FULLTEXT DEL 6 AV 8
Årsredovisning 2024
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt vice verkställande direktör
I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 för VD och koncernchef samt vice
verkställande direktör.
Börje Ekholm, VD och koncernchef
Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Program
Mål
(vikt)
Till-
delnings-
datum2)
Presta-
tions-
period3)
Prestations-
periodens
slutdatum4)
Intjänande-
periodens
slutdatum5)
Tilldelade
prestations-
aktierätter6)
Antal aktier
(SEK)
Högsta antal
prestations-
aktierätter
som kan
tilldelas7)
Antal aktier
(SEK)
Ingående
saldo vid
årets början8)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året9)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor10)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som betalats
under året11)
Antal aktier
(SEK)
Saldo vid
årets slut,
prestations-
aktierätter
som tjänats
in men inte
betalats
Antal aktier
(SEK)
12)
LTV 2024 Koncernen
Rörelseresultat
(EBITA)
(45 %)
17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 210 477
(12 689 658)
420 954
(25 379 317)
279 555
(24 894 373)
279 555
(24 894 373)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 210 479
(12 689 779)
420 958
(25 379 558)
420 958
(37 486 310)
ESG-mål
(10 %)
17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 46 774
(2 820 004)
93 548
(5 640 009)
15 528
(1 382 768)
78 020
(6 947 681)
15 528
(1 382 768)
LTV 2023 Koncernen
Rörelseresultat
(EBITA)
(45 %)
18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 268 297
(16 073 673)
536 594
(32 147 346)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 268 297
(16 073 673)
536 594
(32 147 346)
536 594
(47 783 696)
ESG-mål
(10 %)
18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 59 622
(3 571 954)
119 244
(7 143 908)
19 172
(1 204 577)
19 794
(1 762 656)
79 656
(7 093 367)
38 966
(3 469 922)
LTV 2022 Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT)
(45 %)
18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 137 994
(15 605 741)
275 988
(31 211 483)
224 599
(14 111 555)
224 599
(20 000 541)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 137 991
(15 605 402)
275 982
(31 210 804)
0
(0)
0
(0)
ESG-mål
(10 %)
18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 30 664
(3 467 792)
61 328
(6 935 584)
59 721
(5 318 155)
59 721
(5 318 155)
LTV 2021 Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT)
(50 %)
3/5/2021 1 år 31/12/2021 3/5/2024 154 161
(16 834 381)
308 322
(33 668 762)
308 322
(19 371 871)
308 322
(17 456 461)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)1)
3/5/2021 3 år 31/12/2023 3/5/2024 154 162
(16 834 490)
308 324
(33 668 981)
LTV 202013) Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT) (50 %)
1/4/2020 1 år 31/12/2020 1/4/2023 194 830
(15 188 947)
389 660
(30 377 894)
389 660
(24 482 338)
389 660
(21 719 734)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)
1/4/2020 3 år 31/12/2022 1/4/2023 194 830
(15 188 947)
389 660
(30 377 894)
LTV 201913) Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT) (50 %)
18/5/2019 1 år 31/12/2019 18/5/2022 146 087
(13 808 143)
292 174
(27 616 286)
292 174
(18 357 292)
292 174
(16 285 843)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)
18/5/2019 3 år 31/12/2021 18/5/2022 146 087
(13 808 143)
292 174
(27 616 286)
76 974
(4 836 276)
76 974
(4 290 548)
Totalt 1 310 901
(82 363 910)
374 598
(33 357 952)
1 115 228
(99 311 053)
1 067 130
(59 752 586)
618 369
(55 065 759)
1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade
prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter
som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående
prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt.
Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) LTV 2019 och 2020 (som löpte ut under 2022 respektive 2023) betalades ut under första kvartalet 2024.
8
Ericsson 2024 Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagandeBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Ersättningsrapport
===== SIDA 176 =====
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts.
Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör
Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Program
Mål
(vikt)
Till-
delnings-
datum2)
Presta-
tions-
period3)
Prestations-
periodens
slutdatum4)
Intjänande-
periodens
slutdatum5)
Tilldelade
prestation
aktierätter6)
Antal aktier
(SEK)
Högsta antal
prestations-
aktierätter
som kan
tilldelas7)
Antal aktier
(SEK)
Ingående
saldo vid
årets början8)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året9)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor10)
Antal aktier
(SEK)
Prestations-
aktierätter
som betalats
underåret11)
Antal aktier
(SEK)
Saldo vid
årets slut,
prestations-
aktierätter
som tjänats
in men inte
betalats
Antal aktier
(SEK)
12)
LTV 2024 Koncernen
Rörelseresultat
(EBITA)
(45 %)
17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 41 559
(2 505 592)
83 118
(5 011 184)
55 198
(4 915 382)
55 198
(4 915 382)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 41 560
(2 505 652)
83 120
(5 011 305)
83 120
(7 401 836)
ESG-mål
(10 %)
17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 9 236
(556 838)
18 472)
(1 113 677)
3 066
(273 027)
15 406
(1 371 904)
3 066
(273 027)
LTV 2023 Koncernen
Rörelseresultat
(EBITA)
(45 %)
18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 34 852
(2 087 983)
69 704
(4 175 966)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 34 853
(2 088 043)
69 706
(4 176 086)
69 706
(6 207 319)
ESG-mål
(10 %)
18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 7 746
(464 062)
15 492
(928 125)
2 491
(156 510)
2 572
(229 037)
10 348
(921 489)
5 063
(450 860)
LTV 2022 Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT)
(45 %)
18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 17 257
(1 951 594)
34 514
(3 903 188)
28 087
(1 764 706)
28 087
(2 501 147)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45 %)1)
18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 17 255
(1 951 368)
34 510
(3 902 736)
0
(0)
0
(0)
ESG-mål
(10 %)
18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 3 834
(433 587)
7 668
(867 174)
7 467
(664 936)
7 467
(664 936)
LTV 2021 Koncernen
Rörelseresultat
(EBIT)
(50 %)
3/5/2021 1 år 31/12/2021 3/5/2024 19 092
(2 084 846)
38 184
(4 169 693)
38 184
(2 399 101)
38 184
(2 161 886)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)1)
3/5/2021 3 år 31/12/2023 3/5/2024 19 092
(2 084 846)
38 184
(4 169 693)
LTV 202013) Koncernens
rörelseresultat
(EBIT)
(50 %)
1/4/2020 1 år 12/31/2020 1/4/2023 22 262
(1 735 546)
44 524
(3 471 091)
44 524
(2 797 443)
44 524
(2 481 778)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)
1/4/2020 3 år 12/31/2022 1/4/2023 22 263
(1 735 623)
44 526
(3 471 247)
LTV 201913) Koncernens
rörelseresultat
(EBIT)
(50 %)
18/5/2019 1 år 31/12/2019 18/5/2022 16 321
(1 542 661)
32 642
(3 085 322)
32 642
(2 050 897)
32 642
(1 819 472)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50 %)
18/5/2019 3 år 31/12/2021 18/5/2022 16 322
(1 542 755)
32 644
(3 085 511)
8 600
(540 338)
8 600
(479 366)
Totalt 154 528
(9 708 994)
68 303
(6 082 382)
178 580
(15 902 549)
123 950
(6 942 503)
98 881
(8 805 353)
1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade
prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter
som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående
prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt.
Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) LTV 2019 och 2020 (som löpte ut under 2022 respektive 2023) betalades ut under första kvartalet 2024.
9
Ericsson 2024Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagandeBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Ersättningsrapport
===== SIDA 177 =====
Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktie-
innehav som ska gälla för nuvarande och fram-
tida medlemmar av koncernledningen från den
1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen
att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för
att skapa ett gemensamt ägarintresse mel-
lan Bolagets aktieägare och medlemmarna i
koncernledningen:
– VD och koncernchef måste bygga upp och
behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst
200 % av den årliga fasta lönen.
– Övriga medlemmar av koncernledningen ska
bygga upp och behålla ett aktieinnehav som
motsvarar minst 75 % av deras respektive
årliga fasta lön.
Vid den tidpunkt då dessa riktlinjer för aktiein-
nehavet antogs hade medlemmarna i koncern-
ledningen möjlighet att bygga upp detta innehav
över en period av sex år från och med 1 januari
2019. Medarbetare som har befordrats eller
utnämnts till koncernledningen sedan den
1 januari 2019 förväntas uppfylla kravet på aktie-
innehav på årsdagen fem år efter att de tilldelas
sina första prestationsaktierätter under LTV-
programmen. Om en medlem i koncernledningen
får ändrade ansvarsområden, till exempel
genom befordran eller byte av tjänstgöringsland,
förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på
aktieinnehav efter att ha fullföljt en komplett
LTV-plan (från tilldelning till intjänande) under
sina nya villkor, utöver de ordinarie perioderna.
Om en medlem av koncernledningen får föränd-
rade ansvarsområden genom utnämning till VD
och koncernchef förväntas han/hon uppfylla det
högre kravet på aktieinnehav fem år efter att
ha erhållit den första LTV-tilldelningen under
befattningen som VD och koncernchef.
Styrelsen beaktar följande beträffande
upp fyllelse av kravet på aktieinnehav:
– Innehav av Ericssons B-aktier som innehas
eller förvärvas av koncernlednings-
medlemmen.
– Optioner som intjänats men inte lösts in
(värdet beräknas efter skatt och efter
kostnader för utnyttjandet).
– Aktierätter som innehas av medlemmen i
koncernledningen, där prestationsvillkor
och/eller anställningsvillkor har uppnåtts,
men som måste innehas under en viss tids-
period (värdet beräknas efter skatt).
– Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter
som är föremål för prestationsvillkor och fort-
satt anställning, men som inte är intjänade,
ska inte medräknas enligt riktlinjerna för
aktieinnehav.
Kravet på aktieinnehav är uppfyllt för medlem-
mar i koncernledningen per den 31 december
2024 (sex år efter den 1 januari 2019). Dessa
medlemmar i koncernledningen är Börje Ekholm,
Fredrik Jejdling, Niklas Heuveldop, Chris
Houghton, Erik Ekudden, Åsa Tamsons och
MajBritt Arfert. För övriga medlemmar i koncern-
ledningen kommer tidpunkten för att uppfylla
kravet att följa under kommande år, i enlighet
med riktlinjerna för aktieinnehav.
Kompensationskommittén ska övervaka
efterlevnaden av riktlinjerna om aktieinnehav
och regelbundet rapportera till styrelsen samt
informera medlemmarna av koncernledningen
om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktie-
innehav har efterlevts.
Innehavet för respektive medlem av koncern-
ledningen redovisas i Bolagsstyrningsrapporten
och i tabellen nedan.
Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav
Innehav i Ericsson för medlemmar i koncernledningen
Medlemmar i koncernledningen B-aktier1) American Depositary Shares1)
Börje Ekholm 740 560 1 009 000
Fredrik Jejdling 129 869 –
MajBritt Arfert 74 478 –
Yossi Cohen – –
Scott Dresser – –
Erik Ekudden 53 320 10 206
Moti Gyamlani 180 –
Niklas Heuveldop 162 351 15 131
Chris Houghton 190 994 –
Jenny Lindqvist 858 –
Stella Medlicott 21 094 –
Lars Sandström 41 900 –
Andres Vicente 1 847 –
Per Narvinger 9 443 –
Patrick Johansson 2 144 –
Chafic Nassif 6 232 –
Åsa Tamsons 78 601 –
1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall.
10
Ericsson 2024 Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagandeBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Ersättningsrapport
===== SIDA 178 =====
Jämförande information om ändringar i ersättningen
och Bolagets resultat
Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets
resultat över de dem senaste redovisade räkenskapsåren
Ericssons resultat
Ersättning till VD och
koncernchef samt till vice
verkställande direktör
Börje Ekholm
VD och
koncernchef
Fredrik Jejdling
Vice verkställande
direktör
Genomsnittlig
ersättning till
anställda
omräknat till
heltidsekvivalenter 3)
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT)
MSEK
Koncernen
Netto-
omsättning
MSEK
Aktiekurs per
31 december för
räkenskapsåret
2024
(% förändring)
Fast
ersättning1)
21 110 497 (3,74 %) 10 142 173 (–0,4 %) 1 070 395 (5,32 %)
4 313
(121,2 %)
247 880
(–5,87 %)
89,88
(42,42 %)Rörlig
ersättning2)
32 814 582 3 951 260 (–36,79 %) 89 147 (–49,43 %)
2023
(% förändring)
Fast
ersättning1)
20 348 855 (5 %) 10 182 837 (5 %) 1 016 295 (5 %)
–20 326
(–175,23 %)
263 351
(–3,02 %)
63,11
(3,63 %)Rörlig
ersättning2)
– 6 251 115 (–6 %) 176 279 (–24 %)
2022
(% förändring)
Fast
ersättning1)
19 290 595 (3 %) 9 666 757 (6 %) 966 031 (8,5 %)
27 020
(10 %)
271 546
(17 %)
60,9
(–38,97 %)Rörlig
ersättning2)
6 671 595 (–54 %) 230 928 (–22 %)
2021
(% förändring)
Fast
ersättning1)
18 764 547 (1 %) 9 144 067 (15 %) 889 538 (13 %)
31 780
(14 %)
232 314
(–0,03 %)
99,79
(2,20 %)Rörlig
ersättning2)
88 782 271 (22 %) 14 626 469 (122 %) 295 139 (–1 %)
2020 Fast
ersättning1)
18 498 002 7 948 081 790 295
27 808
(163 %)
232 390
(2,28 %)
97,64
(19,72 %)Rörlig
ersättning2)
72 507 054 6 595 909 299 589
1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.
2) Rörlig ersättning för VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig
rörlig ersättning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning
för övriga anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2024 ännu inte slutförts.
3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget.
Stockholm 26 februari 2025
Styrelsen
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr 556016-0680
11
Ericsson 2024Ersättningsrapport
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagandeBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Ersättningsrapport
===== SIDA 179 =====
Årsredovisning 2024
Rapport om
hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
Ersättnings-
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Finansiell
rapport
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2024
Rapport om
hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
===== SIDA 180 =====
Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2024
Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en separat rapport bifogad till förvaltningsberättelsen i enlighet med den
äldre lydelsen av årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., 10 § och 11 §) som gällde före den 1 juli 2024. En bestyrkanderapport från Bolagets
revisorer är bifogad.
Inledning 1
Mål och påverkan 2
2024 i korthet 3
– Miljö 3
– Samhällsansvar 5
– Styrning 7
Hållbarhetsredovisning 9
– Allmänna upplysningar 10
– Miljö 19
– Samhällsansvar 34
– Styrning 50
Bilagor 54
Bestyrkanderapport 61
Ordlista 62
Framtidsriktade uttalanden
Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller framtids-
riktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens
tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning
samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om följande:
Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”,
”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”,
”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i
förekommande fall, deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller
uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som
hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förväntningar, planer
eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans
med underliggande antaganden, utgör framtidsriktade uttalanden. Sådana utta-
landen baseras på ledningens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida
inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information
och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga.
Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker
och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför
vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt
och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som
framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.
Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden
kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som
beskrivs i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Dessa fram-
tidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar, antaganden och förvänt-
ningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part
har vi inte genomfört en oberoende kontroll av sådana data från tredje part, och
avser inte heller att göra det.
Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven
tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga
granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna rapport om
hållbarhet och ansvarsfullt företagande och i andra dokument som vi från tid
till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som
kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtids-
riktade uttalanden i denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra
företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Vi avsäger oss
uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna rapport om hållbarhet och
ansvarsfullt företagande uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de
uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla
framtida händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förväntningar
eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny informa-
tion, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt till-
lämplig lagstiftning eller börsregler. Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt
företagande innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företags-
rapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbaserade referenser.
Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna
rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna rapport om
hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller uttalanden som baseras på
hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för
en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som
representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser
för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtids-
inriktade uttalanden avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder
för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller
och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras
i denna årsredovisning kan vara betydelsefulla, ska inte någon betydelse upp-
fattas, eller på annat sätt antas, som att den nödvändigtvis når upp till den väsent-
lighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för
publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även
om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.
Ericsson 2024Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 181 =====
Hållbarhet och integritet
för långsiktigt värdeskapande
Ericsson grundades utifrån övertygelsen om
att kommunikation är ett grundläggande
mänskligt behov och i över 145 år har
Bolaget bidragit till att förändra liv, branscher
och samhällen till det bättre. Målet med vår
strategi är att öka värdet av mobilnäten för
våra kunder genom att bygga program-
merbara och energieffektiva mobilnät med
hög prestanda, samt genom att påskynda
digitaliseringen av företag. Vi utvecklar nya
användningsområden och intäktsmöjligheter
och bidrar till att människor, företag och sam-
hället kan dra nytta av fortsatta investeringar
i mobil uppkoppling.
Hållbarhet genom effektivitet
På Ericsson är vi övertygade om att digita-
liseringen är en förutsättning för att minska
koldioxidutsläppen. Även om IKT-sektorn
(informations- och kommunikationsteknik)
endast står för en liten del av det globala kol-
dioxidavtrycket1) är 5G tillsammans med tek-
nik som AI och molnteknik avgörande för att
öka produktiviteten och effektiviteten i andra
branscher, vilket gör det möjligt för dem att
minska sina utsläpp.
Vi fortsätter arbetet med att minska miljö-
påverkan från mobilnäten och för att ha
nettonollutsläpp i vår värdekedja senast
2040. En viktig del av denna omställning är
att utveckla mobilnät med ökad kapacitet
och minskad energiförbrukning. Detta leder
till lägre energikostnader för våra kunder och
lägre utsläpp. Vi har fortsatt att göra stadiga
framsteg mot vårt mål och har minskat ener-
giförbrukningen för typiska radiobasstationer
med 37 % jämfört med för bara tre år sedan.
Ökad effektivitet är en förutsättning för håll-
barhet, men också för att våra produkter och
lösningar för mobilnät ska fortsätta att leve-
rera bästa möjliga prestanda till lägsta möj-
liga ägandekostnad för våra kunder. Detta
innebär i sin tur att våra kunder kan fortsätta
att investera i sina mobilnät, vilket gynnar
vår verksamhet.
Integritet och god riskhantering
Integritet är ett av våra kärnvärden och en
hörnsten för hur vi hanterar risker och bedri-
ver vår verksamhet, och stödjer också sunt
och etiskt beslutsfattande. Eftersom vi är ett
globalt bolag är vi närvarande på markna-
der som kan vara utmanande när det gäller
affärskultur, geopolitisk stabilitet och institu-
tionell mognad. Som svar på detta har vi satt
höga krav på etik, integritet och respekt för
mänskliga rättigheter för oss själva och för
våra affärspartners.
Vi har arbetat målmedvetet med att
stärka vår bolagsstyrning och program-
met för etik och regelefterlevnad, och vi har
implementerat en integrerad strategi för
riskhantering, där vi strävar efter att tillvarata
affärsmöjligheter och på ett effektivt sätt
identifiera, utvärdera och hantera risker kopp-
lade till miljö, samhällsansvar och ansvars-
fullt företagande. Genom att integrera etiskt
beslutsfattande i hela vår verksamhet har
vi lagt grunden för ansvarsfullt företagande
och god riskhantering, vilket vi tror skapar
motståndskraft i en snabbt föränderlig geo-
politisk miljö.
Tillväxt genom digitala lösningar
Trots den snabba utbyggnaden av mobilt
bredband saknar fortfarande en tredjedel av
världens befolkning en snabb och tillförlitlig
uppkoppling på grund av brist på tillgång
och uppkoppling till överkomliga priser2). För
att bemöta detta stöder vi digital inkludering
genom flera lösningar, inklusive fast bred-
band via mobilnätet (Fixed Wireless Access),
som går snabbt att driftsätta och ger kost-
nadseffektivt bredband med hög hastighet
till underförsörjda områden. Vi erbjuder också
en plattform för mobila plånböcker (Ericsson
Mobile Wallet Platform) som idag ger cirka 85
miljoner aktiva användare tillgång till mobila
finansiella tjänster.
