FULLTEXT DEL 2 AV 4

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
51
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Fasadgruppens styrmodell baseras på en decentraliserad struktur med 
självständiga dotterbolag som stöttas av interna dotterbolagsstyrelser och 
gemensamma funktioner. Koncernens styrelse utses av aktieägarna och har 
det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av dess 
angelägenheter vilket inkluderar hållbarhetsarbetet. Styrelsen fastställer 
policyer, övergripande strategier och mål och koncernledningen ansvarar 
för att de efterlevs. Fördelningen av uppgifter mellan styrelse och verkstäl ­
lande direktör anges i de instruktioner som antagits av styrelsen.
Styrelse 
Styrelsen är ytterst ansvarig för Fasadgruppens hållbarhetsarbete och fast ­
ställer koncernens övergripande hållbarhetsstrategi, policyer och mål. Håll ­
barhetsstrategin baseras på koncernens dubbla väsentlighetsanalys vilken 
styrelsen validerar årligen. Resultatet av åtgärder inom hållbarhetsarbetet 
följs upp löpande under året. Styrelsen ska även säkerställa att Fasadgrup ­
pen har en effektiv process för tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor. Sty ­
relsen har inrättat två utskott med uppgift att bereda beslut avseende redo ­
visning och ersättningar. Utskottens arbetsuppgifter utförs i enlighet med 
styrelsens instruktioner.
Revisionsutskott 
Revisionsutskottet övervakar koncernens process för hållbarhetsrappor ­
tering och säkerställer tillförlitlighet och uppfyllnad av relevanta lagar och 
regler. I uppdraget ingår också att utvärdera effektiviteten av den interna 
kontrollen avseende hållbarhetsrapportering. Revisionsutskottet rapporte ­
rar regelbundet om sitt arbete till styrelsen och ska även informera om resul ­
tatet av revisionen av hållbarhetsrapporten. 
Ersättningsutskott 
Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar till 
ledande befattningshavare, följer och utvärderar tillämpningen av riktlinjer 
för ersättningar till ledande befattningshavare inklusive hur hållbarhets­
faktorer integreras i belöningsprogram. 
Koncernledning 
Koncernledningen ansvarar för att hållbarhetsarbetet genomförs i enlighet 
med de mål och strategier som styrelsen fastställer. Verkställande direktör 
är högst ansvarig men delegerar ansvar till andra medlemmar av koncern ­
ledningen. Koncernledningen behandlar frågor som hållbarhetsmål och 
arbetet med väsentliga hållbarhetsfrågor inklusive; ansvar i leverantörsked ­
jan, korruption och mutor, visselblåsarärenden och resultat från interna och 
externa revisioner enligt de kvalitets ­,  miljö­ o ch arbetsmiljöstandarder som 
Fasadgruppen är certifierat enligt. Koncernledningen fattar också beslut om 
fortsatt inriktning i respektive fråga. I koncernens hållbarhetspolicy framgår 
riktlinjer gällande hållbarhetsarbete och ­r apportering som koncernled ­
ningen ska följa.
Ordförandeorganisation 
Fasadgruppen har etablerat en ordförandeorganisation där koncernens 
dotterbolagsordföranden samarbetar. Respektive dotterbolagsordförande 
styr och stöttar ett antal dotterbolagsstyrelser vardera utifrån en geografisk 
fördelning. 
Dotterbolagens styrelser har till uppgift att stötta bolaget, främja  
kunskapsdelning och säkerställa effektiv styrning av verksamheten.  
Verkställande direktör i respektive dotterbolag rapporterar till dotterbo ­
lagsstyrelsen i hållbarhetsfrågor som arbetsmiljö och säkerhet, miljö och 
kvalitet, personalfrågor och kontroller av underleverantörer. 
Ordförandeorganisationen håller regelbundna regionala och nationella 
möten där dotterbolagsordförandena samlas med syfte att följa upp arbe ­
tet i dotterbolagen, främja kunskapsdelning över hela koncernen och driva 
koncerngemensamma initiativ. Ordförandeorganisationen rapporterar till 
koncernledningen. 
Dotterbolag 
Varje dotterbolag ansvarar för att driva det dagliga hållbarhetsarbetet i sin 
verksamhet inklusive kundnöjdhet, miljö ­ o ch kvalitetsfrågor vid projektge ­
nomförande och i den egna verksamheten, ansvar för underentreprenörer 
och interna aspekter såsom arbetsmiljö, säkerhet och jämställdhet. Dotter ­
bolagen ansvarar även för att de tjänster som tillhandahålls har en positiv 
inverkan på miljö och klimat.
Koncernfunktioner 
Fasadgruppens hållbarhetsfunktion driver och följer upp det strategiska 
hållbarhetsarbetet och säkerställer att policyer och riktlinjer efterlevs.
Hållbarhetsfunktionen ansvarar även för att konsolidera hållbarhetsrela ­
terade data, säkerställa dess kvalitet och tillförlitlighet samt producera kon ­
cernens hållbarhetsrapport. Koncernens förvärvsfunktion ansvarar bland 
annat för att säkerställa att nya dotterbolag bidrar till Fasadgruppens ambi ­
tioner och målsättningar inom hållbarhet. 
Gemensamma funktioner 
Via gemensamma funktioner samordnas koncernens kvalitets ­,  miljö­ o ch 
arbetsmiljöarbete (KMA). 
Inköpsorganisationen samordnar koncernens inköp och utformar centra ­
la avtal. Inköpsorganisationen ansvarar för att öka andelen hållbara inköp, 
tillbörlig aktsamhet i leverantörsledet och att leverantörer följer Fasadgrup ­
pens uppförandekod. 
Via de gemensamma funktionerna bedrivs försäljningskoordinerande 
aktiviteter och initiativ med särskilt fokus på energieffektivisering. Här 
genomförs även kundundersökningar. Vissa HR ­r elaterade frågor bedrivs 
via de gemensamma funktionerna såsom lönerevisioner och medarbetar ­
undersökningar. 
Styrelsens och koncernledningens sammansättning
Vid årsstämman 2025 valdes sju icke­v erkställande ledamöter till Fasadgrup­
pens styrelse och vid årets slut var antalet oförändrat. Koncernledningen 
hade fem verkställande medlemmar vid årets början. Antalet utökades till 
åtta i februari i samband med en omorganisation och antalet kvarstod sedan 
vid årets slut. Fasadgruppens styrelse har inga arbetstagarrepresentanter. 
Könsfördelningen bland de icke ­v erkställande styrelseledamöterna var 
28,6 procent kvinnor och 71,4 procent män efter stämman och fram till  
årets slut. Könsfördelningen i koncernledningen var 0 procent kvinnor och 
100 procent män vid årets början, efter omorganisationen och fram till årets 
slut. Av de icke­v erkställande styrelseledamöter som valts av årsstämman 
och som kvarstod till årets slut var 85,7 procent oberoende i förhållande till 
större aktieägare, bolaget och koncernledningen.

===== SIDA 54 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
52
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Styrelsens och koncernledningens erfarenhet  
och kompetens
Ledamöterna i Fasadgruppens styrelse och medlemmarna i koncernled ­
ningen besitter sammantaget en bred erfarenhet som är relevant för Fasad­
gruppens verksamhet och tjänster. Styrelseledamöterna har bland annat 
erfarenheter från andra styrelseuppdrag och uppdrag som ledande befatt ­
ningshavare i närliggande branscher, inklusive positioner som verkställande 
direktör, hållbarhetschef och IR­c hef. I revisionsutskottet finns särskild 
expertis och erfarenhet inom finansiell ­ o ch hållbarhetsrapportering inklu ­
sive ESRS. Inom koncernledningen finns en bred erfarenhet från fasadbran ­
schen och närliggande branscher samt från finans och förvärv. 
Koncernledningen ansvarar för att Fasadgruppen har lämplig kompetens 
och expertis inom hållbarhetsfrågor. Inom koncernfunktioner och gemen ­
samma funktioner finns nyckelkompetenser inom exempelvis kvalitets ­,  mil­
jö­ o ch arbetsmiljöfrågor, energieffektivisering och frågor som rör ansvars ­
fullt företagande vilket är centralt för arbetet med koncernens väsentliga 
hållbarhetsfrågor. Koncernledningen tar även hjälp av extern expertis inom 
exempelvis klimatberäkningar, avfallsdata och hållbarhetsrapportering. 
>>  M er information om styrelseledamöterna och koncernledningens medlemmar 
finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–47.
 GOV-2     I nformation som lämnats till och hållbarhets -
frågor som behandlats av företagets  
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Informationen som rapporteras till styrelsen syftar till att ge en samlad bild 
av Fasadgruppens väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (väsent ­
liga hållbarhetsfrågor) och hur koncernen presterar i sitt hållbarhetsarbete. 
Styrelsen kommunicerar fastställda policyer, mål och strategi till koncern ­
ledningen som ansvarar för att genomföra dem i verksamheten. Koncern ­
ledningen återrapporterar regelbundet hållbarhetsarbetet till styrelsen. 
Revisionsutskottet förbereder frågor inom hållbarhetsrapportering och 
ersättningsutskottet förbereder frågor gällande hållbarhetsrelaterade inci ­
tament för rörliga ersättningar och rapporterar detta till styrelsen för beslut.
Väsentliga hållbarhetsfrågor är integrerade i Fasadgruppens strategi och 
behandlas i både koncernledning och styrelse. Väsentliga hållbarhetsfrågor 
beaktas också i riskhanteringsprocessen och i den årliga övergripande ris ­
kanalys som koncernledning och styrelse godkänner. Genom koncernens 
ledningssystem integreras hanteringen av kvalitets ­,  miljö­ o ch arbetsmil­
jörelaterade inverkningar, risker och möjligheter i relevanta funktioner på 
olika nivåer i organisationen. Hållbarhetsfaktorer ingår också i beslut om 
finansiering samt tillbörlig aktsamhet som utförs inför beslut om förvärv.
Hållbarhetsrelaterade frågor som behandlats 2025
Frågor
Styrelse/
utskott
Koncern -
ledning
Validering av dubbel väsentlighetsanalys X X
Hållbarhetsrapportering inklusive  
implementering av ESRS
X X
Uppföljning av hållbarhetsmål X X
Riskanalys X X
Medarbetarundersökning X X
Kundundersökning X X
Strategi X X
Uppföljning KMA X
Visselblåsarärenden X
Effektivitet av intern kontroll inklusive hållbarhet X
 GOV-3    I ntegration av hållbarhetsrelaterade  
resultat i incitamentssystem
Fasadgruppens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska 
säkerställa ansvarsfulla ersättningsbeslut som stödjer koncernens strategi, 
långsiktiga intressen och hållbarhet. 
Styrelsens ersättningsutskott ansvarar för att utarbeta förslag till riktlin ­
jer. Ersättningsutskottet följer också upp och utvärderar tillämpningen av 
riktlinjerna samt koncernens program för rörlig lön till ledande befattnings ­
havare, ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer. 
Rörliga löner ska vara marknadsmässiga och baseras på den ledande 
befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. Utbetalningen 
är villkorad ett antal förutbestämda prestationskriterier knutna till både 
finansiella mål och diskretionära mål bestående av personliga och hållbar ­
hetsrelaterade faktorer. De rörliga ersättningarna är därmed inte knutna till 
specifika hållbarhetsrelaterade mål, referensvärden eller inverkningar och 
andelen rörlig ersättning som är knuten till hållbarhetsrelaterade faktorer är 
inte möjlig att redovisa. 
Ersättningsutskottet bedömer om målen för utbetalning av rörlig lön till 
den verkställande direktören är uppfyllda. Den verkställande direktören gör 
bedömningen avseende rörlig lön till andra ledande befattningshavare.
Fasadgruppens styrelse har inga rörliga ersättningar som är knutna till 
hållbarhetsrelaterade prestationer.
>>  R iktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare beskrivs i förvaltnings ­
berättelsen på sidorna 30–31. Ersättningsutskottets ansvar och arbete beskrivs 
i GOV­1 o ch GOV 2 samt i Bolagsstyrningsrapporten på sidan 41. Fasadgruppens 
ersättningsrapport publiceras på koncernens webbplats..
 GOV-4   F örklaring om tillbörlig aktsamhet
Tillbörlig aktsamhet (due diligence) inom hållbarhet är en process för att 
identifiera, förebygga, begränsa och redovisa negativa inverkan på männ ­
iskor och miljö som kan uppstå genom koncernens aktiviteter, tjänster och 
affärsrelationer i hela värdekedjan. Identifieringen av väsentliga inverkning ­
ar är också ett stöd för att identifiera väsentliga hållbarhetsrelaterade risker 
och möjligheter som ofta är en följd av sådana inverkningar. 
>>   L äs mer om Fasadgruppens process för att bedöma väsentlighet under IRO ­1 . 
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Upplysningspunkter
a. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i  
styrning, strategi och affärsmodell
ESRS 2 GOV­2 , ESRS 2 GOV­3 ,  
ESRS 2 SBM­3 
b. Att samarbeta med berörda  
intressenter i alla huvudstegen i  
tillbörlig aktsamhet
ESRS 2 GOV­2 , ESRS 2 SBM­2 ,  
ESRS 2 IRO­1 , ESRS S1­3 
c. Att identifiera och bedöma  
negativa inverkningar
ESRS 2 IRO­1 , ESRS 2 SBM­3 
d. Att vidta åtgärder för att behandla 
dessa negativa inverkningar
ESRS E1­3 , ESRS E5 ­2 , ESRS S1­4
e. Att följa upp hur ändamålsenliga 
dessa insatser är och kommunicera det
ESRS E1­4 – E 1­6 , ESRS E5­3 – E 5­5 , 
ESRS S1­5 – S 1­1 1, S1­1 3 – S1­1 7

===== SIDA 55 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
53
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
 GOV-5    R iskhantering och intern kontroll över  
hållbarhetsrapportering
Fasadgruppen har etablerat ett koncernövergripande system för riskhan ­
tering och intern kontroll som även omfattar hållbarhetsrapporteringen. 
Systemet syftar till att säkerställa att rapporteringen är fullständig, korrekt 
och framställd enligt gällande lagar och regler. Kontrollmiljön utgör basen 
för arbetet och själva processen är strukturerad i momenten riskbedömning, 
kontrollaktiviteter, utvärdering och rapportering. 
Från operativa processer till koncernövergripande analys
Bakom de upplysningar som redovisas i hållbarhetsrapporteringen åter ­
finns olika processer för intern kontroll, riskbedömning och riskhantering i 
det löpande hållbarhetsarbetet.
Genom koncernens ledningssystem integreras kvalitets ­,  miljö­ o ch 
arbetsmiljöarbetet i samtliga dotterbolag så att risker och inverkningar  
kan analyseras där de uppstår i verksamheten. Arbetet dokumenteras i en 
kontrollmatris som utgör ett viktigt underlag vid uppföljning inom de  
koncerngemensamma funktionerna. 
De koncerngemensamma funktionernas processer för tillbörlig aktsam ­
het är uppdelade i flera delar för att säkerställa ett strukturerat arbetssätt. 
Inom affärsetik och mänskliga rättigheter genomförs exempelvis leveran ­
törsbedömningar och självutvärderingar gällande mänskliga rättigheter, 
kontroller av underentreprenörer och uppföljning av misstänkta eller 
bekräftade mut ­ o ch korruptionsärenden. 
Den fysiska inverkan av klimatförändringar på Fasadgruppens verksam ­
heter analyseras genom klimatscenarier.
Resultaten från samtliga processer och analyser integreras som en del av 
underlagen för den dubbla väsentlighetsanalysen som ligger till grund för 
prioriteringar i hållbarhetsarbetet och vad som ska ingå i hållbarhetsrappor ­
teringen. Resultaten integreras också i koncernens övergripande riskanalys 
som genomförs årligen. 
>>  M etodiken för den dubbla väsentlighetsanalysen beskrivs under IRO ­1  och resulta ­
ten av koncernens övergripande riskanalys 2025 presenteras på sidorna 32–35.
Intern kontroll gällande hållbarhetsrapportering
Intern kontroll gällande hållbarhetsrapporteringen sker löpande och omfat ­
tar många olika funktioner i koncernen. Ekonomiansvariga i dotterbolagen 
och ansvariga inom de gemensamma funktionerna samlar in data som sam ­
manställs och kvalitetssäkras av koncernens hållbarhetsfunktion under led ­
ning av CFO. 
Risker i hållbarhetsrapporteringen bedöms utifrån sannolikheten att de 
inträffar och den potentiella påverkan de har om de inträffar. Risker med hög 
sannolikhet och stor påverkan prioriteras för omedelbara åtgärder, medan 
risker med lägre sannolikhet och mindre allvarlig påverkan övervakas och 
hanteras efter behov.
Åtgärder till följd av resultaten från riskbedömningen och de interna 
kontrollaktiviteterna integreras löpande i hållbarhetsrapporteringsproces ­
sen. Det handlar om processförbättringar för att stärka datakvaliteten och 
minska behovet av uppskattningar, skapa nya datakontroller och genom ­
föra regelbunden uppföljning av nyckeltal.
De mest betydande riskerna i rapporteringsprocessen är kopplade till 
data från tredje part i värdekedjan. Aktörer i värdekedjan använder olika 
metoder för att samla in sina uppgifter, och kvaliteten på dessa uppgifter 
varierar. Fasadgruppen har inte heller samma insyn i andra aktörers interna 
kontroller och processer vilket kan göra det utmanande att konsekvent jäm ­
föra och konsolidera informationen. För att minska riskerna kopplat till tred ­
jepartsdata ställer Fasadgruppen tydliga krav på leverantörsdata, använder 
dualitet vid registrering och genomför manuella kontroller. 
Hållbarhetsrapporten för 2025 är Fasadgruppens första i enlighet med 
ESRS och har inneburit att koncernen utökat datainsamlingsprocessen betyd­
ligt i jämförelse med tidigare år. Att vidareutveckla interna kontroller över 
hållbarhetsrapporteringen och linjera dem ytterligare med processer gällan­
de finansiell rapportering är ett prioriterat område under kommande år.
Ansvar och granskning
Styrelsen är högst ansvarig för att Fasadgruppen har en ändamålsenlig och 
effektiv riskhantering och intern kontroll. Ansvaret för att upprätthålla en 
effektiv kontrollmiljö och bedriva det löpande arbetet är delegerat till verk ­
ställande direktören. CFO har det övergripande ansvaret för att koordinera 
och följa upp arbetet på det sätt som styrelsen beslutar.
Revisionsutskottet granskar processen för hållbarhetsrapportering och 
lämnar rekommendationer om lämpliga förändringar för att säkerställa att 
hållbarhetsrapporteringen är korrekt, fullständig och upprättad i enlighet 
med ESRS och andra tillämpliga lagar och regelverk. Hållbarhetsrapporten 
för 2025 är den första som granskas av extern revisor. 
Strategi
 SBM-1    S trategi, affärsmodell och värdekedja
Fasadgruppen samlar entreprenörer inom energirenoveringar och tjänster 
för fastigheters utsida, såsom fasadarbeten (murning, putsning och vissa 
specialistkompetenser), fönster, balkong, tak och plåt. Gemensamt för de 
flesta tjänster är att de bidrar till högre energieffektivitet och bättre boende ­
miljö. Vid utgången av 2025 bestod koncernen av 56 verksamheter spridda 
över Sverige, Norge, Danmark, Finland och Storbritannien. 
Bland kunderna finns privata och offentliga fastighetsägare, byggbolag, 
konsulter och fastighetsägare. 
Affärsmodell
Fasadgruppens affärsmodell bygger på en decentraliserad struktur där 
lokalt förankrade entreprenörsdrivna dotterbolag kan dra nytta av gemen ­
samma funktioner och skalfördelar. Dotterbolagen stöttas av interna sty ­
relser och gemensamma funktioner. Koncernen har gemensamma policyer 
och riktlinjer och en central hållbarhetsfunktion driver och följer upp det 
strategiska hållbarhetsarbetet.

===== SIDA 56 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
54
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Via de gemensamma funktionerna erbjuds bland annat centrala inköp, kva ­
litets­,  miljö och arbetsmiljösamordning (KMA) samt försäljningsinriktade 
initiativ med särskilt fokus på energieffektivisering. Här främjas också sam ­
arbeten och kunskapsöverföring mellan dotterbolagen.
Dotterbolagen verkar under egna varumärken och ansvarar för kund, försälj ­
ning, produktion, projektkalkylering och lönsamhet. De har en betydande 
självständighet med stort ansvar att leda verksamheten inklusive det inter ­
na aspekter av det dagliga hållbarhetsarbetet såsom arbetsmiljö, säkerhet 
och jämställdhet. 
Genom att förena det lokalt förankrade bolagets engagemang, närhet till 
kund och begränsade omkostnader med koncernens möjligheter att uppnå 
skalfördelar och säkerställa och erbjuda heltäckande lösningar till kunden 
kan Fasadgruppen skapa långsiktigt värde.
Marknadens drivkrafter
De underliggande marknaderna består av renovering, nybyggnation 
och brandförebyggande åtgärder. Fasadgruppen fokuserar främst på 
renoverings m arknaden och cirka 90 procent av omsättningen 2025 bestod 
av renovering. 
Fasadmarknaden drivs av ett underliggande renoveringsbehov i kombina ­
tion med behovet av att energieffektivisera fastigheter. I samband med 
nybyggnation utgör fasadarbeten en specialiserad aktivitet som byggbolag 
i hög grad lägger ut på entreprenad. I Storbritannien drivs efterfrågan fram ­
för allt av brandförebyggande åtgärder på flerbostadshus. 
Strategi
Fasadgruppen strävar efter att professionalisera och driva hållbar utveckling 
i hela branschen. Koncernen har etablerat ett strategiskt ramverk för sitt 
hållbarhetsarbete baserat på tre fokusområden – Branschens mest ambitiö ­
sa klimatarbete, Branschens bästa arbetsplats och Branschens mest stabila 
partner. Ramverket understödjer koncernens övergripande strategi med 
utveckling av människor och nätverk, operativ förmåga och förvärv. 
Varje fokusområde är kopplat till FN:s globala mål för hållbar utveckling 
samt koncernspecifika mål och innehåller strategiska delområden som 
bedöms som viktiga för Fasadgruppens verksamhet och måluppfyllnad. 
Fasadgruppens arbete med de väsentliga hållbarhetsfrågor som identi ­
fierats genom den dubbla väsentlighetsanalysen bedrivs inom respektive 
fokusområde. 
Strategier, åtgärder och mål inom respektive fokusområde presenteras 
under aktuell ESRS standard. 
Väsentliga 
ESRS-
standarder
Vi professionaliserar och
driver hållbar utveckling i vår bransch
Ambition
Fasadgruppens hållbarhetsramverk
E1
Klimatförändringar
E5
Resursanvändning och
cirkulär ekonomi
S1
Den egna arbetskraften
S2
Arbetstagare i värdekedjan
G1
Ansvarsfullt företagande
Branschens mest 
ambitiösa 
klimatarbete
Branschens
bästa
arbetsplats
Branschens
mest stabila
partner
Fokus-
områden
Fokus på sju
av FN:s globala
mål för hållbar
utveckling

===== SIDA 57 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
55
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Rörelsesegment
Koncernledningen identifierar verksamheten som de tre rörelsesegmenten, 
Totalentreprenörer, Specialistbolag och Clear Line, vilket är den uppdelning 
som Fasadgruppen följer i sin interna rapportering. 
Segmentet Totalentreprenörer omfattar bolag verksamma i Sverige, 
Danmark och Norge. Dessa bolag ansvarar i regel för hela projekt, till skillnad 
från Specialistbolagen som primärt verkar som underentreprenörer. 
Segmentet Specialistbolag omfattar bolag verksamma inom nischade 
tjänster för klimatskalet såsom, murning, putsning, tak, plåt, fönster, bal ­
kong, industriella fasadsystem, smide, fasadrengöring och ställning i Sve ­
rige, Danmark, Norge och Finland. Dessa bolag är specialiserade inom sina 
respektive nischer och verkar huvudsakligen som underentreprenörer. Spe ­
cialistbolagen är ofta mindre aktörer än Totalentreprenörer. 
Clear Line är en brittisk fasadentreprenör specialiserad inom design, 
renovering och arbeten på fasad och klimatskal med specialistkompetens 
inom brandförebyggande åtgärder. Bolaget erbjuder en helhetslösning från 
projektering till utförande och dokumentation. 
>>  Y tterligare information om Fasadgruppens rörelsesegment inklusive omsättning 
och resultatmått presenteras i Förvaltningsberättelsen på sidorna 26–27 samt i  
not 3 i de finansiella rapporterna.
>>  A ntal anställda per land presenteras i avsnittet om den egna arbetskraften, S1 ­6 . 
NETTOOMSÄ TTNING PER RÖRELSESEGMENT
Totalentreprenör  
52%
Clear Line
11%
Specialistbolag
37%
Totalt
5 447 MSEK 
Värdekedjan
För att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är förknippade med  
verksamheten krävs en god förståelse för de aktiviteter som förekommer 
i värde k edjan, de aktörer som är involverade och de förutsättningar som 
dessa verkar i. En utvärdering av värdekedjan ligger till grund för den dubbla 
väsentlighetsanalys som Fasadgruppen genomfört. Illustrationen på nästa 
sida ger en översikt över Fasadgruppens värdekedja och vart koncernens 
väsentliga hållbarhetsfrågor (inverkningar, risker och möjligheter)  
förekommer.

