Årsredovisning 2024

Automatiskt nyckeltalsindex

Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.

Fulltext

Dokumentet är delat för att hålla varje sida lätt att hämta. Del 1 · Del 2

===== SIDA 1 =====

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Vi förvärvar, förvaltar och 
förbättrar boendemiljöer 
– idag och för framtiden
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

===== SIDA 2 =====

Innehåll
INTRODUKTION  
KlaraBo i korthet 3
Året i korthet 4
Vd-ord 5
STRATEGI  
Affärsidé och värdeskapande modell 7
Mål och utfall 8
AKTIEN  
Aktien 9
HÅLLBARHETSREDOVISNING
Kort om vårt hållbarhetsarbete 11
KlaraBos roll i värdekedjan 12
Intressentdialog 13
Väsentliga hållbarhetsfrågor 14
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor 16
Klimat och energi 17
Resurseffektiva kvarter 21
Våra medarbetare 23
Trygga och trivsamma kvarter 27
Människor i vår värdekedja 29
Ansvarsfulla affärer 30
Bestrykanderapport 31
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 32
Risker och riskhantering 33
Flerårsöversikt nyckeltal 37
BOLAGSSTYRNING
Bolagsstyrningsrapport 75
Styrelse 79
Ledning 81
Revisors yttrande om  
bolagsstyrningsrapporten
 
82
ÖVRIGT
Fastighetsförteckning 83
Nyckeltal/definitioner 87
Kalendarium 88
KlaraBos historia 89
Finansiella rapporter koncernen 38
Finansiella rapporter moderbolaget 42
Noter 45
Styrelsens underskrifter 70
Revisionsberättelse 71
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
2
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER 
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 3 =====

499 000
Total uthyrningsbar yta, kvm
(499 500) 33,7
Långsiktigt substansvärde per aktie, kr
6 694
Antal hyreslägenheter
9 215
Totalt marknadsvärde fastigheter, mkr
1,44
Resultat per aktie, kr
43,6
Soliditet, %
51,4
Belåningsgrad, %
80,2
Räntesäkringsgrad, %
3,3
Räntebindningstid, år
(32,0) (52,2)
(9 007) (42,6) (6 604) (79,9) (3,7)
(-2,91)
VERKSAMHETEN
Förvaltningsfastigheter
Projektportfölj
FASTIGHETSPORTFÖLJ
Fastighetsportföljen består av förvaltnings-
fastigheter med 6 694 lägenheter samt en 
projektportfölj innehållande 974 lägenheter. 
Fastigheterna är belägna från Trelleborg i söder, 
Visby i öster till Umeå i norr och är indelade i fyra 
förvaltningsregioner; Syd, Öst, Mitt och Nord.
88%
Andel bostäder
60%
Bestånd med 
renoveringspotential
KlaraBo Sverige AB är ett börsnoterat fastighets-
bolag med långsiktigt förvaltningsperspektiv inom 
bostads fastigheter. Verksamheten fokuserar på 
förvaltning, förädling och renovering av beståndet. 
Därtill förvärvas äldre bestånd och nya hyresbostäder 
produceras när marknadsförutsättningarna är de 
rätta. KlaraBo har sitt huvudkontor i Malmö men är 
verksamt över hela Sverige.
KlaraBo i korthet 
KLARABO I KORTHET
3
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
KlaraBo i korthet 
Året i korthet 
Vd-ord 
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 4 =====

Året i korthet
Kv3
Ett ramavtal tecknades med Swedbank om 
hållbarhetslänkad finansiering för cirka 10 
procent av KlaraBos totala låneportfölj. Avtalet 
innebär att prissättningen på finansieringen 
delvis kopplas till bolagets hållbarhetsmål. 
Avtalet stärker incitamenten för KlaraBos 
fortsatta hållbarhetsarbete.
Två fastigheter om totalt 80 lägenheter, 
varav 80 procent med renoveringspotential, 
förvärvades i Falun. Samtidigt avyttrades två 
kommersiella fastigheter i Borlänge till Diös. 
Förvärvet skedde till ett underliggande värde 
om 80 Mkr och avyttringen till ett underlig-
gande fastighetsvärde om 133 Mkr.
Kv4
KlaraBo ingick avtal om förvärv av en 
fastighetsportfölj i Helsingborg från Rikshem 
till ett fastighetsvärde om 850 mkr. Affären 
omfattade 740 lägenheter med cirka 57 000 
kvm uthyrningsbar area. För att delfinansiera 
förvärvet genomfördes en företrädesemission 
om cirka 391 mkr. Affären bedöms bidra 
positivt till förvaltningsresultatet per aktie, 
stärka räntetäckningsgraden samt ge en stabil 
och löpande avkastning. Förvärvet slutfördes 
den 31 januari 2025.
Företrädesemissionen, som genomfördes i 
december och avslutades den 2 januari 2025, 
omfattade 26 miljoner B-aktier och blev kraftigt 
övertecknad med 95,2 %. Emissionen tillförde 
bolaget cirka 391 mkr före emissionskost-
nader och möjliggör strategiska satsningar, 
inklusive förvärvet i Helsingborg.
Kv2
KlaraBo tecknade ett markanvisningsavtal 
med Malmö stad avseende ett helt nytt kvarter 
öster om Malmömässan i Hyllie. Avtalet avser 
drygt 300 bostäder inom ramen för stadens 
så kallade Mallbo-projekt som riktar sig till en 
bred målgrupp. KlaraBo arbetar med projektet 
i partnerskap med OBOS.
Bolaget beslutade om ytterligare återköp av 
aktier till ett värde av 30 Mkr, i enlighet med 
det bemyndigande som gavs vid årsstämman 
den 3 maj 2024.
Kv1
De generella hyreshöjningarna för 2024 blev i 
genomsnitt  5,6 procent för bostäder.  
KlaraBo utvecklade sin hållbarhetsrapporte-
ring i enlighet med GRI där klimatbokslutet 
inkluderar scope 3 i enlighet med GHG-
protokollet. 
ÅRET I KORTHET
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
4
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
KlaraBo i korthet 
Året i korthet 
Vd-ord 
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 5 =====

Ett förbättrat marknadsklimat 
skapar tillväxtmöjligheter 
KlaraBos verksamhet stod sig starkt under 
året, och visar att vårt koncept och erbjudande 
även bär i tider med lite sämre marknadskli-
mat. Förvaltningsresultatet steg med 9 procent 
under året, drivet av högre hyresnivåer samt 
effektiv förvaltning, fortsatt kostnadskontroll 
men även att inflationen nu verkar vara under 
kontroll och att Riksbanken genomfört en rad 
räntesänkningar under senare delen av året. 
Vår bedömning är att hyresnivån kommer 
överstiga inflationen de kommande åren och 
fortsatt balansera för höjda kostnadsnivåer. 
Det medför en fortsatt positiv utveckling av 
såväl vår finansiella som operationella verk-
samhet under 2025, som dessutom stärks av 
förvärvet av en fastighetsportfölj i Helsingborg 
som vi konsoliderade per sista januari. 
Diversifierat bestånd med låg risk för vakanser    
Utvecklingen av vårt befintliga bestånd fortskred enligt plan där 
uppgraderingar varit en viktig aspekt. Dessa insatser resulterar 
dels i ökade hyresintäkter, och dels i sänkta drift- och under-
hållskostnader, bland annat tack vare energieffektiva hållbara 
lösningar. De standardhöjande åtgärderna tillsammans med 
den generella hyreshöjningen bidrog till att hyresvärdet för våra 
bostäder ökade med 5,9 procentenheter under året samtidigt 
som den reella uthyrningsgraden förblev i praktiken intakt mot 
tidigare år. KlaraBos portfölj med numera över 7 000 lägenheter 
är geografiskt diversifierad över hela Sverige, med starka 
kluster i Trelleborg, Helsingborg, Visby och Östersund. Dessa 
fyra kluster placerade i attraktiva områden med en långsiktig 
befolkningstillväxt och betydande infrastrukturprojekt utgör 
nu sammanlagt 53 procent av marknadsvärdet på vårt totala 
fastighetsbestånd om cirka 10 miljarder kronor. Med en mycket 
hög uthyrningsgrad och en välförvaltad, diversifierad portfölj är vi 
väl rustade att leverera lönsam tillväxt och därmed värde till våra 
hyresgäster och aktieägare.  
Finansiell stabilitet    
KlaraBo är ett finansiellt stabilt bolag med en soliditet på 43,6 
procent och en belåningsgrad om 51,4 procent. Därutöver har 
vi 100 procent av vår finansiering i nordiska banker, varav hela 
80 procent var vid bokslutstidpunkt räntesäkrat. Detta gav oss 
VD-ORD
5
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
KlaraBo i korthet 
Året i korthet 
Vd-ord 
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 6 =====

möjlighet, att i samband med den årliga strategigenomgången, 
lämna de finansiella målen om en genomsnittlig tillväxt i sub-
stansvärde om minst 15 procent per år och en årlig tillväxt i för-
valtningsresultatet om minst 12 procent per aktie oförändrade. 
För att säkerställa en fortsatt stabil finansiell grund adderades 
att räntetäckningsgraden ska överstiga 1,75 gånger samt att 
belåningsgraden ska understiga 60 procent över tid. Vidare 
klargjordes att KlaraBo över tid ska vara ett utdelande bolag, 
men att bolaget under de närmaste åren kommer att prioritera 
tillväxt genom investeringar i befintligt bestånd, förvärv och 
utvalda projekt, då vi ser goda tillväxtmöjligheter framöver. 
Fortsatta framsteg i vårt strategiska hållbarhetsarbete 
Under året har vi gjort betydande framsteg i vårt strategiska 
hållbarhetsarbete. Vi har satt nya ambitiösa mål och har påbör-
jat förberedelserna inför rapportering enligt EU-direktivet CSRD 
och anpassar oss successivt. Årets årsredovisning tar höjd för 
kraven, men vi inväntar klar göranden kring Omnibus-förslaget 
för att förstå hur det påverkar KlaraBo. Vi har färdigställt vår 
dubbla väsentlighetsanalys, vilket har gett oss värdefulla 
insikter om hur våra verksamheter både påverkar och 
påverkas av hållbarhetsfrågor, ur såväl ett finansiellt som ett 
hållbarhetsperspektiv.  Analysen innebär att vi har bedömt dels 
hur våra verksamheter påverkar miljö och samhälle, dels hur 
hållbarhetsfrågor och externa faktorer påverkar vår finansiella 
ställning och affärsmodell. Denna ökade förståelse stärker vår 
förmåga att genom strategiska insatser skapa värde för våra 
hyresgäster, aktieägare och samhället i stort.
Ett exempel på en insats som initierats under året är en inves-
tering på cirka 25 miljoner för att förbättra energiprestandan 
i fastighetsbeståndet de kommande åren. Målet är att lyfta 
fastigheter med energiklass F och G till en högre energiklass 
senast 2030, vilket bedöms kunna genomföras inom ramen 
för det planerade underhållet. Detta initiativ kommer inte bara 
att förbättra boendemiljön för våra hyresgäster och minska vår 
klimatpåverkan, utan det förväntas också generera en avkast-
ning på omkring 10 procent i form av lägre driftskostnader. 
Investeringen är en del av KlaraBos klimatfärdplan med det 
långsiktiga målet om att senast 2045 uppnå klimatneutralitet i 
hela värdekedjan.
Ser framemot 2025 med optimism  
Vi avslutade året med att annonsera en av bolagets hittills största 
affärer genom förvärv av 740 hyreslägenheter i Helsingborg 
och rivstartar året med att tillträda dessa. Trots att året 2024 
erbjudit en hel del utmaningar andas vi optimism i bolaget tack 
vare engagerade medarbetare och att vi långsiktigt ser till att 
arbeta utifrån våra strategier. 
Inflationstakten har under inledningen av 2025 varit högre än 
Riksbankens tidigare förväntningar, vilket minskar sannolik-
heten för ytterligare räntesänkningar på kort sikt. Trots detta 
ser vi framåt med en försiktig optimism. Med en stor del av 
låneportföljen räntesäkrad, ett väl diversifierat bestånd och en 
affärsmodell som kontinuerligt skapar värde i vårt fastighetsbe-
stånd och stärker kassaflödet över tid, är vi rustade att leverera 
långsiktigt värde – även om de makroekonomiska vindarna 
skulle blåsa lite snålare.
Andreas Morfiadakis, vd KlaraBo
”Med en stabil verksamhet som 
fortsätter att leverera tillväxt, en 
stark finansiell position och en 
diversifierad fastighetsportfölj med 
låg vakansrisk, står vi väl rustade 
för att ta vara på framtida möjligheter. 
Genom vårt hittills största förvärv 
och fortsatta investeringar i befintligt 
bestånd skapar vi långsiktigt värde 
för både hyresgäster och aktieägare.”
VD-ORD
6
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
KlaraBo i korthet 
Året i korthet 
Vd-ord 
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 7 =====

Humankapital
• Kompetens och erfarenhet hos 
68  medarbetare (per den 31 dec).
Strukturkapital
• Arbetsmetoder och projektreferenser.
• Ett allt starkare varumärke och arbets-
givarvarumärke.
• Egen förvaltning.
Socialt och relationskapital
• Långsiktiga och goda relationer med 
hyresgäster, aktieägare, leverantörer 
och kommuner. 
Tillverkat kapital och andra resurser 
• Cirka 200 fastigheter samt  
marktillgångar.
Finansiellt kapital
• 9 374 Mkr i eget kapital och lån.
• Starkt kassaflöde stabil  balansräkning.
• Stabil balansräkning
Tillgångar och resurser Affärsmodellens hörnstenar
• Beprövad renoveringsstrategi 
som genom uppgradering av lägenheter vid omflyttning, 
leder till succesivt ökat kassaflöde, driftnetto och minsk-
ning av löpande underhållsbehov. 
• Värdeskapande åtgärder i fastigheten genom olika 
kunderbjudanden vilket leder till ökad standard i fastig-
heten samt bidrar till ökat kassaflöde och driftnetto.
• Förvaltning i egen regi ger ett kontinuerligt fokus på 
optimering och kostnadskontroll av drift- och underhålls-
kostnader. Det ger även möjlighet till bättre anpassning 
av erbjudandet för att vid varje tillfälle passa kundernas 
behov och efterfrågan.
• Förvärv i tillväxtregioner av befintliga bostadsfastigheter 
liksom mark för nyproduktion.
• Nyproduktion och projektutveckling av miljöcertifierade 
liksom kostnads- och yteffektiva bostäder genom 
egenutveckling av industriellt producerade KlaraBo-hus.
Verksamhetsfokus anpassas efter marknadsläge. Under 
2024 fokuserade KlaraBo huvudsakligen på förvärv och 
värdeskapande åtgärder inom befintligt bestånd.
Förädling och 
renovering
Nyproduktion
och projekt-
utveckling
Förvärv
Affärsidé och värdeskapandemodell
Affärsmodell 
KlaraBos affärsmodell bygger 
på en långsiktig förvaltning 
genom renovering, förvärv 
och nybyggnation.
Affärsidé 
KlaraBo ska förvalta, utveckla 
och förvärva attraktiva bostäder 
i svenska tillväxtregioner.
För ägarna
En stabil affär och långsiktig lön-
samhet, tillväxt och avkastning till 
ägarna.
För medarbetarna
Fokus på schyssta arbetsvillkor, 
hälsa, mångfald och inkludering. 
Utvecklingsmöjligheter.
För kunderna
Renoverade och energi effektivi serade 
bostäder i det äldre beståndet.  
Yteffektiva och moderna bostäder i 
de nybyggda bestånden. Trygga och 
trivsamma boendemiljöer i såväl de 
äldre som nyare bestånden.
För samhället
Tillgodose lokala behov av bostäder. 
Arbeta för att minska bolagets utsläpp 
av växthusgaser i enlighet med 
Parisavtalet.
Skapat värde
Bilden till vänster illustrerar KlaraBos verksamhet 
och värdeskapande; vilka resurser bolaget 
nyttjar, hur de förädlas i verksamheten och vilka 
värden de skapar för olika intressenter.
AFFÄRSIDÈ OCH VÄRDESKAPANDEMODELL
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
7
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
Affärsidé och värdeskapandemodell 
Mål och utfall
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 8 =====

Övergripande mål Mål Utfall 2024 Kommentar
Räntetäckningsgrad Räntetäckningsgraden ska inte understiga 1,75 gånger över tid. >1,75 ggr 1,78 ggr Målet infördes 2024.
Belåningsgrad Belåningsgraden ska inte överstiga 60 procent över tid. <60% 51,4% Målet infördes 2024.
Hyresvärde Hyresutvecklingen för befintliga bostäder som är renoveringsbara 
ska genom aktiv förvaltning och investeringar materiellt överstiga den 
allmänna årliga hyreshöjningen.
>Allmän hyreshöjning 1,7%-enheter Med totalt 150 helrenoverade lägenheter under 
2024 uppfylldes målet.
Långsiktigt 
substansvärde
Över en konjunkturcykel ska KlaraBo uppnå genomsnittlig årlig tillväxt 
i substansvärde per aktie om minst 15 procent inklusive eventuella 
värdeöverföringar.
>15% 33,7% Den genomsnittliga årliga tillväxten sedan 2019
uppgår till 19 procent.
Förvaltningsresultat Över en konjunkturcykel ska KlaraBo uppnå genomsnittlig årlig tillväxt i 
förvaltningsresultat per aktie om minst 12 procent.
>12% 9,8% Den genomsnittliga årliga tillväxten sedan 2019
uppgår till 26 procent.
Utdelning KlaraBo ska över tid vara ett utdelande bolag men kommer under de 
närmaste åren prioritera tillväxt genom att investeringar i befintligt 
bestånd, förvärv samt i bolagets projektportfölj.
- - KlaraBo fortsätter att prioritera återinvesteringar
i verksamheten framför utdelning i enlighet med
utdelningspolicyn.
Hållbarhet Senast år 2030 ska endast förnybar energi användas för el, värme och
bilar i bolagets verksamhet. Senast år 2045 ska bolaget vara klimat-
neutralt i hela värdekedjan. För övriga hållbarhetsmål, se avsnitt 
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor så sida 16.
2030 – Endast  
förnybar energi
2045 – Klimatneutralitet
Under 2024 har åtgärder för att minska KlaraBos 
koldioxidutsläpp i den egna verksam heten 
prioriterats.
Mål och utfall
KlaraBos övergripande mål är att skapa värde för bolagets aktieägare genom att långsiktigt äga, utveckla och aktivt förvalta 
eftertraktade bostadsfastigheter i tillväxtregioner. Värdeskapandet mäts bland annat som tillväxt i substansvärde och förvalt-
nings resultat per aktie. Under 2024 beslutade styrelsen att införa finansiella mål för räntetäcknings- respektive belåningsgrad. 
Samtidigt utgick målen för hur mycket bostadsyta bolaget skulle äga och förvalta liksom målet för antalet byggstarter. 
MÅL OCH UTFALL
8
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
Affärsidé och värdeskapandemodell 
Mål och utfall
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING  
ÖVRIGT

===== SIDA 9 =====

Aktien
KlaraBo har två aktieslag, A- och B-aktier, där varje A-aktie berättigar till tio röster och varje 
B-aktie berättigar till en röst. Antalet A-aktier uppgick per 31 december 2024 till 16 300 000 
och antalet B-aktier till 115 527 883. Aktiekapitalet uppgick till 6 591 394 kr och kvotvärdet 
per aktie var därmed 0,05 kr. KlaraBos B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm sedan den 
2 december 2021. 
Ägare och ägarstruktur 
De femton största ägarna kontrollerade 66,01 (71,10) procent 
av kapitalet och 79,80 (82,40) procent av rösterna per den 31 
december 2024. Svenska företag, fonder och privatpersoner 
ägde 81,20 (78,10) procent av aktiekapitalet medan det utländ-
ska aktieägandet uppgick till 18,80 (21,90) procent av kapitalet. 
Antalet aktieägare uppgick totalt till 6 442 (5 829).   
Omsättning och handel 
Totalt omsattes 44,3 (21,0) miljoner av KlaraBos aktier under 
2024 till ett sammanlagt värde av 851,4 (304,8) mkr. Den största 
handelsplatsen var OMX Stockholm, där 79,22 procent av årets 
handel skedde. Den näst största var Chicago Board Options 
Exchange (CBOE), som stod för 15,26 procent av handeln.  
Aktieutveckling 
2024 sjönk KlaraBos aktiekurs med 1,51 procent, från 16,65 kr 
till 16,40 kr. Årets högsta stängningskurs var 22,71 kr per den 
11 oktober och lägsta stängningskurs var 15,39 kr den 12 
februari 2024. Under året steg OMX Stockholm PI med 5,73 
procent medan OMX Stockholm Real Estate PI sjönk med 
3,50 procent. Därmed presterade KlaraBo under börsindex 
men över branschindex. Den 31 december 2024 uppgick 
KlaraBos börsvärde till 2,2 (2,3) mdr kr. 
Utdelningspolicy 
Långsiktigt ska KlaraBo varje räkenskapsår dela ut 50 procent 
av beskattat förvaltningsresultat. Dock kommer KlaraBo de 
närmaste åren att främst prioritera tillväxt genom investeringar 
i befintligt bestånd och förvärv, varför utdelningar då kan 
komma att utebli. 
15 största ägarna 
Kapital Röster
Investment AB Spiltan 11,72% 11,80%
Rutger Arnhult 7,57% 3,58%
Ralph Mühlrad 6,66% 7,30%
Wealins S.A. 5,84% 2,76%
Anders Pettersson med familj 5,15% 13,64%
Lennart Sten 4,65% 10,26%
Pensionskassan SHB Försäkringsförening 4,60% 2,18%
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB 4,28% 2,03%
Länsförsäkringar Fonder 3,71% 1,76%
ODIN Fonder 3,18% 1,51%
Avanza Pension 2,12% 1,00%
Mats Johansson 2,05% 9,69%
Andreas Morfiadakis 1,88% 8,52%
Richard Mühlrad 1,39% 3,19%
Carnegie Fonder 1,21% 0,57%
Övriga 33,99% 20,20%
Aktiens utveckling 2024
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
9000
DNOSAJJMAMFJ
0
5
10
15
20
25
Omsatt antal aktier i 
1 000-tal per månadSEK OMXS PI OMXS 
Real Estate
KLARA B
Källa: HoldingsKälla: Holdings
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
AKTIEN
9
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 10 =====

