FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
JMs värdekedja omfattar tre huvuddelar: uppströms, den egna verksamheten och nedströms. Uppströms består främst av inköp av byggmaterial som betong, stål och trä samt specialisttjänster. JM samarbetar med ett begränsat antal leverantörer, huvudsak- ligen i Norden och Europa, vilket möjliggör nära relationer och hög transparens. Material miljöbedöms systematiskt, och leve- rantörer omfattas av JMs uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer med riskanalys vid kontraktssignering och uppföljning genom djupgående granskningar. Den egna verksamheten utgör kärnan i affärsmodellen och omfattar nybyggnation, där JM i stor utsträckning använder egna hantverkare för ökad insyn och kontroll. Projektledning, kvalitets- kontroll och säkerhetsarbete är integrerade delar av processen, liksom ett aktivt hållbarhetsarbete med bland annat arbetet med införandet av fossilfria arbetsplatser och minskning av byggavfall. Samtliga bostäder i egen regi är Svanenmärkta, vilket bekräftar JMs hållbarhetsambitioner. Kundrelationer hanteras genom ”Kundresan”, som erbjuder transparens och stöd under hela bygg- och inflyttningsprocessen. Nedströms omfattar försäljning och nyttjande av färdigställda bostäder. JM riktar sig till privatpersoner i olika livsskeden samt till investerare och offentliga aktörer. Genom energieffektiva och Svanenmärkta bostäder bidrar JM till ett mer hållbart samhälle även under nyttjandefasen. Hållbarhetsarbetet sträcker sig från markförvärv till färdig produkt. JMs främsta output är färdigställda bostäder och kommersi- ella byggnader, medan inputs utgörs av material, tjänster och energi som möjliggör byggnationen. SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter JMs process för intressentdialoger baseras på identifierade behov och synpunkter från intressenter och genomförs via relevanta och tillgängliga kanaler. De aspekter som framkommer i dialogerna hanteras inom organisationen och beaktas i allt från markförvärv till vidareutveckling av intern dokumentation. Tabell nedan visar JMs nyckelintressenter, med vilka JM har olika former av sam- arbeten och dialoger. JMs lednings- och tillsynsorgan erhåller information kring berörda intressenters synpunkter och behov genom följande kanaler: • Kunder – befintliga kunder besvarar årlig nöjd-kund-undersök- ning (nöjd-kund-index, NKI) i samband med inflyttning. Resul- tat presenteras för koncernledning. • Medarbetare besvarar årliga medarbetarundersökningar, som kommuniceras till koncernledningen och bearbetas i respek- tive avdelning. • Aktieägare, investerare och banker engageras genom kontinuerlig dialog och kapitalmarknadsdagar. • Leverantörer och samarbetspartners följs upp i kvalitets- och miljörådet vid större förändringar som påverkar kostnader eller miljö. • Samhälle – dialog med kommuner och lokala intressenter sker löpande i verksamheten. Hur JMs egen arbetskrafts intressen inverkar på affärsmodell och strategi (S1, SBM-2) JMs egen arbetskraft är generellt exponerad för en högre risk för olyckor och personskador än många andra branscher, vilket beror på riskmoment i byggprojekten. Byggsektorn har även utmaningar kopplade till jämställdhet, med en överrepresenta- tion av män och risk för ojämställda löner. För att nå JMs strate- giska mål och säkerställa effektiv leverans av nyproducerade bostäder är nöjda och kompetenta medarbetare avgörande. JM beaktar medarbetarnas intressen och synpunkter genom utvecklingssamtal var sjätte månad, kontinuerliga avstämningar, den årliga medarbetarundersökningen, utbildningar och aktivite- ter som Safety Week, mobilapplikation för rapportering av olyckor samt möjlighet att lämna förbättringsförslag. Eftersom JM arbetar strukturerat med hälsa och säkerhet, mångfald och kompetensutveckling bedöms koncernen ha goda förutsättningar att genomföra sin affärsmodell. Dessa inverk- ningar ligger därför inte till grund för diskussioner om affärs- modellen i dagsläget. Läs mer om väsentlig inverkan på JMs egen arbetskraft i avsnitt SBM-3 på sidorna 47–48 samt avsnitt S1 SBM-3 sida 73. JMs NYCKELINTRESSENTER OCH INFORMATION OM INTRESSENTDIALOGER OCH SAMARBETEN Intressent Huvudsakligt intresse Kanaler för dialog (urval) Hur viktiga aspekter hanteras Syfte och resultat Kunder Förutsägbara leveranser av bostäder med hög kvalitet JMs kundresa innehållande kundmöten, kund- och mark- nadsundersökningar, inflyttnings- enkäter, fokusgrupper, hemma hos-intervjuer, webb-paneler samt visningar och andra kundevent. Hanteras vid markförvärv, planprocess, projektering samt vid inköp Dialog med kunder skapar förutsättningar för en förbättrad produkt och anpassning av mark- nadsstrategier Medarbetare God arbetsmiljö och tillgång till relevant kompetens Utvecklingssamtal, utbildning, internkommunikation, med- arbetarundersökning, förbätt- ringsförslag, Safety Week, sys- tem för avvikelserapportering Hanteras i JMs HR-process som inkluderar arbetsmiljö och hälsa, kompetensutveckling, jämställd- het- och mångfaldsplan, uppfö- randekod, pension, försäkringar och andra förmåner, hållbarhets- policy och internkommunikation Dialog med medarbetare skapar förutsättningar för förbättrad arbetsmiljö och säkra relevant kompetens inom koncernen Aktieägare, investerare och banker Transparent dialog med JM samt relevanta rapporteringsflöden vad gäller hållbarhets- information Kapitalmarknadsdag, analytiker- möten, personliga möten, löpande kommunikation, års- redovisning och delårsrapporter, årsstämma Hanteras i JMs kommunikations- planering Dialog med investerare skapar förutsättningar för att förstå nuvarande och potentiella investerares förväntningar på hållbarhet och koncernen i stort. Utöver det, attraheras ansvars- fulla investerare av en transpa- rent dialog Leverantörer och samarbetspartners Ansvarsfulla inköpspro- cesser och respektfull arbetsmiljö som skyddar arbetstagares mänskliga rättigheter Avtalsmöten, frågeenkäter, djupgående granskningar, utvecklingsprojekt, leverantörssamverkan Hanteras i JMs inköpsprocess, kommunikationsarbete samt i koncernens process för hållbara leverantörskedjor Dialog med leverantörer främjar ansvarfulla inköp, säkerställer en respektfull arbetsmiljö och skyd- dar arbetstagarnas mänskliga rättigheter. Dialogen möjliggör även att JM kan säkerställa efterlevnad av koncernens uppförande kod för leverantörer och underentreprenörer Samhälle (kommuner och närliggande områden) Hög samhällsnytta samt bevarande av biologisk mångfald och andra naturresurser Kommundialoger, projektmöten, personliga möten, konferenser, kommundialoger Hanteras vid markförvärv, planprocess och projektering samt genom hela projektet; från markförvärv till kundernas inflyttning Säkerställa samhällsnytta samt att biologisk mångfald och andra naturresurser inte förbises 45 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 46 ===== Hur värdekedjearbetares intressen inverkar på affärsmodell och strategi (S2, SBM-2) Precis som JMs egen personal kan även arbetstagare i värde- kedjan exponeras för förhöjd risk för olyckor och personskador, särskilt underentreprenörer på byggarbetsplatser och arbetare inom tillverkning och råvaruutvinning. Byggbranschen känneteck- nas av fler riskmoment än många andra branscher och har även utmaningar kopplade till jämställdhet, med en överrepresenta- tion av män och potentiella löneskillnader. JM hanterar dessa potentiella negativa inverkningar på arbets- tagare i värdekedjan genom kontinuerliga djupgående och syste- matiska granskningar, säkerhetsmätningar och etablerade rutiner för uppföljning. Inköps- och hållbarhetsfunktionerna har en central roll i att säkerställa efterlevnaden av JMs uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer. JM bedömer att dessa frågor hanteras tillfredsställande inom ramen för befintlig affärsmodell och strategi, utan behov av struk- turella förändringar. Läs mer om väsentlig inverkan på arbets- tagare i värdekedjan i avsnitt SBM-3. Hur konsumenters intressen inverkar på affärsmodell och strategi (S4, SBM-2) JMs strategi och affärsmodell är starkt kundorienterad, vilket innebär att respekt för konsumenters och slutanvändares åsikter, rättigheter och grundläggande mänskliga rättigheter är integrerad i verksamheten. Insamlade synpunkter utgör ett kontinuerligt underlag för utveckling och anpassning av koncernens strategi och affärsmodell. SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Genom den dubbla väsentlighetsanalysen har JM identifierat inverkan, risker och möjligheter i värdekedjan uppströms, den egna verksamheten och nedströms. Analysen har resulterat i att ett flertal hållbarhetsrelaterade ämnen bedöms vara väsentliga och dessa redovisas i tabellen nedan. I följande avsnitt beskrivs den inverkan som JMs strategi och affärsmodell har på dessa ämnen och vilka risker eller möjligheter det kan innebära för JM. Varje väsentligt ämne behandlas mer ingående i separata avsnitt i hållbarhetsrapporten, där hanteringen av inverkan på människor och miljö samt risker för JM beskrivs. 46 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 47 ===== Var i värdekedjan (48 (a)) Standard Väsentligt ämne Typ Beskrivning av väsentlig inverkan, risker och möjligheter (48 a, c i) Faktisk/ potentiell Tidshorisont (48 (c) iii.) Upp- ströms Egen verksamhet Ned- ström E1 Anpassning till klimatförändringar Riskerna omfattar klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker uppströms, inom den egna verksamheten och nedströms. Dessa måste analyseras i samband med markförvärv för att minimera risken för höga kostnader under produktion eller i form av garantikostnader efter försäljning. JM arbetar med att begränsa dessa risker genom noggrant leverantörsval samt riskanalyser av material och projekt. Faktisk Kort E1 Begränsning av klimatförändringar Inverkan avser växthusgasutsläpp i JMs värdekedja uppströms, inom den egna verksamheten och nedströms, vilket bidrar till global uppvärmning och därmed negativ inverkan på ekosystem och samhällen. Faktisk Kort E1 Energi Inverkan avser energianvändning uppströms, i den egna verksamheten och nedströms, vilket generar växthusgasutsläpp och bidrar till global uppvärmning. Energiproduktionen kan också ha en negativ inverkan på ekosystem och samhällen, beroende på energikälla och lokalisering av produktionen. Faktisk Kort E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning Inverkan avser användning av stora mängder resurser i JMs byggprojekt, såsom byggmaterial, byggprodukter, maskiner och utrustning. JM använder fortfarande huvudsakligen nyutvunna råvaror, vars utvinning ofta har negativ inverkan på ekosystem och kan ha en negativ inverkan på lokalbefolkningar i områden där material utvinns. Faktisk Kort E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning Risk avser JMs beroende av stora mängder material i produktionen. Leveransproblem, exempelvis till följd av makroekonomiska eller framtida ekologiska faktorer, kan medföra förseningar i projektens tidplaner och därigenom ökade kostnader. Möjligheterna att använda cirkulära material för att förebygga dessa risker är fortfarande begränsade. Faktisk Medel E5 Avfall Inverkan avser att JM, liksom byggbranschen i stort, genererar betydande mängder avfall, främst i byggprojekten. En stor del av det avfall som uppstår återvinns som konstruktionsmaterial, medan resterande går till energiåtervinning eller deponi, vilket medför utsläpp av växthusgaser samt farliga ämnen till mark, luft och vatten. Faktisk Kort S1 Mångfald (könsbaserad) Inverkan avser den ojämna könsfördelningen inom JM, särskilt bland hantverkare och chefer, där män är överrepresenterade. En obalanserad könsfördelning kan påverka arbetsmiljön negativt och begränsa individers möjligheter till utveckling och prestation jämfört med en mer jämställd arbetsplats. Faktisk Kort S1 Hälsa och säkerhet Inverkan avser olycksrisker på JMs byggarbetsplatser till följd av många riskfyllda arbetsmoment. Byggbranschen har generellt en högre olycksfrekvens än många andra branscher. Olyckor kan vara akuta eller uppstå genom förslitning. Vanligtvis rör det sig om mindre skador med snabb återhämtning, men allvarligare olyckor förekomma med konsekvenser som sjukskrivning och behov av rehabilitering. Faktisk Kort S1 Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Inverkan avser att JM har identifierat fall av kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering inom organisationen. Även om detta inte sker systematiskt kan det förekomma i olika delar av verksamheten och ha betydande negativ inverkan på den drabbade individen. Faktisk Kort S2 Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete Inverkan avser byggbranschens generella utmaning med ojämställda arbetsplatser. Likabehandling är inte lika självklart på alla marknader. I Norden, där JM har många entreprenörer, finns både diskrimineringslagar och tillsynsmyndigheter, men löneskillnader mellan könen förekommer fortfarande. Därför kan könsbaserad diskriminering inte uteslutas bland JMs entreprenörer och leverantörer. Diskriminering kan ha en betydande negativ inverkan på den drabbade individen, som riskerar försämrad arbetsmiljö och levnadsvillkor. Potentiell Kort S2 Hälsa och säkerhet Inverkan avser att byggbranschen ofta betraktas som en högriskbransch, och JM anlitar regelbundet underentreprenörer på arbetsplatser där många riskfyllda moment förekommer. Även leverantörer av byggmaterial verkar i miljöer där olyckor kan inträffa. Olyckor och förslitningsskador kan ha betydande negativ inverkan på den drabbade individen, med konsekvenser som sträcker sig från snabb återhämtning till sjukskrivning och behov av rehabilitering, med inkomstbortfall som följd. Faktisk Kort S4 Tillgång till kvalitetsinformation Inverkan avser JMs ambitiösa kommunikationsstrategi gentemot kunder och slutanvändare. JM har under lång tid utvecklat och förfinat enhetliga riktlinjer för kommunikation och ansvarar för både den egna och mellanhänders kunddialog. Eftersom bostadsköp är en av konsumentens största investeringar säkerställer JM att kvalitetsinformationen är korrekt, tydlig och lättillgänglig. Uppföljning genom NKI-resultat samt kundenkäter och mäklare visar att strategin är framgångsrik. En välfungerande kommunikation vid stora investeringar skapar trygghet, möjliggör kundinflytande i utformningen av boendet och stödjer faktabaserade beslut. Faktisk Kort G1 Korruption och mutor Inverkan avser förekomsten av korruption inom byggbranschen i stort. Historiskt har branschen varit föremål för flera korruptions- och mutskandaler. JM saknar full insyn i tidigare led av leverantörskedjan och kan därför inte utesluta att korruption förekommer, varför inverkan i värdekedjan bedöms till den egna verksamheten och delar av värdekedjan uppströms. Korrupta aktiviteter kan orsaka betydande stress för individer som ofrivilligt involveras. Vidare kan sådana aktiviteter leda till att miljöskyddsåtgärder ignoreras eller kringgås, vilket riskerar att medföra långsiktigt negativa effekter på miljön. Potentiell Lång G1 Korruption och mutor Risk avser att korruption eller mutbrott potentiellt kan förekomma i JMs värdekedja uppströms och därmed involvera den egna verksamheten. Ett sådant brott inom JM-koncernen skulle skada anseende och varumärke, påverka investerare, aktieägare och samarbeten negativt samt hämma ekonomisk tillväxt genom att avleda resurser från produktiva investeringar. Potentiell Kort För information om vilka ändringar av väsentliga inverkan, risker och möjligheter som gjorts under 2025 vid återbesöket av den dubbla väsentlighetsanalysen, se avsnitt IRO-1 sida 48. V äsentlig inverkan, risker och möjligheter Positiv inverkan Negativ inverkan Risk 47 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 48 ===== Enhetsspecifika upplysningar JM har identifierat väsentliga inverkningar som delvis täcks av ESRS upplysningskrav då prestation följs upp på genom enhets- specifika mått. Dessa inkluderar mångfald inom den egna arbets- kraften, där JM mäter prestation genom andelen chefer och hant- verkare som är kvinnor. Hälsa och säkerhet, samt jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete bland arbetstagare i värdekedjan arbetsvärdekedjan mäts genom andelen leverantörer som signe- rar JMs uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer. Kunders och slutanvändares tillgång till kvalitetsinformation täcks också delvis av ESRS upplysningskrav, där uppföljningar sker genom mätningar av kundernas nöjdhet. Inverkan som beror på JMs affärsmodell och aktiviteter JMs väsentligt negativa inverkan på miljön uppstår främst genom växthusgasutsläpp som resultat av koncernens verksamhet, energi- användning, resursanvändning och avfallsgenerering vid nypro- duktion, vilket är en direkt följd av affärsmodellen. I vissa projekt krävs rivning av befintliga byggnader för att möjliggöra nybyggna- tion vilket medför ytterligare resursåtgång och avfall. Indirekt negativ inverkan sker genom inköp av material och produkter vars framställning och transport är energi- och resurskrävande. JM arbetar kontinuerligt med att minska materialanvändning, energianvändning och byggavfall samt öka återvinning och återbruk. JMs verksamhet har en väsentlig direkt negativ inverkan på JMs medarbetare och underentreprenörer i byggprojekten och en indirekt negativ inverkan på arbetstagare i leverantörskedjan. JM bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga skador och förbättra säkerheten och arbetar aktivt för att öka andelen kvinnor på JMs kontor, byggprojekt och hos leverantörer. JM bedriver också ett systematiskt arbete för att säkerställa jäm- ställda arbetsvillkor hos leverantörer. Förekomst av trakasserier och diskriminering inom JMs verksamhet är inte strukturellt kopplad till affärsmodellen men hanteras genom förebyggande insatser. JM har en väsentlig positiv inverkan på kunder genom en omfattande kommunikationsstrategi som säkerställer tillgång till kvalitetsinformation under hela kundresan – från projektstart till inflyttning. Detta är nära kopplat till affärsmodellen då bostads- köp är en betydande investering. JM har också identifierat en väsentlig potentiell negativ inver- kan och risk kopplad till korruption, vilket är förknippat med byggbranschen där risken för problem som exempelvis mutor kan vara högre än många andra branscher. För att minimera risken för inblandning i korruption vidtar JM ett flertal förebyg- gande åtgärder och arbetar systematiskt med regelefterlevnad. Se kapitel G1, sida 86 för ytterligare information. Effekter på affärsmodell samt respons JM har integrerat miljö- och klimatperspektiv i affärsmodell, strategi och leverantörskedja. Koncernen arbetar med att bygga energieffektiva bostäder, minska avfallsgenerering av byggavfall och har ett långsiktigt mål om att minska en betydande del av växthusgasutsläppen i värdekedjan. JM arbetar även med att utveckla användningen av återvunnet och återbrukat material i byggprojekten. Geopolitiska och miljömässiga faktorer utgör finansiella risker, vilket har medfört strategiska förändringar i resursanvändning och leverantörsval. Klimatförändringar har en inverkan på både leverantörskedjan och byggprojekt, vilket har resulterat i utvecklade klimatriskanalyser samt utveckling av arbetet med klimatanpassning. JM har etablerade policyer, processer och rutiner för att hantera och förebygga negativa inverkningar kopplade till hälsa och säkerhet, mångfald, kränkande särbehandling samt trakasse- rier och diskriminering inom den egna organisationen. Arbetet har intensifierats genom ökad rapportering av riskobservationer och förebyggande insatser mot trakasserier. Strategierna utveck- las kontinuerligt för att stärka arbetsmiljön och främja ett inklu- derande klimat. JM har identifierat en väsentlig negativ inverkan på arbets- tagare i värdekedjan avseende hälsa, säkerhet, jämställdhet samt korruption och mutor. Koncernen har processer för att före- bygga incidenter och hantera dem snabbt. Vid bristande efter- levnad av JMs uppförandekod för leverantörer och underentre- prenörer kan samarbeten avslutas. Antikorruptionsarbetet förstärks genom policyer, rutiner och riktade utbildningar för riskutsatta funktioner. JM har inte identifierat några nuvarande finansiella effekter av de väsentliga riskerna som identifierats i den dubbla väsentlighets- analysen som kan kopplas till JMs finansiella ställning. Koncernen genomför löpande investeringar som bedöms ha en positiv inver- kan på hållbarhetsarbetet, men dessa investeringar är av immate- riell karaktär. De syftar främst till att höja hållbarhetsprestandan i bostadsproduktionen snarare än att enbart adressera identifie- rade finansiella risker. JM genomförde i samband med klimatriskanalysen en resiliens- analys av koncernens förmåga att hantera väsentlig inverkan, risker och möjligheter, se avsnitt E1 SBM-3 sida 61. Syftet med analysen är att säkerställa att JMs strategi och affärsmodell är robust. Tidsperspektivet har utgått från utifrån ESRS 1 definition om kort, medellång och lång sikt, se avsnitt BP-2 på sida 41. IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen är en årlig process som säkerställer att JM fokuserar på prioriterade väsentliga hållar- hetsrelaterade ämnen. Översyn sker årligen genom en tvärfunk- tionell workshop, och koncernledning och styrelse godkänner resultatet om väsentliga förändringar sker. JM genomförde sin första dubbla väsentlighetsanalys 2024, följt av en översyn 2025 där följande justeringar genomfördes: • E1: Anpassning till klimatförändringar bedömdes som en väsentlig risk då åtgärderna för framtida justeringar och renoveringar bedöms överstiga kostnaderna för anpassning i ett tidigt skede. • S3: Påverkade samhällen är inte längre ett positivt väsentligt ämne. Den positiva inverkan som rapporterades under S3, rapporteras i stället under S4 Konsumenter och slutanvändare. Anledningen till förändringen är att inverkan är på slutkunden snarare än samhället. Vart tredje år eller oftare vid behov, som vid uppdaterade CSRD- standarder, görs en mer omfattande genomlysning med bredare intressentdialog. Generell arbetsprocess och informationsinsamling Den dubbla väsentlighetsanalysen baseras på både intern och extern information insamlad med stöd av specialistkompetens inom ESRS. Relaterade hållbarhetsämnen samt interna under- sökningar utgör även ingångsdata till den dubbla väsentlighets- analysen. Intern data har hämtats från dialoger med nyckelperso- ner, undersökningar och interna utredningar. Information om JMs egen arbetskraft (ESRS S1) har hämtats via medarbetarunder- sökningar, visselblåsarfunktionen och arbetsmiljörapporter. JMs inverkan på klimatet (ESRS E1) baseras på tidigare beräkningar för scope 1–3 samt analyser av kostnader vid utebliven klimat- anpassning. För inflöden och utflöden (ESRS E5) har JM använt inköpsdata och avfallsstatistik. Den externa informationsinsamlingen kommer från dialoger med banker, hållbarhetsspecialister, branschspecifika nätverk och hållbarhetsforum, samt via enkäter till leverantörer, investerare och befintliga kunder. För analys av frågor om arbetstagare i värde- kedjan (ESRS S2) har JM beaktat leverantörers geografiska sprid- ning och haft en nära dialog med ramavtalspartners. Bedöm- ningen av JMs inverkan, risker och möjligheter kopplat till kunder och slutanvändare (ESRS S4) baseras på kundenkäter. Bolagsstyr- ning (ESRS G1) har utgått från generella risker inom byggbran- schen och från frågor som har varit väsentliga sedan tidigare. JM har utgått från antagandet att korruption kan förekomma i värdekedjan, då detta är ett förekommande problem inom bygg- branschen. Ett annat antagande är att resursbrist på vissa nyut- vunna material kan uppstå i framtiden. