FULLTEXT DEL 3 AV 3
Årsredovisning 2025
COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 108 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Innehåll Corems hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen (den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024) Corems hållbarhetsarbete för verksamhets- och redovisningsåret 2025 beskrivs i enlighet med lag kravet om hållbarhetsrapportering. Information om hållbarhets arbetet kan även hittas på corem. se. Hållbarhetsredovisningen har översiktligt granskats av KPMG. Ett yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats på sidorna 132–133. Område Upplysning Sida Över gripande Affärsmodell, strategi och mål 10–16 Styrning 56–65 Miljö och klimat Styrning 117–118 Risker och risk hantering 53, 118 Mål och resultat relaterat till området 117–125 Medarbetare och sociala förhållanden Styrning 126–128 Risker och risk hantering 52–53, 126–128 Mål och resultat relaterat till området 15, 126–128 Respekt för mänskliga rättigheter Styrning 115, 126, 128 Risker och risk hantering 52–53, 126–129 Mål och resultat relaterat till området 116, 126–129 Motverkande av korruption Styrning 115 Risker och risk hantering 53, 115–116 Mål och resultat relaterat till området 115–116 RAPPORTERING ENLIGT TCFD Corems klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter rapporteras i enlighet med rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) på sidan 118. Hållbarhetsredovisning Corems samlade hållbarhetsarbete, mål och utfall beskrivs i hållbarhets redovisningen för 2025 som består av följande avsnitt och sidor: Corems affärsmodell, mål och strategier 10–16 Hållbarhet i verksamheten 18–19, 21, 26, 34, 39 Hållbarhetsrisker 52–53 Information om hållbarhetsredovisningen 109 Ledning och styrning av hållbarhetsarbetet 109 Hållbarhetsarbetes inriktning, strategiska områden och mål 110 Hållbarhetsnoter Ekonomiskt ansvar Not 1 Ekonomisk utveckling 114 Not 2 Kundnöjdhet 115 Not 3 Affärsetik och antikorruption 115 Miljöansvar Not 4 Energianvändning 119 Not 5 Klimatbokslut 120 Not 6 Miljöcertifierade byggnader och gröna tillgångar 125 Socialt ansvar Not 7 Hälsa och säkerhet 126 Not 8 Arbetsvillkor och sammansättning av bolaget 128 GRI-index 130 Revisionsrapport hållbarhetsredovisning 132–133 ===== SIDA 109 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 109 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Information om hållbarhetsredovisningen Hållbarhetsredovisningen avser Corem- koncernen som helhet och inkluderar samtliga dotterbolag. Verksamheten bedrivs i Sverige, Danmark och USA. Fastigheter eller verksam- heter som avyttrats eller förvärvats under året ingår i redovisningen under den tid de utgjort del av koncernen. Corem publicerar hållbarhetsredovisning årligen. Senast föregående hållbarhetsrapport publicerades 27 mars 2025. Årets rapport har upprättats i enlighet med GRI Standards 2021 och gäller perioden 1 januari 2025 till och med 31 december 2025, vilket överensstämmer med den finansiella rapporteringen. GRI-index med upplysningar för väsentliga hållbarhetsindika- torer, samt de tilläggsupplysningar Corem valt att presentera, redovisas på sidorna 130–131. Den information som ligger till grund för redovisningen har samlats in genom redovis- ningssystem, energiledningssystem, enkäter samt interna rapporteringsprocesser. Relevanta insamlingssystem, redovisningsprinciper och avgränsningar för respektive indikator beskrivs under dess hållbarhetsnot, se sidorna 114–129. CSRD OCH TAXONOMIFÖRORNINGEN Corem omfattas inte av CSRD/ESRS och EU:s taxonomiförordning för verksamhetsåret 2025. EU-kommissionens Omnibus-förslag som publi- cerades i början av 2025 kommer att påverka Corems framtida rapporteringskrav och Corem följer utvecklingen av kommande beslut. Corems gröna ramverk linjerar med de gräns- värden gällande energiprestanda som finns i taxonomiförordningen. I hållbarhetsnot 6, sidan 125, lämnas upplysningar om hur stor andel av Corems fastighetsbestånd som bedöms möta kriterierna. VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN Hållbarhetsrapporten för 2025 innehåller inga väsentliga förändringar gentemot 2024 avseende omfattning eller indikatorer som innefattas. I de fall uppföljningsmetoder eller redovisnings principer uppdaterats, beskrivs detta under rubrik Redovisningsprinciper för respektive not. Corem avyttrade under 2025 fastigheter med en uthyrningsbar area om cirka 226 tkvm, en förändring som är synbar i flertalet rapporterade volymer. Se sidorna 35–36 för detaljerad information om avyttringar 2025. Ledning och styrning av hållbarhetsarbetet Corems hållbarhetsmål utgör en integrerad del av bolagets affärs- och verksamhetsmål. Det innebär att hållbarhet är del i det årliga arbetet med strategi, affärsplanering och uppföljning. Corems styrelse beslutar om samtliga övergri- pande policyer, inklusive hållbarhetspolicy och uppförandekod samt godkänner hållbarhets- redovisningen. Styrelsen, i samarbete med ledningsgruppen, arbetar fram och beslutar om strategier och affärsplanemål, varefter lednings- gruppen ansvarar för operativt genomförande. Utfall av arbetet avrapporteras regelbundet till styrelse. Det strategiska och operativa hållbarhets- arbetet leds av hållbarhetschef och styrs inom hållbarhetsrådet, ett utskott till ledningen i vilket fastighetschef, affärsutvecklingschef, HR-chef, teknisk chef samt hållbarhetschef deltar. I rådet bereds och koordineras arbetet över koncernens olika kompetens- och verksamhetsområden. Hållbarhetsfrågor som är del i beslutad inrikt- ning drivs som del i den löpande verksamheten medan frågor av prioriterings- eller inriktnings- karaktär bereds i rådet och därefter beslutas i ledningen eller styrelsen. Hållbarhetschefen ansvarar för att koordinera arbetet i hållbarhetsrådet och är föredragande i ledning och styrelse. Frågor relaterade till arbetsmiljö, hälsa och säkerhet behandlas därutöver i skyddskommittén och forum för skyddsombud. Corems verksamhet är miljödiplomerad enligt Svensk Miljöbas. Frågor relaterade till vissa miljöfaktorer berörs även i samband med revi- sioner kopplade till miljöledningssystemet. POLICYER OCH STYRDOKUMENT Till grund för hållbarhetsarbetet ligger tillämp- liga lagar och regelverk samt interna policyer, riktlinjer, rutiner och mål. Hållbarhetspolicyn och uppförande koden beskriver Corems ställnings- taganden och värderingar utifrån ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. Utgångspunkten är försiktighetsprincipen, samt FN:s Global Compact tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption, samt FN:s Sustainable Development Goals. Därtill finns ytterligare policyer och riktlinjer som relaterar till hållbarhetsområdet, såsom upp förandekod för leverantörer, arbets- miljöpolicy, informationspolicy och närstående- policy. För mer information avseende bolagets policyer, styrningsstruktur och interna kontroll- miljö, se Bolagsstyrningsrapport på sidan 56. HANTERING AV HÅLLBARHETSRISKER Hållbarhetsrisker hanteras på samma sätt och i samma verksamhetsprocesser som övriga affärs- och verksamhetsrisker, se riskavsnitt sidorna 49–53. Utöver riskavsnittet rapporteras även specifika klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i linje med TCFD:s rekommenda- tioner, se sidan 118. RESPEKT FÖR LAGAR OCH REGLER Corem har under året inte dömts eller ålagts några böter på grund av brott mot social eller ekonomisk lagstiftning. Vissa försenings- sanktioner avseende köldmedierapportering har förekommit. Sammantaget utgör dessa inga signifikanta belopp. UTDRAG UR HÅLLBARHETSPOLICY OCH UPPFÖRANDEKOD Hållbar utveckling är grundläggande och vägledande för all verksamhet inom Corem. Corems hållbarhetspolicy och uppförande- kod ligger till grund för hållbarhetsarbetet och beskriver hur Corem ska agera för att leva upp till sina ställningstaganden och värderingar, både internt och externt. De sammanfattar Corems förhållningssätt till kunder, med arbetare, ägare, leverantörer och övriga intressenter i samhället där Corem verkar, och gäller alla som arbetar inom företaget, från styrelse och ledning till enskilda med arbetare. De viktigaste åtagandena inom hållbarhets- området sammanfattas i fyra huvudområden: ■ Affärsetik ■ Mänskliga rättigheter ■ Arbetsrätt ■ Miljö Hållbarhetspolicyn, uppförandekod samt uppförandekod för leverantörer finns på corem.se ===== SIDA 110 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 110 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Väsentlighetsanalys och inriktning för hållbarhetsarbetet En central del av hållbarhetsarbetet är att säker- ställa att insatser riktas till de områden där Corem kan åstadkomma störst värdeskapande påverkan, är av betydelse för intressenter och motsvarar förväntningar och krav. Kontinuerlig dialog med intressenter, aktiv omvärldsbevakning och uppdaterade väsentlig- hetsbedömningar utgör grunden för arbetet och säkerställer att Corems hållbarhetsstrategi och mål är relevanta, affärsorienterade och framtids- inriktade. COREMS VÄRDEKEDJA Fastigheter är resursintensiva genom hela sin livscykel, vilket innebär att en betydande del av Corems totala påverkan uppstår redan i de led som föregår den egna verksamheten, uppströms i värdekedjan, exempelvis vid råvaruutvinning, materialtillverkning och energiproduktion. Den egna verksamheten bedrivs till över- vägande del i egen regi, med lokalt baserad personal för såväl drift och förvaltning som projektledning vid förädlingsprojekt och i administrativa funktioner. Det kompletteras av inköpta varor och tjänster, som tillsammans skapar en del i Corems erbjudande till kunder. Inköpta tjänster avser vanligen entreprenörer inom bygg och installation, fastighetsrelaterade specialisttjänster eller system, samt relaterade konsulttjänster. Corems hyresgäster består av företag från ett brett spektrum av branscher, liksom olika organisationer, myndigheter och andra verk- samheter. Deras nyttjande av lokaler som Corem tillhandahåller, energianvändning och avfall utgör exempel på påverkan nedströms i värdekedjan. Corems inflytande på aktiviteter i värde kedjan varierar, från en hög grad i den egna verksam- heten till en mer begränsad för leverantörer och hyresgäster. COREMS INTRESSENTER Corems verksamhet både påverkar och påver- kas av ett flertal olika intressentgrupper. De intressenter som bedömts vara av särskild betydelse utgörs av hyresgäster, medarbetare, ägare, kreditgivare och investerare. Dessa grup- per anses ha den mest omfattande påverkan på verksamheten och är samtidigt de som i störst utsträckning påverkas av Corems beslut och resultat. Därutöver utgör även samhällsaktörer som kommuner och myndigheter samt Corems leve- rantörer viktiga intressentgrupper, eftersom deras agerande har direkt påverkan på Corems verksamhet. Corems värdekedja sträcker sig från uppströms råvaruutvinning och tillverkning av material, genom den egna verksamheten och till kunders nyttjande av lokaler. Corems inflytande på aktiviteter i värde kedjan varierar, från en hög grad i den egna verksamheten till en mer begränsad för leverantörer och hyresgäster. UPPSTRÖMS EGEN VERKSAMHET NEDSTRÖMS Resursutvinning Råvaruutvinning /råmaterial Energiproduktion Materialtillverkning Tjänster Transporter Förvaltning Energianvändning Energiproduktion Transporter Transaktion Förädling och utveckling Nybyggnation Renovering och underhåll Energianvändning Nyttjande av lokal Avfall Resor ===== SIDA 111 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 111 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Intressentdialog För att fånga upp förväntningar och krav samt säkerställa att relevanta frågor adresseras förs regelbundna dialoger med intressenter. Detta sker både som del i det operativa arbetet och vid samlade tillfällen, genom exempelvis kund- enkäter, investerarmöten, nätverksträffar och liknande forum. Huvudsakliga dialogformer för respektive intressent grupp är: ■ Hyresgäster; Kundmöten, Löpande dialog, Kundundersökning ■ Ägare/kreditgivare; Löpande avstämningar, Finansiella rapporter, Investerarmöten, Kapital marknadsdagar, Bolagsstämma ■ Samhällsaktörer; Löpande kontakt, Samverkans forum i nätverk, Bevakning av relevant media ■ Leverantörer; Leveranstörsmöten, Löpande dialog, Upphandlingsförfaranden, Leverantörs granskningar och uppföljningar ■ Medarbetare; Löpande dialog, Medarbetar- samtal, Medarbetarundersökning Den löpande dialogen gör det möjligt för Corem att identifiera förändrade prioriteringar i ett tidigt skede och fungerar samtidigt som en kanal för att kommunicera bolagets hållbarhetsarbete. Det är också det sammanhang där potentiella områden för samarbeten kring hållbarhetsfrågor vanligen identifieras. Under 2025 genomfördes en fördjupad dialog med intressenter. Resultatet visade att den dubbla väsentlighetsanalysen, liksom de fastställda hållbarhetsmålen, i allt väsentligt ligger i linje med intressenternas förväntningar. Den återkoppling som erhölls integreras i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla den dubbla väsentlighetsanalysen och Corems hållbarhetsmål. VÄSENTLIGHETSANALYS Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar till att kombinera perspektivet av Corems påverkan på människor och miljö, med risker och möjligheter kopplat till hållbarhetsfrågor och den påverkan de har på Corem ur ett ekonomiskt perspektiv. De hållbarhetsfrågor som bedömts som mest väsentliga utgör grunden för Corems hållbar- hetsstrategi, hållbarhetsmål och hållbarhets- rapportering. Väsentlighetsanalyser genomförs i samband med det årliga strategiarbetet eller vid behov. Sedan 2024 inspireras väsentlighetsanalysen utifrån ämnen och metoder för bedömningar i European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Analysen sammanställs av Corems hållbarhets- funktion och hållbarhetsråd samt i samarbete med ledning och styrelse. DEN DUBBLA VÄSENTLIGHETSANALYSENS EFFEKT PÅ HÅLLBARHETSSTRATEGI OCH HÅLLBARHETSRAPPORTERING Samtliga områden som bedömts som väsentliga utgör del av Corems rapportering för 2025. Områdena bedöms årligen och väsentlig- heten justeras vid behov. Resultatet används som underlag i utvärderingen av de fastställda hållbarhetsmålen. Arbetet fortgår med att förankra väsentlig- hetsanalysen med ytterligare intressentgrupper, säkerställa data och systemstöd för tillhörande rapporteringspunkter samt verifiera dokumenta- tionen av relaterade rutiner. Corems påverkan / konsekventiell påverkan Påverkan på Corem / finansiell påverkan ÖVERSIKT VÄSENTLIGHETSANALYS Vattenförbrukning Resurseffektivitet och materialval Förorening av luft Förorening av vatten Farliga ämnen Biologisk mångfald och ekosystem Samhällspåverkan och politiskt engagemang Marina resurser Klimatrelaterade risker Reduktion av utsläpp Energieffektivitet Avfall Medarbetare Affärsetik och antikorruption Miljöcertifiering av byggnader Gröna tillgångar Kundnöjdhet Hållbara leverantörsled Företagskultur Förorening av mark ===== SIDA 112 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 112 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS Corem har bland FN:s 17 övergripande mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals, identifierat nio mål där bolaget har störst möjlighet att bidra. Dessa är: 3 – God hälsa och välbefinnande 6 – Rent vatten och sanitet för alla 7 – Hållbar energi för alla 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 10 – Minskad ojämlikhet 11 – Hållbara städer och samhällen 12 – Hållbar konsumtion och produktion 13 – Bekämpa klimatförändringarna 16 – Fredliga och inkluderande samhällen DUBBEL VÄSENTLIGHETSANALYS Corems väsentliga hållbarhetsfrågor¹) Bedömd samlad väsentlighet ESRS²) Ämne Ämnesområde Värdekedja3) SDG:er E Klimatrelaterade risker Hög ESRS E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar 13 Reduktion av utsläpp Hög Begränsning av klimatförändringar 7, 12 och 13 Energieffektivitet Hög Energi 7 Vattenförbrukning Medel ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser Vatten 6 Resurseffektivitet och materialval Medel ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning 12 Avfall Hög Avfall 12 och 13 S Medarbetare Hög ESRS S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor 3, 8 och 10 Hållbara leverantörsled Medel ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor 8, 12 och 16 G Affärsetik och antikorruption Medel ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur 16 Medel Skydd av visselblåsare 16 Hög Korruption och mutor 16 C Miljöcertifierade byggnader Hög Företagsspecifik 7, 11, 12 och 13 Gröna tillgångar Hög Företagsspecifik 7 och 13 Kundnöjdhet Hög Företagsspecifik 3, 8, 11 och 16 1) E – Ekologisk/miljömässig hållbarhet, S – Social hållbarhet, G – Governance/bolagsstyrning, C – Corems faktorer för konkurrenskraft. 2) Väsentlighetsanalysen har inspirerats av ESRS och följer ESRS ämnen och struktur. Corem omfattas inte av CSRD och rapporterar inte enligt ESRS-standarder. 