Ericsson och våra kunder bidrar till ekono-
misk tillväxt genom att göra det möjligt för
människor som tidigare inte varit uppkopp-
lade att delta i den digitala ekonomin, vilket
möjliggör investeringar i nya företag, infra-
struktur och samhällstjänster. Vi samarbetar
också med kunder, myndigheter och utbild-
ningsinstitutioner för att stödja grundläg-
gande samhällsbehov, bland annat tillgång
till utbildning och arbetstillfällen i den digitala
ekonomin.
5G är en öppen innovationsplattform. Den
fungerar som en motor för ekonomisk tillväxt
och hållbar utveckling, med direkt påverkan
på en rad samhällsinfrastrukturer och indu-
strisektorer, inklusive transport, tillverkning,
energiförsörjning och allmän säkerhet. Vidare
stödjer 5G den pågående digitala omvand-
lingen av industrin och samhället, vilket är en
förutsättning för länders och företags fram-
tida konkurrenskraft. Vi står fast vid vår stra-
tegi att vara ledande inom mobilnät och foku-
sera på expansion inom företagssegmentet,
och det är med stor glädje och förväntan
som vi är en del av nästa digitaliseringsvåg,
underbyggd av ett strategiskt åtagande för
hållbarhet och en företagskultur som bygger
på integritet och ansvar.
1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal
2) ITU. (2023). Measuring digital development - Facts and Figures 2023, ITU Publications
1
Ericsson 2024Inledning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 182 =====
Mål och påverkan
Utfall för mål och delmål
Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål kopplade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande (Sustainability
and Corporate Responsibility). Kommentarer till resultaten finns på sidorna 3–8, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata
finns på sidorna 19–53 i denna rapport.
Mål och delmål
Positiv påverkan på människor, ekonomin och miljön
Utöver den egna verksamheten kan Ericsson, genom sina lösningar och IKT-sektorn som helhet bidra till en positiv påverkan
på människor, ekonomi och miljö, vilket bidrar till att främja FN:s globala mål för hållbar utveckling.
E Miljö S Samhällsansvar G Styrning
Utsläpps-
minskningar
– på kort sikt
Minska de totala
växthusgasutsläp-
pen i värdeked-
jan med 50 % och
utsläppen i Scope 1
och 22) med 90 %.
(Validerat av
SBTi3)).
Utsläpps-
minskningar
– på lång sikt
Nettonollutsläpp
av växthusgaser
i hela värde-
kedjan, vilket
omfattar Scope 1,
2 och 32) (Valide-
rat av SBTi3)).
Portföljens
energi prestanda
Minska energi-
förbrukningen
för nya typiska
radiobasstations-
siter med 40 %.
Samverkan
i leverantörs-
kedjan
Få 350 strategiskt
viktiga och leve-
rantörer med
höga utsläpp att
sätta sina egna
utsläppsminsk-
ningsmål i linje
med 1,5 C-målet.
Hälsa och
säkerhet
Noll incidenter
som resulterar i
dödsfall eller sjuk-
frånvaro bland
med arbetare och
leverantörer av
fälttjänster.
Likabehandling
och lika möjlig-
heter
30 % kvinnor
bland alla
anställda, linje-
chefer och högre
chefer.
Etik och regel-
efterlevnad
Stärka och förbättra
programmet för etik
och regelefterlevnad
för att stödja säker-
ställandet av ett
effektivt och hållbart
program för bekämp-
ning av mutor och
korruption.
Basår1) Basår1) Basår1)
2020 2020 2021 2020 2020 2021 2019
Målår Målår Målår
2030 2040 2025 2025 2025 2030 2024
Resultat 2024 Resultat 2024 Resultat 2024
Totala utsläpp i värdekedjan: –37 %4)
Utsläpp i Scope 1 och 2: –55 %4)
37 % minskning4) 323 leverantörer
med godkända mål
Dödsfall: 2
Olyckor som
resulterat i
sjukfrånvaro: 72
Alla medarbetare:
26,5 %
Linjechefer: 24,0 %
Högre chefer: 32,0 %
Den oberoende
observatörens
uppdrag avslutades.
Fortsatt fokus på pro-
grammets uthållighet
och ledarnas ansvars-
tagande.
1) Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mätetal visas det år som målet sattes (startåret).
2) Förklaringar till avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 62. Mer information om redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp finns i avsnitt E1.
3) Science Based Targets initiative.
4) Jämfört med målets basår.
Bolaget har nått ut
till 567 000 barn
och ungdomar
genom Ericssons
Connect to
Learn-program.
85 miljoner använ-
dare har åtkomst till
finansiella tjänster
via Ericsson Mobile
Wallet Platform
varje månad.
En BNP tillväxt
om minst 0,8 % för
varje 10-procentiga
ökning i använd-
ningen av mobilt
bredband1).
Potential att minska
de globala växthus-
gasutsläppen med
15 % med stöd av
IKT-lösningar2).
1) Edquist et al. (2018). How important are mobile broadband networks for the global economic development?, Information Economics and Policy
2) Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press
2
Ericsson 2024 Inledning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 183 =====
2024 i korthet
Energiförbrukning vid typiska
radiobasstationssiter
%
–50
–40
–30
–20
–10
0
202420232022
−7
−30
−37
–40
Uppnådd minskning
2025 års mål
Värdekedjans koldioxidavtryck
Miljoner ton CO2e/%
0
5
10
15
20
25
30
35
20242023 1)2022
92 %
8 %
31
<1 % <1 %<1 %7 % 8 %
93 % 92 %
32
15
19
Scope 1 och 2 (stod för mindre än 1 %)
Scope 3 uppströms
Scope 3 nedströms
2030 års mål
1) Data för 2023 har omräknats. Mer information
finns på sidan 10.
Miljö
Nettonollutsläpp till 2040
Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp
av växthusgaser i hela värdekedjan till 2040.
Bolagets mål på kort sikt är att halvera värde-
kedjans totala utsläpp och minska utsläppen
i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030 jämfört
med basåret 2020. Målen har validerats
som förenliga med 1,5-gradersambitionen
av SBTi1). Under 2024 tog Ericsson fram en
omställningsplan för att nå dessa mål. Pla-
nen beskriver de åtgärder för utsläppsminsk-
ningar som är avgörande för att Bolaget ska
nå nettonollutsläpp, med fokus på aktiviteter
med större påverkan som produktdesign och
energiförbrukning på radiobasstationssiter.
Den största potentiella utsläppsminsk-
ningen finns nedströms i värdekedjan och
kommer från fortsatta förbättringar av port-
följens energiprestanda och ökad använd-
ning av förnybar energi hos kunderna. Detta
följs av minskade uppströms utsläpp genom
samarbeten med leverantörer, produktdesign
och materialval. 2024 var de totala utsläp-
pen av växthus gaser i värdekedjan cirka 19
(32) miljoner ton. 92 % (93 %) av koldioxid-
avtrycket uppstod nedströms2) i värdekedjan,
främst hänförligt till energianvändning av
såld nätutrustning. 8 % (7 %) uppstod upp-
ströms2) i värde kedjan och kom främst från
utsläpp kopplade till inköpta varor och tjäns-
ter. Utsläppen från Ericssons egen verksam-
het (Scope 1 och 2) utgjorde mindre än 1 %
(<1 %) av de totala utsläppen.
Jämfört med 2023 minskade de totala
utsläppen i värdekedjan med 41 % och
37 % jämfört med basåret 2020. Detta
berodde främst på utsläppsminskningar i
användningsfasen av sålda produkter, till
följd av förbättrad energiprestanda i leve-
rerad nätutrustning och kundernas ökade
inköp av förnybar el. Ericsson har fortsatt att
förbättra portföljens energiprestanda, och
ökat kapaciteten i sina lösningar för mobilt
bredband i förhållande till deras energiför-
brukning. Högre energieffektivitet skapar
också ekonomiskt värde för kunderna genom
att bidra till att minska de energirelaterade
driftskostnaderna och därmed den totala
ägandekostnaden.
Under 2024 noterades också en geogra-
fisk förskjutning av försäljningen till markna-
der som har en jämförelsevis större andel el
från förnybara källor i sina nationella elnät,
vilket bidrog till lägre utsläpp. Den här typen
av förändringar kan leda till betydande
variationer i nedströms utsläpp på års basis.
Att variationerna är så stora beror på att
rapporterade utsläpp nedströms i värde-
kedjan, från användningen av sålda produkter
under ett visst år, utgörs av summan av de
uppskattade totala utsläppen under hela nät-
utrustningens användningstid – utsläppen
periodiseras inte över produkternas beräk-
nade livslängd.
Portföljens energiprestanda
Utsläppen i användningsfasen, under hela
deras förväntade livstid, för produkter sålda
2024 stod för 92 % (93 %) av de totala ut-
släppen i värdekedjan. Ericsson uppskattar
att en förbättrad energiprestanda har poten-
tial att minska utsläppen från produkternas
användningsfas med cirka 30 % fram till
2030 jämfört med basåret 2020.
Ericsson har genom introduktionen av 5G
Advanced fortsatt att implementera funktio-
ner som möjliggör programmerbara och ener-
gieffektiva mobilnät med hög prestanda och
som kan optimeras för olika användnings-
områden. Detta gör att leverantörer av kom-
munikationstjänster kan driva sina mobilnät
på ett smartare sätt för att tillgodose data-
trafikbehovet och leverera en optimal använ-
darupplevelse med lägre energianvändning.
Bolaget har fortsatt att arbeta mot målet att
minska den genomsnittliga energiförbruk-
ningen för typiska nya radiobasstationssiter
med 40 % till 2025 jämfört med basåret
2021. Bolaget hade vid årets slut uppnått en
minskning med 37 % (30 %) och är på god
väg att uppnå detta mål. Investeringar i port-
följens energieffektivitet är en godkänd inves-
tering av emissionslikvider enligt Ericssons
ramverk för grön finansiering, utifrån vilket
Bolaget emitterar gröna obligationer och
andra gröna finansieringsinstrument.
Klimatåtgärder i leverantörskedjan
Utsläppen från leverantörskedjan stod
för 8 % (7 %) av värdekedjans totala koldiox-
idavtryck, och Ericsson arbetar för att minska
dessa utsläpp genom samarbeten med leve-
rantörerna, designförbättringar och effekti-
visering av transporter. Då minskade utsläpp
i leverantörskedjan är en viktig prioritering
för företagets kunder bidrar detta arbete till
att stärka Ericssons konkurrenskraft. Bolaget
har fortsatt att utforska och implementera
lösningar för att minska produkternas vikt
och storlek, och har genomfört studier i syfte
att minska utsläppen från koldioxidintensiva
material och processer som aluminium. För
1) Science Based Targets initiative.
2) Förklaringar av vad som utgör ett företags uppströms och nedströms värdekedja finns i ordlistan på sidan 62.
3
Ericsson 20242024 i korthet – Miljö
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 184 =====
Utsläpp i Scope 1 och 2
Kiloton CO2e
0
20
40
60
80
100
120
202420232020
72
112
69
51
42
40
27
34
17
11
//
Scope 1
Scope 2 (marknadsbaserade)
2030 års mål
Andel förnybar elektricitet och
energi vid anläggningar
%
0
20
40
60
80
100
202420232022
70
65
84 84
67
82
Andel förnybar elektricitet
Andel förnybar energi
Samverkan i leverantörskedjan
Antal
0
100
200
300
400
202420232022
350
225 237
323
Leverantörer med godkända klimatmål
2025 års mål
de leverantörer som har bedömts ha en högre
miljöpåverkan ingår klimatrelaterade kriterier
i utvärderingen av leverantörerna. Ericssons
mål till 2025 är att 350 strategiska leveran-
törer och leverantörer med höga utsläpp ska
sätta egna mål för utsläppsminskningar i linje
med 1,5-gradersambitionen, inklusive en
halvering av utsläppen till 2030. De direkta
utsläppen från dessa leverantörer, tillsam-
mans med utsläppen i deras leverantörs-
kedjor, utgör en majoritet av utsläppen upp-
ströms i Ericssons värdekedja. Vid årets slut
hade 323 (237) leverantörer satt godkända
mål. För att uppnå de utsläppsminskningar
som eftersträvas i leverantörskedjan måste
leverantörer med höga utsläpp använda
mer förnybar energi i sina processer. För att
bedöma hur sådana åtgärder kan implemen-
teras i större skala började Ericsson under
året samla in verifierade data från ett urval
av leverantörer om andelen för nybar energi
som används.
Klimatåtgärder i den egna verksamheten
Utsläppen i Scope 1 minskade till 17 340
(27 029) ton, främst till följd av en minskning
av antalet servicefordon. Utsläppen i Scope
2 minskade till 34 007 (42 251) ton, främst
till följd av en lägre elförbrukning och riktade
inköp av förnybar energi på marknader med
jämförelsevis mer utsläppsintensiva natio-
nella elnät. Andelen inköpt förnybar el till
Ericssons anläggningar uppgick till 84 %
(84 %), vilket motsvarade 65 % (70 %) av
total energiförbrukning. Sedan basåret 2020
har de årliga utsläppen i Scope 1 och 2 mins-
kat med cirka 62 000 ton. Även om utsläppen
från tjänsteresor ökade till 54 215 (52 599)
ton 2024, är de fortfarande lägre jämfört
med nivåerna före pandemin. Ericsson har
satt ett tak på tjänsteresor för att begränsa
utsläppen från dessa till högst 50 % av nivå-
erna som gällde 2019, dvs. före pandemin.
Utsläppen från anställdas pendling ökade
till 51 700 (49 000) ton, till följd av att fler
anställda arbetade på kontoren jämfört med
föregående år. Fokusområden för 2025 kom-
mer fortsättningsvis vara automatiserad
datahantering samt att utforska nya sätt att
öka andelen förnybar energi som används
i fastigheterna.
Omställning till cirkulär ekonomi
Bolaget gjorde ytterligare insatser för att
öka volymerna av produktåtertagning och
försäljningen av upprustad utrustning fort-
satte under 2024. En förutsättning för ett mer
cirkulärt förhållningssätt är korrekt informa-
tion om produkternas materialsammansätt-
ning. Ericsson har börjat samla in information
från leverantörer om innehållet av återvunna
material i inköpta produkter och komponenter
genom ett nytt avsnitt i standardformuläret
för deklaration av produkters materialsam-
mansättning. Ericsson kommer att imple-
mentera detta nya avsnitt steg vis, och börja
med prioriterade produkter för att bygga upp
kunskap om användningen av sekundära
råvaror.
Efter att ha utvärderat kriterierna för
förenlighet med EU:s taxonomi för hållbara
verksamheter har Ericsson dragit slutsatsen
att ingen av den omsättning som omfattas av
taxonomin, främst hänförlig till tillverkning
av elektronisk utrustning, uppfyller alla krite-
rierna för taxonomiförenlighet. Taxonomins
kriterier är svåra att tillämpa på Ericssons
produkter, delvis eftersom kriterierna utgår
från konsumentelektronik och inte industri-
varor som nätutrustning. Mer information om
denna utvärdering finns i avsnitt E6 i denna
rapport.
IKT-lösningar som möjliggörare
Enligt forskning1) står IKT-sektorn för en liten
och minskande andel av de globala utsläp-
pen av växthusgaser. Däremot visar Ericssons
forskning att den potential som IKT-lösningar
har för att stödja andra branscher i deras
arbete för att minska sina koldioxidutsläpp är
betydande, och mycket större än branschens
eget koldioxidavtryck2). Viktiga omställningar
i samhälle och industri, som elektrifiering och
ökad användning av förnybara energikällor,
är beroende av uppkoppling och infrastruk-
tur för mobilnät för att kunna nå sin fulla
potential. En annan studie gjord av Ericsson3)
visade att det finns ytterligare potential för
utsläppsminskningar om 5G-stödda före-
tagsapplikationer används i andra sektorer
av ekonomin som har höga utsläpp. Under
2024 har Ericsson fortsatt att utforska detta
ämne genom att publicera två policyrekom-
mendationer om digitalisering för hållbarhet
och om att uppnå ett konkurrenskraftigt och
grönt Europa. Dessa rekommendationer
visar på betydelsen av uppkoppling och digi-
talisering för att minska koldioxid utsläppen
i olika branscher och för att nå globala
nettonollutsläpp4).
1) Malmodin et al. (2023). ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal
2) Ericsson Mobility Report (2024)
3) Ericsson. (2021). Connectivity and climate change, Ericsson
4) Policy paper – Achieving a competitive and green Europe – CEO Alliance and Policy paper – Digitalisation for Sustainability - CEO Alliance.
4
Ericsson 2024 2024 i korthet – Miljö
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 185 =====
Olyckor som resulterat i dödsfall
eller sjukfrånvaro
Antal
0
25
50
75
100
125
150
202420232022
8
10
96
2
72
126
Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro1)
Dödsfall
1) Från och med 2024 är olyckor som resulterat
i sjukfrånvaro som inträffat bland tredje part
exklude rade från statistiken eftersom Ericsson
har begränsad möjlighet att verifiera antalet
faktiska sjuk dagar. Tredje parter ingår fortfa-
rande i statistiken för dödsfall och registrer-
bara arbetsplatsolyckor som visas här och i
avsnitt S1.
Dödsfall per orsak
Antal
0
3
6
9
12
202420232022
4
8
1
4
5
10
2
4
1
1
Övrigt 1)
Fall från hög höjd
Bilkörning/trafikolycka
1) Mer information finns i avsnitt S1.
Andel kvinnor per personal-
kategori
%
0
10
20
30
40
202420232022
25,5
35,0
21,7
26,5
32,0
24,0
26,0
31,4
22,7
Högre chefer
Alla anställda
Linjechefer
2030 års ambition
Samhällsansvar
Hälsa, säkerhet och välbefinnande
Ericssons mål, Target Zero, är att inte ha
några incidenter som resulterar i dödsfall eller
sjukfrånvaro. Bolaget har fortsatt att inte-
grera säkerhet i företagskulturen och stärka
processer samt styrningsmekanismer, inklu-
sive hantering av leverantörer. Som en del av
det arbetet fortsatte bedömningen av mog-
nadsgraden för leverantörer av fälttjänster
under 2024 och omfattade vid årets utgång
98 % av nuvarande och nya leverantörer.
De viktigaste identifierade förbättringsområ-
dena var kontroll av högriskaktiviteter, hante-
ring av underleverantörer och förstärkning av
projektens riskbedömningar. När en avvikelse
från Ericssons säkerhetskriterier identifieras,
eller när en incident eller ett dödsfall inträffar,
utfärdas varningar till leverantören tillsam-
mans med andra konsekvenser som böter
eller uppsägning av kontraktet.
Under 2023 rapporterades 10 dödsfall,
men under 2024 var siffran 2, och involverade
anställda hos leverantörer av fälttjänster.
Orsakerna var en bilolycka och ett fall under
arbete ute i fält på en radiobasstation. Det
skedde inga dödsfall bland Ericssonanställda.
Orsaksanalyser av dödsolyckorna visar att
dålig tillsyn, otillräcklig riskbedömning och
riskfyllt beteende var de främsta orsakerna.
Antalet olyckor som resulterat i sjukfrånvaro
för både leverantörer och anställda minskade
också till 72 (96). Dessa incidenter inträffade
främst i samband med montering, installation
och underhållsarbete.