===== SIDA 58 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
56
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
E  MILJÖ
Klimatförändringar
•  Byggnaders motståndskraft 
•  Nya väderförhållanden  
och extrema väderhändelser
•  Växthusgasutsläpp 
• H jälpa kunder göra klimatsmarta val 
• K limatinverkan i leverantörsledet
•  Energianvändning 
Cirkulär ekonomi
•  Byggnaders livslängd
•  Utmaningar i material ­ 
försörjning 
•  Avfall
Produktion
Transport
Transport
Distribution
Råvaruutvinning
Under­ 
entreprenörer
➚   Uppströms   Egen verksamhet
E  MILJÖ
Klimatförändringar
•  Växthusgasutsläpp
•  Klimatinverkan i  
leverantörsledet
•  Energianvändning
•  Energieffektiva  
byggnader
Cirkulär ekonomi
•  Materialanvändning
•  U tmaningar i material­
försörjning
S  SAMHÄLLE
Arbetstagare  
i värdekedjan
•  H älsa och säkerhet  
hos leverantörer 
•  Arbetsförhållanden  
hos leverantörer 
•  Mänskliga rättigheter  
hos leverantörer
•  N y lagstiftning om  
mänskliga rättigheter
•  A rbetsmiljö och säkerhet  
hos underentreprenörer
G  STYRNING
Ansvarsfullt  
företagande
•  A nsvar i leverantörsledet
•  K orruption och mutor
>>  F asadgruppens väsentliga hållbarhetsfrågor beskrivs i SBM ­3  på sidorna 60–62.
Fasadgruppens värdekedja
Uppströms 
Det är uppströms i värdekedjan som de största negativa inverkningarna 
identifierats. De material som Fasadgruppen köper skapar den största 
negativa klimatinverkan i värdekedjan. Vid otillräcklig insyn i leverantörsle ­
det finns risk för tillexempel kränkning av mänskliga rättigheter, bristande 
arbetsvillkor och miljöhänsyn samt korruption.
Inköp och leverantörer
Fasadgruppens huvudsakliga materielgrupper sett till inköpsvärde är  
tegelprodukter, bruk, puts, isolering, stål och stålplåt. Det är material som  
är resurs­ e ller energiintensiva att tillverka. 
Till stor del är det kunden som styr vilka material, produkter och kompo ­
nenter som köps in och pris är en mycket viktig faktor. I de fall Fasadgruppen 
är totalentreprenör finns större möjlighet att påverka kunden till hållbara  
val än som underentreprenör. 
INVERKNINGAR  |   R ISKER  |   M ÖJLIGHETER
Lokala verksamheter 
Renoverings­ o ch  
nybyggnationstjänster  
för fastigheters utsida
Övriga  
specialarbeten
Tak & plåt
Fönster & balkong
 Fasader

===== SIDA 59 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
57
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
S  SAMHÄLLE
Egen arbetskraft
•  Lokala arbetstillfällen
•  H älsa och säkerhet
•  B rister i arbetsmiljö och  
andra arbetsvillkor
•  Jämställdhet, mångfald  
och likabehandling
•  Kompetensutveckling
•  Kompetensförsörjning
•  Arbetsförhållanden  
hos leverantörer  
– gemensamma  
branschinitiativ
G  STYRNING
Ansvarsfullt  
företagande
•  Integrera förvärvade  
bolag
• Regelefterlevnad
•  K orruption och mutor
E  MILJÖ
Klimatförändringar
•  Byggnaders motståndskraft 
•  Nya väderförhållanden  
och extrema väderhändelser 
•  Växthusgasutsläpp 
•  H jälpa kunder göra  
klimatsmarta val 
•  Energianvändning
•  Energieffektiva  
byggnader 
Cirkulär ekonomi
•  U tmaningar i material­
försörjning 
•  Avfall
S  SAMHÄLLE
Arbetstagare  
i värdekedjan
•  Arbetsförhållanden  
hos leverantörer  
– gemen samma  
branschinitiativ
G  STYRNING
Ansvarsfullt  
företagande
•  Korruption  
och mutor
Slutanvändare
Transport
Kunder &  
deras fastigheter
Återanvändning,  
återvinning,  
avfallshantering
➘   Nedströms  Egen verksamhet
De material, komponenter och produkter som Fasadgruppen använder  
tillverkas och distribueras av leverantörer. För kontroll och förhandlingskraft 
i leverantörsledet är det viktigt med en balanserad leverantörsbas. Fasad ­
gruppens huvudleverantörer utgör cirka 20 procent av det totala antalet 
materialleverantörer men står för cirka 80 procent av inköpen. Spridningen 
är dock tillräcklig för att ingen enskild leverantör ska stå för mer än tio pro­
cent. Inköpsavtal under 100 000 SEK sköts av dotterbolagen och ingår inte i 
de centrala inköpsavtalen. 
Från producenter köper Fasadgruppen de stora volymprodukterna såsom 
tegel och murbruk. Inköpen görs direkt, utan mellanled, när så är möjligt. 
Generellt sätt är spårbarheten god för denna typ av leverantör. Fasadgrup ­
pen samarbetar med nordiska och europeiska producenter. 
Från återförsäljare köper Fasadgruppen främst produkter såsom spik, 
skruvar, infästning och verktyg. Marknaden domineras av stora aktörer  
med leverantörer i flera led och från olika delar av världen inklusive Asien.  
En utmaning som Fasadgruppen delar med andra aktörer i branschen är 
INVERKNINGAR  |   R ISKER  |   M ÖJLIGHETER
Koncernfunktioner
•  Koncernekonomi
•  Verksamhetscontrolling
•  Hållbarhet
•  IT
•  Förvärv
•  Marknad
Gemensamma funktioner
•  KMA
•  Inköp
•  Korsförsäljning
•  Ekonomi
•  Entreprenadsjuridik
•  HR
•  Resursallokering
•  Best practice

===== SIDA 60 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
58
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
 SBM-2    In tressenters intressen och synpunkter
Fasadgruppen bedriver en löpande dialog med sina viktigaste intressenter. 
Dialogen sker både informellt och strukturerat i den dagliga operativa  
verksamheten, i projektmöten samt genom koncernövergripande forum  
där erfarenheter delas mellan dotterbolagen. Externa nätverk, bransch­
initiativ, events och omvärldsbevakning är andra exempel på viktiga kanaler 
för dialog. Syftet är att förstå intressenternas behov, förväntningar och  
synpunkter på koncernens hållbarhetsrelaterade inverkan.
Insikterna från dessa dialoger utgör underlag för koncernens arbete  
med den dubbla väsentlighetsanalysen, inklusive identifiering av väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter. Intressenternas synpunkter integreras  
i strategiprocesser, affärsplaner och i det löpande förbättringsarbetet.  
När bedömt som relevant rapporteras återkommande iakttagelser och  
prioriterade frågor till koncernledningen och styrelsen som del av Fasad ­
gruppens styrning och beslutsfattande.
Den kontinuerliga intressentdialogen bidrar till att säkerställa att  
Fasadgruppens strategi, hållbarhetsarbete och affärsmodell utvecklas i  
linje med både interna och externa förväntningar. 
bristen på insyn i leveranskedjan och spårbarheten av hållbarhetsrelaterad 
information. Fasadgruppen strävar efter att minska inköp från återförsäljare 
och andelen är nu nere på cirka 30 procent.
Underentreprenörer
En betydande del av arbetet i Fasadgruppens entreprenadprojekt utförs 
av underentreprenörer. Fasadgruppen har ett långtgående ansvar för de 
underentreprenörer som involveras i i entreprenadprojekten. 
Arbetet som utförs av underentreprenörer är exempelvis ofta fysiskt  
krävande och sker på ställningar eller på hög höjd. Om Fasadgruppen saknar 
tillräcklig insyn och kontroll över underentreprenörernas verksamhet finns 
risk för brister i säkerhet och arbetsmiljö, negativ inverkan på mänskliga 
rättigheter genom exempelvis användning av migrantarbetare och diskri ­
minering, eller brister i kvalitet och miljöprestanda i de material som under ­
entreprenörer använder. Fasadgruppen undviker att arbeta med under­
entreprenörer i mer än ett led för bättre kontroll i leveranskedjan.
Utöver materialleverantörer och underentreprenörer har koncernen ock ­
så leverantörer inom områden som IT och telefoni, transport och uthyrning. 
Egen verksamhet
I centrum för Fasadgruppens värdekedja står den egna verksamheten, där 
entreprenadprojekten är den drivande aktiviteten. Dotterbolagen har också 
egna kontor där de utför stödjande aktiviteter som administration, ekonomi 
och HR. Därtill har vissa dotterbolag lagerlokaler och mindre verkstäder som 
behövs för att kunna utföra tjänsterna.
Inom gemensamma funktioner och koncernfunktioner bedrivs stödjan ­
de aktiviteter såsom ekonomi, förvärv, hållbarhet och korsförsäljning. 
Medarbetarna är Fasadgruppens viktigaste tillgång. Fasadarbeten kan 
vara fysiskt krävande och utförs ofta på ställningar och på hög höjd, vilket gör 
det förebyggande arbetsmiljöarbetet och säkerhetsfrågor till Fasadgruppens 
viktigaste fokus. Koncernen behöver högkvalificerad hantverkspersonal för 
att kunna utföra sina tjänster. Dessutom behövs en kvalificerad och mång­
sidig arbetskraft med kompetens och erfarenhet inom en rad områden som 
företagsförvärv, försäljning, projektledning och tillsyn. Tillgången till rätt 
kompetens är begränsad och det är därför av yttersta vikt att Fasadgruppen 
är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor som behandlar alla lika.
Gemensamt för de flesta av de tjänster som Fasadgruppen erbjuder är att 
de ökar energieffektiviteten i fastigheter. Renoveringar bidrar också mot att 
förlänga fastigheters livslängd och göra dem mer motståndskraftiga mot de 
väderförhållanden som klimatförändringarna medför.
Fasadgruppen arbetar för att öka återanvändningen av material genom 
att exempelvis driva förhandlingar och initiativ för lägre priser på återbrukat 
tegel som kan göra dessa alternativ mer attraktiva för kunderna. Genom  
att minska materialspill i samband med projektgenomförande och ha en 
korrekt avfallshantering kan Fasadgruppen också begränsa den negativa 
inverkan som avfall från verksamheten ger upphov till.
Med en decentraliserade affärsmodell spelar en gemensam företags ­
kultur en viktig roll för Fasadgruppen. Om förvärvade bolag inte integreras 
tillräckligt väl i koncernens företagskultur, värderingar och processer finns 
risk för att bolagen exempelvis inte lever upp till de etiska standarder som 
Fasadgruppens uppförandekod bygger på eller brister i kvalitets ­,  miljö­ 
och arbetsmiljöarbetet. 
>>  F asadgruppens egen verksamhet beskrivs mer ingående inledningen  
av detta av avsnitt (SBM ­1 ) på sidorna 53–54.
Nedströms
Fasadgruppens kunder är privata och offentliga fastighetsägare,  
byggbolag, konsulter och fastighetsägare. 
Det är nedströms hos kunderna som effekten av Fasadgruppens tjänster 
realiseras. Energiförbrukningen i kundernas fastigheter minskar samtidigt 
som renoveringar förlänger fastigheters livslängd och motståndskraft.  
Om Fasadgruppen lyckas påverka kunder att göra hållbara materialval, som 
exempelvis tegel som är återbrukat eller framställt med hjälp av biogas, 
bidrar det mot en ökad cirkularitet och/eller minskad klimatinverkan. 
>>  L äs mer om den dubbla väsentlighetsanalysen och de väsentliga  
hållbarhetsfrågor som identifierats i IRO ­1  och SBM­3 .

===== SIDA 61 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
59
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
INTRESSENTGRUPP VIKTIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR KANALER FÖR DIALOG  
Kunder
•  Byggbolag
•  Konsulter
•  Fastighetsägare:  
­ F astighetsbolag  
­ B ostadsrättsföreningar  
­ Stat och kommun
•  Fastighetsförvaltare
•  Kvalitet
•  Pris
•  L everanssäkerhet och garantier 
•  H älsa och säkerhet på arbetsplatsen
•  Energieffektivisering
•  Certifieringar
•  Avfallshantering
•  Lokala arbetstillfällen
•  S ervice och god dialog
•  T elefonsamtal, e ­p ost, möten
•  Anbudsförfarande
•  Kundevents
•  M ässor, nätverk, branschdagar
•  Kundtidning
•  N ärvaro i sociala medier
•  Nyhetsflöde online
•  Kundundersökning
Medarbetare •  Befintliga medarbetare
•  Potentiella medarbetare
•  Lön, arbetsvillkor
•  A rbetsmiljö och säkerhet
•  Kompetensförsörjning
•  Kompetensutveckling
•  M öjligheten att påverka
•  Jämställdhet
•  I nformation och kommunikation
•  F öretagskultur och värderingar
•  Ledarskap
•  Månadsmöten
•  Arbetsplatsmöten
•  Medarbetarsamtal
•  Lärlingsprogram
•  Internwebb, kundtidning
•  Medarbetarundersökning
•  Arbetsmiljöråd
Leverantörer  
& under-
entreprenörer
•  Producenter:  
­ m aterial/produkter
•  Distributörer/ 
Återförsäljare:  
­ produkter
•  IT
•  Transport
•  Maskiner
•  Långsiktigt partnerskap
•  A rbetsplatssäkerhet och kontroll i värdekedjan:  
­ u nderentreprenörer
•  Transparens
•  P rodukt ­  och leveranskvalitet
•  Affärsetik
•  Upphandlingar
•  S trategiska och operativa möten 
•  Löpande dialog
Kapital- 
marknad
•  Aktieägare
•  Investerare
•  Analytiker
•  Banker (långivare)
•  Förvärvsstrategi
•  A ffärsmodell och synergier
•  Energieffektivisering
•  T ransparens och rapportering
•  S äkerhet och arbetsförhållanden på arbetsplatserna
•  A ffärsetik och ansvarsfull styrning
•  Jämställd styrelse
•  S amtal, e ­p ost, möten
•  Kapitalmarknadsdagar
•  Ra pporter och pressmeddelanden
•  Bolagsstämmor
Samhället
•  Slutanvändare av  
fastigheten
•  Kringboende
•  Lokalsamhällen
•  Skolor (lärlingsprogram)
•  Buller
•  F örändringar i närmiljön
•  A rbetstillfällen (lokalsamhällen, skolor)
•  Kompetensutveckling (skolor)
•  E nergieffektiviseringar, tips på energismarta beteenden
•  S kyltar på byggarbetsplatser 
•  I nformation vid behov (slutanvändare, 
kringboende)
•  S amtal, e ­p ost, möten (brf:er, skolor)
•  Skolevent
Myndigheter  
& intresse-
organisationer
•  S tatliga och kommunala 
myndigheter
•  SIS (iso­c ertifiering)
•  Intresseorganisationer:  
­ Br anschorganisationer  
­  Fackföreningar
•  M iljö ­ o ch arbetsmiljölagstiftning
•  Branschregler
•  A rbetsförhållande, arbetsvillkor, kollektivavtal
•  S äkerhet på arbetsplatser
•  M iljö ­  och klimatinverkan
•  Affärsetik
•  Kvalitet
•  E stetik och bevarande av kultur och arkitektur
•  Regelbunden dialog 
•  M ekanismer för regelefterlevnad 
•  D eltagande i branschinitiativ
•  C ertifieringar och revisioner
•  Fasadforum
Tysta  
intressenter •  K limat & natur •  M iljö ­  och klimatinverkan •  Omvärldsbevakning

===== SIDA 62 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
60
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport 
ESRS 2
E  MILJÖ
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt Beskrivning
ESRS E1   K LIMATFÖRÄNDRINGAR
Anpassning till klimatförändringar:
Byggnaders  
motståndskraft ➚   ➘
Faktisk  
positiv −
Fasadgruppens tjänster bidrar till att fastigheter blir mer motståndskraftiga mot den ökande 
frekvensen av extrema väderhändelser och flera perioder av ovanligt höga temperaturer  
till följd av klimatförändringar.
Nya väderförhållanden  
och extrema  
väderhändelser  
➚   ➘ −
Faktisk  
positiv   
(möjlighet)
Klimatanpassning av fastigheters yttre är idag en central del av Fasadgruppens affär. Den ökande 
frekvensen av extrema väderhändelser och flera perioder med ovanligt höga temperaturer som 
klimatförändringar leder till kan medföra att fasader slits snabbare och behovet av termiska  
förbättringsåtgärder ökar. Detta innebär en positiv finansiell effekt genom ökad efterfrågan på  
Fasadgruppens tjänster. 
➚   ➘ − Potentiell  
negativ  (risk)
Nya väderförhållanden till följd av klimatförändringar kommer att medföra nya utmaningar för 
Fasadgruppens verksamhet och öka kraven på att anpassa affärsmodellen. Nya väderförhållanden 
som högre temperaturer, översvämningar och brist på råmaterial i värdekedjan riskerar att leda till 
negativa finansiella effekter från störningar i leveranskedjan och ökade materialkostnader. Eftersom 
Fasadgruppens tjänster till stor del utförs utomhus riskerar ogynnsamma väderförhållanden också att 
leda till avbrott i verksamheten som kan få negativa finansiella effekter.
Begränsa klimatförändringar:
Växthusgasutsläpp ➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Växthusgasutsläpp från Fasadgruppens egen verksamhet och värdekedja har en faktisk negativ  
inverkan på klimatet. Den största andelen växthusgasutsläpp är relaterade till de material som  
koncernen köper och använder för att utföra tjänster åt kunderna. 
Hjälpa kunder göra  
klimatsmarta val ➚   ➘
Potentiell  
positiv −
Vid renovering av en fastighet kan Fasadgruppen ha en positiv inverkan genom att hjälpa kunderna 
göra klimatsmarta val såsom tilläggsisolering av fasaden, installation av takvärmesystem och 
montering av solceller.
Klimatinverkan i  
leverantörsledet ➚   ➘
Potentiell  
positiv −
Fasadgruppen kan minska negativ inverkan på klimatet genom att ställa tydliga krav och  
förväntningar på leverantörer gällande deras arbete för att minska energianvändningen  
och begränsa utsläpp av växthusgaser.
Energi:
Energianvändning ➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Vissa av de material som Fasadgruppen använder utvinns genom energiintensiva processer uppströms 
i värdekedjan. Energianvändningen i den egna verksamheten omfattar bland annat el och värme i  
kontor, lager och andra lokaler samt drivmedel i tjänstebilar, transportbilar och maskiner. 
Energieffektiva  
byggnader  
➚   ➘
Faktisk  
positiv − Merparten av Fasadgruppens tjänster bidrar till att energieffektivisera fastigheter vilket har en  
faktisk positv inverkan på klimatet. 
➚   ➘ −
Faktisk  
positiv   
(möjlighet)
Ägare till både befintliga och nyproducerade fastigheter investerar i allt högre grad i energieffektiva 
lösningar för att sänka driftskostnader och möta hållbarhetskrav. Det ökade fokuset på energi­
effektivitet i kombination med ny lagstiftning förväntas driva efterfrågan på Fasadgruppens  
tjänster, exempelvis fönsterbyten och fasad ­ o ch vindsisolering. 
ESRS E5   R ESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Resursinflöden, resursanvändning, resursutflöden och avfall:
Byggnaders  
livslängd ➚   ➘
Faktisk  
positiv  −
Fasadgruppens renoveringstjänster bidrar till att förlänga fastigheters livslängd och minskar  
behovet av att bygga nytt. Detta får en positiv inverkan på miljö och klimat genom att minska  
 resursflöden och avfall. 
Material-  
användning ➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Vissa av de material, komponenter och produkter som Fasadgruppen köper kräver betydande resurser 
att producera. På den nordiska marknaden råder i flera fall monopol ­  eller oligopolliknande förhål ­
landen och ett stort prisfokus, vilket försvårar möjligheten att påverka leverantörer att utveckla mer 
miljöanpassade alternativ. Denna negativa inverkan kan förstärkas om kunderna eller Fasadgruppen 
väljer mindre hållbara alternativ. 
Utmaningar i  
materialförsörjning ➚   ➘ −
Potentiell  
negativ   
(risk)
Omvärldsfaktorer såsom regionala konflikter och protektionism kan leda till utmaningar uppströms  
i leveranskedjan. Dessa utmaningar omfattar bland annat ökade fraktkostnader och leverans­
förseningar som kan leda till negativa finansiella effekter för Fasadgruppen. De kan även leda till  
ökade projektkostnader till följd av stigande råvarupriser, påverka kunder och i förlängningen 
resultera i uppskjutna eller avslutade kontrakt.
Avfall 
 
