Årsredovisning 2024

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
      123122      
Peter Åsberg kommer att lämna sitt uppdrag som VD och koncernchef för 
Midsona, men kvarstår i sin roll under en övergångsperiod fram till dess att en 
efterträdare har tillträtt tjänsten. Processen för att rekrytera hans efterträdare har 
startats av styrelsen i Midsona AB. 
Styrelsen i Midsona AB utsåg Henrik Hjalmarsson till ny VD och koncernchef. 
Han tillträder tjänsten senast 1 oktober 2025 och efterträder Peter Åsberg, som 
valt att lämna sitt uppdrag enligt tidigare besked.
Prestigefylld utmärkelse
Midsona uppmärksammades återigen för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av 
det globala ideella miljöinitiativet CDP . För andra året i rad uppnåddes det högsta 
betyget A i CDP:s ranking 2024 inom området Climate change. CDP:s årliga 
process betraktas vara ledande för att rapportera företags miljötransparens 
eftersom den mäter åtgärder och prestationer för att mildra klimatrelaterade 
risker och för att minska utsläppen av växthusgaser.
Annan information
Uppfyllelse av finansiella mål
De tre långsiktiga målen är följande och gäller fram till 2027;
• Organisk tillväxt 3–5 procent i genomsnitt per år
. För räkenskapsåret 2024 var 
den organiska tillväxten i nettoomsättningen -0,7 procent.
• EBIT -marginal (före jämförelsestör
ande poster) >8 procent. För räkenskapsåret 
2024 var EBIT -marginalen 3,4 procent, före jämförelsestörande poster.
• Nettoskuld/juster
ad EBITDA <2,5 ggr. För räkenskapsåret 2024 var nettoskuld/
justerad EBITDA 1,6 ggr.
Risker och osäkerhetsfaktorer i fokus
Marknadsdynamiken har i hög grad påverkats av flera externa faktorer under senare 
år. Den våg av utmaningar som följde i pandemins spår med brist på råvaror, 
successivt högre priser på bland annat insats- och färdigvaror, energi och 
transporter samt svårigheter att upprätthålla en stabil varuförsörjning lade 
tillsammans med eskaleringen av geopolitiska konflikter grunden för det kraftiga 
inflationstrycket som präglat den globala ekonomin de senaste två åren. 
Konsumenterna har förändrat sitt köpbeteende till följd av ett besvärligare 
privatekonomiskt klimat. Priset har blivit viktigare och det är tydligt att många 
konsumenter sökt sig mer till lågpris- och kampanjvaror, vilket framför allt har 
missgynnat ekologiska och hållbara produkter i det högre prissegmentet. Det har 
medfört utmaningar i efterfrågan för en del produktgrupper hos koncernens egna 
konsumentvarumärken, framför allt i kategorin ekologiska produkter med tidvis 
avmattade försäljningsvolymer som konsekvens. För att möta det förändrade 
konsumentbeteendet har det arbetats hårt med att utveckla kunderbjudandet samt 
stärka sortiment och köpupplevelse. Den långsiktiga samhällsutvecklingen pekar 
entydigt på ett skifte i konsumtionen mot mer hållbara och hälsosamma produkter, 
som förväntas ta fart i takt med att köpkraften för konsumenter förbättras. 
Inflationstrycket fortsatte successivt att sjunka och både ECB och Sveriges 
Riksbank sänkte viktiga styrräntor vid flera tillfällen under 2024. Det föreligger dock 
osäkerheter kring fortsatta räntesänkningar i de korta perspektivet, som på så vis 
ytterligare skulle förbättra konsumenters privatekonomi och köpkraft. 
Volatiliteten i priser på råvaror, förpackningsmaterial, energi, gas och 
transporter samt viktiga valutors utveckling, som USD och EUR, påverkar koncernen. 
Prisbilden för flertalet viktiga råvaror, förpackningsmaterial och vägtransporter har 
stabiliserats, men på fortsatt höga prisnivåer, medan priser på energi och gas till 
koncernens produktionsanläggningar fallit tillbaka till det mer normala i jämförelse 
med topparna under 2022. En liknande energikris som bredde ut sig i Europa under 
2022, med snabbt stigande el- och gaspriser, förväntas inte inträffa i det korta 
perspektivet till följd av samordnade och prioriterade EU-aktiviteter. De geopolitiska 
oroligheterna vid Röda havet har medfört både försenade containerfrakter från 
Asien och att prisbilden på sådana transporter återigen pressats upp. Priser på 
viktiga råvaror, som torkade frukter, nötter, frön och kärnor, havre, ris, quinoa, linser 
och majs, bestäms till stor del av sommarens och höstens viktiga odlings- och 
skördeutfall. Rådande klimatrelaterade risker med extremväder i form torka och 
översvämningar sätter sin prägel på råvarupriserna. Det blir mer och mer tydligt att 
risken för att skördar slår fel blir större och större, speciellt för ekologiska skördar 
med avsaknad av bekämpningsmedel mot skadedjur. Prisbilden för vissa råvaror 
har förbättrats, främst på grund av gynnsamma skördar, medan prisbilden för andra 
råvaror är oförändrad eller försämrad till följd av ogynnsamma skördeutfall och/
eller förändrade import/exportrestriktioner. Trenden har dock varit att inköpspriser 
på råvaror och andra insatsvaror passerat toppen, men fortsatt ligger på höga 
nivåer som en konsekvens av en tidvis ogynnsam valutautveckling för koncernen. 
Prisökningar på råvaror, förpackningsmaterial och färdigvaror till följd av en 
ogynnsam valutakursutveckling kan inte absorberas av koncernen, utan måste 
som en konsekvens av bättre fakturerad varuförsäljning i december i jämförelse 
med föregående år samtidigt som kapitalbindningen i rörelsefordringar minskade i 
jämförelseperioden till följd av avslutade försäljningsuppdrag. 
Kassaflöde från investeringsverksamheten uppgick till -25 Mkr (-18) och 
utgjordes av investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar -24 
Mkr (-31), försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 0 Mkr 
(13) och en förändring av finansiella tillgångar -1 Mkr (0). 
Kassaflöde från finansieringsverksamheten var -206 Mkr (-209), vilket 
utgjordes av amortering lån -150 Mkr (-152) och amortering av leasingskulder -56 
Mkr (-56). En frivillig extra amortering till kreditinstitut inom befintlig kreditram 
gjordes med 79 Mkr (80) under året. I jämförelseperioden ingick även upptagna 
lån 6 Mkr och emissionskostnader -7 Mkr från den genomförda 
företrädesemissionen i december 2022. 
Årets kassaflöde uppgick till -89 Mkr (116).
Likviditet och finansiell ställning
Kapital- och likviditetstruktur i sammandrag 1 2024-12-31 2023-12-31
Genomsnittligt sysselsatt kapital, Mkr 3 689 3 848
Avkastning på sysselsatt kapital, % 3,6 1,0
Soliditet, % 67,6 64,9
Nettoskuld, Mkr 451 496
Nettoskuld/Justerad EBITDA, ggr 1,6 2,7
Eget kapital, Mkr 3 068 2 987
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,1 0,2
Räntetäckningsgrad, ggr 3,1 0,4
Likviditetsreserv/Nettoomsättning, % 16,9 17,2
 1 Midsona presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS.  
F
ör definitioner och avstämningar mot IFRS hänvisas till sidorna 178-183.
Likvida medel uppgick till 141 Mkr (235) och det fanns outnyttjade krediter på 
488 Mkr (416) vid årets utgång. Likviditetsreserven i förhållande till netto­
omsättningen på rullande 12-månadersbasis var 16,9 procent (17,2). 
Nettoskulden uppgick till 451 Mkr (496) och förhållandet mellan nettoskulden 
och justerad EBITDA på rullande 12 månaders basis var 1,6 ggr (2,7). 
Eget kapital uppgick till 3 068 Mkr (2 987) vid årets utgång. Förändringarna 
utgjordes av årets resultat 47 Mkr och omräkningsdifferenser vid omräkning av 
utländska verksamheter 34 Mkr. 
Soliditeten var 67,6 procent (64,9) vid årets utgång.
Investeringar
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive 
nyttjanderättstillgångar) uppgick till 25 Mkr (30) och utgjordes i all väsentlighet av 
ersättningsinvesteringar i produktionsanläggningar.  Årets avskrivningar på 
immateriella och materiella anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderätts
-
tillgångar) uppgick till -97 Mkr (-103).
Viktiga händelser under räkenskapsåret
Prestigefyllda utmärkelser
Midsona uppmärksammades för sin klimatstrategi och sitt ledarskap av det 
globala miljöinitiativet CDP . Midsona uppnådde det högsta betyget A för 2023 och 
rankades som ett av de 400 bästa noterade bolagen i världen av cirka 21 000 
deltagande bolag totalt. Midsona utsågs även till börsens mest hållbara bolag 
inom kategorin dagligvaror och kom på en andraplats totalt i den årliga rankningen 
Hållbara Bolag 2023. Det var Lunds universitet, Dagens Industri och Aktuell 
Hållbarhet som tillsammans granskade svenska börsbolags hållbarhetsarbete 
med fokus på risk och styrning.
Nya finansiella mål och ny strategi
Styrelsen i Midsona AB (publ) beslutade om att fastställa nya långsiktiga mål för 
koncernen. De tre långsiktiga målen är följande och gäller fram till 2027;
•
 Organisk tillväxt 3–5 procent i genomsnitt per år (tidigare nett
o-
omsättningstillväxt >15,0 procent genom organisk tillväxt och för
värv),
• EBIT -marginal (före jämförelsestör
ande poster) >8 procent (tidigare EBITDA-
marginal >12,0 procent),
• Nettoskuld/juster
ad EBITDA <2,5 ggr (tidigare Nettoskuld/justerad EBITDA 
3,0–4,0 ggr).
En ny strategi antogs i början av 2024 efter en genomlysning av koncernens 
strategiska inriktning. Den utgörs av tre ben och syftar till att stärka lönsamheten 
och lägga grunden för framtiden; 
•
 Stärka positionen, driva tillväxt och utveckla erbjudandet i kategorin 
ekologiska pr
odukter genom ett marknadsöverskridande arbete med 
produktion, inköp, innovation och kommunikation för att utnyttja synergier 
mellan varumärken som ett led i att göra det enklare för konsumenten att 
navigera i utbudet.
•
 For
tsätta tillväxten med starka varumärken i kategorin hälsolivsmedel både 
på befintliga och nya marknader genom fokus på lönsam organisk tillväxt på 
utvalda marknader med stöd av tre egna starka varumärken - Friggs, Earth 
Control och Gainomax.
•
 Effektiviser
a värdekedjan och harmonisera sortimentet för att utveckla ett 
erbjudande som möter marknadens behov och samtidigt eftersträva hög 
effektivitet från inköp och varumärkesutveckling till produktion och logistik.
Förändringar i styrelsen
På årsstämman 2024 den 7 maj valdes Tomas Bergendahl till ny styrelseledamot 
i enlighet med valberedningens förslag. Han är oberoende i förhållande till 
bolaget, till bolagsledningen och till större aktieägare i bolaget. Henrik Stenqvist 
avböjde omval. Styrelsen i Midsona AB utgörs sedan årsstämman 2024 av Patrik 
Andersson (Ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, 
Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester. 
Förlängning av finansieringsavtal
Finansieringsavtalet med Danske Bank och Svensk Exportkredit förlängdes i juni 
ytterligare ett år med oförändrade villkor och det sträcker sig efter förlängningen 
till och med september 2026.
Förändringar i koncernledningen
Division Director Nordics, Ulrika Palm, valde att lämna Midsona och hon lämnade 
sin tjänst i augusti 2024. Markus Wessner utsågs till ny Division Director Nordics 
efter Ulrika Palm. Han tillträdde tjänsten 15 augusti 2024 och ingick från den 
tidpunkten i koncernledningen.
Ny organisation och förändringar i koncernledningen
Det beslutades om att etablera centrala funktioner för marknad & innovation, HR 
och inköp, som ett led i att öka koordineringen mellan koncernens tre divisioner 
och samtidigt skapa rätt förutsättningar för lönsam tillväxt. 
Anna Törnebrant utsågs till Chief Marketing Officer med koncernövergripande 
ansvar för marknad & innovation och Åsa Gavelstad utsågs till Director HR med 
koncernövergripande ansvar för HR. De tillträdde sina nya tjänster 15 augusti 
2024 och ingick från den tidpunkten som medlemmar i koncernledningen. 
Processen för att rekrytera en inköpsdirektör var pågående vid årets utgång.
Uppdaterade klimatmål
Uppdaterade klimatmål godkändes av Science Based Target initiative (SBTi), 
vilket var ett viktigt steg i arbetet för att bidra till Parisavtalets mål om att 
begränsa den globala uppvärmningen. Midsona har åtagit sig att övergripande 
uppnå netto noll-utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2045, med delmål 
som bland annat omfattar att:
•
 Minska utsläpp med 42 procent till 2030, med 2022 som basår
, från scope 1 
och 2, samt från scope 3 kategorier såsom uppströms och nedströms 
transporter, avfall genererad i egen verksamhet och avfallshantering av sålda 
produkter.
•
 70 procent a
v leverantörerna, baserat på inköpta varor och tjänster, ska ha 
satt vetenskapligt baserade mål till 2028.
• Minska utsläpp från FLAG (F
orest, Land and Agriculture) i scope 3 med 
30,3 procent till 2030 och 72 procent till 2045.
• Ingen avskogning inom primär
a råvaror kopplade till avskogning senast 
31 december 2025.
Viktiga händelser efter  
räkenskapsårets utgång
Förändringar i koncernledningen
Josefin Kronstrand utsågs till inköpsdirektör, med övergripande ansvar för att 
koordinera koncernens inköp. Hon tillträder sin nya tjänst 15 mars 2025 och 
kommer från den tidpunkten ingå som medlem i koncernledningen.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     123122     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
kunna tas ut i nästa led. En samlad bedömning blir att selektiva prishöjningar till 
kunder på en del geografiska marknader inte kan uteslutas till följd av odlings- och 
skördeutfall för vissa råvaror samt valutavolatilitet.
Det har tidvis varit vissa utmaningar i produktionsförmågan för några 
produktgrupper hos egna konsumentvarumärken. De har varit relaterade till både 
egna och underleverantörers produktionsanläggningar, till följd av hög efterfrågan i 
kombination med brister på såväl råvara som personal- och maskinkapacitet. Under 
året har det varit fokus på kapacitetsförbättringar samt säkra både rätt personal 
och minska sjukskrivningar bland befintlig personal.
Risker och riskhantering 
Alla affärsverksamheter möter osäkerhet kring framtida händelser som kan ha både 
positiva och negativa effekter. Riskhantering syftar till att identifiera, utvärdera och 
hantera dessa faktorer för att maximera värdeskapandet och minimera potentiella 
negativa konsekvenser för aktieägare och andra intressenter.
Förmågan att hantera risker är en central del av bolagets styrning och kontroll. 
Styrelsen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen, medan den operativa 
hanteringen ligger hos verkställande direktören, ledningsgruppen och övriga 
medarbetare. Riskhanteringen baseras på en uppförandekod och flera 
övergripande policyer. Strategiska och affärsrelaterade risker behandlas i 
koncernledningen och beslutas av styrelsen. Löpande rapportering sker avseende 
finansiell ställning och efterlevnad av finanspolicyn.
Bolaget tillämpar en iterativ riskhanteringsprocess för att identifiera, utvärdera 
och hantera risker på koncernnivå. I denna process har, utifrån vad som för 
tillfället är känt, ett antal risker identifierats och kategoriserats in i tre riskområden 
– verksamhetsrisker, marknadsrisker och finansiella risker. Redovisningen av de 
olika riskerna i respektive riskområde gör inte anspråk på fullständighet och är 
inte heller rangordnade efter grad av betydelse. Samtliga risker beskrivs inte i 
detalj utan en komplett utvärdering måste innefatta övrig information samt en 
allmän omvärldsbedömning. Dessutom presenteras en fördjupning om
klimatrelaterade risker samt möjligheter kopplad till verksamhetsrisken 
miljöpåverkan och klimatförändringar.
Verksamhetsrisker
Miljöpåverkan och klimatförändringar
Beskrivning av risk 
Midsonas miljö- och klimatpåverkan utgör en betydande verksamhetsrisk som 
både kan påverka anseende och ekonomiska resultat. Globala miljö- och 
klimatförändringar riskerar också i sin tur påverka resultatet. Några av de 
viktigaste källorna härröras från transporter, vatten- och energiförbrukning, 
råvarutillgång samt förpacknings - och produktionsavfall och matsvinn.  
Extremt väder, som blir allt vanligare, utgör en växande utmaning för 
livsmedelsproduktionen och därmed även för Midsona. Ett varmare klimat riskerar 
leda till högre verksamhetskostnader genom till exempel ökat kylbehov i 
produktionsanläggningarna. Dessutom riskerar torka, stormar, översvämningar 
och kyla att minska jordbruksproduktionen avsevärt, vilket kan resultera i 
prishöjningar och svårigheter att säkra nödvändiga volymer av råvaror, se vidare 
under riskfaktorn råvarupriser och råvarubrist.
Negativ klimatpåverkan från fossilt bränsledrivna transporter och fossil 
energianvändning för att driva verksamheten är också riskfaktorer. I alla länder 
där Midsona är verksamt finns redan miljörelaterad lagstiftning, såsom 
beskattning av fossila bränslen. Striktare klimatpolitik, nya regelverk och 
förändrade marknadslägen kan påverka delar av verksamheten som är beroende 
av fossila bränslen. Om dessa risker förverkligas kan det leda till ökade kostnader 
för fossila transporter och energi, vilket i sin tur påverkar det ekonomiska 
resultatet negativt.
Midsona är vidare beroende av tillgång till rent färskvatten för produktion av 
livsmedel och kosmetika. Vattenbrist i länder där verksamhet bedrivs kan påverka 
resultatet. 
En stor negativ miljöpåverkan eller bristande efterlevnad av miljökrav riskerar 
också att skada anseende och förtroende hos konsumenter och investerare.
En fördjupning om klimatrelaterade risker samt möjligheter finns att läsa på 
sidorna 127-129.
Sannolikhet Påverkan

