FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
Styrelsearbetet följer en årlig cykel. I början av året behandlas bok- slutskommuniké och årsredovisning samt ärenden inför årsstämman. Efter sommaren behandlas den långsiktiga strategiska planen, och i slutet av året fastställs budget för kommande år. Vid varje kvartal be- handlas den fi nansiella rapporteringen och delårsrapporter godkänns för publicering. I anslutning till årsstämman hålls ett konstituerande styrelse- möte där bland annat utskottens sammansättning och fi rmateckningsrätt fastställs. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst tre och högst nio ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna väljs årligen av årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsens sammansättning 2025 Vid årsstämman 2025 valdes sju styrelseledamöter: Patrik Andersson, Tomas Bergendahl, Anna-Karin Falk, Sandra Kottenauer, Jari Latvanen, Anders Svensson och Johan Wester. Styrelsens sammansättning upp- fyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende oberoende i förhål- lande till bolaget, bolagsledningen och större aktieägare. Könsfördelning- en är två kvinnor och fem män, motsvarande cirka 29 procent kvinnor. För information om ledamöternas oberoende, övriga uppdrag och aktieinnehav i bolaget hänvisas till sidan 48 eller bolagets webbplats. Den verkställande direktören, ekonomi- och fi nanschefen samt bolag- sjuristen (styrelsens sekreterare) deltar i styrelsemöten. Andra befatt- ningshavare deltar vid behov som föredragande. Styrelsens arbete 2025 Under 2025 har styrelsen haft tio möten, varav ett per capsulam och ett konstituerande (direkt efter årsstämman). För information om leda- möternas närvaro se sidan 48. Vid styrelsemötet i januari behandlades bland annat boksluts- kommuniké, risker och riskhantering, ärenden inför årsstämman samt frågor rörande organisation, ledarskap och personal. Under året genom- förde styrelsen även en VD-process och utsåg i mars 2025 en ny verk- ställande direktör. Vid styrelsemötet i maj behandlades bland annat det nya fi nansierings- avtalet. Strategimöten hölls i september och oktober, där koncernens långsiktiga inriktning och varumärkesstrategi behandlades, varefter strategiarbetet fortsatt i divisionerna. Andra centrala frågor under året har varit löpande resultat- och fi nansiell uppföljning. Bolagets revisor deltog vid årets första styrelsemöte och redogjorde för revisionen av årsbokslutet för räkenskapsåret 2025. Styrelsen har behandlat revisorns rapport, genomfört genomgång av intern kontroll och regelefterlevnad samt genomfört den årliga styrelseutvärderingen. Styrelsen har även haft möte med revisorn utan närvaro av bolags- ledningen. Utskotten har löpande rapporterat till styrelsen från sina sammanträden. Styrelsemöten hålls enligt en i förväg fastställd agenda. Kallelse, dagord- ning och underlag distribueras till ledamöterna via ett virtuellt datarum cirka en vecka före mötet. Varje möte inleds med genomgång av före- gående protokoll och utestående ärenden. Därefter rapporterar verkställande direktören om koncernens verk- samhet, resultat och affärsläge. Ekonomi- och fi nanschefen redogör för den fi nansiella ställningen och relevanta analyser. Divisionerna presente- rar sina verksamheter enligt en fastställd plan. Verkställande direktören tillhandahåller även månadsvisa rapporter mellan mötena. Samtliga möten protokollförs och protokollen justeras av utsedda ledamöter. Normalt hålls ett styrelsemöte per år vid någon av koncernens anläggningar. Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande leder och organiserar styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarrelaterade frågor och ansvarar för att styrelsens arbete ut- värderas. Ordföranden ansvarar även för den löpande dialogen med verkställande direktören om bolagets verksamhet samt för att styrelsen fullgör sina uppgifter. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens ordförande ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive bedömning av enskilda styrelseledamöters insatser. Utvärderingen genomförs genom en etablerad digital process och rapporteras till valberedningen. Resultatet utgör ett underlag för val- beredningens förslag till årsstämman avseende styrelsens samman- sättning och arvoden. STYRELSENS UTSKOTT Utskottens roll och uppgifter Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Inom revisionsutskottet fi nns två underutskott: ett IT/IS-utskott och ett hållbar- hetsutskott. Ledamöter och ordförande i respektive utskott utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutanderätt. Samtliga utskottsmöten protokollförs och rapporteras till styrelsen. Revisionsutskott Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka den fi nansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt att säkerställa att fastställda principer för redovisning, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, internrevision och riskhantering efterlevs. Utskottet ska även bistå valberedningen med underlag inför val av revisor och fastställande av revisionsarvode. Revisionsutskottet bestod under 2025 av Tomas Bergendahl (ordförande), Jari Latvanen and Anders Svensson och sammanträdde fem gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48. Verkställande direktören och ekonomi- och fi nanschefen, tillika utskottets sekreterare, deltog vid mötena. Huvudansvarig revisor deltog vid tre tillfällen under året. Chief Financial Offi cer Niclas Lundin* Director Operations Tobias Traneborn General Counsel Tora Molander President Division North Europe Heiko Hintze Chief Human Resources Offi cer Åsa Gavelstad President Division South Europe Marjolaine Cevoz-Goyat Director Sourcing Josefi n Kronstrand President Division Nordics Markus Wessner KONCERNLEDNINGSSTRUKTUR * Från och med 1 mars 2026 President and Chief Executive Offi cer Henrik Hjalmarsson 45 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 46 ===== Ersättningsutskott Ersättningsutskottets huvuduppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättnings- och anställningsvillkor för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, i enlighet med de riktlinjer som fastställts av årsstämman. Utskottet ska även följa upp och utvärdera mål och principer för rörlig ersättning. Ersä ttningsutskottet bestod under 2025 av Patrik Andersson (ordförande) och Johan Wester och sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48. Hållbarhetsutskott Hållbarhetsutskottet inrättades av styrelsen 2025 och rapporterar till revisionsutskottet. Utskottet består av Sandra Kottenauer (ordförande), Tora Molander (General Counsel) och Beatrice Perlman Ewert (Chief Sustainability Offi cer). Utskottet stödjer revisionsutskottet i övervakningen av bolagets håll- barhetsrapportering och relaterade interna kontroll, inklusive väsentlig- hetsanalyser, regelefterlevnad (såsom CSRD) och interna kontrollbehov inom hållbarhetsområdet. Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Utskottets arbete rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Utskottet sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48. IT/IS-utskott IT/IS-utskottet inrättades av styrelsen 2025 och rapporterar till revisions- utskottet. Utskottet består av Jari Latvanen (ordförande), Christoffer Filippini (Head of IT) och Tobias Traneborn (Director Operations). Utskottet stödjer revisionsutskottet i övervakningen av intern kontroll och riskhantering avseende IT och informationssäkerhet, inklusive cyber- säkerhet, incidenthantering och efterlevnad av tillämpliga krav. Styrelsen ansvarar ytterst för styrning och kontroll av IT- och informationssäker- hetsrisker som påverkar fi nansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering. Utskottets arbete rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Utskottet sammanträdde Utskottet sammanträdde två gånger under året. För information om ledamöternas närvaro, se sidan 48. VD OCH KONCERNLEDNING VD och koncernledningens ansvar Bolagets verkställande direktör, tillika koncernchef (CEO), utses av styrelsen. Henrik Hjalmarsson är bolagets CEO och ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. CEO bereder, i samråd med styrelsens ordförande, ärenden till styrelsen, föredrar beslutsunderlag och håller styrelsen löpande informerad om bolagets utveckling. CEO leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med dess övriga ledamöter. Koncernledningen består av President och CEO, CFO, President Division Nordics, President Division South Europe, President Division North Europe, Chief Human Resources Offi cer, Director Sourcing, Director Operations och General Counsel. Under 2025 sammanträdde koncernledningen 12 gånger. Mötena fokuserade på koncernens strategiska och operativa utveckling samt resultatuppföljning. Verksamheten är organiserad i tre divisioner. Instruktion för den verkställande direktören Styrelsen fastställer årligen en skriftlig instruktion för verkställande direktören som reglerar ansvaret för den löpande förvaltningen, arbets- fördelningen mellan styrelse och verkställande direktör samt formerna för rapportering och informationsutbyte med styrelsen. Utvärdering av den verkställande direktören Styrelsen följer och utvärderar löpande verkställande direktörens arbete och prestation. En formell utvärdering genomförs minst en gång per år utan närvaro av verkställande direktören. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 beslutar om riktlinjer för ersätt- ning till ledande befattningshavare som i huvudsak motsvarar de riktlinjer som antogs av årsstämman 2025, med den förtydligande justeringen att rörlig kontantersättning inte ska vara pensionsgrundande, om inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Information om förändringen i styrelsens förslag inför årsstämman 2026 framgår av förvaltningsberättelsen, avsnittet Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare på sidan 131. Information om riktlinjer beslutade av årsstämman 2025, redovisas i not 8. Anställda, personal- kostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sidorna 131-132. REGLER FÖR AKTIEAFFÄRER Personer i ledande ställning Styrelseledamöter, verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen är registrerade som personer i ledande ställning och får genomföra transaktioner i bolagets aktier i enlighet med gällande lag- stiftning. Utöver dessa regler har bolaget inte infört några särskilda interna bestämmelser för aktiehandel. Insiderinformation Bolaget omfattas av EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 (MAR), som reglerar hantering av insiderinformation och krav på förande av insiderförteckningar. Bolaget använder det digitala verktyget StrictLog för att säkerställa korrekt hantering av insiderinformation. Endast behöriga personer har tillgång till systemet. EXTERN REVISOR Val av revisor och arvoden Revisionsbolaget Deloitte AB, med auktoriserade revisorn Jeanette Roosberg som huvudansvarig, valdes av årsstämman 2025 för en man- datperiod om ett år. För information om arvoden och kostnadsersättning till revisorn, se not 7 sidan 130. Revisionsuppdraget Revisionsuppdraget omfattar granskning av bolagets och koncernens årsredovisningar samt styrelsens och verkställande direktörens förvalt- ning. Revisorn granskar även förslaget till disposition av bolagets resultat och avger uttalande om ESEF-rapporten. Därutöver lämnas yttranden över bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Inom ramen för uppdraget genomförs även lagstadgade översiktliga granskningar av delårsrapporterna för perioderna 1 januari–30 september och 1 januari–31 december. Huvudansvarig revisor deltar i revisionsutskottets möten och rappor- terar vid behov till utskottets ordförande under året. Revisorn träffar även styrelsen i samband med behandling av bokslutskommunikén och deltar vid årsstämman, där revisionsberättelsen presenteras. YTTERLIGARE INFORMATION På www.midsona.com fi nns bolagets bolagsordning, Code of Conduct, information från tidigare årsstämmor och tidigare års bolagsstyrnings- rapporter. INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING OCH HÅLLBARHETSRAPPORTERING Intern kontroll Rapporten om intern kontroll avseende den fi nansiella och hållbarhets- relaterade rapporteringen har upprättats av styrelsen i enlighet med ”Svensk kod för bolagsstyrning” och den vägledning som framtagits av Svenskt näringsliv och FAR. Den beskriver hur den interna kontrollen är organiserad för att hantera och minimera risken för felaktigheter i den fi nansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. De viktigaste målen för den interna kontrollen är att den är ändamål- senlig och effektiv, ger tillförlitliga rapporter och säkerställer efterlevnad av lagar och förordningar. Bolaget har inte en särskild granskningsfunktion (internrevision). Revisionsutskottet och styrelsen har prövat behovet av en sådan funktion och bedömt att den befi ntliga strukturen för riskhantering och uppföljning av den interna kontrollen ger en tillfredsställande tillförlitlighet. Internkontrollen baseras på COSO-ramverket (Committee of Spons- oring Organizations of the Treadway Commission), som består av fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Kontrollmiljö Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. Den bygger på tydligt defi nierade beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt på att styrande dokument i form av policyer, procedurer och instruktioner fi nns och efterlevs. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den fi nansiella och håll- barhetsrelaterade rapporteringen och bistås i detta arbete av revisions- utskottet, som bland annat övervakar effektiviteten i den interna kontrollen och riskhanteringen. Styrelsen fastställer centrala styr- 46 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 47 ===== dokument, däribland styrelsens arbetsordning, VD-instruktion, investe- ringsregler, fi nanspolicy och insiderpolicy, vilka utgör grunden för den interna kontrollen. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och den löpande interna kontrollen har styrelsen delegerat till den verkställande direktören. Koncernens ekonomifunktion rapporterar till verkställande direktören och revisionsutskottet och ansvarar för den praktiska tillämpningen av den interna kontrollen inom koncernen. Riskbedömning En löpande kartläggning görs av koncernens risker kopplade till både fi nansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering, och kontrollerna anpassas kontinuerligt utifrån identifi erade risker. Risker behandlas även i särskilda forum, exempelvis i samband med förvärv. För information om poster som är föremål för väsentliga uppskattning- ar och bedömningar hänvisas till not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar samt förvaltningsberättelsens avsnitt Risker och riskhantering, sidorna 35–39. Kontrollaktiviteter Koncernens kontrollstruktur utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen av den fi nansiella och hållbarhetsrelaterade rapporteringen. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera felaktigheter och omfattar bland annat beslutsordningar för väsentliga beslut, resultatanalyser, analytiska uppföljningar, avstämningar, inventeringar och IT-kontroller. Information och kommunikation Bolagets styrande dokument, inklusive policyer, procedurer och instruktioner, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, såsom e-post, interna möten och intranät. Detta omfattar även styrande dokument och rapporteringsrutiner för hållbarhetsdata och hållbarhetsrapportering. Uppföljning Styrelsen och revisionsutskottet följer löpande upp den interna kontrollen genom rapportering från koncernledning, ekonomifunktion och extern revisor. Verkställande direktören och CFO genomför regelbundna genomgångar med divisionsledningar avseende affärsläge, resultat, fi nansiell ställning och prognoser. Uppföljningen baseras på en årlig granskningsplan som fastställs av revisionsutskottet och omfattar både fi nansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering, inklusive tillförlitlighet och datakvalitet. Finansiell rapportering Finansiella data rapporteras månadsvis från samtliga rapporterings- enheter enligt standardiserade rutiner dokumenterade i koncernens redovisningsmanual. Uppgifterna konsolideras centralt till koncernens resultat- och balansräkningar och lagras i en gemensam databas för analys och uppföljning på koncern-, divisions- och bolagsnivå. Intern kontrollstruktur Koncernens självutvärdering av intern kontroll omfattas av nio processer: lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering, materiella anläggningstill- gångar, IT/IS-säkerhet, lönehantering, legal/GDPR och hållbarhets- rapportering. Självutvärdering genomförs två gånger per år. Koncernbolagen rapporterar i vilken utsträckning de uppfyller koncernens minimikrav för intern kontroll. Kontrollerna utförs huvudsak- ligen av koncernens ekonomifunktion, med stöd av andra relevanta funktioner vid behov. Identifi erade brister åtgärdas av respektive bolag och följs löpande upp av koncernfunktionen för intern kontroll tillsammans med lokala controllers. Aktiviteter 2025 Koncernfunktionen för intern kontroll genomförde internrevision i form av digital självutvärdering vid två tillfällen under året för operativa enheter i koncernen. Dessutom genomförde koncernfunktionen för intern kontroll fysisk internrevision på plats hos dotterbolag vid ett tillfälle under året. Granskningsmomentet avsåg processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapportering och IT/IS-säkerhet. Kontrollerna resulterade i observationer, rekommendationer och förslag till beslut om åtgärder, vilka implementerades successivt. Sammantaget påvisade inte det interna kontrollarbetet några materiella brister. IT/IS-säkerheten var fortsatt viktig för Midsona. Ett flertal säkerhetsför- bättringar implementerades för IT-system och IT-miljön för att öka informationssäkerheten i och mellan interna system. Viktiga gjordes under året för att kunna följa och efterleva det nya NIS-2 direktivet som implementerades som lag i Sverige, cybersäkerhetslagen, med ikraftträ- dande 15 januari 2026. Dessutom lyftes affärssystemet M3 till en ny modernare plattform. Vidare implementerades ett centralt webutbildnings- verktyg för att säkerställa att alla medarbetare i koncernen får relevant utbildning. Det arbetades med att vidareutveckla och stärka det interna kontroll- ramverket för hållbarhetsrapportering för att möta kraven i ESRS. Code of Conduct uppdaterades under året samtidigt som visselblåsar- funktionen blev tillgänglig för externa samarbetspartners. Det genomfördes en strukturerad förstudie och gap-analys för att fast- ställa de organisatoriska, processrelaterade och tekniska krav som krävs för att uppfylla PPWR (packaging and packaging waste regulation). För- studien kommer att slutföras i mars 2026, varefter ett sömlöst skifte sker till ett implementeringsprojekt. Under 2025 fortsattes det med att bygga upp de centrala grunderna som krävs för att uppfylla EUDR (EU Deforestation Regulation). Det om- fattade att utveckla en detaljerad förståelse av regelverket, tillsätta projektteam och säkerställa att all nödvändig information i leverantörs- kedjan fanns tillgänglig. Det genomfördes även en gap-analys och togs fram en compliance-färdplan. Aktiviteter i fokus 2026 Koncernfunktionen för intern kontroll kommer fortsätta att fokusera på granskningar av processerna lager, inköp, försäljning, bokslut/rapport- ering och IT/IS-säkerhet i samtliga operativa enheter i koncernen. Det planeras för att lägga till ytterligare en process i granskningsmomentet, hållbarhetsrapportering. Granskningsmomenten kommer utföras både digitalt och fysiskt på plats ute i organisationen. En AI-policy håller på att tas fram med bäring på hur AI kan hjälpa Midsona att förbättra processer och bli effektivare. Det kommer arbetas med att säkerställa efterlevnad av det nya EU-direktivet om Pay Transparency. Arbetet syftar till att säkerställa lika lön för lika arbete, oavsett kön, genom ökad transparens, ansvars- tagande och förtroende i lönesättningen mellan arbetsgivare och medar- betare inom EU. För Midsona innebär detta en gemensam global ansats som skapar en ännu mer konsekvent, rättvis och transparent löne- process. Ett implementeringsprojekt kommer startas för att införa de processer, system och aktiviteter som identifi erats i den genomförda gap-analysen för PPWR (packaging and packaging waste regulation). Den första implementationsfasen planeras vara färdig i slutet av 2026, och ytterligare faser kommer att fortsätta under de kommande åren i takt med att PPWR stegvis införs. Fokus för att uppfylla EUDR (EU Deforestation Regulation) kommer under året att skiftas till implementeringsfas. Projektet kommer att börja införa de processer och systemstöd som krävs, följt av en successiv överlämning till linjeorganisationen i takt med att dessa delar blir operativa. 