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Större ansvar för 
vår påverkan på 
människor och miljö
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER  
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 11 =====

Kort om vårt hållbarhetsarbete
Hur vi styr inom hållbarhet
KlaraBos styrelse har det yttersta ansvaret för bolagets 
hållbarhetsstrategi och beslutar om strategiska prioriteringar, 
fokusområden och hållbarhetsmål. Styrelsen har inte inrättat 
något särskilt utskott för hållbarhetsfrågor, men hållbarhet är 
en stående punkt på dagordningen vid styrelsemöten. Det 
löpande arbetet med hållbarhetsfrågor rapporteras regelbundet 
och följs upp i samband med dessa möten. Information om 
större åtgärder för hållbarhet inkluderas i delårsrapporterna, 
medan mer omfattande rapportering, inklusive klimatbokslut 
och hållbarhetsrelaterade nyckeltal, presenteras i KlaraBos 
års - och hållbarhetsredovisning. Styrelsen ansvarar även för 
att godkänna både delårsrapporter och års- och hållbarhets-
redovisningen. 
Under 2024 har styrelsen fastställt KlaraBos viktigaste håll-
barhetsfrågor, baserat på den dubbla väsentlighetsanalys som 
genomförts under året. Mer om detta arbete finns att läsa på 
sida 14. Dessutom har styrelsen antagit en ny hållbarhetspolicy 
som utgår från dessa prioriterade frågor.
Vår hållbarhetspolicy
Under 2024 har vi arbetat fram en ny hållbarhetspolicy. Syftet 
med policyn är att förebygga, mildra och avhjälpa faktiska 
konsekvenser kopplade till miljö- och klimatrelaterade 
risker, våra medarbetare, medarbetare i vår värdekedja, 
samt att säkerställa ansvarsfull bolagsstyrning. Policyn utgår 
från KlaraBos väsentliga hållbarhetsfrågor och beskriver 
de krav som vi har på våra medarbetare, leverantörer och 
samarbetspartners inom dessa områden. Till grund för policyn 
ligger också de insikter som framkommit i dialog med viktiga 
intressentgrupper. Hållbarhetspolicyn beslutas i styrelsen och 
ska genomgå en årlig granskning i samband med översyn av 
den dubbla väsentlighetsanalysen. Vill du läsa mer? Du hittar 
vår hållbarhetspolicy här.
Styrelsen antar bolagets hållbarhetsmål och följer upp dessa 
årligen. Varje ledamot förväntas säkerställa relevant kompetens 
inom området. I dagsläget sker ingen utvärdering av styrelsen 
baserat på hållbarhetsarbetet. Under 2025 kommer rutiner 
att tas fram för hur styrelsen håller sig informerad, utvärderar 
hållbarhetsrelaterade risker, hanterar klagomål och avvikelser 
samt kommunicerar kring hållbarhet.   
Ansvaret för styrning och uppföljning av KlaraBos hållbar-
hetsarbete ligger hos ledningsgruppen där KlaraBos HR-chef 
och hållbarhetskommunikatör har ett mer operativt ansvar, i 
nära samarbete med en hållbarhetskonsult. Åtgärder prioriteras 
utifrån förväntad effekt och rimlig kostnad. Implementering och 
uppföljning hanteras av vår förvaltningsorganisation. 
Hur vi följer upp våra hållbarhetsrisker behandlas under 
avsnittet risker och riskhantering.
Om vår hållbarhetsrapport
KlaraBo redovisar hållbarhetsarbetet årligen i års- och 
håll barhetsredovisningen – ett arbete som inleddes 2022. 
Hållbarhetsrapporten omfattar hela KlaraBo Sverige AB och 
avser rapporteringsperioden 1 januari till 31 december 2024. 
Rapporten har granskats och godkänts av KlaraBos styrelse. 
Utöver revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrap-
porten granskas även ett urval av de presenterade KPI:erna i 
ett separat yttrande som enbart skickas till banken och inte ingår 
i årsredovisningen. Kontaktperson för hållbarhetsrapporten är 
hållbarhetskommunikatör Zandra Björk, zandra.bjork@klarabo.se.
Förändringar från tidigare hållbarhetsrapport
I förra årets hållbarhetsrapport använde vi GRI Standards 
2021 som referensram. I år har vi istället påbörjat en övergång 
till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning, ESRS 
(European Sustainability Reporting Standards). Även om vi 
ännu inte rapporterar fullt ut enligt ESRS, ser vi detta som ett 
viktigt steg för att möta framtida krav och öka transparensen i 
vår redovisning. I årets rapport har vi gjort vissa justeringar i 
rapporteringen av växthusgasutsläpp 2023 för att bättre linjera 
med kommande ESRS-upplysningar för klimat.
På grund av den rådande osäkerheten som 
EU-kommissionens Omnibus-förslag skapat 
gällande EU-taxonomin och CSRD väljer KlaraBo 
att avvakta med en fullständig rapportering enligt  
dessa kommande regelverk.
På KlaraBo tar vi hållbarhet på allvar. Med en tydlig riktning och ett målmedvetet arbete har vi 
under 2024 tagit viktiga steg för att ta ett större ansvar för vår påverkan på människor och miljö.
KORT OM VÅRT HÅLLBARHETSARBETE
11
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 12 =====

Råvaruproducent Materialproducent Materialleverantör Hyresgäst Kvarteret Samhället
KlaraBos roll i värdekedjan 
Påverkan, risker och möjligheter kopplat till hållbarhet sträcker sig bortom vår egen 
verksamhet och inkluderar leverantörer, samarbetspartners och kunder.
Vår affärsmodell och värdekedja
KlaraBos affärsmodell bygger på en långsiktig förvaltning, 
förvärv, renovering och nybyggnation. En central del av 
vår affär är att förvärva bostäder för långsiktigt ägande och 
förvaltning. Vid omflyttning eller på begäran från hyresgästen 
kan vi genomföra successiva renoveringar av lägenheterna, 
vilket bidrar till förbättrad standard, tillgänglighetsanpassningar 
och att material med farliga ämnen tas om hand och byts ut. 
Vid nyproduktion miljöcertifieras byggnaderna enligt Svanen 
eller Miljöbyggnad, vilket innebär krav på bland annat energi, 
material och inomhusmiljö, och genom att bygga enligt en 
KlaraBos värdekedja
standardiserad process kan vi erbjuda moderna bostäder till 
rimliga hyror. På sidan 7 kan du läsa mer om vår affärsmodell.
KlaraBos värdekedja omfattar aktiviteter, resurser och 
relationer – från råvaruutvinning till hyresgäster, kvarter och 
samhälle. I arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen (se 
sida 14) har vår värdekedja kartlagts, se schematisk illustration 
nedan. I våra renoverings- om- och nybyggnadsprojekt är vi 
beroende av entreprenörer, materialleverantörer och i förläng-
ningen även av materialtillverkare och råvaruproducenter, 
med material som ibland kommer från olika delar av världen. 
Eftersom spårbarheten är låg i värdekedjans tidigare led ställer 
vi krav på våra direkta leverantörer inom mänskliga rättigheter, 
arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Vi arbetar samtidigt 
för att på sikt förbättra spårbarheten och främja hållbarhet 
genom hela värdekedjan. I värdekedjans senare led finns 
hyresgästerna, fördelade på cirka 6 700 lägenheter, men också 
de kvarter där de bor och det samhälle som vi verkar i. Här 
har vi ett stort ansvar för att skapa och upprätthålla trygga och 
trivsamma bostadskvarter. Vårt hållbarhetsarbete handlar inte 
bara om att tillhandahålla bra bostäder, utan också om att bidra 
till att stärka och utveckla de områden där vi verkar. Läs mer om 
hur vi arbetar med trygga och trivsamma kvarter på sida 27. 
Underentreprenör Byggentreprenör
Leverantör
Uppströms i värdekedjan
Världen Europa Sverige
Egen verksamhet Nedströms i värdekedjan
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABOS ROLL I VÄRDEKEDJAN
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
12
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 13 =====

Intressentdialog
Genom att föra dialog med våra intressenter 
stärker vi vår förståelse för hållbarhetsfrågor 
och kan bättre identifiera både risker och 
möjligheter – för såväl miljömässig som 
social och ekonomisk hållbarhet.
Dialog med våra intressenter 
KlaraBos centrala intressentgrupper inkluderar hyresgäster, med-
arbetare, leverantörer, styrelse och ägare, långivare och Hyres-
gästföreningen. För att säkerställa en kontinuerlig och menings full 
dialog med dessa grupper engagerar vi oss regelbundet genom 
möten, enkäter och intervjuer. 
År 2022 genomförde vi en fördjupad intressentdialog där 
intres sent grupperna fick möjlighet att bedöma betydelsen av olika 
hållbarhetsfrågor för KlaraBo via en webbenkät. Djupintervjuer 
genomfördes även med representanter från ägare och Hyresgäst-
föreningen för att få en djupare inblick i deras förväntningar och 
prioriteringar.
Som en del av vår dubbla väsentlighetsanalys har vi under 2024 
byggt vidare på detta arbete genom att inkludera fler intressenter 
i värdekedjan, såsom leverantörer av fastighetsskötsel och 
vitvaror samt en bank. Genom att lyssna på olika perspektiv, från 
hyresgäster och leverantörer till finansiärer, får vi en tydligare bild 
av de risker och möjligheter som påverkar social, miljömässig och 
ekonomisk hållbarhet.
Intressentgrupper 
från värdekedjan
Dialogform Relevanta 
hållbarhetsfrågor
Hyresgäster Enkät 2022
Löpande hyresgästdialoger
Kundtjänst
Schyssta arbetsvillkor
Trygga och trivsamma bostadskvarter
Affärsetik
Sunda material
Medarbetare Enkät och workshop ledningsgrupp 2022
Medarbetarsamtal
Medarbetarundersökning
Schyssta arbetsvillkor
Trygga och trivsamma bostadskvarter
Affärsetik
Byggentreprenör Ny Ramavtal
Projektupphandling
Arbetsvillkor
Hälsa och säkerhet
Affärsetik
Tjänsteleverantör Ny Djupintervju 2024
Ramavtal
Klimat (fossilfri förvaltning)
Kemikalier 
Arbetsvillkor
Produktleverantör Ny Djupintervju 2024
Ramavtal
Energikonsumtion och
vattenförbrukning
Återbruk
Arbetsvillkor i egen verksamhet 
och i värdekedjan
Övriga intressentgrupper
Styrelse och ägare Enkät och workshop 2022 Trygga och trivsamma bostadskvarter
Klimat och energi
Mångfald och inkludering
Affärsetik
Långivare Enkät 2022
Djupintervju 2024 
Affärsetik
Trygga och trivsamma bostadskvarter
Klimat och energi
Mångfald och inkludering
Cirkulär ekonomi Ny
Vatten Ny
Hyresgästföreningen Enkät och djupintervju 2022 Klimat och energi
Trygga och trivsamma bostadskvarter
Hållbar affärsmodell
Frågorna markerade med ”Ny” har tillkommit som ett resultat av intressentdialogerna i 
samband med arbetet med dubbel väsentlighetsanalys.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
INTRESSENTDIALOG
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
13
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 14 =====

Väsentliga hållbarhetsfrågor
Under 2024 har KlaraBo genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera vilka 
hållbarhetsfrågor vi ska rapportera på i samband med CSRD. I analysen har vi tittat på hur vi 
som företag påverkar såväl som påverkas av en rad olika hållbarhetsaspekter, vilket har hjälpt 
oss att identifiera sex hållbarhetsområden som är särskilt angelägna för vår verksamhet och 
våra intressenter. 
Dubbel väsentlighetsanalys
Den dubbla väsentlighetsanalysen är en metod som introducerats 
i samband med EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering, 
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Metoden 
går ut på att analysera hållbarhetsfrågor ur ett dubbelt perspektiv. 
Man tittar dels på vilka negativa och positiva effekter företaget har på 
samhälle, miljö och klimat, dels på hur hållbarhetsaspekterna 
påverkar företaget finansiellt. I arbetet har vi utgått från den 
process som finns beskriven i ESRS (European Sustainability 
Reporting Standards). 
Till grund för den dubbla väsentlighetsanalysen ligger en 
kartläggning av KlaraBos värdekedja (se sida 12) samt dialoger 
med viktiga intressenter (se föregående sida). 
Med utgångspunkt i värdekedjekartläggningen och de insikter 
som framkom i intressentdialogerna har intern och extern 
hållbarhetsexpertis analyserat och bedömt KlaraBos påverkan 
på de hållbarhetsämnen som definieras i ESRS. Sammantaget 
handlar det om tio övergripande hållbarhetsämnen inom 
miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning samt 36 tillhörande 
underordnade ämnen. 
Bedömningen för påverkan har gjorts med avseende dels på 
den egna verksamheten, dels med avseende på den indirekta 
påverkan som finns i värdekedjan, genom produkter och tjänster 
och affärsförbindelser. Såväl positiv som negativ påverkan har 
bedömts. Det har även bedömts om påverkan är faktisk eller 
potentiell och hur sannolikt det är att påverkan sker. För den 
negativa påverkan har allvarlighetsgrad, skala, omfattning och 
återställbarhet beaktats. För den positiva påverkan har skala 
och omfattning beaktats. 
För att analysera hur hållbarhetsfrågorna påverkar KlaraBo 
har en extern hållbarhetskonsult med stöd av KlaraBos CFO 
värderat och prioriterat risker och möjligheter ur ett finansiellt 
perspektiv. I bedömningen har tidshorisont, finansiell påverkans-
grad och sannolikhet för finansiell påverkan beaktats. 
Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen har därefter 
granskats och justerats av KlaraBos ledningsgrupp, för att 
slutligen valideras och beslutas i styrelsen. Totalt bedömdes 
sex av ESRS ämnen, och tolv av ESRS underordnade ämnen, 
vara väsentliga för KlaraBo. Matrisen på kommande sida visar 
hur respektive underämne har bedömts.  
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
14
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 15 =====

Bedömningar i den dubbla väsentlighetsanalysen
I bedömningarna, både av KlaraBos påverkan på hållbarhetsfrågorna och hållbarhetsfrågornas finansiella påverkan på KlaraBo, 
har skalor från 0–5 använts för att kvantifiera både grad och sannolikhet. Den totala påverkansväsentligheten och den totala finan-
siella väsentligheten har därefter beräknats genom att multiplicera värdet för grad med värdet för sannolikhet. Hållbarhetsfrågor 
som har bedömts med ett värde högre än 16 anses vara väsentliga för KlaraBo.
Matris över KlaraBos väsentliga hållbarhetsfrågor
Matrisen visar de olika hållbarhetsfrågornas (ESRS underämnen) väsentlighet för KlaraBo, 
ur såväl ett påverkansperspektiv (x -axel) som ett finansiellt perspektiv (y -axel)
Miljö
Socialt ansvarstagandeBolagsstyrning
KlaraBos påverkan på hållbarhetsaspekterna
Hållbarhetsaspekternas  finansiella påverkan på KlaraBo
Frågor som ligger inom färgat fält 
(värde över 16)  bedöms som väsentliga
25
1
1
12
12
3
3
4
4
5
5
6
6
7
7
16
16
10
10
11
11
13
13
14
14
15
15
8
8
17 17
20
20
19
19
2
2
21
21
22
22
23
23
24
24
25 25
26
26
2727
28
28
3030
35
35
34
34
33
33
32
32
31
31
1 Anpassning till klimatförändringarna
2 Begränsning av klimatförändringarna 
3 Energi
4 Föroreningar av luft
5 Föroreningar av vatten
6 Föroreningar av mark
7 Föroreningar av livsmedelsresurser
8 Ämnen med farliga egenskaper
9 Ämnen med särskilt farliga egenskaper
10 Mikroplaster
11 Vatten
12 Konsekvenser för arters tillstånd
13 Ekosystem
14 Ekosystemtjänster
15 Resursinflöden
16 Resursutflöden
17 Avfall
18 Arbetsvillkor för de anställda
19 Likabehandling för de anställda
20 Andra arbetsrelaterade rättigheter
21 Hälsa och säkerhet
22 Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan
23 Likabehandling för arbetstagare i värdekedjan
24 Andra arbetsrelaterade rättigheter för arbetstagare i värdekedjan
25 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
26 Samhällens civila och politiska rättigheter
27 Urfolks rättigheter 
28 Informationsrelaterade konsekvenser
29 Personlig säkerhet
30 Social inkludering
31 Företagskultur
32 Skydd för visselblåsare
33 Politiskt engagemang
34 Betalningsrutiner och leverantörsförbindelser
35 Korruption och mutor
250
9
9
18
18
29
29
Matris över KlaraBos väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
15
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 16 =====

Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALT ANSVAR
KlaraBos viktigaste 
hållbarhetsfrågor  
Utifrån resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen har 
vi under året reviderat vår modell för KlaraBos viktigaste håll-
barhetsfrågor. Samtliga områden som tidigare identifierats 
som väsentliga bekräftas av den dubbla väsentlighets-
analysen, men vi har även kompletterat med ett nytt 
fokusområde – människor i vår värdekedja.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
VÅRA VIKTIGASTE HÅLLBARHETSFRÅGOR
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
16
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 17 =====

Klimat 
och energi
Påverkan, risker och möjligheter
Bygg- och fastighetssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges 
totala utsläpp av växthusgaser (Boverket 2021). Ungefär hälften 
av de växthusgaser som släpps ut under en byggnads livscykel 
är kopplat till byggskedet, framför allt vid framställning av 
byggnadsmaterial. Den andra hälften släpps ut under den färdiga 
byggnadens livstid, i form av energianvändning. KlaraBos 
fastighetsbestånd består mestadels av äldre fastigheter med 
relativt hög energiförbrukning. 
Att minska våra utsläpp av växthusgaser är viktigt av flera 
anledningar, dels ur ett miljömässigt och mänskligt perspektiv, men 
också för vår affär. Om vi inte arbetar aktivt med frågan riskerar 
vi att inte leva upp till våra intressenters krav och förvänt ningar 
samt att gå miste om möjligheter till grön finansiering. Genom att 
minska fastigheternas energiförbrukning kan vi uppfylla kommande 
energikrav och samtidigt öka fastigheternas värde, vilket stärker 
vår kapitaltillgång och bidrar till lägre finansieringskostnader. 
Vårt långsiktiga klimatmål är att senast år 
2045 vara klimatneutrala i hela värdekedjan. 
Ett mål som är i linje med FN:s globala 
hållbarhetsmål och Parisavtalet. Under 
året har vi arbetat med åtgärderna i vår 
klimatfärdplan.
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Hållbarhetspolicy
• Färdplan för ett klimatneutralt KlaraBo 
Målsättningar kopplade till området: 
• Senast år 2045 ska vi vara klimatneutrala i hela värdekedjan. 
• Senast år 2030 ska endast förnybar energi användas för el, 
värme och bilar i vår verksamhet.
• Senast år 2025 ska energianvändning per kvm i KlaraBos fastighetsbestånd 
ha minskat med minst 10 procent jämfört med 2021.
• Alla våra nybyggda bostäder certifieras enligt Svanen eller Miljöbyggnad.
• Trästomme ska prioriteras vid nyproduktion.
• Alla våra fastigheter ska klimatsäkras.
Dessutom kan energieffektivisering skapa stabilare och lägre 
kostnader för uppvärmning och kylning.
Styrning och strategi
I vårt arbete med att följa upp och styra mot klimat- och 
energimålen utgår vi från vår klimatfärdplan, som baseras på 
GHG-protokollets (Greenhouse Gas Protocol) kategorier för 
växthusgasutsläpp. Klimatfärdplanen innehåller mål och delmål 
för respektive område och beskriver ett antal nyckelåtgärder 
som är avgörande för att vi ska lyckas minska våra utsläpp. 
Det handlar bland annat om att:  
•  Fasa ut fossila bränslen till 2030 genom att elektrifiera fordons-
parken och fastighetsdriften samt konvertera fastigheter med 
fossil uppvärmning till fjärrvärme. 
•  Övergå till att köpa ursprungsmärkt fjärrvärme och miljö-
varudeklarerad el. 
• På längre sikt handlar det om att minska utsläppen i 
scope 3 genom ökat återbruk och val av material med 
lägre klimatpåverkan.
• Underlätta hyresgästernas källsortering och minska 
deras energibehov genom energieffektivisering.
• Energieffektivisera fastighetsbeståndet. KlaraBo ska investera 
uppskattningsvis 25 miljoner kronor i energi effektivisering 
med målet att lyfta fastigheter med energiklass F och G till en 
högre energistandard senast 2030.
• Välja hållbarhetslänkade lån för finansiering. 
Klimatfärdplanen tydliggör vilken enhet inom KlaraBo som 
ansvarar för genomförandet av nyckelåtgärderna. Varje ansvarig 
enhet ansvarar i sin tur för en mer detaljerad planering av 
aktiviteterna. Färdplanen uppdateras årligen av KlaraBos 
ledningsgrupp.
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALT ANSVAR
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLIMAT OCH ENERGI
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
17
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 18 =====