➚   ➘
Faktisk  
negativ
Fasadgruppens verksamhet ger upphov till avfall från produktion, renovering och byggnation.  
Vissa av de material som används, såsom puts, är inte återvinningsbara och hanteras därför vid  
deponier för inert avfall. Om Fasadgruppen brister i avfallshanteringen och om överskottsmaterial  
blir avfall istället för att återanvändas i projekt riskerar den negativa inverkan att öka. 
➚   ➘
Potentiell  
negativ   
(risk)
Genom att minska materialspill i samband med projektgenomförande och ha en korrekt avfalls­
hantering kan Fasadgruppen begränsa den negativa inverkan som avfall från verksamheten ger 
upphov till. I projekt där Fasadgruppen är underentreprenör är det normalt huvudentreprenören  
(kunden) som styr avfallshanteringen. Genom informationsgivning kan Fasadgruppen öka kundernas 
medvetenhet och kunskap kring cirkularitet och avfallshantering, vilket kan få en positiv inverkan 
genom förbättrad avfallshantering hos kunderma.
➚   Uppströms     Egen verksamhet   ➘   Nedströms
 SBM-3    V äsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell

===== SIDA 63 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
61
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport 
ESRS 2
S  SAMHÄLLE
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt Beskrivning
ESRS S1   D EN EGNA ARBETSKRAFTEN
Arbetsvillkor
Lokala arbetstillfällen ➚   ➘
Faktisk  
positiv − Genom en affärsmodell med entreprenörsdrivna dotterbolag med lokal förankring skapar  
Fasadgruppen arbetstillfällen för lokalbefolkningen. 
Hälsa och säkerhet ➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Fasadarbeten innebär betydande arbetsmiljö ­ o ch säkerhetsrisker. Arbetet kan vara fysiskt krävande 
och utförs ofta på ställningar och på hög höjd. Brister i det förebyggande arbetet kan därför leda till  
allvarliga konsekvenser för den fysiska hälsan hos medarbetarna eller i värsta fall dödsfall. 
Brister i arbetsmiljö  
och andra arbetsvillkor ➚   ➘ − Potentiell  
negativ  
Brister i arbetsmiljön och andra arbetsvillkor kan leda till att medarbetare slutar. De kan även skada 
Fasadgruppens varumärke som arbetsgivare och därmed förmågan att attra  h era rätt kompetens.  
Allvarliga inccidenter kan leda till böter och även skada Fasadgruppens rykte hos kunder. Alla dessa 
risker kan leda till negativa finansiella konsekvenser för Fasadgruppen.
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Jämställdhet, mångfald  
och likabehandling
➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Fasadgruppen verkar i en bransch som historiskt varit starkt mansdominerad, med en kultur som 
speglar detta. Det finns därför en risk för diskriminering av Fasadgruppens medarbetare. Omedvetna 
fördomar kan också oavsiktligt påverka vid rekrytering och intern karriärutveckling samt motverka  
en inkluderande arbetskultur.
➚   ➘ − Potentiell  
negativ
Om Fasadgruppen skulle misslyckas med att erbjuda jämlika karriärsmöjligheter och en inkluderande 
företagskultur, relaterade till exempelvis könsdiversitet och mångfald, kan det medföra negativa 
finansiella konsekvenser genom att skada koncernens varumärke som arbetsgivare och därigenom 
möjligheten att attrahera rätt kompetens.
Kompetensutveckling ➚   ➘
Faktisk  
positiv − Fasadgruppen har en positiv inverkan på sina medarbetare genom kompetensutveckling via  
kunskapsdelning och utbildningar. 
Kompetensförsörjning ➚   ➘ − Potentiell  
negativ
Fasadgruppen behöver högkvalificerad hantverkspersonal, exempelvis murare, för att kunna utföra 
sina tjänster, vilket blir allt svårare att tillgå. Dessutom behövs en kvalificerad och mångsidig arbets­
kraft med kompetens och erfarenhet inom företagsförvärv, försäljning, kostnadskalkyler för olika 
typer av entreprenaduppdrag samt projektledning och tillsyn. Om Fasadgruppen misslyckas med  
kompetensförsörjningen kan det leda till negativa finansiella konsekvenser för koncernen. 
ESRS S2   A RBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN
Arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla, andra arbetsrelaterade rättigheter
Hälsa och säkerhet  
hos leverantörer ➚   ➘
Faktisk  
negativ −
Fasadgruppen anlitar många olika underentreprenörer och andra leverantörer vilket innebär att 
leverantörernas arbetstagare arbetar indirekt för koncernen i ett eller flera led. Brister i arbetsmiljö och 
säkerhet hos leverantörer kan innebära risk för negativ inverkan på arbetstagare. Arbetet som utförs  
av underentreprenörer är exempelvis ofta fysiskt krävande och sker på ställningar eller på hög höjd. 
Arbetsförhållanden  
hos leverantörer ➚   ➘
Potentiell  
positiv −
Fasadgruppen kan främja arbetsvillkor, likabehandling och möjligheter samt andra arbetsrelaterade 
rättigheter för arbetare i värdekedjan genom att ställa krav på och följa upp leverantörer. Detta  
inkluderar branschgemensamma initiativ för att främja arbetsmiljö och säkerhet.
Mänskliga rättigheter  
hos leverantörer ➚   ➘
Potentiell  
negativ  −
En betydande del av arbetet i Fasadgruppens entreprenadprojekt utförs av underentreprenörer. Om 
Fasadgruppen saknar tillräcklig insyn och kontroll över underentreprenörernas verksamhet finns risk 
för negativ inverkan på mänskliga rättigheter genom exempelvis användning av migrantarbetare 
och diskriminering. Vid materialinköp från återförsäljare är möjligheten till insyn i leverantörskedjan 
begränsad. Återförsäljare och andra leverantörer upphandlar även oftast transporter till Fasadgruppen. 
Transportsektorn, med sina många leverantörsled, är generellt en bransch där det är svårt att ha insyn 
och risken för negativ inverkan på arbetstagare, såsom användning av migrantarbetare är förhöjd. 
Ny lagstiftning om  
mänskliga rättigheter ➚   ➘ − Potentiell  
negativ
Om Fasadgruppen misslyckas med att proaktivt identifiera potentiella kränkningar av mänskliga  
rättigheter i värdekedjan och anpassa verksamheten till ny lagstiftning om mänskliga rättigheter kan 
det leda till bristande regelefterlevnad. Bristande regelefterlevnad riskerar att påverka Fasadgruppens 
varumärke negativt och leda till negativa finansiella effekter.
Arbetsmiljö och  
säkerhet hos under -
entreprenörer ➚   ➘ − Potentiell  
negativ  
Fasadarbeten innebär ofta arbete i utsatta miljöer och på hög höjd. Arbetet är därför förenat med  
risker för belastningsskador, personskador och även dödsfall. Om Fasadgruppen saknar tillräcklig insyn 
och kontroll över underentreprenörernas verksamhet och personal finns risk för att brister i arbetsmiljö 
och säkerhet inte identifieras eller åtgärdas, vilket kan få negativa finansiella konsekvenser för  
Fasadgruppen genom höga vitesavgifter från kunder och skadat rykte. 
➚   Uppströms     Egen verksamhet   ➘   Nedströms

===== SIDA 64 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
62
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport 
ESRS 2
Resultaten av Fasadgruppens dubbla väsentlighetsanalys har inte inneburit 
några betydande förändringar i de väsentliga hållbarhetsfrågor som  
redo v isats tidigare räkenskapsår. Däremot har beskrivningen av frågorna 
paketerats om och förtydligats vad gäller risker och möjligheter. Alla  
redovisade inverkningar, risker och möjligheter härrör från ESRS.  
Inga är enhetsspecifika. 
Fasadgruppen har inte fastställt några planer på investeringar eller  
avyttringar relaterade till hållbarhetsfrågor som bedöms få någon  
väsentlig finansiell effekt det närmsta följande räkenskapsåret. 
>>  E n fördjupad beskrivning av resiliensen i koncernens strategi och affärsmodell 
beträffande dess kapacitet att hatera klimatrelaterade risker och finns i  
avsnittet Miljö under SBM ­3 .
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
  I RO-1    B eskrivning av arbetsgången för att fast  s tälla och bedöma väsentliga inverkningar,  
risker och möjligheter
Fasadgruppen fastställer och bedömer väsentliga inverkningar, risker och 
möjligheter kopplade till hållbarhet genom en dubbel väsentlighetsanalys. 
Analysen bygger på en bedömning av koncernens inverkan på miljö och 
människor (inverkansväsentlighet) och hur hållbarhetsfrågor kan påverka 
koncernens finansiella resultat (finansiell väsentlighet). Den dubbla väsent ­
lighetsanalysen omfattar hela värdekedjan, både uppströms, den egna verk ­
samheten och nedströms. Processen drivs av en arbetsgrupp på uppdrag 
av koncernledningen och involverar även andra relevanta funktioner med 
externt stöd.
Fasadgruppens process för den dubbla väsentlighetsanalysen omfattar 
följande centrala steg:
1) K artlägga hållbarhetssammanhanget 
Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen inleds med en  
kartläggning av koncernens hållbarhetssammanhang, innefattande  
en analys av affärs m odellen, värdekedjan, befintliga arbetsprocesser samt 
omvärldsfaktorer.
Processen tar sin utgångspunkt i alla ämnesspecifika standarder, inklu ­
derat miljö­,  sociala­ o ch styrningsstandarder, inom ESRS samt eventuella 
väsentliga frågor som inte täcks av standarderna. Erfarenhet och kunskap 
från Fasadgruppens tidigare väsentlighetsanalyser och riskbedömningspro ­
cesser är en viktig utgångspunkt. Därför har områden med en känd förhöjd 
risk för negativ inverkan såsom hälsa och säkerhet, korruption och mutor 
samt materialanvändning fått särskilt fokus. Ytterligare insikter om Fasad ­
gruppens hållbarhetssammanhang fås genom intressentdialoger, work ­
shops, intervjuer med nyckelpersoner samt granskning av relevanta externa  
rapporter och branschdata. Exempel på detta är Bygg ­  och anläggnings­
sektorns färdplan för konkurrenskraft, livscykelanalyser för olika fasad­
material och WEF:s Global Risk Report.
G  STYRNING
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt Beskrivning
ESRS G1   A NSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Företagskultur:
 Integrera förvärvade bolag ➚   ➘
Potentiell 
negativ −
Med en decentraliserade affärsmodell spelar en gemensam företagskultur en viktig roll för  
Fasadgruppen. Om förvärvade bolag inte integreras tillräckligt väl i koncernens företagskultur, 
värderingar och processer riskerar det att leda till negativ inverkan på människor och miljö genom 
brister i exempelvis affärsmetoder och bolagets kvalitets ­,  miljö­ och  arbetsmiljöarbetet.
Regelefterlevnad ➚   ➘ − Risk
I en stor decentraliserad koncern finns en risk för bristande efterlevnad av interna styrdokument,  
tillämpliga lagar och andra föreskrifter. Risken förstärks av den ökande mängden och komplexiteten 
i EU:s lagstiftning. Bristande relefterlevnad kan leda till negativa finansiella effekter genom skadat 
anseende eller genom viten och böter. 
Hantering av leverantörsrelationer:
Ansvar i leverantörsledet ➚   ➘ − Risk
Vid otillräckliga förebyggande åtgärder i leverantörsledet riskerar Fasadgruppen att bidra till  
oegentligheter och andra förehavanden som bryter mot koncernens uppförandekod för leverantörer. 
Bristande ansvar i leverantörsledet kan leda till regulatoriska risker eller skadat anseende som i sin  
tur kan få negativa finansiella effekter.
Korruption och mutor:
Korruption och mutor 
➚   ➘
Potentiell 
negativ  −
Fasadgruppen är verksamt inom renovering och byggnation, två branscher som historiskt är kända  
för att ha problem med korruption och mutor. Byggbranschens karaktär, där upphandling av varor och 
tjänster samt valet av entreprenörer och leverantörer i storskaliga projekt kan beslutas eller påverkas 
av enskilda personer inom en organisation, medför potentiell negativ inverkan från korruption och 
mutor i hela värdekedjan.
➚   ➘ − Risk
Fasadgruppen är beroende av att bolaget, dess medarbetare, leverantörer och affärspartners  
respekterar och följer gällande lagstiftning avseende korruption och mutor. Förekomst av korruption  
och mutor kan leda till negativa finansiella effekter genom ökade kostnader, förlorade affärs­
möjligheter, rättsliga påföljder och skador på koncernens anseende. 
➚   Uppströms     Egen verksamhet   ➘   Nedströms

===== SIDA 65 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
63
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport 
ESRS 2
2) I dentifiera inverkningar, risker och möjligheter
Insikter från kartläggningen av hållbarhetssammanhanget används för att 
identifiera faktiska och potentiella inverkningar, både positiva och negativa, 
samt finansiella risker och möjligheter. Insikterna ställs i förhållande till ESRS 
ämnesspecifika standarder och resulterar i en bruttolista över hållbarhetsre­
laterade inverkningar, risker och möjligheter. Listan valideras i arbetsgruppen.
3) B edöma inverkningar, risker och möjligheter
Identifierade inverkningar, risker och möjligheter struktureras och bedöms 
utifrån fastställda kriterier för inverkan och finansiell väsentlighet. Bedöm­
ningen av väsentlig inverkan inkluderar faktorer såsom skala, omfattning, 
möjlighet till återställning och sannolikhet. För negativ inverkan kopplad till 
mänskliga rättigheter har allvarlighetsgrad (skala, omfattning, möjlighet till 
återställning) företräde framför sannolikhet. Bedömningen av väsentlighet 
avseende finansiella risker och möjligheter utgår från storlek och sannolikhet. 
För relevanta hållbarhetsfrågor används scenarioanalys för att bedöma 
hur olika framtida utvecklingar kan påverka Fasadgruppens verksamhet, 
strategi och värdekedja. Analysen omfattar både kort ­, m edel­, o ch lång sikt 
och används även som underlag för resiliensbedömningen. En definition av 
tidshorisonterna beskrivs i BP ­2 . 
4) P rioritera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Fastställda tröskelvärden används för att avgöra vilka frågor som bedöms 
som väsentliga för Fasadgruppen.
Resultaten av den dubbla väsentlighetsanalysen diskuteras med kon ­
cernledningen och valideras av styrelsen. De väsentliga frågorna ligger till 
grund för vilka ESRS­s tandarder, delområden och upplysningskrav som 
Fasadgruppen tillämpar i koncernens hållbarhetsrapportering och som ska 
prioriteras i hållbarhetsarbetet. Resultatet beaktas också i Fasadgruppens 
övergripande riskhanteringsprocess och integreras i den övergripande risk ­
profilen. 
Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen granskas och valideras 
varje år för att fastställa omfattningen av den årliga hållbarhetsrapporte ­
ringen. Behovet av en ny fullständig dubbel väsentlighetsanalys bedöms 
årligen och genomförs vid behov. 
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter avseende resurs -
användning och cirkulär ekonomi
Fasadgruppen identifierar och bedömer inverkningar, risker och möjlig ­
heter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi inom ramen 
för den dubbla väsentlighetsanalysen. Analysen omfattar resursinflöden, 
resurs u tflöden och avfall i den egna verksamheten samt uppströms och 
nedströms i värdekedjan, med fokus på materialanvändning, materialspill, 
avfall från produktion och renovering samt möjligheter kopplade till resurs ­
effektivitet och cirkulära arbetssätt. Identifierade inverkningar, risker och 
möjligheter har bedömts utifrån koncernens fastställda kriterier för inverkan 
och finansiell väsentlighet.
Screeningen av resursrelaterade inverkningar, risker och möjligheter har 
genomförts genom en genomgång av koncernens tillgångar, aktiviteter och 
projektportfölj samt centrala inköps ­  och avfallsflöden. Arbetet har baserats 
på kunskap från befintliga interna processer för inköp, projektstyrning och 
miljöledning, kompletterat med en särskild analys inom ramen för koncer ­
nens dubbla väsentlighetsanalys. Bedömningen har utgått från antaganden 
om materialintensitet i verksamheten, avfallsgenerering i projekt, inverk ­
ningar från leverantörsledet och möjligheter att bidra mot resurseffektivitet 
nedströms i värdekedjan.
I identifieringen av inverkningar, risker och möjligheter relaterade till 
resursanvändning och cirkularitet har bedömningen baserats på befintliga 
intressentdialoger, interna funktioner och tillgängliga externa underlag. Inga 
separata konsultationer har genomförts specifikt med påverkade sam  h ällen 
då koncernens väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, inom ramen 
för ESRS E5, bedöms vara indirekta och huvudsakligen kopplade till material­
användning och avfall inom projektverksamheten samt i värdekedjan.
Fasadgruppens arbete för att ställa om till en cirkulär ekonomi är förenat 
med både positiva inverkningar, som minskade resursflöden genom att för­
länga byggnaders livslängd, och risker som ökade kostnader som inte går 
att överföra till kund. Att löpande bedöma efterfrågan på­  och den regula­
toriska utvecklingen inom cirkularitet och resurseffektivitet är därför viktigt 
för Fasadgruppens affär. Om koncernen inte skulle följa med i utvecklingen 
och matcha krav och förväntningar på cirkulära lösningar från kunder eller i 
regelverk kan det leda till förlorade upphandlingar eller begränsade möjlig­
heter att genomföra projekt.
Arbetsgång för den dubbla väsentlighetsanalysen
1
Kartlägga  
hållbarhets -
sammanhanget  
Analys av affärsmodellen,  
värdekedjan, befintliga  
arbetsprocesser samt 
omvärldsfaktorer. Interna  
nyckelpersoner, intressent­
dialoger och externa rap ­
porter är viktiga källor.
2
Identifiera  
inverkningar, risker  
och möjligheter 
Bedömning av hållbar­
hets sammanhanget i  
förhållande till ESRS 
ämnesspecifika standarder 
resulterar i en bruttolista 
över inverkningar, risker 
och möjligheter.
 
Bedöma  
inverkningar 
Bedömningar utifrån  
skala, omfattning,  
möjlighet till återställning 
och sannolikhet.
Bedöma  
risker och  
möjligheter 
Bedömningar utifrån  
den finansiella påverkans 
storlek och sannolikhet.
4
Prioritera väsentliga 
inverkningar, risker  
och möjligheter 
Tröskelvärden används  
för att avgöra vilka  
inverkningar, risker  
och möjligheter som 
bedöms som väsentliga.
3

===== SIDA 66 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
64
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga  
klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter
Fasadgruppen identifierar och bedömer klimatrelaterade inverkningar, 
risker och möjligheter inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen 
och koncernens riskarbete. Arbetet omfattar den egna verksamheten och 
värdekedjan, både uppströms och nedströms. Utgångspunkten i arbetet är 
kartläggningen av Fasadgruppens hållbarhetssammanhang genom bland 
annat en analys av affärsmodellen och värdekedjan.
Koncernledningen och andra relevanta personer har med externt stöd  
identifierat klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter, vilka  
strukturerats och bedömts utifrån kriterier för väsentlig inverkan och  
 finansiell väsentlighet med fastställda tröskelvärden.
I bedömningen av koncernens inverkan på klimatförändringarna beak ­
tas Fasadgruppens växthusgasutsläpp både i den egna verksamheten och 
i värdekedjan. Bedömningen tar särskilt hänsyn till att klimatinverkan i stor 
utsträckning är kopplad till inköpta material och transporter samt energi­
användning i den egna verksamheten.
För att identifiera och bedöma fysiska och omställningsrelaterade ris ­
ker och möjligheter över tid används klimatscenarioanalys. Fysiska risker 
bedöms över relevant livslängd för projekt, medan omställningsrisker och 
möjligheter bedöms i nutid samt på medel till lång sikt enligt valda scenari­
er. Resultaten används för identifiering och bedömning av både fysiska och 
omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort ­, m edel­  och lång sikt, 
samt i resiliensanalysen.
Exponering och sårbarhet för identifierade klimatrelaterade risker har 
bedömts för koncernens tillgångar och affärsaktiviteter i de geografier  
där Fasadgruppen är verksam, med beaktande av riskernas sannolikhet, 
omfattning och varaktighet.
De använda tidshorisonterna är kopplade till Fasadgruppens strategiska 
planering och kapitalallokering. Kort sikt avser den operativa planerings ­
horisonten och används som underlag för affärsplaner, projektgenomför ­
ande och löpande investeringsbeslut. Medellång sikt motsvarar koncernens 
strategiska planeringshorisont och beaktas vid beslut om utveckling av 
erbjudande, inköpsstrategi och prioriterade investeringar inom fordon, 
utrustning och kompetens. Lång sikt speglar den förväntade livslängden för 
fastighetsrelaterade tjänster, större investeringar och värdekedjestrukturer 
och används som underlag för strategiska vägval, resiliensanalys samt lång ­
siktig kapitalallokering i linje med koncernens klimatmål.
De klimatscenarier som används i analysen är förenliga med de klimat­
relaterade antaganden som tillämpas i de finansiella rapporterna och har 
inte föranlett några justeringar av centrala redovisningsmässiga bedöm ­
ningar eller antaganden per balansdagen.
Klimatrelaterade fysiska risker – identifiering och  
bedömning av exponering och sårbarhet 
I den fysiska klimatriskanalysen har två klimatscenarier använts. Ett nutids ­
scenario som beskriver riskerna som de ser ut idag och ett högutsläppssce ­
nario (SSP3­7 .0) som bygger på FN:s Klimatpanels sjätte utvärderingsrapport 
(AR6). Analysen fokuserar på de orter där koncernen verkar och bedömer 
exponering och sårbarhet för klimatrelaterade faror genom två frågeställ ­
ningar: om verksamheten är exponerad nu eller i framtiden och om risken 
kan skada eller avbryta verksamheten. För relevanta risker tas även förslag 
på anpassningsåtgärder fram.
Omställningsrisker och möjligheter – identifiering och  
bedömning av exponering 
Omställningsrisker och omställningsmöjligheter identifieras och bedöms 
med stöd av scenarier som representerar både en utveckling i linje med Paris­
avtalet (RCP 2.6) och ett högutsläppsalternativ (RCP 8.5). Identifiering och 
bedömning sker utifrån olika tidshorisonter inom dimensionerna: politiska 
risker, teknologiska risker, marknadsrisker samt ryktes och finansieringsrela­
terade risker.
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter avseende ansvarsfullt 
företagande
Fasadgruppens process för att identifiera och bedöma väsentliga inverk ­
ningar, risker och möjligheter relaterade till ansvarsfullt företagande inom 
ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen baseras på koncernens befint ­
liga riskarbete inklusive processer för tillbörlig aktsamhet vid förvärv, i leve ­
rantörskedjan och gällande underentreprenörer. 
Etiska risker bedöms med hänsyn till faktorer såsom bransch, geografiskt 
läge samt egenskaper hos materialleverantörer, underentreprenörer och 
kundrelationer. 
 IRO-2    U pplysningskrav i ESRS-standarder  
som omfattas av hållbarhetsrapporten
Följande tabell visar de upplysningskrav för bedömda väsentliga ESRS ­s tan­
darder som utgör Fasadgruppens hållbarhetsrapport. De punkter som inte 
är inkluderade i tabellen nedan har således bedömts som icke ­v äsentliga 
eller kommer att fasas in senare.
ESRS-standard Upplysningskrav Sid.
Allmänna upplysningar
ESRS 2 Allmänna  
upplysningar
BP­1 , BP ­2 , GOV ­1 , G1 GOV­1 , GOV­2 , 
GOV­3 , E1 GOV ­3 , GOV­4 , GOV­5 , SBM­1 , 
SBM­2 , S1 SBM ­2 , S2 SBM­2 , SBM­3 , IRO­
1, E1 IRO­1 , E5 IRO ­1 , G1 IRO­1 , IRO­2 , 
MDR­P
59­6 8
Miljö
E1 Klimatförändringar E1­1 , E1 ­2 , E1 SBM ­3 , E1­3 , E1­4 ,  
E1­5 , E1 ­6
70­ 76
E5 Resursanvändning 
och cirkulär ekonomi
E5­1 , E5 ­2 , E5 ­3 , E5­4 , E5­5 77­ 79
Samhälle
S1 Den egna  
arbetskraften
S1 SBM­3 , S1 ­1 , S1­2 , S1­3 , S1­4 , S1­5 , 
S1­6 , S1 ­7 , S1 ­8 , S1­9 , S1­1 0, S1­1 1,  
S1­ 13, S1­ 14, S1­ 15, S1­ 16, S1­ 17
85­92
Styrning
G1 Ansvarsfullt  
företagande
G1­1 , G1 ­2 , G1 ­3 , G1­4 94­ 96