47 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 48 ===== STYRELSE Patrik Andersson Född: 1963 Styrelseordförande sedan 2022 och ordförande i ersättningsutskottet Invald år: 2022 Närvaro: 10/10 Befattning: Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare Tidigare erfarenhet: VD och koncern- chef för Loomis samt olika befattningar inom Orkla, Rieber & Søn, Wasabröd och Unilever. Utbildning: MSc in Economics and Business Administration,Lunds universitet. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Consilium Safety Group, Cary Group AB, AAK AB samt Ecolean AB. Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 37 500 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 37 500 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: - Ersättningsutskott/närvaro: Ordförande 2/2 Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 620 000 Utskottsarvode 45 000 Totalt 665 000 Anders Svensson Född: 1964 Styrelseledamot och ledamot i revisionsutskottet Invald år: 2022 Närvaro: 10/10 Befattning: Styrelseuppdrag och Industriell rådgivare Tidigare erfarenhet: VD för ICA Sverige AB, vice VD för ICA Gruppen, VD för Arla Foods Sverige, styrelseordförande Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Rynkeby Foods AS, och Arla Foods Norway, samt styrelseledamot i Svensk Näringsliv, ICA Banken och olika befattningar inom Procter & Gamble och Andersen Consulting. Utbildning: BSc in Business Administration and Managerial Economics, Lunds universitet. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Stadium AB, Road Mobility Services och Cibonum Group samt styrelseledamot i Skistar AB, Nicoya AB och Reocean AB. Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 35 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 35 000 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: Ledamot 5/5 Ersättningsutskott/närvaro: - Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Utskottsarvode 55 000 Totalt 325 000 Johan Wester Född: 1966 Styrelseledamot och ledamot i ersättningsutskottet Invald år: 2009 Närvaro: 10/10 Befattning: Senior Vice President Stena Adactum AB Tidigare erfarenhet: VD Mediatec Group, partner Arthur D. Little, styrelseledamot i Ballingslöv International AB, Personec Oy samt styrelseordförande i NGC AB och Alpegro AS. Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Stiftelsen TorslandaIdrott och SR Energy AB samt styrelseledamot i Ependion AB, Stock- holm DMC AB och S-Invest Trading AB. Beroende till bolaget och ägarna: Ja2 Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 326 630 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 326 630 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: - Ersättningsutskott/närvaro: Ledamot 2/2 Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Utskottsarvode 25 000 Totalt 295 000 Anna-Karin Falk Född: 1967 Styrelseledamot Invald år: 2023 Närvaro: 10/10 Befattning: Marketing Director Interim Duni Group Tidigare erfarenhet: Strategisk rådgivare för internationella varumärken med fokus på marknadsföring, innovation, varumärkes-positionering och portföljstra- tegi. Chief Marketing Offi cer på Euroflorist samt flertalet ledande positioner inom Uni- lever-koncernen Sverige och internationellt. Utbildning: Master of Science in Business and Economics, Internationell Ekonomi, Göteborgs universitet. Övriga uppdrag: - Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 1 654 A-aktier, 6 000 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: - Ersättningsutskott/närvaro: - Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Totalt 270 000 Tomas Bergendahl Född: 1974 Styrelseledamot och ordförande i revisionsutskottet Invald år: 2024 Närvaro: 10/10 Befattning: CFO AAK AB Tidigare erfarenhet: CFO på COWI Holding A/S och Rederi AB TransAtlantic samt mångårig erfaren het från flertalet seniora fi nans positioner inom GKN Aero- space Engine Systems (tidigare Volvo Aero Corporation) i Skandinavien och USA. Utbildning: Ekonomie Magister examen i Företagsekonomi, Luleå Tekniska Universitet (LTU). Övriga uppdrag: - Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 65 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 35 000 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: Ordförande 5/5 Ersättningsutskott/närvaro: - Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Utskottsarvode 100 000 Totalt 370 000 Sandra Kottenauer Född: 1972 Styrelseledamot och ordförande i hållbarhetsutskottet Invald år: 2020 Närvaro: 9/10 Befattning: VD Winter & Company Tidigare erfarenhet: Chief Marketing & Product Offi cer, Manor AG, Schweiz samt olika befattningar inom Procter & Gamble Europa, bland annat som Global Brand Director. Utbildning: MSc, Marketing & International Business, Handelshögskolan i Stockholm. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Bata. Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 1 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 1 000 B-aktier Revisionsutskott/närvaro: - Ersättningsutskott/närvaro: - Hållbarhetsutskott/närvaro: Ordförande 2/2 IT/IS-utskott/närvaro: - Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Utskottsarvode 30 000 Totalt 300 000 Jari Latvanen Född: 1964 Styrelseledamot, ordförande i IT/IS-utskottet och ledamot i revisionsutskottet Invald år: 2022 Närvaro: 10/10 Befattning: Senior Advisor E&A Invest Oy Tidigare erfarenhet: CEO för Stockmann plc, CEO för Findus Nordic och HKScan Oy samt flera ledningspositioner vid Nestlé. Mångårig erfarenhet som VD och koncernchef inom livsmedelsindustrin och detaljhandeln. Utbildning: MBA, Henley Business School of the University of Reading, Great Britain, BBA, Institute of Economics, Turku, Finland. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Oy Verman Ab, Finland. Beroende till bolaget och ägarna: Nej Egna och närståendes aktieinnehav 20251: 0 Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 0 Revisionsutskott/närvaro: Ledamot 5/5 Ersättningsutskott/närvaro: - Hållbarhetsutskott/närvaro: - IT/IS-utskott/närvaro: Ordförande 2/2 Ersättning 2025: Styrelsearvode 270 000 Utskottsarvode 85 000 Totalt 355 000 ¹ Aktieinnehav per den 28 februari 2026. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/data/insider-ownership. ² Johan Wester innehar uppdrag av Stena Adactum AB. 48 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 49 ===== KONCERNLEDNING Henrik Hjalmarsson Född: 1976 Befattning: VD och koncernchef Anställd: 2025 I nuvarande befattning: 2025 Tidigare befattningar: VD & Koncernchef på OptiGroup, VD & Koncernchef på Inwido, VD Findus Nordics (Nomad Foods) samt olika ledande befattningar inom Findus Group. Utbildning: Civilingenjör Maskinteknik med Technology Management, Lunds Universitet Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 222 500 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: - Niclas Lundin¹ Född: 1972 Befattning: CFO Anställd: 2026 I nuvarande befattning: 2026 Tidigare befattningar: CFO för koncernen och VD för moderbolaget i Danir Group samt flera ledande roller inom eko- nomi och fi nans, bland annat som CFO på Skånemejerier och som auktoriserad revisor på Deloitte. Utbildning: Magisterexamen i redovisning, Lunds universitet Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 50 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: - Marjolaine Cevoz-Goyat Född: 1975 Befattning: President Division South Europe Anställd: 2010 I nuvarande befattning: 2019 Tidigare befattningar: Marknadschef för Panzani-gruppen samt varumärkeschef Procter & Gamble. Utbildning: Masterexamen från École des hautes études commerciale, Paris Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 0 Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 20 000 teckningsoptioner (2022/2025) Åsa Gavelstad Född: 1973 Befattning: Chief Human Resources Offi cer Anställd: 2022 I nuvarande befattning: 2024 Tidigare befattningar: Nordic HR Mana- ger på Midsona, Head of HR på Abdon Food, Head of Resourcing Sweden på Sony Ericsson, samt olika positioner inom Sony Mobile och Ericsson. Utbildning: Socionom, Lunds Universitet Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 0 Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 0 Heiko Hintze Född: 1970 Befattning: President Divsion North Europe Anställd: 2023 I nuvarande befattning: 2023 Tidigare befattningar: Ledande positio- ner inom Santaverde GmbH, Yogi Tea, Cad- bury och Colgate-Palmolive. Utbildning: MBA Business Administration (Marketing & Sales), University of Hamburg, Germany Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 0 Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 0 Tora Molander Född: 1978 Befattning: General Counsel Anställd: 2020 I nuvarande befattning: 2022 Tidigare befattningar: Advokat/Partner Frederse Advokatbyrå AB Utbildning: Jur. kand, Lunds universitet Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 12 926 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 926 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025) Josefi n Kronstrand Född: 1981 Befattning: Director Sourcing Anställd: 2025 I nuvarande befattning: 2025 Tidigare befattningar: Head of Procurement inom affärsområdet Lantmän- nen Cerealia, samt erfarenhet från seniora roller inom Lantmännen och Sony Nordic. Utbildning: Ekonomie Magisterexamen (MSc), Handelshögskolan Göteborgs uni- versitet Egna och närståendes aktieinnehav 20252: 0 Egna och närståendes aktieinnehav 2024: - Tobias Traneborn Född: 1975 Befattning: Director Operations Anställd: 2017 I nuvarande befattning: 2020 Tidigare befattningar: Positioner som Chief Operating Offi cer hos CDON.COM, Operativ chef vid HKC och logistikchef på både Lantmännen Cerealia och Kjell & Company. Utbildning: Teknologie kandidatexamen, Borås Högskola Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2: 10 736 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 10 736 B-aktier och 20 000 teckningsoptioner (2022/2025) Markus Wessner Född: 1972 Befattning: President Division Nordics Anställd: 2021 I nuvarande befattning: 2024 Tidigare befattningar: Country Director för Sverige och Danmark Midsona Sverige AB, Business Unit Director, Sales Director för Cloet- ta Sverige samt olika positioner inom Brio, ICA och Kellogg’s. Utbildning: Civilekonom, Blekinge Tekniska Högskola, Post Gradua- te Diploma Economics, La Trobe University, Melbourne Egna och närståendes aktieinnehav 2025 2: 5 000 B-aktier Egna och närståendes aktieinnehav 2024: 5 000 B-aktier ¹ Max Bokander lämnade sin anställning som CFO vid Midsona mars 2026. ² Aktieinnehav per den 28 februari 2026. För uppdaterade aktieinnehav hänvisas till https://www.midsona.com/se/data/insider-ownership. 49 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamheten Risker Aktien och aktieägare Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 50 ===== 50 HÅLLBARHETSRAPPORT DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER 50 ===== SIDA 51 ===== ESRS 2 BP-1 ALLMÄN GRUND FÖR UTARBETANDET AV HÅLLBARHETSFÖRKLARINGARNA Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet Årsredovisningslagen (ÅRL) samt i enlighet med de ESRS-standarder som antagits av EU-kommis- sionen. Alla upplysningar i avsnitten för miljö (E), sociala frågor (S) och styrning (G) har antingen bedömts som väsentliga enligt Midsonas DMA eller är obligatoriska enligt ESRS-standarderna. I enlighet med ESRS 2 IRO 1, omfattar Midsonas DMA inverkan, risker och möjligheter (IRO:er) i den egna verksamheten och i hela värdekedjan, både uppströms och nedströms (se ESRS 2 SBM-1). Omfattningen av hållbarhetsrapporten speglar den fi nansiella rappor- ten, är konsoliderad och omfattar hela koncernen. Utvalda policyer, åt- gärder och mål omfattar även delar av värdekedjan, där det är relevant. Rapporten utgår även från den tidsindelning i kort, medellång och lång sikt som defi nieras i ESRS 1, där inget annat anges i redovisnings- principerna. Hållbarhetsrapporten har godkänts av styrelsen och i enlighet med kraven i CSRD har den i år även genomgått en översiktlig granskning av koncernens revisorer. ESRS 2 BP-2 UPPLYSNINGAR MED AVSEENDE PÅ SÄRSKILDA OMSTÄNDIGHETER Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Metoderna för beräkning och rapportering av hållbarhetsrelaterade upplysningar beskrivs i redovisningsprinciperna för respektive väsentligt ämne. Där framgår även om uppgifterna är direkt uppmätta eller baserade på uppskattningar. Uppskattningar används främst för vissa kvantitativa datapunkter, där metodiken kan variera mellan olika indikatorer. Detaljer kring dessa framgår i respektive avsnitt. Viss osäkerhet kan förekomma i data som erhålls från tredje part, exempelvis till följd av skillnader i datakvalitet, insamlingsmetodik eller tolkning av defi nitioner. Den största osäkerheten bedöms fi nnas i rapporteringen av utsläpp inom Scope 3, kategori 4 (uppströms transporter och distribution) och kategori 9 (nedströms transporter och distribution). Detta beror främst på begränsad tillgång till leverantörs- och kundspecifi k emissionsdata, vilket innebär att uppskattningar delvis baseras på generiska utsläppsfaktorer ESRS 2 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR och antaganden om transportvolymer, avstånd och transportslag. Viss osäkerhet fi nns också relaterat till Scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster). Osäkerheter kan även uppstå i samband med manuell datainsamling, särskilt avseende variationer i hur defi nitioner och mätmetoder tillämpas inom olika delar av verksamheten. Ytterligare information om antagan- den, metodval och osäkerhetsfaktorer återfi nns i respektive redo- visningsprincip där så är relevant. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Vid justeringar av fi nansiella uppgifter i hållbarhetsrapporten följer Midsona samma principer som i den fi nansiella rapporteringen. Om bedömning görs att en omräkning krävs av icke-fi nansiella uppgifter, baserat på väsentlighet, redovisas detta tydligt i den aktuella tabellen tillsammans med förklaringar till omräkningen. Användning av bestämmelser för infasning i enlighet med ESRS 1, tillägg C Midsona har valt att använda möjligheten till infasning av följande ämnen: E4: Biologisk Mångfald, S2: Medarbetare i värdekedjan samt S4: Konsu- menter och slutanvändare samt delar av S1: Den egna arbetskraften och E1: Klimatförändringar gällande scope 3, kategori 1 (se redovisnings- principer E1). Dessa ämnen har bedömts väsentliga till följd av koncer- nens DMA och de obligatoriska upplysningarna i enlighet med ESRS 2, 17, fi nns redovisade i vardera ämneskapitel. 51 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 52 ===== STYRNING ESRS 2 GOV-1 FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGANENS ROLL Midsonas bolagsstyrning omfattar bolagsstämman, valberedningen, styrelsen, revisionsutskottet, ersättningsutskottet, IT/IS-utskottet samt hållbarhetssutskottet. Koncernens operativa ledning utgörs av koncern- ledningen, där expert- och stödfunktioner inom relevanta områden ingår. Styrelsen Styrelsen är högsta styrande organ för hållbarhet och godkänner den övergripande hållbarhetsstrategin, mål och resultat, samt koncernens årliga DMA. Styrelsen följer årligen upp framsteg kopplat till väsentliga hållbarhetsfrågor, strategiska mål och prioriteringar, och genomför djupare analyser vid behov. Valberedningen strävar efter att ge styrelsen en bred sammansättning av kompetenser, erfarenheter och bakgrunder, med beaktande av mång- fald i kön, ålder, yrkeserfarenhet och utbildning. Detta bidrar till att säker- ställa att styrelsen har den kompetens och erfarenhet som krävs för att bedöma och övervaka koncernens strategi, risker och möjligheter, inklu- sive sådana som rör hållbarhet. Nuvarande styrelse har samlad kompetens inom branschen, produkt- segment, relevanta geografi ska områden samt Midsonas väsentliga hållbarhetsområden. Kompetens inom hållbarhetsrelaterade frågor kart- läggs för att säkerställa att styrelsen har relevant expertis för att kunna övervaka dessa frågor. Samtliga styrelsemedlemmar genomför årligen en självskattning för att säkerställa att styrelsen besitter rätt och relevant kompetens inom hållbarhet. Den samlade kompetensen är direkt kopplad till Midsonas identifi erade väsentliga IRO:er och säkerställer att styrelsen har förutsättningar att fatta välgrundade beslut och utöva effektiv tillsyn inom dessa områden. För att vidmakthålla och stärka denna kompetens erbjuds kunskapshöjande insatser riktade mot styrelsen, såsom fördjupade ämnespresentationer på styrelsemöten, utifrån identifi erade behov. Det senaste resultatet är sammanställt i diagrammet Styrelsens kompetens inom ESG. Koncernövergripande policyer och styrdokument Midsona har en uppförandekod (Code of Conduct) som beskriver princi- perna för hur verksamheten ska bedrivas på ett lagligt, etiskt och hållbart sätt. Uppförandekoden fungerar som en introduktion till koncernens policyer och riktlinjer. Den tydliggör vad Midsonas värderingar och åtag- anden innebär för medarbetarna i det dagliga arbetet. Midsona tillämpar även en uppförandekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct), som anger förväntningar inom områden som arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, miljöansvar och affärsetik. Kraven speglar de standarder som gäller för Midsonas egen verksamhet. STYRELSENS KOMPETENS INOM ESG EU:s hållbarhetsregelverk Ansvarsfullt företagande Arbetstagare i värdekedjan: Sociala frågor och mänskliga rättigheter Den egna arbetskraften: Sociala frågor och mänskliga rättigheter Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Föroreningar och vatten Klimatpåverkan och växthusgasutsläpp 0 % 20 % Grundläggade kompetens Omfattande kompetensMåttlig kompetensIngen kompetens 40 % 60 % 80 % 100 % Policy Ansvarig ESRS koppling Vem omfattas Hållbarhetspolicy Chief Sustainability Offi cer E1, E2, E3, E4, E5 Uppströms leverantörer och den egna verksamheten Avskogningspolicy Director Sourcing E1, E4, E5 Uppströms leverantörer och den egna verksamheten Code of Conduct General Counsel S1, S2, G1 Uppströms leverantörer och den