3) Uppströms aktiviteter, Corems verksamhet, Nedströms aktiviteter. ===== SIDA 113 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 113 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Strategiska områden för hållbarhetsarbetet Corems hållbarhetsarbete är indelat i fyra strategiska hållbarhetsområden. ■ God affärspartner och långsiktig värdeutveckling ■ Minskad klimat- och miljöpåverkan ■ Attraktiv arbetsplats ■ Hållbar och levande stad NEDBRUTNA MÅL OCH RAPPORTERING AV UTFALL Corems strategiska hållbarhetsområden samlar mål som syftar till såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt ansvar. Mål finns nedbrutna på lång och kort sikt inom respektive område. Beslutade mål och utfall av arbetet beskrivs i hållbarhetsnoterna på sidorna 114–129, tillsammans med hur Corems arbete bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling. 2–28 MEDLEMSKAP I ORGANISATIONER OCH INITIATIV ■ UN Global Compact Sverige ■ SBTi, Science Based Target initiative ■ SGBC, Sweden Green Building Council ■ Belok, nätverk för energieffektivisering ■ FIHL, Fastighetsbranschens Initiativ för Hållbara Leverantörsled ■ CCBuild ■ Klimatarena Stockholm Hållbar och levande stad A ttraktiv arbetsplats Minsk ad miljö- och klimatpåverkan God och långsiktig affärspartner Hållbar utveckling ===== SIDA 114 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 114 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Corems övergripande uppdrag är att skapa långsiktigt hållbar lönsamhet, god värdetillväxt i fastighetsbeståndet och avkastning till aktie- ägare. Ett strategiskt och proaktivt hållbarhets- arbete säkerställer långsiktig konkurrenskraft och beståndets attraktivitet över tid samt optimerar avkastning. Corem bidrar till samhällsutveckling genom lokalt engagemang, aktiv dialog med intressenter och ett tydligt ansvarstagande i leverantörs- kedjan. Av samma anledning deltar Corem i olika branschsamarbeten inom fastighetsbranschen. En lokalt förankrad och kundnära förvaltning skapar förutsättningar för långa hyresgästrela- tioner och god affärstakt. Genom ett långsiktigt och ansvarsfullt förhållningssätt i verksamheten bidrar Corem till en hållbar utveckling. FOKUSOMRÅDEN OCH LÅNGSIKTIGA MÅL ■ Corem ska ha nöjda kunder och långa hyres- gästsamarbeten, se not 2. ■ Corem ska ha god lönsamhet och verka med proaktivitet avseende hantering av risker och möjligheter, se not 1 och sidorna 49–53. ■ Andelen grön och hållbarhetsrelaterad finans iering ska utgöra så stor andel som möjligt, se sidan 13, 43–44 och not 6. ■ Gröna intäkter ska långsiktigt utgöra så stor andel som möjligt, se sidorna 14, 117. ■ Verksamheten, inkluderat Corems leveran- törer, ska bedrivas i enlighet med Corems uppförandekod, se not 3. Hållbarhetsnot 1 Ekonomisk utveckling 201-1 SKAPAT OCH LEVERERAT DIREKT EKONOMISKT VÄRDE God lönsamhet utgör en grundläggande förut- sättning för att bedriva och över tid utveckla verksamheten och dess tillgångar över tid. Corem verkar inom en kapitalintensiv bransch, vilket innebär att tillgång till finansiering med riskavvägd ränte- och kapitalbindning är väsent- liga i att säkerställa en fortsatt finansiellt sund och framgångsrik utveckling. Då finansiering av verksamheten är relaterad till Corems tillgångar, utgör fastigheternas hållbarhetsprestanda del i att skapa fördelaktiga finansiella förutsättningar. STYRNING Finansverksamheten styrs av en finanspolicy som årligen beslutas av styrelsen. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems vd och ledning har det övergripande ansvaret för styrning mot de finansiella målen. Den ekonomiska utvecklingen följs upp och rapporteras externt varje kvartal genom delårs- rapporter. AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar det ekonomiska värde som skapas inom Corem. MÅL OCH UTFALL Corems mål är en genomsnittlig avkastning på eget kapital om minst 10 procent. Övriga finansiella mål omfattar räntetäckningsgrad och belåningsgrad. Information om Corems finansiella mål och utfall finns på sidorna 12–16. God affärspartner och långsiktig värdeutveckling SKAPAT OCH DISTRIBUERAT EKONOMISKT VÄRDE Mkr 2025 2024 2023 Intäkter 3 465 3 695 4 244 Resultatandelar i intresse företag 0 0 –1 076 Skapat ekonomiskt värde 3 465 3 695 3 168 Fastighets- och administrationskostnader, leverantörer –1 123 –1 229 –1 273 Löner, medarbetare –293 –291 –301 Skatt, samhället –36 –28 –49 Kreditgivare –1 225 –1 288 –1 464 Utdelning, ägare –534 –515 –830 Distribuerat ekonomiskt värde –3 211 –3 351 –3 917 Behållet ekonomiskt värde 254 344 –749 ===== SIDA 115 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 115 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 2 Kundnöjdhet Goda kundrelationer är avgörande för en lång- siktigt hållbar affär med god lönsamhet – både för att förbli förstahands valet för befintliga kunder och därmed skapa förutsättningar för förlängda hyresförhållanden, och för att förbättra möjligheter till nyuthyrning. STYRNING Kundnöjdhet är en viktig del i Corems strategi om kundnära, effektiv och hållbar förvaltning, och ett fastighetsbestånd med kvaliteter som skapar värde för kunderna. Corems lång siktiga mål är ett NKI om 75. Kundnöjdheten mäts i Nöjd-kund-index (NKI) genom en kundundersökningsenkät som genomförs minst vartannat år. Enkätens data- insamling och övergripande analys genomförs av extern part, och följs upp med interna analy- ser och åtgärdsplaner på enhetsnivå. MÅL OCH UTFALL Senaste fullständiga mätning genomfördes 2024. Mätningen besvarades av drygt 900 hyres- gäster. Resultatet visade en ökning av NKI inom samtliga regioner och frågeområden, och ett totalt NKI om 75 (72) på en skala 1–100, vilket tangerar Corems långsiktiga mål. Nästa kundundersökning kommer att genomföras under våren 2026. Hållbarhetsnot 3 Affärsetik och antikorruption 205-3 ANTAL FALL AV KORRUPTION OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER, 2-6 BESKRIVNING AV BOLAGETS LEVERANTÖRSKEDJA STYRNING Corems arbete med affärsetik och antikorrup- tion utgår från bolagets policyer, inklusive håll- barhetspolicyn med dess affärsetiska riktlinjer. Policyer är sammanfattade, tillsammans med bolagets värderingar, i bolagets uppförandekod i syfte att agera stöd och vägledning i den dagliga verksamheten. Samtliga medarbetare, ledning och styrelse utbildas i affärsetik och Corems uppförandekod. Samtliga policyer, uppförandekod och affärs- etiska riktlinjer finns också tillgängliga på Corems intranät tillsammans med mer detaljerade rikt- linjer kring inköps- och upphandlingsrutiner. Kravställningen på leverantörer sker genom Corems uppförandekod för leverantörer, vilken biläggs avtal och som leverantörer ska signera och följa. Uppförandekoden finns även på Corems hemsida. Uppförande koden specificerar bland annat att affärer görs på affärsmässiga grunder och med transparens och konkurrens- frihet i affärsrelationer, att tjänster och produkter väljs med miljöhänsyn, samt att leverantörsledet inte kränker arbets tagares rättigheter eller mänskliga rättigheter. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Arbetet mot korruption och mutor leds av Corems bolagsledning, med juridik, hållbarhet, risk och HR som drivande stödfunktioner i olika delar. Syftet är att säkerställa att alla medarbe- tare har god kunskap om Corems krav och förväntningar på hur representanter för bolaget ska agera och att motsvarande krav ställs på Corems affärspartners. Samtliga medarbetare genomgår ett introduktions program där utbildning av affärs- etiska riktlinjer och gällande policyer utgör en del. Medarbetare förväntas därefter genomgå regelbunden utbildning i affärsetik med en frekvens om vartannat år, och har medarbetar- ansvar avseende policyer och uppförandekod. Närmaste chef ansvarar för att medarbetare genomför beslutad utbildning. Genomförande följs upp av HR-funktionen. Eventuella misstankar om korruption eller andra oegentligheter kan rapporteras genom Corems visselblåsarfunktion. Alla som berörs av bolagets verksamhet; såsom anställda, leveran- törer och kunder har möjlighet att rapportera missförhållanden anonymt genom funktionen vilken finns på www.corem.slalarm.se. Funktio- nen är extern, och inkomna rapporter mottas av extern part där det först verifieras att de berör Corems verksamhet, och därefter utreds. AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar Corems egna verksam- het. Arbetet mot korruption och andra oegent- ligheter omfattar även Corems leverantörsled. REDOVISNINGSPRINCIP Eventuella rapporter i visselblåsarfunktionen sammanställs av extern part och mottas av compliance officer-funktionen. Utfall av intern utbildning i affärsetik sammanställs av HR. Hållbarhetsgranskning av leverantörskedjan görs genom verktyget FIHL och följs upp av håll- barhetsfunktionen genom skrivbordsrevision. MÅL OCH UTFALL Det övergripande målet är att korruption, oetiskt agerande eller brott mot mänskliga rättigheter inte ska förekomma, och att oegentligheter i förekommande fall rapporteras så att det kan hanteras och förbättrande åtgärder genomföras. Målet för en ansvarsfull verksamhet innefattar såväl den egna verksam heten som leverantörer. Den egna verksamheten Corems mål är att samtliga medarbetare genom- går utbildning i affärsetik som del i introduktion vid nyanställning och därefter vartannat år. Vid utgången av 2025 hade 98% procent av med arbetarna utfört utbildningen inom den specificerade frekvensen. Inga visselblåsningar eller rapporter avseende misstänkt korruption, brott mot mänskliga rättigheter eller andra oegentligheter inkom under året. 2025 2024 2023 Utbildning i antikorruption och uppförandekod, % 98 96 100 Rapport om misstänkt korruption 0 2 0 ===== SIDA 116 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 116 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Leverantörsledet Det långsiktiga målet är en leverantörsbas där samtliga nya leverantörer genomgår en leverantörs bedömning innan avtalstecknande, att tecknade leverantörsavtal innefattar Corems uppförandekod för leverantörer, samt att leve- rantörer inom branscher klassade som hög risk därutöver genomgår en fördjupad hållbarhets- granskning. Hållbarhetsfunktionen ansvarar för att genomföra fördjupade hållbarhetsgranskningar samt uppföljningar gentemot leverantörer. Granskningen sker via ett webbaserat verktyg för självskattning och leverantörsbedömning, FIHL, vilket har utvecklats tillsammans med andra fastighetsbolag i syfte att skapa en branschgemensam metod för uppföljning av hållbarhetsaspekter i leverantörskedjan. För 2024 och 2025 genomfördes en gransk- ning av leverantörer verksamma inom segmenten drift, förvaltning, material och entreprenad- arbeten, vilka är branscher som klassats som hög risk. Bedömningen utfördes genom själv- skattningsformulär. Enkäten omfattar leverantö- rernas arbete gällande områdena affärsetik och styrning, arbetsmiljö och villkor samt miljö. Leverantörsgranskning FIHL 2024–2025¹) Leverantörer med hållbarhetspolicy, % 70 Leverantörer med antikorruptionspolicy, % 64 Leverantörer som har uppförande- kod för sina leverantörer, % 59 Leverantörer med certifiering för arbetsmiljö eller arbetsmiljöpolicy, % 95 Leverantörer med certifiering för miljö eller miljöpolicy, % 95 1) Andelen är baserad på genomförd leverantörsgranskning för 2024 och 2025. Granskningen omfattade leverantörer verksamma inom branscher bedömda som hög risk. En leverantörsgranskning är giltig i tre år. Enkätsvaren följs upp på en övergripande nivå. Eventuella avvikelser från angivna krav i Corems uppförandekod för leverantörer analyseras i detalj. Bedöms avvikelsen vara betydande kontaktas leverantören för vidare dialog kring åtgärdsplaner. I det närmaste samtliga respondenter inom de valda branscherna uppger att de idag arbetar systematiskt med såväl arbetsmiljö som miljö. Utfallet visar också att en majoritet av leveran- törerna själva använder uppförandekoder i sina inköp av tjänster, vilket är en viktig del i att skapa en hållbar leverantörskedja. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att arbeta för en hållbar ekonomisk tillväxt med marknadsmässiga villkor för anställda och krav på efterlevnad av Corems uppförandekod för leverantörer bidrar Corem till mål nummer 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, samt mål 16, Fredliga och inkluderande samhällen. ===== SIDA 117 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 117 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastighetsbranschen står för en stor del av de utsläpp som genereras och i förlängningen påverkar klimatet. För att bidra till en minskad klimatpåverkan ska Corems fastigheter förvaltas ansvarsfullt, resurseffektivt och med en genom- gående miljöhänsyn. FOKUSOMRÅDEN OCH LÅNGSIKTIGA MÅL ■ Verksamheten ska ha nettonoll utsläpp i hela värdekedjan 2035, se not 5. ■ Energianvändningen ska kontinuerligt effekti- viseras och till 2030 högst vara 65 kWh/kvm. ■ Energi som används i Corems verksamhet ska vara förnybar eller fossilfri, se not 4. ■ Resurseffektiviteten ska öka i såväl drift som förvaltning och projektverksamhet. Utsläppen ska successivt minska i alla led, se not 5. COREMS KLIMATSTRATEGI Corems klimatstrategi inne fattar att: ■ Förädla och förvalta fastigheterna i syfte att begränsa framtida rivning och nybyggnation. ■ Systematiskt arbeta med återbruk, material- val och avfallshantering inom byggprojekt. ■ Fokusera på energieffektivisering över hela fastighetsbeståndet. ■ Endast använda fossilfri fastighetsenergi. ■ Tillskapa energi i egen produktion där det finns förutsättningar. ■ Miljöcertifiera byggnader. ■ Använda hållbara produkter och material. FÄRDPLAN FÖR KLIMATET Corems långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll utsläpp till år 2035 och därefter fortsätta arbetet för att till år 2040 ha reducerat utsläppen med totalt 90 procent. Målet har brutits ner i en färdplan som utgör verksamhetens plan för att arbeta metodiskt och successivt minska utsläpp, samt tydliggöra vilka områden som har störst klimatpåverkan. Klimatfärd planen är nedbruten i målsatta aktiviteter för verksamhetens olika delar. Relevanta bolagsövergripande mål är inkluderade i affärsplanen. För att säkerställa att arbetet för ett minskat klimatavtryck är i linje med klimatforskningen förband sig Corem 2023 till Science Based Target initiative (SBTi) för små- och medelstora företag. Corem avser framöver att ansluta sig till SBTi:s nya standard för bygg- och fastighets- branschen. Corem rapporterar växthusgasutsläpp enligt Green House Gas Protocol scope 1, 2 och 3. Den största utmaningen finns i scope 3, indirekta utsläpp uppströms, då det dels endast kan påverkas indirekt och dels kräver förfinad mätning. Corem arbetar med olika verktyg och arbetssätt för att kartlägga, öka träffsäkerhet i mätning, och begränsa dessa utsläpp. Vid nybyggnation används livscykel analys som ett viktigt verktyg för att förstå och påverka klimatbelastningen. Vid renoveringar och lokalanpassningar i befint- liga byggnader arbetar Corem enligt en bolags- gemensam metodik för ökad klimat hänsyn i projektverksamheten. Klimatrelaterade faktorer beaktas i investeringsbeslut i syfte att säker- ställa att miljö- och klimatrelaterade faktorer vägs in redan i beslutsskedet. Fastighets- beståndets prestanda ur klimathänseende följs upp och bedöms kontinuerligt. Genom att kombinera specialistkompetens i förvaltningen med att övergripande följa utvecklingen inom hållbarhets området och de områden som har särskilt stor inverkan på Corems klimatpåverkan, såsom energieffektivitet, avfall, resurseffektivitet, hållbara materialval och produkter samt klimat- relaterade risker och möjligheter, skapas ett långsiktigt helhetsstänk som utgör grunden för Corems klimatarbete. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att följa klimatstrategin och färdplanen mot nettonoll utsläpp av växthusgaser bidrar Corem till mål nummer 6, Rent vatten och sanitet för alla 7, Hållbar energi för alla, mål 12, Hållbar konsumtion och produktion, och mål 13, Bekämpa klimatförändringar. Minskad klimat- och miljöpåverkan COREMS KLIMATMÅL OCH FÄRDPLAN MOT NETTONOLL UTSLÄPP 2035 Långsiktigt mål¹) Utfall 2025 Mål 2025 Mål 2030 Mål 2035 Mål 2040 Successivt sänka den genomsnittliga energi användningen, kWh/kvm 74 75 65 65 60 Endast använda fossilfri fastighetsenergi, % 96 100 100 100 100 Öka andelen gröna intäkter²), % 20 25 50 75 90 Reducera klimatutsläpp från byggnation, per kvm, % 53 20 50 80 90 Reducera klimatutsläpp från avfall inom förvaltning och projekt³), % – – 50 75 90 Reducera klimatpåverkan från inköpta varor och tjänster, % 48 – 50 80 80 1) Mäts mot basår 2021. 2) Intäkter från hyresavtal med grön bilaga. 