===== SIDA 67 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
65
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
 MDR-P     A ntagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras
Fasadgruppen har koncernövergripande policyer som fastställer hur alla 
bolag inom koncernen ska arbeta med, och förhålla sig till, koncernens 
väsentliga hållbarhetsfrågor. 
Uppförandekoden är en av grundpelarna i Fasadgruppens företagskultur 
och ett centralt styrelsedokument för hållbarhetsarbetet. Den fungerar  
som en etisk kompass som vägleder medarbetarna i hur de ska agera.
Alla policyer godkänns av styrelsen och implementeras genom  
koncernledningen. Styrdokumenten finns tillgängliga via koncernens 
webbplats eller intranät. 
POLICY ESRS STANDARD INNEHÅLL OM FATTAR
Uppförande-  
kod
• S 1 Den egna arbetskraften
• G 1 Ansvarsfullt företagande
Fastställer de grundläggande etiska riktlinjer  
som alla medarbetare ska följa. Syftar till att  
säkerställa ett ansvarsfullt och transparent  
agerande i hela verksamheten.
Samtliga medarbetare,  
medlemmar i styrelsen och  
personal i den egna arbets­
kraften som inte är anställda.
Uppförande-  
kod för  
leverantörer
• E 1 Klimatförändringar
•  E 5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
• S 2 Arbetstagare i värdekedjan
• G 1 Ansvarsfullt företagande
Anger krav på etik, arbetsvillkor och miljöhänsyn 
som alla leverantörer måste uppfylla. Syftar till att 
säkerställa ansvarstagande i hela värdekedjan.
Alla Fasadgruppens  
leverantörer.
Hållbarhets -
policy
• E 1 Klimatförändringar
•  E 5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Beskriver Fasadgruppens övergripande ambitio ­
ner och principer inom miljömässig, social och 
etisk hållbarhet. Utgör ramen för hur hållbarhets ­
frågor ska integreras i verksamhetens beslut och 
processer.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Miljö- 
policy
• E 1 Klimatförändringar
•  E 5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Styr Fasadgruppens arbete för att minska klimatin ­
verkan och hushålla med resurser. Innehåller rikt­
linjer för hur verksamheten ska arbeta systema ­
tiskt med energi, utsläpp, avfall och miljörisker.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Inköps- 
policy
•  E 5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
• S 2 Arbetstagare i värdekedjan
• G 1 Ansvarsfullt företagande
Reglerar hur inköp ska ske på ett hållbart,  
kostnadseffektivt och etiskt sätt. Säkerställer  
att leverantörer uppfyller krav på kvalitet, miljö 
och socialt ansvar.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Attest-
instruktion • G 1 Ansvarsfullt företagande
Anger ansvar, befogenheter och roller vid eko ­
nomiska transaktioner. Syftar till att säkerställa 
korrekta betalningsrutiner och motverka oegent ­
ligheter.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Arbets-
miljöpolicy  • S 1 Den egna arbetskraften
Beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet 
ska bedrivas och hur olyckor ska förebyggas och 
följas upp. 
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Personal- 
policy • S 1 Den egna arbetskraften
Styr hur koncernen arbetar med arbetsmiljö, kom ­
petensutveckling och personalrelaterade frågor. 
Syftar till att säkerställa rättvisa villkor och ett håll ­
bart arbetsliv.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Kvalitets- 
policy
•  E 5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Beskriver hur Fasadgruppen säkerställer att tjäns ­
ter och processer håller hög och jämn kvalitet. 
Fokuserar på kontinuerliga förbättringar och att 
uppfylla kundkrav.
Alla legala enheter inom  
koncernen.
Riktlinjer för  
visselblåsning
• S 1 Den egna arbetskraften
• S 2 Arbetstagare i värdekedjan
• G 1 Ansvarsfullt företagande
Anger hur misstänkta allvarliga oegentligheter 
kan rapporteras anonymt och säkert. Syftar till att 
möjliggöra tidig upptäckt av missförhållanden 
och skydda anmälaren från repressalier.
Samtliga anställda i alla  
dotterbolag oavsett  
anställningsform, kunder  
och leverantörer. 
Investerings - 
policy • G 1 Ansvarsfullt företagande
Anger principer för hur förvärv och investeringar 
ska genomföras på ett ansvarsfullt och långsiktigt 
lönsamt sätt. Styr bland annat integrationsproces ­
sen och kvalitetsledning av nyligen förvärvade 
bolag.
Alla legala enheter inom  
koncernen.

===== SIDA 68 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
66
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Uppförandekod
Fasadgruppens uppförandekod fungerar som en etisk riktlinje för hela kon ­
cernen och definierar hur medarbetare i den egna arbetskraften ska agera 
för att säkerställa ett ansvarsfullt och hållbart företagande. Koden grundas 
på koncernens kärnvärden – samverkan, engagemang och kompetens – 
samt internationella principer som OECD:s riktlinjer, FN:s Global Compact 
och ILO:s kärnkonventioner. Dessa utgör ramverket för att värna mänskliga 
rättigheter, skapa säkra arbetsmiljöer, begränsa miljöinverkan och bedriva 
affärer med hög integritet. 
Koden beskriver det ansvar Fasadgruppen har vad gäller att minska ris ­
kerna för bland annat kränkningar av mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, 
arbetsvillkor, miljö, jämställdhet och inkludering, antikorruption samt kund ­ 
och leverantörsrelationer. Syftet med uppförandekoden är att informera 
varje medarbetare i den egna arbetskraften om koncernens etiska riktlinjer 
och förhållningssätt. Policyn anger att medarbetare ska ha kännedom om 
grundläggande mänskliga rättigheter, som ska respekteras och tillämpas 
lika för alla medarbetare oavsett anställningsform. 
Ett centralt fokusområde i uppförandekoden är antikorruption och 
affärsetik. Fasadgruppen har en uttalad nolltolerans mot alla former av kor ­
ruption, inklusive mutor, utpressning, penningtvätt och ekonomisk brotts ­
lighet. Koden kräver att alla affärsrelationer präglas av ärlighet, transparens 
och ansvarstagande, och att medarbetare aktivt arbetar för att identifiera, 
motverka och rapportera misstänkt beteende. Organisationen ska följa til l­
lämpliga lagar och regler på samtliga marknader och arbeta för sund kon­
kurrens. 
Koden omfattar även krav på respekt för mänskliga rättigheter, noll ­
tolerans mot diskriminering, tvångsarbete och barnarbete, samt att alla 
arbetsplatser ska vara trygga och säkra. Därtill betonas miljöansvar genom 
att Fasadgruppen ska arbeta systematiskt för att minimera miljö ­  och kli­
matinverkan och följa relevanta lagar, krav och riktlinjer. Koden ska vägleda 
medarbetare i vardagliga beslut och uppmuntrar reflektion över om ens 
agerande är lagligt, etiskt och förenligt med företagets värderingar.
Fasadgruppen följer lagar, regler och kollektivavtal för anställningsvill ­
kor. Fackligt engagemang stödjs och samverkan med fackliga parter sker 
kontinuerligt. Alla medarbetare har rätt att organisera sig och delta i kol ­
lektiva förhandlingar enligt arbetsrätten. Varje dotterbolag får en kopia som 
en del av integrationsprocessen efter ett genomfört förvärv. Ansvaret för att 
säkerställa att anställda vid varje dotterbolag följer uppförandekoden ligger 
hos de lokala verkställande direktörerna. 
Uppförandekod för leverantörer
Fasadgruppens uppförandekod för leverantörer fastställer de etiska, sociala 
och miljömässiga krav som gäller för alla leverantörer, underentreprenörer, 
konsulter och mellanhänder i koncernens värdekedja. Koden bygger på 
Fasadgruppens kärnvärden samt internationella standarder som FN:s Global 
Compact och ILO:s kärnkonventioner. Leverantörer förväntas bedriva sin 
verksamhet på ett ansvarsfullt och transparent sätt, respektera mänskliga 
rättigheter, följa nationell och internationell lagstiftning och säkerställa säk ­
ra, rättvisa och inkluderande arbetsmiljöer. Genom att ingå avtal med Fasad ­
gruppen accepteras uppförandekoden för leverantörer och dess innehåll 
samt att bolaget i fråga är skyldig att implementera det i leverantörskedjan.
Koden ställer tydliga krav på hållbarhet och miljöansvar, där leverantörer ska 
arbeta för att minska sin miljöinverkan, använda hållbara material, hantera 
avfall ansvarsfullt, upprätthålla spårbarhet i leveranser samt stödja FN:s 
globala hållbarhetsmål. Leverantörer ska även genomföra aktsamhetsbe ­
dömningar i sin värdekedja i enighet med försiktighetsprincipen, identi ­
fiera risker och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras egna 
leverantörer uppfyller motsvarande krav. Kommunikation av riktlinjerna ska 
säkerställas på språk som alla anställda och underleverantörer förstår. 
En central del av koden är nolltoleransen mot korruption och ekonomisk 
brottslighet. Leverantörer måste aktivt förebygga, upptäcka och motverka 
alla former av mutor, otillbörliga förmåner, utpressning, bedrägerier och 
penningtvätt. De får aldrig erbjuda, ta emot eller förmedla gåvor eller för ­
måner som kan påverka affärsbeslut, och all dokumentation ska vara korrekt 
och fullständig. Leverantörer ska ha etablerade rutiner för att säkerställa 
integritet i verksamheten och rapportera misstänkta oegentligheter ome ­
delbart till Fasadgruppen, samt samarbeta fullt ut vid revisioner eller utred ­
ningar. 
Koden omfattar även krav på rättvis konkurrens, dataskydd och sekre ­
tess, samt tillgång till en visselblåsarfunktion för att anonymt rapportera 
överträdelser. Fasadgruppen förbehåller sig rätten att genomföra kontroller, 
revisioner och vid behov vidta åtgärder såsom att stoppa betalningar eller 
avsluta samarbeten vid bristande efterlevnad. 
Hållbarhetspolicy
Fasadgruppens hållbarhetspolicy utgör koncernens övergripande styrdoku ­
ment för hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i verksamheten och syftar till 
att säkerställa ett systematiskt, integrerat och långsiktigt hållbarhetsarbete 
som minimerar negativ inverkan och samtidigt bidrar till hållbar utveckling 
inom de områden som är väsentliga för verksamheten. Detta inkluderar de 
hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter som identifieras 
genom koncernens dubbla väsentlighetsanalys. 
Fasadgruppen åtar sig att följa internationellt erkända riktlinjer såsom 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s Global Compacts tio 
principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. 
Policyn är även förankrad i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s 
kärnkonventioner, Rio deklarationen och FN:s konvention mot korruption. 
Dessa ramar utgör grunden för koncernens ambition att säkerställa ansvars ­
fullt företagande i hela värdekedjan.
Som en central del av policyn ingår en etablerad process för tillbörlig 
aktsamhet för att identifiera, förebygga, mildra och följa upp faktiska och 
potentiella negativa inverkningar på mänskliga rättigheter. Arbetet omfat ­
tar både den egna verksamheten och värdekedjan. Hållbarhetspolicyn tyd ­
liggör även att intressentdialog är en central komponent i arbetet där Fasad­
gruppen ska upprätthålla löpande dialog med de viktigaste intressenterna 
för att säkerställa att deras behov och perspektiv integreras i hållbarhetsar ­
betet och i verksamhetens prioriteringar.
Efterlevnad säkerställs genom att en väsentlighetsanalys genomförts 
samt validerats och rapporteras till styrelsen årligen. En hållbarhetsrapport 
ska upprättas årligen i enlighet med tillämpliga regler och riktlinjer och 
publiceras på koncernens webbplats. Därtill ska en årlig Communication on 
Progress lämnas in till FN:s Global Compact.

===== SIDA 69 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
67
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Miljöpolicy
Fasadgruppens miljöpolicy beskriver hur koncernen arbetar för att mini ­
mera sin miljö­  och klimatinverkan och integrera hållbarhetsaspekter i hela 
verksamheten. Som marknadsledande aktör inom klimatskalsrelaterade 
tjänster har koncernen en betydande inverkan genom sina dotterbolag. 
Policyn anger således att miljö ­  och klimatarbetet ska vara både systema ­
tiskt och verksamhetsintegrerat, med en tydlig koppling till koncernens håll ­
barhetsramverk och klimatmål.
Policyn slår fast att samtliga bolag inom koncernen ska följa gällande 
miljö­  och klimatlagstiftning och arbeta enligt ISO 14001 eller ett likvärdigt 
miljöledningssystem, som årligen granskas genom både internrevision 
och extern certifiering. Verksamheterna ska ha dokumenterad miljökom ­
petens och arbeta med kontinuerlig utveckling av metoder som minskar 
miljö­ o ch klimatinverkan, bland annat genom effektiv energianvändning, 
ökad användning av förnybar energi och genom att integrera miljö ­  och kli­
matkriterier i inköp och materialval. Vid resor ska miljöaspekter beaktas och 
koncernens fordonsflotta ska successivt utvecklas mot mer miljöanpassade 
alternativ.
Policyn innebär även att leverantörer ska hållbarhetsklassificeras och 
kunna redovisa miljö­  och klimatinverkan från produkter och tjänster, eller 
presentera en tidsplan för när sådan information kan tillhandahållas.
I projektverksamheten ska Fasadgruppen verka för att minska materi ­
alspill, utveckla arbetsmetoder samt säkerställa korrekt avfallshantering 
enligt gällande standarder. Årliga sammanställningar av avfallsstatistik 
och energianvändning ska göras på koncernnivå för att följa upp utveck­
lingen. Vid fasadtvätt ska endast godkända och miljödeklarerade kemikalier 
användas och alla kemiska produkter ska åtföljas av säkerhetsdatablad. 
Koncernens bolag ska dessutom bidra med expertis kring materialens och 
byggteknikernas miljö ­  och klimatinverkan för att hjälpa kunderna att fatta 
hållbara beslut.
Efterlevnaden av miljöpolicyn säkerställs genom att dokumentation över 
tillämpliga miljölagkrav upprättas och att koncernledningen årligen följer 
upp bolagens miljökompetens genom redovisning av en kompetensmatris. 
Miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller likvärdigt system ska vara imple ­
menterat och uppfylla certifieringskrav, och certifikat eller motsvarande ska 
rapporteras till verkställande direktör.
Inköpspolicy
Fasadgruppens inköpspolicy beskriver de grundläggande principerna 
för hur koncernen ska säkerställa en transparent, effektiv och ansvarsfull 
inköpsprocess. Policyn tydliggör ramarna för inköpsavtal, hantering av leve ­
rantörsdata samt roller och ansvar inom inköpsområdet. Syftet är att skapa 
en enhetlig styrning av inköp i hela koncernen och säkerställa att alla inköp 
sker på ett strukturerat och kontrollerat sätt. 
Policyn anger att alla avtal ska vara dokumenterade, ha utsedda avtalsä ­
gare och genomgå regelbundna genomgångar för att säkerställa aktualitet, 
marknadsmässighet och regelefterlevnad. Större inköp och avtal omfattas 
av särskilda krav, bland annat bakgrundskontroller av leverantörer och juri ­
disk granskning vid högre kontraktsvärden. Leverantörsdata ska hanteras 
systematiskt genom en gemensam databas, där registrering sker med duali ­
tet och förändringar följs upp årligen. Fasadgruppen tar tydligt avstånd från 
mutor och korruption och förutsätter att alla leverantörer har tagit del av 
och följer koncernens uppförandekod. 
Policyn omfattar även områden som underleverantörstjänster, inköp av IT 
utrustning och inköp med koppling till hälsa, säkerhet och miljö. Inköpsverk­
samheten ska bidra till att minimera koncernens miljöinverkan och stödja 
målen i ISO 14001. Detta innebär att Fasadgruppen aktivt arbetar med 
leverantörer och samarbetspartners för att utveckla mer hållbara produkter 
och lösningar samt att hänsyn till hälsa och säkerhet ska prägla material och 
utrustningsval. 
Efterlevnaden följs upp genom årliga avtalsgenomgångar, dokumente ­
rade bakgrundskontroller, kontroller av leverantörsdata och dokumenterad 
hållbarhetskategorisering av materialleverantörer.
Attestinstruktion
Fasadgruppens attestinstruktion säkerställer att ekonomiska beslut fattas 
på ett kontrollerat, transparent och korrekt sätt genom tydligt definierade 
attestnivåer och befogenheter i hela koncernen. Instruktionen reglerar 
vilka funktioner som får godkänna olika typer av ekonomiska åtaganden 
beroende på bolagsstorlek, transaktionstyp och beloppsnivå. Den omfattar 
såväl projektinköp som verksamhetsrelaterade inköp, försäljningskontrakt, 
investeringar, personalärenden, kreditfrågor, kundtvister, betalningsrutiner, 
betalningsvillkor och andra finansiella åtaganden.
Attestmatrisen anger krav på dualitet, vilket innebär att två personer 
måste godkänna vissa typer av beslut för att säkerställa intern kontroll. 
Instruktionen reglerar även när styrelsebeslut är obligatoriskt. Därutöver 
innehåller instruktionen särskilda regler för avtal, garantiåtaganden, viten, 
kundförluster, hyres­ o ch leasingavtal samt kreditlimitförändringar. 
Attestinstruktionen fungerar som ett centralt styrdokument för att före ­
bygga ekonomiska risker, säkerställa att beslut fattas på rätt nivå och skapa 
en enhetlig och spårbar beslutsprocess i hela Fasadgruppen. 
Arbetsmiljöpolicy
Lagstiftningen i de länder där Fasadgruppen verkar ställer krav på ett syste ­
matiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga ett ledningssystem för arbetsmiljö. 
Policyns syfte är att säkerställa att Fasadgruppens arbetsplatser är trygga 
och säkra, med målsättning att skapa en fysisk, psykisk och socialt sund och 
utvecklande arbetsplats för alla medarbetare där olyckor och ohälsa ska 
förebyggas i möjligaste mån.
Alla chefer har ett ansvar för att ett aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs och 
att givna direktiv gällande skydd och säkerhet efterlevs. Samtliga anställda 
har även ett eget arbetsmiljöansvar genom att t.ex. följa skyddsföreskrifter, 
riskanalyser och utförandeinstruktioner samt att påtala eventuella risker 
eller brister för sin närmaste chef. 
Enligt policyn innebär detta att Fasadgruppen ska följa nationell och 
lokal lagstiftning och inte accepterar anställningsvillkor som strider mot 
dessa. Anställas rättighet att delta i fackföreningar och deras möjlighet till 
kollektiva förhandlingar ska respekteras och det råder nolltolerans mot alla 
former av diskriminering. 
Arbetsmiljöarbetet ska drivas i samverkan mellan arbetsgivare, arbetsta ­
gare och skyddsombud och Fasadgruppen ska främja medarbetarnas hälsa 
och förhindra skador och sjukdom, genom att arbeta långsiktigt med att 
förbättra arbetsmiljön. Arbetet med att förebygga olyckor ska vara proaktivt 
och alla tillbud, incidenter och olyckor ska rapporteras så att de kan utredas 
och åtgärder kan vidtas. Metodiken ska bygga på att riskbedöma, under ­
söka, åtgärda och följa upp.

