Årsredovisning 2025

Värdekedjedata och osäkerheter
Uppskattningar används i den omfattning som är nödvändig. Inga upplysningar har 
utelämnats av affärssekretesskäl under rapportåret, men vissa uppgifter lämnas inte 
ut av integritetsskäl. 
Heba använder i första hand tillgängliga primärdata. Där fullständiga primärdata 
ännu inte finns tillgängliga används schablonvärden och branschstandarder (Natur-
vårdsverket, IVL, Boverket m.fl.). Ambitionen är att på sikt ersätta schabloner med till-
förlitlig leverantörs- och projektdata.
Det går inte i dagsläget att med full säkerhet bestämma andelen av de kvantitativa 
datapunkterna i denna rapport som bygger på uppskattningar eller schablondata. 
Schabloner gäller främst inom Scope 3 gällande kategorierna hyresgästrelaterad 
elförbrukning och avfall.
Heba bedömer att uppskattningarna ger en god bild av verkliga förhållanden då 
schablonerna är baserade på branschstandarder och verifierade emissionsfaktorer. 
I takt med att Heba erhåller data på faktiska värden fasar bolaget ut schablonberäk-
ningarna. Osäkerheter och antaganden granskas årligen och ingår i Hebas interna 
 kontroll- och kvalitetsprocess.
Energistatistik och avfallsintensitet baserar sig på driftstatistik per fastighet. 
Bolaget ersätter schablondata inom övriga områden i takt med framtagande av mer 
specifik och verifierad projektdata från egna mätsystem och leverantörsrapportering.
Omfattningen av uppskattningar, bedömning av tillförlitlighet och planerade för-
bättringar i datakvalitet framgår av följande tabell. 
Tidigare års jämförbarhet, ändringar i tillvägagångssätt m.m.
Detta är Hebas första rapporteringsår enligt CSRD och ESRS. Då tidigare års rappor-
tering har baserat sig på GRI och frivillig struktur, saknas full jämförbarhet för vissa 
indikatorer. Inga väsentliga fel i tidigare perioder har identifierats under året. De 
metoder och tröskelvärden som nu tillämpas i väsentlighetsanalysen har inte använts i 
tidigare rapportering. Mot denna bakgrund har bolaget inte gjort några direkta omräk-
ningar av tidigare nyckeltal enligt ESRS-format. Där det är relevant anges referens-
punkter eller trenddata från föregående rapportering. Heba följer fortsättningsvis upp 
indikatorer enligt ESRS med målet att säkerställa en konsekvent och jämförbar rappor-
tering över tid. Vid framtida förändringar kommer jämförelsetal att justeras därefter. 
Heba har genom den dubbla väsentlighetsanalysen identifierat vilka delar inom 
ESRS som är väsentliga för verksamheten. Analysen omfattar såväl påverkan på 
människor och miljö som finansiell risk och möjlighet. I det följande sammanfattas de 
områden som bedömts som mest relevanta i denna rapporteringscykel.
Uppskattningar och bedömningar i hållbarhetsrapporten 
Område / indikator Typ av uppskattning och bedömd andel Källor / metod Bedömning av tillförlitlighet Förbättringspotential
Hyresgästers elanvändning Elstatistik från leverantörer. Uppskattad 
andel schablon ca 55%.
Energi/elnätsbolagen Medel – variation mellan fastigheter Data från samtliga nätägarbolag
Energianvändning Verifierade mätvärden, mindre än 10% 
uppskattning.
Driftövervakningssystem Hög Fortsatt digitalisering av mätdata
Avfall Avfallsrapporter från leverantörer. 
Uppskattad andel schablon ca 35%.
Avfallsentreprenörer, 
kommuner
Medel – variation mellan aktörer Utökad och förfinad insamlingsdata
Bedömning av väsentliga ESRS-standarder och infasning
Heba rapporterar fullt ut enligt ESRS 2, E1 och G1 och för E5 utifrån att avfall bedömts 
som väsentlig, det vill säga bedömning att området E5 är ”delvis väsentligt”. Motsva-
rande gäller för S4 där tryggheten i det egna boendet har bedömts som väsentligt, det 
vill säga området S4 är ”delvis väsentligt”.
Flera miljö- och sociala standarder omfattas av infasningsreglerna för företag under 
750 anställda. En sammanställning finns i bilaga IRO-2 Index över upplysningskrav 
Appendix B, sid 107 . Infasningsreglerna omfattar E4, S1, S2, S3 och S4. 
Bolaget har bedömt områdena E2 och E3 som icke-väsentliga utifrån bolagets 
verksamhet och rapporterar således inte på dessa. Nedan beskrivs de standarder som 
omfattas av rapporteringen. Se utvecklad genomgång i SBM-3 Väsentliga och icke-
väsentliga ämnen tillhörande ESRS-standarder, sid 87 .
Ambitionen är att på sikt kunna presentera mer detaljerade data och indikatorer för 
samtliga ESRS-standarder, bland annat genom ökad tillgång och användning av leve-
rantörsdata, projektbaserade mätningar, pilotprojekt och kompletterande systemstöd. 
Implementering och rapportering på bredare front gällande åtgärder inom samtliga 
standarder planeras med inriktning till rapporteringsåret 2027 .
E-standarder (miljö) 
ESRS E1 – Klimatförändringar: Klimatfrågan är det mest centrala området. Heba har mål 
om en klimatneutral fastighetsförvaltning senast 2030 och klimatneutral verksamhet 
2045. Bolaget redovisar Scope 1–3-utsläpp, energianvändning, åtgärder och finansiella 
effekter i enlighet med standardens datapunkter. Heba har en strategi framtagen för 
klimatomställningen som utgör grunden för en framtida omställningsplan. 
ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi omfattas av infasningsreglerna. 
Den specifika del som rör avfallshanteringen (E5-5) bedöms som väsentlig. Heba 
redovisar mängder genererat avfall samt andelen som återbrukas, återvinns, energi-
utvinns respektive deponeras. Övriga standarden omfattas av infasning.
S-standarder (socialt)
ESRS S1 – Egna anställda omfattas av infasningsreglerna. Heba rapporterar på minimi-
kraven enligt ESRS 2 §17 och lämnar specifika upplysningar om den egna arbetskraften 
i Årsredovisningen not 8, sid 125. 
ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare omfattas av infasningsreglerna. Den 
specifika del som rör tryggheten i det egna boendet inom fastigheten bedöms som 
väsentlig. Bolaget har policyer om hållbarhet och kvalitet som berör hyresgästerna och 
följer upp kundnöjdheten genom NKI-mätningar. Övriga standarden omfattas av 
 infasning.
För de olika delområdena redovisar Heba styrande policyer, processer och mål 
under respektive standard. I avsnittet Styrning på sid 84 redovisas väsentliga 
hållbarhets relaterade policyer.
Heba bedömer att tillämpningen av infasningsbestämmelserna inte påverkar över-
siktens tillförlitlighet, utan möjliggör en gradvis fördjupning av rapporteringen med 
bibehållen transparens.
G-standard
ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande rapporterar Heba på i enlighet med regelverket 
med undantag för punkten om lobbying som inte är tillämplig.
83
Rapporter

===== SIDA 84 =====

Styrning
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Heba Fastighets AB är ett svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm AB, Nordic 
Midcap. Hebaaktien är klassad som grön av Nasdaq Green Equity Designation. Heba 
tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Förutom Koden gäller och tillämpas 
även Årsredovisningslagens regler för bolagsstyrningsrapportering samt hållbarhets-
rapportering enligt CSRD. 
Heba har etablerade rutiner för att säkerställa att hållbarhetsarbetet uppfyller gäl-
lande lagar och interna riktlinjer. Styrningen av hållbarhet är en del av bolagets led-
ningssystem som är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Riskhantering och 
regelefterlevnad integreras i det årliga arbetet med verksamhetsplanering och i kvar-
talsvisa rapporteringar till styrelsen.
Den interna organiseringen i kombination med revisionsorganen säkerställer Heba 
genom denna struktur en systematisk uppföljning och kontroll av hållbarhetsarbetet 
och att det sker i linje med både externa krav och interna mål. 
Styrelsens och ledningens ansvar för hållbarhetsfrågor
Hebas beslutsorgan står i ett hierarkiskt förhållande till varandra och består av bolags-
stämma, styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen har det yttersta ansvaret för 
Hebas organisation och förvaltning. I arbetsordningen anges bland annat styrelsens 
allmänna åligganden, styrelsens arbetsformer och principer för ekonomisk rapporte-
ring och strategi. Under 2024 fattade styrelsen beslut om nya långsiktiga hållbarhets-
mål för perioden 2025–2030, bland annat inom klimatneutral fastighetsförvaltning. 
 Styrelsen bekräftade och fastställde målen under innevarande år.
Hållbarhetsredovisningen omfattar Hebas hela värdekedja, där krav ställs på leve-
rantörer och samarbetspartners att följa bolagets miljö- och sociala riktlinjer. Bolaget 
arbetar med digitaliserade arbetssätt för att säkerställa en effektiv och transparent 
styrning och uppföljning. Hållbarhet ingår i beslutsunderlaget för större investeringar, 
utvecklingsprojekt och strategiska vägval.
För att säkerställa en robust och strukturerad hållbarhetsrapportering har Heba 
integrerat Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) i klimatrappor-
teringen. Detta innebär att Heba redovisar klimatrelaterade risker och möjligheter 
enligt en standardiserad metodik för transparens gentemot investerare och intressen-
ter. Genom dessa standarder säkerställer bolaget ett systematiskt förbättringsarbete 
inom kvalitet och miljö samt att verksamheten följer internationella riktlinjer för hållbar 
fastighetsförvaltning. 
Heba har infört en strukturerad riskhanteringsprocess kopplad till både fysiska och 
omställningsrelaterade klimatförändringar samt regulatoriska och sociala hållbarhets-
aspekter. Genom att kombinera TCFD-rapportering, ISO-certifierade ledningssystem 
och digitala verktyg kan bolaget säkerställa en spårbar och transparent hållbarhets-
styrning.
Arbetsformer och organisering
Hållbarhet är en strategi och är integrerad i beslutsmodellen för bolagets affärsplane-
ring. Styrelsen fastställer årligen bolagets hållbarhets- och klimatmål som en del av 
affärsplanen och följer upp dessa som en del av bolagets övergripande målstyrning. 
Styrelsen får regelbundet rapporter från VD och ledningen om bolagets påverkan, 
risker, möjligheter och måluppfyllelse. Vid behov beslutar styrelsen om justeringar av 
prioriteringar, resurser eller åtgärder. Uppföljningen kopplas till väsentliga IRO:er och 
redovisas som del av styrelsens risk- och affärsuppföljning.
Styrelse
Styrelsen och styrelseordförande utses av årsstämman, som är det högst beslutande 
organet. Styrelsen är Hebas högsta verkställande organ och ansvarar för övergripande 
strategi, hållbarhetsarbete och långsiktigt värdeskapande. Hållbarhet är en integrerad 
del av Hebas affärsmodell och styrelsen säkerställer att hållbarhetsaspekter beaktas i 
bolagets strategiska beslut och riskhantering. Grundläggande struktur är styrelsens 
arbetsordning, instruktion till VD, delegationsordning samt policyramverk.
Styrelsen behandlar hållbarhetsfrågor och tar beslut gällande följande.
- Fastställande och uppföljning av hållbarhetsmål inom områden som energieffektivi-
sering, klimatneutral fastighetsförvaltning och socialt ansvar.
- Riskhantering kopplad till klimat- och hållbarhetsrelaterade risker, inklusive fysiska 
klimatrisker och regulatoriska krav.
- Gröna investeringar och hållbar finansiering, såsom emission av gröna obligationer, 
certifikat och hållbarhetslänkade lån.
- Rapportering enligt CSRD och EU-taxonomilinjering, för att säkerställa transparens 
och regeluppfyllelse.
Verkställande ledning
VD och ledningen driver hållbarhetsarbetet operativt och säkerställer implementering 
i hela verksamheten. Tillsammans med övriga ledningen ansvarar hållbarhetschefen 
för att utveckla och samordna bolagets hållbarhetsarbete samt att följa upp relevanta 
nyckeltal. Detta sker således i nära samarbete med fastighetsförvaltning, projekt-
utveckling och ekonomi för att säkerställa att hållbarhetsperspektivet genomsyrar 
bolagets verksamhet.
Rapportering och uppföljning
Heba har etablerade processer för att säkerställa att styrelsen får relevant och tillförlit-
lig information om bolagets påverkan, risker, möjligheter och måluppfyllelse. Operativt 
ansvar är delegerat till VD där avdelningscheferna rapporterar till VD. Rapporteringen 
sker regelbundet samt i samband med den årliga hållbarhets- och årsredovisningen.
Hållbarhetsdata samlas in och kvalitetssäkras inom ramen för Hebas ISO-certifie-
rade ledningssystem och kompletteras med extern revision. Rapporteringen omfattar 
nyckeltal, resultat från väsentlighetsanalysen och uppdateringar kopplade till bolagets 
strategiska hållbarhetsmål. Kontrollerna är integrerade med t.ex. ekonomi (finansiell 
rapportering), riskprocess, internkontroll, inköp/upphandling och ISO-revisioner.
Informationen används som underlag i styrelsens strategiska beslut och i bedöm-
ningar av investeringar, risker och prioriteringar. Processerna utvecklas kontinuerligt 
för att säkerställa en hög kvalitet och transparens i hållbarhetsstyrningen.
Information till förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Informations- och beslutsunderlag bygger på Hebas dubbla väsentlighetsanalys och 
inkluderar uppdateringar om lagkrav, risker och regulatoriska förändringar. En årlig 
hållbarhetsrapport presenteras i samband med årsredovisningen, vilket ger styrelsen 
och intressenter en samlad bild av framdriften. 
Väsentliga policyer
Styrande policyer ligger till grund för bolagets informations- och rapporteringstruktur. 
Styrelsen fastställer och följer upp policyerna årligen. Nedan sammanfattas de mest 
centrala. 
Hållbarhetsrelaterade policyer och rutiner
Policy Fastställs av Ägare E1 S1 G1
Uppförandekod Styrelsen VD x x
Uppförandekod för leverantörer Styrelsen VD x x x
Arbetsmiljöpolicy Styrelsen VD x
Hållbarhetspolicy Styrelsen VD x x x
Jämställdhet- och mångfaldspolicy Styrelsen VD x
Finanspolicy Styrelsen VD x
Visselblåsarrutin Styrelsen VD x
Integritetsskydd Styrelsen VD x
Instruktion vid utredning av trakasserier Styrelsen VD x
Vägledning vid anmälan av trakasserier Styrelsen VD x
Styrelsens sammansättning
Styrelsen i Heba består av fem ledamöter med en jämn könsfördelning, se nedan 
tabell. Åldersmässigt representerar styrelsen en bred erfarenhet och flera av leda-
möterna har lång erfarenhet av fastighetsbranschen. Styrelsens sammansättning är 
utformad för att stödja Hebas långsiktiga mål och värdegrund, där hållbar tillväxt är en 
84
Rapporter

===== SIDA 85 =====

integrerad del av beslutsfattandet. Arbetstagarrepresentanter ingår inte i styrelsen, 
utan samverkan sker med medarbetarna utifrån andra strukturer (MBL m.m.).
Styrelsens sammansättning
Indikator Antal
Ledamöter 5
Kvinnor 3
Män 2
Åldersfördelning 51–64 år
Kompetensområden Juridik, fastighetsförvaltning, kommunikation, fastighetsmäklare,  
bank- och finans.
Oberoende ledamöter 5
Ledningens sammansättning
Hebas ordinarie ledningsgrupp består av åtta personer. Beräknat vid utgången av året 
var fördelningen fem kvinnor och tre män, vilket definitionsmässigt betraktas som en 
jämn könsfördelning. Gruppen leds av VD och inkluderar chefer för fastighetsförvalt-
ning, projektutveckling, ekonomi/finans, hållbarhet, program, IT/digitalisering och 
kommunikation. Åldersfördelningen i ledningen visar på en bred erfarenhetsbas.
Ledningsgruppens sammansättning
Indikator Antal
Personer 8
Kvinnor 5
Män 3
Under 35 år 2
35–60 år 6
Kompetensområden Fastighetsförvaltning, projektutveckling, ekonomi/finans, hållbarhet,  
IT/digitalisering, kommunikation och ledarskap.
Styrelsens och ledningens sammansättning speglar en bred kompetens- och erfaren-
hetsbas inom bland annat fastighetsförvaltning, juridik, kommunikation, ekonomi, IT 
och hållbarhet. 
För att säkerställa att styrelse och ledning har relevant kompetens i hållbarhets-
frågor genomförs löpande utbildningar och uppdateringar. Detta säkerställer att 
policys och styrdokument som fastställs av styrelsen också implementeras på ett 
korrekt och ändamålsenligt sätt i organisationen. Även medarbetarna deltar i utbild-
ningar i hållbarhetsfrågor, vilket stärker förmågan att integrera hållbarhet i alla delar 
av verksamheten. Vid behov konsulteras extern expertis, revisorer och konsulter.
GOV-2 Information om väsentliga påverkan, 
risker och möjligheter (IRO:er)
Information och beslutsunderlag
Hållbarhetsarbetet är integrerat i Hebas affärsmodell och påverkar beslut inom fastig-
hetsförvaltning, nyproduktion och investeringar. Varje större investeringsbeslut analy-
seras utifrån miljömässiga och sociala aspekter för att säkerställa att Hebas fastighets-
bestånd utvecklas i enlighet med bolagets klimatmål och hållbarhetsambitioner.
Styrelsen får information och beslutar om Hebas väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter (IRO:er). Informationen tillhandahålls framför allt av VD och baseras på 
bolagets väsentlighetsanalys, riskbedömningar, uppföljning av mål. Underlaget 
används i strategiska beslut och i den löpande riskhanteringen. Se även Gov-1, 
 Rapportering och uppföljning, sid 84.
Styrelsen följer väsentliga IRO-områden som t.ex. klimatförändringar (IRO 1) samt 
styrningsrelaterade risker kopplade till affärsetik och regelefterlevnad (G1). Uppfölj-
ning sker genom nyckeltal kopplade till mål, avvikelsehantering och internrevision 
utifrån ISO-ledningssystem. Styrelsen får sammanställning av målutfall och väsentliga 
avvikelser. VD beslutar om korrigerande åtgärder.
Styrelsen integrerar hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter i sin 
uppföljning av Hebas strategi och i beslut om större investeringar och projekt. I dessa 
beslut vägs olika faktorer mot varandra, exempelvis kostnad, klimatpåverkan, affärs-
möjligheter och långsiktigt värdeskapande, vilket innebär att styrelsen gör avvägningar 
mellan bl.a. ekonomiska och hållbarhetsrelaterade effekter. IRO:er beaktas i investe-
ringsprocessen genom hållbarhetsbedömningar i beslutsunderlag (t.ex. klimatpåver-
kan/energiprestanda, riskklassning och regelefterlevnad) och i den årliga riskproces-
sen inom de ISO-certifierade ledningssystemen.
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade 
resultat i incitamentssystem
Heba utdelar inga ersättningar i form av incitamentsprogram (bonusar, vinstdelning 
eller resultatandelssystem) till vare sig styrelse, ledning eller medarbetare med direkt 
koppling till specifika hållbarhetsmål, se vidare förvaltningsberättelsen, sid 79. Bolaget 
erbjuder ett generellt aktiesparprogram för samtliga medarbetare, se finansiella rap-
portens not 8, sid 126. Uppgifterna överensstämmer med bolagets finansiella rappor-
tering i årsredovisningen och ersättningsrapport för Heba finns publicerad på bolagets 
hemsida www.hebafast.se.
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Heba har en strukturerad process för att systematiskt säkerställa att bolaget identifie-
rar, bedömer och hanterar potentiella negativa konsekvenser av sin verksamhet, både 
internt och i värdekedjan. Detta arbete omfattar miljömässiga, sociala och bolags-
styrningsrelaterade risker (ESG) och är en integrerad del av Hebas affärsstrategi och 
riskhantering.
Följande tabell redovisar hur Hebas process för tillbörlig aktsamhet avseende håll-
barhetsfrågor återspeglas i hållbarhetsrapporten. Kartläggningen bygger på befintliga 
styrprocesser och upplysningskrav enligt ESRS.
Tillbörlig aktsamhet
Steg i tillbörlig aktsamhet Operationalisering Hänvisning
Policy och styrning Styrelsen fastställer hållbarhets-
policy, uppförandekod och 
ansvarsfördelning
GOV-1, G1-1
Identifiera IRO Dubbel väsentlighetsanalys, 
 riskanalys i ISO-system
ESRS 2 IRO-1, GOV-2
Integrera och åtgärda Mål, handlingsplaner och krav i 
 projekt och förvaltning
E1-3, E1-4, E5-3, G1-3
Uppföljning KPI:er, ledningssystem, styrelse-
rapportering
GOV-2 , ESRS 2 MDR-M
Kommunikation Hållbarhetsrapport, dialog med 
intressenter
ESRS 2 SBM-2, GOV-2
Klagomål och åtgärd Visselblåsarsystem, intern utredning G1-1 
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll 
över hållbarhetsrapporteringen
Heba har etablerade processer för riskhantering och intern kontroll som säkerställer att 
hållbarhetsrelaterade risker identifieras, bedöms, hanteras och följs upp på ett struktu-
rerat och tillförlitligt sätt. Processerna är integrerade i bolagets övergripande styrning, 
affärsmodell och interna kontrollsystem samt utgör en del av den ordinarie verksam-
hetsstyrningen.
Riskhantering och tillbörlig aktsamhet
Hållbarhetsrelaterade risker och påverkan identifieras och bedöms årligen inom ramen 
för Hebas övergripande riskprocess och den dubbla väsentlighetsanalysen. Arbetet 
omfattar både verksamheten och värdekedjan och inkluderar klimatrelaterade risker 
(fysiska och omställningsrisker), sociala risker samt risker kopplade till bolagsstyrning 
och efterlevnad.
Riskbedömningen sker enligt en etablerad metodik baserad på sannolikhet och 
 konsekvens. Identifierade risker prioriteras och hanteras genom styrande dokument, 
85
Rapporter