===== SIDA 63 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
      125124      
Affärsetik och korruption
Beskrivning av risk
Då verksamheten till stor del består av att utveckla, producera och sälja 
ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter är det av 
central betydelse att affärspartners, investerare och konsumenter förknippar 
verksamheten och varumärken med positiva värden, där såväl ett gott rykte som 
trovärdighet är avgörande för affärsvärde och försäljningsframgångar. Ryktet 
och trovärdigheten kan lätt skadas om Midsona, en leverantör eller en 
samarbetspartner till exempel skadar miljön, exploaterar arbetskraft, 
producerar skadliga produkter eller på annat sätt företar handlingar som står i 
strid med de värden som våra varumärken representerar, med negativ 
försäljningsutveckling och därigenom en negativ effekt på resultatet. Även 
risker kopplade till korruption kan skada anseende, vilket kan påverka 
affärsrelationer och i förlängningen lönsamheten. I det fall riskerna förverkligas 
skulle det kunna få en negativ inverkan på verksamhet och resultat, till exempel 
i form av minskad omsättning. 
Riskhantering  
Vi bedriver systematiskt förebyggande arbete både internt och externt mot 
samarbetspartners genom Code of Conduct, Supplier Code of Conduct, policyer 
och andra riktlinjer för våra medarbetare för att leva upp till vårt företags och våra 
varumärkens anseende med rätt kvalitet, funktion, produktmärkning och korrekt 
marknadskommunikation. I relationen till leverantörer är vår Supplier Code of 
Conduct, leverantörens självutvärdering och ett aktivt samarbete vad gäller 
affärsetik med våra leverantörer de viktigaste verktygen för att ta ansvar för hela 
värdekedjan. Koncernen har även en whistleblower policy som alla uppmuntras att 
använda vid minsta antydan till korruption eller brott mot vår affärsetik. 
Sannolikhet Påverkan
Försäkringsbara risker
Informationssystem
Beskrivning av risk
Uppfattningen är att det på senare tid blivit svårare och mer kostsamt att försäkra 
produktionsanläggningar inom livsmedelsbranschen. Denna svårighet påverkas 
även av produktionsanläggningarnas tekniska status. Produktions
 anläggningar, 
pr
oduktionsutrustning och andra tillgångar kan skadas vid brand, strömavbrott 
eller andra fysiska risker till följd av miljö- och klimatförändringar, såsom 
översvämningar. Det finns en risk för att tillgångarna inte har ett fullgott 
försäkringsskydd. Om försäkringsskyddet är otillräckligt kan det leda till negativ 
påverkan på den finansiella ställningen vid skada. Ett oplanerat 
produktionsavbrott kan direkt påverka kundleveranserna då en stor del av 
produktionen sker mot order. I det fall risken förverkligas kan det få en negativ 
inverkan på den finansiella ställningen.
Riskhantering 
Vi samarbetar med extern försäkringsmäklare för att inneha ett välbalanserat och 
konstadseffektivt försäkringsskydd för våra tillgångar i linje med policy. Det är ett 
omfattande försäkringsprogram som bland annat omfattar egendom- och av-
brottsförsäkring, transportförsäkring, förmögenhetsförsäkring samt ansvars- och 
produktansvarsförsäkring. Ett systematiskt arbete bedrivs för att både minimera 
risken för incidenter och ha beredskapsplaner på plats för att begränsa effekter av 
eventuella incidenter.
Beskrivning av risk
Verksamheten är beroende av en väl fungerande och säker IT -infrastruktur. 
Störningar eller fel i kritiska system har en direkt inverkan på såväl vår produktion 
och distribution av produkter som vår finansiella rapportering. Det kan orsakas av 
systemöverbelastning, låg kompetens, extern påverkan vid inbrott och hackning 
eller fysisk skada av infrastrukturen. Sofistikerade dataintrång, cyberattacker, IT -
relaterade bedrägerier samt brister i hantering av kund- och medarbetar
-
information kan skada finansiell förmåga och rykte.
Riskhantering
Vi arbetar fortlöpande med att hålla IT -systemen väl skyddade för attacker och 
intrång och förbättrar servicenivån för IT -infrastrukturen, i linje med policy, 
procedurer och instruktioner. Processer etablerades för att öka informations
-
säkerheten i och mellan system. Bland annat görs investeringar för att förbättra 
återställningsplaner och datalagringsfunktioner
. Informationssäkerheten följs upp 
regelbundet genom IT -säkerhetsrevisioner. IT -miljön är centraliserad för bättre 
kontroll och kostnadsmedvetenhet, samtidigt som vi arbetar med lokala experter 
för att säkerställa att vi följer alla lagkrav.
Sannolikhet Påverkan
Sannolikhet Påverkan
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     125124     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Leverantörer
Beskrivning av risk
Midsona är beroende av vissa större leverantörer, särskilt inom kategorin 
hälsolivsmedel, för att kunna trygga sin varuförsörjning på kort sikt. Om avtalet 
med en kritisk leverantör skulle avslutas i förtid eller omförhandlas med mindre 
gynnsamma villkor, eller om en kritisk leverantör skulle gå i konkurs eller uppleva 
omfattande driftstörningar, eller om en kritisk leverantör skulle drabbas negativt 
av omvärldsfaktorer, finns risk för störningar i varuflödet och att 
försäljningskapaciteten kan påverkas negativt om Midsona inte kan ersätta 
leverantören till kommersiellt acceptabla priser inom rimlig tid. Om leveranserna 
försenas kan det påverka åtaganden och relationer till kunder negativt och därmed 
leda till att kunder slutar köpa våra produkter och/eller kan komma att kräva 
återbetalningar. Leverantörsriskerna kan, om de aktualiseras, sammantaget få en 
negativ inverkan på verksamhet, resultat och varumärke.
Riskhantering
För att minimera risker i varuförsörjningen är vi i tät dialog med våra större 
leverantörer på volymkritiska produkter för säker leverans. För att reducera 
beroendet av enskilda leverantörer etableras alternativa leverantörer framför 
allt på leveranskritiska volymråvaror. Vi tar ansvar i värdekedjan genom att 
tillsammans med våra leverantörer arbeta med frågor som kvalitet, säkra 
råvaror och produkter, miljö, mänskliga rättigheter och etiskt företagande Vi 
övervakar, betygsätter och följer upp leverantörerna i vårt leverantörs
-
ut
värderingssystem. Leverantörerna blir betygsatta vad gäller hållbarhet, 
kvalitet och säkerhet. Resultatet av riskkartläggningen ökar medvetenheten 
om våra risker i värdekedjan, vilket resulterar i bättre riskhantering och 
förbättrad möjlighet att fokusera på de risker som kan orsaka oss mest skada. 
Dessutom ger det oss en chans till en bättre och mer konstruktiv dialog med 
våra leverantörer och möjlighet till att förbättra viktiga processer tillsammans 
med leverantörerna. 
Sannolikhet Påverkan
Produktionsanläggningar
Beskrivning av risk
Det finns åtta produktionsanläggningar i koncernen, fem för ekologiska produkter, 
en för hälsolivsmedel och två för konsumenthälsoprodukter. De finns i Sverige (1), 
Danmark (2), Finland (1), Tyskland (2), Frankrike (1) och Spanien (1). I produktions
-
anläggningarna i Danmark (1), T
yskland (1), Frankrike (1) och Spanien (1) 
produceras betydande volymer av certifierade ekologiska produkter för egna 
varumärken.
Avbrott eller störningar i produktionsprocessen på någon av anläggningarna, 
orsakade av till exempel brand, mekaniska fel, teknikstörningar, väderförhållanden, 
kroniska klimatförändringar, naturkatastrofer, arbetsmarknadskonflikter eller 
terroristverksamhet, kan få negativa effekter i form av direkta skador på egendom. 
Oplanerade produktionsavbrott kan dessutom medföra att kundleveranserna blir 
direkt påverkade då en stor del av produktionen sker mot order. 
Vidare skulle ett ökat inflationstryck, vilket sannolikt skulle medföra ett högre 
ränteläge och ökade hyreskostnader efter indexuppräkningar, tillsammans med 
ökade energikostnader, sammantaget öka kostnaderna för 
produktionsanläggningarna avsevärt. 
I det fall riskerna ovan förverkligas skulle det kunna få en väsentlig inverkan 
på verksamhet och resultat. 
Riskhantering
För en del volymprodukter kan produktion läggas över på andra maskiner. Det 
utförs kontinuerligt underhåll av maskiner enligt uppgjorda scheman och större 
underhåll planeras normalt in under sommarmånaderna. Ersättningsinvesteringar 
görs enligt en förutbestämd plan som koncernen följer och nyinvesteringar görs 
vid behov. Vi samarbetar med extern försäkringsmäklare för att inneha ett 
välbalanserat och kostnadseffektivt försäkringsskydd för våra tillgångar. Det är ett 
omfattande försäkringsprogram som bland annat omfattar egendom- och 
avbrottsförsäkring, transportförsäkring, förmögenhetsförsäkring samt ansvars- 
och produktansvarsförsäkring. Ett systematiskt arbete bedrivs för att både 
minimera risken för incidenter och ha beredskapsplaner på plats för att begränsa 
effekter av eventuella incidenter.
Sannolikhet Påverkan
Riskhantering
För att hantera de betydande verksamhetsrisker som Midsonas miljö- och klimat-
påverkan medför, arbetas löpande med att implementera en rad strategier och åt-
gärder. Dessa syftar till att minska vår miljöpåverkan, säkerställa efterlevnad av 
miljökrav och förbättra vår motståndskraft mot klimatrelaterade risker.
Midsona har antagit vetenskapsbaserade klimatmål (Science Based Targets) 
som godkänts av SBTi för att minska bolagets klimatpåverkan. Genom en tydlig 
styrning och ansvar för dessa inom Midsonas ledning, är klimatpåverkan en inte-
grerad del av bolagets affärsstrategier och planering. Vi genomför systematiskt 
förebyggande miljöarbete vid våra produktionsanläggningar och ställer krav på 
våra transportörer och leverantörer. Detta inkluderar att säkerställa att våra part-
ners följer våra höga miljöstandarder.
En åtgärd som vidtagits för att minska vårt energiavtryck är att endast använ-
da 100 % förnybar el i verksamheterna, något som redan är genomfört i divisioner-
na Nordics och North Europe. Dessutom producerars en viss mängd förnybar sole-
nergi i alla divisioner. Mål för användning av 100% fossilfria transporter har också 
satts för att uppnå effektiva och hållbara transporter. För att minska vår påverkan 
från avfall har vi satt upp mål för att öka återvinningen och minska matsvinnet. 
Midsona verkar i länder med relativt låg risk för vattenbrist, men vi arbetar ak-
tivt med att hålla en låg vattenförbrukning. Den spanska verksamheten, som har 
den mest vattenintensiva produktionen har satt specifika mål och vidtagit åtgär-
der för att minska sin vattenanvändning.
Vidare följer vi noggrant utvecklingen inom miljö- och klimatfrågor för att skaf-
fa oss viktiga insikter som kan bidra till ett mer informerat beslutsfattande och fi-
nansiell planering. Detta inkluderar att hålla oss uppdaterade om nya regelverk 
och marknadstrender som kan påverka vår verksamhet.
För att i detalj utvärdera vilka effekter klimatförändringar kan ha på verksam-
heten under kommande år har vi genomfört scenarioanalyser vilka finns att läsa 
om på sidorna 128-129.
Produktansvar
Beskrivning av risk
Ekologiska produkter och varumärken utgör en av hörnstenarna i verksamheten. 
Det finns ständigt en risk för allvarliga produktansvarsincidenter. Inom EU finns 
gemensamma regler som beskriver vad som är ekologiskt. Reglerna beskriver 
bland annat hur produktionen ska gå till, hur produkterna ska märkas, hur 
kontrollen ska ske samt vad som gäller vid import av ekologiska produkter från 
länder utanför EU. En viktig del vid kontroller av ekologisk produktion är 
spårbarhet, att varorna går att följa i tillverkningsledet så att det kan säkerställas 
att de har producerats som ekologiska. Dokumentation och information om hur 
produkterna tillverkas är därför av särskild vikt för att säkerställa att ekologiska 
produkter verkligen är sådana produkter. Brister eller felaktigheter i sådan 
dokumentation och information kan därmed få stora konsekvenser. 
Hantering av livsmedel och andra produkter som Midsona säljer, såsom 
läkemedel, är en viktig del av verksamheten, vilket ställer höga krav på spårbarhet, 
hygien och hantering. Brister i produkthanteringen och säkerhetskontrollen kan 
leda till kontaminering, allergiska reaktioner, personskador eller andra typer av 
skador vilket kan leda till att ryktet skadas samt att intressenters förtroende för 
våra produkter minskar och att defekta produkter måste återkallas eller återköpas. 
Återkallelser kan skada anseende samt bli kostsamma till följd av att varor i 
varulager inte kan säljas. Det kan även ställas produktansvarskrav om en produkt 
anses ha orsakat en personskada. I det fall riskerna förverkligas kan det få en 
negativ inverkan på anseende och resultat. 
Riskhantering
Vår målsättning är att våra egna produktionsanläggningar ska vara produkt-
säkerhets certifier
ade. Vi vill ta ansvar genom hela värdekedjan genom att 
samarbeta med våra leverantörer inom områden som kvalitet, säkra råvaror och 
produkter. Vi fokuserar på leverantörskvalitets- och produktkontroll samt god social 
och miljömässig standard i leveranskedjan med målet att ha säkra och hållbara 
leverantörer. Våra kvalitets- och inköpsfunktioner har tillsammans kartlagt risker 
som uppstår i processen för att säkerställa godkända säkra och hållbara 
leverantörer samt produktion av våra produkter. Vårt arbete med kvalitet och 
produktsäkerhet styrs av gällande lagstiftning, krav från myndigheter, kunder, 
branschens riktlinjer samt interna policyer, procedurer och instruktioner. 
Kvalitetskraven är höga i alla processer för att minimera risken för brister, 
produktåterkallelser eller produktansvarsanspråk. Eventuella reklamationsflöden 
fångas tidigt upp i vårt kvalitetssystem i proaktivt syfte. Våra produkter är 
certifierade enligt många olika standarder. Alla dessa ställer stränga krav på 
kvalitets-, miljö- och hållbarhetsfrågor och blir som en kvalitetsstämpel på våra 
produkter. I vår försäkringslösning ingår en ansvars- och produktansvarsförsäkring 
mot eventuella produktansvarskrav.
Sannolikhet Påverkan
Medarbetare
Beskrivning av risk
För att uppfylla sina mål är Midsona beroende av att kunna rekrytera samt behålla 
och utveckla kvalificerade och motiverade medarbetare. Konkurrensen om 
kvalificerade medarbetare är hög.
Riskhantering
Genom årlig bemannings-, kompetens- och successionsplanering säkerställs att 
rätt medarbetare rekryteras samt att den stannar och utvecklar sin kompetens. Vi 
arbetar kontinuerligt med att göra Midsona till en attraktiv arbetsgivare, där hälsa 
och säkerhet på arbetsplatsen, friskvård, marknads
 mässiga och 
konkurrenskraftiga anställningsförmåner är viktiga par
ametrar. En modern och 
attraktiv företagskultur är också av stor betydelse för rekryteringen av 
medarbetare.
Sannolikhet Påverkan

===== SIDA 64 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
      127126      
Ränterisk
Beskrivning av risk
Ränterisk avser den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en 
ränteförändring påverkar resultatet beror på räntebindningstiden för krediter och 
placeringar. Koncernen är nettolåntagare och gör inga placeringar i noterade 
instrument, varför det i huvudsak är koncernens räntebärande skulder till 
kreditinstitut som exponeras för ränteförändringar. Huvuddelen av räntebärande 
skulder till kreditinstitut har rörlig ränta.
Riskhantering
Koncernen eftersträvar en avvägning mellan en rimlig löpande kostnad för sin 
upplåning och risken för att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en 
större ränteförändring. För närvarande är riktlinjen att inte säkra upp för 
ränterisker i koncernen. Förändringar i marknadsräntorna får på så sätt 
genomslag på det finansiella kassaflödet och resultatet. Den genomsnittliga 
räntan på koncernens banklån och checkkredit uppgick till 5,9 procent för 2024. 
Sannolikhet Påverkan
Kreditrisk
Beskrivning av risk
Det finns en risk för förluster om motparter som koncernen har likvida medel eller 
finansiella investeringar med inte kan fullgöra sina plikter, en s.k. finansiell 
kreditrisk. Det finns även en risk för att våra kunder inte kan fullgöra sina 
betalningsåtaganden, en s.k. kundkreditrisk. 
Riskhantering
Hur likviditetsöverskott ska placeras finns fastställt i policy. Koncernen är 
nettolånetagare och överskottslikviditet ska användas till att reducera lån till 
kreditinstitut. I mars 2024 gjordes en frivillig extra amortering av skulder till 
kreditinstitut inom befintlig kreditram med 79 Mkr. Koncernbolagen ska placera 
sin överskottslikviditet på bankkonton tillhörande koncernkontosystem eller på 
bankkonto i banker godkända av koncernfunktionen för ekonomi. Koncernens 
motparter i finansiella transaktioner är kreditinstitut med god kreditrating. 
Kundkreditrisken hanteras löpande av respektive koncernbolag genom 
kreditkontroller och interna kreditlimiter per kund. Bankgaranti eller annan 
säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. 
För finansiella risker hänvisas även till not 28 Finansiell riskhantering, sidorna 155-
157.
Sannolikhet Påverkan
Som beskrivet under avsnittet verksamhetsrisker påverkas Midsonas 
affärsverksamhet av klimatförändringar samtidigt som bolaget även själva har en 
påverkan på klimatet. Koncernen har därför valt att regelbundet fördjupa 
kartläggningen av vilka risker och möjligheter klimatförändringarna kan leda till, 
med utgångspunkt i TCFD:s ramverk. 
I denna kartläggning utgår Midsona från scenarioanalyser. Scenarioanalysen 
används för att analysera framtida utveckling och förbereda företaget på olika 
utfall, vilket bidrar till att stärka företagets motståndskraft mot framtida 
utmaningar. 
I linje med Parisavtalet och TCFD:s rekommendationer har publika scenarier 
från IEA (International Energy Agency) och IPCC (The Intergovernmental Panel on 
Climate Change)
1 använts. Vid senaste kartläggningen utvärderades möjliga utfall 
vid temperaturökningar på 1,5 respektive 4 °C grader jämfört med förindustriella 
nivåer. Genom att få insikt i potentiella strategiska och finansiella konsekvenser 
som kan uppstå för Midsona givet olika framtidsscenarier kan bolaget arbeta 
proaktivt för att hantera dessa för att öka sin resiliens. Därför analyseras olika 
scenarier också ur ett kort, medellångt och långsiktigt perspektiv enligt 
rekommendation av TCFD.
Resultatet av scenarioanalysen har bidragit till utvecklingen av koncernens 
hållbarhetsmål, inklusive utsläppsminskningsmål för både egen verksamhet 
(Scope 1 och 2) och värdekedjan (Scope 3) i linje med Parisavtalet. 
Under 2024 godkändes Midsonas uppdaterade klimatmål enligt SBTi:s netto-
noll-standard. I samband med uppdatering av de gamla klimatmålen, som var 
linjerade med att bibehålla den global temperaturökningen under 2 °C, 
genomförde bolaget en ny scope 3-inventering under 2023. Detta resulterade i att 
flera kategorier i scope 3 visade sig vara betydande, varav målen för kategori 1, 
köpta varor och tjänster har delats upp i olika delar; industri- och energimål samt 
FLAG-mål. Detta ger en mer grundlig förståelse för bolagets verkliga 
klimatpåverkan och dess risker och möjligheter kopplade till dessa.
1 https://www.ipcc.ch/
Legala risker
Beskrivning av risk
Legala risker innefattar en rad olika risker inom delvis skilda områden. Ändrad 
lagstiftning, lagöverträdelser inom verksamheten, upprätthållande av tillstånd och 
certifieringar eller brister i ingångna avtal utgör några exempel på legala risker 
som kan få negativa finansiella konsekvenser för Midsona. 
Riskhantering
Midsona följer löpande utvecklingen inom kommande lagsstiftning och en rad 
områden och hanterar tillsammans med externa rådgivare förekommande legala 
risker. Vidare har en systematisk och kontrollerad uppföljning av tillstånd, 
certifieringar och licenser utvecklats. Våra legala, regulatoriska och kvalitets
-
organisationer hanterar tillsammans befintliga och nya kr
av, lagar och riktlinjer 
från myndigheter samt hantering av tillstånd, certifieringar och licenser i ett 
kvalitetshanteringssystem. 
Sannolikhet Påverkan
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     127126     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Marknadsrisker
Konkurrens 
Konsumentbeteende och trender
Beskrivning av risk
Kunder är främst kedjor inom apoteks-, dagligvaru- och hälsofackhandel vilka även 
har konkurrerande produkter som säljs under egna varumärken, varför många 
kunder även i viss mån kan ses som konkurrenter. Dessa aktörer är enligt vår 
uppfattning inte beroende av enskilda varumärken och kan hålla tillbaka 
prisökningar samt föranleda ökade marknadsföringsinsatser. Om dessa aktörer 
breddar sina sortiment av produkter under egna varumärken skulle det leda till 
ytterligare konkurrens och en ökad prispress. I det fall riskerna förverkligas skulle 
inverkan på resultatet, främst i form av minskad omsättning, vara väsentlig.
Riskhantering
Vi arbetar aktivt med utveckling och innovation av våra varumärken för att förtjäna 
platsen i hyllan hos handelns aktörer och samtidigt ge konsumenten ett tydligt 
och korrekt budskap vid köptillfället. Kundens och konsumentens förtroende för 
våra varumärken har central betydelse för vår konkurrenskraft och långsiktiga 
utveckling. Utan ett starkt förtroende för bolagets varumärken är det mycket svårt 
att ta marknadsandelar och växa. Ett gediget utvecklings-, innovations- och 
hållbarhetsarbete ökar förutsättningarna att vinna och behålla kundens och 
konsumentens förtroende. 
Beskrivning av risk
Konsumenterna ändrar sina inköpsbeteenden och nya konsumtionstrender 
kommer och går. Det finns alltid en risk för att i tid inte fånga upp sådana 
förändrade konsumtionsbeteenden eller när nya trender kommer, vilket innebär att 
man tappar i konkurrenskraft mot konkurrenter. Om konkurrenter är bättre på att 
följa konsumenternas beteenden samt de nya trenderna finns en risk för att 
Midsona tappar konkurrenskraft. I det fall risken förverkligas skulle inverkan på 
resultatet, i form av minskad omsättning, vara väsentlig.
Riskhantering
För att hjälpa människor till ett hälsosamt liv är det grundläggande för oss att 
tidigt upptäcka trender och förändringar i konsumenters beteenden. För det krävs 
kunskap om trender, konsumentbeteenden och produktinnehåll. Vi anser oss ha 
väl utvecklade metoder och processer för att aktivt bevaka omvärlden och 
upptäcka nya konsumentbeteenden och trender. Vi besöker viktiga mässor i 
Europa och Nordamerika, läser och analyserar trendrapporter och köper in 
marknadsdata på våra lokala marknader. 
Sannolikhet Påverkan
Sannolikhet Påverkan
Råvarupriser och råvarubrist
Beskrivning av risk
Midsona köper in råvaror såsom spannmål, ris, nötter, mandlar och frukt i 
huvudsak från leverantörer i Europa, Sydamerika och Asien. Både tillgången på 
råvaror och råvarupriserna kan påverkas av en stark efterfrågan i kombination 
med ett lågt utbud eller andra omvärldsfaktorer som ligger utanför bolagets 
kontroll såsom jordbrukspolitiska beslut, subventioner, handelshinder, ökade 
energipriser, militära konflikter, terrorhandlingar, skördars utfall, aktiviteter på 
råvarubörser och råvarans tillverkningskostnad. Normalt sker prisrevideringar en 
gång per år. Ökade råvarupriser kan emellertid leda till att Midsona, utöver 
sedvanliga prisrevideringar, behöver höja sina produktpriser ytterligare. Generellt 
kan det vara svårt att få igenom prishöjningar mot kunder direkt. I vissa speciella 
fall förs diskussioner med kunderna löpande under året när en råvara drastiskt 
ökar i pris. För det fall Midsona inte får igenom en prishöjning mot kunderna, finns 
det en risk att detta påverkar marginalen negativt. Vidare finns en risk att bolaget 
drabbas av råvarubrist på grund av att leverantörer inte kan leverera de beställda 
kvantiteterna.
Riskhantering
Vi följer prisutvecklingen på alla viktiga råvaror fortlöpande för att ha bra 
möjlighet att kontraktera volymer vid bästa möjliga tidpunkt. För att säkerställa 
både tillgång och pris på viktiga råvaror tecknas normalt leverantörsavtal, som 
täcker behovet för kommande sex till 12 månader. Midsona tar i regel ut höjda 
råvarupriser i nästa led genom prishöjningar till kund. Flera viktiga råvaruinköp 
koordineras på europeisk basis av vår supply chain-organisation. Med större 
volymer kan råvarupriset i viss mån påverkas. 
Sannolikhet Påverkan
Finansiella risker
Fiansieringsrisk
Beskrivning av risk
Finansieringsrisk avser risken att framtida kapitalanskaffning och refinansiering 
av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. 
Riskhantering
För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till nödvändig extern 
finansiering till rimlig kostnad är riktlinjen att de bekräftade kreditlöftena ska ha 
en genomsnittlig återstående löptid på minst 12 månader. Finansieringsavtalet 
med Danske Bank och Svensk Exportkredit förlängdes ytterligare ett år med 
oförändrade villkor och det sträcker sig efter förlängningen till och med 
september 2026. Den genomsnittliga återstående löptiden på bekräftade 
kreditlöften var 16 månader vid årets utgång.
Sannolikhet Påverkan
Likviditetsrisk
Beskrivning av risk
Likviditetsrisk avser risken att inte kunna fullgöra sina betalningsåtaganden då de 
förfaller, som en konsekvens av otillräcklig tillgång till likvida medel.
Riskhantering
I syfte att styra och planera koncernens behov av likvida medel använder sig 
koncernfunktionen för ekonomi av likviditetsprognoser som rapporteras in från 
dotterbolagen på månadsbasis för kommande sex månader. En finansiell 
beredskap ska upprätthållas i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida 
medel och outnyttjade kreditlöften, som minst ska motsvara 7,5 procent av den 
prognosticerade nettoomsättningen för koncernen. Likviditetsreserven var i 
spannet 12,9–16,9 procent av nettoomsättningen under 2024. Likviditetsreserven 
ska även vid varje tidpunkt överstiga summan av koncernens låneförfall för de 
kommande sex månaderna.
Sannolikhet Påverkan
Valutarisk
Beskrivning av risk
Transaktionsexponering är den risk som påverkar koncernens resultat och kassa-
flöde genom de operationella och finansiella tr
ansaktioner som sker i annan 
valuta än respektive koncernbolags funktionella valuta. Koncernens varu-
försäljning sker i huvudsak i bolagens lokala valut
or men de valutaflöden som 
uppstår vid köp, av främst varor, i andra valutor ger upphov till den transaktions-
exponering koncernen har idag.
Riskhantering
Koncernledningen har mandat att valutasäkra varuinköp i USD med valuta-
terminskontrakt till följd a
v den ökade valutaexponeringen i USD/DKK och USD/
EUR. Det gäller framför allt leverantörskontrakt med fördefinierade betalnings-
planer. V
alutaterminskontrakten marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle. Den 
maximala exponeringen uppgår till USD 4,5 miljoner vid varje bokslutstillfälle. I 
övrigt ska valutarisker hanteras i leverantörs- och kundavtal genom valutaklausuler. 
I syfte att reducera resultatpåverkan av förändrade valutakurser arbetar Midsona 
löpande med prisjusteringar mot kunder och leverantörer utifrån valutakurs
-
utvecklingen.
Sannolikhet Påverkan
Fördjupning klimatrelaterade risker och möjligheter