Färdplan för ett klimatneutralt KlaraBo  
KlaraBo Sverige AB
4
Färdplan
Figuren visar vilka utsläppsminskningar  
KlaraBo behöver göras för att nå målet om 
klimatneutralitet i hela värdekedjan senast 
år 2045. I stapeln för 2022 har figuren  
uppdaterats med den ökning av växthusgas- 
utsläpp som följt av en utökad data- 
insamling i scope 3 under 2023. Målet om 
minskning av växhusgasutsläpp till 2030 är 
minst 42 procent baserat på Pathways to 
Net-zero –SBTi Technical Summary samt 
KlaraBos delmål om att endast förnybar 
energi användas för el, värme och bilar i 
KlaraBos verksamhet. 2045 ska KlaraBos 
utsläpp av växthusgaser ha minskat med  
90 procent och resterande del ska  
kompenseras genom växthusgasupptag 
eller klimatkompensation. 
2022
10% 58% 100%
2030
2045
Förväntad minskning av GHG-utsläpp 2031–2045 Förväntad minskning av GHG-utsläpp 2022–2030
KlaraBos GHG-utsläpp
Minskning GHG-utsläpp scope 1
Minskning GHG-utsläpp scope 2
Minskning GHG-utsläpp scope 3
Klimatkompensation
Minskning scope 3Scope 3
Scope 2
Minskning scope 3Minskning scope 2Scope 3
Scope 2
Scope 1
Ökning av GHG-utsläpp i scope 3 till följd av utökad datainsamling under 2023Scope 3Scope 2
Scope 1
Basår 2022
Totala utsläpp: 15 923 tCO2ekv
Intensitet: 0,032 tCO2ekv/kvm
Klimat och energiåtgärder under året
Att välja fossilfria energikällor för el, värme och bilar är avgörande 
för att minska den egna verksamhetens koldioxidutsläpp. 
KlaraBo har valt ursprungsmärkt el från kärnkraft med Vatten-
falls egen miljömärkning EPD. EPD är ett tillägg där Vattenfall 
bland annat tar fram en livscykelanalys per kalenderår. Värmen 
består mestadels av fjärrvärme men några fastigheter värms 
på biogas och en fastighet har pellets/olja. Under året har vi 
också tecknat avtal för ursprungsmärkt fjärrvärme i Bollnäs och 
Sundsvall. Denna åtgärd tillsammans med att fler fastigheter 
har flyttats över till det koncerngemensamma elavtalet har 
inneburit minskade  utsläpp av växthusgaser. 
Under 2024 har vi installerat solcellssystem i våra fastigheter 
i Bjuv och Svalöv, en åtgärd som innebär att vi i Bjuv kommer 
utöka den årliga solenergiproduktionen med ca 47 000 kWh och 
Svalöv med ca 44 000 kWh. Totalt sett har energiförbrukningen 
minskat 6,9 procent sedan vi började mäta 2021. Under 2024 
har vi till exempel förbättrat energiprestandan i våra fastigheter. 
Ett exempel på detta är fastigheterna i Trelleborg, där vi har 
valt biogas – en lösning med betydligt lägre klimatpåverkan 
jämfört med naturgas. Denna förändring har också förbättrat 
energiklassningen för fastigheterna med gasuppvärmning. 
För att minska vår klimatpåverkan i samband med att vi 
bygger nytt, har vi som målsättning att certifiera alla nybyggda 
fastigheter enligt Svanen eller Miljöbyggnad. Under 2024 
certifierades vårt nybyggda bostadshus Munken 4 i Motala med 
Miljöbyggnad Silver – en certifiering som bland annat innebär 
att byggnadens energiprestanda väsentligen överträffar 
lagkraven. 
Sedan 2023 har KlaraBo en bilpolicy som styr mot el- och 
laddhybrider för tjänstebilarna. 
Nyckeltal energi  
Total energiförbrukning för 2021–2024
2024 2023 2022 2021
Fjärrvärme (MWh) 54 601 58 383 56 105 49 859
Varav fossilt (%) 1,8 1,7 1,4 -
El (MWh) 12 826 12 336 11 796 10 381
Varav fossilt (%) 10,8 20,0 28,0 -
Varav förnybart (%) 1,0 76,3 - -
Varav kärnenergi (%) 88,2 3,7 - -
Energiintensitet (MWh/
uthyrningsbar yta) 0,135 0,142 0,136 0,145
Energiintensitet (MWh/
nettointäkter) 104,1 119,9 - -
En minskning på 6,9 procent jämfört med 2021.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLIMAT OCH ENERGI
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
18
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 19 =====

* Dessa poster har ändrats från hållbarhetsrapporten 2023 
Omräkningar har gjorts på grund av förändrade emissionsfaktorer 
samt för att få en tydligare uppdelning mellan plats- och marknads-
baserade utsläpp. Omfattningen är densamma men posterna 
är i år döpta efter respektive väsentlig kategori i scope 3. Under 
kategori 13 har posten boendes bilkörning tagits bort då det inte 
bedöms som att bolaget har direkt inflytande enligt
GHG-protokollets definition. 
Beräkningsprinciper 
KlaraBos klimatbokslut är upprättat enligt den internationella 
standarden GHG-protokollet av Greenhouse Gas Protocol 
Initiative. Växthusgaserna CO2 (koldioxid), CH4 (metan), N2O 
(lustgas), SF6 (svavelhexafluorid), HFC (fluorkolväten), PFC 
(perfluorkarboner) och NF3 (kväve trifluorid) omräknas till 
koldioxidekvivalenter (CO2e). Biogena CO2-utsläpp beräknas för 
egna värmepannor.
Metod  
Klimatbokslutet upprättas i plattformen Stratsys, som innehåller 
emissionsfaktorer, men har kompletterats med ytterligare 
faktorer från etablerade och tillförlitliga källor som SMED, 
Naturvårdsverket och DEFRA. Datatäckningen är god i scope 1 
och 2, medan rapporteringen av scope 3 har påbörjats men är 
ännu inte heltäckande. Datainsamlingen följer bolagets hierarki: 
bolagsövergripande, regioner och orter. KlaraBo har rapporterat 
växthusgasutsläpp sedan 2022.
Förklaring av utsläppsposterna 
Scope 1
Posten KlaraBos fordon omfattar bolagets tjänste- och företags-
bilar och Övrigt drivmedel omfattar bränsle från den egna drift och 
skötseln. Egna värmepannor inkluderar förbränning av pellets, 
eldningsolja och biogas för uppvärmning av fastigheter utan 
fjärrvärmeanslutning. Läckage av köldmedium avser den mängd 
som har läckt under året. Datatäckningen är god.
Scope 2
Marknadsbaserat och Platsbaserat 
Posten omfattar el och fjärrvärme för elbilar, kontor och fastigheter. 
I den marknadsbaserade metoden används emissionsfaktorer 
från bolagets specifika el- och fjärrvärmeavtal, medan den 
plats baserade metoden baseras på den nordiska elmixen 
och genomsnittliga värden för fjärrvärme i Sverige. För elbilar 
har emissionsfaktorn för den nordiska elmixen använts i 
båda metoderna. KlaraBo köper ursprungsmärkt fjärrvärme i 
Sundsvall och Bollnäs. Datatäckningen är god. 
Scope 3 
Kategori 1 – Inköpta varor och tjänster
Posten omfattar inköpt elektronik för anställda, med specifika emissions-
faktorer där tillgängliga, annars generella värden.
Kategori 2 - Kapitalvaror
Posten inkluderar byggmaterial till ROT-projekt, där Prodikt har 
använts för att beräkna klimatpåverkan för en genomsnittslägenhet 
som används som schablon. Byggmaterial för löpande underhåll och 
större projekt inkluderas ej på grund av bristande datatillgång. 
Kategori 3 - Bränsle- och energirelaterade verksamheter
Posten omfattar uppströms utsläpp från bränsle- och energirelaterade 
utsläpp som inte ingår i scope 1 eller scope 2. Datatäckningen är god.
Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten
Posten inkluderar avfall från stora projekt, här används faktisk avfalls-
mängd, och för ROT-renoveringar används schabloner till största del. 
För material- och energiåtervinning redovisas enbart utsläpp från 
transport till avfallsanläggning, i enlighet med GHG-protokollet.
Kategori 6 - Affärsresor
Posten omfattar affärsresor med flyg och tåg. Datatäckningen är god.
Kategori 13 – Nedströms leasade tillgångar
Posten inkluderar boendes elförbrukning och hushållsavfall. 
Beräkningarna är baserade på schabloner. 
Biogena CO2-utsläpp
Posten inkluderar biogena utsläpp från egna värmepannor genom 
förbränning av pellets och biogas.
Nyckeltal växthusgaser (ton CO2e) 
2024 2023
Scope 1
KlaraBo:s värmepannor 20,7 18,2*
KlaraBo:s fordon 4,3 8,4*
Övrigt bränsle 23,3 49,7*
Läckage köldmedium 232,7 0
Totalt scope 1 280,9 76,3*
Scope 2
El, marknadsbaserat 918,3 1 641,2*
El, platsbaserat 892,3 859,0*
Fjärrvärme, marknadsbaserat 1 251,0 2 298,6*
Fjärrvärme, platsbaserat 2 604,5 2 780,2*
Totalt scope 2, marknadsbaserat 2 169,4 3 939,8*
Totalt scope 2, platsbaserat 3 496,7 3 639,2*
Scope 3
Kategori 1 – Inköpta varor och tjänster 2,9 3,6
Kategori 2 - Kapitalvaror 411,0 697,0
Kategori 3 - Bränsle- och energi relaterade verksamheter 418,8 472,3*
Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten 2,9 1,9*
Kategori 6 - Affärsresor 4,1 2,0*
Kategori 13 – Nedströms leasade tillgångar 1 666,2 1 666,2*
Totalt scope 3 2 505,9 2 843,0*
Totala utsläpp, marknadsbaserat 4 956,2 6 859,1*
Totala utsläpp, platsbaserat 6 283,5 6 558,5*
Växthusgasintensitet (tonCO2e/kvm), marknadsbaserat 0,010     0,014*
Växthusgasintensitet (tonCO2e/kvm), platsbaserat 0,013 0,013*
Växthusgasintensitet (tonCO2e/mkr intäkter), marknadsbaserat 6,6 9,3
Växthusgasintensitet (tonCO2e/mkr intäkter), platsbaserat 9,8 11,1
Totalt, biogenautsläpp (ton CO2e) 1 422,8 1 793,1
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLIMAT OCH ENERGI
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
19
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 20 =====

Klimatrisker
Antal fastigheter 
med riskfaktor 6
Andel fastigheter 
med riskfaktor 6 (%)
Antal fastigheter 
med riskfaktor 9
Andel fastigheter 
med riskfaktor 9 (%)
Risk för översvämning från hav, 
sjöar eller vattendrag 16 11 0 0
Risk för översvämning från skyfall 11 7 0 0
Risk för kraftiga snöfall 24 16 0 0
Risk för varmare och torrare klimat 39 26 0 0
Risk för brand 49 33 0 0
Risk för ras, skred och erosion 1 0,5 0 0
Klimatriskinventering av fastighetsbeståndet
Ett varmare klimat kan innebära ökade risker för våra fastig-
heter. Under 2023 inventerade vi vårt fastighetsbestånd med 
avseende på utsatthet för fysiska klimatrisker. 148 fastigheter 
bedömdes utifrån sex olika klimatrisker. Dessa var:
•  Risk för översvämning från hav, sjöar eller vattendrag
•  Risk för översvämning från skyfall
•  Risk för kraftiga snöfall
•  Risk för varmare och torrare klimat
•  Risk för brand
•  Risk för ras, skred och erosion
För varje risk bedömdes sannolikhet och skaderisk, vilka 
sammantaget genererade en riskfaktor mellan 1–9, där en 
riskfaktor mellan 1 och 3 innebär ingen risk, en riskfaktor mellan 
4 och 6 innebär viss risk och en faktor över 6 innebär stor risk. 
Inventeringen visade att ingen av KlaraBos fastigheter bedöms 
hamna i den högsta kategorin. Flera fastigheter hamnar 
däremot i mellankategorin, som innebär viss risk för negativa 
effekter. De klimatrisker som främst hotar beståndet är risk för 
brand och risk för ett varmare och torrare klimat, då en stor del 
av fastigheterna ligger i södra Sverige och är byggda för mer 
än 50 år sedan. Under 2024 har vi fortsatt diskussionerna kring 
fastigheter med riskfaktor 6. Inga formella åtgärdsplaner har 
dock fastställts. 
I samband med den dubbla väsentlighetsanalysen utvär-
derades ämnet klimatanpassningar, och bedömningen var att 
ämnet inte är väsentligt på grund av den relativt låga risken för 
fysiska klimatrisker i fastighetsbeståndet. 
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLIMAT OCH ENERGI
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
20
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 21 =====

Resurseffektiva 
kvarter
För att minska behovet av nya råmaterial 
arbetar vi för att öka andelen återbrukat 
och återvunnet material i våra fastigheter. 
Genom det här arbetet skapar vi tillsammans 
mer resurseffektiva kvarter.
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALTANSVAR
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Hållbarhetspolicy
• Färdplan för ett klimatneutralt KlaraBo 
Målsättningar kopplade till området: 
• I alla våra bostadskvarter ska det finnas möjlighet att källsortera. 
• 70 procent av allt byggmaterial ska sorteras för återvinning
i samband med ombyggnation och nybyggnation. 
• Inför renovering av en lägenhet ska vi inventera vilka
produkter som går att bevara eller återbruka. 
• Vi ska genomföra ett pilotprojekt för delning av prylar i fastigheterna.
Påverkan, risker och möjligheter
Fastighetssektorn är en stor konsument av byggmaterial och 
står för omkring 40 procent av allt avfall i Sverige (Boverket, 
2024). För att använda resurser mer effektivt och öka andelen 
återbrukade material kommer det krävas omställningar i 
inköpsrutiner, uppföljning och rapportering, vilket på kort sikt 
kan innebära kostnader för KlaraBo. Det öppnar samtidigt 
upp för möjligheter att på sikt minska såväl kostnader som 
klimatpåverkan. Genom att satsa på cirkulära lösningar kan 
vi minska resursförbrukning och avfall och samtidigt attrahera 
investerare, samarbetspartners och hyresgäster.
Material och återbruk
Vid renovering, ombyggnation och nyproduktion används 
stora mängder material, vilket gör materialval och återbruk 
till viktiga fokusområden för KlaraBo. Genom att vårda det 
befintliga fastighetsbeståndet och återbruka material kan vi 
minska resursuttaget och bidra till en mer cirkulär verksamhet. 
Genom att vårda det befintliga fastig-
hetsbeståndet och återbruka material 
kan vi minska resursuttaget och bidra 
till en mer cirkulär verksamhet.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
21
RESURSEFFEKTIVA KVARTER
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 22 =====

Återbruksinventering genomförs i samtliga ROT-renoveringar, 
där vi identifierar material i gott skick som kan återbrukas på 
plats, användas i andra fastigheter eller säljas vidare. För 
att stärka arbetet med återbruk planeras ett återbrukslager 
i Östersund under 2025. På vissa orter finns redan mindre 
återbrukslager på våra kontor, och i Visby ligger det största 
lagret. Vårt mål om att genomföra ett pilotprojekt för delning 
av prylar i fastigheterna har tyvärr inte blivit genomfört under 
året. Däremot arrangerades Miljöveckan på flera av våra orter, 
där vi tillsammans med hyresgäster rensade gemensamma 
ytor, samlade skräp och anordnade bytes- och återbruksbord. 
Dessa insatser främjar återbruk och bidrar samtidigt till renare 
och mer trivsamma områden.
Vatten 
Vattenförbrukning är också en viktig aspekt när det kommer till 
att hantera resurser mer effektivt och ansvarsfullt. Trots god 
vattentillgång i många delar av Sverige är förbrukningen per 
person hög och lokala bevattningsförbud blir vanligare. 
I samband med våra ROT-renoveringar fortsätter vi att arbeta 
för att minska vattenförbrukningen genom snålspolande 
toaletter, duschmunstycken och blandare vid renoveringar. 
På Gotland samlar vi upp regnvatten för bevattning under den 
period då det är bevattningsförbud, april till september. 
Avfall
I Sverige är byggbranschen den sektor som genererar störst 
mängd avfall. KlaraBo ställer krav på att minst 70 procent av 
byggavfallet vid nyproduktion och ROT ska sorteras för återvinning, 
där högst 30 procent får bestå av brännbart eller blandat avfall. 
I dagsläget har vi svårt att nå målet om sortering så väl som 
rapportering på grund av brister hos våra leverantörer. Vi redovisar 
för närvarande en schablon för byggavfall i samband med ROT-
projekt men jobbar vidare med skärpt kravställning under 2025.
För närvarande redovisas ett genomsnitt baserat på medel-
lägenheter och materialåtgång beroende på genomförda ROT-
projekt. Detta mål kommer vi fortsätta arbeta mot under 2025 
för att säkerställa att vi uppnår den önskade sorteringsgraden 
för byggavfall. 
Förutom byggavfall genereras även stora mängder hushålls-
avfall från våra hyresgäster. Vi fokuserar därför på att skapa 
förutsättningar för källsortering i samtliga fastigheter. Goda 
sorteringsmöjligheter finns på de flesta av våra orter och under 
2025 planerar vi att bygga miljöhus i Härsta och Sundsvall där 
det fortfarande saknas. Under Miljöveckan samarbetade vi med 
hyresgästerna för att samla skräp och satte ut containrar för att ge 
dem möjlighet att rensa ut och slänga eller skänka saker. Även i 
Region Mitt ställdes containrar ut för hyresgästerna.
Vattenförbrukningen varierar något över tid, vi bedömer att det 
beror på att vi gör avläsningarna manuellt och att det varierar på 
vilken sida av året avläsningen sker, vi ser över mätmetod framåt.
Material till återbruk  
2024 2023
Innerdörrar och garderobsdörrar, st 61 96
WC-inredning, st 125 192
Vitvaror, st 231 202
Övrigt, st 54 17
Nyckeltal vatten 
2024 2023 2022 2021
Vattenförbrukning, m3 670 245 606 807 698 664 523 978
Vattenintensitet, m3/kvm 1,34 1,2 1,4 1,26
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
22
RESURSEFFEKTIVA KVARTER
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 23 =====