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen har presente- rats och godkänts av styrgrupp, koncernledning, revisionsutskott och slutligen styrelse. Beslutskedjan medför således att resultatet valideras utifrån både ett internt och externt perspektiv, vilket minskar risken för väsentliga fel. Hållbarhetsrelaterade inverkan, risker och möjligheter identi- fieras, bedöms och hanteras löpande i verksamhetens processer, som följer kravställningar och vägledningar i JMs styrsystem. För information om, i vilken omfattning och hur, processen för att identifiera, bedöma och hantera finansiella inverkan, risker och möjligheter är integrerad i koncernens övergripande lednings- process, se avsnitten GOV-1 och GOV-2 sida 42. 48 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 49 ===== Fokus för väsentlighetsanalysen Den dubbla väsentlighetsanalysen har fokuserat på uppströms resursutvinning och produkttillverkning, byggprojekt och kon- torsdrift i den egna verksamheten samt nedströms försäljning, kundkontakt, användning, utveckling och avveckling av byggnader. Uppströms har fokus legat på Norden och Europa, där majorite- ten av JMs leverantörer har sina huvudkontor, vilket innebär att vissa hållbarhetsämnen bedömts som mindre väsentliga på grund av rådande lagstiftning i dessa länder. Väsentliga ämnen har identi- fierats utifrån branschens karaktär, exempelvis hälsa och säker- het, jämställdhet samt risk för korruption i värdekedjan. Väsentlighetsanalys av inverkan JM har beaktat både den inverkan koncernen har genom sin egen verksamhet och genom sina affärsrelationer. JM har bland annat beaktat att den största delen av koncernens inverkan sker relaterat till byggproduktionen inom dess egna verksamhet och i samverkan med deras leverantörer, inom miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Majoriteten av koncernens inköp sker via ramavtal. JM har kvartalsvisa avstämningar med ramavtalsleverantörer för att säkerställa efterlevnad av JMs uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer och identifiera förbättringsmöjligheter. Koncernen genomför även djupgående granskningar av leveran- törer och säkerhetsmätningar på byggarbetsplatser för att upp- täcka arbetsmiljö avvikelser och vidta förebyggande åtgärder. JMs analys av inverkan baseras på ESRS underämnen och del- underämnen. Negativ inverkan bedöms och prioriteras utifrån skala, omfattning, återställningsbarhet och sannolikhet. Positiv inverkan bedöms enligt samma kriterier, exklusive återställnings- barhet. JM har värderat både positiv och negativ inverkan samt faktisk och potentiell inverkan för varje underämne och del-underämne. Faktisk inverkan avser historiska eller pågående aktiviteter, medan potentiell inverkan bedöms utifrån sannolikhet inom branschen, värdekedjan och relevanta geografiska områden. Metodiken för att bedöma den väsentliga inverkan i JMs modell har genomförts enligt följande: Varje underämne har analyserats separat och tilldelats ett värde inom respektive kategori; • Skala – Avser hur svår den negativa inverkan är eller hur för- delaktig den positiva inverkan är för människor eller miljön. • Omfattning – Avser hur utbredda de negativa eller positiva inverkningarna är, exempelvis geografisk utbredning av inver- kan på miljön eller antalet personer som JM har en direkt eller indirekt inverkan på. • Återställbarhet – Avser huruvida och i hur hög grad de negativa inverkningarna kan åtgärdas, det vill säga att miljön eller de påverkade personerna återställs till sitt föregående tillstånd. • Sannolikhet – Avser sannolikheten att den negativa eller positiva inverkningen inträffar. De ämnen som relaterar till mänskliga rättigheter har alltid till delats 100 procent sannolikhet. JM har definierat mänskliga rättigheter enligt FN:s allmänna förklaring av mänskliga rättig- heterna. Utfallet från bedömningskriterierna – skala, omfattning och återställbarhet – multipliceras med sannolikheten vilket resulte- rar i ett sammanvägt värde för inverkan. JM har fastställt att alla ämnen med negativ inverkan som erhåller ett värde motsvarande 50 procent eller mer av maximalt utfall bedöms som väsentliga. För ämnen med positiv inverkan anses ett värde motsvarande 33 procent eller mer av maximalt utfall som väsentligt. Tröskeln är lägre för positiv inverkan då det inte graderas utifrån kriteriet återställbarhet och får därmed ett generellt lägre värde. Tröskelvärdena har utarbetats och fastställts internt av JM och baseras på ett resonemang utifrån intressentperspektivet. Väsentlighetsanalys av risker och möjligheter För att identifiera risker och möjligheter använder JM externa källor, som FN:s klimatrapporter och branschspecifika analyser, samt intern kompetens och historiska observationer. JM identifierar och analyserar sina beroenden och inverkan, exempelvis beroendet av stora materialtillgångar och inverkan på klimatförändringar, som faktorer som kan innebära väsentliga risker och möjligheter. Beroendet av material kan exempelvis medföra finansiella risker vid extremväder eller geopolitisk osäker- het, vilket kan försena byggprojekt och öka kostnader. Klimat- förändringar kräver kontinuerlig klimatanpassning av hela värde- kedjan för att undvika finansiella risker, som garantikostnader. JM använder sina industrialiserade processer och strukturkapital för att analysera dessa risker och möjligheter, samt utför klimat- riskanalyser i början av varje byggprojekt för att hantera klimat- relaterade risker. Förutom hållbarhetsrelaterade riskanalyser görs även finan- siella riskanalyser inom projekten, där alla risker prioriteras lik- värdigt. Riskanalysen är en integrerad del av JMs byggprojekt och processen som används till den klimatrelaterade riskanalysen bygger på metoden Climate vulnerability and Risk Assessment (CVRA), se kapitel E1, sida 60 för ytterligare information. JM har värderat både faktisk och potentiell risk och möjlighet för varje delämne och underämne. Faktisk risk eller möjlighet avser historiska eller pågående finansiella konsekvenser, medan potentiell risk eller möjlighet kopplas till sannolikheten inom branschen, värdekedjan och JMs geografiska marknader. Finansiell omfattning har bedömts utifrån JMs omsättning i tre kategorier; mindre än 100 mkr, 100–500 mkr och över 500 mkr. Detta värde multipliceras med sannolikheten (samma skala som för inverkan), vilket ger ett maximalt resultat på 12. Ämnen som når 67 procent eller mer av maximalt utfall bedöms som finansiellt väsentliga. Tröskelvärdet och belopps- intervallen har fastställts internt i dialog med CFO och IR- funktion, baserat på vad som anses väsentligt ur aktieägarnas perspektiv. Process för bedömning av ämnet klimat E1 IRO-1 Process för identifiering av inverkan på klimatförändring Bedömningen av JMs inverkan på klimatförändringar baseras på en tidigare kartläggning av koncernens aktiviteter och växthus- gasutsläpp i värdekedjan. Kartläggningen genomfördes enligt GHG-protokollet och visar att utsläpp uppstår under byggnadens hela livscykel, både uppströms och nedströms. I produktionen används material med höga utsläpp, som betong och stål, medan nedströmsutsläpp främst härrör från energianvändning i bostäderna. Utsläpp från JMs kontor och företagsbilar är marginella i jämförelse. JM ansvarar för styrning inom den egna verksamheten samt indirekt gentemot leverantörer och kunder. Process för bedömning av risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar JM arbetar systematiskt med att identifiera klimatrelaterade risker vid produktutveckling och för enskilda byggdelar. Parallellt utvärderas åtgärder för att minska byggdelarnas inverkan på kli- matet och därmed uppfylla intressenters krav samt JMs egna mål och klimatfärdplan. För att bedöma JMs exponering mot klimatrelaterade omställningshändelser samarbetar hållbarhetsavdelningen med produktutveckling och centrala inköp, där identifierade klimat- relaterade omställningshändelser beaktas vid produktutveckling. Minst en gång per år genomför en tvärfunktionell arbetsgrupp med deltagare från koncernledningen en scenarioanalys där för att bedöma klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i hela värdekedjan. Fysiska risker och omställningsrisker analyseras på kort-, medel- och lång sikt enligt ESRS 1, vilket innebär tidshorisonter under ett år, mellan två till fem år och över fem år. Tidshorison- terna harmoniserar med JMs strategi fram till 2030 (medellång sikt). Tidshorisonterna är även anpassade till kapitalallokering som beaktar både medellång och lång sikt. Slutligen harmoniserar tidshorisonterna med den tekniska livslängd av de byggnader som JM upprättar och säljer, vilket är mer än 50 år och därmed lång sikt. Sannolikhet, magnitud och varaktighet av fysiska risker och omställningsrisker har beaktats genom a nvändningen av RCP (Representative Concentration Pathways) scenarion. Klassifice- ringen har baserats på SMHI:s publicerade konsekvensanalys för Sverige med ett 10-årsperspektiv som utgår från IPCC:s (Inter- governmental Panel on Climate Change) scenarion för tempera- turhöjningar (RCP 2,6–8,5). Fysiska klimatrisker Riskvärdering är särskilt viktigt inför förvärv och därför har JM ett verktyg för att bedöma fysiska klimatrisker på platser som JM har för avsikt att förvärva. Analysen omfattar identifiering av exponering för fysiska risker som översvämningar och jordskred samt bedömning av möjliga åtgärder för att minska dessa risker. Fysiska klimatriskerna analyseras både ur ett projekt- och kon- cernperspektiv, med syfte att identifiera risker och analysera dessa ur olika perspektiv. 49 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 50 ===== Scenarion RCP 8.5 och RCP 4.5 har använts för att analysera plat- sers exponering för fysiska klimatrisker på kort, medel och lång- sikt, samt om platserna är känsliga för specifika klimatrisker som översvämningar och torka. Scenario RCP 2.6 har inte tillämpats, då riskerna bedöms som begränsade. Utifrån analysen fastställs konkreta klimatanpassningsåtgärder för varje enskild plats. Dessa anpassningar kan bestå av en rad olika åtgärder, exempelvis att undvika bostäder i bottenplan, förstärka fasader eller använda fuktsäkrade konstruktioner i källare och bottenvåning. De fysiska klimatriskerna har analyserats i leverantörskedjan uppströms och i egen verksamhet i bland annat ett verktyg (baserat på CVRA) som JM har utvecklat, som ett led i integratio- nen av Svanen generation 4, se avsnitt E1-3, sida 63 för ytter ligare information. Omställningsrisker Omställningsrisker har analyserats utifrån scenarier som begrän- sar den globala uppvärmningen till 1,5 °C med begränsat över- skridande (RCP 2.6) samt ett scenario där utsläppen ökar något och kulminerar omkring år 2040 (RCP 4.5). Scenario RCP 8.5 har inte använts, då omställningsriskerna bedöms som begränsade i detta fall. Omställningsriskerna har analyserats ur ett koncern- perspektiv då de främst berör lagkrav och politiska risker. Exempel på omställningsrisker för JM är ökade kostnader för råvaror och energi, särskilt klimatpåverkande material som betong, samt nya skatter, lagar och högre krav från kommuner. Sannolikheten för omställningshändelser följs upp årligen och bedöms på kort, medellång och lång sikt. Merparten av JMs tillgångar kräver betydande insatser för att bli förenliga med en omställning till en klimatneutral ekonomi. JM har dock inte gjort några klimatrelaterade antaganden i sin finansiella redovisning. Process för bedömning av ämnet cirkulär ekonomi och resursanvändning E5 IRO-1 JM har analyserat den inverkan som koncernens stora resursin- flöden har på miljön genom beräkningar av de växthusgasutsläpp som genereras från utvinning av råvaror, tillverkning av material och relaterade transporter av inköpta varor och produkter. Kli- matberäkningarna baseras på BIM-modeller för varje bygg projekt som kompletteras med information från leverantörer. JM har även analyserat inköp utifrån kostnader och volymer för att identifiera de material som används i störst omfattning. För att bedöma avfalls inverkan har JM analyserat aktiviteter i byggprojekten och granskat mängder och typer av avfall baserat på avfallsstatistik. Analysen visar att verksamheten genererar betydande mängder byggavfall, vilket har en negativ inverkan på miljön. I samband med analysen av JMs inverkan genom resursanvänd- ning identifierades även en väsentlig finansiell risk kopplad till koncernens beroende av stora resursinflöden och tidsspecifika leveranser. De huvudsakliga riskerna är resursbrist och prisvolati- litet. Leveransproblem, exempelvis till följd av makroekonomiska faktorer, kan leda till förseningar i tidplaner och därmed bety- dande kostnader för projekten. JM har inte genomfört någon intressentdialog i samband med dessa analyser. Process för bedömning av ämnet affärsetik G1 IRO-1 Bedömningen av inverkan, risker och möjligheter kopplat till affärsetik utgår från en analys av branschen generellt. Byggbran- schen står inför risker som mutor, korruption och konkurrens- begränsande metoder eftersom den generellt har ett stort antal underentreprenörer och leverantörer i olika länder där före- komsten av korruption varierar mycket. Process för bedömning av inverkan, risker och möjligheter för övriga miljöämnen E2, E3 och E4 IRO-1 JM har bedömt koncernens inverkan, risker och möjligheter avse- ende föroreningar, vatten- och marina resurser, samt biologisk mångfald och ekosystem utifrån verksamheten och värdekedjan ser ut. Bedömningen har även baserats på krav i leverantörsavtal, krav enligt miljömärkningen Svanen generation 4 samt gällande nordisk lagstiftning för att skydda biologisk mångfald, naturresur- ser och närliggande samhällen inför och under byggprojekt. JM har dessutom beaktat de platser där verksamhet och bygg- projekt bedrivs, med särskilt fokus på inverkan, risker och bero- enden kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt föroreningar. Bedömningen har kompletterats med dialoger med interna och externa intressenter. Utifrån analysen och genomförda dialoger har JMs faktiska och potentiella inverkan, risker och möjligheter inom ovan nämnda områden bedömts som icke-väsentliga i koncernens dubbla väsentlighetsanalys. JM granskar alla ramavtalade produkter avseende kemiskt innehåll och miljöbedömer material i hög utsträckning, eftersom koncernen Svanenmärker alla sina bostadsprojekt i egen regi. Användning av icke miljöbedömda kemikalier kan förekomma uppströms i värdekedjan, men omfattningen bedöms som icke väsentlig. Vatten används i produktionen och av kunder nedströms, men konsumtionen är lokalt begränsad till byggområden samt i befintliga fastigheter och bedöms inte som väsentlig. JM bygger i huvudsak på redan exploaterad mark. Om projek- tets miljökonsekvensbeskrivningar visar risk för inverkan på bio- logisk mångfald eller ekosystem inom eller intill projektområdet, vidtas kompensationsåtgärder och insatser för att minimera eller undvika inverkan. Potentiell inverkan uppströms i värdekedjan bedöms som icke väsentlig, då JM är en liten aktör globalt. Inga väsentliga beroenden kopplat till biologisk mångfald och ekosystemtjänster har identifierats. JM har tagit hänsyn till systemrisker. JM har inte konsulterat berörda samhällen inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen, eftersom koncernen bedömt att ingen väsentlig inverkan föreligger. Däremot genomförs alltid samråd med omgivande och närliggande samhällen inför nya bygg- projekt för att inhämta synpunkter från boende och experter. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS- standarder som omfattas av JMs hållbarhetsrapport Innehållsförteckningen nedan visar en lista över upplysningskrav som presenteras i hållbarhetsrapporten, inklusive datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning. JM har kartlagt vilka upplysningar som ska lämnas oavsett väsentlighetsbedömning i enlighet med den generella standarden ESRS 2 och i enlighet med IRO-1 i de tematiska standarderna. Därefter har upplysningskrav som beror på utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen identifierats i de tematiska standarderna. Utöver detta har JM inkluderat enhetsspecifika upplysningar som inte omfattas av ESRS-paragrafer, se nedan tabell. Informationen som lämnats uppfyller upplysningskraven och är bedöms som väsentlig samt relevant för användare av hållbarhetsrapporten och läsare av den finansiella rapporteringen för att ge en helhets- bild. 50 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 51 ===== Innehållsindex och förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporterna 41 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 42 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 42 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelsen, punkt 21d 42 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter, punkt 21e 42 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsämnen som behandlas av koncernens förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 42 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 42 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 42 GOV-4 Redogörelse för tillbörlig aktsamhet, punkt 30 42 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 43 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 43 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen, punkt 40d Ej applicerbar SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion, punkt 40d ii Ej applicerbar SBM-1 Deltagande i verksamheter med anknytning till kontroversiella vapen, punkt 40d iii Ej applicerbar SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak, punkt 40d iv Ej applicerbar SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 45 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 46–47 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 48 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 50 ESRS E1 Klimatförändringar E1 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 61 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 61 E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, punkt 14 61 E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet, punkt 16g 62 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 62 MDR-P Minimikrav för upplysningar om policyer 62 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 62–63 Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 62–63 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 64–65 E1-4 Minskning för utsläpp av växthusgaser, punkt 34 64 E1-5 Energianvändning och energimix 65 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 65 E1-5 Energianvändning från fossila källor uppdelad efter källor, punkt 38 65 E1-5 Energianvändning och energimix, punkt 37 65 E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan, punkt 40–43 65 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2 3 och totala växthusgasutsläpp 65 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 67 E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3, punkt 44 66 E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp, punkt 53–55 66 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Ej applicerbar E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter, punkt 56 Ej applicerbar E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Föremål för infasning E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker, punkt 66 Föremål för infasning E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 Föremål för infasning E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66c Föremål för infasning E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser, punkt 67 c Föremål för infasning E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter, punkt 69 Föremål för infasning ESRS E2 Föroreningar E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Ej väsentlig ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser E3-1 Vattenresurser och marina resurser, punkt 9 Ej väsentlig E3-1 Särskild strategi, punkt 13 Ej väsentlig E3-1 Hållbara oceaner och hav, punkt 14 Ej väsentlig E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten, punkt 28c Ej väsentlig E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet, punkt 29 Ej väsentlig 51 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 52 ===== Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem E4 IRO-1 punkt 16a-c Ej väsentlig E4-2 Hållbara mark/jordbruksmetoder/-policyer, punkt 24b Ej väsentlig E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i havet, punkt 24c Ej väsentlig E4-3 Policyer för att behandla avskogning, punkt 24d Ej väsentlig ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 68 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 69 MDR-P Minimikrav för upplysningar om policyer 69 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 69 MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 69 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 69 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 70 E5-4 Resursinflöden 70 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 70 E5-5 Resursutflöden 70 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 70 E5-5 Icke-återvunnet avfall, punkt 37d 70 E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall, punkt 39 70 E5-6 Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Föremål för infasning ESRS S1 Den egna arbetskraften S1 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 2 S1 SBM-3 Risk att utsättas för tvångsarbete, punkt 14f 73 S1 SBM-3 Risk att utsättas för barnarbete, punkt 14g 73 S1-1 Policyer för JMs egen arbetskraft 73 MDR-P Minimikrav för upplysningar om policyer 41, 73 S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter, punkt 20 73 S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1-8, punkt 21 73 S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel, punkt 22 73 S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana, punkt 23 73 Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida S1-2 Rutiner för kontakter med JMs egen arbetskraft och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 73 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka JMs egen arbetskraft kan uppmärksamma problem 73 S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor, punkt 32c 74 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på JMs egen arbetskraft och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller JMs egen arbetskraft, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 74 MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 74 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 74 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 75–76 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 76 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 76 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i JMs egen arbetskraft 76 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 76 S1-9 Mångfaldsindikatorer 76 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 76 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått Enhetsspecifik upplysning: Andel hantverkare som är kvinnor 76 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått Enhetsspecifik upplysning: Andel chefer som är kvinnor 76 S1-14 Mått för arbetsmiljö 77 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 77 S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor, punkt 88b-c 76–77 S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom 88e 77 S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen, punkt 97a Ej väsentlig S1-16 Överdrivet hög vd-lön, punkt 97b Ej väsentlig S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 77 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mått 77 S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103a 77 S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer, punkt 104a Ej applicerbar 52 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 53 ===== Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 78 S2 SBM-3 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan, punkt 11b 79 S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan 79 MDR-M Minimikrav för upplysningar om policyer 79 S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter, punkt 17 79 S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan, punkt 18 79 S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer, punkt 19 79 S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1-8, punkt 19 79 S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 79 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 79 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan och dessa åtgärders ändamålsenlighet 79 MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 80 S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led, punkt 36 79 S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 80 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 80 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått Enhetsspecifik upplysning: Andel leverantörer som signerar JMs uppförandekod för leverantörer och under entre prenörer 80 ESRS S3 Påverkade samhällen S3-1 Människorättsåtaganden, punkt 16 Ej väsentlig S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer, punkt 17 Ej väsentlig S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter, punkt 36 Ej väsentlig Upplysningskrav och tillhörande datapunkt Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar Referens i pelare 3 Referens i referens värdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare S4 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 81 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 82 MDR-P Minimikrav för upplysningar om policyer 82 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare, punkt 16 Ej applicerbar S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer, punkt 17 Ej applicerbar S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 82 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 82 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 82 MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 83 S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter, punkt 35 Ej applicerbar S4-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 83 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 83 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått Enhetsspecifik upplysning: resultat av nöjd-kund-index (NKI) 83 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 86 MDR-P Minimikrav för upplysningar om policyer 86 MDR-T Minimikrav för upplysningar om mål 86 G1-1 FN:s konvention mot korruption, punkt 10b Ej applicerbar G1-1 Skydd för visselblåsare, punkt 10d 86 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 86 MDR-A Minimikrav för upplysningar om åtgärder 86 G1-4 Fall av korruption och mutor 86 MDR-M Minimikrav för upplysningar om mått 86 G1-4 Böter för brott mot lagstiftning mot korruption och mutor, punkt 24a 86 G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor, punkt 24b Ej applicerbar 53 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 54 ===== ESRS 2 – Allmänna upplysningar ESRS 2 – Allmänna upplysningar .................................. 41 Miljöinformation EU:s taxonomiförordning .............................................. 55 E1 – Klimatförändringar ................................................ 60 E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi ............. 68 Social information S1 – Den egna arbetskraften .......................................... 72 S2 – Arbetstagare i värdekedjan .................................... 78 S4 – Konsumenter och slutanvändare ........................... 81 Styrningsinformation G1 – Ansvarsfullt företagande ....................................... 85 54JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATION BOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Älvsjöstaden ===== SIDA 55 ===== EU:s taxonomiförordning Nyproduktion av bostäder 7.1 EU:s taxonomiförordnings syfte är att definiera vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara, som en åtgärd för att kunna arbeta mot de uppsatta klimatmålen inom EU. JMs verksamhet ryms till största delen inom den ekonomiska aktiviteten Nyproduktion av bostäder (7.1) i miljömål 1. JMs taxonomiredovisning är fram- tagen enligt EU:s taxonomiförordning (2020/852). JM har valt att inte använda sig av de förenklingar som antogs av EU i den Dele- gerande Omnibusakten (2026/73). Hållbart enligt EU:s taxonomiförordning För att en ekonomisk aktivitet ska klassas som hållbar enligt taxonomiförordningen behöver den; Under året har JM Sverige implementerat ett nytt miljövärde- ringssystem. På sikt möjliggör systemet granskning av samtliga material i enlighet med taxonomiförordningen. Parallellt fort- skrider arbetet med att säkerställa att de nya begränsningarna är kända hos våra leverantörer. I upprättandet av 2025 års taxonomirapportering baserades beräkningsunderlaget på information som fanns tillgänglig i januari 2026. Utöver JMs kärnverksamhet, rapporterar JM även tjänste- bilar och lokalhyresavtal som del av nyttjanderätter inom aktivi- teterna 6.5 för tjänstebilar och 7.7 för förvärv och innehav av fastigheter enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2800. Årets nytillkomna kostnader är inte förenliga med EU:s taxonomiförordning i samma utsträckning som föregående år. Efterlevnad av sociala minimiskyddsåtgärder JM har sedan flera år tillbaka implementerade rutiner och proces- ser för att i den dagliga verksamheten arbeta med mänskliga rättig- heter, antikorruption, skatt och sund konkurrens. JM arbetar kontinuerligt med frågor som rör mänskliga rättigheter, arbets- rätt, miljöansvar och antikorruption enligt OECD:s 6 steg för mänskliga rättigheter i Due Diligence. JM har också undertecknat FN:s Global Compact. Under 2025 har inga fällande domar rapporterats avseende korruption, skatt, miljöbrott, brott mot mänskliga rättigheter eller konkurrens. JMs uppförandekod innehåller regler och riktlinjer för alla som arbetar inom koncernen och behandlar bland annat affärs- etik, hänsyn till miljö och antikorruption. Genom att aktivt arbeta med och följa upp att alla medarbetare tar del av koden säkerställer JM att de egna medarbetarna och JM som koncern agerar på ett ansvarsfullt sätt. JM har även en uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer som ställer krav på att våra leverantörer ska respektera internationellt deklarerade mänskliga rättigheter, främja fri konkurrens, ta hänsyn till miljö- påverkan samt att ingen form av korruption ska förekomma. Alla nya leverantörer utvärderas och signerar uppförandekod för leverantörer och underentreprenörer. V äsentligt bidra till minst ett av de sex utpekade miljömålen Inte göra någon avsevärd skada på något av de övriga miljömålen Uppfylla sociala minimiskyddsåtgärder enligt OECDs riktlinjer för multinationella företag samt FN:s principer för mänskliga rättigheter 1 2 3 EU:s sex miljömål 1. Begränsning av klimatförändringarna 2. Anpassning till klimatförändringarna 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 4. Omställning till en cirkulär ekonomi 5. Förebyggande och kontroll av föroreningar 6. Skydd av biologisk mångfald och hälsosamma ekosystem JMs intäkter som är tillämpliga Det är JMs intäkter från affärssegmenten JM Bostad Stockholm, JM Bostad Riks, JM Norge och JM Finland samt nyproduktion av bostäder inom JM Fastighetsutveckling som omfattas av EU:s taxonomiförordning (eligible). Andel av verksamheten som är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning JM rapporterar miljömål 1, vilket omfattar bidrag till begräns- ningen av klimatförändringar. För att rapportera hur stor andel av verksamheten som följer taxonomiförordningens krav (aligned) har JM implementerat ett systemstöd som tillhandahåller ett frågeformulär. Frågeformuläret har använts för att utvärdera och klassificera tekniskt avslutade projekt inför rapporteringen i års- och hållbarhetsredovisningen för 2025. JM har i avsaknad av vägledning i lagstiftningen behövt göra följande ställningstaganden: • JM har definierat populationen för datainsamling till projekt som tekniskt avslutas under innevarande räkenskapsår. Alloke- ringsnyckeln för att beräkna andelen förenlig omsättning base- ras således enbart på projekt som tekniskt avslutats under innevarande år. Argument för definitionen är att enbart avslu- tade projekt har en fullständig sammanställning av den data och dokumentation som behövs i utvärderingen utifrån Taxo- nomiförordningens tekniska kriterier. Att välja tekniskt avslu- tade projekt ger ett konservativt utfall, då flertalet av de håll- barhetsinsatser som är implementerade idag inte fanns på plats när projekten startade. • JM har valt att mäta och rapportera det faktiska utfallet, och inte enbart huruvida vi har rutiner och instruktioner på plats, vilket också har en negativ inverkan på utfallet. Under årets sista kvartal har samtliga projekt som tekniskt avslu- tats under året rapporterat hur stor andel av projektet som efterlever taxonomiförordningens tekniska kriterier. Datainsam- ling från projekt har skett i koncernens samtliga tre länder och totalt har 30 projekt utvärderats. 97 procent av projekten bedöms väsentligt bidra till miljömål 1 om att begränsa klimatför ändring Att så hög andel bedöms väsentligt bidra till miljömål 1 förklaras av JMs långsiktiga och framgångsrika arbete med att producera energieffektiva bostäder. Sedan 2008 har JM producerat lågenergi- bostäder som har en avsevärt lägre energianvändning än de natio- nella krav som finns. I februari 2023 definierades Norges NZEB-nivå (Near Zero Energy Building) för de olika byggnadskategorierna. Denna defini- tion är grunden för alla norska projekt som rapporterar för 2025. Orsakar inte betydande skada på övriga miljömål Flertalet av de projekt som inrapporterat data startade vid tidpunkter då JMs omfattande rutiner för klimatriskanalys och åtgärder för klimatanpassningar ännu inte var på plats, vilket förklarar den relativt låga andelen. I samband med implemente- ringen av Svanen generation 4 kommer byggprojekten inom JM genomgå en gedigen riskanalysprocess när JM utvärderar för- värvsmöjligheter i detaljplaneskedet samt utvärderar risk analysen vid avslutade projekt. 97 procent av projekten bidrar väsentligt till miljömål 1, begränsande av klimatförändringar. Däremot uppfyller inte de avslutade projekten kriterierna för DNSH-krav avseende; klimat- anpassning, vatten och föroreningar. Detta leder till att den totala taxonomiförenliga andelen av omsättningen uppgår till 0 procent. I samband med implementeringen av Svanen generation 4 kommer samtliga projekt som beställt blandare från juni 2025 och börjat använda CVRA verktyg att klara DNSH-krav kopplade till vatten och klimatanpassning. En stor andel av de avslutade projekten klarar kraven gällande avfall. Avfallshantering är något som JM har arbetat aktivt med under många år. En stor andel av projekten klarar även kraven gällande biologisk mångfald. JM ställer krav på att allt som byggs in eller används under byggproduktionen ska vara godkänt ur miljösynpunkt och vara registrerade i något av de nationella miljövärderingssystemen. Då JM Svanenmärker samtliga byggnader som uppförs i egen regi ställs krav på ingående ämnen även i syfte att erhålla märkningen. Att efterleva JMs krav är en förutsättning för att få teckna ramavtal med JM. 55 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 56 ===== Omsättning, Capex och Opex IFRS T otal (mkr) Andel av taxonomi- tillämpliga (eligible) aktiviteter (%) 1) Andel av ej taxonomi- tillämpliga (eligible) aktiviteter (%) 2) Omsättning 10 691 93 7 Capex 3) 91 87 13 Opex 216 100 – 1) Avser nyproduktion av bostäder inom affärssegmenten JM Bostad Stockholm, JM Bostad Riks, JM Norge, JM Finland samt nyproduktion av bostäder inom JM Fastighetsutveckling. 2) Avser anläggningsverksamhet, JM@Home samt hyresintäkter, då dessa aktiviteter ej omfattas av EU:s taxonomiförordning (2020/852). 3) JMs affärsmodell är att äga, projektutveckla och sälja sina tillgångar under en kortare tid. Huvuddelen av tillgångarna redovisas därmed som omsättningstillgångar (exempelvis nyttjanderätter för tomträtter, projekt- samt exploateringsfastigheter) och träffas där- med inte av definitionerna i Capex. Tabellen ovan är baserad på rapportering enligt IFRS. Uppgifter om omsättning (se raden intäkter) återfinns utanför hållbarhets- rapporten i koncernens resultaträkning enligt IFRS sida 89 och årets Capex (hänförligt från balansposterna nyttjanderätter kontor och bilar, maskiner och inventarier, övriga immateriella anläggningstillgångar samt förvaltningsfastigheter) återfinns utan- för hållbarhetsrapporten i koncernens balansräkning enligt IFRS på sida 90 samt i noterna 11–13 på sidorna 99–100. För defini- tion av omsättning, Capex och Opex, se sida 135. Andel av omsättningen/total omsättning, % T axonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM – 93 CCA WTR CE PPC BIO Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Rad Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elprodukt- ionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 2. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, som vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bättre tillgänglig teknik. NEJ 3. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller process- värme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, samt vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 5. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 6. Koncernen utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 56 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 57 ===== Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 Redovisningsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1) Kod (a) (2) Omsättning (3) Andel av omsättningen, år 2025 (4) Begränsning av klimat- förändringar (5) Anpassning till klimat- förändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat- förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, år 2024 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Kategori omställnings- verksamhet (20) Mkr % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (taxonomiförenliga) De miljömässigt hållbara verksamheternas omsättning (A.1) 0 % 0 % – – – – – – – – – – – – – 0 % Varav möjliggörande verksamheter 0 % 0 % 0% 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % – – – – – – – 0 % E Varav omställningsverksamheter 0 % 0 % 0 % – – – – – – – 0 % T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Nybyggnation CCM 7.1 9 923 93 % EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 94 % Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 9 923 93 % 93 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 94 % A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 9 923 93 % 93 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 94 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 768 7 % TOTALT 10 691 100 % Omsättning 57 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 58 ===== Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 Redovisningsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1) Kod (a) (2) Kapitalutgifterna (3) Andel av kapitalutgifterna, år 2025 (4) Begränsning av klimat- förändringar (5) Anpassning till klimat- förändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat- förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) kapitalutgifter, år 2024 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Kategori omställnings- verksamhet (20) Mkr % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (taxonomiförenliga) 6.5 Transport med motorcykel, personbil och lätta fordon CCM 6.5 0 0 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – – – – – – – 12 % 7.7 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 0 0 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – – – – – – – 68 % Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % – – – – – – – 80 % Varav möjliggörande verksamheter – – – – – – – – – – – – – – 0 % E Varav omställningsverksamheter – – – – – – – – – 100 % T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL 6.5 Transport med motorcykel, personbil och lätta fordon CCM 6.5 31 35 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 4 % 7.7 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 47 52 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 78 87 % 87 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 4 % A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 78 87 % 87 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 84 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 13 13 % TOTALT 91 100 % Kapitalutgifter 58 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 59 ===== Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 Redovisningsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1) Kod (a) (2) Driftsutgifter (3) Andel av driftsutgifterna, år 2025 (4) Begränsning av klimat- förändringar (5) Anpassning till klimat- förändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat- förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år 2024 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Kategori omställnings- verksamhet (20) Mkr % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (taxonomiförenliga) Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0 % – – – – – – – – – – – – – 0 % Varav möjliggörande verksamheter 0 0 % – – – – – – – – – – – – – 0 % E Varav omställningsverksamheter 0 0 % 0 % – – – – – – – 0 % T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Nybyggnation CCM 7.1 216 100 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 216 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 216 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 0 0 % TOTALT 216 100 % Driftsutgifter 59 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 60 ===== E1 – Klimatförändringar JMs dubbla väsentlighetsanalys visar att koncernen har en väsent- lig finansiell risk vad gäller anpassning till klimatförändringar, en väsentlig negativ inverkan avseende begränsning av klimatföränd- ringar samt en väsentlig negativ inverkan kopplad till energi- användning i hela värdekedjan. För anpassning till klimatförändringar har JM identifierat risker som fysiska, klimatrelaterade och omställningsrelaterade risker i hela värdekedjan. Klimatrisker kopplade till anpassning analyseras vid markförvärv för att undvika oförutsedda kostnader under produktion eller i form av garantikostnader efter försäljning. JM arbetar aktivt för att minimera dessa risker genom leverantörsval och riskanalyser av material och i projekt. JM har en väsentlig negativ inverkan på klimatet till följd av höga växthusgasutsläpp från råvaruutvinning, tillverkning och byggnation. Energianvändningen i bostäderna bidrar till ytter- ligare utsläpp. För att minska denna inverkan arbetar JM med strategiska leverantörsval, investeringar i innovativa bolag och vidareutveckling av byggprocessen. Energi är väsentligt genom hela värdekedjan hänförligt till energikrävande byggprocesser och den långsiktiga energianvänd- ningen i bostäder. JM arbetar aktivt för att öka andelen förnybar energi i byggprocesserna och genom att bygga energieffektiva bostäder. Policyer • Hållbarhetspolicy Ämne IRO Beskrivning Uppströms Egen verksamhet Nedström Anpassning till klimat- förändringar Risk Riskerna avser klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker uppströms och i egen verksamhet som JM måste analysera väl i samband med markförvärv för att minimera risken för höga kostnader under produktion eller i form av garantikostnader. JM arbetar aktivt för att minimera dessa risker genom val av leverantörer och genom riskanalyser av material och projekt. Begränsning av klimat- förändringar Negativ inverkan Inverkan avser växthusgasutsläpp i JMs värdekedja uppströms, i den egna verksamheten och nedströms, vilket bidrar till en global uppvärmning och därmed negativ inverkan på ekosystem och samhällen. Energi Negativ inverkan Inverkan avser energianvändning uppströms, i den egna verksamheten och nedströms, vilket generar växthusgasutsläpp och bidrar till global uppvärmning. Energiproduktionen kan också ha en negativ inverkan på ekosystem och samhälle beroende på energikälla och lokalisering av produktionen. SBM-3 V äsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Mål • kg CO2e/m2 BTA vid produktions- start är lägre eller lika med 50 kg för moduler A1–A5 i projekts livscykel, exklusive markarbete, 2030. • Projekterade byggnader ska ha en beräknad energiprestanda som är bättre än nationella regelverk Åtgärder (urval) • Produktutveckling relaterat till material inom leverantörsledet • Översyn av möjligheter för att i större utsträckning ställa krav på fossilfria transporter av större materialslag • Utarbetande av klimathandlingsplaner för respektive byggdel • Identifiering av möjligheter att öka mängden återvunnet och återanvänt material för en minskad klimatpåverkan 60 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 61 ===== E1 SBM-3 Väsentliga konsekvenser och risker, samt deras förhållande till strategi och affärsmodell JMs klimatrelaterade risker och möjligheter att anpassa och förebygga dessa risker har identifierats genom en klimatrelate- rad resiliensanalys baserad på resultat från en scenarioanalys, se IRO-1 sida 49. JM har identifierat såväl fysiska risker som omställ- ningsrisker. Klimatresiliens och riskhantering JM äger mark som kan påverkas av klimatförändringar, vilket kan ha en inverkan på koncernens strategi och affärsmodell. Projekt- portföljen granskas regelbundet utifrån klimatrisker, och JM sam- arbetar med leverantörer och partners för att stärka resiliensen. Analysen omfattar hela verksamheten, inklusive projektering, bygg produktion samt värdekedjan uppströms och nedströms. En årlig scenarioanalys genomförs av en tvärfunktionell arbetsgrupp med deltagare från koncernledningen. Analysen bedömer klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter i hela värdekedjan samt inkluderar känslighetsanalyser av olika kostnads- kategorier. Analysen utgår från Task Force on Climate-Related Financial Disclosures rekommendationer. Samtliga projekt har en klimatanpassningsprocess som sträcker sig från förvärv till projektering. Klimatscenarierna RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5 används för att täcka både omställnings- och fysiska risker. Dessa scenarier representerar både klimatscenarier med hög ambition om att minska klimatrelaterade effekter och klimatscenarier med lägst ambition om att minska klimatrelaterade effekter. Tillsam- mans illustrerar de hela spektrumet av klimatrisker och möjlig- heter som JM kan möta. JM tillämpar medellånga och långsiktiga tidshorisonter för att hantera fysiska och omställningsrisker kopplade till klimatmålen för 2030. Därutöver har JM fastställt delmål på kortare tidshori- sonter för att bedöma och följa upp risker på kort sikt. Uppfölj- ning sker löpande för att säkerställa att målen för 2030 uppnås. Tidshorisonterna är definierade enligt ESRS 1. För ytterligare information om hur dessa relaterar till livslängden för JMs till- gångar, se IRO-1, se sida 49. Inga identifierade väsentliga risker har exkluderats i analysen. Ekonomiska effekter och åtgärder Ekonomiska effekter såsom potentiella kostnadsökningar, förseningar och investeringsbehov bedöms på kort sikt som immateriella. Identifierade risker kopplat till klimatscenarier Fysiska risker (RCP 4,5 och RCP 8,5) De fysiska risker som JM identifierat är ökning av extremväder, förändring av nederbördsmönster, höjda vattennivåer samt jord- skred. Dessa risker måste analyseras noggrant vid markförvärv för att undvika höga kostnader under produktion eller i form av garantikostnader efter försäljning. Extremväder, särskilt ökad frekvens och intensitet av skyfall, kan påverka ledtider och för- svåra tidseffektiva byggprojekt. Omställningsrisker (RCP 2,6 och RCP 4,5). Riskerna omfattar ökade kostnader för energi, bränslen, råvaror och material, förändrade regleringar, begränsad kapitaltillgång, ändrade försäkringsvillkor, intressentkrav samt risk för under- presterande investeringar i ny teknik. En betydande risk är en att JM inte når klimatmålen, vilket kan påverka varumärke och att- raktivitet. Måluppfyllelse är beroende av teknisk innovation och tillgång till material med låg klimatpåverkan. Regeländringar, såsom höjda skatter och nya krav på energieffektivitet och håll- bara material, kan kräva omställning av byggmetoder och teknik. Resultat av resiliensanalysen De största osäkerheterna i JMs klimatarbete rör takt och omfatt- ning av politiska styrmedel, tillgång till material med lägre klimat- påverkan, teknisk innovation samt kostnadsutveckling för råvaror. Dessa komplexa faktorer kan påverka både strategiska priorite- ringar och operativa beslut på kort och lång sikt. Trots detta bedöms JM ha god anpassningsförmåga genom etablerade processer för investeringar och projektstyrning, kon- tinuerlig kompetensutveckling inom byggande med minskad kli- matpåverkan samt en aktiv och strukturerad leverantörsdialog. Detta skapar förutsättningar för snabb justering av strategin vid förändrade externa förhållanden. Under året har JM stärkt denna förmåga genom samarbeten med innovativa leverantörer och beslut om införande av nivå 3 klimatförbättrad prefabricerad betong. Åtgärderna förväntas successivt minska inverkan på klimatet från byggverksamheten. Avseende tidshorisonter är JMs strategiska fokus differentierat: • Medellång sikt (2–5 år): fokus på att ytterligare reducera utsläpp från betong, som i traditionell form utgör den största enskilda källan till klimatpåverkan. • Lång sikt (mer än 5 år): Utveckling och implementering av nya tekniker, material och stomsystem för att ytterligare minska klimatpåverkan. Riskutsatta tillgångar och verksamheter beaktas i strategi, investe- ringsbeslut och begränsningsåtgärder, vilket säkerställer att klimat- relaterade risker integreras i både medellånga och långsiktiga beslut och stärker koncernens motståndskraft mot framtida osäkerheter. E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna JMs målsättning är att till år 2030 uppnå en reduktion av växthus- gasutsläpp relaterat till byggprojekt med 85 procent jämfört med 2022. Målet omfattar värdekedjan uppströms samt den egna verk- samheten fram till produktionsavslut och är utformat som ett intensitetsmål, eftersom årlig absolut klimatpåverkan varierar med antalet färdigställda bostäder. JM har analyserat klimatmålet gentemot EUs och Sveriges klimatmål vilka är i linje med Parisavtalets ambition om att begränsa den globala uppvärmningen med 1,5 °C. JM har också övergripande analyserat målet utifrån Science Based Targets Initiative (SBTi) för byggnader. JMs mål utgår från Hagainitiativets klimatmål och färdplan och JM har även undertecknat Fossilfritt Sveriges färdplan för bygg- och anläggningssektorn, som båda är mer ambitiösa än regeringens mål. Utifrån analyserna bedömer JM att målet är i linje med Paris- avtalet om att begränsa den globala uppvärmningen med 1,5 °C och att den är vetenskapligt baserad. Målet har dock inte verifie- rats av tredjepart. Utöver detta har JM som mål att den beräknade energian- vändningen i bostäder ska understiga respektive lands gällande norm, vilket bidrar till minskade utsläpp i användningsfasen nedströms i JMs värdekedja. Sedan 2023 har JM utarbetat en koncernövergripande omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna med tre fokusområden; material och konstruktionsval, transporter och produktion, samt klimatledning och styrning. Drivkrafter och nyckelåtgärder för att nå klimatmål JMs analys av koncernens klimatutsläpp visar att materialtillverk- ning står för cirka 85 procent av klimatpåverkan från byggproces- sen, främst i JMs leverantörskedja vid råvaruutvinning och pro- duktion av byggmaterial. Därför är insatser för att minska dessa utsläpp avgörande för att nå intensitetsmålet. Material- och konstruktionsval En nyckelfaktor för att åstadkomma väsentliga utsläppsminsk- ningar är att adressera materialtillverkning generellt och betong- tillverkning specifikt, då tillverkning av prefabricerad betong står för en stor andel av de växthusgasutsläpp som genereras de mate- rial och produkter som JM köper in. För att uppnå framgång behö- ver betongbranschens utveckling av klimatförbättrad betong fort- skrida i ett högt tempo. JM genomför årliga tester för att utvärdera hur klimatförbättrad betong påverkar JMs produkter och produk- tionsprocess, med målsättningen att minska betongens klimat- påverkan genom ökad inblandning av alternativa bindemedel. JM fokuserar på att minska CO2e-utsläpp från byggmaterial genom produktutveckling och inköp, med krav på leverantörer uppströms att ha omställningsmål i linje med JMs klimatmål. Bety- dande minskningar förväntas från materialtillverkarnas övergång till fossilfria bränslen, ökad användning av sekundära material och mer energieffektiva processer hos materialtillverkare. Betong är en nyckelfaktor, då prefabricerad betong står för en stor andel av utsläppen. JM genomför årliga tester av klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel för att minska klimatpåverkan. Transport- och produktionslösningar Omställningen till fossilfria transporter sker stegvis: först genom förnybara bränslen som hydrerad vegetabilisk olja (HVO), biogas och grön vätgas, därefter elektrifiering. Transportoptimering och logistikcenter är även en del av omställningen. JM arbetar med att säkerställa användning av fossilfri energi på byggarbetsplatser för 61 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 62 ===== uppvärmning, maskindrift och avfallshantering. Fossilfria bygg- arbetsplatser är under implementering där delar av fossila bränslen ersätts med biodrivmedel eller el, och nästa steg är att ersätta kvarvarande fossil energi, främst gasol, med alternativ som strål- värmare eller pellets. JM har även som mål att minska byggavfall och öka andelen materialåtervinning på byggarbetsplatserna. Klimatledning och styrning En viktig del av koncernens ledning och styrning är att genom sina kommunikationskanaler och utbildningsaktiviteter öka kunskaps- spridningen om koncernens klimatpåverkan och JMs klimatarbete. Under 2025 har JM påbörjat arbetet med att utveckla en modell för intern koldioxidprissättning och incitamentsmodell kopplat till klimat, där arbetet kommer fortlöpa under kom- mande år. Under 2025 har JM utrett en modell för intern koldioxidpris- sättning och incitamentsmodell kopplat till klimat, men beslut återstår. Klimatfärdplanen har vidareutvecklats och integrerats i koncernens strategiska uppföljning. Baslinjevärden för växthus- gasutsläpp i norska och finska projekt har beräknats för att inklu- dera alla marknader i klimatfärdplanen, där fortsatt arbete med den koncernövergripande klimatfärdplanen kommer att fortgå under 2026. Under året har även koncernen arbetat med mins- kad klimatpåverkan byggdel för byggdel, ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta under nästkommande år. För mer specifik information om JMs genomförda och plane- rade åtgärder, se avsnitt E1-3 Åtgärder på sidorna 61–63. Investeringar och inlåsta koldioxidutsläpp JMs arbete innebär främst investeringar i form av tid av interna resurser. Utöver detta investerar JM kontinuerligt i innovativa företag som erbjuder och utvecklar teknologier och produkter för att genomföra byggprojekt med lägre klimatpåverkan. Detta genomförs utan väsentlig inverkan på Capex och Opex. JM har inlåsta växthusgasutsläpp nedströms genom energi- användningen under användningsfasen av byggnaderna (scope 3). Det beror på att byggnaderna är designade med en särskild energi- prestanda som påverkar användningen av värme och el under drift. JM optimerar denna indirekta klimatpåverkan främst genom att bygga energieffektiva hus samt genom att satsa på vatten- burna energiförsörjningslösningar, där substitution kan göras mellan till exempel fjärrvärme och bergvärme, utan alltför stora ingrepp i fastigheten. Det minskar risken för att driften av JMs fastigheter skulle ha en inverkan på koncernens möjlighet att nå nuvarande och eventuellt framtida klimatmål och regleringar på energiområdet. JM undviker även inlåsta koldioxidutsläpp från fossildrivna fordon och maskiner med större utsläpp då koncernen hyr sin maskinpark i produktionsfasen. Det medför att JM bedömer att koncernen har inte har några omställningsrisker relaterat till sin byggproduktion. Linjering med EU:s taxonomiförordning JM har ekonomisk verksamhet som faller inom ramarna för EU:s taxonomiförordning, och är inte uteslutet från EU-referens- värdena för anpassning till Parisavtalet. JMs affärsmodell inom ägande, projektutveckling och försälj- ning av färdigställda bostäder innebär att JM i huvudsak omfattas av den ekonomiska verksamheten ”7.1 Nyproduktion av bostäder” under miljömålet om begränsningen av klimatförändringar (CCM 7.1). Detta avser samtliga tre finansiella KPI:er där majoriteten av JMs omsättning, Capex och Opex omfattas och allokeras till CCM 7.1. Idag uppfyller 97 procent av JM:s avslutade projekt de kriterier som avser att väsentligt bidra till begränsningen av klimatföränd- ringar, vilka för CCM 7.1 i huvudsak handlar om energiprestanda för byggnaderna. Efterlevnad beror främst på att JM sedan 2008 har producerat lågenergibostäder som har en avsevärt lägre energianvändning än de nationella krav som finns. Däremot rapporterar JM ännu ingen förenlighet med EU:s taxonomiför- ordning eftersom kraven för att inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen inte uppfylls i dagsläget. JM har som målsättning att samtliga framtida projekt ska möta kriterierna för att inte orsaka betydande skada och har redan implementerat åtgärder och styrning redan i detaljplaneskedet för att kunna utvidga förenlighet med EU:s taxonomiförordning över tid. JM rapporterar på miljömål 1 för tekniskt avslutade projekt under rapporteringsåret. Valet att mäta faktiska utfall innebär att nyligen beslutade insatser inte fullt ut återspeglas, vilket påverkar utfallet konservativt. På sidorna 55–59 redogör JM för upplys- ningar kopplat till EU:s taxonomiförordning. Klimatomställningsplanens integrering i JMs affärsmodell och strategi JMs klimatomställningsplan1) är en central del av hållbarhets- arbetet, JMs affärsstrategi och en av de prioriterade strategiska initiativ JM har inom sin strategiska agenda för att uppnå mål- sättningen om lönsam hållbarhet. Klimatomställningsplanen är beslutad av koncernledningen och fastställd av styrelsen. Genom koncernens klimatmål är JMs affärsmodell och stra- tegi i linje med begränsningen av global uppvärmning med 1,5 °C, enligt Parisavtalet. JM ser över om och hur dess affärsmodell och strategi är i linje med att uppnå målet om klimatneutralitet i Europa 2050, enligt den Europeiska klimatlagen (EU) 2021/1119. Tills vidare är JMs klimatmål fastställda till 2030. Läs mer om JMs strategi kopplat till klimat i avsnittet SBM-1, se sida 43. Klimat- omställningsplanens framsteg mäts och följs upp genom upp- nådda resultat i produktionsstartade projekt. För 2024 överträf- fade JM sitt svenska mål för klimatomställningsplanen uppströms och i byggprojekt med en sänkning med 17 procent mot baslinjen 2022 i Sverige. För 2025 har JM arbetat målinriktat mot att uppnå målet 272 kg CO2e/m2 BTA för Sverige och Norge, samt 294 kg CO2e/m2 BTA för Finland i nuvarande färdplan. Utfallet för 2025 visar att de svenska och finska projekten nådde målet med ett medelvärde av 268 kg CO2e/m2 BTA respektive 280 kg CO2e/m2 BTA. Projekten i JM Norge var nära målet med ett utfall av 280 kg CO2e/m2 BTA i medelvärde. Åtgärder som vidtagits för att fortsatt minska utsläppen är primärt hänförliga till beslut om fortsatt införande av klimat- förbättrad betong. E1-2 Policy JM:s koncernövergripande hållbarhetspolicy omfattar flera områ- den, inklusive klimat, och anger att JMs klimatpåverkande utsläpp uppströms och i byggprojekten ska vara nära noll år 2030, vilket är i linje med koncernens klimatmål. Den betonar ett helhetsper- spektiv där hela värdekedjan inkluderas i klimatfärdplanen med fokus på åtgärder som klimatförbättrad betong, möjligheter till stål med minskad klimatpåverkan, samt resurseffektiv användning av material och energi. Policyn relaterar till alla tre väsentliga ämnen som identifierats i koncernens dubbla väsentlighetsanalys: • Begränsning av klimatförändringar – JM tar ansvar för att begränsa klimatförändringar genom att använda material och metoder som minskar miljöbelastningen, främja resurshushåll- ning och cirkulära flöden samt bedriva verksamheten så att klimatpåverkan kontinuerligt minskar. • Energi – Insatser för energieffektivitet omfattar hela värde- kedjan, från materialval till att säkerställa att kunder bor i energieffektiva bostäder. JM arbetar för att minska energi- användningen i både den egna verksamheten och i levererade byggnader, samtidigt som bolaget följer eller överträffar gäl- lande lagstiftning. Ökad användning av förnybar energi är en central del av JMs policy för att reducera klimatpåverkande utsläpp i hela värdekedjan. • Klimatanpassning – Klimatförändringar kräver att företag identifierar klimatrisker och hur de behöver klimatanpassa sin verksamhet och värdekedja. JM tar ansvar genom att kartlägga risker och klimatanpassa byggnader för långsiktig användning. JMs hållbarhetspolicy finns tillgänglig för intressenter på JMs publika hemsida. I GOV-1 på sidorna 41–42 redogörs för ansvars- fördelningen av JMs policyer. E1-3 Åtgärder JM har en åtgärdsplan som beskriver hur koncernen arbetar med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Åtgärder som minskar växthusgasutsläppen uppströms och i egen verksamhet Uppströms klimatpåverkan avser främst framställning och till- verkning av material och produkter som används i JMs byggpro- jekt samt transporter av material. JM arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan både uppströms och i byggproduktionen. För mer information om JMs drivkrafter se avsnitt E1-1, sida 61. 