FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Styrelse Dunis styrelse bestod under 2025 av sju ledamöter valda av årsstämman samt två arbetstagar representanter med två suppleanter. Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och för - valtning av bolagets angelägenheter. Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tolv ordinarie ledamöter. Därutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter. Thomas Gustafsson Viktoria Bergman Befattning och invald Styrelseordförande sedan 2020 Födelseår 1965 Utbildning Marknadsekonom Styrelse- uppdrag Styrelseordförande i KappAhl AB och Togus AB Arbetslivs- erfarenhet VD för Duni AB 2012-2017. Vice VD och styrelseledamot i Mellby Gård AB samt styrelse ledamot i Aros Kapital AB, G4 Capital AB och OJ Holding Sweden AB. Tidigare äga- ransvarig för Mellby Gårds konsu- mentföretag och dessförinnan VD och koncernchef för 2E Group AB (publ). Ledande befattningar inom Spendrups Bryggeri AB, Bräm- hults Juice AB och Eckes Granini GmbH Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 112 388 Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro 2/2 Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro 4/4 Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Nej Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2023 Födelseår 1965 Utbildning Berghs School of Communica- tions, Communication Executives Program vid Handelshögskolan Stockholm Styrelse- uppdrag Styrelseordförande Galber AB, Styrelseledamot Novus Group International AB Arbetslivs- erfarenhet Kommunikations- och Hållbarhets- direktör E.ON, Kommunikations- och Hållbarhetsdirektör Trelleborg- koncernen, Styrelseordförande Trianon AB, styrelseledamot Vattenfall AB, Vice Ordförande WaterAid, olika positioner i Falcon Bryggerier/Unilever och Cerealia- koncernen Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 1 000 Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro – Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro 4/4 Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja T otal ersättning 2025, SEK 415 667 kronor varav 70 000 avser arvode för Revisions- och hållbarhetsutskott T otal ersättning 2025, SEK 750 333 varav 33 667 avser arv- ode för Ersättningsutskott och 70 000 avser arvode för Revi- sions- och hållbarhetsutskott Morten Falkenberg Magnus Holmberg Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2020 Födelseår 1958 Utbildning Civilekonom, Copenhagen Business School Styrelse- uppdrag Styrelseordförande i Cloetta AB Arbetslivs- erfarenhet VD och koncernchef, samt styrelse ledamot på Nobia AB (publ). Executive Vice President och chef för dammsugare och små hushållsapparater i Electro- lux. Dessförinnan ledande befatt- ningar inom TDC Mobile och Coca-Cola Company Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2025 Födelseår 1968 Utbildning Civilingenjör Fysik, Lunds Universitet. MBA, Handelshög- skolan, Stockholm Styrelse- uppdrag CEO för Roxtec AB Arbetslivs- erfarenhet EVP Business Area Infrastructure and Industry på Roxtec. Dessför- innan General Manager för ABB Kabeldon Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 10 112 Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro 1/2 Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro – Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja Styrelsemöten närvaro 5/5 Ersättningsutskottet närvaro – Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro – Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Nej T otal ersättning 2025, SEK 418 833 kronor varav 73 167 avser arvode för Ersättningsutskott T otal ersättning 2025, SEK 233 333 kronor STYRELSE Riskhantering och styrning 56Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 57 ===== LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Sven Knutsson Janne Moltke-Leth Maria Fredholm David Green Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2020 Födelseår 1969 Utbildning Civilekonom, Lunds Universitet Styrelse- uppdrag Vice VD för Mellby Gård AB. Styrelseordförande i Klarahill AB, Söderberg & Haak Maskin och Scandinavian Hertiage AB. Styrelseledamot i KappAhl AB och Open Air Group AB Arbetslivs- erfarenhet Erfarenhet från olika branscher och bolag, bland annat från Thule Group, Cardo Flow Solutions och Alfa Laval samt som CFO för Boxon AB Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2023 Födelseår 1966 Utbildning Civilingenjör, International busi- ness and strategic management, Århus Universitet Styrelse- uppdrag CEO för Bruun Rasmussen Aktioner A/S samt styrelseleda- mot i Sydbank A/S och Royal Greenland A/S Arbetslivs- erfarenhet VD för Reform Group A/S, Kolpin Hotels A/S och Paustian A/S, samt olika befattningar på Carlsberg, Royal Unibrew och Copenhagen Airport Befattning och invald Arbetstagarrepresentant PTK sedan 2022 Födelseår 1980 Befattning Anställd som Product Compliance and Regulattory Manager Befattning och invald Arbetstagarrepresentant LO/ Pappers sedan 2018 Födelseår 1978 Befattning Anställd som Maskinoperatör på TM3 vid Rexcell Tissue & Airlaid AB Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 5 000 Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro 2/2 Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro 4/4 Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Nej Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro 2/2 Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro – Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro – Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro – Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Nej Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja Styrelsemöten närvaro 6/8 Ersättningsutskottet närvaro – Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro – Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Nej Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja T otal ersättning 2025, SEK 449 333 kronor varav 33 667 avser arvode för Ersättnings- utskott och 70 000 avser arvode för Revisions- och hållbarhets- utskott T otal ersättning 2025, SEK 379 333 kronor varav 33 667 avser arvode för Ersättnings- utskott Pia Marions Befattning och invald Styrelseledamot sedan 2020 Födelseår 1963 Utbildning Civilekonom, Stockholms Universitet Styrelse- uppdrag Styrelseledamot i Vitrolife AB (publ), DNB Carnegie Holding, Impilo HealthCare AB, Unilabs Group Holding APS, Skandiabanken Aktiebolag (publ) och Vimian AB Arbetslivs- erfarenhet CFO på Skandia Group, Folksam Group, Carnegie Group och Skandia Liv samt auktoriserad revisor samt olika ledande befattningar inom Royal Bank of Scotland, Länsförsäkringar Liv och Finansinspektionen Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 1 000 Styrelsemöten närvaro 8/8 Ersättningsutskottet närvaro – Revisions och hållbarhets- utskottet närvaro 4/4 Oberoende i förhållande till Duni Group och dess ledning Ja Oberoende i förhållande till större aktieägare Ja T otal ersättning 2025, SEK 487 667 kronor varav 142 000 avser arvode för Revisions- och hållbarhetsutskott STYRELSE Riskhantering och styrning 57Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 58 ===== LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Koncernledning Under 2025 bestod koncernledningen av sju personer, presenterade nedan. Robert Dackeskog Befattning VD och koncernchef sedan januari 2021 Födelseår 1971 Utbildning Civilekonomexamen från Göteborgs Universitet Arbetslivs- erfarenhet Robert kommer närmast från rollen som VD på Unident AB. Dessförinnan hade han flera ledande roller inom Duni Group som Director Business Area Table Top och Director Business Area Consumer Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 20 000 Jenny Bergin Befattning Chief People & Culture Officer sedan januari 2020 Födelseår 1977 Utbildning Kandidatexamen i European Studies från Malmö Universitet Arbetslivs- erfarenhet Jenny har en bred och mångårig erfarenhet från samtliga People & Culture discipliner. Jenny kommer närmast från en roll som Vice President, Global Head of HR på Nord-Lock Group, och har tidigare erfarenhet från olika brancher i en rad befattningar på IKEA och A.P.Moller - Maersk. Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Magnus Carlsson Befattning Chief Financial Officer/CFO sedan januari 2021 Födelseår 1976 Utbildning Magisterexamen i företagseko- nomi och en kandidatexamen i statsvetenskap från Lunds Universitet Arbetslivs- erfarenhet Magnus har arbetat vid Duni Group sedan 2009 och kommer närmast från en tjänst som EVP Corporate Development sedan september 2018. Innan dess innehade han olika controller- tjänster vid Lindab AB samt en tjänst som Business Controller vid Lindab Ventilation Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 11 000 Johan Crusefalk Befattning Chief Operating Officer sedan januari 2022 Födelseår 1976 Utbildning Magisterexamen i företagseko- nomi från Karlstad Universitet Arbetslivs- erfarenhet Johan har arbetat vid Duni Group sedan 2021 och kommer närmast från en tjänst som Director Logis- tics sedan september 2021 och är medlem i Dunis ledningsgrupp sedan januari 2022. Han arbe- tade tidigare som Supply Chain Director Europe & Africa vid Hempel A/S och som Vice Presi- dent Global Supply Chain vid GN Netcom A/S Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 4 000 LEDNINGSGRUPP Hanna Banica Befattning Chief Officer Business Area Dining solutions sedan maj 2025 Födelseår 1985 Utbildning Masterexamen i företagseko- nomi från Handelshögskolan i Göteborg Arbetslivs- erfarenhet Hanna har arbetat vid Duni Group sedan 2022. Hon har en bred och mångårig erfarenhet från olika ledande marknadsroller. Hanna kommer närmast från en roll som Marketing Director för Business Area Dining Solutions och har tidigare erfarenhet från olika brancher i en rad befattningar på Lantmännen och TePe. Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 3 250 Riskhantering och styrning 58Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 59 ===== LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Nicklas Lauwell Befattning Chief Officer Business Area Food packaging solutions sedan september 2022 Födelseår 1969 Utbildning Examen i Marknadsföring och ekonomi från IHM Arbetslivs- erfarenhet Nicklas har arbetat vid Duni Group sedan 2017 och kommer närmast från rollen som EVP Commercial North & East och är medlem i Dunis ledningsgrupp sedan januari 2022. Han arbe- tade tidigare som CEO för Carepa AB. Nicklas har en gedi- gen bakgrund inom marknads- föring, försäljning och ledarskap från Nestlé, Paramount Pictures, Mars Inc och StenaLine Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 4 000 Förändringar i ledningsgruppen 2025 Jenny Bergin anställdes i januari 2025 på tjänsten Chief People & Culture. I februari 2025 lämnade Linus Lemark, Chief Officer Business Area Dining Solutions. Manfred Hargarten, Chief Officer Com- mercial, gick utöver sin tidigare positon in som interim Chief Officer Business Area Dining Solutions. Den del inom Dining Solutions som avser produktion, supply chain och sourcing flyttades över till Johan Crusefalk som fick titeln Chief Operating Officer. Områdena Technology (IT) och Cyber security flyttas till Magnus Carlssons ansvarsområde som CFO. Mellan maj och oktober bestod ledningsgrup- pen av åtta personer varav tre kvinnor. Hanna Banica tillträdde tjänsten Chief Officier Business Area Dining Solutions den 1 maj. Manfred Hargarten, som haft denna roll interimt, tillträdde samtidigt en ny roll som Cheif Commerical Excellence Officer. Manfred Hargarten gick sedan i pension den 1 oktober. Ledningsgruppen består från oktober 2025 av sju medlemmar varav tre kvinnor. LEDNINGSGRUPP Katarina Skalare Befattning Chief Sustainability, IR/Commu- nicatins & New Business Officer sedan september 2024 Födelseår 1963 Utbildning Kandidatexamen arbetsvetenskap inom organisations- och kompe- tensutveckling, ledarskap, pro- jektledning och omvärldsanalys. Arbetslivs- erfarenhet Katarina har mångårig erfarenhet inom hållbar affärsutveckling och kommunikation/IR. Katarina kommer närmast från en roll som Chief Sustainability Officer på Heimstaden, och har förutom en entreprenörsbakgrund erfaren- het från olika befattningar på Kraftringen, PwC, E.ON och AstraZeneca. Aktier i Duni per sista december 2025, egna och närstående parter 0 Riskhantering och styrning 59Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 60 ===== LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Moderbolagets förvaltningsberättelse Omsättning, resultat och finansiell ställning Moderbolaget Duni AB, med organisationsnummer 556536-7488 och säte i Malmö, svarar för koncernens försäljning och kundsup- port på den nordiska marknaden. Moderbolaget innehåller även koncernledningen samt gemensamma koncernfunktioner, såsom finans, personal, inköp, kommunikation, marknad och IT. Delar av koncernens utvecklingsresurser finns inom moderbolaget. Netto- omsättningen uppgick till 1 394 (1 466) MSEK. Rörelseresultatet redovisades till -115 (-144) MSEK, och finansnettot till 487 (422) MSEK. Moderbolaget följer koncernens omsättning- och resultat- utveckling men bär kostnader för utveckling och innovation. I finansnettot ingår erhållna utdelningar från dotterbolag om 133 (122) MSEK samt erhållet koncernbidrag om 360 (294) MSEK. Årets resultat uppgick till 320 (245) MSEK. Moderbolagets investe- ringar i anläggningstillgångar uppgick till 63 (13) MSEK. Ökningen avser IT investeringar i samband med pågående uppgradering av ERP systemet. Avskrivningarna uppgick till 16 (19) MSEK. Solidite- ten i moderbolaget uppgick vid årsskiftet till 53 (59) procent. Moder bolagets likvida medel uppgick per den 31 december 2025 till 189 (166) MSEK. Operativa och finansiella risker i moderbolaget Moderbolagets operativa och finansiella risker sammanfaller i allt väsentligt med koncernens risker. Duni AB:s centrala finansavdel- ning och dess hantering av finansiella risker regleras av en finans- policy antagen av styrelsen. Detta arbete leds och hanteras av kon- cernens centrala finansfunktion, vilken ingår som en enhet inom moderbolaget. Koncernen delar in de finansiella riskerna i mark- nadsrisk, bestående av valutarisk, prisrisk och ränterisk samt kredit- risk och likviditetsrisk. Styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande fria medel i moder- bolaget: Vinstdisposition moderbolaget (SEK) 2025 Fritt eget kapital i moderbolaget Balanserade vinstmedel 2 306 015 014 Årets resultat 319 900 129 Summa fritt eget kapital i moderbolaget 2 625 915 143 Styrelsen och verkställande direktören föreslår: att till aktieägare utdela 5,00 SEK per aktie 234 995 160 samt att återstående belopp balanseras i ny räkning 2 390 919 983 Summa 2 625 915 143 Styrelsen föreslår till årsstämman 2026 att besluta om en vinst- disposition innebärande att till aktieägare totalt utdela 5,00 kronor per aktie, vilket motsvarar totalt 234 995 160 kronor, och att åter- stoden av fritt eget kapital balanseras i ny räkning. Styrelsen föreslår även att utdelningen ska utbetalas i två del- betalningar, för en bättre anpassning till koncernens kassaflöden under året. Styrelsen har som avstämningsdag för den första delutbetalningen på 2,50 kronor föreslagit den 20 maj 2026 och till avstämningsdag för den andra delutbetalningen på 2,50 kronor föreslagit den 17 november 2026. Det innebär att de aktieägare som är registrerade på avstämningsdagarna den 20 maj samt den 17 november har rätt till utdelning. Förutsatt att årsstämman 2026 fattar beslut i enlighet med styrel- sens förslag om vinstdisposition kommer 2 391 MSEK att balanse- ras i ny räkning. Full täckning finns för moderbolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Koncernens egna kapital uppgår till 4 035 MSEK. Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § Aktiebolagslagen (2005:551) bedömt att den föreslagna utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer på storleken av moderbolagets och koncernens eget kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Trots de senaste två årens aktiva för- värvsagenda samt en långvarig lågkonjunktur med lägre efterfrågan anser styrelsen att bolaget bibehåller en stark finansiell position som varit tydlig sedan slutet på pandemin. Skulden har ökat under de senaste åren kopplat till genomförda förvärv men fortsatt med stort manöverutrymme. Bedömningen är att koncernen har en stark finan- siell ställning och en framtida konkurrenskraft som tillåter en utdel- ning motsvarande 235 MSEK vilket motsvarar 75 procent av resultat efter skatt hänförligt till moderbolaget. Styrelsen anser att koncernen även efter föreslagen utdelning kan fullgöra sina förpliktelser och att det finns utrymme för både förvärv och planerade investeringar. Moderbolagets och koncernens soliditet bedöms även efter vinst- utdelningen vara god i förhållande till den bransch koncernen är verksam inom. Föreslagen vinstutdelning kommer inte att påverka moderbolagets och koncernens förmåga att infria sina betalnings- förpliktelser. Styrelsen bedömer att moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar med avseende på likviditeten och oväntade händelser. Med förslaget om att dela upp utdelningen i två delbetalningar kommer bolagets likviditets- planering att bli effektivare med en bättre balans i nettoskulden över året. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att möta framtida affärsrisker och även tåla even- tuella förluster. Eget kapital hade varit 0,9 MSEK lägre om finansiella instrument som värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 a § Årsredovis- ningslagen istället värderats efter lägsta värdets princip. MODERBOLAGETS FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE OCH VINSTDISPOSITION Riskhantering och styrning 60Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 61 ===== LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Styrelsens och verkställande direktörens försäkran och underskrifter Styrelsens och verkställande direktörens försäkran Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovis- ningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstan- darder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Års- och hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvi- sande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberät- telsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets- faktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsredovisning (ESRS) enligt kraven i den svenska årsredovisningslagen samt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. Årsredovisningens innehåll blev klart och godkändes den 19 april 2026. Årsredovisningen undertecknades den 22 april 2026 Thomas Gustafsson Styrelseordförande Viktoria Bergman Styrelseledamot Morten Falkenberg Styrelseledamot Magnus Holmberg Styrelseledamot Sven Knutsson Styrelseledamot Maria Fredholm Representant PTK Pia Marions Styrelseledamot Janne Moltke-Leth Styrelseledamot David Green Representant LO Robert Dackeskog VD och koncernchef Vår revisionsberättelse respektive vår granskningsberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 22 april 2026, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Johan Rönnbäck Auktoriserad revisor STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS FÖRSÄKRAN OCH UNDERSKRIFTER Riskhantering och styrning 61Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 62 ===== ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARS- INFORMATION BOLAGSSTYRNINGS- INFORMATION BILAGA TILL HÅLLBARHETSRAPPORTEN Nyckeltal i EU-taxonomin 126 GHG-utsläppsfaktorer 128 GHG-förteckning enligt GHG-protokollet 128 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 129 IRO-2 Lista över ESRS-upplysningar 130 IRO-2 Lista över datapunkter från annan EU-lagstiftning 132 Standarder och certifikat för tillverkning 134 Hållbarhetsrapport Grund för utarbetande 68 Styrning 70 Intressenter 72 Strategi, affärsmodell och värdekedja 74 Väsentlighetsanalys 76 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 78 E1 Klimatförändringar Inverkningar, risker och möjligheter 81 Omställningsplaner 81 Policyer och åtgärder 83 Mätvärden och mål 83 E2 Miljöförorening Inverkningar, risker och möjligheter 90 Policyer och åtgärder 90 Mätvärden och mål 91 S1 Den egna arbetskraften Inverkningar, risker och möjligheter 105 Policyer 106 Dialog med den egna arbetskraften 106 Åtgärder 107 Mätvärden och mål 109 S2 Medarbetare i värdekedjan Inverkningar, risker och möjligheter 116 Policyer 117 Engagera arbetstagare i värdekedjan 117 Åtgärder 118 Mätvärden och mål 119 G1 Ansvarsfullt företagande Inverkningar, risker och möjligheter 121 Policyer 122 Hantering av leverantörer 122 Antikorruption och mutor 124 Åtgärder 124 Mätvärden och mål 124 E4 Biologisk mångfald och ekosystem Inverkningar, risker och möjligheter 95 Omställningsplaner 95 Policyer och åtgärder 95 Mätvärden och mål 96 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Inverkningar, risker och möjligheter 97 