Påverkan, risker och möjligheter
Det finns flera viktiga aspekter kopplade till medarbetarfrågor 
och arbetsmiljö vad gäller påverkan, risker och möjligheter. 
Vi möter utmaningar i att minska stress, stärka medarbetares 
trygghet och säkerställa integritet. Det kan också finnas arbets-
miljörisker för medarbetare i samband med fastighetsförvaltning. 
Om vi inte uppfyller arbetslagstiftningen eller misslyckas med 
att säkerställa medarbetares trygghet och säkerhet kan det leda 
till att medarbetarnas välbefinnande minskar, ökade kostnader, 
samt förlorat förtroende och skadade relationer med samar-
betspartners. Genom förebyggande åtgärder, effektiva rutiner 
för likabehandling och att stärka medarbetares väl mående kan 
vi minska risker, öka trivseln och stärka våra relationer.
Strategi
För KlaraBo är medarbetarnas intressen, åsikter och rättigheter 
av stor vikt för vår strategi och affärsmodell. Vi säkerställer respekt 
för deras mänskliga rättigheter genom ett närvarande och lyhört 
ledarskap samt genom att kontinuerligt utveckla våra arbets-
miljörutiner och utbildningsinitiativ. Detta bidrar både till medar-
betarnas välmående och vårt företags långsiktiga hållbarhet.
Vägar för dialog
Under 2024 har vi intensifierat arbetet med att stärka den interna kom-
munikationen och informationsutbytet. Vi har fortsatt med våra månatliga 
nyhetsbrev till våra medarbetare och månatliga digitala informationsträffar 
med syftet att informera om pågående aktiviteter i bolaget. I maj samlades 
hela KlaraBo för en konferens under två dagar, där vi hade möjlighet 
att utbyta erfarenheter och kunskap, lära känna varandra bättre och 
tillsammans bygga vår kultur. 
Vi har även vidtagit flera åtgärder för att öka säkerheten och skydda 
medarbetarnas integritet. Bland annat har vi av personi fierat 
e-postadresser på till exempel webbplats och infört insynsskydd 
på vissa platser. I områden med högre risk har vi implementerat 
slussar i entréer och krav på bokade tider för besök. Det finns 
även möjlighet till personlarm. Åtgärderna anpassas efter 
Våra 
medarbetare
På KlaraBo är våra medarbetare vår 
viktigaste resurs och nyckeln till att skapa 
långsiktigt hållbara bostäder och kvarter. 
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALT ANSVAR
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Uppförandekod för medarbetare
• HR-policy 
• Personalhandbok
Målsättningar kopplade till området: 
• Vi ska möjliggöra intern karriärutveckling eller karriärsteg för 
minst fem medarbetare per år, till exempel ta sig an en ny roll 
eller ett större eller nytt ansvar inom sin nuvarande funktion.
• Senast år 2025 ska vi ha uppnått en långsiktig jämn könsfördelning 
(40/60) och spegla samhället med avseende på internationell bakgrund.
• Minst 70 procent av medarbetarna ska ha nyttjat sitt friskvårdsbidrag.
• Alla medarbetare ska genomgå en introduktion i KlaraBos hållbarhets-
arbete och uppförandekod.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
23
VÅRA MEDARBETARE
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 24 =====

behov och beslutas av områdescheferna. Vi fortsätter att arbeta 
aktivt för att våra medarbetare ska känna sig trygga i att använda 
vår visselblåsartjänst samt att rutinerna för att hantera inkomna 
ärenden är effektiva och hanteras med omsorg och respekt.
Arbetsvillkor
 Inom förvaltningen tillämpar KlaraBo kollektivavtal för både 
tjänstemän och kollektivanställda. För de centrala funktionerna 
på huvudkontoret erbjuder vi trygga anställningar med motsva-
rande villkor via tecknade försäkringar. För att säkerställa ett 
statistiskt korrekt lönespann har vi under 2024 tillämpat Fastigos 
löneklassificeringssystem. Vid större livshändelser erbjuds 
skydd mot inkomstbortfall i enlighet med gällande lagstiftning 
och kollektivavtal. Detta inkluderar exempelvis sjukpenning, 
föräldrapenning och ersättning vid arbetsskada.
Personalomsättningen under 2024 var 20 procent, en knapp 
förbättring från 21 procent 2023. Alla våra medarbetare har 
under året deltagit i utvecklingssamtal. Vid anställningsavslut 
genomför vi avskedsintervjuer för att få djupare insikter och 
fortsätta förbättra oss som arbetsgivare.
Jämställdhet och mångfald
Jämställdhet, mångfald och lika möjligheter är centrala för 
KlaraBos verksamhet. Målet är att senast 2025 uppnå en jämn 
könsfördelning och spegla samhällets mångfald avseende 
internationell bakgrund. Män är fortfarande överrepresenterade 
men andelen kvinnor har ökat något, från 33 till 35 procent, 
under 2024. Vid nyrekrytering säkerställer vi att båda könen 
är representerade och vi genomför årligen en lönekartlägg-
ning. Inga oskäliga löneskillnader har identifierats under 
2024, och mindre avvikelser från 2023 har åtgärdats. Inga 
diskriminerings incidenter har rapporterats, och medarbetar-
undersökningen visar att KlaraBo fortsatt uppfattas som en 
arbetsplats fri från diskriminering.
Utbildning
Utbildning är en central del av vår strategi för att främja 
medarbetares utveckling och stötta karriärsteg. Vårt mål är att 
minst fem medarbetare per år ska ges möjlighet att utvecklas 
i sin karriär. Under 2024 tog en medarbetare sig an en ny roll, 
och vi har genom utbildningsinsatser förberett för ytterligare en 
medarbetare att ta nästa kliv i sin karriär, så snart tillfälle ges. 
Under året har vi tagit fram en utbildningsmatris som tydlig-
gör rekommenderade utbildningar för alla roller inom företaget. 
Vi har även infört digital onboarding där nyanställda får viktig 
information om företaget och får lära känna ledningsgruppen. 
Som en del av introduktionen undertecknar alla nyanställda vår 
uppförandekod som är en del av anställningsavtalet. Från 2025 
kommer hållbarhetsperspektivet att integreras i onboarding-
programmet. Vi planerar dessutom en uppsamlingsutbildning 
i hot och våld för medarbetare som ännu inte genomgått 
den. KlaraBos HR-chef håller regelbundet ledarforum för att 
utveckla och stötta cheferna i företagets HR-processer, samt 
utveckla kompetensen inom personalrelaterade områden.
Hälsa och säkerhet
På KlaraBo arbetar vi systematiskt med att säkerställa en god 
arbetsmiljö, även om våra rutiner inte är certifierade enligt 
något ledningssystem. Rutinerna gäller samtliga våra anställda. 
KlaraBo har även ett arbetsmiljöansvar (BAS-U) för entreprenö-
rer som arbetar i våra fastigheter för att säkerställa att de följer 
gällande arbetsmiljökrav.
Under 2024 har vi implementerat ett nytt incidentrapporte-
ringssystem, IA-systemet, för att strukturerat hantera arbets-
miljörelaterade händelser som tillbud och olyckor. Systemet, 
som är app-baserat, gör det enkelt för alla medarbetare att rap-
portera incidenter. Vi har sett en ökning av rapporterade tillbud, 
vilket vi ser som positivt då det tyder på ökad medvetenhet och 
vilja att rapportera. Skyddsombuden spelar en central roll och är 
aktiva i arbetsmiljöarbetet.
KlaraBo har ett samarbete med Avonova för företagshälso-
vård och för att förebygga arbetsrelaterade hälsoproblem har 
alla medarbetare över 50 år genomgått hälsokontroller. KlaraBo 
erbjuder ett friskvårdsbidrag på 3 000 kronor och under 2024 
har 56 procent av medarbetarna nyttjat detta. Sjukfrånvaron har 
varit låg under året.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
24
VÅRA MEDARBETARE
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 25 =====

På KlaraBo är våra medarbetare 
vår viktigaste resurs och nyckeln 
till att skapa långsiktigt hållbara 
bostäder och kvarter. 
VÅRA MEDARBETARE
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT  
25

===== SIDA 26 =====

Åldersfördelning (%)  
2024 2023
Under 30 år 6 6
30–50 år 56 61
Över 50 år 38 33
Anställningsformer  
Kvinnor Män Totalt
Antal tillsvidare-
anställda heltid 24 44 68
Antal tillsvidare-
anställda deltid 1 0 1
Antal med annan  
anställningsform 
(provanställning) 4 5 9
Antal med 
timanställning 
(sommarjobb) 2 4 6
Antal icke-
anställda (konsult) 1
Antal nyanställda 6 11 17
Antal föräldra-
lediga 3 2 5
Personal-
omsättning
43% av 
totalen
57% av 
totalen 20%
Arbetsrelaterade skador (antal och frekvens) 
                   2024                 2023
Anställda Partner Anställda Partner
Antal allvarliga arbetsrelaterade 
skador* 0 0 2  1
Typ av skada
Klämskada finger, cykelolycka, 
lindrig huvudskada
Antal arbetsrelaterade skador med 
en dags sjukfrånvaro eller mer 0 0 0  –
Antal arbetsrelaterade skador med 
en dags sjukfrånvaro eller mer 0 0 0  –
Övriga incidenter 7 0  –
Antal tillbud 9 0 5  –
Antal fall av dokumenterad 
arbetsrelaterad ohälsa 1  –  – –
Antal förlorade arbetsdagar till 
följd av dokumenterad arbetsrela-
terad ohälsa 51,5 dagar
Förhållandet mellan kvinnors och mäns grundlön och ersättning (%)
                   2024                 2023
Kvinnor Män Kvinnor Män
Ledning * * *  *
Övriga medarbetare 112 90 114 88
*Då det statistiska underlaget är för litet har vi valt att inte publicera några uppgifter.
Andel kvinnor (%) 
2024 2023 2022
Styrelsen 29 25 25
Ledande befattning 25 25 33
Totalt inom KlaraBo 35 33 31
Sjukfrånvaro (%)  
2024 2023
Korttidssjukfrånvaro 2,6 1,67
Långtidssjukfrånvaro 0,5 0,77
Total sjukfrånvaro 3,1 2,44
Diskriminering, trakasserier och människorättskränkningar (antal 
och SEK) 
2024
Antal fall av diskriminering, trakasserier och övriga inkomna klagomål 0
Böter, viten och ersättningar för ovan incidenter (SEK) 0
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
26
VÅRA MEDARBETARE
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 27 =====

Trygga och 
trivsamma 
kvarter
Påverkan, risker och möjligheter
Många bostadsområden i Sverige präglas av socioekonomisk 
utsatthet och ett stort behov av trygghetsskapande insatser. 
Dessa utmaningar kan påverka både lokalsamhällen och 
fastighetsägare och innebär att vi som bransch har en unik 
möjlighet att bidra till lösningar på sociala utmaningar. KlaraBo 
arbetar aktivt för att öka tryggheten i våra områden genom 
åtgärder som trygghetsronder, där vi identifierar platser som 
upplevs otrygga på grund av exempelvis höga buskage, 
plank eller bristande belysning. Vi kompletterar detta med 
fritidsprogram och praktikplatser, med målet att skapa trygga 
och trivsamma kvarter. 
Även om dessa insatser innebär kortsiktiga kostnader, stärker 
de både lokalsamhället och KlaraBos varumärke, samtidigt 
som de bidrar till stärkt engagemang hos hyresgästerna samt vår 
långsiktiga intjäning. Genom samarbeten med samhällsaktörer 
och lokala organisationer stärker vi för troendet för KlaraBo som 
en ansvarstagande privat aktör.
Vägar för dialog
KlaraBo strävar efter att skapa en nära dialog med lokalsamhället. 
Vi erbjuder hyresgäster flera kontaktvägar, inklusive lokala 
kontor, kundtjänst för felanmälningar och ”Mina sidor” för 
smidig informationsåtkomst. Genom att arrangera aktiviteter, 
träffar och arbetsmöjligheter i våra kvarter stärker vi relatio-
nerna mellan hyresgästerna och vår verksamhet. På de orter 
där vi är verksamma stödjer vi dessutom lokala initiativ, såsom 
kulturevenemang och idrottsföreningar, för att bidra till en 
meningsfull fritid för ungdomar i våra bostadsområden.
Trygghetsskapande åtgärder
Under året har vi fortsatt stärka tryggheten i våra kvarter, bland 
annat genom Huskurage – ett initiativ i Smedjebackens kommun 
som uppmanar grannar att agera vid misstanke om våld i nära 
relationer. I Smedjebacken och under ”En vecka fri från våld” 
i Östersund har vi samarbetat med kommunen, polisen och 
Hyresgästföreningen för att informera hyresgäster om var de 
Trygga och trivsamma bostadskvarter är 
avgörande för lokalsamhällets sociala hållbarhet. 
Genom lokala insatser och nära samarbeten bidrar 
KlaraBo till att skapa inkluderande samhällen där 
människor kan trivas och utvecklas.
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Hållbarhetspolicy
Målsättningar kopplade till området: 
• Vi ska genomföra årliga trygghetsronder i alla vår 
 bostadskvarter.
• Vi ska etablera samarbete med lokala idrottsorganisationer 
i alla våra bostadskvarter, med syfte att skapa meningsfulla 
fritidsaktiviteter för ungdomar.
• Vi ska erbjuda 50 sommarjobb eller arbetstillfällen till 
boende i våra bostadsområden, till och med år 2025.
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALT ANSVAR
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
27
TRYGGA OCH TRIVSAMMA KVARTER
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 28 =====

kan vända sig för stöd. Våra trygghetsronder, som inleddes 
2023, gör den fysiska miljön tryggare genom exempelvis 
beskärning av buskar som skymmer sikt och komplettering av 
belysning. I Borlänge sker trygghetsvandringar i samarbete 
med kommunen och polisen och i Region nord engageras 
hyresgäster direkt i ronderna. I Trelleborg görs trygghetsvand-
ringar tillsammans med polis och Trygghetsvärdarna i kom-
munen. Under året har vi genomfört nio trygghetsronder i de 
kvarter där vi har flest lägenheter. Vi har som mål att genomföra 
årliga trygghetsronder i alla våra bostadskvarter.
Arbetstillfällen i våra kvarter
KlaraBo främjar social hållbarhet genom att erbjuda arbets-
tillfällen i våra kvarter. Målet är att till 2025 tillhandahålla 50 
sommarjobb eller arbetstillfällen. Under 2024 tillsattes endast 
fyra sommarjobb i våra kvarter. Vi hade få sökanden, och 
många uppfyllde inte kriterier, exempelvis vilken period på 
sommaren man kunde arbeta. Däremot i Grängesberg utförde 
två hyresgäster skötsel- och målningsarbeten, i Västervik 
ansvarade en hyresgäst för grönytor och i Trelleborg gav vi en 
ungdom ett sommarjobb, vilket gav både arbetslivserfarenhet 
och ett positivt utfall.
KlaraBo-dagarna
KlaraBo-dagarna är ett årligt evenemang där vi bjuder in hyres-
gästerna på våra större orter för att skapa gemenskap och ge 
dem möjlighet att träffa sina grannar och våra medarbetare. Under 
2024 arrangerades KlaraBo-dagen i Visby, medan Östersund 
i stället genomförde den mycket uppskattade KlaraBo-brasan 
som lockade drygt  2 000 besökare. I Trelleborg har KlaraBo-
dagen blivit en uppskattad tradition, medan vi i mindre orter har 
utmaningar med att genomföra större evenemang. För 2025 
planeras ett mer anpassat och genomförbart koncept för de 
mindre orterna, där målet är att skapa en engagerande och 
välkomnande dag för alla våra hyresgäster.
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
28
TRYGGA OCH TRIVSAMMA KVARTER
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 29 =====

Människor i 
vår värdekedja
Påverkan, risker och möjligheter
Inom bygg- och tjänstesektorn finns en betydande risk för 
såväl bristande arbetsmiljö och säkerhetsrisker, som dåliga 
arbetsvillkor och i värsta fall även exploatering. I och med 
den bristande transparensen uppströms i värdekedjan är det 
en särskilt stor utmaning att säkerställa att de produkter och 
material vi använder är tillverkade under etiska förhållanden, 
fritt från barn- och tvångsarbete. Eftersom bristande hantering 
av dessa frågor kan skada både vårt och andra företags rykte, 
är det avgörande att vi som bransch börjar se på detta område 
med ett ökat fokus på ansvarstagande och rättvisa villkor. 
Vägar för dialog
Vår hållbarhetspolicy och uppförandekod styr vårt arbete och 
definierar de värderingar och förväntningar vi har gentemot 
både medarbetare och leverantörer. Uppförandekoden för 
leverantörer, som togs fram 2022, är baserad på FN:s Global 
Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och 
antikorruption. Den är en obligatorisk bilaga till alla leverantörs-
avtal, och vi kräver att alla våra leverantörer undertecknar den.
Under 2024 fördjupade vi våra intressentdialoger (se sida 13) 
genom djupintervjuer med leverantörer av fastighetsskötsel 
och vitvaror för att få en bättre förståelse för vår värdekedja och 
identifiera ytterligare behov. Bortom första ledet i värdekedjan 
är det en utmaning att föra dialog och där är där riskerna 
relaterade till exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsför-
hållanden ofta som störst.  
Arbetsmiljö i våra projekt
Bygg- och fastighetsbranschen är en av de mest riskfyllda 
när det gäller arbetsmiljö och säkerhet. För att säkerställa en 
trygg arbetsplats ställer KlaraBo krav på att entreprenören 
tillhandahåller godkänd skyddsutrustning, arbetsmiljöplan samt 
ansvarar för Bas-P och Bas-U. Entreprenören ska omedelbart 
rapportera olycksfall eller allvarliga tillbud och informera om 
sjukfrånvaro vid olyckor. Dessa åtgärder är en del av vårt 
långsiktiga arbete för att skapa en säker och hållbar arbetsmiljö 
i våra projekt.
Tillbörlig aktsamhet
Tillbörlig aktsamhet innebär att systematiskt identifiera, 
förebygga, begränsa och upphöra med negativ påverkan på 
människor, miljö och samhälle – både i den egna verksamheten 
och genom hela värdekedjan. Under arbetet med vår dubbla 
väsentlighetsanalys har KlaraBo genomfört en första kartlägg-
ning av vår värdekedja och påbörjat identifieringen av risker. 
Vi har också tagit konkreta steg för att göra mer ansvarsfulla 
val vid inköp. Ett exempel på detta är när vi valde solpaneler, en 
produkt som är kopplad till risker för tvångsarbete. Vi beaktade 
noggrant dessa risker och valde en leverantör som erbjuder 
hög transparens och tydlig spårbarhet för sina delkomponenter, 
för att minimera risken att vårt inköp bidrar till kränkningar av 
mänskliga rättigheter.
Detta är en betydande början för oss och under 2025 planerar 
vi att vidareutveckla vår process för tillbörlig aktsamhet i linje 
med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga 
rättigheter samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och 
utveckling (OECD):s riktlinjer för multinationella företag. Ett 
första steg i detta arbete blir att fortsätta kartlägga vår värde-
kedja och undersöka risker bortom de första leverantörsleden. 
Vi kommer också att se över våra rutiner och säkerställa att 
våra policyer är anpassade för att möta våra åtaganden och 
internationella riktlinjer.
Genom att öka spårbarheten i våra leverantörs l ed 
och utveckla våra inköpsrutiner, strävar vi efter 
att säkerställa att våra affärsbeslut har positiva 
effekter för människor och samhällen 
i vår värdekedja.
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Hållbarhetspolicy
• Uppförandekod för leverantörer
Målsättningar kopplade till området: 
• 100 procent signering av uppförandekod för
leverantörer
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALTANSVAR
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
29
MÄNNISKOR I VÅR VÄRDEKEDJA
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 30 =====