===== SIDA 86 =====

interna rutiner och operativa åtgärder, exempelvis inom projektstyrning, upphandling, 
arbetsmiljö och leverantörsuppföljning. Krav på efterlevnad av Hebas uppförandekod 
gäller samtliga väsentliga leverantörer och affärspartners.
Tillbörlig aktsamhet är integrerad i dessa processer och utformas till stor del i linje 
med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s 
riktlinjer för multinationella företag. Risk- och påverkansbedömningar beaktas vid 
större investeringar, upphandlingar och projektutveckling.
Roller och ansvar
Styrelsen har det övergripande ansvaret för riskhantering och intern kontroll av håll-
barhetsrapporteringen och följer regelbundet utvecklingen genom rapportering från 
VD och ledningen. Styrelsen utgör även revisionsutskott.
Intern kontroll över hållbarhetsrapporteringen
Hållbarhetsrapporteringen omfattas av Hebas interna kontrollstruktur och hanteras 
inom bolagets certifierade ledningssystem enligt ISO 9001/14001. Intern kontroll till-
lämpas enligt en modell med de tre s.k. försvarslinjerna. Den operativa verksamheten 
ansvarar för datainsamling och riskhantering i det dagliga arbetet. Specialistfunktio-
ner, såsom hållbarhets- och ekonomifunktion, följer upp och kvalitetssäkrar. Den 
 oberoende granskningen sker genom intern och extern revision.
Uppföljning och rapportering
Identifierade hållbarhetsrisker och brister i intern kontroll följs upp löpande och 
används för att utveckla policyer, rutiner och utbildningsinsatser. Risker och kontroll-
frågor rapporteras regelbundet till styrelsen, vilket säkerställer transparens, tillförlitlig-
het och ett kontinuerligt förbättringsarbete i hållbarhetsrapporteringen.
Strategi
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 
Hebas strategi om Hållbar tillväxt
Hebas strategi för att nå visionen om trygga och attraktiva boenden och livsmiljöer 
utgår sedan ett antal år från strategin med hållbar tillväxt som tar hänsyn till ekonomin, 
 klimatet och den sociala påverkan. Bolaget erbjuder hyresrätter för bland annat unga 
vuxna, familjer och äldre, samt i mindre omfattning lokaler för kommersiella ändamål. 
Därutöver har bolaget ett antal vård- och omsorgsfastigheter. Bolagets viktigaste 
kunder är långsiktiga hyresgäster i Stockholmsregionen, där verksamheten är koncen-
trerad till bland annat Stockholm, Huddinge och Haninge. Bolaget har även fastigheter 
i Enköping, Uppsala, Norrtälje och Nynäshamn. Hebas affärsmodell bygger på att 
utveckla, äga och förvalta bostäder med långsiktigt perspektiv.
Affärsmodellen kan enligt ESRS-metodiken beskrivas i fyra steg där det första steget 
utgörs av resurser, dvs. kapital, mark, entreprenader och energi. Det andra steget i 
modellen är genomförande, som handlar om nyproduktion, förvaltning och utveckling. 
Utifrån detta erhålls ett resultat, dvs. bostäder och lokaler. Det fjärde och långsiktiga 
steget handlar om vilka effekter som uppnås genom att det skapas sociala värden 
genom trygga och attraktiva livsmiljöer, miljönytta genom klimatneutrala fastigheter 
samt ekonomiskt värde genom stabila kassaflöden och långsiktig avkastning.
Strategin är nära kopplad till de väsentliga hållbarhetsfrågorna som identifierats i 
Hebas dubbla väsentlighetsanalys. Investeringar i energieffektivisering och förnybar 
energi minskar klimatpåverkan, sociala insatser bidrar till trygghet och trivsel i 
bostadsområden, och ett aktivt arbete med kunddialog stärker både kundnöjdhet och 
Hebas långsiktiga värdeskapande.
För att skapa en företagskultur där samtliga medarbetare på ett tydligt sätt kan vara 
med och bidra till visionen har bolaget satt upp och förankrat ett antal långsiktiga 
finansiella mål som sträcker sig från 2025 till 2030. Bolagets övergripande mål är att 
skapa en långsiktig tillväxt med hållbar lönsamhet där fastighetsförvaltningen ska vara 
klimatneutral senast år 2030 och hela verksamheten senast år 2045. Om avsedd 
effekt inte skulle uppnås vid genomförande av olika strategier ska förutsättningar 
finnas att justera satsningar och åtgärder under perioden.
För att nå en kontinuerlig värdetillväxt fokuserar bolaget på det viktigaste: kunderna, 
medarbetarna och samarbetspartners. Bolaget har ett högt samlat såväl kundbetyg 
som nöjd-medarbetarindex, vilket utgör en stark grund för att fortsätta utveckla verk-
samheten i hållbar riktning där visionen är att Heba ska vara bäst i Sverige på att skapa 
trygga och attraktiva boenden och livsmiljöer. 
För att nå målen krävs ett systematiskt vardagsarbete i förvaltningen där varje 
beslut om åtgärder ska ha som utgångspunkt att bidra till de långsiktiga målen. 
Bolaget samlar samtliga 41 anställda ett antal gånger varje år för att stämma av hur 
arbetet förlöper och för att förankra den långsiktiga strategin.
Värdekedjans betydelse för affärsmodellen
Hebas värdekedja omfattar planering, utveckling, byggnation, förvaltning, förvärv och 
avyttring av bostäder och samhällsfastigheter. Värdekedjan omfattar såväl uppströms 
samarbeten som den interna verksamheten och relationerna nedströms. Väsentliga 
hållbarhetsrisker och möjligheter är integrerade i varje fas.
Uppströms innefattar kapitalförsörjning via banker och obligationsmarknaden, 
markinnehav samt samarbeten med byggentreprenörer, materialleverantörer och 
energibolag. Det handlar t.ex. om klimatpåverkan från byggmaterial, entreprenörers 
arbetsvillkor, leverantörers miljöprestanda. Dessa resurser är avgörande för utveckling 
och förvaltning av fastighetsbeståndet. 
Verksamheten består av förvaltning, nyproduktion samt renovering och modernise-
ring. Nyproduktion sker i nära samarbete med kommuner och byggaktörer, förvalt-
ningen omfattar drift, underhåll, energioptimering och sociala satsningar. Renovering 
och modernisering syftar till att minska klimatpåverkan och öka värdet av beståndet. 
Värdekedjan nedströms utgörs främst av bolagets hyresgäster – unga vuxna, 
 familjer och äldre – samt de lokala samhällen där Heba verkar. Investerare och obliga-
tionsinnehavare är också centrala aktörer då de möjliggör gröna finansieringslösningar. 
Dessa intressenter påverkar strategiska beslut och är en del av Hebas långsiktiga 
värde skapande. För att minska klimatpåverkan handlar det om att våra hyresgästers 
miljöbeteenden kan behöva förändras och att skapa goda förutsättningar för socialt 
trygga boenden och bostadsområden. 
Denna helhetssyn säkerställer att Hebas affärsmodell är motståndskraftig mot 
 hållbarhetsrelaterade risker och skapar värde över tid för både ägare och samhälle.
SBM-2 Intressenter
Heba genomför intressentdialog med investerare, hyresgäster, kommuner och 
branschorganisationer för att identifiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna. 
Resultatet visar att frågor som energieffektivisering, trygga boendemiljöer, klimat-
anpassning och gröna finansieringslösningar är centrala. Därutöver konstateras möjlig-
heterna med digitalisering och AI. Dessa aspekter har integrerats i strategin för att 
säkerställa långsiktigt värdeskapande och motståndskraft.
Vad gäller kunderna/hyresgästerna skapar bolaget långsiktiga relationer genom att 
bygga och skapa trygga och attraktiva livsmiljöer, bland annat genom miljöcertifierade 
fastigheter, men också genom hållbara hyreskontrakt där varje hyresgäst kan bidra 
positivt till klimatet.
Om våra medarbetare adresserar bolaget genom att skapa en kultur med en 
gemensam förståelse för hur vi uppnår hållbar affärsnytta kommer samtliga medarbe-
tare fatta rätt beslut i förvaltning och projekt. Att trivas på jobbet föder engagemang.
Omvärlden har väsentlig betydelse för att få utväxling på möjligheterna som ges av 
digitaliseringen och AI. Heba säkrar upp att våra leverantörer också bidrar till omställ-
ningen av arbetssätt i syfte att effektivisera verksamheterna.
Dessa frågor och perspektiv har integrerats i Hebas strategi och affärsmodell, 
klimatmålet om klimatneutral förvaltning 2030, satsningar på trygghet i bostadsområ-
den, utveckling av hållbara hyreskontrakt och emission av gröna obligationer. Resulta-
ten av dialogerna återspeglas i högt kundnöjdhetsindex, starkt medarbetarengage-
mang och ökad efterfrågan från investerare på gröna och hållbara 
finansieringslösningar. 
Intressenternas synpunkter har haft en direkt påverkan på Hebas dubbla väsentlig-
hetsanalys, att dessa frågor definierades som väsentliga påverkan, risker och möjlig-
heter och därmed på Hebas strategi och affärsmodell.
Hyresgästers krav på trygga och attraktiva boendemiljöer har lett till att trygghets-
främjande insatser prioriterats i förvaltningsstrategin.
86
Rapporter

===== SIDA 87 =====

Kommunernas och branschorganisationernas fokus på energieffektivitet och klimat-
anpassning har integrerats i målet om en energianvändning på högst 40 kWh/m² till 
2030 och i kravet att nyproduktion ska miljöcertifieras.
Medarbetarnas förväntningar på engagemang och delaktighet har stärkt Hebas 
interna hållbarhetskultur genom utbildningar och regelbundna hållbarhetsdialoger. 
Investerares, kreditgivares och branschorganisationers förväntningar och krav har 
fångats upp av Heba i dialog. Fokus för den finansiella väsentligheten har varit analys 
av kapitaltillgång, refinansieringskostnader och investerarnas efterfrågan på gröna 
obligationer och certifikat. Den konsekventiella väsentligheten har fokuserat på 
kapital allokering till projekt som bidrar till energieffektivisering, klimatanpassning och 
social hållbarhet. Resultatet är att Heba emitterar gröna obligationer och erbjuder 
hållbarhetslänkade lån som en integrerad del av finansieringsstrategin, vilket stärker 
både omställningsförmågan och långsiktig konkurrenskraft. 
På detta sätt har intressenternas synpunkter format såväl strategiska mål som 
affärsmodellens utveckling.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
och koppling till strategi och affärsmodell
Heba anpassar sin strategi efter olika tidshorisonter för att hantera klimatförändringar. 
På kort sikt (0–5 år) ligger fokus på energieffektivisering, övergång till förnybar energi, 
hållbara och gröna hyresavtal och klimatsäkring av nyproduktion. På medellång sikt 
(5–10 år) ligger ökat fokus på bolagets investeringar i klimatanpassning av befintligt 
bestånd samt även regulativa förordningar som F-gasdirektivet. Direktivet syftar till att 
minska utsläppen av fluorerade växthusgaser, till exempel köldmedier i värmepumpar 
och kylsystem. Inom denna period ligger hanteringen av bolagets kvarvarande utsläpp 
genom minusutsläpp kopplat till dels klimatneutral fjärrvärme dels köp av negativa 
utsläpp för att minska klimatpåverkan i nyproduktion. På lång sikt (10–50 år) är inrikt-
ningen att säkra upp ett klimatsäkert befintligt bestånd samt nyproduktionsportfölj. 
Därutöver att integrera framtida tekniska innovationer för att klara extrema väder-
händelser och långsiktiga klimatförändringar.
En resiliensanalys av Hebas strategi har genomförts mot IPCC:s klimatscenarier 
(RCP). Bolaget har för det kortare perspektivet valt RCP 2.6 (1,5–2 °C) och för det 
längre perspektivet RCP 6.0/8.5 (3–5 °C). På kort sikt dominerar omställningsriskerna 
kopplade till utökade och skärpta lagkrav samt ökade krav på transparens. På medel-
lång sikt påverkar förutom omställningsrisker också fysiska risker genom förändrade 
finansieringskrav och stigande kostnader för ombyggnation och nyproduktion. På lång 
sikt är de fysiska riskerna mest betydande, exempelvis genom ökade nederbörds-
mängder, översvämningar och högre temperaturer som ökar behovet av kylning.
Heba hanterar dessa risker genom kombinationen av utsläppsminskning, klimatan-
passning, energieffektivisering och systematiska investeringar i fastighetsbeståndet. 
Heba integrerar klimatanpassning i affärsstrategin genom att successivt klimatsäkra 
beståndet, utveckla ett resilient och hållbart fastighetsbestånd och på sikt ställa krav 
på byggmaterial. Detta stärker bolagets långsiktiga konkurrenskraft, minskar riskexpo-
neringen och säkerställer att Hebas strategi är robust i samtliga perspektiv i enlighet 
med Parisavtalet, EU:s klimatmål och bolagets egna ambitioner om klimatneutralitet. 
Utöver de klimatrelaterade riskerna och möjligheterna har Heba identifierat sociala 
och styrningsrelaterade faktorer som väsentliga risker. Dessa inkluderar trygghet i 
boendemiljöer, relationer till leverantörer samt förväntningar från investerare på gröna 
finansieringslösningar. 
Dessa IRO:er påverkar Hebas affärsmodell genom intäktsströmmar (hyresintäkter 
kopplade till kundnöjdhet och attraktivitet), kostnader (energieffektivisering, klimat-
anpassning och underhåll), tillgångar och skulder (fastighetsvärden, refinansiering) 
samt tillgången till kapital genom gröna obligationer och certifikat. Ur ett påverkans-
perspektiv rör de både miljö (klimatpåverkan, resursanvändning) och människor 
(trygghet, social inkludering, arbetsvillkor i leverantörsled). 
Hantering sker genom policyer, mål och åtgärder: klimatneutral förvaltning 2030, 
hållbara hyreskontrakt, krav på leverantörer, investeringar i energieffektivisering och 
systematiskt trygghetsarbete. Dessa frågor har identifierats genom Hebas dubbla 
väsentlighetsanalys där intressentdialoger med hyresgäster, investerare, kommuner 
och medarbetare varit centrala. 
En framtida risk är skärpta regulatoriska krav, stigande finansieringskostnader, 
ökade behov av klimatanpassning samt snabb teknisk utveckling inom byggmaterial 
och digitalisering. Detta innebär att Hebas strategi successivt behöver anpassas 
utifrån de osäkerheter som finns för att säkerställa ett motståndskraftigt fastighets-
bestånd och långsiktigt värdeskapande. Förväntade finansiella effekter över tid redo-
visas inte externt i dagsläget då bolaget använder möjligheten till infasning i denna del. 
Från 2027 planerar bolaget att presentera sådana beräkningar. 
Väsentliga och icke-väsentliga ämnen tillhörande ESRS-standarder
Heba rapporterar fullt ut enligt ESRS 2, E1 och G1 och för E5 utfrån att avfall bedömts 
som väsentlig, det vill säga bedömning att området E5 är ”delvis väsentligt”. Motsva-
rande gäller för S4 där tryggheten i det egna boendet har bedömts som väsentligt, det 
vill säga området S4 är ”delvis väsentligt”. Flera miljö- och sociala standarder omfattas 
av infasningsreglerna för företag under 750 anställda. En sammanställning finns i 
bilaga IRO-2 Index över upplysningskrav Appendix B, sid 107 .
Vad gäller föroreningar (E2) bedriver inte bolaget någon industriell eller tillstånds-
pliktig verksamhet enligt Miljöbalken och har inga direkta utsläpp till mark, luft eller 
vatten. Den huvudsakliga miljöpåverkan kan uppstå indirekt genom bygg- och renove-
ringsprojekt, hantering av farligt avfall samt användning av kemikalier i drift och under-
håll. Området bedöms således som icke-väsentligt enligt ESRS 1 och ESRS 2.
Området Vatten- och marina resurser (E3) relaterar till Hebas verksamhet med 
bostadsfastigheter som inte är vattenintensiva. Heba saknar processvatten och bedri-
ver inte någon verksamhet som påverkar marina miljöer. Bolagets vattenanvändning är 
låg och utgörs nästan uteslutande av hushållskonsumtion som regleras via kommunal 
VA-försörjning. Inga betydande risker, konsekvenser eller finansiella effekter har iden-
tifierats. Därmed uppfyller inte området kriterierna för väsentlighet enligt ESRS 1 och 
ESRS 2.
Området Biologisk mångfald (E4) omfattas av infasningsreglerna och samtliga upp-
lysningar kan utelämnas. Heba har ändå gjort en bedömning av området som bland 
annat baseras på att verksamheten huvudsakligen består av fastighetsförvaltning i 
redan exploaterade urbana miljöer. Heba bedriver ingen jordbruks-, skogs- eller havs-
verksamhet, har inga fastigheter inom Natura 2000-områden eller naturreservat samt 
att de identifierade riskerna bedöms ha låg finansiell påverkan på kort och medellång 
sikt. Området har därmed bedömts som icke-väsentligt.
Heba rapporterar på minimikraven inom området Egna anställda (S1) och grunddata 
om medarbetarna redovisas i Årsredovisningen i not 8, sid 125.
Området Arbetskraft i värdekedjan (S2) omfattas av infasningsreglerna som innebär 
att samtliga upplysningar kan utelämnas. Heba bedömer i nuläget att området är icke-
väsentligt, bland annat utifrån ett finansiellt perspektiv. Det kan finnas potentiella 
negativa konsekvenser och förhöjda risker inom vissa leverantörskategorier (särskilt 
bygg- och entreprenadverksamhet).
Även området Påverkade samhällen (S3) omfattas av infasningsreglerna. En under-
liggande bedömning bolaget har gjort är att området inte är väsentligt utifrån att 
Hebas verksamhet bedrivs i befintlig urban miljö med låg direkt miljö- eller samhälls-
påverkan utanför fastigheternas närområde.
Heba redovisar inga policyer, mål, åtgärder eller indikatorer för dessa explicita 
områden. Områdena följs dock upp årligen och väsentlighetsbedömningen kan 
omprövas vid förändrade förutsättningar. Eventuella risker hanteras genom gällande 
miljölagstiftning, byggprocesser och Hebas kvalitetssystem.
87
Rapporter

===== SIDA 88 =====

Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och 
bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker 
och möjligheter inkl. metod och intressentdialog
I detta avsnitt redovisas processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker 
och möjligheter samt om den information som Heba, till följd av väsentlighets-
bedömningen, har inkluderat i hållbarhetsförklaringen.
Heba har genomfört intressentdialoger med hyresgäster, kommuner och bransch-
organisationer, investerare, långivare, leverantörer och myndigheter för att identifiera 
de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna. Heba använder sig också av extern expertis 
(t.ex. klimat-/RCP-underlag, värderings-/riskstöd, revisions-/rådgivningsstöd). Resul-
taten från dialogerna används för att identifiera förbättringsområden och säkerställa 
att Hebas arbete svarar upp mot intressenternas förväntningar och behov. Resultaten 
integreras i hållbarhetsarbetet. Till detta görs en bedömning av risker, möjligheter och 
effekter i förvaltningen och produktion. Se vidare SBM-2 Hebas intressenter, sid 86. 
Heba tillämpar principen om dubbel väsentlighet enligt ESRS. En dubbel väsentlig-
hetsanalys, inklusive resiliensanalys, gjordes första gången under 2024 och har upp-
repats 2025 inför kommande verksamhetsår. Det innebär att bolaget analyserar både 
konsekventiell väsentlighet – vilken påverkan vår verksamhet har på omvärlden – och 
finansiell väsentlighet – hur externa hållbarhetsfaktorer kan påverka Hebas verksam-
het ekonomiskt. Arbetet med väsentlighetsbedömning är integrerat i bolagets över-
gripande riskhantering och styrning.
Identifieringen av väsentliga hållbarhetsfrågor har sin utgångspunkt i bolagets 
befintliga styrsystem såsom affärsplan, ISO 9001/14001 och interna riskanalyser. 
 Dialoger med interna och externa intressenter samt omvärldsbevakning ligger till 
grund för vilka frågor som inkluderas. Resultatet struktureras i fyra matriser: två för 
konsekventiell påverkan (positiv och negativ), och två för finansiell påverkan (risker 
och möjligheter).
Varje hållbarhetsaspekt bedöms utifrån parametrar som skala, omfattning, åter-
ställbarhet, sannolikhet och tidshorisont. Kvantitativa tröskelvärden tillämpas:
- För konsekventiell negativ påverkan: väsentlig om poängen är ≥18.
- För konsekventiell positiv påverkan: väsentlig om poängen är ≥12.
- För finansiell påverkan (risk/möjlighet): väsentlig om poängen är ≥9.
Dessa gränser är framtagna med stöd av expertbedömningar, branschpraxis och rele-
vanta regulatoriska ramar. Resultatet av analysen ligger till grund för vilka upplysningar 
som inkluderas i hållbarhetsrapporteringen enligt ESRS, samt vilka strategiska priori-
teringar som görs inom Hebas affärsplanering.
För Heba har väsentlighetsbedömningen sin utgångspunkt i en process där 
omvärldsanalys, hållbarhetsmål och intressentdialoger vägs samman. Underlaget 
utgörs bland annat av analys av branschstandarder, myndighetskrav, Hebas interna 
hållbarhetsmål samt indata från hyresgästenkäter och dialoger med kommuner och 
investerare.
Den slutliga avgränsningen sker genom en prioriteringsmatris där faktorer bedöms 
utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet för påverkansfaktorn, samt i vilken utsträck-
ning de påverkar finansiellt. De ämnen som överskrider ett internt fastställt tröskel-
värde prioriteras, det kan exempelvis vara en miljöpåverkan som riskerar att försämra 
möjligheterna att nå klimatmålet 2030, eller sociala frågor som rör tillgång till bostad.
Analysen har också beaktat Hebas geografiska exponering i Stockholmsregionen, 
där risker för översvämning, extrem nederbörd och värmeböljor kan påverka fastighe-
ternas långsiktiga värde. Relationer i värdekedjan – särskilt till leverantörer och hyres-
gäster – har varit i fokus för att säkerställa att både miljömässiga och sociala risker 
identifieras.
Heba har i processen valt att beakta erfarenhetsmässiga risker även där bolaget inte 
har säkerställda fakta pga. brister i indata upp- och nedströms från leverantörer och 
kunder. Genom att ta hänsyn till dessa kan bolaget över tid och successivt adressera 
de verksamhetsområden som behöver mer indata i ambitionen att inarbeta detta i den 
övergripande strategin och framtida omställningsplanen.
Resultatet av processen
Bolaget har inte identifierat några fastighetskomponenter eller verksamhetsrelaterade 
aktiviteter som är oförenliga med eller kräver oöverstigliga insatser på sikt för att ställa 
om till klimatneutralitet. Hebas klimatscenarier har använts för att bedöma framtida 
driftkostnader, investeringsbehov och finansiell exponering mot klimatrelaterade 
risker. Scenarierna är därför förenliga med de centrala antaganden som används i 
fastig hetsvärderingar, investeringsplaner och nedskrivningsprövningar. Analysen visar 
att identifierade klimatrelaterade risker inte innebär några väsentliga justeringar av 
finansiella antaganden för 2025 och framåt.
I analysen har Heba identifierat både positiva och negativa effekter. De senare 
omfattar främst ökade kostnader och risker kopplade till klimatförändringar, regula-
toriska krav och leverantörskedjan, medan de positiva effekterna omfattar stärkt kon-
kurrenskraft genom energieffektivisering, ökad kundnöjdhet via trygga boendemiljöer 
och förbättrad tillgång till kapital genom gröna finansieringslösningar.
Hebas bedömningar skiljer också mellan faktiska effekter, såsom nuvarande energi-
användning och klimatpåverkan från byggmaterial, och potentiella effekter, såsom 
framtida risker för översvämningar eller förändrade finansieringsvillkor. Dessa analyse-
ras konsekvent för de olika tidsintervallerna enligt SBM-3, sid 87 . 
Sammantaget har processen med avstamp i intressentdialogerna gjort det 
möjligt att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga och hur dessa ska  
 integreras i Hebas omställningsstrategi. Resultatet valideras av ledningen och fast-
ställs av styrelsen. 
Genom att använda systematiska analyser av miljödata och leverantörskrav i verk-
samheterna, RCP-scenarier i både SBM-3 och IRO-1 samt att TCFD:s rekommenda-
tioner har integrerats i rapporteringen har bolaget gjort bedömningen att strategin är 
hållbar och motståndskraftig mot olika framtida klimatförhållanden, samt att bolaget 
kan identifiera och hantera de mest väsentliga riskerna och möjligheterna på kort, 
medellång och lång sikt. Analysen är baserad på såväl dialog som på kvantitativ data.
Index över upplysningskrav
IRO-2 Datapunkter från annan EU-lagstiftning
Heba omfattas av bestämmelserna om infasning. Vilka områden som omfattas rap-
porteras i bilaga IRO-2 Index över upplysningskrav Appendix B, sid 107 . Där redogörs 
även för hantering av hela rapportinformationen.
Utöver detta redovisar Heba datapunkter som härstammar från andra EU- 
förordningar, se bilaga, sid 108. 
88
Rapporter