egna verksamheten Supplier Code of Conduct Director Sourcing E1, E2, E3, E4, E5, S2, G1 Uppströms leverantörer och den egna verksamheten Risk Management Policy General Counsel ESRS 2 Den egna verksamheten Kvalitetspolicy Koncernledning S4 Uppströms leverantörer och den egna verksamheten Råvaruinstruktion Chief Sustainability Offi cer E4, E5 Den egna verksamheten Procedure Risk Management General Counsel ESRS 2 Den egna verksamheten HR-policy Chief Human Resources Offi cer S1 Den egna verksamheten HÅLLBARHETSRELATERADE POLICYER 52 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 53 ===== Styrelsen fastställer uppförandekoden och ansvarar för att godkänna koncernövergripande policyer, inklusive uppförandekoden för leverantörer. Varje policy har en utsedd policyägare som ansvarar för implementering, vägledning och framtagande av tillhörande styrdokument. Samtliga håll- barhetsrelaterade policyer presenteras i tabellen på föregående sida och beskrivs mer detaljerat i respektive ESRS-kapitel i rapporten. Styrelsens sammansättning Styrelsen består av totalt sju ledamöter. Styrelsens sammansättning upp- fyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende oberoende i för- hållande till både Midsona, koncernledningen och större aktieägare. Av styrelsens ledamöter är samtliga oberoende i förhållande till koncernen och koncernledningen, medan en ledamot bedöms vara beroende i förhållande till större aktieägare. Den totala andelen oberoende styrelse- ledamöter uppgår därmed till 86 procent. Det fi nns ingen formell arbetstagarrepresentation i styrelsen, men Midsona säkerställer att medarbetarperspektiv beaktas genom regel- bunden dialog mellan koncernledningen och personalrepresentanter, bland annat via samverkansmöten och arbetsmiljökommittéer. CEO, CFO samt General Counsel, tillika styrelsens sekreterare, deltar i styrelse- möten. Andra tjänstemän deltar som föredragande i särskilda ärenden. Könsfördelningen är två kvinnor och fem män, vilket motsvarar 40 procent andel kvinnor genom andel män. Revisionsutskottet Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen och ansvarar för att säkerställa kvalitet, integritet och regelefterlevnad i Midsonas hållbarhetsrapportering, inklusive rapportering enligt CSRD. Utskottet granskar årligen rappor- teringen, inklusive resultatet från DMA:n, innan styrelsen fattar beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka hållbarhetsrappor- tering och fi nansiell rapportering samt säkerställa att antagna principer för fi nansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, intern- revision och riskbedömning följs och tillämpas. Dess uppgift är även att stödja valberedningen med förslag vid val av revisor och revisions- arvoden. CEO och CFO, tillika sekreterare i revisionsutskottet, samt Group controller, deltar vid utskottets möten. Hållbarhetsutskottet Hållbarhetsutskottet rapporterar till revisionsutskottet. Utskottet består av en styrelseledamot, som utses av styrelsen och som även fungerar som ordförande. Övriga ledamöter utses av denna styrelseledamot och kan utgöras av Midsonas CSO eller annan individ med relevant kompetens. Hållbarhetsutskottets uppgifter är att: • Bereda och stödja revisionsutskottets arbete med att övervaka bolagets hållbarhetsrapportering och kontrollsystem kopplade till hållbarhetsrelaterade frågor. • Följa upp och bistå revisionsutskottet med underlag rörande väsentlighetsbedömningar i den utsträckning dessa utgör grund för hållbarhetsrapporteringen. • Verka för att relevanta hållbarhetsprinciper integreras i koncernens interna kontrollsystem. • Följa upp efterlevnaden av tillämpliga lagar, standarder och riktlinjer i den utsträckning dessa påverkar Midsonas hållbarhetsrapportering och tillhörande kontrollsystem (exempelvis CSRD). • Förbereda underlag till revisionsutskottet avseende behovet av intern kontroll kopplad till hållbarhetsområdet. Utskottet ska föra protokoll vid respektive möte. Protokollen ska överläm- nas till revisionsutskottet, som ansvarar för att informera styrelsen. Koncernledningen Koncernledningen ansvarar för att styra och godkänna hållbarhetsstrate- gin samt för övergripande uppföljning och genomförande av väsentlig inverkan, risker och möjligheter. Koncernledningen godkänner årligen koncernens DMA, vilken utgör grunden för identifi ering och prioritering av väsentlig inverkan, risker och möjligheter i hållbarhetsarbetet. Kon- cernledningen och CEO har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen når satta hållbarhetsmål. CFO ansvarar för att Midsonas årsredovisning är i linje med regelverk, vilket numera även inkluderar hållbarhetsrapporten enligt CSRD. Midsonas CEO, tillika koncernchef, utses av styrelsen och sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. CEO tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändiga underlag för styrelsens arbete, föredrar ärenden och förslag till beslut samt håller styrelsen informe- rad om koncernens utveckling. Koncernens CEO leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i koncernledningen. Koncernledningen består utöver CEO av CFO, President Division Nordics, President Division North Europe, President Division South Europe, Director Operations, General Counsel, Chief Marketing Offi cer, Chief Human Resources Offi cer samt Director Sourcing. Under 2025 sammanträdde koncernledningen 9 gånger. ESRS 2 GOV-2 INFORMATION SOM LÄMNAS TILL OCH HÅLLBAR- HETSFRÅGOR SOM BEHANDLAS AV FÖRETAGETS FÖRVALTNINGS-, LEDNINGS- OCH TILLSYNSORGAN Styrelsen har en övervakande roll i hållbarhetsarbetet och säkerställer att hållbarhetsfrågor hanteras inom koncernen. Hållbarhetsfrågor behandlas av styrelsen minst årligen, och vid behov oftare, när specifi ka ärenden eller utveckling inom området kräver särskild uppmärksamhet. Vid tillsyn av koncernens strategi, större investeringar och risk- hanteringsprocesser beaktar styrelsen inverkningar, risker och möjlig- heter kopplade till hållbarhet. Eventuella avvägningar mellan fi nansiella mål och hållbarhetsrelaterade risker eller effekter diskuteras som en integrerad del av beslutsprocessen, för att säkerställa ett långsiktigt värdeskapande och balanserat risktagande. CEO har det övergripande ansvaret för hållbarhetsområdet, medan CSO ansvarar för att utveckla och förvalta koncernens hållbarhetsram- verk i linje med globala standarder. CEO och CSO säkerställer att koncernledningen tar ett aktivt ansvar för hållbarhetsagendan och att HÅLLBARHETSSTYRNING Roll Bolagsstyrning Kontroll Ansvar Implementering Chief Sustainability offi cer Hållbarhetsutskottet Division Directors Styrelsen Koncernledningen Revisionsutskottet 53 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 54 ===== hållbarhetsperspektivet integreras i strategiska beslut. Hållbarhet diskuteras löpande i koncernledningen, med fokus på strategi, mål, nyckelinitiativ, aktiviteter och resultat. Koncernledningen adresserar och hanterar samtliga identifi erade inverkan, risker och möjligheter inom ramen för sitt ansvar. Detta möjliggör ett systematiskt uppföljningsarbete och säkerställer att koncernen fokuserar på de mest väsentliga frågorna. CSO, som rapporterar till General Counsel, ansvarar tillsammans med koncernledningen för att hållbarhetsarbetet integreras i verksamheten och att beslut implementeras inom samtliga divisioner. Koncernen har även en hållbarhetscontroller som rapporterar till både CSO och CFO, vilket stärker kopplingen mellan hållbarhets- och fi nansiell rapportering. ESRS 2 GOV-3 INTEGRATION AV HÅLLBARHETSRELATERADE RESULTAT I INCITAMENTSSYSTEM Det fi nns idag inget incitamentsprogram för Midsonas styrelse. Vissa ledande befattningshavare i Midsona har rörlig ersättning, däribland kopplad till hållbarhetsrelaterade mål, specifi kt till minskning av växthus- gasutsläpp i enlighet med koncernens omställningsplan. Detta innebär att en del av den rörliga ersättningen är direkt knuten till uppfyllelsen av mål för CO2-reduktion, vilket syftar till att stärka incitamenten för att driva på koncernens klimatarbete. Ersättningsstrukturen säkerställer därmed en tydlig koppling mellan ledande befattningshavares prestationer inom hållbarhet och Midsonas långsiktiga strategi för att minska klimat- påverkan och stärka verksamhetens motståndskraft. Styrelsen ansvarar för att besluta om och vid behov uppdatera den rörliga ersättningen för CEO. För övriga ledande befattningshavare beslutar ersättningsutskottet, i samråd med CEO, om ersättningsnivåer och programmens utformning. Styrelsen informeras löpande om ersätt- ningsnivåer för andra ledande befattningshavare. Riktlinjerna för ersätt- ning till ledande befattningshavare fastställs av bolagsstämman och ses över årligen för att säkerställa att de förblir ändamålsenliga och i linje med Midsonas hållbarhetsmål och strategi. ESRS 2 GOV-4 FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Sedan 2011 har Midsona varit anslutet till FN:s Global Compact. Respekt för mänskliga rättigheter, arbetsrättslagar, hälsa, säkerhet och arbets- miljö är högt prioriterat. Även koncernens ansträngningar för att förbättra människors hälsa ligger i linje med globala mål för hållbar utveckling. Midsona stödjer därigenom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s konvention mot korruption, International Labour Organisations (ILO) grundläggande konventioner samt Rio-deklarationen. Midsona arbetar i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter för att integrera hållbarhetsrelaterad tillbörlig aktsamhet (Due Diligence) i verksamheten och leverantörskedjan. Detta är ett komplext arbete som är i ständig utveckling. Arbetssättet bygger på en riskbaserad process för tillbörlig aktsamhet som fokuserar på ansvarstagande, transparens, samverkan och aktiv dialog med intressenter längs hela värdekedjan och fi nns beskriven på kommande sida. Genom lokala inköp och närhet till fabriker kan Midsona bibehålla god kontroll och transparens gällande produktion och leverantörskedjan. I konsumenternas tycke är en lokal produktion ofta förknippad med en hög och jämn kvalitet, och det fi nns en stadigt ökande konsumentefterfrågan på lokalt odlade produkter. För att minska riskerna i försörjningskedjan köper Midsona också andelar av leverantörers råvaror direkt från ursprungslandet, vilket minskar komplexiteten i leverantörskedjan samtidigt som kontrollen och transparensen ökar. Detta tillåter Midsona att bygga starka partnerskap och driva på jordbruksförändringar, både i fråga om arbetsförhållanden och i odling av olika produkter. Midsona köper även råvaror direkt från ursprungsländer inom EU, vilket bidrar till kortare leverantörskedjor, samt en gemensam lagstiftning som förenklar avtal och säkerställer höga krav på arbetsvillkor. Andelen råvaror som köps in direkt från ursprungsland har minskat jämfört med föregående år. Den största effekten återfi nns i Division North Europe och är främst kopplad till viss förändrat inköps- mönster av ris. För mer information se tabell Ursprung av inköp. URSPRUNG AV INKÖP Ursprung av inköp (%) 2025 2024 Division Nordics 62 64 Division North Europe 51 62 Division South Europe 67 66 Totalt inköp från råvarans ursprungsland 57 64 Division Nordics 36 36 Division North Europe 24 30 Division South Europe 67 65 Totalt inköp från råvarans ursprungsland inom EU 37 40 Division Nordics 93 93 Division North Europe 99 94 Division South Europe 99 99 Totalt inköp av färdiga produkter från leverantörer inom EU 95 93 Midsonas arbete kring mänskliga rättigheter och koncernens ansvar för människor och samhället regleras i Midsonas uppförandekod, upp- förandekod för leverantörer, självutvärdering för leverantörer (Supplier Self Assessment), samt personalpolicy med underliggande procedurer för arbetsmiljö, medarbetarsamtal, kompetensutveckling och hälsa. Midsona har även granskat och uppdaterat koncernens policyer och riktlinjer för att säkerställa att samtliga koncerngemensamma dokument och Midsonas kultur är anpassade till krav från OECD:s Human rights Due Diligence (HRDD). Detta inbegriper riktlinjer för krav på egna anställda,affärspartners, leverantörer och affärsrelationer. För Midsona är det viktigt att ha nära relationer med koncernens leve- rantörer. På så sätt kan koncernen säkerställa att Midsona arbetar med leverantörer som är hållbara eller som uppvisar en stark utvecklings- potential. Detta utvärderas genom system för riskutvärdering och görs för att hantera och bedöma hållbarhetsprestanda samt för att uppfylla leveranskedjans mål. På så vis kan Midsona också säkra koncernens framtida tillgång på hållbara resurser och skyddet av miljön, den biologiska mångfalden och de mänskliga rättigheterna. Information om Midsonas arbete med tillbörlig aktsamhet presenteras i tabellen Förklaring om tillbörlig aktsamhet samt mer i detalj på nästa sida. FÖRKLARING OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten A) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2, GOV-3, GOV-4, ESRS 2 SBM 3 B) Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SMB-2, ESRS 2 IRO-1, ESRS 2 DC-P ESRS 2 MDR-P C) Att identifi era och bedöma negativa konsekvenser ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 D) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa konsekvenser ESRS 2 MDR-A, och E1-1, E1-3, E1-8, E1-10, E2-2, E3-2, E3- 2, E5-2, S1-2, S1-3, S1-4, G1-3 E) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det SRS 2 MDR-A ESRS 2 MDR-T samt i mått och mål i de tematiska standarderna: E1, E2, E3, E5, S1, G1 54 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 55 ===== CENTRALA DELAR AV MIDSONAS ARBETE MED TILLBÖRLIG AKTSAMHET (MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HÅLLBARHET) 2 34 5 1 6 Informera om hur inverkan hanteras Identifi era och utvärdera negativ inverkan på verksamheten, leverantörskedjor och affärsförbindelser Följa upp genomförande och resultat Införliva ansvars- fullt företagande i policyer och ledningssystem Upphör med, förhindra och begränsa negativ inverkan Arbeta för eller samverka till att negativ inverkan avhjälps vid behov 1. Införliva ansvarsfullt företagande i policyer och ledningssystem Midsona integrerar hållbarhetsrelaterad tillbörlig aktsamhet i koncernens styrning, strategi och affärsmodell. Arbetet leds av hållbarhetsavdelningen, i nära samarbete med inköp, produktion och affärsområden. 2. Identifi era och utvärdera negativ inverkan på verksamheten, leverantörskedjor och affärsförbindelser Midsona för kontinuerlig dialog och samverkan med anställda, arbets- tagare i värdekedjan, och andra intressenter. Dialogen sker genom intres- sentdialoger, leverantörsrelationer och vid behov genom externa samar- beten och tredjepartsgranskningar. 3. Upphör med, förhindra och begränsa negativ inverkan Midsona identifi erar och bedömer faktisk och potentiell negativ inverkan genom DMA:n, samt genom löpande riskanalyser, konsekvens bedöm- ningar och granskningar av leverantörsledet. Utvärderingen omfattar både den egna verksamheten och värdekedjan. 4. Följa upp genomförande och resultat Midsona genomför specifi ka åtgärder för att hantera identifi erade negativa inverkningar. Detta inkluderar krav på förbättringar hos leverantörer, ut- veckling av handlingsplaner, uppföljningsprocesser samt samarbeten för att öka efterlevnaden av Midsonas uppförandekod för leverantörer. 5. Informera hur inverkan hanteras Midsona rapporterar årligen om centrala nyckeltal kopplade till koncer- nens process för tillbörlig aktsamhet och arbetar för att stärka spårbar- heten i leverantörskedjan. 6. Arbeta för eller samverka till att negativ inverkan avhjälps vid behov Om negativ inverkan identifi eras agerar Midsona för att åtgärda situatio- nen, ofta i samarbete med leverantören och relevanta aktörer. När det är lämpligt bidrar koncernen till gottgörelse för drabbade, och om brister inte åtgärdas kan samarbetet avslutas. ESRS 2 GOV-5 RISKHANTERING OCH INTERN KONTROLL ÖVER HÅLLBARHETSRAPPORTERING Revisionsutskottets huvuduppgift är att övervaka hållbarhetsrapportering och fi nansiell rapportering samt säkerställa att antagna principer för fi nansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, intern kontroll, intern- revision och riskbedömning följs och tillämpas. Under hösten har koncer- nen utvecklat ett system för intern kontroll samt en manual för insamling och rapportering av hållbarhetsdata. Syftet är att säkerställa datakvalitet, spårbarhet och tillförlitlighet i koncernens hållbarhetsrapportering. Arbe- tet innefattar tydliga processer för ansvarsfördelning, granskning och uppföljning. Midsona arbetar även löpande med att integrera resultatet från koncernens DMA i den övergripande riskhanteringsprocessen, så att hållbarhetsrisker systematiskt identifi eras, bedöms och hanteras i linje med fi nansiella risker. Genom regelbunden rapportering och analys från ansvariga data- ägare i verksamheten, samt samlad analys på koncernnivå, säkerställs en effektiv styrning och uppföljning. Detta bidrar till att hållbarhetsmålen integreras i den dagliga verksamheten. För att stärka tillförlitligheten har Midsona etablerat processer för kvalitetssäkring, ansvarsfördelning och granskning av data, vilket ger en tydlig koppling mellan rapporteringen, övergripande riskhantering och den strategiska styrningen. Styrning av hållbarhetsarbete och rapportering Midsonas hållbarhetsarbete leds av CSO på koncernnivå, som tillsam- mans med koncernledningen ansvarar för att säkerställa att Midsonas hållbarhetsramverk integreras i verksamheten och driver arbetet framåt. Sustainability Manager Reporting ansvarar för att leda och utveckla Midsonas hållbarhetsrapportering, med särskilt fokus på implementering av kraven i CSRD. Rollen bidrar aktivt till att integrera hållbarhets- ramverket i den övergripande affärsstrategin och i verksamhetens opera- tiva aktiviteter. Vidare ansvarar den även för dialogen med externa revisorer i samband med granskning och bestyrkande. Sustainability Controller ansvarar för att samordna, analysera och validera kvantitativa data i hållbarhetsrapporteringen. Rollen säkerställer struktur och kvalitet genom att informera och utbilda interna dataägare om metoder, tidsfrister samt ansvar. Detta möjliggör analys samt upp- följning av utfall mot Midsonas mål. Sustainability Controller stödjer även externa revisorer i samband med granskning och bestyrkande. Dataägare säkerställer att relevant data följs upp och analyseras. Detta möjliggör ägandeskap och integration av verksamhetens hållbar- hetsmål. Dataägare ansvarar även för kvalitetssäkring av relevant data som rapporteras till koncernen. Division Sustainability Managers och koordinatorer stödjer lokala dataägare för att förbättra datakvaliteten genom att fokusera på att stärka metoderna för datainsamling. 55 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 56 ===== STRATEGI ESRS 2 SBM-1 STRATEGI, AFFÄRSMODELL OCH VÄRDEKEDJA Koncernens strategi och affärsmodell utgår från Midsonas mission att bidra till ett hälsosammare och mer hållbart liv samt visionen att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel. Affärsmodellen bygger på att erbjuda produkter som är både hälsosamma och hållbara, vilket innebär att hållbarhet får en central roll i strategin och genom hela värde- kedjan – från produktutveckling och råvaruval till produktion, distribution och varumärkesbyggande. Betydelsen av hållbarhet för affärsmodellen illustreras bland annat av att 80 procent av koncernens antal sålda enskilda produkter år 2025 var ekologiska. Strategin genomsyras av koncernens övertygelse om att hälsa och hållbarhet är värdeskapande för ökad stabilitet och lönsamhet. Midsona kombinerar affärsstrategi och hållbarhetsmål för att hantera koncernens väsentliga hållbarhetsinverkan samt tillhörande fi nansiella risker och möjligheter. Strategi Midsonas verksamhet vilar på tre strategiska pelare – samtliga bidragande till en tydlig målsättning att driva koncernens långsiktiga tillväxt och stärka konkurrenskraften med utgångspunkt i Midsonas vision: 1. Investera i utvalda starka varumärken Prioritera och investera i utvalda varumärken som har potential att bli marknadsledande och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt i befi ntliga och nya marknader. 