Ansvarsfulla 
affärer
Påverkan, risker och möjligheter
Ett affärsmässigt ansvarstagande och en god företagskultur 
bygger på tydliga värderingar och väl fungerande rutiner – 
något som skapar trygghet både internt och i våra samarbeten. 
Som fastighetsbolag är det viktigt för oss att bygga starka och 
långsiktiga relationer med hyresgäster, investerare och andra 
intressenter. Med en stabil och sund kultur i grunden minskar 
vi risken för oklara beslut och blir samtidigt ett starkare och mer 
attraktivt företag.
Företagskultur
Under året har KlaraBo lagt stort fokus på att stärka företags-
kulturen genom att utveckla internkommunikationen och 
skapa fler tillfällen för dialog och erfarenhetsutbyte. Under 
avsnittet Våra medarbetare på sida 23-26 kan du läsa mer om 
hur vi har arbetat. 
Ett ansvarsfullt företagande
Genom att jobba med medvetenheten kring affärsetik och sund 
konkurrens skapas förutsättningar för en schysst bygg- och 
fastighetsbransch. I KlaraBos uppförandekod för medarbetare 
beskrivs de etiska riktlinjer som alla våra medarbetare 
förväntas följa. KlaraBos uppförandekod för medarbetare har 
undertecknats av samtliga medarbetare och nya medarbetare 
får en genomgång av koden i samband med sin anställning. 
I KlaraBos uppförandekod för leverantörer, som bygger på 
UN Global Compacts principer för arbetsvillkor, mänskliga 
rättigheter, miljö och antikorruption, beskriver vi de krav som 
vi har på våra leverantörer och underentreprenörer. Koden är 
obligatorisk bilaga till alla avtal som ingås med leverantörer 
och är undertecknad av samtliga leverantörer. Vid upphandling 
av entreprenader ställs också krav på att byggentreprenören 
ska ha ID06, ett system för att identifiera vilka som rör sig på 
arbetsplatsen med syfte att främja sund konkurrens och säkra 
arbetsplatser i branschen. Vi ställer även krav på UE2021, för 
kontroll av underentreprenörer.
Genom KlaraBos visselblåsarfunktion finns det möjlighet att 
anonymt anmäla misstankar om avvikelser från lagar och regler 
som gäller affärsetik, arbetsvillkor eller mänskliga rättigheter. 
Under 2024 har ärenden kommit in genom visselblåsaren 
men inga av dessa har klassificerats som visselblåsarärenden 
utan klagomål på grannar och liknande ärenden har kunnat 
hanterats enligt gängse process. KlaraBo har heller inte varit 
inblandad i några rättsliga processer kopplat till korruption, 
misstroende eller brott mot monopollagstiftning.
Ett ansvarsfullt företagande handlar om att 
göra rätt val varje dag. Genom ärlighet, trans-
parens och tydliga riktlinjer skapar vi trygghet, 
minskar risker och lägger grunden för starka 
relationer med hyresgäster, investerare och 
samarbetspartners.
Policys och riktlinjer kopplade till området:
• Uppförandekod för leverantörer
• Uppförandekod för medarbetare
• Finanspolicy
• Bolagsstyrningspolicy
• Visselblåsarpolicy
Målsättningar kopplade till området: 
• Inga rapporterade fall i visselblåsaren.
• 100 procent signering av uppförandekod för 
leverantörer och medarbetare.
Resurseffektiva
kvarter
Klimat
och energi
Ansvarsfulla
affärer
Våra 
medarbetare
Trygga och
trivsamma
kvarter
Människor i
vår värdekedja
BOLAGSSTYRNING
MILJÖ
SOCIALT ANSVAR
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
30
ANSVARSFULLA AFFÄRER
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 31 =====

Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 
2024 på sidorna 10-30 och för att den är upprättad i enlighet med 
årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde 
före den 1 juli 2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 
Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. 
Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en 
annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med 
den inriktning och omfattning som en revision enligt International 
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser 
att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Malmö den 3 april 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Mats Åkerlund
Auktoriserad revisor
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i KlaraBo Sverige AB (publ), org.nr 559029-2727
KlaraBo Års- och hållbarhetsredovisning 2023
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
31
BESTYRKANDERAPPORT
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
Kort om vårt hållbarhetsarbete 
KlaraBos roll i värdekedjan 
Intressentdialog 
Väsentliga hållbarhetsfrågor
KlaraBos viktigaste hållbarhetsfrågor
Klimat och energi 
Resurseffektiva kvarter
Våra medarbetare
Trygga och trivsamma kvarter
Människor i vår värdekedja
Ansvarsfulla affärer
Bestyrkanderapport
FINANSIELLA RAPPORTER
BOLAGSSTYRNING
 
ÖVRIGT

===== SIDA 32 =====

Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för KlaraBo Sverige AB, 
organisationsnummer 559029-2727, avger härmed årsredovisning 
för räkenskapsåret 2024.
VERKSAMHETEN
Bolagets affärsidé är att erbjuda attraktiva bostäder till rimliga hyror. 
Strategin är att i tillväxtregioner förvärva befintliga bostadsfastig-
heter med renoverings- och utvecklingspotential. Koncernen är en 
långsiktig fastighetsinvesterare i bostadssegmentet.
Per 31 december uppgick uthyrningsbar yta för fastighetsbestån-
det till cirka 499 500 kvm, fördelat på 6 694 lägenheter samt kom-
mersiella lokaler, med totala kontrakterade hyror om ca 656 mkr på 
årsbasis. 88% av kontrakterade hyror avsåg bostäder. Portföljen 
omfattade även 974 lägenheter under projektutveckling. 
VÅR MARKNAD
KlaraBo bedömer att efterfrågan på bostäder är god i de orter där 
koncernen är etablerad. Bolaget har en stabil och hög uthyrnings-
grad, även om den svagare konjunkturen de senaste åren har inne-
burit en något svagare hyresmarknad. Boverkets prognos från januari 
2025 visar att bostadsbehovet per region under de kommande åren 
stämmer väl överens med KlaraBos geografiska etablering. 
Den höga efterfrågan på KlaraBos bostäder bekräftar att bolagets 
erbjudande möter marknadens efterfrågan på bra boenden till 
rimliga hyror.
Affärsmodellen innebär en successiv renovering av lägenheter 
som skapar värde för både kunder och bolagets aktieägare. 
Renovering sker primärt efter att en hyresgäst flyttat ut, men 
befintliga hyresgäster kan även själv efterfråga en standardhöjning. 
Kundnöjdheten hos både befintliga och nya hyresgäster ökar 
genom att bolaget kan erbjuda attraktiva boenden till rimliga hyror. 
FLERÅRSJÄMFÖRELSE
Koncernen
Mkr 2024 2023 2022 2021 2020
Hyresintäkter 619,0 577,2 491,4 337,6 176,7
Driftnetto 362,2 337,2 278,9 189,9 96,8
Resultat före skatt 273,1 -455,5 183,6 824,6 441,3
Balansomslutning 9 799,9 9 249,9 9 692,0 8 527,7 3 666,2
Soliditet (%) 43,6 42,6 44,6 49,3 39,9
Medelantal anställda 67,0 66,0 59,2 54,9 24,0
Moderbolaget
Mkr 2024 2023 2022 2021 2020
Nettoomsättning 25,5 25,0 13,5 10,0 7,4
Resultat efter 
 finansiella poster 635,3 -93,4 -143,9 18,4 -16,0
Balansomslutning 6 683,6 5 613,2 6 078,5 4 183,5 843,0
Soliditet (%) 61,6 55,5 52,3 78,5 86,8
Medelantal anställda 13,0 12,0 8,8 4,6 8,0
FINANSIELL STÄLLNING OCH FINANSIERING
För räkenskapsåret 2024 ökade koncernens förvaltningsresultat 
med 9 procent till 135,9 mkr (124,2). Det förbättrade förvaltnings-
resultatet berodde framförallt på högre intäkter till följd av årliga 
hyreshöjningar och investeringar i renovering.
Nettovärdeförändringar avseende förvaltningsfastigheter 
uppgick till 111,0 mkr (-439,9). Värdeförändringarna förklarades 
framförallt av högre hyresjusteringar jämfört med vad som antagits 
i fastighetsvärderingarna. Det genomsnittliga avkastningskravet i 
fastighetsportföljen var 4,9 procent på balansdagen. 
Eget kapital uppgick per den 31 december 2024 till 4 484,2 mkr  
(3 936,3). Förändringen förklaras av pågående nyemission, 
periodens resultat samt att bolaget under 2024 gjort återköp av 
aktier om 16,2 mkr. 
Räntebärande skulder avser primärt finansiering av koncernens 
förvaltningsfastigheter. Finansieringen avseende förvaltnings-
fastigheter uppgick på balansdagen till 4 890,2 mkr (4 878,8). 
Leasingskulden enligt IFRS16 uppgick till 13,0 mkr (14,4) och 
avser tomträtt och kontorslokaler. Amorteringar för de kommande 
tolv månaderna uppgick vid periodens utgång till 50,1 mkr (47,8). 
Koncernens kassa uppgick till 143,0 mkr (168,5) och därutöver 
hade KlaraBo tillgängliga kreditfaciliteter uppgående till 200 mkr 
på balansdagen.
Koncernens låneportfölj består till övervägande del av krediter 
med rörlig räntebas, men även av krediter med fast ränta. I syfte att 
säkra mot fluktuationer på räntemarknaden och minska ränterisken 
nyttjas räntederivat för att påverka räntebindningstiden. Totalt upp-
gick derivatportföljen till 2 750 mkr (2 750) vid periodens utgång. 
Inkluderat fasträntekrediter var koncernens räntesäkringsnivå, 
det vill säga andelen skulder som löpte med fast ränta, 80,2 (79,9) 
procent. Låneportföljens räntebindningstid uppgick till 3,3 år (3,7). 
KlaraBo erhöll fortsatt positiva kassaflöden från koncernens ränte-
swappar och swaption, vilket dämpade bolagets räntekostnader. 
Den genomsnittliga räntan, inklusive derivat, uppgick till 3,3 procent 
(3,5) på balansdagen. Förändringen jämfört med föregående år 
berodde på lägre marknadsräntor samt lägre marginaler för de 
krediter som omförhandlades under det fjärde kvartalet 2024. De 
förlängda krediterna omfattade totalt cirka 1 800 mkr. Den genom-
snittliga kapitalbindningstiden uppgick till 2,1 år (2,1).
Belåningsgraden för koncernen uppgick per 31 december 2024 
till 51,4 procent (52,2).
KASSAFLÖDE
Kassaflödet från den löpande verksamheten, före förändringar 
av rörelsekapital, ökade med 16,7 procent till 118,2 mkr (101,3). 
Kassaflödet från investeringsverksamheten innebar ett nettoutflöde 
på 103,1 mkr (279,1) som primärt förklarades av investeringar i 
befintliga förvaltningsfastigheter. 
RESULTAT
Årets resultat uppgick till 187,9 mkr (-381,5). Det positiva resultatet 
förklarades framförallt av förvaltningsresultatet samt den positiva 
värdeutvecklingen i koncernens fastioghetsbestånd. 
FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION
Till årsstämmans förfogande står följande medel (kr):
Överkursfond 3 604 435 074
Balanserat resultat -134 987 763
Årets resultat 638 952 089
Summa 4 108 399 400
Styrelsen föreslår att ovanstående vinstmedel  
disponeras enligt följande:
Balanseras i ny räkning 4 108 399 400
Summa 4 108 399 400
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
32
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 33 =====

Risker och riskhantering
STRATEGISKA RISKER
Strategiska risker innefattar risker som kan hindra KlaraBo från 
att uppnå koncernens vision och mål.
Miljörisker 
Beskrivning av risk
Såväl uppförandet av byggnader som den verksamhet som där-
efter bedrivs på fastigheter påverkar miljön. Företag som bedriver 
fastighetsförvaltning är därför föremål för miljö-, hälso- och säker-
hetslagar och andra regelverk som relaterar till förvärv, ägande och 
förvaltning av fastigheter. Det finns risk att bolaget kan bli ansvarigt 
för sanering av föroreningar på befintliga eller i framtiden förvär-
vade fastigheter, oavsett om bolaget självt orsakat föroreningen 
eller ej. Risk finns även för att olika typer av extremväder som till 
exempel översvämningar kan drabba fastigheterna.  
Exponering
Miljöriskerna i KlaraBos verksamhet består främst i risken att 
föroreningar och giftiga ämnen påträffas i fastighetsportföljen. I den 
del av fastighetsportföljen som härrör sig från 1960- till 1970-talet 
finns risk för att miljögifter kan påträffas och komma att ställa krav 
på olika typer av utredningar och avhjälpande.
Entreprenadverksamhet medför vidare en risk för att kända 
eller okända markföroreningar sprids vid exempelvis utförandet 
av olika markarbeten, t.ex. schaktning. KlaraBos förvärv och 
utveckling av fastigheter medför att en eventuell påverkan på en 
redan befintlig markförorening skulle kunna innebära att KlaraBo 
kan komma att få ett verksamhetsutövaransvar och därmed kan 
KlaraBo behöva ombesörja och stå nödvändiga avhjälpandeåt -
gärder, oavsett om KlaraBo orsakat föroreningen eller inte.
Ett eventuellt verksamhetsutövaransvar kan medföra oförut -
sedda kostnader och tidstillägg för ett aktuellt projekt som även 
kan komma att belasta KlaraBos resultat. Om ovanstående risker 
materialiseras skulle detta kunna medföra ökade kostnader till 
följd av t.ex. saneringsåtgärder eller minskade intäkter till följd 
av förseningar i bolagets projekt. Detta kan i sin tur medföra en 
negativ effekt på koncernens rörelseresultat och vinstmarginal. I 
dagsläget finns ingen kännedom om några väsentliga miljökrav 
som skulle kunna ställas mot KlaraBo.
Hantering
Inför förvärv gör KlaraBo tekniska besiktningar av fastigheterna 
i samarbete med externa tekniska konsulter, för att minimera 
riskerna för miljöpåverkan. Ett fullgott försäkringsskydd för fastig-
hetsportföljen syftar till att minimera riskerna för att behöva täcka 
eventuella skador vid till exempel extremväder. Vidare genomför 
förvaltningen fortlöpande brandsyn, ronderingar och genomför 
besiktningar för att uppfylla obligatoriska myndighetskrav enligt 
förutbestämda och reglerade tidsintervall.
Politiska beslut och risker kopplade till lagar och tillstånd
Beskrivning av risk 
Att bedriva fastighetsverksamhet är i hög utsträckning beroende 
av lagar och andra förordningar samt myndighetsbeslut avseende 
exempelvis plan- och byggåtgärder, miljö, subventioner, säkerhet 
och byggnormer. Lagar och regelverk som omfattar fastighets-
marknaden styrs ofta av politiska åsikter och kan därför komma 
att ändras med kort varsel, vilket kan påverka koncernens dagliga 
verksamhet i olika avseenden. Förändringar i subventioner 
såsom investeringsstöd, skattelagstiftning och förordningar kan 
i betydande utsträckning påverka förutsättningarna för KlaraBos 
verksamhet.
Synen på storleken och förekomsten av bolags-, mervärdes- 
och fastighetsskatt, liksom övriga pålagor och bidrag skiljer sig 
väsentligt mellan politiska partier och företagsskattelagstiftningen 
är ofta föremål för översyn. 
Vidare består en del av KlaraBos verksamhet av nyproduktion 
och utveckling av befintliga fastigheter. För att KlaraBos förvalt-
ningsfastigheter och projekt ska kunna användas och utvecklas 
som avsetts kan det krävas olika tillstånd och beslut, t.ex. bygglov, 
detaljplaner och fastighetsbildningar.
Exponering
Framtida eventuella förändringar i lagar såsom skattelagstiftningen, 
regleringar och myndighetsföreskrifter ställer krav på KlaraBo och 
dess förmåga att anpassa sig till sådana förändringar och kan 
komma att få en negativ effekt på koncernens resultat. 
Vidare, även om KlaraBo beviljas tillstånd eller erhåller beslut som 
är nödvändiga för KlaraBos verksamhet finns det en risk att dessa 
överklagas eller på annat sätt fördröjs vilket innebär en risk att entre-
prenaderna inte kan genomföras enligt bestämd tidplan, vilket kan 
medföra att pågående eller planerade projekt blir väsentligt fördröjda.
Hantering
Det politiska landskapet behöver löpande monitoreras och utvär-
deras för att proaktivt förstå hur verksamheten behöver anpassas. 
Specialister och rådgivare, såsom extern skatteexpertis, anlitas 
för att hantera effekten av förändrade lagar och regleringar och 
KlaraBo följer noggrant och agerar öppet och transparent gentemot 
myndigheter. Transaktioner som innebär aggressiv skatteplanering 
ska inte genomföras. Vidare, som medlem i Fastighetsägarna har 
koncernen möjlighet att ständigt vara informerade och uppdaterade 
om frågor som påverkar dess vardag. Genom att på olika sätt vara 
aktiva i branschorganisationen kan koncernen också påverka 
frågor som rör fastighetsmarknaden i form av bostadspolitik, 
stadsutveckling, digitalisering och hållbarhet.
OPERATIONELLA RISKER
Operationella risker är sådana som är relaterade till effektivitet  
och hantering av resurser i koncernen.
Förändrade hyresintäkter, hyresutveckling och hyressättning
Beskrivning av risk
KlaraBos intäkter består till största del av hyresintäkter, som 
påverkas av fastigheternas och lokalernas uthyrningsgrad, 
hyresnivå samt att hyresgästerna klarar av att uppfylla sina 
betalningsförpliktelser.
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
33
RISKER OCH RISKHANTERING
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 34 =====

Skillnaden mellan hyressättningen för lokaler och bostäder är 
stor. Hyresutvecklingen för kommersiella lokaler är konjunktur-
beroende och påverkas främst av faktorer som efterfrågan, typ 
av lokal, utformning, standard och läge. Hyresgäster som bedriver 
skattefinansierad verksamhet kan vara föremål för politiska 
beslut eller kostnadsbesparingar. Detta kan i sin tur påverka 
KlaraBos möjligheter att förlänga befintliga avtal i takt med att de 
löper ut med dessa hyresgäster på för KlaraBo förmånliga villkor. 
Hyressättningen för bostäder förhandlas fram inom det kollektiva 
förhandlingssystemet, där även presumtionshyror ingår, med de 
olika orternas lokala hyresgästföreningar.
Exponering
En minskad uthyrningsrad, lägre hyresnivå, sämre betalnings-
förmåga samt felaktiga antaganden om marknad, konkurrens 
och kunder kan påverka koncernens resultat, kassaflöden samt 
fastighetsvärden. Den reglerade hyressättningen avseende privata 
hyresbostäder medför vidare en risk för att generella kostnads-
ökningar inte får genomslag i hyresutvecklingen, eller att sådant 
genomslag sker med fördröjning, samt att hyresnivåerna utvecklas 
på ett för fastighetsägaren oförmånligt sätt. Om KlaraBo inte lyckas 
kompensera ökade kostnader för bostäder med ökade hyresnivåer 
skulle det få en negativ effekt på koncernens rörelseresultat 
och vinstmarginal. 
KlaraBo bedömer att risken för lägre hyresintäkter hänförligt till 
bostäder är låg, eftersom det råder bostadsbrist i Sverige. Risken 
för lägre hyresintäkter i lokalbeståndet är högre än i bostads-
beståndet. Under 2024 kom cirka 88 procent av KlaraBos intäkter 
från bostäder och cirka12 procent från kommersiella lokaler/
samhällsfastigheter samt förråd och parkeringsplatser.
Hantering
Bostadsbristen i Sverige är fortsatt hög och det finns en stor 
efterfrågan på bostäder. KlaraBo arbetar aktivt med sina 
bostadsområden, bland annat genom lokalkontor och jobbska -
pande för att öka trivseln och stabiliteten i områdena.
Förändrade drift- och underhållskostnader
Beskrivning av risk
KlaraBos driftkostnader utgörs huvudsakligen av kostnader för el, 
värme, vatten och renhållning. Förändrade drift- och underhålls-
kostnader kan ge en negativ effekt på koncernens verksamhet, 
finansiella ställning och resultat. KlaraBo är även skyldig att 
upprätthålla byggnadernas och bostädernas standard till följd av 
bestämmelser i hyresavtal och regulatoriska krav. Detta medför 
underhållskostnader, vilket bl.a. innefattar det tekniska underhållet 
av fastigheter och påverkas därmed av konstruktionsfel, andra 
dolda fel och brister, skador (t.ex. elavbrott, fuktskador, brand, 
asbest eller mögel) och föroreningar. En stor del av KlaraBos 
kostnader är därför också hänförliga till underhållskostnader. 
 Oförutsedda och omfattande renoveringsbehov kan leda till 
väsentligt ökade underhållskostnader.
Exponering
Flera varor och tjänster för drift av fastigheterna kan köpas endast 
från en eller ett fåtal aktörer, vilket kan medföra att KlaraBo tvingas 
acceptera de rådande prisnivåerna i brist på alternativ. Värmekost-
nader är t.ex. föremål för säsongsvariationer där  kostnaderna stiger 
under vintern, vilket gör att KlaraBo har begränsade möjligheter att 
kontrollera dessa kostnader. Ökade drift- och underhållskostnader 
skulle kunna få en negativ effekt på KlaraBos verksamhet, finansiella 
ställning och resultat.
Hantering
KlaraBo arbetar med aktiv förvaltning av fastigheterna och 
utvärderar ständigt förbättringar för att öka intäkterna och minska 
driftkostnader, samt utvärderar energieffektiviseringar. KlaraBo 
bygger succesivt bort fastigheternas invändiga underhållsbehov 
genom att renovera de lägenheter som har ett behov. Vid renove -
ring beräknas det löpande underhållet minska då lägenheterna 
uppnår invändig nyproduktionsstandard. För kontroll av föränd -
rade driftskostnader genomför koncernen kontinuerlig avtals- och 
villkorsöversyn för att uppnå den mest fördelaktiga lösningen, 
samt att koncernen vid investeringar i fastigheterna strävar 
efter att välja energieffektiva lösningar. Vid upphandlingar efter -
strävas centrala avtal för att hålla nere fastighetskostnaderna. 
Underhållsutgifter kostnadsförs i den utsträckning de utgör 
reparationer och underhåll för att upprätthålla den ursprungliga 
standarden på fastigheten. Andra utgifter av underhållskaraktär 
aktiveras i balansräkningen till den del åtgärderna anses höja 
fastigheternas värde. 
Risker relaterade till KlaraBos nybyggnation och 
projektutveckling
Beskrivning av risk
KlaraBos verksamhet består dels av nybyggnation, dels av att 
anpassa det befintliga fastighetsbeståndet efter hyresgästernas 
önskemål genom om- och tillbyggnationer samt hyresgäst-
anpassningar. Nybyggnation samt större anpassningsprojekt är 
förknippade med kostsamma investeringar, och det finns en risk 
att kostnaderna för sådana investeringar inte kan kompenseras 
genom höjda hyror eller sänkta kostnader.
KlaraBo är vidare beroende av strategiska leverantörer för 
leverans av material och specialanpassade lösningar i samband 
med byggnation, samt även andra entreprenörer för utförandet 
av olika typer av arbeten på fastigheterna. Om en viss leverantör 
eller entreprenör inte förmår att fullfölja avtalen, t.ex. genom 
att inte leverera rätt utrustning, av rätt kvalitet, i rätt tid eller om 
samarbetet med en viss leverantör eller entreprenör avbryts på 
grund av  exempelvis konkurs, eller inte fungerar väl, kan det leda 
till väsentliga förseningar av KlaraBos byggprojekt.
Exponering
Investerings- och projektkostnader kan bli högre än förväntat, till 
följd av exempelvis förseningar och oförutsedda händelser, inklu-
sive förändringar i regelverk eller detaljplaner, varvid bostäderna 
och/eller lokalerna inte kan nyttjas från den förväntade tidpunkten. 
För det fall KlaraBo inte kan erhålla kompensation för sådana 
ökade kostnader eller inkomstbortfall, skulle förverkligandet 
av ovan nämnda risker kunna få en negativ effekt på KlaraBos 
verksamhet, finansiella ställning och resultat.
För de fall avtal med viktiga leverantörer eller entreprenörer 
försenas eller skulle upphöra med kort varsel finns det en risk att 
KlaraBo inte kommer att kunna anlita en annan leverantör eller 
entreprenör till motsvarande villkor eller med kort varsel, vilket kan 
leda till ökade kostnader för leverantörs- eller entreprenadtjänster 
samt förseningar i projekten. Det finns även en risk att garanti-
åtaganden inte fullgörs om en leverantör eller entreprenör försätts 
i konkurs.
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
34
RISKER OCH RISKHANTERING
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 35 =====