Under 2024 lanserade Ericsson, utöver
de befintliga säkerhetsutbildningarna, en ny
obligatorisk utbildning i säker körning för både
medarbetare och leverantörer. Ericsson har
också fullt ut implementerat Stop Work Autho-
rity-standarden, som kräver och ger människor
möjlighet att omedelbart avbryta sitt arbete
när osäkra arbetsförhållanden identifieras.
Dessutom tror Ericsson att uppmuntran av
positiva insatser också bidrar till att förbättra
leverantörernas säkerhetsprestanda. Därför
har Bolaget infört ett globalt belöningspro-
gram för leverantörernas säkerhetsarbete
i syfte att uppmuntra säkra beteenden och
sprida bästa praxis bland leverantörer av fält-
tjänster. Det pågående arbetet med att minska
produkternas vikt och storlek för att minska
utsläppen av växthusgaser har också fördelar
för hälsa och säkerhet, eftersom det underlät-
tar transport- och installationsarbetet.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål
om teknikledarskap i sin bransch, är Ericsson
beroende av en välutbildad personal, särskilt
inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst
och matematik (STEM). För att säkerställa
att Ericsson har tillgång till medarbetare som
är innovativa och som gör skillnad, använder
Bolaget en meritbaserad rekryteringsmetod
som värdesätter medarbetare med olika erfa-
renheter, perspektiv och färdigheter. Ericsson
anser att detta möjliggör välgrundade och
informerade beslut och som därmed ger
bättre resultat.
Ledare på Ericsson genomgår utbildning
i inkluderande ledarskap för att kunna fatta
bättre och mer rättvisa beslut baserade på
meriter och som inte diskriminerar någon
grupp. Ericsson fortsätter också att stödja ett
nätverk av resursgrupper som är öppna för
alla medarbetare, och som inkluderar ett brett
spektrum av områden, inklusive grupper dedi-
kerade till personer med neuropsykiatriska
variationer och personer med funktionsvaria-
tioner. Dessutom har Ericsson fokuserat på till-
träde och möjligheter för kvinnor på alla nivåer
i Bolaget genom en meritbaserad urvalspro-
cess i enlighet med antidiskrimineringslagar.
Arbetet med att uppnå rättvis lönesättning
har fortsatt, och Bolaget har gjort ytterligare
insatser för att säkerställa att lönesättning är
meritbaserad. Riktade aktiviteter har utförts
för att åtgärda bekräftade löneskillnader, och
som ett led i det arbetet fortsätter den interna
utbildningen för att säkerställa att lönebeslut
fattas på ett rättvist sätt.
Attrahera, behålla och utveckla talanger
Ericssons rekryteringsstrategi bygger på
tre fokusområden – identifiera marknader
för nyckeltalanger, planera för efterfrågan
och kapacitet samt attrahera och behålla
talanger med kritiska kompetenser. Under
2024 har Bolaget fortsatt att förstärka sin
rekryteringskapacitet, förbättrat rekryte-
rarnas kompetens och investerat i ny teknik
för att erbjuda en bättre upplevelse av hela
anställningsprocessen.
Ericsson fortsätter också att prioritera
utvecklingen av kritiska kompetenser hos
medarbetarna kopplade till Bolagets strategi.
Vid årets slut hade mer än 75 000 personer
byggt upp kritiska kompetenser inom områ-
den som Cloud Native, Power Skills och AI,
inklusive generativ AI. Medarbetarna upp-
muntras att anpassa sina utbildningsmål till
sina karriärambitioner och att praktiskt till-
lämpa sina färdigheter genom att byta jobb
internt och delta i kortare utvecklingsprojekt.
Detta stöds av en öppen talangmarknad och
en målinriktad successions planering. År 2024
lanserades en ny metod för prestationsutvär-
deringar där de årliga utvecklingssamtalen
tar hänsyn både till uppnådda resultat i för-
hållande till överenskomna mål, samt hur per-
sonen i fråga levt upp till Bolagets värderingar
och hur förväntningarna på ett etiskt bete-
ende i arbetet uppfyllts.
Ericsson har sedan 2021 ett aktiespar-
program för anställda för att förstärka medar-
betarnas vilja at stanna i Bolaget genom att
5
Ericsson 20242024 i korthet – Samhällsansvar
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 186 =====
Medarbetarnöjdhet
eSAT-poäng
0
20
40
60
80
100
202420232022
77
81
74 74
80 79
Ericssons medarbetare
Referensvärde för jämförbara branschföretag
Digital utbildning – Connect
to Learn
Tusental Antal
0
100
200
300
400
500
600
202420232022
485
567
43 45
36
0
10
20
30
40
50
60
400
Barn och unga som har påverkats
Länder med verksamhet
Konton för Ericsson Mobile Wallet
och aktiva användare
Miljoner
0
100
200
300
400
500
600
202420232022
8580
457
530
85
379
Konton
Aktiva användare varje månad
subventionera deras köp av aktier i Bolaget.
Vid utgången av 2024 omfattade planen
cirka 76 000 (77 700) anställda, med en
deltagandegrad på 17,3 % (18,0 %).
På grund av en utmanande marknad
under 2024 genomförde Ericsson personal-
neddragningar i flera länder. Medarbetar-
nöjdheten var trots detta fortsatt hög, 79 (80)
poäng på en skala från 0 till 100, och ligger
fortsatt över referensvärdet för jämförbara
branschföretag, som var 74 (74).
Mänskliga rättigheter
Ericsson fortsätter att integrera tillbörlig
aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i
hela verksamheten, till exempel i inköps- och
försäljningsprocesserna, och vidtar förstärkta
åtgärder när det anses vara nödvändigt. Bland
annat besökte företagets människorättsspe-
cialister Indien, där Ericsson har en betydande
del av sin personalstyrka. Fokus under besöket
låg på kapacitetsbyggande åtgärder för nyck-
elmedarbetare och förstärkt tillbörlig aktsam-
het avseende risker och påverkan i Ericssons
värdekedja. Teamet förde dialog med med-
arbetare samt organisationer inom civilsam-
hället för att diskutera väsentliga mänskliga
rättighetsfrågor som Ericsson har identifierat i
sin värdekedja, till exempel arbetsvillkor, rätten
till respekt för privatlivet och yttrandefrihet.
Viktiga slutsatser var bland annat att det finns
ett behov av att ytterligare stärka översynen
av arbetsvillkoren för den externa arbets-
kraft som arbetar för Ericsson och att öka den
interna medvetenheten om frågor kopplade
till mänskliga rättigheter.
Bolagets tillvägagångssätt för att bedöma
risker i att samarbeta med kunder inom
försvar och samhällsskydd, inklusive stat-
liga institutioner och myndigheter, stärktes
genom att fastställa tydliga kriterier för
utvärdering av människorättsrisker i sådana
affärsrelationer. Dessa kriterier omfattar
utvärdering av den avsedda användningen
av Ericssons lösningar samt kund- och land-
specifika risker, såsom styrkan i rättsstats-
principen och förekomsten av väpnade eller
våldsamma konflikter. Utvärdering av dessa
kriterier kan medföra förstärkta åtgärder för
tillbörlig aktsamhet.
Som en del av sitt medlemskap i Global
Network Initiative (GNI) deltog Ericsson i en
övning där Bolaget presenterade hur Ericsson
hanterade en potentiell affärsrelation med
identifierade risker relaterade till rätten till
privatliv, i ett land förknippat med hög risk
relaterad till dess lagstiftning. De deltagande
intressenterna, som bland annat omfattade
akademiska experter, andra företag och orga-
nisationer i civilsamhället, bedömde hur väl
Ericssons åtgärder överensstämde med GNI:s
principer. Slutsatsen var att Ericssons age-
rande var väl i linje med dessa principer, men
att det finns möjlighet för Bolaget att arbeta
för kollektiva åtgärder mellan näringslivet
och civilsamhället, för att påverka policy i
hög riskländer, när så är möjligt.
Samhällspåverkan
Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade
skogsplanteringsprojekt i flera länder och
planterade över 400 000 trädplantor genom
tre projekt i Indien. Till stöd för FN:s World
Cleanup Day samlade över 1 400 volontärer
på mer än 40 platser in två ton avfall, vilket
var Ericssons största volontärengagemang
för medarbetare hittills.
I Etiopien levererade Ericsson Response
och Refugee Emergency Telecommunications
Sector uppkoppling till RETS1) partnerkontor
som stödjer 91 000 flyktingar i Mirqaan i Bokh-
distriktet. Ericsson Response stödde också
den WFP-ledda ETC2) insatsen på Jamaica
och Union Island efter den förödande orkanen
Beryl. Dessutom fortsatte Ericsson Response
att stödja WFP:s projekt för att bygga upp
beredskap och motståndskraft i Filippinerna.
Digital inkludering
Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 530
(457) miljoner registrerade konton för mobila
plånböcker 2024. Cirka 85 (85) miljoner
aktiva konsumenter – varav många tidigare
saknat tillgång till banktjänster – använder
varje månad mobila finansiella tjänster som
stöds av plattformen. Plattformen har gjort
det möjligt för många företag och organi-
sationer att acceptera digitala betalningar,
vilket har bidragit till att påskynda tillväxten
av digitala ekonomier där användningen av
kontanter minskar.
Som UNICEF:s första partner från den
privata sektorn att göra ett åtagande på flera
miljoner dollar till Giga-initiativet har Ericsson
bidragit till insatser för att förbättra tillgången
till uppkoppling i mer än 14 500 skolor, vil-
ket har gynnat 7,8 miljoner elever under de
senaste fyra åren3). Genom initiativet
Connect to Learn har Ericsson hittills haft en
positiv påverkan på 567 000 (485 000) barn
och unga vuxna i 45 (43) länder, genom att
ge tillgång till digitala program för lärande
och kompetensutveckling.
1) Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s flyktingorgan UNHCR.
2) Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster.
3) UNICEF.
6
Ericsson 2024 2024 i korthet – Samhällsansvar
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 187 =====
Utbildning i etik och regelefter-
levnad – slutförandegrader
%
0
20
40
60
80
100
202420232022
93
97
98 94
99 99
Grundläggande antikorruptionsutbildning
Utökad antikorruptionsutbildning
Styrning
Förstärkning av bolagsstyrningen
Ericsson har åtagit sig att upprätthålla de
högsta standarderna för bolagsstyrning och
har etablerat ett ramverk för bolagsstyrning
som stärker verksamheten, möjliggör strate-
giskt genomförande och operationell excel-
lens samt främjar och underlättar en effektiv
tillsyn över hela organisationen. Syftet är att
möjliggöra beslutsfattande av hög kvalitet
med en tydlig ansvarsfördelning och att skapa
en robust riskhanteringsstrategi för att effek-
tivt identifiera, hantera och mitigera risker och
tillvarata möjligheter. Ericssons ramverk för
bolagsstyrning vägleder medarbetarna sam-
tidigt som det bygger på deras styrkor – vilket
främjar en transparent företagskultur präglad
av samarbete och öppen dialog. Det är en
av grunderna för sunda och etiska affärsbe-
slut, robust riskhantering och tvärfunktionell
samordning. Ericsson har också infört tydliga
regler för bolagsstyrning inom hela organi-
sationen. Dessa omfattar allt från frågor som
kräver godkännande av Bolagets aktieägare
och styrelseledamöter till policyer för intres-
sekonflikter och styrelsens samt ledningens
uppgifter och skyldigheter. Alla dessa aspekter
är grundförutsättningar för att Ericsson ska
kunna bedriva verksamhet i linje med sina
värderingar: professionalism, respekt,
uthållighet och integritet.
Ericssons intensiva arbete med att stärka
och förenkla sin bolagsstyrning fortsatte
under 2024 och bedrevs parallellt med ytterli-
gare förbättringar av programmet för etik och
regelefterlevnad. I juni 2024 avslutades den
fyra år långa tillsynen utförd av en oberoende
observatör. Den oberoende observatörens
roll har varit att granska, utvärdera och testa
alla aspekter av Ericssons globala antikor-
ruptions- och regelefterlevnadsprogram samt
intern kontroll. Den oberoende observatörens
certifiering och avslutandet av uppdraget var
viktiga milstolpar, men arbetet är långt ifrån
slutfört. Till följd av bredden av Ericssons glo-
bala organisation och den bransch där Bola-
get verkar krävs ständig vaksamhet i det fort-
satta arbetet för att integrera och förbättra
programmet för etik och regelefterlevnad.
Etik och regelefterlevnad
Under de senaste åren har Ericsson investe-
rat betydande resurser i att stärka sitt pro-
gram för etik och regelefterlevnad genom
att implementera och upprätthålla starka
system, kontroller och policyer, bland annat
inom områdena etik, antikorruption, intres-
sekonflikter, penningtvätt och konkurrens-
lagstiftning. Ericsson tror att integrering av
integritet i det dagliga beslutsfattandet krä-
ver ett konstant fokus för att säkerställa att
processer för regelefterlevnad och tillhörande
kontroller förblir ändamålsenliga. I takt med
att verksamheten utvecklas kommer Ericsson
att fortsätta arbetet med att förbättra sina
anti-korruptionskontroller och integrera dem
ytterligare i sin verksamhet och ledningsbe-
slut. Samtidigt kommer Ericsson också att
fortsätta med grundliga tester av effektivite-
ten i sitt program för etik- och regelefterlev-
nad, vilket inkluderar tydliga förväntningar på
ledningen att förstå och vidta åtgärder utifrån
resultaten av dessa tester och utifrån process-
efterlevnaden inom sina respektive ansvars-
områden. Detta kommer ytterligare att stärka
grundvalen för ett välintegrerat och bärkraf-
tigt program för etik och regelefterlevnad.
För att stärka ansvarstagandet inom hela
organisationen kan alla medarbetare som har
rätt till kortsiktig rörlig ersättning nekas hela
eller en del av utbetalningen om de bryter mot
Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär-
deras högre chefer enligt en rad fördefini-
erade integritetskriterier, som omfattar utbild-
ning i regelefterlevnad, hantering av tredje
parter, hantering av misstänkta överträdelser
och andra frågor kopplade till Bolagets pro-
gram för etik och regelefterlevnad. Under-
prestation i förhållande till dessa kriterier
kan minska utbetalningen av kortsiktig
rörlig ersättning med upp till 100 %.
Företagsdonationer är en viktig del av
ansvarsfullt företagande och hjälper till att
visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen
och ändamål. Bolaget har system på plats för
att granska donationer, sponsring och andra
bidrag för att säkerställa att de är förenliga
med Bolagets värderingar, fria från intresse-
konflikter och följer lagar och regler.
Ericsson fortsätter att tillhandahålla
obligatorisk utbildning inom områden som
är avgörande för att åstadkomma beteende-
förändringar och säkerställa integritet inom
Bolaget, till exempel inom antikorruption,
hälsa och säkerhet samt säkerhetsmedve-
tenhet. Vid årets slut hade 99 % (99 %) av
hela personalen genomgått den obliga-
toriska grundläggande antikorruptionsut-
bildningen, och 94 % (98 %) av personer i
riskutsatta roller hade genomgått förstärkt
antikorruptionsutbildning.
Antalet rapporterade ärenden avseende
misstänkt bristande regelefterlevnad upp-
gick till 1 201 (1 201), varav en majoritet
var relaterade till personalfrågor. Bolaget
ser det ihållande antalet rapporter som ett
tecken på fortsatt förtroende bland medar-
betare och tredje parter för Ericssons han-
tering av anklagelser och utredningar samt
att Bolaget tar potentiella överträdelser på
största allvar. Av de rapporterade ärendena
gick 138 (125) ärenden vidare till utredning.
1 063 (1 076) ärenden utreddes inte vidare
eftersom de antingen utgjorde förfrågningar
av allmän karaktär, inte bedömdes röra
Rapporterade, utredda och
bekräftade fall av bristande regelef-
terlevnad
Antal
0
200
400
600
800
1 000
1,200
1 400
202420232022
1 092
215
118
91 61
138
1 201 1 201
125
Rapporterade ärenden1)
Ärenden överlämnade för utredning
Utredningar som påvisat överträdelser2)
1) Alla rapporterade ärenden som inkom under
2024, varav en majoritet var relaterade till
personalfrågor.
2) Alla utredningar som avslutades under rappor-
teringsåret och som påvisat överträdelser, varav
några inleddes under tidigare år.
Korrigerande och disciplinära
åtgärder per kategori1)
0 20 40 60 80 100
Övrigt
Egen
uppsägning
Muntlig
varning
Skriftlig
varning
Uppsägning/
avsked
29
6
Totalt: 196
Antal
19
60
82
1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade
överträdelser av Ericssons affärsetiska kod.
Varje korrigerande åtgärd representerar en unik
individ, vilket innebär att summan av de åtgärder
som visas här inte direkt kan jämföras med anta-
let bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje
fall kan omfatta flera individer. En individ kan vara
föremål för flera korrigerande åtgärder men räknas
endast en gång i denna statistik klassificerat
utifrån den mest allvarliga korrigerande åtgärden.
7
Ericsson 20242024 i korthet – Styrning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 188 =====
regelöverträdelser eller överträdelser av den
affärsetiska koden, eller kunde hanteras utan
utredning. 633 (582) av de rapporterade
ärendena som inte utreddes vidare hänvisa-
des till andra funktioner, bland annat till HR
och inköpsavdelningarna, för att hanteras
i enlighet med deras processer. Under året
avslutades 61 (91) utredningar där överträ-
delser kunnat bekräftas. Vid årets slut pågick
fortfarande 49 (78) utredningar. Denna siffra
innefattar ärenden som rapporterades under
både 2023 och 2024. Mer information finns
i avsnitt G1 i denna rapport, inklusive rap-
porterade ärenden uppdelade efter kategori.
Under året vidtogs också 196 (201) korrige-
rande och disciplinära åtgärder i samband
med utredningar som utfördes av Corporate
and Government Investigations. 82 (112) av
dessa åtgärder resulterade i uppsägningar
eller avsked och 60 (58) i skriftliga varningar.
För ytterligare information om frågor
relaterade till regelefterlevnad, se sidan
20 i den Finansiella rapporten, sidorna 4–5
i Bolagsstyrningsrapporten och avsnitt G1
i denna rapport.
Tredjepartshantering och
leverantörsrevisioner
Ericsson har fortsatt att förbättra sin gransk-
ning och översyn av tredje parter i syfte att
säkerställa att Bolaget endast arbetar med
parter som uppfyller kraven på nolltolerans
mot mutor och korruption. Genom det globala
programmet för hantering av tredje parter
(Third Party Management, TPM) identifierar
och begränsar Ericsson korruptions- och
integritetsrelaterade risker i sina relationer
med tredje part. Kommittéer för granskning
av affärspartners, bestående av seniora
affärschefer under ledning av experter på
regelefterlevnad, utvärderar tredje parter
med högre risk, godkänner eller avvisar
samarbeten och övervakar riskbilden i de
geografiska områden där Ericsson bedriver
verksamhet. Programmet för TPM arbetar
tillsammans med affärsverksamheten för att
säkerställa korrekta transaktioner och regel-
mässiga betalningar.
