Årsredovisning 2025

Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Förordningen om  
hållbarhets- 
upplysningar Pelare 3 
Referensvärdes- 
förordningen EU:s klimatlag Sida/Sidor
S1–SMB 3 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f och  
Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g √ Ej väsentlig
S1–1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 √ 105, 120
S1–1 Policyer för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i  
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande  
konventioner 1–8, punkt 21
√ √
95, 120
S1–1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 √ 120
S1–1 Policy för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller  
ett ledningssystem för att hantera sådana punkt 23 √ 120
S1–3 Mekanismer för klagomålshantering punkt 32 c √ 120–121
S1–14 Antal dödsfall samt antal och andel arbetsrelaterade olyckor 
punkt 88 b och c √ √ 124
S1–14 Antal förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall eller 
sjukdom punkt 88 e √ 124
S1–16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a √ √ 124
S1–16 Överdrivet hög ersättningskvot för VD punkt 97 d √ 124
S1–17 Fall av diskriminering, punkt 103 a √ 125
S1–17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a √ √ 125
S2–SMB 3 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan 
punkt 11 b √ 125
S2–1 Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 17 √ 105, 126
S2–1 Policyer relaterade till arbetstagare i värdekedjan punkt 18 √ 126
S2–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för  
företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 √ √ 126
S2–1 Policyer avseende tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i  
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande  
konventioner 1–8, punkt 19
√
95, 125–126
S2–4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till  
Bolagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 √ 126
S3–1 Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 16 √ 105, 128
S3–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för  
företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s 
riktlinjer punkt 17
√ √
128
S3–4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 √ 128
S4–1 Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare punkt 16 √ 130
S4–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 √ √ 130
S4–4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 √ 131
G1–1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b √ 132
G1–1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d √ 132
G1–4 Böter för överträdelser av lagar om antikorruption och mutor 
punkt 24 a √ √ 134
G1–4 Standarder för korruptionsbekämpning och mutor punkt 24 b √ 132
138 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 143 =====

3. Uttalande om tillbörlig aktsamhet 
Upplysningarna avser
Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Upplysningar i hållbarhetsrapporten Sida/Sidor Människor Miljö
a)  Integrering tillbörlig aktsamhet i  
styrning, strategi och affärsmodell
Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 104 √ √
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 105 √ √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi  
och affärsmodell
97,  
100–102 √ √
b)  Dialog med berörda intressenter  
i alla huvudstegen av tillbörlig  
aktsamhet
Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 104 √ √
Intressenters intressen och synpunkter 98 √ √
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 98–100 √ √
Policyer för den egna arbetskraften 120 √
Processer för dialog med den egna arbetskraften och deras företrädare  
avseende påverkan 120 √
Policyer för arbetstagare i värdekedjan 126 √
Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan 126 √
Policyer för berörda konsumenter och slutanvändare 130 √
Processer för dialog med berörda konsumenter och slutanvändare avseende påverkan 130 √
c)  Identifiering och bedömning  
av negativa påverkan
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och  
möjligheter 98–100 √ √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi  
och affärsmodell
97,  
100–102 √ √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Klimatförändringar 106 √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar 112 √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Vatten- och marina resurser 113 √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär  
ekonomi 114 √
Väsentlig påverkan risker och möjligheter – Den egna arbetskraften 119 √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan 125 √
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Konsumenter och slutanvändare 130 √
d)  Vidta åtgärder för att hantera 
negativ påverkan
Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 106–107 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Klimatförändringar 108–109 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar 112 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Vatten-och marina resurser 113 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Den egna arbetskraften 121–122 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Arbetstagare i värdekedjan 126–128 √
Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter –  
Berörda samhällen 131 √
e)  Uppföljning av effektiviteten i 
dessa åtgärder och kommunikation
Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 108 √
Mål relaterade till den egna arbetskraften 122 √
Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan 128 √
Energianvändning och energimix 109 √
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 110 √
Resursinflöden 115 √
Resursutflöden 115–116 √
Mätetal avvseende mångfald 123 √
Skäliga löner 124 √
Mätetal avseende utbildning och kompetensutveckling 123 √
Mätetal för hälsa och säkerhet 124 √
Ersättningsmått 124 √
Incidenter, klagomål och väsentlig påverkan på mänskliga rättigheter 125 √
Resultat från leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder 127 √
Mått för Sensitive Business 131 √
139Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 144 =====

5. Övriga mätetal 
I denna bilaga ingår miljö- och sociala mätetal som ofta efterfrågas av intressenter men som inte ingår i hållbarhetsrapportens huvuddel eftersom 
de inte bedöms vara väsentliga.
Mätetal Enhet 2025 2024 2023
Miljö
Indikatorer inom miljöstyrning
Vattenuttag i den egna verksamheten m3 i miljontal 0,85 1,12 0,90
Vattenuttagsintensitet m3/nettoomsättning, MSEK 3,59 4,52 3,44
Utsläpp av luftföroreningar i den egna verksamheten
Kvävedioxid (NOX) ton 24 26 38
Svaveloxid (SOX) ton 46 50 62
Luftpartiklar ton 7 8 11
Samhällsansvar
Medarbetarnöjdhet per kön
Män (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 79 79 80
Kvinnor (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 78 79 80
Alla anställda (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 79 79 80
Samhällspåverkan
Mätetal för påverkan från digital utbildning
Barn och unga som påverkats Antal, ackumulerat 671 063 567 017 485 200
Länder som omfattas Antal, ackumulerat 47 45 43
Finansiell inkludering – Ericsson Mobile Wallet
Registrerade konton Antal, miljontal 605 530 457
Aktiva användare Antal, miljontal 96 85 85
4. Utsläppsfaktorer
1) Global uppvärmningspotential (Global Warming Potential)
2) Baserat på datakällor som ecoinvent, IEA samt extern och intern vetenskaplig forskning och analys, inklusive bedömningar av livscykelanalyser och verifierade leverantörsspecifika data.
3) Ericsson tillämpar konservativa justeringar av underliggande data för att bättre avspegla faktiska förhållanden, till exempel genom att tillämpa transportvägar som är längre än det direkta avståndet.
Utsläppsfaktorer som har använts för att beräkna växthusgasutsläpp GWP1), kgCO2e Måttenhet Källa
Scope 1 – direkta utsläpp
Bränslen och köldmedier
Naturgas 0,18 kWh DEFRA 2025
Diesel 0,26 kWh DEFRA 2025
Bensin 0,23 kWh DEFRA 2025
Köldmedier 466–14 800 kg IPCC:s fjärde utvärderingsrapport
Scope 2 – indirekta utsläpp
Inköpt energi
El från fossila källor 0,01–1,32 kWh IEA 2025, US EIA 2025, AIB 2025,  
leverantörsspecifika beroende på plats/land
El från kärnenergikällor 0,00 kWh IEA 2025
El från förnybara källor 0,00 kWh Leverantörsspecifik
Residualmix för marknadsbaserade beräkningar 0,02–0,90 kWh AIB 2025
Fjärrkyla 0,01–0,40 kWh IEA 2025
Fjärrvärme 0,05–0,21 kWh Genomsnitt per land
Scope 3 – övriga indirekta utsläpp
Utsläpp från produkter, vagga till grind (globalt medelvärde) 11,6 kg Specifik för Ericsson2)
Resor
Flyg 0,08–0,38 pkm DEFRA 2025
Väg 0,19 pkm EPA 2025
Järnväg 0,04–0,06 pkm Genomsnitt per land
Utgiftsbaserade icke-specificerade resor 0,08–1,90 USD Genomsnitt per land
Hotell 25 natt Genomsnitt per land
Transport
Flyg 0,67–0,96 tonkm DEFRA 2025 (justerad3))
Väg 0,10 tonkm DEFRA 2025 (justerad3))
Sjö 0,03 tonkm DEFRA 2025 (justerad3))
Järnväg 0,04 tonkm DEFRA 2025 (justerad3))
Utgiftsbaserade icke-specificerade transporter 0,05–0,18 USD Specifik för Ericsson2)
Utsläpp under användningsfasen (globalt medelvärde) 0,43 kWh IEA
140 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 145 =====

6. SASB-referensindex
Standard: Teknik- och kommunikationssektorn – Hårdvara (2023)
Kod för mätetal Mätetal Sida/Sidor Kommentarer
Produktsäkerhet
TC-HW-230a.1 Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker i produkter 20
Mångfald i personalstyrkan
TC-HW-330a.1 Andel män och kvinnor samt representation av olika etniska grupper i 
(a) koncernledningen, 
(b) icke-verkställande chefer, 
(c) teknisk personal och 
(d) alla övriga medarbetare
123
Sekretesslagstiftning i många 
länder hindrar Ericsson från att 
samla in detaljerade uppgifter 
om etnisk tillhörighet.
Hantering av produktlivscykler
TC-HW-410a.1 Andel produkter som innehåller ämnen som ska deklareras enligt IEC 62474 Ej rapporterat
TC-HW-410a.2 Andel produkter som uppfyller kraven för EPEAT-registrering eller motsvarande
Ej rapporterat
Ericssons nätutrustning om- 
fattas normalt inte av sådana 
certifieringssystem.TC-HW-410a.3 Andel produkter som är certifierade enligt en energieffektivitetscertifiering
TC-HW-410a.4 Vikt på uttjänta produkter och återvunnet elektroniskt avfall, andel återvunnet 116
Hantering av leverantörskedja
TC-HW-430a.1 Andel direktleverantörers anläggningar som granskats enligt RBA:s validerade 
 granskningsprocess (VAP) eller motsvarande, fördelat på 
(a) alla anläggningar och 
(b) högriskanläggningar
Ej rapporterat Ericssons uppförandekod för 
affärspartners är anpassad till 
RBA:s uppförandekod. Ericsson 
är medlem i RBA men använder 
främst sitt eget revisionsprogram 
för att bedöma efterlevnad.
TC-HW-430a.2 Direktleverantörer  
1. Andelen avvikelser från RBA:s validerade revisionsprocess (VAP) eller motsvarande, och 
2. Andelen korrigerande åtgärder för
(a) prioriterade fall av avvikelser
(b) övriga avvikelser
127
Materialinköp
TC-HW-440a.1 Beskrivning av riskhantering i samband med användning av kritiska material 115, 127
Kod för mätetal Mätetal för aktivitet Kommentarer
TC-HW-000.A Antal producerade enheter per produktkategori (#) 2 460 000 Alla produkter klassificeras som 
kommunikationshårdvara
TC-HW-000.B Yta för tillverkningsanläggningar (m2) 204 000
TC-HW-000.C Andel produktion från ägda anläggningar (%) 20 % Andelen fluktuerar över tid  
på grund av faktorer såsom 
prognoser om efterfrågan och 
produktionsmix.
141Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 146 =====

Styrelsens försäkran 
Styrelsen och verkställande direktören intygar 
att koncernredovisningen har upprättats i 
enlighet med de internationella redovisnings-
standarderna IFRS såsom de har antagits av 
EU och ger en rättvisande bild av koncernens 
ställning och resultat. Årsredovisningen har 
upprättats i enlighet med god redovisnings-
sed i Sverige och ger en rättvisande bild av 
moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och 
moderbolaget ger en rättvisande beskrivning 
av utvecklingen för koncernens och moder-
bolagets verksamhet, ställning och resultat, 
samt beskriver väsentliga risker och osäker-
hetsfaktorer som moderbolaget och de före-
tag som ingår i koncernen står inför.
Styrelsen och verkställande direktören 
intygar att hållbarhetsrapporten har upprät-
tats i enlighet med de Europeiska standarder 
för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de 
de antagits av EU och de specifikationer som 
har antagits enligt EU:s taxonomiförordning, 
såsom dessa antagits av EU.
142 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse
Årsredovisningen är daterad den 3 mars 2026
Stockholm den 3 mars 2026
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org.nr. 556016-0680
Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår  
granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 3 mars 2026
Deloitte AB
Jonas Ståhlberg
Auktoriserad revisor
Jan Carlson
Styrelseordförande
Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande
Christy Wyatt  
Styrelseledamot
Jon Fredrik Baksaas
Styrelseledamot
Karl Åberg  
Styrelseledamot
Christian Cederholm  
Styrelseledamot
Marachel Knight  
Styrelseledamot
Ulf Rosberg  
Styrelseledamot
Börje Ekholm  
VD och koncernchef samt  
styrelseledamot
Kristin S. Rinne  
Styrelseledamot
Annika Salomonsson  
Styrelseledamot
Eric A. Elzvik  
Styrelseledamot
Jonas Synnergren  
Styrelseledamot
Kjell-Åke Soting  
Styrelseledamot
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 147 =====

Riskfaktorer
Detta avsnitt om riskfaktorer ska läsas tillsammans med all 
information som presenteras i denna årsredovisning, inklusive 
denna finansiella rapport samt koncernens finansiella rapporter 
med tillhörande noter.
Ericssons verksamhet är föremål för ett antal risker och 
osäkerheter som kan ha negativ påverkan på Bolagets verksamhet, 
resultat och finansiella ställning eller kursen för Bolagets aktier eller 
andra värdepapper. Ericsson uppmärksammar läsaren för att dessa 
riskfaktorer inte nödvändigtvis är uttömmande. Ericsson verkar i en 
ständigt föränderlig affärs- och regelverksmiljö och nya risker och 
osäkerheter kan uppstå över tid. Ledningen kan inte förutse sådana 
nya risker och osäkerheter, och kan inte heller bedöma i vilken 
utsträckning någon av riskfaktorerna nedan, eller någon sådan 
ny risk- eller osäkerhetsfaktor, eller någon kombination av dessa, 
kan påverka Ericssons verksamhet. Se även ”Framtidsinriktade 
uttalanden”.
1  Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen
1.1 Den pågående geopolitiska och handelsrelaterade osäkerheten 
till följd av flera faktorer kan ha en väsentlig negativ påverkan på 
Ericssons affär, verksamhet och möjlighet att nå uppsatta mål liksom 
på informations- och telekommunikationsbranschen i stort. 
Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar gällande 
hand el och inflytande bidrar till en ökad ekonomisk, teknisk, militär och 
politisk konkurrens i hela världen, i synnerhet mellan USA och Kina. 
Geopolitiska spänningar och pågående konflikter, som de på flera 
plats er i Mellanöstern, Ryssland och Ukraina, ökar risken för statlig 
inblandning, inklusive mellanstatliga väpnade konflikter, protektionis­
tiska åtgärder såsom tullar och säkerhetsrelaterade krav vilket inklude­
rar ökade regleringshinder, restriktioner för tekniköverföring, telekom­
munikation och digital infrastruktur för att främja nationell säkerhet, 
liksom handelsrestriktioner, exportkontroll och förstärkta sanktionsåt­
gärder. Geopolitisk instabilitet leder dessutom i allt högre grad till att 
myndigheterna i vissa länder använder den privata sektorn för politiska 
syften, bland annat genom att begränsa eller möjliggöra marknadstill­
träde baserat på nationella säkerhetsintressen, utöva inflyt ande över 
branschstandarder, ge finansiellt stöd till inhemska företag eller införa 
restriktioner mot användning av utländsk teknik och/eller utrustning 
inom kritisk infrastruktur. 
Många länder, inklusive USA och Kina, betraktar teknik, däribland 
infrastruktur för telekommunikation och teknik för trådlös mobil kom­
munikation, som kritisk infrastruktur och strävar efter att leda och 
påverka globala riktlinjer och regelverk kring sådan teknik. På grund 
av den strategiska betydelsen av den bransch där Ericsson är verksam 
i kan andra länder välja att stödja en konkurrent som ett nationellt 
företag som erhåller statligt stöd eller skapa en nationell aktör som ett 
alternativ till etablerade globala leverantörer som Ericsson, för att öka 
sin kontroll över lokala kommunikationsnät och infrastruktur. Vidare 
skulle främmande länder kunna stödja eller etablera en nationell kon­
kurrent som erhåller statligt stöd på strategiskt viktiga marknader för 
Ericsson, däribland USA, Indien och Japan vilket kan påverka Ericssons 
marknadsandel och globala skala negativt. Samarbeten mellan kon­
kurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intressenter 
kan påverka allmänhetens uppfattning och narrativet kring företag 
som erhåller statligt stöd på vissa marknader. Särskilt skulle strategiska 
allianser mellan konkurrenter och inflytelserika teknikpartners, eller att 
det etableras en konkurrent som är ett nationellt företag som erhåll er 
statligt stöd, kunna leda till politiska preferenser, handelsåtgärder 
eller upphandlingsbeslut från berörda myndigheter som gynnar dessa 
konkurrenter oavsett tekniska meriter, vilket ökar den geopolitiska och 
handelspolitiska osäkerheten och potentiellt kan försämra Ericssons 
marknadsandel, tillgång till kritiska komponenter eller statliga kontrakt. 
Ericsson är ett globalt bolag med global närvaro, men ställs som 
svenskt bolag inför unika utmaningar eftersom Sverige och Europa hist­
oriskt sett har haft begränsat inflytande över utformningen av globala 
riktlinjer avseende teknik jämfört med mer framträdande teknikreg­
lerande aktörer, och har inte investerat i teknisk infrastruktur i samma 
utsträckning. Varken Sverige eller EU har utvecklat en gemensam och 
enhetlig teknikagenda eller geopolitisk strategi för teknik. De regelverk 
som har implementerats inom EU har i huvudsak inriktats på konsu­
mentprissättning, snarare än på att främja eller skydda teknik­ eller 
telekommunikationsföretag med bas i Europa. Ericsson är följaktli­
gen fortsatt exponerat för förändringar av dynamiken i den globala 
politiken som inte kan påverkas, vare sig direkt eller indirekt, och som 
kan utformas på ett sätt som gynnar konkurrenterna. Vidare som ett 
svenskt bolag med verksamhet globalt under en period av snabbt för­
änderliga prioriteringar från myndigheter och lagstiftare och, i vissa 
fall, motstridiga eller förändrade krav (inklusive bland annat gällande 
miljö­ och klimatpolitik samt frågor om mångfald och inkludering) kan 
Ericsson komma att behöva anpassa verksamheten, vilket försämrar 
dess förmåga att införa konsekventa globala riktlinjer, utsätter det för 
risker i samband med verkställighet eller rättstvister och skadar dess 
anseende eller varumärke.
Ericsson är, med tanke på den strategiska betydelsen av informa­
tions­ och telekommunikationsbranschen, utsatt för konkurrensrisker 
från statligt finansierade företag, särskilt från länder med betydande 
statligt finansierade industrier. Företag inom statligt finansierade  
branscher kan erhålla ekonomiskt stöd, gynnsamma regulatoriska för­
utsättningar, fördelen med en skyddad hemmamarknad och selektiv 
tillämpning av regler som gör det möjligt för dessa företag att bedriva 
verksamhet i en omfattning och med en kostnadsstruktur som företag 
inom den privata sektorn inte kan matcha. De kan dessutom få tillgång 
till marknader och teknik som ger dem betydande konkurrensfördelar. 
Den här dynamiken kan skapa konkurrensmässiga utmaningar, särskilt 
på internationella marknader där dessa statligt stödda företag kan 
verka med betydligt lägre marginaler jämfört med företag inom den 
privata sektorn. Dessutom kan sådana statligt stödda företag ta tillvara 
möjligheter i sitt fokus på de strategiska prioriteringar som deras stat­
liga ägare och andra understödjande aktörer har, snarare än på finans­
iella resultat, vilket gör det lättare för dessa företag att på ett opropor­
tionerligt sätt expandera sin marknadsandel.
1. Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 143
2. Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 152
3. Juridiska och regulatoriska risker 153
4. Risker relaterade till cybersäkerhet 157
5. Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik 159
143Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 148 =====