1) JMs benämning på Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar. 62 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 63 ===== Genomförda och planerade åtgärder i JMs omställningsplan Drivkraft Åtgärd Tidslinje för genomförande Material- och konstruktionsval Betong och cement Beslut att införa nivå 3 av klimatförbättrad prefabricerad betong 2025–2026 Produktutveckling relaterat till material inom leverantörsledet 2026–2027 Produktutveckling relaterat till material och konstruktionsval 2027–2030 Stål och övriga prioriterade material Fortsatt identifiering av möjligheter att öka mängden återvunnet och återanvänt material för en minskad klimatpåverkan 2025–2030 Produktutveckling relaterat till material och konstruktionsval 2027–2030 Produktutveckling relaterat till material inom leverantörsledet 2027–2030 Innovation i värdekedjan Utforska och initiera samarbeten med innovativa leverantörer av prioriterade material 2025–2030 Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi Fokus på att minimera avfall och möjliggöra ökad materialåtervinning, främja ökat återbruk, utveckla demonteringsanvisningar 2025–2030 Transport och logistik Förnybara drivmedel till transporter Översyn av möjligheter för att i större utsträckning ställa krav på fossilfria transporter av större materialslag 2025–2030 Elektrifiering av tunga maskiner Införa elektrifierade tunga arbetsmaskiner och fasa ut fossila bränslen för att ställa om byggarbetsplatserna till fossilfri drift 2025–2030 Logistik Utreda klimatbelastning från logistik och produktion och initiera möjligheter för energieffektivisering 2026–2030 Klimatledning och styrning Införande av incitamentsmodell för att minska klimatpåverkan i projekt 2025–2027 Etablering av klimatmässig baslinje för både Norge och Finland för att underlätta arbetet med att minska klimatpåverkan på koncernnivå 2025 Utarbetande av klimathandlingsplaner för respektive byggdel 2026–2027 Intern prissättning av koldioxidutsläpp i beslutsunderlag 2026–2027 Resultat Under året har koncernen beslutat att införa nivå 3 av klimat- förbättrad prefabricerad betong i koncernens projekt, vilket förväntas ge en betydande reduktion av klimatrelaterade utsläpp för berörda byggdelar. Implementeringen av åtgärderna i JMs omställningsplan sker mellan 2025 och 2030 i nära samarbete med leverantörer. För närvarande finns inget kvantifierat värde för utsläppsminskningarna, då utfallet även beror på utvecklingen inom värdekedjan. Jämfört med föregående år har växthusgasutsläppen i JMs värdekedja uppströms och i den egna verksamheten, relaterat till koncernens projekt, minskat i enlighet med JMs årsvisa mål för projekten fram till 2030. Detta främst till följd av införandet av klimatförbättrad betong. Framtida minskningar väntas i huvud- sak bero på fortsatt arbete med att reducera utsläppen från betongproduktion. Det förväntade utfallet av initiativen inom klimatledning och styrning är att JM på ett framgångsrikt och proaktivt sätt hanterar de förändringar som krävs för att nå klimatmålen, samtidigt som motstånd mot förändring minimeras. JM har inte kvantifierat det förväntade utfallet av koncernens initiativ, då arbetet fortfarande utvecklas. JM utgår från bästa tillgängliga teknik och integrerar löpande nya lösningar för att successivt stärka koncernens för- måga att mäta effekterna. Genomförandet av åtgärder kopplade till transport och pro- duktion är beroende av externa faktorer, såsom tillgång till fossil- fria drivmedel, elektrifierad infrastruktur och elnätskapacitet. Pri- set och tillgången på HVO påverkar direkt möjligheten att ställa om tunga materialflöden, och en bred samhällelig omställning till biodrivmedel och eldrift är avgörande för att JM ska nå sina mål till 2030. Minskad klimatpåverkan från material är i hög grad beroende av leverantörernas omställning till fossilfria produk- tionsmetoder, vilket förutsätter tillgång till biodrivmedel och elkapacitet. Här finns en risk, då utbyggnaden av elinfrastruktur inte sker i den takt som krävs för att möta industrins omställ- ningsbehov. Tillgången till material med en väsentligt reducerad klimatpå- verkan och innovativa lösningar är ofta begränsad, både vad gäller produktionskapacitet och råvaror – exempelvis alternativa binde- medel till cement, fossilfritt stål och hållbar träråvara. JMs struk- turerade arbetssätt och långsiktiga leverantörssamarbeten är därför en styrka och en potentiell konkurrensfördel för att säkra tillgången till framtida material. Åtgärder som minskar växthusgasutsläppen nedströms Nedströms klimatpåverkan ligger till stor del i framtida energi- användning. Där arbetar JM aktivt med att energieffektivisera nybyggda bostäder och att installera snålspolande vattenarmatu- rer för att minska energi- och vattenanvändningen. JM bygger bostäder med förutsättningar även för att framtida boende ska kunna leva med lägre klimatpåverkan genom energieffektiva vit- varor, innovativa energilösningar, lösningar som främjar cyklande och laddinfrastruktur för elbilar samt i nära anslutning till kollek- tivtrafik. Som del av arbetet med Svanen generation 4, har JM under året påbörjat utvecklingen av principer för demontering av pro- dukter och material som används i byggnaderna. Genom att använda material av hög kvalitet arbetar JM även för att under- lätta för kundernas framtida underhåll. Jämfört med föregående år är prognosen att växthusgasut- släppen i JMs värdekedja nedströms fortsatt och minska. Minsk- ningen beror stor del på JM fortsätter bygga energieffektivt och att klimatpåverkan från energianvändningen minskar. Se föregående avsnitt, Resultat, för ytterligare information om beroenden och tillgänglighet av allokerade resurser. OMFATTNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA V ÄXTHUSGASUTSLÄPPEN Geografisk omfattning: JMs verksamhet är störst i Sverige, vilket innebär att merparten av aktiviteterna riktas dit. Många åtgärder omfattar även Norge och Finland, och vissa är specifika för dessa länder. Åtgärderna avser JMs utsläpp i hela värdekedjan. Funktionell omfattning: Nyckelåtgärderna i JMs klimatfärdplan adresserar främst produktutveckling, projektering, inköp och pro- duktion, men målen omfattar samtliga funktioner som är involve- rade i JMs projekt. Åtgärder i klimatledning och styrning berör även funktioner som normalt inte är involverade i övriga nyckelåtgärder, som HR, ekonomi och kommunikation. Åtgärderna bidrar till att uppfylla JMs hållbarhetspolicy om reduk- tion av växthusgasutsläpp och energieffektivisering samt klimatmålen för att minska växthusgaser i hela värdekedjan. Klimatanpassingsåtgärder Implementeringen av Svanen generation 4 innebär att samtliga byggprojekt kommer att genomgå en riskanalysprocess, inklusive klimatförändringar. Implementeringen av Svanen generation 4 innebär att samtliga byggprojekt genomgår en riskanalysprocess som inkluderar klimat risker. Under 2025 har JM infört en ny metod, CVRA, för att arbeta systematiskt med klimatanpassning i alla produktions- startade projekt på samtliga delmarknader. Metoden säkerställer att aktuella och framtida klimatrisker identifieras och att åtgärder prioriteras och implementeras i tidigt skede, vilket minskar kostnader för effekter på byggnader och inomhusmiljö vid extremväder. Under 2025 har JM inte reserverat eller nedlagt väsentliga kostnader kopplat till klimatanpassningsåtgärder. För implementering av klimatanpassningsåtgärder i projekten krävs resurser med kompetens inom klimatanpassning, exempel- vis landskapsarkitekter, geotekniker, hydrologer, energikonsulter, arkitekter och ekologer. Framsteg med åtgärder som upplystes om 2024 Under 2024 påbörjade JM implementationen av Svanen genera- tion 4, vilket innehåller ett antal obligatoriska krav för klimatan- passning. Detta initierade ett arbete för att utveckla hanteringen 63 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 64 ===== av klimatrisker. Under 2025 har JM vidareutvecklat arbetet genom att ta fram verktyget CVRA och säkerställa att anpass- ningsarbetet är i linje med EU:s taxonomiförordning. OMFATTNING AV ÅTGÄRDERNA FÖR KLIMATANPASSNING Åtgärder för anpassningar till klimatförändringar genomförs inom JMs egna verksamhet och nedströms där JMs kunder påverkas genom minskade kostnader på medellång och lång sikt samt ökad trivsel. Dessa åtgärder bidrar till att uppfylla JMs hållbarhets policy om klimatanpassning i byggprojekten. E1-4 Mål Betydande växthusgasutsläpp uppstår uppströms i JMs värde- kedja vid råvaruutvinning, materialtillverkning och transporter samt i JMs egen verksamhet under byggprojekten. När byggna- derna tas i bruk genereras utsläpp nedströms genom energi- användning under många år. Mål för växthusgasutsläpp per byggd area JM arbetar aktivt med att successivt minska växthusgasutsläppen varför koncernen har följande mål: JMs mål: kg CO2e/m2 BTA vid produktionsstart är lägre eller lika med 50 kg för moduler A1–A5 i projekts livscykel, exklusive markarbete, 2030. Målet för växthusgasutsläpp uppströms och i byggprojekten är att till år 2030 uppnå en reduktion av växthusgasutsläpp relaterat till byggprojekt med 85 procent per m2 BTA jämfört med utsläp- pen 2022. Det innebär att kg CO2e/m2 BTA vid produktionsstart ska vara lägre eller lika med 50 för moduler A1-A5 i projekts livs- cykel, exklusive markarbete, till 2030. Modulerna A1-A5 omfattar följande livscykelsteg: råvaruutvinning, transport av råvaror, tillverkning av byggprodukter och byggdelar, transport av färdiga produkter till arbetsplatsen samt bygg- och installationsprocessen (inklusive spill och energiåtgång). Dessa steg motsvarar förbränning i scope 1, scope 2 samt kate gorier 3.1, 3.4 och 3.5 i scope 3. Målet är definierat enligt den Europeiska standarden för bedömning av byggnaders miljöprestanda för nybyggnation EN15978 och enligt Boverkets standard för LCA-metodik där växthusgasutsläpp från byggnadsproduktionens livscykel omfattas (modulera A1-A5). Målet är beroende av att klimatpolitiska åtgärder och att JMs värdekedja följer färdplaner mot reducerade klimatrelaterade utsläpp. Målet fokuserar på att varje byggprojekt minskar sina utsläpp och förutsätter teknikutveckling som möjliggör mindre växthusgasutsläpp från byggprojekt. Mål för reducering av växthusgasutsläpp Sverige Finland Norge Enhet Mål intensitet 0,050 0,050 0,050 tCO2e/m2 BTA Mål i absoluta tal 13 099 2 932 3 519 tCO2e Baslinjevärde intensitet 2022 0,336 0,336 0,336 tCO2e/m2 BTA Baslinjevärde i absoluta tal 2022 82 113 15 502 25 127 tCO2e Delmål intensitet 2025 0,272 0,294 0,272 tCO2e/m2 BTA Uppnått resultat intensitet 2025 0,268 0,280 0,280 tCO2e/m2 BTA Uppnått resultat absoluta tal 2025 47 709 12 333 10 916 tCO2e Andel av målet som avser scope 1 2 2 2 Procent Andel av målet som avser scope 2 1 1 1 Procent Andel av målet som avser scope 3 97 97 97 Procent Under 2025 har JM minskat sina utsläpp och uppnått de fast- ställda målen i Sverige och Finland. Utfallet i Norge överstiger marginellt det uppsatta delmålet. Under 2026 kommer JM att fortsätta arbetet med att reducera utsläppen i byggprojekten. För information om hur måluppfyllnaden övervakas, se avsnitt GOV-1, sidorna 41–42. De växthusgasutsläpp som omfattas av intensitetsmålet skiljer sig från JMs totala växthusgasutsläpp uppströms, egen verksam- het och nedströms, då det endast omfattar växthusgasutsläpp som sker relaterat till byggprojekten. Utsläppen som omfattas av intensitetsmålet motsvarar 100 procent av JMs totala utsläpp i scope 1 och avser utsläpp från hyrda maskiner och företagsbilar som används i byggprojekten. Målet omfattar 100 procent av JMs totala utsläpp i scope 2 och är utsläpp från energianvändningen av fastigheter som används under projekten, kontorslokaler samt energianvändning i byggna- der som uppförs. Målet omfattar 83 procent av JMs totala utsläpp i scope 3 och är utsläpp från uppströms aktiviteter så som från råvaruutvinning, materialtillverkning och transporter. För 2025 motsvarade detta 84 procent av JMs totala växthusgasutsläpp. Samma växthusgaser omfattas av målet som för växthusgas- beräkningarna i avsnitt E1-6, sida 66. JM bedömer att de mest betydelsefulla områdena för att minska utsläpp inom scope 1, 2 och 3 i byggprojekt är materialval och leverantörernas klimatomställning, avfallshantering och energi användning. Materialval och konstruktionsteknik är centrala för att redu- cera utsläpp genom optimerad materialanvändning, resurseffektiva konstruktioner och val av material med lägre klimatpåverkan. En stor del av minskningen sker uppströms genom leverantörernas omställning till fossilfria bränslen, sekundära material och energi- effektiv produktion. Denna drivkraft kan bidra till en mycket väsentlig reduktion på cirka 90 procent, med variation mellan delmarknader. JM investerar även i ny teknik, exempelvis fasad- produkter som fungerar som kolsänka och cement baserad på industriella restprodukter med över 80 procent lägre utsläpp än konventionell cement. Minska genererat avfall i byggprojekten är en prioritet för att minska de växthusgasutsläpp som genereras till följd av avfalls- hanteringen. Reduktionen av växthusgasutsläpp har ännu inte kunnat kvantifieras. Energianvändning hanteras genom elektrifiering, fjärrvärme, bränslebyte till förnybara alternativ och energieffektivisering i byggprojekten. Denna drivkraft beräknas minska växthusgas- utsläppen med cirka 5–10 procent, med en viss variation mellan koncernens delmarknader, och omfattar scope 1, 2 och 3. JM har inte använt något klimatscenario för att komma fram till de främsta drivkrafterna och relevant teknikutveckling. METOD OCH UPPFÖLJNING Intensitetsvärdet för basåret är baserat på intensitetsvärdet från ett urval av produktionsstartade projekt under perioden 2020–2022. Det absoluta värdet för basåret är baserat på utsläpp från produk- tionsstartade projekt år 2022. Basåret är representativt då JM under 2022 hade ett flertal pågående projekt och den totala produktions- volymen var stabil. Inga externa faktorer såsom extremväder eller särskilda politiska beslut beaktades. Beräkningarna baseras bland annat på BIM-modellen med kompletterande schabloner samt generiska data från Boverket och leverantörsspecifika klimatdata. JM har antagit att teknikutveckling kommer att underlätta för koncernen att uppnå klimatmålet, samt att prioritering av material med lägre klimatpåverkan och material- effektivitet i byggprojekten bidrar till måluppfyllelse. För beräkning av scope 2-utsläpp som omfattas av målet har metoden för plats- baserade beräkningar använts. Inga begränsningar har identifierats och varken målet eller metodologin har förändrats sedan före- gående rapporteringsperiod. Målet utgår från Hagainitiativets klimatmål och färdplan. Målet bygger på klimatscenarier som Hagainitiativet utgått ifrån. Målet är relativt och omfattar JMs koncernens samtliga delmark- nader och dess leverantörer. Intressenter har involverats i processen för att ta fram underlaget till målet för Sveriges regering och Hagainitiativet men JM har inte involverat externa intressenter för att upprätta koncernmålet, och det har inte granskats externt. 64 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 65 ===== Mål för byggnaders energiprestanda JM eftersträvar att kontinuerligt förbättra energiprestandan i sina byggnader och överträffa nationella regelverk varför JM har målet: JMs mål: Projekterade byggnader ska ha en beräknad energiprestanda som är bättre än nationella regelverk. Målet gäller för varje innevarande år och har därför inget basår eller baslinjevärde att utgå ifrån. Det har utformats för att spegla JMs ambition att överträffa nationell lagstiftning på samtliga av koncernens delmarknader. Målet är adaptivt i förhållande till lokal norm, vilket säkerställer att JMs ambition kvarstår även vid infö- rande av nya regelverk. Målet mäts i kWh/m2 A-temp. Av årets 30 projekterade byggnader uppvisar 29 en beräknad energiprestanda som överträffar nationella regelverk. En byggnad uppnår inte det fastställda målet, och JM arbetar vidare för att uppnå måluppfyllelse för samtliga projekterade byggnader under 2026. Framdrift mot målet säkerställs via central styrning, samt genom projektberäkningar både inför och under projektering. Koncerngemensam styrning Lösningar för att öka energiprestandan har integrerats av cen- trala funktioner som centrala inköp och produktutveckling, vilka underlättar för projekteringar att uppnå målet. Dessa omfattar exempelvis systemval som solceller och värmesystem. Anpassning under projektering Inför projektering planeras för att byggnaden ska ha en hög energiprestanda vilket drivs av respektive projekt. Insatser kan inkludera avloppsvärmeväxlare, formfaktor, återvinningsgrad för ventilationssystem, energieffektiva lösningar för exempelvis hissar, klimatskal och liknande. METOD OCH OMFATTNING Målet påverkar energianvändning och indirekt växthusgasutsläppen nedströms för kunder och slut användare som bor i bostäder och nyttjar lokaler byggda av JM. Målet är relativt i förhållande till nationella regelverk och normer och typ av projekteringsyta (lokal och/eller bostäder). Intressenter har inte varit involverade i framtagningen av målet, och målet är inte vetenskapligt baserat. Inga begränsningar med målet har identifierats och målet eller metodologin har inte ändrats sedan föregående rapporteringsår. För att stärka energiprestandan har centrala funktioner, såsom inköp och produktutveckling, integrerat lösningar som under- lättar projektering. Dessa omfattar bland annat val av system för solceller och värmesystem. Mål för klimatanpassning JM har inte fastställt ett specifikt mål för sitt arbete med klimat- anpassning, utan fokuserar på att kontinuerligt utveckla proces- ser för riskbedömning av projekt samt vidta åtgärder där det bedöms relevant. JM Svanenmärker byggnader som uppförs i egen regi. Under 2025 har märkning skett enligt kriterierna för Svanen generation 4. Svanen generation 4 ställer krav på att koncernen genomför klimatriskanalyser för alla byggnader som uppförs och när behov finns, samt implementerar lämpliga klimatanpassningsåtgärder. Genom dessa arbetssätt säkerställer JM att klimatanpassning integreras i samtliga projekt. E1-5 Energianvändning JMs energianvändning består främst av el och fjärrvärme. Koncernen använder mestadels förnybar el, säkrad genom ramavtal. Sammanställning över JMs energianvändning i scope 1 och 2 Energianvändning och energimix 2025 förbrukning Enhet (1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – MWh (2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 2 576 MWh (3) Bränsleförbrukning från naturgas 0,272 MWh (4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor – MWh (5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor (MWh) 23 659 MWh (6) Total användning av fossil energi (beräknad som summan av raderna 1–5) 26 235 MWh Andel fossila källor i total energianvändning 55 Procent (7) Användning från