FULLTEXT DEL 4 AV 7
Årsredovisning 2025
Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala bruttoväxthusgasutsläpp Retroaktivt Delmål och målår Ton CO2e 2025 % 2025/2024 2024 2023 Basår 2020 2030 2040 Scope 1-växthusgasutsläpp1) Bränsle till servicefordonsflottan 7 113 –15 % 8 386 16 039 32 967 e/t e/t Stationär förbränning samt köldmedier 8 214 –8 % 8 953 10 990 6 673 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp Scope 1 15 327 –12 % 17 340 27 029 39 640 10 000 10 000 varav från reglerade handelssystem 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % e/t e/t Scope 2-växthusgasutsläpp1) Platsbaserade växthusgasutsläpp 100 377 –14 % 116 454 136 628 155 934 e/t e/t Marknadsbaserade växthusgasutsläpp 25 405 –25 % 34 007 42 251 73 700 1 500 1 500 Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 32) Uppströms Inköpta varor och tjänster 1 242 800 2 % 1 220 000 1 751 600 2 261 000 15 000 000 3 000 000 Kapitalvaror 29 300 –11 % 33 100 37 800 43 000 Bränsle och energirelaterade verksamheter: 17 100 –19 % 21 100 19 700 30 600 Uppströms transporter 121 500 –16 % 144 200 164 800 199 800 Avfall från den egna verksamheten 800 0 % 800 1 000 2 400 Tjänsteresor 47 303 –13 % 54 215 52 599 14 122 Anställdas pendling 48 700 –6 % 51 700 49 000 36 900 Nedströms Nedströms transporter 5 600 –76 % 23 710 21 158 7 194 Användning av sålda produkter 15 248 200 –11 % 17 142 500 29 658 200 27 281 100 Hantering av uttjänta sålda produkter 19 700 –10 % 21 900 27 300 33 000 Totala växthusgasutsläpp Scope 3 16 781 003 –10 % 18 713 225 31 783 157 29 909 116 15 000 000 3 000 000 Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) 16 896 707 –10 % 18 847 019 31 946 814 30 104 690 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) 16 821 735 –10 % 18 764 572 31 852 437 30 022 456 15 011 500 3 011 500 1) Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter. 2) Scope 3utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har beräknats baserat på information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna för redovisning av växthusgaser finns på nästa sida. Typ av inköpta instrument för förnybar energi MWh 2025 2024 2023 Fristående energicertifikat, IREC 76 450 73 000 80 122 Fristående energicertifikat, USREC 12 000 5 000 36 740 Fristående energicertifikat, GoO 256 098 258 600 244 600 Projektspecifika instrument med avtal 113 037 127 320 117 404 Totalt 457 585 463 920 478 866 Energiintensitet i verksamheter med hög klimatpåverkan MWh/nettoomsättning MSEK 2025 2024 2023 Verksamheter med hög klimatpåverkan1) 0,93 1,02 0,98 Övriga verksamheter 4,02 4,13 3,85 Alla verksamheter 2,93 3,03 2,84 1) Ericsson genererar intäkter från tillverkning och försäljning av datorprodukter, elektroniska och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning. Dessa verksamheter klassificeras som sektorer med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Mätetalet beräknas genom att dividera den totala energi förbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager (täljare) med total omsättning som härrör från tillverkning av elektriska och elektroniska produkter (CE 1.2) (nämnare), som redovisas i avsnittet EU-taxonomin för hållbara verksamheter. Denna omsättning inkluderas i sin tur i posten ”Hårdvara”, som den presenteras i not B2 i koncernens finansiella rapporter. Det bör noteras att en betydande andel av Ericssons elektroniska utrustning tillverkas av tredjepartsleverantörer, vilkas energiförbrukning inte omfattas av detta mätetal. Utsläppsintensitet per scope Ton CO2e/nettoomsättning i MSEK1) 2025 2024 2023 Scope 1 0,06 0,07 0,10 Scope 2 (platsbaserade) 0,42 0,47 0,52 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,11 0,14 0,16 Scope 3 – Uppströms 6,37 6,15 7,88 Scope 3 – Nedströms 64,53 69,34 112,80 Samtliga scope (platsbaserade) 71,39 76,03 121,31 Samtliga scope (marknadsbaserad) 71,07 75,70 120,95 1) Som redovisats i koncernens resultaträkning på sidan 29. 110 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 115 ===== Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Inga koldioxidkrediter köptes under 2025. Ericsson avser att använda tekniker för kol di oxidupptagning för att neutralisera den del av värdekedjans utsläpp som inte går att und vika, i syfte att nå sitt nettonollmål till 2040. Intern koldioxidprissättning Ericsson tillämpar för närvarande inte ett internt koldioxidpris som leder till interna överföringar av medel eller som används vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Redovisningsmetoder för växthusgasutsläpp Utsläpp redovisas enligt GHGprotokollet och baseras på samma konsolideringsmetod som tillämpas i de finansiella rapporterna. Om Ericsson skulle erhålla operativ kontroll över en enhet eller anläggningstillgång som inte konsolideras finansiellt, skulle relaterade Scope 1 och Scope 2utsläpp inkluderas baserat på operativ kontroll snarare än an delen eget kapital. Under rapporteringsåret fanns inga sådana arrangemang och de operativa avgränsningarna var oförändrade jämfört med föregående period. Utsläppsberäkningarna baseras på senast tillgängliga data per bokslutsda tum som kompletteras med extrapolerade uppskattningar för perioder utan uppmätta data. Utsläppen rapporteras som koldioxi dekvivalenter och omfattar koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolvä ten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er), svavelhexafluorid (SF6) och kväve trifluorid (NF3). De mest väsentliga utsläpps faktorerna som tillämpats anges i bilaga 4. Scope 1 Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfak torer för att beräkna utsläppen. Bränsleför brukningen i tjänstebilsflottan beräknas med hjälp av en kombination av telematikdata och interna uppskattningar. För leasade fordon som saknar telematik uppskattas förbruk ningen utifrån kontrakterad årlig körsträcka och interna bedömningar av körda sträckor. Scope 2 Volymer av inköpt energi omvandlas till utsläpp med hjälp av landsspecifika genom snittsfaktorer för platsbaserade beräkningar. För marknadsbaserade beräkningar base ras utsläppsfaktorerna på residualmix samt inköpt förnybar energi. Mer information finns i delavsnittet Energianvändning och energi- mix i den egna verksamheten. Scope 3 Utsläppsfaktorer för kategorierna kapitalva ror, bränsle och energirelaterade verksamhe ter, avfall från den egna verksamheten samt hantering av uttjänta sålda produkter baseras i huvudsak på interna studier och Ericssons livscykelanalyser av produkters koldioxid avtryck. Dessa faktorer multipliceras med relevanta aktivitetsdata för att uppskatta de årliga utsläppen. Utsläpp i kategorin inköpta varor och tjänster uppskattas utifrån vaggatillgrind utsläpp per produkt, baserat på material sammansättning och leverantörsspecifika utsläppsfaktorer från primära och sekundära datakällor. Utsläppen per enhet multipliceras med antalet levererade enheter. I denna kate gori ingår även utsläpp från externt inköpt molnlagring och processorkapacitet. Utsläpp från transporter uppströms upp skattas med hjälp av en kombination av utgiftsbaserade data och beräkningar bas erade på fraktvikter och transportavstånd som Ericsson betalar för. Utsläpp från tjänsteresor beräknas huvud sakligen utifrån uppgifter om flygsträcka, avstånd och biljettklass. Utsläpp från hotel lövernattningar uppskattas baserat på resekostnader. Utsläppen från anställdas pendling baseras på undersökningar av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Livstidsutsläpp från produkter i kategorin användning av sålda produkter uppskattas och redovisas i sin helhet det år produkterna säljs, med antagande om en genomsnittlig produktlivslängd på 10 år. Utsläppen under användningsfasen beräknas utifrån den aktuella energimixen i de marknader som betjänas, eller utifrån kundspecifik energi mix när sådan information finns offentligt tillgänglig. Framtida förändringar i elnätens utsläppsfaktorer eller kundernas energimix beaktas inte. Utsläpp från nedströms transporter be räknas huvudsakligen utifrån fraktvikter och transportavstånd där transporten betalas av kunden. Resterande Scope 3kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte. De redovisade uppgifterna är behäftade med osäkerhet till följd av databegränsningar och bör betraktas som uppskattningar snar are än exakta värden. I tillhörande tabell sammanfattas Ericssons redovisningsmeto der för Scope 3 samt de uppskattade osäker hetsnivåerna per kategori. Scope 3-kategori Redovisningsmetod/Motivering till exkludering Primärdatabaserad andel (%) Mätosäkerhet 1) 1. Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 52 % Måttlig 2. Kapitalvaror Genomsnittsdata 0 % Hög 3. Bränsle och energirelaterade verksamheter Hybridmetod 70 % Måttlig 4. Uppströms transporter Genomsnittsdata 38 % Måttlig 5. Avfall från den egna verksamheten Genomsnittsdata 0 % Hög 6. Tjänsteresor Leverantörsspecifik 90 % Låg 7. Anställdas pendling Genomsnittsdata 0 % Hög 8. Leasade tillgångar – uppströms Leasade tillgångar2) ingår i Scope 1 och 2utsläpp e/t e/t 9. Nedströms transport Hybridmetod 100 % Låg 10. Bearbetning av sålda produkter Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning e/t e/t 11. Användning av sålda produkter Utsläpp från den direkta användningsfasen genom en hybridmetod 25 % Måttlig 12. Hantering av uttjänta sålda produkter Genomsnittsdata 0 % Hög 13. Leasade tillgångar – nedströms Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning e/t e/t 14. Franchiseavtal Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal e/t e/t 15. Investeringar Ericsson gör inte finansiella investeringar i någon väsentlig utsträckning e/t e/t 1) Definitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. 2) Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon. 111Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 116 ===== De flesta elektroniska komponenter inne håller små mängder av ämnen som inger betänkligheter, och i vissa fall särskilt farliga ämnen. Dessa ämnen används i komponent tillverkningen och är därför inbäddade i de färdiga produkter som Ericsson säljer. Om ämnena inte omhändertas eller hanteras korrekt när produkterna är uttjänta kan de läcka ut i miljön och skada ekosystem och människors hälsa. Detta innebär en potentiell negativ på verkan av systemisk karaktär, som främst uppstår uppströms i värdekedjan där ämnena används i komponenttillverkningen, samt nedströms om produkter inte återvinns på rätt sätt. Ericssons egen verksamhet omfattar främst montering av komponenter och inne bär därför inte att några betydande mängder av dessa ämnen tillförs. Risk för påverkan förekommer i nuläget, men bedöms minska på medellång till lång sikt, förutsatt att Ericsson fortsätter att fasa ut några av dessa ämnen från sina produkter. Även om de inte har identifierats som väsentliga risker i väsentlighetsanalysen utgör utvecklingen av nya regelverk, till exem pel förslag om att begränsa användningen av PFAS1) inom EU, nya utmaningar som Ericsson bevakar och integrerar i sin stra tegi. Beroende på de slutliga kraven kan en sådan utveckling på lång sikt leda till högre kostnader relaterade till regelefterlevnad, ytterligare behov av forskning och utveckling eller begränsningar i tillgången till alternativa material. Policy Utöver Ericssons uppförandekod för affärs partners måste leverantörer med betydande miljöpåverkan, såsom leverantörer av till verkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav. Dessa innefattar efterlevnad av Ericssons List of Banned and Restricted Substances, som specificerar ämnen vars användning i produkter eller produktion av komponenter är förbjuden eller begränsad. Kraven omfat tar även ämnen som används i batterier och förpackningar. Strukturen och ämnesgrupperingen följer standarden IEC 62474 (Material Declaration for Products of and for the Electrotechnical Industry) och omfattar ytterligare ämnen som definierats av Ericsson. Förbjudna och begränsade ämnen får inte avsiktligen till sättas i angivna tillämpningar, och ämnen som står under bevakning bör substitueras i förebyggande syfte. Mer information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Materialdeklarationer För att följa upp ämnessammansättningen i inköpta komponenter och utrustning sam lar Ericsson in materialdeklarationer från leverantörer. På begäran ska leverantörer deklarera hela materialinnehållet, inklusive ämnen på REACH2)kandidatförteckningen samt vissa råmaterial som definieras i EU:s förteckning över kritiska råmaterial. Det finns en rapporteringsprocess för SCIP3) för att uppfylla kraven i EU:s avfallsdirektiv. Ericsson samarbetar med hårdvaruleverantörer och uppmuntrar till proaktiv utfasning av ämnen som bevakas där så är möjligt. Hantering av elektroniskt avfall För att uppfylla sitt utökade producentan svar för elektrisk och elektronisk utrustning erbjuder Ericsson sina kunder insamling av uttjänta produkter genom sitt eWaste Management Program. Programmet bidrar till att minska risken för att farliga ämnen i produkterna hanteras eller bortskaffas på ett sätt som kan orsaka föroreningar. Mer infor mation finns i avsnittet Resursanvänd- ning och cirkulär ekonomi. Miljöledningssystem Ericssons miljöledningssystem är certifie rat enligt standarden ISO 14001:2015 och omfattar styrning, forskning, produkthante ring, utveckling, logistik, försäljning, instal lation samt underhåll av hårdvara, mjuk vara, tjänster och lösningar inom IKT. Det är integrerat i Ericsson Group Management System och omfattar processer för revisioner, utvärderingar och ledningsgenomgångar. Miljöregelverk övervakas regelbundet på landsnivå för att stödja lokal regelefterlevnad. Det finns också ett riskhanteringsramverk för miljörisker som är anpassat till Ericssons övergripande riskhanteringsramverk. Med arbetare ska rapportera miljöincidenter via Bolagets incidentrapporteringssystem och leverantörer ska följa samma rutin, vilket anges i uppförandekoden för affärspartners. Regulatorisk övervakning Under 2025 fortsatte Ericsson att följa den regulatoriska utvecklingen kopplad till kemi kalier, såsom PFAS, på de marknader där verksamheten bedrivs för att bedöma poten tiella konsekvenser för sin verksamhet och för telekomsektorn. Mål Ericsson har inte satt mål för sin väsentliga föroreningsrelaterade påverkan, men fort sätter att utvärdera om det skulle vara lämp ligt att sätta upp mål som en del av sin styr ning. Effektiviteten i Ericssons policyer och åtgärder inom dessa områden följs delvis upp genom insamling av materialdeklarationer från leverantörerna. Luftföroreningar från den egna verksamheten Även om utsläpp av luftföroreningar från Ericssons verksamhet inte är kopplade till någon väsentlig påverkan, risker eller möj ligheter redovisas de i bilaga 5, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Dessa utsläpp härrör främst från förbränning av fossila bränslen i service fordonsflottan och från lokal uppvärmning på anläggningarna. De flesta av Ericssons egna tillverknings anläggningar omfattas inte av regelverk som rör luftföroreningar, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter, direktivet om industriutsläpp eller det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar. Ericsson följer alla tillämpliga lokala regelverk om kontroll och övervakning av utsläpp till luft. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ämnen som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan Uppströms, nedströms E Föroreningar 1) Per och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som bland annat används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten, och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik. 2) Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals. 3) Ämnen som inger betänkligheter i varor, som sådana eller i komplexa föremål (produkter). 112 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 117 ===== Ämnen som inger betänkligheter och särskilt farliga ämnen Ericsson erhåller information om ämnen i sina komponenter genom materialdeklarationer som samlats in från leverantörer. Med hänsyn till det stora antalet komponenter och varia tioner mellan olika produkter är det för när varande svårt att sammanställa uppgifterna på produkt eller portföljnivå. Konsoliderade uppgifter om volymer av ämnen som inger betänkligheter respektive särskilt farliga ämnen i produkter är därför inte tillgängliga. Metoder för att sammanställa sådan informa tion på företagsnivå kommer att utvärderas under de kommande åren, med beaktande av att definitionen av ”ämnen som inger betänkligheter” fortsatt utvecklas i relevanta ramverk. Miljöincidenter Under 2025 inträffade 0 (0) större miljöin cidenter och Ericsson hade inte heller några väsentliga drifts eller kapitalutgifter relate rade till föroreningsincidenter eller förorenade områden. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Vatten Vatten som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan Uppströms E Vatten och marina resurser Ericsson har identifierat faktisk negativ påverkan kopplad till vattenanvändning upp ströms i värdekedjan, främst inom halvledar tillverkning och mineralutvinning för produk tion av elektronisk utrustning. Påverkan sker idag, är systemisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Halvledartillverkningen kräver mycket stora volymer ultrarent vatten och genererar avloppsvatten som, om det inte behandlas korrekt, kan påverka vattenkvaliteten. Gruv processer förbrukar och förorenar också söt vatten i olika led, med konsekvenser för både tillgången och kvalitet i berörda områden. Påverkan är kopplad till Ericssons affärsmo dell genom beroendet av globala leverantörer av halvledare och råmaterial som används i nätutrustning. Ingen väsentlig vattenrelaterad påverkan har identifierats i Ericssons egen verksamhet eller nedströms i värdekedjan. Vattenanvänd ningen i Ericssons anläggningar är begränsad till sanitära ändamål och kommer huvudsak ligen från kommunal vattenförsörjning. Vattenbrist i regioner där leverantörer finns skulle på sikt kunna påverka tillgången till kritiska insatsvaror, såsom halvledare och mineraler. Flera regioner där leverantörer är verksamma, däribland Sydostasien, väntas utsättas för hög vattenstress på medellång till lång sikt. Dessa risker bedöms för närvarande inte vara väsentliga för Ericsson, men betrak tas som framväxande utmaningar som följs inom ramen för Bolagets leverantörsstyrning och långsiktiga strategi. Policy Leverantörer ska enligt Ericssons uppfö randekod för affärspartners minska använd ningen av naturresurser, inklusive vatten, där detta är möjligt. Ericsson ställer ytterli gare miljökrav på leverantörer av hårdvara, byggnadsarbeten, leverans av tjänster samt nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom på leverantörer med förhöjda miljörisker. Dessa ska också mäta och kontrollera vattenan vändningen, övervaka utsläpp till vatten och säkerställa korrekt rening av avloppsvatten. Om vattenförbrukning bedöms utgöra en väsentlig miljöaspekt förväntas affärs partners ta fram en plan för vattenhantering. Sådana planer bör syfta till att minska den totala vattenförbrukningen och begränsa miljöpåverkan. För leverantörer som omfattas av dessa krav tillämpar Ericsson samma stan darder oavsett region, oavsett om de verkar i områden med hög vattenstress eller inte, och fokuserar istället på leverantörsspecifik vat tenanvändning. Mer information om uppfö randekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Ericsson genomför revisioner av direkta leve rantörer för att utvärdera om de följer uppfö randekoden för affärspartners, däribland de miljökrav som beskrivs i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan. Under 2025 identifiera des 0 (0) väsentliga brister kopplade till vat tenhantering vid dessa revisioner. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp lad till vatten, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. När det gäller direkta leverantörer följs effektiviteten i relaterade policyer och åtgärder upp bland annat genom de leverantörsrevisioner som beskrivs ovan. Vattenuttag Ericsson redovisar vattenuttag och vattenin tensitet i den egna verksamheten i bilaga 5. Upplysningarna är inte kopplade till någon väsentlig påverkan, risk eller möjlighet, men lämnas eftersom denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. 113Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 118 ===== E Biologisk mångfald och ekosystem Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Resursinflöden och utflöden Metaller och mineraler som används i elektroniktillverkning Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Avfall Generering av elektroniskt avfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet, nedströms E Resursanvändning och cirkulär ekonomi Som en del av väsentlighetsanalysen har Ericsson bedömt Bolagets påverkan på bio logisk mångfald och ekosystem. De främsta drivkrafterna som leder till förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem som är kopplade till Ericssons direkta och indirekta verksamheter är klimatförändringar, resurs användning och föroreningar. Denna påver kan och hur den hanteras beskrivs i andra avsnitt av hållbarhetsrapporten. Andra faktorer, såsom förändrad mark och havsanvändning, markförstöring, ökensprid ning och invasiva arter har inte bedömts som väsentliga i Ericssons värdekedja. Ericssons egna anläggningar är belägna i stads eller tätortsområden med begränsad påverkan på markanvändning och omgiv ande ekosystem. Bolaget bistår kunder med installation av telekommunikationsnät och basstationssiter. Vid planering av installa tioner tillämpas standardprocedurer för att minimera miljöpåverkan, bland annat genom lokalisering som begränsar påverkan på mark och omgivning. Ericsson hanterar påverkan på biologisk mångfald och ekosystem främst genom åtgärder för att begränsa klimatförändringar, minska föroreningar och ställa om till en mer cirkulär affärsmodell. Biologisk mångfald och ekosystem hanteras eller rapporteras därför för närvarande inte som ett område. Resursinflöden och resursutflöden Produktion av hårdvara till mobilnät kräver metaller och mineraler som järn, aluminium, koppar och, om än i mindre volymer, sällsynta jordartsmetaller och andra råmaterial. Utvin ning och bearbetning av dessa ändliga resur ser medför negativ miljöpåverkan och bidrar till brist och utarmning av naturresurser glo balt. Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Den uppstår främst uppströms i värdekedjan, där gruvdrift och raffinering sker. Även om metaller som aluminium och koppar i stor utsträckning återvinns är åter vinningsgraden för sällsynta jordartsmetaller och vissa andra råmaterial låg och möjlighe terna till substitution begränsade, vilket inne bär ett fortsatt behov av primär utvinning. Ericsson bearbetar inte råmaterial i den egna verksamheten utan monterar huvudsakligen komponenter, men kan genom produktdesign påverka materialeffektivitet, återvinningsbar het, produktlivslängd och användningen av återvunnet material. Ökad resurscirkularitet medför även klimatfördelar, eftersom minskat beroende av primära material minskar relate rade utsläpp uppströms. Resursinflöden och resursutflöden bedöm des i den senaste väsentlighetsanalysen inte utgöra en finansiellt väsentlig risk för Ericsson i dagsläget. Den långsiktiga tillgången till vissa metaller och mineraler är dock fortsatt viktig att följa, eftersom den globala efterfrå gan kan påverka inköpsvillkor och leveran törskedjans resiliens. Löpande uppföljning av dessa beroenden bidrar till att minska trycket på ändliga resurser och säkerställa stabil till gång till material för elektroniktillverkning. Avfall Elektroniskt avfall är en av de snabbast väx ande avfallsflödena globalt, och nätutrust ning utgör en del av denna trend. Ineffektiva produktionsprocesser och begränsad insam ling av uttjänt utrustning medför negativ miljöpåverkan, inklusive risk för otillräcklig avfallshantering och föroreningar. Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Den uppstår både uppströms och nedströms i värdekedjan. Uppströms genereras avfall i tillverkningspro cesserna för komponenter. Nedströms utgör återvinning och bearbetning av begagnad utrustning utmaningar. Andelen nätutrust ning som Ericsson tar tillbaka är fortsatt låg, bland annat eftersom produkterna ägs av kunderna och ofta har ett andrahandsvärde. Återförsäljning och andrahandsmarknader kan visserligen förlänga produkternas livs längd men kan samtidigt minska spårbar heten därmed förutsättningarna för korrekt materialåtervinning. Därför kan det antas att viss utrustning återvinns under otillräckliga miljömässiga förhållanden. I den egna verksamheten genererar Ericsson relativt begränsade avfallsvolymer. Osålda och kasserade lagervaror utgör dock en betydande intern avfallsström, även om den är mindre än den kundägda uttjänta utrustningen. Risker kopplade till elektroniskt avfall bedöms i dagsläget inte vara finansiellt väsentliga för Ericsson. Mot bakgrund av att de globala volymerna av elektroniskt avfall förväntas öka är frågan dock fortsatt viktig att följa. Förbättrade insamlings och behandlingsmetoder bidrar till mer ansvars full resurshantering, minskad miljöbelastning och stärkt långsiktig motståndskraft i värde kedjan för elektronik. Policy I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets principer för miljömässig hållbarhet. Policyn säger att Ericsson ska tillhandahålla tjänster för produktåtertagning till sina kunder som en del av sitt utökade producentansvar samt hjälpa kunderna att hantera uttjänta produk ter och lösningar. Utöver Ericssons uppförandekod för affärs partners måste leverantörer med betydande miljöpåverkan, såsom leverantörer av till verkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav. Leverantörerna förväntas tillämpa ett syste matiskt tillvägagångssätt för att identifiera, hantera, minska och på ett ansvarsfullt sätt bortskaffa eller återvinna ickefarligt fast avfall. De förväntas också bevara natur resurser, inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och primära skogsprodukter genom åtgärder som att förändra processer, byta ut material, återanvända, bevara och återvinna, där detta är möjligt. Dessutom bör leverantörerna påvisa att deras design och initiativ relaterade till deras leverantörskedjor bidrar till att minska miljöpåverkan under produkternas hela livscykel. Detta ska ske med hänsyn till 114 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 119 ===== 1) Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet, eftersom Ericsson för närvarande inte direkt mäter vikten på insatsmaterial. Istället baseras uppskattningarna på vikten och volymerna av sålda produkter och kasserade lagervaror, vilket medför avvikande mättidpunkter. Andelen sekundära material härrör till stor del från globala genomsnittsvärden. Ericsson planerar att förfina sina mätmetoder framöver. 2) Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet. Ericsson planerar att förfina sina mätmetoder framöver. energianvändning, materialförbrukning och hantering av uttjänta produkter. Mer infor mation om uppförandekoden för affärspart ners och hållbarhetspolicyn finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Principer för produktdesign Ericsson tillämpar principerna för Design for Environment i hela produktutvecklingen. Centrala krav omfattar bland annat mate rialmärkning och konstruktion för enkel demontering för att underlätta underhåll och materialåtervinning, samt krav på hållbarhet för att möjliggöra lång produktlivslängd inom ramen för kvalitetsledningen. Listor över för bjudna och begränsade ämnen samt krav på materialdeklarationer, vilka beskrivs i avsnit tet Föroreningar, styr materialvalen i syfte att säkerställa regelefterlevnad och förbättra återvinningsbarheten. Produkter som returneras genom pro grammet för elektroniskt avfall, viket beskrivs nedan, har historiskt sett uppvisat en hög återvinningsgrad, i genomsnitt över 90 % de senaste åren. Ericsson arbetar även med att minska produkternas vikt och storlek och utvärdera mer hållbara materialalternativ i linje med nettonollmålet. Detta bidrar till effektivare resursanvändning och främjar cirkularitet genom hela produktlivscykeln. Renovering, återanvändning och reparation Ericsson tillämpar ett strukturerad arbetssätt för renovering och återanvändning inom sin portfölj av supporttjänster. Gemensamma lager och reservdelslösningar bidrar till att begränsa behovet av nyproduktion, och auto matiserad felanalys av hårdvara minskar onödiga utbyten av delar. Ericsson erbjuder också reparationstjänster och möjliggör återanvändning av återlämnad utrustning, vilket kompletterar försäljningen av nya pro dukter och främjar cirkularitet genom hela produktlivscykeln. Hantering av elektroniskt avfall Ericsson driver ett globalt program för elek troniskt avfall (eWaste Management Pro gram) i samarbete med externa återvinnings företag, vilka måste uppfylla högt ställda miljökrav. Inom ramen för programmet kan kundägda produkter i slutet av livscykeln samlas in, demonteras och materialåtervin nas för att minska miljöpåverkan. Ett begrän sat antal dotterbolag erbjuder återtagnings tjänster genom kollektiva insamlingssystem, anpassade för respektive produktportfölj. Eftersom utrustningen normalt ägs av kund erna är återtagningsvolymerna beroende av deras deltagande i systemen. Avfall från den egna verksamheten Ericsson monterar huvudsakligen kompo nenter från leverantörer, och genererar därför begränsade avfallsvolymer, främst kontors avfall samt restavfall från produktion och för packning. Under året har bolaget genomfört ett riktat arbete för att bättre kvantifiera voly merna av osålda lagerartiklar som skrotas, i syfte att successivt minska dessa volymer. Ericsson har även fortsatt att driva program för att minska mängden avfall och förbättra avfallshanteringen på kontor och lager. Kritiska mineraler Ericsson hanterar risker kopplade till kritiska mineraler, inklusive sällsynta jordartsmetaller, inom ramen för sina ordinarie inköpsproces ser i syfte att säkerställa leveranssäkerhet och tillgång till centrala insatsvaror. Eftersom Ericsson köper komponenter och färdiga produkter snarare än råmaterial är Bolagets exponering mot dessa material indirekt och uppstår huvudsakligen i leverantörskedjan. För att upprätthålla leveranssäkerheten segmenteras leverantörer efter hur verksam hetskritiska de är, baserat på inköpsvolym, risknivå, beroenden och strategisk betydelse. Störningsrisker hanteras genom alternativa inköpskällor, strategiska buffertlager och löpande övervakning av potentiella stör ningar. Övervakningen möjliggör identifiering av leverantörer som påverkas av mänskligt orsakade eller naturrelaterade händelser och stödjer genomförandet av riskreducerande åtgärder. Leverantörernas egna kontinuitets planer kan också beaktas för att ge en mer detaljerad bild av potentiella sårbarheter. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp lad till resursanvändning och cirkularitet, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styr ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp delvis upp genom Bolagets nyckeltal kopplade till elektroniskt avfall som redovisas på nästa sida. Resursinflöden Ericsson arbetar, mot bakgrund av sin indi rekta exponering mot råmaterial via leveran törskedjan, för att förbättra insynen i materi alsammansättningen i inköpta produkter och komponenter. För närvarande är tillgången till leverantörsspecifika uppgifter om andelen sekundära råmaterial begränsad. Nätutrustning består till största delen av metaller. En analys av stycklistor (Bill of Materials) för huvudsakliga produkter visar att en typisk radio innehåller cirka 58 % alu minium, 10 % koppar, 8 % järn eller stål, 4 % gummi och 3 % kisel. Resterande andel utgörs av andra kompositmaterial, inklusive begrän sade mängder polymerer såsom polykarbo nater (plast) samt mindre än 1 % sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa material är klassificerade av EU som kritiska råmaterial. Under 2025 uppgick den totala material användningen i Ericssons nätutrustning till cirka 103 000 ton. Av detta utgjorde uppskatt ningsvis 3 000 ton (cirka 3 %) sekundära material, inklusive återvunna eller återan vända komponenter1). Uppskattningen base ras på data från huvudleverantörer samt på globala genomsnittliga återvinningsnivåer för de material som dominerar i Ericssons volymprodukter. Uppgifterna är därför fortfa rande förenade med begränsningar i kvalitet och detaljnivå, och metoden för mätning och uppföljning kommer att vidareutvecklas. Resursutflöden Produkter och material Primära resursutflöden från Ericssons egen produktion och kontrakterad tillverkning består av nätutrustning, såsom radiobas stat ioner, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem samt sitematerial som kablar, batterier och tillhörande förpackningar. Samt liga produkter utvecklade av Ericsson följer övergripande produktkrav och principerna för Design for Environment, inklusive krav på reparerbarhet, som beskrivs ovan. Det finns inget etablerat branschmått för förväntad genomsnittlig livslängd för nätut rustning, vilket innebär att jämförelser mellan Ericssons hårdvara och konkurrenters inte är möjliga. Ericssons nätutrustning omfattas inte heller av något system för bedömning av reparerbarhet, eftersom sådana system i regel är utformade för konsumentelektronik. Ericssons nätutrustning består huvudsak ligen av metaller som i stor utsträckning är återvinningsbara. Baserat på data från mate rialåtervinning av egna produkter uppskattas att 96 % av materialen är återvinningsbara2). Avfall Ericssons väsentliga avfallsflöden utgörs av kundägd uttjänt nätutrustning samt osålda lager av liknande produkter som skrotas. Båda flödena består främst av elektroniskt avfall som innehåller de material som anges under delavsnittet Resursinflöden ovan. 115Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 120 ===== Avfall genererat i den egna verksamheten, per avfallshanteringsmetod1) Ton 2025 2024 2023 Total vikt på genererat avfall (A+B) 10 987 10 210 7 182 Avfall som avletts från bortskaffande Farligt avfall Förberedelse för återanvändning 2 0 – Materialåtervinning 4 592 4 031 38 Andra återvinningsförfaranden 2 1 5 Ickefarligt avfall Förberedelse för återanvändning 632 398 157 Materialåtervinning 3 159 3 138 3 435 Andra återvinningsförfaranden 111 214 344 A. Total vikt som avletts från bortskaffande 8 498 7 781 3 979 Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten avfall som genererats 77 % 76 % 55 % Avfall avsedd för bortskaffande Farligt avfall Förbränning 75 146 43 Deponi 54 34 19 Annat bortskaffningsförfarande 4 1 0 Ickefarligt avfall Förbränning 1 231 1 323 1 613 Deponi 937 925 1 528 Annat bortskaffningsförfarande 188 – – B. Total vikt avsedd för bortskaffande 2 489 2 429 3 203 Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall som genererats 23 % 24 % 45 % Total vikt på ickeåtervunnet avfall 3 236 3 041 3 709 Andel ickeåtervunnet avfall 29 % 30 % 52 % Total vikt på farligt avfall 4 729 4 213 105 1) Uppgifterna är föremål för mätosäkerheter eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för tillverkningsavfall till handahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. Volymerna för kontorsavfall har uppskattats och inkluderats i totalsummorna ovan, men utgör inte ett väsentligt avfallsflöde. Insamlade volymer av elektroniskt avfall, per avfallshanteringsmetod1) Ton 2025 2024 2023 Förberedelse för återanvändning 97 49 36 Materialåtervinning 2 678 3 752 3 581 Förbränning (energiåtervinning) 24 69 151 Deponi 2 3 101 Totalt 2 801 3 872 3 869 1) Uppgifterna är föremål för mätosäkerhet eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för insamlat elektroniskt avfall tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. De redovisade volymerna av elektroniskt avfall består främst av nätutrustning, bland annat batterier, som samlats in från kunder samt kasserad osåld utrustning som ”släppts ut på markna den” i enlighet med EU:s WEEEdirektiv. EUtaxonomin utgör ett gemensamt ramverk för att identifiera vilka ekonomiska verksam heter som kan anses vara miljömässigt håll bara. Ericsson har bedömt sina ekonomiska verksamheter mot taxonomin för att fast ställa vilka av dess verksamheter som omfat tas av och är förenliga med de delegerade för ordningarna på klimat och miljöområdet. Bedömningsmetod Identifieringen av de ekonomiska aktiviteter som är relevanta för Ericsson har krävt tolk ning av taxonomin och de tillhörande dele gerade förordningarna. Ericssons tolkning är att en ekonomisk verksamhet, för att anses vara omfattad av taxonomin, måste uppfylla samtliga av följande kriterier: – Generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning, – överensstämma med beskrivningen av en verksamhet som anges i någon av bila gorna till de delegerade klimat eller miljöförordningarna, – ha tekniska granskningskriterier som är praktiskt tillämpliga på verksamheten. E EUtaxonomin för hållbara verksamheter 116 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 121 ===== Utifrån denna tolkning har omsättning, kapi talutgifter (Capex) och driftsutgifter (Opex) hänförliga till verksamheter som uppfyller dessa kriterier inkluderats som omfattade av taxonomin och ingår i de nyckeltal som redo visas på nästa sida. Därutöver har vissa utgif ter som enskilt anses omfattas av taxonomin också inkluderats i nyckeltalen, enligt beskriv ningen nedan. Från och med 2025 tillämpar Ericsson de nyligen införda väsentlighetströsklarna i taxonomin. Enligt dessa behöver ekono miska verksamheter som var för sig eller samman taget utgör högst 10 % av omsätt ning, kapital utgifter eller driftsutgifter inte redo visas som separata poster. Dessa icke väsentliga verksamheter anges i en fotnot till den sammanfattande tabellen på nästa sida. Det bör noteras att endast ett fåtal verk samheter inom IKTsektorn för närvarande omfattas av den delegerade klimatförord ningen. Även om EUkommissionen har indi kerat att ytterligare verksamheter kan komma omfattas i framtiden, omfattas merparten av Ericssons kommersiella erbjudande, inklusive mobilnät, i dagsläget inte av de verksamheter som anges som omfattades av taxonomin enligt den delegerade klimatförordningen. Den delegerade klimatförordningen Inga ekonomiska verksamheter som kvali ficerar sig enligt den delegerade klimatför ordningen genererade väsentlig omsätt ning, kapitalutgifter eller driftsutgifter under rapporteringsåret. Den delegerade miljöförordningen Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning (CE 1.2) Ericsson säljer elektronisk utrustning som en del av sina nätverkslösningar, däribland radiobasstationer, antenner, basband, kraft moduler, routrar, modem och sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen till verkas både på Ericssons egna anläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik. De tekniska granskningskriterierna för att bedöma om denna verksamhet ger ett väsentligt bidrag har granskats. Bedöm ningen är att dessa kriterier huvudsakligen har utvecklats för konsumentelektronik och därför ofta inte är direkt tillämpliga på nät produkter. I likhet med vad som är vanligt för tillverkare av industriell utrustning offent liggörs inte detaljerad information om hur nätprodukter kan repareras eller demonte ras, eftersom detta skulle kunna innebära betydande konkurrensnackdelar. Därutöver uppfyller produkterna inte fullt ut samtliga ämneskrav som anges i kriterierna. Kriteri erna avseende utökat producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning samt batterier bedöms däremot vara uppfyllda. Arbete pågår för att bedöma om verksam heten uppfyller kriterierna om att inte orsaka betydande skada (DNSH) enligt EUtaxono min. Bedömningen omfattar en utvärdering av primära tillverkningsanläggningars påver kan på vattenresurser, natur och biologisk mångfald samt exponering för platsspecifika, klimatrelaterade risker. Eftersom detta arbete fortfarande pågår är det ännu inte möjligt att dra slutsatsen att samtliga DNSHkriterier är fullt uppfyllda. Merparten av DNSHkriterierna avseende förebyggande och begränsning av förore ningar bedöms vara uppfyllda. De allmänna DNSHkriterierna är dock inte fullt uppfyllda, eftersom samtliga produkter för närvarande innehåller bly. Verksamheten bedöms upp fylla DNSHkriterierna för begränsning av klimatförändringar. Kriterierna avseende klassificering utifrån energieffektivitet gäller endast för konsumentelektronik och är därför inte tillämpliga på dessa produkter. Utgifter som individuell omfattas Väsentliga utgifter hänförliga till andra eko nomiska verksamheter än de som beskrivs ovan kan inkluderas som individuellt omfat tade kapitalutgifter och driftsutgifter, förutsatt att verksamheten är angiven i den delegerade klimatförordningen eller den delegerade miljö förordningen samt att leverantörens ekono miska verksamhet omfattas av taxonomin och, i förekommande fall, är taxonomiförenlig. Ericsson inkluderar Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7) som kapitalutgifter och driftsutgifter som enskilt omfattade av taxonomin. Eftersom bedömningen av fören lighet för dessa verksamheter kräver detalj erad information om leverantörernas egen taxonomiförenlighet kan Ericsson för när varande inte fastställa i vilken utsträckning identifierade kapitalutgifter och driftsutgifter som enskilt omfattas av taxonomin också kan anses vara taxonomiförenliga. Vissa ytterligare utgifter relaterade till verk samheter som anges i den delegerade klimat förordningen redovisas som ickeväsentliga verksamheter, vilket framgår av fotnoten till den sammanfattande tabellen på nästa sida. Minimiskyddsåtgärder Minimiskyddsåtgärder bedöms vara på plats. Information om Ericssons åtaganden avse ende mänskliga rättigheter och processer för tillbörlig aktsamhet lämnas i avsnitten om samhällsansvar, med en tillhörande översikt i bilaga 3. Uppgifter om Bolagets arbete mot mutor och korruption, efterlevnad av skatte och konkurrenslagstiftning redovisas i avsnittet Ansvarsfullt företagande. Redovisningsprinciper Ericssons koncernredovisning upprätt as i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de ut färdats av International Accounting Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunderna för upprättandet beskrivs i not A1 till koncernredovisningen. Kapitalutgifter och driftsutgifter enligt taxonomirapporteringen definieras i EU:s taxonomiförordning och utgör inte fristående mätetal enligt IFRS. Taxonomins nyckeltal beräknas med utgångspunkt i belopp från Ericssons finansiella rapporter och hänförs till relevanta poster. För driftsutgifter tillämpas en snävt definierad kostnadsbas enligt taxo nomiförordningen, vilken endast omfattar en delmängd av de rörelsekostnader som redo visas i de finansiella rapporterna. Omsättning Den totala omsättningen motsvarar netto omsättningen såsom den redovisas i koncer nens resultaträkning. Kapitalutgifter De totala kapitalutgifterna motsvarar till lägg till balansräkningsposterna materiella respektive immateriella anläggningstill gångar, inklusive aktiverade forsknings och utvecklingskostnader. Beloppen redovisas före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar och exklusive föränd ringar i verkligt värde. Tillägg som uppkom mer genom rörelseförvärv inkluderas enligt vad som anges i not C1 och C2 till koncernens balansräkning. Kapitalutgifter inkluderar även tillägg och förändringar av nyttjanderättstillgångar redovisade enligt IFRS 16, i enlighet med not C3 till koncernens balansräkning. Driftsutgifter Totala driftsutgifter motsvarar kostnads förda forsknings och utvecklingskostnader, kostnader för byggnadsrenoveringar, kort tidsleasing, underhålls och reparationskost nader samt andra indirekta kostnader hän förliga till den löpande driften av materiella anläggningstillgångar. Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin Väsentlig omsättning, kapitalutgifter och drifts utgifter enligt ovanstående definitio ner som är hänförliga till verksamheter som omfattas av taxonomin utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Belopp som redovisas på produktkoder kopp lade till verksamheter som omfattas av taxo nomin används för att beräkna motsvarande omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. 117Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 122 ===== Omsättning som härrör från tredjeparts utrustning som inte har designats av Ericsson, såsom bärbara datorer eller annan kundut rustning som säljs som en del av en nätlös ning, exkluderas från omsättning som omfat tas av taxonomin. Detta eftersom Ericsson inte har möjlighet att påverka insatsmaterial eller produktegenskaper, såsom hållbarhet, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet, för sådan utrustning. En avstämning görs för att säkerställa att ingen dubbelräkning sker mellan kategorierna. Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar Ericsson tillämpar EU:s delegerade taxono miförordning i dess lydelse per den 8 januari 2026, vilket innefattar tillämpning av de väsentlighetsöverväganden som beskrivs ovan samt användning av förenklade tabeller för presentation av nyckeltal. Från och med rapporteringsåret 2025 inkluderar Ericsson även väsentliga kostnader hänförliga till för värv och ägande av byggnader, inklusive akti verade kostnader för leasade fastigheter som har redovisats som nyttjanderättstillgångar i balansräkningen, bland de aktiviteter som omfattas av taxonomin. Omsättning 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 35 % – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA OMSÄTTNING 35 % – – – – – – – – – – Kapitalutgifter 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 22 % – – – – – – – – – – – Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 46 % – – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA KAPITALUTGIFTER 68 % – – – – – – – – – – – Driftsutgifter 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 31 % – – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA DRIFTSUTGIFTER 31 % – – – – – – – – – – – Nyckeltal Sammanfattning 2025 2024 Uppdelning per miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Nyckeltal Total (MSEK) Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro reningar Biologisk mångfald Möjlig- görande (%) Om ställning (%) Icke bedömda icke-väsentliga (%) 1) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Omsätt- ning 236 681 35 % – – – – – – – – – – 3 % – – Kapital- utgifter 6 488 68 % – – – – – – – – – – 5 % – – Drifts- utgifter 49 914 31 % – – – – – – – – – – 2 % – – 1) Omfattar omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter från följande verksamheter: Reparation, renovering och återtillverkning (CE 5.1); Försäljning av reservdelar (CE 5.2); Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon (CCM 6.5); Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning (CCM 7.3); Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (CCM 7.4); Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (CCM 7.5) och Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi (CCM 7.6). 118 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 123 ===== S Den egna arbetskraften Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Likabehandling och lika möjligheter för alla Kompetensutveckling och omskolning i kritisk kompetens Faktisk positiv påverkan Egen verksamhet Oproportionerlig representation av kvinnor Systemisk negativ påverkan Egen verksamhet Arbetsvillkor Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Likabehandling och lika möjligheter för alla Ericsson har identifierat en faktisk positiv påverkan relaterad till kompetensutveckling och omskolning av medarbetarna i kritiska kompetenser såsom AI och molnbaserad teknik, säkerhet, ledarskap, affärsutveckling, etik samt hälsa och säkerhet och välbefin- nande. Genom att ge medarbetare tillgång till lärande och utveckling inom dessa områden stödjer Ericsson deras långsiktiga anställningsbarhet, karriärutveckling och professionella utveckling. Samtidigt möjlig- gör en förstärkning av dessa kompetenser att Ericsson kan behålla sitt teknikledarskap inom mobilnät där denna typ av kompetens blir allt viktigare. Att ge medarbetare möjlig- het att utveckla rätt kompetens är avgörande inte bara för att utveckla innovativa lösningar, utan även för att effektivt ta dessa till mark- naden och möta kundernas behov. Genom att matcha medarbetarnas kompetensut- veckling till affärsprioriteringar bidrar detta till att medarbetarna är bättre förberedda för de omställningar som branschen genomgår. Det stärker också Ericssons förmåga att leverera konkurrenskraftiga lösningar av hög kvalitet till sina kunder och partners. Denna påverkan förekommer i dagsläget och förväntas kvar- stå på medellång till lång sikt. Utöver denna positiva påverkan har Ericsson identifierat den oproportionerligt låga representationen av kvinnor som en faktisk negativ påverkan inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)-sektorn, inklusive inom den egna arbetskraften. Kvin- nor utgör en jämförelsevis liten del av arbets- kraften i tekniska roller och chefspositioner, områden som är avgörande för Ericssons långsiktiga konkurrenskraft eftersom brist på mångfald begränsar perspektiv i innovation och beslutsfattande. De underliggande orsakerna är struktur- ella och härrör från låg kvinnlig representa- tion inom utbildningsområden som veten- skap, teknik, ingenjörsvetenskap och mate- matik (STEM), i kombination med etablerade branschnormer. Denna systemiska påverkan förekommer i dagsläget förväntas kvarstå på medellång till lång sikt om den inte hante- ras. Ericsson följer alla tillämpliga lagar och förordningar mot diskriminering, och initiativ inom detta område utvecklas i enlighet med dessa krav. Sammantaget illustrerar dessa effekter hur likabehandling och lika möjligheter för alla är en kritisk del av Ericssons medarbetar- strategier. Genom att stödja medarbetare i kontinuerlig kompetensutveckling och till- lämpa icke-diskriminerande prestationsmått, samtidigt som hinder för ökad mångfald hanteras, stärks både individens karriärut- vecklingsmöjligheter och Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla humanka- pital, vilket är en avgörande framgångsfaktor i IKT-sektorn. Arbetsvillkor Undermåliga arbetsvillkor Med medarbetare i mer än 100 länder och egna tillverknings- och logistikanläggningar i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika är Bolaget exponerat för potentiell negativ påverkan avseende arbetsvillkor i sin värde- kedja. Dessa utmaningar är systemiska till sin natur och är generellt mer framträdande uppströms i leverantörskedjan för elektro- nikproduktion. Ericssons direkta exponering är främst kopplad till medarbetare inom tillverknings- och logistikverksamhet i geo- grafiska områden med högre risk, inklusive delar av Latinamerika, Syd- och Sydostasien samt Kina. I verksamheten på dessa platser bedöms riskerna vara förhöjda avseende allt för långa arbetstider, otillräckliga löner, osäkra anställningsförhållanden, trakasserier samt begränsningar av föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar. Ericsson följer upp arbetsvillkoren i all sin verksamhet världen över genom dialoger och aktiviteter inom ramen för tillbörlig aktsam- het. De underliggande omständigheter som ger upphov till denna påverkan föreligger i dagsläget och förväntas kvarstå på medel- lång till lång sikt. Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Arbetsrelaterade olyckor inträffar i Ericssons egen verksamhet och, i ännu högre grad, bland personal hos leverantörer som till- handahåller fälttjänster såsom nätutbygg- nad, underhåll och reparation, där dödsfall också har förekommit. Denna faktiska nega- tiva påverkan sker i dagsläget och förväntas kvarstå på medellång och lång sikt. Den är koncentrerad till fältverksamheten och till regioner där leverantörer tillhandahåller fälttjänster. Baserat på historiska incidentdata har dödsfallen orsakats av trafikolyckor, fall från hög höjd och elolyckor och omfattat främst leverantörers personal. Olyckor med sjuk- frånvaro har uppstått till följd av liknande orsaker, samt under montering, demontering och andra fältbaserade tekniska aktiviteter. Denna påverkan är kopplad till Ericssons affärsmodell, som omfattar storskaliga nätut- byggnad och nätunderhåll som utförs av både Ericssons medarbetare och Bolagets leverantörer. Genom Ericssons mål om noll allvarliga arbetsplatsolyckor (Target Zero) integre- ras hälso- och säkerhetsaspekter i Bolagets övergripande strategi med målet att elimi- nera dödsfall och olyckor med sjukfrånvaro i Ericssons egen verksamhet och i Bolagets värdekedja. Personalens säkerhet i högriskområden Ericsson har medarbetare och samarbetar med leverantörer i regioner där konflikter, poli- tisk instabilitet, inre oroligheter och organise- rad brottslighet skapar förhöjda säkerhetsris- ker. Under sådana omständigheter kan arbets- tagare både i Ericssons egen verksamhet och i värdekedjan utsättas för hot mot sin säkerhet och sitt välbefinnande, vilket omfattar överfall, bortförande eller andra former av våld. Exponeringen för dessa risker är särskilt relevant för anställda och leverantörers per- sonal som arbetar med nätutbyggnad och underhåll i instabila områden. Ericsson är direkt exponerat genom sina egna anställda i dessa geografiska områden samt indirekt exponerat genom sina affärsrelationer med leverantörer och underleverantörer. Denna potentiella negativa påverkan föreligger i dagsläget och förväntas kvarstå på medel- lång till lång sikt. Att upprätthålla rättvisa och säkra arbets- villkor är centralt för Ericssons åtagande om ansvarsfullt företagande och stödjer dessutom motståndskraftig verksamhet och resilienta leverantörskedjor. Det lig- ger också i linje med Ericssons ambition att upprätthålla förtroendefulla relationer med kunder, medarbetare och samarbets- partners samt att bidra till bredare bransch- standarder för anständigt arbete och säkra anställningsvillkor. 119Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 124 ===== Policy Den affärsetiska koden omfattar Ericssons anställda och alla personer vars arbete Ericsson utövar kontroll över. Koden förbjuder alla former av diskriminering, oavsett lokal lagstiftning. Den fastslår rätten till rättvisa, säkra och gynnsamma arbetsvillkor, fören- ingsfrihet och kollektivförhandlingar och tyd- liggör Bolagets åtagande att upprätthålla en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den beskri- ver även Ericssons åtagande avseende rättvis och rimlig ersättning, vilket innebär att minst en lön som går att leva på (Living wage) ska betalas till anställda. Slaveri, exploatering, människohandel, barnarbete och alla former av tvångsarbete är strikt förbjudna. Mer information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upp lysningar, som också beskriver de viktigaste delarna i Ericssons Uttalande om företa- gande och mänskliga rättigheter. Ericssons medarbetarpolicy omfattar alla anställda samt personer som utför arbete för Ericssons räkning. Den beskriver Bolagets åtagande avseende rättvis och likvärdig behandling, lika möjligheter och goda arbets- villkor fria från diskriminering. Policyn bygger på principen att varje individs möjligheter på arbetsplatsen ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, samt att lön och erkännande ska fungera som belöning för uppnådda resultat. Ersättning ska vara marknadsmäs- sig, rättvis och transparent. Policyn stödjer kontinuerligt lärande och karriärutveckling för att möjliggöra för kontinuerlig kompetens- utveckling och omskolning sig i linje med för- ändrade affärsbehov. Ledare ansvarar för att främja en engagerande arbetsmiljö där med- arbetarna kan prestera på sin högsta nivå, utvecklas, känna sig uppskattade och bidra till Ericssons långsiktiga framgång. Ericssons koncernpolicy för arbets- miljö (Health, Safety and Wellbeing Policy) om fattar anställda och, i förekommande fall, andra som påverkas av Bolagets verksam- het, inklusive icke-anställda inom den egna arbetskraften samt leverantörernas anställda. Policyn anger att Ericsson ska tillämpa en riskbaserad metod för att förebygga, kontroll- era och begränsa arbetsrelaterade faror samt kontinuerligt förbättra hanteringen av denna typ av påverkan. Inom sitt arbetsmiljöarbete strävar Ericsson efter att uppfylla kundkrav och andra tillämpliga hälso- och säkerhets- krav, även när dessa är striktare än lokal lag- stiftning. Arbetsplatser och processer är utfor- made för att främja hälsa, säkerhet och välbe- finnande, med stöd av lämpliga verktyg och utbildning. Medarbetare och andra intressen- ter konsulteras regelbundet i syfte att stödja kontinuerlig förbättring av ledningssystemet för arbetsmiljö (Occupational Health and Safety (OHS) Management System). Intressentdialog Dialog med medarbetare om faktisk och potentiell påverkan sker genom flera kanaler. Bolagsövergripande medarbetarundersök- ningar genomförs årligen för att bedöma medarbetarnöjdhet, arbetsmiljö samt upp- fattningar om ledarskap och strategi. Resultat är tillgängliga på bolags- och enhetsnivå och kan brytas ned på olika medarbetargrupper för att möjliggöra riktade åtgärder. Ericsson har inrättat arbetsmiljökommit- téer som omfattar chefer och medarbetare, eller arbetstagarrepresentanter där så är tillämpligt. Dessa sammanträder regel- bundet, följer upp resultat och nyckeltal inom hälsa och säkerhet, samt diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra arbetsmiljöledningssystemet och dess pro- cesser. Information om mål, resultat, och utbildning inom hälsa, säkerhet och välbe- finnande är tillgänglig för alla medarbetare genom interna kanaler såsom intranät och nyhetsbrev. Därutöver genomförs särskilda årliga medarbetarundersökningar om hälsa, säkerhet och välbefinnande, där frågor om balans mellan arbete och fritid också ingår. Anställda omfattas av kollektivavtal med fackföreningar i ett flertal länder där Ericsson bedriver verksamhet, inklusive länder med ett stort antal anställda såsom Sverige, Spanien, Rumänien, Ungern, Italien och Brasilien. I dessa länder konsulteras fackföreningar i frågor som rör arbetsvillkor, i enlighet med lokal lagstiftning. Ericsson har inga globala ramavtal med globala fackliga samarbetsorganisationer, men för en dialog med Trade Union Network, en global fackföreningsrörelse. Ericsson har också inrättat ett Europeiskt företags- råd (European Works Council) som möjlig- gör informationsutbyte och samråd mellan ledning och arbetstagarrepresentanter i betydande transnationella frågor som berör anställda i länder inom det europeiska eko- nomiska samarbetsområdet (EES). Genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer driver Ericsson sina mål för mänskliga rättigheter. Dessa initiativ stärker Bolagets arbete med tillbörlig akt- samhet avseende mänskliga rättigheter och ger ytterligare insikter i berörda intressenters perspektiv, inklusive den egna arbetskraft- ens. De huvudsakliga externa samarbetena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig- heter beskrivs nedan. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Medarbetare kan rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive misstänkta fall av diskriminering, trakasserier samt övrig negativ påverkan på mänskliga- och arbetstagarrättigheter, till sin chef, chefens överordnade, eller till koncern- funktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Medar- betarna kan även rapportera via Ericssons Compliance Line, som är tillgänglig online eller via telefon dygnet runt och på flera språk. Anonym rapportering är möjlig, och den som rapporterar behöver inte avsäga sig rätten till rättslig prövning eller underteckna sekretessavtal. För att säkra utredningarnas integritet ombeds rapporterande personer att inte dela information om pågående ärenden. Ericsson har under de senaste åren motta- git ett stabilt antal rapporter via Compliance Line. Många av dessa har dock varit allmänna frågor snarare än misstänkt otillbörligt age- rande eller överträdelser av den affärsetiska koden, lagar eller förordningar. Endast en begränsad andel av de inrapporterade ärendena har lett till utredning eller påvisat bekräftade överträdelser. Detta mönster tyder på att rapporteringskanalerna är tillgäng- liga, välkända och åtnjuter medarbetarnas förtroende. Mer information finns i avsnittet Ansvarsfullt företagande. En central rapporteringskanal finns även för Ericssons egna anställda och leverantö- rernas anställda för att rapportera hälso- och säkerhetsincidenter och tillbud. Dessa hanteras inom ramen för en särskild process i Bolagets arbetsmiljöledningssystem. Organisation Beskrivning Business Network on Civic Free- doms and Human Rights Defenders Samarbetsnätverk av företag som främjar den privata sektorns stöd till försvarare av medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter. Global Network Initiative Initiativ inom IKT-sektorn avseende yttrandefrihet och rätten till privatliv, som omfattar telekomföretag, civilsamhället, investerare och akademi. Shift Business Learning Program Icke-vinstdrivande organisation som samarbetar med företag, finansinstitut och standardiseringsorgan för att stödja implementeringen av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). FN:s B-Tech Project FN:s Human Rights B-Tech Project, inklusive Tech Company Community of Practice, främjar tillämpningen av UNGP inom IKT-sektorn. FN:s Global Compact Världens största företagsinitiativ för hållbarhet, där Ericsson har varit medlem sedan starten år 2000. 