geolokalisering och datakontroll samt skydd av kritisk nationell infra­
struktur och information genom politiska åtgärder och på andra sätt.
Den geopolitiska miljön utvecklas ständigt, och har haft och kommer 
fortsätta påverka hela informations­ och telekommunikationsbran­
schen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av 
globala värde­ och leverantörskedjor och uppdelning av globala stand­
arder för mobil telekommunikation. Denna utveckling har också lett till 
att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till 
nätinfrastruktur för telekommunikation, till exempel genom att främja 
uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfatt­
ningen av detta förblir oklar.
Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående 
negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och 
globala värde­ och leverantörskedjor, och gör det nödvändigt med en 
flexibel och anpassningsbar organisation, vilket kan negativt påverka 
dess lönsamhet och verksamhet som helhet.
1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan ha en 
 negativ påverkan på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons 
produkter och tjänster, samt begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden, exempelvis beroende 
på globala konjunkturnedgångar, politisk oro och osäkerhet, föränd­
rade regelverk, bristande tillgång på arbetskraft och leveransbrist, 
ökade kostnader, perioder av förhöjda räntenivåer eller inflation, 
fluktu ationer i valutakurser, sjunkande konsumentförtroende eller 
geopolit iska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativ 
påverkan på efterfrågan på Ericssons produkter samt på produkterna 
och tjänsterna som Ericssons kunder tillhandahåller. Dessa förhållan­
den påverk as också av statliga finans­ och penningpolitiska åtgärder, 
inklusive ogynnsamma förändringar av statliga bidrag, skattelättnader 
eller andra statliga incitament. Ericsson verkar i en cyklisk bransch där 
kund ernas efterfrågan, vilja och förmåga att investera i hög grad påver­
kas av makroekonomiska förhållanden, växlande marknadsdynamik 
och längre investeringscykler. Om Ericssons kunder förväntar sig eller 
upplever en minskad konsumtion kan detta leda till att leverantörer av 
kommunikationstjänster och andra kunder skjuter upp, minskar eller 
helt avbryter sina investeringar, inklusive drastiska nedskärningar av 
utgift erna för Bolagets produkter, eller inleder andra kostnadsbespa­
rande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin finansiella ställ­
ning. En sådan minskad efterfrågan på produkter och tjänster, vilket 
kan leda till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp, kan innebära 
lägre intäkt er som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader. 
Om Ericssons finansiella resultat begränsas på grund av en ekono­
misk nedgång kan dess förmåga att återinvestera i produktinnovation, 
marknadsexpansion eller andra strategiska initiativ som är viktiga 
för Ericssons långsiktiga tillväxt begränsas. Dessutom kan minskade 
invest eringar i tekniksektorn generellt, som en följd av ekonomiska för­
hållanden, påverka Ericssons tillväxtmöjligheter negativt.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden i kombination med 
regelverk som är under utveckling har lett till ett tekniklandskap i 
Europa med betydande regleringstryck och relativt låga investerings­
nivåer i teknisk infrastruktur och utveckling. På grund av utmanande 
globala ekonomiska förhållanden har Europas regelverk i hög grad 
inriktats på konsumentskydd, bland annat sänkta kostnader för konsu­
menter samt rättigheter beträffande integritet och dataskydd vilket är 
avgörande för kundernas förtroende har det haft en negativ påverkan 
på efterfrågan, kostnader och prissättning av produkter och tjänster 
inom de sektorer där Ericsson är verksamt. Otillräckliga investeringar 
i teknisk infrastruktur på hårt reglerade marknader kan minska efter­
frågan på infrastrukturprodukter eftersom företag och myndigheter 
ställer sig avvaktande till att investera i mer avancerade lösningar i tider 
av ekonomisk osäkerhet och stränga regelefterlevnadskrav. Kombina­
tionen av dessa faktorer kan begränsa Ericssons förmåga att justera 
prissättningen effektivt mellan olika marknader, vilket kan leda till lägre 
marginaler och ett lägre finansiellt resultat. Utmanande makroeko­
nomiska omständigheter kan också leda till ekonomiska svårigheter 
eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan 
på kundfinansiering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökade 
kreditrisker bland Ericssons motparter.
Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande fram­
tida relationer mellan Kina och ett antal länder (såsom USA, Indien, 
Sverige och andra EU­länder), som ett resultat av bland annat restrik­
tionerna riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G­nät. 
Dessa restriktioner har införts i många länder och har resulterat i, och 
kan även fortsättningsvis resultera i, begränsningar av tillgången till 
hård­ och mjukvaruprodukter och komponenter. Ericsson kan komma 
att påverk as negativt av en ytterligare försämrad relation mellan dessa 
länder. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida 
förändringar i ekonomisk och politiska riktlinjer i Kina eller i relation till 
Kina kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet.
Vidare har den amerikanska regeringen infört och hotar med att 
fortsätta införa en lång rad tullar på vissa importvaror till USA från de 
flesta jurisdiktioner. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och 
har, och kan fortsätta att resultera i vedergällningstullar eller andra 
handelshinder från andra länder. Denna utveckling skulle kunna få 
en väsentlig negativ påverkan på hela informations­ och telekom­
munikationsbranschen, inklusive Bolagets internationella produktut­
veckling samt globala värde­ och leverantörskedjor. Begränsningar av 
internationell handel, såsom tullar och andra restriktioner på import 
eller export av varor, teknik eller data, kan öka kostnaderna för regel­
efterlevnad, negativt påverka priser och marginaler, minska efter­
fråg an och på annat sätt ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet. 
Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit 
föremål för ihållande utmaningar, däribland riktade mot Världshandels­
organisationens, (WTO), tvistlösande mekanism. Vissa länder har rört 
sig bort från multilaterala systemet och i stället infört tullar och andra 
handelshinder, pris­ eller valutaregleringar, importrestriktioner och 
andra statliga åtgärder. En ökad sannolikhet för statliga restriktioner på 
internationell handel kan ha en negativ påverkan på Ericssons förmåga 
att utnyttja öppna marknader och frihandel, vilket i sin tur kan begränsa 
Ericssons verksamhet, öka kostnaderna och minska Ericssons lönsam­
het. Vidare har obligatoriska eller på annat sätt föreskrivna krav på 
lokalisering av tillverkning och forskning och utveckling (FoU) eller på 
användning av lokala leverantörer eller lokal produktion – samt deras 
digitala motsvarigheter såsom datalokalisering av IT­infrastruktur 
och begränsningar av gränsöverskridande dataflöden – kontinuerligt 
ökat, och har motiverats av protektionism, inhemsk industripolitik och 
hot mot nationell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till minskad 
effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU­
resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logis­
tiska och administrativa begränsningar, samtidigt som polariseringen 
av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter 
att utvecklas. Det finns risk för rörelser bort från globala värdekedjor 
och leverantörs kedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. 
Myndigheterna i olika länder kan fortsätta att införa villkor som kräver 
användning av lokala leverantörer, lokal produktion eller partnerskap 
med lokala företag för FoU och IT­infrastruktur, kräva licensiering eller 
annan över föring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder 
för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en 
väsentlig negativ påverkan på Ericssons möjligheter att på ett effektivt 
sätt bedriva sin globala verksamhet.
Det finns ett flertal pågående lokala och regionala konflikter, till 
exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryss­
land (en marknad Ericsson har lämnat) och på flera platser i Mellan­
östern. Även om slutlig påverkan från dessa händelser är oklar förvän­
tas den osäkerhet de resulterar i att fortgå. Denna geopolitiska utveck­
ling, som resulterar i exempelvis handels­ och säkerhetsbegränsningar, 
exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och leverantörskon­
solidering, kan få en negativ påverkan på globala marknadsvillkor, 
inklusive marknadsandel, tillgång och position. Informations­ och 
telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär 
innebär också en förhöjd risk för cyberattacker och företagsspionage 
både i fråga om tekniska och kommersiella aspekter, som resulterar 
i en förhöjd risk från statligt stödda och kriminella hotaktörer, inklu­
sive digitala attacker som syftar till att störa, skada eller infiltrera en 
annan parts krit iska infrastruktur, nät och system. Myndigheterna har 
i allt högre grad inriktat sig på att begränsa risken för cyberspionage, 
144 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 149 =====

redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna 
mixen av produkter och tjänster samt andelen tredjepartsprodukt er. 
Inom Bolagets affärsområden Cloud Software and Services och Other 
utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och 
tjänst er än inom Bolagets traditionella försäljning, vilket påverkar 
Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för 
utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av 
nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga 
nät görs oftast av kunderna med kort varsel, ofta mindre än en månad 
i förväg, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan. 
Ändringar i Ericssons produkt­ och tjänstemix och den korta ordertiden 
för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga 
att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och 
dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer 
att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider 
för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund 
av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på 
marknaden på grund av förseningar i leverantörskedjan. Variationer på 
kort sikt kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, 
resultat, finansiella ställning och kassaflöde.
1.4 Det finns en risk att Ericsson inte lyckas genomföra sina nyckel-
strategier, däribland förbättra lönsamheten, ta tillvara möjligheterna 
på 5G-marknaden (inklusive 5G standalone), tillvarata möjlighet­
erna inom nätverks-API:er och företagsmarknaden, upprätthålla 
teknikledarskap (inklusive att vara ledande inom 6G) eller uppnå de 
förväntade effekterna av omstruktureringsåtgärderna.
Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kom­
mer att kunna genomföra sin strategi, uppnå framtida lönsamhet, 
skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ett framgångsrikt 
genomförande av Ericssons strategi för att bygga de bästa, högprest­
erande och programmerbara näten samt att framgångsrikt expandera 
inom företagsmarknaden beror på flera faktorer, varav många ligger 
utanför Bolagets kontroll. Det finns inga garantier för att Ericssons  
specifika omstrukturerings­ eller kostnadsbesparingsinitiativ kommer 
att vara tillräckliga eller genomföras i rätt tid för att åstadkomma för­
bättringar av Ericssons resultat. 
Ericssons möjligheter på 5G­marknaden kommer att vara beroende 
av attraktiva spektrum för 5G, samt tidpunkterna för spektrumtilldel­
ningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 
1 GHz), mellanband (3–6 GHz) och höga band (över 24 GHz). Dess­
utom kan antalet användningsområden som kan generera intäkt er 
(till exempel fast bredband via mobilnätet) påverka efterfrågan på 5G 
från konsumenter och företag, vilket kan leda till att leverantörer av 
kommun ikationstjänster skjuter upp förväntad användning och över­
gång till 5G standalone, något som i sin tur försenar Ericssons produkt­
investeringar kopplade till funktioner som möjliggörs av 5G stand alone. 
Vidare finns en risk att villkoren för spektrumlicenser, såsom kostnad 
och licensens tidsperiod, inte överensstämmer med behov och planer 
vilket skulle kunna försena eller minska 5G­marknaden. Användningen 
av detta spektrum av leverantörerna av kommunikationstjänster skulle 
kunna begränsas av regulatoriska myndigheter inom olika geograf­
iska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom störningar 
från annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel 
flygplats er. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvars­
anspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträf­
fande konfiguration eller installation av utrustning), vilket kan få en 
väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul­
tat, finansiella ställning och kassaflöde. 
Takten och omfattningen av 5G­utrullningen hos leverantörerna  
kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive 
en konsolidering av branschen och olika myndighetsincitament för 
5G­installationer. Planerna hos leverantörerna av kommunikations­
tjänsterna avseende 5G­installationer kan också fördröjas av olika  
operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, till­
ståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Tidsfaktorer, 
storleksfaktorer och val av teknik för andra marknadsmöjligheter än 
förbättrat mobilt bredband, till exempel fast bredband via mobilnätet, 
IoT inom industrin och privata nät, kan utvecklas på ett annat sätt än 
Ericssons finansiella resultat har varierat, och kommer att fortsätta 
variera, mellan delårsperioderna, och jämförelser av Ericssons resultat 
mellan perioderna är därmed inte alltid meningsfulla. Ericssons netto­
omsättning, nettoresultat och kassaflöde från den löpande verksam­
heten är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde 
kvartalet. Vidare är nivån på efterfrågan från leverantörer av kommun­
ikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och 
tjänster säsongsbetonad och kan variera över kortare tidsperioder, även 
från en månad till en annan. Det kan få till följd att Ericssons resultat 
under en period inte är direkt jämförbart med tidigare eller framtida 
finansiella perioder och sådana jämförelser behöver inte nödvändigtvis 
fullt ut avspegla Ericssons finansiella resultat, vilket kan leda till oför­
utsägbara finansiella resultat eller trender i Ericssons övergripande 
resultat. 
Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att 
prognostisera försäljning och finansiella resultat, samt ökad volatilitet 
beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskriv­
ningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade 
försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda 
faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på 
Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning bli mer uttalad.
1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom 
mobilkommunikation och av framgång för Ericssons befintliga 
 kundbas samt den kundbas som Bolaget inriktar sig mot, vilket kan 
påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och 
marginaler. 
En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt 
inom mobilkommunikation både i fråga om antalet abonnemang och 
en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur leder till att Ericssons 
kunder fortsätter att installera och bygga ut näten. Om leverantörer av 
kommunikationstjänster inte lyckas öka antalet abonnenter och/eller 
om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna 
i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ påverkan 
på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommun­
ikationstjänster inte kan generera intäkter av tjänster (inklusive att 
identifiera användningsområden som kan generera intäkter), inte kan 
anpassa sina affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsam­
het, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och 
nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och 
tjänst er och därmed påverkar Bolagets verksamhet, resultat och finans­
iella ställning negativt. 
Under 2025 var den makroekonomiska situationen fortsatt 
ut manande, vilket har lett till fortsatt minskade volymer och lägre 
investeringstakt från många av Ericssons kunder. Tidpunkterna för och 
omfattningen av marknadens återhämtning har varit långsammare 
än förväntat, och det går inte att veta säkert när marknadens invest­
eringsnivåer återhämtar sig helt. Den globala telekommunikations­
marknaden har blivit alltmer mättad, och i brist på tekniska innovatio­
ner för att skapa nya intäktsströmmar finns det en risk för en nedgång i 
hela branschen. 
Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som internet 
och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan 
erbjuda tjänster i både fasta nät och mobilnät. Ericsson är beroende av 
tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och stand­
ardisering, till exempel fördelning av spektrum. Förseningar inom till­
växt, standard isering eller regleringar kan ha en negativ påverkan på 
Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också 
påverkas negativt av en ofördelaktig produkt­ och tjänstemix samt 
ledtider från order till leverans av Ericssons produkter och tjänster. 
Ericssons försäljning till leverantörer av kommunikationstjänster 
och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och 
tjänst er, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Leverantörer 
av kommun ikationstjänster utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons 
verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson till­
handahåller lösningar till Bolagets kunder baserat på såväl Ericssons 
egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis 
är lägre än för Ericssons egna produkter. Detta innebär att Ericssons 
145Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 150 =====

kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt 
genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal, påverk an 
av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på 
marknad en eller ofördelaktiga makroekonomiska omständigheter. Om 
Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förvänt­
ade fördelarna med omstruktureringsåtgärderna kan det få en väsent­
lig negativ påverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finans­
iella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs.
1.5 Ericsson är utsatt för hård konkurrens från Bolagets befintliga 
konkurrenter och nya aktörer på marknaden, liksom konsolidering  
av leverantörer vilket resulterar i starkare konkurrenter.
De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård kon­
kurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpass­
ning, utvecklingstakt samt introduktion av nya produkter och tjänster. 
Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav 
många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och eko­
nomiska resurser och väletablerade relationer med leverantörer av 
kommunikationstjänster. 
Ericssons nuvarande och framtida konkurrenter har genomfört och 
kommer att fortsätta genomföra strategiska fusioner, förvärv, joint 
ventures och strategiska samarbeten i syfte att kombinera och stärka 
sina finansiella resurser och portföljer. Konsolideringar kan leda till nya 
konkurrenter med större skala, bredare närvaro, starkare finansiella 
resurser eller mer konkurrenskraftig prissättning och dessa konkurrenter 
kan etableras eller vara verksamma på strategiskt viktiga marknader för 
Ericsson, däribland USA, vilket kan påverka Ericssons marknadsandel 
negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också leda till 
att det skapas starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integre­
rade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan 
öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonverg ens och kon­
solidering av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare 
konkurrenter som arbetar med helhetslösningar samt konkurrenter som 
är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan 
påverka vissa av Ericssons affärsområden, som Cloud Software and 
Services och Enterprise. Om etablerade aktörer på angränsande mark­
nader förvärvar verksamheter med ny teknik inom Ericssons marknader 
kan nya starka konkurrenter uppstå. Vidare skulle samarbeten mellan 
konkurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intress­
enter, även när dessa konkurrenter inte erbjuder överlägsna tekniska 
lösningar, kunna göra att sådana företag formar allmänhetens uppfatt­
ning samt påverka standarder, myndigheternas beslut om upphand­
lingar eller hur nationella företag som erhåller statligt stöd beskrivs på 
vissa marknader. Om konkurrenterna kan utnyttja ett sådant inflytande 
för att få fördelar av att vara först på marknaden eller få förmånlig 
behandling kan Ericssons konkurrensställning, teknikledarskap, mark­
nadsandel, prissättning och framtida tillväxt påverkas väsentligt och 
negativt, oavsett fördelarna med Ericssons produkter och teknik. Dessa 
typer av händelser kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel.
Ericsson är också utsatt för konkurrens från statligt ägda eller statligt 
stödda företag eller företag som får direkt eller indirekt stöd från mynd­
igheterna och som i allt större utsträckning konkurrerar om möjlighet­
erna på utländska marknader. I vissa fall kan dessa statligt ägda eller 
statligt stödda företag prioritera möjligheter som främjar de strategiska 
målen hos sina statliga ägare, eller andra understödjande aktörer, och 
kan motiveras politiskt eller av andra faktorer i sina affärsbeslut där 
mindre fokus läggs på finansiell avkastning jämfört med andra företag. 
Som ett oberoende börsnoterat företag är Ericsson begränsat på sätt 
som vissa av Bolagets konkurrenter inte är. När Ericsson konkurrerar om 
kunder eller lämnar anbud på projekt kan Bolaget därför utsättas för 
konkurrensnackdelar eftersom dessa statligt ägda eller statligt stödda 
bolag eventuellt inte behöver uppnå en konkurrenskraftig finansiell 
avkastning. Konkurrensbegränsande prissättning och annan kon­
kurrenshämmande verksamhet kan leda till att Ericsson förlorar mark­
nadsandelar i flera länder och på flera marknader. 
förväntat. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda 
tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, 
leverera eller installera 5G­nät. Många av Ericssons kunder förblir för­
siktiga när det gäller ytterligare kapitalallokering till nätinfrastrukt ur 
och kommer att kräva nya genomförbara användningsområden som 
utnyttjar avancerade nätfunktioner för att rättfärdiga ytterligare 
investeringar.
Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera 
branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa nätlös­
ningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad använder 
och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt  
för dessa nätverks­API:er. Ericsson kan inte lämna några garantier 
rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom dessa nätverks­API:er. 
Konkurrerande teknik, makroekonomisk motvind samt att kunderna 
inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går 
långsammare. Juridiska och regulatoriska begränsningar som nät­
neutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av 
denna verksamhet. Därutöver, som beskrivs i riskfaktor 3.3 nedan, har 
Vonage och Ericsson varit involverade i en åtgärdsprocess avseende 
löpande efterlevnad av åtaganden enligt det nationella säkerhetsav­
tal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med 
Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regelefterlevnadsarbetet 
och relaterade åtgärder har påverkat Vonage­verksamheten negativt 
och kan även fortsättningsvis göra det, bland annat på grund av änd­
ringar som krävs i affärsstrukturen och ytterligare kostnader för regel­
efterlevnad. Strategin för företagsmarknaden, är föremål för ett antal 
osäkerheter, inklusive efterfrågan på nätverks­API:er, framgången för 
joint ventures och andra affärspartnerskap samt kundernas invest­
eringar i Ericssons trådlösa nät. Dessutom kan tillgång till enheter,  
sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för före­
tag att införa trådlös mobilteknik.
Ericsson kan misslyckas med att utveckla, kommersialisera eller i 
tid lansera nya teknologier, produkter och tjänster som uppfyller för­
änderliga kundkrav eller som håller jämna steg med konkurrenternas 
innovationer, inklusive Ericssons förmåga att i tid och effektivt kom­
mersialisera och lansera 6G före sina konkurrenter eller fånga strate­
giska marknadsmöjligheter. Som ytterligare beskrivs i riskfaktorerna 
1.1 ovan och 1.5 nedan, om en konkurrent utvecklar, kommersialiserar 
och lanserar 6G före Ericsson eller senare lanserar 6G­möjligheter på 
marknader av strategisk betydelse, kan Ericssons konkurrensposition, 
teknologiledarskap, marknadsandel, prissättning och framtida till­
växt påverkas väsentligt och negativt, oavsett kvaliteten på Ericssons 
produkter och teknologier. Dessutom, om Ericssons erbjudanden blir 
tekniskt inaktuella, kan Bolaget förlora kunder eller marknads andelar, 
möta ökat pristryck och ådra sig högre kostnader för att åtgärda äldre 
system eller påskynda utbytesprogram. Som ytterligare beskrivs i risk­
faktor 1.14 nedan kan ett misslyckande att attrahera eller behålla nyck­
elkompetens inom teknik och produkt eller att skapa effektiva tekno­
logipartnerskap ytterligare försämra Ericssons förmåga att innovera 
och kapitalisera på möjligheter, vilket kan påverka Bolagets intäkter, 
marginaler och långsiktiga tillväxtutsikter väsentligt och negativt.
Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa eller någon av de för­
väntade fördelarna med dess omstruktureringsaktiviteter, och  
omstruktureringen kan ha negativ påverkan på verksamheten. 
Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka  
störningar i Ericssons verksamhet, och Ericsson kanske inte kan uppnå 
och upprätthålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprung­
ligen förväntades. Dessutom kan omstruktureringar leda till brister i 
kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under 
övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en 
betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus,  
vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och tillväxt 
av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan få oförut­
sedda konsekvenser och en negativ påverkan på verksamheten, däri­
bland på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter 
och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida 
omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller leder till förväntade 
146 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 151 =====

och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den 
omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades.
 – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade 
kvalitets­, säkerhets­ och driftsproblem.
 – Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, 
produkt er och medarbetare från det förvärvade företaget, att för­
verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende 
verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå. 
 – Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad 
eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa en marknad eller ett 
ekosystem enligt plan. 
 – Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar. 
 – Störningar i Ericssons löpande verksamheten och avledning av  
ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen. 
 – Bristande förmåga att identifiera väsentliga problem, ansvar eller 
andra utmaningar under granskningar av tillbörlig aktsamhet.
 – Risker och utgifter för eventuella redovisade, icke redovisade eller 
potentiella juridiska åtaganden eller annan negativ ekonomisk 
påverkan på det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att 
följa lagar eller regelverk eller andra krav eller villkor, till exempel 
från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som 
till exempel Committee on Foreign Investment in the US (CFIUS) 
granskningsprocess. Se riskfaktor 3.3 för mer information avseende 
CFIUS granskningsprocess.
Ibland avyttrar Ericsson också delar av Bolagets verksamhet för att 
optimera produktportföljen eller verksamheten och kan även komma 
att avveckla vissa verksamheter inom områden som inte är centrala 
för Bolagets verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt 
avsluta verksamhet kan medföra särskilda kostnader, till exempel 
kostnader för personalminskningar och bransch­ och teknikrelaterade 
nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för 
Ericsson:
 – Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med­
arbetare från den avyttrade verksamheten. 
 – En stor del av ledningens och andra anställdas tid och fokus kan tas i 
anspråk, vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och 
tillväxt av Ericssons verksamhet.
 – Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar.
 – Potentiell förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under 
övergångsperioder.
 – Nedskrivningar av det redovisade värdet på relevanta tillgångar. 
 – Exponering mot stämningsansökningar, tvister eller andra krav i 
samband med, eller som ett resultat av, en avyttring. 
 – Svårigheter att slutföra avyttringar eller att med framgång överlåta 
avyttrade verksamheter.
 – Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden 
inom den avyttrade verksamheten.
 – Bristande förmåga att genomföra avyttringar som krävs av juridiska 
skäl på kommersiella villkor eller alls.
De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en 
väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finans­
iella ställning och likviditet.
1.7 Ericsson har ingått i, och kan i framtiden ingå i, joint ventures  
och samarbeten som eventuellt inte blir framgångsrika, och som kan 
medföra framtida kostnader för Bolaget. 
Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part­
ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund 
av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på 
grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från 
Ericssons partners, på grund av Bolagets svårigheter att implementera 
sina affärsplaner, på grund av att Bolagets strategiska partners brister i 
fråga om förmågor eller finansiell stabilitet eller på grund av oförmåga 
att korrekt övervaka eller förvalta joint venture­arrangemanget. Vidare 
kan vissa av Ericssons nuvarande och framtida joint ventures innefatta 
flera partners, och dessa partners intressen kanske inte helt överens­
stämmer med, eller kan stå i konflikt med, Ericssons eller en annan 
Dessutom utsätts Ericsson för konkurrens från mer diversifierade 
leverantörer, varav flera har större möjligheter att korssubventionera. 
Ericssons kunder som är leverantörer av kommunikationstjänster, som 
representerar den största delen av Ericssons verksamhet, är också 
stora och mycket sofistikerade, och utövar en betydande inköpskraft 
bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. 
Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och 
alternativ teknik, såsom satelliter, när industristandarderna utvecklas. 
Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan 
Bolaget komma att underskatta relevanta konkurrenters skicklighet och 
processer. Bolagets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan 
Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster 
och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Ökad konkur­
rens, samt om någon av riskerna ovan skulle utkristalliseras, kan leda till 
lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade forsknings­ 
och utvecklingskostnader samt försäljnings­ och marknadsföringskost­
nader, vilket kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksam­
het, resultat, finansiella ställning och marknadsandel. 
Ericsson bedriver verksamhet på marknader där teknik och mark­
nadslanseringen av den förändras snabbt. Detta har resulterat i, och 
kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter 
och tjänster, speciellt mot bakgrund av den makroekonomiska osäker­
heten. Om Ericssons motåtgärder, däribland förbättrade produkter och 
affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan 
genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Ericssons 
verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel påverkas 
negativt.
1.6 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, som kan leda till 
 störningar och innebära betydande utgifter för Bolaget, och det  
kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana trans-
aktioner, skydda värdet av de förvärvade verksamheterna under 
integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades 
medföra.
Från tid till annan gör Ericsson förvärv för att uppnå olika fördelar, till 
exempel snabbare time­to­market, få tillgång till teknik och kompe­
tens, öka skalfördelar och bredda produktportföljen eller en kundbasen. 
Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser och ökade avskriv­
ningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller ned­
skrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan 
på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och likviditet. 
Bolaget har tidigare redovisat materiella nedskrivningar och kan 
komma att redovisa materiella ytterligare nedskrivningar i framtiden. 
Ericsson kan komma att förvärva ett bolag inom en sektor eller geo­
grafisk region där Ericsson har begränsad eller ingen erfarenhet och kan 
ställas inför ökade utmaningar när det gäller att förstå och utnyttja den 
unika operativa, tekniska och marknadsmässiga dynamiken i en sådan 
verksamhet. Sådan begränsad erfarenhet kan öka svårigheten att 
korrekt bedöma det förvärvade bolagets risker och att på ett effekt ivt 
sätt integrera dess verksamhet, teknik, produkter och personal. Vidare 
är integrationsarbete inom obekanta områden komplext och resurs­
krävande, och risken för att stöta på oförutsedda operativa ut maningar 
ökar om Ericsson missbedömer marknads­ eller kundbehov. Om det 
förvärvade bolaget dessutom måste verka självständigt på grund av 
regulatoriska, operativa eller marknadsmässiga krav innebär detta 
ytterligare risker för Ericsson när det gäller att upprätthålla adekvat 
tillsyn och efterlevnad. Eventuella brister i riskhanteringen eller ineffek­
tivitet i verksamheten kan skada anseendet eller få negativ ekonomisk 
påverkan om det förvärvade bolagets verksamhet inte är förenlig med 
Ericssons standarder eller möter oförutsedda utmaningar.
Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för 
Ericsson:
 – Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för 
verksamhetens framtid. 
 – Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten, 
oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter 
147Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 152 =====

mjukvarulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen 
källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av så 
kallad free and open source software ("FOSS"), det vill säga mjukvara 
med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter 
att göra patent gällande. Användning av FOSS innebär att tredje parter 
kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara, vilket i sin tur 
kan göra denna mjukvara mer utsatt för anspråk från tredje parter. 
Tredje parter har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, 
direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker 
intrång i deras immateriella rättigheter. Den senaste tiden har Ericssons 
involvering i tvister om patentintrång och skadeståndskrav från kun­
derna ökat väsentligt, inklusive krav på betydligt högre skadeståndsbe­
lopp. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsö­
dande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i 
anspråk. Tvister rörande immateriella rättigheter är ofta komplicerade 
och kan pågå under flera år, med parter som söker rättslig prövning i 
flera olika instanser och jurisdiktioner. Interimistiska beslut och domar 
är vanliga men behöver inte nödvändigtvis återspegla det slutgiltiga 
utfallet. Rättstvister kan leda till att Ericsson tvingas att betala skade­
stånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att 
hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skadestånd eller andra 
ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå 
royalty­ eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte med säkerhet veta 
om sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rim­
liga villkor eller över huvud taget, och sådana bedömningar kan ha en 
väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul­
tat och finansiella ställning. 
Undersökningar som genomförs av konkurrensmyndigheter med 
avgöranden i domstolar och förändringar i regelverken kan potentiellt 
påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensie­
ring av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 
4G­ och 5G­teknik), vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på 
Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. 
Som resultat av investeringar i forskning och utveckling har Ericsson en 
ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella föränd­
ringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig påverkan på Ericssons 
anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Ericssons förmåga att dra nytta av immateriella rättigheter kan 
begränsas av förlust av licenser till eller från tredje parter. Patentlicens­
avtal gäller i allmänhet i flera år och är villkorsbaserade och processen 
för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i sam­
band med teknikskiften och lanseringen av nya standarder, till exempel 
5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta 
stämningsansökningar och kan ha en väsentlig negativ påverkan på 
Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för 
och nivån på intäkter från patent­ och licensportföljen. Dessutom kan 
Ericsson oavsiktligt komma att belasta patent i kommersiella avtal och 
därför inte kunna licensiera sådana patent, vilket leder till förlorade 
intäkter.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller 
osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerhe­
ten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket 
kan få en negativ påverkan på Ericssons intäkter från licensieringen av 
patent och andra immateriella rättigheter samt möjlighet att förvärva 
licenser. Dessutom kan Ericssons beslut om forsknings­ och utveck­
lingsinvesteringar leda till en mindre relevant patentportfölj, vilket 
påverkar Ericssons förmåga att generera intäkter.
1.9 Att bedriva verksamhet inom försvarssektorn och sektorn för 
verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad 
granskning från myndigheter, större risker för verksamhets- och 
anseenderisker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i  
händelse av bristande regelefterlevnad, brister i prestandan eller 
säkerhetsincidenter.
Att arbeta i projekt relaterade till försvar eller verksamhetskritiska 
nät innebär ofta hantering av mycket känslig teknik och informat ion, 
strikta operativa krav och förhöjda säkerhetsförväntningar från kunder 
och tillsynsmyndigheter. Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende 
partners intressen. Ericsson kan ha begränsad möjlighet att kontroll­
era eller påverka joint venture­partners, vilket i sin tur kan påverka 
Ericssons förmåga att realisera de förväntade fördelarna. Om Ericsson 
eller någon annan part i joint venture­samarbetet misslyckas med att 
på ett adekvat sätt förutse potentiella intressekonflikter eller föränd­
rade omständigheter, kan samarbetet misslyckas eller så kan en sådan 
partner välja att avsluta samarbetet i förtid eller begära en omför­
handling av villkoren. Ericsson är part i särskilt komplexa joint venture­
arrangemang med ett flertal partners, vilka kan visa sig vara svåra att 
hantera effektivt och äventyra Bolagets förmåga att framgångsrikt 
genomföra strategiska planer.
Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla 
nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 
5G­portfölj, eller som en del av företagsmarknadens plattform för 
nätverks­API:er kan bli begränsad, vilket i sin tur kan skada Bolagets 
konkurrensposition på marknaden och påverka förmågan att leve­
rera utifrån strategin. Vidare kan ogynnsamma regulatoriska beslut 
och myndighetsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson 
eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende skulle 
också kunna skadas om en partner inte skulle följa Ericssons regelefter­
levnads­ och andra uppförandestandarder. Dessutom kan Ericssons 
andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller upplåning 
till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ påverkan på 
Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. 
1.8 Ericssons förmåga att dra fördel av immateriella rättigheter som 
är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i 
regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av 
licenser till eller från tredje parter, av att konkurrenter eller andra 
aktörer väcker talan mot Bolaget om intrång i immateriella 
rättigheter eller av förändringar på området för öppna standarder 
vad gäller licensiering av standardessentiella patent.
Ericssons verksamhet, konkurrensställning och förmåga att generera 
betydande licens­ och produktintäkter är i hög grad beroende av styrkan 
av och möjligheterna att göra gällande dess immateriella rättigheter, 
och det kommersiella värdet i dessa, inklusive en betydande patent­
portfölj som utvecklats genom kontinuerliga investeringar i forskning 
och utveckling. Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma 
att angripas, ogiltigförklaras eller kringgås, det är inte heller säkert att 
de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge 
Bolaget konkurrensfördelar. 
Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkes­
rätt ger använder Ericsson en kombination av företagshemsligheter, 
regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda 
Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att 
motverka eller förhindra intrång eller annat missbruk. Utöver detta 
är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar 
av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig påverkan på 
Ericssons verksamhet. 
Dessutom finns det en risk för att Bolaget inte upptäcker otillåten 
användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda 
Ericssons rättigheter. Rättssystemet i en del länder där Ericsson är verk­
samt ger endast ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om 
ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras 
från tredje parter. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller 
förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer 
att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om 
Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen­
dom som omfattas av icke­exklusiva licenser som har beviljats av tredje 
parter kan detta begränsa Bolagets förmåga att skydda äganderätten 
till Ericssons produkter.
Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations­ och data­
nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla 
på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken 
blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner 
och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet 
med lanseringen av 5G­teknik. Utöver de branschomfattande stand­
arderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande 
148 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 153 =====