2. Utveckla och utnyttja starka lokala positioner Stärka närvaron på prioriterade marknader genom att vinna konsmentens förtroende i butik och anpassa sortiment och initiativ efter lokala behov och marknadsförutsättningar. 3. Kostnads- och kapitaleffektivitet Stärka marginaler och effektivitet i hela värdekedjan genom gemensamma initiativ inom prissättning, inköp och försörjning samt operativ excellens och nära leverantörssamarbeten som säkerställer rätt erbjudande till rätt pris. Affärsmodell Midsona utvecklar, producerar och marknadsför livsmedel och konsu- menthälsoprodukter. Produkterna säljs både under egna starka varumär- ken (t.ex. Friggs, Urtekram, Kung Markatta, Earth Control, Helios, Davert, Happy Bio, Celnat och Vegetalia) samt genom private label och licensierade varumärken. Koncernens affär bygger på att: • erbjuda hälsosamma, växtbaserade och ekologiska alternativ, • säkerställa hög kvalitet och livsmedelssäkerhet, • möta konsumenternas ökande krav på hållbara produkter och förpackningar, • integrera hållbarhet i hela verksamheten från produktutveckling till distribution. Midsona är idag marknadsledande i Norden och växer i övriga Europa. Värdekedja Midsonas värdekedja omfattar hela kedjan från råvaruinköp till slutkonsument: • Inköp: Råvaror och insatsvaror upphandlas globalt, ofta från leverantörer i jordbrukssektorn. Ansvarsfulla inköp är centrala, med särskild fokus på avskogning, arbetsvillkor och klimatpåverkan. • Produktion: Egna produktionsanläggningar i bland annat Norden, Tyskland, Frankrike och Spanien samt samarbeten med externa producenter. Midsona arbetar aktivt med hälsa och säkerhet, energieffektivisering och övergång till förnybar energi i produktionen. • Distribution: Produkterna distribueras till detaljhandel, specialbutiker, food service och e-handel. Arbetet med att minska klimatpåverkan från transporter sker genom upphandling av fossilfria alternativ och effektivare logistik. • Konsument: Midsona når konsumenter genom både daglig- varuhandel och hälsobutiker. Varumärkena står för hälsa, hållbarhet och kvalitet och bidrar till att förändra konsumtionsmönster mot mer hållbara alternativ. Samtidigt arbetar Midsona aktivt med att hitta cirkulära förpackningslösningar för att minska dess miljöpåverkan. Midsonas värdekedja, inklusive aktiviteter, intressenter och identifi erade inverkan, risker och möjligheter visualiseras i bilden på efterföljande sida. Hållbarhetsrelaterade mål Midsonas målstruktur används av ledningen för att styra verksamheten och möjliggör för externa intressenter att följa koncernens utveckling. Målstrukturen omfattar både fi nansiella och icke-fi nansiella mål, där samtliga mål inkluderas i affärsplanering och uppföljning av den operativa verksamheten. De hållbarhetsrelaterade målen utgår från koncernens affärsstrategi att erbjuda hälsosamma och hållbara produkter, samt att hantera identi- fi erade väsentliga hållbarhetsrisker och inverkningar. Under 2025 inled- des arbetet med att uppdatera Midsonas hållbarhetsramverk för att tyd- liggöra ambitioner och mål kopplade till identifi erade väsentliga miljö-, sociala- och styrningsområden enligt utfallet från koncernens DMA. Håll- barhetsramverk spelar fortsatt en central roll i koncernens strategi. Håll- barhetsramverket fokuserar hållbarhetsarbetet i tre områden som hjälper till att koncentrera insatser till de områden där Midsona identifi erat störst inverkan, risker eller möjligheter: • Bättre planet: Driva på omställningen till netto-noll-utsläpp och optimera resursanvändningen, för att minska miljöpåverkan genom hela värdekedjan. • Stärkta människor: Främja hälsosammare val, stärka människor i Midsonas värdekedja och skydda arbetstagares rättigheter. • Pålitliga handlingar: Garantera robusta styrningsstrukturer och pålitliga processer för att säkerställa en ansvarsfull affärsverksamhet. I analysen, där koncernens intressenter varit delaktiga, har Midsonas betydande produkter, kundgrupper och geografi ska marknader beaktats. De hållbarhetsrelaterade mål som fastställts är därmed satta i relation till koncernens nuvarande verksamhet och affärsmodell. I respektive avsnitt redovisas målen och deras koppling till de identifi erade väsentliga områdena. 56 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 57 ===== TRANSPORT MIDSONAS VÄRDEKEDJA UPPSTRÖMS NEDSTRÖMS EGEN VERKSAMHET Odling Råvaruutvinning (t.ex. gruvdrift, förpackningar samt skogsbruk och fi ske) Tillverkning, bearbetning och leverantörers produkt- utveckling Produktutveckling Kvalitet Inköp Försäljning, marknad, ledning och administration Tillverkning, bearbetning och förpackning Distribution och detaljhandel Avfallshantering (t.ex. återanvändning, minskning, återvinning och förbränning) Konsumtion Odlare Lokalsamhälle Leverantörer (t.ex. förädlare eller handlar, tjänste- och energileverantörer) NGO:er Certifi eringsorgan Egen arbetskraft Myndigheter Branchpartners (t.ex. ETI. DLF, LI, och Livsmedelsverket) Investerare Kunder Konsumenter Lokalsamhälle Leverantörer (t.ex. avfallshantering och transporter) AKTIVITET AKTIVITET AKTIVITET INTRESSENTER INTRESSENTER INTRESSENTER Vattenstress från vattenkonsumtion samt utsläpp till vatten från jordbruk Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet Ökade kostnader för förpackningar Markanvädning och avskogning Utsläpp relaterat till varor och tjänster Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar Äffärsmöjlighet genom ökad efterfrågan på hållbara och hälsosamma livsmedel Ökade kostnader för inköpt material samt krav på återviningsbart material Ökade kostnader för skatter kopplat till fossil energi Ökade kostnader för skatter kopplat till fossil energi Ökade kostnader för skatter kopplat till fossil energi Klimatpåverkan från fossil energi Klimatpåverkan från fossil energi Klimatpåverkan från fossil energiÖkade råvarukostnader till följd av förlust av biologisk mångflad Förorening av mark från gödnings- och bekämpningsmedel Förlust av materialvärde under processer Osorterat avfall Bristande arbetsvilkor och sociala risker Negativ inverkan - risk för korruption och mutor Positiv inverkan genom hälsosamma och ekologiska livsmedel Negativ inverkan på biologisk mångfald från jordbruk Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster Jämställdhet och mångfald i organisationen Förlust av materialvärde från icke återvinningsbara förpackningar Negativ inverkan på konsumenters hälsa och förtroende vid bristande kvalitet och felaktig kommunikation LIVS MIDSONAKostnader relaterat till spill och kassering av livsmedel DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 58 ===== ESRS 2 SBM-2 INTRESSENTERS INTRESSEN OCH SYNPUNKTER Intressenternas engagemang är en central del i Midsonas hållbarhets- arbete. Väsentliga hållbarhetsfrågor identifi eras genom intressentdialoger där ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter vägs in. I samband med DMA:n har Midsona uppdaterat intressentförteck- ningarna för att säkerställa en relevant och heltäckande intressentdialog. Intressenternas synpunkter har delats med Midsonas styrelse vid genomgång av DMA:n. Berörda samhällen har inte konsulterats under väsentlighetsbedömningen. MIDSONAS INTERAKTION MED KONCERNENS INTRESSENTER Intressenter Typ av kontakt Syfte Resultat Kunder Personliga möten, dialog med hållbar- hetsansvariga hos Midsonas kunder, kundkonferenser och mässor. Samarbete med kunder vid utveckling och innovation av nya, hållbara produkter och förpackningar. Möjlighet att påverka inom områden som hållbarhet, kvalitet, förvaring och transporter. Återkoppling från kunder har bidragit till utvecklingen av nya förpackningslösningar, förbättrad transparens i märkning samt stärkta samarbeten inom hållbar innovation. Konsumenter Konsumentundersökningar, traditionella kundkontakter, sociala medier, influencers. Förstå konsumenters behov, preferenser och förväntningar på hållbara produkter, för att kunna anpassa utbudet och kommunicera på ett transparent sätt. Förbättrad konsumentinsikt som används för att utveckla produkter med tydligare hållbarhetsmervärden, exempelvis ekologiska och växtbaserade alternativ, samt stärkt varumärkesförtroende. Leverantörer Uppförandekod för leverantörer, leverantörsportaler, revisioner, person- liga möten och kontinuerlig dialog vid inköpsförhandlingar och tillbörlig aktsamhet. Genom uppföljning av efterlevnad av upp- förandekod för leverantörer, utvärdering av leverantörers hållbarhetsrisker, uppföljning av deras omställningsresa. Genom förtydligande av Midsonas förväntningar på leverantörers kvalitets- och säkerhetsarbete säkerställs korrekta leveranser och en hållbar utveckling för alla parter genom leverantörskedjan. Fördjupad dialog och ökad transparens i leverantörsledet har lett till bättre uppföljning av hållbarhetskrav, minskade risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö samt ökat leverantörsengagemang i gemensamma förbättringsinitiativ. Anställda Kvartalsvisa undersökningar, regel- bundna medarbetarsamtal, utbildningar, konferenser. Anställda kan också flagga problem via Midsonas visselblåsar- system. Fackliga organisationer. Säkerställa en säker och hälsosam arbetsmil- jö, utvecklingsmöjligheter och en inkluderan- de och jämlik arbetsplats med rättvisa löner och förmåner. Löpande utveckling av processer, utbildningar och kulturbyggande initiativ som stärker enga- gemang, förbättrar arbetsmiljö och skapar hö- gre attraktionskraft som arbetsgivare. Aktieägare och potentiella investerare Dialoger och möten med ägare, styrelse- möten. Års- och hållbarhetsrapporter, hållbarhetsutvärderingar, externa erkännanden, hemsida, press- meddelanden, årsstämmor och möten med aktieägarrepresentanter. Förstå mest väsentliga hållbarhetsfrågor, skapa transparens kring Midsonas strategi och håll- barhetsarbete samt tydliggöra hur hållbarhets- relaterade risker och möjligheter hanteras för att stärka investerarförtroendet. Ökad tillgång till kapital, stärkt förtroende hos investerare och nya affärsmöjligheter genom förbättrad hållbarhetsprestanda. Analytiker, akademiker, fackföreningar, FN och NGO:er, media, EU-kommisionen och regeringar samt externa experter Deltagande i branschdialoger, forum, expertpaneler, jämförelsestudier samt samarbete i forskningsprojekt. Följa utvecklingen inom regelverk, vetenskap och ”best practice” samt säkerställa att strategier och åtgärder är relevanta och framåtblickande. Årsredovisning med hållbarhetsrapportering (i enlighet med CSRD), uppföljning och av- rapportering till branschorganisationer samt lokala certifi eringar har lett till förbättrad regelefterlevnad och stärkta externa relationer samt bidrar till relevanta målsättningar och omställningsplaner. Samhällsengagemang och sponsring. 58 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 59 ===== VÄSENTLIGHETSBEDÖMNINGSPROCESSEN ESRS 2 IRO-1 BESKRIVNING AV ARBETSGÅNGEN FÖR ATT FAST- STÄLLA OCH BEDÖMA VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER Väsentlighetsbedömningen är den process genom vilken Midsona identi- fi erar vilka frågor och vilken information som är väsentlig att ta med i håll- barhetsrapporten. En objektiv och robust väsentlighetsbedömning är avgörande för att säkerställa att rapportering reflekterar relevant och kor- rekt information om samtliga identifi erade inverkan, risker och möjligheter. Midsona genomförde koncernens första DMA under 2023 och upp- daterade den under 2025 i enlighet med ESRS riktlinjer. Arbetet genom- förs i nära samverkan mellan hållbarhetsfunktion, affärsområden och riskhantering för att säkerställa att bedömningen beaktas i koncernens affärsstrategi och integreras i koncernens övergripande riskhanterings- process. Resultaten från DMA:n återspeglas i Midsonas hållbarhetsramverk för att tydliggöra ambitioner och mål kopplade till de väsentliga miljö-, sociala- och styrningsområden och hjälpa till att koncentrera insatser till de områden där Midsona identifi erat störst inverkan, risker eller möjligheter. Vidare används det som underlag i Midsonas ordinarie riskhanterings- arbete och inkluderas i uppdateringen av koncernens riskregister. Identi- fi erade hållbarhetsrisker och möjligheter vägs in i den övergripande riskprofi len, vilket gör det möjligt att bedöma dess potentiella inverkan på strategiska beslut, affärsplanering och resursallokering. På så sätt säkerställs att hållbarhetsrelaterade risker hanteras på samma struktu- rerade sätt som övriga fi nansiella och operativa risker. METOD OCH ANTAGANDEN Omfattning I enlighet med kraven i ESRS 1 har Midsona beaktat samtliga relevanta del-underämnen (sub-sub-topics) vid identifi ering av koncernens väsent- liga inverkan, risker och möjligheter. DMA:n har genomförts i enlighet med ESRS riktlinjer och omfattar både inverkans väsentlighet (inverkan från verksamheten på omvärlden, så kallad ”impact materiality”) och fi nansiell väsentlighet (inverkan från omvärlden på koncernens fi nansiella utveckling, så kallad ”fi nancial materiality”). Vid bedömning av inverkans väsentlighet har både faktisk och potenti- ell, positiv och negativ inverkan på människor och miljö analyserats inom samtliga relevanta hållbarhetsaspekter. Bedömningen omfattade både effekter från Midsonas egen verksamhet samt effekter som är direkt kopplade till koncernens värdekedja, både uppströms och nedströms, genom Midsonas affärsrelationer. Vid bedömning av fi nansiell väsentlighet har Midsona identifi erat hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som rimligen kan förväntas påverka koncernens fi nansiella ställning, resultat eller kassaflöden på kort, medellång eller lång sikt. För värdekedjan lades fokus på leverantörer i första led, men uteslöt inte underleverantörer. Vid avsaknad av primärdata användes branschdata, sektorsspecifi ka insikter och intern expertis, samt koncernens medver- kan i branschforum och intressentdialog för att fånga potentiella risker och möjligheter längre ut i värdekedjan. Midsona har fokuserat extra på uppströms aktiviteter, särskilt inköp av råvaror och exponering mot geografi ska områden med förhöjda risker för negativa inverkningar kopplade till miljö, mänskliga rättigheter och ar- betsvillkor, exempelvis genom användning av Supplier Ethical Data Exchange (SEDEX) samt resultat från intressentdialoger. Detta fokus speglar den karaktär och de risker som är typiska för branschen, där beroendet av naturresurser och sociala förhållanden är betydande. Intressenters involvering i processen för DMA Att förstå vilka intressenter som påverkas av Midsonas verksamhet är grundläggande för koncernens hållbarhetsarbete. Koncernen upprätt- håller en löpande dialog med ett brett spektrum av intressenter för att fånga upp deras synpunkter, förväntningar och perspektiv, samt följer utvecklingen av vetenskapliga framsteg, nya riktlinjer och ramverk från internationellt erkända organisationer. Detta ger värdefulla insikter som stödjer Midsonas identifi ering och bedömning av väsentliga faktiska och potentiella inverkan, risker och möjligheter. I arbetet med DMA:n integrerades intressentperspektiven genom aktiv involvering av interna ämnesexperter. Dessa deltog i flera arbets- möten där de bidrog med sakkunskap kring relevanta hållbarhetsfrågor. Ämnesexperterna fungerade som representanter för viktiga intressent- grupper och använde sin professionella bedömning baserad på expertis, insikter från intressentdialoger samt tillgänglig extern information. Detta säkerställde en systematisk och välgrundad tillämpning av de bedöm- ningskriterier som användes i analysen. När tillräcklig evidens fanns för att fastställa väsentlighet bedömdes ingen ytterligare analys vara nödvändig. Särskilt fokus på områden med förhöjd risk för negativ inverkan Processen inkluderade även involvering av externa intressenter för att bättre förstå hur de påverkas av verksamheten, däribland experter, för att beakta den senaste vetenskapen. Därefter prioriterades negativa inverkningar baserat på deras relativa allvarlighetsgrad och sannolikhet i enlighet med ESRS 1 (avsnitt 3.4 om inverkans väsentlighet). Vid behov har Midsona även beaktat positiva inverkningar utifrån deras omfattning, räckvidd och sannolikhet. Bedömning och poängsättning av inverkan I enlighet med ESRS 1 och EFRAG:s implementeringsvägledning har Midsona bedömt allvaret i de identifi erade faktiska och potentiella negativa inverkningarna utifrån tre huvudparametrar: 1. Omfattning (Scale): Hur allvarlig inverkan är för människor eller miljö (poängsättning 1–5, där 5 representerar mest allvarlig inverkan). 2. Spridning (Scope): Hur utbredd inverkan är, baserat på relevanta indikatorer såsom andel påverkade verksamhetsställen, anställda, leverantörer eller kunder (poängsättning 1–5, där 5 representerar störst spridning). 3. Oåterkallelighet (Irremediable Character): Hur svårt det är att åtgärda inverkan, med hänsyn till tid, insats och resurser som krävs för att återställa de påverkade människorna eller miljön (poäng- sättning 1–5, där 5 innebär att inverkan är mycket svår att återställa). För faktiska negativa inverkningar har dessa tre parametrar viktats lika vid beräkning av den totala allvarlighetsgraden. Vid bedömning av potentiella negativa inverkningar tillkom en fjärde parameter: 4. Sannolikhet (Likelihood): Sannolikheten för att inverkan faktiskt inträffar (poängsättning 0-1, där 1 innebär att inverkan inträffar). Bedömning av risker och möjligheter Vid analys av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter användes en strukturerad poängsättningsmetod baserad på två centrala parametrar: 1. Storleken på potentiella fi nansiella effekter: Hur stor effekt risker eller möjligheter kan ha på fi nansiella nyckeltal såsom intäkter, kapitalutgifter (CAPEX) eller driftsutgifter (OPEX) (poängsättning 1-5, där 5 innebär väldigt hög fi nansiell effekt). 2. Sannolikhet: Sannolikheten för att effekten faktiskt realiseras (poängsättning 0-1, där 1 innebär att effekten realiseras). Storlek och sannolikhet kombinerades för att fastställa den övergripande väsentligheten för respektive risk eller möjlighet. För att bedöma potentiella fi nansiella effekter utvecklades scenario- analyser kopplade till relevanta hållbarhetsfrågor. Scenarierna inkludera- de både interna och externa riskfaktorer. Där kvantitativa data fanns tillgänglig användes dessa för att genom- föra numeriska analyser. I de fall där data saknades eller var otillräcklig användes kvalitativa bedömningar för att komplettera eller ersätta den kvantitativa analysen. Denna kombinerade metod var nödvändig med tanke på de komplexa och osäkra förutsättningar som ofta präglar håll- barhetsrelaterade risker och möjligheter. 