===== SIDA 89 =====

Miljöinformation
ESRS E1: Klimatförändringar
Styrning
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade 
resultat i incitamentssystem
Heba har inga incitamentsprogram kopplade till specifika hållbarhetsmål, se GOV-3 
sid 85.
Strategi
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Heba har antagit en strategi för klimatomställning som bygger på ett vetenskapligt 
förankrat åtagande att bidra till ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle. Strategin 
omfattar både minskning av klimatpåverkan (mitigation) och anpassning till klimatför-
ändringar (adaptation) och är integrerad i bolagets affärsmodell, investeringsstrategi, 
fastighetsförvaltning och styrning. Strategin ligger till grund för framtagande av en 
formaliserad extern omställningsplan att gälla från 2027 och framåt.
Målen är satta i linje med det fastställda 1,5 °C-scenariot enligt Parisavtalet och att 
de följer sektorsvisa omställningsbanor för bygg- och fastighetssektorn enligt Science 
Based Targets initiative (SBTi). Heba säkerställer att både mål och metodik bygger på 
aktuella utsläppsdata och erkända referensscenarier, och att jämförelser görs mot 
relevanta sektorbanor för att bekräfta förenligheten med EU:s klimatmål och klimat-
neutralitet 2050. 
Strategin utgår från att Hebas klimatpåverkan främst uppstår i energianvändning, 
byggproduktion och leverantörsledet. För att hantera detta kombineras energieffekti-
visering, elektrifiering, val av klimatsmarta byggmaterial, miljöcertifiering och påverkan 
genom leverantörskrav. Strategin är i linje med EU:s klimatmål, Parisavtalet och har 
validerats inom ramen för SBTi.
Mål för minskning av växthusgasutsläpp
Hebas klimatpåverkan kvantifieras genom utsläpp av växthusgaser i Scope 1–3. De 
största utsläppen uppkommer i byggskedet och Scope 3. En mer avgränsad del går att 
hänföra till fjärrvärme, drift och energianvändning i Scope 2. För Scope 1 gäller att 
klimat utsläppen är nära noll. För att operationalisera omställningen har Heba fastställt 
ambitiösa mål för samtliga utsläppskategorier, se avsnitt E1-4 Mål för klimatbegräns-
ning och klimatanpassning, sid 92. 
De prioriterade åtgärderna – energieffektivisering, elektrifiering, klimatsmarta 
byggmaterial och krav på leverantörer – riktas direkt mot de utsläppskällor som står för 
störst andel av Hebas klimatavtryck. Arbetet med hållbara hyresavtal motiveras bland 
annat av den mängd utsläpp som hyresgästernas avfall genererar. Samtliga mål och 
åtgärder i strategin för omställningen är således direkt kopplade till reduktion av fak-
tiska växthusgasutsläpp i hela värdekedjan. För återstående utsläpp har Heba tecknat 
ett långsiktigt avtal med Stockholm Exergi gällande koldioxidborttagning, se vidare 
E1-7 Växthusgasborttagningar, sid 99. 
Nyckelåtgärder på vägen mot klimatneutralitet
För att uppnå målen är Hebas strategi att fokusera på följande åtgärder:
• Energieffektivisering av det befintliga beståndet genom renoveringar, optimerad 
styrning och digitala lösningar.
• Använda klimatförbättrad fjärrvärme till uppvärmning kompletterat med utbyggnad 
av bergvärme samt på sikt minska klimatpåverkan genom koldioxidborttagning. 
• Klimatoptimering i nyproduktion genom minskad klimatpåverkan från byggmaterial; 
minska mängden material; öka återbruk, återvinning och cirkulära lösningar.
• Minska hyresgästernas avfall och elanvändning genom införandet av hållbara avtal.
• Aktivt samarbete med leverantörer och entreprenörer för att minska klimatpåverkan 
i hela värdekedjan.
Investeringar, finansiering och taxonomin
Hebas investerings- och driftsplaner utformas i linje med kriterierna i EU-taxonomi-
förordningarna (2020/852 och 2021/2139) i syfte att säkerställa att verksamhetens 
ekonomiska aktiviteter successivt blir fullt förenliga med EU:s klimatmål. De är också 
en del i bolagets Affärsplan för 2025–2030. Även om Heba inte rapporterar på taxono-
min i år, se BP-2 sid 82, bedömer bolaget att investeringarna uppfyller kriterierna för 
att uppnå kraven på energiprestanda och utsläppsminskning och därmed bidrar de 
väsentligt till klimatbegränsningen.
En närmare redovisning av investeringar som bidrar till klimatomställningen lämnas i 
bolagets Investerarrapport Grön finansiering 2025. I rapporten som kommer att pre-
senteras under kvartal 2 redovisas ramverket för investeringar som kvalificerar för grön 
finansiering mer i detalj. Se även E1-3 Finansiering av klimatåtgärder, sid92. 
Inlåsningsrisker i koldioxidintensiva tillgångar
Heba har vissa s.k. inlåsningsemissioner som är svåra för ett enskilt bolag att eliminera 
fullt ut på kort sikt. Livscykelutsläpp från byggmaterial (betong, stål), delar av fjärr-
värme mixen samt begränsat inflytande över leverantörers klimatprestanda innebär att 
delar av Scope 2 och 3 inte kan reduceras snabbare än teknikutveckling och marknads-
omställning tillåter. Dessa faktorer kan tillfälligt bromsa utsläppsminskningstakten och 
kan, allt annat lika, påverka måluppfyllelsen för 2030–2045. Heba följer utvecklingen 
och justerar åtgärder i takt med att nya klimatlösningar etableras i branschen. 
Bolaget bedriver ingen verksamhet med fossila bränslen, kol- eller oljeutvinning, 
raffinaderier eller annan verksamhet som är oförenlig med EU:s taxonomiförordning 
eller klimatmålen i Parisavtalet. Hebas strategi och investeringar är i stället inriktade på 
energieffektiva och klimatsmarta byggnader som bidrar till klimatmålen.
89
Rapporter

===== SIDA 90 =====

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Metodbeskrivning för bedömning av väsentliga inverkningar risker och möjligheter och 
koppling till strategi och affärsmodell redovisas för samtliga ESRS-standarder under 
SBM-3, sid 87 .
Hebas resiliensanalys omfattar hela verksamheten, inklusive befintligt bestånd, 
pågående projekt och planerad nyproduktion, samt de mest väsentliga delarna av 
värde kedjan – t.ex. byggentreprenörer, energileverantörer och övriga leverantörer.
Antagandena bygger på branschdata (Boverket, IVL, Energimyndigheten) och den 
interna drift- och energistatistiken. Resultatet har integrerats i bolagets risk- och 
investeringsprocess. 
Analysen har genomförts i ett antal steg. Inledningsvis identifierades klimatrelate-
rade risker och möjligheter. Därefter har de prövats mot de tre klimatscenarierna med 
fokus på energipriser, väderextremer och lagkrav. I nästa steg uppskattades påverkan 
på drift- och investeringskostnader, fastighetsvärden och finansieringsvillkor. Slutligen 
prövas hur väl strategin och målet om klimatneutralitet 2045 står sig under respektive 
scenario.
Resultatet visar att strategin är robust mot RCP 2.6 och 4.5. Ökade energipriser och 
klimatrelaterade skador utgör de största finansiella riskerna på medellång sikt, medan 
ökade krav på koldioxidreducering i byggmaterial är den främsta omställningsrisken. 
RCP 8.5-scenariot kan medföra ökade underhålls- och försäkringskostnader samt 
högre kapitalkrav för nya projekt. Dessa risker hanteras genom energieffektivisering, 
gröna finansieringslösningar och klimatadaptiva åtgärder i bygg- och förvaltnings-
skedet.
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma 
väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter
I syfte att bedöma hur olika utvecklingsvägar för klimatet och klimatomställningen 
kan påverka bolagets strategi, investeringar och motståndskraft har Heba gjort en 
scenario analys. Arbetet baseras på vägledning från TCFD och EU:s ESRS-standard, 
med tre huvudsakliga scenarier enligt nedan. Se även BP-2, sid 82.
Scenarios för klimatutsläpp
A). Lågt utsläppsscenario (RCP 2.6 / SSP1-1.9 – 1,5 °C-målet)
Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 °C i linje 
med Parisavtalet. För Heba innebär det en snabb övergång till förnybar energi, elektri-
fiering av drift och transporter samt höga krav på klimatneutrala byggmaterial. I detta 
scenario ökar investeringskostnaderna på kort sikt samtidigt som bolaget vidtar åtgär-
der som leder till lägre driftkostnader och stärkt tillgång till grön finansiering.
B). Mellanscenario (RCP 4.5 / SSP2 – medelväg)
Om utsläppsminskningarna sker långsammare väntas klimatförändringarna leda till fler 
extrema väderhändelser, samtidigt som omställningskraven kvarstår men fördröjs. För 
Heba innebär detta ökade kostnader för klimatanpassning, t.ex. översvämningsskydd, 
åtgärder mot värmestress (kylbehov) och risk för högre energipriser.
C). Högt utsläppsscenario (RCP 6.0–8.5 / SSP5 – business-as-usual)
Vid fortsatt höga utsläpp ökar de fysiska riskerna kraftigt. För Heba skulle detta 
påverka fastigheternas värde och drift, särskilt i områden med risk för skyfall eller 
värme stress. Bolaget bedömer att strategin för klimatanpassning inklusive krav på 
energiklass C eller bättre, klimatriskinventering och ökad robusthet i nyproduktion, 
minskar sårbarheten även i detta scenario.
Fysiska risker i egen verksamhet och värdekedja
De mest betydande fysiska riskerna för Hebas egen verksamhet utgörs av skyfall, 
översvämning och värmestress som kan påverka drift, inomhusklimat och fastighets-
värden. Risker hanteras genom lokala dagvattenlösningar, klimatanpassade materialval 
och inventering av kritisk infrastruktur.
I värdekedjan berörs främst byggleverantörer och operatörer som har koppling till 
materialsidan. Extrema väderhändelser kan påverka leveranssäkerhet och material-
priser. Heba motverkar detta genom dialog om klimatriskhantering inför upphandlingar 
och tecknande av långsiktiga operatörs- och leverantörsavtal.
Riskanalysen visar att även i ett scenario med kraftigt ökad värmestress (RCP 8.5) är 
de identifierade riskerna hanterbara genom planerade anpassningsåtgärder och före-
byggande investeringar. Hebas nuvarande strategi och mål är utformade för att vara 
robusta under samtliga scenarier men särskilt anpassade till RCP 2.6-scenariot. 
 Scenarierna används i investeringskalkyler, vid riskbedömning av projekt samt vid 
 uppföljning av målen i E1-4, sid 92.
Klimatscenariernas koppling till finansiella antaganden
Heba använder klimatscenarier för att identifiera fysiska och omställningsrelaterade 
risker över olika tidshorisonter. Dessa scenarier är förenliga med och relaterar till de 
centrala klimatrelaterade antaganden som görs i den finansiella rapporteringen i års-
redovisningen. Status och utveckling av bolagets klimatmål redovisas i E1-4 Framsteg 
och uppföljning, sid 93. Exempel på omställningsåtgärder och dess ekonomiska kon-
sekvenser redovisas i kapitlet om risker och klimatförändringar på sid 55.
E1-2 Policyer för begränsning av och 
anpassning till klimatförändringarna
Heba har antagit ett antal policyer som styr hur bolaget identifierar, bedömer och 
 hanterar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till klimatföränd-
ringarna. Policyerna omfattar både begränsning av klimatförändringar och anpassning 
till klimatförändringar, samt särskilt energieffektivitet, förnybar energi och övriga 
klimat relaterade områden.
Policyerna gäller utan undantag för hela verksamheten och är fastställda av styrel-
sen. De är integrerade i Hebas ISO-certifierade ledningssystem och följs upp årligen. 
Policyerna är tillgängliga internt via intranätet och kommuniceras externt till leverantö-
rer via bl.a. Uppförandekoden och upphandlingsdokument. 
Risker och möjligheter som policyerna hanterar
Som en del av Hebas arbete med dubbel väsentlighetsanalys har bolaget genomfört 
en strukturerad genomgång av klimatrelaterade risker och möjligheter. Analysen 
omfattar såväl omställningsrelaterade risker som fysiska klimatrisker och möjligheter, 
och har genomförts i linje med Hebas befintliga riskhanteringssystem samt med 
utgångspunkt i ESRS och TCFD:s rekommendationer.
De omställningsrelaterade riskerna kan ha en påverkan på Hebas affärsmodell och 
investeringar under både kort och medellång sikt. Bolaget bedömer ändå att förmågan 
är god för att möta de kortsiktiga riskerna genom pågående energieffektiviseringar, 
klimatanpassning och den löpande finansiella planeringen och därigenom hantera 
ökade krav och begränsa eventuell negativ finansiell påverkan.
90
Rapporter

===== SIDA 91 =====

Sammanställning klimatrelaterade policyer
Policy Syfte och tillämpning Koppling IRO
Hållbarhetspolicy Ramverk för bolagets miljömässiga, sociala och ekonomiska ansvar. Styr beslut 
inom investering, drift och nyproduktion. Senast fastställd 2025-06.
Direkt koppling till E1-4 (mål och policyer för klimatförändring). Stödjer IRO-1 
(identifiering av klimatpåverkan) och IRO-2 (koppling till strategi och risker). Täcker 
områdena klimatmitigering (E1-1, E1-6) m.fl. 
Kvalitetspolicy Säkerställer leverans av bostäder och tjänster med hög kvalitet och långsiktig 
hållbarhet. Fokus på ett systematiskt förbättringsarbete, engagerade 
medarbetare och nöjda hyresgäster. Genom kvalitetsstyrning integreras miljö- 
och hållbarhetsaspekter i alla processer. Senast fastställd 2025-06.
Kopplar till E1-3 (åtgärder) och E1-5 (energieffektivitet). Bidrar till minskad 
klimatpåverkan i drift och byggnation genom bättre materialval och minskat spill (IRO-1). 
Stödjer klimatanpassning (E1-4) genom bl.a. robusta byggnader och kvalitetskrav.
Uppförandekod Ställer krav på leverantörer om utsläppsminskningar, resursanvändning och 
socialt ansvar. Senast fastställd 2025-12.
Kopplar till E1-6 (Scope 3) och E1-7 (koldioxidborttagning och kompensation). 
Reducerar Scope 3-utsläpp och risker i leverantörsledet. Stödjer klimatmitigering och 
klimatanpassning genom krav på hållbarhetsarbete i värdekedjan (IRO-1). Även G1-1.
Jämställdhets- och mångfaldspolicy; 
Arbetsmiljöpolicy
Främjar en hållbar arbetsmiljö och inkluderande kultur. Senast fastställd 2025-
06 och 2025-06.
Koppling till S1 (egna anställda) och indirekt koppling till E1-3 (åtgärder och resurser) och 
IRO-2 (möjligheter). Genom stärkt kompetensförsörjning och innovation bidrar den till 
organisationens förmåga att genomföra klimatomställningen.
E1-3 Åtgärder och resurser för att hantera klimatförändringar 
Heba genomför ett antal nyckelåtgärder för att både begränsa klimatförändringarna 
och öka fastighetsbeståndets motståndskraft mot klimatförändringar. Inga väsentliga 
negativa effekter som föranleder behov av åtgärd har identifierats. De åtgärder som 
beskrivs syftar till att uppnå bolagets klimatmål. Tillämpade tidshorisonter (kort/
medel/lång) följer definitionerna som redovisas i SBM-3, sid 87 . 
Åtgärder för begränsning av klimatförändringarna (mitigation) 
Inom fastighetsförvaltningen är energieffektivisering och omställning till förnybar 
energi prioriterade områden. Heba arbetar med behovsstyrd ventilation, uppgradering 
av belysning till LED, optimering av värmesystem och installation av digitala styr- och 
övervakningssystem. Samtliga fastigheter genomgår energikartläggning och enskilda 
åtgärdsplaner tas fram utifrån energiprestanda enligt en fastställd energiplan. Heba 
köper sedan flera år tillbaka in 100% förnybar fastighetsel för hela beståndet. 
Inom projektverksamheten integreras klimatmålen genom att samtliga ny- och 
ombyggnadsprojekt bedöms utifrån klimatpåverkan, energiprestanda, miljöcertifiering 
och cirkulära principer. Kraven införlivas successivt i bolagets projektrutiner och inves-
teringskalkyler. På nyproduktionen ställs krav på klimatoptimerade konstruktioner, 
energieffektiva lösningar och miljöcertifiering (exempelvis Miljöbyggnad eller Svanen). 
Sedan 2025 är ambitionen att samtliga nyproduktionsprojekt ska halvera klimat-
påverkan i byggskedet jämfört med Boverkets referensnivå. Heba arbetar också med 
bygglogistikplaner och kravställning på byggentreprenörer för att minska transport-
relaterade utsläpp och byggavfall.
Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna (adaptation) 
Inom klimatanpassning genomförs successiva åtgärder för att klimatsäkra fastigheter. 
Exempelvis beaktas dagvattenhantering, takavrinning och fuktskydd i alla ny- och 
ombyggnadsprojekt. Heba har även inventerat klimatrisker i det befintliga beståndet, 
där resultaten används som underlag för framtida underhålls- och investeringsplaner. 
Begränsningar och förbättringsområden
För att nå målen om klimatneutralitet och anpassning till ett förändrat klimat har Heba 
definierat ett antal konkreta åtgärder som genomförs löpande i både fastighetsför-
valtningen och nyproduktionen. Dessa åtgärder utgår från Hebas klimatmål och är en 
integrerad del av bolagets affärsplan, investeringsprocess och operativa rutiner.
Värdekedja och leverantörer (Scope 3)
Heba arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan genom ett 
strukturerat samarbete med leverantörer och entreprenörer. En central del i detta 
arbete är uppförandekoden för leverantörer som omfattar krav på systematiskt håll-
barhetsarbete, inklusive utsläppsreduktion, energieffektivisering och resurseffektiv 
På lång sikt kan nya och skärpta klimatkrav i lagstiftning och regler, såsom energi- 
klassificeringar och klimat deklarationer, innebära att bolaget behöver framtidssäkra 
sina fastigheter och projekt ytterligare. Vidare ökar kraven från investerare och lån-
givare vad gäller klimatdata, transparens och hållbara finansieringsformer. Detta kan 
på sikt påverka tillgången till kapital och kostnadsnivåer, särskilt om Heba inte skulle 
kunna uppfylla krav för grön finansiering.
Fysiska klimatrisker bedöms framför allt påverka fastighetsbeståndet över längre 
tidshorisonter. Ökade nederbördsmängder och skyfall kan leda till översvämningsrisk i 
vissa områden, medan högre temperaturer kan öka behovet av kylning, vilket påverkar 
energianvändningen. 
Heba har identifierat flera affärsmässiga möjligheter kopplade till klimatomställ-
ningen. Ökad efterfrågan på klimatsmarta bostäder och energieffektiva fastigheter 
skapar möjligheter att attrahera hyresgäster och stärka bolagets varumärke. Genom 
att ligga långt framme med egen miljöcertifiering, energieffektivisering och grön 
finansiering har Heba möjlighet att nå investerare med hållbarhetsfokus och därmed 
säkerställa konkurrenskraftiga finansieringsvillkor. Dessutom ger tekniska innovationer 
inom energioptimering, elbilsladdning och digital fastighetsstyrning möjligheter till 
effektivare drift och minskade utsläpp.
Klimatrelaterade policyer
Hållbarhetspolicyn är central som ramverk för Hebas miljömässiga, sociala och ekono-
miska ansvarstagande. Policyn anger tydligt att bolaget ska, från investeringar och 
upphandling till daglig fastighetsförvaltning och nyproduktion, minimera sin klimat-
påverkan genom energieffektivisering, omställning till förnybara energikällor och 
klimat smarta lösningar i både drift och byggande.
Hebas Uppförandekod för leverantörer ställer krav på att leverantörer arbetar syste-
matiskt med hållbarhet, inklusive utsläppsreducering och ansvarsfull resursanvändning 
i sin egen värdekedja. Koden är en viktig del i Hebas arbete med att minska utsläppen i 
Scope 3.
Arbetsmiljöpolicyn och jämställdhets- och mångfaldspolicyn bidrar indirekt till 
Hebas klimatarbete genom att skapa en organisation där hållbarhet genomsyrar 
arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Vidare reglerar riskpolicyn och processerna 
för dubbel väsentlighetsanalys hur klimatrelaterade risker identifieras, bedöms och 
hanteras på strategisk nivå.
Kvalitetspolicyn kompletterar Hebas övriga styrdokument genom att säkerställa att 
klimat- och hållbarhetsaspekter är integrerade i kvalitetsarbetet. Policyn stärker Hebas 
arbete med klimatmitigering, klimatanpassning och energieffektivitet i enlighet med 
ISO 9001-certifieringen.
Hebas policyer är implementerade i ledningssystemen och följs upp inom ramen 
för ISO 14001-certifieringen. Samtliga policyer uppdateras årligen och kommuniceras 
internt. Efterlevnad säkerställs genom regelbundna uppföljningar i verksamheten och 
resultaten ligger till grund för prioriteringar i klimatfärdplanen.
Heba har således antagit policyer för samtliga väsentliga hållbarhetsområden. Vissa 
delar, t.ex. inom biologisk mångfald och cirkulär ekonomi, är under utveckling. För 
dessa områden används tills vidare projektbaserade riktlinjer. För de standarder där 
åtgärdsplaner ännu inte är fullt implementerade genomförs förberedande arbete 
under kommande år med målet att för verksamheten relevanta och väsentliga åtgärder 
ska vara införda från 2027 och framåt.
Klimatrelaterade policyer framgår av nedan tabell. En total policyöversikt redovisas 
i bilaga, sid 109. 
91
Rapporter