Ericsson har en rad olika metoder för att
bedöma och hantera risker hos tredje part,
inklusive revisioner av leverantörer. 79 (123)
revisioner baserade på kriterierna i Ericssons
uppförandekod för affärspartners genomför-
des under 2024. Ericsson använder en riskba-
serad ansats för att göra det årliga urvalet av
revisioner. Den inneboende risken baseras på
faktorer som land, typ av produkt och tjänst
som levereras, tid sedan senaste revisionen
samt inköpsvolym. Revisionerna utförs av
en tredjepartsleverantör. Kritiska avvikelser
identifierades hos 3 % (1 %) av de granskade
leverantörerna. Samtliga av dessa avvikelser
handlade om hälso- och säkerhetsstandarder
och hanteringen av dessa. Ericsson genom-
förde också 14 (19) revisioner av avtalsefter-
levnad, utförda av interna certifierade revi-
sorer. Inga kritiska avvikelser identifierades
vid dessa revisioner. Varje revision ses som
en förbättringsmöjlighet och handlingsplaner
upprättas tillsammans med leverantörerna
för att åtgärda avvikelser. Av de brister som
identifierats vid revisionerna baserade på
uppförandekoden hade 84 % (79 %) adres-
serats inom förutbestämda tidsramar genom
korrigerande åtgärder. Motsvarande siffra
för revisioner av kontraktsefterlevnad var
76 % (65 %). Utöver dessa revisioner kan
Ericsson också, genom en tredje part med
forensisk expertis, utföra riktade revisioner av
en leverantörs bokföring för att hantera risker
relaterade till korruption och mutor. Under
2024 genomfördes sådana revisioner hos
13 leverantörer.
Interaktioner med statliga myndigheter
Ericsson är och har varit involverad i rätts-
processer som involverar statliga myndigheter
i olika jurisdiktioner. Mer information om
aktuella tvister finns i den Finansiella
rapporten på sidan 22–23.
Dataintegritet och cybersäkerhet
Ericsson har fortsatt att genomföra sina stra-
tegier för säkerhet och dataintegritet i syfte
att stärka verksamhetens och portföljens
motståndskraft. För ytterligare information
om dessa ämnen, se sidorna 6–7 i
Bolagsstyrningsrapporten.
Politiskt engagemang och
opinionsbildning
Ericsson har fortsatt att förespråka poli-
cyer som uppmuntrar och ger incitament till
det digitala ekosystemet. Det handlar om
att driftsätta och använda avancerad upp-
koppling för att stödja digitaliseringen av
industrin och samhället. Ericsson agerar som
en betrodd samarbetspartner till beslutsfat-
tare och delar med sig av sin expertis och sin
kunskap för att adressera politiska dilemman
och finna möjligheter till dessa. Alla möten
med offentliga tjänstemän där det förekom-
mer väsentlig dialog och möjlighet till policy
påverkan dokumenteras för intern granskning
och rapporteras i enlighet med lokala regel-
verk och lokal praxis.
Bolaget är en aktiv medlem i bransch-
organisationer och partnersamarbeten som
syftar till att utveckla politiska regelverk och
tankeledarskap (thought leadership). Här
ingår till exempel European Round Table, där
Ericsson aktivt deltar för att visa hur avance-
rad uppkoppling kan möjliggöra digitalise-
ring, produktivitet och konkurrenskraft, samt
Digital Europe, där Ericsson driver klimat- och
miljöfrågor. Ericsson har också bidragit till
ett internationellt utbildningsprogram, ICT
Regulation – Policy and Practice, på uppdrag
av SIDA (Sveriges biståndsmyndighet).
Styrelsen
Stockholm, Februari 26 2025
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0280
8
Ericsson 2024 2024 i korthet – Styrning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 189 =====
Hållbarhetsredovisning
9
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
Allmänna upplysningar
Allmänna upplysningar 10
S Samhällsansvar
S1 Den egna arbetskraften 34
S2 Arbetstagare i värdekedjan 40
S3 Berörda samhällen 44
S4 Kunder och slutanvändare 47
Bilagor
I Övriga mätetal 55
II Datapunkter från annan EU-lagstiftning 57
III Uttalande om tillbörlig aktsamhet 59
IV Väsentliga medlemskap 60
E Miljö
E1 Klimatförändringar 19
E2 Föroreningar 25
E3 Vattenresurser och marina resurser 26
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 27
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 27
E6 EU-taxonomin för hållbara verksamheter 29
G Styrning
G1 Ansvarsfullt företagande 50
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 190 =====
Allmänna upplysningar
Allmän grund för utarbetandet av
hållbarhetsredovisningen
Denna Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”rapporten”,
”den här rapporten”), som publicerats den 27 februari 2025, utgör Ericssons
årliga lagstadgade hållbarhetsredovisning och innehåller information om
väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till miljö, samhällsansvar
och bolagsstyrning (ESG), samt styrning och policyer, ledningsmetoder, mål
och mätetal som är relevanta för dessa frågor. Om inget annat anges avser
den information och de uppgifter som lämnas Ericssons räkenskapsår, som
löper från 1 januari till 31 december.
Rapporteringens omfattning och avgränsningar
Rapporten har upprättats som en koncernredovisning för koncernen som
består av Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotter-
bolag enligt not M8 till Moderbolagets finansiella rapporter. I rapporten ingår
inte information om miljöfrågor och samhällsansvar kopplade till intresse-
företag eller joint ventures som Ericsson inte utövar operativ kontroll över.
Rapporten innehåller också upplysningar relaterade till Ericssons upp-
ströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och
andra affärspartners. Det föreligger inneboende osäkerheter avseende
dessa upplysningars fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom
de rör utfall och aktiviteter som ligger utanför Bolagets direkta inflytande
och kontroll.
Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk
Denna rapport har upprättats i enlighet med standarder utgivna av Global
Reporting Initiative (GRI). Ericsson har i samband med upprättandet av rap-
porten tillämpat redovisningsprinciper enligt vad som föreskrivs i standarden
GRI 1: Foundation (2021). Rapporten innehåller också klimatrelaterade
upplysningar som ingår i rekommendationerna från Taskforce on Climate-
Related Financial Disclosures (TCFD), samt relevanta upplysningar i till-
lämpliga standarder från Sustainability Accounting Standards Board (SASB).
Ericsson har börjat anpassa sina hållbarhetsrelaterade upplysningar till kom-
mande lagkrav i EU. En förteckning över väsentliga datapunkter från annan
EU-lagstiftning finns i Bilaga II.
Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referensindex för ESG-
rapportering på Ericssons hemsida i ESG-avsnittet under Investor Relations.
Detta index inkluderar GRI-index.
Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
Tidshorisonter
I den här rapporten definierade Ericsson tidshorisonterna enligt följande:
kortsiktig fram till 2025 (1 år), medellång 2025–2030 (5 år) och långsiktig
bortom 2030 (mer än 5 år). Detta gäller främst analysen av klimatscenarier
som presenteras i avsnitt E1.
Källor till osäkerheter i uppskattningar och resultat,
inklusive information om värdekedjan
Rapporten innehåller kvantitativ information som är föremål för stor
mät osäkerhet och/eller bygger på information om värdekedjan som härrör
från indirekta datakällor. Om en datapunkt som redovisas i denna rapport
innehåller betydande mätosäkerhet, eller härrör från indirekta datakällor,
förklaras detta i en fotnot till datapunkten. Ericsson arbetar kontinuerligt
med att förbättra sina mätmetoder och metoder för att samla in data för
att förbättra riktigheten och precisionen i sina ESG-upplysningar.
Rapporten innehåller också framåtblickande information om potentiell
hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Denna information
är också behäftad med stor osäkerhet.
Förändringar i upprättandet av redovisningen och rättelser
av tidigare lämnad information
Under 2024 reviderade Ericsson flera av sina styrdokument för hållbarhets-
rapportering för att anpassa dem till nya lagstadgade rapporteringskrav.
Som en del av denna process har mätmetoderna för energiförbrukning och
avfallsgenerering i den egna verksamheten reviderats.
Ericsson har avtal med lokala allmännyttiga företag om att leverera
överskottsvärme från datacenter i utbyte mot fjärrkyla. Under tidigare år
har dessa överenskommelser inte återspeglats i informationen om energi-
förbrukningen i den egna verksamheten som presenteras i avsnitt E1. Från
och med 2024 inkluderar Ericsson den bruttofjärrkyla som erhålls i sådana
överenskommelser i redovisade uppgifter om energi. På grund av begränsad
tillgång till data har Bolaget inte omräknat tidigare års information. Dessa
ändringar i beräkningsmetod har ökat den totala rapporterade förbruk-
ningen av fjärrkyla med cirka 100 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare
års siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare
år begränsad.
Uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning från Ericssons egen verksam-
het hanteras ibland via Ericssons eget system för produktåtertagning. Från
och med 2024 redovisas vikten på den uttjänta utrustning som samlas in
från Ericssons egna anläggningar som avfall från Ericssons egen verksamhet
i avsnitt E5. Denna ändrade metod har ökat den totala vikten på det avfall
som redovisas med cirka 70 %. Eftersom inga omräkningar av tidigare års
siffror har utförts är jämförbarheten mellan värden för 2024 och tidigare år
begränsad.
När Ericsson granskade sina redovisningsprinciper för uppskattning av
nedströms Scope 3-utsläpp av växthusgaser från sålda produkter, identifie-
rade Ericsson att energiförbrukningen från vissa produkter som såldes 2023,
och som användes för att uppskatta dessa utsläpp, hade överskattats. Värdet
för utsläpp i denna kategori för år 2023 har därför omräknats.
Omräknade mätetal Efter omräkning Före omräkning
(ton CO2e)
Avsnitt i
denna rapport 2023 2023
Scope 3-utsläpp av växthus-
gaser från sålda produkter E1 29 658 200 35 057 200
Införlivande genom hänvisning
Information om policyer och åtgärder som är relevanta för informations-
och cybersäkerhet, vilket är en fråga som är förknippad med väsentlig
påverkan, risker och möjligheter, ingår i bolagsstyrningsrapporten och
införlivas genom hänvisning i denna rapport.
10
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 191 =====
Allmänna upplysningar, forts.
Affärsmodell, strategi och värdekedja
Affärsmodell
Ericsson är ett multinationellt företag med huvudkontor i Stockholm och
kunder i mer än 175 länder. Ericsson säljer hårdvara, mjukvara och tjäns-
ter för kommunikationsinfrastruktur inom informations- och kommunika-
tionsteknik (IKT). Verksamheten består av tre huvudsegment, även kallade
affärsområden, samt ett fjärde segment som främst är verksamt inom
outsourcade TV och videosändningstjänster.
Ericsson har cirka 94 (100) tusen anställda i omkring 110 länder, varav
38 (39) tusen i Europa och Centralasien, 23 (23) tusen i Sydasien, 14 (16)
tusen i Ostasien och Stillahavsområdet, 10 (11) tusen i Nordamerika, 6 (7)
tusen i Latinamerika och Karibien, 2 (3) tusen i Mellanöstern och Nordafrika
samt 1 (1) tusen i Afrika söder om Sahara.
Affärssegment
Segmentet Networks utvecklar och distribuerar infrastruktur för mobilnät till
leverantörer av kommunikationstjänster, som använder näten för att tillhan-
dahålla telekommunikationstjänster till konsumenter och företag. Segmentet
Networks erbjudande omfattar hårdvara för mobilnät, bland annat radiobas-
stationer, basband och antenner, mjukvara för att driva hårdvaruutrustningen
samt relaterade tjänster såsom nätinstallation och underhåll. År 2024 stod
segmentet Networks för 64 % (65 %) av koncernens totala nettoomsättning.
Segmentet Cloud Software and Services tillhandahåller digitala lösningar
till leverantörer av kommunikationstjänster för att driva och optimera pre-
standan i deras nätverk, med fokus på att hjälpa kunder att övergå till moln-
verksamhet och automatiserade nätverk. Segmentet hanterar också nätverk
på uppdrag av leverantörer av kommunikationstjänster. År 2024 stod seg-
mentet Cloud Software and Services för 25 % (24 %) av koncernens totala
nettoomsättning.
Segmentet Enterprise består av två affärsområden: Global
Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions. Det först-
nämnda inkluderar Vonage-verksamheten som förvärvades 2021 och till-
handahåller främst molnbaserade kommunikationslösningar till företag, så
att dessa kan optimera processer, driva innovation och påskynda digitali-
seringen. Vonage-verksamheten har också ett stort antal utvecklare knutet
till sig. Enterprise Wireless Solutions utvecklar och levererar infrastruktur för
privata nätverk och trådlösa WAN-nätverk (Wide Area Network) till företag.
Kunderna inom segmentet Enterprise är privata och offentliga företag inom
olika branscher. År 2024 stod segmentet Enterprise för 10 % (10 %) av kon-
cernens totala nettoomsättning.
Mer information om segmenten finns i not B1, och information om netto-
omsättningens fördelning på hårdvara, mjukvara och tjänster finns i not B2
i koncernens finansiella rapporter.
Ericsson genererar inga intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning,
produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution – inklusive
transport och handel – av fossila bränslen, eller från kemikalieproduktion,
kontroversiella vapen eller odling och produktion av tobak.
Strategi och hållbarhetsrelaterade mål
Inom ramen för Ericssons hållbarhetsrelaterade mål är en viktig målsättning
omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser i hela Bolagets värde-
kedja. Eftersom den energi som förbrukas i nätutrustningen som installeras av
kunderna står för över 90 % av Ericssons totala koldioxidavtryck i värdeked-
jan, är en kontinuerlig förbättring av portföljens energiprestanda en viktig del
i denna omställning. Att hantera de utsläpp i leverantörskedjan som uppstått
i tillverkningen och transporten av den nätverkshårdvara som säljs till kun-
derna är också en viktig åtgärd för minskade koldioxidutsläpp – till exempel
genom produktdesign, ersättning av koldioxidintensiva material och genom
att samarbeta med leverantörerna kring utsläppsminskande åtgärder. För
att kunna nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan måste Ericssons kunder
och leverantörer övergå till att använda utsläppsfri el för driften av näten,
en utmaning som till stor del ligger utanför Ericssons direkta kontroll.
En annan utmaning gäller hälsa och säkerhet för de personer som arbe-
tar hos eller åt Ericsson. De flesta allvarligare olyckor som registrerats under
senare år har inträffat i fälttjänstverksamheten. Olyckorna har inträffat när
Ericssons anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster utför nätin-
stallation och underhållsarbete. De senaste årens dödsfall har i de allra flesta
fall involverat anställda hos leverantörer av fälttjänster, och de vanligaste
orsakerna har varit olyckor under fältarbete på basstationssiter och trafik-
olyckor. Ericssons målsättning är noll dödsfall och incidenter med sjukfrån-
varo bland egna anställda och anställda hos leverantörer av fälttjänster.
Som ett IKT-bolag med ett strategiskt mål om teknikledarskap i sin
bransch, är Ericsson beroende av en välutbildad personal, särskilt inom
naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). För att
säkerställa att Ericsson har tillgång till medarbetare som är innovativa och
som gör skillnad, använder företaget en meritbaserad rekryteringsmetod som
värdesätter medarbetare med olika erfarenheter, perspektiv och färdigheter.
Ericsson anser att detta möjliggör välgrundade och informerade beslut
och som därmed ger bättre resultat. Ett centralt mål är att driva en hållbar
organisatorisk hälsa där Ericsson strävar efter att ta bort hinder som verkar
ha motverkat lika möjligheter för alla, vilket beskrivs i de följande sektionerna
avseende Likabehandling och lika möjligheter för alla.
De senaste årens arbete med att stärka Ericssons program för etik och
regelefterlevnad har väsentligt förbättrat Ericssons förmåga att identifiera
och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när det inträffar inciden-
ter, samt säkerställa att de åtgärdas på ett effektivt, tydligt och konsekvent
sätt. I takt med att verksamheten utvecklas kommer Ericsson att fortsätta
att arbeta för att förbättra sina kontroller för att motverka korruption och
mutor, och integrera dessa kontroller i verksamheten och i ledningens beslut.
Samtidigt kommer Ericsson också att fortsätta med omfattande tester av
effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad. Här ingår tydliga
förväntningar på att ledningen ska förstå och hantera testresultaten och
säkerställa efterlevnad av processer inom sina respektive ansvarsområden.
Dessa åtgärder kommer att ytterligare stärka grunden för ett väl integrerat
och oberoende program för etik och regelefterlevnad.
Värdekedja
I likhet med många andra multinationella företag är Ericssons värdekedja
komplex med flera lager och sammankopplingar, vilket skapar utmaningar
för insyn och spårbarhet bortom den första nivån av leverantörer och kunder.
Under 2024 hade Bolaget cirka 17 000 aktiva direktleverantörer, varav
cirka 200 är leverantörer av material och komponenter som används i
Ericssons hårdvara. Ericsson har däremot en relativt koncentrerad kund-
bas. Av en kundbas på mer än 500 kunder stod de 10 största kunderna,
Global elektronik-
tillverkning Direktleverantörer Den egna verksamheten Direktkunder Slutanvändare och
konsumenter
Handel med mine-
raler och material
Tillverkning av elek-
troniska komponenter
och hårdvara Leverantörer av
kommunikations-
tjänster
Användare av
kommunikations-
tjänster
Privata och
offentliga företag
Utvecklare och
programmerare
Fälttjänster
IT och mjukvara
Bearbetning och
lagring i molnet
– Networks
– Cloud Software and
Services
– Enterprise Wireless
Solutions och Global
Communications
Platform
Smältverk och
raffinaderier
Råvaror
11
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 192 =====
Allmänna upplysningar, forts.
Produktionsanläggningar och distributionshubbar
Produktionsanläggningar Hubbar Platser
Ericssons egna anläggningar Distribution 1. Borås 7. Hsinchu City 13. Suzhou (2) 19. Tlaxcala
Tredje parts anläggningar Komponent 2. Dallas 8. Kuala Lumpur 14. Tainan City 20. Venlo
3. Dubai 9. Nanjing 15. Tallinn 21. Wuxi
4. Duisburg 10. Penang 16. Tczew
5. Guadalajara 11. Pune 17. Timisoara
6. Hongkong 12. São José dos Campos 18. Tiszaújváros
främst leverantörer av kommunikationstjänster, för 44 % (43 %) av
nettoomsättningen.
Illustrationen av värdekedjan på föregående sida är avsedd att ge en
överblick över Ericssons värdekedja, men avser inte att visa alla dess delar.
Viktiga aktörer i värdekedjan som är relevanta för att förstå Ericssons väsent-
liga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter, i synnerhet dem
som är relaterade till Ericssons produkter och tjänster, ingår, men illustra-
tionen ska inte tolkas som uttömmande. Affärsstödjande tjänster som inte
är unika för Ericssons affärsmodell eller värdekedja, såsom leverantörer
av lokaler och fastighetstjänster, logistikleverantörer, konsultföretag och
bemanningsföretag är inte inkluderade av förenklingsskäl.
Värdekedjan för elektroniktillverkning
Enkelt uttryckt börjar den globala värdekedjan för elektroniktillverkning med
utvinning av naturresurser som används i elektronisk hårdvara, som sedan
säljs och transporteras till smältverk och raffinaderier för bearbetning. De
raffinerade materialen säljs och köps, och används sedan i tillverkningen av
delar och komponenter som monteras ihop till färdiga produkter.
På Ericssons regionala hubbar sammanförs material från komponentle-
verantörer och hubbarna fungerar som knutpunkter för leveranser till pro-
duktionsanläggningar. Tillverkning och montering av Ericssons kommunika-
tionsutrustning sker både vid Bolagets egna tillverkningsanläggningar och
hos tredjepartsleverantörer av elektronik. År 2024 tillverkades 78 %
(86 %) av den elektroniska utrustningen som producerades av kontrakterade
leverantörer för elektroniktillverkning. Ericsson har distributionshubbar som
är regionala logistik- och distributionscentraler som servar kunderna med att
hämta leveranser från produktionsenheter och leverantörer, samt med lager-
hållning, sampackning, orderhantering och transporter. Bilden nedan visar
var Ericssons egna tillverkningsanläggningar, primära tredjepartsleverantö-
rer av elektroniktillverkning samt komponent- och distributionshubbar finns.
