga inverkningar, risker och  
möjligheter SBM-3
Byggmaterial innehåller ofta kemiska ämnen som kan påverka 
både människor och miljö. För Bonava är en säker hantering 
av dessa ämnen avgörande för att säkerställa en trygg arbets-
miljö och för att skydda medarbetare, kunder och omgivande 
samhälle. 
I vår dubbla väsentlighetsbedömning har kemikaliehantering 
identifierats som en väsentlig fråga ur ett inverkansperspektiv. 
Tabellen visar resultatet av vår väsentlighetsbedömning och  
vilken föroreningsrelaterade inverkan som är väsentlig för 
Bonava.
Policyer relaterade till  miljöföroreningar 
MDR-P , E2-1 
Bonavas hållbarhetspolicy fastslår att alla Bonavas verksam-
heter ska undvika att använda ämnen som inger betänkenhe-
ter och mycket stora betänkligheter (skadliga ämnen). Även i 
Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder framgår det att 
alla affärsenheter ska minimera användningen av ämnen som 
utgör en risk för människans hälsa. I Bonavas riktlinjer för miljö- 
och klimatåtgärder framgår det att alla affärsenheter ska:
 — genomföra regelbundna bedömningar för att identifiera hur 
skadliga ämnen används i verksamheten.
 — upprätthålla en förteckning över skadliga ämnens potenti-
ella risker samt aktivt söka efter och utvärdera säkrare alter-
nativ till dessa ämnen.
 — ersätta skadliga ämnen med säkra alternativ där det är 
 möjligt.
 — optimera processer för att minska användningen av skad-
liga ämnen samt implementera bästa praxis för säker hante-
ring, förvaring och bortskaffande av dessa ämnen.
 — rapportera incidenter som berör användningen av skadliga 
ämnen via Bonavas ärendehanteringssystem.
Bonavas koncerngemensamma riktlinjer för miljö- och klimat-
åtgärder innehåller ännu ingen fastställd lista över omfattade 
föroreningar eller ämnen, då arbetssättet fastställdes efter att 
riktlinjerna trätt i kraft. Detta kommer att formaliseras i en 
kommande revidering.
Vidare fastställer vår tredjepartsriskstrategi att alla affärsen-
heter ska säkerställa att de material som används på våra bygg-
arbetsplatser stödjer Bonavas hållbarhetsambitioner för säkra 
material. Användningen av säkra material ska även testas 
genom slumpmässiga test varje år. Vår koncerngemensamma 
arbetsordning för interna kontroller innefattar ett antal kontrol-
ler av vårt miljö- och klimatarbete som grundas på vår väsent-
liga miljöpåverkan, däribland inköp av säkra material. 
Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad  
beskrivning av Bonavas policyer. 
Åtgärder MDR-A, E2-2  
Affärsenheternas arbete utgår från Bonavas koncerngemen-
samma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder samt tredjepart-
strategi. Arbetet drivs av Bonavas koncernövergripande forum 
för miljöstyrning, Bonavas råd för miljö och klimatåtgärder, läs 
mer om detta råd på sida 79. 
Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda 
investeringar (capex) som en direkt följd av våra identifierade 
åtgärder. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie 
affärsverksamheten och genomförs inom ramen för vår löpande 
operativa verksamhet.
Vi har hittills inte antagit ett strategiskt mål avseende miljö-
föroreningar. Åtgärderna genomförs därför inom tidsramen för 
gällande lagstiftning och de projektplaner vi har för att uppfylla 
lagstiftningen.
Ansvarsfull hantering av ämnen som inger betänkligheter
Samtliga affärsenheter säkerställer att de material som används 
på våra byggarbetsplatser uppfyller krav på miljö- och hälso-
säkerhet, regelefterlevnad samt uteslutning av skadliga ämnen. 
Kraven är bland annat är integrerade i upphandlingar, avtal 
och leverantörsvillkor.
Från och med 2026 inför Bonava en tvåstegsmodell för 
 hantering och rapportering av ämnen som inger betänkligheter 
och mycket stora betänkenheter. Lagligt förbjudna ämnen ska 
kontrolleras genom inköpsrutiner och avtalskrav som säkerstäl-
ler att dessa ämnen inte förekommer. Vidare ska en riskbaserad 
bedömning tillämpas på högriskmaterialgrupper för att identi-
fiera och fasa ut ämnen som inger mycket stora betänkligheter. 