3) Utsläpp från avfall mäts mot basår 2025. ===== SIDA 118 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 118 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Klimatrapport enligt TCFD Corem rapporterar klimatrelaterade risker och möjligheter enligt rekommendationerna i Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD:s) ramverk. Ambitionen är att följa rekom- mendationerna i största möjliga utsträckning och utveckla rapporteringen löpande. Rappor- ten kompletterar årsredovisningens Riskavsnitt på sidorna 49–53. STYRNING OCH STRATEGI Styrning och hantering av klimatrelaterade risker är inte grerad i bolagets övergripande styrning och processer, vilka beskrivs i Bolags styrnings rapport sidorna 56–67. Klimatrisk processen omfattar direkt verksamhet, uppströms och nedströms, med kort, medellång och lång tidshorisont. SCENARIOANALYS I enlighet med TCFD:s rekommendationer delas klimatrelaterade risker in i två huvudkategorier: omställningsrisker och fysiska risker. Fysiska risker kan vidare vara akuta eller bestående. Riskerna har identifierats och analyserats med hjälp av olika klimatscenarier. Klimatscenarioanalys illustrerar den framtida påverkan ett förändrat klimat kan ha på verksam- heten. Analys och identifiering av relevanta klimatrelaterade risker och möjligheter baseras på data från FN:s klimatpanel IPCC:s (Intergovern mental Panel on Climate Change) scenarion Representative Concentration Pathways (RCP) RCP2.6 och RCP8.5, vilka är accepterade och de vanligast använda scenari- erna för syftet. Det är två väldigt olika, eventuellt extrema, scenarier, båda med tidshorisonten år 2050. RCP 2.6 (<2°C) representerar ett scenario i linje med Paris avtalet och RCP 8.5 (>4 °C) representerar ett scenario i linje med business-as-usual/extremscenario. I ett scenario där samhället bestämmer sig för att kraftigt styra mot minskade koldioxidutsläpp där temperatur- höjning kan motverkas, är förändrade styrmedel och regelverk de största faktorerna. I ett scenario av fortsatt höga utsläpp och temperaturhöjning som följd, väntas istället fysiska risker få störst påverkan på verksamheten. FYSISKA RISKER OCH RISKHANTERING Corem genomför klimatrisk- och sårbarhets- analys på fastighetsnivå i enlighet med kriteri- erna i EU:s taxonomiförordning. Analysen utgår från information om historiska vädermönster och framtida klimatscenarier, lokala sårbarhets- data och klimatpåverkan. Sårbarhetsbedöm- ningen utgår från byggnadens tekniska förut- sättningar att klara riskscenarios. Övergripande analyser av fastighetsbeståndet görs löpande sett till områden och individuella fastigheter, som del i det årliga riskarbetet inom förvaltning, som faktor i fastighetsvärdering samt i samband med miljöcertifiering av befintliga fastigheter. OMSTÄLLNINGSRISKER OCH RISKHANTERING Hanteringen av omställningsrisker är en del av affärsstrategin och i syfte att arbeta proaktivt har en klimatfärdplan arbetats fram, vars lång- siktiga mål pekar ut riktningen och styr arbetet med att minska riskerna. MÖJLIGHETER En omställning till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser innebär framförallt möjligheter. Åtgärder såsom övergång till förnybar energi, miljöcertifiering av byggnader samt fortsatt arbete med energieffektivisering och minskad klimatpåverkan vid ombyggnationer bedöms ha en positiv effekt både på driftskostnader och på de utsläpp av växthusgaser som verksamheten genererar. Med ökad andel energieffektiva och klimatanpassade byggnader i portföljen ökar också förtroendet för Corems verksamhet och möjligheten att attrahera investerare. TCFD-TABELL ÖVER KLIMATRISKER, -MÖJLIGHETER OCH PÅVERKAN OMSTÄLLNINGSRISK Klimatscenario RCP 2.6 (<2 °C) Exempel på påverkan och möjligheter Regulatoriska risker Skärpta regulatoriska krav samt ökade kostnader och skatter avseende energi, utsläpp och byggnadstekniska normer. Förändrade regelverk kan medföra ökade resurs- och omställningskostnader. Höjda skatter eller avgifter kopplat till energi eller koldioxidutsläpp skulle direkt påverka Corems driftkostnad. Förändrad lagstiftning kan även främja investeringar i klimatomställning, ökad andel egenproducerad energi och ökad användning av förnybar energi. vilket kan resultera i lägre energianvändning och reducerade koldioxidutsläpp. Marknadsrisker Ökade kostnader för energi och råvaror vid konjuktur svängningar, världs händelser, ränte- förändringar och tillgång på råvaror och kapital. Höjda råvarupriser och minskat utbud av hållbara produkter. Minskad efterfrågan och begränsad tillgång på kapital för fastigheter med låg energi- och klimatprestanda. Fastigheternas marknadsvärde och vakansgrad kan påverkas både positivt och negativt beroende på byggnadens prestanda. FYSISKA RISKER Klimatscenario RCP 8.5 (>4 °C) Exempel på påverkan och möjligheter Akut risk Skador på fastigheter till följd av extrema väder förhållanden såsom skyfall, översväm- ningar, marksättningar och erosion. Återkommande kostnader för reparation av skador på fastigheter. Proaktiv förvaltning och klimatanpassning av fastigheter kan reducera risken för påverkan av extremväder. Systematisk risk Ökat energibehov, i första hand kyla till följd av långvariga högre temperaturer. Långvariga perioder med högre temperatur eller stora växlingar i utetemperatur ställer högre krav på ett väl fungerande inneklimat. Fastigheter blir permanent påverkade till följd av stigande vattennivåer i hav och vattendrag. Detta kan, i särskilt utsatta områden, påverka fastigheternas marknadsvärde och finns med som en parameter vid värdering av tillgångar. ===== SIDA 119 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 119 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 4 Energianvändning 302-1 ENERGIANVÄNDNING INOM VERKSAMHETEN CRE1 ENERGIINTENSITET I BYGGNADER CRE2 VATTENINTENSITET I BYGGNADER STYRNING Corems styrning i energifrågor utgår från hållbarhetspolicyn, hållbarhetsmål och energi- strategin. Energistrategin är en långsiktig plan med valda verktyg för att minska energianvänd- ningen samt använda de mest hållbara energi- slagen. Krav vid nyproduktion av byggnader är att energianvändningen ska motsvara energi- klass B eller bättre. El som köps in kommer från förnybara eller fossilfria källor (sol, vind- och vattenkraft), och Corem ställer krav på energi-leverantörerna om förnybar eller klimat- kompenserad fjärrvärme, fjärrkyla och gas. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems lokala affärsenheter ansvarar för driften av fastigheterna, vilket inkluderar energi- och vattenanvändning, energiuppföljning samt att nå uppsatta mål. Det är driftcheferna för respektive affärsenhet som ansvarar för det operativa arbetet. Till stöd finns en central teknikorganisation med teknisk chef, specialister och system ansvariga för energi- och driftsystem. Teknikorganisationen ansvarar även för strategisk planering av energiförsörj- ning och teknik i fastighetsbeståndet som helhet, underlag för större energiprojekt och projekteringsanvisningar. I projektfastigheter ansvarar projektchefer och förvaltare för energi användning och uppföljning. Energi- och vattenanvändningen följs upp månadsvis på fastighetsnivå. Mätvärden samlas in, bearbetas och analyseras i Corems energiuppföljningssystem. AVGRÄNSNING Energianvändningen i en byggnad består av fastighetsenergi, vilket avser den energi som relaterar till en byggnads behov, samt hyres- gästernas energianvändning för sin egen verk- samhet. Fastighetsenergin kan fastighetsägaren påverka genom val av teknik, styrning av energi- användningen och genom byggnadens klimatskal. Verksamhetsenergin kan hyres- gästen påverka, beroende på verksamhetens art, hur de agerar och exempelvis inneklimat. Rapporteringen av faktisk använd energi omfattar fastighetsenergin i hela beståndet, förutom de fastigheter som är klassade som projektfastigheter eller där hyresgästen själv råder över fastighetsenergin. Corem avyttrade under 2025 fastigheter med uthyrbar area om cirka 226 tkvm. Avyttrade fastigheter inkluderas i rapporteringen under den tid av året de ägts. Hyresgästernas användning av energi för den egna verksamheten ingår heller inte i beräk- ningen av Corems energiprestanda, då den inte är en del av fastighetsenergin. Information om hyresgästernas energianvändning inkluderas dock i beräkning av indirekt klimatpåverkan i scope 3. Rapportering av vattenförbrukning och vattenintensitet innefattar det vatten som används i driften av byggnader. REDOVISNINGSPRINCIP Energianvändning redovisas som faktiskt använd energi medan energiprestandan baseras på normalårskorrigerade värden. Energi prestandan anges i kWh per kvm Atemp. Vattenanvändningen är faktiskt avlästa värden och vattenintensiteten baseras på lokal yta Atemp. MÅL OCH UTFALL Corems långsiktiga energimål innebär att all inköpt energi ska vara förnybar eller fossilfri och att den genomsnittliga energianvändningen ska understiga 65 kWh per kvm år 2030 (energi- prestanda uttryckt i faktisk energianvändning, ej primärenergital). Utfallet för 2025 visar en minskning av den totala energianvändningen med 11 procent till 171,9 GWh (193,2). Energiprestandan förbättra- des också avsevärt och uppgick till för året en genomsnittlig energi användning om 74,2 kWh per kvm Atemp (80,6). Utfallet är framförallt en följd av strategiska investeringar i energiprojekt som färdigställts under 2025. Under 2024 implementerades ett nytt energi- uppföljningssystem. Systembytet har medfört att mätning har utvecklats och ökat i detaljgrad. Corem har fortsatt stort fokus på energioptime- ring och effektivisering. Hyresgästerna visar ett stort intresse för att spara energi och den ökade hyresgästdialogen har lett till gemensamt juste- rade driftstider som bättre stämmer överens med användandet av lokalerna. Trenden är stabil vad gäller andelen total förnybar energi, inköpt och egenproducerad, som uppgick till 96 procent (96). Mängden egen- producerad el i solcellsanläggningar uppgick till 2 229 MWh (2 247). INKÖPT OCH PRODUCERAD ENERGI SAMT VATTENFÖRBRUKNING I VERKSAMHETEN EXKL. PROJEKTFASTIGHETER 1) 2025 2024 2023 2022 2021 Energi uppvärmning (fjärrvärme, olja, gas), GWh 110,5 121,4 133,3 145,1 198,1 El, GWh 52,0 59,8 64,9 79,2 82,8 Fjärrkyla, GWh 9,4 11,9 11,5 13,1 19,0 Energianvändning totalt, GWh 171,9 193,2 209,7 237,4 299,9 Andel förnybar energi av total inköpt energi, % 96 96 93 93 92 Energiprestanda kWh/kvm Atemp 74,2 80,6 78,7 77,7 86,5 Egenproducerad el, solcellsanläggningar, MWh 2 229 2 247 2 292 2 036 1 246 Vattenanvändning i byggnader, m3 497 453 522 563 511 330 421 360 674 313 Vattenintensitet, m3/ kvm Atemp 0,21 0,22 0,17 0,12 0,25 1) Förändringen mellan åren förklaras av försäljning/förvärv av fastigheter, genomförda energieffektiviseringar, väder, samt ökad noggrannhet avseende uppmätt verksamhetsenergi. ENERGIKLASS, ANTAL BYGGNADER Energiklass 2024-12-31 Energiklass 2025-12-31 0 20 40 60 80 100 GFEDCBA ===== SIDA 120 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 120 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 5 Klimatbokslut 305-1 – 305-3 DIREKTA, INDIREKTA OCH ÖVRIGA INDIREKTA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER CRE3 UTSLÄPPSINTENSITET I BYGGNADER STYRNING Corems styrning för att minska klimatpåverkan utgår från bolagets hållbarhetsmål och klimatfärd plan. Färdplanen utgör Corems över- gripande strategi för att minska utsläppen och nå det långsiktiga målet, med mål på kort och medellång sikt. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Alla organisatoriska delar av verksamheten ansvarar för att minska sina utsläpp. Ansvar för arbetet att minska utsläpp från energianvänd- ning, scope 2, ligger lokalt på affärsenheterna genom driftorganisationen. Utsläpp kopplat till scope 3 har kartlagts sedan 2021. Uppföljning av utsläpp sker årligen i samband med hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsfunk- tionen ansvarar för uppföljning och framtagande av klimatbokslut tillsammans med nyckelperso- ner inom verksamheten. AVGRÄNSNING Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1, 2 och 3. Rapporteringen omfattar samtliga utsläppskategorier inom organisationen samt de utsläppskategorier utom organisationen som är mest väsentliga utifrån storlek och möjlighet att påverka. Corem följer den rekommendation som organisationen Fastighetsägarna har tagit fram för redovisning av scope 3 för fastighetsbranschen. REDOVISNINGSPRINCIP Corem redovisar utsläppen enligt Green House Gas protocol scope 1, 2 och 3. För utsläppsberäkningar har finansiell kontroll använts. Corem använder ett uppfölj- ningssystem från systemleverantören Position Green för beräkningar av klimatdata. Utsläppen i scope 1 och 2, samt utsläpp som rör tjänste- resor och hyresgästavfall i scope 3, beräknas baserat på faktisk data, varefter utsläppen beräknas med de emissionsfaktorer som systemleverantören Position Green tillhanda - håller, se emissionsfaktorer sidorna 122–124. I de fall det är tillämpbart redovisas utsläpp med både så kallad market based och location based metod. Även utsläpp i scope 3 har beräknats i Position Green för kategorierna inom energi, avfall och resor. Övriga kategorier i scope 3 beräknas separat. Utsläpp i scope 3 som relaterar till nyproduktions projekt är beräknade enligt lagen om klimatdeklaration. Klimatpåverkan från bygg projekt och lokalanpassningar beräknas i första hand utifrån faktisk data. När sådan saknas används schablonvärden baserade på projektets yta alternativt spendbaserat i de fall projektyta saknar relevans. Övriga investerings- projekt såsom underhålls- och energiprojekt är baserade på investerad krona. Utsläpp från byggprojekt redovisas i sin helhet det år projekt slutförs. Gentemot referensåret 2021 har metod och schabloner som används för att beräkna utsläpp relaterade till byggprojekt uppdaterats, för att bättre spegla verklig påverkan i de mindre projekten. Ändringen har baserats på faktiska klimatberäkningar som genomförts inom projektkategorin. Utsläppsberäkningar som relaterar till löpande underhållsprojekt och övriga inköp baseras på spenddata och schabloner från Upphandlingsmyndigheten. Pendlingsresor schablonberäknas baserat på enkät. Verksamhetsel beräknas utifrån faktisk användning i de fall Corem köper in el till hyres- gästens verksamhet. Övrig hyresgästel beräk- nas utifrån schabloner baserade på lokaltyp och yta. Dessa schabloner är framtagna av Energi- myndigheten. Verksamhetselens ursprung är beräknat med emissions faktorn för nordisk residualmix utom i de fall hyresgästerna tecknat ett grönt hyres- avtal eller köper el via Corem och ett förnybart ursprung därmed kan säkerställas. Målsättning för kommande års klimatbokslut är att förfina indata även i scope 3 och minska användandet av generella schabloner till förmån för faktisk data. MÅL OCH UTFALL Corems övergripande klimatmål är att nå netto- noll utsläpp i värdekedjan år 2035. För att nå dit har mål på kort och medellång sikt satts. Sedan det övergripande målet fastställdes har den totala utsläppsintensiteten i scope 1, 2 och 3 minskat till 9,5 kg CO2e per uthyrbar kvadrat- meter år 2025. Klimatpåverkan inom den egna organisatio- nen, scope 1, är liten i förhållande till helheten då uppvärmning med egen värmepanna endast förekommer i enstaka fall, och antalet service- fordon är begränsat. Corem påverkar de indirekta utsläppen till följd av energianvändning i scope 2 genom energi effektivisering och ökad andel förnybar eller fossilfri energi. Ett målinriktat arbete i kombination med den mindre fastighets- portföljen har medfört en minskning av utsläpp i scope 2. I de fall Corems energileverantörer inte kan erbjuda fjärrvärme baserat på förnybara bränslen köps klimat kompenserad fjärrvärme. Den största mängden utsläpp är hänförlig till verksamheten som sker i scope 3. I scope 3 uppströms återfinns byggprojekt och inköp av varor och tjänster, men även utsläpp inom den egna organisationen kopplat till resor. I scope 3 nedströms redovisas de utsläpp som uppstår när hyresgäster använder Corems lokaler, såsom hyresgästernas verksamhetsel och avfall. 