Andra viktiga delar av den uppströms värdekedjan
Ericsson köper också in fälttjänster från leverantörer, som i sin tur levererar
nätinstallation och underhållstjänster på plats hos kunderna. IT-tjänster,
inklusive mjukvara, samt bearbetnings- och lagringskapacitet i molnet köps
till stor del in externt.
Nedströms värdekedja
Sett till intäkter är leverantörer av kommunikationstjänster Ericssons mest
betydelsefulla kundgrupp. De levererar i sin tur uppkopplingstjänster i form
av mobilt bredband och röstsamtal till slutanvändare som konsumenter och
företag, med hjälp av den nätinfrastruktur som Ericsson har sålt till dem.
Segmentet Enterprises kunder består av privata och offentliga företag inom
olika branscher, till vilka Bolaget främst tillhandahåller privata nätverkslös-
ningar och där slutanvändarna antingen är deras anställda eller deras kon-
sumentkunder. Applikationsutvecklare och programmerare blir allt viktigare
aktörer i ekosystemet för mobil kommunikation, i takt med att de program-
merbara 5G-nätens kapacitet utnyttjas för att tillgodose slut användarnas
och företagens specifika behov, vilket skapar nya intäkts strömmar för leve-
rantörerna av kommunikationstjänster.
1 15
16
18
17
3
11
10
8
12
195
2
420
9 21
13
7
14
6
12
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 193 =====
Styrelsens och koncernledningens roll
Styrningen av väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter
följer Ericssons övergripande bolagsstyrningsstruktur. Styrelsens, koncern-
ledningens och den övriga operativa ledningens respektive roller och ansvar
rörande dessa frågor beskrivs nedan.
Styrelsen
Den nuvarande styrelsen består av nio styrelseledamöter valda av aktieä-
garna vid årsstämman 2024 för perioden fram till slutet av årsstämman
2025, varav åtta är styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget, samt
VD och koncernchef, som arbetar i Bolaget. Carolina Dybeck Happe avgick
från styrelsen den 23 september 2024, efter att hon utsetts till en ny roll.
Därutöver ingår tre arbetstagarrepresentanter utsedda av arbetstagar-
organisationerna i Sverige. Arbetstagarorganisationerna utser också tre
suppleanter för arbetstagarrepresentanterna. Information om styrelse-
ledamöternas huvudsakliga arbetslivserfarenhet finns på sidorna 15–18
i bolags styrningsrapporten. Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi, får
regelbundet rapporter om utvecklingen och hur hållbarhetsrelaterade mål
uppfylls, samt godkänner hållbarhetsredovisningen som en del av Bolagets
lagstadgade årsredovisning.
Styrelsens kommittéer
Utöver den huvudsakliga tillsyn som utövas av styrelsen, ansvarar var och
en av styrelsens kommittéer för att ha tillsyn över specifika aspekter av
Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.
Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program
för etik och regelefterlevnad samt rutiner för visselblåsning. Kommittén får
regelbundet uppdateringar om frågor som rör regelefterlevnad från chefs-
juristen och chefen för Compliance Office and Investigations. I arbetet ingår
även att granska koncernens hantering av informations- och cybersäker-
het samt dataskyddsfrågor, samt att övervaka rutiner för hållbarhets- och
ESG-rapportering.
Finanskommittén tillser att hänsyn tas till miljömässig hållbarhet vid
extern finansiering genom tillämpning av Ericssons ramverk för grön finan-
siering. Kompensationskommittén har till uppgift att förbereda och föreslå
ersättningar och ersättningspolicyer som attraherar och motiverar högre
chefer och att dessa ligger i linje med Bolagets strategi. Kommittén ger för-
slag på hur kriterier för miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande
på ett relevant sätt kan inkluderas i de rörliga ersättningsprogrammen och
övervakar hur dessa kriterier uppfylls. En del av ansvaret för kommittén
för Enterprise Business and Technology i dess tillsyn av Bolagets tekniska
ekosystem, relationer och partnerskap innebär att granska frågor som rör
miljömässig hållbarhet, till exempel energirelaterade frågor i Ericssons
produktportfölj.
VD och koncernchef samt koncernledning
Koncernledningen består av VD och koncernchef, vice verkställande direktör
och 15 stycken Senior Vice Presidents, varav fyra (24 %) är kvinnor och 13
(76 %) är män. Koncernledningen ansvarar för koncerngemensamma håll-
barhetsrelaterade mål och informeras regelbundet om genomförandet av
strategier och framsteg i förhållande till mål och delmål. Medlemmar av
koncernledningen ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer
som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade
till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.
Styrgrupper och styrkommittéer Leds av
Business Risk Committee Finansdirektören och chefsjuristen
Kommittén för Group Compliance Chefsjuristen
Group Enterprise Security and
Privacy Board Finansdirektören
Product Security Board Chef för koncernfunktionen Technology
Global People Leadership Team Personaldirektören
Global Occupational Health and
Safety Board Marknads- och kommunikationsdirektören
Ericssons VD och koncernchef är medlem i European Round Table, där
Ericsson arbetar för avancerad uppkoppling för att möjliggöra digitalisering,
produktivitet och konkurrenskraft. Chefen för koncernfunktionen Technology
är ledamot i ITU:s/UNESCO:s1) bredbandskommission för hållbar utveck-
ling, som tar fram och förespråkar policyrekommendationer för att främja
bredbands uppkoppling och digital inkludering.
Riskhantering
Ericsson har inrättat en kommitté för affärsrisker, Business Risk Committee,
där finansdirektören och chefsjuristen gemensamt leder kommittén. Den
fungerar som ett forum för eskalering och övervakning av risker och stärker
ledningens förmåga att fatta beslut om hur väsentliga risker ska hanteras
på koncernnivå. Business Risk Committee tillämpar ett arbetssätt som byg-
ger på ”utökad granskning” vid utvärdering och förebyggande av den här
typen av risker, och Bolaget implementerar en rad riskhanteringsåtgärder, till
exempel förstärkt avtalsskydd, ändringar av verksamhetens omfattning eller
karaktär eller beslut om att på ett ansvarsfullt sätt lämna relevanta jurisdik-
tioner eller väsentliga kundrelationer.
Operativ ledning
Det operativa ansvaret för att förvalta, utveckla och implementera strate-
gier, policyer, styrdokument, mål och processer relaterade till miljömässig
hållbarhet, mänskliga rättigheter, samhällspåverkan samt hälsa och säker-
het på arbetsplatsen ligger hos specialiserade enheter som rapporterar till
marknads- och kommunikationsdirektören. Strategier som rör Ericssons
egen arbetskraft utvecklas av Group People Leadership Team, som rappor-
terar till personaldirektören. Ericssons Compliance Office, som rapporterar
VD och koncernchef
Hållbarhetsrelaterade
styrgrupper och styrkommittéer
Kommittén för
Audit and
Compliance
Finanskommittén Kompensations-
kommittén
Kommittén för
Enterprise Business
and Technology
Koncernledningen
Styrelsen
Marknadsområden KoncernfunktionerAffärsområden
Styrelsens sammansättning
Andel män och kvinnor Oberoende3)
% Kvinnor Män Oberoende Icke-oberoende
Styrelseledamöter valda av aktieägarna1) 22 78 67 33
Arbetstagarrepresentanter2) 33 67 0 100
Totalt 25 75 50 50
1) Baserat på antalet styrelseledamöter per den 31 december 2024.
2) Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter.
3) Baserat på definitionen i Svensk kod för bolagsstyrning.
Allmänna upplysningar, forts.
1) Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco).
13
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 194 =====
till chefsjuristen, övervakar globala frågor om regelefterlevnad och bidrar till
att främja en kultur av integritet och etiska affärsmetoder. Denna avdelning
hanterar viktiga områden för regelefterlevnad, inklusive efterlevnad av den
affärsetiska koden, antikorruption, samt lagar och regler gällande bedrägeri
och intressekonflikter. Dessutom erbjuds stöd till den lokala verksamheten
inom samtliga affärsområden och regionala försäljningsorganisationer, för
att säkerställa efterlevnaden av Bolagets värderingar och standarder för
regelefterlevnad, samt för att integrera och säkerställa att dessa följs i den
dagliga verksamheten.
Ansvaret för att integrera hållbarhetsfrågor i hanteringen av leverantörs-
kedjan ligger hos Ericssons inköpsavdelning, som rapporterar till direktören
för en koncerngemensam funktion med ansvar för den globala operativa
verksamheten.
Ansvaret för att genomföra strategier och implementera processer ligger
hos koncernfunktionerna, affärsområdena och de regionala försäljnings-
områdena, ofta i tvärfunktionella samarbeten.
Ledningssystem
Ericsson har ett globalt ledningssystem som beskrivs närmare på sidan 19
i bolagsstyrningsrapporten. Bolagets ledningssystem för miljö, hälsa och
säkerhet samt informationssäkerhet är certifierade enligt ISO 14001, ISO
45001 respektive ISO 27001.
Identifiering och hantering av risker kopplade till miljö, samhällsansvar
och ansvarsfullt företagande är en integrerad del av koncernens ramverk
för riskhantering (Enterprise Risk Management, ERM), som utgör en del
av koncernens ledningssystem. Det finns även särskilda ramverk för risk-
hantering som är anpassade till det övergripande ERM-ramverket och
som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa
och säkerhet samt informationssäkerhet.
Samlad kunskap och kompetens om hållbarhetsfrågor
Styrelsen och koncernledningen har tillgång till interna experter på områden
som klimatförändringar, energi och cirkularitet, sociala frågor som mänskliga
rättigheter, hälsa och säkerhet, likabehandling och lika möjligheter för alla,
samt frågor om ansvarsfullt företagande, till exempel bekämpning av mutor
och korruption.
Under 2024 inleddes ett riktat utbildningsprogram för styrelsen, med fokus
på bland annat utvecklingen av regelverket kring hållbarhetsfrågor, inklusive
reglering av både rapportering och krav på tillbörlig aktsamhet i hållbarhets-
frågor (due diligence).
Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor
som behandlas av styrelsen och koncernledningen
Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen
Styrelsen tar cybersäkerhetsrisker i beaktning som en del av dess risköver-
vakande roll och har delegerat den specifika tillsynen av cybersäkerhetsrisker
till kommittén för Audit and Compliance som regelbundet informeras om
cybersäkerhetsfrågor av Chief Security Officer. Kommittén fick även regel-
bundna rapporter om regelefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen
och chefen för Compliance Office and Investigations, inklusive frågor som
rör bekämpning av mutor och korruption. Chefen för Compliance Office and
Investigations rapporterade också regelbundet till kommittén för Audit and
Compliance om effektiviteten i programmet för etik och regelefterlevnad.
Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga
överträdelser av den affärsetiska koden, lärdomar från resultat av under-
sökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av åter kommande
misslyckanden, samt nya risker och utmaningar i den juridiska och
regulatoriska miljön. Under året informerades kommittén för Audit and
Compliance även vid två tillfällen om utvecklingen av Ericssons processer
för håll barhets rapportering.
Hållbarhetsfrågor som behandlas av koncernledningen
Kopplat till det redan godkända målet om nettonollutsläpp utvärderade
en grupp högre chefer förslaget om en mer detaljerad övergångsplan till
nettonollutsläpp. Planen godkändes därefter av koncernledningen. Global
Occupational Health and Safety Board, som leds av marknads- och kom-
munikationsdirektören, sammanträdde flera gånger under året för att gå
igenom dödsfall och allvarligare tillbud. Personaldirektören fick regelbundna
uppdateringar om hur arbetet med Bolagets mål att främja en diversifierad
sammansättning av anställda fortskrider, och presenterade dessa resultat
för koncernledningen. Business Risk Committee sammanträdde regelbundet
för att ta upp frågor om väsentliga risker, inklusive frågor som rörde försälj-
ningsmöjligheter med potentiellt förhöjda risker relaterade till mänskliga
rättigheter.
Koncernledningen fick vid flera tillfällen uppdateringar om etik- och regel-
efterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance
Office and Investigations, inklusive frågor som rör bekämpning av mutor
och korruption samt programmet för etik och regelefterlevnad.
Koncerngemensamma policyer som är relevanta
för hållbarhetsfrågor
Policydokumenten nedan utgör de grundläggande styrdokumenten för
Ericssons hantering av väsentliga hållbarhetsrelaterad påverkan, risker
och möjligheter. Den affärsetiska koden godkänns av styrelsen, medan
uppförandekoden för affärspartners samt koncernövergripande policyer
godkänns av VD och koncernchef.
Affärsetisk kod
Ericssons affärsetiska kod är en viktig pelare i Bolagets styrning som anger
förväntningar, principer och krav på medarbetarna när de bedriver affärs-
verksamhet. Den affärsetiska koden fungerar som ett ramverk för etiskt
beslutsfattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar
risker i arbetet med kollegor, kunder, partners samt andra intressenter,
och finns tillgänglig på över 40 språk på Bolagets hemsida och intranät.
Särskilda bestämmelser i den affärsetiska koden som är relevanta för
väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter ingår
i delavsnitten i hållbarhetsredovisningen.
Uppförandekod för affärspartners
Uppförandekoden för affärspartners beskriver förväntningarna på Ericssons
affärspartners, inklusive Bolagets leverantörer, inom områden som affärsetik
och antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säker-
het på arbetsplatsen samt miljö och klimatförändringar. Den bygger på
Responsible Business Alliance uppförandekod och FN:s Global Compacts 10
principer, men omfattar även särskilda krav som Ericsson ställer. Koden ingår
i standardavtal med leverantörer och är ett bindande krav för alla affärs-
partners och finns tillgänglig på flera språk på Bolagets hemsida. Ericssons
affärspartner förväntas se till att deras leverantörer och underleverantörer
också följer uppförandekoden eller andra överenskomna likvärdiga standar-
der och följa upp hur dessa efterlevs. Eftersom uppförandekoden är en del av
standardavtalen med leverantörerna kan leverantörer som inte följer denna
få sina avtal uppsagda. Särskilda bestämmelser i uppförandekoden som är
relevanta för väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter
ingår i relevanta delavsnitt i hållbarhetsredovisningen.
Hållbarhetspolicy
I hållbarhetspolicyn anges Bolagets grundläggande principer för miljö-
mässig hållbarhet. Policyn beskriver Ericssons ambition att använda livs-
cykelanalyser för att fastställa Bolagets betydande miljöaspekter samt att
Bolaget ska bedöma miljöpåverkan från informations- och kommunikations-
teknik, minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och vidta
försiktighetsåtgärder i samband med miljöutmaningar. Därtill ska Bolaget
tillämpa design för att säkerställa kontinuerliga miljöförbättringar med ett
livscykelperspektiv på sin portfölj. Policyn tar också upp aspekter för lämpliga
hållbarhetskrav i leverantörskedjan och Bolagets mål att öka kunskapen och
medvetenheten om hållbarhet bland sina medarbetare.
Uttalande avseende företag och mänskliga rättigheter
Uttalandet tydliggör Ericssons åtaganden för mänskliga rättigheter och hur
dessa åtaganden förväntas omsättas i praktiken. Det säger att Ericsson har
åtagit sig att respektera de internationellt erkända mänskliga rättigheter
som anges i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och
ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
I linje med detta har Ericsson har som mål att införliva FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i hela sin verksam-
het. Uttalandet säger att Ericsson ska genomföra tillbörlig aktsamhet i fråga
om mänskliga rättigheter, vilket bland annat innefattar att identifiera och
bedöma tydliga risker och konsekvenser, vidta åtgärder för att undvika att
Allmänna upplysningar, forts.
14
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 195 =====
orsaka eller bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter, etablera och
upprätthålla effektiva klagomålsmekanismer, underlätta eller samarbeta
för tillgång till möjligheter till rättslig prövning, samt samarbeta och samråda
med med arbetare och andra intressenter för att identifiera och bedöma spe-
cifika människorättsrisker och säkerställa ständiga förbättringar av Ericssons
arbete med respekt för mänskliga rättigheter.
Integration av hållbarhetsrelaterade kriterier
i rörlig ersättning
Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier ingår i den aktiebaserade lång-
siktiga rörliga ersättningen till koncernledningen och deras direkt-rapporte-
rande chefer. Utformningen av programmet för långsiktig rörlig ersättning
beskrivs i detalj i not G3 i koncernens finansiella rapport. Av prestationskrite-
rierna baseras 5 % på den årliga måluppfyllelsen för att minska utsläppen av
växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och utsläppskategorin tjänsteresor i Scope
3, vilket är i linje med Bolagets plan för att nå sitt utsläppsminskningsmål
till 2030. Ytterligare 5 % av de viktade prestationskriterierna baseras på den
årliga måluppfyllelsen för att öka andelen kvinnliga chefer inom Ericsson
genom en meritbaserad urvalsprocess, i linje med Bolagets policy att säker-
ställa tillgång och möjligheter för alla, och i enlighet med antidiskriminerings-
lagar, som diskuteras i avsnitten om Likabehandling och lika möjligheter för
alla i denna rapport.
Ericsson har också årliga planer för kontantbaserad kortsiktig rörlig ersätt-
ning som omfattar kriterier kopplade till ansvarsfullt företagande. Kortsiktig
rörlig ersättning till koncernledningen och direktrapporterande chefer inne-
håller kriterier som är kopplade till utbildning i regelefterlevnad, hantering
av tredje parter, hantering av rapporterade regelefterlevnadsöverträdelser
och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad.
Underprestation i förhållande till dessa kriterier kan minska utbetalningen av
kortsiktig rörlig ersättning med upp till 100 %. Dessutom kan alla medarbe-
tare som är berättigade till kortsiktig rörlig ersättning helt eller delvis nekas
utbetalning om de agerar i strid med Ericssons affärsetiska kod.
Kompensationskommittén granskar och förbereder styrelsens förslag
till årsstämman avseende programmet för långsiktig rörlig ersättning och
liknande program, samt godkänner målnivåer för utbetalningar av kortsiktig
rörlig ersättning till koncernledningen förutom VD och koncernchef.
Mer information om Ericssons ersättningssystem finns i ersättnings-
rapporten.
Redogörelse för tillbörlig aktsamhet
Bilaga III innehåller referenser till var i hållbarhetsredovisningen Ericsson
beskriver hur de centrala delarna av tillbörlig aktsamhet för människor och
miljö har tillämpats.
Riskhantering och intern kontroll avseende
hållbarhetsrapportering
Under 2024 har Ericsson inlett ett arbete för att stärka sin riskhantering
och interna kontroll avseende hållbarhetsrapportering, som en del av arbetet
med att förbereda sig för nya lagstadgade upplysningskrav i Europa. Detta
arbete har haft fokus på tre huvudsakliga områden:
1. Revidering av Bolagets hållbarhetsrelaterade redovisningsprinciper
och styrdokument.
2. Granskning av utvalda redovisningsprocesser av den interna kontroll-
funktionen för att bedöma rapporteringsrisker och föreslå riskreduce-
rande åtgärder. De huvudsakliga risker som identifierats är kopplade till
komplexiteten i flera av de mätetal som ingår i hållbarhetsredovisningen.
Dessa mätetal är dessutom beroende av en mängd olika uppgifter, varav
vissa i sin tur är beroende av externa källor som Ericsson har svårt att
verifiera huruvida de är korrekta och fullständiga.
3. Implementering av mjukvara specifikt ämnad för rapportering i syfte
att minska den manuella hanteringen av komplexa data från flera olika
källsystem.
För att bygga vidare på de framsteg som gjordes under 2024 kommer fokus
framåt att ligga på att använda IT för automation av rapportprocessen och
utformningen av relaterade kontroller, samt att införa självutvärderingar och
oberoende tester av kontroller avseende mätetal med en hög komplexitet
och risk, bland annat mätetal som är beroende av information inhämtad
från värdekedjan.
Allmänna upplysningar, forts.
15
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 196 =====
Allmänna upplysningar, forts.