59 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 60 ===== 1 2 3 4 5 6 PROCESS FÖR DUBBEL VÄSENTLIGHETSBEDÖMNING Midsonas DMA-process följer en strukturerad sexstegsmetod, med ett första grundläggande steg att förstå koncernens kontext, i linje med EFRAG:s Imple- mentation Guidance (IG1). Delar av organisationen deltog vid en rad arbetsmöten för att säkerställa att in- tern expertis togs tillvara vid bedömningen av inverkningar, risker och möjligheter. Steg 6: Slutlig granskning och godkännande Det sista steget i processen innebär att: • Relevanta ledare granskade och godkände resultaten. • Eventuella justeringar genomfördes baserat på återkoppling. • DMA-processen och resultaten presenterades för koncernledningen. • Slutligt godkännande inhämtades från styrelsen. Denna strukturerade metod säkerställer att Midsonas DMA är heltäckande, i linje med ESRS-kraven och återspeglar både intern expertis och intressenternas perspektiv. Steg 5: Validering och kalibrering Resultaten från arbetsmötena dokumenterades systematiskt och sam- manställdes i ett poängsättningsverktyg som kopplade ESRS-ämnen, underämen och underkategorier till varje bedömd IRO. De preliminära resultaten granskades och validerades av samtliga deltagare i arbets- mötena. Justeringar gjordes där motiveringar dokumenterades. En kalibreringsgrupp bestående av CEO, CFO, CSO och General Counsel granskade resultaten. Gruppen tillförde insikter från externa in- tressenter för att säkerställa att resultaten låg i linje med koncernens strategiska hållbarhetsprioriteringar. Steg 4: Bedömning av IRO:er Under arbetsmötena: • Gick experterna igenom och förfi nade de fördefi nierade IRO:erna, justerade formuleringar och klassifi ceringar vid behov. • Bedömde varje IRO utifrån fastställda kriterier, dokumenterade motiveringar och hänvisade till relevanta källor. • Identifi erade ytterligare IRO:er som saknades i den preliminära listan. För att säkerställa konsekvens presenterades bedömningskriterierna i början av varje arbetsmöte. Steg 3: Avgränsning av inverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Inför samtliga arbetsmöten sammanställdes en preliminär lista över IRO:er kopplade till miljö-, sociala och styrningsfrågor. Listan baserades på: • Tidigare väsentlighetsbedömningar. • Midsonas scenarioanalys samt TCFD- och CDP-rapporter (för beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter, se avsnitt E1, resiliensanalys). • Interna inverkansrapporter och riskmemoranda. • Resultat från intressentdialoger. Den preliminära listan fungerade som utgångspunkt för verifi ering och bedömning under arbetsmötena. Steg 2: Intressentdialog Midsona identifi erade och engagerade interna ämnesexperter med djupgå- ende kunskap inom respektive ämne som täcks in av ESRS-standarderna. Dessa experter inkluderade CEO, CFO, CMO, CSO, Cheif Human Resour- ces Offi cer, General Counsel, Sustainability controller samt Director Sour- cing. För att skapa en gemensam förståelse av CSRD-regelverket och mål- sättningarna med DMA-processen genomfördes introduktionssessioner. Innan dialogen inleddes med interna intressenter i olika arbetsmöten beak- tade Midsona även vägledning och kunskap från externa aktörer som anses representera ”best practice”, såsom FN, CDP, SBTi, WWF samt vetenskap- liga artiklar och publikationer. Andra viktiga intressenter inkluderade kundintervjuer, konsumentunder- sökningar (t.ex. McKinseys konsumentanalys) samt expertutlåtanden ge- nom granskning och bedömning av identifi erade hållbarhetsfrågor i samar- bete med konsultföretag. Steg 1: Förstå kontexten Arbetet inleddes med att utveckla en heltäckande förståelse för Mid- sonas affärsmodell, värdekedja och intressentlandskap. Detta innebar: • Kartläggning av koncernens centrala aktiviteter, produkter, tjänster och geografi ska områden. • Analys av affärsrelationer och deras karaktär. • Genomgång av kontextuell information såsom regulatoriska förutsättningar, medierapportering, sektorsspecifi ka jämförelser och vetenskaplig litteratur. • Identifi ering av berörda intressenter längs hela värdekedjan, inklusive medarbetare, lokalsamhällen, leverantörer och miljön. Detta grundläggande steg säkerställer att koncernens DMA vilar på en gedigen förståelse för den operativa kontext och koncernens intres- senters inverkan. 60 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 61 ===== RESULTAT FÖR DUBBEL VÄSENTLIGHETBEDÖMNING Under DMA-processen identifi erades och utvärderades totalt 95 IRO:er. Av dessa bedömdes 30 stycken vara väsentliga för Midsona. Resultatet av bedömningen visar att underämnen inom E1 (Klimatförändringar) och E5 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi) är väsentliga både ur ett inverkansperspektiv och ett fi nansiellt perspektiv. På samma sätt kunde Midsona klassa S4 (Konsumenter och slutanvändare) som väsentlig i båda dimensionerna. Mer information om dessa väsentliga ämnen och deras respektive inverkningar, risker och möjligheter fi nns i de specifi ka tematiska standardkapitlen i rapporten enligt nedan samt övergripande presenterade i tabellformat på nästkommande sidor. E1 sidan 68 E2 sidan 86 E3 sidan 89 E4 sidan 92 E5 sidan 94 S1 sidan 101 S2 sidan 111 S4 sidan 113 G1 sidan 115 Bedömningen av varje identifi erad inverkan, risk och möjlighet användes för att avgöra om den skulle klassifi ceras som väsentlig och därmed inkluderas i hållbarhetsrapporten. Väsentlighetsnivån fastställdes genom en samlad bedömning av sannolikhet och potentiell inverkan på verksam- heten, intressenterna och värdekedjan. Midsona tillämpar en tröskel där IRO:er som bedömts ha hög eller mycket hög inverkan eller risknivå betraktas som väsentliga. IRO:er som klassas som väsentliga ur ett inverkansperspektiv avser frågor med betydande faktisk eller potentiell inverkan på människor, miljö eller samhälle. IRO:er som bedöms som väsentliga ur ett fi nansiellt perspektiv avser frågor som kan ha väsentlig inverkan på Midsonas affärsmodell, strategi eller fi nansiella ställning. De IRO:er som inte upp- fyllde tröskeln för väsentlighet har inte inkluderats i denna redovisning. Midsona har uteslutit samtliga upplysningskrav i den tematiska standar- den ESRS S3 (Berörda samhällen). ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL Arbetet med att integrera identifi erade väsentliga frågor i hållbarhets- ramverket är en löpande process som innefattar flera strategiska steg och utmaningar. Under året påbörjades en större uppdatering av Midso- nas hållbarhetsramverk för att säkerställa att de idenitifi erade väsentliga ämnena adresseras, målsätts och integreras i Midsonas affärsstrategi. Detta arbetet kommer pågå över tid för att säkerställa att policyer är upp- daterade, målsättningar är väl underbyggda och förankrade internt och åtgärder sätts. Inverkans väsentlighet Ingen väsentlighet Dubbel väsentlighet Finansiell väsentlighet Midsonas inverkan på människor och miljö Finansiell inverkan på Midsona Miljö E1 Anpassning till klimatförändringar* Begränsning av klimatförändringar* Energi* E2 Förorening av luft Förorening av vatten Förorening av mark* Förorening av levande organismer och livsmedelsresurser Ämnen som inger betänkligheter Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Mikroplast E3 Vatten* Marina resurser E4 Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald* Konsekvenser för arters tillstånd* Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster* E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning* Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster* Avfall* Social S1 Arbetsvillkor* Likabehandling och lika möjligheter för alla* Andra arbetsrelaterade rättigheter S2 Arbetsvillkor* Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter* S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Samhällens civila och politiska rättigheter Urfolks rättigheter S4 Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare* Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Styrning G1 Företagskultur Skydd för visselblåsare Djurskydd Politiskt engagemang och lobbyverksamhet Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Korruption och mutor* * Väsentliga områden 1 1 20 20 30 4 4 23 23 7 7 13 13 2 21 21 5 5 24 24 8 8 26 26 3 22 22 6 6 2 25 25 9 9 27 27 14 14 17 16 35 35 32 32 11 11 3 29 29 10 10 28 28 15 15 18 18 36 36 33 33 16 17 19 19 37 37 34 34 12 12 30 31 31 61 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Medarbetare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 62 ===== Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Anpassning till klimatförändringar Ökade kostnader för inköpt material Risk för ökade kostnader kopplade till klimatförändringar, exempelvis genom kraftiga regn, översvämningar och skogsbränder, vilket kan påverka inköpta varor och material samt orsaka störningar i produktionen. Klimatrelaterad fysisk risk l l l l Begränsning av klimatförändringar Markanvändning och avskogning Omvandling av mark för jordbruk ändrar markanvändningen och leder till avskogning, vilket minskar skogarnas kapacitet att fungera som koldioxidsänkor och därmed ökar nettoutsläppen av växthusgaser. Avskogning och förlust av koldioxidsänkor. Faktisk negativ inverkan l l l l Begränsning av klimatförändringar Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör 56 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan l l l l Begränsning av klimatförändringar Ökade kostnader för förpackningar Ökade kostnader kopplade till hantering av förpackningar i slutet av livscykeln, till följd av klimatrelaterade regelverk och avgifter, exempelvis ökade kostnader för utökat producentansvar (EPR) och PPWR. Klimatrelaterad omställningsrisk l l l l Energi Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från inköpta varor och tjänster står för 29 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan l l l l Energi Klimatpåverkan från användning av fossil energi Växthusgasutsläpp från användning av fossilbaserad energi i den egna verksamheten (t.ex. stationär förbränning) samt vid uppströms och nedströms transporter, utgör tillsammans 12 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Faktisk negativ inverkan l l l l l l Energi Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi Risk för ökade kostnader kopplade till skatter och regleringar avseende fossilbaserad energi. Klimatrelaterad omställningsrisk l l l l l INVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan ¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data. 62 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 63 ===== VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Förorening av mark Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel Negativ inverkan från jordbruksmetoder och intensivt jordbruk i leverantörskedjan med användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel. Faktisk negativ inverkan l l l l E2 FÖRORENINGAR E3 VATTEN OCH MARINA RESURSER Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Negativ inverkan på ekosystem från invasiva främmande arter vid produktion av jordbruksråvaror Potentiell negativ inverkan l l l Direkta inverkans- faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Markomvandling och habitatförlust i värdekedjan till följd av monokulturell odling Negativ inverkan kopplad till omvandling av skog, våtmarker och gräsmarker till monokultur i koncernens uppströms värdekedja. Faktisk negativ inverkan l l l l Konsekvenser för arters tillstånd Negativ inverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjan orsakad av ohållbara odlingsmetoder Negativ inverkan på arters populationsstorlek i leverantörskedjan till följd av intensivt jord- bruk med användning av oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket leder till ohållbar markanvändning, hotar pollinatörer med utrotning och orsakar avskogning. Faktisk negativ inverkan l l l l Konsekvenser för och beroenden av eko- systemtjänster Risk för ökade råvarukostnader och leveransinstabilitet till följd av förlust av biologisk mångfald och markförsämring orsakad av klimatförändringar Finansiella risker till följd av förlust av biologisk mångfald och jordbruksnedbrytning orsakad av klimatförändringar. Detta kan leda till brist på råvaror och ökade kostnader på grund av instabilitet i leverantörskedjan samt minskad produkt tillgång. Finansiell risk l l l l Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Vattenkonsumtion och vattenuttag Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan Midsona orsakar belastning av vattensystem genom koncernens uppströms värde- kedja kopplad till jordbruksåtgärder. Vattenanvändning för jordbruk är en av de mest betydande påfrestningarna på sötvatten och ännu mer specifi kt livsmedelssektorn. Faktisk negativ inverkan l l l l Utsläpp av vatten Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av konventionellt jordbruk med avsaknad av system för att släppa ut vatten utan att förorena jorden. Faktisk negativ inverkan l l l l 63 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 64 ===== VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT E5 CIRKULÄR EKONOMI Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Arbetsvillkor Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften baserat på risk för arbetsrelaterade skador och stressrelaterade hälsoproblem. Faktisk negativ inverkan l l l l Likabehandling och lika möjligheter för alla Jämställdhet och mångfald i organisationen Negativ inverkan på den egna arbetskraften relaterad till potentiellt otillräcklig imple- mentering av policyer och processer för att säkerställa jämställdhet och mångfald. Potentiell negativ inverkan l l l l S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Resursinflöden, inklusive resurs- användning Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar Finansiell risk kopplad till framväxande regleringar av mängden återvunnet material i förpackningar. Finansiell risk l l l l Resursutflöden rela- terade till produkter och tjänster Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial Ökad kostnad för återvinningsbart förpackningsmaterial på grund av nya regleringar. Finansiell risk l l l Resursutflöden rela- terade till produkter och tjänster Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara förpackningar Negativ inverkan i nedströms värdekedja på grund av att icke-återvinningsbara förpackningar förbränns, vilket genererar högre utsläpp jämfört med återvinningsbara alternativ. Faktisk negativ inverkan l l l l Avfall Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan Negativ inverkan i leveranskedjan till följd av materialförluster av vissa råvaror under leveranskedjans processer. Faktisk negativ inverkan l l l l Avfall Osorterat avfall i leverantörskedjan Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av en högre andel osorterat avfall i utvecklingsländer, från vilka Midsona gör inköp, än i industriländer. Faktisk negativ inverkan l l l l Avfall Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel Höga kostnader i samband med spill och kassering av livsmedel i lager, produktion och hos leverantörer. Finansiell risk l l l l l 64 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 65 ===== VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Arbetsvillkor Bristande arbetsvillkor och sociala risker vid råvaruproduktion i högriskländer Negativ inverkan kopplat till Midsonas inköp av råvaror som kan leda till dåliga arbetsförhållanden för arbetare i värdekedjan, särskilt i högriskregioner. Faktisk negativ inverkan l l l l Arbetsvillkor Negativ inverkan kopplat till bristande arbetsrättigheter i värdekedjan Negativ inverkan relaterat till begränsad tillgång till grundläggande arbetsrättigheter bland arbetstagare i Midsonas leveranskedja. Faktisk negativ inverkan l l l l Andra arbetsrelate- rade rättigheter Negativ inverkan relaterad till barnarbete och tvångsarbete i jordbrukssektorn i leverantörsledet Faktisk negativ inverkan l l l l S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE VART I VÄRDEKEDJAN VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT TIDSHORISONT Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare Positiv inverkan genom tillhandahållande av hälsosamma, ekologiska och växtbaserade livsmedel som främjar hållbar konsumtion Genom att erbjuda hållbara val stödjer Midsona konsumenter i att anta mer balanserade kostvanor och medvetna livsstilar, vilket bidrar till bättre långsiktiga hälsoutfall och ett mer hållbart livsmedelssystem. Faktisk positiv inverkan l l l l Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare Affärsmöjligheter genom ökad efterfråga på hållbara och hälsosamma livsmedel Midsona är väl positionerat för att dra nytta av globala trender och rekommendationer som främjar hälsosammare och mer hållbara kostvanor. Finansiell möjlighet l l l Personlig säkerhet för konsumenter och/ eller slutanvändare Negativ inverkan på konsumenters hälsa och förtroende vid bristande produkt- kvalitet eller felaktig kommunikation Negativ inverkan kan uppstå när en produkt har kvalitetsbrister eller marknadsförs med vilseledande eller felaktig information. Potentiell negativ inverkan l l l l Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Korruption och mutor Negativ inverkan kopplad till risk för korruption och oetiskt beteende i verksamheten och leverantörsledet Midsonas mångsidiga värdekedja sträcker sig över flera länder, vissa med högre korruptionsrisk. Denna globala räckvidd ökar risken för korruptionsincidenter, vilket kan undergräva ekonomisk tillväxt, fördjupa ojämlikhet och försvaga institutioner. Potentiell negativ inverkan l l l l 65 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 66 ===== ESRS2 IRO-2 UPPLYSNINGSKRAV I ESRS-STANDARDER SOM OMFATTAS AV FÖRETAGETS HÅLLBARHETSFÖRKLARING Upplysningskrav Allmänna upplysningar Sida ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 51 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 51 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och till- synsorgan 53 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 54 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 54 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 55 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 56 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 58 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 61 ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 59 Upplysningskrav Klimatförändringar Sida E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 69 ESRS 2 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E1 72 ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter, E1 punkt 20 59, 71 E1 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 73 E1 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 73 E1 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 75 E1 E1-5 Energianvändning och energimix 76 E1 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 77 E1 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som fi nansieras genom koldioxidkrediter 78 E1 E1-8 Intern koldioxidprissättning 78 Upplysningskrav Föroreningar Sida E2 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E2 87 ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, E2 punkt 11 59, 87 E2 E2-1 Policyer relaterade till förorening 87 E2 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 87 E2 E2-3 Mål relaterade till förorening 88 Upplysningskrav Vatten och marina resurser Sida E3 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E3 90 ESRS 2 IRO 1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, E3 punkt 8 59, 90 E3 E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser 90 E3 