===== SIDA 65 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
      129128      
Slutsatsen av den senaste scenarioanalysen visar att ett 1,5°C scenario 
påverkar Midsonas verksamhet och värdekedja inom många områden. Flera 
klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats som sannolikt kommer att 
påverka lönsamheten och kostnaderna över tid vilket därför ligger väl i linje med 
bolagets åtgärd med nya förstärkta klimatmål att arbeta emot. 
I ett 4°C-scenario eskalerar de fysiska riskområdena och resursbristen 
avsevärt, vilket kräver ytterligare betydande åtgärder. Det kommer att fortsätta 
påverka Midsonas strategi framöver, då bolaget kontinuerligt måste följa och 
bedöma utvecklingen inom inköp, produktion och distribution för att nå både de 
finansiella målen och klimatmålen.
Nedan följer ett utdrag av de mest väsentliga delarna av scenarioanalyserna.  
I Midsonas CDP-rapport 2023 beskrivs detta närmare i kapitel C2  
och C3. (https:/ /www.midsona.com/sustainability#documents).
Beskrivning
Detta scenario utgår från att den globala upp värm ningen kan begränsas till högst 
1,5°C grader
. Scenariot innefattar högre klimatpolitiska ambitioner och samordna-
de globala klimatåtgärder i den närmaste framtiden. Övergångsrisker och över-
gångsmöjligheter dominerar detta scenario, med begränsade fysiska risker. Vidare 
utgår scenariot från att de globala koldioxidut
 släppen når sin kulmen under 2020 
och därefter minskar snabbt. En hög koldioxidskatt/a
vgift införs i de flesta ekono-
mier, och global energi genereras främst med hjälp av förnybara energikällor. Kun-
derna blir alltmer klimat
 medvetna och efterfrågar mer hållbar
a produkter. 
Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att ett 1,5°C  scenario medför 
flertal klimatrelaterade risker och möjligheter med sannolik ekonomisk och/eller 
strategisk påverkan på dess verksamhet och värdekedja. 
I det här scenariot ökade mängden ändrad lagstiftning de legala riskerna för 
kontroll av leveranskedjan, och marknads- och ryktes
 risker relaterade till pr
odukt-
portföljen kategoriserades som de mest väsentliga riskerna. 
Samtidigt identifierades klimat relaterade möjligheter som övergång till 
använd ning av energikällor med lägre utsläpp, utveckling a
v bolagets produktport-
följ och förbättring av avfallshanterings förfar
anden för att tillgodose förväntade 
krav från den europeiska strategin i en cirkulär ekonomi. 
I slutändan har alla hållbarhetsmål för Midsona utvecklats i enlighet med ett 
1,5°C scenario.
Risker
– Ändrad lagstiftning avseende krav på alltmer omfattande kontroller av egen 
v
erksamhet och en komplex värdekedja. 
– Än
drad lagstiftning avseende skatter eller avgifter på koldioxidutsläpp kan 
leda till ökade kostnader kopplade till transport, produktion och 
materialanvändning. 
–
 Ök
ade direkta kostnader på grund av krav på tekniska innovationer, hårdare 
lagstiftning och krav kopplade till råvaror, materialanvändning, produktion 
och miljömärkning av våra produkter och tjänster.
–
 Ök
ade legala risker på grund av krav på alltmer omfattande kontroller av en 
komplex värdekedja. 
– Nu
varande marknadspreferenser förväntas ändras, exempelvis genom ökad 
efterfrågan på produkter med lågt klimatavtryck.
– Ex
tremväder och bestående klimatförändringar har redan och kommer 
fortsätta att försvåra tillgång av nyckelråvaror och bidra till ökade operativa 
kostnader genom ökade priser på råvaror, energi och transport. 
Riskhantering
– Midsona har etablerat en Climate Change Strategy med en 
k
limatomställnings  pl
an (Climate Transition Plan), som ska bidra till att 
Midsona reducerar sina finansiella klimatrisker och minskar sin negativa 
miljöpåverkan som en del av ett nödvändigt gemensamt globalt initiativ och 
mål för att förhindra att klimat
 fö
rändringarna växer. 
- Mi
dsona har förbundit sig till ambitiösa vetenskapligt baserade utsläppsmål 
för både scope 1 och 2 samt för sin värdekedja, scope 3, enligt SBTi:s nya 
Netto-noll standard för att minska utsläppen både direkt och indirekt i egen 
verksamhet och i värdekedjan. Midsona använder idag tredje parts 
klimatexpertis och verktyg för att beräkna klimatpåverkan av alla relevanta 
kategorier baserat på GHG-protokollet för scope 1,2 och 3 samt FLAG. Vidare 
arbetar Midsona med branschorganisationer, kunder och följer 
Scenario 1  
Global uppvärmning om högst 1,5°C grader  
(Transition scenarios IEA NZE 2050)
myndigheternas rekommendationer. Slutligen är det viktigt att följa lag- och 
regelutvecklingen samt tekniska innovationer noga.
– Mi
dsona har ett tydligt övergripande mål att minska sin klimatpåverkan från 
energi, förpackning,avfall, transporter och produkter och tjänster. För 
produkter och tjänster gäller detta både dess industri- och energiutsläpp samt 
jordbruks- eller skogsbruksbaserade utsläpp (FLAG). Bolaget arbetar med 
klimatreducerande incitament från energiförbrukning, materialval, 
produktdesign och förpackning till kundtransporter för att minska utsläppen. 
För t.ex energi är Midsona på god väg att byta fossila energikällor för värme 
till förnybara källor. De flesta bolagen i koncernen har även antagit en ny 
tjänstebilspolicy som innebär att endast elektriska bilar erbjuds. Arbetet 
fortlöper med att skifta transporter från fossildrivna koldioxidintensiva 
lastbilar till fossilfria lastbilar och andra utsläppssnåla alternativ såsom 
tågtransporter samt öka fyllningen och effektiviteten av alla transporter. 
Fokus på cirkularitet och minskad material-, energi- och 
transportförbrukning är också viktiga delar för att lyckas med målet.
–
 Mi
dsona fokuserar på att upprätthålla en transparent värdekedja med tydliga 
krav i leverantörsavtal och andra typer av avtal. Vi har program och mål för 
ökad leverantörskontroll och riskhantering i hela värdekedjan ända ner till 
råvaruproduktion.
–
 Mi
nska komplexiteten i försörjningskedjan, genom att t.ex. minska antalet 
certifieringar, men samtidigt behålla de som bäst säkerställer sociala och 
miljöförhållanden och därmed förbättra styrningen.
–
 Mi
dsona arbetar för att öka sortimentet av hälsosamma och hållbara 
produkter genom sin innovations- och produktsortimentsprocess för att 
uppfylla varje varumärkes hållbarhetsplaner. Midsona tar fasta på riskerna 
med en negativ klimatpåverkan på bolaget, däribland två mål för mer hållbara 
produkter, att öka växtbaserade/vegetariska produkter och återvinningsbara 
konsumentför
 p
ackningar.
Möjligheter
– Genom att nu arbeta med klimatomställningsplanen för att kunna lösa den 
f
ramtida bristen på viktiga råvaror kan denna råvarurisk bli en möjlighet för 
Midsona.
– An
vändning av material, bränsle och energikällor med lägre utsläpp kan leda 
till minskade indirekta kostnader. 
– Mi
dsonas starka hållbarhetsprofil och långsiktiga mål om koldioxidsnåla 
och växtbaserade produkter säkerställer bolagets rykte och ger en konkur-
rensfördel. Utveckling och/eller expansion av utsläppssnåla produkter och 
tjänster kan leda till ökade intäkter till följd av ökad efterfrågan på produkter 
och tjänster med lågt klimatavtryck. 
–
 Ge
nom att arbeta med återvinning kommer de indirekta kostnaderna 
minska. 
Strategi för att förverkliga möjligheterna
– Midsona arbetar på flera områden för att förverkliga de identifierade 
m
öjligheterna, däribland har bolaget anslutit sig till DLF:s transportsatsning 
om fossilfria transporter samt Plastinitiativet för återvinningsbar plast. 
Midsona har också satt egna numeriska mål för både återvinningsbara 
plastförpackningar samt fossilfria transporter för hela koncernen. Vi har 
även satt upp ett tidsbestämt mål för förnybar energi för hela koncernen. 
Detta förväntas få en positiv inverkan på bolagets rykte, minska de direkta 
och indirekta kostnaderna genom lägre koldioxidskatter och ge en 
konkurrensfördel.  
–
 An
imaliska produkter har i allmänhet större utsläpp av växthusgaser än 
växtbaserade livsmedel. Efterfrågan på växtbaserade alternativ har ökat 
stadigt de senaste åren och förväntas fortsätta växa. Midsona bedömer att 
det är troligt att produkter med låg koldioxidpåverkan kommer att få en 
betydligt större marknadsfördel i framtiden. Midsona har en tydlig strategi 
att erbjuda produkter med lågt klimatavtryck med ett numeriskt mål för 
växtbaserade eller vegetariska produkter för hela koncernen. 
Hållbarhetsaspekten ingår från gröda till färdig produkt, genom att ha 
klimatreducerande mål för avfall, transport, förpackning, energireduktion 
och användning av koldioxidsnål energi i produktionsprocessen. För 
bolagets produkter och tjänster förbättras detta ytterligare med de nya 
målen för industri och energimål inklusive mål för leverantörsengagemang 
samt FLAG-mål. 
–
 Mi
dsona förväntar sig och ser redan att kostnaderna för icke 
återvinningsbart avfall och icke återvinningsbara förpackningar ökar som 
en del av den europeiska strategin för en cirkulär ekonomi. Midsona har en 
strategi för cirkularitet där bolaget arbetar med att  återvinna  eget avfall 
och förpackningar på produkterna med egna numeriska mål. Midsona har en 
tydlig strategi för att förändra klimatpåverkan från förpackningar vilket 
förväntas leda till en konkurrensfördel. 
 
Beskrivning
Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen uppgår till 4°C grader. Sce-
nariot domineras av ökade fysiska risker på grund av bristen på samordnade politis-
ka åtgärder för att begränsa klimat
 förändringarna. I detta scenario är ekonomisk 
tillväxt att föredra fr
amför klimatåtgärder. Befolkningen växer snabbare än i 
1,5°C-gradersscenariot och överkonsum tionen av res
urser fortsätter. Världen fort-
sätter att vara beroende av fossila bränslen och energiintensiteten är fortsatt hög. 
Kunderna, le
verantörer, banker och investerarna prioriterar inte klimatet i sitt be-
slutsfattande. Vatten blir en viktig resurs med begränsad tillgänglighet och klimatre-
laterade konflikter ökar på grund av dålig fiskevård, skogsbruk, jordbruk och lev-
nadsvillkor. När världen värms upp ökar svårighetsgraden och frekvensen av 
extrema väderhändelser
.
Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att vid ett 4°C scenario kommer de 
fysiska riskområdena för Midsona och bristen på resurser som bränsle- och 
energiförsör
 jning, nyckelråvar
or som certifierade råvaror och vatten försörjning att 
es
kalera avsevärt vilket kommer att kräva ytterligare åtgärder. Redan idag märker 
Midsona av effekten av minskad tillgång på en del råvaror utifrån klimatutmaning-
ar. Råvaruutmaningarna har ökat markant de senaste åren och kommer med all 
sannolikhet att eskalera i ett 4°C scenario. För certifierade råvaror med mindre till-
gång globalt kommer detta att vara extra sårbart. 
I det här scenariot identifieras störningar i försörjningskedjan både vad gäller 
tillgången på råvaror och transportut maningar som potentiella risker. Med detta 
finns det ytterligare en risk att prissättningen a
v dessa produkter och tjänster 
kommer att höja volatiliteten avsevärt, vilket medför osäkerheter i den finansiella 
planeringen.
Detta scenario kommer att fortsätta påverka Midsonas strategi framöver, då 
bolaget kontinuerligt måste följa och bedöma utvecklingen inom inköp, produktion 
och distribution för att nå både de finansiella målen och klimatmålen.
Risker
– Akuta och kroniska förändringar i nederbördsmönster och extrema 
v
ariationer i vädermönstren, liksom förändringar i medeltemperaturer, kan 
leda till ökade produktionsstörningar och skador, avsevärt ökade kostnader 
för energiförsörjning, större vatten- och transportutmaningar samt markant 
minskning av tillgång på råvaror med stora kostnadsvariationer och ökade 
priser på råvaror vilket i slutändan minskar Midsonas förmåga att säkra 
utbud och lönsamhet på dess produkter.
–
 Nu
varande marknadspreferenser förväntas ändras, exempelvis genom 
begränsad tillgänglighet och försämrade levnadsvillkor.
Riskhantering
– Midsona har etablerat en Climate Change Strategy med en 
k
limatomställnings  pl
an (Climate Transition Plan), som ska bidra till att Midso -
na reducerar sina finansiella klimatrisker och minskar sin negativa miljöpåver -
kan som en del av ett nödvändigt gemensamt globalt initiativ och mål för att 
förhindra att klimat
 fö
rändringarna växer. 
– Mi
dsona har förbundit sig till ambitiösa vetenskapligt baserade utsläppsmål 
för både scope 1 och 2 samt för sin värdekedja, scope 3, enligt SBTi:s nya Net -
to-noll standard för att minska utsläppen och följer även noga förändringar i 
klimatet. 
–
 Hu
vudsakliga riskhanteringsmetoder för att möta råvarurisken är Midsonas 
mål kopplat till leverantörsengagemangs där bolaget arbetar med leverantö -
rer för att säkerställa att de sätter vetenskapliga klimatmål i linje med 1,5°C 
gradersmålet, att ha täta dialoger med viktiga leverantörer om volymkritiska 
produkter för snabb leverans, etablera alternativa leverantörer för leverans -
kritiska volymprodukter för att minska beroendet, hämta råvarorna från min-
dre klimatexponerade områden och ha effektivare resursanskaffnings-
 
pr
ocesser genom gemensamma inköp inom koncernen. 
– Se ä
ven åtgärder under Scenario 1.
Riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare
Årsstämman 2024 godkände riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 
att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i riktlinjerna, dock 
som längst till årsstämma 2028. En översyn av riktlinjerna för ersättning till 
ledande befattningshavare gjordes inför årsstämman 2025. Den resulterade i ett 
förslag om justering av maxtaket för verkställande direktörens rörliga 
kontantersättning, från 50 procent till 75 procent av fast årslön. I övrigt gjordes 
endast ändringar av redaktionell art. För information om beslutade riktlinjer för 
Scenario 2  
Global uppvärmning på 4°C grader  
(physical climate scenarios RCP 8.5)
ersättning till ledande befattningshavare av årsstämman 2024, se not 8 Anställda, 
personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 143–145. 
Aktieinformation och ägande
Aktien 
Midsonas A-aktie och B-aktie är noterade på Nasdaq Stockholm Small Cap List 
under benämningen MSON A respektive MSON B. 
Det omsattes 16 961 537 aktier (32 098 215) A- och B-aktier tillsammans under 
året. Högsta betalkurs för B-aktien var 11,96 kr (9,84) medan lägsta betalkurs var 
7,00 kr (6,54). Den 30 december noterades aktien, senast betalt, till 7,90 kr (8,19). 
Det totala antalet aktier var 145 428 080 aktier (145 428 080) vid årets utgång, 
fördelade på 423 784 A-aktier (423 784) och 145 004 296 B-aktier (145 004 296). 
Antalet röster var 149 242 136 röster (149 242 136) vid årets utgång, där en A-aktie 
motsvarar tio röster och en B-aktie en röst. Samtliga A-aktier och B-aktier har lika 
rätt till andel i bolagets nettotillgångar och resultat. Inga egna aktier ägs av bolaget 
eller dess dotterbolag. 
Ägare 
Den största ägaren i Midsona var Stena Adactum AB, vars innehav var 69 994 562 
B-aktier (69 994 562) den 31 december 2024, motsvarande 48,1 procent (48,1) av 
kapitalet och 46,9 procent (46,9) av rösterna. Det fanns ingen annan ägare som 
hade ett innehav på 10 procent eller mer av antalet aktier den 31 december 2024. 
De tio största ägarna hade tillsammans ett ägande i bolaget på 79,2 procent (78,1) 
av kapitalet och 78,0 procent (76,8) av rösterna den 31 december 2024. 
Teckningsoptionsprogram 
Det fanns ett utestående teckningsoptionsprogram, TO2022/2025, riktat till 
ledande befattningshavare vid årets utgång. Det kan maximalt ge 120 000 nya 
B-aktier vid full konvertering med tid för utnyttjandet av teckningsoptionerna från 
1 augusti 2025 till 20 december 2025. 
Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya B-aktier 
vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner 
konverterades till B-aktier. För mer information om teckningsoptionsprogram, se not 
22 Eget kapital, sidan 153.
Bemyndiganden
Årsstämman 2024 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bemyndiga 
styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma besluta om 
nyemission av A-aktier och/eller B-aktier till ett antal som sammanlagt inte 
överstiger 10 procent av totalt antal utestående aktier vid tidpunkten för kallelsen 
till årsstämman. Nyemissionen ska kunna ske med eller utan avvikelse från 
aktieägarnas företrädesrätt, mot kontant betalning eller med föreskrift om apport, 
kvittning eller annat villkor som avses i Aktiebolagslagen, kapital 13 § 5 punkt 6. 
Nyemission beslutad med stöd av bemyndigandet ska ske som ett led i 
finansieringen av företagsförvärv eller för att ge styrelsen flexibilitet i arbetet med 
att säkerställa att Midsona på ett ändamålsenligt sätt kan tillföras kapital för 
finansiering av verksamheten. Vid avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt ska 
emissionen genomföras på marknadsmässiga villkor.
Bolagsordning
Bolagsordningen anger att tillsättande och entledigande av styrelseledamöter 
samt ändringar av bolagsordning sker vid årsstämman.
En aktieägare kan rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier på 
årsstämman. De utgiva aktierna är fritt överlåtbara, utan begränsningar till följd av 
lag eller bolagsordning. Det finns inga, av Midsona kända, avtal mellan aktieägare 
som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier.
Bolagsordningen finns tillgänglig på www.midsona.com.
Effekter av större ägarförändring
Det finns inga väsentliga kommersiella avtal i Midsona som kan komma att 
påverkas om kontrollen över bolaget förändras som en följd av ett offentligt 
uppköpserbjudande, utöver gällande kreditfacilitetsavtal. Den långsiktiga 
finansieringen innehåller villkor som innebär att långivare kan begära förtidslösen 
av lånen om kontrollen över bolaget förändras på ett väsentligt sätt.
Det finns avtal mellan bolaget och ledande befattningshavare som föreskriver 
ersättningar om dessa sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning 
upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande av aktier i bolaget. Avtal 
mellan bolaget och övriga anställda som reglerar egen uppsägning eller 
uppsägning från bolaget följer sedvanlig praxis på arbetsmarknaden.
Miljöinformation
Ett organiserat miljöarbete är grunden för att minska miljöpåverkan. Den största 
miljöpåverkan uppkommer som konsekvens av vatten- och energiförbrukning, 
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     129128     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