Intressenters intressen och synpunkter
Ericsson för en kontinuerlig dialog med intressenter som påverkas eller
potentiellt kan påverkas av Bolagets verksamhet för att förstå deras intres-
sen och synpunkter om hållbarhetsfrågor, inklusive negativ påverkan som
är relevant för dem. Ericsson interagerar även med andra intressentgrupper
i sitt ekosystem för att förstå deras intressen och synpunkter om Ericsson och
Bolagets hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. Tabellerna
nedan innehåller exempel på intressentdialoger som ägt rum under det
senaste året och de viktigaste ämnen som behandlats. Intressenternas
synpunkter ligger till grund för Ericssons process för tillbörlig aktsamhet och
den väsentlighetsbedömning som beskrivs mer i detalj på följande sidor.
Berörda intressenter
Intressentgrupp Kanaler för intressentdialoger Frågor i fokus
Den egna
arbetskraften
Engagemanget sker både direkt och indirekt genom:
– Företagsomfattande årliga medarbetarundersökningar.
– Resursgrupper öppna för alla medarbetare.
– Dialoger med arbetstagarorganisationer i de länder där
sådana finns.
– Riktade landsbesök, under 2024 till Ericssons verksamhet
i Indien.
– Medarbetarnöjdhet och uppfattningar om arbetsmiljön och företagskulturen.
– Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande.
– Likabehandling och lika möjligheter för alla.
– Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner.
Arbetstagare i
värdekedjan
Engagemanget sker både direkt och indirekt genom:
– Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer av anställda.
– Deltagande i organisationer som kan betraktas som
språkrör för arbetstagare i värdekedjan, särskilt när det
gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt, till exempel
Responsible Business Alliance (RBA) och Shift Business
Learning Program.
– Arbetsvillkor och arbetstagarnas rättigheter.
– Arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
Berörda samhällen,
konsumenter och
slutanvändare
Dialogerna sker främst genom deltagande i organisationer som
kan betraktas som språkrör för dessa grupper av intressenter,
till exempel:
– Global Network Initiative.
– FN:s B-Tech Project.
– Business Network on Civic Freedoms and Human Rights
Defenders.
– Yttrandefrihet och rätten till personlig integritet inom IKT-sektorn.
– Tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn.
– Skydd av personer som försvarar medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter.
– Verksamhet i konfliktområden och högriskländer.
Övriga intressenter
Intressentgrupp Exempel på intressentdialoger Frågor i fokus
Kunder – Enskilda kundmöten och dialoger.
– Kunders ESG-utvärderingar.
– Gemensam forskning och utveckling.
– Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet.
– Produktsäkerhet och kvalitet.
– Branschens och digitaliseringens roll i samhället.
– Leverantörshantering med fokus på arbetsvillkor, arbetstagarrättigheter samt
hälsa och säkerhet.
Investerare och
analytiker
– Dialog med enskilda investerare.
– Analytikermöten och förfrågningar.
– ESG-utvärderingar och rankingar.
– Affärsetik och antikorruption.
– Bolagsstyrning.
– Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet.
– Leverantörshantering med fokus på arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor.
Leverantörer – Leverantörsutvärderingar och revisioner.
– Utbildning, seminarier och workshoppar för leverantörer.
– Dialoger som en del av Ericssons arbete med leverantörernas
klimatmål.
– Affärsetik och antikorruption.
– Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
– Konfliktmineraler och spårbarhet för material och produkter.
– Ericssons miljö- och klimatrelaterade krav.
Civilsamhället,
internationella
institutioner och
icke-statliga
organisationer
– Partnerskap med
– UNICEF/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram.
– FN:s B-Tech Project.
– Världshälsoorganisationen (WHO).
– ITU:s bredbandskommission för hållbar utveckling.
– Exponential Roadmap Initiative.
– Global Child Forum.
– Användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att begränsa
klimatförändringar.
– Påverkan på miljö och mänskliga rättigheter inom IKT-sektorn.
– Digital inkludering, utbildning och uppkopplingsmöjligheter.
– Företagsdonationer, volontärarbete och humanitära hjälpinsatser.
– Radiovågor och hälsa.
Akademi och
näringsliv
– Gemensam forskning och forskningsfinansiering.
– Utveckling av teknologiinriktade läroplaner.
– Deltagande i standardiseringsorgan.
– Medlemskap i branschorganisationer.
– Användning av IKT-teknik för att motverka klimatförändringar.
– Radiovågor och hälsa.
– Miljöpåverkan från IKT-sektorn.
16
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 197 =====
Process för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Under 2023 genomförde Ericsson sin senaste väsentlighetsanalys för att
öka förståelsen för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter ur
ett hållbarhetsperspektiv.
Väsentlighetsanalysen omfattade koncernens egen verksamhet samt
Bolagets uppströms och nedströms värdekedja. Fokus var på leveran-
törskedjan för elektroniktillverkning vid analysen av uppströms påverkan.
Analysen gjordes på global nivå, men med fokus på de länder och regioner
där Bolaget har ett betydande antal anställda, leverantörer och kunder.
Bolagets närvaro i områden med en känd förhöjd risk för brott mot mänskliga
rättigheter och undermåliga arbetsvillkor beaktades också. Analysen genom-
fördes i följande faser:
Allmänna upplysningar, forts.
– Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking
– Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet
– Allmän återkoppling från intressenter
– Interna
ämnesexperter
– Referensgrupp med
högre chefer
– Externa ämnesexperter
inom mänskliga
rättigheter och
arbets tagarrättigheter
– Koncernledning
– Styrelsekommittén för
Audit and Compliance
1 Bruttolista med hållbar-
hetsfrågor
2 Initial bedömning
och hypoteser
3 Intern intressent-
validering
4 Extern intressent-
validering
5 Översyn och
godkännande
1 Bruttolistan med ämnen och frågor kopplade till miljö, sociala fakto-
rer och styrning (ESG) som omfattades av analysen sammanställdes
baserat på olika rapporteringsramverk för ESG, kompletterat med
benchmarking av frågor som omfattas av ESG-rapporteringen hos andra
bolag i branschen eller Ericssons kunder, samt ämnen och frågor som
omfattas av ESG-utvärderingar som utförs och tillhandahålls av olika
ratinginstitut.
2 Efter att ha sorterat ut frågor som inte hade någon uppenbar koppling
till Ericsson och dess värdekedja analyserades de återstående frågorna
mer i detalj för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv
påverkan, samt faktiska och potentiella finansiellt väsentliga risker
och möjligheter.
Ericssons nuvarande förståelse för sin påverkan, risker och möjlighe-
ter, baserat på Bolagets referensgranskade forskning om miljöpåverkan
av dess produkter och lösningar, befintliga processer för tillbörlig akt-
samhet i fråga om mänskliga rättigheter, riskhanteringsramverk samt
pågående intressentdialoger, inarbetades i denna fas av bedömningen.
Ytterligare informationskällor som användes var bland annat extern
vetenskaplig forskning, rapporter från branschorganisationer och icke-
statliga organisationer, tredjepartsapplikationer för ESG-riskbevakning,
resultat från medarbetarundersökningar, resultat från genomförda
leverantörsrevisioner, interna riskbedömningar och information om
ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line.
I analysen har resultaten från tidigare genomförda analyser av
klimatscenarier beaktats. Metoden och resultaten av dessa beskrivs
närmare i avsnitt E1.
Negativ påverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (storlek,
omfattning och återställbarhet) och positiv påverkan bedömdes utifrån
storlek och omfattning. Avseende potentiell påverkan beaktades också
sannolikheten för att denna uppstår. Vid bedömningen av påverkan
nedströms i värdekedjan, som rör kunder och slutanvändare, beaktades
påverkan med koppling till Ericssons produktportfölj. Påverkan som
uppstår inom kundernas verksamhet eller värdekedja, men som inte
har någon eller har en mycket liten koppling till Ericssons produkter,
lösningar eller teknik, har inte ansetts relevanta att ta med i analysen.
Inledningsvis användes numeriska skalor för att kvantifiera storlek,
omfattning och återställbarhet i analysen av alla typer av konsekvenser.
Dock var de tröskelvärden som användes för att bedöma om en fråga
skulle anses vara väsentlig eller inte i stor utsträckning kvalitativa och
omfattade olika grader av subjektiva och professionella bedömningar.
Risker och möjligheter bedömdes baserat på deras storlek och sanno-
likheten för att de ska inträffa. I de fall då det var relevant togs befintliga
slutsatser och tröskelvärden som används i Ericssons riskhanterings-
process med i bedömningen. Det bör dock noteras att även dessa fakto-
rer innefattar betydande subjektivitet och bedömningar av Bolaget.
3 De preliminära resultaten gicks igenom av Bolagets ämnesexperter
inom respektive område, samt av representanter från affärs- och mark-
nadsområdena, för att validera resultatet av väsentlighetsanalysen och
för att sprida kunskap om påverkan, risker och möjligheter inom Bolaget.
Resultatet har gicks igenom och förhandsgodkändes av en grupp högre
chefer som representerade olika delar av koncernen.
4 En ideell organisation med expertis inom mänskliga rättigheter råd-
frågades för att granska identifierad påverkan relaterad till mänskliga
rättigheter och arbetstagarrättigheter. Syftet med denna genomgång
var att få återkoppling från ämnesexperter utanför Bolaget. Även om
organisationen inte är en berörd intressent kunde den lyfta fram sådan
påverkan som berörda intressenter kan tänkas förvänta sig ska
analyseras och hanteras. Denna granskning resulterade inte i några
väsentliga förändringar av de ursprungliga slutsatserna.
5 De konsoliderade resultaten granskades och godkändes av koncern-
ledningen och styrelsens kommitté för Audit and Compliance.
17
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 198 =====
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell
Tabellen nedan ger en översikt över Ericssons väsentliga hållbarhetsrelate-
rade påverkan, risker och möjligheter och var dessa uppstår, eller kan uppstå,
i värdekedjan. Analysen omfattade risker och möjligheter, men dessa måste
analyseras vidare och inkluderas i andra affärsprocesser för att uppnå en mer
förfinad analys av deras potentiella ekonomiska konsekvenser, samt för att
säkerställa att de framgent behandlas på samma sätt som andra risk -
faktorer. Mer detaljerade beskrivningar av identifierad påverkan, risker och
möjligheter samt Ericssons policyer och åtgärder för att hantera dessa finns
i de ämnesspecifika avsnitten i denna rapport.
Allmänna upplysningar, forts.
Presentationen ovan har reviderats något för att ge en tydligare och mer
sammanfattande översikt över väsentlig påverkan, risker och möjligheter,
men bedömningsresultaten har inte förändrats jämfört med föregående
redovisningsperiod.
Den påverkan som är mest unik för Ericsson och Bolagets värdekedja
är socioekonomiska påverkan av IKT och digital utbildning, vilket beskrivs
närmare i avsnitt S3. Ericssons påverkan när det gäller yttrandefrihet och
rätten till personlig integritet skiljer sig också från många andra företag,
eftersom den främst är kopplad till hur ett potentiellt missbruk av Bolagets
teknik kan påverka slutanvändarens rättigheter negativt, vilket beskrivs
närmare i avsnitt S4.
Påverkan sker
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Uppströms,
utökad leverantörskedja
Den egna
verksamheten
Nedströms,
kunder och slutanvändare
Potentiella risker
och möjligheter
Mer information
i avsnitt
E Miljö
Klimatförändringar och energiförbrukning E1
Luftföroreningar E2
Ämnen som inger betänkligheter och mycket
stora betänkligheter E2
Vattenresurser E3
Naturresurser och cirkularitet E5
S Samhällsansvar
Talangutveckling S1
Balans mellan arbete och fritid S1
Hälsa och säkerhet S1, S2
Likabehandling och lika möjligheter för alla S1, S2
Arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor S1, S2
Tvångs- och barnarbete S2
Adekvata bostäder S2
Teknik-etik S3
Samhällsengagemang och beredskapsinsatser S3
Socioekonomiska påverkan av IKT och
digital utbildning S3
Yttrandefrihet och rätt till respekt för privatlivet S4
Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder S4
G Styrning
Korruption och mutor G1
Konkurrenshämmande förfaranden G1
Leverantörsrelationer och betalningsvillkor G1
Dataintegritet och cybersäkerhet G1
Politiskt engagemang och opinionsbildning G1
18
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 199 =====
Påverkan sker
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Uppströms,
utökad leverantörskedja
Den egna
verksamheten
Nedströms,
kunder och slutanvändare
Potentiella risker
och möjligheter
Klimatförändringar och energi
1) Ericsson Mobility Report 2021.
2) Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade
till klimatförändringar uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den
egna verksamheten. Informations- och kommunikationstekniksektorn
(IKT) står för en relativt liten andel av de globala utsläppen av växthusgaser,
och utsläppen härrör främst från sektorns energiförbrukning. För närva-
rande uppstår den övervägande delen av växthusgasutsläppen nedströms
i Ericssons värdekedja, cirka 90 % under de senaste åren, främst från elför-
brukning i användningsfasen av sålda produkter, främst mobilnät som säljs
till kunder. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör cirka 10 % av värde-
kedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning och förädling av
resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas dock öka på
medellång till lång sikt i takt med att alltmer förnybar energi används ned-
ströms i värdekedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda
produkterna använder. Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope
1 och 2) utgör mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men
anses ändå vara en väsentlig påverkan eftersom alla sektorer i ekonomin
behöver minska sina utsläpp för att de globala överenskommelserna
gällande begränsning av klimatförändringarna ska kunna nås.
I samband med utbyggnaden av varje ny generations mobilnät (2G,
3G, 4G och 5G) har ny utrustning introducerats, vilket över tid har ökat den
totala energiförbrukningen inom de olika mobilnäten. Ökningen har legat
på samma nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons egen forsk-
ning1) visar att det är installationen av ny utrustning vid utbyggnad av nya
generationer av mobilnät som har drivit på den ökade energianvändningen,
vilket återspeglas i en ökande täckningsgrad av befolkningen som omfattas
av flera mobilnätgenerationer. Datatrafiken påverkar kapacitetsbehovet i
mobilnäten. Ökningen av energiförbrukningen är dock mindre än ökningen
av datatrafik.
Samtidigt som IKT-sektorn måste hantera sitt eget koldioxidavtryck kan
sektorn också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher att
minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom andra
branscher för att minska utsläppen, som ledningssystem och smarta mätare
i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanteringslös-
ningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för att
fungera. Ericssons egen forskning från 20152) som har expertgranskats indi-
kerar att IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldiox-
idutsläppen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med
mer om man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT).
Under 2021 analyserade Ericsson potentiella klimatrelaterade risker och
möjligheter med hjälp av två olika scenarier: ”Net Zero 2050” och ”Current
Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan. En
sammanfattning av analysmetoden och antaganden inom ramen för de två
scenarierna som har använts finns i slutet av detta avsnitt. Resultaten av
scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys när väsentliga
klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats. Under 2025 planerar
Ericsson att genomföra ytterligare bedömningar av fysiska klimatrelaterade
risker i syfte att ytterligare fördjupa sin förståelse för exponering mot sådana
risker.
Ökad efterfrågan på energieffektiva mobilnät
(möjlighet – produkter och tjänster)
I Net Zero 2050-scenariot bidrar både utsläppsminskningsmål och högre
energipriser till att leverantörerna av kommunikationstjänster vidtar ytter-
ligare åtgärder för att förbättra energiprestandan i mobilnäten. Kombina-
tionen av dessa två faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud
av energieffektiva mobilnätlösningar på kort, medellång och lång sikt.
Möjliggöra utsläppsminskningar hos andra företag
(möjlighet – marknader)
I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmän-
nyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning
– påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i Net Zero 2050-scena-
riot, görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar.
Många av dessa investeringar, såsom användningen av smarta elnät och
privata nät, är avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för
Ericsson att erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher
på medellång till lång sikt.
Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp
(möjlighet – produkter och tjänster)
Priset på koldioxidutsläpp stiger betydligt i Net Zero 2050-scenariot. Samtidigt
ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som används för
att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras uppströms
utsläpp. För att hantera dessa inbäddade och alltmer kostsamma uppströms
utsläpp förväntas efterfrågan på produkter som tillverkas av material och
genom produktionsprocesser med lägre utsläppsintensitet öka. Detta kan
innebära nya affärsmöjligheter för Ericsson på medellång till lång sikt.
Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp
(omställningsrisk – policy)
I Net Zero 2050-scenariot ökar priset på koldioxidutsläpp, vilket leder till
ökade kostnader för leverantörer med höga utsläpp i Ericssons värdekedja
på medellång till lång sikt. Detta skulle kunna innebära ökade varukostnader
för Ericsson, vilket skulle kunna påverka lönsamheten, förutsatt att de upp-
ströms utsläppen förblir oförändrade och att kostnaderna inte kan
föras vidare till Ericssons kunder.
Störningar orsakade av extrema väderförhållanden
(akuta fysiska risker)
Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos
extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av översväm-
ningar utmed kuster och floder ökar på lång sikt. Detta innebär förhöjda risker
för avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggningstillgångar
vid anläggningar för outsourcad produktion och vid Ericssons egna anlägg-
ningar, till exempel produktionsanläggningar och IT-center.
Affärsmodellens motståndskraft mot klimatförändringarnas
konsekvenser
Ericssons nuvarande strategi och affärsmodell bedöms som relativt mot-
ståndskraftig mot de fysiska och omställningsrelaterade konsekvenserna av
klimatförändringarna jämfört med andra branscher som har höga utsläpp,
eller branscher som är mer direkt exponerade för risker som orsakas av kro-
niska klimatförändringar. Utsläppsminskningar i Ericssons egen verksamhet
bedöms vara möjliga att uppnå utan betydande förändringar av den under-
liggande affärsmodellen. Efterfrågan på mobilnät och uppkopplingslös-
ningar drivs inte i första hand av klimatrelaterade faktorer.
Policyer för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
Uppförandekod för affärspartners
Uppförandekoden för affärspartners kräver att Ericssons affärspartners,
inklusive leverantörer, utvecklar och implementerar planer och mål för
att minska sina utsläpp av växthusgaser. Affärspartners måste anta, och
Avsnitt E – Miljö
E1 Klimatförändringar
19
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 200 =====
offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål som ska vara i linje med det
vetenskapligt baserade 1,5 C-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå
dem, vilket innebär att de på årsbasis måste rapportera om framsteg de har
gjort mot dessa mål. Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av
hårdvarukomponenter och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt
fältunderhåll och nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljö-
risker, där verk samheten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa anger att
om energiförbrukning eller utsläpp av växthusgaser identifieras som bety-
dande miljöaspekter måste leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck med
hjälp av GHG-protokollet för sina utsläpp i Scope 1, Scope 2 och, om tillämp-
ligt, Scope 3. För ytterligare information om policyer, inklusive information
om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller för den egna verksamheten, se
avsnittet Allmänna upplysningar.
Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Ericsson har ett mål om nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040 och som vali-
derats av Science Based Targets Initiative (SBTi) att vara i linje med 1,5-gra-
dersmålet. Det innefattar ett mål på kort sikt att minska de totala utsläppen
i värdekedjan med 50 % till 2030, jämfört med basåret 2020. Det finns mer
detaljerad information om dessa mål nedan. De viktigaste åtgärderna som
Bolaget planerar att vidta för att nå dessa mål beskrivs nedan.
Scope 1 – direkta utsläpp
– Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av
bilar med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta och att
minska den totala storleken på fordonsflottan. Vissa marknader förväntas
ställa om snabbare än andra på grund av skillnader i tillgången på for-
don med låga eller inga avgasutsläpp och andra marknadsförhållanden.