===== SIDA 70 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
68
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS 2
Efterlevnad följs upp genom kontroller och dokumentation av lagkrav. 
Utdrag från koncernens kompetensmatris redovisas för koncernledningen i 
syfte att säkerställa att alla bolag har försetts med relevant arbetsmiljökom ­
petens. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ha dokumenterats och till ­
bud, incidenter och olyckor rapporterats och följts upp. 
Fasadgruppens dotterbolag i Storbritannien, Clear Line, har ett certifierat 
ledningssystem för arbetsmiljö enligt standarden ISO 45001. 
Personalpolicy
Fasadgruppens personalpolicy beskriver hur koncernen säkerställer en 
trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare behandlas 
lika och med respekt. Policyn tydliggör att medarbetarnas hälsa, säkerhet 
och välmående är centralt och att arbetsmiljörisker ska förebyggas genom 
systematiskt arbete, utbildning och tydliga rutiner för rapportering av 
incidenter. Den betonar även nolltolerans mot trakasserier och diskrimine ­
ring avseende kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan 
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder, och 
säkerställer att rekrytering, ersättning och utvecklingsmöjligheter grundas 
på sakliga och rättvisa kriterier. Introduktion, anställningsvillkor och årliga 
medarbetarsamtal regleras för att skapa tydlighet och likabehandling i  
hela organisationen. Policyn omfattar även sekretess, korrekt hantering  
av personuppgifter, en alkohol ­  och drogfri arbetsplats samt tillgång till ett 
visselblåsarsystem utan risk för repressalier. 
Efterlevnad av policyn säkerställs bland annat genom att samtliga bolag 
upprättar projektvisa åtgärdsplaner för identifierade arbetsmiljörisker samt 
upprätthåller och redovisar kompetensmatriser för respektive dotterbolags ­
styrelse. Arbetet enligt diskrimineringslagstiftningen ska ha dokumenterats 
och en lönerevision ska ha genomförts i samtliga bolag, En årlig lönekart ­
läggning ska ha genomförts av den gemensamma HR­f unktionen i de länder 
där det är ett lagkrav.
Kvalitetspolicy
Fasadgruppens kvalitetspolicy beskriver hur koncernen säkerställer hög 
och konsekvent kvalitet i alla projekt och leveranser. Policyn utgår från att 
kvalitet är en central framgångsfaktor och anger att samtliga bolag ska 
arbeta enligt ISO 9001 eller likvärdigt kvalitetssystem, med årliga internre ­
visioner och krav på certifiering inom ett år efter förvärv. Kvalitetsarbetet 
styrs genom mätbara kvalitetsmål, tydliga handlingsprogram och kontinu ­
erlig uppföljning, där ansvar, resurser och tidplaner definieras i affärs ­ o ch 
projektplaner. Alla medarbetare ska ha den kompetens som krävs för att 
uppfylla kundens krav, vilka fastställs och dokumenteras inför avtal eller 
orderbekräftelse. 
Policyn betonar också vikten av löpande kvalitetssäkring genom egen ­
kontroller, utsedda kundkontakter och strukturerad uppföljning av kund ­
nöjdhet för att säkerställa att arbetet motsvarar avtalade förväntningar. 
Efterlevnad säkerställs genom att samtliga dotterbolag senast ett år efter 
tillträde uppfyller kraven enligt ISO 9001 eller motsvarande ledningssystem. 
Likaså ska internrevisionen och ledningens genomgång dokumenteras, lik ­
som upprättad kompetensmatris. Egenkontroller ska genomföras och kund ­
nöjdhet följas upp och redovisas.
Riktlinjer för visselblåsning
Fasadgruppens riktlinjer för visselblåsning omfattar alla personer som enligt 
lag har rätt att rapportera missförhållanden kopplade till Fasadgruppens 
verksamhet. Riktlinjerna följer den nationella lagstiftning som implemente ­
rar EU:s visselblåsardirektiv 2019/1937 på de marknader där Fasadgruppen 
verkar. Funktionen är tillgänglig för hela organisationen samt externa parter 
och följs upp årligen som en del av bolagets interna kontroll­  och regelefter­
levnadsarbete.
Visselblåsning kan användas för att rapportera allvarliga risker och 
överträdelser såsom mutor, bedrägeri, bokföringsbrott, allvarliga arbets ­
miljö­ o ch säkerhetsrisker, miljöbrott, intressekonflikter samt allvarliga fall 
av diskriminering eller trakasserier. Rapporteringen sker genom ett externt 
system, 2Secure, som finns tillgängligt via både webb och telefon. Tjänsten 
är krypterad, lösenordskyddad och möjliggör helt anonym rapportering. 
Alla ärenden hanteras konfidentiellt och genomgår en strukturerad bedöm ­
ning och eventuell utredning. Fasadgruppen har nolltolerans mot repres ­
salier mot personer som rapporterar i god tro och skyddar anmälaren från 
negativa konsekvenser.
Antalet visselblåsarärenden redovisas årligen i koncernens hållbarhets ­
rapport. 
Investeringspolicy
Fasadgruppens investeringspolicy beskriver hur koncernen styr och genom ­
för förvärv och investeringar på ett strukturerat, transparent och ansvarsfullt 
sätt. Investeringspolicyn omfattar bland annat integreringen av förvärvade 
bolag, där målsättning, uppföljning och genomförande dokumenteras 
enligt en särskild checklista, och där varje förvärvat bolag ska uppfylla  
kraven för ISO 9001 och ISO 14001 inom ett år. 
Policyns efterlevnad säkerställs bland annat genom ett omfattande  
system av protokoll, dokumentation, checklistor och godkännanden från 
både förvärvsfunktionen och koncernens styrelse. Förvärvsprocessen doku ­
menteras med listor över involverade personer, signerade sekretessavtal, 
rapporter över tillbörlig aktsamhet, extern juridisk granskning, checklistor 
godkända av verkställande direktören för det förvärvade bolaget samt tids ­
plan för kommunikation och integrering.

===== SIDA 71 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
69
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
Miljö 
E
Fasadgruppen strävar efter att bedriva branschens  
mest ambitiösa klimatarbete   För att nå dit ska vi arbeta  
för att begränsa växthusgasutsläppen i hela värdekedjan 
och hjälpa kunder att anpassa sina fastigheters yttre  
till klimatförändringar   
Fokus ligger på att göra hållbara inköp och minska utsläpp 
från transporter, resor och energianvändning   Vi ska  
även vara ansvarsfulla i resursanvändning, begränsa upp -
komsten av avfall och öka sorteringsgraden   De tjänster 
Fasadgruppen erbjuder ska bidra till att öka fastig  h eters 
energieffektivitet, göra dem mer motståndskraftiga  
mot klimat f örändringar och förlänga livslängden   
 INNEHÅLL
ESRS E1 K limatförändringar               70
ESRS E5 R esursanvändning  
och cirkulär ekonomi                         77
Redovisning enligt  
T axonomiförordningen                     80

===== SIDA 72 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
70
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
Policyer
  E 1-2    P olicyer gällande klimatförändringar
Fasadgruppens arbete med att begränsa utsläpp av växthusgaser, anpassa 
verksamheten till klimatförändringar och bidra mot energieffektivitet  
styrs av koncernens: 
l  Miljöpolicy
l  Inköpspolicy
l  U ppförandekod för leverantörer
l  Hållbarhetspolicy
l  M ål godkända av Science Based Targets initiative (SBTi)
Fasadgruppens dotterbolag är certifierade enligt ISO 14001, eller mot­
svarande. ISO 14001 är ett miljöledningssystem som syftar till att förbättra 
miljöprestandan genom mer effektiv användning av resurser, och genom  
att minska mängden avfall som produceras. 
När policyerna utformats har koncernen tagit hänsyn till frågor som 
identifierats som viktiga för kunder, tysta intressenter som klimat och natur, 
samhälle, kapitalmarknad och andra intressenter som berörs av Fasadgrup ­
pens klimatinverkan. Intressenterna har dock inte varit direkt involverade i 
framtagningen.
Uppföljning och efterlevnad 
Data för växthusgasutsläpp rapporteras årligen i enlighet med GHG ­p ro­
tokollet och följs upp mot koncernens klimatmål som är godkända av SBTi. 
Dokumentation över tillämpliga miljölagkrav ska upprättas i respektive dot ­
terbolag. Koncernledningen följer upp bolagens miljökompetens genom 
redovisning av en kompetensmatris.
Internrevision av efterlevnad av ISO 14001 genomförs årligen för samt­
liga dotterbolag. Koncernens miljöledningssystem granskas även årligen  
av ett oberoende externt certifieringsorgan.
>>  F asadgruppens policyer redogörs för under Allmänna upplysningar MDR ­P   
på sidorna 65–68. 
Strategi
  E 1-1    O mställningsplan för begränsning av  
klimatförändringarna
Fasadgruppens omställningsplan är ännu inte formellt antagen av styrelsen.  
Ambitionen är att en omställningsplan formellt ska antas av styrelsen  
under 2026. Den befintliga planen syftar till att begränsa den globala upp ­
värmningen till 1,5°C i linje med Parisavtalet. Planen utgår från koncernens 
dubbla väsentlighetsanalys och klimatscenarioanalys. Planen omfattar både 
den egna verksamheten och värdekedjan som ger upphov till majoriteten  
av koncernens utsläpp.
Fasadgruppen har åtagit sig att nå nettonoll växthusgasutsläpp i hela 
värdekedjan till 2045. Klimatmålen är validerade av Science Based Targets 
initiative (SBTi). På kort sikt innebär målen att utsläppen i scope 1 och 2 ska 
minska med 42 procent till 2030, med 2023 som basår. För scope 3 är målet 
att 80 procent av leverantörerna, beräknat som andel av inköpsvolymen för 
inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade klimatmål senast 
2029. På lång sikt ska utsläppen i scope 1 och 2 minska med 90 procent och 
utsläppen i scope 3 minska med 97 procent per miljon kronor förädlings­
värde till 2045, med 2023 som basår. Kvarvarande utsläpp för att nå netto­
nollmålet avses neutraliseras i enlighet med SBTi:s kriterier.
Planens huvudinriktning är att minska utsläppen i värdekedjan genom 
stärkt leverantörsstyrning och ett successivt ökat fokus på resurs ­  och kli­
mateffektiva materialval. För den egna verksamheten omfattar planen en 
elektrifierad fordonsflotta, användning av förnybar energi i egna lokaler och 
att prioritera tjänsteresor med tåg före flyg. Omställningsarbetet integreras 
i koncernens styrning, inköpsprocesser och projektgenomförande. Omställ ­
ningsplanen följs upp genom årlig uppdatering av utsläppsinventering 
och måluppfyllnad. I dagsläget har inga separat identifierade investeringar 
kopplade till omställningsplanen bedömts vara väsentliga.
Huvuddelen av utsläppen uppstår i värdekedjan genom inköpta varor 
och tjänster. Fasadgruppen bedömer att potentiella inlåsta växthusgas­
utsläpp från koncernens viktigaste tillgångar och produkter är begränsade 
och inte hindrar uppfyllandet av målen eller väsentligt ökar omställnings ­
risken.
E1  Klimatförändringar 
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt
Anpassning till klimatförändringar:
Byggnaders motståndskraft ➚   ➘ Faktisk positiv −
Nya väderförhållanden och  
extrema väderhändelser
➚   ➘ − Faktisk positiv   
(möjlighet)
➚   ➘ − Potentiell negativ  
(risk)
Begränsa klimatförändringar:
Växthusgasutsläpp ➚   ➘ Faktisk negativ −
Hjälpa kunder göra  
klimatsmarta val ➚   ➘ Potentiell positiv −
Klimatinverkan i  
leverantörsledet ➚   ➘ Potentiell positiv −
Energi:
Energianvändning ➚   ➘ Faktisk negativ −
Energieffektiva byggnader
➚   ➘ Faktisk positiv −
➚   ➘ − Faktisk positiv   
(möjlighet)
➚  Uppströms    Egen verksamhet   ➘  Nedströms
>>  F ör en fullständig beskrivning av Fasadgruppens väsentliga hållbarhetsfrågor  
relaterade till Klimatförändringar, se Allmänna upplysningar SBM ­3  på sidan 60.

===== SIDA 73 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
71
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
 S BM-3    V äsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
I den dubbla väsentlighetsanalysen har Fasadgruppen identifierat väsent ­
liga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar, 
energianvändning samt resursinflöden och avfall. Dessa härrör främst från 
materialproduktion uppströms, väderkänslig projektverksamhet i den egna 
driften och kundernas ökade behov av energieffektiva och klimatanpassade 
lösningar nedströms. 
Klimatrelaterade risker såsom extremväder, tillgång på råvaror och för ­
ändrade regelverk påverkar projektplanering, inköp och resursfördelning. 
Möjligheterna som uppstår i form av växande efterfrågan på fasadrenove ­
ring, energieffektivisering och klimatanpassning har en nära koppling till 
Fasadgruppens strategi och affärsmodell. 
Klimatscenarier
För fysiska klimatrisker har nuvarande klimatförhållanden samt en framtida 
utveckling till 2050 enligt högutsläppsscenariot SSP3 7.0 använts. SSP3 7.0 
är ett etablerat scenario inom IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) och 
representerar en värld med begränsad global samverkan, ökade utsläpp  
och betydande fysisk klimatinverkan.
För omställningsrisker och möjligheter har ett scenario i linje med Paris­
avtalet (RCP 2.6) samt ett högutsläppsscenario med begränsade klimatåt ­
gärder (RCP 8.5) använts. Dessa är etablerade scenarier som används av FN:s 
klimatpanel och bygger på omfattande vetenskapligt underlag. Tillsam ­
mans täcker scenarierna rimliga klimatrisker, osäkerheter och möjliga utfall 
över kort, medellång och lång sikt. De valda scenarierna beaktar drivkrafter 
som klimat och energirelaterade styrmedel, makroekonomiska förutsätt ­
ningar, energianvändning och teknikutveckling, vilka är särskilt relevanta för 
en verksamhet inriktad på renovering, energieffektivisering och klimatan ­
passning av befintliga byggnader. Dessa drivkrafter bedöms ha avgörande 
betydelse för efterfrågan, kostnadsstruktur och konkurrenskraft i koncer ­
nens affärsmodell.
Klimatscenarierna bygger på etablerade IPCC ­ scenarier samt externa 
analysunderlag och klimatdata på regional nivå för representativa geografi ­
er där Fasadgruppen är verksam. Analysen av fysiska klimatrisker är genom ­
förd på regional nivå och har en strategisk inriktning. De huvudsakliga 
begränsningarna är kopplade till framtida klimat och scenarioantaganden 
samt tillgången till detaljerade platsspecifika data.
Resiliensanalys
Resiliensanalysen bygger på antaganden om att skärpta klimatkrav och 
teknikutveckling påverkar fastighetsägares investeringsbeslut och därmed 
ökar efterfrågan på energieffektiviserings och klimatanpassningsåtgärder. 
Dessa förändringar bedöms främst påverka verksamheten genom föränd ­
rade kundkrav, materialval och arbetsmetoder snarare än genom grundläg ­
gande förändringar av affärsmodellen.
Resiliensanalysen visar att koncernens affärsmodell är motståndskraftig 
i samtliga analyserade framtidsscenarier och att efterfrågan på klimatan ­
passning och energieffektiva lösningar förväntas öka både på grund av nya 
krav och fysisk klimatinverkan. Resiliensanalysen omfattar Fasadgruppens 
egen verksamhet samt värdekedjan upp och nedströms. Inga identifie ­
rade väsentliga fysiska klimatrisker eller omställningsrisker har exkluderats 
från analysen. Resiliensanalysen är förenad med osäkerheter kopplade till 
antaganden om framtida klimatutveckling, regelverk och marknadsförut ­
sättningar. Inga väsentliga tillgångar eller affärsaktiviteter har identifierats 
som inte omfattas av analysen. Identifierade osäkerheter har beaktats i stra ­
tegiska överväganden, investeringsbeslut samt i nuvarande och planerade 
åtgärder för klimatanpassning och riskreduktion.
Koncernen tillämpar infasningslättnaden för ESRS  E1 9 och bedömda 
finansiella effekter av väsentliga fysiska och omställningsrelaterade klimat ­
risker och möjligheter har beaktats kvalitativt.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter har integrerats i koncer­
nens strategi genom förstärkt leverantörsstyrning, utveckling av energief ­
fektiva och resurseffektiva erbjudanden, samt anpassade arbetsmetoder 
och riskhanteringsrutiner. Dessa frågor påverkar även beslut kring kom ­
petensutveckling, investeringar i arbetsmetoder och styrning av materi ­
alflöden. Affärsmodellens resiliens stärks också av fokus på renoveringar, 
geografisk spridning och förmågan att kombinera riskreducerande åtgärder 
med möjligheter i klimatomställningen.
Råvaruutvinning 
Transport och distribution
Tillverkning 
Kapitalvaror
Produktion  
av el och värme
Tjänstebilar
Direkt uppvärmning
El och värme
Utgående transporter
Anställdas pendling
Avfall genererat  
i verksamheten
Avfall efter användning
FASADGRUPPENS UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER 2025 (MARKNADSBASERAD METOD): 82 159 TON CO 2e
➚   Uppströms ➘   Nedströms  Egen verksamhet
Scope 3
Övriga  
indirekta utsläpp
 
 
Scope 1
Direkta utsläpp
 
 
Scope 2
Indirekta utsläpp
Scope 3
Övriga  
indirekta utsläpp
  5%
94%  
 1%
CO2 SF6 CH4 N2O NF3 HFCs PFCs

===== SIDA 74 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
72
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
  E 1-3    Å tgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Fasadgruppen har satt ambitiösa mål för att minska utsläpp av växthus­
gaser, som omfattar både egna direkta utsläpp och indirekta utsläpp från 
värdekedjan (scope 1, 2 och 3). Ett nära samarbete med leverantörer och 
kunder är avgörande för att Fasadgruppen ska kunna nå sina klimatrelate ­
rade mål.
Nedan beskrivs de huvudsakliga åtgärder Fasadgruppen tillämpar i 
arbetet med väsentliga hållbarhetsfrågor relaterade till klimatförändringar i 
syfte att nå sina mål. 
Inga betydande drifts ­ o ch/eller kapitalutgifter avseende åtgärder har 
förekommit under året utöver ordinarie drift. I dagsläget förväntas inte  
heller några betydande framtida utgifter. Koncernens kapital och drifts­
utgifter som omfattas av EU:s taxonomi redovisas på sidorna 80–83. 
Hållbara inköp
Material utgör den största klimatinverkan i Fasadgruppens värdekedja och 
koncernen strävar mot att höja andelen hållbara inköp, till exempel tegel 
som framställts med biogas. Material utvärderas utifrån klimatinverkan och 
det mest lämpliga prioriteras när så är möjligt. Beslut om materialval tas i de 
flesta fall av slutkund, men genom informa t ionsgivning kan Fasadgruppen 
påverka kunden till att välja det mest miljöanpassade alternativet. Kon ­
cernen arbetar tillsammans med flertalet leverantörer för att höja andelen 
hållbara inköp och förbättra dataun  d erlaget så kunden ska kunna ta ett väl 
underbyggt beslut.
Fasadgruppen har ett system för hållbarhetsklassificering av material­
leverantörer, där alla leverantörer bedöms på en skala från A till D utifrån 
förutbestämda hållbarhetskriterier. Kriterierna har anpassats för att bidra 
till koncernens utsläppsminskningsmål, där A ­k lassade leverantörer bland 
annat själva måste ha vetenskapligt baserade mål och rapportera leveran ­
törsspecifika data för de material och tjänster som Fasadgruppen köper.  
I de fall miljöinverkan inte kan redovisas ska leverantören presentera en  
plan för när sådan redovisning kan ske. Leverantörer i andra klasser än A 
fasas ut gradvis.
Energianvändning
Fasadgruppen strävar efter att effektivisera all energianvändning och 
använda förnybar energi. I de fall dotterbolagen har möjlighet att välja  
elbolag till sina lokaler används ett centralt upphandlat avtal med el från 
förnybara källor. 
Elektrifiering av fordon
De växthusgasutsläpp som orsakas av källor som Fasadgruppen äger eller 
kontrollerar kommer främst från tjänstebilar, servicebilar och maskiner. 
Fasadgruppen köper endast elbilar och år 2030 ska samtliga av koncernens 
tjänstebilar och servicefordon vara fossilfria.
Resor med offentliga transportmedel
Vid resor med offentliga transportmedel prioriteras tåg före flyg när så är 
möjligt.
Mått och mål
  E 1-4    M ål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Utfall
Mål, basår 2023 2025 2024 Kommentar till utfall
Minska absoluta utsläpp av 
växthusgaser i scope 1 och 2 
med 42 procent till år 2030.1,2
­4, 8 ­4 ,9
Fasadgruppens utsläpp i absoluta tal avseende scope 1 och 2 för 2025 minskade med 4,8 procent 
(­4 ,9), relativt basåret 2023. Utfallet för 2024 har justerats jämfört med tidigare rapportering, där 
en ökning om 16,6 procent redovisades. Den tidigare ökningen var hänförlig till att utsläpp från 
under året förvärvade bolag inkluderades utan motsvarande omräkning av basåret. I samband 
med rapporteringen för 2025 har basåret räknats om för att inkludera förvärven, vilket ger mer 
rättvisande jämförelsetal och redovisning över tid.
Minska absoluta utsläpp av 
växthusgaser i scope 1 och 2 
med 90 procent till år 2045.
1,2
Andel leverantörer  
av inköpta varor och  
tjänster med vetenskapligt  
förankrade mål ska uppgå  
till 80 procent år 2029.
24,2 30,9
Andelen inköpta varor och tjänster från leverantörer med centrala avtal som har vetenskapligt 
förankrade mål uppgick till 30,9 procent for 2025, en ökning från 21,0 procent för basåret 2023. 
Ökningen är ett resultat av koncernens systematiska arbete med att integrera klimatkrav mot 
leverantörer samt en successivt förbättrad datakvalitet. Under 2025 har flera leverantörer antagit 
vetenskapligt baserade mål. Därtill visade fördjupade manuella kontroller under året att flera 
leverantörer, via sina koncerntillhörigheter, omfattas av mål trots att de inte rapporterat detta  
till Fasadgruppen.
Minska utsläpp av  
växthusgaser i scope 3  
med 97 procent per  
miljoner kronor ekonomisk  
mervärde till år 2045.
1
­10,4 ­17,1
Fasadgruppens utsläpp i scope 3, beräknat per miljon kronor ekonomiskt mervärde, minskade 
med 10,4 procent (­1 7,1) relativt basåret 2023. Den avtagande minskningen jämfört med tidigare 
år går delvis att härleda till att basåret har räknats om med anledning av förvärven under 2024. 
Omräkningen säkerställer att jämförelsetalen speglar koncernens nuvarande struktur och ger  
en mer korrekt bild av utsläppsutvecklingen över tid.
1) O mfattar växthusgasutsläpp av CO₂, CH₄, N₂O, HFC, PFC, SF₆ och NF₃. 2)  M ålet innebär att både scope 1 och 2 ska minska. En närmare procentuell  
fördelning av minskningen per scope är för närvarande inte preciserat.