Hantering
KlaraBo arbetar med erfarna projektledare externt och internt både 
vid ny- och ombyggnation, för att minimera kostnadsökningar i pro-
jekten. I de fall KlaraBo bekostar investeringar för lokalanpass-
ningar kompenseras koncernen i många fall av investeringstillägg i 
hyresavtal. Bankgarantier används för att säkerställa leverantörers 
och/eller entreprenörers eventuella tillkortakommanden. Inför 
nybyggnation görs marknadsbedömningar av efterfrågan och 
betalningsviljan på orten.
Behålla och rekrytera kompetenta medarbetare
Beskrivning av risk
Det är viktigt att KlaraBo lyckas behålla och fortsätta motivera sina 
medarbetare, samt att attrahera och rekrytera kvalificerad personal 
i framtiden. Detta är beroende av flera faktorer, däribland rekryte-
ringsförfaranden, kultur och ledarskap, lön och annan ersättning, 
förmåner samt arbetsplatsens placering. För de fall koncernen 
skulle misslyckas med att behålla och motivera eller attrahera 
ledande befattningshavare och annan nyckelpersonal skulle det 
kunna inverka negativt på koncernens verksamhet, finansiella 
ställning och resultat.
Exponering
KlaraBo bedriver sin verksamhet genom en liten organisation 
med begränsat antal anställda. KlaraBos framtida utveckling är 
i hög grad beroende av led-ningens och andra nyckelpersoners 
kompetens och erfarenhet.
Hantering
KlaraBo arbetar ständigt med att förbättra attraktiviteten som 
arbetsgivare genom olika åtgärder. Arbetet med att stärka och 
grunda koncernens värderingar har fortsatt under 2024. 
LEGALA RISKER
Legala risker innefattar risker som är kopplade till lagar,
för ordningar och regelverk.
Fastighetsförvärv
Beskrivning av risk
En del av KlaraBos löpande verksamhet består av förvärv av 
fastigheter. En förutsättning för att förvärv ska kunna genomföras 
är att utbudet på marknaden motsvarar KlaraBos förväntningar och 
investeringsförmåga vad gäller exempelvis läge och förväntad 
avkastning. Tillgången till, och efterfrågan på, fastigheter och bygg-
rätter, men även faktorer som konkurrens, tillgång till  finansiering, 
planering och lokala föreskrifter kan begränsa koncernens  möjligheter 
att genomföra förvärv på för koncernen förmånliga villkor. Risker i 
samband med fastighetstransaktioner kan få en negativ inverkan 
på KlaraBos verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Exponering
Förvärv av fastigheter är förenat med risker kopplade till den för-
värvade fastigheten, t.ex. risken för felaktiga antaganden om den 
förvärvade tillgångens framtida avkastning, risken för bortfall av 
hyresgäster eller oförutsedda kostnader för hantering av miljökrav. 
Fastighetstransaktioner kan även leda till betydande transaktions-
kostnader som eventuellt inte kan kompenseras för, t.ex. om en 
transaktion inte fullföljs eller om ett förvärv återgår till följd av att 
bestämmelser i avtalsvillkoren eller finansieringsförbehåll aktuali-
seras. Exponering för risker i samband med fastighetstransaktioner 
kan få en negativ inverkan på KlaraBos verksamhet, finansiella 
ställning och resultat.
Hantering
Vid förvärv görs tekniska, miljömässiga, legala och skattemässiga 
utredningar av fastigheternas och bolagens status. Dessa görs av 
både interna och externa resurser, i form av oberoende externa 
konsulter. Vidare görs marknadsanalyser av potentiellt bestånd 
och befintliga lokalhyreskontrakt analyseras.
FINANSIELLA RISKER
Finansiella risker är relaterade till exponering mot fastighetsvärdering, 
ränta, likviditet och krediter samt övriga finansiella risker
Risker relaterade till valutakurs
Beskrivning av risk
Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar har en 
negativ effekt på bolagets finansiella ställning, lönsamhet eller 
kassaflöde. Exponering för valutakursrisk förekommer vid köp av 
produkter eller tjänster i annan valuta än SEK, som är bolagets 
redovisningsvaluta. 
Exponering
KlaraBos verksamhet innebär begränsad exponering mot utländska 
valutor, men exponeringen skulle kunna öka om bolaget återstartar 
nyproduktionsverksamhet. 
Hantering
KlaraBo hanterar valutarisk dels genom att säkerställa intern 
kompetens, dels genom att säkra större inköp i EUR avseende 
nyproduktion med hjälp av valutaderivat för att på så vis minska 
risken för valutafluktuationer. Se not 3 för vidare information om 
hantering i enlighet med bolagets finanspolicy.
Förändringar i marknadsräntor
Beskrivning av risk
KlaraBos finansiering sker genom upplåning från kreditinstitut 
där en majoritet av de långfristiga skulderna löper med rörlig ränta. 
Till följd därav utgörs en av KlaraBos största kostnadsposter av 
räntekostnader. KlaraBo är därmed exponerad för en ränterisk, 
dvs. risken för att förändringar i räntorna påverkar KlaraBos 
räntekostnader och därmed får en negativ effekt på koncernens 
resultat och kassaflöden.
Exponering
Räntekostnaderna påverkas främst av nivån på aktuella marknads-
räntor, kreditinstitutens marginaler samt vilken strategi KlaraBo 
väljer för räntebindning. Marknadsräntor påverkas främst av den 
förväntade inflationstakten och de kortare räntorna påverkas främst 
av Riksbankens styrränta. Marknadsräntorna kan även komma att 
påverka den del av KlaraBos skulder som omfattas av ränteswappar. 
Räntederivaten redovisas till verkligt värde i balansräkningen. I takt 
med att marknadsräntorna förändras uppstår ett teoretiskt över- eller 
undervärde, som inte är kassaflödespåverkande, på räntederivaten. 
Om marknadsräntorna sjunker kommer marknadsvärdet på KlaraBos 
räntederivat att minska, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på 
KlaraBos resultat.
Hantering
KlaraBo arbetar med ränterisken dels genom att hålla en god dialog 
med svenska affärsbanker för att därigenom säkra marknadsmässiga 
lånevillkor, dels genom att minska ränterisken med hjälp av 
räntederivat. Finanspolicyn sätter mål gällande ränteexponering 
för koncernens låneportfölj enligt följande principer: 
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
35
RISKER OCH RISKHANTERING
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 36 =====

• Räntebindningstid: spridning av ränteförfall enligt fastställda 
perioder.
• Minst 20 procent av låneportföljen skall löpa med rörlig, dvs. med 
ej räntesäkrad, ränta. 
• Räntetäckningsgrad: minst 1,75 gånger.
Finansiering och refinansiering 
Beskrivning av risk
Med finansierings- respektive refinansieringsrisk avses risken att 
KlaraBo inte kan erhålla nödvändig finansiering eller att finansiering 
inte kan förnyas vid utgången av dess löptid, alternativt att den 
endast kan erhållas eller förnyas till villkor som är mindre förmån-
liga för KlaraBo.
Exponering
En stor del av KlaraBos verksamhet finansieras med externt 
kapital. KlaraBos finansiering sker genom traditionella banklån 
med fastighetsinteckningar som säkerhet. Det finns en risk för 
att  ytterligare finansiering inte kommer att erhållas när och om 
så bedöms erforderligt, att befintliga lån sägs upp till omedelbar 
betalning eller att nya lån endast kan erhållas på villkor som 
är mindre förmånliga för KlaraBo. Detta skulle kunna leda 
till minskade intäkter då KlaraBo inte kan ta tillvara på olika 
investeringsmöjligheter, alternativt ökade kostnader till följd av 
dyrare finansiering.
I vissa av KlaraBos avtal med långivare finns särskilda åtaganden 
som KlaraBo måste uppfylla, t.ex. räntetäckningsgrad,  belåningsgrad 
samt soliditet. Om KlaraBo i framtiden skulle komma att bryta 
mot sådana finansiella villkor eller andra åtaganden kan det ge 
långivaren en rätt att säga upp lånen till omedelbar  betalning, 
kräva extra amortering eller ta säkerheter i anspråk. Om så sker 
kan koncernen behöva ta in ytterligare externt kapital för att kunna 
fullgöra sina åtaganden. Samtliga villkor har varit uppfyllda under 
räkenskapsåret.
Hantering 
KlaraBo hanterar finansierings- och refinansieringsrisken genom 
att ha en kontinuerlig god dialog med affärsbanker på marknaden 
och genom att teckna längre kreditavtal med diversifierad 
förfallostruktur. KlaraBo ser också löpande över möjligheten till 
alternativa finansieringskällor. Vidare, KlaraBos finanspolicy sätter 
mål gällande kapitalbindningen för koncernens låneportfölj där 
huvudsakliga mål är:
• En likviditetsreserv om minst 3 månader ska vid var tid finnas 
tillgänglig.
• Maximalt 30 procent av skulden får förfalla inom en         
12-månadersperiod.
• Antal långivare gällande banklån bör uppgå till minst två där 
ingen enskild långivare långsiktigt får stå för mer än 60 procent 
av den totala utestående volymen av banklån.
• En god spridning i förfallostruktur på skulden ska eftersträvas. 
Värdet på KlaraBos fastigheter
Beskrivning
Samtliga fastigheter som innehas av KlaraBo klassificeras som 
förvaltningsfastigheter och redovisas därmed i balansräkningen 
till verkligt värde. Verkligt värde fastställs genom en bedömning av 
marknadsvärdet för varje enskild fastighet. Fastigheternas värde 
påverkas av ett flertal faktorer, dels fastighetsspecifika såsom 
vakansgrad, hyresnivå̊ , kontraktslängd och driftkostnader, dels 
marknadsspecifika såsom avkastningskrav och kalkylräntor 
 härledda ur jämförbara transaktioner på fastighetsmarknaden. 
Såväl fastighets- som marknadsspecifika försämringar kan föranleda 
att värdet på fastigheterna sjunker, vilket skulle kunna få en negativ 
inverkan på koncernens verksamhet, finansiella ställning och resultat.  
Exponering
En fastighetsvärdering är en uppskattning av priset som en 
investerare är villig att betala för fastigheten vid en given tidpunkt. 
Värderingen är gjord utifrån vedertagna modeller och vissa 
antagande om olika parametrar. Fastighetens marknadsvärde kan 
endast säkerställas vid en transaktion mellan två oberoende parter 
och vid fastighetsvärderingar bör hänsyn tas till ett osäkerhetsinter-
vall för att avspegla den osäkerhet som finns i gjorda antaganden 
och beräkningar. Eftersom KlaraBos redovisade tillgångar till 
övervägande del utgörs av fastigheter skulle en värdeminskning få 
negativa konsekvenser för koncernen. Ett minskat fastighetsvärde 
kan medföra en risk att KlaraBo inte erhåller ny finansiering eller 
att ny finansiering måste ske till ett högre pris än tidigare. Detta 
kan i sin tur leda till minskade intäkter, eftersom KlaraBo inte kan 
ta tillvara på olika investeringsmöjligheter, eller ökade kostnader 
till följd av dyrare finansiering. Ett minskat fastighetsvärde har 
också en negativ effekt på eget kapital. Känslighetsanalys gällande 
förvaltningsfastigheter återfinns i not 14.
Hantering
Extern värdering av fastighetsportföljen sker kvartalsvis. KlaraBo 
har en god marknadskännedom om fastighetsmarknaden och 
förvaltningsarbetet sker nära hyresgästerna. Utveckling av fastig-
heterna sker ständigt för att både öka intäkter och minska kostnader 
på olika sätt. Sociala satsningar i bostadsområden medverkar till 
att öka stabiliteten och tryggheten och leder dessutom till attraktiva 
bostadsområden, vilket också påverkar fastighetsvärdena positivt.
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
36
RISKER OCH RISKHANTERING
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 37 =====

Flerårsöversikt nyckeltal
Mkr 2024 2023 2022 2021 2020
Fastighetsrelaterade  
Hyresintäkter, mkr 619,0 577,2 491,4 337,6 176,7
Förvaltningsresultat, mkr 135,9 124,2 113,4 76,4 35,8
Periodens resultat, mkr 187,9 -381,5 125,1 640,5 345,2
Överskottsgrad, % 57,5 57,2 55,6 55,2 54,1
Reell uthyrningsgrad, % 97,2 97,8 98,1 98,6 99,3
Förvaltningsfastigheter, mkr 9 243,9 9 031,9 9 170,7 7 719,3 3 452,1
Marknadsvärde/kvm 18 469 18 032 18 044 18 527 15 918
Total uthyrningsbar yta, tkvm 499,0 499,5 498,7 416,6 208,8
Antal lägenheter i förvaltning 6 694 6 604 6 533 5 412 2 682
Antal lägenheter i projektutveckling 974 1 098 1 509 1 494 1 159
Finansiella  
Soliditet, %* 43,6 42,6 44,6 49,3 39,9
Belåningsgrad, % 51,4 52,2 49,7 41,6 52,8
Räntetäckningsgrad, ggr 1,8 1,8 2,0 2,1 2,0
Långsiktigt substansvärde, mkr* 4 387,8 4 189,1 4 525,6 4 471,9 1 157,3
Aktierelaterade  
Förvaltningsresultat per aktie, kr 1,04 0,95 0,86 0,93 0,47
Eget kapital per aktie, kr* 31,5 30,0 32,9 31,9 21,9
Långsiktigt substansvärde per aktie, kr* 33,7 32,0 34,5 33,9 23,7
Årlig tillväxt förvaltningsresultat per aktie, % 9,8 10,0 -7,3 98 41
Årlig tillväxt långsiktigt substansvärde per aktie, % 5,4 -7,3 1,7 43 55
Antal aktier vid periodens utgång före utspädning, miljoner 130,3 131,1 131,2 131,8 48,8
Vägt genomsnittligt antal aktier under perioden före utspädning, miljoner 130,7 131,1 131,7 82,3 41,0
*Justerat för nyemission avseende ej tillträdda aktier
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
37
FLERÅRSÖVERSIKT NYCKELTAL
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 38 =====

Koncernens rapport över totalresultat
Mkr Not 2024 2023
1, 2, 3, 4, 5
Hyresintäkter 6 619,0 577,2
Övriga rörelseintäkter 11,4 12,5
Fastighetskostnader 7,8 -268,2 -252,5
Driftnetto 362,2 337,2
Centrala administrationskostnader 9, 10, 11 -51,7 -51,3
Rörelseresultat 310,5 285,9
Finansiella intäkter 12 4,5 7,5
Finansiella kostnader 12 -179,1 -169,0
Förvaltningsresultat 135,9 124,4
Värdeförändringar fastigheter 13 111,0 -439,9
Värdeförändringar derivat 14 26,2 -139,8
Andel av resultat efter skatt från gemensamt styrda företag 15 0,0 -0,2
Resultat före skatt 273,1 -455,5
Skattekostnad 16 -85,2 73,9
Årets resultat* 187,9 -381,5
Resultat per aktie, kr 1,44 -2,91
*I koncernen förekommer inget övrigt totalresultat varför årets resultat för koncernen överensstämmer med årets totalresultat.
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
38
FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 39 =====

Koncernens rapport över finansiell ställning
Mkr Not 2024–12-31 2023–12-31
1, 2, 3, 4, 5
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,3
Summa immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,3
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter 13 9 243,9 9 031,9
Inventarier 17 5,5 7,7
Summa materiella anläggningstillgångar 9 249,4 9 039,6
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i gemensamt styrda företag 15 0,0 17,2
Fordringar hos gemensamt styrda företag – 2,8
Summa finansiella anläggningstillgångar 0,0 20,0
Uppskjutna skattefordringar 16 0,0 0,1
Summa anläggningstillgångar 9 249,6 9 060,0
Omsättningstillgångar
Kund- och hyresfordringar 3,5 3,4
Övriga fordringar 393,7 12,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 10,0 5,7
Summa omsättningstillgångar 407,2 21,5
Likvida medel 143,0 168,5
Summa tillgångar 9 799,9 9 249,9
Mkr Not 2024-12-31 2023-12-31
1, 2, 3, 4, 5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 19
Aktiekapital 6,6 6,6
Övrigt tillskjutet kapital 3 604,1 3 221,6
Balanserat resultat inklusive årets resultat 873,5 708,2
Summa eget kapital 4 484,2 3 936,3
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder 20 3 762,0 4 762,7
Uppskjuten skatteskuld 16 269,2 216,0
Övriga långfristiga skulder 1,3 1,1
Summa långfristiga skulder 4 032,5 4 979,8
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder 20 1 128,2 116,1
Derivatinstrument 14 10,6 36,7
Leverantörsskulder 22,3 26,3
Aktuell skatteskuld 16 15,3 19,7
Övriga kortfristiga skulder 4,3 33,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 102,5 101,4
Summa kortfristiga skulder 1 283,2 333,8
Summa skulder 5 315,7 5 313,6
Summa eget kapital och skulder 9 799,9 9 249,9
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
39
FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 40 =====

Koncernens rapport över förändring av eget kapital
Mkr Aktiekapital
Övrigt  
tillskjutet  
kapital
Balanserade 
vinstmedel
Totalt  
eget kapital
Ingående eget kapital 2023-01-01 6,6 3 223,7 1 089,7 4 320,0
Årets resultat – – -381,5 -381,5
Återköp av aktier – -2,1 – -2,1
Utgående eget kapital 2023-12-31 6,6 3 221,6 708,2 3 936,3
Ingående eget kapital 2024-01-01 6,6 3 221,6 708,2 3 936,3
Årets resultat – – 187,9 187,9
Nyemission under registrering – 390,9 – 390,9
Kostnader hänförliga till emissioner inkl skatteeffekt – -14,8 – -14,8
Justering tidigare års återköp av aktier – 6,4 -6,4 –
Återköp av aktier – – -16,2 -16,2
Utgående eget kapital 2024-12-31 6,6 3 604,1 873,5 4 484,2
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
40
FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 41 =====

Koncernens rapport över kassaflöde
Mkr Not 2024 2023
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat 310,5 285,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet (avskrivning på inventarier) 2,5 2,7
Erhållen/betald ränta -171,3 -163,7
Betald skatt -23,4 -23,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten  
före förändringar av rörelsekapital 118,2 101,3
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Minskning(+)/ökning(-) av rörelsefordringar -3,7 11,6
Minskning(-)/ökning(+) av rörelseskulder -32,1 19,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten 82,4 132,7
Investeringsverksamheten
Förvärv av förvaltningsfastigheter -77,3 –
Försäljning av förvaltningsfastigheter via bolag 123,6 –
Investeringar i förvaltningsfastigheter -144,0 -161,5
Nyproduktionsinvesteringar -5,2 -117,1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -0,2 -0,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten -103,1 -279,1
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna finansiella skulder 20 100,0 30,8
Låneupptagningskostnader 20 -4,5 –
Amortering av finansiella skulder 20 -84,0 -52,1
Återköp av egna aktier -16,2 -2,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4,7 -23,4
Periodens kassaflöde -25,4 -169,8
Likvida medel vid årets ingång 168,5 338,3
Likvida medel vid årets slut 143,0 168,5
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
41
FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 42 =====