Policyer och åtgärder 98 Mätvärden och mål 98 EU:s taxonomi Bakgrund 102 Duni Groups aktiviteter 102 Rapporteringsprinciper 103 E3 Vattenresurser och marina resurser Inverkningar, risker och möjligheter 93 Policyer och åtgärder 94 Mätvärden och mål 94 Lagstadgad hållbarhetsrapport Den lagstadgade hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med kraven i årsredovisningslagen (ÅRL) samt europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Den lagstad- gade hållbarhetsrapporten återfinns på sidorna 68-134 och har varit föremål för översiktlig granskning. Hållbarhetsrapport 62Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 63 ===== Hållbart värdeskapande Duni Groups hållbarhetsarbete är starkt förankrat i lönsam till- växt. Med en skärpt 2030-stra - tegi och uppdaterade mål från 2026 och framåt, är hållbarhet helt inbäddat i värdeskapandet. Genom robusta partnerskap, cirkulära lösningar och resilient verksamhet levererar vi mät- bara resultat idag, samtidigt som vi stärker konkurrens- kraften och långsiktig tillväxt mot 2030. Lönsam tillväxt är en grundläggande förutsätt- ning för miljömässig och social hållbarhet. Under 2025 reviderade och uppdaterade vi vår 2030-strategi och från och med 2026 har vi en tydligare koppling mellan vår tillväxtagenda och vårt hållbarhetsarbete. Vi har uppnått större pre- cision i våra initiativ och i de nyckeltal som vi följer upp framöver. På så sätt får hållbarhet en mer definierad roll i Duni Groups värdeskapande. Förtroende som affärsmodell Vi väljer våra leverantörer noggrant. Genom att samarbeta med partners som delar våra värde- ringar kring arbetsrätt, miljö och kvalitet säker- ställer vi att varje länk i vår värdekedja lever upp till det vi vill erbjuda och stå för. Detta kräver regelbundna revisioner och nära relationer med våra partners – inte bara för att uppfylla kraven, utan för att tillsammans driva utvecklingen framåt. Ett exempel är UNMO, vår plattform för att koppla samman restauranger och arbetssökande, som har expanderat kraftigt i Sverige under året. Vi erbjuder inte bara produkter, vi erbjuder en hel kedja av partners som vill vara en positiv del av våra kunders verklighet. Detta är några exempel på hur förbättringar av social hållbarhet bidrar till att bygga upp ett ekosystem av förtroende. Miljöförbättringar som gör skillnad Vårt arbete med aktiva materialval, genomtänkt design och faktabaserat beslutsfattande förbätt- rar möjligheterna att göra cirkulära och mer håll- bara val. Våra förpackningar hjälper våra kunder att minska matsvinnet och är designade för att passa in i insamlings- och sorteringsflöden som omvandlar insamlat material till råvaror för nya pro- dukter. Nya material som oblekt pappersmassa erbjuder ett bredare utbud av servetter och dukar med lägre miljöpåverkan. Återanvändbara lös- ningar utökas till fler marknader, uppladdnings- bara LED-lampor för bordsbelysning, förpack- ningar gjorda av återvunnen plast — ja, det finns många exempel på hur hållbarhet blir allt mer integrerad i vår verksamhet. Motståndskraft som konkurrensfördel Vi vet att framtiden inte bara är osäker – den för- ändras i grunden. Klimatförändringar, geopoli- tiska förändringar och snabba tekniska framsteg påverkar verkligheten för våra viktigaste intres- senter varje dag, och därmed för oss på Duni Group. Många företag söker stabila och långsik- tiga förutsättningar, men det är klart att sådana garantier blir allt svårare att tillhandahålla. Därför behöver vi bygga motståndskraft – i våra proces- ser, i våra partnerskap och i våra erbjudanden. Vi vill vara den partner som står stadigt när världen skakar och som hjälper våra kunder att navigera i osäkerhet med självförtroende. Under 2025 uppdaterade vi därför vår långsiktiga strategi, där vi än tydligare kopplar hållbarhet till våra affärsambitioner. Genom att kombinera hållbar- het med anpassningsbarhet skapar vi värde som är robust, relevant och redo för framtiden. Hållbarhet ”by design” I en värld som ständigt förändras och där håll- barhet är en förutsättning för långsiktig fram- gång är vi på Duni Group fast beslutna kring ambitionen att vara en pålitlig hållbarhetsledare. En väl genomförd dubbel väsentlighetsanalys lägger grunden för strategiska initiativ och kon- kreta förbättringar, vilket i sin tur underlättar håll- barhetsrapporteringen. Strukturen finns där från början och resultaten följer av strukturerad plane- ring och tydligt ansvar. Vi ser vikten av att bidra till våra kunders hållbar- hetsmål och bli en uppskattad del av deras värde kedja som en grund för att bidra till en stärkt konkurrenskraft. Vi ser att vår roll ständigt utvecklas – från leverantör till värdeskapande medlem i kundens värdekedja. Genom att erbjuda transparens i våra processer, materialval och arbetsförhållanden ger vi våra kunder förtroende genom aktiva, transparenta och väldokumente- rade val genom hela värdekedjan. De vet att vi står för kvalitet, ansvarstagande och långsiktigt tänkande. Vår öppenhet gör att de kan integrera oss i sina egna hållbarhetsstrategier, vilket stärker både deras och vår konkurrenskraft. Därmed blir miljömässig och social hållbarhet förutsättningar för ekonomisk hållbarhet – och cirkeln är sluten. Erik Lindroth, Hållbarhetsdirektör Ord från hållbarhetsdirektören 63Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 64 ===== Halvvägs till 2030 Duni Group etablerade sin 2030-strategi 2021 under titeln “Our Decade of Action”. För att säker- ställa fortsatt relevans för viktiga intressenter är ambitionen att vara en pålitlig hållbarhets ledare fortfarande en hög prioritet. De KPI:er som satts för 2025 har rapporterats och nya mål fram till 2030 har satts upp. Den uppdaterade strategin stärker kopplingen mellan Duni Groups tillväxtagenda och dess håll- barhetsarbete, strukturerat under tre ESG-anpas- sade prioriteringar: miljömässigt ledande, socialt ansvarstagande och god bolagsstyrning. Under dessa prioriteringar har Duni Group definierat sju initiativ som syftar till att vägleda beslutsfattande och aktiviteter för att ge struktur och tydligt ansvarstagande över hela organisa- tionen. Dessa initiativ är designade för att inför- liva fokusområdena tillsammans med relaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats genom den dubbla väsentlighets- analysen (DMA). Varje initiativ har en utsedd ägare inom koncern- ledningen och en tydlig koppling till tillväxtagen- dan, vilket säkerställer att resultat och framsteg kan delas med kunder och andra viktiga intres- senter – och därmed bidra till Duni Groups konkurrenskraft på marknaden. Med den uppdaterade strategi har Duni Group fokuserat på rätt områden, delegerat befogen- heter och beslutsfattande över hela organisatio- nen och tagit fram planer för åren 2026 till 2030. Detta säkerställer konkreta och planerade fram- steg med resultat av högre kvalitet. Framtida hållbarhetsrapportering kommer därför att åter- spegla en stark styrning snarare än att vara en ensidig bakåtblickande beskrivning av händelser. En pålitlig hållbarhetsledare LÄS MER PÅ DUNIGROUP.COM Vi vill göra det möjligt för alla människor att njuta av god mat, välbefinnande och gemenskap – idag och för kommande generationer. Utöka det innovativa erbjudandet till kunder och konsumenter Stärka våra positioner i Europa och Asien-Stillahavsområdet Förbättra operativ effektivitet och samtidigt möjliggöra regional anpassning Miljömässigt ledande • Bli cirkulär i stor skala • Nå nettonollutsläpp • Agera för biologiskt mångfald Socialt ansvarstagande • Vara en attraktiv arbetsplats • Främja rättvisa arbetsvillkor i värdekedjan God bolagsstyrning • Säkertsälla ett välskött bolag • Bygga en resilient värdekedja Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro: <10 per 100 anställda Tillväxt: >6 % Marginal: >10 % Utdelning: >50 % Andel cirkulära insats varor: 90 % Scope 1 & 2: –57 %Leverantörer som signerat uppförandekod: 100 % Scope 3: –46 % En pålitlig hållbarhetsledare Vi vill göra det möjligt för alla människor att njuta av god mat, välbefinnande och gemenskap – idag och för kommande generationer. Introduktion till hållbarhet 64Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 65 ===== Världen kan se mycket annorlunda ut 2035 Fyra scenarier baserade på ekonomisk och mänsklig/miljömässig utveckling – EKONOMI + EKONOMI + MÄNSKLIG/MILJÖMÄSSIG - MÄNSKLIG/MILJÖMÄSSIG Åter till grunderna • Affärsperspektiv: Konjunkturnedgång, käm- pande HoReCa-sektor, minskad hushålls- konsumtion. • Hållbarhetsperspektiv: Stora framsteg, fram- gång inom förnybar energi, mindre ojämlikhet och bättre livskvalitet. • Politisk dynamik: Sammanhållet EU, starkt samarbete, effektivt beslutsfattande. • EU-lagstiftningsperspektiv: Fokuserade policyer, hållbarhetsreglering av nödvändighet. Kollaps • Affärsperspektiv: Grundläggande ekonomisk svaghet, HoReCa-sektorn i överlevnadsläge, låg aktivitet och svag konsumtion. • Hållbarhetsperspektiv: Förlust av biologisk mångfald, allvarlig klimatpåverkan, stora sociala bakslag, låg livskvalitet. • Politisk dynamik: Fragmenterat EU, ökande spänningar, ineffektiva politiska åtgärder, kamp för överlevnad och nationalism. • EU-lagstiftningsperspektiv: Svagt EU med lägre relevans, fokuserat på samordning av nationell politik, söker tillväxt. Positivt för människor/planeten • Affärsperspektiv: Robust tillväxt, blomstrande HoReCa-sektor, hållbara metoder. • Hållbarhetsperspektiv: Ekonomiska resurser driver på förbättringar inom klimat, biologisk mångfald och cirkularitet. • Politisk dynamik: Starkt EU med positivt sam- arbete, hållbarhet som grund för innovation och politik. • EU-lagstiftningsperspektiv: Omfattande policyer, strikta miljöbestämmelser, höga standarder. Rå kapitalism • Affärsperspektiv: Ojämn ekonomisk tillväxt, HoReCa-sektor med partiell tillväxt, ökad turism. • Hållbarhetsperspektiv: Ingen prioritet, ingen vilja att investera i verklig förbättring, klimatföränd- ringarna drabbar ojämnt. • Politisk dynamik: Fragmenterat EU, spänningar kring migrations- och miljöpolitik, nationalism och sänkta skatter. • EU-lagstiftningsperspektiv: Strängare isolerade bestämmelser, ojämn tillämpning, höga driftkost- nader för vissa branscher. 2021 genomförde Duni Group en större strategiöver- syn och uppdatering. Som en del av denna process gjorde bolaget en scenarioanalys med hjälp av en utvärderingsmatris, med "Ekonomi" och ”Mänsk- lig/Miljömässig” utveckling som nyckelfaktorer. De fyra resulterande scenarierna presenterades i en fyrfältsmatris. Scenarioplanering kan bidra till att förbättra långsiktig riskreducering, strategisk flexi- bilitet, informerat beslutsfattande och organisatio- nens motståndskraft. Under 2025 uppdaterades hållbarhetsstrategin med målet att säkerställa att den är anpassningsbar, motståndskraftig och i linje med långsiktiga mål. Som en del av detta aktualiserades scenarioanaly- sen genom att uppdatera faktorerna i matrisen för att bättre koppla till ”triple bottom line”: • Ekonomisk utveckling: övergripande tillväxt och hälsa i ekonomin, inklusive faktorer som BNP-tillväxt, sysselsättningsgrad och företagens lönsamhet. • Mänsklig och miljömässig utveckling: framsteg för att förbättra människors välbefinnande och miljömässig hållbarhet, inklusive faktorer som folkhälsa, utbildning, social jämställdhet och miljöskydd. Hållbarhetsteamet vidareutvecklade scenarierna med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsana- lysen. De prioriterade variabler som sannolikt kom- mer att förändras under varje scenario, eftersom dessa variabler kommer att påverka de utmaningar som Duni Group står inför: • HoReCa-affärsvillkor • Hållbarhetsfokus • Politisk dynamik • EU-förordningar Utifrån detta vidareutvecklades scenarierna med en ”PESTEL”-analys och viktiga fokusområden prioriterades: cirkularitet, klimat, biologisk mångfald och leverantörskedja. Slutligen redovisades på - verkan på Duni Group per scenario för varje fokus- område. Scenarioanalysen användes sedan vid utvecklingen av de strategiska initiativen och målen, vilket säkerställde uppmärksamhet på de mest relevanta aspekterna. Introduktion till hållbarhet 65Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 66 ===== 2025 2025 2024 2019 2023 Mängd fossil jungfrulig plast (index) Mål Referensår Andel FSC®-märkta produkter BA Dining Solutions Andel FSC®-märkta produkter BA Food Packaging Solutions Koldioxidintensitet scope 1 och 2 (index) EcoVadis-poäng 100 71 65 50 64 100 42* 38 40 37 52 (Silver) 77 (Guld) 79 (Guld) Platina 83 (Guld) 37% 74% 82% 75% 85% 94% 98% 98% 100% 98% Our decade of action * Omräknat för att inkludera nya dotterbolag Introduktion till hållbarhet 66Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 67 ===== Miljömässigt ledande Duni Group strävar efter att vara en pålitlig hållbar- hetsledare – och samtidigt en katalysator för positiv förändring för miljöfrågor och hållbar utveckling. En av våra högsta prioriteringar inom hållbarhet är därför att vara miljömässigt ledande. För att uppnå detta fortsätter Duni Group att fokusera på cirkulari- tet och klimatfrågor och har lagt till ett nytt initiativ specifikt inriktat på biologisk mångfald. Strategiskt fokus för ledarskap inom hållbarhet Exempel på planerade aktiviteter: • Tydlig affärsmodell för cirkulära intäkter och ökad andel förnybara och återvunna material. • Fortsatt fokus på energieffektivitet i produktionen. • Naturvärdesbedömningar för alla produktions anläggningar. Exempel på planerade aktiviteter: • Utökat fokus på arbetsmiljö och säkerhet, inklusive ökad rapportering av tillbud. • Öka antalet fabriker som certifierats enligt ISO 45001-standarden. • Öka andelen leverantörer som rapporterar via SEDEX-plattformen. Exempel på planerade aktiviteter: • Öka andelen leverantörer som skriver under Duni Groups uppförandekod för affärspartners. • Öka andelen medarbetare som genomgår utbildning i cybersäkerhet och antikorruption. • Fortsatt förbättring av resultat enligt EcoVadis standard. Socialt ansvarstagande För att bli en pålitlig hållbarhetsledare måste Duni Group också hantera den sociala dimensionen av hållbarhet. Strategin lyfter därför fram socialt ansvar som ett centralt element, med målet att driva på verklig förändring i den bransch där före- taget är verksamt. Som en del av detta arbete ligger fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare och främja rättvisa arbetsvillkor i hela värdekedjan. God bolagsstyrning För att förbli relevanta idag – och i framtiden – måste Duni Group förtsätta bygga en stark organisation som har motståndskraft och anpassningsförmåga, oavsett vilka utmaningar man ställs inför. Introduktion till hållbarhet 67Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 68 ===== ESRS 2 Allmän information Allmän information Duni Groups lagstadgade hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och EU:s taxonomiförordning. Den ger detaljerad infor- mation om företagets hållbarhetsarbete och resul- tat fokuserade på de väsentliga inverkningarna på människor och miljö, samt om väsentliga effekter av hållbarhetsfrågor i Duni Groups affärsverksamhet. Hållbarhetsrapporteringen består av fem avsnitt: ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION BILAGA Grund för utarbetande BP-1, BP-2 Allmänna principer Hållbarhetsrapporten har upprättats på koncern- basis i linje med koncernredovisningen för 2025 och i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Hållbarhetsinformationen omfattar Duni Groups egen verksamhet samt väsentlig information upp- ströms och nedströms i värdekedjan, inklusive leverantörer, produktionsprocesser, distribution, produktanvändning och överväganden vid slutet av livscykeln, så långt det är nödvändigt för att: • göra det möjligt för användare av hållbarhets- rapporten att förstå Duni Groups väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, och • producera högkvalitativ information som är rele- vant, jämförbar, verifierbar, begriplig och på ett trovärdigt sätt representerar företagets position och resultat när det gäller hållbarhet. Att samla in hållbarhetsrelaterad information från värdekedjan (uppströms och nedströms) är ofta en utmaning och tillgången till tillförlitlig information är i många fall begränsad. Duni Group strävar efter att tillämpa lämpliga metoder och säkerställa högkvali- tativa data i värdekedjan. Företaget utarbetar också mål, åtgärder och mätvärden för att förbättra håll- barhetsresultaten i sin värdekedja, med fokus på väsentliga frågor och centrala aktörer. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är förknippade med företaget genom dess direkta och indirekta affärsrelationer i värde- kedjan uppströms och nedströms har fastställts med hjälp av principen om dubbel väsentlighet. För en detaljerad beskrivning av omfattningen, meto- diken och antagandena i vår process för dubbel väsentlighetsanalys (DMA), se ESRS 2 IRO-1. Ingen information som gäller immateriell egendom, know-how eller innovation har utelämnats från håll- barhetsrapporten. Bolaget har inte utnyttjat undan- taget från offentliggörande av kommande utveck- lingar eller ärenden under förhandling. Information som lämnas i hållbarhetsrapporten har varit föremål för översiktlig granskning. Gransk- ningsberättelsen återfinns på sidan 193. Tidshorisonter Hållbarhetsrapporten följer kategoriseringen av tidshorisonter (kort, medellång och lång sikt) enligt definitionen i ESRS 1: • Kortsiktig horisont – nästa rapporteringsperiod fastställd i årsredovisningen (kalenderår) • Medellång horisont – från 1 till 5 år • Långsiktig horisont – mer än 5 år. Uppskattningar om värdekedjan Uppskattade data om värdekedjan har använts i vissa delar av GHG scope 3-rapporteringen i upp- lysning E1-6. Det resulterar dock inte i en hög nivå av mätosäkerhet. Detaljer, inklusive grunden för beredning av data om utsläpp av växthusgaser för varje scope 3-kategori och resulterande datanog- grannhetsnivå visas i tabellen på sidan 85. Andra uppskattningar Uppskattningar har tillämpats i upplysning E3 för återanvänt vatten och en mindre del av vattenut- släpp. Den rapporterade mängden återanvänt vat- ten är ungefärlig, medan uppskattningar av vatten- utsläpp har obetydlig inverkan på noggrannheten av den rapporterade vattenförbrukningen. Vissa uppskattningar och förenklingar har använts i rapporteringen av S1 Den egna arbetskraften och EU-taxonomin på grund av den tid och insats som krävs för att samla in data från alla delar av organi- sationen. Inget av detta resulterar dock i hög mät- osäkerhet. Dessa finns i: • Upplysningar S1-10, S1-13, S1-15, S1-16 – data som samlats in för koncernföretag med 10 eller fler anställda, vilket motsvarar 98 procent av det totala antalet anställda, med extrapoleringar i förekom- mande fall för de återstående två procenten. • Upplysning S1-13 – data som samlats in för perioden januari-september 2025 med helårsextra polering. • OpEx-data för EU-taxonomin som samlats in för 11 månader januari-november 2025 med helårsextrapolering. Hållbarhetsrapport 68Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 69 ===== Förändringar i upprättandet eller presentationen av hållbarhetsinformation Under tidigare år har Duni Group använt helårskon- solidering för utsläpp av växthusgaser vid nya för- värv som gjorts under rapporteringsåret, i linje med GHG-protokollets rekommendation. Från och med 2025 används pro rata-konsolidering och föregå- ende års jämförelser justeras för föregående års förvärv för att säkerställa att den är densamma som för de finansiella rapporterna. Effekten av denna för- ändring är inte väsentlig. Enligt avsnitt 10.3 i ESRS 1 är företag inte skyldiga att redovisa jämförande information under det första året av hållbarhetsrapporten enligt ESRS. Inga jäm- förande data har offentliggjorts i upplysningarna E2-5, E5-4 och E5-5. Till följd av förändringar i bedömningar av dubbel väsentlighet och väsentlighetsanalys, är mätvär - den relaterade till luftföroreningar i upplysning E2-4 inte längre redovisade eftersom de bedömts oväsentliga. Upplysningar som härrör från annan lag stiftning eller allmänt accepterade ramverk för hållbarhetsrapportering En lista över datapunkter i övergripande och ämnesspecifika standarder som härrör från annan EU-lagstiftning presenteras på sidorna 132-133. ESRS-upplysning Datapunkt Referens nr Sida SBM-1 Strategi Förvaltningsberättelse 14-17 E1-2 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 E2-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 E3-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 E4-2 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 E5-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 S1-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 S2-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 G1-1 Policyer Förvaltningsberättelse 41-45 EU:s taxonomi KPI:er/Nyckeltal Bilaga till Hållbarhetsrapporten 126-127 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Bilaga till