===== SIDA 92 =====

användning av material. Alla väsentliga leverantörer ska underteckna koden och efter-
levnaden följs upp löpande och i samband med upphandling.
Kravställning sker även i projektutformning, där klimatpåverkan från byggmaterial, 
transporter och byggarbetsplatsens energianvändning vägs in. Genom dialog, uppfölj-
ning och utvecklade samarbetsformer verkar Heba för att främja leverantörer med 
höga hållbarhetsambitioner och tydliga klimatmål.
Hyresgäster bostäder och lokaler
För att minska bostadshyresgästernas klimatpåverkan implementerar Heba så kallade 
hållbara hyresavtal. Hållbara avtal omfattar ett åtagande från hyresgästens sida att 
källsortera, teckna avtal för grön el samt att vara rökfri.
För kommersiella lokaler och dess hyresgäster har bolaget tagit fram så kallade 
gröna avtal som reglerar parternas gemensamma ansvar för energianvändning, 
avfallshantering och miljöförbättrande åtgärder.
Heba utvecklar och säkerställer därutöver bland annat energieffektiv teknik i 
gemensamma utrymmen, mätning och uppföljning av energianvändning i lokaler samt 
informationsinsatser för att främja hållbara beteenden. Laddinfrastruktur installeras i 
bolagets parkeringsanläggningar, med målet att samtliga parkeringsplatser ska ha 
laddmöjlighet till år 2030.
Finansiering av klimatåtgärder
Klimatarbetet inom Heba stöds av att bolaget sedan flera år har ramverk för både grön 
och hållbarhetslänkad finansiering som omfattar obligationer, certifikat och banklån. 
Ambitionen är att all extern finansiering ska vara grön senast 2030.
En närmare redovisning av investeringar som bidrar till klimatomställningen lämnas i 
bolagets Investerarrapport Grön finansiering 2025 som kommer att presenteras under 
kvartal 2, där ramverket för investeringar som kvalificerar för grön finansiering redo-
visas mer i detalj. 
Heba genomför löpande investeringar i fastighetsbeståndet i syfte att minska 
klimat påverkan och förbättra energieffektiviteten i byggnaderna. Åtgärderna genom-
förs i huvudsak inom ramen för bolagets ordinarie investerings- och förvaltningsverk-
samhet och redovisas därför inom relevanta poster i koncernens finansiella rapporter, 
främst inom investeringar i förvaltningsfastigheter (CapEx) samt drift- och under-
hållskostnader (OpEx). Mot denna bakgrund redovisas inga separata CapEx- eller 
OpEx-poster specifikt kopplade till klimatåtgärder i årets hållbarhetsrapport.
Heba har inte antagit någon formaliserad extern omställningsplan i den mening som 
avses i ESRS E1-1. Bolagets investeringar och resurser som beskrivs i Årsredovisningen 
är att betrakta som bolagets operativa genomförande av klimatmål och riskhantering.
Mått och mål
E1-4 Mål för klimatbegränsning och klimatanpassning
Styrning av klimatmål
Heba har fastställt mätbara och utfallsorienterade klimatmål som omfattar både 
begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Målen är integrerade i bola-
gets affärsplan, investeringsprocess och operativa styrning och utgör kärnan i Hebas 
omställning mot klimatneutralitet. Målen är utformade för att stödja Hebas hållbar-
hetspolicy och bidra till uppfyllelse av övergripande policy- och regelverksmål, 
 inklusive EU:s klimatmål och Parisavtalets 1,5 °C-ambition.
De två övergripande målen är:
• att uppnå klimatneutral fastighetsförvaltning senast år 2030, och
• att hela verksamheten ska vara klimatneutral senast år 2045.
Målen omfattar samtliga väsentliga utsläpp inom Scope 1, 2 och 3 enligt GHG- 
protokollet samt tillämpliga vägledningar från Naturvårdsverket, IVL, Boverket och 
EU:s ESRS-standard. Målen täcker både egen verksamhet, leverantörsled och nypro-
duktion. Hebas klimatmål är centrala för bolagets omställningsstrategi och omfattar 
såväl direkta som indirekta utsläpp samt anpassning till ett förändrat klimat.
Bolagets klimatmål är satta i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och är högre 
ställda än EU:s klimatneutralitet 2050. De har utformats med utgångspunkt i Science 
Based Targets initiative (SBTi) och sektorsspecifika omställningsbanor för bygg- och 
fastighetssektorn. Målen är bruttomål – eventuella minusutsläpp och koldioxidkrediter 
redovisas separat och används inte för att sänka de rapporterade utsläppen vid upp-
följning av målen. 
Klimatmålen är integrerade i affärsplanen 2025–2030, är godkända av styrelsen och 
följs upp löpande av ledning och styrelse. Dialoger med olika intressenter ligger till 
grund för och har påverkat målens utformning. 
Övergripande klimatmål
Hebas två övergripande klimatmål omfattar följande.
• Scope 1 och 2 – utsläpp från fordon och köpt energi i befintligt bestånd.
• Scope 3 – utsläpp från nyproduktion (byggskedet), entreprenader och material, 
avfall, transporter, medarbetarpendling samt relevanta hyresgästrelaterade utsläpp.
Klimatmålen är kvantifierade med indikatorer, såsom t.ex. energianvändning (kWh/m²), 
utsläppsintensitet (kg CO₂e/m²), samt andel grön finansiering och EPC klassade bygg-
nader. 
Hebas klimatmål och utsläppsbanor bygger på de scenarier och antaganden som 
redovisas i IRO-1 Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter, sid 87 .
Basår och uppdatering
Hebas basår för klimatrelaterade mål och utsläppsberäkningar är 2018 och i enlighet 
med SBTi, om inte annat anges, vilket bedöms som representativt för bolagets verk-
samhet, utsläppsstruktur och klimatpåverkan, och utgör en tillförlitlig referenspunkt för 
att mäta framtida utsläpps reduktioner. Flera mål kräver inga basvärden då de är satta 
till att omfatta 100%.
Basåret kommer att omprövas efter 2030 och därefter vart femte år eller tidigare 
om verksamheten, beräkningsmetodiken eller systemgränserna förändras väsentligt. 
Vid uppdatering kommer ändringar i metod, systemgränser eller datakvalitet att doku-
menteras och förklaras, för att säkerställa jämförbarhet över tid.
Datakvaliteten har verifierats genom jämförelse med energistatistik, leverantörs-
fakturor och tidigare miljörapportering. Justeringar har gjorts för vädervariationer 
(t.ex. Sveby-normalår) och tillfälliga driftstörningar. 
Mål för respektive scope
Hebas mål för minskning av växthusgasutsläpp är kvantifierade i absoluta och/eller 
relativa termer och omfattar samtliga relevanta växthusgaser (CO₂, CH₄, N₂O samt 
relevanta F-gaser). Fördelningen av utsläpp och mål per scope baseras på bolagets 
klimatstatistik.
Scope 1 och 2 – klimatneutral förvaltning 2030:
- Minska den totala energianvändningen från 75 kWh/kvm till 40 kWh/kvm.
- Säkerställa att 100% av fastighetsbeståndet har lägst energiklass C.
- Från 2029 ska bolaget köpa koldioxidborttagning som kompletterande åtgärd. 
- För Scope 1 och 2 är basåret 2018 då Heba satte upp målet enligt SBTi.
Scope 3 – klimatneutral verksamhet till 2045:
- Från och med 2025 ska alla nyproduktionsprojekt som startar ha minst 50% lägre kli-
matutsläpp i byggskedet jämfört med Boverkets aktuella referensvärde (f.n. 2023).
- Allt byggavfall ska källsorteras och möjliggöra materialåtervinning.
Övriga klimatrelaterade mål: energi, anpassning och finansiering
Utöver utsläppsmålen har Heba fastställt mål för klimatanpassning och finansiering 
som stödjer klimatomställningen, enligt nedan. Målen är kopplade till konkreta indika-
torer och följs upp årligen genom ledningssystemet. Faktiska och målrelaterade 
utsläppsnivåer redovisas separat i tabellen under E1-6, sid 97 .
Klimatanpassning
• Samtliga fastigheter ska vara klimatriskinventerade avseende värme, skyfall och 
översvämning senast 2025.
• Klimatriskresultat ska integreras i underhålls- och investeringsplaner.
• 100% av alla befintliga fastigheter ska vara certifierade från 2025 (HållFast).
92
Rapporter

===== SIDA 93 =====

Förväntad måluppfyllelse genom aktiviteter
Aktivitet/område Utläppsminskning  
(t CO₂e) 2025
Förväntad utläppsminskning 
(t CO₂e) 2026
Koppling till mål Förväntad effekt / resultat till 2030
Energieffektivisering i befintligt bestånd; 
övergång till 100% förnybar energi m.m.
389 21 Klimatneutral fastighetsförvaltning 2030 
(Scope 2)
Minskad energiprestanda från 75 till 40 kWh/m² 
(–47%). Avtal Värme med miljöredovisning med 
Stockholm Exergi samt bergvärmekonvertering.
Klimatanpassning och resiliens – 
dagvattenhantering, fuktskydd, 
klimatriskinventering
Indirekt indirekt E1-1 och E1-4 100% av beståndet är klimatriskinventerat med 
kopplade åtgärdsplaner i förekommande fall.
Leverantörskrav och klimatkalkyler – 
uppförandekod, materialdata, upphandling
Indirekt Indirekt Scope 3 (värdekedja) Successiv minskning av klimatpåverkan i bygg- 
och driftled. Statistikunderlag saknas.
Grön finansiering och märkning – 100% grön 
finansiering 2030
Indirekt Indirekt Alla mål Ekonomiskt styrmedel; resursallokering mot 
utsläppsreducerande projekt. 
Grön finansiering och märkning
• Hebas aktie är grönklassificerad från 2025 och grönklassificeringen ska årligen 
 verifieras och förnyas.
• 100% av extern finansiering ska vara grön senast 2030 (obligationer, certifikat 
och lån).
Elektrifiering och laddinfrastruktur
• Laddmöjlighet vid 100% av parkeringsplatserna till 2030.
Leverantörer och värdekedja
• 100% av väsentliga leverantörer ska vara reviderade utifrån uppförandekoden, 
 innehållande bl.a. klimatkrav, senast 2028.
Koppling mellan aktiviteter, mål och förväntade utsläppsminskningar
Hebas utsläppsminskande aktiviteter är direkt kopplade till bolagets mål. För åtgärds-
områden, där relevant, har beräknats förväntade utsläppsminskningar, vilket anger hur 
dessa bidrar till måluppfyllelse. Samtliga värden avser uppskattade effekter i ton CO₂e 
baserat på 2024 års nivåer inom Scope 1–3 och kända emissionsfaktorer från Natur-
vårdsverket. Scope 1-utsläppen är nära noll genom att hela bolagets fordonspark 
utgörs av elfordon.
Följande tabell om förväntad måluppfyllelse redovisar exempel på åtgärder samt 
hur de direkt eller indirekt kan förväntas bidra till uppfyllelse av klimatmålen. Investe-
ring i egen solenergi leder t.ex. inte till utsläppsminskning då den ersätter förnybar el.
Utsläppsminskningen för energieffektivisering på totalt 389 ton CO₂e omfattas 
av 383 CO₂e som relaterar till avtal med Stockholms Exergi om Värme med miljö­
redovisning samt bergvärmekonvertering motsvarande drygt 6 ton CO₂e.
Totalt bedöms samtliga åtgärder leda till en samlad reduktionspotential som innebär 
att Heba klarar de övergripande målen gällande utsläpp till 2030 och 2045. Resultaten 
följs upp årligen genom energidata, klimatberäkningar och projektrapporter samt 
 integreras i bolagets investeringsplan. 
Eventuella justeringar i mål eller mätmetoder kan ske vid förtida måluppfyllelse, 
förvärv, försäljningar, metoduppdateringar eller datakorrigeringar.
Framsteg och uppföljning 
Utöver energi- och utsläppsrelaterade mål inkluderar målen även att samtliga fastig-
heter ska vara driftcertifierade och klimatriskinventerade. Detta arbete syftar till att 
öka motståndskraften i fastighetsbeståndet och ligga till grund för anpassnings-
åtgärder. Se tabell Utfall och status klimatmål på denna sida.
Utfall och status klimatmål
Område (enhet) Basår 2024 2025 Mål 2030 Mål 2045 Kommentar
Scope 1 (direkta utsläpp, ton CO₂e) 2018 1 0 0 0 Elektrifiering av fordonsflottan 100%
Scope 2 (marknadsbaserad, ton CO₂e) 2018 571 188 0 Nettonoll Förnybar el 100%
Scope 3 (väsentliga kategorier, ton CO₂e) 2021 789 967 –50% mot Boverkets ref. Nettonoll I huvudsak avfall; inga färdigställda projekt
Energieffektivitet (kWh/m²) 2024 75 67 40 – Minskning med 27% sedan 2021
Förnybar energi (% av total) 2024 89 94 100  100 Avtal med energileverantörer
Nyproduktion (ton CO₂e) 2025 0 0 –50% mot Boverkets ref. Nettonoll Inga färdigställda projekt under året
Klimatriskinventering (% av bestånd) 2022 100 100 100 Löpande Grunden för klimatanpassning
Grön finansiering (% av tot) 2023 – 63 100 Löpande Styr investeringar mot klimatnytta
Laddinfrastruktur (% av tot) 2023 26 30 100  Löpande I linje med elektrifieringsplanen
Miljöcertifiering byggnader (% av tot) 2025 26 100  100  Löpande Genomgång enligt Hebas HållFast-modell
93
Rapporter

===== SIDA 94 =====

E1-5 Energianvändning och energimix
Hebas verksamhet verkar i en sektor som klassas som klimatintensiv enligt ESRS – 
fastighetsförvaltning och nyproduktion. Energianvändning är därmed en central indi-
kator i klimatstyrningen. Hebas totala energianvändning omfattar all tillförd energi för 
drift av fastigheter och verksamhet, inklusive inköpt el, fjärrvärme och egenproducerad 
solenergi – se nedan tabell. Energianvändningen följs upp kontinuerligt, på daglig basis 
och redovisas enligt både total förbrukning, ursprung (förnybar eller fossil), samt i rela-
tion till nettoomsättning (energiintensitet) årligen. Heba använder ingen energi från 
kärnkraft.
Energidata följs upp mot klimatmålen och omfattas av årlig revision. Ingen ytter-
ligare extern granskning av gällande område har genomförts utöver revisorernas 
granskning av hållbarhetsrapporten.
Energianvändning och energimix utgör centrala indikatorer i klimatstyrningen. 
För att möta kraven redovisas andelen förnybar energi uttryckligen för varje kategori. 
Platsbaserad visar klimatpåverkan utifrån den genomsnittliga energimixen i Sverige, 
medan marknadsbaserad tar hänsyn till Hebas aktiva val av ursprungsmärkt energi. 
På så sätt tydliggörs både den faktiska systempåverkan och bolagets klimat ambition 
genom upphandling och egen produktion.
Total energianvändning och energimix 
Energianvändning och energimix 2024 2025
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) – 0
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) – 0
(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) – 0
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) – 0
(5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och 
kylning från fossila källor (MWh)
– 359
(6) Total användning av fossil energi (MWh) (beräknad som summan av 
raderna 1–5)
– 359
Andel fossila källor i total energianvändning (%) 0 0
(7) Användning från kärnenergikällor (MWh) 0 0
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0 0
(8) Bränsleförbrukning för förnybara energikällor (inkl. biomassa), inkl. 
industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, 
förnybar vätgas osv. (MWh)
0 0
(9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och 
kylning från förnybara källor (MWh)
– 19 583
(10) Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh) – 223
(11) Total användning av förnybar energi (MWh) (summan av raderna 8–10) 21 007 19 806
Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 89 94
Total energianvändning (MWh) (beräknad som summan av raderna 6 och 11) 23 603 20 165
Den totala energianvändningen på 20 165 MWh som anges i föregående tabell är 
exklusive den andel på 905 MWh som fjärrvärmeleverantörerna rapporterar som 
 varken förnybart eller fossilt. 
Heba har inför 2025 tecknat tilläggsavtal med Stockholm Exergi i syfte att minska 
klimatavtrycket av köpt fjärrvärme. Heba erhåller en allokerad fjärrvärmeleverans 
baserad på en förnybar energimix med låga utsläppstal. Beräkningar av marknads-
baserade utsläpp utgår från 2025 års miljövärden gällande leveransen från Stockholm 
Exergi då de får en väsentlig påverkan på utsläppen och föregående års statistik för 
resterande energileverantörer.
Energiprestanda/effektivitet
Energieffektivitet är en av hörnstenarna i Hebas klimatarbete och utgör ett centralt 
nyckeltal för att uppnå målet om klimatneutral fastighetsförvaltning till 2030. Heba 
följer utvecklingen årligen genom indikatorn energiprestanda i kWh per kvadratmeter 
A-temp, graddagskorrigerad, som omfattar el och fjärrvärme i förvaltningsverksam-
heten.
För 2025 uppgick energiprestandan till 67 kWh/m² (2024: 75 kWh/m²), vilket 
innebär en förbättring med 27% jämfört med 2021 då energianvändningen uppgick till 
92 kWh/m². Utvecklingen är resultatet av ett strukturerat och brett energieffektivise-
ringsarbete som integrerats i både drift och underhåll.
Arbetet har omfattat optimering av tekniska installationer såsom värme- och ven-
tilationssystem, behovsstyrd belysning och förbättrad övervakning. En viktig del har 
också varit genomförda renoveringar, inklusive byte av fönster, tilläggsisolering och 
installation av värmeåtervinning, vilka sammantaget har haft betydande effekt på 
energianvändningen i det befintliga beståndet.
Hebas mål att minska energiprestandan till högst 40 kWh/m² senast år 2030 mot-
svarar mer än en halvering jämfört med basåret 2021, vilket speglar bolagets höga 
ambitioner inom klimat- och resurseffektivitet.
Andel förnybar energi
Energikälla Mängd (kWh) 2024 Mängd (kWh) 2025 Förnybar andel (%) 2025 Kommentar
Köpt el 7 646 135 7 835 890 100 Ursprungsgarantier för hela volymen, dvs. 100% förnybar
Köpt fjärrvärme 15 720 311 13 011 197 90 Andel baserad på leverantörsmix
Självproducerad solenergi 199 018 223 321 100 Fördelas över byggnader med anläggning
Total förnybar energi 21 006 991 19 805 929 100 En minskning med 11% jämfört med föregående år
Total energianvändning 23 603 360 21 070 412 94 Sammanvägd andel (jämfört med 2024: 89%)
Andel förnybar energi
Heba följer och redovisar andelen energi från förnybara källor i den totala energi-
användningen. Den förnybara andelen inkluderar både köpt el och fjärrvärme med 
dokumenterad ursprungsgaranti samt egenproducerad solenergi från fastighetsi-
nstallerade solcellsanläggningar. Av nedan tabell framgår vad andelen förnybar 
energi uppgår till för räkenskapsåret 2025.
Heba köper sedan flera år tillbaka 100% förnybar el genom ursprungsgarantier. 
En ökande andel av fjärrvärmen kommer från förnybara källor och till viss del täcks 
behovet genom egen solenergiproduktion. Målet är att uppnå 100% förnybar energi-
användning i hela verksamheten, vilket Heba bedömer vara möjligt senast år 2030. 
Strategin för att nå detta mål inkluderar ökad produktion av egen solenergi, fortsatt 
effektivisering för att minska behovet, samt påverkan och kravställning gentemot 
fjärrvärmeleverantörer.
Energianvändning
/zero.tab
/three.tab/zero.tab
/six.tab/zero.tab
/nine.tab/zero.tab
/one.tab/two.tab/zero.tab
/one.tab/five.tab/zero.tab
/two.tab/zero.tab/two.tab/five.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/four.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/three.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/two.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/one.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/zero.tab/two.tab/zero.tab/one.tab/nine.tab/two.tab/zero.tab/one.tab/eight.tab/two.tab/zero.tab/one.tab/seven.tab/two.tab/zero.tab/one.tab/six.tab
kWh/slash.tabkvm
67
94
Rapporter

===== SIDA 95 =====

E1-6 Totala växthusgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3
Metod och antaganden
Beräkningarna av växthusgasutsläpp (Scope 1–3) följer GHG-protokollets operational 
control-princip. Utsläppen beräknas enligt både plats- och marknadsbaserad metodik 
som kompletterande perspektiv på utsläppsnivån. För fördelning mellan scope och 
kategori används vägledning från GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) 
Accounting and Reporting Standard. Metoden är vald för att säkerställa transparens, 
jämförbarhet och verifierbarhet och används konsekvent mellan åren för att möjlig-
göra uppföljning mot fastställda klimatmål. 
Scope 1
Scope 1 omfattar direkta utsläpp från service- och tjänstefordon i den operativa 
 verksamheten, där hela fordonsflottan är elektrifierad, reservkraft och köldmedia, 
beräknad med Naturvårdsverkets emissionsfaktorer (bensin, diesel, etanol). Heba har 
inga andra utsläppskällor inom Scope 1 såsom pannor, stationär förbränning eller gas-
installationer. Hebas utsläpp inom Scope 1 summerar således till nära 0 ton CO₂e för 
2025.
Mot denna bakgrund fokuseras huvuddelen av bolagets klimatarbete på åtgärder 
inom Scope 2 och 3. Utsläppen redovisas fullt ut enligt ESRS, utan justering för kom-
pensation, i enlighet med principen om bruttoredovisning. Heba omfattas inte av 
generellt system för handel med utsläppsrätter, dvs. andelen är 0%.
Scope 2
Scope 2-utsläppen omfattar indirekta växthusgasutsläpp från inköpt el, fjärrvärme och 
fjärrkyla till Hebas egna verksamheter och fastigheter. För fjärrvärme används leveran-
törsspecifika mätvärden där sådana finns, annars nationella genomsnitt. Antagna 
utsläppsfaktorer:
– Elmix 0,037 kg CO₂e/kWh, enligt Boverket.
– Fjärrvärme 0,072 kg CO₂e/kWh, enligt Naturvårdsverket.
– Förnybar el med ursprungsgaranti 0 kg CO₂e/kWh, enligt GHG marknadsbaserat.
Den platsbaserade utsläppsnivån baseras på den genomsnittliga utsläppsfaktorn för 
svensk elmix och fjärrvärmemix enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer. Denna 
metod används för att visa den faktiska klimatpåverkan från den geografiska energi-
marknaden där Heba verkar.
Den marknadsbaserade utsläppsnivån bygger på leverantörsspecifik information 
och ursprungsgarantier för inköpt el och fjärrvärme. All el som Heba köper in är 
ursprungsmärkt som 100% förnybar, vilket medför att de marknadsbaserade utsläppen 
uppgår till 0 ton CO₂e.
Den dubbla redovisningen används för att skapa transparens och jämförbarhet över tid 
internt och mellan aktörer. Den platsbaserade ger en objektiv bild av klimatpåverkan på 
nationell energimarknad och den marknadsbaserade visar effekten av bolagets aktiva 
val att köpa förnybar energi.
Metodiken ger hög datakvalitet (nivå 1 enligt GHG-protokollets klassificering) och 
gör det möjligt att följa utvecklingen mot målet om klimatneutral förvaltning 2030. 
Metoden är konsekvent tillämpad de senaste åren och kvalitetssäkring sker genom 
leverantörsintyg. 
Heba följer principen om att redovisa bruttoutsläpp inom Scope 2, som är låga då 
fjärrvärmeleveransen är baserad på en förnybar energimix, enligt avtal med Stockholm 
Exergi som levererar cirka 50% av bolagets totala fjärrvärmevolym. Utsläppen klimat-
kompenseras i sin helhet via Gold Standard-certifierade klimat krediter. Framtida 
 kompletterande åtgärder genom BECCS-teknik redovisas i avsnitt E1-7 , sid 99.
Scope 3
Scope 3 inkluderar byggmaterial, entreprenadarbeten, avfall och hyresgästers 
 elanvändning. Schablonvärden beräknas genom multiplicering av aktivitetsdata 
(t.ex. kWh, liter, eller ton material) och specifika emissionsfaktorer som baserar sig på 
underlag från Naturvårdsverket, IVL och Boverket för byggmaterial, avfall, transporter 
och hyresgästers energianvändning.
För byggmaterial används miljövarudeklarationer (EPD:er) när tillgängliga, annars 
schablonvärden från branschdatabaser. GHG-protokollets etablerade metodik säker-
ställer jämförbarhet med branschstandard och underlättar extern granskning. Använd-
ning av nationella och leverantörsspecifika faktorer ökar datakvalitet och relevans för 
svenska förhållanden. Emissionsfaktorer och antaganden uppdateras årligen och 
granskas av hållbarhetsfunktionen. Vid förändringar av beräkningsmetodik dokumen-
teras och förklaras dessa för respektive rapporteringsår.
Scope 3 – indirekta utsläpp (nyproduktion, hyresgästers avfall och elförbrukning)
Scope 2 – indirekta utsläpp (köpt energi)
Scope 1 – direkta utsläpp (tjänste- och förmånsbilar)
2022 2025 Prognos 20302023 Mål 20452024
Scope 1
Scope 2
Scope 3
2022 2025 Prognos 20302023 Mål 20452024
Scope 1
Scope 2
Scope 3
95
Rapporter