===== SIDA 75 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
73
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
Klimatmål
Fasadgruppen strävar efter att bedriva branschens mest ambitiösa klimat­
arbete med målsättningen att begränsa negativ klimatinverkan i både den 
egna verksamheten och i värdekedjan. Fasadgruppens mål för minskningar 
av utsläpp av växthusgaser är vetenskapligt baserade och målen för scope  
1 och 2 är förenliga med Parisavtalets ambition att begränsa den globala 
upp v ärmningen till 1,5°C. Målen godkändes av Science Based Targets  
initiative (SBTi) under 2024.
Fasadgruppens klimatmål beskrivs i koncernens hållbarhetspolicy och 
linjerar med ambitioner och övergripande mål i miljöpolicyn. Målens ända ­
målsenlighet och Fasadgruppens prestationer i förhållande till målen följs 
upp årsvis av koncernledningen som rapporterar till styrelsen. Vid framtag ­
ningen av klimatmålen involverades intressenter inom Fasad  g ruppen med 
god kunskap om verksamheten och branschen. För att iden  t ifiera en lämplig 
målnivå för leverantörsledet förde Fasadgruppen dialog med ett urval av 
koncernens leverantörer.
METOD OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
De antagna klimatmålen beräknas i enlighet med Greenhouse Gas Protocol 
(GHG­p rotokollet) med angreppssättet operativ kontroll och omfattar hela 
koncernen. Rapporteringsgränser och beräkningsmetod som används är 
desamma som för koncernens redovisning av bruttoväxthusgasutsläpp,  
se upplysning E1­6 . 
Målen har härletts med hjälp av en generell, vetenskapligt baserad 
utsläppsminskningsbana då ingen sektorspecifik vägledning är tillgänglig. 
Vid fastställandet har koncernen beaktat internationellt vedertagna klimat ­ 
och policyscenarier, inklusive IPCC:s scenarier för begränsning av den globa ­
la uppvärmningen till 1,5 °C. Fasadgruppen ser över klimatmålen var femte 
år och reviderar dem vid behov. 
Avseende scope 2 utgår beräkningarna från marknadsbaserad metod. 
Målet avseende scope 3 beräknas som tCO2e i scope 3 dividerat med  
ekonomiskt mervärde där ekonomiskt mervärde motsvarar summan av  
koncernens EBITDA och personalkostnader vilka återfinns i koncernens  
rapport över totalresultat på sidan 101.
Basår och jämförelsedata
I enlighet med GHG­p rotokollet ska basåret räknas om ifall det föreligger 
väsentliga revideringar i metodik eller datakvalitet. Fasadgruppen arbetar 
ständigt på att förbättra kvaliteten i rapporteringen och utvärderar årligen 
om det föreligger behov av omräkning. I enlighet med SBTi:s kriterie 32  
har Fasadgruppen förbundit sig till en väsentlighetströskel på 5 procent  
gällande omräkning av utsläppsdata från basår och andra jämförelseår.
Omräkningar
I hållbarhetsrapporten för 2025 har omräkningar genomförts till följd  
av förvärven av Clear Line i november 2024 och Brenden i juli 2024.
l  C lear Lines utsläpp överstiger 5 procent av rapporterade utsläpp för  
scope 1, 2 och 3. Data för basåret 2023 och jämförelseåret 2024 har 
beräknats utifrån omsättningen i relation till rapporterade data för 2025. 
l  B rendens utsläpp överstiger 5 procent av rapporterade utsläpp för 
scope 1 och 2. Data för basåret 2023 har beräknats utifrån omsättningen 
i relation till rapporterade data för 2024, vilka bedöms vara tillräckligt  
tillförlitliga.
Avyttringar 
l  D otterbolaget Alnova som avyttrades i december 2025 har inkluderats i 
redovisningen för 2025 avseende utsläpp inom scope 3 för de månader 
där bolaget ingått i koncernen. Utfallet för Alnova är ett estimat beräknat 
utifrån 2024 års data justerat till 11 månader. Alnova har inte inkluderats i 
redovisningen för 2025 avseende utsläpp inom scope 1 och 2 då omfatt­
ningen är liten och inte bedöms vara väsentlig. 
Ytterligare information om ökad noggrannhetsgrad och justerad metodik 
som inte föranlett behov av omräkning presen t eras i E1­6 . 
Framtida ambitioner
Utöver de övergripande målen för minskningar av växthusgasutsläpp har 
Fasadgruppen även specifika ambitioner att effektivisera energianvänd ­
ningen i den egna verksamheten och öka andelen förnybar energi. 
Under 2026 har Fasadgruppen för avsikt att anta formella och mätbara 
mål inom dessa områden som ska följas upp på koncernnivå årligen.
  E 1-5   E nergianvändning och energimix 
Energianvändning i egen verksamhet, MWh 2025 2024 
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter  ­  ­ 
Bränsleförbrukning från råolja och  
petroleumprodukter  15 585  14 084 
Bränsleförbrukning från naturgas  150  40 
Bränsleförbrukning från andra fossila källor  ­  ­ 
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga eller kylning från fossila källor 822 542 
Total energianvändning från fossila källor 16 557 17 392 
Andel fossila källor  
i total energianvändning , %  76  97 
Total energianvändning från kärnenergikällor 827 28 
Andel från kärnenergikällor  
i total energianvändning , %  4 0 
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor 1 261 355 
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från icke­f örnybara källor 3 278 235 
Förbrukning av egenproducerad förnybar  
icke­b ränsleenergi ­ ­ 
Total energianvändning från förnybara källor 4 539 590 
Andel förnybara energikällor av den  
totala energianvändningen , %  21  3 
Total energianvändning 21 923 18 010 
Total energianvändning fördelat per energikälla, % 2025 2024
Andel fossila källor 76 97
Andel kärnenergi 4 0
Andel förnybara källor 21 3
Kommentar till utfall
Den ökade andelen förnybara källor förklaras framförallt av förändrad  
metodik och förbättrad datainsamling, men även ett större fokus på att  
välja elavtal med förnybara källor.

===== SIDA 76 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
74
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
Energiintensitet, MWh/MSEK 2025 2024
Energianvändning per nettoomsättning 4,0 3,7
Kommentar till utfall
Fasadgruppen har verksamhet inom NACE F Byggverksamhet som ingår i 
sektorer med hög klimatpåverkan, såsom definierat i (EU) 2022/1288.  
63 procent (59) av omsättningen som redovisas i koncernens rapport över 
totalresultat på sidan 101 bedöms genereras från aktiviteter kopplade till 
NACE F. Koncernens direkta klimatpåverkan genom energianvändning som 
ingår i processer som koncernen äger eller kontrollerar är främst hänförlig till 
kontor. Energiintensiteten är därför låg.
METOD OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Energianvändning
Fasadgruppen använder samma rapporteringsgränser för energianvänd ­
ning som för rapportering av växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2,  
vilket innebär att endast energi som ingår i processer som koncernen  
äger eller kontrollerar ingår.
Fördelningen av energi mellan förnybara ­,  kärnenergi­ o ch fossila källor 
baseras på marknadsbaserad metod. Råvaror och bränslen som inte för ­
bränns för energiändamål har utelämnats.
Energiintensitet
Energiintensitet per nettoomsättning har beräknats som total energi­
användning (MWh) från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan 
i förhållande till nettoomsättning (MSEK) som kan hänföras till dessa verk ­
samheter.
Nettoomsättningen motsvarar den andel av koncernens totala omsätt ­
ning som omfattas av EU:s taxonomi, se sidan 81. Energianvändningen är 
inte möjlig att härleda till de aktiviteter som ingår i sektorer med hög kli­
matpåverkan. Koncernen har därför gjort en uppskattning som motsvarar 
samma procentuella andel som omsättningen.  
  E 1-6    B ruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
RETROAKTIVT ÅR FÖR DELMÅL OCH MÅL, %
Växthusgasutsläpp
Basår  
2023 2024 2025
 2025/ 
2024, % 2025 2030 2045 2050
2025/ 
2023
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1, ton CO 2e 4 473 4 153 4 026 ­3  ­42 ¹ ­9 0¹ ­100¹ 3
­ Tjänsteresor med bil 4 403 4 053 3 930 ­3
­ Direkt värmeanvändning (olja och gas) 70 100 97 ­4
Procentandel scope 1­v äxthusgasutsläpp från  
reglerade utsläppshandelssystem, %
­ ­ ­ ­
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2, ton CO 2e 44 157 111 ­29  ­42 ¹ ­9 0¹ 3
­ El och fjärrvärme 44 157 111 ­29
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2, ton CO 2e 344 428 559 31
­ El och fjärrvärme 344 428 559 31
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3, ton CO2e 90 948 73 112 77 573 6   n/a ² ­100 ­15
3.1 I nköpta varor och tjänster 84 292 66 691 70 413 6
3.2 Kapitalvaror 816 207 756 265
3.3 Br änsle ­ o ch energirelaterade verksamheter 949 1 119 1 140 2
3.4 T ransport och distribution i tidigare led 400 567 1 294 128
3.5 A vfall genererat i verksamheter 14 6 31 405
1)  A vser summan av scope 1 och scope 2.  
Beräkningar av scope 2 utgår från marknadsba ­
serad metod. 
2)  F asadgruppens mål avseende minskade utsläpp 
av växthusgaser i scope 3 är uttryckt som ett 
intensitetsmått med 97 procent per miljoner  
kronor ekonomisk mervärde till år 2045.  
Ett delmål avseende utsläpp inom scope 3  
uttryckt i absoluta tal finns för närvarande inte. 
3.6 Tjänsteresor 40 41 47 13
3.7 A nställdas pendling 3 562 3 692 3 471 ­6
3.12 S lutbehandling (end ­o f ­l ife) av sålda produkter 876 788 423 ­4 6
Totala utsläpp av:
- växthusgaser (platsbaserade), ton CO 2e 95 465 77 422 81 711 6
- växthusgaser (marknadsbaserade), ton CO 2e 95 765 77 693 82 159 6

===== SIDA 77 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
75
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
1)  N ettoomsättningen avser koncernens nettoomsättning enligt de  
finansiella rapporterna, se not 3.
Kommentar till utfall
Under 2025 har Fasadgruppen arbetat med att utöka dataunderlaget, 
vidareutveckla metodiken och förbättra datakvalitet. Ökade rapporterade 
utsläpp inom scope 2 El och fjärrvärme och scope 3 kategori 3.1 Inköpta 
varor och tjänster, 3.4 Transport och distribution i tidigare led och 3.5 Avfall 
genererat i verksamheter är exempel på detta. Ökade utsläpp inom 3.12 
Slutbehandling av sålda produkter är ett resultat av tidigare fel i DEFRA:s 
emissionsfaktor. Fasadgruppen har inga biogena utsläpp av koldioxid.
METOD OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Klimatinverkande utsläpp inom scope 1, 2 och 3 beräknas i enlighet med 
Greenhouse Gas Protocol med angreppssättet operativ kontroll. Beräkning ­
arna omfattar hela den konsoliderade koncernen i enlighet med de rappor ­
teringsgränser som anges i avsnittet Allmänna upplysningar. Fasadgruppen 
har inga gemensamma företag (joint venture). Utsläppen anges i CO2e (kol­
dioxidekvivalenter), en beteckning som används när flera olika växthusga ­
ser (i förekommande fall CO₂, CH₄, N₂O, HFC, PFC, SF₆ och NF₃) omräknats till 
motsvarande klimatinverkande mängd koldioxid. Vid beräkningarna har de 
senaste GWP­f aktorerna från IPCC AR6 använts där så är möjligt.
För utsläppsberäkningar används i första hand aktivitetsbaserade data 
och emissionsfaktorer från erkända databaser. I de fall aktivitetsbaserade 
data inte varit tillgängliga har beräkningarna genomförts med kostnads­
baserad metod. Aktivitetsbaserad metod prioriteras då den ger högre  
precision, medan kostnadsbaserad metod används för uppskattningar när 
aktivitetsdata saknas. Av totala utsläpp av växthusgaser 2025 uppgår ande ­
len som beräknats med primärdata till 5,6 procent. 
Klimatkompensation tillämpas inte.
Osäkerheter i uppskattningar och bedömningar 
Resultatet i beräkningarna avseende scope 3 är av naturliga skäl förknip ­
pade med en större osäkerhet än för scope 1 och 2 då de ligger utanför 
koncernens direkta kontroll. Den lägsta noggrannhetsgraden är relaterad 
till kostnadsbaserade beräkningar av utsläpp från inköp till följd av brist 
på leverantörsspecifika utsläppsdata. Fasadgruppen arbetar löpande 
med kravställning mot leverantörer för att öka tillgången. Data från avfall 
och slutanvändning (end­o f­l ife) har också en lägre noggrannhetsgrad då 
användning av schablonvärden och uppskattningar kan påverka precisio ­
nen. Även andelen primärdata har en lägre noggrannhetsgrad då den base ­
rats på ett större antal manuella noteringar. Fasadgruppen arbetar löpande 
med att förbättra processerna och stärka tillförlitligheten.
Basår och jämförelsedata 
Basåret räknas om när det föreligger väsentliga revideringar i metodik eller 
datakvalitet. Fasadgruppen arbetar ständigt på att förbättra kvaliteten i rap­
porteringen och utvärderar årligen om det föreligger behov av omräkning. 
Koncernen använder en väsentlighetströskel om 5 procent gällande omräk ­
ning av utsläppsdata från basår och andra jämförelseår. 
Omräkning
I hållbarhetsrapporten för 2025 har omräkningar genomförts till följd av  
förvärven av Clear Line i november 2024 och Brenden i juli 2024.
l  C lear Lines utsläpp överstiger 5 procent av rapporterade utsläpp för  
scope 1, 2 och 3. Data för basåret 2023 och jämförelseåret 2024 har 
beräknats utifrån omsättningen i relation till rapporterade data för 2025. 
l  B rendens utsläpp överstiger 5 procent av rapporterade utsläpp för 
scope 1 och 2. Data för basåret 2023 har beräknats utifrån omsättningen 
i relation till rapporterade data för 2024, vilka bedöms vara tillräckligt 
tillförlitliga.
Justeringar som inte föranlett omräkning
l  U nder 2023 och 2024 hade Fasadgruppen bara tillgång till tillförlitliga 
data från den leverantör för avfallshantering som koncernens centrala 
inköpsavdelning har avtal med, där inte alla dotterbolag ingår.  
Koncernen har avtal med ett större antal olika mindre avfallshanterings­
leverantörer och att estimera övriga data bedömdes som för resurs ­
krävande och inte tillförlitligt. För 2025 har Fasadgruppen inlett ett 
samarbete med en extern leverantör för att samla in data och göra väl­
grundade beräkningar för samtliga leverantörer. Utsläpp i kategori  
3.5 Avfall genererat i verksamheter har därmed ökat under 2025 men  
har inte föranlett en omräkning av jämförelsedata eller basår.
Avyttringar 
l  D otterbolaget Alnova som avyttrades i december 2025 har inkluderats i 
redovisningen för 2025 avseende utsläpp inom scope 3 för de månader 
där bolaget ingått i koncernen. Utfallet för Alnova är ett estimat beräk ­
nat utifrån föregående års data justerat till 11 månader. Alnova har inte 
inkluderats i redovisningen för 2025 avseende utsläpp inom scope 1  
och 2 då omfattningen är liten och inte bedöms som väsentlig. 
Scope 1 
Scope 1 omfattar direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av 
Fasadgruppen. Här ingår utsläpp från egna transportbilar, maskiner och tjäns­
tebilar inklusive förmånsbilar och direkt uppvärmning i egen verksamhet. 
Utsläpp avseende tjänsteresor med bil har beräknats utifrån bränsle­
baserad metod med uppgifter om liter drivmedel eller med distansbaserad 
metod med uppgifter om sträcka och typ av fordon. Utsläpp härrörande från 
el för laddhybrider och elbilar ingår i scope 2. 
Källor emissionsfaktorer: DEFRA (2025). 
Scope 2 
Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla.  
En större andel av el och fjärrvärme köps via direkta avtal mellan Fasad­
gruppen och energileverantörer och utsläpp har beräknats utifrån erhållen  
Växthusgasintensitet per nettointäkt 1 2024 2025 2025/2024, %
Totala utsläpp av:
­ växthusgaser (platsbaserade) per nettoomsättning (ton CO 2e/MSEK) 16 15 ­4, 5
­ växthusgaser (marknadsbaserade) per nettoomsättning (ton CO 2e/MSEK) 16 15 ­4, 3

===== SIDA 78 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
76
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
el­ o ch fjärrvärmeanvändning. Utsläpp härrörande från el ­ o ch fjärrvärme­
användning som ingår i hyresavtal där lokalspecifik förbrukning inte är till ­
gänglig beräknas genom estimat baserat på snittförbrukning per lokal. 
Utsläpp avseende elförbrukning relaterad till tjänsteresor med elbil och 
laddhybrider har beräknats utifrån bränslebaserad metod med uppgifter 
om förbrukad el och med distansbaserad metod med uppgifter om sträcka 
och typ av fordon. 
Marknadsbaserad metod 
Marknadsbaserad metod innebär att emissionsfaktorn utgår från produktio ­
nen av specifika kraftkällor och leverantörer, det vill säga när avtal om pro ­
duktspecificerad el finns. För övrig el används den så kallade residualmixen, 
vilken är justerad för inköp av produktspecificerad el. 
Platsbaserad metod 
Platsbaserad metod innebär att emissionsfaktorn motsvarar den totala  
produktionen till kraftnätet. Denna metod tar ej hänsyn till koncernens 
inköp av produktspecificerad fossilfri el. 
Källor emissionsfaktorer: AIB (2025) & IEA (2025) & Trafikverket Vägtrafikens  
utsläpp 2024 (2025).
Scope 3 
Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, både upp ­   
och nedströms. 
3.1 I nköpta varor och tjänster 
Utsläpp från de varor som ingår i de tjänster som Fasadgruppen säljer, det 
vill säga utsläpp härrörande från råvaruutvinning, produktion av material, 
komponenter, produkter och transporter av dessa. Här ingår även utsläpp 
från indirekta inköp avseende de varor och tjänster som Fasadgruppen 
köper, men som inte ingår i de tjänster som säljs vidare till kund. 
Beräkningar har i gjorts utifrån leverantörsspecifika utsläppsdata, 
bransch­ o ch materialspecifika genomsnittliga utsläppsfaktorer i förhål ­
lande till vikt eller antal enheter samt kostnadsbaseradmetod. 
Källor emissionsfaktorer: Exiobase 3.11 (2025). 
3.2 Kapitalvaror 
Utsläpp relaterade till långlivade tillgångar som Fasadgruppen köper och 
använder i verksamheten under flera år för att tillverka en produkt, tillhan ­
dahålla en tjänst, eller sälja, lagra och leverera tjänster eller produkter.  
Detta inkluderar exempelvis maskiner, produktionsutrustning och byggna ­
der. Beräkningarna baseras på investeringsdata (Capex) för rapporterings­
året och genomsnittliga utsläppsfaktorer och redovisas det år kapital­
varorna anskaffas och fördelas inte över tillgångarnas nyttjandeperiod.
Källor emissionsfaktorer: Exiobase 3.11 (2025). 
3.3 E nergi- och bränslerelaterade utsläpp 
Utsläpp uppströms i värdekedjan som härrör från produktion av el och  
värme som inte inkluderas i scope 1 eller 2. Data baseras på den totala  
energianvändning som redovisats inom scope 1 och 2 multiplicerat  
med emissionsfaktorer som inkluderar utsläpp från råvaruutvinning,  
produktion, raffinering, distribution samt nätförluster. 
Källor emissionsfaktorer: DEFRA (2025). 
3.4 Up pströms transporter 
Infrakter via transportleverantörer till koncernens entreprenadprojekt 
och utfrakter med transportleverantörer från egna anläggningar till kund. 
Utsläppsdata har beräknats utifrån estimat baserade på kostnader för  
aktuella frakter. 
Källor emissionsfaktorer: Exiobase 3.11 (2025).
3.5 Avfall 
Data för avfall utgår från underlag från avfallsleverantörer som samman ­
ställs med hjälp av extern expertis inom avfallsdata. Utsläpp från avfall 
beräknas utifrån vikt fördelat per avfallskategori, avfallsfraktion och 
behandlingsmetod. För avfall som hanterats av avfallsleverantörer som  
 inte kunnat förse Fasadgruppen med data har koncernen gjort bedömning ­
en att avfallet hanteras på likvärdigt sätt som hos snarlika leverantörer.  
Den uppskattade avfallsvikten baseras på inköpssumman för respek ­
tive dotterbolag som anlitat en sådan leverantör och fördelning utifrån 
avfallskategori, avfallsfraktion och behandlingsmetod beräknas med hjälp 
av en egenutvecklad fördelningsnyckel. Regionala skillnader har inte beak ­
tats. För förvaltningsavfall från kontor och lager är vikt oftast inte tillgänglig. 
Då används uppskattningar utifrån typ av kärl och storlek samt hämtnings ­
frekvens och beräkning sker utifrån etablerade schabloner. 
Källor emissionsfaktorer: DEFRA (2025), Avfall Sverige. 
3.6 Tjänsteresor 
Utsläpp från tjänsteresor med transportmedel som Fasadgruppen inte  
äger eller kontrollerar avser resor med tåg, flyg, taxi och privat bil. 
Dataunderlag från resor med publika transportmedel har beräknats  
utifrån kostnadsbaserad metod. Utsläpp från tjänsteresor med privat bil  
har beräknats med utgångspunkt i milersättning.
Källor emissionsfaktorer: DEFRA (2025), Exiobase 3.9 (2019), Hotel Footprinting Tool (2023). 
3.7 M edarbetarnas resor till och från arbetet 
Utsläpp härrörande medarbetarnas resor till och från arbetet har uppskat ­
tats utifrån antal medarbetare och bedömning av resväg och fordon.
Källor emissionsfaktorer: NTM Calc .Advanced 4.0, DEFRA (2025).
3.12 S lutbehandling av sålda produkter (end-of-life) 
Utsläpp från avfallshantering och behandling av de produkter och material 
som ingår i de tjänster som Fasadgruppen sålt. Data beräknas utifrån kon­
cernens stora materielgrupper, estimerad vikt och försäljningsstatistik samt 
avfallskategori och antaganden om avfallsbehandlingsmetod.
Källor emissionsfaktorer: DEFRA (2025). 
Följande redovisas ej då det inte är tillämpligt i Fasadgruppens verksamhet:  
3.8 U ppströms leasade tillgångar, 3.9  T ransport i senare led,  
3.10 B earbetning av sålda produkter, 3.11  A nvändning av sålda produkter, 
3.13 T illgångar som leasas i senare led, 3.14  F ranchisavtal samt  
3.15 Investeringar.
Hänvisningar till andra avsnitt
• U pplysningar i enlighet med ESRS 2 GOV ­3 o m hur klimatrelaterade 
överväganden beaktas i ersättning till styrelse och koncernledning 
beskrivs i Allmänna upplysningar under GOV ­1 .