E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser 91 Upplysningskrav Biologisk mångfald och ekosystem Sida ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17 Infasning 51 Upplysningskrav Resursanvädning och cirkulär ekonomi Sida E5 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - E5 95 E5 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 96 E5 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 96 E5 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 98 E5 E5-4 Resursinflöden 98 E5 E5-5 Resursutflöden 99 Upplysningskrav Den egna arbetskraften Sida S1 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell - S1 102 S1 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 103 S1 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser 103 S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärk- samma problem 104 S1 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlig- het 104 S1 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 105 S1 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 107 S1 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 108 S1 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 108 S1 S1-9 Mångfaldsindikatorer 109 S1 S1-10 Tillräckliga löner 109 S1 S1-14 Mått för arbetsmiljö 109 S1 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 109 S1 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 109 Upplysningskrav Arbetstagare i värdekedjan Sida ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17 Infasning 51 Upplysningskrav Konsumenter och slutanvändare Sida ESRS 2 ESRS 2 BP-2 punkt 17 Infasning 51 Upplysningskrav Ansvarsfullt företagande Sida G1 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 52 G1 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 116 G1 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 117 G1 G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 117 66 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 67 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Lagstiftning* Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d SFDR/BRR Väsentlig 53 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e BRR Väsentlig 53 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 SFDR Väsentlig 54 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i SFDR/P3/BRR Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii SFDR/BRR Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii SFDR/BRR Ej väsentlig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv BRR Ej väsentlig ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 EUCL Väsentlig 69 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g P3/BRR Väsentlig 72 ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 SFDR/P3/BRR Väsentlig 75 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 SFDR Väsentlig 76 SRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 SFDR Väsentlig 76 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 SFDR Väsentlig 76 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44 SFDR/P3/BRR Väsentlig 77 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 EUCL Väsentlig 78 ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 BRR Infasning ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ”ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c P3 Infasning ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivi- tetsklasser punkt 67 c P3 Ej väsentlig ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 BRR Infasning ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett euro- peiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 SFDR Ej väsentlig ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 SFDR Väsentlig 90 ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 SFDR Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 SFDR Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c SFDR Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 SFDR Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i SFDR Infasning ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b SFDR Infasning ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c SFDR Infasning ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b SFDR Infasning ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c SFDR Infasning ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d SFDR Infasning ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d SFDR Ej väsentlig FÖRTECKNING ÖVER DATAPUNKTER FRÅN ANNAN EU-LAGSTIFTNING *SFDR: Sustainable Finance Disclosure Regulation BRR: Climate Benchmark Standards Regulation P3: EBA Pillar 3 disclosure requirements EUCL: EU Climate Law Upplysningskrav och relaterad datapunkt Lagstiftning Väsentlig / Ej väsentlig Sida ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 SFDR Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f SFDR Väsentlig 102 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g SFDR Väsentlig 102 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 SFDR Väsentlig 103 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorga- nisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 BRR Väsentlig 103 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 SFDR Väsentlig 103 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 SFDR Väsentlig 103 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c SFDR Väsentlig 104 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c SFDR/BRR Väsentlig 109 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e SFDR Infasning ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a SFDR/BRR Väsentlig 109 ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b SFDR Väsentlig 109 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a SFDR Väsentlig 109 ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a SFDR/BRR Väsentlig 109 ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b SFDR Infasning ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 SFDR Infasning ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 SFDR Infasning ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 SFDR/BRR Infasning ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorga- nisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 BRR Infasning ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidiga- re och senare led punkt 36 SFDR Infasning ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 SFDR Ej väsentlig ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 SFDR/BRR Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 SFDR Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 SFDR Infasning ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättighe- ter och OECD:s riktlinjer punkt 17 SFDR/BRR Infasning ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 SFDR Infasning ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b SFDR Väsentlig 116 ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d SFDR Väsentlig 116 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a SFDR/BRR Väsentlig 117 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b SFDR Väsentlig 117 67 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 68 ===== E 1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatförändringar är en av vår tids största samhälls utmaningar. Med visionen att bli ledande i Europa inom hälsosamma och hållbara livsmedel har Midsona både ett ansvar och en möjlighet att bidra till omställningen mot en mer miljövänlig livsstil. Koncernens utsläppsmål, som är validerade av SBTi, styr arbetet att accelerera om- ställningen mot netto-noll-utsläpp genom hela värdekedjan samtidigt som en klimat- anpassad inköpsstrategi utarbetas för att hantera de väsentliga klimatrelaterade risker som identifi erats. Kort sikt: Rapporteringsperioden Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år Lång sikt: Mer än fem år - Finansiell risk - Negativ inverkan + Finansiell möjlighet + Positiv inverkan Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Anpassning till klimatförändringar Ökade kostnader för inköpt material Risk för ökade kostnader kopplade till klimatförändringar, exempelvis genom kraftiga regn, översvämningar och skogsbränder, vilket kan påverka inköpta varor och material samt orsaka störningar i produktionen. Klimatrelaterad fysisk risk l l l l Begränsning av klimatförändringar Markanvändning och avskogning Omvandling av mark för jordbruk ändrar markanvändningen och leder till avskogning, vilket minskar skogarnas kapacitet att fungera som koldioxidsänkor och därmed ökar nettoutsläppen av växthusgaser. Avskogning och förlust av koldioxidsänkor. Faktisk negativ inverkan l l l l Begränsning av klimatförändringar Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör 56 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan l l l l Begränsning av klimatförändringar Ökade kostnader för förpackningar Ökade kostnader kopplade till hantering av förpackningar i slutet av livscykeln, till följd av klimatrelaterade regelverk och avgifter, exempelvis ökade kostnader för utökat producentansvar (EPR) och PPWR. Klimatrelaterad omställningsrisk l l l l VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT ¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data. 68 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 69 ===== VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT STRATEGI E1-1 OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Detta avsnitt beskriver Midsonas tillvägagångssätt för att hantera klimat- relaterad inverkan, risker och möjligheter, med fokus på att säkerställa motståndskraft och anpassning till globala hållbarhetsmål. Midsonas huvudverksamhet är inom livsmedelsindustrin, en sektor som står för en betydande andel av de globala växthusgasutsläppen och därmed har stor påverkan. Övergången till en mer hållbar livsmedels- och hälsosektor innebär betydande tillväxtmöjligheter, men medför också utmaningar, särskilt när det gäller att minska utsläpp och miljöpåverkan i leverantörskedjan. Koncernen har redan tagit steg i rätt riktning genom att erbjuda en stor andel ekologiska och växtbaserade produkter, förbättra energieffek- tiviteten i produktionen samt successivt minska användningen av fossila resurser i värdekedjan. Midsonas policyer, mål, strategiska initiativ och åtgärder visar på fortsatta ansträngningar för att minska klimatpåverkan i livsmedelsindustrin. Plan för framtiden En klimatomställningsplan är en tidsbunden handlingsplan som beskriver hur en organisation ska ställa om sina tillgångar, verksamheter och hela affärsmodell mot en utveckling i linje med den senaste vetenskapen och de mest ambitiösa klimatrekommendationerna. Midsonas klimatstrategi omfattar en omställningsplan som är anpassad till ett 1,5 °C-scenario, även kallad Climate Transition Plan (CTP). Den omfattar en handlingsplan som inkluderar analyser av de interna utsläppsminskningsinitiativen, och den externa samhällsutveckling som kommer att leda Midsona mot ett fastställt utsläppsminskningsmål. Denna analys omfattar en linjär över- gång och antaganden med årlig organisk tillväxt. Klimatomställningsplanen omfattar hela organisationen, det vill säga eventuella undantag från planen ska inte vara väsentliga vare sig för kon- cernen eller för miljön. Det är därför avgörande att säkerställa att princi- pen om dubbel väsentlighet beaktas vid eventuella undantag. Klimat- omställningsplanen är tillgänglig på Midsonas hemsida för att säkerställa största möjliga transparens. På Midsona har styrelsen tillsyn över klimatomställningsplanen och koncernen har etablerade styrningsmekanismer för att säkerställa måluppfyllelse. Koncernens hållbarhetsramverk, som inkluderar klimatstrategin, är nära kopplad till Midsonas uppdrag och är förankrad på styrelsenivå. Styrelsen, under ledning av ordföranden, har det övergripande ansva- ret för att säkerställa att Midsona bedriver en realistisk agenda för hållbar utveckling. Styrelsen och styrelseordföranden har uppdragit åt koncern- ledningen, genom CSO tillsammans med CEO, att driva och implemente- ra detta arbete. Därtill är CFO involverad i relevanta frågor, inklusive bedömning av OPEX, CAPEX, taxonomirelaterad omsättning och incita- ment, samt i utvärderingen av de väsentliga fi nansiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter. Midsona har tagit det första steget för att identifi era de kostnader och besparingar som är förknippade med att ställa om verksamheten i linje med ett 1,5 °C-scenario. Arbetet befi nner sig dock i ett tidigt skede och de investeringar som krävs för att uppnå netto-noll-utsläpp och anpassa verksamheten till klimatrelaterade risker har ännu inte klarlagts. Tidigare bedömningar inom ramen för Carbon Disclosure Project (CDP) har gett en översiktlig bild av potentiella investeringsbehov och besparingsmöjlig- heter, men ett mer detaljerat underlag ska utarbetas. Ur ett klimat- perspektiv är det avgörande att kartlägga vilka utgifter – både investe- ringar (CAPEX) och löpande kostnader (OPEX) – som krävs för att ge- nomföra omställningen, samt att analysera hur dessa påverkar organisa- tionens fi nansiella planering, men även förstå vilka potentiella besparing- ar det kan innebära. Genom att successivt kvantifi era och analysera kostnaderna för de åtgärder som bidrar till att uppnå 1,5 °C-målet får Midsona en tydligare bild av de ekonomiska konsekvenserna av klimat- omställningen och hur väl nuvarande och planerade resurser stödjer denna väg framåt. Under kommande år planerar koncernen att genomföra en fördjupad analys för att identifi era och kvantifi era de investeringar som behövs för att säkerställa att fi nansiella resurser avsätts i linje med klimatmålen och för att fullt ut stödja övergången till en klimatneutral och motståndskraftig affärsmodell. Midsona har under rapporteringsperioden inte genomfört några bety- dande kapitalutgifter i verksamheter relaterade till kol, olja eller gas. Minskning av utsläpp Midsona arbetar med en långsiktig, vetenskapsbaserad CTP som är inte- grerad i koncernens övergripande verksamhetsstrategi och i linje med temperaturmålet om 1,5 °C enligt FN och SBTi. Som en del av detta arbete genomför Midsona följande åtgärder: • Utvecklar en tydlig strategi och plan för att minska utsläppen av växthusgaser både inom den egna verksamheten samt i hela värdekedjan. • Utvärderar och prioriterar nödvändiga åtgärder för att påskynda utsläppsminskningen. • Kartlägger möjligheter till kompensation för de utsläpp som inte kan undvikas, se mer i avsnitt E1-7. • Uppdaterar regelbundet koncernens klimatscenarioanalyser för att identifi era klimatrelaterade risker och möjligheter över olika tids- horisonter (se Resiliensanalys för mer information). Dessa analyser används för att pröva robustheten i Midsonas affärsmodell och strategi inför framtida klimatförändringar, och de integreras i koncernens strategiska och fi nansiella planering. Läs mer om koncernens konkreta insatser i avsnittet Hantering av konse- kvenser, risker och möjligheter (E1-2). Energi Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från inköpta varor och tjänster står för 29 procent 1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Faktisk negativ inverkan l l l l Energi Klimatpåverkan från användning av fossil energi Växthusgasutsläpp från användning av fossilbaserad energi i den egna verksamheten (t.ex. stationär förbränning) samt vid uppströms och nedströms transporter, utgör tillsammans 12 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Faktisk negativ inverkan l l l l l l Energi Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi Risk för ökade kostnader kopplade till skatter och regleringar avseende fossilbaserad energi. Klimatrelaterad omställningsrisk l l l l l 69 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 70 ===== Vetenskapligt baserade klimatmål En nyckel i omställningsplanen är Midsonas uppdaterade vetenskapligt baserade klimatmål som validerades av SBTi 2024. Som ett viktigt steg i Midsonas arbete med att minska utsläppen av växthusgaser är ambitio- nen att nå netto-noll-utsläpp år 2045. Detta för att säkra att Midsona bidrar till Parisavtalets temperaturmål om max 1,5°C global uppvärmning, där koncernens kortsiktiga mål är betydande delmål för att säkerställa steg i rätt riktning. Mer specifi kt åtar sig Midsona AB följande kortsiktiga mål: • Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med 42 procent till 2030 från basåret 2022. • Minska absoluta Scope 3-utsläpp av växthusgaser från kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, pendling, nedströms transporter och distribution samt slutbehandling av sålda produkter med 42 procent till 2030 från basåret 2022. • 70 procent av koncernens leverantörer, baserat på inköpskostnader för inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade mål till 2028. • Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 30,3 procent till 2030 från basåret 2022. • Ingen avskogning ska ske inom Midsonas primära råvaror, med mål att uppnå detta senast den 31 december 2025. samt följande långsiktiga mål: • Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med 90 procent till 2045 från basåret 2022. • Minska utsläpp av växthusgaser i Scope 3 med 90 procent inom samma tidsram. • Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med 72 procent inom samma tidsram 1. 1 Målet inkluderar FLAG-utsläpp och upptag. Åtgärdsområden som en del av omställningsplanen Midsonas klimatomställningsplan omfattar tidssatta åtgärder för att mins- ka växthusgasutsläppen i den egna verksamheten och i värdekedjan, med tillhörande nyckeltal uppdelat på fyra tydliga delar: 1. Engagemang i leverantörskedjan 2. Kundengagemang 3. Utökning av utbud av lågutsläppsprodukter och tjänster 4. Samarbete med andra partners i värdekedjan Planen inkluderar också koncernens egna verksamhet (Scope 1 och Scope 2) för vilken Midsona har implementerat olika utsläppsreduceran- de initiativ. Då mer än 95 procent av koncernens Scope 3-utsläpp kom- mer från inköpta varor och tjänster, transporter och förpackningar arbe- tar Midsona tillsammans med värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder, för att främja bästa praxis och förbättra klimatrelaterade frågor. 1. Engagemang i leverantörskedjan Midsona arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan genom nära samarbete med leverantörer. Koncernen har ett Supplier Engagement Target (SET) för Scope 3, kategori 1 (Inköpta varor och tjäns- ter) inom ramen för Midsonas SBTi mål, vilket är ett etablerat arbetssätt inom klimatomställning för att minska utsläppen i leverantörsledet. Målet är att senast 2028 säkerställa att minst 70 procent av leverantörerna, baserat på inköpskostnader för inköpta varor och tjänster, har satt egna vetenskap- ligt baserade klimatmål i linje med SBTi:s kriterier. Arbetet omfattar löpande klimatdialoger, utbildning och kravställning i upphandlingar, samt integrering av klimat- och hållbarhetskrav i leverantör- skod och avtal. Midsona använder en riskbaserad process för tillbörlig akt- samhet för att identifi era och hantera klimatrelaterade och sociala risker i leverantörsledet, i linje med ESRS E1 och S2. Genom partnerskap, trans- parens och gemensamma åtgärder driver Midsona klimatomställningen i värdekedjan och bidrar till koncernens mål om netto-noll-utsläpp 2045. 