2025 uppdaterade Energimyndigheten schablonen för elanvändning i kontorslokaler. Detta har medfört en kraftig sänkning av utsläppen i scope 3, kategori 13. Under de senaste åren har utsläpp från bygg- projekt haft en minskande trend. Det beror dels på minskad investeringsvolym, dels på en förbättring av indata med en övergång till beräk- ning baserat på faktisk data. För 2025 har redovisade utsläpp från bygg- projekt minskat med 53 procent sedan 2021. Ett nyproduktionsprojekt avslutades under året. Corem arbetar metodiskt för ökad klimathänsyn i projekt där klimatberäkning är en del av det arbetet. Den relativa minskningen av utsläppen mäts främst genom nyckeltalen Utsläppsintensi- tet byggprojekt per kvm och Utsläppsintensitet byggprojekt per investerad krona. Utsläppen från byggnationer förväntas även framgent att minska succesivt i takt med att indata förfinas ytterligare och att beräkningsmetoderna utvecklas. Utfallet påverkas också positivt genom faktiska utsläppsminskningar i projekt- verksamheten till följd av ett mer cirkulärt material flöde i form av materialkrav, återbruk och effektiv avfallshantering. ===== SIDA 121 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 121 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI 305-1 – 305-3 DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP Ton CO2-ekvivalent 2025 2024 2023 SCOPE 1 300 171 473 Uppvärmning 0¹) 0 7 Egna driftbilar 64 76 95 Köldmedier 236 94 371 SCOPE 2, Market based 3 113 3 435 4 081 SCOPE 2, Location based 5 312 5 966 10 790 Uppvärmning (Market based) 3 112 3 434 4 081 Uppvärmning (Location based) 5 039 5 565 9 771 Fjärrkyla (Market based) 0 0 0 Fjärrkyla (Location based) 0 0 0 El (Market based) 0 0 0 El (Location based) 273 401 1 019 El från driftbilar 1 1 0 SCOPE 3, Uppströms 14 482 21 956 34 211 Kategori 1: Inköpta varor och tjänster Löpande underhåll 1 091 1 008 1 424 Kategori 2: Kapitalvaror Byggprojekt nyproduktion 484 766 6 905 Byggprojekt renovering, hyresgästanpassning 5 919 13 234 17 293 Energi- och installationsprojekt 980 792 1 397 Övriga inköp 4 342 4 245 5 585 Kategori 3 : Produktion och distribution av bränslen (i scope 1 och 2) 1 290 1 501 1 139 Kategori 6: Tjänsteresor (inkl. förmånsbilar) 126 150 135 Kategori 7: Pendlingsresor 250 260 334 SCOPE 3, Nedströms 2 617 25 619 28 511 Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar Hyresgästernas energianvändning 2 5802) 25 457 26 502 Avfall från hyresgäster 37 162 2 009 Summa totala utsläpp (scope 1, 2 och 3), Market based 20 513 51 180 67 276 Summa totala utsläpp (scope 1, 2 och 3), Location based 22 712 53 711 73 975 Energileverantörers klimatkompensation –1 935 –2 361 –5 690 1) Ingår från 2024 i Scope 2, Uppvärmning 2) Schablon från Energimyndigheten avseende användning av verksamhetsel i kontorsytor har uppdaterats 2025. CRE3 Växthusgasutsläppsintensitet i byggnader 2025 2024 2023 Utsläppsintensitet scope 1 och 2, kg CO2e per uthyrbar kvm 1,6 1,6 1,9 Utsläppsintensitet scope 1, 2 och 3, kg CO2e per uthyrbar kvm 9,5 22,6 27,7 Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per kvm, kg CO2e per kvm 84,1 108,5 128,3 Utsläppsintensitet byggprojekt, nyproduktion och renovering, per investerad kr, kg CO2e per kr 0,011 0,010 0,019 UTSLÄPPSINTENSITET SCOPE 1, 2 OCH 3, kg CO2e/kvm 0 10 20 30 40 50 20252024202320222021 UTSLÄPPSPOSTER GRUPPERAT PER AKTIVITET, ton CO2e Byggnation 7 383 ton CO2e Övriga inköp 4 342 ton CO2e Energi (el, värme, kyla) 4 403 ton CO2e Hyresgästel 2 617 ton CO2e Drift och löpande underhåll 1 391 ton CO2e Resor 376 ton CO2e UTSLÄPPSINTENSITET BYGGPROJEKT, NYPRODUKTION OCH RENOVERING, kg CO2e/kvm 0 40 80 120 160 200 20252024202320222021 ===== SIDA 122 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 122 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt FÖRKLARING UTSLÄPPSNOTER Scope Aktivitet/Kategori Datakälla/systemstöd Emissionsfaktor Källa SCOPE 1 Förbrukning av olja/gas i fastigheter Mestro Olja: 285 g CO2e/kWh Biogas: 23 g CO2e/kWh DEFRA (2025) DEFRA (2025) Egna driftbilar Uppgift om inköpt fordonsbränsle, Autoplan Bensin standard: 2 069 g CO2e/l Diesel standard: 2 571 g CO2e/l Biogas: 2,02 g CO2e/l Etanol E85: 470 g CO2e/l Diesel medelstor bil: 172 g CO2e/km El genomsnittlig skåpbil: 0 g CO2e/km DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) Drivkraft Sverige Beräkningsfaktorer (2025) & Energimyndigheten Drivmedel (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) Köldmedia Utsläpp av köldmedia hämtas från respektive fastighets köldmediarapport, GreenView R134a: 1 430 kg CO2e/kg R407C: 1 774 kg CO2e/kg R410A: 2 088 kg CO2e/kg R404A: 3 922 kg CO2e/kg Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) Naturvårdsverket (2022) SCOPE 2 El från service- och driftbilar El, market based: 85.5 g CO2e/kWh El, location based: 5.05 g CO2e/kWh IEA (2025) IEA (2025) Elanvändning avseende samtliga fastigheters drift Faktisk förbrukning, Mestro El, market based Sverige: 85,5 g CO2e/kWh, för den el som inte omfattas av Energiattributcertifikat (EAC) El, market based Danmark: 422 g CO2e/kWh El, location based Sverige: 5,05 g CO2e/kWh El, location based Danmark: 51,2 g CO2e/kWh AIB (2025) AIB (2025) AIB (2025) AIB (2025) Användning av fjärrvärme Faktisk förbrukning, Mestro Fjärrvärme, market based Sverige, för respektive fjärrvärmenät se www.energiforetagen.se Fjärrvärme, location based Sverige: 49,6 g CO2e/kWh Fjärrvärme, location based Danmark: 40 g CO2e/kWh Energiföretagen (2025), Fjärrvärmens lokala miljövärden Energiföretagen (2025) CTR, HOFOR and VEKS (2025) Användning av fjärrkyla Faktisk förbrukning, Mestro Fjärrkyla, location based Sverige: 0 g CO2e/kWh Fjärrkyla, location based Danmark: 0 g CO2e/kWh Energiföretagen (2025) DEFRA (2025) SCOPE 3, uppströms Byggprojekt För nybyggnation, ombyggnation, renovering, hyresgäst anpassning, energi- och installationsprojekt har tre tillvägagångssätt tillämpats för beräkning: • Klimatberäkning, faktisk mängd och material • Beräkning baserad på byggd kvadratmeter (BTA alt.LOA • Beräkning baserad på kostnad Nybyggnation (Referensvärde för utökad systemgräns för byggskedet 2027): 383 kg CO2e/kvm BTA Renovering, hyresgästanpassningar – stomkomplettering, installationer, interiörer: 107 kg CO2e/kvm BTA Byggentreprenader: 7,17 g CO2e/SEK Markentreprenader: 12,81 g CO2eSEK Energiprojekt och tekniska installationer: 4,57 g CO2e/ SEK (hantverk, snickeri och byggnadsinstallationer) Solcellsmoduler: 107,88 g CO2e/SEK Arkitekter, tekniska- samt natur- och miljökonsulter, 6,28 g CO2e/SEK Boverket, v.3 2023. Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av kontorsbyggnader. Boverket, v.3 2023. Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Kontor byggdel 6, 7, 8. Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) ===== SIDA 123 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 123 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Scope Aktivitet/Kategori Datakälla/systemstöd Emissionsfaktor Källa SCOPE 3, uppströms Löpande underhåll Baseras på Corems kostnad för olika aktiviteter och åtgärder inom löpande underhåll, Rillion. Olika spendfaktorer (kg CO2e/mkr) används för beräkning av klimat påverkan. Entreprenader & Tekniska konsulter: 7,17 g CO2e/SEK Installation av elledningar och armatur: 4,57 g CO2e/SEK Fönster och dörrar: 4,57 g CO2e/SEK Hisservice: 4,57 g CO2e/SEK Markarbeten och geoteknik: 2,95 g CO2e/SEK Målning: 4,57 g CO2e/SEK Reparationer, underhåll och service: 6,58 g CO2e/SEK Rivning: 5,99 g CO2e/SEK Takläggningsarbete: 4,57 g CO2e/SEK Värme- och kylpumpar och värmeväxlare: 6,9 g CO2e/SEK Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2022) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Upphandlingsmyndigheten, Miljöspendanalys (2024) Produktion och distribution av fordons- och energibränslen i scope 1 och 2 Faktisk förbrukning, Mestro Diesel standard: 611 g CO2e/liter Bensin standard: 580,94 g CO2e/liter Biogas: 0,34 g CO2e/liter Etanol E85: 606 g CO2e/liter Diesel medelstor bil: 41,03 g CO2e/km El skåpbil: 24,21 g CO2e/km Elbil: 14 g CO2e/kWh El Sverige: 14 g CO2e/kWh El Danmark: 33,7 g CO2e/kWh Fjärrvärme Sverige: 5,7 g CO2e/kWh Fjärrvärme Danmark: 35,2 g CO2/kWh Fjärrkyla Sverige: 5,7 g CO2e/kWh Fjärrkyla Danmark: 35,17 g CO2e/kWh DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) Drivkraft Sverige Beräkningsfaktorer (2025) & Energimyndigheten Drivmedel (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) IEA (2025) IEA (2025) IEA (2025) Energiföretagen (2025) DEFRA (2025) Energiföretagen (2025) DEFRA (2025) Tjänsteresor (tåg, flyg, hotell, tjänstebilar och privata bilar i tjänst) Miljörapport från SJ, körjournaler och reserapporter från BCD Travel samt BRA Okänt bränsle, genomsnittlig personbil: 167 g CO2e/km Bensin standard: 2 069 g CO2e/km Diesel standard: 2 571 g CO2e/km Etanol E85: 470 g g CO2e/km Elbil: 0,85 g CO2e/km Flyg: 76 g CO2e/km Tåg: 0,27 g CO2e/km Hotellnätter i Sverige 14,8 kg CO2e/rum/natt DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) Drivkraft Sverige Beräkningsfaktorer (2025) & Energimyndigheten Drivmedel (2025) AIB (2025) & Trafikverket Vägtrafikens utsläpp (2025) DEFRA (2025) Förberäknade utsläppsdata SJ Hotel Footprinting Tool (2024) Pendlingsresor Medarbetarenkäter pendlings resor Bensin personbil: 145 g CO2e/p.km Diesel personbil: 114 g CO2e/p.km Elbil genomsnittlig: 32,4 g CO2e/p.km Laddhybrid personbil 91,5 g CO2e/p.km Buss 86,6 g CO2e/p.km Båt 750 g CO2e/p.km Elcykel 0,04 g CO2/p.km Elsparkcykel 0,06 g CO2/km Pendeltåg 7,33 g CO2e/p.km Motorcykel 114 g CO2e/p.km Spårvagn 6,55 g CO2e/p.km Tunnelbana 6,02 g CO2e/p.km Tåg 4,51 g CO2e/p.km NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 DEFRA (2025) DEFRA (2025) NTMCalc.Advanced 4.0 Naturvårdverket (2021) AIB (2025), Bosch eBike system (2023) AIB (2025), LCA of the TIER Mobility VI e-Scooter (2022) NTMCalc.Advanced 4.0 DEFRA (2025) NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 NTMCalc.Advanced 4.0 ===== SIDA 124 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 124 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Scope Aktivitet/Kategori Datakälla/systemstöd Emissionsfaktor Källa Övriga inköp Baseras på Corems kostnad för olika inköp av varor och tjänster (som ej omfattas av övriga poster), Rillion. Olika spend faktorer (kg CO2e/mkr) används för beräkning av klimat påverkan. Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, 2022 Upphandlingsmyndigheten. Miljöspendanalys, 2024 SCOPE 3, nedströms Energianvändning avseende hyresgäst Faktisk förbrukning, Mestro Uppskattad verksamhetsel där ytschablon använts i de fall faktisk förbrukning saknas, Energimyndigheten Ursprungsgarantier (UG): 0 g CO2e/kWh El, location based Sverige: 5,05 g CO2e/kWh El, location based Danmark: 51,2 g CO2e/kWh Fjärrvärme, genomsnitt Sverige: 49,6 g CO2e/kWh Fjärrvärme, genomsnitt Danmark: 40 g CO2e/kWh Fjärrkyla, location based Sverige: 0 g CO2e/kWh Fjärrkyla, location based Danmark: 0 g CO2e/kWh Miljöpåverkan ursprungsgarantier (UG) Vind och Vatten AIB (2025) AIB (2025) Energiföretagen (2025) CTR, HOFOR and VEKS (2025) Energiföretagen (2025) DEFRA (2025) Avfall avseende hyres gäster Faktisk mängd, statistik från avfallsentreprenörer Plastförpackningar: 0,004686 kg CO2e/kg Glas: 0,004686 kg CO2e/kg Wellpapp, pappersförpackningar: 0,004686 kg CO2e/kg Returpapper: 0,004686 kg CO2e/kg Matavfall: 0,008983 kg CO2e/kg Metall: 0,001008 kg CO2e/kg Trä: 0,004686 kg CO2e/kg Övriga förpackningar: 0,004686 kg CO2e/kg Sekretessavfall: 0,004686 kg CO2e/kg Batterier: 0,004686 kg CO2e/kg Ljuskällor: 0,004686 kg CO2e/kg Elektronik: 0,004686 kg CO2e/kg Vitvaror: 0,004686 kg CO2e/kg Toner: 0,004686 kg CO2e/kg Farligt avfall: 0,004686 kg CO2e/kg Restavfall: 0,004686 kg CO2e/kg Blandat avfall: 0,004686 kg CO2e/kg Brännbart avfall: 0,004686 kg CO2e/kg DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) DEFRA (2025) ===== SIDA 125 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 125 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Corem ska utveckla attraktiva, hållbara och levande byggnader och områden. Tjänster och produkter ska vara hållbara, uppvisa hög miljö- prestanda och ge kunderna bästa möjliga förut- sättningar att bedriva och utveckla sina verk- samheter på ett miljömässigt ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt. Det inkluderar att aktivt verka för trygga utemiljöer, ökad tillgänglighet och mobilitet likväl som att främja biologisk mångfald i samband med fastighetsutveckling. Arbetet innefattar även att analysera och säkra verksamheten avseende klimatförändringar. FOKUSOMRÅDEN OCH LÅNGSIKTIGA MÅL ■ Corem ska utveckla hållbara fastigheter och levande områden, se not 6. ■ Corem ska miljöcertifiera byggnader och erbjuda hållbara tjänster till kunderna, se not 6. ■ Corem ska verka för att bevara och utveckla ekosystemtjänster i samband med fastighets- utveckling, se not 6. ■ Genomföra klimatrisk- och sårbarhetsanalyser. Hållbarhetsnot 6 Miljöcertifierade byggnader och gröna tillgångar CRE 8 ANDEL MILJÖCERTIFIERADE RESP ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER STYRNING Corems styrning av miljöcertifiering och energi- effektivitet utgår från beslutade hållbarhetsmål, Corems ramverk för grön finansiering samt taxonomi förordningen. Vilka byggnader som ska certifieras beslutas i hållbarhets rådet samt i Green Finance Committee. Corems gröna ramverk linjerar med EU:s taxonomiförordnings gränsvärden gällande energiprestanda. Gällande byggnader uppförda före den 31 december 2020 innebär kraven i taxonomins tekniska granskningskriterierna att: ■ byggnaden har klass A enligt energideklarations systemet, eller ■ byggnaden ligger inom de bästa 15 procenten av det nationella eller regionala byggnads- beståndet uttryckt som primärenergi vid drift Utöver energieffektivitet omfattar Corems gröna ramverk alla byggnader som har en miljöcertifie- ring eller preliminär certifiering enligt lägst Miljö- byggnad silver, BREEAM och BREEAM In-Use Very good samt LEED Gold, i kombination med lägst energiklass C. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Corems teknikenhet har ansvar för att driva arbe- tet med miljöcertifiering av befintliga byggnader. Ansvaret för miljöcertifiering av byggnader vid nyproduktion och ombyggnation ligger i projekt- utvecklingsorganisationen. Ansvaret för att driva arbetet med energi effektiva byggnader följer samma ansvars fördelning och uppföljning som det generella energieffektiviseringsarbetet. AVGRÄNSNING Endast de fastigheter som ägs vid årets utgång inkluderas i årets utfall. REDOVISNINGSPRINCIP Andelen energieffektiva och miljöcertifierade bygg nader redovisas i förhållande till Corems totala uthyrningsbara yta och fastighetsvärde. Energieffektiva byggnader definierats i denna rapport i enlighet med taxonomins kriterier, dvs byggnader med energi klass A eller vars primär- energital bedöms vara under gränsvärdet för de bästa 15 procenten inom respektive byggnads- kategori. MÅL OCH UTFALL Corems mål är att minst hälften av det totala fastighetsvärdet ska utgöras av gröna tillgångar enligt Corems ramverk år 2030. För att nå dit arbetar Corem brett med energiprojekt, styrning och optimering av energi samt med miljöcertifie- ringar. Miljöcertifiering bedöms värdefullt även ur hyresgästperspektiv, därför finns ett separat mål avseende certifiering. Vid utgången av 2025 var 51 (46) byggnader miljöcertifierade vilket motsvarade 30 procent av det totala fastighetsvärdet och 22 procent av ytan i det totala beståndet. Energieffektiva byggnader motsvarade 24 procent av totala fastighetsvärdet och 24 procent av ytan. Gröna tillgångar enligt Corems gröna ramverk utgör 33 procent av fastighetsvärdet. BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att arbeta för att öka antalet miljö- certifierade byggnader, där bland annat energi- effektivitet, hållbara materialval, klimat- anpassningsåtgärder, energins ursprung och sociala indikatorer som hållbar utveckling av närområden och utemiljöer utvärderas, bidrar Corem till mål nummer 7, Hållbar energi till alla, mål 13, Bekämpa klimatförändringarna, mål 11, Hållbara städer och samhällen, och mål 12, Hållbar produktion och konsumtion. GRÖNA TILLGÅNGAR OCH MILJÖCERTIFIERADE BYGGNADER Andel värde av fastighetsbeståndet, % Andel yta av fastighetsbeståndet, % Tillgångsslag 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Energieffektiva byggnader¹) 24 19 11 24 22 14 Miljöcertifierade byggnader2) 30 44 34 22 36 26 Andel gröna tillgångar enl Corems ramverk 33 31 21 29 28 22 Antal miljöcertifierade byggnader 2025 2024 2023 2022 2021 Miljöcertifierade byggnader2), antal 51 46 34 30 27 1) Före 2025 ingick samtliga byggnader med energiklass B 2) BREEAM In Use, LEED och Miljöbyggnad Hållbar och levande stad ===== SIDA 126 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 126 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Corem ska vara en attraktiv och värderingsstyrd arbetsgivare, där medarbetarna känner stolthet, engagemang och delaktighet. Medarbetarnas affärsmässighet, kundfokus och viljan att utvecklas tillsammans, driver bolagets affär framåt mot visionen ”fastigheter för framtiden”. Corem ska erbjuda en kompetensbaserad arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald. Det råder nolltolerans mot all form av diskrimi- nering, kränkande särbehandling eller andra trakasserier. Kompetensutveckling är en central del av Corems långsiktiga affärs- och verksamhetsutveckling, med målet att både organisationen och dess medarbetare ska utvecklas kontinuerligt. Arbetsmiljön ska vara sund och säker, med ett proaktivt arbetsmiljöarbete. Fokus är att förebygga skador, främja god hälsa och ett hållbart arbetsliv. FOKUSOMRÅDEN OCH LÅNGSIKTIGA MÅL ■ Corem ska erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald, se not 8 . ■ Corem ska ha en sund och säker arbetsmiljö med fokus på friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv, se not 7. ■ Corem ska vara ett värderingsstyrt bolag med affärsdrivna och engagerade medarbetare, se not 7. Hållbarhetsnot 7 Hälsa och säkerhet 403-1– 403-6 HÄLSA OCH SÄKERHET, 403-9 OLYCKOR OCH TILLBUD STYRNING Corems arbetsmiljöarbete utgår ifrån lagstift- ning och myndighetsföreskrifter och beskrivs övergripande i Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod. Policyn tillsammans med rikt- linjer och rutiner styr hur Corem arbetar med arbetsmiljön. Nya eller uppdaterade lagkrav identifieras löpande och rutiner och arbetssätt uppdateras vid behov. Stor vikt läggs vid förebyggande arbetsmiljö- arbete, vilket sker i nära samarbete mellan ledning, skyddskommitté, skyddsombud och medarbetare, med stöd av företagshälsovård. Rutiner, handlingsplaner och riktlinjer beskrivs detaljerat i Corems säkerhetshandbok, HELP24. Rutiner finns för hur entreprenörsarbeten ska hanteras utifrån arbetsmiljöperspektiv. De omfattar krav i avtal, utförande och uppföljning. Specifika rutiner finns för förvaltningsprojekt, projektutveckling samt drift. Information om, och erfarenhetsutbyte från arbetsmiljöarbetet sker kontinuerligt i skydds- kommitté och skyddsombudsforum samt på årlig skyddskonferens. Därutöver är arbetsmiljö en stående punkt vid möten såsom driftmöten, byggmöten och arbetsplatsträffar. Cheferna ansvarar för att informera om arbetsmiljö- arbetet i sina respektive organisationer. Medar- betarna kommer till tals genom medarbetar- undersökningar, medarbetardialoger, årliga arbetsmiljö inventeringar samt arbetsplats- möten och kontakt med skyddsombud. På Corems intranät, i HELP24 och i HR-portalen, finns alla styrande dokument och arbetsmiljö- relaterade beskrivningar samt hälsobefrämjande förmåner samlade. Corems medarbetare genomgår en obligato- risk utbildning i arbetsmiljö, vilken är anpassad efter roll och arbetsuppgifter. Corem arbetar förebyggande med hälso- främjande åtgärder. På de flesta enheter finns tjänstecyklar att använda för kortare tjänste- besök. Samtliga medarbetare erbjuds friskvårds- timmar, friskvårdsbidrag, privat sjukvårdsförsäk- ring och hälsoundersökning. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Ansvar och fördelning av uppgifter inom arbets- miljö sker enligt en fastställd delegerings- ordning. Syftet är att arbetet ska utföras på den nivå inom organisationen där det blir mest verkningsfullt. Delegerade chefer samordnar och driver det löpande arbetsmiljöarbetet och skapar en god och säker arbetsmiljö med medverkan från alla medarbetare. Skydds- ombuden bevakar att arbetsmiljöarbetet genomförs samt agerar som ett viktigt stöd till organisationen. Alla medarbetare har ett ansvar att följa upprättade rutiner för arbetsmiljö, vilka finns samlade i Corems säkerhetshandbok, HELP24. För att motverka förekomsten av olyckor och tillbud finns en skyddskommitté, bestående av representanter för arbetsgivaren och arbets- tagarna, som utvärderar och följer upp arbets- miljöarbetet och relaterade risker fortlöpande. Den träffas minst fyra gånger per år, och behandlar frågor relaterade till arbetsmiljö, jämställdhet, arbetsvillkor och säkerhet. I kommittén ingår HR-chef, fastighetschef, regionchefer samt representanter för drift- och projektchefer i förvaltning och projektutveck- ling, huvudskyddsombud, samt regionskydds- ombud. Uppföljning sker även löpande i olika forum såsom skyddsombudsmöten, driftchefs- möten och byggmöten. Analys av lärdomar, risker och möjliga förändringar i arbetsmiljö- arbetet eller i policyer görs regelbundet. Olyckor och tillbud rapporteras enligt särskilda rutiner. Rapporterade händelser utreds av ansvarig chef och sammanställningar med tillhörande analyser av riskområden görs på central nivå. Sammanställning och analys kommuniceras till chefer och skyddsombud genom skyddskommittén och på driftchefs- möten. Vid särskilt allvarliga händelser skickas en så kallad ”säkerhetsnotis” till berörda delar av organisationen. I byggentreprenader avtalar Corem om att arbetsmiljö- och samordningsansvaret ligger hos entreprenören som även leder arbetet. Vid tillbud eller olycka inom en entreprenad rappor- teras detta vidare till Corem genom rutiner inom projektverksamheten. HR-organisationen säkerställer tillgång till hälsofrämjande åtgärder och möjlighet till rehabilitering vid sjukdom. Uppföljning av sjuk- frånvaro och långtidssjukfrånvaro sker kvartalsvis årsvis eller efter behov. Respektive chef ansvarar för att följa upp medarbetarens arbetssituation genom medarbetarundersökningar, med arbetarsamtal, arbetsmiljöinventering samt fortlöpande dialog i det dagliga arbetet. Attraktiv arbetsplats ===== SIDA 127 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 127 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt AVGRÄNSNING Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön är god och att risken för skador eller sjukdom kopplat till arbetet minimeras. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö för Corems medarbetare är ett arbetsgivaransvar och sker inom den egna organisationen. Corem har även ett ansvar att påverka arbetsmiljön utanför den egna organisationen, exempelvis inom upphand- lade bygg- och entreprenadtjänster. I rollen som beställare kan Corem påverka arbetsmiljön och minska riskerna genom förebyggande arbete och god dialog med entreprenörerna. Rapporteringen omfattar sjukfrånvaro samt olyckor och tillbud avseende personer med anställning i Corem. Entreprenörer som utför arbete i Corems fastigheter omfattas i den mån Corem fått kännedom om dessa. Arbete pågår löpande för att öka graden av inrapportering från entreprenörsledet. Uppdelning görs inte per region, personal- kategori eller kön på grund av organisationens begränsade storlek. REDOVISNINGSPRINCIP Rapportering mot det övergripande målet om en sund och säker arbetsmiljö sker via medarbetar- undersökningens index för organisatorisk och social arbetsmiljö. Målet för arbetsmiljöinvente- ringen följs upp genom att alla enheter har skickat inventering och handlingsplan till HR-funktionen för sammanställning och uppfölj- ning. Utfallet rörande genomförda skyddsronder sammanställs av huvudskyddsombud och rapporteras till Skyddskommitté för vidare hantering. Rapportering av olyckor och tillbud görs via en app i telefonen eller via en länk på Help24. Inkomna tillbuds- och olycksrapporter samman- ställs kvartalsvis och långsiktiga åtgärder tas fram för att minska riskerna. Tillbud eller olycka inom en entreprenad rapporteras vidare till Corem genom rutiner inom projektverksam- heten och en sammanställning lämnas till Corem i samband med färdigställandet. Sjukfrånvaro rapporteras via personalsystemen. MÅL OCH UTFALL Det övergripande målet är att skapa en arbets- plats som är sund och säker med fokus på friska medarbetare och ett hållbart arbetsliv. År 2025 var tre specifika mål uppsatta med syfte att främja möjligheterna att nå det övergripande målet. 1. Alla enheter inom organisationen skulle genomföra en arbetsmiljöinventering, AMI, med tillhörande handlingsplan för att säker- ställa ett systematiskt arbete med att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 2. 100 procent av skyddsronderna skulle genomföras på fastigheter, bilar och enhetskontor 3. Det totala antalet inrapporterade tillbud och olyckor skulle uppgå till minst 56 och antalet tillbud vara minst dubbelt mot antalet in rapporterade olyckor Utfallet av Index för organisatorisk och social arbetsmiljö, OSI, i 2025 års medarbetarunder- sökning var 83 (83) vilket ska jämföras med benchmark på 72. Under 2025 har Corems leverantör av medarbetarundersökningen gjort en uppdatering och innehåller ett nytt index för Psykologisk Trygghet, PTI. Det nya indexet uppmätte 89 (benchmark 85). Tillsammans visar detta att Corems arbete för en sund och säker arbetsmiljö uppfattas hålla en god nivå av medarbetarna. Total sjukfrånvaro uppgick till 2,3 procent (2,2) under 2025. Corems långsiktiga mål är att långtidssjuk- frånvaron årligen ska minska. Ingen uppdelning görs på organisatoriska enheter på grund av personalstyrkans storlek i respektive enhet. Under 2025 rapporterades 34 (45) tillbud och 24 (26) olycksfall. De mest frekventa olyckorna har varit relaterade till halka, kläm- och skärskador och trafik. Majoriteten av olycksfallen har inte resulterat i frånvaro. Rapporteringen möjliggör en fortsatt utveck- ling av Corems systematiska arbetsmiljöarbete och vikten av att rapportera tillbud och olyckor är därför högt prioriterat. Av 2025 års antal rapporterade tillbud och olyckor konstateras att budskapet om att rapportera in tillbud och olycksfall fortsatt efterlevs. Arbete med arbets- miljöinventeringar, AMI, syftar till att säkerställa att arbetsmiljöarbetet prioriterar rätt frågor kortsiktigt samtidigt som det stärker det syste- matiska och långsiktiga arbets miljöarbetet. Målen kopplat till genomförda AMI:er och skyddsronder uppnåddes under 2025. Olyckor och tillbud 2025 2024 2023 2022 2021 Tillbud inom Corem, antal 34 45 33 38 27 Olyckor inom Corem, antal 24 26 17 24 20 Sjukfrånvaro 2025 2024 2023 2022 2121 Sjukfrånvaro total, % 2,3 2,2 2,2 2,8 2,1 varav långtidssjukvaro % 0,9 1,0 0,9 0,7 1,0 ===== SIDA 128 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 128 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Hållbarhetsnot 8 Arbetsvillkor och sammansättning av bolaget 2-7 ANSTÄLLNINGSFORM, ANSTÄLLNINGS- VILLKOR OCH KÖN 405-1 SAMMANSÄTTNING AV STYRELSE, LEDNING OCH ÖVRIGA MEDARBETARE UTIFRÅN ÅLDER OCH KÖN STYRNING Corems hållbarhetspolicy och uppförandekod beskriver Corems syn på mänskliga rättigheter, mångfald och lika möjligheter. Policyn slår fast att det råder nolltolerans mot all form av diskri- minering, kränkande särbehandling eller andra trakasserier. Därutöver beskrivs arbetet mot diskriminering och kränkande särbehandling i särskild rutin till stöd för verksamheten. Corems värderingar beskriver förväntningarna på medarbetarna i deras yrkesutövande. Corems uppförandekod för leverantörer beskriver de krav Corem ställer på leverantörer. ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Arbetet för att säkerställa mångfald och lika- behandling leds av HR-chefen, men varje chef är ansvarig för att skapa en sammansättning av grupper som präglas av mångfald, och att arbeta för att ingen medarbetare diskrimineras. Alla medarbetare har också ett ansvar vad gäller att bidra till att förebygga, förhindra och agera om man upplever någon form av diskriminering eller särbehandling på arbetsplatsen. Eventuella fall av diskriminering fångas upp via årlig medarbetar undersökning, närmaste chef, HR-organisationen eller Corems externa visselblåsarfunktion. Corems arbetsmiljöpolicy slår fast att med arbetare på ett naturligt och obehindrat sätt ska kunna vända sig till chefer och arbetsledare för att uppmärksamma bolaget i händelse av uppfattad obalans mellan krav och resurser. Det finns också skyddsombud inom samtliga affärs- enheter. AVGRÄNSNING Rapporteringen omfattar enbart personer med anställning i Corem Property Group AB inklusive dotterbolag och inte individer som utför arbete under anställningslika villkor. REDOVISNINGSPRINCIP Rapportering mot de övergripande målen sker via medarbetarundersökningen. Uppgifter som rör medarbetarna hämtas från Corems HR-system. Corem registrerar inte medarbetares minoritetsgrupptillhörighet eller etnicitet. Uppgiften om andel medarbetare med utländsk bakgrund hämtas från SCB. Enligt SCB definie- ras utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda alternativt personer som är inrikes födda med två utrikes födda personer. Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsen är fri från diskriminering hämtas från medarbetar- undersökningen eller anmälningar som har inkommit till compliance-funktionen via kana- lerna för rapportering av oegentligheter såsom närmaste chef, HR-chef eller visselblåsartjänst. MÅL OCH UTFALL Corems övergripande mål är att erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika, medarbetare trivs och som präglas av mångfald. Corem ska vara en attraktiv och värderingsstyrd arbets- givare med kompetenta och engagerade ledare och med medarbetare som trivs med sitt arbete och bidrar till att driva Corem framåt mot dess vision. Corem har nolltolerans mot diskrimine- ring och kränkande särbehandling. Vid utgången av 2025 var antalet anställda i Corem, inklusive dotterbolag, 278 (284), varav 276 (281) tillsvidareanställda och resterande visstidsanställda. Antalet anställda som omfat- tas av kollektivavtal var 43 (43). Resterande medarbetare var tjänstemän vilka omfattas av anställningsavtal som följer samma nivåer som branschens tecknade kollektivavtal. Sammansättningen av styrelse, ledning och övriga medarbetare utifrån kön och ålder omfat- tar Corem inklusive dotterbolag vid årets slut. Inom Corem har 15 (15) procent av medarbetarna utländsk bakgrund enligt SCB:s definition. Under 2025 genomfördes en medarbetar- undersökning där medarbetarnas upplevda situation mättes genom ett antal index såsom Engagemangsindex (EI), Ledarskapsindex (LI) samt Index för organisatorisk och social arbets- miljö (OSI). Corems långsiktiga mål är att respektive index ska uppvisa en positiv trend och vara lägst i nivå med extern benchmark. Utfallet för år 2025 redovisas i tabellen nedan. FÖRDELNING KVINNOR OCH MÄN PER 31 DECEMBER 2025 SAMTLIGA MEDARBETARE LEDNINGSGRUPP STYRELSE ÅLDERSFÖRDELNING Kvinnor 47% (46) Män 53% (54) Kvinnor 33% (33) Män 67% (67) Kvinnor 50% (29) Män 50% (71) –29 år 8% (7) 30–49 år 48% (49) 50–år 45% (44) ===== SIDA 129 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 129 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt MEDARBETARUNDERSÖKNING Index 2025 2024 2023 2022 Engagemangsindex (EI) 88 85 82 79 Index för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSI) 83 83 79 75 Ledarskapsindex (LI) 85 88 81 77 Psykologisk Trygghet (PTI)¹) 89 1) Nytt index fr o m 2025 ANSTÄLLNINGSFORM OCH KÖN PER 31 DECEMBER 2025 Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda, antal 128 148 276 Visstidsanställda, antal 2 0 2 Inhyrda resurser, antal 11 25 36 Heltidsanställda, antal 128 145 273 Deltidsanställda, antal 2 3 5 SAMTLIGA ANSTÄLLDA PER 31 DECEMBER 2025 2025 2024 2023 Tillsvidareanställda, antal 276 281 290 varav kollektivanställda, antal 43 43 46 Visstidsanställda, antal 2 3 1 Andel anställda med utländsk bakgrund, % 15 15 16 BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL Genom att erbjuda en arbetsplats där alla behandlas lika och som präglas av god trivsel och mångfald, förbyggande arbete med hälsa och säkerhet för medarbetare samt marknads- mässiga arbetsvillkor, bidrar Corem till mål nummer 3, God hälsa och välbefinnande, mål 8, Anständiga arbetsvillkor, och mål 10, Minskad ojämlikhet. ===== SIDA 130 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 130 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI-index Uttalande om användning Corem Property Group AB har rapporterat i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari till 31 december 2025 Använt GRI 1 GRI 1: grundval 2021 Tillämplig GRI-sektorstandard (Ingen sektorstandard tillgänglig ännu) Allmänna standardupplysningar GRI-upplysning Beskrivning Sida Kommentar GENERELLA GRI-UPPLYSNINGAR 2-1 Upplysningar om organisationen 4, 57 2-2 Bolag som omfattas av redovisningen 109 2-3 Redovisningsperiod, redovisningscykel och kontaktperson för redovisningen 109, 153 2-4 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 5–7, 109 2-5 Granskning av hållbarhetsrapporten 108, 132, 133 2-6 Sektorer bolaget är verksamt inom, värdekedja och andra väsentliga affärsrelationer 10–11, 39, 110–111, 115–116 2-7 Total personalstyrka, uppdelad på organisatorisk indelning, anställningsform, anställningsvillkor och kön 128–129 Hållbarhetsnot 8 2-8 Arbetskraft som inte är anställda 128–129 Hållbarhetsnot 8 2-9 Redogörelse för bolagets styrning och styrelsens sammanstättning 56–67 2-10 Redogörelse för val av styrelse 58–60 2-11 Styrelsens ordförande 61 Styrelsen ordförande är inte ledande befattningshavare i Corem 2-12 Redogörelse för styrning av hållbarhetsarbetet 109, 114–129 Hållbarhetsnot 1–8 2-13 Redogörelse för ansvarsfördelning inom bolaget för hållbarhetsarbetet 109 2-14 Styrelsens ansvar för hållbarhetsrapporteringen 109 2-15 Intressekonflikter 60 2-16 Kommunikation av kritiska angelägenheter 64–65 Ingen väsentlig angelägenhet har kommunicerats under året 2-17 Styrelsens sammansättning och samlade kompetens 60, 66 2-18 Granskning av styrelsens förvaltning av bolaget 63 2-19 Ersättningspolicy 63 2-20 Process för att fastställa ersättningar 62–63 2-21 Ersättning till ledande befattningshavare 62, 82–83 Avsteg från GRI – Löner och ersättningar fördelade mellan styrelse ledamöter, VD och övriga anställda redovisas i stället för medianlön, not 4. 