===== SIDA 79 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
77
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E5
Hantering av inverkningar, risker  
och möjligheter
  E 5-1    P olicyer för resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Fasadgruppens arbete för effektiv resursanvändning och ökad  
cirkularitet styrs av koncernens:
l  Miljöpolicy
l  Inköpspolicy
l  U ppförandekod för leverantörer
l  Hållbarhetspolicy
l  Kvalitetspolicy
Fasadgruppens dotterbolag är certifierade enligt ISO 9001 och 14001, eller 
motsvarande. ISO 9001 är en standard för kvalitetsledning som syftar till att 
systematiskt säkerställa och förbättra kvaliteten i processer, produkter och 
tjänster. ISO 14001 är ett miljöledningssystem som syftar till att förbättra 
miljöprestandan genom effektiv användning av resurser, och genom  
att minska mängden avfall som produceras. 
Hållbarhetsaspekter i samband med materialanskaffning täcks av kon­
cernens inköpspolicy och ingår även i hållbarhetspolicyn. Kravställning mot 
leverantörer gällande materialval, avfallshantering och spårbarhet ingår i 
uppförandekod för leverantörer. Vikten av kvalitet vid utförandet av tjänster 
för att kunna bidra mot hållbara fastigheter beskrivs i koncernens kvalitets­
policy. Frågor relaterade till avfallshantering, materialspill och resurseffektiva 
arbetsmetoder i den egna verksamheten ingår i koncernens miljöpolicy. Övri­
ga aspekter av Fasadgruppens arbete med resurshantering och cirkulär eko­
nomi är mindre formaliserade och styrs inte av policy. Bakgrunden till detta 
är att Fasadgruppens möjligheter att påverka är begränsade. I stora delar av 
marknaden råder monopolliknande förutsättningar bland leverantörer och i 
kombination med ett starkt prisfokus hos kunder, som i huvudsak är de som 
styr materialvalen i entreprenadprojekten, är förutsättningarna utmanande. 
Under 2026 kommer Fasadgruppen vidareutveckla aktuella styrdokument  
för att öka fokus på resursanvändning och cirkulär ekonomi och tydliggöra 
koncernens riktning. 
Uppföljning och efterlevnad
Dotterbolagen ansvarar för implementering och efterlevnad av lednings ­
system och policyer i det dagliga arbetet. Koncernledningen följer upp 
dotterbolagens miljökompetens och kvalitetsarbete genom en kompetens­
matris, en till två gånger om året. Källsortering och återvinning följs upp av 
koncernledningen minst en gång per år. Under 2026 kommer Fasadgruppen 
att implementera kvartalsvis uppföljning av avfallshantering. 
Internrevision avseende efterlevnad av ISO 9001 och 14001 genomförs 
årligen för samtliga dotterbolag. Koncernens ledningssystem för miljö ­ o ch 
kvalitet granskas även årligen av ett oberoende externt certifieringsorgan.
>>  Fasadgruppens policyer redogörs för under Allmänna upplysningar  
MDR­P p å sidorna 65–68.
  E 5-2    Å tgärder och resurser för resurs-  
användning och cirkulär ekonomi
Att arbeta för en effektiv resursanvändning och bidra mot en cirkulär eko ­
nomi ingår i den dagliga operativa verksamheten hos Fasadgruppens dot ­
terbolag. Renoveringstjänster som står för cirka 90 procent av omsättningen 
bidrar till att förlänga byggnaders livslängd och minska behovet av att 
bygga nytt. Att informera om och förespråka hållbara mate  r ial med lång 
livslängd till kund vid både renovering och nybyggnation ökar också resurs ­
effektiviteten. I projekten arbetar dotterbolagen för att säkerställa effektiv 
användning av material, förebygga avfall och att ha en ansvarsfull hantering 
av de rest p rodukter och avfall som ändå uppkommer.
Fasadgruppens aktiviteter är inte formella på det sätt att det styrs fullt ut 
av policy, eller utförs mot kvantifierade mål och definieras inte som åtgärder 
enligt ESRS. De aktiviteter som beskrivs i detta avsnitt omfattar samtliga 
dotterbolag och sker löpande om inget annat anges. Det är främst dotter­
bolagen som allokerar personal och finan  s iella resurser till ändamålet och 
det är inte möjligt att med rimliga medel redovisa alloke r ade finansiella 
resurser för koncernen totalt.
Ansvar i värdekedjan
Uppströms i värdekedjan ingår ansvar för avfallssortering i avtal med under­
entreprenörer. Parallellt tillämpar Fasadgruppen en hållbarhetsklassifice­
ring av materialleverantörer som bland annat innebär krav på leverantörs­
specifika data för de material som levereras till Fasadgruppen, vilket bidrar 
till ökad kontroll över resursanvändningen redan vid materialanskaffning. 
Läs mer i E1­3 .
Fasadgruppen tecknar centrala avtal med stora etablerade avfallsentre­
prenörer som erbjuder data och välutvecklade metoder för att underlätta 
arbetet med att driva avfallshanteringen mot mer cirkulära flöden. Ambitio­
nen är att successivt inkludera fler dotterbolag under dessa avtal. I nuläget 
är denna typ av leverantörer inte tillgängliga inom alla geografiska områden 
där koncernen är aktiv. Uppföljning av ändamålsenligheten i aktiviteterna 
beskrivs i E5­3 .
Nedströms i värdekedjan arbetar dotterbolagen med informationsgiv­
ning mot kund för att aktivt delge kunskap om olika materials egenskaper 
och byggteknikers inverkan.
Förebygga och hantera avfall 
Hur avfall uppkommer och vad det består av skiljer sig typiskt sett mellan 
renoverings­o ch nybyggnationsprojekt. När Fasadgruppens dotterbolag 
utför renoveringsprojekt uppkommer avfall och restprodukter huvudsakli­
gen när gammalt material tas bort. Vid nyproduktionsprojekt uppkommer 
avfall och restprodukter huvudsakligen genom kvarstående material som 
inte förbrukas. 
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt
Resursinflöden, resursanvändning, resursutflöden och avfall:
Byggnaders livslängd ➚   ➘ Faktisk positiv −
Materialanvändning ➚   ➘ Faktisk negativ −
Utmaningar i  
materialförsörjning ➚   ➘ − Potentiell  
negativ (risk)
Avfall
➚   ➘ Faktisk negativ −
➚   ➘ − Potentiell  
negativ (risk)
➚  Uppströms    Egen verksamhet   ➘  Nedströms
>>  F ör en fullständig beskrivning av Fasadgruppens väsentliga hållbarhetsfrågor  
relaterade till Resursanvändning och cirkulär ekonomi, se Allmänna upplysningar 
SBM­3 p å sidan 60.
E5  R esursanvändning och cirkulärekonomi

===== SIDA 80 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
78
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
De aktiviteter som Fasadgruppen tillämpar för att förebygga och hantera 
avfall sker löpande i dotterbolagens operativa verksamheter. Dotterbolagen 
följer de standarder för avfallshantering som finns på respektive marknad 
och arbetar för att optimera avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. 
Detta innebär att uppkomsten av avfall i första hand ska förebyggas. När 
avfall uppkommer ska det hanteras så högt upp i hierarkin som möjligt. För 
att åstadkomma detta strävar dotterbolagen efter att ständigt effektivisera 
arbetsmetoder och processer och minska materialspill. Ofarligt gammalt 
material återvinns och farligt material går till deponi. Ej förbrukat material 
användas vid annat projekt och obrutet material tas tillbaka av leverantören. 
Om detta ej är möjligt hanteras det som gammalt material.
Under 2025 har Fasadgruppen vidtagit aktiviteter för att säkerställa till ­
gång till kvalitativ avfallsdata på koncernnivå, vilket beskrivs under E5 ­5 .
Avfallshierarkin
l  Förebygga: förebygga att avfall uppstår, till exempel återanvändning 
och reparation.
l  Förbereda för återanvändning: förbereda använda material eller  
produkter så de kan återanvändas igen utan annan förbehandling.
l  Materialåtervinning: återvinna avfall till samma eller nya material.
l  Annan återvinning:  avfall som används till ett nyttigt ändamål,  
till exempel energiåtervinning.
l  Bortskaffande:  all avfallshantering som inte utgör återvinning,  
såsom deponi eller förbränning. 
Mått och mål
  E 5-3    M ål för resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Fasadgruppen har inte satt något formellt kvantifierat koncernmål avseende 
resursanvändning och cirkulär ekonomi. Anledningen är den decentralise ­
rade organisationsstrukturen. Förutsättningar och utmaningar varierar mel ­
lan dotterbolagen utifrån vilka tjänster de fokuserar på, och i vil k et land de 
bedriver verksamhet. Materialinköp sker både centralt och i dot t erbolagen. 
Dessa faktorer har bidragit till att det är resurskrävande att sätta kvantifi ­
erade koncernmål.
Ändamålsenligheten i de aktiviteter som bedrivs för att han  t era väsent­
liga hållbarhetsfrågor inom resursanvändning och cirkulärekono  mi  följs 
främst upp inom respektive dotterbolag. Aktivite  t er följs också upp inom 
ramen för koncernens ledningssystem för miljö ­  och kvalitet och redovisas 
för koncernledningen en till två gånger per år. 
Dotterbolagen arbetar löpande med att minska mängden avfall och öka 
källsortering och återvinnig. För räkenskapsåret 2025 har Fasadgruppen 
inlett ett samarbete med extern expertis för att samla in och sammanställa 
avfallsdata på koncernnivå. Under 2026 planerar Fasadgruppen att sätta 
koncerngemensamma kvantifierade avfallsrelaterade mål. Även potentiella 
mål och mätetal relaterade till andra aspekter inom resursanvändning och 
resursutflöden kommer att övervägas.
  E 5-4   Resursinflöden
Materialanvändning
Fasadgruppens huvudsakliga resursinverkan kommer av de material som 
används vid utförande av tjänster i entreprenadprojekt eller i förekomman ­
de fall vid egen tillverkning. Nybyggnation som utgjorde cirka 10 procent 
av omsättningen 2025 är mer materialintensiv än renovering som utgjorde 
cirka 90 procent. Dotterbolagen utför tjänster för fastigheters utsida.  
Ett fåtal dotterbolag bedriver egen tillverkning av komponenter och  
produkter som används för att utföra tjänsterna.
I Fasadgruppens verksamheter och i värdekedjan uppströms utgörs 
de huvudsakliga resursinflödena av tegel, bruk, puts och isolering. Sett till 
inköpsvärde är även stål en stor materialgrupp, dock relativt liten i volym.
Energi kan också betraktas som ett väsentligt resursinflöde i Fasadgrup ­
pens egen verksamhet och värdekedja och beskrivs i E1­5 . 
Aluminium, kobolt, litium, baryt, koppar och nickel är kritiska råvaror som 
behövs när Fasadgruppen utför tjänster eller tillverkar produkter, men de 
förekommer i små mängder. Aluminium är exempelvis centralt för ett av dot­
terbolagen och kobolt och litium är kritiska råvaror som används i batterier. 
Batterier förekommer främst i vissa verktyg samt för lagring av energi från 
solceller. Sällsynta jordartsmetaller förekommer inte. 
Data avseende produkter och material 
Fasadgruppen har beaktat två möjliga metoder för att samla in totalvikten 
på de produkter och tekniska och biologiska material som använts i koncer­
nens verksamheter. Den första är att samla in data från aktörer i värdekedjan 
och den andra är att göra estimat. Att samla in den information som krävs via 
värdekedjan för samtliga material och produkter bedömdes som för svårt att 
genomföra då det skulle vara mycket resurskrävande för både Fasadgruppen 
och de andra aktörerna och i vissa fall inte möjligt. Estimat bedöms inte som 
en tillförlitlig metod. Koncernen har därför beslutat att inte redovisa totalvik­
ten för 2025. Fasadgruppen kommer att arbeta vidare för att stärka datain­
samlingen och förbättra rapporteringsunderlaget så att det blir möjligt att 
redovisa tillförlitliga data i framtiden. Detta är också tillåtet enligt övergångs­
bestämmelserna i ESRS 1 avseende värdekedjan. I nuläget är det inte fastställt 
när rapporteringen kommer att kunna ske.
Fasadgruppen använder en mycket lite andel biologiska material. Trä­
fasader utgör exempelvis enbart någon procent av alla fasadarbeten och 
biobaserad isolering från exempelvis träfiber förekommer inte, vilket gör att 
procentandelen biologiskt material som använts för att tillverka produkter 
och tjänster inte bedöms som väsentlig för koncernen att följa upp. 
Den totala vikten på återanvända eller återvunna material och produkter 
som använts för att framställa produkter och tjänster är inte möjligt att redo ­
visa i nuläget. Men Fasadgruppen har ett särskilt fokus på återbruk av tegel 
som är koncernens största materialgrupp och följer upp andelen återbrukat 
tegel årligen. Återbrukat tegel 2025 uppgick till cirka 2,8 ton och utgjorde 
cirka 10 procent av allt tegel som använts inom koncernen. Vikten är beräk­
nad utifrån inköpspris. 
  E 5-5   Resursutflöden
Produkter och material
Fasadgruppen utför främst tjänster. Ett fåtal dotterbolag bedriver egen till­
verkning av komponenter och produkter som används för att utföra tjänster­
na. Koncernens tjänster för fastigheters utsida resulterar i produkter som fasa­
der, fönster, balkonger och tak. Renoveringstjänster som utgjorde cirka 90 
procent av omsättningen 2025 bidrar till att ökad livslängden hos byggnader 
och förbättrar därmed resurseffektiviteten kopplad till dessa. Vid nybyggna­
tion som utgjorde cirka 10 procent av Fasadgrupens omsättning 2025 är det 
viktigt att de produkter som produceras är möjliga att reparera och renovera.

===== SIDA 81 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025  fasadgruppen  g roup  ab
79
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E5
Vid både renovering och nybyggnation är materialens och komponenternas 
hållbarhet och möjligheten att återbruka eller återvinna dem viktiga fak -
torer för att bidra mot en cirkulär ekonomi och resurs effektivitet. Generellt 
sett har en betydande del av de komponenter och material som Fasadgrup-
pen använder potential att inkluderas i en cirkulär materialström genom 
återvinning eller återanvändning. Till exempel är Fasadgruppens största 
materialgrupp, tegel, möjlig att återbruka. En förutsättning för återbruk är 
att komponenterna nedmonteras på ett korrekt sätt och en förutsättning för 
materialåtervinning är att komponenterna är källsorterade och att det finns 
befintliga nedströmslösningar. Koncernen har i dagsläget liten möjlighet att 
påverka resursutflöden nedströms i värdekedjan. 
Fasadgruppen saknar i dagsläget konsoliderad tillförlitlig data avseende 
den förväntade hållbarheten och reparerbarheten hos koncernens produk -
ter. Detsamma gäller andelen återvinningsbart material som används. Kon -
cernen arbetar för att stärka datainsamlingen från aktörer i värdekedjan och 
förbättra rapporteringsunderlaget, vilket också är tillåtet enligt övergångs -
bestämmelserna i ESRS 1. I nuläget är det inte fastställt när rapporteringen 
kommer att kunna ske.
Avfall
Avfallskategorier, Total vikt, ton 2025
 Genererat avfall i den egna verksamhetenIcke-farligt  
avfall
Mineraliska material 3 632
Metaller 409
Plast 23
Biomassa 801
Blandat avfall/restavfall 3 734
Övriga icke-farliga avfall 205
Summa icke-farligt avfall 8 804
Summa farligt avfall 176
Totalt genererat avfall i den egna verksamheten 8 980
 Avfall avlett från bortskaffandeIcke-
farligt 
avfall
Förberedelse för återanvändning -
Materialåtervinning 597
Andra återvinningsförfaranden 3 177
Summa icke-farligt avfall avlett från bortskaffande 3 774
Farligt 
avfall
Förberedelse för återanvändning -
Materialåtervinning 4
Andra återvinningsförfaranden -
Summa farligt avfall avlett från bortskaffande 4
Totalt avfall avlett från bortskaffande 3 778
 Bortskaffat avfallIcke-
farligt 
avfall
Förbränning 1 389
Deponi 500
Annat bortskaffningsförfarande 3 141
Summa icke-återvunnet, icke-farligt avfall 5 030
Farligt 
avfall
Förbränning 110
Deponi 63
Annat bortskaffningsförfarande -
Summa icke-återvunnet, farligt avfall 172
Totalt icke-återvunnet avfall 5 202
Andel icke-återvunnet avfall 58%
Kommentar
Under 2025 har Fasadgruppen inlett ett samarbete med extern expertis  
för att samla in och sammanställa avfallsdata för koncernens verksamheter i  
en gemensam databas. Syftet är att öka datakvalitet och tillgänglighet,  
förbättra kontrollen över resursanvändning och spill i verksamheten samt 
möjliggöra redovisning och uppföljning på koncernnivå.
Under 2026 kommer koncernen fortsätta förtydliga kravställningen 
mot leverantörer. Avfallsdata ska samlas in kvartalsvis och följas upp på 
såväl projektbasis som per dotterbolag. Därtill strävar koncernen efter att 
så många dotterbolag som möjligt ska ansluta till koncerngemensamma 
avfallshanteringsavtal. Detta kommer resultera i lägre andel uppskattad 
data, bättre kontroll och jämförbarhet samt högre beräkningsnoggrannhet.
Jämförelsedata
Fasadgruppen redovisar avfallsdata på koncernnivå för första gången  
2025 och jämförelsedata är inte tillgänglig.
METOD OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Fasadgruppen redovisar avfall från entreprenadprojekt där dotterbolagen 
är totalentreprenörer samt förvaltningsavfall från egna kontor och verkstä -
der. I entreprenadprojekt där dotterbolagen är underentreprenörer hante -
ras data av totalentreprenören och exkluderas därför från redovisningen.
Data samlas in via avfallsleverantörer med hjälp av extern expertis.  
Data är angiven i vikt och härleds till rätt avfallskategori, avfallsfraktion och 
behandlingsmetod beroende på material och behandling. Data samman -
ställs med en anpassad programvara och manuella kontroller ska minska 
risken för dubbelräkningar. 
I de fall leverantörer inte kan förse Fasadgruppen med data från entre-
prenadprojekt bedöms avfallet ha hanterats på ett likvär  digt sätt som hos 
snarlika leverantörer. Den uppskattade avfallsvikten baseras på inköps -
volym och för delning utifrån avfallskategori, avfallsfraktion och behand -
lingsmetod och beräknas med hjälp av en egenutvecklad fördelningsnyckel. 
Regionala skillnader har inte beaktats. Totalt har cirka 23 procent av avfallet 
beräknats med denna typ av uppskattning. Noggrannhetsgraden i data 
baserad på uppskattningar bedöms som något lägre än i övriga data. Under 
2026 kommer Fasadgruppen fortsätta förtydliga kravställningen mot 
leverantörer. Därtill strävar koncernen efter att så många dotterbolag som 
möjligt ska anslutas till koncerngemensamma avfallshanteringsavtal. Detta 
kommer resultera i lägre andel uppskattningar, bättre kontroll och jämför -
barhet samt högre noggrannhetsgrad. För förvaltningsavfall från kontor 
och lager är vikt oftast inte tillgänglig. Då görs uppskattningar utifrån typ  
av kärl och storlek samt hämtningsfrekvens och data beräknas utifrån  
etablerade schabloner.
Hänvisningar till andra avsnitt
• Upplysningar i enlighet med ESRS-2 IRO-1 om arbetsgången för att 
fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi beskrivs i Allmänna 
upplysningar under IRO-1.

===== SIDA 82 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
80
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS E1
Redovisning enligt Taxonomiförordningen
EU:s gröna taxonomi har till syfte att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt  
hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt  
hållbara ekonomiska verksam heter. 
EU:s Taxonomi är ett klassificeringssystem som definierar vad som är en  
hållbar investering. Enligt Taxonomiförordningen ska företag redovisa i  
vilken utsträckning som verksamheten är hållbar i förhållande till omsätt ­
ning, driftsutgifter (OpEx) och kapitalutgifter (CapEx). 
Kriterier och bedömningar
En koncerngemensam grupp har analyserat vilka aktiviteter inom Fasad ­
gruppen som bedöms omfattas av och vara förenliga med taxonomin  
utifrån tillgänglig dokumentation. För att taxonomins kriterier ska vara  
uppfyllda ska verksamheten väsentligt bidra till minst ett av sex av EU  
definierade miljömål, inte orsaka betydande skada på något av de övriga 
fem målen samt uppfylla de så kallade minimiskyddsåtgärderna.
Fasadgruppens verksamhet bidrar till miljömål 1. Begränsning av klimat­
förändringar, då renoveringsprojekt och installation av energieffektivise ­
ringsutrustning bidrar till att minska byggnaders energiåtgång och klimat­
inverkan. Över tid kan verksamheten också i viss utsträckning antas bidra  
till miljömål 2. Anpassning till klimatförändringar, då fler byggnader kom ­
mer behöva rustas för att stå emot fysiska klimatrisker. 
Alla dotterbolag inom Fasadgruppen certifieras enligt ISO 14001 eller 
motsvarande miljöledningssystem, vilket ger förutsättningar att inte orsaka 
betydande skada på de övriga miljömålen. Avseende minimiskyddsåtgär ­
derna beskrivs Fasadgruppens arbete och riktlinjer gällande bland annat 
mänskliga rättigheter och antikorruption i koncernens uppförandekod för 
medarbetare och leverantörer, som utgår från internationella konventioner 
och deklarationer såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag,  
FN:s principer för ansvarsfullt företagande och ILO:s kärnkonventioner. 
Fasadgruppen utför löpande tillbörlig aktsamhet i hela värdekedjan, och 
beaktar olika riskaspekter som berör hållbarhet i samband med förvärv.
Verksamhet som omfattas av taxonomin
Fasadgruppens verksamhet omfattas i taxonomin av sektorn bygg ­ o ch 
fastighetsverksamhet. En väsentlig andel av Fasadgruppens omsättning 
bedöms genereras från aktiviteterna CCM 7.2 Renovering av befintliga bygg­
nader samt installation och CCM 7.3 Underhåll och reparation av energi­
effektiviseringsutrustning. Aktiviteterna kopplas till NACE ­k oderna F41  
(byggande av hus) och F43 (specialiserad bygg­  och anläggningsverksam ­
het). Den andel som inte omfattas avser framför allt diverse arbeten  
som utförs på underentreprenad, mindre renoveringsåtgärder inklusive 
ändrings­  och tilläggsarbeten, ställning, måleri samt vissa balkong­  och  
smidesarbeten.
Verksamhet som är förenlig med taxonomin
Under 2024 genomförde Fasadgruppen en studie avseende taxonomi­
kriterier och förenlighet i större renoveringsprojekt där Fasadgruppens 
dotter b olag agerar huvudentreprenör. Resultatet av studien pekar på att  
det i dagsläget är mycket svårt att klara de krav som ställs, särskilt i förhål­
lande till att aktuella avfallshanteringsleverantörer måste kunna garantera 
70 procent återbruk (exklusive energiåtervinning). Baserat på ett beslutsträd 
kommer Fasadgruppen att löpande försöka identifiera projekt som skulle 
kunna bli taxonomiförenliga, men koncernens uppfattning i dagsläget är  
att procentsatsen taxonomiförenlig omsättning kommer vara mycket låg 
under kommande år.
För 2025 uppgick den taxonomiförenliga omsättningen till 0 procent (0).
Andel ekonomiska aktiviteter
Nyckeltal Totalt, MSEK
som omfattas  
av taxonomin, %
som omfattas  
av och är förenliga  
med taxonomin, %
2025
Omsättning 5 447 63 0
Driftsutgifter 61 51 5
Kapitalutgifter 88 37 5
2024
Omsättning 4 927 59 0
Driftsutgifter 64 52 5
Kapitalutgifter 126 32 5
METOD OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
Fasadgruppen har valt att inte nyttja möjligheten att tillämpa EU:s förenk ­
lade rapporteringsmallar för räkenskapsåret 2025. Mallarna kommer att  
tillämpas från och med räkenskapsåret 2026. 
Lägg till ett nytt stycke:
För att undvika dubbelräkning redovisas omsättning, kapitalutgifter och 
driftsutgifter som kan kopplas till en aktivitet som omfattas av taxonomin 
endast en gång. Investeringar redovisas antingen som kapitalutgifter eller 
driftsutgifter.
Omsättning 
Total omsättning motsvarar nettoomsättningen i koncernens resultat­
räkning som presenteras på sidan 101 i de finansiella rapporterna.
Kapitalutgifter
Avser summan av investeringar i tillgångar som redovisas enligt  
IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar  
samt tillkommande nyttjanderätter enligt IFRS 16, Leasingavtal.
Driftsutgifter 
Avser summan av kostnader för forskning och utveckling, renovering av 
byggnader, korttidsleasingavtal, underhåll och reparation samt andra  
direkta kostnader som krävs för en effektiv daglig drift av materiella  
anläggningstillgångar.