===== SIDA 96 =====

Datakvaliteten bedöms som hög för Scope 1 och 2 (primärdata) och medelhög för 
Scope 3 (delvis schablondata). Beräkningarna baserar sig på befintliga leverantörs-
underlag samt branschschabloner. De totala växthusgasutsläppen framgår av tabellen 
på sid 97 . 
Datakvalitet och primärdata (Scope 3) 
Under 2025 har Heba inte färdigställt eller genomfört några projektförvärv som belas-
tar utsläpp från byggverksamheten. Av de totala Scope 3-utsläppen beräknas cirka 
50–75% baserat på primärdata från leverantörer och entreprenörer, huvudsakligen 
avseende avfall och hyresgästernas el. Resterande bygger på schabloner, se tabell sid 
83. Heba arbetar för att öka andelen primärdata successivt. Ambitionen är att minst 
75% av Scope 3-data ska baseras på tillgänglig primärdata från 2027 .
Avgränsningar och uteslutna kategorier (Scope 3) 
Hebas frivilliga Scope 3-rapportering omfattar de utsläppskategorier som bedömts 
vara väsentliga utifrån bolagets affärsmodell som fastighetsägare och förvaltare – se 
tabell på sid 97 .
Data för Scope 3 och punkt 4) Transport och distribution i tidigare led redovisas i 
tabellen utifrån Stockholm Exergis rapportering om vad deras verksamhet har genere-
rat inom ramen för sin produktion och leverans till Heba 2025. Övriga transporter i tidi-
gare led för leverantörer och förvaltningsentreprenader saknar tillgänglig data.
De kategorier i tabellen som bedöms som väsentliga men saknar data för perioden 
motiveras enligt följande. Punkt 1) och 2) Inköpta varor och kapitalvaror saknar data då 
inga projekt har färdigställts under 2025. Gällande punkt 15) Investeringar träffar inte 
Heba då bolaget inte har några investeringar med JV:s m.fl. att redovisa för 2025.
Övriga Scope 3-kategorier bedöms inte som väsentliga eller tillämpliga, vilket 
 omfattar följande kategorier. Gällande punkt 3) Bränslerelaterade verksamheter 
omfattar inte Heba. Punkt 6) Tjänsteresor förekommer endast i avgränsad utsträck-
ning. Punkt 8) Leasing förekommer inte. Punkt 9) Transporter som omfattar hyres-
gästerna saknar tillgänglig data. Gällande punkt 10) ägnar sig bolaget inte åt bearbet-
ning av sålda produkter. Detsamma gäller för punkt 12) då Heba inte slutbehandlar 
sålda produkter. 13) Bolaget leasar inte tillgångar i senare led; 14) Bolaget har inga 
franchise avtal. Slutligen har moln- och datacentertjänster undantagits rapportering 
(ingen väsentlig påverkan).
Heba tillämpar infasnings reglerna för bolag med färre än 750 anställda enligt ESRS 
och avser att successivt vidareutveckla Scope 3-rapporteringen i takt med förbättrad 
datakvalitet och systemstöd.
Beräkningsgrunderna skiljer sig åt enligt följande.
• Byggvaror (ROT): klimatberäknat via schablonvärden per kvadratmeter färdigställd 
yta.
• Byggavfall: multiplicerad med IVL:s faktor för blandat avfall till förbränning 
(0,3 kg CO₂e/kg).
• Medarbetarpendling: enkätsvar med beräkningsverktyg från Naturvårdsverket 
j usterat med emissionsfaktor för transporter.
• Hyresgästernas rest- och osorterade avfall: viktbaserad metod från avfalls-
entreprenör, multiplicerad med emissionsfaktor från IVL (0,2–0,3 kg CO₂e/kg).
• Hyresgästernas elförbrukning: baserat på i huvudsak schablon utifrån begränsat 
underlag från elnätsägare om totalanvändning per fastighet. Justerat för Hebas 
Hållbara avtal; emissionsfaktor från Boverket för svensk elmix (0,037 kg CO₂e/
kWh).
Utsläppen bygger på en kombination av faktiska data (leverantörsintyg, uppmätta 
volymer) och schablonantaganden. Datakvaliteten klassas som nivå 2 (medium) enligt 
GHG-protokollet, med ambition att på sikt öka till nivå 1 genom utökad användning av 
projektspecifika klimatdata och digital insamling.
Beräkningarna har utförts med konsekvent metodik de senaste åren och kvalitets-
säkras av hållbarhetschef och extern revision. Ingen ytterligare extern granskning av 
gällande område har genomförts utöver revisorernas granskning av hållbarhetsrappor-
ten. Inga större metodändringar har skett mellan åren, vilket säkerställer jämförbarhet 
över tid. 
Områdena ses över årligen i samband med väsentlighetsanalysen. Heba bedömer 
att de exkluderade kategorierna kan komma att påverka den övergripande utsläpps-
profilen, men i vilken omfattning är i dagsläget oklart då entreprenörerna och andra 
omfattas av lättnadsregler vad gäller att rapportera utsläpp m.m.
Inga väsentliga händelser eller förändringar i förutsättningar som påverkar Hebas 
växthusgasutsläpp har inträffat mellan balansdagen och upprättandet av denna håll-
barhetsrapport. Heba har tillträtt en fastighet sista januari 2026 (Viggholmen) som 
inte belastar 2025 års hållbarhetsredovisning. Bolaget har därmed inte identifierat 
några avvikelser eller justeringsbehov i redovisade utsläppsdata för perioden.
96
Rapporter

===== SIDA 97 =====

Växthusgasutsläpp scope 1, 2 och 3
Utveckling År för delmål och mål
Basår 2024 2025 2025 /2024 (%) 2026 2030 2045 Årligt mål i % / Basår
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 2018  1 0 0 0 0 0 0
Procentandel scope 1- växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 0 0 0 0 0 0 0
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2e) 2018  1 170 1 019 –13 E/T E/T E/T E/T
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2 (tCO2e) 2018 571 188 –67¹) 134 39 0 –91
Scope 3 – väsentliga växthusgasutsläpp
Totala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO2e) 2021  789  967  23 6 569 3 702 351 –
1 Inköpta varor och tjänster (väsentlig: byggmaterial mm) 2021 406  - – – – – –
2 Kapitalvaror (väsentlig: nyproduktion, ombyggnad, installationer) – 0 0 – 5 722 3240 – –76 
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ej väsentlig: avser det som inte ingår i Scope 1 eller 2) – – – – – – – –
4 Transport och distribution i tidigare led (delvis väsentlig: fjärrvärmeproduktion) 2021  - 67 – 60 40 0 –
5 Avfall genererat i verksamheter (delvis väsentlig: hyresgästerna och produktion) 2021 191 712 273²)  641 420 350  
6 Tjänsteresor (ej väsentlig: flyg, tåg , bil m.m.) – – – – – – – –
7 Anställdas pendling (delvis väsentlig: bil, kollektiv, cykel) 2021  9  4 –56³)  4 2  1  
8 Tillgångar som leasas i tidigare led (ej tillämplig) –  - – –  -  -  -  -
9 Transport i senare led (ej tillämplig) –  -  - –  -  -  -  -
10 Bearbetning av sålda produkter (ej tillämplig) –  -  -  -  -  -  -  -
11 Användning av sålda produkter (väsentlig: hyresgästers el och värme) 2021 183 184 1 142 0 0 –100
12 Slutbehandling av sålda produkter (ej tillämplig: rivning, återbruk m.m.) – – – – – – – –
13 Tillgångar som leasas i senare led (ej tillämplig)  -  -  -  -  -  -  -  -
14 Franchiseavtal (ej tillämplig) –  -  -  -  -  -  -  -
15 Investeringar (väsentlig: JV:s, dotterbolag, projektbolag) 2021 – – – – – – –
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 2021 1 959 1 986 1 7 486 4 302 351 –
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 2021 1 361 1 155 –15 6 703 3 741 351 –
¹)  Minskningen av de marknadsbaserade utsläppen inom Scope 2 med 67% beror i huvudsak på avtal med Stockholm Exergi om 
klimatneutral fjärrvärme, vilket också får genomslag på den totala utsläppsminskningen.
²)  Ökningen av utsläppen för verksamhetsavfall inom Scope 3 med 273% beror på att tidigare års rapportering endast belastats 
av fraktionen grovsopor. Nu ingår även övriga fraktionerna som möjliggjorts för materialåtervinning men som ändå förbränts.
³)  Minskningen av utsläppen inom anställdas pendling inom Scope 3 med 56% förklaras främst av pensionsavgångar för anställda 
som haft långa pendlingsavstånd.
97
Rapporter

===== SIDA 98 =====

Växthusgasutsläppsintensitet
Utsläppsintensitetens utveckling följs årligen för att ge en relativ indikator på bolagets 
klimatarbete i relation till tillväxt. Heba förväntar sig att utsläppsintensiteten varierar 
över tid, särskilt vid större investeringscykler inom nyproduktion. Målet är att långsik-
tigt minska denna kvot även under tillväxt.
Plats- och marknadsbaserad utsläppsintensitet
Heba redovisar utsläppsintensitet enligt två metoder. Den första platsbaserade 
metoden, bygger på nationella genomsnittliga utsläppsfaktorer för el- och fjärrvärme-
mix. Den andra marknadsbaserade metoden, bygger på leverantörsspecifika utsläpps-
faktorer och avtalad andel förnybar energi.
Metodik och tekniska förutsättningar för klimatredovisning
Hebas redovisning av växthusgasutsläpp, energianvändning och klimatmål utgår från 
GHG-protokollets “operational control”-modell samt tillämpliga vägledningar från 
Naturvårdsverket, IVL, Boverket och EU:s ESRS-standard.
Utsläppsberäkning och datakvalitet
• Scope 1 beräknas utifrån faktiska energidata, fakturor och drivmedelsförbrukning.
• Scope 2 redovisas enligt plats- respektive marknadsbaserad metod.
• Scope 3 baseras på schabloner, projektdata eller leverantörsspecifik information 
beroende på kategori (ex. byggvaror, avfall, hyresgäster).
• Emissionsfaktorer hämtas från Naturvårdsverket, IVL och Boverket.
Redovisningsprinciper
• Alla utsläpp redovisas brutto, enligt ESRS princip.
• Kompensation sker separat och redovisas under avsnitt E1-7 , sid 99.
• Graddagskorrigering används för att säkerställa jämförbarhet i energiprestanda.
• Utsläppsintensitet beräknas som ton CO₂e per mnkr nettoomsättning.
Verifiering och förbättring
• Data för Scope 1 och 2 är högkvalitativ och bygger på faktiska källor.
• Scope 3 utvecklas successivt med målet att minska osäkerhet och öka andelen 
faktisk projekt- och leverantörsdata.
• Rapporteringen integreras i Hebas ledningssystem och följs upp löpande av led-
ningsgrupp genom hållbarhetschef.
Utsläppsintensitet
Hebas utsläppsintensitet redovisas i tabellen nedan. Indikatorn beräknas som totala 
växthusgasutsläpp (188 ton CO₂e) dividerat med nettoomsättning (605,4 mkr), i 
enlighet med GHG-protokollets vägledning. Nettoomsättningen är hämtad från den 
finansiella rapporten i Årsredovisningen, sid 110. 
Utsläppsintensitet (ton CO₂e per mkr nettoomsättning)
Växthusgasintensitet per nettointäkt 2024 2025 % N / N–1
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per 
nettointäkt (ton CO2e/mkr)  2,08 1,68 –19 
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per 
nettointäkt (ton CO2e/mkr) 1,02  0,31 –69
För räkenskapsåret 2025 uppgick Hebas utsläppsintensitet (totala utsläpp plats-
baserad/nettoomsättningen) till 1,68 ton CO₂e per mkr i nettoomsättning, vilket är 
en minskning med 19% jämfört med föregående år (2,08 ton/mkr 2024).
Skillnaden förklaras främst av förändringen i Scope 3-utsläppen, till följd av nypro-
duktionen i kombination med minskad elanvändning hos hyresgäster. Nettoomsätt-
ningen uppgick samtidigt till 605,4 mkr (561,8 mkr föregående år). 
Energiintensitet per nettointäkt framgår av nedan tabell. Indikatorn beräknas som 
total energianvändning dividerat med nettointäkterna.
Energiintensitet baserad på nettoinkomster 
Energiintensitet per nettointäkt 2024 2025 % N / N–1
Total energianvändning per nettointäkt från verksamheter i 
sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/mkr) 42 33 –21 
Biogena utsläpp och energibärare
Heba använder i sin verksamhet främst fjärrvärme och el. De biogena utsläppen 
uppstår främst från förbränning av biobaserade bränslen i fjärrvärmeleveranser samt 
från biologisk nedbrytning av träbaserade byggmaterial i värdekedjan. 
Biogena utsläpp har en annan klimatpåverkan över tid än fossila utsläpp och därför 
följs de separat för transparens och jämförbarhet, enligt GHG protokollet. 
Uppgifter som Heba erhåller kvantifieras för dessa utsläpp baserat på emissions-
faktorer från fjärrvärmeleverantörer och schablonvärden i IVL:s klimatdatabas.
Biogena utsläpp inom scope 1–3 (tCO₂e)
Scope Utsläpp (tCO₂e) Kommentar
Scope 1 0 Direkta utsläpp från egen verksamhet, främst fordon och 
utrustning
Scope 2 – plats 805 Indirekta utsläpp från inköpt energi baserat på 
genomsnittlig energimix
Scope 2 – marknad 79 Indirekta utsläpp baserat på ursprungsmärkt el och avtal 
(fjärrvärme 79, el 0).
Scope 3 N/A Indirekta utsläpp i värdekedjan, främst nyproduktion, 
material, avfall och transporter
Totalt 1–3 N/A Summa av Scope 1, Scope 2 (marknadsbaserad) och 
Scope 3
Heba har inga egna anläggningar för förbränning av biomassa och genererar därmed 
inga biogena utsläpp i den egna verksamheten. De biogena utsläpp som redovisas 
hänför sig till leverantörernas fjärrvärmeproduktion och ingår i deras rapporterade 
bränslemix. Biogena utsläpp hanteras i bolagets klimatmål genom att Heba prioriterar 
energieffektivisering, fossilfri uppvärmning och successivt ökad andel el- och värme-
produktion från solenergi och andra förnybara källor.
Utsläppskompensationer
Heba klimatkompenserar för utsläppen inom Scope 1 och Scope 2, beräknade enligt 
platsbaserade metoden. De totala utsläppen framgår av tabellen Växthusgasutsläpp 
scope 1, 2 och 3 i avsnitt E1-6 på sid 97 . De utsläppskompensatoriska komponenterna 
redovisas i tabellen på sid 99. Klimatkompensation sker genom certifierade klimat-
krediter enligt Gold Standard och genom framtida koldioxidborttagning. Inga av de 
klimat krediter som används av Heba omfattas för närvarande av corresponding 
adjustment enligt Parisavtalets artikel 6, det vill säga värdlandet gör inte någon 
 justering av sin nationella utsläppsrapportering.
Kompensationen avser projekt med verifierad klimatnytta och ofta även med sociala 
mervärden. Heba använder inte kompensation för att justera redovisade utsläpps-
nivåer, utan redovisar detta separat i E1-7 , i enlighet med principen “reduktion först”. 
Fokus ligger fortsatt på direkta utsläppsminskningar inom bolagets kontroll.
Heba har ingått ett avtal med Stockholm Exergi om koldioxidborttagning, vilket 
också redogörs för i avsnitt E1-7 . Syftet är att på sikt kunna hantera den residual av 
Hebas totala utsläpp som inte bedöms möjliga att eliminera genom interna åtgärder.
98
Rapporter

===== SIDA 99 =====

Utsläppskompensatoriska komponenter 2025
Kompensationskomponent Scope Volym (ton CO₂e) Mekanism Certifiering Status
Klimatkompensation (årlig) Scope 1 + 2 188 Klimatkrediter Gold Standard Genomförd
Negativa utsläpp (framtid) Svårreducerade delar av Scope 2–3 1 000/år i 15 år BECCS Stockholm Exergi Avtal tecknat för 2029–2034
E1-7 Växthusgasborttagningar, lagring och reduktion
Hebas klimatmål omfattar även hantering av kvarvarande utsläpp, dvs, de utsläpp som 
inte kan elimineras med tillgänglig teknik, främst kopplade till byggmaterial och leve-
rantörsled.
Heba följer principen att klimatneutralitet i första hand ska uppnås genom faktiska 
utsläppsminskningar och först därefter genom certifierade borttagningar för åter-
stående utsläpp. 
För att uppnå målen har Heba ingått i ett långsiktigt avtal med Stockholm Exergi 
i utvecklingen av BECCS-teknik (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Avtalet 
omfattar klimatneutral fjärrvärme och certifierade minusutsläpp motsvarande cirka 
1 000 ton CO₂ per år från 2029 och 15 år framåt. Fördelningen mellan Scope 2 och 3 
beräknas varje år utifrån faktorer som inköpsvolymen av värme samt säljarens emis-
sionsfaktorer för värme och kyla (bränslemix m.m.).
Den infångade biogena koldioxiden ska lagras permanent i geologiska formationer i 
havsbotten utanför Norges kust. Ambitionen från parterna är att uppfyllelsen av målet 
erkänns av relevanta standardiseringsorgan för att uppnå ändamålet, framför allt SBTi, 
men även GHGP och ISO om så krävs.
När anläggningen är i drift kommer koldioxidborttagningen, minusutsläppen, att 
certifieras som koldioxidkrediter av removal-typ i enlighet med EU:s föreslagna certi-
fieringsramverk för koldioxidavlägsnande. Heba avser att endast använda krediter som 
uppfyller erkända kvalitetsstandarder (t.ex. CDR EU Framework eller Gold Standard) 
och som utfärdas inom Europeiska unionen. 
Redovisning av utsläppsminskningar och koldioxidkrediter
Hebas totala utsläppsminskningar utgörs huvudsakligen av egna åtgärder inom den 
egna verksamheten och värdekedjan (Scope 1–3). Då utsläppen inom Scope 1 är nära 0 
står Scope 2 och 3 idag för den samlade potentiella minskningen. I absoluta tal 
kommer residualen av utsläpp att hanteras när certifierade minusutsläpp realiseras 
från 2029.
Följande tabell visar upptaget av växthusgaser genom Hebas koldioxidkrediter.
Upptag av växthusgaser genom koldioxidkrediter
Annulerade koldioxidkrediter 2025 2024
Totalt (ton CO₂e) 217¹) 571
Andel från upptagsprojekt (%) 0 0
Andel från utsläppsminskningsprojekt (%) 100 100
Andel från upptagsprojekt (%) 0 0
Erkänd kvalitetsstandard (%) Gold Standard Gold Standard
Andel från projekt inom EU (%) 0 0
Andel krediter som räknas som motsvarande justeringar (%) 0 0
¹) Köpt andel överstiger rapporterade utsläpp som motsvarar 188 ton CO₂e.
GHG-borttaganden och faktiska utsläppsminskningar
Hebas klimatarbete omfattar både utsläppsreduktioner inom förvaltningen och 
projekt som bidrar till koldioxidavlägsnande i värdekedjan.
Bolaget använder i nuläget inga ytterligare externa koldioxidkrediter eller kompen-
sationsprojekt utanför värdekedjan vid sidan av ovan beskrivna strategi och samarbete 
med Stockholm Exergi. Bolaget följer den fortsatta utvecklingen av certifierade remo-
val-mekanismer enligt EU:s kommande regelverk.
Metodik och hantering av kvarvarande utsläpp
Heba definierar kvarvarande utsläpp som de utsläpp som återstår efter att alla tekniskt 
och ekonomiskt rimliga åtgärder för att minska utsläppen inom Scope 1–3 har genom-
förts. Dessa utsläpp identifieras främst inom byggmaterial (betong, stål), transporter 
i leverantörsledet samt viss energianvändning i befintligt bestånd.
Beräkningen av kvarvarande utsläpp baseras på Hebas strategi och följer GHG 
 Protocol samt vägledning i SBTi Net-Zero Standard. Utsläppen kvantifieras årligen 
som skillnaden mellan Hebas totala beräknade utsläpp och de åtgärder som leder till 
verifierade reduktioner. Ingen ytterligare extern granskning av gällande område har 
genomförts utöver revisorernas granskning av hållbarhetsrapporten.
Hanteringen av kvarvarande utsläpp sker i två steg. I det första skedet planeras för 
fortsatta utsläppsreduktioner genom energieffektivisering, cirkulära materialflöden 
och teknikutveckling. I steg två neutraliseras återstående utsläpp genom t.ex. certifie-
rade växthusgasborttagningar inom ramen för samarbetet med Stockholm Exergi och 
BECCS-tekniken. Den koldioxidborttagning som sker genom BECCS-tekniken utgör 
en teknologisk metod för permanent lagring av koldioxid och klassificeras inte som en 
naturbaserad lösning (nature-based solution).
Heba avser att neutralisera återstående utsläpp först när verifierade och spårbara 
minusutsläpp finns tillgängliga, i enlighet med EU:s kommande ramverk för certifiering 
av koldioxidborttagningar (Carbon Removal Certification Framework, CRCF). 
Metoden och omfattningen av neutralisering kommer att uppdateras årligen i takt med 
att ny teknik och data tillkommer.
Tillgänglighet till data för att hantera av eventuella läckage, uppföljning samt rever-
sibla händelser kopplade till koldioxidborttagning saknas, men Heba har ambitionen 
att inkludera detta I framtida rapporter när data finns.
E1-8 Intern koldioxidprissättning
Heba tillämpar för närvarande ingen intern prissättning av koldioxidutsläpp. Bolaget 
har inte infört interna skuggpriser, intern handel eller koldioxidbudgetar som styrmedel 
i beslutsprocesser. Heba följer utvecklingen av metoder och tillämpningar inom 
sektorn och kan komma att utvärdera införande av intern prissättning som ett komple-
ment till andra klimatstyrningsverktyg i framtiden.
99
Rapporter