Läs mer om denna tvåstegsmodell under rubriken ”Mått”. 
 Aktiviteter 2025
Bonavas affärsenheter använder olika verktyg och arbetar 
enligt flera processer för att följa gällande lagar och regler 
samt säkerställa en god hantering av skadliga ämnen:
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
88Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 89 =====

Tyskland
 — Framtagande av ett avfallshanteringskoncept för bygg-,  
rivnings- och renoveringsarbeten.
 — Separering av farligt och icke-farligt avfall (till exempel 
asbest separat).
 — Dokumentation och verifiering gentemot myndigheter.
Sverige
 — Nordisk Miljömärkning kräver specifika kontroller för att 
säkerställa materialsäkerhet och korrekt klassificering som 
affärsenheten arbetar med att uppfylla.
 — Platsbesök och leverans av fullständiga materiallistor för 
verifiering.
Finland
 — Designriktlinjer och godkännandeverktyg (FI: RT-tuotekortit) 
har använts för att verifiera materialens lämplighet.
 — M1-klassade säkra material har använts där det varit möjligt.
 — Leverantörers prestation har utvärderats med hjälp av digi-
tala formulär.
Baltikum
 — Materialval styrs strikt genom projekteringen, vilket säker-
ställer att alla material uppfyller Bonavas krav på säkerhet 
och regelefterlevnad.
 — Materialefterlevnad verifieras genom officiell byggdoku-
mentation som registreras i byggnadsmyndighetens system.
 — Alla underentreprenörer får tillgång till ett projekts krav-
handlingar och instrueras om tillåtna material; inga ej god-
kända substitutioner tillåts.
 — Löpande daglig kontroll av materialleveranser genom plats-
ledning säkerställer att material med farliga eller ej god-
kända ämnen inte används.
 — Underentreprenörers prestation utvärderas utifrån bland 
annat arbetsmiljö och säkerhet.
Mål MDR-T, E2-3  
Bonava har i dagsläget inget mål avseende miljöföroreningar 
då det primära fokuset är regelefterlevnad. Vi följer upp våra 
policyåtaganden genom ett strukturerat ramverk för intern 
kontroll som årligen uppdateras utifrån våra väsentliga miljö- 
och klimatprioriteringar. Affärsenheterna utvärderar varje år 
hur effektiva deras interna kontroller är, inklusive hur väl miljö-
kriterier – såsom hantering av skadliga ämnen – integreras i 
inköp och leverantörssamarbeten. Bonavas koncernfunktion 
granskar dessa utvärderingar och ger återkoppling och rele-
vanta förbättringsförslag. Denna återkommande och faktaba-
serade process säkerställer att vi lever upp till våra åtaganden.
Vi följer även upp effektiviteten av vårt arbete genom Bona-
vas tredjepartsriskstrategi som erbjuder ett strukturerat och 
transparent ramverk för att hantera hållbarhetsrelaterade risker 
i externa samarbeten. Varje affärsenhet ansvarar för att 
utveckla och implementera sin egen handlingsplan för att till-
lämpa minimikraven som definieras i strategin, vilka till exem-
pel berör anskaffningen av säkra och hållbara material. Effekti-
viteten av dessa handlingsplaner följs upp årligen genom en 
granskning av Group Head of Risk and Compliance. 
Mått MDR-M  
Bonava har i dagsläget inga specifika mått relaterat till ämnen 
som inger betänkligheter. Bonava planerar att tillämpa två 
olika metoder för att hantera och rapportera om dessa ämnen 
framgent. Metodvalet är beroende av ämnets rättsliga karaktär, 
se förklaring nedan.
• Metod 1. Följande ämnesgrupper är förbjudna inom EU och 
används därför inte i Bonavas verksamhet:
 — Reg. (EU) 2019/1021 – Persistenta organiska föroreningar 
(POPs)
 — Reg. (EU) 2017/852 – Kvicksilver och kvicksilverföreningar
 — Reg. (EC) 1005/2009 – Ozonnedbrytande ämnen
 — Direktiv 2011/65/EU – Begränsade ämnen i elektrisk och 
elektronisk utrustning (RoHS)
 — Reg. (EC) 1907/2006 – Begränsade användningar enligt 
bilaga XVII till REACH 
 
Dessa ämnen är redan förbjudna att tillverka, använda och 
släppa ut på marknaden enligt EU-lagstiftning, och deras 
förekomst i nya material skulle utgöra ett lagbrott från leve-
rantörernas sida. För att säkerställa efterlevnad i praktiken 
kommer Bonava att tillämpa en dokumenterad inköpskon-
trollmekanism i stället för att samla in tekniska data eller 
säkerhetsdatablad från varje leverantör. Alla leverantörs- och 
underleverantörsavtal kommer att innehålla klausuler om 
kemisk efterlevnad som bekräftar att material och utrustning 
inte innehåller några ämnen som är förbjudna att tillverka, 
använda eller släppa ut på marknaden enligt EU-förordning-
arna. Inga massbaserade kvantiteter kommer att rapporteras 
för dessa kategorier, eftersom de är lagligen förbjudna och 
därför antas vara noll som standard.