Vidare innebär Bolagets engagemang i verksamhetskritiska  
nät utanför försvarssektorn, inklusive nationell infrastruktur för  
kommunikation, energi, räddningstjänst och transport, liknande höga 
risker, särskilt i högriskjurisdiktioner. Avbrott, tekniska fel eller säker­
hetsintrång i sådana nät kan få kan ge bred påverkan på allmän eller 
nationell säkerhet, vilket kan öka ett potentiellt finansiellt ansvar, 
leda till restriktioner i verksamheten och orsaka skada på anseendet. 
Att bedriva verksamhet inom försvarsmarknaden och marknaden för 
verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad 
regulativ granskning från myndigheter, större operativa och anseende 
risker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i händelse av brist­
ande regelefterlevnad, brister i prestandan eller säkerhetsincidenter. 
Alla dessa faktorer skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan på 
Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning.
1.10 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt  
på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver  
verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och  
varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen.
Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där 
Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT­ och 
telekombranscherna. Teknisk utveckling driver konvergenser som möj­
liggör digitalisering och en förflyttning från särskild hårdvara till mjuk­
vara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en upp delning 
av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfattningen av detta 
fortfarande är oklart. Framför allt kan framväxten av Open RAN­
arkitekturer sänka inträdeshindren och göra det möjligt för nya eller 
alternativa radio­ och mjukvaruleverantörer att delta i näten, vilket kan 
öka antalet utbyggnader med flera leverantörer, öka priskonkurrensen 
och potentiellt påverka Ericssons marknadsandel och marginaler inom 
vissa segment. Det förändrar konkurrensbilden för såväl värdekedjorna 
som affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, risk­
bedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta 
sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som 
är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons mark­
nadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångs­
rikt kan tolka eller förutse trender och marknadsutveckling, eller inte kan 
skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, 
tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga 
affärsklimat, kommer det att ha en negativ påverk an på Bolagets verk­
samhet, resultat och finansiella ställning. 
Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där  
leverantörer av kommunikationstjänster väsentligt minskat sina  
investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekonomiska 
tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt 
på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en väsentlig nega­
tiv påverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom varierar marknadsför­
hållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska 
områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den 
marknad som drivs av investeringar och den marknad som drivs av  
kundernas driftskostnader (till exempel Managed Services). Ericssons 
strategi inkluderar en expansion inom förtagsmarknads segmentet, 
vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de över­
gripande ekonomiska villkoren än marknaderna för leverantörer av 
kommunikationstjänster. Även om de globala förhållandena förbätt­
ras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget bedriver 
verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra 
negativ påverkan på Bolagets intäkter och resultat. Om leverantörer av 
kommun ikationstjänster och andra kunders investeringar är lägre än 
förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, resultat och lönsamhet 
negativt. Nivån på efterfrågan från leverantörer av kommunikations­
tjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster 
kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. 
På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i informa­
tions­ och telekommunikationsbranschen är det svårt att ta fram tillför­
litliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.
När 5G­volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G­mark­
nader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson 
av politiska mandat och nationella regeringars vilja, samt finansiellt 
handlingsutrymme. Försvarsindustrin påverkas av ett antal makro­
ekonomiska faktorer, såsom global ekonomisk tillväxt, handelshinder 
och valutakursförändringar, samt av geopolitiska risker och osäkerhet. 
Arbetet i dessa branscher innebär att Bolaget är föremål för nya och 
ändrade lagar, regelverk, kontraktsenliga åtaganden och ramverk för 
efterlevnad i USA och andra länder, inklusive restriktioner av seende 
tillgång till säkerhetsklassificerad information, export kontroller, cyber­
säkerhet, leverantörskedjornas integritet, nationella säkerhetspröv­
ningar, intresse konflikter, åtgärder mot bedrägeri och korruption samt 
löpande åt agand en avseende övervakning enligt särskilda överenskom­
melser. Dessutom innebär den ständigt föränderliga definitionen av vad 
som utgör militär utrustning, eller ändringar av icke­militär utrustning, att 
Ericsson utsätts för ytterligare regulatorisk och operativ osäkerhet.
Branscherna för försvar och verksamhetskritiska nät kännetecknas 
av rigorösa krav på kvalifikationer i anbudsförfaranden, omfattande 
arbete med tillbörlig aktsamhet och långa upphandlingscykler samt 
ökad konkurrens från etablerade inhemska och utländska leverant örer. 
Dessa projekt kan även vara föremål för plötsliga förändringar i stat­
liga budgetar, prioriteringar eller upphandlingspolicyer, som en följd av 
bland annat geopolitiska utveckling, ekonomiska förhålland en, föränd­
ringar i penning­ eller finanspolitik, regeringsskiften eller framväxande 
nationella säkerhetsrisker. Vissa av Bolagets avtal med dessa kunder 
kan vara villkorade av löpande beslut om anslag. Minskade anslag eller 
fördröjningar kan negativt påverka den offentliga sektorns efterfråga n 
på Ericssons produkter och tjänster. Fullgörandet av avtal kräver ofta 
att strikta tekniska specifikationer uppfylls inom snäva tidsramar, med 
betydande påverkan vid försening, fel eller bristande fullgörande, även 
skada på anseendet, uppsägning eller hävning av avtal, vite samt 
minsk ade möjligheter att tilldelas framtida kontrakt. Vissa avtal kan 
även innehålla bestämmelser som ger kunden rätt att säga upp avtalet 
utan särskild grund samt föreskriver högre ansvarsbegränsningar för 
vissa typer av förluster.
Därutöver kan negativ publicitet, inklusive mediarapportering 
eller uppmärksamhet i sociala medier, oavsett dess riktighet eller full­
ständighet, och som kan avse exempelvis medarbetares eller under­
leverantörers oegentligheter, intressekonflikter, bristande avtalsfull­
görande, brister i tjänster, rapporter, produkter eller andra leveranser, 
säkerhetsintrång eller andra säkerhetsincidenter eller andra aspekter 
av Ericssons verksamhet, skada Bolagets anseende hos dessa kun­
der. Med hänsyn till arbetets känsliga natur och Ericssons sekretess­
åtaganden gentemot sina kunder kan Bolaget vara förhindrat eller 
begränsat i sin möjlighet att bemöta sådan negativ publicitet eller på 
annat sätt föra en dialog med intressenter, vilket också kan komma att 
skada Bolagets anseende och verksamhet. 
Att delta i arbete avseende försvars­ och verksamhetskritiska nät 
ökar exponeringen för risker för cyberintrång, informationssäkerhets­
incidenter, attacker i leverantörskedjan, insiderhot och spionage riktat 
mot Bolagets teknik, personal och data. Varje säkerhetsintrång eller 
annan säkerhetsincident kan leda till förlust eller kompromettering av 
känslig information som kan vara av avgörande betydelse för en kunds 
nationella säkerhet, vilket kan medföra tillsynsåtgärder från myndig­
heter, avtalsrättsliga påföljder, operativa störningar samt skada kund­
ers och myndigheters förtroende. I USA och på vissa andra marknader 
kan deltagande i försvarsprogram kräva ytterligare säkerhetsbestäm­
melser och avtalsmässiga krav, exportlicenser samt fullgörande av 
vidareförda avtalsförpliktelser enligt huvud­ eller underleverantörs­
avtal. Underlåtenhet att följa dessa regulatoriska och avtalsmässiga 
krav kan bland annat leda till att Ericsson förlorar rätten till tillgång till 
känslig eller säkerhetsklassificerad information, vilket i sin tur skulle 
kunna utesluta Bolaget från att tilldelas vissa kontrakt eller, under 
vissa omständigheter, från att fullgöra sina befintliga avtal. Dessa 
skyldig heter kan kräva väsentliga investeringar i förbättrade system 
för regelefterlevnad, fysiska och logiska säkerhetsåtgärder samt pers­
onalkontroller. Underlåtenhet att följa sådana krav, även om det är 
oavsiktligt, kan leda till utredningar, rättsliga påföljder, avstängning 
eller uteslutning från statliga kontrakt eller andra betydande negativa 
konsekvenser.
149Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 154 =====

tid att hitta en alternativ leverantör eller designa om produkter för att 
ersätta komponenter, vilket kan orsaka betydande fördröjningar eller 
avbrott i leveransen av Ericssons produkter och tjänster. Ericsson har 
från tid till annan drabbats av störningar i leverantörskedjan, och det är 
inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden, 
som kan hindra Ericsson att säkerställa tillräcklig tillgång till nödvän­
diga insatsvaror kommersiellt rimliga priser eller över huvud taget. 
Därutöver kräver Bolagets upphandling av varor att Ericsson kan för­
utse framtida kundefterfrågan. Om Ericsson inte lyckas väl med att prog­
nostisera kundernas efterfrågan kan det uppstå över­ eller underskott av 
komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons 
konkurrenter samma leverantörer, och om de har säkrat produktions­
kapacitet före Ericsson kan Bolaget hindras från att anskaffa nödvän­
diga produkter. Detta kan begränsa Ericssons förmåga att leverera till 
sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbun­
dit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och/eller komponentkvantiteter 
som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet eller 
kostnader som inte kan återtas. I de fall Ericsson betalar sina leverantö­
rer i förskott exponeras Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av 
störningar i leverantörskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ 
påverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finans iella ställning.
1.12 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från 
stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal 
nyckelkunder, och konsolidering av leverantörer av kommunikations-
tjänster kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckel-
marknader.
Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga 
avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är koncentrer­
ade efter bransch, produkt eller geografiskt område. Dessa avtal kan 
ha en väsentlig påverkan på tidpunkten för resultat och genomför­
ande. Många av dessa avtal innefattar inga åtaganden om inköps­
volymer eller priser men kan innehålla åtaganden om framtida pris­
sänkningar, vilket gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera 
och kontrollera sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier 
för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara till­
räckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets 
bruttomargin al från denna typ av avtal, vilket kan ha en väsentlig nega­
tiv påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. 
Under 2025 stod Ericssons största kund för cirka 14 % av Bolagets 
nettoomsättning, och de tio största kunderna stod för 46 % av netto­
omsättningen. Förlust av eller en nedgång i inköpen från en nyckelkund 
kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Bolagets finansiella 
resultat och marknadsandel under lång tid. Denna kundkoncentration 
minskar också Ericssons förhandlingsstyrka när det gäller att förhandla 
fram avtal med viktiga kunder. Vidare kan införande eller utökning av 
tullar, handelsrestriktioner eller andra protektionistiska åtgärder öka 
Ericssons kostnader, störa Bolagets globala värde­ och leverantörs­
kedjor och ha en negativ påverkan på prissättning, marginaler samt 
efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster. Sådana åtgärder kan 
också kräva justeringar av verksamheten eller förändringar av inköps­
rutiner, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons operativa  
effektivitet och Bolagets förmåga att uppfylla åtaganden gentemot 
kunderna och i avtal. 
Om kundernas finansiella ställning försämras utsätts Ericsson för 
ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande finansiella för­
hållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala 
sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att driva in kundford­
ringar, helt eller delvis. Under vissa omständigheter erbjuder Ericsson 
även kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på 
marknader med hård konkurrens för kunderna kan efterfrågan på dessa 
arrangemang komma att öka. Om en kund upplever finansiella svårig­
heter kan Bolaget redovisa förluster på den beviljade krediten till denna 
kund, förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt 
förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan 
leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av 
minsk at kassaflöde, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan 
på resultat och finansiell ställning.
upprättar affärsrelationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer 
och fluktuation er öka. Bland annat kan både försäljning och lönsam­
het påverkas på grund av betydande variationer i underliggande 
marknad er och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan 
Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, 
och det kan då uppstå över­ eller underskott av komponenter, produkt­
ionskapacitet och utbyggnadsförmåga.
1.11 Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal specifika tredje-
parts leverantörer, ofta med ensamrätt eller stark koncentration,  
vilket utsätter Bolaget för risker i leverantörskedjan och andra risker. 
Ericssons förmåga att leverera sina produkter och tjänster i enlig­
het med marknadens efterfrågan och avtalsförpliktelser är till stor 
del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komp­
onenter, produktionskapacitet, FoU­tjänster, IT­tjänster och andra 
viktiga tjänst er på konkurrenskraftiga villkor. Vissa av dessa levereras 
av endast en leverantör eller ett mycket begränsat antal kvalificerade 
leverantörer, som Ericsson är beroende av, exempelvis vid utveckling 
och leverans av centrala integrerade kretsar, kretskort, standardelektro­
nik eller halvledare (inklusive tillgång till foundry­noder). Vissa av dessa 
leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans, vilket gör 
dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, konflikter 
eller andra potentiellt störande händelser. Beroendet av dessa leverant­
örer kan också göra Ericsson sårbart för förändringar i prissättning och 
andra kommersiella villkor som Bolaget kan ha begränsat inflytande 
över. Eftersom dessa tredjepartsleverantörer har begränsad redundans 
eller kan vara geografiskt koncentrerade, kan störningar, brister i kapa­
citet, ogynnsam prissättning eller förändringar i kommersiella villkor, 
liksom handelsrelaterade eller geopolitiska restriktioner som påverkar 
dessa leverantörer, väsentligt försena leveranser, kräva omarbetningar, 
öka kostnaderna eller på annat sätt försämra Ericssons förmåga att 
möta marknadens efterfrågan och uppfylla sina avtalsförpliktelser. 
Mot bakgrund av den nuvarande volatila geopolitiska miljön och 
även spänningarna mellan USA och Kina, där risken för införande av 
tullar kan få betydande negativ påverkan på hela informations­ och 
telekommunikationsbranschen, samt Bolagets internationella pro­
duktutveckling och dess globala värde­ och leverantörskedjor, har 
risken i leverantörskedjan ökat. Exempelvis har den amerikanska 
regeringen infört och fortsätter att hota med att införa ett brett spekt­
rum av tullar på vissa importer till USA från ett flertal jurisdiktioner. 
Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har medfört, och kan 
fortsatt medföra, vedergällningstullar eller andra handelsrestriktioner 
från andra länder. Denna utveckling kan få väsentlig negativ påverkan 
på hela branschen och på Bolagets internationella produktutveckling 
och globala värde­ och leveranskedjor. Internationella handelshin­
der, såsom tullar och import­ eller exportkontroller av varor, teknik 
eller data, kan öka de regulatoriska kostnaderna avseende tull­ och 
handels restriktioner, ha en negativ påverkan på försäljningspriser och 
marginal er, minska efterfrågan samt i övrigt ha en väsentlig negativ 
påverkan på Ericssons verksamhet. Under de senaste åren har det 
förekommit ihållande utmaningar i det globala frihandelssystemet, 
och avseende Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösnings­
organ. Vissa länder har rört sig bort från det multilaterala systemet och 
i ställ et infört tullar och andra handelshinder, pris­ eller valutakontroller, 
importrestriktioner samt andra statliga riktlinjer. En ökad risk för statliga 
restriktioner i internationell handel kan negativt påverka Ericssons möj­
lighet att dra nytta av öppna marknader och frihandel samt begränsa 
bolagets verksamhet, öka kostnaderna och minska lönsamheten.
Därmed föreligger det en risk för att Ericsson inte kan få tillgång 
till viktiga insatsvaror som behövs för att kunna tillverka Bolagets 
produkt er och erbjuda dess tjänster på kommersiellt rimliga villkor, 
enligt plan eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband 
med stora, komplicerade projekt eller projekt som har deadlines och 
leveranser enligt mycket strikta tidsramar. Underlåtenhet eller vägran 
från någon av Bolagets leverantörer att fullgöra sina åtaganden kan 
innebära avbrott eller förseningar i Ericssons produkt­ och tjänsteleve­
ranser eller verksamhet vilket kan väsentligt begränsa Ericssons försälj­
ning eller väsentligt öka kostnaderna, till exempel genom avtalsbrott 
eller påföljder. Vid en störning i leverantörskedjan kan det ta avsevärd 
150 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 155 =====