===== SIDA 100 =====

ESRS E5: Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma 
väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter
Metodbeskrivning för bedömning av väsentliga inverkningar risker och möjligheter och 
koppling till strategi och affärsmodell redovisas för samtliga ESRS-standarder under 
SBM-3, sid 87 . Heba har också genomfört intressentdialog med investerare, hyres-
gäster, kommuner och branschorganisationer för att identifiera de mest väsentliga 
hållbarhetsfrågorna, vilket redogörs för i SBM-2, sid 86.
De konsekvenser, risker och möjligheter som redovisas inom ESRS E5 har identifie-
rats inom ramen för den övergripande väsentlighetsanalys som beskrivs i avsnitt IRO-1, 
sid 88. För området resursanvändning och cirkulär ekonomi har analysen särskilt foku-
serat på materialanvändning och avfallsflöden i bygg- och renoveringsprojekt samt 
avfallshantering i den löpande fastighetsförvaltningen.
Analysen omfattar både Hebas egen verksamhet och relevanta delar av värde-
kedjan, främst leverantörer och entreprenörer inom bygg-, installations- och avfalls-
hanteringstjänster. Underlaget har baserats på interna data om avfallsvolymer och 
materialanvändning, erfarenheter från genomförda projekt samt dialoger med 
 entreprenörer, leverantörer, kommunala avfallsaktörer och andra branschaktörer.
I bedömningen har även relevanta regelverk och branschinitiativ inom bygg- och 
fastighetssektorn beaktats, såsom ökade krav på resurseffektivitet, avfallssortering 
och materialåtervinning i byggprojekt. 
De mest relevanta konsekvenserna förutom det avfall som genereras av hyres-
gästerna bedöms uppstå i samband med bygg- och renoveringsprojekt där material-
användning och byggavfall genereras. Identifierade risker avser bland annat ökade 
regulatoriska krav på avfallshantering och materialspårbarhet samt begränsad tillgång 
till detaljerad data om material- och avfallsflöden i värdekedjan.
Möjligheter bedöms främst vara kopplade till ökad resurseffektivitet, förbättrad 
avfallssortering och ökat återbruk av byggmaterial, vilket kan bidra till minskad miljö-
påverkan och lägre kostnader över tid.
ESRS E5 har bedömts som delvis väsentlig för Heba. Väsentligheten avser avfalls-
mängder inom förvaltning och byggprojekt.
Övriga delområden inom standarden har bedömts som icke väsentliga och omfattas 
därför inte av ytterligare rapportering. Till grund för bedömningen ligger att verksam-
heten huvudsakligen består av fastighetsförvaltning i redan exploaterade urbana 
miljöer. Heba bedriver ingen jordbruks-, skogs- eller havsverksamhet, har inga fastig-
heter inom Natura 2000-områden eller naturreservat samt att de identifierade ris-
kerna bedöms ha låg finansiell påverkan på kort och medellång sikt.
Den rapportering som bolaget ändock frivilligt redovisar, t.ex. i E5-4 Resursinflöden, 
har Heba valt att göra då bedömningen är att det inom branschen kan finnas ett 
intresse av att ta del av bolagets arbetssätt.
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Ett antal policyer styr området, bland annat bolagets hållbarhetspolicy, kvalitetspolicy, 
Uppförandekod samt därutöver strategi för klimatomställning, vilka sammantaget 
omfattar hela verksamheten. Heba har ingen separat policy specifikt riktad mot 
avfallshantering då den ingår i Hållbarhetspolicyn. Se vidare Policyöversikt och 
 koppling till IRO:er, bilaga sid 109. 
Hebas arbete med resursanvändning och avfall styrs av bolagets hållbarhetspolicy 
och implementeras genom bolagets miljöledningssystem, som är baserat på ISO 
14001. Miljöledningssystemet omfattar rutiner för bland annat resurseffektiva 
material val i projekt, avfallshantering i förvaltning och byggprojekt, återbruk samt 
 uppföljning av material- och avfallsflöden. 
Policyn och tillhörande rutiner tillämpas i den löpande verksamheten och i samver-
kan med entreprenörer och leverantörer inom bygg- och förvaltningsverksamheten. 
Relevanta intressenter, såsom entreprenörer, leverantörer och avfallsaktörer, involve-
ras i genomförandet genom upphandlingskrav, leverantörsdialoger och samarbete 
kring avfallshantering och materialval. 
E5-2 Åtgärder och resurser
Heba arbetar för att minimera avfallsmängder och öka återanvändning och åter-
vinning, i linje med cirkulära principer och gällande lagkrav. 
Månadsvis uppföljning av avfallsstatistik införs kommande rapporteringsår. En högre 
grad av kvantifiering av materialflöden i byggprojekt planeras från 2026 och framåt, 
också i takt med att mer tillförlitliga data inom värdekedjan tillgängliggörs. 
Heba använder sig av digital avfallsstatistik, krav på återbruk i ombyggnad, käll-
sortering och utbildning i cirkulära principer. Uppföljning sker inom miljöledningssyste-
met. Uppförandekoden och nämnda policyer kommuniceras internt och till berörda 
leverantörer/entreprenörer via avtal och rutiner.
Hebas arbete med att minska resursanvändning och avfall sker framför allt inom 
ramen för den ordinarie fastighetsförvaltningen och projektverksamheten. I ett inle-
dande skede är hållbarhetsavdelningen involverad för att säkerställa processerna kring 
insamlingen av data m.m. Konkreta åtgärder omfattar bland annat förbättrad avfalls-
sortering i fastigheterna där Heba sedan lång tid tillbaka uppfyller kommande lag-
ändringar gällande fastighetsnära insamling. Andra aktiviteter kan vara samverkan 
med entreprenörer kring avfallshantering i bygg- och renoveringsprojekt samt infor-
mation till hyresgäster om källsortering. Dessa åtgärder genomförs inom befintliga 
organisatoriska funktioner och ingår i den löpande verksamheten.
Heba har inte identifierat några separata investeringar (CapEx) eller särskilda drift-
kostnader (OpEx) som specifikt avsatts för åtgärder kopplade till resursanvändning 
och avfall. Kostnader för avfallshantering, sorteringslösningar och uppföljning ingår i 
bolagets ordinarie drift- och projektkostnader och redovisas inom respektive kost-
nadsposter i de finansiella rapporterna.
Bolaget har för närvarande inte planerat några särskilda framtida investeringar eller 
budgeterade driftkostnader specifikt kopplade till åtgärdsplaner inom området resurs-
användning och avfall. Eventuella framtida insatser kommer att hanteras inom ramen 
för bolagets ordinarie investerings- och budgetprocess.
Hebas affärsmodell är motståndskraftig genom långsiktigt ägande och livscykel-
fokus utifrån samtliga tidshorisonter, som redovisas i SBM-3, sid 87 . Grundläggande 
antaganden är att regelverken är stabila samt att återbruksmarknaden blir mer mogen. 
100
Rapporter

===== SIDA 101 =====

Mått och mål 
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Avfall från bygg- och rivningsprojekt ska sorteras till 100% för att i första hand återanvän-
das eller materialåtervinnas. I kommande projekt ska samtliga byggvaror i nyproduktion 
vara godkända enligt Byggvarubedömningen. Målen operationaliserar policykrav om 
avfallsminimering och resurseffektiva materialval. Målen baseras på branschpraxis för 
bygg- och rivningsavfall och vetenskaplig evidens bedöms ej specifikt. Bolagets bygg-
entreprenörer har varit involverade och accepterar uppställda mål, se även SBM-2 
Intressenter sid 86.
Heba arbetar med att systematisera och fördjupa analysen av datainsamling av 
byggmaterial i nyproduktion och förvaltning. I detta ingår att förfina mätningen av 
andel återbrukat material i de nyproduktionsprojekt som drivs i egen regi samt käll-
sorteringsgrad i befintligt bestånd. 
När bolaget har projekt i egen regi och när datan är mer tillförlitlig gällande avfallet 
från befintliga fastigheter kan bolaget sätta s.k. smarta mål och tidplaner för uppfölj-
ning av åtgärder samt eventuellt ta fram och justera policyer därefter. För 2025 har 
bolaget inte kunnat utvärdera utfallet av avfallsmängder då mål inte har kunnat 
 formulerats på grund av bristande dataunderlag.
Underliggande mätmetoder har inte förändrats under året, men graden av antagan-
den har minskat då bolaget erhållit ett bredare statistikunderlag från entreprenörerna. 
Det kvarstår emellertid ett arbete för att förmå samtliga leverantörer att leverera 
kvalitets säkrade underlag.
E5-4 Resursinflöden
För 2025 finns inga färdigställda nyproduktioner eller ombyggnadsprojekt och därav 
inga data gällande resursinflödesdata. Rapporteringen i detta avsnitt görs på frivillig 
basis som upplysning till branschen om Hebas arbetssätt. 
Hebas arbete med resurseffektivitet och cirkularitet tar stöd i det interna konceptet 
Hebahuset, som används för att identifiera, följa upp och minska resursanvändningen i 
nyproduktionsprojekt. Konceptet har utvecklats för att ge stöd i kravställningen genom 
förslag på åtgärder för att minska klimatpåverkan i nyproduktion och därmed i hela 
livscykeln. Krav ställs i entreprenader i egen regi för sortering/återbruk. 
Varje nyproduktion och större renovering följs upp och kommer att utvärderas 
utifrån hållbarhetsindikatorer för resursanvändning. Det handlar t.ex. om andel åter-
brukat eller återvunnet material i byggprojekt, andel källsorterat byggavfall, mängd 
farligt avfall per m² BTA vid rivning och ombyggnation samt andel byggmaterial med 
miljövarudeklaration (EPD). Åtgärder prioriterar förebyggande/återbruk före energi-
återvinning och deponi (avfallshierarkin). 
För att möjliggöra systematisk uppföljning implementeras under 2026 utvecklad 
och systematiserad datainsamlingsrutin kopplad till byggprojekt och förvaltning gäl-
lande avfall och återbruk m.m. Samarbete sker med entreprenören samt via avfalls-
entreprenörerna. Datainsamlingen integreras i Hebas ISO-ledningssystem och utgör 
grunden för kvantitativa nyckeltal från och med 2026. 
Syftet är att successivt öka återanvändningen av byggmaterial och minska mängden 
jungfruliga resurser i nyproduktion, i linje med EU:s cirkulära ekonomistrategi och 
ESRS-kraven. Därutöver kommer insamlingsdata för hushållsavfallet ligga till grund för 
analys och eventuella åtgärder och informationsinsatser gentemot hyresgästerna. 
E5-5 Resursutflöden – avfall
Avfall är det delområde Heba rapporterar på inom standarden då det bedöms som ej 
väsentligt. Avfallsdatan baseras på statistik från entreprenörer och avfallskvitton. Från 
2026 kommer data att samlas in månadsvis. Uppgifterna avser i nuläget i huvudsak 
avfall som genereras av bostadshyresgästerna. Även avfallsströmmar från bygg- och 
ombyggnadsprojekt är relevanta för bolaget. Graden av schablonisering för avfalls-
volymen bedöms till ca 35%. Datakvaliteten bedömer bolaget som medelhög och 
kommer att förbättras i takt med att standardiserad datainsamling införs från 2026 
samt att entreprenörerna levererar mer specifika och korrekta avfallsuppgifter. 
 Underliggande data har inte verifierats av extern part. 
Bolaget kommer att under året att analysera avfallsstatistiken för att säkerställa 
underlaget inför beslut om åtgärder i syfte att minska restavfallet och öka material-
återvinningen i beståndet i enlighet med avfallshierarkin.
Avfall 2025 (kg)
Totalt icke-farligt avfall avstyrt från bortskaffande 615 081 
varav avstyrt från bortskaffande genom materialåtervinning 459 128 
varav avstyrt från bortskaffande genom återanvändning –
varav avstyrt från bortskaffande på annat sätt 364 431 
Totalt icke-farligt avfall som bortskaffats 933 591 
varav bortskaffats genom deponi 460 
varav bortskaffats genom förbränning 909 852 
varav bortskaffats på annat sätt 15 900
Totalt farligt avfall 2 940 
varav avstyrt från bortskaffande genom materialåtervinning 2 940 
Total avfallsmängd  1 551 612
Av ovanstående tabell framgår att totalt icke-återvunnet (icke-farligt) avfall som 
 bortskaffats, det vill säga avfall som inte materialåtervinns eller återanvänds, uppgår 
till 933 591 kg, vilket motsvarar ca 60% av total avfallsmängd.
Heba har under året utökat insamlingen av textilier, vilket framgår av nedan tabell.
Textilinsamling (kg)
2025 2024 2023
Total volym textilier 49 916 39 304 17 000
101
Rapporter

===== SIDA 102 =====

ESRS S1: Egna anställda
Strategi
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och affärsmodell.
Metodbeskrivning för bedömning av väsentliga inverkningar m.m. redovisas för samt-
liga ESRS-standarder under SBM-3, sid 87 .
Heba omfattas av infasningsreglerna och lämnar uppgifter om medarbetarna m.m. 
i Årsredovisningen not 8, sid 125. Området S1 Egna anställda, medarbetarna, har 
 emellertid bedömts som väsentligt och bolaget har därmed i enlighet med ESRS 1 
tillägg C och ESRS 2 §17 att övergripande upplysa om tillhörande policyer, åtgärder 
och mål m.m., vilket görs nedan.
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
Heba är verksam inom en kunskaps- och serviceintensiv bransch. Affärsplanens 
genomförande är beroende av en hög kompetens inom fastighetsförvaltning, projekt-
utveckling och hållbarhetsstyrning.
Heba har mål kopplade till arbetsmiljö, kompetensutveckling, ledar- och med-
arbetarskap. Målen är huvudsakligen kvalitativa och följs upp via medarbetarundersök-
ningar och HR-processer. Arbetet styrs bl.a. av bolagets uppförandekod, arbetsmiljö-
policy, jämställdhets- och likabehandlingspolicy samt andra riktlinjer kopplade till HR. 
Åtgärder omfattar årliga utvecklingssamtal, utbildningsinsatser, systematiskt 
arbetsmiljöarbete, samverkan med fackliga företrädare samt tillgång till visselblåsar-
funktion. Uppföljning sker genom sjukfrånvaro, personalomsättning, utbildnings-
insatser och resultat från medarbetarundersökningar.
Social information
ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
Strategi
SBM-2 Intressenters intressen
Heba verkar i en bransch där relationen till hyresgästen är central för affärsmodellen. 
Bolagets påverkan på slutanvändare sker genom förvaltningen av hyresbostäder och 
den dagliga servicen. Servicen och boendemiljön, såväl den yttre som den inre, påver-
kar hälsa, trygghet och välbefinnande.
Rapporteringen baseras på Hebas roll som fastighetsägare och förvaltare av hyres-
bostäder och vård- och omsorgsboenden där de ”slutanvändare” som omfattas av 
standardens definition utgörs av bolagets hyresgäster – både privatpersoner, lokal-
hyresgäster och operatörer som bedriver verksamheter inom vård- och omsorgs-
boenden. 
Hebas verksamhet bidrar till många positiva effekter. De väsentligaste är följande.
• Tillgång till trygga och energieffektiva bostäder.
• Tillgänglighet till samhällsservice och hållbara transporter.
• Långsiktigt ansvarstagande fastighetsförvaltning.
Potentiella negativa konsekvenser är buller, driftstörningar, tillfälliga olägenheter vid 
renovering eller byggnation samt risker kopplade till inomhusmiljö och vattenkvalitet.
Heba följer miljölagstiftningen och har rutiner för systematiska kontroller, felanmä-
lan och hyresgästdialoger, vilket kraftigt begränsar risken för negativ påverkan.
Bedömningen inkluderar även konsekvenser kopplade till behandling av person-
uppgifter och digitala tjänster (GDPR), liksom risken för diskriminering eller bristande 
tillgänglighet i tillgången till bostäder och service. Dessa risker bedöms som låga.
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Metodbeskrivning för bedömning av väsentliga inverkningar m.m. redovisas för samt-
liga ESRS-standarder under SBM-3, sid 87 .
Området S4 Konsumenter och slutanvändare har bedömts som delvis väsentlig för 
Heba. Väsentligheten avser trygg heten i det egna boendet och följs upp genom trygg-
hetsindex. 
I övrigt omfattas Heba av infasningsreglerna för denna standard och rapporterar fri-
villigt och kvalitativt för övriga upplysningspunkter utifrån befintlig data och processer. 
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare
Bolagets hållbarhetspolicy, kvalitets- och miljöledningssystem samt uppförandekod 
reglerar hur bolaget ska agera och ansvaret gentemot hyresgästerna.
Heba ska erbjuda hyresgästerna en god service. För att göra det så måste vi ta oss 
tid att förstå hyresgästens önskemål och agera med respekt och förståelse. I kontakter 
med hyresgäster ska vi vara välinformerade om kundens situation för att finna de rätta 
lösningarna. Alla hyresgäster är viktiga och förtjänar ett gott bemötande. Heba ska 
alltid göra sitt yttersta för att ge hyresgästerna en god service. 
Bara den som behöver ha tillgång till kundrelaterade uppgifter för att kunna utföra 
sitt uppdrag ska ta del av sådana uppgifter. Heba följer GDPR och har etablerade 
rutiner för dataskydd, åtkomstkontroll och informationssäkerhet i samverkan med 
leverantörer av digitala tjänster. Dessa policyer säkerställer att hyresgästers person-
uppgifter hanteras med respekt för deras mänskliga rättigheter, i linje med UNGP och 
OECD:s riktlinjer.
Heba ser felanmälan och klagomål från hyresgäster som värdefull information. 
 Synpunkter och statistik ligger till grund för förbättringsarbete inom bolaget. Heba har 
som inriktning att ta emot och behandla felanmälan och klagomål från hyresgäst med 
gott bemötande och med en hög prioritet. 
102
Rapporter

===== SIDA 103 =====

VD har det övergripande ansvaret, fastighetschef och förvaltare ansvarar operativt 
och Kundservice stöttar i uppföljningen av ärenden.
S4-2 Rutiner för kontakter med hyresgästerna
Heba identifierar risker och möjligheter genom daglig kontakt mellan förvaltningsper-
sonal och hyresgästerna, eller via kundservice. Ett viktigt verktyg är hyresgästenkäter, 
s.k. Nöjd Kund Index-undersökningar (NKI), se S4-5, sid 104. Bolaget genomför och 
kommunicerar strukturerade och systematiska riskgenomgångar av inomhusmiljö, 
 ventilation, vatten och säkerhet.
Uppföljning av felanmälningar sker i digitala system, rapporteras och analyseras på 
veckobasis. Dialog sker med kommuner och vård- och omsorgsoperatörer. Eventuella 
brister analyseras och leder till förbättringsplaner inom drift och fastighetsutveckling.
S4-3 Rutiner för felanmälan och synpunkter
Processen för tillbörlig aktsamhet omfattar identifiering av risker för ohälsa, trygghet 
och diskriminering. På Heba råder nolltolerans mot all form av diskriminering på grund 
av exempelvis etniskt ursprung, nationalitet, livsåskådning, sexuell läggning, kön eller 
ålder. 
Vidare säkerställs tillbörlig aktsamhet genom intervallstyrd service, underhåll och 
besiktningar. Vid behov av åtgärder sker detta av förvaltningen, antingen i egna drift-
organisationen eller genom entreprenörer bolaget har tecknat avtal med.
Felanmälningar och klagomål tas emot främst via kundservice (telefon, e-post, 
webbportal), vilket samtliga hyresgäster har information om. Framför allt arbetar Heba 
med fokus på förebyggande förvaltning där fel och brister ska upptäckas tidigt genom 
ronderingar i beståndet eller genom olika larm i fastighetssystemen. 
Om det uppstår några allvarliga ärenden rapporteras detta till närmaste chef och 
i beroende av karaktär på händelsen kan visselblåsarfunktionen användas. Alla fel-
anmälningar och klago mål dokumenteras och följs upp tills åtgärd är genomförd.
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga risker och möjligheter
Väsentliga risker
De risker som hyresgästerna kan möta eller utsättas för handlar bl.a. om inomhus-
miljön, t.ex. ventilation, fukt, radon och temperatur/värmekomfort. Därutöver kan 
hyresgästernas hälsa och säkerhet påverkas genom halkrisk, belysning och brister i 
brandskydd.
Dricksvatten som tillhandahålls av kommunala aktörer via det kommunala VA-nätet 
kontrolleras regelbundet enligt lag. Hebas ansvar är begränsat till ledningar och instal-
lationer inom fastigheten. Bolaget kan vid behov och på kort varsel stänga av huvud-
ledningar.
Väsentliga möjligheter
De boende hos Heba upplever idag en hög grad av trygghet. Trygghet i boendemiljö 
säkras upp framför allt genom ett förebyggande arbete med fokus på ronderingar, 
snabba åtgärder av fel, underhåll, belysning och skalskydd m.m.
De möjligheter och positiva effekter Heba identifierat är att investeringar i energi-
optimerande åtgärder minskar de långsiktiga driftskostnaderna och förbättrar inom-
husklimatet. Val av material i nyproduktion kan också påverka inomhusklimatet och 
temperaturen i lägenheterna.
Fysiska trygghetsåtgärder i byggnaderna och utemiljön skapar tryggare och triv-
sammare boendemiljöer. Kompletterat med sociala insatser stärker verksamheten 
lokalsamhället.
Det finns en fortsatt potential i att utveckla verksamheten med hjälp av digitalise-
ring och IT som verktyg. Inom trygghetsområdet bygger arbetet på fortsatta förebyg-
gande åtgärder och en inom förvaltningen bred användning av tekniska lösningar. 
Bolaget ser också positiva effekter av och möjligheter i att som en kompletterande 
trygghetsåtgärd investera i t.ex. kamerabevakning i fastigheternas allmänna utrym-
men.
Mått och mål
S4-5 Mål och indikatorer
Hebas mål och indikatorer följs upp årligen inom ramen för bolagets ordinarie verk-
samhetsstyrning. NKI och tillhörande delindex mäts genom återkommande hyresgäs-
tenkäter enligt samma grundläggande metodik och frågebatteri över tid, vilket möjlig-
gör jämförelser mellan rapporteringsperioder samt gentemot branschen.
Under infasningsperioden redovisar Heba såväl kvalitativa nyckeltal som kvantitativa 
data, som kommer att utvecklas längre fram. Eventuella förändringar i definitioner, mål 
eller mätmetoder dokumenteras i samband med uppföljningen och redovisas i rappor-
teringen när sådana förändringar påverkar jämförbarheten mellan år. Under rapporte-
ringsperioden har inga väsentliga förändringar i metod eller definitioner som påverkar 
jämförbarheten identifierats.
Bolaget mäter hyresgästernas uppskattning av bolaget genom Nöjd Kund Index 
(NKI). För 2025 uppgick delindex Service till 85,3. Målet är att index ska ligga i nivå eller 
över medelvärdet för bostadsbolag i storstäderna.
Ett viktigt delindex är Trygghetsindex, som för Heba uppgår till 87 ,9. Det är det 
högst uppmätta resultatet sedan mätningarna, enligt denna modell, startade för över 
tio år sedan. Värdet kan ställas mot branschens snitt på 82,4 och för Stockholm 83,2. 
Målet är att Trygghetsindex inte ska understiga 80 i någon fastighet. De enstaka 
fastigheter med värden som understiger målet har en dokumenterad åtgärdsplan.
Andra exempel på mål som Heba har ställt upp i syfte att hyresgästerna ska uppleva att 
Heba är en trygg värd är att 100% av inkomna felanmälningar ska ha återkopplats inom 
48 timmar.
Hyresgästperspektivet vägs in genom NKI-resultat och återkommande dialoger. 
Mål och indikatorer fastställs internt inom Heba då några externa referenser inte finns 
inom detta område. Målen följs upp löpande av bolagets ledning och utvärderas minst 
årligen i samband med verksamhetsplaneringen och ligger därmed till grund för fort-
satta mål och aktiviteter ledningen beslutar om.
Under rapporteringsperioden har inga förändringar i Hebas affärsmodell, relevanta 
standarder eller lagstiftning identifierats som påverkar bolagets mål eller uppfölj-
ningen av dessa. Målen för hyresgästnöjdhet, trygghet och service följs därför upp 
enligt samma principer som tidigare rapporteringsperioder.
Samlad bedömning och mognadsnivå
Processer, policyer och rutiner för felanmälningar och klagomål är etablerade. 
 Kommande steg är att strukturera datainsamlingen så att ytterligare väsentliga kvan-
titativa indikatorer kan rapporteras kommande år. Heba bedömer att denna rapporte-
ring uppfyller samtliga upplysningskrav utifrån nuvarande förutsättningar och utgör 
grund för fullständig ESRS-efterlevnad de kommande åren.
103
Rapporter