• Metod 2. Vissa skadliga ämnen är ännu inte helt förbjudna 
och kan fortfarande förekomma i moderna byggmaterial. 
Dessa ämnen har identifierats på kandidatförteckningen 
enligt REACH (EC 1907/2006) artikel 57 och handlar till 
exempel om ftalater, bisfenoler, flamskyddsmedel och 
PFAS. För dessa ämnen kommer Bonava att införa en risk-
baserad metod för att identifiera och hantera potentiella 
skadliga ämnen i inköpta byggmaterial. 
Att genomföra en detaljerad, massbaserad kvantifiering, 
bedömer vi inte som genomförbart med hänsyn till byggverk-
samhetens natur och omfattningen av Bonavas värdekedja. 
Istället kommer leverantörer av material i nivå 1, se nedan, 
årligen att ombes deklarera om skadliga ämnen förekommer  
i halter över 0,1 procent vikt/vikt. Leverantörer av nivå 1-mate-
rial ska även bekräfta fullständig efterlevnad av REACH.
Bonava avser att rapportera andelen leverantörer som 
bekräftar frånvaro av ämnen i nivå 1 > 0,1 % vikt/vikt samt 
täckningen av REACH-efterlevnadsdeklarationer. 
Vår metod är utformad för att vara ambitiös men pragmatisk. 
Den ska driva på transparens och substitution där riskerna är 
störst, men samtidigt förbli genomförbar inom Bonavas breda 
leverantörsnätverk. Vi avser också samarbeta med leverantörer 
för att fasa ut skadliga ämnen. 
Nivå 1 – Material med hög risk
Produktgrupper som historiskt eller potentiellt är förknippade 
med ämnen som inger betänkligheter eller mycket stora 
betänkligheter:
 — Plast och polymerer (PVC, polyuretanskum, polystyren)
 — Tätningsmedel, lim, färger, beläggningar
 — Golvbeläggningar (vinyl, gummi, laminat)
 — Kablar och ledningar (PVC-isolering, gummihöljen)
 — Isoleringsskum (EPS, XPS, PUR, PIR)
 — Membran och vattentätning (bitumen, syntetiska  membran)
 — Brandskyddsprodukter (färger, skum, tätningsmedel)
Nivå 2 – Material med låg risk
Inerta eller naturliga material med försumbar kemisk risk, 
såsom betong, stål, glas, keramik, gips, sten och obehandlat 
trä. Dessa kommer att undantas från detaljerad bedömning 
eftersom de sannolikt inte innehåller ämnen som som inger 
betänkligheter eller mycket stora betänkligheter.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
89Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 90 =====

E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Väsentliga inverkningar, risker och  
möjligheter SBM-3  
Utveckling av bostäder påverkar den biologiska mångfalden, 
främst genom en förändrad markanvändning. Påverkan är 
som störst när ny mark tas i anspråk, särskilt skogs- och jord-
bruksmark.
I vår dubbla väsentlighetsbedömning har biologisk mång-
fald identifierats som en central fråga – både med avseende på 
Bonavas potentiella inverkan på naturen och på hur förlust av 
ekosystem kan innebära en risk för vår verksamhet. Tabellen 
visar resultatet av väsentlighetsbedömningen och Bonavas 
väsentliga inverkan och risk som relaterar till biologisk mång-
fald och ekosystem.
Policyer för biologisk mångfald  
och ekosystem MDR-P , E4-2 
Bonavas hållbarhetspolicy anger vi ska sträva efter en hållbar 
markanvändning genom att välja utvecklingsområden via en 
strukturerad process för tillbörlig aktsamhet som stödjer EU:s 
taxonomi för hållbar finansiering. Detta förhållningssätt inklu-
derar att vi ska prioritera att använda mark som omfattar 
skydd av och/eller kompensation för hotade ekologiska värden. 
I Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder framgår det 
att alla affärsenheter ska ta hänsyn till den biologiska mångfal-
den i alla delar av utvecklings- och byggnationsprojekten. Alla 
affärsenheter ska:
 — prioritera användning av tidigare exploaterade eller mindre 
ekologiskt känsliga områden (så kallade brownfield-områ-
den), när detta är rimligt ur ett ekonomiskt och utvecklings-
mässigt perspektiv.
 — tillämpa markanvändningsstrategier som inkluderar princi-
per för bevarande av biologisk mångfald, till exempel öka 
andelen grönområden där det är möjligt, anlägga gröna tak 
och grön infrastruktur, återplantera träd som behövt tas 
bort under byggnation, integrera lösningar för dagvatten-
hantering och använda enbart certifierat trä. 
Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till biologisk mångfald och ekosystem
Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning
Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald eller Inverkningar på arters tillstånd
Potentiell negativ inverkan  — Den egna 
 verksamheten
 — Nedströms
 — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Exploatering av mark, främst av oexploaterad mark, kan påverka 
det naturliga ekosystemet och biotoper negativt och kan orsaka 
förlust av biologisk mångfald samt bidra negativt till arters 
populationsstorlek och arters risk för globalt utdöende.
Risk  — Den egna  
verksamheten
 — Kort sikt
 — Medellång sikt
 — Lång sikt
Om hotade arter eller habitat identifieras i ett bostadsutveck-
lingsprojekt kan det fördröja tillståndsprocesser eller påverka 
projektets utformning med syftet att undvika negativ inverkan  
på hotade arter eller livsmiljöer. Det kan resultera i ökade kost-
nader och/eller resursbehov.
 — genomföra åtgärder för att minska inverkan på artpopula-
tioner i enlighet med lokala regler och krav.
 — samarbeta med naturvårdsorganisationer och lokala myn-
digheter för att stödja initiativ för bevarande och hantering 
av arter.
 — säkerställa processer för att identifiera arter med risk för 
utrotning inom projektområden.
 — utveckla och tillämpa artanpassade bevarandeplaner i 
enlighet med lokala krav för att minska risken för utrotning.
 — säkerställa efterlevnad av nationella och internationella 
regler som rör hotade arter.
Vår koncerngemensamma arbetsordning för interna kontroller 
och vår tredjepartsriskstrategi fastslår att det måste göras en 
utredning av behovet av naturskydd som ett grundläggande 
krav inom ramen för processen för tillbörlig aktsamhet.
Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-
ning av Bonavas policyer. 
Åtgärder MDR-A, E4-3  
Arbetet i affärsenheterna utgår från Bonavas koncerngemen-
samma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder. Arbetet drivs 
med hjälp av Bonavas råd för miljö och klimatåtgärder, läs mer 
om detta råd på sida 79. 
Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda 
investeringar (capex) som en direkt följd av identifierade åtgär-
der. De åtgärder som vidtas är integrerade i den ordinarie 
affärsverksamheten och genomförs inom ramen för vår 
löpande operativa verksamhet. 
Då strategiska mål saknas, genomförs åtgärderna inom tids-
ramen för gällande lagstiftning och projektplaner för att upp-
fylla lagstiftningen.
En hållbar markanvändning
När vi tar mark i anspråk utvärderar vi risken för ekologisk på- 
verkan på den platsen som vi valt. Vi utreder om projektet är 
beläget i eller nära ett område som är känsligt för biologisk 
mångfald samt om det finns risk att arter hotas. Om väsentlig 
inverkan identifieras vidtas nödvändiga kompensations- eller 
skyddsåtgärder i enlighet med relevanta myndighetskrav. 
Exempel på insatser kan innefatta upprättande av häcknings-
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
90Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 91 =====

platser, förflyttning av arter till närliggande lämpliga habitat, 
insamling av död ved för att skapa habitat, skogsplantering 
samt undanröjning av invasiva arter. Vi utreder även om det 
finns behov av marksanering. Där det behövs sanerar vi mark 
och gör den lämplig för bostäder. Där tidigare oexploaterad 
mark tas i anspråk planerar vi, i samverkan med kommuner 
och andra intressenter, för att den biologiska mångfalden och 
andra ekologiska värden ska skyddas.