===== SIDA 66 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
      131130      
avfall, avloppsvatten och transporter. Lagstadgade miljökrav följs och koncernen 
var inte involverad i någon miljörelaterad tvist under året. 
Midsona förfogade över åtta produktionsanläggningar vid utgången av 2024, 
en i Sverige, två i Danmark, en i Finland, en i Frankrike, två i Tyskland och en i 
Spanien. Produktionsanläggningen i Sverige bedriver anmälningspliktig verksamhet 
enligt miljöbalken. Varje år sker en revision från lokal miljömyndighet för kontroll 
av efterlevnad av miljöbalken. Produktionsanläggningarna i Danmark, Finland, 
Tyskland, Frankrike och Spanien anpassar sin verksamhet, ansöker om erforderliga 
tillstånd och rapporterar till myndigheter i enlighet med lokal lagstiftning.
Produktionsanläggningarna bedriver ett organiserat miljöarbete som innefattar 
handlingsplaner och uppföljning inom ett flertal områden. Miljöarbetet är en 
integrerad del av verksamheten och vid beslutsfattande beaktas alltid miljö
-
aspekter. Fler
talet produktions- och lageranläggningar använder förnybar el. För 
mer information om miljöarbete i koncernen, se hållbarhetsrapport sidorna 28-117.
Bolagsstyrningsrapport
För bolagsstyrningsrapport hänvisas till sidorna 164-168. Bolagsstyrningsrapport 
har upprättats i enlighet med upplysningskraven i Årsredovisningslagen, kapitel 6 
§ 8.
Hållbarhetsrapport
För hållbarhetsrapport hänvisas till sidorna 28-117. Hållbarhetsrapporten har upp-
rättats i enlighet med upplysningskraven i Årsredovisningslagen, kapitel 6 § 11 i den 
äldre lydelsen.
Moderbolaget
Nettoomsättningen uppgick till 70 Mkr (61) och avsåg i huvudsak fakturering av 
internt utförda tjänster. Rörelseresultat uppgick till -24 Mkr (-23) medan resultat 
före skatt uppgick till -236 Mkr (-118). I resultat före skatt ingick nedskrivning av 
aktier i dotterbolag med -236 Mkr (-117) samt bokslutsdispositioner i form av 
erhållna koncernbidrag 16 Mkr (24) och förändring av överavskrivningar 6 Mkr 
(-7). I jämförelseperioden ingick det även en realisationsvinst 1 Mkr för avyttring 
dotterbolag. Finansiella poster, netto, uppgick till 2 Mkr (4) och utgjordes av 
ränteintäkter från dotterbolag 42 Mkr (66), räntekostnader till kreditinstitut 
­38 Mkr (­53), v
alutaomräkningsdifferenser på finansiella fordringar och skulder i 
utländska valutor med -1 Mkr (0), valutaomräkningsdifferenser på nettoinvestering 
i dotterbolag -3 Mkr (-13) och övriga finansiella poster 2 Mkr (4). 
Investeringar i materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 
4 Mkr (2) och var i all väsentlighet relaterade till inventarier och programvara. 
Årets avskrivningar på materiella- och immateriella anläggningstillgångar uppgick 
till -11 Mkr (-12).
Likvida medel, inklusive outnyttjade krediter, uppgick till 589 Mkr (621). 
Upplåningen från kreditinstitut var 431 Mkr (560) vid årets utgång. Det gjordes en 
frivillig extra amortering av skulder till kreditinstitut inom befintlig kreditram under 
året med 79 Mkr (80). 
Eget kapital uppgick till 2 342 Mkr (2 578), varav fritt eget kapital utgjorde 
1 557 Mkr (1 793). Förändringarna i det egna kapitalet under året utgjordes av 
årets resultat -236 Mkr.
 Antalet anställda var 19 (16) på balansdagen.
Förslag till disposition beträffande  
bolagets vinst eller förlust 
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i kronor:
Överkursfond 1 797 733 454 kr
Ansamlad förlust  – 4 076 942 kr
Årets resultat                  – 236 210 489 kr
Summa 1 557 446 023 kr
Styrelsen föreslår att fritt eget kapital i moderbolaget på 1 557 446 023 kr 
disponeras enligt följande:
Utdelning, 0,20 kr per aktie   29 085 616 kr
Balanseras i ny räkning                1 528 360 407 kr
Summa               1 557 446 023 kr
Styrelsens yttrande över den föreslagna 
utdelningen
Vid årsstämman 2025 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens 
förslag till utdelning.
Föreslagen utdelningen reducerar soliditeten i moderbolaget från 71,6 procent 
till 70,7 procent och soliditeten i koncernen från 67,6 till 67,0 procent. Den 
föreslagna åtgärden påverkar inte förmågan att i rätt tid infria nuvarande och 
förutsedda betalningsförpliktelser. Likviditetsprognosen innefattar beredskap för 
att hantera variationer i de löpande betalningsförpliktelserna. Bolagets 
ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att det kan 
fortsätta sin verksamhet samt kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och 
lång sikt.
Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet såsom det 
redovisats i den senast avgivna årsredovisningen står i rimlig proportion till 
omfattningen på bolagets verksamhet och de risker som är förenade med 
verksamhetens bedrivande med beaktande av föreslagen utdelning.
Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till 
styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av 
bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är 
försvarlig enligt 17 kap. 3 § 2 och 3 st. aktiebolagslagen, dvs. med hänvisning till 
de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av 
bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens 
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse 
den 8 april 2025.
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till 
efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.
Finansiella rapporter
Resultaträkning för koncernen
Mkr Not 2024 2023
Nettoomsättning 2, 3 3 727 3 793
Kostnad för sålda varor -2 658 -2 834
Bruttoresultat 1 069 959
Försäljningskostnader -621 -618
Administrationskostnader -319 -327
Övriga rörelseintäkter 4 5 22
Övriga rörelsekostnader 5 -6 -7
Indirekta kostnader, netto -941 -930
Rörelseresultat 2, 4, 6, 7, 8, 13, 14, 15, 25 128 29
Finansiella intäkter 5 10
Finansiella kostnader -58 -74
Finansnetto 9 -53 -64
Resultat före skatt 75 -35
Skatt 11 -28 -18
Årets resultat 47 -53
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare (Mkr) 47 -53
Resultat per aktie till moderbolagets aktieägare, före och efter utspädning (kr) 12 0,33 -0,36
Totalresultaträkning för koncernen
Mkr Not 2024 2023
Årets resultat 47 -53
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 34 -41
Årets övrigt totalresultat 34 -41
Årets totalresultat 81 -94
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare (Mkr) 81 -94

===== SIDA 67 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
132      FINANSIELLA RAPPORTER     133
MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
Balansräkning för koncernen
Mkr Not 2024-12-31 2023-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 13 2 907 2 926
Materiella anläggningstillgångar 14, 15 389 404
Långfristiga fordringar 18 6 5
Uppskjutna skattefordringar 11 84 98
Anläggningstillgångar 3 386 3 433
Varulager 19 617 554
Skattefordringar 3 7
Kundfordringar 20 351 334
Övriga fordringar 18 14 16
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 23 20
Likvida medel 28, 33 141 235
Omsättningstillgångar 1 149 1 166
Tillgångar 2, 29, 30 4 535 4 599
Eget kapital
Aktiekapital 727 727
Övrigt tillskjutet kapital 1 849 1 849
Reserver 119 85
Balanserad vinst, inklusive årets resultat 373 326
Eget kapital 22 3 068 2 987
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder 23, 28, 33 465 608
Övriga långfristiga skulder 24 0 0
Övriga avsättningar 27 9 7
Uppskjutna skatteskulder 11 327 331
Långfristiga skulder 801 946
Kortfristiga räntebärande skulder 23 ,28, 33 127 123
Leverantörsskulder 302 312
Skatteskulder 18 6
Övriga kortfristiga skulder 24 39 45
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 177 172
Övriga avsättningar 27 3 8
Kortfristiga skulder 666 666
Skulder  1 467 1 612
Eget kapital och skulder 2, 29, 30 4 535 4 599
Förändringar i eget kapital för koncernen
Mkr Not 22 Aktiekapital
Övrigt  t
ill– 
skjutet kapital Reserver
Balanserad vinst,  
inkl. årets resultat
Summa 
eget kapital
Ingående eget kapital 2023-01-01 727 1 850 126 379 3 082
Årets totalresultat
Årets resultat - - - -53 -53
Årets övrigt totalresultat - - -41 - -41
Årets totalresultat - - -41 -53 -94
Transaktioner med koncernens ägare
Emissionskostnader - -1 - - -1
Transaktioner med koncernens ägare - -1 - - -1
Utgående eget kapital 2023-12-31 727 1 849 85 326 2 987
Ingående eget kapital 2024-01-01 727 1 849 85 326 2 987
Årets totalresultat
Årets resultat - - - 47 47
Årets övrigt totalresultat - - 34 - 34
Årets totalresultat - - 34 47 81
Utgående eget kapital 2024-12-31 727 1 849 119 373 3 068
Kassaflödesanalys för koncernen
Mkr Not 2024 2023
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt 75 -35
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 33 173 204
Betald inkomstskatt -3 -2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 245 167
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager -67 121
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -9 72
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -27 -17
Förändringar i rörelsekapital -103 176
Kassaflöde från den löpande verksamheten 142 343
Investeringsverksamheten
Avyttring av företag eller verksamheter 33 - 0
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 13 -1 -1
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - 12
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 14 -23 -30
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 1
Förändring av finansiella tillgångar -1 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -25 -18
Kassaflöde efter investeringverksamheten 117 325
Finansieringsverksamheten
Emissionskostnader - -7
Upptagna lån 33 - 6
Amortering av lån 33 -150 -152
Amortering av leasingskulder 33 -56 -56
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -206 -209
Årets kassaflöde -89 116
Likvida medel
Likvida medel vid årets början 235 121
Omräkningsdifferens i likvida medel -5 -2
Likvida medel vid årets slut 33 141 235
132     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

===== SIDA 68 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
 FINANSIELLA RAPPORTER    135134     FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning för moderbolaget
Mkr Not 2024 2023
Nettoomsättning 3 70 61
Administrationskostnader -95 -84
Övriga rörelseintäkter 4 1 1
Övriga rörelsekostnader 5 0 -1
Rörelseresultat 7, 8, 13, 14, 15, 25 -24 -23
Resultat från andelar i dotterbolag 9 -236 -116
Finansiella intäkter 9 72 87
Finansiella kostnader 9 -70 -83
Resultat efter finansiella poster -258 -135
Bokslutsdispositioner 10 22 17
Resultat före skatt -236 -118
Skatt 11 0 0
Årets resultat 1 -236 -118
1 Årets resultat och årets totalresultat är samma, då moderbolaget inte har några transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat.
Balansräkning för moderbolaget
Mkr Not 2024-12-31 2023-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 13 24 33
Materiella anläggningstillgångar 14 3 2
Andelar i dotterbolag 16 2 393 2 410
Fordringar hos dotterbolag 17, 31 636 867
Uppskjutna skattefordringar 11 0 0
Finansiella anläggningstillgångar 3 029 3 277
Anläggningstillgångar 3 056 3 312
Omsättningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag 17, 31 97 87
Övriga fordringar 18 3 3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 14 8
Kortfristiga fordringar 114 98
Kassa och bank 28, 33 101 205
Omsättningstillgångar 215 303
Tillgångar 29, 30 3 271 3 615
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 727 727
Reservfond 58 58
Bundet eget kapital 785 785
Fritt eget kapital
Överkursfond 1 797 1 797
Balanserad vinst -4 114
Årets resultat -236 -118
Fritt eget kapital 1 557 1 793
Eget kapital 22 2 342 2 578
Obeskattade reserver 10 21 27
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 23, 28, 33 370 501
Övriga långfristiga skulder 24 0 0
Långfristiga skulder 370 501
Kortfristiga skulder 
Skulder till kreditinstitut 23, 28, 33 61 59
Leverantörsskulder 6 5
Skulder till dotterbolag 17, 31, 33 459 432
Övriga kortfristiga skulder 24 2 3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 10 10
Kortfristiga skulder 538 509
Eget kapital och skulder 29, 30 3 271 3 615
Förändringar i eget kapital för moderbolaget
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Mkr                                                            Not 22 Aktiekapital Reservfond Överkursfond
Balanserad vinst,  
inkl årets resultat
Summa 
eget kapital
Ingående eget kapital 2023-01-01 727 58 1 798 114 2 697
Årets resultat - - - -118 -118
Årets totalresultat - - - -118 -118
Emissionskostnader - - -1 - -1
Utgående eget kapital 2023-12-31 727 58 1 797 -4 2 578
Ingående eget kapital 2024-01-01 727 58 1 797 -4 2 578
Årets resultat - - - -236 -236
Årets totalresultat - - - -236 -236
Utgående eget kapital 2024-12-31 727 58 1 797 -240 2 342
Kassaflödesanalys för moderbolaget
Mkr Not 2024 2023
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster -258 -135
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 33 249 141
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -9 6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar -1 0
Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 0 0
Förändringar i rörelsekapital -1 0
Kassaflöde från den löpande verksamheten -10 6
Investeringsverksamheten
Avyttring av företag eller verksamheter 33 - 1
Lämnade aktieägartillskott -90 -
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 13 -1 -1
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 14 -3 -1
Förändring finansiella tillgångar 138 118
Kassaflöde från investeringsverksamheten 44 117
Kassaflöde efter investeringverksamheten 34 123
Finansieringsverksamheten
Emissionskostnader - -7
Upptagna lån 33 6 152
Amortering av lån 33 -140 -141
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -134 4
Årets kassaflöde -100 127
Likvida medel
Likvida medel vid årets början 205 75
Omräkningsdifferens i likvida medel -4 3
Likvida medel vid årets slut 33 101 205