kärnenergikällor – MWh Andel från kärnkraft i total energianvändning – Procent (8) Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) 1 128 MWh (9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 20 549 MWh (10) Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi – MWh (11) Total användning av förnybar energi (beräknad som summan av raderna 8–10) 21 677 MWh Andel förnybara källor i total energianvändning 45 Procent (12) Total energianvändning (beräknad som summan av raderna 6 och 11) 47 911 MWh Energiintensitet i relation till nettoomsättning och finansiell rapporteringsinformation Nettoomsättning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan som används för att beräkna energiintensitet, mkr/MWh 4,48 Nettoomsättning (övrig), mkr 10 691 Total nettoomsättning (finansiell rapportering), mkr 10 691 JMs energiintensitet för 2025 uppgår till 4 481 MWh/mkr, beräk- nad som total energianvändning genom koncernens intäkter. Samtliga intäkter kommer från verksamheter inom en sektor med hög klimatpåverkan, där JM tillhör NACE kod F . Information kring koncernens intäkter återfinns utanför hållbarhetsrapporten i not 2 Segmentsinformation, sidorna 95–97. METOD JM använder ett fåtal leverantörer av energi. Samtliga leverantörer lämnar statistik för volym och energimix (andelen förnybar energi samt andelen energi från kärnkraft) i samband med upprättande av årsredovisningen. Där information om ursprung saknats har JM gjort ett konservativt antagande om att det är fossilt. Måtten har inte granskats av extern part. 65 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 66 ===== E1-6 Växthusgasutsläpp JMs totala växthusgasutsläpp för 2025 uppgår till 105 051 tCO2e baserat på en livscykelanalys av koncernens projekt och byggnader. JMs totala växthusgasutsläpp 2025 och i jämförelse med JMs intensitetsmål Retroaktivt Mål 2022 (Basår) 2025 2024 % 2025/2024 20251) 2030 Årligt mål i % /basår Scope 1 – växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 2 677 1 284 – – – – – Procentandel scope 1 från reglerade utsläppshandelssystem (%) – – – – – – – Scope 2 – växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 1 248 2 559 – – – – – Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 1 131 3 082 – – – – – Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e) 85 571 98 527 – – – – – 3.1 Inköpta varor och tjänster 72 310 81 393 – – – – – 3.2 Kapitalvaror – – – – – – – 3.3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ej scope 1 och 2) 1 240 723 – – – – – 3.4 Transport och distribution i tidigare led 6 688 3 429 – – – – – 3.5 Avfall genererat i verksamheter 55 99 – – – – – 3.6 Tjänsteresor 144 311 – – – – – 3.7 Anställdas pendling – – – – – – – 3.8 Leasade tillgångar 2) 4 193 – – – – – – 3.9 Transport i senare led – – – – – – – 3.10 Bearbetning av sålda produkter – – – – – – – 3.11 Användning av sålda produkter 3) – 7 980 – – – – – 3.12 Slutbehandling av sålda produkter 3) – 4 592 – – – – – 3.13 Uthyrda tillgångar 2) 941 – – – – – – 3.14 Franchiseavtal – – – – – – – 3.15 Investeringar – – – – – – – T otala utsläpp av växthusgaser Totala platsbaserade växthusgasutsläpp (tCO2e) 89 496 102 407 – – – – – Totala marknadsbaserade växthusgasutsläpp (tCO2e) 87 008 102 930 – – – – – 1) JMs mål om 85 procent reduktion av växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 2022 redovisas i absoluta tal i avsnitt E1-4, sida 64. Då målet inte täcker JMs växthusgasutsläpp i hela värde- kedjan, utan endast utsläpp från JMs byggprojekt, är målet i absoluta tal inte jämförbart med JM klimatbokslut för scope 1, 2 och 3 i tabellen ovan och det är anledningen till att målet inte redovisas i absoluta tal ovan. 2) Kategori 3.8 och 3.13 återfinns i tabellen under 2022, men inte 2025 då utsläppen under innevarande år har inkluderats i scope 1 och scope 2. 3) Kategori 3.11 och 3.12 återfinns i tabellen under 2025, men inte 2022 eftersom JM under denna period inte räknade på en byggnadernas fulla livscykel. För jämförelse är totala utsläpp under 2025; 89 835 tCO2e platsbaserat och 90 358 tCO2e marknadsbaserat, om kategori 3.11 och 3.12 exkluderas. Under 2025 har JM vidareutvecklat sina beräkningar av växthus- gasutsläpp, vilket har resulterat i en mer heltäckande redovisning av väsentliga utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Detta innebär att uppgifter för 2025 skiljer sig från det som redovisades 2024 samt tidigare år. 2025 års uppgifter baseras i flertalet kategorier på samtliga pågående projekt under året, medan föregående års siffror utgick från avslutade projekt. JM har inte räknat om bas- linjevärdet från 2022 eftersom JM bedömer att uppdateringen av metod inte innebär en signifikant skillnad av de redovisade utsläppen. JM har även biogena utsläpp från förbränning av biomassa, kopplat till både förnybara bränslen och fjärrvärme i den egna verksamheten. De biogena utsläppen från förnybara bränslen uppgår till 37 tCO2e i scope 1. JM kan inte redovisa andel biogena utsläpp i scope 2 och 3 då samtliga av JMs leverantörer inte kan leverera den data som behövs. Biogena utsläpp ingår i JMs beräkningar av totala växthus- gasutsläpp i scope 2 och 3. JMs utsläpp utgörs huvudsakligen av scope 3, medan scope 1 och 2 representerar en mindre andel. 39 procent av den el som den svenska verksamheten köper är förnybar enligt avtal samt täcks av ursprungsgarantier och certifikat typ ett enligt ISO 14024. Den fjärrvärme som den svenska verksamheten köper saknar certifikat. All el den finska verksamheten köper har ursprungsgarantier med certifikat varav 58 procent är förnybar enligt avtal. Den norska verksamheten ingår inte avtal som inkluderar ursprungs- garantier då den nationella energimixen till stor del redan består av förnybar energi. JMs totala växthusgasutsläpp i förhållande till intäkter uppgår till 10 tCO2e/mkr beräknat med marknadsbaserade utsläpp i scope 2 och till 10 tCO2e/mkr beräknat med platsbaserade utsläpp i scope 2. Information kring koncernens intäkter återfinns utanför håll- barhetsrapporten i not 2 Segmentsinformation, sidorna 95–97. 66 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 67 ===== METOD Beräkningarna har gjorts enligt Greenhouse Gas Protocol och en opera- tionell kontrollansats har antagits. Scope 1-utsläpp beräknas genom att identifiera utsläppskällor inom verksamheten, primärt kopplat till förbränning och fordon. För varje källa samlas aktivitetsdata in, exempelvis mängden förbrukat bränsle, som där- efter multipliceras med emissionsfaktorer. Rapporteringen sker i enlighet med GHG protokollets riktlinjer. Scope 2-utsläpp beräknas utifrån förbrukning av inköpt el och fjärr- värme. Beräkningen baseras primärt på volym som köpts in och dess bedömda snittkostnad. Aktivitetsdata samlas in från koncernens ekono- misystem, där fakturor konterats (cost-based metod), samt från energi- rapporter från leverantörer. I Finland har även estimat använts vid beräk- ningar kopplade till fjärrvärme. Utsläppen beräknas genom att multiplicera energianvändningen med emissionsfaktorer. Beräkningen omfattar både location-based (nationella/internationella genomsnitt) och market-based faktorer (avtals- och leverantörspecifika) där dessa är till- gängliga. Resultatet rapporteras i CO2e och är i enlighet med GHG protokollets riktlinjer. För scope 3 har en screening genomförts för att identifiera de mest väsentliga utsläppskategorierna. Nedan redovisas en beskrivning av screeningen, motivering till varför vissa kategorier har exkluderats, gräns- dragningen för inkluderade källor samt övriga större antaganden eller metodologiska vägval. Scope 3-utsläpp rapporteras baserat på GHG- protokollet, där redovisningen av scope 3-inventeringen är uppdelad i 15 underkategorier. 1. Inköpta varor och tjänster: Utsläpp från framförallt material i JMs avslutade byggprojekt under året. Beräkningsmetoden har inte änd- rats sedan basåret 2022. Då JM fortsatt utgått från utsläpp från avslu- tade projekt. Data kommer ifrån klimatberäkningar för varje enskilt projekt. Klimatberäkningar baseras i sin tur på BIM-modeller med kompletterande schabloner samt generiska data från Boverket och liknande källor. 2. Kapitalvaror: Historiskt har JM har inte rapporterat utsläpp från kapi- talvaror eftersom maskiner för byggproduktion hyrs och därmed inte genererar några väsentliga kapitalkostnader som medför betydande utsläpp. 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ej omfattade av scope 1 eller 2): Utsläpp från utvinning, produktion och transport av bränsle och energi som används i verksamheten. Data beräknas baserat på rapportering i scope 1 och 2. 4. Transport och distribution (uppströms): Utsläpp från transport och distribution av inköpta varor och tjänster innan levererats till JM. Rapporterade siffror baseras på klimatberäkningarna för samtliga pågående projekt under rapporteringsåret. Schabloner från Boverket och liknande källor används för beräkningarna. 5. Avfall från verksamheten: Utsläpp från hantering och behandling av avfall från JMs verksamhet. Data baseras på statistik från JMs avfalls- entreprenörer multiplicerat med relevanta utsläppsfaktorer. 6. Affärsresor: Utsläpp från transport och boende i samband med affärsresor. Data baseras på statistik från leverantörer. Kostnaderna omvandlas till CO2e genom att multiplicera dem med relevanta utsläppsfaktorer, med hjälp av spend-based-metoden. 7. Pendlingsresor: Utsläpp från anställdas resor till och från arbetsplat- sen. JM rapporterar inte kategorin då utsläppen inte är av väsentlig karaktär för JM. 8. Leasade tillgångar (uppströms): Utsläpp från leasade tillgångar som inte omfattas av scope 1 eller 2. JM rapporterar inte kategorin under 2025 då dessa utsläpp inkluderas i scope 1 och 2. De delar som ingår avser hyrda maskiner vilka genererar utsläpp i form av fossila bränslen som gasol. Detta rapporterades separat år 2022. 9. Transport (nedströms): Utsläpp från transport och distribution av JMs produkter till kunder. JM rapporterar inte på kategorin då utsläp- pen inte är väsentliga för JM. JM säljer bostäder vilket inte genererar utsläpp i kategorin. 10. Bearbetning av sålda produkter: Utsläpp från tredje parts bearbetning av JMs produkter. JM rapporterar inte kategorin då utsläppen inte är väsentliga för JM. 11. Användning av sålda produkter: Utsläpp från användning av JMs pro- dukter under byggnadens livscykel. Rapporterade siffror baseras på ett pilotprojekt där utsläpp från en byggnads hela livscykel beräknats. Data kommer från Boverket och liknande källors schabloner. Resultatet är sedan uppräknat för hela projektvolymen avseende pågående projekt för rapporteringsåret. Detta rapporteras under 2025, men inte under 2022 eftersom JM inte räknade på byggnaders fulla livscykel då. 12. Slutlig behandling av sålda produkter: Utsläpp från hantering och behandling av JMs produkter vid slutet av deras livscykel. Rapporte- rade siffror baseras på ett pilotprojekt där utsläpp från en byggnads hela livscykel beräknats. Data kommer från Boverket och liknande källors schabloner. Resultatet är därefter uppräknat för hela projekt- volymen avseende pågående projekt för rapporteringsåret. Detta rap- porteras under 2025, men inte under 2022 eftersom JM inte räknade på byggnaders fulla livscykel då. 13. Leasade tillgångar (nedströms): Utsläpp från leasade tillgångar som inte omfattas av scope 1 eller 2. JM rapporterar inte kategorin då dessa utsläpp rapporteras under kategorin ”Användning av sålda produkter” och ”Slutlig behandling av sålda produkter”. Detta rappor- terades separat under 2022. 14. Franchises: Utsläpp från verksamheter som drivs av franchisetagare. JM rapporterar inte på kategorin då utsläppen inte är relevanta för JMs verksamhet. 15. Investeringar: Utsläpp från investeringar i andra företag eller projekt. JM rapporterar inte på kategorin då utsläpp som genereras från inves- teringar i dagsläget är försumbart. Primärdata prioriteras alltid vid beräkning av scope 3-utsläpp, där sådan information är tillgänglig. I projekt under rapporteringsåret baseras cirka 61 procent av beräkningarna på primärdata. Sekundärdata används delvis för beräkningar av utsläpp inom kategori 3.1. För kategorierna 3.4, 3.11 och 3.12 används schabloner från Boverket och liknande källor. Beräk- ningarna för 3.11 och 3.12 bygger på antaganden om framtidsscenarier, där ett visst renoveringsintervall sker över en 50-årsperiod samt att klimatpåverkan från material och energianvändning successivt minskar under samma tidsperiod. JM använder ett antal digitala verktyg för att ta fram projektens klimatberäkningar och sammanställa avfallsdata. För scope 1 används UK DEFRA och emissionsfaktorerna separerar mängd biogena utsläpp. Vid beräkning av scope 2-utsläpp används IVL för el enligt den platsbaserade metoden och faktorer från leverantörer samt energimarknadsinspektionen för den marknadsbaserade metoden. I Norge och Finland används nationella och lokala emissionsfaktorer. Utsläpp för scope 2 från fjärrvärme beräknas med emissionsfaktorer från Energiföretagen (Värmemarknadskommittén). Emissionsfaktorerna sepa- rerar inte mängd biogena utsläpp i scope 2 . Beräkningar inom scope 3 baseras främst på emissionsfaktorer från Boverkets verktyg i kombination med EPD-data för specifika delar samt UK DEFRA. I situationer där spend-data nyttjas hämtas dessa från Exiobase. Emissionsfaktorerna separerar inte mängd biogena utsläpp i scope 3. JM använder internationellt erkända emissionsfaktorer som är kompa- tibla med GHG-protokollet, sa Utöver detta tillämpas geografiskt anpas- sade faktorer för att beakta regionala förhållanden samt faktorer som är specifika för byggmaterial och konstruktion, i syfte att säkerställa relevans för JMs verksamhet. JM rapporterar på CO2e, de sju Kyoto-gaserna (CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF5 och NF3) omvandlas och inkluderas. Beräkningarna har inte granskats av tredje part. 67 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 68 ===== E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Den dubbla väsentlighetsanalysen visar att JM har en väsentlig negativ inverkan samt väsentlig finansiell risk kopplat till resurs- inflöde. Den visar också att JM har en väsentlig negativ inverkan vad gäller resursutflöde kopplat till avfall. Resursinflödets nega- tiva inverkan relaterar till de stora volymer byggmaterial, bygg- produkter, maskiner och utrustning som krävs för byggprojekten. Den finansiella risken är kopplad till beroendet av dessa volymer, med potentiella leveransstörningar som kan orsaka förseningar i projekten och ökade kostnader. Både identifierad inverkan och risk återfinns uppströms och i den egna verksamheten. JM arbetar kontinuerligt med att identifiera materialval med lägre inverkan och genom leverantörssamarbeten för att hantera identifierad inverkan och risk. För resursutflöde kopplat till avfall ligger den negativa inver- kan i att JM, likt hela byggbranschen, genererar stora volymer avfall. Inverkan sker uppströms och i den egna verksamheten. JM arbetar därför aktivt med avfallsförebyggande åtgärder och att öka andelen återvunnet material i sina byggprojekt. Policyer • Hållbarhetspolicy Mål • Minska mängden genererat avfall till 15 kg/m2 BTA till år 2030 Åtgärder (urval) • Minimering av påslag vid inköp • Testprojekt för gjutning av betong gjort på betongspill • Utveckling av principer för demon- tering av produkter och material • Kartläggning av andelen återvunnet stål Ämne IRO Beskrivning Uppströms Egen verksamhet Nedström Resursinflöden, inklusive resurs- användning Negativ inverkan Inverkan avser JMs användning av stora mängder resurser i byggprojekt, inklusive byggmaterial, maskiner och utrustning. För närvarande använder JM mestadels nyutvunna råvaror, vars utvinning ofta har en negativ effekt på ekosystem och lokalbefolkning i områden där materialet utvinns. Resursinflöden, inklusive resurs- användning Risk Den finansiella risken ligger i JMs beroende av stora mängder material för produktion. Problem med leveranser, orsakat av makroekonomiska eller framtida ekologiska faktorer, kan försena projektens tidplaner och öka kostnaderna. Avfall Negativ inverkan Inverkan avser att JM, liksom hela byggbranschen, genererar stora volymer avfall. Detta sker främst i byggprojekten. En stor del av det bygg- och rivningsavfall som genereras i Sverige återvinns till konstruktionsmaterial. Resterande går främst till förbränning (energiåtervinning) och deponi, vilket genererar utsläpp av växthusgaser och utsläpp farliga ämnen till mark, luft och vatten. SBM-3 V äsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 68 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 69 ===== E5-1 Policyer JMs hållbarhetspolicy styr koncernens arbete med resurshushåll- ning och materialkretslopp. Policyn reglerar ansvarsfull resursan- vändning, minimering av avfall och främjande av cirkulär ekonomi, där resursinflöde och avfall är identifierade som väsentliga ämnen. Genom policyn åtar sig JM att använda resurser ansvarsfullt genom att minska behovet av nyutvunna material, främja åter- bruk vid demontering och mellan projekt, samt öka andelen åter- vunnet material. Avfall ska minimeras och allt material ska anskaf- fas med respekt för mänskliga rättigheter och med minimerad miljöpåverkan. Även om policyn inte uttryckligen prioriterar avfallsförebyg- gande åtgärder framför materialåtervinning, sker detta i praktiken genom återbruksinventeringar och samarbeten med externa aktörer för återtag och återbruk. JMs regioner samverkar för att nyttja överbeställt material mellan projekt, vilket möjliggör direkt återbruk eller mellanlagring på JMs logistikcenter för senare användning. Detta arbetssätt stärker både resurseffektivitet och minskar miljöpåverkan. JMs Hållbarhetspolicy finns tillgänglig för intressenter på JMs publika hemsida. I avsnitt GOV-1, sidorna 41–42, redogörs för ansvarsfördel- ningen av JMs policyer. E5-2 Åtgärder JM har en koncernövergripande åtgärdsplan som beskriver hur koncernens samtliga delmarknader arbetar med resursanvändning och cirkulär ekonomi. Omfattningen av nyckelåtgärderna sträcker sig över hela processen från tidig projektplanering, genom projek- tering och produktion, till överlämning för förvaltning. Vissa åtgärder bidrar även till minskad avfallsmängd ned- ströms i värdekedjan. Som en del av koncernens åtgärdsplan har JM under året genomfört flera insatser för att förebygga avfall, öka återanvändning och förbättra återvinning inom den egna verksamheten; Avfallsförebyggande: • Genom ett ambitiöst kvalitetsarbete eftersträvar JM att arbeta med material och produkter som har lång teknisk livslängd för att minimera uppkomst av avfall nedströms. Koncernen arbe- tar fokuserat med att minska påslag vid inköp av material och produkter i syfte att reducera onödigt avfall. • Genom att projekten identifierat material med hög spillrisk tydliggörs miljöpåverkan och uppkomsten av avfall förebyggs. • Genom att fortsätta arbetet med att inkludera krav på återtag av överbeställda produkter och material i ramavtal minskas mängden avfall. Mängden produkter som omfattas av dessa krav ökar varje år. När det inte är möjligt att returnera produk- terna till leverantören arbetar JM för att se till möjligheterna att skicka detta till externa parter som återbrukshubbar. På detta sätt minskas risken för att material och produkter blir avfall. • Under kommande år planerar JM att minska mängden engångs- emballage genom samarbete och kravställan på leverantörer. Denna åtgärd kräver ett samarbete inom branschen och med leverantörsleden för uppfyllnad. Samtliga åtgärder bidrar till JMs mål om att öka andelen avfall som sorteras för återvinning och återanvändning samt till målet om att minska mängden avfall. Återanvändning: • Analyserat vilka material som är bäst lämpade att återanvändas i framtida produktion, exempelvis tillfälliga träanordningar som kan återanvändas i fler byggprojekt. • Inlett arbetet med att utveckla principer för demontering av produkter och material. Detta infördes med Svanen genera- tion 4 och bidrar till ökat återbruk nedströms i värdekedjan. • Tagit fram en guide för återbruksinventeringar som används vid demontering av befintlig byggnation på fastigheter som förvärvas. • Under 2026 kommer JM att ombesörja möjligheten att inklu- dera riktlinjer i koncernens styrande anvisningar som anger byggdelar där återbrukat material kan väljas i stället för nytt material. Samtliga åtgärder avser att bidra till att minska uttaget av nyut- vunnet material och uppkomsten av byggavfall. Återvinning av avfall: • Genomfört testprojekt för gjutning av betongblock av betongspill för att minska avfall i egen verksamhet. • Genomfört utbildningar för avfallsansvariga vid projektstart med fokus på cirkulära flöden av lastbärare för att minska avfallet från dessa. • Tagit bort ”brännbart, deponi och blandat” som standard- fraktion. • Kartlagt andel återvunnet stål i de byggmaterial JM köper in. Åtgärderna är i linje med koncernens hållbarhetspolicy och bidrar till att uppfylla JMs mål om att minska avfallsmängden per kvadratmeter BTA. Åtgärderna bidrar också till att uppfylla krite- riet om att inte orsaka betydande skada på miljömålet cirkulär ekonomi enligt EU:s taxonomiförordning och avser att öka ande- len byggavfall som återvinns och förbereds för återanvändning. Genom att successivt öka andelen återvunnet material minskar JM behovet av nyutvunna resurser, vilket bidrar till en mer hållbar resursanvändning och minskad miljöpåverkan. E5-3 Mål kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi För att nå det övergripande klimatmålet har JM brutit ner arbetet i konkreta insatser inom flera områden, där cirkulär ekonomi och resursanvändning utgör centrala delar. JMs mål: att minska mängden genererat avfall till 15 kg/m2 BTA till år 2030 Målet omfattar resursutflöde av avfall från JMs egen verksamhet och relaterar till minskat materialinflöde, ökat återbruk av bygg- material, samt förbättrad avfallshantering. Målet gäller nybyggna- tion på samtliga av koncernens delmarknader. Målet berör flera nivåer i EU:s avfallshierarki, inklusive: • Förebyggande • Förberedelse för återanvändning • Materialåtervinning • Annan återvinning (exempelvis energiåtervinning) • Bortskaffande Genom att aktivt arbeta med att minska avfallsmängderna bidrar JM till att prioritera de högre nivåerna i hierarkin, vilket är i linje med både EU:s avfallslagstiftning och JMs hållbarhetsmål. Avfallsintensitet per m² BTA: JMs resultat och mål 2023–2030 År kg/m2 BTA Intensitet 2023 (Basår) 34 Intensitet 2025 30 Intensitet 2030 15 Mängden genererat avfall per kvadratmeter bruttoarea har mins- kat sedan basåret vilket är i linje med JMs målsättning. JMs mått för avfall baseras på kvadratmeter BTA inklusive garage, vilket avser summan av arean för samtliga våningsplan och mäts från byggnadsdelarnas utsida. Avfallsmängden hämtas från respektive projekts avfallsentreprenör, och beräkningsmodellen som används är branschgemensam, vilket säkerställer jämförbarhet och trans- parens. JM har inte fastställt något mål relaterat till resursinflöde då mer data för inköpt material behövs. Under året har JM kartlagt andelen återvunnet stål i inköpt material, genom insamling av leve- rantörsdata om återvinningsgrad. Under 2026 avser JM att se över ett mål för andelen återvunnet stål i inköpt material för att ytter- ligare öka resurseffektiviteten och främja en cirkulär ekonomi. 