1.13 Ericsson kan misslyckas med att upprätthålla sitt teknologiska 
ledarskap, samt att utveckla nya produkter och vidareutveckla 
befintliga produkter.
Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra  
Bolagets befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfatt­
ande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga. 
De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i Ericssons 
bransch innebär att Bolagets måste göra stora investeringar i forskning 
och utveckling för att vara innovativt. Ericsson gör betydande invest­
eringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G 
och 6G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska bli fram­
gångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de 
lösningar Bolaget tar fram accepteras av relevanta standardiserings­
organ och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Ericsson 
har hård konkurrens inom forskning och utveckling, och konkurrenterna 
kan ha större budgetar eller mer resurser för forskning och utveckling, 
bland annat på grund av statligt stöd. Om Ericssons insatser inom 
forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångs­
rika kan detta medföra negativ påverkan på Ericssons verksamhet, 
resultat och finansiella ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av 
teknik, produkter och lösningar som sedan inte visar sig fungera som 
förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller 
inte är framgångsrika på marknaden, kan detta innebära en väsentlig 
negativ påverkan på Bolagets försäljning och resultat. Dessutom är det 
vanligt att forsknings­ och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar 
på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i 
produktionen och i forsknings­ och utvecklingsarbetet kan öka forsk­
nings­ och utvecklingskostnaderna samt medföra att Ericsson hamnar 
i ett ofördelaktigt läge i förhållande till konkurrenterna. Vidare ingår 
Ericsson avtal med kunder om framtida produktion under sin innova­
tionsprocess, och förseningar i produktion samt forskning och utveck­
ling kan leda till avtalsbrott om Ericsson inte kan leverera innovation 
i enlighet med villkoren i sina åtaganden. Detta kan ha en väsentlig 
negativ påverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, resultat och 
finansiella ställning.
Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software 
and Services, och det finns flera marknads­, teknik­ och verksamhets­
risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G­marknaden och 
ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och 
motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten 
inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna 
kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya 
och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. 
Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel 
för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på 
ökad automation i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen 
till molnbaserade lösningar som 5G Core­standarder bygger på kan 
också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initia­
tiv med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra 
att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur 
kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativ påverkan 
på Bolagets helhetserbjudande. Inom Managed Services löper de  
flesta kontrakt i mer än ett år, med en lång försäljningscykel för nya kon­
trakt. Det finns en risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minsk ad 
omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på 
försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson 
misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att för­
enkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i 
kundprojekt, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet.
Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag­
ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av 
kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend 
förväntas fortsätta, detta som ett resultat av konkurrenstryck och mark­
nadsdynamik. En marknad med färre och större leverantörer av kom­
munikationstjänster kommer att göra Ericsson mer beroende av nyck­
elkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan 
komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma 
inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela 
nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster 
kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, 
vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående 
eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller 
att olika verksamheter integreras. Leverantörer av kommunikations­
tjänster har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsav­
tal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan 
på nätutrustning negativt. Konsolidering av leverantörerna av kommu­
nikationstjänster kan således medföra en väsentlig negativ påverkan på 
Ericssons verksamhet, resultat, marknadsandel och finans iella ställning. 
Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster, eller för­
senade leveranser kan leda till minskade intäkter, försämrade brutto­
marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt 
påföljder, juridiska anspråk och skadestånd. Kontrakt innehåller van­
ligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåll er 
de ofta bestämmelser om påföljder och/eller rätt till uppsägning vid 
leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller 
tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, och omfattar ibland skador 
som åsamkats kundernas verksamheter. Det finns en risk att Ericssons 
kvalitetssäkringsåtgärder inte kan förhindra vissa problem relaterade 
till tillförlitlighet, produkt­ och tjänstekvalitet, säkerhet, integritet eller 
problem med tjänsters prestanda, vilket kan påverka Ericssons anse­
ende, verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Detta 
kan även innefatta bristande kvalitet i AI­baserade lösningar, eller i 
tredjepartsprodukter som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande 
garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlighets­, säkerhets­, 
integritets­ eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar 
eller tjänster kan det medföra negativ påverkan på Ericssons resultat, 
anseende och finansiella ställning, på grund av kostnader för att korri­
gera problem med mjuk­ eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga 
service­ och garantiutgifter, höga utgifter för obsoleta produkter i lager, 
anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indriv­
ning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya 
kunder. Vidare kan Bolaget komma att ingå stora, fleråriga avtal på vill­
kor som visar sig vara ofördelaktiga, inklusive otillräcklig prissättning, 
otillräcklig omfattning eller otillräckliga prestationsgarantier, ogynn­
samma bestämmelser om ansvar eller uppsägning, eller felaktiga tid­
planer i förhållande till Bolagets kostnadsstruktur, vilket väsentligt kan 
minska Bolagets marginaler, begränsa kassaflöden, öka exponeringen 
för tvist er eller nedskrivningar och försämra förmågan att konkurrera 
effekt ivt om viktiga kunder eller på viktiga marknader.
Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer 
villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva 
sina accessnät. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relation er där 
det kan uppstå nya roller gentemot kunder eller konkurrenter. Ericssons 
kunder kan exempelvis även bli konkurrenter genom att sälja moln­
lösningar inom telekommunikation till leverantörer av kommunika­
tionstjänster, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom 
Ericssons mjukvara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leve­
rantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, 
kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, särskilt vad gäller 
tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytill­
kommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. 
De öppna gränssnitten möjliggör för Ericssons kunder att köpa kom­
ponenter med standardiserade gränssnitt från olika leverantörer, utan 
kan köpa komponenter från olika leverantörer som använder stand­
ardiserade gränssnitt, vilket kan leda till minskade intäkter och brutto­
marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Detta 
kan också leda till ytterligare integrations­ och intrångsrisker genom 
kombinationsanspråk.
151Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 156 =====

En stor del av Ericssons verksamhet har lagts ut på externa parter, 
bland annat delar inom tillverkning, IT, ekonomi och personal, vilket 
medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder 
avseende säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar 
alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar till följd 
av utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, 
elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamhet en 
till vissa platser vad gäller till exempel FoU, produktion, områden med 
koncentrerad arbetskraft, center för nätdrift, informations­ och tele­
kommunikationscenter, logistikcenter samt gemensamma service­
center. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka 
betydande skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer 
leda till betydande störningar i Ericssons verksamhet genom att bland 
annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa 
kundernas möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och 
tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska 
komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra leverantörer 
av kommunikationstjänster från att uppgradera sina trådlösa nät för 
att uppfylla nya tekniska standarder eller hindra ett betydande antal av 
dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, från att utföra 
sitt arbete. Störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan 
medföra negativ påverkan på Bolagets verksamhet och finansiella 
ställning.
Ericssons uppfattning att kommunikation är en grundläggande 
rätt ighet, kan innebära att Bolaget bedriver verksamhet i områden 
med hög risknivå avseende lokala konflikter, krigföring, terrorism, civila 
oroligheter, politisk instabilitet, organiserad brottslighet, kriminalitet, 
kidnappningar, auktoritära regimer, hälsokriser, olyckor orsakade av 
människor eller kriser orsakade av naturfenomen såsom översväm­
ningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastrofer. Att 
bedriva verksamhet i högriskområden kan innebära betydande utman­
ingar som kan påverka medarbetarnas och underleverantörernas 
säkerhet och välbefinnande, störa Ericssons verksamhet, öka kost­
naderna och försämra Ericssons förmåga att uppnå sina strategiska 
mål. Den oförutsägbarhet som är kopplad till sådana händelser gör det 
svårt att säkerställa säkra arbetsmiljöer på ett konsekvent sätt. 
Dessa högriskområden och situationer kan utgöra en risk för liv 
eller hälsa hos anställda, underleverantörernas anställda eller deras 
familjer. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och 
krisberedskapsplaner kan vara otillräckliga för att skydda anställda 
eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson inte kan 
upprätthålla en säker arbetsmiljö för sina anställda eller inte kan till­
handahålla skydd eller stöd, kan detta ha en väsentlig negativ påverkan 
på Ericssons verksamhet och anseende och skulle kunna leda till tvister 
och andra skador. Ericssons förmåga att attrahera och behålla kvalifice­
rad personal kan dessutom begränsas av den ökade oro som förknippas 
med vissa regioner. Som svar på detta kan Ericsson behöva vidta kost­
samma säkerhetsåtgärder, göra anpassningar eller periodvis avbryta 
eller ändra affärsverksamheten. Detta kan i sin tur leda till ökade rörel­
sekostnader och påverka Bolagets förmåga att nå strategiska mål och 
möta kundernas efterfrågan. Internationella företag och kritisk infra­
struktur är dessutom särskilt utsatta i regioner med politisk instabilitet, 
terrorism och väpnade konflikter, vilket kan kräva att Ericsson vidtar 
kostnadskrävande skyddsåtgärder för att hantera dessa risker. 
2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning
2.1 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna 
främst är i andra valutor är Bolagets verksamhet exponerad för rörelser 
i växelkurser som kan påverka intäkter och resultat negativt.
Ericsson har en betydande del av sina kostnader i SEK. Till följd av 
Ericssons internationella verksamhet genereras en väsentlig del av 
Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fortsätta, 
sådana valutor inkluderar US­dollar, indisk rupee, japansk yen och euro. 
I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländ­
ska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta kan det med­
föra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden 
1.14 Ericsson kan misslyckas med att fortsätta att attrahera och 
behålla högt kvalificerade medarbetare och en flexibel, engagerad 
arbetsstyrka med mångfald i perspektiv som krävs för att företaget 
ska kunna förbli konkurrenskraftigt.
Ericsson anser att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende 
av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och 
behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram 
nya produkter och lösningar, underhåller Ericssons befintliga produkt­
utbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kund­
upplevelser. För att med framgång kunna implementera sin strategi 
behöver Ericsson en flexibel och engagerad global personalstyrka med 
mångfald i perspektiv.
Det råder fortfarande hård konkurrens om högt kvalificerade med­
arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive från 
angränsande sektorer. Den ökade möjligheten till hybrid­ eller distans­
arbete inom Ericssons bransch har ytterligare utökat urvalet av företag 
som kan konkurrera om Ericssons anställda och presumtiva medarbe­
tare. Bolagets möjligheter att lyckas beror bland annat på om Ericsson 
kan upprätthålla ett gott anseende som företag. Detta kan påverkas 
negativt av ett flertal faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och 
negativ rapportering i media. Ericsson måste också hantera framväxten 
av nya ledare och successionsplanering i hela verksamheten. Konkur­
rens om och förändring av seniora ledare kan också orsaka störningar 
i det strategiska genomförandet, kontinuiteten i verksamheten samt i 
interna och externa relationer och få en negativ påverkan på Ericssons 
resultat.
Ericsson har en global arbetsstyrka. Att hantera en global grupp av 
anställda är en utmaning. Det kan vara svårt att hitta balansen mel­
lan att säkerställa lämplig kommunikation och dialog och på samma 
gång upprätthålla en sammanhållen kultur, överföring av viktiga kun­
skaper och utveckling i verksamheten. För att kunna genomföra sin 
strategi och förstärka kulturen av operativ excellens måste Ericsson 
på ett effekt ivt sätt hantera påverkan från frekventa och komplexa 
organisatoriska förändringar. Ericsson har minskat personalen i många 
länder som en del av kostnadsbesparingar och andra strategiska 
åt gärder samt även infört andra strategiska organisatoriska initiativ 
och förvänt ar sig att det fortsätter. Dessa processer är tidskrävande och 
resursintensiva och kan ha en negativ påverkan på personalens arbets­
moral och engagemang på grund av förändringarnas omfattning och 
takt.
Om Ericsson inte kan fatta beslut snabbt, bedöma Bolagets möjlig­
heter och risker och med framgång införa nya processer för styrning, 
strategiskt arbete och annat som behövs för att genomföra strategin 
i den alltmer dynamiska och konkurrensutsatta affärsmiljön och den 
regulatoriska miljön skulle det kunna få en negativ påverkan på Bola­
gets finansiella ställning, resultat samt relationer med medarbetare, 
kunder, partners och andra intressenter. Det finns inga garantier för 
att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla med­
arbetare med rätt kompetens eller en flexibel och engagerad arbets­
styrka med mångfald i perspektiv, och en sådan bristande förmåga kan 
medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och 
varumärke.
1.15 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de orsakas av 
naturhändelser eller mänsklig påverkan, kan medföra mycket stor 
påverkan på Ericssons verksamhet. 
Ericssons affärsverksamhet är komplex, och flera viktiga verksam­
heter är samlade på samma plats. Bolagets och dess leverantörers och 
kund ers affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av bränder, 
jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer 
samt svåra väderförhållanden (däribland händelser relaterade till kli­
matförändringarna), strömavbrott, säkerhetsincidenter, systemfel, stör­
ningar i telekommunikationsnäten, pandemier, karantäner, nationella 
katastrof er, terrordåd, krig och andra omständigheter utanför Bolagets 
kontroll. Om något av ovanstående skulle inträffa kan Ericssons eller 
Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet 
allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons 
verksamhet, resultat och finansiella ställning.
152 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 157 =====

försämring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för 
att ytterligare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt 
behöver kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över 
huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersi­
ellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och 
kassaf löde påverkas väsentligt.
2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, 
 materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för tillgångar 
som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativ 
påverkan på Ericssons finansiella ställning och resultat.
Ericsson har betydande mängder av dessa tillgångar, till exempel 
patent, kundrelationer, varumärken, mjukvara, materiella anläggnings­
tillgångar och nyttjanderätter. 
Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovis ar 
med obestämbar nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar 
skrivs huvudsakligen av linjärt under hela den uppskattade nyttjande­
period en, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid hän­
delser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan åter­
vinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras 
eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar 
som ännu inte används prövas nedskrivningsbehovet årligen eller när 
det föreligger ett tecken på nedskrivningsbehov. 
Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd 
av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara 
betydande. Ytterligare nedskrivningar, som kan vara omfattande, kan 
bli nödvändiga i framtiden av olika skäl, till exempel till följd av ändrad 
strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsför­
hållanden som antingen gäller Ericsson specifikt eller de branscher inom 
vilka Ericsson har verksamhet eller är mer allmänna och som kan med­
föra en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning. 
Till exempel har Bolaget tidigare redovisat materiella nedskrivningar 
och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden.
Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade 
kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram­
tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningar. Andra ned­
skrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, inflation, 
makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser, kan 
också leda till nedskrivningar. Icke kassapåverkande nedskrivningar 
minskar Bolagets fria egna kapital och påverkar därmed utdelningsför­
mågan. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition 
av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. 
Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan 
avvika från Bolagets faktiska finansiella ställning i framtiden.
3 Juridiska och regulatoriska risker
3.1 Ericssons globala verksamhet, inklusive den som bedrivs i 
 högriskjurisdiktioner och på marknader och inom affärsområden 
med hög risk, exponerar Bolaget för en lång rad risker. 
Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av all­
männa globala ekonomiska villkor liksom av den specifika juridiska 
och regulatoriska miljön i vissa länder eller regioner, vilka kan förändras 
snabbt. Bolaget har kunder i mer än 175 länder. Ericssons omfattande 
globala verksamhet, vilken inbegriper jurisdiktioner och marknader med 
förhöjda risker och/eller jurisdiktioner och marknader under utveckling, 
medför ytterligare risker för Bolaget på många fronter, bland annat 
beträffande civila oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, eko­
nomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, missbruk av teknik, 
brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, tullar 
eller andra handelsbegränsningar, ekonomier som är utsatta för stora 
fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga 
åtgärd er som påverkar flödet av varor och valutor, förändringar i olika 
länders politik avseende utländska investeringar, arbetsrätt, arbets­
miljöfrågor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genom­
driva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. 
påverkas negativt av rörelser i växelkurser när utländska valutor växlas 
mot eller räknas om till SEK, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovis­
ade resultat. 
Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i USD eller EUR har 
Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, 
vilket innebär att en starkare SEK generellt medför en negativ påver­
kan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika 
naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder begränsa påverkan av 
rörelserna i växelkurserna kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, 
vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella 
ställning.
2.2 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika nega-
tiva ekonomiska omständigheter och ogynnsamma branschförut-
sättningar, begränsar möjligheten att uppta ytterligare finansiering 
samt kan begränsa flexibiliteten beträffande planering för, eller 
 reaktion på, förändringar i verksamheten och branschen.
Ericsson har en kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB­) och Fitch 
Ratings (BBB­), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos 
Moody’s (Ba1). Dessa skuldnivåer och en eventuellt försämring av 
Bolagets kreditbetyg skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan, 
bland annat genom att:
 – Öka Ericssons sårbarhet gentemot allmänna ekonomiska omständ­
igheter och branschförutsättningar.
 – En väsentlig del av kassaflödet från den löpande verksamheten 
måste användas för återbetalning av kapitalbelopp och ränta på 
Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda  
kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar  
och framtida affärsmöjligheter.
 – Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller 
medföra att Ericsson gör icke­strategiska avyttringar.
 – Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för 
justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och all­
männa bolagsändamål eller andra ändamål.
 – Begränsa Ericssons möjligheter att anpassa sig till ändrade mark­
nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med  
Bolagets konkurrenter.
Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i fram­
tiden. I det fall ny skuldsättning adderas till Bolagets aktuella skuld­
nivåer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att 
öka. Om Ericssons finansiella resultat försämras kan det resultera i att 
Bolaget inte kan generera tillräckligt med likvida medel för att betala 
alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder, inklusive att skjuta 
upp investeringar eller kapitalutgifter eller att sälja tillgångar, för att 
uppfylla Bolagets åtaganden, vilket kanske inte blir framgångsrikt. 
Dessutom, om Ericsson skulle behöva omfinansiera Bolagets befint­
liga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället 
göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på god­
tagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder 
inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvarliga likvi­
ditetsproblem och skulle kunna tvingas likvidera fasta tillgångar eller 
verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till 
skuldsättning och andra åtaganden. 
Vidare förlitar sig Ericsson på olika källor av kortfristig och långfrist ig 
kapitalförsörjning. Om en sådan kapitalkälla blir otillgänglig eller till­
gänglig i otillräckligt belopp eller på orimliga villkor, kan det ha en 
väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställ­
ning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till betyd­
ande likvida medel. Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapi­
tal för att finansiera Bolagets verksamhet, fullgöra sina skuldförplikt­
elser och fortsätta sina forsknings­ och utvecklingsprogram, eller om 
Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga 
villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassa­
flöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan 
försämr as eller bli mer kostsam till följd av Ericssons operationella 
och finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av 
153Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 158 =====