===== SIDA 69 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
NOTER    137136    NOTER
Noter till de finansiella 
rapporterna
Not 1 | Redovisningsprinciper
Koncernens redovisningsprinciper
Midsona AB (publ), organisationsnummer 556241–5322, är ett svenskregistrerat 
aktiebolag med säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Dockplatsen 16 i 
Malmö och postadressen är Box 210 09, 200 21 Malmö. Bolagets aktier är 
registrerade på Nasdaq Stockholm, Small Cap list.  
Koncernredovisning för år 2024 består av moderbolaget och dess dotterbolag, 
tillsammans benämnd koncernen.
Grunder för upprättande av redovisningen
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial 
Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board 
(IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRIC) så 
som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har 
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande 
redovisningsregler för koncerner tillämpats. 
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i 
de fall som anges under moderbolagets redovisningsprinciper i denna not.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, 
förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas till verkligt värde. 
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via årets resultat 
består av derivatinstrument.
Anläggningstillgångar består i allt väsentligt av belopp som förväntas 
återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen, 
medan omsättningstillgångar i allt väsentligt består av belopp som förväntas 
återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga 
skulder utgörs i allt väsentligt av belopp som koncernen har en ovillkorad rätt att 
välja att betala längre bort än tolv månader efter rapportperiodens slut. Finns inte 
en sådan rätt vid rapportperiodens slut, eller innehas skuld för handel eller 
förväntas skuld regleras inom den normala verksamhetscykeln, redovisas 
skuldbeloppet som kortfristig skuld.
Redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs i noten, 
tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och 
dotterbolag i koncernredovisningen.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda  
av nya eller ändrade IFRS
Ett antal nya eller ändrade standarder samt tolkningar var tillämpliga från 
1 januari 2024. Dessa nya och ändrade standarder bedöms inte ha haft någon 
väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter utan var mer hänförliga till 
förändrade eller utökade upplysningskrav. 
Ändringarna i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (klassificering av 
skulder) trädde i kraft 1 januari 2024 och är antagen av EU. Ändringarna innebar 
främst utökade informationskrav avseende låneskulder med tillhörande 
kovenanter. Midsona har tillämpat denna ändring från ikraftträdandedagen och 
lämnar den information som krävs om tillämpligt. 
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas 
Det finns även några nya standarder och ändringar i standarder publicerade av 
IASB, men har antingen ännu inte trätt i kraft eller ännu inte antagits av EU. Dessa 
nya och ändrade standarder samt tolkningar bedöms inte få någon väsentlig 
påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de kommer tillämpas 
första gången förutom vad som anges nedan.
IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter har ikraftträdande 
1 januari 2027, men är ännu inte antagen av EU. De nyckelområden som 
introduceras i den nya standarden är främst förändrad struktur i resultaträkningen, 
krav på upplysningar i de finansiella rapporterna för vissa resultatmått som 
rapporteras utanför företagets finansiella rapporter samt förtydliganden av 
principer för aggregering och disaggregering för räkningar och noter. Den nya 
standarden ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och kommer inte att 
påverka redovisning eller värdering av poster i de finansiella rapporterna, men den 
kan ändra vilka transaktioner som ingår i rörelseresultatet. Standarden behöver 
tillämpas retroaktivt för jämförelseperioder.
Uppskattningar och bedömningar i de finansiella 
rapporterna
För att kunna upprätta finansiella rapporter enligt IFRS måste företagsledningen 
göra uppskattningar, bedömningar och antaganden, som påverkar redovisade 
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna, bedömningarna och 
antagandena grundar sig vanligtvis på erfarenheter, prognoser i branschstudier 
inklusive förväntningar på framtida händelser och annan extern tillgänglig 
information. Med andra uppskattningar, bedömningar och antaganden kan 
resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att 
överensstämma med det uppskattade utfallet.
Företagsledningen bedömde att värdering av varumärken, goodwill och skatter 
var sådana områden där bedömningar skulle kunna ha störst påverkan på de 
finansiella rapporterna och där gjorda uppskattningar, bedömningar samt 
antaganden skulle kunna medföra väsentliga justeringar i kommande finansiella 
rapporter. Dessa områden beskrivs närmare i not 32 Viktiga uppskattningar och 
bedömningar. 
Koncernredovisning 
Koncernredovisningen omfattar den finansiella informationen för Midsona AB 
(publ) och samtliga dotterbolag. Dotterbolag är alla bolag som Midsona AB (publ) 
kontrollerar direkt eller indirekt. Samtliga dotterbolag är helägda, direkt eller 
indirekt, av Midsona AB (publ). Bestämmande inflytande över ett dotterbolag 
uppnås när Midsona AB (publ), direkt eller indirekt, har ansvar för och rätt till dess 
rörliga avkastning genom sitt inflytande. Vid bedömningen om ett bestämmande 
inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto 
control föreligger. Dotterbolag konsolideras från det datum då bestämmande 
inflytandet överförs till Midsona AB (publ) medan dotterbolag tas bort ur 
koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet 
upphör. En översikt över alla konsoliderade dotterbolag för Midsona AB (publ) 
finns i not 16 Andelar i dotterbolag.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och 
orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna 
transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av 
koncernredovisningen. 
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Den funktionella valutan för utländska dotterbolag är den lokala valutan, där 
respektive dotterbolag bedriver sin verksamhet. Den funktionella valutan för 
koncernens dotterbolag är i danska kronor, euro, norska kronor och svenska 
kronor. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör 
rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de 
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte 
annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.
Utländsk valuta 
Transaktioner i utländsk valuta 
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den 
valutakurs som föreligger på transaktionsdagen eller dagen då omvärdering sker. 
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella 
valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser 
som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Kursvinster/-förluster 
på rörelsefordringar/-skulder redovisas i övriga rörelseintäkter/-kostnader och 
kursvinster/-förluster på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansiella 
intäkter/kostnader.
Utländska verksamheters finansiella rapporter 
Resultat- och balansräkningar för samtliga bolag inom koncernen som har en 
annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan svenska kronor, omräknas till 
rapporteringsvalutan enligt följande:
•
 Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andr
a koncernmässiga 
övervärden, omräknas till balansdagens kurs. 
• Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhets resultaträkning omräknas till 
en genomsnittskurs som utgör en appro
ximation av de valutakurser som 
förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. 
Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter 
redovisas mot övrigt totalresultat och ackumuleras i en komponent i eget kapital 
benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de 
till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets 
resultat.
Valutakurser
Genomsnittskurs Balansdagskurs
Valutakurs SEK 2024 2023 2024 2023
CAD 7,7143 7,8637 7,6398 7,5782
CHF 12,0045 11,8173 12,1744 11,9827
CNY 1,4679 1,4982 1,5067 1,4133
DKK 1,5327 1,5403 1,5398 1,4888
EUR 11,4322 11,4765 11,4865 11,0960
GBP 13,5045 13,1979 13,8475 12,7680
JPY 0,0698 0,0756 0,0698 0,0710
NOK 0,9832 1,0054 0,9697 0,9871
USD 10,5614 10,6128 10,9982 10,0416
Segmentrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna  
rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste 
verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansv
arar för tilldelning av resur-
ser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. I koncernen har denna funktion 
identifierats s
om bolagets verkställande direktör, som ansvarar för och sköter den 
löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till 
sitt stöd har han övriga medlemmar i koncernledningen. Segmentrapporteringens 
indelningsgrund är geografiska områden och de motsvarar koncernens divisioner. 
Övrig verksamhet består av koncerngemensamma funktioner.
Intäkter 
Varor och tjänster
Koncernens intäkter härrör sig från följande aktiviteter;
• Försäljning a
v snabbrörliga konsumentvaror i kategorierna ekologiska produk-
ter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter.
• Försäljning a
v tjänster kopplade till produkthantering.
Intäkter värderas utifrån den ersättning som specificeras i avtal med kunden, dvs. 
netto efter moms, fasta- och rörliga rabatter samt returer. Intäkter för försäljning 
av varor och tjänster redovisas i året resultat vid den tidpunkt då kunden får 
kontroll över varorna och tjänsterna.
Försäljning av konsumentrörliga varor i kategorierna ekologiska produkter, 
hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter
Koncernen säljer ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälso
-
produkter till åter
försäljare i försäljningskanaler som apotekshandel, 
dagligvaruhandel, hälsofackhandel, övrig fackhandel samt aktörer inom food 
service och livsmedelsindustrin. De garantier som är förknippade med dessa 
produkter kan inte köpas separat och syftar till att säkerställa att sålda produkter 
överensstämmer med överenskomna specifikationer. Sådana garantier redovisas i 
enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. 
Intäkter för ekologiska produkter, hälsolivsmedel och konsumenthälsoprodukter 
redovisas vid den tidpunkt då kontrollen över varan överförs till kunden och 
koncernen har fullgjort sitt prestationsåtagande, vilket oftast sker vid leverans av 
varorna till överenskommen plats.
I koncernens kundavtal finns det kontraktsmässiga förpliktelser om olika typer 
av säljfrämjande åtgärder som kampanjrabatter (rörliga eller fasta), 
lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, kedjerabatter och distributionsrabatter. 
Kampanjrabatter, som är tillfälliga rabatter i samband med aktivitet, hanteras som 
försäljningskostnad om det föreligger en avtalad förpliktelse om motprestation 
från kund, t.ex. speciell butiksexponering, annonsblad, reklamtidning eller 
liknande. Tillfälliga rabatter i samband med aktivitet hanteras som reduktion av 
nettoomsättning om syftet är ren prissänkning ut mot konsument utan någon 
förpliktelse om motprestation från kund. Lojalitetsprogramrabatter, årsbonus, 
kedjerabatter och distributionsrabatter utgör bonusprogram till kunder. Inga 
sådana program finns riktade mot slutkunder, utan de är endast tillämpliga 
”business to business”. Sådana program hanteras löpande och bedömt utfall 
reducerar nettoomsättningen, dvs. effekten av dessa rabatter estimeras som ett 
förväntat värde. 
Försäljning av tjänster kopplade till produkthantering
Intäkter för tjänster kopplade till produkthantering anses vara en distinkt service 
och hanteras därmed som ett separat prestationsåtagande, vilket redovisas 
separat. Intäkter redovisas över tid i takt med att tjänsterna utförs. Med hänsyn till 
att sådana tjänster normalt faktureras månadsvis i efterskott och avser en 
begränsad tidsperiod redovisas sådana intäkter linjärt över den period under 
vilken tjänster levereras, dvs. på månadsbasis.
Rörelsekostnader
Kostnad för sålda varor
Kostnad för sålda varor omfattar direkta och indirekta kostnader för funktioner 
hänförliga till genererade intäkter, som tillverkning, produktionsplanering, 
kvalitetskontroll, inköp, lager, lagersamordning och underhåll. 
Försäljningskostnader 
Försäljningskostnader omfattar dels kostnader för aktiviteter och funktioner 
kopplade direkt mot konsument som marknadsföring, marknadsföringskampanjer, 
produkt-/varumärkeschef, marknadskoordinator, produkt- och 
förpackningsutveckling, dels kostnader för aktiviteter och funktioner kopplade 
mot kund som försäljning, försäljningsstimulerande insatser, försäljningskår, key-
account manager och kundsupport. 
Administrationskostnader
Administrationskostnader omfattar kostnader för funktioner som IT, ekonomi- och 
administration, HR, strategiskt inköp, hållbarhet, legal, kvalitetssystem och 
kvalitetssäkring samt koncernledning. 
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader omfattar sådana intäkter och 
kostnader som normalt inte räknas till den egentliga rörelsen, till exempel 
hyresintäkter, statliga stöd, försäkringsersättningar, skadestånd, förvärvs
-
relaterade kostnader
, kursvinster/-förluster på rörelsefordringar/-skulder och 
realisationsvinster/-förluster vid avyttring av tillgångar. Kursvinster/-förluster 
redovisas netto.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster utgörs av väsentliga poster som på grund av sin 
storlek eller förekomst särredovisas för att möjliggöra en bättre förståelse för 
koncernens finansiella utveckling. Jämförelsestörande poster redovisas i den 
funktion där de hör hemma beroende på postens karaktär och utgörs vanligtvis av 
omstruktureringskostnader, nedskrivningar på immateriella- och materiella 
anläggningstillgångar efter nedskrivningsprövning och realisationsvinster/-
förluster vid avyttring av varumärken samt förvärvsrelaterade intäkter och 
kostnader.
Finansiella intäkter och kostnader 
Finansiella intäkter utgörs i allt väsentligt av ränteintäkter på investerade medel 
och valutakursvinster på finansiella fordringar/skulder. Ränteintäkter redovisas i 
den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakurs
-
vinster från avyttring a
v ett finansiellt instrument redovisas då de risker och 
fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen 
och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. 
Finansiella kostnader utgörs i all väsentlighet av räntekostnader på lån och 
leasingavtal, finansieringskostnader, nedskrivning av finansiella tillgångar och 
valutakursförluster på finansiella fordringar/skulder. Räntekostnader redovisas i 
den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden. Valutakurs
-
förluster från avyttring a
v ett finansiellt instrument redovisas då de risker och 
fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen 
och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Valutakursvinster/-
förluster på finansiella fordringar/skulder redovisas netto.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter 
redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i eget 
kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt 
Aktuell skatt är skatt som ska betalas för aktuellt år, med tillämpning av de 
skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de 
länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga resultat. Till 
aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt 
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden och föreligger när det 
finns temporära skillnader mellan redovisade värden och skattemässiga värden på 
tillgångar och skulder samt när det finns outnyttjade skattemässiga

===== SIDA 70 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
NOTER      139138      NOTER
underskottsavdrag. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill 
och inte heller i investeringar i dotterbolag. Värderingen av uppskjuten skatt 
baseras på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller 
reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och 
skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen i de länder där 
koncernbolagen är verksamma. Uppskjutna skattefordringar avseende 
avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den 
mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas inom kommande fem 
år. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms 
sannolikt att de kan utnyttjas inom den tidsramen. 
Uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld kvittas när det finns en 
legal kvittningsrätt samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. 
Dessutom redovisas uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal i koncernbalans-
räkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana transaktioner anses 
uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna.
Uppskjuten skattefordran redovisas bland anläggningstillgångar och uppskju-
ten skatteskuld redovisas bland långfristiga skulder i koncernens balansräkning.
Finansiella instrument
Finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när Midsona blir 
part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från 
balansräkningen när rätten till kassaflöden upphör eller samtliga förmåner och ris-
ker förknippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från 
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas.
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket 
syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella 
instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar – klassificering och värdering av finansiella instrument
Skuldinstrument
Finansiella tillgångar är i sin helhet klassificerade till upplupet anskaffningsvärde 
utifrån koncernens affärsmodell för förvaltning av tillgångarna och karaktären på 
tillgångarnas avtalsenliga kassaflöden. Affärsmodellens målsättning är att 
inkassera kontraktsenliga kassaflöden (”hold to collect”) och att de avtalade 
villkoren för de finansiella tillgångarna vid bestämda tidpunkter ger upphov till 
kassaflöden som enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det 
utestående kapitalbeloppet. 
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen 
redovisas inledningsvis till verkligt värde med tillägg av eventuella 
transaktionskostnader, reducerat med förväntade kreditförluster. Efter det 
redovisas posterna till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av 
effektivräntemetoden, reducerat med reserv för förväntade kreditförluster. 
Kundfordringar redovisas initialt till det fakturerade värdet. Därefter redovisas 
kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde, reducerat med en reserv för 
förväntade kreditförluster.
Likvida medel utgörs av banktillgodohavanden, vilka är utsatta för obetydliga 
risker för värdefluktuationer. Likvida medel redovisas till upplupet 
anskaffningsvärde.
Finansiella skulder – klassificering och värdering av finansiella instrument
Skuldinstrument
Finansiella skulder är klassificerade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt 
värde via årets resultat. En oväsentlig del av de finansiella skulderna utgörs av 
derivatinstrument som värderas till verkligt värde via årets resultat. 
Finansiella räntebärande skulder (upplåning) redovisas inledningsvis till 
verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Efter det redovisas upplåningen 
till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden samt 
klassificeras som långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande 
skulder i balansräkningen. Redovisade värden på finansiella räntebärande skulder 
anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde till följd av kort löptid till 
finansieringsavtalet löper ut. 
Övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 
(med undantag för derivatinstrument) i balansräkningen redovisas inledningsvis 
till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av 
effektivräntemetoden. 
Derivatinstrument
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till 
verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Säkrings redovisning 
tillämpas inte. Deriv
atinstrument klassificeras i balansräkningen som finansiella 
skulder värderade till verkligt värde via årets resultat. Derivatinstrument finns 
redovisade i posten övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Förändringar i 
verkligt värde redovisas i posten övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader 
i resultaträkningen den period de uppstår. Derivatinstrument används i huvudsak för 
att skydda koncernens exponering mot fluktuationer i växelkurser. 
Reservering för förväntade kreditförluster
Koncernens finansiella tillgångar och fordringar, förutom de som klassificeras till 
verkligt värde via årets resultat, omfattas av nedskrivning för förväntade 
kreditförluster. De redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde, 
dvs. netto av bruttovärde och förlustreserv. Reservering för kreditförluster har 
skett för kundfordringar, som omfattas av den förenklade modellen för 
nedskrivningar. Förväntade kreditförluster för kundfordringar beräknas med hjälp 
av en matris, som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden, 
prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. En förlustreserv redovisas, i 
den förenklade modellen, för kundfordrings förväntade återstående löptid. 
Förändringar av förlustreserven för kundfordringar redovisas i resultaträkningen i 
posten försäljningskostnader. Fallissemang definieras som att det bedöms 
osannolikt att motparten kommer att möta sina åtaganden på grund av indikatorer 
som finansiella svårigheter och missade betalningar. Oavsett anses fallissemang 
föreligga när betalningen är 90 dagar sen. Kundfordringar skrivs bort när inga 
möjligheter till ytterligare kassaflöden bedöms föreligga.
Likvida medel omfattas av den generella modellen för nedskrivningar, men för 
denna post tillämpas undantaget för låg kreditrisk. 
Balansräkningens poster långfristiga fordringar och övriga kortfristiga 
fordringar omfattas av den generella modellen, men förväntade kreditförluster är 
oväsentliga för dessa.
Materiella anläggningstillgångar 
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i koncernens 
balansräkning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att 
komma koncernen till godo och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på 
ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag 
för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. 
I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av 
tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med 
syftet med anskaffningen, t.ex. inköpspris, leverans och hantering, installation, 
lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. 
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande-
perioder behandlas som separ
ata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Nyttjanderättstillgångar
En nyttjanderättstillgång redovisas som tillgång i koncernens balansräkning om 
ett kontrakt är, eller innehåller ett leasingavtal vid avtalets början. Nyttjanderätts-
tillgångar ingår i posten materiella anläggningstillgångar i balansräkningen för 
koncernen. Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till värdet av leasingskulden, 
med tillägg för leasingavgifter erlagda vid eller före inledningsdatum för lea-
singavtalet samt initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas i efter-
följande perioder till anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. 
Koncernen tillämpar principerna i IAS 36 Nedskrivningar för 
nyttjanderättstillgångar och redovisar detta på samma sätt som beskrivs i 
principerna för materiella anläggningstillgångar redovisade enligt IAS 16 Materiella 
anläggningstillgångar.
Koncernen tillämpar det frivilliga undantaget avseende leasingavtal kopplat till 
immateriella anläggningstillgångar.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till 
anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång 
endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är 
förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och 
tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde 
för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av 
reparationer och underhåll redovisas som kostnader i årets resultat under den 
period de uppkommer. 
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs 
inte av eftersom nyttjandeperioden bedöms som obegränsad. Nyttjanderätts
-
tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller
, om den är kortare, 
över den avtalade leasingperioden. Avskrivningen påbörjas vid leasingavtalets 
inledningsdatum. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet av 
leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar en sannolik exercis av en 
köpoption, skrivs nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden.
Materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar 
utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande.
Rörelsefastigheter
 10–40 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 8–15 år
Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år
Leasing 3–10 år
Markanläggningar 10–20 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–8 år
Tillgångarnas avskrivningsmet
oder, restvärden och nyttjandeperioder prövas 
minst årligen och justeras vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan 
något kvarvarande restvärde. 
Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av materiella 
anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten 
och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljnings
-
kostnader. Realisationsvinster och realisationsförluster redo
visas i årets resultat 
som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader. 
Immateriella anläggningstillgångar 
Immateriella tillgångar klassificeras i två grupper där tillgångar med en bestämbar 
livslängd skrivs av över en bestämd nyttjandeperiod och där tillgångar med 
obestämbar livslängd inte skrivs av. 
Goodwill 
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade 
nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst 
årligen för nedskrivningsbehov, se vidare redovisningsprincip för nedskrivning. 
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill redovisas i årets resultat 
när kostnaden uppkommer.
Varumärken
Varumärken med bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde 
minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. 
Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera 
eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med 
ackumulerade nedskrivningar. 
Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från 
förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämd baseras på;
•
 att dessa varumärken anses väletabler
ade på sina respektive marknader och 
koncernen har för avsikt att behålla och vidareutveckla dem, 
• att dessa varumärken tillhör str
ategiska ”power brands” vid inträde på nya 
geografiska marknader, och
• att dessa varumärken anses v
ara av väsentlig ekonomisk betydelse genom att 
både signalera trovärdighet och innovation i produkterna och i förlängningen 
på så sätt både påverka prissättning och konkurrenskraft
Genom kopplingen till den löpande verksamheten anses således dessa 
varumärken ha en obestämbar nyttjandeperiod och förväntas användas så länge 
verksamheten fortlöper.
Nedlagda kostnader för internt upparbetade varumärken redovisas inte i 
balansräkningen utan i årets resultat när kostnaden uppkommer. Anledningen till 
detta är att sådana utgifter inte kan särskiljas från utgifter för att utveckla hela 
affärsverksamheten.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas  
till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella 
ackumulerade nedskrivningar. 
Övriga immateriella anläggningstillgångar består av kundrelationer, 
programvara och övriga immateriella tillgångar. Nedlagda kostnader för internt 
upparbetade kundrelationer redovisas inte i balansräkningen utan i årets resultat 
när kostnaden uppkommer. Programvara har aktiverats på basis av de kostnader 
som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Utgifter i 
Software-as-a-Service (SaaS) arrangemang redovisas i allt väsentligt i linje med 
IAS 38 Immateriella anläggningstillgångar och publicerat agendabeslut av IFRIC.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en 
tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna 
för den specifika tillgången till vilken de hänför sig. Alla andra utgifter 
kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningsprinciper 
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, såvida inte 
nyttjandeperiod är obestämbar.
Goodwill och varumärke med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för 
nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på 
att tillgången i fråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbar 
nyttjandeperiod skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.
Immateriella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av 
avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande.
Varumärken
 5–20 år
Kundrelationer och kundkontr
akt 8 år
Progr
amvara 5–8 år
Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–5 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst årligen och juster
as 
vid behov. Tillgångarna skrivs i normalfallet av utan något kvarvarande restvärde.
Realisationsvinster och realisationsförluster vid avyttring av immateriella 
anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten 
och det redovisade värdet på tillgången med avdrag för direkta försäljnings-
kostnader. Realisationsvinster och realis
ationsförluster redovisas i årets resultat 
som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-
värdet, där anskaffningsvärdet beräknas enligt först in, först ut-metoden (FIFU). 
Vid beräkning a
v anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde 
för att approximera FIFU.   
Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris, efter avdrag för 
uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. 
För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på 
nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs inte ner under anskaffningsvärdet om den 
slutprodukt i vilken de ingår i förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger 
tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det 
lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Nödvändiga 
reserveringar för risker i inkurans sker kontinuerligt. 
Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, till
-
verkning och andra kostnader för att få v
arorna till deras aktuella plats och skick.
Nedskrivningar
Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill och vissa 
varumärken, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivnings-
behov
. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång när 
förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte förmodas vara 
återvinningsbart. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassa
-
genererande enhets redo
visade värde överstiger återvinningsvärdet, vilket är det 
högsta av verkligt värde (minskat med försäljningskostnader) och nyttjandevärdet. 
En nedskrivning av goodwill eller varumärken redovisas som en försäljnings
-
kostnad i årets resultat. En nedskrivning av maskiner redo
visas vanligtvis som 
kostnad för sålda varor i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en 
kassagenererande enhet fördelas nedskrivningen i första hand till goodwill och 
därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. 
Med nyttjandevärde avses vanligtvis nuvärdet av uppskattade framtida 
kassaflöden och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid 
beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats 
som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad 
med den specifika tillgången, en s.k. WACC (Weighted Average Cost of Capital) 
eller diskonteringsränta. Koncernen baserar beräkningen på faktiska resultat, 
prognoser, affärsplaner och tillgängliga marknadsdata. 
För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöde 
beräknas återvinningsvärdet för den minsta kassagenererande enhet som 
tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens 
rörelsesegment, då deras betalningsströmmar i allt väsentligt bedöms vara 
oberoende av andra tillgångar. 
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning av tillgångar som ingår i tillämpningsområdet för IAS 36 
Nedskrivningar reverseras om det både finns indikation på att nedskrivnings
-
behovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som 
låg till grund för beräkningen a
v återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill 
återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som 
tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde 
som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen 
nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet 
anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen för nedskrivning inte längre före-
ligger och att full betalning förväntas erhållas från kunden.