120 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 125 ===== När negativ påverkan identifieras strävar Ericsson efter att tillhandahålla avhjälpande åtgärder, exempelvis genom dialog med berörda parter eller genom att anpassa pro- cesser för att förhindra liknande händelser. Vidtagna åtgärder Likabehandling och lika möjligheter för alla Likabehandling och lika möjligheter främ- jar mångfald av perspektiv, vilket stärker innovationskraften och kvaliteten i besluts- fattande och utgör en grund för Bolagets motståndskraft och långsiktiga konkurrens- kraft. Ericsson arbetar för att upprätthålla en kultur som präglas av respekt, rättvisa och transparens samt för att hantera hinder för lika möjligheter och rättvis behandling bland medarbetarna. Ericssons medarbetar- och rekryteringsprocesser är utformade för att behandla nuvarande och potentiella medar- betare rättvist och konsekvent, exempelvis genom att använda neutralt språk i platsan- nonser och ge chefer utbildning i att främja likabehandling och lika möjligheter. Att skapa en inkluderande arbetsmiljö och en kultur av samhörighet är en integrerad del av verksamheten och varje chef ansvarar för detta inom sitt team. Specialistkompe- tens finns inom enheten för Global Talent & Development, som ansvarar för att fastställa ramverk och riktlinjer. Resursgrupper för med- arbetare (Employee Resource Groups) stöds och uppmuntras i hela organisationen. De är öppna för alla och omfattar ett brett spektrum av ämnen. Löner och förmåner är utformade för att vara rättvisa, konkurrenskraftiga och för att återspegla individuell prestation och bidrag till verksamheten. Alla lönebeslut följer Ericssons lönefilosofi och bygger på samma kriterier för icke-diskriminering. En globalt enhetlig rollstruktur och tydligt definierade befattningsnivåer utgör grunden för rättvis lönesättning och möjliggör meningsfulla analyser och jämförelser. Under 2025 genomförde Ericsson en heltäckande analys av nivån på tillräcklig- het i sina löner (Adequate wages). Analysen bekräftade att alla anställda erhåller lön som bedöms som tillräcklig enligt den metod Bolagets tillämpar, vilken är i linje med kra- ven i ESRS. Bolaget kommer framöver att kontinuerligt utvärdera ersättningen till sina medarbetare, i linje med sitt åtagande om att tillhandahålla rättvisa och rimliga löner, vilket omfattar att säkerställa att alla medarbetare som minimum erhåller en lön som går att leva på (Living wage). Ericsson stödjer sina medarbetares utveckling genom kompetensutveckling, omskolning, projektbaserat lärande och möjligheter till intern karriärutveckling. Varje år identifieras kritiska kompetenser kopp- lade till Bolagets strategiska prioriteringar, vilket omfattar teknik-, affärsutvecklings- och ledarskapskompetenser. Lärandemöj- ligheter för att utveckla kritisk kompetens erbjuds på fyra kunskapsnivåer för att stödja medarbetare i att uppfylla förväntningar på deras prestation i sina nuvarande roller samt för att förbereda sig för framtida karriärmöjligheter. Medarbetare uppmuntras till att knyta kontakter inom Bolaget för att främja kun- skapsutbyte och till att nätverka inom orga- nisationen. En digital lärandeplattform ger tillgång till kurser som medarbetarna kan genomföra i egen takt och möjliggör uppfölj- ning och analys av deras kompetensutveck- ling. Medarbetare kan även nominera sig själva till riktade utbildningsprogram som utvecklats tillsammans med externa partners och universitet. Individuella karriärutvecklings- och pre- stationsmål fastställs årligen tillsammans med chefer, och medarbetarna genomgår årliga prestationsutvärderingar som stöd för sin utveckling. Utöver utlysta tjänster, kan medarbetare också utforska och ansöka om projektbaserade uppdrag och rota- tionsmöjligheter genom Ericssons interna jobbmarknad. Under 2025 fokuserade Ericsson på att tydliggöra förväntningarna på gott ledarskap genom att förankring i tre grundläggande principer: skapa tydlighet, utveckla medar- betare och leverera resultat. Ledare får stöd i att förstå och tillämpa dessa principer genom riktade workshops, utbildningsprogram och användarvänligt vägledningsmaterial. Hälsa och säkerhet Ericsson verkar för att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö, med det över- gripande målet att nå noll arbetsrelaterade dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro (Target Zero). Ericsson Care är Bolagets arbetsmetod för hälsa, säkerhet och välbefin- nande, och stödjer arbetet mot Target Zero genom att främja säkra och hälsosamma beteenden inom organisationen. Ericsson Care understöds av program med fokus på proaktivt riskförebyggande, säkerhetsmed- vetet ledarskap, dialog med leverantörer, lärande och utveckling samt kommunikation och medvetenhet inom Ericsson och bland Bolagets leverantörer. Samtliga chefer ansvarar för att imple- mentera dessa program och för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö, säkerställa att medarbetarna genomgår relevant arbets- miljöutbildning samt främja medvetenhet och arbetsmiljörelaterad regelefterlevnad. Ericsson tillhandahåller ett globalt inci- dentrapporteringsverktyg för att rapportera faror, tillbud, incidenter samt angelägen- heter relaterade till hem- och distansarbete och som berört medarbetare, leverantörer eller andra som arbetar på uppdrag av Bola- get. Rapporterade ärenden utreds genom grundorsaksanalys i syfte att åtgärda skador och förhindra att de upprepas. Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av fälttjänster, måste genomgå obligatorisk utbildning i hälsa, säkerhet och välbefinnande. Ytterligare utbildning tillhandahålls utifrån på individens roll och riskexponering, kompletterat med särskild utbildning för ledare och andra perso- ner med nyckelroller inom hälsa och säkerhet. Under 2025 fortsatte Bolaget att ytterli- gare förankra säkerhet i företagskulturen och stärka processer och styrning. Detta omfat- tade lanseringen av en uppdaterad obliga- torisk utbildning som understryker Ericssons åtagande att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda och andra som arbetar på uppdrag av Bolaget. Utbildningen utformades för att skapa ökat engagemang och uppmuntra medarbetare att vidta proaktiva och förebyggande åtgär- der, såsom att rapportera faror, säga ifrån vid osäkra förhållanden, agera i nödsituationer och prioritera sitt eget och andras välbefin- nande. Vidare fortsatte Bolaget att upp- muntra och ge Ericssons och leverantörernas anställda mandat att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhållanden iden- tifieras, inom ramen för Bolagets Stop Work Authority-program. Arbete kopplat till hälsa och säkerhet för leverantörer av fälttjäns- ter som skett under året beskrivs i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Arbetsvillkor Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter är integrerad i Ericssons verksam- het för att stödja åtagandet att respektera mänskliga rättigheter och för att hantera relaterade risker. Människorättsrelaterade risker ingår i Ericssons riskhanteringsram- verk (ERM) och följs vid behov upp i Business Risk Committee. Ett centralt team av män- niskorättsexperter fastställer prioriteringar på koncernnivå, samordnar arbetet med tillbörlig aktsamhet och samarbetar med affärsområden och regionala säljteam kring människorättsrelaterade initiativ. Utbild- ning i mänskliga rättigheter är tillgänglig för alla medarbetare och därtill erbjuds riktade utbildningar och kompetensbyggande aktivi- teter till nyckelroller och -funktioner. De mest framträdande människorätts- frågorna för Ericsson rör arbetstagare i leve- rantörskedjan och potentiellt missbruk av Ericssons teknik nedströms i värdekedjan. Dessa behandlas i avsnitten Arbetstagare i värdekedjan samt Konsumenter och slutanvändare. För sin egen verksamhet och arbetskraft tillämpar Ericsson en rad åtgärder inom ramen för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter. Dessa sker i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s rikt- linjer för multinationella företag, och foku- serar på aktiviteter och verksamheter med bedömd förhöjd risk. En sådan åtgärd är att genomföra landsbesök och studier för att få en djupare förståelse för lokala förhållanden och potentiell påverkan på mänskliga rättig- heter. Under de senaste åren har människo- rättsexperter besökt verksamheter i Mexiko och Indien där de fört dialoger med lokalt 121Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 126 ===== anställda medarbetare och chefer, besökt leverantörer och anordnat möten och runda- bordssamtal med organisationer i civilsam- hället som fokuserar på människorättsfrågor som är relevanta för Ericsson. De huvudsak- liga resultaten av dessa besök har varit en ökad förståelse för landspecifika verksamhe- ter och relaterade risker, ökad medvetenhet om tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter samt identifiering av potentiell negativ påverkan och åtgärder för att hantera denna. Människorättsrelaterade överväganden ingår även i Ericssons process för tillbörlig aktsamhet vid sammanslagningar, förvärv och avyttringar. I processen utvärderas de huvudsakliga människorättsriskerna hos målbolaget eller hos köparen i syfte att göra en bedömning av i vilken utsträckning mål- bolaget har tillfredsställande ramverk för till- börlig aktsamhet. Om brister eller varnings- signaler identifieras utarbetas en åtgärdsplan. Ytterligare information om Bolagets över- gripande arbetssätt avseende mänskliga rät- tigheter och fokusområden finns beskrivna i Ericssons uttalande om företag och mänskliga rättigheter på Bolagets webbplats. Medarbetarnas välbefinnande Välbefinnande är en central del av arbetet med i att säkerställa goda arbetsförhållan- den. Ericssons angreppssätt omfattar en stödjande arbetsmiljö, utformning av arbets- uppgifter som beaktar fysiskt, emotionellt, ekonomiskt och socialt välbefinnande samt ledare som agerar som förebilder för säkra och hälsosamma beteenden. Hybridarbete och flexibla arbetsformer ger medarbetarna ökat inflytande över var och när deras arbete utförs. Detta sker inom ramen för en övergri- pande princip om att kontorsarbete ska prio- riteras (Office first), samtidigt som flexibilitet medges när arbetsuppgifter och ansvarsom- råden tillåter det. Arbetstagarnas säkerhet i högriskområden Ericsson har ett globalt ramverk för säkerhet i högriskområden för att trygga säkerheten för medarbetare, leverantörer och extern personal som är verksamma på platser som kan påverkas av väpnade konflikter, brottslig- het, kidnappning, terrorism eller oroligheter. Ericsson följer löpande den geopolitiska och säkerhetsrelaterade utvecklingen och upp- rätthåller detaljerade riskbedömningar. Bola- get tillämpar fastställda reserutiner, tillhan- dahåller utbildning, kommunikationssystem och ytterligare säkerhetsåtgärder anpassade efter bedömda risker. Beredskapsplaner finns utarbetade och kan aktiveras vid en nödsitua- tion för att säkerställa samordnade och effek- tiva insatser, samt en återgång till normal aktivitet när detta är möjligt. Oberoende revisioner av Ericssons verksamhet I egenskap av en viktig leverantör till många kommunikationstjänsteleverantörer är Ericsson regelbundet föremål för tredjeparts- revisioner, däribland revisioner som initieras av medlemmar i Joint Alliance for Corporate Social Responsibility (JAC). JAC är en ideell sammanslutning av telekomoperatörer som arbetar för rättvisa arbetsvillkor och ansvars- fulla sociala och miljömässiga metoder i IKT- sektorns leverantörskedja. Medlemmarna genomför gemensamma revisioner och utvärderingar för att verifiera efterlevnad av hållbarhetsstandarder samt för att stödja för- bättringar genom informationsdelning mel- lan medlemmarna. Revisionerna omfattar områden som arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, miljöledning, etik och ledningssystem. Under de senaste åren har Ericssons tillverkningsanläggningar i Mexiko, Kina, Rumänien, Estland och USA granskats. Sammantaget visar resultaten att Ericsson uppfyller revisionskriterierna. Avvi- kelser har dock identifierats inom vissa områ- den, främst avseende arbetstider. Dessa har åtgärdats genom dialog med berörda medar- betare samt genom lokala åtgärdsplaner och uppföljning sker löpande. Kategori Basår Målår Antal under basåret Målvärde Antal 2025 Dödsfall 2020 2025 7 0 3 Incidenter med sjukfrånvaro 143 60 Mål Hälsa och säkerhet Ericsson hade som mål att uppnå noll arbetsrelaterade dödsfall och noll olyckor med förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterade fysiska skador eller arbetsrelaterad sjukdom inom områden som står under Bolagets kontroll till 2025. Målet omfattade såväl den egna arbetskraften som anställda hos leverantörer av fälttjänster. Arbetsmiljöexperter följer, i samarbete med relevanta interna intressenter, upp utvecklingen mot detta och relaterade delmål för att identifiera förbättringsåtgärder. Målen ingår i den löpande interna rapporteringen till koncernledningen. Under 2025 inträffade 3 dödsfall och 60 olyckor med sjukfrånvaro, jämfört med två respektive 72 under 2024. Samtliga dödsfall inträffade bland leverantörers personal, och 38 av olyckorna med sjukfrånvaro avsåg Ericssons egen arbetskraft. Ericsson ser allvarligt på detta utfall. Att uppnå ett nollmål är ut manande, eftersom incidenter uppstår till följd av en kombination av mänskliga faktorer och komplexa operativa miljöer. Bolaget kommer att fortsätta prioritera de risker med mest allvarliga konsekvenser, stärka säkerhetsprogrammen, inklusive hanteringen av leverantörer och samarbetspartners, samt säkerställa ett konsekvent fokus på detta arbete bland ledare, tillräckliga resurser och tydligt ansvarstag- ande. Dessa åtgärder syftar till att ytterligare minska sannolikheten för dödsfall och olyckor med förlorade arbetsdagar. Att minska och på sikt eliminera arbetsrelaterade arbetsplatsolyckor är fortsatt en central pri- oritering i Ericssons arbete med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Förutom målet gällande hälsa och säkerhet har Ericsson för när- varande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till den egna arbetskraften. Bolaget utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs delvis upp genom nyckeltal kopplade till arbetskraften, inklusive de nyckeltal som redovisas i hållbarhetsrapporten. Uppgifter om medarbetare Numeriska uppgifter om egenskaper hos Ericssons anställda och icke-anställda arbetskraft baseras på antalet personer i respektive kategori vid rapporteringsperiodens slut, enligt vad som har regist- rerats i Ericssons centrala HR-system. Det totala antalet anställda vid årets slut har stämts av mot det antal som anges i not G4 till koncernredovisningen. Anställda per medarbetarkategori 2025 2024 2023 Högre chefer1) 171 192 191 Övriga chefer 7 049 7 367 7 499 Medarbetare utan personalansvar 81 606 86 677 92 262 varav STEM2) 65 750 70 128 74 454 varav icke-STEM 15 856 16 549 17 808 Totalt 88 826 94 236 99 952 1) Ericsson definierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna definition reviderades 2025 och uppgifterna för jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). 122 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 127 ===== Anställda per land1) 2025 2024 2023 Indien 21 401 22 279 22 848 Sverige 12 806 13 420 13 977 Kina 7 278 8 136 9 950 Övriga länder 47 341 50 401 53 177 Totalt 88 826 94 236 99 952 1) Uppgifter för specifika länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av totalt antal anställda globalt under minst ett av de tre föregående åren. Antal anställda per anställningsform 2025 Män Kvinnor Annat/ej angivet Totalt Tillsvidareanställda 64 771 23 541 186 88 498 Tillfälligt anställda 206 122 – 328 Behovsanställda – – – – Totalt 64 977 23 663 186 88 826 Heltidsanställda 64 591 23 252 184 88 027 Deltidsanställda 386 411 2 799 Totalt 64 977 23 663 186 88 826 Personalomsättning 2025 2024 2023 Anställda som lämnat Bolaget 11 526 11 919 13 362 Personalomsättning 13 % 12 % 13 % Anställda som lämnat Bolaget, andel män och kvinnor Män 71 % 73 % 74 % Kvinnor 28 % 27 % 26 % Annat/ej angivet 0 % 0 % 0 % Anställda som lämnat Bolaget per åldersgrupp <30 20 % 21 % 23 % 30–50 53 % 57 % 56 % >50 27 % 22 % 21 % Rekrytering och intern rörlighet 2025 2024 2023 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 116 6 203 7 785 Anställningstakt 7 % 6 % 8 % Nyanställningar, andel män och kvinnor Män 67 % 63 % 68 % Kvinnor 32 % 35 % 31 % Annat/ej angivet 0 % 1 % 0 % Nyanställningar per åldersgrupp <30 45 % 47 % 49 % 30–50 47 % 46 % 47 % >50 8 % 7 % 4 % Tjänster som tillsatts internt1) 47 % 44 % 49 % 1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som redan är anställda på Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år. Uppgifter om icke-anställd arbetskraft Utöver sina anställda anlitar Ericsson extern arbetskraft utan direkta anställningsavtal, främst konsulter som är involverade i tjänsteleve- ranser, produktutveckling samt inköp och materialförsörjning. 2025 2024 2023 Medarbetare som ej är anställda 7 704 9 610 13 125 Omfattning av kollektivavtal och social dialog Ericssons anställda har rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende fackförbund och att delta i kollektiva förhandlingar. Där lokal lagstift- ning begränsar dessa rättigheter stödjer Ericsson alternativa former av medarbetarrepresentation, såsom kommittéer eller råd, för att säker- ställa en fortlöpande dialog. Anställda hos leverantörer omfattas av motsvarande krav i uppförandekoden för affärspartners. Under 2025 uppgick täckningen av kollektivavtal i hela koncernen till 32 % (31). Täckningsgrad – kollektivavtal och social dialog1) Kollektivavtal (EES) Kollektivavtal (utanför EES) Social dialog (EES) 0–19 % – Sydasien – Ostasien och Stillahavsområdet – Nordamerika 20–39 % 40–59 % 60–79 % 80–100 % – Sverige – Sverige 1) Länder inom EES och regioner utanför EES med mer än 10 % av Bolagets totala antal anställda redovisas. Mångfaldsindikatorer Anställda, fördelat på män och kvinnor 2025 2024 2023 Män 64 977 69 186 73 919 Kvinnor 23 663 24 943 25 954 Annat/ej angivet 186 107 79 Totalt 88 826 94 236 99 952 Andel kvinnor per personalkategori 2025 2024 2023 Högre chefer1) 32 % 31 % 31 % Övriga chefer 25 % 24 % 23 % Medarbetare utan personalansvar 27 % 27 % 27 % varav STEM2) 22 % 22 % 22 % varav icke-STEM 47 % 46 % 46 % Alla anställda 27 % 27 % 26 % 1) Ericsson definierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna definition reviderades 2025 och uppgifterna för de jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta. Kvinnor repre- senterade 54 av 171 personer inom denna kategori under 2025. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Andel anställda per åldersgrupp 2025 2024 2023 <30 11 % 12 % 13 % 30–50 65 % 65 % 66 % >50 23 % 22 % 21 % Mätetal för utbildning och kompetensutveckling Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal1) 2025 2024 2023 Män 93 % 89 % 93 % Kvinnor 91 % 88 % 92 % Totalt 93 % 88 % 93 % 1) Registrerade utvecklingssamtal per 31 januari nästföljande år. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 2025 2024 2023 Män 25,8 25,2 38,6 Kvinnor 24,9 24,6 36,8 Alla anställda 25,5 25,1 38,1 123Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 128 ===== Mätetal för hälsa och säkerhet Ledningssystem för arbetsmiljö Det koncernövergripande arbetsmiljöledningssystemet är integrerat i Ericsson Group Management System och är utformat för att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande, samt för att identifiera och genomföra förbättringar inom verksamheten. Systemet är certifierat enligt ISO 45001-standarden, den internationella standarden för arbetsmiljöledning, och omfattar 95 % av Ericssons anställda och 98 % av icke-anställda inom den egna arbetskraften. De som inte omfattas återfinns främst inom arbetskraften i segmenten Enterprise och Other, vilka inte är fullt integrerade i Ericsson Group Management System. Dödsfall per inblandad part 2025 2024 2023 Anställda – – 1 Icke-anställda i den egna arbetskraften – 1 – Andra arbetare1) 3 1 8 Tredje part2) – – 1 Totalt 3 2 10 1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. 2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll. Dödsfall per orsak 2025 2024 2023 Fall från hög höjd 1 1 4 Trafikolycka – 1 5 Elolycka 2 – 1 Totalt 3 2 10 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro (LWA), per inblandad part1) 2025 2024 2023 Anställda 31 28 53 Icke-anställda i den egna arbetskraften 7 – – Andra arbetare2) 22 44 43 Totalt 60 72 96 1) Olyckor med sjukfrånvaro är sådana som medför minst en dags sjukfrånvaro. Dessa ingår i de redovisningsbara arbetsrelaterade olyckor som presenteras nedan, vilka även omfattar olyckor som inte resulterade i sjukfrånvaro. 2) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. Arbetsrelaterade olyckor (RWA), per inblandad part 2025 2024 2023 Anställda 54 58 –2) Icke-anställda i den egna arbetskraften 8 1 –2) Andra arbetare1) 44 55 –2) Totalt 106 114 –2) 1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland anställda1) Per 500 heltidsekvivalenter 2025 2024 2023 Dödsfallsfrekvens – – 0,00 LWA-frekvens 0,17 0,14 0,26 RWA-frekvens 0,29 0,29 –2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp- skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva medarbetare i den egna arbetskraften multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal medarbetare, uttryckt i heltidsekvivalen- ter, vilket uppgick till cirka 187 miljoner timmar (199 miljoner under 2024 och 206 miljoner under 2023). Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland icke-anställda i den egna arbetskraften1) Per 500 heltidsekvivalenter 2025 2024 2023 Dödsfallsfrekvens – 0,04 –2) LWA-frekvens 0,38 – –2) RWA-frekvens 0,43 0,04 –2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp- skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva icke-anställda medarbetare i den egna arbetskraften multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal icke-anställda medarbetare, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till cirka 19 miljoner timmar (23 miljoner under 2024). Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor, samt tillbud1) 2025 2024 2023 Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor 366 683 1 679 Rapporterade tillbud 12 063 11 765 11 004 1) Ericsson kan för närvarande enbart samla in information om antal sjukfrånvarodagar till följd av olyckor som omfattade sina egna anställda med tillfredsställande tillförlitlighet. Skälig lön Ericssons anställda erhåller löner som bedöms vara skäliga (adequate) utifrån Ericssons analysmetod, vilken är förenlig med kraven i ESRS. Bedömningen baserades på ett lönebenchmark från en oberoende och trovärdig tredje part. Uppgifter om ersättning till anställda hämtades under det fjärde kvartalet av rapporteringsåret. Mätetal för ersättning Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning1) 2) 2025 2024 2023 Grundlön 86 % 85 % 85 % Total ersättning 86 % 85 % 85 % Förhållande mellan ersättning till VD och till anställda2) 3) 4) 2025 2024 2023 Grundlön – anställda i Sverige 24:1 25:1 27:1 Grundlön – alla anställda 38:1 37:1 39:1 Total ersättning – anställda i Sverige 75:1 73:1 76:1 Total ersättning – alla anställda 109:1 100:1 103:1 1) Detta mätetal tar inte hänsyn till andra faktorer som kan påverka ersättningsnivåerna, till exempel plats, arbetsroll och ansvar, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/säljincitamentsprogram (STV/ SIP) samt tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Siffrorna för totala ersättningskvoter exkluderar medarbetare i fältserviceorganisationen i vissa företag som följer lokala STV-planer, vilket försvårar relevanta jämförelser (134 personer 2025). Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 2) Naturaförmåner har uteslutits från jämförelsen på grund av begränsningar i möjligheten att på ett tillförlitligt sätt fastställa deras ekonomiska värde. 3) I grundlönen ingår inte semesterlön i Sverige (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten där semesterlön är inkluderad. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 4) Total ersättning i detta sammanhang baseras på STV/SIP målnivå och LTV som beviljats för respektive år, och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 124 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 129 ===== Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Misstänkt bristande regelefterlevnad rörande diskriminering och trakasserier1) 2025 2024 2023 Totalt antal rapporterade ärenden 98 98 –2) av vilka avsåg trakasserier 84 79 –2) av vilka avsåg diskriminering 14 19 –2) Totalt antal bekräftade över trädelser 21 15 –2) av vilka avsåg trakasserier 20 15 –2) av vilka avsåg diskriminering 1 – –2) 1) Avser ärenden som rapporteras och hanteras i Ericssons process för hantering och utredning av misstänkta överträdelser. 2) Inga jämförelseuppgifter är tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Under 2025 rapporterades 84 ärenden via Ericsson Compliance Line som klassificerades som trakasserier, varav 24 utreddes. Under rapporteringsåret bekräftades 20 fall och 5 var fortfarande under utredning vid årets slut. Under samma år rapporterades 14 ärenden som klassificerades som diskriminering. 4 utreddes, varav 1 fall blev bekräftat och inget var fortfarande under utredning vid årets slut. Totalt hänvisades 34 ärenden som klassificerades som trakasserier och 7 som diskriminering till andra funktioner, till exempel till funk- tionen People, för att hanteras i enlighet med dess processer. I de fall överträdelser bekräftades vidtogs korrigerande och disciplinära åt gärder, inklusive uppsägningar. Inga väsentliga böter eller påföljder för bekräftade fall av diskriminering och trakasserier har betalats under rapporteringsåret. Det totala antalet anmälningar som kommit in via Ericssons kanaler för rapportering av bristande efterlevnad redo- visas i avsnittet Ansvarsfullt företagande. Under 2025 rapporterades inga allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter som involverade Ericssons egen arbetskraft via Bolagets kanaler eller OECD:s nationella kontaktpunkter. Därmed vid- togs inga korrigerande åtgärder. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 2) Exempel på högriskländer för barnarbete inom mineralutvinning baseras på externa källor som exempelvis U.S. Department of Labors ”List of Goods Produced by Child Labor or Forced Labor” och UNICEF:s utvärderingar. S Arbetstagare i värdekedjan1) Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Arbetsvillkor Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Andra arbetsrelaterade rättigheter Tvångs- och barnarbete Systemisk negativ påverkan Uppströms Arbetsvillkor Som framgår av beskrivningen av väsentlig påverkan, risker och möjligheter i avsnittet Den egna arbetskraften har Ericsson identifierat potentiell negativ påverkan rela- terad till undermåliga arbetsvillkor som även påverkar arbetstagare i värdekedjan. I leve- rantörskedjan för elektroniktillverkning är dessa systemiska effekter särskilt påtagliga i regioner som Sydostasien, Sydasien och delar av Latinamerika, där efterlevnaden av arbets- rättslagstiftning kan vara begränsad och där beroendet av underleverantörer är utbrett. De vanligast förekommande utmaningarna omfattar orimliga arbetstider, otillräckliga löner, otrygga anställningsförhållanden samt begränsningar av föreningsfriheten. För leverantörspersonal som arbetar med nätutbyggnad, installation och fältunderhåll utgör arbetsrelaterade olyckor och dödsfall en faktisk negativ påverkan som förekom- mer i flera geografiska områden, vilket beskrivs närmare i avsnittet Den egna arbetskraften. Arbetstagares säkerhet utgör en potentiell negativ påverkan kopplad till verksamheter i högriskområden som präglas av konflikt, instabilitet eller hög brottslighet, vilket också beskrivs närmare i samma avsnitt. De tre ovan beskrivna typerna av påver- kan sker eller kan ske idag och förväntas kvar- stå på medellång till lång sikt. Ericsson har en indirekt koppling till påverkan genom sina affärsförbindelser och strävar efter att han- tera dessa genom tillbörlig aktsamhet i leve- rantörskedjan, leverantörskrav samt riktade initiativ för kapacitetsuppbyggnad. Andra arbetsrelaterade rättigheter Tvångsarbete utgör en potentiell negativ påverkan i flera led i den globala leverantörs- kedjan för elektronik, inklusive utvinning av råmaterial, vid smältverk och inom kompo- nenttillverkning, särskilt i Central- och Öst- afrika, Syd- och Sydostasien, Ostasien och Latinamerika. Bidragande faktorer är bland annat svag efterlevnad av arbetsrättslag- stiftning, utnyttjande av migrantarbetare, skuldslaveri och orimlig övertid. Ericssons exponering för barnarbete bedöms vara lägre och är främst kopplad till specifika högriskmineraler, såsom kobolt och glimmer, som utvinns i bland annat Demokra- tiska republiken Kongo och på Madagaskar2). Även om Ericsson inte köper in råmaterial direkt, förekommer dessa mineraler i de kom- ponenter och produkter som Bolaget köper in. Det innebär att Ericssons affärsmodell, som är beroende av global elektroniktillverkning, indirekt är kopplad till denna typ av potenti- ell negativ påverkan, vilken kan ske flera led uppströms i värdekedjan. De arbetstagare som är mest exponerade är främst de som arbetar med mineralutvin- ning och bearbetning samt arbetstagare i underleverantörers fabriker där elektroniken tillverkas. Ericsson identifierar dessa risker genom leverantörsbedömningar, deltagande i branschinitiativ och användandet av externa riskkartläggningsverktyg, vilka ligger till grund förprioriteringar i arbetet med tillbörlig aktsamhet. Exponering för denna systemiska människorättsrelaterade påverkan är aktuell och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Även om riskerna inte anses vara finan- siellt väsentliga, medför nya regelverk – inklusive EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), EU:s förordning om tvångsarbete samt USA:s importförbud mot produkter tillverkade med tvångsarbete, tillsammans med ökade kundförväntningar, att företag behöver vidareutveckla och stärka sina processer för tillbörlig aktsamhet. Bristande regelefterlevnad kan leda till begränsningar i tillgången till vissa marknader, rättsliga eller anseenderelaterade konsekvenser samt mins- kad konkurrenskraft i försäljningsprocesser. 125Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 130 ===== Policy Enligt Ericssons affärsetiska kod är alla form- er av slaveri och exploatering, inklusive män- niskohandel, påtvingat arbete, skuld slaveri och annat tvångsarbete strängt förbjudna. Bestämmelser om rättvisa, säkra och gynn- samma arbetsvillkor beskrivs i avsnittet Den egna arbetskraften och gäller även för arbetstagare i värdekedjan. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att affärspartners, såsom leve- rantörer, respekterar internationellt erkända normer för mänskliga rättigheter, inklusive FN:s internationella regelverk om mänskliga rättigheter och Internationella arbetsorgani- sationens (ILO:s) deklarationer och principer. Affärspartners ska tillhandahålla tydliga och skriftliga anställningsavtal, säkerställa att arbetstagare inte betalar rekryteringsavgifter samt säkerställa migrantarbetares tillgång till sina identitets- och immigrationshandlingar. Tvångsarbete, skuldslaveri och barnarbete är förbjudna. Unga arbetstagare under 18 år får inte utföra arbete som kan äventyra deras hälsa eller säkerhet, inklusive nattar- bete och övertid. Arbetstiden ska följa lokal lagstiftning, inte överstiga 60 timmar per vecka inklusive övertid, och eftersträva ILO:s riktmärke om 48 timmar per vecka. Arbetsta- gare ska erhålla en lön som täcker grundläg- gande behov och möjliggör en viss disponibel inkomst. Arbetsplatser ska vara fria från diskriminering, trakasserier och omänsklig behandling, och arbetstagare ska ha rätt att organisera sig fackligt och till kollektiva förhandlingar. Ericsson erbjuder kostnadsfri utbildning om uppförandekoden till leverantörer. På Bolagets webbplats finns även riktad infor- mation om antikorruption, mänskliga rättig- heter, konfliktmineraler och arbetsmiljö. Via webbplatsen ges medarbetare inom inköps- organisationen tillgång till FN:s Global Com- pact Academy. Uppförandekoden ställer krav på att Bolagets affärspartners tillämpar ett risk- baserat förhållningssätt till hälsa och säker- het, e rbjuder relevant utbildning samt upp- rätthåller rutiner för incidentrapportering och korrigerande åtgärder. De ska även ha arbets miljöledningssystem. För leverantörer som utför fälttjänster såsom, konstruktions och underhållsarbete samt nätutbygg- nad gäller specifika arbetsmiljökrav inklu- sive krav på hantering och uppföljning av underleverantörer. Ytterligare information om uppförandeko- den för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också beskriver de viktigaste delarna i Ericssons Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter. Intressentdialog Ericsson använder både direkta och indirekta kanaler för att föra dialog med arbetstagare i värdekedjan om faktisk och potentiell påver- kan kopplad till dem. Leverantörsrevisionerna kopplade till uppförandekoden omfattar intervjuer med arbetstagare med fokus på mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig- heter, vilket beskrivs närmare nedan. Ericsson för regelbundet en dialog med organisationer som företräder eller förmedlar perspektiv från arbetstagare i värdekedjan. Bolaget är medlem i Shift Business Learning Program som syftar till att främja upprätthål- lande av mänskliga rättigheter inom närings- livet i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Ericsson deltar också i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders samt i Responsible Business Alliance (RBA). Ericssons arbete med tillbörlig aktsam- het omfattar även direkt dialog med arbets- rättsorganisationer, rundabordssamtal med aktörer i civilsamhället samt dialog med andra relevanta intressenter. Ericsson har ett nära samarbete med Responsible Minerals Initiative (RMI) och deltar i organisationens arbetsgrupper, där Bolaget är ordförande i arbetsgruppen för aluminium. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Ericsson åtgärdar avvikelser som identifie- rats vid leverantörsrevisioner genom tidsatta åtgärdsplaner, vilket gör revisionerna till en central mekanism för att avhjälpa negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Arbetstagare kan rapportera misstänkta överträdelser av Uppförandekoden för affärs- partners, policyer, lagar eller förordningar via Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för både interna och externa intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda (se avsnittet Ansvarsfullt företagande). Ericssons affärspartners ska även ha egna klagomålsmekanismer som gör det möjligt för arbetare att på ett säkert och konfiden- tiellt sätt rapportera problem utan risk för repressalier eller vedergällning. Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter relaterad till arbetstagare i värdekedjan, via Ericssons kanaler, och inga åtgärder för avhjälpande behövde därför vidtas. Vidtagna åtgärder Ericsson har förbundit sig att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och har etablerat flera strukturerade processer för att hantera påverkan på arbetstagare i Bolagets värdekedja. De nyckelåtgärder som beskrivs nedan avser leverantörsgranskning och revisioner, kritiska mineraler och spårbarhet i leverantörskedjan samt hantering av leve- rantörers arbetsmiljö. Leverantörsgranskning och revisioner En särskild enhet inom Ericssons inköpsor- ganisation driver initiativ som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande, med fokus på leverantörers efterlevnad av Uppfö- randekoden för affärspartners vilket sker genom riskbedömningar och särskilda leverantörsrevisioner. Leverantörer måste bekräfta efterlev- nad av uppförandekoden innan de inleder en affärsrelation med Ericsson, och direkt- leverantörer utvärderas utifrån risker för avvikelser och bristande efterlevnad av dess bestämmelser. Nya leverantörer granskas och väljs ut utifrån flera kriterier, inklusive miljömässiga och sociala faktorer, med stöd av tredjepartsdatabaser för att identifiera negativ medieexponering, regulatoriska över- trädelser, konkurrensbegränsande beteende, finansiella oegentligheter samt miljö-, pro- duktions-, arbetsmiljö- och människorätts- relaterade frågor. En modulbaserad riskbedömning av leve- rantörers hållbarhetsprestanda kan aktive- ras beroende på leverantörens riskprofil, där omfattningen av fastställa utifrån vilken typ av produkter eller tjänster som tillhandahålls. När en leverantör väljs ut för bedömning, skickas relevanta självutvärderingsformulär inom områden som omfattar miljö, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. Efter bedömning tilldelas leverantören en riskklassificering. Baserat på denna lämnas sedan en rekommendation att godkänna, inte godkänna eller godkänna leverantören med särskilda villkor om att åtgärda identifierade brister, eller motsvarande rekommendationer för redan aktiva leverantörer. Efter onboar- ding genomförs löpande uppföljning av negativ mediabevakning med regelbundna intervall. När inledande granskningar eller bedöm- ningar identifierar potentiellt förhöjda mäns- korättsrisker genomför Ericsson fördjupad tillbörlig aktsamhet för att ytterligare utvärd- era och hantera dessa risker. Processen kan innefatta analyser av säkerhets- och regula- torisk miljö, screening av tvångsarbetesris- ker med hjälp av tredjepartsleverantörer av riskdata samt dialog med branschkollegor genom forum såsom Responsible Business Alliance eller Responsible Minerals Initiative. Ericsson kan också konsultera organisationer i civilsamhället eller andra externa intressen- ter för att bättre förstå lokala förhållanden. Om förhöjda risker bekräftas arbetar Ericsson tillsammans med sina direkta leverantörer för att understryka vikten av kraven i uppför- andekoden och kan kräva externa revisioner 126 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 131 ===== och tidsatta åtgärdsplaner. De landsbesök med fokus på mänskliga rättigheter som beskrivs i avsnittet Den egna arbets kraften omfattar även frågor om arbets- tagare i värdekedjan. Ericsson genomför revisioner av sina direkta leverantörer för att verifiera efter- levnad av uppförandekoden. Revisionerna fokuserar på leverantörer som identifierats ha förhöjda risker relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. För urvalet prioriteras i första hand leverantörer som tillsammans står för de översta 90 % av Ericssons totala inköpskostnader. Leveran- törsrisk, fastställd utifrån faktorer som land, typ av produkt eller tjänst, tid sedan senaste revisionen samt inköpsvolym, styr urvalspro- cessen för revisionen. Revisionerna utförs av en extern leverantör och sker huvudsak- ligen på plats, medan revisioner på distans används för högriskländer eller vid uppfölj- ning. Fokusområden omfattar anställnings- villkor, arbetstid, löner, hälsa och säkerhet, kemikaliehantering samt hur leverantören kommunicerar Ericssons krav till sina egna leverantörer. Identifierade avvikelser ska åtgärdas genom tidsatta åtgärdsplaner. Revisioner genomförs inte oanmälda, men semianmälda revisioner förekommer, där leverantören informeras om att en revision kommer att genomföras inom en viss tidsperiod utan att exakt datum och tidpunkt anges. Under 2025 genomfördes 93 (79) sådana revisioner. Avvikelser identifierades hos 92 % (89 %) av de granskade leverantörerna och kritiska avvikelser hos 2 % (3 %). De flesta iakttagelser rörde anställningsvillkor eller arbetsmiljöledning, och samtliga kritiska iakt- tagelser var kopplade till arbetsmiljöfrågor. Vid rapporteringsperiodens slut hade 85 % (84 %) av samtliga avvikelser och 50 % (50 %) av de kritiska avvikelserna åtgärdats inom fastställda tidsramar. Kritiska mineraler och spårbarhet i leverantörskedjan Ericsson gör inga direkta inköp från företag som bedriver utvinning, smältning eller raf- finering av mineraler. Bolagets exponering mot råmaterial, inklusive konfliktmineraler, är indirekt och uppstår genom de material och mineraler som ingår i komponenter i den elektroniska hårdvara som säljs som en del av nätverk. Denna indirekta exponering gör grundlig tillbörlig aktsamhet och bransch- samverkan avgörande för att hantera rela- terade risker. Ericsson har åtagit sig att anskaffa kritiska mineraler, däribland tantal, volfram, litium och nickel, i enlighet med all tillämplig lag- stiftning. Bolagets åtgärder för tillbörlig akt- samhet överensstämmer med OECD:s väg- ledning för ansvarsfulla leverantörskedjor för mineraler och följer framväxande regelverk så som EU:s batteriförordning och förordningen om kritiska råmaterial. Leverantörer av elektronisk hårdvara är skyldiga att utöva tillbörlig aktsamhet avseende anskaffning och utvinning av kri- tiska mineraler samt att med rimlig säkerhet verifiera mineralernas ursprung i de produk- ter som levereras till Ericsson. Spårbarhet bortom direkta leverantörer främjas huvud- sakligen genom deltagande i