2. Kundengagemang DLF Sweden är en branschorganisation för företag som producerar eller importerar varor för återförsäljning till dagligvaruhandeln och food service-marknaden i Sverige. DLF främjar samarbete mellan Midsona och koncernens kunder (återförsäljare), där samarbete är centralt för att minska utsläpp från transporter, förpackningar och andra aktiviteter genom DLF:s initiativ. Midsona deltar i flera av DLF:s kommittéer, arbetsgrupper och utvecklingsprogram med fokus på partnerskap för att minska negativa klimatpåverkningar från transporter, produkter och tjänster. Dessa initiativ omfattar både formella kampanjer och informella möjligheter att minska negativa effekter. 3. Ökning av portföljen av lågutsläppsprodukter och tjänster Midsonas strategi är att öka portföljen av produkter och tjänster med lägre klimatpåverkan genom ett större urval av växtbaserade produkter. Detta är ett starkt fokus för koncernen, eftersom efterfrågan på växt- baserade produkter med låga utsläpp förväntas öka. 4. Andra partners i värdekedjan Midsonas övergripande mål är att främja mat som både är hälsosam för människor och hållbar för planeten. För att nå detta krävs samarbete med certifi eringsorgan och samhällsservice som levererar mat till barn, skolor och institutioner. Midsona samarbetar på flera nivåer för att uppnå detta mål. tCO2e Basår 2022 Minska utsläpp från egen produktion (scope 1 & 2) Övergå till åter- vinningsbara förpackningar (scope 3) Öka andelen fossilfria transporter (scope 3) Minska utsläpp från FLAG Minska utsläpp från bränsle- och energirelaterade aktiviteter (scope 3) Mål 2030 Minska utsläpp från egen produktion (scope 1 & 2) Minska utsläpp från scope 3 Minska utsläpp från FLAG Minska utsläpp från bränsle- och energirelaterade aktiviteter (scope 3) Upptag Mål 2045 OMRÅDEN FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I ENLIGHET MED MIDSONAS VETENSKAPLIGT BASERADE KLIMATMÅL 70 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 71 ===== Resiliensanalys Midsona har tidigare utgått från TCFD:s rekommendationer gällande kon- cernens klimatarbete. Från och med 2024 är dessa integrerade i IFRS S2 Climate-related Disclosures och beaktas även inom ESRS E1 enligt CSRD. Koncernen följer därför de uppdaterade standarderna, som byg- ger vidare på TCFD:s struktur men ställer tydligare och mer omfattande krav på rapportering. Koncernen genomför regelbundet fördjupade analyser av klimatrelate- rade risker och möjligheter och hur dessa kan förväntas påverka verk- samheten med utgångspunkt i TCFD:s tidigare ramverk. Detta görs för att bedöma affärsmodellens flexibilitet och säkerställa att koncernens strategi och fi nansiella planering är anpassad till framtida klimatföränd- ringar och relaterade regleringar. Analysen omfattar både akuta och kroniska fysiska risker (t.ex. extremväder och förändrade nederbörds- mönster) och omställningsrisker (t.ex. policy och teknologi) samt klimat- relaterade möjligheter (t.ex. energieffektivisering och nya produkter). I leverantörsledet har fokus i analysen främst varit på tillverkningsland i första ledet och ursprungsland för råvaror. Inköpsvolymer har hjälpt till att prioritera identifi erad inverkan. Identifi eringen och bedömningen har inte- grerats i Midsonas övergripande riskhanteringsprocess och genomförs kvalitativt och, där data fi nns, kvantitativt. Som en del av arbete har scenarioanalyser använts för att belysa möjliga framtida utvecklingar samt förbereda koncernen på olika utfall som kan komma att påverka koncernens verksamhet och värdekedja. Detta stärker Midsonas förmåga att bygga motståndskraft och agera proaktivt inför möjliga kommande utmaningar, såsom ökad brist på rå- varor som en följd av en global temperaturökning. I enlighet med Parisavtalet baseras analyserna på offentliga scenarier från International Energy Agency (IEA) och Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Vid den senaste analysen utvärderades effekterna av globala tempe- raturökningar på 1,5°C respektive 4°C jämfört med förindustriella nivåer. 1,5°C-s scenariet har valts för att analysera effekterna om Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2°C uppnås, där fokus främst är på omställningsscenarier. 4°C-s scenariet fokuserar mer på ett fysiskt klimatscenario med hög global uppvärmning, för att analysera potentiella effekter av extremväder och långsiktiga klimat- förändringar. Utifrån en analys av verksamheten i dessa två scenarier täcks ett brett spann av möjliga framtidsutfall, från en snabb och reglerad omställning till ett scenario med allvarliga fysiska klimatpåverkningar. Analysen kan anses täcka de mest sannolika klimatrelaterade riskerna och osäkerheterna. Genom att analysera potentiella strategiska och fi nansiella konse- kvenser under olika tidshorisonter (kort, medellång och lång sikt), får Midsona underlag för att utveckla relevanta åtgärder och stärka koncer- nens långsiktiga motståndskraft. Vid analys av klimatrelaterade risker och möjligheter har Midsona utifrån TCFD valt att utgå från följande tids- horisonter: kort sikt på 0-3 år, medellång sikt på 4–10 år och lång sikt på 11-30 år. Resultaten har bidragit till utformningen av koncernens hållbar- hetsmål, inklusive klimatmål för både den egna verksamheten (Scope 1 och 2) samt värdekedjan (Scope 3), i linje med Parisavtalet. Midsona har också antagit en CTP som tillsammans med klimatmålet är viktiga steg för att anpassa koncernens strategi utifrån resultatet av analysen. Utvärdering av koncernens förmåga att fullt ut anpassa verksamheten är pågående, inklusive identifi ering av omställningskostnader i linje med ett 1,5 °C-scenario. Eventuell osäkerhet i antagandena som görs i de olika scenarierna har utvärderats utifrån sannolikhet att effekten inträffar när olika risker och inverkan bedömts. En utmaning för Midsona vid bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter är att de tidshorisonter som rekommenderades enligt TCFD inte alltid överensstämmer med de som används i koncernens affärsstrategi samt i ESRS. TCFD:s kortsiktiga, medellånga och lång- siktiga perspektiv är avsedda att fånga klimatpåverkan över längre tids- perioder, ofta upp till flera decennier, medan Midsonas strategiska plane- ring främst omfattar närliggande cykler: kort sikt på 1 år, medellång sikt på 2–5 år och lång sikt på mer än 5 år. Denna skillnad i tidsperspektiv skapar utmaningar när klimatdata och scenarier ska omsättas till praktiska beslut och åtgärder. Längre klimat- perspektiv riskerar att överskuggas av kortsiktiga risker och operativa behov, medan nuvarande planeringshorisonter inte alltid fångar de grad- visa och långsiktiga effekter som klimatförändringarna kan medföra. För att hantera detta arbetar Midsona med att överbrygga de olika tidshorisonterna genom att integrera långsiktiga klimatinsikter i kort- och medellångsiktiga strategier, genom att bryta ned koncernens så kallade kortsiktiga vetenskapliga 2030-mål samt det långsiktiga målet om netto-noll-utsläpp 2045 och adressera dessa som delmål. På så sätt kan koncernen säkerställa att verksamheten är motståndskraftig mot både omedelbar operativa utmaningar och långsiktiga klimatpåverkan. Resultat av Resiliensanalysen Resultaten från den senaste scenarioanalysen från 2023 visar att ett 1,5°C-scenario påverkar Midsonas verksamhet och värdekedja på flera områden. Flera klimatrelaterade risker och möjligheter har identifi erats, vilka sannolikt kommer att påverka både lönsamhet och kostnader över tid. Detta understryker behovet av konernens nya, förstärkta klimatmål och åtgärder. I ett 4°C-scenario ökar de fysiska riskerna och resursbegränsningarna markant, vilket kräver ytterligare omfattande åtgärder. För att nå både klimatmål och fi nansiella mål måste Midsona därför kontinuerligt följa och utvärdera utvecklingen inom inköp, produktion och distribution. Scenario 1 Global uppvärmning om högst 1,5°C (Transition scenarios IEA NZE 2050) Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen kan begränsas till högst 1,5°C. Scenariot innefattar högre klimatpolitiska ambitioner och samordnade globala klimatåtgärder i den närmaste framtiden. Över- gångsrisker och övergångsmöjligheter dominerar detta scenario, med begränsade fysiska risker. En hög koldioxidskatt/avgift införs i de flesta ekonomier, och global energi genereras främst med hjälp av förnybara energikällor. Kunderna blir alltmer klimatmedvetna och efterfrågar mer hållbara produkter. Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att ett 1,5°C-s scenario medför flertal klimatrelaterade risker och möjligheter med sannolik ekonomisk och/eller strategisk påverkan på koncernens verksamhet och värdekedja. I det här scenariot ökade mängden ändrad lagstiftning de legala riskerna för kontroll av leveranskedjan, och marknads- och ryktesrisker relaterade till produktportföljen kategorisera- des som de mest väsentliga riskerna. Samtidigt identifi erades klimatrela- terade möjligheter som övergång till användning av energikällor med läg- re utsläpp, utveckling av koncernens produktportfölj och förbättring av avfallshanteringsförfaranden för att tillgodose förväntade krav från den europeiska strategin i en cirkulär ekonomi. I slutändan har samtliga av Midsonas hållbarhetsmål utvecklats i enlighet med ett 1,5°C-s scenario. Scenario 2 Global uppvärmning om 4°C (physical climate scenarios RCP 8.5) Detta scenario utgår från att den globala uppvärmningen uppgår till 4°C. Scenariot domineras av ökade fysiska risker på grund av bristen på sam- ordnade politiska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. I detta scenario prioriteras ekonomisk tillväxt framför klimatåtgärder. Befolkning- en växer snabbare än i 1,5°C-gradersscenariot och överkonsumtionen av resurser fortsätter. Världen fortsätter att vara beroende av fossila bränslen och energiintensiteten är fortsatt hög. Kunder, leverantörer, banker och investerare prioriterar inte klimatet i sitt beslutsfattande. Vatten blir en viktig resurs med begränsad tillgänglighet och klimatrelate- rade konflikter ökar på grund av dåligt skogsbruk, jordbruk och levnads- villkor. När världen värms upp ökar allvarlighetsgraden samt frekvensen av extrema väderhändelser. Slutsatsen från Midsonas scenarioanalys är att vid ett 4°C-s scenario kommer de fysiska riskområdena för Midsona samt bristen på resurser, som bränsle- och energiförsörjning, nyckelråva- ror och vattenförsörjning att eskalera avsevärt vilket kommer att kräva ytterligare åtgärder. Redan idag märker Midsona av effekten av minskad tillgång på en del råvaror utifrån klimatutmaningar. Råvaruutmaningarna har ökat markant de senaste åren och kommer med all sannolikhet att eskalera i ett 4°C-s scenario. För certifi erade rå- varor med mindre tillgång globalt kommer detta att vara extra sårbart. I det här scenariot identifi eras störningar i försörjningskedjan både vad gäller tillgången på råvaror och transportutmaningar som potentiella ris- ker. Med detta fi nns det ytterligare en risk att prissättningen av dessa produkter och tjänster kommer att höja volatiliteten avsevärt, vilket med- för osäkerheter i den fi nansiella planeringen. Detta scenario kommer att fortsätta påverka Midsonas strategi framöver, då koncernen kontinuerligt måste följa och bedöma utvecklingen inom inköp, produktion och distri- bution för att nå både de fi nansiella målen och klimatmålen. Inlåsta utsläpp Endast mindre potentiella inlåsta växthusgasutsläpp har identifi erats för verksamheten i Scope 1 och 2. I Scope 1 är dessa lokaliserade till några av verksamhetens produktionsanläggningar där fossila bränslen används för ångpannor och rostning, samt vid fysikaliska processer av tryck- behandling. I Scope 2 har samband främst identifi erats med investering- ar i icke-förnybara energilösningar. Midsona har ännu inte undersökt de potentiella inlåsta växthusgasutsläppen för Scope 3. 71 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 72 ===== Klimatrelaterade referensvärden Midsona AB är en börsnoterad koncern på Nasdaq Stockholm, men är för närvarande inte inkluderat i något av EU:s referensvärden för anpass- ning till Parisavtalet, det vill säga EU Climate Transition Benchmark eller EU Paris-aligned Benchmark. Midsona har inte heller utvärderats i för- hållande till dessa referensvärden. Dessa referensvärden används främst av kapitalförvaltare för att be- döma investeringars förenlighet med Parisavtalets klimatmål, och är i nuläget inte direkt tillämpliga på Midsonas verksamhet. VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 SBM-3 VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG- HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till klimatpåverkan. Inverkan är nära sammanlänkad med koncernens affärsmodell, där odling, produktion, energi- och resur- sanvändning samt distribution är centrala aktiviteter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och därmed till negativ klimatpåverkan. Klimat- påverkan kan i koncernens tur innebära både direkta och indirekta fi nan- siella risker för verksamheten. Samtidigt skapar omställningen till en mer hållbar livsmedelssektor nya möjligheter för Midsona, i takt med att kon- sumenter, kunder och regelverk alltmer efterfrågar hälsosamma och håll- bara produkter. Klimatrelaterade risker och möjligheter är därför en integrerad del av Midsonas strategi, vilken understöds av resultat och slutsatser från den senaste scenarioanalysen. Genom att investera i utvalda starka varu- märken, utveckla och utnyttja starka lokala positioner samt öka kost- nads- och kapitaleffektivitet, arbetar koncernen systematiskt för att mins- ka klimatpåverkan, stärka motståndskraften mot framtida risker och samtidigt skapa långsiktigt värde för både konsumenter och aktieägare. ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR 1. Ökade kostnader för inköpt material Klimatrelaterad fysisk risk (uppströms) Akuta och kroniska förändringar i nederbördsmönster samt extrema vari- ationer i vädermönster kan leda till ökade produktionsstörningar, orsaka råvarubrist samt ökade kostnader. Det hotar leveranssäkerhet och stabili- tet i produktionen. Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom råvaruförsörjning är en central del av affärsmodellen innebär detta en direkt fi nansiell och opera- tionell risk. Midsona hanterar risken genom att arbeta med att identifi era högriskråvaror och klimatanpassa inköpsstrategin, leverantörsuppföljning och driva klimatmål både för absoluta FLAG-utsläpp samt att 70 procent av leverantörerna ska ha vetenskapligt baserade klimatmål till 2028. BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2. Markanvändning och avskogning Faktisk negativ inverkan (uppströms) Omvandling av mark för jordbruk leder till avskogning, minskad kapacitet för koldioxidupptag och ökar nettoutsläppen av växthusgaser. Detta är tätt länkat till Midsonas råvarubaser eftersom många jordbruksprodukter är centrala i affärsmodellen. Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell bygger på jordbruksbaserade råvaror. Koncernen har åtagit sig att uppnå ingen avskogning i värdekedjan senast 2025, vilket är en del av klimatomställ- ningsplanen och Midsonas netto-noll-mål. 3. Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster Faktisk negativ inverkan (uppströms) FLAG-relaterade växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, såsom lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala upp- värmningen och utgör 56 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom affärsmodellen är beroen- de av jordbruksbaserade råvaror är dessa utsläpp en betydande del av koncernens klimatpåverkan och en strategisk kärnfråga. Midsona har därför åtagit sig att minska koncernens FLAG-utsläpp i enlighet med netto-noll-målet för växthusgasutsläpp. 4. Ökade kostnader för förpackningar Klimatrelaterad omställningsrisk (nedströms) Utvinning av jungfruliga material och avfallshantering av icke återvin- ningsbara material kopplat till förpackningar har identifi erats som ett betydande miljöproblem, där utsläpp av växthusgaser pekats ut som ett centralt område. Skärpta regelverk, såsom PPWR och EPR, syftar till att minska denna påverkan men innebär samtidigt högre krav på producen- ter att övergå till mer hållbara och cirkulära förpackningslösningar. För Midsona innebär detta en risk för ökade kostnader kopplat till omställning av material, exempelvis investeringar i nya materialval med lägre klimat- påverkan, anpassning av produktionsprocesser samt hantering av even- tuellt högre materialpriser och avfallskostnader. Koppling till strategi/affärsmodell: Midsona arbetar med förpack- ningsinnovation och cirkularitet som en del av koncernens affärsstrategi. Genom att investera i återvinningsbara och biobaserade lösningar stärker Midsona koncernens position som en hållbar leverantör och minskar riskexponeringen. ENERGI 5. Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster Faktisk negativ inverkan (uppströms) Växthusgasutsläpp relaterade till industri- och energianvändning från in- köpta varor och tjänster står för 29 procent1 av Midsonas totala utsläpp (Scope 3). Detta gör energianvändning i leverantörsledet till en central fråga. Koppling till strategi/affärsmodell: Strategin om ökad kostnads- och kapitaleffektivitet omfattar även energieffektivisering och omställning till förnybar energi i värdekedjan. Här ingår att uppmuntra leverantörer att ställa om produktionen till fossilfria lösningar vilket Midsonas åtagande till SBTi också innefattar. 6. Klimatpåverkan från användning av fossil energi Faktisk negativ inverkan (uppströms, egen verksamhet och nedströms) Fossila bränslen i egen verksamhet (stationär förbränning och mobil för- bränning) samt uppströms och nedströms transporter utgör cirka 12 pro- cent1 av Midsonas utsläpp (Scope 1, 2 och 3). Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas produktion och logistik är beroende av energiförsörjning. Övergången till förnybara energikällor i egen verksamhet och elektrifi ering av fordonsflottan är centrala åtgärder för att minska utsläppen i linje med klimatmålen för Scope 1, 2 och 3. 7. Ökade kostnader för skatter kopplat till fossilbaserad energi Klimatrelaterad omställningsrisk (uppströms, egen verksamhet och nedströms) Koldioxidskatter och andra styrmedel kopplade till användning av fossil energi innebär en potentiell kostnadsrisk för verksamheten. EU:s klimat- politik, som syftar till att nå klimatneutralitet senast 2050, omfattar flera initiativ som direkt påverkar kostnadsbilden för företag med utsläppsin- tensiva processer eller energianvändning. Exempel på detta är EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), som successivt skärps genom refor- mer inom ramen för Fit for 55-paketet, samt den nya mekanismen för koldioxidjustering vid gränser (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM), som innebär att importerade varor med höga utsläpp får en pris- påverkan kopplad till sina inbäddade koldioxidutsläpp. Från 2027 införs dessutom ett separat utsläppshandelssystem (ETS II) som omfattar utsläpp från vägtransporter och byggnaders uppvärm- ning, vilket ytterligare förväntas öka kostnaderna för fossilbaserad energi. Sammantaget medför dessa styrmedel ökade incitament, men även fi nansiella risker, kopplade till beroendet av fossila bränslen i både produktion, uppvärmning och transporter. Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom affärsmodellen innefattar både egen produktion och omfattande transporter påverkas kostnadsbil- den direkt av fossilbaserad energianvändning. Minskad användning av fossil energi minskar därmed både klimatpåverkan och exponering för framtida skatter. ¹ Andel beräknad utifrån 2024 års data. 72 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 73 ===== HANTERING AV KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER E1-2 POLICYER FÖR BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Midsonas hållbarhetspolicy integrerar miljömässiga, sociala och styr- ningsrelaterade (ESG) hänsynstaganden i hela verksamheten och värde- kedjan, och säkerställer efterlevnad av lagar samt överensstämmelse med koncernens värderingar och långsiktiga ambitioner. Styrelsen an- svarar för tillsyn av policyn, medan CEO och CSO ansvarar för genom- förande, målsättning och uppföljning. Policyn utvärderas årligen och väg- leder Midsona i att bedöma och hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter inom strategi, affärsmodell och värdekedja. Midsonas hållbarhetspolicy utgör ramen för hur koncernen agerar an- svarsfullt i relation till klimatförändringar, i full överensstämmelse gällande miljö-, klimat- och energiregleringar. Policyn återspeglar Midsonas åtagande att: • Begränsa och anpassa verksamheten till klimatförändringar samt att hantera klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. • Vara i linje med Parisavtalet och 1,5 °C-scenariot, driva utvecklingen mot vetenskapligt baserade klimatmål och stödja EU:s gröna giv. • Främja principer för cirkulär ekonomi genom hållbara förpackningar, resurseffektivitet och minskning av avfall. • Genomföra handlingsplaner och arbetar mot ambitionen att nå netto-noll-utsläpp till 2045. • Sträva efter energieffektivitet samt ökad användning av förnybar energi i hela verksamheten och värdekedjan. Miljöprestanda följs kontinuerligt upp och rapporteras, och väsentliga miljöinverkningar, risker och möjligheter bedöms genom Midsonas DMA, vilken är integrerad i koncernens riskpolicy och riskprocedur. Hållbarhetspolicyn omfattar samtliga väsentliga miljöområden enligt ESRS (E1–E5), inklusive alla idenfi ferade inverkningar, risker och möjlig- heter för klimatförändringar, föroreningar, vatten, biologisk mångfald samt cirkulär resursanvändning. För mer information om Midsonas policyer, se ESRS 2. E1-3 ÅTGÄRDER OCH RESURSER MED AVSEENDE PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGSPOLICYER Enligt Midsonas hållbarhetspolicy förväntas koncernen vidta åtgärder och avsätta resurser för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt säkerställa positiv utveckling. Midsona har dedikerade resurser för att hantera väsentliga hållbar- hetsfrågor i enlighet med ESRS 2 GOV-1, inklusive hantering av inverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar. Koncernen har även resurser på samtliga produktionsenheter som arbetar med energi- effektivisering, processoptimering och minskning av fossila bränslen. Behov av övergripande energi- och klimatrelaterade åtgärder beslutas i koncernledning med stöd av CSO. Koncernledningen ansvarar sedan för att delegera ansvaret till relevanta funktioner som säkerställer resurser för att genomföra energi- och klimatrelaterade projekt. De investeringar som krävs för att uppnå netto-noll-utsläpp och anpassa verksamheten till klimatrelaterade risker redovisas i avsnitt E1-1. Midsona har flera väsentliga inverkningar och risker relaterade till klimat- förändringar och koncernen har vidtagit åtgärder för att begränsa dessa. ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR 1. Ökade kostnader för inköpt material Klimatrelaterad fysisk risk (uppströms) Åtgärder för att förebygga eller minska risk Midsona har etablerat en CTP som ska bidra till att minska koncernens fi nansiella klimatrisker och negativa miljöpåverkan, som en del av målet att stödja övergången till en ekonomi i linje med 1,5°C-scenariot. Midsona har även inlett arbetet med att identifi era de kostnader som är förknippade med att ställa om verksamheten i enlighet med ett 1,5°C-scenario. Ur ett klimatperspektiv är det centralt att tydliggöra vilka utgifter, både investeringar (CAPEX) och löpande kostnader (OPEX), som krävs för att möjliggöra omställningen, samt att bedöma hur dessa påverkar organisationens fi nansiella planering och resursallokering. Genom denna analys får Midsona insikt i hur nuvarande och framtida fi nansiella aktiviteter bidrar till klimatomställningen och minska långsiktiga risker, samt i hur stor omfattning koncernens förmåga att genomföra åt- gärderna beror på tillgången till och anslagen av resurser. Klimatmålen inkluderas också som en del av den årliga budgetprocessen för att säkerställa att verksamheten utvärderar och planerar för reduktions- aktiviteter i samband med övrig verksamhetsplanering. Midsona arbetar kontinuerligt med att renodla och harmonisera sorti- mentet för att uppnå skalfördelar. Genom samordnade inköp av basingre- dienser, standardisering av produktspecifi kationer och förpackningar uppnås både kostnadseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Under 2025 tillsattes en ny roll, Director Sourcing, där en mer central inköps- funktion är tänkt att förbättra planering, leveransprecision och inköps- effektivitet inom koncernen. Detta är ett viktigt steg för att hållbarhet och effektivitet ska genomsyra hela värdekedjan. Produktionsoptimering och specialisering i fabrikerna säkerställer att varje anläggning används på mest kostnadseffektiva sätt, vilket förblir ett prioriterat område framöver. Vidare stärker Midsona samarbetet med leverantörer genom krav på vetenskapligt baserade klimatmål och genom hållbarhetsutvärderingar, vilket minskar långsiktiga kostnads- och leveransrisker. I vissa fall köps råvaror in direkt från ursprungsland för att minska komplexitet, öka trans- parens och förbättra kostnadskontroll. Ökad användning av återvunnet material i förpackningar minskar beroendet av jungfruliga råvaror och skyddar mot prisvolatilitet. Sammantaget innebär detta att vissa delar av klimatomställningen redan ger ekonomiska fördelar idag, medan andra kräver investeringar som väntas ge effekt på längre sikt. BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2. Markanvänding och avskogning Faktisk negativ inverkan (uppströms) Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan I linje med EUDR och Midsonas SBTi om netto-noll-utsläpp, har koncer- nen åtagit att säkerställa att Midsonas leverantörskedjor inte bidrar till avskogning. Koncernen arbetar med att ta fram bra metoder för att verifi era att verksamhetens råvaror anskaffas på ett ansvarsfullt sätt och att arbete bedrivs för att eliminera avskogning i koncernens leverantörskedja. Detta med särskilt fokus på de råvaror som är tätt länkade till avskogning, så som soja, kakao, papper och palmolja. Midsona har ett pågående projekt för att säkerställa efterlevnad av EUDR vilket adresserar detta arbete. Koncernen har också en råvaruinstruktion som omfattar palmolja, fi sk- olja, papper och djurvälfärd. Instruktionen är en integrerad del av hållbar- hetsstrategin och inkluderar riskanalyser av klimatförändringar, avskog- ning, biologisk mångfald och vattenförsörjning. Den ses för närvarande över för att säkerställa att den är i linje med Midsonas uppdaterade håll- barhetspolicy. Med utgångspunkt från instruktionen säkras pappersanvändningen främst genom återvunnet eller FSC-certifi erat material och att soja som används är GMO-fri och delvis inköpt från områden i EU där risken för avskogning är lägre. Palmolja används minimalt, 99,99 procent av Mid- sonas produkter är palmoljefritt. I de fall palmolja behöver användas ska den vara RSPO-segregerad och certifi erad. Inköp från ursprungsland tillämpas i vissa fall för att öka transparen- sen och minska komplexiteten i leverantörskedjan, vilket stärker kontroll av avskogningsrisker. År 2025 var 80 procent av koncernens totala antal sålda enskilda pro- dukter ekologiskt certifi erade, vilket ytterligare bidrar till att minska risken för ohållbart jordbruk och avskogning. Mer konkret, för att säkerställa att råvaror anskaffas på ett ansvarsfullt sätt, genomför Midsona regelbundna riskbedömningar och uppföljningar av leverantörer, baserat på dess risknivå. Koncernen för en nära och kontinuerlig dialog med leverantörer och strävar efter att besöka samtliga leverantörer innan ett affärssamarbete inleds. Midsonas mest betydande leverantörer följs upp genom återkommande platsbesök. Midsona engagerar sig i pilotprojekt och initiativ, ofta i samverkan med flera intressenter, för att utveckla och ställa om leverantörskedjor för strategiska råvaror som bedöms ha förhöjd risk. Riskbedömningen baseras på faktorer såsom råvarans jordbruksmässiga egenskaper, ursprungsregion, klimat- och miljöpåverkan samt tillgången till alternativa försörjningskällor. Genom dessa initiativ arbetar Midsona med att minska sårbarheter i värdekedjan och samtidigt skapa långsiktigt hållbara försörjningsmodel- ler. Exempel på detta är engagemang i klimatsmarta risodlingsinitiativ i Indien och Kambodja samt etablering av nya, hållbara ursprung för eko- logiskt certifi erade råvaror med spårbarhet till enskilda ursprung, såsom bönor och hirs i Nepal samt jordnötter i Malawi. Projekten är utformade för att kombinera tydliga positiva effekter inom klimat, miljö och sociala förhållanden med affärsmässig bärkraft, vilket bidrar till både riskreduce- ring och värdeskapande i leverantörskedjan. 73 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 74 ===== 3. Utsläpp relaterat till inköpta varor och tjänster Faktisk negativ inverkan (uppströms) Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan Midsona har ett tydligt övergripande mål att minska negativ inverkan på klimatet från energi, förpackning, avfall, transporter samt varor och tjäns- ter. För varor och tjänster gäller detta både industri- och energiutsläpp samt FLAG-utsläpp. Midsona verkar huvudsakligen som tillverkare och återförsäljare av livsmedel, kosttillskott och skönhetsprodukter. Även om utsläpp från FLAG är försumbara i Scope 1, genererar inköp av råvaror, färdigvaror och pappersförpackningar med jordbruks- eller skogsbruksursprung be- tydande FLAG-relaterade utsläpp i livscykelns råvarufas. Dessa utsläpp, som bland annat omfattar lustgas (N2O) från gödningsmedel, bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och utgör cirka 56 procent av Midsonas totala Scope 3-utsläpp. För att hantera denna inverkan har Midsona uppdaterat klimatmålen till att även inkludera FLAG-utsläpp. På så sätt kan koncernen arbeta mer systematiskt med att minska utsläppen i värdekedjan samt säker- ställa att koncernens vetenskapligt baserade klimatmål omfattar all klimatpåverkan, inklusive FLAG-utsläpp. Vikten av leverantörsengagemang En viktig del av klimatmålet är också att engagera leverantörer och säkerställa att fler arbetar fokuserat med aktiviteter för att minska klimat- påverkan. Midsonas mål om att 70 procent av koncernens leverantörer ska ha satt vetenskapligt baserade klimatmål till 2028 är en central del i att säkerställa att utsläpp i värdekedjan minskar. Gällande detta mål för Midsona en aktiv dialog med leverantörer i syf- te att uppmuntra dem att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med SBTi. I april bjöd Midsona in koncernens leverantörer till ett webina- rium på temat Skapa en hållbar framtid tillsammans med Midsona, där över 100 av koncernens leverantörer deltog. Syftet med webinariet var att hjälpa leverantörerna ligga steget före föränderliga hållbarhetskrav och säkerställa att deras arbete ligger i linje med att erbjuda hälsosamma produkter för människor och planet, där bland annat värdet med veten- skapligt baserade klimatmål diskuterades. Inköpsorganisationen tar ock- så upp frågan i dialogmöten med leverantörer och följer upp genom åter- kommande möten för att driva på och säkerställa fortsatt framdrift. Projekt i leverantörskedjan Under 2025 har Midsona fortsatt att genomföra och utveckla klimat- relaterade åtgärder i leverantöskedjan, med fokus på markanvändning, jordbruk, förpackningar samt energi- och industrirelaterade utsläpp. Insatserna syftar till att minska växthusgasutsläpp, stärka kolsänkor och öka klimatanpassning och motståndskraft i jordbrukssystemen. I Frankrike stödjer Midsona, genom koncernens ekologiska varumärke Celnat och dess stiftelse, plantering av häckar och träd inom pilotprojek- tet Ferme de Prés. Planteringarna, som etableras i och omkring havrefält, fungerar som naturliga kolsänkor och vindbarriärer, vilket bidrar till mins- kad jorderosion, förbättrat mikroklimat och ökad kolinlagring i landskapet. I Indien deltar Midsona, genom det ekologiska varumärket Davert, i ett pilotprojekt som främjar klimatsmarta metoder inom risodling, såsom Alternate Wetting and Drying (AWD) och System of Rice Intensifi cation (SRI). Dessa metoder bidrar till minskad vattenanvändning och lägre klimatavtryck per producerad enhet. Som en del av projektet delades även över 3 000 fruktträd ut till deltagande jordbrukarfamiljer under året, vilket stärker kolinlagring, diversifi erar produktionen och bidrar till ökad klimatresiliens på gårdsnivå. Parallellt har stödet till biodynamisk risodling fortsatt i Indien. Dessa odlingssystem har visat bidra till större skördar, förbättrad markbördighet och ökad naturlig lagringskapacitet i marken, vilket sammantaget leder till ett lägre klimatavtryck per kilo producerat ris. Genom Ibis Rice-projektet i Kambodja bidrar Midsona aktivt till att för- hindra avskogning i ett område med höga naturvärden. Insatsen skyddar biologisk mångfald, inklusive flera hotade arter, och bidrar till att bevara ett fungerande ekosystem där träd fungerar som naturliga kolsänkor. Samtidigt möjliggörs produktion av ris med låg klimatintensitet. I Nepal har Midsona initierat ett flerpartsinitiativ för att etablera nya exportbaserade leverantörskedjor för ekologiska produkter. Syftet är att främja diversifi erade jordbrukssystem för ekologiska bönor, hirs och kryddor, vilket bidrar till minskat klimatavtryck, ökad klimattålighet och förbättrade försörjningsmöjligheter för småskaliga jordbrukare. Initiativet omfattar även bevattning och förädling med 100 procent förnybar el, vilket minskar utsläpp från energi- och industrirelaterade processer inom livsmedelsförädling. Midsona arbetar även med att minska klimatpåverkan från förpack- ningar genom att prioritera användning av återvunnet material i sekun- därförpackningar och i icke-livsmedelsprodukter där så är möjligt. Dialog förs kontinuerligt med leverantörer i syfte att öka andelen återvunnet material i förpackningslösningar och ett mer systematiskt arbete har initierats som en del av det pågående projektet kopplat till PPWR. 4. Ökade kostnader för förpackningar Klimatrelaterad omställningsrisk (nedströms) Åtgärder för att förebygga eller minska risk Midsona har i dagsläget stort fokus på att säkerställa att all förpacknings- design följer kommande krav från konsumenter, kunder och regelverk kopplat till bland annat återvinningsbarhet, återvunnet innehåll och mini- mering av förpackningsmaterial i koncernens produkter. Då förpackningsmaterial också har en betydande påverkan på Midso- nas klimatavtryck är cirkulära förpackningsmaterial adresserat i klimat- omställningsplanen. Detta innebär på sikt att Midsona ska kunna förse marknaden med produkter som är 100 procent återvinningsbara och tillverkade av en viss andel återvunnet material. Midsonas förpackningsstrategi är ett viktigt sätt att möta alla externa krav samt säkerställa att koncernen kan leva upp till samtliga förankrade mål. Kopplat till ökade krav och nya regelverk fi nns en överhängande risk för ökade kostnader för investeringar i utveckling av framtidens förpack- ningsmaterial, ökade kostnader för avfallshantering i enlighet med det ut- ökade producentansvaret och eventuellt behov av dyrare materialslag för att möta kraven. Däremot ser Midsona stora möjligheter på längre sikt att samtidigt minska materialåtgång och öka återanvändning vilket samtidigt kan bidra till minskade kostnader för förpackningar. Förpackningsstrategi i enliget med PPWR För att säkerställa en kostnadseffektivt övergång har Midsona under 2025 påbörjat ett projekt med syfte att sätta en färdplan för optimering av förpackningsportföljen och säkerställa efterlevnad av PPWR. En ex- tern konsult med erfarenhet från liknande projekt har tillsatts för att leda projektet som kommer fortgå under 2026. Ett stort fokus har initialt varit att kartlägga befi ntliga förpackningar och eventuella datagap för att kun- na möta PPWR, där förpackningsinformation löpande uppdateras i kon- cernens system för att möjliggöra bedömningar utifrån nya krav. Midsona genomför också scenarioanalyser av kostnadsutvecklingen för avfalls- hantering av förpackningar och inkluderar detta i riskrapporteringen till ledning. Med koncernens innovationer och produktsortimentsprocesser har Midsona möjlighet att skapa en större efterfrågan på förpacknings- material med mindre miljöpåverkan och samtidigt främja ökade nivåer av sortering och insamling av avfall som i sin tur kan återanvändas. Utöver förpackningars återvinningsbarhet och andvändning av återvunnet mate- rial är valet av materialslag också betydande för dess klimatpåverkan. Därför fortsätter Midsona till exempel övergången från metallburkar till vätskekartonger, där bland annat Kung Markattas krossade tomater under året lanserades i en ny förpackning. I samband med pågående projekt ses målsättningar, styrning och rapportering över för att säker- ställa att hanteringen av förpackningsrelaterade frågor integreras i den dagliga verksamheten. Midsona arbetar aktivt med att utvärdera alternativa material och leverantörer för att säkra konkurrenskraftiga priser samt stabil leverans. Koncernen deltar också vid olika branschinitiativ samt ingår samarbeten med leverantörer med syfte att dela kunskap och utveckla skalbara lös- ningar. ENERGI 5. Energirelaterade utsläpp från inköpta varor och tjänster Faktisk negativ inverkan (uppströms) Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan Midsona har identifi erat att en betydande del av koncernens klimatpåver- kan härrör från inköpta varor och tjänster, inklusive industriella processer och energianvändning i värdekedjan. För att minska dessa utsläpp arbe- tar koncernen strukturerat enligt internationella ramverk såsom GHG-protokollet och SBTi. Koncernen har brutit ned utsläppen i underkategorier för att särskilja industri- och energirelaterade utsläpp från landbaserade FLAG-utsläpp. Denna metodik ger ökad transparens och gör det möjligt att rikta åtgär- der mot de mest utsläppsintensiva områdena. Genom att samarbeta med leverantörer och ställa tydligare krav på klimatmål, i enlighet med Midsonas åtagande att 70 procent av leveran- törerna ska ha satt vetenskapligt baserade klimatmål senast 2028 och att minska Scope 3-utsläpp med 90 procent till 2045, arbetar Midsona för att minska indirekta utsläpp genom aktiva val av material och energikällor med lägre klimatpåverkan, samt genom omställning till förnybar energi i hela värdekedjan. 74 DETTA ÄR MIDSONA MIDSONAS MÅL KONCERNCHEFEN HAR ORDET HÄNDELSER 2025 MIDSONAS STRATEGI VARUMÄRKENAS UTVECKLING UNDER ÅRET MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK VÅRA DIVISIONER OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS 2: Allmäna upplysningar ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E2: Föroreningar ESRS E3: Vatten och marina resurser ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E5: Cirkulär ekonomi ESRS S1: Den egna arbetskraften ESRS S2: Arbetstagare i värdekedjan ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare ESRS G1: Ansvarsfullt företagande FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 75 =====