Dessutom finns det planer på att öka täckningen och användningen av
flottstyrningssystem samt telematik för att optimera användningen av
fordonen.
– Utsläppsminskningar från stationär förbränning baseras på planer att
förflytta vissa verksamheter till anläggningar med tillgång till fjärrvärme,
vilket skulle minska utsläppen från lokal uppvärmning. Ytterligare minsk-
ningar kan också uppnås genom att ersätta gaspannor med elektriska
system där så är möjligt.
– Genom att använda köldmedier med lägre påverkan på den globala
uppvärmningen, eller genom att använda mindre köldmedier där så är
möjligt, kan även oavsiktliga utsläpp av lättflyktiga gaser minska.
Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 1-utsläppen av växthus-
gaser med cirka 37 000 ton, eller 93 % fram till 2030.
Scope 2 – indirekta utsläpp
– Ericsson har som mål att fortsätta köpa förnybar el till sina fastigheter
och fortsätta samarbeta med fastighetsförvaltare för att förbättra
fastigheternas energieffektivitet.
– Utsläppen från användningen av fjärrkyla i egna datacenter och labora-
torier beräknas minska med 5% jämfört med 2023 års nivåer. Andelen
fjärrvärme har minskat sedan 2020, men antas inte minska ytterligare.
Dessa åtgärder förväntas minska de årliga Scope 2-utsläppen av växthus-
gaser med cirka 70 000 ton, eller 95 % fram till 2030.
Uppströms Scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter
– De flesta utsläppsminskningarna uppströms i värdekedjan planeras
komma från hanteringen av produktportföljens inbäddade växthusgasut-
släpp. De viktigaste åtgärderna är design av produkter med lägre vikt och
bättre materialval och att leverantörerna använder mer förnybar energi
samt att transporterna blir effektivare. I samarbetet med leverantörerna
kommer fokus att ligga på dem med höga utsläpp, vilka är de som press-
gjuter aluminium, tillverkar kretskort och integrerade kretsar.
– Utsläppen från tjänsteresor förväntas öka jämfört med basåret, eftersom
detta sammanföll med covid-19-pandemin, men inte med mer än 50 %
av nivåerna före pandemin.
– Förvärvet av Cradlepoint och den ökande outsourcingen av servicefordon
bidrar båda till ökade utsläpp uppströms, jämfört med bas året 2020.
Dessa åtgärder förväntas bidra till en netto minskning av de årliga uppströms
Scope 3-utsläppen av växthusgaser, transporter och uttjänta produkter med
cirka 1,3 miljoner ton, eller 50 % fram till 2030.
Nedströms Scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter
Ericsson förlitar sig på tre åtgärder för att minska de indirekta nedströms
utsläppen från användningen av dess produkter och tjänster. Dessa åtgärder
har utvärderats baserat på förväntad försäljning och beräknad energiför-
brukning för såld hård- och mjukvara.
– Den första åtgärden är att förbättra energiprestandan för hårdvara, mjuk-
vara och servicelösningar. En viktig resultatindikator är målet att minska
den genomsnittliga energiförbrukningen för nya typiska radiobasstations-
siter. Bolaget ger också vägledning till kunder om planering, byggnation
och drift av energioptimerade mobilnät. Denna åtgärd förväntas bidra till
årliga minskningar av växthusgasutsläppen med cirka 8,6 miljoner ton.
– Den andra åtgärden är andelen förnybar el som används när kunderna
driftar mobilnäten, vilket Ericsson har begränsade möjligheter att
påverka. Ericsson hjälper däremot sina kunder att integrera förnybar
energiproduktion, till exempel sol- och vindenergi, vid basstationssiter.
När omställningsplanen togs fram antogs att den genomsnittliga ande-
len förnybar el som används av Ericssons kunder skulle vara cirka 50 % år
Avsnitt E1, forts.
Omställningsplan till nettonollutsläpp1) – Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO2e)
~ 30 000
Scope 2
indirekta utsläpp
Uppströms Scope 3-
utsläpp, samt från
transporter och från
uttjänta produkter
Nedströms Scope 3-
utsläpp från användning
av sålda produkter
Scope 1
direkta utsläpp
~ 70
~ 1 300
~ 13 700
~ 15 000
~ 3 000
~ 37
Basår 2020 Målår 2030 Målår 2040
–50%
Mer förnybar energi i nationella
elnät – beroende på vilket
scenario som används 2)
Ökade inköp av förnybar
energi av kunderna
Förbättrad
energieffektivitet
1) Siffrorna i denna graf är avrundade för att öka överskådligheten och skiljer sig därför nominellt från de målvärden som validerats av SBTi och som presenteras nedan.
2) Omfattningen av utsläppsminskningarna från förbättring av elnätet varierar från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas.
20
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 201 =====
Avsnitt E1, forts.
1) IEA. Massive global growth of renewables to 2030 is set to match the entire power capacity of major economies today, moving the world closer to tripling its goal. (2024).
20301). År 2024 var andelen cirka 28 %. Denna åtgärd förväntas bidra
till årliga minskningar av växthusgasutsläpp med cirka 5,1 miljoner ton.
– Den tredje åtgärden är mindre utsläppsintensiva nationella elnät. Det
råder osäkerhet om hur snabbt den globala andelen förnybar energi
kommer att växa, eftersom detta beror på externa faktorer som nationell
politik. Storleken på utsläppsminskningarna från denna åtgärd varierar
från noll till 6,3 miljoner ton beroende på vilket scenario som tillämpas.
Dessa åtgärder förväntas bidra till en nettominskning av de årliga nedströms
Scope 3-utsläppen av växthusgaser från användningen av sålda produkter
med mellan 13,7 och 20,0 miljoner ton, eller 50 % till 73 % fram till 2030.
Inlåsta utsläpp
Ackumulerade inlåsta växthusgasutsläpp från egen verksamhet anses inte
vara väsentliga, eftersom Ericsson inte har några utsläppsintensiva till-
gångar. Inlåsta växthusgasutsläpp från användningsfasen av sålda produk-
ter är beroende av den energi som används för att driva de mobilnät som
Ericsson har levererat, vilket i sin tur är beroende av den energi som Ericssons
kunder köper, enligt beskrivningen ovan.
Anpassning av omställningsplanen till taxonomin och EU:s
Benchmarks
Ericssons ekonomiska verksamhet omfattas inte i någon större utsträckning
av den delegerade förordningen till EU:s taxonomi för hållbar verksamhet om
begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna. Därför finns
det för närvarande inga väsentliga investeringar planerade för att uppnå
förenlighet med taxonomins kriterier när det gäller dessa två miljömål.
Baserat på de angivna exkluderingskriterierna har Ericsson bedömt
att Bolaget inte är exkluderat från EU:s benchmarks för anpassning till
Parisavtalet.
Styrning avseende omställningsplanen
Under 2024 utvärderades omställningsplanen av en grupp högre chefer
som representerade affärssegmenten och koncerngemensamma funktioner,
inklusive segmenten Networks, Cloud Software and Services, och koncern-
funktionerna för finans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Planen antogs
därefter av koncernledningen.
Omställningsplanen kommer fortsätta att integreras i Ericssons över-
gripande strategi och finansiella planering under de kommande åren,
och Bolaget kommer att rapportera om hur implementeringen av planen
fortskrider.
Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
Ericsson har ett utsläppsminskningsmål på lång sikt och ett på kort sikt.
Båda målen är koncernövergripande och har validerats av SBTi som fören-
liga med 1,5-gradersmålet.
Utsläppsminskningar – på kort sikt
En halvering av de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, vilket omfattar
90 % minskning av utsläpp i Scope 1 och 2, samt 50 % minskning av totala
utsläpp i Scope 3.
Utsläppsminskningar – på lång sikt
Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med
minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier från
2020 års basnivå, och potentiell användning av teknik för upptagning och
lagring av koldioxid, eller andra metoder för permanent borttagande, för
residualutsläppen, maximalt 10 %.
Mål för portföljens energiprestanda
Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40 %
Omfattning Basår Målår
Mål för minskad
energiförbrukning, %
Rapporteringsår
Energiminskning, % SBTi-status
Radiobasstationssiter 2021 2025 40 37 Ej validerat
Detta mål understödjer nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Målet består i att minska energiförbrukningen för radiobassta-
tionssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygds-
områden, stadsnära områden och städer för en tjänsteleverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta Bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder.
Av denna anledning mäts minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas
som den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig.
Samarbete med leverantörer
Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
Omfattning Basår
Godkända mål under
basåret, antal Målår
Målvärde,
antal
Godkända mål under
rapporteringsåret,
antal SBTi-status
Direkta leverantörer 2021 5 2030 350 323 Ej validerat
Detta mål understödjer Ericssons nettonollmål och inriktar sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för
att minska utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målet ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig
att offentligt rapportera sin implementering och resultat minst en gång om året för att målen ska godkännas av Ericsson.
Överensstämmelsen mellan Ericssons mål för utsläppsminskningar och
Bolagets växthusgasutsläpp under basåret bedömdes som en del av SBTi:s
validering av målen. I processen gjordes omfördelningar mellan vissa Scope
3-kategorier, men inga väsentliga förändringar gjordes av basårets och
målårets totala utsläpp.
Basåret 2020 påverkades av den globala covid-19-pandemin. Sedan dess
har Bolaget förvärvat verksamheter som Cradlepoint och Vonage. Effekten
på de totala utsläppen av växthusgaser för hela koncernen har dock inte
ansetts vara tillräckligt betydande för att motivera en omräkning av basårets
utsläpp.
Ericsson har gjort en konservativ beräkning när Bolaget utvecklade sin
plan för klimatomställning och har uppskattat de globala genomsnittliga
utsläppsfaktorerna för elnäten för 2030 till något högre än vad som för när-
varande anges i prognoserna från Internationella energi organet (IEA).
Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan,
risker och möjligheter
Scope 1 – direkta utsläpp
Utsläppen i Scope 1 minskade med cirka 36 % mellan 2023 och 2024,
framförallt tack vare en mindre servicefordonsflotta och en generellt bättre
bränsleekonomi.
Scope 2 – indirekta utsläpp
Scope 2-utsläppen (marknadsbaserade) minskade med cirka 20 % mellan
2023 och 2024. Ericsson har fortsatt att minska sin elförbrukning genom
att samarbeta med sina fastighetsförvaltare för att förbättra energi-
effektiviteten i hyrda lokaler.
21
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 202 =====
Avsnitt E1, forts.
Uppströms scope 3-utsläpp, transporter och uttjänta produkter
År 2024 minskade utsläppen från inköpta varor och tjänster, som är den
största bidragande faktorn till uppströms Scope 3-utsläpp, med cirka 27 %
jämfört med 2023. Detta berodde på en kombination av olika faktorer, bland
annat kontinuerliga förbättringar av produktdesignen, minskad produktvikt
och bättre materialval, samt samarbete med leverantörer för att öka deras
användning av förnybar energi. Ericsson har också genomfört studier i syfte
att minska utsläppen från utsläppsintensiva material och processer, bland
annat aluminium. Av de 350 leverantörer som antingen är strategiskt viktiga
eller har höga utsläpp och som är föremål för Ericssons mål för leverantörs-
samarbeten hade 323 vid årets utgång klimatmål i linje med 1,5-graders-
målet. Lägre vikt i kombination med ett kontinuerligt arbete för att minska
flygtransporterna ledde till minskade utsläpp från produkttransporter.
Nedströms scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter
Utsläppen från användningen av sålda produkter minskade med 42 %
jäm fört med 2023. Under 2024 skedde en geografisk omfördelning av
försäljningen, tillbaka till marknader som har jämförelsevis större andel
el från förnybara källor i de nationella näten, vilket bidrog till lägre utsläpp
nedströms i värdekedjan. En del av minskningen kan också hänföras till
förbättrad energiprestanda i levererad nätutrustning och till ökade inköp
av förnybar el av Ericsson kunder.
Energicertifiering av produkter
Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika-
tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte
in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje
part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del
av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något
sådant system.
Utbildning och ökad medvetenhet
Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen hos medarbetarna av-
seende klimatförändringar, baserat på behovsnivån i deras respektive roller.
Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för
alla medarbetare. Ericsson har åtagit sig att stödja klimatåtgärder genom
sina initiativ för samarbeten med leverantörer, och tillhandahåller utbildning
om begränsning av klimatförändringar för leverantörer inom ramen för detta
initiativ. Vidare tillhandahåller Ericsson en serie utbildningsmoduler som
är utformade för att hjälpa inköpspersonal att förstå miljökrav och vägleda
leverantörer i att vidta klimatåtgärder.
Samarbeten och partnerskap
Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten
baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna över-
väga att stödja eller delta i dem. Här listas de viktigaste externa samarbetena
som rör begränsning av klimatförändringarna.
Organisation Beskrivning
1.5 C Supply
Chain Leaders
Medlemmarna i 1.5 C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans
för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och stödja
små och medelstora företag genom SME Climate Hub. Partner-
skapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att halvera
utsläppen före 2030 och uppnå nettonollutsläpp före 2050.
CEO Alliance
for Europe
CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete
mellan åtta företag med över 1,5 miljoner medarbetare och EUR
500 miljarder i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart
och motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och
minskade koldioxidutsläpp. Ericsson var ordförande under 2024
men har sedan dess lämnat CEO Alliance.
European Green
Digital Coalition
European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp IKT-före-
tag, som stöds av Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläpps-
minskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher.
Exponential
Roadmap
Initiative
Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och transformativa
företag som vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärm-
ningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda exponentiella klimatåtgärder
och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimat-
åtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen före 2030.
Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero
som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna.
Världsekonomiskt
forum – Alliance
of CEO Climate
Leaders
Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning
av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom
alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa
till att genomföra omställningen till en netto nollekonomi.
Energianvändning och energimix
Energiförbrukning i den egna verksamheten1)
MWh 2024 2023 2022
Fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – – –
Bränsleförbrukning från råolja och petroleum-
produkter 2) 34 321 63 525 103 692
Bränsleförbrukning från naturgas 39 287 45 127 44 772
Bränsleförbrukning från andra fossila källor – – –
Inköpt eller förvärvad elektricitet 76 174 76 047 92 201
Inköpt eller förvärvad värme 19 339 19,090 24 188
Inköpt eller förvärvad ånga – – –
Inköpt eller förvärvad kylning 103 692 51 534 51 453
A. Total användning av fossil energi 272 811 255 323 316 306
Andel fossila källor i total energianvändning, % 36 34 40
Andel fossila källor i total elförbrukning, % 14 13 16
Kärnenergikällor
Bränsleförbrukning från kärnenergikällor – – –
Inköpt eller förvärvad elektricitet 13 410 13 906 10 788
B. Total energianvändning från kärnenergikällor 13 410 13 906 10 788
Andel kärnenergikällor i total energianvändning, % 2 2 1
Andel kärnenergikällor i total elförbrukning, % 2 2 2
Förnybara källor
Bränsleförbrukning från förnybara källor – – –
Inköpt eller förvärvad elektricitet 463 920 478 866 466 208
Inköpt eller förvärvad värme – – –
Inköpt eller förvärvad ånga – – –
Inköpt eller förvärvad kylning – – –
Förbrukning av egenproducerad förnybar
icke-bränsleenergi 1 730 1 621 1 001
C. Total användning av förnybar energi 465 650 480 487 467 209
Andel förnybara källor i total energianvändning, % 62 64 59
Andel förnybara källor i total elförbrukning, % 84 84 82
D. Total energianvändning (A+B+C) 751 871 749 716 794 303
1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energianvändningen i fastigheter
bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12% (19 %) av totalt rapporterad energiförbrukning
från fastigheter har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning
extrapolerats. Se sidan 10 för information om förändringar in konsolideringsmetoder, som
begränsar jämförbarheten mellan åren.
2) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från service-
fordonsflottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat
på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad.
Typ av inköpta instrument för förnybar energi
MWh 2024 2023 2022
Fristående energicertifikat, I-REC 73 000 80 122 80 000
Fristående energicertifikat, US-REC 5 000 36 740 9 000
Fristående energicertifikat, GoO 258 600 244 600 280 027
Projektspecifika instrument med avtal 127 320 117 404 97 182
Totalt 463 920 478 866 466 209
Energiintensitet i verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan
MWh/nettoomsättning MSEK 2024 2023 2022
Verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan1) 1,02 0,98 e/t
Övriga verksamheter 4,13 3,85 e/t
Totalt 3,03 2,84 e/t
1) Ericsson genererar intäkter från tillverkning och efterföljande försäljning av datorer, elektroniska
och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning, vilket klassificeras som verksamhet
inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar
Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Täljaren som används för
att beräkna detta mått är den totala omsättning som härrör från tillverkning av elektriska
och elektroniska produkter (CE 1.2), som presenteras i avsnitt E6. Detta belopp ingår i raden
Hårdvara i not B2, Nettoomsättning, till koncernens finansiella rapporter. Nämnaren är den
totala energiförbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager. En stor del av den
elektroniska utrustningen som säljs tillverkas av tredjepartsleverantörer av elektronik vars
energiförbrukning inte fångas upp av detta mått.
22
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 203 =====
Avsnitt E1, forts.
Andel växthusgasutsläpp per Scope
% 2024 2023 2022
Scope 1 0,1 0,1 0,1
Scope 2 (marknadsbaserade) 0,2 0,1 0,1
Scope 3 - Uppströms 8,1 6,5 8,2
Scope 3 - Nedströms 91,6 93,3 91,5
Utsläppsintensitet per Scope
Ton CO2e/nettoomsättning i MSEK 2024 2023 2022
Scope 1 0,07 0,10 0,14
Scope 2 (platsbaserade) 0,47 0,52 0,52
Scope 2 (marknadsbaserade) 0,14 0,16 0,17
Scope 3 - Uppströms 6,15 7,88 9,37
Scope 3 - Nedströms 69,34 112,80 104,22
Samtliga Scope (marknadsbaserad) 75,70 120,95 113,90
Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG)
Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet utifrån samma konsolideringsme-
tod som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Om Ericsson skulle få
operativ kontroll över en icke-konsoliderad enhet eller anläggningstillgång
skulle relaterade Scope 1 och 2-utsläpp konsolideras i enlighet med omfatt-
ningen av Ericssons operativa kontroll och inte Bolagets eget kapitalandel.
Inga sådana arrangemang förekom under rapporteringsåret och det har inte
förekommit några väsentliga förändringar av vad som utgör avgränsningen
för Ericssons verksamhet jämfört med den föregående redovisningsperioden.
Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data
vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar
för perioder där uppmätta data saknas.
Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfattar följande
gaser och kemikalier: koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O),
fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er).
Från och med 2024 inkluderar Ericsson utsläpp från inköpt molnlagring
och processkapacitet i Scope 3-kategorin Inköpta varor och tjänster. År 2024
beräknades dessa utsläpp uppgå till cirka 6 400 ton. Då detta inte bedöms
väsentligt påverka jämförbarheten av tidigare redovisade värden i denna
kategori har inga omräkningar gjorts.
Scope 1
Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga
utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service-
fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik, och
delvis utifrån en kombination av kontrakterade årliga körsträckor och interna
uppskattningar av körsträckor för leasade fordon utan installerad telematik.
Scope 2
Inköpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga
utsläppsfaktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp
ligger residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfak-
torer som används i beräkningarna. En del av energiförbrukningen i fastighe-
terna bygger på uppskattningar. Mer information finns under upplysningen
Energianvändning och energimix.
Scope 3
Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläpp i följande kategorier:
Kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, avfall genererat i
verksamheter och slutbehandling av sålda produkter, baseras på interna studier
och Ericssons livscykelanalyser av koldioxidavtrycket från sina produkter, vilket
multipliceras med relevanta aktivitetsmått för att uppskatta de årliga utsläppen.