Moderbolagets resultaträkning
Mkr Not 2024 2023
1, 2, 3, 4, 5
Nettoomsättning 21 25,5 25,0
Övriga externa kostnader 10 -22,3 -25,1
Personalkostnader 8 -21,3 -18,6
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -0,2 -0,2
Rörelseresultat -18,4 -18,9
Resultat från andelar i koncernföretag 11 562,6 -71,1
Ränteintäkter och liknande resultatposter 12 291,5 270,7
Värdeförändringar derivat 38,0 -66,2
Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -238,5 -207,8
Resultat efter finansiella poster 635,3 -93,4
Erhållna koncernbidrag 18,4 19,2
Resultat före skatt 653,7 -74,2
Skattekostnad 16 -14,8 13,6
Årets resultat 639,0 -60,6
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
42
FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 43 =====

Moderbolagets balansräkning
Mkr Not 2024-12-31 2023-12-31
1, 2, 3, 4, 5
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 17 0,4 0,6
Summa materiella anläggningstillgångar 0,4 0,6
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 22 2 444,2 2 294,8
Fordringar hos koncernföretag 21 2 751,1 2 942,9
Andelar i gemensamt styrda företag 15 – 16,3
Uppskjutna skattefordringar 16 2,7 13,6
Summa finansiella anläggningstillgångar 5 198,0 5 267,7
Summa anläggningstillgångar 5 198,4 5 268,3
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag 21 964,9 181,6
Fordringar hos gemensamt styrda företag 0,0 2,7
Övriga fordringar 4,7 2,4
Fordran för tecknat men ej inbetalt aktiekapital 381,5 0,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 2,8 2,3
Summa omsättningstillgångar 1 353,8 188,9
Kassa och bank 131,5 156,0
Summa tillgångar 6 683,6 5 613,2
Mkr Not 2024-12-31 2023-12-31
1, 2, 3, 4, 5
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 19
Bundet eget kapital
Aktiekapital 6,6 6,6
Aktiekapital under registrering 1,3 0,0
Summa bundet eget kapital 7,9 6,6
Fritt eget kapital
Överkursfond 3 604,4 3 223,1
Balanserat resultat -135,0 -51,9
Årets resultat 639,0 -60,6
Summa fritt eget kapital 24 4 108,4 3 110,6
Summa eget kapital 4 116,3 3 117,2
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 21 2 215,0 2 161,9
Derivat 13,0 51,0
Summa långfristiga skulder 2 228,0 2 212,9
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag 21 322,4 276,4
Leverantörsskulder 3,0 1,9
Aktuell skatteskuld 16 0,1 0,0
Övriga kortfristiga skulder 0,7 3,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 13,1 1,0
Summa kortfristiga skulder 339,3 283,1
Summa skulder 2 567,3 2 496,0
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 683,6 5 613,2
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
43
FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 44 =====

Moderbolagets förändring  
av eget kapital
Moderbolagets kassaflödesanalys
Mkr
Aktie- 
kapital
Aktiekapital 
under 
registrering
Överkurs- 
fond
Övrigt fritt 
eget kapital
Summa  
eget kapital
Belopp vid årets ingång 2023-01-01 6,6 3 223,0 -49,8 3 179,8
Årets resultat -60,6 -60,6
Återköp av aktier -2,1 -2,1
Belopp vid årets utgång 2023-12-31 6,6 3 223,0 -112,4 3 117,2
Belopp vid årets ingång 2024-01-01 6,6 3 223,0 -112,4 3 117,2
Årets resultat 639,0 639,0
Nyemission 1,3 389,6 390,9
Kostnader hänförliga till emissioner -18,6 -18,6
Skatteffekt på emissionskostnader 3,8 3,8
Återköp av aktier -16,2 -16,2
Justering tidigare års återköp av aktier 6,4 -6,4 0,0
Belopp vid årets utgång 2024-12-31 6,6 1,3 3 604,4 504,0 4 116,3
Mkr Not 2024 2023
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat -18,4 -18,9
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet  
(avskrivning på inventarier) 0,2 0,2
Erhållen/betald ränta 40,4 29,8
Betald skatt 0,1 -0,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten  
före förändringar av rörelsekapital 22,3 11,0
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Minskning(+)/ökning(-) av rörelsefordringar 154,9 562,7
Minskning(-)/ökning(+) av rörelseskulder -424,2 -705,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten -247,0 -132.3
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag -6,4 –
Kassaflöde från investeringsverksamheten -6,4 0,0
Finansieringsverksamheten
Förändring långfristiga koncernmellanhavanden 245,0 17,9
Återköp av egna aktier -16,2 -2,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 228,8 15,9
Periodens kassaflöde -24,6 -116,5
Likvida medel vid årets ingång 156,0 272,5
Likvida medel vid årets utgång 131,5 156,0
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
44
FINANSIELLA RAPPORTER MODERBOLAGET
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 45 =====

Noter
Not 1
Allmän information
KlaraBo förvärvar, uppför, äger och förvaltar attraktiva bostäder 
med rimliga hyror. Det gör vi genom att förvärva byggrätter och 
sedan uppföra kostnads-, yt- och produktionseffektiva egen-
utvecklade KlaraBo-hus. Vi kan effektivt kombinera antalet lägen-
heter och lägenhetsstorlekar efter kommunens behov. Med vårt 
flexibla byggsätt kan vi också enkelt anpassa oss till tomternas 
storlek och utformning. KlaraBo startade sin verksamhet 2017, 
har huvudkontor i Malmö och agerar över hela  landet.
Från och med 1 januari 2019 följer KlaraBo de av EU antagna 
International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningen 
av dessa (IFRIC). Vidare har Rådet för finansiell rappor terings 
rekommendation RFR 1, Kompletterande redo visnings regler för 
koncernen, tillämpats.
KlaraBo Sverige AB, org nr 559029-2727, har sitt säte i Malmö. 
Bolagets besöksadress är Hyllie Vattenparksgata 11A , Malmö. 
Denna års- och koncernredovisning har godkänts av styrelsen 
den 3 april 2025 och kommer att föreslås att fastställas av 
 årsstämman den 29 april 2025.
Not 2
Sammanfattning av väsentliga  
redovisningsprinciper
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna 
koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer 
har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat 
anges. De finansiella rapporterna presenteras i miljontal svenska 
kronor avrundat till en decimal. Siffror och procenttal som 
presenteras på enskilda rader summerar därför inte alltid med de 
avrundade summor som presenteras i samma räkning.
Grund för rapporternas upprättande
Koncernredovisningen för KlaraBo-koncernen har upprättats 
i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) 
utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) 
och tolkningar som utfärdats av IFRS Interpretations Committee 
(IFRS IC) såsom de antagits av Europeiska unionen (EU). Vidare 
tillämpar koncernen Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1, 
Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utfärdad av 
Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget tillämpar Års-
redovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. 
I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än 
koncernen anges de i separat avsnitt, sist i denna not. Koncern-
redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden 
förutom vad beträffar förvaltningsfastigheter samt vissa finansiella 
tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) som värderas 
och redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Redo-
visningsstandarder  kräver att bolagsledningen gör bedömningar och 
uppskattningar samt antaganden om redovisningsprinciperna och 
redovisade belopp såsom tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. 
Uppskattningar och antaganden ska baseras på historiska erfaren-
heter och andra faktorer som bedöms rimliga under rådande 
omständig heter. Koncernledningen ska ta hänsyn till utveckling 
och rådande information om koncernens väsentliga redovisnings-
principer, samt bedöma valet och tillämpningen av dessa. De områden 
som innefattar en hög grad av bedömning som är  komplexa, eller 
sådana områden där antaganden och uppskattningar är av 
väsentlig  betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4.
Nya standarder, ändringar och tolkningar av befintliga 
standarder som inte har tillämpats i förtid
Nya standarder vilka trätt i kraft 2024
Vid upprättande av koncernredovisningen används samma 
redo visnings- och värderingsprinciper såsom de beskrivits i 
årsredovisningen för 2023. Av EU godkända och ändrade standarder 
samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee 
bedöms för närvarande inte påverka KlaraBos resultat eller  finansiella 
ställning i väsentlig omfattning. Förändringar under 2024 har inte 
haft någon väsentlig påverkan på KlaraBos redovisning.
Nya standarder som träder i kraft 2024 och framåt
International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat 
en ny redovisningsstandard IFRS Redovisningsstandarder 18 
Presentation and Disclosure in Financial Statements, som ska 
ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden 
träder i kraft den 1 januari 2027 med retroaktiv tillämpning. IFRS 
Redovisningsstandarder 18 kan även tillämpas i förtid men det 
förutsätter dock godkännande av EU först. IFRS Redovisnings-
standarder 18 kommer inte att påverka redovisningen eller 
värderingen av poster i de finansiella rapporterna, men den 
kan ändra vad ett företag rapporterar som sitt "rörelseresultat". 
Tillämpningen av standarden kommer att kräva en rad nya 
bedömningar och kan komma att kräva förändringar i de finan-
siella rapporterna, såväl de primära rapporterna som i noter. De 
viktigaste nya begreppen som introduceras i IFRS Redovisnings-
standarder 18 relaterar till:
- presentationen av resultaträkningen, 
- Obligatoriska upplysningar i de finansiella rapporteran för vissa 
resultatmått som redovisas utanför ett företags finansiella rap-
porter. Dessa benämns finansiella lönsamhetsmått definierade av 
ledningen, management performance measurements (MFM:s).
- Förbättrade principer för aggregering och uppdelning som gäller 
för de primära finansiella rapporterna och noterna i allmänhet. 
KlaraBo har påbörjat arbetet med att identifiera hur denna nya 
standard kommer påverka rapporteringen. 
NOTER
45
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 46 =====

Not 2, forts.
Koncernredovisning
Dotterbolag
Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestäm -
mande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande över 
ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning 
från sitt innehav i företaget och kan påverka avkastningen genom 
sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas 
i koncernredovisningen från och med den dag då det bestäm-
mande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur 
koncern redovisningen från och med den dag det bestämmande 
 inflytandet upphör.
Innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagens 
resultat och eget kapital redovisas separat i koncernens rapport 
över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital och 
rapport över finansiell ställning.
Rörelseförvärv och tillgångsförvärv
Vid ett förvärv görs en bedömning av om förvärvet utgör ett 
rörelse- eller tillgångsförvärv. Företagsledningen bedömer vid 
varje enskilt förvärv vilka kriterier som är uppfyllda.
Företag kan välja att utföra ett ”koncentrationstest” som, om 
det visar på att förvärvet är ett tillgångsförvärv, innebär att ingen 
ytterligare bedömning krävs. Om hela det verkliga värdet av de 
förvärvade bruttotillgångarna i allt väsentligt kan hänföras till en 
tillgång eller en grupp av liknande tillgångar visar det frivilliga 
testet att förvärvet utgör ett tillgångsförvärv. Om testet genomförs 
och det inte går att visa på att det är ett tillgångsförvärv måste 
vidare bedömning göras för att avgöra huruvida förvärvet är ett 
rörelseförvärv eller ej.
Vid tillgångsförvärv fördelas anskaffningskostnaden på de 
enskilda tillgångarna och skulderna baserat på deras verkliga 
värden vid förvärvstidpunkten. Ingen uppskjuten skatt hänförlig 
till fastighetsvärdet redovisas vid tillgångsförvärv, utan eventuell 
rabatt minskar istället fastighetens anskaffningsvärde. Det innebär 
att värdeförändringarna kommer att påverkas av skatterabatten 
vid efterföljande värdering. Full uppskjuten skatt redovisas på 
temporära skillnader som uppkommer efter förvärvet. Förvärvade 
förvaltningsfastigheter redovisas vid nästkommande bokslutsdag 
till verkligt värde, vilket kan avvika från anskaffningsvärdet.
Förvärvsmetoden används för redovisning av rörelseförvärv. 
Förvärvsmetoden innebär att förvärv av bolag betraktas som en 
transaktion varigenom det förvärvande bolaget (moderbolaget) 
indirekt förvärvar det förvärvade bolagets (dotterbolagets) till-
gångar och skulder. Köpeskillingen för förvärvet utgörs av verkligt 
värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats 
av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla 
tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommen 
villkorad köpeskilling. Villkorade köpeskillingar redovisas till verk-
ligt värde vid förvärvstidpunkten. Förvärvsrelaterade kostnader 
kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar 
och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis 
till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör 
kon cernen om innehav utan bestämmande inflytande i det 
förvärvade bolaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets 
proportionella andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. 
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på 
tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens 
andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas 
som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det 
förvärvade bolagets  tillgångar redovisas mellanskillnaden direkt 
i rapporten över totalresultat. Från och med förvärvstidpunkten 
inkluderas i koncern redovisningen det förvärvade bolagets intäkter, 
kostnader,  identifierbara tillgångar och skulder samt eventuell 
uppkommen goodwill.
Baserat på KlaraBos affärsmodell som går ut på att förvärva, 
bygga och utveckla fastigheter, är samtliga förvärv som KlaraBo 
gör att betrakta som tillgångsförvärv.
Samarbetsarrangemang och joint ventures
Genom samarbetsavtal med en eller flera parter har KlaraBo ett 
gemensamt inflytande över styrningen i andra företag, så kallade 
joint arrangements (samarbetsarrangemang). Samarbetsarrange-
mang delas upp i joint ventures eller gemensamma verksamheter 
beroende på om koncernen har direkt rätt till tillgångar och åtagan den 
i skulder (gemensam verksamhet) eller inte (joint  ventures). 
Samtliga joint arrangements inom KlaraBo är klassi ficerade som 
joint ventures då varken avtalsvillkoren eller enhetens legala form 
ger delägarna rätt till tillgångar och skulder till hörande arrang-
emanget utan istället har rätt till verksamhetens nettotillgångar.
Enligt kapitalandelsmetoden redovisas innehav i intresse företag 
och joint ventures initialt i koncernens balansräkning till anskaff-
ningskostnad. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter 
för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totalresultat 
från sina intresseföretag och joint ventures efter förvärvstidpunkten. 
Koncernens andel av resultat ingår i koncernens resultat och 
koncernens andel av övrigt totalresultat ingår i övrigt totalresultat 
i koncernen. Utdelningar från joint ventures redovisas som en 
minskning av investeringens redovisade värde. Om förlusten i joint 
ventures överstiger koncernens andel redovisar koncernen inte 
ytterligare förluster om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser 
eller gjort betalningar för joint venture-bolagets räkning.
Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och 
orealiserade vinster och förluster som uppkommer från koncern-
interna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin 
helhet vid upprättande av koncernredovisningen. Orealiserade 
vinster som uppkommer vid transaktioner med joint ventures 
elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel 
i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som 
orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte finns 
indikation på nedskrivningsbehov.
Funktionell valuta
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också 
är moderbolagets funktionella valuta. För varje juridisk person 
i koncernen är den funktionella valutan också svenska kronor.
Intäkter
Hyresintäkter
KlaraBo klassificerar idag hyresavtal i sin helhet som operationella 
hyresavtal och redovisar sina hyresintäkter som operationell 
leasing. Hyresintäkter inklusive eventuella avdrag eller tillägg 
 aviseras i förskott och periodi sering av hyrorna sker linjärt så att 
endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas 
NOTER
46
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 47 =====

Not 2, forts.
som intäkt. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som 
erhållits eller förväntas komma att erhållas.
Hyresintäkter och hyresrabatter redovisas linjärt i resultat -
räkningen baserat på villkoren i hyresavtalen. Förskottshyror 
redo visas som förutbetalda hyresintäkter. I hyresintäkterna 
ingår i vissa fall fakturerade tillägg såsom exempelvis el, värme 
och fastighetsskatt. I de fall en hyresgäst under viss tid medges 
reducerad hyra och under annan tid högre hyra, periodiseras 
denna under- respektive överhyra linjärt över hyreskontraktets 
löptid såvida hyresreduktionen inte beror på successiv inflyttning 
eller liknande. Intäkter från förtidsinlösen av hyreskontrakt 
redovisas som intäkt den period ersättningen erhållits, i de fall 
inga ytterligare prestationer krävs från KlaraBos sida. Intäkter 
från ersättning avseende hyres gäst anpassningar som faktureras 
hyres tagaren för genomförda lokal-/bostadsanpassningar redo-
visas i form av förhöjd hyra över hela eller delar av hyresperioden. 
 Oavsett angreppssätt utgör intäkten för detta en hyra och ska 
redovisas som en hyresintäkt i enlighet med IFRS Redovisnings-
standarder 16. Analys har genomförts av intäktsredovisningen 
utifrån IFRS Redovisningsstandarder 15 Intäkter från avtal 
med kunder där KlaraBo undersökte avgränsningen mellan 
redovisning av intäkter enligt IFRS Redovisningsstandarder 
16 Leasing avtal och IFRS Redovisningsstandarder 15 Intäkter 
från avtal med kunder. Bedömning har gjorts att andelen av 
servicetjänster utgör en icke väsentlig del och därför görs ingen 
separering av intäkterna för tjänster för redovisning enligt IFRS 
Redovisningsstandarder 15. Dessa intäkter redovisas enligt IFRS 
Redovisningsstandarder 16 vilket innebär att intäkten för servi-
cetjänster periodiseras på samma principer som hyresintäkterna. 
Det är vår uppskattning att detta inte leder till väsentliga skillnader 
i belopp eller tidpunkt för hur intäkten hade redovisats enligt IFRS 
Redovisningsstandarder 15.
Utfakturerad fastighetsskatt redovisas som intäkt i den period 
den avser. 
Rörelsesegment och segmentsrapportering
KlaraBo har tidigare identifierat två rörelsesegment; 
Fastighetsförvaltning och Projektutveckling. Eftersom beslut 
fattats att tillfälligt pausa nyproduktionen så uppgår inte 
segmentet Projektutveckling till de kvantitativa gränsvärden om 
10 % (avseende intäkter, resultat eller tillgångar) som anges i 
IFRS Redovisningsstandarder 8 Rörelsesegment (punkt 13). 
Därmed betraktas hela KlaraBos verksamhet som ett segment 
och någon uppdelning redovisas inte.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella 
 valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. 
Monetära tillgångar räknas om till den valutakurs som föreligger 
på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräk-
ningarna redovisas i rapporten över totalresultat. Rörelserelate-
rade kursvinster och förluster redovisas i rörelseresultatet.
Ersättningar till anställda
Samtliga pensionsplaner i KlaraBo redovisas som avgiftsbe -
stämda. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen 
avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäk-
ringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. KlaraBo 
har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är 
betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de för-
faller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång 
i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av 
framtida betalningar kan komma KlaraBo tillgodo.
Inkomstskatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell inkomstskatt
Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga 
resultatet för perioden. Det skattepliktiga resultatet skiljer sig från 
det redovisade resultatet genom att det justerats för ej skatteplik-
tiga och ej avdragsgilla poster. Aktuell skatt redovisas i rapport 
över totalresultat utom då underliggande transaktion redovisas 
i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital, varvid tillhörande 
skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. 
 Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende 
aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade 
eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering 
av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med 
utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och 
 skatte mässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna 
skatte fordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och 
underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa 
kommer att medföra lägre skattebetalningar i framtiden. Värdet på 
uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms 
sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas med 
tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är  beslutade 
eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Följande temporära skillnader beaktas inte i KlaraBo:
• Första redovisningen av tillgångar och skulder som inte 
är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte 
 påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat.
• Temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och 
 intressebolag som inte förväntas bli återförda inom 
 över skådlig framtid.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade 
värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller 
reglerade. Det bokförda värdet på koncernens förvaltningsfastig-
heter antas realiseras genom försäljning. Skattesatsen på vinsten 
är den som skulle gälla på en direkt försäljning av fastigheten som 
redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning oavsett om 
koncernen skulle strukturera försäljningen via avyttring av dotter-
bolag, vilket skulle kunna innebära en annan skattesats. Den 
uppskjutna skatten beräknas sedan utifrån respektive  temporära 
skillnader och skattekonsekvenser som härrör från  försäljning.
Vid redovisning av ett förvärv av tillgångar redovisas ingen upp-
skjuten skatt på eventuella övervärden. Samtliga av koncernens 
NOTER
47
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 48 =====