2-22 Uttalande om verksamhetens hållbarhetsarbete 8–9 Vd-ord 2-23 Policyer och riktlinjer 64, 109 2-24 Förankring av policyåtaganden 63–64, 109, 114–129 Bolagsstyrning och hållbarhetsnoter GRI-index ===== SIDA 131 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 131 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt GRI-upplysning Beskrivning Sida Kommentar 2-25 Processer för att begränsa negativ påverkan 49–53, 63–65, 115–116, 128 2-26 Hantering av information om oegentligheter 65 2-27 Lagefterlevnad 109 2-28 Medlemskap i organisationer 113 2-29 Intressentdialog 111 2-30 Kollektivavtal 128–129 Hållbarhetsnot 8 Väsentliga frågor Upplysning Beskrivning Sida Kommentar 3-1 Väsentlighetsanalys 110–112 3-2 Lista över väsentliga aspekter 111–112 3-3 Styrning av väsentliga områden 111 God affärspartner och långsiktig värdeutveckling Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 110–111, 114–116 Hållbarhetsnot 1–3 Långsiktigt ekonomiskt resultat 201-1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 70, 72, 82–83, 114 Hållbarhetsnot 1 Kundnöjdhet Kundundersökning 14, 27, 115 Hållbarhetsnot 2 Antikorruption 205-3 Affärsetik, motverkande av korruption och respekt för mänskliga rättigheter 115–116 Hållbarhetsnot 3 Rapportering av oegentligheter Antal fall av korruption och oegentligheter samt vidtagna åtgärder 115–116 Hållbarhetsnot 3 Miljöansvar Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 109–113, 117–125 Hållbarhetsnot 4–6 Energiförbrukning 302-1 CRE1 Energianvändning inom verksamheten Energiintensitet i byggnader 119 Hållbarhetsnot 4 Vattenanvändning CRE2 Vattenintensitet i byggnader 119 Hållbarhetsnot 4 Klimatpåverkan 305-1 305-2 305-3 CRE3 Direkta utsläpp av växthusgaser Indirekta utsläpp av växthusgaser Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser Växthusgasintensitet i byggnader 120–124 Hållbarhetsnot 5 Produktmärkning CRE8 Energieffektiva och miljöcertifierade byggnader 125 Hållbarhetsnot 6 Socialt ansvar Hållbarhetsstyrning 3-3 Styrning och uppföljning av väsentlig aspekt 15, 115–116, 126–129 Hållbarhetsnot 7–8 Hälsa och säkerhet 403-1 403-2 403-3 403-4 403-5 403-6 403-9 Ledningssystem för hälsa och säkerhet Identifiering av skador, risker och händelseutredning Hälsovård Medarbetares deltagande Utbildning för medarbetare Främjande av medarbetares hälsa Olyckor och tillbud 126–127 126–127 19, 126–127 15, 18, 126–127 15, 19, 126–127 19, 126–127 126–127 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Hållbarhetsnot 7 Avsteg från GRI – Antalet olyckor redovisas i hållbarhetsnot 7 men beräkning av olycksfallsfrekvens saknas. Medarbetare och mångfald 405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare 15, 66–67, 128–129 Hållbarhetsnot 8 ===== SIDA 132 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 132 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Revisors rapport från granskning med begränsad säkerhet av Corem Property Group ABs (publ) hållbarhetsredovisning Till Corem Property Group AB, org.nr 5564639440 SLUTSATS Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkstäl- lande direktören för Corem Property Group AB (publ) att granska hållbarhetsredovisningen för Corem Property Group AB (publ) för räkenskaps året 2025. Hållbarhetsredovisningen ingår på sidorna 10–16, 18–19, 21, 26, 34, 39, 52–53 samt 108–131 i detta dokument. Grundat på vår granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anled- ning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt är upprättad i enlighet med ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämp- liga för hållbarhetsredovisningen, samt Corem Property Group AB (publ) egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. GRUND FÖR SLUTSATS Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revi- sioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsredovis- ningen har upprättats i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna 130–131 i håll- barhetsredovisningen, och utgörs av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av Corem Property Group AB (publ) egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning utan väsentliga fel aktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbar- hetsredovisningen på grundval av vår gransk- ning. Granskningen har utförts enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revi- sioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra gransknings- åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsredovisningen är upprättad i enlighet med de under avsnittet ”Styrelsens och verkstäl- lande direktörens ansvar” angivna kriterierna. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 ( International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemente- rar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlev- nad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesut- övningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Corem Property Group AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhets- redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär- der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsredovisningen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprät- tar hållbarhetsredovisningen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsr edovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: ■ Erhållit en allmän förståelse för företagets rapporteringsprocesser som är relevanta i upprättandet av hållbarhetsrapporten genom att erhålla en förståelse för företagets interna kontrollmiljö, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhets- rapporten; ■ Utvärderat om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som imple- menterats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrap- porten; ■ Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; ■ Där tillämpbart, jämfört upplysningar i hållbarhetsrapporten med motsvarande upplysningar i de finansiella rapporterna. Stockholm den 26 mars 2026 KPMG AB Mattias Johansson Torbjörn Westman Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR ===== SIDA 133 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 133 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till bolagsstämman i Corem Property Group AB, org.nr 5564639440 UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING Det är styrelsen som har ansvaret för hållbar- hetsrapporten för räkenskapsåret 2025-01-01– 2025-12-31 på sidorna 10–16, 18–19, 21, 26, 34, 39, 52–53 samt 108–131 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vår granskning har skett enligt FAR:s rekom- mendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. UTTALANDE En hållbarhetsrapport har upprättats: Stockholm den 26 mars 2026 KPMG AB Mattias Johansson Auktoriserad revisor ===== SIDA 134 ===== Fastighetsförteckning och översikt ===== SIDA 135 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 135 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastighetsförteckning Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Skruven 3 Sandlidsg. 1–3, Borås – –/– Lager/Logistik 7 615 23 158 – 819 31 592 37,5 127,6 2 Backa 96:2 Exportg. 23, Göteborg – 2020/– Handel – – 22 419 – 22 419 31,1 212,0 3 Gamlestaden 39:13 Lilla Waterloogatan 8,10, Göteborg – 1963/1963 Kontor 7 418 5 811 – 602 13 831 26,5 87,4 4 Gamlestaden 39:14 Lilla Waterloogatan 15, Göteborg – 1905/1952 Lager/Logistik – 880 – – 880 2,8 4,1 5 Inom Vallgraven 15:2 Drottningg. 28, Södra Hamng. 27, Göteborg – 2003/2003 Kontor 4 123 – – 217 4 340 21,1 177,0 6 Kallebäck 17:1 Solhusg. 11, Göteborg – 1992/2000 Kontor 20 053 117 – 200 20 370 32,3 177,6 7 Kobbegården 6:141 Datav. 6, 8, 10, Göteborg – 1983/1983 Kontor 10 152 2 013 1 097 391 13 653 21,2 119,4 8 Majorna 219:7 Fiskhamnsg. 6A–C, –Skärgårdsg. 1, Göteborg T 2002/2002 Kontor 12 378 1 234 1 897 191 15 700 21,3 146,4 9 Majorna 220:4 Fiskhamnsg. 2, Göteborg – 1986/1986 Kontor 5 219 33 – 444 5 696 12,1 64,0 10 Majorna 220:5 Skärgårdsg. 4, Göteborg – 1990/1990 Utbildning/ vård/övrigt 579 16 – 3 815 4 410 9,7 – 11 Majorna 223:5 Fiskhamnen 11, Göteborg T 1994/1987 Kontor 1 745 – – – 1 745 2,6 11,7 12 Nordstaden 18:3 Kronhusg. 7, Torgg. 17, Göteborg – 1985/1985 Kontor 1 911 6 354 – 2 271 6,6 53,6 13 Nordstaden 18:4 Torgg. 19, Göteborg – 1985/1985 Kontor – – – – – – – 14 Sävenäs 170:12 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik 410 3 639 – – 4 049 4,1 20,2 15 Sävenäs 170:13 von Utfallsg. 16, 16A, Göteborg – 1979/1979 Kontor 1 624 465 – – 2 089 2,8 14,7 16 Sävenäs 170:14 von utfallsg. 16B–C, Göteborg – 1991/1991 Kontor 4 700 759 – – 5 459 7,3 34,4 17 Sävenäs 170:17 von Utfallsg. 18, 20, Göteborg – 1990/1990 Lager/Logistik – – – – – – 3,2 18 Sävenäs 67:4 Torpavallsg. 11, 13, Göteborg – 1982/1991 Kontor 2 296 40 – – 2 336 3,5 16,8 19 Kindbogården 1:107 Metallv. 8, Härryda – 1983/– Lager/Logistik – 2 470 – – 2 470 3,4 17,1 20 Mejramen 1 Lunnagårdsg. 4, Mölndal – 1999/1999 Kontor 10 529 3 745 – 843 15 117 30,9 191,4 21 Spinnaren 1 Göteborgsv. 92, Mölndal – 2011/2011 Lager/Logistik – 13 437 – – 13 437 14,2 109,2 22 Spinnaren 5 Göteborgsv. 44, Mölndal – 1973/1973 Lager/Logistik – – – – – – 2,9 23 Stockrosen 2 Norra Åg. 40, Mölndal – 1988/1988 Kontor 1 141 4 898 1 007 3 050 4,5 14,7 24 Stockrosen 7 Norra Åg. 32, Mölndal – 1947/1997 Kontor 3 680 1 012 97 – 4 789 9,8 54,4 25 Travbanan 2 Åby Arenav. 8, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt 3 090 – – 10 248 13 338 43,1 236,4 26 Travbanan 3 Åby Arenav. 10, Mölndal – 2018/2018 Utbildning/ vård/övrigt – – – 12 418 12 418 10,9 – 27 Törnrosen 2 Flöjelbergsg. 12, Mölndal – 1964/1964 Kontor 3 680 2 643 225 – 6 548 8,6 23,4 28 Törnrosen 4 Flöjelbergsg. 14C, Mölndal – 1989/1989 Kontor 2 683 773 – – 3 456 6,1 18,7 29 Törnrosen 5 Flöjelbergsg. 14A, Mölndal – Mark/– Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,3 4,0 30 Violen 1 Göteborgsv. 40, Mölndal – 1958/1980 Utbildning/ vård/övrigt – – – 956 956 0,8 5,4 31 Väskan 2 Gamla Kungbackav. 15, Mölndal – 1961/1671 Kontor 1 184 95 1 005 – 2 284 3,8 9,7 32 Ängsviolen 1 Flöjelbergsg. 18, Mölndal – 1960/1960 Lager/Logistik 2 579 2 789 – 180 5 548 6,3 26,2 33 Mellby 3:198 Mellbyv. 21, 23, Partille – 1967/1983 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 576 2 576 3,9 – 34 Mellby 5:120 Ögärdesv. 19, Partille – 1990/1990 Kontor 3 469 1 623 – – 5 092 8,5 31,0 Göteborg inkl. Borås Största fastighetsägarna, tkvm 1. Castellum 2. Platzer 3. Balder 4. Wallenstam 5. Vasakronan 9. Corem 0 300 600 900 1200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Borås Största fastighetsägarna, tkvm 1. Castellum 2. Logicenters/NREP 3. Nyfosa 4. Vatne Real Estate 5. Axa IM 13. Corem 0 50 100 150 200 250 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 1 Torslanda Göteborg Partille Mölnlycke Landvetter Mölndal 34 33 3735 3839 18 16 15 17 14 4 3 2 36 12 13 5119108 19622 32 24 21 23 31 30 27 28 29 25 26 7 20 ===== SIDA 136 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 136 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 35 Ugglum 1:76 Göteborgsv.88, Tillfällav. 27–29, Partille – 1988/1988 Handel 1 776 275 1 931 501 4 483 7,8 35,0 36 Ugglum 8:37 Tillfällav. 23–25 / Göteborgsv. 78–84, Partille – 1937/1975 Kontor 2 040 114 988 615 3 757 5,9 32,7 37 Ugglum 8:92 Tillfällav. 17–21 / Göteborgsv. 74–76, Partille – 1992/1992 Kontor 4 011 430 497 968 5 906 14,5 63,4 38 Ugglum 9:242 Industriv. 2, 4, 6, 51, 53, 55, 57, 59, Partille – 1989/1989 Kontor 9 780 5 338 – 1 034 16 152 21,6 84,8 39 Ugglum 9:243 Industriv. 6, Partille – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 6,4 TOTALT 129 865 72 919 31 408 38 025 272 217 447 2 237 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. GÖTEBORG INKL. BORÅS, FORTS. 3 9 25 ===== SIDA 137 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 137 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Elefanten 3 Torsåsg. 9, Kalmar – 1970/1971 Kontor 3 184 2 558 2 386 405 8 533 8,7 30,9 2 Korpen 18 Fabriksg. 31, Kalmar – 1976/1976 Kontor 3 117 694 – – 3 811 6,2 27,6 3 Korpen 20 Fabriksg. 29, Nyg. 30, Kalmar – 1979/1979 Utbildning/ vård/övrigt 2 771 300 – 3 218 6 289 6,9 27,6 TOTALT 9 072 3 552 2 386 3 623 18 633 22 86 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Kalmar Största fastighetsägarna, tkvm 1. LW Fastigheter 2. Rikshem 3. Nordfjord 4. Public Property 5. Alecta 11. Corem 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Sandås Johannesborg Tegelviken Hagbygärde Oxhagen Getingen ÄngöNorrgårdsgärdet Djurängen Malmen Gamla Stan Barlast- Holmen Kvarnholmen Berga 1 3 2 Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 12p Vridslöselille By Roskildevej 157, Albertslund – 1982/2000 Kontor 8 630 – – – 8 630 10,4 – 2 383 Eksercerpladsen Arne Jacobsens Allé 7, Köpenhamn – 2012/2012 Kontor 13 321 1 301 – 2 178 16 800 31,7 – 3 984 Østervold Kvarter Amerika Plads 38, Köpenhamn – 2008/2008 Kontor 6 034 – – – 6 034 14,1 – TOTALT 27 985 1 301 – 2 178 31 464 56 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Köpenhamn SOLRØD STRAND Ishøj Dragør Roskilde Taastrup Ballerup Herlev Væløse Farum Birkerød Stenløse Fredrikssund Lillerød Glostrup1 2 3 ===== SIDA 138 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 138 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Amor 1 Platensg. 26, Linköping – 1929/1990 Kontor 3 292 – – – 3 292 5,6 43,6 2 Beridaren 12 Platensg. 29, Hertig Karlsg. 5A–D, Linköping – 1929/1959 Kontor 3 992 365 – 112 4 469 9,6 50,8 3 Brevduvan 21 Klosterg. 19, Åg. 33–37, Linköping – 1991/1991 Kontor 8 661 68 – 859 9 588 16,1 133,0 4 Bromsaren 4 Stureg. 1, S:t Larsg. 1–3, Linköping – 1958/1992 Kontor 5 234 201 160 4 880 10 475 18,6 111,0 5 Bävern 13 Hertig Karlsg. 2 A–C, 4 A–B, Linköping – 1981/1981 Kontor 5 662 403 – 55 6 120 11,2 62,4 6 Elefanten 17 Barnhemsg. 2, Storg. 80, 82, Linköping – 1978/1985 Kontor 6 310 – – – 6 310 12,6 62,0 7 Galgen 3 Gillbergag. 23, 25, Linköping – 1975/1975 Handel 715 942 1 622 625 3 904 3,3 22,5 8 Ganymeden 7 Roxeng. 9, 11, Linköping – 1963/1973 Lager/Logistik 4 355 8 636 – 2 468 15 459 12,1 57,4 9 Garvaren 9 Florag. 10, Norra Oskarsg. 27A–D, Roxeng. 18, Linköping – 1946/1960 Kontor 3 620 730 – – 4 350 4,9 26,8 10 Glasberget 1 Attorpsg. 7–23, Linköping – 1989/1992 Kontor 7 072 700 – 1 855 9 627 14,4 79,8 11 Glasbiten 1 Attorpsg. 2, Linköping – 1977/1977 Lager/Logistik – 4 382 – – 4 382 6,1 27,9 12 Glasbiten 7 Roxtorpsg. 9, Linköping – 1973/1989 Lager/Logistik 1 085 10 302 – – 11 387 17,6 67,4 13–14 Glasblåsaren 7 Tornbyv. 1, Linköping – 1929/1929 Kontor 5 009 997 2 697 1 279 9 982 14,3 92,3 15 Guvernören 13 N Oskarsg. 18, Linköping – 1968/1971 Lager/Logistik 680 2 309 – 300 3 289 2,6 15,6 16 Gymnasten 2 Roxeng. 7, Linköping – 1977/1977 Kontor 1 802 – – 310 2 112 3,2 14,2 17 Gården 1 Gottorpsg. 1, Linköping – 1987/1987 Kontor 1 140 332 – – 1 472 2,1 10,6 18 Idégivaren 1 Teknikringen 4, Linköping – 1989/1989 Kontor 4 130 – – – 4 130 6,9 45,2 19–21 Idéläran 1 Teknikringen 2, Teknikringen 6, Diskettg. 11, Linköping – 1986/1999 Kontor 12 376 1 803 – 3 388 17 567 39,4 149,4 22 Idéskaparen 2 Datalinjen 4, Linköping – 1999/2002 Kontor 23 650 – – 128 23 778 39,9 241,2 23 Idéskissen 1 Teknikringen 3, Linköping – 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – – – 4 726 4 726 9,1 – 24–25 Idétävlingen 4 Wallenbergsg. 4, Teknikringen 8, Linköping – 1990/2001 Kontor 20 848 114 – 1 597 22 559 43,8 256,8 26 Kvarnen 4 Stationsg. 14, 16, 18, Linköping – 1935/1955 Handel 1 934 1 017 2 154 – 5 105 5,9 31,2 27 Magasinet 1 Hagalundsv. 3A, Linköping – 1929/1929 Lager/Logistik – 635 – – 635 0,2 6,5 28 Mekanikern 18 Gelbgjutareg., Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,2 2,3 29 Mekanikern 22 G Tanneforsv. 17A, Vimarkg. 1, 3, 5, 7, 9, Linköping – 1947/1998 Lager/Logistik 1 387 14 608 312 4 649 20 956 19,0 76,1 30 Morellen 1 Gelbgjutareg. 2, Linköping – 1929/1949 Lager/Logistik 6 411 9 622 – 2 674 18 707 30,2 118,7 31 Tannefors 1:89 Hagalundsv. 3B, Linköping – 1986/1986 Lager/Logistik – 1 071 – – 1 071 0,4 7,2 32 Tannefors 1:90 Hagalundsv. 3B, Linköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – TOTALT 129 365 59 237 6 945 29 905 225 452 349 1 812 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Linköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Corem 3. Castellum 4. Centria 5. Botrygg 0 75 150 225 300 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 2 Valla Vimanshäll Tannefors Johannelund Vidingsjö Hackefors Hjulsbro Lambohov Universitetet Ryd Tornby Tallboda Vasastaden 1 19 17 16 18 15 5 4 2 3 13 14 6 12 1011 9 21 22 7 29 31 28 30 32 8 24 23 25 26 27 20 ===== SIDA 139 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 139 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt O XIE Fosie Jägersro Virentofta Hyllie Bunkeflostrand Limhamn Bellevue Dragörkajen Rosengård KirsebergCentrum Hamnen Segevång Riseberga SUNNANÅ Arlöv Åkarp Slottsstaden Möllevångs- torget Heleneholm Katrinelund Lindeborg 20 18 17 19 16 14 15 1311 12 10 22 23 8 28 30 27 29 31 9 26 2425 21 38 3736 33 34 35 32 Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Harven 2 Traktorv. 14, Lund – 1998/1998 Kontor 3 200 – – – 3 200 5,7 27,1 2 Sankt Clemens 8 Kattesund 6A, Lund – 1976/1976 Utbildning/ vård/övrigt 432 274 400 2 622 3 728 11,7 101,0 3–4 Traktorn 4 Traktorv. 13, Lund – 1983/1983 Kontor 6 641 1 306 5 569 485 14 001 13,4 109,0 5 Välten 4 Traktorv. 8, Lund – 2004/2004 Lager/Logistik – 3 100 – – 3 100 4,2 17,8 6 Välten 5 Traktorv. 10, Lund – 1974/1987 Lager/Logistik – 3 645 – – 3 645 4,4 13,9 7 Årdret 12 Höstbruksv. 14, Lund – 1991/1991 Lager/Logistik – 2 009 – – 2 009 2,4 8,8 8 Betongen 11 Krang. 4, Malmö T 1992/1992 Kontor 4 704 205 – – 4 909 5,5 43,2 9 Carolus 32 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Handel 1 318 1 060 10 027 3 380 15 785 38,9 242,0 10 Dragör 1 Övägen 8, Malmö – 2014/2014 Kontor 1 421 42 101 792 2 356 6,6 46,6 11 Flygbasen 2 Höjdroderg. 21, Malmö – 1995/1995 Kontor 1 657 – – – 1 657 2,8 11,4 12–13 Flygfyren 1 Höjdroderg. 29, Flygfältsv. 1, Malmö – 1955– 2004/1955– 2004 Lager/Logistik 755 9 563 1 830 – 12 148 14,1 54,8 14 Flygfyren 3 Höjdroderg. 25, Malmö – 1990/1990 Kontor 3 120 1 252 – 865 5 237 6,8 36,0 15 Flygledaren 3 Höjdroderg. 18, Malmö T 1990– 2000/1990– 2000 Lager/Logistik 745 852 – – 1 597 2,8 9,3 16 Flygvärdinnan 4 Vattenverksv. 47, Höjdroderg. 30–34, Malmö T 1940– 2001/1978– 2001 Kontor 5 663 3 261 – 260 9 184 18,5 83,3 17 Fornminnet 6 Stenåldersg. 27, Malmö – 1989/1995 Lager/Logistik – 4 710 – – 4 710 5,0 32,8 18 Gånggriften 3 Djurhageg. 14, Malmö – 2007/2007 Handel – – 6 486 – 6 486 9,0 80,6 19 Höjdrodret 3 Kabing. 11, Malmö – 1990/1990 Kontor 1 182 104 – 32 1 318 1,8 11,0 20 Innerstaden 1:152 Österg. 12, Malmö – 1971/1999 Utbildning/ vård/övrigt – – – 900 900 0,1 5,0 21 Murman 11 Murmansg. 118–120, Kruseg. 21, Malmö T 1960/1960 Lager/Logistik 2 653 4 903 – 887 8 443 6,8 22,3 22 Murman 7 Murmansg. 124 A–C, Kruseg. 25, Malmö T 1959/1959 Lager/Logistik 2 214 4 196 – 128 6 538 5,9 21,3 23 Murman 8 Murmansg. 