Hållbarhetsrapporten 129 IRO-2 Lista över ESRS-upplysningar Bilaga till Hållbarhetsrapporten 130-131 IRO-2 Datapunkter i EU-lagstiftning Bilaga till Hållbarhetsrapporten 132-133 Användning av övergångsbestämmelser och quick fix-förenklingar Duni Group har tillämpat följande infasnings- bestämmelser baserade på EU:s delegerade akt 2025/1416 (så kallad ”quick fix”-förenkling) och utelämnat följande information: • ESRS 2 SBM-3 paragraf 48(e) (förväntade finansiella effekter) • ESRS E1-9 • ESRS E2-6 • ESRS E3-5 • Del av upplysningskraven i ESRS E4, särskilt E4 paragraf 13, 17, 19, 23, 24, 28, 31, 32 och 38 • ESRS E5-6 • ESRS S1-7 • Del av informationen i ESRS S1-8 avseende social dialog i länder utanför EES • ESRS S1-11 • ESRS S1-12 • Datapunkterna om fall av arbetsrelaterad ohälsa och antal förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall och arbetsrelaterad ohälsa i ESRS S1-14 • Informationen som rör icke-anställda i ESRS S1-14 • Del av den information som föreskrivs i ESRS S1-15 i förhållande till uppgifter om annan familje- ledighet än föräldraledighet. Företaget har även tillämpat förenklingar som tillåts enligt EU:s delegerade akt 2026/73 vid rapportering av EU-taxonomin. ESRS 1 avsnitt 10.2 tillåter att begränsad information lämnas ut eller att mätvärden som rör uppströms och nedströms i värdekedjan utelämnas. Dessa bestämmelser har tillämpats i upplysningarna E2 och E3. Enhetsspecifika ämnen och upplysningar Som ett resultat av dubbel väsentlighet och väsent- lighetsanalys har följande enhetsspecifika upplys- ningar rapporterats: • Mätetal för vattenförbrukning utöver de data- punkter som krävs av E3-4 • EcoVadis-poäng utöver de mätetal som krävs av ESRS G1. Cybersäkerhet har bedömts i DMA som en väsent- lig enhetsspecifik styrningsfråga. Den relaterade risken har beskrivits i kapitel G1. Bolaget har redovisat följande ytterligare nyckeltal enligt GRI-standarder som inte krävs av ESRS: • statistik över leverantörsrevisioner rapporteras utöver den information som krävs av ESRS G1-2 och • antal anställda som återvänder från föräldraledig- het och retentionsgrad efter ett år, rapporterat utöver de mätetal som krävs av ESRS S1-15. Bilagan är en integrerad del av hållbarhetsrappor- teringen och ska ses som en fortsättning på denna. Införlivning genom hänvisning Följande upplysningar har införlivats genom hänvisning: Hållbarhetsrapport 69Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 70 ===== Styrning GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Duni Group tillämpar en enhetlig styrelsestruktur i linje med Svensk kod för bolagsstyrning (koden). Styrelsen har det övergripande ansvaret för bola- gets styrning och tillsynen över dess långsiktiga strategiska inriktning, hållbarhetsagenda och ram- verk för riskhantering. Styrelsen övervakar strategisk prioritering, kapitalfördelning och integrering av håll- barhetsrelaterade överväganden i beslutsfattandet. Verkställande direktören (CEO), som inte är styrelse- ledamot, leder den löpande verksamheten enligt styrelsens anvisningar. VD:n stöds av ett tvärfunktio- nellt Duni Group Management Team (DGM), som ansvarar för verksamhetens resultat och implemen- teringen av hållbarhetsstrategin. Vid utgången av 2025 bestod styrelsen av nio leda- möter, sju styrelseledamöter valda av bolagsstäm- man och två arbetstagarrepresentanter. Könsför- delningen var fyra kvinnor och fem män, vilket återspeglar koncernens engagemang för en balan- serad representation (se upplysning S1-9 för infor- mation om könsfördelning). Oberoendet bedöms årligen i enlighet med koden och relevanta listnings- krav. Fyra av de sju bolagsstämmovalda styrelsele- damöterna var oberoende av både bolaget och de större aktieägarna, vilket motsvarar en oberoen- dekvot på 57,1 procent. Styrelsen delegerar vissa uppgifter till sina utskott Revisions- och hållbarhetsutskottet övervakar effek- tiviteten i den interna kontrollen av finansiell rappor- tering och hållbarhetsrapportering, hanteringen av företagsrisker – inklusive cybersäkerhet, korrup- tionsrisker och datakvalitetsrisker – och övervakar implementeringen av European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Ersättningsutskottet övervakar ersättningsramverket, inklusive hållbar- hetsrelaterade nyckeltal för ledande befattnings- havare, och säkerställer att strukturen belönar lång- siktigt värdeskapande. Styrelsen har en aktiv roll i tillsynen av hållbarhets- relaterad due diligence. Den granskar resultaten av företagets due diligence-processer för alla kärn- stadier, dvs.: • Införliva hållbarhet i styrning, strategi och affärs- modell • Samverka med berörda intressenter • Identifiera och bedöma negativa inverkningar • Vidta åtgärder för att hantera negativa inverk- ningar • Följa upp effektiviteten och kommunicera dessa insatser. Styrelsen säkerställer att väsentliga resultat, poten- tiella negativa inverkningar och avhjälpande åtgär- der regelbundet rapporteras till styrelsen genom revisions- och hållbarhetsutskottet. Utskottet över- vakar hur due diligence-processerna är utformade, hur de fungerar i praktiken och hur ledningen implementerar korrigerande åtgärder. Hållbarhetsfrågor integreras systematiskt i styr- ningsprocesser. Styrelsen granskar utvecklingen mot klimatmål, cirkularitetsmål och åtaganden för mänskliga rättigheter samt utvärderar effektiviteten i det interna kontrollramverket för hållbarhetsrap- portering. Styrelsen beaktar hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter vid bedömning av större strategiska beslut som investeringar, avyttringar, uppköp och förvärv, produktutveckling och långsiktig marknadspositionering. Detta säker- ställer att hållbarhetsfaktorer är direkt inbäddade i företagets strategi, affärsmodell och resursalloke- ringsbeslut. Styrelsen drar nytta av en bred kollektiv kompetens, inklusive djupgående operativ, finansiell och sektor- specifik erfarenhet. Flera styrelseledamöter har tydlig hållbarhetsrelaterad kompetens. Pia Marions har erfarenhet av styrning och regel- verk inom sektorerna finansiella tjänster, försäkring och hälso- och biovetenskap – som alla drivs inom krävande ramar för hållbarhet och efterlevnad. Viktoria Bergman har haft ledande befattningar inom energibolag, industritillverkning och konsu- mentvaror och har omfattande operativ och bolagsstyrningserfarenhet inom hållbarhetsstra- tegi, klimat och program för företagsansvar. Janne Moltke-Leth har formell utbildning inom hållbar ekonomi och ESG, med erfarenhet av styr- ning inom finansiella tjänster, naturresurser och gästfrihet, sektorer med väsentlig miljömässig och social påverkan. När det behövs ytterligare expertis säkerställer styrelsen tillgången genom utbildning, uppdate- ringar från interna specialister och användning av externa experter. GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Styrelsen får strukturerad och aktuell information som stöd för sitt tillsynsansvar. Det månatliga styrel- sematerialet omfattar nyckeltal för ekonomi och hållbarhet, framsteg inom klimat- och cirkularitets- initiativ, riskbedömningar och regulatorisk utveck- ling. Hållbarhetsinformation är en integrerad del av den regelbundna styrelserapporteringen, vilket säkerställer att framväxande trender och lagstift- ningsförändringar, inklusive CSRD- och due dili- gence-krav, införlivas i bolagets strategiska över- väganden. Revisions- och hållbarhetsutskottet samman träder minst fyra gånger per år och får detaljerade rappor- ter om hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) samt ledningens bedöm- ning av deras betydelse och relaterade riskreduce- rande åtgärder. Utskottet får också uppdateringar om rutiner för hållbarhetsrapportering, klimatom- ställningsrisker, nya regulatoriska krav och framsteg mot målen för biologisk mångfald och cirkularitet. Externa revisorer deltar i revisions- och hållbarhets- utskottets möten och för därmed en regelbunden dialog med styrelsen om regelefterlevnad i hållbar- hetsrapporteringen. Under 2025 var viktiga hållbarhetsfrågor som disku- terades av styrelsen relaterade till uppdateringen av 2030-strategin och målen. Länken mellan strategin och DMA förstärktes och begränsning av klimat- förändringar, cirkulär ekonomi, arbetsförhållanden och företagskultur definierades som ledande ESG- ämnen, särskilt med avseende på följande IRO:er: • Utsläpp av växthusgaser från produktion (egen och uppströms) • Användning av hållbara material i produkter • Hälso- och säkerhetsfrågor i den egna verk- samheten • Strategiskt ledarskap inom hållbarhet • Risk för att leverantörer inte uppfyller hållbarhets- standarder Styrelsen beslutade också att lansera ett nytt initia- tiv inom biologisk mångfald som syftar till att utforska direkta effekter på förlust av biologisk mångfald på ett omfattande sätt, med hänsyn både till avskogning och andra möjliga effekter. Revisions- och hållbarhetsutskottet tog inom ramen för sin vanliga mötesagenda upp väsentliga risker som till exempel bristande efterlevnad av hållbarhetslagstiftning och korrupt affärspraxis i bolagets egna verksamhet. Hållbarhetsrapport 70Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 71 ===== GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Hållbarhetsresultaten är integrerade i Duni Groups ramverk för ersättning till ledande befattningshavare för att säkerställa anpassning mellan incitament och långsiktiga strategiska mål. Ersättningen består av fast lön, rörlig kontantersätt- ning och pensionsarrangemang, med rörlig ersätt- ning kopplad till både finansiella och hållbarhets- relaterade nyckeltal. Den hållbarhetsrelaterade delen fokuserar främst på att minska koncernens klimatpåverkan. För verkställande direktören är upp till 75 procent av den årliga rörliga ersättningen resultatbaserad, varav 7,5 procent är kopplat till klimatindexmålet som mäter scope 1- och 2-utsläppsintensitet. För VD:s ställföreträdare är den maximala rörliga andelen 50 procent, varav 5 procent är kopplat till hållbarhets- prestation. Dessa hållbarhetsrelaterade element förstärker ansvarstagandet för klimatframsteg och stödjer koncernens omställning mot en koldioxids- nål verksamhet. Ersättningsutskottet utarbetar förslag på presta- tionskriterier, inklusive hållbarhetsrelaterade nyck- eltal och säkerställer anpassning till koncernens strategiska mål. Styrelsen godkänner målen årligen. Återkravsbestämmelser gäller vid oegentligheter eller väsentliga felaktigheter. Hållbarhetsrelaterad underprestation kan minska den rörliga ersätt- ningen och nedjusteringar kan tillämpas där hållbar- hets-KPI:er inte uppfylls. Ambitionen är att öka den relativa viktningen av hållbarhetsmålet på lång sikt. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Förklaring om tillbörlig aktsamhet visas i Bilagan på sidan 129. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Intern kontroll över hållbarhetsrapportering Den interna kontrollmiljön bygger på tydliga roller och ansvarsområden vid upprättandet av hållbar- hetsrapporten. Den omfattar både förebyggande och detekterande rutiner för att förhindra fel och för att identifiera och korrigera eventuella fel som kan uppstå under rapporteringen. Det interna kontroll- systemet består av en uppsättning individuella kon- trollrutiner som är designade för att säkerställa rele- vans, rättvis återgivning, jämförbarhet, verifierbarhet och förståelighet av den information som presente- ras i hållbarhetsrapporten. Det finns ett särskilt team inom Group Finance som samordnar och övervakar väsentlighetsanalysen och rutinerna för hållbarhetsrapportering på ett centraliserat sätt. Avdelningarna Sustainability, People & Culture och Group Finance ansvarar för att rapportera relevanta delar av hållbarhetsrappor- ten. Utbildning och instruktioner har tillhandahållits till alla medarbetare som är involverade i rapporte- ringen för att säkerställa hög kvalitet i den rapporte- rade informationen. Checklistor används för att säkerställa att uppgifterna slutförs i rätt tid och på rätt sätt. "Fyra ögon-principen" tillämpas i alla ske- den av rapporteringen. Uppgifter som rapporteras av dotterbolag granskas och bekräftas av ansvariga personer på huvudkontoret. Uppgifter som rappor- teras av personal på huvudkontoret och innehållet i hållbarhetsrapporten granskas av ansvarig avdel- ningschef. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rapportering och godkännande. För både GHG- och ESRS-rapporteringen använ- der Duni Group en speciell plattform för hållbar- hetsrapportering som stödjer fullständighet och standardisering av den rapporterade informationen liksom efterlevnaden av hållbarhetsdeklarationens krav på ESRS-upplysningar. Det finns rutiner för att säkerställa att endast behöriga användare har till- gång till den rapporterade informationen. Rappor- teringsplattformen underlättar också gransknings- processen, inklusive "fyra ögon-principen", och loggar detaljer om all aktivitet i systemet. Revisions- och hållbarhetsutskottet kommunicerar regelbundet med revisorerna för att utvärdera och förbättra den interna kontrollen. Riskhantering och hållbarhetsrapportering Risker kopplade till hållbarhetsrapporteringen ingår i den av styrelsen analyserade bolagsriskbedöm- ningen som en del av den ekonomiska rapporte- ringen. Riskområden dokumenteras och bedöms utifrån sannolikhet och påverkan. Utifrån detta struktureras kontrollprocesser för att säkerställa efterlevnad av ESRS-krav och hög kvalitet på håll- barhetsrapporteringen. De huvudsakliga riskerna med bristande efterlev- nad av ESRS-kraven är kopplade till nivån på speci- alistkunskaper och tillgången på resurser. Eftersom ESRS är ett nytt direktiv finns det många oklarheter i tolkningen som kan leda till bristande överens- stämmelse tills allmänt accepterad bästa praxis har utvecklats. Ytterligare förändringar i EU-lagstift- ningen om hållbarhetsrapportering är pågående (Omnibuspaketet), vilket tillfälligt kan öka komplexi- teten och instabiliteten i den regulatoriska miljön. Det finns också risker relaterade till datakvalitet på grund av den stora mångfalden kvantitativa och kvalitativa data från olika källor, särskilt från nyför- värvade dotterbolag. Andra potentiella risker som identifierats i företagets riskbedömning är relate- rade till missade rapporteringsdeadlines och syste- mens säkerhet, vilket kan resultera i läckage eller förlust av information. För att mildra dessa risker har företaget inrättat en CSRD-tillsynsgrupp, bestående av två ledamöter från Duni Groups ledning och chefer för nyckelav- delningar som är involverade i hållbarhetsrapporte- ringen. Gruppen har regelbundna månadsmöten för att följa upp efterlevnad och processförbätt- ringar samt lösa problem som uppstår. Den beslu- tar också om åtgärder för att hantera risker och övervakar deras effektivitet. Under 2025 har mer strukturerade rutiner utveck- lats för att införa rapporteringsskyldighet för ny - förvärvade enheter och tillhandahålla nödvändig onboarding och utbildning för dem. Risker relaterade till rapporteringens tidsmässighet hanteras genom en formaliserad rapporteringspro- cess och interna kontroller. Systemrelaterade risker minskas genom funktioner och egenskaper hos rapporteringsplattformen, en centraliserad metod för anskaffning och hantering av IT-system för rap- portering samt strukturerade cybersäkerhetsrutiner. Duni Group Management och revisions- och håll- barhetsutskottet godkänner både DMA, som avgör innehållet i de aktuella upplysningarna, och håll- barhetsrapporten när den har upprättats. De infor- meras också regelbundet om framstegen i hållbar- hetsrapporteringen eftersom det är en ordinarie punkt på dagordningen för deras schema lagda möten. Duni Group Management övervakar och godkänner företagets riskhanteringsprocess och presenterar den för styrelsen och revisions- och hållbarhets- utskottet. Riskområden utvärderas av revisions- och hållbarhetsutskottet minst en gång per år. Företagets riskhantering har från och med i år inte- grerats i affärsområdenas strategi och presenterats för styrelsen på strategidagarna i september. Mer information om Duni Groups riskhantering finns på sidorna 34-40. Hållbarhetsrapport 71Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 72 ===== Hållbarhet • Planering och uppföljning av håll- barhetsagendan • Koldioxidbokföring Chief Sustainability, IR/Communications and New Business Officer Strategihantering Rapportering och kontrollOperativt ansvar Duni Group Management Verkställande direktör Revisions- och hållbarhetsutskott/ersättningsutskott Styrelse Verksamheter • Klimatförändring • Vatten • Föroreningar • Arbetare i värde- kedjan (tillverkning) Chief Operating Officer Affärsområde • Cirkulär ekonomi: • Ämnen som kan inge betänkligheter • Arbetare i värdeked- jan (handelsvaror) Affärsområdeschef People & Culture • Egen personal Chief People & Culture Officer Group Finance • ESG Regulatorisk rapportering • Riskhantering • Policyer Chief Financial Officer Hållbarhet • Biologisk mångfald Chief Sustainability, IR/Communications and New Business Officer * Hållbarhetsinitiativets ledningsstruktur utvecklades under 2025 och är fullt operativ från och med 2026 Utsedda chefer, dedikerade projektteam och ledare för hållbarhetsinitiativ i hela organisationen* Duni Groups styrning av hållbarhetsfrågor SBM-1 Viktiga organisationsdata Omsättning per sektor Total omsättning 2025 (MSEK): 7 685 98,5 procent av Duni Groups intäkter genereras inom grossist- och detaljhandelssektorn i ESRS (NACE-aktivitet G 46.49). Bolaget bedriver inte verk- samhet inom någon av de högrisksektorer för ESRS som beskrivs i ESRS 2 paragraf 40(d). Antal anställda per geografiskt område Geografiskt område Antal anställda vid årets slut Europa EES 2 105 Europa utanför EES 322 Asien och Stillahavsområdet 357 Nord- och Sydamerika 0 Mellanöstern/Afrika 3 TOTALT 2 787 Intressenter SBM-2 Intressenters intressen och åsikter Aktivt engagemang med intressenter är en grund- läggande aspekt av Duni Groups ESG-strategi. Dessa dialoger formar företagets förståelse för väsentliga frågor och stöder skapandet av lösningar och initiativ som utgör Duni Groups ESG-åtagande och målplan. Intressenternas åsikter och perspektiv är väsentliga i väsentlighetsanalysen och due dili- gence-arbetet. Hållbarhetsavdelningen genomför formella inter- vjuer med intressentrepresentanter minst vart tredje år för att informera om DMA. Under de år då inter- vjuer inte genomförs ombeds intressenterna att vali- dera sina åsikter om den senaste DMA:n och väsent- lighetsanalysen uppdateras i enlighet med detta. De senaste intressentintervjuerna genomfördes under andra halvåret 2024. Tabellen på sidan 73 visar Duni Groups viktigaste intressenter, inklusive syfte, metoder och engage- manget. Hållbarhetsrapport 72Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 73 ===== Särskild uppmärksamhet ägnas åt engagemanget med företagets egna medarbetare och arbetare i värdekedjan för att säkerställa att den kommersiella och ekonomiska framgången uppnås på ett socialt ansvarsfullt sätt. Intressenter Plats i värdekedjan Engagemang Syftet med engagemanget Investerare och finansieringsinstitut Egen verksamhet Investerarengagemang sker via telefonkonferenser, styrelsemöten, kapitalmarknads- dagar, års- och hållbarhetsredovisningen samt årsstämmor. Säkerställa anpassning till Duni Groups hållbarhetsstrategi och relaterade mål. Uppfylla finansiella intressenters behov av hållbarhetsdata. Uppfylla skyldigheten att hålla investerare informerade om all ESG-relaterad information. Kunder Nedströms Engagemanget med kunderna sker dagligen genom vår operativa verksamhet samt genom regelbundna möten och årsrapporter. Se till att kundernas perspektiv hörs och att deras behov tillgodoses. Förankra deras åsikter i strategin och affärsmodellen. Utveckla ett hållbart och kommersiellt genomförbart produkt- erbjudande. Anställda Egen verksamhet Engagemang med anställda sker genom regelbundna möten med arbetstagarrepresen- tanter och genom direkt engagemang med anställda. Medarbetarna deltar regelbundet i medarbetardialoger, fokussamtal, check-ins och avdelningsmöten. Månatliga medarbe- tarundersökningar genomförs i ett verktyg som ger anonyma insikter om ledarskapskva- litet, medarbetarnas välbefinnande, engagemang och den övergripande arbetsmiljön. Medarbetare kan också ta upp problem via visselblåsarsystemet. Främja och säkerställa en öppen dialog om personalfrågor och att medarbetarnas åsikter tas med i beslutsprocesserna. Flera kanaler för medarbetarengagemang är avgörande för direkt kommunikation, insamling av feedback och hantering av teamspecifika frågor samt för att dis- kutera mål, problem, utvecklingsplaner och framsteg. Duni Groups medarbetarundersökningar möjliggör kontinuerlig information om medarbetarnas åsikter och hur arbetsplatsen fungerar. Visselblåsarsystemet gör det möjligt för medarbetare att rapportera problem på ett säkert och anonymt sätt. Leverantörer