Not 2, forts.
genomföra förvärv har klassificerats som förvärv av tillgångar, 
varför ingen uppskjuten skatt initialt redovisats hänförlig till 
 fastigheter avseende dessa förvärv.
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till 
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar 
och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköps-
priset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande-
period. Tillgångarnas restvärde, nyttjandeperiod och avskriv -
ningsmetod granskas i slutet av varje räkenskapsår och justeras 
om så behövs framåtriktat i slutet av varje redovisningsperiod.
Beräknande nyttjandeperioder, år:
Inventarier 3–10
Förvaltningsfastigheter
Med förvaltningsfastigheter avses en fastighet som innehas 
i syfte att generera hyresintäkter eller värdestegring eller en 
 kombination av dessa. Även fastigheter under uppförande 
hänförs till denna kategori. Förvaltningsfastigheterna redovisas 
initialt i balansräkningen till anskaffningsvärde, vilket inkluderar till 
 förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redo-
visas därefter i balansräkningen till verkligt värde i enlighet med 
IAS40. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar 
redovisas i rapporten över totalresultat på raden värdeförändring 
förvaltningsfastigheter. Den orealiserade värdeförändringen 
beräknas utifrån värderingen vid periodens slut jämfört med 
 värderingen vid periodens början alternativt anskaffningsvärdet, 
om fastigheten förvärvats under perioden med hänsyn till perio-
dens investeringar. Marknadsvärdet tas fram till varje kvartal.
KlaraBo värderar 100 procent av sitt fastighetsbestånd externt. 
Uppdatering sker kvartalsvis genom att befintliga värderingar 
uppdateras med aktuella hyror, vakanser samt marknadsdata från 
extern oberoende värderare, i form av nivåer på direktavkastning 
samt drift- och underhållskostnader. Förvaltningsfastigheter är 
i nivå 3 enligt värderingshierarkin.
Vid förvärv av fastigheter eller bolag bokförs transaktionen 
 vanligen per tillträdesdagen, eftersom risker och förmåner som 
följer av ägandet normalt övergår den dagen.
Till redovisat värde läggs även tillkommande utgifter, dock 
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar 
som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget 
till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 
Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den 
period de uppkommer. Reparationer kostnadsförs i samband 
med att utgiften uppkommer.
Orealiserad värdeökning för förvaltningsfastigheter 
i projektutveckling
Koncernen genomför marknadsvärdering och intäktsför 20 procent 
av skillnaden mellan verkligt värde vid färdigställande och totala 
uppskattade produktionskostnader vid färdigställande den dag då 
(i) bygglov har erhållits, och (ii) bindande entreprenadavtal har 
ingåtts med en/flera entreprenör/er. Detta då erhållna bygglov 
tillsammans med tecknat entreprenadavtal dels motsvarar en reell 
värdeökning för projektet, dels att KlaraBo, baserat på beprövad 
affärsmodell, med stor sannolikhet kan prognosticera utfallet av 
projektet vid sådan tidpunkt. Bedömning av projektets verkliga 
värde kan dels ske av extern värderingsman, dels av Projekt-
utvecklings organisa tionen utifrån projektkalkyl.
I takt med upparbetning sker sedan beräkning av orealiserad 
värdeförändring utifrån färdigställandegraden. Färdigställande-
graden beräknas som nedlagda uppdragsutgifter per balans dagen 
i relation till de totalt beräknade uppdragsutgifterna för att fullgöra 
projektet. När 50 procent av kostnaderna realiserats bokas 
ytterligare 30 procent av skillnaden mellan verkligt värde och 
kostnaderna upp i resultaträkningen. När slutbesked erhållits av 
byggnadsnämnden bokas resterande 50 procent.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell 
ställning inkluderar bland tillgångarna innehav av likvida medel, 
kund- och hyresfordringar, räntederivat redovisade till verkligt värde 
via resultatet samt övriga fordringar. Redovisning av koncernens 
finansiella skulder består i huvudsak av räntebärande skulder, 
räntederivat redovisade till verkligt värde via resultatet, leveran-
törsskulder samt övriga kortfristiga skulder.
Redovisning och borttagande
Finansiella tillgångar och skulder redovisas när koncernen blir 
part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Transaktioner med 
finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som är den dag 
då koncernen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgångarna. 
Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats 
och företaget har presterat enligt överenskommelse. Skulder 
redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet 
föreligger att betala även om faktura ännu inte har mottagits. 
Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell 
ställning (helt eller delvis) när rättigheterna i avtalet har realiserats 
eller förfallit, eller när koncernen inte längre har kontroll över den.
En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställ-
ning (helt eller delvis) när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på 
annat sätt utsläcks.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld nettoredovisas i 
r apporten över finansiell ställning när det föreligger en legal rätt att 
kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att antingen  reglera 
nettot eller att realisera tillgången samtidigt som skulden regleras.
Klassificering och värdering av finansiella 
tillgångar/skuldinstrument
Koncernens skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaff -
ningsvärde. Finansiella tillgångar klassificerade till upplupet 
anskaffningsvärde värderas initialt till verkligt värde med tillägg av 
transaktionskostnader. Efter första redovisningstillfället värderas 
tillgångarna enligt effektivräntemetoden. Tillgångarna omfattas av 
en förlustreservering av förväntade kreditförluster. Effektivräntan 
är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida 
utbetalningarna under den förväntade löptiden för den finansiella 
tillgången (eller finansiella skulden) till redovisat bruttovärde för 
en finansiell tillgång (eller till det upplupna anskaffningsvärdet 
för en finansiell skuld). Vid beräkning av effektivräntan ska de 
 förväntade kassaflödena uppskattas genom att beakta samtliga 
avtalsvillkor för det finansiella instrumentet men ska inte beakta 
NOTER
48
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 49 =====

Not 2, forts.
de förväntade kreditförlusterna. Beräkningen innefattar alla 
 avgifter som betalats eller erhållits av avtalsparterna, som är en 
integrerad del av effektivräntan; transaktionskostnader och alla 
andra premier eller rabatter.
Tillgångar med kort löptid diskonteras inte då de enbart uppgår 
till oväsentliga belopp. Denna kategori omfattar hyresfordringar, 
kundfordringar och likvida medel. Kundfordringar redovisas till det 
belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra 
fordringar som bedömts individuellt. Övriga fordringar klassifi-
ceras som långfristiga fordringar om innehavstiden är längre 
än ett år och om de är kortare som övriga fordringar. Finansiella 
 tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår 
i omsättnings tillgångar, med undantag av de poster med förfallo-
dag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras 
som anläggningstillgångar.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Koncernens finansiella tillgångar omfattas av nedskrivning 
för  förväntade kreditförluster. Här omfattas nedskrivningen av 
hyresfordringar.
KlaraBo tillämpar den förenklade metoden där metoden för 
kund- och hyresfordringar baseras på historiska kundförluster 
kombinerat med framåtblickande faktorer (tex försämrad kon-
junktur, ökad aktivitet i bygg- och uthyrningsverksamheten eller 
en större andel äldre lägenheter i fastighetsbeståndet) enligt 
en  förenklad förlustandelsmetod. En förlustreserv redovisas för 
fordringens eller tillgångens förväntade återstående löptid, vilken 
 förväntas understiga ett år för samtliga fordringar. 
Koncernens kunder är generellt sett en homogen grupp med 
likartad riskprofil, varför kreditrisken initialt bedöms kollektivt för 
samtliga kunder. Eventuella större enskilda fordringar, alternativt 
enskilda innehav, bedöms dock per motpart/innehav. Koncernen 
skriver bort en fordran när det inte längre finns någon förväntan 
på att erhålla betalning och då aktiva åtgärder för att erhålla 
 betalning har avslutats.
Klassificering och värdering av finansiella skulder
Finansiella skulder klassificeras till upplupet anskaffningsvärde 
med undantag av derivat. Finansiella skulder redovisade till upp-
lupet anskaffningsvärde värderas initialt till verkligt värde inklusive 
transaktionskostnader. Efter det första redovisningstillfället 
värderas de enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år 
medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än 1 år.
Klassificering och värdering av derivat
Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att 
transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den 
initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt 
värde, och värdeförändringar på derivatinstrument redovisas 
i koncernens rapport över totalresultat. Koncernen tillämpar inte 
säkringsredovisning. 
KlaraBo innehar ränteswappar, vilka klassificeras till verkligt 
värde via resultatet där verklig värdeförändring redovisas i 
 resultatet. Ränteswappar har anskaffats för att motverka kassa-
flödesrisker för ränteexponeringar på skulder som koncernen 
är utsatt för.
Koncernen har en swaption som ger banken rätt att teckna en 
ränteswap till fast ränta om 2,58 procent från och med maj 2025. 
Derivat med ett positivt respektive negativt värde redovisas som 
finansiell tillgång eller finansiell skuld.
Låneutgifter
Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller 
produktion för större ny-, till- eller ombyggnader av en tillgång 
och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd 
användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffnings-
värde. Aktivering av låneutgifter sker under förutsättningen att 
det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska 
fördelar och att kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. 
Eventuellt tillkommande pantbrevskostnader hanteras på samma 
sätt som låneutgifter. Alla andra lånekostnader kostnadsförs 
när de uppstår.
Eget kapital
Aktiekapital
Aktiekapital motsvaras av moderbolagets aktiekapital. KlaraBo 
innehar stamaktier av serie A och B.
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital utgörs av kapital tillskjutet av koncernens 
ägare, till exempel överkurs vid aktieteckning och erhållet 
aktieägartillskott samt ersättning i samband med försäljning av 
 utfärdade teckningsoptioner.
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
Balanserade vinstmedel avser intjänade vinstmedel i koncernen 
minskat med potentiella lämnade utdelningar vilka redovisas som 
minskning av eget kapital och skuld efter det att årsstämman/
extra bolagsstämma godkänt utdelningen.
Nyemission
Nyemissioner genomförs för att kapitalisera koncernen. En 
nyemission ökar det egna kapitalet (aktiekapital och övrigt till skjutet 
kapital) och tillämplig tillgångspost beroende på om tillskjuten 
tillgång är kontanter eller apport. Transaktionskostnader som direkt 
kan hänföras till emission av nya stamaktier eller tecknings optioner 
redo visas i eget kapital som ett avdrag från emissions likviden.
Avsättningar och eventualförpliktelser
En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när 
koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd 
av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-
nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen 
samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsätt-
ning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen 
av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen vid 
 rapportperiodens slut.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande 
som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas 
endast av osäkra framtida händelser. Eventualförpliktelser redovisas 
också när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld 
eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resur-
ser kommer att krävas eller att det ej tillförlitligt kan beräknas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredo-
visningslagen och tillkommande information i enlighet med Rådet 
för finansiell rapportering rekommendation RFR 2 Redovisning 
NOTER
49
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 50 =====

Not 2, forts.
för juridiska personer, vilket innebär att moderbolaget i årsre-
dovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av 
EU godkända IFRS Redovisningsstandarder och uttalanden så 
långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och 
med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. 
Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS 
Redovisningsstandarder som ska göras.
Följande skillnader finns mellan koncernens och moderbolagets 
redovisningsprinciper:
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda 
enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 
Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utform -
ningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning 
av finansiella intäkter och kostnader samt eget kapital.
Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget i enlighet med 
anskaffningsvärdesmetoden. Detta innebär att transaktionskost-
nader inkluderas i det bokförda värdet för innehav i dotterbolaget. 
Det bokförda värdet prövas årsvis mot dotterbolagets egna kapital.
Intäkter
Moderbolagets nettoomsättning består av förvaltningstjänster 
gentemot dotterbolag. Dessa intäkter redovisas i den period 
de avser.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till 
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar 
och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen 
men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av 
borgens förbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garan-
tier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren 
av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund 
av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt 
avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal till-
lämpar moderbolaget RFR 2 som innebär en lättnad jämfört med 
 reglerna i IFRS Redovisningsstandarder 9 när det gäller ställda 
garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag och intressebolag. 
Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning 
i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning 
sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Finansiella instrument
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning 
tillämpas inte reglerna om finansiella instrument enligt IFRS 
Redovisningsstandarder 9 i moderbolaget som juridisk person, 
utan moderföretaget tillämpar i enlighet med ÅRL anskaffnings-
värdemetoden. I moderföretaget värderas finansiella tillgångar 
vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive 
eventuella transaktionskostnader som är direkt hänförliga till 
förvärvet av tillgången.
Värdering av finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovis-
ningstillfället till anskaffningsvärde (med avdrag för eventuella 
nedskrivningar och med tillägg för eventuella uppskrivningar). 
Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första 
redovisningstillfället enligt lägsta värdets princip (det lägsta av 
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen).
Värdering av finansiella skulder
Långfristiga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaff-
ningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande 
av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras 
enligt effektiv räntemetoden. Kortfristiga skulder redovisas till 
anskaffningsvärde. Derivatinstrument med negativt värde och för 
vilka säkringsredovisning inte tillämpas redovisas som finansiella 
 skulder och värderas till detta värde.
Skatter
I moderföretaget redovisas obeskattade reserver inklusive  upp skjuten 
skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot  obeskattade 
reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet 
med Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 2 
Redovisning för juridiska personer. Aktieägartillskott redovisas 
mot eget kapital hos mottagaren och andelar i dotterbolag hos 
givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Vid redovisning av koncernbidrag kan ett bolag tillämpa 
antingen huvudregeln eller alternativregeln. KlaraBo tillämpar 
alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade 
koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
NOTER
50
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 51 =====

Not 3
Finansiella riskfaktorer
KlaraBo är exponerad för finansiella risker vilka framgår nedan. 
Koncernens ekonomiavdelning identifierar, utvärderar och i 
vissa fall säkrar finansiella risker i nära samråd med styrelsen. 
Styrelsen upprättar skriftliga policys såväl för den övergripande 
riskhanteringen som för specifika områden såsom valutarisk, 
r änterisk, kreditrisk och användning av derivatinstrument. 
Till höger beskrivs koncernens exponering mot finansiella risker 
och hur dessa risker kan påverka koncernens framtida finansiella 
resultat.
Risk Exponering uppstår från Hantering
Valutarisk Framtida affärstransaktioner.
Redovisade finansiella tillgångar som inte  
är uttryckta i svenska kronor (kr).
Bedömning av behovet av valutaderivat.
Ränterisk Långfristig upplåning med rörlig ränta. Bedömning av behovet av räntederivat.
Kreditrisk Likvida medel, derivatinstrument och kund- och hyresfordringar. Finansiella motparter med hög kreditvärdighet,  
kreditupplysning,  borgensman och deposition.
Kapitalrisk Upplåning och övriga skulder. Tillgång till bindande kreditlöften och krediter.
KlaraBo-koncernens resultat och ställning kan komma att avvika, 
såväl positivt som negativt, med anledning av ovan nämnda 
risker. De finansiella riskerna avser bland annat påverkan av 
 förändrade räntekostnader för de lån som löper med rörlig ränta, 
risken i att koncernen inte har tillgång till önskad finansiering 
för kommande projekt samt att koncernen på kort sikt inte har 
 likviditet att täcka de betalningsåtaganden som finns.
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att förändrade valutakurser 
 negativt påverkar koncernens balansräkning och räntekostnader. 
Valutarisk består av dels transaktionsexponering, dels omräk-
nings exponering.
Transaktionsexponering
Med transaktionsexponering avses påverkan på nettoomsättning 
och kostnader där bolag har försäljning/inköp i annan valuta än 
den funktionella valutan. KlaraBo har per bokslutsdagen ingen 
omräkningsexponering.
Enligt koncernens finanspolicy ska valutarisken hanteras genom 
att helt elimineras med valutaderivat, enligt följande:
• Vid köp av varor och tjänster med framtida betalning i utländsk 
valuta ska valutarisken för belopp överstigande 10 mkr elimi-
neras genom användandet av valutaterminer. 
KlaraBo har för närvarande ingen valutarisk av väsentlig karaktär 
då den främst är kopplad till eventuell nyprodktion.
Ränterisk och räntebindning 
Räntekostnader är en väsentlig kostnadspost för koncernen och 
koncernens främsta ränterisk uppstår genom långfristig upplåning 
med rörlig ränta där koncernens kassaflöden exponeras. Resulta-
tet är känsligt för högre räntekostnader från upplåning till följd av 
ränteförändringar där räntekostnaderna främst påverkas
Den genomsnittliga räntenivån på räntebärande skulder 
per 31 december 2024 uppgick till drygt 3,3 procent, inklusive 
ränte swappar. Exklusive STIBOR och ränteswappar uppgick 
den genomsnittliga lånemarginalen till 1,46 procent. Koncernens 
räntederivat redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell 
ställning. I takt med att marknads räntorna förändras uppstår 
ett teoretiskt över- eller undervärde på räntederivaten. Om 
 marknadsräntorna sjunker kommer marknadsvärdet på KlaraBos 
räntederivat att minska, vilket skulle kunna ha en negativ effekt 
på KlaraBos resultat. Möjlighet till nettning av derivat gällande 
 förpliktelser gentemot samma motpart finns. 
NOTER
51
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 52 =====

Not 3, forts.
Räntesäkringar
2024-12-31
Avtal
Nominellt  
belopp, mkr
Marknads- 
värde, mkr
Fast  
ränta, % Förfall
Ränteswap 200,0 2,4 0,181 2025-05
Ränteswap 250,0 2,3 2,002 2027-09
Ränteswap 200,0 -3,3 2,827 2028-11
Ränteswap 250,0 4,6 2,030 2029-09
Ränteswap 250,0 -5,0 2,873 2029-11
Ränteswap 300,0 -7,5 2,945 2030-11
Ränteswap 300,0 -9,5 3,050 2031-02
Ränteswap 700,0 17,6 2,205 2032-05
Ränteswap 300,0 -10,5 3,055 2033-02
Summa 2 750,0 -9,0
2023-12-31
Avtal
Nominellt  
belopp, mkr
Marknads- 
värde, mkr
Fast  
ränta, % Förfall
Ränteswap 100,0 2,7 0,287 2024-07
Ränteswap 200,0 5,7 0,015 2024-08
Ränteswap 200,0 5,7 0,059 2024-08
Ränteswap 200,0 9,2 0,181 2025-05
Ränteswap 200,0 -4,6 2,827 2028-11
Ränteswap 250,0 -7,9 2,873 2029-11
Ränteswap 300,0 -12,7 2,945 2030-11
Ränteswap 300,0 -14,8 3,050 2031-02
Ränteswap 700,0 6,6 2,205 2032-05
Ränteswap 300,0 -18,4 3,055 2033-02
Summa 2 750,0 -28,5
Känslighetsanalys – räntekostnader inklusive derivat
2024
Förändring av Stibor referensränta, %-enhet Räntekostnader, mkr
1,00 6,7
-1,00 -6,7
0,50 3,3
-0,50 -3,3
0,25 1,7
-0,25 -1,7
2023
Förändring av Stibor referensränta, %-enhet Räntekostnader, mkr
1,00 14,1
-1,00 -5,2
0,50 9,3
-0,50 -0,4
0,25 6,9
-0,25 -2,0
 
 
 
Genomsnittlig räntebindning inklusive derivat
2024-12-31
Förfalloår Mkr Andel, %
2025 2 244 33
2026 0 10
2027 250 27
2028 200 0
>2028 2 189 30
Total 4 883 100
Räntebindningstid, år 3,3
2023-12-31
Förfalloår Mkr Andel, %
2024 1 465 30
2025 1 285 27
2026 – –
2027 – –
>2027 2 050 43
Total 4 800 100
Räntebindningstid, år 3,7
Skuld avseende IFRS Redovisningsstandarder16-bokningar om 
13,0 mkr exkluderas samt periodiserade upplåningskostnader om 
6,1 mkr (2,9) .
Koncernen har en swaption med nominellt värde om 300 mkr 
och fast ränta om 2,58 procent, potentiellt startdatum för denna 
swaption är 15 maj 2025. Då swaptionen inte har påverkat den 
genomsnittliga räntebindningen har den exkluderats i tabeller över 
kredit- och räntebindning samt i tabellen över utestående swappar
Kapitalrisk
Kapitalrisk består av refinansierings- och likviditetsrisk. Dessa 
risker uppstår om koncernen inte kan uppfylla betalningsåtaganden 
på grund av bristande likviditet eller på grund av svårigheter att få 
kredit från externa källor.
Likviditetsrisk definieras som risken att inte kunna uppfylla 
betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller 
svårig heter att erhålla finansiering. 
Refinansieringsrisk definieras som risken att vid någon tidpunkt 
inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång 
NOTER
52
KLARABO ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
INNEHÅLL
INTRODUKTION  
STRATEGI
AKTIEN
HÅLLBARHETSREDOVISNING  
FINANSIELLA RAPPORTER  
Förvaltningsberättelse 
Risker och riskhantering 
Flerårsöversikt nyckeltal 
Finansiella rapporter koncernen
Finansiella rapporter moderbolaget
Noter 
Styrelsens underskrifter
Revisionsberättelse
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

===== SIDA 53 =====