FULLTEXT DEL 3 AV 7
Årsredovisning 2025
Not G2, forts. enligt avtal på motsvarande maximalt 12 eller 18 månadslöner baserat på fast lön. Den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångs- vederlag kan inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön. Avgångsvederlag ska avräknas med mot 50 % av inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från den anställdes sida gäller 6 eller 12 månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas om inte det är fråga om betydande strukturella förändringar inom koncernen eller andra händelser, som på ett betydande sätt har en negativ inverkan på innehållet i arbetet. Avtal om avgångsvederlag innehåller både konkurrensbegränsningsklausul, och icke-värvningsklausul och klausul om samarbete efter anställningens upphörande. G3 Aktierelaterade ersättningar Redovisningsmetod för LTV-program (långsiktigt rörligt ersättningsprogram) I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” presenteras de övergripande redovisningsprinciperna för aktierelaterade ersättningar inom Bolaget. Sammanfattningsvis: – För aktiebaserade program beräknas den totala ersättningskostnaden baserat på verkligt värde per tilldelningsdatum och redovisas under intjänandeperioden på tre år. – För kontantbaserade ersättningsplaner är redovisningsprinciperna samma som för andra upplupna kostnader eller avsättningar. Före utbetalning kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning. Prestationsvillkor för LTV och EPP Programår Mål Villkor Vikt Prestationsperiod Möjligt utfall (linjär fördelning) Resultat3) Målupp- fyllnadsnivå 2025 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 3-årsgenomsnitt 45 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Relativ TSR STOXX EUROPE 600; motsvarar index–22,5 % 20 % 1 jan 2025–31 dec 2028 85 %–200 % 2025 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 3-årsgenomsnitt 5 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 26 %–28 % 5 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Total 100 % 0 %–200 % 2024 2024 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 16,7–30,7 45 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % SEK 26,0 miljarder 2) 132,82 % 2024 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 2024 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 0 %–200 %1) 2024 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 138–114 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 133–110 1,66 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % 88,04 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 126–102 1,68 % 1 jan 2026–31 dec 2026 0 %–200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 25 %–27 % 5 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 2024 Totalt 100 % 0 %–200 % 2023 2023 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 26,4–40,4 45 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % SEK 21,4 miljarder 2) 0 % 2023 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 16,23 200 % 2023 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 %1) 4 av 12 108,44 % 2023 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 142–121 1,66 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % 121,9 kiloton koldioxid 193,72 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 132–113 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 122–104 1,68 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % 88,04 kiloton koldioxid 200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 % 5 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 24,93% 193 % 2023 Totalt 100 % 0 %–200 % 91,23 2022 2022 Koncernens rörelse-resultat (EBIT) Intervall (SEK miljarder): 24,1–34,1 45 % 1 jan 2022–31 dec 2022 0 %–200 % SEK 32,2 miljarder 2) 162,76 % 2022 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 0,54 % 0,00 % 2022 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 %1) 10 av 12 0,00 % 2022 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 265–200 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 201,3 kiloton koldioxid 189,52 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 22 %–24 % 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 24,15 % 200 % 2022 Totalt 100 % 0 %–200 % 92,72 % 1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR-prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referens-gruppen bestående av 11 bolag för programår 2024, 2023 och 2022. Intjänandet av prestationsaktierätterna relaterade till detta prestationsvillkor varierar beroende på Bolagets TSR-placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden. 2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret. 3) Beslutat av styrelsen. 68 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 73 ===== Not G3, forts. Långsiktig rörlig ersättning Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan ut fallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersätt- ningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. Detaljer om respektive LTV-plan beskrivs i Ersättningsrapporten. LTV 2025 för högre chefer tilldelas, intjänas och levereras i form av Ericssons B-aktier. Alla program är aktierelaterade enligt definitionen i IFRS 2 ”Aktierelaterade ersättningar”, och regleras antingen i aktier eller kontanter. Aktierelaterade ersättningsprogram av större betydelse beskrivs nedan. Aktiebaserade program Långsiktig rörlig ersättning för högre chefer Programmen för långsiktig rörlig ersättning för högre chefer, som godkänts av aktieägarna, har utformats för att ge långsiktiga incitament till högre chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt till- delas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har upp- nåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms i slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV-program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV- och EPP-program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldel- ningsdatumet för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänande- perioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestations- aktierätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknad en och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av kompensations- kommittén, med godkännande av styrelsen. 2025 års program för långsiktigt rörlig ersättning för högre chefer (LTV 2025) LTV 2025 godkändes på årsstämman som hölls 2025 och omfattar alla högre chefer, totalt 172 medlemmar under 2025, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter den 12 maj 2025. Den aktie- kurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktie- rätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncern- ens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2024. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2025 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2025 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2024 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för högre chefer (LTV 2024) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2023. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2024 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2023 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för högre chefer (LTV 2023) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2022 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram för koncernledningen (LTV 2022) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2022 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. Kontantbaserade ersättningsplaner Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022) 165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15 %och hög är 25 %för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 %respektive 45 %i USA/Kanada. Intjänandet av LTV 2022 slutfördes i februari 2022. Planer för nyckelpersoner (KC-planer) KC-planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare väljs årligen som deltagare till KC-planen genom en nomi- neringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. Det finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en gene- rell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Utbetalningen sker under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema: – 25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av första året, – 25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av andra året och – återstående 50 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av tredje året. Redovisningsmässigt ses planerna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningsdatum, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen kallas stegvis utbetalning. 69Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 74 ===== Not G3, forts. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänan- deperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt. Planer för nyckelpersoner 2025 (KC-plan 2025) 9 785 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2025. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Planer för nyckelpersoner 2024 (KC-plan 2024) 9 538 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2024. I allmän- het har den ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. (avvikelser förekommer inom lokalbolaget Vonage). Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023) 10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Det finns ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. De tidigare planerna inom Vonage är inkluderade och uppdaterade i siffrorna och kostnadsförda i enlighet med detta. Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87 deltagare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 %på varje årsdag. Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022) 7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Det finns ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grundlön. Återkravspolicy (clawbackpolicy) 2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande återkrav (clawback) för att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattnings- havare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att med- dela eventuellt återkrävd ersättning. Policyn gäller parallellt med de återkravsrättigheter som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningspro- gram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod). Antal aktier Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utveckling av till- delade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations- villkoren, visas i tabellen nedan. Antal aktier för högre chefer (miljoner) Aktiebaserade program LT V 2025 LT V 2024 LT V 2023 LT V 2022 Maximalt antal aktier som krävs 12,7 10,4 4,1 2,0 Tilldelade aktier 3,1 4,0 3,7 0,7 varav VD och koncernchef 0,3 0,5 0,6 0,3 Utestående antal aktier Program för högre chefer varav VD och koncernchef (miljoner) Aktiebaserade program LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 20221) Totalt LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 2022 Totalt Utestående antal aktier vid periodens början – 4,7 1,9 0,6 7,2 – 0,6 0,3 0,3 1,2 Tilldelade aktier för periodens program 3,1 – – – 3,1 0,3 – – – 0,3 Inlösta – – – –0,6 -0,6 – – – –0,3 –0,3 Förfallna –0,2 –0,5 –0,1 – -0,8 – – – – 0,0 Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad 0,5 0,1 1,0 – 1,6 0,1 – 0,2 – 0,3 Utestående antal aktier vid periodens slut 3,4 4,3 2,8 – 10,5 0,4 0,6 0,5 – 1,5 1) LTV 2022 innefattar endast koncernledningen. Ersättningskostnader Tabellen nedan, Ersättningskostnader för LTV 2022–2025, visar ersätt- ningskostnaden för de aktuella programmen för innevarande år. Därmed stämmer inte nödvändigtvis ersättningskostnaderna i tidigare års kolumner överens med kostnaderna i resultaträkningen för motsvarande räkenskaps- period. Ersättningskostnaden under kolumnen för innevarande år är kost- naden i resultaträkningen för 2025. Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för VD och koncernchef och högre chefer under 2025 var SEK 175 (93) miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP- programmen och KC- planerna under 2025 var SEK 5 (27) miljoner respektive SEK 1 610 (1 953) miljoner. Den totala ersättningskostnaden under 2025 uppgick till SEK 1 790 (2 073) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 982 (2 992 ) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 292 (272) miljoner, vid slutet av 2025. 70 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 75 ===== Not G3, forts. Ersättningskostnader för LTV 2022–2025 (miljoner) 2025 2024 2023 2022 Totalt Aktiebaserade program LTV 2025 63 – – – 63 LTV 2024 79 44 – – 123 LTV 2023 22 24 25 – 71 LTV 20221) 11 18 20 12 61 Totalt aktiebaserade program 175 86 45 12 318 varav VD och koncernchef 27 18 11 5 61 Kontantbaserade ersättningsplaner EPP 2022 5 30 20 12 67 Totalt resultatplaner för högre chefer 5 30 20 12 67 KC 2025 726 – – – 726 KC 2024 571 1 127 – – 1 698 KC 2023 320 620 811 – 1 751 KC 2022 –7 217 330 280 820 Totalt planer för nyckelpersoner 1 610 1 964 1 141 280 4 995 Totalt kontantbaserade ersättningsplaner 1 615 1 994 1 161 292 5 062 Total ersättningskostnad 1 790 2 080 1 206 304 5 380 1) LTV 2022 innefattar endast koncernledningen. Verkligt värde Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelnings- dagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångs- värden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2025, 2024 och 2023 samt koncernens rörelse- resultat (EBIT) för räkenskapsåret 2022. Verkligt värde för prestationsvill- koret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvill- koret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden. Verkligt värde (SEK) Program för högre chefer LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 2022 Aktiekurs vid tilldelning 82,74 61,46 55,59 78,88 Verkligt värde Absolut TSR 54,43 59,05 32,75 41,18 Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3 ) 74,62 53,61 47,80 71,45 Verkligt värde ESG – Sociala faktorer 74,62 53,61 47,80 71,45 Verkligt värde Relativ TSR 71,20 55,61 39,40 54,48 Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) 74,62 53,61 47,80 71,45 Utbetalning av kontantbaserade ersättningsplaner Under 2025 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2022, KC-plan 2022 delbe- talning 3, KC-plan 2023 delbetalning 2 och KC-plan 2024 delbetalning 1 (föll ut under februari). Aktiekursen var SEK 85,12 för den plan som föll ut den 18 februari 2025, SEK 85,50 för den plan som föll ut den 19 februari 2025 och SEK 84,84 för den plan som föll ut den 20 februari 2025. Den ackumulerade utbetalningen till samtliga deltagare i LTV-programmen uppgick under hela 2025 till SEK 1 590 miljoner. Ericssons aktiesparplan (ESPP) Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra medarbetarna att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap erbjuds Ericssons aktiesparplan. I slutet av 2025 är planen implementerad i totalt 72 länder och erbjuds till 73 879 medarbetare. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjliggör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maxi- malt värde av SEK 55 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett netto- lönetillägg på maximalt 15 % av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP förvärvar deltagarna Ericssons B-aktier på börsen till marknadspris, och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP. Ericssons aktiesparplan Behöriga medarbetare Antal länder med ESPP Antal deltagare Deltagarandel – procent av antal behöriga medarbetare 73 879 72 13 653 18,48 % Optionsavtal Under 2024 ingick styrelseordförande Jan Carlson ett optionsavtal med Investor AB, aktieägare i Ericsson, avseende förvärv av 132 538 köpoptioner hänförliga till aktierna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Investor AB har under avtalet ställt ut dessa köpoptioner till Jan Carlson på marknads- mässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Jan Carlson har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,09 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 68,62 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på sex år som startade den 7 maj 2024. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösen- perioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köp- optionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av optionsperioden. 71Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 76 ===== G4 Information om anställda Genomsnittligt antal anställda fördelat på marknadsområde 2025 20242) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nord- och Sydamerika 4 173 11 468 15 641 4 423 12 327 16 750 Europa, Mellanöstern och Afrika1) 9 818 28 495 38 313 10 165 30 212 40 377 Sydostasien, Oceanien och Indien 6 065 19 478 25 543 6 199 20 453 26 652 Nordostasien 3 512 6 416 9 928 3 941 7 434 11 375 Totalt 23 568 65 857 89 425 24 728 70 426 95 154 1) varav i EU 8 053 22 776 30 829 8 314 23 856 32 170 varav i Sverige 3 107 9 023 12 130 3 125 9 259 12 384 2) 2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som infördes 2025. Antal anställda per marknadsområde vid årets slut 2025 20242) Nord- och Sydamerika 15 050 16 034 Europa, Mellanöstern och Afrika1) 39 045 41 387 Sydostasien, Oceanien och Indien 25 189 26 389 Nordostasien 9 542 10 426 Totalt 88 826 94 236 1) varav i EU 31 735 33 342 varav i Sverige 12 806 13 420 2) 2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som infördes 2025. Antal anställda fördelat på ålder vid årets slut 2025 Kvinnor Män Andel av totalt antal Under 25 år 1 041 1 151 2 % 25–35 år 7 678 14 685 25 % 36–45 år 8 035 24 275 37 % 46–55 år 4 755 16 788 24 % Över 55 år 2 209 8 209 12 % Andel av totalt antal 27 % 73 % 100 % Personalförflyttningar 2025 2024 Antal anställda vid årets slut 88 826 94 236 Antal anställda som lämnat Bolaget 11 526 11 919 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 116 6 203 Tillfälliga anställningar 328 339 Styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut 2025 2024 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderbolaget Styrelseledamöter och VD 29 % 71 % 25 % 75 % Koncernledning 25 % 75 % 24 % 76 % Dotterbolag Styrelseledamöter och VD 21 % 79 % 23 % 77 % Ersättningar avseende VD och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen nedan. Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 74 645 77 983 Sociala kostnader 16 004 15 422 varav pensionskostnader 5 718 5 929 Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 557 535 varav årliga rörliga ersättningar 133 112 Pensionskostnader1) 36 36 1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt. 72 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 77 ===== Sektion H – Övrigt H1 Skatter Koncernens skattekostnader uppgick till SEK –9 588 (–2 215) miljoner eller 25,0 %(85,6 %) av resultatet efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmix och var Bolaget geografiskt bedrivit sin verksamhet. Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2025 2024 2023 Aktuell skattekostnad –8 828 –6 461 –4 289 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –610 –162 118 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) –54 4 563 1 406 Andel i intresseföretags skatt –35 –102 –20 Pelare Två skattekostnad –61 –53 – Inkomstskatt kostnad –9 588 –2 215 –2 785 En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, tillämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Under 2024 skattesatsen är negativt påverkad av effekten av den icke avdragsgilla nedskrivningen av goodwill och omvärderingen av underskotts- avdrag och positivt påverkad av nedskrivningar av andra immateriella till- gångar främst hänförlig till Vonage om SEK 15,1 miljarder. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats 2025 2024 2023 Skatt enligt svensk skattesats 20,6 % –7 891 –533 4 804 Effekt av utländska skattesatser –908 430 –884 Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år –610 –162 118 Omvärdering av underskottsavdrag –73 –973 –28 Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader 288 308 394 Nedskrivning av källskatter –378 –780 –217 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –136 –1 045 –7 311 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 164 655 335 Skatteeffekt av förändrad skattesats 17 –62 4 Pelare Två skattekostnad –61 –53 – Inkomstskatt kostnad –9 588 –2 215 –2 785 Effektiv skattesats 25,0 % 85,6 % –11,9 % Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skattef ordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till Pelare Två inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna som visas i tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto- balans 2025 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 222 2 789 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 281 Kortfristiga tillgångar 1 701 77 Ersättningar efter avslutad anställning 3 555 373 Avsättningar 4 633 – Leasingskulder och liknande skulder 1 345 – Uppskjutna skattekrediter 2 042 – Övrigt 2 088 437 Underskottsavdrag 5 070 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 21 656 4 957 16 699 Kvittning fordringar/skulder –4 805 –4 805 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 16 851 152 16 699 2024 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 447 3 457 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 199 Kortfristiga tillgångar 4 340 1 323 Ersättningar efter avslutad anställning 4 778 229 Avsättningar 4 788 – Leasingskulder och liknande skulder 1 307 – Uppskjutna skattekrediter 5 027 – Övrigt 2 394 359 Underskottsavdrag 5 603 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 29 684 6 567 23 117 Kvittning fordringar/skulder –5 272 –5 272 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 24 412 1 295 23 117 Förändringar i uppskjuten skatt, netto 2025 2024 Ingående balans, netto 23 117 18 495 Redovisat i årets resultat –54 4 563 Redovisat i övrigt totalresultat –2 371 505 Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter –81 – Uppskjutna skattekrediter ökning (+) / utnyttjande (–) –2 700 –685 Omräkningsdifferens –1 212 239 Utgående balans, netto 16 699 23 117 Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat 2025 2024 2023 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –1 376 –147 –251 Omvärdering av kreditrisk på upplåning –6 117 137 Kassaflödessäkringar –995 652 –380 Innehav utan bestämmande inflytande 2 2 – Totalt –2 375 624 –494 Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat present- eras i tabellen ovan. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt totalresultat utgör SEK –2 369 (507) miljoner uppskjuten skatt och SEK –6 (117) miljoner aktuell skatt. 73Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 78 ===== Not H1, forts. Som en följd av Moderbolagets befrielse från skatt på utdelning från dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skatte- pliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag, filialer och intresseföretag. Underskottsavdrag Väsentliga skattefordringar rörande underskottsavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hän- förliga till Sverige, USA, Tyskland och Brasilien. Dessa länder har långa eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skatte- fordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 5 070 (5 603) miljoner, är SEK 3 711 (3 815) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida vinstprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid. Per den 31 december 2025 uppgick de skattemässiga underskotts- avdragen till SEK 23 153 (25 354) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskottsavdragen redovisas som en skattefordran baserat på nyttjandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om SEK 10 757 (11 025) miljoner med ett skatte- mässigt värde om SEK 2 308 (2 399) miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både redovisade och oredovisade underskottsavdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är hänförliga till USA, Irland, Ungern och Brasilien. De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell. Underskottsavdrag Redovisad skatteförlust Oredovisad skatteförlust Förfalloår Underskottsavdrag Skatteeffekt Underskottsavdrag Skatteeffekt 2026 25 6 150 24 2027 75 22 1 119 273 2028 7 2 407 94 2029 164 45 73 11 2030 841 217 38 7 2031 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag) 22 041 4 778 8 970 1 899 Totalt 23 153 5 070 10 757 2 308 Uppskjutna skattekrediter Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 2 042 (5 027) miljoner, som redo- visades under 2025, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte redovisats i koncernens balansräkning, till SEK 946 (1 114) miljoner. De sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp- skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när indikationer tyder på att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned Uppskjutna skattekrediter Redovisad uppskjuten skattekredit Oredovisad uppskjuten skattekredit Förfalloår Skatteeffekt Skatteeffekt 2026 28 111 2027 27 104 2028 9 – 2029 9 – 2030 15 11 2031 eller senare 1 954 720 Totalt 2 042 946 H2 Resultat per aktie 2025 2024 2023 Före utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 28 428 20 –26 446 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 333 3 332 3 330 Resultat per aktie, före utspädning (SEK) 8,53 0,01 –7,94 Efter utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 28 428 20 –26 446 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 333 3 332 3 330 Utspädningseffekt av aktierelaterade ersättningsprogram (miljoner) 9 7 – Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner) 3 342 3 339 3 330 Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) 8,51 0,01 –7,94 74 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 79 ===== H3 Kassaflödesanalys Kassa och likvida medel inkluderar kassa om SEK 18 617 (19 622) miljoner och likvida medel om SEK 25 309 (24 263) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kredit- löften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2025 till SEK 404 (727) miljoner. Detta belopp är inte direkt tillgängligt för generell användning av Moderbolaget eller för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kommande 12 månaderna. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 2023 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 3 247 3 861 4 272 Nedskrivningar 234 282 662 Totalt 3 481 4 143 4 934 Nyttjanderätter Avskrivningar 2 051 2 179 2 427 Nedskrivningar 21 99 154 Totalt 2 072 2 278 2 581 Immateriella tillgångar Avskrivningar Balanserade utvecklingskostnader 1 790 1 480 1 137 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 1 821 2 500 3 321 Totala avskrivningar 3 611 3 980 4 458 Nedskrivningar Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 77 14 073 19 Goodwill – 1 260 31 897 Totala nedskrivningar 77 15 333 31 916 Totalt 3 688 19 313 36 374 Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 9 241 25 734 43 889 Skatter 10 074 2 540 3 189 Utdelningar från intresseföretag1) 76 111 46 Ej utdelad vinst i intresseföretag1) –19 348 –104 Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt imma- teriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar, netto2) –7 936 153 268 Övriga ej kassapåverkande poster3) –643 1 731 4 422 Totala justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 10 793 30 617 51 710 1) Se not E3 ”Andelar i intresseföretag”. 2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. 3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutavinster/-förluster på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter Förvärv Avyttringar 2025 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –264 11 200 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag –835 438 Totalt –1 099 11 638 2024 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –141 – Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag –256 86 Totalt –397 86 2023 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –1 309 –633 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar – 206 8 Totalt –1 515 –625 1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. H4 Transaktioner med närstående Miljarder SEK 2025 2024 2023 Försäljning till Ericsson Nikola Tesla 0,4 0,4 0,4 Inköp från Ericsson Nikola Tesla 1,5 1,6 1,6 IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2025 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds- principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07 % av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i intresseföretag, se not E3 ”Andelar i intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om Bolagets pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. 75Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 80 ===== H5 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2025 Arvoden för revision 181 1 182 Revisionsrelaterade arvoden 3 3 6 Arvoden för skattefrågor 6 46 52 Alla övriga arvoden 3 8 11 Totalt 193 58 251 2024 Arvoden för revision 178 21 199 Revisionsrelaterade arvoden 4 3 7 Arvoden för skattefrågor 3 50 53 Alla övriga arvoden 2 35 37 Totalt 187 109 296 2023 Arvoden för revision 164 8 172 Revisionsrelaterade arvoden 6 – 6 Arvoden för skattefrågor 12 13 25 Alla övriga arvoden – 37 37 Totalt 182 58 240 Deloitte valdes på årsstämman 2025 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2026. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals- rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsrapport och bolags- styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte- konsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag. H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson tillkännager en föreslagen personalminskning i Sverige Den 15 januari 2026 meddelade Ericsson ett förslag om personalminskning i Sverige. Ericsson har varslat Arbetsförmedlingen. Cirka 1 600 tjänster kan påverkas i Sverige. Ericssons styrelse föreslår ett aktieåterköpsprogram Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för års- stämman att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för att återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information, se not E1 ”Eget kapital”. 76 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 81 ===== Moderbolagets finansiella rapporter och noter Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 78 Moderbolagets balansräkning 79 Moderbolagets kassaflödesanalys 80 Förändringar i Moderbolagets eget kapital 81 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper 82 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 83 M3 Finansiella intäkter och kostnader 83 M4 Skatter 83 M5 Immateriella anläggnings tillgångar 84 M6 Materiella anläggningstillgångar 84 M7 Finansiella anläggningstillgångar 85 M8 Aktier och andelar 86 M9 Kundfordringar och kund finansiering 87 M10 Fordringar och skulder koncernföretag 87 M11 Övriga kortfristiga fordringar 87 M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 88 M13 Obeskattade reserver 88 M14 Pensioner 89 M15 Övriga avsättningar 89 M16 Räntebärande skulder 90 M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 91 M18 Övriga kortfristiga skulder 92 M19 Leverantörsskulder 93 M20 Ställda säkerheter 93 M21 Eventualförpliktelser 93 M22 Kassaflödesanalys 93 M23 Leasing 93 M24 Information angående anställda 93 M25 Transaktioner med närstående 94 M26 Ersättning till revisorer 94 M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång 94 77Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter och noter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 82 ===== Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Försäljningskostnader –108 –125 –203 Administrationskostnader –1 584 –1 195 –1 615 Omkostnader –1 692 –1 320 –1 818 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 2 600 4 827 3 606 Resultat före finansiella poster och skatter (EBIT) 908 3 507 1 788 Finansiella intäkter och kostnader, netto M3 30 408 3 138 –2 496 Resultat efter finansiella poster 31 316 6 645 –708 Lämnade koncernbidrag, netto M13 –528 –2 415 –81 30 788 4 230 –789 Skatter M4 –499 –488 –382 Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Rapport över Moderbolagets totalresultat Januari–december, MSEK 2025 2024 2023 Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – Totalresultat för perioden 30 289 3 742 –1 171 78 Ericsson 2025Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 83 ===== Moderbolagets balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar M5 151 160 Materiella anläggningstillgångar M6 300 295 Finansiella anläggningstillgångar Koncernföretag M7, M8 95 154 93 569 Intresseföretag M7, M8 330 628 Andra aktier och andelar M7 1 518 1 998 Fordringar koncernföretag M7, M10 – 5 352 Långfristig kundfinansiering M9 236 193 Uppskjutna skattefordringar M4 493 534 Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar M7 – 8 Långfristiga räntebärande placeringar M7, M17 37 298 19 439 135 480 122 176 Omsättningstillgångar Kundfordringar M9 3 5 Kortfristig kundfinansiering M9 3 128 Fordringar koncernföretag M10 12 008 15 194 Aktuella skattefordringar 167 1 Övriga kortfristiga fordringar M11 7 142 4 548 Kortfristiga räntebärande placeringar M17 12 651 12 222 Kassa och likvida medel M17 27 807 27 073 59 781 59 171 Summa tillgångar 195 261 181 347 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital M12 Aktiekapital 16 859 16 743 Uppskrivningsfond 20 20 Reservfond 31 472 31 472 Bundet eget kapital 48 351 48 235 Balanserad vinst 12 762 18 593 Årets resultat 30 289 3 742 Fritt eget kapital 43 051 22 335 91 402 70 570 Avsättningar Pensioner M14 – 6 Övriga avsättningar M15 60 138 60 144 Långfristiga skulder Certifikat och obligationslån M16 20 386 21 511 Skulder till kreditinstitut M16 8 729 10 289 Övriga långfristiga skulder 49 84 29 164 31 884 Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning M16 3 249 5 509 Leverantörsskulder M19 458 412 Skulder till koncernföretag M10 63 999 67 806 Övriga kortfristiga skulder M18 6 929 5 022 74 635 78 749 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 195 261 181 347 79Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 84 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Rörelsen Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet M22 2 116 18 258 34 369 32 405 22 000 33 198 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Kort- och långfristig kundfinansiering 82 –91 313 Kundfordringar –57 1 363 –1 717 Leverantörsskulder –25 –113 –3 Avsättningar och pensioner –84 –130 –2 161 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –104 –428 1 033 –188 601 –2 535 Erhållen ränta 3 406 3 523 3 786 Betald ränta –3 563 –5 311 –4 310 Skatt betald/erhållen –388 –455 –337 Kassaflöde från rörelsen 31 672 20 358 29 802 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar –110 –71 –83 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –12 –5 – Investeringar i aktier och andelar –2 721 –1 054 –12 031 Avyttring av aktier och andelar 1 051 375 1 227 Övriga investeringsverksamheter 1 094 –4 366 1 908 Inköp av räntebärande placeringar –30 133 –15 950 –12 887 Försäljning av räntebärande placeringar 11 155 8 561 9 845 Kassaflöde från investeringsaktiviteter –19 676 –12 510 –12 021 Kassaflöde före finansieringsaktiviteter 11 996 7 848 17 781 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån från dotterbolag 80 683 51 614 72 081 Återbetalning av lån från dotterbolag –56 336 –50 777 –51 527 Upptagande av lån – 3 061 15 989 Återbetalning av lån –2 776 –13 808 –3 333 Nyemission 116 21 50 Återköp och försäljning av egna aktier –110 –21 –50 Betald utdelning –9 499 –8 997 –8 991 Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –2 415 –81 –7 272 Övriga finansieringsverksamheter –17 615 20 806 –41 387 Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –7 952 1 818 –24 440 Resultat av omvärdering i likvida medel –3 310 1 767 –1 432 Förändring av likvida medel 734 11 433 –8 091 Likvida medel vid årets början 27 073 15 640 23 731 Likvida medel vid årets slut M17 27 807 27 073 15 640 80 Ericsson 2025Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 85 ===== Förändringar i Moderbolagets eget kapital MSEK Aktie kapital Uppskriv ningsfond Reserv fond Totalt bundet eget kapital Dispo sitions fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 2025 1 januari 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 Totalresultat för perioden – – – – – 30 289 30 289 30 289 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 116 – – 116 – – – 116 Återköp av egna aktier – – – – – –116 –116 –116 Försäljning av egna aktier – – – – – 6 6 6 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 36 36 36 Betald utdelning – – – – – –9 499 –9 499 –9 499 31 december 2025 16 859 20 31 472 48 351 100 42 951 43 051 91 402 2024 1 januari 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 81Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 86 ===== Noter till Moderbolagets finansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisnings principer som koncernen, dvs IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och Moderbolaget är: Koncernföretag, intresseföretag Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för koncernföretag och intresseföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering över stiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknads bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering. Klassificering och värdering av finansiella instrument Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärde ring av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i even tualförpliktelser, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen. Leasing Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten. Uppskjuten skatt Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovi sar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver. Pensioner Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. Rörelseförvärv Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moder bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår. Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Bedömningar och viktiga upp skattningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar avsättningar och eventualförpliktelser, och immateriella produkt rättigheter och övriga immateriella tillgångar (exklusive goodwill). Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits För aktuella och kommande ändringar i IFRSstandarder finns detaljer i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Endast tillägg och undantag i RFR 2, Redovisning för juridiska personer, fastställda av Rådet för hållbarhets och finansiell rapportering (”Rådet”) listas nedan: Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari 2025: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari 2026: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Ny standard med ikraftträdandedatum den 1 januari 2027: I april 2024 utfärdade IASB en ny standard, IFRS 18, som kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden påver kar presentationen och upplysningarna i de finansiella rapporterna, med störst påverkan på resultaträkningen. För Moderbolaget är det inte möjligt att tillämpa samtliga regler i IFRS 18 som avser uppställning av resultaträkningen inom ramen för Årsredovis ningslagen. I enlighet med de etablerade undantagen i RFR 2 förväntas därför inga materiella förändringar – eller krav på omräkning – i presenta tionen av resultaträkningen. Eventuella ytterligare rekommendationer från Rådet kommer att följas noggrant, och eventuella konsekvenser kommer att bedömas. Det finns inga ytterligare kommande standarder eller standardändringar med väsentlig påverkan på Moderbolaget. 82 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 87 ===== M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2025 2024 2023 Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag 2 610 2 912 3 468 Övriga rörelseintäkter/kostnader1) –10 1 915 138 Totalt 2 600 4 827 3 606 1) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. M3 Finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 2023 Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar 31 143 18 540 32 422 Nettovinst på andelar 9 505 78 Resultat från andelar i intresseföretag Utdelningar 76 111 45 Nettovinst på andelar 394 – – Resultat från andelar i övriga företag Nettovinst på andelar 277 289 121 Ränteintäkter från koncernföretag 1 420 2 133 2 838 Ränteintäkter från övriga 2 020 1 837 1 076 Totalt 35 339 23 415 36 580 Finansiella kostnader Förlust från andelar i koncernföretag – –2 –5 Nedskrivning av investeringar i koncernföretag1) –881 –14 025 –32 783 Nettoförlust från intresseföretag –105 – – Nettoförlust från investeringar i övriga bolag –563 –472 –299 Räntekostnader från koncernföretag –1 782 –2 715 –2 858 Räntekostnader från övriga –1 618 –2 302 –2 054 Övriga finansiella kostnader2) –93 –689 –695 Totalt –5 042 –20 205 –38 694 Nettokursvinst/förlust på finansiella skulder/tillgångar 111 –72 –382 Finansnetto 30 408 3 138 –2 496 Nettovinst/förlust på finansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Nettoresultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen3) 579 302 –900 Nettoresultat från finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen –472 –945 –1 100 1) För information om nedskrivningar 2025, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.” 2) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2025 SEK 30 miljoner (SEK –567 miljoner 2024, SEK –667 miljoner 2023). 3) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK –125 miljoner (SEK 14 miljoner 2024 och SEK –209 miljoner 2023) rapporterade som Omkostnader. Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade Övriga finansiella kostnader. M4 Skatter Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2025 2024 2023 Aktuell skatteintäkt/kostnad (+/–) –404 –420 –372 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –4 7 15 Tilläggsskatt Pelare Två1) –50 –48 – Uppskjuten skatteintäkt/kostnad (+/–) –41 –27 –25 Skatteintäkt/-kostnad –499 –488 –382 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon QDMTT (”qualified domestic minimum topup tax”) implementerad. En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekost nad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, beräknats på resultat före skatt visas nedan. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt 2025 2024 2023 Skatt enligt svensk skattesats –6 342 –871 163 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –4 7 15 Kostnad källskatter –367 –379 –259 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –153 –306 –291 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 6 598 3 998 6 739 Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag –181 –2 889 –6 753 Skatteeffekt av förändrad skattesats – – 4 Tilläggsskatt Pelare Två1) –50 –48 – Skatteintäkt/-kostnad –499 –488 –382 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon QDMTT (”qualified domestic minimum topup tax”) implementerad. Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader 2025 2024 Kortfristiga tillgångar 372 407 Ersättningar efter avslutad anställning 23 28 Avsättningar – 8 Övrigt 98 91 Uppskjutna skattefordringar 493 534 Förändringar i uppskjuten skatt 2025 2024 Ingående balans 534 561 Redovisat i årets resultat –41 –27 Utgående balans 493 534 83Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 88 ===== M5 Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 2025 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 5 250 5 086 Årets anskaffningar 12 164 Utgående balans 5 262 5 250 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 142 –4 138 Årets avskrivningar –21 –4 Utgående balans –4 163 –4 142 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –948 –948 Utgående balans –948 –948 Netto bokfört värde 151 160 Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequencyteknologi. M6 Materiella anläggningstillgångar 2025 2024 Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 2 047 20 2 067 1 963 34 1 997 Investeringar 27 84 111 1 70 71 Försäljning/utrangering –203 – –203 – – – Omklassificeringar 42 –42 – 83 –84 –1 Utgående balans 1 913 62 1 975 2 047 20 2 067 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –1 772 – –1 772 –1 653 – –1 653 Årets avskrivningar –104 – –104 –119 – –119 Försäljning/utrangering 201 – 201 – – – Utgående balans –1 675 – –1 675 –1 772 – –1 772 Netto bokfört värde 238 62 300 275 20 295 84 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 89 ===== M7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag Koncernföretag Intresseföretag 2025 2024 2025 2024 Ingående balans 93 569 106 534 628 628 Köp och nyemissioner – 3 – – Aktieägartillskott 2 481 1 076 – – Nedskrivning1) –881 –14 025 – – Försäljning –15 –19 –298 – Utgående balans 95 154 93 569 330 628 1) Under 2025 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 0,9 (14,0) miljarder. Anledningen till nedskrivningarna var i huvudsak lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2025 avseende koncernföretag och intresseföretag användes landspecifika diskonteringsräntor (10 % – 30 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget. Övriga finansiella tillgångar Aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernföretag 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 1 998 2 059 19 439 9 930 8 26 5 352 6 635 Inköp/kreditgivning/ökning 240 146 28 788 15 950 – – – 1 441 Försäljning/amortering/minskning –417 –6 –3 209 –255 – –8 –5 445 –3 110 Omklassificering – – –7 710 –6 348 –8 –10 – –188 Omvärdering –303 –201 –10 162 – – – – Omräkningsdifferens – – – – – – 93 574 Utgående balans 1 518 1 998 37 298 19 439 – 8 – 5 352 85Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 90 ===== M8 Aktier och andelar Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolagets direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2025. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från: investor.relations@ericsson.com Aktier ägda direkt av Moderbolaget Bolag Org.nr. Säte Innehav i procent Nominellt innehav i lokal valuta, miljoner Bokfört värde, MSEK Koncernföretag Ericsson AB 556056-6258 Sverige 100 50 20 731 Ericsson Shared Services AB 556251-3266 Sverige 100 361 2 216 Red Bee Media Holding AB 559113-9729 Sverige 100 – 773 Ericsson Insurance (Försäkring) AB 516406-0534 Sverige 100 50 469 Datacenter i Rosersberg AB 556895-3748 Sverige 100 – 74 Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366-2302 Sverige 100 10 69 Ericsson Mobile Financial Services AB 559335-5059 Sverige 100 – 15 Ericsson Software Technology Holding AB 559094-8963 Sverige 100 – 7 Aktiebolaget Aulis 556030-9899 Sverige 100 14 6 Övriga (Sverige) – – 374 Ericsson S.A/N.V. Belgien 100 5 119 Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216 Oy L M Ericsson Ab Finland 100 13 196 Ericsson France S.A.S Frankrike 100 21 524 Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 1 816 Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120 Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 2 429 Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 2 983 Ericsson A/S Norge 100 75 257 Ericsson Sp. z o.o. Polen 100 4 412 Ericsson Telecomunicacoes LDA. Portugal 100 1 23 Ericsson Antenna Technology Romania S.R.L. Rumänien 100 98 206 Ericsson Telecommunications Romania S.R.L. Rumänien 100 49 103 Ericsson España, S.A.U. Spanien 100 28 14 Ericsson Ltd. Storbritannien 100 53 1 663 Övriga (Europa, förutom Sverige) – – 255 Ericsson Canada Inc. Kanada 100 – 221 Ericsson Holding II Inc. USA 100 – 34 295 Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 424 Ericsson Global Network Platform Holding Inc. USA 100 – 18 701 Ericsson de Colombia S.A.S. Colombia 100 701 178 Ericsson Antenna Technology Mexico S.A. de C.V. Mexiko 100 589 239 Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexiko 100 1 439 576 Övriga (Amerika) – – 232 Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100 Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475 P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 9 531 614 Ericsson India Private Limited Indien 100 291 51 Ericsson Korea Partners Co., Ltd. Korea, Republiken 75 285 2 087 Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd Malaysia 100 3 131 Ericsson South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 70 – 94 Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36 Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 491) 90 17 Ericsson Telekomünikasyon A.Ş. Turkiet 100 5 150 Övriga (resten av världen) – – 463 Totalt 95 154 Intresseföretag Leone Media Inc. USA 46 134 – Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330 Totalt 330 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd. 86 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 91 ===== Not M8, forts. Aktier ägda av koncernföretag Bolag Org. nr. Säte Innehav, % Koncernföretag Ericsson Facilities GmbH Tyskland 100 Ericsson GmbH Tyskland 100 Ericsson Telecommunicatie B.V. Nederländerna 100 Red Bee Media Limited Storbritannien 100 Ericsson Inc. USA 100 Vonage Holdings Corp. USA 100 Ericsson Enterprise Wireless Solutions, Inc. USA 100 Ericsson Telecomunicações LTDA. Brasilien 100 Ericsson Australia Pty. Ltd. Australien 100 Ericsson (China) Communications Co. Ltd. Kina 100 Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd. Kina 100 Ericsson Japan K.K. Japan 100 M9 Kundfordringar och kundfinansiering Kundfordringar och kundfinansiering 2025 2024 Kundfordringar, exklusive intresseföretag 2 5 Kundfordringar, netto 2 5 Kundfordringar hos intresseföretag 1 – Kundfordringar, totalt 3 5 Kundfinansiering 239 321 Kundfinansiering, netto 239 321 Utestående kundfinansieringsexponeringar1) 2025 2024 Redovisat värde av kundfinansieringskrediter 239 321 varav kortfristiga 3 128 Finansiella garantier för tredje part – 3 Upplupen ränta 4 5 Maximal kreditriskexponering 243 329 Moderbolagets riskexponering 243 329 Åtaganden för kundfinansiering 130 145 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar 2025 2024 Ingående balans – 18 Ianspråktagande under perioden – –18 Utgående balans – – Avstämning av verkligt värde kundfinansiering 2025 2024 Ingående balans 321 231 Tillkomna krediter 126 137 Försäljning/återbetalning –149 –103 Omvärdering –59 56 Utgående balans 239 321 Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1 ”Finansiell riskhantering”. M10 Fordringar och skulder koncernföretag Förfallostruktur <1 år 1–5 år >5 år Totalt 2025 Totalt 2024 Långfristiga fordringar Finansiella fordringar – – – – 5 352 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 182 – – 1 182 1 240 Finansiella fordringar 10 826 – – 10 826 13 954 Totalt 12 008 – – 12 008 15 194 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 161 – – 161 426 Finansiella skulder 63 838 – – 63 838 67 380 Totalt 63 999 – – 63 999 67 806 M11 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Förutbetalda kostnader 251 349 Upplupna intäkter 334 274 Derivattillgångar 5 968 3 196 Övrigt 589 729 Totalt 7 142 4 548 87Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 92 ===== M12 Eget kapital och övrigt totalresultat Aktiekapitalet den 31 december 2025 bestod av: Aktiekapital Antal utestående aktier Aktiekapital A-aktier1) 261 755 983 1 309 B-aktier1) 3 109 595 752 15 550 Totalt 3 371 351 735 16 859 1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23 100 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV 2025 och LTV 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar 0,7 % av aktiekapitalet. Anskaffnings kostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om SEK 3,00 (2,85) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 9 april 2026) och SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2026). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan: Förslag till vinstdisposition Belopp att utdelas till registrerade aktieägare 10 114 055 205 Belopp att överföra i ny räkning 32 937 412 763 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget 43 051 467 968 Föreslaget aktieåterköpsprogram Styrelsen föreslår dessutom att bli bemyndigad att initiera ett aktieåterköps- program, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapporten för första kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna programmet har som mål att återföra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktieägarna under den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med for- mellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av aktier föreslås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De åter- köpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finansiera godkända LTV-program. Förändringar i eget kapital Aktie- kapital Uppskriv- ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispositions- fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 2025 1 januari 2025 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 Årets resultat – – – – – 30 289 30 289 30 289 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – 30 289 30 289 30 289 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 116 – – 116 – – – 116 Återköp av egna aktier – – – – – –116 –116 –116 Försäljning av egna aktier – – – – – 6 6 6 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 36 36 36 Betald utdelning – – – – – –9 499 –9 499 –9 499 31 december 2025 16 859 20 31 472 48 351 100 42 951 43 051 91 402 2024 1 januari 2024 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Årets resultat – – – – – 3 742 3 742 3 742 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 M13 Obeskattade reserver Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 528 (2 415) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2025 och 2024. 88 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 93 ===== M14 Pensioner Moderbolaget har två typer av pensionsplaner: – Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. – Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering. Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen 2025 2024 Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner1) 1 729 1 736 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 985 –1 917 Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –256 –181 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 256 187 Utgående balans pensionsskuld – 6 1) Samtliga pensionsutfästelser anses vara tryggade i pensionsstiftelsen och helt fonderade 2025. Samtliga pensionsutfästelser är pensionsförsäkrade. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne- nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85 % (2,85 %) gällande ITP2 och 2,4 % (2,4 %) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjats av Moderbolaget 2025. Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar 2025 varav onoterat 2024 varav onoterat Likvida medel 23 0 % 14 0 % Aktier 539 33 % 526 34 % Räntebärande värdepapper 899 14 % 895 20 % Fastigheter 340 100 % 354 100 % Derivat 18 99 % –3 88 % Investeringsfonder 166 100 % 131 100 % Totalt 1 985 1 917 av vilka värdepapper emitterade av Ericsson – – Avkastning på förvaltningstillgångar är 3,5 % (5,3 %). Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2025 2024 Ingående balans 6 3 I resultaträkningen redovisad kostnad för pension i egen regi, exklusive skatter 88 171 Utbetalda pensioner –95 –94 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –68 –96 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 75 22 Övrigt –6 – Utgående balans pensionsskuld – 6 2026 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensions planer uppgår till SEK 94 miljoner. Pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen 2025 2024 2023 Förmånsbestämda planer Pensionskostnader exklusive ränta och skatter 41 125 211 Räntekostnad 47 46 39 Avkastning på förvaltningstillgångar 7 –74 –165 Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter 95 97 85 Avgiftsbestämda planer Pensionspremier 57 60 59 Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter 57 60 59 Kreditförsäkringspremier 1 1 2 Total netto pensionskostnad, exklusive skatter 153 158 146 Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 100 miljoner (SEK 186 miljoner 2024 och SEK 271 miljoner 2023) under omkostnader och SEK 53 miljoner (SEK –28 miljoner 2024 och SEK –125 miljoner 2023) i finansnettot. M15 Övriga avsättningar Omstruk turering Övriga Totalt 2025 Totalt 2024 Ingående balans 97 41 138 272 Avsättningar 7 134 141 36 Återföring av outnyttjade belopp –2 – –2 –24 Ianspråktagande –93 –124 –217 –173 Omklassificering – – – 27 Utgående balans 9 51 60 138 Kortfristiga avsättningar 9 3 12 98 Långfristiga avsättningar – 48 48 40 Övriga avser ersättning till styrelsen, se not G2 “Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare.. 89Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 94 ===== M16 Räntebärande skulder 2025 2024 Kortfristig upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 470 3 902 Övrig kortfristig upplåning 2 779 1 607 Total kortfristig upplåning 3 249 5 509 Långfristig upplåning Certifikat och obligationslån 20 386 21 511 Övrig långfristig upplåning 8 729 10 289 Total långfristig upplåning 29 115 31 800 Totala räntebärande skulder 32 364 37 309 Per den 31 december 2025 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 32,4 (37,3) miljarder. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligations lån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations- program (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränte swappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för upplåning var under året 4,35 % (5,88 %). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värde- förändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter 2025 2024 Ingående balans 37 309 44 649 Kassaflöde Upptagande av lån – 3 061 Återbetalning av lån –2 776 –13 808 Övriga finansieringsaktiviteter 1 207 107 Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser –3 835 2 385 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk –30 567 Förändring av verkligt värde 489 348 Utgående balans 32 364 37 309 För detaljerad information om obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”. 90 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 95 ===== M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utestående derivat Bruttovärde Av- räkning Netto- värde Relaterade belopp som inte avräknats – ställda säkerheter Netto 2025 Valutaderivat Tillgångar 6 440 –473 5 967 –2 778 3 189 Skulder –6 273 473 –5 800 3 –5 797 Räntederivat Tillgångar 1 – 1 – 1 Skulder – – – – – 2024 Valutaderivat Tillgångar 3 303 –101 3 202 –92 3 110 Skulder –4 187 101 –4 086 3 237 –849 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –6 – –6 – –6 ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currency”-derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar Rating el. liknande <3 mån 3–12 mån 1–5 år >5 år Totalt 2025 Banker 23 330 99 – – 23 429 Andra finansiella institutioner 384 – – – 384 Typ av emittent/ motpart: Stater AAA 2 488 835 11 754 845 15 922 Företag A2/P2 5 901 547 – – 6 448 Bostadsinstitut AAA 1 001 5 873 24 699 – 31 573 Totalt 33 104 7 354 36 453 845 77 756 2024 Banker 24 095 148 – – 24 243 Andra finansiella institutioner 1 437 – – – 1 437 Typ av emittent/ motpart: Stater AAA 4 397 995 3 175 603 9 170 Företag A2/P2 2 672 198 – – 2 870 Bostadsinstitut AAA – 5 353 14 878 783 21 014 Totalt 32 601 6 694 18 053 1 386 58 734 Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16 ”Räntebärande skulder”. Finansieringsprogram1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 259 2 741 Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) 10 000 – 10 000 1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal. Under första kvartalet 2025 återbetalade Ericsson alla utestående belopp under Företagscertifikatprogrammet. I maj 2025 ersatte Ericsson sin likvidi- tetskreditfacilitet om USD 1,0 miljarder, som förfaller i maj 2026, med en ny facilitet om USD 0,5 miljarder som förfaller i maj 2027. I december 2025 åter- betalade bolaget den privata placeringen om USD 150 miljoner hos Svensk Exportkredit AB (SEK) och den bilaterala faciliteten om USD 150 miljoner hos Nordiska Investeringsbanken. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)1) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner)2) 500 – 500 1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons hållbarhetsmål. Faciliteten förfaller i september 2028. 2) Faciliteten förfaller i maj 2027. Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, per avtalsenlig löptid: <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt 2025 Leverantörsskulder 458 – – – 458 Lån och krediter 3 249 17 048 9 919 2 148 32 364 Derivatskulder 5 800 – – – 5 800 Totalt 9 507 17 048 9 919 2 148 38 622 2024 Leverantörsskulder 412 – – – 412 Lån och krediter 5 509 9 494 14 998 7 308 37 309 Derivatskulder 2 203 1 815 68 – 4 086 Totalt 8 124 11 309 15 066 7 308 41 807 91Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 96 ===== Not M17, forts. Koncernen har en Group Treasury-organisation vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Treasury kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Treasury övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings- hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell risk hantering”. Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Aktier och andelar Ingående balans 1 836 Inköp/ökning 147 Försäljning/minskning –146 Vinst/förlust1) –319 Utgående balans 1 518 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter/kostnader, varav SEK 315 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument, redovisat värde 2025 2024 SEK miljarder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundfinansiering – 0,2 – – 0,2 – 0,3 – – 0,3 Räntebärande placeringar – 49,9 45,4 4,5 – – 31,7 30,4 1,3 – Likvida medel1) – 18,2 – 18,2 – – 20,6 – 20,6 – Övriga finansiella tillgångar2) – 1,5 – – 1,5 – 2,0 0,2 – 1,8 Övriga kortfristiga fordringar – 6,0 – 6,0 – – 3,2 – 3,2 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI) Kundfordringar – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – – 0,0 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,0 – – – – 0,0 – – – – Övriga finansiella tillgångar 0,5 – – – – 0,7 – – – – Fordringar koncernföretag 10,8 – – – – 19,3 – – – – Finansiella tillgångar 11,3 75,8 – – – 20,0 57,8 – – – Finansiella skulder värderade till verkligt värde Räntebärande skulder – –29,6 –18,8 –10,8 – – –35,7 –19,7 –16,0 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel Övriga kortfristiga skulder – –5,8 – –5,8 – – –4,1 – –4,1 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –0,5 – – – – –0,4 – – – – Upplåning –2,8 – – – – –1,6 – – – – Skulder koncernföretag –63,8 – – – – –67,4 – – – – Finansiella skulder –67,1 –35,4 – – – –69,4 –39,8 – – – 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 27,8 (27,1) miljarder varav SEK 18,2 (20,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. 2 ) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7. M18 Övriga kortfristiga skulder 2025 2024 Upplupen ränta 319 357 Upplupna kostnader 545 550 varav personalrelaterade 322 306 varav övriga 223 244 Derivatskulder 5 800 4 086 Andra övriga kortfristiga skulder 265 29 Totalt 6 929 5 022 92 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 97 ===== M19 Leverantörsskulder 2025 2024 Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag 456 412 Intresseföretag 2 – Totalt 458 412 Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande: 2025 2024 Ingående balans – 99 Nya fakturor – 12 Betalningar till bank – –111 Utgående balans – – Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2025 2024 Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 20 – 120 dagar 30 – 154 dagar M20 Ställda säkerheter 2025 2024 Banktillgodohavanden 1 044 1 734 Övrigt 202 248 Totalt 1 246 1 982 Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtaganden till anställda. M21 Eventualförpliktelser 2025 2024 Eventualförpliktelser 31 105 30 794 Totalt 31 105 30 794 Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 31 004 (30 657) miljoner. M22 Kassaflödesanalys Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 2023 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 104 119 117 Totalt 104 119 117 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar 21 4 4 Totalt 21 4 4 Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 125 123 121 Skatter 483 488 382 Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/ förluster på sålda anläggningstill gångar, exklusive kundfinansiering, netto 869 13 705 32 888 Oreglerade koncernbidrag 528 2 415 81 Övriga icke kassapåverkande poster 111 1 527 897 Totala icke likviditetspåverkande poster 2 116 18 258 34 369 M23 Leasing Leasingåtaganden Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick till SEK 626,1 (654,9) miljoner och för bilar till SEK 5,6 (5,9) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 50,1 (43,7) miljoner. Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2025 fördelar sig enligt följande: Framtida minimileasingavgifter Operationell leasing 2026 530 2027 386 2028 308 2029 252 2030 193 2031 och senare 169 Totalt 1 838 Leasingintäkter Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsut- hyrning av lokaler med beloppet SEK 2 miljoner år 2026. M24 Information angående anställda Medelantal anställda 2025 2024 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Europa och Latinamerika1) 145 144 289 149 145 294 Totalt 145 144 289 149 145 294 1) varav EU 145 144 289 149 145 294 varav Sverige 145 144 289 149 145 294 Löner och andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och andra ersättningar 563 537 Sociala kostnader 371 358 varav pensionskostnader 190 207 Ersättningar till styrelseledamöter och VD Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse- med lemmar och ledande befattningshavare”. Långsiktig rörlig ersättning Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 5,5 (8,1) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 37,6 (28,7) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. 93Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 98 ===== M25 Transaktioner med närstående IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2025 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd. Ericsson Nikola Tesla d.d. Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning. 2025 2024 Transaktioner med närstående Licensintäkter 3 17 Utdelning 76 111 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d. Leone Media Inc. Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och lagring. Moderbolaget äger 45,5 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om SEK 0,6 (0,7) miljarder. 2025 2024 Balanser avseende närstående Fordringar 563 699 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc. Övriga transaktioner med närstående Totala fordringar på övriga närstående uppgick till SEK 0,0 (4,0) miljoner. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. M26 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2025 Arvoden för revision 113 – 113 Arvoden, revisionsrelaterade 1 – 1 Arvoden för skattefrågor – 8 8 Övriga arvoden – 5 5 Totalt 114 13 127 2024 Arvoden för revision 110 – 110 Arvoden, revisionsrelaterade 1 – 1 Arvoden för skattefrågor – 2 2 Övriga arvoden – 5 5 Totalt 111 7 118 2023 Arvoden för revision 90 1 91 Arvoden, revisionsrelaterade 3 – 3 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 9 9 Totalt 93 10 103 Klassificering av arvoden är baserad på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2025 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2026. De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvar- talsrapporter, SSAE 18-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovis- ning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv. M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för årsstäm- man att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för att återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information se not M12 ”Eget kapital och övrigt totalresultat”. För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”. 94 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 99 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport – Allmänna upplysningar 95 – Miljö 106 Klimatförändringar 106 Föroreningar 112 Vatten- och marina resurser 113 Biologisk mångfald och ekosystem 114 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 114 EU-taxonomin för hållbara verksamheter 116 – Samhällsansvar 119 Den egna arbetskraften 119 Arbetstagare i värdekedjan 125 Berörda samhällen 128 Konsumenter och slutanvändare 130 – Styrning 132 Ansvarsfullt företagande 132 Bilaga 136 ESRS-upplysningar 136 Datapunkter från EU-lagstiftning 137 Uttalande om tillbörlig aktsamhet 139 Utsläppsfaktorer 140 Övriga mätetal 140 SASB referensindex 141 Bestyrkanderapport 165 Hållbarhetsrapport Grunder för upprättande Ericssons hållbarhetsrapport innehåller infor- mation om väsentlig påverkan, risker och möjligheter som rör miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande, samt styrning, poli- cyer, åtgärder, mål och mätetal som används för att hantera och mäta dessa områden. Om inget annat anges avser den information och de uppgifter som lämnas räkenskapsåret 2025 (1 januari–31 december). Rapporteringens omfattning och avgränsningar Hållbarhetsrapporten har upprättats för Ericssonkoncernen som består av Moder- bolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag enligt not M8 till Moder- bolagets finansiella rapporter. Information om miljöfrågor och samhällsansvar som rör intresseföretag eller joint ventures som Ericsson inte utövar operativ kontroll över ingår inte. Hållbarhetsrapporten innehåller upp- lysningar om Bolagets uppströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leve- rantörer, kunder och andra affärspartners. Fokus ligger på värdekedjan för tillverkning, installation, användning och sluthantering av nätutrustning, där de mest väsentliga typerna av påverkan, risker och möjligheter har identifierats. Redovisningsprinciper och upplysningar som omfattas Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlig- het med årsredovisningslagen (ÅRL), europe- iska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och EU-taxonomin. Den innehåller också relevanta upplysningar från Sustaina- bility Accounting Standards Boards (SASB) standard för hårdvarutillverkare inom teknik- och kommunikationssektorn. En förteckning över de upplysnings- krav som omfattas av ESRS finns i bilaga 1. Ericsson tillämpar delvis de infasnings- bestämmelser som är tillåtna enligt ESRS, enligt vad som anges i samma bilaga. Som en del av denna infasning lämnar Bolaget ännu inte upplysningar helt i enlighet med ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), S3 (Berörda samhällen) och S4 (Konsumenter och slutanvändare), men redovisar informa- tion för dessa standarder som i stort sett överensstämmer med upplysningskraven. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga på verka n, risker och möjligheter. För ytterlig- are information, se respektive avsnitt. Datapunkter som härrör från annan EU- lagstiftning och som inkluderas i hållbarhets- rapporten anges i bilaga 2. Urvalet av upplysningar baseras på Ericssons dubbla väsentlighetsanalys, där professionellt omdöme har använts för att avgöra vilka ESRS-krav och vilken enhets- specifik information som är väsentliga för användare av hållbarhetsrapporter. Syftet är att ge en rättvisande bild av hur väsentlig påverkan, risker och möjligheter identifieras, hanteras och mäts. Inga upplysningar har utelämnats med stöd av skydd för immateri- ella rättigheter, know-how eller resultat av innovationer. Delar av den information som krävs enligt ESRS 2 SBM-1, i synnerhet information om väsentliga produkter och tjänster som erbjuds och marknader som betjänas, införlivas i håll- barhetsrapporten genom korshänvisningar till andra delar av förvaltningsberättelsen. Uttalande om tillbörlig aktsamhet Bilaga 3 innehåller hänvisningar till de avsnitt i hållbarhetsrapporten som beskriver hur Ericsson tillämpar de centrala principerna för tillbörlig aktsamhet avseende människor och miljö. Tidshorisonter Vid bedömning av påverkan definieras kort- siktiga, medellånga och långsiktiga tidshori- sonter som upp till ett år, ett till fem år respek- tive mer än fem år. För risker och möjligheter är motsvarande tidsramar upp till ett år, ett till två år och upp till tre år, i enlighet med Bola- gets ramverk för riskhantering (ERM). För klimatrelaterade scenarioanalyser tillämpas längre tidshorisonter i enlighet med vad som anges i relaterade upplysningar. Dessa tidsramar stödjer framtagandet av upplysningar som baseras på information som kan bedömas med rimlig säkerhet. Även om en viss grad av uppskattning är ofrån- komlig i framtidsinriktade bedömningar strä- var Ericsson efter att säkerställa att den rap- porterade informationen är rimligt tillförlitlig och återspeglar förutsebara förhållanden. Allmänna upplysningar 95Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 100 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ information som kan vara föremål för mäto- säkerhet och som, i vissa fall, bygger på data från värdekedjan som härrör från indirekta källor. Detta är särskilt relevant för informa- tion om energiförbrukning och växthusgas- utsläpp i avsnittet Klimatförändringar och om resursinflöden och -utflöden i avsnittet Resursanvändning och cirkulär ekonomi. I de fall lämnad information innefattar en betyd- ande nivå av uppskattningar eller använd- ning av indirekta uppgifter redovisas detta i en fotnot till den relevanta datapunkten. Metoder för mätning och datainsam- ling ses över regelbundet för att förbättra hållbarhetsinformationens precision och tillförlitlighet. Hållbarhetsrapporten innehåller också framtidsriktade uttalanden om potentiell hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Dessa uttalanden är till sin natur förenade med osäkerhet, eftersom de bygger på antaganden om framtida förutsättningar och utveckling. Nuvarande och förväntade finansiella effekter I allmänhet redovisas nuvarande och förvänt ade finansiella effekter kopplade till väsentlig påverkan, risker och möjligheter när de kan identifieras med rimlig tillförlitlig- het och är väsentliga. Kostnader eller invest- eringar som är icke-väsentliga eller som utgör en del av den normala affärsverksamheten särredovis as inte. Upplysningar om förvänt- ade finansiella effekter är beroende av till- gänglighet och mognad avseende metod er, antaganden och data och kommer att ut veckl as över tid i enlighet med tillämpliga övergångsbestämmelser i ESRS. Affärsmodell, värdekedja och strategi Affärsmodell Ericsson är ett multinationellt bolag med säte i Stockholm och har kunder i mer än 175 länder. Bolaget tillhandahåller hårdvara, mjukvara och tjänster för infrastruktur inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). De huvudsakliga insatserna utgörs av elektroniska komponenter, mjukvara och kvalificerad arbetskraft. Bolagets huvudsak- liga erbjudande omfattar nätinfrastruktur, mjukvara och tjänster. Ericssons lösningar skapar värde genom att möjliggöra mobil och fast kommunikation, vilket stödjer kom- munikation, ekonomisk verksamhet och digi- tala tjänster för företag, slutanvändare och samhället. Verksamheten är organiserad i tre primära affärssegment: Networks, Cloud Software and Services och Enterprise samt ett fjärde segment, ”Other”. Dessa beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen, avsnitten Affärs- resultat – Segment och Affärsresultat – Marknadsområden (sidorna 17–19). Vid utgången av 2025 hade Bolaget cirka 89 (94) tusen anställda i 109 länder: Antal anställda i tusental 2025 2024 Europa och Centralasien 35 38 Sydasien 22 23 Ostasien och Stillahavsområdet 13 14 Nordamerika 9 10 Latinamerika och Karibien 6 6 Mellanöstern och Nordafrika 3 2 Afrika söder om Sahara 1 1 Totalt 89 94 Värdekedja Ericssons värdekedja sträcker sig från utvinning och bearbetning av råmaterial som används i elektroniska komponenter till leverans av kommunikationstjänster till