Uppströms Leverantörer engageras dagligen i upphandlings- och driftaktiviteter samt genom regelbundna möten. Samarbetet med leverantörer sker också genom årliga ESG-rapporter, uppförandekod för affärspartners och leverantörsrevisioner. Samarbeta kontinuerligt för att uppfylla Duni Groups hållbarhetsmål och säkerställa att leveran- törerna följer Duni Groups affärsstandarder. Övervaka leverantörer för att bedöma ESG-risk och förbättra bästa praxis. Medarbetare i värde- kedjan Uppströms Engagemang med medarbetare i värdekedjan sker genom leverantörsrevisioner som genomförs enligt ett årligt schema. Dessa revisioner omfattar normalt medarbetarinter- vjuer utan ledningens närvaro. Säkerställa att leverantörer följer Duni Groups affärsstandarder och respekterar mänskliga rättigheter. Offentliga myndigheter och tillsynsorgan Alla stadier Företaget övervakar regelutvecklingen och samarbetar med offentliga myndigheter och tillsynsmyndigheter genom att delta i offentliga samrådsprocesser, informationsmöten eller webbinarier om planerade förändringar i ESG-relaterad lagstiftning. Detta sker antingen direkt eller genom medlemskap i branschorganisationer och ibland även i samarbete med affärspartners som berörs av samma regulatoriska krav. Efterlevnad av befintlig och framtida lagstiftning, upprätthållande av branschkunskap om bästa praxis. Certifieringsorgan Egen verksamhet Engagemanget sker genom certifierings- och revisionsprocesser. Säkerställa hög kvalitet på produkter och verksamhetsprocesser samt uppfylla certifierings- standarder. Försäkringsbolag Egen verksamhet Samarbete med försäkringsbolag sker genom årliga försäkringsundersökningar och försäkringsrapporter relaterade till tillverkningsanläggningar vilket inkluderar utvärdering av exponering för naturkatastrofer. Identifiera och minska miljömässiga och fysiska risker. Konsumenter och slutanvändare Nedströms Konsumenter och slutanvändare engageras främst genom marknadsundersökningar och via affärspartners som har direktkontakt. Få förståelse för slutanvändarnas perspektiv och ESG-påverkan av Duni Groups produkter i det slutliga användningsskedet och införliva detta i företagets strategi och produktutveckling. Analytiker och akademiker Alla stadier Samarbete med universitet genom deltagande i innovations- och utbildningsprojekt. Få externa akademiska synpunkter och branschperspektiv på hela värdekedjan samt innovativa idéer som hjälper till att validera och förbättra företagets mål, rutiner och handlingsplaner. Icke-statliga organisationer (NGO) Nedströms Kontakter med icke-statliga organisationer (NGO) och civilsamhället sker både proaktivt och reaktivt vid behov. Det kan ske genom direktmöten, digitala möten eller traditionell korrespondens. Få djupare förståelse för intressanta ämnen, samarbeten i projekt och pilottester av nya produkter. Hållbarhetsrapport 73Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 74 ===== Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-1 Hållbarhet i strategin Hållbarhet är inbäddad i företagets strategi enligt beskrivningen på sidorna 14-17. Information om vik- tiga intressenter och deras position i värdekedjan finns i SBM-2 på sidorna 72-73. Duni Groups affärsmodell Duni Group är ett marknadsledande internationellt företag inom hållbara och cirkulära lösningar för restauranger, catering och livsmedelsindustrin, uppdelat i två kompletterande affärsområden: • Dining Solutions, med fokus på exklusiva duk- ningsprodukter som servetter, dukar, belysning och tillbehör och • Food Packaging Solutions, som erbjuder innova- tiva förpacknings- och take away-lösningar. Affärsområdet Dining Solutions har en integrerad värdekedja som omfattar egen produktion av råma- terial (tissue) samt slutlig konvertering till servetter och dukar. Food Packaging Solutions driver en affärsmodell genom inköp och låg tillgångsexpone- ring, där varor köps in externt och man utnyttjar varumärkesstrategi, marknads föring samt en enhetlig försäljnings- och logistik organisation. Uppströms värdekedja Verksamheten uppströms börjar med ansvarsfull anskaffning av råvaror. Duni Group använder främst förnybara och återvunna råvaror, inklusive FSC- certifierat papper och kartong, sockerrörsfiber (bagass), bambu, björkträ, bioplast (PLA, CPLA) och återvunnen PET (RPET). Dessa material utgör grunden för en hållbart utformad produktportfölj baserad på förnybara och återvunna material. Leverantörsengagemang är en hörnsten i Duni Groups hållbarhetsstrategi. Alla leverantörer måste följa uppförandekoden för affärspartners, som omfattar mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö- ansvar och etisk affärspraxis. Regelbundna leveran- törsrevisioner genomförs för att säkerställa att koden efterlevs. Uppströmsverksamheten står för den största delen av Duni Groups klimatavtryck, främst från inköpta varor och tjänster samt transporter. Spårbarhet av aktiviteter uppströms i värdekedjan är avgörande för att minska riskerna för avskogning och förlust av biologisk mångfald. Duni Group implementerar system för att uppfylla EU:s avskogningsförordning (EUDR), vilket säkerställer transparens i anskaff- ningen av träråvara. Cirkularitetsprincipen styr materialval och produk- tutveckling. Duni Group prioriterar resursinsatser som möjliggör återvinningsbarhet eller komposter- barhet och investerar i innovativa lösningar som vattenbaserade beläggningar för att ersätta plast- barriärer. Detta innebär att hållbarheten börjar redan i det allra första steget i värdekedjan – design och val av råmaterial. Egen verksamhet Duni Group har tillverkningsanläggningar i Tysk- land, Sverige, Polen, Slovenien, Storbritannien och Thailand. I Sverige är produktionsanläggningen ett pappersbruk, medan resten är konverterings- anläggningar som tillverkar pappersbaserade pro- dukter som servetter och dukar. Den operativa strategin fokuserar på energieffektivitet, införande av energi med låg klimatpåverkan och resursoptimering. Inom den egna verksamheten är kvarvarande kol- dioxidutsläpp främst kopplade till naturgas- och bränsleförbränning i produktionsprocesser samt till elförbrukning i konverteringsanläggningar. Duni Group upprätthåller en strikt styrning genom kvartalsvis klimatrapportering och validerade Sci- ence Based Targets (SBT:er). Kontinuerliga förbätt- ringsprogram, inklusive hållbarhetsrelaterade inves- teringar, säkerställer efterlevnad och framsteg mot hållbarhetsmål och återspeglar företagets satsning på operativ excellens och klimatresiliens. Medarbetarna spelar en viktig roll för att uppnå håll- barhetsmålen. Stränga normer har införts för hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter, vägledda av Policyn för mänskliga rättigheter och Uppförande- koden. Alla anläggningar har infört hälso- och säker- hetsprogram och följer lokala och internationella arbetsstandarder. Utbildningsprogram och enga- gemangsverktyg säkerställer att medarbetarna förstår Duni Groups hållbarhetsambitioner och klimatmål och bidrar genom initiativ som energi- besparingsprojekt, avfallsminskning och process- förbättringar. Tvärfunktionella team och lokala engagemangsprogram uppmuntrar innovation och främjar en kultur där alla medarbetare aktivt stödjer koncernens ambitioner. Nedströms värdekedja Nedströmsaktiviteter omfattar produktdistribution, kundengagemang och hantering av uttjänta pro- dukter. Duni Group säljer sina produkter på över 50 marknader världen över, med särskilt stark närvaro i Central- och Nordeuropa samt en växande verk- samhet i Australien och Sydostasien. Utsläppen nedströms uppstår främst från transpor- ter, produktanvändning och avfallshantering. Duni Group utformar sina produkter med målet att mini- mera dessa inverkningar och stödja cirkulära sys- tem som minskar beroendet av deponi. Duni Groups förpackningsprodukter är konstrue- rade för återvinning eller kompostering och använ- der innovativ barriärteknik och nya återvinnings- bara material för att förbättra cirkulariteten. Verktyg som CO₂-kalkylatorn och material- och återvin- ningsguiderna hjälper kunderna att fatta välgrun- dade beslut om produktval och avfallshantering baserat på regional infrastruktur och miljöpåverkan. Duni Groups huvudsakliga kundgrupper är HoRe- Ca-sektorn, grossister och återförsäljare. Det finns ett nära samarbete med restauranger, återförsäl- jare och livsmedelsleverantörer för att främja åter- vinningsbara, återanvändbara eller komposterbara produkter och driva innovationer inom hållbara för- packningar. Nedströmsverksamheten bedrivs i en komplicerad regelverksmiljö som omfattar utökat producentansvar, EU:s förordning om förpack- ningar och förpackningsavfall (PPWR), EU:s direktiv om engångsplast (SUPD) och förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR). Även om Duni Group huvudsakligen inte säljer sina produkter direkt till slutanvändare står konsumenternas behov och säkerhet i fokus. Föreskrifter om produktsäker- het och kemikalierestriktioner bevakas och antas för att uppfylla det komplexa regelverket på detta område. Det sker även en ökad bevakning av miljö- påståenden och -certifieringar. Implementering av dessa föränderliga bestämmelser innebär kom- plexa utmaningar, inklusive att navigera i olika nationella EPR-system, säkerställa materiell efter- levnad av olika regulatoriska krav, etablera spårbar- hetssystem och validera miljöpåståenden. Genom att proaktivt bygga upp en regulatorisk beredskap fortsätter Duni Group att driva innovation inom håll- bar produktdesign och cirkularitetsdrivna lösningar. Sammanfattning Duni Groups värdekedja speglar ett integrerat syn- sätt på hållbarhet. Genom att införliva hållbarhet i hela värdekedjan bidrar Duni Group till en mer mot- ståndskraftig, cirkulär och klimatmedveten framtid. Detta bekräftas av EcoVadis utvärderingar, där Duni Group konsekvent rankas bland de bästa inom sin sektor. Hållbarhetsrapport 74Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 75 ===== Duni Groups värdekedja Uttjänta produkter Food Packaging Solutions Dining Solutions Förpacknings- tillverkare Pappersbruk Skogsbruk Distribution Lager Konvertering Pappersbruk Konsument Återförsäljare HORECA Uppströms NedströmsEgen verksamhet Råvaru- producenter Grossist Cirkulär produktdesign Konsument- säkerhet Samarbete för innovationer Transporter med låga utsläpp Optimerad logistik Förnybara material Ansvarsfull anskaffning Energi med låga koldioxidutsläpp Energi- effektivitet Integrerat synsätt på hållbarhet Hållbarhetsrapport 75Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 76 ===== Väsentlighets analys IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Inledning Duni Group redovisar hållbarhetsfrågor utifrån principen om dubbel väsentlighet. I DMA beaktar bolaget IRO:er som uppstår både i den egna verk- samheten och som ett resultat av affärsrelationer. Väsentlighetsanalys är en del av planeringsproces- sen och utförs eller uppdateras årligen i samord- ning med verksamhetens riskbedömnings- och strategiuppdateringsprocesser. Strategi, affärsmodell och värdekedja En beskrivning av affärsmodellen och värdekedjan tas fram eller uppdateras varje år av hållbarhets- teamet. Den omfattar alla steg i värdekedjan från råvaror till slutet av produktens livscykel och används i DMA-processen för att säkerställa fullständig iden- tifiering av IRO:er och för att visa var de har sitt ursprung eller är koncentrerade längs värdekedjan. Engagemang när det gäller intressenter Intressentintervjuer genomförs minst vart tredje år. Under de år då de inte genomförs ombeds intres- senterna att validera sina åsikter om den senaste DMA:n och väsentlighetsanalysen uppdateras i enlighet med detta. DMA för 2025 baseras på inter- vjuer genomförda under andra halvåret av 2024. Intressentrepresentanter väljs för att säkerställa relevant och adekvat representation av intressent- grupper, dvs.: • Berörda intressenter (t.ex. anställda, styrelse, leverantörer, konsumenter och slutanvändare, • Översikt över affärs- modellen • Kartläggning av värdekedjan • Intervjuer med intressenter • Företagets riskbedömning • Branschriktmärken • Expertkunskap • Identifiering av IRO:er • Bedömning av inverkningar • Bedömning av risker och möjligheter • Verifiering genom interna intressenter • Styrelsens godkännande av DMA-resultat • Identifiering av rapporteringskrav • Väsentlighetsanalys (IMA) FÖRSTÅ IDENTIFIERA BEDÖMA GODKÄNNA RAPPORTERA kunder, lokalsamhällen, personer i utsatta situa- tioner, offentliga myndigheter, tillsynsmyndigheter och centralbanker) och • Användare av hållbarhetsrapporter (t.ex. investe- rare, långivare och kreditgivare, kreditinstitut, för- säkringsbolag, affärspartners, fackföreningar och arbetsmarknadsparter, civilsamhällesorganisatio- ner och icke-statliga organisationer, regeringar, analytiker och akademiker). Vid val av intressentrepresentanter beaktar bolaget deras kompetens i förhållande till bolagsspecifika aktiviteter, affärsrelationer, geografiska områden och andra relevanta faktorer som ger upphov till förhöjd risk för negativa konsekvenser. Skriftlig dokumentation från intressentintervjuer upprättas, inklusive beskrivning av IRO:er som nämns av intressenter i relation till hållbarhetsfrågor som omfattas av aktuell ESRS och intressenternas åsikter om de kriterier som används för att bedöma dem (t.ex. sannolikhet och omfattning). Källor Identifiering av IRO:er och bedömning av deras väsentlighet baseras på följande informationskällor: • Intervjuer med intressenter • Bedömning av företagsrisk • Företagsstrategi och operativa planer • Sektorsspecifika jämförelser, både allmänna och relaterade till specifika ämnen och • Andra relevanta källor såsom expertkunskap och branschexpertis. Duni Group har använt SASB Materiality Finder, MSCI ESG Industry Materiality Map och ENCORE som branschriktmärken. Referensvärden som används för väsentlighetsanalysen av specifika hållbarhetsfrågor beskrivs i de relevanta upplys- ningarna. Bedömning av väsentlighet Väsentligheten av faktiska negativa inverkningar baseras på inverkans allvarlighetsgrad. Potentiell negativ inverkan bedöms utifrån inverkans allvarlig- hetsgrad och sannolikhet. Allvarlighetsgraden av en negativ inverkan baseras på dess: • Skala – hur allvarlig inverkan är • Omfattning – hur utbredd inverkan är och • Oåterkallelighet – hur lätt inverkan kan åtgärdas. För positiva inverkningar baseras väsentligheten på: • Omfattning och räckvidd för faktiska inverkningar och • Omfattning, räckvidd och sannolikhet för potenti- ella inverkningar. • Skala, omfattning, oåterkallelighet och sannolikhet bedöms från 1 (lägst) till 5 (högst). För att en inver- kan vara väsentlig måste den överskrida en fördefi- nierad allvarlighetsgrad för varje sannolikhetsnivå. Trösklarna revideras årligen. Vid en potentiell negativ inverkan på mänskliga rättigheter har inverkans allvarlighetsgrad företräde framför dess sannolikhet och därför är allvarlig- hetströsklarna lägre i dessa fall. Åtgärder för att minska negativ inverkan behandlas inte som positiv inverkan. Hållbarhetsrapport 76Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 77 ===== Bedömning av ekonomisk väsentlighet En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den innebär eller rimligen kan för- väntas innebära väsentliga finansiella effekter för bolaget, antingen risker eller möjligheter, vad gäller påverkan på bolagets utveckling, finansiella ställ- ning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnad på kort, medellång eller lång sikt. Effekter och beroenden beaktas i processen för ekonomisk väsentlighetsanalys för att avgöra om de resulterar i väsentliga risker eller möjligheter. • Väsentligheten av risker och möjligheter bedöms utifrån en kombination av sannolikheten för att de inträffar och den finansiella effektens potentiella storlek • Sannolikheten och storleken på den finansiella effekten bedöms från 1 (lägst) till 5 (högst) och • För att en risk eller möjlighet ska bli väsentlig måste den överskrida en fördefinierad storleks- tröskel för varje sannolikhetsnivå. Trösklarna revideras årligen. Finansiella väsentlighetskriterier är i linje med företagets rutiner för riskbedömning. Verifiering och godkännande av resultat Utkast till DMA-resultat verifieras internt i en serie interna workshopssamtal med olika intressent- grupper. Externa experter konsulteras om DMA- resultaten vid behov. Väsentlighetsanalysen upp- dateras utifrån mottagna kommentarer och den slutliga versionen av DMA presenteras för Duni Groups koncernledning och styrelse för godkän- nande. Väsentlighetsanalys (IMA – Information materiality assessment) Utifrån de väsentliga frågor och delfrågor som identifierats i DMA upprättas en väsentlighetsana- lys (IMA) som specificerar omfattningen av upplys- ningar och datapunkter som ingår i den årliga håll- barhetsrapporteringen. IMA listar obligatoriska, enhetsspecifika och frivilliga upplysningar och datapunkter. En väsentlighetströskel har fastställts för finansiell information som redovisas i hållbar- hetsrapporten, vilken redovisas om den överstiger 5 MSEK. Denna tröskel tillämpas främst på ekono- miska resurser som avsätts för åtgärder och hante- ring av väsentliga inverkningar i aktuella avsnitt. Prioritering och kartläggning av värdekedjan Prioritetsnivåer tilldelas väsentliga IRO:er - ”Lead”, ”Compete” eller ”Comply”. IRO:er med högsta pri- oritet (Lead and Compete) sammanfattas och kart- läggs mot företagets affärsmodell. Detta illustrerar var de viktigaste IRO:erna är koncentrerade längs värdekedjan och vilka huvudsakliga intressent- grupper som påverkas. Dokumentation av väsentlighetsanalys Dokumentation av IRO:er och deras betyg upprätt- hålls i en extern, ESG-specialiserad programvara. Även en årlig DMA-rapport utarbetas för att sam- manfatta viktiga steg och resultat. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av verksamhetens hållbarhetsrapport En förteckning över de uppgifter som ingår i denna hållbarhetsrapport finns i bilagan på sidorna 130-131. Hållbarhetsrapport 77Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 78 ===== Resiliensanalys Duni Group har ännu inte genomfört en fullständig resiliensanalys i linje med ESRS-kraven. Resiliens- överväganden har dock införlivats i strategiupp- dateringen enligt beskrivningen på sidorna 64-65, med år 2030 som primär tidshorisont. En scenarieanalys har genomförts för att testa och uppdatera strategiska inriktningar, ambitioner och mål – se sidan 65. Följande faktorer har identifierats som de viktigaste faktorerna som påverkar motståndskraften i bola- gets strategi: • Hållbarhet och cirkularitet i fokus inom HoReCa-sektorn • Försämrat tillstånd för naturen vad gäller klimatförändringar och biologisk mångfald • Dynamisk och osäker geopolitisk situation • Snabba teknologiska framsteg • Arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande i hela värdekedjan • Komplexa och föränderliga EU-regler Alla dessa faktorer har integrerats i strategiska initiativ för att stärka Duni Groups motståndskraft och optimera nya möjligheter. De har också beak- tats i DMA och återspeglas i väsentliga IRO:er. En fullständig resiliensanalys planeras att genom- föras under 2026. MILJÖ Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar (M) Energi Vatten och marina resurser Vatten Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden och resursanvändning (M) Resursutflöden (M) Avfall Föroreningar Vattenföroreningar Mikroplaster Ämnen som inger särskilt betänklighet Biologisk mångfald och ekosystem Drivkrafter för direkt påverkan på biologisk mångfald SOCIAL Egen personal Arbetsförhållanden (M) Likabehandling och möjligheter Medarbetare i värdekedjan Arbetsförhållanden STYRNING Affärsetik Företagskultur (M) Hantering av leverantörsrelationer Korruption och mutor Cybersäkerhet Comply Compete Lead (M) = tillhörande mål Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras samspel med strategi och affärsmodell Som ett resultat av DMA:n har följande hållbarhets- områden identifierats som väsentliga, prioriterats och integrerats i strategiska mål och initiativ, vilka beskrivs på sidan 64. Mer information om hur väsentliga frågor och IRO:er har införlivats i strategin och styrelsens beslut finns i upplysningen GOV-2 på sidan 70. Det finns inga betydande aktuella finansiella effekter i bokslutet 2025 på grund av ESG-risker och inga sådana finansiella effekter förväntas i nästa års bokslut. Hållbarhetsrapport 78Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 79 ===== UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Egen verksamhet Nedströms Viktiga inverkningar, risker och möjligheter Nedan finns en översikt över viktiga IRO:er relaterade till högprioriterade hållbarhetsfrågor (Lead- och Compete-nivåer). Fullständig presentation av alla IRO:er visas i början av varje aktuellt avsnitt. Hållbarhetstema Undertema Påverkan Typ Plats i Risker (-) / Möjligheter (+) Klimatförändring Begränsning av klimatförändringar CO2-utsläpp från produktion och värdekedja Energi Energiförbrukning i egen verksamhet och värdekedja Föroreningar Ämnen som kan inge betänkligheter Skadliga kemikalier i produkter Biologisk mångfald och ekosystem Direkta drivkrafter för förlust av biologisk mångfald Förlust av biologisk mångfald – avskogning – påverkan på naturen (-) Förlust av FSC-certifikat på grund av bristande överensstämmelse (-) Bristande efterlevnad av EU:s avskogningsförordning Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning Hållbara material för Duni Groups produkter (-) Leverantörsberoende, särskilt för bindemedel och bagass Plast som används i produktionen av Duni Groups produkter Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Produktion av engångsprodukter (kärnverksamhet) leder till avfallsgenerering (-) Bristande efterlevnad av regler och restriktioner relaterade till utflöden av produkter (-) Underlåtenhet att utveckla ett lönsamt cirkulärt erbjudande (+) Framgång med cirkulära produkter som tjänstelösningar som Relevo (+) Försäljning av återanvändbara produkter inom food packaging (+) Hållbar portfölj med engångsprodukter Avfall Avfall som genereras vid produktion (eget och leverantörer av handelsvaror) Ansvarsfullt företagande Företagskultur Strategiskt ledarskap inom hållbarhet (-) Bristande efterlevnad av den allt mer komplexa hållbarhetslagstiftningen (-) Inget tydligt ramverk kring integrationen av nyförvärvade företag inom hållbarhetsområdet (-) Missmatchning mellan företagskultur och strategi God företagskultur baserad på förtroende och ömsesidig respekt Transparent och proaktiv information till kunder och konsumenter Hantering av leverantörs- relationer Inköp av varor i länder med dåliga standarder för arbetstagar- och mänskliga rättigheter (-) Leverantörer uppfyller inte tillräckliga hållbarhetsstandarder Långsiktiga relationer och dialog med leverantörer Den egna arbetskraften Likabehandling och möjligheter Rekrytering av migranter och flyktingar Ojämlikhet i arbetsförhållanden och ersättning Arbetsförhållanden - egen arbetskraft Arbetsrelaterad stress och utbrändhet Hälso- och säkerhetsfrågor i den egna verksamheten Arbetstagare i värdekedjan Arbetsförhållanden - värdekedja Påverkan på leverantörer för att förbättra arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter Utnyttjande av migrantarbetare i vissa länder Otillräckliga arbetsförhållanden hos leverantörer Hantering av PFAS och skadliga kemikalier påverkar medarbetare i leverantörskedjan Hållbarhetsrapport 79Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ALLMÄN INFORMATION ===== SIDA 80 ===== Miljöinformation LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt ===== SIDA 81 ===== samhet och värdekedja. Duni Group följer validerade mål enligt Science Based Targets-initiativet (SBT), som är utvecklade för att säkerställa att arbetet med utsläppsminskningar är i linje med den senaste klimatvetenskapen. Initiativet ger företag ett tydligt och transparent ramverk för att minska sina utsläpp på ett sätt som stödjer 1,5°C-målet som är i linje med Parisavtalet. Duni Group är inte uteslutet från EU- referensvärden för anpassning till Parisavtalet. År 2025 formaliserade koncernen den första ver- sionen av sin klimatomställningsplan, som beskri- ver den strategiska inriktningen, de operativa åtgär- derna och de investeringsprioriteringar som krävs för att uppfylla sina klimatmål. Planen är integrerad i koncernens övergripande affärsstrategi och är föremål för årlig granskning för att säkerställa fort- satt relevans och effektivitet. Planen har godkänts av Duni Groups koncernledning. Inför framtida ver- sioner kommer Duni Group att ta fram en kvantifie- rad fördelning av förväntade utsläppsminskningar per dekarboniseringssteg, inklusive bidrag till scope 1, scope 2 och relevanta scope 3-kategorier. Efter att redan ha uppfyllt de kortsiktiga minsk- ningsmålen för scope 1 och 2 före tidsplanen, foku- serar Duni Group nu på att eliminera återstående utsläpp från användning av fossila bränslen, särskilt gasol (LPG) vid Rexcells pappersbruk och naturgas vid konverteringsanläggningar i Tyskland. Tekniska utvärderingar pågår för att identifiera genomförbara förnybara energialternativ och stödja övergången till verksamhet med låga koldioxidutsläpp. Bedömning av energianvändningen på de nyligen förvärvade enheterna, t.ex. Poppies Europe Ltd, pågår. För scope 3-utsläpp, som utgör majoriteten av koncer- nens klimatpåverkan, har en målinriktad färdplan tagits fram för att vägleda minskningar till 2030. Prioriterade åtgärder inkluderar ersättning av jungfruliga fossilbase- rade material, ökad användning av förnybara och åter- vunna råvaror och förbättrat leverantörsengagemang. Duni Group fasar aktivt ut fossilbaserad plast i engångs- produkter och genomför produktdesignförbättringar för att minska utsläppen under produktens livscykel. Transportutsläpp uppströms hanteras genom samar- bete med logistikpartners som erbjuder transportlös- ningar med låga utsläpp, inklusive förnybara bränslen och elektrifierade transportmedel. Även åtgärder som effektiviserar verksamheten inom lager och distribu- tion eftersträvas för att stödja utsläppsminskningarna. Översyn av omställningsplanen görs som en del av initiativet ”Reach net zero” med kvartalsvisa tvär- funktionella uppföljningar. Framstegen följs upp genom nyckeltal, med kvartalsvisa genomgångar för scope 1 och 2 och årliga utvärderingar för scope 3. Koncernen fortsätter att förbättra datakvaliteten och rapporteringsmetoderna för sina utsläpp, inklu- sive integreringen av nyligen förvärvade enheter i sitt ramverk för klimatredovisning. Duni Group har inte gjort några långsiktiga investe- ringar i infrastruktur med höga utsläpp och förhin- drar därmed inlåsta utsläpp av växthusgaser. Duni Groups strategi för att anpassa sin ekonomiska verksamhet till de kriterier som fastställs i kommis- sionens delegerade förordning 2021/2139 förklaras i avsnittet EU-taxonomin i hållbarhetsrapporten på sidorna 102-103. För närvarande finns det begränsad överlappning mellan övergångsplanen för klimatförändringar och taxonomiberättigade eller taxonomianpassade aktiviteter som utförs av Duni Group. Inom logistik ingår bland annat en pågående upp- byggnad av en outsourcad lagerhub i Tyskland. Det rör sig om kostnader för upprättande och nyttjande- rättstillgångar till ett totalt belopp av cirka 50 MEUR, varav 5,5 miljoner kronor uppkom 2025 och resten kommer att redovisas i Duni Groups balansräkning och i EU:s taxonomirapportering 2026. Effekten för anställda av denna övergångsaktivitet beskrivs i avsnitt S1 på sidorna 105-106. Inom cirkulär design är en av övergångsaktivite- terna relaterad till elektroniska produkter. Under 2025 uppgick Duni Groups CapEx till 9,4 mSEK och OpEx till 2,4 mSEK i förhållande till utvecklingen av LED- portföljen. Klimatrelaterade IRO:er har identifierats med hänsyn till verksamhetens art och storlek samt geografiska placering. Inom den egna verksamheten och i leve- ranskedjan är klimatrelaterade IRO:er koncentrerade till tillverkningsverksamheten. Hela värdekedjan har beaktats i väsentlighetsanalysen och ingen väsentlig fysisk risk eller övergångsrisk har uteslutits. Hittills har fokus legat på att begränsa klimatföränd- ringarna och då främst på att minska utsläppen av växthusgaser och öka energieffektiviteten. Ambitio- ner och insatser inom detta område beskrivs utför- ligt i detta kapitel. En stabil energiförsörjning är avgörande för att upp- rätthålla kontinuerlig tillverkning och affärsverksam- het. Större avbrott kan leda till ekonomiska förluster. På grund av klimatförändringar inträffar mer turbu- lenta väderhändelser i Europa där stora produktions- anläggningar finns, som stormar, översvämningar eller extrem värme, vilket ibland påverkar energiförsörj- ningsinfrastrukturen i en hel region eller ett helt land på ett negativt sätt. Därför har en ny materialrisk iden- tifierats i förhållande till potentiella energiavbrott på grund av extrema väderförhållanden. Bolaget förstår att mer uppmärksamhet bör ägnas åt beredskaps- planering och andra klimatanpassningsåtgärder. Omställningsplaner E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Duni Group förstår vikten av att begränsa klimatför- ändringarna och har identifierat de främsta källorna till växthusgasutsläpp inom företagets egen verk- Inverkningar, risker och möjligheter E1 Klimatförändringar E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS, deltema IRO-beskrivning IRO- typ Plats i värdekedjan Tidshorisont Anpassning till klimat förändringar Energiavbrott på grund av extremt väder S M L Begränsning av klimat förändringar Växtgasutsläpp från produktionen S M L Energi Energikonsumtion S M L UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Kortfristiga Medellånga Långsiktiga Egen verksamhet Nedströms S M L ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Hållbarhetsrapport 81Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 82 ===== Energi • Övergång till förnybar och fossilfri el i produktionen • Pilotprojekt för bio-LPG • Installation av solpaneler i Tyskland och Thailand • 3 procent högre energieffektivitet per år • Utvärdera koldioxidsnåla energialternativ i produktionen • 3 procent högre energieffektivitet per år (konverteringsanläggningar) • Besluta om och implementera koldioxidsnåla energikällor i produktionen Engagemang i värdekedjan • Ökad andel FSC-certifierade råvaror • Lansering av kalkylator för koldioxidavtryck för livsmedelsförpackningar • Började samla in leverantörsbaserade data (pappersmassa) • Frågeformulär till leverantörer om klimat- åtgärder • Engagera leverantörerför koldioxidsnåla material och energi • Öka kundernas medvetenhet om koldioxid- snål portfölj • Lansering av koldioxidkalkylator för Dining Solutions-produkter • Stärka leverantörers SBTi-anpassning • Prioritera leverantörer med verifierbara koldioxidsnåla prestanda när så är möjligt • Produkternas koldioxidavtryck integrerat i kundernas upphandlingsbeslut Logistik • Optimering och effektivitet inom logistik och distribution • Pilottest med HVO i transporter • Palloptimering – effektivitet • Elektrifiering av interna transporter • Nytt lagernav i Tyskland för att effektivisera distributionen • Pilotprojekt för lågutsläppstransport • Ställa grundläggande krav på transport- partners • Övergång till koldioxidsnåla transport- partners • Ställa krav på CO2-prestanda för transportörer Förnybara och återvunna material • Minskad mängd jungfrulig fossil plast i port- följen (-35 %) och ökad mängd förnybara och återvunna materialalternativ i portföljen • Förnybart bindemedel i servetter och dukar • Pilottestat PCR och pappersförpackningar • Pilottestat innovativa biobaserade material • Öka andelen förnybara och återvunna material i produktportföljen • Öka andelen återvunnet innehåll i förpackningar • Testa innovativa biobaserade material • Vanliga förnybara/återvunna material i alla produktlinjer • Utfasa fossilbaserade insatsvaror där så är möjligt • Utforska innovativ materialutveckling Övergång till förnybara bränslen i produktionen Tekniska innovationer och material Cirkulär design • Investeringar i system och företag inom återanvändning • Nedskärning av produkter av jungfrulig fossil plast • Ändra produktsortiment för att passa åter- vinningsinfrastrukturer i Europa • Skalning av återanvända förpacknings- produkter och system • Öka monomaterial i portföljen • Öka hållbarheten och reparationsbarheten i elektroniska produkter • Öka cirkulära intäkter • Utöka återanvändningsportföljen • Samarbeta med avfalls-/återvinnings- operatörer på alla marknader Tidiga åtgärder 2019-2024 Grunder 2025-2027 fokus på leverantörsengagemang, designpiloter och logistikoptimering Uppskalning 2028-2030 full leverantörsanpassning, koldioxidsnål logistik och bred användning av förnybara/återvunna material. 2050 Nettonoll Resultat 2025 Scope 1+2: -63 procent Scope 3: +6 procent Vetenskapsbaserat mål (Science Based T arget) Scope 1+2-mål (2030): -57,1 procent Scope 3-mål (2030): -46,2 procent Scope 1+2+3-mål (2050): -90 procent 2030 Övergångsplan för begränsning av klimatförändringar Hållbarhetsrapport 82Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 83 ===== Klimatrelaterade risker granskas i den rutinmässiga årliga riskbedömningsprocessen som ger underlag för DMA:n. I den årliga riskbedömningsprocessen har Duni Group beaktat risker relaterade till bero- ende av fossila bränslen och råvaror, tillgången till förnybar energi samt risker som skogsbränder, översvämningar och stormar. För mer information om företagets riskbedömning, se sidorna 34-40. Motståndskraft mot klimatförändringar Information om integreringen av klimatförändrings- analysen i den övergripande scenarioanalysen finns på sidan 65. Duni Groups ambition är att minska klimatpåverkan för Scope 1 och 2 så mycket som möjligt till 2030. Genom att byta från importerade fossila energi- källor till lokalt producerad fossilfri energi minskar klimatrisken från energibrist. Företaget använder internationellt erkända ramverk och standarder som Science Based Targets och GHG-protokollet för att hantera sina utsläpp och förbättra beslutsfat- tandet. Duni Group var också först i sin bransch med att inkludera framstegsrapporter för scope-1 och 2 i sin kvartalsrapportering. Tydliga nyckeltal (KPI:er) har satts upp i produktionen och arbete pågår också kontinuerligt med att undersöka och implementera olika lösningar för att förbättra ener- gieffektiviteten och byta till förnybar energi för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Alla dessa insatser lägger en stark grund för att minska klimatpåverkan i enlighet med de planerade målen trots vissa begränsningar i tillgången på förnybar energi eller fossilfria lösningar. Policyer och åtgärder E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Duni Groups miljöpolicy täcker i stor utsträckning temat begränsning av och anpassning till klimat- förändringar. Mer information om följande i miljö- policyn finns på sidan 42. • Scope • Hantering av väsentliga IRO:er • Hur Duni Group arbetar med klimatförändringar, klimatanpassning, energieffektivitet, användning av förnybar energi med mera • Vem som är ansvarig i organisationen och • Hänvisningar till tredjepartsinitiativ och initiativ som Duni Group följer. E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Under 2025 utvecklade Duni Group sin klimatstra- tegi genom betydande framsteg inom utsläppsspår- ning, driftseffektivitet och organisatorisk integration. Ett nytt verktyg för koldioxidavtryck har utvecklats för affärsområdet Dining Solutions och omfattar koncernens egenproducerade servetter och dukar. Detta verktyg innehåller historiska utsläppsdata för produkter från 2019 och 2024, vilket möjliggör för- bättrad livscykelanalys och benchmarking. Verifie- ring av verktyget är planerad för Q1 2026, varefter det kommer att fungera som ett viktigt instrument för internt beslutsfattande och extern rapportering. Dessutom lanserades Food Packaging Solutions (FPS) CO₂-verktyg under 2025, som verifierades av Carbon Trust 2024, och används nu aktivt i hela företaget. Verktyget stödjer utsläppsberäkningar på produktnivå för förpackningslösningar och underlättar kundengagemang genom att tillhan- dahålla transparenta data om klimatpåverkan. Dessa initiativ understryker Duni Groups engage- mang för kontinuerlig förbättring av klimatdata - hantering, driftseffektivitet och transparens, vilket stödjer koncernens långsiktiga ambition att uppnå nettonollutsläpp. Duni Group är i ett tidigt skede av att utveckla sin klimatomställningsplan. I detta skede har bolaget konstaterat att genomförandet av planerade klimatåtgärder kan vara beroende av tillgång till lämplig finansiering och på tillgången till material och teknik med låga utsläpp. Även om omfatt- ningen av dessa begränsningar ännu inte kan kvantifieras, förväntas de påverka valet av tidpunkt och ordningsföljden för vissa åtgärder. I takt med att övergångsplanen växer fram, kommer Duni Group att fortsätta bevaka finansieringsvillkor och tekniktillgänglighet och anpassa sin planering för att säkerställa anpassning till långsiktiga klimat- ambitioner. När det gäller de organisatoriska avgränsningarna inkluderades Poppies Europe Ltd och Seti d.o.o. i koncernens växthusgasinventering efter förvärv och ingår nu fullt ut i samtliga utsläppsomfatt- ningar (scope 1, 2 och 3). LinePack Oy integrerades i rapporteringen för scope 1 och 2 under 2025 och kommer att omfattas av scope 3 från och med 2026. Bygreen, ett dotterbolag till BioPak Group, kommer också att integreras i scope 1, 2 och 3 under 2026. Mätvärden och mål E1-4 Mål för begränsning av och anpass- ning till klimatförändringarna Duni Group har satt upp mål för begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatföränd- ringar och minskning av växthusgasutsläpp som är vetenskapligt baserade och i linje med begräns- ning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C (god- känt av Science Based Targets-initiativet). Basåret för alla mål är 2019, eftersom det var det sista normala året före de marknadsförändringar som pandemin medförde. Dessutom omfattar alla nedanstående mål följande växthusgaser (GHG): CO2 (koldioxid), CH₄ (metan), N₂O (kväveoxid), HFC (fluorkolväten), PFC (perfluor- kolväten), SF₆ (svavelhexafluorid) och NF₃ (kväve- trifluorid). Hållbarhetsrapport 83Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 84 ===== *Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och upptag från bioenergiråvaror. Mål 1: SBT kortsiktigt mål (scope 1+2) Duni Group har förbundit sig till ett vetenskapligt baserat kortsiktigt mål att minska utsläppen av växthusgaser för scope 1 och 2 med 57,1 procent till 2030, med 2019 som basår. Utsläppen beräknas enligt den marknadsbaserade metoden för scope 2 i enlighet med GHG-protokollet. Detta minskningsmål täcker 100 procent av scope 1-utsläppen och 100 procent av scope 2-utsläppen. I enlighet med SBTi-metodiken gäller målet för scope 1 och 2 som en kombinerad gräns. Under basåret stod scope 1 och scope 2 för 39 procent respektive 61 procent av de totala scope 1+2-utsläp- pen. Ingen separat minskningsprocent definieras per scope, eftersom målet sätts och valideras på kombinerad basis. Detta mål uppnåddes före tidsplan, vilket återspeg- lar koncernens tidiga framsteg med utsläppsminsk- ning i verksamheten. Ambitionen är att fortsätta med stegvisa förbättringar, åtminstone för att bibe- hålla nuvarande prestanda. Resten av utsläppen Vetenskapsbaserat mål (Science Based T arget) hanteras genom riktade åtgärder enligt klimatom- ställningsplanen, se E1-1 (sidan 82). Dessa insatser stödjer koncernens långsiktiga ambition att nå nettonoll utsläpp för scope 1 och 2 till 2050. Mål 2: SBT kortsiktigt mål (scope 3)* Duni Group har satt upp ett kortsiktigt mål om att minska scope 3-utsläppen med 46,2 procent till 2030, jämfört med basåret 2019. Den viktigaste bidragsgivaren till scope 3-utsläp- pen är kategori 1: inköpta varor och tjänster, där Duni Group fokuserar på materialersättning, opti- merad produktdesign och leverantörsengagemang. Dessa ansträngningar påverkar även kategori 12: slutbehandling av sålda produkter, eftersom mate- rialvalen påverkar utsläppen nedströms. Kategori 4: transport och distribution uppströms är ett annat prioriterat område, där minskningar för- väntas genom förbättrad logistikeffektivitet och införande av transportlösningar med låga utsläpp. Dessa åtgärder kompletteras med användning av leverantörsspecifika data där sådana finns tillgäng- liga och införande av interna verktyg för att förbättra utsläppsspårning och beslutsfattande. Mål 3: SBT nettonollmål (scope 1, 2 och 3) Duni Group har fastställt ett långsiktigt vetenskaps- baserat mål att uppnå nettonollutsläpp inom scope 1, 2 och 3 senast 2050, med en absolut minskning på 90 procent från 2019 års baslinje. Scope 2-utsläpp beräknas med hjälp av den marknadsbaserade metoden. För scope 1 och 2 genomför Duni Group åtgärder för att eliminera användningen av fossila bränslen som återstår enligt beskrivningen i övergångsplanen. För scope 3 är ambitionen att driva systemiska föränd- ringar i hela leverantörskedjan och kundbasen. För att uppnå nettonoll för scope 3 krävs innovativa lösningar, inklusive utveckling av nya material, pro- cessförbättringar och förbättringar av energieffekti- viteten genom hela värdekedjan. Koncernen ser klimatåtgärder som ett gemensamt ansvar och har åtagit sig att främja samarbetet med leverantörer och kunder för att nå detta mål. Metod: Duni Groups klimatmål utvecklas och följs upp i enlighet med GHG-protokollet, där den operativa kontrollmetoden tillämpas. Koncernens metodik omfattar etablering av vetenskapsbaserade mål, godkända av Science Based Targets initiative (SBTi) 2023, samt systematisk mätning av utsläpp över hela värdekedjan. Alla Duni Groups mål för minsk- ning av växthusgaser är bruttominskningsmål, vilket innebär att de gäller för bruttoutsläpp och exklude- rar koldioxidkrediter, undvikna utsläpp och andra marknadsbaserade avlägsnanden. Detta överens- stämmer med kriterierna i SBTi enligt vilka dessa mål valideras. Scope 1- och 2-utsläpp har beräknats sedan 2021, och scope 3-utsläpp sedan 2022, med 2019 som basår för alla mål. Nyckeltal (KPI:er) för scope 1 och 2 granskas kvartalsvis medan scope 3 utvärderas årligen. Alla relevanta scope 3-kategorier ingår i koncer- nens årliga beräkningar. Tillgångar som leasas upp- ströms och nedströms, samt franchiser är exklude- rade eftersom sådana aktiviteter inte förekommer i koncernen. Duni Group prioriterar användningen av primära aktivitetsdata för alla scope 3-kategorier. Där det finns dataluckor tillämpas rimliga antagan- den baserat på tillgänglig information. Utgiftsbase- rad data används för köpta tjänster, utvalda affärs- resor samt kapitalvaror. Sedan 2024 använder Duni Group en intern koldioxid kalkylator för förbättrad kvantifiering av utsläpp för produkter från Food Packaging Solu- tions. Utsläppsfaktorer uppdateras i takt med att mer exakta och representativa data blir tillgängliga. Enligt bästa praxis utlöses basårsomräkningar när uppdateringar resulterar i en avvikelse som över- stiger fem procent. Koncernen har åtagit sig att kontinuerligt förbättra datakvaliteten och den metodologiska transparen- sen, särskilt för kategori 1: inköpta varor och tjänster, som utgör den största andelen av scope 3-utsläppen. 