===== SIDA 71 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
Ersättningar till anställda 
Pensioner
Anställda i koncernen omfattas i huvudsak av avgiftsbestämda pensionsplaner. 
I Sverige tryggas åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänste-
män genom en försäkring i Alecta. En sådan försäkring är en förmånsbestämd 
plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 har det inte funnits 
tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en 
förmånsbestämd plan. Detta pensionsåtagande redovisas därför som en avgifts-
bestämd pensionsplan.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan där koncernen betalar 
fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller 
informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte 
har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger 
samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. 
En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är 
avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda pensionsplaner är att de anger 
ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, 
vanligen baserat på en eller flera faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön.
Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställd sagts upp före normal pensions
-
tidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig a
vgång från anställning i utbyte 
mot ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när en detaljerad formell 
plan presenterats. 
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal 
redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Midsona inte längre kan dra tillbaka 
erbjudandet till de anställda eller när Midsona redovisar kostnader för 
omstrukturering. Ersättningar som beräknas bli reglerade efter tolv månader 
redovisas till nuvärde. Ersättningar som inte förväntas regleras helt inom tolv 
månader redovisas som långfristiga övriga avsättningar i balansräkningen.
Rörlig lön
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för rörlig lön när koncernen 
har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till 
följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas 
tillförlitligt. 
Avsättningar 
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till 
följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att 
krävas för att fullgöra förpliktelserna. En vidare förutsättning är att det går att 
göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättningar 
fördelas på långfristiga avsättningar och kortfristiga avsättningar. 
Omstrukturering 
Avsättning för omstrukturering utgörs framför allt av kostnader för avgångs
-
ersättningar och andra kassaflödespåverkande kostnader som uppstår i samband 
med omstruktureringar a
v verksamheter i koncernen. Avsättningar redovisas när 
det finns en formell omstruktureringsplan och förväntningar har skapats hos dem 
som kommer beröras av åtgärderna. Ingen avsättning görs för framtida 
rörelsekostnader. 
Eventualförpliktelse
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör 
från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera 
osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som 
en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser 
kommer att krävas.
Leasing
En nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld redovisas för samtliga 
leasingavtal i vilka koncernen är leasingtagare, förutom för korttidsleasingavtal 
(leasingavtal med en leasingperiod om maximalt 12 månader) och för leasingavtal 
där den underliggande tillgången är av lågt värde (5 000 euro, eller lägre). För 
sådana avtal, redovisar koncernen leasingbetalningarna som en kostnad linjärt 
över leasingavtalet såvida inte en annan systematisk bas är mer representativ för 
när de ekonomiska fördelarna av leasingen används inom koncernen. 
Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller pris inkluderas inte i 
värderingen av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar. Sådana leasingavgifter 
redovisas som en kostnad i rörelseresultatet i den period då de uppkommer. 
Koncernen tillämpar en praktisk lättnadsregel, som medför att servicekomponenter 
inte separeras ut ur leasingavgiften för tillgångsklasserna maskiner och andra 
tekniska anläggningar och inventarier, verktyg och installationer, om dessa inte 
tydligt framgår av underlag. 
Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifter vilka 
inte har erlagts per inledningsdatum för leasingavtalet, diskonterade med den 
marginella låneräntan, om den implicita räntan inte kan fastställas med lätthet, vilket 
oftast är fallet. Den marginella låneräntan fastställs centralt av koncernen och 
baseras på en riskfri ränta i respektive valuta med justering för duration samt en 
kreditrisk. Den tillgångsspecifika risken har fastställts med utgångspunkt i lokaler, 
då det väsentliga värdet av koncernens leasingportfölj är hänförlig till detta 
tillgångsslag. Ingen justering för tillgångsspecifik risk görs för övriga tillgångsslag, 
med bedömningen att eventuella skillnader i kreditrisk skulle ha en oväsentlig effekt 
på koncernen. Diskonteringsräntan justeras på kvartalsbasis med hänsyn till 
förändringar i relevanta ekonomiska omständigheter. Leasingavgifter som inkluderas 
i värderingen av leasingskulder omfattar;
• fasta avgifter, efter avdrag för eventuella förmåner i samband med tecknandet 
a
v leasingavtalet som ska erhållas,
• variabla leasinga
vgifter som beror på ett index eller ett pris, initialt värderade 
med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet,
• belopp som förväntas betalas ut a
v koncernen enligt restvärdesgarantier,
• lösenpriset för en option att köpa om koncernen är rimligt säker på att utnyttja 
en sådan möjlighet, och 
•
 straffa
vgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden 
återspeglar att koncernen kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp 
leasingavtalet.
Leasingskulder ingår i posterna långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga 
räntebärande skulder i balansräkningen för koncernen och redovisas i efter
-
följande perioder genom att skulden ökas för att återspegla effekten av ränta 
samt reducer
as för att återspegla effekten av erlagda leasingavgifter. Leasing-
skulder omvärderas med en motsv
arande justering av nyttjanderättstillgångar 
enligt reglerna som finns i standarden.
Kassaflödesanalys 
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet 
omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. 
I kassaflödesanalysen redovisas räntekomponenten i leasingavgifter som 
kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital. Den 
andra delen, tillika merparten, av leasingavgiften redovisas som amortering av 
leasingskulder i kassaflöde från finansieringsverksamheten med en motsvarande 
ökning i kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i 
rörelsekapital.
Moderbolagets redovisningsprinciper 
Överensstämmelse med normgivning och lag 
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen 
(1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 
Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering 
utgivna uttalanden gällande för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att 
moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa 
samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen 
för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan 
redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg 
till IFRS som skall göras. 
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets 
redovisningsprinciper 
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår 
nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats 
konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella 
rapporter. 
Ändrade redovisningsprinciper
Moderbolagets redovisningsprinciper har påverkats av ett antal nya eller ändrade 
standarder, vilka var tillämpliga från 1 januari 2024 och har föranlett beslutade 
följdändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Dessa ändringar bedöms 
inte ha haft någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.
Ändrade redovisningsprinciper som inte börjat tillämpas
Företagsledningens bedömning är att beslutade ändringar i RFR 2 Redovisning för 
juridiska personer som gäller för räkenskapsåret 2025 och framåt inte kommer att 
ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella rapporter när de tillämpas 
första gången förutom för vad som redogörs för under koncernens 
redovisningsprinciper. 
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt 
årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, förändringar 
i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella 
NOTER      141140      NOTER
rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot 
koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och 
balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och 
kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar 
som egen rubrik i balansräkningen.
Dotterbolag
Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. 
Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för 
innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter 
direkt i årets resultat när dessa uppkommer.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser 
till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett 
åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne 
ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall 
enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar 
moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört 
med reglerna i IFRS 9 Finansiella instrument. Lättnadsregeln avser finansiella 
garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag. Moderbolaget redovisar 
finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när man har ett 
åtagande för vilken betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Anteciperade utdelningar 
Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt 
har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om 
utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter. 
Segmentrapportering 
Moderbolaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma 
omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens fördelning på 
moderbolagets verksamhetsgrenar.
Leasade tillgångar 
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell lea-
sing i enlighet med lättnadsregeln tillgänglig i RFR 2 Redovisning för juridiska perso-
ner.  
Ersättning till anställda 
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer 
än de som anges i IAS 19 Ersättning till anställda. Moderbolaget följer tryggande-
lagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en 
förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört 
med reglerna i IAS 19 Ersättning till anställda är hur diskonteringsräntan fastställs, 
att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande låne-
nivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och 
förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. 
Skatter
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning 
på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I 
resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av 
del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i 
aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras.
Koncernbidrag
Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver
Avskrivningar utöver plan redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. I 
balansräkningen inkluderas de i posten obeskattade reserver.
Not 2 | Rörelsesegment
Nordics North Europe South Europe
Koncerngemen­
samma funktioner Elimineringar Koncernen
Rörelsesegment, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Nettoomsättning, extern 2 418 2 530 904 860 405 403 - - - - 3 727 3 793
Nettoomsättning, koncernintern 17 15 6 12 17 11 46 42 -86 -80 ­ ­
Ne
ttoomsättning 2 435 2 545 910 872 422 414 46 42 ­8
6 ­8
0 3 727 3 793
Kostnad för sålda varor -1 607 -1 757 -738 -751 -349 -362 - - 36 36 ­2
 658 ­2 834
Bru
ttoresultat 828 788 172 121 73 52 46 42 ­5
0 ­4
4 1 069 959
Övriga rörelsekostnader -617 -615 -151 -152 -91 -89 -132 -118 50 44 ­941 ­93
0
Rörelseresultat 211 173 21 ­31 ­1
8 ­3
7 ­8
6 ­7
6 0 0 128 29
Finansiella poster ­5
3 ­6
4
Resultat före skatt 75 ­3
5
Väsentliga intäktsposter (+) och kostnadsposter (–) som redovisas i resultaträkningen:
Omstruktureringskostnader, netto - -26 - -9 - -1 - -1 - - ­ ­3
7
Realisationsvinster/-förluster avyttring varumärken - 12 - - - - - -6 - - ­ 6
Vä
sentliga icke kassaflödes  påv
erkande poster:
Avskrivningar av immateriella och materiella tillgångar -48 -51 -31 -38 -23 -25 -50 -43 - - ­1
52 ­1
57
Nedskrivningar varulager -12 -28 -4 -19 -3 -4 - - - - ­1
9 ­51
Ne
dskrivningar kundfordringar 0 -2 -1 -2 -2 -1 0 1 - - ­3 ­4
S
egmenttillgångar 4 211 4 110 614 613 744 755 -1 118 -977 - - 4 451 4 501
Ofördelade tillgångar 84 98
Summa tillgångar 4 535 4 599
Segmentskulder 941 1 068 173 250 172 195 -739 -963 - - 547 550
Ofördelade skulder 920 1 062
Eget kapital 3 068 2 987
Summa eget kapital och skulder 4 535 4 599
Investeringar i immateriella och materiella 
anläggningstillgångar (exklusive nyttjanderättstillgångar) 5 8 7 6 9 14 4 2 - - 25 30
Medelantal anställda 386 401 204 200 152 162 17 15 - - 759 778
Antal anställda, per balansdagen 385 378 212 204 148 167 19 16 - - 764 765

===== SIDA 72 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
142      NOTER NOTER      143
Det finns tre rörelsesegment identifierade.
Nordics: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, 
licensierade varumärken och kontraktstillverkning i kategorierna hälsolivsmedel, 
konsument
 hälsoprodukter och ekologiska pr
odukter för försäljning till 
apotekshandel, dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig fackhandel samt 
aktörer inom food service främst på den nordiska marknaden.  
North Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna konsumentvarumärken, 
business-to-business varumärken och kontraktstillverkning i kategorin ekologiska 
produkter för försäljning till dagligvaruhandel, hälsofackhandel och övrig 
fackhandel samt aktörer inom food service och livsmedelsindustrin främst på den 
tyska, österrikiska och ungerska marknaden.
South Europe: Erbjudandet utgörs av produkter under egna 
konsumentvarumärken, licensierade varumärken och kontraktstillverkning i 
kategorin ekologiska produkter för försäljning till dagligvaruhandel, 
hälsofackhandel och övrig fackhandel samt aktörer inom food service och 
livsmedelsindustrin främst på den franska och spanska marknaden.
Segmentskonsolidering görs enligt samma principer, som för koncernen i dess 
helhet.
I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara 
poster och poster som kan fördelas på ett rimligt och tillförlitligt sätt inkluderats. 
De redovisade posterna i rörelsesegmentens rörelseresultat, tillgångar och 
skulder är värderade i enlighet med de rörelseresultat, tillgångar och skulder som 
koncernledning följer upp. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på 
rörelsesegmenten är uppskjutna skattefordringar, uppskjutna skatteskulder, 
finansiella placeringar och finansiella skulder.   
Internprissättningspolicy
För prissättning av varor mellan koncernens bolag tillämpas en modell för 
internprissättning som baseras på att det säljande bolaget erhåller full täckning 
för kostnaderna och en vinstmarginal. Metoden, som kallas TNMM (Transactional 
Net Margin Method), är en vedertagen modell för internprissättning. Utöver detta 
erhåller även bolagen, som ägare av utvalda varumärken, en säljbaserad royalty 
för att täcka investeringar och risker i förhållande till varumärkets utveckling. 
För prissättning av tjänster mellan koncernens bolag tillämpas TNMM 
(Transactional Net Margin Method), som baseras på full täckning av kostnaderna 
samt en vinstmarginal. Metoden appliceras på såväl tillverkningstjänster som 
centrala tjänster.
För prissättning av kapital debiteras en intern ränta, där låntagaren erhåller en 
ränta baserad på en referensränta i det lokala landet med ett riskpåslag. 
Information om större kunder
Koncernens största kund genererade nettoomsättning på 385 Mkr (385).  
Dessa redovisades i rörelsesegment Nordics. Det fanns bara en kund med nettoom-
sättning utgörande 10 procent eller mer av total nettoomsättning för koncernen.
Information om produkter eller produktgrupper
För information om nettoomsättning per produkt eller grupper av likartade 
produkter, se not 3 Intäkter om produktkategorier. 
Information om anläggningstillgångar för  
geografiska områden 1
Mkr
Koncernen 1
2024 2023
Sverige 1 289 1 297
Norge 510 527
Finland 150 149
Danmark 721 715
Tyskland 371 395
Frankrike 239 237
Spanien 106 113
Summa 3 386 3 433
 1 Anläggningstillgångar per enskilt betydelsefulla länder
Not 3 | Intäkter
Midsona redovisar intäkter som erhållits genom överföring av varor och tjänster vid en viss tidpunkt för varje rapporterat segment enligt IFRS 8 Rörelsesegment. 
Uppdelning av intäkter baseras på geografiska områden, försäljningskanal, produktkategorier, varumärken och väsentliga intäktsslag. 
Nordics North Europe South Europe Koncernen
Geografiska områden 1, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Sverige 954 1 027 0 0 - - 954 1 027
Danmark 457 525 1 1 0 0 458 526
Finland 462 437 - - 0 0 462 437
Norge 416 412 0 0 0 - 416 412
Frankrike 2 3 9 12 216 221 227 236
Spanien 14 13 6 13 170 158 190 184
Tyskland 0 0 789 746 1 0 790 746
Övriga Europa 109 102 99 88 12 12 220 202
Övriga länder utanför Europa 4 11 - - 6 12 10 23
Summa 2 418 2 530 904 860 405 403 3 727 3 793
 1  Intäkter från externa kunder hänförliga till enskilda geografiska områden efter det land kunden har sin hemvist.
Nordics North Europe South Europe Koncernen
Försäljningskanal, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Apotekshandel 298 288 - - - - 298 288
Dagligvaruhandel 1 606 1 687 398 362 167 155 2 171 2 204
Food service 114 112 233 239 8 8 355 359
Hälsofackhandel 160 162 257 237 186 195 603 594
Övrig fackhandel 98 120 15 19 - - 113 139
Övriga 142 161 1 3 44 45 187 209
Summa 2 418 2 530 904 860 405 403 3 727 3 793
Nordics North Europe South Europe Koncernen
Produktkategorier, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Ekologiska produkter 716 720 903 860 405 403 2 024 1 983
Hälsolivsmedel 1 074 1 170 - - - - 1 074 1 170
Konsumenthälsoprodukter 622 622 - - - - 622 622
Tjänster kopplade till produkthantering och övriga intäkter 6 18 1 0 0 0 7 18
Summa 2 418 2 530 904 860 405 403 3 727 3 793
Nordics North Europe South Europe Koncernen
Varumärken, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Egna konsumentvarumärken 1 808 1 896 229 234 257 270 2 294 2 400
Egna business-to-business varumärken - - 256 268 - - 256 268
Licensierade 370 344 - - 35 32 405 376
Kontraktstillverkning 234 272 418 358 113 101 765 731
Tjänster kopplade till produkthantering och övriga intäkter 6 18 1 0 0 0 7 18
Summa 2 418 2 530 904 860 405 403 3 727 3 793
Nordics North Europe South Europe Koncernen
Väsentliga intäktsslag 1,2, Mkr 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023
Varuförsäljning 2 412 2 512 903 860 405 403 3 720 3 775
Tjänster kopplade till produkthantering 1 10 - - - - 1 10
Övriga intäkter 5 8 1 0 0 0 6 8
Summa 2 418 2 530 904 860 405 403 3 727 3 793
1 Det ingick inga intäkter som hänförde sig till byte av varor eller tjänster.
2 Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 70 Mkr (61) och avsåg i huvudsak internt utförda tjänster. Inga intäkter som hänförde sig till byte av tjänster.
Not 4 | Övriga rörelseintäkter
Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Realisationsvinst vid avyttring av 
materiella anläggningstillgångar 0 1 - -
Realisationsvinst vid avyttring av 
immateriella anläggningstillgångar - 6 - -
Valutakursvinster av 
rörelsekaraktär 1 2 1 1
Statliga bidrag 1 4 - -
Försäljning el från solpaneler 1 1 - -
Försäkringsersättning 1 2 - -
Övrigt 1 6 0 0
Summa 5 22 1 1
Not 5 | Övriga rörelsekostnader
Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Realisationsförlust vid avyttring av 
materiella anläggningstillgångar - 0 - -
Valutakursförluster av rörelsekaraktär -4 -3 0 -1
Skadestånd -1 - - -
Övrigt -1 -4 0 0
Summa ­6 ­7 0 ­1
Not 6 | Rörelsens kostnader fördelade per 
kostnadsslag
Rörelsens kostnader presenteras i koncernens resultaträkning med en klassificering 
baserad på funktionerna ”Kostnad för sålda varor”, ”Försäljningskostnader”, 
”Administrationskostnader” samt ”Övriga rörelsekostnader”. Summan av de 
funktionsindelade kostnaderna fördelar sig på följande kostnadsslag.
 
Mkr
Koncernen
2024 2023
Kostnader för varor och material -2 207 -2 325
Personalkostnader -574 -557
Försäljningskostnader -255 -248
Marknadsföringskostnader -74 -78
Hyres- och fastighetskostnader -59 -67
Inköpta tjänster -119 -129
Avskrivningar -152 -157
Nedskrivningar -22 -55
Andra direkta- och indirekta kostnader -126 -152
Övriga rörelsekostnader -16 -18
Summa ­3 60
4 ­3 78
6
Not 7 | Arvode och kostnadsersättning  
till revisorer
Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Deloitte
Revisionsuppdrag -4 -4 -1 -1
Revisionsverksamhet utöver 
revisionsuppdraget 0 0 0 0
Skatterådgivning 0 0 0 0
Andra uppdrag -1 -1 0 0
Summa ­5 ­5 ­1 ­1
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen 
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter 
som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat 
biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av 
sådana övriga arbetsuppgifter. 
Not 8 | Anställda, personalkostnader och 
ledande befattningshavares ersättningar
Anställda
Medeltal anställda per land
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Sverige 137 138 17 15
varav kvinnor 84 80 6 5
Norge 21 22 - -
Finland 55 56 - -
Danmark 190 200 - -
Tyskland 204 200 - -
Frankrike 64 65 - -
Spanien 88 97 - -
Summa utomlands 622 640 ­ ­
va
rav kvinnor 319 327 - -
Totalt 759 778 17 15
varav kvinnor 403 407 6 5
Redovisning av andel kvinnor  
i företagsledningar, %
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Styrelsen 39 52 29 29
VD och ledningsgrupper 44 43 44 43