och framgången för dessa nät. Regelverk kring dataskydd och cyber­
säkerhet kan dessutom påverka kundernas benägenhet att investera 
i tekniska lösningar som innefattar databehandling. Efterlevnaden av 
dessa snabbt föränderliga regelverk, både i den egna verksamheten 
och kundernas verksamhet, kräver tid och resurser. På ett liknande sätt 
kan regelverk inriktade på att sänka konsumentpriserna och regelverk 
eller regler om nätneutralitet också påverka förmågan eller viljan hos 
leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruktur, 
vilket i förlängningen kan påverka Ericssons försäljning av system och 
tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan 
olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran­
törer av kommunikationstjänster eller tvinga Ericsson att utveckla nya 
produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen 
och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över­
väger att reglera AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter,  
vilket kan påverka arbetet med utveckling och regelefterlevnad.
 Ericsson utvecklar många av sina produkter och tjänster utifrån 
befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om dessa 
befintliga lagar och standarder ändras, eller om nya lagar, regler, rest­
riktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och 
tjänster som tidigare inte har varit föremål för reglering kan Ericssons 
utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom ökande 
kostnader för regelefterlevnad och förorsaka förseningar eller avbrott. 
Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regel­
ändringar för licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, trygghet, datalo­
kalisering, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring 
av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lag­
ändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten 
för Ericsson eller för leverantörer av kommunikationstjänster. Även 
indirekt påverkan från sådana ändringar och ändringar av lagar, regler 
eller regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan 
få en negativ påverkan på Ericsson även om de specifika ändringarna 
av lagar, regler eller regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets 
produkter.
Eftersom den bransch där Ericsson verkar har stor strategisk betyde­
lse ökar ländernas fokus på riktlinjer och regelverk kring teknik och 
infrastruktur, och myndigheterna kan komma att införa nya regelverk 
med ytterligare efterlevnadskrav, särskilt inom områden som rör cyber­
säkerhet och dataskydd. Efterlevnad av ständigt föränderliga regelverk 
kräver resurser och kan komma att kräva löpande investeringar och 
verksamhetsanpassningar. På vissa marknader där Ericsson har verk­
samhet finns det en risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller 
etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på 
sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter 
eller inför andra krav som påverkar Ericssons förmåga att tillhanda­
hålla produkter och tjänster till sina kunder. Genomförandet av sådana 
åtgärder kan medföra negativ påverkan på Ericssons nettoomsättning, 
marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska 
komponenter. 
Det är av yttersta vikt för Bolaget att följa tillämpliga regelverk 
för exportkontroll och sanktionsförordnanden eller andra eventuella 
handelsembargon. Regelverk för exportkontroll, tullar, sanktioner eller 
andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för de länder där 
Ericsson har verksamhet kan medföra minskade åtaganden i dessa 
länder och kan påverkas ytterligare av förändringar av landets ledning. 
Som ett exempel har ökade spänningar i handeln mellan USA och Kina 
resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om 
utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera 
effektivt i både USA och Kina och ha en negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet i båda länderna. Behovet att avsluta eller dra ned på verk­
samhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra 
risk för klagomål från Ericssons kunder och andra risker. Vidare förblir 
den geopolitiska situationen i delar av världen volatil och osäker, och 
nivån på exportkontroller och sanktioner är fortfarande relativt hög ur 
ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan fortsätta stiga, vilket skulle 
få en betydande påverkan på Ericssons verksamhet. Ökningarna av 
exportkontroll har till exempel speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter 
att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive 
När Ericsson ingår avtal med statliga myndigheter eller statligt 
anslutna organ, inklusive inom kritiska uppdrag, försvarsrelaterade eller 
andra känsliga eller klassificerade projekt, kan Bolaget bli föremål för 
ytterligare juridiska och regulatoriska krav samt ökade risker för nega­
tiv påverkan gällande anseendet. En ökad volym av dessa projekt kan 
också utsätta Ericsson för högre nivåer av geopolitiska risker när Bola­
get försöker hantera relationer med statliga och militära aktörer, vilka 
kan vara Ericssons kunder, partners och tillsynsmyndigheter. Dessa 
typer av projekt kan bli föremål för granskning och utmaning av externa 
intressenter. Misslyckande att adekvat hantera dessa risker kan result­
era i potentiellt ansvar och negativa finansiell och anseendemässig 
påverkan.
Ericsson ser löpande över sin geografiska utbredning, och har tidi­
gare beslutat om och kan även i framtiden besluta om att lämna vissa 
jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Dessa 
avvecklingar kan vara tids­ och resurskrävande och innefatta komplexa 
juridiska och regulatoriska processer som det kan ta många år att lösa. 
Det kan inte garanteras att Ericsson framgångsrikt kommer att kunna 
hantera de risker som uppstår till följd av sin globala närvaro, vilket 
kan medföra negativ påverkan för verksamheten, den finansiella ställ­
ningen och anseendet.
3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för 
regulatoriska osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget negativt. 
Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler eller regelverk kan 
för Ericsson medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på 
produkter och tjänster och påverka Bolaget negativt. 
Ericsson bedriver verksamhet globalt och är följaktligen exponerat för 
en stor mängd risker och en snabbt framväxande uppsättning lagar 
och regelverk. Lagar, regelverk och andra förväntningar är inte enhet­
liga i olika jurisdiktioner och kan stå i konflikt med varandra eller tolkas 
eller tillämpas olika, vilket kan öka komplexiteten och kostnaderna för 
regelefterlevnad samt medföra risk för associerade tvister eller verkstäl­
lighet. Bolaget kan bli föremål för påföljder och ogynnsamma utslag 
avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande 
efterlevnad av lagar, regler eller regelverk som är tillämpliga på Bola­
gets verksamhet. Detta kan medföra en väsentlig negativ påverkan på 
Ericsson och dess kunder, Bolagets anseende, affärer, finansiella ställ­
ning, verksamhet, forskning och utveckling, resultat, kassaflöden, fram­
tidsutsikter samt nuvarande eller framtida kundrelationer, inkluderat 
kunder både i privat och offentlig sektor. Ericsson strävar efter regelef­
terlevnad, men det innebär en betydande börda att övervaka och bibe­
hålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring 
och en bransch som utvecklas. Det finns ingen garanti för att Ericssons 
riktlinjer och program för regelefterlevnad, inklusive sådana som har 
utvecklats i anslutning till den nu avslutade tillsynen av den oberoende 
monitorn, kommer att vara effektiva. Bolaget har inte efterlevt alla 
sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att 
alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdel­
ser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever 
lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på 
efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade överträdelser av 
Ericssons kontraktsenliga åtaganden gentemot kunderna, vilket leder 
till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möj­
ligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler, regel­
verk och riktlinjer kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller 
minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner i 
fråga om marknadstillträde, samt oförmåga att leverera produkter av 
visst ursprung, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, 
inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, 
resultat, kassaflöden och framtidsutsikter. 
Förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra negativ 
påverkan på Ericssons kunders verksamhet och på den egna verk­
samheten. Regelverk som innebär kostsammare, mer strikt och tids­
krävande planläggning, zonindelning eller bygglov för uppförande av 
radio­basstationer och annan nätinfrastruktur kan till exempel försena 
eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga 
nät, och till sist ha negativ påverkan på den kommersiella lanseringen 
154 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 159 =====

övervakningsorgan, ett nationellt säkerhetsavtal i juli 2022. Avtalet 
innebär restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig 
utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson samarbetar med 
CFIUS övervakningsorgan gällande den pågående efterlevnaden av 
restriktionerna i det nationella säkerhetsavtalet, relaterade insatser 
för att åtgärda de problem som CFIUS övervakningsorgan framfört 
avseende sådan åtkomst samt med CFIUS övervakningsorgans för­
frågningar om information. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och 
relaterade åtgärder har krävt förändringar av Vonage­verksamheten, 
inklusive att verksamheten minskat eller upphört i vissa jurisdiktion er. 
Ytterligare förändringar kan komma att behöva göras vilket kan 
påverka Vonage­verksamheten negativt, inklusive förändringar i 
affärsstrukturen och ytterligare åtgärder inom regelefterlevnaden med 
därtill relaterade kostnader. CFIUS övervakningsorgans bedömning av 
integrationen av, och kopplingarna mellan, Ericssons och Vonages  
tekniker kan också förlänga Ericssons time­to­market. Vonage och 
Ericsson fortsätter att samarbeta med CFIUS övervakningsorgan 
genom att utreda tidigare och nuvarande efterlevnad av villkoren 
i det nationella säkerhetsavtalet. Det slutliga utfallet fortsätter att 
vara ovisst. Överträdelser av ett CFIUS­begränsningsavtal, såsom 
det nation ella säkerhetsavtalet, kan leda till en verkställighetsåtgärd 
som medför ekonomiska påföljder eller andra påföljder som kan vara 
väsentliga och det är ett område med ökat fokus från CFIUS. CFIUS har 
ökat sina resurser och sitt fokus på verkställighet, och har ålagt kraftiga 
ekonomiska påföljder för överträdelser av andra begränsningsavtal, 
där överträdelserna avsett obehörig tillgång till känslig data och under­
låtenhet att omedelbart rapportera sådana incidenter till CFIUS.
I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utred­
ning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, 
återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 
2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några 
betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i 
finans iering av terroristorganisationer. Bolagets interna Irakutredning 
under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för 
någon betalning till någon terroristorganisation. 
Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of 
Justice (DOJ) i dess utredning av de frågor som behandlades i den 
interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör 
jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare 
dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. 
Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att 
identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med U.S. Department of 
Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några defi­
nitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfatt­
ningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss.
De åtgärder som nyligen vidtagits av den amerikanska regeringen, 
där vissa narkotikakarteller betecknas som utländska terroristorgan­
isationer, kan komma att utvidga tillämpningsområdet för tillämpliga 
system för terrorismbekämpning, penningtvätt och relaterade åtgärder 
för att bekämpa dessa, vilket kan öka Ericssons utrednings­ och regel­
efterlevnadsbörda och medföra ökade verkställighetsrisker, på grund 
av verksamhet i regioner där sådana organisationer är aktiva, till exem­
pel Latinamerika. 
Ericsson har en skyldighet att följa antikorruptionslagar och  
mutbrottslagstiftningen i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt, 
inklusive U.S. Foreign Corrupt Practices Act och Storbritanniens Bribery 
Act, samt andra liknande lagar i andra länder där Bolaget gör affärer. 
Som ett resultat av att Ericsson gör affärer i utlandet, inklusive genom 
distributionspartners och agenter, är Ericsson exponerat för risk att 
bryta mot antikorruptionslagar. Som ett bolag som bedriver verksamhet 
inom vissa reglerade sektorer har Ericsson kontakt med både myndig­
heter och statligt ägda verksamheter vars anställda ofta betraktas som 
utländska tjänstemän i enlighet med U.S. Foreign Corrupt Practices Act 
och annan tillämplig lagstiftning mot mutor. Vissa av de jurisdiktioner 
där Ericsson bedriver verksamhet har rättssystem under utveckling 
och kan ha högre nivåer av korruption än i mer utvecklade jurisdiktio­
ner. Faktisk eller påstådd bristande regelefterlevnad av antikorrup­
tionslagar och andra lagar som reglerar uppförande vid affärer med 
de halvledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående 
element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda per­
soner och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sank­
tioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till 
ett fullständigt handelsembargo mot ett land. 
Lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sank­
tioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal. Bolaget har inte 
efterlevt alla sådana regler eller regelverk avseende exportkontroll och 
sanktioner tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdel­
ser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att 
inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra en väsentlig 
negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksam­
het, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter, och 
skulle kunna utgöra en överträdelse av uppgörelsen med U.S. Securities 
and Exchange Commission.
Ericsson kan inte garantera att Bolaget inte kommer att utsättas för 
ansvarsanspråk kopplat till Bolagets produkter eller kommer att behöva 
följa framtida regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av 
regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders 
användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsentlig negativ 
påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anse­
ende och varumärke.
Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstå­
ende negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verk­
samhet, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja 
och FoU­aktiviteter, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller 
framtidsutsikter.
3.3 Ericsson omfattas av ett brett spektrum av lagar, regler och 
andra regulatoriska krav, inklusive villkor som ålagts till följd av 
granskningar och beslut rörande utländska direktinvesteringar, och 
kan bli föremål för noggrann granskning från statliga myndigheter.
Ericsson är från tid till annan involverat i rättsliga processer och regu­
latoriska utredningar och står underkastat vissa lagar, regler och för­
ordningar (inklusive bestämmelser om antikorruption, bekämpning 
av mutning, bekämpning av penningtvätt, sanktioner, finansiering 
av terrorism, antiterrorism, nationell säkerhet, konkurrens­ och anti­
kartellregler samt förebyggande av bedrägerier) och andra regulato­
riska skyldigheter, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller 
juridiska tvister avgörs till Bolagets nackdel, eller om det beslutas att 
Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller 
avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/
eller viten, utsättas för offentlig granskning, få negativ påverkan på 
anseendet eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regu­
latorisk granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt 
utsättas för uteslutning från upphandlingar med statliga myndigheter 
i USA och andra länder, anseenderisk samt potentiell ovilja från mot­
parter att fortsätta affärsrelationer. Dessutom kräver dessa pågående 
ärenden och utredningar betydande resurser och kostnader för utred­
ningar, regelefterlevnad och avhjälpande som kan leda till väsentlig 
påverkan för ekonomin och anseendet. 
Dessutom, på grund av den strategiska karaktären av den bransch 
där Ericsson verkar och Ericssons tidigare redovisade regulatoriska 
granskningar, är Ericsson noggrant observerad av statliga myndigheter 
och kan bli föremål för ökad granskning från tillsynsmyndigheter. Som 
tidigare redovisats har Ericsson hanterat ärenden med statliga myndig­
heter genom förlikning, vilket har ökat det regulatoriska fokuset på 
Bolagets nuvarande och framtida rutiner för regelefterlevnad. Denna 
skärpta tillsyn innebär en förhöjd risk för Ericsson att utsättas för efter­
levnadsrevisioner, utredningar och verkställighetsåtgärder, och varje 
framtida uppfattad eller faktisk överträdelse av tillämpliga lagar och 
regler kan leda till utökade påföljder, begränsningar av Bolagets verk­
samhet eller skada på anseendet, vilket kan påverka affärsrelationer 
och kundernas förtroende.
I samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för 
Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) god­
kännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson, och U.S. Department of 
Justice och U.S. Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS 
155Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 160 =====