 Aktiviteter 2025
Bonavas affärsenheter använder olika verktyg och arbetar 
enligt flera processer för att följa gällande lagar och regler 
samt säkerställa att inverkan på den biologiska mångfalden 
minimeras:
Tyskland
Åtgärder följer i regel krav från stat och kommun. Till exempel 
reglerar den federala naturskyddslagen (BNatSchG) artskydd 
i byggprojekt, inklusive förbud mot att skada arter och krav på 
särskild artskyddsbedömning inom miljökonsekvensbedöm-
ningen. Detta kompletteras av artskyddsförordningen 
(BArtSchV), plan- och bygglagen (BauGB) samt miljökonse-
kvenslagen (UVPG) som sammantaget säkerställer att natur- 
och biodiversitetshänsyn beaktas vid byggnation. Exempel på 
aktiviteter inkluderar:
 — Användning av inhemska, insektsvänliga växtarter och 
minskning av andelen hårdgjorda ytor.
 — Främja biologisk mångfald och förbättra  stadens mikro-
klimat genom att kombinera gröna tak med skapandet av 
renatureringsytor.
 — Skapa häcknings- och skyddsmöjligheter för viltliv genom 
att installera fågel- och fladdermusholkar.
Sverige
I Bonava Sverige genomförs en naturinventering inför varje 
projekt för att säkerställa att naturvärden skyddas. Arbetet 
syrs av detaljplaner och naturvårdslagstiftning och inkluderar 
skydd av arter, habitat, träd och Natura 2000-områden. Dag-
vatten hanteras enligt kommunala krav genom fördröjning, 
infiltration och ekologiska lösningar. Skyddsvärda träd och 
vegetation bevaras och utformning av gårdar ska främja den 
biologiska mångfalden. Byggarbeten ska ske utan miljöska-
dor, med kontroll av buller, damm samt mark- och vattenpå-
verkan. Där det är rimligt prioriteras redan exploaterad mark 
(brownfield) framför känsliga naturområden. Exempel på 
 aktiviteter inkluderar:
 — Grönområden utformas av landskapsarkitekter för att stärka 
den biologiska mångfalden. I Fjärilshusen har över 120 växt-
arter valts med fokus på pollinatörer och ekologisk helhet.
 — Radhus med bärbuskar, kaprifol, syren och perenner.
 — Villor med pollinatörsvänliga rabatter, bärbuskar och 
 fruktträd.
 — Gårdar med dagvattendammar, träd, blommande buskar 
och trädäck.
 — Gläntor med nyplanterade ekar och hassel. Gröna sedum-
tak på carportar för dagvattenhantering, bullerdämpning 
samt livsmiljö för fåglar och insekter.
Finland
I Finland köper Bonava i de flesta fall mark där natur- och bio-
diversitetsfrågor redan har hanterats i planprocessen, vilket 
innebär att nya storskaliga naturinventeringar normalt inte 
krävs i projektskedet.
Enligt lag ska alltid detaljplaner och naturskyddslagstiftning 
följas, inklusive skydd av arter, habitat, träd och Natura 2000- 
områden. Säkerställa dagvattenhantering enligt kommunala 
krav genom fördröjning, infiltration och ekologiska lösningar. 
Bevara skyddsvärd vegetation och utforma utemiljöer som 
främjar biologisk mångfald. Genomföra byggarbeten utan miljö-
skador i enlighet med miljöskyddslagen, med kontroll av buller, 
damm samt mark- och vattenpåverkan.
Specifika åtgärder styrs normalt av detaljplanekrav kopplade 
till naturvärden. I vissa enstaka fall har mer gjorts, främst till 
följd av certifieringskrav som exempelvis BREEAM, efter önske-
mål från B2B-kunder.
Baltikum
I alla projekt utformas grönområden av landskapsarkitekter 
med växtarter som är anpassade till lokalt klimat och markför-
hållanden. Växtarter prioriteras som är tåliga och självförsör-
jande arter, vilket minskar behovet av underhåll, återplante-
ring och framtida kostnader. 
Vidare genomförs en naturinventering före projektering i 
varje projekt för att skydda naturvärden. Det har bland annat 
resulterat i att en gammal ek integrerades som en central del  
av utemiljön projektet Forest Gate i Vilnius och i Nīcgales mājas 
har träd skyddats med stor omsorg under byggtiden, ett arbete 
som inkluderat att ett träd flyttats och följts upp dagligen av en 
landskapsarkitekt efter omplantering.