===== SIDA 73 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
 NOTER      145144       NOTER
Personalkostnader
Personalkostnader, Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Löner och andra ersättningar
Styrelse, VD och ledningsgrupp 1 -80 -70 -16 -13
   varav rörlig lön -7 -3 -1 0
  varav avgångsvederlag -1 -1 - -
Övriga anställda -370 -373 -9 -8
   varav rörlig lön -2 -1 0 0
   varav avgångsvederlag -1 -3 - -
Summa löner och andra ersättningar ­450 ­4 43 ­2 5 ­2 1
Pensionskostnader,  
 a
vgiftsbaserade planer²
Styrelse, VD och ledningsgrupp 1 -7 -7 -4 -3
Övriga anställda -26 -24 -1 -1
Summa pensionskostnader ­3
3 ­31 ­5 ­4
S
ociala kostnader
Styrelse, VD och ledningsgrupp 1 -18 -15 -6 -4
Övriga anställda -64 -61 -3 -3
Summa sociala kostnader ­8
2 ­7
6 ­9 ­7
Ö
vriga personalkostnader
Styrelse, VD och ledningsgrupp 1 -1 -1 0 0
Övriga anställda -8 -6 0 -1
Summa övriga personalkostnader ­9 ­7 0 ­1
S
umma personalkostnader ­574 ­5
57 ­3
9 ­3
3
1Med styrelse avseende koncernen avses styrelsen i moderbolaget. Med VD avseende koncernen
avses VD i moderbolaget. Med ledningsgrupp avses koncernledningen i koncernen. Sammantaget
omfattar styrelse, VD och ledningsgrupp 16 (14) personer i koncernen och 13 (11) i moderbolaget.
2 För mer information om pensionskostnader hänvisas till not 25 Avsättningar till pensioner , sidan 154.
Ledande befattningshavares ersättningar
Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget 
Definitioner
Styrelsen utgörs sedan årsstämman den 7 maj 2024 av Patrik Andersson 
(styrelsens ordförande), Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, 
Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester. 
Principer för ersättning till styrelse
Vid årsstämma 2024 beslutades att arvode för 2024/2025 ska utgå till styrelsens 
ordförande med 600 Tkr och till övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget 
med vardera 260 Tkr. Dessutom ska det utgå 90 Tkr till revisionsutskottets 
ordförande, 50 Tkr till varje övrig styrelseledamot som ingår i revisionsutskottet, 
45 Tkr till ersättningsutskottets ordförande och 25 Tkr till varje övrig styrelse
-
ledamot som ingår i ersättningsutskottet. Beslutade arv
oden uppgick totalt till 
2 420 Tkr. Styrelsen är utöver dessa ersättningar inte berättigad till annan 
kompensation än för resor och logi. Ersättningar till styrelseledamöter bereds av 
valberedningen och beslutas av årsstämman. 
Styrelsearvoden
Till styrelseledamöterna utgick följande arvoden under året.
Ersättning till  
styrelseledamöter, Tkr
Moderbolaget 2024
Styrelse­
arvode
Arvode 
 e
rsättnings ­ 
ut skott
Arvode  
revisions ­ 
utskott Summa
Patrik Andersson (styrelsens 
ordförande) 600 45 - 645
Tomas Bergendahl 168 - 58 226
Anna-Karin Falk 260 - - 260
Sandra Kottenauer 260 - - 260
Jari Latvanen 260 - 46 306
Henrik Stenqvist 92 - 26 118
Anders Svensson 260 - 46 306
Johan Wester 260 25 - 285
Summa 2 160 70 176 2 406
Ersättning till  
styrelseledamöter 1, Tkr
Moderbolaget 2023
Styrelse­
arvode
Arvode 
 e
rsättnings ­ 
ut skott
Arvode  
revisions ­ 
utskott Summa
Patrik Andersson (styrelsens 
ordförande) 618 46 -
664
Heli Arantola 87 8 - 95
Anna-Karin Falk 173 - - 173
Sandra Kottenauer 260 - - 260
Jari Latvanen 260 - 40 300
Henrik Stenqvist 260 - 75 335
Anders Svensson 267 - 27 294
Johan Wester 260 25 13 298
Summa 2 185 79 155 2 419
1 För Patrik Andersson och Anders Svensson ingick arvoden om 19 Tkr respektive 8 Tkr hänförliga till 
december 2022 som kostnadsfördes och betalades ut retroaktivt i januari 2023. 
Ersättning till ledande befattningshavare
Definitioner
Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med 
verkställande direktören Peter Åsberg, under hela eller delar av verksamhetsåret 
ingick i koncernledningen. Dessa ledande befattningshavare utgjordes av Max 
Bokander, Tora Molander, Tobias Traneborn, Ulrika Palm (fram till 15 augusti 2024), 
Markus Wessner (från 15 augusti 2024), Anna Törnebrant (från 15 augusti 2024), 
Åsa Gavelstad (från 15 augusti 2024), Heiko Hintze och Marjolaine Cevoz-Goyat.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. 
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga 
medlemmar i ledningsgruppen.
Årsstämman 2024 godkände följande riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare att gälla till det uppkommer behov av väsentliga förändringar i 
riktlinjerna dock som längst fram till årsstämman 2028.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en marknadsmässig och 
konkurrenskraftig totalkompensation. Ersättningen kan bestå av fast lön, 
möjlighet till rörlig ersättning i form av bonus, försäkringar, pensionsförmåner, 
avgångsvederlag samt övriga förmåner. För att säkerställa att den sammanlagda 
ersättningen är marknadsmässig och konkurrenskraftig är den föremål för årlig 
översyn. Hänsyn ska då tas till befattning, bolagets storlek, lön och personens 
erfarenhet. Årsstämman kan därutöver och oberoende av dessa riktlinjer besluta 
om aktierelaterade ersättningar. 
Fast lön
Fast lön ska baseras på den enskilda medarbetarens befattning, kompetens, 
erfarenhet och prestation. Den fasta lönen ska utgöra grunden för den totala 
ersättningen. 
Rörlig ersättning
Rörlig ersättning ska kopplas till förutbestämda och mätbara kriterier med syfte 
att främja bolagets långsiktiga värdeskapande, affärsstrategi och hållbara 
långsiktiga intressen. Fördelningen mellan fast lön och ersättning som inte är på 
förhand bestämd till ett visst belopp ska stå i proportion till befattningshavarens 
ansvar och befogenhet. Rörlig ersättning ska baseras på uppfyllandet av 
individuella mål som fastställs av styrelsen såvitt avser verkställande direktören 
och av ersättningsutskottet på förslag av verkställande direktören såvitt avser 
övriga ledande befattningshavare. Sådana mål kan exempelvis vara kopplade till 
resultat, omsättning, kassaflöde och utfallet i det egna ansvarsområdet. 
Mätperioden för kriterierna kopplade till rörlig ersättning ska vara ett år. 
Verkställande direktören ska ha möjlighet till rörlig ersättning motsvarande ett 
maximalt belopp som för en ettårsperiod inte ska överstiga 50 procent av den 
verkställande direktörens grundlön. Övriga i koncernledningen ska ha möjlighet till 
rörlig ersättning motsvarande ett maximalt belopp som för en ettårsperiod inte 
ska överstiga 30 procent av befattningshavarens grundlön. 
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning 
avslutats ska bedömas och fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. 
Styrelsen ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig ersättning till verkställande 
direktören. Vad gäller rörlig ersättning till övriga befattningshavare ansvarar 
ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören för bedömningen. 
Bedömningen av huruvida bolagets finansiella mål har uppnåtts ska baseras på 
den av bolaget senast offentliggjorda årsredovisning. 
Vid den årliga utvärderingen kan ersättningsutskottet, eller i förekommande 
fall styrelsen, justera målen och ersättningen för såväl positiva som negativa 
extraordinära händelser, omorganisationer och strukturförändringar.
Den rörliga kontantersättningen är inte pensionsgrundande.
Pensionsförmåner
Pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga och utformade i enlighet med nivåer 
och praxis som gäller i det land som personen i bolagsledningen är anställd i. 
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och normalt ge rätt till pension från 
65 års ålder. För samtliga ledande befattningshavare kan pensionsförmånerna 
uppgå till högst motsvarande 30 procent av grundlönen
Övriga förmåner
Samtliga befattningshavare kan ges rätt till övriga förmåner i syfte att bidra till att 
underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. 
Övriga förmåner kan till exempel vara sjuk-, liv- och sjukvårdsförsäkring samt bil- 
och reseförmån. Sådana förmåner ska vara marknadsmässiga och kan 
sammanlagt uppgå till högst 10 procent av grundlönen. 
Avseende anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska 
får nödvändiga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal 
praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål ska tillgodoses.
Villkor vid uppsägning och avgångsvederlag
Samtliga befattningshavare, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin 
anställning med 6 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida 
gäller en uppsägningstid om högst 12 månader. Om verkställande direktörens 
anställning upphör på bolagets initiativ utgår, utöver lön under uppsägningstiden, 
ett avgångsvederlag om 6 månadslöner. Fast lön under uppsägningstiden och 
avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 
befattningshavarens fasta lön för 24 månader. Vidare kan ersättning för eventuellt 
åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för 
eventuellt inkomstbortfall på grund av konkurrensåtagandet och kan utgå med ett 
belopp per månad om högst befattningshavarens månadslön vid anställningens 
upphörande. Ersättning utgår under den tid som konkurrensbegränsningen gäller, 
vilket är högst 12 månader efter anställningens upphörande.
Beaktande av lön och anställningsvillkor för bolagets medarbetare
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda 
styrelsens beslut som rör ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställan-
de direktören och andra ledande befattningshavare utifrån antagna principer. Ut-
skottets uppgift är även att föreslå riktlinjer för ersättning till verkställande direk-
tören och andra ledande befattningshavare samt följa upp och utvärdera mål och 
principer för rörlig ersättning. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åt-
minstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämma. Riktlin-
jerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av årsstämman.
Ersättningsutskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Midsona och 
bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade 
frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledning-
en, i den mån de berörs av frågorna. Ersättning och övriga anställningsvillkor för 
verkställande direktören bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. 
Ersättning och övriga anställningsvillkor för övriga medlemmar i ledningsgruppen 
beslutas av ersättningsutskottet i samråd med den verkställande direktören.  
Styrelsen informeras löpande om ersättningsnivåerna för andra ledande befatt-
ningshavare. 
Tillfälligt frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett 
enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att 
tillgodose långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, eller för att säkerställa 
bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets 
uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar 
beslut om avsteg från riktlinjerna.
För de fall som styrelsen gör sådant avsteg ska detta anges i styrelsens 
rapport om ersättningar där även skälen till avsteg ska anges och vilka delar av 
riktlinjerna som det har gjorts avsteg från.
Ersättningar och övriga förmåner
Till ledande befattningshavare utgick följande ersättningar och övriga förmåner 
under året.
Ersättningar och  öv riga  
förmåner till VD och 
koncern  l
edning, Tkr
Koncernen 2024
Grundlön
Rörlig   
er s ättning
Övriga 
förmåner
Pen­
sions­
kostnad Summa
Peter Åsberg, VD 5 469 1 866 152 1 663 9 150
Koncernledning  
(8 personer) 14 386 1 604 463 2 223 18 676
Summa 19 855 3 470 615 3 886 27 826
Koncernen 2023
Peter Åsberg, VD 5 341 639 226 1 605 7 811
Koncernledning  
(6 personer) 12 528 958 445 2 037 15 968
Summa 17 869 1 597 671 3 642 23 779
Kommentarer till tabellen
• För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till den verkställande 
direktören på 1 749 
Tkr. Dessutom kostnadsfördes 117 Tkr under 2024, 
hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga 
ersättningen för 2024 utgjorde 32 procent av grundlönen.
•
 För verksamhetsåret 2024 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i 
koncernledningen med 1 430 
Tkr. Dessutom kostnadsfördes 174 Tkr under 
2024, hänförligt till beslutad rörlig ersättning 2023. Den beslutade rörliga 
ersättningen för 2024 utgjorde 10 procent av grundlönen.
•
 För verksamhetsåret 2023 utgick en rörlig ersättning till den verkställande 
direktören på 756 
Tkr, varav kostnadsfört 639 Tkr 2023 och 117 Tkr 2024, efter 
beslut i januari 2024. Den beslutade rörliga ersättningen utgjorde 14 procent 
av grundlönen.
•
 För verksamhetsåret 2023 utgick en rörlig ersättning till övriga medlemmar i 
koncernledningen med 1 132 
Tkr, varav kostnadsfört 958 Tkr 2023 och 174 Tkr 
2024, efter beslut i januari 2024. Den beslutade rörliga ersättningen utgjorde 9 
procent av grundlönen.
•
 Pensionskostnad a
vser den kostnad som påverkat årets resultat, exklusive 
särskild löneskatt.
• Övriga förmåner a
vser huvudsakligen tjänstebil och telefon.
Incitamentsprogram
På årsstämman 2021 beslutades det om emission och överlåtelse av högst  
780 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare i Midsona fördelade på 
serierna TO2021/2024, TO2022/2025 och TO2023/2026 till lika delar. 
Teckningstiden för TO2021/2024, som maximalt kunde ge 171 000 nya 
B-aktier vid full konvertering, löpte ut 20 december 2024. Inga teckningsoptioner 
konverterades till B-aktier. 
I augusti 2022 överläts sammanlagt 120 000 teckningsoptioner i 
TO2022/2025 till ledande befattningshavare. Varje teckningsoption berättigade till 
teckning av en aktie av serie B. Tiden för utnyttjandet av teckningsoptionerna är 
från den 1 augusti 2025 till 20 december 2025. Teckningskursen för options
-
progr
ammet omräknades mot bakgrund av en genomförd företrädesemission till 
25,60 kr (tidigare 25,66 kr). Överlåtelsen av teckningsoptionerna skedde på mark-
nadsmässiga villkor baserat på en beräkning enligt Black & Scholes modell utförd 
av PWC AB, som är att betrakta som oberoende i förhållande till Midsona. Det 
verkliga värdet per teckningsoption var 3,82 kr vid transaktionstillfället i  
augusti 2022. 
Under 2023 beslutades det om att inte erbjuda ledande befattningshavare att 
teckna serien TO2023/2026.
Det fanns inga utestående aktierelaterade incitamentsprogram enligt IFRS 2 
Aktierelaterade ersättningar, där ledande befattningshavare vederlagsfritt tilldelats 
aktieoptioner eller liknande.

===== SIDA 74 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
146      NOTER NOTER      147
Den tillämpade bolagsskattesatsen i Sverige var 20,6 procent och utländska 
dotterbolag tillämpade lokala bolagsskattesatser. Den redovisade effektiva 
skattesatsen var 37,0 procent (-50,7) för koncernen och var i allt väsentligt 
relaterad till att nya underskottsavdrag i några dotterbolag inte aktiverades som 
uppskjutna skattefordringar. I händelse av att de nya underskottsavdragen 
aktiverats som uppskjutna skattefordringar hade den effektiva skatten blivit 23,7 
procent. Den effektiva skattesatsen var 0,0 procent (-0,1) för moderbolaget och 
var en konsekvens av att nedskrivningar av aktier i dotterbolag ej skattemässigt 
var avdragsgilla kostnader. 
Uppskjuten skatt
Förändringar av upp  sk juten  
skatt i temporära skillnader och 
 u
nderskotts  a
vdrag, Mkr
Koncernen 2023 Moderbolaget 2023
Ingående 
 b
alans  
2023­0
1­0
1
Övriga 
 j
usteringar
Redovisat  
över resultat­
räkningen
Omräknings ­ 
di
fferenser
Utgående 
 b
alans  
2023­12­31
Ing ående 
 b
alans  
2023­0
1­0
1
Redovisat  
över resultat­
räkningen
Utgående 
 b
alans  
2023­12­31
U
ppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar 321 - -9 -2 310 - - ­
Ma
teriella anläggningstillgångar 1 - 0 0 1 - - ­
Va
rulager -1 - -1 0 ­2 - - ­
Av
sättningar 2 -2 0 0 0 - - ­
Ob
eskattade reserver 24 - -2 - 22 - - ­
Up
pskjutna skatteskulder 347 ­2 ­1
2 ­2 3
31 ­ ­ ­
Upp
skjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar 4 - -5 0 ­1 - - ­
Ma
teriella anläggningstillgångar -1 - 0 0 ­1 0 0 ­
Va
rulager -1 - 0 0 ­1 - - ­
Av
sättningar 1 - 0 0 1 0 0 0
Underskottsavdrag 113 - -12 -1 100 - - ­
Up
pskjutna skattefordringar 116 ­ ­1
7 ­1 98 0 0 0
N
etto uppskjutna skatteskulder 231 ­2 5 ­1 233 0 0 0
Förändringar av upp  sk juten  
skatt i temporära skillnader och 
 u
nderskotts  a
vdrag, Mkr
Koncernen 2024 Moderbolaget 2024
Ingående 
 b
alans  
2024­0
1­0
1
Övriga 
 j
usteringar
Redovisat  
över resultat­
räkningen
Omräknings ­ 
di
fferenser
Utgående 
 b
alans  
2024­1
2­31
Ing ående 
 b
alans  
2024­0
1­0
1
Redovisat  
över resultat­
räkningen
Utgående 
 b
alans  
2024­1
2­31
U
ppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar 310 - -8 5 307 - - ­
Ma
teriella anläggningstillgångar 1 - 0 0 1 - - ­
Va
rulager -2 - 3 0 1 - - ­
Av
sättningar 0 -1 0 0 ­1 - - ­
Ob
eskattade reserver 22 - -3 - 19 - - ­
Up
pskjutna skatteskulder 331 ­1 ­8 5 3
27 ­ ­ ­
Upp
skjutna skattefordringar
Immateriella anläggningstillgångar -1 - -5 0 ­6 - - ­
Ma
teriella anläggningstillgångar -1 - 1 0 0 - - ­
Va
rulager -1 - 0 0 ­1 - - ­
Av
sättningar 1 - 1 0 2 0 0 0
Underskottsavdrag 100 - -14 3 89 - - ­
Up
pskjutna skattefordringar 98 ­ ­1
7 3 84 0 0 0
Netto uppskjutna skatteskulder 233 ­1 9 2 24
3 0 0 0
Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal
Uppskjuten skatt hänförlig till leasingavtal, med undantag för korttidsavtal och 
avtal där underliggande tillgång har lågt värde, redovisades i koncernbalans
-
räkning och koncernresultaträkning netto eftersom sådana tr
ansaktioner ansågs 
uppfylla kraven i IAS 12 för nettoredovisning i räkningarna. Brutto uppgick 
uppskjutna skattefordringar hänförliga till leasingskulder till 32 Mkr (34) medan 
uppskjutna skatteskulder hänförliga till nyttjanderättstillgångar uppgick till 30 Mkr 
(32). Det fanns inga ytterligare transaktioner förutom leasingavtal, som 
påverkades av ändringen i IAS 12 avseende reglerna för första redovisning av 
uppskjuten skatt.
Underskottsavdrag
De totala underskottsavdragen i koncernen uppgick till 559 Mkr (553), varav 362 
Mkr (412) var aktiverade i koncernbalansräkningen. Förfallodatum för de skatte-
mässiga underskottsavdragen var i all väsentlighet obestämbara. 
Not 12 | Resultat och utdelning per aktie
Resultat per aktie beräknades genom att det resultat som är hänförligt till 
moderbolagets aktieägare dividerades med vägt genomsnittligt antal utestående 
aktier under perioden.
Resultat per aktie före och efter utspädning
Koncernen
2024 2023
Årets resultat, Mkr 47 -53
Antal aktier per balansdagen, tusental 145 428 145 428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, tusental 145 428 145 428
Genomsnittligt antal aktier under perioden, efter ut -
spädning, tusental 145 719 145 719
Resultat per aktie, före och efter utspädning, kr 0,33 -0,36
Det vägda genomsnittliga antal aktier uppgick till 145 428 080 (145 428 080). An-
talet utestående registrerade aktier var 145 428 080 (145 428 080) vid årets slut. 
För ytterligare information om antal aktier hänvisas till not 22 Eget kapital.
Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt och 
förändringar efter balansdagen
B-aktiens genomsnittskurs på balansdagen understeg teckningskursen för 
utestående teckningsoptionsprogram TO2022/2025, varför resultat per aktie efter 
utspädning inte beräknades.
Utdelning
Styrelsen föreslår att utdelning utgår med 0,20 kr per aktie för 2024, motsvarande 
29 085 616 kr. För räkenskapsåret 2023 lämnades ingen utdelning.
Not 9 | Finansnetto
Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Resultat från andelar
Nedskrivning av andelar i dotterbolag -236 -117
Resultat från andelar i dotterbolag - - - 1
Summa ­ ­ ­2
36 ­1
16
Finansiella intäkter
Ränteintäkter 5 9 5 8
Ränteintäkter, dotterbolag 57 78
Valutakursvinster - 1 10 1
Övriga finansiella intäkter 0 0 - -
Summa 5 10 72 87
Finansiella kostnader
Räntekostnader -46 -61 -38 -54
Räntekostnader, dotterföretag -15 -12
Valutakursförluster 0 0 -14 -13
Övriga finansiella kostnader -12 -13 -3 -4
Summa
­5
8 ­7
4 ­7
0 ­8
3
Summa finansnetto ­5
3 ­6
4 ­234 ­1
12
Not 10 | Bokslutsdispositioner och 
obeskattade reserver
Mkr
Moderbolaget
2024 2023
Bokslutsdispositioner
Förändring överavskrivningar 6 -7
Erhållna koncernbidrag 16 24
Summa bokslutsdispositioner 22 17
Obeskattade reserver
Överavskrivningar 21 27
Summa obeskattade reserver 21 27
Not 11 | Skatt
Redovisad i årets resultat, Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Aktuell skatt  
Aktuell skatt -19 -14 - 0
Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 1 - -
Summa aktuell skatt ­1
9 ­1
3 ­ 0
Upp
skjuten skatt  
Uppskjuten skatt avseende temporära 
skillnader 5 8 0 0
Uppskjuten skatteintäkt i under året 
aktiverat skattevärde i underskottsavdrag - 0 - -
Uppskjuten skattekostnad till följd av 
utnyttjande av tidigare aktiverat 
skattevärde i underskottsavdrag -14 -13 - -
Justering av uppskjuten skatt hänförlig  
till tidigare år 0 0 - -
Summa uppskjuten skatt
­9 ­5 0
0
Summa skatt ­2
8 ­1
8 0 0
Aktuell skatt
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Avstämning av skatt, Mkr Mkr % Mkr % Mkr % Mkr %
Resultat före skatt 75 ­3
5 ­2
36 ­1
17
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget -15 20,6 7 20,6 49 20,6 24 20,6
Ej avdragsgilla nedskrivningar av aktier i dotterbolag - - - - -49 -20,6 -24 -20,5
Övriga ej avdragsgilla kostnader / Övriga ej skattepliktiga intäkter -2 2,3 -3 -9,6 0 0,0 0 -0,2
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag 2 -2,5 8 23,0 - - - -
Aktivering av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag - - 0 -0,2 - - - -
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt -10 13,3 -33 -93,3 - - - -
Minskning / Ökning  av avdragsgilla temporära skillnader utan motsvarande aktivering av 
uppskjuten skatt 0 -0,1 2 5,3 0 0,0 0 0,0
Skatt hänförlig till tidigare år -3 3,3 1 3,5 - - - -
Schablonränta på periodiseringsfond 0 0,1 - - - - - -
Övrigt 0 0,0 - - - - - -
Summa
­2
8 37,0 ­1
8 ­5
0,7 0 0,0 0 ­0,
1