slutanvändare. Den består av fem huvudstadier: global elek- troniktillverkning, direkta leverantörer, egen verksamhet, direkta kunder samt konsument er och slutanvändare. Liksom många andra stora multinationella bolag har Ericsson en komplex och samman- länkad värdekedja, vilket medför utmaningar för insyn och spårbarhet bortom det första leverantörs- och kundledet. Under 2025 hade Bolaget cirka 15 000 aktiva direktleveran- törer, varav cirka 200 levererade material och komponenter som används i Ericssons hårdvara. Kundbasen är förhållandevis kon- centrerad: av mer än 500 kunder stod de 10 största kunderna, främst leverantörer av kommunikationstjänster, för 46 % (44 %) av nettoomsättningen. Den globala värdekedjan för elektronik- tillverkning börjar med utvinning av natur- resurser som används i elektronisk hårdvara. Materialen raffineras, handlas med, och används sedan i tillverkningen av delar och komponenter som monteras ihop till färd- iga produkter. Ericssons regionala försörj- ningsnav samordnar material från kompo- nentleverantörer och distribuerar dessa till produktionsanläggningarna. Tillverkning och montering av kommun- ikationsutrustning sker både vid Ericssons egna tillverkningsanläggningar och hos kontraktstillverkare av elektronik, vilka under 2025 producerade 80 % (78 %) av Bolagets hårdvara. Kartan på nästa sida visar var Ericssons egna tillverkningsanläggningar, viktiga tredjepartsleverantörer av elektronik- tillverkning samt regionala komponent- och försörjningsnav är belägna. Andra viktiga uppströmsaktiviteter inkluderar leverantörer som tillhandahåller fälttjänster för nätinstall- ation och -underhåll, IT och mjukvara samt bearbetnings- och lagringskapacitet i molnet. Global elektroniktillverkning Direkta leverantörer Den egna verksamheten Direkta kunder Konsumenter och slutanvändare Handel med mineraler och material Tillverkning av elek- troniska komponen- ter och hårdvara Leverantörer av kommunikations- tjänster Användare av kommunikations- tjänster Privata och offentliga företag Applikations- utvecklare Fälttjänster IT och mjukvara Bearbetning och lagring i molnet – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform Smältverk och raffinaderier Råmaterial 1) Illustrationen ger en förenklad översikt av Ericssons utökade värdekedja och dess centrala aktörer. Den är inte uttömmande. Ericssons utökade värdekedja1) 96 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 101 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Leverantörer av kommunikationstjänster utgör Ericssons mest betydande kundgrupp. De använder Ericssons produkter och tjänster för att leverera mobilt bredband och röstkom- munikation till slutanvändare, bland annat konsumenter och företag. Ericsson erbjuder också privata och offentliga företag lösningar för privata nät och kommunikation. I takt med att 5G-funktionerna byggs ut blir applikations- utvecklare en allt mer relevant intressentgrupp, i och med deras roll i att utveckla tjänster som bygger på avancerad nätfunktionalitet. Strategi och hållbarhetsrelaterade mål Ericssons strategi integrerar hållbarhets- frågor, där centrala områden är energi- prestanda och säkerhet i näten, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, humankapital och ansvarsfullt företagande. En central målsättning är omställningen till nettonoll-utsläpp av växthusgaser i värde- kedjan till 2040. Mer än 90 % av de totala utsläppen i värdekedjan härrör från den energi som förbrukas när kunderna driver de mobilnät som Ericsson tillhandahåller. Att förbättra energiprestandan i produktport- följen är därför Bolagets främsta åtgärd för att begränsa klimatförändringar och spelar en viktig roll för att minska kundernas drifts- kostnader och utsläpp. Ytterligare åtgärder inriktas på utsläpp som är inbäddade i nätut- rustning, bland annat genom materialeffek- tivitet, cirkulär design och substitution av kol- dioxidintensiva material, i kombination med samarbete med leverantörer för att minska utsläppen. Arbetet stöds av mål för energi- effektiviteten i nätets basstationer samt för de inbäddade koldioxidutsläppen i bas- stationsutrustningen, vilka beskrivs på sidan 108. För att uppnå nettonollutsläpp krävs även att kunder och leverantörer ökar sin användning av förnybar el, något som till stor del ligger utanför Ericssons direkta kontroll. Att säkerställa säkerheten och mobil- nätens resiliens är en annan viktig strate- gisk prioritering, eftersom tillförlitlig och säker digital infrastruktur ligger till grund för moderna ekonomier och för kontinuiteten i samhällsviktiga tjänster. Inom området hälsa och säkerhet har Bolaget en nollvision för dödsfall och inciden- ter som resulterat i sjukfrånvaro bland den egna arbetskraften och leverantörer av fält- tjänster. De allvarligaste incidenterna under de senaste åren har inträffat i samband med nätinstallation och underhåll av nät. För att bibehålla sitt teknikledarskap är det nödvändigt för Ericsson att attra- hera, utveckla och behålla högkvalificerade medarbetare inom kritiska tekniska och kommersiella områden. Bolaget tillämpar en meritbaserad metod för rekrytering och karriärutveckling och investerar i profession- ell utveckling för att stärka kompetenser som är kritiska för innovation och långsiktig konkurrenskraft. Miljömässiga och sociala kriterier är inte- grerade i hanteringen av leverantörer för att stödja verksamhetens resiliens. Integritet och ansvarsfullt företagande är kritiska faktorer för att upprätthålla förtroende och efterlev- nad. Bolagsstyrning och kontroller stärks kontinuerligt för att förebygga, upptäcka och åtgärda oegentligheter och för att integrera åtgärder för att motverka mutor och korrup- tion i operativa beslut och i företagskulturen. Ericsson fortsätter att anpassa sig till utvecklingen inom teknik, marknadsförhål- landen och regelverk. Identifierade väsent- liga påverkan, risker och möjligheter bedöms dock inte medföra några grundläggande förändringar av Ericssons affärsmodell eller affärsstrategi. Dessa frågor bedöms kunna hanteras inom ramen för Ericssons befint- liga affärsmodell, som fokuserar på att till- handahålla kommunikationsinfrastruktur till leverantörer av kommunikationstjänster och företag. Någon separat resiliensanalys har inte genomförts. Platser 1. Borås 8. Hsinchu City 15. Pune 22. Timisoara 2. Dallas 9. Jönköping 16. São José dos Campos 23. Tiszaújváros 3. Dubai 10. Kuala Lumpur 17. Singapore 24. Tlaxcala 4. Duisburg 11. Nanjing 18. Suzhou 25. Tongeren 5. Guadalajara 12. Norrköping 19. Tainan City 26. Venlo 6. Gurgaon 13. Penang 20. Tallinn 27. Wuxi 7. Hongkong 14. Phu To Province 21. Tczew Produktionsanläggningar och nav Ericssons egna anläggningar Tredje parts anläggningar Nav för leverans- och komponentförsörjning Produktionsanläggningar och nav i leverantörskedjan 3 10 17 16 2 24 22 2012 26 4 25 23 21 91 6 13 14 7 19 8 27 18 11 155 97Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 102 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Övriga intressenter Intressentgrupp Exempel på intressentdialog Frågor i fokus Kunder – Enskilda kundmöten och dialoger – Kunders utvärderingar av Ericssons miljöarbete, sam- hällsansvar och bolagsstyrning (ESG) – Gemensamma initiativ för forskning och utveckling – Nätens energiprestanda och cirkularitet – Produktsäkerhet och kvalitet – Digitaliseringens roll i samhället – Arbetsvillkor i leverantörskedjan Investerare och analytiker – Enskilda möten med investerare och analytiker – ESG-enkäter och rankningar – Roadshows för investerare – Affärsetik och antikorruption – Bolagsstyrning – Klimat och cirkularitet – Arbetsvillkor i leverantörskedjan Leverantörer – Leverantörsutvärderingar och revisioner – Utbildningar och workshoppar – Dialoger om klimatförändringar – Arbetstagares rättigheter, hälsa och säkerhet – Spårbarhet för komponenter och material – Miljö- och klimatkrav – Ansvarsfullt företagande och antikorruption Civilsamhället, internationella institutioner och icke-statliga organisationer – Partnerskap och initiativ som FN:s B-Tech, ITU:s bred- bandskommission och Exponential Roadmap Initiative – Hur IKT-sektorn kan begränsa klimatförändringar – Mänskliga rättigheter och miljöpåverkan – Digital inkludering och utbildning Akademi och näringsliv – Gemensam forskning och finansiering – Utveckling av läroplaner och standardiseringsarbete – Medlemskap i branschorganisationer – Tillämpningar av IKT för att begränsa klimatförändringar – Miljöpåverkan inom IKT-sektorn Berörda intressenter Intressentgrupp Kanaler för intressentdialog Frågor i fokus Den egna arbetskraften – Årliga medarbetarundersökningar – Fackliga dialoger där sådana förekommer – Landsbesök av experter inom mänskliga rättigheter – Arbetsmiljö och företagskultur – Hälsa, säkerhet och välbefinnande – Likabehandling och lika möjligheter för alla – Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner Arbetstagare i värdekedjan – Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer med anställda – Samverkan genom Responsible Business Alliance och Shift Business Learning Program – Arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter – Hälsa och säkerhet för arbetstagare Berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare – Deltagande i initiativ där flera intressentgrupper är repre- senterade. Exempelvis, Global Network Initiative och FN:s B-Tech-projekt – Yttrandefrihet och rätt till privatliv – Implementering av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i IKT-sektorn – Verksamhet i konfliktdrabbade områden Väsentlighetsanalys År 2023 genomförde Ericsson sin första dubbla väsentlighetsanalys, som därefter sågs över och uppdaterades 2025. Analy- sen följde en femstegsprocess, se nedan, och omfattade Bolagets globala verksam- het samt uppströms och nedströms delar av Intressentdialog Ericsson för en regelbunden dialog med intressenter för att bättre förstå hållbarhets- relaterad påverkan, risker och möjligheter kopplade till verksamheten och värdekedjan. Dialog sker både med berörda intressenter, sådana som skulle kunna beröras och, när direkt dialog inte är möjligt, med andra rele- vanta aktörer i det vidare ekosystemet. värdekedjan, med särskilt fokus på leveran- törskedjan för elektroniktillverkning. Geogra- fiska områden med betydande verksamhet, leverantörsbas eller kundnärvaro inkludera- des, där särskild vikt lades vid regioner där ris- kerna för kränkningar av mänskliga rättighe- ter eller bristande arbetsvillkor bedömts vara Denna dialog bidrar till att identifiera förvänt- ningar, bekräfta prioriterade frågors relevans och utveckla bolagets styrning och policyer. För den egna arbetskraften delas och diskute- ras globala och enhetsspecifika resultat från den årliga medarbetarundersökningen med chefer, inklusive koncernledningen. Arbetsta- garorganisationerna i Sverige har utsett tre arbetstagarrepresentanter till moderbolagets styrelse. förhöjda. I analysen utvärderades påverkan, risker och möjligheter utan hänsyn till redan genomförda begränsande eller förebyggande åtgärder, vilket innebär att bedömningen utgick ifrån ett bruttopåverkansperspektiv. Insikter från intressentdialogen integreras i Ericssons processer för tillbörlig aktsamhet och väsentlighetsanalys, samt rapporteras till relevanta beslutsorgan. Tabellerna nedan sammanfattar exempel på viktiga dialoger och de huvudsakliga frågor som behandlats. – Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking – Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet – Allmän återkoppling från intressenter – Interna ämnesexperter – Referensgrupp bestående av högre chefer – Externa ämnesexperter inom mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter – Koncernledningen – Styrelsens kommitté för Audit and Compliance Identifiering av hållbarhetsfrågor Inledande bedömningar och hypoteser Intern förankring Extern förankring Slutlig genomgång Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 98 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 103 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Scope och bedömning Processen inleddes med att definiera rele- vanta ESG-områden med utgångspunkt i vedertagna rapporteringsramverk, jämfö- relser med andra företag och kunder samt metodologier från utvalda ESG-ratinginstitut. Frågor utan tydlig koppling till Ericssons verk- samhet eller värdekedja exkluderades. De kvarvarande områdena bedömdes för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan samt finansiellt väsent- liga risker och möjligheter. Bedömningen baserades på forskning om miljöpåverkan från Ericssons produkter och lösningar, resul- tat från arbetet med tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter, befintliga riskhanteringsprocesser samt insikter från intressentdialoger. Källor såsom användes omfattade vetenskapliga studier, rapporter från civilsamhället och branschorganisatio- ner, verktyg för bevakning av ESG-risker, leve- rantörsrevisioner, medarbetarundersökningar och ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line. Negativ påverkan utvärderades utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning och återställbarhet) samt, för potentiell påver- kan, sannolikheten för att den ska inträffa. Positiv påverkan bedömdes utifrån skala och omfattning. Nedströms påverkan beak- tades endast när den var direkt kopplad till Ericssons produkter, lösningar eller teknik. Kvantitativ poängsättning kompletterades med kvalitativa tröskelvärden och professio- nellt omdöme. Påverkan som bedömdes som hög avseende både skala och omfattning ansågs i regel vara väsentlig, och i gränsfall var återställbarhet vägledande. Bedömningen av risker och möjligheter fokuserade främst på frågor där väsentlig påverkan hade identifierats, kompletterat med systemrisker såsom klimatföränd- ringar. Finansiell omfattning och sannolikhet avgjorde väsentlighet, och tröskelvärdena för båda sattes i enlighet med Ericssons Risk Management Framework (ERM). Risker och möjligheter ansågs vara väsentliga när både omfattning och sannolikhet var hög, med individuell bedömning i särskilda fall. Anpassning till bolagets riskhantering Anpassningen till ERM säkerställer en kon- sekvent hantering av finansiella och icke- finansiella risköverväganden. Hållbarhets- relaterade risker behandlas på samma sätt som andra riskkategorier, såsom strategiska risker, och prioriteras varken högre eller lägre. Som en huvudprincip gäller att risker som inte bedöms som väsentliga inom ERM- processen kräver en tydlig motivering för att klassificeras som finansiellt väsentliga i väsentlighetsanalysen. Möjligheter utvärderades tillsammans med risker och utifrån samma kriterier för omfattning och sannolikhet. Klimatrelaterade överväganden Analysen beaktade resultaten från tidigare klimatscenarioanalyser. Ericssons första analys jämförde ett scenario baserat på nuvarande policyer och åtgärder (”Current Policies”) med ett nettonoll-scenario (”Net Zero 2050”). Scenariot Current Policies byg- ger på antagandet att endast klimat- och energiåtgärder som hade genomförts eller beslutats om vid analysens tidpunkt kvarstår. Detta leder till fortsatt ökning av de globala växthusgasutsläppen, en temperaturökning på långt över 2 C och ökade fysiska klimat- risker över tid. Net Zero 2050-scenariot utgår istället från omedelbara och samordnade globala policyåtgärder för att nå nettonollut- släpp till 2050 och begränsa uppvärmningen till cirka 1,5 C. Detta innebär större omställ- ningstryck på kort sikt men betydligt lägre fysiska klimatrisker på lång sikt. Kortsiktiga effekter fram till 2025 och medellångsiktiga effekter till 2030 kvantifierades delvis, medan långsiktiga effekter efter 2030 bedömdes kvalitativt. Platsspecifika data användes för att bedöma fysiska risker, medan omställ- ningsrelaterade effekter analyserades på bransch- och samhällsnivå. De valda scena- rierna bedömdes vara relevanta eftersom de representerar två tydligt kontrasterande utvecklingsvägar med olika konsekvenser för Ericsson och IKT-sektorn. Tidshorisonerna överensstämmer också med den första mil- stolpen i Ericssons omställningsplan. De främsta omställningsrelaterade effek- terna i Net Zero 2050-scenariot var ökad efterfrågan på energieffektiva nät och kom- munikationsinfrastruktur till följd av bredare samhälleliga åtgärder för att minska utsläp- pen, exempelvis genom ökad automation och digitalisering. I Current Policies-scenariot identifierades istället ökade fysiska risker för vissa komponentleverantörer till följd av mer frekventa extrema väderhändelser. Under 2025 genomfördes en komplette- rande analys med fokus på fysiska risker vid Ericssons tillverknings- och logistikanlägg- ningar samt hos utvalda strategiska leveran- törer. Två scenarier, med en uppvärmning på 3 C respektive 5 C till 2100, analyserades för kort (till 2030), medellång (till 2060) och lång sikt (efter 2060). Analysen visade en betydande ökning av de fysiska riskerna efter 2060 i båda scenarierna, med större expo- nering i 5 C-scenariot. På grund av Ericssons geografiska spridning är enskilda anlägg- ningar exponerade för varierande nivåer av fysiska klimatrisker, även i tidshorisonter på kort till medellång sikt. Vid en konsoliderad bedömning nådde dock dessa risker inte upp till det tröskelvärde för finansiell väsentlig- het som tillämpades i väsentlighetsanalysen, också med beaktande av den inneboende osäkerheten i att bedöma sannolikhet och all- varlighetsgrad av klimatrelaterade händelser. Resultaten och slutsatserna från de genomförda scenarioanalyserna är till sin natur behäftade med osäkerhet, eftersom de bygger på antaganden om framtida för- hållanden och utveckling som kanske eller kanske inte inträffar, eller som kan skilja sig väsentligt från det faktiska utfallet. Ämnesspecifik granskning Under 2025 genomförde Ericsson en genom- gång av betydande interna anläggningar, såsom tillverkning, logistik, datacenter och laboratorier, samt utvalda anläggningar hos direkta leverantörer, med avseende på vatten- och miljörelaterad påverkan. Ericssons tillverkningsanläggningar är mont eringsbaserade och ligger i stads- eller tätortsområden, utan verksamhet av tung industriell karaktär, vilket begränsar lokal och föroreningsrelaterad påverkan. Vatten tas från kommunala system och används inte i tillverkningsprocesserna, vilket innebär begräns ad vattenrelaterad påverkan. Analysen visade att även om vissa anläggningar är belägna nära områden med känsliga ekosystem eller i regioner med högre vattenstress, var ingen av dessa exponeringar tillräckligt betydande för att klassificeras som väsentlig påverkan eller risk på konsoliderad nivå. Ericsson genomförde inte någon bety- dande nybyggnation under rapporterings- perioden. Påverkan på resursanvändning och cirkularitet härrör därför främst från till- verkning och försäljning av mobilnätsutrust- ning snarare än från anläggningstillgångar. Avseende ansvarsfullt företagande beak- tade Ericsson telekomsektorns särskilda risk- profil, som kännetecknas av teknisk komplex- itet, beroendet av geopolitisk utveckling och nära samverkan med såväl offentliga som privata aktörer. Bedömningen baserades på Ericssons analyser av regelefterlevnads risker, löpande uppföljning av den geopolitiska utvecklingen samt ärenden som rapporterats via Compliance Line. Förankring och styrning De preliminära resultaten gicks igenom av Bolagets ämnesexperter samt av represen- tanter från affärsverksamheten, i syfte att bekräfta slutsatserna och säkerställa med- vetenhet om väsentliga frågor inom organi- sationen. En tvärfunktionell grupp av högre chefer gjorde därefter en genomgång av resultaten från analysen. Som ett komplement till den interna kvali- tetssäkringen genomförde en ideell organisa- tion med expertis inom mänskliga rättighe- ter en oberoende genomgång av påverkan avseende mänskliga rättigheter och arbets- tagares rättigheter. Detta gav ett externt perspektiv på frågor som kan vara särkilt relevanta för arbetstagare och samhällen. 99Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 104 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Klimatförändringar Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Möjliggörande av minskade växthusgasutsläpp genom digitalisering Faktisk positiv påverkan N Digitala lösningar som möjliggörs av Ericssons mobilnät kan bidra till att minska energiförbrukning och växthusgasutsläpp i ett flertal olika branscher. Genom att använda IKT för att optimera processer som tillverkning och underhåll stödjer dessa lösningar effektivitetsvinster som gör det möjligt för flera branscher att minska sin miljöpåverkan. Växthusgasutsläpp i värdekedjan Faktisk negativ påverkan U E N Mobilnäten förbrukar betydande mängder energi när de är i drift, vilket leder till växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp står för cirka 90 % av Ericssons totala koldioxidavtryck i värdekedjan. Produktionen av näthårdvara, inklusive material, tillverkning och transporter, genererar ytterligare 8 till 9 % av utsläppen i värdekedjan. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet är jämförelsevis små, men är fortfarande relevanta att hantera som en del av arbetet med att minska de totala utsläppen i värdekedjan. Mobilnätens energiprestanda Risk/möjlighet Kundernas efter- frågan på produkter och tjänster Energi är en betydande kostnadskomponent för nätoperatörerna, och nätverkens energiprestanda påverkar deras inköpsbeslut. Ericssons förmåga att förbättra energieffektiviteten i sin portfölj utgör både en risk och en möjlighet, eftersom den kan påverka kundernas efterfrågan, marknadsandelar och intäktsutveckling. Föroreningar Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Ämnen som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan U N Ericsson tillför inga farliga ämnen i sina egna monteringsprocesser, men elektronik innehåller i allmänhet små mängder av ämnen som inger betänkligheter och som tillförs under komponenttillverkningen. Om dessa ämnen inte hanteras eller omhändertas på ett korrekt sätt kan de läcka ut i miljön och skada ekosystem och människors hälsa. Vatten- och marina resurser Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Vatten som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan U Ericsson använder inte vatten i sina egna monteringsprocesser, men stora volymer vatten används uppströms i värdekedjan, särskilt vid mineralutvinning och halvledartillverkning, som kräver ultrarent vatten. Bristfällig vattenhantering i dessa faser kan minska tillgången till och kvaliteten på sötvatten vid källorna. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Metaller och mineraler som används i elektroniktillverkning Faktisk negativ påverkan U E Produktionen av nätverksutrustning kräver metaller och mineraler som järn, aluminium, koppar och andra kritiska råmaterial. Utan effektiva metoder för återanvändning och materialåtervinning bidrar denna resursanvändning till efterfrågan på utvinning av primära råvaror, vilket leder till ökat tryck på ändliga naturresurser. Generering av elektroniskt avfall Faktisk negativ påverkan U E N Avfall uppkommer i hela värdekedjan, särskilt under produktion och vid hant- ering av uttjänt utrustning. Elektroniskt avfall är ett av de snabbast växande avfallsflödena globalt och insamlingen av uttjänt nätverksutrustning är utmanande eftersom återförsäljning och andrahandsmarknader kan minska spårbarheten och begränsa möjligheterna till korrekt materialåtervinning. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms Identifierad väsentlig påverkan, risker och möjligheter Tabellen nedan sammanfattar Ericssons väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter och visar var dessa uppstår, eller kan uppstå, i värdekedjan, samt om påverkan är systemisk1). Mer detalj- erade beskrivningar finns i de tematiska delavsnitten. 1) Systemisk påverkan uppstår på grund av strukturella eller branschövergripande förhållanden och kan inte hänföras till ett enskilt företag. Klassificeringen begränsar inte Ericssons ansvar för att hantera sådan påverkan, men avspeglar det faktum att effektiva åtgärder för att hantera påverkan vanligtvis kräver samordnade åtgärder i värdekedjan, branschen eller samhället i stort. Genomgången identifierade inga brister eller frågor som krävde justering av bedömningen. Ut över detta genomfördes ingen direkt dia- log med berörda intressenter inom ramen för analysen. De sammanställda resultaten presentera- des för koncernledningen och styrelsens kom- mitté för Audit and Compliance, vilket säker- ställde ändamålsenlig styrning och tillsyn. Betydande förändringar jämfört med tidigare perioder Uppdateringen 2025, som stärkte kopplingen till ERM, innebar att vissa risker och möjlig- heter som tidigare bedömts som väsentliga inte längre klassificerades som finansiellt väsentliga. Dessutom omvärderades viss mer avlägsen negativ påverkan i värdekedjan som icke väsentlig, såvida den inte identifierats som en central människorättsfråga (salient human rights issue). Detta återspeglar Ericssons begränsade inflytande över denna typ av påverkan samt det lägre informationsvärdet i relaterade upplysningar för intressenter. På ESRS-ämnesnivå medförde uppdateringen dock inga väsentliga förändringar av listan över väsentliga ämnen jämfört med tidigare år. 100 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 105 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Den egna arbetskraften Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Kompetensutveckling och omskolning i kritisk kom- petens Faktisk positiv påverkan E Som IKT-företag är Ericsson i behov av välutbildade medarbetare och tillhandahåller därför kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning, särskilt inom områden som molnteknik, säkerhet, automation och AI. Genom att ge medarbetarna möjlighet att utveckla dessa kompetenser stärks Ericssons innovationsförmåga liksom medarbetarnas professionella utveckling och långsiktiga anställningsbarhet. Oproportionerlig representa- tion av kvinnor Systemisk negativ påverkan E Kvinnor utgör en oproportionerligt liten andel av arbetskraften inom IKT- sektorn och inom Ericsson, särskilt i tekniska roller (STEM). Detta begränsar mångfalden av perspektiv och försvårar lika karriärmöjligheter. För att hantera detta främjar Ericsson en inkluderande arbetsplats och strävar efter en behandling av medarbetare fri från alla former av diskriminering samt lika möjligheter i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Den egna arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan U E Ericsson rapporterar arbetsrelaterade olyckor både bland den egna arbets- kraften och leverantörer, särskilt inom fälttjänster som nätutbyggnad och underhåll. Incidenter såsom trafikolyckor, fall från höjd och elolyckor har i vissa fall lett till dödsfall. Dessa händelser understryker vikten av att fort- sätta Ericssons arbete med att stärka hanteringen av hälsa och säkerhet i verksam heten och i värdekedjan. Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan U E Med medarbetare i över 100 länder och en global leverantörskedja är Ericsson närvarande i regioner där risken för undermåliga arbetsvillkor är förhöjd, såsom begränsade rättigheter till kollektivförhandling, allt för långa arbetstider, otillräckliga löner och trakasserier på arbetsplatsen. I Ericssons kontext är denna påverkan särskilt framträdande i delar av den globala leverantörskedjan för elektronik. Med hänsyn till sin globala närvaro fortsätter Bolaget att följa upp arbetsvillkor för att säkerställa att de uppfyller rättvisa och rimliga standarder för den egna arbetskraften och för arbetstagare i värdekedjan. Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan U E Ericsson har anställda och samarbetar med leverantörer i högriskregioner där arbetstagare kan utsättas för hot såsom överfall, bortförande, inre oroligheter eller organiserad brottslighet. Bolaget har registrerat sådana incidenter, särskilt i samband med fälttjänster. Ericsson fortsätter att verka för att säkra arbetsmiljöer för alla som arbetar för Bolagets räkning. Arbetstagare i värdekedjan Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Tvångs- och barnarbete Systemisk negativ påverkan U Tvångsarbete utgör en risk i flera led i den globala leverantörskedjan för elektronik, inklusive utvinning av råmaterial, smältning och komponent- tillverkning, särskilt i regioner som Centralafrika, Kina och Sydostasien. Riskerna är kopplade till svag tillämpning av arbetslagstiftning, utnyttjande av migrantarbetare, skuldslaveri och allt för omfattande övertidsarbete. Barnarbete är också en risk, dock i mer begränsad omfattning, och är främst förknippat med utvinning av råvaror i vissa högriskländer. Berörda samhällen Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Socioekonomisk utveckling genom digitalisering Systemisk positiv påverkan N Mobilt bredband är en viktig drivkraft för socioekonomisk utveckling. Forskning indikerar att en ökning med 10 % i användningen av mobilt bredband kan öka ekonomisk tillväxt med upp till 0,8 %, med större effekter i låginkomstländer. På motsvarande sätt kan förbättrad uppkoppling i skolor ge ekonomiska vinster och potentiellt öka BNP-tillväxt om länder med lägre uppkoppling når nivåer av digital tillgång som är jämförbara med dem i utvecklade ekonomier. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms 101Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 106 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Konsumenter och slutanvändare Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Missbruk av teknik Potentiell negativ påverkan N Ericssons teknik kan missbrukas på sätt som påverkar slutanvändares personliga integritet och yttrandefrihet. Funktioner såsom laglig avlyssning kan möjliggöra övervakning, och i vissa situationer kan Ericsson också indirekt behöva stödja nätavstängningar eller innehållsfiltrering vid drift av nät på uppdrag av kunder. Sannolikheten och allvarlighetsgraden beror på styrkan i skyddet av mänskliga rättigheter, rättsliga ramverk och demokratiska institutioner i de länder där Ericsson är verksamt. Dataintrång och störningar i infrastrukturen Potentiell negativ påverkan N Ericssons nät hanterar känsliga personuppgifter om slutanvändare. Vid ett dataintrång, särskilt när personligt identifierbar information berörs, kan konsumenter och slutanvändare påverkas. Eftersom Ericssons produkter stödjer kritisk infrastruktur kan säkerhetsincidenter, inklusive avbrott orsakade av illvilliga aktörer, även störa viktiga samhällsfunktioner såsom elnät och hälso- och sjukvård. Otillräckliga åtgärder avseende nätsäkerhet Risk Förlust av affärs- möjligheter Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade avbrott eller exponering av känsliga uppgifter, kan innebära en anseenderisk och leda till förlorade affärsmöjligheter om säkerheten i Ericssons lösningar uppfattas som otillräcklig. Ökande kundkrav inom dataskydd och cybersäkerhet innebär att bristande kontroller kan orsaka förseningar i driftsättningen eller avtalsbrott. Att upprätthålla säkerheten i produkter och tjänster är avgörande för att upprätthålla kundernas förtroende och Bolagets konkurrenskraft. Ansvarsfullt företagande Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Olagliga eller oetiska affärsmetoder Risk Böter och eko- nomiska påföljder, ökade rörelse- kostnader Det har tidigare förekommit fall där Ericsson inte i tillräcklig utsträckning har hanterat risker för mutor och korruption, vilket har resulterat i böter och ökade kostnader för att stärka Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Om sådana överträdelser upprepas kan det leda till liknande juridiska, ekono- miska och anseendemässiga följder. Otillräcklig hantering av policyrelaterade frågor Risk Ofördelaktiga regu- latoriska föränd- ringar, skada på anseendet Telekommunikationsbranschen är starkt reglerad och påverkas av för ändr ingar i policy, regelverk och geopolitiska förhållanden, vilket kan påverka Ericssons tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU- verksamhet. Även om det är viktigt att föra dialog med beslutsfattare, direkt eller via branschorgan, för att påverka den offentliga politiken, måste detta hanteras med försiktig het för att undvika risker gällande anseende och regelefterlevnad. Oskäliga affärsvillkor gentemot leverantörer Potentiell negativ påverkan U Som ett stort multinationellt företag har Ericsson ett betydande inflytande över vissa av sina leverantörer. Om leverantörsavtalen är alltför förmånliga för Ericsson kan kommersiella villkor innebära ett betydande kostnadstryck på leverantörer, vilket i sin tur kan påverka arbetsvillkor och arbetstagares välbefinnande. Balanserade kommersiella villkor är centralt för att minimera sannolikheten för denna typ av påverkan. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms 102 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 107 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Hållbarhetsstyrning Styrningen av väsentlig hållbarhetsrela- terad påverkan, risker och möjligheter följer Ericssons övergripande struktur för bolagsstyrning. Styrelsen Styrelsen består av 11 ledamöter valda av aktieägarna vid årsstämman 2025 för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Tio stycken är icke verkställande styrelseledamöter och VD och koncernchefen är den enda verkställ- ande ledamoten. Därutöver har arbetstagar- organisationerna enligt svensk lag utsett tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter. Hela styrelsen har tillgång till den informa- tion som delas med dess kommittéer avseende hållbarhetsrelaterade frågor, enligt vad som beskrivs nedan. Styrelsen godkänner även hållbarhetsrapporten som en del av Bolagets lagstadgade årsredovisning. Styrelsens samlade kompetenser och erfaren heter omfattar bred internationell bransch erfarenhet, erfarenhet från telekom-, IT- och IKT-sektorn, teknologisk och teknisk kompetens och erfarenhet (exempelvis inom programvara, digitalisering, cybersäkerhet och AI), finansiell expertis och erfarenhet av riskkapital, företagsförvärv och affärsutveck- ling. Styrelsen säkerställer relevant kompetens inom hållbarhetsfrågor genom föredragningar från interna ämnesexperter och externa råd- givare inom områden såsom klimatföränd- ringar, mänskliga rättigheter, hälsa och säker- het samt ansvarsfullt företagande, inklusive förebyggande av mutor och antikorruption. Styrelsen får även återkommande utbildning i hållbarhetsrelaterade regelverk, rapporte- ringsstandarder och relaterade frågor. Styrelsens kommittéer Utöver det huvudsakliga ansvaret och den tillsyn som utövas av styrelsen har var och en av styrelsens kommittéer särskilda ansvars- områden avseende Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad samt rutiner för visselblås- ning. Kommittén får regelbundet uppdate- ringar om regelefterlevnadsfrågor från chefs- juristen och chefen för Compliance Office and Investigations. Kommittén har tillsyn över Bolagets hantering av informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd samt abetet med hållbarhets- och ESG-relaterad rapport- ering och regelefterlevnad. Finanskommittén beaktar, vid bered- ningen av finansstrategin för styrelsen, hur miljömässiga hållbarhetsaspekter kan inte- greras i extern finansiering genom Ericssons ramverk för grön finansiering. Kompensationskommittén bereder och föreslår ersättningspolicyer vars syfte är att både attrahera och motivera ledande befattningshavare. I detta arbete utvärderar kommittén inkludering av kriterier kopplade till miljö, sociala frågor och ansvarsfullt för- tagande i de rörliga ersättningsprogrammen samt följer upp utfallet mot dessa kriterier när de antagits. Kommittén för Enterprise Business and Technology följer utvecklingen inom Ericssons tekniska ekosystem, inklusive den utveckling som avser nätens energiprestanda och ansvarsfull användning av teknik. VD och koncernchef samt koncernledningen Per den 31 december 2025 bestod koncern- ledningen av VD och koncernchef, vice verk- ställande direktör samt 14 stycken Senior Vice Presidents, varav 25 % (24 %) var kvinnor och 75 % (76 %) var män. Koncernledningen ansvarar för koncernens hållbarhetsmål och informeras regelbundet om genomförandet av strategier samt utvecklingen i förhållande till fastställda mål och delmål. Medlemmar av koncernledningen deltar även i särskilda styrgrupper och kommittéer som ger mer löpande strategisk vägledning och översyn i frågor som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrgrupper och styrkommittéer Leds av Business Risk Committee Chief Financial Officer och chefsjurist Group Enterprise Security and Privacy Board Chief Financial Officer Product Security Board Teknisk direktör Global People Leadership Team Personaldirektör Global Occupational Health and Safety Board Personaldirektör Genomförande i verksamheten Specialiserade enheter inom koncernfunktio- nerna ansvarar för att utveckla riktlinjer, stra- tegier och ramverk samt för att implementera mål och åtgärder kopplade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande i verksamheten. Affärs- och marknadsområdena ansvarar för genomförande och integrering i den dagliga verksamheten. Miljömässig hållbarhet, inklusive klimat- relaterade frågor, samordnas av koncernens hållbarhetsfunktion, som rapporterar till Chief Financial Officer. Funktionen samord- nar Bolagets klimatstrategi och miljömål, ansvarar för relaterad rapportering och leder arbetet med att identifiera och hantera miljö- och klimatrelaterad påverkan, risker och möj- ligheter i hela värdekedjan. Arbetet bedrivs i samarbete med funktioner med ansvar för produktdesign, energiprestanda och leve- rantörer, i syfte att förbättra nätens energi- prestanda och resurscirkularitet. 1) Baserat på valberedningens bedömning inför årsstämman 2025, vilket skedde i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Inte tillämpligt för arbetstagarrepresentanter. 2) Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter. Styrelsens sammansättning Kvinnor Män Oberoende1) Icke-oberoende Styrelseledamöter valda av aktieägarna 27 % 73 % 64 % 36 % Arbetstagarrepresentanter2) 33 % 67 % e/t e/t Totalt 29 % 71 % 64 % 36 % Styrelsen VD och koncernchefen Koncernledningen Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer Affärsområden Marknadsområden Koncernfunktioner Kommittén för Audit and Compliance Finans- kommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Enterprise Business and Technology 103Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 108 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Människorättsexperter i funktionen Group Legal Affairs utvecklar och upprätt- håller Bolagets arbete med att identifiera och begränsa risker kopplade till mänskliga rättigheter. Enheten Compliance Office and Investigations, som också ingår i Group Legal Affairs och rapporterar till chefsjuristen, som ansvarar för global regelefterlevnad och för att integrera programmet för etik och regel- efterlevnad i verksamheten. Funktionen Group People, som leds av personaldirektören, ansvarar för frågor som rör den egna arbetskraften, bland annat hälsa och säkerhet, lärande och utveckling samt likabehandling och lika möjligheter. Miljömässig och social hållbarhet i leve- rantörskedjan drivs av särskilda team inom koncernens inköpsenhet, som rapporterar till chefen för affärsområdet Networks. Ledningssystem Ericssons globala ledningssystem, som beskrivs närmare på sidan 26 i Bolagsstyr- ningsrapporten, omfattar ledningssystem för miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet certifierade utifrån standarderna ISO 14001, ISO 45001 respektive ISO 27001. Identifiering och hantering av miljöre- laterade, sociala och affärsetiska risker är integrerat i koncernens ramverk för riskhan- tering, Enterprise Risk Management fram- ework (ERM), som utgör en del av det globala ledningssystemet. Inom ramen för ERM finns särskilda riskramverk som adresserar om r åden såsom antikorruption, miljö, arbets - miljö och informationssäkerhet. Riskhantering Ericsson tillämpar strukturerad och koncern- övergripande riskhantering, enligt beskriv- ningen på sidorna 4–5 i Bolagsstyrnings- rapporten, som omfattar bedömning av både sannolikhet och påverkan från identifierade risker. Risker som är relevanta för respektive koncernfunktion, regional säljorganisation och affärsområde identifieras genom en ned ifrån-och-upp-process. Väsentliga kon- cernrisker eskaleras därefter till Ericssons Business Risk Committee i enlighet med koncernens riskramverk för väsentliga risker (Material Group Risk Protocol), som styr ana- lys och eskalering av väsentliga risker inom Bolaget. Kommittén, som leds gemensamt av Chief Financial Officer och chefsjuristen, fungerar som ett integrerat forum för eska- lering och övervakning av risker och stärker ledningens beslutsfattande samt förmåga att hantera potentiellt väsentliga risker på koncernnivå. Kommittén tillämpar fördjupad granskning vid utvärdering och hantering av dessa risker. Bolaget vidtar en rad åtgärder för att hantera väsentliga risker, däribland riktade riskbegränsande åtgärder, förstärkta avtals- mässiga skydd, justeringar av verksam- hetens omfattning eller inriktning, beslut om ansvarsfull avveckling av viss verksamhet eller av betydande kundrelationer, samt, i förekommande fall, medveten acceptans av strategiska affärsrisker för att tillvarata affärsmöjligheter. Implementerade risk- hanteringsplaner följs upp löpande för att möjliggöra korrigerande åtgärder vid behov. Hållbarhetsfrågor som behandlats av styrelsen Styrelsen behandlade under året frågor om att attrahera, utveckla, motivera och behålla högt kvalificerade medarbetare, däribland personer som utvecklar nya produkter och lösningar, vidareutvecklar den befintliga pro- duktportföljen och tillhandahåller tjänster till kunder. Dessa frågor ingår i styrelsens över- gripande uppföljning av strategi och verk- samhetens resultat, särskilt mot bakgrund av den ökande konkurrensen om kompetens i den bransch där Ericsson verkar. Kommittén för Audit and Compliance har under året fått regelbundna genomgångar från Chief Security Officer avseende cyber- säkerhetsfrågor samt uppdateringar från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations om regelefterlev- nadsfrågor, däribland förebyggande av mutor och korruption. Kommittén granskade även rapporter om hur programmet för etik och regelefterlevnad fungerar, inklusive lärdomar från utredningar, genomförda korrigerande åtgärder samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Där- utöver har kommittén informerats om utveck- lingen av Ericssons arbete med hållbar- hets- och ESG-rapportering och relaterade kravställningar. Hållbarhetsfrågor som behandlats av koncernledningen Koncernledningen har löpande informe- rats om personalplanering och utveckling av humankapitalet. En grupp högre chefer fastställde en uppdaterad klimatomställ- ningsplan som därefter presenterades för relevanta medlemmar av koncernledningen. Global Occupational Health and Safety Board, som leds av personaldirektören, sam- manträdde vid flera tillfällen under året för att gå igenom dödsfall, allvarligare tillbud och den övergripande säkerhetsprestandan. Chefs jurist en och chefen för Compliance Office and Investigations gav också regel- bundna uppdateringar till koncernledningen om etik- och regelefterlevnadsfrågor däri- bland motverkan av mutor och korruption, samt om effektiviteten i interna kontroller och informationsinsatser. Business Risk Committee sammanträdde dessutom vid flera tillfällen för att utvärdera potentiellt väsentliga risker. De viktigaste hållbarhetsfrågorna som behandlades av styrelsen och koncern- ledningen under rapporteringsåret var: – attrahera och utveckla kompetenser och humankapital, – hälsa och säkerhet för medarbetare och leverantörer, – data- och nätsäkerhet, – risk för missbruk av teknik – ansvarsfullt företagande Grundläggande policyer Följande policyer och styrdokument utgör grunden för Ericssons hantering av väsent- lig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Den affärsetiska koden god- känns av styrelsen, medan uppförandekoden för affärspartners samt övriga koncernöver- gripande policyer godkänns av VD och koncernchef. Affärsetisk kod Ericssons affärsetiska kod (Code of Business Ethics) fastställer principer, förväntningar och krav avseende individuellt och organisatoriskt uppförande inom hela koncernen. Den utgör ett ramverk för affärsetiskt beslutsfattande och ansvarsfull riskhantering i relationer med kollegor, kunder, partners och andra intres- senter. Den finns tillgänglig på över 40 språk på Bolagets webbplats och intranät. Rele- vanta bestämmelser kopplade till väsentlig påverkan, risker och möjligheter behandlas i respektive avsnitt av hållbarhetsrapporten. Uppförandekod för affärspartners Uppförandekoden för affärspartners (Code of Conduct for Business Partners) beskriver Ericssons förväntningar på affärspartners, inklusive leverantörer, inom områden såsom affärsetik och antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet samt miljöansvar och klimatförändringar. Den bygger på Responsible Business Alliances uppförandekod och FN:s Global Compacts tio principer, kompletterat med Ericsson- specifika krav. Uppförandekoden utgör en bindande del av standardavtalen med leve- rantörer och bristande efterlevnad kan leda till uppsägning av avtal. Den finns tillgänglig på flera språk på Bolagets webbplats. Affärs- partners förväntas även säkerställa att deras egna leverantörer och underleverantörer följer motsvarande standarder. 104 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 109 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Hållbarhetspolicy Hållbarhetspolicyn beskriver Ericssons över- gripande principer för miljömässig hållbarhet och betonar användning av livscykelanalyser för att identifiera betydande miljöaspekter och bedöma IKT:s miljöpåverkan. Detta arbetssätt syftar till att kontinuerligt minska den negativa miljöpåverkan i hela verksam- heten. Policyn omfattar också hållbarhets- krav i leverantörskedjan samt syftar till att öka medarbetarnas medvetenhet och förstå- else för hållbarhetsfrågor. Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter Ericssons Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter beskriver bolagets åta- gande att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter, däribland de som anges i FN:s internationella regelverk för mänskliga rättigheter samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Ericsson strävar efter att tillämpa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i hela verksamheten och tillämpar tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter för att identifiera, bedöma och minska väsentliga risker. Utta- landet omfattar även tillgång till klagomåls- mekanismer och åtgärder för att avhjälpa negativ påverkan samt dialog med medarbe- tare och intressenter i syfte att stödja kontinu- erliga förbättringar. Hållbarhetskriterier i incitaments- program för rörlig ersättning Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier ingår i det aktierelaterade långsiktiga ersätt- ningsprogrammet för 2025 för koncernled- ningen och deras direktrapporterande chefer. 5 % av prestationskriterierna baseras på årliga minskningar av växthusgasutsläpp (Scope 1, Scope 2 och tjänsteresor i Scope 3), i linje med Bolagets plan för att nå sitt utsläppsminskningsmål till 2030. Ytterli- gare 5 % baseras på att öka andelen kvinn- liga ledare genom meritbaserad beslut om rekrytering och befordran, i enlighet med all tillämplig antidiskrimineringslagstiftning. Mer information om det långsiktiga incita- mentsprogrammet finns i not G3 i koncernens finansiella rapporter. Ericsson erbjuder även kortsiktiga kon- tantbaserade incitamentsprogram för utvalda medarbetare. Programmen kopplar rörlig ersättning till såväl prestation som affärse- tiskt uppträdande. För högsta ledningen är en del av utfallet även kopplat till fördefinierade integritetskriterier avseende regelefterlevnad, säkerhet och arbetsmiljö. Bristande målupp- fyllelse kan reducera ersättningen eller, om detta sker under flera år i följd, leda till att den helt bortfaller. Om en medarbetare bryter mot den affärsetiska koden kan Bolaget reducera, hålla inne eller återkräva rörlig ersättning i enlighet med interna sanktionsprocesser och tillämplig lagstiftning. Kompensationskommittén granskar och bereder styrelsens förslag till årsstäm- man avseende det långsiktiga incitaments- programmet och liknande aktierelaterade program. Kommittén fastställer även mål- nivåer för kortsiktig rörlig ersättning till kon- cernledningen, med undantag för VD och koncernchef. Styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget erhåller ingen rörlig eller prestations- baserad ersättning. Mer information om Ericssons ersättnings- principer finns i ersättningsrapporten. Riskhantering och intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen Ericsson tillämpar strukturerad riskhantering avseende sin process för hållbarhetsrappor- tering. Rapporteringsrisker bedöms utifrån ett särskilt ramverk som beaktar informationens komplexitet, datakällornas tillförlitlighet, beroenden av värdekedjan, upplysningarnas betydelse för intressenter samt processernas mognadsgrad. Områden med högre rapporteringsrisk omfattar typiskt sett upplysningar som bas- eras på flera datasystem eller extern inform- ation samt sådana som kräver komplexa uppskattningar. Riskerna hanteras genom dokumenterade arbetsmetoder, successiv systemintegration, automatiserad konsoli- dering där så är möjligt samt samarbete och dialog med personer som tillhandahåller vik- tiga data för att säkerställa tillförlitlighet och konsekvent hantering. Rapporterings- och redovisningsprinciper finns på plats samtliga väsentliga hållbar- hetsområden. Ett särskilt rapporteringssys- tem stödjer de flesta numeriska upplysningar genom standardiserad datainsamling och automatiserad sammanställning, och åter- stående mätetal kommer att integreras fram- över. Interna kontroller omfattar granskning enligt fyrögonsprincipen, analytiska kontrol- ler för att identifiera avvikelser samt fullstän- dighetskontroller före konsolidering. Arbetet med att etablera ett formaliserat kontroll- ramverk för hållbarhetsupplysningar inleddes 2025 och nyckelkontroller har definierats för utvalda mätetal med förhöjd risk. En bredare implementering kommer ske successivt i takt med att ramverket utvecklas. När ramverket har mognat planeras regelbunden rapport- ering av kontrollresultat att införas. Kommittén för Audit and Compliance informeras regelbundet om framstegen i arbetet med att stärka den interna kontrollen över hållbarhetsrapporteringen. 105Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 110 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämnen Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Begränsning av klimatförändringar Energi Möjliggörande av minskade växthus gasutsläpp genom digitalisering Faktisk positiv påverkan Nedströms Växthusgasutsläpp i värdekedjan Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet, nedströms Mobilnätens energiprestanda Risk/möjlighet Kundernas efterfrågan på produkter och tjänster E Klimatförändringar Mobilnäten utgör en del av den kritiska infra struktur som möjliggör digitala lösningar i hela ekonomin. Tillämpningar för smarta elnät, fastighetsautomationssystem, logis tikoptimering och industriell automation är beroende av tillförlitlig uppkoppling och kan bidra till effektiviseringar och minskad energiintensitet i ett flertal sektorer. Ericsson kvantifierar inte utsläpp som undviks genom sådana applikationer, men Bolagets teknik spelar en möjliggörande roll i kunders och samhällets arbete med att förbättra energi effektivitet och resursanvändning. Denna faktiska positiva påverkan sker redan idag och bedöms öka på medellång till lång sikt i takt med ökad digitalisering. Samtidigt ger aktiviteter inom Ericsson och dess värdekedja upphov till utsläpp av växthusgaser. En majoritet av utsläppen sker nedströms under användningsfasen av sålda produkter vid drift av mobilnäten. En min dre andel härrör från uppströmsaktiviteter, däribland materialutvinning, tillverkning och transport av nätutrustning. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet är begränsade jämfört med den totala värdekedjan, men är ändå ett fokusområde eftersom de ligger inom Bolagets direkta kontroll. Dessa utsläpp utgör faktiska negativa effekter som sker idag men som förväntas minska på medellång till lång sikt. I takt med att kunderna i ökad utsträckning använder förnybar el och ande len förnybar el i de nationella elnäten ökar, förväntas utsläppen från nätens drift minska. Över tid bedöms denna utveckling leda till att utsläpp från aktiviteter uppströms i vär dekedjan utgör en större andel av de totala utsläppen. Ericssons nettonollmål, validerade av Science Based Targets initiative (SBTi), komplett eras med mål för minskad energi förbrukning i typiska radiobasstationssiter och minskade inbäddade koldioxidutsläpp i produkter. Tillsammans utgör de den strateg iska inriktningen för arbetet med att hantera denna påverkan i hela värdekedjan. I nuläget utgör energiprestandan i Ericssons nät en väsentlig omställningsrisk och en väsentlig möjlighet som förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Energi är en betydande kostnad för leverantörer av kommunikationstjänster och utgör därför en central del i deras inköpsbeslut. Fortsatta investeringar i forskning och utveckling (FoU) för att förbättra energiprestandan kan stärka portföljens konkurrenskraft och stödja efter frågan. Om det inte görs tillräckliga invest eringar eller om investeringarna inte leder till tillräckliga förbättringar kan efterfrågan på Ericssons lösningar påverkas negativt. Affärsmodellens motståndskraft mot klimatpåverkan Ericsson har genomfört klimatscenarioanaly ser, som beskrivs på sidan 99, för att bedöma effekterna på affärsmodellen och dess mot ståndskraft under olika klimatscenarier. Efter frågan på mobilnät och kommunikation drivs inte i första hand av åtgärder för att begränsa klimatförändringar eller ökad klimatanpass ning, vilket innebär att affärsmodellen och produkt och tjänsteerbjudandet i stort sett är kompatibla med en rad olika klimatscenarier. Betydelsen av förbättrad energiprestanda i näten varierar mellan scenarier. I scenarier där världsekonomin snabbt elektrifieras och utsläppen minskar kan högre energikostnad er för kunderna ytterligare öka efterfrågan på mer energieffektiva nät. Fysiska risker, till exempel sådana som är kopplade till extrema väderhändelser, kan påverka Ericssons globala värdekedja för leverans och tillverkning. Dessa risker är inte unika för Ericsson, utan är typiska för företag med komplexa globala leveran törskedjor. Inom de tidshorisonter som har till ämp ats i väsentlighetsanalysen har inga väsentliga fysiska risker identifierats. Policy I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets principer för miljömässig hållbarhet. Enligt policyn ska Ericsson minska den negativa miljö påverkan från den egna verksamheten, tillämpa försiktighetsprincipen i hanteringen av miljömässiga utmaningar samt verka för att IKT används för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att Ericssons leverantörer och övriga affärspartners utvecklar och imple menterar planer och mål för att minska sina växthusgasutsläpp. Affärspartners ska anta och offentliggöra sina mål samt årligen redovisa utvecklingen i arbetet med att minska utsläppen i linje med det vetenskap ligt baserade 1,5 Cmålet. Ericsson ställer därutöver ytterligare miljökrav på leverantö rer av hårdvarukomponenter och produkter, byggnadsarbeten, logistik och transporter samt nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom på leverantörer med förhöjda miljö risker. Dessa krav innebär att leverantören, om energiförbrukning eller växthusgasutsläpp identifieras som betydande miljöaspekter, ska beräkna sitt koldioxidavtryck i enlighet med GHGprotokollet för utsläpp i Scope 1, Scope 2 och, i tillämpliga fall, Scope 3. För ytterligare information om policyer, inklusive information om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller för den egna verksamheten, se avsnittet Allmänna upplysningar. Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Ericsson har ett av SBTi validerat mål i linje med 1,5 Cambitionen att nå nettonollut släpp i värdekedjan till 2040. Den kortsiktiga målsättningen är att minska de totala utsläp pen i värdekedjan med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2020. Scope 1 – direkta utsläpp Ericsson planerar att minska sina Scope 1utsläpp främst genom att övergå till en mindre fordonsflotta med låga utsläpp samt genom att utöka användningen av system för styrning och optimering av fordons flottan. Ytterligare minskningar förväntas genom att flytta verksamhet till anläggningar med fjärrvärme, ersätta gaspannor med elek triska system där så är möjligt samt genom att använda köldmedier med lägre global uppvärmningspotential samtidigt som deras totala användning minimeras. De planerade åtgärderna bedöms minska de årliga Scope 1utsläppen med cirka 37 000 ton, motsvarande 84 %, fram till 2030. Scope 2 – indirekta utsläpp Ericsson planerar att fortsätta köpa förnybar el till sina anläggningar och samarbeta med fastighetsförvaltningspartners för att ytter ligare förbättra energieffektiviteten vid dessa anläggningar. 