0 20 40 60 80 100 120 205020192030201920302019 % Scope 1+2 Scope 3 Scope 1+2+3 -57,1 % -46,2 % -90,0 % Hållbarhetsrapport 84Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 85 ===== Utvärdering av datakvalitet för växthusgasinventeringar Scope 1-2- och Scope 3-kategorier Fokus Metod Utvärdering av datakvalitet Utmaningar Förklaring Scope 1 – Förbrukning Gasolförbrukning Förbrukningsdata 5 Brist på alternativ till gasol Scope 2 – Förbrukning Förnybar el Förbrukningsdata 5 Tillgång till förnybar el Scope 3 - Inköpta varor och tjänster Jungfrulig fossil plast Genomsnitts-/utgiftsdata för tjänster/ leverantörsdata 4 Tillgång till återvunnen plast Scope 3 – Kapitalvaror Tillverkningsutrustning Produktbaserad/utgiftsbaserad metod 4 Scope 3 - Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Energikonsumtion Förbrukningsdata 5 Scope 3 - Transport och distribution uppströms/nedströms* Lastbilstransport Avståndsbaserad metod 4 Elektrifiering av transportsektorn Scope 3 – Avfallsgenerering* Produktionsavfall Metod för avfall 5 EOL-metoder Scope 3 – Tjänsteresor Flygresor Avståndsbaserad/kostnadsbaserad metod 3 Alternativ till flygresor Scope 3 – Anställdas pendling Pendling med bil Avståndsbaserad metod 3 Tillgänglighet till kollektivtrafik Scope 3 - Berarbetning av sålda produkter Kundtillverkning Genomsnittsdatametod 3 Energivalets påverkan Scope 3 - Användning av sålda produkter Energianvändning av sålda produkter Direkta utsläpp i användningsfasen 4 Energivalets påverkan Scope 3 - Slutbehandling av sålda produkter Genomsnittliga EOL-scenarier Metod för avfall 4 Tillgänglighet för insamling/sortering Scope 3 – Investeringar Påverkan från partners Investeringsspecifik metod 3 Energivalets påverkan * Hög prioritet 1 Malldata utan signifikant analys 2 Kvalitativ utvärdering av kvalitativa data (upp- skattning) 3 Kvantitativ utvärdering av kvalitativa data (undersök- ning/extrapolering) 4 Majoriteten av kvantitativa data med vissa antaganden 5 Kvantitativt verifierade data totalt Tabellen ger en översikt över den datakvalitets- bedömning som utförts för GHG-utsläppskatego- rierna i scope 1, scope 2 och scope 3. En kvalitativ utvärdering utfördes för att fastställa tillförlitligheten hos underliggande aktivitetsdata och beräknings- metoder. Varje kategori bedöms baserat på vilken typ av data som finns tillgänglig – från mallbase- rade uppskattningar till fullständigt verifierade kvantitativa data – och betygsätts på en skala från 1 till 5. Utvärderingen lyfter fram skillnader i datamognad mellan kategorier. Utsläpp baserade på direktför- brukningsdata, som gasol- eller elförbrukning, upp- når i allmänhet högre datakvalitetspoäng tack vare tillgången till uppmätt och verifierbar information. Andra kategorier, särskilt inom scope 3 (t.ex. ned- ströms användning av produkter, transport, uttjänta produkter), förlitar sig mer på modellering, leveran- törsantaganden eller kostnadsbaserade metoder, vilket ger lägre poäng. Hållbarhetsrapport 85Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 86 ===== E1-5 Energianvändning och energimix Energianvändning Energianvändning och mix (MWh) 2025 2024 Förändring (%) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0 0 % Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 4 465 5 198 -14 % Bränsleförbrukning naturgas 9 779 11 454 -15 % Bränsleförbrukning från andra fossila källor 54 380 57 047 -5 % Användning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor 2 782 1 320 +111 % Total användning av fossil energi 71 407 75 019 -5 % Användning från kärnkraft 76 633 77 280 -1 % Bränsleförbrukning från förnybara källor 49 244 43 425 +13 % Användning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor 17 550 18 214 -4 % Förbrukning av egenproducerad icke-bränsledriven förnybar energi 564 415 +36 % Total användning av förnybar energi 67 357 62 054 +9 % Total energianvändning 215 397 214 354 +0,5 % Energianvändning inkluderar förbrukning av bräns- len och inköpt el, värme, ånga och kyla. Den beräk- nas utifrån fakturor och data från bränsle- och energileverantörer. På grund av otillräcklig tillgång på vindkraftsel från energileverantören 2024 bytte pappers bruket i Sverige från förnybar vindkraft till kärnkraft. Detta har upprätthållits för 2025. Pappersbruket Rexcell i Sverige står för merparten av Duni Groups totala energianvändning. Anlägg- ningen är även ISO 50001-certifierad, vilket är en tredjepartsbedömning som verifierar att koncernen arbetar systematiskt med energieffektivitet och har en treårsplan med mål och aktiviteter. Duni Group har definierat energieffektiviseringsmål för att driva kontinuerliga förbättringar inom sina tillverkningsverksamheter. Vid konverteringsan- läggningarna¹ strävar koncernen efter att uppnå årliga energieffektivitetsförbättringar på 3 procent, vilket stödjer en kontinuerlig minskning av energi- användningen i förhållande till produktionsvolymerna. Detta mål uppnåddes för 2025. För pappersbruket Rexcell är målet en förbättring på 4 procent över en treårsperiod (2025–2028). År 2025 ligger den totala energianvändningen på en liknande nivå som 2024 på grund av ökad använd- ning av lövträmassa (energin för torkning har ökat men elen har minskat). Under 2025 har koncernen genomfört följande åtgärder: • Värmeåtervinning från vatten och luft • Omvandlade elvärmare till varmvatten (från pannor) • Uppdaterade styrsystem för ventilation • Isolering av tak och torkar • Återinvesteringar i gamla ventilationsaggregat. Den största konverteringsanläggningen i Bramsche i Tyskland tillämpar EMAS-standarden för energi- kartläggning och förbättring, vilket ger ett strukture- rat ramverk för kontinuerliga effektivitetsvinster sam- tidigt som det främjar informerat beslutsfattande och aktivt medarbetarengagemang i åtgärdsplaneringen. För mer information om certifieringarna för de olika tillverkningsenheterna, se bilagan på sidan 134. Uppgifterna för 2024 justerades i tabell E1-5 under 2025 för att följa ESRS-kraven att anpassa miljörap- porteringen till den finansiella rapporteringen för nya förvärv. Effekten av denna revidering är minimal. Energirelaterade användningsuppgifter har inte validerats av någon annan extern part än den utsedda revisionsbyrån. Information om energiintensitet finns på sidan 88. Andel fossila källor i den totala energianvändningen (%) Andel av förbrukningen från kärnkraftskällor i den totala energianvändningen (%) Andel förnybara energikällor i den totala energianvändningen (%) 33 % 36 % 31 % 35 % (2024) 36 % (2024) 29 % (2024) 1 De konverteringsanläggningar som ingår är BRA, POZ och WOL. Hållbarhetsrapport 86Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 87 ===== Växthusgasutsläpp Basår 2019 Föregående år 2024 Innevarande år 2025 Förändring % från 2024 Scope 1 Utsläpp av växthusgaser Bruttoutsläpp av växthusgaser enligt scope 1 (tCO2eq) 17 876 16 022 15 934 -1 % Andel av scope 1-utsläpp av växthusgaser från reglerade utsläppshandelssystem (%) 72 % 76 % 79 % N/A Biogena scope 1-utsläpp 20 019 15 439 17 302 12 % Scope 2-utsläpp av växthusgaser Bruttomarknadsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser (tCO2eq) 28 322 424 1 055 149 % Bruttoplatsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser (tCO2eq) 11 722 13 038 12 083 -7 % Scope 1+2 utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 46 197 16 446 16 989 3 % Biogena scope 2-utsläpp 1 734 272 297 9 % Betydande scope 3-utsläpp av växthusgaser Totala indirekta bruttoutsläpp av växthusgaser (scope 3) (tCO2eq) 263 267 244 393 278 850 14 % 1 Inköpta varor och tjänster 185 538 169 555 198 867 17 % 2 Kapitalvaror 3 046 1 915 1 918 0 % 3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 7 403 3 646 3 561 -2 % 4 Transport och distribution uppströms 27 057 31 782 35 048 10 % 5 Avfall genererat i verksamheter 736 695 741 7 % 6 Affärsresor 938 603 537 -11 % 7 Pendling för anställda 3 441 2 511 3 126 24 % 8 Uppströms leasade tillgångar N/A N/A N/A N/A 9 Transport och distribution nedströms 3 112 2 272 2 460 8 % 10 Bearbetning av sålda produkter 1 681 944 883 -7 % 11 Användning av sålda produkter 7 778 3 671 3 131 -15 % 12 Slutbehandling av sålda produkter 22 537 26 797 28 575 7 % 13 Nedströms leasade tillgångar N/A N/A N/A N/A 14 Franchises N/A N/A N/A N/A 15 Investeringar 0 3 3 0 % Totala växthusgasutsläpp Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO2eq) 292 864 273 454 306 867 12 % Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO2eq) 309 464 260 840 295 839 13 % 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 202520242019 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 20252019 -4 % 2019-2025 Totalt scope 1, scope 2, scope 3 Scope 2 (marknadsbaserad) BioPak Group Scope 3Scope 1 Duni Group exkl. BioPak Group E1-6 Brutto scope 1, 2, 3- och totala växthusgasutsläpp Basår (tCO2e) Milstolpar och målår 2019 2030 2050 Scope 1+2 46 197 19 819 N/A Scope 3 263 267 141 637 N/A Scope 1+2+3 309 464 N/A 30 946 Totala scope 3-utsläpp, basår och 2025 -19 % 137 % Duni Group (exklusive Biopak Group) uppdaterade alla relevanta scope 3-kategorier för 2025 med undantag för kategorierna 2 (Kapitalvaror) och 6 (Affärsresor), där 2024 års värden bibehölls. Biopak Group uppdaterade alla kategorier utom Kategori 7 (Pendling), för vilken 2024 års data därför användes. Dessa kategorier utgör en mindre andel av de totala scope 3-utsläppen och användningen av föregående års data påverkar inte resultatet i väsentlig grad. Hållbarhetsrapport 87Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 88 ===== Metod Allmänt Duni Group beräknar sina utsläpp av växthusgaser (GHG) inom scope 1, 2 och 3 i enlighet med GHG- protokollet och tillämpar den operativa kontrollme- toden för att definiera sin rapporteringsgräns. Detta säkerställer att alla relevanta enheter under Duni Groups operativa kontroll ingår i förteckningen. Utsläppen beräknas med hjälp av verktyget Posi- tion Green GHG, som stödjer Scope 1, 2 och 3- rapportering. Koncernen använder i första hand branschens genomsnittliga utsläppsfaktorer, kompletterade med leverantörsspecifika data där sådana finns tillgängliga. Utsläppsfaktorer hämtas huvudsakligen från Ecoinvent, vilka kompletteras med data från öppna databaser, se Bilaga till håll- barhetsrapporten, sidan 128. Från och med 2025 är koncernens GHG-data föremål för översiktlig granskning av bolagets revisorer. Utsläpp från nyförvärvade bolag ingår i Duni Groups GHG- förteckning från det kvartal förvärvet ägde rum och täcker scope 1, 2 och 3. I enlighet med ESRS E1- kraven på upplysningar och GHG-protokollet tilläm- par koncernen följande rapporteringsmetod: • Inkludering i förteckningen: utsläpp redovisas från förvärvskvartalet för att säkerställa att strukturella förändringar reflekteras i rätt tid och • Årlig rapportering: utsläpp redovisas i årsredo- visningen året efter förvärvet. Detta omfattar: • Helårsutsläpp för rapporteringsåret • Delårsutsläpp för förvärvsåret (från och med för- värvskvartalet) och • Baslinjejusteringar: När förvärv eller avyttringar resulterar i förändringar som överstiger 5 procent av de totala utsläppen görs baslinjeomräkningar i enlighet med GHG-protokollets riktlinjer. I all klimatrelaterad rapportering redovisar Duni Group utsläpp av växthusgaser, inklusive fossila, biogena och markanvändningsrelaterade utsläpp. Biogena utsläpp redovisas separat för scope 1 och 2, i enlighet med ESRS E1-kraven och vägledning i GHG-protokollet. Mätvärdena för växthusgaser för scope 1-3 har inte validerats av någon annan extern part än den utsedda revisionsbyrån. Scope 1 Scope 1-utsläpp inkluderar direkta utsläpp av växt- husgaser från källor som ägs eller kontrolleras av Duni Group. Dessa utsläpp uppstår vid förbränning av naturgas, gasol, diesel och bensin i produktions- anläggningar, företagsägda fordon och leasade fordon under Duni Groups kontroll. Inga flyktiga eller processrelaterade utsläpp förekommer inom koncernens verksamhet. Beräkningarna görs enligt en aktivitetsbaserad metod med hjälp av mätarställningar, leverantörs- fakturor och redovisad bränsleförbrukning multipli- cerat med bränslespecifika utsläppsfaktorer. Koncernen tillämpar huvudsakligen DEFRA- utsläppsfaktorer, som inkluderar IPCC-baserade globala uppvärmningspotentialer. Inga väsentliga antaganden eller uppskattningar tillämpas. Återstående metodologiska begräns- ningar avser främst användningen av genomsnitt- liga utsläppsfaktorer. Scope 2 Scope 2-utsläpp omfattar indirekta utsläpp av växthusgaser från inköpt el, värme, kyla och ånga. Utsläppen beräknas med hjälp av den marknadsba- serade metoden, där regionala nätutsläppsfaktorer och leverantörsspecifika energimixar tillämpas. År 2025 köpte Duni Group energicertifikat (EAC) för 1 243 MWh el vid sin anläggning i Thailand för att stödja övergången till förnybar energi. Konverte- ringsfabriker i Polen och Tyskland har avtal om 2025 2025Skillnad 2024-2025 Skillnad 2024-20252024 2024 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Marknadsbaserade per nettoomsättning Platsbaserade per nettoomsättning 0 5 10 15 20 25 30 35 Verksamhet inom högklimatpåverkande sektorer per nettoomsättning Energiintensitet Total växthusgasutsläpp (tCO2eq/mSEK) Total energianvändning (MWh/mSEK) 11,0 % -0,9 %12,0 % Duni Group verkar främst inom grossist- och detaljhandelssektorn som har hög klimatpåverkan enligt ESRS. Information om omsättningen per sektor finns på sidan 72. GHG-intensitet Hållbarhetsrapport 88Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 89 ===== E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Koldioxidkrediter Reduceringsprojekt Borttagningsprojekt: Övriga projekt Totalt Annullerade koldioxidkrediter tCO₂e 0 0 0 0 Andel % 0 0 0 0 Duni Group varken köpte eller annullerade några koldioxidkrediter under 2025. Koncernen har inte gjort några offentliga påståenden om växthusgas- neutralitet som innefattar koldioxidkrediter och har inte genomfört några aktiviteter för avlägsnande eller lagring av växthusgaser. År 2024 annullerades 2 114 tCO₂e på Duni Groups vägnar. Mätvärdena för koldioxidkrediter har inte validerats av någon annan extern part än den utsedda revi- sionsbyrån Duni Group förblir förbundet till sina vetenskaps- baserade nettonollutsläppsmål, som inkluderar minskning av de absoluta utsläppen i scope 1 och 2 med 90 procent till 2050 jämfört med basåret 2019, och uppnåendet av samma minskning för scope 3-utsläpp inom samma tidsram. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och upptag från bioenergiråvaror. I enlighet med kraven i Science Based Targets Initiative (SBTi) strävar Duni Group efter att minska utsläppen utanför värdekedjan för att neutralisera resterande utsläpp när de långsiktiga målen nås, och stödja klimatåtgärder utanför värdekedjan utan att förlita sig på koldioxidkrediter för neutralitetspå- ståenden. förnybar el (vind, vattenkraft) med energileveran- törerna. Denna avtalsbaserade andel av förnybar energi var 18 procent. Scope 3 Scope 3-utsläpp omfattar alla andra indirekta utsläpp i hela värdekedjan. Duni Group inkluderar alla relevanta kategorier där aktiviteter sker, förutom leasade tillgångar och franchiser uppströms/ned- ströms på grund av att aktiviteter saknas. Utsläpp redovisas i CO₂-ekvivalenter. De viktigaste ändringarna som gjordes under 2025 i GHG-rapporteringen är följande: • Biopak Groups scope 3-rapportering justerades för att överensstämma med övrig rapporterings- metodik och övriga datakällor. • SETI d.o.o, Relevo GmbH och Poppies Europe Ltd ingick i GHG-inventeringen. • Duni Thailands scope 3 kategori 1 har räknats om på grund av tillgång till bättre kvalitetsdatakällor. Samtliga förändringar har även påverkat jämför- barheten och därför har tidigare år omräknats. För att överensstämma med ESRS upplysningskrav för GHG-rapportering, utsläpp för Huskee Ptd Ltd, SETI d.o.o. och Poppies Europe Ltd ingår först från och med kvartalet för förvärvet 2024. De väsentligaste kategorierna är följande: Kategori 1: Köpta varor och tjänster: Utsläpp för inköpta varor beräknas huvudsakligen med medelvärdesdatametoden baserat på inköpta produkters material och vikt från faktureringsdata. Där data är ofullständiga har antaganden använts, men de bedöms vara mindre. För vissa råvaror används leverantörsspecifika utsläppsfaktorer som utgör 6 procent av kategori 1-utsläppen. För att inkludera köpta tjänster har utgiftsbaserade data använts för att beräkna utsläppen. Kategori 4: Uppströms transport och distribution: Utsläppen beräknas med avståndsbaserade, utgiftsbaserade och platsspecifika metoder. Trans- portutsläppen baseras på tonkilometer och bräns- letyp, medan lagerutsläppen uppskattas med hjälp av energidata från distributionspartners. För några nya förvärv, från 2024 och 2025 samt Biopak Group, används utgiftsbaserade data. För Poppies Europe Ltd och Duni Thailand extrapolerades data med hjälp av transportintensitetsfaktorer som härletts från jämförbar Duni Group-verksamhet, på grund av avsaknad av primärdata. Kategori 11: Användning av sålda produkter: Inkluderar LED-ljus/lampor, förseglingsmaskiner och traditionella ljus. Utsläppen beräknas utifrån produktspecifikationer och försäljningsvolymer, med hänsyn till elanvändning och förbrännings- utsläpp. Kategori 12: Slutbehandling av sålda produkter: Eftersom Duni Group huvudsakligen tillverkar engångsartiklar är utsläppen vid slutet av produk- ternas livslängd betydande. Beräkningarna följer GHG-protokollets avfallstypsmetod och tillämpar cut-off-metoden. Genomsnittliga marknadsdata har använts för att inkludera avfallshanteringsmeto- der i beräkningarna. Hållbarhetsrapport 89Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 90 ===== E2 Miljöföroreningar Bolaget har beaktat verksamhetens art och storlek, produktsammansättning och geografiska läge vid bedömning av väsentliga IRO:er relaterade till föro- reningar. Utvärderingen av omfattning och storlek av föroreningsrelaterade inverkningar baseras på faktiska data om användning av farliga ämnen och föroreningar som genereras i tillverkningsverksam- heten och som kan hamna i företagets produkter eller i miljön. Duni Group är medveten om att dess produkter kan orsaka föroreningar efter slutet av deras livscykel om de inte hanteras på rätt sätt, med vattenförore- ning som den mest betydande, inklusive kemiska och mikroplastföroreningar. Företaget har dock begränsad kunskap om den exakta omfattningen, platserna eller kapaciteten för avfallsinsamling och infrastrukturen för återvinning i de regioner där dess produkter bortskaffas. Företaget inser vikten av att förhindra förekomsten av skadliga kemikalier i sina produkter. Det sker genom efterlevnad av REACH-förordningen och motsva- rande bilagor för kontroll av kemikalieanvändning Inverkningar, risker och möjligheter samt genom strikta rutiner för att förebygga och minska föroreningar i den egna produktionen. De negativa inverkningarna av plastföroreningar förväntas minska över tid på grund av det pågå- ende arbetet med att fasa ut plastinnehållet i före- tagets produkter. Även om föroreningar i leverantör- skedjan och den egna verksamheten har bedömts som icke väsentliga, påverkar användningen av farliga ämnen uppströms och i den egna produktio- nen inverkningarna nedströms. Därför genomförs huvudsakliga förebyggande och avhjälpande åtgär- der i tillverkningsverksamheten. Företaget har inte genomfört samråd med