===== SIDA 75 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
NOTER      149148      NOTER
Not 13 | Immateriella anläggningstillgångar
Mkr
Koncernen 2023 Moderbolaget 2023
Goodwill Varumärken
Övriga immateriella 
tillgångar Totalt
Övriga immateriella 
tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01 2 224 1 686 283 4 193 71
Årets anskaffningar/investeringar - - 1 1 1
Försäljning/utrangeringar - -9 - ­9 0
Om
klassificering - - 0 0 -
Årets omräkningsdifferens -48 -9 -1 ­5
8 -
Utgående balans 2023 ­12­31 2 176 1 668 283 4
 127 72
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01 -173 -396 -151
­7
20 -29
Årets avskrivningar - -19 -29 ­4
8 -10
Försäljning/utrangeringar - 3 - 3 -
Omklassificering - - 0 0 0
Årets omräkningsdifferens 12 3 1 16 -
Utgående balans 2023 ­12­31 ­161 ­409 ­179 ­7
49 ­3
9
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01 -446 - -8
­4
54 -
Årets omräkningsdifferens 2 - - 2 -
Utgående balans 2023 ­12­31 ­444 ­ ­8 ­452 ­
Re
dovisat värde 2023 ­12­31 1 571 1 259 96 2 9
26 33
Mkr
Koncernen 2024 Moderbolaget 2024
Goodwill Varumärken
Övriga immateriella 
tillgångar Totalt
Övriga immateriella 
tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2024-01-01 2 176 1 668 283 4 127 72
Årets anskaffningar/investeringar - - 1 1 0
Årets omräkningsdifferens 18 23 7 48 -
Utgående balans 2024
­12­31 2 194 1 691 291 4
 176 72
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2024-01-01 -161 -409 -179
­7
49 -39
Årets avskrivningar - -20 -29 ­49 -9
Om
klassificering - - 0 0 0
Årets omräkningsdifferens 3 -1 -5 ­3 -
U
tgående balans 2024 ­12­31 ­158 ­430 ­213 ­801 ­4
8
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2024-01-01 -444 - -8
­452 -
Å
rets omräkningsdifferens -16 - - ­1
6 -
Utgående balans 2024 ­12­31 ­460 ­ ­8 ­4
68 ­
Re
dovisat värde 2024 ­12­31 1 576 1 261 70 2 9
07 24
I det redovisade värdet för posten övriga immateriella anläggningstillgångar ingick 
det bland annat kundrelationer och kund kontrakt med 45 Mkr (62) samt program-
vara med 25 Mkr (34). 
Det fanns inga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar vid 
årets utgång. 
Låneutgifter
Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 
2024 eller för 2023.
Avskrivningar
Alla immateriella anläggningstillgångar, utom goodwill och förvärvade varumärken 
som bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod, skrivs av. Avskrivningar ingick i 
följande poster i resultaträkningen.
Årets avskrivningar ingående  
i resultaträkningen, Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Kostnad för sålda varor 0 0 - -
Försäljningskostnader -39 -35 - -
Administrationskostnader -10 -13 -9 -10
Summa ­49 ­4
8 ­9 ­1
0
Immateriella anläggningstillgångar 
med obestämbar nyttjandeperiod per 
kassagenererande enhet, Mkr
Diskonterings­
ränta före skatt , %
Koncernen
2024 2023
Nordics 9,5 (9,7)
   Goodwill 1 448 1 447
   Varumärke 869 856
North Europe 10,2 (10,1)
   Goodwill 57 56
   Varumärke 133 128
South Europe 10,4 (10,0)
   Goodwill 71 68
   Varumärke 120 116
   Goodwill 1 576 1 571
   Varumärke 1 122 1 100
Summa 2 698 2 671
Återvinningsvärdet fastställdes baserat på beräkningar av nyttjandevärde, framtaget 
med diskonterade kassaflödesberäkningar. Beräkningarna av återvinningsvärdet ba-
serades på bedömningar från företagsledningen, vilka ansågs vara rimliga utifrån 
den bästa tillgängliga informationen. De baserades
 på prognoser upprättade av fö-
retagsledningen i den reviderade affärsplanen, fastställd av styrelsen för kommande 
fem år. Företagsledningens bedömningar baser
ade sig på både historiska erfaren-
heter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. De mest 
väsentliga variablerna i beräkningarna a
v nyttjandevärden tog sin utgångspunkt i 
nettoomsättningstillväxt och varumarginalutveckling, men även diskonteringsränta 
och slutvärde för tillväxt i kassaflöden (terminalvärdet) var viktiga variabler.
Försäljningstillväxten var under 2024 utmanande för delar av den egna 
varumärkesportföljen, till följd av svag utveckling för ekologiska produkter på några 
geografiska marknader där konsumenter fortsatt var avvaktande i sin konsumtion 
av hållbara och hälsosamma produkter. Dessutom var försäljningsvolymerna lägre 
för några varumärken i kategorin hälsolivsmedel som en konsekvens av genomförda 
rationaliseringsåtgärder för att minska komplexiteten i produktportföljen. 
Varumarginalen förbättrades i allt väsentligt som ett resultat av genomförda 
prisökningar, som kompensation för tidigare kostnadsökningar, en bättre 
prishantering, en förbättrad prisbild på kontraktstillverkningsuppdrag och en 
minskad komplexitet i produkt- och varumärkesportföljen. Det motverkades dock i 
viss mån av en ogynnsam försäljningsmix med högre andel försäljning av både 
kontraktstillverkade produkter och licensierade produkter med generellt lägre 
marginal. För flertalet viktiga råvaror, förpackningsmaterial, färdigvaror och 
vägtransporter var prisbilden i all väsentlighet stabil, men fortsatt på relativt höga 
prisnivåer. Vissa utmaningar kommer delvis kvarstå 2025 med relativt återhållsam 
volymtillväxt och fortsatt höga varukostnader. Försäljningstillväxten för den 
resterande prognosperioden baserade sig på en successivt förbättrad tillväxt i 
försäljningsvolymer på 3–9 procent, vilket på vissa marknader är något mer än de 
prognoser som finns i branschrapporter över framtida marknadstillväxt. 
Företagsledningens samlade bedömning är att på vissa marknader kommer 
Midsona växa snabbare än marknaden i genomsnitt då produkterna som är 
hälsosamma och hållbara ligger rätt i tiden. 
Beräkningsmodellens prognosperiod utgörs av två delar - kassaflöden för en 
prognosperiod fem år och kassaflöden efter den initiala prognosperioden. Den 
totala nyttjandeperiod som antagits är 100 år, då det är frågan om en 
handelsverksamhet som inte har någon tidsbestämd livslängd. Efter den initiala 
prognosperioden om fem år extrapolerades kassaflödena med en antagen uthållig 
tillväxt med 2,0 procent (2,0) för respektive kassagenererande enhet. Både 
rörelsekapitalförändringar och investeringar beaktades i de extrapolerade 
kassaflödena. Dessutom beaktades anskaffningsutgifter för nyttjanderätts
-
tillgångar i modellen för nedskrivningsprövningen, medan effekter av expansions-
investeringar var exkluder
ade vid nedskrivningsprövningen. Förväntade framtida 
kassaflöden efter sådana bedömningar utgjorde således basen för beräknade 
nyttjandevärden. 
De förväntade framtida kassaflödena diskonterades med en vägd 
genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för respektive kassagenererande enhet. 
Diskonteringsräntor före skatt låg i spannet 9,5–10,4 procent (9,7–10,1) beroende 
på kassagenererande enhet och skiljde sig något åt mellan dem då riskprofilen 
inte bedömdes vara densamma. 
För kassagenererande enheterna Nordics och North Europe var 
företagsledningens bedömning att inga rimliga förändringar i de viktiga 
antagandena ledde till att det beräknade återvinningsvärdet blev lägre än det 
redovisade värdet. För kassagenererande enheten South Europe indikerade 
företagsledningens känslighetsanalys att vissa möjliga förändringar i de viktiga 
antagandena skulle kunna leda till att det beräknade återvinningsvärdet blev något 
lägre än det redovisade värdet. 
Nedskrivningar
Inga nedskrivningar gjordes i koncernen eller i moderbolaget varken under 2024 
eller 2023.  
Känslighetsanalys
Det beräknade återvinningsvärdet för South Europe översteg det redovisade värdet 
med 105 Mkr eller 9,3 MEUR, motsvarande 31 procent. Det beräknade återvinnings
-
värdet för kassagenererande enheten South E
urope var således relativt nära det 
redovisade värdet i den årliga processen för nedskrivnings prövning. Känslighets-
analyser upprättades för att analy
sera om rimliga möjliga förändringar i de viktiga 
antaganden, på vilket företagsledningen baserade sitt fastställande av åter-
vinnings värdet, medförde att redovisade värdet för South E
urope skulle kunna 
överstiga återvinningsvärdet. De viktiga antagandena om försäljningstillväxt och 
varumarginalens utveckling varierade i den reviderade affärsplanen för kommande 
fem år på följande sätt för den kassagenererande enheten.
Variationen i viktiga antaganden kommande 5 ­år speriod, % 
Koncernen 2024
South Europe
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden 3,0
Försäljningstillväxt, högsta under perioden 9,0
Varumarginal, lägsta under perioden 49,0
Varumarginal, högsta under perioden 51,0
Utöver antagandena om försäljningstillväxt och varumarginalens utveckling var 
diskonteringsränta före skatt och slutvärden i uthållig tillväxt i kassaflöden efter 
prognosperioden viktiga variabler för att analysera huruvida rimliga möjliga 
förändringar i antaganden medförde att redovisade värdet för den 
kassagenererande enheten skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. I 
nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt 
väsentligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet 
ska motsvara redovisat värde för den kassagenererande enheten.
Enskilda förändringar för att återvinnings  vä rdet ska motsvara 
redovisat värde, % ­ e
nheter 
Koncernen 2024
South Europe
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden -3,3
Varumarginalutveckling varje år under 5-årsperioden -1,7
Förändring i slutvärdet för tillväxt i kassaflöden (terminalvärdet) -2,3
Förändring i diskonteringsräntan före skatt (WACC) 2,1
Prövning av nedskrivningsbehov
I den årliga processen för nedskrivningsprövning gjordes det nya uppskattningar 
och bedömningar i antaganden om framtida förhållanden och av parametrar som 
påverkar den framtida lönsamheten för koncernens kassagenererande enheter. 
Det sker en gång per år eller så snart förändringar indikerar att ett nedskrivnings
-
behov skulle föreligga, till exempel vid förändr
ade marknadsförutsättningar, beslut 
om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Nedskrivningsprövningen 
genomförs för både goodwill och varumärken gemensamt genom att beräkna 
återvinningsvärdet för de kassagenererande enheter dit goodwill och varumärken 
är allokerade, då kassaflöden hänförliga till varumärken inte kan särskiljas från 
övriga kassaflöden inom respektive kassagenererande enhet. 
Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod härrör från 
förvärv. Bedömningen att nyttjandeperioden är obestämbar baseras på ett antal 
omständigheter presenterade i not 1 Redovisningsprinciper.
Identifierade kassagenererade enheter överensstämmer med koncernens 
rörelsesegment Nordics, North Europe och South Europe. Immateriella 
anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod fördelade sig på 
kassagenererande enheter enligt följande vid årets utgång.

===== SIDA 76 =====

MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024MIDSONA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2024
NOTER      151150      NOTER
Not 14 | Materiella anläggningstillgångar
Mkr
Koncernen 2023 Moder  b
olaget 
2023
Rörelse  ­
fast igheter
Maskiner och 
 and
ra  t
e k n
iska  
anläggningar
Inventarier, 
 v
erktyg och 
 i nstallationer Leasing ¹
Övriga materiella 
anläggnings– 
tillgångar Totalt
Inventarier,  v
erktyg 
och  i nstallationer
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2023-01-01 206 518 152 365 50 1 291 11
Årets anskaffningar/investeringar 2 7 5 18 15 47 1
Försäljning/utrangeringar 0 -1 -10 -33 -1 ­4
5 -
Omklassificering 4 5 -1 17 -9 16 -
Årets omräkningsdifferens 0 -2 -1 -2 -1 ­6 -
U
tgående balans 2023 ­12­31 2
12 527 145 365 54 1 303 12
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2023-01-01 -111 -333 -108 -214 -17
­7
83 -8
Årets avskrivningar -11 -23 -11 -57 -7 ­1
09 -2
Försäljning/utrangeringar 0 1 9 33 0 43 -
Omklassificering 0 0 0 - 0 0 0
Årets omräkningsdifferens 1 2 1 2 0 6 -
Utgående balans 2023 ­12­31 ­1
21 ­3
53 ­1
09 ­2
36 ­2
4 ­8
43 ­1
0
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2023-01-01 - -57 0 - -
­5
7 -
Årets nedskrivningar - - - - - 0 -
Försäljning/utrangeringar - - - - - 0 -
Årets omräkningsdifferens - 1 0 - - 1 -
Utgående balans 2023 ­12­31 ­ ­5
6 0 ­ ­ ­5
6 ­
Ut
gående balans 2023 ­12­31 91 11
8 36 129 30 404 2
Mkr
Koncernen 2024 Moder  b
olaget 
2024
Rörelse  ­
fast igheter
Maskiner och 
 and
ra  t
e k n
iska  
anläggningar
Inventarier, 
 v
erktyg och 
 i nstallationer Leasing ¹
Övriga materiella 
anläggnings– 
tillgångar Totalt
Inventarier,  v
erktyg 
och  i nstallationer
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 2024-01-01 212 527 145 365 54 1 303 12
Årets anskaffningar/investeringar 1 3 8 39 12 63 3
Försäljning/utrangeringar - 0 -4 -32 -
­3
6 -
Omklassificering 3 6 0 12 -9 12 -
Årets omräkningsdifferens 8 18 3 10 2 41 -
Utgående balans 2024 ­12­31 2
24 554 152 394 59 1 383 15
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2024-01-01 -121 -353 -109 -236 -24
­8
43 -10
Årets avskrivningar -11 -21 -9 -55 -7 ­1
03 -2
Försäljning/utrangeringar 0 0 4 32 0 36 -
Omklassificering 0 - - - 0 0 0
Årets omräkningsdifferens -4 -12 -2 -7 -1 ­2
6 -
Utgående balans 2024 ­12­31 ­1
36 ­3
86 ­1
16 ­2
66 ­3
2 ­93
6 ­1
2
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2024-01-01 - -56 0 - -
­5
6 -
Årets omräkningsdifferens - -2 0 - - ­2 -
U
tgående balans 2024 ­12­31 ­ ­5
8 0 ­ ­ ­5
8 ­
Re
dovisat värde 2024 ­12­31 8
8 110 36 128 27 389 3
¹ För mer upplysningar om nyttjanderättstillgångar hänvisas till not 15 Leasing .
I det redovisade värdet för posten övriga materiella anläggningstillgångar 
ingick i all väsentlighet pågående projekt samt förbättringsutgifter på annans 
fastighet.
Låneutgifter
Inga låneutgifter fanns inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärden, varken för 
2024 eller för 2023.
Avskrivningar
Alla materiella anläggningstillgångar skrivs av. Avskrivningar ingick i följande 
poster i resultaträkningen.
Årets avskrivningar ingående  
i resultaträkningen, Mkr
Koncernen Moderbolaget
2024 2023 2024 2023
Kostnad för sålda varor -78 -82 - -
Försäljningskostnader -7 -8 - -
Administrationskostnader -18 -19 -2 -2
Summa ­1
03 ­1
09 ­2 ­2
Nedskrivningar
Inga nedskrivningar gjordes i koncernen eller i moderbolaget varken under 2024 
eller 2023. 
Not 15 | Leasing
Redovisat i balansräkningen
Koncernen redovisade en nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld 
för samtliga leasingavtal i vilka koncernen var leasingtagare, förutom för korttids
-
leasingavtal och för leasinga
vtal där den underliggande tillgången var av lågt 
värde. Leasingportföljen omfattade främst;  
• kontors-, fabriks- och lagerlokaler redo
visade i tillgångsklassen 
rörelsefastigheter,
• produktionsutrustning redo
visade i tillgångsklassen maskiner och andra 
tekniska anläggningstillgångar, och
• truckar, bilar och IT
-relaterad utrustning redovisade i tillgångsklassen 
inventarier, verktyg och installationer. 
De mest väsentliga leasingavtalen avsåg kontors-, fabriks- och lagerlokaler.
Nyttjanderättstillgångar  
IB/UB per leasingklass, 
Mkr
Koncernen 2023
Rörelse­
fastigheter
Maskiner  
och 
 and ra 
 te k n
iska an ­
läggningar
Inventarier, 
 v erktyg  
och  i
nstal ­ 
la
tioner Totalt
Öppningsbalans 2023-01-01 128 2 21 151
Årets anskaffningar/
investeringar 0 - 18 18
Årets avskrivningar -42 -1 -13
­5
6
Förlängda kontrakt/
Avslutade kontrakt 16 0 0 16
Årets omräkningsdifferens 0 0 0 0
Utgående balans 2023
­12­31 10
2 1 26 129
Nyttjanderättstillgångar  
IB/UB per leasingklass, 
Mkr
Koncernen 2024
Rörelse­
fastigheter
Maskiner  
och 
 and ra 
 te k n
iska an ­
läggningar
Inventarier, 
 v erktyg  
och  i
nstal ­ 
la
tioner Totalt
Öppningsbalans 2024-01-01 102 1 26 129
Årets anskaffningar/
investeringar 24 - 15 39
Årets avskrivningar -42 0 -13
­5
5
Förlängda kontrakt/
Avslutade kontrakt 12 0 0 12
Årets omräkningsdifferens 4 0 0 4
Utgående balans 2024
­12­31 10
0 1 28 129
Nyttjanderättstillgångarna inkluderades på raden materiella anläggningstillgångar 
i balansräkningen.
Leasingskulden värderades initialt till nuvärdet av de framtida leasingavgifter-
na, vilka inte var erlagda per inledningsdatum för leasingavtalen.
Leasingskuld redovisad i balansräkningen, Mkr
Koncernen
2024 2023
Kortfristig skuld 56 54
Långfristig skuld 75 78
Summa 131 132
Leasingskulder var inkluderade i posterna långfristiga räntebärande skulder och 
kortfristiga räntebärande skulder i balansräkningen.
Redovisat i resultaträkningen
Redovisning av avskrivningar på tillgångar med nyttjanderätt i stället för leasing-
avgifter medförde en mindre positiv påverkan på koncernens rörelseresultat. 
 
Följande kostnader finns redovisade i koncernens resultaträkning för leasing.
Belopp redovisade i resultaträkningen, Mkr
Koncernen
2024 2023
Avskrivning på nyttjanderättstillgångar -55 -56
Räntekostnader för leasingskulder -7 -6
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal och lea -
singavtal av lågt värde -2 -3
Kostnader hänförliga till variabla leasingavgifter -2 -1
Det totala kassaflödet för leasade tillgångar var 62 Mkr (62). 
De framtida förväntade leasingbetalningarna med värden som inte var 
diskonterade presenteras i tabellen.
Framtida leasingbetalningar, Mkr
Koncernen
2024 2023
Förfaller till betalning inom ett år 58 57
Förfaller till betalning senare än ett år men inom två år 37 36
Förfaller till betalning senare än två år men inom tre år 28 28
Förfaller till betalning senare än tre år men inom fyra år 12 21
Förfaller till betalning senare än fyra år men inom fem år 5 6
Förfaller till betalning senare än fem år 2 1
Summa 142 149
Moderbolagets leasingkostnader uppgick till 6 Mkr (6) och framtida 
leasingåtaganden uppgick till 26 Mkr (4) vid årets slut. Det mest relevanta 
leasingåtagandet för moderbolaget var lokalhyra för huvudkontoret i Malmö.
Kvalitativa upplysningar
Leasingportföljen för nyttjanderättstillgångar innehöll 192 kontrakt (189) med en 
genomsnittlig kvarvarande leasingperiod på 23 månader (26) vid årets utgång. 
Merparten av kontrakten, 83 procent (86), var relaterade till truckar och 
tjänstebilar. Beloppsmässigt var dock merparten av kontrakten, 83 procent (84), 
hänförliga till kontors-, lager- och fabrikslokaler. Under 2024 avslutades 10 
kontrakt (16) i förtid. Merparten av dessa kontrakt var tjänstebilar hänförliga till 
försäljningsorganisationen.
Leasingavtalen innehåller inga begränsningar utöver säkerhet i de leasade 
tillgångarna. De variabla avgifterna eller eventuella restvärdesgarantier uppgår 
inte till några väsentliga belopp. I den mån kontrakten är baserade på index, så är 
leasingavgifterna i tillämpliga fall justerade enligt reglerna i IFRS 16 och således 
är beaktade i såväl nyttjanderättstillgångar som leasingskulder vid årets utgång. 
Det fanns inga väsentliga leasingavtal vid årets utgång som var tecknade men 
inte påbörjade. Det fanns inte heller några väsentliga vidareuthyrningar av 
nyttjanderättstillgångar.

===== SIDA 77 =====