69 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 70 ===== METOD OCH UPPFÖLJNING JMs hållbarhetspolicy anger att koncernen ska använda material och metoder som minskar miljöbelastningen, sträva efter kontinuerliga miljöförbättringar, samt följa eller överträffa gällande lagstiftning. Målet att minska avfallsmängderna stödjer hållbarhetspolicyn. JM utgår från både nationell och EU-lagstiftning när det gäller fraktionering, sortering och hantering av avfall. Som en del av håll- barhetsarbetet mäts avfallsmängden per kvadratmeter BTA, inklu- sive garage, vilket ger ett enhetligt och transparent mått. Avfallsstatistik har rapporterats kontinuerligt under de senaste tio åren. Datainsamlingen sker löpande i projekten, där varje projekt har en avfallsansvarig som månatligen granskar och kvalitetssäkrar uppgifterna. Vid inläsning i JMs digitala system kompletteras kontrol- lerna och eventuella avvikelser identifieras. Rapporteringen baseras enbart på primärdata utan antaganden. Statistiken omfattar samtliga under året pågående projekt under innevarande rapporteringsår. När avfallshanteringen avetableras skickar avfallsentreprenören slutlig statistik, som sammanställs centralt för beräkning av JMs mätetal kopplat till avfallsmålet. Under projektens gång följs status upp lokalt och i regionala avfallsråd för att säkerställa korrekt data och måluppfyllelse. Projekt som når målet kan ansöka om avfallspremie för utbildning eller teambuilding, vilket skapar incitament för förbättring. JMs centrala styrning uppdaterar årligen målsättningen, med sikte på det långsiktiga målet om 15 kg/m2 BTA till år 2030. JMs minskade avfallsnivåer bidrar till ett lägre koldioxidavtryck och därmed minskad klimatpåverkan. På så sätt kan JMs mål anses vara förankrat i nationella och internationella målsättningar i linje med Parisavtalet. Målet är internt formulerat utan direkt involvering av externa intressenter. E5-4 Resursinflöden JMs materiella resursinflöde omfattar de fysiska resurser som tillförs verksamheten för att möjliggöra produktion och genom- förande av byggprojekt. Dessa resurser inkluderar byggmaterial, transportemballage samt maskiner och utrustning. Material som JM främst använder i sina projekt är betong, prefabricerat tak, fasadmaterial, konstruktionsträreglar, isolering, träytterväggar, skalväggar, håldäck, armering, gips, stålreglar, stål- pålar, träreglar och betongpålar, aluminium, golv och fönster. Träprodukterna och trämaterialen är certifierade enligt Forest Stewardship Council (FSC) eller Programme for the Endorse- ment of Forest Certification (PEFC). Material som använts i JMs svenska och norska byggprojekt under 2025 Mätetal relaterade till resursinflöden Total material vikt, ton 801 520 Vikt återvunna material, ton 15 977 Andel återvunnet material, procent 2 Andel av biologiskt material som är certifierat (FSC eller PEFS), procent 95 Material som använts i JMs finska byggprojekt som avslutades under 2025 Mätetal relaterade till resursinflöden Total material vikt, ton 92 294 Vikt återvunna material, ton 3 763 Andel återvunnet material, procent 4 Andel av biologiskt material som är certifierat (FSC eller PEFS), procent – För det biologiska materialet använder sig JM av kaskadprincipen genom att minimera avfallet som går till förbränning och deponi och öka andelen som återvinns eller återanvänds. METOD För JMs svenska och norska byggprojekt avser rapporterad data total inköpt mängd material under rapporteringsåret. För de finska byggprojekten redovisas den totala inköpsmängden för färdigställda projekt under året, beräknat över hela projektperioden, till följd av begränsningar i befintligt systemstöd. Den finska inköpsorganisatio- nen kommer att se över sina processer och system för att möjlig- göra rapportering av total materialanvändning under rapporterings- året. Mängden material som använts i avslutade projekt bedöms vara i nivå med den totala materialanvändningen i den finska verksamhe- ten under rapporteringsåret. Data gällande vikt och materialandel som använts i den svenska och norska verksamheten under året baseras främst på leverantörsinformation och EPD:er. I ett fåtal fall har leverantörer uppskattat andelen återvunnet material, men avvi- kelserna bedöms vara immateriella. Data om vikt och materialandel som den finska verksamheten använt i de projekt som färdigställts 2025 används data från produkt- specifika EPD:er. Där det inte varit möjligt har generiska data från finska miljöinstitutets databas för växthusgasutsläpp i byggprojekt används. Resultatet bedöms vara jämförbart med en metod där materialanvändning under rapporteringsåret beräknas enbart med primärdata. Alla relevanta inflöden ingår i rapporteringen, inga anta- ganden har gjorts vid datainsamlingen och måtten har inte granskats av extern part. E5-5 Resursutflöden JMs väsentliga resursutflöden omfattar de avfallsfraktioner som i huvudsak kommer från byggavfall från nybyggnation och utgörs av: • Brännbart • Deponi • Elavfall • Farligt avfall • Gips • Glas • Järn och metall • Mineraliska massor • Mineralull • Papper • Park och trädgårdsavfall • Plast • Trä (farligt och icke-farligt) JM har en robust process för insamling av data kopplat till avfalls- hantering. Denna process involverar avfallsentreprenörer, insam- lingssystem och kontroll av data. Genererat avfall från byggprojekt under 2025 på koncernnivå T otal mängd genererat avfall Enhet 1. T otal mängd avfall från bortskaffning 12 239 ton 1.1 Icke-farligt avfall 12 131 ton Varav förberedelse för återanvändning 6 ton Varav materialåtervinning 3 077 ton Varav andra återvinningsförfaranden 9 048 ton 1.2 Farligt avfall 108 ton Varav förberedelse för återanvändning – ton Varav materialåtervinning 108 ton Varav andra återvinningsförfaranden – ton 2. T otal mängd avfall för bortskaffning 3 899 ton 2.1 Icke-farligt avfall 3 869 ton Varav förbränning 2 566 ton Varav deponi 299 ton Varav annat bortskaffningsförfarande 1 004 ton 2.2 Farligt avfall 30 ton Varav förbränning 30 ton Varav deponi – ton Varav annat bortskaffningsförfarande – ton 3. T otal mängd genererat avfall 16 138 ton Varav farligt avfall 138 ton Varav icke-återvunnet avfall 3 899 ton Icke-återvunnet avfall 24 procent JM har inget radioaktivt avfall. Jordmassor som går till deponi är inte inkluderade i samman- ställningen ovan. METOD Fraktioner vägs av avfallsentreprenören vid ankomst till respektive anläggning och sammanställs månadsvis innan de laddas upp direkt i en central databas. Därefter granskas uppgifterna av projekten för att säkerställa att de överensstämmer med projektens loggar. Utifrån denna data sammanställs rapporter för redovisning enligt JMs krav. Insamlad information utgör primärdata och inga estimat används. Eventuella felaktigheter korrigeras vid nästkommande månads inläs- ning. JMs avfallsdata omfattar hela koncernen och datavalidering sker. Inga antaganden har gjorts vid datainsamlingen och måtten har inte granskats av extern part. 70 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 71 ===== ESRS 2 – Allmänna upplysningar ESRS 2 – Allmänna upplysningar .................................. 41 Miljöinformation EU:s taxonomiförordning .............................................. 55 E1 – Klimatförändringar ................................................ 60 E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi ............. 68 Social information S1 – Den egna arbetskraften .......................................... 72 S2 – Arbetstagare i värdekedjan .................................... 78 S4 – Konsumenter och slutanvändare ........................... 81 Styrningsinformation G1 – Ansvarsfullt företagande ....................................... 85 71JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATION ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHETFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 72 ===== S1 – Den egna arbetskraften Den dubbla väsentlighetsanalysen visar att JM har en väsentlig negativ inverkan kopplad till mångfald från ett könsperspektiv, hälsa och säkerhet samt åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen. Samtliga identifierade inverkningar är i den egna verksamheten. JM, liksom byggbranschen i stort, står inför utmaningar kopp- lade till en ojämn könsfördelning inom organisationen. Arbetet med mångfald bedrivs kontinuerligt och förebyggande för att främja en mer balanserad fördelning. JM, liksom byggbranschen i stort, står inför utmaningar kopp- lade till hälsa och säkerhet på arbetsplatserna. Förebyggande arbete bedrivs löpande för att minska arbetsrelaterade olyckor. Detta omfattar systematisk statistikföring av riskobservationer, tillbud och olyckor samt utredning av inträffade olyckor för att identifiera lärdomar och förbättringsåtgärder. Ett fåtal fall av kränkande särbehandling, trakasserier och dis- kriminering har identifierats på arbetsplatserna. JM har fastställda mål och policys för att motverka dessa beteenden och följer upp samtliga incidenter som sker på arbetsplatsen. Ämne IRO Beskrivning Uppströms Egen verksamhet Nedström Mångfald (könsperspektiv) Negativ inverkan Inverkan avser att JM har en ojämn könsfördelning främst bland hantverkare och chefer i organisationen där det är fler män än kvinnor i dessa positioner. En ojämn könsfördelning kan leda till att individer mår sämre på arbetsplatsen och inte utvecklas eller presterar lika bra som de hade kunnat om arbetsplatsen varit mer jämställd. Hälsa och säkerhet Negativ inverkan Inverkan avser främst olyckor på JMs byggarbetsplatser på grund av många riskfyllda arbetsmoment. Inom byggbranschen förekommer det generellt fler olyckor än i många andra branscher. Olyckor kan vara akuta eller uppkomma på grund av förslitning. Oftast handlar det om mindre skador där individer som drabbas återhämtar sig snabbt men allvarligare olyckor kan kräva sjukskrivning och rehabilitering. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Negativ inverkan Inverkan avser att JM har identifierat fall av kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen. Detta är inget som sker systematiskt men det kan inträffa i olika delar av verksamheten och ha en stor inverkan på den individ som drabbas. SBM-3 V äsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Policyer • Arbetsmiljöpolicy • Hållbarhetspolicy • Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering • JMs uppförandekod Mål • 2030 ska JM ha noll allvarliga olyckor • 2030 ska minst 20 procent av JMs hantverkare vara kvinnor • Jämn könsfördelning bland koncernens chefer, minst 40 procent kvinnor och högst 60 procent män 2030 • Ingen medarbetare ska uppleva krän- kande särbehandling, sexuella trakas- serier eller diskriminering 2030 Åtgärder (urval) • Förbättrad utbildning och rutiner för riskfyllda arbetsmoment • Utbildning i psyko logisk trygghet • Anpassning av arbetskläder och omklädningsrum för ökad jämställdhet 72 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 73 ===== S1 SBM-3 Väsentliga konsekvenser och deras förhållande till strategi och affärsmodell JMs strategi och affärsmodell är starkt kopplade till hållbarhet och effektivitet, vilket påverkar hela personalstyrkan på flera sätt – både direkt och indirekt. JMs ambition att leverera kostnadseffektiva bostäder med korta ledtider och minskat klimatavtryck ställer höga krav på planering och arbetsmiljö. Produktionsverksamheten innefattar riskfyllda arbetsmoment, vilket medför en högre olycksrisk än kontorsarbete. JM har omfattande hälso- och säkerhetsproces- ser med målsättningen att eliminera olyckor, men ett fåtal allvar- liga incidenter inträffar årligen. De vanligast förekommande skadorna är fallolyckor och mjukdelsskador. Byggbranschen är mansdominerad, vilket präglar även JMs könsfördelning. JM arbetar aktivt för ökad jämställdhet, särskilt bland chefer och hantverkare, samt för en inkluderande arbets- miljö fri från trakasserier och diskriminering. JM utbildar organi- sationen inom organisatorisk och social arbetsmiljö och har etablerade rutiner för att förebygga kränkande särbehandling. Affärsmodellen är projektbaserad och kräver effektiv resurs- användning. JM tillämpar en kombination av tillsvidareanställningar och inhyrd personal, där de senare omfattas av samma säkerhetskrav som egna medarbetare. Nya standarder och hållbarhetskrav medför förändrade kompetensbehov, vilket JM möter genom kontinuerlig utbildning och digitala kompetenssystem. JM har en central kommitté för hälsa och säkerhet som sam- manträder kvartalsvis och inkluderar koncernledning och fackliga representanter. Koncernen driver ett omfattande inkluderings- arbete inom produktionsorganisationen och arbetar aktivt för att rekrytera fler kvinnor till hantverks- och chefsroller. JMs affärsstrategi har över tid lett till flera anpassningar för att stärka arbetsmiljö och inkludering. Koncernen har en central kommitté för hälsa- och säkerhet som sammanträder kvartalsvis och inkluderar koncernledning och fackliga representanter. JM säkerställer att både egna medarbetare och underleverantö- rer har rätt kompetens genom digitala system som ID06, JM Com- petence och JM Learning. Rutiner för att förebygga och hantera trakasserier och diskriminering är etablerade, och anonymt stöd erbjuds via företagshälsovården. Utbildningar inom organisatorisk och social arbetsmiljö riktas till chefer och medarbetare. JM driver ett inkluderingsarbete med fokus på mångfald, trygghet och ledarskapets ansvar att agera vid olämpliga beteen- den. Koncernen arbetar aktivt för att öka andelen kvinnor bland hantverkare, chefer och nyexaminerade medarbetare. Den väsentliga inverkan relaterad till jämställdhet, hälsa och säkerhet omfattar alla anställningsformer, men utmaningarna är störst inom produktionsorganisationen. Kvinnor är fortsatt underrepresenterade, vilket medför risker kopplade till inklude- ring och arbetsvillkor. Produktionspersonal är mer utsatt för olyckor och kränkande särbehandling än övriga delar av verk- samheten. Hos JM är kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering varken något som är utbrett eller som sker systematiskt inom verksamheten. JMs klimatomställningsplan leder inte till någon väsentliga inverkan på koncernens medarbetare. JM har inga aktiviteter, och verkar inte heller i geografiska områden, där det finns väsentlig risk för tvångarbete eller barnarbete. S1-1 Policyer JMs arbete med mänskliga rättigheter för den egna arbetskraften regleras främst genom arbetsmiljöpolicyn samt policyn mot krän- kande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering. Arbetsmiljöpolicyn handlar främst om att JMs medarbetare ska ha en hälsosam, trygg och säker arbetsplats. Genom policyn åtar sig JM att verka för en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö med målsättningen om helt skadefria arbetsplatser med låg sjukfrånvaro och hög trivsel. För att förebygga att olyckor inträffar har JM, förutom en policy, även ett lednings- system för förebyggande av arbetsplatsolyckor. Policyn mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering handlar om att JM ska ha en inkluderande kul- tur där varje medarbetare har rätt att känna sig sedd, hörd och respekterad på sitt arbete. Genom policyn åtar sig JM att verka för att eliminera alla former av trakasserier och diskriminering, främja mångfald och inkludering samt garantera lika rättigheter oavsett kön, identitet, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Omfattningen av dessa policyer täcker hela den egna arbetskraf- ten i samtliga koncernens geografier. Policyerna ses över årligen och uppdateras vid behov. Efterlevnaden säkerställs genom utbildningar för chefer och medarbetare, lönekartläggning, uppföljning av statistik, incident- rapportering och en tydlig process för ärendehantering. Uppfö- randekoden ingår i anställningsavtal och kompletteras med work- shops och utbildningar för att motverka olämpliga beteenden. Under året har åtgärder vidtagits i hela den svenska organisationen och delar av den norska, medan den finska organisationen kontinu- erligt arbetar med dessa frågor genom utbildningar och dialoger. Genom Hållbarhetspolicyn åtar sig JM att följa internationella riktlinjer, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänsk- liga rättigheter, ILO:s deklaration och OECD:s riktlinjer. Policyn omfattar inte uttryckligen människohandel, tvångsarbete eller barnarbete, men JM övervakar efterlevnaden genom uppföljning av kvalitativ och kvantitativ data samt vidtar åtgärder vid avvikelser. JM har i dagsläget inga policydokument för kontakt med, och gottgörelse för, koncernens medarbetare. För ytterligare infor- mation om JMs tillvägagångssätt för gottgörelse, se avsnitt S1-3. JM säkerställer att policyerna efterföljs genom datainsamling och analys kopplad till de områden som våra policyer omfattar. Samtliga policyer finns publicerade i JMs Verksamhetssystem som alla medarbetare har tillgång till. I avsnitt GOV-1, sidorna 41–42, redogörs för ansvarsfördel- ningen av JMs policyer. S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare JM bedriver ett omfattande förebyggande arbete genom kontinu- erlig dialog med arbetstagare och deras representanter för att säkerställa efterlevnad av koncernens policyer och uppförande- kod samt identifiera tidiga avvikelser. HR-direktören ansvarar tillsammans med arbetsmiljöchefen för de operativa processerna kopplade till medarbetardialogen. Etiska rådet, bestående av HR-direktör, chefsjurist och ansva- rig för verksamhetsrevision, hanterar, utreder och följer upp ärenden relaterade till kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier. Förebyggande arbete sker genom månatliga möten med fackliga huvudrepresentanter, löpande lokal dialog samt kvartalsvisa möten i den centrala skyddskommittén för uppföljning av olyckor och riskrapporter. Medarbetardialogen kompletteras med årliga medarbetarundersökningar, strukturerade mål- och utvecklings- samtal samt löneförhandlingar. Om risk för eller påvisad negativ inverkan på medarbetare identifieras finns etablerade processer för att utreda, förebygga och åtgärda situationen. Berörda medarbetare involveras i analy- sen av den aktuella händelsen. Ärenden dokumenteras och han- teras med stöd av standardiserade mallar. Incidenter rapporteras i relevanta system, beroende på karaktär, och ärenden som rör trakasserier eller diskriminering behandlas enbart av HR-direktö- ren och Etiska rådet. Uppföljning sker genom dokumenterade möten med berörda parter. Effektiviteten av JMs rutiner för kontakt med medarbetare och dess företrädare följs upp genom medarbetarundersök- ningen. För ytterligare information om JMs medarbetarunder- sökning, se S1-4, sida 74. S1-3 Rutiner för gottgörande och kanaler för att uppmärksamma problem Gottgörelse JM strävar efter att alla medarbetare ska kunna framföra synpunk- ter och få upprättelse vid felaktig behandling som haft negativ inverkan. Vid rapporterade missförhållanden, oavsett fysisk eller psykosocial arbetsmiljö, följer JM ett strukturerat arbetssätt för att utreda orsaker, vidta åtgärder och gottgöra berörda individer. Gottgörelse sker främst genom att problemet löses och före- byggande åtgärder implementeras, men kan även omfatta skade- stånd enligt lag. Stöd erbjuds via företagshälsovården, inklusive samtalsstöd vid psykisk inverkan. Effektiviteten av genomförda åtgärder följs upp i dialog med berörd medarbetare. Medarbetare kan rapportera via visselblåsarsystemet Whistle- link, arbetsmiljösystemen BIA och Dalux eller genom den årliga medarbetarundersökningen. Dessa system möjliggör rapporte- ring av riskobservationer, tillbud, olyckor och incidenter kopplade till den psykosociala arbetsmiljön. 