===== SIDA 104 =====

ESRS G1: Ansvarsfullt företagande
Styrningsinformation
Styrning
GOV-1 Förvaltnings, tillsyns- och ledningsorganens ansvar
Ansvar för affärsetik och god bolagsstyrning ligger hos Hebas styrelse och verkstäl-
lande ledning och utövas inom ramen för bolagets övergripande styrnings- och kon-
trollstruktur. Styrelsens och ledningens ansvar, roller och uppföljning av hållbarhets- 
och affärsetiska frågor redovisas i GOV-1, sid 84.
Affärsetiska principer, inklusive krav på regelefterlevnad och ansvarsfullt agerande, 
regleras genom Hebas interna och externa uppförandekod och tillhörande policyer, 
vilka omfattar både den egna verksamheten och väsentliga affärspartners. Uppföljning 
sker genom bolagets ordinarie styr-, risk- och internkontrollprocesser. Se GOV-1, sid 
84 och GOV-5, sid 85. 
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma 
väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter
Metodbeskrivning för bedömning av väsentliga inverkningar m.m. redovisas för samt-
liga ESRS-standarder under SBM-3, sid 87 . Detta avsnitt relaterar även till GOV-1, 
sid 84.
G1-1 Policyer för affärsetik och företagskultur
Styrelsen har det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av affärsetik och 
regelefterlevnad, inklusive uppförandekod, antikorruptionsarbete och visselblåsar-
funktionen. Uppföljning sker inom ramen för det ordinarie arbetet och bolagets risk-
process, där frågor om mutor, jäv, intressekonflikter och marknadsmissbruk beaktas.
Heba har antagit ett antal policyer som styr hållbarhetsarbetet och som syftar till att 
förebygga, mildra och åtgärda faktiska och potentiella effekter samt hantera risker och 
möjligheter identifierade i den dubbla väsentlighetsanalysen. Policydokumenten 
omfattar hela verksamheten och, där det är relevant, även uppströms leverantörsled 
och nedströms relationer till hyresgäster och lokala samhällen. Hebas Uppförandekod 
och visselblåsarrutin innehåller riktlinjer för affärsetik och antikorruption är fastställd 
av styrelsen och tillämpas inom ramen för bolagets interna styrning och kontroll samt 
gentemot bolagets leverantörer. Uppförandekoden är framtagen av Fastighetsägarna 
och bygger inte formellt på någon specifik tredjepartsstandard eller internationellt 
 initiativ. Upplysningarna enligt ESRS 2 MDR-P §65 d–e bedöms därför inte vara 
 tillämpliga.
Hebas policyer mot korruption och mutor hänvisar för närvarande inte uttryckligen 
till FN:s konvention mot korruption. Policyramverket syftar dock till att motverka kor-
ruption och oegentligheter i verksamheten och kan komma att utvecklas ytterligare 
vid framtida uppdateringar. Hebas policydokument uppdateras årligen och vid behov. 
De publiceras på Hebas intranät.
Finanspolicyn kan indirekt påverka tillgång till grön finansiering, men reglerar i sig inte 
hållbarhetsfrågor och omfattas därför inte av ESRS-kraven på hållbarhetspolicyer. De 
väsentliga policyerna återfinns i bilaga Policyöversikt & koppling IRO:er, sid 109.
Roller och ansvar inom organisationen
VD ansvarar för att omsätta styrelsens beslut i praktiskt genomförande och leder 
hållbarhets arbetet genom ledningsgruppen, där varje funktionschef ansvarar för sitt 
område. Hållbarhetschefen samordnar och säkerställer att risker och möjligheter inom 
väsentliga IRO:er analyseras och ligger till grund för rapporteringen till VD och styrelse. 
För att säkerställa fullt genomslag på sikt omfattar styrningen hela värdekedjan – 
från energianvändning och materialval i byggprojekt till leverantörers hållbarhets-
arbete och hyresgästernas klimatpåverkan. Hebas styrmodell är integrerad i de ISO-
certifierade ledningssystemen och följer upp rutiner och föreslår förbättringsarbete i 
syfte att kvalitetssäkra verksamheten. Se vidare Gov-1 Arbetsformer och organisering, 
sid 84. 
Företagskultur för engagemang, omtanke och professionalitet
Hebas styrelse och ledning arbetar aktivt med att etablera och utveckla en företags-
kultur som präglas av långsiktighet, transparens och ansvarstagande. Kulturen bygger 
på bolagets värdegrund – engagemang, omtanke och professionalitet – och är en 
central del av Hebas hållbarhetsarbete.
Heba främjar en hållbarhetsorienterad kultur genom utbildning, ledarskaps- och 
medarbetarutveckling kopplade till hållbarhetsmålen. Syftet är att säkerställa att 
Hebas värderingar och ledarskap stödjer bolagets långsiktiga mål, de väsentliga IRO-
områdena och en hållbar affärsmodell.
Etik och regelefterlevnad
De funktioner inom Heba som bedöms ha störst exponering för risker kopplade till kor-
ruption och mutor är främst inköp och upphandling, projektutveckling och byggprojekt 
samt fastighetsförvaltning där avtal tecknas med entreprenörer, konsulter och leve-
rantörer. Även kontakter i samband med mark- och fastighetstransaktioner samt vissa 
myndighetsprocesser kan innebära förhöjd risk.
104
Rapporter

===== SIDA 105 =====

Dessa risker hanteras genom bolagets Uppförandekod, leverantörskrav, attest- och 
beslutsordningar samt interna rutiner för upphandling och avtal. Frågor om mutor, jäv, 
intressekonflikter och etiskt agerande regleras i bolagets uppförandekod. Dessa styr-
dokument gäller för samtliga medarbetare och väsentliga leverantörer och komplette-
ras av interna rutiner för visselblåsning, internkontroll och uppföljning. Heba bedömer 
därmed att bolaget uppfyller ESRS G1-kraven avseende styrning av affärsetik och 
regelefterlevnad.
Samtliga medarbetare får en årlig utbildning i uppförandekoden, som täcker in 
området antikorruption. Heba har en rutin och ett system där insynspersoner loggas 
både per löpande insiderfrågor, som kommande publiceringar av kvartalsrapporter, 
och andra situationer då insiderrelaterad information hanteras. Heba ska i alla skeden 
leva upp till lagar och förordningar som rör mutor, gåvor och representation och 
bolaget tar avstånd från all form av korruption. 
Visselblåsarfunktion
En visselblåsarfunktion finns tillgänglig via en extern plattform där anmälan kan göras 
anonymt. I första hand ska medarbetaren vända sig till sin chef eller dennes chef. Om 
det inte är möjligt kan visselblåsartjänsten användas. Ärenden tas emot av en extern 
part som är oberoende ledningen i bolaget. Ärenden ska hanteras skyndsamt enligt en 
fastställd rutin som omfattar mottagning, utredning, dokumentation och återrappor-
tering till en kommitté där styrelsens ordförande ingår.
Heba följer svensk lagstiftning om skydd för personer som rapporterar om miss-
förhållanden och har rutiner som säkerställer att rapportering kan ske säkert och att 
anmälare skyddas mot repressalier. Ärenden utreds skyndsamt, oberoende och objek-
tivt. Vid behov hanteras jäv genom att berörda personer inte deltar i utredningen, och 
extern part anlitas för utredning eller granskning.
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer
Heba strävar efter att upprätthålla goda och långsiktiga relationer med sina leverantö-
rer genom tydliga betalningsrutiner och utbetalningar i tid.
Bolagets standardvillkor för leverantörsfakturor är betalning 30 dagar netto efter 
fakturadatum. Heba har inga upplägg med längre tidsfrister. Betalningsflöden hante-
ras centralt via ekonomiavdelningen. Avvikelser från ordinarie betalningsvillkor sker 
ytterst sällan och godkänns av CFO. 
Särskild hänsyn tas till små- och medelstora leverantörer. Vid behov kan betalningar 
prioriteras eller villkor justeras för att undvika negativ påverkan på deras likviditet. Om 
bolaget t.ex. skulle erhålla en faktura på 10 dagar netto betalas den inom tidsfristen. 
Heba bedömer att rättidiga betalningar är en del av ansvarsfull affärsetik och ett sätt 
att stödja hållbara leverantörsrelationer i hela värdekedjan.
Bolaget har inga systematiska fall av sena betalningar och arbetar fortlöpande med 
processförbättringar och digital fakturahantering för att säkerställa hög betalnings-
säkerhet. Heba har också ett system som automatiskt scannar av leverantörsbetal-
ningar och indikerar om leverantören är på obestånd, ej innehar F-skatt, eller om det 
skett någon dubbelbetalning etc.
Uppföljning och kontroll av leverantörer
Bolagets samtliga väsentliga avtalsleverantörer ska underteckna Fastighetsägarnas 
Uppförandekod, vilket är ett krav formulerat av Heba i Administrativa föreskrifter 
(AB04) gällande upphandlade entreprenader. I Uppförandekoden finns krav på 
arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan. Kraven omfattar följande: 
- Miljökrav – energieffektivitet, utsläppsminskning och materialval.
- Sociala krav – arbetsvillkor, mångfald och mänskliga rättigheter.
- Affärsetik – nolltolerans mot korruption och mutor.
För att säkerställa efterlevnad har en strukturerad process utarbetats som innebär 
 följande:
- Revision omfattande 20% av de väsentligaste leverantörerna varje år.
- Avtalskrav på hållbarhetsrapportering för leverantörer utifrån Uppförandekoden.
- Krav på åtgärder vid bristande efterlevnad.
G1-3 Förebyggande arbete mot korruption och mutor m.m.
Inom Heba råder en nolltolerans mot oegentligheter, korruption, mutor och andra 
former av oetiskt beteende. Bolaget arbetar förebyggande bl.a. genom den interna 
uppförandekoden som inbegriper etik och affärsbeteende. Heba går igenom den en 
gång per år som utbildning för samtliga medarbetare. Uppförandekoden är särskilt 
viktig för ledningsgruppen och medarbetare med inköps- eller leverantörskontakter, 
vilket framför allt sker inom förvaltning och projektutveckling. Heba följer upp delta-
gandet i utbildningen i syfte att säkerställa att samtliga har tagit del av informationen, 
vilket görs genom en signering av koden av samtliga medarbetare. Deltagarantalet för 
utbildningen redovisas i Årsredovisningens not 8 på sid 126.
Möjliga överträdelser kan även identifieras genom internkontroll och utifrån ekono-
miska avstämningar inom de olika verksamheterna. Vid behov kan interna utredningar 
eller externa granskningar initieras. Samtliga medarbetare är skyldiga att slå larm vid 
misstanke om oetiskt beteende och det finns en visselblåsarfunktion där man kan vara 
anonym. Genom denna struktur säkerställs att frågor om integritet och regelefterlev-
nad hanteras systematiskt och transparent.
Som ett led i arbetet med att upprätthålla en hög etisk nivå och för att tillförsäkra 
Heba ett bibehållet gott anseende hos allmänheten och på kapitalmarknaden, har sty-
relsen i Heba under året antagit en insiderpolicy. Policyn sammanfattar och förklarar 
de bestämmelser om marknadsmissbruk som personer verksamma i Heba har att för-
hålla sig till, innefattande både anställda och styrelseledamöter. 
För att förebygga och hantera misstänkta fall finns följande procedurer på plats:
• Utbildning och medvetandegörande: samtliga medarbetare genomgår utbildning 
i uppförandekod med moment av antikorruption, jäv och intressekonflikter. 
 Utbildningen är obligatorisk för samtliga medarbetare.
• Styrelse får årligen och vid behov uppdateringar om uppförandekod, insiderregler 
och visselblåsning inom ramen för styrelsens och ledningens arbete.
• Visselblåsarfunktion: extern och anonym kanal för att rapportera misstänkta 
oegentligheter. Ärenden hanteras enligt fastställd rutin av oberoende funktion och 
rapporteras till en kommitté med styrelsens ordförande.
• Internrevision och riskbedömning: korruptionsrisker beaktas i den årliga riskanalysen 
inom Hebas ISO-certifierade ledningssystem.
• Revision av leverantörer: En andel av de väsentligaste avtalsleverantörerna följs upp 
årligen utifrån den signerade Uppförandekoden.
105
Rapporter

===== SIDA 106 =====

Heba bedömer att befintliga processer, intern kontroll och visselblåsarfunktion ger en 
hög grad av säkerhet för att upptäcka och hantera korruptionsrisker. Heba har ett inte-
grerat system för intern kontroll som omfattar även hållbarhetsrelaterade risker. Se 
vidare Gov-5, sid 85. 
Bolaget följer löpande utvecklingen inom ESRS och Svensk kod för bolagsstyrning 
och kommer vid behov att ytterligare formalisera rutiner eller utöka sin kontrollmiljö. 
Genom dessa samlade åtgärder uppfyller Heba kraven enligt denna upplysning och 
säkerställer en strukturerad och transparent styrning av frågor som rör affärsetik och 
regelefterlevnad.
Åtgärder och resurser
Hebas arbete mot korruption och oegentligheter bedrivs inom ramen för bolagets 
ordinarie styrning och kontrollfunktioner. Arbetet genomförs inom befintliga organisa-
toriska funktioner och ingår i ordinarie verksamhetsstyrning. Heba har inte identifierat 
några separata investeringar (CapEx) eller särskilda driftkostnader (OpEx) som speci-
fikt avsatts för åtgärder mot korruption och oegentligheter. Kostnader kopplade till 
utbildning, uppföljning och styrning ingår i bolagets ordinarie administrativa kostnader. 
Bolaget har inte planerat för några särskilda framtida investeringar eller budgete-
rade driftkostnader kopplade till åtgärdsplaner inom området. Eventuella framtida 
insatser för att stärka arbetet mot korruption och oegentligheter kommer att hanteras 
inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och budgetprocess. 
Process för rapportering
Heba har etablerade rutiner för att säkerställa att hållbarhetsresultat rapporteras till 
bolagets ledning och styrelse. Rapporteringen bygger på insamling och analys av rele-
vanta nyckeltal, status i förhållande till mål samt bedömningar av väsentliga påverkan, 
risker och möjligheter (IRO:er). Se vidare Gov-1, Rapportering och uppföljning, sid 84.
Heba har inte redovisat några särskilda åtgärdsplaner kopplade till korruption eller 
mutor i tidigare rapporteringsperioder. Upplysningen om uppföljning av sådana åtgär-
der är därför inte tillämplig.
Mått och mål
G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor
Heba har inte identifierat några bekräftade fall av korruption eller mutor, och inga 
rättsliga processer, böter eller sanktioner är riktade mot bolaget. Några åtgärder för 
gottgörelse eller kompensation har därför inte varit aktuella.
Bolaget hanterar inkomna ärenden via etablerade processer för intern kontroll, 
vissel blåsarfunktion och rapporteringsrutiner enligt ISO-ledningssystemet. Inga inci-
denter har registrerats som efter utredning bedömts som korruption eller mutbrott.
Med incident avses ett ärende som efter utredning bedömts utgöra korruption eller 
mutbrott enligt tillämplig lagstiftning och/eller bolagets uppförandekod. Uppgifterna 
baseras på bolagets interna kontroll, ekonomiska avstämningar, HR- och regelefter-
levnad samt logg/ärendehantering från visselblåsarfunktionen. Under rapporterings-
perioden har inga bekräftade incidenter, domar eller böter identifierats.
G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet
Heba bedriver ingen lobbyverksamhet och lämnar vare sig direkta eller indirekta 
 ekonomiska eller politiska bidrag, dvs. G1-5 är inte tillämplig.
G1-6 Betalningsrutiner
Företag ska lämna information om betalningspraxis, särskilt när det gäller sena betal-
ningar till små och medelstora företag. Heba är för egen del ett medelstort företag. 
Bolaget bedömer inte området som väsentligt och betalningsrutinerna följs upp inom 
ramen för bolagets interna styrning och kontroll. Någon extern validering av mätning 
av indikatorer har inte genomförts. Upplysningen enligt ESRS 2 MDR-M §77b bedöms 
därför inte vara tillämplig.
Heba har som ambition att antalet sena betalningar ska minimeras under förutsätt-
ning att fakturorna är korrekt utställda och att 30-dagars betalningsperiod gäller även 
gentemot Heba. Se ovan ytterligare information om betalningsrutiner i G1-2 Hantering 
av förbindelser med leverantörer.
106
Rapporter

===== SIDA 107 =====

Bilagor
ESRS-standard DR Upplysningskrav Infasning Väsentlig Delvis 
väsentlig
Icke 
väsentlig
Ej 
 tillämplig
Sidhänvisning Kommentar
ESRS 2 Allmän information BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten X 82
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter X 82
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll och ansvar X 84
GOV-2 Information och hållbarhetsfrågor som lämnas till styrelse/ledning X 85
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem X 85
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet X 85
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll kopplat till hållbarhet X 85
SBM-1 Strategi och affärsmodell X 86
SBM-2 Intressenter och deras intressen X 86
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och koppling till strategi X 87
IRO-1 Process för att identifiera och bedöma väsentliga IRO X 88
IRO-2 Index över upplysningskrav (ESRS 2 Appendix B) X 88, 107
ESRS E1 Miljöinformation GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentsystem X 89
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar X 89
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 90
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade 
konsekvenser, risker och möjligheter
X 90
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna X 90
E1-3 Åtgärder och resurser för att hantera klimatförändringar X 91
E1-4 Mål för klimatbegränsning och klimatanpassning X 92
E1-5 Energianvändning och energimix X 94
E1-6 Totala växthusgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3 X 95 Bolaget rapporterar totala och Scope 3 utsläpp även om 
upplysningen kan utelämnas
E1-7 Växthusgasborttagningar, lagring och reduktion X 99
E1-8 Intern koldioxidprissättning X 99
IRO-2 Index över upplysningskrav, ESRS2 Appendix B
Baserat på resultaten av väsentlighetsanalysen redovisas i nedanstående tabell de 
ESRS-upplysningskrav som har beaktats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten 
och var de behandlas.
Bestämning av samtlig rapportinformation
Generellt gäller att den information som Heba redovisar utgår från bolagets dubbla 
väsentlighetsanalys (IRO-1). De frågor som bedömts som väsentliga både ur konse-
kventiell och finansiell synpunkt redovisas mer utförligt. Även sådana delar som följer 
av lagkrav och interna bedömningar kan lämnas även om de inte bedömts som väsent-
liga enligt den dubbla väsentlighetsanalysen. Icke väsentliga frågor kommenteras 
översiktligt eller exkluderas med motivering.
107
Rapporter

===== SIDA 108 =====

ESRS-standard DR Upplysningskrav Infasning Väsentlig Delvis 
väsentlig
Icke 
väsentlig
Ej 
 tillämplig
Sidhänvisning Kommentar
ESRS E2 Föroreningar SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 87 Avsnitt Väsentliga och icke-väsentliga ämnen
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 87 Avsnitt Väsentliga och icke-väsentliga ämnen
ESRS E4 Biologisk mångfald SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 87 Omfattas av infasningsreglerna; alla upplysningar kan 
utelämnas
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekver, 
risker och möjligheter
X 100 Redovisar E5, men endast E5-5 har bedömts som väsentlig
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi X 100 Se ovan
E5-2 Åtgärder och resurser X 100 Se ovan
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi X 100 Se ovan
E5-4 Resursinflöden X 100 Se ovan
E5-5 Resursutflöden – avfall X 101 Avfallsmängder är den del inom ESRS E5 som bedömts som 
väsentlig
ESRS S1 Egna anställda SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 102, 125 Omfattas av infasningsreglerna; bolaget rapporterar viss 
personalstatistik i not 8, Årsredovisningen
ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 87 Avsnitt Väsentliga och icke-väsentliga ämnen
ESRS S3 Berörda samhällen SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell X 87 Avsnitt Väsentliga och icke-väsentliga ämnen
ESRS S4 Konsumenter och slutänvändare SBM-2 Intressenters intressen X 103 Omfattas av infasningsreglerna; alla upplysningar kan 
utelämnas. Bolaget redovisar S4 , men endast Trygghet inom 
S4-5 har bedömts som väsentlig
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell. X 103 Se ovan
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare X 103 Se ovan
S4-2 Rutiner för kontakter med hyresgästerna X 103 Se ovan
S4-3 Rutiner för felanmälan och synpunkter X 103 Se ovan
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga risker och möjligheter X 104 Se ovan
S4-5 Mål och indikatorer X 104 Trygghet är den del inom ESRS S4 som bedömts som väsentlig
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande GOV-1 Förvaltnings, tillsyns- och ledningsorganens ansvar X 105
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekver, 
risker och möjligheter
X 105
G1-1 Policyer för affärsetik och företagskultur X 105
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer X 105  
G1-3 Förebyggande arbete mot korruption och mutor m.m. X 106
G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor X 106
G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet X 106
G1-6 Betalningsrutiner X 106
ESRS 2 Bilagor IRO-2 Index över upplysningskrav, Appendix B X 107
IRO-2 (EU) Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning X 109
Policyöversikt & koppling till IRO:er X 109
108
Rapporter

===== SIDA 109 =====

Policyöversikt & koppling till IRO:er
Policy/styrande dokument Syfte och innehåll Väsentliga IRO:er ESRS
Hållbarhetspolicy Anger övergripande principer för miljö, social hållbarhet, etik och klimat. Styr mål, riskhantering och 
prioriteringar. ISO 14001-cert.
Klimatpåverkan, energianvändning, social påverkan, risker i värdekedjan, bolagsstyrning. ESRS E1, E2–E5, S1–S4, G1
Kvalitetspolicy Nöjda hyresgäster, ett hållbart och effektivt arbetssätt samt en välfungerande organisation. 
ISO 9001-certifiering.
Rör hållbarhetsfrågorna indirekt genom styrning och kontrollsystem. ESRS E1, E5, S1, S2, S4, G1
Uppförandekod för medarbetare Nolltolerans mot korruption, diskriminering, trakasserier. Styr etiskt agerande och arbetsmiljö. Affärsetik, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, sociala risker och klagomål. ESRS S1, S2, S4, G1
Uppförandekod för leverantörer Krav på arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption i värdekedjan. Leverantörsberoenden, sociala risker, arbetsvillkor i värdekedjan, klimat- och miljökrav. ESRS S2, E1, E5, G1
Arbetsmiljöpolicy Styr Hebas systematiska arbetsmiljöarbete, riskbedömningar, skyddsronder och olycksrapportering. Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, sociala risker, medarbetartrygghet. ESRS S1
Jämställdhets- och mångfaldspolicy Säkerställer lika möjligheter, motverkar diskriminering och styr arbetet med mångfald. Social påverkan, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, HR-relaterade risker. ESRS S1
Visselblåsningsrutin Säkerställer rapportering av incidenter, oegentligheter och avvikelser. Antikorruption, etik, social påverkan, leverantörsrisker. ESRS G1-3, S1, S2
Insiderpolicy Säkerställer korrekt och etisk hantering av kurspåverkande information. Regelefterlevnad, affärsetik, infosäkerhet, bolagsstyrning. ESRS G1-1, G1-2, G1-3, G1-5
Finanspolicy Hantering av finansiella risker, lånestruktur och finansiering. Relevant på sikt för gröna obligationer. Klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. ESRS E1-9, G1
Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning
I enlighet med ESRS 2 IRO-2 §§ 55–57 redovisas denna sammanställning av datapunkter 
i hållbarhetsrapporten som härrör från eller är relaterade till annan EU-lagstiftning. 
Tabellen syftar till att säkerställa transparens och spårbarhet mellan ESRS-rapporte-
ringen och tillämpliga krav enligt annan unionsrätt.
EU-regelverk / rättsakt Specifik artikel / krav Typ av datapunkt Hänvisning i rapporten Kommentar
EU-taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Art. 8 och delegerad förordning (EU) 2021/2178. Intäkter, drift- och underhållskostnader samt investeringsutgifter. Redovisas inte i hållbarhetsrapporten 2025. Taxonomipunkter och kriterier för EU-grön och hållbarhetslänkad 
finansiering redovisas i Investerarrapporten och Årsredovisningen.
SFDR (EU) 2019/2088. Bilaga I – PAI-indikatorer (indirekt tillämplig). Klimat- och miljöindikatorer, t.ex. utsläpp, energi, exponering mot 
fossila bränslen.
ESRS E1 Klimatförändringar, ESRS E5-5 Avfall samt ESRS 2 
Riskhantering.
Heba omfattas inte direkt av SFDR men tillhandahåller relevanta 
datapunkter till investerare.
Årsredovisningslagen (ÅRL). 6 kap. 10–12 §§. Bolagsstyrningsupplysningar och hållbarhetsinformation. ESRS GOV och Bolagsstyrning i årsredovisningen 2025. Upplysningar samordnas med ESRS 2 GOV.
CSRD (direktiv (EU) 2022/2464). Art. 19a / 29a. Hållbarhetsrapportering enligt ESRS. Hela hållbarhetsrapporten. ESRS-rapporten följer CSRD:s rapporteringskrav.
EU ETS (direktiv 2003/87/EG) – Upplysning om utsläppshandel. Ej tillämplig. Hebas verksamhet omfattas inte av EU ETS.
EED / RED. – Energirelaterade rapporteringskrav. ESRS E1-5 Energianvändning och energimix. Redovisas enligt ESRS, inte som separat EED-rapportering.
109
Rapporter