Verkställighetsprioriteringarna i USA, Storbritannien och på andra 
håll har nyligen intensifierats inom flera områden, inklusive efterlevnad 
av nationella säkerhetsrelaterade regler (t.ex. begränsningar av tillgång 
till känslig information och teknik), förhindrande av samröre med eller 
stöd till utländska terroristorganisationer, förhindrande och upptäckt 
av kartellverksamhet (inklusive manipulering av anbud och marknads­
uppdelning) samt det nyligen införda brottet ”failure to prevent fraud" 
(underlåtenhet att förhindra bedrägeri) i Storbritannien enligt Econo­
mic Crime and Corporate Transparency Act. Exempelvis, beslut i pågåe­
nde och kommande civilrättsliga processer enligt U.S. Anti­Terrorism 
Act kan höja Ericssons offentliga profil i samband med anklagelser 
relaterade till utländska terroristorganisationer, vilket kan öka riskerna 
i samband med verkställighet eller ha en väsentlig negativ påverkan 
på Ericssons rykte och varumärke. Det finns en risk för att Ericsson inte 
kan förutse hur sådan prioriteringar för verkställighet eller rättspraxis 
kan komma att utvecklas under den nuvarande amerikanska admin­
istrationen, eller vilken påverkan den kan få på reglering, juridisk expo­
nering eller anseende på marknaden. Om något av denna utveckling 
blir verklighet kan det leda till ytterligare skärpt granskning från statliga 
myndigheter, ökad utredningsverksamhet och strängare potentiella 
straff för påstådd eller faktisk bristande regelefterlevnad, vilket kan ha 
väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anse­
ende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och 
framtidsutsikter.
Mer information om vissa av de juridiska tvister och  
utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister”  
i för valtnings berättelsen.
3.6 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga 
regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokaliseringskrav 
samt motsvarande kontraktsenliga åtaganden, och kan bli föremål 
för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande 
kontraktsbrott vid bristande efterlevnad.
Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, 
hanterar, överför, använder och behandlar på annat sätt information 
som tillhör Bolaget och dess verksamhet, inklusive personuppgifter, 
samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare, 
anställda och tjänsteleverantörer (tillsammans ”konfidentiell informa­
tion”). Striktare regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokal­
iseringskrav är under snabb utveckling i många länder och på många 
marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna 
dataskyddsförordningen (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella 
integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel 
Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). 
Dessa regelverk kräver att de som hanterar dessa data bland annat 
ska avisera enskilda personer om hur personuppgifter används och ge 
enskilda personer vissa rättigheter gällande sådan information, bland 
annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information, 
möjlighet att avstå ifrån viss användning (opt out) och utlämnanden 
av sådan information. Dessutom utvecklas globalt regulatoriska krav 
för cybersäkerhet, inklusive regelverk och lagar relaterade till rapport­
ering av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leverantörskedjan, säker 
utveckling och grundläggande cybersäkerhetskrav i EU, bland annat 
NIS 2­direktivet (EU), cyberresiliensförordningen (EU) och 2024 Tele­
communications (telecom cyber security) Rules (Indien), som kan 
vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders 
verksamhet.
Ericsson har även kontraktsenliga åtaganden gentemot kunder 
och tredje parter relaterade till integritet, säkerhet och användning 
av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerstäl­
ler lämplig säkerhet och begränsar användning av kundernas konfi­
dentiella information. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla till­
lämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering 
samt kontraktsenliga åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, takten i 
införandet av nya lagar, utmaningar i tillämpningen av regelverken på 
ny teknik samt motsägelser mellan lokala och regionala regelverk för 
statliga organ och/eller representanter (inklusive lokala lagar) kan leda 
till straffrättsliga och civilrättsliga påföljder och andra korrigerande 
åtgärder för Ericsson. Detta kan ha en väsentlig negativ påverkan på 
Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, 
rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om 
vissa av de juridiska tvister och utredningar där Ericsson är part finns i 
avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.
3.4 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål  
för ett stort antal olika skatter, där tolkning och tillämpning varierar 
mellan olika jurisdiktioner. Förändringar i tillämpliga skattelagar 
eller skatteregler kan öka Bolagets skattebörda eller kostnader för 
regelefterlevnad och kan ha en väsentlig negativ påverkan på 
Bolaget. 
Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produktion 
och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal 
olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har sin egen skattelagstiftning 
samt egna lagar, regler och regelverk som kan uppdateras eller ändras 
gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter­
leva sådan varierande och ofta ändrad skattelagstiftning, regler och 
regelverk, avseende inkomstskatt, indirekt skatt, sociala avgifter och 
andra skatter. Variationer i hur dessa regler tillämpas ökar komplexite­
ten och Bolagets exponering för skatterelaterade risker. Skattemyndig­
heterna kan ifrågasätta Ericssons positioner avseende internprissätt­
ning och andra skattefrågor, och relaterade revisioner eller processer för 
tvistlösning kan vara långdragna och oförutsägbara. Vid ett ogynnsamt 
utfall kan dessa frågor resultera i en ytterligare skattebörda, potenti­
ellt med retroaktiv effekt, samt finansiella påföljder eller nödvändiga 
förändringar av finansiella eller andra verksamhetsmässiga processer, 
vilket kan få en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. 
Ericsson kan också drabbas av dubbelbeskattning där samma inkomst 
beskattas i flera olika jurisdiktioner. Dessa faktorer kan, enskilt eller 
tillsammans, ha väsentlig negativ påverkan på Bolagets anseende, 
verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och 
framtidsutsikter.
3.5 Ericsson är part i stämningar och juridiska tvister som, i de fall 
slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget 
måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.
Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av den ordinarie 
affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommer­
siella och kontraktuella tvister, tvister om immateriella rättigheter, 
arbetstvister och utredningar och andra utredningar från regering eller 
myndigheter, exempelvis tvister om kartellbekämpning och skattelag­
stiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och orsaka 
störningar i den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att för­
utspå utgången av komplicerade juridiska tvister. Ett negativt utslag i 
ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet, resultat, finansiella ställning och anseende. I och med att 
Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där 
den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har under­
låtit att följa värdepapperslagstiftning, regelverk på aktiemarknaden 
eller andra lagar, regelverk eller krav. Oavsett om det finns fog för 
påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att 
försvara Bolaget och/eller dess anställda, liksom eventuell förlikning 
eller skades tånd till den kärande parten, ha en väsentlig påverkan på 
Ericssons redovisade resultat och anseende. 
Dessutom är Bolaget från tid till annan, och kan i framtiden komma 
att bli, föremål för ytterligare utredningar, stämningsansökningar eller 
andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer 
i relation till de ärenden som beskrivs ovan samt relaterade eller andra 
stämningsansökningar och utredningar. Ett ofördelaktigt utfall av 
sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan 
ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella 
ställning och resultat.
156 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 161 =====

Uyghur Forced Labor Prevention Act, gör den kommande EU förord­
ningen om tvångsarbete det möjligt för tullmyndigheter att beslagta 
och förstöra leveranser som innehåller komponenter som tillverkats 
genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga 
bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som 
bevis ar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från 
brottsbekämpande myndigheter eller relaterade civilrättsliga skade­
ståndsanspråk skulle ha en betydande påverkan på Bolagets ekonomi 
och dess anseende samt påverka Ericssons verksamhet och affärsrela­
tioner. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson öka trans­
parensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leverantörsbasen 
och materielinnehållet. Ericsson kan också behöva förändra leve­
rantörskedjorna från högriskländer, vilket kan få negativ ekonomisk 
påverkan, inklusive att öka de totala kostnaderna som är förknippade 
med Bolagets verksamheter.
4 Risker relaterade till cybersäkerhet
4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland 
annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till 
data och integritetsintrång, missbruk av konton, driftstörningar och 
andra cybersäkerhetsincidenter som kan innebära betydande skada 
för Ericsson eller Ericssons kunder, och leda till väsentlig negativ 
påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, 
kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, med 
betydande påföljder eller stämningsansökningar, eller regulatoriska 
granskningar som följd.
Ericsson förlitar sig på IT­system, till exempel hårdvara, mjukvara,  
teknisk infrastruktur, molnmiljöer och nätverk för både intern och extern 
verksamhet som är kritiska för Bolagets verksamhet. Ericsson utvecklar, 
äger och driver vissa av dessa IT­system, men förlitar sig även på tredje 
parter för många IT­system och relaterade produkter och tjänster, 
inklusive, men inte begränsat till, molntjänster. Bolaget exponeras för 
många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotak­
törer, till exempel statligt understödda organisationer, opportunistiska 
hackare och hacktivister, via olika angreppsytor, och genom till exempel 
social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpressningspro­
gramvara), insiderverksamhet, mänskliga eller tekniska fel, samt som 
resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbar­
heter i mjukvara eller hårdvara.
Cyberattacker och säkerhetsincidenter förväntas öka i både frekvens 
och påverkan i takt med att angreppen blir allt mer sofistikerade och 
använder verktyg och metoder som är utformade för att kringgå säker­
hetskontroller, undvika upptäckt samt radera eller försvåra spårbarhet 
i forensisk bevisning. Detta betyder att Ericsson kan vara oförmöget att 
upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp 
eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Om eventuella sårbarheter 
i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller 
pågående drift, finns det en risk att en hotaktör utnyttjar sårbarheten 
för att orsaka betydande skador på Ericsson eller Ericssons kunder. 
Vidare har hotaktörer, inklusive statligt understödda, tillgång till betyd­
ande resurser och avancerad expertis, inklusive AI­teknik, något som 
Ericsson kan ha otillräcklig kapacitet för att upptäcka eller åtgärda. 
Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte 
identifieras och hanteras under produktutvecklingen eller leveransen 
av tjänster kan utnyttjas av en hotaktör för att skada Ericssons kunder, 
slutanvändare eller Ericsson, med potentiella samhälls­ eller dubbelt 
väsentliga negativa effekter. Sårbarheter kan uppstå i olika stadier 
av produktlivscykeln. Med tanke på komplexiteten i system, mjukvara 
och tjänster som Ericssons, samt de skanningsverktyg som Ericsson 
använd er i sina nätverk, sin infrastruktur och sina produkter, identifierar 
och följer Ericsson regelbundet sårbarheter. Ericsson kan inte heltäck­
ande tillämpa patchar eller bekräfta att åtgärder finns för att hantera 
alla sådana sårbarheter, eller att patchar kommer att tillämpas innan 
sårbarheter utnyttjas av en hotaktör. I andra situationer kvarstår sår­
barheter även efter att Ericsson utfärdat säkerhetspatchar eftersom 
integritet, säkerhet och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms 
inte uppfylla dessa krav eller kontraktsenliga åtaganden, och därmed 
bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, 
med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson 
genomför löpande översyner av regelefterlevnaden inom integritet och 
cyber säkerhet i den globala verksamheten för att uppfylla dessa olika 
globala och ständigt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att 
kräva betydande investeringar och resurser. Ericsson granskar datahant­
ering i samband med Bolagets kundsupportfunktion, och Bolaget håll er 
på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel 
ändringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, riktlinjer och rutiner 
samt en effektiv AI­användning. Avsaknad av en stark datahantering 
inom koncernen kan leda till sämre möjligheter att utnyttja data och 
högre riskexponering med avseende på regelverk och avtal. På grund 
av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser 
olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konsta­
terats uppvisa bristande efterlevnad, eller en väsentlig överträdelse av 
konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regulatoriska 
myndigheter i flera olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller 
andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är 
beskaffad, där det handlar om telekommunikationer och kritisk infra­
struktur, och den mängd personuppgifter som Ericsson hanterar eller 
behandlar kan en sådan händelse få omfattande följdverkningar, till 
exempel order om att ändra verksamheten eller sluta behandla person­
uppgifter, även om detta varit oavsiktligt eller orsakats av en tredje part 
utanför Ericssons kontroll. Påverkan kan bland annat innefatta stora 
viten samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från 
kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha en väsentlig negativ 
påverkan på Ericssons anseende, finansiella ställning och resultat, och 
kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, 
integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden.
3.7 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och 
 kommande regelverk för obligatorisk tillbörlig aktsamhet avseende 
mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa 
påföljder och/eller skadeståndsansvar.
Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänsk­
liga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lag­
stiftning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel 
den amerikanska Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den 
norska Åpenhetsloven, den brittiska Modern Slavery Act, den austra­
liska Modern Slavery Act, den kanadensiska Fighting Against Forced 
Labour and Child Labour in Supply Chains Act och den tyska Lieferket­
tensorgfaltspflichtengesetz (LkSG)) har redan trätt i kraft och kräver 
att Ericsson utvärderar risker i värdekedjan, däribland i hela leveran­
törskedjan, inte bara gällande direktleverantörer. Dessutom kommer 
framtida och ny lagstiftning i ett flertal jurisdiktioner, såsom de från 
EU med stegvis implementering (till exempel direktivet om tillbörlig 
aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability 
Due Diligence Directive) som ändrats i Omnibuspaketet samt förord­
ningen om förbud mot tvångsarbete och förordningen om batterier), att 
ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och 
förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga 
och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö 
inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på Ericssons ledning 
att ha tillsyn över dessa frågor. På grund av befintlig och framtida lag­
stiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerade 
granskningar utifrån tillbörlig aktsamhet av tredje parter, till exempel 
kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontrol­
ler och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På 
grund av den globala räckvidden av direktivet om tillbörlig aktsamhet 
för företag i fråga om hållbarhet kan påverkan i alla länder där Ericsson 
har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller andra 
tredje parter komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom 
potentiella administrativa påföljder, skadeståndsansvar eller annat 
ansvar samt skadat anseende. Dessutom, likt den amerikanska lagen 
157Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 162 =====

genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte 
att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att 
förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets 
program och processer för cybersäkerhet kommer att implementeras 
fullt ut, efterlevas eller vara effektiva när det gäller att skydda Ericssons 
IT­system och konfidentiella information. Alla försäkringar som 
Ericsson tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka för­
luster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några 
eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för.
Ericsson använder AI­teknik i produkter och tjänster och i verksam­
heten, vilket leder till AI­risker som omfattar missbruk av modeller, 
dataläckage, partiska resultat, fientliga angrepp, osäkra integrationer, 
intrång i leverantörskedjan, grundlösa eller opålitliga beslut, förlust av 
modellintegritet, bristande regelefterlevnad och övertro på automatis­
erade system som leder till operativa, etiska och säkerhetsmässiga 
brist er. För att skydda sig mot dessa risker har Ericsson etablerat ram­
verk för ansvarsfull AI och justerat riskbedömningsmetoderna till att 
även omfatta AI­risker.
Vidare kan infiltratörer ha tillgång till eller stjäla konfidentiell inform­
ation, alternativt skada nät tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder 
med tekniska eller icke­tekniska metoder. För att få strategisk tillgång 
till eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda 
infiltratörer alternativt rekrytera anställda som säljer information eller 
tjänster för personlig vinning. En sådan incident kan orsaka Ericsson 
betydande skada.
Om Ericssons eller kunders identiteter eller åtkomster missbrukas 
eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter 
som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår data­
intrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obli­
gatoriska rutiner för identitets­ och åtkomsthantering för åtkomst till 
Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst risk­
erar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter 
till sina kunder.
Dessutom kan hotaktörer inrikta sig mot anställda, eller andra 
med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke­tekniska metoder. 
Slutanvändare är fortfarande en av de vanligaste angreppsytorna för 
intrång i företagsmiljöer. Med en heterogen personalstyrka på cirka  
89 000 anställda och 8 000 icke­anställda föreligger det risk för 
utpressningsprogramvara, störningar eller förlust av information som 
resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot sam­
hället i stort. Dessutom kan distansarbete och hybridarbete på Ericsson 
(och hos många tredjepartsleverantörer) också öka denna risk på grund 
av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säker­
hetssårbarheter som finns i många nät som inte är företagsnät och i nät 
för hushåll. 
Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående 
kan resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons affärer, verk­
samhet, finansiella resultat, kund­ och leverantörsrelationer, anseende 
och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök­
ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder.
4.2 Ericsson införlivar AI-teknik i vissa produkter, tjänster och  
processer, vilket kan leda till operativa risker och anseenderisker.
Ericsson har införlivat och avser att fortsätta införliva AI­teknik i sina 
produkter, tjänster och processer. Marknaden för sådana tekniker 
utsätts för snabba tekniska förändringar, innovation, utvecklande 
industristandarder samt föränderliga kundbehov, krav och preferenser. 
Ericssons framgång beror på dess fortsatta förmåga till innovation och 
vidareutveckling av befintliga produkter och tjänster, utöka utbudet 
samt förutse och anpassa sig till det snabbt föränderliga landskapet 
och utveckla och introducera nya erbjudanden som håller jämna steg 
med den tekniska och konkurrensmässiga utvecklingen. Som med 
många innovationer medför AI risker och utmaningar som skulle kunna 
ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Om Ericsson inte kan 
hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen inom AI kan 
Bolagets konkurrensställning och affärsresultat bli lidande. Att införa 
den här nya tekniken, särskilt generativ AI, i interna processer samt 
kunderna kanske inte applicerar patcharna eller uppdaterar sina system 
till nyare mjukvaruversioner. Vidare, eftersom nästan all modern mjuk­
vara kan innehålla öppen källkod och tredjepartskomponenter, gäller 
detta även mjukvara i nätverk, och omedgörliga säkerhetsrisker kan 
utsätta Ericssons kunder för olika nivåer av risk och exponera Ericsson 
för ansvar eller affärsförluster.
Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons 
IT­system, processer eller personal på grund av otillräcklig eller 
försen ad installation av patchar eller implementering av riskmitiger­
ande kontroll er, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning 
av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter 
som påverk ar konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för 
Ericssons IT­system, konfidentiell information, personal, produkter, 
tjänster eller lösningar. Sådana incidenter innefattar dataintrång, andra 
intrång, spionage, sabotage, angrepp som utnyttjar skadlig kod (till 
exempel utpressningsprogramvara eller annan utpressningsbaserad 
taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, 
programfel, felaktigt konfigurerad hårdvara eller mjukvara i Ericssons 
IT­system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidenti­
ella data, obehörig eller oavsiktlig användning eller ändringar av data 
eller konton, bedrägeri samt allmänt missbruk. 
Ericsson använder sig i hög grad av tredje parter, till vilka Bolaget 
har lagt ut betydande delar av sina IT­system, produktutveckling, 
tjänst er samt finans och andra interna och externa verksamheter. Hän­
delser eller incidenter som uppstår till följd av sårbarheter i deras verk­
samhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en väsent­
lig negativ påverkan på Ericsson och dess verksamhet, genom att med­
föra störningar i driften, läcka värdefull eller känslig information eller 
personuppgifter samt skada Ericssons produkter som install erats i kun­
dernas nät. I början av 2025 offentliggjorde till exempel en leverant ör 
en sårbarhet i en tredjepartsteknik för fjärranslutning som Ericsson 
använde. Detta föranledde en utvärdering av potentiella indikationer 
på intrång i Ericssons IT­miljö. En analys av Ericssons system visade 
inga tecken på några intrång. Vidare har Ericsson förvärvat och fortsät­
ter att förvärva bolag som kan ha sårbarheter i cybersäkerheten och/
eller osofistikerade metoder för bedrägeridetektering, autentiserings­
kontroller eller andra säkerhetsåtgärder, vilket kan exponera Bolaget för 
betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi.
En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörs­
kedja kan ha negativ påverkan på integriteten för de lösningar eller 
tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons förmåga att 
uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgö­
ras av manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller 
skadlig kod, oavsiktligt införande av sårbarheter i komponenter eller 
mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina 
åtaganden gentemot Ericsson. 
Alla cybersäkerhetsincidenter såsom oavsiktlig användning, miss­
bruk, felaktig konfigurering eller oavsiktliga händelser som rör Ericssons 
verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredje­
partsleverantörer eller installerade produkter kan medföra väsentlig 
skada för Ericsson. 
Ericssons IT­system, lagringstjänster och övriga affärssystem  
samt de system, den lagring och de affärssystem som underhålls av 
Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i 
framtiden komma att bli, föremål för cybersäkerhetsincidenter. Ericsson 
förväntar sig fortsatta intrångsförsök för att få otillåten tillgång till 
Bolagets IT­system och/eller konfidentiella information, liksom andra 
former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det 
svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och 
den skada de kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen 
skadlig incident kommer att inträffa i framtiden.
Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons 
nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer, 
kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende 
kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Ericssons interna 
infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjeparts­
leverantörer för att begränsa dessa potentiella risker, bland annat 
158 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 163 =====