73 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 74 ===== Samtliga anställda och underentreprenörer har tillgång till systemen, exempelvis via mobilapplikation, och uppmuntras att anmäla alla relevanta observationer. JM har etablerade mekanismer för klagomålshantering och systematisk uppföljning av arbetsmiljörelaterade ärenden. Alla ärenden som registreras i BIA eller Dalux genomgår rotorsaks- analys, varefter handlingsplaner upprättas och följs upp i systemen. Produktionschefer ansvarar för regional uppföljning och jäm- förelser mellan arbetsplatser, medan arbetsmiljöavdelningen gör dagliga kontroller och veckovisa analyser. Vid allvarliga incidenter initieras omedelbar utredning och resultaten diskuteras vid vecko- möten med produktionschefer. Ärenden som rör diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling hanteras direkt av HR-direktören och etiska rådet för att säkerställa integritet och korrekt hantering. Utredningar dokumenteras och kan leda till åtgärdsplaner eller extern expertis. Berörda medarbetare informeras om processen och uppföljnings- samtal hålls för att säkerställa att åtgärder haft önskad effekt. Effektiviteten i dessa kanaler och åtgärder följs upp genom medarbetarundersökningen. Genom medarbetarundersök- ningen undersöker JM även om medarbetare känner till de olika kanalerna som finns för uppmärksammande av problem och hur väl de upplever att ärendena tas om hand. För visselblåsarsystemet gäller förbud mot repressalier enligt lag. JM har ingen policy som specifikt uttrycker detta. S1-4 Åtgärder JM arbetar kontinuerligt för att minimera olycksrisker och stärka säkerheten. Alla rapporterade tillbud, olyckor och riskobserva- tioner utreds av arbetsmiljöavdelningen enligt etablerade proces- ser. Varje händelse analyseras genom rotorsaksanalys i dialog med berörda medarbetare och skyddsombud. Utifrån analysen tas åtgärdsplaner fram och kommuniceras till övriga arbetsplatser för lärande och förebyggande arbete. Genomförda åtgärder följs upp för att säkerställa effekt och att nya rutiner fungerar i praktiken. JM genomför årligen en medarbetarundersökning som belyser fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten ligger till grund för handlingsplaner på avdelnings- och koncernnivå, som tas fram och följs upp tillsammans med berörda medarbetare. Effektiviteten utvärderas genom jämförelser med branschindex och sam- arbeten för att identifiera verkningsfulla insatser. För att säkerställa långsiktig effekt genomför JM djupgående granskningar av arbetsmiljöarbetet. Resultaten diskuteras på koncernövergripande nivå och inom team. Arbetet har resulterat i utbildningsinsatser för chefer och medarbetare med fokus på inkluderande kultur, förebyggande av kränkande särbehandling och främjande av psykologisk trygghet. Åtgärder för att minska olyckor och öka säkerheten JM har under en längre tid fokuserat på att öka inrapporteringen av riskobservationer genom tydliga rutiner, veckostatistik och goda exempel. Antalet rapporterade riskobservationer har ökat kontinuerligt. Observationer uppmärksammas vid pulsmöten och på intranätet. Koncernen förbättrar löpande rutiner och utbildning för riskfyllda moment, bland annat genom digitaliserade inskrivnings- rutiner, utvecklade fallskydd och lyftrutiner, nya bygghissrutiner, uppföljning av vibrationsrutiner samt e-learning om buller. JM har även förtydligat skyddsombudets roll, stärkt utbildning i skyddsrond och utvecklat brandskyddsarbetet. Anpassningar har gjorts till nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Åtgärderna har främst genomförts inom produktionsorganisationen, där majoriteten av allvarliga olyckor sker. Åtgärder för att öka jämställdheten JM arbetar långsiktigt för jämställda arbetsförutsättningar, bland annat genom anpassade arbetskläder, omklädningsrum och men- struationsanpassade toaletter. Koncernen utbildar chefer i rekry- tering och ledarplanering för att säkerställa jämställda processer och har lanserat en utbildning i jämställdhet för chefer och med- arbetare. Insatser fokuseras på att öka andelen kvinnor bland hantverkare och chefer i hela organisationen. Åtgärder för att motverka trakasserier och diskriminering JM har implementerat uppdaterade processer för att förebygga och hantera incidenter kopplade till kränkande särbehandling och diskriminering. Koncernen genomför årligen Safety Week för att stärka säkerhetskulturen och lyfta goda exempel. Särskilda stödfunktioner finns inom produktionen för att ge stöd och tidigt fånga upp händelser. Koncernen har även lanserat en utbildning om psykologisk trygghet för att stärka arbetsmiljön och främja en kultur där alla medarbetare känner sig trygga att ge uttryck för sina åsikter. Resurser allokerade och tidplan för genomförande JM har utsett ansvariga funktioner för att hantera incidenter och risker med väsentlig inverkan. Vid negativ inverkan på hälsa och säkerhet ansvarar arbetsmiljöchef, arbetsmiljöorganisation och skyddsombud för analys, åtgärder och uppföljning. För främjande av jämställdhet arbetar chefer inom produktio- nen med stöd av HR, som driver initiativ för rekrytering, nätverk och utbildning. Ärenden kopplade till kränkande särbehandling, trakasserier eller diskriminering hanteras av etiska rådet, medan förebyggande arbete sker både lokalt och centralt. Åtgärder för att hantera faktisk eller potentiell negativ inver- kan genomförs skyndsamt och utan fördröjning. Tidsåtgången beror på händelsens allvar, komplexitet och inverkan på verksam- heten. Många åtgärder är integrerade i ordinarie rutiner och upp- rätthålls kontinuerligt. Arbetet med att öka andelen kvinnor är långsiktigt och integrerat i rekryteringsprocesser. För att säkerställa skyndsam hantering har JM utvecklat utbildningar inom organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer och ledare inom produktionen. Utbildningarna syftar till att skapa förutsättningar för dialog kring realistiska fall av kränkande sär- behandling och diskriminering. Samtliga handlingsplaner är utformade för att bidra till att JM når sina långsiktiga målsättningar för 2030. JM arbetar löpande för att minimera negativ inverkan på med- arbetare och öka den positiva, genom regelbundna uppföljningar av koncernens målområden med både kvantitativa och kvalitativa mätningar. Vid identifierad negativ inverkan genomförs analys och åtgärder omedelbart. En del av detta arbete utgörs av mål- och utvecklingssamtal med samtliga medarbetare. Samtalen omfattar arbetssituation, ledarskap och det dagliga arbetet för att säkerställa att ingen utsätts för negativ inverkan. Effektiviteten i åtgärderna följs upp genom den årliga medarbetarundersökningen. S1-5 Mål Hälsa och säkerhet JM arbetar systematiskt och kontinuerligt med att minimera risken för olyckor på arbetsplatsen och har följande mål: JMs mål: 2030 ska JM ha noll allvarliga olyckor Målet utgår från följande definition av allvarlig olycka: ”En arbets- relaterad olycka som skulle kunna vara livshotande eller orsaka en skada som med stor sannolikhet skulle kunna bli bestående samt komma att försvåra den skadade personens normala funktioner”. Målet är fastställt för att säkerställa att JM följer sin arbetsmiljö- policy som anger: ”på JM ska vi verka för en god fysisk, organisa- torisk och social arbetsmiljö, med den enda acceptabla målsätt- ningen; helt skadefria arbetsplatser med låg sjukfrånvaro och hög trivsel”. Mätning av olyckor, riskobservationer och incidenter är ett verktyg för att säkerställa att JM begränsar antalet olyckor och kontinuerligt förbättrar säkerheten. Målet gäller till 2030 med basåret 2022. Antal allvarliga olyckor År Antal 2022 (basåret) 2 2025 2 2030 – Två allvarliga olyckor är en låg nivå, men det är två för många. JM arbetar kontinuerligt och systematiskt med arbetsmiljö och säkerhet för att säkerställa att koncernen vidtar nödvändiga åtgärder för att minska antalet allvarliga olyckor. Lärdomar från inträffade händelser dokumenteras och delas löpande inom organisationen för att stärka det förebyggande arbetet. Med- arbetare involveras i analys och implementering av åtgärder base- rade på erfarenheter från olika delar av verksamheten. Resultat och vidtagna åtgärder kommuniceras regelbundet via intranätet och vid kvartalsvisa presentationer för att säkerställa lärande och engagemang. 74 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 75 ===== METOD OCH UPPFÖLJNING Målet att kontinuerligt minska antalet allvarliga olyckor gäller för hela koncernen och är fastställt av koncernledningen i dialog med fackliga representanter. Målet är absolut och följs upp med hög frek- vens eftersom allvarliga olyckor alltid rapporteras och analyseras omedelbart. Resultaten diskuteras både i koncernledningen och med fackliga representanter. Uppföljning sker även på regional nivå där produktionschefer månadsvis jämför data från incidentrapporteringssystemet mellan regioner. Arbetsmiljöavdelningen granskar veckovis samtliga tillbud och olyckor för att säkerställa korrekt bedömning av allvarlighetsgrad. Medarbetare och deras representanter deltog inte i processen när målet fastställdes men är i hög grad delaktiga i arbetet med att nå målet och den löpande uppföljningen. Definitionen av allvarliga olyckor reviderades 2024 för att bättre överensstämma med JMs nollvision, med fokus på händelser som påverkar liv eller hälsa långsiktigt. Basåret har inte räknats om på grund av definitionsändringen, då den inte innebär en väsentlig skillnad av det redovisade antalet. Jämn könsfördelning bland hantverkare Ett prioriterat fokusområde är att öka andelen kvinnor bland hantverkare. För detta syfte har JM följande mål: JMs mål: 2030 ska minst 20 procent av JMs hantverkare vara kvinnor Målet är fastställt av koncernledningen och grundar sig i JMs håll- barhetspolicy, som följer med FN:s 17 globala hållbarhetsmål, särskilt mål fem om jämställdhet. Byggbranschen är traditionellt mansdominerad, vilket gör en jämnare könsfördelning avgörande för att skapa inkluderande arbetsplatser. Ökad jämställdhet bidrar till innovationskraft, bättre arbetsmiljö, högre trivsel samt förbättrad hälsa och säkerhet. Andel hantverkare som är kvinnor År Procent 2021 (basåret) 7 2025 7 2030 20 Andelen hantverkare som är kvinnor har ökat något jämfört med andelen under basåret. Det har varit en utmaning för JM att rekrytera fler hantverkare som är kvinnor på grund av det rådande marknadsläget i byggbranschen. Målet är utmanande eftersom faktorer utanför JMs kontroll påverkar möjligheten att nå målet. Den utdragna lågkonjunkturen har medfört personal- neddragningar, där kvinnor varit överrepresenterade bland anställda med få anställningsår. JM involverar chefer genom utbildning och information för att främja rekrytering av hantverkare som är kvinnor. Koncernen arbetar även aktivt med att skapa en inkluderande kultur som bidrar till att kvinnor stannar kvar i sin anställning. METOD OCH UPPFÖLJNING Målet omfattar JMs samtliga verksamheter som sysselsätter hant- verkare i Sverige, Finland och Norge. Målet är relativt och följs upp kvartalsvis. De antaganden som ligger till grund för målsättningen baseras på fortsatt tillväxt och möjlighet att anställa fler hantverkare som är kvinnor. Vid lågkonjunktur och personalneddragningar är det dock utmanande att driva målet i rätt riktning, eftersom turordning enligt lagen om anställningsskydd tillämpas och många hantverkare som är kvinnor har kortare anställningstid. JMs medarbetarrepresentanter deltog inte i processen när målet fastställdes men är i hög grad delaktiga i arbetet med att nå målet och i den löpande uppföljningen. Jämn könsfördelning bland chefer För att skapa en jämnare könsfördelning inom JMs egen arbets- kraft har koncernen ett särskilt fokus på att öka andelen kvinnor i chefspositioner. För detta ändamål har JM följande mål: JMs mål: Jämn könsfördelning bland koncernens chefer, minst 40 procent kvinnor och högst 60 procent män 2030 Målet är fastställt utifrån i JMs hållbarhetspolicy, som följer med FN:s 17 globala hållbarhetsmål, särskilt mål fem om jämställdhet. Att öka andelen kvinnor i ledande positioner är en grundförut- sättning för att skapa inkluderande arbetsplatser och bidrar till innovationskraft, bättre arbetsmiljö, högre trivsel samt förbätt- rad hälsa och säkerhet. Andel chefer som är kvinnor År Procent 2023 (basåret) 31 2025 32 2030 40 Könsfördelningen bland chefer rör sig i rätt riktning. Det har varit en utmaning för JM att rekrytera fler chefer som är kvinnor på grund av det rådande marknadsläget i byggbranschen. För att öka andelen chefer som är kvinnor arbetar JM främst med att utbilda chefer i jämställdhetsfrågor och inkluderande ledarskap. HR är involverade i samtliga rekryteringsprocesser för chefspositioner och kan ge stöd i urval och beslut. Dessutom är JMs fackliga representanter delaktiga i alla chefstillsättningar för att garantera transparens och rättvisa i processen. METOD OCH UPPFÖLJNING Målet om jämn könsfördelning bland chefer gäller för hela koncernen och följs upp kvartalsvis via JMs HR-system. Målet är relativt och baseras på nuvarande obalans mellan män och kvinnor i chefsroller samt könsfördelningen bland tjänstemän, som visar att rekryterings- basen medger att fler kvinnor kan tillsättas i ledande positioner. JMs medarbetare och deras representanter deltog inte i proces- sen att fastställa målet men är i hög grad delaktiga i arbetet med att nå målet och i den löpande uppföljningen. Trakasserier och diskriminering JM strävar efter att säkerställa en arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering. Koncer- nen har följande mål: JMs mål: Ingen medarbetare ska uppleva kränkande sär- behandling, sexuella trakasserier eller diskriminering 2030 Målet utgår från JMs policy mot kränkande särbehandling; diskri- minering och sexuella trakasserier, där koncernen tydligt tar avstånd från all form av sådan behandling. JMs människosyn grun- dar sig på respekt för alla människors lika värde. Koncernen präg- las av en inkluderande kultur där varje medarbetare har rätt att känna sig sedd, hörd och respekterad i sitt arbete. För att upp- rätthålla denna kultur tillämpar JM nolltolerans mot kränkningar. Det är även tydligt fastslaget i JMs uppförandekod som anger att koncernen verkar för att alla anställda ska ha en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Andel medarbetare som varit med om kränkande särbehand- ling, sexuella trakasserier eller annan diskriminering på jobbet År Procent 2021 (basåret) 4 2025 6 2030 – JM tillämpar en nollvision avseende kränkande särbehandling och liknande beteenden. Nivån har under flera år varit stabilt låg, men under 2025 noterades en viss ökning jämfört med basåret. JM har vidtagit och implementerat ett flertal åtgärder som främst foku- serat på arbete med chefer och medarbetare kring inkluderande kultur och förebyggande av diskriminering med syfte att öka kun- skap och medvetenhet. Medarbetare är i hög grad involverade i uppföljningen av mål- uppfyllelsen och i arbetet med att utveckla verksamheten för att säkerställa att kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och diskriminering inte förekommer. För detta används bland annat medarbetarundersökningen. METOD OCH UPPFÖLJNING Målet är fastställt för hela koncernen. Målet är absolut. Målet har fastställts utifrån det faktum att kränkande särbehand- ling, sexuella trakasserier och diskriminering fortfarande förekom- mer på JMs arbetsplatser, vilket är oacceptabelt. Inga antaganden har använts för att fastställa målet. Medarbetare och deras representanter deltog inte i processen när målet fastställdes men är i hög grad delaktiga i arbetet att nå målet och i den löpande uppföljningen. Mätning sker årligen genom JMs medarbetarundersökning. 75 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET ===== SIDA 76 ===== S1-6 Uppgifter om JMs anställda Antal anställda uppdelat på anställningsform och kön 2025 2024 Antal Kvinna Man Övriga 1) Uppgift saknas T otalt Kvinna Man Övriga 1) Uppgift saknas T otalt Anställda Sverige 2) 431 1 035 – – 1 466 439 1 143 – – 1 582 Anställda Finland 2) 62 116 – – 178 58 108 – – 166 Anställda Norge 2) 64 208 – – 272 69 216 – – 285 Antal tillsvidareanställda i koncernen 508 1 322 – – 1 830 511 1 436 – – 1 947 Antal tillfälligt anställda i koncernen 4 6 – – 10 2 1 – – 3 Antal behovsanställda i koncernen 45 31 – – 76 53 30 – – 83 T otalt antal anställda 557 1 359 – – 1 916 566 1 467 – – 2 033 1) Kön efter vad som anges av de anställda själva 2) Uppgifter om antalet anställda (FTE) redovisas utanför hållbarhetsrapporten i koncernens not 3, se sida 97. S1-7 Uppgifter om medarbetare som inte är anställda Antalet medarbetare som inte är anställda av JM uppgick 2025 till 206 och 2024 till 230. Medarbetare som inte är anställda av JM avser främst tjänste- mannakonsulter. Visningsvärdar och oavlönade praktikanter ingår inte i redovisningen. METOD Alla konsulter registreras i JMs HR-system vilket är en förutsättning för ID06-behörighet, tillträde till JMs lokaler och skapande av IT -pro- filer. Inga antaganden sker vid datainsamlingen och beräkningarna. Inhyrda hantverkare anlitas som underentreprenörer och ingår därför inte i antalet medarbetare som inte är anställda. Personal- utlåning från andra byggföretag har inte förekommit under 2025. JM redovisar antalet medarbetare (inte FTE). Antalet medarbe- tare som inte är anställda motsvarar antalet vid rapporteringsårets utgång. Inga antaganden har gjorts vid datainsamlingen och måtten har inte granskats av extern part. S1-9 Mångfaldsindikatorer I detta avsnitt redovisas könsfördelningen på koncernledningsnivå och åldersfördelningen bland koncernens anställda. Könsfördelning i antal och andel på koncernledningsnivå 2025 2024 Antal kvinnor 4 3 Andel kvinnor, procent 40 33 Antal män 6 6 Andel män, procent 60 67 Fördelningen av anställda efter åldersgrupp Ålder 2025 2024 Under 30 år 179 205 30 – 50 år 998 1 068 Över 50 år 739 760 METOD Högsta ledning är definierat som medlemmar i JMs koncernledning. Samtliga data tas ur JMs HR-system. Inga antaganden har gjorts vid datainsamlingen och måtten har inte granskats av extern part. Enhetsspecifika upplysningar JM redovisar även två enhetsspecifika mått inom mångfald; andel hantverkare och chefer som är kvinnor. Anledningen är för att JM ska kunna följa upp målet avseende andelen hantverkare och chefer som är kvinnor. Andel hantverkare som är kvinnor: 7 procent 2025 och 7 procent 2024 Andel chefer som är kvinnor: 33 procent 2025 och 30 procent 2024 METOD Andel hantverkare som är kvinnor: Data hämtas och beräknas från JMs HR-system (antal hantverkare som är kvinnor dividerat med antal hantverkare totalt). En potentiell begränsning kan uppstå om ett stort antal hantverkare väljer att inte uppge kön, vilket inte är fallet i dagsläget. Inga antaganden har gjorts. Andel chefer som är kvinnor: Data hämtas och beräknas från JMs HR-system (andel chefer som är kvinnor dividerat med antal chefer inom JM totalt). Inga antaganden har gjorts vid datainsamlingen och måtten har inte granskats av extern part. Antalet anställda som avslutat sin anställning hos JM under 2025 uppgick till 345, jämfört med föregående år 463. Personalomsätt- ningen var 2025 18 procent, jämfört med 23 procent 2024. METOD All data är hämtad från JMs HR-system där koncernen har informa- tion om samtliga anställda. Inga antaganden har gjorts då den data JM har täcker samtliga datapunkter som rapporterats. Måtten har inte granskats av extern part. JM redovisar antal anställda (inte FTE) och uppger antalet anställda vid rapporteringsårets utgång. 76 JM ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VERKSAMHET ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATIONAKTIEÄGARINFORMATIONBOLAGSSTYRNINGFINANSIELL INFORMATIONVERKSAMHET