Mål MDR-T, E4-4 
Bonava har i dagsläget inget mål avseende biologisk mång-
fald då vårt primära fokus på området är regelefterlevnad. Vi 
följer upp våra policyåtaganden genom ett strukturerat ram-
verk för intern kontroll som årligen uppdateras utifrån våra 
väsentliga miljö- och klimatprioriteringar. Affärsenheterna 
utvärderar varje år hur effektiva deras interna kontroller är, 
inklusive hur väl miljökriterier – såsom hantering av skadliga 
ämnen – integreras i inköp och leverantörssamarbeten. Kon-
cernfunktionen granskar dessa utvärderingar och ger åter-
koppling och förbättringsförslag. Denna återkommande, 
 faktabaserade process säkerställer att vi lever upp till våra 
åtaganden.
Mått MDR-M, E4-5  
För att säkerställa att Bonava följer relevant lagstiftning och 
väsentliga miljöbestämmelser med syftet att bevara naturvär-
den följer vi upp och rapporterar på ett antal nyckelindikato-
rer. Utöver regelefterlevnad är nyckeltalen viktiga för att följa 
upp verksamhetens påverkan på ekosystemet. Nyckelindika-
torerna fokuserar på markanvändning, områden som är käns-
liga för biologisk mångfald och artskydd. Bonavas mått är inte 
validerade av ett externt organ.
E4-5: Mått på inverkningar relaterade till förändringar  
i biologisk mångfald och ekosystem
Nyckeltal för hållbar markanvändning 2025 2024
Andel tidigare exploaterad mark, % 71 64
Andel tidigare oexploaterad mark, % 29 36
Andel grönområden i färdigställda projekt, % 45 i.t.
Lokalisering i eller nära biologiskt känsliga  
områden (av totalt), ha
4 (19) i.t.
Andel projekt med identifierat behov  
av skydd av naturvärden eller 
 kompensationsåtgärder, %
26 32
Antal berörda skyddade arter 14 14
i.t = icke tillämplig
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
91Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 92 =====

KOMMENTAR TILL RESULTATET 
Andel tidigare exploaterad och oexploaterad mark 
Andelen tidigare exploaterad respektive oexploaterad mark 
speglar sammansättningen av den projektportfölj som färdig-
ställts under året. Förändringar jämfört med föregående år 
drivs främst av tillgången till mark samt markens egenskaper i 
den befintliga markbanken. Markförvärv och markutveckling är 
i hög grad beroende av lokala planförutsättningar, detaljplane-
beslut och marknadstillgång, vilket begränsar Bonavas möjlig-
het att aktivt styra detta nyckeltal på årsbasis. Indikatorn redo-
visas därför i syfte att skapa transparens kring markanvänd-
ningsmönster. 
Andel planerad grön yta
Andelen planerad grön yta är ett nytt, Bonava-specifikt, nyckel-
tal som införts för att stärka vår förståelse av markanvänd-
ningen i projekt och dess koppling till den biologiska mångfal-
den. Vi följer detta nyckeltal eftersom mängden och kvaliteten 
på grönytor inom projekten direkt påverkar den biologiska 
mångfalden, ekosystemfunktioner och platsers förmåga att 
stödja livsmiljöer, pollinatörer och klimatanpassning. Uppfölj-
ning av planerad grön yta på projektnivå hjälper oss att bättre 
förstå hur utformningsval påverkar den biologiska mångfalden 
och hjälper oss att identifiera möjligheter att skydda, stärka 
eller kompensera naturvärden.
Projekt i eller nära biologiskt känsliga områden
2 av 21 projekt för 2025 var lokaliserade i eller i närheten av ett 
biologiskt känsligt område, motsvarande en uppskattad tom-
tyta om 40 716,61 m2 (cirka 4 hektar). Den ekologiska statusen 
för de biologiskt känsliga områdena som projekten är kopplade 
till klassificerades som vattenskyddsområde för dricksvatten 
och naturvårdsområde för biologisk mångfald.
Skydd av naturvärden
Det har funnits 14 skyddade arter och artgrupper som har 
påverkats av projekt som färdigställts av Bonava under året. 
Enligt IUCN:s globala rödlista är samtliga identifierade arter 
klassificerade i den lägsta hotkategorin (Least Concern). Inga 
av arterna är klassificerade som hotade på global nivå. 