berörda samhällen om föroreningsrelaterade inverkningar. Policyer och åtgärder E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening Hantering av föroreningar behandlas i Duni Groups miljöpolicy. Företaget har åtagit sig att minimera miljöpåverkan från föroreningar, hantera förore- ningar och säkerställa ansvarsfull kemikaliehante- ring i sin produktionsverksamhet. Kontinuerlig övervakning, rapportering och utvärdering av miljö- prestanda ingår i tillverkningsverksamheten. Duni Group har som ambition att all tillverkning ska vara ISO 14001-certifierad. För närvarande har fabriker i Tyskland, Sverige och Polen ISO 14001-certifieringar och två fabriker i Tyskland har EMAS III-certifiering för miljöhantering. Duni Groups produktionsanlägg- ningar behandlar vattnet på plats eller ordnar med vattenbehandling av tredje part. Denna behandling sker i enlighet med de lokala och nationella kraven där produktionsanläggningarna finns. Mer information om miljöpolicyn finns på sidan 42. En tabell med alla standarder och certifikat för den egna tillverkningen finns på sidan 134. E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening Alla Duni Groups tillverkningsanläggningar har infört rutiner för att uppfylla lagstadgade krav och miljöcertifieringskrav angående föroreningar samt för att minimera utsläpp av föroreningar och tillhö- rande negativ inverkan på miljön. För närvarande är dessa åtgärder inriktade på de egna fabrikerna, där de viktigaste åtgärderna är att minska användningen av kemikalier och ersätta dem med mindre skadliga ämnen samt minska vattenförbrukningen i produktionslinjerna. Detta leder till att förekomsten av dessa kemikalier i fär- diga produkter nedströms i värdekedjan minskar. Åtgärderna granskas särskilt noga i pappersbruket, där den stora majoriteten av vattenföroreningarna förekommer. Det är också den enda produktionsan- läggningen som använder kemikalier klassificerade som ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Det finns etablerade och strukturerade rutiner på pappersbruket för att förebygga och avhjälpa inci- denter som involverar föroreningar och farliga E2 FÖRORENINGAR – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS, deltema IRO-beskrivning IRO- typ Plats i värdekedjan Tidshorisont Förorening av vatten Vattenföroreningar från återvinning av förpackningar S M L Ämnen som inger betänk- ligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Skadliga kemikalier i produkter S M L Mikroplaster Mikroplastföroreningar efter produktens livscykel S M L UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Kortfristiga Medellånga Långsiktiga Egen verksamhet Nedströms S M L ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Hållbarhetsrapport 90Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 91 ===== kemikalier. De stöds av systematiska riskbedöm- ningar, obligatorisk säkerhetsutbildning och före- byggande underhållsrutiner. Företaget förbjuder utsläpp av kemikalier till avloppssystem och tilläm- par strikta kontroller för kemikaliehantering, inklu- sive CoA- verifiering (analyscertifikat), dokumente- rade förvaringsrutiner och spillförebyggande åtgärder under lossning. Spill och läckage måste omedelbart begränsas med absorberande material och sek undärt skydd, samt ytterligare åtgärder som avledande biologisk behandling vid behov. Alla inci- denter, tillbud och avvikelser rapporteras genom PIA- systemet och följs upp i regelbundna lednings- forum för att säkerställa korrigerande och förebyg- gande åtgärder. Kemikaliereduktionsarbetet följer substitutionsprincipen och syftar till att fasa ut far- liga ämnen genom årliga granskningar, prövningar av säkrare alternativ och strikta godkännandefö- rfaranden. Avfall från kemikaliespill hanteras genom kontrollerad insamling, märkning och transport till auktoriserad avfallshantering. Under 2026 fortsätter åtgärderna att minska farliga kemikalier genom att fasa ut ämnen på prioriterings- listan och identifiera säkrare alternativ för flera pro- dukter, bland annat sprayfärger och limkemikalier. Arbetet fokuserar också på att minska den totala kemikalieanvändningen och förbättra hanterings- rutinerna i hela produktionen. 2025 inträffade inga föroreningsrelaterade arbets- olyckor på någon av Duni Groups anläggningar. Föroreningspåverkan i värdekedjan undersöks. Det sker dock en pågående övergång till att köpa in pro- dukter tillverkade av biobaserade, förnybara mate- rial och gå bort från jungfrulig fossil plast. Företaget fasar ut PFAS och kvalitetskontroller görs på varor för att säkerställa att de inte innehåller skadliga ämnen. Leverantörer är skyldiga att följa Duni Groups kemikalierestriktioner och lämna försäkran på att deras produkter inte innehåller skadliga ämnen eller specificera mängduppgifter. Mätvärden och mål E2-3 Mål relaterade till miljöförorening Under tidigare år betraktade Duni Group inte föro- reningar som ett högprioriterat hållbarhetstema enligt GRI-standarderna som låg till grund för Duni Groups hållbarhetsrapportering. Därför har inga specifika mål satts upp ännu. Duni Group övervakar dock nivåerna av föroreningar och farligt avfall i produktionsanläggningarna i enlighet med lokala miljöföreskrifter, tillstånd och certifieringar. E2-4 Förorening av vatten Nedanstående tabell visar luft- och vattenförore- ningar från den egna produktionen för förorenande ämnen med årliga utsläpp över 1 ton. Nedan redovisade vattenföroreningar genereras av pappersbruket i Sverige, som använder vatten från den närliggande sjön både för kylning och produk- tion. Efter användning renas vattnet i reningsverket och släpps ut i sjön igen. Det finns flödesmätare som mäter vattenföroreningen dagligen och vecko- vis för att säkerställa att företaget följer villkoren i miljötillståndet och för att möjliggöra ett systematiskt arbete för att minska föroreningarna. Förorenings- data rapporteras till tillsynsmyndigheterna kvartals- vis. I konverteringsanläggningar är vattenförore- ningen obetydlig och den minimeras antingen genom vattenreningsanläggningar på plats eller genom att anlita professionella entreprenörer för farligt avfall. Vattenförorening (kg) Vattenförorening (kg) 2025 2024 Totalt organiskt kol 16 242 16 000 Totalt kväve 8 137 13 402 Jämförelsemängden totalt kväve för 2024 har om räknats från 5 000 kg till 13 402 kg som en korrigering av ett rapporteringsfel förra året, vilket resulterade i att en felaktig måttenhet tillämpades i beräkningen. Data om vattenföroreningar vid pappersbruket valideras av DNV Business Assurance Sweden AB som en del av ISO 9001/ISO 14001-certifieringen. E2-4 Föroreningar – mikroplaster Duni Group använder eller genererar inte mikro- plaster i sin egen verksamhet. Mikroplastförore- ningar uppstår nedströms i värdekedjan till följd av oavsiktlig nedbrytning av plastförpackningsavfall till mikro- och nanoplaster. För närvarande har Duni Group inga specifika mätvärden på plats för att kvantifiera och spåra denna inverkan, baserat på övergångsbestämmelserna gällande information om värdekedjan enligt ESRS 1 avsnitt 10.2. Duni Group diskuterar dock detta ämne internt och pla- nerar att utveckla lämpliga mätvärden i framtiden. Minskning av denna inverkan är nära kopplad till minskning av plast i livsmedelsförpackningar och ersätta det med förnybara alternativ (se kapitel E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi). E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ämnen som kan inge betänkligheter eller mycket stora betänkligheter används på pappersbruket i Sverige. De finns främst i färg, färgämnen och andra kemiska ämnen som används i tissue-pro- duktionen. I de egna konverteringssanläggningarna och inköpsfunktionerna är rutinerna för kemikalie- restriktioner utformade för att säkerställa att inga ämnen som kan inge betänkligheter eller mycket stora betänkligheter tillsätts i produkter eller ingår i handelsvaror, enligt beskrivningen på föregående sida. I tabellen nedan har de ämnen som kan inge betänk- ligheter och vars årliga användning i pappersbruket är mer än 5 ton specificerats individuellt. Dessa utgör 92 procent av alla ämnen som kan inge betänklig- heter. Ämnen med årlig användning under tröskeln 5 ton har sammanfattats på raden ”Övrigt”. Förutom de ämnen som listas i tabellen finns ett ämne som används i pappersbruket och inger mycket stora betänkligheter – glutaral – med en årlig användning 2025 på 236 kg, varav 200 kg läm- nade anläggningen som en del av produkter och 36 kg som utsläpp. Det tillhör de faroklasser som beskrivs på raden ”Övrigt” i tabellen nedan och upp- visar även egenskaperna persistenta, bioackumule- rande och toxiska eller mycket persisenta, mycket bioackumulerande. Mätvärden relaterade till ämnen som inger oro och ämnen som inger mycket stora betänkligheter har inte validerats av någon annan extern part än den utsedda revisionsbyrån. Hållbarhetsrapport 91Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 92 ===== Ämnen som kan inge betänkligheter Ämne av intresse (kg) Riskklass 2025 används i produktio- nen eller anskaffas 2025 lämnade anläggningen som utsläpp 2025 lämnade anläggningen som del av produkter Dimetylamin Kronisk fara för vattenmiljön kategori 1 till 4 101 925 96 829 5 096 Adipinsyra/epoxipropyldie- tylentriaminsampolymer Kronisk fara för vattenmiljön kategori 1 till 4 7 995 7 595 400 Hexanediolsyra Kronisk fara för vattenmiljön kategori 1 till 4 7 200 6 840 360 1,2-Ethanediamine Kronisk fara för vattenmiljön kategori 1 till 4 5 700 5 415 285 C.I. Reactive Red 120 Hudsensibilisering kategori 1 5 592 839 4 753 Övriga (22 ämnen) Kronisk fara för vattenmiljön kategori 1 till 4 Hudsensibilisering kategori 1, Luftvägssensibilisering kategori 1 Persistenta, mobila och giftiga eller mycket persistenta, mycket mobila egenskaper Specifik organtoxicitet, upprepad exponering, kategori 1 och 2 11 092 5 925 5 167 Totalt 139 504 123 443 16 061 Metodik och definitioner E2-5 De rapporterade kvantiteterna baseras på en metodik som är anpassad till ECHA:s väg- ledning om informationskrav och kemikalie- säkerhetsbedömning – kapitel R.16. Miljöut- släppskategorier (Environmental Release Categories, ERC) tillämpas för att fastställa hur varje ämne beter sig i produktionspro- cessen. Ämnen klassificeras som bearbet- ningshjälpmedel (ERC4) eller ämnen som kvarstår och binder inom pappersmatrisen (ERC5). För ämnen som uppvisar både ERC4- och ERC5-egenskaper tillämpas ett förenklat antagande enligt rekommendatio- nen i R.16: 95 procent frigörs som utsläpp och 5 procent binds till produkten. För färg- ämnen bedöms cirka 85 procent bindas till papperet och 15 procent hamna i vatten. Alla ämnen som lämnar produktionen som utsläpp hanteras i reningsverket eller av professionella avfallsentreprenörer, därför släpps inga ämnen ut direkt i miljön. Hållbarhetsrapport 92Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 93 ===== Inverkningar, risker och möjligheter Duni Group har beaktat verksamhetens art, storlek och geografiska placering vid bedömning av vat- tenrelaterade konsekvenser. Duni Groups påverkan är främst relaterad till färskvatten och påverkar inte de marina resurserna väsentligt. Vattenanvändning- ens påverkan är särskilt relevant för pappersbruket i Sverige (Rexcell) och tillverkningen av handelsför- packningar av massa (t.ex. bagass) på grund av vat- tenintensiva tekniska processer. Inom den egna verksamheten använder pappersbruket (Rexcell) 97 procent av vattnet i all tillverkningsverksamhet. Duni Group har använt Aqueduct Water Risk Atlas från World Resources Institute för att identifiera områden med vattenstress och vattenrisk i den egna verksamheten. Resultaten av denna analys visas i diagrammet till höger. Även om vissa konverteringsanläggningar ligger i områden med medelhög eller hög vattenstress eller risk har Duni Group bedömt sannolikheten för drift- störningar på grund av vattenbrist som låg. Bolaget fortsätter dock att övervaka den potentiella risken för framtida störningar i vattenförsörjningen. Duni Group har för närvarande begränsad informa- tion om vattenförbrukningen i värdekedjan. Duni Group är medvetna om att återvinning av våra produkter när de är uttjänta också kan innebära stor vattenförbrukning. I detta skede har företaget dock ännu inte kunnat bedöma sin påverkan nedströms i värdekedjan på ett tillförlitligt sätt. Detta beror på bristen på information om var dess produkter bort- skaffas, omfattningen av deras återvinning eller Vattenanvändning Total vattenanvändning vid tillverkning (m3) 2025 2024 Vattenanvändning 778 967 770 138 E3 Vattenresurser och marina resurser Låg Medelhög/hög Låg/medelhög Hög Vattenstressnivå Nivå av total vattenrisk E3 VATTEN OCH MARINA RESURSER – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS, deltema IRO-beskrivning IRO- typ Plats i värdekedjan Tidshorisont Vatten Vattenförbrukning och användning i produktionen S M L UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Kortfristiga Medellånga Långsiktiga Egen verksamhet Nedströms S M L kapaciteten hos återvinningsinfrastrukturen i dessa områden. Betydelsen av vattenrelaterade effekter förväntas öka över tid som ett resultat av att plast ersätts med papper och naturfiberprodukter vars produktion och återvinning är förknippad med hög vattenan- vändning. Duni Group har inte haft samråd med berörda samhällen. ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Hållbarhetsrapport 93Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 94 ===== Policyer och åtgärder E3-1 Policyer relaterade till vatten Vatten och marina resurser tas upp i Duni Groups miljöpolicy som gäller för alla produktionsanlägg- ningar. Företaget har åtagit sig att minimera miljö- påverkan från vattenanvändningen i sin produk- tionsverksamhet. Duni Group övervakar, rapporterar och utvärderar kontinuerligt miljöprestanda, inklu- sive vattenanvändning, som en del av sin tillverk- ningsverksamhet. Dessa aktiviteter utförs i enlighet med lokala myndighetskrav samt ISO 14001- och EMAS III-certifiering. Duni Group betraktar också vattenanvändning i policyer relaterade till ansvarsfullt materialval och design så att material med ansvarsfull vattenhan- tering prioriteras vid anskaffning. Mer information om miljöpolicyn finns på sidan 42. Vattenförvaltningsaspekter relaterade till vatten- behandling och föroreningar beskrivs i avsnitt E2 Föroreningar. Vattenanvändningens påverkan är särskilt relevant för tissue-tillverkningsanläggningen i Sverige (Rex- cell) på grund av det höga vattenbehovet i samband med konverteringen av pappersmassa. E3-2 Åtgärder och resurser relaterade till vatten Duni Groups tillverkningsanläggningar har rutiner på plats för att uppfylla regulatoriska krav och miljöcertifieringskrav gällande vattenanvändning. Produktionsprocesserna har utformats för att säkerställa effektiv vattenförbrukning. Vattenan- vändningen övervakas regelbundet och åtgärder vidtas vid behov om det finns avvikelser från normalnivån. Pappersbruket minskade sitt kyl- vattenbehov avsevärt 2025 genom att installera värmeåtervinning på kompressorn i tissue-produk- tionslinjen. Ytterligare minskningar uppnåddes genom att minska användningen av rengörings- och kylvatten i tillverkningsprocesserna. Under 2026 planerar Rexcell att ytterligare minska vatten- förbrukningen genom att optimera vattenanvänd- ningen vid färgbyten och förbättra effektivitets- parametrarna för skrubber och munstycken. Mätvärden och mål E3-3 Mål relaterade till vatten Under tidigare år har Duni Group inte betraktat vattenanvändning som ett högprioriterat hållbar- hetstema enligt GRI-standarderna som låg till grund för Duni Groups hållbarhetsrapportering. Därför har inga specifika mål satts upp ännu. Duni Group övervakar dock vattenanvändningen i pro- duktionsanläggningarna i enlighet med lokala miljö- föreskrifter och certifieringar enligt ovanstående. E3-4 Vattenförbrukning Tabellen nedan visar vattenförbrukning och intensitet i egna produktionsanläggningar. Vattenförbrukning Vattenförbrukning (m3) 2025 2024 Vattenförbrukning i vattenrisk- områden, inklusive områden med hög vattenstress 2 487 3 083 Vattenförbrukning i områden utan vattenrisk 4 983 5 868 Total vattenförbrukning (m3) 7 470 8 951 Det mesta av vattnet förbrukas i konverteringsan- läggningar för befuktning av produktionshallar och råmaterial, evaporativa kylsystem och andra pro- duktionsprocesser. Minskningen av vattenförbruk- ningen beror på reparationen av läckaget som inträffade föregående år vid konverteringsfabriken i Bramsche, Tyskland. Som ett resultat återgick vattenförbrukningen under 2025 till normala nivåer. I pappersbruket släpps praktiskt taget allt vatten som används i produktionen ut i miljön efter behandling i vattenreningsanläggningen, vilket innebär att vatten- förbrukningen är minimal. Vatten återanvänds i pro- duktionen, men mängden återanvänt vatten mäts inte och är svår att mäta på grund av den konstanta vattencirkulationen mellan tissue-produktion och massaberedningsprocesser samt inmatningen av ytterligare färskvatten. För 2025 har mängden åter- använt vatten uppskattats till ungefär 83 procent av det årliga vattenuttaget, eller cirka 631 000 m3, base- rat på andelen återanvänt vatten jämfört med färsk- vatten som levereras till tissue-maskinen. Vattenuttag och -utsläpp mäts med vattenmätare, förutom för konverteringsanläggningar i Thailand och Slovenien, där det inte finns någon fullständig mätning av vattenutsläpp. Därför har vattenutsläppen vid dessa anläggningar uppskattats till 80 procent av uttaget, baserat på data från andra konverterings- anläggningar med liknande produktionsprocesser. Dessa två anläggningar står för 21 procent av den totala vattenförbrukningen. Inget vatten återanvänds eller återvinns i konverte- ringsanläggningar. Vattenförbrukning i vattenriskområden omfattar konverteringsanläggningar i Polen och Thailand som ligger i områden med medelhög eller hög total vattenrisk och hög vattenstress. Vattenförbrukningsdata vid pappersbruket i Sverige och vid konverteringsfabriker i Tyskland valideras externt som en del av miljöcertifieringar. På pappersbruket valideras det av DNV Assurance Sweden AB. På produktionsanläggningar i Tyskland är det validerat av TÜV NORD CERT GmbH och TÜV SÜD Management Service GmbH. I andra företag Metodik och definitioner E3-4 Vattenanvändning är den totala mängden vat- ten som tas ut från sin källa och förs in inom företagets gränser. Den visar nivån på vatten- behovet för tillverkningsaktiviteter och rappor- teras baserat på mätaravläsningar av vatten. Vattenförbrukning är den mängd vatten som förs in inom företagets gränser och inte släpps ut tillbaka till vattenmiljön eller en extern vattenreningsanläggning under rap- porteringsperioden. Vattenförbrukningsintensiteten visar ett för- hållande mellan mängden förbrukat vatten och bolagets aktiviteter uttryckt som omsättning. Vattenstress avser möjligheten att möta efterfrågan på färskvatten, med beaktande av aspekter som vattentillgång, kvalitet, till- gänglighet eller överkomlighet samt kapaci- teten hos vattenförsörjningsinfrastrukturen, för en viss geografisk plats. Vattenrisk avser möjligheten för en enhet att uppleva en vattenrelaterad utmaning, med beaktande av vattenstressaspekter samt landsspecifika regulatoriska risker och ESG-risker. inom Duni Group valideras inte data om vattenför- brukning av någon annan extern part än den utsedda revisionsbyrån. Vattenintensitet Total vattenförbruknings- intensitet (m3/MSEK) 2025 2024 Vattenförbrukningsintensitet 1,0 1,2 Hållbarhetsrapport 94Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 95 ===== E4 Biologisk mångfald och ekosystem Inverkningar, risker och möjligheter ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Bolaget har beaktat verksamhetens art och storlek, produktkategorier och geografiska platser vid bedömning av IRO:er relaterade till biologisk mång- fald. En stor del av Duni Groups produkter tillverkas av pappersmassa baserad på trä eller andra natur- fibrer. Icke-träfibrer som bagass kommer från monokulturer som kan ha bidragit till avskogning. Avskogning är därför den största biologiska mång- faldsrelaterade negativa inverkan, koncentrerad i leverantörskedjan. Även om hantering av inverkan på den biologiska mångfalden är ett nytt fokus för Duni Group har bolaget redan utvecklat policyer och handlingsplaner inom detta område, vilket beskrivs nedan i upplysning E4-2. På grund av Duni Groups negativa inverkan från användning av skogsråvaror har väsentliga finan- siella risker identifierats i förhållande till nivån av efterlevnad av EU:s avskogningsförordning och upprätthållande av FSC-certifieringar. Åtgärder har vidtagits för att minska dessa risker enligt beskriv- ningen längre fram i detta avsnitt. Bolaget har använt Key Biodiversity Areas Organi- zations offentliga databas som informationskälla för att fastställa om bolaget har verksamhet i eller nära biologiskt känsliga