106 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 111 ===== Dessa åtgärder bedöms minska de årliga Scope 2utsläppen med cirka 70 000 ton, motsvarande 94 %, fram till 2030. Scope 3-utsläpp uppströms samt från transporter och uttjänta produkter De flesta planerade utsläppsminskningar uppströms fokuserar på att minska de in bäddade koldioxidutsläppen i Ericssons produktportfölj. Centrala åtgärder omfattar produktdesign för lägre vikt, val av alterna tiva material, ökad användning av förnybar energi hos leverantörer samt förbättrad transport effektivitet. I arbetet med leveran törer prio riteras de aktörer som bidrar mest till Ericssons utsläpp i leverantörskedjan, såsom pressgjutning av aluminium samt tillverkning av kretskort och integrerade kretsar. Utsläppen från tjänsteresor bedöms öka jämfört med basåret 2020, som påverkades av covid19pandemin, men förväntas inte överstiga 50 % av nivåerna före pandemin. De planerade åtgärderna bedöms sam mantaget bidra till en nettominskning av de årliga Scope 3utsläppen uppströms samt utsläpp från transporter och uttjänta produk ter med cirka 1,3 miljoner ton, motsvarande 50 % fram till 2030. Scope 3-utsläpp nedströms från användning av sålda produkter Ericsson utgår från tre huvudsakliga åtgärder för att minska de indirekta nedströmsutsläppen från användningen av Bolagets produkter. Omfattningen av dessa åtgärder har bedömts utifrån förväntad försäljning och beräknad energiförbrukning för hårdvara och mjukvara. Den första och mest betydande åtgärden, som ligger inom Ericssons direkta kontroll, är att förbättra energiprestandan i hårdvara, mjukvara och tjänstelösningar. En central resultatindikator är målet att minska den genomsnittliga energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter. Ericsson ger också vägledning till kunder om hur energi optimerade nät kan planeras, byggas och drivas. Denna åtgärd bedöms minska de årliga växthusgasutsläppen med cirka 8,6 miljoner ton till 2030. Den andra åtgärden avser att stödja kundernas övergång till förnybar el. Även om Ericsson inte direkt kan påverka beslut om elinköp, underlättar Bolaget denna omställning genom att möjliggöra integre ring av förnybara lösningar, såsom sol och vindkraft, vid radiobasstationssiter. Ericssons omställningsplan baseras på en försiktig uppskattning om att kunderna i genomsnitt kommer att använda cirka 50 % förnybar el år 2030, vilket är lägre än prognoser från GSMA (Global System for Mobile Communications Association). Denna åtgärd bedöms minska de årliga utsläppen med cirka 5,1 miljoner ton. En tredje faktor avser den förväntade ökningen av förnybar energi i nationella elnät som försörjer mobilnäten. Denna utveckling påverkas av externa faktorer, såsom nationell energipolitik, och är därför förenad med stor osäkerhet. Beroende på scenario kan denna faktor bidra till årliga utsläppsminskningar i intervallet noll till 6,3 miljoner ton. Sammantaget bedöms dessa åtgärder och faktorer bidra till en nettominskning av de årliga Scope 3utsläppen nedströms från användningen av sålda produkter med mellan 13,7 och 20,0 miljoner ton, motsvarande 50 % till 73 % fram till 2030. Finansiella resurser som avsatts till omställningsplanen Klimatrelaterade åtgärder och initiativ är integrerade i Ericssons löpande verksamhet och affärsplanering. Åtgärder för att minska utsläppen i den egna verksamheten medför för närvarande inga väsentliga kapital eller driftsutgifter som motiverar separat redo visning. Den största utsläppskällan, utsläpp nedströms från användningen av sålda pro dukter, hanteras främst genom förbättrad energiprestanda hos produkterna, till följd av FoUaktiviteter, samt genom kundrelaterade faktorer såsom användning av förnybar el. En del av Ericssons FoUinvesteringar som syftar till att förbättra energiprestandan i befintliga och framtida produkter finansie ras genom gröna obligationer. Under 2023 emitterade Ericsson sin första gröna obliga tion om 500 miljoner euro inom ramverket för grön finansiering, och vid utgången av 2024 hade samtliga intäkter allokerats till FoU kring hård och mjukvara för att stödja Ericssons mål att minska energiförbrukningen i typiska radiobasstationssiter. De totala utgifterna för FoU redovisas på sidan 14 i förvaltningsberättelsen. Bolagets verksamhet omfattas enbart i begränsad utsträckning av de delegerade för ordningarna till EUtaxonomin om begräns ning av eller anpassning till klimatförändring arna. Följaktligen planeras för närvarande inga väsentliga investeringar för att göra verksam heten förenlig med taxonomikriterierna för dessa miljömål. Inlåsta utsläpp Kumulativa inlåsta växthusgasutsläpp från Ericssons egen verksamhet bedöms inte vara väsentliga, eftersom Ericsson inte har några utsläppsintensiva tillgångar. Inlåsta utsläpp från användningsfasen av sålda produkter påverkas av den el som krävs för att driva kundernas nät och därmed av kundernas val av energikällor. Överensstämmelse med EU:s Parisanpassade referensvärden Baserat på de exkluderingskriterierna som anges i relevant förordning har Ericsson bedömt att Bolaget inte är föremål för exkludering från EU:s Parisanpassade referensvärden. Styrning avseende omställningsplanen Omställningsplanen utvärderades och antogs av en grupp högre chefer från affärssegment en Networks, Cloud Software and Services, samt koncernfunktionerna för finans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Den presenterades därefter för relevanta medlem mar i koncernledningen. Planen och de under liggande antagandena kommer regelbundet att ses över och vid behov uppdateras för att spegla större förändringar i verksamheten. Bolaget bedömer att åtgärder kopplade till omställningen till nettonollutsläpp inte kommer att leda till väsentlig negativ påverkan på den egna arbetskraften. –8 600 –70 –5 100 –1 300 –37 30 000 Transporter och från uttjänta produkter Scope 3 uppströms Direkta utsläpp Scope 1 Förbättrad energiprestanda i portföljen Mindre utsläpps intensiva elnät Indirekta utsläpp Scope 2 Kunders inköp av förnybar energi Basår 2020 15 000 Målår 2030 3 000 Målår 2040Scope 3 nedströms Omställningsplan för nettonollutsläpp – Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO2e1)) 1) Värdena är avrundade och kan därför avvika marginellt från de SBTivaliderade målvärdena, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter (CO2e), som visas på sidan 110. –50 % –6 300 107Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 112 ===== Mål Ericsson har satt både kort och långsiktiga mål för att minska sina utsläpp. Målen och baslinjen är koncernövergripande och har validerats av SBTi som i linje med 1,5 Cmålet. Utsläppsminskningar – kort sikt Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, vilket omfattar en minskning av Scope 1 och Scope 2utsläpp (marknadsbaserade) med 90 % samt en minskning av de totala Scope 3utsläppen med 50 %. Utsläppsminskningar – lång sikt Uppnå nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning av utsläp pen med minst 90 % i Scope 1, Scope 2 (marknadsbaserade) och relevanta Scope 3kategorier jämfört med basåret 2020. För de återstående utsläppen, högst 10 %, kan teknik för upptagning och lagring av koldioxid eller andra metoder för permanent bortta gande användas. Basåret 2020 påverkades av den globala covid19pandemin. Ericsson har därefter förvärvat ytterligare verksamheter. Effekten av dessa förändringar på koncernens totala växthusgasutsläpp har dock inte bedömts vara tillräckligt väsentlig för att motivera en omräkning av basårets utsläpp. Mål för portföljens energiprestanda Minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, nu förlängt till 50 % till 2027. Omfattning Basår Mål 2025 Mål 2027 Utfall senaste året SBTi-status Typiska basstationssiter 2021 –40 % –50 % –41 % Ej validerat Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Det ursprungliga målet var att minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, jämfört med basåret 2021. Eftersom denna målnivå har uppnåtts har målet utökats till en minskning med 50 % till 2027. Energiförbrukningen mäts i kilowattimmar (kWh) och målvärdet uttrycks som genomsnittlig potentiell minskning för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer, för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att tillhandahålla energieffektiva hårdvaru och mjukvarulösningar till sina kunder. Det mäter minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för de lösningar med bäst prestanda under rapporteringsåret. Minskningarna motsvarar den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig. Mål för inbäddade växthusgasutsläpp i portföljen Minska de inbäddade växthusgasutsläppen i nätutrustning på typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027. Omfattning Basår Målår Mål Utfall senaste året SBTi-status Typiska nätbasstationssiter 2021 2027 – 50 % –1) Ej validerat Detta mål understödjer Ericssons långsiktiga nettonollmålet genom att åtgärda uppströms växthusgasutsläpp inbäddade i nätutrustning som används i kundernas mobilnät. Det innebär att minska de inbäddade koldioxidutsläppen som härrör från verksamheter uppströms och från Ericssons egen verksamhet, främst relaterat till material, tillverknings och monteringsprocesser samt transporter, för typiska radiobasstations siter med 50 % till 2027, jämfört med basåret 2021. Basåret ligger före den externa kommunikationen av målet och valdes för att överensstämma med den period då det interna arbetet med att bedöma de inbäddade koldioxidutsläppen från typiska bassta tionssiter påbörjades. Den tillhörande mätmetoden har sedan dess mognat och är nu anpassad till en extern ITUstandard. Därtill är den interna implementeringen tillräckligt robust för att stödja extern målsätt ning och rapportering. Utsläppen mäts i ton koldioxidekvivalenter (tCO2e), och resultatet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att leverera hårdvara med mindre inbäddad koldioxid till sina kunder. Det mäter minskningen av inbäddade koldioxidutsläpp jämfört med basåret, från en modellerad kombination av utrustning vid en typisk basstationssite baserat på den senaste utrustning som finns tillgänglig. 1) Extern rapportering av utfall kommer ske från räkenskapsåret 2026. Mål för samarbete med leverantörer 350 leverantörer ska ha satt egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5 Cmålet till 2025. Omfattning Basår Startvärde Målår Mål Utfall senaste året SBTi-status Direkta leverantörer 2021 5 2025 350 409 Ej validerat Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och fokuserar på uppströms växthusgasutsläpp. 350 direktleverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga direktleverantörer ska sätta egna 1,5 Cför enliga mål för att minska utsläppen, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta scope till 2030. Målen ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig att rapportera på utvecklingen en gång om året för att målen ska räknas som kvalificerade av Ericsson. Vidtagna åtgärder Scope 1 – direkta utsläpp Scope 1utsläppen minskade med cirka 12 % jämfört med 2024. Minskningen berodde främst på en minskad servicefordonsflotta samt en ökad andel elfordon. Uppvärmnings relaterade utsläpp från egna anläggningar var i stort sett oförändrade. Scope 2 – indirekta utsläpp De marknadsbaserade Scope 2utsläppen minskade med cirka 25 % jämfört med 2024. Minskningen berodde främst på en lägre total energiförbrukning i den egna verksamheten, till följd av stängning av vissa anläggningar och genomförda energieffektiviseringsåt gärder, samt en ökad andel inköpt förnybar energi, särskilt i länder där andelen förnybar energi i de nationella elnäten är lägre. Uppströms Scope 3-utsläpp, samt från transporter och uttjänta produkter Utsläppen från inköpta varor och tjänster, som utgör den största bidragande posten till uppströms Scope 3utsläpp, ökade med cirka 2 % jämfört med 2024. Under året bidrog lägre levererade hårdvaruvolymer samt för bättringar i produktdesign, såsom minskad vikt och storlek, till lägre utsläpp. Ericssons fortsatta arbete med att samla in mer detal jerade energidata från huvudsakliga leve rantörer av hårdvara har också gett resultat. Förbättrad datakvalitet har lett till mer exakta och mindre försiktiga uppskattningar av utsläpp jämfört med tidigare år. Samtidigt ökade utsläppen från inköpta fälttjänster i en motsvarande omfattning, vilket sammanta get ledde till i en marginell ökning av de totala utsläppen uppströms. Även om ytterligare databehandlings kapacitet köptes in från externa leverantörer, delvis till följd av ökad användning av AI i den interna verksamheten, visar leverantörsrap porterade uppgifter om energimix att dessa utsläpp för närvarande utgör en begränsad andel av Bolagets totala utsläpp i värde kedjan. Eftersom den AIrelaterade arbets belastningen förväntas öka följs energiför brukning och utsläpp upp kontinuerligt. Ericsson överträffade även sitt mål för samarbete med leverantörer för 2025, då fler än 400 direkta leverantörer med höga utsläpp och strategisk betydelse har satt egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5 Cmålet. Dessa insatser har stärkt Ericssons arbete med att minska utsläppen i leverantörs kedjan och samtidigt ökat tillförlitligheten i uppströms utsläppsdata. Som ett led i arbetet mot det långsiktiga nettonollmålet har Ericsson satt ett nytt mål att minska de inbäddade växthusgasutsläppen i typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027, jämfört med basåret 2021. Målet omfattar inbäddade koldioxidutsläpp från uppströms aktiviteter och den egna verksamheten, främst kopplade till material, tillverkning och montering samt transporter, och är beroende av fortsatt samarbete med leverantörer, vidare förbättringar av produktdesign och ökad datakvalitet. 108 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 113 ===== Organisation Beskrivning European Green Digital Coalition Ett initiativ av en grupp IKTföretag, som stöds av EUkommissionen och Europaparlamentet. Det syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher. Exponential Roadmap Initiative Ett initiativ som samlar företag som åtar sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda klimatåtgärder och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen till 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna. World Economic Forum – Alliance of CEO Climate Leaders En global sammanslutning av företagsledare som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp. Energianvändning och energimix i den egna verksamheten1) MWh 2025 2024 2023 Fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – – – Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter2) 29 246 34 321 63 525 Bränsleförbrukning från naturgas 35 215 39 287 45 127 Bränsleförbrukning från andra fossila källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 53 363 76 174 76 047 Inköpt eller förvärvad värme 18 915 19 339 19 090 Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning 90 709 103 692 51 534 A. Total användning av fossil energi 227 448 272 811 255 323 Andel fossila källor i total energiförbrukning 33 % 36 % 34 % Andel fossila källor i total elförbrukning 10 % 14 % 13 % Kärnenergikällor Bränsleförbrukning från kärnenergikällor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 7 252 13 410 13 906 B. Total energiförbrukning från kärnenergikällor 7 252 13 410 13 906 Andel kärnenergikällor i total energiförbrukning 1 % 2 % 2 % Andel kärnenergikällor i total elförbrukning 1 % 2 % 2 % Förnybara källor Bränsleförbrukning från förnybara källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 457 585 463 920 478 866 Inköpt eller förvärvad värme – – – Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning – – – Förbrukning av egenproducerad förnybar ickebränslebaserad energi 1 717 1 730 1 621 C. Total förbrukning av förnybar energi 459 302 465 650 480 487 Andel förnybara källor i total energiförbrukning 66 % 62 % 64 % Andel förnybara källor i total elförbrukning 88 % 84 % 84 % D. Total energiförbrukning (A+B+C) 694 002 751 871 749 716 1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energiförbrukningen i fastigheter bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12 % (12 %) av total rapporterad energiförbrukning från fastigheter har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning extrapolerats. 2) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från servicefordonsflottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad. Nedströms Scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter Utsläppen från användningen av sålda produkter minskade med 11 % jämfört med 2024. Lägre levererade hårdvaruvolymer i kombination med fortsatta förbättringar av portföljens energiprestanda, bidrog till en lägre total energiförbrukning och därmed till minskade utsläpp. Samtidigt fortsatte Ericssons kunder att öka sin användning av förnybar energi för att driva mobilnäten, och utsläppsfaktorerna för elnäten förbättrades, vilket ytterligare bidrog till minskningen av de totala utsläppen från användningsfasen. Under 2025 uppnådde Ericsson målet att minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % jämfört med basåret 2021. Mot denna bakgrund har Bolaget satt ett nytt mål om en minskning med 50 % till 2027, med samma basår. Ericsson tillhandahåller lösningar som integrerar AI i mobilnäten. Dessa lösningar används främst för att optimera nätpres tanda och automatisera driften och har en betydande potential att bidra till effektivare drift och energianvändning. Utbildning och ökad medvetenhet Ett ramverk finns på plats för att stärka med arbetarnas kompetens inom klimatföränd ringar, med utgångspunkt i behoven för res pektive roll. Introduktions och grundutbild ning är tillgänglig för samtliga medarbetare. Leverantörer erbjuds även utbildning inom ramen för Ericssons leverantörssamarbeten, inklusive utbildningsmoduler som syftar till att hjälpa inköpspersonal i förståelsen av miljö krav och att vägleda leverantörer i arbetet med klimatåtgärder. Energicertifiering av produkter Merparten av Ericssons produktportfölj omfattas inte av tredjepartscertifieringar för energieffektivitet, eftersom produkterna nor malt inte är kvalificerade för sådana certifie ringar då de inte utgör konsumentelektronik. Samarbeten och partnerskap Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Bolaget ska överväga att stödja eller delta i dem. De viktigaste externa samarbetena som rör begränsning av klimatförändringar listas nedan. 109Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 114 =====