===== SIDA 83 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
81
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
T axonomi
Taxonomiförenlighet i entreprenadprojekt 
Renoverings­ 
projekt?
Total­ 
entreprenad?
Avfallshanterings­ 
leverantör som kan  
garantera 70 procent  
återbruk (exkl. energi ­ 
återvinning)?
Möjligt att  
efterleva Appendix C  
(Pollution) genom bygg­ 
varubedömningen  
eller andra register  
utanför Sverige?
Klimatriskanalys  
på plats i linje  
med Appendix A  
i EU­ taxonomin?
Aktiviteter som omfattas av Taxonomin
Bidrar väsentligt  
till minst ett av EU:s  
definierade miljömål
Inte orsakar betydande skada på  
något av de övriga fem målen
Projekt inte förenligt med EU-taxonomin
Nej? Nej? Nej? Nej? Nej?
Ja? Ja? Ja? Ja?
Ja?
Projekt potentiellt förenligt med  
EU-taxonomin vid uppfyllande  
av alla specifika kriterier inkl.  
minimiskyddsåtgärderna
Omsättning
Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter  
som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.
2025 Kriterier för  
väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada
 
 
 
 
 
Ekonomiska  
verksamheter:  
(1)
Kod/Koder  ( 2)
Omsättning  (3 )
Andel av omsättning  
år 2025  ( 4)
Begränsning av klimat­ 
förändringar  ( 5)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 6)
Vatten  (7 )
Föroreningar  ( 8)
Cikulär ekonomi  ( 9)
Biologisk mångfald  ( 10)
Begränsning av  
klimatförändringar  ( 11)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 12)
Vatten  ( 13)
Föroreningar  ( 14)
Cirkulär ekonomi  ( 15)
Biologisk mångfald  ( 16)
Minimskyddsåtgärder  ( 17)
Andel förenlig med Taxonomi­
kraven (A.1) eller som omfattas  
av taxonomikraven (A.2)  
omsättning, år 2024  ( 18) 
Kategori möjliggörande  
verksamhet  ( 19) 
Kategori omställnings ­ 
verksamhet  ( 20) 
Kod 1 MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N % E T
A V ERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1  Mi ljömässigt hållbara (taxonomi  f örenliga) verksamheter
­ 0 0% ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 0% ­ ­
Summa för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheternas  
omsättning  (A.1)
0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 0%
varav möjliggörande verksamheter: 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 0% ­
varav omställningsverksamheter: 0 0% 0% ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 0% ­
A.2  V erksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
­ R enovering av befintliga byggnader CC M 7. 2 2 668 49% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 45%
­ Installation, underhåll och  
reparation av energieffektiviserings
utrustning
CC M 7. 3 780 14% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
Summa omsättning hos verksam  h eterna  
som omfattas av taxonomin men  
som inte är miljö m ässigt hållbara  
(ej taxonomi  förenliga)  ( A.2)
3 448 63% 63% ­ ­ ­ ­ ­ 70%
Summa omsättning för verksamheter som 
omfattas av taxonomin  ( A.1 + A.2 = A) 3 448 63% 63% ­ ­ ­ ­ ­ 86%
B V ERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omfattnings ­ o ch förenlighetsförklaringar:
J = Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N = Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
EL = Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet (eligible).
E/EL = Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet (non ­e ligible).
Summa omsättning för verksamheter  
som inte omfattas av taxonomin  (B ) 1 999 37%
Totalt (A+B) 5 447 100%
Andel av omsättning/total omsättning
Taxonomiförenlighet  
per mål (aligned)
Mål som omfattas av  
taxonomin (eligible)
CCM 0% 63%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
1) K oden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska  
verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens  
avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs: 
• B egränsning av klimatförändringar: CCM 
• A npassning till klimatförändringar: CCA 
• V attenresurser och marina resurser: WTR 
• D en cirkulära ekonomin: CE 
• F örebyggande och begränsning av föroreningar: PPC 
• Bio logisk mångfald och ekosystem: BIO

===== SIDA 84 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
82
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
T axonomi
2025 Kriterier för  
väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada
 
 
 
 
 
Ekonomiska  
verksamheter:  
(1)
Kod/Koder  ( 2)
Kapitalutgifter  (3 )
Andel av kapitalutgifter  
år 2025 ( 4)
Begränsning av klimat­ 
förändringar  ( 5)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 6)
Vatten  (7 )
Föroreningar  ( 8)
Cikulär ekonomi  ( 9)
Biologisk mångfald  ( 10)
Begränsning av  
klimatförändringar  ( 11)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 12)
Vatten  ( 13)
Föroreningar  ( 14)
Cirkulär ekonomi  ( 15)
Biologisk mångfald  ( 16)
Minimskyddsåtgärder  ( 17)
Andel förenlig med Taxonomi­
kraven (A.1) eller som omfattas  
av taxonomikraven (A.2)  
kapitalutgifter, år 2024 ( 18) 
Kategori möjliggörande  
verksamhet  ( 19) 
Kategori omställnings ­ 
verksamhet  ( 20) 
Kod 1 MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N % E T
A V ERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1  Mi ljömässigt hållbara (taxonomi  f örenliga) verksamheter
­ R enovering av befintliga byggnader CC M 7. 2 1 1% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 1% E
­ Installation, underhåll och  
reparation av energi­
effektiviseringsutrustning
CC M 7. 3 3 3% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 4% E
Summa för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheternas  
kapitalutgifter  (A.1)
4 5% 5% ­ ­ ­ ­ ­ J J J J J J J 5%
varav möjliggörande verksamheter: 4 5% 5% ­ ­ ­ ­ ­ J J J J J J J 5% E
varav omställningsverksamheter: ­ ­ ­ J J J J J J J 0% T
A.2  V erksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
­ R enovering av befintliga byggnader CC M 7. 2 33 37% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
Summa kapitalutgifter hos verksam  h eterna  
som omfattas av taxonomin men  
som inte är miljö m ässigt hållbara  
(ej taxonomi  förenliga)  ( A.2)
33 37% 37% ­ ­ ­ ­ ­ 32%
Summa kapitalutgifter för verksamheter  
som omfattas av taxonomin  ( A.1 + A.2 = A) 37 42% 42% ­ ­ ­ ­ ­ 37%
B V ERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omfattnings ­ o ch förenlighetsförklaringar:
J = Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N = Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
EL = Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet (eligible).
E/EL = Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet (non ­e ligible).
Summa kapitalutgifter för verksamheter  
som inte omfattas av taxonomin  (B ) 51 58%
Totalt (A+B) 88 100%
Kapitalutgifter
Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter  
som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
Taxonomiförenlighet  
per mål (aligned)
Mål som omfattas av  
taxonomin (eligible)
CCM 5% 42%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
1) K oden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska  
verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens  
avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs: 
• B egränsning av klimatförändringar: CCM 
• A npassning till klimatförändringar: CCA 
• V attenresurser och marina resurser: WTR 
• D en cirkulära ekonomin: CE 
• F örebyggande och begränsning av föroreningar: PPC 
• Bio logisk mångfald och ekosystem: BIO

===== SIDA 85 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
83
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
T axonomi
2025 Kriterier för  
väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada
 
 
 
 
 
Ekonomiska  
verksamheter:  
(1)
Kod/Koder  ( 2)
Driftsutgifter  (3 )
Andel av driftsutgifter  
år 2025 ( 4)
Begränsning av klimat­ 
förändringar  ( 5)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 6)
Vatten  (7 )
Föroreningar  ( 8)
Cikulär ekonomi  ( 9)
Biologisk mångfald  ( 10)
Begränsning av  
klimatförändringar  ( 11)
Anpassning till klimat ­ 
förändringar  ( 12)
Vatten  ( 13)
Föroreningar  ( 14)
Cirkulär ekonomi  ( 15)
Biologisk mångfald  ( 16)
Minimskyddsåtgärder  ( 17)
Andel förenlig med Taxonomi­
kraven (A.1) eller som omfattas  
av taxonomikraven (A.2)  
driftsutgifter, år 2024  ( 18) 
Kategori möjliggörande  
verksamhet  ( 19) 
Kategori omställnings ­ 
verksamhet  ( 20) 
Kod 1 MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N J ; N % E T
A V ERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1  Mi ljömässigt hållbara (taxonomi  f örenliga) verksamheter
­ R enovering av befintliga byggnader CC M 7. 2 1 2% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 2% E
­ Installation, underhåll och  
reparation av energi­
effektiviseringsutrustning
CC M 7. 3 2 3% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 3% E
Summa för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheternas  
driftsutgifter  (A.1)
3 5% 5% ­ ­ ­ ­ ­ J J J J J J J 5%
varav möjliggörande verksamheter: 3 5% 5% ­ ­ ­ ­ ­ J J J J J J J 5% E
varav omställningsverksamheter: ­ ­ ­ J J J J J J J 0% T
A.2  V erksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
­ R enovering av befintliga byggnader CC M 7. 2 31 51% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
Summa driftsutgifter hos verksam  h eterna  
som omfattas av taxonomin men  
som inte är miljö m ässigt hållbara  
(ej taxonomi  förenliga)  ( A.2)
31 51% 51% ­ ­ ­ ­ ­ 52%
Summa driftsutgifter för verksamheter som 
omfattas av taxonomin  ( A.1 + A.2 = A) 34 56% 56% ­ ­ ­ ­ ­ 56%
B V ERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omfattnings ­ o ch förenlighetsförklaringar:
J = Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N = Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
EL = Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet (eligible).
E/EL = Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet (non ­e ligible).
Summa driftsutgifter för verksamheter  
som inte omfattas av taxonomin  (B ) 27 44%
Totalt (A+B) 61 100%
Driftsutgifter
Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter  
som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa  
elproduktions  a nläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej
2.
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion  
av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för  
säkerhets u ppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller process  v ärme, 
inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgas  p roduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el  
med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad  
produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions  a nläggningar  
som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
Taxonomiförenlighet  
per mål (aligned)
Mål som omfattas av  
taxonomin (eligible)
CCM 5% 56%
CCA 0% 0%
WTR 0% 0%
CE 0% 0%
PPC 0% 0%
BIO 0% 0%
1) K oden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska  
verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens  
avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs: 
• B egränsning av klimatförändringar: CCM 
• A npassning till klimatförändringar: CCA 
• V attenresurser och marina resurser: WTR 
• D en cirkulära ekonomin: CE 
• F örebyggande och begränsning av föroreningar: PPC 
• Bio logisk mångfald och ekosystem: BIO

===== SIDA 86 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
84
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
Samhälle  
S
Fasadgruppen strävar efter att vara branschens bästa 
arbetsplats   För att nå dit ska vi erbjuda goda arbetsvillkor 
och främja lika behandling och möjligheter för alla   
Fokus ligger på att förebygga risker kopplade till  
arbetsmiljö och säkerhet för yrkesarbetare, motverka  
diskriminering och öka andelen kvinnor i verksamheten  
då vår bransch historiskt varit mansdominerad, säkra  
kompetensförsörjningen och erbjuda medarbetarna  
möjligheter till kompetensutveckling   
 INNEHÅLL
ESRS S1 D en egna  
arbetskraften                                    85
 
Upplysningar enligt ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan  
kommer att redovisas från och med räkenskapsår 2026

===== SIDA 87 =====

års- och hållbarhetsredovisning  2025 fasadgruppen  group  ab
85
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS S1
Strategi
 SBM-3    V äsentliga inverkningar, risker och möjlig -
heter och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell
Fasadgruppens viktigaste resurs är de människor som arbetar inom kon ­
cernen. För att nå framgång i projekten krävs både omfattande hantverks­
kunskaper och projektledningsförmåga. En av Fasadgruppens främsta  
hållbarhetsrisker är brist på kompetenta hantverkare, särskilt i förhållande 
till att efterfrågan på energieffektiviserande fasadåtgärder bedöms öka 
under lång tid framöver.
Verksamheten som koncernen bedriver kan vara fysiskt krävande för 
yrkesarbetare och utförs ofta på ställningar och på hög höjd. Yrkesarbetarna 
är därför utsatta för risker kopplade till säkerhet och arbetsmiljö. Ett syste ­
matiskt och effektivt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för att Fasad ­
gruppens ska uppfylla lag ­  och kundkrav och attrahera rätt kompetens. 
Fasadgruppens bransch har historiskt varit kraftigt mansdominerad.  
Det finns därför en risk för diskriminering av kvinnliga medarbetare. Om 
Fasadgruppen skulle misslyckas med att motverka diskriminering av kvinnor 
eller andra grupper, erbjuda jämlika karriärmöjligheter och en inkluderande 
företagskultur kan det påverka möjligheten att attrahera rätt kompetens 
och få finansiella konsekvenser.
För att medarbetarna ska trivas och utvecklas är det viktigt att Fasad ­
gruppen erbjuder goda möjligheter till kompetensutveckling. Även denna 
aspekt är viktig för att Fasadgruppen ska vara en attraktiv arbetsgivare. För 
att nyttja skalfördelarna i den decentraliserade affärsmodellen är det viktigt 
med interna nätverk och gemensamma funktioner där medarbetare som är 
verksamma inom samma nisch kan mötas och dela kunskap. 
Den decentraliserade affärsmodellen med lokalt förankrade dotterbolag 
gör också att Fasadgruppen kan inverka positivt genom att skapa lokala 
arbetstillfällen. 
Att vara branschens bästa arbetsplats är ett av tre övergripande fokus­
områden i Fasadgruppens hållbarhetsstrategi. 
>>  L äs mer om hållbarhetsstrategin i Allmänna upplysningar SMB ­1 p å sidan 54. 
Omfattning och extra utsatta grupper
I Fasadgruppens egen arbetskraft ingår anställda och arbetstagare som inte 
är anställda. De anställda är alla medarbetare som har ett anställningsavtal 
med Fasadgruppen. Här inkluderas tillsvidareanställda och tillfälligt anställ ­
da inklusive lärlingar. I gruppen arbetstagare som inte är anställda ingår 
enskilda uppdragstagare som utför arbete för Fasadgruppen och konsulter 
som anlitats som en del av den egna arbetskraften vid entreprenadprojekt 
hos dotterbolag med få anställda.
>>  Y tterligare information om arbetstagare som inte är anställda  
återfinns i avsnittet S1 ­7 .
Kvinnor är underrepresenterade i branschen och mer utsatta för risker  
kopplat till diskriminering och likabehandling än män. Majoriteten av  
Fasadgruppens medarbetare är yrkesarbetare och denna grupp är utsatt  
för betydande risker kopplade till arbetsmiljö och säkerhet samtidigt som 
dessa risker bedöms som låga för tjänstepersoner. 
Medarbetare hos underentreprenörer och andra leverantörer definie ­
ras som arbetare i värdekedjan. Upplysningar enligt ESRS S2 Arbetare i 
värdekedjan kommer att redovisas i hållbarhetsrapporten från och med 
räkenskaps år 2026.
Policyer
  S1-1   P olicyer för den egna arbetskraften
Fasadgruppens arbete med väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till  
den egna arbetskraften styrs av koncernens: 
l  Uppförandekod
l  Hållbarhetspolicy
l  Arbetsmiljöpolicy
l  Personalpolicy
Utöver de policyer som listas ovan har Fasadgruppen personalrelaterade 
policyer och riktlinjer som är anpassade till lag  s tiftning och förutsättningar i 
respektive land. I de nordiska länderna kräver lagstiftningen ett systematiskt 
arbets m iljöarbete, det vill säga ett arbetsmiljöledningssystem. Verksamhe ­
ten i Storbritannien är certifierad enligt arbetsmiljöstandarden ISO 45001 
genom dotterbolaget Clear Line.
Policyerna finns tillgängliga för medarbetarna via Fasadgruppens 
intranät. Respektive dotterbolags verkställande direktör ansvarar för att 
medarbetarna får vetskap om policyerna.
När policyerna utformats har koncernen tagit hänsyn till frågor som iden ­
tifierats som viktiga för anställda, arbetstagare som inte är anställda, arbets ­
tagarrepresentanter, branschorganisationer och andra intressenter med 
koppling till den egna arbetskraften. Intressenterna har dock inte varit direkt 
involverade i framtagningen.
Uppföljning och efterlevnad
Efterlevnad av policyer följs upp genom dagliga kontakter, mål, visselblåsar ­
funktion, månadsvis rapportering av tillbud, incidenter och olyckor, en årlig 
medarbetarundersökning och uppföljning av det systematiska arbetsmiljö ­
arbetet en gång per år. Utdrag från koncernens kompetensmatris redovisas 
för koncernledningen två gånger per år i syfte att säkerställa att alla bolag i 
koncernen har försetts med relevant arbetsmiljökompetens. 
>>  F asadgruppens policyer redogörs för under Allmänna upplysningar MDR ­P   
på sidorna 65–68. 
S1  D en egna arbetskraften 
Väsentlig  
hållbarhetsfråga Värdekedja Inverkan
Finansiell 
effekt
Arbetsvillkor:
Lokala arbetstillfällen ➚   ➘ Faktisk positiv −
Hälsa och säkerhet ➚   ➘ Faktisk negativ −
Brister i arbetsmiljö och  
andra arbetsvillkor ➚   ➘ − Potentiell negativ
Likabehandling och lika möjligheter för alla:
Jämställdhet, mångfald  
och likabehandling
➚   ➘ Faktisk negativ −
➚   ➘ − Potentiell negativ
Kompetensutveckling ➚   ➘ Faktisk positiv −
Kompetensförsörjning ➚   ➘ − Potentiell negativ
➚  Uppströms    Egen verksamhet   ➘  Nedströms
>>  F ör en fullständig beskrivning av Fasadgruppens väsentliga hållbarhetsfrågor  
relaterade till den egna arbetskraften, se Allmänna upplysningar SBM ­3 p å sidan 61. 
En sammanfattning och kontext återfinns också under SBM ­3 i d etta avsnitt.

===== SIDA 88 =====

fasadgruppen  group  ab års- och hållbarhetsredovisning  2025
86
Förvaltningsberättelse: Hållbarhetsrapport
ESRS S1
Hantering av inverkningar, risker  
och möjligheter
  S1-2    R utiner för kontakter med den egna arbets -
kraften och arbetstagarrepresentanter  
angående inverkningar
Fasadgruppen strävar efter en öppen och transparent dialog med alla med ­
arbetare och arbetstagarrepresentanter och ska på så sätt säkerställa att 
medarbetarnas åsikter och intressen tillvaratas och att problem som uppstår 
kan lösas. 
Fasadgruppens anställda i de nordiska länderna har lagstadgad rätt till 
facklig representation och alla verksamheter i Norden omfattas av kollektiv ­
avtal som reglerar hur dialogen med den anställda ska ske. 
De viktigaste kanalerna för dialog inkluderar:
l  K ontinuerlig dialog mellan medarbetare och närmaste chef 
l  Arbetsplatsmöten
l  Årliga medarbetarsamtal
l  Medarbetarundersökning 
l  S ammanträden och samarbete med fackliga organisationer  
och arbetstagarråd
l  Visselblåsarfunktion
l  M edarbetarna finns representerade i arbetsmiljökommittéer  
och vid eventuella förhandlingar med fackliga organisationer
l  P å intranätet publiceras regelbundet information från ledningen  
och olika funktioner som berör medarbetarna
Uppföljning och ändamålsenlighet
Respektive dotterbolags verkställande direktör ansvarar för att dialogerna i 
den operationella verksamheten är ändamålsenliga och följs upp enligt kon ­
cernledningens instruktio  n er. Om dialogerna inte bedöms som ändamåls­
enliga ses rutinerna över. Återkoppling kring dialogerna sker via koncernens 
ordförandeorganisa  t ion till koncernledningen och i vissa frågor även till 
styrelsen. Koncernens ordförandeorganisation utvärderar medarbetarun ­
dersökningens ändamålsenlighet årligen.
Genom utvärderingen säkerställs kommunika  t ionskanalernas effektivi ­
tet och en bedömning görs om ytterligare insatser krävs.
Förståelse för kvinnors perspektiv 
Kvinnor är underrepresenterade i Fasadgruppens bransch som historiskt 
varit starkt mansdominerad, vilket också präglar kulturen. Kvinnor löper 
därför en större risk än män att drabbas av negativa inverkningar kopplat 
till exempelvis diskriminering och likabehandling. I koncernens årliga med ­
arbetarundersökning följer Fasadgruppen upp hur de olika könen uppfat ­
tar frågor som arbetsvillkor, lön och anställningsförhållanden, lärande och 
utveckling samt deras arbetsglädje och vilja att rekommendera Fasadgrup ­
pen som arbetsgivare. Tillsammans med årliga medarbetarsamtal och kon ­
tinuerliga dialoger mellan medarbetare och närmsta chef är medarbetar ­
undersökningen ett viktigt verktyg för Fasadgruppen att bygga förståelse 
för kvinnliga medarbetares perspektiv. Genom koncernens medlemskap 
i branschorganisationer finns också möjlighet till branschöverskridande 
insikter kring kvinnors perspektiv. 
  S1-3    Rutiner för att gottgöra för negativa inverk -
ningar och kanaler genom vilka de egna 
arbetstagarna kan uppmärksamma problem
Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar
Fasadgruppen arbetar förebyggande för att minska all form av negativ 
inverkan på medarbetarna. Koncernen har ingen fastställd policy för gott­
görelse utan vidtar lämpliga åtgärder utifrån varje specifik situation. Det kan 
exempelvis handla om rehabilitering eller annan vård via företagshälsovård 
efter en arbetsrelaterad skada, anpassade arbetsuppgifter vid återgång 
till arbetet efter en arbetsrelaterad sjukskrivning och vidareutbildning om 
arbetsuppgifter förändras. 
Kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan  
uppmärksamma problem
Medarbetare som vill uppmärksamma problem uppmuntras att i första 
hand kontakta närmsta chef eller den lokala HR­f unktionen. Medarbetarna 
kan också vända sig till arbetstagarrepresentanter på de arbetsplatser där 
de anställda valt att nyttja den möjligheten.
Misstankar om oegentligheter som strider mot Fasadgruppens värde­
ringar, uppförandekod eller lag kan rapporteras genom koncernens vissel ­
blåsarfunktion där det är möjligt att komma till tals utan rädsla för repres­
salier. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för hela den egna arbets  k raften 
och andra externa intressenter.
>>  Läs mer om Fasadgruppens visselblåsarfunktion i avsnittet G1 ­3 .
Allvarliga problem som rapporterats direkt till närmsta chef eller den 
lokala HR­f unktionen ska rapporteras vidare till koncernledningen via 
Fasadgruppens ordförandeorganisation.
Respektive dotterbolags verkställande direktör ansvarar för att säker ­
ställa att medarbetarna vet hur de kan uppmärksamma problem. Informa ­
tion om de kanaler som medarbetarna kan använda för att uppmärksamma 
problem finns också på koncernens webbplats, i koncernens personalpolicy 
och i riktlinjer till visselblåsartjänst.
Den årliga medarbetarundersökningen är ett viktigt verktyg för att följa 
upp hur väl kanalerna för att uppmärksamma problem fungerar avseende 
klagomål som rör likabehandling. I undersökningen får medarbetarna ange 
om de blivit utsatta för diskriminering, mobbing eller trakasserier och om de 
i sådana fall har rapporterat detta. Utfallet analyseras och följs upp av kon ­
cernens ordförandeorganisation. För närvarande finns ingen annan formell 
process för att utvärdera effektiviteten i de kanaler och rutiner som används 
för att uppmärksamma och följa upp problem på arbetsplatsen. Det finns 
inte heller någon formell process för att undersöka om medarbetarna litar 
på dessa kanaler och rutiner.

===== SIDA 89 =====