===== SIDA 110 =====

Rapport över totalresultat, koncernen
Belopp i kkr Not 2025 2024
Hyresintäkter 4, 5, 6 605 448 561 761
Fastighetskostnader
Driftkostnader 7, 8 –157 609 –150 649
Underhållskostnader –3 135 –2 307
Fastighetsskatt –5 276 –5 054
Driftöverskott 439 428 403 751
Central administration 8, 10 –42 248 –38 922
Resultat från andelar i gemensamt styrda företag 20 –15 394 –49 939
varav värdeförändring –8 805 –41 310
Finansiella intäkter 12 14 117 25 203
Räntekostnader 13 –178 795 –162 051
Räntekostnad leasing 9 –4 318 –3 823
Resultat inklusive värdeförändringar i gemensamt styrda företag 212 792 174 219
varav Förvaltningresultat 221 597 215 522
Nedskrivning finansiella tillgångar 22 – –18 000
Resultat fastighetsförsäljning 11 –246 –7 156
Värdeförändring förvaltningsfastigheter 14 190 012 37 853
Värdeförändring räntederivat 3, 14 –25 679 –44 469
Resultat före skatt 376 879 142 447
Skatt på årets resultat 16 –88 356 –43 772
Årets resultat 288 523 98 675
Övrigt totalresultat – –
Summa totalresultat 288 523 98 675
Något minoritetsintresse föreligger inte varför hela resultatet är  
hänförligt till moderbolagets aktieägare.  
Någon utspädningseffekt finns ej, då inga potentiella aktier förekommer.
Resultat per aktie efter skatt, kr 1,80 0,60
Utdelning per aktie (2025 förslag), kr 0,55 0,52
Total utdelning (2025 förslag), kkr 90 816 85 858
Antal aktier vid periodens slut, tusental 155 213 165 111
Genomsnittligt antal aktier, tusental 160 468 165 104
Finansiella rapporter
Koncernens räkningar 110
Moderbolagets räkningar 115
Noter 118
Förslag till vinstdisposition 138
Årsredovisningens undertecknande 139
Revisionsberättelse 140
Granskningsberättelse 143
110
Rapporter

===== SIDA 111 =====

Kommentarer, rapport över totalresultat, koncernen
Hyresintäkter
Koncernens hyresintäkter kommer från fastigheter i Stockholmsregionen och 
 Mälardalen. Hyresvärdet fördelar sig enligt följande:
2025 Kr/kvm 2024 Kr/kvm
Bostäder 408 110 394 716
Lokaler 186 329 156 700
Garage och p-platser 15 950 15 032
Outhyrt, interna kontrakt m m –4 941 –4 687
Summa hyresintäkter 605 448 2 300 561 761 2 182
Hyresvärdet för bostäder har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. 
 Förändringen är hänförlig till fastighetsförvärv som gjordes under 2024. 
Av hyresintäkterna kommer cirka 67 procent från bostads hyresgäster. Hyresvärdet 
för lokaler har ökat med 19 procent jämfört med föregående år. Outhyrt motsvarar 
cirka 0,8 procent av hyresvärdet.
Driftkostnader
Driftkostnaderna uppgick totalt till 157 609 (150 649) kkr enligt nedanstående upp-
ställning:
2025 Kr/kvm 2024 Kr/kvm
Värmekostnader 18 091 69 19 926 77
Fastighetsadministration 50 658 192 43 625 169
Övriga driftkostnader¹) 88 860 338 87 098 338
Summa driftkostnader 157 609 599 150 649 585
¹)  I övriga driftkostnader ingår kostnader för förluster på hyresfordran med 1 268 (1 029) kkr.
Fastighetsskatt
Fastighetsskatten inklusive fastighetsavgift uppgick till 5 276 (5 054) kkr. För bostäder 
uppgår fastighetsavgiften till 1 724 (1 630) kr per bostadslägenhet, dock högst 
0,3 procent av taxeringsvärdet. För nybyggda hus tas inte någon fastighetsavgift ut de 
första femton åren. För lokaler uppgår fastighetsskatte uttaget till 1,0 procent på den 
del av taxeringsvärdet som avser lokaler.
Tomträttsavgälder
Den totala tomträttsavgälden uppgick till 4 318 (3 823) kkr, vilken redovisas som ränte-
kostnad leasing. Av bolagets 57 (58) fastigheter innehas 44 (45) med äganderätt och 
13 (13) med tomträtt. För ytterligare information se not 9 nyttjanderätts tillgångar och 
leasingskuld. 
Central administration
Central administration avser gemensamma kostnader som ej är direkt hänförliga till 
fastigheterna. I beloppet på 42 248 (38 922) kkr ingår bland annat ledningsfunktion, 
bolagskostnader (års redovisning, börskostnader, styrelse etc).
Finansnetto
Finansnettot uppgick till –164 678 (–136 848) kkr, en ökning med 27 830 kkr. 
 Förändringen beror främst på ökad belåning.
Aktiverad räntekostnad avseende pågående ny och ombyggnadsprojekt uppgick 
till 4 191 (223) kkr. Uppgifter om Hebas lån och räntekostnader lämnas i not 3.
Förvaltningsresultat
Förvaltningsresultatet är 3 procent högre än föregående år och uppgick till 221 597 
(215 522) kkr.
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Värdeförändringen totalt under året uppgick till 1,4 (0,3) procent. 
Som huvudmetod vid värderingen har en så kallad kassa flödesanalys använts där ett 
kalkylmässigt framtida driftnetto beräknas under en fem- till femtonårig kalkylperiod 
med hänsyn taget till nuvärdet av ett bedömt marknadsvärde vid kalkylperiodens slut. 
Avkastningskraven är individuella per fastighet beroende på analys av genomförda 
transaktioner och fastigheternas marknadsposition.
Jämförelse och analys har även gjorts av genomförda köp av fastigheter inom 
 respektive delmarknad. Avkastningskrav på externvärderade samhällsfastigheter 
 motsvarar 4,4 (4,5) procent i snitt och på bostadsfastigheter 3,3 (3,3) procent i snitt. 
Avkastningskrav totalt sett på externvärderade fastigheter motsvarar 3,6 (3,6) procent 
i snitt. Se även text marknads värdering på sidorna 60–61 samt not 18.
Värdeförändring räntederivat
Värdeförändring räntederivat uppgick till –25 679 (–44 469) kkr. Derivatportföljen 
har fortsatt ett övervärde till följd av höjda marknadsräntor. Uppgift om Hebas derivat-
instrument lämnas i not 3.
Resultat före skatt
Resultat före skatt uppgick till 376 879 (142 447) kkr. Förändringen förklaras i första 
hand av värdeförändringen på förvaltningsfastigheter. Värdeförändringar på 
förvaltnings fastigheter påverkar dock inte kassaflödet.
Skatt på årets resultat
Total skatt på årets resultat uppgick till –88 356 (–43 772) kkr. Total skatt utgörs av 
aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt avser betald skatt och uppgick till 
–1 368 (–2 462) kkr. 
Skattesatsen Heba använt är 20,6 procent.
111
Rapporter

===== SIDA 112 =====

Rapport över finansiell ställning, koncernen
Belopp i kkr Not 31 Dec 2025 31 Dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter 17 8 405 9 809
8 405 9 809
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter 18 14 003 241 13 589 186
Nyttjanderättstillgångar tomträtter 9 152 722 143 917
Inventarier 19 13 657 10 356
14 169 620 13 743 459
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i gemensamt styrda företag 20 100 956 1 027
Fordringar hos intresseföretag och joint ventures 21 152 042 244 774
Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 73 73
Övriga långfristiga fordringar 23 23 510 31 179
Derivatinstrument 3 29 304 54 983
305 885 332 036
Summa anläggningstillgångar 14 483 910 14 085 304
Omsättningstillgångar
Hyresfordringar 26 755 2 619
Övriga fordringar 27 11 429 16 091
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28 28 582 25 916
40 766 44 626
Likvida medel 29 17 236 36 469
17 236 36 469
Summa omsättningstillgångar 58 002 81 095
SUMMA TILLGÅNGAR 14 541 912 14 166 399
Belopp i kkr Not 31 Dec 2025 31 Dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 30
Aktiekapital 34 400 34 400
Övrigt tillskjutet kapital 6 880 6 880
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 6 302 415 6 409 217
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 6 343 695 6 450 497
Skulder
Långfristiga skulder 32
Långfristiga räntebärande skulder 33 4 984 259 4 352 913
Leasingskuld 9 152 722 143 917
Uppskjuten skatteskuld 35 1 454 544 1 367 556
Skulder till intresseföretag och joint ventures 21 – 8 250
Summa långfristiga skulder 6 591 525 5 872 636
Kortfristiga skulder 32
Leverantörsskulder 10 616 16 520
Kortfristiga räntebärande skulder 33 1 489 967 1 724 000
Skatteskulder – 3 108
Övriga skulder 34 5 458 3 984
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 36 100 651 95 654
Summa kortfristiga skulder 1 606 692 1 843 266
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 541 912 14 166 399
112
Rapporter

===== SIDA 113 =====

Kommentarer, rapport över finansiell ställning, koncernen
Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheternas bokförda värde har förändrats enligt följande:
2025 2024
Bokfört värde vid årets början 13 589 186 12 773 245
Förvärv och nybyggnation 207 449 809 252
Investeringar i befintliga fastigheter 69 594 78 837
Försäljningar –53 000 –110 000
Värdeförändring 190 012 37 852
Bokfört värde vid årets slut 14 003 241 13 589 186
Fastighetsinvesteringarna under året uppgick till 277 043 (888 089) kkr varav 
207 449 (809 252) kkr avser förvärv och investeringar i pågående nybyggnadsprojekt 
och 69 594 (78 837) kkr avser investeringar i befintliga fastigheter.
Investeringar i befintligt fastighetsbestånd avser framför allt renoveringsarbete.
Fastighetsbeståndet fördelat per område:
Område 2025-12-31 Kr/kvm
Innerstaden 1 801 234 69 225
Stockholm närförort 3 720 907 52 785
Nordväst 1 002 083 48 328
Nordost 4 533 706 53 657
Sydväst 2 290 986 48 503
Sydost 654 325 48 937
Summa 14 003 241 54 583
Samtliga förvaltningsfastigheter, exklusive fastigheter under pågående renovering 
samt projektfastigheter i tidiga skeden, har externvärderats och där med 50 procent 
vardera av Savills Sweden AB samt Novier Property Advisors AB. Se även sidorna 
62–65 samt not 18.
Eget kapital
Det egna kapitalet uppgick till 6 343 695 (6 450 497) kkr till följd av totalresultatet 
288 523 (98 675) kkr minus årets utbetalda utdelning om 85 858 (85 854) kkr och 
minus återköp av egna aktier om 309 605 (0) kkr. Det egna kapitalet per aktie uppgick 
till 40,87 (39,07) kr/aktie. Soliditeten uppgick till 43,6 (45,5) procent och belånings-
graden till 46,2 (44,7) procent.
Räntebärande skulder
Räntebärande skulder ökade till 6 474 226 (6 076 913) kkr, varav 0 (0) kkr utgör 
utnyttjad del av checkräkningskredit om 140 000 (131 975) kkr. Totalt löper 1 982 992 
(1 497 117) kkr med rörlig ränta. Genomsnittlig kapitalbindningstid var 3,2 (3,3) år. 
Andelen låneförfall kommande 12 månader uppgår till 23 (28) procent. Investeringar 
kopplat till projekt har finansierats med likvid från bolags- och fastighetsförsäljningar, 
banklån och kapital marknadsfinansiering. Närmare specifikation av Hebas finansiering 
redovisas i not 3.
Uppskjuten skatteskuld
Uppskjuten skatteskuld ökade till 1 454 544 (1 367 556) kkr. Uppskjuten skatteskuld 
redovisas till nominellt belopp (20,6 procent) och beräknas med utgångspunkt från 
temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och 
skulder. Förändringar i uppskjuten skatteskuld påverkar inte kassaflödet.
113
Rapporter

===== SIDA 114 =====

Förändring av eget kapital, koncernen Rapport över kassaflöden, koncernen
Belopp i kkr Not Aktie kapital
Övrigt  
tillskjutet  
kapital
Balanserade  
vinstmedel
Totalt eget kapital  
hänförligt till moder-
före tagets ägare
Eget  
kapital
Koncernen 30
Ingående eget kapital 2024-01-01 34 400 6 880 6 396 188 6 437 468 6 437 468
Årets totalresultat – – 98 675 98 675 98 675
Transaktioner med ägare
Återutgivning av aktier – – 208 208 208
Utdelning – – –85 854 –85 854 –85 854
Utgående eget kapital 2024-12-31 34 400 6 880 6 409 217 6 450 497 6 450 497
Ingående eget kapital 2025-01-01 34 400 6 880 6 409 217 6450 497 6 450 497
Årets totalresultat – – 288 523 288 523 288 523
Transaktioner med ägare
Återutgivning av aktier – – 138 138 138
Återköp aktier – – –309 605 –309 605 - 309 605
Utdelning – – –85 858 –85 858 –85 858
Utgående eget kapital 2025-12-31 34 400 6 880 6 302 415 6 343 695 6 343 695
Belopp i kkr Not 2025 2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt 376 879 142 447
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avgår resultatandel i gemensamt styrda företag 15 394 49 939
Avskrivningar av tillgångar 4 680 3 804
Nedskrivningar av tillgångar – 18 000
Värdeförändringar –164 333 6 616
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter 39 –19 117 –3 188
Betald skatt –2 055 –529
Kassaflöde från den löpande verksamheten  
före förändringar i rörelsekapital 211 447 217 089
Förändring kortfristiga fordringar 4 467 –15 105
Förändring kortfristiga skulder 567 12 208
Kassaflöde från den löpande verksamheten 216 481 214 192
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i förvaltningsfastigheter 18 –295 852 –900 456
Investering i finansiella tillgångar –150 –360
Övriga investeringar –7 954 –9 021
Försäljning av förvaltningsfastigheter 83 000 104 797
Förändring långfristiga fordringar 25 000 3 419
Utdelning från intresseföretag 0 13 512
Investering i intresseföretag –43 919 –
Försäljning av övriga anläggningstillgångar 2 310 631
Kassaflöde från investeringsverksamheten –237 564 –787 478
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån 33 2 698 000 1 093 000
Amortering av lån 33 –2 300 688 –644 563
Återköp av aktier –309 605 –
Utbetald utdelning –85 858 –85 854
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 850 362 583
Årets kassaflöde –19 233 –210 703
Likvida medel vid årets början 36 469 247 172
Likvida medel vid årets slut 17 236 36 469
Erhållen ränta uppgår till 1 391 (21 643). Erlagd ränta uppgår till –187 811 (–161 849).
114
Rapporter

===== SIDA 115 =====

Resultaträkning, moderbolaget
Belopp i Kkr Not 2025 2024
Hyresintäkter 6 246 090 237 127
Fastighetskostnader
Driftkostnader 7, 8 –97 093 –90 275
Underhållskostnader –3 782 –3 170
Fastighetsskatt –3 348 –3 383
Tomträttsavgälder 9 –3 091 –2 530
Driftnetto 138 775 137 769
Avskrivningar –26 083 –26 233
Bruttoresultat 112 692 111 536
Central administration 8, 10 –42 009 –38 387
Resultat fastighetsförsäljning 11 –16 530 –8 791
Rörelseresultat 54 153 64 358
Finansiella intäkter 12 332 894 132 018
Räntekostnader 13 –116 737 –60 431
Värdeförändring derivatinstrument 14 –25 679 –44 469
190 478 27 118
Resultat efter finansiella poster 244 631 91 476
Bokslutsdispositioner 15 –48 934 43 076
Skatt på årets resultat 16 5 001 –13 345
Årets resultat 200 698 121 207
Rapport över totalresultat, moderbolaget
Belopp i kkr 2025 2024
Årets resultat 200 698 121 207
Övrigt totalresultat – –
Summa totalresultat 200 698 121 207
115
Rapporter

===== SIDA 116 =====

Balansräkning, moderbolaget
Kkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter 17 8 405 9 809
8 405 9 809
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter 18 2 363 771 2 358 019
Inventarier 19 11 556 7 843
2 375 326 2 365 862
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag 24 116 117 38 567
Derivatinstrument 3 29 304 54 983
Fordringar hos koncernföretag 25 4 136 086 3 636 021
Fordringar hos intresseföretag och joint ventures 21 13 190 10 420
Övriga långfristiga fordringar 150 –
4 294 847 3 739 991
Summa anläggningstillgångar 6 678 578 6 115 662
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Hyresfordringar 26 369 1 603
Fordringar hos koncernföretag 27 217 663 118 100
Övriga fordringar 27 4 179 2 951
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28 17 264 13 893
239 476 136 547
Likvida medel 29 16 717 30 059
16 717 30 059
Summa omsättningstillgångar 256 192 166 606
SUMMA TILLGÅNGAR 6 934 771 6 282 268
Kkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 30
Bundet eget kapital
Aktiekapital 34 400 34 400
Reservfond  6 880 6 880
41 280 41 280
Fritt eget kapital
Balanserad vinst 1 768 110 2 042 228
Årets vinst  200 698 121 207
1 968 809 2 163 436
Summa eget kapital 2 010 089 2 204 716
Obeskattade reserver 31 3 475 2 505
Avsättningar
Uppskjuten skatteskuld 35 212 735 217 735
Summa avsättningar 216 210 217 735
Skulder
Långfristiga skulder 32
Långfristiga räntebärande skulder 33 2 654 634 2 161 947
Skulder till koncernföretag 25 609 360 712 152
Summa långfristiga skulder 3 263 994 2 874 099
Kortfristiga skulder 32
Leverantörsskulder 6 854 4 159
Kortfristiga räntebärande skulder 33 1 279 750 938 000
Övriga skulder 34 116 338 5 530
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 36 41 535 35 524
Summa kortfristiga skulder 1 444 478 983 213
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 934 771 6 282 268
116
Rapporter

===== SIDA 117 =====

Förändring av eget kapital, moderbolaget
Belopp i kkr Not Aktiekapital Reservfond
Balanserade 
vinstmedel
Summa eget  
kapital
Moderbolaget 30
Eget kapital 2023-12-31 34 400 6 880 2 127 874 2 169 154
Årets vinst 121 207 121 207
Transaktioner med ägare
Återutgivning av akiter 208 208
Utdelning –85 854 –85 854
Eget kapital 2024-12-31 34 400 6 880 2 163 435 2 204 715
Årets vinst 200 698 200 698
Transaktioner med ägare
Återutgivning av aktier 138 138
Återköp aktier –309 605 –309 605
Utdelning –85 858 –85 858
Eget kapital 2025-12-31 34 400 6 880 1 968 808 2 010 089
Kassaflödesanalys, moderbolaget
Belopp i kkr Not 2025 2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt 195 698 134 553
Av- och nedskrivningar av tillgångar –36 148 68 831
Värdeförändringar 25 679 44 469
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter 39 –96 003 –110 425
Betald skatt – –
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 89 225 137 428
Förändring kortfristiga fordringar 117 637 22 273
Förändring kortfristiga skulder 8 887 –84 873
Kassaflöde från den löpande verksamheten 215 749 74 828
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i byggnader och mark 18 –53 846 –49 669
Investering i finansiella tillgångar/dotterbolag –11 200 –
Övriga investeringar –7 954 –6 303
Förändring långfristiga fordringar – 6 152
Förändring långfristiga fordringar koncernföretag –494 584 –568 767
Försäljning av förvaltningsfastigheter 0 –
Försäljning av övriga anläggningstillgångar 2 310 631
Kassaflöde från investeringsverksamheten –565 274 –617 956
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån 33 2 548 000 883 000
Amortering av lån 33 –1 713 563 –541 063
Förändring av långfristiga skulder koncernföretag –102 792 70 648
Utbetald utdelning –85 858 –85 854
Återköp aktier –309 605 –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 336 182 326 731
Årets kassaflöde –13 342 –216 396
Likvida medel vid årets början 30 059 246 555
Likvida medel vid årets slut 16 717 30 059
117
Rapporter

===== SIDA 118 =====

Noter
Not 1  Allmän information
Heba Fastighets AB (publ) (organisationsnummer 556057-3981) är ett aktiebolag 
registrerat i Sverige. Företagets säte är  Stockholm, Sverige. Huvudkontorets post-
adress är Box 17006, 104 62 Stockholm. Hebas aktie är noterad vid Stockholmsbörsen, 
den Nordiska Listan, MidCap, och koncernens största aktieägare är Industricentralen 
Holdng AB, Charlotte Ericsson, Anna Vogel och Johan Vogel.
Hebas verksamhet är att äga och förvalta hyres- och samhällsfastigheter, före-
trädesvis i Stockholmsområdet.
Koncernredovisningen avseende räkenskapsåret och tillika kalenderåret 2025 har 
den 18 mars 2026 godkänts av styrelsen för offentliggörande och kommer slutligen att 
fastställas på  årsstämman den 23 april 2026.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med av EU godkända IFRS Accounting 
standards samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Com-
mittée (IFR IC) per den 31 december 2025. Vidare tillämpar koncernen även Rådet 
för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande 
redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar 
som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Övriga av EU godkända nya och ändrade standarder samt tolkningsuttalanden från 
IFRS Interpretations Committee bedöms för närvarande inte påverka koncernens eller 
moder bolagets finansiella ställning eller resultat i väsentlig omfattning. 
Ändrade redovisningsprinciper
Nya eller omarbetade befintliga standarder som trätt i kraft från och med den 1 januari 
2025 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. 
Nya och ändrade standarder som ännu ej tillämpas av koncernen
Fr.o.m. 2027 kommer Heba att omfattas av beslutade förändringar av IFRS 18 Utform-
ning och upplysningar i finansiella rapporter som ersätter IAS 1. IFRS 18 ställer bland 
annat nya krav på presentation av resultaträkningen. Vid samma tidpunkt införs änd-
ringar i IAS 7 vilka innebär att flera av de valmöjligheter som idag finns i presentationen 
av kassaflödet försvinner. Heba har under året påbörjat implementeringen av IFRS 18 
för att säkerställa en fullständig anpassning till de nya redovisningsprinciperna. Övriga 
av EU godkända nya och ändrade standarder samt tolkningsuttalande bedöms för 
 närvarande inte påverka Hebas resultat eller finansiella ställning i väsentlig
Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är koncernens 
 rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om ej annat anges.
I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det 
gäller värdering av förvaltningsfastigheter och vissa finansiella instrument för vilka 
 värdering har skett till verkligt värde. Rapporterna är upprättade enligt antagandet om 
fortlevnad.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består av belopp som förväntas åter-
vinnas eller förfaller mer än 1 år från balansdagen. Omsättningstillgångar och kort-
fristiga skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 1 år från 
balansdagen.
Bolagsförvärv kan klassificeras som antingen rörelseförvärv eller tillgångsförvärv. 
Bolagsförvärv vars primära syfte är att  förvärva bolagets fastighet och där bolagets 
eventuella förvaltningsorganisation och administration är av underordnad betydelse 
för förvärvet, klassificeras som tillgångsförvärv. Övriga bolagsförvärv klassificeras som 
rörelseförvärv. 
Samarbetsarrangemang klassificeras som joint ventures. Med joint ventures 
avses företag där Heba tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt 
bestämmande inflytande över verksamheten. Ett joint venture ger de gemensamma 
ägarna rätt till investeringens nettotillgångar. Joint ventures redovisas enligt kapital-
andelsmetoden vilket innebär att en netto post inklusive ev. goodwill redovisas i 
balans räkningen under Andelar i gemensamt styrda företag. I resultaträkningen 
 redo visas resultatandelar under Resultat från andelar i gemensamt styrda företag. 
 Sam arbetsarrangemang som redovisas enligt kapitalandelsmetoden värderas 
 inledningsvis till anskaffningsvärde.
118
Rapporter

===== SIDA 119 =====