126, Kruseg. 27, Malmö – 1960/1968 Kontor 6 423 760 – – 7 183 10,1 26,5 24 Nejlikebuketten 4 Derbyv. 6, Malmö – 1991/1991 Kontor 5 920 – – 617 6 537 11,1 57,1 25 Nejlikebuketten 6 Derbyv. 4, Malmö – 1987/1987 Kontor 1 729 – – – 1 729 2,6 14,7 26 Skevrodret 1 Kabing. 9, Malmö – 1978/1978 Kontor 1 982 – – – 1 982 4,3 9,8 27 Stapelbädden 2 Östra Varvsg. 2, Malmö – 2005/2005 Kontor 4 145 24 – 340 4 509 15,0 124,0 28 Stapelbädden 4 Östra Varvsg. 4, Malmö – 2008/2008 Kontor 7 699 27 133 176 8 035 21,9 186,9 29 Stillman 40 Kruseg.34, Malmö – 1961/1975 Lager/Logistik 458 1 274 – – 1 732 2,3 6,9 30 Svedjenävan 3 Stenbärsg. 4–6, Malmö – 1991/1991 Kontor 4 296 9 – 614 4 919 9,4 40,7 31 Tränsbettet 2 Travbaneg. 4, Malmö – 1989/1989 Lager/Logistik 265 3 373 – – 3 638 2,4 20,0 32 Utlängan 1 Tärnög. 6, Malmö – 1972/1986 Lager/Logistik – 9 980 – – 9 980 6,8 32,2 33 Vårbuketten 3 Husiev. 21, Malmö – 1992/1997 Kontor 3 317 – – – 3 317 2,2 19,3 34–35 Västerbotten 11 Estlandsg. 2, 4, 6, Fosiev. 4, 6, 8, Malmö – 1971/1971 Utbildning/ vård/övrigt 1 841 4 479 886 6 555 13 761 18,4 19,0 36–37 Västerbotten 9 Ystadsv. 15, 17, 19, Fosiev. 2, Malmö – 1929/1929 Handel 5 249 2 547 8 255 4 422 20 473 25,8 67,7 38 Grävstekeln 1 Stekelng. 4B, Malmö – – Kontor 1 923 – – – 1 923 4,7 24,2 TOTALT 80 952 62 955 33 687 23 075 200 669 304 1 626 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Malmö inkl. Lund Största fastighetsägarna, tkvm 1. Wihlborgs 2. Castellum 3. Vasakronan 4. Nyfosa 5. Corem 0 200 400 600 800 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Wihlborgs 3. Castellum 4. Clarendon 5. Hemsö 9. Corem 0 100 200 300 400 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special LUND Klostergården Nilstorp Stora råby Linero Vipelyckan Mårtens fälad Östra torn Brunnshög Olshög Tuna Smörlyckan Lilla råby Klosterhusen Plantage- lyckan Möllevången Norra fäladenNöbbelöv Gunnesbo Värpinge Papegoje- Lyckan Pilelyckan LUND 1 3 6 5 2 4 7 ===== SIDA 140 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 140 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 1241–1251 Broadway 1241–1251 Broadway, New York T – Kontor 14 814 – – 734 15 548 163,4 – 2 417 Park Avenue 417 Park Avenue, New York – – Kontor – – – – – – – TOTALT 14 814 – – 734 15 548 163 – * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. New York 1 Chelsea Midtown Central Park Plaza District Upper West Side Upper East Side East Village Lower Manhattan Meatpacking District Hells Kitchen 1 2 ===== SIDA 141 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 141 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Basfiolen 9 Moa Martinsons g. 10b, Norrköping T 1983/1983 Kontor 1 223 – – 36 1 259 2,2 6,6 2 Diket 10 Drottningg. 66, Nyg. 93, Norrköping – 1968/1968 Kontor 2 834 172 1 276 649 4 931 11,4 70,2 3 Kondensatorn 1 Ståthögav. 48, Norrköping – 1960/1993 Lager/Logistik 7 288 12 468 2 878 9 211 31 845 38,6 130,4 4–8 Kopparhammaren 2 Norra Grytsg, St. Persg., Norrköping – 1929/1999 Kontor 30 637 1 281 – 11 415 43 333 82,1 485,2 9 Kopparhammaren 7 Kungsg. 56, N Grytsg. 2,4,6, Norrköping – 1929/1929 Kontor 3 382 106 – 990 4 478 11,0 – 10 Kvarnholmen 4 Dalsg. 7, Norrköping – 1993/1993 Kontor 8 498 – – 1 267 9 765 19,0 118,6 11–13 Omformaren 7 Hagag. 4–10, Norrköping – 1951/1968 Lager/Logistik – 4 960 4 178 3 065 12 203 10,3 42,7 14 Regulatorn 3 Kabelv. 15, Norrköping – 1996/1996 Lager/Logistik 1 551 2 599 580 60 4 790 5,5 22,4 15 Ritsaren 10 Industrig. 7–9, Masking. 23, Norrköping – 1964/1986 Lager/Logistik – 5 698 – – 5 698 3,5 21,1 16 Rotfjärilen 1 Svärmareg. 1, 3, Norrköping – 1992/1993 Kontor 3 883 2 932 – 619 7 434 10,0 46,2 17 Statorn 10 Malmg. 4, Norrköping – 1938/1978 Lager/Logistik 1 536 2 174 1 085 19 4 814 7,1 31,3 18 Stjärnan 15 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor 7 674 497 – 4 615 12 786 23,5 116,8 19 Stjärnan 16 Slottsg. 114, 116, Norrköping – 1958/1958 Kontor – – – – – – – 20 Svärdet 8 Hospitalsg. 17 m fl, Norrköping – 1967/1976 Kontor 7 638 24 – 366 8 028 13,7 78,9 TOTALT 76 144 32 911 9 997 32 312 151 364 238 1 170 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Norrköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Corem 2. Lundbergs 3. FastPartner 4. Swedish Logistics 5. Castellum 0 50 100 150 200 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 4 7 Klockaretorpet Vilbergen Ektorp Vrinnevi Smedby Ljura RisängenCentrum Butängen Karlshov Ingelsta Händelö Lindö 1 16 14 15 13 2 54 3 11 12 6 109 18 19 7 8 20 17 ===== SIDA 142 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 142 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1–3 Ana 11 Gästabudsv. 2 m fl, Spelhagsv. 3 mfl, Nyköping – 1940/1978 Kontor 11 914 5 363 – 6 300 23 577 35,0 146,9 4 Ana 12 Spelhagsvägen 1, Nyköping – 1984/1984 Lager/Logistik – 2 710 520 10 3 240 4,2 12,8 5 Ana 13 Nyckelv. 14, Nyköping – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 1,0 6 Bagaren 20 Ö Storg. 5, S:t Anneg. 6, Nyköping – 1962/1962 Utbildning/ vård/övrigt 400 – 363 1 120 1 883 2,7 21,2 7 Biografen 19 V Storg. 18, 20, Brunnsg. 29, Nyköping – 1929/1987 Handel 551 75 1 112 856 2 594 5,1 40,8 8–9 Fors 11 Repslagareg. 43, Nyköping – 1929/1987 Kontor 8 684 2 018 270 635 11 607 21,2 78,2 10 Furan 2 Domänv. 11, Nyköping – 2001/2001 Utbildning/ vård/övrigt – – – 3 685 3 685 8,2 – 11 Glödlampan 16 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 783 16 – – 799 1,2 5,2 12 Glödlampan 17 Bagareg. 2, 4, Hamnv. 6, Nyköping – 1929/1929 Kontor 535 – – – 535 1,3 4,9 13 Jarlen 1 Nyckelv. 14, Nyköping – 1899/2003 Kontor 680 – – – 680 1,2 8,0 14 Klädeshandlaren 15 Brunnsg. 36, 38, 40. V. Storg. 24, 26, 28. V. Trädgårdsg. 39, 41, Nyköping – 1962/1972 Handel 3 616 459 6 274 2 317 12 666 15,3 103,2 15 Kungshagen 1:6 Ö Skeppsbron 1, Ö Längdg 4, 6, Nyköping – 1929/1989 Kontor 1 143 – – 450 1 593 2,9 15,4 16–17 Mjölkflaskan 8 Bagareg. 3 A–C, Fruängsg. 4, Kungsg. 16, Nyköping – 1929/1940 Utbildning/ vård/övrigt 3 466 334 157 4 241 8 198 14,1 – 18 Nyköpings Bruk 1 V Kvarng. 64, Nyköping – 1929/1983 Kontor 1 864 10 – 270 2 144 3,6 18,3 19 Nyköpings Bruk 7 V Kvarng. 62, Nyköping – 1910/1991 Kontor 1 744 215 – – 1 959 2,9 15,5 20 Spånten 7 Spelhagsv. 4, 6, 8, Nyköping – 2009/2009 Handel – – 1 280 – 1 280 1,7 14,0 21 Standard 17 V Storg. 2–6, 8, 10, Bagareg. 29, Fruängsg. 28, 30, Nyköping – 1969/1993 Kontor 3 607 56 2 467 554 6 684 10,9 67,9 22 Stensötan 5 Idbäcksv. 8 B, Nyköping – 1971/1985 Handel 279 1 485 3 285 – 5 049 4,6 18,2 23 Säven 4 Norrköpingsv. 9, Nyköping – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 1 853 1 853 2,6 – TOTALT 39 266 12 741 15 728 22 291 90 026 139 571 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Nyköping Största fastighetsägarna, tkvm 1. Corem 2. Swedish Logistics 3. Public Property 4. Logistea 5. Trophy 0 30 60 90 120 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 49 BrandholmenKungshagen Fågelbo Isaksdal Högbrunn Idbäcken 1 20 18 17 19 16 3 6 5 2 4 14 15 7 13 11 12 10 22 23 8 9 21 ===== SIDA 143 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 143 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Norra Stockholm Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Timmerhuggaren 2 Vendev. 90, Danderyd – 1969/1969 Kontor 6 146 2 453 – 2 131 10 730 20,3 102,0 2 Johannelund 7 Krossg. 10, 12, 14, 16, 18, Sorterarg. 23, Stockholm T 1969/1969 Kontor 11 408 5 699 3 565 1 462 22 134 30,0 95,4 3 Singeln 13 Krossg. 26–28, Stockholm T 1966/1966 Lager/Logistik 1 772 2 328 – – 4 100 4,1 18,5 4 Stenen 1 Krossg. 15, 17, Sorterarg. 31, 33, 35, Stockholm T 1970/1970 Kontor 8 471 2 882 – – 11 353 10,7 35,6 5 Stenmjölet 1 Siktg. 1, 3, Stockholm T 1960/1960 Utbildning/ vård/övrigt 1 802 525 975 2 110 5 412 7,5 37,8 6 Stenmjölet 2 Siktg. 3A–3B, Stockholm T 1960/1960 Lager/Logistik – 4 125 700 – 4 825 6,1 16,6 7 Kardborren 13 Kanalv. 15, 17 Täby – 1981/1981 Kontor 11 872 356 – 2 383 14 611 28,6 126,7 8 Roslags-Näsby 24:44 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – 12,5 9 Roslags-Näsby 24:45 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – 10 Roslags-Näsby 25:7 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – 450 2 181 – 2 631 4,1 – 11 Roslags-Näsby 25:8 Stockholmsv. 100, 102 Täby – 1965/1965 Handel – – – – – – – 12–13 Tryckaren 3 Reprov. 6, Viggbyholmsv. 81 Täby – 1945/1992 Lager/Logistik 1 258 2 260 – – 3 518 4,9 20,9 14 Växellådan 1 Enhagsv. 7 Täby – 1978/1983 Kontor 2 558 482 – – 3 039 4,5 21,1 15 Växellådan 3 Enhagsv. 9 Täby – 1978/1978 Kontor 1 149 414 313 – 1 876 2,4 13,2 16 Åkerby 10 Kemistv. 6 Täby – 1975/1989 Kontor 1 177 12 – – 1 189 1,8 10,2 17 Märsta 21:22 Masking. 17, Sigtuna – 1981/1981 Lager/Logistik – 3 372 – – 3 372 5,7 23,6 18 Märsta 21:34 Söderbyv. 1, Sigtuna T 1988/1988 Kontor 2 777 1 347 2 336 549 7 009 10,7 51,4 19 Märsta 21:42 Söderbyv. 3, Sigtuna – 1989/1995 Kontor 5 161 2 230 – – 7 391 11,1 53,6 20 Märsta 21:50 Masking. 29, Sigtuna – 1991/1991 Lager/Logistik 1 043 3 599 – – 4 642 5,0 32,3 21 Märsta 21:53 Kabelg. 8, Sigtuna – 1992/1992 Kontor 460 – – – 460 0,6 3,4 22 Märsta 24:10 Söderbyv. 8, Sigtuna T 1983/1983 Lager/Logistik – 872 – – 872 1,1 5,5 23 Märsta 24:11 Söderbyv. 12, Pionjärv. 25, Sigtuna T 1987/– Handel 559 – 768 – 1 327 2,0 11,0 24 Märsta 24:12 Söderbyv. 14, Sigtuna T 1986/1986 Lager/Logistik 417 609 – – 1 026 1,6 7,3 25 Norslunda 1:10 Lindberghs g. 9, Sigtuna – 2003/2003 Kontor 2 181 762 – – 2 943 3,9 25,8 26 Malten 1 Vetenskapsv. 10, 12, 14, Sollentuna – 2005/2005 Kontor 12 271 578 – 943 13 792 29,8 201,0 27 Ringpärmen 6 Bergkällav. 36 Sollentuna – 1986/1990 Lager/Logistik 2 148 5 608 280 – 8 036 13,1 60,0 28 Aprikosen 2 Hemvärnsg. 5, 7, 9, Solna – 1975/1992 Kontor 26 263 3 467 – 4 893 34 623 99,7 672,0 29–31 Hilton 3 Gustav III:s Boulevard 40–46, Solna – 2003/2003 Kontor 18 326 682 65 900 19 973 74,7 533,0 32 Alptanäs 2 Torshamnsg. 7, 7A, 9, Haukadalsg. 1, Kista T 1981/1981 Kontor 2 783 247 – – 3 030 4,8 22,3 33 Alptanäs 3 Torshamnsg. 1, 3, 5, Kista T Tomt Kontor – – – – – – 5,4 34 Blåfjäll 1 Kistav. 21–25, Kista – 2002/2002 Kontor 18 720 – – 6 18 726 30,2 276,1 35 Borg 1 Torshamnsg. 16, Kista T 1977/1977 Kontor 1 411 – – – 1 411 2,0 11,7 36 Borg 2 Strömög. 3, Kista T 1981/1981 Lager/Logistik – 4 655 – – 4 655 6,8 30,3 37 Borg 3 Strömög. 5, Kista T 1978/1978 Lager/Logistik – 1 837 – – 1 837 2,8 13,5 38 Borg 4 Vågög. 6, Kista T 1979/1979 Kontor 1 004 927 – – 1 931 3,8 15,9 39 Borg 6 Strömög. 7, Vågög. 8, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 496 4 921 – – 6 417 9,9 45,4 40 Borgarfjord 4 Kistagången 12, Torshamnsg. 31–33, Kista T 1983/1983 Kontor 12 598 228 – 1 138 13 964 35,5 200,0 41 Geysir 1 Österög. 4, Kista T 1979/1979 Lager/Logistik – 5 110 – – 5 110 7,4 39,6 42 Geysir 2 Österög. 2, Kista T 1980/1980 Lager/Logistik 1 862 4 792 – 165 6 819 8,5 50,5 43 Gullfoss 3 Österög. 1, 3, Kista T 1979/1983 Kontor 4 830 1 098 – 1 587 7 514 11,9 59,2 44 Gullfoss 5 Viderög. 6, Kista T 1979/1983 Kontor 3 508 – – – 3 508 9,3 42,4 45 Helgafjäll 1 Torshamnsg. 22, 24 A–D, 26 A–B, Kista T 1979/1979 Kontor 9 164 1 592 – – 10 756 26,4 149,4 46–47 Helgafjäll 2 Torshamnsg. 28 A–B, 30 A–E, 32 A–D, 34 A–B, Kista T 1981/1981 Kontor 15 251 4 685 – 7 560 27 496 55,5 333,0 48 Helgafjäll 3 Torshamnsg. 36, 38, 40, Kista T 1980/1990 Lager/Logistik 3 965 10 502 – – 14 467 22,7 106,6 49–50 Helgafjäll 4 Torshamnsg. 42, 44, 46, Kista T 1998/1998 Kontor 11 758 307 – 1 848 13 913 25,3 192,6 51 Helgafjäll 5 Kistagången 2, 4, Torshamnsg. 20, Kista T 1978/1988 Kontor 14 256 534 – 1 564 16 354 37,3 201,8 52 Helgafjäll 7 Torshamnsg. 48, 50, 52, 54, Kista – 2001/2002 Kontor 17 532 1 932 – 3 127 22 591 53,2 376,0 Kista 59 58 61 60 52 50 49 48 47 46 45 51 40 53 54 55 34 56 57 37 39 44 43 41 42 32 33 38 35 Lidingö Djursholm Solna Järfälla Täby VALLENTUNA Upplands- Väsby ÅKERSBERGA VAXHOLM Nacka HUDDINGE BOTKYRKA TUMBA RÖNNINGE SÖDERTÄLJE HANDEN VÄSTERHANINGE Brunna Bro Sollentuna Sundbyberg Danderyd Corems huvudkontor STOCKHOLM 1 11 5 4 2 3 9 10 6 8 7 13 1514 16 12 29 30 3165 64 63 28 27 26 62 Arlanda Stad Märsta Brista 25 24 20 18 21 23 22 17 19 36 ===== SIDA 144 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 144 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 53 Isafjord 4 Torshamnsg. 21, 23, Torshamnsgränd 2, 4, 6, Grönlandsg. 10, Kista – 1976/2008 Kontor 62 231 20 – 9 807 72 058 193,2 1 157,0 54 Isafjord 5 Grönlandsg. 8, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – – 55 Isafjord 6 Grönlandsg. 6, Torshamnsgränd 9, Kista – 1976/2008 Utbildning/ vård/övrigt – – – 3 222 3 222 5,2 – 56 Isafjord 7 Hans Werthéns Gata 19, Kista – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 1,1 – 57 Isafjord 8 Torshamnsg. 17, Hans Werthéns Gata 19, Torshamnsgränd 3, Skaftåg. 14, 16 , Kista – 2016/2016 Kontor 23 666 303 – 1 230 25 199 77,2 623,0 58 Knarrarnäs 3 Färög. 5,7, Kista T 1985/1985 Kontor 4 935 234 – 1 986 7 155 13,8 88,5 59 Knarrarnäs 4 Färög. 3, Isafjordsg. 19, 21, Kista T 1985/1985 Utbildning/ vård/övrigt 898 194 – 7 012 8 104 16,4 128,5 60 Knarrarnäs 6 Isafjordsg. 3, 5, Kista T 1987/1987 Kontor 4 342 333 – – 4 675 10,3 67,4 61 Knarrarnäs 9 Knarrarnäsg. 15, Kista T 1984/1986 Kontor 4 738 172 – 3 4 913 11,4 67,8 62 Lidarände 1 Torshamnsg. 18, Kista – 1979/2008 Utbildning/ vård/övrigt 3 007 126 375 16 438 19 946 38,7 198,1 63 Glädjen 1:51 Truckv. 14, Upplands Väsby – 1982/1982 Kontor 3 038 224 – – 3 262 4,4 24,0 64 Glädjen 1:52 Truckv. 16, Upplands Väsby – 1982/1987 Kontor 708 559 – – 1 267 2,0 13,0 65 Sprängaren 9 Ekenbergsv. 128, Sundbyberg – 2019 Kontor 1 000 – 118 756 1 874 6,6 50,8 – S:ta Maria 37 Ryska gränd 22, Gotland – 1909/1960 Utbildning/ vård/övrigt – – – – – – 6,9 TOTALT 347 919 90 643 11 676 72 820 523 058 1 118 6 787 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. NORRA STOCKHOLM, FORTS 0 400 800 1200 1600 Största fastighetsägarna, tkvm Stockholm Rankingen avser Stockholms län. Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 1. Vasakronan 2. Fabege 3. Akademiska Hus 4. Castellum 5. Sagax 7. Corem 5940 ===== SIDA 145 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 145 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Södra Stockholm Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Förstugan 1 Fullersta Torg 18, 20, Huddinge – 1989/1989 Kontor 1 600 – – – 1 600 4,2 25,8 2 Valen 2 Kommunalv. 1, 3, 5, Huddinge – 1987/1987 Kontor 4 196 232 – – 4 428 10,8 64,4 3 Dagskiftet 2 Elektrav. 20, 22, Hägersten T 1956/1968 Lager/Logistik 4 321 7 176 455 – 11 952 20,2 73,2 4 Damskon 2 Elsa Brändströms g. 50, 52 Hägersten T 1977/1977 Lager/Logistik 1 082 3 740 – – 4 822 8,1 25,4 5 Elektra 20 Elektrav. 53 Hägersten T 2016/2016 Lager/Logistik 1 791 3 934 – – 5 725 11,1 80,4 6 Elektra 23 Elektrav. 25, Västberga Allé Hägersten T 1949/1969 Kontor 3 248 2 681 1 176 – 7 105 12,8 40,0 7 Elektra 27 Västberga allé 32 Hägersten T 1962/1962 Kontor 2 820 2 735 – – 5 555 9,6 58,6 8 Nattskiftet 12, 14 Drivhjulsv. 36, Hägersten T 1986, 1955/1986, 1955 Lager/Logistik 2 814 6 899 1 441 215 11 369 16,2 80,1 9–12 Arenan 2 Arenaslingan 1–3, Arenav. 49, 55–63, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 31 585 4 767 14 797 4 781 55 930 199,6 1 473,0 13–14 Arenan 3 Arenav. 39–47, Johanneshov – 1989/1989 Kontor 13 754 1 011 – 1 799 16 564 66,2 512,0 15–18 Arenan 6 Arenav. 17, 21–35, Johanneshov – 1991/1993 Kontor 18 129 2 932 1 430 8 521 31 012 113,1 439,6 19 Arenan 8 Arenav. 7–13, Johanneshov – 2001/2001 Kontor 14 150 – – – 14 150 49,2 395,0 20 Sandhagen 8 Rökerig. 21, Johanneshov T 1984/1984 Utbildning/ vård/övrigt – 31 759 810 1 600 1,3 11,2 21 Hällsätra 3 Stensätrav. 5, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 591 7 829 1 835 – 10 255 16,8 59,2 22 Lastkajen 3 Upplagsv. 34, 38, Stockholm T 1966/1972 Lager/Logistik 206 12 231 – – 12 437 15,2 76,8 23 Lillsätra 1 Storsätragränd 5, Skärholmen T 1993/1993 Kontor 4 935 2 014 – – 6 949 11,4 71,8 24 Lillsätra 3 Storsätragränd 3, Skärholmen T 2008/2008 Lager/Logistik – 8 570 – – 8 570 14,4 82,0 25 Stensätra 17 Strömsätrav. 18, Skärholmen T 1976/1976 Lager/Logistik 206 4 717 – – 4 923 7,1 29,5 26 Storsätra 1 Storsätragränd 4–26, Skärholmen T 1972/1972 Kontor 12 279 8 604 4 615 6 451 31 949 53,7 192,9 27 Slänten 1 Bollmorav. 135, Tyresö – 1929/1983 Lager/Logistik – 830 – – 830 0,9 6,7 TOTALT 117 707 80 933 26 508 22 577 247 725 642 3 798 TOTALT STOCKHOLM 465 626 171 576 38 184 95 397 770 783 1 759 10 585 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. 24 LIDINGÖ DJURSHOLM DANDERYD SUNDBYBERG SOLNA SOLLENTUNAJÄRFÄLLA TÄBY ÅKERSBERGA VAXHOLM Nacka Huddinge Botkyrka Tumba Rönninge SÖDERTÄLJE Haninge Tyresö Hägersten Skärholmen Corems huvudkontor STOCKHOLM 4 3 1 2 5 821 6 7 27 23 22 24 25 26 ENSKEDE GÅRD HAMMARBY- HÖJDEN SANDSBORG Johanneshov 18 16 15 17 14 12 13 11 9 10 20 19 1413 ===== SIDA 146 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 146 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Uppsala Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1–4 Boländerna 33:2 Kungsängsv. 19–31 – 1991/1991 Kontor 16 608 395 – 1 644 18 647 38,9 250,7 5–13 Fyrislund 6:6 Rapsg. 7 – 1921/2003 Utbildning/ vård/övrigt 22 870 7 873 – 31 644 62 387 150,3 780,4 14 Kungsängen 29:1 Kungsg. 70A–E – 1985/1985 Kontor 2 406 705 1 366 – 4 477 6,4 42,4 15 Kungsängen 37:13 Kungs. 