branschnätverk och organisationer samt genom användan- det av verktyg och mallar från Responsible Minerals Initiative (RMI) för att kartlägga leverantörskedjor och identifiera smältverk och raffinaderier. Ericsson använder också data från RMI för att identifiera smältverk och raffinaderier för att avgöra om fördjupad tillbörlig aktsamhet eller leverantörsdialog är motiverad. Ericsson eftersträvar att öka inköp från leverantörer och underleverantörer som uppfyller relevanta hållbarhetsstandarder för mineraler, såsom RMI:s standarder. Bola- get använder RMI:s ramverk, arbetsgrupper och verktyg för att föra dialog direkt med smältverk där någon direkt affärsrelation inte föreligger, samt för att stärka kraven på underleverantörer via sina direkta leveran- törer. Ericsson strävar efter att arbeta till- sammans med leverantörerna för att uppnå kontinuerliga förbättringar, men kan som en sista åtgärd avsluta affärsrelationer vid upp- repad bristande regelefterlevnad. Ytterligare information lämnas i Ericssons årliga Conflict Minerals Report på Form SD, som publiceras på Bolagets webbplats och inges till U.S. Securities and Exchange Commission. Hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer Ericsson har fastställt globala krav på leve- rantörer av fälttjänster inom ramen för Bola- gets uppförandekod för affärspartners. Cen- trala krav omfattar incidentrapportering och utredning av incidenter, hantering av faror och risker, kommunikation och medvetenhet, Stop Work Authority samt obligatorisk utbild- ning. Stop Work Authority-standarden ger personer rätt och ett mandat att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhål- landen identifieras. Genom bedömningar av mognadsgraden hos leverantörer av fälttjänster utvärderar Ericsson deras säkerhetsarbete gentemot fördefinierade hälso- och säkerhetskriterier. Baserat på resultaten från dessa utvärder- ingar ska tidsatta åtgärdsplaner genomföras. Nya leverantörer ska genomgå en sådan bedömning och godkännas innan en affärs- relation inleds. För aktiva leverantörer syftar Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder Revisioner – Uppförandekod för affärspartners 2025 2024 2023 Genomförda revisioner 93 79 123 Revisionsresultat 2025 2024 2023 Andel granskade leverantörer med avvikelser 92 % 89 % 85 % Avvikelser per kategori Tillgång och transparens1) 1 % – – Anställningsvillkor 31 % 42 % 42 % Miljöledning 4 % 3 % 4 % Antikorruptionsåtgärder 1 % – 3 % Arbetsmiljöledning 61 % 53 % 48 % Kommunikation av krav till underleverantörer2) 2 % 2 % 3 % Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser 2 % 3 % 1 % Kritiska avvikelser per kategori Tillgång och transparens1) – – – Anställningsvillkor – – – Miljöledning – – – Antikorruptionsåtgärder – – – Arbetsmiljöledning 100 % 100 % 100 % Kommunikation av krav till underleverantörer2) – – – Andel stängda åtgärdsplaner3) Alla avvikelser 85 % 84 % 79 % Kritiska avvikelser 50 % 50 % 100 % 1) Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen. 2) Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs. 3) Andelen identifierade avvikelser och kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom internt fastställda tidsramar för respektive kategori. Andelen korrigerande åtgärder beräknas utifrån hur stor andel av de iakttagelser som identifierats under rapporteringsperioden som har åtgärdats och avslutats per bokslutsdatumet. 127Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 132 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Socioekonomisk utveckling av samhällen (enhetsspecifikt underämne i rapporteringen) Socioekonomisk utveckling genom digitalisering Systemisk positiv påverkan Nedströms S Berörda samhällen1) Mobilt bredband bidrar till socioekonomisk utveckling. Oberoende forskning visar att högre nivåer av användning av mobilt bred- band är förknippad med ökad ekonomisk tillväxt, särskilt i låginkomstländer, och att förbättrad uppkoppling i skolor kan ge lång- siktiga sociala och ekonomiska fördelar. Mobilnät underlättar även finansiell inklu- dering, eftersom många människor utan till- gång till traditionella banktjänster, redan äger mobiltelefoner som kan ge tillgång till mobila finansiella tjänster. Trots denna potential saknar uppskatt- ningsvis en tredjedel av världens befolkning fortfarande tillgång till tillförlitligt mobilt bredband2). Uppkopplingsklyftan har två huvudsakliga dimensioner. Vissa männ- iskor bor utanför nätens täckningsområden, medan andra omfattas av täckning, men möter hinder såsom otillräcklig uppkopplings- kvalitet, för dyra tjänster, bristande digital kompetens eller svårigheter att använda tillgängliga tjänster. Att minska dessa klyftor kräver i regel nya affärsmodeller och politiska åtgärder för att bygga ut infrastrukturen, göra uppkopplingen mer överkomlig och att stärka den digitala kompetensen. Ericsson bidrar genom lösningar som fast bredband via mobilnätet (FWA) samt genom initiativ som Connect To Learn, vilka stödjer digital kompe- tens och uppkoppling till skolor. Dessa systemiska effekter på samhälls- nivå är kopplad till Ericssons affärsmodell och strategi, eftersom Bolaget tillhandahåller mobilnätsinfrastruktur som möjliggör digi- talisering. Påverkan är faktisk, positiv och uppstår nedströms under mobilnätens användningsfas, särskilt i regioner med låg eller ojämn tillgång till internetuppkoppling. Påverkan sker idag och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt, med effekter som uppstår i takt med att täckningen förbättras och i takt med att bredare socioekonomiska effekter utvecklas över tid. Ericsson bidrar genom teknikutveckling och nätutbyggnad samt genom sina affärsrelationer med kun- der och partners som driver och expanderar näten. Information om negativ påverkan på sam- hällen kopplad till användning av mineraler från konfliktdrabbade områden och högrisk- områden finns i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Policy Ericsson har en lång historia av teknikutveck- ling och betraktar tillgång till kommunikation som ett grundläggande mänskligt behov. Bolaget arbetar för att främja global tillgång till kommunikation. Den affärsetiska koden anger att stöd till lokalsamhällen ska syfta till att skapa en positiv påverkan. Aktiviteter utvärderas för att säkerställa att de är i linje med Bolagets strategi och att resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Tillbörlig aktsamhet tillämpas för att undvika intresse- konflikter och kopplingar till otillbörliga betal- ningar. Ytterligare information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som även beskri- ver de huvudsakliga delarna i Ericssons Utta- lande om företagande och mänskliga rättigheter. Intressentdialog Direkt dialog med berörda samhällen före- kommer i vissa fall, men merparten av kon- takterna sker genom organisationer, partner- skap och centrala medlemskap, vilka beskrivs nedan. Genom sitt medlemskap i Global Net- work Initiative engagerar sig Ericsson särskilt frågor som rör ansvarsfull användning av teknik. Mer information finns i avsnittet Konsumenter och slutanvändare. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Ericsson Compliance Line är tillgänglig för interna och externa intressenter för att rap- portera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller andra regelverk (se avsnittet Ansvarsfullt före tagande). Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter relaterad till berörda samhällen, via Ericssons kanaler, och inga åtgärder för avhjälpande behövde därför vidtas. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S3 (Berörda samhällen), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 2) The State of Broadband. (2024). Leveraging AI for Universal Connectivity, Bredbandskommissionen för hållbar utveckling. uppföljande bedömningar till att främja förbättringar i deras säkerhetsprestanda. Leverantörer ska också genomgå obligato- riska utbildningar som fastställs av Ericsson, vilket omfattar en introduktionsutbildning till hälsa och säkerhet, trafiksäkerhetsutbildning samt utbildning i livsviktiga säkerhetsregler (Lifesaving rules). Konsekvenshantering tillämpas när leve- rantörer inte genomför åtgärder inom överens- komna tidsramar, avstår från att delta i utvär- deringar eller bryter mot Ericssons säkerhets- krav. Sanktioner omfattar ekonomiska påföljder, minskade affärsvolymer, ytterligare inspektioner eller revisioner, skriftliga varningar eller, i allvarliga fall, avbrytande av affärsrela- tionen. De arbetsmiljöåtgärder som beskrivs i avsnittet Den egna arbetskraften gäller även för anställda hos leverantörer av fälttjänster. Under 2025 fortsatte Ericsson att genom- föra Target Zero-workshops för att stärka säkerhetskulturen bland sina leverantörer, och implementerade ett belöningsprogram (Supplier Safety Recognition Program), för att ytterligare främja säkra beteenden. Inom ramen för programmet uppmärksamma- des leverantörer både lokalt och globalt i tre kategorier: säkert beteende, bästa praxis och bästa förbättringsförslag. Vidare så fortlöpte bedömningar av leverantörer av fälttjänster under 2025, med fokus på att höja graden av säkerhetsmognad samt utvärdera nya leverantörer. Mål Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll dödsfall och incidenter som resulterar i sjuk- frånvaro, vilket omfattar såväl den egna arbetskraften som anställda hos leverantörer av fälttjänster. Mer information om detta mål finns i avsnittet Den egna arbetskraften. Med undantag för målet gällande hälsa och säkerhet har Ericsson för närvarande satt några ytterligare mål för sin väsentliga påver- kan kopplad till arbetstagare i värdekedjan, men utvärderar löpande om det är ändamåls- enligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp delvis genom de leve- rantörsrevisioner som beskrivs ovan. 128 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 133 ===== Vidtagna åtgärder Ericsson använder sin expertis inom mobil uppkoppling för att skapa positiv påverkan för intressenter och samhällen där Bolaget är verksamt. I detta delavsnitt beskrivs kon- cernövergripande aktiviteter. Lokala initiativ som drivs av regionala säljorganisationer beskrivs ej. Socioekonomisk påverkan av IKT och digital utbildning Ericsson arbetar för att främja digital inklu- dering och bidra till att minska den digitala klyftan, och därigenom bredda tillgången till den digitala ekonomin. Arbetet omfattar utveckling nya lösningar samt påverkansar- bete och samarbete med partners inom hela IKT-ekosystemet. Fokus ligger främst på regioner med låg eller ingen upptagning av internet och innefattar användning av kost- nadseffektiva och skalbara lösningar, såsom fast bredband via mobilnätet (FWA), vilket även kan förbättra uppkopplingen för institu- tioner som skolor. Under de senaste åren har en betydande andel av nya lanseringar av 5G FWA skett på tillväxtmarknader. Ericssons arbete med digital inkludering omfattar även utbildning och utveckling av digital kompetens genom Connect To Learn, ett program som genomförs i samarbete med regeringar, kommunikationstjänsteleveran- törer, frivilligorganisationer och FN-organ. Connect To Learn stödjer digital upp- koppling i skolor och lokala lärocentrum och tillhandahåller utbildning som stärker elevers digitala färdigheter och möjligheter till fram- tida anställning. Programmet omfattar två huvudsakliga erbjudanden: – Ericsson Educate: En digital lärandeplatt- form som erbjuder utbildning på univer- sitetsnivå inom telekommunikation och ny teknik, såsom 5G, AI, datavetenskap, automation och IoT. – Ericsson Digital Lab: Projektbaserade aktiviteter utformade för elever i åldern 11–16 år som introducerar grundläg- gande begrepp inom områden som kodning, robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI. Sedan 2022 har Ericsson bidragit till Digital Transformation Collaborative, som leds av UNESCO inom ramen för Global Education Coalition. Initiativet ger myndigheter i olika länder verktyg och vägledning för att inte- grera digital utbildning i nationell planering samt för att bygga kapacitet genom utbild- ning och workshops. Ericsson och International Telecommu- nication Union samutvecklar Connectivity Planning Platform, ett verktyg som hjälper till att kartlägga IKT-infrastruktur, identifiera områden helt utan eller bristande täckning och bedöma möjliga uppkopplingslösningar. Plattformen syftar till att stödja evidens- baserad planering och investeringsbeslut för att utöka prisvärd och resilient uppkoppling. Finansiell inkludering Ericssons Mobile Wallet Platform stödjer leverantörer av kommunikationstjänster och finansinstitut i att erbjuda mobilbaserade finansiella tjänster. Plattformen används för att öka tillgången till finansiella tjänster för individer och samhällen med begränsad eller ingen tillgång till traditionella bank- system. Beroende på tjänsteleverantörens erbjudande kan detta omfatta funktioner som att spara och överföra pengar, ta emot lön eller stöd, betala räkningar samt få till- gång till finansiella produkter som lån eller försäkringar. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till berörda samhällen, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Mätetal för påverkan Ericsson redovisar mätetal relaterade till sin påverkan på samhällen i bilaga 5. Organisation Beskrivning ITU (International Telecommunication Union) Ericsson samarbetar med ITU i initiativ som syftar till att hantera utmaningar kopplade till brister i digital infrastruktur, universell uppkoppling i skolor och digital omvandling. Samarbetet omfattar utveckling av verktyg och utbildnings- insatser för att stödja beslutsfattare i arbetet med att förbättra hållbar uppkoppling i områden och samhällen med begränsad tillgång. ITU/UNESCO Bredbandskommissionen för hållbar utveckling Ericssons teknikdirektör är ledamot i Broadband Commission for Sustainable Development, en högnivåplattform som sammanför flera intressenter och som tar fram policyrekommendationer avseende universellt meningsfull uppkoppling och rollen bredband spelar för att främja global utveckling. Kommissionen verkar för framsteg mot FN:s globala mål för hållbar utveckling till 2030 genom förbättrad tillgång till bredband. Digital Transformation Collaborative (DTC) Ett offentlig-privat partnerskap under ledning av UNESCO som fokuserar på att stödja nationella insatser för att främja hållbar digital omvandling inom utbildning och bidra till mål 4 FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ericsson är medlem i DTC:s styrgrupp. Whitaker Peace & Development Initiative Ericsson är en långsiktig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som stödjer ungdomar och kvinnor från utsatta förhållanden genom utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. Samarbetet omfattar insatser som använder IKT för att stödja fredsbyggande och försörjningsaktiviteter i samhällen som påverkas av konflikter, våld och fattigdom. 129Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 134 ===== S Konsumenter och slutanvändare1) Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Informationsrelaterad påverkan för slutanvändare Missbruk av teknik Potentiell negativ påverkan Nedströms Dataintrång och störningar i infrastrukturen Potentiell negativ påverkan Nedströms Nätsäkerhet (enhetsspecifikt underämne i rapporteringen) Otillräckliga åtgärder avseende nätsäkerhet Risk Förlust av affärsmöjligheter Missbruk av teknik Ericssons teknik är utformad för att tillhanda- hålla säker och tillförlitlig uppkoppling men kan under speciella omständigheter använd- as på ett sätt som påverkar konsumenter och slutanvändare negativt, vilket i sin tur beror på kontexten och involverade parter. Poten- tiell negativ påverkan omfattar bland annat kränkningar av rätten till privatliv, exempelvis genom övervakning av privat kommunika- tion, samt begränsningar av yttrandefriheten, såsom blockering eller filtrering av innehåll online. Denna påverkan kan uppstå när nät- funktioner, såsom funktioner för prestanda- hantering, används otillbörligen, inklusive av myndigheter. Ericsson kan även indirekt behöva stödja tillfälliga nätavstängningar när Bolaget driver nät på uppdrag av kunder. Ericsson får inte sådana förfrågningar direkt, men missbruk av dess teknik nedströms i värde kedjan kan ändå påverka rättigheterna för personer som är beroende av näten. Påverkan är inte begränsad till specifika grupper av slutanvändare. Sannolikheten och allvarlighetsgraden beror på det bredare sammanhanget, inklusive styrkan i skyddet för mänskliga rättigheter, rättsliga och regu- latoriska ramverk, efterlevnaden av rätts- statsprincipen samt de demokratiska insti- tutionerna i de länder där tekniken används. Påverkan kan förekomma i dagsläget och detta förhållande förväntas kvarstå på med- ellång till lång sikt. Att förebygga missbruk av teknik, liksom att säkerställa nätsäkerhet, bidrar till att stärka förtroendet för digital infrastruktur. Ericssons angreppssätt omfattar tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättig heter, avtalsmässiga skyddsåtgärder, tekniska åtgärder och dialog med intressenter för att identifiera risker för missbruk och främja en ansvarsfull användning av Bolagets teknik. Nätsäkerhet Uppskattningsvis 50 % av den globala 5G-trafiken utanför Kina sker via Ericssons nät, vilket gör deras säkerhet och tillförlitlig- het avgörande för konsumenter och slutan- vändare världen över. Näten hanterar käns- liga personuppgifter och stödjer samhälls- viktigatjänster såsom hälso- och sjukvård, samhällsservice och allmän säkerhet. Ett dataintrång eller störningar i infrastruktur- en kan därför leda till negativ konsekvenser för privatpersoner och för samhället i stort. Denna potentiella negativa påverkan för- väntas kvarstå på medellång till lång sikt. Påverkan är kopplad till Ericssons roll som leverantör av kritisk infrastruktur för kommunikation. Att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder är därför centralt för att upprätthålla kundernas förtroende och stödja säkra och tillförlitliga nät. Inga särskilda sår- bara grupper har identifierats eftersom dessa frågor påverkar alla typer av slutanvändare till följd av den utbredda användningen av kommunikationstjänster. Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade avbrott eller exponering av känslig data, kan leda till anseendeskada, avtalsmässiga kon- sekvenser eller förseningar i driftsättning. I allvarliga fall kan de leda till förlorade affärs- möjligheter, vilket innebär att nätsäkerhet , utöver påverkan på konsumenter och slutan- vändare, också utgör en finansiellt väsentlig risk. Risken förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Hanteringen av dessa frågor är en integrerad del av Ericssons strategi och ingår i Bolagets arbete för att stärka resiliens- en i kritisk infrastruktur. Policy Ericssons affärsetiska kod anger Bolagets åtagande att respektera yttrandefrihet och rätten till privatliv och föreskriver att risker relaterade till missbruk av teknik ska hanteras på ett sätt som minskar dem. Ericssons med- arbetare ska bedöma externa förfrågningar som kan påverka dessa rättigheter och säker- ställa att sådana förfrågningar är legitima, proportionerliga och nödvändiga innan de besvaras. Interna rutiner för att minska rela- terade risker ska följas och om risker förbises eller inte hanteras på ett tillfredsställande sätt ska detta rapporteras. Ericsson är medlem i Global Network Initiative (GNI) och följer dess principer om yttrandefrihet och rätten till privatliv. Mer information om den affärs- etiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också beskriver de cen- trala delarna i Ericssons Uttalande om före- tagande och mänskliga rättigheter. Ericssons koncernövergripande policy för teknologi (Development Innovation and Use of Technology) fastställer Bolagets åtagande om en ansvarsfull och etisk användning av teknik i enlighet med tillämpliga regelverk. Policyn ger vägledning för design, utveckling, försäljning, implementering och användning av Ericssons produkter och syftar till att säker- ställa att teknikrelaterade beslut övervägs på ändamålsenligt sätt samt att potentiella ris- ker, inklusive etiska risker och människorätts- risker, identifieras, bedöms och hanteras. Ericsson har en koncernövergripande säkerhetspolicy som syftar till att förebygga, upptäcka, hantera och åtgärda dataintrång samt beskriver hur verksamheten ska åter- ställas efter intrång och infrastrukturstörningar som påverkat Ericssons nät och tjänster. Mer information finns i delavsnittet Säkerhets- policy på sidan 20 i förvaltningsberättelsen. Intressentdialog Ericsson för i regel ingen direkt dialog med konsumenter och slutanvändare om potenti- ell påverkan, eftersom Bolaget inte har någon direkt relation med dessa intressenter. I stället kan Ericsson ta del av synpunkter via orga- nisationer som GNI och dess medlemmar, vilka kan ses som tillförlitliga företrädare för konsumenters och slutanvändares intressen. GNI sammanför aktörer från akademi, civil- samhälle, näringsliv och finansmarknader för att sätta standarder för ansvarsfullt besluts- fattande avseende yttrandefrihet och rätten till privatliv inom IKT-sektorn. Medlemskapet omfattar dialog med civilsamhället för att bättre förstå potentiell påverkan på mänsk- liga rättigheter, deltagande i gemensamt lärande och påverkansarbete, samt regel- bundna oberoende granskningar av Bolagets praxis i förhållande till GNI:s principer. Ericsson använder också sitt medlemskap i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders för att diskutera och bedöma människorättsrelaterade risker, inklusive övervakningsfrågor, riskreduce- rande åtgärder och relaterade affärsaktivite- ter. Dessa dialoger genomförs på sätt som tar hänsyn till intressenternas säkerhet. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S4 (Konsumenter och slutanvändare), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 130 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 135 ===== Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera misstänkta oegentligheter Ericssons Compliance Line är tillgänglig för interna och externa intressenter för att rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller för- ordningar (se avsnittet Ansvarsfullt före tagande). Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rätt- igheter relaterad till konsumenter och slutan- vändare via Ericssons kanaler och inga åtgärd- er för avhjälpande behövde därför vidtas. Processen för Sensitive Business är en annan mekanism som möjliggör avhjälpande vid möjlig negativ påverkan på konsumenter och slutanvändare. Vidtagna åtgärder Nätsäkerhet För information om Ericssons åtgärder rela- terade till nätsäkerhet, se delavsnittet Åtgär- der under 2025 på sidan 20 i förvaltningsbe- rättelsen. Sensitive Business-processen Ericsson har integrerat tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter i sin försälj- ningsprocess och i andra affärsförbindel- ser genom sin process för känsliga affärer (Sensitive Business) i syfte att förebygga och minska risken för missbruk av Ericssons teknik. Ericsson utvärderar alla affärsmöjlig- heter utifrån fördefinierade människorätts- relaterade parametrar. Identifierade risker bedöms av ett team av specialister med hjälp av Sensitive Business riskmetodik, med fokus på rätten till privatliv, yttrandefrihet och rela- terade människorättsrisker. Fyra huvudsakliga parametrar som bedöms inom Sensitive Business-processen. Portfölj Syfte Mängden och typen av personuppgifter som kan komma att behand- las, hur åtkomlig den är och hur den lagras. Hur kunden avser att använda produkten, tjäns- ten eller lösningen, och i vil- ket sammanhang den ska användas. Kund Land Typ av kund och dess ägarstruktur. Landets riskprofil avseende mänskliga rättigheter, inklu- sive faktorer relaterade pri- vatliv, yttrandefrihet, säker- het, konfliktintensitet och rättsstatsprincipen. Beroende på den bedömda risknivån utfärdas rekommendationer om Bolaget ska gå vidare med affärsmöjligheten med eller utan riskre- ducerande åtgärder eller avstå från den helt. Granskade ärenden, per rekommendationskategori1) 2) 2025 2024 2023 Inga riskreducerande åtgärder krävs 316 266 252 Riskreducerande åtgärder krävs 922 813 636 Avrådande 6 2 7 Totalt 1 244 1 081 895 Exemplen nedan illustrerar de typer av ären- den som granskats inom Sensitive Business- processen under året samt utfallet av dessa granskningar. Sensitive Business-processen är en risk- hanteringsprocess, och ansvaret för att besluta om och hur en affärsmöjlighet ska tas vidare ligger hos den ansvariga säljorgani- sationen. Särskilt känsliga fall kan eskaleras till Ericssons Business Risk Committee för ytterligare bedömning. Processen omfattar även mekanismer för att övervaka efterlevna- den av utfärdade rekommendationer i syfte att stödja effektiv riskhantering. Varje regional säljorganisation har en utsedd kontaktperson för Sensitive Business som håller kundansvariga och andra relevanta intressenter informerade om uppdateringar, informationsförfrågningar och relaterade frå- gor. Sensitive Business-processen tillämpas även på andra affärshändelser, inklusive sammanslagningar och förvärv samt utvär- deringar av tredje parter, såsom affärs- och teknikpartners. Beroende på risknivån kan detta leda till åtgärder som rättslig analys eller förstärkt tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter innan en transaktion genomförs. Under 2025 stärkte Ericsson medveten- heten och kompetensen kring Sensitive Busi- ness-processen hos viktiga personalgrupper genom utbildnings- och informationstillfällen. Bolaget har vidare stärkt processen genom att införa en särskild kanal för analys och rapport- ering av förfrågningar avseende nätrelaterade aktiviteter som kan ha negativ människorätts- påverkan. Detta bidrar till en förbättrad hant- ering av risker i affärs relationer där Ericsson driver nät på uppdrag av kunders. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till konsumenter och slutanvändare, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styr- ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp genom processen för Sensitive Business som beskrivs ovan. Exempel på ärenden från rapporteringsåret Rekommendation1) Typ av kund Lösning och syfte Motivering för rekommendation √ Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nytt mobilnät som ska användas av en försvarsmyndighet Landsrisken bedömdes vara låg och inga kundrelaterade frågeställningar identifierades. Efter en utvärdering av slutanvändarkontexten bedömdes ärendet ha en låg människo- rättsrelaterad risk. √ Global kommunika- tionstjänsteleverantör Anpassning av ett befintligt mobilnät för att uppfylla nya regulatoriska krav Landsrisken bedömdes vara låg och eftersom anpassningen syftade till att möjlig- göra nödsamtal bedömdes ärendet ha en låg människorättsrelaterad risk. ! Global kommunika- tionstjänsteleverantör Integrationstjänster för Ericsson-noder i en tredjepartsprodukt som används av myndigheter Landsrisken bedömdes vara låg, men integrationen av en tredjepartsprodukt som möjliggör åtkomst för brottsbekämpande myndigheter bedömdes innebära förhöjda människorättsrelaterade risker. Rekommendationen blev därför att åtkomst endast ska tillåtas efter giltigt domstolsbeslut. ! Lokal kommunikations- tjänsteleverantör Regional utbyggnad av ett av ett befintligt mobilnät Landsrisken bedömdes vara förhöjd. Dock blev slutsatsen att kunden för närvarande driver nätet i enlighet med internationella standarder, vilket minskar risken. Avtals- mässiga åtgärder rekommenderades för att hantera kvarstående människorätts- relaterade risker. ! Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nytt mobilnät med funktioner för att samla in, sammanställa och lagra abonnentuppgifter för åtkomst av myndigheter Eftersom tekniken, den avsedda användningen och den nationella kontexten alla innebar förhöjda risker, var rekommendationen att gå vidare med att tillhandahålla nätet, men inte med de ytterligare funktionerna. Därtill rekommenderades tekniska och avtalsmässiga åtgärder. x Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nya funktioner som möjliggör kom- munikation för offentlig säkerhet i ett befintligt mobilnät Slutanvändarkontexten innebar förhöjda människorättsrelaterade risker. Vidare ledde den instabila politiska miljön och bristen på genomförbara riskreducerande åtgärder till en rekommendation att inte gå vidare med affärsmöjligheten. 1) Efter uppdateringar av Sensitive Business-processen har kategorierna bytt namn för att återspegla utfallen i den reviderade processen. Tidigare år benämndes motsvarande kategorier Godkänd, Godkänd med villkor och Avvisad. 2) Siffrorna i tabellen återspeglar de rekommendationer som lämnats inom Sensitive Business-processen under rapporteringsperioden och omfattar cirka 22 % av alla kommersiella erbjudanden som offererades till kunder 2025. Andelen granskade ärenden varierar mellan olika marknader beroende på landsrisken. De flesta granskade ärenden avsåg försäljningsmöjligheter, medan en mindre andel rörde tredjepartsutvärderingar. Ökningen av antalet granskade ärenden återspeglar en fortsatt förstärkning av granskningsprocessen. √ Inga riskreducerande åtgärder krävdes ! Reducerande åtgärder krävdes x Avrådande 131Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 136 ===== Arbete mot mutor och korruption Ericsson har kunder i fler än 175 länder, inklu- sive marknader med förhöjd exponering för mutor och korruption till följd av svagare samhällsinstitutioner. Telekommunikations- sektorn har en förhöjd riskexponering på grund av sin tekniska komplexitet och nära samverkan mellan offentliga och privata intressenter. Ericsson har tidigare medgett överträdel- ser av lagar mot mutor och korruption, vilket resulterat i betydande böter, ökade kostnader för regelefterlevnad och påverkan på anse- endet. Bolaget stod under oberoende tillsyn i fyra år, vilken officiellt avslutades 2024 efter att den oberoende observatören bekräftade att Ericssons program för etik och regelefter- levnad uppfyllde tillämpliga krav. Ericsson fortsätter att betona vikten av en sund före- tagskultur och har ytterligare stärkt program- met före etik och regelefterlevnad. Trots detta kvarstår risken för upprepade överträdelser som en väsentlig finansiell risk. Möjliga konsekvenser inkluderar rättsliga påföljder, ökade rörelsekostnader samt skadat kundför- troende och en svagare marknadsposition. Risken är direkt kopplad till Ericssons globala verksamhetsmodell och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Tillsyn, förebyggande åtgärder och kontinuerlig vidareutveckling av programmet för etik och regelefterlevnad samt företagskulturen förblir en integrerad del av Ericssons bolagsstyrning och riskhantering. Politiskt engagemang och påverkansarbete Ericsson är verksamt i ett brett spektrum av regulatoriska och geopolitiska miljöer. Tele- kommunikationssektorn är starkt reglerad och alltmer politiserad. Förändringar i policy, regelverk eller geopolitiska förhållanden kan påverka Ericssons marknadstillträde, leve- rantörskedjor och FoU-verksamhet. Exempel på relevanta policyområden är spektrum, konkurrens, handel och cybersäkerhet. Även om samverkan med myndigheter och branschorganisationer är en naturlig del av Ericssons verksamhet så kan otillräcklig eller felaktigt hantering av påverkansarbete leda till ogynnsamma policyutfall eller skada Bolagets anseende. Sådana konsekvens- er kan utgöra finansiellt väsentliga risker och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Ericsson hanterar dessa risker genom interna styrningskontroller, tillsyn och uppfölj- ning samt transparens avseende Bolagets påverkansarbete. Hantering av leverantörersrelationer, inklusive betalningspraxis Som en stor inköpare av komponenter, pro- dukter och tjänster inom den globala IKT- sektorn är Ericsson medvetet om att Bolagets storlek och marknadsposition kan påverka maktbalansen i relationen till leverantörer. Om inte detta hanteras proaktivt kan det leda till affärsvillkor som är betungande för vissa leverantörer och påverka deras finansiella stabilitet, investeringsförmåga eller långsik- tiga operativa motståndskraft. Denna potentiella negativa påverkan är främst koncentrerad uppströms i värdeked- jan och kan vara särskilt relevant för små eller högt specialiserade leverantörer. Påverkan kan ske idag och detta förhållande förvän- tas kvarstå på medellång till lång sikt. Sådan press kan försvaga leverantörernas resiliens och därigenom påverka kontinuiteten, kvalite- ten och hållbarheten i Ericssons leverantörs- kedja. Ericsson följer därför upp leverantörs- relationer och integrerar dessa överväg anden i sina inköpsrutiner. Detta innefattar att verka för rättvisa och transparenta avtalsvillkor, föra dialog för att förstå leverantörernas förutsätt- ningar samt tillämpa differentierade arbets- sätt där så är lämpligt. Att upprätthålla balanserade och kon- struktiva leverantörsrelationer är avgörande för såväl ansvarsfullt företagande som lång- siktig stabilitet i leverantörskedjan. Robusta relationer stärker också leveranskontinuitet- en, vilket blir allt viktigare mot bakgrund av den geopolitiska osäkerheten. Policy och företagskultur Ericssons värderingar kommer till uttryck i den affärsetiska koden, som utgör ramver- ket för etiskt beslutsfattande och riskhant- ering. Den omfattar områden såsom mutor, korruption, ekonomiska oegentligheter, intresse konflikter, trakasserier och konkur- rensbegränsande beteenden. Ericsson till- handahåller även mer detaljerad vägledning inom bland annat antikorruption, gåvor och representation, hantering av tredje parter, intresse konflikter, åtgärder mot penningtvätt, konkurrensrätt samt regler om insiderhandel. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att leverantörer upprätthåller en kultur präglad av integritet, transparens, regelefterlevnad och affärsetiska metoder. Mer information om den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Ericssons koncernpolicy för påverkans- arbete (Government and Policy Advocacy) anger att politiska, regulatoriska och anseen- derelaterade risker ska förutses, analyseras, hanteras och begränsas. Policyn fastställer att Ericsson skall bedriva opinionsbildning och påverkansarbete på ett transparent, ansvarsfullt och etiskt sätt. Kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad Ericssons medarbetare förväntas rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad så att detta kan utredas och hanteras, samt för att möjliggöra identifiering, förebyggande och avhjälpande av missförhållanden och brist- er i interna kontroller. Ericsson Compliance Line är en särskild kommunikationskanal för anställda och externa intressenter. Rappor- tering kan ske via en säker webbplats eller per telefon. Tjänsten drivs av en tredje part, är tillgänglig dygnet runt och möjliggör rap- portering från ett stort antal länder och på flera språk. Möjlighet till anonym rapportering finns när så är tillåtet enligt lag. Under året har rapporter inkommit även från tredje part, vilket visar att kanalen är känd och använd även bland externa intressenter. När så är tillämpligt kan medarbetare och externa intressenter även rapportera via lokala kanaler som inrättats i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv. Medarbetare kan dessutom rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad direkt till sin närmaste chef, chefens överordnade eller till funktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Com- pliance (regelefterlevnad). Repressalier mot personer som i god tro rapporterar misstänkta överträdelser tolereras inte. Förebyggande och upptäckt av k orruption och mutor Riskbedömningar Ericssons program för etik och regelefterlev- nad bygger på en riskbaserad metodik. Under 2025 genomfördes 14 riskbedömningar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Företagskultur samt arbete mot mutor och korruption Olagliga eller oetiska affärsmetoder Risk Böter och ekonomiska påföljder, ökade rörelsekostnader Politiskt engagemang och påverkansarbete Otillräcklig hantering av policyrelaterade frågor Risk Öfördelaktiga regulatoriska för- ändringar, skada på anseendet Hantering av leverantörsrelationer, inklusive betalningspraxis Oskäliga affärsvillkor gentemot leverantörer Potentiell negativ påverkan Uppströms G Ansvarsfullt företagande 132 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 137 ===== avseende regelefterlevnad och integritet inom utvalda affärsområden och regionala säljorganisationer, med fokus på regioner och verksamheter med förhöjd exponering utifrån risk och verksamhetens kontext. Utvärderingarna gör det möjligt att identi- fiera och hantera centrala efterlevnads- och integritetsrisker inom områden som försälj- ningsmetoder, tredjepartshantering, gåvor och representation, myndighetskontakter, sponsring och donationer, intressekonflikt- er och mänskliga rättigheter. De omfattar aspekter såsom ledarskap och företagskultur samt hur risker förstås, ägs och hanteras inom verksamheten. Under 2025 utökades omfatt- ningen till att även omfatta bredare riskte- man, däribland bedrägerier, sanktioner och exportkontroller, vilket speglar ett förändrat omvärldsläge. För att säkerställa ansvarstagande och skyndsamma åtgärder följs status för identifi- erade åtgärder upp i ett särskilt verktyg som ger full spårbarhet från första iakttagelse till avslutat ärende. Tredjepartshantering Ericsson har ett globalt, riskbaserat program för tredjepartshantering i syfte att förebygga, upptäcka och hantera risker, inklusive risker för mutor och korruption, i relationer med tredje part. Hantering av regelefterlevnads- risker är integrerat i Bolagets affärsproces- ser, och såväl företagsledare som chefer och anställda förväntas ta ansvar för dessa risker. Ett centralt team av experter inom systema- tisk riskbedömning och dataanalys ansvarar för centrala delar av programmet såsom bedömningar av Bolagets riskexponering och potentiellt skadeståndsansvar som kan upp- stå i samband med relationer med tredje part. Vid identifierad förhöjd risk kan olika riskreducerande åtgärder vidtas, däribland riktad utbildning, tredjepartscertifieringar, förhandsgodkännande av finansiella trans- aktioner och, i allvarliga fall, spärrar och avslag av betalningar. Ericsson använder sig även regelbundet av sina revisionsrättigheter och genomför externa kontroller av leveran- törer för att verifiera att tredje part bedriver sin verksamhet på ett korrekt sätt. Under 2025 utökade Ericsson antalet riskindikatorer i processerna för tredjeparts- hant ering, för att ytterligare stärka lands- specifika riskbedömningar, bland annat genom att in kludera risker kopplade till organ iserad brottslighet och penningtvätt. Hantering av misstänkta regelöverträdelser Ericsson tillhandahåller flera kanaler där medarbetare och externa intressenter kan rapportera misstänkta överträdelser av styr- dokument eller lagar. Ett centralt team tar emot och gör en inledande bedömning av inkomna ärenden. Ärenden som kräver vidare utredning överlämnas till ett specialiserat utredningsteam. De team som ansvarar för att bedöma, utreda och vidta åtgärder med anledning av misstänkt bristande regelefterlevnad tillhör enheten Compliance Office and Investiga- tions, som är organisatoriskt oberoende av affärs- och marknadsområdena. Enheten leds av chefen för Compliance Office and Investigations, som rapporterar till chefs- jurist en och som har en oberoende rapporte- ringslinje till styrelsens Audit & Compliance Committee. Rapportering till kommittén omfattar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, insikter och lärdomar från utredningar och vidtagna åtgärder, identi- fierade mönster och trender, samt framväx- ande risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Kommunikation av policyer mot mutor och korruption Ericssons medarbetare får ta del av Ericssons affärsetiska kod i samband med att de börjar sin anställning och ska då bekräfta att de har tagit del av och förbinder sig att följa den. Bekräftelsen upprepas därefter årligen, om inte koncernledningen beslutar annat. Denna återkommande bekräftelse bidrar till att upp- rätthålla medvetenhet om och efterlevnad av Bolagets etiska normer. För att stödja kontinuerligt lärande och ökad medvetenhet om etiska frågor publicer- ar Ericsson det globala interna nyhetsbrevet Integrity Insider. Nyhetsbrevet innehåller anonymiserade fall av missförhållanden och oegentligheter, lärdomar från andra bolag och tillsynsärenden, samt uppmärksammar medarbetare som har visat prov på integritet i sitt agerande. Det innehåller också informa- tion som kan användas av medarbetare och team för att föra strukturerade samtal om integritet. Nyhetsbrevet är en av Ericssons mest lästa interna publikationer och stärker medvetenheten om förväntat beteende och om konsekvenserna av otillbörligt agerande. Misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande åtgärder I tabellen till höger redovisas antalet inkomna ärenden om misstänkt bristande regelefter- levnad, hur många som utretts, hur många som under rapporteringsåret bekräftats vara överträdelser av den affärsetiska koden, samt antalet pågående utredningar vid årets slut. Utredningstiden varierar beroende på ären- dets komplexitet, vilket innebär att samtliga ärenden inte avslutas samma år som de rap- porteras. Antalet bekräftade fall och pågå- ende utredningar kan därför omfatta ärenden som inkommit under tidigare rapporterings- perioder. En stor del av de rapporterade ärendena hänvisas inte till formell utredning, eftersom de ofta avser förfrågningar av all- män karaktär eller inte berör oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. När det är relevant vidarebefordras dessa ärenden till berörd funktion för uppföljning. Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelefterlevnad 2025 2024 2023 Mottagna och utredda ärenden Rapporterade 1 153 1 201 1 201 Ej överlämnade för utredning1) 1 018 1 063 1 076 Överlämnade för utredning 135 138 125 Status vid årets slut Bekräftade fall2) 62 61 91 Pågående utredningar 37 49 78 1) Mottagna men ej utredda ärenden av typen allmänna förfråg- ningar eller andra ärenden som ej rörde oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. 2) Ärenden som avslutats under rapporteringsåret och där överträdelser bekräftats. Omfattar även ärenden som initialt rapporterats under tidigare år. Rapporterade ärenden per kategori 2025 2024 2023 Oegentligheter, korruption och regelöverträdelser 113 123 153 Intressekonflikter 62 73 86 Personalfrågor 497 496 475 Diskriminering 14 19 6 Trakasserier 84 79 –1) Mänskliga- och arbetstagarrättigheter – – – Verksamhetsrelaterat 214 179 183 Övrigt2) 169 232 298 Totalt 1 153 1 201 1 201 1) Ärenden som rörde trakasserier inkluderades i ”Personalfrågor” fram till 2023. Tidigare siffror har inte omräknats. 2) Omfattar rapporterade ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt frågor som ej ansetts vara kopplade till misstankar om bristande regelefterlevnad, såsom produktkvalitetsfrågor, medarbetare som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. När det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats till berörd funktion för uppföljning enligt deras processer. Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori1) 2025 2024 2023 Uppsägningar och avskedanden 47 82 112 Degraderingar – – – Skriftliga varningar 41 60 58 Muntliga varningar 6 19 28 Avskedsansökningar 2 6 1 Övriga åtgärder 22 29 2 Totalt 118 196 201 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, och därmed kan inte summan av de åtgärder som visas i denna tabell direkt jämföras med antalet bekräftade fall i tabellen ovan, eftersom ett enskilt fall kan omfatta flera indivi- der. Om en individ har varit föremålför mer än en korrigerande åtgärd har endast den allvarligaste åtgärden tagits med i tabel- len ovan. 133Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 138 ===== Utbildning i policyer mot mutor och korruption Ericsson tillhandahåller utbildning i mot- verkande av mutor och korruption till sina medarbetare. Samtliga anställda och all extern personal ska genomföra en webba- serad utbildning i Bolagets affärsetiska kod. Bolaget tillhandahåller även specifik antikor- ruptionsutbildning till chefer och medarbe- tare med förhöjd riskexponering, däribland personer som har direktkontakt med offent- liga tjänstemän, kunder eller leverantörer, medarbetare som deltar i försäljnings- eller förvärvsaktiviteter samt medarbetare som är behöriga att ingå avtal för Ericssons räkning. Koncernledningen och styrelsen får regelbundna uppdateringar i regelefter- levnadsfrågor. Samtliga styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen del- tog under året i sådana informations- och uppdateringstillfällen. Bekräftade fall av korruption och mutor Under 2025 har Ericsson varken erkänt sig skyldigt till eller fällts i domstol för överträd- elser av lagar mot korruption och mutor. Inga relaterade böter har heller utfärdats. Förebyggande av konkurrens- hämmande förfaranden Ericssons koncernpolicy för konkurrensrätt kräver att samtliga medarbetare följer till- lämplig konkurrenslagstiftning. En särskild enhet för konkurrensrätt ansvarar för att övervaka regelefterlevnaden inom detta område och genomför årliga utbildninginsat- ser, med kompletterande riktade utbildningar för medarbetare vars roller innebär förhöjd risk för bristande regelefterlevnad. Utöver specialisterna på konkurrenslagstiftning inom koncernfunktionen Legal utses kontaktperso- ner inom konkurrensrätt inom hela företaget för att stödja i arbetet med regelefterlevnad och för att i ett tidigt skede identifiera och begränsa potentiella risker i regelefterlevna- den av konkurrenslagstiftningen. Politisk engagemang och påverkansarbete Ericsson deltar i nationella och transnation- ella bransch- och handelsorganisationer som delar Bolagets värderingar och som har stabila policypositioner över tid. Bolaget lämnar inte bidrag till politiska partier eller enskilda politiker, men stödjer frivilliga med- arbetarbidrag i den utsträckning detta är till- låtet enligt lokal lagstiftning och tillämpliga rapporteringskrav. Ericsson är medlem i flera branschorgani- sationer och handelskammare på nationell nivå som i varierande grad verkar för eller påverkar utformningen av nationella policies och lagstiftning. Bolaget deltar inte medvetet i påverkansarbete som skulle kunna under- gräva dess åtagande om etiska affärsmetod- er. Alla nya eller förnyade medlemskap i bransch- eller yrkesföreningar genomgår en regelefterlevnadsgranskning. Samma princi- per gäller när medarbetare deltar i påverkans- arbete för sådana organisationers räkning. När påverkan utövas genom medlemskap i branschorganisationer strävar Ericsson efter att säkerställa att organisationernas ståndpunkter är i linje med Bolagets egna policymål. En särskild enhet med ansvar för politiskt engagemang och påverkansarbete följer löpande dessa aktiviteter. Chefen för denna enhet informerar vid behov styrelsen om strategiskt relevanta frågor. Enbart behöriga medarbetare får delta i påverkansarbete, och alla väsentliga kontakter med offentliga tjänstemän dokumenteras och rapporteras i enlighet med tillämpliga lokala regelverk. Regler för gåvor och representation gent- emot offentliga tjänstemän anges i en sär- skild policy. Ericsson är registrerat i följande öppenhetsregister: – EU:s öppenhetsregister: Ericsson, 02021363105-42. – US Federal Lobbying Register: Ericsson Inc., 13791-12 (Senate ID)/336820000 (House ID). Under 2025 hade inga medlemmar i koncern- ledningen, styrelsen eller kommittén för Audit and Compliance haft jämförbara befattningar inom offentlig förvaltning under de två år som föregick deras utnämning. Bakgrundskontrol- ler genomförs för alla högre chefer inom två ledningsnivåer från VD och koncernchef. Ekonomiska bidrag och bidrag in natura Ericssons Political Action Committee ger medarbetare i USA möjlighet att frivilligt samordna privata ekonomiska bidrag till politiska kandidaters kampanjer. Organi- sationer som medarbetare väljer att stödja granskas enligt fastställda kriterier och kan, upp till ett angivet tak, erhålla ett motsva- rande ekonomiskt bidrag från Bolaget. Dessa matchningar betraktas som välgörenhetsdo- nationer och hanteras i enlighet med koncer- nens gemensamma process för ekonomiska bidrag. Under 2025 uppgick dessa donatio- ner till totalt 311 000 kronor. Inga bidrag in natura lämnades. Väsentliga policyfrågor Utbyggnad av 5G standalone och högkvali- tativa mobilnät som möjliggör uppkoppling är central för ekonomisk utveckling. Medan vissa marknader skapar incitament för pri- vata investeringar och innovation, saknar andra tillräckliga förutsättningar. Detta stäl- ler beslutsfattare inför utmaningar kopplade till konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet och datasuveränitet. Med 5G och 6G, har natio- nell säkerhet och industriell konkurrenskraft blivit allt mer framträdande inslag i det geo- politiska landskapet, vilket gjort att uppkopp- ling till en prioriterad politisk fråga. Ericsson bedriver policy- och påverkansarbete i syfte att stödja Bolagets strategi, med fokus på fem övergripande teman: – att påskynda utbyggnad och införande av nästa generations uppkoppling, – att främja öppen innovation och rättvis global konkurrens, – att utveckla den datadrivna ekonomin genom AI, molnteknik och digitala allmän- nyttiga tjänster, – att säkerställa säker och robust nätinfra- struktur, samt – att driva en energieffektiv och hållbar digitalisering. Utbildning om arbete mot korruption och mutor Slutförandegrad1) Målgrupp Målgruppens storlek2) Typ 2025 2024 2023 Hela arbetsstyrkan 95 000 Bekräftelse av den affärsetiska koden 99 % 99 % 98 % Utbildning i den affärsetiska koden 99 % 99 % 99 % Riskutsatta roller3) 11 000 Utbildning för medarbetare exponerade för förhöjda risker 97 % 94 % 98 % 1) Slutförandegraden beräknas genom att antalet personer som har slutfört relevant utbildning divideras med det totala antalet personer i målgruppen som anvisats att gå samma utbildning. 2) Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande rapporteringsår. Storleken på en målgrupp kan ändras över tid i samband med att definitioner och omfattning revideras. 3) Se beskrivningen nedan för definitionen av denna medarbetarkategori. 134 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 139 ===== Hantering av förbindelser med leverantörer Information om bedömning av risker i leve- rantörskedjan, inklusive potentiell hållbar- hetspåverkan och integrering av sociala och miljömässiga kriterier i valet av leveran- törer, finns i miljöavsnitten och i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Betalningspraxis Ericsson har mer än 15 000 aktiva direkta leverantörer och strävar efter en transpa- rent, rättvis och ansvarsfull betalningspraxis gentemot dessa. Bolaget har inrättat proces- ser som stödjer korrekta betalningar i rätt tid i enlighet med avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. I genomsnitt betalas fakturor inom 81 dagar från början av den avtalsenliga eller lagstadgade betalningsfristen. Standard- villkoret enligt Ericssons inköpsvillkor är 120 dagar. Faktiska betalningsvillkor kan dock variera beroende på land, regulatoriska krav, finansieringsarrangemang och kommersiella överenskommelser. Ericsson kategoriserar leverantörsbasen utifrån överenskomna betalningsvillkor: min- dre än 60 dagar, 60 till 120 dagar samt mer än 120 dagar. Fakturor från 74 av de 100 största leverantörerna, mätt i inköpsvärde och motsvarande 84 % av det totala inköps- värdet, betalas inom 120 dagar, vilket är i linje med Bolagets globala standardvillkor. Betalningsvillkor fastställs i dialog med leverantörerna i syfte att säkerställa en rättvis och ansvarsfull hantering som beak- tar såväl större leverantörer som små och medelstora företag. Enligt Bolagets interna register skedde inga formella rättsprocesser relaterade till sena betalningar under rappor- teringsperioden. Genomsnittliga avtalsvillkor och betalningstider beräknas med en viktad metod baserad på fakturavärden. Skatter och internprissättning Med kunder i över 175 länder är Ericsson medvetet om skatternas samhällsviktiga roll för att stödja hållbar utveckling. Ericsson ser skatter som ett ansvar som, tillsammans med skapandet av arbetstillfäl- len, anlitande av lokala leverantörer samt andra direkta och indirekta ekonomiska effekter, bidrar till socioekonomisk utveckling. Koncernens globala närvaro innebär dock att den omfattas av komplexa skatteregel- verk som kan vara föremål för varierande tolkningar. Bolagets policy är att följa såväl syftet med som kraven i tillämplig skattelagstift- ning samt att hantera skatter med integritet, noggrannhet och transparens, och att upp- rätthålla ett öppet förhållningssätt gentemot skattemyndigheter. Ericsson följer lokala skatteregelverk samt internationella riktlinjer fastställda av OECD, andra standardsättare och tillsyns- myndigheter, inklusive principen om arm- längds avstånd. Bolaget tillämpar inte skat- teupplägg som saknar ekonomisk substans och använder inte lågskattejurisdiktioner i skatteplaneringssyfte. Styrning av AI Ericsson strävar efter att påskynda använd- ningen av AI på ett etiskt, ansvarsfullt och lagenligt sätt för att skydda Bolagets, medar- betarnas, kundernas och övriga intressenters intressen och säkerhet. AI används koncernö- vergripande i olika aktiviteter, såsom produkt- utveckling och implementering, samt i interna processer. Ericsson har inrättat ett tvärfunktionellt program för ansvarsfull AI för att etablera ett ramverk för riskhantering och styrning. Programmet är förankrat i Ericsson koncernö- vergripande teknologipolicy (Development, Innovation and Use of Technology Policy), som fastställer Bolagets grundläggande för- hållningsätt till AI. Exempelvis är rättvishet (fairness) en av de grundläggande princi- perna och syftar till att främja etisk och inklu- derande AI-användning samt minska risken för diskriminerande eller partiska resultat. Samtliga medarbetare som arbetar med AI ska följa dessa grundläggande principer och krav. Ericsson följer tillämplig lagstiftning och relevanta ramverk, såsom EU:s AI-förordning, OECD:s AI-principer och EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI. Bolaget tillhandahåller även en grundläggande AI-utbildning till medar- betare för att främja införande, ansvarsfull användning och riskmedvetenhet. 135Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 140 ===== 1. ESRS-upplysningskrav som uppfylls samt infasade upplysningar ESRS-standard Upplysningskrav Sida/Sidor Infasad ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 95 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 95 GOV-11) Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 103 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 104 GOV-31) Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 105 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 95 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 105 SBM-11) Strategi, affärsmodell och värdekedja 96–97 SBM-21) Intressenters intressen och synpunkter 98 SBM-31) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 97, 100–102 (√) IRO-11) Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 98–99 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 95 E1 – Klimat- förändringar E1–1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 106–107 E1–2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 106 E1–3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 108–109 E1–4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 108 E1–5 Energianvändning och energimix 109–110 E1–6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 110 E1–9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter – √ E2 Föroreningar E2–1 Policyer relaterade till förorening 112 E2–2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 112 E2–3 Mål relaterade till förorening 112 E2–5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter – 2) E2–6 40b Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter 113 E3 Vattenresurser och marina resurser E3–1 Policyer för vattenresurser och marina resurser 113 E3–2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser 113 E3–3 Mål för vattenresurser och marina resurser 113 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5–1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 114–115 E5–2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 E5–3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 E5–4 Resursinflöden 115 E5–5 Resursutflöden 115–116 – Volymer av elektroniskt avfall (enhetsspecifik) 116 S1 Den egna arbetskraften S1–1 Policyer för den egna arbetskraften 120 S1–2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser 120 S1–3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 120–121 S1–4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121–122 S1–5 Mål för hur väsentliga konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras 122 S1–6 Uppgifter om företagets anställda 122–123 S1–7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 123 S1–8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 123 S1–9 Mångfaldsindikatorer 123 S1–10 Tillräckliga löner 124 S1–11 Socialt skydd – √ S1–13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 123 S1–14 Mått för arbetsmiljö 124 S1–16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 124 S1–17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 125 1) Inklusive ytterligare krav i tillämpliga ämnesspecifika standarder. 2) Denna upplysning kräver information från aktörer i värdekedjan som för närvarande inte är tillgänglig. Ericsson tillämpar därför övergångsbestämmelserna i ESRS 1, avsnitt 10.2, och lämnar inte denna upp- lysning. Ytterligare information finns på sidan 113. Bilaga √ Helt infasad (√) Delvis infasad 136 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 141 ===== 2. Datapunkter från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Förordningen om hållbarhets- upplysningar Pelare 3 Referensvärdes- förordningen EU:s klimatlag Sida/Sidor GOV-1 Könsfördelning i styrelsen punkt 21 d √ √ 103 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e √ √ 103 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet punkt 30 √ 95 SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till fossila bränslen punkt 40 d i √ √ √ Ej väsentlig SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii √ √ Ej väsentlig SBM-1 Deltagande i verksamhet med relaterade till kontroversiella vapen punkt 40 d iii √ √ Ej väsentlig SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv √ Ej väsentlig E1–1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 √ 106–107 E1–1 Bolaget är exkluderat från EU.s Parisanpassade referensvärden √ √ 107 E1–4 Mål för minskning av växthusgasutsläpp punkt 34 √ √ √ 108 E1–5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 √ 109 E1–5 Energianvändning och energimix punkt 37 √ 109 E1–5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 √ 110 E1–6 Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44 √ √ √ 110 E1–6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 √ √ √ 110 E1–7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 √ 111 E1–9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 √ Infasad E1–9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk punkt 66 a och Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk punkt 66 c √ Infasad E1–9 Uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c √ Ej väsentlig E1–9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 √ Infasad E2–4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och över- föringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 √ Ej väsentlig E3–1 Vatten- och marina resurser punkt 9 √ 113 E3–1 Särskild policy punkt 13 √ 113 E3–1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 √ Ej väsentlig E3–4 Total mängd återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c √ Ej väsentlig E3–4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 √ Ej väsentlig E4–IRO 1 Upplysningar om verksamhet som har negativ påverkan på om- råden med känslig biologisk mångfald punkterna 16 a, 16 b, 16 c √ Ej väsentlig E4–2 Hållbara metoder eller policyer för mark eller jordbruk, Hållbara metoder eller policyer för hav, Policyer för att motverka avskogning punkterna 24 b, 24 c, 24 d √ Ej väsentlig E5–5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d √ 116 E5–5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 √ 116 ESRS-standard Upplysningskrav Sida/Sidor Infasad S2 Arbetstagare i värdekedjan Alla Ericsson har lämnat upplysningar som i allt väsentligt överensstämmer med de 15 upplysningskraven i ESRS S2, S3 och S4, men gör inte anspråk på fullständig efterlevnad av dessa standarder. Utöver de föreskrivna upplysningskraven lämnas enhetsspecifika mått relaterade till leverantörs- revisioner och granskning av människorättsrelaterade risker i samband med försäljningsmöjligheter. 125 √ S3 Berörda samhällen Alla 128 √ S4 Konsumenter och slutanvändare Alla 130 √ G1 Ansvarsfullt företagande G1–1 Affärsetiska policyer och företagskultur 132 G1–2 Hantering av förbindelser med leverantörer 135 G1–3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 132–133 – Rapporterade ärenden avseende brister i regelefterlevnad (enhetsspecifik) 133 – Korrigerande och disciplinära åtgärder (enhetsspecifik) 133 G1–4 Bekräftade fall av korruption och mutor 134 G1–5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 134 G1–6 Betalningspraxis 135 137Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 142 =====