De identifierade arterna och artgrupperna omfattar bland 
annat fågelarterna Gråsparv (Passer domesticus), Stare 
(Sturnus vulgaris), Gulhämpling (Serinus serinus), Lövsångare 
(Phylloscopus trochilus), Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) 
samt Svalor (Hirundinidae). Vidare ingår Dvärgfladdermus 
(Pipistrellus pipistrellus) samt andra förekommande fladder-
möss. Bland amfibierna ingår Gölgroda (Pelophylax lessonae) 
och Lökgroda (Pelobates fuscus). De trädarter som identifie-
rats innefattar Kanadapoppel (Populus × canadensis) och Bok 
(Fagus sylvatica). Därutöver förekommer även bredare grupper 
såsom fåglar och groddjur inom projektområdena. Samtliga 
arter och artgrupper har påträffats i projekt i Tyskland.
Exempel på bevarande- och kompensationsåtgärder inne-
fattar främst uppsättning av fladdermusholkar och fågelholkar, 
både som tillfälliga lösningar och permanenta lösningar inte-
grerade i byggnaders fasader, skapande av nya häcknings- och 
boplatser, bevarande av privata grönområden som habitat samt 
nyplantering av träd och buskage. Detta har under året inklude-
rat bland annat plantering av fruktträd och valnötsträd samt 
planering av ersättningsplantering av cirka 30 träd till följd av 
trädfällning. I projekt där skyddsvärda träd har berörts har arbe-
tet följts av sakkunnig expertis under byggskedet. Åtgärderna 
har huvudsakligen genomförts i Tyskland.
 METOD 
Andel tidigare exploaterad och oexploaterad mark 
Bonavas markanvändning kategoriseras som antingen exploa-
terad (tidigare bebyggd mark som kräver återställande) eller 
oexploaterat (tidigare obebyggd mark, såsom parker eller jord-
bruksmark). Om mer än 50 procent av ett område är exploate-
rat, klassificeras hela området som exploaterat. Andelen oex-
ploaterad mark i ett projekt definieras som gröna markytor, 
inklusive tak och fasader, där vegetation kan växa. Den totala 
andelen grönområden är begränsad till 100 procent. 
Andel grön yta
Grönyta i detta sammanhang avser hårdgjorda ytor där gräs 
eller växter kan växa. Gröna tak och fasader kan också räknas 
som grönyta. Nyckeltalet beräknas som andelen grön yta i rela-
tion till projektets totala yta och kan således inte överstiga 100 
procent. Andelen grön yta visar hur stor del av ett projektområ-
det som fortsatt är tillgänglig för vegetation och naturliga livs-
miljöer, vilket stödjer lokala arter och ekologiska funktioner. 
Genom att följa detta mått kan vi bedöma och stärka biodiversi-
tetspotentialen genom att minska ”hårdgjorda ytor” och skapa 
fler möjligheter för växter och djurliv.
Känsliga områden för biologisk mångfald
Bonava övervakar om ett projekt är beläget i eller i närheten av 
ett område som är känsligt för påverkan på biologisk mångfald. 
Dessa områden omfattar platser med hög koncentration av bio-
logisk mångfald, unika arter eller sårbara ekosystem. Om ett 
projekt är beläget inom ett sådant område utvärderar vi cen-
trala ekologiska indikatorer, vilket inkluderar nivåer av biologisk 
mångfald, livsmiljöns tillstånd och populationsdynamik. 
Bedömningen baseras på offentligt tillgängliga klassificeringar 
av biodiversitetskänsliga områden.
Artskydd
Om skyddade arter eller livsmiljöer påverkas i ett projekt bedö-
mer Bonava behovet av skydds- eller kompensationsåtgärder i 
enlighet med nationella och internationella bevarandekrav. 
Antalet och namnen på arter som finns upptagna på IUCN:s 
rödlista, eller som är nationellt är skyddade, dokumenteras och 
kan uppdateras vid behov. Bonava rapporterar även om skydds- 
och kompensationsåtgärder som vidtagits för naturvärden i 
syfte att begränsa Bonavas påverkan på den biologiska mång-
falden.
Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025
92Hållbarhetsförklaring
Verksamhet
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsberättelse
Bolagsstyrning
Hållbarhetsförklaring
Allmänna upplysningar
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
Appendix
Finansiella rapporter
Övrig information
—

===== SIDA 93 =====