107–115, Kungsgatan 107B–115B – 1989/1989 Kontor 8 477 546 5 349 859 15 231 35,3 214,0 TOTALT 50 361 9 519 6 715 34 147 100 742 231 1 288 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. Största fastighetsägarna, tkvm 1. Akademiska Hus 2. Vasakronan 3. Castellum 4. Uppsala Akademiförvaltning 5. Corem 0 150 300 450 600 Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 13–5 4–1 Boländerna Fyrislund Fålhagen Årsta Sala Backe Luthagen Kungsgärdet Eriksberg Stenhagen Svartbäcken Löten Kungsängen 1 15 14 32 4 5 6 9 7 10 8 12 1311 ===== SIDA 147 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 147 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Västerås Största fastighetsägarna, tkvm 0 175 350 525 700 1. Castellum 2. Corem 3. Hemsö 4. Nyfosa 5. Blackstone Kontor, handel, hotell Lager/logistik Special 14 10 Erikslund Jakobsberg Bäckby Sjöhagen Hamre Skiljebo Bjurhovda Haga Södra Gryta Skallberget Vallby 14 15 2 4 1 3 136 12 10 11 97 8 16 5 Yta, kvm Nr Fastighet Adress Tomt rätt Byggår/ värdeår Fastighetstyp Kontor Lager/ logistik Handel Övrigt* Totalt Hyres värde, mkr Taxerings värde, mkr 1 Gastuben 5 Björnöv. 8, Västerås – 1943/1943 Handel – – 2 442 – 2 442 3,1 13,7 2 Gustavsvik 13 Sjöhagsv. 3, 5, 7, Stensborgsg. 2, Västerås – 1957/1962 Lager/Logistik 6 904 12 972 – 10 066 29 942 28,6 106,0 3 Icander 1 Stensborgsg. 1, Västerås – 1987/1987 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 517 2 517 6,2 – 4 Klas 8 Smedjeg. 13, Västerås – 1956/1956 Utbildning/ vård/övrigt 1 309 196 1 566 2 404 5 475 10,6 57,8 58 Leif 19 Hantverkarg. 2, Västerås – 1929/1964 Utbildning/ vård/övrigt 5 121 1 081 6 579 8 288 21 069 42,9 253,1 9 Lennart 17 Vasag. 12, Västerås – 1965/1994 Handel 3 286 434 6 556 2 977 13 253 23,2 172,0 10 Livia 16 Skomakarg. 2, Västerås – 1992/1992 Kontor 4 178 378 – 1 318 5 874 19,0 105,4 11 Loke 24 Kopparbergsv., Västerås – 1962/1983 Kontor 7 186 2 069 6 896 5 633 21 784 37,9 241,1 12 Mats 5 Stora g. 21, Västerås – 1968/1983 Handel 501 1 868 9 025 7 757 19 151 52,6 334,6 13 Sigurd 3 Sigurdsg. 27, 29, 31, 33, 35, 37, Västerås – 1932/1989 Lager/Logistik 2 275 3 436 1 928 2 481 10 120 11,4 39,7 14 Sigurd 7 Sigurdsg. 23, Västerås – 1929/1929 Utbildning/ vård/övrigt 2 201 1 223 – 5 364 8 788 24,8 150,2 15 Stensborg 4 Sjöhagsv. 4, Västerås – 1989/1989 Utbildning/ vård/övrigt – – – 2 143 2 143 7,7 – 16 Västerås 2:5 Stensborgsg. 4, Västerås – 1982/1989 Kontor 1 346 – – 104 1 450 3,0 14,6 – Vampyren 9 Kungsg. 25, Eskilstuna – 1937/1975 Utbildning/ vård/övrigt 3 883 837 4 965 7 028 16 713 24,7 – – Vestalen 10 Kungsg. 24, Eskilstuna – 1966/1966 Handel 258 400 6 863 3 197 10 717 20,7 156,2 – Vestalen 8 Rademacherg. 29, Eskilstuna – Tomt Utbildning/ vård/övrigt – – – – – 0,5 0,6 TOTALT 38 448 24 893 46 820 61 277 171 438 317 1 645 * Består av utbildning, vård, motion, bostäder, mark samt övriga ytor såsom laboratorium, mässa, post och teknikutrymmen. En fastighet kan bestå av ett flertal samreglerade fastigheter alternativt ett flertal större byggnader. ===== SIDA 148 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 148 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastigheten Sigurd 7, även känd som S7, i Västerås. ===== SIDA 149 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 149 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Historisk översikt och nyckeltal RESULTATRÄKNING Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 3 465 3 695 4 244 4 491 2 805 Fastighetskostnader –1 240 –1 333 –1 362 –1 558 –911 Driftsöverskott 2 225 2 362 2 882 2 933 1 894 Central administration –137 –160 –179 –187 –116 Förvärvskostnader – – – – –21 Finansnetto –1 225 –1 288 –1 464 –1 071 –579 Förvaltningsresultat 863 914 1 239 1 675 1 178 Resultat bostadsutveckling – –1 – – –36 Resultatandelar i intresseföretag – 0 –1 076 –862 3 Värdeförändringar fastigheter –3 906 –1 717 –8 476 –2 934 3 432 Värdeförändring finansiella placeringar –289 125 87 –1 105 870 Värdeförändringar derivat –142 –219 –1 000 1 375 256 Nedskrivning goodwill –394 –307 –589 –635 –21 Resultat före skatt –3 868 –1 205 –9 815 –2 486 5 682 Skatt 557 147 1 816 548 –1 187 Årets resultat –3 311 –1 058 –7 999 –1 938 4 495 Omräkningsdifferenser m.m. –887 382 –328 942 295 Årets totalresultat –4 188 –676 –8 327 –996 4 790 BALANSRÄKNING Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 Goodwill 1 084 1 478 1 785 2 374 3 059 Förvaltningsfastigheter 46 937 55 205 58 033 78 387 83 084 Nyttjanderättstillgångar 1 505 1 827 1 375 1 623 1 000 Andelar i intresseföretag – – 0 3 415 472 Finansiella tillgångar värderat till verkligt värde 741 1 469 1 351 5 2 263 Derivat 102 231 562 1 312 251 Övriga anläggningstillgångar 211 133 144 232 153 Omsättningsfastigheter – – 290 206 63 Övriga omsättningstillgångar 743 856 881 1 230 1 320 Kortfristiga placeringar – – – 1 099 – Likvida medel 1 804 586 429 979 571 Summa tillgångar 53 127 61 785 64 850 90 862 92 236 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 16 490 21 511 22 003 31 268 33 342 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 0 0 14 43 596 Räntebärande långfristiga skulder 17 504 14 238 19 505 32 745 32 016 Långfristiga leasingskulder 1 505 1 827 1 375 1 623 1 000 Uppskjuten skatteskuld 4 894 5 472 5 709 7 562 8 127 Derivat 80 147 259 22 337 Övriga långfristiga skulder 27 60 41 43 67 Räntebärande kortfristiga skulder 11 136 16 908 13 830 14 728 14 548 Övriga kortfristiga skulder 1 491 1 622 2 114 2 828 2 203 Summa eget kapital och skulder 53 127 61 785 64 850 90 862 92 236 ===== SIDA 150 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 150 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Fastighetsrelaterade nyckeltal 2025 2024 2023 2022 2021 Förvaltningsfastigheternas verkliga värde, mkr 46 937 55 205 58 033 78 387 83 084 Direktavkastningskrav värdering, % 6,1 6,0 5,8 5,2 5,1 Hyresvärde, mkr 4 027 4 345 4 322 4 940 4 957 Uthyrningsbar area, kvm 2 048 335 2 268 357 2 428 426 3 194 535 3 478 659 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 84 86 87 89 89 Ytmässig uthyrningsgrad % 74 77 78 83 83 Överskottsgrad, % 64 64 68 65 68 Antal förvaltningsfastigheter, st 244 289 326 458 518 Genomsnittlig återstående kontraktstid, år 3,3 3,3 3,4 3,9 3,7 Finansiella nyckeltal 2025 2024 2023 2022 2021 Avkastning på eget kapital, % –17,4 –4,9 –29,9 –6,0 21,7 Justerad soliditet, % 39 42 41 39 43 Soliditet, % 31 35 34 34 36 Räntebärande nettoskuld, mkr 26 823 30 742 33 106 45 439 43 818 Belåningsgrad, % 56 54 55 57 53 Belåningsgrad fastigheter, % 48 44 43 45 38 Räntetäckningsgrad 1,8 1,7 1,9 2,5 2,7 Genomsnittlig ränta, % 4,4 4,6 4,4 3,6 2,4 Genomsnittlig räntebindning, år 2,1 2,6 2,6 1,9 2,6 Genomsnittlig kapitalbindning, år 2,1 1,7 2,2 3,3 3,8 Aktierelaterade nyckeltal 2025 2024 2023 2022 2021 Förvaltningsresultat per stamaktie A och B, kr 0,29 0,32 0,65 1,10 1,16 Resultat per stamaktie A och B, kr –2,96 –1,43 –7,88 –2,25 5,52 Substansvärde (NAV) per stamaktie A och B, kr 10,70 15,97 17,57 26,42 29,60 Eget kapital per stamaktie A och B, kr 7,58 12,09 13,58 22,17 23,94 Eget kapital per stamaktie D, kr 289,59 289,59 289,59 289,59 289,59 Eget kapital per preferensaktie, kr 312,72 312,72 312,72 312,72 312,72 Utdelning per stamaktie A och B, kr 0,101) 0,10 0,10 0,40 0,40 Utdelning per stamaktie D, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 20,00 Utdelning per preferensaktie, kr 20,001) 20,00 20,00 20,00 20,00 Aktiekurs per stamaktie A, kr 4,49 6,58 10,65 10,45 32,60 Aktiekurs per stamaktie B, kr 4,35 6,69 10,62 8,39 32,65 Aktiekurs per stamaktie D, kr 240,50 244,50 182,00 170,60 316,00 Aktiekurs per preferensaktie, kr 244,50 258,00 200,50 211,50 324,00 Börsvärde, mdkr 11,0 13,2 15,7 13,5 42,9 Antal aktier, tusental 2025 2024 2023 2022 2021 Antal registrerade stamaktier A och B vid periodens utgång, tusental 1 415 528 1 223 528 1 117 322 1 117 322 1 117 322 Antal utestående stamaktier A och B vid periodens utgång, tusental 1 376 365 1 184 924 1 078 717 1 078 717 1 084 778 Genomsnittligt antal utestående stamaktier A och B, tusental 1 282 723 1 124 774 1 078 717 1 081 271 740 815 Antal registrerade stamaktier D vid periodens utgång, tusental 7 546 7 546 7 546 7 546 7 546 Antal utestående stamaktier D vid periodens utgång, tusental 7 502 7 504 7 504 7 504 7 546 Genomsnittligt antal utestående stamaktier D, tusental 7 504 7 504 7 504 7 512 4 046 Antal registrerade preferensaktier vid periodens utgång, tusental 12 415 12 415 12 415 12 415 12 415 Antal utestående preferensaktier vid periodens utgång, tusental 12 414 12 415 12 415 12 415 12 415 Genomsnittligt antal utestående preferensaktier, tusental 12 415 12 415 12 415 12 415 8 306 1) Föreslagen utdelning. ===== SIDA 151 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 151 Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt Definitioner Fastighetsrelaterade nyckeltal I årsredovisningen presenteras ett antal finan- siella nyckeltal och mått som inte är definierade enligt IFRS. Corem anser att dessa nyckeltal och mått ger värdefull kompletterande information till investerare och bolagets ledning för analys av bolagets verksamhet. Eftersom inte alla före- tag beräknar finansiella nyckeltal och mått på samma sätt är dessa inte alltid jämförbara. Nedan presenteras definitionerna av valda nyckeltal och mått. Definitionerna visas även på Corems webbplats (www.corem.se/investor- relations/definitioner). För de nyckeltal som inte är direkt identifierbara från de finansiella rappor- terna finns en kompletterande beräkningsbilaga på webbplatsen. DIREKTAVKASTNINGSKRAV Avkastningskravet på restvärdet i fastighets- värderingarna. EKONOMISK UTHYRNINGSGRAD Årligt kontraktsvärde dividerat med hyresvärde. FÖRVALTNINGSBESTÅND Fastigheter i löpande och aktiv förvaltning. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Begreppet förvaltningsfastigheter i balans- räkningen innefattar både förvaltnings- beståndet och förädlingsbeståndet. FÖRÄDLINGSBESTÅND Fastigheter med pågående eller planerade om- eller tillbyggnadsprojekt, vilka innebär en högre standard eller ändrad användning av lokalerna. HYRESVÄRDE Årligt kontraktsvärde med tillägg för bedömd marknadshyra för vakanta lokaler. JÄMFÖRBART BESTÅND De fastigheter, exkl. projektfastigheter, som ingått i beståndet under hela rapporterings- perioden samt under hela jämförelseperioden. Intäkter och kostnader av engångskaraktär exkluderas från jämförbart resultat, t ex försäkrings ersättningar och större vidare- faktureringar till hyresgäster. NETTOUTHYRNING Årshyror för under perioden tecknade hyres- avtal, reducerat för under perioden uppsagda hyresavtal och konkurser. OMSÄTTNINGSFASTIGHETER Fastigheter med pågående bostadsrätts- produktion alternativt som är avsedda för framtida bostadsrättsproduktion. UTHYRNINGSBAR AREA Total area som är tillgänglig för uthyrning. YTMÄSSIG UTHYRNINGSGRAD Uthyrd area i relation till totalt uthyrningsbar area. ÅRLIGT KONTRAKTSVÄRDE Hyra inklusive tillägg och index på årsbasis. ÖVERSKOTTSGRAD Driftsöverskott i procent av intäkter. Finansiella nyckeltal AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt på årsbasis dividerat med genomsnittet av ingående och utgående eget kapital1). Nyckeltalet visar förmåga att ge avkastning på insatt kapital från ägarna. BELÅNINGSGRAD Räntebärande skulder efter avdrag för marknads värde på noterade aktieinnehav, ränte- bärande tillgångar samt likvida medel i relation till fastigheternas verkliga värde, innehavet i Klövern och andelar i intresseföretag. Nyckeltalet belyser finansiell risk. BELÅNINGSGRAD FASTIGHETER Räntebärande skulder med säkerhet i fastigheter i relation till fastigheternas verkliga värde. Nyckeltalet belyser finansiell risk. CENTRAL ADMINISTRATION Centrala administrationskostnader avser kostnader för koncernledning och koncern- gemensamma funktioner. DRIFTSÖVERSKOTT Intäkter minus fastighetskostnader (exempelvis drifts och underhållskostnader samt fastighets- skatt). Nyckeltalet belyser förvaltnings- fastigheternas avkastning. FÖRVALTNINGSRESULTAT Driftsöverskott, central administration samt finansnetto. Nyckeltalet belyser verksamhetens resultat inklusive finansiella kostnader men oaktat värdeförändringar. GENOMSNITTLIG KAPITALBINDNING Genomsnittlig återstående löptid för ränte- bärande skulder. Nyckeltalet belyser finansiell risk. GENOMSNITTLIG RÄNTA Genomsnittlig upplåningsränta för räntebärande skulder och derivat. Nyckeltalet belyser gällande räntenivå för de externa räntebärande skulderna på balansdagen. GENOMSNITTLIG RÄNTEBINDNING Genomsnittlig återstående löptid avseende räntebindningen på räntebärande skulder och derivat. Nyckeltalet belyser finansiell risk. OREALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Förändring av verkligt värde exklusive förvärv, avyttringar, investeringar och valutakurs- omräkning. REALISERADE VÄRDEFÖRÄNDRINGAR, FASTIGHETER Realiserade fastighetsförsäljningar efter avdrag för fastigheternas senast redovisade verkliga värde och omkostnader vid försäljning. ===== SIDA 152 ===== COREM – Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2025 152 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, noterade aktieinnehav och likvida medel. RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kort- och långfristiga skulder, där ränta utgår på lånat kapital, samt periodiserade låne- omkostnader. RÄNTETÄCKNINGSGRAD Förvaltningsresultat plus andel av intresse- företags förvaltningsresultat exklusive finansiella kostnader2) dividerat med finansiella kostnader2). Nyckeltalet belyser resultatets känslighet för ränteförändringar och för att bedöma den finansiella risken. SOLIDITET Eget kapital1) i procent av balansomslutningen. Nyckeltalet belyser finansiell stabilitet. SOLIDITET JUSTERAD Eget kapital1) justerat för värdet på derivat inklusive skatt, återköpta aktier (baserat på aktiekursen vid respektive tidsperiods slut), bokförd uppskjuten skatt fastigheter, med avdrag för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt samt belastning uppskjuten skatt om 5 procent hänförlig till skillnaden mellan fastig- heternas verkliga värde och skattemässigt rest- värde, i procent av balansomslutningen justerat för goodwill hänförlig till uppskjuten skatt och nyttjanderättstillgångar. Nyckeltalet belyser finansiell stabilitet. Aktierelaterade nyckeltal EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital1), efter avdrag för eget kapital hänförligt till preferensaktier och stamaktier av serie D samt hybridobligationer, i relation till antal utestående stamaktier av serie A och B. Nyckeltalet belyser ägarnas (stamaktie av A och B) andel av koncernens totala tillgångar. EGET KAPITAL PER STAMAKTIE AV SERIE D Stamaktien av serie D:s genomsnittliga emissionskurs. Nyckeltalet belyser ägarnas (stamaktie D) andel av koncernens totala tillgångar. EGET KAPITAL PER PREFERENSAKTIE Preferensaktiens genomsnittliga emissionskurs. Nyckeltalet belyser ägarnas (preferensaktie) andel av koncernens totala tillgångar. FÖRVALTNINGSRESULTAT PER STAMAKTIE A OCH B Förvaltningsresultat efter avdrag för utdelning på preferensaktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobligationer i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier av serie A och B. Nyckeltalet belyser ägarnas (stamaktie av A och B) andel av periodens förvaltningsresultat. RESULTAT PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Resultat efter skatt efter avdrag för utdelning på preferensaktier och stamaktier av serie D samt ränta på hybridobligationer i förhållande till genomsnittligt antal utestående stamaktier av serie A och B. SUBSTANSVÄRDE (NAV) PER STAMAKTIE AV SERIE A OCH B Eget kapital1), efter avdrag för eget kapital hänförligt till preferensaktier och stamaktier av serie D, hybridobligationer samt goodwill hänförlig till uppskjuten skatteskuld, med åter- läggning av derivat och uppskjuten skatteskuld, i relation till antal utestående stamaktier av serie A och B. Nyckeltalet belyser ägarnas (stamaktie av A och B) andel av ett beräknat substansvärde (Net Asset Value). TOTALT ANTAL AKTIER Registrerade aktier inklusive egna återköpta aktier. UTESTÅENDE AKTIER Registrerade aktier med avdrag för egna återköpta aktier. 1) Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. 2) Exklusive tomträttsavgäld och valutakursdifferenser. Introduktion Affärsmodell, mål och strategi Fastighetsrörelsen Finans Risker och möjligheter Bolagsstyrning Finansiella rapporter Hållbarhetsrapport Fastighetsförteckning och översikt ===== SIDA 153 ===== Årsstämma 2026 Corems årsstämma kommer att hållas den 24 april 2026. Kallelse, föreslagen utdelning samt upplysning om anmälan finns på www.corem.se. RAPPORTDATUM Delårsrapport januari–mars 2026 22 april 2026 Delårsrapport januari–juni 2026 10 juli 2026 Delårsrapport januari–september 2026 21 oktober 2026 COREM PROPERTY GROUP AB Box 56085, 102 17 Stockholm Besöksadress: Riddargatan 13C Tel: 010-482 70 00 info@corem.se, www.corem.se Organisationsnummer: 556463-9440 KONTAKTPERSONER Rutger Arnhult, vd, 070-458 24 70, rutger.arnhult@corem.se Corems årsredovisning har producerats av Corem i samarbete med Multiply. Bilderna har i huvudsak tagits av Per-Erik Adamsson och Henrik Folkesson. ===== SIDA 154 ===== corem.se