Ericsson har tidigare brustit i efterlevnaden av vissa av dessa lagar, 
regler, regelverk och krav. Om Bolaget inte följer dem i framtid en kan 
det utsättas för betydande påföljder, andra sanktioner eller skade­
ståndsansvar, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson. 
Om leverantörer inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners 
eller tillämpliga lagar avseende miljö, mänskliga rätt igheter, ansvars­
fullt företagande eller arbetsmiljö kan detta också få en väsentlig nega­
tiv påverkan på Ericsson. Det finns vidare en risk för att Ericsson åläggs 
kostnader hänförliga till miljö­, människorätts­ eller arbetsmiljöansvar, 
till efterlevnad av gällande och framtida tillämpliga lagar och regelverk, 
eller till åtgärder för att avhjälpa eventuella brister. Framtida regelverk 
eller domstolsavgöranden, liksom eventuella förändringar i tolkningen 
av befintliga lagar, kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson. 
Dessa föränderliga regler, regelverk och krav har resulterat, och kom­
mer sannolikt att fortsatt resultera i, ökade generella och administrativa 
kostnader samt ökade krav på tid och uppmärksamhet från företags­
ledningen. Det kan till exempel vara kostsamt, komplext och tidskrä­
vande att utveckla och genomföra initiativ inom miljö, samhällsansvar 
och affärsetik samt att samla in, verifiera och rapport era information 
och mätetal för miljö, samhällsansvar och affärsetik. Redovisningsstan­
darderna fortsätter dessutom att utvecklas. Underlåtenhet att uppfylla 
tillämpliga regelverk, regler och krav avseende mångfald, rättvisa och 
inkludering, rapporteringskyldighet avseende arbetskraften eller för­
ändrade förväntningar från intressenter, inklusive regler, regelverk och 
krav på upplysningar och icke­diskriminering, kan utsätta Ericsson för 
risk för myndighetsåtgärder, rättstvister, minskad tillgång till kompetent 
arbetskraft, minskat förtroende från kunder och investerare samt skada 
på anseendet. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan vidare 
leda till negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella 
ställning, anseende och varumärke. 
Nya lagar, regler, regelverk och standarder om miljö, mänskliga 
rättig heter och arbetsmiljö utvecklas löpande, bland annat med kopp­
ling till klimatförändringar och deras potentiella miljöpåverkan. Dessa 
kan påverka Bolaget samt dess leverantörer och kunder. Sådana 
lagar, regler, regelverk och standarder kan leda till ytterligare direkta 
kostnad er för Ericsson för regelefterlevnad, inklusive kostnader för 
ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader för anskaffning av 
råmaterial och komponenter som används i Bolagets produkter. Det 
kan även medföra ökade indirekta kostnader till följd av att leverantörer 
ådrar sig ökade kostnader som vidareförs till Ericsson. Dessa ovan­
stående risker kan inverka negativt på Ericsson, inklusive på Bolagets 
rykte, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller fram­
tidsutsikter. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av de framtida 
konsekvenserna av miljörelaterade frågor, såsom klimatförändringar 
och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd.
Vidare kan U.S. Securities and Exchange Commissions upplysnings­
krav avseende specificerade mineraler (konfliktmineraler) inverka 
negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler 
som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan 
ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. Med hänsyn 
till leverantörskedjans komplexitet kan det, trots Bolagets processer 
för tillbörlig aktsamhet, vara svårt att kontrollera ursprunget för alla 
berörda mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada 
Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också ställas inför 
utmaningar om kunderna kräver att produktkomponenter ska vara cer­
tifierade som "konfliktfria" eller inte ha exponering mot vissa regioner. 
Liknande utmaningar kan uppstå även för andra mineraler och metall er 
som inte omfattas av U.S. Securities and Exchange Commissions 
upplysningskrav.
Vidare kan lagstiftningsinitiativ såsom förordningen om kritiska 
råmaterial, som syftar till att stärka EU:s tillgång till en säker och håll­
bar försörjning av vissa råmaterial som betecknas som strategiska eller 
kritiska, påverka Ericssons nuvarande leverantörskedjor avseende 
anskaffning av sådana råmaterial, vilket kan få en negativ påverkan  
på verksamheten.
nya och befintliga produkt­ och serviceerbjudanden kan resultera i nya 
utökade risker och skyldigheter, bland annat till följd av ökad gransk­
ning av myndigheter eller rättsliga instanser, tvister, frågor kopplade till 
regelefterlevnad, etiska frågeställningar, risker avseende immateriella 
rättigheter, integritets­ eller säkerhetsrisker, samt andra faktorer som 
skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons anseende, verksam­
het, resultat och finansiella ställning. 
Det finns en risk för att Ericsson inte kan förutse eller fullt ut 
begränsa miljöpåverkan i samband med introduktion och uppskalning 
av AI­kapacitet, inklusive väsentligt högre energi­ och vattenförbruk­
ning och utsläpp från ökade beräknings­ och kylbehov i datacenter, 
högre utsläpp från hårdvara och leverantörskedjor under en livscykel 
samt större efterfrågan på förnybar energi. Detta kan öka Bolagets 
rörelsekostnader, påverka Bolagets förmåga att uppnå sitt nettonoll­
utsläppsmål (Net Zero), exponera Bolaget för nya myndighetskrav och 
rapporteringsskyldigheter samt skada Bolagets anseende och varu­
märke om Bolagets begränsande åtgärder visar sig vara otillräckliga.
Ericsson kan misslyckas med att förutse och identifiera etiska och 
juridiska frågor relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI­
teknik förändras snabbt, vilket komplicerar både regelefterlevnad och 
utvecklingsinsatser. AI­relaterade problem, brister och/eller misslyck­
anden kan leda till juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, inklusive 
i förhållande till föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa juris­
diktioner, såsom EU, vilken förändras över tid, och som ett resultat av 
nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket skulle kunna 
skada Ericssons anseende eller på annat sätt väsentligt skada dess 
verksamhet. 
AI­teknik kan skapa problem med noggrannheten, oavsiktlig par­
tiskhet och diskriminerande utfall, eller kan skapa eller förlita sig på 
innehåll som är felaktigt eller bristfälligt. Om inte Ericsson på ett korrekt 
sätt reagerar på denna föränderliga miljö eller om rekommendation­
erna, innehållet eller analyserna som AI­applikationerna producerar 
är eller påstås vara bristfälliga eller felaktiga kan Ericsson utsättas för 
konkurrensskada, potentiella skadeståndskrav eller skador på varu­
märket eller anseendet. Det juridiska och regulatoriska landskapet som 
omger AI­tekniken utvecklas snabbt och är präglat av osäkerhet, bland 
annat inom områden som immateriella rättigheter, cybersäkerhet samt 
skydd av personlig integritet och data. Det råder exempelvis osäkerhet 
kring giltigheten av och möjligheten att göra gällande, immateriella 
rättig heter avseende användningen, utvecklingen och införandet av 
AI­teknik. Efterlevnad av nya eller föränderliga lagar, regelverk eller 
branschstandarder kan innebära betydande operativa kostnader och 
kan begränsa Ericssons förmåga att utveckla, införa eller använda 
AI­teknik. Det går inte att lämna några garantier för att de åtgärder 
Ericsson har vidtagit för att begränsa de potentiella riskerna kopplade 
till AI kommer att vara tillräckliga. Ericsson kan också utsättas för dessa 
och andra risker genom den ökande användningen av AI hos sina till­
verkare, leverantörer och andra affärspartners. Allt det ovanstående 
skulle kunna resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons 
anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning.
5 Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik
5.1 Bristande regelefterlevnad med regelverk och lagar gällande 
miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande samt arbets-
miljö kan i vissa jurisdiktioner medföra risk att Ericsson åläggs bety-
dande påföljder och andra sanktioner eller skadeståndsansvar.
Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav 
gällande miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande, arbets­
miljö vilka är tillämpliga på Bolagets verksamhet, anläggningar, pro­
dukter och tjänster. Ericsson bedömer att dessa lagar, regler och regel­
verk, liksom de resurser som krävs för att följa dem kommer att öka i 
takt med att stater inför nya lagar, regler och andra bestämmelser eller 
ändrar befintliga. Det finns en risk att Ericssons åtgärder för att säker­
ställa efterlevnad av tillämpliga krav inte är effektiva för att undvika 
potentiella skadeståndsanspråk som härrör från Bolagets nuvarande, 
historiska eller framtida processer, verksamhet och affärsförbindelser.
159Ericsson 2025 Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 164 =====

5.2  Bolaget är föremål för en allt hårdare granskning från en bred 
krets av intressenter vad gäller miljö-, sociala och bolagsstyrnings-
frågor kopplade till affärsbeteende.
Investerare, kunder, beslutsfattare och andra intressenter lägger allt 
större vikt vid bolagens hantering av klimatförändringar, humankapital 
samt övriga frågor gällande miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning 
(ESG) samt ansvarsfullt företagande. Ericsson deltar i ett antal olika 
initiativ för att hantera sådana frågor och uppfylla intressenternas för­
väntningar. Sådana initiativ kan emellertid vara kostsamma och kanske 
inte får önskad effekt. Exempelvis används i många av Ericssons initia­
tiv metoder, standarder och data som är komplexa, ibland beroende av 
tredje parter och som utvecklas kontinuerligt. Vidare har intressenterna 
olika, och ibland motstridiga, förväntningar, och olika ämnens föresprå­
kare och motståndare tar i allt högre grad till aktivism, inklusive tvister, 
för att föra fram sitt perspektiv. 
Under de senaste åren har en ökande kritisk inställning till ESG 
vuxit fram, speciellt i USA, där ett antal statliga organ­ och tillsynsmyn­
digheter har föreslagit, antagit eller signalerat en avsikt att driva 
”anti­ESG”­policyer, lagstiftning eller initiativ, utfärdat relaterade ställ­
ningstaganden och vägledningar samt inlett relaterade utredningar 
och rättstvister. Vissa intressenter kan anse att Ericssons miljömässiga, 
sociala eller andra program och initiativ står i motsats till dessa ”anti­
ESG”­policyer och tillhörande lagstiftning, initiativ, ställningstaganden 
och vägledningar. Samtidigt omfattas Ericsson fortsatt av europeiska 
regelverk, särskilt avseende hållbarhetsrapport ering, och har andra 
intressenter som lägger stor vikt vid att policyer och aktivitet er till stöd 
för ESG­frågor bibehålls.
Vidare har företagspraxis avseende mångfald, rättvisa och inklu­
dering (Diversity, Equity and Inclusion, DEI) på senare tid blivit före­
mål för ökad granskning. Exempelvis antogs i januari 2025 ett antal 
president dekret i USA med fokus på DEI som uppmanar den privata 
sektorn att avveckla policyer och praxis som U.S. Department of Justice 
(DOJ) anser vara olagliga, även vissa DEI­policyer. U.S. Department of 
Justice (DOJ) har även framhållit sin avsikt att utreda och sanktionera 
DEI­relaterad praxis inom den privata sektorn, med fokus på bland 
annat större företag. Myndigheterna inom den federala förvaltningen, 
inklusive U.S. Department of Justice (DOJ), Federal Communications 
Commission (FCC) och Equal Employment Opportunity Commission 
(EEOC), har fokuserat på DEI­relaterade utredningar och tillsynsåt­
gärder. I mars 2025 publicerade EEOC en teknisk vägledning om DEI­
relaterad diskriminering på arbetsplatsen och uppmanade parter som 
misstänks ha utsatts för DEI­relaterad diskriminering att omedelbart 
kontakta EEOC. I december 2025 bekräftade EEOC att federala utred­
ningar om företags DEI­program har inletts. Det är osäkert hur tolk­
ning, tillämpning och upprätthållande av lagar (inklusive amerikanska 
delstatslagar och federala lagar mot diskriminering), policyer och den 
allmänna opinionen avseende DEI kommer att utvecklas, och det kan 
bli en allt större utmaning att upprätta globala DEI­relaterade policyer 
och program som uppfyller de olika lagar, policyer och normer som gäl­
ler i de olika jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet. Sådana 
granskningar av både ESG­ och DEI­relaterad praxis kan utsätta 
Ericsson för risk för rättstvister, utredningar eller andra ingripanden av 
tillsynsmyndigheter och skada Bolagets anseende.
Att hantera dessa förväntningar, inklusive framväxande legala krav 
relaterade till ESG och DEI, medför kostnader. Bristande förmåga att 
navigera bland sådana förväntningar, liksom förändrade tolkningar 
av befintliga lagar eller regelverk, kan leta till skador på anseendet, 
förlust av kunder eller medarbetare, förpliktelser gentemot tillsynsmyn­
digheter eller investerare samt annan negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet.
5.3 Potentiella hälsorisker relaterade till radiofrekventa elektro-
magnetiska fält kan leda till att Ericsson blir föremål för olika  
produktansvarskrav och resultera i att lagstiftningen ändras.
Mobilkommunikationsbranschen är föremål för påståenden om att 
mobila enheter och annan utrustning som genererar radiofrekventa 
elektromagnetiska fält kan utsätta individer för hälsorisker. Ett stort 
antal vetenskapliga studier, genomförda av olika oberoende forsk­
ningsorgan, har hittills dragit slutsatsen att radiofrekventa elektromag­
netiska fält inte orsakar några negativa hälsoeffekter när de används 
inom de gränsvärden som föreskrivs i folkhälsomyndigheters säker­
hetsnormer och rekommendationer. U.S. Department of Health and 
Human Services har dock meddelat att myndigheten planerar att 
initiera en ny studie om möjliga hälsoeffekter av mobiltelefonanvänd­
ning. Varje uppfattad risk eller nya vetenskapliga rön om negativa 
hälsoeffekter från mobila kommunikationsenheter och utrustning kan 
påverka Ericsson negativt, exempelvis genom minskad försäljning 
eller skadeståndsanspråk. 
Även om Ericssons produkter är utformade för att uppfylla till­
lämpliga säkerhetsstandarder och regelverk avseende radiofrekventa 
elektromagnetiska fält kan Bolaget inte garantera att det inte kommer 
att utsättas för produktansvarsanspråk. Ericsson kan inte heller garant­
era att det inte kommer att hållas ansvarigt för sådana anspråk eller 
behöva anpassa sig till framtida ändrade regulatoriska krav. Ericsson 
kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som 
åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan 
ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, 
finans iella ställning, anseende och varumärke
160 Ericsson 2025Riskfaktorer
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 165 =====

Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen och 
koncernredovisningen 
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis­
ningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 
2025­01­01 – 2025­12­31 med undantag för hållbarhetsrapporten 
på sidorna 95–141. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning 
ingår på sidorna 14–160 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet 
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt­
visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem­
ber 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt 
årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet 
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt­
visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 
2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt 
IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredo­
visningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på 
sidorna 95–141. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis­
ningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk­
ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. 
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon­
cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande 
rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i 
enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing 
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan­
darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende 
i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed 
i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa 
krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över­
tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens 
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget 
eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade 
företag inom EU. 
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och 
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som 
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för 
revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den 
aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revi­
sionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och kon­
cernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden 
om dessa områden.
Intäktsredovisning av betydande avtal med kunder
Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och 
tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till 
fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och 
andra rörliga incitament. Associerade kunder utfärdar inköpsordrar 
enligt dessa ramavtal som tillsammans utgör ett avtal och åtagande 
att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal 
kan ge upphov till risk för väsentliga fel på grund av felaktigt belopp 
och felaktig tidpunkt för intäktsredovisning för respektive presta­
tionsåtaganden, vilket kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella 
rapporterna. 
Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra 
vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och 
som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och 
tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som 
framgår av avtalet.
Tillämpning av redovisningsstandarder för intäktsredovisning av 
betydande avtal med kunder är förknippat med komplexitet för att 
fastställa storleken på och tidpunkten för de intäkter som redovisas i 
förhållande till enskilda delar av avtalen och involverar inneboende 
bedömningar av bolagsledningen. Vi identifierade intäktsredovisning 
av betydande avtal med kunder som ett särskilt betydelsefullt område 
i revisionen på grund av den betydande omfattningen av revisions­
arbete, särskilt vid utvärdering om revisionsbevisen är tillräckliga, vid 
utförande av granskningsåtgärder för att utvärdera efterlevnaden av 
redovisningsstandarder. 
Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för 
intäktredovisning kopplat till betydande avtal inkluderade, men var 
inte begränsade till följande: 
 – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredo­
visning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av 
prestationsåtaganden i betydande avtal med kunder och faststäl­
lande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.
 – Vi testade ett urval av betydande avtal med kunder för att utvär­
dera bolagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende 
identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och 
fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande base­
rat på avtalet.
 – Vi testade ett urval av de intäktstransaktioner som redovisats 
under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att 
leverans och mottagande skett samt utvärderade bedömningar 
och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden 
genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions­
priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och 
incitamentsavtal.
 – Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kun­
der och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indi­
katorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden.
Värdering av förvärvade kundrelationer, immateriella produkt­
rättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill 
hänförbart till Global Communications Platform (Vonage)
Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och 
övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Glo­
bal Communications Platform (Vonage) är sammantaget betydande 
tillgångar i balansräkningen för koncernen. Bolagets utvärdering av 
redovisat värde för de förvärvade kundrelationer, immateriella pro­
dukträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill 
innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet med dess redovisade 
värde. Bolagets utvärdering av återvinningsvärdet bygger på en dis­
konterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av en 
avtagande tillväxtperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver 
Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680
161Ericsson 2025 Revisionsberättelse
Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport

===== SIDA 166 =====