områden med den nuvarande definitionen mindre än 2 kilometer bort. För närva- rande har Duni Group ingen sådan verksamhet. hållbarhetsinitiativ som heter ”Act for Biodiversity”. Duni Group har inte använt någon form av kompen- sation för biologisk mångfald i några åtgärder eller i någon annan upplysning i avsnitt E4 Biologisk mångfald och ekosystem. Policyer och åtgärder E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Även om Duni Group befinner sig i ett tidigt skede av sitt arbete med biologisk mångfald och ekosystem har organisationen redan policyer och direktiv på plats för att ta itu med de väsentliga IRO:erna. Både miljöpolicyn och Wood Sourcing Directive omfattar dessa väsentliga IRO:er. Mer information om miljöpolicyn finns på sidan 42. Duni Groups Wood Sourcing Directive beskriver organisationens åtagande att minimera förlust av biologisk mångfald, oacceptabla träkällor, återvun- net innehåll och mål i den egna produktionen och i värdekedjan uppströms. Utöver detta hänvisar Wood Sourcing Directive till den huvudsakliga materialinverkan inom området biologisk mångfald och ekosystem som är avskogning, samt priorite- ring av FSC-certifierat material och efterlevnad av internationella regelverk. Duni Group förstår att skogsindustrin kan påverka samhällen och folk- grupper både direkt och indirekt. Direktivet hän- visar också till ILO:s kärnkonventioner. Ansvaret för Bolaget har inte identifierat några väsentliga negativa inverkningar avseende markförstöring, ökenbildning eller förseglad mark. Hittills har ingen verksamhet identifierats som påverkar hotade arter. Duni Group har ännu inte gjort någon scenarioanalys för att stödja identifieringen och bedömningen av väsent- liga risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. Duni Group inser vikten och komplexiteten när det gäller detta och därför planeras fler insatser inom den närmaste framtiden för att bättre förstå inverkan när det gäller biologisk mångfald. Hittills har Duni Group inte rådfrågat berörda samhällen om några frågor gällande biologisk mångfald och eko- system. Begränsningsåtgärder och aktiviteter relaterade till biologisk mångfald beskrivs i upplysning E4-3. Omställningsplaner E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Duni Group har för närvarande ingen omställnings- plan för biologisk mångfald och ekosystem. Duni Group inser dock den kritiska betydelsen av biolo- gisk mångfald och ekosystem för både vår planet och organisationens verksamhet. Därför genom- förde Duni Group ett grundprojekt under 2024 och inkluderade biologisk mångfald som ett nyckel- ämne i uppdateringen av hållbarhetsstrategin för 2025. Som ett resultat av detta har bolaget nu ett E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS, deltema IRO-beskrivning IRO- typ Plats i värdekedjan Tidshorisont Direkta drivkrafter för förlust av biologisk mångfald Avskogning S M Förlust eller underlåtenhet att erhålla FSC-certifikat S M Bristande överensstämmelse med EU:s avskogningsförordning S M UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Kortfristiga Medellånga Långsiktiga Egen verksamhet Nedströms S M L Hållbarhetsrapport 95Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 96 ===== implementeringen av Wood Sourcing Directive ligger hos Duni Groups verkställande direktör. Duni Groups Wood Sourcing Directive är offentligt tillgängligt på företagets webbplats för externa intressenter och i Duni Groups policybok för interna intressenter. Dessutom samarbetar Duni Group med externa intressenter om innehållet i detta direktiv genom EUTR/EUDR-anpassning, doku- mentationsinsamling, inspektioner/revisioner, FSC-certifiering, oberoende tredjeparts experter på skogsbruk samt kundengagemang om tillbörlig aktsamhet och efterlevnad. Duni Group har genom anpassning till EU:s avskog- ningsförordning beaktat viktiga intressenters intres- sen genom det arbete som EU utfört i skapandet av denna förordning. De viktigaste intressenterna som beaktas av EU i detta arbete inkluderar, men är inte begränsade till, EU-medlemsstater, ansvariga myn- digheter i EU-medlemsstater, regeringar utanför EU, branschfolk, aktörer inom skogsbruk och icke-stat- liga organisationer. Definitionen av avskogning och skogsförstöring som Duni Group implementerar i detta direktiv framgår av EU:s avskogningsförordning (EUDR). Därför anser Duni Group att material som inte över- ensstämmer med EUDR är oacceptabelt. Som ett resultat av detta ställer Wood Sourcing Directive höga krav på vad som är acceptabla och oaccepta- bla virkeskällor. Duni Groups träbaserade material och produkter får inte komma från illegalt avver- kade skogar eller från skogsbruk som bryter mot internationellt erkända principer, standarder eller bestämmelser. De får inte heller komma från skogar som avverkats i strid med traditionella och mänsk- liga rättigheter, från aktörer som stödjer väpnade konflikter eller konflikter som hotar nationell eller regional stabilitet, eller från skogar i skyddade områ- den. Dessutom är inköp inte tillåtna från områden som omvandlats från naturliga skogar till plante- ringar eller annan icke-skogsanvändning, eller från skogar där genetiskt modifierade träd planteras. E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Duni Groups grundprojekt 2024 var att bättre förstå företagets påverkan på biologisk mångfald och eko- system. Utifrån-och-in-perspektivet inkluderade för- ståelse för ramverk som Taskforce on Nature- related Financial Disclosures (TNFD) och Kunming- Montreal Global Biodiversity Framework, samt benchmarking av duknings- och take away-förpackningsbran- scherna. Utifrån-och-in-perspektivet omfattade en översikt på hög nivå över Duni Groups potentiella inverkan på naturen och den biologiska mångfal- den, samt var den biologiska mångfalden är kopp- lad till andra hållbarhetsinitiativ inom Duni Group. Duni Group planerar att anpassa åtgärderna, mät- etalen och målen för biologisk mångfald till EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, men har ännu inte gjort det. Det ursprungliga målet för 2025 var att ta nästa steg och skapa en omställningsplan för biologisk mång- fald för Duni Group. Koncernen var dock tvungen att ändra riktning av två huvudsakliga skäl. För det för- sta så behövdes en grundligare bedömning av Duni Groups interaktioner med naturen och dess påver- kan på den biologiska mångfalden för att skapa en effektiv omställningsplan. För det andra behövde Duni Group prioritera efterlevnaden av EU:s avskogningsförordning (EUDR), som genomgick flera ändringar under 2025. EUDR-projektet syftade till att undvika användning av råmaterial som bidrar till global avskogning och skogsförstöring. Duni Groups implementerings- projekt av EU:s avskogningsförordning inleddes i januari och pågick fram till slutet av 2025 där pro- jektet bestod av tre huvudområden för att säker- ställa efterlevnad. Den första delen involverade ett internt utvecklat IT-system för effektiv insamling och riskbedömning av leverantörsdokumentation. Den andra delen av projektet var en externt inköpt IT-lösning för att säkerställa full spårbarhet i Duni Andel FSC-certifierade produkter i Dining Solutions (%) Andel FSC-certifierade produkter i Food Packaging (%) 2019 2019 Referensår Referensår 37 % 94 % 98 % 100 % Nuvarande år Nuvarande år85 % Mål Mål 75 % 2025 2025 2025 2025 Groups produktionsprocesser inom EU (från pap- persmassa till färdiga produkter). Den tredje delen var ett internt utvecklat IT-system för att samla in och göra EUDR- information såsom fota-referens- och verifikationsnummer tillgängliga för kunder. Projektet pågår för alla juridiska enheter inom Duni Group som omfattas av förordningen. Mätvärden och mål E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem Duni Group har två mål relaterade till biologisk mångfald som fastställdes 2021 som en del av dess strategi att bli en pålitlig hållbarhetsledare. Båda målen syftar till att minska negativ inverkan från ohållbart skogsbruk genom att öka andelen FSC-certifierade produkter och därmed minimera risker och negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Metodiken har förblivit oförändrad sedan starten och framstegen följs upp kvartalsvis baserat på försäljningsdata. Det första målet gäller affärsområdet Dining Solutions i Europa, där målet är 100 procent FSC-certifierade produkter till år 2025, en ökning från 94 procent år 2019. 2025 låg andelen kvar på 98 procent. De sista två procenten för att nå målet för 2025 uppfylldes inte. Det andra målet gäller för Food Packaging Solu- tions i Europa, som siktar på 75 procent FSC-certi- fierade produkter till 2025, jämfört med 37 procent 2019. Detta mål har redan uppnåtts, med en andel på 85 procent 2025. Enligt den nya hållbarhetsstrategin kommer initiati- vet Act for Biodiversity att införa ytterligare mål, bland annat att ytterligare öka andelen FSC-certifie- rade produkter och genomföra naturvärdesbedöm- ningar på produktionsanläggningar. Från och med 2025 innehåller inga av Duni Groups mätvärden eller mål ekologiska trösklar eller påver- kansallokeringar. Eftersom Act for Biodiversity är ett nytt initiativ inom Duni Group är ansvaret i organisa- tionen, inklusive utskott och affärsenheter, fortfa- rande under utveckling. E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem Duni Group har för närvarande inga anläggningar belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald, med den nuvarande definitionen att nära är mindre än 2 kilometer bort. Denna definition kommer att granskas och revideras för att passa Duni Groups strategi för biologisk mångfald när den är klar. Hållbarhetsrapport 96Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 97 ===== E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Inverkningar, risker och möjligheter Duni Groups kärnverksamhet är engångsprodukter för mat och livsmedelsförpackningar, vilket gör cirkularitet centralt för dess hållbarhetsrelaterade IRO:er. Vid bedömningen av väsentliga IRO:er inom detta område har olika aspekter och utmaningar beak- tats, bland annat: • Produktkategorier och sammansättning • Leverans- och distributionsprocesser • Kundbehov och förväntningar • Konsumentbeteende • Överväganden vid slutet av produktens livscykel och • Regulatorisk miljö. Det finns många IRO:er kopplade till cirkularitet och en del av dem finns i den bransch där Duni Group verkar. Även om vissa IRO:er till en början kan verka motsägelsefulla, understryker dessa motsägelser både de betydande utmaningarna och det klara behovet av att övergå till en cirkulär affärsmodell. Duni Group är medvetet om de negativa inverk- ningarna som uppstår vid tillverkning och handel med engångsprodukter och hur krävande det är att minska dem. Samtidigt finns det stora affärsmöjlig- heter om Duni Group lyckas utveckla en mer hållbar E5 RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ESRS, deltema IRO-beskrivning IRO- typ Plats i värdekedjan Tidshorisont Resursinflöden, inklusive resursanvändning Användning av hållbara material i produkter S M L Användning av plast i produkter S M Leverantörsberoende, särskilt för biobaserade bindemedel och bagass S M L Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Engångsprodukter genererar avfall S M L Bristande efterlevnad av föreskrifter och restriktioner relaterade till produktflöden S M Misslyckas med att utveckla ett lönsamt cirkulärt erbjudande S M Försäljning av cirkulära produkter som tjänstelösningar S M L Försäljning av återanvändbara livsmedelsförpackningar S M L Försäljning av hållbara engångsprodukter S M L Avfall Avfall från produktionen S M L UppströmsFaktisk positiv inverkan Faktisk negativ inverkan Finansiella möjligheter Finansiell risk Potentiell positiv inverkan Potentiell negativ inverkan Kortfristiga Medellånga Långsiktigt Egen verksamhet Nedströms S M L ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Hållbarhetsrapport 97Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 98 ===== produktportfölj och upprätthålla ett lönsamt säljer- bjudande. Det finns många pågående aktiviteter och innovationer inom detta område, vilket visar på Duni Groups ambition att leda branschen och vara en förebild i den hållbara omställningen. Vissa av dessa initiativ innebär dock stor osäkerhet, vilket skapar finansiella risker om inte allt går som förväntat. Dessutom kan en komplex och föränderlig regel- verksmiljö som sätter upp produktrestriktioner, informationskrav samt nya avgifter och skatter på förpackningar och engångsprodukter, påverka de finansiella riskerna. Tidshorisonter för cirkularitetsrelaterade IRO:er är i många fall svåra att förutsäga på grund av dyna- miska affärsvillkor och en regelverksmiljö som inne- bär många osäkerheter. De bedömningar som görs återspeglar företagets bästa kunskap vid denna tidpunkt. Upplysningarna E5-1 och E5-2 beskriver viktiga policyer, åtgärder och resurser, men hantering av cirkularitet formar det dagliga arbetet för en stor del av organisationen. Policyer och åtgärder E5-1 Policyer för resurs användning och cirkulär ekonomi Duni Groups miljöpolicy omfattar de väsentliga IRO:er som är relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöpolicyn tar upp frågor kopp- lade till resursanvändning och cirkulär ekonomi, med åtagandet att minska det totala material som används – särskilt jungfrulig plast och andra fossil- baserade material. I synnerhet ska Duni Group, där så är möjligt: • Minska materialförbrukningen men behålla likartad prestanda • Välja material med låg klimatpåverkan • Använda ansvarsfulla material från återvunna, förnybara och fossilfria källor • Säkerställa att fiberbaserade och andra material inte bidrar till avskogning, skogsförstörelse samt inte skördas, handlas eller bearbetas olagligt och • Prioritera skogsbaserat material som är certifierat enligt Forest Stewardship Council™-standarden (FSC-standarden). Mer information om miljöpolicyns huvudsakliga innehåll, omfattning och ansvarsskyldighet finns i avsnittet Policy på sidan 42. E5-2 Åtgärder och resurser för resursan- vändning och cirkulär ekonomi Den viktigaste åtgärden Duni Group vidtog under 2025 gällande resursanvändning och cirkulär eko- nomi var att sätta upp nya mål som en del av den uppdaterade hållbarhetsstrategin. Målsättnings- projektet inleddes med att dela upp ämnet i mindre sektioner: avfall, resursinflöden, resursutflöden och cirkulära intäkter. Både interna och externa intres- senter deltog i diskussioner om Duni Groups möj- ligheter inom dessa områden samt aktuell status och datainsamling. De berörda samhällena konsul- terades dock inte när Duni Groups initiativ för cirku- lär ekonomi fastställdes. Resultatet av arbetet märks tydligt i Duni Groups uppdaterade initiativ ”Become Circular at Scale”, vilket inkluderar ett nytt externt nyckeltal som mäter andelen förnybara, återvunna och fossilfria material i Duni Groups produkter. Dessutom har Duni Group satt upp nyckeltal för resursinflöden, avfall och cirkulära intäkter för att säkerställa positiva fram- steg inom andra viktiga aspekter av cirkularitet. Duni Group inser vikten av att övervaka alla fyra områden, eftersom framsteg inom ett område ibland leder till negativa resultat inom ett annat. Detta projekt var en del av den bredare uppdate- ringen av hållbarhetsstrategin och hade därför ingen egen separat budget. Mätvärden och mål E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Duni Group har satt upp tre mål som rör resurs- användning och cirkulär ekonomi som är mätbara, resultatorienterade och tidsbundna. Två av dessa mål är de FSC-länkade mål som nämnts i avsnittet om biologisk mångfald och ekosystem på sidan 96. Det tredje målet är milstolpen 2025 för minskning av jungfrulig fossil plast i engångsprodukter. Duni Group arbetar för att minska mängden jung- frulig fossil plast i engångsprodukter både ur design- perspektiv – genom att minska plastinne hållet – och genom att utforska alternativa material. Organisa- tionen har introducerat fler fiberbaserade produkter och etablerat nya samarbeten för att uppnå samma funktionalitet med mindre plast. Duni Group främjar också innovation för att öka andelen förnybara material i produkter som servetter och dukar och arbetar nära leverantörer för att identifiera material med miljömässiga fördelar. Att uppnå detta mål beror också på tillgången på återvunnen och/eller förnybar (biobaserad) plast, som var begränsad från och med 2025. Som en del av den uppdaterade hållbarhetsstrate- gin har Duni Group tagit fram fyra nya nyckeltal. Externa nyckeltal. • Procentandel inköpta förnybara, återvunna och/ eller fossilfria material (Förebyggande) Interna nyckeltal: • Minskning av avfall i produktionsprocesser (Förebyggande) • Procentandel viktiga produktgrupper med återvinningsmöjligheter på ”A-nivå” (PPWR-proxy) (Återvinning) och • Andel av intäkterna som kommer från produkter som passar in i ett cirkulärt system (Återanvänd- ning). Alla Duni Groups mål för cirkulär ekonomi är frivil- liga och inte lagstadgade. KPI för cirkulära inflöden är kopplad till IRO:erna i avsnittet cirkulära inflöden, KPI för cirkulära intäkter och återvinningsbarhet är kopplad till IRO:er i avsnittet cirkulära utflöden och KPI för avfall är kopplad till IRO för avfallsgenerering. Mer information om Duni Groups utgångspunkt och utveckling av dessa nyckeltal kommer att finnas i års- och hållbarhetsredovisningen för 2026. Målet mäts i förhållande till baslinjen som sattes 2019, där målet för 2025 är index 50. Under 2025 förbättrades utvecklingen något då indexet mins- kade till 64 från 65 år 2024. Mängd fossil jungfrulig plast (index) 2019 Basår 100 Faktiskt år 65 Faktiskt år 64 Mål 50 2025 2025 2024 Hållbarhetsrapport 98Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 99 ===== E5-4 Resursinflöden Duni Group hanterar olika materialinflöden inom sina två affärsområden. • Dining Solutions använder främst pappersmassa och tissue samt bindemedel, tillsatser, förpack- ningsmaterial, bläck och färgämnen i sina egna tillverkningsprocesser och • Food Packaging Solutions förlitar sig huvudsak- ligen på förpackningsartiklar av papper och andra fiberbaserade material, kompletterade med olika plastmaterial, inklusive biobaserad och återvun- nen plast. Utöver dessa huvudflöden finns det mindre materialflöden som stearinljus, LED-ljus, servetter och ljusstakar samt förpackningsmaskiner för livs- medel. Mätvärdena för resursinflödet har inte validerats av någon annan extern part än genom översiktlig granskning av den utsedda revisionsbyrån. Materialinflöden 2025 2025 Materialinflöden för egen tillverkning, i ton Biologiska Tekniska Totalt Papper/massa 74 471 0 74 471 Bindemedel/tillsatser 2 089 9 681 11 770 Förpackningar 8 612 1 254 9 866 Totalt 85 172 12 536 96 107 Vikt av återvunnet eller återanvänt material 5 543 Andel återvunnet eller återanvänt material (%) 6 % Andel hållbart framtaget biologiskt material (%) 72 % 87 % Biologiska 82 % Biologiska Tillverkningsmaterial Handelsvaror 2025 2025 Materialinflöden för handelsvaror, i ton Biologiska Tekniska Totalt Biobaserade material (papper, fiber) inkl. laminerade 41 137 443 41 580 Plast 3 539 8 453 11 992 Ljus 589 851 1 440 Elektronik 0 107 107 Övrigt 77 862 939 Sekundär- och tertiärförpackning 7 703 706 8 409 Totalt 53 045 11 422 64 467 Vikt av återvunnet eller återanvänt material 4 925 Andel återvunnet eller återanvänt material (%) 8 % Andel hållbart framtaget biologiskt material (%) 34 % Metodik och definitioner E5-4 Materialvikter för resursinflöden beräknas med hjälp av Duni Groups interna databaser och inköpsorder och baseras främst på faktiska data, med mycket begränsade antaganden, relaterade till omräkning av genomsnittlig artikel- vikt eller uppskattning av mindre förpacknings- komponenter. Koncernen redovisar de mest relevanta väsent- liga inflödena och skiljer mellan: • Råmaterial som används i egen tillverkning och • Material för handelsvaror. Material kategoriseras efter sin primära sam- mansättning i biologiska och tekniska material. I kategorin ”Övrigt” ingår i huvudsak artiklar tillverkade av metall, glas, trä och plast. Återvunnet eller återanvänt material inkluderar i huvudsak återanvänd tissue i pappersbruket, externt inköpt och återvunnen kartong samt RPET-material i förpackningsprodukter. Det finns ingen överlappning mellan återanvända och återvunna material. Hållbart framtagna biologiska material represen- terar FSC-certifierad andel biologiska material. Jämförelser med föregående år redovisas inte på grund av ändrad kategorisering av material och varor samt otillgängliga data från flera dot- terbolag under föregående år. Innevarande års metodik och presentationssätt avses användas framöver. 13 % 18 %Tekniska Tekniska Hållbarhetsrapport 99Års- och hållbarhetsredovisning 2025 LADDA NER PDF FÖR UTSKRIFT Strategisk rapport Riskhantering och styrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Övrigt MILJÖINFORMATION ===== SIDA 100 =====