Utsläpp i kategorin Inköpta varor och tjänster är de uppskattade inbäd-
dade utsläppen från inköpta elektroniska komponenter och annan hårdvara
utifrån genomsnittliga data, beräknad på produktnivå genom att multiplicera
utsläppsfaktorer (vagga till grind) med aktivitetsmått som mängden eller
vikten av såld hårdvara. I denna kategori ingår även utsläpp från molnlagring
och processorkapacitet som köps externt.
Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp (brutto)
Växthusgasutsläpp per Scope och kategori Retroaktivt Delmål och mål
Ton CO2e 2024
% 2024
/2023 2023 2022
Basår
2020 2030 2040
Scope 1-växthusgasutsläpp1)
Bränsle till servicefordonsflottan 8 386 –48 % 16 039 27 689 32 967 e/t e/t
Stationär förbränning samt köldmedier 8 953 –19 % 10 990 10 713 6 673 e/t e/t
Totala växthusgasutsläpp Scope 1 17 340 –36 % 27 029 38 402 39 640 10 000 10 000
varav från reglerade handelssystem, % 0 0 0 0 0 e/t e/t
Scope 2-växthusgasutsläpp1)
Platsbaserade växthusgasutsläpp 116 454 –15 % 136 628 141 636 155 934 e/t e/t
Marknadsbaserade växthusgasutsläpp 34 007 –20 % 42 251 45 258 73 700 1 500 1 500
Betydande växthusgasutsläpp i Scope 32)
Uppströms
Inköpta varor och tjänster 1 220 000 –30 % 1 751 600 2 199 900 2 261 000
15 000 000 3 000 000
Kapitalvaror 33 100 –12 % 37 800 39 200 43 000
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 21 100 +7 % 19 700 36 600 30 600
Uppströms transporter 144 200 –13 % 164 800 206 200 199 800
Avfall genererat i den egna verksamheten 800 –20 % 1 000 1 200 2 400
Tjänsteresor 54 215 +3 % 52 599 25 469 14 122
Anställdas pendling 51 700 +6 % 49 000 34 500 36 900
Nedströms
Nedströms transport 23 710 +12 % 21 158 7 090 7 194
Användning av sålda produkter 17 142 500 –42 % 29 658 2003) 28 262 400 27 281 100
Slutbehandling av sålda produkter 21 900 –20 % 27 300 31 800 33 000
Totala växthusgasutsläpp Scope 3 18 713 225 –41 % 31 783 157 30 844 359 29 909 116 15 000 000 3 000 000
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (brutto) 18 847 019 –41 % 31 946 814 31 024 397 30 104 690 e/t e/t
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (brutto) 18 764 572 –41 % 31 852 437 30 928 019 30 022 456 15 011 500 3 011 500
1) Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter.
2) Scope 3-utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har härletts med hjälp av information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna
för redovisning av växthusgaser finns nedan.
3) Omräknad information. Se sidan 10 för mer information.
23
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 204 =====
Avsnitt E1, forts.
Projekt för upptag och begränsning av växthusgaser
som finansieras genom koldioxidkrediter
Inga koldioxidkrediter köptes under 2024. Ericsson planerar att använda
tekniker för koldioxidupptagning för att neutralisera den del av värdekedjans
utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp
till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer
än cirka 10 % av basårets koldioxidutsläpp, och tekniken i fråga kommer
utvärderas utifrån dess integritet för att säkerställa effektiviteten och tro-
värdigheten i potentiella anspråk på nettonollutsläpp.
Intern koldioxidprissättning
Ericsson har introducerat funktionalitet att inkludera ett internt koldioxidpris
(skuggpris) om 100 USD per ton koldioxidekvivalenter från transporter av
viss typ av nätutrustning i sin modell för att beräkna den totala transport-
kostnaden. Prisnivån fastställdes baserat på en prisuppskattning gjord 2021
för permanenta lösningar för koldioxidupptagning, vilket var i linje med det
koldioxidpris som Världsbanken då rekommenderade för att hålla den
globala uppvärmningen under 2 C1).
Syftet med internpriset är att visualisera kostnaden för växthusgasutsläpp
vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som
Ericsson upphandlar. Tillämpande av skuggpriset är frivilligt, leder inte till
interna överföringar av medel och används inte vid upprättandet av de
finansiella rapporterna.
Metod för analys av klimatscenarier
Översikt över analyserade scenarier
Net Zero 2050 (Nettonollutsläpp till 2050)
– Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort.
– Globala nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050.
– 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 C
vid slutet av århundradet.
– Relativt låga fysiska risker men stora konsekvenser från omställningen.
Current Policies (Gällande och beslutade riktlinjer, lagar och regler)
– Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade
åtgärder.
– Utsläppen ökar fram till 2080.
– Global uppvärmning på omkring 3 C i slutet av århundradet.
– Stora fysiska risker men mindre konsekvenser från omställningen.
Bedömningsmetod
Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och möj-
ligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna
ämnesexperter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämfö-
relse/benchmarking. Sannolikheten för och konsekvenserna av alla faktorer
analyserades kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps. Detta följdes
av en mer detaljerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker
och möjligheter som ansågs vara de med högst relevans för Ericsson. Risker
och möjligheter uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna
verksamheten har beaktats. Fysiska risker bedömdes i enlighet med anta-
gandena i scenariot Current Policies, medan omställningsrelaterade risker
1) Världsbanken. (2022). State and Trends of Carbon Pricing, World Bank
Redovisning av växthusgasutsläpp i Scope 3
Kategori
Redovisningsmetod/
Motivering till exkludering
Andelen utsläpp beräknade med hjälp av
primärdata från partners i värdekedjan
Nivå av
mätosäkerhet 1)
Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 48 Måttlig
Kapitalvaror Genomsnittsdata 0 Hög
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Genomsnittsdata 0 Hög
Uppströms transporter Genomsnittsdata 50 Måttlig
Avfall genererat i den egna verksamheten Genomsnittsdata 0 Hög
Tjänsteresor Leverantörsspecifik metod 90 Låg
Anställdas pendling Genomsnittsdata 0 Hög
Leasade tillgångar - uppströms Leasade tillgångar2) ingår i Scope 1 och Scope 2-utsläpp n/a e/t
Nedströms transporter Hybridmetod 100 Låg
Bearbetning av sålda produkter Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning n/a e/t
Användning av sålda produkter Utsläpp från den direkta användningsfasen
genom en hybridmetod 18 Måttlig
Slutbehandling av sålda produkter Genomsnittsdata 0 Hög
Leasade tillgångar - nedströms Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning n/a e/t
Franchiseavtal Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal n/a e/t
Investeringar Ericsson gör inte finansiella investeringar i någon större utsträckning n/a e/t
1) Definitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis
baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata.
2) Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon.
Utsläpp i kategorin Uppströms transporter uppskattas genom att kom-
binera beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer,
med beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och
transportsträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson.
De flesta utsläppen i kategorin Tjänsteresor beräknas utifrån infor-
mation om rutter, avstånd och biljettklasser för flygresor som görs av
Ericssonanställda och som rapporteras av resebyråer, medan en mindre del,
inklusive hotellnätter, beräknas utifrån resekostnader. Utsläppen i katego-
rin Anställdas pendling är uppskattningar baserade på en undersökning av
medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete.
Produkternas totala indirekta utsläpp, under hela deras användningstid,
i kategorin Användning av sålda produkter och tjänster uppskattas och redo-
visas i sin helhet det år produkterna säljs, och periodiseras inte över sin för-
väntade livslängd. Vid beräkning av dessa utsläpp antas den genomsnittliga
förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. Utsläppsfaktorer för
livscykeln som är relevanta för produkternas användningsfas har uppskattats
med hjälp av den aktuella energimixen i elnäten på de marknader som betjä-
nas, eller med hjälp av senast tillgängliga kundspecifika energimixdata, om
dessa är offentligt tillgängliga. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer
eller kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd
beaktas inte i beräkningarna.
Merparten av utsläppen i kategorin Nedströms transporter beräknas
utifrån transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten
har betalats av kunden.
Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsent-
liga och redovisas därför inte. Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är för-
enade med en inneboende osäkerhet på grund av begränsningar i tillgång
till och riktigheten i primärdata, och därför bör de rapporterade siffrorna inte
betraktas som exakta mätetal. I tabellen nedan sammanfattas Ericssons
redovisningsmetoder för Scope 3 och de uppskattade osäkerhetsnivåerna
för redovisade siffror per kategori.
24
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 205 =====
Påverkan sker
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Uppströms,
utökad leverantörskedja
Den egna
verksamheten
Nedströms,
kunder och slutanvändare
Potentiella risker
och möjligheter
Luftföroreningar
Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan relaterad till luftföroreningar har identifierats nedströms
i Ericssons värdekedja, men inte i Bolagets egen verksamhet. Väsentlig påver-
kan och risker relaterade till ämnen som inger betänkligheter och ämnen
som inger mycket stora betänkligheter har identifierats både uppströms och
nedströms i Ericssons värdekedja, men inte i den egna verksamheten.
Luftföroreningar
Energiproduktion genom förbränning av fossila bränslen är en betydande
källa till luftföroreningar i hela världen. Det handlar om indirekt systematisk
miljöpåverkan som är kopplad till elförbrukningen i nätutrustning som säljs
av Ericsson, vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikäl-
lor utgör en betydande andel av energimixen. Ericssons arbete med att öka
energieffektiviteten i sina mobilnät, som beskrivs närmare i avsnitt E1,
adresserar också denna påverkan. Inga andra policyer, åtgärder eller
handlingsplaner relaterade till denna påverkan beskrivs i rapporten.
Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter
All tillverkning av elektronisk utrustning som sker i Ericssons uppströms
värdekedja innefattar idag små mängder av ämnen som inger betänklig-
heter, och ibland ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Potentiella
negativa konsekvenser kan uppstå nedströms i värdekedjan, om uttjänta
produkter inte omhändertas eller återvinns på rätt sätt, vilket kan leda till att
naturen förorenas av farliga ämnen. Ericssons egna tillverkningsprocesser
består främst av montering av produkter och komponenter som tillverkats
av andra aktörer i uppströms i värdekedjan. Därför används eller tillförs
inga betydande mängder av sådana ämnen i Ericssons egen verksamhet.
Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kostnader
för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling
av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om
att begränsa användningen av PFAS1) inom EU. Dessutom kan tillgången på
alternativ vara begränsad, vilket innebär att de kan ha ett högre pris jämfört
med priset för de ämnen som används i nuläget.
Policyer relaterade till föroreningar
Uppförandekod för affärspartners
Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att alla leverantörer, inklu-
sive de som har verksamhet som har betydande konsekvenser för miljön, till
exempel de som tillhandahåller tillverkningstjänster, frakt och logistik samt
nätutbyggnad, uppfyller ytterligare miljökrav. Detta omfattar bland annat
krav på att leverantörerna ska följa bestämmelserna i Ericssons förteck-
ning över förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar för
användning i produkter eller produktionsprocesser. Kraven ska tillämpas vid
utformning, inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive
batterier och förpackningar. Strukturen och ämnesgrupperingen är i enlig-
het med standarden IEC 62 474 (Material Declaration for Products of and
for the Electrotechnical Industry), men innehåller även ytterligare ämnen.
Förbjudna ämnen och ämnen som omfattas av begränsningar får inte
avsiktligt tillsättas för användning i de angivna applikationerna. Det rekom-
menderas att ämnen som är under observation byts ut i förebyggande syfte.
Allmän information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnit-
tet Allmänna upplysningar, som också innehåller information om Ericssons
hållbarhetspolicy.
Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan,
risker och möjligheter
Materialdeklarationer
För att kunna bedöma förekomsten av ämnen som ingår i inköpta kompo-
nenter och utrustning samlar Ericsson in materialdeklarationer från sina
leverantörer. På begäran förväntas leverantörerna kunna deklarera hela
materielinnehållet i produkter som levereras till Ericsson. Detta omfat-
tar ämnen på REACH-kandidatförteckningen (Registration, Evaluation,
Authorization and Restriction of Chemicals), som är den förordning och det
system som reglerar tillverkning och import av kemikalier i EU, samt deklara-
tioner om användning av vissa kritiska råmaterial (enligt definitionen i EU:s
förteckning över kritiska råmaterial). Dessutom finns det en rapporterings-
process för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or in complex
objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som förekom-
mer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att uppfylla
kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Ericsson för dialog med leverantörer
av hårdvara om proaktivt utbyte av ämnen under observation, där detta
bedöms vara praktiskt möjligt.
Program för produktåtertagning
För att uppfylla sitt utökade producentansvar för såld elektrisk och elektro-
nisk utrustning erbjuder Ericsson insamling av uttjänta produkter till sina
kunder genom ett program för produktåtertagning. Detta är en åtgärd för
att minska risken för att uttjänta produkter som innehåller farliga ämnen
bortskaffas på ett sätt som kan orsaka miljöföroreningar. Det finns mer
information om Ericssons program för produktåtertagning i avsnitt E5.
Miljöledningssystem
Bolagets miljöledningssystem är certifierat enligt standarden ISO
14001:2015, som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling
och logistik, försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjuk-
vara, tjänster och lösningar inom IKT. Miljöledningssystemet är integrerat i
Ericsson Group Management System och bygger på koncernövergripande
processer såsom revisioner, bedömningar och ledningsgenomgångar.
Miljölagstiftning på nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet
för att stödja Ericsson i att uppfylla sina legala miljöförpliktelser.
Dessutom finns ett särskilt ramverk för hantering av miljörisker, som
är anpassat till Ericssons riskhanteringsramverk. Bolaget har ett incident-
rapporteringssystem där medarbetare och leverantörer uppmuntras att
rapportera miljöincidenter. Incidentrapportering är en del av miljökraven
för leverantörer och ingår i Ericssons uppförandekod för affärspartners.
Avsnitt E1, forts.
och möjligheter främst analyserades utifrån Net Zero 2050-scenariot. Båda
scenarierna är framtagna av Network of Central Banks and Supervisors for
Greening the Financial System (NGFS).
Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av
möjligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen
av risker fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys
definierade Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter
som fram till år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möj-
ligheter med mer långtgående konsekvenser, som sträcker sig bortom 2030,
bedömdes kvalitativt. Enligt Current Policies-scenariot förväntas konsekven-
serna av fysiska risker bli allvarligare efter 2030.
1) Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och
vatten, och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik.
E2 Föroreningar
25
Ericsson 2024Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 206 =====
1) Incidenter som uppfyller minst ett av följande kriterier: incidenten leder till en skyldighet att informera lokala myndigheter eller en statlig myndighet om incidenten och/eller brott mot miljölagar; inspektion
av en miljömyndighet leder till ett formellt klagomål; miljöanmälan; ett samtyckesbeslut eller en anmälan från en potentiell ansvarig part (PRP); betydande konsekvenser för ett ekosystem; kostnader eller
böter relaterade till incidenten överstiger, eller kan komma att överstiga, 100 000 kronor eller motsvarande belopp i annan valuta.
Påverkan sker
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Uppströms,
utökad leverantörskedja
Den egna
verksamheten
Nedströms,
kunder och slutanvändare
Potentiella risker
och möjligheter
Vattenresurser
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Systematisk negativ väsentlig påverkan relaterad till vatten har identifierats
uppströms i värdekedjan, främst kopplade till tillverkningen av halvledare
och utvinning av naturresurser som mineraler som används i elektronisk
hårdvara. Tillverkning av halvledare kräver vanligtvis mycket hög vattenkva-
litet, vilket i sin tur leder till hög vattenförbrukning. Tillverkningen kan också
orsaka att avloppsvatten kan innehålla föroreningar om det inte behand-
las på rätt sätt. Detta kan påverka vattentillgången och vattenkvaliteten i
angränsande samhällen om det inte hanteras korrekt. Mineralbrytning kan
påverka vattnet i flera delar av brytningsprocessen, vilket kan påverka
både tillgången till färskvatten samt vattenkvaliteten.
Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påver-
kan från den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson
använder inte vatten direkt i sina monteringsprocesser, vilket innebär att
vatten som används i den egna verksamheten främst används för sanitära
ändamål. Vattnet kommer från kommunala vattentäkter och inte direkt från
grundvatten- eller ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar
inget vatten i användningsfasen.
Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja,
och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till
störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i
Ericssons klimatscenarioanalys och beskrivs vidare i avsnitt E1, riskerar flera
regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare
av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden,
vilket kan leda till brist på insatsvaror.
Under 2025 kommer Ericsson att genomföra ytterligare analys av påver-
kan på vatten och exponering för potentiell vattenstress vid utvalda anlägg-
ningar, för att ytterligare öka sin förståelse för potentiella konsekvenser och
risker relaterade till vattenresurser.
Policyer för vattenresurser och marina resurser
Ericssons uppförandekod för affärspartners
Enligt Ericssons uppförandekod för affärspartners måste leverantörerna
minska användningen av naturresurser, inklusive vatten, där detta är möjligt.
Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter samt fältunderhåll och
nätutbyggnad, liksom för leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksam-
heten i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att
leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa
lämplig avloppsvattenrening. Dessa leverantörer förväntas också kontrollera
och mäta sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en
väsentlig miljöaspekt förväntas affärspartnern ta fram en plan för vatten-
hantering i syfte att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna
avloppsvatten eller på annat sätt minska sin påverkan. Allmän information
om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplys-
ningar, som också innehåller information om Ericssons hållbarhetspolicy.
Vidtagna åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker
och möjligheter
Leverantörsrevisioner
Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de
följer uppförandekoden för affärspartners. Dessa revisioner beskrivs närmare
i avsnitt S2. Nuvarande fokus för dessa revisioner vad avser vatten handlar
om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av vatten och avlopps-
vatten. Under 2024 identifierades inga (0) väsentliga brister kopplade till
vattenhantering.
Mål för vattenresurser och marina resurser
Ericsson har inga publika mål relaterade till vattenresurser.
Vattenuttag
Ericsson redovisar vattenuttag och vattenintensitet i sin egen verksamhet i
Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, även om det inte är relaterat till någon
identifierad väsentlig påverkan, risker eller möjligheter, eftersom denna
information ofta efterfrågas av externa intressenter.
Mål relaterade till föroreningar
Ericsson har inga publika mål relaterade till föroreningar.
Utsläpp till luft från den egna verksamheten
Trots att de inte är kopplade till någon identifierad väsentliga påverkan, risker
eller möjligheter redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den egna
verksamheten i Bilaga I till hållbarhetsredovisningen, då denna information
ofta efterfrågas av externa intressenter. Dessa utsläpp orsakas främst av
förbränning av fossila bränslen i Ericssons servicefordonsflotta och lokala
värmeinstallationer på Ericssons anläggningar. Ingen av Ericssons egna
tillverkningsanläggningar omfattas av lagstiftning som rör luftföroreningar,
såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), direktivet om
industriutsläpp (IED) eller det europeiska registret över utsläpp och överfö-
ringar av föroreningar (E-PRTR).
Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger
mycket stora betänkligheter
Eftersom informationen om volymerna av ämnen som inger betänkligheter
och ämnen som inger mycket stora betänkligheter i Ericssons produkter är
beroende av information från andra aktörer i värdekedjan, främst leverantö-
rer av komponenter och utrustning, kan Ericsson för närvarande inte redovisa
konsoliderade siffror. Bolaget planerar att utvärdera hur informationen kan
samlas in och sammanställas på bästa sätt under de kommande åren.
Miljöincidenter
Under 2024 registrerade Ericsson inga (0) väsentliga1) miljöincidenter.
Avsnitt E2, forts.
E3 Vattenresurser och marina resurser
26
Ericsson 2024 Hållbarhetsredovisning
ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
===== SIDA 207 =====